SOU 2003:98

Aktiebolag med begränsad vinstutdelning

1. Allmänna synpunkter

Riksåklagaren

Från de utgångspunkter som åklagarväsendet har att beakta har Riksåklagaren inte några synpunkter att lämna med anledning av remissen.

Socialstyrelsen

Utredningen har i enlighet med vad som angivits i direktiven utarbetat förslag till två modeller av aktiebolag med vinstbegränsningar. Den ena modellen avser aktiebolag utan vinstutdelning och den andra modellen aktiebolag med viss, begränsad vinstutdelning.

Den nya bolagsformen är enligt direktiven i första hand tänkt att användas inom barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Inom dessa områden finansieras många verksamheter med offentliga medel. Den föreslagna bolagsformen garanterar att de tillskjutna medlen stannar inom verksamheten. Syftet är inte att tillskapa vinster som kommer ägarna till godo. Detta kan förväntas skapa en särskild image.

Erfarenheter, bl.a. från Socialstyrelsens tillsyn, visar att skillnader i verksamhetens kvalitet inte kan knytas till ägar- och driftsformen. Vare sig inom sjukvården eller inom socialtjänsten har driftsformen varit avgörande för verksamhetens innehåll och kvalitet. Viktigare faktorer har varit hur arbetet leds och organiseras, möjligheter till specialisering och kompetensutveckling för personalen samt en låg personalomsättning.

En annan iakttagelse från tillsynen är att nuvarande upphandlingsförfarande med korta avtalsperioder och täta byten av vårdgivare inom hälso- och sjukvården leder till en sämre samverkan mellan vårdgivare. Brister i samverkan kan innebära en fara för patienternas säkerhet.

En god beställarkompetens är också något som är väsentligt vid upphandlingar av tjänster inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Att utveckla beställarkompetensen och bygga upp system för uppföljning etc. blir därför allt viktigare i takt med att fler verksamheter upphandlas. Ytterst måste det vara möjligt för landstinget eller kommunen att – när det bedöms nödvändigt – återta driften av sådan verksamhet som tidigare drivits på entreprenad.

Socialstyrelsen anser att en öppen redovisning av vårdens kvalitet och säkerhet är av stor vikt inom all hälso- och sjukvård, oavsett driftsform. För att en ökad mångfald skall komma de enskilda till godo krävs en förbättrad verksamhetsuppföljning, framförallt genom en öppen redovisning av vårdens kvalitet och säkerhet. Det är angeläget att en fortsatt konkurrensutsättning inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte sker enbart utifrån ekonomiska överväganden, utan främst grundar sig på kvalitetsjämförelser.

Socialstyrelsen har tidigare framfört liknande synpunkter i yttranden över utredningens Vårdens ägarformer – vinst och demokrati betänkanden Vinst för vården (SOU 2002:31) och Vårda vården (SOU 2003:23).

Skatteverket

Skatteverket ifrågasätter, utifrån de intressen verket har att företräda, om det är motiverat att införa ytterligare en aktiebolagsform.

Länsstyrelsen Uppsala län

Länsstyrelsen har ingen erinran mot de författningstekniska lösningar utredningen föreslår men är skeptisk till behovet av de nya aktiebolagsformer som föreslås.

Statens kulturråd

Frågan om lämpliga associationsformer för kulturverksamhet har diskuterats under flera år. Många kulturinstitutioner bedrivs idag som aktiebolag t.ex. Operan, Dramaten, flera regionala och lokala teatrar och orkestrar samt ett par regionala museer. Aktiebolagsformen har blivit vanligare inom kulturområdet sedan möjligheten att bilda nya s.k. anslagsstiftelser upphörde.

Utgångspunkten i utredningens förslag om nya former för aktiebolag har varit verksamheter inom sjukvård, skola och omsorg. Kulturområdet och dess behov behandlas inte alls. Enligt Kulturrådets uppfattning är det en brist att utredningen inte har belyst de nya formerna för aktiebolag utifrån de behov som finns för kulturverksamhet.

SST Samarbetsnämnden

Samarbetsnämnden saknar mer ingående kunskaper om de specifika skattetekniska frågorna vilka behandlas i betänkandet men vill framhålla att nämnden finner det positivt att verksamhetsformer för icke vinstdrivande rörelser med ideell betoning skapas. Såvitt nämnden kan bedöma är de föreslagna bolagsformerna väl lämpade.

SST anser att det är värdefullt att de regler som föreslås, så långt det är möjligt, anknyter till befintliga verksamhetsformer, i detta fall aktiebolag.

Boverket

Boverket har inga synpunkter att framföra.

Patent- och registreringsverket

PRV är tveksamt till behovet av att införa en ny aktiebolagsform.

Om en ny form av aktiebolag för främst skola, vård och omsorg skall införas så förordar PRV den nya aktiebolagsformen som kallas aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Denna aktiebolagsform bör kunna ha större möjlighet att skapa intresse i näringslivet och bland allmänheten och kan lättare knyta till sig investerare och nya aktieägare.

Konkurrensverket

Konkurrensverket avstyrker förslaget om två nya former av aktiebolag med vinstutdelningsbegränsningar.

NUTEK

NUTEK avstyrker förslaget att inrätta en aktiebolagsform utan vinstsyfte. NUTEK har följaktligen valt att inte lämna synpunkter på detaljer i förslaget.

Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet anser sammanfattningsvis att utredningen, utifrån givna förutsättningar, föreslagit väl avvägda bestämmelser som ger en godtagbar säkerhet för att bolagets tillgångar och eventuella överskott stannar kvar inom bolaget och att bolagsformen inte missbrukas. En förutsättning för att införande av den nya formen av aktiebolag skall få någon praktisk betydelse för huvudmännen inom områdena vård, skola och omsorg är dock att det görs en översyn av lagen om offentlig upphandling. En sådan översyn är dock påkallad oberoende av införandet av den nya bolagsformen.

Riksidrottsförbundet

Riksidrottsförbundet, som beretts möjlighet att yttra sig över rubricerat betänkande, har inga särskilda synpunkter att framföra.

Arbetslivsinstitutet

Arbetslivsinstitutet har fått rubricerat betänkande på remiss. Institutet avstår från att lämna synpunkter.

Friskolornas Riksförbund

Förbundet anser inte att det finns något behov av eller någon efterfrågan på en ny form av aktiebolag med begränsad vinstutdelning och avstyrker därför att denna införs.

Föreningen kooperativ utveckling i Sverige (FKU)

Vi anser att det är fel att skapa en särskild form av aktiebolag för icke vinstdrivande verksamhet. Om det offentliga vill att våra skattemedel inte skall användas för vinstutdelning bör man försäkra sig om att så blir fallet i de avtal respektive bidragsvillkor som reglerar finansieringen inom skola, vård och omsorg. Dessutom skall man självfallet försäkra sig om att medlen även i övrigt används på bästa sätt. Att skapa en särskild företagsform med ”garantistämpel” i detta hänseende förskjuter fokus från denna grundläggande uppgift för det allmänna, d.v.s att kontrollera vad skattebetalarna får för pengarna.

Skulle man trots allt komma fram till att det behövs något slags klassificering i vinstutdelande respektive icke vinstutdelande företag framstår den belgiska modellen som mer ändamålsenlig. Eftersom valet av företagsform och inte minst mellan bolag och förening har betydelsefulla konsekvenser för verksamheten, bör eventuell möjlighet till positiv särbehandling inte påverka detta val.

För övrigt anser vi att utredningens förslag lider av en rad brister som måste rättas till om det skulle bli aktuellt att genomföra lagstiftning.

Företagarnas Riksorganisation

Företagarna avstyrker förslaget i sin helhet.

Försäkringsförbundet

Sveriges Försäkringsförbund väljer att avstå från att yttra sig i rubricerade ärende.

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet

Fakultetsnämnden anser inte att det finns några skäl att införa uttryckliga regler i aktiebolagslagen om aktiebolag med begränsad vinstutdelning.

Kooperativa institutet

Kooperativa institutet ställer sig negativ till att införa särskild lagstiftning vad avser aktiebolag med begränsad vinstutdelning eller icke-vinstutdelande aktiebolag. En sådan lagstiftning stöder inte det grundläggande syftet att privat välfärdsproduktion i första hand ska gynna medborgarna. Dessutom kan en lag om begränsad vinstutdelning kringgås på många sätt.

Om problemet enbart handlar om otillbörlig vinstutdelning är den föreslagna lagstiftningen ineffektiv.

Koopi anser att existerande associationsformer - såväl aktiebolaget som den ekonomiska föreningen - ger samma möjligheter till vinstutdelningsbegränsning som de av utredaren föreslagna aktiebolagsformerna.

Eftersom vi i framtiden kommer att se allt fler privata alternativ ställer sig inte Kooperativa institutet negativ till nya associationsformer om dessa innebär att de privata utförarna inom välfärdsproduktionen kan tillgodose de grundläggande målen med välfärdspolitiken och olika intressenters krav på ett bättre sätt. Här finns intressanta utländska erfarenheter och debatt att falla tillbaka på.

Möjliga vägar är enligt Koopi att den ekonomiska föreningen tillförs bestämmelser som underlättar bildandet av företag inom välfärdssektorn på kooperativ grund alternativt särskilda regler för sådant företagande för flera associationsformer där tillgodoseendet av olika intressenters krav står i förgrunden. En annan väg är att tillskapa generellt giltiga regler för att alla typer av företag som vill bedriva verksamhet inom vård, skola och omsorg. Vi föreslår att en ny utredning tillsätts om detta.

LO

Utredningen om icke vinstutdelande aktiebolag har haft i uppdrag att ta fram två nya typer av aktiebolag. En med begränsad möjlighet till vinstutdelning och en som saknar möjlighet till vinstutdelning. Utredningens uppdrag var också att se vilka incitament som kan behövas för att göra den nya formen av aktiebolag attraktiv. Remissvaret belyser ett antal frågor och innehåller ingen genomgång av förslagen i detalj.

Det är oklart vad som är syftet med skapandet av den nya formen av aktiebolag med begränsad eller ingen vinstutdelning. Direktiven antyder att en ny form av aktiebolag antas kunna lösa kvalitetsproblem som finns idag med privata aktörer inom vård, skola och omsorg. LO anser att graden av vinstintresse i verksamheten inte är avgörande för hur väl den privata aktören sköter sitt uppdrag. Det är väl fungerande institutioner, regler och ersättningssystem som är avgörande för hur väl privata aktörer fungerar på skattefinansierade områden. Privata företag ska ge rimlig avkastning åt sina ägare, men om det handlar om stora vinster för företagen bör ersättningssystemet ses över.

Det går inte generellt att säga att privata aktörer utan vinstintresse bedriver verksamhet med högre kvalitet än företag som har vinst som huvudsyfte. Att begränsa möjligheten till vinstutdelning påverkar därför på intet sätt behovet av en god kvalitets- och kostnadskontroll.

Vid en jämförelse med andra länder är det uppenbart att Sverige har lite av nationell reglering och styrning av privata aktörer inom offentligfinansierad verksamhet. Sverige har på kort tid blivit ett av de mest marknadsliberala länderna i västvärlden vad gäller offentligt finansierad verksamhet, nästan helt utan utvärdering av de ekonomiska konsekvenserna.

Allt tyder på att även Sverige är i behov av starkare institutioner och ett bättre regelverk vad gäller offentligfinansierade tjänster. Varken sjukvård eller utbildning har förutsättningar att bli fungerande konkurrensmarknader utan väl genomtänkta institutioner, som ger förutsättningar för konkurrens på lika villkor mellan offentliga såväl som olika privata aktörer. Att begränsa möjligheterna för vinstdrivande aktörer kan minska intresset för att bedriva privat offentligfinansierad verksamhet, men knappast lösa några av problemen med styrning av kvalitet och kostnader. LO har tidigare presenterat en undersökning där det framgår att kostnaderna för skolan ökar med andelen elever i friskolor. Skolverket har nyligen presenterat en liknande undersökning med likartade resultat.

I andra länder är det betydligt vanligare med icke vinstdrivande organisationer som bedriver vård och omsorg, medan det i Sverige är en relativt marginell företeelse. LO har svårt att se att detta är någon stor brist, eller ens särskilt underligt. Sverige har en tradition med solidariskt producerad och finansierad välfärd, i motsats till frivilliga organisationer eller system baserade på familjen där välfärdsinsatser riskerar att hamna hos den grupp, som för stunden anses vara mest behövande. Icke vinstdrivande bolag kan dock fylla en funktion som ett slags motvikt till de privata koncerner med oligopolställning som växt fram. Det är dock viktigt att ha i åtanke att nya former av välfärdsinstitutioner antagligen inte är något som skapas över en natt. Vårt generella välfärdssystem har gjort att ideella bidrag och donationer inte är lika viktiga samhällsinslag som i länder som saknar en generell välfärd.

Kooperativ är en icke vinstdrivande driftsform som finns idag. Det finns både brukar- och producentkooperativ inom välfärdstjänsterna. Ett viktigt skäl till att de inte är mer utbredda, särskilt på lite större orter, är att upphandlingen sker så storskaligt att de inte kan delta.

Aktiebolagsformen har stora fördelar i och med att aktörer kan gå in med begränsat ansvar. Det är bra med en möjlighet att driva aktiebolag där tillgångar stannar inom verksamheten och där eventuell vinst återförs till aktiebolaget. Skillnaden gentemot dagens regler tycks dock inte vara särskilt stora i och med att företag även idag kan besluta om att inte ha någon vinstutdelning. Skillnaden är att bolagsstämman med dagens regler kan upphäva beslutet om att inte ge vinstutdelning medan detta inte ska vara möjligt med den nya formen av aktiebolag.

Utredningen kommer fram till att det inte bör vidtagas några särskilda åtgärder för att göra den nya formen av aktiebolag mer attraktiv. Det kan ha ett positivt signalvärde för företag att kunna visa att man inte främst har ett vinstdrivande syfte, givet att det finns en efterfrågan bland allmänheten.

Utredningen resonerar kring att det i framtiden kan komma att ställas krav på att privata verksamheter som bedrivs med skattemedel ska vara av den föreslagna formen av aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Eftersom detta inte diskuteras mer ingående i utredningen vill vi bara lämna kommentaren att en sådan åtgärd skulle kunna påverka strukturen på de privata aktörerna inom skattefinansierade verksamheter kraftigt.

Närradions riksorganisation

Närradions riksorganisation, NRO, har tagit del av betänkandet om Aktiebolag med begränsad vinstutdelning. NRO har inget att invända mot betänkandets förslag om att inrätta två nya bolagsformer.

NRO anser att speciellt den nya formen icke-vinstutdelande aktiebolag är en bra modell som även kan användas inom föreningslivet där betydande näringsverksamhet bedrivs.

Kopplingarna till bokföringslag och redovisningsplikt överensstämmer med NROs syn på hantering av ekonomi i bolag.

Det är värdefullt att eventuellt överskott stannar kvar i verksamheten för att utveckla verksamheten. NRO anser att betänkandets förslag om överlåtelser vid fusioner tillgodoser NROs synpunkter.

Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige

En icke-kommersiell driven organisation som bedriver medieverksamhet, t.ex. en Öppen Kanal, bedrivs i dag vanligtvis i form av en ideell förening.

Det kan synas finnas fördelar med den ideella föreningsformen, som att om den bedrivs med allmännyttiga mål inte är skattskyldig för ev. inkomster och att en demokratisk och lättillgänglig grundstruktur finnes. Nackdelarna för en medieinriktad verksamhet vare sig det rör radio eller television är dock fler. I första hand handlar det om stabilitet, långsiktighet och transparents vilket behövs när verksamheten bedrivs med relativt komplicerade insatser som berör ekonomi, juridik och teknik. Det behövs bl.a. en eller flera anställda personer för att kunna utveckla och upprätthålla kvalitet i programverksamheten.

Bedrivs dessutom verksamheten på ett framgångsrikt sätt eller får ett inflöde av offentliga bidrag så ökar också riskerna betydligt för intrång av entreprenörer med en privat agenda. Risken för kuppartade maktövertaganden finns också vid varje föreningsstämma eller års-

möte. Detta visar erfarenheterna av tio år med några Öppna Kanaler i större städer. En ideell förening är således mycket sårbar.

Det finns erfarenheter att hämta utomlands. Riksförbundet har inhämtat att många s.k. public accesskanaler i USA bedrivs som ”access Corporations” alltså non-profit Corporations. Detta har också varit ett villkor för att en del kommuner överhuvudtaget har kunnat satsa kommunala medel i en sådan lokal kanal. Liknande modeller finns bl.a. i Holland och för den nya närradion – Community radio – i Storbritannien.

Riksförbundet ser inga principiella hinder ur demokratisk synpunkt med att övergå från ideell förening till icke-vinstdrivande aktiebolag. Ett sådant bolag, som bildas i syfte att sända radio eller television, kan vara ägt av de producerande medlemsföreningarna direkt i form av vardera en aktie eller indirekt genom en särskild förening.

Riksförbundet vill dock uppmärksamma på de svårigheter som kan finnas om samma krav ställs på aktiekapital som för vanliga vinstutdelande bolag d.v.s. 100 000 kr. Detta torde vara ett för högt belopp för många ideellt drivna radio- eller tv-kanaler särskilt i mindre orter.

Riksförbundet har med stort intresse tagit del av betänkandet och välkomnar förslaget att man även i Sverige kan få möjlighet att bilda icke-vinstdrivande aktiebolag. Med sina erfarenheter och med en vision om framtiden ser förbundet denna associationsform som det enda rimliga alternativet till den nuvarande organisationsformen ideell förening.

SABO

SABO delar utredningens uppfattning att bestämmelserna för nya former av aktiebolag ska avvika så lite som möjligt från vad som gäller för privata aktiebolag. Regelverket är väl utrett och det beskrivs som en lagstiftning avsedd för verksamhet inom områdena skola, vård och omsorg. Regelverket stämmer dock väl överens med de allmännyttiga bostadsföretagens uppdrag. Allmännyttan har utdelningsbegränsningar på samma sätt som föreslår för aktiebolag med begränsad vinstutdelning. De allmännyttiga bostadsföretagens uppdrag kan också beskrivas som en välfärdsverksamhet som sköts i bolagsform. Allmännyttan är inte vinstsyftande och det gör att denna lag framstår som intressant för bostadsföretagen. Om förslagen görs till lag anser SABO att det bör övervägas om regelverket även skulle vara ändamålsenligt för de allmännyttiga bostadsföretagen.

Idag regleras allmännyttans verksamhet av lagen om allmännyttiga bostadsföretag, 2002:102. Lagen består av två kapitel varav det första kapitlet skulle kunna ersättas av lagen om aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Det andra kapitlet reglerar tillstånd att sälja allmännyttiga bostadsföretag. Regeringen har nu uppdragit åt Boverket att utvärdera lagen om allmännyttiga bostadsföretag.

SACO

SACO vill härmed meddela att organisationen avstår från att besvara ärendet.

Sjukgymnastförbundet

De senaste åren har flera utredningar rört upphandling av sjukvårdstjänster bland annat utredningen om sjukvårdsupphandling i sitt betänkande "Upphandling av hälso- och sjukvårdstjänster" (SOU 1999:149) och Upphandlingskommittén (Fl 1998:98) i sitt slutbetänkande "Mera värde för pengarna" (SOU 2001:31). Utredningen "Vårdens ägarformer – vinst och demokrati " hade i uppdrag att analysera överlåtelse av driftsansvaret för sjukvårdsverksamhet till vinstdrivande företag och lämnade två betänkanden, SOU 2002: 31 och SOU 2003:23.

Varje utredning tycks ge upphov till behov av nya utredningar. Förslagen i den nu aktuella utredningen reser också nya frågeställningar som bör utredas om tanken är att företagets associationsform skall kunna avgöra en upphandling av sjukvårdstjänster m.m. Det gäller till exempel om det är förenligt med EG: s upphandlingsdirektiv och hur förslagen korresponderar med LOU i dess nuvarande lydelse.

Vi anser att utgångspunkten - mångfald av producenter - är viktigare än utgångspunkten mångfald av bolagsformer. Vi konstaterar att den senare utgångspunkten inte är grundad på reellt existerande problem eller en "efterfrågan på marknaden". Behovet kommer snarare av en oro för att offentliga medel går till utdelning till aktieägare istället för att användas till sjukvård, skola etc. Vi kan inte se att de nya aktiebolagsformerna garanterar det de är tänkta att garantera.

Med tanke på de stora utmaningar som vården står inför krävs i första hand en förnyelse av vårdens organisation. Fokus bör därför vara på möjligheterna - inte farorna! Trots många utredningar är analysen av utvecklingen och problembeskrivningen alltför generell. Erfarenheten visar att de goda exemplen uppstår när utrymmet för nya lösningar ökar. Utformningen av upphandlingsunderlag från beställaren ger inte det utrymme för kreativitet och entreprenörsanda vi så väl behöver. Möjligheterna att få erfarenhet från goda exempel tenderar därför att minska med ökad beställarmakt. Det är ökad frihet för personal i kärnverksamheterna som försett oss med de goda exemplen!

En utgångspunkt vid analys av LOU bör vara vem som ska bruka varan eller tjänsten. Ett landsting eller en kommun upphandlar dels varor eller tjänster för egen räkning på en marknad, till exempel städning, datakonsulter, brevpapper eller transportfordon, dels upphandlas idag tjänster för medborgarnas räkning i form av sjukvårdstjänster, äldreomsorg, ungdomsvård m.m. det första fallet är köparen direktanvändare av tjänsten eller varan och kan bedöma varan eller tjänsten. Korta avtalstider för att hindra inlåsningseffekter är av värde och de företagen har många andra kunder på marknaden. Därför är det inte något stort problem för dem att ha korta avtalstider med ett landsting eller en kommun. När tjänsten ska brukas av tredje man varierar möjligheterna för beställaren att bedöma den faktiskt levererade tjänsten och det finns även avgörande skillnader i övrigt mellan till exempel valet av sjukgymnast, överlåtelse av driften av sjukhus eller äldreboende och upphandling av missbrukarvård. Den vanliga utgångspunkten är att med ökad beställarkompetens så erhålls "mera värde för pengarna" och nuvarande problem kan rättas till. Det är en farlig förenkling.

Vi anser att brukaren i de fall det är möjligt och lämpligt själv skall få välja. Där denne själv är kapabel att avgöra sitt eget bästa är beställarsystem onödiga. När det gäller privata sjukgymnaster, som tidigare var anslutna till försäkringskassan, har vi i princip gått från ett kundvalssystem till ett beställarsystem. Det innebär att beställarens ställning stärkts på patientens bekostnad och att vårdgivaren, trots patienternas val, har en enda kund, beställaren,

vars val går före alla patienters rätt att välja! Att etablera en verksamhet på de villkoren är förenat med en orimlig företagarrisk. Med den centraliserade makten till beställaren följer även andra risker.

När beställaren avgör vilket vårdbolags logotyp som de närmaste åren skall sitta på vårdcentralens entrédörr har det marginell betydelse för patienterna jämfört med när beställaren avgör om en privat etablerad sjukgymnastmottagnings entrédörr inte längre skall vara tillgänglig på de villkor patienterna är vana vid. De vårdbolag som konkurrerar om driften av landstingets vårdcentral kan ha många andra verksamheter och tar en mycket begränsad företagarrisk vid ett övertagande. Bakom entrédörren möter patienterna samma vårdgivare som de är vana vid, dvs. kontinuiteten i vården värnas. Konkurrensen leder dock inte till att fler verksamheter etableras utan bara till en variation på driftsansvariga för tidigare landstingsdrivna verksamheter, dvs. en mångfald av logotyper på samma entrédörrar och för personalen - inte bara en arbetsgivare längre!

I det andra fallet har företagaren etablerat verksamheten med alla kostnader det medför. Till skillnad från vårdbolaget har företagaren kvar kostnadsansvaret för sin praktik när beställaren välj er bort den från det offentligt finansierade utbudet och välj er en annan "entrédörr" åt de vårdsökande. Den i andra sammanhang så omhuldade rätten till valfrihet, kontinuitet och "allemansrätt" för medborgaren väger plötsligt lätt för de som säger sig värna just dessa värden.

Även om de i utredningen föreslagna nya associationsformerna kanske mest är tänkta att komma till användning vid överlåtelser av sjukhus finns inget som hindrar att den "goodwill" de kan komma att förknippas med gör att de, om de mot förmodan införs, kommer att påverka även andra områden. Vi avstyrker därför förslagen!

Sjukgymnastförbundet anser att där patientens val, småskalighet och kontinuitet har påtagliga värden skall patientens ställning åter stärkas och mångfald tillåtas. Inte som nu avvecklas!

All erfarenhet visar att såväl mångfald av arbetsgivare som mångfald av verksamheter berikar den offentliga vården och således ger bättre oss förutsättningar att klara de svåra utmaningar hälso- och sjukvården står inför.

Svenskt Näringsliv

Förslaget är ett beställningsverk avseende en teknisk lösning av ny aktiebolagsform. Bakgrunden till förslaget synes vara politiska krav om att verksamheter inom områdena vård, skola och omsorg inte bör tillåtas i privat regi och särskilt inte med vinstsyfte.

Svenskt Näringsliv motsätter sig starkt dessa strävanden att inskränka de privata alternativen. Detta gagnar inte en nödvändig utveckling av verksamheterna mot bättre tillgänglighet, högre kvalitet och ökad samhällsekonomisk effektivitet.

Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget om två nya aktiebolagsformer med vinstutdelningsbegränsning. De huvudsakliga skälen är att verksamheten i ett sådant bolag riskerar att bli ekonomiskt ineffektiv, att bolagsformen i förlängningen kan befaras leda till konkurrenssnedvridning, att den riskerar att komma i konflikt med EG-rätten, att ett sådant aktiebolag blir en anomali som kan medföra svåröverskådliga bolagsrättsliga problem samt att det inte finns något behov av en ny bolagsform av detta slag.

Svensk Scenkonst

Svensk Scenkonst har inga erinringar mot förslaget om inrättande av nya aktiebolagsformer. Svensk Scenkonst har inte funnit anledning till någon närmare lagteknisk analys av författningsförslagen.

Svensk Scenkonst avvaktar med intresse vilka ändringar i skattelagstiftningen den nya associationsformen kan föranleda. Särskilt gäller detta möjligheten till skattelättnader för donatorer/sponsorer vid bidrag etc till ett enligt de föreslagna reglerna inrättat aktiebolag.

Sveriges läkarförbund

Av såväl allmänpolitiska som tekniska skäl anser sig inte Sveriges läkarförbund kunna ställa sig bakom utredningens förslag till införande av de föreslagna associationsformerna.

Stockholms Handelskammare

Handelskammaren avstyrker förslaget. Tvärtemot den bakomliggande idén menar Handelskammaren att ett ökat inslag av vinstdrivande bolag inom skola, vård och omsorg inte endast skulle främja effektivitet och utveckling i verksamheterna utan även leda till bättre tillgänglighet och högre kvalitét.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF)

SRF anser att förslaget i sig är väl genomtänkt, och anpassat för det tänkta syftet. Dock synes behovet av de utredda bolagsformerna så litet att skälen för att införa dem är tveksamma. Det kan därför ifrågasättas om regelverket behöver tillföras ökad komplexitet för behov som inte existerar. Skulle sedan behov skapas genom att villkors möjligheterna att bedriva viss typ av verksamhet till de nya bolagsformerna skapas en snedvridning av konkurrensen och potentiell konflikt med EG-rätten. Sammantaget anser därför SRF att de nya bolagsformerna inte bör införas.

Sveriges advokatsamfund

Behovet av lagstiftning i enlighet med något av de förslag som finns i betänkandet förefaller inte vara särskilt påfallande. För det fall lagstiftning kommer till stånd bör det förslag som väljs anpassas så att det i strukturellt och systematiskt hänseende inpassas i aktiebolagslagens system.

För det fall lagstiftning enligt något av förslagen i betänkandet kommer till stånd, är Advokatsamfundets uppfattning att förlaget avseende aktiebolag med begränsad vinstutdelning bör väljas, för att därigenom i någon grad tillgodose behovet av att kunna attrahera kapital till bolaget.

Sveriges Aktiesparares Riksförbund

Aktiespararna har valt att avstå från att lämna synpunkter på betänkandet då det rör aktiebolag som inte kommer att omsättas på organiserad marknadsplats.

TCO

TCO som erhållit ovanstående remiss för eventuellt yttrande meddelar härmed att vi avstår från att yttra oss över remissen.

Vårdförbundet

Vårdförbundet avstyrker utredningens förslag. Förslaget kommer inte att leda till den ökade mångfald av vårdgivare som förbundet eftersträvar.

Vårdförbundet avstyrker utredningens förslag om en ny aktiebolagsform. Förbundet ifrågasätter vilken effekt det skulle kunna kan ha på ”offentlig” företagsamhet och om det finns ett behov av den nya bolagsformen. Förbundet anser att det finns andra områden som måste utredas för att få till stånd en reell mångfald av vårdgivare. Detta gäller främst de områden som redovisats ovan, dvs. vårdgivaravtal, samverkansavtal och upphandlingsförfarandet. Det är särskilt viktigt och angeläget att upphandlingsförfarandet ses över eftersom den nuvarande utformningen i många fall är ett effektivt hinder för nya aktörer och nya företag.

VPC

VPC AB har givits tillfälle att inkomma med synpunkter på rubricerat betänkande. VPC avstår från att yttra sig över innehållet i förslaget.

2. Behovet av en ny associationsform

Länsrätten i Stockholms län

Utredningen har helt i enlighet med sina direktiv utarbetat förslag till två alternativa modeller av aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning. Den ena modellen av bolag får inte lämna någon vinstutdelning alls medan den andra modellen får lämna viss, i förhållande till bestämmelserna om vinstutdelning i 12 kap. 2 § aktiebolagslagen (ABL), begränsad utdelning. Enligt utredningens direktiv skall den nya aktiebolagsmodellen vara lämplig för verksamheter inom vård, skola och omsorg. Frågan om den nya modellen skall vara en förutsättning för att enskilda skall få bedriva sådana verksamheter har inte ingått i utredningens uppdrag. Något sådant krav gäller för övrigt inte idag.

Länsrätten anser inte att det i dagsläget finns något behov av en särskild aktiebolagsmodell med begränsad vinstutdelning, eller ingen vinstutdelning alls. De begränsningar i detta hänseende som utredningen föreslår går att åstadkomma med redan gällande regelverk för den som så önskar. Först om statsmakterna skulle finna anledning att inskränka möjligheterna för enskilda att bedriva viss typ av verksamhet, inom t.ex. vård, skola och omsorg, och som en förutsättning för detta föreskriva specifika restriktioner i fråga om ägarnas möjligheter att tillgodogöra sig överskottet av verksamheten kan det möjligen uppkomma behov av en särskild, i lag uttryckligen reglerad, associationsform. Så länge de av utredningen föreslagna modellerna inte ger några fördelar i något hänseende kommer modellerna knappast att komma till användning. Utredningen drar också själv slutsatsen att den nya modellen inte kommer att användas i någon större skala (s. 142). Mot denna bakgrund ifrågasätter länsrätten starkt om det verkligen är meningsfullt att belasta ABL med bestämmelser om ytterligare en aktiebolagsmodell, vid sidan av ”vanliga” privata bolag och publika bolag. Enligt länsrättens mening bör man iaktta restriktivitet i lagstiftningsarbetet och inte i onödan införa bestämmelser som redan på förhand kan förutses få en mycket begränsad användning och inte heller har efterlysts av vare sig det allmänna eller enskilda intressenter.

För det fall det bedöms föreligga ett behov av en särskild associationsform för vissa slag av verksamheter vill länsrätten vidare för egen del ifrågasätta om det i så fall är lämpligt att använda aktiebolagsformen för detta ändamål. Ett för aktiebolaget typiskt karaktärsdrag är att dess verksamhet skall syfta till att bereda aktieägarna vinst. Mot denna bakgrund anser länsrätten att även andra associationsformer bör utredas och övervägas i sammanhanget. Länsrätten vill också peka på den modell som lagstiftaren använt sig av på bostadsområdet för att inskränka möjligheterna att dela ut vinst till ägarna, nämligen det allmännyttiga bostadsföretaget (lagen /2002:102/ om allmännyttiga bostadsföretag). Den teknik som använts i det sammanhanget bör också utredas och övervägas för det fall statsmakterna bestämmer sig för att vilja begränsa möjligheterna till vinstutdelning i verksamheter inom vård, skola och omsorg.

Länsrätten vill även påpeka att det är något vanskligt att anlägga synpunkter på ett lagförslag vars värde och betydelse i sig kan ifrågasättas. När det t.ex. gäller de föreslagna konsekvenserna (revisorns rapporteringsskyldighet och tvångslikvidation) av en överträdelse av utdelningsreglerna kan en bedömning av rimligheten av dessa konsekvenser svårligen göras så länge det inte går att identifiera en intressentkrets till vars skydd reglerna skall gälla.

Malmö tingsrätt

Enligt utredningens direktiv har utgångspunkten för arbetet varit att åstadkomma en bolagsform som är ägnad för verksamhet inom barnomsorg, skola och äldrevård. Tingsrätten noterar emellertid att de aktörer inom skola, vård och omsorg som inbjudits att lämna synpunkter på förslaget samstämmigt har uttryckt stor skepsis mot behovet av en ny aktiebolagsform (s. 81 f.). Utredningen har t.o.m. uttalat (s. 123) att det finns anledning att anta att den nya aktiebolagsformen kommer att få en mycket begränsad användning, om det inte uppställs som villkor att viss verksamhet bedrivs i den nya formen. Mot den bakgrunden kan det, menar tingsrätten, starkt ifrågasättas om det i dagsläget finns ett behov av den föreslagna associationsformen.

Skatteverket

Betänkandet presenterar förslag till två modeller av en ny form av aktiebolag. I den nya aktiebolagsformen är utdelning av bolagets överskott begränsad på visst närmare angivet sätt eller inte alls tillåten. Den föreslagna nya bolagsformen ryms inom den nuvarande aktiebolagslagen, men den omfattas av vissa specialregler som ska upprätthålla en begränsad vinstutdelning. Kännetecknande för den nya bolagsformen är att syftet med bolagets verksamhet är ett annat än att ge aktieägarna vinst.

Den nya bolagsformen är avsedd att vara lämplig för verksamheter inom områdena skola, vård och omsorg. Den ska emellertid även kunna användas inom andra verksamhetsområden.

Av betänkandet framgår att de företrädare för bl.a. vissa sammanslutningar verksamma inom områdena skola, vård och omsorg har beretts tillfälle att lämnat synpunkter till utredningen om den nya bolagsformen. De har uttryckt stor skepsis mot behovet av en ny aktiebolagsform där vinstutdelningen till aktieägarna antingen begränsas eller försvinner. De har bl.a. framfört att det torde uppkomma problem med att få riskvilligt kapital till aktiebolag, om inte investerarna kan påräkna någon avkastning eller erhålla garanti mot eventuella förluster. Vidare har påtalats att det kan komma att krävas en omfattande kontrollapparat för att se till att reglerna efterlevs. Skatteverket delar denna skepsis och ifrågasätter behovet av en ny bolagsform. Därtill kommer, som framgår av det följande, att det torde vara tämligen enkelt att kringgå de uppställda begräsningarna för vinstutdelning m.m.

Försök att kringgå begränsningarna i vinstutdelning kan förväntas leda till att ett ökat antal frågor om marknadsmässighet på ersättningar m.m. kommer att kräva arbetsinsatser av skatteförvaltningen.

Länsstyrelsen Uppsala län

I sin tillsynsverksamhet över privat verksamhet tar Länsstyrelsen sikte på framför allt hur verksamheten bedrivs, om målen för politikområdet uppnås och hur avnämarna/kunderna behandlas. Sådana faktorer har enligt Länsstyrelsens erfarenhet inte visat sig ha något samband med vare sig associationsformen eller möjligheten till vinstutdelning ur företaget. Frågor om huruvida den nya associationsformen i framtiden ska utgöra en förutsättning för att få bedriva verksamhet av visst slag ingår visserligen inte i utredningens direktiv. Emellertid anser Länsstyrelsen att ovannämnda erfarenheter av tillsyn har betydelse för prövningen av frågan huruvida de föreslagna nya bolagsformerna över huvud taget behövs.

Behovet av nya aktiebolagsformer bör även bedömas utifrån vilka andra företagsformer som i dag står till buds. En associationsform som därvid inte får glömmas bort är stiftelsen. Önskemålet i direktiven att åstadkomma en associationsform där vinstutdelningsbegränsningar inte ska kunna tas bort av företaget självt är i stor utsträckning uppfyllt i stiftelselagen. Över huvud taget bör beaktas att stiftelseformen genom den nya stiftelselagen fått en helt annan stabilitet än enligt den tidigare mycket ålderdomliga och ytterst begränsade författningsregleringen.

Utredningen har funnit att EG-rätten kan komma att utgöra hinder mot att i framtiden låta den föreslagna nya bolagsformen vara en förutsättning för tillstånd att bedriva viss verksamhet eller ge offentliga ersättningar och bidrag till verksamheten. Detta förstärker naturligtvis Länsstyrelsens skeptiska inställning till behovet av de föreslagna nya bolagsformerna.

Skolverket

Skolverket har vid flera tillfällen (se nedan) påtalat behovet av en översyn av huvudmannafrågan för fristående skolor. Det förslag som lämnats i betänkandet löser i sin nuvarande utformning inte de problem som Skolverket uppmärksammat i sitt arbete med tillståndsprövning och inspektion av fristående skolor. Skolverket anser att frågan om vem som skall kunna vara huvudman för förskolor, fritidshem och skolor måste utredas mer förutsättningslöst än vad som utifrån direktiven har varit möjligt i förevarande utredning.

Utredningen betonar flera gånger i betänkandet att frågor om huruvida den nya bolagsformen i framtiden skall utgöra en förutsättning för bedrivande av verksamhet inom vissa områden liksom konsekvenserna därav inte ingått i utredningens uppdrag. Istället har utredningen haft i uppdrag att överväga incitament för att göra den nya bolagsformen attraktiv. Några förslag som på något avgörande sätt skulle kunna få en sådan effekt lämnas inte i betänkandet enligt Skolverkets uppfattning.

Företrädare för näringslivet har enligt utredningen uttalat skepsis om behovet av den tänkta bolagsformen, vilket enligt utredningen antyder att den nya formen av aktiebolag inte kommer att användas i någon större skala. Skolverket delar denna bedömning.

Enligt Skolverkets uppfattning bör man istället överväga om fristående skolor enbart skall kunna drivas i en alternativt ett begränsat antal för ändamålet lämplig(a) huvudmannaform(er). De modeller som föreslås i betänkandet skulle då kunna vara ett möjligt alternativ.

Utredningen pekar på att man i en sådan situation i särskild ordning bör utreda hur förslagen överensstämmer med annan lagstiftning. Skolverket anser att en fortsatt utredning även bör omfatta styrnings- och ledningsfunktionen för ett sådant bolag.

Skolverket har vid flera tillfällen lagt förslag om en översyn av huvudmannafrågan för främst fristående skolor, senast i samband med en avrapportering av ett regeringsuppdrag den 15 januari 2004 Skarpare rutiner vid tillståndsprövning och inspektion av fristående skolor. Där framhåller Skolverket följande:

”Skolverket föreslår regeringen att tillsätta en utredning för att studera för- och nackdelar med olika huvudmannaformer för fristående skolor. Skolverket anser att det även finns anledning att överväga att genom lagstiftning begränsa de juridiska former i vilken en fristående skola får drivas.

Nuvarande lagstiftning har tillkommit i en tid då man inte förutsåg tillkomsten av stora utbildningskoncerner som driver fristående skolor på flera orter. Utredningen bör bl.a. studera effekterna av koncernskolornas tillkomst och ta ställning till om och hur lagstiftningen behöver anpassas till de nya förhållandena.

Skolverket bedömer att man även i Sverige bör överväga tanken på att fristående skolor enbart skall kunna drivas i en särskild huvudmannaform. I Danmark finns t.ex. enbart en huvudmannaform - en icke vinstdrivande stiftelse - och en sådan stiftelse får inte ha mer än en skola. I betänkandet Aktiebolag med begränsad vinstutdelning (SOU:2003:98) har föreslagits modeller för nya aktiebolagsformer som skulle kunna användas inom skolområdet.

Det finns även anledning att i samband med behandlingen av en ny huvudmannaform ta upp problemet med att samma person som äger huvuddelen av aktierna och är ordförande i styrelsen också är rektor på skolan.

Frågan har också uppkommit om det vid ansökan om godkännande eller rätt till bidrag kan accepteras ett offentligt ägande av huvudmannen för en fristående skola. För närvarande finns några fristående skolor där staten eller kommunerna ingår som ägare. Från juridiska utgångspunkter kan konstateras att rättsläget är oklart och det finns därför skäl att överväga ett klargörande i lagstiftningen.

Skolverket anser att frågan också har samband med Skollagskommitténs förslag att möjligheterna att lägga ut utbildning på entreprenad bör utredas särskilt.”

I bilaga till rapporten redovisades Skolverkets bedömning av rättsläget för de ovan nämnda områdena.

Högskoleverket

Statliga universitet och högskolor

Högskoleverket anser inte att den nya bolagsformen är lämplig när det gäller de statliga universitetens och högskolornas verksamhet.

I universitetens och högskolornas verksamhet ingår förutom utbildning och forskning också uppgiften att samverka med det omgivande samhället. En effektiv samverkan kan kräva en från den akademiska verksamheten särskild organisation.

De holdingbolag som har inrättats vid universitet och högskolor har tillkommit just för att stödja sådan samverkan.

I riktlinjerna vid utövande av statens äganderätt i vissa bolag knutna till universitet och högskolor (U2002/4579/UH) säger regeringen bl.a. följande.

Genom holdingbolag knutna till universitet och högskolor kan forskningens kontakter med näringslivet stärkas och förbättras. Det ger möjlighet för att forskningsprojekt, som nått en sådan konkretionsgrad att kommersiell tillämpning kan förutses, kan överföras från universitetens och högskolornas reguljära organisation för forskning och mera direkt inriktas mot kommersialisering.

För de två typer av dotterbolag, projekt- och tjänstebolag, som holdingbolagens styrelser kan bilda gäller att de förväntas ge delägarna avkastning på insatt kapital och att framgångsrika bolag ska kunna säljas på affärsmässiga villkor.

Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och stiftelsen Högskolan i Jönköping

Högskoleverket anser inte heller att det finns något behov av den nya bolagsformen för verksamheten i de två stiftelsehögskolorna Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping.

Stiftelsen Chalmers tekniska högskola äger samtliga aktier i Chalmers tekniska högskola AB. Stiftelsen får enligt stadgarna inte avyttra aktierna i bolaget. Den enda ägaren är och skall vara stiftelsen. I bolagsordningen för Chalmers tekniska högskola AB anges att verksamheten inte syftar till att bereda vinst åt ägaren. Bolagets vinst ska i den mån den inte reserveras användas för att främja bolagets verksamhet. I sista hand kan vinstutdelning ske till ägaren. Liknande gäller för stiftelsen Högskolan i Jönköping.

I likhet med de statliga högskolorna har vidare stiftelsehögskolorna behov av en från akademisk verksamhet särskild organisation för att stödja samverkan med det omgivande samhället. Inte heller för denna verksamhet lämpar sig den föreslagna bolagsformen.

Patent- och registreringsverket

PRV ifrågasätter om det överhuvudtaget finns ett behov av en aktiebolagsform där vinstutdelningen till aktieägarna antingen begränsas eller helt försvinner. Redan inom ramen för den nuvarande aktiebolagslagen finns möjligheter att driva aktiebolag utan vinstsyfte. Mot denna bakgrund framstår det som mindre lämpligt att göra det associationsrättsliga regelverket mer komplext.

Konkurrensverket

Konkurrensverket delar utredningens slutsats att de nya bolagsformerna, utifrån nuvarande förutsättningar, kommer att få mycket begränsad efterfrågan eller omfattning. Enligt verkets uppfattning synes förslaget om nya bolagsformer endast kunna motiveras utifrån avsikten att koppla förslaget till nämnda förutsättningar att få bedriva viss verksamhet åt kommuner och landsting. Förslaget kan därför inte gärna bedömas isolerat från denna förutsättning.

Även om det skulle ställas som villkor att de nya företagsformerna skall användas vid ovannämnda typ av uppdrag bedömer Konkurrensverket att företagsformerna inte kommer att nämnvärt utnyttjas. Här kan bl.a. pekas på att det är förenat med ett ekonomiskt risktagande att bedriva verksamhet på uppdrag av kommuner och landsting. De nya företagsformerna innebär dock att företagets ägare inte ges möjlighet att få utdelning på satsat kapital i den utsträckning som svarar mot risktagandet.

I sammanhanget bör även pekas på en ytterligare faktor som skulle minska incitamentet att starta denna typ av företag. Det gäller förslaget att det överskott som finns kvar i ett bolag med föreslagna vinstutdelningsbegränsningar efter att bolaget gått i likvidation skall tillfalla antingen samma typ av företag eller Allmänna arvsfonden.

NUTEK

Ett av de grundläggande elementen i ett aktiebolags funktion är att generera vinst till ägarna. Enligt NUTEKs uppfattning bör det föreligga synnerligen starka skäl för att det skall vara motiverat att introducera en ny variant av aktiebolaget där detta är förbjudet. De associationsformer som idag används för verksamheter utan direkt vinstsyfte för ägarna täcker, enligt NUTEKs uppfattning, väl de behov som föreligger.

I utredningens uppdrag har inte ingått att utreda behovet av en ny variant av aktiebolagsformen utan endast att föreslå hur regelverket för en sådan skall utformas. Utredningen har dock inbjudit företrädare för organisationer inom de områden där den tänkta bolagsform skall användas att lämna synpunkter. Dessa organisationer har uttryckt en stor skepsis mot behovet av denna nya aktiebolagsform.

FAR

FAR har inga invändningar mot att man söker finna företagsformer som säkerställer att verksamheter av nämnt slag drivs i annat syfte än att bereda ägarna vinst och att upparbetade överskott i stället används för att utveckla verksamheten. FAR tillåter sig emellertid att ifrågasätta om aktiebolagsformen är den mest lämpliga härvidlag. Enligt FARs mening är det nämligen av värde att alla aktiebolag så långt möjligt omfattas av samma regelverk och att systematiken i aktiebolagslagen inte bryts. Det finns för övrigt ingenting som hindrar att ett aktiebolag av traditionellt slag i sin bolagsordning intar en bestämmelse om att bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte än att bereda vinst åt aktieägarna (12 kap. 1 § tredje stycket aktiebolagslagen).

Friskolornas Riksförbund

Drivkraften bakom att starta en fristående skola är framför allt inte ett ekonomiskt intresse utan en vilja att få utveckla och arbeta i en skola med egna idéer. Skolorna ägs och drivs vanligtvis av samma personer, som också arbetar i verksamheten. Dessa personer investerar egna eller lånade pengar i samband med att verksamheten startar. Några andra intressenter finns sällan. Utomstående investerare, lockade av förväntade stora vinster och höga utdelningar på sitt satsade kapital, står inte i kö.

Förbundet tror inte heller att den föreslagna bolagsformen skulle vara ett sätt att få personer som av ideella skäl vill satsa pengar i fristående skolor och som avstår från detta idag på grund av att det saknas en för dem tilltalande organisationsform. För dem som både har satsat egna pengar och är verksamma i fristående skolor är det primära verksamhetens utveckling och inte det egna vinstintresset. Behov finns därför inta av en ny aktiebolagsform med helt eller delvis begränsad vinstutdelning för att locka investerare eller för att gynna utvecklingen av befintliga fristående skolor eller tillkomsten av nya. Vi kan heller inte se att skolutvecklingen och kvaliteten på den svenska skolan skulle gynnas av en ny bolagsform.

En av de få skäl som anges i utredningen varför en ny bolagsform behövs är att det skulle kunna vara goodwillskapande för de verksamhetsområden som den främst är tänkt för. Sannolikt är det goodwill i betydelsen förtroende som avses, trots att det inte klart framgår. Förtroende skapas dock inte genom val av bolagsform utan förtjänas genom det arbete som utförs inne i verksamheten. Det behövs inte en ny form av aktiebolag med begränsad vinstutdelning som för att göra det möjligt för de avsedda verksamheterna att skapa förtro-

ende. Dessutom är det redan idag möjligt enligt aktiebolagslagen för de bolag som anser att det är bra för deras förtroende att i sin bolagsordning införa en bestämmelse om ingen eller begränsad vinstutdelning.

Redan idag återinvesterar många skolor eventuell vinst i verksamheten och använder den till skolutveckling och elevsatsningar utan att det behövs någon särskild bolagsform.

Vi kan inte heller se att det gynnar skolutveckling och skolkvalitet att i slutändan Allmänna arvsfonden far ett eventuellt överskott, som arbetats upp i företaget, i stället för att den eller de personer som vågat satsa pengar i ett så riskfyllt projekt som en fristående skola far en viss utdelning på sitt satsade kapital. Förbundet är inte heller av den uppfattningen att personer, som av rent ideella skäl vill och kan investera kapital, är mer lämpade än sådana som också är intresserade av att få viss utdelning på sin investering att driva verksamheter inom de områden som den nya bolagsformen är tänkt för. Vi kan inte heller se att engagemang och ekonomiskt intresse står i motsatsförhållande till varandra när det gäller att utveckling och förnyelse.

Utredningen tar inte ställning till om fristående skolor skall bedrivas i en av de föreslagna bolagsformerna eller någon annan icke-vinstdrivande associationsform för att kunna få offentliga bidrag. Men Friskolornas riksförbund befarar att förslag i den riktningen kan komma i framtiden, framför allt därför att vi inte kan se något annat egentligt skäl att tillskapa denna nya bolagsform, efterfrågad av ingen inom de verksamhetsområden där den är tänkt att framförallt användas.

Föreningen kooperativ utveckling i Sverige (FKU)

I vår skrivelse, daterad 2003-02-26, till utredningen ifrågasatte vi behovet av en aktiebolagsform med ingen eller begränsad vinstutdelning. Det finns redan i dag tillfredställande möjligheter att skapa sådana associationer genom bindande bestämmelser i stadgar respektive bolagsordning/bolagsavtal. Dessutom är det i allmänhet mera ändamålsenligt och effektivt att reglera användningen av ersättningar eller bidrag i den enskilda relationen mellan uppdragsgivare och uppdragstagare respektive bidragsgivare och bidragsmottagare.

Utredningens betänkande har inte gett oss anledning att ändra denna vår uppfattning.

Företagarnas Riksorganisation

Företagarna anser att det inte finns behov av den föreslagna regleringen. Vår rapport ”Tio småföretagare inom vård-skola-omsorg” visar visserligen att företagare i dessa branscher inte drivs i första hand av vinstintresse. Men att förvägra vanliga företag att erbjuda sina varor och tjänster till kommuner, landsting m.fl. kommer att leda till stora förluster för brukare och skattebetalare.

En stor del av det privata företagandet inom skattefinansierad verksamhet drivs av andra krafter än viljan att få hög avkastning på satsat kapital. Ofta handlar det om f.d. kommunalanställda, inom t.ex. äldreomsorgen, som genom ett privat alternativ vill genomföra sina idéer om hur verksamhet ska bedrivas bättre, idéer som de inte kunnat förverkliga inom den offentliga organisationen. Drivkraften att förbättra verksamheten har också lett till företag med förbättrad service för brukarna.

Idéerna om aktiebolag med begränsad vinstutdelning kan därför inte ses som annat än ett led i den politik som syftar till att stoppa den ökning av offentligt finansierad serviceproduktion av privata utförare som pågår. Det bygger på ett statiskt synsätt där en krona i vinst för företaget förutsetts leda till en krona sämre service för kunden. Detta är en verklighetsbeskrivning som Företagarna inte delar. Möjligheten att driva företag med vinst och också att kunna disponera vinsten är ett fundament i det fria företagandet. Genom detta skapas drivkrafter att ständigt utveckla företaget. Ett viktigt inslag i denna process är också möjligheten att locka utomstående finansiärer, en möjlighet som enligt Företagarnas uppfattning skulle försvåras avsevärt om förslaget blev verklighet.

Offentlig sektor står inför stora utmaningar de närmaste årtiondena, framför allt vad gäller finansiering och möjligheten att tillgodose behovet av personal. Att i ljuset av detta strypa tillförseln av kompetens och nya idéer genom att begränsa företags möjligheter att samverka med skattefinansierad verksamhet riskerar att vara ödesdigert.

FöretagarFörbundet

Förbundet avvisar behovet av en ny aktiebolagsform där vinstutdelning till aktieägarna antingen kraftigt begränsas eller helt försvinner.

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet

Det finns redan idag möjlighet för ett aktiebolag att i bolagsordningen ta in bestämmelser om att bolaget inte alls eller endast delvis skall ha vinstsyfte. Det är därför svårt att förstå motivet till den föreslagna lagstiftningen. Vidare kan konstateras att möjligheten att bilda aktiebolag med begränsad vinstutdelning rimligen inte kommer att framstå som särskilt attraktiv, eftersom reglerna för sådana bolag inte erbjuder några fördelar jämfört med sedvanliga aktiebolag utan endast ytterligare begränsningar.

Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet

Nya lagregler baseras i allmänhet på en diskussion av de behov som kan finnas för lagstiftning. Inte heller på denna punkt har utredningsdirektiven givit kommittén den grad av svängrum som är rimlig. I betänkandet speglas dock lagstiftningsbehovet kortfattat. Statistiska uppgifter visar på en organisatorisk bredd när det gäller (den konkurrensutsatta delen av) skola och vård. Den traditionella aktiebolagsformen utnyttjas frekvent och som alternativ förekommer både föreningar och stiftelser. I utlandet utnyttjas stiftelseformen ofta. På en dryg sida i betänkandet ges vidare ett referat av muntliga och skriftliga synpunkter från ett antal organisationer som är verksamma inom utbildnings- och vårdsektorn. Svaren pekar klart på att marknadens aktörer inte efterfrågar de nya företagsformerna. Kritikerna pekar på svårigheter för icke vinstdrivande företag att dra åt sig investeringsvilligt kapital. Framför allt är man rädd för att den nya företagsformen skall privilegieras i samband med upphandling. Som enda argument för den nya bolagsformen anförs att den kan ha en ”imageskapande effekt”. Fakultetsstyrelsen anser att behovet av regler om en ny företagsform inte tydliggjorts tillräckligt.

Kooperativa institutet

Kooperativa Institutet vill påminna om bakgrunden till betänkandet. De privata alternativen till vård, skola och omsorg vinner inträde i allt högre grad. Medborgarna ställer krav på förnyelse och en ökad mångfald av utförare av dessa välfärdstjänster. Men inom områden där samhällsintressen väger tungt kan inte vinstintresset styra eftersom det finns uppenbara risker för att den allmänna välfärdspolitiken blir underminerad. Privatisering av viktiga välfärdstjänster måste i första hand ha till grundläggande syfte att gynna brukarna och medborgarna, inte aktieägarna.

Om en ny associationsform skall tillskapas i detta syfte måste den i rimlig utsträckning svara mot ett behov som inte kan tillgodoses på annat sätt. I föreliggande fall finns inte något stöd för den associationsform som betänkandet avser, nämligen aktiebolaget med begränsad eller ingen utdelning. Som utredningen själv konstaterar har av tillfrågade tilltänkta avnämare och intressenter i fråga om en ny associationsform av detta slag samtliga utom någon enstaka ställt sig avvisande. Den föreslagna lagstiftningen svarar således inte mot ett uttalat behov hos dem som är den tilltänkta avnämargruppen.

Enligt Koopis mening uppfyller inte de här liggande lagförslagen det grundläggande syftet med en privatisering. Förslagen begränsas till enbart en associationsform samtidigt som de inte är tvingande och att den aktör som önskar driva ett företag som har vinst åt ägarna som ändamål har full frihet att välja den associationsform som medger det.

Koopi har tidigare till utredningen skriftligt och muntligt framfört kritiska synpunkter på nyttan av en ytterligare associationsform som begränsar sig till aktiebolaget. De alternativa lagförslag som nu föreligger ändrar inte Koopis negativa inställning utan snarare bekräftar att förslagen på intet sätt löser de problem som de måhända var avsedda att lösa.

Kooperativa institutet har däremot stor förståelse för att lagstiftaren önskar att de privata alternativen inom vård, skola och omsorg ska bedrivs i associationsformer där vinstintresset inte kommer i första hand.

Vi vill i sammanhanget också hänvisa till resonemangen i betänkandet "Vårda vården" med underrubriken "vårdens ägarformer - vinst och demokrati" (SOU 2003:23).

Nuvarande associationsformer medger redan full frihet för den som så önskar att begränsa eller helt avstå från vinstutdelning åt ägarna. Detta kan som utredningen också själv anger i aktiebolag uppnås genom regler i bolagsordningen och för ekonomiska föreningar och stiftelser genom bestämmelser i stadgorna. Inget torde heller hindra bolagsmännen i ett handelsbolag att i bolagsavtalet införa begränsningar av den personliga vinsten.

Koopi vill påpeka att det redan i dag finns ett stort antal privata företag inom vård, skola och omsorg där vinsten inte kommer i första hand. Dessa företag drivs i olika associationsformer, främst som ekonomiska föreningar, som stiftelser eller som ideella föreningar. Det finns också många aktiebolag med denna inriktning där ägaren är en ideell förening, ekonomisk förening eller stiftelse. I dessa aktiebolag återförs vanligen vinsten för att utveckla bolaget och i det fall utdelning sker denna används för att främja ändamålet med ägarens verksamhet.

Svenskt Näringsliv

Utredningen har i sitt arbete inhämtat synpunkter från sammanslutningar verksamma inom områdena skola, vård och omsorg samt från vissa övriga organisationer. Från dessa har samstämmigt uttryckts stor skepsis mot behovet av nya aktiebolagsformer med ingen eller begränsad vinstutdelning. Framförallt har framhållits svårigheterna att skaffa kapital samt risken för allvarlig konkurrenssnedvridning för det fall att sådana aktiebolagsformer skulle gynnas på olika sätt.

Att något behov inte föreligger understryks också av att, som nämnts ovan, aktiebolag med vinsutdelningsbegränsningar i bolagsordningen knappast förekommer, trots att det idag är fullt möjligt.

Stockholms Handelskammare

Förslaget är ett beställningsverk avseende en teknisk lösning av ny aktiebolagsform med begränsad vinstutdelning. Den bakomliggande idén, som bland annat kommit till uttryck i ett antal motioner till den senaste socialdemokratiska partikongressen, är dock att ett bolag utan vinstintresse eller med begränsad sådant på något sätt skulle vara bättre skickat än vinstdrivande företag att driva verksamheter inom framför allt skola, vård och omsorg. Stöd för detta saknas i både teori och praktik. Varken kvalitét eller pris gynnas av att verksamheter drivs utan vinstintresse. Tvärtom riskerar verksamheter bedrivna av bolag utan vinstintresse att bli ineffektiva, bland annat på grund av svårigheter att anskaffa riskkapital. På grund av dessa svårigheter torde också få bolag av detta slag komma att startas, i vart fall såvitt avser verksamheter av någon mer betydande omfattning, vilket ytterligare skulle påverka effektiviteten negativt.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF)

I princip är det positivt att varje typ av verksamhet kan inrättas i en för ändamålet lämplig bolagsform. Ur ett sådant perspektiv är det föreliggande förslaget positivt. Dock kan ifrågasättas om behovet av de föreslagna bolagsformerna är så stort att de nya formerna har något berättigande. Detta framförs även av utredningen, som anför att det finns anledning att tro att den nya formen kommer att få mycket begränsad användning.

Redan i nuvarande ABL finns dessutom regler för att begränsa utdelningen till max 5% av bolagets egna kapital, vilket innebär att en liknande typ av utdelningsbegränsning kan åstadkommas i dagens system.

Sveriges advokatsamfund

De syften som utredningen om icke vinstgivande aktiebolag har haft att tillgodose är redan under dagens lagstiftning möjliga att i stort sett (om inte till och med till fullo) uppfylla inom aktiebolags- eller stiftelseinstitutets ramar. Därtill har de tilltänkta användarna av den föreslagna nya bolagsformen ”uttryckt stor skepsis mot behovet av en ny aktiebolagsform” av föreslaget slag (betänkandet s. 82). Behovet av lagstiftningen är mot den bakgrunden möjligen inte så påtaglig.

Vårdförbundet

För att få fler vårdgivare utan vinstsyfte har förbundet tidigare framhållit att det krävs tydliga företagsformer för att bedriva sådan verksamhet. Förbundet ser därför positivt på att man utreder nya associationsformer och att man utrett frågan om en ny form av aktiebolag.

