Inaktuell version

Lag (2000:1219) om internationellt tullsamarbete

Departement
Finansdepartementet S3
Utfärdad
2000-11-30
Ändring införd
SFS 2000 i lydelse enligt SFS 2003:1172
Upphäver
Lag (1973:431) om utredning angående brott mot utländsk tullag
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19

1 kap. Allmänna bestämmelser

[K1]1 §  Denna lag tillämpas på internationellt tullsamarbete som

  1. följer av en internationell överenskommelse med en annan stat eller mellanfolklig organisation som Sverige har tillträtt eller annars är förpliktat att följa och
  2. har till syfte att förhindra, upptäcka, utreda eller beivra överträdelser av tullbestämmelser.

[S2]Lagen tillämpas inte på sådant samarbete som avses i lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga eller lagen (1959:433) om gränskontrollsamarbete med annan stat.

Prop. 1999/2000:122: Lagen skall tillämpas på det internationella samarbete mellan tullmyndigheter som överenskommits inom ramen för EU i syfte att förhindra, upptäcka, utreda och beivra överträdelser mot såväl gemenskapsrättsliga som nationella tullbestämmelser, dels i rådsförordningen (EG) nr 515/97, dels i tullsamarbetskonventionen. Vidare skall lagen vara tillämplig på sådant samarbete som sker med anledning av de bilaterala tullsamarbetsavtal Sverige och EG har ingått med ett flertal länder.

Samarbete ...

[K1]2 §  Tullverket eller annan behörig svensk myndighet skall bistå behörig utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation om det följer av en sådan internationell överenskommelse som avses i 1 § och av denna lag.

[K1]3 §  För åtgärder enligt denna lag gäller samma förutsättningar som för en motsvarande åtgärd i ett svenskt ärende, om inte annat föreskrivs i denna lag.

[S2]Tullsamarbete får inte innebära att en behörig svensk myndighet vidtar en åtgärd som

  1. strider mot svensk lag eller annan författning,
  2. strider mot svenska allmänna rättsprinciper, kränker Sveriges suveränitet, medför fara för rikets säkerhet, eller strider mot andra väsentliga intressen.

Prop. 1999/2000:122: Paragrafens första stycke innebär att svenska behöriga myndigheter skall bistå annan stat med olika åtgärder under samma villkor och förutsättningar som motsvarande åtgärd kan genomföras i Sverige.

Paragrafens andra stycke ansluter till artikel 2 i tullsamarbetskonventionen, vari anges att myndigheterna skall tillämpa konventionen inom ramen för de befogenheter som de har tilldelats enligt nationella bestämmelser. En ansökan skall avslås om ett bifall skulle strida mot svensk ...

[K1]4 §  I den mån en sådan internationell överenskommelse som avses i 1 § omfattar åtgärder som innebär myndighetsutövning, får utländska tjänstemän utöva myndighet på svenskt territorium i de fall som anges i 3 kap.

Prop. 1999/2000:122: Paragrafen syftar till att avgränsa användningsområdet för det gränsöverskridande tullsamarbetet till endast de fall där det särskilt överenskommits i den internationella överenskommelse som är tillämplig i det aktuella fallet. För närvarande är det endast tullsamarbetskonventionen och Sveriges gränskontrollavtal med Norge och Finland som innehåller gränsöverskridande befogenheter. De flesta konventioner och avtal innehåller inte några sådana befogenheter. Bestämmelsen har utformats i enlighet ...

Definitioner

[K1]5 §  I denna lag avses med

[S2]tullbestämmelser: bestämmelser om införsel, utförsel eller transitering av varor som avser tullar, skatter eller avgifter eller rör förbud, begränsningar eller kontrollåtgärder beträffande varutrafiken,

[S3]överträdelse av tullbestämmelse: sådan överträdelse av tullbestämmelse för vilken påföljd enligt berörd stats lagar och andra bestämmelser kan dömas ut av domstol eller av administrativ myndighet,

[S4]behörig svensk myndighet: Rikspolisstyrelsen eller en polismyndighet, Tullverket, Kustbevakningen eller Statens jordbruksverk,

[S5]förföljande tjänstemän: utländska tjänstemän som förföljer en person på svenskt territorium med stöd av sådan internationell överenskommelse som avses i 1 § och denna lag.

