Utlänningslag (2005:716)

(UtlL)

Departement
Justitiedepartementet L7
Utfärdad
2005-09-29
Ändring införd
SFS 2005:716 i lydelse enligt SFS 2022:456
Ikraft
2006-03-31
Upphäver
Utlänningslag (1989:529)
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2022-05-30
Övrigt
Rättelseblad 2009:16, 2009:1542 och 2014:198 har iakttagits.


Huvudförfattare Alexander Ankerstedt


An unofficial translation of the Aliens Act is available from the Ministry of Justice / the Ministry for Foreign Affairs


Utlänningslagen (UtlL) innehåller regler om uppehållstillstånd, utvisning, avvisning och medborgarskap. Många av utlänningslagens bestämmelser har tillkommit p g a ett EU-direktiv och när sådan lagbestämmelse är otydlig så ska den tolkas lojalt i enlighet med ordalydelsen och syftet med direktivet, se MIG 2007:14. Dessa för EU-akten tillåtna tolkningsbestämmelser återfinns i EU-författningens förord, även kallat ingress eller preambel och föregår artiklarna. Nationella tolkningsregler är inte tillåtna vid en konflikt med EU-rätten då denna utgör en helt fristående och överordnad rättsordning, en rättsordning sui generis. Handläggningen av ärenden om uppehållstillstånd regleras dels av de allmänna bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223, FL), dels av bestämmelser i 13 kap. Avslag av Migrationsverket får överklagas till migrationsdomstol 14 kap. 3 §. Migrationsdomstolens beslut får överklagas enligt 16 kap. 9 § till Migrationsöverdomstolen men kräver att prövningstillstånd enligt 16 kap. 11 § motiveras. Handläggningen hos domstolarna regleras av förvaltningsprocesslagen (1971:291) och bestämmelser i 16 kap.


1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser

Lagens innehåll

[K1]1 §  I denna lag finns föreskrifter om

  • lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser (1 kap.),
  • villkor för att en utlänning ska få resa in i samt vistas och arbeta i Sverige (2 kap.),
  • visering (3 kap.),
  • uppehållsrätt (3 a kap.),
  • uppehållsstatus, uppehållsrätt och bevis för gränsarbetare som kompletterar bestämmelserna i utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU (3 b kap.),
  • flyktingar och andra skyddsbehövande (4 kap.),
  • uppehållstillstånd (5 kap.),
  • ställning som varaktigt bosatt i Sverige (5 a kap.),
  • uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning, viss praktik, visst volontärarbete och au pair- arbete (5 b kap.),
  • arbetstillstånd (6 kap.),
  • EU-blåkort (6 a kap.),
  • tillstånd för företagsintern förflyttning, ICT (6 b kap.),
  • tillstånd för säsongsarbete (6 c kap.),
  • återkallelse av tillstånd (7 kap.),
  • avvisning och utvisning (8 kap.),
  • utvisning på grund av brott (8 a kap.),
  • kontroll- och tvångsåtgärder (9 kap.),
  • förvar och uppsikt avseende utlänningar (10 kap.),
  • hur en utlänning som hålls i förvar ska behandlas (11 kap.),
  • verkställighet av beslut om avvisning och utvisning (12 kap.),
  • handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna m.m. (13 kap.),
  • överklagande av förvaltningsmyndighets beslut (14 kap.),
  • nöjdförklaring (15 kap.),
  • migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen (16 kap.),
  • skyldighet att lämna uppgifter (17 kap.),
  • offentligt biträde (18 kap.),
  • kostnadsansvar (19 kap.),
  • bestämmelser om straff m.m. (20 kap.),
  • tillfälligt skydd (21 kap.),
  • tribunalvittnen (22 kap.), och
  • särskilda bemyndiganden (23 kap.). Lag (2020:939).

Med utlänning avses den som inte är svensk medborgare enligt Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap. Migrationsverket meddelar beslut om uppehållstillstånd se 5 kap. 20 §.

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller en innehållsförteckning till lagen.

Paragrafen ändras till följd av att rubriken till 4 kap. ändras.

Prop. 2019/20:178: Utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU 4 c § Med utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU avses i denna lag

Prop. 2005/06:77: Ändringen är föranledd av att ytterligare två kapitel, 3 a kap. respektive 5 a kap., införs i lagen.

Prop. 2019/20:9: I paragrafen finns en innehållsförteckning till lagen.

Paragrafen ändras till följd av att ett nytt kapitel, 5 b kap., införs i lagen.

Prop. 2017/18:284: Paragrafen innehåller en innehållsförteckning till lagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

Prop. 2012/13:148: Paragrafen innehåller en innehållsförteckning till lagen.

Prop. 2017/18:34: I paragrafen finns en innehållsförteckning till lagen.

1 a § Har upphävts genom lag (2021:765).

Vissa definitioner

Barn

[K1]2 §  Med barn avses i denna lag en person som är under 18 år.

Ett barn får inte ha uppnått myndighetsålder för att bedömas som underårigt barn (MIG 2007:14). Det är om sökanden vid prövningstillfället är under 18 år som ska avgöra om regelverket beträffande vuxna respektive barn skall användas när uppehållstillstånd på grund av anknytning prövas (MIG 2007:5).

  • MIG 2007:14:I mål om uppehållstillstånd saknas utrymme att göra tolkningar av tillståndsgrunder som avviker från lagtextens ordalydelse om detta inte har stöd i EG-rätten, vilket bl.a. innebär att rekvisitet barn inte kan ges annan innebörd än det har enligt definitionen i 1 kap. 2 § utlänningslagen.
  • MIG 2007:5:Fråga om förutsättningar föreligger för uppehållstillstånd på grund av anknytning. Vid bedömning härav har omständigheterna vid tidpunkten för prövningen ansetts avgörande.
  • MIG 2014:1:En asylsökande som påstår sig vara underårig har bevisbördan för att göra sin uppgivna ålder sannolik. Han eller hon kan erbjudas möjligheten att använda en läkarundersökning som ett bevismedel för att uppfylla sin bevisbörda. Det finns ingen skyldighet för Migrationsverket att erbjuda en läkarundersökning, endast en skyldighet att informera om möjligheten att genomgå en sådan. En medicinsk åldersbedömning är dock endast ett av flera bevismedel som den enskilde kan använda sig av för att uppfylla sin bevisbörda vad åldern beträffar.

Asyl

[K1]3 §  Med asyl avses i denna lag ett uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att han eller hon är flykting eller alternativt skyddsbehövande. Lag (2009:1542).

  • MIG 2015:19:En ansökan om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl får inte prövas av en migrationsdomstol som första instans utom när detta är särskilt föreskrivet.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.

EU-stat

[K1]3 a §  Med EU-stat avses i denna lag en stat som är medlem i Europeiska unionen (EU). Lag (2006:219).

Varje person som är medborgare i en av EU:s medlemsstater är också unionsmedborgare (art. 20.1 FEUF). Varje unionsmedborgare ha rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (art. 21.1 FEUF) även om det finns vissa villkor (art. 1 i rörlighetsdirektivet ). Alla andra behöver tillstånd.

Prop. 2005/06:77: Paragrafen är ny och definierar begreppet EU-stat.

EES-stat och EES-medborgare

[K1]3 b §  Med EES-stat avses i denna lag en stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

[S2]Med EES-medborgare avses en utlänning som är medborgare i en EES-stat. När det gäller familjeanknytning avses även vissa svenska medborgare i enlighet med vad som närmare framgår av 3 a kap. 2 § andra stycket. Lag (2014:198).

Alla EU länder är med i EES samarbetet. Det motsatta förhållandet gäller däremot inte Norge, Island och Liechtenstein är med i EES men inte EU. Den som är unionsmedborgare är således även EES medborgare. Reglerna om uppehållsrätt aktualiseras enbart i de fall en unionsmedborgare befinner sig i en annan medlemsstat än den han eller hon är medborgare i.

Prop. 2005/06:77: Paragrafen är ny.

I paragrafen definieras begreppen EES-stat och EES-medborgare. Som EES-stater räknas de stater som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Detta avtal omfattar de medlemsstater som ingår i den Europeiska unionen (EU), vilka är bundna av avtalet i egenskap av medlemmar i EU, samt Liechtenstein, Norge och Island. Med EES-medborgare avses en utlänning som är medborgare i någon av de nu nämnda staterna. Det bör påpekas att en medborgare ...

  • MIG 2011:17:En tredjelandsmedborgare, som är sambo med en EES-medborgare och som har blivit sambo med den senare först i Sverige, kan i princip härleda en uppehållsrätt för egen del från EES-medborgaren. En tredjelandsmedborgare kan emellertid inte härleda någon uppehållsrätt i Sverige från en person som, förutom att vara EES-medborgare, även är svensk medborgare.
3 c § Har upphävts genom lag (2014:198).

Schengenkonventionen, Schengenstat och Schengenvisering

[K1]4 §  Med Schengenkonventionen avses i denna lag konventionen om tilllämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985.

[S2]Med Schengenstat avses

  1. en stat som har tillträtt eller anslutit sig till Schengenkonventionen, samt
  2. Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein. Lag (2011:1209).

Inte alla EU-länder ingår i Schengen. Schengensamarbetet har två syften. Det ska dels främja den fria rörligheten för personer, dels stärka åtgärderna mot internationell kriminalitet och olaglig invandring. Den fria rörligheten ska främjas genom att personkontroller vid nationsgränserna mellan Schengenstaterna upphör för alla som lagligen vistas i Schengenområdet. För att den fria rörligheten för personer inte ska leda till ökad internationell brottslighet och olaglig invandring innefattar Schengensamarbetet ett antal olika kompensatoriska åtgärder i form av bl.a. yttre gränskontroll, polisiärt och rättsligt samarbete samt regler om transportörsansvar.

Prop. 2008/09:179: I paragrafen definieras uttrycken Schengenkonventionen och Schengenstat. Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.2.3.

Prop. 2013/14:81: Paragrafen innehåller bestämmelser om uppehållsrätt för familjemedlemmar till EES-medborgare. Övervägandena finns i avsnitt 5.2, 5.4 och 5.5.

[K1]4 a §  Med Schengenvisering avses i denna lag en visering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex). Lag (2011:705).

Paragrafen deinfinerar Schengenvisering. Villkoren för utfärdande av en Schengenvisering regleras uttömmande i viseringskodexen och det finns ingen möjlighet att ha kompletterande bestämmelser i nationell lag, MIG 2012:19. Viseringskodexen utgör en utveckling av det internationella regelverk som kallas Schengenregelverket. Viseringskodexen skiljer på enhetlig visering (art. 24), visering med territoriellt begränsad giltighet (art. 25) och visering för flygplatstransitering (art. 26). Europeiska kommissionen har, på grundval av art. 51 i viseringskodexen, publicerat en handledning för handläggning av viseringsansökningar och ändring av utfärdade viseringar kommissionens beslut K(2010) 1620 av den 19.3.2010. Den inte är rättsligt bindande utan syftar till att säkra en harmoniserad tillämpning av de rättsliga bestämmelserna.

Prop. 2010/11:121: Paragrafen, som är ny, anger vad som i lagen avses med begreppet Schengenvisering. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

  • MIG 2018:22:När en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en unionsmedborgare ansöker om visering kan det inte ställas orimliga krav på vad som krävs för att visa att rörlighetsdirektivet är tillämpligt. Om den sökande visat att unionsmedborgaren omfattas av rörlighetsdirektivet och den sökande har för avsikt att ansluta sig till unionsmedborgaren för att upprätthålla en faktisk familjerelation med honom eller henne finns det förutsättningar för att bevilja en visering efter handläggning enligt det påskyndade förfarandet i rörlighetsdirektivet.
  • MIG 2018:9:För att en ansökan om Schengenvisering från en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en unionsmedborgare ska handläggas enligt det påskyndade förfarandet i rörlighetsdirektivet krävs att sökanden följer med eller ansluter sig till en unionsmedborgare som utövar eller avser att utöva sin rätt till fri rörlighet i form av en verkningsfull vistelse i en annan medlemsstat än den där denne är medborgare. När huvudsyftet med unionsmedborgarens resa och vistelse är att turista ska endast viseringskodexen tillämpas.
  • MIG 2014:19:Ett tillförlitligt sponsoråtagande, som omfattar både resekostnader och uppehälle, kan räcka för att en person som ansöker om en enhetlig Schengenvisering ska anses ha visat att han eller hon har tillräckliga medel för sitt uppehälle, både under den planerade vistelsen och för resan tillbaka hem.
  • MIG 2012:19:En kvinna som ansökt om en Schengenvisering enligt bestämmelserna i viseringskodexen har styrkt det uppgivna syftet med sin resa till Sverige. Det har inte heller funnits rimliga tvivel på hennes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium före viseringstidens slut.
  • MIG 2013:20:En familjemedlem till en unionsmedborgare ska enligt rörlighetsdirektivet ges all den hjälp han eller hon behöver för att få visering. Detta medför en upplysningsskyldighet för den myndighet som prövar en viseringsansökan när det lämnas uppgifter som ger anledning att anta att sökanden omfattas av direktivet.

Rörlighetsdirektivet

Utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU

[K1]4 c §  Med utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU avses i denna lag avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7). Lag (2020:939).

/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Återvändandeförordningen och gränsförordningen

/Träder i kraft I: den dag som regeringen bestämmer/

[K1]4 d §  Med återvändandeförordningen avses i denna lag Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1860 av den 28 november 2018 om användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna.

[S2]Med gränsförordningen avses Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller, om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och om ändring och upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006. Lag (2021:1189).

/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ In- och utreseförordningen

/Träder i kraft I: den dag som regeringen bestämmer/

[K1]4 e §  Med in- och utreseförordningen avses i denna lag Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 av den 30 november 2017 om inrättande av ett in- och utresesystem för registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar medlemsstaternas yttre gränser, om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011. Lag (2022:242).

Prop. 2021/22:81: rådets förordning (EU) 2017/2226 av den 30 november 2017 om inrättande av ett in- och utresesystem för registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar medlemsstaternas yttre gränser, om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011. ...

Inresa

[K1]5 §  Med inresa avses i denna lag att en utlänning passerar in över gränsen för svenskt territorium.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från vad som anges i första stycket.

Utresa

[K1]6 §  Med utresa avses i denna lag att en utlänning passerar ut över gränsen för svenskt territorium.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från vad som anges i första stycket.

Prop. 2015/16:174: Paragrafen innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter.

  • MIG 2015:26:Ett beslut att utvisa en utlänning verkställs när han eller hon lämnar Sverige. Om utlänningen varit förvarstagen i samband med verkställighetsförfarandet upphävs beslutet om förvar de facto när utvisningsbeslutet verkställs. Om utlänningen återvänder till Sverige och det fattas ett nytt beslut om förvar är det detta senare beslut som är bärare av tvångsåtgärden.

Säkert ursprungsland

[K1]6 a §  Med säkert ursprungsland avses i denna lag ett land där det allmänt och genomgående inte förekommer förföljelse, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller hot på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. Vid bedömningen av om ett land ska anses vara ett säkert ursprungsland ska den rättsliga situationen och de politiska förhållandena i landet beaktas.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en förteckning över länder som uppfyller definitionen i första stycket. Lag (2021:223).

Prop. 2020/21:71: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en förteckning över länder som uppfyller definitionen i första stycket.

Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av begreppet säkert ursprungsland och ett bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om en förteckning över säkra ursprungsländer. Övervägandena finns i avsnitten 5.2 och 5.3. Paragrafen ...

Säkerhetsärenden

[K1]7 §  Säkerhetsärenden enligt denna lag är ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet förordar

  • att en utlänning ska avvisas eller utvisas,
  • att en utlännings ansökan om uppehållstillstånd eller arbetstillstånd ska avslås eller att en utlännings uppehållstillstånd eller arbetstillstånd ska återkallas,
  • att en utlänning inte ska beviljas statusförklaring eller att en utlännings statusförklaring ska återkallas,
  • att en utlänning inte ska beviljas resedokument, eller
  • att en utlännings ansökan om ställning som varaktigt bosatt ska avslås eller att en utlännings ställning som varaktigt bosatt ska återkallas.

[S2]Ett ärende hos Migrationsverket om huruvida ny prövning ska beviljas enligt 12 kap.19 eller 19 b § är ett säkerhetsärende om beslutet om avvisning eller utvisning har fattats i ett säkerhetsärende. Lag (2016:1243).

Det finns två olika typer av säkerhetsärenden, säkerhetsärenden enligt Utlänningslag (2005:716) (UtlL) och säkerhetsärenden enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll (LSU). Ett ärende utgör ett säkerhetsärende enligt UtlL om säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller allmän säkerhet motsätter sig att en utlänning beviljas uppehållstillstånd i Sverige eller förordar att utlänningen avvisas eller utvisas eller att utlänningens uppehållstillstånd återkallas. En utlänning som inte avvisas eller utvisas enligt UtlL kan under vissa förutsättningar utvisas enligt LSU. LSU är alltså tillämplig om inte avvisning eller utvisning sker enligt utlänningslagens regler (1 § LSU). LSU tar huvudaskligen sikte på rikets säkrhet och terroristbrott. Frågan om utvisning enligt LSU tas endast upp på ansökan av Säkerhetspolisen.

Prop. 2009/10:31: Paragrafen anger vilka ärenden som utgör säkerhetsärenden.

  • MIG 2006:3:Synnerliga skäl för att placera klaganden i häkte har bedömts föreligga när det utvisningsbeslut som skall verkställas har fattats med stöd av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Fråga också om Migrationsöverdomstolens behörighet när målet rör förvar av en utlänning i avvaktan på att ett sådant utvisningsbeslut skall verkställas.
  • MIG 2020:11:När uppehållstillstånd övervägs i ett säkerhetsärende, måste inte bara en prövning av frågan om uteslutning göras utan även en prövning av om det finns grund för att vägra utlänningen statusförklaring eller uppehållstillstånd. Detta gäller också när prövningen av dessa frågor aktualiserats först hos migrationsdomstolen.
  • MIG 2006:6:En polismyndighet som inte särskilt förordnats av regeringen eller Migrationsverket att ombesörja verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning i ett säkerhetsärende är inte att anses som handläggande myndighet och därmed inte behörig att fatta beslut i fråga om förvar.