Det finns fördelar med utredningens förslag. Bolagsformen kan locka till sig investerare som vill placera sitt kapital i verksamheter som drivs mer av ideella och ideologiska skäl än av materiella och kommersiella. Att investera i ett sådant bolag skulle kunna bli lika intressant som att bidra till ex. ideella föreningars verksamhet. För dem som själva vill bedriva verksamhet av andra än ekonomiska skäl innebär den nya bolagsformen att valmöjligheterna beträffande associationsform ökar. Annat än ekonomiska intressen skulle kunna utgöra drivkraften för engagemang i den formen av aktiebolag.

Förbundet har dock även kritiska synpunkter på betänkandets förslag och innehåll.

Vård, skola och omsorg är områden inom arbetsmarknaden där majoriteten av yrkesutövarna är kvinnor. År 1999 var 90 % av de anställda inom barn-, äldre- och socialomsorg kvinnor. Inom hälso- och sjukvården utgjorde 83 % av de anställda kvinnor. Inom utbildningssektorn utgjorde kvinnorna 66 %. Det är utpräglat kvinnodominerade områden som den föreslagna nya bolagsformen i första hand ska vara till för. Vårdförbundet ser risker ur genusperspektiv i att det skapas en särskild bolagsform utan vinstsyfte inom vård, skola och omsorg. Det kan skapas en sorts ”offentligt” företagande som förbehålls kvinnor. Vård, skola och omsorg riskerar därigenom att bli branscher där kvinnor bedriver verksamhet som inte får generera vinst, medan det ska vara tillåtet i andra, mer manligt dominerade branscher. Detta kan ytterligare befästa könsrollerna och könsfördelningen i de sektorer det är fråga om, i stället för att öka jämställdheten och reellt öka mångfalden av vården.

Aktiebolag är en bolagsform som av tradition - och enligt huvudregeln i aktiebolagslagen - är en associationsform som har till syfte att bereda sina ägare vinst. Man kan dock med nuvarande regler vid bildandet av bolaget eller genom senare beslut av bolagsstämma bestämma hur ev. vinst (eller förlust) skall disponeras och hur tillgångarna skall fördelas vid en likvidation. Möjligheten att driva aktiebolag utan vinstsyfte finns således redan i den nuvarande aktiebolagslagen. De regler som utredningen föreslår för att varaktigt skydda vinsten och tillgångarna i den nya bolagsformen finns dock inte idag. Fråga är om det på marknaden verkligen finns ett behov av den nya bolagsformen och om den associationsformen kommer att vara attraktiv för den som vill bedriva privat verksamhet utan vinstsyfte. Redan i betänkandet anges att man antar att den nya bolagsformen kommer att få en mycket begränsad användning (s. 123 under rubriken ”Ingen särskild kontrollmyndighet bör inrättas”). Det finns redan idag andra etablerade associationsformer för verksamhet som bedrivs utan vinstsyfte. Det är inte associationsformerna i sig som utgör hindret för skapandet av reell mångfald av vårdgivare, utan problemen finns inom andra områden som redogörs för längre ned i yttrandet.

Waldorfskolefederationen

Från våra verksamheters synfält ser vi inget egentligt behov av den förslagna associationsformen annat än som en för nya verksamheter kanske möjlig form. Ett införande måste föregås av en genomgripande översyn av det skatterättsliga området för alla associationsformer som arbetar utan vinstsyfte.

Almega

Enligt utredningens direktiv efterfrågas förslag till nya bolagsformer där vinstutdelningsbegränsningar är inskrivna i associationsformen. Förändringar i aktiebolagslagen berör alla företag som i dag driver verksamhet i denna associationsform samt bildandet av nya aktiebolag i framtiden. Således bör ändringar i det grundläggande regelverket för de välståndbildande krafterna i vårt samhälle vara noga övervägda och i alla händelser efterfrågade eller på annat sätt påkallat. Vi har från vår sida inte kunna identifiera några andra syften eller behov än de politiskt ideologiska motiv som utredningens direktiv innehåller. Vid den hearing som utredningen arrangerade, där flertalet berörda organisationer var representerade, uttrycktes en samfällig tveksamhet till behovet och efterfrågan av en ny bolagsform.

Inom Almega finns verksamheter som bedrivs i olika associationsformer. Den dominerande verksamhetsformen är aktiebolag men såväl stiftelser som ekonomiska föreningar finns representerade. Inom de olika förbunden samlas alltså verksamheter som verkar i olika associationsrättsliga former och med olika underliggande motiv för sin verksamhet. Vi har inte kunnat identifiera ett intresse för fler associationsformer bland våra medlemmar. Exempelvis ger dagens aktiebolagslag möjligheter för ägare som så önskar att begränsa bolagets utdelning genom en skrivning i bolagsordningen. Företag i alla verksamhetsformer brottas med problem och möjligheter som snarare är kopplad till den speciella marknad som de är verksamma på än i vilken associationsform verksamheten bedrivs. För företag inom sektorerna vård, skola och omsorg där den offentligt finansierade marknaden dominerar är frågeställningar om LOUs hantering; ersättningssystemet och dess utbetalningsprinciper, möjligheten att finansiera investeringar och att få tillräckliga överskott för att kunna säkerställa en stabil och utvecklingsinriktad verksamhet till god kvalitét långt viktigare än företagsformen.

I utredningen framgår att den enda fördelen med de nya associationsformerna som framförts vid samråd med berörda är att den för vissa skulle kunna ha en imageskapande effekt när det i företagsnamnet framgår att verksamheten "inte har som syfte att ge aktieägarna vinst". Vi kan notera att de flesta företag som startas väljer aktiebolaget som associationsform och att man hänvisar till allmän acceptens i samhället, klara spelregler och tydlighet som skäl för detta. Via formuleringar i bolagsordningen går det som nämnts redan idag att tillgodose de olika syften som bolagsbildare och ägare har med sin verksamhet. Det finns hos Almegas medlemsförbund flertalet exempel på aktiebolag med annan drivkraft än avkastning på kapital. Bland dessa och alla andra medlemsföretag är frågor som kvalitet i arbetet, kundnytta, etiskt förhållningssätt och stort kunnande inom det område man är verksam långt viktigare som imageskapare än företagsformen.

Almega anser att det inte föreligger ett behov av föreslagna associationsformer inom aktiebolagslagens ram. Förslaget efterfrågas inte av någon som lever i den verklighet de är avsedda att reglera. Det finns tvärtom betydande risker med att införa dessa företagsformer som främst rör kapitaltillförsel, konkurrensneutralitet, avgränsningar och kontroll. Dessutom ställer det genomgripande frågor om äganderättens innehåll i Sverige vilket i sig är en fråga med konsekvenser långt utöver denna utrednings förslag.

Bräcke Diakoni

Det är anmärkningsvärt att direktiven inte givit utredningen möjlighet att analysera om det verkligen föreligger något behov av aktiebolag utan vinstutdelning. Därmed har man heller inte kunnat värdera nyttan av att införa de föreslagna bolagsformerna. Enligt vår mening

utgör inte associationsformen något generellt problem för oss som idag bedriver vård och omsorg utan vinstsyfte. Utredningen redovisar också mycket riktigt ett antal andra faktorer som uppfattas besvärande i den icke vinstsyftande branschen, t. ex. korta avtalstider, inkonsekventa eller kontraproduktiva skatteregler, svårigheter att skaffa riskkapital. Vår första och grundläggande invändning har därför att göra med frågan: är syftet att stimulera expansion av ”not-for-profit” sektorn eller att komma ur en dagspolitisk låsning? Vårt svar är att syftet i varje fall inte kan hänga ihop med en vilja att underlätta för icke vinstutdelande företag, eftersom vi inte själva har något större problem med företags- eller organisationsformerna. Denna synpunkt är en grundläggande kritik som riktar sig mot regeringens direktiv för utredningen.

För att stimulera idéburen och icke vinstsyftande verksamhet

Enligt vår mening svarar inte utredningens förslag mot något verkligt och upplevt behov. Ett genomförande skulle därmed inte få till effekt att sektorn stimuleras. För att detta skall ske vill vi istället peka på de förslag som utredningen om Vårdens ägarformer lagt i sitt slutbetänkande, och som också föreliggande betänkande nämner (6.7). Vi anser det angeläget att regeringen tar ett initiativ för att ytterligare utreda dessa frågor , vilket skulle kunna få en mycket positiv betydelse, istället för att skapa nya bolagsformer, som inte skulle ha någon nämnvärt stimulerande effekt på sektorn.

3. Bör bolag av den nya formen vara privata eller publika aktiebolag?

Hovrätten för Nedre Norrland

I utredningen föreslås att aktiebolag med begränsad vinstutdelning skall vara privata aktiebolag utan den inskränkning i rätten att utbjuda aktier m.m. som annars gäller för sådana bolag. Hovrätten anser inte att utredningen har angivit tillräckligt starka skäl till varför denna reglering skall slopas för aktiebolag med begränsad vinstutdelning.

Patent- och registreringsverket

PRV delar utredningens uppfattning att det endast är privata aktiebolag som bör kunna omfattas av de nya bestämmelserna om aktiebolag med begränsad vinstutdelning.

EG-förordningen om Europabolag träder i kraft den 8 oktober 2004. Enligt denna förordning kan publika aktiebolag bilda Europabolag genom fusion eller genom att ombildas till ett sådant bolag. EG-förordningen reglerar exklusivt sätten för bildande av Europabolag. Det innebär att det i princip inte får införas några särskilda begränsningar i nationell rätt när det gäller möjligheterna att bilda Europabolag. Om den nya formen av aktiebolag tillåts vara publika torde man inte kunna hindra bolaget från att genom antingen fusion eller ombildning bli ett Europabolag. Ett sådant bolags vinstutdelning kan inte begränsas på det sätt som föreslås ske beträffande den nya formen av aktiebolag.

PRV anser att det under vissa betingelser skulle kunna finnas bredare intresse för aktieteckning i enskilda aktiebolag av den nya formen och att det därför är lämpligt att låta dessa bolag kunna rikta erbjudanden om förvärv av aktier till hela kretsen av intressenter. Detta innebär att aktiebolag av den nya formen bör, som utredningen föreslår, vara undantagna från bestämmelserna 1 kap. 4 § första och andra styckena ABL om förbud att rikta erbjudanden till en vidare krets av intressenter.

Föreningen kooperativ utveckling i Sverige (FKU)

Vi har inga invändningar mot utredningens slutsatser, men anser att avsnittet visar på svårigheten med att begränsa uppdraget till aktiebolagsformen.

Sveriges advokatsamfund

Enligt aktiebolagslagen får ett privat bolag inte vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning. Det är därför knappast strukturellt riktigt att stadga att ett icke-vinstutdelande aktiebolag är ett privat aktiebolag, som i vissa hänseenden får anskaffa kapital från allmänheten. Lagtexten borde rimligtvis utformas så att aktiebolag är privat aktiebolag, publikt aktiebolag eller icke-vinstutdelande aktiebolag. För icke-vinstutdelande aktiebolag gäller bestämmelserna om privat aktiebolag om inte annat föreskrivs.

4. Vinstutdelningsbegränsningarnas utformning

Kammarrätten i Göteborg

Vinstutdelningsbegränsningar

Förslaget innebär att i ett bolag med begränsad vinstutdelning skall det av aktieägarna tillskjutna beloppet läggas till grund för beräkning av tillåten utdelning och utdelning av utdelningsbara vinster för de senaste fem räkenskapsåren skall tillåtas. Med av aktieägarna tillskjutet belopp avser man både kontanta medel och apportegendom som tillskjutits vid bolagets bildande och vid nyemission. Däremot skall medel från fondemission inte ingå i beräkningsunderlaget. Det senare ställningstagandet motiverar utredningen med att det är olämpligt att "tvinga" framför allt mindre bolag, som ofta har behov av att lägga upp en buffert, att dela ut vinst varje år för att inte pengarna i fråga skall vara oåtkomliga för all framtid. Utredningen, som i betänkandet framhåller att en utgångspunkt för arbetet varit att den nya bolagsformen i så liten utsträckning som möjligt skall avvika från vad som gäller för övriga bolag, lämnar emellertid inte någon motivering till varför man valt en tidsgräns på fem år. Det finns i dag inte någon motsvarighet till denna begränsning och begränsningen medför så vitt kammarrätten kan förstå att man efter fem år ändå tvingar bolagen till en viss årlig utdelning, oavsett det aktuella årets resultat och eventuella behov av konsolidering.

Gåva till annan verksamhet

I betänkandet förslås inte några särskilda bestämmelser om gåva till annan verksamhet. Detta medför att de nuvarande reglerna, som innebär att summan av ett aktiebolags gåvor aldrig får överstiga vad som är tillgängligt för vinstutdelning, även kommer att äga tillämpning avseende aktiebolag av den nya formen. Något förbud mot att lämna såväl gåva som utdelning finns inte för närvarande men eftersom utrymmet för vinstutdelning i ett vanligt aktiebolag minskar om en gåva lämnas kan summan av gåva och utdelning aldrig överstiga det för utdelning tillgängliga beloppet. Om ingen ändring görs i lagtexten kommer det emellertid inte heller för ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning att gälla något sådant förbud. Eftersom kopplingen mellan utgiven gåva och utrymmet för utdelning enligt föreslagna 20:6 saknas uppstår därför den komplikationen att om vinsten är tillräckligt hög så kan därför ett sådant bolag lämna en gåva motsvarande värdet av det belopp som finns tillgängligt för vinstutdelning enligt föreslagna 20:6 ABL samtidigt som maximalt belopp lämnas i utdelning. Ett sådant förfarande skulle emellertid enligt kammarrättens mening innebära ett omotiverat avsteg från de principer för gåva och vinstutdelning som gäller för vanliga aktiebolag och minska de föreslagna bestämmelsernas skyddsvärde då de - förutsatt att verksamheten ger tillräckligt stort överskott - öppnar möjlighet till ett kringgående av reglerna om vinstutdelningsbegränsning. Detta torde inte vara avsett av utredningen. Förslaget bör därför enligt kammarrättens mening kompletteras med en bestämmelse av innebörd att summan av lämnade gåvor i ett bolag med begränsad vinstutdelning skall avräknas vid beräkning av det belopp som finns tillgängligt för utdelning.

Överskott vid bolagets likvidation

Utredningen förslår att vid skifte i samband med bolagets likvidation skall aktieägarna erhålla belopp motsvarande det aktiekapital de tillskjutit bolaget samt vad de kunnat erhålla i vinstutdelning. Som redogjorts för ovan skall vinstutdelning kunna sparas i fem år, därefter är medlen oåtkomliga för utdelning till aktieägarna. Så vitt kammarrätten kan förstå skall sådan sparad utdelning efter femårsperioden inte heller kunna utbetalas vid likvidation, vil-

ket innebär ytterligare ett incitament för aktieägarna att oavsett det aktuella årets verksamhetsresultat ta ut tidigare sparad utdelning för att undvika att femårsgränsen passeras.

Koncernbidrag

I betänkandet föreslås bestämmelser av innebörd att koncernbidrag från ett aktiebolag av den nya formen inte i något fall får överstiga vad bolaget kunnat dela ut som vinst till aktieägarna under det aktuella räkenskapsåret. I specialmotiveringen till 20:7 ABL framhålls att medel som är tillgängliga för vinstutdelning "i stället får användas, helt eller delvis, till koncernbidrag". Denna begränsning framgår emellertid inte av föreslagen lagtext. Något förbud mot att lämna såväl koncernbidrag som utdelning finns inte för närvarande men eftersom utrymmet för vinstutdelning i ett vanligt aktiebolag minskar om ett koncernbidrag lämnas kan summan av gåva och utdelning aldrig överstiga det för utdelning tillgängliga beloppet. Om ingen ändring görs i lagtexten kommer det emellertid inte heller för ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning att gälla något sådant förbud. Eftersom kopplingen mellan utgivet koncernbidrag och utrymmet för utdelning enligt föreslagna 20:6 saknas uppstår därför samma komplikation som redogjorts för ovan beträffande gåva. Enligt kammarrättens mening bör därför även tilläggas en bestämmelse av innebörd att summan av lämnade koncernbidrag i ett bolag med begränsad vinstutdelning skall avräknas vid beräkning av det belopp som finns tillgängligt för utdelning.

Länsrätten i Stockholms län

Nedsättning av aktiekapitalet

Utredningen föreslår att ingen av de föreslagna aktiebolagsmodellerna skall få sätta ner aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna. Detta förslag är konsekvent såvitt avser modellen som är belagd med vinstutdelningsförbud. Modellen med begränsad vinstutdelning bör däremot enligt länsrättens mening tillåtas sätta ner aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna så länge nedsättningsbeloppet håller sig inom ramen för vad bolaget får dela ut.

Koncernbidrag och fusion

Utredningen föreslår att ett icke-vinstutdelande bolag inte skall få föra över medel till ett annat bolag inom koncernen och att ett bolag med begränsad vinstutdelning skall få göra sådan överföring bara om överföringen håller sig inom ramen för vad som är utdelningsbart i bolaget. För båda modellerna föreslår utredningen att överföring av medel skall vara tillåtet så länge transaktionen är affärsmässigt motiverad.

Vad som menas med att transaktionen skall vara ”affärsmässigt motiverad” framgår inte klart av motiven. Sannolikt avses att transaktionen i fråga skall ha skett på marknadsmässiga villkor. Såvitt länsrätten kan utläsa av motiven (s. 120 ff) åsyftas överföringar som är av karaktären driftskostnader, dvs. betalningar för koncerninterna köp och försäljningar av varor och tjänster. Att sådana medelsöverföringar alltid skall vara tillåtna är för länsrätten en självklarhet som inte behöver komma till uttryck i lagtexten.

Såvitt länsrätten uppfattar utredningens förslag avser utredningen att förbjuda, respektive begränsa, möjligheterna att utan någon form av vederlag eller motprestation, överföra medel till ett annat bolag inom koncernen, dvs. lämna koncernbidrag. Som utredningen själv påpekar måste koncernbidrag från dotterföretag till moderföretag samt från moderföretag till icke helägt dotterföretag rymmas inom ramen för vad som är utdelningsbart i bolaget. För sådana koncernbidrag behövs därmed inte någon särskild bestämmelse som begränsar

möjligheterna att lämna koncernbidrag, utöver de föreslagna vinstutdelningsrestriktionerna. När det gäller koncernbidrag från moderbolag till helägt dotterföretag anser utredningen att det behövs en särskild regel om koncernbidrag eftersom moderbolaget, för det fall dotterföretaget är ett bolag utan vinstutdelningsbegränsning, i annat fall med hjälp av koncernbidrag skulle kunna slussa medel ut ur koncernen till moderbolagets ägare. Länsrätten har svårt att förstå detta argument eftersom en eventuell värdeöverföring till moderbolagets ägare inte kan ske direkt från dotterföretaget utan måste passera moderbolaget.

Förbudet respektive begränsningen att lämna koncernbidrag föreslås gälla oavsett om det mottagande bolaget är ett ”vanligt” aktiebolag eller ett aktiebolag som är belagt med vinstutdelningsbegränsning. För det fall någon särskild begränsningsregel över huvud taget anses nödvändig anser länsrätten att det finns anledning att skilja mellan dessa fall, särskilt mot bakgrund av att utredningen inte föreslår några begränsningar i möjligheterna att genomföra fusion så länge det övertagande bolaget är av samma typ som det överlåtande. Alternativt bör fusionsregeln ses över mot bakgrund av att syftet med utredningens förslag är att överskott som upparbetas i en viss verksamhet skall användas för att utveckla denna verksamhet. Mot denna bakgrund kan det möjligen ifrågasättas om fusion över huvud taget skall få ske eller om en sådan omstrukturering bara skall tillåtas för det fall de inblandade bolagen bedriver samma typ av verksamhet, t.ex. sjukvård.

Länsrätten vill i detta sammanhang peka på att utredningen inte alls har berört frågan om i vilken utsträckning ett bolag som är underkastat utdelningsrestriktioner skall tillåtas genomföra förändringar i verksamheten eller på vilket sätt verksamheten skall avgränsas. Ett bolag som enligt bolagsordningen skall bedriva skolverksamhet kan med utredningens förslag knappast vara förhindrat att flytta verksamheten till en ny kommun och då ”ta med” sig ett överskott som upparbetats med kommunala bidrag i en annan kommun. Inte heller torde förslagen förhindra att bolaget övergår från att bedriva grundskola till att bedriva gymnasieskola.

Tillskjutet aktiekapital och fondemission

När det gäller bolag med begränsad vinstutdelning föreslår utredningen att vinstutdelningen delvis skall basera sig på vad aktieägarna har tillskjutit bolaget i form av aktiekapital. Tillskotten kan bestå av kontanta medel och av apportegendom. Däremot bör enligt utredningen inte medel till följd av fondemission ingå i beräkningsunderlaget (s. 113). Länsrätten ifrågasätter detta förslag. Fondemission kan ske bl.a. genom överföring till aktiekapitalet av belopp som kan delas ut i bolaget (4 kap. 16 § ABL). Enligt länsrättens mening bör denna typ av fondemission beaktas vid beräkningen av utdelningsbara medel i bolaget. Aktieägarna hade ju i stället för att låta det utdelningsbara beloppet kvarstå i bolaget, för att senare föra över det till aktiekapitalet genom en fondemission, kunnat ta ut medlen i form av vinstutdelning och sedan skjuta till dem igen i samband med en nyemission och på så sätt öka utdelningsutrymmet. Den situationen att ägarna ”hoppar över” vinstutdelningen och i stället låter utdelningsbara medel direkt omvandlas till aktiekapital bör inte behandlas annorlunda i utdelningssammanhang.

Socialstyrelsen

I de båda föreslagna 20 kap. 7 § ABL anges att icke vinstutdelande aktiebolag som ingår i en koncern inte får föra över medel till ett annat företag inom koncernen om inte transaktionen är affärsmässigt motiverad. Enligt författningskommentaren skall förbudet att gå utöver de medel som är tillgängliga för vinstutdelning inte gälla transaktioner mellan företa-

gen i koncernen om dessa är affärsmässigt motiverade. Vad som anses vara affärsmässigt motiverat får lämnas över till praxis att bedöma.

Socialstyrelsen anser att uttrycket ”affärsmässigt motiverat” är vagt och kan förutses bli svårtolkat när ett aktiebolag bedriver t.ex. hälso- och sjukvårdsverksamhet. Det kan många gånger vara svårt att avgöra vilka överföringar av medel som gjorts på affärsmässiga grunder.

Skatteverket

I lagförslaget sägs att aktieägarna vid en likvidation ska kunna få tillbaka högst tillskjutet aktiekapital. Den maximala utdelningen i vinstutdelande bolag föreslås också beräknas på tillskjutet aktiekapital. Nyemissioner görs ofta till högre kurs än den nominella kursen på aktien. Överkursen ska enligt nu gällande bestämmelser tillföras bundet eget kapital utan att vara aktiekapital. Om förslaget leder till lagstiftning blir det i praktiken omöjligt för de nya bolagen att ge ut aktier till överkurs, eftersom överkursen inte får återbetalas till aktieägaren. Detta torde kunna leda till svårigheter vid bl.a. apportemissioner.

Enligt Skatteverkets uppfattning bör även av aktieägarna emitterat kapital som tillförts reservfonden behandlas som av dem tillskjutet kapital.

I betänkandet har inte berörts hur aktieägartillskott ska behandlas. Redovisningsmässigt ska mottagna aktieägartillskott för det mottagande bolaget behandlas som fritt eget kapital, dvs. inte ingå i aktiekapitalet. För givaren är villkorade tillskott att betrakta som efterställda lån till bolaget. Ovillkorade aktieägartillskott anses skattemässigt vara en del av anskaffningsutgiften för aktierna i bolaget.

Med tanke på formuleringen ”det av aktieägarna tillskjutna aktiekapitalet” torde inte givare av ovillkorade aktieägartillskott ha någon möjlighet att få tillbaka vad de tillskjutit till bolaget och inte heller att få någon utdelning på beloppet. Däremot skulle de eventuellt kunna sälja aktierna och på det sättet få tillbaka pengarna, eftersom tillskottet skattemässigt räknas in i anskaffningsutgiften för aktierna. Även vid en likvidation av bolaget kommer aktieägaren att få tillgodoräkna sig sitt tillskjutna ovillkorliga tillskott vid beräkningen av kapitalvinst.

Vid ett fortsatt lagstiftningsarbete bör klargöras hur aktieägartillskott ska behandlas.

SST Samarbetsnämnden

Nämnden vill peka på, och ifrågasätta, de mycket strikta begränsningar som föreslås gälla för bolags överskott om de föreslagna bolagsformerna likvideras. Vid likvidering skall kvarstående överskott endast kunna tillföras annat likartat bolag eller tillfalla Allmänna arvsfonden. SST anser att förslaget är alltför strikt och anser att det bör finnas möjligheter även till andra lösningar.

Det kan - i undantagsfall - uppkomma situationer som gör det rimligt att överföra befintlig verksamhet i annan verksamhetsform. Det kan bero på rent praktiska orsaker men även på att regelsystem förändras. Andra skäl för att verksamhetsformen måste förändras om bolaget efter något års verksamhet inte förmår erhålla fortsatt offentlig finansiering (t.ex. statliga eller kommunala bidrag) eller ”klarar” en offentlig upphandling.

Nämnden anser att om sådana ”rimliga” situationer uppkommer måste det finnas skäliga lösningar för övergång till annan lämplig verksamhetsform. Nämnden har dock inte trängt djupare in hur en lösning skulle se ut men vill peka på problematiken.

Patent- och registreringsverket

Reglerna beträffande vinstutdelningsbegränsningar anser PRV vara reglerade på ett lämpligt sätt i utredningens förslag.

PRV anser att utredningens förslag beträffande det överskott som kvarstår sedan bolagets skulder reglerats och aktieägarna erhållit medel, har en lämplig reglering. Då överskottet skall tillfalla antingen annat aktiebolag av den nya formen eller Allmänna arvsfonden så används överskottet på ett sätt som är förenligt med det syfte som motiverar vinstutdelningsbegränsning.

Av utredningens förslag framgår att ett aktiebolag av den nya formen skall få ingå som överlåtande bolag i en fusion endast om det övertagande bolaget också är ett aktiebolag av den nya formen. Genom denna begränsning kommer man att förhindra att överskottet i dessa bolag kommer ett vinstutdelande aktiebolag till godo för vidare överföring till dess aktieägare genom sedvanlig vinstutdelning och är därför enligt PRV:s uppfattning naturlig.

PRV ställer sig bakom förslaget beträffande en begränsning i möjligheten att sätta ned aktiekapitalet för aktiebolag av den nya formen. Aktiebolag av den nya formen skall inte tillåtas nedsättning av aktiekapitalet i syfte att åstadkomma återbetalning till aktieägarna. Genom denna begränsning säkerställs att bolagets vinster antingen helt eller till övervägande del stannar kvar inom bolaget samt att bolagets tillgångar inte överförs till andra.

Föreningen kooperativ utveckling i Sverige (FKU)

För en liten ägare, dvs en ägare som inte kan bestämma över bolaget, riskerar en aktie i bvu och i synnerhet i ivu att bli ett ”dött” kapital. När man väl tecknat aktien kommer man inte att bli av med den. För att intressera allmänheten/småsparare anser vi därför att ett finansiellt instrument som löper under en viss tid, liknande förlagsinsats i en ekonomisk förening, vore att föredra.

Under detta avsnitt vill vi även peka på möjligheten för aktiebolag att ta upp så kallade vinstandelslån, dvs ett lån där räntan bestäms med utgångspunkt från vinsten. Från ägarens synpunkt kan det vara en fördel att använda denna form av finansiering. Risken att förlora kapitalet är något mindre och den osäkra avkastningen kan motivera en högre möjlig ränta på rent affärsmässiga grunder. Innebär då detta en möjlighet att kringgå utdelningsbegränsningen eller skall räntan behandlas som utdelning?

Även andra tänkbara konstruktioner för att omvandla utdelning till ränta borde ha undersökts och behandlats.

Överskott vid likvidation

Utgår man från att syftet är att offentliga medel skall användas i den verksamhet de är avsedda för, borde överskottet i första hand gå tillbaka till denna verksamhet. Ett annat alternativ skulle kunna vara att det skall gå till ett annat ivu/bvu med samma finansiär. Dessa lösningar förutsätter förstås att verksamheten i ett och samma bolag begränsas, vilket kan

vara svårt att genomföra i praktiken. Å andra sidan kan man inte hävda att syftet uppnås genom utredningens förslag, eftersom det i regel torde leda till att exempelvis medel som avsatts för äldres omsorg i en kommun används för allmännyttiga ändamål på annat håll.

Fusion

Vi har tidigare pekat på att utredningen inte behandlat frågan om förfogandet över aktierna. Eftersom fusion i praktiken innebär ett sådant förfogande, märks denna brist i utredningen även här.

När aktieägarna i det överlåtande bolaget överlämnar sina aktier till det övertagande bolaget får man aktier i det senare i utbyte. Därvid bestäms värdet på de nya aktierna med utgångspunkt från värdet på det överlåtande bolaget, dvs inklusive upparbetat överskott.

Huruvida detta förhållande kan missbrukas för att kringgå vinstutdelningsbegränsningen är svårt att bedöma. Det borde dock ha föranlett en närmare undersökning från utredningens sida.

Nedsättning av aktiekapitalet

Eftersom en ägare som kontrollerar bolaget har stora möjligheter att bestämma över vinst respektive förlust, kan man sannolikt utnyttja möjligheten att driva verksamheten med förlust en tid för att sedan sänka aktiekapitalet.

Koncernförhållanden

Ett och samma bolag kan driva verksamhet i många kommuner och många länder. Det är inte nödvändigt att dela upp verksamheten i flera bolag. Koncernmodellen tycks dock vara en utgångspunkt för utredningens förslag om hinder mot att föra över medel mellan verksamheter. Det är emellertid sannolikt att i den mån det knyts någon form av positiv särbehandling till ivu/bvu, kan sådana bolag komma att rymma ett flertal verksamheter. Allt i syfte att genom att undvika koncernmodellen slippa begränsningar i medelsanvändningen.

Även beträffande denna frågeställning finns det anledning att peka på svårigheten att kontrollera hur överskott och tillgångar används om man inte samtidigt inför begränsningar i fråga om verksamheten.

SABO

SABO har invändningar avseende förslagen om likvidation. Om utdelningen överskrids ska bolaget enligt utredningsförslaget likvideras och tillgångarna i första hand övergå till ett bolag av samma sort och i andra hand till Allmänna arvsfonden. Om bolaget ska överlåtas bör det ske till ett bolag som ha samma ambition och ändamål att utföra det som brukarna efterfrågar. Om lagstiftningen kommer att omfatta även de allmännyttiga bostadsföretagen bör för deras del liksom i dag stadgas att resurserna ska användas till att på annat sätt främja bostadsförsörjningen på orten.

5. Risker för missbruk och kringgående

Malmö tingsrätt

En hörnsten i förslaget är att vinstutdelning begränsas eller förbjuds. Utredningen uttalar att detta givetvis inte hindrar att marknadsmässiga löner för utfört arbete skall kunna utbetalas till aktieägare. Tingsrätten vill i detta sammanhang fästa särskild uppmärksamhet på de bevisproblem som kan tänkas uppkomma vid den minst sagt svårbedömda och komplexa frågan om när en lön kan anses vara icke marknadsmässig i sådan grad att den är att anse som ett kringgående av vinstutdelningsbegränsningar.

Länsrätten i Stockholms län

Utredningen föreslår att bolagets revisor särskilt skall granska att bolaget inte har överträtt den vinstutdelningsbegränsning respektive det vinstutdelningsförbud som föreslås gälla för respektive bolagsmodell samt i revisionsberättelsen anmärka om utdelning har skett i strid med regelverket. Enligt länsrättens mening tillför denna bestämmelse inte något väsentligt nytt i förhållande till den granskningsuppgift som revisorn har enligt de allmänna bestämmelserna om revision i 10 kap. ABL.

Utredningen föreslår vidare att revisorn genast skall sända en kopia av revisionsberättelsen till registreringsmyndigheten om berättelsen innehåller en anmärkning om att utdelningsbegräsningen respektive utdelningsförbudet har överträtts. Länsrätten skulle ha förståelse för detta krav för det fall det vore en förutsättning för att få bedriva en viss typ av verksamhet att utövaren iakttog särskilda vinstutdelningsbegränsningar. Så är emellertid inte fallet och länsrätten ifrågasätter starkt en ordning enligt vilken en revisor i ett privat aktiebolag, som det ju är fråga om, med en typiskt sett liten intressentkrets skall behöva rapportera särskilt till någon myndighet för det fall bolaget delar ut för mycket vinst.

Socialstyrelsen

Enligt utredningen skall det åligga revisorn att vid överträdelse av bestämmelserna om vinstutdelningsbegränsningen (se 20 kap 6 § ABL) genast skicka en kopia av revisionsberättelsen till registreringsmyndigheten, dvs. Patent- och registreringsmyndigheten (PRV). Det ankommer sedan på PRV att antingen få bolaget att vidta rättelse eller vända sig till allmän domstol med en anmälan om tvångslikvidation. Det kan ifrågasättas om inte samma förfarande skall tillämpas vid överträdelser av reglerna om koncernbidrag.

Socialstyrelsen ställer sig överhuvudtaget tveksamt till om de kontrollmöjligheter som utredningen föreslår kommer visa sig vara tillräckliga. Det kan komma att krävas en mer omfattande kontrollapparat för att se till att aktieägarna inte kringgår vinstutdelningsbegränsningen genom exempelvis uttag av oskäliga löner, felaktig hyressättning m.m.

Skatteverket

Av kommittédirektiven (s. 169 i betänkandet) framgår, att utredaren särskilt ska uppmärksamma frågan om hur man kan förebygga kringgående av vinstutdelningsbegränsningarna.

I den nya bolagsformen är utdelning av bolagets överskott begränsad på visst närmare angivet sätt eller inte alls tillåten. Det gäller såväl vid vinstutdelning, nedsättning av aktiekapitalet i kombination med utbetalning till aktieägarna som vid utbetalning av överskott till aktieägarna vid likvidation. Särskilda regler föreslås för dessa situationer.

För att förebygga kringgåenden finns vidare regler om koncernförhållanden, fusion och ändring av bolagskategori.

Det finns emellertid flera andra sätt att mer eller mindre dolt, direkt eller indirekt, föra över värden från ett aktiebolag till dess ägare i annan form än genom av bolagsstämma beslutad vinstutdelning.

Det går att göra uttag exempelvis genom lön som överstiger vad som kan anses marknadsmässigt, prissättningar på köp och försäljningar av varor eller tjänster. Till den del sådana transaktioner genomförs utgör den del av utbetalningen från aktiebolaget, som inte svarar mot något vederlag en förtäckt utdelning.

Som exempel kan följande nämnas. Enligt förslaget ska ett aktiebolag av den nya formen kunna ingå i en koncern med vinstutdelande företag av olika slag. Det kan finnas risk för att detta utnyttjas genom att vinstmedel genom svårbedömda interntransaktioner förs över till de vinstutdelande företagen i koncernen. Ett bolag av den nya formen som arbetat upp ett varumärke kan i en koncern med vinstutdelande bolag föra över stora värden till ett vinstutdelande företag i koncernen genom att överlåta rätten till varumärket till underpris. Det är mycket svårt att fastställa rätt värde vid en sådan överlåtelse.

Det kan också tänkas att aktieägarna i ett icke vinstutdelande bolag med stora övervärden tillgodogör sig överskott i detta genom att byta sina aktier till aktier i ett vinstutdelande bolag. Köparna kan å sin sida tänkas tillgodogöra sig värden som finns i det tillbytta bolaget via svårkontrollerade interntransaktioner. Köparna kan också tänkas ombilda ett annat bolag i koncernen som innehåller förluster till ett icke vinstutdelande bolag. Bolagen kan fusioneras med varandra och vinsterna kan utnyttjas genom kvittning mot förluster i koncernen.

Man kan befara att incitamentet för att göra sådana transaktioner kommer att bli större i bolag av den nya formen än i andra bolag, eftersom ett eventuellt överskott vid upplösningen av bolaget tillfaller antingen visst annat bolag av samma form (om så föreskrivs i bolagsordningen) eller Allmänna arvsfonden.

I betänkandet framhålls att det är viktigt att säkerställa att de tillgångar och det eventuella överskott som finns i ett bolag av den nya formen inte kommer andra än bolaget till godo. Utredningen har trots den uttalade uppfattningen inte ansett att det finns behov av något särskilt kontrollorgan. Kontrollen ska ske genom revisorernas granskning. Av den föreslagna bestämmelsen i 20 kap. 5 § aktiebolagslagen framgår att revisorn särskilt ska granska att bolaget inte överträtt bestämmelserna om vinstutdelningsbegränsning. Anmärkning ska i förekommande fall göras i revisionsberättelsen.

Särskilt inom koncerner är internvinstgranskning komplicerat. Skatterevisorer ställs inför stora problem vid granskning av koncerner med verksamhet i flera länder. De bolagsrevisorer som ska granska koncerner med den nya typen av bolag i koncernen kommer att ställas inför liknande problem.

Skatteverket ifrågasätter om den föreslagna ordningen för kontroll är tillräcklig för att hindra att bolagets överskott lämnar bolaget.

Bokföringsnämnden

I aktiebolagslagen finns regler för att hindra otillåten värdeöverföring från bolaget till aktieägarna. Det är ofta svårt att i det enskilda fallet bedöma när en värdeöverföring skett. I ett vinstutdelande aktiebolag kan dessa svårigheter hanteras bl.a. på grund av att frågan om en värdeöverförings lagenlighet normalt blir aktuell först då det bundna egna kapitalet inte finns kvar i bolaget efter överföringen. Reglerna om vinstutdelning har också visst stöd i allmänna företagsekonomiska principer – ett företag som dräneras på mer kapital än det som tillförs eller genereras kan i längden inte överleva.

I de nu föreslagna bolagsformerna kommer det oftare att bli problem att bedöma om otillåtna värdeöverföringar skett. Bedömningarna kommer också att bli svårare. Svårigheterna består i att bedöma om transaktioner mellan bolaget och dess ägare innefattar otillåtna värdeöverföringar. Att i praktiken bedöma vad som är marknadsmässig lön, prissättning, ränta osv. är mycket svårt. Regelverket stöds i detta fall inte heller av allmänna företagsekonomiska principer – det är nämligen fullt möjligt att systematisk och över en längre tid genomföra värdeöverföringar som kommer i konflikt med reglerna för icke-vinstutdelande bolag, utan att detta hotar företagets överlevnad.

Problemet med värdeöverföringar i företag som inte alls eller i begränsad omfattning får dela ut vinst finns redan idag. Situationen kommer emellertid att bli helt annorlunda om de bolag som ska följa de nu föreslagna bolagsformerna ges en särställning i vissa avseenden och bolagsformerna därför i praktiken ska fungera som en garanti för att vinstutdelning inte äger rum.

Enligt BFNs mening gäller sammanfattningsvis följande. Särskilda bolagsformer för ickevinstdrivande bolag kommer – om bolagen ska ges en gynnad ställning – att ställa helt andra krav på regelverket och tillämpningen av detta än de krav som gäller för vanliga aktiebolag idag. Det är osannolikt att de nu gällande reglerna och den nu befintliga kontrollen eller de förslag kommittén lämnar kommer att vara tillräckliga. Skulle man välja att gå vidare med förslaget bör därför reglerna om värdeöverföringar och kontroll av dessa prövas vidare.

Patent- och registreringsverket

PRV anser att det inte finns anledning att tillskapa en särskild kontrollmyndighet eller annat kontrollorgan för den nya formen av aktiebolag. Det är tillräckligt om bolagens revisor och PRV kontrollerar att aktiebolagslagens bestämmelser följs och kan ingripa på föreslaget sätt om så inte är fallet.

Efter att revisorn har skickat kopia på revisionsberättelsen till PRV vid misstanke om överträdelse av vinstutdelningsbegränsningen i 20 kap. 6 § ABL, bör sedan PRV som framgår av betänkandet utan dröjsmål vidta åtgärder för att i första hand uppnå rättelse och i andra hand initiera förfarande om tvångslikvidation vid allmän domstol.

PRV anser att det bör klargöras vilka åtgärder som verket kan vidta för att uppnå rättelse. Det bör även framgå om PRV har rätt att ta ut avgifter från bolaget vid detta förfarande. Skall det utgå avgifter för dessa typer av ärenden, skall detta vara reglerat i aktiebolagsförordningen.

PRV anser även att det behövs ett förtydligande beträffande verkets möjligheter att publicera en revisorsanmärkning om överträdelse av vinstutdelningsbegränsningen i 20 kap. 6 § ABL.

Konkurrensverket

Enligt det aktuella betänkandet skall ett aktiebolag av den nya formen få ingå i en koncern. Detta bolag tillåts dock inte att till ett annat bolag i koncernen överföra medel som överstiger högsta tillåtna belopp för vinstutdelning annat än vid affärsmässigt grundade transaktioner. Det kan bli svåra gränsdragningsproblem kring vad som är tillåtet och otillåtet bidrag mellan de olika bolagen. Denna fråga borde ha analyserats ytterligare av utredningen. Det kan samtidigt konstateras att frågan illustrerar väl svårigheterna med de föreslagna bolagsformerna.

Enligt utredningsdirektivet skall utredningen särskilt uppmärksamma hur man kan förebygga att vinstutdelningsbegränsningarna kringgås. Enligt Konkurrensverkets uppfattning har utredningen inte utrett eller analyserat denna fråga tillräckligt. Utredningen anser vidare att det inte behövs något särskilt kontrollorgan för att följa upp de nya företagsformerna. Konkurrensverket är tveksam till denna bedömning, särskilt som utredningen inte närmare analyserat möjligheterna att kringgå föreslaget förbud mot vinstutdelning. Det enda som ger stöd för bedömningen att det inte behövs något särskilt kontrollorgan är utredningens slutsats att det blir en svag efterfrågan på föreslagna bolagsformer.

FAR

Utredningen har inte funnit att det skulle behövas något nytt kontrollorgan för att upprätthålla bestämmelserna om vinstutdelningsbegränsning och tvångslikvidation, men väl att revisorns roll vid granskningen skulle behöva stärkas. Utredningen föreslår därför att revisorn i anslutning till granskningen av årsredovisningen särskilt skall granska att bolaget inte har överträtt bestämmelserna om vinstutdelningsbegränsning. Det föreslås vidare att om revisorn skulle finna att anförda bestämmelser har överträtts skall detta föranleda en anmärkning i revisionsberättelsen och skall revisorn därutöver omedelbart och utan iakttagande av sedvanliga tidsfrister, skicka en kopia av revisionsberättelsen till PRV.

För det fall att lagstiftaren skulle vilja införa någon av de nya aktiebolagsformerna har FAR i och för sig inget att erinra mot att revisorn åläggs de nu berörda skyldigheterna, vilka ligger väl i linje med revisorns roll och uppgifter i andra liknande sammanhang.

Föreningen kooperativ utveckling i Sverige (FKU)

Tyngdpunkten i utredningens uppdrag och förslag ligger på att utforma regler om kontroll av överskott och övriga tillgångar.

Vi anser att denna inriktning förskjuter fokus från det väsentliga, nämligen den verksamhet som medborgarna eller samhället får för pengarna. Det finns i och för sig ett slags motsatsförhållande mellan ägarnas intresse att få utdelning på satsat riskkapital och allmänhetens intresse av att få ut mesta möjliga av våra offentliga medel, men det finns inget som garan-

terar att verksamheten är bättre och effektivare om det inte är möjligt att dela ut vinst till ägarna.

Inom skola, vård och omsorg består verksamhetens kostnader till mycket stor del av kostnader för personalen, som regel mellan 80 och 90% av de sammanlagda kostnaderna. Därutöver är det främst lokaler och utrustning som kostar. Nyttan av en enskilt driven verksamhet är alltså sakligt sett långt mer beroende av att resurserna används effektivt, än av om det förekommer utdelning till ägarna eller inte. Att automatiskt förknippa avsaknaden av formell vinstutdelning med kvalitet eller något annat positivt för det allmänna, är därför ytterst tveksamt.

Det är alltså inte ändamålsenligt att ”ivu” respektive ”bvu” med utredningens ord uppfattas som en ”garantistämpel” för kvalitet, om det innebär att någon vidare kontroll från den offentliga finansiärens sida inte anses nödvändig.

Utredningens förslag har syftet att skapa kontroll över bolagets överskott och tillgångar i övrigt. Men kontrollen avser endast regelrätt utdelning och transaktioner som innebär omotiverade värdeöverföringar mellan bolaget och ägarna, direkt eller indirekt. Utredningen har inte behandlat frågan om förfogandet över aktierna eller värdeöverföringar mellan olika verksamheter inom ett och samma bolag.

Enligt vår uppfattning är detta en allvarlig brist. En aktieägare kan ju tillgodogöra sig ett upparbetat överskott lika enkelt genom att sälja aktien som genom beslut om utdelning. Denna möjlighet är för övrigt en av hörnstenarna i aktiebolagets konstruktion. Enligt nuvarande regler är det också möjligt att finansiera en förlust i en verksamhet med överskottet av en annan. Med dessa förutsättningar är ett troligt scenario att det efterhand kommer att skapas en marknad för så kallade skalbolag ivu/bvu med upparbetade vinstmedel. Intresserade köpare av dessa bolag kommer då att vara entreprenörer med uppdrag inom offentlig verksamhet.

För att de föreslagna reglerna skulle få den önskade effekten – att offentliga medel används för det avsedda ändamålet – skulle det vara nödvändigt att komplettera förslagen. Dels genom att begränsa verksamheten i ett ivu/bvu till ett uppdrag eller uppdrag av samma slag åt en och samma offentliga uppdragsgivare (vilket kan vara negativt ut andra aspekter, ur utförarens/uppdragstagarens perspektiv), dels genom någon form av kontroll över aktierna, till exempel genom att förhindra att kommersiella ägare får kontroll över bolaget.

Föreningen kooperativ utveckling i Sverige (FKU)

Utredningen gör bedömningen att ivu/bvu kommer att användas i relativt blygsam omfattning om man inte knyter någon form av positiv särbehandling till bolagsformen. Man anser att det då räcker med att bolagets revisor kontrollerar att reglerna efterlevs. Om positiv särbehandling däremot blir aktuell, anser man att även kontrollmöjligheterna bör ses över.

Vi delar utredningens bedömning att den föreslagna bolagsformen inte tillgodoser något egentligt behov för närvarande. Däremot anser vi inte att detta förhållande motiverar att kontrollfunktionen läggs på revisorn.

Revisorns primära roll är att granska ledning och förvaltning för ägarnas räkning. Revisorn är alltså i första hand ägarnas representant. Därutöver har revisorn vissa skyldigheter gentemot det allmänna och eventuella borgenärer.

Eftersom de föreslagna reglerna avser att förhindra ägarna att tillgodogöra sig överskott utöver vad som tillåts, kommer kontrollen att avse deras agerande. Förslaget innebär därmed att revisorn åläggs en omfattande kontroll av dem som utsett honom/henne. Revisorn skall inte bara kontrollera att bolagsordning och relevant lagstiftning efterlevs. Han/hon skall dessutom pröva alla direkta och indirekta transaktioner mellan bolaget och ägarna. Enligt vår uppfattning innebär detta en orimlig situation för revisorn. Det föreligger en uppenbar risk att hamna i en lojalitetskonflikt. Därför borde utredningen, oavsett i vilken utsträckning ivu/bvu kan komma att användas, ha övervägt en fristående kontrollinstans med uttalat uppdrag att tillgodose det syfte som hela förslaget har som ursprung, nämligen att offentliga medel används för avsett ändamål.

Vad gäller PRV:s uppgift i detta sammanhang finns också en rad oklara frågeställningar. Enligt nuvarande regler är det i princip endast formella brister som kan leda till tvångslikvidation. Enligt förslaget skall även icke affärsmässiga transaktioner kunna leda till denna konsekvens. Det finns därför anledning att fråga vilka befogenheter PRV har vad gäller att utreda sådana transaktioner samt vilken grad av bevisning som behövs för att försätta bolaget i tvångslikvidation. I detta hänseende hänvisar utredningen till kommande praxis, vilket inte är tillfredställande med tanke på komplexiteten i dessa frågor.

Man borde även ha övervägt de mer övergripande konsekvenserna av en tvångslikvidation med tanke på att bolaget förmodas ha det offentliga som uppdragsgivare eller finansiär av annat slag. Likvidationen kommer således att få konsekvenser även för finansiären, exempelvis genom att verksamhet läggs ner, måste handlas upp på nytt osv.

Utredningen anser att sanktioner bör övervägas om ivu/bvu förknippas med förmåner.

Med tanke på syftet bakom utredningens förslag anser vi att någon form av sanktion vore motiverad. Skadan för en finansiär, som tagit utdelningsbegränsningen i beaktande, blir lika stor oavsett eventuell förmånlig behandling. Det kan dock vara svårt att avgöra vem som har rätt till skadestånd osv om det finns flera finansiärer/uppdragsgivare.

Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet

Den nya bolagsformen är en organisation som inte skall drivas för ägarnas privategoistiska syften. Kommittén framhåller således åtskilliga gånger att reglerna för den nya bolagsformen avser att säkerställa att bolagets förmögenhet inte kommer andra än bolaget till godo i vidare mån än lagen föreskriver. Om aktieägandet i ett företag är spritt kommer skyddsreglerna normalt att fungera som tänkt. Men i fåmansaktiebolag utesluter de föreslagna reglerna inte egennyttiga förfoganden från ägarnas sida över bolagets medel. Inget hindrar således ägaren av ett enmansaktiebolag att genom egna löneuttag öka bolagets kostnader så att bolaget inte redovisar någon vinst. Att det förhåller sig så bekräftas av utredningen. På liknande vis kan reglerna som begränsar utskiftning av bolagsförmögenhet till ägaren tämligen enkelt kringgås genom att denne till bokfört värde köper värdefulla tillgångar från bolaget. Mellan koncernbolag kan vidare varor och tjänster avyttras till priser som i realiteten innebär att förmögenhet slussas mellan företagen. I nämnda fall skall (i princip) uttagen beskattas, men poängen är att den nya bolagsformen i praktiken inte är en garant mot privatnyttiga förfoganden från ägarens sida. Det händer förvisso att en rättsregel inte alltid fungerar som tänkt. Men då själva idén med den föreslagna bolagsformen är att begränsa vinstutdelning - och att på så vis ge företaget goodwill – blir möjligheterna att kringgå skyddsreglerna anmärkningsvärda. Tillspetsat kan den nya bolagsformen bli ett verktyg för manipulationer.

Fakultetsstyrelsen anser att risken för missbruk är ett viktigt argument mot den föreslagna bolagsformen.

Kooperativa institutet

Att försöka begränsa vinstutdelning är enligt vår mening en illusion. Det finns flera sätt att kringgå sådana bestämmelser.

Utredarens förslag är att genom begränsande regler för koncernbidrag förhindra att vinster i strid med syftet med bolaget förs över till aktieägarna den vägen. Den bestämmelsen hindrar dock inte andra typer av kringgående av vinstutdelningsförbudet. Sådana tänkbara metoder för kringgående kan exempelvis vara att genom ett annat koncernbolag eller ett sidoordnar bolag hyra ut verksamhetslokalerna till höga hyror eller att på samma sätt ta ut höga priser på olika tjänster eller att genom ett annat bolag anställa all personal och sedan hyra ut personalen till verksamhetsbolaget till höga kostnader. Det torde vara mycket svårt att bevisa att sådana kostnader inte är affärsmässigt motiverade.

Om statsmakterna vill begränsa eller helt förhindra vinstutdelning inom privata företag inom vård, skola och omsorg krävs andra lösningar.

Svenskt Näringsliv

Aktiebolagslagen omfattar idag såväl globala koncerner som enmansbolag. Detta påpekas ibland som en nackdel särskilt för mindre företag som får en mera svåröverskådlig aktiebolagslag med en mängd bestämmelser som inte berör de små företagen. De olika särregler som utredningen föreslår för de nya aktiebolagsformerna ökar aktiebolagslagens komplikationsgrad ytterligare.

Begreppet vinst och vinstutdelning har inte har någon entydig innebörd och risken för kringgåenden är uppenbar. Det torde vara svårt att förutse alla de olika sätt på vilka vinster kan överföras och uppfinningsrikedomen visar sig vara stor, exempelvis i vissa försäkringsbolag. Det krävs därför en kontinuerlig beredskap för att göra ändringar i bestämmelserna liksom en omfattande och kostsam kontrollapparat .

Sveriges läkarförbund

Rent tekniskt anser Sveriges läkarförbund vidare att det är tveksamt om det finns möjlighet att konstruera ett legalt nät kring verksamheterna så att pengar inte ändå kan slussas ut ur företagen.

Vårdförbundet

Vinstutdelningsbegränsning kan kringgås på olika sätt och det kan uppkomma gränsdragningsproblem som kan vara svåra att hantera. Den föreslagna nya bolagsformen kräver en omfattande kontrollapparat och lägger ett stort ansvar och merarbete på revisorerna, PRV och domstolsväsendet som har att pröva frågorna om överskridande av vinstutdelningsbegränsningen. Även om den nya bolagsformen inte förväntas få så stor omfattning kräver

den nya bolagsformen att dessa instanser ges tillräckliga resurser och förutsättningar för att utföra sina uppdrag.

Almega

De nya bolagsformerna kan, om de genomförs, medföra en avsevärd gränsdragningsproblematik och ett behov av en kontrollapparat för att de nya bolagsformerna skall fungera som avses i förslaget. Det är värt att notera att med förslagets konstruktion kan de föreslagna bolagsformerna förekomma i alla branscher.

6. EG-rättsliga och konkurrensrättsliga aspekter

Kommerskollegium

Förslaget går ut på att två nya associationsformer med begränsad vinstutdelning skapas. Associationsformerna är primärt avsedda användas inom vissa tjänstesektorer (skola, vård och omsorg). Utredningen ställer i utsikt att associationsformerna även kan komma att användas för andra tjänstesektorer där det från allmän synpunkt kan finnas ett intresse att av verksamheten bedrivs utan vinstsyfte.

Vi bedömer att den föreslagna bolagsformen i sig inte strider mot EG-rätten.

Utredningen betonar att förslaget bygger på att de nya associationsformerna skall vara frivilliga.

Utredningen utesluter dock inte att användningen av bolagsformerna i framtiden kan bli ett formellt krav för att få utöva viss tjänsteverksamhet. Därför vill vi redan på detta stadium påpeka att artikel 49 i EG-fördraget som huvudregel förbjuder nationella regler som uppställer krav på viss bolagsform som en förutsättning för tjänsteutövning. De överväganden som utredningen framför vore enligt vår mening inte tilläckliga för att motivera ett krav på viss bolagsform som en förutsättning för tjänsteutövning.

Vi vill även uttrycka vår oro från konkurrenssynpunkt med anledning av utredningens tankar på olika incitament som skulle kunna göra bolagsformen mer attraktiv än andra associationsformer. Olika statliga incitament för bedrivandet av tjänsteverksamhet i de föreslagna bolagsformerna kan komma i konflikt med EG-fördragets statsstödsregler (artikel 87 i EGfördraget).

Socialstyrelsen

Svenska myndigheter kan i framtiden komma att knyta tillstånd till viss verksamhet eller möjligheterna att erhålla offentliga bidrag o.dyl. till att verksamheten bedrivs i den nya formen av aktiebolag. Utredningen gör bedömningen att sådana villkor eventuellt kan komma i konflikt med EG-rättens grundprinciper. Socialstyrelsen anser i likhet med utredningen att denna frågeställning behöver grundligt belysas i senare utredningsarbete.

Den nya bolagsformen kan i framtiden komma att vara en förutsättning för att erhålla offentliga medel. Regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet träffade i februari 2004 en överenskommelse om vårdens ägarformer. Överenskommelsen innebär bl.a. att driften av sjukhus endast skall kunna överlämnas till entreprenörer som inte driver verksamheten med syfte att skapa vinst åt ägaren eller motsvarande intressent. Denna fråga skall utvecklas och regeringen kommer att lämna ett samlat lagförslag senare under året.

Socialstyrelsen anser att det finns anledning att i detta sammanhang titta närmare på hur lagen om offentlig upphandling, skattelagstiftningen m.fl. lagar överensstämmer med förutsättningarna för bedrivande av verksamhet i den nya formen av aktiebolag. Vidare bör, som tidigare nämnts, de EG-rättsliga aspekterna belysas.

Konkurrensverket

Därutöver bör framhållas att det för närvarande finns flera företagsformer med olika beskattningsregler m.m. En del av reglerna medför att företagen inte kan konkurrera på lika villkor. Förslaget innebär att det skulle tillskapas ytterligare företagsformer vilket väcker frågor om konkurrensneutralitet mellan olika företagsformer. Denna fråga har utredningen inte analyserat tillräckligt.

Ett eventuellt framtida krav på att föreslagna företagsformer skall användas när externa aktörer skall utföra vissa tjänster åt kommuner och landsting förutsätter ytterligare utredningsinsatser och överväganden. Här bör beaktas EG-rättsliga aspekter. Minst lika viktigt är att kartlägga effekterna för de företag som har avtal med kommuner/landsting och hur konkurrens- och effektivitetsförhållandena på berörda områden påverkas. Hänsyn bör tas till SimpLex-förordningen (1998:1820) om reglers effekter på små företags villkor och på konkurrensen.

Föreningen kooperativ utveckling i Sverige (FKU)

De olika företagsformerna är konstruerade för att fungera i olika sammanhang och för olika sammansättningar av intressenter. Tanken är att ägarna/medlemmarna skall använda den som är mest ändamålsenlig för dem. Det finns också associationer som är avsedda och konstruerade för bestämda verksamheter, exempelvis bostadsrättsföreningar och bankaktiebolag. Den av utredningen behandlade företagsformen tillför inget nytt i dessa hänseenden. I stället skall den, enligt direktiven, göras attraktiv genom förmånlig behandling.

Enligt vår uppfattning bör blivande företagare även fortsättningsvis välja företagsform med utgångspunkt från dess användbarhet för den verksamhet som planeras. Inte den goodwill formen kan tänkas vara förknippad med.

Företagarnas Riksorganisation

Fri konkurrens från privata utförare leder till högre kvalité, högre effektivitet, nöjdare brukare och även bättre arbetstillfredsställelse för personalen. Privata utförare bidrar därför till att få ut mer av varje skattekrona.

Verksamheter som inte utsätts för konkurrens har en förmåga att stagnera. Varför spara när det ändå kommer ett anslag? Varför vara trevlig mot brukarna när de ändå inte har något alternativ? Varför ta initiativ till förbättringar när det kräver mycket för att få alla led högre upp i organisationen att lyssna och man ändå inte får något erkännande för förslaget?

Men konkurrensutsättning gynnar inte bara brukarna, utan även de anställda. I de privata alternativen har de som arbetar en högre arbetstillfredsställelse. Detta beror ofta på att de kan dra nytta av det lilla företagets fördelar, som kortare beslutsvägar och överblickbarhet.

Konkurrensutsättning innebär också att arbetstagarna har alternativa arbetsgivare och möjlighet att starta eget inom den verksamhet som de har yrkeserfarenhet från. Eller mer konkret så behöver inte sjuksköterskor, lärare och annan kompetent personal inom vård, omsorg m.m. byta yrke för att byta arbetsgivare eller kunna starta eget. Rekryteringen av arbetskraft till skattefinansierade verksamheter kan underlättas om dessa verksamheter drivs i privat regi.

Om det vid upphandlingar kommer att krävas att uppdragstagaren driver verksamheten i aktiebolag med begränsad vinstutdelning så kommer detta att leda till snedvridningar mellan företagsformerna. Enskilda näringsidkare och handelsbolag kommer t.ex. vara uteslutna och likaså personalkooperativ som drivs som ekonomisk förening. Detta kommer att missgynna småföretag.

Företagarna anser att krav på företagsform med begränsad vinstutdelning i upphandlingar m.m. hindrar den fria rörligheten inom EU. Det kan inte vara rimligt att företag etablerade i länder där det inte finns någon företagsform med begränsad vinstutdelning ska vara förhindrade att delta i upphandlingar.

FöretagarFörbundet

Skulle denna nya ”sociala” bolagsform införas torde konkurrensneutraliteten mellan nuvarande associationsformer härmed rubbas.