Prop. 1999/2000:122: Definitionen av tullbestämmelser överensstämmer i stort sett med 1 § andra stycket tullsamarbetslagen.

Utländska myndighetsstrukturer kan se mycket olika ut och behörig myndighet enligt internationella avtal eller konventioner kan således vara andra myndigheter än tullmyndighet. Behörig svensk myndighet är primärt Tullverket, men även Rikspolisstyrelsen eller en polismyndighet, Kustbevakningen och Jordbruksverket omfattas av definitionen. Detta har utvecklats vidare i ...

Central samordning

[K1]6 §  Tullverket skall ansvara för samordningen av samarbetet enligt denna lag.

[S2]Direkt samarbete mellan en behörig svensk myndighet och en utländsk myndighet får ske i brådskande fall. Tullverket skall underrättas om sådant samarbete så snart det är möjligt.

Prop. 1999/2000:122: En central samordningsenhet placerad vid Tullverket skall ansvara för kontakterna med andra stater och samordna arbetet med övriga behöriga svenska myndigheter. Ansökningar om bistånd från andra stater skall göras till Tullverket. I fall då Tullverket inte har befogenhet att bistå den ansökande myndigheten, skall ansökan vidarebefordras till annan behörig svensk myndighet. På motsvarande sätt skall en ansökan om bistånd från en behörig svensk myndighet till en annan stat gå genom samordningsenheten ...

Ansökningar

[K2]1 §  Om inte annat anges i en sådan internationell överenskommelse som avses i 1 kap. 1 §, skall en ansökan om bistånd ges in till Tullverket.

[S2]Om en begärd åtgärd bör vidtas av en annan behörig svensk myndighet än Tullverket, skall ansökan vidarebefordras till den myndigheten. Den ansökande myndigheten skall underrättas om att så har skett.

Prop. 1999/2000:122: Vid internationellt tullsamarbete kan de svenska myndigheterna agera endast inom ramen för sina befogenheter enligt nationell lagstiftning. Huvudregeln är att en ansökan om bistånd skall ges in till Tullverket. Om inte Tullverket har behörighet att vidta åtgärder i enlighet med ansökan från en annan stat, skall ansökan därför vidarebefordras till en annan myndighet inom vars behörighetsområde åtgärden faller.

[K2]2 §  En ansökan skall innehålla följande uppgifter:

  1. ansökande myndighet,
  2. tillämplig internationell överenskommelse,
  3. begärd åtgärd,
  4. ändamålet med och orsaken till ansökan,
  5. de lagar och andra bestämmelser som berörs,
  6. uppgifter om de fysiska eller juridiska personer som är föremål för utredningen och
  7. en kortfattad redogörelse för omständigheterna.

[S2]En ansökan skall göras skriftligen. I brådskande fall får en muntlig ansökan godtas. En muntlig ansökan skall bekräftas skriftligen utan dröjsmål.

[S3]En ansökan skall vara utformad på svenska eller på ett språk som den mottagande myndigheten kan godta.

[K2]3 §  Om en ansökan inte uppfyller kraven enligt 2 §, skall den ansökande myndigheten ges tillfälle att komplettera eller ändra ansökan.

Prop. 1999/2000:122: Bestämmelserna innehåller vissa minimikrav beträffande form och innehåll för ansökningar om bistånd till Sverige, men också förutsättningar för komplettering och avslag. Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 6.6.1. 2 § har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter.

Regeringen avser att i en förordning meddela föreskrifter om på vilket sätt ansökningar skall översändas.

