Inaktuell version

Förordning (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Departement
Justitiedepartementet DOM
Utfärdad
1996-05-23
Ändring införd
SFS 1996 i lydelse enligt SFS 2003:631
Upphäver
Förordning (1989:851) om försöksverksamhet vid Göteborgs tingsrätt med delegering av vissa arbetsuppgifter
Förordning (1979:572) med tingsrättsinstruktion
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-06-08

Organisation m.m.

1 §  I varje tingsrätt finns en lagman som är administrativ chef för tingsrätten.

[S2]I tingsrätterna finns också chefsrådmän, rådmän, fastighetsråd, miljöråd, tingsfiskaler, tingsnotarier, beredningsjurister, inskrivningsjurister och andra anställda.

[S3]Om inte annat anges, skall vad som föreskrivs i denna förordning om rådman också tillämpas på chefsrådman.

[S4]Med hovrätten avses i denna förordning den hovrätt under vilken tingsrätten hör. Förordning (2002:798).

2 §  Tingsrätten får besluta att domstolen skall vara indelad i avdelningar.

[S2]Chef för en avdelning är lagmannen eller en chefsrådman.

[S3]Den som är chef för en avdelning leder arbetet på denna samt fördelar tjänstgöringen i rätten efter samråd med domarna på avdelningen. Förordning (1998:1804).

3 § Har upphävts genom förordning (2003:631).

4 §  Den som är ordförande i fastighetsdomstolen leder verksamheten i fastighetsdomstolen.

5 §  Lagmannen ansvarar för att tingsfiskalerna i sin tjänstgöring får en allsidig och utvecklande utbildning enligt den utbildningsplan som Domstolsverket fastställt i samråd med hovrätterna samt ger vitsord över deras tjänstgöring.

[S2]För varje tingsfiskal skall en ordinarie domare utses som handledare. Till handledare skall den utses som har särskilt intresse och i övrigt är lämplig för uppdraget. Förordning (2001:986).

6 §  Lagmannen ansvarar, med beaktande av Notarienämndens föreskrif- ter om notarietjänstgöring, för att tingsnotarierna i sin tjänstgöring får en allsidig och utvecklande utbildning.

6 a §  Lagmannen skall, efter samråd med Domstolsverket, svara för att de nämndemän som har utsetts för tjänstgöring i domstolen ges introduktions-utbildning och regelbunden information. Förordning (1999:87).

Verksförordningens tillämpning

7 §  Följande föreskrifter i verksförordningen (1995:1322) tillämpas på tingsrätterna:

[S2]6 8 §§ om myndighetschefens ansvar och uppgifter,

[S3]26 § om vem som får begära in förklaringar m.m.,

[S4]27 och 28 §§ om myndighetens föreskrifter,

[S5]29 § om inhämtande av uppgifter m.m.,

[S6]31 § om myndighetens beslut.

[S7]Bestämmelserna i 26, 29 och 31 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden.

Fördelningen av mål och ärenden m.m.

8 §  Grunderna för fördelningen av arbetsuppgifterna och de övriga bestämmelser som behövs för verksamheten i tingsrätten skall framgå av arbetsordningen.

[S2]Domstolsverket meddelar allmänna råd om utformningen av arbetsordningarna.

9 §  Mål och ärenden skall fördelas mellan de organisatoriska enheter som anges i arbetsordningen.

[S2]Fördelningen av mål och ärenden skall ske genom lottning. Undantag från kravet på lottning får göras

  1. för mål eller ärenden av särskild art,
  2. för mål eller ärenden från en viss del av domkretsen,
  3. för att mål eller ärenden som har inbördes samband skall kunna handläggas av samma organisatoriska enhet, och
  4. för att uppnå en fördelning av mål och ärenden mellan tingsrättens domare som tillgodoser kraven i 11 och 24 §§ och i övrigt framstår som rimlig. Förordning (2002:798).

10 § Har upphävts genom förordning (2002:798).

11 §  En tingsfiskal får inte tilldelas arbetsuppgifter i större omfattning än som är lämpligt med hänsyn till fiskalens erfarenhet av arbete i domstol. En fiskal får inte tilldelas arbetsuppgifter som kräver särskild erfarenhet. Vid tilldelningen av arbetsuppgifter skall fiskalens behov av att delta i utbildning beaktas.

[S2]Vid sidan av lagmannen ansvarar handledaren för att fördelningen av arbetsuppgifter till fiskalen sker på det sätt som anges i första stycket. Förordning (2002:798).

12 §  Lagmannen meddelar de riktlinjer som behövs för tillämpningen av arbetsordningen.

13 §  Lagmannen delar för en bestämd tid in domarna till tjänstgöring inom tingsrätten.

[S2]Indelningen skall göras så att domarna får erfarenhet av olika slag av mål och ärenden. Förordning (2003:631).