Grundläggande drivkrafter för privata ägarformer, med bl.a. obegränsat vinstintresse, är och förblir grundtanken i ett väl fungerat konkurrensutsatt näringsliv. Övergång till nya ”sociala” utdelningsbegränsade aktiebolag inom vård, skola och omsorg torde dessvärre icke påskynda sådan positiv näringsutveckling.

Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet

Man brukar säga att företagare inte skall ges olika villkor enbart på grund av valet av företagsform. De associationsrättliga reglerna bör med andra ord vara konkurrensneutrala. Den föreslagna formen av aktiebolag medför inte direkt att neutraliteten åsidosätts. Ett sådant konstaterande är dock inte tillfyllest. Enligt fakultetsstyrelsen måste nämligen den nya bolagsformens framtida utnyttjande diskuteras. Eventuella skatteförmåner till den föreslagna bolagsformen står i strid mot neutralitetstanken. Och om offentliga myndigheter vid upphandling i framtiden favoriserar bolag av den föreslagna typen kommer neutraliteten att kränkas.

Som framgår av betänkandet har denna problematik även en EG-rättslig aspekt. Vid upphandling kan anbudsgivande företag från andra medlemsländer i viss utsträckning kräva konkurrensneutralitet. Ett rimligt antagande är att åtminstone non-profitföretag från andra EU-stater måste likabehandlas. Betänkandet innehåller inte en heltäckande genomgång av hur dessa företag reglerats inom unionen. Man kan inte utesluta att några av de lösningar som valts i nationell bolagsrätt är förmånligare för aktieägarna än de som förslaget innehåller, något som sin tur riskerar att medföra en snedvridning av konkurrensen i upphandlingssituationer. Vidare kan det inträffa att en svensk företagare väljer att delta i en upphandling här i landet genom nybildning av non-profitföretag i annat EU-land. Fakultetsstyrelsens anser att neutralitetsproblematiken bort belysas ytterligare.

Kooperativa institutet

Som utredningen själv påpekar är det tveksamt om EU-lagstiftningen medger att t.ex. utländska aktörer kan påtvingas en viss, nationell associationsform för att bedriva verksamhet i en medlemsstat. Med hänvisning till utgången i Sodemare-målet förefaller det där emot

vara fullt möjligt att den nationella rätten begränsar eller ställer upp villkor för privat verksamhet som bedrivs med offentlig finansiering. Förutsättningen är att den begränsande lagstiftningen är neutral i förhållande till alla inom EES-området verkande företag.

Nämnden för offentlig upphandling

Utredningen anger att flertalet av de sammanslutningar som lämnat synpunkter till utredningen har uttryckt en stor skepsis mot behovet av en ny aktiebolagsform. En majoritet av dessa har även framfört farhågor om att den nya bolagsformen i framtiden av myndigheterna kommer att påtvingas aktörerna på marknaderna antingen genom krav från upphandlande enheter eller som en förutsättning för att erhålla offentliga medel.

NOU vill därför anföra att det i samband med offentlig upphandling inte är möjligt att ställa krav på att en leverantör för att tilldelas ett kontrakt bedriver verksamheten i en särskild associationsform.

Upphandlingsreglernas syfte är att förverkliga den inre marknaden på så sätt att offentliga kontrakt i medlemsstaterna inte skall kunna förbehållas inhemska leverantörer. Medlemsstaterna ska se till att upphandlingsförfarandena i praktiken innebär att de offentliga marknaderna öppnas för konkurrens. EG-domstolen har därför i sin rättspraxis betonat att de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna måste iakttas vid offentlig upphandling, nämligen principen om öppenhet (transparens), likabehandling, förbud mot nationell diskriminering, ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Utredningen lägger inte heller fram några förslag på särbehandling av aktiebolag av den nya formen i samband med upphandling. NOU anser att möjligheter till särbehandling inte får finnas. Tilldelning av offentliga kontrakt skall därför även i praktiken ske utan ovidkommande hänsyn och utan någon preferens för en viss associationsrättslig form och utan hänsyn till leverantörens nationella hemvist. Alla fysiska och juridiska personer, inklusive ideella föreningar, skall behandlas lika och utan hänsyn till om de är offentligt eller privat ägda och om de delar ut vinst eller inte. Att direkt eller indirekt gynna eller missgynna en leverantör på grund av leverantörens associationsform är enligt NOUs uppfattning inte förenligt med upphandlingsreglerna.

NOU delar utredningens uppfattning att för det fall svenska myndigheter i framtiden kommer att knyta tillstånd till viss verksamhet eller möjlighet att erhålla offentliga bidrag och dylikt till att verksamheten bedrivs i den nya formen av aktiebolag kan sådana villkor eventuellt komma i konflikt med EG-rätten.

Möjlighet för aktiebolag av den nya formen att delta i offentlig upphandling

För att ett aktiebolag av den nya formen skall kunna erhålla offentliga kontrakt är det nödvändigt att bolaget kan kvalificera sig vid offentliga upphandlingar och därvid visa önskad grad av ekonomiska och finansiella styrka. Även förmåga till nyinvesteringar, vidareutbildning av personal, forskning och utveckling m.m. kan bli avgörande för bolagets förmåga att kvalificera sig som leverantör och/eller uppfylla förfrågningsunderlagets krav. NOU kan inte se att ett aktiebolag av den nya formen inte skulle kunna visa upp de bevis som krävs vid leverantörskvalificeringen. NOU kan däremot inte bedöma huruvida en leverantörs ekonomiska förutsättningar, och därmed möjlighet att kvalificeras till upphandlingar, skulle påverkas p.g.a. den begränsade vinstutdelningen.

Generella problem vid offentlig upphandling

De sammanslutningar som yttrat sig under utredningens arbete har även uppgett att en del av de problem och svårigheter som privata entreprenörer stöter på har sin grund i det upphandlingsförfarande som tillämpas. Särskilt allt för korta avtalstider anges vara ett problem. NOU anser att detta belyser vikten av ett seriöst upphandlingsarbete hos de upphandlande myndigheterna. Vad gäller avtalstider har NOU i ett yttrande till Regeringsrätten uttalat att avtalstidens längd får bedömas från fall till fall med hänsyn till karaktären av anskaffningen. Upphandling av vissa varor eller tjänster kan kräva en längre avtalstid för kontinuitetens skull. Detsamma gäller t.ex. drift av sjukhus eller andra avtal där stora investeringar måste göras av leverantören.

Svenskt Näringsliv

En annan negativ effekt är risken för snedvridning av konkurrensen. För att den nya aktiebolagsformen skall komma till användning krävs att den ges en gynnad ställning, antingen på det sättet att den skulle utgöra en förutsättning för att bedriva verksamhet inom vård, skola och omsorg, eller att investeringar i ett sådant bolag skattemässigt eller på annat sätt skulle gynnas.

Båda sätten är oacceptabla från konkurrenssynpunkt och innebär en uppenbar risk att de effektiva företagen hämmas i sin utveckling vilket är negativt för det aktuella verksamhetsområdet, exempelvis vård, skola och omsorg samt för den allmänna ekonomiska tillväxten.

Som framgår av bifogat utlåtande avgivet av professorn i europeisk rätt, Carl Michael von Quitzow uppkommer i förlängningen av utredningens förslag starka betänkligheter från gemenskapsrättslig synpunkt. Utredningen påpekar också själv i avsnitt 8 att för det fall tillstånd till viss verksamhet eller möjligheterna att erhålla bidrag o.dyl. skulle knytas till att verksamheten bedrivs i den nya formen av aktiebolag, kan sådan villkor eventuellt komma i konflikt med EG-rättens grundprinciper.

I detta sammanhang kan vara av intresse att notera att frågan om att enbart acceptera bolag utan vinstsyfte för verksamhet inom områdena vård, skola och omsorg tidigare aktualiserats på upphandlingsområdet men avvisats bland annat med hänvisning till EG-rätten och konkurrensen.

Sveriges läkarförbund

Även ur ett EG-rättsligt perspektiv finns betänkligheter mot krav att verksamheter inom de föreslagna samhällssektorerna måste bedrivas i någon av de föreslagna associationsformerna. Sveriges läkarförbund anser att dessa frågor bör bli föremål för fortsatt utredningsarbete.

Stockholms Handelskammare

För att den nya aktiebolagsformen skulle kunna komma till användning krävs, såsom också noteras i både direktiven och betänkandet, att den ges en gynnad ställning, antingen på det sättet att den skulle utgöra en förutsättning för att bedriva verksamhet inom vård, skola och omsorg, eller att investeringar i sådant bolag skattemässigt eller på annat sätt skulle gynnas.

Båda sätten är helt oacceptabla från konkurrenssynpunkt. De skulle också kunna komma i konflikt med EG-rätten.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF)

En anknuten fråga är om de nya formerna av aktiebolag kommer att bli en förutsättning för tillstånd och finansiering av verksamheter inom vård, skola och omsorg. Det skulle ge en naturlig marknad för de nya bolagstyperna, men samtidigt finns tveksamheter om sådana inskränkningar står i konflikt med EG-rättens grundprinciper om fri etableringsrätt och konkurrens.

Vårdförbundet

I utredningens uppdrag ingår inte att utreda om den nya bolagsformen i framtiden skall utgöra en förutsättning för bedrivande av verksamhet inom vissa områden eller för att få offentliga bidrag till verksamheten. Det finns dock ändå farhågor för att den nya bolagsformen skall utgöra krav för tillstånd att till drivande av verksamhet eller erhållande av offentliga medel och att den ska påtvingas aktörerna vid upphandlingar. Även om utredningen inte haft i uppdrag att utreda den frågeställningen nämns den i flera olika sammanhang i betänkandet.

Även om det ännu inte lämnats något förslag i en sådan riktning måste Vårdförbundet med kraft vända sig mot en sådan utveckling. Samtliga associationsformer bör behandlas konkurrensneutralt vid upphandlingsförfarandet, tilldelning av offentliga medel m.m. Skulle det inom ex. inom vården bara bli aktuellt med en enda typ av vårdgivare eller associationsform skulle det motverka den reella mångfald som förbundet eftersträvar.

Förbundet kan inte tillstyrka den nya bolagsformen om den i framtiden kommer att användas i syfte att begränsa konkurrensen av privata vårdgivare genom att utgöra krav för att kunna delta i upphandlingar m.m.

Almega

EG-rätten och LOU motsätter sig sannolikt möjligheten till olika villkor för olika verksamhetsformer i en upphandlingssituation. Trots detta och med erfarenheter av hur LOU hanteras idag, kan man inte bortse från risken att eventuellt nya aktiebolagsformer kan komma att felaktigt gynnas i framtida upphandlingar. Dessutom håller Almega det inte för otroligt att det allmänna kan komma att ställa krav på att verksamheter inom vissa sektorer skall bedrivas i en särskild associationsform som i trepartiöverenskommelsen om reglering vid övertagande av sjukhusverksamhet. Som tidigare nämnts har signaler på detta även förekommit beträffande friskoleetableringar.

Almegas medlemsförbund rymmer verksamheter med olika motiv och driftsformer. Vi kan aldrig ställa oss bakom förslag som i praktiken gynnar vissa framför andra. Driftsformen för olika verksamheter skall, enligt Almega, inte påverka en verksamhets konkurrensmöjligheter. Istället är det kvalitet, resursutnyttjande, kompetens och måluppfyllelse som skall spegla en verksamhets konkurrenskraft. För de medlemsföretag som verkar på uppdrag åt

offentlig sektor är det medborgarnas preferenser som ska avgöra vilka företag som når framgång.

7. Incitament för att göra den nya bolagsformen attraktiv

Socialstyrelsen

Utredningen har haft i uppdrag att utröna behovet av särbestämmelser som kan göra den nya bolagsformen attraktiv och peka ut tänkbara incitament att bedriva verksamheten i den nya formen. Vidare har utredningen haft i uppdrag att analysera vilka konsekvenser sådana särregler och incitament kan ha för företag som bedriver verksamhet i annan form.

Företrädare för vissa sammanslutningar verksamma inom områdena skola, vård och omsorg har lämnat synpunkter till utredningen. En del av de problem och svårigheter som privata entreprenörer stöter på har sin grund i det upphandlingsförfarande som tillämpas, bl.a. genom att alltför korta avtalstider används. Dessa problem är snarare branschrelaterade än relaterade till val av associationsform för verksamhetens bedrivande.

Till utredningen har från vissa håll uttryckts en skepsis om behovet av den tänkta bolagsformen. Utredningen har därför dragit slutsatsen att den nya formen av aktiebolag inte kommer att användas i någon större skala. Att föreslå ändringar i skattelagstiftningen eller i lagen om offentlig upphandling har visserligen, som utredningen uppfattat direktiven, legat utanför utredningens uppdrag. Det har däremot stått utredningen fritt att överväga vilka civilrättsliga särregler som kan behövas för att göra den nya aktiebolagsformen attraktiv. Socialstyrelsen anser att det är en brist att utredningen inte i tillräcklig utsträckning har analyserat behovet av sådana särbestämmelser.

Konkurrensverket

Enligt utredningens direktiv skulle övervägas vilka civilrättsliga särregler som kan behövas för att göra den nya aktiebolagsformen attraktiv. Verket delar utredningens bedömning att det är svårt att se vad sådana bestämmelser skulle kunna innebära om man samtidigt vill bibehålla konkurrensneutralitet mellan olika associationsformer.

Föreningen kooperativ utveckling i Sverige (FKU)

Enligt direktiven är det tänkbart att det till den nya företagsformen framdeles knyts regler om att vissa slags verksamheter företrädesvis skall bedrivas i denna form. Enligt vår uppfattning saknar denna tanke helt och håller ägarperspektiv och skulle, om den genomförs, leda till en rad negativa konsekvenser. Inte minst för konsumenter och andra brukare, personal, producenter och andra som vill driva kooperativ verksamhet.

Ägarperspektivet är en betydelsefull faktor vid valet av företagsform och i synnerhet vid valet mellan den slutna bolagsformen och den öppna föreningsformen. Exempelvis är föreningsformens öppna konstruktion och personliga medlemskap i regel mest ändamålsenlig för kooperativ verksamhet.

Utredningen har dock inte haft till uppgift att lämna förslag i detta hänseende. Däremot har man haft till uppgift att undersöka andra slag av särbestämmelser som gör den nya företagsformen attraktiv.

Enligt vår uppfattning bör en juridisk konstruktion av detta slag kunna leva på sina egna meriter. Tillgodoser den inget meningsfullt behov hos de tänkta ägarna saknar den helt enkelt existensberättigande. Att göra den attraktiv trots att den kanske inte behövs blir ganska märkligt. Dessutom kan man fråga sig vem den skall göras attraktiv för. För ägarna, som kanske borde ha valt en mera ändamålsenlig form, eller möjliga uppdragsgivare/finansiärer? Är det den senare gruppen direktiven syftar på blir det ännu märkligare. Visserligen stöter vi inom den kooperativa rådgivningsverksamheten på negativa attityder och bristande kunskap hos denna grupp gentemot formen ekonomisk förening, men den typen av problem löses inte på det sätt som direktiven pekar ut.

SABO

Utredningen har inte gått in djupare på att analysera de drivkrafter som kan finnas för att starta och driva bolag enligt den föreslagna lagstiftningen. SABO vill dock betona vikten av positiva incitament som kan göra företagsformen attraktiv. SABO delar också den uppfattning som framförs i kommun- och landstingsförbundets gemensamma yttrande att det är angeläget att företag som bedrivs i den föreslagna formen får möjlighet att tillämpa LOU på ett friare sätt.

8. Konsekvenser av förslaget

Patent- och registreringsverket

Den nya bolagsformen kommer att medföra konsekvenser för PRV i samband med dels registreringen, dels kontrollen av efterlevnaden av bestämmelserna om vinstutdelningsbegränsning och möjligheterna till tvångslikvidation av bolaget.

PRV menar mot den bakgrunden att de nya reglerna bör träda i kraft när myndigheter och näringsliv haft skälig tid, minst sex månader efter riksdagsbeslut, att vidta förberedande åtgärder.

PRV anser vidare att det inte behövs några övergångsbestämmelser.

PRV har redan i dag till uppgift att inför registreringen av aktiebolag granska bolagets bolagsordning samt i vissa fall ta ställning till tvångslikvidation av bolaget. Den nya aktiebolagsformen kommer innebära att PRV får något utökade uppgifter i dessa avseenden. Dessa extra uppgifter kommer att medföra en viss ökad kostnad för PRV, främst för anpassning av IT-systemen.

Företrädare för näringslivet har till utredningen uttalat skepsis om behovet av den tänkta bolagsformen, vilket antyder att den nya formen av aktiebolag inte kommer att användas i någon större skala. Andra kostnader, förutom anpassning av IT-systemen, bedöms därför bli mera marginella.

Eftersom PRV skall erhålla full kostnadstäckning genom avgifterna vid registrering av aktiebolag, är det viktigt att avgifterna till PRV i samband med registrering av aktiebolag av den nya formen, byte av aktiebolagsform samt tvångslikvidation ses över.

Föreningen kooperativ utveckling i Sverige (FKU)

Utredningens slutsats är att konsekvenserna blir små, eftersom den nya företagsformen kommer att användas i begränsad omfattning. Den slutsatsen är i och för sig inte tillfredställande. Å andra sidan är det svårt att dra mera långtgående slutsatser utan att veta vilka eventuella fördelar ivu/bvu skall förknippas med i framtiden.

Vi anser dock att utredningen grovt underskattat kostnaderna för den löpande kontrollen av regelverkets efterlevnad. Förmodligen blir det också kostnadsökningar på företagsnivån. Exempelvis om kooperativ i form av ekonomisk förening ombildas till den nya företagsformen med dess i de flesta fall större insatskapital och organisationskostnader.

Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet

Effekten av en ny företagsform är ofta svår att förutsäga. Men ett lagstiftningsuppdrag, där en ny typ av företag lanseras, bör hursomhelst baseras på en kvalificerad ekonomisk analys av de regler som föreslås. I betänkande finns endast ett begränsat antal – och föga djuplodande - synpunkter i denna fråga.

Erfarenheten visar att aktiebolag med syfte att dela ut vinst allmänt sett hushållar effektivare med sina resurser än organisationer med mer svepande syften. Val av ny organisation och teknik inom en utbildnings- eller vårdverksamhet kan göra denna lönsam och lönsamheten lockar fram nya idéer och nya finansiärer. Utredningsuppdragets ensidiga inriktning mot non-profit företag innebär att fokus flyttas från de viktiga frågorna om kvaliteten av ett bolags tjänster och hur kostnadseffektivt de kan framställas. Enligt fakultetsstyrelsens mening bör ekonomisk expertis ges i uppdrag att studera för- och nackdelar med nonprofitföretag inom utbildnings- och vårdsektorn.

Bräcke Diakoni

I betänkandet sammanfattas under avsnitt 4.2 ,Vissa sammanslutningars syn på en ny aktiebolagsform, synpunkter utredningen tagit del av från berörda parter. Det är en i huvudsak väl sammanhållen bild som vi i stort ställer oss bakom. Vi vill speciellt citera ur detta avsnitt:

”De som sålunda bidragit med synpunkter har samstämmigt, med något enstaka undantag, uttryckt stor skepsis mot behovet av en ny aktiebolagsform där vinstutdelningen till aktieägarna antingen begränsas eller helt försvinner ” (sid. 82).

Den enda fördel vi kan se med nya bolagsformer är en eventuellt tydligare image så att allmänheten lätt uppfattar vad som är ett icke vinstsyftande företag. Å andra sidan är det lätt att se att denna fördel hänger direkt samman med en uppenbar risk, särskilt för de av oss som sedan länge bedriver verksamhet i stiftelseform. Om just och enbart aktiebolag utan vinstutdelning uppfattas som kvittot på en seriös verksamhet utan vinstsyfte, kommer en redan befintlig verksamhet som bedrivs i annan form att ständigt behöva kommunicera varför man inte arbetar i den nya bolagsformen. Just för en stiftelse – som inte utan vidare kan starta ett nytt aktiebolag vare sig associationsmässigt eller skattemässigt – skulle detta kunna innebära en betydande nackdel.

9. Lagtekniska synpunkter

Hovrätten för Nedre Norrland

Förslagets utformning medför att reglerna för aktiebolag med begränsad vinstutdelning inte är helt lättillgängliga eller överskådliga. Vad beträffar utformningen av lagtexten anser hovrätten därför att särreglerna för aktiebolag med begränsad vinstutdelning bör inarbetas i befintliga kapitel i aktiebolagslagen. Vidare har hovrätten observerat att förslaget till ett nytt 20 kap. inte är konsekvent utformat. I 1 § anges att bestämmelserna i kapitlet gäller utöver vad som föreskrivs i övrigt i aktiebolagslagen, men i flera paragrafer hänvisas ändå till regler som gäller alla aktiebolag, t.ex. hänvisningen till 9 kap. i 2 § 3 st (bvu) och hänvisningen till 6 kap. i 4 §.

Malmö tingsrätt

20 kap. 4 §

Tingsrätten anser att 20 kap. 4 § andra meningen kan utgå, eftersom vad som där föreskrivs redan följer av 20 kap. 1 § andra meningen.

20 kap. 12 §

Eftersom det är en förutsättning för registrering att bolagsordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för icke-vinstutdelande aktiebolag respektive aktiebolag med begränsad vinstutdelning, föreslår tingsrätten att 20 kap. 12 § andra stycket får följande lydelse: ”Aktiebolaget skall anses ha blivit ett icke-vinstutdelande aktiebolag [ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning] när beslutet om övergång till ett icke-vinstutdelande aktiebolag [ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning] har blivit registrerat.”

20 kap. 5-8 §§

Tingsrätten noterar att revisorn i 20 kap. 5 § ålagts skyldighet att granska huruvida bolaget överträtt bestämmelsen 20 kap. 6 §, men att motsvarande skyldighet inte föreligger när ett bolag överträder bestämmelsen i 20 kap. 7 §. Tingsrätten noterar vidare att en överträdelse av 20 kap. 7 § inte utgör någon likvidationsgrund enligt 20 kap. 8 §. Med tanke på att syftet med utredningens förslag är att skapa ett skydd mot att bolagets tillgångar lämnar detta kan det ifrågasättas om inte båda förfarandena borde utgöra likvidationsgrund.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen tycker det är bra att utredningen, med undantag av ändringar i två paragrafer i första kapitlet aktiebolagslagen (1975:1385, ABL), har valt att samla bestämmelserna om den nya bolagsformen i ett nytt kapitel 20. Detta gör den nya regleringen lättöverskådlig. Socialstyrelsen stödjer också föresatsen att den nya aktiebolagsformen i så liten utsträckning som möjligt skall avvika från vad som annars gäller för aktiebolag, vilket torde medföra att dess användningsområde inte begränsas till en alltför snäv krets av verksamheter.

Skatteverket

Av lagförslaget framgår inte om det är det av aktieägarna tillskjutna aktiekapitalet vid räkenskapsårets in- eller utgång som ska ligga till grund för beräkningen av högsta tillåtna vinstutdelning. För att undvika tvister i nämnda fråga är det lämpligt att lagtexten preciseras.

Patent- och registreringsverket

PRV tillstyrker förslaget att den nya formen av aktiebolag skall rymmas inom den nuvarande aktiebolagslagens ram och att vinstutdelningsbegränsningarna skall framgå av bolagens bolagsordningar. PRV tillstyrker även förslaget att de bestämmelser som innehåller avvikande regler för den nya formen av aktiebolag regleras i ett särskilt kapitel i aktiebolagslagen (ABL).

Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet

Förbunden delar utredningens uppfattning att bestämmelserna för den nya formen av bolag bör utformas så att de i så liten utsträckning som möjligt avviker från vad som gäller för andra privata aktiebolag. De särregler som föreslås ger enligt förbundens uppfattning en godtagbar säkerhet för att bolagets tillgångar och eventuella överskott stannar kvar inom bolaget och att bolagsformen inte missbrukas.

FAR

Det är oklart vad som åsyftas med förslaget att revisorn ”utan iakttagande av sedvanliga tidsfrister” skall skicka en kopia av revisionsberättelsen till PRV.

På sid. 155 i betänkandet står det att revisorn inte skulle ingå i den krets som ”kan initiera tvångslikvidation i övriga fall”. FAR vill med anledning härav erinra om att enligt bestämmelsen i 13 kap. 16 § aktiebolagslagen får ett bolags revisor ansöka hos rätten om att bolaget skall gå i likvidation.

I andra meningen i den inledande paragrafen i 20 kap. föreslås för båda alternativen en bestämmelse enligt vilken bestämmelserna i kapitlet gäller utöver vad som föreskrivs i övrigt i denna lag om inte annat skulle anges. Lagtexten ger således beskedet att bestämmelserna i 20 kap. gäller utöver de bestämmelser som gäller för privata aktiebolag om inte annat skulle anges. Med texten ”om inte annat anges” måste utredningen därvid syfta på de bestämmelser i 20 kap. som är avsedda att gälla i stället för en bestämmelse som gäller för privata aktiebolag.

I specialmotiveringen till bestämmelsen 20 kap. 1 § andra meningen anför utredningen emellertid följande:

”Bestämmelserna i detta kapitel gäller endast sådana aktiebolag som skall registreras som den nya formen av aktiebolag. I kapitlet finns de särskilda bestämmelser som skall gälla för dessa aktiebolag. Bestämmelserna gäller utöver vad som föreskrivs i lagen i övrigt om privata aktiebolag.” Specialmotiveringen ger således ett annat besked än lagtexten. FAR utgår

dock i det följande från att det är lagtexten som gäller, dvs. att vissa bestämmelser i 20 kap. är avsedda att gälla i stället för en bestämmelse som annars skulle ha gällt.

Det är enligt FARs mening angeläget att lagtexten i 20 kap. tydligt anger när en bestämmelse gäller i stället för en annan bestämmelse som annars skulle ha gällt. Det är vidare enligt FAR angeläget att lagtexten i 20 kap. undviker att upprepa det budskap som framgår redan av bestämmelsen i 1 § andra meningen. En bestämmelse motsvarande den i t.ex. 4 § andra meningen bör alltså inte förekomma.

FAR kan exemplifiera det nu anförda med följande förslag till lydelse av

4 §: ”Vid nedsättning av aktiekapitalet gäller inte bestämmelsen i 6 kap. 1 § första stycket 2.”

Företagarnas Riksorganisation

De föreslagna reglerna gör associationsrätten ytterligare komplicerad. De föreslagna reglerna gör att det blir ännu krångligare än i dag att driva företag inom vissa sektorer. Bland annat riskerar företagare som byter eller vidgar sin verksamhet att tvingas byta företagsform. Detta går helt emot de krafter som verkar för att det ska bli enklare och lättare att starta och driva eget företag.

Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet

ABL är ett regelsystem med nära anknytning till affärslivet. Det är därför viktigt att reglerna är så lättillgängliga som möjligt. Aktiebolagskommittén mångåriga arbete på en ny ABL präglas av att reglerna skall vara informativa och språkligt enkla så långt det är möjligt. Ändå har ABL:s komplikationsgrad ökat successivt. I stället för reglering av enmansbolaget i särskild lagstiftning kom den EG-rättsliga anpassningen att innebära att två typer av aktiebolag reglerades i ABL, det privata och det publika. I och för sig fanns goda skäl för en sådan lösning, men följden blev att ABL komplicerades.

Hur den i betänkandet föreslagna bolagsformen skall infogas i ABL:s systematik är inte klart. Visserligen sägs den vara ett privat aktiebolag, men samtidigt förespråkas regler som är karakteristiska för det publika bolaget (utbud av aktier till en vidare krets). Fråga uppkommer om den nya bolagsformen skall ses som en särskild kategori av bolag vid sidan av de två som idag regleras i ABL. I betänkandet tycks man å ena tillbakavisa införandet av en tredje kategori av bolag (s 108) men å andra sidan föreslås regler som närmast tyder på den nya bolagsformen är ett aktiebolag av särskilt slag (jfr rubriken till 11-12§§ och bolagsformens firma).

Hur den föreslagna bolagsformen än kategoriseras framstår den som en främmande fågel i ABL där den gemensamma nämnaren är affärsverksamhet med syfte att främja ägarintresset. Dagens ABL erbjuder ägarna vissa möjligheter att i bolagsordningen bestämma att ett bolag skall ha annat syfte än att bereda ägarna vinst, varom mera nedan. Om förslaget realiseras kommer således ABL att omfatta få två typer av aktiebolag med begränsad rätt att dela ut vinst till aktieägarna! Förslaget går därför tvärs mot strävan efter förenkling och renodling. Då man kan räkna med att endast ett mycket litet antal företag - av dagens totalt omkring 300.000 aktiebolag – kommer att drivas utan vinstsyfte anser fakultetsstyrelsen

inte att ABL skall tyngas med den reglering som föreslås. En lösning genom särskild lagstiftning bör med andra ord övervägas.

Är det möjligt att inom ABL genomföra en smidigare reglering av bolag med begränsad rätt till vinstutdelning? En reglering av ett aktiebolags syfte kan sannolikt ske avsevärt smidigare inom rådande aktiebolagsrättsliga regelstruktur. Som framgått är det möjligt att i bolagsordningen ange att ett aktiebolag skall ha annat syfte än att ge vinst till ägarna, 12:1 ABL. En sådan klausul kan ändras genom stämmobeslut varför vi kan tala om ett ändringsbart non-profitsyfte. Utredningsdirektiven tar sikte på bolagssyften som inte går att ändra ens genom ett stämmobeslut med den majoritet ABL kräver. Det kan vara lämpligt att i anslutning till bestämmelsen i 12:1 reglera dessa två delvis skilda syften, dvs de ändringsbara och de oåterkalleliga. Man kan för det första tänka sig korta bestämmelser som är gemensamma för bolag med begränsat rätt att dela ut vinst till ägarna (bolagsordningens innehåll, PRV:s legalitetskontroll och revision). För det andra måste ett antal korta särregler ges för aktiebolag med oåterkalleligt syfte avseende rätten till utdelning (nedsättning av aktiekapitalet, likvidation och fusion). Förmodligen kan en reglering av detta slag genomföras med hjälp av endast en eller två paragrafer.

Fakultetsstyrelsens förslag har den fördelen att ABL:s struktur hålls samman. Styrelsens förslag innebär att båda typerna av non-profitaktiebolag kan drivas antingen som privata eller publika. Att ett publikt aktiebolag skulle vinna notering vid börs måste anses uteslutet. Styrelsens förslag mynnar således ut i att betänkandets regler om bolagskategori och firma blir överflödiga. Även några andra av de regler som föreslås kan slopas - såsom 1, 6 och 7§§ - regler som följer av det vinstsyfte som valts i bolagsordningen.

Fakultetsstyrelsens förslag innebär ett bibehållande av den ”imageskapande effekt” som ett aktiebolag med begränsad rätt till vinstutdelning kan ha. Med hänvisning till bl a risken för kringgåenden och missbruk är det lämpligt att non-profitbolagens syfte tonas ned på det vis styrelsen förslår. Därför bör non-profitföretagen inte bilda en särskild bolagskategori med särskild firma. Därigenom vinns även den fördelen att aktiebolag med ändringsbara och icke ändringsbara syften behandlas lika i flera avseenden. Den som vid upphandling vill ta reda på vilket syfte ett anbudsgivande aktiebolag har måste begära ett registreringsutdrag från PRV.

Svenskt Näringsliv

Det är en uppenbar risk för att det uppstår ett stort antal nu svåridentifierade problem av juridisk teknisk natur på grund av att aktiebolaget är en företagsform som är konstruerad för att tillvarata ekonomiska intressen och att ge vinst till sina ägare. Exempelvis får den verkställande ledningen ett betydligt större inflytande på bekostnad av bolagets ägare, något som inte stämmer med utvecklingen mot ökad ägarstyrning i aktiebolag.

Sveriges advokatsamfund

20 kap. 4 §

Enligt aktiebolagslagen får nedsättning av aktiekapitalet ske för förlusttäckning, återbetalning till aktieägarna eller avsättning till en fond som disponeras av bolagsstämman. Enligt förslaget skall nedsättning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna inte få ske i icke-vinstutdelande aktiebolag. I övrigt skall bestämmelserna i 6 kap. ABL tillämpas. Detta

förslag innebär bl.a. att bolagsstämman kommer att kunna besluta om nedsättning av aktiekapitalet för avsättning till en fond som disponeras av bolagsstämman (betänkandet s. 118). En senare bolagsstämma kan sedan besluta att disponera fonden genom att utbetala medlen till aktieägarna. Denna effekt synes inte ha varit eftersträvad.

Advokatsamfundet noterar också att förslaget inte innehåller några begränsningar i möjligheten att överföra medel till aktieägarna genom nedsättning av reserv- eller överkursfond.

20 kap. 6 § (båda förslagen)

Ett brott mot vinstutdelningsbestämmelsen skall kunna leda till bolagets likvidation (20 kap. 8 §). Det är oklart hur denna sanktion förhåller sig till bestämmelsen i 12 kap. 5 § aktiebolagslagen.

20 kap. 6 § (förslaget avseende aktiebolag med begränsad vinstutdelning)

I ”det aktiekapital som aktieägarna tillskjutit” enligt första punkten ingår uppenbarligen inte de delar av aktiekapitalet som tillkommit genom fondemission. Det går emellertid inte heller att under den föreslagna lagtexten få in medel som aktieägarna på annat sätt tillskjutit till bolaget, t.ex. i form av aktieägartillskott eller överkurs vid nyteckning av aktier. Det framstår för Advokatsamfundet som systemfrämmande att sådana tillskottsposter inte skulle få inräknas och det är inte heller klart att det varit utredningens avsikt.

I andra punkten medges utdelning av tidigare års ”utdelningsbara vinster”. Av betänkandet (s. 113) framgår att här inte avses utdelningsbara medel enligt den vanliga beräkningen enligt 12 kap. 2 §, utan endast utdelningsbara vinster för aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Denna begränsning borde framgå av lagtexten.

20 kap. 7 §

Förslaget talar i denna paragraf om en situation då en transaktion inte ”är affärsmässigt motiverad”. Denna lokution påminner i hög grad om regeln i 12 kap. 7 § andra stycket tredje punkten (”affärsmässiga skäl”). Detta stadgande föranleder stora praktiska tillämpningssvårigheter. Det framstår för Advokatsamfundet som i hög grad olämpligt att utöka användningen av detta rekvisit, vars innebörd är synnerligen oklar.

20 kap. 8 och 9 §§

Av systematiska skäl bör 8 och 9 §§ byta plats, eftersom 9 § avser att reglera alla typer av likvidation, och 8 § endast avser ett specialfall av likvidation. Med nuvarande ordning kan man få intryck av att 9 § endast gäller vid likvidation enligt 8 §.

20 kap. 8 §

Ett beslut om likvidation i enlighet med denna paragraf i förslaget skall gälla omedelbart. Advokatsamfundet opponerar sig starkt mot denna bestämmelse. En likvidation innebär utseende av en likvidator, som skall påbörja avvecklingen av bolaget. Om ett likvidationsbeslut skulle upphävas av högre instans, skulle en redan påbörjad likvidation kunna föranleda såväl betydande kostnader (för återköp av redan försåld egendom etc.) som praktiska och mänskliga problem för nyttjarna av bolagets tjänster. Dessutom kan naturligtvis ett påbörjat likvidationsförfarande leda till snedvridningar i konkurrensen. Advokatsamfundet vill därför i första hand förorda att likvidation av icke-vinstutdelande aktiebolag i detta hänseende skall följa samma regler som övriga aktiebolag. Om det bedöms som nödvändigt att

för uppenbara fall ha en möjlighet till snabb hantering, borde lagtexten stadga att rätten får förordna att beslutet om likvidation gäller omedelbart.

20 kap. 9 §

I andra meningen av förevarande paragraf talas om ”visst annat” bolag, medan tredje meningen talar om ”det eller de” bolag. Enligt Advokatsamfundets uppfattning borde pluralformen finnas som en möjlighet i båda meningarna.

20 kap. 10 §

Den föreslagna skrivningen synes endast behandla fusion genom absorption. Enligt Advokatsamfundets mening bör för fullständighets skull även fusion genom kombination regleras.

20 kap. 11 §

Enligt Advokatsamfundets uppfattning borde övervägas om det inte finns behov av en möjlighet att få dispens från förbudet i förevarande paragraf.

20 kap. 12 §

I paragrafen talas om vissa verkningar av och förutsättningar för registrering av beslut om byte av bolagskategori. Det anges dock ingenstans i förslaget att ett sådant beslut kräver registrering (jfr bl.a. 4 kap. 12 § första stycket första meningen och 9 kap. 35 § första stycket).

Waldorfskolefederationen

Utredarna har enligt vår uppfattning i de mer lagtekniska delarna åstadkommit ett väl genomtänkt och praktiskt användbart förslag. Enligt vad vi kan finna har erforderliga modifieringar till gällande aktiebolagslag identifierats och tillägg gjorts där så varit nödvändigt.

10. Övrigt

Malmö tingsrätt

Tingsrätten anser att termen icke-vinstutdelande aktiebolag rent språkligt framstår som mindre lyckad. Vidare kan den – liksom termen aktiebolag med begränsad vinstutdelning – leda till viss begreppsförvirring och skapa osäkerhet vid tillämpningen av de enskilda bestämmelserna i förslaget, eftersom även andra aktiebolag kan välja att i bolagsordningen införa förbud mot vinstutdelning eller att begränsa sådan utdelning utan att särskilt registreras som sådana bolag.

Finansinspektionen

I betänkandet har inte tagits upp det förhållandet att det redan finns en grupp med ickevinstutdelande bolag, nämligen vissa livförsäkringsbolag. Finansinspektionen har i sitt arbete med granskningen av de icke vinstutdelande livförsäkringsbolagen uppmärksammat vissa problem som kan uppstå i dessa bolag. I Finansinspektionen rapport 2003:2 belyses problemet med olika intressekonflikter i livförsäkringsbolag och i rapport 2004:2 behandlas vinstutdelningsproblematiken i bolagen.

Sammanfattningsvis har Finansinspektionen kunnat konstatera att det finns en potentiell risk för intressekonflikter inom koncerner där ett eller flera bolag är icke-vinstutdelande. En kontroll av att vinstutdelningsförbud inte kringgås är förenad med svårigheter. Bedömningen av om koncerninterna avtal är marknadsmässigt prissatta eller inte är här förknippade med särskilda svårigheter. Rapporterna bifogas detta yttrande.

I övrigt har Finansinspektionen inget att erinra mot förslaget.

Skatteverket

I betänkandet behandlas inte vad som kan hända om den nya bolagsformen ger ut konvertibla skuldebrev eller optionsrätter.

Det förekommer att man i ett vanligt aktiebolag för över värden från ett slag av värdepapper till ett annat slag, t.ex. från aktier till konvertibla skuldebrev. Det sker vanligen genom att man bestämmer en låg konverteringskurs – låg i förhållande till marknadsvärdet på den underliggande aktien. När det gäller aktier i den nya bolagsformen torde det knappast gå att åstadkomma en värdeöverföring genom att sätta en låg konverteringskurs. Däremot torde man kunna åstadkomma detta genom att bestämma fördelaktiga räntevillkor för skuldebrevsdelen. Räntan kan sättas avsevärt högre än statslåneräntan plus en procentenhet. Härigenom torde en möjlighet öppnas att kringgå reglerna om utdelningsbegränsning.

Å andra sidan kan det tänkas att sådana emissioner kan komma att vara de enda som återstår för ett bolag av det nya slaget om det på grund av låg solvens skulle behöva få in nytt kapital.

Enligt Skatteverkets uppfattning är det önskvärt att denna fråga analyseras vidare vid ett fortsatt lagstiftningsarbete.

Om lagförslaget läggs till grund för lagstiftning behöver det analyseras om nuvarande skattereglerna bör ändras eller kompletteras i vissa avseenden.

När det gäller frågan om koncernbidrag kan utväxlas mellan två företag sker den skattemässiga prövningen endast mot bestämmelserna i 35 kap. inkomstskattelagen, medan den civilrättsliga prövningen sker mot aktiebolagslagens regler om vinstutdelning. En fråga som här kan aktualiseras är om avdragsrätten för koncernbidrag för den nya bolagsformen skattemässigt bör begränsas genom en särskild reglering i inkomstskattelagen. Andra frågor som bör övervägas är om möjligheten att med stöd av 23 kap. inkomstskattelagen göra underprisöverlåtelser utan uttagsbeskattning bör ändras vad gäller den nya bolagsformen samt om s.k. skalbolagsbeskattning bör aktualiseras när ett bolag av den nya formen avyttras.

Patent- och registreringsverket

PRV delar uppfattningen att det av bolagsordningen för ett aktiebolag av den nya formen skall framgå att bolaget är ett icke-vinstutdelande aktiebolag, alternativt ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning, vad som skall ske med bolagets överskott vid likvidation samt beteckningen för bolagsformen.

Det bör även framgå av bolagsordningen för aktiebolag med begränsad vinstutdelning, hur stor del av överskottet som får delas ut till aktieägarna.

Innan PRV kan registrera bolagsordningen för aktiebolag av den nya formen, måste verket kontrollera att bolagsordningen uppfyller ovan nämnda krav.

Då det är naturligt att bestämmelserna om vinstutdelningsbegränsningarna i den nya formen av aktiebolag inte med lätthet kan kringgås, anser PRV att det är viktigt att ett aktiebolag av den nya formen inte får ombildas till ett vanligt privat eller publikt aktiebolag.

Firman för aktiebolag av den nya formen skall åtföljas av beteckningen (ivu) för ickevinstutdelande aktiebolag alternativt (bvu) för aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Dessa beteckningar skall förbehållas den nya formen av aktiebolag. PRV ställer sig bakom förslaget även i denna del.

Konkurrensverket

Utredningen borde enligt verkets mening ytterligare ha analyserat för- och nackdelar med nuvarande möjligheter för ett aktiebolag att i bolagsordningen införa särskilda bestämmelser om att bolaget inte skall drivas i vinstsyfte.

Avslutningsvis vill Konkurrensverket peka på att de senaste årens offentliga utredningar inom hälso- och sjukvårdsområdet till stor del handlat om formerna för att bedriva sjukvård medan vårdens innehåll, effektivitet inkl. tillgänglighet i ett vårdtagar- eller konsumentperspektiv ägnats mindre intresse. Konkurrensverket anser att utvecklingen kan motivera att framtida utredningsresurser till större delen läggs på de dessa områden. Enligt Konkurrensverkets uppfattning är det av stor vikt att det finns många alternativa utförare inom hälso- och sjukvården. I betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) föreslås att det tillsätts en offentlig utredning som redovisar vad som kan krävas för att utveckla mångfalden inom hälso- och sjukvården. Konkurrensverket anser att det är angeläget att en sådan utredning kommer till stånd.

Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet

Det har inte legat i utredningens uppdrag att föreslå ändringar i lagen om offentlig upphandling eller i skattelagstiftningen. Utredningen påpekar dock att det kan finnas anledning att se över hur bl. a lagen om offentlig upphandling (LOU) överensstämmer med förutsättningarna för bedrivande av verksamhet i den nya formen av aktiebolag. Enligt förbundens mening är en översyn av lagen om offentlig upphandling en förutsättning för att införande av den nya formen av aktiebolag skall få någon praktisk betydelse för huvudmännen inom områdena vård, skola och omsorg. Det bör kunna vara möjligt för dessa att välja att begränsa kretsen av anbudsgivare till bolag av den nya formen och andra ideella organisationer.

Enligt förbundens mening är en översyn även påkallad av andra skäl. Förbunden anförde i sitt yttrande över Vårda vården (SOU 2003:23) att tillämpning av lagen om offentlig upphandling, med dess krav på återkommande upphandlingar, kan innebära att den önskade kontinuiteten äventyras. Detta gäller i första hand inom äldreomsorg och familje-/ husläkarverksamheter men även övrig hälso- och sjukvård.

På denna punkt är den svenska lagstiftningen mer långtgående än vad EG:s upphandlingsdirektiv kräver. Att jämställa upphandling av samtliga så kallade B-tjänster, där det ingår såväl sådana tjänster som bevakningstjänster och sjötransporter som tjänster på det sociala området och hälso- och sjukvårdsområdet, har visat sig mindre ändamålsenligt. Friare möjligheter till direktavtal mellan huvudmän för hälso- och sjukvård respektive äldreomsorg och andra vårdgivare skulle kunna bidra till bättre kontinuitet i vården.

Svenskt Näringsliv

Icke-vinstdrivande företag finns idag främst inom områden där investeringsbehovet är litet och där ägarna är samma personer som driver verksamheten eller är dess brukare. Framförallt bildas kooperativ inom barnomsorgen. På områden där investeringsbehovet är större medför svårigheterna med kapitalanskaffning till icke-vinstdrivande företag att sådana inte förekommer i samma utsträckning. För att få fram riskvilligt kapital krävs att investerare har möjlighet att få en rimlig ersättning för den risk som investeringen innebär, vilket inte är möjligt i icke-vinstdrivande verksamheter.

Icke-vinstdrivande företag finns dock inom vissa andra områden, t ex sjukvård. I sådana fall finns ofta en stiftelse som styr verksamhetsinriktningen genom ändamålsparagrafer m m. Det betyder bl.a. att verksamheten får svårt att svara mot nya behov eller ny efterfrågan som det inte finns utrymme för enligt stiftelsens stadgar.

I sammanhanget kan erinras om att det i och för sig inte finns några hinder enligt gällande aktiebolagslag att driva aktiebolag med vinstutdelningsbegränsningar genom att i bolagsordningen inta bestämmelser därom. Aktiebolag med sådana bestämmelser existerar dock inte i nämnvärd omfattning.

Den stora nackdelen med icke vinstdrivande företag är svårigheterna med kapitalförsörjning. Finansiering genom banklån fyller inte motsvarande funktion som riskkapital eftersom en bank primärt inte skall ta risker. Detta innebär att utvecklande av innovativa och oprövade idéer hämmas.

Paradoxalt nog kan icke-vinstdrivande företag också leda till överinvesteringar. En sådan situation kan uppstå när de första svåra åren för t ex en kooperativ skola klarats av. Då ingen vinstutdelning får ske ”måste” tillförda medel användas i verksamheten och det blir också ointressant att bygga upp kapital i företaget. Inom de ömsesidiga försäkringsbolagen kan iakttas problem av just detta slag.

Sveriges läkarförbund

Den svenska hälso- och sjukvårdsproduktionen domineras idag av offentlig verksamhet. Inslagen av privat driven vård med offentlig finansiering existerar främst inom den öppna hälso- och sjukvården. Dessa verksamheter bedrivs till övervägande delen i den nuvarande aktiebolagsformen. Sjukvården är inte betjänt av endast ett sätt att bedriva densamma utan driftsätten bör bygga på mångfald. Mångfalden är ett viktigt inslag för vårdens ändamålsenliga utveckling, där nya former prövas såväl behandlingsmässigt som i avseende på omhändertagande. Konkurrensen är till fromma för såväl patientomhändertagandet som kostnadsutvecklingen. Det är därför av vikt att mångfalden inte bara upprätthålles utan även vidareutvecklas. För detta behövs riskvilligt kapital. Redan idag är situationen sådan att för den mindre sjukvårdsentreprenören råder brist på riskvilligt kapital på grund av den kortsiktighet som gäller med tanke på de oftast förekommande korta avtalstiderna i vården. De nu föreslagna associationsformerna kommer att ytterligare försvåra denna situation.

De årliga mätningar som görs av kundnöjdheten inom en rad samhällssektorer visar att den privatdrivna vården oftast erhåller höga betyg av patienterna. Inom den privata vården gäller korta beslutsvägar och mindre del av administrativt arbete som tar tid från det rena patientarbetet. Möjligheten för såväl de anställda som patienterna att påverka vårdens utformning och arbetssätt är betydligt större i den privata vårdsektorn, vilket resulterat i låga sjukskrivnings- och utbrändhetstal.

Genom olika studier har visats att den privata vården ofta är mer kostnadseffektiv än den offentliga. Detta trots att merparten av privatdriven vård sker i den nuvarande aktiebolagsformen med krav på vinst. Vinsten skall inte ses som oetisk utan är den drivkraft som ägarna och de anställda lever med för att utveckla effektiviteten i de erbjudna tjänsterna och därmed skapa en större nöjdhet hos nyttjaren. Utan dessa incitament fråntar man entreprenören grunden för entreprenörskapet och kreativiteten i verksamheten. Man skapar istället i den privata vården samma system som just den offentliga sektorn lever under, nämligen hinder för naturlig drivkraft och stimulans till utveckling i vården.

Mot denna bakgrund finns det skäl att inte ytterligare försvåra tillkomsten av alternativ till den offentligt bedrivna vården. Hindren är redan idag tillräckligt stora för att man skall kunna tala om en reell mångfald inom hälso- och sjukvården. Remisskrav, stopplagstiftningar, korta avtalstider och andra administrativa hinder föreslås nu byggas på genom införande av de aktuella aktiebolagsformerna. Istället för att stimulera ett rationellt utnyttjande av samhällets medel genom att tillåta en sund konkurrens riskerar man istället genom förslaget att det utvecklas en alternativ sjukvårdsektor, där finansieringen sker genom försäkringar eller direkt av patienterna. En sådan utveckling medför att den som har råd kan köpa sig förbi köer och andra hinder i vården.

Vårdförbundet

Förbundet måste också invända mot den negativa syn på privat bedriven verksamhet som genomsyrar kommittédirektiven. Där anges mer eller mindre uttalat att vinstsyfte och konkurrens skulle utgöra ett hot mot de kvalitetskrav som bör ställas på vård, skola och omsorg. Förbundet delar inte denna uppfattning. Vinstsyfte och konkurrens kan tvärtom bidra till att kvalitén höjs, verksamheten bedrivs effektivare och att skattemedel därigenom används på ett bättre sätt.

Vårdförbundet anser att det finns flera angelägna områden som måste utredas för att få en ökad mångfald av vårdgivare. Dessa områden är bl.a.:

1. Vårdgivarval

Patienterna bör få ökade möjligheter att själva välja vård genom vårdgivarval. Detta gäller särskilt vårdformer som skall finnas nära patienterna som omsorg, rehabilitering, primärvård och specialistvård. Vårdgivarval skulle kunna gynna de mindre vårdgivarna och därmed öka mångfalden. Förbundet vill än en gång påpeka behovet av att rättsläget beträffande förutsättningarna för vårdgivarval utreds och klargörs. Detta är särskilt angeläget mot bakgrund av tendenserna mot en ökad koncentration av de privata vårdgivarna.

2. Samverkansavtal

Det är angeläget att bestämmelserna om enskild etablering som vårdgivare är jämlika och enhetliga för de olika yrkesgrupperna inom vården. Idag kan endast läkare och sjukgymnaster teckna samverkansavtal med sjukvårdshuvudmannen. Dessa avtal kan tecknas utan föregående upphandling. Sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och psykologer är exempel på yrkeskategorier, som bör kunna sluta avtal med landstingen om enskild etablering genom samverkansavtal.

3. Upphandlingsförfarandet

Det finns flera frågor när det gäller upphandling av hälso- och sjukvårdstjänster som måste lösas. Vårdtjänster skall enligt nuvarande regelverk upphandlas i öppen konkurrens med affärsmässighet som huvudregel. Detta kan medföra att priset får en avgörande betydelse och att faktorer som kvalitet, kompetens, kontinuitet, flexibilitet, patient- och lokalkännedom inte vägs in på samma sätt. Kraven på affärsmässighet gynnar de stora vårdbolagen på bekostnad av de mindre entreprenörerna.

Korta avtalstider och korta uppsägningstider vid upphandling utgör ett problem för alla vårdgivare oavsett associationsform. Planeringsmöjligheterna måste bli bättre. Att starta upp ett företag för att driva verksamhet under ex. två år med något års förlängning är i sig ett risktagande. Om det är ett aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning kan det vara ett ännu större risktagande eftersom ett sådant företag kan ha svårare att ändra verksamhetsinriktning.

Förbundet ser också med oro på koncentrationstendenserna bland de privata vårdgivarna. Beställarna har ett stort ansvar för att marknaden inte ska domineras av ett fåtal stora aktörer. De skulle i större utsträckning kunna dela upp upphandlingarna i mindre enheter som är bättre anpassade till mindre vårdföretags möjligheter. Det skulle också kunna ha positiva effekter på styrning och uppföljning av kostnader, kvalitet och utveckling.

Det borde också bli möjligt att främja personaldrift genom s.k. avknoppning. En personalgrupp bör kunna ta över driften av en verksamhet i ett första skede utan föregående upp-

handling. Om avknoppning underlättas genom möjlighet till direktupphandling kan det skapa gynnsammare förutsättningar för bildandet av små, privata företag.

4. F-skatt

Vidare bör det i lagstiftningen införas regler som underlättar för enskilda yrkesutövare inom t.ex. hälso- och sjukvården att få F-skattesedel.

Waldorfskolefederationen

Verksamheternas ålder spänner från något år till över femtio års verksamhet. Karaktäristiskt har varit att man startat med ett blygsamt kapital, drivit verksamheten under pressade ekonomiska förhållanden och tillämpat självförvaltningsprinciper, där de i verksamheten aktiva medarbetarna i regel svarat för styrelse och ledningsfunktioner. Några enskilda ägarintressen har ej funnits och där ekonomin gått ihop har målet varit att konsolidera verksamheten. Ett gemensamt problem för de flesta är dock finansiering av byggnader och andra större investeringar.

Traditionellt har grundarna av verksamheterna valt stiftelseformen med motivet att denna ger ett långvarigt säkerställande av ändamålet (ändamålsparagrafen får i regel ej ändras) även sedan pionjärerna lämnat verksamheten. En stiftelse har inga ägare, endast förvaltare av resurser som är knutna till ändamålet. Genom stiftelsestadgarna har man kunnat reglera hur och av vem förvaltningen ska utföras och i vilken form medarbetarinflytande kan ske. Stiftelserna har varit verksamhetsstiftelser, det som i dag benämns näringsdrivande stiftelser.

Ett alternativ har varit den ideella föreningsformen, i några fall den ekonomiska föreningen. Dessa former har ibland känts mer aktuella när man önskat samla sig kring vad som skulle kunna kallas medarbetarkooperativa idéer. Efter införandet av stiftelselagen 1994 har denna form för många känts friare och ej kringgärdad av så många tvingande regler och har i flera fall använts av nyetablerade verksamheter. Den har även varit lämplig där man eftersträvat en större grad av föräldramedverkan. En fördel är att intressenterna lätt kan ansluta resp lämna en förening.

Nuvarande aktiebolagsform med ett underförstått vinstsyfte har ej visat sig attraktiv och förekommer i ett fåtal verksamheter, som då även har ett större inslag av personligt ägande.

I samband med att våra organisationer yttrat sig till utredarna såväl skriftligt som vid deltagande i en hearing har medlemsverksamheternas intresse för de nu föreslagna aktiebolagsformerna pejlats. Trots att dessa synes skräddarsys för våra huvudområden skola, vård och omsorg har den allmänna uppfattningen varit att de inte tillför något för redan existerande verksamheter som skulle motivera en övergång till de nya formerna. Nuvarande associationsformer fyller de uppgifter som anses viktigast, möjlighet till en hög grad av självförvaltning och medarbetarinflytande. Ägarintressen och vinstutdelning är sällan relevanta frågeställningar.

Förslagen om begränsat eller icke vinstutdelande aktiebolag har mer setts som ett politiskt utspel för att begränsa de kommersiella intressena inom skola, vård och omsorg. Det fortsatta intresset knyts till om politikerna med morötter eller piskor kommer att styra in verksamheter i dessa former. Kommer bolagsformen att vara en förutsättning för tillstånd eller bidrag för viss verksamhet? Hur kommer skattereglerna att utformas?

Skatterättsliga följder

Utredningen konstaterar att det ligger utanför dess uppdrag att analysera vilka skatterättsliga följder som uppkommer med den föreslagna associationsformen och vid övergång till denna. Vår uppfattning är att det är nödvändigt att penetrera dessa frågor före ett införande och att det måste tas ett samlat grepp på skattefrågorna för verksamheter som inte drivs i vinstsyfte.

När stiftelselagen infördes 1994 förutsattes att den inom ett år skulle följas av en reformerad skattelagstiftning. Så har ej blivit fallet. Betänkandet möttes av stark kritik från de stora kapitalförvaltande stiftelserna som genom ett omfattande lobbyarbete lyckades manövrera bort hela betänkandet. Följden har blivit att ideella föreningar och verksamhetsdrivande stiftelser fortsätter att leva med ytterst oklara skatteregler, som endast med svårighet kan tolkas även av skattejurister, revisorer och andra experter. T ex anses en stiftelses drift av en fristående skola vara skattebefriad men förskoleverksamhet skattepliktig. Ett otal andra exempel, olika tolkning av byggnadsstiftelsers beskattning vid upplåtande av lokaler, olikheter i beskattning mellan ideella föreningar och stiftelser mm skulle kunna tas fram. Eventuella nya skillnader i beskattning efter införandet av ytterligare en associationsform kommer att göra läget än värre.

Almega

För att Sverige skall klara välfärden inom områden som vård, skola och omsorg i framtiden kommer det att finnas behov av extern finansiering, tillskott av privat kapital. Almega ställer sig frågande till vem som kommer att vilja äga och satsa pengar i verksamheter där vinstutdelning helt eller delvis begränsas. I verksamheter som bedrivs i privat regi är ägandet en investering och risken som investeringen innebär måste alltid åskådliggöras i den möjliga avkastningen för att kapital skall söka sig dit. Medlemmar inom Almega där verksamheten är ideellt baserad signalerar redan idag svårigheter att få fram investeringskapital till sina verksamheter. Att i detta läge införa en ny aktiebolagsform som helt eller till viss del begränsar vinstutdelning riskerar att ytterligare strypa tillförseln av investeringskapital till några av välfärdens kärnområden.

Vi har noterat att man i trepartiöverenskommelsen nyligen efter den s.k. Stopplagsutredningen avser att tillämpa de här föreslagna bolagsformerna liksom det i debatten lyfts fram som en exklusiv möjlighet inom friskoleområdet. I en tid när kommuner och landsting brottas med svåra ekonomiska problem förefaller det oss som obetänksamt att riskera den framtida välfärden genom att i praktiken införa ett investeringsstopp på den gemensamma välfärdens kärnområden.

I alla driftsformer eftersträvas ett överskott i verksamheten. Det gäller även kommuner, landsting och stat. Möjligheten till överskott eller vinst hör till det grundläggande i det samhällssystem vi i Sverige har valt. Tillväxt på företagsnivå är lika eftersträvansvärd som för Sverige som nation.

Att införa nya bolagsformer där möjligheten till vinstutdelning kopplas samman med image och som en garanti för att verksamheten inte baseras endast på en ekonomisk drivkraft skickar ut en signal om misstroende mot aktiebolag som drivs i den traditionella formen och dess ägare.

Hyresgästföreningen

Förslaget till ny aktiebolagsform tar främst sikte på verksamhet som bedrivs inom områdena inom vård, skola och omsorg. Enligt direktiven skall denna bolagsform dock kunna användas även inom andra verksamhetsområden.

Hyresgästföreningen menar dock att det snarast måste övervägas om och i så fall hur den nya aktiebolagsformen även skall tillämpas på de allmännyttiga bostadsföretagen. Hyresgästföreningen ser nämligen många beröringspunkter mellan utredningens förslag när det gäller den nya aktiebolagsformen och de allmännyttiga bostadsföretagen. Detta gäller såväl de föreslagna reglerna som tankarna bakom lagstiftningen. När det gäller regelverket har enligt gällande regler de allmännyttiga bostadsföretagen redan idag begränsningar i rätten att dela ut vinst, på motsvarande sätt som utredningen föreslår för aktiebolag med begränsad vinstutdelning. De allmännyttiga företagen skall således inte drivas i vinstsyfte utan till långsiktig självkostnad. Tanken är att dessa företag skall tillhandahålla bostäder till rimliga kostnader till kommunens medlemmar. Därför menar föreningen att de allmännyttiga bostadsföretagen även kan sägas bedriva en liknande välfärdsverksamhet som den verksamhet som utredningsförslaget främst tar sikte på, dvs vård, skola och omsorg. Tankarna bakom det föreslagna regelverket menar föreningen således mycket väl kan appliceras på de allmännyttiga bostadsföretagens verksamhet.

Idag regleras de allmännyttiga företagens verksamhet i lagen (2002:102) om allmännyttiga bostadsföretag. Hyresgästföreningen upplever dock denna lagstiftning som konturlös och lätt att kringgå. På grund av de oklarheter som råder kring lagen om allmännyttiga bostadsföretag och hur den tillämpas eller utnyttjas har också Regeringen uppdragit till Boverket att utvärdera denna lag.