Avslag

[K2]4 §  En ansökan skall avslås om

  1. den avser en åtgärd som enligt 1 kap. 3 § inte får vidtas,
  2. den avser en åtgärd som saknar stöd i en sådan internationell överenskommelse som avses i 1 kap. 1 §,
  3. den är så bristfällig att den inte kan ligga till grund för begärd åtgärd trots att tillfälle givits att komplettera eller ändra ansökan, eller
  4. den avser en åtgärd som är uppenbart oproportionerlig i förhållande till den påstådda överträdelsens svårhetsgrad.

Prop. 1999/2000:122: I paragrafen regleras grunderna för avslag på en ansökan. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.6.1.

[K2]5 §  Beslut om avslag på någon av de grunder som anges i 1 kap. 3 § andra stycket 2 fattas av regeringen. Om en behörig svensk myndighet finner att en ansökan bör avslås på någon sådan grund, skall ansökan överlämnas till regeringen.

[S2]I övrigt prövar den myndighet som handlägger ärendet om de förutsättningar som gäller enligt lagen är uppfyllda. Om det är uppenbart att ansökan skall avslås får Tullverket, i stället för att vidarebefordra ansökan enligt 1 § andra stycket, direkt besluta om avslag på ansökan.

[S3]Ett beslut att avslå en ansökan skall innehålla de skäl som bestämt utgången.

Prop. 1999/2000:122: Av paragrafens första stycke framgår att endast regeringen kan avslå en ansökan på de grunder som anges i 1 kap. 3 § andra stycket 2. Om en behörig myndighet vid sin handläggning av ärendet konstaterar att en

ansökan skall avslås på en sådan grund skall ansökan överlämnas till regeringen.

Av andra stycket framgår att den myndighet ...

Utbyte av uppgifter

[K2]6 §  Behörig svensk myndighet får, när det är nödvändigt för genomförande av internationellt tullsamarbete enligt denna lag, på eget initiativ eller efter ansökan lämna ut uppgifter till behörig utländsk myndighet, även om en uppgift är sekretessbelagd enligt sekretesslagen (1980:100).

[S2]Första stycket gäller endast uppgifter som är tillgängliga för myndigheten inom dess verksamhetsområde.

Prop. 1999/2000:122: Första stycket utgör en uttrycklig sekretessbrytande bestämmelse. Stycket har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter. Bestämmelsens andra stycke utgör en motsvarighet till 6 § andra stycket 1 handräckningslagen. Detta har utvecklats vidare i avsnitt 6.6.2.

[K2]7 §  Uppgifter som lämnas ut enligt 6 § får i enskilda fall förenas med villkor för användandet, om det krävs med hänsyn till enskilds rätt eller från allmän synpunkt.

[S2]Villkor som avses i första stycket får inte strida mot en sådan internationell överenskommelse som avses i 1 kap. 1 §.

Prop. 1999/2000:122: Paragrafen ger svenska tjänstemän en möjlighet att förena de lämnade uppgifterna med villkor om användningsbegränsning. Bestämmelsen har sitt ursprung i 4 § lag (1975:295) om användning av vissa tvångsmedel på begäran av främmande stat (tvångsmedelslagen) som föreskriver att förbehåll får ställas upp när beslagtagen egendom överlämnas till den ansökande staten om ...

[K2]8 §  Har behörig svensk myndighet översänt uppgift till behörig utländsk myndighet, är den skyldig att på begäran av den person som uppgiften rör underrätta denna om vilken utländsk myndighet uppgiften översänts till och för vilket ändamål.

[S2]Underrättelse enligt första stycket behöver inte lämnas, om det är uppenbart obehövligt eller om det kan befaras att underrättelsen skulle försvåra genomförandet av utländsk myndighets utredning eller beslut i ärendet.

[S3]Underrättelse behöver inte heller lämnas om uppgiften omfattas av sekretess enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100).

Prop. 1999/2000:122: Bestämmelsens första och andra stycke motsvarar hänvisningen i 2 § tullsamarbetslagen till 9 § handräckningslagen samt artikel 25.2 e i tullsamarbetskonventionen. Skälen har utvecklats i avsnitt 6.6.2.