14 §  Om det finns särskilda skäl, får lagmannen besluta om tillfälliga avvikelser från vad som har beslutats med stöd av 8 eller 13 §.

Handläggningen av mål och ärenden

15 §  För varje mål och ärende skall det vid varje tidpunkt finnas en ansvarig domare.

[S2]Första stycket gäller inte mål och ärenden som tingsnotarier, notariemeriterade beredningsjurister eller andra anställda handlägger med stöd av förordnanden enligt 17 och 18 §§. För sådana mål eller ärenden ansvarar den förordnade.

[S3]Den närmare ansvarsfördelningen skall framgå av arbetsordningen. Ansvarsfördelningen skall ordnas så att ansvaret skall kunna utövas på ett effektivt sätt. Förordning (2003:631).

15 a §  Ett avräkningsunderlag enligt 16 § förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol skall upprättas av rättens ordförande. Förordning (2000:679).

16 §  Lagmannen får förordna den som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid tingsrätten eller vid en länsrätt på samma ort som tingsrätten att vidta åtgärder för beredningen av mål och ärenden samt åtgärder som åligger rätten efter målets eller ärendets avgörande. För sådana åtgärder ansvarar den förordnade.

[S2]Ett förordnande får dock inte avse uppgiften att

  1. leda sammanträden,
  2. besluta om att utfärda stämning i tvistemål där förlikning om saken är tillåten eller i mål om enskilt åtal,
  3. besluta i frågor om ställande av säkerhet för rättegångskostnader,
  4. besluta i frågor om inhibition,
  5. besluta i frågor om intervention,
  6. meddela interimistiska beslut,
  7. besluta om inhämtande av annan personutredning i brottmål än sådan som avses i 1 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m., 5 kap. 9 § förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder samt 11 och 28 §§ lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
  8. besluta om avvisning av bevisning eller av begäran om inhämtande av utredning,
  9. besluta om förordnande av medlare eller sakkunnig när parterna inte är ense om att ett sådant förordnande skall ges,
  10. besluta om föreläggande enligt 42 kap. 15 § eller om att ge ett meddelande enligt 42 kap. 15 a § rättegångsbalken,
  11. besluta i fråga om hämtning,
  12. besluta i fråga om undersökning enligt 22 kap. 13 § miljöbalken,
  13. besluta i frågor om rättegångshinder eller jäv,
  14. besluta i frågor enligt 49 kap. 4 § rättegångsbalken om ett överklagande skall få ske särskilt eller inte,
  15. meddela sådana beslut som går att överklaga särskilt på annan grund än enligt 49 kap. 7 § rättegångsbalken,
  16. vidta andra åtgärder som innefattar frågor som är svåra, av annan orsak kräver särskild erfarenhet eller i övrigt är av sådant slag att de bör förbehållas domare.

[S3]Begränsningen i andra stycket 2 gäller inte en tingsnotarie eller en notariemeriterad beredningsjurist. Begränsningen i andra stycket 15 gäller inte beslut om förordnande av försvarare eller beslut i fråga om ersättning eller förskott av allmänna medel till någon som har medverkat i målet eller ärendet. Begränsningen i andra stycket 15 gäller inte en tingsnotarie eller en notariemeriterad beredningsjurist såvitt avser beslut om beviljande av rättshjälp.

[S4]Uppkommer en fråga av sådant slag som avses i andra stycket 16 skall den som förordnats genast anmäla frågan för den som ansvarar för målet eller ärendet. Förordning (2003:631).

  • NJA 2004 s. 65:Tingsrätten har i ett tvistigt mål om faderskap bestått av en beredningsjurist som ordförande och tre nämndemän. Domen har undanröjts eftersom tingsrätten inte var domför.

17 §  Lagmannen får förordna en anställd vid tingsrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet att på eget ansvar

  1. avge sådana yttranden som avses i 12 kap. 10 § fastighetsbildningslagen (1970:988),
  2. handlägga inskrivningsärenden, göra nödvändiga ändringar i fastighetsregistrets inskrivningsdel med anledning av uppgifter från lantmäterimyndighet om ändringar i fastighetsregistrets allmänna del, lämna dagsgodkännande enligt 19 § inskrivningsförordningen (2000:309) och fullgöra inskrivningsmyndighetens uppgifter enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,
  3. handlägga ärenden om avträdande av egendom till förvaltning av boutredningsman samt förordnande av boutredningsman, dock inte om ansökan har gjorts av någon annan än dödsbodelägare eller testamentsexekutor,
  4. handlägga ärenden om entledigande av boutredningsman sedan denne slutfört sitt uppdrag,
  5. handlägga ärenden om förordnande av bodelningsförrättare eller skiftesman vid arvskifte,
  6. handlägga ärenden om dödande enligt 1 § lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling av pantbrev eller vilandebevis som avser inteckning i fast egendom eller tomträtt eller av företagsinteckningsbrev eller av aktiebrev, och
  7. handlägga ärenden om dödande enligt 13 § lagen om dödande av förkommen handling av inteckning i fast egendom eller tomträtt eller av företagsinteckning.