Föreningen menar således att det skulle bidra till att skapa ett tydligare och stramare regelverk för de allmännyttiga bostadsföretagen om de allmännyttiga företagen knyts till det aktiebolagsrättsliga regelverket. Därmed skulle också möjligheterna för ägarna att utnyttja bostadsföretagen som finansieringskälla för annan kommunal verksamhet troligen minska.

Om förslagen i betänkandet antas, menar därför Hyresgästföreningen att det framstår som naturligt att också överväga hur de nuvarande reglerna som allmännyttiga bostadsföretag skall anpassas eller inordnas i det nya regelverket aktiebolagslagen om bolag med begränsad rätt till vinstutdelning. Eftersom det dock finns bestämmelser i betänkandet som möjligen inte lätt kan appliceras på kommunal verksamhet, såsom bestämmelserna om tvångslikvidation, bör enligt föreningens uppfattning särskilt utredas hur reglerna i lagen om allmännyttiga bostadsföretag och bestämmelserna i aktiebolagslagen skall samordnas.

Förteckning över remissinstanser

Efter remiss har yttrande över slutbetänkandet inkommit från Hovrätten för Nedre Norrland, Malmö tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholm, Riksåklagaren, Kommerskollegium, Socialstyrelsen, Finansinspektionen, Riksskatteverket, Bokföringsnämnden, Länsstyrelsen i Uppsala län, Skolverket, Högskoleverket, Statens kulturråd, Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, Boverket, Patent- och registreringsverket, Konkurrensverket, NUTEK, Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges Riksidrottsförbund, Arbetslivsinstitutet, FAR, Friskolornas Riksförbund, Föreningen för kooperativ utveckling i Sverige, Företagarnas Riksorganisation, Företagarförbundet, Försäkringsförbundet, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet, Kooperativa Institutet, LO, Nämnden för offentlig upphandling, Närradions Riksorganisation, Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige, SABO, SACO, Sjukgymnastförbundet, Svenskt Näringsliv, Svensk Scenkonst (f.d. Teatrarnas riksförbund), Sveriges Läkarförbund, Stockholms Handelskammare, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, TCO, Vårdförbundet, VPC Aktiebolag och Waldorskolefederationen.

Yttranden har dessutom inkommit från Almega, Bräcke Diakoni och Hyresgästföreningen.

Arbetsgivaralliansen, Ersta Diakonisällskap, Folkrörelserådet, Föreningen Vårdföretagarna, Handikappförbundens Samarbetsorgan, KFUK – KFUMs Riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Näringslivets Nämnd för Regelgranskning, Röda korset, SIS Sveriges Islamska Skolor, SKTF; Svenska Kommunalarbetareförbundet, Svenska Montessoriförbundet, Sveriges elevråd – SVEA, Svenska kyrkan, Sveriges kristna friskoleråd, Svenska museiföreningen, Sveriges Skolledarförbund, Svenska Revisorsamfundet SRS och Sveriges Inkassoförening har beretts tillfälle att yttra sig men har avstått från det.

Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet

Regeringen beslutade den 21 februari 2002 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att utreda frågor om ett nytt slag av aktiebolag för icke vinstutdelande verksamhet, vars kännetecken skall vara att det har annat syfte än att bereda aktieägarna vinst. Enligt direktiven skall utredaren bl.a. lämna de författningsförslag som krävs för att genom särbestämmelser i aktiebolagslagen tillskapa två alternativa modeller av ny aktiebolagsform, i vilken den ena inte någon vinstutdelning alls skall kunna äga rum till aktieägarna och i vilken den andra viss begränsad vinstutdelning skall vara tillåten.

Till särskild utredare förordnades fr.o.m. den 8 maj 2002 Carina Gunnarsson, ordförande i Arbetsdomstolen.

Som sakkunniga förordnades fr.o.m. den 1 juli 2002 kanslirådet Johan Danelius, departementssekreteraren Ola Göransson, ämnesrådet Kent Ivarsson, kansliråden Lena Lagercrantz och Sten Ljungdahl, departementssekreterarna Curt-Olof Mann och Mats Nilsson, hovrättsassessorn Charlotte Utterström samt ämnesrådet Charlotta Wickman. Som experter förordnades från samma dag ekonomen Solveig Allard-Ringborg, förbundsjuristen Lena Dalman, enhetsjuristen Charlotte Gedda, bitr. chefsjuristen Ulrika Lindén samt chefsjuristen Per Nordström. Solveig Allard-Ringborg entledigades och i stället förordnades som expert juristen Eva Sveman fr.o.m. den 22 augusti 2002. Lena Lagercrantz entledigades och i stället förordnades som sakkunnig ämnesrådet Olle Halldorf fr.o.m. den 23 augusti 2002. Curt-Olof Mann entledigades fr.o.m. den 1 oktober 2002. Charlotte Gedda entledigades och i stället förordnades som expert enhetsjuristen Ann-Kristin Kvist fr.o.m. den 9 oktober 2002. Charlotte Utterström entledigades den 5 november 2002 och i stället förordnades som sakkunnig under tiden fr.o.m. den 5 november 2002 t.o.m. den 23 april 2003 kanslirådet Susanne Sundberg. Susanne Sundberg entledigades och i stället förordnades

som sakkunnig hovrättsassessorn Erik Noltorp fr.o.m. den 23 april 2003.

Till sekreterare förordnades fr.o.m. den 18 juni 2002 hovrättsassessorn Catharina Kihlefelt Bondesson.

Utredningen, som har antagit namnet Utredningen om icke vinstutdelande aktiebolag, får härmed överlämna betänkandet Aktiebolag med begränsad vinstutdelning (SOU 2003:98).

Stockholm i november 2003

Carina Gunnarsson

/ Catharina Kihlefelt Bondesson

5

Förkortningar

ABL Aktiebolagslagen (1975:1385) BNP Bruttonationalprodukten Ds Departementsserien EES Europeiskt ekonomiskt

samarbetsområde

Prop. Proposition PRV Patent- och registreringsverket SFS Svensk författningssamling SOU Statens offentliga utredningar Tredje bolagsdirektivet Rådets direktiv 78/855/EEG av den

9 oktober 1978

11

Sammanfattning

Förslaget till ny aktiebolagsform

Allmänt

Utredningen har i enlighet med vad som angivits i direktiven (dir. 2002:30) utarbetat förslag till två modeller av aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning. Den ena modellen avser aktiebolag utan vinstutdelning, i det följande benämnd icke-vinstutdelande aktiebolag, och den andra modellen aktiebolag med viss, begränsad vinstutdelning kallad aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Begreppet aktiebolag av den nya formen används i det följande som benämning på den nya aktiebolagsformen när det som sägs syftar på båda modellerna.

Enligt direktiven skall den nya bolagsformen vara lämplig för verksamheter inom områdena skola, vård och omsorg, men även kunna användas inom andra verksamhetsområden. Frågor angående om den nya bolagsformen i framtiden skall utgöra en förutsättning för bedrivande av verksamhet inom vissa områden liksom konsekvenserna därav ingår inte i utredningens uppdrag.

Några utgångspunkter inför tillskapandet av den nya aktiebolagsformen har för utredningen varit dels att den nya aktiebolagsformen i så liten utsträckning som möjligt skall avvika från vad som annars gäller för aktiebolag, dels att begränsningarna avseende tillåten vinstutdelning hänger samman med ett allmänt skydd mot att bolagets tillgångar lämnar detta och att detta skydd inte lätt skall kunna kringgås.

För att på ett så enkelt och tillgängligt sätt som möjligt samla bestämmelserna om den nya aktiebolagsformen i ABL har utredningen, med undantag av ändringar i två paragrafer i första kapitlet ABL, valt att samla de nya bestämmelserna i ett nytt kapitel 20. Bestämmelserna i det nya kapitlet skall gälla utöver vad som är föreskrivet på andra ställen i lagen.

12

Utredningen har, mot bakgrund av gällande EG-rättslig lagstiftning, kommit fram till att den nya formen av aktiebolag skall vara ett privat aktiebolag. Dock har utredningen funnit att de begränsningsregler som gäller för privata aktiebolag avseende möjligheterna att utbjuda aktier och värdepapper till en vidare krets eller till allmänheten inte skall gälla för den nya formen av aktiebolag. Avsikten med detta är att underlätta för de bolag som verkar inom områdena skola, vård och omsorg, och som kan förutsättas ha många intressenter, att erbjuda aktier m.m. till hela kretsen av intressenter. Emellertid skall förbudet mot att bjuda ut aktierna på börs eller annan organiserad marknadsplats gälla även för den nya formen av aktiebolag.

Utredningen föreslår att ett aktiebolag av den nya formen i sin bolagsordning skall ange dels att bolaget skall vara ett sådant speciellt bolag, dels hur ett eventuellt överskott vid bolagets likvidation skall skiftas samt dels bolagsformens beteckning. För aktiebolag med begränsad vinstutdelning skall i bolagsordningen även anges högsta tillåtna vinstutdelning till aktieägarna, eftersom det enligt utredningens mening skall vara möjligt för ett sådant bolag att välja att ha en lägre vinstutdelning än vad lagen maximalt tillåter. Ett aktiebolag av den nya formen skall, precis som övriga aktiebolag, registreras hos PRV. Om bolagsordningen inte uppfyller kraven i ABL skall det föreligga hinder mot registrering såsom ett aktiebolag av den nya formen, vilket klart skall framgå av bestämmelserna i 20 kapitlet.

Tillgångar och överskott i aktiebolaget

Utredningen har, som nämnts ovan, haft i uppdrag att ta fram två olika modeller av en ny aktiebolagsform. För icke-vinstutdelande aktiebolag föreslår utredningen att ingen vinstutdelning alls skall vara tillåten. Dock måste bolaget i fråga i samma utsträckning som alla andra associationsformer kunna betala även en aktieägare ersättning för arbete denne utfört utan att detta betraktas som någon form av vinstutdelning. För aktiebolag med begränsad vinstutdelning har utredningen, mot bakgrund av bestämmelserna i regeringsformen, kommit fram till att högsta tillåtna vinstutdelning måste anges uttryckligen i lagtexten. Ramen för vad som skall vara tillgängligt för vinstutdelning skall vara densamma som för övriga aktiebolag. Såsom lämplig nivå för vinstutdelningen har utredningen funnit att högsta tillåten utdelning för ett räkenskapsår skall vara ett belopp mot-

13

svarande dels den vid räkenskapsårets sista dag gällande statslåneräntan med ett tillägg om en procentenhet multiplicerad med det aktiekapital aktieägarna tillskjutit bolaget, dels vad som kvarstår som utdelningsbara vinster för de senaste fem räkenskapsåren. Med tillskjutet kapital skall förstås aktiekapitalet, vilket kan bestå av såväl kontanta medel som apportegendom, både vid bolagets bildande och under dess bestånd.

För att skydda bolagets tillgångar och eventuella överskott även vid dess likvidation, föreslår utredningen att det överskott som finns kvar sedan bolagets skulder reglerats och aktieägarna erhållit medel motsvarande vad de tillskjutit bolaget samt sedvanlig vinstutdelning för året i enlighet med vad som gäller för respektive modell (dvs. för icke-vinstutdelande aktiebolag ingen utdelning alls och för aktiebolag med begränsad vinstutdelning den utdelning som följer av lag eller bolagsordning), vid skiftet skall tillfalla antingen annat aktiebolag av den nya formen eller Allmänna arvsfonden. Aktiebolag av den nya formen skall i samband med registreringen, vilket nämnts ovan, i bolagsordningen ange till vilket eller vilka aktiebolag av den nya formen överskottet skall gå.

Befintliga bestämmelser i ABL om möjligheterna för ett aktiebolag att lämna gåvor till allmännyttiga ändamål skall enligt utredningens mening gälla även för den nya formen av aktiebolag.

Fusioner och koncerner

Ett aktiebolag av den nya formen föreslås få ingå som överlåtande bolag i en fusion endast om det övertagande bolaget också är ett aktiebolag av den nya formen. Vidare föreslår utredningen att ett aktiebolag av den nya formen inte skall få sätta ned aktiekapitalet i syfte att åstadkomma återbetalning till aktieägarna. Vad gäller aktiebolag i den nya formen som ingår i koncerner som antingen moder- eller dotterföretag föreslår utredningen att det skall införas vissa begränsningar avseende möjligheterna till koncernbidrag. Ett aktiebolag av den nya formen skall för ett räkenskapsår enligt utredningens förslag aldrig få lämna koncernbidrag som överstiger vad som är tillåtet som högsta tillåtna vinstutdelning för bolaget under året i fråga. Detta innebär att icke-vinstutdelande aktiebolag inte alls får lämna koncernbidrag, och att aktiebolag med begränsad vinstutdelning skall få lämna visst, begränsat bidrag. Givetvis skall

14

sedvanliga affärsmässigt motiverade transaktioner mellan de olika företagen i koncernen vara tillåtna.

Kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna om vinstutdelningsbegränsning samt tvångslikvidation

Samtliga föreslagna nya bestämmelser tar sikte på att säkerställa att de tillgångar och det eventuella överskott som finns i ett aktiebolag av den nya formen inte kommer andra än bolaget till godo i vidare mån än som föreskrivs i lagen. Utredningen har inte funnit att det behövs något nyinrättat kontrollorgan för att upprätthålla bestämmelserna, men väl att revisorns roll vid granskningen bör stärkas samt att det införs en möjlighet för allmän domstol att besluta om tvångslikvidation om vinstutdelningsbegänsningarna överträtts. Utredningen föreslår därför att revisorn i samband med årsredovisningen särskilt skall granska att bolaget inte överträtt bestämmelserna om vinstutdelningsbegränsning. Om så befinns vara fallet skall revisorn anmärka detta i revisionsberättelsen och omedelbart, utan iakttagande av sedvanliga tidsfrister, skicka en kopia av denna till registreringsmyndigheten, dvs. PRV. Det ankommer sedan på PRV att antingen få bolaget att vidta rättelse eller vända sig till allmän domstol med en anmälan om tvångslikvidation. Även revisorn, bolagets styrelse, en styrelseledamot, aktieägare eller bolagets verkställande direktör skall kunna ansöka om tvångslikvidation vid allmän domstol. Om domstolen finner att bestämmelserna om vinstutdelningsbegränsning överträtts samt de felaktigt överförda medlen inte under handläggningen vid tingsrätten återbärs till bolaget skall bolaget likvideras. Ett sådant beslut skall gälla omedelbart. Handläggningen vid domstol skall vara densamma som vid övriga fall av tvångslikvidation.

Byte av bolagsform, firma m.m.

Ett aktiebolag av den nya formen skall inte kunna ombildas till ett vanligt privat aktiebolag eller ett publikt aktiebolag. Däremot skall sådana aktiebolag genom beslut med kvalificerad majoritet på bolagsstämman kunna bli ett aktiebolag av den nya formen.

För aktiebolag av den nya formen skall omedelbart efter bolagets firma följa beteckningen (ivu) för icke-vinstutdelande aktiebolag respektive beteckningen (bvu) för aktiebolag med begränsad vinst-

15

utdelning. Dessa beteckningar skall enligt utredningens förslag vara förbehållna den nya aktiebolagsformen.

Utredningen föreslår inte några särskilda bestämmelser för den nya aktiebolagsformen avseende ny- och fondemission, skadestånd, återbetalningsskyldighet, sanktioner eller överklagande. Befintliga bestämmelser i ABL som gäller för privata aktiebolag avseende aktiekapital, styrelse etc. skall också gälla för aktiebolag av den nya formen.

Övriga frågor

Enligt direktiven till utredningen har utredaren även haft att överväga incitament för att göra den nya bolagsformen attraktiv. Utredningen har inbjudit bl.a. företrädare för olika sammanslutningar av organisationer m.fl. som idag verkar inom områdena skola, vård och omsorg att komma med synpunkter. De önskemål som framförts om översyn av skatteregler i samband med donationer och gåvor till verksamheter inom dessa områden samt översyn av avtalstider vid offentlig upphandling m.m. har legat utanför denna utrednings uppdrag. Från flertalet företrädare har dock höjts varnande röster mot en sådan särbehandling av den nya bolagsformen som kan medföra bristande konkurrensneutralitet mellan olika associationsformer. Av den anledningen avviker den nya aktiebolagsformen, oavsett modell, inte från vad som gäller för övriga aktiebolag i större utsträckning än som är nödvändigt för att bestämmelserna om vinstutdelningsbegränsning inte enkelt skall kunna kringgås. Inte heller utesluts aktiebolag av den nya formen från att ingå i koncerner såväl med aktiebolag av alla slag som med andra företagsformer. Det förhållandet att ett aktiebolag av den nya formen skall registreras som ett sådant och ges en särskild beteckning kan enligt utredningens mening komma att ses som en garanti för att medel som tillförs bolaget också stannar inom detta och därigenom verka tilldragande för vissa investerare.

17

Författningsförslag

Icke-vinstutdelande aktiebolag

Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

dels att 1 kap. 2 och 4 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel 20 med följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Aktiebolag är privat aktiebolag eller publikt aktiebolag. Denna lag gäller för samtliga aktiebolag om inte annat föreskrivs.

Aktiebolag är privat aktiebolag eller publikt aktiebolag.

Privat aktiebolag kan registreras som icke-vinstutdelande aktiebolag. Denna lag gäller för samtliga aktiebolag om inte annat föreskrivs.

1 kap.

4 §

Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering söka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev eller optionsbevis.

Ett bolag eller en aktieägare som avses i första stycket får inte heller på annat sätt söka sprida i första stycket angivna värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva värdepappren. Detta gäller dock inte om erbjudandet riktar sig till en krets som i förväg har anmält intresse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna poster inte överstiger 200.

18

Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte erbjudanden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare.

Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte erbjudanden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare. Begränsningarna gäller inte heller för icke-vinstutdelande aktiebolag.

I första stycket angivna värdepapper som har givits ut av ett privat aktiebolag får inte bli föremål för handel på börs eller annan organiserad marknadsplats.

20 kap. Icke-vinstutdelande

aktiebolag

Inledande bestämmelse

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om icke-vinstutdelande aktiebolag. Om inte annat anges gäller bestämmelserna i detta kapitel utöver vad som föreskrivs i övrigt i denna lag.

Aktiebolags bildande

2 §

I bolagsordningen skall anges

1. att bolaget skall vara ett icke-vinstutdelande aktiebolag, samt

2. hur överskottet i bolaget skall skiftas vid bolagets likvidation, varvid bestämmelserna i 9 § skall beaktas.

Om bolagets firma inte innehåller orden icke-vinstutdelande aktiebolag skall i bolagsordningen anges beteckningen (ivu) efter firman.

3 §

Hinder mot registrering som icke-vinstutdelande aktiebolag

19

föreligger om bolagsordningen inte uppfyller kraven i 2 §.

Nedsättning av aktiekapitalet

4 §

Nedsättning av aktiekapitalet får inte ske för återbetalning till aktieägarna. I övrigt skall vad som i 6 kap. stadgas om nedsättning av aktiekapitalet tillämpas för icke-vinstutdelande aktiebolag.

Revision

5 §

Revisorn skall granska att bolaget inte överträtt bestämmelsen i 6 § och i revisionsberättelsen anmärka om så skett.

Revisorn skall genast sända en kopia av revisionsberättelsen till registreringsmyndigheten om revisionsberättelsen innehåller anmärkning som avses i första stycket.

Vinstutdelning

6 §

Ett icke-vinstutdelande aktiebolag får inte dela ut vinst till aktieägarna.

Koncernförhållanden

7 §

Ett icke-vinstutdelande aktiebolag som ingår i en koncern får inte till annat företag inom koncernen under ett räkenskapsår föra över medel om inte transaktionen är affärsmässigt motiverad.

20

Likvidation

8 §

Rätten skall besluta att bolaget skall gå i likvidation om bolaget överträtt bestämmelsen i 6 §.

En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av registreringsmyndigheten eller på ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande direktören, en aktieägare eller bolagets revisor.

Beslut om likvidation skall inte meddelas, om det under ärendets handläggning vid tingsrätten visas att de felaktigt överförda medlen återburits till bolaget.

Beträffande handläggningen hos rätten gäller vad som i 13 kap. 24 § är stadgat.

Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

9 §

Vid skifte i samband med bolagets likvidation skall aktieägarna erhålla belopp motsvarande det aktiekapital de tillskjutit bolaget. Resterande överskott skall skiftas till visst annat ickevinstutdelande aktiebolag eller till Allmänna arvsfonden i enlighet med bestämmelserna i bolagsordningen. Finns inte det eller de aktiebolag som har angivits i bolagsordningen, skall överskottet tillfalla Allmänna arvsfonden.

21

Fusion

10 §

Icke-vinstutdelande aktiebolag får ingå som överlåtande bolag i en fusion endast om det övertagande bolaget skall vara ett icke-vinstutdelande aktiebolag.

Byte av bolagskategori

11 §

Ett icke-vinstutdelande aktiebolag får inte övergå till att bli ett publikt aktiebolag eller ett privat aktiebolag som inte omfattas av bestämmelserna i detta kapitel.

12 §

Ett beslut om att ett publikt eller ett privat aktiebolag skall bli ett icke-vinstutdelande aktiebolag fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut om ändring av bolagsordningen. Beslutet är dock giltigt endast om det har biträtts av samtliga aktieägare som är närvarande vid stämman och dessa tillsammans företräder minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget.

Aktiebolaget skall anses ha blivit ett icke-vinstutdelande aktiebolag när bolagsordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för sådana bolag samt beslutet om övergång till ett ickevinstutdelande aktiebolag har blivit registrerat.

Beslutet får registreras endast om bolagets firma inte strider mot de föreskrifter om firma som finns

22

i 16 kap. och i detta kapitel.

Aktiebolags firma

13 §

Ett icke-vinstutdelande aktiebolags firma skall åtföljas av beteckningen (ivu), såvida det inte framgår av bolagets firma att det är ett icke-vinstutdelande aktiebolag.

Vad som föreskrivs i 16 kap. 3 och 4 §§ om beteckningen (publ) för publika aktiebolag äger motsvarande tillämpning när det gäller beteckningen (ivu) för icke-vinstutdelande aktiebolag.

14 §

Beteckningen angiven i 13 § får användas endast av sådana aktiebolag som registrerats som icke-vinstutdelande aktiebolag.

Denna lag träder i kraft …

23

Författningsförslag

Aktiebolag med begränsad vinstutdelning

Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

dels att 1 kap. 2 och 4 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel 20 med följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 2 §

Aktiebolag är privat aktiebolag eller publikt aktiebolag. Denna lag gäller för samtliga aktiebolag om inte annat föreskrivs.

Aktiebolag är privat aktiebolag eller publikt aktiebolag.

Privat aktiebolag kan registreras som aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Denna lag gäller för samtliga aktiebolag om inte annat föreskrivs.

1 kap. 4 §

Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering söka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev eller optionsbevis.

Ett bolag eller en aktieägare som avses i första stycket får inte heller på annat sätt söka sprida i första stycket angivna värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva värdepappren. Detta gäller dock inte om erbjudandet riktar sig till en krets som i förväg har anmält intresse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna poster inte överstiger 200.

24

Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte erbjudanden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare.

Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte erbjudanden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare. Begränsningarna gäller inte heller för aktiebolag med begränsad vinstutdelning.

I första stycket angivna värdepapper som har givits ut av ett privat aktiebolag får inte bli föremål för handel på börs eller annan organiserad marknadsplats.

20 kap. Aktiebolag med

begränsad vinstutdelning

Inledande bestämmelse

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Om inte annat anges gäller bestämmelserna i detta kapitel utöver vad som föreskrivs i övrigt i denna lag.

Aktiebolags bildande

2 §

I bolagsordningen skall anges

1. att bolaget skall vara ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning och högsta tillåtna vinstutdelning, vilken inte får överstiga vad som anges i 6 §, samt

2. hur överskottet i bolaget skall skiftas vid bolagets likvidation, varvid bestämmelserna i 9 § skall beaktas.

Om bolagets firma inte innehåller orden aktiebolag med begränsad vinstutdelning skall i bolagsordningen anges beteck-

25

ningen (bvu) efter firman.

Ett beslut om att ändra högsta tillåtna vinstutdelning fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut om ändring i bolagsordningen. Innebär beslutet att aktieägarnas rätt till vinstutdelning begränsas är beslutet dock giltigt endast om det har biträtts av samtliga aktieägare som är närvarande vid stämman och dessa tillsammans företräder minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget.

3 §

Hinder mot registrering som aktiebolag med begränsad vinstutdelning föreligger om bolagsordningen inte uppfyller kraven i 2 § första och andra styckena.

Nedsättning av aktiekapitalet

4 §

Nedsättning av aktiekapitalet får inte ske för återbetalning till aktieägarna. I övrigt skall vad som i 6 kap. stadgas om nedsättning av aktiekapitalet tillämpas för aktiebolag med begränsad vinstutdelning.

Revision

5 §

Revisorn skall granska att bolaget inte överträtt bestämmelserna i 6 § och i revisionsberättelsen anmärka om så skett.

Revisorn skall genast sända en kopia av revisionsberättelsen till registreringsmyndigheten om re-

26

visionsberättelsen innehåller anmärkning som avses i första stycket.

Vinstutdelning

6 §

I ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning får vinstutdelningen till aktieägarna för ett räkenskapsår inte överstiga ett belopp motsvarande

1. den vid räkenskapsårets

sista dag gällande statslåneräntan med ett tillägg om en procentenhet multiplicerad med det aktiekapital som aktieägarna tillskjutit bolaget, samt

2. vad som kvarstår i bolaget

som utdelningsbara vinster för de senaste fem räkenskapsåren.

Koncernförhållanden

7 §

Ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning som ingår i en koncern får inte till annat företag inom koncernen under ett räkenskapsår föra över medel överstigande vad som är tillgängligt för utdelning till aktieägarna enligt 6 § eller bolagsordningen om inte transaktionen är affärsmässigt motiverad.

Likvidation

8 §

Rätten skall besluta att bolaget skall gå i likvidation om bolaget överträtt bestämmelserna i 6 §.

27

En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av registreringsmyndigheten eller på ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande direktören, en aktieägare eller bolagets revisor.

Beslut om likvidation skall inte meddelas, om det under ärendets handläggning vid tingsrätten visas att de felaktigt överförda medlen återburits till bolaget.

Beträffande handläggningen hos rätten gäller vad som i 13 kap. 24 § är stadgat.

Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

9 §

Vid skifte i samband med bolagets likvidation skall aktieägarna erhålla belopp motsvarande det aktiekapital de tillskjutit bolaget samt del av återstående tillgångar med den begränsning som framgår av 6 § eller bolagsordningen. Resterande överskott skall skiftas till visst annat aktiebolag med begränsad vinstutdelning eller till Allmänna arvsfonden i enlighet med bestämmelserna i bolagsordningen. Finns inte det eller de aktiebolag som har angivits i bolagsordningen, skall överskottet tillfalla Allmänna arvsfonden.

Fusion

10 §

Aktiebolag med begränsad vinstutdelning får ingå som överlåtande bolag i en fusion endast

28

om det övertagande bolaget skall vara ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning.

Byte av bolagskategori

11 §

Ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning får inte övergå till att bli ett publikt aktiebolag eller ett privat aktiebolag som inte omfattas av bestämmelserna i detta kapitel.

12 §

Ett beslut om att ett publikt eller ett privat aktiebolag skall bli ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut om ändring av bolagsordningen. Beslutet är dock giltigt endast om det har biträtts av samtliga aktieägare som är närvarande vid stämman och dessa tillsammans företräder minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget.

Aktiebolaget skall anses ha blivit ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning när bolagsordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för sådana bolag samt beslutet om övergång till ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning har blivit registrerat.

Beslutet får registreras endast om bolagets firma inte strider mot de föreskrifter om firma som finns i 16 kap. och i detta kapitel.

29

Aktiebolags firma

13 §

För ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning skall bolagets firma åtföljas av beteckningen (bvu), såvida det inte framgår av bolagets firma att det är ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning.

Vad som föreskrivs i 16 kap. 3 och 4 §§ om beteckningen (publ) för publika aktiebolag äger motsvarande tillämpning när det gäller beteckningen (bvu) för aktiebolag med begränsad vinstutdelning.

14 §

Beteckningen angiven i 13 § får användas endast av sådana aktiebolag som registrerats som aktiebolag med begränsad vinstutdelning.

Denna lag träder i kraft …

31

1 Utredningens uppdrag och arbete

1.1. Uppdraget

Regeringen beslutade den 21 februari 2002 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att utreda frågor om ett nytt slag av aktiebolag för icke vinstutdelande verksamhet. Enligt direktiven (dir. 2002:30, se bilaga 1) skall detta nya slag av aktiebolag kännetecknas av att det har ett annat syfte än att ge aktieägarna vinst och att det finns särskilda begränsningar när det gäller bolagets rätt att dela ut vinst till aktieägarna och andra. Det upparbetade överskottet skall användas för att utveckla den verksamhet bolaget bedriver. Den nya bolagsformen är enligt direktiven i första hand tänkt att användas inom barnomsorg, skola, sjukvård och äldrevård. Utredaren skall enligt direktiven lämna de författningsförslag som behövs för att genom särbestämmelser i aktiebolagslagen tillskapa två alternativa modeller för den nya formen av aktiebolag, varvid bolaget i den ena modellen inte alls skall få dela ut vinst och i den andra modellen få dela ut viss, begränsad vinst. Vidare skall utredaren utröna behovet av andra särbestämmelser som kan göra den nya bolagsformen attraktiv och peka ut tänkbara incitament att bedriva verksamheten i den nya formen samt även analysera vilka konsekvenser sådana särregler och incitament kan ha för företag som bedriver verksamhet i annan form. Uppdraget innebär vidare enligt direktiven att utredaren skall beakta de erfarenheter som finns av att bedriva icke vinstutdelande verksamhet idag finns i andra associationsformer inom och utom Sverige samt behandla de internationella frågeställningar som aktualiseras vid utformningen av den nya bolagsformen. I uppdraget ingår även att förebygga kringgående av begränsningarna i möjligheten att dela ut vinst samt överväga vilka kontrollåtgärder som behövs. Utredaren skall också ta ställning till behovet av sanktioner vid överträdelse av vinstutdelningsbegränsningarna.

32

1.2. Uppdragets genomförande

Utredningen hade sitt första sammanträde med sakkunniga och experter den 11 oktober 2002 och har därefter haft ytterligare sju sammanträden, varav ett i internatform.

Utredningen har inhämtat synpunkter, såväl skriftliga som muntliga, från bl.a. sammanslutningar som idag driver privat verksamhet inom områdena skola, hälso- och sjukvård samt omsorg. Beträffande vilka sammanslutningar och andra som beretts tillfälle att inkomma med synpunkter, se bilaga 2. Utöver dessa kontakter har utredaren träffat företrädare för Svenskt Näringsliv och Föreningen Vårdföretagarna.

Utredaren har företagit studieresor till Nederländerna, Luxemburg och Danmark och därvid träffat företrädare för justitie-, hälso- och undervisningsministerierna. Representanter för det brittiska Department of Trade and Industry har sammanträffat med utredaren i Stockholm.

Samråd har skett med dels Utredningen om vårdens ägarformer (S 2000:08), dels Näringslivets Regelnämnd, NNR (tidigare Näringslivets Nämnd för Regelgranskning).

1.3. Betänkandets disposition

Efter de inledande avsnitten innehåller betänkandet i kapitel 2 en redogörelse för några associationsformer. Annan lagstiftning som berör utredningens område behandlas i kapitel 3. Kapitel 4 innehåller uppgifter om omfattningen av de privata alternativen inom undervisning och hälso- och sjukvård samt en sammanfattning av de synpunkter på utredningens uppdrag som framförts av bl.a. företrädare för vissa sammanslutningar verksamma inom områdena skola, vård och omsorg. I kapitel 5 redovisas utländska förhållanden och i kapitel 6 redogörs för tidigare utredningsarbeten inom området. Utredningens överväganden och slutsatser framgår av kapitlen 7–11. Kapitel 7 innehåller allmänna överväganden om de två modellerna av en ny aktiebolagsform, kapitel 8 behandlar vissa EG-rättsliga aspekter av den föreslagna aktiebolagsformen och kapitel 9 tar upp frågor om den nya aktiebolagsformen i förhållande till andra associationsformer. I kapitel 10 behandlas frågor om ikraftträdande, genomförande av förslaget samt konsekvens-

33

analys. Det avslutande kapitlet, kapitel 11, innehåller författningskommentarer.

35

2 Några associationsformer

I detta kapitel behandlas dels de svenska associationsformer som vanligen används inom områdena skola, vård och omsorg, dels SEbolag, som är en ny associationsform från och med den 8 oktober 2004.

2.1. Aktiebolag

Bestämmelserna om aktiebolag återfinns i aktiebolagslagen (SFS 1975:1385).

Kapitel 1 – Inledande bestämmelser

Den grundläggande bestämmelsen om delägarnas ansvar finns i 1 §, vari anges att i aktiebolag svarar delägarna inte personligen för bolagets förpliktelser. Undantag från detta gäller för delägare i aktiebolag som bedriver advokatverksamhet. I sådant bolag svarar delägaren solidariskt med bolaget för sådana förpliktelser mot klienter som bolaget ådrar sig medan han är delägare.

Aktiebolag är antingen privata eller publika (2 §). Ett aktiebolag skall ha ett aktiekapital och detta skall för privata aktiebolag uppgå till minst 100 000 kr och för publika aktiebolag till minst 500 000 kr (eller motsvarande belopp i euro). Om aktiekapitalet är fördelat på flera aktier skall dessa lyda på lika belopp (3 §). Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering försöka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev eller optionsbevis. Inte heller får ett privat aktiebolag eller dess aktieägare sprida sådana värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva värdepappren. Sådana värdepapper får inte heller bli föremål för handel på börs eller annan organiserad marknadsplats (4 §).

36

Bestämmelser som koncernförhållanden finns i 5 §. Där anges bl.a. att ett aktiebolag är moderbolag och en annan juridisk person är dotterföretag om aktiebolaget

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller

andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund

av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar,

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att

utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att

ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderbolaget, om ett annat dotterföretag till moderbolaget eller moderbolaget tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller an-

delar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund

av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att

utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan.

Kapitel 2 – Aktiebolags bildande

Aktiebolag bildas av en eller flera stiftare. Stiftare skall vara antingen fysisk person bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), svensk juridisk person eller juridisk person som bildats enligt lagstiftningen i en stat inom EES och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom det området (1 §). Stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen (2 §). Stiftarna skall enligt 3 § upprätta och underskriva en dagtecknad

37

stiftelseurkund, som skall innehålla bl.a. förslag till bolagsordning. Av 4 § framgår att en bolagsordning bl.a. skall ange föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art (punkten 3) och aktiekapitalet (punkten 4). Beslut om bolagets bildande fattas vid en konstituerande stämma sedan aktieteckning skett (7 §). Om det på stämman uppkommer fråga om ändring i den föreslagna bolagsordningen eller stiftelseurkunden i övrigt, kan något beslut om bolagets bildande inte fattas förrän frågan lösts (8 § andra stycket). Bolaget skall sedan anmälas för registrering (9 §) till PRV. Aktiebolaget kan inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter förrän registrering skett (13 §).

Kapitel 3 – Aktier, aktiebrev m.m. och aktiebok

Enligt 1 § har alla aktier lika rätt i bolaget om inte annat följer av lagen eller av föreskrifter i bolagsordningen.

En aktie kan fritt överlåtas och förvärvas om inte annat anges i bolagsordningen eller följer av lag (2 §). Av 3 § framgår att det i bolagsordningen kan tas in förbehåll om att aktieägare eller annan skall vara berättigad att lösa aktie som övergår till ny ägare. Förbehållet skall ange bl.a. dels vilka som är lösningsberättigade och, om lösningsrätt inte skall kunna utövas vid vissa fång, vilka slags fång som sålunda undantagits (punkten 1), dels den ordning, i vilken lösningsrätten tillkommer de lösningsberättigade inbördes (punkten 2).

Aktiebrev skall ställas till viss man (4 §) och över samtliga aktier och aktieägare skall bolagets styrelse föra en förteckning, en s.k. aktiebok (7 §). Aktieboken skall hållas tillgänglig hos bolaget för var och en (13 §).

Kapitel 4 – Ökning av aktiekapitalet genom nyemission eller fondemission

Enligt 1 § kan aktiekapitalet ökas genom nyemission eller fondemission. Vid nyemission tecknas aktier mot betalning genom att särskilda aktier ges ut. En fondemission genomförs genom att tillgångar förs över till aktiekapitalet från andra poster i balansräkningen. Det sker således inte något tillskott från aktieägarna. Beslut om emission fattas i regel av bolagsstämman (undantag finns

38

dock enligt 14 och 15 §§ enligt vilka styrelsen i vissa fall kan fatta beslut om nyemission).

Kapitel 5 – Konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning

I 1 § första stycket anges att aktiebolag mot vederlag kan ge ut konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Sådana skuldebrev skall ställas till innehavaren eller viss man eller order. Enligt andra stycket skall konvertibla skuldebrev innehålla utfästelse från bolaget om att en borgenär har rätt att helt eller delvis byta ut sin fordran enligt skuldebreven mot aktier i bolaget och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning skall ge borgenär rätt att teckna aktier i bolaget mot betalning i pengar. Enligt tredje stycket skall villkoren för utbyte eller nyteckning av aktier bestämmas så att utbyte eller nyteckning kan ske utan att bolagsordningen ändras. Aktieägarna har enligt 2 § företrädesrätt vid emission av skuldebrev mot vederlag i pengar om inte bolagsstämman beslutar annat med kvalificerad majoritet.

Beslut om emission av skuldebrev fattas enligt 3 § av bolagsstämman, utom i vissa i 8 och 9 §§ angivna fall, då styrelsen får besluta.

Kapitel 6 – Nedsättning av aktiekapitalet

Nedsättning av aktiekapitalet får enligt 1 § ske endast för vissa ändamål, nämligen: avsättning till omedelbar täckning av förlust enligt fastställd balansräkning om förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital, återbetalning till aktieägarna eller avsättning till reservfond eller till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman. Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas enligt 2 § av bolagsstämman utom i vissa undantagsfall och kräver enligt 2 a § kvalificerad majoritet.

Kapitel 7 – Förvärv och överlåtelse av egna aktier m.m.

Ett aktiebolag får inte teckna egna aktier eller ta emot egna aktier i pant, inte heller får ett dotterföretag teckna aktier i moderbolaget eller ta emot aktier i moderbolaget som pant (1 och 2 §§). Ett publikt aktiebolag vars aktier är noterade vid en börs, en auktoriserad

39

marknadsplats eller någon annan reglerad marknad får enligt 3 § förvärva egna aktier enligt bestämmelser i 7–9 §§ och andra publika aktiebolag samt privata aktiebolag får förvärva egna aktier endast i de fall som anges i 4 §. För de sistnämnda bolagen gäller således att de får förvärva egna aktier för vilka ersättning inte skall betalas, förvärva egna aktier som ingår i en affärsrörelse som bolaget övertar, lösa in egna aktier enligt 13 kap 21 § (vid likvidation) och på auktion ropa in egna aktier som har utmätts för bolagets fordran. Publika aktiebolag noterade vid börs etc. får enligt 7 § förvärva egna aktier endast på en börs, auktoriserad marknadsplats, eller någon annan reglerad marknad inom EES eller på annan marknad efter tillstånd av Finansinspektionen eller i enlighet med ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag. Enligt 8 § får förvärvet ske endast om aktierna är helt betalda och i andra stycket finns vissa begränsningsregler för hur stort belopp som får användas. Enligt 23 § får ett dotterföretag inte förvärva aktier i moderbolag utom i vissa undantagsfall.

Kapitel 8 – Bolagets ledning

I ett aktiebolag skall det finnas en styrelse med minst tre ledamöter; dock får styrelsen i privata aktiebolag bestå av en eller två ledamöter om det finns minst en suppleant (1 §). Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter och skall se till att bolagets organisation är utformad så att bokföring, medelsförvaltning och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt (3 §). Styrelsen utses enligt 6 § av bolagsstämman. Det får dock i bolagsordningen anges att en eller flera styrelseledamöter får utses på annat sätt. Minst halva antalet styrelseledamöter skall enligt 8 § vara bosatta inom EES (undantag kan i särskilt fall medges av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer). I ett publikt aktiebolag skall styrelsen utse en verkställande direktör (23 §). Sådan får utses också i privat aktiebolag. Enligt 25 § skall den verkställande direktören sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar samt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring skall fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen skall skötas på ett betryggande sätt.

40

Kapitel 9 – Bolagsstämma

Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas enligt 1 § vid bolagsstämman. Ordinarie bolagsstämma skall hållas inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår och vid denna skall styrelsen lägga fram årsredovisning och revisionsberättelse samt i moderbolag även koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. Vid bolagsstämman skall bl.a. fattas beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt i annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt lagen eller bolagsordningen (7 §). Utöver ordinarie bolagsstämma kan extra bolagsstämma förekomma i vissa fall (8 §). Vid bolagsstämman får en aktieägare rösta för det fulla antalet aktier som han äger eller företräder, om inte annat är föreskrivet i bolagsordningen (5 §).

Som huvudregel gäller att vid omröstning avseende andra ärenden än val utgörs bolagsstämmans beslut av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder (28 § första stycket). Dock kan annat följa av ABL eller föreskrivas i bolagsordningen. Vid val anses den vald som har fått de flesta av rösterna om inte annat följer av bolagsordningen. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottdragning, om inte bolagsstämman före valet beslutat att en ny omröstning skall ske i sådana fall (29 §).

Bestämmelser om majoritetskrav vid beslut om ändring i bolagsordningen finns i 30–33 §§. Beslut om ändring i bolagsordningen är enligt 30 § giltigt om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid bolagsstämman företrädda aktierna, om inte annat följer 31–33 §§. Av 31 § följer att vissa beslut skall biträdas av samtliga aktieägare som är närvarande vid bolagsstämman och dessa tillsammans företräda minst nio tiondelar av samliga aktier i bolaget. Detta gäller om beslutet innebär att aktieägarnas rätt till bolagets vinst eller övriga tillgångar minskas genom bestämmelse enligt 12 kap. 1 § tredje stycket (dvs. om det i bolagsordningen anges att bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha annat syfte än att bereda vinst åt aktieägarna och den innehåller bestämmelser om användning av vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation eller om rätten att förvärva aktier inskränks genom ett förbehåll enligt 3 kap. 3 § eller rättsförhållandet mellan aktier rubbas). Enligt 32 § är ett beslut om ändring i bolagsordningen giltigt endast om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av de avgivna rösterna och nio tiondelar av de vid bolagsstämman före-

41

trädda aktierna om beslutet innebär antingen att det antal aktier för vilka aktieägarna får rösta vid bolagsstämman begränsas (punkten 1), att nettovinsten för räkenskapsåret efter avdrag för vad som går åt för att täcka balanserad förlust, mer än som följer av 12 kap. 4 § första stycket skall avsättas till reservfond eller på annat sätt hållas inne (punkten 2) eller användningen av bolagets vinst eller dess behållna tillgångar vid dess upplösning regleras på annat sätt än som avses i 31 §, eller punkten 2 ovan. Vissa undantag från bestämmelserna i 31 och 32 §§ finns i 33 §.

Enligt 37 § finns en generell inskränkning i bolagsstämmans beslutanderätt så till vida att stämman inte får fatta ett beslut som kan ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare, eller någon annan, till nackdel för bolaget eller någon annan aktieägare.

Ett beslut om ändring i bolagsordningen skall genast anmälas för registrering och får, utom med stöd av 18 kap. 6 § (avser ändring av aktiekapitalet), inte verkställas förrän registrering skett (35 §).

Kapitel 10 – Revision

Ett aktiebolag skall ha minst en revisor (1 §). Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor i ett aktiebolag (11 §) och denne får inte vara försatt i konkurs eller ha fått näringsförbud eller ha förvaltare (10 §). Av 8 § framgår att revisor väljs av bolagsstämman och i 16 § anges vad som utgör jäv för revisor och således utesluter denne från uppdraget som revisor. Bland annat anges att den som äger aktier i bolaget eller i koncernen, är ledamot av styrelsen eller verkställande direktör i bolaget eller står i låneskuld till bolaget eller annat bolag inom koncernen inte får vara revisor. Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses (18 §). Utsedd revisor skall registreras hos registreringsmyndigheten, dvs. PRV (43 §). Uppdraget som revisor gäller till slutet av den ordinarie bolagsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet (20 §). Om ett uppdrag som revisor upphör i förtid skall detta anmälas till registreringsmyndigheten (21–23 §§). I vissa fall kan länsstyrelsen förordna revisor (24–26 §§).

Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver och om bolaget är ett moderbolag skall revisorn även granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden

42

(3 §). Revisorn skall enligt 4 § följa anvisningar som meddelas av bolagsstämman om inte dessa strider mot lag, bolagsordning eller god revisionssed. Efter varje räkenskapsår skall revisorn lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman och om bolaget är moderbolag, skall även koncernrevisionsberättelse lämnas (5 §). Revisionsberättelsen skall bl.a. innehålla uttalande om årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag samt om bolagsstämman bör fastställa balans- och resultaträkning, om bolagsstämman bör besluta om dispositioner beträffande vinst och förlust i enlighet med förvaltningsberättelsen samt om styrelsen och verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet (28–30 §§). Av 30 § andra stycket framgår att om revisorn vid sin granskning funnit att styrelseledamot eller verkställande direktör företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan medföra ersättningsskyldighet så skall detta anmärkas i revisionsberättelsen. Detsamma gäller om revisorn funnit att de på annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller föreskrift i bolagsordningen. I fall enligt 30 § andra stycket, liksom då revisorn inte funnit att styrelseledamöter och verkställande direktör bör beviljas ansvarsfrihet, skall revisorn dessutom skicka kopia av revisionsberättelsen till skattemyndigheten (33 a §).

Revisorn har enligt 36 § rätt att närvara vid bolagsstämma och är skyldig att närvara om det med hänsyn till ärendena kan anses nödvändigt.

Om revisorn finner att det föreligger brottsmisstanke skall denne underrätta styrelsen om sina misstankar utan oskäligt dröjsmål (39 § första stycket). Om en sådan underrättelse enligt andra stycket samma lagrum skulle te sig meningslös eller stridande mot syftet med underrättsskyldigheten eller om det kan antas att styrelsen inte skulle vidta några skadeförebyggande åtgärder, skall revisorn i särskild handling till åklagare redogöra för sina misstankar och ange de omständigheter som misstanken grundar sig på samt avgå från sitt uppdrag som revisor (40 §). Revisorn är skyldig att lämna bolagsstämman alla upplysningar den begär samt även skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål (41 och 42 §§).

43

Kapitel 11 – Allmän och särskild granskning

Om inte annat föreskrivs i bolagsordningen får det i ett aktiebolag utses en eller flera personer (lekmannarevisorer) som skall granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Denna granskning skall vara så ingående och omfattande som god sed vid detta slag av granskning kräver (1 och 4 §§). En aktieägare kan enligt 21 § väcka förslag om särskild granskning av bolagets förvaltning och räkenskaper under en viss förfluten tid eller av vissa åtgärder eller förhållanden i bolaget. Beslut härom tas på ordinarie eller extra bolagsstämma med kvalificerad majoritet.

Kapitel 12 – Vinstutdelning och annan användning av bolagets egendom

Enligt 1 § får utbetalning till aktieägarna av bolagets medel ske endast enligt bestämmelserna i ABL om vinstutdelning, förvärv av egna aktier, nedsättning av aktiekapitalet, reservfond eller överkursfonden och utskiftning vid bolagets likvidation (första stycket). En aktie som innehas av bolaget självt medför inte rätt till utbetalning enligt första stycket (andra stycket). Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha annat syfte än att bereda vinst åt aktieägarna, skall bolagsordningen innehålla bestämmelse om användning av vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation (tredje stycket).

Vinstutdelningens omfattning regleras i 2 §, vari följande stadgas:

Vinstutdelning till aktieägarna får inte överstiga vad som i fastställd balansräkning och, i fråga om moderbolag som skall upprätta koncernredovisning, i fastställd koncernbalansräkning för det senaste räkenskapsåret redovisas som bolagets eller koncernens nettovinst för året, balanserad vinst och fria fonder med avdrag för

1. redovisad förlust,

2. belopp som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet

eget kapital eller, i fråga om moderbolag, belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget kapital,

3. belopp som enligt bolagsordningen annars skall användas för

något annat ändamål än utdelning till aktieägarna.

44

Vinstutdelning får inte ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid mot god affärssed. Förbud mot vinstutdelning i visst fall föreskrivs i 6 kap 5 §.

Bestämmelsen i 6 kap. 5 § avser visst fall av nedsättning av aktiekapitalet.

Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämman (3 § första stycket). På yrkande av aktieägare till minst en tiondel av samtliga aktier skall bolagsstämman enligt andra stycket samma paragraf besluta om utdelning av åtminstone ett belopp motsvarande hälften av vad som återstår av nettovinsten för året sedan vissa avdrag skett. Dock får inte utdelning i strid mot 2 § ske och inte heller är stämman skyldig att besluta om högre utdelning än fem procent av bolagets egna kapital.

Av 4 § framgår att till bolagets reservfond skall avsättas vissa belopp, bl.a. belopp som enligt bolagsordningen skall avsättas till sådan fond (punkten 5).

Utbetalning till aktieägare i strid mot ABL medför att mottagaren skall återbära vid han uppburit jämte ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635). Om utbetalningen skett såsom vinstutdelning är mottagaren återbäringsskyldig endast om bolaget visar att han insåg eller bort inse att utdelningen skett i strid mot ABL. Eventuell brist som uppkommer vid återbäringen skall de som medverkat till beslutet eller verkställandet av det ansvara för (5 §).

Bolagsstämman får enligt 6 § besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål om det med hänsyn till ändamålets beskaffenhet, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt.

Aktiebolag får inte, med vissa undantag, lämna penninglån till den som äger aktier i eller är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Detsamma gäller närstående till dessa personer eller juridiska personer över vars verksamhet personer ovan har ett bestämmande inflytande (7 §). Med penninglån likställs ställande av säkerhet.

Kapitel 13 – Likvidation och konkurs

Beslut om frivillig likvidation av aktiebolaget fattas av bolagsstämman (1 §), om det biträtts av aktieägare med mer än hälften av de avgivna rösterna eller med kvalificerad majoritet om så föreskrivs i

45

bolagsordningen (6 §). Bolagsstämmans beslut om likvidation gäller antingen omedelbart eller från den dag bolagsstämman bestämmer (8 §). Om det finns grund för tvångslikvidation räcker det med enkel majoritet för beslutet, som då också gäller omedelbart.

I vissa fall kan PRV besluta om tvångslikvidation av aktiebolaget och i vissa fall är det rätten som skall besluta om sådan. Enligt 10 § skall PRV besluta att bolaget skall gå i likvidation bl.a. om bolaget inte inkommit med vissa handlingar till myndigheten. Rätten skall besluta om likvidation enligt 11 § om bolaget enligt bolagsordningen är skyldigt att gå i likvidation, enligt 16 § om det föreligger kapitalbrist och enligt 20 § på grund av majoritetsmissbruk.

Vid likvidation skall likvidator utses. Denne träder enligt 29 § i styrelsens och den verkställande direktörens ställe och har i uppdrag att genomföra likvidationen. Så snart det kan ske skall likvidatorn enligt 34 § förvandla bolagets egendom till pengar samt betala bolagets skulder. Om bolaget är på obestånd skall likvidatorn ansöka om att bolaget försätts i konkurs (35 §). Likvidatorn har även att omedelbart ansöka om kallelse på okända borgenärer (33 §) och sedan denna anmälningstid löpt ut och samtliga skulder betalats skall likvidatorn skifta bolagets återstående tillgångar (37 §).

Kapitel 14 – Fusion och inlösen av aktier i dotterbolag

Enligt 1 § kan ett aktiebolags samtliga tillgångar och skulder övertas av ett annat aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i form av aktier i det övertagande bolaget, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation (fusion). Som fusionsvederlag får också lämnas pengar. Fusion kan ske på två sätt; antingen genom absorption, då fusionen sker mellan det övertagande bolaget på ena sidan och ett eller flera överlåtande bolag på den andra, eller genom kombination, då det sker mellan två eller flera överlåtande bolag genom att de bildar ett nytt, övertagande bolag. Styrelserna skall upprätta fusionsplan (4 §) som skall underställas bolagsstämman i samtliga överlåtande bolag (10 §). För att bolagsstämmans beslut om godkännande av fusionsplanen skall vara giltigt krävs kvalificerad majoritet (11 §). Därefter skall det övertagande bolaget ansöka om tillstånd till fusionen hos registreringsmyndigheten (14 §). Den vanligaste formen av fusion är den mellan moderbolag och helägt dotterbolag (22–29 §§).

46

Kapitel 15 – Skadestånd m.m.

Enligt 1 § skall en stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som när han fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en aktieägare eller någon annan genom överträdelse av ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Enligt 2 § är även en revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare ersättningsskyldig enligt samma grunder. En aktieägare skall enligt 3 § ersätta skada som han uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bolaget, en aktieägare eller någon annan genom att medverka till överträdelse av ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Skadeståndet kan dock jämkas efter vad som är skäligt (5 §). Om flera skall ersätta samma skada svarar de solidariskt för skadeståndet (6 §).

Kapitel 16 – Aktiebolags firma

Aktiebolags firma skall innehålla ordet aktiebolag eller förkortningen AB och ett publikt aktiebolags firma skall åtföljas av beteckningen (publ), såvida det inte av bolagets firma framgår att bolaget är publikt (1 §).

Kapitel 17 – Byte av bolagskategori

Ett beslut om att ett privat aktiebolag skall bli publikt fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kapitlet om beslut om ändring i bolagsordningen (1 §). Ett beslut om att ett publikt aktiebolag skall bli privat fattas enligt 2 § på samma sätt; dock krävs här att det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare och att dessa företrätt nio tiondelar av aktierna. Det publika bolaget anses ha blivit privat när bolagsordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för privata aktiebolag och beslutet om övergång från publikt till privat har registrerats.

Kapitel 18 – Registrering, överklagande m.m.

Registreringsmyndighet är PRV (1 §), hos vilket det förs ett aktiebolagsregister.

47

Kapitel 19 – Straff och vite

I 1 § finns straffbestämmelser för överträdelser mot bestämmelserna i ABL. Av lagrummet framgår att den som uppsåtligen överträder spridningsbegränsningarna för privata aktiebolag i 1 kap. 4 § kan dömas till böter eller fängelse högst ett år (första punkten). Samma straffskala tillämpas för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att bl.a. föra aktiebok (andra punkten) eller lämnar ut uppgifter från förteckning i avstämningsbolag eller inte sammankallar styrelsen enligt 8 kap. 15 § andra meningen, inte ger en styrelsesuppleant tillfälle att träda i styrelseledamots ställe enligt 8 kap. 17 § första stycket eller överträder bestämmelserna om styrelsens beslutsförhet enligt 8 kap. 18 § andra stycket (tredje punkten). Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot bestämmelserna om penninglån i 12 kap. 7 § eller 9 § omfattas också av lagrummet (fjärde punkten).

Någon straffbestämmelse för överträdelse mot vinstutdelningsbestämmelserna finns således inte.

2.2. Handelsbolag

Bestämmelserna om handelsbolag finns i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.

Ett handelsbolag föreligger om två eller flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag och bolaget har förts in i handelsregistret.

När det gäller handelsbolag bestäms bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under bolagets bestånd genom avtal. Om inte annat avtalats gäller dock att varje bolagsman är berättigad att vidta åtgärder i förvaltningen av bolagets angelägenheter men att åtgärder som är främmande för bolagets ändamål får vidtas endast med samtliga bolagsmäns samtycke. För det fall förvaltningen skall skötas av flera bolagsmän gemensamt får en åtgärd som inte tål uppskov vidtas fastän någon av bolagsmännen inte deltagit i beslutet. Oavsett vad bolagsavtalet stadgar så får en bolagsman, som är utesluten från förvaltningen, granska bolagets räkenskaper och få kännedom om bolagets angelägenheter.

Gentemot tredje man företräder, som huvudregel, var och en av bolagsmännen bolaget. Undantag gäller för det fall annat har avtalats eller bolaget har gått i likvidation. Bolagsmännen svarar solidariskt

48

för bolagets förpliktelser och om en ny bolagsman inträder i bolaget svarar han även för de förpliktelser som bolaget har ingått dessförinnan. Om en bolagsman avgår svarar han inte för de förpliktelser som uppkommer därefter om bolagets medkontrahent kände till eller borde ha känt till att bolagsmannen avgått. Försätts handelsbolaget i konkurs kan en fordran mot bolaget genast göras gällande mot bolagsmännen även om fordran annars inte är förfallen till betalning.

I bokföringslagen finns bestämmelser om när ett handelsbolag skall upprätta årsredovisning eller årsbokslut. För varje räkenskapsår skall en bolagsman tillgodoräknas dels ränta på den insats han hade kvar i bolaget vid räkenskapsårets början, dels ett skäligt arvode för sin förvaltning av bolagets angelägenheter. Det överskott eller den brist som finns sedan bolagsmännen tillgodoräknats ränta och arvode utgör räkenskapsårets resultat. Detta resultat skall fördelas lika mellan bolagsmännen.

Vid bl.a. överlåtelse av bolagsmans andel i bolaget utan övriga bolagsmäns samtycke har bolagsmannens rättsinnehavare bl.a. rätt att under bolagets bestånd få ut vad bolagsmannen enligt reglerna om vinstfördelning skulle haft rätt att lyfta och att vid bolagsskiftet få ut den del av behållna tillgångar som löper på bolagsmannen. Bolagsmännen kan dock i bolagsavtalet ta in förbehåll om att en bolagsman eller någon annan skall ha rätt att lösa en rättighet som utan förbehållet skulle övergå till ny innehavare.

Ett bolagsavtal kan träffas för bestämd eller obestämd tid eller för en bolagsmans livstid. Om ett bolagsavtal slutits på obestämd tid kan en bolagsman när som helst säga upp avtalet, varvid bolaget skall träda i likvidation inom sex månader efter uppsägningen om annan tid inte avtalats. Om bolagsavtalet slutits för bestämd tid och bolagets rörelse fortsätter efter denna tidpunkt anses avtal därefter slutit på obestämd tid.

Som nämnts ovan medför uppsägning av bolagsavtalet att bolaget skall likvideras. Samma gäller om en bolagsman begär likvidation på den grund att en annan bolagsman väsentligt åsidosatt sina skyldigheter eller det annars finns en viktig grund för bolagets upplösning. Om en bolagsman dör eller försätts i konkurs skall bolaget som huvudregel genast träda i likvidation. Under likvidationen vidtas alla förvaltningsåtgärder av bolagsmännen i förening om inte annat avtalats eller likvidator har förordnats. Bolagets tillgångar får inte skiftas ut till bolagsmännen förrän samtliga kända skulder har betalats eller medel avsatts får sådan betalning. Undantag gäller

49

dock om annat avtalats mellan bolagsmännen. Handelsbolaget är upplöst när skifte har ägt rum eller, om en likvidator haft hand om likvidationen, när dennes slutredovisning delgivits var och en av bolagsmännen.

2.3. Kommanditbolag

Kommanditbolag regleras i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.

Ett kommanditbolag är ett handelsbolag i vilket en eller flera bolagsmän har förbehållit sig att inte svara för bolagets förbindelser med mera än han har satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget.

Kommanditbolag följer i stort samma regler som handelsbolag. Dock får inte stiftelser eller ideella föreningar vara komplementärer i bolaget. En kommanditdelägare är inte behörig att företräda bolaget. Kommanditdelägaren får, om inte något annat avtalats, inte påföras en förlust vid bolagets upplösning eller då han utträder ur bolaget som överstiger vad han satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget.

2.4. Enkla bolag

Bestämmelserna om enkla bolag återfinns i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.

I de fall två eller flera har avtalat att utöva verksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger, är det ett enkelt bolag.

Enkla bolag följer i stort samma regler som handelsbolag. Dock får åtgärder i förvaltningen av bolagets angelägenheter vidtas endast med samtliga bolagsmäns samtycke med undantag för åtgärder som inte tål uppskov. Gentemot tredje man blir endast de bolagsmän som deltagit i avtalet berättigad eller förpliktad i förhållande till medkontrahenten. Har flera bolagsmän deltagit i avtalet har de lika rätt i förhållande till denne och svarar solidariskt för vad de utfäst i den mån inte annat bestämts i avtalet.