Utredning i Sverige om överträdelse av tullbestämmelse

[K2]9 §  Tullsamarbete i form av utredning om överträdelse av tullbestämmelse i en annan stat får inledas av behörig svensk myndighet på eget initiativ eller efter ansökan från behörig utländsk myndighet.

[S2]Efter ansökan som avses i första stycket får Tullverket medge att en utländsk tjänsteman får närvara vid utredning i Sverige.

Prop. 1999/2000:122: Principen fastställs i artiklarna 8 och 15 i tullsamarbetskonventionen.

Andra stycket motsvarar hänvisningen i 2 § tullsamarbetslagen till 8 § handräckningslagen och artiklarna 12.2 och 24 i tullsamarbetskonventionen. Efter begäran av utländsk myndighet får Tullverket medge att en utländsk tjänsteman är närvarande vid utredning i Sverige. Begreppet närvara innefattar inte beslutanderätt i frågor som rör utredningen i Sverige. Den utländske tjänstemannen har således endast rätt ...

[K2]10 §  Tullverket, en tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen eller en polisman får i samband med utredning av brott som också motsvarar brott enligt svensk lag vidta åtgärder enligt 19, 20, 22 och 26 §§ samt 27 § första och andra stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

[S2]Åtgärderna får vidtas endast under de förutsättningar som gäller för en motsvarande åtgärd med anledning av brott enligt svensk rätt och enligt särskilda bestämmelser i denna lag.

[S3]Tvångsmedel får inte användas med stöd av denna lag i syfte att möjliggöra förverkande av egendom.

[K2]11 §  Om en åtgärd i samband med utredningen kräver åklagares eller domstols beslut enligt 23, 27 och 28 kap.rättegångsbalken och lagen (2000:1225) om straff för smuggling, skall ansökan i den delen handläggas enligt bestämmelserna i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål. Har beslag verkställts i samband med utredningen tillämpas dock först 27 kap. 4 § tredje stycket rättegångsbalken.

Prop. 1999/2000:122: Bestämmelsen reglerar användandet av tvångsmedel samt processuella frågor i samband med utredningar.

Tullverket biträds i sin kontrollverksamhet av Kustbevakningen och polisen, vilket regleras i tullagen och varusmugglingslagen. Motsvarande regler kommer att finnas i den nya tullagen och den nya smugglingslagen som avses träda i kraft den 1 januari ...

[K2]12 §  Laga domstol i frågor som rör utredning om överträdelse av tullbestämmelse vid tillämpning av denna lag är rätten på den ort där den svenska utredningen påbörjades.

Prop. 1999/2000:122: Paragrafen innehåller en forumbestämmelse som är utformad enligt 4 § tullsamarbetslagen. Eftersom de vanliga reglerna om laga domstol anknyter till var ett brott begåtts eller vilken anknytning den misstänkte har till orten anges här att laga domstol är rätten på den ort där den myndighet finns som påbörjat den svenska delen av utredningen. Bestämmelsen har utvecklats i avsnitt 6.6.3.2.

Delgivning av handlingar

[K2]13 §  Handling i ärende om utredning som bedrivs i annan stat delges enligt delgivningslagen (1970:428). Särskild postdelgivning eller stämningsmannadelgivning får, även om det inte följer av bestämmelserna i 3 § nämnda lag, ske efter beslut av behörig svensk myndighet.

Prop. 1999/2000:122: Bestämmelsen motsvarar hänvisningen i 2 § tullsamarbetslagen till 13 § handräckningslagen. Den avser på vilket sätt delgivning kan ske. Vilka handlingar som kan delges framgår av respektive överenskommelse. Bestämmelsen har utvecklats i avsnitt 6.6.4.

Gränsöverskridande övervakning

[K3]1 §  Utländska tjänstemän får på svenskt territorium fortsätta en i sin stat påbörjad övervakning av en gärningsman som är skäligen misstänkt för ett brott som sägs i artikel 19.2 tullsamarbetskonventionen, om Tullverket eller en annan behörig svensk myndighet samtycker till det.

