Politik för unga slutbetänkande

SOU:l997:7l

Till statsrådet Leif

Blomberg

Regeringen bemyndigade den 7 december 1995 chefen för Civildepartementet att tillkalla kommitté med uppgift att se över vissa

en

ungdomspolitiska frågor. Kommittén har antagit namnet Ungdom-

spolitiska kommittén. Den 19 december 1996 beslutade regeringen

tilläggsdirektiv till kommittén. Direktiven dir. 1995:154 och om 1996: 124 har i sin helhet bifogats betänkandet bil. Med stöd

av bemyndigandet förordnades den 18 januari 1996 dåvarande förbundsordföranden Sture Nord som ordförande och riksdagsledamoten Nalin Baksi att vice ordförande i kommittén. Nordh ent-

s vara ledigades den 31 mars 1996 och Baksi den 15 april 1996. Till ny ordförande förordnades den 6 maj 1996 riksdagsledamoten Åke Gustavsson s.

Den förordnades följande ledamöter i kommittén: skolsty-

5 mars

relseordförande Mikael Berglund Kommunförbundet, ungdoms-

sekreterare Elisabeth Brandt LO, stabschef Lotta Byqvist kd, ingenjör Fredrik Elmgren v, dåvarande förbundsordförande Kristina Hansson c, förbundsordförande Britt-Marie Häggström, SACO, förbundsordförande Thomas ldergard m, projektledare Ingrid Jer-

neck SAF, studerande Staffan Kuylenstiema mp, riksdagsleda-

mot Annika Nilsson s, studerande Jesper Strömbäck fp, dåvaran-

de generaldirektör Kerstin Wigzell Ungdomsstyrelsen och stude-

randeombudsman Mathias Åström TCO.

Som sakkunniga förordnades samma dag departementsrådet Lars

Bryntesson, projektledare Stig-Ame Bäckman och politiskt sakkun-

nig Gunilla Thorgren. Den 10 juni 1996 förordnades departements-

sekreterare Ulrika Lindström sakkunnig.

som

Samma dag förordnades som experter departementssekreterare Staffan Eklund, departementssekreterare Mari Grahn, enhetschefen vid Boverket Eva Hedman, kanslirådet Sonja Hjorth, kanslirådet Sö-

Kindlund, departementssekreterare Eva Lindhé och länsrådet vid ren Länsstyrelsen i Dalarnas län Leif Svensson.

Den 16 april entledigades Gunilla Thorgren. Den 5 juni entledigades

Lotta Byqvist kd. I hennes ställe förordnades förbundsordföranden Amanda Grönlund.

Den 1 september entledigades Ingrid Jemek SAF. I hennes

ställe förordnades projektledaren Carolina Engman.

Den 2 december 1996 entledigades överdirektör Kerstin Wigzell. I hennes ställe förordnades generaldirektören Leif Linde, Ungdoms-

styrelsen.

Den 10 februari 1997 förordnades ordförande Lage Andréasson, PRO, att vara ledamot i kommittén.

Samma dag entledigades Fredrik Elmgren. I hans ställe förordnades politiska sekreteraren Veronica Ekström v.

Kommitténs sekretariat har bestått av Birger Sjöström, huvudsekreterare, Anna Aspegren och Adrienne Sörbom, biträdande sekrete-

Den 15 januari 1997 förordnades Björn Öckert expert vid rare. som sekreteriatet till och med den 28 februari. Kommitténs assistent har varit Anita Olsson.

Ledamöterna Grönlund, Engman, Hansson, Häggström,

Strömbäck, Kuylenstriema och ldergard har lämnat reservationer.

Särskilt yttrande har lämnats av ledamöterna Ekström, Engman, Hansson och Kuylenstiema. Dessutom av sakkunnig Lindström och experten Svensson.

Ungdomspolitiska kommittén får härmed överlämna sitt slutbetänkande, Politik för SOU 1997:71, tillsammans med två bila-

unga, gor, J0, så här tycker vi

Kommitténs arbete är därmed slutfört.

Stockholm i april 1997.

ÅKE GUSTAVSSON

Lage Andreasson Britt-Marie Häggström

Mikael Berglund Thomas Idergard

Elisabeth Brandt Staffan Kuylenstiema Carolina Engman Leif Linde Veronica Ekström Annika Nilsson Amanda Grönlund Jesper Strömbäck Kristina Hansson Mathias Åström

/Birger Sjöström

Anna Aspegren

Adrienne Sörbom

SOU: 1997:71 Innehållsförteckning

Sammanfattning 9

Innehållsförteckning 5 Makt och politik ..75

Innehållsförteckning

6.5¶Ungas på elevinflytande l 19

syn

Innehållsförteckning 8 Ungas ekonomi ..153

SOU: 1997:71 Sammanfattning

Sammanfattning

En målstyrd politik för unga

Ungdomspolitiska kommitténs utgångspunkt i arbetet med politiken för är alla människors lika värde och okränkbarhet. Varje unga människa är unik och måste också få tillfälle att utveklas på sitt eget vis. I arbetet med att formulera de övergripande målen för ungdomspolitiken har vi utgått från denna grundsyn på så sätt att alla med-

borgare ska ha rättigheter och skyldigheter och ska behandlas

samma

likvärdigt de offentliga organen.

av En politik för unga syftar till att alla unga ska ha rätt till goda levnadsvillkor. Dessa kan skilja sig mellan olika människor unga utifrån deras individuella livssituation och val. Det finns dock egna vissa områden enligt vår mening har stor betydelse för alla som Ungdomspolitiska kommittén föreslår därför att de nationella unga. målen för en politik för unga ska vara:

Samhället ska underlätta för unga att leva ett självständigt liv. 0

Unga ska ha verklig möjlighet till makt, inflytande och delaktig-

het.

Den skapande förmåga och kritiska

0 resurs ungas engagemang,

tänkande utgör ska tas tillvara.

De övergripande målen ska brytas ner i konkreta mål för att kunna bli mätbara samt gå att följa och utvärdera. De konkreta målen upp

är våra förslag till hur de övergripande målen ska uppfyllas.

Här nedan följer de konkreta mål Ungdomspolitiska kommittén föreslår.

Självständighet

Alla ska kunna försörja sig på sitt arbete. o unga Andelen arbetslösa ska i genomsnitt under året inte vara 0 unga

högre än för övriga befolkningen

Arbetssökande under 25 år ska senast inom fyra veckor från att de 0 anmält sig arbetssökande på arbetsförmedlingen ha rätt att som tillsammans med arbetsförrnedlare upprätta handlings- och en en

utvecklingsplan.

10 Sammanfattning

Varje person mellan 15 och 18 år ska möjlighet till feriearbete ges under minst tre veckor under sommaren. Målet kalenderår. avser Alla mellan 18 och 25 år söker bostad ska inom som egen sex månader ha möjlighet att skaffa sig bostad inom för sina en ramen

ekonomiska förutsättningar.

Alla universitets- och högskolestuderande ska under den första terminen de studerar ha möjlighet att skaffa sig bostad på eller en i anslutning till studieorten. Alla ska kunna få information de villkor och förutsättunga om ningar som gäller för eget boende samt information bostadsom marknaden i kommunen. Ingen ung person ska hänvisas till att uppbära socialbidrag av enbart den orsaken att hon eller han inte har arbete eller inte omfat-

tas av arbetslöshetsförsäkringssystemet.

Ingen ung arbetslös ska på grund låga nivåer i olika ersättav

ningssystem behöva komplettera med socialbidrag för att kunna

klara sin försörjning.

Ingen person ska diskrimineras i något bidragssystem på

ung

grund av ålder. Alla ska leva under sådana ekonomiska förhållanden att de unga har råd att finansiera en bostad.

Makt, inflytande och delaktighet

Alla kommuner bör i samarbete med kommunens upprätta unga

ett ungdomspolitiskt handlingsprogram.

Elever ska som grupp kunna påverka viktiga beslut gäller som den egna skolan Varje elev ska ha verkligt inflytande över sitt val skola och av skoltyp samt över sitt dagliga skolarbete och sin arbetsmiljö. Varje student ska ha verkligt inflytande på sin utbildning och sin

arbetsmiljö. i

0 Alla unga ska kunna påverka kommunala beslut. 0 Alla unga ska ha möjlighet att delta i verksamhet inom före-

ningslivet.

Varje ung person ska ha tillgång till mötesplats där hon eller en han fritt kan uttrycka sina åsikter.

Sammanfattning ll

Unga som resurs Av ledamöterna i centrala och regionala myndigheters styrelser 0 bör minst 5 procent vara under 30 år. Av ledamöterna i statliga kommittéer bör minst 10 procent vara o under 30 år. I samtliga kommunala styrelser och nämnder med minst fem le- 0 damöter bör det finnas minst ledamot under 30 år. en Ungas och idéer ska särskilt tas tillvara när det gäl- 0 engagemang ler:

arbetet med långsiktigt hållbar ekologisk utveckling

- en inträdet i informationssarnhället -

arbetet mot främlingsfientlighet och rasism

-

företagande

-

De konkreta målen ska beaktas regeringen inom de olika sektorsav områden berör Myndigheterna bör få i uppgift att presensom unga. tera statistik och redovisning den förda politiken i förhållande en av till de konkreta målen. Detta arbete vi bör samordnas Unganser av

domsstyrelsen.

Målen för politiken för bör vara vägledande för kommunal unga verksamhet. Det bör finnas ett gemensamt intresse hos staten och kommunerna att följa och utvärdera kommunernas arbete med upp målen. Kommittén föreslår att initiativ tas till överläggning om ett sådant samarbete mellan staten och kommunerna i denna fråga.

Makt, inflytande och delaktighet för unga

Kommittén diskuterar begreppen makt, inflytande och vanmakt. Vi poängterar att det är viktigt att får verklig makt och inte dras in unga i skendemokratisk gör att de istället vänder sig från en process som

politiken.

En stor del av betänkandet är uppbyggt kring ungas möjligheter att utöva makt över sin vardag. Kommittén menar att unga måste öka

sin delaktighet i beslutsprocessema. För att detta ska bli möjligt fö-

reslår vi vissa ändringar i olika regelverk hindrar unga att ta del som

makten. Förslagen såväl riks- som kommunalpolitik. Andra

av avser förslag syftar till att försöka ändra attityder till för att vuxnas unga på så sätt få dem att inse att delaktighet utgör för ungas en resurs samhället. Förslagen är i korthet:

12 Sammanfattning

0 En försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år för valtill kommunfullmäktige ska genomföras. Försöksverksamheten ska omfatta ett tiotal kommuner och ska inledas i och med valet 1998. Verksamheten ska utvärderas särskild utredning. av en 0 Rösträtten ska följa kalenderår.

0¶Regeringen ska vara uppmärksam på ålderssammansättningen i

centrala myndigheter och i statliga kommittéer. Regeringen ska

också begära de partier, organisationer med föreslår

av mera som ledamöter till kommittéema att de möjligt föreslår två kandiom dater till varje uppdrag, minst är under 30 år. varav en 0 Varje kommun bör i samarbete med utforma och anta ett unga

ungdomspolitiskt handlingsprogram.

0 Kommunerna bör tillsammans med de skapa fora för komunga munikation mellan politiker och kommunens unga. 0 Varje skola bör erbjuda eleverna regelbunden information från de

politiska partierna och deras ungdomsförbund.

0 Ungdomsstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med kommunförbundet till år 2002 följa och kartlägga kommunernas arbete med

att göra unga delaktiga i den kommunala beslutsprocessen.

Kommittén lämnar också förslag rör vardag, nämligen som ungas skola, fritid och kultur. Vi att det är viktigt att får möjliganser unga het att ha inflytande på dessa områden, dels för

att ungas delaktighet

gör att besluten blir bättre, dels för att det har visat sig leda till ökat intresse för ett fortsatt i samhällsfrågor. Våra förslag på engagemang dessa områden är i korthet:

Gymnasieskola, universitet och högskola

0 En försöksverksamhet på gymnasieskolor i ett antal kommuner bör införas med skyldighet för skolledningen att förhandla en med elever inför att viktigare beslut fattas. Försöksverksarnheten bör införas snarast och avslutas samt utvärderas

samtidigt som

försöksverksamheten med lokala styrelser. 0 Ett skoldemokratiprojekt bör inledas i ett antal kommuner. Projektet ska fungera som stimulans till de skolor vill satsa en som extra på att arbeta med inflytandefrågor framför allt vad gäller att utveckla skolans arbetsformer också när det gäller elevers men

möjligheter att påverka skolans miljö.

Sammanfattning

Skolverket bör få i uppdrag att kontinuerligt sammanställa och 0 kommentera kommunernas utvecklingsarbete när det gäller elev-

inflytande.

Den översyn regeringen har för avsikt att göra av bestäm- 0 som melserna samverkansforrner och samverkansorgan bör inrikom tas på att samverkan i någon form måste obligatorisk och att vara frågor såsom undervisningens innehåll, hur den bedrivs och hur eleverna kan medverka aktivt måste tas i en sådan samverupp kan. Formen för samverkan bör dock inte vara reglerad i detalj. att utvärdera lärare är dock viktig funktion för ett

Möjligheten en

samverkansorgan. Likaså bör frågor under vilka former och om på vilket sätt undervisningen bedrivs vara självklara ämnen att behandla. Skolverket ska verka för att de elever varit frånvarande från 0 som lektioner för att delta i elevdemokratiskt arbete ska få denna tid redovisad separat från frånvaro, inte eleven själv motannan om sätter sig detta. Studenter ska finnas representerade i högskolans samtliga bere- 0

dande och beslutande sammansättningen i högskolans be-

organ. slutande ska utformas så att ingen intressegrupp får egen organ majoritet. I högskolestyrelsen bör studenter, lärare och allmänföreträdare dela på platserna. Studenter och lärare bör utse sina egna representanter. På beslutsnivåer under högskolestyrelsen ska studenter och lärare utgöra minst tredjedel vardera i alla beredanen de och beslutande organ. En utredning bör tillsättas med uppgift att belysa effekterna av att 0 lika rättigheter och skyldigheter till elever och studenter som ge

tillkommer arbetstagare. Möjligheterna att jämställa elevfackliga

organisationer med fackföreningar bör också utredas.

Högskoleverket bör få i uppdrag att utreda i vilken utsträckning 0 studenterna har inflytande över sina studier exempelvis när det gäller planering kurser, undervisnings- och examinationsforav

samt föreslå förbättringar.

mer

Fritid och kultur Det största vikt att kommuner undanröjer de eventuella hin- 0 är av der finns för vill skapa egna mötesplatser. Det är som unga som också viktigt att de har idéer bemöts positivt. Det inneunga som bär att politiker och tjänstemän måste beredda att tänka i nya vara

Sammanfattning

banor och inte säga nej till förslag kanske utmanar traditiosom nella former. Kommuner kan också ta initiativ till att starta egna mötesplatser men utformningen måste ske på de ungas egna villkor. 0 Unga bör genom regelbundna fritids- och kulturvaneundersökningar få möjlighet att påverka kommunens fritids- och kulturutbud.

0¶Ungdomsstyrelsen får i uppdrag att löpande följa, kartlägga och

redovisa kommunernas arbete för att öka makt och inflyungas tande över fritids- och kulturverksamheterna. 0 Vi kommunerna att införa så kallad fri pott för uppmanar en ungas egna initiativ att avsätta kultur- och genom en summa pengar av

fritidsbudgetarna för detta ändamål.

0 Vi också kommunerna att arbeta tillsammans med uppmanar unga för att öka antalet brukarstyrda fritidsverksamheter.

Ungas ekonomi

En av de viktigaste förutsättningarna för att ska kunna leva ett unga självständigt liv är att de kan bli ekonomiskt oberoende. Kommittén konstaterar att många har stora ekonomiska svårigheter, unga speciellt- de är arbetslösa och inte uppbär a-kassa eller KAS. Dessa som är hänvisade till socialbidrag. År 1996 35 mottog omkring procent

av de arbetslösa i åldersgruppen 20-24 år socialbidrag någon gång

under året. Även de med KAS eller låg a-kassa ingår i samma grupp. Vi anser att det är alarmerande att så många behöver sociunga alhjälp för att klara sitt uppehälle. Den period behöver sådant unga

stöd har visat sig bli allt längre. Uppgifterna nyfattigdomen

om

bland unga och ett begynnande socialbidragsberoende pekar på

pro-

blemens omfattning. De huvudsakliga anledningarna till utveckling-

en torde vara den försämrade arbetsmarknadssituationen samt arbets-

löshetsersättningens utformning.

Kommittén diskuterar också studerandes ekonomi, framför allt under den tid då studiemedel inte utgår. Förändringar innebär som att studenterna i högre utsträckning än för närvarande kan studera under sommaren och därmed uppbära studiemedel bör utredas. Vi föreslår när det gäller ekonomi i korthet att: ungas

Sammanfattning 15

0¶Ungdomsstyrelsen kontinuerligt ska följa ekonomiska

upp ungas

situation och därvid särskilt beakta skillnaden mellan kvinnor och

män. 0 De ekonomiska konsekvenserna tre terminer och förlängda

av

terminer vid högskolor och universitet bör utredas.

Regeringen har uppdragit Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialsty-

relsen att i samverkan utarbeta förslag till åtgärder syftar till

som att öka arbetslösa ungdomars förutsättningar att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden eller utbildningssystemet. Förslaget skall utfor-

mas så att det den enskilde möjlighet till kompetensutveckling

ger och åtgärderna skall utgå från ungdomars behov och förutsätt-

egna ningar. Kommunerna ska genom förslaget möjlighet att erbjuda

ges

de unga en meningsfull sysselsättning i stället för socialbidrag. I

anledning av detta har kommittén överlämnat ett antal förslag till utformning av ett sådant system. Dessa är bland annat: o Ungdomspolitiska kommittén framhåller att stödet bör ål-

vara

dersneutralt. 0 Ersättningen ska vara sådan att den inte behöver kompletteras

med socialbidrag och ska den arbetslöse möjlighet att bli del-

ge

aktig i befintliga trygghetssystem.

0 Vidare menar kommittén att ersättningen ska knuten till

vara en

motprestation från den arbetslöses sida. Motprestationen ska ut-

formas tillsammans med den arbetslöse, med utgångspunkt i den-

intressen och önskemål, och ett led i handlings- och

nes vara en

utvecklingsplan som den arbetslöse upprättat tillsammans med

tjänsteman på arbetsförmedlingen. Den arbetslöse skall ha möj-

lighet att avvisa motprestationen den inte ingår i angivna

om ovan

handlings- och utvecklingsplan eller motprestationen inte är

om

av tillräckligt god kvalitet.

16 Sammanfattning

Unga och den egna bostaden

Att flytta hemifrån är för många ett steg mot att kunna leva ett

unga självständigt liv. Kommittén konstaterar att det på det hela taget inte föreligger någon större bostadsbrist, förutom i storstäderna och på vissa universitets- och högskoleorter. Det har dock varit svårt att få fullständig bild boende. Det största hindret för att få en av ungas en bostad torde att många inte har arbete och därmed inte

vara unga heller någon självständig ekonomi. Kommittén anser trots detta att vissa åtgärder vad gäller ungas boende ändå är nödvändiga. Därför föreslår vi att: I syfte att utveckla en systematiskt täckande och regelbundet 0 uppdaterad statistik boende ska Statistiska centralbyrån

om ungas

i samråd med Boverket, Ungdomsstyrelsen och Högskoleverket

i uppdrag att tillse att sådan statistik utvecklas och regelges en bundet insamlas.

Länsstyrelserna bör få i uppdrag att kartlägga bostadssituationen

i kommunerna. Uppdraget skall redovisas till Boverket. för unga

Det existerande ungdomsbosparandet ska upphöra.

0 nu

Regeringen bör i beredningen propositionen den framtida

av om bostadspolitiken beakta de ungas situation såsom varande längst ut i flyttkedjan. Bostadsstöden bör utformas så att det stimule-

rar flyttkedjor.

I anslutning till att kommunerna i samarbete med unga tar fram 0 särskilda ungdomspolitiska bör också behovet bo-

program av stadsinfomiation och bostadsplanering för behandlas.

unga

Vid tilldelning utbildningsplatser inom högskoleväsendet ska

0 av regeringen beakta studieortens möjligheter att inom termin

en kunna tillhandahålla bostäder.

Ungas åsikter och förslag

Genom hela betänkandet presenterar vi åsikter från de utåtrik-

ungas tade aktiviteter kommittén har genomfört. Vi har i huvudsak haft kontakt med på tre olika sätt. För det första har enkätunder-

unga en sökning genomförts i samarbete med SCB. För det andra har kommittén initierat ett 50-tal rådslag där har samlats och diskuterat

unga ungdomspolitik. Från varje rådslag har ett slutdokument med förslag och tips skickats in till kommittén. Dessa har sedan använts både

kompass och inspirationskälla i kommitténs arbete. För det som som

Sammanfattning 17

tredje har kommittén skickat ut sin rapport Vad tycker du på remiss till cirka 2 500 ungdomsgrupper. Även från dessa har kommit in

svar vilka kommittén använt i sitt arbete.

Vi har tagit del av alla förslag kommit in till kommittén och

som

har försökt att presentera dem i sammanhang vi

samma som presenterar våra egna.

Vi har också tagit del andra undersökningar och utredningar

av för att skapa oss en så heltäckande bild möjligt vad

som av unga an-

i olika frågor. Även dessa har beaktats i kommitténs arbete. ser

Det betänkandet

fortsatta

I kapitel ett redogör vi för vår på ungdomspolitiken riktar

syn vem sig till. Vi inleder att presentera på

genom ungas egen syn vem som är bam, ungdom och Därefter följer kortfattad beskrivning

vuxen. en av hur man använder begreppet ungdom i forskning och ungdoms-

politik. Kapitlet avslutas med kommitténs överväganden.

I kapitel två föreslår vi övergripande och konkreta mål för politiken för Vi presenterar också ett förslag till former för styrning, ut-

unga.

värdering och uppföljning.

I kapitel tre diskuterar vi makt-, inflytande och vanmaktsbegreppen.

De slutsatser vi kommer fram till är styrande för förslagen i kapitlen fem till sju.

I kapitel jjøra presenteras resultaten från kommitténs utåtriktade arbete som rör makt och inflytande. Det är dels resultaten från vår SCBenkät, dels från rådslagens slutdokument och dels från

de svar som inkommit på vår rapport Vad tycker du

l kapitel fem beskriver vi intresse för politik, valdeltagande

ungas och medlemsantal i partier och föreningar. Här jämför vi med andra åldersgrupper. Vi diskuterar också aktuella förslag till hur

ungas makt och inflytande ska öka samt lägger fram våra förslag.

l kapitel sex beskrivs i korthet de formella möjligheter till elevinflytande i skolan och hur inflytandet Även studenters

fungerar. infly-

18 Sammanfattning

tande på och universitet behandlas. Vi presenterar ett antal

högskolor

förslag för att förbättra inflytandet for elever och studenter.

I sju beskriver vi kort ungdomspolitiken på fritids- och kul-

kapitel

turområdet samt exempel på hur kan arbeta med makt och

ger man inflytande när det gäller dessa verksamheter. Kapitlet avslutas med kommitténs förslag.

I kapitel åtta redogör vi for inkomstutveckling och välfärdens

ungas

Vi belyser konsumtionsmönster och transfere-

fördelning. ungas ringssystemens betydelse. Vi lämnar bland annat förslag som gäller

hur åtgärd for syftar till att öka arbetslösa ungdo-

en ny unga som

förutsättningar att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden mars bör utformas.

I nio beskriver vi de uppgifter finns hur unga bor

kapitel som om

och hur de vill bo. Vid diskuterar bosparande och segregerat boende, liksom Boverkets regeringsuppdrag att samla, utvärdera och aktivt

erfarenheter och idéer kring billiga och bra ungdoms-

sprida nya

bostäder. Vi lämnar också förslag till hur situation på bo-

ungas stadsmarkanden ska kunna förbättras.

SOU: l 997271 Ungdomspolitik för vem 19

1 för

Ungdomspolitik vem

Det kan vara svårt att besvara frågan ungdomspolitiken riktar

vem sig till. Vem är ungdom och är vuxen De är idag blir

vem som unga

både tidigare och än äldre generationer. Till exempel

vuxna senare gör flera års mycket hög arbetslöshet att många människor har

unga svårt att klara sig ekonomiskt och i den aspekten bli självständiga.

Man talar då om den förlängda ungdomstiden. Samtidigt har i

unga det 1900-talet på ett mycket tidigt stadium tillgång till kunska-

sena per på snart sagt alla livets områden. Framförallt på grund medi-

av ernas utökade närvaro i våra liv är ämnen till exempel krig,

som

svält, äktenskapsproblem och sexualitet vardagsmat redan i tidiga år.

På så sätt kan man säga att blir tidigare än äldre

unga vuxna generationer.

I det här kapitlet ska vi leta fram till vår på

oss syn vem ungdomspolitiken riktar sig till. Vi inleder att presentera

genom ungas egen syn på vem som är barn, ungdom och Därefter följer

vuxen. en

kortfattad beskrivning hur använder begreppet ungdom i

av man forskning och ungdomspolitik. Kapitlet avslutas med kommitténs

överväganden.

1.1 Vem är

vuxen - enligt unga

Arbetslivsinstitutet har i studie kring värderingar och för-

en ungas hållningssätt till arbete ställt några frågor avsåg att beskriva hur

som unga människor mellan 20 och 26 år uppfattar ungdomsperioden i några avseendenl. En fråga handlade ålder för

om att ange en när man är vuxen. Framförallt var det existentiella och sociala karakte-

ristiska än juridiska faktorer avgjorde när ungdomstiden

snarare som ansågs vara avslutad. Att bli handlar att finna sin

vuxen mer om identitet och veta vad vill än att bli myndig eller att ta körkort.

man Även företeelser att bilda familj och att

som försörja sig själv ansågs vara viktiga.

l Gamberale, Sconñenza och Hagström, Värderingar ochförhållningssätt till arbete bland

ungdomar i Sverige en kartläggning av ett representativt urval, Arbetslivsinstitutet,

-

1996.

20 Ungdomspolitik för vem

Inställningen att det främst rör sig personlig utveckling och i läg-

om

grad juridiska faktorer återkommer även i de inre om svar som kommit på Ungdomspolitiska kommitténs rapport Vad tycker du I

denna ställde vi några frågor vuxenblivande och självständighet.

om Av de cirka 15 vi fått på denna fråga framstår det personliga

svar

ansvarstagandet det centrala. Att kunna för sig själv,

som ta ansvar att inte behöva leva på föräldrarna och att kunna vara delaktig och ta

i samhället. ansvar

Frågorna i vår rapport tog inte myndighetsålder eller andra

upp åldersgränser varför inga uttalanden finns i vilken ålder blir

om man

Detta är däremot centralt i svaren från Åldersgränsutredningvuxen.

uppsatsprojekt3.I detta deltog elva klasser i årskurs tre från tio ens

Temat för uppsatsema Åldersgränser i samhäl-

gymnasieskolor. var

let. Närmare 300 uppsatser samlades in och har därefter bearbetats

studenter på C- och D-nivå vid Lunds och Umeå universitet. av

I två de bearbetningar gjorts presenteras de svarandes

av som

bör vuxen4. Resultaten visar att syn på frågan om när man anses som de flesta att borde räknas från det man är

menar man som vuxen myndig. Många känner sig besvikna över att det betyder så lite att

bli myndig. Många hade hoppats på efter myndighetsdagen i

att man större utsträckning skulle bli behandlad Ett fåtal menar

som vuxen. till och med det lika bra att höja myndighetsåldem till 20 år

att vore eftersom ändå inte får rättigheter vuxen. Man

man samma som en anklagar samhället i allmänhet och politikerna i synnerhet för att

skicka ut motstridiga signaler. Tonåringar kan anses vara mogna att

ta i ett sammanhang inte i ett annat. Ofta sägs också att

ansvar men

samhället eller ungdomar när det passar om ser unga som vuxna samhället kommer de att med mynt, det vill säga

unga svara samma

vuxet och ta när det dem. agera ansvar passar

2En utförligare presentation rapporten samt Ungdomspolitiska kommitténs övriga utåt-

av riktade arbete finns i kapitel 3.2 samtåterges i sin helhet i betänkandetstvå bilagor, Så tycker vi.

3SeBevakad övergång åldersgränser för till 30 år, SOU 1996 l

- unga upp

4l-ljortsjö, Tonåringar tycker till tonåringar, D-uppsats Institutionen för socialt arbete

om

Lund, 1996, samt Edeblom, Ungdom ungdomstiden, C-uppsats Institutionen för so-

om

cialt arbete i Umeå, 1995.

Ungdomspolitik för vem 21

1.2 i

Ungdomsbegreppet ungdomsforskningen

Ungdomen och ungdomstiden blev under slutet 1800-talet och

av början av 1900-talet ett prioriterat studieobjekt inom framväxande

discipliner som psykologi och pedagogik. Samtidigt växte även insti-

tutioner fram vilka skulle förbereda människor för framtida

unga arbetsuppgifter i utsträckning inte skådats tidigare i historien.

en som

Föräldrar och professionella, delade uppfattningen att ungdomar

som måste kontrolleras och övervakas, tog på sig uppgiften.

En av ungdomsbegreppets tidigaste och mest inflytelserika ut-

tolkare var den amerikanske psykologen och pedagogen G. Stanley Hall 1904 skrev verket Adolescense. Historikem Henrik Berg-

som gren menar att Halls genomslagskraft består i att han beskrev två tendenser vilka genomsyrade all dåtida forskning ungdomens.

om

För det första beskrev han ...ungdomstiden självständig

som en livsfas främsta kännetecken att den på ett radikalt sätt stod i

vars var motsättning till den etablerade vuxentillvaron.6 För det andra ställ-

de Hall sig klart ambivalent till denna, han ansåg, så annorlunda

som

karaktär. Hall beskriver ungdomstiden i mycket uppskattande orda-

lag men är trots detta starkt beskyddande och patemalistisk. Ungdo-

men var en tid obalans mellan potential och kontroll. Ungdomar-

av na måste beskyddas för att inte gå under av sina begär.

egna

Trots att Hall redan på 20-talet framstod viktoriansk

som en romantiker menar Berggren att Hall fångat något bestående och än i dag levande i amerikanskt och europeiskt idégods männi-

om unga skor: Ungdomstiden är ett mystiskt tillstånd autenticitet och

av livskänsla vuxenvärlden måste skaffa sig kunskap dels för

som om, att hämta inspiration dess vitalitet, dels för att skydda sig mot

av

dess destruktivitet.7

I dagens ungdomsforskning finns inte någon allmänt vedertagen

avgränsning av begreppen barn, ungdom eller Två utgångs-

vuxen.

punkter är vanliga: ungdomstiden är en livsfas där ungdomarna är de

som genomgår denna livsfas; ungdomar tillhör social kategori

en som möter gemensamma strukturer. En tredje väg är vanlig i

som

5 Berggren, Seklets ungdom, 1995.

6 Berggren, a.a,s.35.

7 Berggren, a.a,s.40

22 Ungdomspolitik för vem

studier är att utgå från åldersindelning där ungdomar

empiriska en

till exempel är de mellan 15 och 25 år.

Ungdomsforskama Erling Bjurström och Johan Fomäs ger i Ungdomskultur i Sverige en god presentation av ungdomsbegreppet

det används i svensk ungdomsforsknings.Bjurström och så som Fomäs beskriver ungdomsbegreppet i grunden relationellt och som bestående av flera dimensioner. Att är relationellt bestämt innebär att det får

ungdomsbegreppet

betydelse först i förhållande till barndom och vuxenhet. Att vara en ungdom är att inte barn ännu inte vuxen. Dessa tre begrepp vara men

är i ständig förändring. Till exempel skriver Bjurström och Fomäs:

Under lång period har tenderat att vuxenhet som att vara en man se färdig eller att ha funnit sin identitet, och alltså vara ganska mogen, fast i given social roll. Denna på vuxenhet tenderar idag att en syn Sökandet efter identitet, öppenhet och den flexibla förän-

upplösas.

är inte längre reserverad enbart för ungdomsfasen utan

derligheten

allt även på det livet. Detta börjar mer genomsyra synen vuxna

rubbar givetvis återigen ungdom som begrepp.

Att har flera dimensioner innebär enligt

ungdomsbegreppet

och Fomäs att vi både kan det livsfas och som

Bjurström se som en

social Begreppet har dessutom flera olika aspekter vilka

en kategori.

inte alltid överensstämmer sinsemellan. Fysiologiskt går man över från barn till att ungdom i och med könsmognaden. att vara vara Däremot finns ingen fast gräns för när är fysiskt fullvuxen. Det man vuxenblivandet sker i den fas kallas för adolescensen.

psykiska som

Denna fas har oklara gränser för början och slut. Klart är att än mer sociala gränser mellan barndom, ungdom och vuxenliv är viktiga för och adolescensens början och slut. Det handlar

den egna självbilden

då ålders- och indirekt också mognadsmarkeringar som konfirom mation, rätt att köra moped, rösta, ta körkort och handla på system- Det handlar även övergångar att avsluta sin utbild-

bolaget. om som

hemifrån, bilda familj eller få fast arbete.

ning, flytta egen

8Bjurström och Fomäs, Ungdomskultur i Sverige, antologin Sverige vardag och ur struktur, red. Himmelstrand och Svensson, 1988. 9Bjurstöm och Fomäs, 434. a.a s.

Ungdomspolitik för vem 23

1.3 ungdomspolitiken och ungdomsbegreppet

Inom ungdomspolitiken är med nödvändighet ungdomsbegreppet

ofta liktydigt med en åldersindelning. Den politiska utövningen styrs

av lagbundna åldersgränser ungdomars rättigheter och skyldighe-

ter.

Emellertid används livsfasbegreppet som en utgångspunkt också

inom ungdomspolitiken. I direktiven till Ungdomskommittén skrevs

till exempel att Ungdomstiden är den period i livet då människor utvecklas och formas intensivt. Då väljer man utbildning och yrke och får intressen. Då testar vuxenvärldens idéer och moral-

nya man uppfattningar och skaffar sig åsikter. Då funderar man över den roll och har.° I med detta synsätt valde Ungdom-

plats man själv linje

skommittén att definiera ungdomsbegreppet på följande sätt: Vad som är ungt och vad som är gammalt beror på omständigheterna i tid och rum samt det valda perspektivet

Synen på ungdomstiden som en livsfas har, såväl inom forskning inom ungdomspolitiken, kommit att fokusera allt på

som mer att denna fas sträcks ut allt längre i tiden. Ett exempel finns i direktiven till Generationsutredningen där man utifrån synen på ungdomen som en livsfas beskriver hur ungdomstiden har kommit att bli allt längre eftersom inträdet i vuxenlivet under senare delen av 1900talet har förskjutits. Som konsekvens detta är det inte längre

en av möjligt att konsekvent avgränsa ungdomstiden till ett begränsat åldersintervall.

På ett liknande sätt definieras i Åldersgränsutredningens betän-

kande ungdomstiden. Till skillnad mot i övriga ungdomspolitiska

sammanhang där utgått ifrån synsättet ungdom livsfas sät-

man som ter emellertid Åldersgränsutredningen en gräns for ungdomstiden. Den som är 18 år räknas som ung vuxen.

Utredningen utgår från sociologen Peter Waaras beskrivning

av ungdomstiden som en serie nyckelövergångar vilka kan ha olika form och innehåll. Nyckelövergångama handlar till exempel om att sluta skolan, att skaffa arbete, bostad och att familj. Alla dessa

bilda

lo Direktiven till Ungdomskommittén, Dir 1989:48. " Ungdom ochuMakt, sou 1991:12. Z Kommittédirektiv till Generationsutredningen, Dir 1992:107.

24 Ungdomspolitik för vem

förändringar kan ha olika innehåll exempelvis på vilken

beroende

typ arbete individen får, var man väljer att bo och om/hur man

av

väljer att leva i ett parförhållande. Parallellt med denna utveckling

finns individuell, psykisk och fysisk övergång i vilket identitet-

en sarbetet viktig del. Trots de variationer som kännetecknar den

är en

fysiska, psykiska och sociala mognaden utredningen inte någon

ser

anledning till den ingående differentiering som kännetecknar de regler idag finns på många områden. Utredningens förslag är att

som åldersgränser for unga människor bör knytas till åldrarna 12, 15, 18 och 21 år. I förslaget beskrivs 12- och 15-åringarna som barn och de

myndiga, såväl 18-åringar som 21-åringar, som unga vuxna.

Tanken är att göra regelsystemet tydligare och mer konsekvent.

Åldersgränsutredningen menar att reglerna därigenom kan fungera

som ett stöd och en hjälp för barn och ungdom att med stigande ålder och mognad kunna axla rollen

som vuxen.

1.4¶Vad är ungdomspolitik

Ungdomsstyrelsen beskriver i inledningskapitlet till Krokig väg till begreppet ungdomspolitik som en samlande benämning på de

vuxen

samhälleliga åtgärder påverkar människors villkor. Idag

som unga handlar ungdomspolitik till exempel om åtgärder för arbetslösa unga, utbildning, fritidsfrågor och insatser från den kommunala socialtjänsten för Sammanfattande kan säga att ungdoms-

unga. man politik handlar om såväl socialisering och utbildning som ekonomi

och arbetsmarknadspolitik för unga. Ungdomspolitik ett avgränsat och självständigt politikom-

som råde är dock relativ ung företeelse. Visserligen har insatser inom

en framförallt utbildning och på fritidens område vuxit fram sedan mitten på 1800-talet. Det gällde då främst utbyggnaden av ungdomsskolan. Det omfattande reforrnarbetet på utbildningsområdet har efter hand resulterat i en allt längre obligatorisk och fonnaliserad skolgång. På liknande sätt har staten och kommunerna under 1900-talet genomfört ökade insatser vad gäller fritid.

ungas

Dessa politiska insatser bedrevs emellertid fram till början av 80-talet olika sektorsorgan oberoende varandra. Under

av av senare år har emellertid större samordning mellan de områden inom vil-

en ka de olika insatserna för unga bedrivs vuxit fram. Samverkan har

Ungdomspolitik för vem 25

setts som nödvändig framförallt för att man menat att om insatserna inom olika områden ska bli effektiva, såväl kvalitetsmässigt

som resursmässigt, måste de utgå från en gemensam syn på vad ska

som uppnås. 1986 utsågs för första gången ett statsråd för att specifikt ansvara för dessa frågor. Därefter har varje regering haft så kallad

en

ungdomsminister. Riksdagen beslutade 1994 om riktlinjer för

ung-

domspolitiken. Riktlinjerna syftade till bättre samverkan, bättre re-

sursutnyttjande samt möjligheter att följa upp och utvärdera insatser

för ungdomar.

Ungdomspolitiken är alltså inte relaterad till särskild sektor i

en samhället utan till särskild målgrupp och dess behov. Den bygger

en på att varje myndighet inom sitt område har för

samma ansvar unga

som för övriga befolkningen. Ungdomspolitiken arbetar inte i första

hand att konstruera specifika åtgärder för utan

genom unga snarare

genom att anlägga ett ungdomsperspektiv på allmärma åtgärder inom

olika sektorer.

1.5 överväganden

Ungdomspolitiska kommittén anser att det i användandet begrep-

av pet ungdom finns olycklig tendens att samla alla under

en unga en beteckning, utan större hänsyn till skillnader mellan individer och grupper. Kommittén hävdar tvärtom att det inte finns någon homogen ungdomsgrupp, utan unga människor vilka på sin höjd kan sägas tillhöra olika sociala grupperingar inom ett åldersintervall.

Likväl är det överlag så att människor i större utsträckning

unga än äldre blir arbetslösa, att de är i ett inledningsskede till boende-

en karriär samt har svårare än äldre att göra sina röster hörda i politiken.

En politik som riktar sig till just unga som har problem på exempel-

vis dessa områden är därmed rimlig.

En politik som riktar sig till unga är nödvändig också därför att tendenser finns att unga på olika områden i samhället missgynnas.

Många av de unga som deltagit i Ungdomspolitiska kommitténs ut-

åtriktade aktiviteter känner att de på olika sätt är satta på undantag och att de inte riktigt räknas med. Detta trots att det i dagens samhäl-

är positivt att vara ung. Ungdomlighet eftersträvas många. En

av

allt längre utbildning gör också att dagens på många områden

unga är mer välutbildade och kunniga än äldre.

26 Ungdomspolitik för vem

Att i vissa avseenden missgynnas beror till stor del på en okununga skap många människors livssituationer. Till viss del kan det om unga

också bero på felaktiga föreställningar Till exempel visar

om unga. i vårt delbetänkande Unga och arbete SOU 1997:40 att föreställningen att de är skulle mindre intresserade om som unga vara av

att arbeta är felaktig. Att anlägga ett jämförande perspektiv mellan

generationer kan ett sätt att belysa i vilka avseenden unga missvara gynnas. Den politik vi önskar i framtiden riktar sig således till som se människor på olika sätt har behov av insatser, inte till unga som

ungdomar i allmänhet. Genom att jämföra den generella politiken

mellan generationer ska framtidens politik för motverka en unga marginalisering människor. En politik för unga ger beredav unga skap för att när så krävs vidta särskilda åtgärder för unga i olika situationer och med olika behov.

Angående ungdomsbegreppet Ungdomspolitiska kom-

menar mittén att samtidigt ungdomstiden är högt värderad i vårt samsom hälle har ungdom begrepp kommit att kopplas till beroende och som vuxenbegreppet till självständighet. Det innebär att den kallas för ungdom till exempel inte har fast anställning och ordnat boensom de. Vi att denna föreställning ungdom och vuxenliv bygmenar om på statisk på människans livsfaser samtidigt som det förger en syn utsätter att vuxen är det mest åtråvärda att vara, som om ungdomstiden inte hade ett värde i sig. Den diskussion, som bland annat Ungdomsstyrelsen tar i rapporten Krokig väg till den förupp vuxen, om

längda ungdomstiden bygger delvis denna föreställning och spär

på föreställningar att är något blir när får sin

om vuxen man man

första fasta anställning.

Ungdomspolitiska kommittén anser att den så kallade förlängda

ungdomstiden inte orsak till att kalla exempelvis en 25-åring för

ger ungdom. Det är tvärtom av största vikt att hon av samhällets institutioner ses som vuxen och inte behandlas som en undantagsvarelse trots att hon saknar arbete och lägenhet. Kommittén vill därför egen påpeka att även ingen absolut gräns kan dras för när den enskilde om individen är är den är 18 år myndig och bör därmed ses vuxen som Detta är viktigt därför att inte sätter männisom vuxen. man vuxna skor på undantag med den lätthet som man gör med ungdomar.

Sammanfattningsvis innebär vårt att i Ungdom-

resonemang spolitiska kommittén att i framtidens politik för unga, som menar

Ungdomspolitik för vem 27

liksom idag kommer att röra områden skola, fritid, bostäder,

som arbete, ekonomi, makt och inflytande, kommer barn såväl

som vuxna att kunna beröras. Det de har gemensamt är att de är männi-

unga skor de har olika behov.

men

SOU:1997:71 Övergripande mål 29

2 mål

Övergripande

En politik för syftar till att alla ska ha ratt till goda levunga unga nadsvillkor. Dessa kan skilja sig mellan olika människor utiunga från deras individuella livssituation och val. Det dock

egna finns

vissa områden enligt vår mening har stor betydelse för alla som

unga. Ungdomspolitiska kommittén föreslår därför att de nationella

målen för politik för ska

en unga vara."

Samhället ska underlätta för att leva ett självständigt liv. - unga

Unga ska ha verklig möjlighet till makt, inflytande och

- delaktighet.

Den resurs ungas skapande förmåga och kritiska - engagemang,

tänkande utgör ska tas tillvara.

Ungdomspolitiska kommitténs utgångspunkt i arbetet med politiken

for är alla människors lika värde och okränkbarhet. Varje unga människa är unik och måste också få tillfälle att utveklas på sitt eget vis. I arbetet med att formulera de övergripande målen for ungdomspolitiken har vi utgått från denna grundsyn på så sätt att alla medborgare ska ha samma rättigheter och skyldigheter och ska behandlas

likvärdigt av de offentliga organen.

Vidare vi att människors lust och vilja anser unga engagemang, att delta inom olika samhällsområden är största betydelse. Det av samhälle inte med respekt och intresse möter de får svåsom unga righeter att utvecklas. Det är alltför lätt för etablerad vuxengeneration att slåsig till en ro och bortse från de situation. Ett samhälle där alla ungas oavsett ålder aktivt deltar de bästa lösningarna. En sammanhållen politik ger för kan underlätta människors möjlighet till inflytande unga unga och engagemang samt att behov och livssituation beaktas inungas för de beslut som fattas på olika nivåer i samhället. Politiken för unga bygger framför allt på långsiktig politik och en inte på enstaka särlösningar. Beroende på individernas olika förhållanden varierar behovet samhällets insatser, både vad gäller vilav ken sorts insatser kan behövas och omfattningen dessa. som av

30 Övergripande mål

I detta kapitel lämnar vi förslag till övergripande mål för politiken

för unga. De mål som föreslås handlar om möjligheter att leva ett

självständigt liv, möjligheter till makt, inflytande och delaktighet

samt att ta tillvara unga som resurs. Målen har karaktär av mål att

sträva mot, så kallade inriktningsmål. Förslagen grundar sig på den

kunskap som finns om unga människor och deras levnadsvillkor. De mål vi föreslår ska vara styrande för statliga åtgärder men även vara vägledande för kommunala åtgärder.

Målen är främst inriktade på att undanröja de hinder som kan föreligga för att människor ska kunna ha makt över och ta

unga ansvar för sina liv. Några de största hindren för unga människor

egna av idag kan emellertid inte åtgärdas enbart med politiska beslut utan handlar om bemötande, attityder och värderingar från de äldre. Politikens uppgift är då att stödja vid de tillfällen och i de sammanhang där människors personliga ansvar och frivilliga samverkan inte är

tillräcklig.

2.1 mål för för

Ungas syn på politiken unga

I kommitténs rapport Vad tycker du efterfrågade vi synpunk-

ungas ter dels på huruvida en politik för unga behövs, dels på de förslag till mål kommittén presenterade. Målen i rapporten var: Alla unga ska ha rätt till goda levnadsförhållanden; Samhället ska underlätta för de unga att leva ett självständigt liv; De unga ska ha ökad möjlighet att utöva sin rätt till inflytande och delaktighet; Ungas engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska erkännas och aktivt tas tillvara; De ungas internationella engagemang och mångkulturella kontakter ska främj

Rapporten skickades till omkring 2500 ungdomsgrupper, omkring

750 gymnasieskolor samt till elevkårerna direkt, till riksungdomsor-

ganisationer och deras omkring 1000 distriktsorganisationer, vissa

av de skolor som drivs av Statens institutionsstyrelse, Riksidrotts-

förbundets ungdomssektioner på distriktsnivå samt hyresgästföre-

ningens distriktsorganisationer.

Omkring 60 på rapporten har inkommit till kommittén. Över

svar hälften rapportsvaren accepterar målen och de kommenterar ock-

av så i hög utsträckning målens innehåll och lägger där till egna förslag till vad målen kan och bör innebära för den framtida politiken.

Övergripande mål 31

En femtedel rapportsvaren kommenterar inte målen utan diskuteav

ungdomspolitik utifrån andra utgångspunkter.

rar En femtedel rapportsvaren slutligen anser att målen är dåliga av och många dessa också att det inte behövs någon politik för av anser och att kommittén bör läggas ner. unga

2.2¶Nationella mål

övergripande

I kommitténs direktiv slår regeringen fast att de nuvarande riktlinjerna for ungdomspolitiken bör ersättas konkreta mål. Anav mer ledningen till detta är att nuvarande riktlinjer är for till form vaga och innehåll för att möjliggöra reell och effektiv uppföljning och en utvärdering samhällets insatser. Riktlinjerna är inte heller utveckav

lade utifrån tydlig målstymingsmodell. En viktig utgångspunkt är

en enligt regeringen att de framtida målen ska fungera som effektiva

styrmedel för sektorsövergripande ungdomspolitik. Vidare fram-

en går direktiven att de mål kommittén föreslår inte får stå i av som strid med de mål redan finns för olika sektorer. som Kommittén ser fördelar med en målstymingsmodell. Målstyrningsmodellen bygger på att i första skedet utforma övergripande mål, vilka ska inriktning, för att därefter utveckla mer konange en kreta mål gentemot vilka olika verksamheter och åtgärder ska utvärderas.

Nedan föreslår vi övergripande inriktningsmål ska gälla för

som den framtida politiken för Efter varje inrikningsmål presenteunga. ett antal konkreta mål. De konkreta målen är kommitténs förslag ras

till hur de övergripande målen ska uppfyllas. I de följande kapitlen

lämnar vi förslag på åtgärder bör vidtas för att målen ska kunna som

uppfyllas.

32 Övergripande mål

2.3 till mål

Förslag

2.3.1¶Självständighet

Övergripande mål

Samhället ska underlätta för att leva ett självständigt liv.

unga

En människas liv kännetecknas att i olika avseenden

ung av man befinner sig i etableringsfas det första arbetet, den första egna

en lägenheten och självständig ekonomi. Eftersom människor

en unga utbildar sig under allt längre tid och det då dröjer innan de etablerar

stadigvarande plats på arbetsmarknaden brukar man i ungdomsen

politiska sammanhang tala förlängd ungdomstid. Detta syn-

om en sätt innebär att vuxenblivandet fördröjs. Ungdomspolitiska kommittén vänder sig mot detta Att inte ha ett arbete, egen bo-

resonemang. stad eller självständig ekonomi är inget hinder mot att bli vuxen.

en Däremot gör det svårare att leva ett självständigt liv och att bli sedd

som vuxen.

Med självständighet vi möjligheterna att göra egna val och

menar fatta beslut när det gäller exempelvis utbildning, arbete, bostad

egna och familjebildning. Här kan politiska beslut i viss mån underlätta för människor exempelvis den ekonomiska politiken

unga genom samt arbetsmarknads- och bostadspolitiken.

I resonemanget vad är självständighet kommittén

om som anser att det är viktigt att också diskutera levnadsförhållanden i

ungas stort. Flertalet utredningar visar att de materiella och sociala resur-

långt ifrån är jämlikt fördelade bland alla unga. Familjebakserna

fortfarande stor roll för individs levnadsförhål-

grund spelar en en landen. Unga från tjänstemannahem påbörjar i större utsträckning en

högskoleutbildning än från arbetarhem då de ofta lever i mer

unga studievana och studiemotiverande miljöer. Flickor missgynnas fortfarande på många områden, exempelvis i skolan genom att de får mindre uppmärksamhet än pojkar och på fritiden att de får

genom mindre andel kommunernas Invandrade unga människor

av resurser. har arbetslöshet än de födda i Sverige. Även frågor den

en högre av

här karaktären är viktiga for en politik för unga.

Övergripande mål 33

För att man överhuvudtaget ska kunna tala att leva ett självstän-

om

digt liv och ha goda levnadsförhållanden, måste enligt kommitténs

uppfattning dessutom varje människa bli respekterad och

ung accepterad som en självständig individ. Det är svårt att förändra dessa förhållanden med politiska beslut än till viss gräns kommit-

mer en men tén kommer att lämna förslag i avsikt att även ändra attityder.

Konkreta mål

Självständighetsmålet består flera områden. Nedan följer förslag

av på Verksamhetsmål för arbete, bostad och ekonomi.

Arbete

Alla ska kunna försörja sig på sitt arbete.

unga

Löne-, skatte- och kostnadsnivåer ska sådana att männi-

vara en ung ska med arbete ska kunna försörja sig på sin lön utan att behöva komplettera med bidrag. De skillnader i löner och andra anställningsvillkor som finns mellan unga kvinnor och män utför

unga som lika eller likvärdigt arbete ska utjämnas och förhindras.

Andelen arbetslösa ska i genomsnitt under året inte högre

unga vara

anför övriga befolkningen.

Arbetslösheten för har under lång tid varit i stort sett dubbelt

unga en så hög som arbetslösheten i den Övriga befolkningen. När det gäller ungas arbetslöshet har det dock vid de senaste konjunktursvängningarna visat sig att arbetslösheten inte minskar i högkonjunktur i

en

samma utsträckning för andra åldersgrupper.

som

Samtidigt är unga en mycket viktig grupp på arbetsmarknaden. Att låta unga med lång tid på arbetsmarknaden framför sig gå utan arbete kan förödande för den enskilde och ett slöseri för samhäl-

vara let helhet. Vi att det är rimlig målsättning att arbetslös-

som anser en heten inte ska högre för än för andra åldersgrupper. Det

vara unga faktum blir och välutbildade bör kunna kompense-

att unga mer mer ra den bristande arbetslivserfarenhet de flesta har. Vi har i

som unga

34 Övergripande mål

vårt delbetänkande Unga och arbete SOU 1997:40 bland annat föreslagit rad åtgärder för att underlätta övergången mellan skolan

en och arbetslivet. Ett genomförande av dessa förslag bör bidra till att arbetslösheten för unga minskar.

Arbetssökande under 25 år ska senast inom fyra veckor från att de anmält sig arbetssökande på arbetsförmedlingen ha rätt att till-

som

med arbetsförmedlare upprätta en handlings- och ut-

sammans en

vecklingsplan.

Ett Arbetsmarknadsverkets Verksamhetsmål är att utnyttja de le-

av diga platserna och åtgärderna på ett sätt som ska leda till att antalet

långtidsarbetslösa ska mindre än 75 000 personer i genomsnitt

vara

månad under budgetåret 1997. Med långtidsarbetslösa avses per-

per

har oavbruten arbetslöshetstid om mer än sex månader soner som en och är 25 år eller äldre. För är under 25 år är mot-

som personer som svarande tid 100 dagar.

Arbetsmarknadsverket har Verksamhetsmål att individuella

som handlingsplaner med skriftliga överenskommelser med de sökande ska finnas för varje sökande är eller riskerar att bli långtidsar-

som betslös. Kommittén föreslår att det vid offentliga arbetsförmedlingar alltid ska upprättas handlings- eller utvecklingsplan för arbetssö-

en kande under 25 år. Detta ska leda till att den arbetssökande tidigt ska ha rätt att få diskutera och planera framtiden tillsammans med en arbetsförmedlare för att därmed göra tiden i arbetslöshet så kort som möjligt och på så sätt också minska antalet unga långtidsarbetslösa. Med handlingsplan vi kombinerad utbildnings- och arbets-

menar en sökarstrategi för den arbetssökande. Den ska utvisa vad den arbetssökande och arbetsförmedlaren har överenskommit som en realistisk väg för att hon eller han ska kunna få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. En individuell handlingsplan innebär att den enskildes möjligheter stärks att på hand ordna sysselsättning utan att

egen ny

arbetsförmedlingen eller någon myndighet behöver bli närma-

annan

inblandad. Det är alltså inte fråga om att den arbetssökande ska re erbjudas åtgärd inom fyra veckor. Gränsen vid 25 år föreslås

en eftersom denna sammanfaller med den rådande definitionen be-

av

greppet ungdomsarbetslöshet.

Övergripande mål 35

Varje person mellan 15 och 18 år ska möjlighet till

ges feriearbete

under minst tre veckor under Målet kalenderår.

sommaren. avser

Unga har stora svårigheter att få plats på den reguljära arbets-

en marknaden. En väg dit kan att feriearbete får

vara unga genom en möjlighet att få kontakter för framtiden och viss arbetslivserfa-

en renhet som kan användas i det kommande arbetslivet. Förutom att unga på så sätt kan få lättare att erhålla arbete efter att de avslutat skolan är det också viktigt att peka på den de är för före-

resurs unga tagen då det gäller ungas kunskaper, idéer och åsikter. Vi är medvetna om att målet kan leda till att den angivna åldersgruppen kan komma att konkurrera feriearbete med studenter. Vi trots

om anser detta att det är viktigt att gruppen 15-18 år får möjlighet att åt-

en minstone under tre veckor år ha kontakt med arbetsmarknaden.

per

Bostad

Alla mellan 18 och 25 år söker bostad ska inom måna-

som egen sex der ha möjlighet att skajfa sig bostad inom för sina eko-

en ramen

nomiska förutsättningar.

Att kunna skaffa en egen bostad är ett viktigt steg i strävan mot självständighet. Vi anser därför att ungas behov bostad bör

av uppmärksammas på så sätt att de inom månader bör kunna skaffa sig

sex en bostad som så långt som möjligt överensstämmer med deras eko-

nomiska förutsättningar.

Målet är begränsat till den åldersgrupp befinner sig i

av unga som etableringsfasen av eget boende. Efter 25 års ålder är det få fort-

som farande bor kvar i föräldrahemmet.

36 Övergripande mål

Alla universitets- och hogskolestuderande ska under den första terminen de studerar ha möjlighet att skaffa sig en bostad på eller i anslutning till studieorten.

Enligt Sveriges Förenade Studentkårers enkäter hade under hösten 1995 nio högskoleortema kötider till studentbostädema som var

av längre än termin. På två orter kötiderna for en studentbostad

en var flera år. Genom ett beslut i riksdagen 1996 har antalet högskoleplat-

ökat med 30 000. Det är viktigt att denna utbildningssatsning inte ser hindras brist på bostäder för studerande. Vi anser därför att hög-

av skole- och universitetsstuderandes bostadssituation speciellt ska underlättas.

Alla ska kunna information de villkor och förutsättning-

unga om

gäller för eget boende samt information bostadsmarknaar som om den i kommunen.

Många har inte tillräcklig kunskap de villkor och förutsätt-

unga om ningar gäller för ett eget boende. Det är viktigt att känna till allt

som från betydelsen att betala in hyran i tid till reglerna om besitt-

av

Ökad kunskap bostadsmarknaden kan också förebygga

ningsrätt. om

ekonomiska svårigheter och förkorta sökandet efter den rätta bostaden.

Ekonomi

Ingen ska hänvisas till att uppbära socialbidrag av en-

ung person bart den orsaken att hon eller han inte har arbete eller inte omfattas

av arbetsloshetsförsäkringssystemet.

Utvecklingen har under följd år fört med sig att Socialbidraget

en av

i allt större utsträckning omfattar bidragstagare som det generella

trygghetssystemet i form av arbetslöshetsförsäkring egentligen var

ämnat att omfatta. För många utgör istället Socialbidraget den

unga

enda forsörjningskällan.

Övergripande mål 37

Vi att det är oacceptabelt att så många är beroende

anser unga av socialbidrag. En ung människa som är på väg att etablera sitt självständiga liv ska inte behöva erhålla socialbidrag för sin försörjning. Det är inte heller acceptabelt människa ska behöva flytta

att en ung tillbaka till sitt föräldrahem enbart ekonomiska orsaker.

av

Ingen ung arbetslös ska på grund av låga nivåer i olika ersättningssystem behöva komplettera med socialbidrag för att kunna klara sin

försörjning.

Vi anser att det är orimligt att erhåller ersättning

en ung person som

från ett bidragssystem är tvungen att komplettera med socialbidrag

för att klara sin försörjning. Självklart bör varje system utfor-

vara

mat så att det uppgår till åtminstone socialbidragsnorrnen.

Ingen ung person ska diskrimineras i något bidragssystem på grund

av ålder.

I olika sammanhang har förts fram förslag att bidragssystem och

om bidragsnivåer ska relateras till ålder. Vi att sådan diskrimi-

anser en nering är oacceptabel. Bidrag ska vara relaterade till behov eller utgå med samma belopp för alla och på premisser, oavsett ålder.

samma

Alla unga ska leva under sådana ekonomiska förhållanden att de har råd att finansiera bostad.

en

Många unga har trots att de har en arbetsinkomst eller uppbär arbets-

löshetsersättning inte ekonomiska möjligheter att finansiera

en egen

bostad ens om de kompletterar med bostadsbidrag.

38 Övergripande mål

2.3.2¶Inflytande och delaktighet

Övergripande mål

Unga ska ha verklig möjlighet till makt, inflytande och delaktighet.

Makt, inflytande och delaktighet är viktigt tre aspekter. För det

ur

första är det nödvändigt inflytande och delaktighet ökar för

att ungas att undvika att de får känsla att stå utanför samhället. För att

en av undvika denna känsla måste politikerna lyssna på unga människor även dessa har valt att inte delta i den traditionella politiska

om pro-

Kommittén att alla även de som inte uppnått cessen. menar unga, rösträttsålder, har rätt att med, att ha uppgifter, att ta och få an-

vara svar.