50

2.5. Ekonomiska föreningar

Bestämmelser om ekonomiska föreningar finns i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar

1. som konsumenter eller andra förbrukare,

2. som leverantörer,

3. med egen arbetsinsats,

4. genom att begagna föreningens tjänster, eller

5. på annat liknande sätt.

En ekonomisk förening får bedriva sin verksamhet i ett av föreningen helägt dotterföretag. För en ekonomisk föreningen är det utmärkande att den uppfyller särskilda villkor i fråga om rätten till medlemskap, rösträtt och överskottsutdelning. En ekonomisk förening skall registreras och kan därefter förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstol och myndigheter. För en ekonomisk förenings förpliktelser svarar endast föreningens tillgångar.

En ekonomisk förening skall ha minst tre medlemmar, som skall anta stadgar och välja styrelse och revisorer. Av stadgarna skall bl.a. framgå ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art samt grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses.

Föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i föreningens angelägenheter utövas vid föreningsstämman, där varje medlem har en röst om inte annat anges i stadgarna. Vid stämman beslutas bl.a. om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt fastlagd balansräkning. Stämmans beslut utgörs enligt huvudregeln av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller vid lika röstetal den mening som ordföranden biträder. Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman; dock krävs det för sådan ändring att samtliga röstberättigade förenat sig om beslutet eller att det fattats vid två på varandra följande stämmor och med viss kvalificerad majoritet.

En ekonomisk förening upphör genom likvidation, antingen frivillig sådan eller tvångslikvidation. När alla kända skulder blivit betalda och tiden för kallelse på okända borgenärer löpt ut skall

51

föreningens behållna tillgångar skiftas. Genom avtal om fusion kan antingen en ekonomisk förening gå upp i en annan ekonomisk förening eller två eller flera föreningar förenas genom att bilda en ny förening.

2.6. Ideella föreningar

Ideella föreningar är inte särskilt lagreglerade. En ideell förening är en juridisk person som anses bildad då föreningen antagit stadgar, valt styrelse samt antagit en firma. Vanligen hålls en årlig föreningsstämma vid vilken medlemmarna beslutar om ändring av stadgarna, ledamöter i föreningens styrelse, avgifter och även beslutar om föreningens upphörande, vilket vanligen sker genom likvidation.

Ideella föreningar kan bedriva näringsverksamhet. I sådant fall omfattas de av bestämmelserna i bokföringslagen m.fl. lagar och skall registreras i det handelsregister som förs av PRV. Den eventuella vinst som kan uppkomma i näringsverksamheten får inte delas ut till föreningens medlemmar; i så fall anses föreningen vara en oregistrerad ekonomisk förening. De ideella föreningar som har allmännyttiga mål åtnjuter under vissa, i inkomstskattelagen angivna, förutsättningar viss skattelättnad. Om en ideell förening har som huvudsakligt syfte att främja sådana ändamål som exempelvis vård och uppfostran av barn, lämna bidrag för undervisning eller utbildning eller bedriva hjälpverksamhet bland behövande eller har andra allmännyttiga ändamål såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål samt i sin verksamhet bedriver uteslutande eller så gott som uteslutande verksamhet som tillgodoser sådant ändamål blir föreningen endast skattskyldig för sina inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Ytterligare förutsättningar för detta är dock att föreningen, sett över en period av flera år, bedriver en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar samt inte vägrar någon inträde som medlem i föreningen om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annat. Om inkomsten i fråga kommer från en självständig näringsverksamhet och inkomsten till huvudsaklig del kommer från verksamhet som är ett direkt led i främjandet av föreningens allmännyttiga ändamål eller verksamheten av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete, är föreningen inte alls skattskyldig för inkomsten.

52

De flesta ideella föreningar har, även om sådant krav inte uppställs i lag förutom när det gäller sådana föreningar som på grund av näringsverksamhet är skyldiga att lämna årsredovisning, en eller flera revisorer.

Vem som får vara medlem brukar anges i föreningens stadgar. Om inget annat sägs kan både juridiska och fysiska personer vara medlemmar.

2.7. Stiftelser

Stiftelser regleras i stiftelselagen (1994:1220), som trädde i kraft den 1 januari 1996.

En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Stiftelsens egendom anses avskild när den tagits om hand av någon som har åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnandet. Ett sådant förordnande skall vara skriftligt och undertecknat av stiftaren. Ett giltigt testamentariskt förordnande godtas. En stiftelse kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

För stiftelsens förpliktelser svarar endast stiftelsens tillgångar. Stiftelse skall vara registrerad om den enligt bokföringslagen är skyldig att upprätta årsredovisning eller om det följer av föreskrifterna i stiftelseförordnandet. Registreringsmyndighet är länsstyrelsen.

Stiftelser kan vara moderstiftelser i en koncern där en annan juridisk person är dotterföretag. Om dotterföretaget i sin tur har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över annan juridisk person är även denna dotterföretag till moderstiftelsen.

Vid förvaltningen av stiftelsens angelägenheter skall föreskrifter i stiftelseförordnandet följas om de inte strider mot stiftelselagen. Om en eller flera fysiska personer i enlighet med stiftelseförordnandet åtar sig att förvalta stiftelsens egendom föreligger egen förvaltning, och personerna bildar stiftelsens styrelse. Om åtagandet att förvalta egendomen görs av en juridisk person föreligger anknuten förvaltning och den juridiska personen är stiftelsens förvaltare. Styrelsen eller förvaltaren svarar för att föreskrifterna i stiftelseförordnandet följs och att stiftelsen fullgör sin bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen eller, i förekommande fall, sin skyldighet att föra räkenskaper enligt stiftelselagen.

53

I den mån inte annat följer av stiftelseförordnandet skall förvaltaren eller styrelsen se till att stiftelsens förmögenhet är placerad på ett godtagbart sätt.

Stiftelsen får inte lämna penninglån eller ställa säkerhet till förmån för stiftarna eller förvaltaren, företrädare för stiftelsen eller till dem närstående personer.

Stiftelser skall ha minst en revisor och i flera fall skall denna vara auktoriserad eller godkänd. Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska stiftelsens räkenskaper och årsredovisning, årsbokslut eller sammanställning samt styrelsens eller förvaltarens förvaltning.

Styrelsen eller förvaltaren får inte utan tillstånd av Kammarkollegiet ändra eller upphäva eller i särskilt fall åsidosätta föreskrifter i stiftelseförordnandet som bl.a. avser stiftelsens ändamål, förmögenhetens placering och arvode till styrelsens ledamöter och förvaltare. Föreskrifterna får ändras, upphävas eller i särskilda fall åsidosättas endast om de på grund av ändrade förhållanden inte längre kan följas eller har blivit uppenbart onyttiga, uppenbart stridande mot stiftarens avsikter eller om det finns andra särskilda skäl. Kammarkollegiets beslut får överklagas till regeringen. Ovanstående gäller inte om stiftaren i stiftelseförordnandet uttryckligen föreskrivit att styrelsen eller förvaltaren utan tillstånd från myndighet får ändra, upphäva eller åsidosätta föreskrifterna. Även i vissa andra fall får styrelsen eller förvaltaren på egen hand fatta sådana beslut. Dessa skall dock underrättas till tillsynsmyndigheten (dvs. länsstyrelsen). I det fall det gäller en stiftelse som bildats av staten får regeringen även utan styrelsens eller förvaltarens samtycke ändra eller upphäva föreskrifter i stiftelseförordnandet rörande bl.a. förmögenhetens placering och arvode. Dock får regeringen inte ändra stiftelsens ändamål.

Styrelsen eller förvaltaren skall (om stiftelsen utövar näringsverksamhet) upprätta särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att värdet av stiftelsens tillgångar understiger summan av stiftelsens skulder samt då stiftelsen vid utmätningsförsök befunnits sakna utmätningsbara tillgångar. Om balansräkningen visar att tillgångarna understiger skulderna skall styrelsen, förvaltaren, styrelseledamot eller revisor vid tingsrätt ansöka om stiftelsens försättande i likvidation. Vid beslut om likvidation utses en eller flera likvidatorer, som träder i styrelsens eller förvaltarens ställe. När alla kända skulder blivit betalda och tiden för kallelse på okända borgenärer löpt ut skall likvidatorerna använda återstående tillgångar för

54

det ändamål vartill de är bestämda eller till ett ändamål som så nära som möjligt motsvarar detta. Om det inte är möjligt att använda tillgångarna på detta sätt skall de överlämnas till Allmänna arvsfonden. En stiftelse kan även i vissa fall upplösas utan likvidation genom att tillgångarna förbrukats.

För insamlingsstiftelser, dvs. stiftelser som bildats genom att en eller flera stiftare förordnat att pengar som inflyter efter upprop av dem skall som en självständig förmögenhet befrämja ett bestämt och varaktigt ändamål eller genom att någon åtar sig att ta emot pengar för förvaltning i enlighet med förordnande, och kollektivavtalsstiftelser, dvs. stiftelser som bildats genom att en arbetsgivarorganisation och en central arbetstagarorganisation i kollektivavtal förordnat att pengar som arbetsgivare enligt avtal tillskjuter som en självständig förmögenhet skall främja ett bestämt och varaktigt ändamål eller genom att någon åtar sig att ta emot pengar enligt förordnandet, gäller stiftelselagen endast i vissa delar.

2.8. Registrerade trossamfund

Bestämmelser om registrerade trossamfund finns i lagen (1998:1593) om trossamfund.

Med registrerat trossamfund avses enligt denna lag dels Svenska kyrkan, dels trossamfund som registrerats i enlighet med lagen. Med trossamfund förstås en gemenskap för religiös verksamhet i vilken det ingår att anordna gudstjänst. Ett trossamfund skall på egen begäran registreras om det har stadgar där det finns bestämmelser om trossamfundets ändamål och om hur det fattas beslut i trossamfundet samt samfundet har en styrelse eller motsvarande organ. Trossamfundet får registreras endast om det har ett särskiljande namn. Genom registreringen i enlighet med bestämmelserna i lagen har trossamfundet blivit en juridisk person. Dess självständiga rättsliga ställning upphör antingen då trossamfundet likviderats, avregistrerats eller, för det fall samfundet försatts i konkurs, när konkursen avslutats. I de fall trossamfundet på egen begäran avregistrerats utan föregående likvidation övergår trossamfundet till att bli en ideell förening, som övertar trossamfundets rättigheter och skyldigheter.

55

2.9. SE-bolag

Rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (nedan kallad SE-förordningen) träder i kraft den 8 oktober 2004 i alla EU:s medlemsländer. Från och med detta datum kommer följande att gälla för dessa europabolag (nedan kallade SE-bolag, i enlighet med vad som står i förordningen).

Inledningsvis kan konstateras att SE-förordningen endast omfattar bolagsrätt och inte andra rättsliga områden, såsom skatterätt, insolvensrätt, immaterial- eller konkursrätt. Ett SE-bolag är ett europeiskt publikt aktiebolag som bildats inom gemenskapens territorium i enlighet med de villkor som anges i ovan nämnda förordning, har ett aktiekapital fördelat på aktier och är en juridisk person. Till SE-förordningen hör två bilagor. För Sveriges vidkommande avser bilaga 1 publika aktiebolag och bilaga 2 aktiebolag. Under förutsättning att aktiebolaget i fråga har bildats i överensstämmelse med lagstiftningen i ett medlemsland samt har säte och huvudkontor inom gemenskapen gäller följande. A) Publika aktiebolag i bilaga 1 får bilda SE-bolag genom fusion om minst två av bolaget omfattas av olika medlemsstaters lagstiftning. B) Publika och privata aktiebolag i bilaga 2 får ta initiativ till bildandet av ett SE-holdingbolag om minst två av bolagen omfattas av olika medlemsstaters lagstiftning eller sedan minst två år har ett dotterbolag som omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat eller en filial belägen i en annan medlemsstat. C) Ett publikt aktiebolag får ombildas till ett SE-bolag om det sedan minst två år har ett dotterbolag som omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat. D) Bolag enligt art 48 andra stycket i fördraget samt andra offentligrättsliga eller privaträttsliga enheter får bilda ett SE-dotterbolag genom att teckna aktier i detta om minst två av dem omfattas av olika medlemsstaters lagstiftning eller sedan minst två år har ett dotterbolag som omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat eller en filial belägen i en annan medlemsstat. Ett SE-bolag får självt bilda ett eller flera dotterbolag i form av SE-bolag.

Ett SE-bolags aktiekapital skall vara uttryckt i euro och det tecknade aktiekapitalet skall uppgå till minst 120 000 euro (artikel 4). Emellertid gäller enligt artikel 67 att varje medlemsstat får, så länge som EMU:s tredje fas inte är tillämplig på staten i fråga, tillämpa samma bestämmelser på de SE-bolag som har sitt säte inom dess territorium som de publika aktiebolag som faller under dess lagstiftning beträffande i vilken valuta aktiekapitalet skall

56

anges. Ett SE-bolag får dock under alla omständigheter också uttrycka sitt aktiekapital i euro.

Enligt artikel 5 skall ett SE-bolags aktiekapital, aktiekapitalets bibehållande, ändringar av det samt bolagets aktier, obligationer och andra jämförbara värdepapper regleras av de bestämmelser som skulle tillämpas på ett publikt aktiebolag med säte i den medlemsstat där SE-bolaget är registrerat. Flyttningen samt den därav föranledda ändringen i bolagsordningen börjar gälla den dag då SEbolaget registreras i det register där bolaget har sitt nya säte.

Ett SE-bolags säte skall vara beläget inom gemenskapen i samma medlemsstat som huvudkontoret (artikel 7). Dock får ett SE-bolags säte flyttas till annan medlemsstat på visst sätt utan att det medför att bolaget avvecklas eller bildar en ny juridisk person (artikel 8).

Enligt artikel 9 skall SE-bolag regleras av i första hand bestämmelserna i SE-förordningen, eller om denna tillåter det, av bestämmelserna i bolagets bolagsordning eller, såvitt avser frågor som inte regleras i SE-förordningen av de lagbestämmelser som har antagits av medlemsstaterna specifikt för SE-bolag, de lagbestämmelser som gäller för publikt aktiebolag eller bestämmelser i bolagsordningen på samma villkor som för ett publikt aktiebolag. Om det finns särskilda bestämmelser i nationell lagstiftning för den typ av verksamhet som ett SE-bolag bedriver skall dessa bestämmelser gälla fullt ut för SE-bolaget.

Om inte annat följer av bestämmelserna i SE-förordningen skall, enligt artikel 10, ett SE-bolag i varje medlemsstat behandlas som ett publikt aktiebolag bildat i överensstämmelse med lagstiftningen i den medlemsstat där SE-bolaget har sitt säte. Enligt artikel 15 skall bildandet av ett SE-bolag, om inte annat följer av SE-förordningen, regleras av den lag som gäller för publika aktiebolag i den stat dit SE-bolaget förlägger sitt säte. Ett SE-bolag får status som juridisk person den dag då det registreras (artikel 16).

Artiklarna 17–37 innehåller närmare bestämmelser om hur ett SE-bolag bildas.

Vid bildande av SE-bolag genom fusion mellan publika aktiebolag anges i artikel 17 att sådan får ske genom absorption eller kombination i enlighet med bestämmelserna i det s.k. tredje bolagsdirektivet och i andra hand de lagbestämmelser för fusion av publika aktiebolag som gäller i medlemsstaten i enlighet med ovan nämnda direktiv. I artikel 19 anges att det genom lagstiftningen i en medlemsstat får föreskrivas att ett bolag som omfattas av lagstiftningen i det landet inte får delta i bildandet av SE-bolag genom

57

fusion om en behörig myndighet motsätter sig detta. Ett sådant motsättande får grundas endast på hänsyn till allmänintresset. Det finns förslag om att detta undantag endast skall tillämpas beträffande publika aktiebolag som står under Finansinspektionens tillsyn (jfr Ds 2003:15 Europabolag). Det närmare förloppet vid fusion anges i artiklarna 20–31. Lednings- eller förvaltningsorganen skall utarbeta ett fusionsförslag och uppgifter om de fusionerande bolagen skall kungöras i medlemsstaternas allmänna tidning, experter skall granska fusionsförslaget och bolagsstämman i vart och ett av de fusionerande bolagen skall godkänna fusionsförslaget. Kontroll av fusionens laglighet skall ske dels enligt nationell lag dels av domstol, notarie eller annan myndighet som i den medlemsstat där SE-bolaget kommer att ha sitt säte. Fusionen och det samtidiga bildandet av ett SE-bolag träder i kraft vid det datum då SE-bolaget registreras.

De närmare bestämmelserna om bildande av SE-holdingbolag finns i artiklarna 32–34. Inledningsvis kan konstateras att de bolag som tar initiativet till bildandet av ett SE-holdingbolag inte upphör att existera. Lednings- eller förvaltningsorganen i dessa bolag skall utarbeta förslag till bildande av SE-holdingbolaget. Förslaget till bildande av ett sådant bolag skall offentliggöras och experter skall granska förslaget. Bolagsstämman i vart och ett av de initiativtagande bolagen skall godkänna förslaget till bildande av SE-holdingbolag. Aktieägarna i bolagen skall beredas tillfälla att meddela om de har för avsikt att tillskjuta sina aktier för bildandet av SEbolaget. SE-bolaget får bildas endast om aktie- eller andelsägarna i de initiativtagande bolagen har tillskjutit den minsta procentuella andel aktier eller andelar i varje bolag som har fastställts i förslaget till bildande. De aktieägare som tillskjutit sina värdepapper för bildandet av SE-bolaget skall erhålla aktier i detta.

Enligt artikel 37 får ombildning av ett publikt aktiebolag till SEbolag inte innebära att bolaget avvecklas eller att en ny juridisk person skapas. Vid ombildningen får inte bolagets säte flyttas från en medlemsstat till en annan. Inför ombildningen skall det berörda bolagets lednings- eller förvaltningsorgan upprätta ett förslag till ombildning som skall offentliggöras. Bolagsstämman skall godkänna förslaget vid omröstning i enlighet med nationella bestämmelser.

Vad avser ett SE-bolags sammansättning anges i artikel 38 att bolaget skall bestå av en bolagsstämma och antingen ett tillsynsorgan och ett ledningsorgan (dualistiskt system) eller ett förvaltningsorgan (monistiskt system). I det dualistiska systemet är det ledningsorganet som ansvarar för bolagets ledning och förvaltning

58

och ledamöterna i ledningsorganet väljs och entledigas av tillsynsorganet (artikel 39). Tillsynsorganet skall kontrollera ledningsorganets förvaltning och ledamöterna i detta organ skall väljas av bolagsstämman (artikel 40). I det monistiska systemet skall förvaltningsorganet leda och förvalta SE-bolaget och ledamöterna skall väljas av bolagsstämman (artikel 43).

Bolagsstämman skall enligt artikel 52 besluta i de frågor som ankommer på stämman enligt SE-förordningen och enligt bestämmelser i lagstiftningen i den medlemsstat där SE-bolaget har sitt säte. Vidare skall bolagsstämman besluta i de frågor för vilka bolagsstämman i ett publikt aktiebolag som faller under lagstiftningen i medlemsstaten antingen enligt denna medlemsstats lag eller enligt den av samma lag reglerade bolagsordningen.

När det gäller upprättande av årsbokslut och koncernbokslut, inklusive verksamhetsberättelsen, samt revisionsberättelse och offentliggörande av boksluten skall SE-bolaget vara underkastat de regler som gäller för publika aktiebolag i den stat där SE-bolaget har sitt säte (artikel 61). Speciella bestämmelser gäller för SE-bolag som är kredit- och finansinstitut samt försäkringsföretag (artikel 62).

Vad beträffar avveckling, likvidation, obestånd, betalningsinställelse och liknande förfaranden skall SE-bolag vara underkastat bestämmelserna i den lag som gäller för publika aktiebolag i den stat där SE-bolaget har sitt säte (artikel 63).

Ett SE-bolag får ombildas till ett publikt aktiebolag som faller under lagstiftningen i den stat där det har sitt säte och en sådan ombildning innebär inte att SE-bolaget avvecklas eller att en ny juridisk person skapas (artikel 66).

59

3 Annan lagstiftning som berör utredningens område

3.1. Bokföringslagen

Bokföringslagen (1999:1078) innehåller bestämmelser om bokföringsskyldighet för vissa fysiska och juridiska personer (1 kap. 1 §). I bokföringslagen avses med företag en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt lagen. Med bokslutsföretag avses bl.a. ett företag som antingen är aktiebolag, ekonomisk förening, handelsbolag med en eller flera juridiska personer som delägare, stiftelser som är bokföringsskyldiga och företag som är moderföretag i en koncern ( 1 kap. 2 §).

Enligt 2 kap. 1 § är en juridisk person bokföringsskyldig om inte annat anges i 2–5 §§. Av 2 § framgår bl.a. att ideella föreningar och registrerade trossamfund endast är bokföringsskyldiga om värdet av tillgångarna överstiger 30 prisbasbelopp. Om dessa juridiska personer är moderföretag i koncern är de dock alltid bokföringsskyldiga. Stiftelser är enligt 3 § bokföringsskyldiga om värdet av tillgångarna motsvarar tio prisbasbelopp, men undantag gäller bl.a. om stiftelsen bedriver näringsverksamhet, är moderstiftelse, är insamlingsstiftelse eller har bildats av eller tillsammans med stat, kommun eller landsting. I sådana fall är stiftelsen alltid bokföringsskyldig. En fysisk person som bedriver näringsverksamhet är enligt 6 § bokföringsskyldig.

Bokföringsskyldigheten innebär enligt 4 kap. 1 § att ett företag skall löpande bokföra alla sina affärshändelser, se till att det finns verifikationer för alla bokföringsposter och bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen på visst sätt. Bokslutsföretag skall vidare, enligt samma lagrum, upprätta balansräkning i vissa fall. Bokföringsskyldigheten skall enligt 2 § fullgöras enligt god redovisningssed. Den löpande bokföringen skall enligt 6 kap. 1 § avslutas med en årsredovisning, som skall offentliggöras, om före-

60

taget som bokföringen avser är bl.a. aktiebolag, ekonomisk förening, handelsbolag med en eller flera juridiska personer som delägare, stiftelse om inte stiftelsen endast får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar av vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket (dvs. värdet av tillgångarna överstiger tio prisbasbelopp), vissa bokslutsföretag samt moderföretag i koncern om vissa förutsättningar är uppfyllda. Andra bokslutsföretag skall i stället för årsredovisning upprätta ett årsbokslut (6 kap. 3 §).

3.2. Årsredovisningslagen

Årsredovisningslagen (1995:1554) innehåller bestämmelser om upprättande och offentliggörande av årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter och är tillämplig på sådana företag som avses i 6 kap. 1 § bokföringslagen, dvs. aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag med en eller flera juridiska personer som delägare, stiftelser som är bokföringsskyldiga med undantag av stiftelser som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast med hänsyn till värdet på tillgångarna samt vissa bokslutsföretag. Med företag förstås enligt 1 kap. 3 § fysiska eller juridiska personer som direkt eller indirekt omfattas av en årsredovisning, en koncernredovisning eller en delårsrapport och med andelar förstås aktier och andra andelar i juridisk person.

Enligt 2 kap. 1 § skall en årsredovisning bestå av balansräkning, resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse. I vissa fall (större företag, företag med många anställda eller börsnoterade företag) skall även ingå en finansieringsanalys. Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed (2 kap. 2 §). Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat (2 kap. 3 § första stycket). Årsredovisningen skall i aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företag som företräds av en styrelse undertecknas av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör, om sådan är utsedd. I handelsbolag skall den skrivas under av samtliga obegränsat ansvariga delägare, i stiftelser med anknuten förvaltning av förvaltaren och i övriga företag av den redovisningsskyldige eller dennes ställföreträdare (2 kap. 7 §). Balansräkningen skall i sammandrag redovisa företagets samt-

61

liga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital (3 kap. 1 §) och resultaträkningen skall i sammandrag redovisa företagets samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret (3 kap. 2 §). I kapitel 4 finns bestämmelser som värderingsregler.

I årsredovisningen skall anges vissa tilläggsupplysningar i enlighet med bestämmelser i kapitel 5. Av intresse för utredningens vidkommande sett ut kontrollsynpunkt är främst följande bestämmelser: – I koncernföretag skall moderföretag och dotterföretag ange hur

stor del av räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag (5 kap. 7 §). – För varje skuldpost i balansräkningen skall om säkerhet ställts,

omfattningen av säkerheterna anges med uppgift om deras art och form. Vidare skall, för det fall företaget ställt säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för koncernföretag, särskild upplysning lämnas om detta (5 kap. 11 §). – Om ett företag lämnat lån till ledande befattningshavare (sty-

relseledamot, VD eller motsvarande, suppleanter till dessa, vice VD samt avgångna sådana personer) i företaget eller inom koncernen skall upplysning lämnas om detta liksom om företaget ställt pant eller annan säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för dessa personer (5 kap. 12 och 23 §§). – Om företaget träffat avtal om avgångsvederlag eller liknande

förmåner till styrelseledamöter, VD eller andra personer i företagets ledning skall uppgift lämnas om avtalen och om de väsentligaste villkoren i dessa (5 kap. 25 §).

Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat (6 kap. 1 §). Det skall i berättelsen lämnas förslag till dispositioner av vinst och förlust och om bolaget är ett moderföretag skall det dessutom lämnas uppgift om belopp som enligt årsredovisningarna för företag inom koncernen skall föras över från fritt eget kapital i koncernen till bundet eget kapital (6 kap. 2 §).

Huvudregeln avseende koncernredovisningar är att det är koncernens moderföretag som skall upprätta sådan (7 kap. 1 §). Koncernredovisningen skall enligt huvudregeln omfatta samtliga dotterföretag (7 kap. 5 §). Fordringar och skulder mellan koncernföretag, internvinster samt intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner

62

mellan koncernföretag samt förändring av internvinst under räkenskapsåret skall elimineras i koncernbalansräkningen (7 kap. 13 §).

Registreringsmyndighet i lagen om årsredovisningar är huvudsakligen PRV (8 kap. 1 §). Ett aktiebolag skall inom en månad från det att bolagsstämman fastställde balans- och resultaträkningen ge in årsredovisningen och revisionsberättelsen till PRV (8 kap. 3 §). PRV skall kungöra detta (8 kap. 4 §). Om handlingarna inte kommer in till PRV i rätt tid beslutar PRV att ta ut förseningsavgift från företaget (8 kap. 5 §). (Försummas tidsfristerna för ingivande av årsredovisning och revisionsberättelse svarar styrelseledamöterna och VD solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget (8 kap. 12 §).) Var och en som enligt denna lag eller annan författning är skyldig att ensam eller gemensamt med någon annan till PRV ge in redovisningshandling eller revisionsberättelse kan föreläggas att vid vite fullgöra skyldigheten. PRV prövar även frågan om utdömande av vite (8 kap. 13 §).

Det bör för helhetens skull erinras om att PRV, om årsredovisning och revisionsberättelse inte kommer in till myndigheten, även kan fatta beslut om tvångslikvidation av aktiebolaget enligt 13 kap. 10 § ABL.

3.3. Lagen om offentlig upphandling

Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling gäller vid upphandling som görs av staten, kommuner, landsting och andra upphandlande enheter (1 kap. 2 §). Med sådana enheter förstås bl.a. statliga, kommunala och andra myndigheter, beslutande församlingar i kommuner och landsting ( 1 kap. 5 §) samt sådana bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser som har inrättats i syfte att täcka behov i det allmännas intresse under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär och en av följande förutsättningar föreligger: att kapitalet huvudsakligen har tillskjutits av stat, kommun, landsting eller upphandlande enhet, eller upphandlingen står under statlig eller kommunal tillsyn eller tillsyn av annan upphandlande enhet eller styrelsen till mer än halva antalet ledamöter utses av staten, en kommun, ett landsting eller en annan upphandlande enhet (1 kap. 6 §).

Upphandling av tjänster avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst samt utbildning regleras i kapitel 6. Upphandlingen skall ske genom förenklad upphandling eller urvalsupphandling; dock får

63

direktupphandling äga rum om upphandlingens värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl (6 kap. 2 §). Med förenklad upphandling förstås upphandling där alla leverantörer har rätt att delta, deltagande leverantörer skall lämna anbud och den upphandlande enheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare, med urvalsupphandling avses upphandling där alla leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud, den upphandlande enheten bjuder in vissa leverantörer att lämna anbud och den upphandlande enheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare och med direktupphandling förstås upphandling utan krav på anbud (1 kap. 5 §).

Det förfrågningsunderlag som den upphandlande enheten tillskapar får inte beskriva föremålet för upphandlingen på sådant sätt att endast en viss vara eller process kan komma i fråga (6 kap. 3 § första stycket). En leverantör som inte särskilt tillfrågats har rätt att på begäran få förfrågningsunderlaget på samma villkor som andra leverantörer (6 kap. 4 §). En upphandlande enhet får ställa särskilda villkor för hur uppdraget skall genomföras (6 kap. 10 a §). Av de allmänna bestämmelserna för upphandling framgår att den upphandlande enheten i annonsen om upphandling eller i inbjudan till anbudsgivning skall ange vilka bevis den vill ha om en leverantörs finansiella och ekonomiska ställning och om teknisk förmåga och kapacitet (1 kap. 18 § andra stycket). Den upphandlande enheten får i förfrågningsunderlaget även begära att anbudsgivaren i sitt anbud redovisar vilka delar av upphandlingskontraktet som han avser att lägga ut på någon annan (1 kap. 18 a §). Huvudregeln vid offentlig upphandling är att denna skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt samt att anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn (1 kap. 4 §).

3.4. Centrala författningar inom hälso- och sjukvården

3.4.1. Hälso- och sjukvårdslagen

Med hälso- och sjukvård avses enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) dels åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, dels sjuktransporter samt dels ock att ta hand om avlidna (1 §). Enligt 2 § är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolk-

64

ningen. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård enligt vissa närmare angivna kriterier (2 a §).

Enligt 3 § första stycket skall varje landsting erbjuda god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. I sista punkten samma stycke anges uttryckligen att detta inte innebär hinder för annan att bedriva hälso- och sjukvård. Enligt tredje stycket får ett landsting sluta avtal med annan om att utföra de uppgifter som landstinget enligt lag ansvarar för; dock får inte myndighetsutövning omfattas av avtalet. Landstinget får även enligt fjärde stycket träffa överenskommelse med kommun, försäkringskassan och länsarbetsnämnd om att samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser.

För hälso- och sjukvård som kräver intagning i vårdinrättning skall det finnas sjukhus (sluten vård). Det skall vidare finnas öppen vård, vari primärvården skall svara för befolkningens behov av grundläggande behandling m.m. När det gäller primärvården får landstinget inte begränsa den enskildes val av fast läkarkontakt till ett visst geografiskt område inom landstinget (5 §).

Enligt 7 § skall landstinget planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av sådan vård och planeringen skall även avse den hälso- och sjukvård som erbjuds av privata och andra vårdgivare. I denna planering skall landstinget samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare (8 §).

Kommunen skall enligt 18 § erbjuda god hälso- och sjukvård åt dem som bor i sådana former av boenden för äldre och funktionshindrade som avses i 5 kap. socialtjänstlagen (2001:453). Detsamma gäller dem som efter beslut av kommunen bor i boendeformer av detta slag vilka drivs av bolag, förening, samfällighet, stiftelse eller enskild individ. Varje kommun skall också i samband med dagverksamhet som omfattas av 3 kap. 6 § socialtjänstlagen erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas där. Kommunen får sluta avtal med annan att utföra de uppgifter som kommunen ansvarar för enligt lagen; dock inte myndighetsutövning.

Enligt 20 § skall kommunen planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt från befolkningens behov av sådan vård och planeringen skall även avse den vård som erbjuds av privata och andra vårdgivare.

Gemensamt för vård som erbjuds av landsting och kommuner gäller att patienterna skall erlägga en vårdavgift enligt grunder som landstinget eller kommunen bestämmer i den mån inte annat är

65

föreskrivet (26 §). Patienterna inom en kommun eller ett landsting skall därvid behandlas lika.

3.4.2. Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Bestämmelser om vårdgivare finns i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Med vårdgivare avses enligt lagen fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård (1 kap. 3 §). Med sådan vård avses verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1 kap. 2 §). Hälso- och sjukvården liksom dess personal står under tillsyn av Socialstyrelsen (6 kap. 1 §). Den som avser att bedriva verksamhet som omfattas av Socialstyrelsens tillsyn skall anmäla detta till Socialstyrelsen (6 kap. 6 §) och därvid ange bl.a. verksamhetens inriktning, var den skall bedrivas samt vem som är verksamhetschef. Socialstyrelsen skall enligt 6 kap. 20 § föra register över verksamheter som anmälts och därvid bl.a. registrera namn eller firma och person- eller organisationsnummer för den som bedriver verksamheten, uppgift om verksamhetens inriktning och omfattning. De befogenheter som tillkommer Socialstyrelsen i dess egenskap av tillsynsmyndighet framgår av bestämmelser i 6 kap. 9–17 §§. Socialstyrelsen har bl.a. rätt att begära handlingar och material samt upplysningar om verksamheten, att inspektera verksamheten samt att vidta vissa åtgärder mot vårdgivaren vid missförhållanden. Bland dessa åtgärder märks rätt att utfärda förelägganden vid äventyr av vite samt rätt att förbjuda verksamheten.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet påbörjar verksamhet eller i västentlig del ändrar tidigare verksamhet utan att ha gjort föreskriven anmälan till Socialstyrelsen döms till böter (8 kap. 1 §), och den som uppsåtligen eller av oaktsamhet fortsätter att bedriva verksamhet i strid med förbud döms till böter eller fängelse i högst sex månader (8 kap. 2 §).

66

3.4.3. Lag om inskränkning i landstingens rätt att överlämna driften av akutsjukhus till annan

Lagen (2000:1440) om inskränkning i landstingens rätt att överlämna driften av akutsjukhus till annan var i kraft under tiden från den 1 januari 2001 till och med den 31 december 2002.

Enligt 1 § i nyssnämnda lag inskränktes landstingens rätt enligt 3 § hälso- och sjukvårdslagen att sluta avtal med annan om att utföra de uppgifter som landstingen enligt den lagen ansvarar för. Uppgiften att ansvara för driften av akutsjukhus, dvs. vårdinrättning som är inrättad för sluten vård och som har särskild akutmottagning för den som behöver omedelbar hälso- och sjukvård, fick inte efter upphandling enligt lagen om offentlig upphandling eller på annat sätt överlämnas till den som avsåg att driva verksamheten med syfte att skapa vinst åt ägare eller motsvarande intressent (2 §). Lagen gällde inte akutsjukhus som vid ikraftträdandet drevs enligt avtal med landstinget.

3.4.4. Socialtjänstlagen

I Socialtjänstlagen (2001:453) finns i 7 kapitlet föreskrifter om enskild verksamhet.

Enligt 7 kap. 1 § får ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild person efter tillstånd från länsstyrelsen driva verksamhet i form av hem för vård eller boende, boenden för äldre och funktionshindrade, hem för viss annan heldygnsvård samt hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet. Tillstånd från länsstyrelsen behövs dock inte i de fall kommunen genom avtal enligt 2 kap. 5 § denna lag överlämnat åt enskild att utföra verksamheten.

Tillstånd enligt 7 kap. 1 § får beviljas endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet. Ett tillstånd kan också förenas med villkor. Om verksamheten ändras eller flyttas skall nytt tillstånd sökas (2 §).

3.5. Skollagen

Bestämmelser om skolväsendet finns i Skollagen (1985:1100).

Det allmänna anordnar utbildning i form av förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt vissa motsvarande skolformer

67

(särskola, specialskola och sameskola). Dessa utbildningsformer bildar det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det allmänna anordnar också pedagogisk verksamhet i form av förskoleverksamhet och skolbarnomsorg (1 kap. 1 §). Enligt 2 § samma kapitel skall alla barn och ungdomar ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet och utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig varhelst i landet den anordnas. Huvudmän för förskoleklasser och grundskolan är kommunerna, och för gymnasieskolan kommuner och landsting. Vid sidan av de skolformer som anordnas av det offentliga kan det enligt 3 § samma kapitel finnas skolor som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer (s.k. fristående skolor). Utöver de utbildningsformer som nämnts ovan förekommer enskilt huvudmannaskap och offentlig finansiering även beträffande internationella skolor, riksinternatskolor, utlandsskolor samt vissa kompletterande utbildningar. Dessa utbildningsformer, liksom det offentliga skolväsendet för vuxna, kommer inte närmare att beröras av utredningen.

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

I kapitel 2 a finns bestämmelser om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Enligt 1 § svarar varje kommun för att barn som är bosatta i Sverige och som stadigvarande vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet för barn som inte går i skolan och skolbarnomsorg för barn till och med tolv års ålder som går i skolan. Dessa verksamheter kan också anordnas av enskilda. Förskoleverksamheten bedrivs enligt 2 § i form av förskola, familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet (s.k. öppen förskola), och skolbarnsomsorgen bedrivs i form av fritidshem och familjedaghem eller som öppen fritidsverksamhet. Enligt 5 § får kommunen sluta avtal med annan om att utföra kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Av 13 § framgår att ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ som yrkesmässigt vill driva en förskola eller ett fritidshem skall ha tillstånd till detta av den kommun där verksamheten skall bedrivas. Tillstånd behövs dock inte om kommunen lämnat över verksamheten enligt 5 §. Verksamheten enligt 13 § står under tillsyn av den kommun där verksamheten bedrivs. Kommunen får lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg under förutsättning att verksamheten uppfyller vissa krav (17 §).

68

Förskoleklasser

Bestämmelser om förskoleklasser finns i 2 b kapitlet. Enligt 2 § skall kommunerna erbjuda plats i förskoleklass till barn som stadigvarande vistas i kommunen från höstterminen det år barnet fyller sex år till dess att barnet skall börja fullgöra sin skolplikt. Enligt tredje stycket samma paragraf får kommunen sluta avtal med annan om att utföra kommunens uppgifter beträffande förskoleklassen; dock får inte uppgifter som innefattar myndighetsutövning överlämnas till bolag, förening, samfällighet, stiftelse eller en enskild individ. Utbildningen inom förskoleklassen skall enligt 5 § vara avgiftsfri, men kommunen får ta ut skälig avgift för tid som överstiger 15 timmar per vecka eller 525 timmar om året.

Enligt 6 § får utbildning som motsvarar förskoleklassen bedrivas yrkesmässigt av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild person om utbildningen är godkänd enligt 7 §. Ärenden om godkännande prövas av den kommun där verksamheten bedrivs. Kommunen utövar även tillsynen över verksamheten (8 §). Om förskoleklassen drivs av enskild huvudman som även anordnar motsvarande grundskola eller särskola är det Statens skolverk som lämnar tillstånd till verksamheten samt utöver tillsynen över denna (8 §). Av 7 § framgår att sådan utbildning som avses i 6 § skall godkännas om den stimulerar varje barns utveckling och lärande och kan ligga till grund för fortsatt skolgång samt om den även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Om en utbildning inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen skall godkännandet återkallas (9 §).

Enligt 10 § får kommunen lämna bidrag till utbildning enligt 6 § som bedrivs av en godkänd fristående skola om avgifterna inte är oskäligt höga, och bidraget bör inte oskäligt avvika från kommunens kostnad per barn i motsvarande utbildning. En fristående skola som godkänts av Statens skolverk för att anordna förskoleklass kan enligt 10 a § förklaras berättigad till bidrag enligt 10 b §, som stadgar att hemkommunen skall till den fristående skolan lämna bidrag för varje elev som deltar i utbildningen efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna förskoleklassen. Den utbildning som en fristående skola således får bidrag för skall vara avgiftsfri för eleven (10 d §).

69

Grundskola

Skolplikt för barn som är bosatta i landet inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år (3 kap. 1 och 7 §) och upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om barnet fullgör skolplikten i specialskola, 17 år (3 kap. 10 §). Vissa undantag finns dock beträffande dessa åldersgränser. Barn skall fullgöra sin skolplikt i grundskolan, särskolan eller specialskolan. Skolplikten kan också fullgöras i fristående skola, i sameskola eller i vissa speciella utbildningsformer (3 kap. 2 §). Fristående skolor behandlas i ett avsnitt nedan. Skolplikten motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet (3 kap. 1 § andra stycket). Enligt 3 kap. 13 § är det kommunen som skall se till att skolpliktiga elever i dess grundskola och särskola fullgör sin skolgång samt se till att skolpliktiga barn som är bosatta i kommunen men som av någon anledning inte går i dess grund- eller särskola på annat sätt får föreskriven utbildning.

Enligt 4 kap. 4 § skall utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna och de skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning.

Gymnasieskola

Gymnasieskolan behandlas i 5 kapitlet. Av 1 § framgår att den utbildning inom det offentliga skolväsendet som är avsedd att påbörjas av ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år utgör gymnasieskolan. Enligt 21 § skall utbildningen i gymnasieskolan vara avgiftsfri för eleverna och de skall, liksom i grundskolan, ha tillgång till böcker och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning.

Fristående skolor

Av 1 kap. 3 § skollagen framgår att det vid sidan av de allmänna skolorna kan finnas skolor som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer, s.k. fristående skolor. Fristående skolor behandlas i 9 kapitlet i skollagen och kompletterande bestämmelser finns i förordningen (1996:1206) om fristående skolor.

70

Av 9 kapitlet skollagen följer bl.a. följande. Under förutsättning att skolan är godkänd enligt 2 § får skolplikten enligt 1 § fullgöras i en fristående skola. En fristående skola vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen motsvarar de kunskaper som grundskolan tillhandahåller skall enligt 2 § godkännas om skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, om huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten enligt angivna villkor, om skolan står öppen för alla barn som enligt skollagen har rätt till utbildning inom det offentliga skolväsendet med vissa speciella undantag, om skolan har minst 20 elever, om skolan bereder eleverna de omsorger som behövs, om skolan för undervisningen använder lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en adekvat utbildning (med vissa undantag) samt om skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen. I lagrummet anges även att skolan inom ramen för vad som sägs om allmänna mål och värdegrund, får ha konfessionell inriktning.

En godkänd fristående skola som motsvarar grundskolan skall av Statens skolverk enligt huvudregeln i 6 § förklaras berättigad till bidrag av elevens hemkommun, bestämt efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan. Undantag gäller för fristående skolor som får statsbidrag eller skolor för vilka huvudmannen avstått från medelstilldelning. Utbildning i fristående skola som får bidrag enligt 6 § skall vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser och eleverna skall även ha tillgång till böcker och andra hjälpmedel utan kostnad samt erbjudas kostnadsfria skolmåltider.

De fristående skolor som lämnar utbildning motsvarande gymnasieskolans nationella eller specialutformade program skall enligt 8 § av Statens skolverk förklaras berättigade till bidrag enligt 8 a § under förutsättning att skolan svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som råder inom det offentliga skolväsendet, att huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamhet i enlighet med ovan angivna villkor, att skolan står öppen för alla som har rätt till motsvarande utbildning inom det offentliga skolväsendet, att skolan för undervisningen använder lärare med adekvat utbildning samt att skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver. Dock får skolan inom ramen för vad som angivits om allmänna mål och värdegrunder ha en konfessionell inriktning. Enligt 8 a § är det elevens hemkommun som skall

71

lämna bidrag till skolan. Av 10 § framgår att utbildningen vid de skolor som erhåller bidrag skall vara kostnadsfri för de elever som bidragen avser samt att eleverna skall ha tillgång till böcker och hjälpmedel utan kostnad.

Tillsynen över godkända fristående grundskolor utövas enligt 11 § av Statens skolverk. För fristående grundskola eller särskola, som erhåller kommunala bidrag, skall även kommunen där skolan är belägen ha insyn i dess verksamhet. Om en fristående skola inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps trots påpekanden till huvudmannen skall godkännandet återkallas och om det gäller en fristående grundskola som får kommunala bidrag kan även dessa återkallas i vissa fall (12 §). Även fristående gymnasieskolor står under tillsyn av Statens skolverk (13 §) och också för dessa skolor kan bidragen vid missförhållanden återkallas (14 §).

73

4 Verksamhetsformer m.m. inom sjukvård, skola och omsorg

4.1. Statistikuppgifter om associationsformer m.m.

Från SCB:s företagsregister har följande uppgifter inhämtats för år 2003. Uppgifterna avser förhållandena den 28 augusti 2003 när det gäller hälso- och sjukvårdsområdet samt den 15 september 2003 i fråga om barnomsorg och skola. De redovisade uppgifterna avser antalet arbetsställen och antal anställda fördelade efter i vilken associationsform verksamheten bedrivs.

4.1.1. Hälso- och sjukvårdsområdet

Tabell 1. Specialiserad sluten somatisk sjukvård (kroppssjukvård på sjukhus, lasarett, vårdhem o.dyl.)

Associationsform

Antal arbetsställen

Antal anställda

Fysisk person 13 0 Handels- och kommanditbolag 14 3 Aktiebolag 87 21 811 Ekonomiska föreningar 1 0 Ideella föreningar 7 1 212 Registrerade trossamfund 1 5 Övriga stiftelser och fonder 20 1 745 Primärkommuner 235 26 856 Landsting 146 170 485

Totalt 524 222 117

Som framgår av tabellen ovan drivs inte specialiserad sluten somatisk vård av vare sig enkla bolag eller kommunalförbund. Av de privata alternativen dominerar aktiebolag både vad avser antal arbetsställen och antal anställda.

74

Tabell 2. Specialiserad sluten psykiatrisk sjukvård (på sjukhus, lasarett, vårdhem o.dyl.)

Associationsform

Antal arbetsställen

Antal anställda

Fysisk person 4 0 Handels- och kommanditbolag 1 0 Aktiebolag 30 543 Landsting 26 2 530

Totalt 61 3 073

Sluten psykiatrisk vård bedrivs i stort sett endast av landsting, som har överlägset flest anställda, och aktiebolag. Vare sig ekonomiska föreningar, ideella föreningar eller stiftelser driver denna form av verksamhet.

Tabell 3. Öppen hälso- och sjukvård, på sjukhus (öppenvårdsmottagningar, läkarmottagningar o.dyl.)

Associationsform

Antal arbetsställen

Antal anställda

Fysisk person 21 0 Handels- och kommanditbolag 10 13 Aktiebolag 38 61 Landsting 8 973

Totalt 77 1 047

Öppen hälso- och sjukvård på sjukhus bedrivs till övervägande del av privata huvudmän, av vilka aktiebolagen dominerar både vad avser arbetsställen (ca 55 procent) och anställda (ca 82 procent). Flest anställda inom verksamhetsområdet finns dock hos landstingen (ca 93 procent).

75

Tabell 4. Öppen hälso- och sjukvård, ej på sjukhus (läkarmottagning, vårdcentral o.dyl.)

Associationsform

Antal arbetsställen

Antal anställda

Fysisk person 1 374 102 Enkla bolag 1 0 Handels- och kommanditbolag 717 748 Aktiebolag 2 895 14 575 Ekonomiska föreningar 17 119 Ideella föreningar 20 120 Registrerade trossamfund 2 2 Övriga stiftelser och fonder 7 114 Primärkommuner 36 1 502 Kommunalförbund 0 Landsting 1 064 33 319

Totalt 6 133 50 601

När det gäller öppen hälso- och sjukvård som inte finns på sjukhus kan man av tabellen utläsa att den privata verksamheten bedrivs av många olika huvudmän. Aktiebolagsformen är den dominerande avseende såväl arbetsställen (57 procent) som anställda (92 procent). Många verksamheter drivs även av fysiska personer (ca 27 procent) och av handels- och kommanditbolag (ca 14 procent).

Tabell 5. Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre personer (gruppboende, servicehus, ålderdomshem o.dyl.)

Associationsform

Antal arbetsställen

Antal anställda

Fysisk person 7 5 Handels- och kommanditbolag 4 12 Aktiebolag 250 10 763 Ekonomiska föreningar 13 256 Ideella föreningar 19 494 Registrerade trossamfund 3 28 Övriga stiftelser och fonder 25 1151 Primärkommuner 2 237 116 202 Kommunalförbund 1 24 Landsting 1 64

Totalt 2 560 128 999

76

Äldreboende drivs i många olika former. Bland de privata alternativen drivs de absolut flesta i form av aktiebolag (ca 78 procent), vilka även sysselsätter en stor del av de anställda (ca 85 procent).

Tabell 6. Vård och omsorg i bostad med särskild service för personer med funktionshinder (gruppboende, servicelägenheter o.dyl.)

Associationsform

Antal arbetsställen

Antal anställda

Fysisk person 24 51 Handels- och kommanditbolag 10 24 Aktiebolag 280 3 989 Ekonomiska föreningar 24 451 Ideella föreningar 53 976 Övriga stiftelser och fonder 40 607 Primärkommuner 2 959 35 793 Kommunalförbund 2 11 Landsting 10 345

Totalt 3 402 42 247

Vård och omsorg i bostad med särskild service sker i många olika associationsformer. Vanligast är att boendena drivs av primärkommuner, som också har överlägset flest anställda, men dominerande bland de privata alternativen är aktiebolagsformen.

Tabell 7. Heldygnsvård med boende för vuxna med missbruksproblem (vårdhem, behandlingshem, gästhem o.dyl.)

Associationsform

Antal arbetsställen

Antal anställda

Fysisk person 10 10 Handels- och kommanditbolag 8 27 Aktiebolag 89 1 071 Ekonomiska föreningar 1 2 Ideella föreningar 2 26 Övriga stiftelser och fonder 2 31 Primärkommuner 65 908 Kommunalförbund 1 23 Landsting 9 140

Totalt 187 2 238

77

Beträffande driften av heldygnsvård med boende för vuxna med missbruksproblem dominerar de privata alternativen. Aktiebolagsformen dominerar såväl avseende antal arbetsställen som antal anställda. Övriga privata alternativ är av mindre omfattning.

Sammanfattning

Som framgår av tabellerna är de olika associationsformernas andel varierande mellan de skilda verksamhetsgrenarna. En tydlig tendens är dock gemensam: I de fall verksamheten bedrivs i icke-offentlig regi dominerar associationsformen aktiebolag, oavsett verksamhetsslag, både såvitt avser arbetsställen (knappt 60 procent) och anställda (ca 86 procent). Ser man till de olika verksamhetsslagen kan man konstatera att siffrorna är ungefär desamma när det gäller specialiserad sluten somatisk sjukvård. Beträffande öppen hälso- och sjukvård som inte är förlagd till sjukhus är andelen aktiebolag endast 57,5 procent medan andelen anställda i aktiebolag är hela 92 procent.

4.1.2. Barnomsorg och skola

Tabell 1. Dagbarnvård (fritidshem, dagmammor, öppen förskola o.dyl. ej för funktionshindrade)

Associationsform

Antal arbetsställen

Antal anställda

Fysisk person 481 19 Handels- och kommanditbolag 37 11 Aktiebolag 26 239 Ekonomiska föreningar 34 148 Ideella föreningar 35 166 Registrerade trossamfund 5 11 Familjestiftelser 1 14 Övriga stiftelser och fonder 20 177 Primärkommuner 981 9 689

Totalt 1 620 10 474

Inom verksamhetsområdet dagbarnvård kan utläsas att andelen arbetsställen som drivs av fysiska personer är ca 75 procent, andelen aktiebolag ca 4 procent samt andelen handels- och kommanditbolag,

78

ekonomiska föreningar och ideella föreningar ungefär 5 procent vardera. Dock är 30 procent av de anställda inom den icke-offentliga verksamheten anställda i aktiebolag.

Tabell 2. Förskoleutbildning (förskolor, ej dagmammor och fritidshem)

Associationsform

Antal arbetsställen

Antal anställda

Fysisk person 31 38 Enkla bolag 1 5 Handels- och kommanditbolag 35 127 Aktiebolag 371 4 832 Ekonomiska föreningar 1 064 6 608 Ideella föreningar 253 1 605 Registrerade trossamfund 19 89 Övriga stiftelser och fonder 55 360 Primärkommuner 6 023 76 236 Landsting 1 8

Totalt 7 853 89 908

Inom förskoleutbildningen är bland de privata alternativen andelen arbetsställen drivna av ekonomiska föreningar dominerande med 58 procent, följt av aktiebolag med 20 procent samt ideella föreningar med drygt 13 procent. När det gäller andelen privatanställda i de olika associationsformerna är 48 procent anställda i ekonomiska föreningar, 35 procent i aktiebolag och drygt 11 procent i ideella föreningar.

79

Tabell 3. Grundskoleutbildning och förskoleklass (ej särskola)

Associationsform

Antal arbetsställen

Antal anställda

Fysisk person 16 19 Handels- och kommanditbolag 11 62 Aktiebolag 192 4 141 Ekonomiska föreningar 84 1 435 Ideella föreningar 72 1 458 Registrerade trossamfund 3 43 Övriga stiftelser och fonder 85 2 424 Statliga enheter 11 629 Primärkommuner 4 563 173 519 Kommunalförbund 1 3

Totalt 5 038 183 733

Inom området grundskola och förskoleklass, är bland de privata alternativen andelen arbetsställen drivna av aktiebolag 41 procent, av ekonomiska föreningar och övriga stiftelser och fonder ca 18 procent vardera samt ideella föreningar 15 procent. Andelen privatanställda som är anställda i aktiebolag är 43 procent, i stiftelser och fonder ca 25 procent samt i ekonomiska och ideella föreningar ca 15 procent vardera.

Tabell 4. Utbildning inom grundsärskola

Associationsform

Antal arbetsställen

Antal anställda

Aktiebolag 4 41 Statliga enheter 6 497 Primärkommuner 122 2 688

Totalt 132 3 226

Grundsärskola drivs vanligen av primärkommuner. Av tabellen framgår att endast fyra drivs av aktiebolag och att dessa har totalt 41 anställda. Några andra privata associationsformer finns inte.

80

Tabell 5. Studieförberedande gymnasial utbildning (ej vuxenutbildning)

Associationsform

Antal arbetsställen

Antal anställda

Fysisk person 13 0 Handels- och kommanditbolag 10 21 Aktiebolag 46 732 Ekonomiska föreningar 3 70 Ideella föreningar 4 122 Övriga stiftelser och fonder 10 348 Primärkommuner 343 33 813 Kommunalförbund 26 1 494 Landsting 1 2

Totalt 456 36 593

När det gäller studieförberedande gymnasial utbildning dominerar aktiebolagsformen både bland andelen arbetsställen samt antalet anställda; 60 procent respektive 56 procent.

Tabell 6. Gymnasial yrkesutbildning m.m.

Associationsform

Antal arbetsställen

Antal anställda

Fysisk person 16 0 Handels- och kommanditbolag 7 0 Aktiebolag 86 1 271 Ekonomiska föreningar 2 31 Ideella föreningar 5 74 Registrerade trossamfund 1 9 Övriga stiftelser och fonder 14 332 Statliga enheter 1 97 Primärkommuner 157 5 945 Kommunalförbund 18 773 Landsting 28 1 306

Totalt 335 9 838

Bland gymnasial yrkesutbildning är aktiebolagsformen dominerande. Andelen aktiebolag uppgår till 65 procent medan antalet anställda motsvarar 74 procent.

81

Tabell 7. Utbildning inom gymnasiesärskola

Associationsform

Antal arbetsställen

Antal anställda

Aktiebolag 2 26 Primärkommuner 17 300

Totalt 19 326

Det finns endast 19 gymnasiesärskolor, och av dessa drivs 17 av primärkommuner och 2 av aktiebolag. Några andra privata former för bedrivande av utbildning inom gymnasiesärskola finns inte.

Sammanfattning

Som framgår av tabellerna varierar de olika associationsformernas andel av arbetsställen och anställda mellan de skilda verksamhetsgrenarna. Andelen aktiebolag är liten när det gäller dagbarnvård och förskoleutbildning. Inom dessa verksamhetsområden är fysiska personer respektive ekonomiska föreningar klart dominerande på den privata sidan. En markant skillnad uppkommer då verksamheten avser grundskoleutbildning och förskoleklass. Inom denna verksamhetsgren är i fråga om privata aktörer aktiebolagen den dominerande associationsformen, både avseende antalet anställda och antal arbetsställen. Även beträffande verksamheter avseende gymnasial utbildning, såväl studieförberedande som yrkesinriktad sådan, är aktiebolag den mest förekommande associationsformen.

4.2. Vissa sammanslutningars syn på en ny aktiebolagsform

Utredningen har i sitt arbete inbjudit bl.a. företrädare för vissa sammanslutningar verksamma inom områdena skola, vård och omsorg att lämna synpunkter till utredningen. Vilka som inbjudits framgår av bilaga 2. Arbetsgivaralliansen, Friskolornas Riksförbund, Föreningen för kooperativ utveckling i Sverige, FAR (tidigare Föreningen Auktoriserade Revisorer), Föreningen Vårdföretagarna, Företagarnas Riksorganisation, Handikappförbundens Samarbetsorgan, Kooperativa Institutet, KFUK-KFUMs Riksförbund, Lärarförbundet, Nämnden för offentlig upphandling, Svenskt Näringsliv,

82

Sveriges Läkarförbund, och Waldorfskolefederationen har hörsammat utredningens inbjudan.

Från dessa har dels skriftligen, dels muntligen vid en utfrågning, inhämtats synpunkter på hur verksamheterna bedrivs idag och hur marknaden ställer sig till en ny aktiebolagsform i enlighet med utredningens direktiv.

De som sålunda bidragit med synpunkter har samstämmigt, med något enstaka undantag, uttryckt stor skepsis mot behovet av en ny aktiebolagsform där vinstutdelningen till aktieägarna antingen begränsas eller helt försvinner. Det har framhållits att inom områdena skola, vård och omsorg är de associationsformer som för närvarande finns i Sverige enligt gällande rätt fullt tillräckliga för att tillvarata de olika intressen som kan ligga bakom de skilda verksamheterna. Det har från majoriteten framförts farhågor om att den nya bolagsformen av myndigheterna i framtiden kommer att påtvingas aktörerna på marknaderna, antingen genom krav från upphandlande enhet vid upphandling enligt lagen om offentlig upphandling eller som en förutsättning för att erhålla offentliga medel. Man har ställt sig klart negativ till en sådan ordning. Vidare har betonats vikten av att samtliga associationsformer, såväl befintliga som kommande, behandlas konkurrensneutralt vid bl.a. upphandling, tilldelning av offentliga medel och i skattehänseende. Man har uppgett att en del av de problem och svårigheter som privata entreprenörer stöter på har sin grund i det upphandlingsförfarande som tillämpas, bl.a. genom att alltför korta avtalstider används, men att dessa problem snarare är branschrelaterade än relaterade till val av associationsform för verksamhetens bedrivande.

Om en ny form av aktiebolag med någon slags vinstutdelningsbegränsning införs har man från sammanslutningarnas sida påtalat att det torde uppkomma problem med att få riskvilligt kapital, om inte investerarna kan påräkna någon avkastning eller erhålla garanti mot eventuella förluster. Vidare har påtalats att, i vart fall om den nya bolagsformen kommer att bli obligatorisk, det kommer att krävas en omfattande kontrollapparat för att se till att aktieägarna inte kringgår vinstutdelningsbegränsningen genom exempelvis uttag av oskäligt höga löner, felaktig hyressättning m.m. Den enda fördel med den nya bolagsformen som framförts är att den för vissa skulle kunna ha en imageskapande effekt om det genom registrering eller på annat sätt klart framgår för utomstående att verksamheten inte har som syfte att tillskapa vinster som kommer ägarna tillgodo.

83

5 Några utländska utblickar

5.1. Allmänt

Vid jämförande granskning med lagstiftningen i andra EU-länder, har utredningen funnit att Nederländerna, Luxemburg och Danmark för vissa verksamheter inom områdena skola, vård och omsorg begränsat möjligheterna för privata huvudmän med vinstintressen att agera. I Storbritannien håller man på att utarbeta en ny aktiebolagsform, som företer stora likheter med det förslag utredningen tagit fram, och i Belgien finns sedan några år tillbaka en bolagsform som kännetecknas av att bolagets möjligheter till vinstutdelning är begränsade. Nedanstående avsnitt behandlar närmare dessa frågor.

5.2. Nederländerna

Vid studiebesök i Nederländerna har följande information inhämtats genom samtal med företrädare för justitieministeriet och hälsoministeriet.