[S2]Övervakningen får ske utan föregående samtycke om situationen är så brådskande att samtycke inte kan inhämtas i förväg. För att övervakning skall få ske utan föregående samtycke krävs också att överskridandet av gränsen i samband med övervakningen anmäls till Tullverket eller annan behörig svensk myndighet så snart det är möjligt och att den utländska myndigheten utan dröjsmål begär bistånd i utredningen.

[S3]Övervakningen skall genast upphöra om en behörig svensk myndighet begär det. Övervakning som avses i andra stycket skall även upphöra om samtycke inte har lämnats inom fem timmar från gränsöverskridandet.

[S4]Brott som avses i första stycket är

  1. olaglig handel med narkotika och psykotropa ämnen, vapen, ammunition, sprängämnen, kulturföremål, farligt och giftigt avfall, kärnmaterial eller material eller utrustning avsedda för framställning av kärnvapen, biologiska och/eller kemiska vapen (varor belagda med förbud),
  2. handel med ämnen som finns upptagna i listorna I och II i Förenta nationernas konvention om bekämpande av illegal handel med narkotika och psykotropa ämnen och som är avsedda för illegal framställning av narkotika (prekursorer),
  3. olaglig gränsöverskridande handel med skattepliktiga varor för att undgå skatt eller obehörigt erhålla statligt stöd i samband med import eller export av varor, i de fall där omfattningen av handeln kan medföra en avsevärd belastning för Europeiska gemenskapens eller för medlemsstaternas budgetar,
  4. annan handel med varor som är förbjuden enligt gemenskapens eller nationella tullbestämmelser.

Prop. 1999/2000:122: Paragrafen anger förutsättningarna för gränsöverskridande övervakning. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 7.2. Vid bestämmelsens utformning har Lagrådets synpunkter beaktats.

En motsvarande bestämmelse finns i 4 § lagen om internationellt polisiärt samarbete. Tillämpningsområdet för den bestämmelsen är dock, till skillnad från förevarande paragraf, begränsat till att avse endast utlämningsbara ...

Gränsöverskridande förföljande

[K3]2 §  Om en person har upptäckts på bar gärning i färd med att begå ett sådant brott som sägs i 1 § och som kan föranleda överlämnande eller utlämning, får utländska tjänstemän fortsätta ett i sin stat påbörjat förföljande av personen in på svenskt territorium, om Tullverket eller en annan behörig svensk myndighet samtycker till det.

[S2]Förföljandet får ske utan föregående samtycke om situationen är så brådskande att samtycke inte kunnat inhämtas i förväg, eller om svenska tjänstemän inte har kunnat ta över förföljandet i tid. De förföljande tjänstemännen skall anhålla om bistånd av behörig svensk myndighet senast vid tidpunkten för gränsöverskridandet.

[S3]Förföljandet skall genast upphöra om en behörig svensk myndighet begär det. Lag (2003:1172).

Prop. 1999/2000:122: Paragrafen anger förutsättningarna för gränsöverskridande förföljande och har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Skälen för bestämmelsen utvecklas i avsnitt 7.3. Vid bestämmelsens utformning har Lagrådets synpunkter beaktats.

En motsvarande bestämmelse finns i 5 § lagen om internationellt polisiärt samarbete. Den här bestämmelsen skiljer sig dock något från vad som föreslås i nämnda lag, ...

[K3]3 §  Om förföljande tjänstemän begär det, skall behöriga svenska tjänstemän omhänderta den förföljda personen.

[S2]Förföljande tjänstemän får stoppa och omhänderta den förföljde tills behöriga svenska tjänstemän kan överta omhändertagandet eller identifiera den förföljde.