För det andra vet vi flertalet kartläggningar att unga män-

genom niskors sociala representation är svag i förhållande till andelen av

befolkningen.

För det tredje är det värdefullt för samhället helhet att ta till-

som

människors kunskap och engagemang. Denna tredje asvara unga pekt kommittén så betydelsefull att den även kommer till

anser vara uttryck i ett eget övergripande mål för politiken för det så kal-

unga, lade resursmålet.

Utifrån dessa aspekter Ungdomspolitiska kommittén att ett

menar mål för politiken för ska att öka möjligheter till

unga vara ungas

makt, inflytande och delaktighet i såväl den vardagen som i

egna frågor rör det allmänna. Kommitténs definitioner av makt och

som

inflytande utvecklas i kapitel

Kommittén vill också peka på att de skillnader finns

som generellt mellan mäns och kvinnors möjligheter att utöva verklig makt och inflytande också finns mellan unga män och unga kvinnor. Vi har strävat efter att uppmärksamma dessa skillnader i de sammanhang då dessa är relevanta.

Övergripande mål 39

Konkreta mål

Alla kommuner bör i samarbete med kommunens unga upprätta ett

ungdomspolitiskt handlingsprogram.

Ett handlingsprogram kan innehålla redovis-

ungdomspolitiskt en

ning hur ett ökat inflytande för skall uppnås och hur komav unga samlade insatser för att förbättra levnadsförhållanden munens ungas planeras användas. Ett sådant handlingsprogram måste utarbetas att tillsammans med för att kunna få acceptans och genomslag. Ett unga ungdomspolitiskt handlingsprogram bör också användas för att utvärdera hur fördelats mellan generationerna och könen. resurserna

Därmed kan utvärderingen ligga till grund för hur handlingspro-

grammet utvecklas.

Elever ska kunna påverka viktiga beslut gäller den som grupp som skolan. egna

Elevernas representation i olika beslutande bör öka. Eleverna organ måste i högre grad kunna påverka viktiga beslut som exsom grupp

empelvis rör skolans organisation och ekonomiska prioriteringar.

Varje elev ska ha verkligt inflytande över sitt val skola och skolav samt över sitt dagliga skolarbete och sin arbetsmiljö. typ

Trots skollagen och läroplanema säkerställer inflytande för ele-

att visar undersökningar att eleverna att de har för lite eller verna anser inget inflytande alls över sitt skolarbete och sin arbetsmiljö. Elevermåste kunna med och bestämma läromedel, undervisna vara om ningssätt med Skolan har också en viktig roll att spela som mera. förmedlare demokratiska Värden. Vi därför att det är nödav anser

vändigt ytterligare understryka vikten att eleverna får verk-

att av en

lig möjlighet till inflytande på sin utbildning och över skolmiljön.

Med vi att eleverna inte bara deltar i en

verkligt inflytande menar

skendemokratisk utan har möjlighet att påverka besluten. process Det bör också givet att eleverna själva är med och utvärderar vara

om den enskilda skolan nått upp till de mål fastställts i verksom

samhetsplanen.

Varje student ska ha verkligt inflytande på sin utbildning och

sin ar-

betsmiljö.

Det är viktigt att studenterna har inflytande på undervisning, litteratur och arbetsmiljön på universiteten och högskolorna. Eftersom studenterna är den primära avnämaren utbildningen kan inte kvaliav tetsarbete existera utan studentmedverkan. Detta kan ske att genom utvärdera kurser både under och efter kursen. Resultaten ska också följas upp tillsammans med studenter. Det är också viktigt att hela institutioner och fakulteter utvärderas.

Alla unga ska kunna påverka kommunala beslut.

Kommittén vill understryka att inte att det går att dela anser upp olika politikområden i rör och inte en grupp som unga en grupp som gör det. Vi anser dock att vissa områden kan lämpliga än vara mer andra för att starta ett politiskt engagemang eftersom de påtagligt

berör de vardag. Exempel på där det kan lämpligt att

ungas vara ge unga utökade möjligheter är att rätt: ge 0 att påverka kommunens fritidsutbud.

0 att påverka den kulturverksamhet som riktas till unga.

0 att påverka kommunens bostads- och samhällsplanering.

Det kommunala fritidsutbudet riktar sig i hög grad till de och unga det är också ett område många kommer i kontakt med tidigt. Vi som anser därför att inflytande när det gäller vilken verksamhet ungas kommunen ska satsa resurser på är viktigt. Det är också känt att kommunerna i allmänhet satsar på pojkars och mer resurser unga mäns fritid än på flickors och kvinnors. Det är därför viktigt unga även ur den aspekten att alla ska kunna påverka det fritidsutbud unga som kommunen erbjuder. När det gäller exemplet kulturverksamhet är även här ofta unga prioriterad målgrupp. Ändå är det svårt verka för ökat en att utrymme för ungas eget skapande och kultur på villkor. Ofta ungas

Övergripande mål 41

handlar det inte brist på utan hinder i form av om pengar snarare om attityder. Ungas initiativ kan ofta ha svårt att vinna gehör därför att de inte in i vuxenvärldens mallar. Ungdomspolitiska kommitpassar tén att de själva ska få ett betydande inflytande över hur anser unga de medel avsatts för kulturverksamhet till unga används. Här som kan också finnas ett intresse att kartlägga hur kommunens satsav ningar på kultur fördelar sig mellan könen.

Frågor bostads- och samhällsplanering är också av stor bety-

som delse för kommuninvånare. Exempelvis är frågan om bostadsunga

försörjning viktig fråga då många kommuner diskuterar speciella

en

bostadslösningar för När det gäller den övriga samhällsplane-

unga.

ringen har ett tydligt intresse av exempelvis vägbyggen, par-

unga kanläggningar och lokalisering av nya skolor. Vi anser därför att alla bör kunna påverka kommunens beslut på dessa områden. unga

Alla ska ha möjlighet att delta i verksamhet inom föreningsliunga vet.

Ett föreningsliv där själva har inflytande över och styr verk-

unga samheten är viktig del i demokratiska fostran och ett betyen ungas delsefullt sätt att ta tillvara det ideella engagemanget bland unga. Villkoren för föreningslivet har dock försämrats under en rad år bland annat konsekvens den ansträngda ekonomi fösom en av som religger i de flesta kommuner. Vi att det för att främja ungas anser i samhällslivet i stort är viktigt att föreningslivet kan engagemang verka under goda villkor. Kommittén att det är självklarhet att de ungdomsorganianser en sationer uppbär statsbidrag ska vara demokratiskt uppbyggda som och alla medlemmar lika rätt till inflytande. ge

Varje ska ha tillgång till mötesplats där hon eller han ung person en fritt kan uttrycka sina åsikter.

Medborgarinflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen förut-

sätter mänskliga möten. En viktig del den demokratiska inav frastrukturen är därför att erbjuda mötesplatser. Att underlätta mänskliga möten kring politik, intressen, lokala frågemensamma

gor, kultur och gemensamt är viktigt for fortsatt demokrati ansvar och välfärd. En mötesplats for människor kan vara ett torg, ett kafé, disen

kussionsgrupp på Internet eller någon annan form av träffpunkt. En

mötesplats kan delas med den etablerade vuxengenerationen

men kan också vara enbart för unga.

2.3.3 Unga som resurs

Övergripande mål

Ungas engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas tillvara som resurs.

Med den allt snabbare omvärldsförändring som sker är ett samhälles förändringsbenägenhet avgörande för dess sociala och ekonomiska utveckling. Kommittén anser att ungas nytänkande och engagemang, ifrågasättande av det etablerade bidrar till dynamiken i samhället. Unga människor måste ges plats i samhället och ses som en resurs

för att påverka samhällsutvecklingen. I detta sammanhang måste

flickors och pojkars olika sätt att engagera och organisera sig uppmärksammas. Alla måste ha möjlighet att uttrycka sig på de sätt de

själva väljer.

Det är vidare angeläget att människor möjlighet att unga ges en utveckla sitt kritiska tänkande och förstärka sitt Detta engagemang. kräver att har tillgång till ett språk, till kunskaper och inforrnaunga

tion. Det är också viktigt att det finns mångfald mötesplatser

en av som är tillgängliga for alla. Kommittén ser en utveckling där de nationella gränserna minskar i betydelse och där människor i olika länder blir allt beroende mer av varandra. Detta kan innebära såväl att skillnaderna mellan olika länder minskar att mångfalden inom varje land ökar. Många erfasom renheter visar att mångfalden utnyttjas på rätt sätt kan den bidra om till kreativitet och nytänkande som kommer både individer och samhälle till nytta. Det är viktigt att, såväl nationellt internationellt, som

Övergripande mål 43

skapa goda förutsättningar för många konstruktiva möten mellan

människor med olika bakgrund.

Konkreta mål

Av ledamöterna i centrala och regionala myndigheters styrelser bor minst 5 procent under 30 år. vara

Inrikesdepartementets kartläggning ålderssammansättningarna i

av centrala myndighetsstyrelser visar att medelåldern i dessa är 54,1 år för 1995/96. Åldersspridningen är också dålig, 18 till 29 år gruppen utgör 0,5 procent styrelserna. Gruppens andel av befolkningen är av 16,2 På sätt det är självklart att ta tillvara erfaprocent. samma som renheter från både kvinnor och män bör representation från olika åldersgrupper bidra till att stärka den samlade kompetensen i olika or-

gan.

Av ledamöterna i statliga kommittéer bör minst 10 procent vara under 30 år.

kartläggning ålderssammansättningama i lnrikesdepartementets av

kommittéer visar att medelåldern i dessa är 51,6 år for

statliga

1995/96. Åldersspridningen är också dålig, 18 till 29 utgör gruppen 2,9 procent kommittéerna. Gruppens andel av befolkningen är av 16,2 Resonemang förs under målet for centrala mynprocent. som

digheters styrelser är giltigt även för statliga kommittéer.

I kommunala och nämnder med minst fem ledamö-

samtliga styrelser

bör det minst ledamot under 30 år.

ter finnas en

Vi att det är viktigt att kommunerna i så hög utsträckning som anser

möjlighet i sitt beslutsunderlag har möjlighet att väga in synpunkter

från med olika åldrar. Besluten kommer att bli bättre unpersoner och därmed högre kvalité. Rekommendationen avser

derbyggda av

de sammanhang dit det inte är direktval.

44 Övergripande mål

Ungas engagemang och idéer ska särskilt tas tillvara när det gäller:

0 arbetet med långsiktigt hållbar ekologisk utveckling

en

0 inträdet i informationssamhället

0 arbetet mot främlingsfientlighet och rasism

0 företagande

I flertalet sammanhang har människor framgångsrikt tagit ini-

unga tiativ till och drivit Viktiga politiska frågor. Exempel på detta är miljöfrågor, frågor om informationsteknik samt arbetet med att bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Trots dessa goda erfarenheter av ungas arbete och engagemang visar flertalet utredningar att unga människor tas tillvara i liten utsträckning i det politiska arbetet. Vi anser att det inom vissa områden är extra angeläget att

ungas erfarenheter och initiativkraft tas tillvara eftersom deras kunskaper på dessa områden ofta är mycket större än de äldres.

Vidare vill vi peka på resultatet den enkät kommittén

av som genomfört tillsammans med Statistiska centralbyrån när det gäller frågan om huruvida man kan tänka sig att starta ett eget företag. Fyra av tio unga svarade att de kan tänka sig att starta eget och knappt

en tredjedel att de kanske kan tänka sig det.

2.4¶Former för och

styrning, utvärdering uppföljning

För att en sektorsövergripande och målstyrd politik skall verk-

vara

ningsfull krävs modell för styrning, uppföljning och

en utvärdering

av målen och deras uppfyllelse. Ungdomspolitiska kommittén fore-

slår nedan en organisation och ansvarsfördelning for målstyr-

en

ningsmodell for ungdomspolitiken.

Efter att riksdagen beslutat de övergripande målen ska dessa

om brytas ner till konkreta mål regeringen. De konkreta målen är ett

av sätt att mäta måluppfyllelsen av de övergripande målen. De konkreta målen ska beaktas av regeringen inom de olika sektorsområden

som

Övergripande mål 45

berör Myndigheterna bör också få i uppgift att presentera staunga. tistik och redovisning den förda politiken i förhållande till de en av konkreta målen. Detta arbete bör samordnas av Ungdomsstyrelsen. En del i sådan redovisning till regeringen bör en för myndigen vara

heterna och sektorsövergripande årlig redovisning. En

gemensam

särskild analys måluppfyllelsen ska redovisas av Ungdomsstyrel-

av fjärde år. Där bör utvecklingen levnadsvillkor i sen vart av ungas förhållande till målen och förslag till eventuell revidering de av

övergripande målen och ungdomspolitikens inriktning presenteras.

Ungdomsstyrelsens övergripande mål är idag att främja goda

för ungdomar samt verka för att människor görs

uppväxtvillkor unga

delaktiga i samhällsutvecklingen. Ungdomsstyrelsen ska arbeta

sektorsövergripande kontinuerlig kontakt med kommuner-

och ha en när det gäller att följa ungdomars villkor i samhället. Ett tillägg na till Ungdomsstyrelsens Verksamhetsmål bör övervägas där det framgår att myndigheten i all sin verksamhet, till exempel bidragsgivarbete med EU:s och projektsatsningar bör beakta ning, program

målen för ungdomspolitiken. Vidare bör Ungdomsstyrelsen få ett

samordningsansvar för information till kommuner och föreningsliv

målen för politiken för unga. om För att stimulera utveckling insatser som bidrar till måluppen av

fyllelse begränsat utvecklingsstöd införas. Medel bör avsättas

bör ett för utvecklingen kommunernas insatser för och det att stödja av unga

ideella föreningslivets ungdomsverksamhet i enlighet med de över-

gripande målen.

Målen för för bör vägledande för kommunal

politiken unga vara

verksamhet. Som nämnts bör Ungdomsstyrelsen ha en stödjanovan de roll när det gäller att informera kommunerna om målen som rör

Enligt Ungdomspolitiska kommitténs uppfattning bör det fin-

unga. ett gemensamt intresse hos staten och kommunerna att följa upp nas och utvärdera kommunernas arbete med målen. Kommittén föreslår initiativ till överläggning ett sådant samarbete mellan staatt tas om och kommunerna i denna fråga. En uppföljning och utvärdering ten bör kunna kopplas till de ungdomsforskningscentra som finns i landet.

När det gäller Ungdomsstyrelsens roll i den presenterade målstymingsmodellen kan sammanfattningsvis sägas att myndigheten

redan arbetar sektorsövergripande och har kontinuerlig kon-

idag en

takt med kommunerna i flera sammanhang. En viss förstärkning av

myndigheten torde dock behövas för den uppföljningsroll

som myndigheten tilldelas tillsammans med kommunerna. Hur stor

re-

sursförstärkning det kan komma att bli frågan är avhängigt resul-

om tatet av förhandlingarna mellan staten och kommunerna samt

rege-

ringens ambitionsnivå när det gäller utvärderingsverksamheten.

Slutligen ska kommittén enligt sina direktiv uppmärksamma den

regionala nivån när det gäller styrning, uppföljning och utvärdering

av målens genomförande. Kommittén har funnit att såväl på lokal som regional nivå är insatser för att nå goda förhållanden för de

unga av största betydelse för regionens överlevnad och utveckling och in-

går därför som viktig del i det regionalpolitiska utvecklingsarbe-

en tet. Samspelet mellan nationell, regional och lokal nivå är här viktigt. Kommittén anser därmed att ansvaret för styrning och uppföljning av målen för ungdomspolitiken bör ligga på den nivå där besluten fattas. Ansvaret för utvärdering bör ligga utanför den egentliga verksamheten. Ungdomsstyrelsen bör få ett att samordna,

ansvar sammanställa och presentera resultaten utvärderingarna. Ung-

av domsstyrelsen bör också kunna ta initiativ till riktade undersökningar av hur målen uppfylls.

SOU: 1997:71 Makt 47

3¶Makt

En del i kommitténs uppdrag är att sammanställa och analysera den erfarenhet finns när det gäller området ungdomars inflytande

som och utifrån detta föreslå åtgärder för att stärka ungdomars inflytande och delaktighet i samhället på olika nivåer och inom olika sektorer. Vi att bör kunna påverka, inte bara på de sektorer

menar unga som traditionellt betraktas ungdomsfrågor, utan också beslut i

som exempelvis tekniska nämnden i kommun.

en

I detta kapitel diskuterar vi makt-, inflytande- och vanmaktsbegreppen. Våra slutsatser i kapitlet kommer att styrande för de

vara förslag lämnar i kapitlen fem till och med sju.

som

I kapitel 4 följer ett avsnitt på makt. I kapitel 5 tar

om ungas syn vi upp ungas makt i politiken varvid bland annat frågor rösträtt,

om representativitet och samråd inför kommunala beslut diskuteras

som medel för att uppnå ökad makt. I kapitel 6 behandlas makt i

ungas skolan och hur elevernas inflytande ska kunna öka. Även studenters inflytande behandlas. Kapitel 7 handlar makt över fritiden

om ungas och kulturen och hur de i kommunen ska kunna få ett större

om unga

inflytande över dessa frågor.

1¶Vad är makt

Vi kommer nedan att presentera några försök till förklaringar be-

av greppen makt, inflytande och vanmakt.

3.1.1¶Maktbegreppet

Maktutredningen I Maktutredningens huvudrapport Demokrati och makt i Sverige

SOU 1990:44 understryker utredaren att makt är ett omtvistat begrepp med många definitioner. En viss kärna för dessa är

gemensam

att makt är möjlighet att påverka. Många gånger tas för givet att

makt innebär att någon tvingas att handla på ett sätt

annan som vederbörande annars inte skulle ha gjort. Makt kommer därmed att förknippas med tvång, konflikt och dominans. Men denna

samman-

48 Makt

koppling är inte nödvändig. Makt kan också ses som en ömsesidig

bytesrelation. Utbyte och samarbete kan två parter makt över

ge varandra.

Ett sätt att kartlägga makten är enligt maktutredningen att studera

politiska beslutsprocesser. Vem vinner och vem förlorar Denna undersökningsmetod har emellertid kritiserats för att den endast beaktar de synliga politiska konflikterna, maktens första ansikte. Man bortser då från de frågor och krav inte kommer på den poli-

som upp

tiska dagordningen. Icke-beslut och bortdeñniering, vad

som kommit att kallas maktens andra ansikte, kan de redan

gynna mäktiga. Det har i debatten dessutom gjorts gällande att man även borde uppmärksamma de styr medvetande och ideo-

processer som

logisk hegemoni. Denna aspekt har benämnts maktens tredje di-

mension maktens tredje ansikte. Vad därmed ställs i fokus

- som är makten över medborgarnas tankar.

En första förutsättning för framgångsrik maktutövning är fönnå-

att formulera krav, att kunna uttryck för sina önskningar. gan ge

Maktlöshetens tystnad är uttryck för de undertrycktas oförmåga att

själva artikulera sina intressen. Maktstrukturer kan pennanentas till följd att de maktlösa sänker sin anspråksnivå och anpassar sig till

av rådande förhållanden. Det är detta slag av maktprocesser som fångats under namnet maktens tredje dimension.

Den ökade internationaliseringen av politiken är en utveckling

på år kommit att uppmärksammas ett problem för

som senare som maktutövning på lokal nivå. Maktutredningen menar att när traditionella nationella frågor blir del utrikespolitiken riskerar de att

en av hamna utanför bred demokratisk kontroll med hänvisning till sek-

en retessen och det nationella intresset. Det ökande inslaget multila-

av terala förbindelser förstärker denna Riksdagens ledamöter

process.

delges sällan information om pågående förhandlingar. Åtskilliga

avtal läggs inte på riksdagens bord, andra är i praktiken omöjliga att

omförhandla inför ratificiering. Internationaliseringens konsek-

en

venser för medborgarna innebär enligt utredningen att medborgarna

allt oftare och inom allt fler områden berörs av beslut som fattats i

internationella sammanhang. Medborgarnas möjligheter att påverka

dessa beslut har emellertid inte ökat i takt. Det demokratiska

samma

styrelsesättet grundas på offentlig debatt och möjlighet till an-

svarsutkrävande. Båda dessa förutsättningar har, åtminstone på kort sikt, blivit svårare att uppfylla i den intemationaliserade demokratin.

Unga om makt 49

Intemationaliseringen har delvis förändrat den politiska debattens

karaktär. Internationella beslutsprocessser kännetecknas elitise-

av

ring, anonymisering och inforrnalisering.

Maktutredningen framhåller dock att den lokala nivån samtidigt kan få en ökad betydelse i den internationaliserade demokratin. Kommuner och regioner kan i ökad utsträckning samarbeta med centrala och lokala maktcentra och lokala maktcentra i andra länder. Kraven på rörlighet och politikens reaktionssnabbhet leder också till en regionalisering över statsgränsema. Den lokala utrikespolitikens betydelse ökar därför.

Ungdomskommittén

I delbetänkandet Ungdom och makt SOU 1991:12 utvecklar Ungdomskommittén resonemanget om maktens tre ansikten. Ungdomskommittén understryker att det tredje ansiktet är dolt bakom de båda första. Det handlar inte den formella maktens utövande, inte

om heller om förmågan och rätten att ställa frågorna utan de bakom-

om liggande processerna som formar vårt medvetande och vår verklig-

hetsbild. Ungdomskommittén frågar sig äger förmågan att

vem som forma ungas medvetande och konstaterar att det handlar om de

grundläggande värderingar som i skolan, på fritiden, på arbetet

ges och i hemmet. Det handlar om hur man som konsument påverkas att tillägna sig en livsstil. De unga utgör en stor marknad. De måste därför, utifrån affärsmännens perspektiv, fås att uppfatta tillvaron så att de köper varor och tjänster. En del av medvetandet formas på marknaderna i rollen konsument. TV-reklam, film, video, musik

som

samverkar i syfte att skapa goda konsumenter. Ungdomskommittén

understryker dock att det också finns helt andra krafter. Unga märmiskor smälter sina intryck till uppfattningar präglas

samman nya som

bland annat global infonnation, datorer och multi-kulturella erfaav renheter.

De fem härskarteknikerna En konkret aspekt makt är de härskartekniker Berit Ås presenterar

av i boken Handbok i jiigörelse. Det är fem tekniker kan nyttjas

som infor alla slag förtryckta I boken presenteras teknikerna

av grupper. som ett sätt för män att förtrycka kvinnor. De flesta maktgrupper har dock tillgång till teknikerna och kan således till exempel användas av äldre för att förtrycka unga eller lärare för att förtrycka elever.

av

50 Makt

Genom att presentera dessa fem tekniker vill vi visa hur genomgrioch ofta omedvetna attityder mot kan och också pande unga vara därmed hur svårt det kan att ändra dem. vara Den första tekniken, osynliggörandet, innebär att ugna i exemförbises eller glöms. Vid val till förtroen-

pelvis föreningsstyrelser

i kommittéer och styrelser kan försvinna totalt den

deposter unga ur

etablerade vuxengenerationens minne och medvetande. Ofta klagar på det inte går att hitta några vill kandidera till vuxna att unga som

styrelseposter, har de verkligen försökt

men Den andra tekniken, förlöjligandet, innebär att genom att göra sig andras bekostnad får talaren skrattama på sin sida. Förlöjli-

lustig på

gör att värdet det den förlöjligade säger eller gör blir

gandet av som

mindre värt. Många möts också lilla-vän-attityd när de unga av en försöker göra sin röst hörd. Den härskartekniken, undanhållande information, är ett

tredje av

sätt att behålla makt för del att försämra förutsättningegen genom för andra att utöva sitt inflytande. Många unga berättar om att ama de inför exempelvis skolkonferensen erhåller handlingarna endast en kort tid innan mötet vilket omöjliggör att kunna ha synpunkter.

Den tekniken är dubbelbestraffningen. I sin mest utprägla-

fjärde

de form leder dubbelbestraffningen till utsätts för föratt en grupp dömande både för ett bestämt uppförande och för motsatsen. Engasig i fråga uppfattas det fel och gör de det inte är gerar unga en som det också fel. Den femte tekniken är påförande skuld och skam. Skam påförs av Unga blir skamsna när de får höra om sin bris-

genom förlöjligande.

tande kompetens även det skett att har undanhållits om genom man information eller vägrat dem tillträde till områden hittills uteslusom tande har behärskats av vuxna.

3.1.2¶Begreppen delaktighet och inflytande

Om delaktighet

är för demokratin. Medborgarna måste

Delaktighet en grundsten

känna delaktiga i samhället och vilja ta aktiv del i det politiska

sig

livet för att demokratin ska fortleva. Under år har diskussiosenare demokratins kris ofta fokuserat på utanförskap. Även nen om ungas det kan huruvida demokratin verkligen är i kris står

om ifrågasättas

det klart har svårt att göra sina röster hörda i demokratin och att unga att känner att de har små möjligheter att påverka. Att

många unga

Unga om makt 51

arbeta för att göra delaktiga i samhällslivet måste därför

unga mer

anses vara nödvändigt.

Sociologen Benny Henriksson menar i rapporten Att skapa sin Ungdom Slutrapport från projektet Ung på 90-talet i Västerås,

1991 att begreppen att vara delaktig och att ha inflytande har stor

betydelse för en persons utveckling. När är aktiva och därmed

unga

delaktiga utvecklas de. Delaktigheten dem bättre kunskaper och

ger kompetens. De unga lär sig utveckla demokratiska arbetsformer och de måste lära sig fakta för att fatta beslut. Att vara delaktig ger enligt Henriksson ett större självförtroende och större känsla att

en av man som människa är värd något, att ens synpunkter är viktiga, att

man har något att tillföra och verkligen kan påverka och förändra

att man något. Att vara delaktig ger också en känsla av att bli tagen i anspråk och att respekterad. Detta är inte minst viktigt i ungdomsår-

av vara en. Delaktighet ger en större mening med livet och roll i samhäl-

en let.

Om inflytande

Den amerikanska forskaren Sherry Amstein har konstruerat

en analysmodell för att förklara vad inflytande är. Enligt Amstein finns det olika grader av inflytande. Hon illustrerar detta att tala

genom om en stege. Högst upp på stegen finns självstyre. Sedan följer dele-

gerad makt, medinflytande, eftergifter, konsultation, information,

terapi och sist manipulation. Självstyre, delegerad makt och medin-

flytande är olika grader av medborgarmakt och Eftergifter,

ansvar. konsultation och information utgör olika grader välvilja, medan

av

terapi och manipulation inte innebär något inflytande alls. Trots

detta brukar även dessa två sistnämnda stegpinnar be-

grupper av nämnas inflytande. I korthet innebär de olika stadierna följ ande.

Manipulation innebär att medborgarna samlas till information som ger en fragmentarisk eller skev bild av ett problem.

Terapi innebär att samlar medborgarna till sägs

man grupper som ge dem inflytande, men som i själva verket försöker bota och avleda dem från deras vilja att påverka. Man skapar en ersättning för verk-

ligt inflytande.

Information innebär informerar människor om deras rättig-

att man heter, skyldigheter och vad som är på gång. Kärmetecknas ofta av

14Framställningen bygger på D. Pettersson,Demokratiprojektet en utvärdering, 1989.

-

52 Makt

envägskommunikation föredrag och informationsblad. Inforsom mationen kommer oftast så sent att det är försent att påverka. Konsultation innebär frågar folk vad de tycker eller önsatt man kar sig. Men det finns inget som garanterar att man kommer att bry sig och verkställa det de vill ha. om Eftergifter innebär att makthavarna går med på att ett visst inge flytande eller ett representanter i styrande organ. Man genom en par får rådgivande makthavarna har fortfarande rätten att bevara men sluta eftersom de är i majoritet. Man går med på ett visst inflytande för att lugna eller få det att bra ut. En form är att man inrätse annan tar rådgivande med oklart definierade befogenheter och funkorgan tioner. Medinflytande innebär att makthavare går med på att dela med sig planering och beslutsfattande. En organisation upprättas som inte av kan ändras bara den parten. Folket har möjlighet att förav ena en handla. De har representanter i styrelse eller kommitté men är i en majoritet. Deras ställning kan bli stark de har stark opinion om en

och basorganisation bakom sig som kan trycka på.

Delegerad makt innebär att makthavarna delegerat styrningen av vissa delar eller enheter till intressegrupp. Makten har delegerats en

så att intressegruppen har tydliga beslutsorgan. Man har en

egna budget att besluta över. Det beslutade organet har så stark ställning att de har möjlighet att förhandla med makthavarna. .Självstyrelse innebär att intressegruppen själva styr institution en

eller ett projekt eller dylikt. Det är de själva ingår i styrelsen

som och de bestämmer själva över verksamhet, ekonomi et cetera. De har också rätt att förhandla de eventuella villkor som gör att någon om utifrån exempel kommunen kan ändra deras förutsättningar att

till

verka.

3.1.3¶Vanmaktsbegreppet

Maktutredningen Ett maktanalysens stora problem är att tolka tystnad. Tystnad kan

av ett tecken på passivitet och vanmakt. Men det finns också tysta vara sätt att utöva makt. All effektiv påverkan behöver inte ta sig öppet, verbalt uttryck. Den amerikanska ekonomen Albert Hirshman har infört benämningarna exit och voice för dessa två strategier att utöva makt. Är missnöjd med exempelvis organisation eller man en är möjlighet att överge, att lämna eller att byta till ett anen vara en

Unga makt 53

om

nat alternativ. Den andra strategin är att göra sin röst hörd, att klaga och att protestera. Den metoden behöver inte utesluta den andra,

ena men åtskillnaden fäster uppmärksamheten på att övergivandet i vissa lägen kan den mest effektiva metoden att påverka. Särskilt i si-

vara tuationer då öppen protest förefaller lönlöst är det bättre att fly än att illa fakta. Möjligheten att effektivt kunna påverka att överge

genom beror givetvis på det finns några reella valaltemativ.

om

Genom en ökad välfärd uppstår krav. Valmöjligheterna ökar,

nya

antalet deltagare stiger, önskemålen blir fler och varierande, komp-

lexiteten tilltar och belastningen ökar. Institutioner och tankemodeller visar sig plötsligt föråldrade.

vara

Maktutredningen menar att denna utveckling, från demokra-

som tisynpunkt måste bedömas i sin tur skapar

som gynnsam, nya problem. Det finns nämligen växande klyfta mellan vad skulle

en man

kunna kalla det möjliga och det förverkligade medborgarskapet. Medborgarnas förväntningar på personligt inflytande stiger snabbare än det faktiska handlingsutrymmet. samhällsutvecklingen känne-

tecknas därför också medborgerlig vanmakt. Fenomenet är märk-

av bart inom samhällslivets olika områden. De områden maktutredningen tar upp är bland annat den offentliga sektorn, den representa-

tiva demokratin, organisationerna och opinionsutbildningen.

Den offentliga sektorn är till stora delar uppbyggd enligt de stan-

dardiserade enhetslösningamas princip. Den medborgarundersökning som utredningen genomfört visar att många kommer i

som kontakt med den offentliga sektorn känner tyst vanmakt. Områden som skola och sjukvård kännetecknas brist på valtemativ.

av

Den representativa demokratin tilldelar de politiska partierna och de allmänna valen avgörande roll. Det finns emellertid flera teck-

en en på en ökad klyfta mellan väljare och valda. Samhörigheten med

de etablerade partierna försvagas, Valdeltagandet sjunker, blankrös-

terna blir fler, andelen partibytare växer och osäkerheten i valmanskåren stiger.

Organisationerna, särskilt de idéburna folkrörelsema, har svårt

att få unga att åta sig förtroendeuppdrag. Aktiviteten stagnerar. De ungas samhällsengagemang tar sig andra former än det traditionella

föreningslivets.

Opinionsbildningen domineras i dag av massmedia. Tidningamas, televisionens och radions stora räckvidd har medfört att medborgarna är jämförelsevis välinformerade. Men kraven på allsidig upplys-

54 Makt

ning växer. Mediekonsumentema söker inte minst intemationel-

nya, la, infonnationskällor. De traditionella massmedieinstitutioner och

verklighetstolkningar länge dominerat Sveriges offentliga liv

som utmanas.

Förändringstendensema inom de beskrivna områdena följ er

ovan i ett viktigt avseende mönster. Medborgarna utövar makt ge-

samma

att överge. Att lämna ett gammalt alternativ och om möjligt nom välja nytt framstår effektivt än att stanna kvar och för-

ett som mer söka förändra. Den aktuella samhällsutvecklingen präglas således av att fly än att fäkta, exit snarare än voice. Det tar

snarare av sig bland annat uttryck i att det politiska engagemanget söker sig nya vägar. Sociala rörelser typ blir alternativ till de etablerade

av en ny

organisationerna. Massmedieutvecklingen öppnar nya möjligheter.

Denna typ reaktion innebär att medborgarna genom att rösta med

av fötterna förändrar förutsättningarna för de etablerade organisationer-

na.

Gamla institutioner kan emellertid fortsätta att leva kvar under lång tid. Det finns flera faktorer förklarar sådan institutionell

som

tröghet. Nostalgi och eftersläpande självförståelse legitimerar gamla organisationer. Statussubventioner, anställningstrygghet och stenpa-

lats fryser och perrnanentar sociala rörelser.

Storstadskommittén Storstadskommittén för ett i sitt första delbetänkande

resonemang Att roja hinder SOU 1995:142 kring begreppen vanmakt och

egenmakt med Maktutredningens betänkande grund. Storstads-

som kommittén att ökad vanmakt lämpligast ska mötas med egen-

anser makt. Medborgarnas egenmakt kan komma till uttryck i två skilda dimensioner, dels makten över sin vardag, dels i den makt hon

egen kan utöva tillsammans med andra i den vardagen, till

gemensamma exempel i bostadsområdet, i arbetet och i skolan.

Storstadskommittén i sitt andra delbetänkande Egenmakt

menar SOU 1996:177 att vanmakt är individuell upplevelse och inne-

en håller många dimensioner. Ett sätt att beskriva begreppet skulle kun-

att säga att det är när individen känner att hennes önskan om na vara att ta befälet över sin situation förhindras maktstrukturer osynli-

av -

eller synliga ligger utanför möjligheten att förändra. Vanga - som makt skulle därmed kunna tolkas som frånvaron av möjligheter att påverka den tillvaron. Men att endast relatera begreppet van-

egna

Unga om makt 55

makt till påtvingad maktlöshet innebär att en viktig dimension går

förlorad. Begreppet alienation fångar i det sammanhanget något mer.

Alienation handlar enligt Storstadskommittén inte bara känsla

om en av maktlöshet utan också, och kanske än viktigare, en känsla av att stå utanför. Ett främlingskap eller individuellt upplevt utanförskap inför samhällslivet. Detta försvårar också mobiliseringssträvanden. En alienerad människa kommer åtminstone inledningsvis att ha svårt att utöva egenmakt då det kräver aktivitet och engagemang. Genom att bygga demokratiska nätverk och skapa rörelse och aktivitet i närmiljön går det dock enligt Storstadskommittén att inleda

processer som involverar allt fler i ett gemensamt ansvarstagande.

3.2¶Makt och jämställdhet

När det gäller makt är det viktigt att komma ihåg att definitionerna och historieskrivningen i stort sett utesluter kvinnor. Detta innebär inte att problemet med kvinnor och samhälle uteslutits ett

som forskningsområde. Men kvinnors strukturellt lägre sociala status

kopplas inte ihop med bekymmer kring demokrati och styrning utan

med bekymmer kring resurssvaga medborgare. I Demokrati och makt i Sverige SOU 1990:44 skriver Yvonne Hirdman att maktfrå-

mellan könen förvandlas till ett socialt problem. Det är fördelgan

ningen av resurser som påverkar medborgarnas möjligheter att hävda

sina rättigheter i olika sammanhang, individuellt och kollektivt, som

bör studeras och det är dessa mindre gör att kvinnor har

resurser som en sämre ställning på arbetsmarknaden, i det politiska livet, i de stora organisationerna och i näringslivet. Bakom detta resurstänkande finns emellertid enligt Hirdman inte någon tydlig eller redovisad idé eller teori om varför det förhåller sig på detta sätt, vilket innebär att resursidén som förklaring till kvinnors sämre sociala, ekonomiska och politiska läge kan verka fördröj ande. Kvinnors bristande resurser

kan uppfattas fråga något otillräckligt, ett tillkortakom-

som en om mande, men inte systemets utan snarare kvinnornas.

Ungdomspolitiska kommittén är medveten om att stora skillnader föeligger mellan män och kvinnor när det gäller i vilken mån man har möjlighet att utöva makt och hurvida man ges förutsättningar att vara med och styra samhället. Självklart finns det också skillnader mellan unga kvinnors och unga mäns möjligheter att utöva makt och

56 Makt

många paralleller kan göras mellan jämställdhetssträvanden och

ungas strävan att få större del av makten och inflytandet.

I de följ ande kapitlen har vi där vi har kunnat specifika skillna-

se der mellan flickor och pojkar och mellan kvinnor och

unga unga män resonerat kring dessa och vi strävar i våra förslag efter att förhållandena mellan könen ska bli jämställda. För att ändra de grundläggande orättvisor som föreligger mellan kvinnor och män behövs dock betydligt kraftfullare åtgärder. Det ligger dock utanför vårt uppdrag att gå närmare in på dessa och de behandlas också i andra

sammanhang.

3.3¶Politikens möjligheter och begränsningar

Det faktum att allt fler beslut som rör oss fattas inom Europeiska unionen eller i andra internationella sammanhang istället för i Sveri-

riksdag gör att unga så väl som äldre kan få en känsla av att ges - det inte går att påverka politiska beslut. Det kan å andra sidan hävdas att möjligheten att påverka internationella beslut ökar vår möjlighet att styra utvecklingen på ett helt annat sätt än om vi stod utanför internationellt samarbete.

I detta betänkande kommer vi inte vidare att diskutera makten ur ett internationellt perspektiv. De förslag vi presenterar i kapitel fem

till sju avser i hög grad ungas möjligheter att påverka sin egen var-

dag, främst inom de områden där kommunerna har beslutanderätten.

Vi har i tidigare kapitel tagit frågan om den etablerade vux-

upp

engenerationens attityder till de vad gäller makt och inflytande.

unga Sammanfattningsvis kan hindras genom den etablera-

sägas att unga

de vuxengenerationens attityder medvetna eller omedvetna att

- kunna utöva inflytande. De äldre är ofta inte villiga att dela makten med de Vi vill i det sammanhanget erinra om de härskartek-

yngre. niker som diskuterats ovan. När teknikerna används kan det leda till

för lång tid framåt tappar intresset för att delta i något att unga en

politiskt arbete.

Generellt kan sägas att det är svårt att med lagstiftning ändra så-

dana attityder. Det finns dock exempel på att politikerna kan gå fo-

re och ändra människors attityder just genom lagstiftning. Lagen

förbud mot barnaga är ett sådant exempel. Genom att uttala sin om

vilja kan politikerna bana väg för nya tankegångar. Lagstiftning för

Unga om makt 57

att ändra attityder ska dock användas med försiktighet och kan bara vara motiverad på områden där den utveckling anses som nöd-

som

vändig går alltför långsamt.

Vi vill också i detta sammanhang återknyta till svårigheterna att

definiera makt och att konstatera var den finns. Maktens första

ansikte kan exemplifieras med deltagande i val och i andra politiska

beslut. Man är aktiv i det fackliga arbetet eller i en föreningsstyrelse. Hit har ofta fonnellt tillträde förnekas ofta detta i prakti-

unga men

ken att den etablerade vuxengenerationen inte släpper

genom dem, ofta grundat på bristande erfarenhet av vad unga kan bidra med. Det andra ansiktet, handlar att formulera dagordningen

som om och därigenom vara med och bestämma vad som ska diskuteras, är svårare att få tillträde till som ung. I många sammanhang är det den etablerade vuxengenerationen bestämmer vad ska diskute-

som som ras, exempelvis rektor på skolkonferensen och läraren på klassråden. De förslag vi lämnar i kapitel fem till sju ska öka de ungas möjlighet att omfattas av dessa båda ansikten. Den tredje dimensionen av makt

det tredje ansiktet är svåråtkomligt för så väl unga som vuxna. - - Här är det fråga om de bakomliggande processerna som formar vårt medvetande. Vi hyser endast en svag förhoppning om att vi med våra förslag kan förbättra ungas tillträde till denna dimension.

Vi vill också erinra den inflytandestege refererats

om som ovan

där vi sett att graden av inflytande kan gå från manipulation till

självstyre. När det gäller verkliga möjlighet till makt, infly-

ungas tande och delaktighet menar att det är oerhört viktigt att tydligt definiera vad de i till exempel ett kommunalt samråd eller ett

unga

ungdomsråd ska få vara med och påverka och i vilken utsträckning

de förbinder sig att ta hänsyn till de åsikter de fram-

vuxna som unga för. Erfarenheter visar tydligt att engagemanget upphör då unga anser att de dragits in i en skendemokratisk struktur eller har förespeglats möjlighet att även påverka de stora frågorna, och inte bara

en cykelställsfrågor, och detta sedan inte har infriats. Det är högst tänkbart att den har tappat förtroendet för politiker och för

unga politik som en möjlighet att påverka. Har unga således utlovats självstyre, eller kanske delegerad makt eller medinflytande, finner

men att de är utsatta för manipulation eller terapi är det svårt att återfå förtroendet för demokratiska processer. Risken för skendemokrati ska dock inte ett argument mot att arbeta för att öka

ses som ungas

makt och inflytande. Det viktiga uppmärksam på proble-

är att vara

58 Makt

met och att därefter. Vi försöker i våra förslag att minimera

agera risken för att skendemokrati ska uppstå.

Slutligen vill vi också beröra det förhållandet att även om alla

medborgare har möjlighet att utöva ett verkligt inflytande är det ändå

till den enskilda att utnyttja dessa. Medborgama måste våga, upp vilja, orka och hinna. De möjligheter som skapas för att öka det

verkliga inflytandet för medborgarna får ingen effekt inte den

om enskilde tar tillvara dessa möjligheter och avsätter egen tid och eget engagemang.

SOU:l997:7l Unga makt 59

om

4 makt

Unga om

Hur ser de som är mellan 15-25 år på sina möjligheter att påverka sin livssituation Upplever att de har kontakt med politiken och att

unga politiker på olika nivåer lyssnar på åsikter Om inte, vad tyck-

ungas

de måste ändras er

Ungdomspolitiska kommittén har i sitt utåtriktade arbete på olika sätt frågat unga om deras syn på sin och andra ungas vardag och hur ungdomspolitiken i framtiden bör ut. Här nedan kommer vi att

se presentera resultaten från dessa aktiviteter vad gäller frågorna

om

makt och inflytande.

Ungdomspolitiska kommittén har i huvudsak haft kontakt med unga på tre olika sätt. För det första har enkätundersökning

en genomförts i samarbete med SCB. För det andra har kommittén initierat ett 50-tal rådslag där unga har samlats och diskuterat ungdom-

spolitik. Från varje rådslag har ett slutdokument med diskussioner,

förslag och tips skickats in till kommittén. Dessa har sedan använts både kompass och inspirationskälla i kommitténs arbete.

som som För det tredje har kommittén skickat ut sin rapport på remiss till cirka 2500 ungdomsgrupper. Även från dessa har kommit in vilka

svar kommittén använt i sitt arbete.

4.1¶SCB-enkäten

I den enkät som Ungdomspolitiska kommittén genomfört i samarbete med SCB tillfrågades 2 000 mellan 15-25 år. Vi har ställt frågor

unga kring synen på arbete, bostad, fritid samt makt och inflytande. Frågorna har utgått ifrån idéer och förslag är aktuella i debatten

som om unga och ungdomspolitik. Vi har velat ställa så konkreta frågor

som möjligt för att vi på dessa punkter ska få tydlig bild vad

en av unga tycker. Vi har därutöver ställt några frågor som söker ringa in upple-

velser till exempel makt och inflytande.

av

S En heltäckande presentation resultaten från dettaarbete finns läsa i betänkandets

av att

två bilagor Jo, så här tycker vi

60 Unga om makt

Enkäten har skickats till 2 000 mellan 15 och 25 år. Efter

unga en andra skriftlig påminnelse till de inte skickat in sina svar har

som SCB ringt till ett representativt urval dessa och bett att få göra en

av telefonintervju. Svaren har därefter viktats i syfte att kompensera för bortfallet samt väga från urvalsnivå till populationsnivå. På detta

upp sätt kan vi utifrån de kommit in uttala oss om vad de som

svar som är mellan 15 25 år och är folkbokförda i Sverige anser i dessa

- som frågor. Den vägda Svarsfrekvensen ligger på 74 procent.

En enkätundersöknings främsta värde ligger i att vi på en jämfö-

relsevis kort tid kan få kontakt med ett stort antal människor och få veta deras på ett antal frågor. Enkätens standardiserade form med

syn ett visst antal givna svarsalternativ underlättar också en statistisk bearbetning de inkomna vilket innebär att vi kan få en gene-

av svaren rell bild åsikter och värderingar från den vilken de till-

av grupp ur

frågade slumpmässigt har valts ut.

Fördelen den här typen undersökningar är också dess

men av nackdel. Den standardiserade frågeformen innebär att den som svarar enbart har ett visst antal svarsmöjligheter. På så sätt reduceras i viss mån komplex och mångfacetterad verklighet till ett fåtal fasta

en svarsalternativ vilka dessutom kan tolkas på olika de svaran-

sätt av de. I sig dessa resultat ingen heltäckande bild åsikter

ger av ungas och intressen på dessa områden. De resultat presenteras i detta

som

kapitel ska därför övergripande opinioner inom gruppen

ses som

mellan 15-25 år. unga

Tillsammans med de dokument skickats in till från de

som oss av kommittén initierade rådslagen och från på kommitténs rap-

svaren port Vad tycker du kan resultaten av enkäten emellertid ge en helhetsbild hur och tänker i dessa frågor samt vad

av unga resonerar

är viktigt att förändra eller slå vakt om. man anser

Kommittén vill särskilt påpeka att de resultat presenteras inte

som

baseras på jämförelser med övriga befolkningen. Vi vet därför inte

dessa resultat är typiska för just de mellan 15-25 år. I kapitel fem om

presenterar vi inledningsvis data från tidigare undersökningar som

jämför mellan åldersgrupper.

Generellt visar resultaten visar på en mycket negativ upplevelse

möjligheten till inflytande i politiska och större organisa-

av organ tioner. Däremot att har förhållandevis goda möjlig-

menar man man heter att påverka den situationen såsom val av utbildning. Vad

egna gäller de olika idéerna till hur inflytande ska öka ofta

ungas är man

Unga 0m makt 61

mycket positiv. Var tredje de svarande säger att de skulle kunna av tänka sig att arbeta i ett ungdomsråd. Det innebär att det finns ett visst intresse för politik än inte för arbete i de politiska partierna. om

4.1.1¶Inflytande i dag

Många upplever sig överlag ha någon eller stor påverkan vad gäller

möjlighet att få bostad, arbete, god ekonomi och att välja utbildning.

I Ingen påverkan I Någon påverkan CIStor påverkan

Få Val av Få god Val av bostad ut- eko- jobb bildning nomi

Diagram l Hur tycker du att du kan påverka dina möjligheter till...

Störst möjlighet att påverka upplever sig ha över valet utman av bildning. På detta område säger sig 67 procent de svarande ha stor av påverkan. Där ser vi också en mycket liten grupp som upplever sig

inte ha någon påverkan överhuvudtaget.

Minst upplevelse av möjligheterna att påverka har de svarande

vad gäller att få god ekonomi och att välja jobb. Tilltron till de en egna möjligheterna till påverkan inom dessa områden ökar emellertid med ålder. Av de äldsta nästan att de i någon eller svarar varannan stor mån kan påverka sina möjligheter till att få bostad jämfört en med femte de yngsta. Samma mönster vi vad gäller möjvar av ser

Unga om makt

ligheterna att påverka val jobb, 41 procent av de äldsta svarar att av de kan påverka jämfört med 28 procent de yngsta. av Tilltron till de möjligheterna att påverka den egna livssituaegna

tionen påverkas också utbildningsnivå. De med högre utbildning,

av framförallt de gått eller går på universitet eller högskola, svarar i som högre grad att de kan påverka på varje område. Skillnaderna är emellertid statistiskt säkerställda endast vad gäller bostad, ekonomi och arbete varför vi måste uttala med försiktighet på de övriga oss områdena. Tendensen är dock att utbildning inverkat på upplevelsen möjligheterna att påverka. Detta resultat stämmer även med tidiav

undersökningar. Till exempel framgår av Joakim Vogels kapitel

gare

om framtidstro i Ungdomars välfärd och värderingar 545-548,

SOU 1994:73 att arbetare och lågutbildade sig för sin oroar mer framtida ekonomi, bostadskostnader och arbetslöshet än andra. Trots dessa skillnader visar resultaten sammantaget att man i den

nära vardagen upplever har möjligheter att påverka sin situa-

att man tion. Detta framstår tydligt när vi jämför med hur upplever sina man

möjligheter att påverka politik och större organisationer.

Ilngen påverkan I Någon påverkan Stor påverkan

Folkrörelser Lokal- Riksdagspolitiken politiken

Diagram 2 Hur tycker du att du kan påverka folkrörelser, lokalpolitiken och riks dagspolitiken

Hela 73 procent menar att de inte kan påverka riksdagspolitiken. Av dessa har stor andel rösträtt. Enbart en procent säger sig ha en stor påverkan. Nästan varannan av de svarande menar att de inte har

Unga om makt 63

någon påverkan på folkrörelserna och endast var tjugofemte menar att de har stor påverkan.

Allvarligast kanske är vad gäller hur uppfattar sina

svaren man möjligheter att påverka lokalpolitiken. Endast tre procent av de unga

att de har stora möjligheter att påverka denna. Fler än varanmenar

54 procent, menar att de inte har några möjligheter. nan,

Inga statistiskt säkerställda skillnader utifrån olika utbildningsbakgrund finns på dessa områden. Tendensen är dock densam-

för frågorna möjlighet att påverka den egna livssituatioma som om

De och de med lägre utbildning upplever i högre

nen. som är yngre grad att de har svårt att påverka.

För att ytterligare ringa in upplevelserna möjligheter till makt

av och inflytande ställde vi frågor tyckte att man inom olika

om man institutioner tillräckligt åsikter. Över 80 procent

bryr sig om ungas menade både i skolan och på fritidsgårdar tillräckligt eller i

att man viss mån lyssnar till de unga. Ett generellt sett mycket positivt svar

visar att i den nära vardagen upplever att lyssnar på de

som man man unga.

Intressant att notera är emellertid att förtroendet för skolan och fritidsgårdar sjunker äldre de svarande är. Av de mellan 15-17 år

31 respektive 61 procent i skolan och på fritidsgårdarmenar att man

bryr sig tillräckligt mycket de åsikter. Av de mellan 23-

na om ungas 25 år endast 13 respektive 31 procent att man bryr sig tillräck-

anser

ligt mycket.

När vi sedan jämför på hur på intresset för

svaren man ser ungas

åsikter i skolan/på fritidsgårdar med intresset för politiken, före-

ningslivet samt på arbetsmarknaden ser vi tydliga skillnader. Majoriteten här att inte tillräckligt lyssnar till åsikter.

svarar man ungas

De svarsalternativ klassas lägst är riksdagen och EU. Där

som

strax över 70 procent att lyssnar mycket lite eller inte alls menar man till de Endast cirka 20 procent menade att man lyssnar tillräck-

unga. ligt mycket eller i viss mån.

16Jämför vi med resultaten från Ungdomars välfärd och värderingar a.a 418-419

s. ser

liknande resultat. Där har man frågat efter förtroende for olika institutioner. Cirka 45

procent de högskoleutbildade har där förtroende jämfört 15procent av de somenbart

av

gått grundskola eller tvåårig gymnasieutbildning.

64 Unga om makt

80 70

ITiIIräckIigt-i

viss mån

I Mycket lite-

inte alls

0 Vet

Kommunen Riksdagen Politiska EU Arbets-

partierna marknaden

Diagram 3 Tycker du att man bryr sig tillräckligt om de ungasåsikter i...

Mest positivt inställd är man till kommunen. Där menar 39 procent att man lyssnar tillräckligt eller i viss mån. Vad gäller de poli-

tiska partierna har 35 procent uppfattningen lyssnar tillräck-

att man ligt eller i viss mån till de En mellanposition intar arbetsmark-

unga. naden, 60 procent säger att där lyssnar inte alls eller endast

man mycket lite till de unga.

Resultaten bild de starkt kritiska mot den

ger en av unga som politiska och institutionella makten. De upplever att de inom dessa maktsfárer både har små möjligheter att påverka och att inte

man

tillräckligt lyssnar till ungas åsikter.

Att ha makt och utöva inflytande handlar samtidigt inte enbart

om att ges plats och få möjligheter utan även om att själv använda de redskap och fora står till förfogande. Vi frågade därför också

som varför få unga vill engagera sig partipolitiskt.

Unga om makt 65

Vad tror du är skälet till att enbart 2 10 vill engagera sig i ett av unga politiskt parti Kryssa högstför 2 alternativ Alla Det är för tråkigt 40 procent Det tar för mycket tid 33 procent Det är för svårt 20 procent Det finns inget parti 26 procent som helt stämmer överens med ens egna åsikter Det leder ändå inte till något 30 procent Det är i alla fall de bestämmer 26 procent vuxna som Politiken tar inte upp frågor som engagerar unga 18 procent

Tabell 1 Vad tror du är skälet till att enbart 2 av 10 unga vill engagera sig i ett politiskt parti

De två viktigaste anledningarna enligt de är att det är för

unga tråkigt att sig och att det tar för mycket tid. Inga större engagera

skillnader visar sig i jämförelser utifrån olika bakgrundsvariabler.

Det visar sig dock att de allra yngsta i högre grad 34 procent än de äldsta 8 procent att det ändå är de vuxna som bestämmer. l svarar Intressant att notera är att svarsaltemativet politiken tar inte upp

frågor rankas lägst. De frågor in-

som engagerar unga man tar upp politiken är alltså inte ointressanta det är för tråkigt att delta. om men

4.1.2 Hur kan öka intresset för politik och ungas möjligman heter till makt och inflytande Olika tankar och idéer hur ska öka intresset för och möjligom man heterna till makt och inflytande presenteras då och då. I enkäten har vi ställt frågor kring några dessa för att se vilka idéer som unga av tycker är värda att satsa på. På sätt positiv till särskilda åtgärder för unga samma som man var vad gällde makt och inflytande är positiv till flera av dessa konman kreta idéer. Att behandla annorlunda än äldre är, i dessa avseunga enden, generellt inte något som man ser som ett problem.

Lokala styrelser i gymnasieskolan

Skolkommittén har i delbetänkandet Inflytande på riktigt SOU

1996:22 föreslagit på försök på ett antal gymnasier ska in-

att man

Unga om makt

rätta lokala styrelser med elever i majoritet vilka ska ta ett stort ansvar för skolans arbete. Förslaget är intressant då det eleverna ger stort inflytande över skolarbetet. Vi har därför frågat om det är ett bra förslag eller inte.

Är det bra idé att på gymnasieskolor har lokal styrelse

en man en med elever i majoritet som tar ett stort för skolans arbete - ansvar Alla Ja, definitivt 46 procent Ja, kanske 36 procent Nej, tveksamt 9 procent Nej, absolut inte 3 procent Inget svar 6 procent

Tabell 2 Inställning till lokala styrelser på gymnasiet med elever i majoritet. Inte oväntat är förslaget mycket uppskattat. 46 procent av de tillfrågade tyckte att det definitivt är en bra idé och 36 procent menade att det kanske är en bra idé. Endast 3 procent menade att det absolut inte bra idé. är en

IJa, definitivt-ja, kanske

I Nej, tveksamt-nej, absolut inte

15-17 18-20 21-22 23-25

Diagram 4 Är det bra ide att på gymnasieskolor har lokal styrelse med elever en man en i majoritet- somtar ett stort ansvarför skolans arbete

Intresset sjunker äldre de svarande är. Av de yngsta 55 svarar procent jämfört med 36 procent av de äldsta att det definitivt är en bra idé. Av de äldsta är 15 procent tveksamma jämfört med 4 procent av de yngsta.

Unga om makt 67

Även utbildningsnivån inverkar på De går eller har gått svaren. som på universitet eller högskola är i lägre grad positiva till tanken med

elevstyrda gymnasier, 69 procent jämfört med 87 procent de

av som går eller enbart har gått grundskola. Det är emellertid viktigt att minatt utbildningsnivå i vårt material är starkt relaterat till ålder. Vi nas kan därför inte uttala renodlad utbildningseffekt. oss om en

Lokala folkomröstningar

att kommunala folkomröstningar används

Möjligheten arrangera

sällan. Många de mellan 15-25 emellertid att fler lokala av menar

folkomröstningar skulle få fler unga engagerade i politiken.

Nästan att fler skulle engagera sig. Var femte varannan menar att det inte skulle spela någon roll och var tredje säger att de menar inte vet. Att i så hög grad att fler skulle engagera sig i man pass menar .

politiken arrangerade fler lokala folkomröstningar kan vara

om man ett utslag ett intresse för direkta politiska arbetsformer. av mer

Kvotera in unga i de politiska organen

Att kvotera in minoritetsgrupper till politiska organ, myndigheter

och är ett återkommande förslag. Till exempel har man dis-

styrelser

kuterat kvotering i syfte att få in kvinnor till mansdominerade områden. Att kvotera in människor kan på liknande sätt vara en väg unga att bryta ett åldersmonopol i den politiska sfáren. Mot kvotering anförs bland annat att det är nedvärderande diskriminering av den en utpekade Att lyfta fram grupp vilken behöver gruppen. unga som en hjälp i form kvotering sett det perspektivet att tala om att av vore ur unga inte klarar sig själva.

Är det bra idé att ha speciella platser för människor i de poen unga litiska for att på så sätt öka inflytande i politiken. organen ungas Alla Ja, det bra idé 38 procent är en En halvbra idé 32 procent Nej det dålig idé 7 procent är en Vet inte 17 procent Inget svar 7 procent

Tabell 3 Inställning till kvotering.

68 Unga makt

om

Det stora flertalet verkar emellertid inte se kvotering nedsät-

som en tande behandling. En majoritet är positivt inställda till tanken

att reservera platser för i de politiska det vill säga kvotera

unga organen, in unga. Att det är en bra idé tycker 38 procent och sammanlagt 70 procent menar att det är en bra eller halvbra idé. Endast fjorton-

var de, 7 procent, att det är dålig idé.

menar en

Intressant att notera är att det är hela 17 procent, var sjätte

som inte vet, som alltså inte kan eller vill ta ställning. Frågan kan därför inte självklart analyseras att de mellan 15 och 25 år är avgjort

som positiva eller negativa. Det klart kan sägas är att stor andel

som en av de unga inte är emot särlösningar for att öka deras möjlighet till inflytande samtidigt som många känner sig tveksamma inför detta.

Sänkt rösträttsålder Åldersgränsutredningen föreslår i Bevakad övergång 322, SOU 1996:111 att den som har fyllt 16 år ska få rösta i kommunala val

och folkomröstningar. Syftet balans och legitimitet till

är att ge en politik där stora intressemotsättningar mellan och äldre

yngre annars hotar.

I enkäten frågade vi om man tyckte att sänkning rösträttsål-

en av dem var bra eller dålig idé. Majoriteten är negativt inställd till

en tanken att sänka rösträttsåldern. Varannan de svarande 48

av procent menar att det är en dålig idé och fler än tredje 37 procent

var svarar att det är en bra eller halvbra idé.

Är det bra eller dålig idé att sänka rösträttsåldem för att på så sätt

en

öka ungas inflytande i politiken

Tabell 4 Inställning till sänkt rösträttsålder fyra åldersgrupper.i

Emellertid tilltalar en sänkning rösträttsåldem de ännu

av som inte har rösträtt, de inte fyllt 18 år. Av dessa 60 procent

som svarar

7 Avrundning till jämna tal gör att alla kolumner inte kan summerastill exakt 100%.

Unga om makt 69

att det är bra eller halvbra idé. Uppskattningen sjunker sedan for en varje åldersgrupp. I gruppen 23-25 år anser 26 procent att det är en bra eller halvbra idé. Intressant att notera är också att inom denna har hela 13 procent avstått från att svara på frågan. grupp Att tanken sänkning av rösträttsåldem tilltalar de yngsta blir om en

extra tydligt när vi jämför resultatet utifrån utbildningserfarenheter.