Allmänna bestämmelser

[K1]8 §  Lagen skall tillämpas så att en utlännings frihet inte begränsas mer än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall.

Beskriver en proportionalitetsprincip (MIG 2006:5).

  • MIG 2020:14:Det saknas förutsättningar enligt artikel 8.3 d i mottagandedirektivet för att ta och hålla en asylsökande i förvar med stöd av utlänningslagen när denne inte hölls i förvar som ett led i ett återvändandeförfarande, som omfattas av återvändandedirektivet, vid tidpunkten för asylansökan. Utlänningslagens bestämmelser om förvar ger vidare inte samma möjligheter till förvar som mottagandedirektivet. Direktivets grunder för att ta en asylsökande i förvar i syfte att bestämma eller bekräfta sökandens identitet eller nationalitet respektive i syfte att fastställa de faktorer som ansökan grundas på kan därför inte tillämpas när det saknas stöd för detta i utlänningslagen.
  • MIG 2020:2:För att uppsikt ska kunna användas i stället för förvar måste det finnas en förvarsgrund enligt utlänningslagen som är förenlig med EU-rätten. Om en utlänning sitter i förvar, som ett led i ett återvändandeförfarande som omfattas av återvändandedirektivet, och lämnar in en asylansökan enbart för att försena eller hindra verkställigheten av ett beslut om återsändande, finns det grund för att hålla den asylsökande kvar i förvar enligt utlänningslagen och mottagandedirektivet. När förutsättningarna för förvar i en sådan situation är uppfyllda finns det även grund för uppsikt.
  • MIG 2014:15:Synnerliga skäl för fortsatt förvar har inte ansetts föreligga när det bedömts vara ytterst oklart om och i så fall när en verkställighet skulle kunna ske beträffande en person som är dömd till utvisning p.g.a. brott och som varit förvarstagen i fem år och åtta månader. Ett fortsatt förvarstagande har inte ansetts stå i rimlig proportion till behovet av att underlätta verkställigheten.
  • MIG 2020:15:Mottagandedirektivets bestämmelser om förvar är inte tillämpliga när en asylsökande är dömd till utvisning på grund av brott och tas i förvar för att förbereda eller verkställa det utvisningsbeslutet.
  • MIG 2017:23:Om en asylsökande som ska överföras enligt Dublinförordningen tas i förvar först efter det att den mottagande medlemsstaten har accepterat återtagandet, får förvaret bestå i högst två månader.
  • MIG 2008:23:Grund för verkställighetsförvar föreligger när det finns anledning att anta att utlänningen kommer att hålla sig undan. Vid sådan bedömning behöver ett undanhållande inte bestå i ett konkret försök att leva gömd för verkställande myndighet, utan en bedömning av utlänningens agerande i vidare bemärkelse måste göras.
  • MIG 2016:19:Det saknas lagstöd för att placera en utlänning som ska utvisas i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest direkt efter ett avtjänat fängelsestraff när denne inte är dömd till utvisning på grund av brottsligheten. Det finns då varken förutsättningar för att besluta om avskiljande eller synnerliga skäl för ett beslut om sådan placering.
  • MIG 2006:5:Tillfälligt verkställighetshinder på grund av utdömt fängelsestraff medför inte att det inte är fråga om att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning enligt 10 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716). Polismyndighets beslut om förvar under löpande tidsfrist enligt 10 kap. 9 § fjärde stycket utlänningslagen och som inte föregåtts av en muntlig förhandling har inte ansetts utgöra ett nytt beslut om förvar i lagens mening och är därmed inte det beslut som är bärare av tvångsåtgärden.
  • MIG 2012:17:Förutsättningarna för beslut om avskiljande och placering i häkte har varit uppfyllda när en förvarstagen, trots uppmaningar från personalen att upphöra med sitt beteende, fortsatt att hota och kränka övriga förvarstagna.
  • MIG 2011:14:En utlänning för vilken gäller ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut har bedömts kunna tas i förvar trots att uppehållsrätt åberopats.
  • MIG 2014:17:Synnerliga skäl för fortsatt förvar har ansetts finnas när en utlänning bl.a. har agerat på ett sådant sätt att ett försök att verkställa avlägsnandebeslutet har förhindrats. Uppsikt har inte ansetts vara en tillräcklig åtgärd.
  • MIG 2015:10:En utlänning ska utvisas enligt ett lagakraftvunnet beslut från Migrationsverket. Den omständigheten att en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd har beviljats utgör ett temporärt verkställighetshinder. Om utlänningen tas i förvar är det dock fortfarande fråga om ett verkställighetsförvar.
  • MIG 2011:3:En utlänning som utvisats på grund av brott och som hålls i förvar får inte placeras i häkte utan att en särskild prövning görs om utlänningen genom placeringen tillfogas onödiga frihetsinskränkningar.
  • MIG 2013:13:En utlänning med lagakraftvunnet utvisningsbeslut har ansökt om förlängning av sitt tidsbegränsade uppehållstillstånd meddelat med stöd av bl.a. 5 kap. 15 a § utlänningslagen innan tillståndet löpt ut. Utlänningens ansökan har ansetts kunna prövas enligt 5 kap. 15 a § utlänningslagen utan hinder av vad som föreskrivs i paragrafen om att ansökan ska ges in inom två veckor från att beslutet om utvisning eller avvisning vann laga kraft. Vid denna prövning har upprepad brottslighet i form av grovt rattfylleri som medfört tre kortare fängelsestraff ansetts utgöra särskilda skäl att vägra uppehållstillstånd enligt 5 kap. 17 § första stycket utlänningslagen. Även fråga om handläggande myndighet i fråga om förvar när verkställigheten av ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut inhiberats.
  • MIG 2021:3:Det saknas förutsättningar enligt artikel 8.3 d i mottagandedirektivet att ta en asylsökande i förvar med stöd av utlänningslagen när denne inte hålls i förvar på grund av ett förfarande för återvändande enligt återvändandedirektivet vid tidpunkten för beslutet om förvar.
  • MIG 2021:20:Det har funnits grund för att hålla en person som har beviljats ny prövning av frågan om uppehållstillstånd i s.k. sannolikhetsförvar. Eftersom mottagandedirektivet har bedömts vara tillämpligt måste även förutsättningarna i direktivet vara uppfyllda.

[K1]9 §  Det som föreskrivs om avvisning och utvisning i denna lag gäller i tilllämpliga delar också för beslut om överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) (Dublinförordningen). Lag (2014:792).

Beslut om överföring enligt Dublinförordningen ersätter ett beslut om avvisning eller utvisning från Sverige, se MIG 2006:4. En överföring enligt Dublinförordningen innebär således att det inte sker någon materiell prövning av asylansökan i Sverige och ansökan om asyl skall därför inte avslås utan avvisas, se MIG 2006:4. Om däremot överföring enligt Dublinförordningen redan verkställts så förfaller talan såväl vad gäller förordnande av offentligt biträde som överföring enligt Dublinförordningen och den ska i en sådan situation avskrivas, se MIG 2006:4.

  • MIG 2008:32:Bestämmelserna i 12 kap. 19 § utlänningslagen om ny prövning av frågan om uppehållstillstånd är inte tillämpliga i ett lagakraftvunnet ärende om verkställighet av ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen.
  • MIG 2017:23:Om en asylsökande som ska överföras enligt Dublinförordningen tas i förvar först efter det att den mottagande medlemsstaten har accepterat återtagandet, får förvaret bestå i högst två månader.
  • MIG 2010:21:Asylförfarandet i en av EU:s medlemsstater har bedömts vara så bristfälligt att en överföring av en asylsökande dit i enlighet med Dublinförordningen inte är förenlig med vare sig 12 kap. 1 § eller 2 § utlänningslagen och riskerar att strida mot artikel 3 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Även mottagningsförhållandena för asylsökande i medlemsstaten har ansetts vara så undermåliga att verkställigheten av ett beslut att överföra en person dit med stöd av förordningen riskerar att vara oförenlig med både 12 kap. 1 § utlänningslagen och artikel 3 i konventionen. Det har därför vid tidpunkten för avgörandet bedömts föreligga skäl att med stöd av artikel 3.2 i Dublinförordningen göra undantag från förordningens ansvarighetskriterier och i stället pröva asylansökan i Sverige.
  • MIG 2010:9:Rätt till offentligt biträde såvitt avser förvar kan föreligga för en utlänning som hållits i förvar sedan mer än tre dagar och det är fråga om verkställighet av ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen.
  • MIG 2016:4:Dublinförordningens bestämmelse att en sökande ska ha rätt till överklagande eller omprövning i domstol medför att ett beslut av Polismyndigheten om överföring enligt Dublinförordningen måste överklagas till migrationsdomstolen.
  • MIG 2015:17:Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj med underåriga barn ska överföras till Italien i enlighet med Dublinförordningen måste det finnas garantier om att familjen kommer att tas emot på ett lämpligt sätt. Den generella garanti som Italien utfärdat är inte tillräckligt preciserad för att uppfylla de krav som Europadomstolen uppställer. Ytterligare individuella garantier måste hämtas in innan överföringen av familjen kan verkställas. Migrationsverkets utfästelse i beslutet om överföring att detta ska ske på verkställighetsstadiet får godtas.
  • MIG 2012:20:En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande i förhållande till en stat som utlänningen inte är medborgare i (undantaget statslösa personer). Då en annan EU-stat är ansvarig för prövningen enligt Dublinförordningen ska de skyddsskäl som utlänningen åberopar mot den EU-staten prövas inom ramen för den prövning som sker vid tillämpningen av Dublinförordningen. Det som då ska bedömas är om överföringen skulle strida mot bestämmelserna i 12 kap. 1 och 2 §§ utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen.
  • MIG 2007:4:Migrationsverket skall ha muntlig handläggning även i de ärenden som kan utmynna i ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Vid den muntliga handläggningen skall den asylsökande ges möjlighet att svara på frågan om det föreligger några omständigheter som gör att Dublinförordningen inte skall tillämpas.
  • MIG 2006:4:Ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen ersätter ett beslut om avvisning eller utvisning från Sverige och skall förenas med en avvisning av asylansökan.
  • MIG 2013:18:En tredjelandsmedborgare har ansökt om asyl i Sverige. Eftersom han var gift med en i Sverige bosatt EES-medborgare med uppehållsrätt i Sverige, hade tredjelandsmedborgaren också uppehållsrätt i Sverige. Ett beslut om överföring enligt reglerna i Dublinförordningen av en utlänning med uppehållsrätt i Sverige innebär att han eller hon inte kan utöva denna rätt och det går därför i normalfallet inte att verkställa ett sådant beslut om den asylsökande har uppehållsrätt i Sverige. Det fanns därför skäl för att med stöd av artikel 3.2 i Dublinförordningen ta upp asylansökan till sakprövning i Sverige.
  • MIG 2014:3:En domstol kan inte pröva om Migrationsverket borde ha tillämpat 12 kap. 18 § utlänningslagen vid en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning när det finns ett lagakraftvunnet beslut om överföring enligt Dublinförordningen som ska verkställas.
  • MIG 2013:23:Migrationsverket kan i ärenden om överföring enligt Dublinförordningen inte åläggas ett utredningsansvar som innebär att verket måste försäkra sig om att asylsökande inte riskerar att sändas vidare till hemlandet från den stat som är ansvarig för asylprövningen enligt förordningen. En överföring av asylsökande till Italien har vidare inte ansetts strida mot 12 kap. 1 § och 2 § utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter med anledning av asylförfarandet och mottagningsförhållandena i det landet. Med hänsyn till att verkställighet av överföringsbesluten emellertid har bedömts strida mot skyddet för familjelivet i artikel 8 i Europakonventionen, ska prövningen av asylansökningarna ske i Sverige.
  • MIG 2014:29:Bestämmelsen om offentligt biträde i 18 kap. 1 § utlänningslagen kan tillämpas hos Migrationsverket i ärenden där frågan om överföring enligt Dublinförordningen har aktualiserats. Verket bör dock som regel kunna förutsätta att behov av biträde saknas. Även hos migrationsdomstol i ett överklagat mål om överföring enligt Dublinförordningen kan bestämmelsen tillämpas. Det får dock antas att behov av biträde saknas om överklagandet bedöms sakna rimliga utsikter till framgång.
  • MIG 2008:28:Att en ansökan om asyl i Sverige återkallas efter Migrationsverkets beslut om överföring enligt Dublinförordningen, medför inte i sig att förordningen inte längre ska tillämpas.

[K1]10 §  I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.

Här anges Principen om barnets bästa. Principen om barnets bästa ska appliceras på alla områden, se även prop. 1996/97:25 s. 244 ff där det framgår att utlänningslagen är en lagstiftning där barnets intresse måste vägas mot andra samhällsintressen.

  • MIG 2017:11:En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.
  • MIG 2009:33:Synnerliga skäl enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen har inte ansetts föreligga för en familj som vistats i Sverige under nio års tid till följd av mannens arbete vid en utländsk beskickning. Inte heller har synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen ansetts föreligga.
  • MIG 2009:31:I mål om uppehållstillstånd har en kvinna med barn beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen på grund av risken för social utstötning vid ett återvändande till hemlandet. Vid den sammantagna bedömningen av om det förelegat synnerligen ömmande omständigheter har särskild hänsyn tagits till att kvinnan inte vistats i hemlandet på cirka 14 år och till att kvinnan och barnet saknat ett socialt nätverk i hemlandet (I). Däremot har en ensamstående man som inte vistats i sitt hemland på cirka 14 år och som saknat släkt i hemlandet inte beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter (II).
  • MIG 2008:19:Hinder mot att meddela återreseförbud har ansetts föreligga, trots att sökanden har icke-bagatellartade vandelsanmärkningar, eftersom det men som utlänningens barn i Sverige kan tänkas lida väger över intresset av att meddela återreseförbud. Vidare har muntlig förhandling i migrationsdomstolen inte ansetts obehövlig.
  • MIG 2010:16:När grunden för ett barns permanenta uppehållstillstånd varit anknytningen till en förälder bosatt i Sverige har avsaknaden hos föräldern av avsikt att bo tillsammans med barnet ansetts utgöra grund för återkallelse av barnets permanenta uppehållstillstånd.
  • MIG 2014:30:Umgänge två timmar varje vecka under nio månader per år med fyraårigt barn utgör ett umgänge som inte är av begränsad omfattning. Uppehållstillstånd får då beviljas om inte umgänget kan utövas utan att tillstånd beviljas.
  • MIG 2010:6:Vilket beviskrav som ska tillämpas vid bedömningen av om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen är beroende av vilka omständigheter som åberopas som grund för uppehållstillstånd med stöd av den bestämmelsen. När situationen i hemlandet åberopas som grund måste sökanden göra sannolikt att det föreligger en risk för social utstötning eller andra svårigheter vid ett återvändande till hemlandet. Sökandens berättelse om omständigheter som påstås medföra en risk för svårigheter efter hemkomsten får, i den mån bevisningen om detta brister, därvid godtas om den framstår som trovärdig och sannolik.
  • MIG 2015:23:Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl mot att meddela ett återreseförbud för ett ensamkommande barn måste barnets möjligheter att delta i förberedelserna inför ett återvändande till hemlandet bedömas i förhållande till dess ålder och mognad samt hur situationen i hemlandet ser ut. Att Migrationsverket har ett särskilt ansvar för ensamkommande barn måste också beaktas.
  • MIG 2013:6:Ett barn, som lider av livshotande leukemi, har tillsammans med sin förälder beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Eftersom barnets behov av avancerad vård och behandling har bedömts vara av övergående natur har uppehållstillstånden tidsbegränsats.
  • MIG 2009:8:Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen har inte ansetts föreligga för ett ensamkommande barn utan anhöriga i Sverige.
  • MIG 2014:7:När föräldrar, på grund av ett barns situation i hemlandet, beslutat att skicka iväg barnet till Sverige för att bo tillsammans med släktingar har det särskilda beroendeförhållandet mellan familjemedlemmarna som funnits i hemlandet brutits. Familjen kan därför inte beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen. Det har inte heller ansetts finnas synnerliga skäl enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen för att bevilja familjen uppehållstillstånd i Sverige.
  • NJA 2007 s. 425:En man som gjort sig skyldig till våldtäkt har utvisats ur Sverige trots att han har fem underåriga barn i landet.
  • MIG 2008:13:Sociala problem i hemlandet bör regelmässigt lösas i samråd med hemlandets sociala myndigheter och utgör principiellt inte synnerliga skäl för att bevilja uppehållstillstånd.
  • MIG 2011:6:I mål om uppehållstillstånd där sökandena åberopat skyddsbehov gentemot övergrepp som begås i ”hederns namn” har sökandena bedömts sakna möjligheter att få ett effektivt skydd av myndigheterna i hemlandet.
  • MIG 2009:9:Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen har vid en sammantagen bedömning ansetts föreligga för ett ensamkommande barn utan anhöriga i Sverige vars framtida psykosociala utveckling och hälsa på ett avgörande sätt skulle äventyras om han tvingades återvända till hemlandet. Härvid beaktades också de omständigheter som bidragit till pojkens allvarliga hälsotillstånd, hans avsaknad av kontaktnät i hemlandet samt de rådande förhållandena i hans hemland.
  • MIG 2018:20:Föräldrar och syskon har ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin åttaårige son/bror, som kommit till Sverige med andra släktingar och beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Den inskränkning av rätten till respekt för familjeliv som det skulle innebära att neka familjemedlemmarna uppehållstillstånd här enligt bestämmelserna i den tillfälliga lagen bedöms inte stå i rimlig proportion till regeringens angivna syfte att under en tid begränsa antalet asylsökande. Särskild vikt måste fästas vid att principen om barnets bästa ska ges företräde vid prövningen av om en inskränkning av rätten till respekt för familjeliv enligt artikel 8 Europakonventionen är proportionerlig. Eftersom det skulle strida mot svenska konventionsåtaganden att under aktuella förhållanden inte tillåta familjeåterförening ska uppehållstillstånd beviljas.
  • MIG 2020:24:Ett 14-årigt barn, fött och uppvuxet i Sverige, har beviljats uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter eftersom en utvisning ansågs stå i strid med Barnkonventionen. Vid en sammantagen bedömning av de exceptionella omständigheterna i barnets fall och den mycket starka anknytningen hit kan en utvisning inte anses vara proportionerlig.
  • MIG 2021:18:Med hänsyn till hälsotillståndet hos ett barn finns det sådana särskilt ömmande omständigheter att uppehållstillstånd kan beviljas. Även fråga om vilken utredning som krävs vid en sådan prövning.