[S2]Förordnanden enligt första stycket 2 får inte avse handläggning av inskrivningsärenden som rör lagfartssammanträden, lagfarter på grundval av protokoll från sådana sammanträden, rättelser enligt 19 kap. 22 § jordabalken eller utdömande av vite.

[S3]Förordnanden enligt första stycket 3-7 får endast avse ärenden som kan avgöras av en lagfaren domare. För andra anställda än tingsnotarier eller notariemeriterade beredningsjurister medför förordnanden enligt första stycket inte behörighet att till boutredningsman, bodelningsförrättare eller skiftesman förordna annan än den som är advokat eller den som genom tidigare förordnanden har fått erfarenhet av och visat lämplighet för sådana uppdrag.

[S4]Förordnanden enligt första stycket medför inte behörighet att ompröva beslut enligt 34 § lagen (1996:242) om domstolsärenden eller att meddela interimistiska beslut. För andra anställda än tingsnotarier, notariemeriterade beredningsjurister eller inskrivningsjurister medför förordnanden enligt första stycket inte heller behörighet att avvisa ärenden.

[S5]Förordnanden för tingsnotarier, notariemeriterade beredningsjurister eller inskrivningsjurister får inte avse ärenden som är omfattande eller svåra eller som av någon annan orsak kräver särskild erfarenhet. Förordnanden för övriga anställda får bara avse enkla ärenden. Förordning (2003:558).

  • RH 2001:31:Domstolssekreterare har inte ansetts vara behörig att förordna bodelningsförrättare i tvistigt ärende.
17 a § Har upphävts genom förordning (2002:798).

18 §  Utöver vad som gäller enligt 17 § får lagmannen förordna en tingsnotarie eller en notariemeriterad beredningsjurist som har tillräcklig kunskap och erfarenhet att på eget ansvar

  1. handlägga mål om brott för vilket inte är föreskrivet svårare straff än böter eller fängelse i högst sex månader, om det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter och det i målet inte är fråga om företagsbot,
  2. besluta om avskrivning av brottmål när åtalet har lagts ned,
  3. meddela frikännande dom enligt 20 kap. 9 § andra stycket rättegångsbalken,
  4. handlägga sådana mål om äktenskapsskillnad och därmed sammanhängande frågor samt sådana mål rörande vårdnad om barn, barns boende och umgänge med barn som har inletts genom gemensam ansökan, dock inte sådana mål som har blivit tvistiga sedan ansökan gavs in,
  5. handlägga konkursärenden enligt konkurslagen (1987:672),
  6. handlägga ärenden enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
  7. handlägga andra ärenden än sådana som avses i 6 enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden om ärendena kan avgöras av en lagfaren domare och inte är tvistiga,
  8. handlägga mål enligt 1 kap. 3 d § första stycket rättegångsbalken
    1. om målet avser kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering, trafikförsäkringsavgift enligt trafikskadelagen (1975:1410) eller överlåtet krav avseende trafikförsäkringspremie och självrisk, eller
    2. om värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger en tiondel av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
  9. handlägga mål där förlikning om saken är tillåten vid förberedelse och vid huvudförhandling enligt 42 kap. 20 § andra stycket rättegångsbalken,
  10. handlägga ärenden om bevisupptagning enligt 41 kap.rättegångsbalken,
  11. handlägga mål enligt 14 kap. 12 § äktenskapsbalken första meningen, och
  12. avgöra mål enligt 42 kap. 18 § rättegångsbalkenförsta stycket 1 avseende avskrivning av mål samt 2-4.

[S2]Förordnanden enligt första stycket 5 får inte avse konkurser där beslut om bevakning har meddelats. Ett sådant förordnande får inte heller avse frågor om häktning, utdelning eller, om konkursen avslutats med utdelning, förvaltares arvodesanspråk.

[S3]Förordnanden enligt första stycket medför inte behörighet att ompröva beslut enligt 34 § lagen om domstolsärenden. Förordnanden får inte avse mål eller ärenden som är omfattande eller svåra eller som av någon annan orsak kräver särskild erfarenhet.

[S4]När en tingsnotarie eller en notariemeriterad beredningsjurist handlägger brottmål vid huvudförhandling skall nämndemän alltid delta i avgörandet. Förordning (2003:631).