Av de svarande har högskoleutbildning finns naturliga skäl som av mellan 15-17 år. Även den näst positivaste de ingen som år gruppen,

mellan 18 -20 år, har representation bland de högskolestude-

en svag rande. Effekten detta är att 60 procent de har högskoleav av som utbildning att det är en dålig idé. Motsvarande bland de med svarar endast grundskoleutbildning varav hälften är mellan 15-17 år är 30 procent. Det är således främst ålder och inte utbildning som påverkar hur ställer sig i frågan man

Kommunala ungdomsråd

I flera kommuner har det under de senaste åren startats kommunala ungdomsråd. Ibland har detta skett efter beslut i kommunfullmäktige och ibland på initiativ unga i kommunen. Oavsett initiativtagare av är syftet att öka kommunens medborgares inflytande och deltaunga

gande i kommunalpolitiken. Vi ställde några frågor kring ungdoms-

råd i syfte att det arbetsform trodde på och i se om var en som man så fall hur den skulle utformas.

I några kommuner har det startats lokala ungdomsråd som på olika sätt är kommunalpolitikerna till hjälp i deras arbete. Tanken är att på så sätt ska de ungas synpunkter höras av politikerna.

Tror du att de synpunkter kommer fram bättre om det finns ungas

sådana ungdomsråd

Alla Ja, jag tror att det hjälper 86 procent Nej, jag tror inte att det spelar någon roll 7 procent Ingen åsikt 0 procent Inget svar 7 procent

Tabell 5 Tror du att de ungas synpunkter kommerfram bättre om detfinns sådana ungdomsråd

70 Unga makt om

De svarande är starkt positiva inför tanken på ett kommunalt ungdomsråd. Nio tio tror att synpunkter bättre kommer fram. av ungas Endast ett fåtal därmed att det inte spelar någon roll. menar Trots den höga tilltron till ett ungdomsråds möjligheter att öka de ungas inflytande säger 61 procent sig inte själva vilja delta. Var tredje, framförallt många tjejer, skulle kunna tänka sig att delta. Resultatet är något förvånande med tanke på den stora majoritet som menade att ungdomsråd bra idé. Varför vill då inte är en man vara med Möjligtvis beror ointresset på i likhet med på att man synen engagemang i de politiska partierna att det är för tråkigt och menar tar för mycket tid. Å andra sidan kan man säga att om var tredje av de unga i Sveriges kommuner var aktiva i ungdomsråd så skulle det kunna innebära politisk kraft en enorm Vidare vill den stora majoriteten inte ha ålderssegregerade ungdomsråd utan 67 procent att de ska öppna för och menar vara unga äldre. Ett problem för de ungdomsråd och motsvarande ickepartipolitiska fora för unga finns idag är frågan representasom om tivitet. Om ungdomsrådet ska kunna uttala sig för kommuns en unga krävs enligt den representativa demokratins synsätt någon form av val till rådet. Men erfarenheterna visar att de ungdomsråd där man har utsedda eller valda representanter för olika grupper unga generellt har svårare att attrahera aktiva deltagare än de helt öppna ungdomsråden.

I vår undersökning menar många 62 procent att det inte ska

vara val till ungdomsrådet utan att det ska öppet för den är invara som tresserad. Något mer än en tredjedel de svarande 35 procent av menar att det ska val till ungdomsrådet. Det är tydligt majoriteten vara tycker att den vill sig ska ha möjligt att göra det. som engagera

4.2 och

Rådslag rapporten

Att öka ungas makt och inflytande på olika nivåer i samhället har varit centralt både för de deltagit i de kommittén initierade som av rådslagen och de svarat på frågorna i kommitténs rapport Vad som tycker du. Ett stort antal förslag, tankar, idéer och verklighetsbeskrivningar som på olika sätt handlar makt och inflytande har om

Unga om makt 71

kommit in till kommittén. Förslagen på detta område kan delas i

upp fyra grupper:

förslag till hur bättre ska höras i de politiska organen o unga

krav på politiker att lyssna mer och bättre o

förslag till kan öka makten i sin vardag o hur unga

makt över den egna ekonomin o

4.2.1¶Unga in i politiken

Ett antal förslag kretsar på olika sätt kring ungas möjligheter att komma in i de politiska och att höras politiker. Det är

organen av förslag att bör kvotera in unga i alla politiska organ och att

som man

borde få sitta med i sådana nämnder ute i kommunerna där fråunga

berör dem behandlas, till exempel skola, kultur- och fritidsgor som

nämnder. Från några håll har också föreslagits en generell sänkning

rösträttsåldem till 15 eller 16 år. Det har också föreslagits att sänav ka rösträttsåldern enbart för folkomröstningar så att även de från 16 år kan delta i vissa viktiga framtidsfrågor. Ett återkommande exempel är folkomröstningen inträdet i EU att det ha-

om som man menar de varit bra även 16-åringar kunnat delta.

om

Många tar också att det ska möjligt att vara politiskt ak-

upp vara tiv utan att behöva tillhöra något särskilt parti. Man menar att många

känner att de inte vill med i ett parti att de ändå vill vaunga men

med och påverka. Att hitta former för politiskt arbete utanför parra tierna därför viktigt. En sådan form som ofta nämns är ung-

ses som domsråden och säger att det är viktigt att kommunen stödj och

man er uppmuntrar de som vill starta ungdomsråd.

unga

4.2.2 Politikerna och politiken ska ut till de unga

Ett stort antal förslag går i andra riktningen och går ut på att politikerna och politiken måste öppna för vad tycker och

vara mer unga tänker och måste närma sig de unga. Det rör sig om förslag som att

politiker i alla frågor gäller unga borde fråga, till exempel ge-

som

enkäter, vad de tycker. Politikerna själva måste vara benom unga redda på att ifrån sig makt för att de som inte har makt ska kunna

ge få det.

72 Unga om makt

Politiker måste också tala så och alla andra, förstår. Dess-

att unga, utom måste politikerna träffa fler Överhuvudtaget måste poli-

unga. tiker lyssna till vad har att säga och våga ta till sig det

mer unga av som sägs. Det krävs självförtroende för att tro att det tjänar något till att tycka något. Därför är det viktigt att vuxna överhuvudtaget, men särskilt politiker, ger unga respons när de uttalar sig och att de håller löften.

4.2.3 Unga ska ha mer att säga till om i sin vardag

Många förslag har lagts som rör självständighet. Makt handlar då om

att ha möjlighet att själv bestämma i sin vardag. Här är det framförallt skolan kritiseras. Att elever ska få med och planera

som vara arbetet i skolan är det absolut viktigaste kravet. Idag fungerar elevin-

flytandet dåligt, de viktiga förändringarna har eleverna ingen makt

över. Något rådslag beskriver det att får möjlighet att säga

som man vad man tycker först när beslutet redan är fattat. Lokala styrelser med

elever i majoritet på gymnasiet är därför i grunden ett mycket upp-

skattat förslag. Men det finns de som tvekar därför att man är rädd att styrelserna blir ytterligare skendemokratisk struktur. Några läm-

en nar därför förslag om att unga ska få sitta med i skolstyrelserna där de ekonomiska besluten fattas. Lokala styrelser i skolan innebär inte med säkerhet att eleverna skulle få makt, där är där är

mer pengarna makten.

En arman kritik av skolan vilken leder fram till en del förslag är att man i skolan måste lära sig hur man tar sig makt. Ingen kan bli serverad makt man måste kämpa för den. Skolan kan hjälpa till genom att lära ut både hur man söker kunskap och att värdesätta initiativ från eleverna. Som det är idag är det inte så, får lära sig saker

man utantill och ifrågasättande och egna idéer uppskattas inte.

En ytterligare brist på makt över vardagen som framkommer är att det i praktiken inte går att välja om man vill utbilda sig eller inte. På flera rådslag har sagt att det är viktigt att det ska frivilligt

man vara att gå i gymnasiet. Idag är det många som känner att det inte finns

något val.

4.2.4 Ekonomiskt oberoende Självständighet och makt i vardagen handlar också att till

om exempel kunna välja när man vill flytta hemifrån och att vara ekonomiskt

Unga om makt 73

oberoende. Ett viktigt krav är att föräldrar inte ska behöva försörja sina bam. Det ska möjligt även för den och

vuxna vara som är ung arbetslös att kunna flytta hemifrån. Samtidigt är det viktigt att slippa

leva på bidrag och gå till socialförvaltningen. Det är något som man

absolut tycker är kränkande och gör att man känner sig maktlös. Från några håll föreslås att den som är arbetslös och som inte har rätt till KAS eller A-kassa ska kunna få varje månad är rim-

en summa som lig att leva på, utan att behöva gå till socialbyrån.

Från många håll föreslås också att man som arbetslös ska ha rätt att aktiv, att göra praktik eller i skolan. Det ska inte vara så

vara

bara går och väntar. Allra helst ska den här aktiviteten komatt man

bineras med en rimlig ersättning.

Att kunna flytta hemifrån handlar också att hitta en lägenhet

om

inte är alltför dyr. En hel del förslag och krav har kommit in som kring att ska bygga fler bostäder som unga har råd att bo Nå-

man got rådslag föreslår fler ungdomsbostäder av typen studentkorridor.

SOU:1997:7l Makt och politik 75

5¶Makt och politik

Ungdomsfrågor diskuteras ofta i termer problem. En annan ut-

av

gångspunkt är att för samhället. Ungdomspo-

se unga som en resurs litiska kommittén har valt det betraktelsesättet vilket bland

senare annat tar sig uttryck i att vi föreslår ett övergripande mål om att se

unga som resurs.

Unga är svagt representerade i det politiska maktskiktet. Det innebär att delaktighet inte motsvarar deras andel befolk-

ungas av ningen och att samhället inte tar tillvara den resurs som unga utgör. Många känner också att de inte vill delta i det politiska arbetet

unga för att det är för tråkigt och de etablerade politikerna vill inte lyssna på dem.

Såväl ur perspektivet att se unga som en resurs som ur maktpers-

pektivet Ungdomspolitiska kommittén att det är viktigt att

anser

intresse för politik och möjligheten för unga att påverka och ungas utöva makt över politiken ökar. Eftersom makt är kopplat till ansvar är det dessutom viktigt att kunskaper det demokratiska

ungas om systemet och de möjligheterna att påverka ökar.

egna

I detta kapitel makt beskriver vi i jämförelse med äld-

om ungas,

intresse för politik, valdeltagande och medlemsantal i partier och res, föreningar. Vi diskuterar också del aktuella förslag på hur ungas

en makt och inflytande på alla nivåer ska öka samt lägger fram våra

förslag.

5.1¶Unga och politiken

5.1.1¶Valdeltagande i riksdagsval

Valdeltagandet i den svenska väljarkåren har under de senaste tre valen legat runt 86 procent. Under 70-talet låg deltagandet runt 90 procent. Valdeltagandet har således sjunkit något men statsvetarna Michael Gilljam och Sören Holmberg påpekar att nivån fortfarande

76 Makt och politk

är högre än i nästan alla jämförbara länderls. Det är i enbart stort sett

länder med röstplikt kan uppvisa ett klart högre valdeltagande.

som

Ungas Valdeltagande har alltid legat något under den övriga val-

manskårens. När det rör sig i valmanskåren följer dock de med. unga När Valdeltagandet ökar överlag så ökar det även bland de Vi unga. kan därför mönster bland de väljarna bland de se samma unga som äldre gällande de senaste årens valdeltagande. 1973 avstod 7 procent de mellan 18-29 år från att rösta. I Valet av 1988 hade andelen som avstod ökat till 16 procent. Av männen under 29 år avstod nästan var femte och av kvinnorna avstod åttonvar de. Liksom i befolkningen i övrigt har emellertid de två senaste va-

len inneburit ökning valdeltagande. Ökningen i denna

en av ungas

grupp har också generellt varit något större än för övriga åldersgrup-

per. Trots detta hör unga till de i befolkningen i mindre som

grupper

utsträckning än andra Välj er att rösta Skillnader finns också mellan Tittar på valet 1994 vi unga. ser

att förstagångsväljarna röstar i något större utsträckning än andra-

gångsväljarna. AV de mellan 18-20 år röstade 82 procent och de av mellan 21-24 år röstade 79,5 procent. Därefter stiger Valdeltagandet för att i åldersgruppen 65-69 år ligga på 93 procent. Lägst valdelta-

gande i befolkningen hade de över 75 år 78 procent.

När Valdeltagandet ökar i Väljarkåren i allmänhet så ökar det alltså även bland de väljarna. Samma mönster Vi vad gäller yngre ser yngre och äldres partival. Gilljam och Holmberg Visar att i svenska riksdagsval röstar människor överlag, oavsett ålder, på de olika partierna i samma utsträckning. Valet 1991 resulterade Visserligen i relativt stora åldersskillnader. De tenderade att rösta höger yngre medan de äldre tenderade att rösta vänster. Redan i valet 1994 var generationsskillnaden mindre och dessutom av en annan karaktär. Det var då främst Miljöpartiet och Vänsterpartiet lockade de som

Välj amazl.

unga

3 se Väljarnas val, Gilljam och Holmberg, 1995.

g SeFrån medlemspartier till váljarpartier, s. 159, Gilljam och Möller, i På medborgarnas villkor en demokratisk infr SOU 1996: 162, bilaga. - 2° se Valundersökningar 1994, Del 3 specialundersökningar, Statistiska Centralbyrån, 1995samt Valundersökningar, Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och SCB. 2 se Gilljam och Holmberg, a.a.

Makt och politik 77

Känslan partianhängarskap är betydligt mer utbredd bland äldre av

än väljare. Vid valet 1994 det ungefär två tredjedelar bland

yngre var väljare över 60 år mot endast tredjedel bland väljare under 30 år en

uppfattade sig partianhängare. Möller och Gilljam påpekar

som som att skillnaden inte ska uppfattas ett utslag ett livssom av

cykelfenomen där de alltid känner lägre grad av partiiden-

yngre en tifikation än de äldre. Istället förefaller det ett generationsfevara då andelen väljare identifierar sig med ett parti inom nomen som olika ålderskohorter inte ökar när kohorten åldras. Gilljam och Möller att det inte råder någon tvekan om att den sjunkande andemenar

len väljare identifierar sig partianhängare till stor del häng-

som som med att välutbildade och mindre auktoritetser samman nya mer

bundna generationer växer in i politiken.

I Ungas välfärd och värderingar SOU 1994:73 visas mer i de-

talj hur utvecklingen från 1968-1991 har sett ut vad gäller trohet mot ett enskilt parti. Andelen de intervjuade att de känner av som uppger stark identifikation med ett parti har överlag minskat framförallt under 1980-talet och fram till 1991. År 1986 39 procent de uppgav av intervjuade att de identifierade sig med något parti, 1991 var motsvarande andel 24 procent. Minskningen är ungefär lika stor, mellan 11-16 procent, i alla åldersgrupper, förutom i de två yngsta åldersdär minskningen varit lägst. Bland de mellan 18-20 år har grupperna minskningen skett med åtta procent och med fyra procent bland de i åldrarna 20-24 år. Som betraktad bestämmer unga sitt partival senare än äldre. grupp Frågan när bestämt sig för vilket parti ska rösta på fölom man man

jer nästan linjärt åldersgrupperingen äldre väljare färre

- som bestämmer partivalet sent. Generellt sett har dock andelen som bestämmer sig under den sista veckan före valet ökat mellan 1968- 1991. I alla åldersgrupper utom bland de yngsta har skett en ökning på mellan 80-100 procent. Fortfarande är det emellertid bland de yngsta vi finner den största andelen bestämmer sig under sista som veckan innan valet.

22SeMöller och Gilljam Från medlemspartier till väljarpartier, i bilagan till Demokratiutvecklingskommitténs slutbetänkande SOU 1996:162. 23För den yngsta åldersgruppenfinns data enbart från och med 1976då rösträttsåldern sänktestill 18 år.

78 Makt och politk

Allt fler väljare byter också parti mellan valen. Unga väljare

har en

högre rörlighet än äldre. Detta hänger med den lägre graden

samman

av partiidentiñkation och med den högre osäkerheten partivalet.

om Det går en tydlig gräns i andelen partibytare mellan väljare under och över 35 år. Bland väljarna under 35 år andelen partibytare i var medeltal 40 procent. Motsvarande siffra för väljarna över 35 år var 24 procent. Andelen partibytare har växt under åren. Denna unga tendens går dock igenom även hos de äldre väljarna. Bland de över 35 år har andelen partibytare ökat med 100 procent under åren mellan 1968-1991. Förändringar har också skett i valmanskåren vad gäller väljartyper. Vi ser till exempel att andelen passiva väljare med låg grad av

politiskt intresse och partiidentiñkation har ökat. Även de så kallade

fribytama, som är politiskt intresserade inte känner någon men som

tydlig partiidentiñkation, har ökat. Även dessa förändringar har i

huvudsak varit de i alla åldersgrupper Den största andelen samma passiva finns visserligen fortfarande bland de yngsta väljarna men har inte ökat i relation till de äldre. Även här är således de gruppen

unga väljarna del i samma utveckling övriga väljare.

som

5.1.2¶Representation

Representation diskuteras vanligen i termer social representation.

av Därmed åsyftas att olika sociala ska representeras i det degrupper mokratiska systemet. Det kan till exempel handla kvinnor och om män, klasser och åldersgrupper. Tanken är att dessa på något grupper

sätt har olika värderingar vilka bör speglas i politiska församlingar.

Utöver den sociala representationen kan vi också tala åsiktsreom presentation. Det innebär att de huvudsakliga åsikter finns i som en-

skilda frågor återspeglas i de politiska

organen. Dessa två former av representation kan ofta samspela. I det följande samt i överväganden och förslag kommer vi emellertid en-

dast tala om åldersmässig social representation.

Ungdomsstyrelsen konstaterar i Krokig väg till att de vuxen unga medborgarna inte tar stor plats i vårt demokratiska system. Kvinnor och män under 35 år är kraftigt underrepresenterade i beslutande for-

samlingar.

24Förutom i gruppen väljare mellan 25-29 där de passiva 1991 har ökat med 17procent jämfört med valet 1968.

Makt och politik 79

Trots att valet 1994 innebar en föryngring av riksdagen och medelåldern på ledamöterna sjönk till rekordlåga 48.7 år var endast nio procent av ledamöterna under 35 år. Bland ordinarie ledamöter i

partistyrelserna låg medelåldern på 46,7 år och i genomsnitt 12

var procent av ledamöterna under 35 år. I regeringen var 5 procent under 35 år. I statliga utredningar och kommittéer 0,6 procent under 25

var ar.

I landets kommunfullmäktige var tolv procent under 35 år vilket relativt sett får ses som en bra siffra. Störst representation av yngre

medborgare fanns bland de svenska EU-parlamentarikema där 18

procent under 35 år. Lägst representation hade börsforetagssty-

var relser och myndighetsstyrelser med noll respektive en procent ledamöter under 35 år.

5.1.3 Ungas politiska engagemang Politiskt engagemang och politisk aktivitet kan ta sig många olika

uttryck. Maktutredningen pekar på fem sätt: kontakter med tjänste-

män, politiker, organisationer, massmedia och rättsväsende, partiaktiviteter, manifestationer som bojkottaktioner, skriva under namnin-

samlingar, ekonomiskt bidrag eller bära kampanjmärke, protester

ge

som strejker eller utomparlamentariska aktiviteter och slutligen rösta i allmänna val. Åtskilliga medborgare är enligt maktutredningen ak-

tiva i ett avseende passiva i ett annat. Det gör att det finns rela-

men tivt få helt utanförstående men också att det inte finns många su-

peraktiva som anser sig jämnt kunna påverka. Enligt maktutredning-

medborgarundersökning det 1989 utöver röstning 63 procent ens var

under ett år tagit åtminstone ett politiskt initiativ26. I valundersom sökningen från 1994 66 procent att de minst gång under

uppgav en

det gångna året varit politiskt aktiva.

Även bland finns ett uttalat intresse för politik än lägre

unga om än bland de äldre. I den enkät som ligger till grund för Ungas välfärd

25SeDs 1996:52 Riksdagen isiffror 1994/95, Statskalendem 1995, Svenskakom-

samt

munförbundet, ref. i Krokig väg till vuxen, Ungdomsstyrelsen, 1996. 26Se Makt, sammanfattning maktutredningen, Olof Petersson, 1991, och Medbor-

en av

garundersökningens råtabeller, Blomberg, Petersonoch Westholm, 1989. 27Se Gilljam och Holmberg, a.a.

80 Makt och politk

och värderingar svarar 43 procent av de mellan 16-29 år att de är intresserade politik jämfört med 69-70 procent av de över 35 år.

av

Ser vi på maktutredningens fem olika uttryck för makt kan övergripande konstateras att det framförallt är manifestationer

genom och protester är politiskt aktiva. Vi har tidigare sett att

som unga

valdeltagande är lägre än äldres. Unga är också i mindre utungas sträckning medlemmar i politiska partier. Partiaktiviteter attraherar främst äldre och landsbygdsbefolkning. Att vara politiskt aktiv ge-

kontakter utnyttjas främst välutbildade i medelåldern. nom av

Mönstret går igen även i SCB:s resultat från undersökningen om levnadsförhållanden ULF. 1994 svarade till exempel 20 procent av de mellan 16-84 år att de någon gång tagit direkt kontakt med någon kommunal tjänsteman eller förtroendeman. Delar vi upp svaren efter åldrar är motsvarande resultat för gruppen 16-24 år endast sju procent. Högst andel fanns i åldrarna mellan 35-54 år där cirka 30

procent på frågan de tagit kontakt med tjänsteman.

svarar om

Åldersgruppen 35-44 har också i störst utsträckning någon gång

deltagit i någon demonstration. Skillnaden mot åldrar är här

yngre emellertid mycket mindre. Bland de mellan 16-24 år svarade nästan

fjärde att de någon gång hade demonstrerat, jämfört med något var fler än fjärde de mellan 35-44 år. Även vad gäller att under-

var av teckna visade SCB:s resultat att de mellan 16-24 år gjort

ett upprop detta i lägre utsträckning än de mellan 25 och 65 år.

Sammanfattningsvis kan man säga att medborgare under 25 år

generellt sett är mindre politiskt aktiva än äldre. De röstar i mindre utsträckning, det är relativt sett färre är medlemmar i politiska

som

partier och de har också i mindre utsträckning deltagit i politiska ak-

tiviteter att skriva på ett eller delta i en demonstration.

som upprop Även skillnaderna är mindre går mönstret igen också när tittar

om

på medlemskap inom föreningar Amnesty International, Jor-

som dens Vänner och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. De upp till 24 år är i lägre grad medlemmar än dem mellan 25 och 64 år. Däremot finns i de här typerna av föreningar endast mycket små skillnader mellan och äldre medlemmar vad gäller aktivt del-

yngre tagande i föreningens verksamhet. De över 65 år är vad gäller ett flertal dessa aktiviteter de minst delaktiga. Även vad gäl-

av som är

8 Se 90, Politiska och aktiviteter 1978-1994, 1996.

SCB:s rapport nummer resurser

Makt och politik 81

ler förtroendeuppdrag i den här typen av organisationer är skillnaderna små mellan de yngre och äldre medlemmarnas representation.

Det sägs ofta att dagens är mindre politiskt aktiva än tidiga-

unga re generationer. Detta kan dock ifrågasättas på flera punkter. Som vi har visat är det visserligen en större andel av de mellan 18-29 år som inte röstar och inte är med i ett politiskt parti idag än tidigare

som men detta gäller också befolkningen som helhet. De som är unga idag är således del av ett samhälleligt mönster. Samtidigt ökar andra

typer av politiskt deltagande i hela befolkningen. Fler och fler med-

borgare har talat ett möte i någon förening eller organisation,

deltagit i någon offentlig demonstration eller skrivit en insändare eller artikel till en tidning. Dessa förändringar gäller även unga.

Maktutredningen visar att medborgarnas ökade delaktighet i det

politiska livet till stor del beror på den höjda utbildningsnivån. Det

faktum att utbildningsmöjlighetema i sin tur är starkt knutna till

ge-

nerationstillhörighet gör att utvecklingen blir generationsbetingad.

Äldre generationer med förmåga individuellt göra sig

svagare att gällande ersätts resursstarkare generationer.

av yngre,

Slutligen menar maktutredningen att dessa förändringar också

bottnar i förändrad på demokratin där den enskilde individens

en syn särart framhävs. Denna demokratisyn har snarare kännetecknat de yngre generationerna än de äldre. Slutsatsen är att de unga har varit med och banat väg för dessa förändringar.

5.1.4¶Unga och lokalpolitiken

I Lokaldemokratikommitténs slutbetänkande Lokal demokrati i utveckling SOU 1993:90 redovisas en undersökning av vilka som ingår i olika kommunala Vid det första mättillfället 1979 fann

organ. Lokaldemokratikommittén invandrare, kvinnor och arbetare

att unga, var klart underrepresenterade. Kommittén betonar speciellt att unga är kraftigt underrepresenterade i alla kategorier av kommuner och

landsting. 1992 gjordes motsvarande undersökning där man fann att

unga har fått en försämrad representativitet, till skillnad från de övri-

ga underrepresenterade grupperna.

29Se Makt, sammanfattning maktutredningen, s.25.

en av a.a., 30Demokrati och makt Sverige,i maktutredningens huvudrapport, SOU: l990z44, 1990.

82 Makt och politk

Lokaldemokratikommittén konstaterar också att det efter 1991 års

val skett betydande förändring av nämndorganisationen i kommu-

en

och landsting. Antalet nämnder i kommunerna minskade från ner

cirka 3900 till 3500 jämfört med den föregående mandatperioden.

Som konsekvens av detta minskade även antalet förtroendeupp-

en drag med cirka 10 procent. Inom landstingen minskade uppdragen med cirka 20 procent. Lokaldemokratikommittén menar att denna utveckling inte självklart innebär förlust för demokratin. Det kan

en

finnas goda skäl till omorganisation och rationalisering. Lokaldemo-

kratikommittén dock att bör vara observant på utveck-

menar man lingen under kommande år.

5.2¶Modeller för medborgarinflytande

Demokratiutvecklingskommittén beskriver i På medborgarnas vill-

kor SOU 1996:162 hur de storkommuner som tillkom genom

kommunsammanläggningarna i början 1970-talet hela tiden har

av försökt utveckla den kommunala demokratin. Kommittén beskriver tre efter varandra kommande, och bitvis parallella, förändringsvågor.

Den första gick ut på att förstärka medborgarinflytande genom att flytta den representativa demokratin. Detta manifesterades till

ner exempel i kommundelsnämnder. Den andra vågen innebar

att man ville skapa individuellt medborgarinflytande genom att betrakta medborgarna kunder. Detta tog sig uttryck i kundvalsmodellen

som där medborgarna skulle rätt att på marknad välja de institu-

ges en tioner och de ville nyttja. Den tredje vågen rullar enligt De-

organ

mokratiutvecklingskommittén just och handlar att förstärka

nu om

brukarinflytandet underifrån genom att skapa goda förutsättningar

för medborgarna att själva bestämma och ta ansvar.

De förändringar gjorts i kommunallagen kan ses som exem-

som

pel på uttryck för denna tredje våg. I den proposition som föregick förändringarna anförs att ett vidgat direkt medborgarinflytande och

ett mer aktivt deltagande i den kommunala verksamheten är en betydelsefull del i det fömyelsearbete pågår i den kommunala sek-

som torn. Regeringen konstaterade att brukarinflytandet hade haft vissa svårigheter att få fotfäste i den kommunala verksamheten och att tiden för att gå ett steg vidare när det gäller att utveckla

var mogen formerna för nyttj medverkan.

amas

Makt och politik 83

Som motiv för ökat medborgarinflytande framhöll regeringen främst att det har ett demokratiskt värde i sig att de närmast berörda

ge nyttjama ett ökat inflytande över sin dagliga situation och menade att i den allmänna samhällsutvecklingen är medbestämmande och

inflytande viktiga och angelägna frågor i strävandena att skapa de-

mokratiska miljöer.

Vidare anförde regeringen effektivitetsskäl för ett vidgat inflytande. Genom att ta tillvara medborgarnas samlade kunskaper och erfarenheter i den kommunala verksamheten goda förutsättningar att

ges skapa behovsorienterad och kvalitetsmässigt bra verksamhet. En-

en ligt regeringen ökar också delaktigheten förståelsen för att svårigheter kan förknippade med att driva en viss verksamhet när de

vara personella och ekonomiska resurserna är begränsade.

En förändringarna i kommunallagen innebar att nämnderna ska

av verka för att samråd sker med dem utnyttjar deras tjänster.

som Brukarinflytandet är ett viktigt element i den lokala demokratin och kommunallagen säger att kommunerna bör verka för att utveckla det. Några föreskrifter om formerna finns inte. Vanliga åtgärder är att bilda så kallade användar- eller brukarråd till exempel pensio-

som närsråd eller förvaltningsråd vid skolorna. Dessa råd har främst funktionen att vara forum för infonnationsutbyte och diskussion. Det föreligger inte något hinder för den är under 18 år att delta i ett

som samrådsförfarande.

En nyhet nämnders möjlighet att delegera beslutsrätt

annan var till anställd tjänsteman. Det finns två sorters delegation. Den ena

en är att nämnd när den uppdrar någon anställd att besluta på

en nämndens vägnar, ställer villkor att de nyttjar nämn-

upp som som dens tjänster ska tillfälle att lägga fram förslag eller yttra sig in-

ges

beslut fattas. Den andra är att den anställde får fatta beslut ennan dast företrädare för nyttjama har tillstyrkt beslutet. Nyttjarna ges

om i det senare fallet i praktiken vetorätt. Om vetorätten har använts måste frågan avgöras av nämnden.

Inte heller vid gäller delegation föreligger något formellt hinder

för att den som är under 18 år ska kunna företräda nyttjama och använda eventuell vetorätt.

J Beskrivningen förändringarna i kommunallagen följer i huvudsak Vi vill med

av vara

och bestämma, Ds 1994:123, lnrikesdepartementet.

84 Makt och politk

En annan förändring i kommunallagen innebär att brukarstyrda

självförvaltningsorgan kan inrättas av nämnderna vid kommunala institutioner. I ett sådant ska bara finnas företrädare för nytt-

organ jarna och de anställda. Nyttj amas representanter ska i majoritet.

vara Ett självförvaltningsorgan kan bara ansvara för att sköta driften

av den dagliga verksamheten vid en institution eller anläggning. Uppgifter innebär myndighetsutövning kan inte överlåtas till

som organet.

.

Någon lägsta åldersgräns för dem får ingå i självförvalt-

som ningsorganet har inte föreskrivits. Det åligger den ansvariga nämn-

den att till att organets åldersmässiga sammansättning

se anpassas efter frågornas karaktär. Det kan dock inte anses försvarligt att

unga och omyndiga får bära ett kan tänkas innefatta

personer ansvar som

bland annat ett skadeståndsansvar.

5.2.1¶Har något medborgarinilytande

unga I Barnkonventionens artikel 12 föreskrivs att konventionsstaterna ska tillförsäkra det bam är i stånd att bilda åsikter rätten att

som egna fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Enligt artikeln ska barnet för detta ändamål särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt

organ och i alla domstols- och administrativa förfaranden rör bar-

som net. I konventionen räknas barn till 18 år.

upp

Enligt Bamombudsmannens BO tolkning artikel 12 har barn

av och unga inte bara rätt till inflytande över sådana beslut rör det

som enskilda barnets personliga situation utan också över beslut rör

som närmiljö- och samhällsfrågor. BO anser att det enda sättet att föra in ett riktigt barn- och ungdomsperspektiv i olika beslut är att låta barn och unga själva komma till tals. Tolkad på detta sätt kan artikel 12 bli ett effektivt stöd för att stärka barns och ungdomars inflytande

över samhällets beslutsprocesser.

Exempel på frågor där bam och unga berörs besluten är: skola

av

och barnomsorg, resursfördelning, användning och utformning

av

32Prop. 1993/942188 74.s.

33Framställningen bygger promemorian Förslag till ökat inflytande för barn och unga i

den kommunala beslutsprocessensamt modellbeskrivningar, Barnombudsmannen 1996.

Makt och politik 85

boendemiljön, lokala trafik- och trafiksäkerhetsfrågor, markanvänd-

ning, stadsbild, parker, miljöaspekter, lokalisering av skolor, daghem

och fritidsanläggningar, renhållning och omhändertagande av hus-

hållsavfall och miljöfarligt avfall samt lokala ordningsföreskrifter.

BO betonar emellertid att under de tre år som reglerna om sam-

rådsskyldighet, villkorad delegation och kommunala självförvalt-

ningsorgan med mera varit i kraft har det verkliga utrymmet för inflytande för barn och unga i dessa former varit starkt begränsat.

I dagsläget när allt fler kommuner tvingas att spara och rationali-

på alla områden kan åtgärder för ett ökat inflytande för barn och sera

skjutas på framtiden eller helt enkelt utebli. BO menar att en unga lagreglering gör det lättare för kommunerna att motivera insatser på

detta område. Möjligheterna till medborgarinflytande även för barn

och kan därmed bli verklighet. BO menar vidare att ett ökat

unga

inflytande for barn och över politiska beslutsprocesser initialt

unga kan komma att innebära vissa merkostnader. Samtidigt kan det nuvarande demokratiska underskottet sägas innebära kostnader i form

av

risk för politisk passivitet när myndighetsåldem inträder samt risk

för främlingsskap och avståndstagande till samhällets institutioner vilket enligt BO kan leda till ungdomskriminalitet.

5.3¶Fler i politiken

unga

Som vi visat i föregående kapitel upplever många de som idag är

av mellan 15 och 25 år att de endast i mycket begränsad utsträckning har möjlighet att påverka politikens innehåll. Under år har ett

senare

flertal utredningar kommit med förslag till hur medborgarnas kon-

takter med politiken och möjligheten att påverka denna ska öka och förbättras. Nedan kommer vi att presentera några av dessa som vi har bedömt vara intressanta ur de unga medborgarnas perspektiv. Vi kommer också att ytterligare presentera några av de förslag som lämnats till kommittén från de kommittén initierade rådslagen

av och i på kommitténs rapport Vad tycker du

svaren

.

5.3.1 Sänkt rösträttsålder Åldersgränsutredningen föreslår i sitt betänkande Bevakad övergång SOU 1996:1 l 1 att den som har fyllt 16 år ska få rösta i kommunala

86 Makt och politk

val och i kommunala folkomröstningar. Utredningen valde att be-

gränsa förslaget till de kommunala frågorna då dessa kan sägas ligga medborgarna närmare och att det i första hand är viktigt att ge så många kommunmedlemmar som möjligt inflytande över den kommunala verksamheten. Begränsningen bygger således inte på före-

ställningen att de politiska frågorna rörande riksdagsvalet skulle

vara svårare att ta ställning till än frågorna i de kommunala valen och de förra därför skulle mindre lämpliga for åldersklasserna under 18

vara år. Utredaren påpekar att det i kommunallagen finns bestämmelser

samråd och användarstyrda så kallade självförvaltningsorgan. De

om

möjligheter till medborgarinflytande som härigenom har öppnats

omfattar inte bara myndiga personer utan även de som är under 18 år. Enligt utredaren ska förslaget till en sänkt rösträttsålder som

ses

ett ytterligare steg på en redan inslagen väg.

Vidare påpekar utredaren att ungas värdestruktur inte skiljer sig från andra gruppers och att det faktum att unga är något trendkänsligare än vuxna inte är ett tillräckligt skäl för att avvisa sänkt rösträttsålder. Utredaren anser också att en sänkning av rösträttsåldem kan

balans och därmed också legitimitet for de beslut fattas och ge som på så vis fungera som motvikt till det ökande antalet ålderspensionärer.

Argumenten mot en sänkt rösträttsålder handlar enligt utredaren främst om att unga är mer trendkänsliga än äldre. Detta har även konstaterats inom väljarforskningen. Det är en gammal sanning att när det rör sig bland väljarna så rör det sig mest bland de yngre. I stort sett finns två alternativa förklaringar till detta. Den utgår

ena från att unga har svårt att självständigt bilda egna åsikter. Reklam och propaganda blir därmed viktigare för yngre än för äldre.

Den andra förklaringen går ut på att unga saknar ideologiskt led-

ljus. Det innebär att unga tenderar att sköta åsiktsbildningen helt på egen hand. En variant av denna förklaring läggs fram i Ungas väl-

färd och värderingar SOU 1994:77 där ungas högre grad av parti-

byten förstås i termer av lägre grad av partiidentiñkation och större

osäkerhet om partivalet. Statsvetarna Gilljam och Holmberg menar att partiidentiñkationen i kombination med förklarar skillnader

vana mellan ungas och äldres röstningsbeteende. De pekar också på att åsiktskillnaderna mellan och äldre är tämligen små. Det

yngre genomsnittliga sambandet mellan ålder och inställning i ett 25-tal frå-

Makt och politik 87

gor var mycket blygsamt. Det var svagare än sambandet mellan kön och åsikter.

Åldersgränsutredningen genomförde ett uppsatsprojekt på temat

Åldergränser isamhället. Projektet resulterade i närmare 300 uppsatser. Ett flertal diskuterade rösträttsâldem och bland dessa finns en

majoritet för en sänkning rösträttsåldem. Man att politiker-

av menar na skulle ta hänsyn till ungdomarnas behov och önskemål. Samhället skulle därmed bli demokratiskt. mer I uppsatserna finns också de är motståndare till sänkning som en av rösträttsåldem och även några förespråkar höjning till båsom en de 20 och 21 år. Ett argument förs fram är att inte är tillsom unga räckligt mogna eller tillräckligt politiskt insatta. En sänkning skulle inte leda till ökad demokratisering utan till splittring på grund de av

unga väljarnas oförmåga att fatta självständiga beslut.

Åldersgränsutredningen förespråkar inte en samtidig sänkning

av valbarhetsåldem. Den är omyndig bör inte Valbar eftersom vara som den som står under vårdnad och förmyndarskap saken annans

nar den självständighet är avgörande för att utöva den myndig-

som het som följer av valbarhet. Utredningen säger dock att inom ramen för uppdraget valbarhetsåldem inte närmare kunnat prövas. Det är därför möjligt att ställningstagandet i denna fråga vid närmare en

prövning visar sig förhastat. Utredningen att Ungdoms-

vara menar

politiska kommittén bör kunna utreda frågan ytterligare.

Remissinstansemas på utredningens förslag överlag avvi-

svar var sande34. Endast fåtal de svarande, däribland Bamombudsmanett av nen, Statens Kulturråd och Konsumentverket, är positivt inställda. Det vanligast förekommande argumentet mot sänkning är att de en motiv lämnas till den föreslagna sänkningen inte uppväger försom delarna med att frångå principerna rösträtts- och valom gemensam barhetsålder samt gemensam myndighets- och rösträttsålder. Bam och ungdomar utan rösträtt får företrädas sina föräldrar. anses av Dessutom påpekas från flera håll utifrån varierande aspekter att den som är mellan 16 och 18 år inte är redo att rösta.

34Presentationen av remissvaren utgår från Inrikesdepartementets Remissammanställning av Åldersgränsutredningens betänkande bevakade övergång, Ds 1997:33.

88 Makt och politk

5.3.2 Kvotera in unga

Diskussionen kvotering har varit aktuell i många år då det gäller om att kvotera kvinnor för att bryta starkt manlig dominans på vissa en områden. Ett annat exempel på ett område där frågan kvotering varit om aktuell är kvotering invandrare på arbetsmarknaden. Invandrarav politiska kommittén tog frågan kvotering i sitt delbetänkande upp om Arbete till invandrare SOU 1995:76. Diskussionen gällde om det till vissa arbeten lämpligt att kvotera in invandrare. På så sätt vore skulle invandrares inträde på arbetsmarknaden kunna underlättas. Kommittén valde dock att inte ta ställning till frågan utan uppmanade istället regeringen arbetsgivarna till att utarbeta och att uppmana genomföra för att öka antalet anställda invandrare. program

Frågan kvotering i politiska sammanhang har på mot-

om av unga svarande sätt tagits i debatten om vägar att öka ungas deltagande upp

i de politiska Frågan kvotering togs inte Ung-

organen. om upp av

domskommittén eller Generationsutredningen.

Här kan också nämnas att Inrikesdepartementet har som ett av sina verksamhetsmål att öka andelen representanter i statliga unga myndigheter och kommittéer. Inrikesdepartementet har därför ge-

nomfört uppföljningar åldersammansättningen i centrala myndig-

av

heters styrelser och i det statliga kommittéväsendet.

Resultat från 1995/96 visar att endast tre procent ledamöterna i av statliga myndighetsstyrelser och endast fem procent ledamöterna i av

statliga kommittéer var under 40 år. Inrikesdepartementet påpekar att

resultatet ska i ljuset att åldersgruppen 18-39 år utgjorde 30

ses av

procent av befolkningen.

5.3.3 Forum för makt och inflytande

För att öka deltagande i den politiska processen har man i ungas många kommuner under år inrättat eller funderat på att inrätta senare forum för makt och inflytande i kommunen. Begreppet ungungas domsråd används ofta samlingsnamn för dessa olika sorters insom flytandeformer för Målen är dock de samma: att ge politikerna unga.

35Ds 1995:58 Ãlderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och det statligai kommittéväsendet 1994/95 respektive Ds 1996: 52 Ãlderssammansättningen centralai myndigheters styrelser och i det statliga kommittéväsendet 1995/96.

Makt och politik 89

möjlighet att genom rådet få uppfattning belyst i olika komungas munala frågor och att ska kunna påverka dessa frågor. Enligt unga Ungdomsstyrelsen finns ungdomsråd eller motsvarande i ett 50-tal

kommuner36.

Ungdomsråd kan ut på olika sätt. I vissa råd deltar partipolitiskt se aktiva men här finns också vill sig i samhällsfråunga som engagera gor utan att behöva ta ställning partipolitiskt. De är aktiva i som ungdomsråd eller motsvarande motiverar också ofta sitt engagemang i ungdomsrådet med att de söker ett sätt att kanalisera sitt samhällsengagemang utan att behöva relatera till ett helt partiprogram, något de inte kärmer sig beredda att göra. Råden kan på så sätt vara en ny väg for inflytande särskilt de vill i som passar unga som engagera sig enskilda lokala sakfrågor. Samtidigt kan råden for del utgöra väg in i partipolitiken. en en När man upptäcker att politik inte är så tråkigt och att störst genomslag får den arbetar via ett politiskt parti är steget inte så

som långt till att börja arbeta partipolitiskt.

En grundläggande gemensam form är att det är de själva unga som driver rådet. Däremot kan det skilja sig från råd till råd verkom samheten sker med eller utan stöd från kommunala kontaktpersoner.

Ungdomsråden skiljer sig också i frågan om representativitet. I vissa

kommuner tillsätts ungdomsråden att de politiska ungdoms-

genom förbunden utser representanter eller att har platser för man avsatta olika ungdomsgrupper. De flesta ungdomsråden startade i av som början av 90-talet kom till enligt den formella representativa modellen och på initiativ kommunala beslutsfattare. dessa har

av Många av

haft mycket svårt att fylla sina platser och strukturen har för många ungdomar känts alltför stelbent. De ungdomsråd startats under som senare år har varit öppna for alla intresserade och har ofta organiserats i form av en fristående förening. När ungdomar själva varit med och skapat ungdomsråden har oftast intresse och gått engagemang före kravet på representativitet. För dessa råd beror

legitimiteten

främst vilken förankring rådet har bland kommunens av unga.

Många har därför referenspersoner och kontaktpersoner ute på sko-

lorna och arbetar mycket via storrnöten och enkäter för få breatt ett dare underlag för vilka frågor rådet ska driva. som

36Presentationenav ungdomsråden följer i huvudsak Ungdomsråd májlighet, Ung- - en domsstyrelsens rapport nr 1995.

Makt och politk

Ungdomsstyrelsen pekar i sin rapport ungdomsråd på att ett ung-

om domsråd inte på alla frågor hur ska kunna bli mer är svaret om unga i kommunala frågor. Det behövs också andra former. Det

engagerade

för att skapa verkliga kanaler för ungas möjlighet att

viktiga är att

delta i måste kommunerna utgå från de ungas

kommunalpolitiken

Vuxenmodellen för kan inte direkt överföras

egna idéer. inflytande

till de Ungdomsstyrelsen påpekar också att en kommun som unga. vill måste beredd att satsa tid, pengar och starta ett ungdomsråd vara

få det fungera. Ungdomsstyrelsen förordar

engagemang på att att därför bör utses för att lotsa de rätt i kom-

att en kontaktperson unga

byrålrati. Vidare säger Ungdomsstyrelsen att politikerna

munens måste de på allvar. Om de känner att kommunen egentta unga unga inte bryr deras arbete kan det istället förstärka misstro-

ligen sig om

endet. därför viktigt tidigt gemensamt komma fram till i Det är att vilka frågor och på vilket sätt de unga ska kunna påverka.

understryker Ungdomsstyrelsen att ungdomsråden inte

Slutligen

enbart medel uppnå ökat intresse för politik bland ska ses som ett att i kommunen. Att röster hörs i den politiska debatten de unga ungas är ett mål i sig vilket inte får glömmas bort.

Demokratiutvecklingskommittén föreslår demokraticentra som en

för aktivitet, än inte ämnat specifikt för annan form politisk om unga. Syftet med dessa centra ska vara att erbjuda medborgarna information och öppenhet, för att därigenom bidra till

mötesplatser,

ökat och delaktighet. Ett sådant centrum ska

medborgarinflytande

kommunen och ha tre konkreta uppgifter. Det ska under-

byggas av

lätta för medborgarna:

att inhämta samhällsinformation 0

med och påverka samhällsutvecklingen också mellan

0 att vara de allmänna valen samt

sig för att artikulera sina intressen.

0 att organisera

Ett demokraticentrum bör enligt Demokratiutvecklingskommittén

bidra till skapa förutsättningar för alla varianter av medbor-

att goda

gerliga aktiviteter föreningar, nätverk, arbetsgrupper, aktionsgrup-

med och behandla alla organisationsforrner likvärdigt. Att per mera -

37På medborgarnas villkor demokratisk infrastruktur SOU 1996:162. - en ,

Makt och politik 91

se till att mötesplatser erbjuds medborgarna är ett konkret sätt för

kommunerna att skapa förutsättningar för medborgarinflytande och

delaktighet.

5.3.4¶Lokala demokratiprojekt

Som en uppföljning Ungdomskommitténs betänkande Ungdom

av

och makt SOU 1991:12 fick Ungdomsstyrelsen i

uppdrag av regeringen att bland annat stimulera och stödja lokala demokratiprojekt som strävar efter att ungas möjligheter till delaktighet, inflytande och

jämlikhet ökar. Barn- och

Samtidigt anslog ungdomsdelegationen

medel ur Allmänna arvsfonden att fördelas under tvåårsperiod till en demokratiprojekt. 13 pilotkommuner utvaldes att ingå i demokrati-

projektet. Fördelning av projektmedel och handläggning projektet

av pågick fram till juni 1994.

Målsättningen för Ungdomsstyrelsens demokratiprojekt att

var medverka till ett bestående kommunalt fömyelsearbete i syfte öka att ungas delaktighet och inflytande även efter projekttidens slut. Ett flertal dessa projekt har utvärderats. Överlag visar dessa deav att

mokratiprojektet slagit väl ut i den meningen att ett förnyelsearbete

satts igång med bestående effekter. Till exempel finns på de flesta nu av dessa orter ungdomsråd eller andra former för samverkan och in-

flytande. Samtidigt visar utvärderingama på betydelsen långsik-

av tigt arbete för att de ska få möjlighet att etablera sig i den lokala unga demokratiprocessen. Nya former för kommunikation och inflytande tar tid att utveckla. Utvärderingama konstaterar också att politiker och unga bitvis har olika på vad medinflytande står för och hur syn detta ska uppnås. Utvecklingsarbetet har därför inte varit utan problem. Utvärderingarna pekar på värdet att komma fram till vad de av

nya påverkans- och kommunikationsorganen ska arbeta med och

kunna påverka redan i inledningsskedet arbetet. av Regeringen har beslutat fortsatt stöd och har för budgetåret om 1995-96 avsatt 8 miljoner kronor till ett projekt på temat Ungdoms-

38Regeringsbeslut C91/1219/Ung.

39Se till exempel Demokratin som inte menjinns, Wennström, Motala 1995, Demosyns krafiprojekt på lokalt plan, Svensson, Eskilstuna, 1995, Det är väl ungdomar skafå att säga till...En utvärdering Ungdomsforum. ett demokratiprojekt iJönkäping, Tebelius av och Ericsson, Fritidsforum, 1995.

Makt och politk

i lokalsamhället. Projektet ska avslutas efter budgetåret

inflytande

1998.

5.4¶Goda exempel

I det här avsnittet vill vi några exempel på hur i tre olika ge man kommuner har arbetat för att öka de kommuninnevånamas inunga den kommunala politiken och samtidigt öka intresset

flytande över för politik.

5.4.1¶Jönköping

Vårt första kommer från Jönköping där arbetat med de

exempel man själva ansåg viktiga i lokala ungdoms-

samhällsfrågor som unga vara fora40. Jönköpings kommuns satsning på lokala ungdomsfora är ett

på hur kan skapa sig inflytande och makt genom

exempel unga mer

initiativ från sida kombinerat med vilja att låta de

politikernas en

själva hitta fram till sina arbetsformer. unga I har det sedan länge funnits tradition att arbeta

Jönköping en av

med frågor rör inflytande för Arbetet med lokala ungsom unga. domsfora startade 1992 efter motion i kommunfullmäktige ett par en år i Jönköping blev 1993 en del av Ung-

tidigare. Ungdomsforum domsstyrelsens demokratiprojekt.

med har varit att möjlighet till in-

Syftet ungdomsforum ge unga

i kommunen. Detta har skett att har samlats for flytande genom unga formulera sedan har ställts till politikerna. Grundidén i

att frågor som

arbetet med lokala och centrala ungdomsfora i Jönköping har varit Möten skulle komma till för att minska avståndet mellan bemötet. slutsfattare och för möjligt till dialog dem emellan. unga att ge När verksamheten startade fanns det nio skol- och barnomsorgsområden i kommunen. Ansvaret för de lokala ungdomsfora till gavs

de lokala samverkansgruppema i respektive område. Startpunkten

blev läger där samlades och diskuterade vilka

genomgående ett unga

de vill arbeta med och hur på bästa sätt skulle göra detta.

frågor man

Efter introduktionslägret arbetade de vidare i arbetsgrupper

unga

40Beskrivningen bygger i huvudsak på Det är väl att ungdomar skafå säga tiIl...En utvär- Ungdomsforum, Tebelius och Ericsson, Fritidsforum, 1995. dering av

Makt och politik

med de olika frågorna. Sammanlagt har cirka 225 varit aktiva i unga

de nio ungdomsfora.

En av arbetsgruppema f1ck för att förbereda centralt ansvar ett ungdomsforum som hölls gång år. Där kunde framföra en per unga

synpunkter och ställa frågor till panel politiker. Frågorna rörde

en av till exempel busstrafiken, lokal fritidsgård, skolmaten och information EU på skoltid. Politikerna har på detta sätt i

om deltagit möten

med Politikerna har emellertid inte själva initiativ.

unga. tagit

I de lokala ungdomsfora har arbetet till stor del fokuserats skol-

på

frågor. Många förslag på åtgärder och förändringar i syfte att göra

skolan till bättre arbetsplats har lagts fram. Men andra en även tema-

ta har tagits miljö, droginforrnation, rasism, lokala kom-

upp som

munikationsmedel och fritidsfrågor. Exempel på konkreta resultat är:

uppfräschning av skollokaler, upphävt beslut nedläggning

om av

halvklasser, ungdomsverksamhet i församlingshem och replokaler

för rockband. Ett utmärkande drag för de lokala och

ungdomsfora

arbetsgrupper som knutits till dem är att varken ordförande eller styrelse har behövts. De varit aktiva har ordnat sina möten

som själva

och i samråd fattat beslut vad skulle göras. För dem det om som var centrala att något skulle bli gjort och att det skulle ske relativt snabbt. Arbetssättet utformades efter detta. De lokala ungdomsfora har haft stark till

en knytning grundskolan

och elevråden där. För att även få gymnasielever och andra unga

vuxna engagerade har Jönköpings ungdomsråd JUR startats. Syftet

med forumet är liksom för de lokala driva

ungdomsforumen att poli-

tiska projekt de själva tycker är för så

som unga viktiga att på sätt öka insikt och medbestämmande i politiska

ungas om frågor.

5.4.2 Gällivare

Gällivare blev tack sitt omfattande arbete för kommunens vare att ge unga mer ansvar för sin och kommunens framtid Ungdomsegen av styrelsen och Kommunförbundet utsedd till 1996 års ungdomskommun. Exemplet Gällivare visar hur den representativa demokratin kan berikas av mer otraditionellt organiserade grupper samtidigt som unga kommuninnevånare får att säga till mer om. Gällivare kommun påbörjade redan i slutet 1980-talet disav en kussion behovet att arbeta fram ett hand-

om av ungdomspolitiskt

94 Makt och politk

lingsprogrami. Bakgrunden upplevd hög kriminalitet, vandavar en

lisering och hög alkoholkonsumtion bland kommunens unga. Men

också den negativa befolkningsutvecklingen, frammot bakgrund av

förallt den ökade utflyttningen och barnfamiljer i slutet av av unga 80-talet. Genom att formulera mål i ett handlingsprogram ville poli-

tikerna lyfta fram ungdomsfrågoma på den politiska arenan och mar-

kera detta angelägenhet rör hela kommunens framtid. att är en som Kommunens målsättning i arbetet med programmet var att det skulle bygga på delaktighet och formuleras utifrån deras visioungas och intressen. Ett 30-tal tillsammans med cirka tio ungdomner unga sarbetare träffades under ett års tid och diskuterade vad handlingsskulle Gruppens åsikter låg sedan till grund för programmet ta upp.

hela Handlingsprogrammet tar frågor som arbets-

programmet. upp löshet, boende, demokrati och inflytande i skolan och i det politiska

livet. I arbetet med programmet deltog även politiker aktivt genom att enskild nämnd och styrelse fick olika områden att arbeta med

varje

där deras att ta fram konkreta mål, bestämma när de olika

uppgift var

ska genomförda och förslag varifrån pengarna ska

åtgärderna vara ge

Till nämndernas arbete har knutits ledningsgrupp i vilken ordtas. en föranden för flertal nämnder och styrelser tillsammans med förett deltagit. I denna har målen diskuterats och fastställts.

valtningschefer

till slut ett helt enigt kommunfullmäktige. Det Programmet togs av handlingsprogrammet är idag styrande i de berörda

ungdomspolitiska

nämnderna. Alla förvaltningar återknyter till handlings-programmet i

det dagliga arbetet.

Efter det att det ungdomspolitiska handlingsprogrammet antagits

1992 etablerades i Gällivare. Syftet med verksamhe-

ungdomsrådet

människor direkt påverkan i kommunen. Rådet är ten är att ge unga central instans i arbetet med genomförandet av handlingsproen

grammet vad gäller makt och inflytandefrågorna.

är ett remiss- och förslagsorgan för kommuninne-

Ungdomsrådet

vånare i åldern 14 till 26 år. Utöver detta genomför rådet projekt av

olika slag. Till exempel har tre tjejkonferenser genomförts där alla tjejer på högstadiet och gymnasiet inbjudits att delta. Ett annat pro-

ungdomskongress. Kongressen genomfördes 1994 och

jekt var en

4 Presentationen bygger dels på Gällivare ungdomspolitiska handlingsprogram och dels på Ska vi ha skalad eller oskaladpotatis, Ström, Institutionen för socialt arbete i Umeå, 1995.

Makt och politik 95

riktade sig till alla Norrlands och samlade cirka 200 från

unga unga 15 år och uppåt. Ett av resultaten från kongressen är bildandet

av Kraftnät Norrland, en ungdomsorganisation med representanter från 21 kommuner i fem norrlandslänen.

5.4.3¶Porsgrunn

Vårt tredje och sista exempel kommer från Porsgrunn i Norge. Det

visar hur en långsiktig satsning på att öka ungas makt och inflytande

i kommun kan öka intresset for politik bland

en unga.

Även i Porsgrunn fanns problem med att de valde att flytta

unga därifrån. I början av 90-talet började man därför arbeta med att öka barn och ungas möjligheter att påverka kommunens framtid för att på så sätt få dem att stanna kvar.

En viktig del i Porsgrunns arbete är att inflytandet inte bara koncentrerats till de unga i de övre tonåren. Ambitionen har varit att även ge barn från 7 8 års ålder möjligheter att vara med och påver-

ka. Utgångspunkten är att barn redan från första och andra klass har kunskaper sin vardag är viktiga för samhället och att de

om egen som är i stånd att föra fram sina åsikter i större utsträckning än vad

vuxna

tidigare ansett.

En annan viktig del i Porsgrunns arbete var att valde att inte

man forma några formella beslutsstrukturer. I stället ville arbeta

nya man från de fora som redan fanns i kommunen. I huvudsak har där-

man för använt skolan som en viktig arena för arbetet. Dels då skolan är

naturlig samlingsplats för barn och Dels då den demokratis-

en unga. ka fostran är en av skolans uppgifter.

I Porsgrunns skolplan lades fast att det ska finnas ett elevråd i varje skola och for varje stadium. Vidare lades fast ett utbildningskrav av såväl elevrådsmedlemmar den skolpersonal skulle

som som arbeta tillsammans med elevrådet. På detta sätt stärktes elevrådets roll både inom och utanför skolan. Råden har till exempel kommit att fungera som remissinstanser för kommunala beslut. Så gör även elevrådens gemensamma organ vilket har regelbundna kontakter med kommunledningen. Råden arbetar också med att ta fram en arbetsbok för varje kommundel där förslag till förändringar sammanställs efter

prioriteringsordning.

Dessutom träffar kommunstyrelsen representanter från elevråden under det årliga rådhusmötet mellan unga och politiker. Rådhusmötet kan påverka i stort sett alla frågor i kommunen. Arbetet har till

ex-

96 Makt och politk

empel resulterat i förbättringar av den fysiska skolmiljön, ett ungdo-

hus har öppnats och har förändrat kultur- och fritidsutbumens man det i kommunen efter de ungas önskemål.

Ytterligare ett viktigt resultat av det systematiska inflytandearbe-

tet är att det politiska engagemanget bland unga har ökat kraftigt un-

der senare år. De politiska ungdomsförbunden har kraftigt ökade

medlemsantal och de representation i kommunstyrelse och

ungas

kommunfullmäktige har stärkts.

överväganden

Som vi visat tidigare i kapitlet känner många unga att de har små möjligheter att påverka politiken både nationellt och lokalt. Sarnti-

digt uttrycker många intresse att med och påverka och utöva

av vara makt om än inte via politiska partier. Var tredje av de mellan 15 och 25 kan till exempel tänka sig att delta i ett ungdomsråd. Många var

också positiva till flera av de förslag till förändring som vi frågade

i enkäten. Samtidigt sägs ofta i slutdokumenten från de om av kommittén initierade rådslagen att man vill ha mer kunskaper om vilka möjligheter att påverka som faktiskt finns. Det verkar således finnas ett glapp mellan att vilja och att kunna som måste överbryggas.

I det följande diskuterar vi och lägger fram förslag till hur ungas makt och inflytande i politiken på nationell och lokal nivå kan ökas. Flera dessa förslag har också den effekten att de kan innebära vä-

av gar till ökad kunskap om det demokratiska arbetssättet och de Vägar som faktiskt finns till makt och inflytande för alla medborgare.

I enlighet med våra direktiv kommer vi också att ta upp förslag som tar tillvara ungas ökade benägenhet att organisera sig och utöva inflytande på andra sätt än de traditionella.

Det är i detta sammanhang viktigt att hänvisa till resonemanget i

kapitel 3 politikens möjligheter och begränsningar. Det är med

om

politiska åtgärder inte möjligt att aktivera medborgare utan endast

skapa förutsättningar för aktivitet. Ungdomspolitiska kommittén vill

därför understryka att det är partiernas ansvar att finna ett sätt att en-

fler i partipolitiken.

gagera unga

Ungdomspolitiska kommittén vill också understryka vikten av att

sig i Även andra vägar till infly-

unga engagerar politiska partier. om

Makt och politik 97

tande kan och bör utvecklas är det trots allt valda ombud från de

po-

litiska partierna som den representativa demokratin bygger på. Det är

därför största vikt att stöd och uppmuntran att

av unga ges engagera sig inom partier. Övriga former kan ses som komplement till och inte ersättare av dessa.