[K1]11 §  När frågor om tillstånd enligt denna lag skall bedömas och ett barn berörs av ett beslut i ärendet skall, om det inte är olämpligt, barnet höras. Den hänsyn skall tas till det barnet har sagt som barnets ålder och mognad motiverar.

Prop. 2013/14:81: Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om förelägganden.

12 § Har upphävts genom lag (2021:765).

[K1]13 §  Säkerhetsärenden skall handläggas skyndsamt.

Prop. 2013/14:81: Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från vissa krav som uppställs i kapitlet. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

[K1]14 §  Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd, statusförklaring, resedokument eller ställning som varaktigt bosatt och Säkerhetspolisen har ansökt om att utlänningen ska utvisas enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, ska ansökningarna handläggas tillsammans enligt lagen om särskild utlänningskontroll.

[S2]En ansökan om uppehållstillstånd, statusförklaring, resedokument eller ställning som varaktigt bosatt av en utlänning som är utvisad enligt lagen om särskild utlänningskontroll eller har meddelats motsvarande beslut enligt äldre lag och befinner sig i Sverige, ska handläggas enligt den lagen. Lag (2014:198).

[K1]15 §  Ska det vid tillämpningen av denna lag göras en bedömning av om det finns risk för att en utlänning avviker, får hänsyn endast tas till om denne

  1. tidigare har hållit sig undan,
  2. har uppgett att han eller hon inte har för avsikt att lämna landet efter ett beslut om avvisning eller utvisning,
  3. har uppträtt under någon identitet som var felaktig,
  4. inte har medverkat till att klarlägga sin identitet och därigenom försvårat prövningen av sin ansökan om uppehållstillstånd,
  5. medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller undanhållit väsentlig information,
  6. tidigare har överträtt ett meddelat återreseförbud,
  7. har dömts för ett brott som kan leda till fängelse, eller
  8. har utvisats av allmän domstol på grund av brott. Lag (2012:129).

Migrationsverket får inte som krav för att ska anses som medverkande i utredningen av sitt ärende kräva att sökanden lämnar Sverige och istället vänder sig till en svensk beskickning i ett land där han har rätt att vistas, se MiÖD UM 414-11

Prop. 2011/12:60: 2. har uppgett att han eller hon inte har för avsikt att lämna landet efter ett beslut om avvisning eller utvisning,

  • MIG 2020:15:Mottagandedirektivets bestämmelser om förvar är inte tillämpliga när en asylsökande är dömd till utvisning på grund av brott och tas i förvar för att förbereda eller verkställa det utvisningsbeslutet.
  • MIG 2014:2:Det finns inte förutsättningar för förvar när en utlänning är intagen i en kriminalvårdsanstalt. Ett beslut om förvar ska därför upphävas om den förvarstagne börjar avtjäna ett fängelsestraff.
  • MIG 2015:5:Utlänningslagens förvarsbestämmelser är inte tillämpliga när det är fråga om ett förvar som regleras enligt Dublinförordningen. Dublinförordningens krav på att det ska föreligga en betydande risk för att en person ska avvika innebär ett högre krav än vad som gäller för förvar enligt utlänningslagen.
  • MIG 2014:17:Synnerliga skäl för fortsatt förvar har ansetts finnas när en utlänning bl.a. har agerat på ett sådant sätt att ett försök att verkställa avlägsnandebeslutet har förhindrats. Uppsikt har inte ansetts vara en tillräcklig åtgärd.
  • MIG 2015:10:En utlänning ska utvisas enligt ett lagakraftvunnet beslut från Migrationsverket. Den omständigheten att en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd har beviljats utgör ett temporärt verkställighetshinder. Om utlänningen tas i förvar är det dock fortfarande fråga om ett verkställighetsförvar.
  • MIG 2013:3:Den i utlänningslagen angivna sammanlagda längsta förvarstiden på tolv månader (tolvmånadersperioden) avser enbart den tid då en utlänning hålls i förvar för att förbereda och genomföra verkställigheten av ett lagakraftvunnet beslut att avlägsna honom eller henne ur Sverige (verkställighetsförvar). Om utlänningen redan hålls i förvar på någon annan grund när beslutet om verkställighetsförvar fattas är utgångspunkten för beräkningen av tolvmånadersperioden den dag då avlägsnandebeslutet vann laga kraft.
  • MIG 2021:20:Det har funnits grund för att hålla en person som har beviljats ny prövning av frågan om uppehållstillstånd i s.k. sannolikhetsförvar. Eftersom mottagandedirektivet har bedömts vara tillämpligt måste även förutsättningarna i direktivet vara uppfyllda.

[K1]16 §  Bestämmelser om gränspassage finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna). Lag (2018:30).

Prop. 2014/15:32: förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna).

Paragrafen, som är ny, innehåller en hänvisning till bestämmelserna om gränspassage för personer i gränskodexen. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.

[K1]17 §  Bestämmelser om att vissa utlänningar har rätt att resa in i samt vistas och arbeta i Sverige finns även i utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU. Lag (2020:939).

2 kap. Villkor för att en utlänning skall få resa in i samt vistas och arbeta i Sverige

Pass

[K2]1 §  En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige skall ha pass.

Vissa undantag från denna regel ges i 8-10 §§ UtlL och 2 kap.1-2 §§ UtlF.

  • MIG 2007:30:Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan inte beviljas om utlänningen inte innehar ett giltigt pass. Undantaget i 4 kap. 23 § utlänningsförordningen innebär inget generellt undantag från kravet på pass utan endast från kravet på att passet skall vara giltigt under hela den tid som det tillfälliga uppehållstillståndet gäller.
  • MIG 2007:56:En tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare med uppehållsrätt skall uppvisa ett giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt. En sådan person skall få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs.
  • MIG 2011:11:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd grundad på anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen, alternativt 5 kap. 3 a § första stycket 1 samma lag, krävs att sökandens identitet är klarlagd när han eller hon ansöker om uppehållstillstånd från hemlandet eller något annat land och det endast kan bli fråga om att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2014:16:I mål om familjeåterförening är det inte en förutsättning för att bevislättnad rörande en sökande förälders identitet ska kunna komma i fråga att både föräldrar och barn levt tillsammans utomlands i hushållsgemenskap. Då makarna sammanbott stadigvarande i hemlandet och sökanden förmått göra sin identitet sannolik, samt då det inte kommit fram något skäl som talade mot det, beviljades sökanden permanent uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin hustru.
  • MIG 2009:35:Ett beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats av migrationsdomstol har ansetts vara överklagbart av utlänning som yrkat permanent uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:54:En utlänning, som åberopat anknytning till Sverige genom här bosatt maka, vägrades ett tidsbegränsat uppehållstillstånd redan på den grunden att han saknade pass.
  • NJA 2009 s. 424:Fråga om den som utan vinstsyfte har hjälpt nära släktingar att passera över s.k. inre gräns till Sverige kan dömas för människosmuggling.
  • MIG 2009:7:För att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska kunna beviljas krävs att sökanden uppvisar sitt pass i original för berörd svensk myndighet.

[K2]1 a §  Om en utlänning inte har någon handling som gäller som pass och saknar möjlighet att skaffa en sådan handling, får Migrationsverket utfärda ett främlingspass för honom eller henne.

[S2]Har en utlänning beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § eller beviljats skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 c §, ska Migrationsverket utfärda ett främlingspass för utlänningen, om han eller hon inte kan få ett nationellt pass. Främlingspass ska dock inte utfärdas om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver att så inte sker.

[S3]Migrationsverket får utfärda främlingspass även i andra fall, om det finns särskilda skäl. Lag (2021:765).

Prop. 2013/14:217: möjlighet att skaffa en sådan handling, får Migrationsverket utfärda ett främlingspass för honom eller henne.

Har en utlänning beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § eller beviljats skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 c §, ska Migrationsverket utfärda ett främlingspass för utlänningen, om han eller hon inte kan få ett nationellt pass. Främlingspass ...

[K2]1 b §  En ansökan om främlingspass ska avslås om det inom de senaste fem åren före ansökan har utfärdats tre sådana pass för utlänningen och det inte finns särskilda skäl att bifalla ansökan.

[S2]Första stycket gäller inte de fall som anges i 1 a § andra stycket. Lag (2021:390).

Prop. 2020/21:159: Paragrafen, som är ny, reglerar när en ansökan om främlingspass ska avslås. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

Enligt första stycket ska en ansökan om främlingspass som huvudregel avslås om det inom de senaste fem åren före ansökan redan har utfärdats tre främlingspass för utlänningen. Detta gäller oavsett om det finns misstanke om missbruk beträffande de tidigare beviljade främlingspassen eller ...

[K2]1 c §  Migrationsverket ska återkalla ett främlingspass om innehavaren

  1. blir svensk medborgare,
  2. får en annan handling som gäller som pass,
  3. ska resa till sitt hemland,
  4. inte längre har rätt att vistas i landet enligt ett beslut om avvisning eller utvisning, eller
  5. avlider.

[S2]Första stycket gäller inte om särskilda skäl talar emot det. Lag (2021:390).

Prop. 2020/21:159: I paragrafen, som är ny, anges när ett främlingspass ska återkallas. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

I första stycket anges vissa situationer då Migrationsverket som huvudregel ska återkalla ett främlingspass. Detta gäller om passinnehavaren blir svensk medborgare, får en annan handling som gäller som pass, ska resa till sitt hemland, inte längre har rätt att vistas i landet enligt ett beslut ...

[K2]2 §  Regeringen får meddela föreskrifter om i vilka fall svenska myndigheter får utfärda pass för utlänningar.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka handlingar som får godtas som pass.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om främlingspass. Lag (2021:390).

Prop. 2020/21:159: Paragrafen innehåller bemyndiganden om pass för utlänningar. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

Bemyndigandet i andra stycket anpassas till hur nya bemyndiganden formuleras.

Tredje stycket, som är nytt, innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela ytterligare föreskrifter om främlingspass.

  • MIG 2007:30:Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan inte beviljas om utlänningen inte innehar ett giltigt pass. Undantaget i 4 kap. 23 § utlänningsförordningen innebär inget generellt undantag från kravet på pass utan endast från kravet på att passet skall vara giltigt under hela den tid som det tillfälliga uppehållstillståndet gäller.
  • MIG 2009:7:För att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska kunna beviljas krävs att sökanden uppvisar sitt pass i original för berörd svensk myndighet.

Visering

[K2]3 §  En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ska ha Schengenvisering eller nationell visering. Lag (2014:198).

Schengenvisering definieras i 1 kap. 4 §.

Prop. 2005/06:77: Ett tillägg har gjorts i paragrafen med den innebörden att personer som har ett EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta är undantagna från kravet på visering vid inresa och vistelse i Sverige.

Prop. 2010/11:121: Paragrafen behandlar i vilka fall en utlänning ska ha visering för inresa och vistelse i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

  • MIG 2018:22:När en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en unionsmedborgare ansöker om visering kan det inte ställas orimliga krav på vad som krävs för att visa att rörlighetsdirektivet är tillämpligt. Om den sökande visat att unionsmedborgaren omfattas av rörlighetsdirektivet och den sökande har för avsikt att ansluta sig till unionsmedborgaren för att upprätthålla en faktisk familjerelation med honom eller henne finns det förutsättningar för att bevilja en visering efter handläggning enligt det påskyndade förfarandet i rörlighetsdirektivet.
  • MIG 2018:9:För att en ansökan om Schengenvisering från en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en unionsmedborgare ska handläggas enligt det påskyndade förfarandet i rörlighetsdirektivet krävs att sökanden följer med eller ansluter sig till en unionsmedborgare som utövar eller avser att utöva sin rätt till fri rörlighet i form av en verkningsfull vistelse i en annan medlemsstat än den där denne är medborgare. När huvudsyftet med unionsmedborgarens resa och vistelse är att turista ska endast viseringskodexen tillämpas.
  • MIG 2014:19:Ett tillförlitligt sponsoråtagande, som omfattar både resekostnader och uppehälle, kan räcka för att en person som ansöker om en enhetlig Schengenvisering ska anses ha visat att han eller hon har tillräckliga medel för sitt uppehälle, både under den planerade vistelsen och för resan tillbaka hem.
  • MIG 2012:19:En kvinna som ansökt om en Schengenvisering enligt bestämmelserna i viseringskodexen har styrkt det uppgivna syftet med sin resa till Sverige. Det har inte heller funnits rimliga tvivel på hennes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium före viseringstidens slut.
  • NJA 2009 s. 424:Fråga om den som utan vinstsyfte har hjälpt nära släktingar att passera över s.k. inre gräns till Sverige kan dömas för människosmuggling.
  • MIG 2013:20:En familjemedlem till en unionsmedborgare ska enligt rörlighetsdirektivet ges all den hjälp han eller hon behöver för att få visering. Detta medför en upplysningsskyldighet för den myndighet som prövar en viseringsansökan när det lämnas uppgifter som ger anledning att anta att sökanden omfattas av direktivet.

Uppehållsrätt

[K2]3 a §  Bestämmelser om uppehållsrätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar finns i 3 a kap.Lag (2006:219).

Bestämmelserna om uppehållsrätt avser att värna och främja de grundläggande EU-rättsliga principerna om den fria rörligheten inom medlemsstaternas gemensamma marknad respektive rätten till bevarande av familjens enhet. Principen om familjens enhet följer av art. 181–188 UNHCR:s handbok och syftar till att hålla samman kärnfamiljen. Den tar sikte på den familj som flyktingen har vid det tillfälle då han eller hon flyr. De som omfattas är nära anhöriga till en flykting som normalt också beviljas uppehållstillstånd som flyktingar. De anhöriga som omfattas av principen om familjens enhet är make och minderåriga barn men även partner som någon ingått registrerat partnerskap med, se art. 2.2 i rörlighetsdirektivet. Sambo jämställas med make/maka vid tillämpningen av reglerna om uppehållsrätt och tolkas enligt Sambolag (2003:376), se MIG 2011:17. Samboskap kan uppstå även efter inresa i Sverige, se MIG 2011:17, men får inte ha skett uteslutande i syfte att få uppehållsrätt, se MIG 2009:11.

Undantag från regel om familjemedlem finns i 5 kap. 18 § där någon som förvisso inte är, men i praktiken varit som en förälder, för den som i Sverige och som beviljats uppehållstillstånd sedan den varit mycket liten kan räknas som familjemedlem, se MIG 2007:2.

Prop. 2005/06:77: Paragrafen är ny. Den innebär endast en upplysning om att bestämmelser om den nya rättsfiguren uppehållsrätt finns i 3 a kap. där bl.a. det nya rättsbegreppet definieras. Genom införandet av begreppet uppehållsrätt införs således en ny grund för utlänningars vistelse i Sverige.

[K2]3 b §  Bestämmelser om att vissa medborgare i Förenade kungariket och deras familjemedlemmar har uppehållsrätt finns i avdelning II i andra delen av utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU. Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet finns i 3 b kap.Lag (2020:939).

Uppehållstillstånd

[K2]4 §  Uppehållstillstånd är ett tillstånd att vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd). Den som har uppehållstillstånd eller ställning som varaktigt bosatt i Sverige får, om villkoret i 1 § är uppfyllt, resa in i Sverige. Lag (2014:198).

En tredjelandsmedborgare har inte självständig rätt att uppehålla sig i Sverige (sekundär uppehållsrätt) utan härleds från, och är beroende av, den uppehållsrätt en unionsmedborgare (primär uppehållsrätt) har med vissa undantag för EES-medborgare enligt 3 a kap..

Prop. 2005/06:77: Ett tillägg har gjorts i paragrafen med den innebörden att den som har ett EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta får resa in i Sverige. Detta under förutsättning att personen ifråga uppfyller villkoren i 1 §, dvs. innehar ett pass.

  • MIG 2007:31:Genom att först i migrationsdomstolen yrka uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin svenska hustru har sökanden inte ändrat sin talan utan den avser fortfarande samma sak, nämligen frågan om sökanden är berättigad till uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2007:54:En utlänning, som åberopat anknytning till Sverige genom här bosatt maka, vägrades ett tidsbegränsat uppehållstillstånd redan på den grunden att han saknade pass.
  • NJA 2009 s. 424:Fråga om den som utan vinstsyfte har hjälpt nära släktingar att passera över s.k. inre gräns till Sverige kan dömas för människosmuggling.

[K2]5 §  En utlänning som vistas i Sverige mer än tre månader ska ha uppehållstillstånd. Lag (2014:198).