Prop. 1999/2000:122: Paragrafen behandlar gränserna för utländska tjänstemäns befogenhet att omhänderta en person i samband med gränsöverskridande förföljande. Behöriga svenska tjänstemän är enligt första stycket skyldiga att, på begäran av utländsk tjänsteman, omhänderta den förföljde. De svenska tjänstemännen får inte neka att tillmötesgå en begäran från de utländska tjänstemännen att omhänderta den förföljde i detta skede.

I avvaktan på att de svenska tjänstemännen skall omhänderta den förföljde ...

[K3]4 §  När en person omhändertas enligt 3 § andra stycket får utländska tjänstemän

  1. kroppsvisitera den som har omhändertagits, om det sker av säkerhetsskäl eller för att söka efter föremål som anges i 2,
  2. omhänderta föremål som kan förverkas enligt 36 kap. 3 § 2 brottsbalken eller kan antas ha betydelse för utredning om brott eller ha avhänts någon genom brott, och
  3. belägga den som har omhändertagits med handfängsel.

[S2]Föremål som har omhändertagits enligt första stycket 2 skall så snart det kan ske överlämnas till en behörig svensk tjänsteman för prövning av fråga om beslag enligt 5 § andra stycket.

Prop. 1999/2000:122: Bestämmelsen har utformats med 7 § lagen om internationellt polisiärt samarbete som förebild. Skälen har utvecklats närmare i avsnitt 8.1. Vid bestämmelsens utformning har Lagrådets synpunkter beaktats.

[K3]5 §  En person som har omhändertagits enligt 3 § får tas i förvar och placeras i häkte eller polisarrest under högst sex timmar, tid mellan midnatt och klockan nio på morgonen oräknad. Därefter skall personen omedelbart friges, om det inte har kommit in en sådan begäran om åtgärd som avses i

  1. 23 § lagen (1957:668) om utlämning för brott,
  2. 17 § lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge,
  3. 6 § lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt,
  4. 6 § lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen, eller
  5. 1 kap. 3 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

[S2]En behörig svensk tjänsteman får, i avvaktan på en framställning om en åtgärd enligt 4 kap. 19 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål på begäran av främmande stat, ta i beslag föremål som har omhändertagits enligt 4 § enligt de förutsättningar som gäller för en motsvarande åtgärd enligt rättegångsbalken eller annan lag eller författning. Lag (2003:1172).

Prop. 1999/2000:122: Bestämmelsen motsvarar 8 § lagen om internationellt polisiärt samarbete och har behandlats i avsnitt 8.2. Vid bestämmelsens utformning har Lagrådets synpunkter beaktats.

Skyldigheter

[K3]6 §  Utländska tjänstemän skall, när de utövar befogenheter enligt denna lag,

  1. följa svensk lag och annan författning samt instruktioner som meddelas av behörig svensk myndighet,
  2. alltid kunna styrka sin behörighet och identitet, och
  3. kontakta Tullverket och rapportera vilka åtgärder som vidtagits och de omständigheter som förelegat.

[S2]Under gränsöverskridande förföljande eller övervakning får utländska tjänstemän inte bereda sig tillträde till bostäder eller andra platser som inte är öppna för allmänheten. Tjänstevapen får användas endast i nödvärnssituationer.

[S3]Av 11 kap. 1 § f vapenlagen (1996:67) framgår att undantag kan göras från lagens bestämmelse i fråga om rätt för utländska tjänstemän att medföra skjutvapen och ammunition vid tillfällig tjänstgöring i Sverige.

Prop. 1999/2000:122: Paragrafen reglerar vilka villkor och begränsningar som gäller när utländska tjänstemän vidtar gränsöverskridande åtgärder i Sverige.

Bestämmelsen motsvarar artikel 19 i tullsamarbetskonventionen och 11 § lagen om internationellt polisiärt samarbete med anledning av Schengen. Skälen har utvecklats i ...

Straffrättsligt ansvar och skydd

[K3]7 §  Utländska tjänstemän som utövar myndighet enligt denna lag i Sverige skall vara skyddade enligt 17 kap.1, 2 och 4 §§brottsbalken på motsvarande sätt som om det varit fråga om svensk myndighetsutövning.