5.5.1 En allmän ökning av intresset för lokalpolitik I Ungdomspolitiska kommitténs delbetänkande Unga och Arbete SOU 1997:40 menade vi att en allmän sänkning av arbetslösheten skulle den största effekten även på arbetslösheten bland

ge unga. Samma resonemang kan föras på politikens och maktens område. Ökar intresset för politik och känslan att kunna påverka allmänt

av bland medborgarna ökar det även bland de yngre. Unga och äldre följ er samma trender. Vi vill därför kort diskutera några förslag Vilka vi menar skulle kunna öka intresset.

Ungdomspolitiska kommittén ser en allmän ökning av förtroendeuppdrag väg till hur kan öka det allmänna intresset för

som en man politik och samtidigt öka känslan av att kunna påverka. Fler kommunmedlemmar kan på detta sätt involveras i det politiska arbetet

och för den enskilde politikern blir uppdraget inte lika betungande.

Dessutom kan det leda till en ökad representation av unga i de lokala politiska organen samt bättre kontakt med politiker för alla. Ungdomspolitiska kommittén är dock medveten om att det redan idag kan vara svårt att finna intresserade medborgare som vill delta i det politiska arbetet. Därför kan en ökning av antal förtroendeuppdrag leda till att de är engagerade och tar på sig uppdrag får än fler

som arbetsuppgifter. Detta kan i sin tur leda till att den tid som den förtroendevalda lägger ner på vart och ett av sina uppdrag blir mindre vilket kan flera negativa effekter utbrändhet och tjänsteman-

ge som nastyre. Kommittén vill trots detta erinra kommunerna om möjligheten att genom ett ökat antal fritidspolitiker öka invånarnas känsla

av

god representation och möjlighet att ha kontakt med ansvarig

en politiker.

Den 1 juli 1994 infördes möjligheten till folkinitiativ till folkomröstning. Det innebär att minst fem procent de röstberättigade

om av

i en kommun skriftligen begär folkomröstning är fullmäktige skyl-

digt att ta upp frågan. Fullmäktige behöver dock inte besluta att

genomföra en folkomröstning. Beslutet kan likväl väl bli att förslaget avslås.

98 Makt och politk

Demokratiutvecklingskommittén konstaterar i sitt betänkande På

medborgarnas villkor SOU 1996: 162 att under de två år som rätten till folkinitiativ har varit i kraft har ingen folkomröstning kommit till stånd till följd av ett folkinitiativ. Initiativ har tagits ett 40-tal gånger

inte i något dessa fal har kommunfullmäktige beslutat att men av

bifalla förslaget. Demokratiutvecklingskommittén menar att det in-

nebär att reformen tenderar att framstå som skendemokratisk. Ett

krav på folkomröstning står många gånger för en önskan om dialog

med politikerna. Om gensvaret på en sådan önskan ständigt uteblir riskerar att ytterligare öka avståndet mellan väljarna och de för-

man troendevalda. Samtidigt som det finns en uppenbar risk att medborgare som aktivt men förgäves samlat in kanske tusentals namn kommer att tappa lusten att engagera sig i samhällsfrågor.

Demokratiutvecklingskommittén föreslog därför att kommunalla-

gen kompletteras med krav på kvalificerad majoritet för att avslå ett förslag om folkomröstning genom ett folkinitiativ. Det skulle innebära att det räcker med att en tredjedel av fullmäktiges ledamöter röstar för en folkomröstning, för att den ska komma till stånd, förutsatt att frågan väckts genom ett folkinitiativ.

Ungdomspolitiska kommittén att det förslag till förändring

anser

av kommunallagen Demokratiutvecklingskommittén har lagt är

som bra. Ska rätten till folkinitiativ vara ett användbart redskap för med-

borgarna är det nödvändigt att initiativen i större utsträckning

tas upp

av politikerna. Eftersom unga i liten utsträckning är representerade i

kommunfullmäktige kan kravet på en folkomröstning vara ett bra sätt

att driva fråga.

en

Skilda valdagar är ytterligare ett sätt som brukar anföras vad gäller att öka det allmänna intresset för främst lokalpolitik. Tanken är att genom att ha val till olika organ olika dagar ökas de politiska partiernas utåtriktade aktiviteter och intresse för väljarna. Detta ökar

i sin tur väljarnas intresse för politik. Förlängningen av mandatperio-

der till fyra år gör frågan intressant. En fyraårig mandatperiod

än mer

utan mellanliggande val är internationellt sett lång. Ungdomspolitis-

ka kommittén anser att från kommunaldemokratisk synpunkt är skilda valdagar att föredra.

Ungdomspolitiska kommittén lägger dock inte fram förslag på

dessa områden då kommitténs tidsramar inte ger utrymme för detta. Vi har istället valt att lägga fram förslag vilka har en tydlig knytning

till unga medborgares möjlighet att utöva makt och inflytande.

Makt och politik 99

5.5.2¶Kvotering eller partiernas ansvar

Ungdomspolitiska kommittén menar att god representativitet är vär-

defullt. Det ger större bredd av åsikter om många olika grupper är

en representerade och väljarnas förtroende för politiken ökar. Vi menar därför att det är viktigt att sammansättningen i såväl de lokala

som

de nationella beslutsorganen bör spegla befolkningen.

Resultaten från enkätundersökningen visar också att stor andel

en

de mellan 15-25 år positivt på frågan om kvotering. Att det är av ser

bra idé tycker 38 procent och sammanlagt 70 procent menar att en det är en bra eller halvbra idé. Endast var fjortonde, 7 procent, menar att det är dålig idé.

en

Kommittén trots detta att det inte är möjligt och inte heller

anser önskvärt att lagreglering styra vem som väljs till olika poli-

genom tiska församlingar. Det är således inte heller möjligt att kräva av de politiska partierna att de ska nominera en viss del under en viss ålder till politiska församlingar. Vi vill dock uppmana partierna att föra fram även kandidater på valbar plats samt att aktivt söka för-

unga ändra sina arbetsformer i syfte att intressera unga att delta i det politiska arbetet. Ska förändring ske vad gäller sociala

en ungas representation i de politiska är det i första hand de politiska parti-

organen

uppgift att arbeta för detta. ernas

Ett förslag syftar till att öppna politikernas arbete för intres-

som serade kommit fram i Ungdomspolitiska kommitténs utåt-

unga som riktade aktiviteter är att ge unga möjlighet att följa med en politiker i hennes eller hans politiska arbete. Ett annat förslag i anda är

samma att de valts in något politiskt organ för första gången ska få

unga som handledning av äldre partikamrater. Det kan vara svårt att förstå och snabbt sätta sig in i det politiska samtalet och sättet att arbeta. Av-

hopp från fått förtroendeuppdrag i politiska kan till

unga som organ viss del bero på detta. Det kan därför vara värdefullt att ha någon att prata med om dessa och andra frågor.

Många de deltagit i rådslag och svarat på kommit-

av unga som téns rapport Vad tycker du menar också att partierna har ett stort

att möta sina väljare även mellan valen. Att till exempel gå ut ansvar till skolor, ungdomens hus och projekt för arbetslösa är ett viktigt sätt att skapa kontakt. Många vill träffa livs levande politiker och diskutera med dem. Partiernas ansvar delas på det här området framförallt med skolan. Skolorna bör som en del av undervisningen bjuda

100 Makt och politk

in såväl valda politiker som representanter från de politiska ungdomsforbunden.

I det här sammanhanget vill kommittén också rikta en uppmaning

till partierna uppmärksamma på rörligheten på de politiska

att vara posterna. Det ligger ett stort värde i att ta till vara såväl yngre som äldres kunskaper. För detta krävs att man är villig att ta in

yngre som ledamöter. Ungdomspolitiska kommittén anser dock inte att det ligger ett egenvärde i att alla ledamöter byts ut efter ett fast antal man-

datperioder. Men frågan rörlighet på de politiska posterna är värd

om att uppmärksammas av partierna i syfte att se till att såväl unga som äldre har möjlighet att som vald representant delta i det politiska arbetet.

Slutligen uppmanar kommittén regeringen att, liksom man redan

idag är uppmärksam på könssammansättningen, vara uppmärksam

ålderssammansättningen i centrala myndigheter och i statliga

kommittéer.

5.5.3 Sänkt rösträttsålder

Valdeltagande är den mest grundläggande formen för medborgerligt

inflytande. I en situation där antalet partimedlemmar sjunker och

kommunikationen mellan väljare och beslutsfattare i allt större ut-

sträckning sker via medier blir Valdeltagandet än viktigare. Att ha

rösträtt är därmed grundläggande förutsättning för att kunna utöva

en

medborgerligt inflytande.

Som konstaterats i presentationen Ungdomspolitiska kommit-

av téns enkätundersökning, mellan 15-25 år inte positivt inställ-

är unga da till sänkt rösträttsålder. Det kan alltså inte sägas finnas ett krav

en från unga i Sverige på en sänkt rösträttsålder. Däremot var de under 18 år i högre grad positivt inställda. Av dessa svarade 28 procent ett klart på frågan om det var en god idé att sänka rösträttsåldem. Sammanlagt svarade 60 procent de mellan 15-17 år att det

av var en bra eller en halvbra idé jämfört med 29 procent av de mellan 18-25 ar.

Från rådslag och i på rapporten Vad tycker du har också

svaren framkommit förslag på sänka rösträttsåldem. Även här det

att är framförallt grupper med yngre deltagare som lämnat den typen av

förslag.

Idealet demokrati och medborgerliga rättigheter innefattar alla

om medborgare oavsett ålder. Den representativa demokratin gör in-

Makt och politik lOl

skränkningar i detta genom att den som är omyndig inte har rätt att delta i demokratins viktigaste länk mellan folkliga opinioner och förd politik. Sedan 1974 är rösträttsåldem i Sverige 18 år. Vid 18 år blir man också myndig och valbar.

Ungdomspolitiska kommittén kan se både fördelar och nackdelar med en sänkt rösträttsålder. För det första kan en sänkt rösträttsålder innebära att både skola, medier och politiker måste ta större hänsyn till 16 och l7-åringarnas åsikter och på så sätt stärka deras ställning i samhället. Dels genom att information i högre grad kommer att riktas mot och dels genom att det kommer att bli viktigare att

gruppen

lyssna även på yngre medborgare.

För det andra tror Ungdomspolitiska kommittén att en sänkt rösträttsålder kan komma att bidra till att de unga mellan 16 och 18 år får ett större intresse för politik. Detta, i kombination med att partierna kan komma att få ett större intresse för 16- till l8-åringar, kan komma att innebära en vitalisering av den politiska verksamheten.

Vidare kommer den reella effekten sänkning endast att in-

av en nebära att 25 procent de väljare är under 18 år kommer att

av som vara 16 år. Övriga 75 procent kommer att vara 17 år. Trots dessa relativt små faktiska förändringar valmanskåren öppnas, påpe-

av som kats ovan, möjligheten för de som är 16 och 17 år att använda sig av

demokratins mest grundläggande verktyg samtidigt de blir fö-

som remål för ökat intresse från politiker och medier. Därtill kommer att det läggs än större press på skolan att ge god information och kunskap inför Valdeltagandet. En vinst i demokratiskt hänseende görs också att vi med sänkt rösträttsålder tar till vara även dessa

genom en unga medborgares åsikter och därmed minskar andelen som står utanför den representativa demokratin och får förlita sig på andras val.

Samtidigt finns, både inom och utanför kommittén, en stor tveksamhet infor en sänkning av rösträttsåldern. För det första visar

valundersökningar på att unga är trendkänsliga än äldre. Detta

mer innebär att det finns en risk för ökad instabilitet i politiken. Ungas

trendkänslighet innebär också att de lättare Väljer budskap

nya som kanske inte alltid är lika genomtänkta. Att unga inte är bundna av vana och partiidentiñkation till enskilda partier behöver dock inte ses som entydigt negativt. Det kan innebära att man i större utsträckning tärker efter innan röstar.

man

102 Makt och politk

För det andra är, förutom i jämförelse med de allra äldsta, mel-

unga lan 16 och 24 år överlag mindre intresserade av politik än andra åldersgrupper. Detta är i sig ett argument mot sänkning samtidigt

en som det inte heller är säkert att en sänkning skulle motverka detta ointresse. Andra vägar till ökat intresse för politik skulle kunna innebära mindre risker för stabiliteten i det politiska systemet.

Ett annat problem är frågan om åldern för valbarhet ska sänkas i och med att rösträttsåldern sänks. Den som står under för-

annans myndarskap bör inte utöva den myndighet som följer valbarhet.

av Den som är omyndig bör därmed heller inte vara valbar. En sänkning av rösträttsåldern utan en samtidig sänkning av valbarhetsåldern skulle därmed innebära att bryter sambandet mellan rösträtt,

man myndighet och valbarhet. Detta kan innebära mister i tydlig-

att man

het vad gäller åldersgränserna.

Ungdomspolitiska kommittén vill mot bakgrund dessa olika

av fördelar och nackdelar samt den stora skepsis finns på olika håll

som mot tanken på en sänkt rösträttsålder inte slutgiltigt ta ställning för eller mot en sänkt rösträttsålder. Däremot föreslår försöksverk-

en samhet i kommunalvalet 1998. Syftet vilka effekterna blir

är att se av en sänkning av rösträttsåldern. Dessa försök ska följas upp och utvärderas av en särskild utredning till vilken en referensgrupp ska fin-

nas knuten med betydande representation

en av unga.

Utredningen ska för det första gå igenom Valdeltagandet och be-

skriva hur man i kommunerna arbetat med att förbereda de in-

unga för valet. För det andra ska utredningen beskriva kommunernas erfarenheter av forsöksverksamheten gällande det politiska utslaget

av nytillskottet i valmanskåren. För det tredje ska kommumnedlemmarnas, särskilt de ungas, uppfattningar om betydelsen av en sänkt rösträttsålder för intresset för lokalpolitik utvärderas. Slutligen bör utredningen också få i uppdrag att föreslå huruvida sänkning

en av rösträttsåldern ska göras permanent samt den enbart ska gälla val

om till kommun eller även omfatta val till landsting och riksdag.

En parallell till förslaget med försöksverksamhet kan i viss

en mån sägas vara personvalsreformen. När beslutet att genomföra ett försök med personval fattades under 1993 överenskom partierna att försöket skulle ske vid val till kommunfullmäktige 1994 i minst tre representativa kommuner i landet. Tretton kommuner anmälde intresse att delta i försöket. Med utgångspunkt ifrån olika representa-

tivitets- och andra lämplighetskriterier valde regeringen ut sju

av

1997:71 Makt och politik 103 SOU

dessa kommuner. En parlamentarisk kommitté Nomineringsrätts- och valkretskommittén tillkallats 1994 med uppgift att se över - som vissa frågor med anknytning till valsystemet, hade i sitt uppdrag att utvärdera försöksverksamheten. En del av utvärderingen genomför- Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. des av kommittén föreslår att rösträtten i försök-

Ungdomspolitiska

skommunema ska sänkas till just 16 år två skäl. För det första ser av vi fördel i i sett alla går i gymnasieskolan får rösträtt. en att stort som innebär skolan får än starkare incitament att arbeta med Det att ett frågor kring politik och demokrati redan på ett tidigt stadium. För det andra är 16 år redan idag viktig åldersgräns. Till exemen råder i till det år fyller 16 år, den som har

pel regel skolplikt man

16 år får bestämma över sin arbetsförtjänst och driva rörel-

fyllt egen

se.

5.5.4 Rösträtt ska gälla från kalenderåret

Förlängningen mandatperiodema till fyra år medför en höjning av

av rösträttsåldem. De förstagångsväljare blir myndiga under mansom får vänta ett år längre på att delta i allmärma val. För att

datperioden

motverka denna höj ning föreslår Ungdomspolitiska kommittén

något

rösträtten ska följa kalenderår och inte födelsedatum. Förändringatt såväl nationella och lokala val samt folkomröstningar och en avser

val till EU-parlamentet.

Kommittén också att förändringen har den fördelen att menar de födda på året har möjlighet att delta i allmänna även som är sent val samtidigt sina skolkamrater. Att följa kalenderår kan desssom ha för hur arbetar i skolan med de politiska frå-

utom betydelse man

Om eleverna inte äger rättighet att delta i komgorna. grupper av mande val kan undervisningen försvåras.

5.5.5 Samråd med unga kommunmedborgare

att direkt med och styra eller

Medborgarnas möjligheter mer vara

utformningen den kommunala verksamheten utanför det

påverka av

lokala är vi visat begränsade. Det beror ytterst

partiarbetet som ovan

på den viljan hos fullmäktiges eller nämndernas majoritet

politiska

det ska bli något med inflytande från nyttjamas sida. Unga

om av under 18 år vilka idag inte har rösträtt har än sämre möjligheter att

inflytande. Utifrån de ändringar gjorts i

som nyttjare utöva som

104 Makt och politk

kommunallagen finns förvisso inga formella hinder för

att lyssna på

de unga brukarna kommunens tjänster. Trots detta visar underav sökning på undersökning att unga känner att de har få möjligheter att påverka politiken på olika nivåer i samhället. Inte heller den lokala politiken går fri från kritik. Ungdomspolitiska kommittén anser att det är nödvändigt att de ge unga utan rösträtt möjlighet att utöva medborgerligt inflytande på kommunens beslut och tjänster. Syftet är öka

att möjligheterna för

unga att vara aktiva och delaktiga i kommunpolitiken. Vi är därför

sympatiskt inställda till Bamombudsmannens förslag ändra i

att kommunallagen för att få till stånd ett aktivt

medborgarinflytande

för unga.

Idag bygger de goda exempel på kommuner satsar på ökat

som inflytande med och för barn och ofta på enskilda

unga eldsjälars ar-

bete. En generell attitydförändring bland politikerna och i förvaltningen uppnås dock sällan i dessa kommuner. Fortfarande det ens är till exempel endast i ett litet fåtal kommuner självklart att fråga eleverna själva om deras på hur ska bygga skolan innan syn man om man gör det, vilka öppettider fritidsgården ska ha, den ska

var ligga

och så vidare. De utan rösträtt behöver uttalad

unga en rättighet att

samråda med kommunen. Ungdomspolitiska kommittén menar också att underlaget och därmed också besluten skulle bli bättre brukarna

om tillfrågades.

Skattemedel kommer både att kunna användas effektivare och till åtgärder vilka har beslutats i samråd med brukarna. om Slutligen kan ett samråd i längden fungera instrument för som ett att öka tilltron till och förståelsen för politiken. Som

exemplen Pors-

grunn och Gällivare har visat kan detta i sin tur ha inverkan in-

på

tresset för politik. Ungdomspolitiska kommittén ställer sig inte avvisande till en lagstiftning som innebär att de ännu inte har rösträtt, och

som möj-

lighet att därigenom rösta in sina representanter i kommunens politiska ledning, har rätt att bli Kommittén tillfrågade. anser dock att de

förändringar som gjorts i kommunallagen i syfte att på olika sätt

öppna för ett ökat brukarinflytande inte har varit i kraft

tillräckligt

länge för att vi med säkerhet ska kunna effekterna för säga att de unga brukarna inte varit tillräckliga. kommittén

Ungdomspolitiska

anser därför att Ungdomsstyrelsen och kommunerna tillsammans bör

ha i uppdrag att bevaka denna fråga. Om det fortfarande fyra år efter

SOU 1997:7 Makt och politik 105

reformen visar sig brukare inte tillfrågas i större utsträckatt unga

ning bör regeringen överväga förändring i kommunallagen så att

en kommunerna måste samråda med de är utan rösträtt i fråunga som angår dem. Syftet måste att öka kommunernas angor som vara strängningar att samtala med de och lyssna till deras åsikter. unga

5.5.6¶Ungdomspolitiska handlingsprogram

kommittén att det är viktigt att unga deltar i

Ungdomspolitiska anser

den demokratiska I flera de projekt som vi redogjort processen. av för har det gått att konstatera att intresset för politiska frågor ovan ökar aktivt deltar i beslutsprocessema i kommunen. hos de unga som Det kan därför motiverat att särskilda sätt försöka underlätta vara för att delta i kommunala beslut. unga Ett ungdomspolitiskt handlingsprogram är ett sätt att i samarbete mellan och i kommun fokusera de frågor de

unga politikerna en som

viktiga både för sin och kommunens framtid. Det unga ser som egen är också ett sätt att förbättra villkor på olika områden. ungas Många exempel visar att det är absolut nödvändighet att unga en

själva deltar i för att handlingsprogrammet ska bli verk-

processen ningsfullt. Ett sådant måste därför utarbetas tillsammans program med kommunens Detta gäller också på vilket sätt ungas inflyunga. tande och delaktighet i den lokala planeringen ska ske.

Ett ungdomspolitiskt handlingsprogram kan innehålla frågor om

arbetslöshet, bostäder, demokrati och inflytande i både skolan och I programmet bör också ingå redovisning kommu-

politiken. en av

samlade insatser för att förbättra de ungas levnadsförhållannernas den och hur ett ökat inflytande ska underlättas. Programmet bör ta både kortsiktiga och långsiktiga frågor. I programmet bör upp mer

givetvis även jämställdhetsfrågor beaktas. Ett ungdomspolitiskt

handlingsprogram bör kunna följas och utvärderas. upp

5.5.7¶Forum för ungdomsinflytande

har ofta möjligheter att göra sin röst hörd. Kommit-

Unga begränsade

tén måste möjligheten till ett ökat deltagande i anser att unga ges samhällsbyggandet och att detta måste ske på deras egna villkor. Den främsta kanalen för inflytande i politiken i en representativ demokrati är förutom allmänna val arbete i de politiska partierna. Det

är därför nödvändigt att sig i de politiska partierna

unga engagerar

106 Makt och politk

och ungdomsförbunden. Som komplement till dessa växer idag fram

alternativa fora för inflytande. Ett sådant forum, till exempel i form av ungdomsråd, kan fylla ett demokratiskt tomrum det i praktiom ken ger ett ökat inflytande och inte endast är skenstruktur. Foruen met kan också, som i exemplet Porsgrunn och Gällivare, innebära en väg in i partipolitiken. Ungdomspolitiska kommittén därför anser att det är mycket värdefullt att de intresserar sig för att börja unga som upprätta den här typen av forum stöd och visas intresse kornges av

munens politiker.

Det finns många olika former för ett institutionaliserat inflytande för kan och bör prövas. De intressen och de unga som ungas egna lokala förhållandena i kommunen måste styrande för val i vara av vilken form inflytande ska öka. Det är dock viktigt att ungas vara uppmärksam på att både unga män och kvinnor gott utrymme att ges delta i utfonnandet verksamheten och i arbetet. av senare Ungdomspolitiska kommittén vill understryka att det inte finns en

magisk formel heter Ungdomsråd leder till att politiskt

som som intresserade unga växer i kommunen. Att hitta fungerande forupp för den här typen fora för inflytande kan ta tid och svårt. mer av vara Det krävs att politikerna i kommunen visar ett öppet intresse och inte på förhand har räknat ut hur arbetet ska organiseras. De unga som vill arbeta med de här frågorna måste ett stort för att inte säga ges -

avgörande inflytande över vilken form samarbete väljs.

- av som Detta är absolut nödvändighet för att ett meningsfullt samarbete en ska komma tillstånd.

Förslag

En försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år för val till kommunfullmäktige ska genomföras. Försöksverksamheten ska omfatta ett tiotal kommuner och ska inledas i och med valet 1998. Verksamheten ska utvärderas särskild utredning. av en

Rösträtten ska följa kalenderår och inte födelsedatum.

Regeringen ska vara uppmärksam på ålderssammansättningen i cent-

rala myndigheter och i statliga kommittéer. Regeringen ska också

Makt och politik 107

de med föreslår ledamöter

begära av partier, organisationer mera som

kommittéema de möjligt föreslår tvâ kandidater till varje till att om minst är under 30 år.

uppdrag, varav en

kommun bör i samarbete med utforma och anta ett ung-

Varje unga domspolitiskt handlingsprogram.

bör tillsammans med de skapa fora för kommu- Kommunerna unga nikation mellan politiker och kommunens unga.

eleverna regelbunden information från de Varje skola bör erbjuda

politiska partierna och deras ungdomsförbund.

får i uppdrag att i samarbete med kommunför-

Ungdomsstyrelsen

och kartlägga kommunernas arbete med att bundet till år 2002 följa i den kommunala beslutsprocessen. Här ska sär-

göra unga delaktiga

skilt förekomsten och betydelsen av ungdomspoli-

uppmärksammas icke-parlamentariska fora för makt och

tiska handlingsprogram samt

såsom ungdomsparlament med flera. I re-

inflytande ungdomsråd,

bör Ungdomsstyrelsen dra slutsatser om

dovisningen av uppdraget

behovet lagstadgad samrådsskyldighet för kommunerna.

av en

Makt i skolan 109 SOU: 1997:71

6¶Makt i skolan

har framhållit elevinflytande förutsättning för en Riksdagen som en Flertalet utredningar påvisar också att framgångsrik undervisning.

skolarbetet är avgörande betydelse för en

elevinflytande över av

undervisning och effektiv inlärning.

framgångsrik en

beskrivs i korthet de formella möjligheterna till

I detta kapitel

Även studenters

elevinflytande i skolan och hur inflytandet fungerar.

och universitet behandlas. Vi presenterar

inflytande inom högskolor

för för förbättra inflytandet för elever och studenett antal förslag att

ter.

6.1¶Formellt elevinflytande

6.1.1¶Skollagen

2 § 3 betonas att det allmänna ska ver-

I regeringsfonnen l kap. st

idéer blir inom samhällets alla ka för att demokratins vägledande har bedömts så viktig att den fått komma områden. Uppgiften vara i den så kallade portalparagrafen. Målen för

till uttryck i skollagen,

skolans arbete är följande. skall, oberoende kön, geografisk hem- Alla barn och ungdomar av ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till vist samt sociala och skolväsendet för barn och ungdom. Ut-

utbildning i det offentliga

skolform likvärdig, varhelst den

bildningen skall inom varje vara

anordnas i landet. eleverna kunskaper och färdigheter samt, i

Utbildningen skall ge

med hemmen, deras harmoniska utveckling till ansamarbete främja svarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall till elever med särskilda behov.

hänsyn tas

skolan skall utformas i överensstämmelse med Verksamheten i Var och verkar

grundläggande demokratiska värderingar. en som

för varje människas egenvärde och inom skolan skall främja aktning miljö. Särskilt skall den som verkar respekt för vår gemensamma inom skolan:

l 10 Makt skolan i

främja jämställdhet mellan könen samt

bemöda sig att hindra försök om varje från elever att utsätta and-

ra för kränkande behandling.

Skollagen 1 kap. 2 § ä

Den ovan citerade paragrafens

tredje stycke är utgångspunkten för

elevernas inflytande i skolan. Ett sätt förmedla

att demokratiska värderingar till eleverna är att använda demokratiskt

ett arbetssätt i un-

dervisningen.

I skollagen preciseras elevernas till

rätt inflytande 4 kap. 2 §.

Detta är för grundskolan formulerat så Eleverna

att ska ha inflytan-

de över hur deras utbildning utfonnas.

Omfattningen och utforrn-

ningen av elevernas inflytande ska efter deras ålder anpassas och

mognad. I skollagen för gymnasieskolan

anges att elevema ska ha

inflytande över hur deras utbildning utformas 2 §.

5 kap.

6.1.2 Grundskole- och

gymnasieförordningarna

I grundskoleförordningens SFS 1988:655 tredje kapitel redovisas

bland annat grundskolans olika

samverkansforrner mellan olika in-

tressegrupper samt särskilda föreskrifter elevvårdskonferens. I om varje klass eller undervisningsgrupp ska eleverna tillfälle ges att till-

sammans med läraren behandla frågor är som av gemensamt intresse för eleverna.

I gymnasieförordningens SFS 1992:734 fjärde kapitel finns be-

stämmelser om vilka samverkansorgan ska finnas i

som gymnasie-

skolan. För behandling ska av elevvårdsfrågor det finnas eleven vårdskonferens vid varje gymnasieskola. Vidare ska det för varje klass eller motsvarande finnas klassråd. På

ett gymnasieskolorna ska

också finnas Skolkonferens. Detta är en ett organ som ska behandla vissa frågor är stor för eleverna

som av betydelse och fungera

som

kanal för informationsutbyte, samråd och

gemensamma diskussioner

mellan rektor, personal och elever. Rektor eller den ledamot som rektorn utser är ordförande för skolkonferensen. Förutom rektor be-

står skolkonferensen dels företrädare för lärare av och annan skol-

personal, dels av företrädare för eleverna. De båda ska ha grupperna lika många representanter. Skolkonferensen

ska, i den utsträckning

styrelsen för utbildningen bestämmer, besluta i

frågor som annars

SOU 1997:7 Makt i skolan lll

hör till rektors beslutandeområde men där beslutanderätten inte i författning har lagts på rektor. Beslutanderätten bör i första hand

avse

principer och riktlinjer för hantering frågorna. Beslutsbefogenhe-

av terna f°ar inte omfatta frågor som avser enskilda eller är be-

personer gränsade till en enda klass.

6.1.3¶Läroplanerna

I läroplanen för de frivilliga skolformema Lpf 94 anges mål och riktlinjer för gymnasieskolan. De demokratiska principerna att kunna påverka, delaktig och ta ska omfatta alla elever. Elever-

vara ansvar nas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras in-

flytande på såväl innehåll former ska viktiga principer i

som vara

utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla arbetar i skolan

som att verka för demokratiska arbetsformer.

De mål att sträva mot som anges i läroplanen och som anger inriktningen för skolans arbete, för elevernas och inflytande

ansvar presenteras nedan.

Skolan ska sträva mot att varje elev: 0 tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

0 aktivt utövar inflytande över sin utbildning,

0 utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin

förmåga att arbeta i demokratiska former,

0 utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i

arbetsliv och samhällsliv och

stärker sin tilltro till den förmågan att själv och tillsam-

0 egna

mans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina vill-

kor.

Vidare gäller som riktlinjer för alla som arbetar i skolan att de gemensamt med eleverna ska för den sociala, kulturella

ta ansvar och fysiska skolmilj ön. Läraren ska:

0 utgå från att eleverna kan och vill ta ansvar för sin inlärning

och sitt arbete i skolan,

till att alla elever, oavsett kön och social och kulturell bak-

0 se

grund, får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer

och innehåll i undervisningen,

112 Makt i skolan

uppmuntra sådana elever som har svårt att framför sina syn-

punkter att göra det,

planera undervisningen tillsammans med eleverna,

låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer och

0 tillsammans med eleverna utvärdera undervisningen.

I läroplanerna uttrycks rektorns ansvar som pedagogisk ledare, chef för personalen och ansvarig i övrigt för verksamheten. Rektor har ansvar för skolans resultat och för att detta följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektor har också för att eleverna

ansvar får den undervisning läroplanerna föreskriver, vilket bland

som annat innebär att samverkan mellan lärare och elever måste komma till stånd om undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer. Det ankommer på rektor att till att den samverkan och möjligheter

se till reellt inflytande för elever, som läroplanen föreskriver, kommer till stånd, form och innehåll.

både vad avser

I avsnittet Kunskaper och lärande i Lpf 94 slås fast att skolan

om inte själv kan förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade beting-

elsema för elevens bildning, tänkande och kunskapsutveckling.

Därvid ska skolan enligt läroplanen ta till vara de kunskaper och erfarenheter finns i det omgivande samhället och som eleverna

som har från bland annat arbetslivet. I läroplanen framhålls också att varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om att nya

kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling.

Detta ska syfta till att grundlägga positiv inställning till lärande

en och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro.

Den ovan refererade texten ur läroplanen kan också sägas vara ett uttryck för den aktiva roll eleverna själva förutsätts spela i lä-

som roprocessen. Här kan således sägas att en delaktighet och ett inflytande över undervisningen är inskrivet i kunskapssynen.

Makt i skolan 113

6.1.4 Kommunernas skolplaner Formerna för elevinflytandet i kommunen kan bestämmas i skolplanen. Enligt skollagen 2 kap 8 § skall alla kommuner ha

en av kommunfullmäktige antagen skolplan visar hur kommunens

som skolväsende ska gestaltas och utvecklas. Den reella beslutanderätten i många frågor som rör skolverksamheten har på så sätt flyttats ned från riks- och länsnivå till kommunerna. Den kommunala skolplanen ska dels fungera planeringsunderlag för verksamheten i skolor-

som na, dels ge kommunens innevånare insyn och därmed förutsättningar att påverka de överväganden som kommunen gör beträffande sin skolverksamhet.

Av skolplanen ska särskilt framgå de åtgärder kommunen

som avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp for skolan. Kommunen ska kontinuerligt följa upp och utvärdera skolplanen. I och med att ansvaret för skolan har decentraliserats till de enskilda kommunerna har statens detaljplanering av skolan upphört. Vilka former elevinflytandet ska ha avgörs således lokalt och garanteras inte av centrala bestämmelser. Skolverkets fältorganisation samlar in information från kommuner bland annat för att få

en bild av hurvida kommunerna har elevinflytande inskrivet i sina skolplaner. Se vidare avsnitt 6.1.5.

6.1.5 Skolornas arbetsplaner Varje skola ska ha en arbetsplan där det bland annat framgår hur skolan ska arbeta med elevinflytande. En genomgång av de kommunala skolplanerna och enskilda skolors arbetsplaner Skolverket

som

har gjort visar att skolplanerna i stor utsträckning berör frågor

om

elevers inflytande i någon form". Många aspekter fost-

tar upp om ran till demokratiska medborgare och om elevers deltagande i be-

slutsorgan. Ofta har man dock bara använt läroplansfonnuleringar.

Ett fåtal kommuner behandlar inflytandet som en pedagogisk fråga knuten till det dagliga arbetet i skolan. I arbetsplanema förs ofta formuleringar från skolplanen vidare, innehållet är riktat

men mer mot elevers sätt att studera, mot arbetsmiljö och arbetssätt. Man diskuterar elevers olikheter och olika behov och förutsättningar. Lärares syn på elevinflytande förefaller främst handla om försök att anpassa undervisningen till eleverna så att arbetet ska fungera, så att alla ska

42Bilden av skolan 1996, Skolverkets rapport nr 100.

114 Makt i skolan

vara aktiva och verksamma och att elevers skilda behov ska tillgodo-

ses.

6.2 om elevinflytande Utredningar

6.2.1¶Översyn av elev- och föräldrainflytande

I rapporten "Där inte har något inflytande finns inget person-

man ligt ansvar" Ds 1995:5 konstaterar utredaren att det forrnaliserade

elevinflytandet klassråd/ elevråd/ elevkonferens fungerar relativt

bra. Mycket arbete återstår dock och det bör utvecklas mer, framför allt på högstadiet och i gymnasieskolan. Särskilt vad gäller att förverkliga elevernas för att planera och genomföra sina studier

ansvar samt deras inflytande på såväl innehåll arbetsformer återstår

som mycket arbete att göra, framför allt i gymnasieskolan. Utredaren me-

att kontinuerligt och tålmodigt vuxenstöd krävs på alla stadier nar för att det elevdemokratiska arbetet ska fungera. Utredaren

menar bland annat att både kommunernas skolplan och skolornas arbetsplaner måste omfatta inflytandefrågoma och ange hur arbetet med brukarinflytande konkret ska bedrivas och utvecklas. Kommunerna bör också beakta intresset samråd på kommunal nivå kring kom-

av

skolplan. Kommunerna bör initiera och stödja diskussionen munens

i skolorna elevinflytande och följa hur detta förverkligas.

om upp Utredaren presenterar underökning om innehållet i klassråden på

en grundskolan där bland annat har funnit att de tre vanligaste sa-

man kerna som behandlas på dessa är information från läraren, diskussio-

skolresa och diskussioner hur eleverna ska uppföra sig. ner om om

När det gäller undervisningsfrågor eller till undervisningen mer när-

stående frågor läxor, och schema vänder sig eleverna di-

som prov rekt till lärarna och tar inte upp dem i klass- eller elevråd.

6.2.2 Skolkommittén

Skolkommittén dir. 1995:19 föreslog i sitt betänkande Inflytande på

riktigt SOU 1996:22 följande.

En möjlighet ska öppnas för kommunerna och landstingen att in-

gymnasieskolans ram anordna föröksverksarnhet, där en rad be-

om slutsfunktioner som idag ligger på styrelsen för utbildningen eller på

Makt i skolan l 15

rektorn för en skola, får överlåtas till en lokal styrelse för utbildning-

i vilken eleverna är i majoritet. I korthet hade Skolkommittén två en

viktiga utgångspunkter för förslaget. Den är elevernas, det vill

ena säga brukamas, rättsliga ställning. Den andra är deras kompe-

svaga tens. Skolkommittén ville åstadkomma en maktförskjutning i skolan så att eleverna får en stärkt ställning och deras rätt till inflytande tas på allvar. De menade också att eleverna i gymnasieskolan är så

vux-

och självständiga att de är kompetenta att ta ansvar för sin utna bildning och för sin skola samt att deras kompetens bör utnyttjas som för ledningen av skolan.

resurs

Vidare föreslog Skolkommittén att skollagens portalparagraf 1

kap. 2 § borde omarbetas med ett tydligare elevperspektiv, där eleven inte ses som objekt för skolans verksamhet, utan som en av

skolans viktigaste aktörer. Skollagen har ett myndighetsperspek-

nu tiv. Det är skolan som ska ge eleverna kunskaper och främja deras utveckling till ansvarskännande människor. Den som verkar inom skolan ska främja vissa beteenden och hindra andra. Med andra formuleringar skulle paragrafen i stället kunna ges ett klart elevpers-

pektiv och utgå från barns och ungdomars rättigheter.

Skolkommittén föreslog vidare att genom ett tillägg i läroplanerna ska ett särskilt ansvar läggas på rektorn för att skolans beslutsoch arbetsformer utvecklas på ett sådant sätt att eleverna får ett verkligt inflytande. I och med införandet av en mål- och resultatorienterad styrning i skolan togs mycket av regleringen kring olika organ i skolan bort och därmed också bestämmelserna om formen för elevernas rätt till deltagande. Ansvaret för den lokala utformningen

besluts- och arbetsformer i skolan ligger nu i första hand på rekav tom. Därför är det viktigt att rektorn i läroplanema åläggs ett särskilt

för att utvecklingen av skolans arbetsformer gynnas genom ansvar

ett aktivt elevinflytande.

Skolkommittén föreslog också en skärpning av grundskoleför-

ordningen så att eleverna i varje klass eller undervisningsgrupp ska

tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av ges gemensamt intresse för eleverna 3 kapitlet 6 §. Det ska klart framgå att lokalt i grundskolan måste ta ställning till i vilken form

man

tid och utrymme ska avsättas för eleverna att tillsammans med som

lärarna behandla frågor som rör undervisningens utformning och

andra frågor kan gemensamt intresse för eleverna. Även

som vara av

gymnasieförordningen 4 kap. 3 § ska ändras enligt ovan. En skola

116 Makt i skolan

ska således skyldig att i arbetsplaner eller på annat sätt den

vara ange

närmare utformningen det klass- eller gruppvisa elevinflytandet,

av så att både former och innehåll blir synliga och går att utvärdera. Elevorganisationen stödjer i sitt remissvar till betänkandet till fullo

idén med elevmajoritet i skolornas styrelser. Elever är kapabla att

fatta beslut rör den skolan. Det är rimligt att eleverna inte

som egna bara ska ha stort inflytande över det som sker i klassrummet utan även över de beslut som fattas formellt. Elevorganisationens uppfattning i inflytandefrågor är att det är en stor skillnad mellan de of-

ficiella styrdokumenten och skolans verklighet. Organisationen tror

måste närma sig problemen med den odemokratiska skolan att man även från andra håll.

Det första är ojämlikheten i skolan. Elevorganisationen anser att

skolans klara och tydliga hierarki, där grupper som finns i skolan behandlas olika, gör att det finns stor ojämlikhet i skolan. Efter-

en

eleverna betraktar lärarna som mer värda och auktoriteter som som är bärare sanningen har läraren ett oerhört överläge i klassrum-

av met. Ett stort steg på vägen mot demokratisk skola skulle vara att

en

utjämna ojärnlikhetema. När det inte längre finns några ojämlikheter

mellan lärare och elever kommer det självklart att lärarna och

vara eleverna tillsammans bestämmer över undervisningen.

Det andra är betygen. Den kanske viktigaste kritiken som elevorganisationen har mot betygssystemet är det sätt på vilket elevernas

jakt på bra betyg och lärarens plikt att sätta betyg styr undervisning-

All betygssättning förutsätter att någon än eleven bestämen. annan

vad är viktigt att kunna. Elevorganisationen vill ha skola

mer som en

utgår från varje elevs förutsättningar och önskemål. Man vill som därför att betygen avskaffas. Monopolet på vad som är viktigt att lära sig ska tas ifrån centralbyråkrater, experter och lärare och till

ges eleverna.

Det tredje är ämnessplittringen. Uppdelningen i olika ämnen

enligt Elevorganisationen många saker som är helt och hål-

rymmer let oförenliga med en demokratisk skola. I och med ämnessplittring-

slår skolan fast den verklighetssyn som man hävdar är objektivt en

undervisningen snuttifieras och sätter ämnen och inte elesann, man ven i centrum.

Det fjärde är ekonomin Skolan har drabbats av hårda nedskär-

ningar de senaste åren. Detta påverkar och begränsar elevinflytandet.

Vill ha elevinflytande innebär det också att vill ha ett elev-

man man

Makt i skolan l 17

aktivt arbetssätt. Skolan är dock inte rustad för ett sådant arbetssätt. Det kostar mycket att kunna studera en rik flora av läromedel, att datorisera, bygga skolorna och så vidare.

om

Sveriges elevråds samarbetsorganisation SVEA är i sitt remisssvar överlag positiva till uppläggningen, andemeningen och försla-

gen i Skolkommitténs betänkande. SVEA ställer sig mycket positiv till försöksverksamheten med lokala styrelser i gymnasieskolan. Vad

gäller den föreslagna ändringen av klassrådens ställning har SVEA

inget att invända påpekar att ett organisationens krav är att

men av förekomsten av ett elevråd på varje skola ska garanteras i grundsko-

le- och gymnasieförordningama. Elevinflytandet ska inte be-

vara gränsat till eller klassnivä utan gälla hela skolan. Att införa

gruppen bestämmelse elevråd innebär enligt SVEA inte att åter-

om man går till en detaljreglering av skolan. Med elevråd på

avses organ som ett demokratiskt sätt företräder samtliga elever skolan.

6.3¶Skolverket

De övergripande målen för Skolverket statlig sektorsföre-

är att som trädare på skolområdet genom uppföljning, utvärdering, tillsyn, ut-

vecklingsinsatser samt genom nyttjande av forskningsresultat aktivt

verka för att förverkliga de mål och riktlinjer för skolan som riksdagen och regeringen har fastställt.

Skolverkets Verksamhetsmål för uppföljning och utvärdering är

att tillgodose statsmaktemas behov analyserad kunskap sko-

av om lans och Vuxenutbildningens villkor, kostnader och resultat. Skolverket skall ansvara för utredningar och analyser som ska utgöra underlag för regeringens bedömningar och beslut. Verkets insatser skall också syfta till att stödja skolhuvudmännens och skolornas

arbete för uppföljning och utvärdering av skolans resultat.

Verksarnhetsmålet för utveckling är att aktivt stimulera skolväsendets utveckling mot de nationella målen. Skolverket skall därvid bidra till verksamhetens utveckling genom insatser som är särskilt inriktade på aktuella skolproblem. Verket ska prioritera sådana insatser som kan utveckla det inre arbetet och medverka till utveckling av nationella mål- och styrdokument. De statliga insatserna bör i första land inriktas mot bland annat områden lyfts fram i läroplaner-

som

1a, till exempel elevaktiva arbetsfonner, jämställdhet och miljö.

118 Makt i skolan

Vidare ska Skolverket vidta åtgärder för att stödja genomförandet

av de mål och riktlinjer för skola och vuxenutbildning riksdag

som och regering beslutat. Insatsema skall redovisas, liksom de hinder som finns för genomförande av skolreforrnema.

Skolverket bevakar på mängd sätt elevinflytandets utveckling.

en Ett antal projekt som rör såväl inflytandefrågor som kommunernas

uppföljning och utvärdering av skolplanema och arbetsplanema på-

går i verkets regi. Rapporter om elevinflytande publiceras löpande.

Skolverket driver också ett projekt med ett fyrtiotal skolor för att

implementera läroplanen i skolorna.

Ungdomsstyrelsen

Ungdomsstyrelsen, tidigare Statens ungdomsråd, drev under två år

ett projekt, Demokratiprojektet. Ambitionen med demokratiproj ektet

var att utveckla metoder för att öka ungdomars delaktighet i kommunal verksamhet, främst inom skola, fritidsverksamhet och kommunal planering. I alla de 13 pilotkommuner som utsågs att delta i projektet farms skolan med på ett eller annat sätt. Ett antal skolor

arbetade med elevaktiv och ämnsesövergripande temaundervisning

med ett stort mått av elevinflytande vid planering och genomföran-

de. Andra projekt var mer inriktade på att öka elevernas inflytande

över skolmiljön. I Ungdomsstyrelsens idéskrift ungdomars del-

om

aktighet och inflytande, Makt och möjligheter, redovisas de olika

projekten. Flera av projekten har också utvärderats av fristående utvärderare.

Ett exempel på ett lyckat skoldemokratiprojekt är arbetet med

elevdemokratiska grupper på Nyvångskolan i Dalby. Arbetet startade som ett projekt men har nu vuxit till en reguljär verksamhet som innefattar 12 olika råd elevdemokratiska grupper som träffas regelbundet under skoltid. Här diskuteras allt från ordningen i matkön till schemaläggningen och mobbning. I vart och råden finns cirka

ett av tio elever och en eller flera vuxna. Eleverna utses under demokratiska fonner klassråden vid höstterminens början. Ordförande är

av alltid en elev. Samtliga ordförande samlas till en elevrådsstyrelse. Cirka en fjärdedel av skolans elever deltar i rådens arbete. Under sin skoltid beräknas ungefär elev ha deltagit i något råd. I ut-

varannan värderingen av de elevdemokratiska grupperna Skola i demokratihar

Makt i skolan l 19

utvärderaren funnit att eleverna råden har både insyn i och genom för delar den verksamhet bedrivs på skolan. visst ansvar av som Arbetet med de elevdemokratiska råden har förändrats från att i början enbart betona trivselfrågor till att nu fokusera inflytandefor- Utvärderaren framhåller att de allra flesta kan jämföra simer. som tuationen skolan i dag med hur det för tio år sedan upplever var att skolan är trivsammare Mindre nedskräpning, vandalisering nu. och stök. Relationema mellan elever och beskrivs bättre i vuxna som flera avseenden. Undervisningsrådet är relativt nytt och har tillkommit på grund intresse från eleverna att kunna påverka även av undervisningen eller åtminstone delar den. Utvärderaren har inte av haft möjlighet att iaktta vad sker då elever möter tydligt motsom stånd från skolledningen eller lärarna när det gäller undervisen

ningsfråga.

Ett annat exempel på skola arbetat med elevinflytandefrå-

en som och utvecklat detta med stöd från Ungdomsstyrelsen är Mariegor i Motala. Skolan arbetar med medveten strategi där

bergsskolan en

målet är öppen skola där alla tar sitt Man arbetar också en ansvar. med medveten strategi för elevinflytandet över det egna lärandet. en Alla elever får med och utvärdera undervisningen och de får vara

också skriftlig på sina upplevelser. Skolans personal och

en respons eleverna arbetar tillsammans i arbetslag. Eleverna är hela tiden med och påverkar vad undervisningen ska innehålla och hur ska arman

beta med inlärningen.

Ungdomsstyrelsen har i sin fördjupade anslagsframställning till

regeringen för 1998-2000 föreslagit att ett nytt skoldemokratiprojekt

ska genomföras.

6.5¶Ungas på elevinflytande

syn

Svaren på Ungdomspolitiska kommitténs rapport Vad tycker du och de slutdokument från de rådslag har initierats kommittén insom av

nehåller ofta synpunkter på skolan och förslag på förbättringar. Syn-

punkterna kan delas in i fyra områden: skolans betydelse för att sprida kunskap demokrati och för att öka intresset för i om engagemang

43Skola demokrati utvärdering de elevdemokratiska på Nyvångsskolan i i - av grupperna Dalby, Verner Denvall, Socialhögskolan i Lund, 1996.

120 Makt i skolan

samhällsfrågor, ökat inflytande för elever på framför allt undervisningen men också på skolans skötsel, lärare och lärarrollen samt

skolmiljön och skolan stressfaktonM

som

Flera rådslagen och rapportsvaren tar skolans

av upp ansvar att förmedla demokratiska ideal till eleverna. Uppfattningen hos många av dessa är att skolan snarast tar ifrån eleverna intresset för att

engagera sig och för att försöka påverka sin vardag. Eleverna passiviseras genom att de aldrig får gehör för sina idéer och förslag och de riskerar att förlora respekten för den demokratiska då de utsätts

processen för skendemokrati. Flera rådslagen och rapportsvaren

av menar att eleverna måste få med och planera och att borde få kunna

vara man påverka såväl budget undervisning. När väl får kärmedom

som man om förändringar är det redan för sent. Ett rapportsvar att fri

menar konkurrens mellan skolorna skulle öka inflytandet eftersom stort elevinflytande kommer att fler elever till skolan. Flera rapportsvar

ge och rådslag menar att skolan borde lära ut demokrati till såväl elever som lärare.

Flera rådslag och rapportsvar att förslaget styrelser

menar om

med elevmajoritet i gymnasieskolorna är ett bra förslag. En del tyck-

er dock att förslaget är dåligt eftersom ett uppdrag i styrelse

en skulle ta tid från den egentliga verksamheten, det vill säga under-

visningen.

Elevrådens ställning diskuteras i flera rådslag och rapportsvar. Många av dessa tycker att elevråden fungerar bra, att deras

men ställning bör stärkas att inflytande och större befo-

genom ges mer

genheter.

Många rådslag och rapportsvar tar upp lärarnas sätt att undervisa. Man menar att de måste följa läroplanen och låta eleverna få

mer inflytande på undervisningen. Lärarna tar inte eleverna på allvar och visar dem inte den respekt och det eleverna önskar.

engagamang som

Några förespråkar också att det måste finnas helhetssyn på alla

en ämnnen och att lärarna inte bara ska hålla sig fast vid sitt ämne. Många tycker att skolan och lärarna måste ändra sina undervisningsmetoder och lära eleverna att söka sin kunskap själv. Eleverna själva måste få styra sin utbildning och lärarna ska uppmuntra till kritiskt och undersökande tänkande. Utbildningen bör också

vara

44Rådslagsdokumenten och rapportsvaren redovisas i sin helhet i slutbetänkandets bilagor

Jo, så här tycker vi

Makt i skolan 121

individanpassad då detta leder till ett bättre helhetsperspektiv

mer och därmed bidrar till ökat intresse att lära sig.

I flera rapportsvaren och rådslagen föreslås att eleverna ska ha

av

möjlighet att betygsätta lärare. Förslagsställama menar att en sådan

möjlighet skulle göra det lättare att diskutera förändringar i lärarnas sätt att undervisa och i vilken utsträckning eleverna får ha inflytande på undervisningen. Det förefaller finnas stor frustration över att

en det är svårt att komma till tals med någon när det gäller att framföra

synpunkter på lärare. Ett genomarbetat system med utvärdering-

mer

undervisningen kan ett sätt att också utvärdera lärarnas ar av vara insatser. Några dessutom att lärarnas löner ska beroende

anser vara av elevernas omdömen.

Flera rapportsvar och rådslag menar att skolan är en vanlig orsak till att känner sig stressade och mår dåligt. Man att sko-

unga menar lan ställer för höga krav och att lärarna inte hinner när någon elev

se inte mår bra. Om skolan uppmuntrade eleverna och tog fram

mer varje individs egenskaper och ambitioner skulle den psykiska hälsan hos många elever förbättras. En del diskuterar också den fysiska

svar skolmiljön. Man att miljön skulle bli bättre om eleverna fick

menar

att för olika områden i skolan. Om eleverna fick turas om ansvara bestämma hur skolorna ut kommer trivseln och engage-

mer om ser manget att öka.

I Skolverkets djupintervjuer med elever avbrutit sina studier

som helt eller delvis framkommer att eleverna upplever att de har för lite inflytande. De kan till exempel inte bestämma takten i studierna utifrån sina tidigare kunskaper, vilket gör att de halkar efter och har svårt att komma igen. Ett annat problem är att de inte får den stimulans och de kunskaper de vill ha. Skolan hänvisar oftast elever som har svårigheter med sina studier till syokonsulenten. Sällan talar ele-

med rektor eller lärare. ven

Skolverket har utvärderat den gymnasieskolan bland annat

nya

att göra enkäter till ett riksrepresentativt urval av elever som genom gick sista året i våren 199546. Det framgår att drygt

gymnasieskolan

85 procent eleverna följer utbildning med yrkesämnen anser

som en

45Studieavbrott och mindre studiekurs i gymnasieskolan; Skolverkets rapport 85.

nr 46Elevernas värdering sin gymnasieutbildning; Skolverkets 90. Framställ-

av rapport nr

ningen bygger på Den nya gymnasieskolan l997:l.

122 Makt i skolan

det vara mycket viktigt eller ganska viktigt att var och en får studera i sin takt. De elever inte kommit in på sitt första-

egen som handsval är överrepresenterade i gruppen elever som fäster stor vikt vid att få läsa i sin egen takt.

Utvärderingen visar emellertid också att eleverna i den nya gymnasieskolan i högre utsträckning än i den gamla får vara med och bestämma hur ska arbeta under lektionerna. I högst grad drygt

man 60 procent gäller detta eleverna på program med yrkesämnen. På övriga program har 40 procent av eleverna fått vara med och bestämma arbetssätt. Eleverna får i mindre utsträckning påverka vad läraren ska ta upp under lektionerna. Av eleverna på program med yrkesämnen har 45 procent fått påverka arbetssättet och av eleverna på övriga program endast 30 procent, Få elever har en positiv erfarenhet av medbestämmande av innehållet i kurserna. 35 procent av eleverna på program med yrkesämnen och 20 procent av eleverna på övriga har det.

program

6.6¶Kommittén för

gymnasieskolans utveckling

Kommittén för gymnasieskolans utveckling diskuterar i sitt delbetänkande Den nya gymnasieskolan steg för steg SOU 1997:1

-

måluppfyllelse tre aspekter nämligen elevers inflytande på studi-

ur

och på studietakten, lärares samverkan samt lärare som tar eleerna

behov kunskaper utgångspunkt för sin undervisning.

vernas av som

Eleverna tar ett större ansvar för sina studier vilket positivt pâ-

verkar deras resultat de får möjlighet att påverka sina studier

- om och får tillgång till mera lärarstöd.

Många lärare har omvittnat att elevernas framgångar i hög grad är en fråga om tid. Får eleverna studera i sin egen takt och så länge var och behöver, blir deras resultat bättre. Att undervisningsmetoder-

en

och undervisningens innehåll måste efter elevernas bena anpassas hov är självklarhet för lärare reflekterar över sitt arbete.

en som

Kommittén för gymnasieskolans utveckling vill betona att lärares inställning till elevers förmåga att lära har stor betydelse för elevers

studieframgång. Också lärares kunskaper är avgörande för deras in-

tresse för och beredskap till samarbete.

Vidare pekar kommittén för gymnasieskolans utveckling på att lärarna har ställts inför svår situation. De har ställts inför

en ny,

Makt i skolan 123

uppgiften att ta emot hel årskull samtidigt alla utbildningar

en som

inom gymnasieskolan ändras, läroplanen alla kursplaner är

är ny,

och betygssystemet är nytt. Den gamla regelstyrda skolan ersätts

nya med rnål- och resultatstyrd skola, där lärarna tillsammans med

en eleverna själva ska bestämma om innehållet i undervisningen.

Kommittén för gymnasieskolans utveckling understryker att detta är

gigantisk uppgift, ställer många lärare infor ett nytt yrke.

en som För andra lärare är den nya läroplanen och behovet av omprövning

arbetssätt bekräftelse på det de redan tillämpar eller reflekterat av en över.

Det är för enkelt att sätta likhetstecken mellan ett nytt sätt att arbeta och goda elevresultat. Men tendensen är den att elever har

som lärare tar elevernas behov kunskaper utgångspunkt för

som av som arbetet, har bättre resultat.

Kommittén för gymnasieskolans utveckling pekar på några fakto-

är för framgångsrika skolor. Rektor ledarer som gemensamma som

den pedagogiska verksamheten har strategisk betydelse för

re av

skolans utveckling. Av lika stor betydelse skolledningen för att

som verksamheten ska utvecklas är att det i skolan också finns lärare som är förändringsagenter och att dessa får stöd i den rollen. Kommittén för gymnasieskolans utveckling har också funnit att skolledare och lärare tar elevernas behov utgångspunkt deras behov av

som som kunskaper och deras sociala situation oftare är beredda att ompröva

sina arbetsmetoder och söka vägar för att nå målen. Skolledare

nya och lärare sätter läroplanen och programmålen i förgrunden kan

som

på sitt arbete ett helhetsperspektiv.

se ur

Slutligen framhåller kommittén för gymnasieskolans utveckling också att gymnasiereformen innebär den största förändringen den

av

frivilliga skolan någonsin gjorts i Sverige. Den nya gymnasie-

som skolan beskrivs oftast i massmedia som en skola i kris. Kommittén

för gymnasieskolans utveckling att det är riktigt att det finns

menar problem och osäkerhet skolledare och lärare söker i skolans

men vardagsarbete vägar för att bemästra svårigheterna. Oftast förutsätter lösningarna ett förändrat arbetssätt, på ett bättre sätt tar sin ut-

som gångspunkt i elevernas erfarenhet och behov av kunskaper. Kommit-

tén för gymnasieskolans utveckling menar att den stora utmaningen

för alla, politiker, rektorer och lärare, är att skapa den önskan om förändring gör att undervisningen kan fånga in alla elevers in-

som tresse för att lära.

124 Makt i skolan

6.7¶Aktivt arbete med inflytandefrågor

För de elever som aktivt deltar i olika fora för elevinflytande och därigenom är frånvarande på vissa lektioner får arbetet ofta oönskade konsekvenser. Många skolor redovisar nämligen elevens frånvaro från lektionerna som skolk på betyget trots att orsaken till frånvaron är arbete med inflytandefrågor i organiserad form. I Makt och moj-

ligheter Ungdomsstyrelsen 1994 konstaterar Ungdomsstyrelsen att

skolan på många sätt är en bromskloss istället för motor i arbetet

en för att öka ungdomars delaktighet i samhället. Elever arbetade

som med lokala ungdomsråd och liknande kände sig pressade att de

av inte fick gå ifrån lektioner under den tid Demokratiprojektet varade.

Utöver Skolverkets minimikrav på vad ett betyg måste innehålla är varje skola fri att utforma sin egen betygsblankett.

Det kan i detta sammanhang nämnas att regeringen i sin proposi-

tion om lokala styrelser med elevmajoritet prop l996/97:l09 pekar

på att medverkan i en sådan styrelse kan ge eleven viktiga kunska-

Regeringen därför att det i elevs slutbetyg bör anteckper. anser en nas om eleven under en period ingått i en skolas styrelse.

6.8 och universitet

Inflytande på högskola

6.8.1¶Kårobligatoriet

Högskolestudenternas representation i högskolors olika beslutsorgan

är reglerad i högskolelagen och högskoleforordningen. Högskolela-

gen ger regeringen rätt att föreskriva att studenterna vid högskolor är

skyldiga att tillhöra särskilda studentsammanslutningar. 1 förord-

ningen studerandekårer, nationer och studentföreningar för fakul-

om teter har regeringen föreskrivit det så kallade kårobligatoriet enligt vilket samtliga högskolestudenter ska vara medlem av en sådan stu-

dentsammanslutning. Lagen uppdrar vidare regeringen att före-

skriva hur studenternas representanter vid högskolor ska utses. Regeringen har angett att studentkår vid en högskoleenhet utser och

en entledigar företrädare i de organ vid högskoleenheten i vilka företrädare for studenterna har rätt att ingå. Kårema ges här en myndighetsutövande uppgift.

Makt i skolan 125

6.8.2¶Formellt studentinflytande

1993 års högskolereform innebar minskad central reglering

en av

högskolornas interna organisation och av sammansättningen olika

av beslutsorgan. Vissa delar som berör studenternas representation regleras dock fortfarande centralt.