  • MIG 2020:17:Även om en utlänning endast uppehåller sig i landet när han eller hon arbetar kan kravet på vistelse i 5 kap. 10 § utlänningslagen vara uppfyllt. Tidsbegränsat uppehållstillstånd kan därför beviljas en utlänning som är bosatt utomlands men dagpendlar till Sverige för att arbeta.
  • MIG 2021:1:Det saknas rättsligt stöd för att anse att en ansökan om uppehållstillstånd för fortsatta studier enligt den tillfälliga lagen har kommit in för sent och därför ska avvisas när ansökan kommit in till Migrationsverket efter att giltighetstiden för det tidigare beviljade tidsbegränsade tillståndet har löpt ut.
  • RH 2020:34:Svensk domstol har ansetts behörig att pröva en ansökan om anordnande av godmanskap för en utländsk medborgare med hemvist i Sverige. Behörigheten har inte bedömts vara beroende av inhämtandet av ett sådant yttrande som avses i 5 kap. 2 § lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap (IÄL). En utländsk medborgare som saknar uppehållstillstånd har ansetts ha fått hemvist här i landet i den mening som avses i IÄL, bl.a. med hänsyn till vistelsens längd, den enskildes avsikt att kvarstanna och att det förelegat ett starkt rättsligt intresse av att få frågan om godmanskap prövad.

[K2]6 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att utlänningar skall ha uppehållstillstånd redan efter en kortare vistelsetid i Sverige än tre månader.

Arbetstillstånd

[K2]7 §  Arbetstillstånd är ett tillstånd att arbeta i Sverige. En utlänning som skall arbeta i Sverige på grund av anställning här eller utomlands skall ha arbetstillstånd.

  • MIG 2020:17:Även om en utlänning endast uppehåller sig i landet när han eller hon arbetar kan kravet på vistelse i 5 kap. 10 § utlänningslagen vara uppfyllt. Tidsbegränsat uppehållstillstånd kan därför beviljas en utlänning som är bosatt utomlands men dagpendlar till Sverige för att arbeta.

Kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd

Undantag från kraven på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd

[K2]8 §  Kravet på pass enligt 1 § för inresa gäller inte för en utlänning som är medborgare i en Schengenstat om han eller hon reser eller har rest in i Sverige direkt från en Schengenstat.

[S2]Kravet på pass enligt 1 § för vistelse gäller inte för en medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge och inte heller för en utlänning som är medborgare i en annan Schengenstat om han eller hon har rest in i Sverige direkt från en Schengenstat. Lag (2014:198).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

Prop. 2005/06:77: Genom ändringen i första stycket föreskrivs att utlänningar med uppehållsrätt är befriade från kravet på uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Vad gäller arbetstillstånd regleras möjligheterna att kräva sådant tillstånd inte uttryckligen i rörlighetsdirektivet. I fråga om likabehandling anges dock i artikel 24.1, att om inte annat följer av sådana specifika bestämmelser som uttryckligen anges i fördraget och sekundärlagstiftningen, skall alla unionsmedborgare som enligt direktivet uppehåller ...

  • MIG 2007:30:Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan inte beviljas om utlänningen inte innehar ett giltigt pass. Undantaget i 4 kap. 23 § utlänningsförordningen innebär inget generellt undantag från kravet på pass utan endast från kravet på att passet skall vara giltigt under hela den tid som det tillfälliga uppehållstillståndet gäller.
  • MIG 2007:31:Genom att först i migrationsdomstolen yrka uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin svenska hustru har sökanden inte ändrat sin talan utan den avser fortfarande samma sak, nämligen frågan om sökanden är berättigad till uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2007:56:En tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare med uppehållsrätt skall uppvisa ett giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt. En sådan person skall få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs.

[K2]8 a §  Kravet på visering enligt 3 § gäller inte för en utlänning som

  1. är EES-medborgare,
  2. har uppehållskort eller permanent uppehållskort som har utfärdats i Sverige eller av en behörig myndighet i en annan EES-stat,
  3. har uppehållstillstånd,
  4. har ställning som varaktigt bosatt i Sverige, eller
  5. återtas enligt 6 a kap. 14 § eller 6 b kap. 19 §.

[S2]Kravet på visering enligt 3 § för inresa gäller inte heller för en utlänning som återtas enligt 4 kap. 5 d §, 5 a kap. 7 § eller 5 b kap. 25 §. Lag (2019:1208).

Prop. 2019/20:9: Paragrafen innehåller undantag från kravet på visering enligt 3 §. Övervägandena finns i avsnitt 17.7. Paragrafen genomför delvis artikel 32.4 i direktivet (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete (student- och forskardirektivet).

Prop. 2017/18:34: Paragrafen innehåller undantag från kravet på visering enligt 3 §. Övervägandena finns i avsnitt 10.4. I paragrafen genomförs delvis artikel 23.5.

[K2]8 b §  Kravet på uppehållstillstånd enligt 5 § gäller inte för en utlänning som

  1. är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge,
  2. har uppehållsrätt, eller
  3. har visering för längre tid än tre månader. Lag (2014:198).

[K2]9 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att utlänningar i andra fall än de som anges i 88 c §§ får resa in i Sverige samt vistas och arbeta här utan pass, visering, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd. Lag (2014:198).

  • MIG 2007:30:Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan inte beviljas om utlänningen inte innehar ett giltigt pass. Undantaget i 4 kap. 23 § utlänningsförordningen innebär inget generellt undantag från kravet på pass utan endast från kravet på att passet skall vara giltigt under hela den tid som det tillfälliga uppehållstillståndet gäller.
  • MIG 2007:31:Genom att först i migrationsdomstolen yrka uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin svenska hustru har sökanden inte ändrat sin talan utan den avser fortfarande samma sak, nämligen frågan om sökanden är berättigad till uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2007:54:En utlänning, som åberopat anknytning till Sverige genom här bosatt maka, vägrades ett tidsbegränsat uppehållstillstånd redan på den grunden att han saknade pass.

/Upphör att gälla U: 2022-07-01/

[K2]10 §  Bestämmelserna om krav på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd tillämpas inte för

  1. diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som är anställda i Sverige av främmande stater samt deras familjer och deras anställda, och
  2. främmande staters kurirer.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om att bestämmelserna om krav på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd gäller i viss utsträckning för de personer som anges i första stycket.

[S3]I fråga om andra utlänningar som är berättigade till förmåner enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall skall de inskränkningar iakttas som följer av den lagen.

  • MIG 2007:30:Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan inte beviljas om utlänningen inte innehar ett giltigt pass. Undantaget i 4 kap. 23 § utlänningsförordningen innebär inget generellt undantag från kravet på pass utan endast från kravet på att passet skall vara giltigt under hela den tid som det tillfälliga uppehållstillståndet gäller.
  • MIG 2007:31:Genom att först i migrationsdomstolen yrka uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin svenska hustru har sökanden inte ändrat sin talan utan den avser fortfarande samma sak, nämligen frågan om sökanden är berättigad till uppehållstillstånd i Sverige.

/Träder i kraft I: 2022-07-01/

10 §  Bestämmelserna om krav på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd tillämpas inte för

  1. diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som är anställda i Sverige av främmande stater samt deras familjer och deras anställda, och
  2. främmande staters kurirer.

I fråga om andra utlänningar som är berättigade till förmåner enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall gäller de inskränkningar som följer av den lagen.

Regeringen får meddela föreskrifter om

  1. att bestämmelserna om krav på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd gäller i viss utsträckning för de utlänningar som anges i första stycket, och
  2. förutsättningar för att bevilja och återkalla uppehållstillstånd för sådana utlänningar som avses i första och andra styckena. Lag (2022:456).

3 kap. Visering

[K3]1 §  Villkor för beviljande av Schengenvisering finns i viseringskodexen. Lag (2011:705).

Shengenvisering definieras i 1 kap. 4 §, Karta över Shengenvisering, samt en detaljerad lista över alla världens länder. Artikel 21 i viseringskodexen handlar om kontroll av inresevillkoren och riskbedömning. Särskild uppmärksamhet bör i det sammanhanget ägnas åt att bedöma huruvida sökanden utgör en risk för olaglig invandring och huruvida han eller hon har för avsikt att lämna medlemsstaternas territorium när viseringen löper ut (artikel 21.1). Av artikel 21.3 b-c i kodexen framgår att konsulatet, när det kontrollerar om sökanden uppfyller inresevillkoren, bl.a. ska kontrollera sökandens skäl rörande den avsedda vistelsens syfte och om personen finns på en spärrlista i SIS i syfte att vägras inresa. I handledningens del II punkt 7.1 under rubriken ”Grundläggande principer” (se även 1 kap. 4a §), anges angående den prövning som ska ske enligt viseringskodexens artikel 21, att hur ingående granskningen bör vara beror på den risk som den sökande utgör med hänsyn tagen till hans eller hennes nationalitet, lokala förhållanden, profil och personliga historia. Varje ansökan ska bedömas för sig och på grundval av all tillgänglig information. Även den socioekonomiska situationen ska bedömas på så vis att en arbetslös sökande kan ha en mycket stabil ekonomisk situation och en högavlönad sökande kan överväga olaglig invandring av personliga skäl, se [punkt 7.12 i handledningen. I MIG 2012:19 bedömdes

  1. det uppgivna syftet med resan vara logiskt och trovärdigt,
  2. ifall det fanns rimliga tvivel till sökandens avsikt, att innan den sökta viseringen löpte ut lämna medlemsstaternas territorium.
  3. de lokala förhållandena och den allmänna situationen i hemlandet
  4. sökandens personliga situation inklusive familjeförhållanden.

Prop. 2010/11:121: Paragrafen innehåller en hänvisning till viseringskodexens bestämmelser.

  • MIG 2018:22:När en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en unionsmedborgare ansöker om visering kan det inte ställas orimliga krav på vad som krävs för att visa att rörlighetsdirektivet är tillämpligt. Om den sökande visat att unionsmedborgaren omfattas av rörlighetsdirektivet och den sökande har för avsikt att ansluta sig till unionsmedborgaren för att upprätthålla en faktisk familjerelation med honom eller henne finns det förutsättningar för att bevilja en visering efter handläggning enligt det påskyndade förfarandet i rörlighetsdirektivet.
  • MIG 2014:19:Ett tillförlitligt sponsoråtagande, som omfattar både resekostnader och uppehälle, kan räcka för att en person som ansöker om en enhetlig Schengenvisering ska anses ha visat att han eller hon har tillräckliga medel för sitt uppehälle, både under den planerade vistelsen och för resan tillbaka hem.
  • MIG 2012:19:En kvinna som ansökt om en Schengenvisering enligt bestämmelserna i viseringskodexen har styrkt det uppgivna syftet med sin resa till Sverige. Det har inte heller funnits rimliga tvivel på hennes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium före viseringstidens slut.
  • MIG 2017:5:En utlänning som ansökt om Schengenvisering enligt bestämmelserna i viseringskodexen har under en tidigare vistelse i Sverige med visering beviljats uppehållstillstånd med stöd av utlänningslagens regler om förlängning av ett pågående besök. Den omständigheten innebär inte i sig att det finns rimliga tvivel på utlänningens avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut eller tillförlitligheten hos dennes utsagor.
  • MIG 2013:20:En familjemedlem till en unionsmedborgare ska enligt rörlighetsdirektivet ges all den hjälp han eller hon behöver för att få visering. Detta medför en upplysningsskyldighet för den myndighet som prövar en viseringsansökan när det lämnas uppgifter som ger anledning att anta att sökanden omfattas av direktivet.
2 § Har upphävts genom lag (2011:705).
3 § Har upphävts genom lag (2011:705).

[K3]4 §  Om det finns särskilda skäl får nationell visering beviljas. En sådan visering ger tillstånd att resa in i och vistas i Sverige. Viseringen får endast beviljas för längre tid än tre månader, dock högst ett år. Den får beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller endast när det finns särskilda skäl. Lag (2011:705).

Beslutande myndigheter

[K3]5 §  Beslut om Schengenvisering får utöver vad som följer av viseringskodexen meddelas av Migrationsverket. Beslut om nationell visering får meddelas av Migrationsverket och Regeringskansliet. Lag (2011:705).

Bemyndiganden

[K3]6 §  Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Migrationsverket får meddela föreskrifter om att andra myndigheter har rätt att besluta om visering.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om att ett organ som är knutet till Sveriges exportråd har rätt att bevilja visering.

[S3]Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Regeringskansliet får ingå överenskommelse med en Schengenstat om att den statens behöriga myndigheter får besluta om Schengenvisering.

[S4]Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Regeringskansliet får besluta om samarbete med en extern tjänsteleverantör eller med en kommersiell mellanhand i enlighet med viseringskodexen. Lag (2011:705).

Prop. 2010/11:121: Paragrafen innehåller bemyndiganden om viseringar, om överenskommelser med andra Schengenstater och om samarbete med externa tjänsteleverantörer och kommersiella mellanhänder. Övervägandena finns i avsnitt 7.9.

[K3]7 §  Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om visering.

3 a kap. Uppehållsrätt för EES-medborgare m.fl.

Bestämmelserna i 3 a kap.utlänningslagen har utformats för att genomföra rörlighetsdirektivet i svensk rätt som i sin tur bygger på bestämmelserna om unionsmedborgarskap i artikel 20 och den fria rörlighet för unionsmedborgare i artikel 21 i Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (FEUF). art. 20 FEUF utgör även hinder för nationella åtgärder som medför att unionsmedborgare fråntas möjligheten att faktiskt åtnjuta kärnan i de rättigheter som tillkommer dem i kraft av unionsmedborgarskapet, MIG 2011:17.

Allmänna bestämmelser

[K3a]1 §  Med uppehållsrätt avses en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd i enlighet med vad som sägs i detta kapitel. Lag (2006:219).

Med stöd av preambeln i rörlighetsdirektivet p. 10 framgår att uppehållsrätt överstigande tre månader bör vara underkastad vissa villkor till förhindrande av att personer som utövar sin rätt till fri rörlighet blir en orimlig belastning för den mottagande statens sociala biståndssystem under den första tiden av vistelsen. Villkor anges i 3 §. Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

Prop. 2005/06:77: Av paragrafen följer att uppehållsrätt innebär en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att, i enlighet med vad som anges i detta kapitel, få vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd. Villkoren för att få uppehållsrätt framgår direkt av bestämmelserna i kapitlet eller av föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av i kapitlet intagna bemyndiganden. Om villkoren för att få uppehållsrätt är uppfyllda har ifrågavarande utlänningar rätt att vistas i Sverige i mer ...

  • MIG 2011:17:En tredjelandsmedborgare, som är sambo med en EES-medborgare och som har blivit sambo med den senare först i Sverige, kan i princip härleda en uppehållsrätt för egen del från EES-medborgaren. En tredjelandsmedborgare kan emellertid inte härleda någon uppehållsrätt i Sverige från en person som, förutom att vara EES-medborgare, även är svensk medborgare.
  • MIG 2007:56:En tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare med uppehållsrätt skall uppvisa ett giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt. En sådan person skall få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs.
  • HFD 2016:39:Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende.
  • MIG 2014:8:För att en tredjelandsmedborgare ska ha uppehållsrätt i Sverige på den grunden att denne, för sin försörjning, är beroende av en här bosatt unionsmedborgare måste beroendeförhållandet styrkas med övertygande bevisning. Det får däremot inte ställas krav på att tredjelandsmedborgaren ska ha försökt försörja sig själv i hemlandet. Eventuell avsikt att arbeta i Sverige får inte heller beaktas.
  • MIG 2012:10:För att en EES-medborgares familjemedlem, som är tredjelandsmedborgare, ska ha permanent uppehållsrätt i Sverige måste han eller hon under en femårig vistelsetid här ha uppfyllt villkoren för uppehållsrätt. Även vistelsetid som varit förlagd till tiden före rörlighetsdirektivets införlivande i svensk rätt beaktas. Att personen i fråga under vistelsetiden har innehaft ett EES-tillstånd innebär i sig inte att han eller hon har uppfyllt villkoren för uppehållsrätt.
  • MIG 2013:18:En tredjelandsmedborgare har ansökt om asyl i Sverige. Eftersom han var gift med en i Sverige bosatt EES-medborgare med uppehållsrätt i Sverige, hade tredjelandsmedborgaren också uppehållsrätt i Sverige. Ett beslut om överföring enligt reglerna i Dublinförordningen av en utlänning med uppehållsrätt i Sverige innebär att han eller hon inte kan utöva denna rätt och det går därför i normalfallet inte att verkställa ett sådant beslut om den asylsökande har uppehållsrätt i Sverige. Det fanns därför skäl för att med stöd av artikel 3.2 i Dublinförordningen ta upp asylansökan till sakprövning i Sverige.
  • MIG 2009:11:Uppehållsrätt föreligger inte för tredjelandsmedborgare som ingått äktenskap uteslutande i syfte att kringgå bestämmelserna om inresa och uppehälle för medborgare i tredje land.
  • MIG 2016:9:Ett utländskt barn kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder som har uppehållsrätt men inte uppehållstillstånd, eftersom en sådan utlänning inte kan vara anknytningsperson.
  • MIG 2009:37:EES-medborgares familjemedlemmar kan få undantag från huvudregeln i 5 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) om att en utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En sådan ansökan om uppehållstillstånd kan i enlighet med 4 kap. 17 § utlänningsförordningen (2006:97) prövas trots att de befinner sig här i landet. Vidare förhindrar inte det förhållandet att ett äktenskap mellan tredjelandsmedborgaren och EES-medborgaren ingåtts först i Sverige att uppehållsrätt kan föreligga.

[K3a]2 §  Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är

  1. make eller sambo till EES-medborgaren,
  2. släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år,
  3. släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning, eller
  4. annan familjemedlem, om familjemedlemmen i det land som han eller hon har kommit från är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning eller ingår i EES-medborgarens hushåll eller om det av allvarliga hälsoskäl absolut krävs att EES-medborgaren personligen tar hand om familjemedlemmen.

[S2]Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag även en utlänning med sådan familjeanknytning som anges i första stycket till en svensk medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet och som utlänningen har följt med eller anslutit sig till när den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Lag (2014:198).