  • RH 2013:54:En tingsnotarie har inte ansetts behörig att fatta beslut i ett ärende som avsåg en vuxenadoption när ärendet visserligen inte var tvistigt men beslutet ändå gick sökanden emot.
  • NJA 2004 s. 65:Tingsrätten har i ett tvistigt mål om faderskap bestått av en beredningsjurist som ordförande och tre nämndemän. Domen har undanröjts eftersom tingsrätten inte var domför.
  • RH 2017:44:Behörighet enligt 18 § förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion att handlägga ett mål har ansetts innefatta behörighet att avvisa den väckta talan på grund av rättegångshinder. Även fråga om domsrätt.
  • NJA 2011 s. 712:Tingsnotarie har ansetts inte vara behörig att i visst fall pröva ansökan om försättande i konkurs.
  • RH 2014:61:Fråga om tingsnotarie har ansetts vara behörig att i samband med avskrivning av konkurs besluta om arvodesersättning till förvaltare när frågan om ersättningens storlek varit tvistig.
  • RH 2005:9:Tingsnotarie har inte ansetts behörig att avgöra en klagan över godkänt föreläggande av ordningsbot, eftersom en sådan klagan är ett mål om särskilt rättsmedel. Beslutet har undanröjts eftersom tingsrätten inte var domför.
19 § Har upphävts genom förordning (2002:798).
20 § Har upphävts genom förordning (2002:798).

21 §  Förordnanden enligt 16-18 §§ skall fortlöpande omprövas. Förordning (2002:798).

22 §  När tingsrätten är domför med tre lagfarna domare gäller följande.

[S2]Ordföranden skall vara ordinarie domare i tingsrätten eller av regeringen för viss tid anställd lagman eller chefsrådman i tingsrätten. Om det behövs får hovrätten förordna en ordinarie domare i hovrätten eller i en annan tingsrätt att tjänstgöra som ordförande.

[S3]Minst en ytterligare ledamot skall antingen

  1. vara eller ha varit ordinarie domare,
  2. vara eller ha varit av regeringen för viss tid anställd lagman eller rådman,
  3. vara hovrättsassessor eller kammarrättsassessor, eller
  4. ha tjänstgjort som adjungerad ledamot i hovrätt eller kammarrätt minst ett år och bedömts vara lämplig att anställas som assessor.

[S4]En tingsfiskal får delta i rätten, om det inte är fråga om handläggning av sådana mål och ärenden som kräver särskild erfarenhet.

[S5]Om det finns särskilda skäl, får lagmannen förordna en tingsnotarie eller en notariemeriterad beredningsjurist som bedöms ha tillräcklig erfarenhet och i övrigt vara lämplig att delta i rätten vid enstaka tillfällen. Förordning (2002:798).

23 §  Om det behövs för att kunskaper om ett särskilt rättsområde skall finnas i rätten får utöver vad som gäller på grund av andra bestämmelser i denna förordning för tjänstgöring vid en huvudförhandling där flera lagfarna domare deltar förordnas

  1. den som är eller har varit ordinarie domare eller den som är eller har varit av regeringen för viss tid anställd lagman eller rådman,
  2. den som har anställts som hovrättsfiskal eller kammarrättsfiskal och som därefter har tjänstgjort under sammanlagt minst ett år som tingsfiskal, länsrättsfiskal, rådman eller lagman,
  3. en åklagare,
  4. en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne,
  5. en ledamot av Sveriges advokatsamfund,
  6. den som förut har varit adjungerad.

[S2]En ledamot som förordnats enligt första stycket får inte tjänstgöra som ordförande.

24 §  Lagmannen eller en chefsrådman bör delta när ett mål eller ärende avgörs, om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller ärendets art.

Information om sammanträden m.m.

25 §  För varje dag då det hålls sammanträde för huvudförhandling eller andra sammanträden skall tingsrätten upprätta en förteckning över de mål och ärenden som har utsatts till förhandling (uppropslista).

[S2]På uppropslistan skall det för varje mål och ärende eller grupp av mål eller ärenden anges när förhandlingen beräknas börja.

[S3]Under rättegångsdagen skall uppropslistan hållas tillgänglig på tingsrättens kansli på samtliga kansliorter och vara anslagen på lämplig plats i anslutning till den lokal där rätten sammanträder. Om uppropslistan avser sammanträden för huvudförhandling, skall den vara tillgänglig för allmänheten på tingsrättens kansli på samtliga kansliorter senast den helgfria dagen närmast före rättegångsdagen. Förordning (2001:75).

  • HFD 2014:32:Hinder har ansetts inte finnas för Datainspektionen att utöva tillsyn av den behandling av personuppgifter som skett genom att en domstol publicerat uppropslistor på den egna webbplatsen.

26 §  Om det behövs, skall tingsrätten i förväg ge till känna när sammanträden för huvudförhandling skall hållas på någon annan ort än en kansliort. Förordning (2001:75).

27 §  Tingsrätten får begränsa den tid då inskrivningsmyndigheten lämnar muntliga upplysningar om innehållet i inskrivningsregister, fastighetsböcker eller andra handlingar som förvaras hos inskrivningsmyndigheten till lägst tre timmar varje arbetsdag.