Studenterna har rätt att vara representerade i universitetens och

högskolornas styrelser och i fakultetsnämnder, där sådana finns.

Studenterna har också rätt till representation i disciplinnämnder, tjänsteförslagsnämnder, i den valförsamling som föreslår rektor och

prorektor samt att genom skyddsombud medverka i skyddsverksam-

heten på arbetsstållet. Högskolorna bestämmer i övrigt den inter-

om

beslutsorganisationen. Inrättar styrelsen beslutsorgan har studen-

na terna rätt att representerade i alla sådana organ som behandlar

vara

utbildningsfrågor.

Många högskolor har inrättat institutionsstyrelsen linjenämnder,

utbildningsnämnder med mera på gnindutbildningsnivå. På universi-

teten och vissa större högskolor betyder det att studenterna är representerade på tre nivåer, det vill säga i styrelsen, i fakultetema och på institutionerna. På högskolor utan fakultetsorganisation återfinns studentrepresentation normalt på två nivåer. Det är också vanligt att studenterna är representerade i en rad andra organ som inte direkt beslutar utbildningsfrågor. Förhållandena varierar mellan olika

om

högskolor.

Enligt kommittén för avveckling av kårobligatoriet hade studen-

terna under åren 1992-93 i genomsnitt 4 500 representanter i olika

styrorgan inom högskolan. Det innebär ca 2,3 studentrepresentanter

100 studenter. Drygt 85 procent studentrepresentantema återper av

fanns på institutionsnivå, linj enämnd eller motsvarande, alltså på den

nivå som högskolorna själva har att reglera.

Regeringen stärkte 1995 studenternas formella inflytande genom att förändra högskoleförordningen så att studenterna garanteras minst två representanter i högskolornas styrelser och i alla övriga

behandlar utbildningsfrågor.

organ som

Den formella strukturen tenderar dock enligt Sveriges Förenade Studentkårer SFS att utvecklas mot fler och fler beredande organ på olika nivåer i högskolan, organ som studenterna inte har rätt att

representerade i". urholkas då ärenden

vara Studerandeintlytandet

7 Skrivelsen Studentinflytande Högskolan, Sveriges Förenade Studentkårerz Dnr 24/97.

126 Makt i skolan

handlagts i de beredande bara behandlas summariskt i som organen institutions-, fakultets- och högskolestyrelser.

6.8.3¶Informella inflytandeaspekter

Förutom det formella inflytandet finns ytterligare två former: inflytande i efterhand utvärderingar och individuellt inflytande kontakt med föreläsare och institution. Värdet utvärderingar är beroende

av

studenten fâr återkoppling på sitt engagemang. Det indiviav om

duella inflytandet kan ses som ett komplement till utvärderingar ge-

att studenter exempelvis deltar i planeringen kurser och val nom av av examinationsforrn.

I en intervjuundersökning bland studenter vid Stockholms universitet hösten 1995 och våren 1996 utfrågades 71 studenter från olika fakulteter sina erfarenheter och uppfattningar om och in-

om

tresse för inflytande på högskolan. Studenterna i undersökningen

kunde inte någon pedagogisk vinst i ett ökat inflytande över sin

se

utbildning. Inflytande kopplades till engagemang vars vins-

snarare ter mest betraktas som sociala eller politiska. Författarna spekulerar i att de kanske är så att inflytande är rationellt för flertalet studenter. Kanske står studenterna ut med dåliga föreläsare och accepterar °korvstoppningsexaminationer för att det är det enklaste sättet att få poäng. Det kan också finnas anledning att peka på att det nya kursutformade universitetet har gjort att studenterna kan rösta med

nu föttema genom att lämna den kurs de är missnöjda med.

6.9¶Lärarutbildningen

Lärarna har en nyckelroll i arbetet med att öka elevers inflytande

över exempelvis undervisningen, något som också ställer höga krav

på lärarutbildningen. Den på lärarollen förmedlas

syn som genom lärarutbildningen ligger till grund för lärarnas agerande i skolan och i skolfrågor gentemot såväl elever som föräldrar. Trots detta saknas

-

det i examensmålen för lärarutbildningarna krav understryker

som vikten av att bidra till elevernas förståelse av demokratins principer.

48Studenter om inflytande. En intervjuundersökning bland studenter vid Stockholms uni-

versitet hösten 1995 och våren l996, Christian Lundahl och Mattias Rådström.

SOU 1997:7 l Makt i skolan 127

Inte heller finns det något som preciserar lärarens roll i förhållande till eleven när det gäller inflytande över beslut om skolans verksamhet.

Lärarutbildningen i Sverige regleras i Högskoleförordningen

SFS 1993:100 de examensmål där finns fastställda för

genom som olika examina. I förordningen anges omfattning och mål för utbildningarna. Där fastslås endast att en student för att erhålla till exem-

pel gymnasielärarexamen bör ha god självkännedom och social

kompetens och därigenom förmåga att bedriva lärararbete samt att i samarbete med andra lösa de i skolan förekommande uppgifterna.

Regeringen beslutade i april 1997 att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté för att lämna förslag till förnyelse lärarut-

av

bildningen dir. 1997:54. Enligt direktiven ska utredningen som ut-

gångspunkt för sitt arbete ha de förändringar inom förskola, skola,

vuxenutbildning, högskola och samhället i övrigt som har skett. Hit

räknas naturligtvis läroplanernas fokus på elevernas inflytande på

skolans arbete. I utredningens uppdrag ingår att ange mål och prin-

ciper för styrning av lärarutbildningen samt att lämna förslag om in-

nehåll och omfattning de olika lärarutbildningama, liksom om

av

organisatoriska frågor. Utredningen ska vidare behandla frågor om

lärarutbildning för olika pedagogiska profileringar samt lärarutbild-

ningarnas dimensionering och rekrytering. Vad gäller uppdraget att

fastställa mål för lärarutbildningen ska den i läroplanerna fastställa uppgiften för skolan att förmedla samhällets värdegrund särskilt

uppmärksammas.

6.10¶Lokala med elevmajoritet styrelser

Regeringen har presenterat en proposition Lokala styrelser med

elevmajoritet, prop. l996/97:l09 där en försöksverksamhet med

lokala styrelser med elevmajoritet ska införas. Regeringens förslag

innebär att styrelsen för utbildningen under en försöksperiod får

överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner, som idag ligger på styrelsen för utbildningen eller rektorn för skola, till lokal styrel-

en en

Försöksverksamheten ska omfatta gymnasieskolan och den se. kommunala vuxenutbildningen. I den lokala styrelsen ska elevernas

i majoritet. Även omyndiga elever ska kunna inrepresentanter vara gå. Försöksverksamheten ska börja den l juli 1997 och omfatta fyra

Makt i skolan

år. Regeringen menar att elevinflytande inte enbart är rättvise-

en

och demokratifråga utan också fråga utbildningskvalitet. Först

en om med ett stort inflytande över det lärandet kan eleven omvandla

egna

lärarens undervisning till kunskaper fungerar verktyg

som som egna for ett fortsatt lärande. Med ökat inflytande ökar motivationen. Regeringen menar vidare att ett ökat inflytande också är en förutsättning för att skolan ska lyckas utbilda för ett livslångt lärande. Elever måste tycka att det är roligt och viktigt att i skolan, så att de även efter skoltiden har lust och förmåga att förbättra sin utbildningsnivå och öka sin kompetens.

Regeringen föreslår vidare i propositionen att rektor bör ha ett särskilt ansvar för att utvecklingen av skolans arbetsfonner gynnar

ett aktivt elevinflytande. Regeringen anser att läroplanema ska

kompletteras med föreskrift ålägger rektor ett särskilt

en som ansvar för att utvecklingen skolans arbetsformer ett aktivt ele-

av gynnar vinflytande. Regeringen avser att se över bestämmelserna om samverkansforrner och samverkansorgan.

Regeringens utvecklingsplan

I en skrivelse till riksdagen Utvecklingsplan för förskola, skola och

vuxenutbildning kvalitet och likvärdighet, Skr. 1996/97:112 redo-

-

gör regeringen för sin grundläggande syn på utbildningsväsendet och

anger vilka områden som kommer att prioriteras under den kom-

mande tvåårsperioden.

Regeringen prioriterar arbetet med att utveckla utbildningens

kvalitet och likvärdighet. Skolverkets roll bör utvecklas och den

gällande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun förtydligas.

Integrationen mellan förskola, skola och skolbamomsorg fokuseras liksom skolans inre arbete. Gymnasieskolans utveckling behandlas

liksom regeringens satsning på ett nationellt kunskapslyft.

När det gäller elevinflytande anför regeringen bland annat att

sambandet mellan kunskapsutveckling och den mening, delaktighet

och glädje som karaktäriserar skolmiljön är starkt. Regeringen hänvisar till att det finns rapporter om att det framför allt är på det här området skolan har problem i dag. Variationema mellan skolorna är stora men de sammantagna resultaten är nedslående. I skola utan

en elevinflytande lär sig eleverna sämre. Risken finns också att eleverna

Makt i skolan 129

upplever demokrati som något formellt, som inte har något med det egna arbetet att göra.

Regeringen att elever ska ha inflytande därför att det ingår

menar i skolans uppgifter att fostra demokratiska medborgare. Det förutsätter att eleverna får praktisera demokrati i skolan.

Vidare ska eleverna ha inflytande därför att delaktighet är en förutsättning för lärande. Om det eleverna arbetar med i skolan ska kunna införlivas med deras tidigare erfarenheter och kunskaper, krävs det att de har inflytande över vad och hur lär sig. Utan

man

inflytande sämre kunskaper.

-

Regeringen menar också att eleverna ska ha inflytande därför att

det är mänsklig rättighet. Slutligen regeringen att det vikti-

en menar gaste för eleverna är att få inflytande i klassrummet, över undervisningen, det lärandet samt att ha ett formellt inflytande. Om man

egna

formella garantier för att elever ska bli hörda i skilda skolfrågor ger säger samtidigt att elever är tillräckligt kloka för att också

man ges et: omfattande En sådan hållning får återverkningar in i

mer ansvar.

undervisningen.

6.12 överväganden

Ungdomspolitiska kommittén konstaterar att frågan om elevinfly-

tande är väl utredd och diskuterad under många år. Trots detta anser

många elever att de har ringa inflytande på undervisningen och på

skolans övriga verksamhet.

6.l2.1 Lagreglering eller goda exempel

Ungdomspolitiska kommittén två vägar för att öka elevernas in-

ser flytande i skolan på olika områden. Den ena är att i lag ytterligare

reglera formerna för inflytandet. Den andra attitydpåver-

är genom kan.

Ett exempel på att stärka inflytandet lag är den försöks-

genom verksamhet där kommunerna enligt regeringens förslag får överlåta vissa och beslutandefunktioner till lokal styrelse med

ansvars- en

elavmajoritet. Ungdomspolitiska kommittén stödjer förslaget. Re-

fcrmen kommer att leda till att eleverna får ett verkligt inflytande

130 Makt i skolan

över den egna skolan och i förlängningen över det dagliga skolarbetet.

Vi anser dock att det kan finnas anledning att dessutom införa en

typ försöksverksamhet för inflytande inom gymnasieskoannan av lan, nämligen att ge eleverna infonnations- och förhandlingsrätt. Vi

har här medbestämmandelagen 11 SFS 1976:580 i åtanke där

det stadgas att innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändringar

av sin verksamhet ska han på eget initiativ förhandla med den arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal. Vidare stadgas att arbetsgivare ska fortlöpande hålla arbetstagarorganisationen underrättad om hur hans verksamhet utvecklas

produktionsmässigt och ekonomiskt liksom riktlinjerna för

om per-

sonalpolitiken 19 §. Arbetsgivaren ska dessutom bereda arbetsta-

garorganisationen tillfälle att granska böcker, räkenskaper och andra

handlingar, som rör arbetsgivarens verksamhet, i den omfattning

som organisationen behöver för att tillvarata medlemmarnas gemen-

intressen i förhållandet till arbetsgivaren. Kan arbetstagare samma och arbetsgivare inte komma överens kan frågor hänskjutas till cent-

rala förhandlingar.

Kommittén anser att det under en försöksperiod på liknande sätt

som för styrelser med elevmajoritet bör införas en skyldighet för

skolledningen att förhandla och ta del elevernas synpunkter innan

av viktigare förändringar görs av verksamheten. Försöksverksamheten med informations- och förhandlingsplikt ska avslutas samtidigt som försöksverksamheten med elevmajoritet i de lokala styrelserna En skyldighet att lämna information till eleverna så att de kan ta ställning i olika frågor bör också införas. Det bör möjligt för skol-

vara ledningen och eleverna att komma överens ett så kallat

om samverkansavtal där det regleras när en informations- och förhandlingsplikt för skolledningen föreligger. Genom förslaget infonnations- och

om

förhandlingsplikt får eleverna insyn i och möjlighet att påverka

verksamhetsplanering och styrning av skolan. I det fall elever och

skolledning inte kan komma överens i en förhandling om viktigare

förändringar i skolan eller utlämnande av infonnation bör frågan

om gå vidare till det kommunala organ som har att besluta om skolväsendet för att avgöras där. De bägge försöksverksamhetema bör utvärderas parallellt för att underlätta en jämförelse. Den andra vägen till ett ökat inflytande är att påverka attityderna till inflytande. Det är då fråga om att stimulera elever, lärare och skol-

Makt i skolan 131

ledning att öka inflytandet över undervisningen att tillsam-

genom finna nya arbetsformer i skolan. mans Kommittén konstaterar att trots att diskussioner elevinflytanom de över undervisningen har pågått under lång tid så går utvecken lingen långsamt. Kommittén anser därför att det är nödvändigt att också attitydpåverkan stimulera skolledningamas, lärarnas genom och elevernas intresse för elevinflytande. Kommittén vill i detta

sammanhang understryka att det för arbetet med att öka elevinfly-

tandet också är betydelse att flickor och pojkar bemöts olika i av

skolan och att de kan uppfatta undervisningssituation olika.

samma På grund detta kan olika former inflytande olika bra för av av passa flickor och för pojkar. Förutom formen för själva inflytandet är det

därför också viktigt att sätt for undervisningens organisering,

nya form och innehåll till såväl flickor som pojkar. Förändringanpassas måste ske på båda könens villkor. arna

6.l2.2 Utredning om elever, studenter och arbetstagarbegrep-

pet

Frågan att jämställa elever med arbetstagare är aktuell i flera

om

sammanhang. I arbetsmiljölagen 6 kap 17 §§ stadgas till exempel

att de genomgår utbildning skall huvudmannen för utbildsom av

ningen tillfälle elevskyddsombud medverka i skydds-

ges att genom verksamheten på arbetsstället, det är rimligt med hänsyn till utom

bildningens art och utbildningsperiodens längd. Elevmedverkan

gäller dock inte elever i lägre årskurs än årskurs 7 i grundskolan eller

motsvarande ungdomsutbildning. Elevskyddsombuden utses av ele-

Huvudmannen för utbildningen skall till att elevskyddsomverna. se

buden får den utbildning och den ledighet behövs för uppdraget.

som Ett annat sammanhang där frågan kan vara aktuell är för elevers närpå de nämndsammanträden har att behandla skolfrågor i varo som

kommunen på de fackliga organisationerna har.

samma sätt som Det förhållandet att elever i vissa sammanhang jämförs med ar-

betstagare väcker också frågan fackföreningar för elever och stu-

om denter. Ungdomspolitiska kommittén att frågan elevers och anser om

studenters rättigheter arbetstagare i skolan respektive universitet

som och högskolan bör utredas. Syftet med utredningen ska vara att se vilka rättigheter och skyldigheter kan tillkomma elever och stusom denter. I de fall där de inte kan likställas bör särskilt motiveras.

132 Makt i skolan

Möjligheterna att starta elevfackliga organisationer ska också utre-

das.

6.12.3¶Skollagens portalparagraf

Ungdomspolitiska kommittén anser att formuleringen i skollagens portalparagraf 1 kap 2 § att utbildningen skall ge eleverna kun-

skaper och färdigheter inte överensstämmer med den kunskapssyn som framträder ur läroplanen. Det finns därför anledning att omformulera den så kallade portalparagrafen i skollagen. Det är eleven och lärarna som gemensamt har för kunskapsinhämtningen. Att

ansvar ett sådant ansvar också faller på eleven själv innebär att denne måste

få ett helt annat inflytande över inlämingsprocessen. Den enskilde

eleven måste själv ta och tillåtas över utbildningen.

ta ett eget ansvar Ungdomspolitiska kommittén avstår dock från att lägga förslag på en ny formulering av paragrafen då Skolkommittén att åter-

avser komma till denna fråga i sitt slutbetänkande.

6.12.4 Former för samverkan Kommittén konstaterar att regeringen har för avsikt att se över bestämmelserna om samverkansfonner och samverkansorgan. Kommittén anser att detta är välbehövligt då de samverkansfonner

som finns inte förefaller att fungera i önskvärd utsträckning. Vi tror att det är nödvändigt att innehållet i bestämmelsen samverkan måste

om vara en avvägning mellan forrnalisering vad diskuteras

en av som och frihet innebär att samverkan kan ta sig olika former. Det

en som är viktigt att samverkan innebär ett faktiskt demokratiarbete

som ökar elevernas inflytande och att samverkansforrnema inte endast blir forum for att diskutera klassresor och liknande frågor.

Mot bakgrund av vad som framkommit i svaren till Ungdomspolitiska kommitténs rapport Vad tycker du kommittén att

anser ett av de områden bör diskuteras tillsammans med lärarna i ett

som sådant samverkansorgan är lärarnas undervisning. En sådan diskussion kan exempelvis inledas med utvärdering lärarens arbete.

en av Vi tror att det finns stora möjligheter sådan diskussion kan le-

att en da till betydande förbättringar i kontakterna mellan elever och lärare genom att läraren får klart för sig hur hans eller hennes undervisning fungerar och på så sätt får möjlighet att diskutera arbetssätt och

en metoder med eleverna. Om eleverna hela skoltiden kan föra

genom

Makt i skolan 133

sådan dialog med sina lärare kommer detta att kunna bli en en mycket värdefull möjlighet för lärarna att få respons på sin undervisning och för eleverna att bättre förstå och sätta sig in i undervis-

ning och undervisningsmetoder. Elevernas inflytande över under-

visningen kommer på detta sätt att öka.

6.l2.5 Följa utvecklingen av elevernas inflytande

Kommittén att Skolverket bör få i uppdrag att årligen samla

anser

och speciellt redovisa utvecklingen elevinflytandet i skolorna. I

av uppdraget ska bland annat ingå att bevaka kommunernas skolplaner, skolornas verksamhetsplaner samt det konkreta arbetet med elevin-

flytandet på undervisningen.

6.12.6 Elevaktivt arbete När det gäller frågan hur frånvaro från lektioner bör redovisas

om

Ungdomspolitiska kommittén att det borde vara i det närmaste anser en självklarhet att det på betyget särredovisas hur många timmar av de redovisade frånvarotimmama som använts för organiserat inflytandearbete eleven så önskar. Kommittén anser att ett sådant en-

om

snarast borde betraktas merit och definitivt inte gagemang som en rubriceras som skolk.

6.l2.7 Lärarutbildningen

Kommittén att den utredning över lärarutbildningen i

anser som ser högre grad bör fokusera på lärarnas roll när det gäller elevers infly-

tande. Kommittén bör i det sammanhanget ta ställning till följande

tre förslag:

Ett examensmål för lärarutbildningarna skall vara att läraren 0 kan uppvisa en god förmåga att delge eleverna information

aktuella beslut skolans verksamhet god förom om samt en måga att fatta beslut i samråd med eleverna om skolarbetets

uppläggning

0 .Ett examensmål skall vara att läraren har en god förmåga att

skolans arbete bidra till elevernas förståelse för demogenom

kratins principer.

134 Makt i skolan

0¶De utvärderingar som genomförs lärarutbildningama ska

av inte enbart fokusera på disciplinrelaterade kvalitetskriterier

inklusive pedagogik utan även belysa utbildningamas kvali-

tet när det gäller att utbilda lärare i rollen fostrare i de-

som

mokrati och inflytandefrågor.

6.l2.8 Studenters inflytande

Studenter har rätt till representation i de formella finns

organ som

för högskolan. Ungdomspolitiska kommittén dock att studen-

anser terna bör ha rätt att vara representerade i utsträckning

samma som lärare och allmänföreträdare.

Kommittén vidare att utvecklingen mot att allt fler beslut

anser tas i informella dit studenter inte har tillträde är olycklig. Det

organ resonemang som vi fört när det gäller elevers inflytande över sitt egentliga skolarbete är giltigt även här. Eftersom studenten är den primära avnämaren av utbildningen kan inte kvalitetsarbete existera utan studenternas medverkan. Vidare har kommittén funnit att det är svårt att få en bild studenters möjlighet till informellt inflytande

av över sina studier. Högskoleverket bör få ett uppdrag att kartlägga hur detta inflytande fungerar och hur studenterna uppfattar sina möjligheter att bland annat påverka planeringen kurser och undervis-

av nings- och examinationsfonner.

Förslag

En försöksverksamhet på gymnasieskolor i ett antal kommuner bör införas med skyldighet för skolledningen att förhandla med elever

en inför att viktigare beslut fattas. Skolledningen ska också bistå eleverna med den information som är nödvändig för att kunna ta ställning till olika frågor rör skolan. Den enskilda skolan bör få be-

som

stämma hur infonnationsskyldigheten lämpligast bör uppfyllas.

Tvistiga frågor ska avgöras av det kommunala

organ som ansvarar för det offentliga skolväsendet. Försöksverksamheten bör införas snarast och avslutas samt utvärderas samtidigt försöksverksam-

som heten med lokala styrelser.

Makt i skolan 135

Ett skoldemokratiprojekt bör inledas i ett antal kommuner. Projektet ska stimulans till de skolor vill satsa extra på att fungera som en som med framför allt vad gäller att utveckla sko-

arbeta inflytandefrågor

lans arbetsformer också när det gäller elevers möjligheter att men skolans miljö. Projektet bör handhas av Ungdomsstyrelsen.

påverka

i kontinuerligt sammanställa och Skolverket bör få uppdrag att

utvecklingsarbete när det gäller elevin-

kommentera kommunernas Skolverket bör undersöka hur kommunerna i sitt arbete

flytande.

med öka tillgodoser att inflytande kan utövas på att elevinflytandet

såväl flickors pojkars sätt att engagera sig ett sätt som passar som och arbeta.

har för avsikt att göra bestämmel- Den översyn som regeringen av

samverkansformer och samverkansorgan i grund- och

serna om bör inriktas på att samverkan i någon form måste

gymnasieskolan

och frågor såsom undervisningens innehåll, hur

vara obligatorisk att

bedrivs och hur eleverna kan medverka aktivt måste tas upp i en den sådan samverkan. Formen för samverkan bör dock inte vara reglerad utvärdera lärare är dock viktig funktion

i detalj. Möjligheten att en

Likaså bör frågor under vilka former

för ett samverkansorgan. om

och vilket sätt undervisningen bedrivs vara självklara ämnen att

på

behandla.

ska verka för de elever varit frånvarande från Skolverket att som för delta i elevdemokratiskt arbete ska få denna tid relektioner att dovisad separat från frånvaro om inte eleven själv motsätter annan sig detta.

ska finnas i högskolans samtliga beredande

Studenter representerade

sammansättningen i högskolans beslutande

och beslutande organ.

utformas så ingen intressegrupp får majoritet. I

organ ska att egen bör studenter, lärare och allmänföreträdare dela på

högskolestyrelsen

Studenter och lärare bör utse sina representanter. På

platserna. egna

beslutsnivåer under högskolestyrelsen ska studenter och lärare utgövardera i alla beredande och beslutande organ.

ra minst en tredjedel

bör tillsättas med uppgift att belysa effekterna av att ge

En utredning

och till elever och studenter som till-

lika rättigheter skyldigheter

136 Makt i skolan

kommer arbetstagare. Möjligheterna att jämställa

elevfackliga orga-

nisationer med fackföreningar bör också utredas.

Högskoleverket bör få i uppdrag att utreda i vilken

utsträckning stu-

denterna har inflytande över sina studier exempelvis när det

gäller

planering av kurser, undervisnings- och examinationsformer samt

föreslå förbättringar.

SOU:1997:7l Ungas makt över kultur och fritid 137

7 makt över kultur och fritid

Ungas

Fritiden är viktig del vardag. Unga människor är storen av ungas konsumenter fritids- och kulturutbudet. Skillnaden för de unga av fritidskonsumentema jämfört med de äldre är att de förra är relaen tivt inkomstsvag De är därför i större utsträckning grupp. yngre hänvisade till offentligt organiserade aktiviteter. Fritiden och kulturaktiviteter är därför viktig del av ungdomspolitiken. en kommittén fokuserar i detta kapitel, utifrån

Ungdomspolitiska

kommitténs direktiv, makt, inflytande och delaktighet

frågorna om

vad fritid och kulturverksamheter. Dels ur perspektivet

gäller ungas

ha bestämma över utbudet vilket knyter till kommitatt rätten att an téns mål ska ha verklig möjlighet till makt, inflytande om att unga och Dels ett resursperspektiv vilket knyter an till

delaktighet. ur kommitténs mål skapande förmåga, och

tredje att ungas engagemang kritiska tänkande aktivt ska tas till vara. kultur- och fritidsvanor överlag finns väl beskrivna. Där-

Ungas

finns inte de statliga och kommunala insatserna som riktar sig emot till framför allt kulturområdet lika grundligt dokumenterade. unga på Det finns därmed att rättvisande bild det samla-

svårigheter ge en av

de finansierade kulturutbud riktas till unga. Vi kom-

offentligt som därför i detta kapitel lägga fram förslag syftar till att på

mer att som allmänt plan öka makt och inflytande på dessa områett mer ungas den. Kapitlet inleds med kort beskrivning resultaten som gäller en av fritid från den enkätundersökning Ungdomspolitiska kommittén genomfört i samarbete med Statistiska Centralbyrån. Vi presenterar vi fått från de kommittén initierade rådslagen och också de svar av kommitténs Vad du Vi beskriver därefter kort ungrapport tycker fritids- och kulturområdet samt exempel på hur

domspolitiken pä ger

kan arbeta med makt och inflytande vad gäller dessa verksamman heter. avslutas med kommitténs överväganden och förslag.

Kapitlet

7.1¶Ungas på fritidsutbudet

syn

I få bild på utbudet fritidsaktiviteter har syfte att en av ungas syn av

vi i vår enkätundersökning frågat om det finns tillräckligt att göra

138 Ungas makt över kultur och fritid

där bor samt vilka aktiviteter och fritidslokaler intresseman man är rad av. De tillfrågade är delade i två större vad gäller på grupper synen utbudet fritidsaktiviteter. Nästan de av varannan av unga menar att det inte finns mycket eller till och med mycket lite göra där de att bor. Samtidigt 42 procent att det finns och

som anser tillräckligt

somliga av dessa att det till och med finns än tillräckligt. mer De yngre upplever i högre grad än de äldre att det inte finns mycket att göra där de bor. Var tionde de allra yngsta, de mellan av 15-17 år, säger att det inte finns något alls att göra i det område där de bor. I den äldsta 3 det inte finns gruppen svarar procent att något alls att göra.

60-

50 äJa mer än tillräckligt- 40- tillräckligt

Nej, inte 30 mycket-inte alls

20 . EVet inte vad som finns 10-

0 15-17 18-20 21-22 23-25

Diagram 5 Tycker du att detfinns tillräckligt för dig att göra påfritiden i de område där du bor

Killar svarar i högre utsträckning 48 % än tjejerna 35 % att det

finns tillräckligt eller än tillräckligt att göra. mer Signiñkanta skillnader mellan boendeorter vi endast vad gälser ler svarsaltemativet Vet inte vad finns att göra här där fler som av de bor i storstäder 14% än de bor i övriga typer som som av orter 5% inte känner till fritidsutbudet. De tvâ sorters fritidslokaler de flesta skulle utnyttja de som om fanns på orten är modem idrottshall 71% och ett ungdomscafé en som är öppet på kvällen 63%.

Ungas makt över kultur och fritid 139

JA NEJ En medieverkstad för 31% 54% unga hus 34% 50%

Ett ungdomens

Ett är öppet på kvällen 63% 26%

ungdomscafé som

för musikgrupper 21% 64%

Replokaler

Friluftsområde med friluftsgård 41% 45%

Idrottshall för både äldre och nyare sporter skateboard, rollerblades som olika slag 71% 18% och gym av Ridhus 15% 70%

Föreningslokaler för till exempel

unga som vill meka med motorer, spela teater eller sy och arbeta med textil 37% 50%

Tabell I Om du skulle ha tillgång till allt står nedanför i din kommun, vilka ställen som skulle du då utnyttja

varierar starkt mellan åldersgrupperna. 42 procent de Svaren av med 23 de äldsta att de skulle vara yngsta jämfört procent av svarar intresserade medieverkstad. Åtta tio de yngsta vill ha ett av en av av kvällen jämfört med fyra tio bland

ungdomscafé som är öppet på av

äldsta. Ett hus skulle endast 15 procent de äldsta

de ungdomens av

med 59 de yngsta. Fler de över än de använda jämfört procent av av under 20 år intresserade ett friluftsomrâde med friluftsgård. är av och killars intressen skiljer sig endast på ett fåtal punkter.

Tjejers Vad för musikgrupper säger fjärde kille jämfört

gäller replokaler var

med de skulle använda dessa de fanns i deras var sjätte tjej att om skillnad mellan killars och tjejers intresse finns för kommun. Störst ridhus. Var säger sig intresserade ett ridhus ett fjärde tjej vara av jämfört med sextonde kille. var Skillnader i intresse finns även mellan de bor på landsbygsom och de bor i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. den som hus, och föreningslokaler för unga är man

Ungdomens ungdomskafé

intresserad i storstäderna. De bor i storstäderna är inte lika av som istället intresserade modern idrottshall. mer av en Skillnaderna mellan landsbygd och storstäder återfinns även när vi mellan de uppgivit att de bor i tätorter med 2000-

jämför som

24900 innevånare och tätorter med 25000-200000 invånare. Dessa skillnader dock inte statistiskt säkerställda vilket innebär att vi är

140 Ungas makt kultur och

över fritid

inte kan dra några säkra slutsatser utifrån våra data. Trots detta kan med relativ säkerhet säga att det återkommande mönstret

tyder på

att mindre boendeort större intresse för

föreningslokaler, ung-

domens hus och ungdomscafé. Skillnaderna i intresse mellan boendeorterna är något oväntade. Varför vill i storstäderna i de de minsta

man lägre grad än på orterna

använda ett ungdomens hus eller ett ungdomscafé Varför är man i storstäderna mer intresserade idrottshall än de mindre av en på orter-

na Möjligtvis har de svarande missuppfattat och frågan svarat på

vad de behöver förutom det finns. Svaren i så fall som speglar vilka fritidsaktiviteter som finns tillgängliga i boendeorter olika storlek av snarare än skilda intressen. F ritidsfrågor har också tagits i de slutdokument kommit upp som till kommittén från de rådslag under hösten 1996 hölls som på olika orter runt om i landet. Det är framförallt två återkommande krav som kan utläsas dessa. För det första är många både och

av arga nedslag-

na av de nedläggningar och nedskärningar verkav fritidsgårdamas

samheter följt i den ekonomiska krisens För det andra som spår. saknar man på många håll ett kafé håller öppet sent på kvällarna som och helgerna. Man saknar någonstans Som enkätundersök-

att gå.

ningen också visade är detta ett problem är störst för de i som yngre tonåren. För de inte har fyllt 18 år verkar detta som vara ett av var-

dagens större problem.

Några rådslag kopplade ihop behovet ett kafe eller mötesplats

av med möjligheten att kunna göra sin röst hörd och formulera sina frågor. Man menade att det behövs plats träffas för en att på att prata och diskutera.

Förutom kafé simhall, snowpipe och

var skateboardramp några

saker som saknade fritidsaktiviteter. Detta kom fram man som i de

enkätundersökningar som en del rådslag gjorde där de svarande själ-

va ñck lista vilka fritidsaktiviteter de saknade i kommunen.

49En fullständig presentation av rådslags- och rapportsvaren finns att läsa i de två bilagornaSå här tycker vi

Ungas makt över kultur och fritid 141

7.2¶Makt över fritiden

7.2.1 Om kritiskt tänkande och skapande

kommitténs mål att ska ses som en re-

Ungdomspolitiska om unga

från är kritiskt tänkande. Genom att inte surs utgår synsättet att unga i lika ha kommit in och lärt sig det etablerade sättet att tän-

hög grad

ka och utgår i många situationer från ett utanförperspektiv vara unga vilket i möjligheter till reflektion och kritik. sig ger större I betänkande Ungdom och makt SOU

Ungdomskommitténs

kommittén att ungdomen står för mycket av det nya,

1991:21 menar

det moderna, och därmed också något hotar det bestående. Ensom slår etablissemanget vakt de rådande

ligt Ungdomskommittén om

samhällsstrukturerna och värjer sig mot det genom att fördöma nya och moralisera över det. Ungdomskommittén vidare att det är allvarligt om vuxenmenar odlar istället för att lyssna på vad samhället myter om ungdomarna och tänker. Ungdomskommittén framhåller

de yngre själva tycker

därför makthavarna inte okritiskt får anamma myterna om ungatt domen och på så sätt bygga ännu högre mellan generationerna. murar Om de ska kunna bli fullt ut delaktiga i samhället måste de tas unga

allvar också etablissemanget och tillgång och inte

på av ses som en

som ett problem. Betydelsen människors möjligheter att utöva skapande

av unga i Kulturutredningens slutbetänkande Kulturverksamhet poängteras

SOU 1995:84. Utredningen att kultur-

politikens inriktning menar

hittills måste utgå från ungdomars kreativa

politiken i högre grad än

och lust utforma och ta att dem energi att själva ansvar genom ge

få välja verksamhets- och organisationsforrner och

möjligheter att

medier. Särskilt inom medieområdet bör ungdomars intresse för eget

skapande få reella möjligheter att förverkligas.

framhåller att det inte går att betona vikten av

Utredningen nog

sker på de villkor. Insatser för att stärka ungdo-

att skapandet ungas

utredningen ett centralt inslag i en

mars eget skapande är enligt

samlad Det handlar att ungdomar ska erövra

ungdomspolitik. om

för att de på ett mångsidigt sätt ska kunna ge uttryck

uttrycksformer

för tankar och idéer och därmed på ett fullödigt sätt vara delakegna tiga i kulturlivet och i samhället i stort.

142 Ungas makt över kultur och fritid

7.2.2¶F ritidspolitik

Ungdomsstyrelsen sammanfattar i Krokig väg till de övergri-

vuxen pande dragen i fritidspolitiken från 40-talet och framåt. Man konstaterar inledningsvis att fritidsområdet har förändras mycket under den

senaste SO-årsperioden. Området har professionaliserats

genom att

nya yrkesgrupper har tillkommit. Fritidsaktivitetema har i högre

grad organiserats i fritids- och föreningsliv och även institutionaliserats från statligt och kommunalt håll. Under 1900-talet har den även statliga och kommunala fritidspolitiken inriktats på involvera och att

integrera ungdomar i det etablerade föreningslivet i ett förebyggande

syfte och för att motverka den kommersiella populärkulturen. Vidare tar de förändringar skett under 90-talet till man upp som följd av det ekonomiska läget då fritids- och kulturområdet utsatts för nedskärningar. Ungdomsstyrelsen orsak till detta menar att en kan att fritidsområdet inte tillhör kommunernas

vara obligatoriska

ansvarsområden till exempel skolan. Det är främst den kommusom

nala fritidsgårdsverksamheten har

som tvingats att stryka på foten,

något som i hög utsträckning drabbar de inte

unga som är organise-

rade i föreningslivet. Nedskämingama har på många håll lett till

att föreningar, privatpersoner och föräldrar fått för verksamheta ansvar ter som tidigare skötts kommunalt.

Slutligen påpekar Ungdomsstyrelsen också att sedan slutet 80-

av talet har även den statliga på kultur synen ungas skapande av och engagemang inom populärkulturen förändrats. Statliga

försökspro-

jekt och kommunala ungdomsprogram tar idag i allt större utsträck-

ning ungdomskulturen som en självklar utgångspunkt för fritids-

verksamheterna.

7.2.3¶Kulturpolitik för

unga

Kulturpolitiken med inriktning mot inbegriper antal

unga ett stort olika verksamheter både på statlig och kommunal nivå.

Ingen sammanställning finns dock idag över hur mycket de

pengar som går ur

statliga och kommunala budgetema till kulturverksamheter för barn

och unga. Sammanställningar saknas också vad gäller innehållet och organisationen av dessa verksamheter. Det är därför svårt att ge en täckande bild verksamheterna och beskriva har av att vem som makten över dessa.

Ungas makt över kultur och fritid 143

På statlig nivå har ett flertal statliga kulturinstitutioner i uppgift att särskilt rikta sig till Exempel på sådana institutioner är Riks-

unga. konserter, Riksteatern och Riksutställningar.

Med utgångspunkt i att skolan är samhällets största kulturinstitution har från statligt håll också satsats mycket på att föra in kulturen i skolan. Redan 1985 startades de första Kultur i skolan projekten. Under de tre första åren hade cirka 4 000 projekt startats runt om i

landet och cirka 16 miljoner kronor hade anslagits. Kulturprojekten

hade varit relativt jämt fördelade mellan olika kulturområden och kulturfonner. Projekten hade också bidragit till att på olika sätt stimulera kulturlivets institutioner, föreningar och kulturarbetare. Ytterligare positiv effekt med projekten var att de kunnat användas

en

ett medel att förändra skolans undervisning mot aktiva och som mera kreativa arbetssätt. I en ny proposition 1988/89:4 togs kulturprojekten i skolan åter upp. Fram till 1991 genomfördes sammanlagt 8000 Kultur i skolan projekt.

Under 1995 tillsattes arbetsgrupp för fortsatt arbete med kultur

en i skolan. Det fortsatta arbetet kommer att kretsa kring ett antal större utvecklingsarbeten med ett flertal inblandade skolor, kulturinstitutioner och högskolor. Arbetet kretsar kring tre teman: skolan

som

kulturmiljö, kulturarbetet i undervisningen samt delaktighet och eget

skapande.

Även från kommunalt håll finns ett brett kulturutbud riktar

som sig till Enligt Kommunförbundet är barn- och ungdomskultu-

unga.

i kommunerna sedan mitten 80-talet ett prioriterat område. ren av Trots det svåra budgetläget i kommunerna finns fortfarande vilj an att det ska finnas ett varierat kulturutbud för barn och Det kan

unga. bland annat röra sig bibliotek, medieverkstäder, fria gruppers

om verksamhet och Ett exempel är att antalet musikhus med

museer. repetitionslokaler för framförallt rockband ökade med 32 procent från 1990 till 1993. Antalet repetitionslokaler på fritidsgårdar och i skolor ökade under samma period med 65 procentso. En effekt det svåra budgetläget är att flera kulturaktiviteter

annan av blir förenings- och brukardrivna. Enligt Kommunförbundet finns

en tydlig trend mot ett minskat antal fritidsgårdar med mindre personal och minskade öppettider ett ökat antal Ungdomens hus och

men Musikhus. Även det ofta finns någon kommunalt anställd fritids-

om

50Fritidsanläggningar i Sverige, Kommunförbundet, 1994.

144 Ungas makt över kultur och fritid

ledare som leder arbetet baserar bägge dessa former i stor utsträckning sin verksamhet på de ungas egna aktiviteter. Detta ger de unga större kontroll över aktiviteterna. Nackdelen är enligt kommunförbundet att man tenderar att tappa de yngre tonåringarna och de

som behöver mycket stöd för att delta i verksamheten och alltså finner det svårt att driva den själv.

7.2.4 Vem bestämmer över fritidsverksamheterna Vad gäller fritidspolitiken finns inga statliga mål för kommunerna att förhålla sig till. Kommunernas insatser på detta område är frivilliga. Enligt Kommunförbundet kostar kommunernas kultur- och fritidsverksamheter cirka 17 miljarder kronor. Av dessa går sju miljarder till kulturen och tio miljarder till fritiden. Av fritidskostnadema

står hela 70 procent för anläggningskostnader medan bidrag 15%,

fritidsgårdar 10% och administration 5% sammantaget står för

mindre än tredjedel kostnaden. Enligt Fritidsutredningen

en av

SOU 1996:3 utnyttjas majoriteten av de anläggningar som subven-

tioneras mer av män än av kvinnor. Enligt utredningen pekar alla

undersökningar på att flickor och kvinnor idag missgynnas på fri-

tidsområdet.

Fördelningen av medlen till kultur- och fritidspolitiken i kom-

munerna beslutas av kommunpolitikema. Camilla Nyberg från Kommunförbundet menar i artikeln En jämställd kultur- och fritidspolitik att det är via fördelningen dessa medel kommunerna

av som kan prioritera ungdomsverksamhet före vuxenverksamhet, samt

ge

signaler om krav på jämställdhet genom att prioritera verksamheter

vänder till både och flickor.

som sig pojkar

Ungdomsstyrelsen pekar i Krokig väg till på en annan för-

vuxen delningsaspekt inom fritidspolitiken. Olika fritidsinitiativ har under hela 1900-talet fokuserats på att inordna föreningslösa utan att

unga

ställa tillräckligt stora krav på hur föreningslivet ska förändras. Ung-

domsstyrelsen menar att detta innebär en risk för att vissa grupper av

blir kontrollerade och föremål för förebyggande åtgärder. En unga

rättvis fritidspolitik måste därför enligt Ungdomsstyrelsen bygga på

Fritid iförändring kön ochfördelning jlitidsresurser, SOU 1996:3.

- om av 52Siffrorna ref. i Camilla Nybergs Enjämställd kultur ochjritidsverksamhet i Riv reviren

och realisera ungdomspolitikçn, Kommunförbundet, 1996.

SOU l997::7l Ungas makt över kultur ochfritid 145

ungdomars skilda livsprojekt och ha allas rätt till en konstruktiv fri-

tid som utgångspunkt.

Vidare ställer Ungdomsstyrelsen frågan vem som ska bedöma vilka aktiviteter som ska prioriteras när de offentliga medlen minskar, beslutsfattarna eller brukarna Svaret de ger är att om kommu-

nernas intresse av att ge ungdomar inflytande över sin vardagssitua-

tion är genuint måste det utgå från olika ungdomsgruppers kulturella

och sociala olikheter och anlägga ett ungdomsperspektiv.

Ett sätt att arbeta med fördelningsaspekter av kultur- och fritidsverksamheter tas upp i Fritidsutredningens betänkande. Utredaren skriver där att det endast i cirka en tredjedel av landets kommuner

genomförts fritidsvaneundersökningarü.Enligt utredaren innebär det

att majoritet landets kommuner tar fritidspolitiska beslut utan en av

att ha ett ordentligt underlag vad kommunens medborgare gör

om och skulle vilja göra på fritiden. Detta trots att många kommuner har trängd ekonomi och tvingas göra nedskärningar. Utredaren påpeen kar att utan kunskap om fritidsbehov och nyttjande av kommunens fritidsverksamheter kan nedskärningar få konsekvenser som inte är avsedda eller önskade. Utredningen föreslår därför att kommunerna

använder sig sådana instrument som ökar kunskapen om fritiden.

av Vad gäller kulturverksamheter skriver Ungdomsstyrelsen i ett remissvar på Kulturutredningens betänkande SOU 1995:84 att kulturaktiviteter för unga allt oftare motiveras i termer av förebyggande arbete. Enligt Ungdomsstyrelsen finns det en fara i detta synsätt genomnatt glömmer bort att kulturutövande har ett egenvärman

de. Ungdomsstyrelsen att utgångspunkten för kulturpolitiken

menar med inriktning mot unga måste vara att unga har lika stor rätt till

kultur den vuxna generationen, även om kulturskapandet också

som kan innebära mer än enbart nöje och avkoppling.

7.2.5¶Ungdomsstyrelsens träffpunktsstöd

En fritidspolitik tar ungas inflytande och makt på allvar måste som även få konsekvenser för arbetsmetodema. För att stödja utvecklandet arbetssätt har från både statligt och kommunalt håll av nya man

53Fritid zförändring, sou 1996:3. 54Framställningen baseras Makt och möjligheter, Ungdomsstyrelsen, 1994.

146 Ungas makt över kultur ochfritid

sedan mitten på 80-talet försökt medverka till olika träffpunkter där

arbetat med att ge brukarna stort inflytande. man

Ungdomsstyrelsen har sedan 1991 arbetat med mötesplatser för unga. Arbetet startade som en uppföljning av Ungdomskommitténs

betänkande Ungdom och Makt SOU 1991:12 då dåvarande Statens

Ungdomsråd fick i uppdrag att utveckla ungdomars delaktighet. Ur

Allmänna arvsfonden avsatte regeringen under en 2-årsperiod 15

miljoner kronor till ett träffpunktsstöd. Träffpunktsstödet var ett

igångsättningsstöd där syftet var att stimulera framväxten av nya

mötesplatser för, och med ungdomar. Särskilt prioriterades de

av

projekt ungdomsdrivna, ungdomsinitierade och vände sig

som var till stor Stödet utgick till ett åttiotal nya träffpunkter runt

en grupp.

i landet. om

Grundidén med träffpunktema var att skapa träffpunkter för ung-

domar, där ungdomars vilja styr. Basen och är, ofta ett kafé

var, som drivs ungdomar. Runt dessa har sedan byggts upp olika verksam-

av heter.

Ett exempel är The Bassment i Kållered. När fritidsgården i Kållered skulle läggas tog ungdomarna saken i egna händer. Man

ner bestämde sig för att ockupera fritidsgården. Ockupationen ledde till ett möte mellan ungdomar, föräldrar, berörda politiker och tjänstemän. Där lanserades idén att ungdomarna själva skulle driva

om verksamheten. Förslaget föll i god jord och kommunen gick med på att betala hyran för lokal ungdomarna hittade. Därefter bil-

en som dades föreningen KUF, Kållereds ungdomsförening och renoveringsarbetet påbörjades. Resultatet blev The Bassment, ett välbesökt kafé och diskotek drivs ungdomarna själva. Under veckorna

som av repeterar olika band på The Bassment. Man läser också läxor, städar och fixar inför diskot, veckans höjdpunkt.

Exemplet Kållered är på många sätt typiskt för träffpunktema.

För det första majoritet av de föreningar som fick

var en

träffpunktsstöd helt föreningar bildats just för att skapa

nya som träffpunkten. För det andra har ett kafé ofta varit det centrala. Att bara ha ett ställe att träffas på är ofta det primära behovet. Med kaféet utgångspunkt har sedan mängder av andra verksamheter

som startats. För det tredje har verksamheterna inneburit delaktighets-

en

Det gäller dels själva skapandet och drivandet av process. träffpunktema. Detta har inneburit ökade möjligheter för unga att bli aktiva och därmed delaktiga. Dels gäller det delaktighet i samhället i

Ungas makt över kultur och fritid 147

övrigt. På flera håll har ungdomsråd eller motsvarande bildats som utgår från träffpunkten. I Kållereds fall bildades Kållereds Ungdomsförening. Föreningen driver fram till valet 1998 ett projekt kallat Election 98 går ut på att få unga delta i valet. Träffpunk-

som ten har på så sätt inneburit en plattform utifrån vilken de unga kan jobba med andra frågor i kommunen.

Träffpunktsstödet inte tänkt för projektverksamhet utan för

var igångsättande kontinuerliga verksamheter. Det stora flertalet

av av de föreningar fick träffpunktsstöd är verksamma också idag.

som Väsentligt för träffpunktemas överlevnad har visat sig vara stöd och förankring hos kommunen. Ett problem för föreningarna har emellertid ofta varit att kommunerna har haft svårt att tänka i nya banor och stödja dessa verksamheter och det har därför ofta varit viktigt att ha någon eldsjäl stött de i deras arbete för att skapa

vuxen som unga

en träffpunkt.

7.2.6 Andra röster om mötesplatser

Demokratiutvecklingskommittén utgår i sitt betänkande På medbor-

villkor SOU 1996:162 ifrån tanken att medborgarinflytande

garnas

och delaktighet i samhällsutvecklingen förutsätter mänskliga möten.

Kommittén att på motsvarande sätt samhällets infrastruk-

menar som tur erbjuder människorna vägar att fritt färdas på bör den demokratiska infrastrukturen erbjuda medborgarna mötesplatser i städer, tätorter, byar och bostadsområden. Det viktiga är inte själva formen,

en

mötesplats kan ett kafé likväl diskussionsgrupp på In-

vara som en ternet. Att till så att mötesplatser erbjuds medborgarna är ett kon-

se

kret sätt för kommunerna att skapa förutsättningar för medborgarin-

flytande och delaktighet.

Betydelsen mötesplatser tas även upp i regeringens proposition

av för den framtida kulturpolitiken 1996/97:3. Där slås fast reell

att en

yttrandefrihet kräver tillgång till ett språk, kunskaper och inforrna-

tion. Dessutom krävs att det finns en mångfald av arenor som är

lättillgängliga för människor oberoende av social tillhörighet, kön,

yrke, geografisk belägenhet, etniskt ursprung eller funktionshinder.

Vidare sägs att ett rikt kulturliv krävs för en kulturell mångfald. Det är särskild vikt att motverka kommersialismens negativa

av verkningar för barn och unga. I detta arbete ska ungdomars egna

mötesplatser och skapande sättas främst.

148 Ungas makt över kultur och fritid

7.2.7¶Självförvaltningsorgan

Som har beskrivits i kapitel fem finns sedan 1 juli 1994 en ny möjlighet som ger nyttjarna vid kommunala institutioner eller anläggningar rätt att vara med och fatta beslut. Det sker genom att fullmäktige inrättar ett organ med företrädare för både nyttjarna och de

anställda vid till exempel en fritidsgård eller idrottsanläggning. På

en detta sätt får nyttjarna vara med och fatta beslut som rör den dagliga driften av verksamheten.

En av förebilderna till självförvaltningsorganet är hämtad från Danmark där sedan länge tillämpat liknande former bru-

man av karinflytande vid vissa typer offentliga institutioner bamstu-

av som gor och skolor. Ett motsvarande exempel från Sverige är Föreningen Trädet i Örebro enligt avtal med kommundelsnämnden driver

som

fritidsgården på entreprenad. Fritidsgården drevs tidigare i kommu-

nal regi men brukarna ville sköta verksamheten självständigt.

Trädet ekonomisk förening med såväl enskilda före-

är en som ningar som medlemmar. Idag har föreningen bland annat ett kafé som drivs av unga i bostadsområdet och som fungerar som en mö-

tesplats för alla. Man ordnar också sommarjobb för högstadieelever

och arbetar med närradiosändningar.

Föreningens styrelse är ansvarig for ekonomin. Samtliga styrel-

semedlemmar är bosatta i kommundelen. Man strävar efter att sty-

relsen ska så åldersmässigt representativ för området möj-

vara som ligt. Ett problem är dock att de riktigt brukarna inte kan

unga vara

ledamot i styrelsen då styrelsemedlemmar i ett kooperativ måste

va-

ra myndiga.

överväganden

7.3.1¶Mötesplatser

För att demokratin ska kunna fungera behövs platser där människor kan mötas. Det är i diskussioner och i konkret verksamhet tillsam-

åsikter mäts mot varandra och den demokratiska mans som processen går vidare.

De projekt som startats inom ramen för Ungdomsstyrelsens träffpunktsstöd har visat att en mötesplats för unga kan innebära

SOU 199727 Ungas makt över kultur och fritid 149

mycket för viljan att delta i den kommunala beslutsprocessen. Många

de ungdomsråd och motsvarande för ungas makt och inflyav organ

tande finns idag springer dessa och andra träffpunkter.

som ur

Vidare är kultur en viktig del av tillvaron för unga. För många

är det lika självklart att hämta information från Internet som unga från dagstidning. Dagens unga växer upp i ett samhälle där grän-

en

mellan olika uttrycksformer tenderar att lösas Mötesplatserna upp.

både kan och bör därför ta sig olika uttryck. Det kan röra sig om ser ett kafé kan också vara en hemsida på Internet, att spela teater,

men att verka på närradiostation eller ett program i den lokala TV-

en kanalen. Återigen vill vi understryka att det inte finns givna former. Mötesplatsen måste växa fram ett samarbete mellan och för-

ur unga troendevalda.

Ungdomspolitiska kommittén anser att det är av största vikt att kommuner undanröjer de eventuella hinder som finns för unga som vill formera mötesplatser. Det är också viktigt att de unga som

egna har idéer bemöts positivt. Det innebär att politiker och tjänstemän måste beredda att tänka i banor och inte säga nej till förslag

vara nya

kanske utmanar traditionella former. Kommuner kan också ta som

initiativ till att starta mötesplatser utforrnandet måste ske egna men på de ungas egna villkor.

7.3.2 Fråga de unga

Fritids- och kultursektoremas behov information vilka

av om som använder utbudet är viktigt eftersom det oftast inte finns några bestämda användare som till exempel i skolan eller barnomsorgen. Att inte fråga brukarna deras innebär sämre beslutsunderlag

om syn och mindre effektiv politik. Ungdomspolitiska kommittén sympati-

därför med Fritidsutredningens förslag att kommunerna bör

serar

genomföra fritidsvaneundersökningar. Med tanke på att så få unga

är representerade i kommunens politiska organ samtidigt som unga

på kultur- och fritidsområdet ofta är beroende offentligt organi-

av serade eller understödda aktiviteter, är detta särskilt viktigt vad gäller fritids- och kulturverksamheter.

ungas

En fritidsvaneundersökning kan bland annat ge svar på vilken fritidsverksamhet de tillfrågade föredrar och hur den ska vara utformad. Den kan också på frågor den befintliga verk-

ge svar om samheten använder den och vad anser de om verksamheten

- vem Resultaten används som uppslagsböcker när olika frågor aktuali-

150 Ungas makt över kultur ochfritid

Inför minskning eller nedläggning aktivitet eller seras. en av en en anläggning kan man från dessa undersökningar snabbt ta reda på hur många som skulle beröras och ungefär vilka de är.

En fritidsvaneundersökning är också ur ett jämställdhetspers-

pektiv god investering. Fritidsutredningen har visat att en stor

en del till går till pojkars och mäns verksamheter. En

av resurserna fritidsvaneundersökning kan försäkra kommunen om att så väl mäns kvinnors intressen tillgodoses.

som

Utöver rent statistiska fritidsvaneundersökningar kan också

mer kvalitativa undersökningar genomföras där ett mindre antal brukare

utförligt tillfrågas. Detta för att närmare kunna se vilka kvalitemer ter och brister verksamhet har enligt dess brukare.

en

Samma form undersökningar kan genomföras på kulturområ-

av det. Vad gäller kulturverksamheter kan också anföras att många unga prioriterar satsningar på temporär eller informell kultur framför

permanenta eller formella kulturinstitutioner. En kulturpolitik inte

som

mot detta och liksom den nuvarande i hög grad koncentsvarar som

sig på den institutionaliserade kulturen och ger litet utrymme rerar för informella och självorganiserade aktiviteter riskerar att snabbt

förlora sin legitimitet. Det måste därför vara en angelägen kulturpo-

litisk uppgift att till exempel genom fritids- och kulturvaneunder-

sökningar uppmärksamma detta och i förlängningen hitta former för

stöd till den temporära och informella kultur många är at-

som unga traherade av.

7.3.3 Brukarstyrda verksamheter

En form makt, inflytande och delaktighet vad gäller fritidsverk-

av samheter är att brukarna själva har för att driva sin verksam-

ansvar het. Ungdomspolitiska kommittén anser att detta är ett bra sätt för

och avstå makt till de fördel. Även i de

politiker tjänstemän att ungas

fall brukarna inte är myndiga bör dessa ses som de experter de är och

finnas representerade i självförvaltningsorganet.

Kommittén avstår från att lägga ett förslag brukarstyrda verk-

om samheter utan endast kommunerna att arbeta tillsammans

uppmanar med för att öka antalet brukarstyrda fritidsverksamheter.

unga

Ungas makt över kultur och fritid 151

7.3.4 En fri pott

Ett förslag kommit från en av de grupper som Ungdomspolitiska som kommittén har haft kontakt med i sina utåtriktade verksamheter gäller punktstöd för kulturverksarnheter. Tanken är att göra det lättare för vill genomföra ett unga som mindre kulturprojekt att få ekonomiskt stöd för detta. För den som vill poesitävling eller ska möjlighet finnas att arrangera en ett rave enkel ansökan få mindre för detta. Angenom en en summa pengar sökan bör behandlas snabbt. Exempelvis kan skolorna tilldelas en mindre kulturbudget vilken eleverna kan söka. Elevråden skulle ur kunna i uppgift att behandla ansökningarna och fatta beslut. Ett ges annat alternativ är att göra i Ludvika. Där har Ungdomsrådet som givits budget. Av denna har rådet anslagit andel till verken egen en samhetspengar kommunens kan söka. som unga Kommittén avstår från att lägga ett förslag på området utan uppendast kommunerna att av kultur- och fritidsbudgeten avsätta manar för initiativ på kultur- och fritidsområen summa pengar ungas egna det, så kallad fri pott. Att ställa medel till förfogande för kulturen verksamheter är ett enkelt sätt att underlätta för unga att själva skapa sina kulturverksarnheter och på så sätt öka makt och inegna ungas flytande på kulturområdet.

Förslag

Det största vikt att kommuner undanröjer de eventuella hinder är av finns för vill skapa mötesplatser. Det är också som unga som egna viktigt de har idéer bemöts positivt. Detta innebär att att unga som och tjänstemän måste beredda att tänka i nya banor och

politiker vara

inte säga till förslag kanske utmanar traditionella former.

nej som

Kommuner kan också ta initiativ till att starta mötesplatser men egna utformningen måste ske på de egna villkor. ungas

Unga bör regelbundna fritids- och kulturvaneundersökningar

genom få möjlighet att påverka kommunens fritids- och kulturutbud.

f°ar i uppdrag att löpande följa, kartlägga och re- Ungdomsstyrelsen

dovisa kommunernas arbete för att öka makt och inflytande ungas över fritids- och kulturverksamhetema.

SOU: 1997:71 Ungas ekonomi 153

8 ekonomi

Ungas

En de viktigaste förutsättningarna för att ska kunna leva ett

av unga självständigt liv är att de kan bli ekonomiskt oberoende. Framgångarna i det avseendet är ofta avhängigt av möjligheterna på bostads-, utbildnings- och arbetsmarknadema. De senaste årens höga arbetslöshet har drabbat unga speciellt hårt. Deras många gånger bristande arbetslivserfarenhet begränsar såväl chanserna att finna ett arbete möjligheterna till försörjning. Av som de 1996 arbetslösa saknade 44 procent de under 25 år som var av ersättning från KAS eller A-kassa. En stor del dessa hänvisades av

till socialbidrag för sin försörjning.

I samband med den sviktande arbetskraftsefterfrågan har stora re-

lagts på utvidgning utbildningssystemet. I och med att

surser en av

utbildningstiden förlängs blir också studiefinansieringssystemen allt

viktigare för ungas försörjning.

Ungdomspolitiska kommittén har i delbetänkandet Unga och arbete SOU 1997:40 visat på svårigheterna för unga att få ett arbete samt föreslagit åtgärder för att förbättra deras situation på arbetsmarknaden. Kommittén har också lämnat synpunkter utformning-

en av såväl utbildnings- som studieñnansieringssystemet.

I detta kapitel ska vi ta de ungas inkomstutveckling och välupp färdens fördelning. Vi ska belysa konsumtionsmönster och ungas

transföreringssystemens betydelse.

8.1 under senare år

lnkomstutvecklingen

Det hävdas ofta att hög arbetslöshet ökar inkomstspridningen. Tanken är att de med de lägsta inkomsterna drabbas hårdast av grupper arbetslösheten vilket avspeglar sig i lägre genomsnittliga inkomster. Mot bakgrund de senaste årens extremt höga arbetslöshet, framav

förallt för borde inkomstspridningen mellan generationerna

unga, således ha ökat. Nedan följer genomgång några de studier en av av inkomstutveckling genomförts. För att ge en heltäckom ungas som ande bild ekonomiska situation bör emellertid såväl arav ungas betsinkomst disponibel inkomst studeras. Den förstnämnda avsom

154 Ungas ekonomi

ser lönens bruttobidrag till försörjningen medan den sistnämnda

ger

samlad bild individens privatekonomi. Den disponibla inen mer av komsten brukar definieras som totala inkomster arbete och kapital

av inklusive transfereringar minus direkta skatter och avgifter. Till dessa mått kan läggas inkomststandard, vilken definieras kvoten

som

mellan disponibel inkomst och socialbidragsnorrnen.