[S2]Utländska tjänstemän som utövar myndighet enligt denna lag i Sverige skall vara ansvariga för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken på motsvarande sätt som om det varit fråga om svensk myndighetsutövning.

Prop. 1999/2000:122: I paragrafen behandlas frågor om straffrättsligt ansvar och skydd för de utländska tjänstemännen. Avsikten är att de utländska tjänstemännen i dessa avseenden skall jämställas med svenska tjänstemän.

I andra stycket har en särskild hänvisning gjorts till 20 kap. 1 § brottsbalken, eftersom ansvar enligt detta lagrum förutsätter svensk myndighetsutövning. Ansvar enligt exempelvis ...

Skadestånd

[K3]8 §  Om utländska tjänstemän utför uppgifter enligt denna lag i Sverige, skall svenska staten i stället för den utländska myndigheten eller tjänstemannen ersätta skada som uppkommer i samband med detta och för vilken den utländska myndigheten eller tjänstemannen skulle ha varit skadeståndsskyldig om svensk lag varit tillämplig på dem. Svenska staten skall dock inte ersätta skada som uppkommer hos den utländska myndigheten eller tjänstemannen.

Prop. 1999/2000:122: Bestämmelsen innebär att svenska staten är skyldig att ersätta personer som har orsakats skada i Sverige av en utländsk tjänsteman i samband med att denne har utfört en uppgift enligt denna lag. Avsikten är att den enskilde i Sverige skall befinna sig i samma position som om skadan hade orsakats av en svensk tjänsteman.

Bestämmelsen motsvarar 13 § lagen om internationellt polisiärt samarbete. De närmare skälen för bestämmelsen har redovisats i ...

[K3]9 §  Bestämmelser om svenska statens skyldighet att ersätta skador som svenska tjänstemän vållar skall inte vara tillämpliga när skadorna vållas i en annan stat i samband med gränsöverskridande förföljande eller övervakning.

Prop. 1999/2000:122: De skadeståndsrättsliga bestämmelser, t.ex. skadeståndslagen och lagen om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder, som reglerar statens skadeståndsskyldighet, är i och för sig inte begränsade till att gälla myndighetsutövning i Sverige. I denna paragraf föreskrivs därför att svenska staten inte skall ersätta skador som svenska tjänstemän har vållat i andra stater i samband med gränsöverskridande åtgärder. 14 § lagen ...

4 kap. Åtgärder i en annan stat för svensk räkning

[K4]1 §  En svensk ansökan om tullsamarbete får göras under förutsättning att

  1. motsvarande åtgärd kan vidtas i Sverige i ett liknande ärende, och
  2. ansökan kan göras utan att detta skulle medföra att uppgifter lämnas, vars överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn eller för Sverige väsentliga intressen.

Prop. 1999/2000:122: Paragrafen har utformats med ledning av 15 § 1 och 3 handräckningslagen.

[K4]2 §  Har behörig svensk myndighet vid tillämpning av denna lag tagit emot uppgifter eller bevisning från en annan stat enligt en sådan internationell överenskommelse som avses i 1 kap. 1 § och som innehåller villkor som begränsar möjligheten att använda uppgifterna, skall svenska myndigheter följa villkoren oavsett vad som annars är föreskrivet i lag eller annan författning.

Prop. 1999/2000:122: I paragrafen ges svenska myndigheter lagstöd för att följa villkor i överenskommelser med främmande stater eller mellanfolkliga organisationer som innebär att uppgifter som har lämnats till en svensk myndighet för ett ändamål inte får användas för ett annat.

Motsvarande bestämmelse finns i dag i 1 § lagen om internationellt brottmålssamarbete. Genom ...

Inhämtande av uppgifter

[K4]3 §  En behörig svensk myndighet får i en pågående utredning om överträdelse av tullbestämmelse begära att få ta del av uppgifter i en annan stat. För sådana uppgifter gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) samt sådana villkor för uppgifternas användning som avses i 2 §.