Handläggningen av administrativa ärenden

28 §  Administrativa ärenden avgörs av tingsrätten i plenum eller kollegium, av lagmannen eller på avdelning.

[S2]Plenum skall finnas i samtliga tingsrätter utom i Stockholms tingsrätt.

[S3]Kollegium skall finnas i Göteborgs och Malmö tingsrätt.

29 §  Plenum består av lagmannen som ordförande samt alla som är eller har tidsbegränsad anställning som rådman, fastighetsråd, miljöråd eller tingsfiskal. Förordning (1998:1373).

30 §  Kollegium består av lagmannen som ordförande, två eller tre chefsrådmän samt chefen för den administrativa enheten.

[S2]För varje annan ledamot än lagmannen och chefen för den administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en chefsrådman.

[S3]Ledamöterna och ersättarna utses av plenum. De skall vara anställda hos och tjänstgöra i tingsrätten. De skall utses för högst ett år i sänder. Förordning (1996:914).

31 §  I tingsrätter som har plenum men inte kollegium avgörs i plenum ärenden som avser

  1. viktigare frågor om tingsrättens organisation eller arbetsformer,
  2. arbetsordningen,
  3. yttranden i lagstiftningsfrågor,
  4. förslag till Domstolsverket i fråga om anslagsframställningar, och
  5. frågor som lagmannen hänskjuter till plenum.

32 §  I tingsrätter där det finns kollegium avgörs de ärenden som avses i 31 § 1 4 i kollegium. Detsamma gäller de frågor som lagmannen hänskjuter till kollegiet.

33 §  I de tingsrätter som är indelade i avdelningar får lagmannen besluta att ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor i stället skall avgöras på en avdelning eller i den sammansättning som lagmannen bestämmer.

34 §  Innan tingsrätten beslutar om arbetsordning skall den samråda med den eller de åklagarmyndigheter som berörs.

35 §  Ärenden som inte skall avgöras i plenum eller i kollegium eller på avdelning avgörs av lagmannen. Lagmannen får uppdra åt någon annan som är anställd vid tingsrätten eller vid en länsrätt på samma ort som tingsrätten att i sitt ställe avgöra ärenden som inte är av sådant slag att de bör avgöras av lagmannen.

[S2]Lagmannen får också uppdra åt en chefsrådman att meddela förordnanden enligt 16-22 §§ i enlighet med de riktlinjer som lagmannen meddelat. I de tingsrätter som har flera kansliorter får lagmannen i stället utse en rådman på varje kansliort där någon chefsrådman inte tjänstgör att meddela sådana förordnanden.

[S3]Lagmannen får hänskjuta ärenden till kollegium eller, vid en tingsrätt som har plenum men inte kollegium, till plenum. Förordning (2002:991).

36 §  I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är tingsrätten beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs, bör om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. Ett ärende får avgöras i lagmannens frånvaro endast om det inte tål uppskov.

37 §  Administrativa ärenden avgörs efter föredragning om inte lagmannen bestämmer något annat. Sådana ärenden föredras av den som lagmannen utser. Förordning (2002:992).

Anställningar m.m.

38 §  Lagmännen i Stockholms, Göteborgs och Malmö tingsrätt anställs med fullmakt genom beslut av regeringen efter anmälan av Domstolsverket. Vid detta förfarande tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373).

39 §  Andra lagmän än de som anges i 38 § samt rådmän, fastighetsråd och miljöråd anställs med fullmakt genom beslut av regeringen efter förslag av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.

[S2]Om en lagman, en rådman, ett fastighetsråd eller ett miljöråd har beviljats ledighet som beräknas vara minst ett år i följd, anställs en vikarie genom beslut av regeringen efter förslag av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Detsamma gäller om en sådan domare för något annat än vikariatsändamål skall anställas för en begränsad tid.

[S3]Vid tidsbegränsad anställning som vikarie för ordinarie domare gäller inte 5 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd.

[S4]Informationsskyldigheten enligt 6 § anställningsförordningen (1994:373) fullgörs av Domstolsverket. Information skall alltid lämnas i cirkulär till samtliga myndigheter inom Domstolsverkets verksamhetsområde. Ansökningshandlingarna ges in till Domstolsverket. Förordning (1999:699).

40 §  Ordförande i fastighetsdomstolen och miljödomstolen utses av tingsrätten. Förordning (1998:1373).

41 §  Fastighetsråden och miljöråden anställs gemensamt för de tingsrätter som är fastighetsdomstol eller miljödomstol. Domstolsverket beslutar vid vilken tingsrätt ett fastighetsråd eller ett miljöråd företrädesvis skall ha sin tjänstgöring förlagd och vid vilka tingsrätter fastighetsrådet eller miljörådet därutöver skall tjänstgöra.