I Ungdomars välfärd och värderingar SOU 1994:73 redovisas

olika aspekter kring inkomster. Där framgår bland annat att

ungas skillnaden i inkomststandard mellan generationerna varierat starkt från slutet av 60-talet fram till början 90-talet. Fram till och med

av slutet av 70-talet minskade skillnaderna för att sedan öka igen. Sett över hela perioden var nettoskillnaden mellan generationerna något större omkring 1990 än i slutet 60-talet.

av

Under de första två åren på 90-talet tycktes emellertid de ha

yngre vunnit mark i förhållande till de äldre. Det framgår i Krokig väg till

där jämförelser disponibel inkomst mellan olika åldersvuxen av grupper utförts. Den disponibla inkomsten för 16-29-åringar i förhållande till 30-64-åringar ökade under 1991-92. Det skedde samtidigt som de relativa arbetsinkomstema minskade. Studien visar också att den disponibla inkomsten ökat för alla åldersgrupper från 1985 till 1991, för att sedan avta något under 1992.

Att den yngre generationen skulle komma ifatt den äldre vad gäller disponibla inkomster får emellertid inget stöd i undersök-

senare ningar. Trenden har snarare varit den motsatta. Statistiska centralby-

rån SCB genomför årligen en så kallad inkomstfördelningsunder-

sökningss.Enligt denna undersökning har den disponibla inkomsten

per konsumtionsenhet i åldersgruppen 18-24 år minskat med närmare 24 procent mellan 1989 och 1994. I genomsnitt har visserligen de disponibla inkomsterna för alla åldersgrupper under 55 år minskat men förändringarna för de något äldre har inte varit lika betydandesö.

Landsorganisationen presenterar i Familjeekonomisk rapport be-

arbetningar av SCB:s inkomstfördelningsundersökningar för åren

1989 och 1994. Undersökningen visar att den disponibla inkomsten

konsumtionsenhet för ensamstående minskade per unga personer med hela 15 procent mellan 1989 och 1994. Därmed är denna

grupp

55Undersökningen går också under namnet Hushållets inkomster HINK. 56Inkomstfördelningsundersäkningen 1994, SCB, Meddelande Be 21 SM 9601, 1996.

Ungas ekonomi 155

att jämföra med genomsnittet för flerbamsfamiljer och ensamstående

utan bam.

Som ett resultat det svåra arbetsmarknadsläget tillsammans

av med marknadens krav på längre utbildning bor allt fler unga hemma hos sina föräldrar längre än förr. Denna grupp har drabbats särdeles hårt de senaste åren. Den disponibla inkomsten för kvarboende har i det närmaste halverats mellan 1989 och 199458. Det bör emellertid poängteras att dessa beräkningar inte tar hänsyn till så kallade naturaförrnåner, det vill säga tillgången till mat och logi till reducerat pris. Inte heller har direkt stöd från föräldrarna beaktats. Det finns därmed fog att anta att nämnda utveckling, med ett växande antal kvarboende, övervältrar stora delar av försörjningsbördan på föräldrama.

Sammantaget tycks de disponibla inkomsterna för ha mins-

unga

kat betydligt under de senaste åren. Förklaringen till försämringama

kan flera. En är att arbetsinkomstema sjunkit och att den dis-

vara ponibla inkomsten följt med. Minskade arbetsinkomster beror i sin tur på hög arbetslöshet även på ett lägre arbetskraftsdeltagande i

men samband med att studietidema ökar.

Hur har då ungas arbetsinkomster förändrats de senaste åren Från 1975 och fram till 1991 har 16-29-åringamas arbetsinkomster

fluktuerat något även om nettoförändringen inte varit betydande.

Från 1985 och fram till omkring 1990 steg arbetsinkomstema för i stort sett alla åldersgrupper. Under åren 1991-92 skedde dock en nedgång vilken sammanfaller med den kraftigt ökade arbetslösheten.

Störst har minskningen varit för åldersgruppen 20-24 år.

Om arbetsinkomstema delas upp på kön för unga människor under åren l975-91 får den markanta ökningen av andelen kvinnor på arbetsmarknaden genomslag. Under hela perioden har kvinnornas arbetsinkomster ökat i förhållande till männensöo. Trots det kvarstår löneskillnader mellan män och kvinnor främst beroende på att kvin-

i större utsträckning arbetar deltid samt att de befinner sig i seknor torer traditionellt sett är lågavlönade. Skillnaden mellan män

som

57Familjeekonomisk rapport, LO, 1997. 58Inkomstfördelningsundersökningen 1994, SCB, Meddelande Be 21 SM 9601, 1996. 59Krokig väg till vuxen, Ungdomsstyrelsen, 1996. 60Ungdomars välfärd och värderingar, SOU 1994:73, Civildepartementet, 1994.

156 Ungas ekonomi

och kvinnor som utför liknande arbetsuppgifter har visat sig utgöra

mellan fyra och sju procentél.

Hur har då dessa förändringar i arbetsinkomster för män och kvinnor påverkat de disponibla inkomsterna totalt sett Inte förvånande har arbetsinkomstens andel av den disponibla inkomsten sjunkit markant från omkring 1989 till och med 1992. Utvecklingen därefter är osäker. Det bör poängteras att försämringen avser alla åldersgrupper och berör således inte enbart människor

unga

Sammantaget kan noteras att den höga arbetslösheten skapat viss

ökad lönespridning, men att den inte står i paritet med sysselsättningsproblemets omfattning63 Det som framgår tydligast är ar-

betsinkomsternas minskade andel de disponibla inkomsterna. Det

av verkar även de förlorat mark gentemot de äldre vad

som om yngre gäller disponibla inkomster. Utvecklingen under de senaste två till tre åren är emellertid oviss då flera de studier refereras

av som ovan inte har haft tillgång till tillräckligt färska data.

8.2 till

Transfereringar unga

Minskade arbetsinkomster kan huvudsakligen förklaras ökad

av ar-

betslöshet samt minskat arbetskraftsdeltagande en följd allt

som av

fler i allt längre utbildningar. Ungdomspolitiska kommittén

personer har i sitt delbetänkande Unga och arbete SOU 1997:40 pekat på de stora svårigheter människor har att finna ett arbete. Det får

unga förutom rent sociala effekter även konsekvenser på deras ekonomiska situation. Skillnaden mellan förvärvsarbetande och arbetslösa är i genomsnitt stora. Det finns dessutom betydande variationer inom gruppen arbetslösa.

Arbetslösas ekonomiska situation beror till stor del av möjligheterna till arbetslöshetsersättning. Eftersom människor ofta sak-

unga nar arbetslivserfarenhet hamnar de utanför arbetslöshetsförsäkringen. År 1996 omkring 44 de öppet arbetslösa mellan 18-25

var procent av år utan någon form arbetslöshetsersättning. Det är alarmerande

av

6 The Within-Job Gender Wagegap, The Case of Sweden, Petersenet al, 1996. 62Krokig väg till vuxen, Ungdomsstyrelsen, 1996. 63Det framgår också av Unemployment Shocks and Income Distribution: How did the

Nordic Countries Fare During their Crises, Aaberge, R. et.al., seminar paper, 1997.

Ungas ekonomi 157

inte bara för att det ställer i särställning bland de arbetslösa

unga en utan också för att det får stora konsekvenser för deras möjligheter till

försörjning.

Generellt sett har de som erhåller ersättning från arbetslöshetskas-

de högsta disponibla inkomsterna av de arbetslösa, även om ersa sättningen inom gruppen varierar beroende tidigare inkomst. En mer utsatt grupp är de som endast får KAS då den ligger på en avsevärt lägre nivå. Den arbetslösa har det svårast, och

grupp av som däribland många unga, är de som inte erhåller någon arbetslöshetsersättning alls. För flertalet av dessa är socialbidrag den enda försörjningsmöjligheten. År 1996 mottog omkring 35 procent de arbets-

av

lösa i åldersgruppen 20-24 år socialbidrag någon gång under året.

Det är viktigt att notera att även de med KAS eller låg a-kassa ingår i denna grupp.

De deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har andra för-

som

sörjningsmöjligheter än de är öppet arbetslösa. Vanligen ut-

som

går kompensation i form av utbildningsbidrag. Bidragets storlek ba-

på deltagarens arbetslöshetsersättning. De inte är berätti-

seras som gade till ersättning erhåller ett bidrag motsvarande KAS.

Det bör noteras att utbildningsbidraget liksom ersättningama vid

arbetslöshet är skattepliktigt. Det får två omedelbara konsekvenser. För det första kvarstår ibland relativt lite ersättningen efter skatt.

av För det andra kvalificerar sig den arbetslöse, via den beskattningsbara inkomsten, till andra bidragssystem. En skattepliktig inkomst är således både på gott och ont för den enskilde.

Som nämndes inledningsvis finns förklaringen till de minskade arbetsinkomstema för förutom tilltagande arbetslöshet, även

unga, att hämta i ett minskat arbetskraftsdeltagande. En färsk studie visar att andelen den arbetsföra befolkningen ingår i arbetskraften

av som har sjunkit under hela 90-talet. Det avser alla i åldersgruppen 20-64

år.64 Troligen har det minskade arbetskraftsdeltagandet två huvud-

sakliga orsaker.

För det första har, precis som påtalats tidigare, antalet personer i

utbildning ökat samtidigt utbildningarna i genomsnitt blivit

som

längre. Ett ökat deltagande i utbildning kan ett resultat av de

vara ökande kraven från arbetslivet på längre utbildning men också på

64Unemployment Shocks and Income Distribution: How did the Nordic Countries Fare

During their Crises, Aaberge, R. et.al., seminar paper, 1997.

158 Ungas ekonomi

den minskade tillgången på arbete. För det andra har antalet personer

i olika typer arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökat markant under

av de senaste åren. Det kan kanske tyckas irrelevant för arbets-

vara

kraftsdeltagandet är betydelsefullt då de i den offentliga statis-

men tiken betraktas studerande och således inte räknas till arbetskraf-

som ten.

Att andelen väljer att läsa vidare Ökat kan illustreras av

unga som det faktum att antalet studerande i grundläggande högskoleutbildning legat relativt konstant kring 185 000 sedan slutet av 70-talet och under hela 80-talet. Från och med början av 90-talet skedde en kraftig och läsåret 1995/96 låg antalet studerande på cirka

expansion

286 0006.

Utvecklingen innebär att studiemedel utgör försörjning för allt fler Det framgår också det stigande antal varje år erhål-

unga. av som ler studiemedel. Under slutet 80-talet höll sig antalet studerande

av

tog studielån relativt konstant kring något över 100 000 persosom

medan de fick studiebidrag hade en något tilltagande trend.

ner, som Från och med läsåret 1991/92 ökade antalet studerande med studiemedel kraftigtéé.Läsåret 1994/95 mottog omkring 215 000 personer

och cirka 159 000 tog studielån67. Trendbrottet

studiebidrag sam-

manfaller tidsmässigt med den tilltagande arbetslösheten.

Inte enbart det faktum att studier är tidskrävande, utan även studiemedelssystemets utformning, kan bidra till att minska arbetsinkomstemas andel de studerandes disponibla inkomst. För att er-

av hålla fullt studiemedel får den studerande inte ha bruttoinkomst

en

överstiger det så kallade fribeloppet. För inkomster därutöver som reduceras studiemedlen med 50 procent av den överskjutande delen. Uppfoljningar 1993 års studerande visar väldigt liten andel

av att en

de studerande har inkomster över fribeloppet. Det gäller i synnerav

studerandeés.

het yngre

Studierna är upplagda så att de vanligtvis omfattar två terminer

sammanlagt nio månader. De resterande tre månaderna är avsedom da för feriearbete och rekreation. Förutsättningarna för studiemedel

bedriver studier i tillräcklig omfattning under terrninema. är att man

65Högskoleverket 1996.

66Krokig till Ungdomsstyrelsen 1996.

väg vuxen, 7 Sammanhållet studiestöd, sou 1996:90, Utbildningsdepartementet, 1996.

Sammanhållet studiestöd, sou 1996:90, Utbildningsdepartementet, 1996.

Ungas ekonomi 159

De senaste årens svåra arbetsmarknadsläge har emellertid begränsat

möjligheterna till sommarjobb avsevärt.

Bland annat alternativ till sommarjobb har olika typer

som av Sommarkurser börjat De studerande har därmed möjlighet att

ges. erhålla studiemedel även under sommarmånaderna. Kraven på antal klarade högskolepoäng gäller även då.

Såväl antalet platser kursutbudet är emellertid begränsat vad

som gäller sommarkursema. Detta medför att de som inte kan eller vill, och likaledes kunnat skaffa sig något sommararbete, får stora

som

törsörjningssvårigheter. En del av dessa har möjlighet att erhålla er-

sättning från arbetslöshetskassa. Det stora flertalet har inte hunnit skaffa sig den arbetslivserfarenhet krävs för att erhålla någon

som form arbetsmarknadsstöd framförallt beroende på att

av

genomsnitt-

såldem i högre studier under de senaste åren har sjunkit6 För dessa

.

kvarstår socialbidrag enda försörjningskälla. Av de omkring

som

80 000 ungdomshushåll erhöll socialbidrag någon gång under

som 1994 omkring 24 procent studerandehushåll. Det är rimligt att

var anta att flertalet dessa endast fick socialbidrag under sommarmå-

av nadema.

Studiemedelssystemets utformning f°ar även mer långtgående

konsekvenser för studiemedelstagarna då det förutom en bidragsdel består lånedel. Sparbanken och SACO konstaterar att många

av en akademiker inte kommer att hinna betala tillbaka sina studielån före

pensioneringenm.Enligt nettoberäkningar kan student dessutom

en få betala ända till nio procent nettolönen beroende på mar-

upp av -

ginalskatten under hela det yrkesverksamma livet.

-

Studiestödsutredningen lämnade 1996 ett betänkande, Sammanhållet studiestöd SOU 1996:90. De förordar ett sammanhållet studiestöd för alla typer studier. Utredningen menade att det maxi-

av

mala studiemedelsbeloppet ska detsamma för alla utbildningar

vara

att bidragsandelen differentieras. Generellt föreslås bidragsdemen len i studiemedlen för högskolestuderande öka vilket bland annat är tänkt att motverka den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Det får också konsekvensen att de studerande slipper låna i

utsträckning tidigare och att återbetalningsreglema där-

samma som

för kan skärpas.

69 till Ungdomsstyrelsen 1996.

Krokig väg vuxen, 7°Studier- nu vilket pris, SACO och Sparbanken ,1995.

160 Ungas ekonomi

Regeringen förbereder för närvarande en proposition om ett nytt

studieñnansieringssystem.

8.2.1¶Fattigdom och socialbidragstagande bland unga

Enligt EU:s definition är den fattig som har en inkomst som ligger 50 procent under medianinkomsten. Fattigdom är således ett relativt begrepp. I mitten 80-talet räknades knappt 5 procent befolk-

av av ningen i Sverige som fattiga enligt denna definition. Sedan dess har

förändringarna i åldersgruppema över 30 år varit små. Det är inte

fallet för de är under 25 år. I dag faller närmare 20 procent

som av

dem under fattigdomsstrecket".

Den svenska inkomststatistiken ställer emellertid till en del bekymmer. Där betraktas unga från 18 år såsom eget hushåll. Av dem bor med all säkerhet ett flertal hos sina föräldrar. Då de delvis lever av sina föräldrars tillgångar behöver de således inte skaffa sig egna inkomster i utsträckning. Om tar hänsyn till den typen

samma man av felkällor visar det sig ändå att omkring 10 procent av personer under 25 år per definition är fattiga. Andelen har dessutom ökat dramatiskt från 1985 till 199472.

Det har även visat sig att olika sorters problem som ekonomisk fattigdom, ekonomiska problem, antal socialbidragstagare och antal individer med låg materiell standard, har ökat kraftigt på 90-talet. Särskilt påtaglig är ökningen bland de unga. Kopplingen mellan olika typer problem har också ökat. Är arbetslös är risken för

av man andra problem, till exempel att man måste söka socialbidrag, större

än på 80-talet. nu

Den ökade fattigdomen bland de unga har, precis som antyds ovan, fått konsekvenser för socialbidragstagandet. Under 1995 fick cirka 120 000 i åldern 18-24 år socialbidrag någon gång under

unga året. Det motsvarar cirka 16 procent av de unga i befolkningen. Mellan 1992 och 1993 ökade antalet bidragshushåll med 25

unga procent.

7 Social exkludering 90-talets Sverige, Halleröd, Seminarierapport, Bam- och Ungdoms-

i

delegationen 1996. nHalleröd,

a.a. 73Halleröd, a.a.

Ungas ekonomi 161

Unga skiljer sig från andra socialbidragstagare inte bara med avse-

ende på dess stora andel utan även genom att endast omkring två tredjedelar av dem har någon arbetsinkomst. Det ska jämföras med upp emot 90 procent för övriga socialbidragstagare. För de unga socialbidragstagare som har en arbetsinkomst uppgår den endast till 40 procent av övrigas socialbidragstagares arbetsinkomster.

Andelen blir kvar i socialbidragstagande under lång tid

unga som har också ökat. Under 1995 var 85 procent av hushållen kvar från föregående år, jämfört med 39 procent 1990. Av de unga som hade

socialbidrag 1990 var 26 procent fortfarande socialbidragstagare

1995.

En uppföljning olika årskullars socialbidragstagande visar att

av

en fjärdedel av de som föddes 1970 haft socialbidrag någon gång i

livet. Det är förvånande då de i allmänhet debuterade på arbetsmarknaden under extrem högkonj unktur. För yngre årskullar är resulta-

en ten än nedslående. Gruppen födda 1974 visar sig ha en stegran-

mer de kurva vad gäller socialbidragstagande. Vid 21 års ålder har när-

mare en tredjedel av dem mottagit socialbidrag. Det är dubbelt så

andel födda 1967 hade vid ålder. stor som personer samma

Utvecklingen socialbidragstagandet bland unga kan till viss

av del förklaras av nivån på de ersättningar som utgår vid exempelvis arbetslöshet samt studiesystemets utformning. I många fall når

arbetslöshetsersättningama inte ens upp till den så kallade socialbidragsnonnen. Det medför att även är arbetslös och erhåller

om man

ersättning i form KAS är ändå berättigad till socialbidrag.

av man

De socialförsäkringar är tänkt att utgå då man uppfyller vissa

som förutbestämda kriterier, såsom exempelvis arbetslöshet, är inte utformade för att fånga inte hunnit etablera sig. I de

upp personer som fall människor har möjlighet att få exempelvis arbetslöshetser-

unga sättning är den ofta så låg att komplettering från annat håll måste till. Unga hamnat i ekonomiska trångmål måste således ofta vända

som sig till flera myndigheter för att klara sin försörjning.

74Socialbidraget mellan personliga bekymmer och systembrister, Tapio Salonen, ingår i

-

11 röster om socialbidrag, Socialstyrelsen. 1997.

162 Ungas ekonomi

8.3 utgifter och konsumtion

Ungas

De sammanlagda utgifterna i förhållande till total inkomst har, precis

som för alla andra, en avgörande betydelse för ungas levnadsförhållanden. För att ge en heltäckande bild av ungas försörjningssituation måste således inkomsterna såväl som utgifterna studeras.

Ungas ekonomi och konsumtionsmönster avspeglar i hög grad deras livssituation, det vill säga om de studerar, arbetar, är arbetslösa, hur de bor, de lever ensamma, om de har barn et cetera.

om Skillnader mellan unga från olika orter och platser i landet har däremot visat sig små.

vara

I Från diskotek till hypotek ges en detaljerad redovisning av ungas konsumtion. Det visar sig att de mellan 16-24 år har förhållandevis små utgifter för snabbmat och godis. Likaså för nöjen, alkohol och tidningar. Över hälften de har stora utgifter för kläder,

av unga

mat och hyra. Omkring en tredjedel har stora utgifter för bensin, te-

lefon och sparande. En femtedel betalar mycket hemma, har stora skulder att betala eller har stora utgifter för tobak.

av

I allmänhet är det således utgifter för det egna boendet som belastar den unges ekonomi hårdast. Det gäller såväl studerande, yrkesverksamma arbetslösa. Då bostadskostnadema ökat betydligt

som

mer än har hyreskostnademas andel av utgifter-

konsumentprisindex

dessutom ökat7 na

.

I det här avseendet finns stora skillnader mellan de har eget

som hushåll och de som fortfarande bor hemma hos sina föräldrar. Som exempel kan nämnas att unga som bor kvar hemma beräknas ha omkring 2 800 kronor lägre utgift i månaden de skulle bott i

än om egen

lägenhet.

Det har vidare visat sig att ungdomsgruppen oftare har svårigheter att klara sina löpande utgifter än andra grupper. Generationsutredningen SOU 1994:73 att de har fast arbete och är

menar som etablerade på arbetsmarknaden sällan har svårigheter att klara löpande utgifter. Unga i tillfälliga arbeten och arbetslöshet har däremot klart sämre likviditet eftersom de första jobben ofta tillfällig

är av natur. Fast arbete ger möjlighet att bygga ekonomiska

upp reserver.

75Från diskotek nu hypotekk, Carle och Sjöstrand 1996.

, 76Ungdomars välfärd och värderingar, SOU 1994:73, Civildepartementet, 1994. 77Krokig väg till vuxen. Ungdomsstyrelsen, 1996.

Ungas ekonomi

Deltidsarbetande, oftast kvinnor, har större ekonomiska problem. Markanta skillnader finns också mellan unga arbetare särskilt kvin-

och tjänstemän vilket till stor del beror på löneskillnader. Gene-

nor

rationsutredningen menar att även föräldrarnas klasstillhörighet

samvarierar med barnens ekonomiska situation. Klasskillnader fort-

plantas mellan generationerna. Lika påtagliga är skillnaderna mellan

infödda svenskar och invandrade.

8.4 överväganden

Unga har traditionellt sett haft lägre arbets- och disponibla inkomster än äldre Det är inte så förvånande då de ofta befinner sig i

personer.

etableringsfasen på såväl bostads-, utbildnings- som arbetsmarkna-

derna. Problemet är människor under de senaste åren fått

att unga avsevärt svårare att klara sin försörjning.

Även vissa förändringar skett på de utgiftssida, såsom

om ungas exempelvis ökade boendekostnader, finns förklaringen huvudsakli-

att hämta på deras inkomstsida. De undersökningar som genomgen förts på området visar stadigt minskade disponibla inkomster bland Inkomsterna minskar inte bara i absoluta tal utan även

unga. relativt till äldre generationer. Det är naturligtvis allvarligt då de

ekonomi från början varit ansträngd.

ungas

För att få bättre överblick av ungas ekonomiska situation är det

en viktigt med återkommande uppföljningar. För att de ska vara jämförbara över tiden bör de också ha likartad uppläggning. Ungdom-

spolitiska kommittén därför att Ungdomsstyrelsen bör få i

anser

uppdrag att kontinuerligt följa och analysera ungas försörjningssi-

tuation samt förslå åtgärder för att undvika att klyftorna mellan unga kvinnor och män och mellan unga och andra åldersgrupper växer.

8.4.1¶Arbetslöshetsersättning i stället för bidrag

Det finns två faktorer tillsammans utgör den huvudsakliga för-

som

klaringen till den nedåtgående trenden i ungas disponibla inkomster.

De har båda att göra med svårigheterna på arbetsmarknaden. För det första har de senaste årens kärva arbetsmarknadsläge drabbat unga särskilt hårt. Det har resulterat i hög ungdomsarbetslöshet och låga

164 Ungas ekonomi

arbetsinkomster. För det andra har arbetskraftsdeltagandet bland unga sjunkit stadigt under 90-talet.

Som antyds ovan har båda dessa omständigheter fått stora konsekvenser på de arbetsinkomster. Samtidigt har kraven på att

ungas ha en arbetsinkomst ökat väsentligt till exempel genom sjuk- och

pensionssystemens reforrnering. De undersökningar som genomförts

pekar på avtagande arbetsinkomster för den yngre generationen un-

der hela 90-talet. Det påverkar också den disponibla inkomstens om-

fattning och sammansättning vilket framgår det faktum att

av arbetsinkomstemas andel av den disponibla inkomsten sjunkit under de senaste åren.

De tar sig in på arbetsmarknaden har generellt sett inga stör-

som re försörjningssvårigheter såvida de inte har extremt låga löner. Vär-

är det för dem är arbetslösa eftersom arbetslöshetsersättning re som baseras på någon form av motprestation. För att bli berättigad till

ersättning måste försäkringstagaren arbeta och, antingen indirekt via

skatten eller direkt till arbetslöshetskassa, betala

en en

försäkringspremie. Eftersom ofta har förankring ar-

unga svag betsmarknaden har de inte ännu hunnit prestera tillräckligt för att

kvalificera sig till de ordinarie försäkringssystemen. De försäkringar

är tänkt att träda i kraft vid arbetslöshet omfattar således inte som dessa individer. Paradoxalt nog befinner sig alltså många unga arbetslösa i situation där försäkring i princip är tänkt att utgå, men

en där systemet inte är konstruerat för att fånga upp dem. De är trots allt arbetslösa och har generellt sett inte de problem som socialtjänsten primärt har till uppgift att arbeta med.

Som vi framhållit i vårt delbetänkande är det alarmerande att så många behöver socialhjälp för att klara sitt uppehälle. Den

unga period behöver sådant stöd har också visat sig bli allt längre.

unga

Uppgifterna om nyfattigdomen bland unga och ett begynnande so-

cialbidragsberoende pekar på problemens omfattning. De huvudsak-

liga anledningarna till utvecklingen torde den försämrade

vara arbetsmarknadssituationen samt arbetslöshetsersättningens utforrn-

ning.

Ungdomspolitiska kommittén anser att unga arbetslösa ska ha samma rättigheter och skyldigheter som andra arbetslösa. Andra faktorer än åldern skall styra bidragsnivåema. Det är därför viktigt

att de inte tvingas leva på socialbidrag för att klara sin försörjning.

Även inte lyckats etablera sig på arbetsmarknaden

personer som

Ungas ekonomi 165

måste kunna ges möjlighet att erhålla någon form av arbetslöshetser-

sättning.

Det kan kanske tyckas orättvist att medborgare, som direkt eller indirekt finansierat de nuvarande arbetslöshetsersättningama, också ska understödja inte motpresterat i den grad att de be-

personer som rättigas till ersättning. Å andra sidan tvingas de göra det redan i

nuläget då många arbetslösa hänvisas till socialbidrag. Problema-

unga tiken är inte lättlöst. Om man ska ge unga arbetslösa, som inte beta-

lat in tillräckligt mycket i arbetslöshetsersättningssystemen, möjlig-

het till understöd, måste sådan rättighet också innebära en skyldighet

att under ersättningstiden motprestera något. Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att lämna förslag i syfte att aktivera och kompetensutveckla

arbetslösa under 25 år vilka är berättigade till stöd enligt socialtjänstlagen. Vidare har regeringen lagt förslag om dels ett nytt system för

arbetslöshetsförsäkring, dels en komplettering av socialförsäkrings-

systemet.

Ungdomspolitiska kommittén har i sitt delbetänkande pekat på att

arbetsmarknadspolitiken traditionellt sett är uppifråninitierad med några få generella åtgärdsprogram. Som komplement till dessa borde

ges utrymme for fler nerifråninitierade åtgärder med flexibel anpassning till den arbetslöses ambition och förmåga. Kommittén

anser att dessa principer bör vara vägledande för de aktiviteter som ska hjälpa arbetslösa socialbidragstagare in på arbetsmarknaden.

Vanligen utgår kompensation vid deltagande i arbetsmarknads-

politiska åtgärder i form av utbildningsbidrag. Bidraget är liksom

ersättningarna vid arbetslöshet skattepliktigt.

Det alternativ finns till skattepliktig ersättning är ett skat-

som en tefritt bidrag. Denna typ av bidrag används vanligen inte inom ar-

betsmarknadspolitiken. De finns emellertid inom andra bidragssys-

tem. Huvudfrågan med ett sådant bidrag är om det bör vara behovsprövat eller inte. Genom att behovspröva alla ansöker bi-

som om drag är det lättare att finna de bäst behöver stöd och sedan inrik-

som ta bidraget på dessa. Å andra sidan krävs stor administrativ

en apparat samtidigt som det är både omständligt och besvärande för de sökande att behöva lämna mängd uppgifter.

en

Ungdomspolitiska kommittén menar att den kompensation

utgår till arbetslösa socialbidragstagare deltar i arbetssom som

marknadspolitiska åtgärder principiellt bör utformas på samma sätt

166 Ungas ekonomi

ersättningen till övriga deltagare. De bör inte längre betraktas

som

socialbidragstagare och ersättningen bör således medföra sam-

som

rättigheter och skyldigheter som andra arbetsmarknadsanpassade

ma

ersättningar. De bör därför erhålla en generell och skattepliktig er-

sättning. Deltagarna bör skyldiga att bidra till socialförsäkrings-

vara systemen samtidigt som de ges möjlighet att kvalificera sig i dessa. En kortare tid arbetslöshet får därmed inte långtgående

av samma konsekvenser för den enskilde.

Kommittén vidare att ersättningen bör utgöra en skälig in-

anser komst som inte ska behöva kompletteras med andra bidrag. Därmed

bör ersättningen inte ligga lägre än socialbidragsnormen, vilken kan

betraktas lägsta acceptabel inkomstnivå. Ett problem är

som en emellertid att ersättning i form av KAS och vid vissa typer av ar-

betsmarknadspolitiska åtgärder ligger under socialbidragsnormen.

Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen bör i det avseendet

därför beakta konsekvenserna för andra arbetsmarknadsrelaterade

ersättningar.

8.4.2 Studerandes ekonomi

En viktig fråga vad gäller de minskade disponibla in-

annan ungas

komster de senaste åren är det sjunkande arbetskraftsdeltagandet. I

takt med stigande ungdomsarbetslöshet och arbetsmarknadens tilltagande krav på välutbildad arbetskraft har antalet universitets- och högskolestuderande ökat explosionsartat under 90-talet. Studieme-

delssystemets utformning spelar därmed allt avgörande roll

en mer

för ungas försörjning.

Studierna är upplagda så att de vanligtvis omfattar två terminer om sammanlagt nio månader. De resterande tre sommarmånaderna är avsedda för feriearbete och/eller rekreation. Förutsättningarna för att få studiemedel är att man bedriver studier i tillräcklig omfattning under terminerna. Den sviktande arbetsmarknaden har medfört stora

begränsningar i möjligheten att erhålla sommarjobb. Det har därför

blivit allt vanligare att de studerande tvingas uppbära socialbidrag

för att klara sin försörjning.

Vid flera universitet och högskolor anordnas Sommarkurser av olika slag. Kommittén positivt på utveckling där studenterna

ser en kan läsa ordinarie kurser även på sommaren i form av en tredje termin. Ett alternativ som också diskuterats är att förlänga de existerande två terminerna. Universitets och högskolors resurser skulle

Ungas ekonomi l 167

därmed kunna användas effektivt. Genomströmningen borde mer kunna öka vilket innebär att arbetsmarknaden snabbare kan mötas med arbetskraft och de studerande kan snabbare få en

efterfrågad

inkomst. Då studiemedel även kan erhållas under denna period kan de studerande inte fått något sommarjobb klara sin försörjning som ändå. med förlängda terminer kan anföras att det be- Mot systemet ger för studerande att ta ett feriearbete under som-

gränsade möjligheter

En tredje termin med kurser kan återkomma ger större maren. som till att antingen studera även under sommaren eller

valmöjligheter

arbeta.

För med socialbidragstagande studenthushåll att möta problemet

det önskvärt sommarverksamheten vid universitet och hög-

vore om skolor kunde utökas. Det är emellertid oklart vilka finansiella konsådan skulle Ungdomspolitiska kommitsekvenser en expansion ge. därför konsekvenserna tredje termin, alternativt tén menar att av en terminer borde utredas. Därvid bör de ekonomiska effek-

förlängda

sådan utvidgning, såväl för studiemedelssystemet som

terna av en för universitet och högskolor, studeras. En för att underlätta de studerandes situation,

annan möjlighet

inte bara under sommarmånaderna, är att höja eller helt slopa det så

kallade fribeloppet. Som framgår håller studiemedelssystemets

ovan de studerandes arbetsinkomster. Samtidigt har fribe-

utformning nere

för att få de studerande att läsa ef-

loppet en preventiv uppgift mer

fektivt och inte sig för mycket arbete vid sidan Huvudarta på om. avskaffande fribeloppet är inte oväntat kostgumentet mot ett av

Studiestödsutredningen i sitt slutbetänkande

nadsaspekten. uppger

skulle kosta omkring 500 miljoner kronor årligen.

att ett slopande

kommittén instämmer med utredningen i att kost-

Ungdomspolitiska

fribeloppet är långt större än vinsten därnaden för ett slopande av

vidlag.

8.5¶Särskild skrivelse

har Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialsty- Regeringen uppdragit

i samverkan utarbeta förslag till åtgärder syftar till att relsen att som

öka arbetslösa förutsättningar att ta sig in den reguljäungdomars

168 Ungas ekonomi

ra arbetsmarknaden eller utbildningssystemetm. Förslaget skall utformas så att det den enskilde möjlighet till

ger kompetensutveckling

och åtgärderna ska utgå från de arbetslösas behov och förutegna sättningar. Kommunerna ska genom förslaget möjlighet att ges erbjuda de arbetslösa meningsfull sysselsättning i stället för socialen

bidrag. I uppdraget ingår att beräkna skälig ersättning till individen

och lämna förslag till konstruktion det stödet. I förslaget ska av nya också övervägas effekterna att i framtiden eventuellt göra stödet av åldersneutralt. Enligt direktiven ska utredningen inhämta synpunkter från bland annat Ungdomspolitiska kommittén. Kommittén har i en särskild skrivelse lämnat följande synpunkter

till Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen.

Ungdomspolitiska kommittén framhåller att stödet bör ålvara dersneutralt. Vidare kommittén att ska så-

menar ersättningen vara

dan att den inte behöver kompletteras med socialbidrag och ska utformas så att den inte befäster ett fortsatt bidragsberoende. Ersätt-

ningen ska den arbetslöse möjlighet att bli delaktig i ge befintliga trygghetssystem.

Kommittén att ersättningen ska knuten till motmenar vara en prestation från den arbetslöses sida. Motprestationen ska utformas tillsammans med den arbetslöse, med utgångspunkt i dennes intressen och önskemål, och ett led i handlings- och

vara en utvecklings-

plan som den arbetslöse upprättat tillsammans med tjänsteman på arbetsförmedlingen. Den arbetslöse skall ha möjlighet att avvisa

motprestationen om den inte ingår i angivna handlings- och

ovan

utvecklingsplan eller om motprestationen inte är tillräckligt god

av kvalitet. Verksamheten ska utformas så att den kan tjäna referens for som den arbetslöse.

Slutligen bör även de förslag Ungdomspolitiska kommittén läm-

nat i vårt delbetänkande, Arbete åt SOU:1997:40, beaktas i

unga det fortsatta arbetet.

7 Regeringsbeslut S97/651/IFO.

Ungas ekonomi 169

8.6¶Förslag

Ungdomsstyrelsen ska kontinuerligt följa ungas ekonomiska

upp situation och därvid särskilt beakta skillnaden mellan kvinnor och

män.

De ekonomiska konsekvenserna tre terminer och förlängda tenni-

av

vid högskolor och universitet bör utredas. ner

Unga och den bostaden l7l SOUzl997z7 l egna

9 och den bostaden

Unga egna

hemifrån är ett viktigt steg för att kunna leva ett självstän-

Att flytta

bostaden är symbol för självständigheten från

digt liv. Den egna en Ekonomiska möjligheter att klara ett eget boende och föräldrarna. utbudet bostäder är det ytterst avgör när flyttar hemav som man ifrån. Men det är inte enbart tillgången mätt i antal bostäder utan

också hur bostadsbeståndet i olika regioner är sammansatt som spekonkurrerar med andra tillgängliga bostälar in. Unga grupper om kan små bostäder i innerstäder efterfrågas såväl

der. Exempelvis av

med att betala höga insatser eller hyror

unga begränsade möjligheter

äldre med goda ekonomiska möjligheter. som skall vi först försöka beskriva vad vet hur I det här kapitlet om Därefter vi den del handlar hur unga unga bor. presenterar som om kommittén genomfört i samarbete med vill bo ur den enkät som och segregerat boende liksom SCB. Vi kommenterar bosparande Boverkets angående ungdomsbostäder. Därefter

regeringsuppdrag

vi kommitténs överväganden och förslag.

presenterar

9.1¶Vad vet vi om boende

ungas

svårt heltäckande, rättvisande och aktuell bild av Det är att ge en måste hämtas från flera, sinsemellan oliungas boende. Uppgifterna statistikformer och är förhållandevis gamla när statis-

ka uppgifterna

Studentboende och boende i andra hand finns till tiken presenteras. med i den statistik vi utgår ifrån här. Kommittén har

exempel inte

dock med benäget bistånd från Institutet för Bostadsforskning gjort resultat från den statistik finns tillgäng-

en sammanställning av som

utifrån frågeställningar och boende. Det ger en

lig några om unga

viss läget även det inte täcker in hela bilden.

uppfattning om om

9.1.1 När flyttar hemifrån unga

Att flytta hemifrån är del självständighetsprocessen. Uppbrot-

en av inte alltid ske när själv önskar det utan är bland annat tet kan man beroende till försörjning och till att få en egen

av möjligheterna egen

har föräldrarnas ekonomi och boendeförhållanden bostad. Vidare

172 Unga och den bostaden

egna

betydelse för när uppbrottet sker liksom möjligheterna få utbild-

att ning på orten.

Längre utbildning på hemorten kan alltså fördröja flytten från

hemmet medan däremot utbildning utanför hemorten kan

påskynda

utflyttningen. Utbudet av bostäder och boendekostnadema kan också påverka när man kan flytta hemifrån. Det handlar vilka lägen-

om hetstyper som finns att tillgå liksom vilka upplåtelsefonner

som erbjuds på orten. Föräldrar med goda bostadsutrymmen gör det också möjligt för unga att bo kvar längre i föräldrahemmet.

Sett över en längre tidsperiod har flytten hemifrån

förskjutits

nedåt i åldrarna. Den genomsnittliga åldern då från för-

man flyttar

äldrarna har blivit lägre.

Källa: Folk- och bostadsräkningarna, SCB.

Kvinnor har så länge vi kunnat få statistiska uppgifter flyttat hemifrån omkring 1,5 år före männen. En nedåt i åldrarna

förskjutning

har skett parallellt för båda könen, från 23 till 20,5 år för och män från 21,5 till knappt 19 år för kvinnor. Såväl kvinnor

män som flyttar

hemifrån omkring 2,5 år tidigare än de första årtiondena detta av sekel. Denna förskjutning nedåt skedde emellertid till största delen mellan dem föddes på 1910-talet och de födda 1930som som är på talet. Därefter är förskjutningen nedåt den åldern

av genomsnittliga

då lämnar föräldrahemmet tämligen för både man måttlig män och kvinnor. Siffror från undersökningarna levnadsförhållanden ULF av pekar i riktning, också på delvis nivå och inte samma om en annan med

lika tydlig riktning i förändringen, sett över hela Det finns

perioden.

data från ULF-undersökningar sträcker sig fram till

som 1994. De

visar att det faktiskt skett

en minskning av 20-24-åringarnas flytt-

Unga och den bostaden 173

egna

från hemmet. För männen tycks denna förändring ha skett så

ning

1994, medan kvinnorna uppvisade minskning redan i sent som en 1992-93 års undersökning. Sålunda bodde 41 procent männen i

av åldern 20-24 år kvar hemma år 1990, jämfört med 45 procent år 1994. Motsvarande siffror för kvinnorna 17 procent och 21 pro-

var

Ett ökat kvarboende i hemmet stöds också av en undersökning cent.

totalbefolkningen gjorts 1990 och 1994. Enligt av registret över som

denna undersökning hade kvarboendet ökat i hela åldersgruppen 16- 29 år.

Tabell 2 visar kvarboende i olika åldersgrupper och hur detta förändrats från 1975 till 1990. Dessutom framgår skillnader mellan kö-

nen.

Tabell 2

bor kvar i föräldrahemmet 1975-1990 Unga som procent, Källa: Folk- och Bostadsräkningama. Bearbetning: Lars Olof Pettersson.

1975 1980 1985 1990 Båda könen

20-24

år 10 8 8 6 25-29 Kvinnor

âr 93 96 97 97 16-17

Män

år 97 98 99 97 16-17

år 87 85 86 85 18-19

år 50 46 45 38 20-24 25-29 år 15 13 12 9

skillnaderna när det gäller andelen bor kvar hos

De regionala som

Det är i kvarboendet är vanliföräldrarna är stora. glesbygden som

det vanligare bland storstadsungdomar att bo kvar hos

gast. Men är

det i övriga tätorter. Detta avspeglar sannolikt såväl föräldrarna än är bostads-, arbetsmarknads- och utbildningssituationen i de olika

som ortstyperna.

174 Unga och den bostaden egna

9.1.2 Hur bor

unga

Bostads- och hyresundersökningama hur de ger en uppfattning om

unga är bosatta. Det måste dock återigen påpekas att

undersökningen

endast täcker förstahandsboende. Inte heller Studentboende med i är denna statistik. Tommy Berger vid Institutet för

Bostadsforskning

har sammanfattat undersökningarna avseende åren mellan 1982 och 1993. Under den perioden har andelen ensamstående ökat till sett hela den undersökta ungdomsgruppen. Variationema tiden ovan över har emellertid varit betydande.

Tabell 3 Fördelning på hushållstyper efter ålder på bostadsförestândaren, 1993 Källa: Bostads- och hyresundersökningen, SCB bearbetning Tommy Berger, IBF. 18-20 år 21-24 år 25-29 år 30 år och över Ensamstående 69 65 48 42 utan barn Ensamstående 13 4 6 6 med barn Samboende utan 7 20 20 32 barn Samboende med ll l 1 26 20 bam

Hushållen fördelas efter bostadsföreståndarens ålder vilket innebär att det kan finnas också i över 30 år. Det

unga åldersgruppen är

framförallt i hushåll över 30 år det blivit allt med

som vanligare en-

samstående, men även i åldern 21-24 år har det skett markant en ökning av andelen ensamstående.

Hyresrätten är den dominerande upplåtelseformen för bo-

ungas ende i alla ungdomshushåll. Det har inte skett någon dramatisk förändring under år. Boende i äganderätt har minskat i ålsenare något dersgruppen 2l-24 år sedan mitten 1980-talet, från 20 till 16 av procent, och en viss minskning 21-24-åringamas boende i bostadsrätt av kan märkas, från 18 till 15 procent sedan 1989. Detta gäller 18även ZO-âringarnas boende men där är så liten att det är svårt att gruppen

uttala sig det verkligen är förändring.

om en

SOU 1997:7l Unga och den egna bostaden 175

Tabell 4 Fördelning på upplåtelseformer och ålder bostadsföreståndaren 1993 procent. Källa bostads- och hyresundersökningen, SCB.

Bearbetning: Tommy Berger, IBF.

Tabellen visar entydigt att det blir allt vanligare att i någon form äga sin bostad äldre är, medan hyresrätten är allt ovanligare

man

äldre hushållet är.

Tommy Berger, Institutet för Bostadsforskning, har även kartlagt

hur stora lägenheter i hushåll utan barn, fördelade på ensamstå-

unga ende och sammanboende har.

Tabell 5 Ensamstående

Samboende Antal 18-20 år 21-24 år 25-29 år 30 år och

rum

över

Källa: Bostads- och hyresundersökningen 1993; SCB.

För ensamstående gick trenden fram till slutet av 1980-talet

unga mot ett minskat antal boende i ett och kök. Sedan 1989 har

rum an-

176 Unga och den egna bostaden

delen bor i små lägenheter däremot ökat, från 39 till 43 procent som för 21-24 åringarna och från 34 till 39 procent för 25-29-åringarna. Motsvarande tendens finns inte beträffande äldre ensamstående. Fortfarande är två rum och kök den vanligaste lägenhetsstorleken för ensamstående i alla ålderskategorier, utom för tonårshushållen. Bland de samboende är inte tendensen lika entydig och framför allt verkar det samboende i mindre lägenheter blivit vanligasom om först de allra senaste åren. Sålunda har andelen bor i högst re som två rum och kök bland 2l-24-åringarna ökat från 51 till 69 procent mellan 1991 och 1993 och bland 25-29-åringarna från 42 till 51 procent. Motsvarande tendens finns inte i de äldre hushållen. Det finns således tendenser till att de i något större utunga sträckning bor kvar hemma hos föräldrarna och att de när de flyttat hemifrån välj mindre bostad än för några år sedan. er en

9.1.3 Vad kostar det att bo Boendeutgifterna har ökat snabbt under 1990-talet. Under hela 1980talet motsvarade boendeutgifterna omkring 25 procent den disav

ponibla inkomsten, under 1990-talet har de stigit till knappt

30 procent den disponibla inkomsten. Mellan 1989 och 1995 steg boav stadsdelen av konsumentprisindex KPI med 62 procent, medan priset på övriga varor och tjänster steg med 27 procent. Relativpriset på boendet har således ökat totalt sett och eftersom boendeförhållandena är av mycket långsiktig karaktär har hushållen i allt väsentligt anpassat sig till de nya kostnaderna genom att låta boendekostnadema ta en allt större andel inkomsten. av Unga bor framför allt i lägenheter om 1 eller 2 och kök och rum det kan därför intresse att studera hyresutvecklingen för desvara av

sa lägenhetstyper i jämförelse med andra.

Hyran i januari 1989-1996, för delat på olika lägenhetstyper. Källa: B0stads- och hyresundersökningarna. 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1246 1372 1501 1966 2128 2278 2360 2470 1795 1972 2147 2807 3026 3209 3308 3420 2265 2482 2697 3530 3811 3991 4111 4250 4 2816 3083 3357 4395 4757 4968 5103 5280 5 o. 3541 3890 4257 5558 6001 6125 6332 6510 större Tabell 6 Bearbetning: Lars-Olof Pettersson

Unga och den egna bostaden 177

Av tabellen framgår att det är de minsta lägenheterna som ökat mest under perioden 1989-1996. Medan hyran stigit med 98,2 procent för

lägenhet ett och kök motsvarande ökning för de en om rum var största lägenheterna 83,8 procent. Det är alltså de lägenheter som

främst efterfrågar haft de största hyresökningarna under

unga som

perioden.

Vidare har den typ lägenheter främst efterfrågas av unga,

av som relativt små lägenheter, minskat sin andel det totala lägenhetsbe-

av ståndet. År 1960 närmare 58 procent lägenheterna två

var av rum och kök eller mindre. Motsvarande tal vid 1990 års Folk- och Bostadsräkning 31,5 procent. Samtidigt har antalet ensamstående

var ökat dramatiskt, inte bara bland Det betyder att konkurrensen

unga.

begränsad andel lägenheter har blivit betydligt hårdare. om en

Ser vi till den faktiska boendekostnaden för unga har den ökat

samtidigt inkomstutvecklingen har varit ogynnsam for unga un-

som der 1980- och l990-talen. Konsekvensen har blivit ökade utgiftsandelar för ett växande antal ungdomshushâll.

178 Unga och den egna bostaden SDU 1997:71

Tabell 7 Andelen ensamstående hushåll utan barn med en utgiftsandel for bostaden minst 40 % av den disponibla inkomsten. Källa: Bostads- och hyresundersökningama, SCB Bearbetning: Tommy Berger, IBF.

äldre

Tabell 8 Andelen samboende hushåll utan barn med en utgiftsandel for bostaden på minst 40 % av den disponibla inkomsten. Källa: Bostads- och hyresundersökningen, SCB. Bearbetning :Tommy Berger, lBF.

Ålder 1982 1985 1987 1989 1991 1993

äldre

Det är uppenbart att de ensamstående utan barn fått vidkännas

en

kraftig Ökning bostadsutgiften andel den disponibla in-

av som av komsten. Det är sannolikt både de ökade boendeutgifterna och de minskade inkomsterna har betydelse. Det är särskilt mellan

som 1991 och 1993 det skett en ökning av den andel vars bostads-

som utgift tar minst 40 procent av den disponibla inkomsten.

Motsvarande tendens finns även bland hushåll med samboende utan barn, där är trenden inte lika tydlig.

men

Även i de äldre har det skett viss ökning hushål-

grupperna en av len betalar minst 40 procent sin inkomst för bostaden.

som av Boendet tar således en växande del av de ungas disponibla inkomster.

79Den definition den disponibla inkomsten i Bostads- och hyresundersök-

av som använts ningen BHU skiljer sig från viss annan inkomststatistik. I BHU behandlas bostadsbidrag, skatteeffekter på grund av bostadsinnehavsamt räntebidrag som bostadsstöd och dras därför bort från bostadsutgiften. Därmed räknas de inte heller med i den disponibla inkomsten.

Unga och den egna bostaden 179

9.2¶Hur viII bo unga

Av den enkät Ungdomspolitiska kommittén genomfört tillsammans med SCB framgår att bostadsproblemet inte upplevs som särskilt stort bland Många sig också kunna påverka sina möjligunga. anser heter att få bostad. Av de som menar att det är ett mycket en egen stort problem för att hitta bostad är de ännu inte unga en egen som

flyttat hemifrån i majoritet.

Arbetslöshet bland 72 procent unga För att klara den ekonomin 32 procent unga egna För att känna makt och inflytande 19 procent unga

Fritidssysselsättning 13 procent

Kunskap för dagens arbetsmarknad 14 procent Att hitta bostad 1 1 procent en egen

Tabell 9 Andel de att följande områden är ett mycket stort av unga som menar problem för de unga.

9.2.1 Särskilda åtgärder för unga

I enkäten ställdes fråga huruvida det behövs särskilda politiska en åtgärder för vad gäller arbetsmarknad, bostäder samt makt och unga

inflytande. Överlag positivt inställd till säråtgärder på dessa

är man områden. Allra mest positiv är till riktade åtgärder på arbetsman marknadsområdet, där instämmer 85 procent de svarande. På andav plats kommer särskilda insatser för ungas boende, 80 procent av ra de svarande där positivt inställda. Något lägre rankades behovet var

åtgärder vad gäller makt och inflytande.

av

180 Unga och den egna bostaden

Makt och

,

inflytande

å Instämmer delvis-instämmer

helt och hållet

Bostads-

fTåQOT DHåller absolut inte med-

håller inte med

Arbets-

marknad

0 20 40 60 80 100

Diagram l Samhället ska ha speciella åtgärder för de unga vad betráfar: arbetsmarknad, makt och inflytande och bostadsfrágor.

9.2.2 Alternativt boende för unga I syfte att ta fram billigare boendealtemativ for unga diskuteras ofta olika former av alternativt boende. För att dessa alternativ ska vara intressanta är det emellertid viktigt att veta vilka boendeforrner de unga nu eller i en framtid är intresserade av. Tillsammans ger svaren från de olika alternativen en bild av vilken sorts boende de som är mellan 15 och 25 år kan tänka sig.

Unga och den egna bostaden 181

70 60

äJa 50 40 Kanske

i 30 mnNej 20 10

Ungdoms- Dela lägenhet Korridor inneboende

lägenhet

Diagram 2Skulle du nu eller i enframtid vilja bo: i en ungdomslägenhet där bådepriset och standarden är lägre än i vanliga lägenheter; i delad lägenhet med andra; i en korridor där alla har var sitt rum men delar kök; som inneboende

Sammantaget visar resultaten vad gäller nuvarande eller framtida boende att det finns ett visst intresse för alternativa boendeformer för unga. Framförallt är man positiv till att bo i en ungdomslägen-

het med lägre hyra och lägre standard än andra lägenheter. Ungefär

tredje svarade att de skulle vilja bo i sådan lägenhet. Minst var en populärt alternativet att bo inneboende hos någon, endast var

var elfte var intresserade av detta.

Det finns en större öppenhet hos de som är under 20 år för kollektiva boendeformer. För dessa kan alternativa boendefonner

vara ett steg på vägen till traditionellt boende.

9.2.3 Att flytta hemifrån

Att flytta hemifrån är för många ett viktigt steg mot ett självständigt

liv. Som framgår av föregående avsnitt har det skett en förskjutning de senaste åren och unga flyttar hemifrån något senare. Vi har i undersökningen velat få på vad är orsaken till detta.

svar unga menar Är det något de vill eller är det strukturella orsaker

som själva som

hög ungdomsarbetslöshet och höga hyror som de ser ligger bakom

denna utveckling

182 Unga och den egna bostaden

För att få svar på detta har vi bett respondenterna att välja mellan

olika förklaringsalternativ till varför det dröjer innan de flyttar

unga hemifrån.

Vill bo kvar

I Ingen åsikt

Det dröjer innan

ekonomi

i åNej det

stämmer

Priserna för g isntgåmme

IlllllllllllllllllllHlllllllllllllllll m r

hoga"

kanske

.

Jaj det

Inte där unga

stammer

vmbo

Inga lediga

lägenheter

O 20 40 60 80

Diagram 3Det dröjer allt längre innan ungaflyttar hemifrån. Här är några vanliga

förklaringar. Tycker du att påståendena stämmersomförklaring till att unga bor kvar

hemma

Det svarsalternativ som vinner högst förtroende är att det dröjer innan unga kommer in på arbetsmarknaden och att man därmed inte får ekonomi och kan flytta hemifrån. Hela 80 procent

en egen menar att det påståendet stämmer. I linje med detta också många att

menar

påståendet att hyrorna är för höga stämmer.

Det påstående som de unga i lägst utsträckning tycker stämmer,

är att de unga vill bo kvar hemma. Av alla svarande menar endast 7 procent att det stämmer. Här vi emellertid stora åldersskillnader.

ser Bland de yngsta menar var åttonde att påståendet stämmer. I de två grupperna med svarande över 20 år svarade endast var trettiotredje att påståendet stämmer. Generellt sett verkar dock alternativet att bo kvar hemma hos familjen inte vara ett förstahandsval utan beroende av andra faktorer.

Vissa skillnader syns också när vi jämför svaren utifrån boendeort. De bor i större städer till 200 000 innevånare och i

unga som upp

Stockholm, Göteborg och Malmö upplever fler problem jämfört med

SOU 1997:7 l Unga och den egna bostaden 183

de bor på landsbygd och på orter med till 25 000 innevånasom upp

Den upplever i lägre grad än de förra att proble-

re. senare gruppen med att flytta hemifrån är förknippade med bostadsbrist. I den men är de stora problemen att få ett eget arbete och en egen ekogruppen nomi samt att hyrorna är för höga. Dessa problem upplevs viksom tiga förklaringar även för de bor i storstäderna men därtill som kommer bostadsbrist. De bor i storstäderna svarar två gånger så som ofta de på landsbygden och i mindre orter att det stämmer att som det finns lägenheter att hyra inte där vill bo. Samma men unga mönster vi även vad gäller svarsaltemativet att det nästan inte ser

finns några lägenheter att hyra.

9.2.4 Information bostadsmarknaden om Ett förslag i syfte att underlätta för nytillträdande på bostadsmarknaden kommit fram ett flertal gånger under de senare åren är att som förbättra informationen bostadsmarknadenso. Efter nedläggningom

bostadsförmedlingarna på många orter måste individen själv

en av leta rätt sin bostad. För detta krävs kunskap bostadsmarkna-

på om

den och dess aktörer. I enkäten har vi därför frågat om man tycker att det bra att få information bostadsmarknaden och hur man vore om söker bostad. Tanken att få information hur bostadsmarknaden ser ut och om hur gör när söker bostad bemöts positivt av majoriteten av man man de svarande. 64 procent att det bra och 30 procent att de menar vore inte behöver det. Det finns tre vilka i högre grad tycker att tanken om bogrupper stadsinforrnation är bra. För det första är de intresserade yngre mer än de äldre. Av de under 20 år är 77 procent positiva till idén jämfört med 50 procent de över 20 år. Störst skillnader finner vi mellan av de är 18-20 år där endast sjätte att de inte är intressesom var svarar rade och de mellan 23-25 år där nästan vararman svarar nej. För det andra vi att de bor hemma hos sina föräldrar är ser som intresserade information de hemifrån. Åtta mer av än som flyttat av tio de hemmaboende att det skulle vara bra jämfört med av svarar fem tio de redan flyttat hemifrån. av av som

80Setill exempel Tillvarons trösklar SOU 1994:77 och Bostadspolitik 2000 SOU 1996:156.

184 Unga och den egna bostaden

Slutligen ser vi även skillnader mellan de är födda i Sverige och som de som har invandrat. 80 procent invandrarungdomama tycker att av det bra att få information jämfört med 63 procent bland de vore mer som fötts i Sverige. Troligtvis beror dessa skillnader på att är man ny både på orten och i landet.

9.2.5¶Hyresgästernas Riksförbunds och HSB:s undersökning

Hyresgästemas riksförbund och HSB genomförde undersökning

en våren 1995 bland i åldern 16 till 27 år. Undersökningen unga genomfördes bland 3 675 huvudsakligen telefon. unga, per

Enligt undersökningen var det bara fjärde inte avsåg att

var som ändra sitt boende under de närmaste fem åren. Omkring 37 procent skulle skaffa sig lägenhet och 27 procent skulle byta en egen lägenhet. De har alltså för avsikt att rörliga på bostadsmarknaunga vara den i avsevärd utsträckning. Översatt i antal betyder

bostadsbyten

det minst 800 000 byten på fem år, det vill säga 160 000 år i per genomsnitt.

Enligt undersökningen är efterfrågan på de riktigt små lägenhe-

terna mycket begränsad. I första hand önskar sig två och man rum kök eller ännu större lägenhet. Endast omkring 15 procent de av unga önskar sig ett och kök eller mindre lägenhet, även 30 rum om

procent av 16-19-åringarna kan tänka sig så små lägenheter. Om-

kring 28 procent önskar sig två och kök, 17 procent tre och rum rum kök och drygt 30 procent minst fyra och kök. Det är kvinnorna rum som i större utsträckning än männen vill ha stora lägenheter, 52 procent av kvinnorna mot 42 procent männen vill ha lägenheter av som är tre rum och kök eller större. Det kan indikera att kvinnorna prioriterar boendet högre än märmen också att kvinnorna hunnit

men läng-

i att bilda familj än vad männen har gjort i dessa åldrar. re

Men det viktigaste kriteriet för bostaden är, enligt undersökning-

en, att den har låg och rimlig kostnad. Det framgår också en att unga är beredda att göra insatser, till exempel i form fastighetsegna av skötsel för att sänka hyran. Av samtliga unga är det ungefär lika många vill ha lägensom en het med hyresrätt 45 procent vill äga sin bostad i form villa som av 45 procent. Bostadsrätt är däremot ett relativt ovanligt förstahandsaltemativ 10 procent. Men åldersskillnaderna är betydande: 70 procent av l6-19-åringama vill ha bostad med hyresrätt, medan en motsvarande gäller för drygt 20 procent 24-27-åringarna. Omvänt av

Unga och den egna bostaden 185

gäller att drygt 20 procent 16-19-åringama vill ha ett boende med av

äganderätt jämfört med nästan 70 procent av 24-27-åringama.

Två tre önskar sig lägenhet inom två år, medan drygt var av en tredje att det ändrade boendet kommer senare än inom två år. anger Nästan hälften av de unga räknar med att ändra sitt boende inom ett år. Unga är således inte oväsentlig konsument på bostadsmarknaen den.

9.3¶Ungdomsbosparande

Enligt våra direktiv skall vi se över lagen om ungdomsbosparande och analysera möjligheterna till och kostnaderna för att skapa särskilda stimulanser som ökar ungdomars bosparande. Sedan 1988 finns ett speciellt ungdomsbosparande. Unga mellan 16 och 25 år kan börja i vissa banker eller sparkassor och fortspara sätta med detta tills dess de är 28 år. Riksgäldskontoret fastställer en minimiränta. När sparat i minst tre år och minst 5000 kr sammanlagt är man berättigad till årlig bonusränta på tre procent. Den som spaman en har rätt att låna till tre gånger det sparade beloppet efter sedrar upp

vanlig kreditprövning. Det finns inga krav på att sparandet ska an-

vändas till att köpa bostad. Under 1996 drygt 45 000 knutna till sparandet. Dessa är var unga

berättigade till 18 miljoner i premier när sparandet avslutas. Ansla-

get för utbetalning premier för 1997 är budgeterat till tre miljoner

av

kronor. Sparandet uppgick i september 1996 till cirka 246 miljoner

kronor.