Motsvarar artikel 2.2 i rörlighetsdirektivet. Familjemedlem se 2 kap. 3 a §. Rätten för familjemedlem att "följa med eller i Sverige ansluta sig till" i 1 st. är att tolka som att tredjelandsmedborgare vilka är familjemedlemmar till EES-medborgare har rätt att ansluta sig till EES-medborgare i en medlemsstat. Detta gäller oavsett om denne antingen bosatt sig i medlemsstaten före eller efter att ha bildat familj eller om en tredjelandsmedborgare först efter inresan till Sverige träffar och flyttar samman med EES-medborgaren, se KamR UM 5590-08. Make och sambo skulle jämställs vid tillämpningen av reglerna om uppehållsrätt enligt denna paragraf, se MIG 2011:17 och Metockfallet.

Prop. 2005/06:77: I paragrafen anges vad som i sammanhanget skall avses med begreppet ”familjemedlem” till en EES-medborgare. Definitionen överensstämmer i huvudsak med vad som anges i artikel 2.2 i rörlighetsdirektivet. Begreppet make innefattar även registrerad partner, vilket följer av 3 kap. 1 § andra stycket lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap. Med make och registrerad ...

  • MIG 2011:17:En tredjelandsmedborgare, som är sambo med en EES-medborgare och som har blivit sambo med den senare först i Sverige, kan i princip härleda en uppehållsrätt för egen del från EES-medborgaren. En tredjelandsmedborgare kan emellertid inte härleda någon uppehållsrätt i Sverige från en person som, förutom att vara EES-medborgare, även är svensk medborgare.
  • HFD 2016:39:Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende.
  • MIG 2009:11:Uppehållsrätt föreligger inte för tredjelandsmedborgare som ingått äktenskap uteslutande i syfte att kringgå bestämmelserna om inresa och uppehälle för medborgare i tredje land.
  • MIG 2016:9:Ett utländskt barn kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder som har uppehållsrätt men inte uppehållstillstånd, eftersom en sådan utlänning inte kan vara anknytningsperson.
  • MIG 2015:15:I mål om uppehållsrätt för familjemedlem till en studerande EES-medborgare har en privat sjukförsäkring ansetts uppfylla kravet på heltäckande sjukförsäkring, då försäkringsskyddet varit så pass omfattande och försäkringsbeloppet så högt att det vore oproportionerligt i det enskilda fallet att kräva en än mer omfattande sjukförsäkring.
  • MIG 2009:37:EES-medborgares familjemedlemmar kan få undantag från huvudregeln i 5 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) om att en utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En sådan ansökan om uppehållstillstånd kan i enlighet med 4 kap. 17 § utlänningsförordningen (2006:97) prövas trots att de befinner sig här i landet. Vidare förhindrar inte det förhållandet att ett äktenskap mellan tredjelandsmedborgaren och EES-medborgaren ingåtts först i Sverige att uppehållsrätt kan föreligga.

Uppehållsrätt

[K3a]3 §  En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon

  1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige,
  2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning,
  3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller
  4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. Lag (2006:219).

Bestämmelsen motsvarar artikel 7 i rörlighetsdirektivet. Här anges under vilka förutsättningar en EES-medborgare ska anses ha uppehållsrätt i Sverige. Angående familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

  • p. 3: Både kravet på tillräckliga tillgångar för försörjning och sjukförsäkring måste vara uppfyllda. Kravet på sjukförsäkring gäller även anknytningspersonen, MiÖD UM 8875-10. Om ett barn åberopas som anknytningsperson räcker det med att barnet har sjukförsäkring och att sökande har tillgångar för försörjning som täcker båda, MiÖD UM 8875-10.
  • p. 4. En förälder kan åberopa uppehållsrätt genom anknytning till ett barn om föräldern har faktisk vårdnad om barnet, jfr MIG 2009:22 jmf även EU-domstolens dom i mål nr 200/02 Zhou och Chen.

Att utlänningen har familj här torde nästan regelmässigt innebära en betydelsefull anknytning till landet, särskilt om de anhöriga är svenska medborgare eller har bott i Sverige en avsevärd tid, se prop. 1997/98:36 s. 19 ff.

Prop. 2005/06:77: I första stycket anges i vilka fall en EES-medborgare skall ha uppehållsrätt i Sverige. Vad som däri anges följer i huvudsak vad som anges i artikel 7.1 i rörlighetsdirektivet. Arbetstagarbegreppet har vid flera tillfällen tolkats av EG-domstolen, som slagit fast att begreppet vad avser fri rörlighet har en gemenskapsrättslig innebörd och att det inte får ges en nationell tolkning. De kriterier som EG-domstolen fastställt är bindande för alla medlemsstater. Avgörande för att någon skall betraktas ...

  • HFD 2016:39:Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende.
  • MIG 2009:11:Uppehållsrätt föreligger inte för tredjelandsmedborgare som ingått äktenskap uteslutande i syfte att kringgå bestämmelserna om inresa och uppehälle för medborgare i tredje land.
  • MIG 2009:21:Fråga om uppehållsrätt - En tredjelandsmedborgare, som ingått äktenskap med en i Sverige bosatt unionsmedborgare och som av annan medlemsstat dömts för grovt narkotikabrott till fängelse samt till utvisning med livstids inreseförbud, har utvisats ur Sverige av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. I enlighet med gemenskapsrätten och Europaparlamentet och Rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier m.m. (rörlighetsdirektivet) ska den medlemsstat där en person gör gällande uppehållsrätt, innan eventuell utvisning kan ske, alltid göra en bedömning utifrån gemenskapsrätten om personen alltjämt utgör ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Det omprövningsförfarande av ett meddelat återreseförbud som regleras i artikel 32 i rörlighetsdirektivet tar sikte på återreseförbud som meddelats av hänsyn till allmän ordning och säkerhet och aktualiseras inte i fall där en person har utvisats på grund av brott.
  • MIG 2015:15:I mål om uppehållsrätt för familjemedlem till en studerande EES-medborgare har en privat sjukförsäkring ansetts uppfylla kravet på heltäckande sjukförsäkring, då försäkringsskyddet varit så pass omfattande och försäkringsbeloppet så högt att det vore oproportionerligt i det enskilda fallet att kräva en än mer omfattande sjukförsäkring.
  • MIG 2011:19:En ekonomiskt passiv unionsmedborgare som uppbär äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg har inte ansetts sakna tillräckliga tillgångar för sin försörjning enligt 3 a kap. 3 § 4 utlänningslagen endast på grund av att hon uppbär sådant stöd. Hon kan därför inte på den grunden anses ha förlorat sin uppehållsrätt.
  • MIG 2009:22:Vid prövning av om uppehållsrätt föreligger för en minderårig EES- medborgare, barn till en EES-medborgare och en medborgare i ett tredjeland, ska prövningen omfatta barnets självständiga uppehållsrätt. Om barnet befinns ha uppehållsrätt, har även föräldern från tredjeland, som har den faktiska vårdnaden om barnet, legal rätt att vistas i Sverige.
  • MIG 2012:15:Kravet på sjukförsäkring i 3 a kap. 3 § 4 utlänningslagen har inte ansetts diskriminerande mot minderåriga unionsmedborgare utan ska tillämpas i enlighet med sin lydelse. Då det inte var visat att den minderåriga unionsmedborgaren i målet hade sjukförsäkring och kravet inte heller kunde anses som oproportionerligt i det enskilda fallet, kunde uppehållsrätt inte göras gällande av vare sig den minderåriga unionsmedborgaren eller hennes vårdnadshavare, som var tredjelandsmedborgare.

[K3a]4 §  En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 § första stycket har uppehållsrätt om EES-medborgaren har uppehållsrätt enligt 3 §.

[S2]En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 § andra stycket har uppehållsrätt.

[S3]Uppehållsrätt enligt första eller andra stycket föreligger inte om ett äktenskap ingåtts, ett samboförhållande inletts eller en utlänning adopterats uteslutande i syfte att ge utlänningen uppehållsrätt. Lag (2014:198).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §. Skenäktenskap kan inte ligga till grund för uppehållsrätt, se MIG 2009:11 och MIG 2011:17. Även om migrationsverket inte utfört en anknytningsutredning som bland annat görs i syfte att utreda eventuellt skenäktenskap får det yrkas på i åtminstone migrationsdomstol, se KamR UM 3342/10. Familjemedlemmens uppehållsrätt som grundas på släktskapet och inte medborgarskapet, benämns sekundär uppehållsrätt.

Prop. 2005/06:77: Av paragrafen följer att familjemedlemmar till en EES-medborgare som uppfyller villkoren för att ha uppehållsrätt i Sverige i motsvarande mån skall ha uppehållsrätt här i landet. Familjemedlemmarnas uppehållsrätt härleds således direkt från EES-medborgaren. I regel skall samtliga de familjemedlemmar som anges i 2 § ha uppehållsrätt. Vad avser familje-

medlemmar ...

  • MIG 2007:56:En tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare med uppehållsrätt skall uppvisa ett giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt. En sådan person skall få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs.
  • HFD 2016:39:Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende.
  • MIG 2011:30:Ett beslut att inte avbryta verkställigheten av ett lagakraftvunnet beslut om utvisning mot en person som åberopar uppehållsrätt i Sverige, får överklagas till migrationsdomstol då artiklarna 15.1 och 31 i rörlighetsdirektivet, som föreskriver en rätt till domstolsprövning av beslut som inkräktar på den enskildes fria rörlighet, har s.k. direkt effekt.
  • MIG 2009:11:Uppehållsrätt föreligger inte för tredjelandsmedborgare som ingått äktenskap uteslutande i syfte att kringgå bestämmelserna om inresa och uppehälle för medborgare i tredje land.
  • MIG 2009:21:Fråga om uppehållsrätt - En tredjelandsmedborgare, som ingått äktenskap med en i Sverige bosatt unionsmedborgare och som av annan medlemsstat dömts för grovt narkotikabrott till fängelse samt till utvisning med livstids inreseförbud, har utvisats ur Sverige av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. I enlighet med gemenskapsrätten och Europaparlamentet och Rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier m.m. (rörlighetsdirektivet) ska den medlemsstat där en person gör gällande uppehållsrätt, innan eventuell utvisning kan ske, alltid göra en bedömning utifrån gemenskapsrätten om personen alltjämt utgör ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Det omprövningsförfarande av ett meddelat återreseförbud som regleras i artikel 32 i rörlighetsdirektivet tar sikte på återreseförbud som meddelats av hänsyn till allmän ordning och säkerhet och aktualiseras inte i fall där en person har utvisats på grund av brott.
  • MIG 2015:15:I mål om uppehållsrätt för familjemedlem till en studerande EES-medborgare har en privat sjukförsäkring ansetts uppfylla kravet på heltäckande sjukförsäkring, då försäkringsskyddet varit så pass omfattande och försäkringsbeloppet så högt att det vore oproportionerligt i det enskilda fallet att kräva en än mer omfattande sjukförsäkring.

[K3a]5 §  Uppehållsrätten finns så länge villkoren är uppfyllda. Lag (2006:219).

Prop. 2005/06:77: Av paragrafen följer att uppehållsrätten skall finnas kvar så länge villkoren för uppehållsrätt är uppfyllda. Detta framgår av artikel 14.2 i rörlighetsdirektivet. Det finns självfallet inget som hindrar att EESmedborgaren under vistelsen i Sverige har uppehållsrätt på olika grunder, t.ex. genom att han eller hon efter en tid som studerande istället övergår till att bli arbetstagare.

  • MIG 2009:11:Uppehållsrätt föreligger inte för tredjelandsmedborgare som ingått äktenskap uteslutande i syfte att kringgå bestämmelserna om inresa och uppehälle för medborgare i tredje land.
  • MIG 2016:9:Ett utländskt barn kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder som har uppehållsrätt men inte uppehållstillstånd, eftersom en sådan utlänning inte kan vara anknytningsperson.
  • MIG 2015:15:I mål om uppehållsrätt för familjemedlem till en studerande EES-medborgare har en privat sjukförsäkring ansetts uppfylla kravet på heltäckande sjukförsäkring, då försäkringsskyddet varit så pass omfattande och försäkringsbeloppet så högt att det vore oproportionerligt i det enskilda fallet att kräva en än mer omfattande sjukförsäkring.

Att behålla uppehållsrätt i vissa fall

[K3a]5 a §  En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 § 1 anses som arbetstagare respektive egen företagare och behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon

  1. drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall, eller
  2. inleder en yrkesutbildning.

[S2]I fall som avses i första stycket 2 måste utbildningen ha samband med den tidigare sysselsättningen, förutom i fall då EES-medborgaren är ofrivilligt arbetslös.

[S3]En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare enligt 3 § 1 anses som arbetstagare och behåller sin uppehållsrätt om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Har EES-medborgaren fullgjort en anställning som varit tidsbegränsad till mindre än ett år eller inträffar den ofrivilliga arbetslösheten under de första tolv månaderna av en anställning, anses EES-medborgaren under motsvarande förutsättningar i stället som arbetstagare i sex månader och behåller sin uppehållsrätt under samma tid. Lag (2014:198).

[K3a]5 b §  En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider, under förutsättning att familjemedlemmen då har vistats i Sverige som familjemedlem under minst ett år och

  1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige,
  2. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller
  3. är medlem i en familj som redan är bildad i Sverige av en person som uppfyller villkoren i 1 eller 2. Lag (2014:198).

[K3a]5 c §  En EES-medborgares familjemedlem som är släkting i rakt nedstigande första led till EES-medborgaren och som är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige behåller sin uppehållsrätt om den förälder från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider eller reser ut ur Sverige. Detsamma gäller en person som har vårdnaden om familjemedlemmen. Uppehållsrätten kvarstår till dess att familjemedlemmen har avslutat studierna. Lag (2014:198).

[K3a]5 d §  En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskapet eller upphörande av samboförhållandet, under förutsättning att han eller hon uppfyller vad som föreskrivs i 5 b § 1, 2 eller 3 och

  1. äktenskapet eller samboförhållandet har varat i minst tre år, varav minst ett år i Sverige, när förfarandet för äktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring av äktenskapet eller upplösning av samboförhållandet inleds,
  2. vårdnaden av EES-medborgarens barn har överlåtits på familjemedlemmen,
  3. det är befogat med hänsyn till särskilt svåra omständigheter i förhållandet, eller
  4. familjemedlemmen genom överenskommelse mellan föräldrarna eller genom domstolsbeslut har rätt till umgänge med ett barn och denna umgängesrätt måste utövas i Sverige. Lag (2014:198).

Permanent uppehållsrätt

[K3a]6 §  En EES-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt. Lag (2006:219).

Prop. 2005/06:77: I paragrafen anges när en EES-medborgare har permanent uppehållsrätt i Sverige. Sådan rätt skall föreligga när EES-medborgaren har vistats lagligt i landet utan avbrott under minst fem år. Det nu sagda framgår av artikel 16.1 i rörlighetsdirektivet.

  • MIG 2010:8:I mål om medborgarskap har en man, som först hade uppehållstillstånd enligt EES-avtalet men som efter det att uppehållstillståndet löpt ut fortsatt att vistas här utan att ansöka om nytt eller förlängt uppehållstillstånd, ansetts ha vistats här lagligen och därmed ansetts uppfylla kraven för permanent uppehållsrätt enligt 3 a kap. 6 § utlänningslagen (I och II). Det har även ansetts att hemvisttiden i 11 § 4 medborgarskapslagen för EES-medborgare ska beräknas bakåt i tiden räknat från den dag då ansökan om medborgarskap lämnades in till behörig myndighet (I).

[K3a]7 §  En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år med den person från vilken han eller hon härleder sin uppehållsrätt, har permanent uppehållsrätt. Lag (2006:219).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

Prop. 2005/06:77: I paragrafen anges när en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare skall ha permanent uppehållsrätt i Sverige. I likhet med vad som gäller för EES-medborgare skall sådan rätt föreligga efter att familjemedlemmen har vistats lagligt i landet utan avbrott under minst fem år. Familjemedlemmen skall under denna tid ha vistats tillsammans med den person från vilken han eller hon har härlett sin uppehållsrätt. Det nu sagda framgår av artikel 16.2 i rörlighetsdirektivet.

  • MIG 2017:17:En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan stark rätt att vistas här att det är möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till den personen.
  • MIG 2019:6:Den tid en tredjelandsmedborgare som haft härledd uppehållsrätt suttit frihetsberövad som häktad och därefter avtjänat fängelsestraff kan inte beaktas vare sig vid bedömningen av permanent uppehållsrätt eller vid bedömningen av bibehållen uppehållsrätt.
  • MIG 2021:8:När en tredjelandsmedborgare härleder uppehållsrätt från en förälder som är EES-medborgare, krävs inte att tredjelandsmedborgaren ska ha bott tillsammans med föräldern för att han eller hon ska uppfylla kraven för permanent uppehållsrätt.

[K3a]8 §  Det som sägs i 6 och 7 §§ påverkas inte av tillfälliga vistelser utanför Sverige som inte överstiger sammanlagt sex månader per år eller av en längre vistelse utanför Sverige på grund av obligatorisk militärtjänstgöring. Detsamma gäller vid vistelse utanför Sverige under högst tolv på varandra följande månader på grund av graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning, utstationering på grund av arbete i ett annat land eller särskilda skäl. Lag (2006:219).

Prop. 2005/06:77: Av paragrafen, som i huvudsak återger vad som anges i artikel 16.3 i rörlighetsdirektivet, följer att en utlänning i vissa fall kan tillåtas att vistas utanför Sverige under en längre period, utan att kontinuiteten av vistelsen i landet skall påverkas. Sådana vistelser utanför Sverige skall således inte medföra att vistelsen i landet har upphört och att en ny femårsperiod skall påbörjas när utlänningen återvänder till landet. Vad som nu sagts skall gälla vid vistelser utanför Sverige som inte överstiger ...