[S2]De tingsrätter som berörs bestämmer hur fastighetsrådets eller miljörådets tjänstgöring skall fördelas mellan tingsrätterna. Om tingsrätterna inte kan enas, avgörs frågan av den hovrätt under vilken den tingsrätt hör där fastighetsrådet eller miljörådet företrädesvis skall tjänstgöra.

[S3]Om det finns särskilda skäl, får Domstolsverket besluta att ett fastighetsråd eller ett miljöråd skall tjänstgöra även vid andra tingsrätter.

[S4]Tingsrätten får för ett särskilt mål eller ärende förordna ett fastighetsråd att tjänstgöra som miljöråd eller ett miljöråd att tjänstgöra som fastighetsråd. Förordning (1998:1373).

42 §  Tingsfiskaler anställs genom beslut av hovrätten. Sådana anställningar får ges till den som har tjänstgjort minst ett år som hovrättsfiskal eller kammarrättsfiskal.

[S2]Domstolsverket bestämmer hur många tingsfiskaler som skall finnas anställda vid en tingsrätt. Domstolsverket får överlämna till hovrätten eller tingsrätten att besluta detta.

[S3]Vid anställning av tingsfiskaler tillämpas inte 6 och 7 §§anställningsförordningen (1994:373). Förordning (2001:986).

43 §  Ett förordnande för en hovrättsassessor att utföra domaruppgifter i en tingsrätt enligt 46 § andra stycket förordningen (1996:379) med hovrättsinstruktion meddelas av hovrätten.

44 §  Tingsnotarier anställs genom beslut av Domstolsverket enligt föreskrifter i notarieförordningen (1990:469).

[S2]Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva en anställning som tingsnotarie.

45 §  Andra anställningar beslutas av tingsrätten.

46 § har upphävts genom förordning (1999:738).

47 §  Lagmannen skall ha en ställföreträdare. Denne utses av tingsrätten. I en tingsrätt som har gemensam lagman med en länsrätt utses ställföreträdaren av lagmannen efter hörande av plenum eller, vid en tingsrätt som har kollegium, kollegiet.

[S2]Om en rådman är ledig skall han eller hon i första hand ersättas genom att arbetsuppgifterna omfördelas.

[S3]Som ersättare för lagmannen eller för en rådman får den anlitas som är eller har varit ordinarie domare eller som är eller har varit ledamot eller fiskal i hovrätt eller kammarrätt eller som under minst sex månader har utfört en hovrätts- eller kammarrättsfiskals arbetsuppgifter. Om det inte finns någon med sådan behörighet att tillgå som ersättare för lagmannen, får hovrätten förordna en tingsnotarie som har haft förordnanden enligt 17 och 18 §§ i sådan utsträckning att han eller hon kan antas ha fått tillräcklig erfarenhet. Ett förordnande får dock inte innefatta handläggning av mål eller ärenden som är omfattande eller svåra eller som kräver särskild erfarenhet.

[S4]Om det inte är möjligt att lösa ersättarbehovet på det sätt som anges i första-tredje styckena får tingsrätten anställa en vikarie för lagmannen eller för en rådman, om vikariatet kan beräknas vara högst ett år i följd.

[S5]Som vikarie för lagmannen eller för en rådman får den anställas som är eller har varit ordinarie domare eller som är hovrätts- eller kammarrättsassessor. Om det inte finns någon med sådan behörighet att tillgå och om vikariatet beräknas vara endast sex månader får som vikarie för en rådman även den anställas som har varit ledamot eller fiskal i hovrätt eller kammarrätt eller som under minst sex månader har utfört en hovrätts- eller kammarrättsfiskals arbetsuppgifter. Förordning (2002:991).

48 §  Om en lagman är förhindrad att utöva sin anställning och om någon ersättare eller vikarie inte har utsetts eller anställts av regeringen eller tingsrätten, skall hovrätten förordna en ersättare.

49 §  Domstolsverket beslutar vilka tingsrätter som skall ha ersättare för ordföranden i fastighetsdomstolen. Sådana ersättare utses av tingsrätten.

[S2]Om det behövs anställer tingsrätten en vikarie eller förordnar en tillfällig ersättare för ordföranden i fastighetsdomstolen.

50 §  Vid tillfällig arbetsanhopning får tingsrätten anställa den som är eller har varit ordinarie domare eller som är eller har varit ledamot eller fiskal i hovrätt eller kammarrätt eller som under minst sex månader har utfört en hovrätts- eller kammarrättsfiskals arbetsuppgifter att för enstaka, kortvariga perioder utföra domaruppgifter i tingsrätten. Förordning (1998:1022).