Om olika associationsformer

I Nederländerna finns aktiebolag (ca 3 000 publika aktiebolag av vilka 300 är börsnoterade och mellan 600 000 och 900 000 privata aktiebolag), föreningar, kooperationer (inom jordbruk och bankväsende), stiftelser och ömsesidiga försäkringsbolag. Kooperationer är en speciell form av föreningar. Föreningar och stiftelser får lov att gå med vinst, men vinsten får inte delas ut till medlemmar eller stiftare. Stiftelser får dela ut vinst till tredje man om det sker av ideella skäl. När det gäller aktiebolag finns det inga legala krav på

84

att de skall vara vinstsyftande, men marknaden förutsätter att de är det.

För aktiebolag gäller i Nederländerna följande beträffande vinstutdelning:

1. Det är möjligt att inom ett aktiebolag ha skilda klasser av aktier. En klass kan medföra att aktieägarna i denna klass får viss vinstutdelning (oftast viss procentsats av överskottet) innan aktieägarna i övriga aktieklasser erhåller utdelning.

2. Det är inte tillåtet att ha olika villkor för aktieägare inom samma aktieklass.

3. Det är omöjligt att utesluta vissa aktieägare från vinstutdelning.

Det är möjligt för aktieägarna att vid bolagsstämman besluta att bolaget inte skall dela ut någon vinst för året, men av domstolspraxis framgår att det inte är möjligt att fatta sådant beslut under alltför många år i rad eftersom besluten i så fall anses innebära ett missbruk av majoritetsställning i förhållande till de mindre aktieägarna.

Likvidation av ett aktiebolag sker antingen om bolaget är i konkurs, om aktieägarna begär det eller under vissa omständigheter efter beslut av domstol. Om det finns något överskott i bolaget sedan skulderna betalats skall detta betalas till aktieägarna, om inte annat sägs i bolagets stadgar. Om stadgarna anger det kan överskottet delas ut till en tredje part. I sista hand är det staten som får överskottet.

I de verksamheter som kräver kapitaltillskott används vanligen privata eller publika aktiebolag. Föreningar driver ofta verksamheter som även lämpar sig för aktiebolag, och regelmässigt överväger man att övergå till bolagsform för delar av verksamheten p.g.a. skatteskäl. Om den juridiska personen driver verksamhet av marknadskaraktär är det oftast mindre praktiskt att driva denna i stiftelse- eller föreningsform. Såväl föreningar som stiftelser kan bli vinstsyftande (be corporated) genom anmälan.

Vad gäller stiftelser gäller att ändringar av villkoren i stiftelseurkunden endast kan ske av dess organ om stiftelsens stiftelseurkund klart medger det eller av domstol om villkoren inte längre överensstämmer med stiftelsens syfte. I Nederländerna finns möjligheter att få skattelättnader för donationer till stiftelser.

Verksamheterna inom hälso- och utbildningssektorerna är vanligen drivna i förenings- eller stiftelseform. Att sjukhusverksamhet till

85

stor del drivs av främst stiftelser beror dels på skatteskäl, dels på att det enligt nederländsk lag är mycket enkelt att identifiera vilka personer som står bakom en stiftelse. Dessa erhåller offentliga bidrag i olika former. Ett krav för erhållande av offentliga medel är vanligtvis att det offentliga (antingen staten eller kommunen eller liknande) har rätt till kontroll och insyn i verksamheten. Om den juridiska personen anses bryta mot icke-vinstsyftet stoppas alla vidare utbetalningar av offentliga medel samt den juridiska personens statliga godkännande dras in. Detta leder till problem för den juridiska personen med diverse olika tillstånd etc.

I Nederländerna försöker man dra en gräns mellan ”contract law” och ”company law” så till vida att det oftast finns restriktioner för att få offentliga medel. Den juridiska personen måste för att få bidrag eller få behålla dessa exempelvis visa upp sina räkenskaper för myndigheterna regelbundet. Det finns inte några anordningar med externa revisorer eller liknande, utan själva redovisningen sköts i enlighet med vad som gäller för respektive juridisk person.

Hälso- och sjukvård

Ursprungligen grundades samtliga sjukhus i Nederländerna av antingen kloster och andra kyrkliga inrättningar samt, under början av 1900-talet även av fackföreningar. Sjukhusen är privatägda och får enligt lag inte vara vinstsyftande. De drivs mestadels som stiftelser, vilka i och för sig får gå med vinst men vinsten får inte delas ut utan måste stanna kvar inom verksamheten. Det finns inte sjukhus som drivs i bolagsform. Inom de stiftelser som driver sjukhus finns dels en styrelse med personer som arbetar heltid, dels en ”board of commission”, vilka utses enligt stiftelsens stadgar och som i sin tur utser styrelsen. Denna board of commission kontrollerar styrelsen. För de akademiska sjukhusen har staten en speciell kontroll: utbildningsministeriet och hälsoministeriet utser styrelserna i dessa sjukhus.

Staten har kontroll över den totala kostnaden för sjukvården i Nederländerna. Det finns inte någon fast årlig budget, utan varje år förhandlas en summa fram mellan de olika sjukhusen och de olika sjukförsäkringsbolagen. Sjukförsäkringsbolagen (av vilka somliga är not-for-profit och vissa är vinstsyftande) förhandlar med sjukhusen om dess produktion på en årlig basis utifrån ett detaljerat underlag med kvantitet och maximalt pris. Detta maximala pris har

86

bestämts av en statlig myndighet. Denna förhandling är till för att garantera att budgeten för det kommande året inte överskrids och för att kontrollera medlen till sjukhusen.

För att starta ett nytt sjukhus krävs ett tillstånd från hälsoministeriet. Det finns inte något hinder mot att ett utländskt rättssubjekt erhåller tillstånd att driva sjukhus och det är även möjligt för ett aktiebolag att erhålla tillståndet under förutsättning att bolaget inte delar ut någon vinst till ägarna. Detta villkor måste klart framgå av bolagets bolagsordning. Sedan tillståndet erhållits måste sjukförsäkringsbolagen ingå avtal med sjukhuset i fråga. Försäkringsbolagen kan inte vägra att förhandla med något sjukhus, men i framtiden är det tänkt att försäkringsbolagen skall kunna välja vilka sjukhus de vill förhandla med. Detta tros leda till ökad konkurrens mellan sjukhusen och därmed ökad effektivitet.

Som det ser ut idag i Nederländerna är det vanligast att en juridisk person äger ett sjukhus, men ibland ägs två eller fler sjukhus i samma region av samma juridiska person. Det förekommer att en juridisk person äger dels ett sjukhus, dels ett äldreboende och även driver verksamhet för hemsjukvård. Det har funnits en tendens mot större enheter för att effektivisera vården, men detta motsätter sig befolkningen i Nederländerna. Det ser nu snarare ut som om man håller på att gå tillbaka till verksamheter i mindre skala.

Utöver dessa privata sjukhus, som erhåller offentliga medel, finns det även ett fåtal rent privata sjukhus, som inte erhåller vare sig offentliga medel eller ersättning från försäkringsbolag utan där allt betalas av patienten själv.

5.3. Luxemburg

Nedanstående uppgifter har inhämtats under studiebesök i Luxemburg efter samtal med företrädare för justitieministeriet, hälsoministeriet och utbildningsministeriet.

Om olika associationsformer

I den luxemburgska rätten finns privata och publika aktiebolag, vilka tillsammans svarar för 95 procent av samtliga bolag, kooperativa företag samt olika partnerskap. När det gäller bolag regleras dessa i en bolagslag från den 10 augusti 1915.

87

På den icke-vinstsyftande sidan regleras såväl föreningar som stiftelser i en lag om föreningar utan ekonomiskt syfte från 1928. Föreningarna kan indelas i två kategorier. Dessa utgörs av dels vanliga föreningar, dels föreningar av allmänt intresse (public interest associations) som har filantropiska, religiösa, sportsliga eller liknande syften.

För att en förening eller en stiftelse skall kunna erkännas som en förening av allmänt intresse krävs att justitieministeriet efter kontroll av föreningens stadgar etc. meddelar sådant beslut. Detta erkännande medför bl.a. att donationer till dessa föreningar eller stiftelser är avdragsgilla ur skattesynpunkt. (För övrigt kan nämnas att alla föreningar och stiftelser som erhåller större donationer måste godkännas av justitieministeriet.) En förening som vill ändra sina stadgar måste underrätta justitieministeriet om detta. En ändring av stadgarna måste dessutom offentliggöras i den officiella tidskriften Mémorial. Om en förening eller stiftelse som erkänts såsom av allmänt intresse bryter mot sina förpliktelser i detta avseende kan ministeriet dra tillbaka sitt erkännande. Stiftelsen eller föreningen förlorar då sin status såsom en association av allmänt intresse. I vissa fall kan en domstol förklara att föreningen eller stiftelsen skall anses vara ett kommersiellt företag och i allvarliga fall kan stiftelsen eller föreningen likvideras av domstol. I framtiden kommer föreningar att kunna bli formellt registrerade såsom föreningar av allmänt intresse.

En förening kan aldrig ge någon vinstutdelning till sina medlemmar. Det är idag möjligt för en förening att driva kommersiell verksamhet i mindre skala som ett tillskott till den vanliga, ideella verksamheten.

Vid likvidation av förening eller stiftelse skall överskjutande tillgångar överföras till liknande föreningar i enlighet med vad som anges i stadgarna.

Aktiebolag är idag alltid kommersiella. Man håller på att arbeta fram ett lagförslag med innebörden att även kommersiella bolag skall kunna ha ett icke-kommersiellt syfte, men detta kommer nog inte att träda i kraft förrän tidigast om ett par år. Bakgrunden till lagförslaget är att icke- kommersiella företag idag regleras i Code Civile under endast fem paragrafer, vilket inte är tillräckligt för dagens verksamheter. Den nya lagen skall vara betydligt mer detaljerad och tillåta bl.a. fusioner och ge andra möjligheter för företagen att verka.

88

I Luxemburg har man problem med föreningar eller stiftelser som driver större sjukhus etc. på ett marknadsliknande sätt, dvs. på ett sätt som liknar företags. Det är därför fullt möjligt att man i framtiden kommer att behöva en ny form av juridisk person som är mer kommersiellt gångbar och som innebär något slags mellanting mellan förening/stiftelse å ena sidan och aktiebolag å andra sidan.

Hälso- och sjukvård

Sjukvården i Luxemburg kan delas in i två nivåer. Den ena nivån utgörs av läkare inne i tätorterna som kan driva sin praktik i vilken juridisk form de vill. Vad som krävs för dessa är att de efter avslutad utbildning erhåller en auktorisation från myndigheterna och därefter har de rätt att knyta an till sjukförsäkringskassor och betalas genom dessa. De har inte rätt att kräva extra betalning från sina patienter.

Den andra nivån utgörs av sjukhus. Dessa drivs antingen offentligt med eller utan vinstsyfte eller privat, med eller utan vinstsyfte. För att få driva sjukhus måste man få ett tillstånd av hälsoministeriet och man får inte etablera nya sjukhus om inte så anges i den nationella sjukhusplanen. Oavsett verksamhetsform finansieras samtliga sjukhus på samma sätt, genom sjukkassorna och den årliga budgeten. I de fall sjukhusen behöver göra större investeringar kan dessa betalas till 80 procent av staten och till 20 procent av sjukkassorna, under förutsättning att staten godkänner investeringarna och att dessa är definierade i den nationella sjukhusplanen. De sjukhusanställda anses alltid vara privat anställda och deras villkor är resultatet av förhandlingar mellan fackförbunden och arbetsgivaren. Ett undantag är läkarna, som oftast inte är anställda på sjukhusen utan i stället har kontrakt med sjukhuset om viss verksamhet samt ofta även har privatpraktik utanför sjukhuset.

Oavsett i vilken associationsform sjukhusen drivs och oavsett om de drivs med vinstsyfte eller inte behandlas sjukhusen likadant av staten. För att kostnaderna för sjukvården skall kunna kontrolleras och raka i höjden måste, som nämnts tidigare, varje större investering godkännas av hälsoministeriet. Kontroll av de löpande kostnaderna sker genom att varje sjukhus årligen måste förhandla med sjukkassorna om sin budget. Om ett sjukhus inte använder sina medel på rätt sätt är det möjligt att deras tillstånd att driva sjukhus dras in. Vart femte år måste varje sjukhus förnya sin

89

auktorisation och det är då möjligt för hälsoministeriet att antingen helt eller delvis avseende någon eller några specialiteter dra in tillståndet om verksamheten inte bedrivits tillfredsställande.

Läkarna driver oftast sina praktiker ensamma, men det förekommer att flera läkare går samman och driver verksamheten tillsammans i form av ett bolag.

Rent generellt gäller inom hälsosektorn att föreningar enligt 1928 års lag om föreningar utan vinstsyfte förekommer, men att det är vanligare att sjukhusen drivs i stiftelseform, som har visat sig mer lämpad för större verksamheter.

Det föreligger inte några hinder mot att ett utländskt rättssubjekt etablerar sig i Luxemburg inom hälsosektorn. Alla driftsformer behandlas lika.

Skola och utbildning

I Luxemburg är skolväsendet organiserat på följande sätt:

För barn i åldrarna 5–12 år finns primary school. Dessa skolor drivs av de lokala myndigheterna på kommunnivå. Efter detta stadium följer secondary school för barn i åldrarna 13–19 år. Dessa skolor lyder under ministeriet för nationell utbildning. Inom den privata sektorn finns tre sorters skolor: den europeiska skolan, konfessionella skolor samt andra skolor såsom exempelvis den brittiska skolan, waldorfskolor etc. De konfessionella skolorna skall följa samma läroplan som de offentliga skolorna.

Alla privata skolor måste, för att få erhålla statliga bidrag, drivas av en förening eller stiftelse som bildats i enlighet med 1928 års lag om föreningar utan vinstsyfte. En sådan associationsform utmärks, som nämnts i det allmänna avsnittet ovan, av att den inte drivs i vinstsyfte, att dess stadgar måste publiceras offentligt i Mémorial (den officiella tidskriften), att dess säte finns i Luxemburg samt att den består av minst tre medlemmar. I stadgarna skall anges vad som skall ske med överskottet i verksamheten vid en likvidation. Genom beslut på årsstämma beslutar medlemmarna om ändring av stadgarna samt om den årliga budgeten. En ändring av stadgarna måste godkännas av domstol. För att få starta skola krävs ett tillstånd från myndigheterna. Om skolan missköter sina åligganden kan detta tillstånd dras in.

Genom en lag från 1982 regleras möjligheterna för privata skolor att erhålla offentliga bidrag. Regeln är att skolan av staten kan

90

erhålla 70 procent av den genomsnittliga kostnaden för elever i de offentliga skolorna. För att kontrollera att skolorna inte drivs med vinstsyfte finns officiella kontrollanter om besöker skolorna två gånger varje år och kontrollerar både budgeten och själva verksamheten. Varje skola erhåller maximalt 90 procent av sina offentliga bidrag före den andra kontrollen; de resterande 10 procenten betalas ut om allting är som det skall.

Enligt förslag till ny lag skall den nuvarande lagstiftningen, som endast omfattar secondary schools, utsträckas till att omfatta samtliga privata skolor.

5.4. Danmark

Genom studiebesök vid undervisningsministeriet i Köpenhamn har följande uppgifter inhämtats.

Enligt den danska författningen är allmän undervisning obligatorisk. Dock är det inte obligatoriskt för barn att gå i skola. Föräldrarna kan därför fritt välja om barnen skall få undervisning i kommunal skola, i privat skola eller hemma. Det sistnämnda alternativet är mycket ovanligt.

I Danmark finns folkskolan för årskurserna 1–9 och därefter gymnasier. Såväl skolor på folkskolenivå som gymnasieskolor kan vara privata. I bekentgörelsen av lag om friskolor och privata grundskolor m.fl. (LBK nr 619 av 09/07/2002) framgår att friskolor och privata grundskolor kan få bidrag från staten. I Danmark gäller beträffande fristående gymnasieskolor att så länge undervisningen uppfyller kraven på ett minimiantal elever och undervisningsnivån motsvarar det offentliga skolväsendets kan en privat organisation eller stiftelse godkännas som huvudman för skolan. Numera är det i allmänhet stiftelser som driver privata skolor. Sedan 1996 får en privat huvudman inte driva flera skolor. Ett aktiebolag kan inte godkännas som huvudman på grund av bolagets vinstutdelning. Alla privata skolor har rätt till statliga subventioner motsvarande 80–85 procent av driftskostnaderna och beräknat utifrån antalet elever. Elevernas föräldrar betalar en begränsad avgift.

Privata skolor har vanligen grundats utifrån konfessionella preferenser, pedagogiska inriktningar eller politiska eller sociala skäl. Privata skolor är oberoende och självbestämmande institutioner, vars stadgar måste ha godkänts av undervisningsministeriet.

91

5.5. Storbritannien (främst England)

I Storbritannien (England) finns en relativt stor välgörenhetssektor eller not-for-profit sektor, inom vilken aktörerna har som syfte sociala mål och inte att distribuera tillgångar till externa intressenter. Upp till en tredjedel av finansieringen av verksamheterna kommer från stat eller kommun. De associationsformer som förekommer inom denna sektor är Company limited by guarantee (CLG) samt

Industrial & Provident Society (IPS). Det utmärkande för CLG är att ägarna äger del av bolaget i form av aktier, men att de inte har någon rätt att få del av det överskott som uppkommer i bolaget.

IPS, som är nära knutna till kooperativa rörelser, förekommer i två varianter. Det finns dels Bona fide co-operatives, som är en form av ömsesidighet för dess medlemmar och där verksamhetens överskott antingen stannar i verksamheten eller delas ut till medlemmarna, dels Benefit of the community societies, vars verksamhet huvudsakligen avser handel med sociala syften. IPS styrs efter principen en medlem, en röst.

Department of Trade and Industry håller för närvarande på att utarbeta förslag till en ny form av aktiebolag, som är tänkt för den sociala sektorn. Företagsformen benämns Community Interest

Company (CIC) och huvuddragen är enligt skriften Proposals for a Community Interest Company (mars 2003) följande.

CIC skall, i likhet med vanliga aktiebolag, lyda under Companies Act från 1985. Bolagsformen skall bildas och registreras på samma sätt som vanliga aktiebolag och dess styrelseledamöter och aktieägare skall ha samma skyldigheter och rättigheter som tillkommer dem i vanliga aktiebolag. Dock skall vissa särskilda bestämmelser gälla för den nya bolagsformen :

1. I samband med bolagets registrering skall kontrolleras att bolagets syfte med verksamheten är allmännyttigt. Kontrollen av detta skall ske av en särskild nytillskapad myndighet. När väl bolaget registrerats som ett CIC, får bolaget inte ändra sin bolagsordning avseende syftet med verksamheten utan att detta godkänns av myndigheten i fråga.

2. CIC måste bedriva sin verksamhet på ett sätt som främjar allmännyttan. Intressenter skall kunna anmäla till myndigheten som nämns under punkten 1 om man misstänker att bolagets verksamhet inte längre uppfyller det allmännyttiga syftet. För

92

detta ändamål skall även bolaget avge en årlig rapport om sin verksamhet.

3. Bolagets tillgångar och vinstmedel skall stanna kvar inom bolaget. Det skall inte förekomma någon vinstutdelning till aktieägarna. Bolaget skall dock kunna använda sina tillgångar på sedvanligt sätt under affärsmässiga förhållanden, såsom exempelvis ställande av säkerhet för lån.

4. För att underlätta för bolaget att erhålla investeringar skall bolagsformen kunna utge särskilda preferensaktier till investerarna. Preferensaktierna skall medföra rätt till vinstutdelning till sina ägare. Lämplig högsta tillåtna nivå för utdelning föreslås vara en bestämd procentsats över gällande basränta eller liknande officiellt fastställd ränta. Det skall stå bolaget fritt att bestämma högsta nivån för utdelning till en lägre nivå än den som anges i lagen. Ägarna till dessa aktier skall inte ha rösträtt i andra frågor än dem som rör just deras rätt.

5. Vid bolagets likvidation skall, sedan bolagets borgenärer fått betalt, ägarna till preferensaktierna kunna få ut dels insatt kapital, dels andel av vinsten i enlighet med vad som skulle ha gällt som vinstutdelning. Resterande överskott skall under överinseende av myndigheten nämnd i punkten 1 överföras till andra liknande verksamheter som antingen också bedrivs som CIC eller som är av ren välgörenhetskaraktär.

6. Det skall vara tillåtet för CIC att ha dotterbolag, oavsett om dessa är CIC eller vanliga aktiebolag.

7. Det skall vara tillåtet för CIC att under bestående verksamhet överföra sitt överskott till andra lämpliga organisationer under förutsättning att dessa antingen är angivna i bolagets bolagsordning eller att myndigheten under punkten 1 godkänner överföringen och bolagets intressenter har underrättats.

8. Myndigheten under punkt 1 skall vid överträdelse av det allmännyttiga syftet eller överträdelser av vinstutdelningsförbudet ha möjlighet att ingripa genom att undersöka klagomål, genom att ersätta styrelseledamöter och genom att ansöka hos domstol om försättande av bolaget i likvidation.

93

Under hösten 2003 planerar Department of Trade and Industry att slutligt bearbeta förslaget till CIC och lägga fram ett förslag till lagstiftning.

5.6. Belgien

Såsom självständiga juridiska personer förekommer i Belgien flera associationsformer, bl.a. aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, kommanditaktiebolag, kooperativa föreningar och privata bolag med begränsat ansvar. Var och en av dessa kan bli ett bolag med social målsättning (Gesellschaft mit sozialer Zielsetzung). För denna särskilda form av bolag gäller att syftet med bolagets verksamhet inte får vara att berika aktie- eller andelsägarna i bolaget. I bolagets stadgar eller bolagsordning skall bl.a. anges mot vilka sociala mål verksamheten skall arbeta och hur bolagets överskott skall användas i bolaget. Vidare skall anges hur bolagets överskott skall fördelas vid bolagets upplösning. Därvid måste överskottet gå till verksamheter som ligger nära det sociala mål som bolaget har angivit i sin bolagsordning. Bolaget skall årligen upprätta en rapport över hur bolaget arbetat för att förverkliga sina sociala mål. Ett bolag med social målsättning skall alltid efter sin firma lägga till orden ”mit sozialer Zielsetzung”. Om bolaget inte längre skall vara ett bolag med socialt mål får bolagets överskott inte delas ut till ägarna. Överskottet måste i stället gå till någon annan verksamhet som ligger i linje med det ändamål som bolaget arbetat för. Om så inte sker kan domstol på talan av antingen en aktie- eller andelsägare i bolaget, en berörd tredje person eller av viss kontrollmyndighet agera för att vidta rättelse. Samma personkrets kan också initiera bolagets upplösning, bl.a. under förutsättning att bolaget praktiskt agerat mot sin i stadgarna angivna sociala målsättning. Beslut om bolagets upplösning fattas av domstol.

95

6 Tidigare utredningsarbete

6.1. Den kooperativa företagsformen

Regeringen konstaterade i propositionen Den kooperativa företagsformen (1996/97:163) att kooperationen utgör en värdefull sektor inom svenskt näringsliv och att dess omsättning kan beräknas till åtta procent av BNP. De verksamhetsgrenar av kooperationen som är mest omfattande är dagligvaruhandeln, lantbruk och bostäder. Det finns även kooperativ verksamhet med annan inriktning såsom organisationer för sparande och krediter samt sådana som verkar inom bl.a. åkerinäringen. Under de senaste tio åren har nya kooperativa företag bildats inom områden som räknas till den offentliga sektorn, t.ex. kooperativ inom barnomsorg, äldreomsorg, tandvård, hälso- och sjukvård samt grundskola.

Beträffande vad som utgör den kooperativa företagsformen utgår regeringen i propositionen från de kooperativa principer som stadfästes av den Internationella Kooperativa Alliansen första gången 1937. Dessa är:

1. frivilligt och öppet medlemskap

2. demokratisk medlemskontroll

3. medlemmarnas ekonomiska deltagande

4. självständighet och oberoende

5. utbildning, praktik och information

6. samarbete mellan kooperativa föreningar

7. samhällshänsyn.

I propositionen anförde regeringen att de kooperativa företagens ställning bör stärkas. Företagsformen ger en möjlighet att bedriva näringsverksamhet på en demokratisk grund då alla delägare har lika möjlighet att påverka företagets utveckling. Det är, anfördes det vidare, viktigt att den kooperativa företagsformen har samma

96

förutsättningar och möjligheter att verka som andra företagsformer.

6.2. Bolagiseringsutredningen – Riksidrottsförbundets slutförslag från utredningen om alternativ associationsform för idrottslig verksamhet

Sveriges Riksidrottsförbunds stämma gav år 1997 i uppdrag åt Riksidrottsstyrelsen att utreda frågan om konsekvenser och möjligheter beträffande en alternativ associationsform till den ideella föreningen för bedrivande av idrottsverksamhet av omfattande kommersiell/professionell karaktär. I utredningens direktiv angavs att utredningen skulle ha följande principiella utgångspunkter och avgränsningar: Idrottsrörelsen skall alltjämt vara uppbyggd enligt demokratiska medlemsinflytandeformer, det skall alltjämt vara en sammanhållen idrottsorganisation där bestämmandet över den prestationsinriktade tävlingsidrottens regler och uppbyggnad skall finnas inom den demokratiskt uppbyggda idrottsorganisationen samt skall den ideella föreningen vara den associationsform som används för i huvudsak ideell idrottsverksamhet och därmed berättiga det allmännas stöd i olika former. Utredningen skulle bl.a. redovisa förutsättningar för och konsekvenser av att idrottsverksamhet som bedrivs inom ideella föreningar överförs till alternativ associationsform (i huvudsak aktiebolag).

I sitt slutförslag från år 1998 kom utredningen fram till att aktiebolag för idrottsverksamhet (nedan kallade IdrottsAB) var det närmast tänkbara alternativet till ideella föreningar och anförde bl.a. följande. Det skall kunna bli aktuellt med IdrottsAB endast inom den del av idrottsrörelsen som kan betecknas som kommersiell idrott med professionella idrottsutövare. Det förekommer redan aktiebolag som i anslutning till en förening handhar kommersiell verksamhet som bl.a. grundas på reklamrättigheter samt bolag som driver idrottsanläggningar. Ett IdrottsAB skall få möjlighet att under vissa villkor få nyttja delar av föreningens på medlemskapet i ett specialidrottsförbund grundade rättighet alternativt behörighet att få delta i idrottsförbundets tävlingsverksamhet. Tanken är att genom en övergripande reglering i Riksidrottsförbundets stadgar skapa möjligheter för de specialidrottsförbund som önskar att anta ett utförligare regelverk. Detta regelverk skall då innebära att de medlemsföreningar som så beslutar kan upplåta delar av sin på medlemskapet

97

grundade rättighet och behörighet att delta i tävlingsverksamheten (företrädesvis avsågs föreningens serieplats på högsta nivå) till ett IdrottsAB.

Vid olika ägarförhållanden kan olika konsekvenser tänkas. Enligt utredningen innebär ett av idrottsföreningen helägt IdrottsAB alltjämt att styrning och bestämmande över verksamheten i vart fall indirekt ligger kvar hos medlemmarna i föreningen. När det gäller delägda eller fritt ägda IdrottsAB uppkommer enligt utredningen fråga om ägandet av bolaget inkräktar på bestämmandet över idrottsorganisationen. Utredningen har anfört att man tekniskt kan tänka sig att föreskriva villkor som begränsar en idrottsförenings försäljning av aktier på sådant sätt att aktie- eller röstmajoriteten innehas av föreningen ifråga. Om begränsningar i ägandet införs kan det dock tänkas motverka intresset från investerarnas sida och kanske omöjliggöra förutsättningarna för en börsintroduktion.

Kontrollen över ett IdrottsAB borde enligt utredningen baseras på att idrottsorganisationen, oavsett vem som äger ett IdrottsAB, ändå kan kontrollera och vidta sanktioner mot ett IdrottsAB. Kontrollen kan till viss del utformas genom bestämmelser i bolagsordningen men även genom föreskrifter i det avtal som sluts mellan idrottsföreningen och bolaget avseende tävlingsverksamhet m.m. Den yttersta sanktionen vid bristande efterlevnad av avtal eller föreskrivna villkor blir att specialidrottsförbundet kan besluta att serieplatsen går förlorad.

Utredningen poängterade att det kan föreligga risker med att relationen mellan bolaget ifråga och föreningen vilar på ett avtals. Utredningen pekade bl.a. på att det kan förutses att i de fall ägandet och kontrollen över bolaget ligger utanför själva föreningen kan denna få svårt att göra sig gällande mot en ekonomiskt stark motpart (bolaget).

Om de ekonomiska konsekvenserna av att överföra idrottsverksamheten till ett IdrottsAB nämns i slutförslaget bl.a. följande. Ett IdrottsAB kommer att vara skattskyldigt till statlig inkomstskatt i motsatts till en idrottsförening. Det kommer även att bli momsredovisningsskyldigt enligt samma regler som gäller för andra näringsverksamheter. Möjligheten att överföra pengar mellan olika verksamheter, som sker inom en förening, försvinner såvitt gäller verksamheten i IdrottsAB gentemot verksamheten i idrottsföreningen.

98

6.3. Social ekonomi – en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt?

I rapporten Social ekonomi – en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt? från Kulturdepartementet år 1999 beskrivs innebörden av termen social ekonomi på följande sätt:

Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft.

I rapportens kapitel 3 behandlas frågan vad social ekonomi betyder för samhället. Man har uppskattat antalet ideella föreningar i Sverige till ungefär 150 000 (då det saknas obligatorisk registrering av sådana föreningar och de flesta av dem saknar anställda och är befriade från skatt är siffran osäker). Antalet ekonomiska föreningar är ca. 20 000, antalet stiftelser mellan 30 000 och 50 000 och antalet organisationer i övrigt drygt 2 000. Sammanlagt finns det drygt 200 000 organisationer inom den sociala ekonomin (eller tredje sektorn) som har närmare 200 000 anställda och som årligen omsätter minst 120 miljarder kronor. Ideella och ekonomiska föreningar, stiftelser, ömsesidiga bolag och andra juridiska former med inriktning på social ekonomi finns till stor del koncentrerade inom ett mindre antal verksamhetsområden. De ekonomiska föreningarna finns traditionellt i stor skala inom bl.a. detaljhandel, boende, livsmedelsförsörjning, elförsörjning och väghållning samt på senare tid inom skola, vård och omsorg. De ideella föreningarna finns inom områdena intressebevakning, kultur, fritid och rekreation samt utbildning, missbruksrehabilitering och humanitär verksamhet. Stiftelserna är till största delen pensionsstiftelser, men även stiftelser i syfte at främja vetenskaplig forskning, hjälpverksamhet bland behövande och utbildning är vanliga.

I avsnitt 4.3 i rapporten diskuteras vinst och överskott. I rapporten anförs att vinst är vad varje näringsverksamhet strävar efter för att kunna betala sina kostnader och bygga upp en stabilitet på kort och lång sikt. Detta gäller även inom den sociala ekonomin. Därutöver används vinst i många företag till expansion och utdelning till aktieägare. Begreppet överskott används i kooperativa sammanhang

99

för att markera skillnaden mot vinst i det privata näringslivet. Överskott handlar om pengar som blivit över i verksamheten när den har uppfyllt sitt primära ändamål. Överskottet skall gå tillbaka in i verksamheten eller betalas tillbaka till medlemmarna, som deltagit i verksamheten.

6.4. Fristående gymnasieskolor – hot eller tillgång?

Kommittén för uppföljning av resursfördelning till fristående grundskolor hade enligt direktiven i uppdrag att utreda ekonomiska och andra konsekvenser av det snabbt växande antalet fristående gymnasieskolor samt belysa förutsättningarna för konkurrens på lika villkor för fristående och offentliga gymnasieskolor. Kommitténs arbete redovisas i slutbetänkandet Fristående gymnasieskolor – hot eller tillgång? (SOU 2001:12). I betänkandets kapitel 8 behandlas de fristående gymnasieskolornas huvudmannaskap och ekonomiska vinst. Av betänkandet framgår bl.a. följande.

År 2001 fanns det 101 fristående gymnasieskolor i Sverige (tre riksinternat och två internationella gymnasieskolor är dock undantagna). Av dessa bedrevs 49 i form av aktiebolag, 35 som stiftelser, 7 som ideell förening, 5 som ekonomisk förening, 2 som handels- eller kommanditbolag och 3 som enskild firma. Den två dominerande associationsformerna är således aktiebolag och stiftelser. I början av 1990-talet var stiftelseformen den klart vanligaste, men antalet skolor med aktiebolag som huvudman har ökat starkt under senare år. I intervjuer som kommittén genomfört har framkommit att företrädarna för stiftelseskolorna som fördel med den associationsformen framhållit att stiftelser till skillnad från aktiebolag inte har som syfte att tjäna pengar. Aktiebolagsskolornas företrädare har pekat på att aktiebolagens redovisningsskyldighet till PRV medför att företagen är öppna för insyn och transparenta. Stiftelseskolorna drivs i vissa fall av gamla stiftelser som i decennier arbetat med utbildning eller liknande, och i vissa fall av nybildade stiftelser med målsättningen att driva den fristående gymnasieskolan utan ekonomiskt vinstintresse från stiftarna. I något fall är stiftarna verksamma som lärare i skolan medan de i andra fall endast arbetar med skolfrågor i stiftelsens styrelse och anlitar anställd personal som skolledare och lärare. Bland aktiebolagen finns exempel på bolag som i bolagsordningen skrivit in begränsningar i vem som får äga aktier i bolaget och/eller hur stor del av eventuell vinst som får

100

delas ut till aktieägarna. Det förekommer även blandformer såsom att ett aktiebolag är huvudman för skolan men samtliga aktier ägs av en stiftelse eller kan ett aktiebolag ha bildat en stiftelse som i sin tur är huvudman för skolan. Övriga associationsformer förekommer, som nämnts ovan, i mindre omfattning. Bland de ekonomiska föreningarna finns exempel på rena personalkooperativ och på kooperativ, där både elever och personal ingår. Formen enskild firma förekommer oftast under tiden en presumtiv huvudman ansöker om rätt till bidrag hos Skolverket. Efter sådant beslut bildar huvudmannen oftast aktiebolag, stiftelse eller ekonomisk förening.

Kapitalanskaffningen skiljer sig åt mellan de olika associationsformerna. Stiftelseskolorna erhåller ofta startkapitalet genom donationer, insamlingar och liknande. Aktiebolagen får sitt genom aktiekapitalet och genom nyemissioner av aktier. Stipendier och bidrag från organisationer, företag och andra intressenter utgör dock viktiga inslag i skolornas kapitalbildning oavsett huvudmannens associationsform.

I betänkandet diskuteras frågan om införande av föreskrift med innehåll att eventuell vinst måste återinvesteras i verksamheten. Kommittén fann att det inte var någon framkomlig väg att förbjuda vinstutdelning eftersom förbud kan leda till smygvägar som gör den ekonomiska redovisningen otydlig. I stället föreslås i betänkandet att man dels täpper till de ventiler genom vilka eventuella oskäliga vinster kan uppkomma, dels inför en effektivare ekonomisk redovisning och kontroll än idag.

6.5. Mera värde för pengarna

I Upphandlingskommitténs slutbetänkande Mera värde för pengarna (SOU 2001:31) föreslogs att det i lagen om offentlig upphandling bl.a. skulle införas en särskild bestämmelse om upphandling av hälso- och sjukvårdstjänster samt socialtjänster enligt följande:

Vid upphandling av tjänster avseende hälso- och sjukvård eller socialtjänst får den upphandlande enheten uppställa som krav att utförandet av tjänsten endast får överlämnas till ett bolag, en förening, en stiftelse eller annan som driver verksamheten utan syfte att skapa vinst åt ägare eller motsvarande intressenter.

101

I den närmare motiveringen till varför kommittén ansåg att det bör finnas möjlighet att utesluta vinstsyftande leverantörer vid upphandling av tjänster inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst anfördes bl.a. följande. Verksamhet som drivs i kooperativ form och med ett stort mått av idealitet bör inte jämställas med privata vinstsyftande företag. Det finns enligt kommittén ett behov av att ge utrymme för upphandlande enheter att positivt särbehandla icke-vinstsyftande leverantörer under vissa förutsättningar, eftersom dessa leverantörer ofta har svårt att hävda sig om de utsätts för konkurrens från kommersiella företag. Verksamheten bedrivs ofta i mindre skala och i kooperativ form. Syftet var i första hand att utesluta aktörer som är noterade på Stockholms fondbörs eller motsvarande utländsk fondbörs. De leverantörer som bestämmelsen avser att prioritera är leverantörer som kan anses bedriva sin verksamhet enligt en självkostnadsprincip och att överskottet plöjs ner i verksamheten som investeringar eller fonderingar inför framtiden.

Kommittén uppmärksammade problemet med vinstutdelning inom koncerner och konstaterade bl.a. följande. Ett krav i förfrågningsunderlaget vid upphandlingen om att verksamheten inte får bedrivas i vinstsyfte kan kringgås genom att det företag som ansvarar för driften i och för sig inte ger någon utdelning till aktieägare eller motsvarande intressenter, men i stället lämnat t.ex. koncernbidrag till ett annat företag i samma koncern eller betalar överpriser för prestationer utförda av denna enhet. Kommittén ansåg att det bör åligga kommunen eller det landsting som avser att överlämna ansvaret för hälso- och sjukvårdstjänsten till annan att på lämpligt sätt försäkra sig om att den tilltänkte verksamhetsutövaren faktiskt inte tillgodogör sig något överskott.

Remissinstanserna var till övervägande del (28 av 34) klart negativa till förslaget. Dels ansåg flertalet instanser att förslaget var illa genomtänkt och förhastat, dels hade man synpunkter i sak. Bland annat anfördes att förslaget med största sannolikhet strider mot EG-rättens diskrimineringsförbud och principen om fri rörlighet för tjänster, att konkurrensen snedvrids samt att förslaget strider mot det bakomliggande syftet med lagen om offentlig upphandling. Dessutom anfördes från flera remissinstanser att begreppen vinst och vinstsyftande inte definierats i förslaget och att begreppen i sig inte har någon entydig innebörd.

I den proposition (prop. 2001/02:142 Ändringar i lagen om offentlig upphandling m.m.) som regeringen lade fram med anled-

102

ning av slutbetänkandet föreslogs inte någon ny lagstiftning avseende icke vinstsyftande verksamheter.

6.6. Frågor rörande icke vinstutdelande företag

Regeringskansliet beslutade den 11 juli 2001 att ge advokaten Stefan Lindskog i uppdrag att i en promemoria närmare studera vissa frågor rörande icke vinstutdelande företag. Av promemorian Frågor rörande icke vinstutdelande företag (Ju2001/6414/L1)framgår bl.a. följande.

Utgångspunkter har varit dels att undersöka vad som kan vara en lämplig organisationsform med medlemmar för icke vinstsyftande näringsliknande verksamhet av inte obetydlig omfattning, dels möjliggöra ett säkerställande av att verksamheten bedrivs utan vinstsyfte. I promemorian föreslås att en ny aktiebolagsform bildas; aktiebolag utan vinstsyfte. Den nya aktiebolagsformen kan införas genom att nya bestämmelser förs in i ABL. Vidare föreslås att vinstutdelningsbegränsningar skall råda, dels vid fortlöpande utdelningar, dels vid slututdelning i samband med bolagets likvidation samt att dessa begränsningar skall anges i bolagsordningen. För att säkerställa att verksamhetsinriktningen och vinstutdelningsbegränsningarna har det innehåll som kan krävas från allmän synpunkt bör krävas att bolagsordningen godkänns av ett kontrollorgan samt att bestämmelserna i bolagsordningen inte skall kunna ändras utan ett föregående samtycke från kontrollorganet. Det skall enligt förslaget åligga revisorerna att kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna i bolagsordningen och vid överträdelser omedelbart rapportera till kontrollorganet. Om bestämmelserna åsidosätts utan att rättelse sker skall det kunna medföra tvångslikvidation av bolaget, varvid kontrollorganet bör ha talerätt. Vid likvidationen bör det ankomma på likvidatorn att se till att föreskrifterna i bolagsordningen efterlevs och att bolagets slutkapital delas ut i enlighet med dessa.

6.7. Utredningen Vårdens ägarformer – vinst och demokrati

Utredningen Vårdens ägarformer – vinst och demokrati (S 2000:08) har lämnat två betänkanden; dels idébetänkandet Vinst för vården (SOU 2002:31), dels slutbetänkandet Vårda vården – samverkan, mångfald och rättvisa (SOU 2003:23).

103

I idébetänkandet redogörs för hur de privata alternativen till den offentliga vården kommit att vinna inträde i allt högre grad. I betänkandet konstateras att endast ett fåtal sjukhus och andra delar av vården drivs av privata vårdgivare som saknar vinstsyfte. Den verksamhet som ändock bedrivs utan vinstsyfte drivs emellertid i de flesta olika associationsformer som finns, således även som aktiebolag.

I idébetänkandets andra kapitel redogörs utförligt om vårdsystemen i andra europeiska länder samt i USA och Kanada.

I slutbetänkandet konstateras att det finns många exempel på att alternativa driftsformer och nya vårdgivare kan bidra till utveckling och förnyelse av hälso- och sjukvården, dess organisation och arbetsformer. Ökade anspråk från patienterna på valfrihet och individuell anpassning talar också för en ökad mångfald bland vårdgivarna. Det poängteras dock också att ökad mångfald och större utrymme för privata vårdgivare med vinstsyfte samtidigt kan medföra att målen om behovsstyrning och vård på lika villkor kan komma att sättas åt sidan. Utredningen föreslår i slutbetänkandet att landstingen inte skall få överlämna uppgiften att ansvara för driften av hälso- och sjukvårdsverksamhet som samordnas inom eller mellan sjukvårdsregioner till någon annan än som avses i 3 kap. 17 § kommunallagen (1991:900). Detta innebär att den högspecialiserade vård som bedrivs vid landets nio regionsjukhus alltjämt skall drivas i offentlig regi. Vad avser övrig sjukvård, med undantag av primärvården, föreslår utredningen inte några hinder beträffande vilka som på entreprenad skall få driva verksamheterna. Ett krav för överlämnade av driften av hälso- och sjukvårdsverksamhet som etablerats av landsting är dock att man genom avtal förbinder sig att inom ramen för verksamheten uteslutande ge vård som finansieras av landsting, kommun eller utländskt rättssubjekt med motsvarande uppdrag. För övrigt uppställer utredningen inte några speciella krav på dem som driver verksamheter inom hälso- och sjukvården. Detta innebär även att det från utredningens sida inte framförs några hinder mot att vinstsyftande associationsformer driver hälso- och sjukvård.

För organisationer utan vinstsyfte och små företag, oavsett associationsform, påpekas i betänkandet att det föreligger flera svårigheter med framför allt dagens upphandlingsbestämmelser när det gäller möjligheterna för dessa organisationer och företag att bedriva hälso- och sjukvård. Bland annat utgör de korta perioder som upphandlingen avser ett problem då långsiktighet i verksamheten försvåras och därmed också möjligheterna till prövande av

104

nya och innovativa idéer liksom möjligheterna att skaffa riskvilligt kapital för expansion av verksamheten. Detta syns bl.a. genom att den privat drivna vården i hög grad koncentreras till ett fåtal stora vårdföretag, företrädesvis kommersiellt drivna, och att dessa svarar för den huvudsakliga expansionen av den privat drivna vården.

Betänkandet har remissbehandlats och en övervägande del av remissinstanserna har tillstyrkt utredningens förslag om att en översyn av villkoren för organisationer utan vinstsyfte och små företag att verka inom hälso- och sjukvården och i kommunernas omsorgsverksamhet bör övervägas. Ärendet bereds, när detta skrivs, alltjämt inom Regeringskansliet.

105

7 Två modeller för en ny form av aktiebolag

7.1. Allmänt

Utredningens förslag: Nuvarande möjlighet att i bolagsordningen

begränsa vinstutdelningen till aktieägarna skall kvarstå oförändrad. De två modellerna för den nya aktiebolagsformen kallas icke-vinstutdelande aktiebolag respektive aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Bestämmelserna för den nya aktiebolagsformen skall i så liten utsträckning som möjligt avvika från vad som annars gäller för aktiebolag enligt ABL.

Utredaren har enligt direktiven i uppdrag att utarbeta två modeller av en ny form av aktiebolag. Den ena modellen skall innebära att någon vinstutdelning inte alls får förekomma och den andra modellen att endast begränsad vinstutdelning får äga rum. Den nya formen av aktiebolag skall rymmas inom den nuvarande aktiebolagslagens ram och vinstutdelningsbegränsningarna skall framgå av bolagens bolagsordningar. Utredningen har valt att kalla de båda modellerna för icke-vinstutdelande aktiebolag respektive aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Begreppet den nya formen av aktiebolag används i det följande som en allmän benämning av den nya bolagsformen utan att särskilt hänföra sig till någon av modellerna. I direktiven har angivits att den nya formen av aktiebolag skall kunna användas inom områdena vård, skola och omsorg men att även andra verksamhetsområden skall övervägas. Det är dock inte utredningens uppdrag att föreslå att den nya bolagsformen skall användas i viss verksamhet. Företrädare för de sammanslutningar m.fl. som utredningen inbjudit att komma in med synpunkter har lyft fram frågeställningar som aktualiseras om den nya aktiebolagsformen i framtiden kommer att vara en förutsättning för att bedriva viss verksamhet eller för att få offentliga bidrag till verksamheten. Dessa frågeställningar ligger dock utanför utredningens uppdrag att ta ställning till. I stället har

106

en utgångspunkt för utredningen varit att den nya formen av aktiebolag i så liten utsträckning som möjligt skall avvika från vad som gäller aktiebolag i allmänhet, vilket torde medföra att dess användningsområde inte begränsas till en alltför snäv krets av verksamheter. För tydlighets skull har utredningen valt att låta de bestämmelser som innehåller avvikande regler för den nya formen av aktiebolag så långt som möjligt hamna i ett särskilt nytt kapitel i ABL.

Som utredningen ser det hör frågan om vinstutdelningsbegränsning samman med frågan om kontroll över inte endast bolagets överskott utan även dess tillgångar. Av intresse är också inte bara utdelningen till aktieägarna utan all överföring av värde från bolaget till annan om det sker på icke-affärsmässiga grunder. Genom utredningens internationella utblickar har framkommit att i flera länders lagstiftning förekommer stränga krav på bibehållande av verksamhetens tillgångar och överskott inom verksamheten i de fall offentliga medel tillskjutits verksamheten i fråga eller tillstånd för verksamheten givits av myndigheterna. Det ter sig mot denna bakgrund enligt utredningens mening lämpligt att den nya aktiebolagsformen också kommer att omfattas av strikta regler för hur aktieägarna skall få hantera bolagets medel i olika sammanhang.

Den möjlighet som finns idag att begränsa vinstutdelningen till aktieägarna genom särskilda bestämmelser i bolagsordningen (jfr 12 kap. 1 § tredje stycket ABL) skall enligt utredningens mening alltjämt bestå. Den nya aktiebolagsformen skall ses som en ytterligare möjlighet i de fall man vill garantera att aktieägarna inte skall kunna ändra vinstutdelningsbegränsningen.

7.2. Endast privata aktiebolag bör kunna omfattas av de nya bestämmelserna

Utredningens förslag: Endast privata aktiebolag skall kunna vara

ett aktiebolag av den nya formen. Dessa aktiebolag skall dock inte omfattas av de begränsningar som annars gäller för privata aktiebolag när det gäller möjligheterna att erbjuda en bredare krets att teckna aktier i bolaget.

Svenska aktiebolag indelas i privata och publika aktiebolag. Aktiekapitalet skall enligt 1 kap. 3 § andra stycket ABL för ett publikt aktiebolag uppgå till minst 500 000 kr och för ett privat till minst

107

100 000 kr. Enligt 1 kap. 4 § ABL får ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag inte genom annonsering söka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev eller optionsbevis. Inte heller får bolaget eller någon aktieägare på annat sätt söka sprida dessa värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva värdepappren. Undantag gäller erbjudanden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare. Värdepappren ovan får inte heller omsättas på börs eller annan organiserad marknad om de utgivits av ett privat aktiebolag.

En fråga som uppkommer är om den nya formen av aktiebolag skall vara ett privat eller ett publikt aktiebolag eller om den skall utgöra en egen bolagskategori. Här finns en del EG-rättsliga aspekter att beakta.

Som nämnts i avsnitt 2.9 träder EG-förordningen om SE-bolag i kraft den 8 oktober 2004. Enligt denna förordning kan publika aktiebolag bilda SE-bolag genom fusion eller genom att ombildas till sådant bolag. Publika och privata aktiebolag kan bilda SEholdingbolag. SE-bolag kan bilda SE-dotterbolag. EG-förordningen reglerar exklusivt sätten för bildande av SE-bolag. Det innebär att det i princip inte får införas några särskilda begränsningar i nationell rätt när det gäller möjligheterna att bilda SE-bolag. Om den nya formen av bolag tillåts vara publika torde man således inte kunna hindra bolaget från att genom antingen fusion eller ombildning bli ett SE-bolag. Ett sådant bolags vinstutdelning kan inte begränsas på det sätt som föreslås ske beträffande den nya formen av aktiebolag. Detta innebär att dessa vinstutdelningsbegränsningar skulle upphöra i samma ögonblick som det publika bolaget registrerades som SE-bolag.

Även ABL:s regler om fusion medför problem om publika aktiebolag skulle tillåtas ha registrerad vinstutdelningsbegränsning. ABL gör inte någon skillnad mellan privata och publika aktiebolag när det gäller förutsättningarna för fusion. Den svenska lagstiftningen bygger i sin helhet på det s.k. tredje bolagsdirektivet, som dock endast omfattar publika aktiebolag. Det innebär att det är möjligt för Sverige att beträffande privata aktiebolag införa avvikande och strängare regler för fusion än vad som gäller enligt EG-direktivet. Ett privat aktiebolag av den nya formen skulle därför kunna antingen helt förbjudas ingå som överlåtande bolag i en fusion eller tillåtas att vara överlåtande bolag under den förutsättningen att det övertagande bolaget också är ett bolag med vinstutdelningsbegränsning. Ett publikt aktiebolag torde däremot med hänsyn till det

108

tredje bolagsdirektivet inte genom nationella bestämmelser kunna hindras från att ingå i en fusion. För ett publikt aktiebolag av den nya formen skulle man därmed förlora kontrollen över tillgångar och överskott i samband med fusionen.

De EG-rättsliga reglerna innebär alltså att det skulle vara förenat med stora – kanske oöverstigliga – problem att säkerställa att de vinstutdelningsbegränsningar som skall gälla för den nya formen av aktiebolag upprätthålls när det gäller publika aktiebolag. Mot den bakgrunden föreslår utredningen att aktiebolag av den nya formen inte skall kunna vara publika aktiebolag.

Fråga uppkommer då om den nya bolagsformen skall vara ett privat aktiebolag eller om den nya bolagsformen skall utgöra en tredje kategori av aktiebolag, dvs. varken vara privat eller publikt. En aspekt i detta sammanhang som även påtalats av företrädarna för de sammanslutningar som utredningen vänt sig till för synpunkter är att det för den nya bolagsformen kan komma att uppstå problem med att få riskvilligt kapital då investerare inte kan påräkna en rejäl vinstutdelning. Som nämnts inledningsvis i avsnittet får privata aktiebolag inte vända sig till en vidare krets eller till allmänheten för utbjudande av aktier och andra värdepapper och dessa får inte heller omsättas på börsen eller annan organiserad marknadsplats. Det kan förutsättas att många verksamheter som bedrivs inom områdena skola, vård och omsorg har många intressenter. Det är därför enligt utredningens mening lämpligt om den nya bolagsformen kan rikta erbjudanden om förvärv av aktier m.m. till hela kretsen av intressenter. Däremot bör den nya formen av aktiebolag inte avvika från andra privata aktiebolag vad avser förbudet mot att aktierna omsätts på börs eller annan organiserad marknadsplats. I övriga delar bör den nya bolagsformen bygga på samma bestämmelser vad avser aktiekapitalets storlek, styrelserepresentation etc. som privata aktiebolag.

Eftersom den nya formen av aktiebolag således är tänkt att huvudsakligen följa reglerna för privata aktiebolag, utom såvitt avser möjligheterna att vända sig till en vidare krets vid spridande av aktier, kan ifrågasättas det lämpliga i att för dessa nya bolag införa en tredje kategori av aktiebolag. Utredningen har i stället stannat för att föreslå att bolag enligt den nya bolagsformen skall vara privata aktiebolag, men att det för dem skall gälla undantag från bestämmelserna i 1 kap. 4 § första och andra styckena ABL om förbud att rikta erbjudanden till en vidare krets av intressenter.

109

7.3. Bolagsordning och registrering

Utredningens förslag: I bolagsordningen för ett aktiebolag av den

nya formen skall anges att bolaget är ett icke-vinstutdelande aktiebolag alternativt ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning, vad som skall ske med bolagets överskott vid likvidation samt beteckningen för bolagsformen. För aktiebolag med begränsad vinstutdelning skall i bolagsordningen även anges högsta tillåtna vinstutdelning. Ett aktiebolag av den nya formen skall registreras såsom ett sådant hos PRV.

Bolagsordningen

I 12 kap. 1 § tredje stycket ABL föreskrivs att, om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha annat syfte än att bereda vinst åt aktieägarna, så skall bolagsordningen innehålla bestämmelse om användning av vinst och behållna tillgångar vid likvidation. De aktiebolag som idag har valt att begränsa sin vinstutdelning skall alltså ange detta i bolagsordningen samt även ange vad som skall ske med överskottet vid bolagets likvidation. Av utredningens direktiv framgår, som nämnts tidigare, att föreskrifter av detta slag skall finnas i bolagsordningen även för ett aktiebolag av den nya formen.

Det bör således krävas att aktiebolag av den nya formen i bolagsordningen anger att bolaget skall vara ett aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning. När det gäller aktiebolag med begränsad vinstutdelning bör det vidare krävas att det anges hur stor del av överskottet som får delas ut till aktieägarna. På så sätt ges aktieägarna en möjlighet att fastställa snävare gränser för vinstutdelning än vad som följer av den i lagtexten angivna maximalt tillåtna utdelningen. En sådan bestämmelse i bolagsordningen skall kunna ändras genom sedvanliga stämmobeslut. Om ändringen innebär en försämring av aktieägarnas rätt till vinstutdelning bör dock, i linje med vad som gäller idag, krävas att beslutet fattas med kvalificerad majoritet. Det säger sig självt att det inte skall vara tillåtet att i bolagsordningen bestämma om större vinstutdelning än vad som följer av lagen. För icke-vinstutdelande aktiebolag blir det givetvis inte aktuellt med föreskrifter i bolagsordningen om utrymmet för vinstutdelning.

110

I bolagsordningen för den nya typen av aktiebolag bör också, i likhet med vad som idag gäller för aktiebolag som har annat syfte än att bereda aktieägarna vinst, anges hur överskottet vid bolagets likvidation skall skiftas. Denna fråga kommer närmare att behandlas i avsnittet 7.6 nedan om överskott vid likvidation. Vidare bör i bolagsordningen anges beteckningen (ivu) eller (bvu) om det inte i bolagets firma anges att det är ett icke-vinstutdelande aktiebolag respektive ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Att den särskilda beteckningen för den nya bolagsformen på detta sätt skall tas upp i bolagsordningen överensstämmer med vad som gäller för publika aktiebolag. Se närmare om beteckningarna och valet av dem i avsnitt 7.13 om bolagets firma.

Registrering

Ett aktiebolag skall enligt 2 kap. 9 § ABL anmälas till registrering senast sex månader efter stiftelseurkundens undertecknande. I samma lagrum anges också under vilka förutsättningar det föreligger hinder mot registrering. Det nämns dock inte i detta lagrum om oklarheter i bolagsordningen när det gäller bolagsverksamhetens syfte utgör hinder mot registrering. Enligt 18 kap. 4 § första stycket ABL har PRV möjlighet att när handling som bifogas anmälan inte har tillkommit i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller har otydlig eller vilseledande avfattning i något viktigare hänseende förelägga sökanden att vidta rättelse. Om föreläggandet inte följs skall registrering vägras.

Såsom föreslagits i avsnittet ovan skall det beträffande den nya formen av aktiebolag anges i bolagsordningen att det är fråga om ett aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning, vad som skall ske med överskottet vid likvidation samt, beträffande aktiebolag med begränsad vinstutdelning, den högsta tillåtna vinstutdelningen till aktieägarna. Vidare skall, som ovan angivits, anges beteckningen (ivu) respektive (bvu). En fördel med en nya formen av aktiebolag, som förts fram av några företrädare för de sammanslutningar som lämnat synpunkter till utredningen, är att vinstutdelningsbegränsningen kan ha en goodwill-skapande effekt. Med beaktande av bl.a. den aspekten bör den nya formen av aktiebolag också särskilt registreras som ett sådant. Det är därför lämpligt att PRV i samband med registreringen av bolaget som ett aktiebolag av den nya formen kontrollerar att bolagsordningen har det speciella innehåll

111

som krävs för den nya formen av aktiebolag. Det bör enligt utredningens mening framgå klart av lagtexten att det föreligger hinder mot registrering som den nya formen av aktiebolag om bolagsordningen inte uppfyller dessa krav. Dock bör det i en sådan situation inte föreligga hinder mot registrering som ett vanligt aktiebolag, förutsatt att övriga bestämmelser i ABL är uppfyllda (jfr avsnitt 7.12 nedan av vilket det framgår att det skall vara möjligt att övergå från att vara ett vanligt aktiebolag till att vara ett aktiebolag av den nya formen). Det får ankomma på PRV att på lämpligt sätt erinra om denna möjlighet. Några speciella bestämmelser i den delen torde inte krävas.

7.4. Vinstutdelningsbegränsningar

Utredningens förslag: Överskottet i ett aktiebolag av den nya

formen skall beräknas på samma sätt som för andra aktiebolag. Icke-vinstutdelande aktiebolag skall inte få dela ut någon del av överskottet till aktieägarna. Aktiebolag med begränsad vinstutdelning skall högst få dela ut dels ett belopp som svarar mot den vid räkenskapsårets sista dag gällande statslåneräntan med ett tillägg om en procentenhet multiplicerad med det aktiekapital som aktieägarna tillskjutit bolaget, dels vad som kvarstår i bolaget som utdelningsbara vinster för de senaste fem räkenskapsåren. Sådana aktiebolag skall i bolagsordningen kunna ange en snävare gräns för högsta tillåtna vinstutdelning.

Ramen för vad som är tillgängligt för vinstutdelning till aktieägarna anges i 12 kap. 2 § ABL. Av denna bestämmelse följer att vinstutdelning till aktieägarna inte får överstiga vad som i fastställd balansräkning eller koncernbalansräkning redovisas som bolagets eller koncernens nettovinst för året, balanserad vinst och fria fonder med avdrag för redovisad förlust, belopp som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet eget kapital samt belopp som enligt bolagsordningen annars skall användas för något annat ändamål än utdelning till aktieägarna. Vinstutdelning får inte heller ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid mot god affärssed.

Mot bakgrund av att samtliga aktiebolag i möjligaste mån bör behandlas lika har utredningen funnit lämpligt att utgå från ovan

112

nämnda lagrum vid beräkning av utdelningsbar vinst för den nya formen av aktiebolag. Det som anses utgöra överskott enligt 12 kap. 2 § ABL för vanliga aktiebolag skall således anses utgöra överskott även för den nya formen av aktiebolag.

För icke-vinstutdelande aktiebolag innebär förbudet mot vinstutdelning att inte något av det överskott som finns tillgängligt för utdelning enligt 12 kap. 2 § ABL skall kunna överföras till aktieägarna. Hela överskottet skall således stanna kvar i bolaget. Givet är dock att, även om utredningens direktiv synes ange annat, marknadsmässiga löner för utfört arbete skall kunna utbetalas även till aktieägare. Löneutbetalningen ingår inte som en del av utdelningen av bolagets överskott utan är en kostnad för bolaget och redovisas som sådan i bokföringen.

För aktiebolag med begränsad vinstutdelning uppkommer frågan hur stor del av det överskott, som beräknats enligt 12 kap. 2 § ABL, som skall få delas ut till aktieägarna. En annan fråga är om detta måste anges direkt i lagtexten. Av bestämmelserna i 8 kap.2, 8 och 13 §§Regeringsformen framgår att lagstiftningsmakten på privaträttens område uteslutande tillkommer riksdagen utom såvitt avser anstånd med fullgörande av förpliktelse där regeringen efter bemyndigande från riksdagen får meddela förordning i frågan. Mot bakgrund av dessa bestämmelser måste, enligt utredningens mening, den högsta tillåtna vinstutdelningen till aktieägarna framgå direkt av lagtexten.