  • MIG 2010:8:I mål om medborgarskap har en man, som först hade uppehållstillstånd enligt EES-avtalet men som efter det att uppehållstillståndet löpt ut fortsatt att vistas här utan att ansöka om nytt eller förlängt uppehållstillstånd, ansetts ha vistats här lagligen och därmed ansetts uppfylla kraven för permanent uppehållsrätt enligt 3 a kap. 6 § utlänningslagen (I och II). Det har även ansetts att hemvisttiden i 11 § 4 medborgarskapslagen för EES-medborgare ska beräknas bakåt i tiden räknat från den dag då ansökan om medborgarskap lämnades in till behörig myndighet (I).

[K3a]9 §  Permanent uppehållsrätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar gäller utan villkor och kan endast upphöra om utlänningen har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. Lag (2020:939).

Prop. 2005/06:77: Av paragrafen framgår att den permanenta uppehållsrätten, när sådan rätt en gång har erhållits, inte får villkoras. Av artikel 14.2 i rörlighetsdirektivet framgår att den som har fått uppehållsrätt enligt artikel 7, 12 eller 13 skall bibehålla denna rätt så länge han eller hon uppfyller villkoren i des-

sa artiklar. Några sådana villkor behöver således ...

  • MIG 2007:56:En tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare med uppehållsrätt skall uppvisa ett giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt. En sådan person skall få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs.
  • MIG 2017:17:En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan stark rätt att vistas här att det är möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till den personen.

Uppehållskort m.m.

[K3a]10 §  En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare och som har uppehållsrätt ska ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Detta gäller dock inte för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd. Lag (2014:198).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

Prop. 2005/06:77: I paragrafen anges vilka administrativa formaliteter som i vissa fall kan krävas av en utlänning som har uppehållsrätt, i förekommande fall registrering eller ansökan om uppehållskort. Gemensamt för registreringen och ansökan om uppehållskort är att de i sig saknar betydelse för utlänningens uppehållsrätt. Av artikel 25.1 följer att innehav av sådana dokument som skall utfärdas med anledning av nu nämnda åtgärder inte får utgöra villkor för att utöva en rättighet. Kravet på registrering och ansökan ...

  • MIG 2007:56:En tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare med uppehållsrätt skall uppvisa ett giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt. En sådan person skall få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs.
  • MIG 2010:8:I mål om medborgarskap har en man, som först hade uppehållstillstånd enligt EES-avtalet men som efter det att uppehållstillståndet löpt ut fortsatt att vistas här utan att ansöka om nytt eller förlängt uppehållstillstånd, ansetts ha vistats här lagligen och därmed ansetts uppfylla kraven för permanent uppehållsrätt enligt 3 a kap. 6 § utlänningslagen (I och II). Det har även ansetts att hemvisttiden i 11 § 4 medborgarskapslagen för EES-medborgare ska beräknas bakåt i tiden räknat från den dag då ansökan om medborgarskap lämnades in till behörig myndighet (I).
  • MIG 2008:34:Avsaknad av möjlighet att överklaga beslut om uppehållskort står inte i strid med EG-rätten eftersom kortet i sig inte är bärare av någon rättighet, däremot följer av rörlighetsdirektivet 2004/38/EG en ovillkorlig rätt till domstolsprövning av uppehållsrätten.

[K3a]11 §  Om det kan antas att en EES-medborgares familjemedlem är skyldig att ansöka om uppehållskort enligt 10 §, får Migrationsverket förelägga honom eller henne att fullgöra denna skyldighet. Migrationsverket får även förelägga familjemedlemmen att lämna in sådana handlingar som är nödvändiga för att uppehållskort ska kunna utfärdas. Lag (2014:198).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

Prop. 2005/06:77: I paragrafen anges att Migrationsverket får förelägga en utlänning som enligt 10 § är skyldig att registrera sig eller att ansöka om uppehållskort att fullgöra denna skyldighet. Migrationsverket får även förelägga utlänningen att lämna sådana uppgifter som är nödvändiga för att registrering eller utfärdande av uppehållskort skall kunna ske.

[K3a]12 §  Ett föreläggande enligt 11 § får förenas med vite.

[S2]Fråga om utdömande av vite prövas av migrationsdomstol på ansökan av Migrationsverket.

[S3]Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas. Lag (2006:448).

Prop. 2005/06:77: I paragrafen regleras frågor rörande vitesföreläggande i anslutning till registreringsskyldigheten och skyldigheten att ansöka om uppehållskort.

Av första stycket framgår att ett föreläggande enligt 11 § får förenas med vite. I ärenden som rör utdömande av vite skall, såvida annat inte är föreskrivet, bestämmelserna i lagen (1985:206) om viten tillämpas.

I andra stycket anges att fråga om utdömande ...

[K3a]12 a §  Migrationsverket ska utfärda

  1. intyg om permanent uppehållsrätt till en EES-medborgare som har ansökt om sådant intyg och som har permanent uppehållsrätt,
  2. uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har uppehållsrätt, och
  3. permanent uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har permanent uppehållsrätt. Lag (2014:198).

Bemyndiganden

[K3a]13 §  Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kraven i 37 §§. Lag (2014:198).

Prop. 2005/06:77: Av paragrafen framgår att regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de krav som anges i 3 - 6 §§. Samtliga de ändringar som kan aktualiseras är för den enskilde gynnande bestämmelser. I artikel 7.3 i rörlighetsdirektivet finns bestämmelser om att arbetstagare och egna företagare i vissa fall skall få behålla sin ställning som arbetstagare och egna företagare, och således även sin uppehållsrätt, även om de inte längre är yrkesverksamma. Vidare finns i artikel 12 och 13 bestämmelser om ...

[K3a]14 §  Regeringen får meddela föreskrifter om vilka handlingar som ska lämnas vid ansökan om uppehållskort. Lag (2014:198).

Prop. 2005/06:77: Av paragrafen följer att regeringen får meddela föreskrifter om registrering och uppehållskort. Det är lämpligt att det i förordning närmare anges vilka uppgifter som utlänningen skall lämna vid registrering eller ansökan om uppehållskort, liksom vilka handlingar som skall utfärdas av Migrationsverket i samband med att registrering eller ansökan om uppehållskort har skett. Bestämmelser om detta finns i rörlighetsdirektivet, artiklarna 8 - 11.

[K3b]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser som kompletterar avdelning II i andra delen av utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU (utträdesavtalet). Lag (2020:939).

[K3b]2 §  Förutom i detta kapitel finns bestämmelser som kompletterar utträdesavtalet i 8 kap.7 a och 16 §§, 8 a kap. 5 §, 9 kap.8 b och 8 e §§, 12 kap.13 a, 15 och 17 §§ och 14 kap. 5 c §. Lag (2020:939).

Prop. 2019/20:178: Av paragrafen framgår att det finns ytterligare bestämmelser som kompletterar utträdesavtalet i 8 kap. 7 a och 16 §§ (om avvisning och utvisning), 8 a kap. 5 a § (om utvisning på grund av brott), 9 kap. 8 b och 8 e §§ (om kontroll- och tvångsåtgärder), 12 kap. 13 a, 15 och 17 §§ (om verkställighet av beslut om avvisning och utvisning) och 14 kap. 5 c § (om överklagande av förvaltningsmyndighets beslut), se författningskommentaren till respektive paragraf.

Uppehållsstatus

[K3b]3 §  En utlänning som uppehåller sig i Sverige i enlighet med villkoren i avdelning II i andra delen av utträdesavtalet ska ansöka om uppehållsstatus enligt artikel 18.1 i utträdesavtalet.

[S2]Beslut om uppehållsstatus meddelas av Migrationsverket. Lag (2020:939).

[K3b]4 §  Även om villkoren för att bevilja uppehållsstatus enligt utträdesavtalet är uppfyllda får uppehållsstatus vägras i sådana fall som avses i 8 § eller om det finns grund för avvisning eller utvisning enligt 8 kap.11-14 §§. Lag (2020:939).

[K3b]5 §  Uppehållsstatus upphör att gälla för en utlänning som avvisas eller utvisas från Sverige. Lag (2020:939).

[K3b]6 §  Regeringen får meddela föreskrifter om den tidsfrist som enligt artikel 18.1 b första stycket i utträdesavtalet ska gälla för en ansökan om uppehållsstatus. Lag (2020:939).

När uppehållsrätt inte föreligger

[K3b]7 §  En utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter som har varit av betydelse för att få uppehållsstatus, har inte uppehållsrätt enligt utträdesavtalet.

[S2]Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fyra år efter beslutet om uppehållsstatus, gäller första stycket endast om det finns synnerliga skäl. Lag (2020:939).

[K3b]8 §  En utlänning som är familjemedlem till en medborgare i Förenade kungariket har inte uppehållsrätt enligt utträdesavtalet om ett äktenskap har ingåtts, ett samboförhållande har inletts eller en utlänning har adopterats uteslutande i syfte att ge utlänningen uppehållsrätt. Lag (2020:939).

Utfärdande av bevis för gränsarbetare

[K3b]9 §  Migrationsverket ska på ansökan utfärda ett bevis enligt artikel 26 i utträdesavtalet till en medborgare i Förenade kungariket som har rättigheter i egenskap av gränsarbetare enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet. Lag (2020:939).

4 kap. Flyktingar och andra skyddsbehövande

Definitioner

[K4]1 §  Med flykting avses i denna lag en utlänning som

  • befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och
  • inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.

[S2]Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.

[S3]Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.

[S4]Av 2 b § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som flykting. Lag (2014:1400).

Relativt få faller in i definitionen av flykting. De flesta asylsökande hamnar under rubriken skyddsbehövande i övrigt (4 kap. 2 §). Definitionen överensstämmer med den som finns i art. 1.A.2 i Genèvekonventionen. Vägledning för tolkningen av flyktingbestämmelsen kan, förutom i förarbeten och praxis, hämtas i de rekommendationer som ges i UNHCR:s handbok Den som bedöms vara flykting ska per automatik ges flyktingstatusförklaring, se 3 §. En flykting kan inte resa fritt då den saknar pass och får istället ansöka om resedokument, se vidare 2 kap. UtlF. Paragrafen tar upp principen om non-refoulement som har sitt ursprung i artikel 33 i 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning (Genévekonvention) och handlar om flyktingars rätt att inte återsändas till ett hemland där de riskerar förföljelse smat att inte heller sändas till något annat land där de inte är skyddade mot att sändas vidare till ett sådant hemland, se även 12 kap.1 och 2 §§. Sedan Genévekonventionen kom till har de allmänt erkända förföljelsegrunderna blivit fler och ett antal sådana grunder finns nu uppräknade i den svenska definitionen av vad som avses med en flykting. Principen har på så sätt fått ett vidare tillämpningsområde vad flyktingskap beträffar. Det är inte möjligt att erhålla status som flykting eller annan skyddsbehövande i förhållande till ett land som man inte är medborgare i, undantaget statslösa personer, se MIG 2012:20.

Asylsökande är inte i behov av internationellt skydd och kan inte vara att bedöma som flykting, om han eller hon, kan få ett effektivt skydd i någon del av hemlandet, se MIG 2013:12. Migrationsverket och domstolarna har att pröva om det är rimligt att tillämpa ett internt flyktalternativ , se MIG 2007:33 II och MIG 2008:20. Prövningen om de föreligger internt flyktalternativ ska göras på samma sätt oavsett om man har att bedöma om en asylsökande är att se som flykting eller alternativt skyddsbehövande se prop. 2009/10:31 s. 135 samt MIG 2007:9. Vid inre oroligheter då inte hela landet är drabbat och det finns ett inre flyktalternativ föreligger inte något behov av fristad i Sverige, se prop. 1996/97:25 s. 101 och MIG 2013:2. Migrationsverket har bevisbördan för att det finns ett rimligt och relevant internflyktsalternativ, se MIG 2009:4 och MIG 2013:2. Prövningen om det föreligger ett internt flyktalternativ måste prövas i underinstans innan frågan kan prövas i överinstans. Om frågan inte prövats i migrationsdomstol så bör målet återförvisas till migrationsdomstolen för fortsatt handläggning.

Prop. 2013/14:248: Paragrafen innehåller en definition av vem som är flykting. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.1. Paragrafen genomför delvis artikel 7 i det omarbetade skyddsgrundsdirektivet.