50 a §  I en tingsrätt på samma ort som en länsrätt får lagmannen, med den anställdes samtycke, förordna ordinarie och icke ordinarie domare vid länsrätten att tjänstgöra vid tingsrätten. Ett förordnande ges för viss tid. Förordning (2003:631).

Tjänstgöringsskyldighet m.m.

51 §  Ett förordnande enligt 14 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning för en rådman att tjänstgöra i en annan tingsrätt än den rådmannen hör till ges av hovrätten. Ett sådant förordnande får inte avse tjänstgöring i större utsträckning än som är lämpligt med hänsyn till domarens arbetsuppgifter och arbetsbelastningen vid den tingsrätt han eller hon hör till. Tjänstgöringen skall företrädesvis förläggas till en tingsrätt i eller nära kansliorterna för den tingsrätt som domaren hör till.

[S2]Innan ett sådant förordnande ges skall hovrätten samråda med domaren och de tingsrätter som berörs.

[S3]Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas även på förordnanden enligt 22 § andra stycket andra meningen. Förordning (2001:75).

52 §  En tingsnotarie är skyldig att tjänstgöra som tingsnotarie vid andra tingsrätter än den han eller hon hör till. I fråga om förordnanden vid tingsrätter på annan ort är skyldigheten begränsad till en tid av sammanlagt tre månader.

[S2]Sådana förordnanden ges av Domstolsverket. Innan ett förordnande ges skall Domstolsverket samråda med tingsnotarien och de domstolar som berörs.

Ledigheter

53 §  Om inte regeringen eller Domstolsverket enligt särskilda föreskrifter om ledighet för domare skall besluta om ledigheten, beslutar tingsrätten om ledighet för egen personal. Förordning (1996:1123).

54 § har upphävts genom förordning (1996:1123).

Anställningars upphörande m.m.

55 §  Frågor om anställningars upphörande enligt 6 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning prövas av Domstolsverket. När det gäller lagmän prövar Domstolsverket även i övrigt frågor om anställnings upphörande. Domstolsverket utövar också myndighetens befogenhet enligt 33 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd, när bestämmelsen är tillämplig i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen.

56 §  När det gäller frågor om anställning anses ett fastighetsråd eller ett miljöråd vara anställd i den tingsrätt där fastighetsrådets eller miljörådets tjänstgöring företrädesvis är förlagd. Förordning (1998:1373).

57 §  Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande när det gäller icke ordinarie domare i tingsrätt.

[S2]Domstolsverket beslutar i sådana frågor när det gäller andra anställda än domare. Notarienämnden beslutar dock när det gäller tingsnotarier.

[S3]En anmälan till Statens ansvarsnämnd enligt 15 § första stycket anställningsförordningen (1994:373) görs av tingsrätten när det gäller andra domare än lagmän.

[S4]Av lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn och lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän följer att Justitiekanslern och Riksdagens ombudsmän har behörighet att göra sådan anmälan när det gäller lagmän. Förordning (1999:738).

58 §  Frågor om bisyssla som avses i 7 a-7 d §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning handhas och prövas av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet när det gäller lagman. Förordning (2001:986).

Överklagande av administrativa beslut

59 §  Beslut om indelningen av domare på organisatoriska enheter, om att ett visst mål eller ärende skall tilldelas en viss organisatorisk enhet samt om fördelningen av ansvar för ett visst mål eller ärende får inte överklagas.

[S2]Tingsrättens beslut i fråga om vikariat för en ordinarie domare får överklagas hos Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Nämndens beslut i sådana ärenden får inte överklagas.

[S3]Tingsrättens beslut i andra administrativa ärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte annat är särskilt föreskrivet. Domstolsverkets beslut i ett överklagat anställningsärende får inte överklagas. Förordning (2002:798).

  • HFD 2013:21:En tingsrätts beslut om avgift för utlämnande av allmän handling i elektronisk form har ansetts vara ett sådant administrativt beslut som kan överklagas hos Domstolsverket.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Förordning (1996:381) med tingsrättsinstruktion

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1996.
    2. Genom förordningen upphävs förordningen (1979:572) med tings- rättsinstruktion och förordningen (1989:851) om försöksverksamhet vid Göteborgs tingsrätt med delegering av vissa arbetsuppgifter.
    3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om mål om betalningsföreläggande, lagsökning och handräckning där talan väckts före den 1 januari 1992.
    4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och
    Ikraftträder
    1996-07-01

Förordning (1996:894) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 19 §
    Ikraftträder
    1996-10-01

Förordning (1996:914) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 30 §
    Ikraftträder
    1996-11-01

Förordning (1996:1123) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    upph. 54 §; ändr. 35, 39, 47, 53 §§
    Ikraftträder
    1997-01-01

Förordning (1997:1117) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

    Omfattning
    ändr. 16, 20 §§
    Ikraftträder
    1998-02-01

Förordning (1998:327) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 19 §
Ikraftträder
1998-10-01