Vid bestämmande av vad som kan anses utgöra skälig nivå för vinstutdelning kan följande anföras. Avsikten med ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning är att upparbetat överskott till övervägande del skall stanna kvar inom bolaget för att komma verksamheten till godo och för dess utveckling. Emellertid bör den begränsade utdelning som tillåts i dessa bolag innebära en viss kompensation till dem som investerat i bolaget genom att förvärva aktier i detta. En möjlig variant att bestämma vad som skall utgöra rimlig nivå på utdelningen skulle kunna vara att ange högsta tillåtna vinstutdelning som en kvotdel eller procentsats beräknad på det överskott som framräknats i enlighet med bestämmelserna i 12 kap. 2 § ABL. Nackdelen med detta är att utdelningen, om bolaget har gått bra under räkenskapsåret, skulle kunna bli så hög att karaktären av aktiebolag med begränsad vinstutdelning skulle kunna ifrågasättas. En annan möjlighet är att i likhet med vad som gäller för allmännyttiga bostadsföretag, låta det av aktieägarna tillskjutna kapitalet utgöra grunden för beräkning av tillåten vinstutdelning. Enligt

113

utredningens mening är detta sistnämna alternativ att föredra. För den nya aktiebolagsformen bör då med tillskjutet kapital förstås aktiekapitalet, vilket kan bestå både av tillskjutna kontanta medel och av apportegendom (jfr 2 kap. 2 § ABL) både vid bolagets bildande och vid nyemission. Medel från fondemission bör däremot inte ingå i beräkningsunderlaget. Högsta tillåtna vinstutdelning bör anknyta till den vid räkenskapsårets sista dag fastställda statslåneräntan med visst tillägg. Fördelen med att anknyta till statslåneräntan är att denna redan används för fåmansföretag och att den anknyter till det allmänna ekonomiska läget i landet, varvid utdelningen skulle kunna ses som en återbäring på tillskjutet kapital. Samma modell används också för de allmännyttiga bostadsföretagen. Utredningen föreslår att tilläget bestäms till en procentenhet. Investeringen bör därmed – under förutsättning att verksamheten genererar ett utdelningsbart överskott – i det långa loppet kunna uppfattas som stabil och säker med i varje fall en viss avkastning.

En annan fråga som uppkommer för aktiebolagen med begränsad vinstutdelning är om vinstutdelningen skall få omfatta ackumulerad vinst från tidigare räkenskapsår. Det kan med fog förutsättas att den övervägande majoriteten av de verksamheter som kommer att använda sig av den nya formen av aktiebolag inom områdena vård, skola och omsorg kommer att vara av mindre omfattning. För små verksamheter är det ofta nödvändigt att lägga upp en buffert inför kommande, måhända mindre gynnsamma år. Det är därför enligt utredningens mening olämpligt att ”tvinga” bolagen att dela ut vinst varje år för att inte pengarna i fråga skall för alltid vara oåtkomliga för vinstutdelning. Utdelning av tidigare års utdelningsbara vinster, beräknade i enlighet med vad som gäller för bolagsformen, bör därför tillåtas. Emellertid anser utredningen att det måste finnas en bortre gräns för hur långt tillbaka i tiden detta bör gälla för. Utredningen föreslår att gränsen sätts vid fem räkenskapsår.

Som framgått ovan av avsnitt 7.3 är det möjligt för aktiebolag med begränsad vinstutdelning att i bolagsordningen ha en bestämmelse som begränsar utrymmet för vinstutdelning i förhållande till vad som i lagen anges som högsta tillåtna vinstutdelning. En sådan bestämmelse kan, som nämnts tidigare, ändras genom ett bolagsstämmobeslut. Om beslutet innebär en försämring för aktieägarna krävs kvalificerad majoritet.

114

7.5. Gåva till annan verksamhet

Utredningens bedömning: Det bör inte införas några särskilda

bestämmelser om gåva till annan verksamhet.

I 12 kap. 6 § ABL medges rätt för bolagsstämman att besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål om det med hänsyn till ändamålets beskaffenhet, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt. Bestämmelsen har inte tillkommit som ett skydd för bolagets borgenärer utan för dess aktieägare. Idag gäller även utan uttryckligt angivande direkt i lagtexten att summan av ett aktiebolags gåvor aldrig får överstiga vad som är tillgängligt för vinstutdelning.

När det gäller aktiebolag med begränsad vinstutdelning skall det överskott som uppkommer i bolagets verksamhet till viss del kunna delas ut till aktieägarna (se avsnittet ovan). För icke-vinstutdelande aktiebolag skall ingen del av vinsten delas ut. Hela eller del av överskottet skall således stanna kvar i bolaget. Enligt utredningens direktiv skall övervägas om överskottet i den nya formen av aktiebolag skall kunna tillföras annan bolaget närstående verksamhet av liknande slag eller användas för allmännyttiga ändamål. En fråga som då uppkommer är om den nya bolagsformen skall kunna ta en större del av medlen i anspråk för gåva än vad som skulle vara utdelningsbart för respektive modell. I så fall avviker bestämmelserna för den nya bolagsformen från de principer som gäller för andra aktiebolag, som är hänvisade till att inte använda sig av mer än de utdelningsbara medlen.

De skäl som talar mot att tillåta att bolaget använder en del av överskottet till annan närstående verksamhet av liknande slag eller till allmännyttiga ändamål är främst risken för att bolaget i fråga utarmas om ägarna gärna ser att pengarna används till annan verksamhet. Denna risk bortfaller emellertid eftersom värdet på gåvorna inte får överstiga vad som är utdelningsbart belopp till aktieägarna. Detta innebär att utrymmet för att lämna gåvor för modellen med icke-vinstutdelande aktiebolag är obefintligt medan det för modellen med aktiebolag med begränsad vinstutdelning finns visst utrymme för gåvor. En sådan ordning stämmer väl överens med grundtankarna för den nya bolagsformen; att bolagets överskott till övervägande del skall stanna kvar inom bolaget. En annan fråga som uppkommer är om mottagarkretsen för gåvorna skall begränsas till annat aktiebolag av den nya formen. Emellertid

115

gäller redan idag att gåvor endast får lämnas till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål. Mot bakgrund av detta och då utrymmet för gåvor i den nya bolagsformen som mest inte får överstiga vad som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna, vilket regleras av 20 kap. 6 § ABL, finns det enligt utredningens mening inte någon anledning att begränsa mottagarkretsen utöver vad som redan följer av ABL. Någon ytterligare reglering avseende gåvor än den som redan finns i ABL behövs därför inte.

7.6. Överskott vid bolagets likvidation

Utredningens förslag: Det överskott som kvarstår sedan bolagets

skulder reglerats och aktieägarna erhållit dels det aktiekapital de tillskjutit bolaget, dels medel i enlighet med vad som gäller för vinstutdelning i respektive aktiebolagsmodell skall vid skiftet tillfalla antingen annat aktiebolag av den nya formen eller Allmänna arvsfonden.

Enligt 13 kap. 37 § ABL skall överskottet vid en likvidation idag normalt skiftas ut till aktieägarna. Emellertid kan i vissa fall medlen tillfalla Allmänna arvsfonden, bl.a. om någon delägare inte inom fem år lyfter vad han eller hon fått vid skiftet eller om det vid fortsatt likvidation framkommer en mindre tillgång (13 kap. 41 och 43 §§ ABL). I båda fallen gäller att tillgången i fråga är av obetydligt värde. Vad som anses vara av obetydligt värde är inte närmare angivet i vare sig förarbeten eller doktrin och har inte heller utvecklats i praxis.

För den nya bolagsformen uppstår frågan vad som avses med bolagets överskott vid likvidationen. Utredningen anser att med överskottet skall förstås de medel som blir över sedan alla skulder betalats och aktieägarna erhållit vad de tillskjutit som aktiekapital samt, vad avser aktiebolag med begränsad vinstutdelning, aktieägarna även erhållit den vinstutdelning de skulle kunnat erhålla för räkenskapsåret om verksamheten fortsatt.

Stefan Lindskog har, som närmare behandlats ovan i avsnitt 6.6, i promemorian Frågor rörande icke vinstutdelande företag beträffande överskott vid likvidation uttalat att överskottet bör användas på ett sätt som är förenligt med det syfte som motiverar vinstutdelningsbegränsningen. Bland möjliga tillåtna användningsändamål anser han att det mest näraliggande är att överskottet får överföras till

116

annat icke vinstsyftande företag underkastat motsvarande kontroll som det bolag som likvideras. Även att överföra överskottet till det allmänna, som t.ex. till Allmänna arvsfonden, bör enligt Stefan Lindskog vara tillåtet. Utredningen delar denna uppfattning. Med hänsyn till risken för att likvidationen av bolaget äger rum i syfte att ge vinstutdelning i det fördolda till vissa aktieägare eller i syfte att illojalt gynna vissa enskilda objekt, framstår det enligt utredningens mening som lämpligast att inte tillåta andra mottagare än annat aktiebolag av den nya formen eller Allmänna arvsfonden. Vem som skall motta överskottet vid likvidation skall, som nämnts i avsnitt 7.2, anges i bolagsordningen. Mottagare skall vara visst, utpekat aktiebolag av den nya formen eller Allmänna arvsfonden. Om det eller de i bolagsordningen utpekade aktiebolagen av den nya formen inte längre existerar vid skiftet, skall överskottet tillfalla Allmänna arvsfonden.

7.7. Fusion

Utredningens förslag: Ett aktiebolag av den nya formen skall få

ingå som överlåtande bolag i en fusion endast om det övertagande bolaget också är ett aktiebolag av den nya formen.

Enligt 14 kap. 1 § ABL innebär en fusion att ett aktiebolags samtliga tillgångar och skulder övertas av ett annat aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det överlåtande bolaget i form av aktier i det övertagande bolaget, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation. Fusion kan ske antingen mellan det övertagande bolaget på ena sidan och ett eller flera överlåtande bolag på andra sidan (absorption) eller mellan två eller flera överlåtande bolag genom att de bildar ett nytt övertagande bolag (kombination).

Såsom konstaterats i avsnitt 7.2 ovan omfattas inte privata aktiebolag av det s.k. tredje bolagsdirektivet om fusioner, varför det inte föreligger hinder mot att uppställa speciella krav som förutsättning för den nya formen av aktiebolag att delta i fusion. Det väsentliga intresset är att förhindra att överskottet i dessa bolag kommer ett vinstutdelande aktiebolag tillgodo för vidare överföring till dess aktieägare genom sedvanlig vinstutdelning.

Man kan i detta sammanhang tänka sig två varianter. Antingen tillkommer en bestämmelse om att den nya formen av aktiebolag inte alls får delta som överlåtande aktiebolag i en fusion eller så får

117

den nya formen av aktiebolag delta som överlåtande bolag under förutsättning att övertagande bolag också är ett aktiebolag av den nya formen. Med hänsyn till att det överlåtande bolaget i sistnämnda fall är underkastat samma kontroll och regelverk som det överlåtande aktiebolaget av den nya formen, anser utredningen att det saknas anledning att inte tillåta sådan fusion. Att tillåta fusion i dessa fall har den fördelen att den nya formen av aktiebolag tillåts verka på marknaden under i princip likvärdiga villkor som vanliga aktiebolag. Utöver kravet på att övertagande bolag måste vara ett aktiebolag av den nya formen krävs inte några ytterligare särbestämmelser.

7.8. Nyemission och fondemission

Utredningens bedömning: Det behövs inte några särregler om ny-

och fondemission.

Ett aktiebolags aktiekapital kan enligt 4 kap. 1 § ABL ökas genom att aktier tecknas mot betalning (nyemission) eller genom att aktier ges ut eller aktiernas nominella belopp höjs utan ny betalning (fondemission).

Några särskilda bestämmelser för nyemission torde inte krävas för den nya formen av aktiebolag.

När det gäller fondemissioner uppkommer vissa frågeställningar. Enligt 4 kap. 16 § ABL gäller att fondemission kan ske genom överföring till aktiekapitalet av belopp som kan utdelas enligt 12 kap. 2 § (dvs. bolagets utdelningsbara överskott eller vinst) samt av uppskrivningsfond, reservfond och överkursfond eller genom uppskrivning av anläggningstillgångs värde. I ett vanligt aktiebolag innebär en fondemission inte något utrymme för ökad vinstutdelning. Tvärtom leder en ökning av aktiekapitalet typiskt sett till att bolagets fria egna kapital minskar. I fråga om aktiebolag med begränsad vinstutdelning hamnar saken dock i ett annat läge eftersom vinstutdelningsutrymmet beräknas på grundval av aktiekapitalets storlek. Emellertid har utredningen i sitt förslag till vinstutdelningsbegränsning för aktiebolag med begränsad vinstutdelning föreslagit att utrymmet för vinstutdelning beräknas på det av aktieägarna tillskjutna aktiekapitalet. Detta innebär att det ökade belopp som efter fondemissionen kommer aktiekapitalet tillgodo inte kommer att ingå i underlaget för beräkning av vinstutdelningsutrymmet (jfr

118

avsnitt 7.4 ovan). Det finns därför enligt utredningens mening inte någon anledning att för den nya typen av aktiebolag införa särskilda begränsningar avseende möjligheterna för genomförande av fondemissioner.

7.9. Nedsättning av aktiekapitalet

Utredningens förslag: För aktiebolag av den nya formen skall inte

tillåtas nedsättning av aktiekapitalet i syfte att åstadkomma återbetalning till aktieägarna.

Enligt 6 kap. 1 § första stycket ABL får nedsättning av aktiekapitalet ske för följande ändamål: 1) avsättning till omedelbar täckning av förlust enligt fastställd balansräkning om inte förlusten kan täckas av fritt eget kapital, 2) återbetalning till aktieägarna eller 3) avsättning till reservfond eller till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman. Enligt andra stycket samma lagrum får nedsättning för ändamål angivna i punkterna 2 och 3 inte avse större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter nedsättningen. För nedsättning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna krävs, om inte förbehåll om detta är intaget i bolagsordningen, att domstol lämnar tillstånd till nedsättningen (6 kap. 6 § ABL).

Att tillåta nedsättning av aktiekapitalet för ändamål enligt punkterna 1 och 3 möter enligt utredningen inte några hinder för bolag av den nya formen. Annorlunda ställer det sig dock med nedsättning för återbetalning till aktieägarna (punkten 2). Syftet med bestämmelserna för den nya typen av aktiebolag är att säkerställa att bolagets vinster antingen helt eller till övervägande del stannar kvar inom bolaget samt att bolagets tillgångar inte överförs till andra. Detta syfte kan lätt kringgås om nedsättning av aktiekapitalet tillåts för ändamålet att ge återbetalning till aktieägarna. Av den anledningen anser utredningen att nedsättning av aktiekapitalet enligt punkten 2 ovan inte skall tillåtas för aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning.

119

7.10. Koncernförhållanden

Utredningens förslag: Ett aktiebolag av den nya formen skall, i

samma omfattning som andra aktiebolag, få ingå i en koncern. Det skall dock inte för ett aktiebolag av den nya formen vara tillåtet att till annat företag inom koncernen under ett räkenskapsår föra över medel med belopp som överstiger högsta tillåtna belopp för vinstutdelning annat än vid affärsmässigt grundade transaktioner.

7.10.1. Allmänt

Av 1 kap. 5 § ABL framgår att om ett aktiebolag äger aktier som representerar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier i ett annat aktiebolag, är det första aktiebolaget moderbolag och det sista dotterbolag. Tillsammans bildar bolagen en koncern. Detsamma gäller om ett aktiebolag på vissa andra, i ABL angivna, sätt kontrollerar ett annat bolag. Aktiebolag kan även bilda koncerner tillsammans med andra associationsformer såsom ekonomisk förening, ideell förening och stiftelse under förutsättning att dessa inte är undantagna från skattskyldighet enligt inkomstskattelagen. Det är utredningens uppfattning att aktiebolag av den nya formen skall kunna ingå i koncerner i samma utsträckning som detta är möjligt för andra aktiebolag. Även aktiebolag av den nya formen skall således kunna ingå i koncerner med andra företag än aktiebolag.

En utgångspunkt för utredningen har, som nämnts i tidigare avsnitt, varit att tillgångar och eventuella överskott i ett aktiebolag av den nya formen i så stor utsträckning som möjligt skall skyddas mot att överföras från bolaget till annan. Denna skyddsaspekt aktualiseras särskilt inom koncerner. Till detta kommer den aspekten att när bolagets verksamhet är helt eller delvis finansierad av allmänna medel kan det framstå som otillfredsställande om medlen förs över till andra företag i koncernen med följd att medlen kanske kommer helt andra verksamheter till godo än dem de var ämnade för eller att en kommuns medel i praktiken kommer att tillföras verksamheter i andra kommuner.

120

7.10.2. Koncernbidrag

Regler om koncernbidrag finns inom skatterätten. Enligt svensk skattelagstiftning behandlas varje företag för sig oavsett om det är ett fristående företag eller om det ingår i en koncern. I skattelagstiftningen har dock olika hänsyn tagits till koncernförhållanden. Målet har varit att skattebelastningen för en koncern inte skall vara större än om hela koncernens verksamhet hade bedrivits av ett enda företag (neutralitetsprincipen). Öppna koncernbidrag regleras i 35 kap. IL. De innebär att givaren gör avdrag för bidraget och mottagaren tar upp det som intäkt och sådana kan bl.a. lämnas mellan moderföretag och ett helägt dotterföretag, mellan helägda dotterföretag och mellan moderföretag och dotterdotterföretag. Som förutsättning för bidraget gäller bl.a. att både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i självdeklarationen vid samma års taxering och att moderföretaget äger mer än 90 procent av andelarna i dotterföretaget under hela det beskattningsår som bidraget avser. Dessa koncernbidrag motsvaras inte av någon verklig motprestation från mottagarens sida. Sådana koncernbidrag som motsvarar avdragsgilla driftskostnader för det utgivande bolaget, t.ex. hyra för en lokal som ägs av ett dotterföretag eller ersättning för en tjänst som moderföretaget utfört, brukar kallas koncernbidrag som omkostnad. Sådana utgör självfallet avdragsgilla driftskostnader för det utgivande bolaget förutsatt att ersättningen är marknadsmässig. Är ersättningen inte marknadsmässig brukar man tala om dolda inkomstöverföringar eller dolda koncernbidrag. Sådana överföringar kan ske genom felaktig prissättning av löpande transaktioner. Moderföretaget tar t.ex. inte betalt för en tjänst som utförs för dotterföretagets räkning. I administrativ praxis förekommer en pragmatisk inställning enligt vilken dolda koncernbidrag godtas om förutsättningarna för öppna koncernbidrag samtidigt är för handen.

Den skatterättsliga prövningen gäller enbart huruvida koncernbidraget är avdragsgillt eller inte. Civilrättsligt gäller prövningen däremot om bidraget står i strid mot ABL:s regler om vinstutdelning. Från aktiebolagsrättsliga utgångspunkter är koncernbidrag en form av värdeöverföring. Är det fråga om avdragsgilla driftskostnader är det normalt inget problem förutsatt att ersättningen är marknadsmässig. När det gäller koncernbidrag från dotterbolag till moderföretag måste det prövas att koncernbidraget inte överstiger vad som får delas ut enligt bestämmelserna om maximal vinstutdelning i 12 kap. 2 § ABL. Även om koncernbidraget reellt sett är en

121

vinstutdelning brukar det inte beslutas och redovisas som en sådan. I stället behandlas det som en bokslutsdisposition, en affärshändelse på räkenskapsårets sista dag.

Ett koncernbidrag som lämnas nedåt i en koncern, från moderbolaget till dotterbolaget, är inte att anse som en vinstutdelning utan som ett kapitaltillskott eftersom bidraget inte går från bolaget till dess ägare. Om dotterbolaget är helägt av moderbolaget är transaktionen vanligen godtagbar eftersom värdet på aktierna i dotterbolaget ökar med samma belopp som koncernbidraget. Är dotterbolaget på obestånd kan bidraget dock ifrågasättas, då bidraget endast delvis kan anses ägnat att påverka värdet av dotterbolagsaktierna, varför bidraget i detta fall kan ses som en värdeöverföring till utomstående. Om dotterbolaget inte är helägt godtas koncernbidraget endast inom ramen för vad som är utdelningsbart enligt 12 kap. 2 § ABL.

Såsom framgått ovan gäller alltså idag att koncernbidrag från moderbolag till andra än helägda dotterföretag samt koncernbidrag från dotterbolag till moderbolag omfattas av bestämmelsen i 12 kap. 2 § ABL om maximal vinstutdelning. Utredningen har föreslagit att det för den nya formen av aktiebolag införs ytterligare en begränsande bestämmelse om maximal vinstutdelning i 20 kap. 6 § ABL. Denna sistnämnda bestämmelse skall tillämpas i samma utsträckning som vanliga aktiebolag omfattas av 12 kap. 2 § ABL. Detta innebär att koncernbidrag som lämnas av ett dotterföretag som är ett aktiebolag av den nya formen inte får överstiga vad som är tillgängligt för vinstutdelning för bolaget i fråga, dvs. i modellen icke-vinstutdelande aktiebolag ingenting alls och i modellen aktiebolag med begränsad vinstutdelning ett visst, begränsat belopp. Om det i stället är moderbolaget som är ett aktiebolag av den nya formen innebär befintliga bestämmelser i ABL i kombination med 20 kap. 6 § ABL att ett koncernbidrag till ett icke-helägt dotterföretag inte får överstiga vad som får delas ut som vinst till aktieägarna, varför moderbolaget i modellen icke-vinstutdelande aktiebolag inte alls kan dela ut koncernbidrag medan moderbolaget i den andra modellen kan dela ut visst, begränsat bidrag. Så långt är de befintliga bestämmelserna tillräckliga för att vidmakthålla skyddet mot att bolagets tillgångar och eventuella överskott delas ut till aktieägarna eller andra.

Om dotterföretaget är helägt förhåller det sig annorlunda. Som konstaterats ovan omfattas med dagens lagstiftning inte moderbolagets koncernbidrag i dessa fall av 12 kap. 2 § ABL. Utredningen

122

har, som nämnts i tidigare avsnitt, som en utgångspunkt haft att de bestämmelser som har till syfte att säkerställa att bolagets tillgångar och överskott stannar kvar i bolaget inte lätt skall kunna kringgås. En möjlighet för bolag av den nya formen att fritt lämna koncernbidrag till dotterföretag skulle enligt utredningens bedömning öppna för sådana kringgåenden. Om dotterföretaget är ett företag utan vinstutdelningsbegränsningar skulle man med hjälp av sådana koncernbidrag enkelt – och i strid med regleringens syften – kunna slussa medel ut ur koncernen exempelvis till moderbolagets ägare. För att förhindra förfaranden av det slaget är det enligt utredningens mening nödvändigt att uppställa särskilda begränsningar när det gäller koncernbidrag. Mot den bakgrunden föreslår utredningen en bestämmelse av innebörd att koncernbidrag från ett aktiebolag av den nya formen inte i något fall får överstiga vad bolaget kunnat dela ut som vinst till aktieägarna under det aktuella räkenskapsåret. När det gäller koncernbidrag från dotterföretag till moderbolag eller koncernbidrag från moderbolag till icke-helägt dotterföretag innebär en sådan bestämmelse ett förtydligande av vad som följer redan av andra regler. När det gäller koncernbidrag från aktiebolag av den nya formen till ett helägt dotterföretag innebär bestämmelsen en begränsning i förhållande till vad som annars skulle gälla.

Givetvis skall begränsningarna i möjligheterna att lämna koncernbidrag inte hindra sedvanliga affärsmässigt grundade transaktioner mellan företagen i koncernen.

7.11. Kontrollmöjligheter och tvångslikvidation

Utredningens förslag: Ingen ny kontrollmyndighet föreslås.

Revisorns uppdrag utvidgas till att även gälla att kontrollera att vinstutdelningsbegränsningarna för bolaget inte överträds och om så är fallet rapportera till registreringsmyndigheten, dvs. PRV. Allmän domstol skall på anmälan av PRV eller på ansökan av revisorn, bolagets styrelse, en styrelseledamot, den verkställande direktören eller en aktieägare besluta om bolagets likvidation om bolaget överträtt bestämmelserna i 20 kap. 6 § ABL. Om de felaktigt överförda medlen återbärs under handläggningen vid tingsrätten skall beslut om likvidation inte meddelas.

123

7.11.1. Ingen särskild kontrollmyndighet bör inrättas

Den nya formen av aktiebolag innebär, oavsett om det gäller ickevinstutdelande aktiebolag eller om det gäller aktiebolag med begränsad vinstutdelning, risker för obehöriga transaktioner och förtäckta vinstutdelningar i avsikt att tillförsäkra aktieägarna medel utöver vad som är tillåtet enligt lag och bolagsordning. Enligt de bestämmelser som gäller idag är det revisorn och registreringsmyndigheten, dvs. PRV, som utövar kontrollen över att aktiebolagen uppfyller lagens krav. Den nya bolagsformen är enligt direktiven i första hand tänkt att användas inom områdena vård, skola och omsorg. De flesta privata verksamheter inom dessa områden drivs idag i relativt blygsam omfattning. Mot bakgrund av den inställning till den nya bolagsformen som redovisats av företrädare för de sammanslutningar inom de aktuella områdena som utredningen har inhämtat synpunkter från finns det anledning att anta att denna nya form kommer att få en mycket begränsad användning. Att tillskapa en särskild kontrollmyndighet eller annat kontrollorgan för den nya formen av aktiebolag är kostsamt. Enligt utredningens mening saknas därför anledning att tillskapa någon särskild kontrollmyndighet för den nya formen av aktiebolag, i vart fall under förutsättning att användandet av denna nya bolagsform är frivillig. Det torde enligt utredningens uppfattning, liksom beträffande alla andra aktiebolag, i stället kunna ankomma på revisorn och PRV att kontrollera att aktiebolagslagens bestämmelser följs och att ingripa om så inte är fallet. Om det från det offentligas sida emellertid skulle uppställas som krav för tillstånd till drivande av verksamhet eller som krav för erhållande av offentliga medel att den nya bolagsformen används kommer frågan om särskilt upprättat kontrollorgan att komma behöva omprövas. Detsamma torde gälla om den nya bolagsformen i framtiden kommer att förknippas med stora förmåner i förhållande till andra associationsformer.

7.11.2. Revisorn

Enligt bestämmelserna i 10 kap. ABL om revisorer gäller följande om revisorns uppgifter. Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning liksom koncernredovisning och koncernföretagens inbördes förhållanden. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god

124

revisionssed kräver (10 kap. 3 § ABL). Revisorn skall för varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman (10 kap. 5 § ABL) och revisionsberättelsen skall innehålla uttalanden om årsredovisningen upprättats i enlighet med lag (10 kap. 28 § ABL), om bolagsstämman bör fastställa balans- och resultaträkningen, om bolagsstämman bör besluta om dispositioner angående vinst och förlust enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och om styrelsen och VD har upprättat förteckning över lån och säkerheter samt om revisorn anser att balans- och resultaträkningarna inte bör fastställas (10 kap. 29 § ABL). Vidare skall revisionsberättelsen innehålla ett uttalande om styrelseledamöterna och VD bör beviljas ansvarsfrihet samt om revisorn funnit att dessa företagit åtgärd som kan medföra ersättningsskyldighet eller handlat i strid mot aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen (10 kap. 30 § ABL).

Den nya formen av aktiebolag innebär för revisorns räkning att ökad uppmärksamhet måste riktas mot illojala förfaranden som syftar till att överföra medel från aktiebolaget till dess ägare eller andra. Det kan exempelvis vara fråga om köp till överpris, försäljning till underpris eller höga lokalhyror. Emellertid är detta samma problemställningar som finns redan idag, och som det beträffande befintliga aktiebolag åvilar revisorn att upptäcka när han granskar bolagets bokföring. Samma gäller frågan om hur stor del av bolagets vinst som skall delas ut. Revisorn skall även idag granska att kraven för vinstutdelning enligt 12 kapitlet ABL är uppfyllda. Det finns mot bakgrund härav inte anledning att för den nya typen av aktiebolag ha andra kompetenskrav på revisorn än vad som annars gäller enligt ABL. Den extra granskning som den nya typen av aktiebolag kan förväntas medföra bör kunna skötas av revisorn i samband med den årliga revisionen. Ett sätt att säkerställa kontrollen av att den nya formen av aktiebolag håller sig inom ramarna är att ålägga revisorn att vid misstankar om någon form av överträdelse av vinstutdelningsbegränsningen i 20 kap. 6 § ABL genast skicka en kopia av revisionsberättelsen direkt till PRV utan iakttagande av sedvanlig tidsfrist. Det bör sedan ankomma på PRV att utan dröjsmål vidta åtgärder för att i första hand uppnå rättelse och i andra hand initiera förfarande om tvångslikvidation vid allmän domstol. PRV:s uppgifter behandlas också i nästa avsnitt.

Revisorn bör även självständigt vid nu angivna missförhållanden kunna hos tingsrätten ansöka om tvångslikvidation av bolaget, se 20 kap. 8 § ABL.

125

För det fall ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning, som i sin bolagsordning har en lägre tillåten högsta vinstutdelning än vad som anges i 20 kap. 6 § ABL, överträder bestämmelsen i bolagsordningen men inte bestämmelsen i lagen, bör det dock inte komma ifråga att vidta åtgärder för tvångslikvidation. Inte heller bör revisorn i dessa fall slå larm till PRV enligt 20 kap. 5 § ABL, utan det är tillräckligt att revisorn agerar utifrån övriga bestämmelser i ABL precis som för andra aktiebolag.

7.11.3. Patent- och registreringsverket

Som har framgått av avsnittet om bolagsordning och registrering föreslår utredningen att PRV i samband med ansökan om registrering, liksom idag, skall granska om bolagsordningen är upprättad i enlighet med aktiebolagslagens krav. För det fall bolagsordningen för den nya formen av aktiebolag inte innehåller de uppgifter som krävs bör det föreligga ett klart hinder mot registrering, vilket bör framgå av lagen.

En anmälan från ett aktiebolags revisor om överträdelse mot bestämmelserna i 20 kap. 6 § ABL bör medföra att PRV skall kunna agera omedelbart och inge en anmälan om tvångslikvidation av bolaget till allmän domstol. En sådan bestämmelse föreslås i 20 kap. 8 § andra stycket ABL (se avsnittet nedan). Med de bestämmelser som redan gäller har PRV också möjlighet att innan det går vidare med en sådan åtgärd kontakta bolaget för vidtagande av rättelse. PRV kan också med stöd av gällande bestämmelser omgående låta publicera revisorsanmärkningen. Några speciella bestämmelser behöver således inte införas i dessa delar.

7.11.4. Tvångslikvidation

Bestämmelser om tvångslikvidation av aktiebolag finns i 13 kap. 10 § ABL, i vilka fall PRV beslutar om likvidation, och i 13 kap. 11, 16, 20, 49 och 50 §§ ABL, i vilka fall allmän domstol beslutar om likvidation.

Med hänsyn till det särskilda behovet av att skydda den nya aktiebolagsformens tillgångar från att föras över från bolaget till annan, finns det enligt utredningens mening anledning att låta allmän domstol besluta om tvångslikvidation i ytterligare fall. En bestäm-

126

melse om detta föreslås i 20 kap. 8 § ABL. Om bolaget överträtt bestämmelserna i 20 kap. 6 § ABL om vinstutdelningsbegränsningar bör rätten kunna besluta om likvidation av bolaget som ett yttersta sätt att säkerställa att bolagets medel inte obehörigen förs ut från bolaget. Som angivits i avsnittet 7.11.2 ovan skall dock, för aktiebolag med begränsad vinstutdelning, en överträdelse mot en sådan bestämmelse i bolagsordningen som ytterligare begränsat högsta tillåtna vinstutdelning, inte kunna utgöra grund för tvångslikvidation enligt detta lagrum.

Anmälan till rätten bör kunna göras av PRV. Även styrelsen, en styrelseledamot, en aktieägare, den verkställande direktören och bolagets revisor bör kunna ansöka om likvidation. Beslutet om likvidation bör gälla omedelbart.

I linje med vad som gäller vid tvångslikvidation idag enligt ABL (se bl.a. 13 kap. 16 § ABL) skall ett beslut om likvidation inte meddelas om det under ärendets handläggning hos tingsrätten visas att de felaktigt överförda medlen återburits till bolaget.

7.12. Byte av aktiebolagsform

Utredningens förslag: Ett aktiebolag av den nya formen skall inte

kunna ombildas till ett vanligt privat aktiebolag eller ett publikt aktiebolag. Ett vanligt privat aktiebolag eller ett publikt aktiebolag skall kunna ombildas till ett aktiebolag av den nya formen genom beslut med kvalificerad majoritet på bolagsstämman.

Idag finns möjligheter till byte av bolagskategori, från privat till publikt samt från publikt till privat enligt 17 kap. 1 och 2 §§ ABL. När det gäller beslut om att ett privat aktiebolag skall bli publikt, fattas ett sådant av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. ABL om beslut om ändring i bolagsordningen. Sedvanlig majoritet för beslutet är tillräckligt. Om bolagsstämman hålls senare än sex månader efter utgången av det senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning och revisionsberättelse har avgivits skall det på stämman läggas fram uppgifter motsvarande delårsrapport. Beslutet om byte av bolagskategori skall registreras och det privata bolaget anses ha blivit publikt när bolagsordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för publika aktiebolag och beslutet om övergång från privat till publikt aktiebolag blivit registrerat. Beslut i det omvända fallet, att ett publikt aktiebolag skall bli privat, skall fattas av bolags-

127

stämman och det skall biträdas av samtliga närvarande aktieägare som skall företräda nio tiondelar av samtliga aktier. Ett publikt aktiebolag anses ha blivit privat när bolagsordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för privata aktiebolag och beslutet om övergång till privat aktiebolag blivit registrerat.

Utredningen har, som nämnts tidigare, kommit fram till att endast privata aktiebolag skall kunna registreras med vinstutdelningsbegränsning. Mot bakgrund härav måste det införas en bestämmelse om att privata aktiebolag av den nya formen inte får omvandlas till publika aktiebolag. Däremot föreligger inte hinder mot att ett publikt aktiebolag omvandlas till ett privat aktiebolag i enlighet med vad som gäller redan idag och i samband med detta i sin bolagsordning anger att det skall vara ett privat aktiebolag av den nya formen med registrerad vinstutdelningsbegränsning.

I direktiven tas upp frågan om ett vanligt aktiebolag skall kunna övergå till att bli ett aktiebolag av den nya formen med vinstutdelningsbegränsning. Utredningen kan inte se något hinder mot detta. Emellertid bör det krävas att bolagsstämman fattar ett sådant beslut med den högsta nivån av kvalificerad majoritet som anges i 9 kap. 31 § ABL, dvs. samtliga närvarande aktieägare skall rösta för förslaget och de skall företräda minst nio tiondelar av samtliga aktier. En ny bestämmelse om detta måste införas. I övrigt bör samma bestämmelser som gäller idag för byte av bolagskategori kunna följas. Den nya formen av aktiebolag får anses ha uppkommit när det finns en bolagsordning som uppfyller bestämmelserna för den nya formen av aktiebolag och beslutet registrerats hos PRV.

En annan fråga är om den nya formen av aktiebolag skall kunna övergå till att bli ett vanligt aktiebolag. I det sammanhanget uppkommer frågan vad som skall ske med upparbetat överskott i bolaget. Då det är viktigt att bestämmelserna om vinstutdelningsbegränsning i den nya formen av aktiebolag inte med lätthet kan kringgås, anser utredningen att ett aktiebolag av den nya formen inte bör komma ifråga för ombildning till ett vanligt vinstutdelande aktiebolag. Det förfarande som står till buds för aktiebolaget, om ägarna inte längre vill driva det med vinstutdelningsbegränsning, är att bolaget likvideras.

128

7.13. Aktiebolagets firma

Utredningens förslag: Efter ett aktiebolags av den nya formen firma

skall beteckningen (ivu) alternativt (bvu) anges. Dessa beteckningar skall förbehållas den nya formen av aktiebolag.

Det har från verksamma inom områdena skola, vård och omsorg framkommit farhågor om att den nya formen av aktiebolag, oavsett om den tillåter begränsad vinstutdelning till aktieägarna eller inte, kan komma att få problem med kapitalanskaffningen. Ett sätt att göra företagsformen attraktiv har föreslagits vara att låta dess speciella karaktär vara fullt synlig som en form av goodwill-skapande image. För att uppnå detta måste aktiebolagets karaktär av att vara ett icke-vinstutdelande bolag alternativt ett bolag med begränsad vinstutdelning klart framgå av bolagets firma eller i anslutning till firman. Utredningen föreslår därför att bolagets firma skall åtföljas av beteckningen (ivu) för icke-vinstutdelande aktiebolag alternativt (bvu) för aktiebolag med begränsad vinstutdelning samt att beteckningen alltid skall anges. Vidare skall beteckningen förbehållas denna nya form av aktiebolag och får således inte förekomma hos andra privata aktiebolag eller hos publika aktiebolag. Enligt uppgift från PRV förekommer bokstavskombinationen ivu idag endast i tre registreringar (en enskild firma, ett aktiebolag och ett varumärke). Bokstavskombinationen bvu är inte registrerad för närvarande. Det är således endast ett fåtal företag som berörs av att beteckningarna (ivu) respektive (bvu) införs, varför några specialbestämmelser för dessa fall inte torde vara nödvändiga.

7.14. Skadestånd, återbäringsskyldighet och andra sanktioner

Utredningens bedömning: Det behövs inte några särbestämmelser

om skadestånd, återbäringsskyldighet, straff eller vite.

Om stiftares, styrelseledamots, verkställande direktörs samt revisors och aktieägares skadeståndsansvar finns bestämmelser i 15 kap. ABL. Dessa bestämmelser är generellt utformade och medför skadeståndsansvar för personen i fråga för skada som den personen tillfogat bolaget. Bestämmelserna täcker således även de skadestånds-

129

anspråk som kan tänkas bli aktuella vid brott mot de särskilda bestämmelser som föreslås gälla för den nya formen av aktiebolag. Några ytterligare skadeståndsbestämmelser behövs enligt utredningens mening därför inte.

Bestämmelser om återbäringsskyldighet till bolaget finns i 12 kap. 5 § ABL, vari bl.a. anges att om utbetalning sker till aktieägare i strid mot ABL kan aktieägaren under vissa förutsättningar vara skyldig att till bolaget återbära vad han uppburit. För brist som uppkommer vid återbäringen svarar enligt andra stycket samma lagrum de som bl.a. medverkat till beslutet om utbetalningen eller verkställandet av densamma. Dessa bestämmelser är så utformade att de även kommer att vara tillämpliga på förfaranden som strider mot vinstutdelningsbegränsningen i den nya aktiebolagsformen. Ytterligare bestämmelser i den delen krävs därför inte.

Bestämmelser som straff och vite återfinns i 19 kap. ABL. Fråga uppkommer om det finns skäl att inom ramen för ABL straffbelägga förfaranden som strider mot de nya särskilda bestämmelser som föreslås för den nya formen av aktiebolag. Vid en sammankomst med företrädare för de sammanslutningar som utredningen vänt sig till för synpunkter framfördes samfällt den åsikten att skadeståndsansvar för den som handlar felaktigt i kombination med återbäringsskyldighet till bolaget av de felaktigt överförda medlen är de enda former av sanktioner som behövs. Utredningen delar den uppfattningen. Om den nya formen av aktiebolag i framtiden kommer att vara en förutsättning för erhållande av offentliga medel eller godkännande av driften av viss verksamhet eller liknande, kan det inte uteslutas att en form av reaktion vid brott mot de särskilda bestämmelser som tar sikte på vinstutdelningsbegränsningen skulle kunna vara indraget tillstånd eller återbetalning av erhållna statliga medel etc. Det kan i ett sådant läge diskuteras vilken myndighet som lämpligen bör ha att ta ställning till den sortens reaktioner. En sådan diskussion ligger dock utanför denna utrednings uppdrag. Med hänsyn till att bestämmelserna i ABL gäller för samtliga aktiebolag oavsett inom vilket område de bedriver sin verksamhet, anser utredningen att det för närvarande inte finns skäl att föreslå ytterligare sanktionsbestämmelser i ABL.

130

7.15. Överklagande

Utredningens bedömning: Det behövs inte några särbestämmelser

om överklagande.

Redan idag är det rätten som beslutar om likvidation av aktiebolag under vissa förutsättningar, se 13 kap. 11 och 16 §§ ABL. I dessa fall gäller beträffande handläggningen vid rätten dels specialbestämmelsen i 13 kap. 24 § ABL om kungörande etc., dels lagen (1996:242) om domstolsärenden, i vilken det finns bestämmelser om överklagande. Det har inte framkommit någon anledning till varför den föreslagna nya bestämmelsen om tvångslikvidation skall avvika från den reglering som gäller för överklagande av domstols beslut om likvidation. Några speciella bestämmelser om överklagande krävs alltså inte i den delen.

Vad avser möjligheterna att överklaga PRV:s beslut om att vägra registrering i enlighet med den föreslagna bestämmelsen i 20 kap. 3 § ABL, så täcks denna av gällande reglering i 18 kap. 4 § ABL. Någon särskild bestämmelse krävs således inte.

131

8 EG-rättsliga aspekter på den nya aktiebolagsformen

8.1. Diskrimineringsförbud och etableringsfrihet

I Romfördragets (i dess senaste lydelse) artiklar 42–48 regleras etableringsrätten inom den Europeiska Unionen. Av artikel 42 framgår att etableringsfriheten inom EU skall innefatta rätt att starta och utöva verksamhet som egenföretagare samt rätt att bilda och driva företag på de villkor som etableringslandets lagstiftning föreskriver för egna medborgare. Enligt artikel 45 och 46 skall bestämmelserna inte omfatta verksamhet som hos medlemsstaten är förenad med utövandet av offentlig makt eller avse regler grundade på allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Dessa undantag skall tolkas snävt (EU-Karnov, Molde mfl. Forlaget Thomsen A/S 2001). Bolag som bildats i överensstämmelse med en medlemsstats lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom gemenskapen skall enligt artikel 48 vid tillämpningen av bestämmelserna likställas med fysiska personer som är medborgare i medlemsstaten. Med bolag avses enligt samma artikel bolag enligt civil- eller handelslagstiftning inbegripet kooperativa sammanslutningar samt andra offentligrättsliga eller privaträttsliga juridiska personer, med undantag av sådana som inte drivs i vinstsyfte. Kretsen av bolag som omfattas av artikeln skall tolkas vidsträckt och det är varje medlemslands nationella regler som avgör vilka enheter som har status såsom juridisk person (EU-Karnov).

Fråga uppkommer då vad som avses med ”inte drivs i vinstsyfte”. I den engelska versionen används uttrycket ”non-profit-making”, i den tyska ”die keinen Erwerbszweck verfolgen” och i den franska ”qui ne poursuivent pas de but lucratif”. Litteraturen på området är sparsam. I den danska kommentaren EU-Karnov anförs att kretsen av juridiska personer som inte omfattas av artikel 48 är snävt begränsad till rena non-profit organisationer som arbetar med exempelvis politiska, religiösa eller kulturella mål under förutsättning att de inte utövar ekonomisk aktivitet. Om de utövar ekonomisk verk-

132

samhet torde de dock ingå i kretsen av juridiska personer som omfattas av bestämmelserna enligt artikel 48. Samma synsätt framkommer i avhandlingen ”Binnenmarkt und Diskriminierungsverbot – unter besonderer Berücksichtigung der Situation nicht-staatlicher Handlungseinheiten“ av Margit Hintersteininger (1999), som menar att då det förekommer utövande av ekonomisk verksamhet, även om den är av underordnad betydelse i förhållande till den huvudsakliga icke-vinstsyftande verksamheten, så är den juridiska personen att hänföra till kretsen av personer som omfattas av etableringsfriheten i artikel 48.

Det sagda torde innebära att den nya formen av aktiebolag, som är aktuell i denna utredning, får anses omfattas av reglerna om etableringsfrihet i artiklarna 42–48. Såvitt kan bedömas utgör inte införandet av denna nya aktiebolagsform i sig något hinder avseende etableringsfriheten så länge det inte för bolagsbildningen uppställs särskilda krav på bolagsmännens nationalitet eller liknande.

Hur det ställer sig med den nya bolagsformen och EG-rätten om svenska myndigheter i framtiden beslutar att knyta möjligheterna till tillstånd för viss verksamhet eller erhållande av offentliga bidrag endast till verksamhet som bedrivs i den nya bolagsformen kan diskuteras ur flera perspektiv.

EG-domstolen har i flera domar uttalat sig om etableringsfriheten och kraven på likabehandling. I en dom av den 5 december 1989 i mål C-3/88 mellan Europeiska gemenskapernas kommission mot Italien slog domstolen fast att principen om likabehandling inte enbart förbjuder öppen diskriminering grundad på nationalitet utan även alla former av dold diskriminering som, genom tillämpning av särskiljande kriterier, faktiskt leder till samma resultat. Målet gällde frågan om Italien vid upphandling kunde kräva att rätten att ingå avtal med den italienska staten om att utarbeta ett datasystem för den offentliga förvaltningens räkning skulle förbehållas bolag som direkt eller indirekt till övervägande del eller helt ägdes av staten eller den offentliga sektorn. Domstolen fann bl.a. att ett sådant krav visserligen inte gjorde åtskillnad mellan italienska och utländska bolag, men att kravet huvudsakligen gynnade italienska bolag, varför det stred mot diskrimineringsförbudet.

Även konkurrensrättsliga frågeställningar, under vilka frågor om statsstöd hänförs, kan uppkomma.

Statligt stöd behandlas i artiklarna 87–89 i Romfördraget. Enligt artikel 87 (1) är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att

133

snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Begreppet statsstöd är vidsträckt och omfattar åtgärder där myndigheter (oavsett om de är statliga, regionala eller kommunala) på ett eller annat sätt försöker att favorisera vissa verksamheter i förhållande till andra verksamheter. (EU-ret, Claus Gulmann m.fl, 3 udgave, Jurist- og Ökonomforbundets Forlag 1995). Enligt fastslagen praxis omfattar begreppet statsstöd inte enbart positiva förmåner såsom direkta tillskott, räntefria lån, lån med fördelaktig ränta och statliga garantier utan också åtgärder som på olika sätt underlättar de bördor som normalt belastar en verksamhets budget och därigenom, utan att vara tillskott i ordets egentliga mening, har samma verkningar. Av rättspraxis från EG-domstolen kan utläsas att syftet med artikel 87 är att hindra att samhandeln mellan medlemsländerna påverkas av fördelar som möjliggörs av offentliga myndigheter och som under olika former medför eller hotar att medföra att konkurrensvillkoren ändras till fördel för vissa verksamheter eller produktioner. Det avgörande är om den verksamhet som åtnjutit statlig fördel uppnår en ekonomisk fördel som den inte skulle uppnått under sedvanliga marknadsekonomiska betingelser. När det gäller regelrätta investeringar från statens sida skall dessa bedömas utifrån den s.k. marknadsekonomiska investeringsprincipen, som går ut på att i den mån en förnuftig privat marknadsinvesterare som driver verksamhet på normala marknadsekonomiska villkor skulle ha gjort en motsvarande investering så är den inte att anse som statsstöd enligt artikel 87 (EU-Karnov). Av andra och tredje styckena i artikel 87 framgår under vilka förutsättningar statligt stöd inte skall anses otillåtet. Dessa förutsättningar synes inte omfatta de tänkta användningsområdena för den nya formen av aktiebolag.

När det gäller hälsovårdsområdet har EG-domstolen i en dom av den 17 juni 1997 mellan Sodemare SA m.fl. mot Regione Lombardia (Italien) i mål C-70/95 tagit ställning till frågan om en medlemsstat kan kräva att endast företag som drivs utan vinstsyfte skall ha rätt att verka inom medlemsstatens socialförsäkringssystem eller om ett sådant krav strider mot EG-rätten. EG-domstolen konstaterade i domen bl.a. att gemenskapsrätten inte inkräktar på medlemsstaternas behörighet att utforma sina sociala trygghetssystem. När det gällde frågan om kravet på icke vinstsyfte för privata aktörer konstaterade EG-domstolen vidare att en medlemsstat får kräva att de privata operatörer som skall utföra socialvårdstjänster under-

134

kastas villkoret att de skall verka utan vinstsyfte, om aktörerna vill få kostnaderna för tjänsterna ersatta av de offentliga myndigheterna. Däremot får inte ett bolag med vinstsyfte från annan medlemsstat försättas i en situation som faktiskt eller rättsligt är mindre gynnsam än den situation som gäller för bolag med vinstsyfte i värdstaten. Artiklarna 52 och 58 i fördraget (artiklarna 43 och 48 efter senaste ändringarna) utgör således inte hinder för en medlemsstat att endast tillåta privata aktörer som verkar utan vinstsyfte att delta i genomförandet av statens socialtjänstsystem. EG-domstolen uttalade sig dock inte i frågan om medlemsstaten har rätt att ge offentlig ersättning endast till verksamhet som bedrivs i en viss, nationell associationsform.

Sammanfattningsvis verkar det som att för det fall svenska myndigheter i framtiden kommer att knyta tillstånd till viss verksamhet eller möjligheterna att erhålla offentliga bidrag o.dyl. till att verksamheten bedrivs i den nya formen av aktiebolag kan sådana villkor eventuellt komma i konflikt med EG-rättens grundprinciper. Frågeställningen torde behöva belysas ytterligare i senare utredningsarbete.

8.2. EG-rätten i övrigt

Utredningens förslag till ny form av aktiebolag avviker från vad som annars gäller för aktiebolag endast i den utsträckning som krävs för att bibehålla ett skydd mot att aktiebolagets tillgångar och överskott kommer andra än bolaget till godo i vidare mån än vad som följer av de nya bestämmelserna i kapitel 20 i ABL. Den nya bolagsformen skall existera vid sidan av publika aktiebolag och sedvanliga privata aktiebolag. Den befintliga lagstiftningen om aktiebolag är anpassad till det EG-rättsliga bestämmelserna. Enligt utredningens mening kommer inte införandet av de föreslagna specialbestämmelserna om den nya aktiebolagsformen att strida mot den gällande EG-rättsliga regleringen.

135

9 Den nya aktiebolagsformen i förhållande till andra associationsformer

9.1. Fördelar och nackdelar med den nya aktiebolagsformen

Den nya aktiebolagsform som föreslås kännetecknas av att aktiebolagets tillgångar och eventuella överskott i bolaget till övervägande del skall användas inom bolaget för dess konsolidering och utveckling av verksamheten. Åtskilliga bestämmelser har föreslagits som på ett för aktiebolag ingripande sätt bl.a. reglerar möjligheterna till överföring av värden från bolaget till andra. Registreringsmyndigheten, dvs. PRV, åläggs ytterligare kontrollfunktioner bl.a. i samband med bolagets registrering. Revisorns roll har stärkts i jämförelse med vad som gäller för andra aktiebolag. Utredningen har också föreslagit att för aktiebolag av den nya bolagsformen skall efter dess firma anges en särskild beteckning som utvisar aktiebolagets speciella karaktär. Sammantaget medför dessa bestämmelser att en viss form av ”garantistämpel” kommer att åvila de aktiebolag som registrerats som ett aktiebolag av den nya formen, och de kommer att bli lätt igenkännbara. Detta kan förväntas skapa en särskild image, som har en goodwill-effekt. Då den nya bolagsformen enligt direktiven till utredningen är tänkt att användas främst inom områdena skola, vård och omsorg, dvs. områden där många verksamheter till stora delar finansieras genom offentliga medel, torde det ur skattebetalarnas synvinkel vara positivt att bolagsformen i sig är en form av garanti för att de offentliga medlen stannar inom verksamheten som sådan. Även för privata intressenter, som av icke-kommersiella skäl önskar bidra till verksamheterna i fråga, kan det vara av betydelse att veta att bolagsformen inte möjliggör för ägarna att använda de tillskjutna medlen för annat än verksamheten i sig.

En fråga som inställer sig då man diskuterar externa privata intressenter och tillskjutande av medel från dessa är om finansieringsmöjligheterna för de nya aktiebolagen avsevärt försvåras genom vinstutdelningsbegränsningen. Rent affärsmässigt torde erhållande

136

av lån etc. inte nämnvärt påverkas av bolagsformen som sådan då långivaren bedömer kreditvärdigheten utifrån många olika kriterier. Den nya bolagsformen avviker inte från andra aktiebolag vad avser hur verksamheten bedrivs. Däremot är det möjligen så att de aktieägare som valt att låta aktiebolaget bli ett aktiebolag av den nya formen kan antas ha visat att deras främsta intresse inte är att driva verksamheten för egen vinning utan för verksamheten som sådan. Detta kan i sin tur medföra att långivare m.fl. kan förvänta sig en varaktighet i verksamheten.

Finansieringsmöjligheterna från aktieägarnas sida är en annan aspekt. Den spontana reaktionen från flertalet av de aktörer som idag är verksamma inom de områden som är tänkta för den nya bolagsformen är ”vem vill investera i aktiebolag om man inte får någon vinstutdelning”. I fråga om icke-vinstutdelande aktiebolag är någon vinstutdelning till aktieägarna inte alls aktuell och vid bolagets likvidation får de endast tillbaka vad de tillskjutit bolaget. Att investera i ett aktiebolag av denna modell torde vara intressant i samma utsträckning som det idag är intressant att bidra ekonomiskt till exempelvis ideella föreningars verksamhet. Om aktieägarna i bolaget är samma personer som faktiskt driver verksamheten som anställda eller är samma personer som är verksamhetens brukare, finns det således annat än ekonomiska intressen som är drivkraften bakom deras engagemang. För dessa personer innebär den nya bolagsformen att valmöjligheterna när det gäller på vilket sätt verksamheten skall bedrivas utökas med ännu en associationsform, vilket inte torde vara negativt. Beträffande aktiebolag med begränsad vinstutdelning ställer sig saken delvis annorlunda. Aktieägarna i denna bolagsform kan inte förvänta sig vinstutdelning på samma nivå som i vanliga aktiebolag. Utredningens förslag till vad som skall anses vara skälig utdelning, dvs. statslåneräntan plus en procentenhet multiplicerad med tillskjutet kapital, innebär en relativt säker investering sett i ett längre perspektiv. Som nämnts tidigare finns det andra drivkrafter bakom investering i verksamheter inom områdena skola, vård och omsorg än de rent ekonomiska. Modellen med begränsad vinstutdelning kan förväntas öppna möjligheter för personer som inte har ekonomisk vinning som huvuddrivkraft, men som ändå vill uppnå en avkastning på insatt kapital som i vart fall inte kan förväntas understiga vad man skulle ha erhållit om pengarna i stället satts in på bankkonto (under förutsättning att verksamheten går bra, men det är ett risktagande vid all investering i aktiebolag oavsett bolagets form).

137

Utredningens båda alternativa förslag till ny form av aktiebolag är likartat utformade. Den avgörande skillnaden mellan de båda modellerna är möjligheterna till vinstutdelning. Det är möjligt att bestämmelserna om icke-vinstutdelande aktiebolag kan uppfattas som enklare och mer lättanvända än bestämmelserna kring aktiebolag med begränsad vinstutdelning.

9.2. Den nya aktiebolagsformen och befintliga strukturer

Enligt utredningens direktiv skall utredningen underlätta den nya aktiebolagsformens införlivande i befintliga strukturer. Som framgått av tidigare avsnitt är det inte ovanligt att verksamheter inom områdena skola, vård och omsorg idag bedrivs i olika associationsformer, som ingår i olika strukturer. En utgångspunkt för utredningen har, som nämnts tidigare, varit att den nya aktiebolagsformen i så liten utsträckning som möjligt skall avvika från vad som gäller för övriga aktiebolag. Endast bestämmelser som tar sikte på att bibehålla aktiebolagets tillgångar och överskott samt motverka missbruk av syftet med dessa bestämmelser avviker från vad som annars gäller för svenska aktiebolag. I möjligaste mån kommer således den nya aktiebolagsformen att verka på samma villkor som övriga aktiebolag, vilket enligt utredningens mening är av vikt för att upprätthålla konkurrensneutralitet mellan olika associationsformer.

Som framgår av avsnitt 7.10 om koncernförhållanden kommer aktiebolag av den nya formen att kunna ingå i koncerner med såväl andra aktiebolag, oavsett form, som andra associationsformer. Emellertid har utredningen funnit nödvändigt att för aktiebolag av den nya formen begränsa möjligheterna att lämna koncernbidrag.

För sådana associationer, bl.a. vissa ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund, som åtnjuter vissa skattelättnader uppkommer redan idag skattemässiga konsekvenser om näringsverksamheten inte bedrivs i egen regi. Vilka skatterättsliga följder som uppkommer om dessa associationer i framtiden driver sin verksamhet i den nya aktiebolagsformen ligger utanför denna utrednings uppdrag att analysera.

Utredningen har inte funnit skäl att föreslå särskilda regler för att underlätta för ett aktiebolag att ombildas till ett aktiebolag av den nya formen (se avsnitt 7.12). Av främst konkurrensskäl kan det, i vart fall så länge den nya aktiebolagsformen är frivillig och

138

utgör en associationsform bland andra, inte komma i fråga att avvika från de bestämmelser som gäller om aktiebolagsbildande i de fall man önskar ombilda en annan juridisk person till ett aktiebolag av den nya formen. I den mån det anses lämpligt att över huvud taget gynna övergången till en viss associationsform genom speciella bestämmelser, bör dessa avse bestämmelser i andra lagar än ABL. Huruvida frågan kommer i annat läge för det fall det i framtiden införs inskränkningar i möjligheterna att erhålla offentliga medel eller få tillstånd till viss verksamhet om inte verksamheten bedrivs i form av ett aktiebolag av den nya formen, låter sig lämpligen utredas i en senare utredning. Att föreslå lättnader i skattehänseende eller andra liknande avseenden faller enligt utredningens mening utanför det nuvarande uppdraget.

9.3. Incitament för att göra den nya aktiebolagsformen attraktiv

Enligt utredningens direktiv skall övervägas vilka civilrättsliga särregler som kan behövas för att göra den nya aktiebolagsformen attraktiv. Som utredningen uppfattat direktiven ligger det således utanför utredningens uppdrag att föreslå ändringar i såväl skattelagstiftningen som lagen om offentlig upphandling. Emellertid anknyter frågorna om incitament för den nya bolagsformens attraktivitet till dessa områden.

Som framgått av de utrikes studiebesök som gjorts, är det i utlandet vanligt att donationer till och investeringar i associationsformer som saknar vinstintressen medför skattelättnader för givarna. Företrädare för de sammanslutningar som utredningen fått synpunkter från har uppgivit att en sådan ordning skulle kunna vara en möjlighet för att få den nya bolagsformen attraktiv. För att konkurrensneutralitet mellan de olika associationsformerna skall kunna upprätthållas har man dock påpekat att en sådan bestämmelse bör knytas till själva verksamheten som sådan och inte till associationsformen.

Ett annat problem som också lyfts fram är de korta avtalstider som oftast gäller vid den offentliga upphandlingen. Att bilda aktiebolag för att driva en verksamhet under exempelvis två år med något års förlängning är i sig ett risktagande, och om aktiebolaget dessutom är ett med vinstutdelningsbegränsning, kan det bli ännu svårare än idag att efter den tidens utgång, om ny entreprenad inte erhålls, övergå till att driva annan verksamhet i samma bolag. Emellertid

139

har beträffande de korta avtalstiderna också framförts att de är problematiska redan idag med befintliga associationsformer, varför problemen inte uppkommer enbart för den nya bolagsformen.

Utredningen skall, som nämnts ovan, inte lämna förslag i dessa delar, men vill ändå peka på dessa problem. Om den nya bolagsformen i framtiden kommer att vara en förutsättning för att erhålla offentliga medel eller få tillstånd till bedrivande av viss verksamhet eller liknande, kan det finnas anledning att i särskild ordning titta närmare på hur lagen om offentlig upphandling, skattelagstiftningen m.fl. lagar överensstämmer med förutsättningarna för bedrivande av verksamhet i den nya formen av aktiebolag.