  • MIG 2017:11:En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.
  • MIG 2018:14:Frågan om det finns ett internt flyktalternativ aktualiseras först om en asylsökande anses ha skyddsskäl mot någon del av hemlandet. Den asylsökande kan därför inte hänvisas till internflykt utan att det först har skett en individuell prövning av de åberopade skyddsskälen.
  • MIG 2011:8:En kvinna har gjort sannolikt att hon hyser en välgrundad fruktan för att utsättas för övergrepp. Hennes möjligheter att få ett effektivt skydd i den del av hemlandet där hon är hemmahörande har bedömts som i det närmaste obefintliga och flyktinggrundande förföljelse på grund av kön har ansetts föreligga. Vid bedömningen av om det funnits ett rimligt internt flyktalternativ har beaktats att hon har anknytning även till en annan del av hemlandet och att den förföljelse som gör att hon är att betrakta som flykting i första hand utgår från hennes manliga nätverk där.
  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2007:20:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd då skyddsskäl åberopas är det viktigt att migrationsdomstolarna prövar om det kan finnas anledning att förordna om sekretess för känsliga uppgifter som annars kan medföra att flyktingskap "sur place" uppkommer. Samtidigt måste domstolens bedömning av asylskälen redovisas relativt utförligt i domen.
  • MIG 2009:31:I mål om uppehållstillstånd har en kvinna med barn beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen på grund av risken för social utstötning vid ett återvändande till hemlandet. Vid den sammantagna bedömningen av om det förelegat synnerligen ömmande omständigheter har särskild hänsyn tagits till att kvinnan inte vistats i hemlandet på cirka 14 år och till att kvinnan och barnet saknat ett socialt nätverk i hemlandet (I). Däremot har en ensamstående man som inte vistats i sitt hemland på cirka 14 år och som saknat släkt i hemlandet inte beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter (II).
  • MIG 2013:19:En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.
  • MIG 2013:16:En kvinna har beviljats uppehållstillstånd som flykting. I enlighet med principen om familjens enhet har även kvinnans vuxne son beviljats uppehållstillstånd som flykting.
  • MIG 2012:18:Fråga om vilka krav som kan ställas på parterna när det gäller att presentera landinformation till stöd för sin talan, samt fråga om domstolens utredningsskyldighet.
  • MIG 2018:3:Prövningen av en statslös persons skyddsskäl bör i så stor utsträckning som möjligt likna den prövning som sker för personer med medborgarskap. Om en statslös asylsökande har vistats i flera länder innan ankomsten till Sverige bör prövningen som regel ta sin utgångspunkt i det land där sökanden senast vistades innan ankomsten hit. Om detta land ska anses vara den sökandes tidigare vanliga vistelseort får bedömas utifrån en sammantagen prövning av dennes anknytning till landet. Har den asylsökande en sådan relation till det landet att det kan betraktas som dennes tidigare vanliga vistelseort ska skyddsskälen bedömas i förhållande till detta land. För att en statslös person ska anses åtnjuta skydd eller bistånd från UNRWA ska denne ha begagnat sig av detta skydd strax innan ankomsten till Sverige.
  • MIG 2008:39:När myndigheternas ovilja att bereda en enskild skydd från misshandel av f.d. make beror på sociala och kulturella strukturer och det förhållandet att den enskilda är en kvinna, har flyktinggrundande förföljelse på grund av kön ansetts föreligga. Ett rimligt internt flyktalternativ har bedömts tillräckligt, eftersom den enskilda kunnat erbjudas myndigheternas skydd i en annan del av hemlandet även om hon saknade social förankring där, då hon inte vid ett återvändande skulle komma att mötas av otillbörliga umbäranden ur humanitär synvinkel.
  • MIG 2007:12:Fråga om metod för prövning av skyddsskäl i utlänningsmål, bl.a. tillämpning av bevislättnadsregeln tvivelsmålets fördel (benefit of the doubt).
  • MIG 2008:21:Enbart den omständigheten att en person är statslös, tillhörande gruppen maktoumeen, innebär inte att personen ifråga kan anses vara flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen utan en individuell prövning i det enskilda fallet måste göras.
  • MIG 2009:36:En läkare, en akademiker och en musiker, samtliga från Irak, har inte ansetts tillhöra viss samhällsgrupp i utlänningslagens mening.
  • MIG 2012:12:En migrationsdomstol får inte som första instans, utan att Migrationsverket har prövat frågan, besluta om resedokument. Vidare har tre systrar förklarats vara flyktingar eftersom de bedömts känna en välgrundad fruktan för att utsättas för könsstympning vid ett återvändande till hemlandet.
  • MIG 2007:33:Skyddsgrunder skall hållas åtskilda från övriga grunder vid en bedömning av om en utlänning skall beviljas uppehållstillstånd. När en utlänning har bedömts ha skyddsskäl mot en särskild del av hemlandet skall bedömningen av om det finns ett internt flyktalternativ ske inom ramen för bestämmelserna om skyddsbehov. Bedöms det inte möjligt, relevant och rimligt att tillämpa ett internt flyktalternativ skall utlänningen beviljas uppehållstillstånd såsom flykting eller skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen och inte med stöd av bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter i 5 kap. 6 § utlänningslagen. Även fråga om tillämpning av UNHCR:s rekommendationer.
  • MIG 2007:9:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd är det den asylsökande som skall göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt och sin identitet sannolik. Behov av internationellt skydd har inte ansetts föreligga p.g.a. inre väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet. Eftersom sökanden inte har flykting- eller skyddsskäl skall en prövning av internt flyktalternativ inte göras.
  • MIG 2012:20:En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande i förhållande till en stat som utlänningen inte är medborgare i (undantaget statslösa personer). Då en annan EU-stat är ansvarig för prövningen enligt Dublinförordningen ska de skyddsskäl som utlänningen åberopar mot den EU-staten prövas inom ramen för den prövning som sker vid tillämpningen av Dublinförordningen. Det som då ska bedömas är om överföringen skulle strida mot bestämmelserna i 12 kap. 1 och 2 §§ utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen.
  • MIG 2015:1:En person har av allmän domstol dömts för bl.a. mord till livstids fängelse och utvisning. Vid en efterföljande prövning av om uppehållstillstånd ska beviljas med stöd av 12 kap. 16 b § utlänningslagen ska frågan om det finns skyddsskäl enligt 4 kap. 1-2 a §§ samma lag prövas först. Det brott som utlänningen gjort sig skyldig till har bedömts utesluta honom från att anses som alternativt skyddsbehövande. Livstidsstraffet medför att det inte är fråga om en endast tillfälligt avbruten verkställighet och det är heller inte meningsfullt att pröva frågan om verkställighetshinder.
  • MIG 2012:2:En migrationsdomstols utredningsskyldighet har ansetts aktualiserad när den utlänning målet rör till domstolen gett in ett läkarintyg som indikerar att han eller hon i hemlandet kan ha varit utsatt för tortyr.
  • MIG 2018:7:Landinformationen ger stöd för att en man från Syrien, vars hus bränts ned av oppositionen eftersom familjen uppfattades stödja regimen och som flyttat från ett oppositionskontrollerat område till ett regimkontrollerat tillhör en särskild riskgrupp. Mannen anses ha gjort sannolikt att han hyser en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning och har därför rätt till flyktingstatusförklaring.
  • MIG 2016:7:Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring m.m. på grund av att barnens far bedömts vara flykting när barnen är medborgare i en annan EU-stat.
  • MIG 2013:25:Prövning av skyddsskäl efter Migrationsverkets överlämnande av ärende enligt 5 kap. 20 § utlänningslagen gällande utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Fråga om utlänningen har gjort sannolikt att han tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Även metod för prövning av fråga om förföljelse på grund av sexuell läggning.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2011:9:Vid en prövning av frågan om uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 19 § fjärde stycket utlänningslagen är prövningen begränsad till de omständigheter som hänför sig till utlänningens behov av skydd i Sverige. Migrationsdomstol har inte förfarit felaktigt när den avslagit yrkande om muntlig förhandling när det varit fråga om endast en tillräcklighetsbedömning.
  • MIG 2019:14:Inom ramen för bedömningen av en asylsökandens skyddsbehov kan även frågan om det finns en säker resväg till hemorten eller annan säker plats i hemlandet aktualiseras. Denna prövning måste göras med beaktande av den sökandes individuella omständigheter samt aktuell och relevant landinformation.
  • MIG 2011:4:I södra och mellersta Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland, har det vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens avgörande ansetts råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt. En asylsökande från Mogadishu har därför bedömts vara alternativt skyddsbehövande då han saknat internt flyktalternativ och den brottslighet han gjort sig skyldig till inte kunnat utgöra grund för uteslutande.
  • MIG 2019:1:En asylsökandes skyddsbehov ska prövas även i sådana fall där personens identitet inte gjorts sannolik.
  • MIG 2018:8:Av landinformationen framgår att situationen för kvinnor har påverkats drastiskt av den pågående konflikten i Syrien men också att förhållandena för kvinnor skiljer sig markant mellan olika områden och att utsattheten i regimkontrollerat område styrs av kvinnans profil. En kvinna som kommer från ett regimkontrollerat område och som inte har någon särskild riskprofil har inte beviljats flyktingstatusförklaring.
  • MIG 2017:6:Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.
  • MIG 2016:22:Frågan om uteslutande från att anses som flykting ingår som en del i prövningen av om en utlänning är flykting. Om migrationsdomstolen överväger att bevilja uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring har domstolen ansvar för att frågan om eventuell uteslutning blir klarlagd i sådan utsträckning att domstolen kan bedöma om uteslutandegrunderna aktualiseras.
  • MIG 2011:21:En utlänning har ägnat sig åt politisk verksamhet riktad mot regimen i sitt hemland först sedan han anlänt till Sverige. Verksamheten har inte ansetts vara ett uttryck för och en fortsättning på åsikter eller en inställning som han hade redan i hemlandet. Det har inte gjorts sannolikt att han, på grund av sin sur place-verksamhet, skulle vara i behov av internationellt skydd som flykting eller alternativt skyddsbehövande.
  • MIG 2011:29:Vid prövningen av om en utlänning gjort sannolikt att hans konversion från en religion till en annan är äkta i den bemärkelsen att den grundar sig på en genuin personlig, religiös övertygelse ska en individuell bedömning göras i enlighet med den handbok och de riktlinjer som Förenta nationernas flyktingkommissarie gett ut. En samlad bedömning ska göras av de omständigheter under vilka konversionen kommit till stånd och av om personen vid en återkomst till hemlandet kan antas komma att leva som konvertit. När det handlar om konversion efter det att utlänningen lämnat sitt ursprungsland - konversion sur place - påkallar trovärdighetsfrågan extra uppmärksamhet.
  • MIG 2009:4:För att ett internt flyktalternativ ska kunna anses föreligga måste det dels vara fråga om ett relevant alternativ, dvs. att den enskilde måste på annan ort eller annat område ha tillgång till ett effektivt skydd, dels vara rimligt att utlänningen begagnar sig av ett sådant alternativ. Migrationsverket har bevisbördan för att ett internt flyktalternativ föreligger och det ankommer företrädesvis på Migrationsverket att identifiera det område i hemlandet som skulle kunna utgöra ett internt flyktalternativ i det enskilda fallet. En asylsökande som har bedömts hysa en välgrundad fruktan för att vid ett återvändande till hemorten utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, har ansetts sakna ett relevant internt flyktalternativ och beviljats permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande.
  • MIG 2009:13:För att uppehållstillstånd ska komma ifråga sedan ett avlägsnandebeslut preskriberats krävs att verkställighet inte har kunnat ske trots att utlänningen fullgjort sin skyldighet att medverka till verkställigheten. Skyldigheten att medverka till verkställigheten innefattar bl.a. ett krav på att den ut- eller avvisade i så stor utsträckning det är möjligt aktivt deltar i arbetet med att fastställa sin identitet. En ut- eller avvisad person som visserligen inte har hållit sig gömd eller på annat sätt undvikit kontakt i samarbetet med de verkställande myndigheterna, men som i övrigt förhållit sig passiv har inte ansetts uppfylla kravet på medverkan.
  • MIG 2013:21:När det saknas förutsättningar för att avvisa en asylansökan med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen ska en materiell prövning ske av ansökan i förhållande till det land som utlänningen är medborgare i. Om det då konstateras att utlänningen är i behov av skydd ska uppehållstillstånd beviljas för det fall inte något undantag enligt 5 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen är tillämpligt. Mot denna bakgrund kunde en asylansökan inte avslås med hänvisning till att sökanden hade uppehållstillstånd i en annan EU-stat.
  • MIG 2016:30:Komplexa frågor om förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, som även innefattar en bedömning av den asylsökandes tillförlitlighet och trovärdighet, rör så komplicerade frågor att de kräver särskild erfarenhet. Ett sådant mål bör därför avgöras av en ordinarie domare och inte av en förvaltningsrättsfiskal.
  • MIG 2012:14:Det har inte funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som betraktats som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Inte heller har det funnits synnerlig anledning att anta att han där deltagit i förövandet av gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser. Han har därför beviljats permanent uppehållstillstånd som flykting.
  • MIG 2007:16:Det har inte funnits anledning att ifrågasätta att en familj som tillhör etniciteten ashkali känner fruktan för förföljelse vid ett återvändande till Kosovo. Eftersom flyktingskapsbedömning skall vara framåtsyftande och situationen för ashkalier i Kosovo förbättrats, har familjens fruktan för förföljelse vid ett återvändande emellertid inte bedömts vara välgrundad. Uppehållstillstånd har bl.a. därför inte beviljats.
  • MIG 2009:27:För att det ska anses råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening måste vissa i avgörandet närmare angivna förutsättningar vara uppfyllda. I Somalias huvudstad Mogadishu har vid tidpunkten för avgörandet ansetts råda ett sådant tillstånd. En asylsökande därifrån, utan internt flyktalternativ, har därför bedömts vara skyddsbehövande i övrigt.
  • MIG 2015:22:En asylsökande som är medborgare i ett visst land är enligt lagstiftningen i ett annat land per automatik medborgare i det landet. Med hänsyn till att det senare medborgarskapet från ett asylrättsligt perspektiv kan godtas, har den asylsökandes behov av skydd prövats mot båda länderna.
  • MIG 2011:7:En domare inom rättsväsendet har inte ansetts tillhöra viss samhällsgrupp i utlänningslagens mening.
  • MIG 2013:15:UNHCR:s erkännande av en persons flyktingskap är inte bindande vid prövningen av om personen har rätt till resedokument. Dock ska UNHCR:s bedömningar och uttalanden beaktas vid fastställande av eventuellt flyktingskap. Det är en framåtsyftande riskbedömning som ska göras och det är förhållandena vid prövningstillfället som är av avgörande betydelse.
  • MIG 2014:20:En person har av allmän domstol dömts till utvisning. Vid den efterföljande prövningen av om uppehållstillstånd ändå ska beviljas har han ansetts vara i behov av skydd som flykting, eftersom hans religiösa tillhörighet och hemort medfört en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. De brott han har gjort sig skyldig till, bl.a. grova narkotikabrott, har inte bedömts vara synnerligen grova och det har därför funnits grund att bevilja uppehållstillstånd. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd inte kan beviljas i en situation som denna, har han beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år.
  • MIG 2017:29:Migrationsverket har inte visat att det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande under sin militärtjänstgöring har gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten. Han har därför inte ansetts utesluten från att anses som flykting.
  • MIG 2007:37:Fråga om förfarandet vid prövning av skyddsskäl. Tillika fråga om begreppet välgrundad fruktan och bedömningen av beviskravet för risk för förföljelse.
  • MIG 2011:6:I mål om uppehållstillstånd där sökandena åberopat skyddsbehov gentemot övergrepp som begås i ”hederns namn” har sökandena bedömts sakna möjligheter att få ett effektivt skydd av myndigheterna i hemlandet.
  • NJA 2020 s. 426:Utlämning för straffverkställighet. Risk för förföljelse på grund av kön – liksom på grund av sexuell läggning – utgör hinder mot utlämning enligt 7 § utlämningslagen.
  • MIG 2021:9:Flyktingstatusförklaring och uppehållstillstånd får vägras efter en individuell bedömning där hänsyn tas bl.a. till brottets natur och omständigheter hänförliga till den särskilda gärningen.
  • MIG 2015:18:Flyktingstatusförklaring kan inte beviljas en utlänning enbart på grund av att en familjemedlem har beviljats uppehållstillstånd som flykting, utan det måste alltid göras en individuell bedömning av risken för förföljelse.
  • MIG 2018:6:Omständigheter som i praxis bedömts medföra behov av internationellt skydd för ett barn har inte ansetts skyddsgrundande för en person som fyllt 18 år.
  • MIG 2017:12:Av landinformation framgår att den som lämnar Eritrea illegalt och håller sig undan från nationaltjänstgöringen blir bestraffad och då utsätts för skyddsgrundande behandling. Detta får anses innebära att man riskerar förföljelse på grund av en tillskriven politisk uppfattning och personen är därför flykting.

[K4]2 §  Med alternativt skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 § befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att

  1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och
  2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd.

[S2]Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som avses där eller om utlänningen löper sådan risk genom handlingar från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.

[S3]Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.

[S4]Av 2 c § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Lag (2014:1400).

Dessa ansökningar handlägges som asylansökan, se 1 kap. 12 §. För att en behandling ska bedömas utgöra tortyr, så ska den kännetecknas av en avsiktlig omänsklig behandling som förorsakar ett 1. mycket allvarligt lidande och 2. mycket grymt lidande. Frågan om internt flyktalternativ måste prövas då det är en integrerad del av skyddsprövningen, se MiÖD UM 2953-12. Sökande vars familj i hemlandet var utsatt av hot då banditer ville åt familjens hus, ansågs inte längre ha en hotbild riktad mot sig då banditerna efter att familjen flytt övertagit huset. Eventuella rester av hotbilden var riktad mot fadern och inte sökanden personligen. Sökanden ansågs av denna anledning inte ha något skyddsbehov och nekades flyktingförklaring, uppehålls- och arbetstillstånd, se KamR UM 133-09. Det är en förutsättning för att ett skyddsbehov ska anses föreligga att det inte finns något internt flyktalternativ, jmf 1 §, se MIG 2013:2. Om det av landinformation framgår att det saknas fungerande myndighetsstruktur i hemlandet så kan sökande inte räkna med att få skydd av myndigheterna i hemlandet och därmed falla inom ramen för att beredas skydd som alternativt skyddsbehövande, se MIG 2013:2.

Prop. 2009/10:31: I första stycket anges vilka omständigheter som kan medföra att en utlänning är att anse som alternativt skyddsbehövande. Första ledet i första punkten, som avser utlänningar som riskerar dödsstraff eller tortyr m.m., motsvarar artikel 15 a och b i skyddsgrundsdirektivet och nuvarande 2 § första stycket 1. Andra ledet i första punkten, som avser civilpersoner som vid ett återsändande skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av ...

Prop. 2013/14:248: Paragrafen innehåller en definition av vem som är alternativt skyddsbehövande. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.1. Paragrafen genomför delvis artikel 7 i det omarbetade skyddsgrundsdirektivet.