Prop. 1999/2000:122: Sekretess enligt svensk lag gäller för utländska uppgifter. Bestämmelsen har behandlats i 6.6.2.

Utredning i annan stat

[K4]4 §  Om det är till fördel för en utredning om överträdelse av tullbestämmelse i Sverige, får Tullverket hos behörig utländsk myndighet begära att svensk tjänsteman skall få närvara vid utredning som sker i en annan stat.

Prop. 1999/2000:122: Paragrafen är utformad med 17 § andra stycket handräckningslagen som förebild. Artikel 12.2 i tullsamarbetskonventionen reglerar att medlemsstaternas myndigheter kan komma överens om att en tjänsteman från en ansökande stat skall få närvara vid en utredning i den anmodade staten. Begreppet närvara innefattar inte beslutanderätt i frågor som rör utredningen, utan tjänstemannen har endast rätt att agera som observatör.

Delgivning av handlingar

[K4]5 §  Behörig svensk myndighet får i ett ärende om överträdelse av tullbestämmelse eller i brottsutredning begära delgivning av handling i en annan stat.

[S2]I den utsträckning det är tillåtet enligt en internationell överenskommelse som avses i 1 kap. 1 §, får behörig svensk myndighet ombesörja delgivning med person i den andra staten genom att sända handlingen med posten enligt vad som sägs i 3 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

Prop. 1999/2000:122: Paragrafen är utformad med 20 § handräckningslagen som förebild. Den avser på vilket sätt delgivning kan ske. Vilka handlingar som kan delges framgår av respektive överenskommelse. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.6.4.

Ändringar

Lag (2000:1219) om internationellt tullsamarbete

Förarbeten
Rskr. 2000/01:29, Prop. 1999/2000:122, Bet. 2000/01:SkU2
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2003:1172) om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete

Förarbeten
Rskr. 2003/04:107, Prop. 2003/04:7, Bet. 2003/04:JuU8
Omfattning
ändr. 3 kap 2, 5 §§
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2005:789) om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete

Förarbeten
Rskr. 2005/06:12, Prop. 2004/05:164, Bet. 2005/06:SkU3
Omfattning
ändr. 1 kap 1 §, 2 kap 6, 8 §§
Ikraftträder
2005-12-01

Lag (2009:488) om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete

Förarbeten
Rskr. 2008/09:237, Prop. 2008/09:150, Bet. 2008/09:KU24
Omfattning
ändr. 2 kap. 6, 8 §§, 4 kap. 3 §
Ikraftträder
2009-06-30

Lag (2010:1971) om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete

Förarbeten
Rskr. 2010/11:30, Prop. 2009/10:237, Bet. 2010/11:JuU2
Omfattning
ändr. 2 kap. 13 §, 4 kap. 5 §
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2011:295) om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete

Förarbeten
Rskr. 2010/11:184, Prop. 2010/11:52, Bet. 2010/11:SkU27
Omfattning
ändr. 3 kap. 1 §
Ikraftträder
2011-04-15

Lag (2011:1174) om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete

Förarbeten
Rskr. 2011/12:21, Prop. 2010/11:158, Bet. 2011/12:JuU5
Omfattning
ändr. 3 kap. 5 §
Ikraftträder
2012-10-16

Lag (2011:1542) om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete

Förarbeten
Rskr. 2011/12:71, Prop. 2011/12:15, Bet. 2011/12:SkU7
Omfattning
ändr. 1 kap. 1 §
CELEX-nr
32010L0024
Ikraftträder
2012-01-01

Förordning (2012:581) om ikraftträdande av lagen (2011:1174) om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete

Omfattning
ikrafttr. av 2011:1174

Lag (2014:676) om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete

Förarbeten
Rskr. 2013/14:262, Prop. 2013/14:110, Bet. 2013/14:JuU23
Omfattning
ändr. 1 kap. 5 §
Ikraftträder
2015-01-01