Förordning (1998:1022) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 47, 50 §§
Ikraftträder
1998-10-01

Förordning (1998:1226) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 58 §
Ikraftträder
1998-11-02

Förordning (1998:1373) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 1, 13, 29, 39, 40, 41, 56 §§
Ikraftträder
1999-01-01

Förordning (1998:1804) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Förarbeten
Rskr. 1998/99:80, Prop. 1998/99:1, Bet. 1998/99:JuU1
Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
1999-01-01

Förordning (1999:87) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ny 6 a §
Ikraftträder
1999-04-01

Förordning (1999:699) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 39 §
Ikraftträder
2000-01-01

Förordning (1999:738) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
upph. 46 §; ändr. 57 §
Ikraftträder
1999-10-01

Förordning (2000:21) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 13 §
Ikraftträder
2000-03-01

Förordning (2000:238) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 17, 18 §§
Ikraftträder
2000-07-01

Förordning (2000:364) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 16 §
Ikraftträder
2000-07-01

Förordning (2000:679) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ny 15 a §
Ikraftträder
2000-10-01

Förordning (2000:1474) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 17 §; ny 17 a §
Ikraftträder
2001-01-29

Förordning (2001:75) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 25, 26, 35, 51 §§
Ikraftträder
2001-04-01

Förordning (2001:430) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har anhängiggjorts hos tingsrätten före ikraftträdandet.
Omfattning
ändr. 17, 18 §§
Ikraftträder
2001-07-01

Förordning (2001:986) med ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 5, 11, 22, 42, 58 §§
Ikraftträder
2002-01-01

Förordning (2002:798) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
upph. 10, 17 a, 19, 20 §§; ändr. 1, 9, 11, 15, 16, 17, 18, 21, 22, 35, 47, 59 §§
Ikraftträder
2003-01-01

Förordning (2002:991) om ändring i förordningen (2002:798) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 16, 18, 35, 47 §§ i 2002:798

Förordning (2002:992) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 37 §; ny 50 a §
Ikraftträder
2003-01-01

Förordning (2003:558) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
2004-01-01

Förordning (2003:631) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
upph. 3 §; ändr. 13, 15, 16, 18, 50 a §§
Ikraftträder
2003-12-01

Förordning (2004:1213) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
upph. 32, 33 §§; ändr. 28, 31, 34, 35, 36, 37 §§
Ikraftträder
2005-01-01

Förordning (2004:1275) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 34 §
Ikraftträder
2005-01-01

Förordning (2005:4) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 34 §
Ikraftträder
2005-02-01

Förordning (2005:768) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ny 57 a §
Ikraftträder
2006-01-01

Förordning (2005:1099) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 16, 22, 35 §§; ny 52 a §
Ikraftträder
2006-01-01

Förordning (2006:1062) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2006-09-01

Förordning (2007:1088) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 1, 7, 35, 59 §§; nya 1 a, 8 a §§
Ikraftträder
2008-01-01

Förordning (2008:178) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
upph. 27 §; ändr. 1, 17 §§
Ikraftträder
2008-06-01

Förordning (2008:425) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 39, 58, 59 §§
Ikraftträder
2008-07-01

Förordning (2009:884) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 16, 23, 35, 47, 50 a §§
Ikraftträder
2010-02-15

Förordning (2010:315) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 39 §
Ikraftträder
2010-06-01

Förordning (2010:384) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 41 §
Ikraftträder
2010-07-01

Förordning (2010:990) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
upph. 4, 39 §§; ändr. 1, 16, 29, 39, 40, 41, 56 §§
Ikraftträder
2011-05-02

Förordning (2010:1695) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2011-01-01

Förordning (2010:1804) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
upph. 38 §; ändr. 39 §
Ikraftträder
2011-01-01

Förordning (2010:1813) om ändring i förordningen (2010:990) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 39 § i 2010:990

Förordning (2011:985) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
2011-10-01

Förordning (2013:396) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 47 §
Ikraftträder
2013-07-01

Förordning (2014:909) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ny 50 b §
Ikraftträder
2014-09-01

Förordning (2014:1356) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 6 a §
Ikraftträder
2015-01-01

Förordning (2014:1406) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2015-01-01

Förordning (2016:238) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 1, 29, 39, 40 §§
Ikraftträder
2016-09-01

Förordning (2016:247) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 16, 18, 22 §§
Ikraftträder
2016-07-01

Förordning (2016:1356) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 39 §
Ikraftträder
2017-03-01

Förordning (2017:550) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 16, 35, 50 a §§
Ikraftträder
2017-07-01

Förordning (2018:430) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 9, 22, 23, 35, 51 §§
Ikraftträder
2018-07-01

Förordning (2019:366) om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

Omfattning
ändr. 1, 5, 11, 22, 29 §§; ny 42 a §
Ikraftträder
2019-09-01