9.3.1 Bosparandet på marknaden

För närvarande finns fyra olika bosparforrner på marknaden. Sparbanken driver ett bosparande tillsammans med Riksbyggen kallat

RiksBoSpar. Efter 12 månaders regelbundet sparande med högst

2000 kronor varje månad och där den sparade täcker 10 summan

procent den totala bostadsinvesteringen har möjlighet att lå-

av man

resten efter sedvanlig kreditprövning. Systemet omfattar omkring

na 150 000 och cirka 1,5 miljarder kronor. sparare

186 Unga och den egna bostaden

Riksbyggen har sparkassa, organiserad ekonomisk före-

en som en

ning. Sparformen ger tillgång till Riksbyggens produktion bostä-

av

der. Om bospararen väljer bostad hos Riksbyggen får köparen

en en extra bonusränta med 5 procent om vederbörande är högst 28 år. Ut-

redningen om ett nytt statligt premierat bosparsystem SOU

1994:121 uppskattade antalet bosparkonton 1994 till 47 000 med 132 miljoner kronor i total behållning. HSB har ett system med bosparande, som sker på konto med

marknadsmässig ränta. Systemet är huvudsakligen inriktat på att

fördela köplatser beroende på kötid för lägenheter HSB:s produk-

ur tion. Köplats kräver nysparande om minst 600 kronor/år. För medlem över 21 år krävs 2 400 kronor/år. Antalet bosparare uppskattas 1996 till 260 000 med ett totalt sparande på 2 miljarder kronor. SBC BO erbjuder, tillsammans med Handelsbanken, bosparande i aktiefond för sina medlemmar. Ett poängsystem fördelar köplatser vid köp av bostadsrätt. Sparpoäng ges för maximalt 12 000 kronors sparande per år där 100 kronor ger sparpoäng. Under 1994 sparade cirka 18 000 i systemet och den totala fondförmögenheten personer

uppgick till cirka 410 miljoner.

Förutom dessa särskilda bosparfonner förekommer sannolikt spa-

rande som ett inslag i boendeplaneringen inom det vanliga bankspa-

randet, allemanssparandet, sparandet i aktier och aktiefonder med

mera.

Bosparutredningen ansåg att målsättningen för statliga stödåtgär-

der för bosparande borde vara att underlätta lånefinansieringen

av främst topplånet för hushåll sparat till erforderlig kontantinsats. som

1994 års Bosparutredningen behandlade även tre tidigare bosparför-

slag som lämnats åren 1992-1994 av Bofrämjandet, Boverket re-

spektive Utredningen statens stöd för bostadsfinansieringen. Ut-

om

redningen avvisade samtliga förslag. Bosparutredningens förslag har

inte lett till några beslut.

Bostadspolitiska utredningen redovisar också ett förslag från

SABO där syftet är att stärka det egna kapitalet i de kommunalägda fastigheterna. SABO:s tanke är att introducera Allboendefonder med likartad form som allemansfonder. De fonderna skulle innya

vestera i preferensaktier utgivna de kommunala bostadsföretagen.

av

En preferensaktie skall ge förtur vid företagets utdelning

av eventuell vinst. Den som bosparar och faktiskt använder de insatta medlen till att köpa bostad föreslås få extra skattesubvention. en en

Unga och den egna bostaden 187

SABO:s förslag utgår ifrån tidigare regler för allemansfonder. Sedan riksdagen beslutat avveckla den extra skattefönnånen för allemans-

sparandet har förslaget möjligen inte samma aktualitet. Sparforrnen

boendeneutral. Detta kan dock diskuteras. För den som avses vara bor i hyresrätt och inte har för avsikt att ändra boendeforrn förefaller

det mindre meningsfullt att utnyttja sparfonnen.

Den bostadspolitiska utredningen SOU 1996:156 lät spamtreda-

Göran Wikner göra genomgång svensk och amerikansk ren en av litteratur samt tidigare sparutredningar undersökt skattesubven-

som tioner. Slutsatsen i rapporten är att det saknas empiriska belägg för att skattesubventionerat sparande annat än marginellt tas från minskad konsumtion. I stället sker en omfördelning mellan sparkapital och det sparande ändå hade skett

som

Bostadspolitiska utredningen menar att det nuvarande ungdoms-

bosparandet har begränsad betydelse för unga familjers bostadsköp.

Utredningen föreslår att reglerna ändras så att sparandet med statlig

subvention enbart kan användas för köp av bostad.

Utredningen diskuterar också frågan om kreditgaranti för köp av bostad avstår från ett sådant förslag då bland annat anser

men man att det finns risk för prisdrivande effekt på andrahandsmarknaden.

en

9.4¶Segregerat boende

Boendesegregation är ett komplext samhällsproblem med djupa röt-

ter i ekonomiska och sociala förhållanden. Förhållanden på bostadsmarknaden kan bara förklara en del av de segregationsmönster

som uppstått.

allvarligaste konsekvens är att människor med

Segregationens

minst fördelaktiga ekonomiska, sociala och politiska förutsättningar tenderar att samlas i de minst attraktiva bostadsområdena. Utsatta

i samhället hänvisas till utsatta bostadsområden. Dessa bogrupper stadsområden erbjuder ofta goda bostäder, men storskalighet, ano-

nymitet, otrygghet, förslitning, dålig miljöanpassning, bristande

service och kommunikationer med bidrar till att ytterligare för-

mera sämra invånarnas levnadsvillkor och livschanser.

s Framställningen bygger i huvudsak påBostadspolitik 2000, SOU 1996:156. Där finns

också utförliga källhänvisningar.

188 Unga och den egna bostaden

Begreppet bostadssegregation brukar användas för att beskriva

en situation där olika hushållskategorier och sociala grupper fördelar sig ojämnt över bostadsbeståndet inom ett givet geografiskt område.

Bostadspolitiska utredningen talar tre typer segregation:

om av

Demografisk segregation är rumslig åtskillnad mellan indivi-

der av olika kön och ålder. Hit brukar räknas en skev fördel-

ning av olika hushållstyper till exempel genom att bamfamil-

jer och ensamstående äldre koncentreras till olika områden.

Demografisk segregation kan uppstå genom koncentration av

vissa typer kategoriboende, till exempel äldreboende och

av

studentbostäder, till vissa områden

Etnisk segregation innebär en rumslig åtskillnad mellan in-

divider tillhöra olika kulturer, folkgrupper och religio-

som

ner.

0 Socio-ekonomisk segregation innebär åtskillnad mellan indi-

vider tillhör olika social-, inkomst-, eller yrkesgrupper.

som

Under senare tid har polariseringen ökat mellan de mest attraktiva bostadsområdena med resursstarka invånare och de minst attraktiva där invånarna Den socio-ekonomiska segregationen

är resurssvaga. sammanfaller också i ökad utsträckning med etnisk segregation.

Ett hushålls möjligheter att förverkliga sina bostadsönskemål

avgörs dess tillgång till ekonomiska och sociala resurser. Till de

av ekonomiska hör främst inkomsten, men även förmögen-

resurserna heten spelar stor roll för möjligheten att klara nödvändig insats av eget kapital vid ett bostadsköp. Hushåll med möjligheter till lån eller bidrag från föräldrar eller äldre släktingar inför köp av egen bostad har ett betydande försteg framför hushåll är hänvisade till

som egna inkomster och besparingar. Skillnader i konsumtionsmönster kan också innebära att olika sociala grupper är beredda att använda en större eller mindre del sina ekonomiska resurser till boende. Till-

av gången till infonnation om den lokala bostadsmarknaden, sociala kontaktnät och skillnader i social status kan avgörande för att

vara konkurrera attraktiva bostäder.

om

Inkomstskillnader kan troligen förklara en del av den etniska segregationen. Dessutom har invandrarhushållen i mindre utsträckning

möjlighet att dra nytta av inkomstöverföringar mellan generationer-

na. Många invandrare har också mycket begränsade kunskaper om

bostadsmarknaden på den ort de blir anvisade bostad. Genom att

Unga och den egna bostaden 189

bostadsförmedlingen anvisat bostad i områden med många tomma

lägenheter har de invandrat, liksom många andra nyinflyttade,

som fått börja sin boendekarriär i de minst attraktiva bostadsområdena. Bostäder i dessa områden är dessutom svåra att använda by-

som

tesobjekt

9.4.1 Investeringsbidrag för studentbostäder Regeringen gör en stor satsning för att stimulera till fortsatt utbildning. Antalet högskoleplatser kommer successivt att byggas ut. Bristen på bostäder är stor på vissa universitetsorter. Det fanns läs-

året 1995/96 285 000 registrerade studenter. Enligt uppgift från

ca SACO finns i dag cirka 42 000 studentbostäder. Under 1996 infördes ett tillfälligt investeringsbidrag för att stimulera tillkomsten

av nya studentbostäder på vissa Studieorter. Ett engångsbidrag på högst 25 000 kronor per lägenhet kan lämnas till den som genom nybyggnad eller ombyggnad tillför studentbostäder. Regeringen

nya menar att anslaget på så sätt kommer att räcka till cirka 15 000 studentlägenheter vilket skulle innebära en fördubbling byggandet år.

av per Byggnationerna ska påbörjade under tiden 1 oktober 1996-31

vara december 1999 och färdigställda inom 1,5 år från det de påbörjats. Trots denna satsning kommer det att fattas studentbostäder.

9.5¶Boverkets uppdrag om ungdomsbostäder

Regeringen har givit Boverket i uppdrag att samla, utvärdera och aktivt sprida erfarenheter och idéer kring billiga och bra

nya ungdomsbostäder. Boverket har lämnat delrapport i fonn skrift

en av en Bostad sökes I skriften redovisas drygt 20 projekt kommuner

som

och fastighetsägare genomfört eller planerar att genomföra för att

skapa fler bostäder för unga. Syftet med skriften är att visa på möjligheter och inspirera till initiativ för att underlätta ungas etablering på bostadsmarknaden och skapa ett kvalitativt bra och billigt boende för unga.

Boverket menar att ungas möjligheter att komma in på bostadsmarknaden varierar mellan olika kommuner, men också inom re-

Högskoleverket, 1996.

190 Unga och den egna bostaden

spektive kommun. Eftersom unga har olika ekonomiska förutsättningar och olika behov måste åtgärderna utgå från situationen på den lokala bostadsmarknaden och de ungas förutsättningar och önskemål.

Boverket vidare att Viktig förutsättning för att nå resul-

menar en tat är att kommunen och de lokala aktörerna på bostadsmarknaden samverkar. Kommunerna kan i detta avseende ha en nyckelroll för att åstadkomma sådan samverkan.

De allra flesta projekt beskrivs i Boverkets skrift har initie-

som

rats och genomförts av fastighetsägare. Intresset från fastighetsägar-

sida motiveras bland annat att det är viktigt att knyta nas av unga som är på väg in på bostadsmarknaden närmare till sig. Det ökar

förutsättningarna för varaktig relation.

en

Av beskrivningarna av projekten framgår att det för de unga

handlat än bara själva bostadsanskaffningen. Mervärden har

om mer bland annat tillkommit att själva fått stor frihet och i

genom se en vissa fall ekonomiska förutsättningar att själva forma sitt boende. Ett aktivt inflytande har också medfört att skapat lo-

man gemensamma kaler för aktiviteter. I vissa projekt har också förekommit självbyggeri och älvförvaltning vilket lett till lägre boendekostnader.

Av projekten att döma tycks det inte finnas hindrande regler när det gäller att bostäder för unga. De nu gällande byggreglerna

anpassa

också möjlighet att utforma mindre bostadsytor och därmed få ger lägre boendekostnader när det gäller särskilda boendeformer för

studerande och ungdomar°°83.

Nästa skede i Boverkets projekt är att genomföra en idétävling där kommuner och fastighetsägare tillsammans med unga ges möjlighet att delta. Avsikten är att få fram ytterligare idéer för att underlätta för att komma in på bostadsmarknaden samt att skapa ett

unga kvalitativt bra och billigt boende för unga. Regeringsuppdraget skall

slutrapporteras i februari 1998.

83Boverkets byggregler, BBR 94.

Unga och den egna bostaden 191

överväganden

Att kunna skaffa bostad är för många det kanske vikti-

en egen unga gaste steget mot självständighet. Som framgått av tidigare avsnitt har

unga, sett över en längre tidsperiod, börjat flytta hemifrån allt tidiga-

re. Kvinnor är fortfarande yngre än män när de lämnar foräldrahemmet men skillnaderna har krympt under senare år. Det framgår också att unga på landsbygden och i de största städerna flyttar något

senare än unga i mellanstora städer. Orsaken till att de unga flyttar varierar. Fortsatt utbildning eller arbete på annan ort, trångboddhet i föräldrahemmet och parbildning är de vanligaste orsakerna.

Den första bostaden utanför föräldrahemmet ser olika ut. Unga är en rörlig grupp som kan pendla mellan olika tillfälliga bostadslösningar bo i andra hand, dela lägenhet med andra bo i student-

- unga, lägenhet et cetera.

Vi kan samtidigt också att har särskilda krav på och öns-

se unga kemål om sitt boende. De allra flesta har växt i hem med

unga upp

god utrymmesstandard och i många fall eget rum. Detta präglar

självklart önskebilden ett eget boende. Unga ställer traditionella

av och höga kvalitetskrav på sitt boende. Vid studier värde-

av ungas ringar av till exempel bostadsområden visar det sig att de inte på nå-

got avgörande sätt skiljer sig från genomsnittliga hushåll84.

Som framgått tidigare är det endast mindre del de

en av unga som själva anser att det är ett problem att hitta bostad. Men

en egen man anser trots det att det behövs särskilda åtgärder för inom bo-

unga

stadspolitiken.

I kommitténs direktiv anges att ungdomspolitiken i första hand skall syfta till att anlägga ett ungdomsperspektiv inom olika sektorer, utifrån ungas behov och livssituation.

Möjligheterna att kunna göra detta inom boendets område kräver givetvis att man har tillgång till en heltäckande och aktuell kunskap om ungas boende och situation på bostadsmarknaden och kan bilda sig en uppfattning om i vilken mån situationen skiljer sig åt mellan

olika ungdomsgrupper och mellan och andra åldersgrupper.

unga Kommittén har funnit att det råder stora brister i detta avseende och

att kunskapen om ungas boende är synnerligen fragmentarisk.

Ungiømsboendet i lågkonjunkturens verkningar, Mitthögskolan

Sundsvall, Stencil 1996.

192 Unga och den egna bostaden

Kommittén finner det angeläget att påtala bristerna i den offentiga statistiken om unga och deras boende. Den visar sig vara för begränsad när gäller vilka innefattas, vilka förhållanden be-

unga som som lyses och även vad gäller aktualitet.

Vi föreslår därför att Statistiska Centralbyrån i samråd med 30-

verket, Ungdomsstyrelsen och Högskoleverket ges i uppdrag att ut-

veckla systematiskt täckande och regelbundet uppdaterad statistik

en om ungas boende.

9.6.1 Utbud och efterfrågan

De ungas möjligheter att skaffa sig en egen bostad till lämpligt pris som passar de behoven och önskemålen är beroende såväl

egna av utbudet av lämpliga bostäder som de möjligheterna att efterfrå-

egna ga, det vill säga att kunna betala för dessa bostäder.

Utbudet av bostäder för unga är beroende både av vilka bostäder som redan finns respektive vilka bostäder byggs. Ny-

av nya som byggda bostäder kan komma unga tillgodo på två sätt. Antingen direkt i de fall de är lämpliga för att själva flytta in Eller indi-

unga rekt genom att de ger upphov till flyttkedjor i sin tur resulterar i

som lediga bostäder lämpliga för unga.

Andelen små lägenheter har minskat betydligt. Bara under 80talet har 78 000 lägenheter kan tänkas första

som passa unga som bostad försvunnit rivningar och ombyggnadergs.

genom

Sedan ett år ligger bostadsbyggandet på extremt låg nivå,

par en därtill har 90-talet inneburit starkt ökade boendekostnader. Detta påverkar givetvis situationen för i särskilt hög grad för dem

unga, som ännu inte har bostad. Kommittén vill utifrån ett ungdom-

en egen

sperspektiv påtala vikten av att det pågår nyproduktion håller

en som bostadsmarknaden i balans, att flyttkedjor initieras kan friställa

som bostäder lämpliga för att ökar bostadsutbudet för

unga, man unga också genom ombyggnader av såväl bostäder som andra lokaler och att boendekostnaderna minskar.

Ovan nämnda faktorer kan ibland vara helt avgörande för

ungas situation på bostadsmarknaden. Kommittén sig dock inte ha

ser kompetens att föreslå konkreta åtgärder vad gäller dessa över-

mera

gripande bostadspolitiska frågor.

85Krokig väg till vuxen, Ungdomsstyrelsen 1996:6.

Unga och den egna bostaden 193

I dagens läge råder det sammantaget ingen brist på bostäder. Situationen varierar dock mellan olika kommuner. Enligt de preliminära resultaten från Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät uppger endast 13 procent kommunerna att de i hela eller delar kommu-

av av nen har brist på bostäder, 70 procent uppger att de har överskott. Bostadsbrist råder framförallt i storstadsomrâden och på högskoleorter.

På motsvarande fråga vad gäller bostäder som är lämpliga för unga har nästan 40 procent av kommunerna uppgivit att det råder brist, medan drygt hälften inte anser sig ha några större problem. I de kommuner angivit brist på lämpliga bostäder för har det

som unga stora flertalet uppgivit att de bostäder som finns är för stora eller för

dyra. Cirka en tredjedel av universitets- och högskolekommunema

har angivit att de har brist på studentbostäder.

Hur den konkreta situationen ser ut för unga människor kan således variera mellan och inom kommunerna. Och givetvis även över tiden. Situationen kan också förutsättas variera mellan olika grupper av unga.

Kommunerna har ett grundläggande ansvar för bostadsförsörj-

ningen. Kommittén det därför kommunernas ansvar att

anser vara

pådrivande i den mån det behövs särskilda åtgärder för att få vara fram lämpliga bostäder för Det är dessutom på den lokala ni-

unga. vån den konkreta kunskapen om bostadsmarknaden finns.

som

Bristen på studentbostäder på vissa universitets- och högskoleorter leder till problem för de studerande. Ungdomspolitiska kommit-

tén att regeringen vid tilldelningen av nya utbildningsplatser

menar ska beakta de ansökande orternas möjligheter att inom en termin tillhandahålla bostäder.

Kommittén finner det angeläget att påtala att behövliga åtgärder

måste utformas med medverkan av de lokala bostadsföretagen och fastighetsägarna om de skall kunna få ett reellt och mera långsiktigt genomslag. Erfarenheter pekar på att de bästa resultaten uppnås i

en

direkt samverkan mellan fastighetsägare/bostadsförvaltare och be-

rörda unga.

Ungas möjligheter att kunna skaffa sig en lämplig bostad beror dock inte bara det faktiska utbudet av bostäder. Avgörande är också ungas möjligheter att efterfråga, det vill säga kunna betala för de bostäder är lämpliga.

som

194 Unga och den egna bostaden

Ungas möjligheter att kunna betala för en egen bostad beror framförallt av vilken inkomst man har, i realiteten också av huruvida man har föräldrar har råd och vilja att biträda ekonomiskt. Den

som egna inkomsten påverkas av huruvida man studerar, forvärvsarbetar eller är arbetslös. För åtskilliga av dem som har ett arbete kanske inte problemen existerar eller är små. För den som är arbetslös är det ofta

överhuvudtaget inte möjligt att tänka sig bostad.

en egen

Ungdomspolitiska kommittén har i delbetänkandet Unga och

arbete tagit ställning för ett särskilt bostadsbidrag för unga. Vi har även föreslagit att detta skall ges en klarare social profil än tidigare. Samtidigt har betonat att syftet med bidraget inte skall vara att kompensera för inkomstbortfall vid arbetslöshet. För att möjliggöra

finansieringen av en klarare låginkomstprofil inom samma anslags-

ram som tidigare har vi samtidigt föreslagit att den övre åldersgrän-

sen skall sänkas från 28 till 25 år. De mera exakta gränserna för inkomst, boendekostnad respektive bidrag kvarstår dock att utreda.

Boverket har i sin första delredovisning av sitt regeringsuppdrag

redovisat exempel på ett brett spektrum åtgärder går ut på att

av som underlätta för att komma in på bostadsmarknaden och att skapa

unga bra och billig boendefonner. Projekten tar i hög grad tillvara

ungas vilja att delta och medverka. I flera av exemplen har frågor som rör bostad, utbildning och arbete kopplats samman i samma projekt.

Ungdomspolitiska kommittén menar att redan nu kan värdefulla slutsatser dras Boverkets arbete men att regeringen efter det att

av uppdraget slutförts och utvärderats får bedöma vilka fortsatta åtgärder bör vidtas.

som

9.6.2 Segregerat boende

Ungdomspolitiska kommittén tar enbart ställning till den demogra-

fiska segregeringen och att tillskapandet särskilda bostäder

menar av för kan ett bra sätt att åstadkomma ett mera allsidigt sam-

unga vara mansatt bostadsområde och därmed tillföra området kvaliteter. Boverket visar på exempel där ett mindre antal bostäder för unga integrerats i bostadsområden som domineras av stora bostäder och där det i normala fall bor få unga.

Många studentbostadsprojekt är storskaliga och rymmer likartade

bostäder. Detta uppfattas dock bra lösning av många studen-

som en ter. Studentbostädema kan relativt låg hyra och för dem som är

ge en

på studieorten kan det värdefullt att bo i närheten av andra nya vara

Unga och den egna bostaden 195

studenter. Dessutom är tiden i Studentboende på de flesta Studieorter begränsad. Ungdomspolitiska kommittén menar därför att student-

bostadsområden inte utgör något problem ur segregationssynpunkt.

9.6.3¶Bosparandet

I Ungdomspolitiska kommitténs uppdrag ingår också frågan om

bosparande. I olika sammanhang har funnit att stöd till speciella

man sparformer endast marginellt har påverkat det totala sparandet. Huvudeffekten har i stället varit att man bytt sparform.86 Det stora problemet för i dag är inte att de konsumerar för unga mycket och för lite, utan att de har låga eller inga arbetsinsparar komster. Många kan inte hur gärna de än vill. Det kan unga spara ifrågasättas de har möjlighet att spara är den rätta gruppen om som att uppmuntra med statligt finansierade sparstimulanser. För dessa finns etablerade sparformer på marknaden och de bör kunna unga använda sig ett normalt sparande för sin bostad. Det har dessutom av visat sig svårt att finna former för bosparande är neutrala vara som

till upplåtelseformen.

Behovet långsiktigt sparande är snarast attitydfråga där åtav en gärderna bör sättas in för att informera unga om sparande. Kommittén föreslår nedan att informationen om boendet bör intensifieras. I den informationen bör också frågor långsiktigt sparande få om en framträdande plats. Kommittén att bosparandet för unga som statligt subventioanser

nerad sparform bör upphöra.

9.6.4 Behovet av information

Av den enkät Ungdomspolitiska kommittén genomfört tillsammans med SCB framgår att det finns önskemål från de ungas sida att få information bostäder. I synnerhet gäller detta unga på mindre om orter olika skäl behöver flytta. Unga som invandrat vill också som av gärna ha information om lediga bostäder. Visserligen löser inte bätt-

information grundproblemen med bristande tillgång på lämpliga

re bostäder för och höga hyror, den kan möjligen underlätta unga men för att hitta lediga bostäder. unga

86 Utredningen stöd för bostadsfinansiering, SOU 1992:47. omstatens

196 Unga och den egna bostaden

I Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät 22 procent

uppger av kommunerna att de inte har någon särskild instans dit folk kan vända sig for att få information den lokala bostadsmarknaden.

om

För att kunna göra bästa möjliga val krävs har informa-

att man tion om hur den rådande bostadsmarknaden ser ut och fungerar, vilka regler gäller, vilka möjligheter står till buds och vilka

som som Sökvägar man kan använda sig av.

Behovet av lättillgänglig information gäller alla, men är inte minst viktig for eftersom de är flyttar än

unga en grupp som mer andra, till exempel for att kunna få utbildning eller arbete. Av särskilt stor betydelse kan det vara för de unga som olika skäl inte

av kan påräkna föräldrarnas medverkan vid sin bostadsanskaffning. En sådan information måste anpassas till lokala behov och förutsättningar.

Förslag

I syfte att utveckla en systematiskt täckande och regelbundet uppda-

terad statistik om ungas boende ska Statistiska centralbyrån i samråd

med Boverket, Ungdomsstyrelsen och Högskoleverket ges i uppdrag

att tillse att en sådan statistik utvecklas och regelbundet insamlas.

Länsstyrelserna bör få i uppdrag att kartlägga bostadssituationen för

i kommunerna. Uppdraget skall redovisas till Boverket. unga

existerande ungdomsbosparandet ska upphöra.

Det nu

Regeringen bör i beredningen propositionen den framtida bo-

av om stadspolitiken beakta de ungas situation såsom varande längst ut i flyttkedjan. Bostadsstöden bör utformas så att det stimulerar

flyttkedjor.

I anslutning till att kommunerna tillsammans med tar fram sär-

unga skilda ungdomspolitiska bör också behovet bostadsin-

program av formation och bostadsplanering for behandlas.

unga

Unga och den egna bostaden 197

Vid tilldelning av utbildningsplatser inom högskoleväsendet ska re-

geringen beakta studieortens möjligheter att inom termin kunna

en tillhandahålla bostäder.

SOU: 1997:71 Reservationer 199

Reservationer

Reservation ledamoten Amanda Grön/und

av kd

Undertecknad vill på nedanstående punkter reservera mig mot majoriteten i Ungdomspoltiska kommitténs förslag till huvudbetänkande.

Målstyrningsprincipen

För uppnå goda resultat i verksamhet är det bra att sätta upp att en mål. Att ha någonting att sträva emot. Precis som kommittémajoritevid flertal tillfällen har framfört så behöver inte alla mål vara ten ett realistiska. Det behövs övergripande mål/riktlinjer för att ha någonting att sträva emot. Mitt bygger bland annat på subsidiaritetspolitiska engagemang Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut skall fattas på

principen.

lägsta möjliga nivå. Det måste avgränsas vad som är en statlig uppoch eller kommunal uppgift. Kommitté

gift, vad som är en regional majoriteten har generellt missat denna avgränsning i en majoritet av

förslagen.

Mål kontra tidigare riktlinjer.

Riksdagen antog 1994 ett antal riktlinjer skulle gälla för ungsom

domspolitiken. Dessa riktlinjer avsåg att belysa ungdomars situation

och slå fast vilka värderingar/vilken ungdomar samhälle

syn som skall ha.

Riktlinjer bör vägledning för statliga och kommunala insatser

ge för De bör dock samtidigt medge stort utrymme för

ungdomar.

myndigheter och kommuner att utforma verksamheter efter lokala förhållanden. Att välja målstymingsprincip istället för nationella övergrien pande riktlinjer innebär att politikerna tar på sig ett stort ansvar. Politikerna har då ett för de mål sätts upp och även för ansvar som

200 Reservationer

måluppfyllelsen. Skall man sätta mål för statlig verksamhet så upp bör det konkreta utvärderingsbara mål. Det finns fara i den vara en

målstymingsmodell som majoriteten i ungdomspolitiska kommittén

förespråkar och det är att målen uppfattas löften. Sätter som man upp mål så förväntas ta för att målen uppfylls. Det man ansvar ansvaret tar inte Ungdomspolitiska kommittén. En statlig kommittée kan inte sätta upp mål annat än for statlig verksamhet. Man

är ute på farlig

om man sätter upp mål för kommunernas arbete. Då hotas det kom-

munala självstyret.

På det ungdomspolitiska området är det vikt har av stor att staten

övergripande riktlinjer för vilka värderingar skall gälla i

som samhället. Vad är samhällets på människor Vad innebär det syn unga att vara ung i dagens Sverige Vad kan staten göra för underlätta att för ungdomar att etablera sig i vuxenlivet Hur skapas ett sam-

hällsklimat där övergripande mål delaktighet, om inflytande, männi-

skovärdets okränkbarhet fl. gäller alla i samhälle

m medborgare ett

Bästa sättet att på del de frågor ställer svara en av som jag mig är

avgränsning av statens uppgifter. Allt sedan studentupproret i Stock-

holm 1968 har politiker konstant åtagit sig och

mer mer uppgifter.

Allt har blivit statliga angelägenheter. Alla problem i vårt samhälle

är inte statliga problem. Alla uppgifter skall inte lösas av politiker.

Om som politiker kunde avgränsa verksamhetsområdet och ägna mer tid stora frågor såsom

gemensamma t.ex. arbetslöshetsfrågan,

då skulle förtroendet för politiker öka. När en statlig kommitté föreslår att staten skall ordna feriearbeten för mellan 15-18 år, då har politikerna sin

unga missuppfattat upp-

gift.

Kap 2 Övergripande mål

Undertecknad vill sig de övergripande målen i reservera emot kap. De riktlinjer bör känneteckna statliga insatser för ungdomar bör som

vara följ

De offentliga insatserna bör i första hand stödjande och

vara bygga

på ungdomars, föräldrar och andra närståendes s engagemang. Åtgärder inom olika områden skall präglas

av en helhetssyn på

ungdomars situation och utgå från ett ungdomsperspektiv.

Alla ungdomar skall ha rätt till goda uppväxtvillkor,

som tillgodo-

ser både behovet trygghet och

av av personlig utveckling.

Reservationer 201

Ungdomar skall goda förutsättningar att etablera sig som vux-

ges val. na och göra egna

Ungdomars personliga ansvarstagande, medmänsklighet, delaktig-

het och inflytande skall främjas.

Myndigheter och organisationer bör i ökad utsträckning samverka

i ungdomspolitiska frågor. Engagemanget inom den ideella sektorn skall tas tillvara. Det levnadsvillkor och framtidsutsikter

är viktigt att ungdomars

kontinuerligt. Ungdomars framtidstro formas av uppmärksammas

deras framtidsutsikter. En positiv framtidstro motiverar ungdomar att utbilda sig, och ta del i samhällsaktiviteter engagera sig, att ta ansvar vilken i sin tur påverkar de värderingar som den unga generationen bär med sin in i vuxenlivet. Därmed blir ungdomars på framtisyn angelägenhet för hela samhället. den en

Det faktum att ungdomars uppväxtvillkor står den politiska

dagordningen ä tydlig signal att den äldre generationen bryr

en om och ungdomars situation, behov och resur-

sig om uppmärksammar

ser. de viktigaste uppgifterna är att ta tillvara den vitalitet, vilja En av och kännetecknar ungdomsåren. Genom att visa tillit till

energi som

och aktiviteter stimuleras deras kreativitet

stödja ungdomars egna

och ansvarskänsla.

har betydelse för ungdomars utveck- Familjen en grundläggande

Det därför fånga föräldrars eller närståendes

ling. är viktigt att upp

Statens och kommunernas insatser bör i hög grad syfta engagemang. till att stödja och utveckla ett sådant engagemang.

En väsentlig statlig uppgift är att följa ungdomars uppväxtvillkor

och ha för särskilda åtgärder när det behövs. I övrigt bör

beredskap

i de statliga myndigheternas verksamhet inom ung-

tyngdpunkten

domsområdet ligga i följa och utvärdera insatser på lokal niatt upp vå att sprida kunskap och information. samt Ovanstående värderingar / riktlinjer samt ovanstående konkretisamhällets på ungdomspolitiska området är mer

sering av uppgift

heltäckande och ungdomars behov på ett bättre sätt än de motsvarar mål majoriteten i Ungdomspolitiska kommittén föreslår. som

202 Reservationer

2.4¶Konkreta mål samtliga övergripande mål

under

Undertecknad vill sig mot flertalet kommitté majoritereservera av tens förslag till konkreta mål. De flesta av de konkreta mål kommittén föreslår är okonkreta. som

De har karaktären inriktningsmål kan många uppfattas

av men av som löften. Kommittén har inte heller valt att gå vidare och föreslå hur en måluppfyllelse dessa mål skulle kunna ut. av se Undertecknad vill inte för mål uppfattas löfta ansvar som som om ten. Det konkretiseras inte vem som bär ansvaret dessa mål inte om

uppfylls.

För att ta några exempel:

Alla skall kunna försörja sig på sitt arbete, målet i sig är bra. unga Självklart vill man att alla medborgare i ett land skall kunna försörja sig på sitt arbete. Men, om inte kan det. Då finns det man som ung ingen som tar ansvar. Några de konkreta målen handlar kommunernas verksamav om het. Min bestämda uppfattning är att staten inte skall styra kommunernas verksamhet och statlig kommitté inte kan sitta och lova en ungdomar att de skall tillförsäkras inflytande i respektive hemkom-

mun. Att ha möjlighet att ta del samhällslivet och ta del kunna av av, påverka politiska beslut är stor vikt både nationellt och lokalt. av Men, det är ingenting staten kan lova att alla skall få göra. som unga Staten kan verka för att uppmuntra och belysa ungas engagemang ungdomars situation. Jag reserverar mig med bestämdhet mot de mål handlar som om

ålderssammansättningen i styrelser och kommittéer. Det kan aldrig

vara ett mål att ett visst procentantal skall i viss ålder. Det är vara en

den totala sammansättningen styrelser och kommittéer är

av som intressant. Jag är emot kvotering i alla former. Det kompetensen som skall styrande och inte ålder, kön vara mm.

Jag delar inte kommittémajoritetens val fyra specifika områden

av där ungdomars och idéer skall tas tillvara. Ungdomars engagemang idéer och bör tas tillvara på alla områden. engagemang

Med anledning av att jag inte stödjer kommittémajoritetens för-

slag till målstyming innebär det att undertecknad inte heller delar

synen på utvärdering och uppföljning.

Reservationer 203

Kap 5

mig förslaget försöksverksamhet om att Jag reserverar emot om en sänka rösträttsåldem till 16 år i kommunala val. mig emot förslaget att regeringen skall vara upp- Jag reserverar

märksam på ålderssammansättningen i div. styrelser. Regeringen

på att 12% den arbetsföra beborde istället vara uppmärksam av arbete och koncentrera sin uppmärksamhet till

folkningen står utan

detta. de förslag behandlar vad kom- Jag reserverar mig även mot som

skall handlingsprogram, skapa forum. Det är ingen-

munerna göra; statlig kommitté bör ålägga kommunerna utan något ting som en som är deras ansvar.

Kap 6

alla förslag majoriteten står bakom ut- Jag reserverar mig emot som och att Skolverket skall

förslaget ett skoldemokratiprojekt

om om de elever varit frånvarande för elevdemokratiskat verka för att som arbete skall få denna frånvaro redovisad separat. berör elever och studenters inflytande är inte

Övriga förslag som

Med de riktlinjer under-

statlig angelägenhet att detaljstyra. som

en tecknad slås det fast att ungdomars inflytande är av stor

förespråkar

utfonnas är något den enskilda skovikt. Hur detta inflytande som lan, för tillsammans med studenterna.

högskolan ansvarar

Kap 7

alla förslag utom det handlar om kom- Jag reserverar mig emot som vikt de hinder finns för unga som munernas att undanröja ev. som

vill formera mötesplatser.

område från kommittéemajoriteten hand-

Övriga förslag på detta

kommunernas verksamhet. Det är min bestämda uppfattning lar om kan hantera dessa frågor på ett bättre sätt än staten. att Kommunerna

Kap 8 Unga och ekonomin att förslaget att utreda förslaget om

Jag vill reservera mig emot om

bort kommittéemajoriteten. Det förslag ett medborgarkonto togs av

204 Reservationer SOU 1997:7 l

som nu ligger från kommittén är ett bevis på att idén

om medborgar-

konto bör utredas. Precis som påpekas i kapitlet är det ett stort problem

att många

unga står utanför systemet med A-kassa och KAS och därför

tvingas

leva på socialbidrag. Istället för hitta att ett tredje system för denna grupp bör hela systemet utredas och utformas på En inett nytt sätt.

tressant idé är då medborgarkonto.

Kap 9 Unga och Bostad

Största problemet för idag inte i första hand

unga tillgången på

bostäder. I storstadsregionema är det förvisso bostadsbrist men totalt sett i landet finns det bostäder. Största problemet det inte finns är att

billiga små ungdomslägenheter. Det kostar för mycket

att bygga nya bostäder.

Kommittén borde ha föreslagit sänkning en av byggmomsen.

Detta skulle leda till billigare byggkostnader och förvisso

lägre hy-

reskostnader. Kommittén borde också ha föreslagit

en sänkning av fastighets-

skatten. Fastighetsskatten slår hårt även människor mot unga som val att köpa bostadsrätt eller villa. I första led bör

en en ett fastig-

hetsskatten sänkas med 0.2 procent för att på sikt avskaffas helt.

Avslutning Riksdagen bör via ungdomsstyrelsen få kontinuerlig information

om ungdomars situation i samhället. Politikernas uppgift är efter ha att tagit del den informationen att undanröja de hinder finns för av som unga att etablera sig i vuxenlivet och att förmedla de

värderingar

som vi vill skall genomsyra vårt samhälle och vår framtid.

Unga är

en resurs och skall tas tillvara.

Reservationer 205 SOU 1997:7 l

Reservationer av ledamoten Carolina Engman

Övergripande mål

- Självständighet/Arbete

Kommittén ställer här fyra k konkreta mål för ungdomspolitiupp s ken och arbete, ska leda till större självständighet

gällande unga som

människor. De två första målen skriver jag ett särskilt yttför unga

rande vidare nedan. De två senare målen reserverar jag mig om, se

emot: vi kan öka självständighet på arbetsmark- Det enda sättet ungas

flexibel arbetsmarknad ökar deras naden är genom att skapa en som

få anställning att minska hindren

möjligheter att antingen en - genom

eller skapa sitt arbete att förenkla för att anställa att själva - genom driva, äga och utveckla företag. Jag kan därför människor att starta,

för inte hur det föreslagna målet att arbetssökande ska ha rätt se unga

tillsammans med arbetsförrnedlare upprätta en handlingsplan att en bidra till detta. Det skulle kunna ett flera mål i skulle kunna vara av

eftersom det berör den statliga arbetsför-

AMSs verksamhetsplan,

f ö förmedlar endast cirka tio

medlingens verksamhet som idag

det hör definitivt inte hemma som ett av procent av jobben men för den nationella ungdomspolitiken inom området själv-

fyra mål ständighet och arbete.

målet att varje mellan 15 och Jag reserverar mig även mot person

till feriearbete under minst tre veckor under 18 år ska ges möjlighet

heller hör hemma i den nationella sommaren. Detta är ingenting som

eftersom den största delen feriearbeten sköts

ungdomspolitiken, av

marknad. Eftersom kommittén med detta betänkande

på en privat

statlig och i viss mån

endast kan ha förhoppningar om att påverka

kommunal verksamhet är jag rädd att detta mål tas som ett uppma-

lägga tid och på att anställa unga ning till kommunerna att pengar

feriearbetare istället för att lägga sin kraft och sina knappa resom kämverksamheten, såsom vård, och skola. surser på omsorg

Det heller inte bra ut att peka ut en speciell åldersgrupp som ser särskilt behov feriearbete. Det skulle kunna medför att varandes i av

19-20-åringar, faktiskt är närmare ett inträde

t ex åldersgruppen som

206 Reservationer

på arbetsmarknaden, får svårare att skaffa feriearbete, eftersom de

yngre prioriteras.

Makt och politik Förslag

- Jag anser inte att förslaget försöksverksamhet med sänkt rösträttom sålder är motiverat. Vi lever i ett samhälle ställer allt krav

som högre

på sina medborgare, kräver längre skolgång och ett fortsatt

livslångt

lärande för att klara att hantera den allt snabbare och

av utvecklingen

vår allt komplexa omvärld. När det således krävs och mer mer mer kunskaper och färdigheter för att alls leva i samhället, verkar det orimligt att tvärtom sänka kraven på dem har inflytande över som vilka ska styra denna värld, dvs låta som komplexa att annars omyndiga ha rösträtt i val. Reservationen gäller även förslaget rösträtten ska

om att följa

kalenderår och inte födelsedatum, eftersom även i det fallet man

frångår den i mitt tycke viktiga principen ska både

att en person vara myndig och valbar för att få ha rösträtt i nationella, kommunala och

landstingsval.

Makt i skolan Förslag - Elever och studenter är inte anställda på skolan respektive universitetet/högskolan. Jag kan därför inte någon parallell mellan elese ver/studenter och arbetstagare, vilket kommittén har

uppenbarligen

gjort i ett förslagen under Makt i skolan. Jag därför av reserverar mig

mot förslaget om att tillsätta en utredning för att belysa frågan

om elevers och studenters rättigheter i skolan

som arbetstagare respekti-

ve universitet och högskolan samt att likställa elevers/studenters rättigheter och skyldigheter med arbetstagares dito. Elevers och studenters skyldigheter och rättigheter bör naturligtvis utformas inom skolans specifika miljö och på det sätt är med skolans

som förenligt

verksamhet. Jag ser vidare ingen anledning att utreda

möjligheten att starta elevfackliga organisationer och jämställa dessa med fackföreningar.

Dels kan inte elever jämställas med arbetstagare då det inte finns någon anställningssituation, och dels är det inte skolans uppgift att utbilda i fackligt arbete det är fackets uppgift. -

Reservationer 207

Ungas ekonomi Förslag

-

Jag reserverar mig mot att kommittémajoriteten liten, men dock

valde att ta bort det tidigare lagda förslaget att närmare utreda

om

idén medborgarkonton.

om

208 Reservationer

Reservation av ledamoten Kristina Hansson c.

Enligt min uppfattning är det djupt otillfredsställande kommit-

att en té som har till uppgift att lägga fram den framtida ungdomspolitiken inte har några helst mandat att föreslå strukturella förändringar

som för att förbättra bristerna i de generella trygghetssystemen. Att

majoriteten i ungdomskommittén inte ens vill utreda eventuella alter-

nativ till dagens trygghetssystem späder ytterligare på bilden av en

handlingsförlamad ungdomskommitté. Jag reserverar mig därför till

förmån för att förslaget om så kallat medborgarkonto utreds.

SOU l997:7 l Reservationer

Resen/ation från ledamoten Britt-Marie Häggström,

SACO

Angående förslaget till mål: "Alla unga skall kunna försörsig på sitt arbete" Jag ställer mig inte bakom rubricerade förslag till målformulering. Unga omfattas av målsättningen att alla bör ges möjlighet personer att försörja sig själva eget förvärvsarbete. Det finns ingen genom

anledning att urskilja ungdomar särskilt angelägen grupp i

som en detta avseende. Jag att ungdomspolitiska kommittén inte bör uttala sig om anser löner för Frågan måste belysas ett bredare perspektiv och unga. ur hanteras av arbetsmarknadens parter.

Angående feriearbete för ungdomar mellan 15-18 år För närvarande råder det brist på feriearbeten. Gymnasieelever och

högskolestuderande konkurrerar i stor utsträckning om samma jobb.

Istället för att, kommittén föreslår, prioritera ungdomar mellan som 15-18 år jag att ansträngningar måste göras för att kommuner, anser landsting och lokala företag att skall kunna ordna fler feriearbeten. Jag kan därmed inte ställa mig bakom kommitténs förslag att samhället skall begränsa sina insatser till att ge enbart 15-18 åringar möjlighet till feriearbete.

Angående ungas representation i myndigheters styrelser,

statliga kommittéer samt kommunala styrelser och nämnder Jag är väl medveten att det finns alltför få unga personer i mynom

digheters styrelser, statliga kommittéer samt kommunala styrelser

och nämnder. Det är viktigt att sträva efter representativ åldersen

och könsfördelning. Det avgörande är dock enligt min mening att

varje ledamot har för sitt uppdrag lämplig kompetens. Det måste va-

210 Reservationer SOU 1997:7 1

ra bättre att satsa på relevant utbildning för att stimulera unga till uppdrag och att förändra äldres attityder gentemot än att

unga ge ungdomar ett antal givna platser i olika organ. Jag ställer mig således inte bakom kommitténs förslag till kvoteringsmål.

Reservationer 21 l

Reservation av ledamoten Jesper Strömbäck fp

Angående mål

I allt politiskt arbete i synnerhet vid fonnulerandet av mål för poli- -

tiken är det viktigt att knyta an till värderingar, värden och princip-

-

En politik saknar värdemässig förankring blir definition

er. som per värde-lös och principlös; den blir svår att förstå och riskerar att leda till konsekvenser inte önskar. man Den första fråga bör ställa sig är därför vilka värden man vill man

förverkligade. I mitt fall handlar det om respekten för varje män-

se niskas värdighet och rätt till självbestämmande. Detta är den liberala tankens kärna: den ställer krav på handling, politisk handling. Den frågan vad politiker kan göra for att idealet skall reser om man som

närma sig verkligheten.

Samtidigt följer det varje människas rätt till självbestämmande

av

att politiken måste begränsad. Tar politiken på sig ett allt för

vara stort inskränks de enskilda människornas sfär av frihet och ansvar självbestämmande. Människorna reduceras till passiva objekt. Därmed respekteras varken den enskilde människas individualitet eller värdighet. Därmed tas inte tillräcklig hänsyn till andra sfärer i samhället vid sidan den offentliga, politiskt styrda sfáren: det civila om samhället och marknaden.

Av detta följer att allt uppfattas problem någon eller

som av av

några inte nödvändigtvis är politiska problem. Bara det som i princip

är till nytta för hela samhället och är for omfattande eller olönsom samt för enskilda eller enskilda att göra, är i det perspekgrupper av tivet politiska problem. Under förutsättning att försök att lösa dem inte kränker enskildas värdighet eller rätt till självbestämmande. Det tredje steget handlar att när väl har definierat vad som om - man är politiska problem avgöra problemet är sådant att det bör ät- - om

gärdas på statlig, regional eller lokal nivå.

Ser till de konkreta mål den ungdomspolitiska kommitman som tén har satt för ungdomspolitiken är det uppenbart att flera av upp dem inte har fått sådan genomgång skisseras ovan. Målet om en som att varje mellan 15 och 18 år ska möjlighet till feriearbete person ges under minst tre veckor varje reducerar den enskilde unge sommar

2 l 2 Reservationer

människan till ett objekt. Istället för att forma politik underen som lättar för unga likväl äldre att själva skaffa sig feriearbeten, som reguljära arbeten eller uppdrag av olika slag, riskerar målet att leda till en passivisering av unga märmiskor. Dessutom bortser målet från de stora svårigheter andra grupper av unga människor inte minst stu- denter har att finna försörjning över Därmed riskerar - sommaren. det att ytterligare inskränka arbetsmarknaden för de söker arbete som för sin dagliga faktiska försörjning. Målet bortser också från att det enda som på sikt kan leda till arbetsmarknad med plats för alla en som söker arbete, är att arbetsmarknaden faktiskt får fungera som en marknad. Också målet om att alla unga skall kunna få information de om villkor och förutsättningar gäller för eget boende samt inforrnasom tion bostadsmarknaden i kommunen riskerar att leda till att om unga människor objektifieras, passiviseras. Därför får det inte tolkas som att det är kommunen eller någon annan offentlig instans har som ansvaret att ge informationen till unga. Sådana tolkningar reserverar jag mig mot. Däremot kan målet med fördel tolkas som att insatser bör göras för att göra bostadsmarknaden till marknad än till en mer bara ordet. På alla väl fungerande marknader spelar information en

väsentlig roll. Om bostadsmarknaden i högre utsträckning fungerade

som en marknad skulle därför aktörerna, bostadsföretagen, göra vad de kan för att sprida information till de bostadssökande. Ungdomsmpolitiska kommittén visar i två andra mål att alla ska ha möjlighet att delta i verksamhet inom föreningslivet och unga att varje ung person skall ha tillgång till mötesplats där hon eller en han fritt kan uttrycka sina åsikter att den inte tillräckligt har funde- -

rat över var politikens gränser går, över vad som är politiska uppgif-

ter. Visserligen håller jag med sakinnehållet i målfonnuleringarna, men varken föreningslivet eller människors mötesplatser hör till det

som är politiska uppgifter. Föreningslivet skall vara fritt, inte poli-

tiskt styrt, inte del den politiska apparaten. Och vilka mötesen av platser människor har eller skapar, det har politikerna inte med att göra. Jag har full tilltro till människors förmågor att skapa sig de mötesplatser de vill ha. Att tro någonting annat leder till att männi-

skor objektifieras, att människors värdighet och rätt till självbe-

stämmande inte respekteras tillräckligt.

Detsamma gäller målet att och idéer särom ungas engagemang skilt skall tas tillvara när det gäller arbetet med långsiktigt hållbar en

Reservationer 2 3l

ekologisk utveckling, inträdet i infonnationssamhället, företagande

och arbetet mot främlingsfientlighet och rasism. Att sätta upp ett sådant mål visar inte bara på förutfattade meningar om var unga människors intresse och kompetens ligger: det leder också till ett styrande människor mot vissa andra bestämda sektorer. Det i av unga - av sin tur riskerar att leda till att människors engagemang och idéunga negligeras på andra områden. er Min utgångspunkt är istället det som anges i det övergripande målet: att den skapande förmåga och kriresurs ungas engagemang, tiska tänkande utgör skall tas tillvara. På de områden märmiunga skor själva väljer. Det är den enskilda människan, inte politiken, som

skall vara utgångspunkten.

Med den utgångspunkten går det inte heller att ställa upp på målet att det i samtliga kommunala styrelser och nämnder med minst om fem ledamöter skall finnas minst en ledamot under 30 år. Avgörande måste det finns människor har intresse, kunskaper vara om unga som och vilja att ledamot i de olika styrelserna och nämnderna. vara Dessvärre tror jag att så ofta inte är fallet, särskilt till om man ser mindre kommuner. Däremot är jag helt enig med kommittémajoriteten i det att etablerade politiker och i att partierna måste bli betydligt bättre på att ta tillvara på de fönnågor. Det kan dock inte styungas

ras från statligt håll, annat är marginellt genom opinionsbildning.

Utifrån detta jag mig således mot följande mål: 1 reserverar Varje mellan 15 och 18 år ska ges möjlighet till feriearung person bete under minst tre veckor under Målet avser kalendersommaren. år; 2 Alla ska ha möjlighet att delta i verksamhet inom föreunga

ningslivet; 3 Varje ska ha tillgång till mötesplats där

ung person en hon eller han fritt kan uttrycka sina åsikter; 4 I samtliga kommunala styrelser och nämnder med minst fem ledamöter bör det finnas minst ledamot under 30 år; 5 Ungas och idéer skall sären engagemang skilt tas tillvara när det gäller arbetet med en långsiktigt hållbar

ekologisk utveckling, inträdet i informationssamhället, företagande,

arbetet mot främlingsfientlighet.

Kapitel 5 Valdeltagande är den mest grundläggande formen för medborgerligt

inflytande, skriver kommittén i texten leder fram till förslaget som ett försök med sänkt rösträttsålder. I en mening är det korrekt: ett om

2 l 4 Reservationer

högt valdeltagande är ett mått på medborgarnas tilltro till det demo-

kratiska systemet. Men det är inte det enda.

Sedan följd år tillbaka lider den svenska demokratin ett

en av av flertal problem. Dit hör inte minst det allt lägre antalet

personer som

väljer och organisera sig politiskt. Det beror dock inte

att engagera på att det politiska intresset har minskat radikalt, vilket ett flertal

undersökningar har visat. Förklaringarna måste sökas på annat håll.

Den gängse förklaringen är då att medborgarna inte längre har

tilltro till partierna; att partierna måste förnya sig och sina arbets-

former, bli öppnare för medborgarna; att politik är för tråkigt och tar

för mycket tid med Men dessa förklaringen räcker inte: även

mera. organisationer som Amnesty och andra har fått allt svårare att rekrytera och engagera medlemmar. Det gäller i synnerhet männi-

unga skor. Faktum är att samtliga organisationer förutsätter indivi-

som duellt ideellt ansvarstagande inom organisationen och ett visst mått

av samhälleligt ansvarstagande i det politiska tänkandet har svårig-

heter.

Det verkar således att det medborgarna i sitt agerande undvi-

som ker inte främst är politiskt tänkande eller politiskt utan

engagemang, politiskt tänkande och engagemang som är förknippat med

an-

svarstagande och långsiktighet.

Om den analysen stämmer vilket till exempel faktumet att ande-

len passiva väljare har ökat tyder på är svensk demokratis främsta

problem inte att för få får rösta. Utan att det är för få män-

personer niskor som förstår att demokratin i längden inte överlever män-

om niskor inte är beredda att ta eget och premiera ansvarstagan-

ansvar de, att engagera sig långsiktigt, att till allmänintresset. Att det är

se för få människor är beredda att medborgare.

som agera som

Sett i det perspektivet är den mest angelägna uppgiften att sprida

förståelse för demokratins tanke och väsen. Inte att sänka rösträttsåldern. Att göra så kan tvärtom leda till att ytterligare devalvera det ansvar som är, eller borde vara, förknippat med röstandet.

Detta gäller i synnerhet som vårt samhälle har blivit allt

mer komplext och ställer allt högre krav på kunskaper och insikter för att det skall vara möjligt att hantera och förstå samhället i såväl nationell som internationell mening. Att rösta är att utöva makt: att rösta kräver därför i moralisk mening ett stort mått kunskap och

av an-

svarstagande. Relativt sett okunniga och oengagerade väljare riske-

rar därmed att leda till relativt sett sämre val politik och politiker.

av

Reservationer 215

När det med andra 0rd krävs allt kunskaper och insikter för att mer leva i och styra samhället, strider det mot logiken att samtidigt sänka kraven på de har makt över vilka skall styra samhället. Det som som

är skäl att avvisa kommittémajoritetens förslag försök med

nog om sänkt rösträttsålder. Dessutom skulle förslaget det genomfördes bryta det i mitt om tycke principiellt viktiga sambandet mellan myndighets-, rösträttsoch valbarhetsålder. Först när blir myndig man vuxen och man anses kapabel att ta för sitt eget liv även det i Sverige finns ett ansvar om ligger slöja över människors

politisk förrnyndarskap som som en

hela liv. Att då människor rätt att utöva myndighet över andra ge människor Vilket det principiellt innebär när röstar fram de man beslutsfattarna strider mot såväl förnuft som logik.

politiska -

Vill diskutera sänkning rösträttsåldem bör det därför ske man en av

samtidigt diskuterar sänkning myndighets- och val-

som man en av barhetsåldem. Är då inte beredd att sänka myndigsåldem, är det man bevis så något på att inte att människor är ett gott som man anser myndiga före 18-årsdagen. Därmed bör de inte heller ha rätt att utöva myndighet över andra märmiskor. Av dessa olika skäl jag mig mot förslagen försök reserverar om med sänkt rösträttsålder och att rösträtten skall gälla från kalenderåret. Det problem kommittén pekar på, att förlängningen av som innebär faktisk höjning rösträttsåldem, kan

mandatperiodema en av

lösas på annat sätt. Förslagsvis genom att skilja på valdagama.

Kapitel 6

Att elevers och studenters möjligheter att påverka sin situation

grundskolor, gymnasier, högskolor och universitet är begränsade är

faktum. Likaså att det därför finns ett missnöje hos elever och ett studenter. är emellertid de begränsningar finns en-

Frågan om som

bart ondo är av Kommittémajoriteten verkar det. Förslagen om försöksmena verksamhet med för skolledningar att förhandla med ele-

skyldighet

inför viktigare beslut är ett exempel på det. Detsamma gäller ver studenter skall finnas representerade i samtliga be-

förslaget om att

redande och beslutande att deras ställning skall lika stark organ, vara lärarnas och allmänföreträdarnas samt förslaget om att en utsom

2 l 6 Reservationer

redning bör tillsättas med uppgift att belysa olika aspekter

av frågan

om elever och studenter kan och rättsligt skall

ses som arbetstagare.

För att det skall möjligt att ta ställning till dessa bör

vara förslag

man till att börja med ställa sig frågan varför elever och studenter befinner sig i skolan. Frågan kan tyckas trivial: självklart befinner man sig som elev och student inom skolans väggar för att lära sig. Det betyder emellertid att ännu inte är fullärd, det finns man att kunskaper man som elev och student saknar lärare och föreläsasom re kan och ska tillhandahålla. Att det finns ojämlikhet i relationen en

elev-lärare, student-föreläsare, inte bara är fullt naturlig utan

som

också grundförutsättning för själva utbildningsväsendet.

en

Denna grundförutsättning undenninerar kommittémajoriteten

med sina förslag. Trots att elever och studenter befinner sig i utbildning för att lära sig, kommittémajoriteten att de har tillräcklimenar ga kunskaper för att bland annat jämbördig part i förhandvara en lingar. Det kan jag inte ställa på, dels därför att jag inte håller upp med i sak, dels därför att det underminerar hela

utbildningsväsendets

logik.

Kommittémajoritetens förslag riskerar dessutom att försvaga ele-

vers och studenters framtida möjligheter. Om elever skall ägna sig olika kvasifackliga verksamheter istället för själva utbildningen, leder det logiskt sett till mindre inlärning. Och det i tid när kraven en på kunskap ständigt växer, när vi vet att alldeles för stor en grupp elever lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper för att ta sig vidare. Vad välvilligt är tänkt löper oerhört stor risk att bli fälla i en en

verkligheten.

Det elever och studenter behöver är maximalt goda förutsättningför inlärning, förståelse och kunskapsinhämtning. Inte elevfackliar ga organisationer som låtsas företräda övriga elever. Inte institutionaliserade former för påverkan tar tid från undervisning. Inte som erkännande av kunskap ännu saknas. Inte jämställande med som arbetstagare, eftersom man som elev och student faktiskt inte är arbetstagare. Till detta skall fogas att problemet vad gäller studenters

möjlighe-

ter till inflytande på högskolor och universitet inte i de

ligger att

formellt saknas, utan i att det är allt för få studenter tillvara som tar på de möjligheter faktiskt finns. som

Reservationer 2 l 7

Kapitel 9

l genomgången ekonomi refererar kommittén till den idé av ungas kallas medborgarkonto. Till skillnad från vad många tror är det som förhållandevis liten andel alla skatter och avgifter betalas en av som in går till omfördelning mellan individer. Huvuddelen, cirka 75 som procent, går till omfördelning över den enskilde individens egen livscykel. Problemet är att individen själv saknar makt över dessa Och att det är politikerna sätter kriterierna för anpengar. som upp vändandet och tillgången till dem. av Tanken bakom medborgarkontoidén är att ersätta de skatter och avgifter idag betalas in till statskassan, för omfördelning över som den livscykeln, med obligatoriska avgifter som betalas in till ett egna

personligt konto. Ersättningar vid exempelvis vidareutbildning eller

sjukdom skall sedan tas från det kontot istället för från någon egna de offentliga kassoma. Vid pensioneringen görs sedan en sumav

mering: ett högre saldo högre pension. Samtidigt skall det finnas

ger garantipension garanterar att alla oavsett hur livets vindar en som har blåst värdig och acceptabel ålderdom. - ges en Fördelarna med idén jag det är att den enskilde medborsom ser ökad makt och över att flexibiliteten ökar garen ges ansvar pengarna, samtidigt systemet är generellt omfattande. Dessutom är det öpsom pet för alla, till skillnad från dagens socialförsäkringar till vilka kvalificeringskraven har gjort att många människor inte minst unga - blivit lämnade utanför. För dem återstår socialbidrag, vilket, som kommittén också menar, alltid ondo. är av Idén medborgarkonton är emellertid än så länge blott en idé; om idé dessutom kan få skilda utformningar beroende på vilka en som system väljer skall ingå i det och beroende på hur

av dagens man fördelningspolitiskt inslag skapar. Som idé betraktat finner

stort man jag den intressant. Däremot kan jag inte säga att jag önskar att den skulle förverkligas. Först behöver idén utredas ordentligt. Därför hade det varit önskvärt ungdomspolitiska kommittén om

föreslagit tillsättandet utredning om medborgarkonton. Nu

av en valde majoriteten i sista stund att inte göra det, vilket jag reserverar mig mot. Idéer är till för att prövas, inte dödas.