När det gäller civilrättsliga särregler som leder till att den nya bolagsformen blir attraktiv har utredningen svårt att se vad sådana bestämmelser skulle kunna innebära om man samtidigt vill bibehålla konkurrensneutralitet mellan olika associationsformer, vilket utredningen anser viktigt. De föreslagna bestämmelserna om den nya bolagsformen i ABL är enligt utredningens uppfattning utformade på så sätt att aktiebolag av den nya formen i så liten utsträckning som möjligt skall avvika från andra privata aktiebolag. De särregler som föreslås har till syfte att dels se till att bolagets tillgångar och eventuella överskott stannar kvar inom bolaget för dess konsolidering och utveckling, dels förhindra missbruk av bolagsformen. Att bolagsformen inte avviker mera från vanliga aktiebolag är enligt utredningens mening i sig gynnande för bolagsformen, eftersom bestämmelserna om aktiebolag är väl inarbetade i det svenska rättsmedvetandet och flertalet aktörer på marknaderna är väl införstådda med regelverket. Några andra civilrättsliga särregler föreslås således inte av utredningen.

141

10 Genomförandet och konsekvensanalys

10.1. Ikraftträdande

Utredningen har i enlighet med direktiven föreslagit en ny form av aktiebolag i två olika modeller: en modell med ingen vinstutdelning alls till aktieägarna och en modell med begränsad vinstutdelning. Som nämnts i betänkandets inledande kapitel har utgångspunkten för utredningen varit att den nya bolagsformen, precis som övriga associationsformer, skall vara frivillig och öppen för alla som vill använda sig av den för att driva sin verksamhet, men att den skall vara särskilt lämpad för användning inom områdena vård, skola och omsorg.

Den nya bolagsformen medför konsekvenser för PRV i samband med dels registreringen av den nya formen av aktiebolag, dels kontrollen av efterlevnaden av bestämmelserna om vinstutdelningsbegränsning och möjligheterna till tvångslikvidation av bolaget. Även revisorerna får enligt utredningens förslag delvis utökade uppgifter. Detta innebär att bestämmelserna om den nya aktiebolagsformen enligt utredningens mening inte bör träda i kraft förrän myndigheter och näringsliv haft skälig tid att vidta förberedande åtgärder.

Enligt utredningens förslag skall vanliga aktiebolag kunna ombildas till aktiebolag av den nya formen. Några övergångsbestämmelser synes inte behövas.

142

10.2. Konsekvenser

10.2.1. Analys enligt förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor

Till utredningen har, såsom angivits i det inledande avsnittet, knutits experter från flera myndigheter. Utredningen har vidare inhämtat synpunkter från företrädare för olika sammanslutningar som driver privat verksamhet inom skola, vård och omsorg. Det förslag till ny aktiebolagsform som förs fram i betänkandet har utformats med beaktande av de synpunkter som sålunda framförts.

Utredningen om icke-vinstutdelande aktiebolag har enligt direktiven haft i uppdrag att ta fram två modeller av en ny aktiebolagsform, i vilken den ena modellen aktiebolaget inte alls skall kunna dela ut vinst till aktieägarna och i vilken den andra modellen aktiebolaget skall tillåtas dela ut viss begränsad vinst. Av direktiven framgår också att vinstutdelningsbegränsningen skall framgå av bolagsordningen för bolaget ifråga. Alternativet att inte alls införa bestämmelser om vinstutdelningsbegränsning för aktiebolag har således inte ingått i utredningens uppdrag. Det bör anmärkas att det redan idag finns möjlighet för aktiebolag att i bolagsordningen ange att vinstutdelningen till aktieägarna skall vara begränsad. En sådan föreskrift i bolagsordningen kan dock ändras genom beslut på bolagsstämman, se avsnitt 2.1.

Utredningen har, som nämnts i tidigare avsnitt, uppfattat direktiven på så sätt att utgångspunkten för denna utredning skall vara att bolagsformen är frivillig. Den nya aktiebolagsformen är enligt direktiven i första hand tänkt att komma till användning inom områdena skola, vård och omsorg. Utredningen har dock valt att inte begränsa verksamhetsområdena för den nya aktiebolagsformen, utan i stället låta den stå öppen för alla som vill använda sig av den. Detta medför att det är vanskligt att uppskatta hur många aktiebolag som kan tänkas bli berörda av den nya bolagsformen. Företrädare för näringslivet har till utredningen uttalat skepsis om behovet av den tänkta bolagsformen, vilket antyder att den nya formen av aktiebolag inte kommer att användas i någon större skala. Vidare är det osäkert om myndigheterna i framtiden kan tänkas att inom områdena skola, vård och omsorg ställa upp som villkor att verksamheten bedrivs i den nya aktiebolagsformen för att den skall få erforderliga tillstånd eller komma i åtnjutande av offentliga medel.

143

Skulle sådana krav uppställas, kan man förmoda att antalet aktiebolag av den nya formen kommer att bli relativt högt inom de sektorer som berörs. Ett val för de berörda blir i så fall antingen att lägga över befintlig verksamhet i ett nybildat aktiebolag av den nya formen eller att avveckla tidigare verksamhet för att starta på nytt i ett aktiebolag av den nya formen. Denna och andra följder av en sådan ordning ligger emellertid inte inom denna utrednings uppdrag, utan får bedömas i samband med närmare utredning om konsekvenserna av att anvisa viss företagsform för vissa specifika verksamheter.

Utredningens förslag medför att den som vill starta en verksamhet kommer att ha ytterligare en bolagsform att välja på. Den nya aktiebolagsformen bygger till väsentliga delar på samma bestämmelser som gäller för vanliga aktiebolag men, som framgår av kapitel 7, är vissa specialregler oundvikliga för att upprätthålla den begränsade vinstutdelningen. Emellertid är dessa specialbestämmelser inte av så komplicerad karaktär att presumtiva företagare kommer att ha behov av juridisk rådgivning inför valet av associationsform på grund av den nya bolagsformen i större omfattning än vad de har idag inför valet av associationsform.

Under bolagets bestånd innebär det föreslagna lagförslaget att revisorns roll stärks genom att revisorn har något fler granskningsuppgifter samt en självständig roll att rapportera eventuella oegentligheter hänförliga till vinstutdelningsbegränsningarna. Detta kan för företagens del innebära något ökade revisorskostnader. Vad avser kostnader i övrigt hänförliga till den nya bolagsformen torde dessa begränsas till möjligen en något högre ansökningsavgift hos PRV i samband med registreringen av bolaget.

Utredningen bedömer inte att det kommer att medföra ökad tidsåtgång att bedriva verksamhet i den nya aktiebolagsformen jämfört med att bedriva verksamhet i redan befintliga aktiebolag.

Om befintlig verksamhet i framtiden kommer att, av en eller annan anledning, tvingas in i den nya bolagsformen uppkommer givetvis kostnader i samband med sådan omläggning. Emellertid ingår det i inte i denna utrednings uppdrag att överväga om viss verksamhet skall bedrivas i den nya aktiebolagsformen. En närmare analys av kostnaderna och effekterna av en sådan eventuell framtida reglering torde därför få göras i samband med att förutsättningarna för regleringen utreds.

Kontrollen av efterlevnaden av de speciella bestämmelserna om begränsad vinstutdelning ankommer på revisorn och PRV. Närmare

144

om detta i avsnitt 7.11. Några åtgärder som kan upplevas som särskilt belastande för små företag torde inte föreligga i den delen.

10.2.2. Konsekvenser för staten

PRV är registreringsmyndighet för aktiebolag. Det ankommer redan idag på myndigheten att inför registreringen av aktiebolag granska bolagets bolagsordning samt även att i vissa fall ta ställning till tvångslikvidation av bolaget. Den nya aktiebolagsformen innebär att PRV kommer att få något utökade uppgifter i dessa avseenden. Det kan antas att dessa extra uppgifter kommer att medföra en viss ökad kostnad för PRV. Den del av PRV:s verksamhet som avser registrering av aktiebolag och till detta hörande frågor är idag avgiftsfinansierad och avsikten är att PRV skall erhålla full kostnadstäckning genom avgifterna. Med hänsyn härtill innebär de något ökade kostnaderna för PRV:s räkning att avgifterna till PRV i samband med bolagets registrering eventuellt kan behöva ses över. Några ökade kostnader för statens vidkommande bedöms inte uppkomma med anledning av utredningens förslag.

145

11. Författningskommentar

11.1. Ändringar i aktiebolagslagen

1 kap 2 §

Aktiebolag är privat aktiebolag eller publikt aktiebolag. Privat aktiebolag kan registreras som icke-vinstutdelande aktiebolag. Denna lag gäller för samtliga aktiebolag, om inte annat föreskrivs.

Alternativt

Aktiebolag är privat aktiebolag eller publikt aktiebolag. Privat aktiebolag kan registreras som aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Denna lag gäller för samtliga aktiebolag, om inte annat föreskrivs.

I paragrafen slås fast att det finns två bolagskategorier, nämligen privat aktiebolag och publikt aktiebolag. Den tillagda bestämmelsen innebär att en ny form av privat aktiebolag införs. Ett sådant aktiebolag skall registreras särskilt som ett aktiebolag av den nya formen. De närmare övervägandena kring varför den nya formen av aktiebolag bara skall omfatta privata aktiebolag finns i avsnitt 7.2. Närmare bestämmelser om den nya bolagsformen finns i kapitel 20. Bestämmelserna i 20 kap. liksom den nya undantagsregeln i 1 kap. 4 § tredje stycket ABL omfattar endast sådana aktiebolag som registreras med vinstutdelningsbegränsning. Redan idag finns möjlighet att begränsa vinstutdelningen genom särskilda bestämmelser i bolagsordningen (jfr 12 kap. 1 § tredje stycket ABL). En sådan bestämmelse kan dock ändras genom ett sedvanligt bolagsstämmobeslut till skillnad från vad som skall gälla för den nya formen av aktiebolag. Denna möjlighet finns alltjämt kvar. Den nya aktiebolagsformen skall ses som ett ytterligare alternativ i de fall man vill garantera att aktieägarna inte skall kunna ändra vinstutdelningsbegränsningen.

146

1 kap. 4 §

Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering söka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev eller optionsbevis.

Ett bolag eller en aktieägare som avses i första stycket får inte heller på annat sätt söka sprida i första stycket angivna värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva värdepappren. Detta gäller dock inte om erbjudandet riktar sig enbart till en krets som i förväg har anmält intresse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna poster inte överstiger 200.

Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte erbjudanden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare. Begränsningarna gäller inte heller för icke-vinstutdelande aktiebolag.

I första stycket angivna värdepapper som har givits ut av ett privat aktiebolag får inte bli föremål för handel på börs eller annan organiserad marknadsplats.

Alternativt

Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering söka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev eller optionsbevis.

Ett bolag eller en aktieägare som avses i första stycket får inte heller på annat sätt söka sprida i första stycket angivna värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva värdepappren. Detta gäller dock inte om erbjudandet riktar sig enbart till en krets som i förväg har anmält intresse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna poster inte överstiger 200.

Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte erbjudanden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare. Begränsningarna gäller inte heller för aktiebolag med begränsad vinstutdelning.

I första stycket angivna värdepapper som har givits ut av ett privat aktiebolag får inte bli föremål för handel på börs eller annan organiserad marknadsplats.

Den nya formen av aktiebolag är privata aktiebolag. Som anförts i avsnitt 7.2 kan det antas att den nya aktiebolagsformen kommer att komma till användning inom verksamhetsområden med många intressenter. Det framstår som lämpligt att hela kretsen av intressenter också skall kunna förvärva aktier m.m. i bolaget. Begränsningarna i första och andra styckena i lagrummet att bjuda ut aktier eller värdepapper skall därför inte gälla den nya formen av privata aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning. Dock får aktierna i ett aktiebolag av den nya formen, liksom aktier i andra privata aktie-

147

bolag, inte bli föremål för handel på börs eller annan organiserad marknadsplats.

20 kap. Icke-vinstutdelande aktiebolag alt. Aktiebolag med begränsad vinstutdelning

Inledande bestämmelse

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om icke-vinstutdelande aktiebolag. Om inte annat anges gäller bestämmelserna i detta kapitel utöver vad som föreskrivs i övrigt i denna lag.

Alternativt

I detta kapitel finns bestämmelser om aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Om inte annat anges gäller bestämmelserna i detta kapitel utöver vad som föreskrivs i övrigt i denna lag.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller endast sådana aktiebolag som skall registreras som den nya formen av aktiebolag. I kapitlet finns de särskilda bestämmelser som skall gälla bara för dessa aktiebolag. Bestämmelserna gäller utöver vad som föreskrivs i lagen i övrigt om privata aktiebolag.

Aktiebolag, som i sin bolagsordning har föreskrivit begränsad vinstutdelning i enlighet med vad som gäller enligt 12 kap. 1 § tredje stycket ABL och som således inte skall registreras som ett aktiebolag av den nya formen, omfattas inte av bestämmelserna i detta kapitel.

Aktiebolags bildande

2 §

I bolagsordningen skall anges

1. att bolaget skall vara ett icke-vinstutdelande aktiebolag, samt

2. hur överskottet i bolaget skall skiftas vid bolagets likvidation, varvid

bestämmelserna i 9 § skall beaktas.

Om bolagets firma inte innehåller orden icke-vinstutdelande aktiebolag skall i bolagsordningen anges beteckningen (ivu) efter firman.

148

Alternativt

I bolagsordningen skall anges

1. att bolaget skall vara ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning

och högsta tillåtna vinstutdelning, vilken inte får överstiga vad som anges i 6 §, samt

2. hur överskottet i bolaget skall skiftas vid bolagets likvidation, varvid bestämmelserna i 9 § skall beaktas. Om bolagets firma inte innehåller orden aktiebolag med begränsad vinstutdelning skall i bolagsordningen anges beteckningen (bvu) efter firman.

Ett beslut om att ändra högsta tillåtna vinstutdelning fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut om ändring i bolagsordningen. Innebär beslutet att aktieägarnas rätt till vinstutdelning begränsas är beslutet dock giltigt endast om det har biträtts av samtliga aktieägare som är närvarande vid stämman och dessa tillsammans företräder minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget.

Bestämmelser om bolagsordning och registrering har behandlats i avsnitt 7.3. Bestämmelsen anknyter till vad som gäller idag för aktiebolag enligt 2 kap. 4 § ABL. För aktiebolag som valt att begränsa vinstutdelningen skall detta anges i bolagsordningen och då skall även anges vad som skall ske med överskottet vid likvidation (jfr 2 kap. 4 § första stycket 3 punkten och 12 kap. 1 § tredje stycket ABL). För den nya formen av aktiebolag gäller att de i bolagsordningen klart anger att bolaget skall vara ett icke-vinstutdelande aktiebolag alternativt ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning. För aktiebolag med begränsad vinstutdelning framgår av 6 § vad som utgör högsta tillåtna vinstutdelning till aktieägarna. Då det är fråga om en högsta tillåten vinstutdelning innebär det att aktieägarna kan bestämma att vinstutdelningen i bolaget skall understiga den i lagen angivna. I bolagsordningen skall därför för dessa aktiebolag även anges högsta tillåtna vinstutdelning. Ett beslut om att ändra bestämmelsen om högsta tillåtna vinstutdelning i bolagsordningen fattas på bolagsstämma enligt sedvanliga bestämmelser i 9 kapitlet. Om beslutet innebär en försämring för aktieägarna skall beslutet fattas med den starkaste majoritet som finns i ABL, dvs. att beslutet fattas av samtliga vid bolagsstämman närvarande aktieägarna och att dessa tillsammans företräder minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget. För icke-vinstutdelande aktiebolag, där ju ingen vinst alls skall delas ut, är detta givetvis inte aktuellt.

I bolagsordningen skall också anges hur överskottet i bolaget skall skiftas vid bolagets likvidation. Bestämmelserna i 9 § om skiftet skall därvid beaktas. Mer om detta i kommentaren till 9 §.

149

3 §

Hinder mot registrering som icke-vinstutdelande aktiebolag föreligger om bolagsordningen inte uppfyller kraven i 2 §.

Alternativt

Hinder mot registrering som aktiebolag med begränsad vinstutdelning föreligger om bolagsordningen inte uppfyller kraven i 2 § första och andra styckena.

Hinder mot registrering har behandlats i avsnitt 7.3.

För aktiebolag som idag avstår från vinstutdelning på grund av bestämmelse i bolagsordningen föreligger inte hinder mot registrering om inte bolagsordningen uppfyller de särskilda kraven, utan registreringsmyndigheten skall förelägga bolaget att komplettera sin ansökan och om så inte sker vägras registrering av ärendet. Eftersom den nya formen av aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning är tänkt att vara en speciell form av aktiebolag till vilken särskilda bestämmelser är knutna, föreligger hinder mot registrering som sådant aktiebolag om inte bolagsordningen uppfyller lagens krav. Dock föreligger inte hinder mot registrering som vanligt aktiebolag under förutsättning att övriga krav enligt lagen är uppfyllda. Det får ankomma på registreringsmyndigheten, dvs. PRV, att i samband med att bolaget ansöker om registrering på lämpligt sätt erinra om möjligheten att registreras som ett vanligt aktiebolag om det finns förutsättningar för detta.

Nedsättning av aktiekapitalet

4 §

Nedsättning av aktiekapitalet får inte ske för återbetalning till aktieägarna. I övrigt skall vad som i 6 kap. stadgas om nedsättning av aktiekapitalet tillämpas för icke-vinstutdelande aktiebolag.

Alternativt

Nedsättning av aktiekapitalet får inte ske för återbetalning till aktieägarna. I övrigt skall vad som i 6 kap. stadgas om nedsättning av aktiekapitalet tillämpas för aktiebolag med begränsad vinstutdelning.

150

Nedsättning av aktiekapitalet har behandlats i avsnitt 7.9.

Nedsättning av aktiekapitalet får idag enligt 6 kap. 1 § ABL ske för följande ändamål: 1. avsättning till omedelbar täckning av förlust enligt fastställd balansräkning om inte förlusten kan täckas av fritt eget kapital, 2. återbetalning till aktieägarna, eller 3. avsättning till reservfond eller till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman.

En utgångspunkt är att reglerna för den nya bolagsformen, oavsett modell, i så liten utsträckning som möjligt skall avvika från vad som gäller för övriga aktiebolag. En annan utgångspunkt är att tillgångar och överskott i den nya bolagsformen i möjligaste mån skall kvarstanna i bolaget för att komma verksamheten till godo och för bolagets utveckling. Aktieägarna skall därför inte kunna åstadkomma återbetalning till sig själva genom att besluta om nedsättning av aktiekapitalet. Nedsättningen av aktiekapitalet i detta syfte skall därför inte tillåtas för den nya bolagsformen. Om nedsättning av aktiekapitalet sker för förlusttäckning eller för avsättning till reservfond eller annan fond i enlighet med vad som gäller för andra aktiebolag, skall detta däremot vara tillåtet även för den nya bolagsformen.

Revision

5 §

Revisorn skall granska att bolaget inte överträtt bestämmelsen i 6 § och i revisionsberättelsen anmärka om så skett.

Revisorn skall genast sända en kopia av revisionsberättelsen till registreringsmyndigheten om revisionsberättelsen innehåller anmärkning som avses i första stycket.

Alternativt

Revisorn skall granska att bolaget inte överträtt bestämmelserna i 6 § och i revisionsberättelsen anmärka om så skett.

Revisorn skall genast sända en kopia av revisionsberättelsen till registreringsmyndigheten om revisionsberättelsen innehåller anmärkning som avses i första stycket.

I avsnitt 7.11.2 har kort redogjorts för revisorns uppgifter enligt 10 kap. ABL. Utöver dessa granskningsuppgifter skall revisorn för den nya formen av aktiebolag granska att vinstutdelning inte skett i

151

strid mot bestämmelsen i 6 §. Missförhållanden i detta avseende skall anmärkas särskilt i revisionsberättelsen. Aktiebolag med begränsad vinstutdelning kan i sin bolagsordning ha en snävare gräns för högsta tillåtna vinstutdelning än som anges i lagen. En överträdelse av en sådan bestämmelse skall inte, så länge bolaget hållit sig inom vinstutdelningsbegränsningen angiven i 6 §, föranleda någon särskild åtgärd från revisorn med stöd av detta lagrum. Däremot föranleder ett sådant förfarande, liksom andra överträdelser av bestämmelserna i bolagsordningen, en anmärkning av revisorn enligt 10 kap. 30 § ABL i den mån styrelsen eller VD medverkat till ett sådant beslut.

Enligt 10 kap. 33 a § ABL jämförd med 10 kap. 30 § andra stycket ABL skall revisorn genast sända kopia av revisionsberättelsen till skattemyndigheten om revisorn funnit att styrelseledamot eller VD företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet eller på annat sätt handlat i strid mot ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Mot bakgrund av den nya bolagsformens karaktär och då bolaget registrerats som ett aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning (oavsett modell) är det lämpligt att revisorn genast skickar en kopia av revisionsberättelsen även till registreringsmyndigheten, dvs. PRV, om revisorn upptäckt att bestämmelserna i 6 § inte iakttagits. PRV har, utan särskilda bestämmelser i denna lag, möjlighet att genast låta publicera revisorsanmärkningen för allmän kännedom samt påtala för aktiebolaget i fråga att PRV, om bolaget inte vidtar rättelse, kommer att anmäla ärendet till allmän domstol för tvångslikvidation av bolaget. Se närmare om tvångslikvidation i kommentaren till 8 §.

Vinstutdelning

6 §

Ett icke-vinstutdelande aktiebolag får inte dela ut vinst till aktieägarna.

Alternativt

I ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning får vinstutdelningen till aktieägarna för ett räkenskapsår inte överstiga ett belopp motsvarande

152

1. den vid räkenskapsårets sista dag gällande statslåneräntan med ett tillägg om en procentenhet multiplicerad med det aktiekapital som aktieägarna tillskjutit bolaget, samt 2. vad som kvarstår i bolaget som utdelningsbara vinster för de senaste fem räkenskapsåren.

Begränsningar avseende utdelning av vinstmedel till aktieägarna har behandlats i avsnitt 7.4.

Icke-vinstutdelande aktiebolag skall inte dela ut någon vinst till aktieägarna över huvud taget. Från vinstutdelning måste dock skiljas ersättning för utförda tjänster och liknande. Sådana ersättningar kan utgå även till aktieägare under förutsättning att det sker på affärsmässiga grunder och inte utgör någon form av otillåtet kringgående av vinstutdelningsförbudet.

För aktiebolag med begränsad vinstutdelning måste, mot bakgrund av vad som anförts i avsnitt 7.4, högsta tillåtna vinstutdelning framgå direkt av lagtexten. Den grundläggande förutsättningen för vinstutdelning i 12 kap. 2 § ABL gäller också för aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Enligt 6 § första punkten får för ett och samma räkenskapsår den högsta tillåtna vinstutdelningen för bolaget inte överstiga ett belopp motsvarande den på samma räkenskapsårs sista dag gällande, av Riksgäldskontoret fastställda, statslåneräntan med ett tillägg om en procentenhet multiplicerad med det aktiekapital aktieägarna tillskjutit bolaget. Med tillskjutet kapital skall förstås såväl kontanta medel som apportegendom och medlen kan ha tillskjutits både vid bolagets bildande och under dess bestånd. Följaktligen ingår inte fondemissionsmedel i underlaget för beräkning av vinstutdelningsutrymmet. För att underlätta inte minst små verksamheters framtida behov, skall dock utdelningsbara vinstmedel kunna överföras som buffert från ett räkenskapsår till nästa. Enligt 6 § andra punkten skall därför de sålunda utdelningsbara vinstmedlen för de senaste fem räkenskapsår som föregått det aktuella räkenskapsåret kunna delas ut till aktieägarna.

Koncernförhållanden

7 §

Ett icke-vinstutdelande aktiebolag som ingår i en koncern får inte till annat företag inom koncernen under ett räkenskapsår föra över medel om inte transaktionen är affärsmässigt motiverad.

153

Alternativt

Ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning som ingår i en koncern får inte till annat företag inom koncernen under ett räkenskapsår föra över medel överstigande vad som är tillgängligt för utdelning till aktieägarna enligt 6 § eller bolagsordningen om inte transaktionen är affärsmässigt motiverad.

Koncernbidrag har behandlats i avsnitt 7.10.

Aktiebolag av den nya formen skall, i samma utsträckning som gäller för övriga aktiebolag, kunna ingå i en koncern med antingen andra aktiebolag eller andra associationsformer. I syfte att säkerställa att de särskilda vinstutdelningsbegränsningar som finns för den nya formen av aktiebolag inte kringgås skall dock ett sådant bolag inte under ett räkenskapsår få föra över medel till annat företag i koncernen överstigande vad som är tillgängligt för utdelning till aktieägarna. För icke-vinstutdelande aktiebolag innebär detta att bolaget inte alls får lämna koncernbidrag. För aktiebolag med begränsad vinstutdelning gäller att de medel som är tillgängliga för vinstutdelning till aktieägarna enligt 6 § eller bolagsordningen, om snävare gräns för vinstutdelning intagits i denna, i stället får användas, helt eller delvis, till koncernbidrag. Förbudet att gå utöver de medel som är tillgängliga för vinstutdelning skall inte gälla transaktioner mellan företagen i koncernen om dessa är affärsmässigt motiverade. Vad som kan anses affärsmässigt motiverat får överlämnas till praxis att bedöma.

Likvidation

8 §

Rätten skall besluta att bolaget skall gå i likvidation om bolaget överträtt bestämmelsen i 6 §.

En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av registreringsmyndigheten eller på ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande direktören, en aktieägare eller bolagets revisor.

Beslut om likvidation skall inte meddelas, om det under ärendets handläggning vid tingsrätten visas att de felaktigt överförda medlen återburits till bolaget.

Beträffande handläggningen hos rätten gäller vad som i 13 kap. 24 § är stadgat.

Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

154

Alternativt

Rätten skall besluta att bolaget skall gå i likvidation om bolaget överträtt bestämmelserna i 6 §.

En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av registreringsmyndigheten eller på ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande direktören, en aktieägare eller bolagets revisor.

Beslut om likvidation skall inte meddelas, om det under ärendets handläggning vid tingsrätten visas att de felaktigt överförda medlen återburits till bolaget.

Beträffande handläggningen hos rätten gäller vad som i 13 kap. 24 § är stadgat.

Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

Den nya formen av aktiebolag skall, som nämnts i avsnitt 7.11, följa samma bestämmelser om likvidation som alla andra aktiebolag. Utöver möjligheterna till tvångslikvidation enligt 13 kap. 10–11 §§, 16, 20 samt 49–50 §§ ABL skall tvångslikvidation kunna ske i enlighet med denna bestämmelse. Bestämmelsen anknyter till vad som gäller för tvångslikvidation beslutad av rätten enligt 13 kap.

Tingsrätten skall kunna försätta bolaget i likvidation om bolaget överträtt bestämmelserna i 20 kap. 6 § ABL om vinstutdelningsbegränsningar. Det sistnämnda omfattar alla förfaranden som innebär värdeöverföringar som inte är affärsmässigt betingade. Även förtäckta utbetalningar skall omfattas av bestämmelsen. Som nämnts i kommentaren till 5 § skall, för aktiebolag med begränsad vinstutdelning, en överträdelse av en snävare vinstutdelningsbegränsning i bolagsordningen inte utgöra grund för tvångslikvidation så länge bolaget inte överskridit högsta tillåtna vinstutdelning enligt lagen. Endast överträdelse mot lagens bestämmelse om högsta tillåtna vinstutdelning skall således kunna utgöra grund för tvångslikvidation enligt detta lagrum.

Om det under ärendets handläggning vid tingsrätten återbärs vad som felaktigt överförts, skall tingsrätten inte försätta bolaget i likvidation. Redan av 12 kap. 5 § ABL framgår att om utdelning till aktieägare skett i strid mot ABL skall mottagaren återbära vad han uppburit jämte ränta. Om utdelningen skett i form av vinstutdelning är aktieägaren dock återbäringsskyldig endast om bolaget visar att han insåg eller bort inse att utbetalningen stred mot ABL. För icke-vinstutdelande aktiebolag torde undantagsregeln om god tro hos aktieägaren 12 kap. 5 § ABL aldrig komma att aktualiseras, då någon vinstutdelning i dessa bolag inte får äga rum. Annorlunda ställer det sig för aktiebolag med begränsad vinstutdelning, där det

155

för den enskilde aktieägaren som inte deltar aktivt i bolagets angelägenheter kan uppkomma svårigheter att avgöra om den utdelning som delats ut till honom är korrekt uträknad. Bestämmelsen i 20 kap. 8 § ABL är dock så utformad, att för att undgå likvidation skall felaktigt utbetalda medel återbäras till bolaget oavsett mottagarens goda tro.

Beslutet om likvidation skall gälla omedelbart. Talan skall kunna initieras av registreringsmyndigheten, dvs. PRV, bolagets styrelse, en styrelseledamot, bolagets verkställande direktör, en aktieägare eller bolagets revisor. Revisorn ingår inte i den krets som kan initiera tvångslikvidation i övriga fall. För att inte förfela syftet med den nya bolagsformen är det dock viktigt att även revisorn i brådskande fall kan ansöka om bolagets likvidation.

Handläggningen vid rätten skall följa samma regler som vid tvångslikvidation av andra orsaker enligt ABL, dvs. 13 kap. 24 § ABL skall tillämpas samt lagen (1996:242) om domstolsärenden.

9 §

Vid skifte i samband med bolagets likvidation skall aktieägarna erhålla belopp motsvarande det aktiekapital de tillskjutit bolaget. Resterande överskott skall skiftas till visst annat icke-vinstutdelande aktiebolag eller till Allmänna arvsfonden i enlighet med bestämmelserna i bolagsordningen. Finns inte det eller de aktiebolag som har angivits i bolagsordningen, skall överskottet tillfalla Allmänna arvsfonden.

Alternativt

Vid skifte i samband med bolagets likvidation skall aktieägarna erhålla belopp motsvarande det aktiekapital de tillskjutit bolaget samt del av återstående tillgångar med den begränsning som framgår av 6 § eller bolagsordningen. Resterande överskott skall skiftas till visst annat aktiebolag med begränsad vinstutdelning eller till Allmänna arvsfonden i enlighet med bestämmelserna i bolagsordningen. Finns inte det eller de aktiebolag som har angivits i bolagsordningen, skall överskottet tillfalla Allmänna arvsfonden.

Överskott vid bolagets likvidation har behandlats i avsnitt 7.6.

Vid likvidation skall bolagets överskott skiftas. Av bolagsordningen för den nya formen av aktiebolag skall det enligt 2 § närmare framgå till vilken verksamhet överskottet skall skiftas. Dock uppställs i 9 § vissa begränsningar.

Liksom vad som gäller andra aktiebolag skall samtliga skulder regleras. Det överskott som därefter uppkommer skall fördelas på

156

följande sätt. För icke-vinstutdelande aktiebolag skall först aktieägarna erhålla belopp motsvarande det aktiekapital de tillskjutit bolaget. Härvid avses såväl kontanta medel som apportegendom oberoende om de tillskjutits vid bolagets bildande eller under dess bestånd. Däremot avses inte fondemissionsmedel. För aktiebolag med begränsad vinstutdelning tillkommer en rätt för aktieägarna att erhålla vad som skulle ha kunna utdelats som vinst enligt 6 § eller enligt eventuellt snävare regler i bolagsordningen. Därefter vidtar skiftet till andra än aktieägarna.

Av bolagets bolagsordning skall framgå till vem överskottet skall skiftas (jfr 2 §). Därvid skall ett eller flera andra aktiebolag av den nya formen eller Allmänna arvsfonden pekas ut som mottagare. Om det eller de i bolagsordningen utpekade aktiebolagen vid likvidationen inte längre existerar, skall överskottet tillfalla Allmänna arvsfonden.

Fusion

10 §

Icke-vinstutdelande aktiebolag får ingå som överlåtande bolag i en fusion endast om det övertagande bolaget skall vara ett icke-vinstutdelande aktiebolag.

Alternativt

Aktiebolag med begränsad vinstutdelning får ingå som överlåtande bolag i en fusion endast om det övertagande bolaget skall vara ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning.

Fusion har behandlats i avsnitt 7.7. I syfte att säkerställa att det överskott och de tillgångar som finns i ett aktiebolag av den nya formen bibehålls inom bolaget och inte kommer andra tillgodo i vidare mån än som tillåts enligt detta kapitel skall den nya formen av aktiebolag kunna ingå som överlåtande bolag i en fusion endast om det övertagande bolaget också är ett aktiebolag av den nya formen.

157

Byte av bolagskategori

11 §

Ett icke-vinstutdelande aktiebolag får inte övergå till att bli ett publikt aktiebolag eller ett privat aktiebolag som inte omfattas av bestämmelserna i detta kapitel.

Alternativt

Ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning får inte övergå till att bli ett publikt aktiebolag eller ett privat aktiebolag som inte omfattas av bestämmelserna i detta kapitel.

Byte av bolagsform har behandlats i avsnitt 7.12.

Endast privata aktiebolag kan vara aktiebolag av den nya formen (jfr 1 kap. 2 § ABL). För att säkerställa att bolagets överskott och tillgångar stannar inom bolaget får inte ett bolag av den nya formen övergå till att bli ett publikt aktiebolag eller till att bli ett vanligt privat aktiebolag som inte omfattas av bestämmelserna i detta kapitel.

12 §

Ett beslut om att ett publikt eller ett privat aktiebolag skall bli ett ickevinstutdelande aktiebolag fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut om ändring av bolagsordningen. Beslutet är dock giltigt endast om det har biträtts av samtliga aktieägare som är närvarande vid stämman och dessa tillsammans företräder minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget.

Aktiebolaget skall anses ha blivit ett icke-vinstutdelande aktiebolag när bolagsordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för sådana bolag samt beslutet om övergång till ett icke-vinstutdelande aktiebolag har blivit registrerat.

Beslutet får registreras endast om bolagets firma inte strider mot de föreskrifter om firma som finns i 16 kap. och i detta kapitel.

Alternativt

Ett beslut om att ett publikt eller ett privat aktiebolag skall bli ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut om ändring av bolagsordningen. Beslutet är dock giltigt endast om det har biträtts av samtliga aktieägare som är närvarande vid stämman och dessa tillsammans företräder minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget.

158

Aktiebolaget skall anses ha blivit ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning när bolagsordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för sådana bolag samt beslutet om övergång till ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning har blivit registrerat.

Beslutet får registreras endast om bolagets firma inte strider mot de föreskrifter om firma som finns i 16 kap. och i detta kapitel.

Byte av bolagskategori har behandlats i avsnitt 7.12.

Enligt 17 kap. 2 § ABL kan ett publikt aktiebolag genom beslut på bolagsstämman övergå till att bli ett privat aktiebolag. En önskan från ett publikt aktiebolag att bli ett privat aktiebolag av den nya formen innebär, liksom för ett privat aktiebolag utan registrerad vinstutdelningsbegränsning som önskar bli ett aktiebolag av den nya formen, en försämring av aktieägarnas villkor. Ett sådant beslut skall därför kunna fattas endast med den starkaste majoritet som finns i ABL, vilket innebär att beslutet om ändring av bolagsordningen skall fattas av samtliga vid bolagsstämman närvarande aktieägare som tillsammans skall företräda minst nio tiondelar av aktierna i bolaget.

Aktiebolaget skall anses ha övergått till ett aktiebolag av den nya formen när bolagsordningen uppfyller de speciella kraven för sådana bolag i detta kapitel samt bolaget registrerats som ett bolag av den nya formen. Vid registreringen måste bolagets firma överensstämma med vad som gäller enligt bestämmelserna om bolags firma i detta kapitel och i kapitel 16.

Aktiebolags firma

13 §

Ett icke-vinstutdelande aktiebolags firma skall åtföljas av beteckningen (ivu), såvida det inte framgår av bolagets firma att det är ett icke-vinstutdelande aktiebolag.

Vad som föreskrivs i 16 kap. 3 och 4 §§ om beteckningen (publ) för publika aktiebolag äger motsvarande tillämpning när det gäller beteckningen (ivu) för icke-vinstutdelande aktiebolag.

Alternativt

För ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning skall bolagets firma åtföljas av beteckningen (bvu), såvida det inte framgår av bolagets firma att det är ett aktiebolag med begränsad vinstutdelning.

159

Vad som föreskrivs i 16 kap. 3 och 4 §§ om beteckningen (publ) för publika aktiebolag äger motsvarande tillämpning när det gäller beteckningen (bvu) för aktiebolag med begränsad vinstutdelning.

För ett aktiebolag av den nya formen har det ett visst värde att dess karaktär framgår direkt av firman eller i anslutning till denna (jfr avsnitt 7.13). Av den anledningen skall bolagets firma, i likhet med vad som gäller för publika aktiebolag, åtföljas av en särskild beteckning, som i dessa fall skall ange att det är ett aktiebolag av den nya formen. Liksom för publika aktiebolag skall beteckningen anges på skriftliga handlingar, brev, fakturor och orderblanketter på det sätt som föreskrivs i 16 kap. 3 och 4 §§ ABL.

14 §

Beteckningen angiven i 13 § får användas endast av sådana aktiebolag som registrerats som icke-vinstutdelande aktiebolag.

Alternativt

Beteckningen angiven i 13 § får användas endast av sådana aktiebolag som registrerats som aktiebolag med begränsad vinstutdelning.

Beteckningen angiven i 13 § skall vara förbehållen denna nya formen av aktiebolag. Andra aktiebolag skall inte kunna använda sig av beteckningen (ivu) alternativt (bvu). Lagrummet vänder sig enligt sin lydelse endast till aktiebolag. Att inte heller andra associationsformer får använda sig av beteckningen i fråga framgår av bestämmelserna i Firmalagen (1974:156).

Kommittédirektiv

161

Icke vinstutdelande aktiebolag Dir. 2002:30

Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2002

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda frågor om ett nytt slag av aktiebolag för icke vinstutdelande verksamhet. Kännetecknande för ett sådant bolag skall vara att det har ett annat syfte än att ge aktieägarna vinst och att det finns särskilda begränsningar när det gäller bolagets rätt att dela ut vinst till ägare och andra. Dessa begränsningar skall innebära antingen ett fullständigt förbud mot vinstutdelning eller att aktieägarna har rätt till endast en på visst sätt begränsad avkastning på satsat kapital. Upparbetade överskott skall användas för att utveckla den verksamhet som bolaget bedriver. Det nya slaget av aktiebolag skall skapas genom särbestämmelser i aktiebolagslagen (1975:1385). Det skall vara utformat så att det utan svårighet – och utan att det uppstår några konkurrensnackdelar för andra företagsformer – kan infogas i skilda slag av företagsstrukturer.

Utredaren skall lämna de författningsförslag som behövs för att skapa aktiebolag av beskrivet slag. Utredaren skall vidare utröna behovet av andra slag av särbestämmelser som kan göra företagsformen attraktiv och peka ut tänkbara incitament att bedriva verksamhet i den nya företagsformen. Utredaren skall även analysera vilka konsekvenser sådana särregler och incitament kan ha för företag som bedriver verksamhet i annan form.

162

Bakgrund

Inledning

Verksamheter som sedan gammalt bedrivs i offentlig regi har under senare år i allt större utsträckning kommit att bedrivas i form av privata företag. Ibland har syftet varit att åstadkomma en ny verksamhetsform där enskildas initiativ och engagemang kan tas till vara på ett annat sätt än i offentlig verksamhet. I andra fall har syftet med verksamheten varit att generera vinst till delägarna.

En utveckling där användandet av andra verksamhetsformer skapar möjlighet att ta till vara enskilda initiativ är i och för sig önskvärd. Från allmänna utgångspunkter kan det emellertid vara mindre tillfredsställande att vissa typer av verksamheter överlämnas till kommersiella intressen. Som exempel kan nämnas driften av sjukhus, äldreboende och skolor. Det kan på goda grunder hävdas att överskottet av sådan verksamhet bör stanna kvar i företaget och användas för att utveckla verksamheten i stället för att delas ut till ägarna. Det kan också finnas en risk för att de kvalitetskrav som bör ställas på verksamhet av angivna slag inte upprätthålls om vinstintresset blir alltför dominerande.

På grund av de problem som är förenade med vinstsyftande verksamhet inom akutsjukvården infördes den 1 januari 2001 lagen (2000:1440) om inskränkning i landstingets rätt att överlämna driften av akutsjukhus till annan. Enligt denna lag får uppgiften att ansvara för driften av ett akutsjukhus inte överlämnas till den som avser att driva verksamheten med syfte att skapa vinst åt ägare eller motsvarande intressent. Lagen är tidsbegränsad och gäller till utgången av år 2002. En särskild utredare har fått i uppdrag att överväga om lagen därefter bör ersättas med särskilda regler för beslut om överlåtelse av driften av akutsjukhus eller om lagen skall göras permanent (S 2000:08).

Även när det gäller skolväsendet har frågan om vinstsyftande verksamhet blivit föremål för särskild uppmärksamhet. I propositionen Fristående skolor (prop. 2001/02:35) noteras att det under senare år har blivit allt vanligare att fristående skolor bedrivs i form av vinstsyftande aktiebolag. Regeringen uttalar (s. 31) att dessa bolags vinstintresse riskerar att komma i konflikt med den pedagogiska utveckling som varit själva utgångspunkten för att ge offentliga bidrag till de fristående skolorna. Enligt regeringens uppfattning har varje krona i utdelad vinst en bättre alternativ användning i

163

verksamheten, t.ex. som stöd till vissa elever och till kompetensutveckling.

Det kan noteras att aktiebolagsformen har blivit allt vanligare för verksamhet av angivna slag, såväl för vinstsyftande som för icke vinstsyftande verksamhet. En studie som den s.k. Fristkommittén redovisade i betänkandet Fristående gymnasieskolor – hot eller tillgång? (SOU 2001:12 s. 107) visar att omkring hälften av de fristående gymnasieskolor som var verksamma år 2000 bedrev sin verksamhet i den formen. Aktiebolag är också vanligt förekommande inom den privata sjukvården (se SOU 2001:52 s. 103 ff.). Det är inte heller ovanligt att andra organisationsformer kombineras med aktiebolaget. En vanlig modell är att verksamheten organiseras genom en stiftelse eller ideell förening som topporganisation med en del av verksamheten förlagd i ett helägt aktiebolag. Även andra varianter av sådana s.k. vertikala organisationsstrukturer förekommer.

Reglerna kring de nuvarande företagsformerna kan synas ge vissa möjligheter för verksamhet som har andra syften än att generera vinst åt företagets delägare eller medlemmar. Det är emellertid klart att vissa delar av regelverken i första hand är tänkta för verksamhet med vinstsyfte eller i vart fall utformade så att ett eventuellt överskott skall komma företagets ägare till del. I vart fall förmår reglerna inte förhindra att företagets ägare tillgodogör sig själva eller någon annan överskottet av verksamheten.

Den sociala ekonomin

Frågan om förutsättningarna och formerna för icke vinstsyftande verksamhet bör också ses i ljuset av den diskussion som förs såväl i Sverige som internationellt om den s.k. sociala ekonomin. Med social ekonomi avses sådana organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. De har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft (se rapporten Social ekonomi – en tredje sektor för välfärd demokrati och tillväxt? s. 37).

En mängd olika organisationsformer förekommer inom den sociala ekonomin. I en studie från 1998 hänfördes följande former till denna sektor: ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, ideella föreningar, samfälligheter, stiftelser, fonder, hypoteksföre-

164

ningar, ömsesidiga försäkringsbolag, sparbanker, understödsföreningar och erkända arbetslöshetskassor (se rapportens bilagedel s. 42). Denna uppräkning ger emellertid inte någon fullständig bild av hur verksamheter organiseras inom den sociala ekonomin. Såsom det också konstaterades i studien bedriver organisationer av de angivna slagen inte alltid sådan verksamhet som kan räknas till den sociala ekonomin samtidigt som det i andra typer av organisationer kan förekomma verksamhet som bör hänföras till denna sektor.

Någon definitiv koppling mellan organisationsformen och verksamhetens karaktär finns således inte. Samtidigt kan det konstateras att t.ex. stiftelser samt ekonomiska och ideella föreningar spelar en särskilt framträdande roll i dessa sammanhang. När det gäller näringsdrivande verksamhet av större omfattning har dessa organisationsformer dock ofta kombinerats med aktiebolagsformen.

Något om icke vinstutdelande företag i utlandet

Icke vinstutdelande verksamhet i med Sverige jämförbara länder bedrivs ofta i associationsformer som liknar dem som finns i Sverige. Sålunda spelar stiftelser och stiftelseliknande organisationer en framträdande roll på detta område även internationellt. Även organisationer som motsvarar eller liknar svenska ideella föreningar är vanliga.

När det gäller organisationer med medlemmar är den normala ordningen i utlandet – liksom i Sverige – att medlemmarna själva bestämmer om verksamheten skall ha andra syften än att ge medlemmarna del i vinsten. De regler som finns om icke vinstutdelande verksamhet bygger alltså normalt på att medlemmarna frivilligt väljer att bedriva verksamheten utan vinstsyfte. Såvitt känt finns det i länder som är jämförbara med Sverige inte några exempel på associationsrättsliga regler som förhindrar att en association som bedriver allmännyttig verksamhet genererar vinst till sina medlemmar. En annan sak är att avsaknaden av vinstsyfte kan vara en förutsättning för att företaget eller den som tillskjuter kapital till detta skall komma i åtnjutande av särskilt gynnsamma skatteregler eller andra förmåner.

165

Promemorian

Genom beslut den 11 juli 2001 uppdrog Regeringskansliet åt advokaten Stefan Lindskog att studera vilka möjligheter gällande svensk lagstiftning ger att skapa företag i en form som i sig garanterar att överskottet av verksamheten stannar kvar i företaget och används för dess konsolidering och utveckling. Enligt uppdraget skulle företaget uppfylla bl.a. följande villkor: – Företagets verksamhet skall inte ha till syfte att generera vinst

till företagets delägare eller medlemmar. Delägare och medlemmar skall ha rätt till skälig lön samt rätt till ränta på tillskjutet kapital men skall i övrigt inte, direkt eller indirekt, få del av överskottet av verksamheten. – Inom företaget upparbetat överskott skall användas för att kon-

solidera och utveckla den verksamhet som företaget bedriver. – För företaget skall gälla sådana regler om kapitalkrav, kapital-

tillskott m.m. att företaget förmår att attrahera det kapital som är nödvändigt för verksamheten. – Företaget och företag som drivs i vinstsyfte skall kunna kon-

kurrera på lika villkor utan snedvridande effekter på något område. – För företaget skall gälla tydliga organisationsregler. Reglerna om

företagets organisation skall samtidigt vara så utformade att företaget förmår möta de krav på förändringar som verksamheten skapar. – Delägarna/medlemmarna skall – inom ramen för vad som ovan

har sagts om att företaget inte skall generera vinst till dem – ha goda möjligheter att påverka verksamhetens utformning och förvaltning.

Den 27 september 2001 redovisades uppdraget i en promemoria. I promemorian konstateras att de möjligheter som finns enligt gällande lagstiftning inte är tillräckliga för att i det allmännas intresse säkerställa sådana restriktioner i rätten till vinstutdelning som angavs i uppdraget. Det behövs alltså nya regler. Ett alternativ som behandlas i promemorian är att för alla befintliga associationsformer införa lagregler som säkerställer att verksamhet som bedrivs inte är vinstsyftande. I promemorian görs emellertid bedömningen att en sådan lösning skulle vara mycket långtgående. Vidare görs bedömningen att det inte är nödvändigt att införa någon helt ny företagsform för att säkerställa avsaknaden av vinstintresse. I stället föreslås en ny

166

aktiebolagsform (”aktiebolag utan vinstsyfte”), som lagtekniskt skapas genom särbestämmelser i aktiebolagslagen. Dessa särbestämmelser skulle innebära i huvudsak följande: – Möjligheten att dela ut vinst under bolagets livstid och att skifta

ut tillgångar i samband med bolagets upplösning skall begränsas genom bestämmelser i bolagsordningen. – Bolagsordningen skall godkännas av ett särskilt kontrollorgan

och får inte ändras utan kontrollorganets godkännande. – Bestämmelserna om utbetalningsbegränsningar får inte åsido-

sättas ens om aktieägarna är ense om det. – Efterlevnaden av vinstutdelningsbegränsningarna skall kontrol-

leras av revisorerna och överträdelser skall utgöra grund för tvångslikvidation.

Behovet av en utredning

Som framgått av det anförda har det under senare år blivit allt vanligare att privata företag driver sådan verksamhet som tidigare har bedrivits huvudsakligen i offentlig regi. En sådan utveckling är i sig inte ovälkommen. Den kan leda till ökad mångfald och bättre möjligheter att ta till vara enskilda initiativ inom olika områden. Utvecklingen är emellertid också förenad med vissa problem. Ett sådant problem är att vinstintresset i ökad utsträckning kan komma att styra verksamheter som rimligen bör styras av andra intressen, såsom driften av sjukhus, äldreboende och skolor. Det finns en uppenbar risk för framtida intressekonflikter mellan marknadens aktörer och de människor som välfärdstjänsterna är till för. Strävan att vinstmaximera kan komma att gå ut över de kvalitetsmål som bör vara styrande för verksamheten. Kortsiktiga ekonomiska hänsyn kan leda till att verksamheter som bör präglas av kontinuitet och långsiktighet utsätts för plötsliga förändringar. Över huvud taget finns det en risk att de offentliga medel som används för att finansiera verksamheterna inte kommer välfärdstjänsternas mottagare till del. Regeringen har i andra sammanhang tagit upp de problem som vinstsyftande verksamhet kan leda till inom sjukvården (se t.ex. prop. 2000/01:36 s. 14 ff.) och skolväsendet (se t.ex. prop. 2001/02:35 s. 31). Liknande problem skulle kunna aktualiseras inom andra områden. Regeringen anser mot denna bakgrund att det finns behov av en företagsform som säkerställer att verksamheten drivs i

167

annat syfte än att bereda ägarna vinst och att upparbetade överskott i stället används för att utveckla verksamheten.

I den ovan berörda promemorian konstateras att de möjligheter som finns enligt gällande lagstiftning inte är tillräckliga för att tillgodose de krav som i det allmännas intresse bör gälla för företag av det ifrågavarande slaget. Enligt den bedömning som görs i promemorian är det emellertid inte heller nödvändigt att skapa en helt ny företagsform för detta ändamål. I stället föreslås i promemorian en ny typ av aktiebolag, som kännetecknas av särskilda begränsningar i möjligheterna till vinstutdelning.

Regeringen delar uppfattningen att nuvarande lagstiftning behöver kompletteras för att behovet av en företagsform av diskuterat slag skall kunna tillgodoses. Regeringen delar också bedömningen att det inte är nödvändigt att för detta ändamål skapa en helt ny företagsform. Valet står då mellan att införa bestämmelser om icke vinstutdelande verksamhet som gäller för alla olika associationsformer eller att välja ut någon av dessa former. Regeringens uppfattning är att det förra alternativet för närvarande framstår som alltför långtgående och att man i stället bör inrikta sig på den associationsform som i praktiken har visat sig vara mest användbar för näringsdrivande verksamhet av större omfattning, nämligen aktiebolagsformen. En fördel med denna form är också att den enkelt kan kombineras med andra associationsformer, t.ex. i sådana vertikala organisationsstrukturer som har berörts tidigare. Regeringen anser alltså att den lämpligaste lösningen är att tillskapa en ny typ av aktiebolag för icke vinstutdelande verksamhet. Frågan om hur en sådan aktiebolagsform närmare bör utformas behöver utredas ytterligare. För detta ändamål bör en särskild utredare tillkallas.

Uppdraget

Utredaren skall lägga fram författningsförslag om ett nytt slag av aktiebolag för icke vinstutdelande verksamhet. Kännetecknande för det nya slaget av bolag skall vara att syftet med bolagets verksamhet är ett annat än att ge aktieägarna vinst. Upparbetade överskott skall användas för att utveckla den verksamhet som bolaget bedriver.

Utgångspunkten för arbetet skall vara att åstadkomma en bolagsform som är ägnad för verksamhet inom barnomsorg, skola,

168

sjukvård och äldrevård. Utredaren skall emellertid överväga om bolagsformen kan komma till användning även på andra områden.

Det är tänkbart att det till den nya företagsformen framdeles bör knytas regler om att vissa slag av verksamhet företrädesvis skall bedrivas i denna form. Det ingår emellertid inte i utredarens uppdrag att lämna förslag till sådana regler. Däremot skall utredaren utröna behovet av andra slag av särbestämmelser som kan göra företagsformen attraktiv. Utredaren skall härvid lägga fram förslag till de civilrättsliga särregler som framstår som lämpliga samt peka ut andra slag av tänkbara incitament att bedriva verksamhet i den nya företagsformen. Utredaren skall även analysera vilka konsekvenser sådana särregler och incitament kan ha för företag som bedriver verksamhet i annan form, främst ideella föreningar, ekonomiska föreningar och stiftelser som har allmännytta eller medlemsnytta som huvudsyfte.

Utredaren skall beakta erfarenheterna av icke vinstutdelande verksamhet i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar inom vård, omsorg och utbildning.

Utredaren skall även beakta erfarenheterna av de företagsformer som finns i utlandet för icke vinstutdelande verksamhet, som t.ex. nordamerikanska ”not-for-profit organizations” och de olika organisationsmodeller som har utvecklats i andra EU-länder på bl.a. sjukvårdsområdet. Härvid måste dock givetvis hänsyn tas till skillnader i rättslig miljö mellan Sverige och andra länder.

Utredaren skall behandla de internationella frågeställningar som aktualiseras vid utformningen av den nya bolagsformen. En fråga som därvid skall belysas är hur en eventuell särbehandling av den nya bolagsformen skulle förhålla sig till EG-rättens diskrimineringsförbud. Finns det några hinder mot att föreskriva att aktiebolag får bedriva vissa typer av verksamhet endast om de är icke vinstutdelande? Gör det någon skillnad om särbehandlingen i stället görs i samband med beslut om rätt till offentliga bidrag för t.ex. drift av sjukhus eller skolor? Utredaren skall vidare särskilt uppmärksamma betydelsen av EG:s bolagsrättsliga direktiv och förordningen om stadga för europabolag (EGT L 294, 11.10.2001, s. 1).

Den nya bolagsformen skall grundas på särbestämmelser i aktiebolagslagen. Dessa bestämmelser skall bl.a. innehålla ett krav på att det i de ifrågavarande bolagens bolagsordning skall finnas särskilda begränsningar när det gäller bolagets möjligheter att dela ut vinst till aktieägarna. Dessa begränsningar skall gälla såväl under bolagets verksamhet som vid bolagets upplösning. Utredaren skall lämna

169

förslag om hur kraven på bolagsordningen närmare skall utformas och hur efterlevnaden av vinstutdelningsbegränsningarna skall säkerställas.

Utredaren skall utforma två alternativa modeller för vinstutdelningsbegränsningar. Enligt den ena skall det över huvud taget inte vara tillåtet att dela ut vinst till aktieägare eller andra. Enligt den andra skall bolaget kunna betala aktieägare lön för utfört arbete och avkastning på satsat kapital; för avkastningen skall dock gälla att den inte får överstiga vad som är skäligt eller att den sätt skall vara begränsad på annat sätt. När det gäller den senare modellen skall utredaren särskilt överväga hur avkastningsnivån skall bestämmas. Utredaren skall i denna del också pröva om det är lämpligt och möjligt att bestämma nivån direkt i författningsbestämmelser eller om detta bör ske på annat sätt. För det fall att det förra alternativet förordas skall förslag lämnas till vad som utgör en lämplig nivå.

Utredaren skall analysera för- och nackdelarna med de två angivna modellerna.

Vidare skall utredaren överväga om överskottet i verksamheten skall kunna tillföras annan bolaget närstående verksamhet av liknande slag eller användas för allmännyttiga ändamål.

Frågan om hur man kan förebygga kringgåenden av vinstutdelningsbegränsningarna skall uppmärksammas särskilt. Utredaren skall därvid behandla bl.a. riskerna för indirekta vinstuttag genom alltför höga löneutbetalningar, köp till överpriser, försäljning till underpriser, olika slag av hyresarrangemang, skilda slag av koncerninterna transaktioner m.m.

I uppdraget ingår också att analysera hur reglerna bör utformas för att skapa så goda finansieringsmöjligheter som möjligt för bolaget. Utredaren skall sålunda ta ställning till om aktiebolagslagens regler om kapitaltillskott, kapitalskydd m.m. är tillfyllest eller om det med hänsyn till bolagets särskilda karaktär fordras särskilda regler som kan underlätta för bolaget att skaffa det kapital som krävs för verksamheten.

Utredaren skall även lämna förslag till de övriga associationsrättsliga särbestämmelser som kan anses nödvändiga. Härvid skall övervägas bl.a. i vilken mån särskilda regler behövs när det gäller fusion, nedsättning av aktiekapitalet och koncernlån.

I uppdraget ingår vidare att utröna om det finns behov av särskilda regler om bolagsbildning. Utredaren skall också ta ställning till vilka förutsättningar som skall gälla för registrering av bolaget.

170

Utredaren skall vidare lämna förslag till regler om omvandling av vanliga aktiebolag till det nya slaget av aktiebolag samt analysera de problem som en sådan omvandling eventuellt kan ge upphov till. Utredaren skall också undersöka behovet av särskilda bestämmelser som kan underlätta infogandet av det nya slaget av bolag i s.k. vertikala organisationsstrukturer, t.ex. med föreningar eller stiftelser som moderföretag. Finner utredaren att det finns ett sådant behov, skall utredaren lägga fram förslag till sådana bestämmelser. Utredaren skall också lägga fram de övriga förslag som kan behövas för att verksamhet som bedrivs av någon av de befintliga företagsformerna med utnyttjande av den nya bolagsformen inom ramen för en vertikal företagsstruktur inte utsätts för konkurrensnackdelar.

Utredaren skall vidare överväga behovet av en extern kontroll av att ett bolag som har registrerats som icke vinstutdelande respekterar vinstutdelningsbegränsningarna. Inom ramen för denna frågeställning skall utredaren överväga i vilken mån kontrolluppgifterna kan fullgöras av redan befintliga myndigheter, såsom t.ex. Patent- och registreringsverket eller länsstyrelsen, eller om ett nytt kontrollorgan behöver skapas för detta ändamål. Utredaren skall också överväga alternativen att olika organ utövar kontrollfunktion för olika slag av verksamheter eller att en sådan funktion utövas av särskilda revisorer.

Utredaren skall också ta ställning till behovet av sanktioner vid överträdelser av vinstutdelningsbegränsningarna. Finner utredaren att sanktioner behövs, skall utredaren lämna förslag till sådana. Bland de alternativ som bör övervägas kan nämnas tvångslikvidation, sanktionsavgifter, återkallelse av tillstånd att bedriva viss verksamhet och förlust av offentliga bidrag för verksamheten. Utredaren är oförhindrad att föreslå andra typer av sanktioner än dessa.

Att beakta i övrigt för utredaren

Utredaren skall samråda med Utredningen om vårdens ägarformer – vinst och demokrati (S 2000:08).

Utredaren skall beakta det arbete som pågår inom Regeringskansliet med att ta fram ett förslag till en ny aktiebolagslag (se Aktiebolagskommitténs förslag i SOU 2001:1). Även annat relevant arbete inom Regeringskansliet skall bevakas. Utredaren skall, när det gäller redovisning av förslagets konsekvenser för små företag, samråda med Näringslivets nämnd för regelgranskning.

171

Utredaren skall beräkna de ekonomiska konsekvenserna av förslaget. Om förslaget kan förväntas leda till kostnadsökningar för det allmänna, skall utredaren föreslå hur dessa skall finansieras.

Uppdraget skall redovisas senast den 28 februari 2003.

(Justitiedepartementet)

Sammanslutningar m.fl. som inbjudits att inkomma med synpunkter till utredningen

173

Arbetsgivaralliansen Folkrörelserådet Friskolornas Riksförbund Föreningen för kooperativ utveckling i Sverige FAR (tidigare Föreningen Auktoriserade Revisorer) Föreningen Vårdföretagarna Företagarnas Riksorganisation Handikappförbundens Samarbetsorgan Kooperativa Institutet KFUK-KFUMs riksförbund Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund Nämnden för offentlig upphandling Sjukgymnastförbundet SKTF Svenska Kommunalarbetareförbundet Svenska Montessoriförbundet Svenskt Näringsliv Sveriges kristna friskoleråd Sveriges Läkarförbund Sveriges Skolledarförbund Vårdförbundet Waldorfskolefederationen