2 l 8 Reservationer

Reservation av ledamoten Staffan Kuylenstiernamp

Reservation mot fjärde konkreta målet under avsnittet

2.3.1¶Självständighet En majoritet i Ungdomspolitiska kommittén har antagit följande

mål: Varje person mellan 15 och 18 år ska ges möjlighet till feriearbete under minst tre veckor. Målet avser kalenderår

Det kan visserligen tyckas god målsättning att de mellan

vara en 15 och 18 år, vill, skall erbjudas ett feriearbete, med tanke

som men på den arbetsmarknadssituation råder så är det klar felpriori-

som en tering av samhällets resurser. Detta av flera skäl:

För det första så är det märkligt att lägga samhällets på

resurser att erbjuda jobb åt en bred grupp föräldrarna fortfarande har för-

som

sörjningsskyldighet för, när utbudet av feriejobb är så begränsat att

det inte räcker till de äldre studenter är direkt beroende

ens som av att få ett sommarjobb for att kunna försörja sig under det långa ferieuppehållet. Om samhället lägger ner stor möda på att sysselsätta alla 15 18 åringar så är risken överhängande att det blir än svårare för

studenterna, som ofta inte har några etablerade kontakter med

arbetsgivare på studieorten, att finna en försörjningsmöjlighet under

sommaruppehållet.

För det andra hade det varit betydligt angelägnare att lägga

samhällets på att erbjuda villkor för socialbidrag, för de

resurser samma unga som for resten av befolkningen. Den diskriminering mot

unga

de socialbidrags reglerna innebär gör att de inte

som nya unga som kan försörja sig själva måste fortsätta beroende sina för-

att vara av äldrar trots att de är myndiga, och har avslutat sin gymnasieutbild-

ning. Detta drabbar naturligtvis de familjer som har mest ansträngd

ekonomi hårdast, att i det läget lägga på att skapa syssel-

resurser

sättning gymnasieelever med sommarlov är att kraftigt övervärde-

lönearbetets egenvärde. En sån prioritering förefaller minst sagt ra märklig mot slutet industrisamhällets epok. Det är ett stort

av problem att, en människas identitet och hela livsföring i så hög ut-

sträckning är upphängd på att ha ett lönearbete, när många tvingas

Reservationer 2 l 9

gå arbetslösa trots ökande produktivitet inom industrin. Mot bak-

detta är det också beklagligt att kommittén inte har haft

grund av

modet att föreslå arbetstidsforkortning trots att det är den arbets-

en kapande åtgård de flesta unga tror på.

som

En sådan arbetstidsförkortning skulle t ex kunna genomföras på

det sätt föreslås i Miljöpartiet de grönas partimotion

som

°Arbetstidsförkortning°° 1996/ 97: A203.

För det tredje så leder satsningen på sommarjobb till de mellan 15

och 18 år, knappast till de goda kontakter med arbetsgivaren som en

majoritet i kommittén hoppas eftersom, många av jobben troligen

kommer att skapas i kommunerna, och då knappast i sektorer inom

dessa har expantionspotential eftersom vårdjobben ofta är för

som tunga för denna åldersgrupp, och skolan är stängd under sommaren.

Mot den felprioritering målet utgör så måste jag

bakgrund av som

mig mot Ungdomspolitiska kommitténs beslut att anta det. reservera

220 Reservationer

Reservation av ledamoten Thomas Idergard

m

Inledning och sammanfattning

Jag reserverar mig mot samtliga förslag i det föreliggande slutbetänkandet från den ungdomspolitiska kommittén. Även det kan fin-

om nas enskildheter i förslag och överväganden som kan diskuteras och prövas, är jag starkt kritisk mot den utgångspunkt kommittén har haft för sitt arbete och det sammanhang inom vilket förslag presenteras och resonemang förs.

Det svenska samhället dras med många problem. Massarbetslöshet och sviktande välfärdssystem är två mycket tydliga sådana. Dessa problem är orsakade felaktig politik förts under många

av en som decennier och under såväl socialdemokratiska borgerliga

som rege-

ringar. Olika märmiskor, grupper t åldersgrupper och regioner

- ex drabbas på olika sätt sammanbrottet för den gamla svenska

nu av modellens förlegade enhetslösningar på livets alla områden. Jag hart

i min reservation i kommitténs delbetänkande Unga och arbete ex SOU 1997:40 framhållit hur regleringarna på arbetsmarknaden och de höga skatterna skapar särskilda problem just för människor

unga att överhuvudtaget ta sig in i arbetslivet.

Min huvudsakliga kritik mot kommitténs uppdrag och slutbetän-

kandets förslag, är att generella samhällsproblem görs till specifika

ungdomsproblem, som ska åtgärdas med särskild

en

ungdomspolitik. Förslagen präglas därför av ett lappa och laga-

pespektiv. Dvs de justerar i kanterna och bygger i vissa fall ut

av - den gamla modellen, för arbete och utbildning. Detta kommer

t ex inte på något sätt att förbättra situationen för människor eller

unga för samhället helhet. I bästa fall får förslagen ingen effekt alls,

som annat än att en och statlig eller kommunal myndighet erhåller

annan nya arbetsuppgifter. I värsta fall riskerar de att ytterligare låsa fast gamla problem. Särskilt människor också fortsättningsvis

som unga ska betraktas som en homogen för vilken politiken ska erbjuda

grupp

särskilda enhetslösningar.

Istället borde enhetslösningamas tid förbi för alla. Och

vara - Sverige förändras i grunden så att det blir möjligt för och att

var en utifrån egna önskemål och förutsättningar ta för och välja hur

ansvar

SOU 1997:7 l Reservationer 221

utbildning och lärande, arbetsliv och försörjning samt välfärd och trygghet ska utformas. Detta kräver en generell politik inriktad på att ge alla bättre förutsättningar för att kunna ta det ansvaret. Och att

politikens roll tydliggörs och begränsas till att komma in med stöd

och hjälp när det egna ansvaret inte räcker till eller inte kan tas fullt ut. Lägre skatter, mycket mindre och därmed mer kraftfull ofen fentlig sektor samt en avreglering av bestämmelser som idag säger att t vägen till utbildning och arbete ska likadan ut för alla, blir ex se de nödvändiga och konkreta medlen i en sådan förändring.

Inget de åtgärder kommittémajoriteten föreslår går i den-

av som önskvärda riktning. Därmed kommer de heller inte att få effekt i na form av att unga människors möjlighet till att skapa jobb, hitta en bra bostad och på andra sätt utöva inflytande över sina liv förbättras. Jag hade således sett att den ungdomspolitiska kommittén överlämnat ett yttrande till regeringen med innebörden att någon särskild

ungdomspolitik i traditionell mening och riktning inte på något sätt

kommer till rätta med de problem märmiskor idag upplesom unga med att t skaffa ett arbete, utöva inflytande på utbildningen ver ex eller skaffa sig bostad. Och att kommittén därvidlag inte kunnat en eller velat fullgöra sitt uppdrag enligt direktiven.

2. Allmänna utgångspunkter: politikens problem i väl-

färdsstatens sammanbrott Den svenska ungdomspolitikens historia är historien hur en förom

legad på politikens roll och möjligheter kombineras med fagra

syn tomma och till intet förpliktande ord. Detta genomsyrar också men det föreliggande betänkandet. Hela den svenska välfärdsstaten bygger på föreställningen att det

finns politisk åtgärd antingen väldigt handfast i form av t ex en

en skatt och ett bidrag eller mer fluffigt i form av en högtidligt framvo-

terad målsättning kan rätta till varje problem uppstår i

- som som samhället. Denna filosofi har dominerat politiken i vårt land under

hela efterkrigstiden.

Resultatet har blivit offentlig sektor som lägger beslag på en

drygt två tredjedelar vår samlade produktion. Drygt hälften av

av

den befolkningen i Sverige är beroende av olika offentliga

vuxna bidrag för sina inkomster. På varje heltidsarbetande går idag två per-

soner ska försörjas via offentliga kassor. Tydligare uppdelat

som

222 Reservationer

mellan en tredjedel å ena sidan och två tredjedelar å den andra, kan samhället inte bli. Men för de samhällsproblem vi idag möter, både här och i andra

länder, är den omfattande politiken del problemen. En ytterli-

en av

gare expansion av politikens uppgifter och omfattning i samhället

löser inga problem utan skapar bara Varje skatt gör fler benya. ny roende av ett bidragssystem vars förmåner samtidigt bara skärs ned och försämras. Varje nytt lån staten tar för att klara räntorna på som gamla lån, finansiera eventuellt nya satsningar eller för att slippa

göra ordentliga förändringar av välfärdspolitiken skjuter bara över

ansvaret på någon i framtiden. Nya arbetstillfällen skapas inte annan,

eftersom politiken envisas med att upprätthålla lagar, regler och

skatter förhindrar människor och företag att mötas och skapa som

arbetsuppgifter på egna villkor.

Häri ligger mycket av orsaken till politikens bristande förtroende idag. En överdimensionerad offentlig sektor klarar inte sina ens

gamla, klassiska åtaganden längre, t att säkra lag och ordning el-

ex

ler en social grundtrygghet. När politiker och myndigheter i detta

läge lovar att titta på och ta ansvar för lösningar på nya problem, möts de bara av en större skepsis. Med rätta. De har inte ens levererat sina gamla åtaganden. Däremot har de via främst skatte- -

trycket och med grund i den gamla synen på politikens förträfflighet

tagit ifrån de flesta människor och hushåll möjligheten att på - egen

hand möta problem och förändringar.

Varje nytt politiskt åtagande som t ex de nya mål för ungdom-

-

spolitiken och de särlösningar inom för de gamla syste-

nya ramen

men som kommittémajoriteten nu föreslår går därför i fel riktning.

- Den offentliga sektorn måste låta färre, inte fler, områden i samhället bli föremål för dess omsorg för att den med trovärdighet ska kunna

klara sina grundläggande uppgifter. Min egen värdering är dessutom

att ett samhälle i högre utsträckning bygger på människors

som personliga ansvar för sin situation och där människor i mindre utsträckning litar till och blir beroende det offentliga, ett bättre av vore

och mer anständigt samhälle än dagens.

Politikens uppgift i ett sådant samhälle är inte att styra utan att stödja, vid de tillfällen och sammanhang där människors personliga ansvar och frivilliga samverkan inte räcker till. Bara mot bakgrund

av denna allmänna beskrivning politikens roll och problem

av anser jag därför inte att någon särskild ungdomspolitik är nödvändig.

Reservationer 223

3. ungdomspolitiken vackra ord, inga resultat och tvek- -

samma grunder

Som tidigare har visats i ett diskussionsunderlag från kommittén har ungdomspolitiken från 1960-talet och framåt mest manifesterat sig i svällande byråkrati med särskilda myndigheter och delegaen tioner gjort särskilda utredningar och styrts av olika former som som

riktlinjer, präglade de politiska modeord varit gångbara

av av som vid olika skeden. Det styrker min uppfattning och som just därsom för mot bakgrund att kommittén i övrigt tycks vilja fortsätta i - av tangentens riktning är det mest anmärkningsvärda med resone- i betänkandet, är att denna historiska exposé inte med ett mangen enda ord berör eller försöker leda i bevis att unga människors ens tillvaro i Sverige blivit så mycket bättre och rikare den hittills av förda ungdomspolitiken. Politikens faktiska resultat tycks inte vara av sådant intresse.

Till grund för ungdomspolitiken, både idag och tidigare, ligger

föreställningen att den förlängda ungdomstid som det sena in-

om dustrisamhället medfört i sig är problematisk. Och att problemen följaktligen måste lösas politiska insatser och ingrepp. Men genom

det sätt på vilket själva ungdomstiden är problematisk ligger höljt i

dunkel. Detta är för mig skäl till att ifrågasätta hela ungdomspolitikens uppgift och funktion. Varför ska ha särskild politik för att man en åtgärda särskilda problem ingen vill eller kan definiera, som som bara antar finns där Att resultatet den hittillsförda ungdomman av spolitiken inte kan redovisas eller analyseras är därmed kanske inte så märkligt, då det inte på något sätt har framgått eller framgår vilka problem denna politik oavsett med vilka byråkratiska etiketter den -

benämns sektorsövergripande, ett allmänt perspektiv etc

kommit till för att lösa.

Den sociologiska forskningen säger att själva orsaken till den

oss förlängda ungdomstiden i den industrialiserade världen beror på en växande skillnad mellan tidpunkten för fysisk vuxenhet sett främst till förmågan till fortplantning å sidan och tidpunkten för social - ena

vuxenhet etablering på arbetsmarknaden och familjebildning

- t ex å den andra, jämfört med tidigare generationer och samhällsbild-

ningar. Detta kan medföra problem i form av t ex identitetsbryderier

224 Reservationer

är jag vuxen eller ban1, kommunikationssvårigheter med

vem -

vuxenvärlden och värsta fall sociala bekymmer olika slag. Men av

ungdomstiden medför också möjligheter, till utbildning och

t ex kunskapsuppbyggnad, att skaffa erfarenheter att genom resa vilket blir svårare att göra ansvarig för barns uppväxt och försörjning som

och i mångfald kulturella yttringar. Frågan problemen

en av om överväger möjligheterna kan bara besvaras individuellt indivi- - av den och/eller hennes omgivning. Politiken kan inte på något sätt lösa problemen med förlängd en ungdomstid i det industrisamhället den inte ska gå in och sena - om

manipulera fortplantningsförrnågan eller framtvinga barnarbete, åt-

gärder som kränker både frihet och anständighet. Jag kan inte finna

några argument för varför just politiker och myndigheter har något

med den förlängda ungdomstiden att göra överhuvudtaget. Och det

kan heller inte ungdomspolitiken i sig själv, varken historiskt eller idag. Den bara konstaterar att det är ett problem och därmed förutsät-

ter att några politiker i någon församling måste bekymra sig.

I regeringens direktiv till kommittén, liksom i tidigare utredning-

ar, i resonemangen i denna rapport och i den allmänna debatten, återkommer frågan att människors etablering i vuxenlivet om unga idag försvåras t den höga arbetslösheten och svårigheten att ex av av få en bra bostad till rimligt pris. Men dessa problem har inget att göra med att människor idag i social mening är under längre tid unga än tidigare. En rimlig ambition vilken de flesta torde överom vara ens är att alla människor oavsett ålder ska ha möjlighet att försör- - sig genom eget arbete och finna ett drägligt boende. Men för detta

behövs ingen särskild ungdomspolitik.

Problemen för alla människor att få jobb idag hänger samman med den allmänna arbetsmarknadspolitik förts och alltjämt förs. som Att den drabbar unga människor särskilt hårt, vilket främst den förlegade arbetsrätten gör, blir därmed bara ett ytterligare perspektiv på hela arbetsmarknadspolitikens tillkortakommanden märks på - som andra sätt och för andra människor också. Och på samma sätt förhåller det sig med bostadspolitiken och alla andra områden, där politikens konkreta effekter kan belysas särskilda perspektiv utifrån t av ex ålder, social bakgrund, bostadsort etc. För att ta bostäder som exempel så är inte det primära problemet att just har svårt att unga skaffa bra bostäder till rimliga kostnader. Det är bara belysning en av det grundläggande problemet att bostadsmarknaden är sönderreg-

Reservationer 225

lerad och söndersubventionerad. Att vad som ska byggas, hur det ska göras och till vilket pris blivit fråga för politiker och myndigheter. en

Reglering har lagts till reglering, bidrag till bidrag och slutsumman

har blivit problem för alla ålderskategorier på olika sätt. Den orätt-

färdiga fastighetsbeskattningen idag är ett annat exempel på bo-

stadspolitikens groteska ansikte.

Även i anslutning till dessa problem saknas i regeringens direktiv och i kommitténs slutbetänkande en analys av, eller en övertygande

argumentation för, att det är en särskild ungdomspolitik, till skillnad

från generella politiska förändringar, behövs.

som Därmed saknas, enligt min mening, hållbar grund för föreen komsten särskild ungdomspolitik. Varför ska tid, kraft och av en

från det offentliga regering, riksdag, utredningsväsende och

pengar -

myndigheter läggas på något ingen egentligen kan härleda el-

- som ler skapa ett hållbart motiv för

4. Några kommentarer till förslagen

Enligt min mening blir kommittémajoriteten ett offer för den

sektorisering den säger sig vilja undvika. Fast på annan som en nivå. Genom att den gör generella bostads-, arbetsmarknads- och

utbildningspolitiska problem till enbart ungdomsfrågor fullföljer

den välfärdsstatens onda cirkel som innebär att nya justeringar läggs till gamla och specialâtgärder introduceras allteftersom det blir nya uppenbart att ännu människor drabbas av de gamla systeen grupp

och de tidigare gjorda justeringamas samlade effekter. Med

mens slutresultatet att frustrationen växer i samhället både bland med- borgare och politiker att och problem hela tiden dyker upp i - nya kölvattnet till de halvhjärtade försöken att lösa gamla. De enda speciella lösningar för jag försvarunga som anser vara bara är de innebär människor kan få chansen att gå före som att unga i de liberaliseringar och förändringar samhället i stort vilka är av önskvärda. T den möjlighet att få undantag från dagens arbetsrätt ex och kollektivavtal, vilket jag föreslagit i min reservation i delbetänkandet Unga och arbete. Men sådan särlösning handlar om nåen got annat än att göra till föremål för särskilda former av unga nya

stödåtgärder och myndighetsdirektiv. Nämligen om en möjlighet att

påbörja större förändring inom ett helt samhällsområde för dem en

snabbast och enklast kan tillgodogöra sig förändringarna, som i

som

226 Reservationer

exemplet med etableringen på arbetsmarknaden. Dessvärre har det inte varit möjligt att få gehör för sådan inriktning hos kommitténs en

majoritet.

Kommittémajoritetens förslag till mål för ungdomspolitiken tydliggör problemet med särlösningar det gamla slaget, dvs sådana

av som bara bygger vidare på existerande system. En del målen är av just karaktären att de borde gälla för alla, oavsett ålder t måav - ex let att kunna försörja sig på sitt arbete och för att kunna förverkli- gas kräver åtgärder av det slag som kommittémaj oriteten i övrigt inte vill eller kan förmå sig att föreslå, politiska skäl. Andra mål är av direkt felaktiga som t målen att kvotera in ungdomar i olika ex om styrelser och kommittéer, eftersom de så tydligt uttalar att unga människor inte förväntas ta sig framåt kraft. av egen

Ytterligare mål har karaktären politisk och byrå-

en grupp av av kratisk kosmetik när den är allra sämst, t kravet att alla som som ex

kommuner ska upprätta ungdomspolitiska handlingsprogram. Ju

sämre det går, desto fler grupper och områden ska få sina särskilda

för resursprioritering" och annat till intet förpliktande

program ordsvall. Någon närmare analys av vilka problem dessa ska program åtgärda gör kommittémajoriteten inte. Och det är kanske lika bra för majoriteten, eftersom sådana preciseringar bara ytterligare skulle få

förslagen att framstå som just meningslösa.

I kapitlet makt och politik framgår kommittémajoritetens

om

problem med att göra ungdomsfrågor av generella frågor sär-

som skilt tydliga. Politiken i välfårdsstatens sammanbrott präglas, som

jag tidigare framhållit, av en stark legitimitetskris. I alla åldersgrup-

per, på olika sätt. Människor vänder sig till politiken med krav på mer förmåner och åtgärder i linje med hur politiken velat ha det - samtidigt som gamla löften och förmåner inte infrias. Och från politiken genom att misstron ökar och viljan till delaktighet i traditionellt politiskt arbete minskar. Här tror jag att en politisk verksamhet som blir mindre omfattande och mer överblickbar och med tydligare gränser för sin maktutövning dvs byggd på en klar åtskillnad mellan vad ska - som vara politik och inte kommer att underlätta för människor i alla åldrar att vara mer delaktiga i hur det gemensamma i ett samhälle ska skötas. Lokalt tror jag t ex att vi behöver fler men både geografiskt och -

verksamhetsmässigt mindre kommuner. Så länge kommittémajorite-

ten undviker dessa grundläggande frågor om vad politiken egentli-

Reservationer 227

ska göra och inte, blir dess förslag till justeringar av t ex rösträttgen sålder och annat, ointressanta givet ambitionen att öka delaktigheten. Snarare är risken parallella ordningar och strukturer för beatt nya slut redan översvälld och svåröverblickbar offentlig sektor i en oförmögen att klara sina uppgifter kommer att mötas med växande misstro.

I kapitlet makt i skolan vill kommittémajoriteten bygga vidare

om

på centralstyrd och enhetlig skola. Något enligt min mening

en som är det avgörande hindret for skola med större makt och inflytande en för de enskilda eleverna. Kommittén har vagt uttalat sig för en möjlighet att välja skola stannar därvid. Utan att anvisa de medel men

ska möjliggöra detta.

som Skolans problem är just dess enhetlighet. Att det är svårt att få utrymme för andra sätt att undervisa och utvärdera än de som politiker tycker är riktiga. Precis på andra områden i samhället är en som ökad konkurrens och mångfald inom utbildningen en avgörande faktor för individuellt inflytande och bättre kvalitet. Med en nationell skolpeng ersättning för lika elever och fölsom ger samma som jer eleven till den form utbildning hon eller han själv väljer, av som

avgörande förutsättning för verklig elevmakt. Föräldrar och

är en elever vill ha skolor med betyg eller med elevmajoritet i som t ex styrelser ska kunna välja det lika väl de som inte vill ha betyg - som

eller elevmajoritet i styrelserna ska kunna välja skolor utan dessa

inslag. En form passar inte alla. På sätt måste möjligheten öppnas för andra fonner av unsamma dervisning och lärande än den traditionella skolformen, koncentrerad till ett fysiskt där alla ska vistas exakt likadana villkor under rum exakt tid. Tvärtom förutsätter undervisning på elevernas villsamma kor att elever i såväl grund- gymnasieskolan i större utsträcksom ning kan välja såväl ämnen de sätt på vilka dessa ämnen ska som läsas in. För politikerna ombud för allmänheten är det kvalitetskonsom trollen är uppgiften. Dvs att följa upp hur varje skolpengsberätsom tigad form för undervisning och lärande lyckas med att uppfylla de mål finns i läro- och kunskapsplaner. Exakt hur dessa mål uppsom fylls ska politiker däremot inte reglera. De enskilda skol- och utbildningsenhetemas frihet att lägga undervisningen och anställa upp är lämpliga även de inte är formellt behöriga personer som - om lärare enligt det gamla systemets definitioner måste vara mycket -

228 Reservationer

stor. Dåliga skolor ska stängas, oavsett äger och driver

vem som dem. Med en nationell skolpeng främjas framväxten friskolor.

av

Men en mellanforrn mellan kommunala och fria skolor måste till-

skapas för att snabbt öka mångfalden och valfriheten, i väntan på

en ökning av antalet friskolor. Detta bör ske att kommunala

genom

skolor chartras ut till exempelvis företag, organisationer, personal-

kooperativ eller ledningen för en viss period. Det offentliga slår fast

mål och kontrollerar deras uppfyllelse. Om alla parter är nöjda förlängs sedan kontraktet eller kan skolan helt knoppas av till

en friskola.

Bara med en politik öppnar för större variation och mångfald

som i utbildningen kan elevernas verkliga makt stärkas. Och kvaliteten i

undervisningen förbättras. Kommittémajoritetens väg bl in-

- som a nebär att verksamheten i skolan ska göras till fackföreningsmäs-

en

sig cirkus leder inte till några grundläggande förändringar. Med

den av mig förordade inriktningen politiken t fackföre-

av ges ex ningarna möjlighet att starta och driva skolor för dem vill

egna som

där. Utan att via politiken utsätta alla för exakt krystade

samma försök att överföra ett illa fungerande förhandlingssystem på arbets-

marknaden till utbildningsområdet.

Avsnittet kultur flödar tomma 0rd och avslutas med förslag

om av som inte gör någon skillnad. T talar kommittémajoriteten att

ex om kommunerna ska undanröja hinder för att ska kunna skapa

unga mötesplatser. Vilka hinder och vilka mötesplatser kommitté-

som majoriteten vill skapa framgår inte. Liksom varför människors

unga strävanden efter att skapa platser att mötas på måste föremål för

vara

politisk omsorg och reglering.

Kommittémajoritetens förslag i kapitlen ekonomi och

om ungas boende bygger, redan påpekats vidare förutsättningar-

som ovan, na att marknaden för arbete och bostäder ska ut precis idag.

se som Problemen med att skapa jobb, att kunna försörja sig själv och att finna en bostad önskemål löses inte med bi-

som passar egna nya

dragssystem eller uppdrag till myndigheter.

nya

Högskoleutbildning kan aldrig antydningsvis görs

- som av

kommittémajoriteten betraktas försörjning. Sådan utbild-

- som en ning är istället investering i framtida försörjning. En investe-

en en

ring som inte premieras med dagens skattetryck och lönebildning.

Av detta skäl måste skattetrycket sänkas och makten över lönesättningen flyttas från organisationer till människor älva. För att under-

i

Reservationer 229

t

l lätta möjligheten att täcka sina kostnader i samband med studier behövs inga utredningar. Istället borde feriejobb befrias från nya t ex sociala avgifter och semsterlön och den s k fribeloppsgränsen i studiemedlen avskaffas. Jag beklagar att kommittén inte velat förorda idén om medborgareller välfärdskonton ett sätt att förändra villkoren for omforsom delning över livscykeln. Från dagens stelbenta och alltmer av pengar urholkade statliga socialförsäkringar, kombinerade med en allt hårdare beskattning och ett högre avgiftsuttag, till en ökad möjlighet for

den enskilde att själv ta för sparande och utbetalningar för

ansvar den sociala tryggheten i skiftande skeden ett skiftande liv. En av ny

välfärdspolitik bygger på enskilt sparande, enskild beslutande-

som

rätt villkor karensdagar, pensionsålder och längden på

om som t ex

studie- eller föräldraledigheten, att varje generation betalar för sig,

är avgörande for framtidens välfärd. Dvs i allra högsta grad en fråga

angår människor idag.

som unga Med helt fri bostadsmarknad med fri prissättning, lägre skatter, en färre regleringar och färre bidrag skulle den ökade statistikinsamling

kommittémajoriteten vill ålägga flera olika myndigheter vara

som helt onödig. All relevant information kvalitet, utbud och efterom frågan fmns på fri marknad i eller tjänstens pris. De proen varans blem för att få tillgång till små och billiga lägenheter vilka t ex unga

har skapats att bostadspolitiken förbjuder sådan naturlig inforrna-

av tionsspridning för boendet, rättas inte till med nya register.

5. Avslutning

Sveriges behöver ingen särskild ungdomspolitik. Lika lite som unga Sveriges medelålders behöver särskild medelålderspolitik eller de en

gamla särskild ålderdomspolitik. Istället behövs en politik som

en bryter de hinder det gamla folkhemmets och industrisamhälner som

lets enhetslösningar idag ställer mot människors möjlighet att

upp försörja sig själva och ta för sina egna liv. För sin egen väg ansvar mot lärande och ökad kunskap. För sitt eget sätt att arbeta. För sin ekonomi. egen Välfárdsstaten skapade och levde på en syn som säger att staten,

politikerna och det offentliga är alla goda gåvors givare. Upphovet

till arbete och trygghet. När denna välfärdsstat nu vittrar sönder under trycket sina moraliska och ekonomiska felslut, skapas av egna

230 Reservationer

ökade konflikter mellan olika i samhället över fördelningen

grupper av vad som återstår. Ofta handlar det skulder än välfärd

mer om om att fördela. När krubban är tom bits hästarna, heter det. När den offentliga sektorn havererar sitt eget skattetryck och sina löftesbrott,

av

riskerar prioriteringarna att stå mellan generationer. Barnomsorg

t ex

och skola mot sjukvård och äldreomsorg. Unga mot gamla.

Jag tror att en särskild ungdomspolitik bara bygger vidare på

som den gamla välfärdsstatens tänkande i detta läge riskerar att göra ont värre. Eftersom den upprätthåller bilden av att olika människors välstånd och välbefinnande står mot varandra i ett nollsummespel. Att politiken måste kryssa mellan intressen och söka göra alla lika nöjda. Eller i alla fall lika missnöjda. I år satsar vi lite på ungdomarna med en särskild utredning och en särskild handlingsplan. Men nästa år blir det barnfamiljernas tur. Och sedan de äldres. Inget kan vara fel.

mer

En politik för förändring måste på motsvarande sätt bygga på och bäras fram av en förändrad attityd. Politiker kan aldrig skapa välfärd. Det kan bara människor göra själva enskilda, i konkurrens och i

gemenskap. Politiken kan och ska göra det möjligt för alla att själva

skapa mera.

För välstånd är inget nollsummespel. Sveriges snabba utveckling

från ett fattigt jordbruksland till avancerad industrination visade

en just att alla kan få det mycket bättre. Samtidigt. Och över hela världen upplever tusentals och åter tusentals människor dagligen

en motsvarande välståndsökning tack det mirakel är den fria

vare som ekonomins. På basis eget arbete, förkovran, innovatio-

av egen egna

ner och eget företagande.

Det offentliga har viktig roll. Genom att begränsas till det den

en och bara den kan göra, bidrar stat och politik till utvecklingen. I

form att t stödja utbildning och forskning. Och ett

av ex genom socialt skyddsnät som kommer in där det inte finns eller fungerar.

egna

Ungdomspolitiska kommitténs bidrag till bättre framtid för

en dagens unga hade kunnat vara väsentligt den till regeringen hade

om överlämnat dessa generella slutsatser. Nu blev den majorite-

genom tens försorg ännu ett i raden av bevis för att den nödvändiga insikten, viljan och kraften till förändring helt saknas i dagens politiska

etablissemang.

SOU: l 997271 Särskilda yttranden 231

Särskilda

yttranden

Särskilt ledamoten Veronica Ekström

yttrande av v

kommitténs förslag till nationella mål för ung-

Ungdomspolitiska

är det stora hela bra. De har ofta karaktären av att

domspolitiken på

mål borde självklara för alla delar av befolkningen. vara som vara Som kommitté har bara haft i uppdrag att diskutera just ungdomars situation. Ganska få frågor i samhället gäller bara en specifik till exempel ungdomar eller invandrare. Det handlar i de grupp, som alla flesta fall klassintressen, vilken samhällsklass man tillom om hör. Det vi diskuterar i slutbetänkandet till exempel arbetslössom bostadsbrist eller att kunna försörja sig själv är frå-

het, möjligheten

alla olika i samhället där lönearbetarklassen har gor som rör grupper gemensamma intressen.

Det komma ihåg det Ungdomspolitiska kom-

är viktigt att som mittén i sitt slutbetänkande också påpekar; att det inom ungdomsfinns olika med oerhört olika förutsättningar p.g.a. gruppen personer sin klassbakgrund. Därför bör när diskuterar ungdomav man, man

spolitik hela tiden ha ett klassperspektiv.

Som ledamot för Vänsterpartiet stöder jag i stort sett Ungdomkommitténs slutbetänkande. Det finns saker jag har reser-

spolitiska

och det finns saker jag nedan har valt att lämna ett verat mig mot särskilt yttrande om. huvudkritik betänkandet handlar de direktiv kommit- Min mot om har fått. Vi har haft alldeles for kort tid på att arbeta. Det har tén oss resulterat i flera områden inte alls är så genomarbetade som de att kunde vara. Vidare det mycket svårt att diskutera till exempel bostadssituaär tionen eller arbetslösheten för ungdomar utan att diskutera samhället istort. Min invändning handlar kravet att vi skall hitta

tredje om

till allt vi föreslår. Det är absurt. Att kommitté med

finansiering en

representanter från alla partiet samt de fackliga organisationerna ens skall förslag till förändringar eller idéer är svårt. Att vi enas om nya dessutom skall finansieringen dessa är nästan omöjligt. enas om av Det borde till riksdag och regering finner våra vara upp om man

232 Särskilda yttranden SOU 1997:7

förslag rimliga och bra att diskutera sig fram till hur dessa skall ñnansieras.

2. Övergripande mål

2.4.1. Självständighet

För att nå målet har kommittén bl.a. föreslagit antal konkreta mål ett kring ungas arbete. Riktningen är bra. Alla skall kunna

unga försörja

sig på sitt arbete. Med andra ord inga ungdomslöner, vilket är ett mycket viktigt krav. Kommittén har däremot lagt in formulering i en texten om att skattenivåema för skall så kan förunga vara att man

sörja sig. Det jag är fel sätt att angripa problemet. skall

menar Unga inte ha en särskild skatt företagen inte vill betala dem riktiga löom ner. Det är företagen inte skall tillåtas anställa för

som unga speciella ungdomslöner.

2.4.3 Unga som resurs Kommittén har här tagit sig friheten att konstatera det inom fyra att områden finns särskilda skäl att ta tillvara och ungas engagemang idéer. Jag att det för det första inte är givet dessa fyra menar att områden är de områden där har mest idéer. Till ställer

unga exempel jag

mig väldigt undrande till vilka idéer skulle ha när det gäller unga

företagande.

För det andra, vilket kanske är viktigare tycker jag det är att mycket tveksamt att på det här sättet tala vad tycker och om unga framförallt vilka saker tycker är bra de tycker. inte man att Jag tror att unga är varken mer eller mindre rasister än eller att de vuxna, skulle för bra miljö än vad är. Är det någon vara mer en vuxna fråga

unga kanske än idag är engagerade i är det möjligtvis

mer vuxna djurrättsfrågor, men det är inte ett område där att ungdoman anser mar tycker bra saker. Det är inte heller i den frågan så att alla unga tycker samma sak. Tvärtom. Unga är inte homogen tycker likadant. Vi en grupp som är en mängd olika människor med olika bakgrunder, och

värderingar poli-

tiska åsikter.

Särskilda yttranden 233

3. Makt Vi konstaterar i diskussionen makt att för att man skall kunna om utöva ett verkligt inflytande krävs det att man måste, våga, vilja, orka och hinna. Det är helt riktigt. Men det räcker inte med att bara konstatera det, vi måste också göra någonting det. En sänkning av arbetstiden till timmar är ett bra steg vägen. Vi behöver faksex tiskt inte arbeta så mycket som vi gör. En arbetstidsförkortning skulle vinster, både för samhället och den enskilde i form fler ge av arbetstillfällen, minskade arbetsskador, minskade sjukskrivningar och för ett ökat demokratiskt inflytande. Inte minst ur

möjligheter

jämställdhetssynpunlçt är det viktigt med en arbetstidsförkortning.

En sänkt arbetstid med bibehållen lön skulle innebära en uppvärdering deltidsarbetande kvinnor samt möjliggöra rättvisare arav en

betsdelning i hemmen.

6. Makt i skolan

De förslag Ungdomspolitiska kommittén lagt kring elevinfly-

som tande är bra, inte tillräckliga. Jag stöder till stor del Elevorganimen

sationens uppfattning vad som är de verkliga problemen kring

om makt och inflytande. Det handlar ojämlikheten, den hierarkiska om maktstruktur skolan har. Läraren betraktas värd och som som mer den står för sanningen. Lärarrollen måste omformas så att lärasom får karaktär handledare, hjälper eleverren mer en av en person som att söka kunskap och skaffa sig åsikter. na egna Den skolan är också förutsättning för demokra-

betygsfria en en

tisk skola. Först när betygen är avskaffade kan elever på allvar ifrågasätta rådande strukturer inom skolan. Först när risken att bestraffas

kommer elevinflytandet i skolan kunna bli verkligt.

Precis Elevorganisationen påpekar är också nedskärningarna

som i skolan förödande för elevdemokratin. Man skär ned på allt det som skapar förutsättningar för att alla elever skall kunna sig i engagera sin skola; rastverksamhet, syokonsulenter, fritidsledare, stödunderkuratorer Klassema blir större och större och det blir

visning, osv.

mindre och mindre till studiebesök, alternativa läromedel pengar TV, film, och böcker inte av SAF. Undervisningsom som sponsras blir sämre när skär ned gör på skolan idag. Seken man som man torsbidrag, dvs öronmärkta för skolan, måste införas. Staten pengar måste garantera alla elevers rätt till likvärdig och bra utbildning.

234 Särskilda yttranden

Jag stöder också Elevorganisationens krav lagstadgad minimisom tandard med högst 25 lever i varje klass, fria Skolmåltider, fria läromedel, fria transporter, tillgång till skolhälsovård och syokonsulent

samt hemspråks- och stödundervisning till dem behöver det.

som Det elevfackliga arbetet måste också stärkas. Därmed måste Elevor-

ganisationen erkännas facklig organisation med facklig för-

som

handlingsrätt gentemot skolledning och skolstyrelse elevkå-

genom rema och elevråden anslutna till Elevorganisationen och elevskyddsombuden. De skall också kunna överklaga beslut tagna av rektor och skolstyrelse till högre instans.

S Ungas ekonomi

8.1.2 Studerandes ekonomi Alla skall ha möjlighet att studera. Det får inte

vara plånbokens

tjocklek som avgör vilka väljer att studera vidare. På sikt skall som alla studerande över 18 år få studielön. Det är det enda sättet att ta allas rätt till bra utbildning på allvar. Ett de vanligaste skälen en av för arbetarungdomar att idag inte studera vidare är risken bli att skuldsatt. En investering i studielön de pluggar måste också som på sikt anses vara både ekonomiskt och socialt gynnsamt, både för studerande och för samhället. Det skulle betyda större möjligheter för studenten att få vettig utbildning och öka dennes förmåga till en aktivt deltagande i samhällslivet. Samhället skulle gynnas genom en välutbildad befolkning och att kunskapen i samhället ökar, genom vilket är bra inte minst för fördjupningen demokratin. av Det är viktigt att lönen beskattas och är a-kasse-, sjukförsäkrings-

och pensionsgrundande.

På kort sikt är viktiga krav höjning förbätt-

en av bidragsdelen,

ringar i lånesystemet till exempel räntefria lån,

- som avskrivnings-

rätt vid 65 års ålder och. låginkomsttagarskydd. Ett stort problem för många studenter idag studiemedel är att endast utgår under 9 månader. Under 3 månader utgår sommarens varken bidragsdelen eller lånedelen. Det är tämligen svårt få att sommarjobb som student idag. Andelen arbetstillfällen är på grund av arbetslösheten ganska få och konkurrerar ofta man på samma arbetsmarknad gymnasieelever, ofta prioriteras vid tillsättsom som ningen av feriearbete. De flesta studenter har ingen möjlighet få att

Särskilda yttranden 235

för Återstår gör för

A-kassa eftersom kvaliñceringstiden är lång.

väldigt många studenter bara socialbidrag.

till för helt andra än studenter. Socialkon-

Socialbidragen är grupper

ställa olika mot varandra. Det är oacceptabelt toren tvingas grupper övervältrar på kommunerna under

att staten försörjningsbördan

sommarmånaderna. Ungdomspolitiska kommitténs lösning på pro-

utöka sommarkursverksamheten samt att utreda en

blemet är att det är orimligt att kräva att studenter tredje termin. Jag menar att eller tvingas arbeta all den tid de inte studerar skall studera året om sig. Även studenter behöver för att kunna klara av att försörja semesfritid för studierna skall bli bra. Studenter måste få möjter och att erhålla studiemedel under årets 12 månader.

lighet att

9. Unga och den bostaden egna lösa bostadsbristen för ungdomar, och för alla andra, måste För att det byggas billiga och bra bostäder. Inte särskilda ungdomsbostäder. lösningar där inte har råd att Jag motsätter mig unga de unga som hänvisas till små lägenheter med mycket låg stan-

köpa lägenheter

sådana lägenheter i tider bostadsbrist är oerhört dard. Att bygga av och samhällsekonomiskt perspektiv olönsamt. Det

kortsiktigt ur måste billigare lägenheter generellt sett än de som byggs byggas

idag.

istället för sänker kostnaderna. Flexibla

Ombyggnad nybyggnad

så storleken på lägenheter kan varieras efter behov

planlösningar att

behövs. kommittén pekar också på att det måste sättas

Ungdomspolitiska

så får chans att komma in på bostads-

igång flyttkedjor att unga en

också bostadsbidragen inte sänks så att marknaden. Det är viktigt att människor inte har råd att bo.

236 Särskilda yttranden

Särskilt yttrande av ledamoten Carolina Engman SAF

Övergripande mål Arbete

- Naturligtvis kan alla ställa på ett nationellt

upp ungdomspolitiskt

mål som lyder Alla ska kunna försörja sig på sitt arbete. Det unga är en självklarhet som borde gälla alla åldrar. Men jag anser att det ligger helt utanför tillsatt kommittés

en statligt

uppgifter att kommentera lönenivåer, vilket görs i under förtexten slaget. Kommitténs betänkande ska innehålla förslag till hur

regering

och riksdag bör utforma sin politik. Kommittén skulle därför kunna

uttala sig om önskvärda sänkningar lönekostnaderna för

av arbetsgi-

varen, för det är något regering och riksdag faktiskt kan

som påver-

ka. Löner sätts som bekant i förhandling mellan arbetsgivare och ar-

betstagare.

Jag vänder mig även mot formuleringen i sista meningen under detta mål, fått olycklig lydelse, och därför kan feltolkas. Som som en jag förstår det kommittén menar att diskriminering på grund av kön bör motarbetas, vilket jag instämmer Med nuvarande skulle

skrivning

man emellertid kunna göra tolkningen att kommittén menar att personer med samma arbetsuppgifter ska ha lön, hur väl samma oavsett de utför arbetet. En ska naturligtvis ha

person möjlighet att höja sin

lön genom att göra ett bättre jobb, under

förutsättning att företaget

har bärkraft till det.

Jag motsätter mig heller inte målet att andelen arbetslösa i unga genomsnitt under året inte ska högre än för övriga

vara befolkningen.

Jag vill dock poängtera att det största problemet inte korttidsarär betslöshet, vilket det oftast handlar för de

om unga, utan långtidsar-

betslösa har svårt att alls ta sig in

som igen på arbetsmarknaden, och

att det i första hand är de äldre i ökande

som, utsträckning, är lång-

tidsarbetslösa. Unga människor har i

förlängningen större möjlig-

heter att komma in på arbetsmarknaden eftersom de har modernaen

re utbildning och enligt många arbetsgivare större

utvecklingsmöj-

ligheter. Den stela arbetsrätt vi har idag skapar emellertid som en tröghet på arbetsmarknaden och inlåsningseffekter leder till som att både helt saknar erfarenhet och äldre saknar unga som som modern

Särskilda yttranden 237

den k insider/outsider-problematiken. Detta

utbildning stängs ute, s

har kommittén emellertid valt att inte alls ta vare sig i

problem upp

och arbete där vi flera lämnade ett delbetänkandet Unga var som

bland eller i detta slutbetänkade. särskilt yttrande om annat detta

Ungas ekonomi Förslag -

och Arbetsmarknadsstyrelsen i Regeringen har givit Socialstyrelsen

fram förslag till åtgärder för att aktivera och uppdrag att arbeta ett

arbetslösa inte kan få a-kassa. Jag an-

kompetensutveckla unga som

inte det är lösning pâ nuvarande problem att skapa nya erser att en

och åtgärder, kompletterar de gamla sys-

sättningssystem nya som

och hela systemet både krångligare och dyrbarare utan att temen gör

skulle lösa de grundläggande problemen. Vad som istället for den

behövs göras är att över och förenkla hela socialförsäkringssystese

idén medborgarkonton hade t varit inmet. En utredning om om ex

tressant i detta avseende.

23 8 Särskilda yttranden

l l

Särskilt ledamoten yttrande av Kristina Hansson c. l

i

l

Direktiven till den ungdomspolitiska kommittén innebär antal att ett mål ska sättas för ungdomspolitiken. min

upp Enligt uppfattning

finns det inbyggd mellan sådana en motsättning att sätta upp mål och att samtidigt säga sig eftersträva ett samhälle formas de som på ungas egna villkor. Det hade varit logiskt föreslå antal riktlinmer att ett

jer för ungdomspolitiken.

Dessutom är det, enligt min uppfattning otillfredsställande att kommittén å sidan har haft mandat att föreslå både

ena övergripande

och konkreta mål, att å andra sidan inte ha mandat föreslå l men att en enda strukturell förändring inom exempelvis områdena boende och

arbetsmarknad för att därigenom underlätta genomförandet flera

av av de mål, som trots allt har ett gott syfte. Ungdomskommittén betonar behovet minskat bidragsberoende av bland ungdomar, särskilt behovet minskat

av socialbidragsberoende

då detta bidrag kommit att bli ett allmänt istället

försörjningsbidrag,

för ett bidrag ska utnyttjas i yttersta nödfall. I stället för försom att

orda förändringar syftar till förbättringar i de

som generella trygg-

hetssystemen till exempel a-kassan och KAS föreslår ungdomskommittén form för arbetslösa

en ny av ersättningssystem som

knyts till motprestation. Syftet, dvs. att

en socialbidragsberoendet

ska minska och motprestationen öka är Men

vällovligt. följden är

olycklig då det innebär att trygghetssystemen för arbetslösa riskerar att bli fler, istället för färre.

Särskilda yttranden 239

Särskilt yttrande av ledamoten Staffan Kuylenstr/er-

na mp

Om motprestation Miljöpartiet de grönas grundläggande synsätt vad gäller motpresta-

tioner är de skall ha karaktären erbjudande och inte av tvång av framgår klart den motion som partiet lagt genom riksdagsman av Thomas Julin mil., med anledning av regeringens proposition 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen. Eftersom partiets ståndpunkt och skäl till denna framgår så väl denna motion har jag valt av att citera delar av den nedan. Regeringen föreslår att kommunerna ges rätt att villkora försörjningsstöd för vissa med krav att delta i praktik eller annan grupper kompetenshöjande verksamhet. Det berör ungdomar under 25 år, studerande saknar försörjning under ferier och även andra när som det särskilda skäl. Miljöpartiet att på frivillig väg, i anses anser man dialog mellan socialtjänst och klient, kan nå mycket längre. Det är inte kommunens företrädare skall som bestämma vad är kompetenshöjning för mottagare av ekonosom miskt bistånd. Det faktum att större delen dem är tänkta mottagare av denna kompetenshöjning av som är under 25 år förändrar inte vår ståndpunkt. Kommunerna bör vara tvingade att erbjuda form sysselsättning for såväl unga som äldre av bidragstagare. Men individen själv måste ges rätten att bestämma vad han eller hon kompetenshöjande och utvecklande. anser vara Historien visar att många de projekt som gjorts med motpresoss av tation krav faller väl ut när de drivs på frivillig basis, men stusom när någon form tvång införs. Socialsekreteraren har en stor par av del sin speciella kompetens just i motivationsarbetet. av Riksdagen Motion 1996/97 So 49 Detta synsätt gäller givetvis också andra ersättningssystem därför vill jag detta särskilda yttrande klarlägga varför jag valt att genom

ställa mig bakom de synpunkter Ungdomspolitiska kommittén

som

valt att till Socialstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen, inför

ge deras arbete med åtgärder som riktar sig till arbetslösa ungdonya

mar.Avsnitt 8.2 i detta betänkande

240 Särskilda yttranden

Som politiker ställs man ofta inför valet mellan att med och på-

vara verka genom kompromisser, eller att kraftfullt avvisa ett dåligt förslag att sig mot det. Det är inget lätt val: Å si-

genom reservera ena dan kan kompromissen bidra till att hjälpa fram förslag

man genom

inte är bra, å andra sidan hade det förslag de övriga kommit som som fram till utan kompromiss varit ännu sämre, utan stöd mig.

men av

Vad gäller det förslag till ersättningssystem som kommittén ställt sig

bakom, så innehåller det visserligen en motprestation, men genom att den enskilde arbetssökande har rätt till att avvisa motprestationen

den inte är tillräckligt god kvalitet eller inte ingår i handom av en

lings- och utvecklings- plan for denne eller denna, så kan inte

ar-

betsförmedlingen tvinga honom eller henne till att utföra arbetsupp-

gifter som är meningslösa.

Även jag hade velat ha ännu hårdare skrivning vad gäller in-

om en dividens frihet att själv bestämma motprestationens innehåll så bedömer jag det att den kommittén framförhandlade skrivning-

som av

ändå kommer att kunna påverka Socialstyrelsen och Arbetsmarken

nadsstyrelsens arbete med ersättningssystem för unga i en positiv

riktning. Den formulering kommittén ställt sig bakom stämmer

som ganska väl överens med andan, i den motion av Miljöpartiet de gröna som jag valt att citera, och med de önskemål som kommit fram av kommitténs arbete bland De säger sig positiva till

unga. unga vara

att bli erbjuden någon meningsfull sysselsättning istället för att pas-

sivt motta bidrag, men de säger också att makten över innehållet i denna sysselsättning ska ligga hos de själva och inte hos

unga arbetsförmedlaren.

Ett nytt samlat system för social trygghet Den ursprungliga tanken när kommittén startade för drygt ett år se-

dan var jag uppfattade det att kommittén sektorsövergri-

som som pande kommitté skulle kunna ägna sig större lösningar med indi-

viden i centrum till exempel vad gäller trygghetssystemen. I och

med att tiden gick märktes det allt tydligare att kommittén inte hade

resurser till att utreda övergripande inom trygghetssys-

mera grepp temen, trots att det vore en i högsta grad angelägen uppgift inte minst för att förbättra ungdomarnas situation.

Dagens trygghetssystem är genom sin strikta sektorsindelning och

arbetslinje klart diskriminerande för längre tid har

grupper som en

SOU 1997 :71 Särskilda yttranden 241

stått utanför arbetsmarknaden. En viktig sådan grupp finns bland ungdomar eftersom de i allmänhet inte har yrkesarbetat under några

längre perioder och därför står utanför de flesta reguljära bidragssys-

tem. De får istället lita till socialbidrag och säråtgärder. Ungdomar

intar också särställning eftersom de inte har haft möjlighet att en lägga buffertar i form av till exempel sparande. De ungupp egna domar har möjlighet till ekonomiskt stöd hemifrån kan kanske som under begränsade perioder klara sig trots att inte är delaktiga i man trygghetssystemen, för de inte har föräldrar med en men unga som god ekonomi är det betydligt värre. I situation där de utan lönearbete inte längre utgör liten been en gränsad utan i stället utgör stor del befolkningen är det grupp, en av

olämpligt att trygghetssystemen i så hög grad grundar sig på lönear-

bete, eftersom de egentligen är i störst behov ekonomiskt som av stöd då blir lämnade utanför. I det föränderliga samhälle, som vi med stor sannolikhet är på mer väg in är det också viktigt att trygghetssystemen blir flexibla mer och lätthanterliga för den enskilda människan, eftersom samhället riskerar att förlora stora delar av den mänskliga resurs som så annars väl behövs för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle. Miljöpar-

tiet de grönas förslag till ett nytt trygghetssystem bygger på iden

om grundtrygghet, eftersom vi att samhällets uppgift i första hand anser är att ta hand de svagaste, och inte att upprätthålla en hög levom nadsstandard för de välbeställda. Dessa idéer uttrycks i som är mer bland annat i vår partimotion Helhetssyn och grundtrygghet i soci-

alförsäkringar 1996/97:Sf225.

Den jag redovisat ligger till grund för att jag i kommitsyn som ovan tén valt att stödja reservantemas förslag om att utreda medborgarkonto. Det innebär inte att jag oreserverat stödjer de modeller för ett sådant konto tidigare presenterats, men jag anser ändå att mot som bakgrund behovet ett nytt bidragssystem, så sådan utav av ger en

redning den görs någorlunda förutsättningslöst, en möjlighet till

om att ta det första steget mot ett nytt sammanhållet och mera rättvist

trygghetssystem.

Ungdomspolitiska kommittén betonar behovet minskat biav dragsberoende bland ungdomar, särskilt behovet minskat socialav bidragsberoende då detta bidrag kommit att bli ett allmänt försörjningsbidrag, istället för ett bidrag som ska utnyttjas i yttersta nödfall.

I stället för att förorda förändringar syftar till förbättringar i de

som

generella trygghetssystemen till exempel a-kassan och KAS föreslår ungdomskommittén en ny form av ersättningssystem för arbetslösa som knyts till en motprestation. Syftet, dvs. att socialbidragsberoendet ska minska och motprestationen öka är vällovligt. Men följden är olycklig då det innebär att trygghetssystemen för arbetslösa riskerar att bli fler, istället för färre.

Särskilda yttranden 243

Särskilt Ulrika Lindström

yttrande av sakkunnig

Det är angeläget att ungdomars liksom alla andra gruppers situation kartläggs och analyseras inom olika sektorsområden. Detta för att olika särskilda problem skall kunna identifieras så tidigt

gruppers

möjligt och beaktas vid formulering och genomförande av åtsom

gärder. Därigenom kan problemen undvikas eller lösas på ett tidigt

stadium. Att sätta mål beträffande vissa parametrar för en grupp

upp kan metod för att peka ut vilka områden som är viktiga att

vara en kartlägga och analysera för just den I slutbetänkandets

gruppen. kapitel 2 framgår dock inte tydligt vad syftet är med målen, för vem de är skrivna, hur målstymingsmodellen är tänkt att fungera samt hur, och när det är tänkt att målen skall uppfyllas. Detta samman-

om taget gör att det varken är möjligt att bedöma ekonomiska konsek-

eller andra eventuella effekter. Detta är central betydelse venser av för att det skall möjligt att ta ställning såväl till de presenterade

vara

målen som målstymingsmodellen.

För de övriga förslag presenteras i slutbetänkandet saknas

som generellt sett redovisning konsekvenser. Det gäller både kost-

en av nader och finansiering också andra förväntade effekter av för-

men

slagen, både positiva och negativa. Dessa brister är så grundläggande

det inte är möjligt att, utifrån bedömning kostnader, finanatt en av

siering och effekter, ta ställning till varje enskilt forslag.

244 Särskilda yttranden

Särskilt yttrande av experten Leif Svensson

Ungdomspolitiska kommittén ska enligt sina direktiv uppmärksamma den regionala nivån när det gäller styrning, uppföljning och ut-

värdering av politikens genomförande. Jag anser att kommittén bor-

de ha en utförligare och tydligare skrivning den regionala nivåns

om roll i detta arbete.

För att de nationella målen för ungdomspolitiken ska kunna få genomslag ute i landet på ett bra sätt krävs, enligt min mening,

en

tydlig regional och lokal förankring. Såväl på lokal som regional ni-

vå är insatser för att nå goda förhållanden för de unga av största betydelse för överlevnad och utveckling och ingår därför viktig

som en

del i det regionalpolitiska utvecklingsarbetet. Samspelet mellan

nationell, regional och lokal nivå är här viktigt. Den regionala nivån har redan och bör också framöver ha pådrivande, initierande och

en

samordnande roll i fullföljandet den nationella ungdomspolitiken.

av

Länsstyrelsen, som har det regionala samordningsansvaret för statlig

och kommunal verksamhet, är med sin breda kompetens inom olika samhällssektorer väl ägnad att få en vidgad roll i detta sammanhang. Länsstyrelsen bör därför få ett ansvar för att främja och följa ung-

domspolitiken.

Länsstyrelsen har inom sig enheter som arbetar med bl.a. bostads-

frågor, sociala frågor, näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor och

jämställdhet. Arbetet med ungdomsfrågor är till sin karaktär likartat

det som länsstyrelserna bedriver på jämställdhetsområdet vad gäller

insatser för att främja och följa den nationella politiken. Det

upp

gäller att få in ungdomsfrågoma liksom jämställdhetsfrågorna i arbe-

tet inom skilda sektorer såväl inom som utanför länsstyrelsen. För samordningen med andra aktörer i länet kan det vara lämpligt att till-

skapa ett regionalt råd för ungdomsfrågor i respektive län med läns-

styrelsen som huvudman. Genom ett sådant råd åstadkoms också ett brett engagemang och aktivt arbete med dessa frågor från många aktörer på såväl regional som lokal nivå.

1¶Kommittédirektiv

Bilaga WW

W

Den framtida ungdomspolitiken Dir.

1995:154

Beslut vid regeringssammanträde den 7 december 1995.

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté med parlamentarisk förankring skall se över vissa ungdomspolitiska frågor. Kommittén skall

föreslå mål för ungdomspolitiken samt metoder för styrning, uppföljning och utvärdering av målens genomförande,

föreslå åtgärder för att stärka ungdomars möjligheter till inflytande olika nivåer i samhället,

analysera ungdomars situation på bostads- och arbetsmarkna- derna samt föreslå åtgärder för att underlätta ungdomars inträde på dessa områden.

Kommittén skall arbeta utåtriktat i syfte att skapa debatt samt fånga olika åsikter om ungdomspolitiken.

Ungdomars livsvillkor är framtiden

Ungdomstiden uppbrottet från barnaårens föräldraberoende

väg mot ett självständigt vuxenliv innebär för de flesta ett

starkt och markerad vilja att påverka sin

engagemang en framtid. Unga människor väljer olika sätt att markera sin självständighet och frihet från föräldrarnas kontroll. Engagemanget kännetecknas ofta av stor kreativitet.

Denna kraft och kreativitet bär många med sig i vuxenlivet. Men den har inte bara betydelse för enskilda individer utan är också för samhället i stort. Ungdomars kraft

en resurs och idéer måste bättre tas tillvara inom en rad olika sam-

hällsområden. Nya generationer måste känna att det finns positiva förväntningar såväl deras idéer deras förmåga. som Därför måste ungdomars konstruktiva välkomnas engagemang och deras vilja att ta sin del makten och ansvaret stödjas. av Ungdomar måste uppmuntras att tidigt ta del de rättigheter av och skyldigheter som tillhör alla myndiga medborgare. Inträdet i vuxenlivet kännetecknas möjligheten att skapa av sig ett självständigt liv. En viktig förutsättning för detta är en god utbildning. Regeringens omfattande satsning utbildningsinsatser har gett dagens ungdomar bättre chans till utbildning än någon tidigare generation. Därmed får fler ungdomar möjlighet att skaffa sig de kunskaper krävs för som ett aktivt medborgarskap, ett utvecklat arbetsliv och vidare studier. Dagens unga generation är kvalificerad och mer kompetent än någon tidigare generation. Utbildningstiden har förlängts väsentligt under de senaste decennierna, bl.a. ett resultat att kraven skärpts i de som av flesta yrken och att yrkesstrukturen har förändrats mot fler kvalificerade arbeten. Detta ställer i sin tur krav skolan att anpassa undervisningen så att alla elever får rimliga förutsättningar att klara studierna. De ökade kraven kan emellerav tid också få som konsekvens att de ungdomar inte fullsom följer sin skolutbildning, t.ex. beroende att de är skoltrötta eller dåligt studiemotiverade, i framtiden får än svårare att komma arbetsmarknaden. Dessa ungdomar löper därmed risk att ställas utanför det normala samhällslivet. För de ungdomar som fullföljer sin utbildning innebär den förlängda utbildningstiden att de träder på arbetsmarknaden allt senare och att deras möjligheter till självständig försörjning fördröjs. Vidare har möjligheten att få ett arbete central betydelse en för ungdomars möjligheter att skapa sig ett självständigt liv. Som en följd av de senaste årens svårigheter arbetsmarknaden har ungdomar, liksom andra delar befolkningen, av drabbats hårt arbetslöshet. l oktober 1995 låg arbetslösheten av bland ungdomar mellan 20 24 år 14,4 procent arbets- - av kraften, att jämföras med oktober 1990 då motsvarande siffra var 3,6 procent. Den höga arbetslösheten leder till stora

svårigheter för många ungdomar att självständigt ordna sin försörjning. Den höga ungdomsarbetslösheten är dessutom särskilt allvarlig för samhället den medför att en stor del av

om den framtida arbetskraften aldrig kommer in på arbetsmarknaden.

Slutligen är den egna bostaden en viktig del i undomars strävan mot ett självständigt vuxenliv. Som nytillträdande på bostadsmarknaden har ungdomar i hög grad varit hänvisade till nyproducerade bostäder, vilka haft en hög kostnadsutveckling under senare år. Denna utveckling har bidragit till att ungdomar har fått det väsentligt svårare än tidigare att skaffa sig en egen bostad. Statistiken visar också att ungdomar flyttar hemifrån allt senare.

Dessa olika faktorer, som var och en har sin egen förklaring, försvårar ungdomars möjligheter att skapa sig ett självständigt liv och försenar därmed deras inträde i vuxenlivet. Detta riskerar att skapa en frustration hos många ungdomar, vilken i sin tur ökar risken för negativa subkulturer, missbruk, kriminalitet och utslagning. Det allt senare inträdet arbetsmarknaden ökar också ungdomarnas beroende av stöd från sina föräldrar. En utveckling innebär människors framtidsmöjlig-

som att unga heter blir allt beroende av deras sociala och ekonomiska