  • MIG 2018:14:Frågan om det finns ett internt flyktalternativ aktualiseras först om en asylsökande anses ha skyddsskäl mot någon del av hemlandet. Den asylsökande kan därför inte hänvisas till internflykt utan att det först har skett en individuell prövning av de åberopade skyddsskälen.
  • MIG 2013:2:Frågan om ett internt flyktalternativ föreligger ingår som en del i prövningen av om en person är flykting eller skyddsbehövande. Det ankommer på migrationsdomstolen att se till att detta blir prövat i målet.
  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2007:20:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd då skyddsskäl åberopas är det viktigt att migrationsdomstolarna prövar om det kan finnas anledning att förordna om sekretess för känsliga uppgifter som annars kan medföra att flyktingskap "sur place" uppkommer. Samtidigt måste domstolens bedömning av asylskälen redovisas relativt utförligt i domen.
  • MIG 2009:31:I mål om uppehållstillstånd har en kvinna med barn beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen på grund av risken för social utstötning vid ett återvändande till hemlandet. Vid den sammantagna bedömningen av om det förelegat synnerligen ömmande omständigheter har särskild hänsyn tagits till att kvinnan inte vistats i hemlandet på cirka 14 år och till att kvinnan och barnet saknat ett socialt nätverk i hemlandet (I). Däremot har en ensamstående man som inte vistats i sitt hemland på cirka 14 år och som saknat släkt i hemlandet inte beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter (II).
  • MIG 2018:3:Prövningen av en statslös persons skyddsskäl bör i så stor utsträckning som möjligt likna den prövning som sker för personer med medborgarskap. Om en statslös asylsökande har vistats i flera länder innan ankomsten till Sverige bör prövningen som regel ta sin utgångspunkt i det land där sökanden senast vistades innan ankomsten hit. Om detta land ska anses vara den sökandes tidigare vanliga vistelseort får bedömas utifrån en sammantagen prövning av dennes anknytning till landet. Har den asylsökande en sådan relation till det landet att det kan betraktas som dennes tidigare vanliga vistelseort ska skyddsskälen bedömas i förhållande till detta land. För att en statslös person ska anses åtnjuta skydd eller bistånd från UNRWA ska denne ha begagnat sig av detta skydd strax innan ankomsten till Sverige.
  • MIG 2007:12:Fråga om metod för prövning av skyddsskäl i utlänningsmål, bl.a. tillämpning av bevislättnadsregeln tvivelsmålets fördel (benefit of the doubt).
  • MIG 2008:21:Enbart den omständigheten att en person är statslös, tillhörande gruppen maktoumeen, innebär inte att personen ifråga kan anses vara flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen utan en individuell prövning i det enskilda fallet måste göras.
  • MIG 2009:36:En läkare, en akademiker och en musiker, samtliga från Irak, har inte ansetts tillhöra viss samhällsgrupp i utlänningslagens mening.
  • MIG 2007:33:Skyddsgrunder skall hållas åtskilda från övriga grunder vid en bedömning av om en utlänning skall beviljas uppehållstillstånd. När en utlänning har bedömts ha skyddsskäl mot en särskild del av hemlandet skall bedömningen av om det finns ett internt flyktalternativ ske inom ramen för bestämmelserna om skyddsbehov. Bedöms det inte möjligt, relevant och rimligt att tillämpa ett internt flyktalternativ skall utlänningen beviljas uppehållstillstånd såsom flykting eller skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen och inte med stöd av bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter i 5 kap. 6 § utlänningslagen. Även fråga om tillämpning av UNHCR:s rekommendationer.
  • MIG 2007:9:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd är det den asylsökande som skall göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt och sin identitet sannolik. Behov av internationellt skydd har inte ansetts föreligga p.g.a. inre väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet. Eftersom sökanden inte har flykting- eller skyddsskäl skall en prövning av internt flyktalternativ inte göras.
  • MIG 2010:10:Vid prövning av en asylsökandes möjlighet till internflykt ska individens personliga förhållanden och möjligheten att bosätta sig tillsammans med sin familj i det utpekade området väga tungt vid prövningen av om det kan anses rimligt att personen hänvisas till internflykt. Denna prövning ska göras även om övriga familjemedlemmar inte befinner sig i Sverige under förutsättning att familjen avser att återförenas. De familjemedlemmar som ska beaktas vid denna prövning är i vart fall den enskildes make/maka samt minderåriga barn.
  • MIG 2012:20:En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande i förhållande till en stat som utlänningen inte är medborgare i (undantaget statslösa personer). Då en annan EU-stat är ansvarig för prövningen enligt Dublinförordningen ska de skyddsskäl som utlänningen åberopar mot den EU-staten prövas inom ramen för den prövning som sker vid tillämpningen av Dublinförordningen. Det som då ska bedömas är om överföringen skulle strida mot bestämmelserna i 12 kap. 1 och 2 §§ utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen.
  • MIG 2015:1:En person har av allmän domstol dömts för bl.a. mord till livstids fängelse och utvisning. Vid en efterföljande prövning av om uppehållstillstånd ska beviljas med stöd av 12 kap. 16 b § utlänningslagen ska frågan om det finns skyddsskäl enligt 4 kap. 1-2 a §§ samma lag prövas först. Det brott som utlänningen gjort sig skyldig till har bedömts utesluta honom från att anses som alternativt skyddsbehövande. Livstidsstraffet medför att det inte är fråga om en endast tillfälligt avbruten verkställighet och det är heller inte meningsfullt att pröva frågan om verkställighetshinder.
  • MIG 2012:2:En migrationsdomstols utredningsskyldighet har ansetts aktualiserad när den utlänning målet rör till domstolen gett in ett läkarintyg som indikerar att han eller hon i hemlandet kan ha varit utsatt för tortyr.
  • MIG 2014:24:En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2013:25:Prövning av skyddsskäl efter Migrationsverkets överlämnande av ärende enligt 5 kap. 20 § utlänningslagen gällande utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Fråga om utlänningen har gjort sannolikt att han tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Även metod för prövning av fråga om förföljelse på grund av sexuell läggning.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2011:9:Vid en prövning av frågan om uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 19 § fjärde stycket utlänningslagen är prövningen begränsad till de omständigheter som hänför sig till utlänningens behov av skydd i Sverige. Migrationsdomstol har inte förfarit felaktigt när den avslagit yrkande om muntlig förhandling när det varit fråga om endast en tillräcklighetsbedömning.
  • MIG 2019:14:Inom ramen för bedömningen av en asylsökandens skyddsbehov kan även frågan om det finns en säker resväg till hemorten eller annan säker plats i hemlandet aktualiseras. Denna prövning måste göras med beaktande av den sökandes individuella omständigheter samt aktuell och relevant landinformation.
  • MIG 2011:4:I södra och mellersta Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland, har det vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens avgörande ansetts råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt. En asylsökande från Mogadishu har därför bedömts vara alternativt skyddsbehövande då han saknat internt flyktalternativ och den brottslighet han gjort sig skyldig till inte kunnat utgöra grund för uteslutande.
  • MIG 2019:1:En asylsökandes skyddsbehov ska prövas även i sådana fall där personens identitet inte gjorts sannolik.
  • MIG 2017:6:Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.
  • MIG 2009:19:Engagemang för en organisation som varit delaktig i terroristhandlingar har ansetts utgöra synnerliga skäl att inte bevilja uppehållstillstånd.
  • MIG 2011:29:Vid prövningen av om en utlänning gjort sannolikt att hans konversion från en religion till en annan är äkta i den bemärkelsen att den grundar sig på en genuin personlig, religiös övertygelse ska en individuell bedömning göras i enlighet med den handbok och de riktlinjer som Förenta nationernas flyktingkommissarie gett ut. En samlad bedömning ska göras av de omständigheter under vilka konversionen kommit till stånd och av om personen vid en återkomst till hemlandet kan antas komma att leva som konvertit. När det handlar om konversion efter det att utlänningen lämnat sitt ursprungsland - konversion sur place - påkallar trovärdighetsfrågan extra uppmärksamhet.
  • MIG 2009:4:För att ett internt flyktalternativ ska kunna anses föreligga måste det dels vara fråga om ett relevant alternativ, dvs. att den enskilde måste på annan ort eller annat område ha tillgång till ett effektivt skydd, dels vara rimligt att utlänningen begagnar sig av ett sådant alternativ. Migrationsverket har bevisbördan för att ett internt flyktalternativ föreligger och det ankommer företrädesvis på Migrationsverket att identifiera det område i hemlandet som skulle kunna utgöra ett internt flyktalternativ i det enskilda fallet. En asylsökande som har bedömts hysa en välgrundad fruktan för att vid ett återvändande till hemorten utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, har ansetts sakna ett relevant internt flyktalternativ och beviljats permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande.
  • MIG 2009:13:För att uppehållstillstånd ska komma ifråga sedan ett avlägsnandebeslut preskriberats krävs att verkställighet inte har kunnat ske trots att utlänningen fullgjort sin skyldighet att medverka till verkställigheten. Skyldigheten att medverka till verkställigheten innefattar bl.a. ett krav på att den ut- eller avvisade i så stor utsträckning det är möjligt aktivt deltar i arbetet med att fastställa sin identitet. En ut- eller avvisad person som visserligen inte har hållit sig gömd eller på annat sätt undvikit kontakt i samarbetet med de verkställande myndigheterna, men som i övrigt förhållit sig passiv har inte ansetts uppfylla kravet på medverkan.
  • MIG 2013:21:När det saknas förutsättningar för att avvisa en asylansökan med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen ska en materiell prövning ske av ansökan i förhållande till det land som utlänningen är medborgare i. Om det då konstateras att utlänningen är i behov av skydd ska uppehållstillstånd beviljas för det fall inte något undantag enligt 5 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen är tillämpligt. Mot denna bakgrund kunde en asylansökan inte avslås med hänvisning till att sökanden hade uppehållstillstånd i en annan EU-stat.
  • MIG 2007:16:Det har inte funnits anledning att ifrågasätta att en familj som tillhör etniciteten ashkali känner fruktan för förföljelse vid ett återvändande till Kosovo. Eftersom flyktingskapsbedömning skall vara framåtsyftande och situationen för ashkalier i Kosovo förbättrats, har familjens fruktan för förföljelse vid ett återvändande emellertid inte bedömts vara välgrundad. Uppehållstillstånd har bl.a. därför inte beviljats.
  • MIG 2009:27:För att det ska anses råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening måste vissa i avgörandet närmare angivna förutsättningar vara uppfyllda. I Somalias huvudstad Mogadishu har vid tidpunkten för avgörandet ansetts råda ett sådant tillstånd. En asylsökande därifrån, utan internt flyktalternativ, har därför bedömts vara skyddsbehövande i övrigt.
  • MIG 2015:22:En asylsökande som är medborgare i ett visst land är enligt lagstiftningen i ett annat land per automatik medborgare i det landet. Med hänsyn till att det senare medborgarskapet från ett asylrättsligt perspektiv kan godtas, har den asylsökandes behov av skydd prövats mot båda länderna.
  • MIG 2011:7:En domare inom rättsväsendet har inte ansetts tillhöra viss samhällsgrupp i utlänningslagens mening.
  • MIG 2007:37:Fråga om förfarandet vid prövning av skyddsskäl. Tillika fråga om begreppet välgrundad fruktan och bedömningen av beviskravet för risk för förföljelse.
  • MIG 2011:6:I mål om uppehållstillstånd där sökandena åberopat skyddsbehov gentemot övergrepp som begås i ”hederns namn” har sökandena bedömts sakna möjligheter att få ett effektivt skydd av myndigheterna i hemlandet.
2 a § Har upphävts genom lag (2021:765).

[K4]2 b §  En utlänning är utesluten från att anses som flykting om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till

  1. brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten, såsom dessa definieras i de internationella instrument som har upprättats för att beivra sådana brott,
  2. ett grovt icke-politiskt brott utanför Sverige innan han eller hon kom hit, eller
  3. gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser enligt inledningen och artiklarna 1 och 2 i Förenta nationernas stadga.

[S2]Det som anges i första stycket gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som där nämns. Lag (2009:1542).

En elva år gammal dom för narkotikabrott och medlemskap i en mc-organisation, oavsett dess rykte och erfarenheterna av dess verksamhet ansågs inte kunna utgöra grund för en avvisning. Avvisningsbeslut måste baseras på att den berördes personliga beteende innefattar en konkret risk för att han kommer att begå brott i Sverige och om sådan risk finns så ska det framgå av beslutet, se JO dnr:4488-2007. Bestämmelsen har sitt ursprung i art. 1 f i flyktingkonventionen och art 12.2 i skyddsgrundsdirektivet, jmf 2 c§. Prövningen sker genom att först bedöms om utlänningen har rätt till flyktingstatus och om den har så prövas i ett andra skede, ifall utlänningen trots allt inte ska ges rätten till flyktingstatus p g a förekomst av de i paragrafen uppräknade alternativen. Bestämmelsen gäller även en utlänning som anstiftat eller deltagit i förövandet av ett brott som räknas upp i paragrafen. Jämför även med 8 kap. 8 § UtlL avseende den som i Sverige begår brott efter att ha fått uppehållstillstånd.

  • MIG 2017:11:En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.
  • MIG 2020:11:När uppehållstillstånd övervägs i ett säkerhetsärende, måste inte bara en prövning av frågan om uteslutning göras utan även en prövning av om det finns grund för att vägra utlänningen statusförklaring eller uppehållstillstånd. Detta gäller också när prövningen av dessa frågor aktualiserats först hos migrationsdomstolen.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2017:6:Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.
  • MIG 2016:22:Frågan om uteslutande från att anses som flykting ingår som en del i prövningen av om en utlänning är flykting. Om migrationsdomstolen överväger att bevilja uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring har domstolen ansvar för att frågan om eventuell uteslutning blir klarlagd i sådan utsträckning att domstolen kan bedöma om uteslutandegrunderna aktualiseras.
  • MIG 2019:9:Vid bedömningen av om en asylsökande ska undgå ansvar för sådana gärningar som avses i 4 kap. 2 b § utlänningslagen på grund av tvång måste en individuell prövning göras av de omständigheter som åberopas till stöd för ansvarsfrihet. Migrationsdomstolen har ett ansvar för att både frågan om uteslutning och ansvarsfrihet blir klarlagd. Den som påstår sig ha handlat under tvång måste dock göra sannolikt att det har funnits ett överhängande hot mot dennes liv eller en fara för allvarlig kroppsskada och att det därför inte var rimligt att vidta åtgärder för att undvika delaktighet i brottet.
  • MIG 2012:14:Det har inte funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som betraktats som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Inte heller har det funnits synnerlig anledning att anta att han där deltagit i förövandet av gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser. Han har därför beviljats permanent uppehållstillstånd som flykting.
  • MIG 2014:20:En person har av allmän domstol dömts till utvisning. Vid den efterföljande prövningen av om uppehållstillstånd ändå ska beviljas har han ansetts vara i behov av skydd som flykting, eftersom hans religiösa tillhörighet och hemort medfört en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. De brott han har gjort sig skyldig till, bl.a. grova narkotikabrott, har inte bedömts vara synnerligen grova och det har därför funnits grund att bevilja uppehållstillstånd. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd inte kan beviljas i en situation som denna, har han beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år.
  • MIG 2017:29:Migrationsverket har inte visat att det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande under sin militärtjänstgöring har gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten. Han har därför inte ansetts utesluten från att anses som flykting.
  • MIG 2019:10:En asylsökande har inte ansetts utesluten från att anses som flykting på grund av grovt icke-politiskt brott. Vid bedömningen har det ansetts väga tungt att brottet inte avses leda till lagföring i Sverige.

[K4]2 c §  En utlänning är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon

  1. har gjort sig skyldig till sådana brott eller gärningar som avses i 2 b § första stycket 1 eller 3,
  2. har gjort sig skyldig till ett grovt brott, eller
  3. utgör en fara för rikets säkerhet.

[S2]Det som anges i första stycket gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som avses i första stycket 1 och 2.Lag (2021:765).

Bestämmelsen har sitt ursprung i art. 1 f i flyktingkonventionen och art 17.1 i skyddsgrundsdirektivet, jmf 2 b §.

  • MIG 2020:16:För att en alternativ skyddsstatusförklaring ska kunna återkallas på grund av brottslighet krävs att utlänningen gjort sig skyldig till åtminstone ett grovt brott. Vid bedömningen av brottets svårighetsgrad ska en fullständig prövning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet göras.
  • MIG 2015:1:En person har av allmän domstol dömts för bl.a. mord till livstids fängelse och utvisning. Vid en efterföljande prövning av om uppehållstillstånd ska beviljas med stöd av 12 kap. 16 b § utlänningslagen ska frågan om det finns skyddsskäl enligt 4 kap. 1-2 a §§ samma lag prövas först. Det brott som utlänningen gjort sig skyldig till har bedömts utesluta honom från att anses som alternativt skyddsbehövande. Livstidsstraffet medför att det inte är fråga om en endast tillfälligt avbruten verkställighet och det är heller inte meningsfullt att pröva frågan om verkställighetshinder.
  • MIG 2014:24:En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2011:4:I södra och mellersta Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland, har det vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens avgörande ansetts råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt. En asylsökande från Mogadishu har därför bedömts vara alternativt skyddsbehövande då han saknat internt flyktalternativ och den brottslighet han gjort sig skyldig till inte kunnat utgöra grund för uteslutande.
  • MIG 2017:6:Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.

Statusförklaring

[K4]3 §  En utlänning, som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd, ska förklaras vara flykting (flyktingstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 1 § och inte är utesluten från att anses som flykting enligt 2 b §.

[S2]En utlänning får dock vägras flyktingstatusförklaring om han eller hon

  1. genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige, eller
  2. har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här. Lag (2009:1542).

Vid bedömningen av trovärdigheten i en sökandens utsaga avseende skyddskälen fästs vikt vid att berättelsen är sammanhängande, inte präglas av motstridiga uppgifter och att berättelsen till sina huvuddrag förblir oförändrad under asylprövningens gång. Åberopade omständigheter får inte heller strida mot allmänt kända fakta i form av exempelvis relevant och aktuell landinformation, se MIG 2007:12 och MiÖD UM 5069-11.

Trots att lagparagrafen pekar på att status som flyktingförklaring per automatik "ska" ges den som är flykting så anges i förarbeten att den inte nödvändigtvis måste ges (är fakultativ), se prop. 2009/10:31 s. 73. Ett yrkande måste även avse både a) uppehållstillstånd pga. flykting jämlikt 4 kap. 1 § UtlL och b) flyktingstatusförklaring jämlikt 4. kap. 3 § för att beviljas flyktingstatusförklaring, annars kan det medföra att man förlorar möjligheten att erhålla flyktingstatusförklaring. Detta kan framstå som märkligt med tanke på att syftet med flyktingstatusförklaring är att den ska klargöra, såväl för flyktingen själv som för berörda myndigheter, att personen är flykting och har rätt till de förmåner som tillkommer en flykting jmf dock prop. 2009/10:31 s. 73 där det framgår att sådan förklaring kan ske även i senare skede och ska då utfärdas av Migrationsverket på begäran av en flykting. Statusförklaring kan återkallas se 5a-b §§.

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller bestämmelser om flyktingstatusförklaring. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.3.

  • MIG 2020:3:Flyktingstatusförklaring kan inte beviljas en utlänning som inte befinner sig i Sverige.
  • MIG 2017:11:En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.
  • MIG 2011:8:En kvinna har gjort sannolikt att hon hyser en välgrundad fruktan för att utsättas för övergrepp. Hennes möjligheter att få ett effektivt skydd i den del av hemlandet där hon är hemmahörande har bedömts som i det närmaste obefintliga och flyktinggrundande förföljelse på grund av kön har ansetts föreligga. Vid bedömningen av om det funnits ett rimligt internt flyktalternativ har beaktats att hon har anknytning även till en annan del av hemlandet och att den förföljelse som gör att hon är att betrakta som flykting i första hand utgår från hennes manliga nätverk där.
  • MIG 2013:16:En kvinna har beviljats uppehållstillstånd som flykting. I enlighet med principen om familjens enhet har även kvinnans vuxne son beviljats uppehållstillstånd som flykting.
  • MIG 2008:21:Enbart den omständigheten att en person är statslös, tillhörande gruppen maktoumeen, innebär inte att personen ifråga kan anses vara flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen utan en individuell prövning i det enskilda fallet måste göras.
  • MIG 2012:12:En migrationsdomstol får inte som första instans, utan att Migrationsverket har prövat frågan, besluta om resedokument. Vidare har tre systrar förklarats vara flyktingar eftersom de bedömts känna en välgrundad fruktan för att utsättas för könsstympning vid ett återvändande till hemlandet.
  • MIG 2018:7:Landinformationen ger stöd för att en man från Syrien, vars hus bränts ned av oppositionen eftersom familjen uppfattades stödja regimen och som flyttat från ett oppositionskontrollerat område till ett regimkontrollerat tillhör en särskild riskgrupp. Mannen anses ha gjort sannolikt att han hyser en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning och har därför rätt till flyktingstatusförklaring.
  • MIG 2016:7:Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring m.m. på grund av att barnens far bedömts vara flykting när barnen är medborgare i en annan EU-stat.
  • MIG 2020:11:När uppehållstillstånd övervägs i ett säkerhetsärende, måste inte bara en prövning av frågan om uteslutning göras utan även en prövning av om det finns grund för att vägra utlänningen statusförklaring eller uppehållstillstånd. Detta gäller också när prövningen av dessa frågor aktualiserats först hos migrationsdomstolen.
  • MIG 2011:13:En utlänning har, genom att hos sitt hemlands myndigheter anskaffa och sedan använda en passhandling, ansetts av fri vilja på nytt ha använt sig av hemlandets skydd. Förfarandet har medfört att han upphört att vara flykting, vilket i sin tur utgör grund för återkallelse av hans flyktingstatusförklaring.
  • MIG 2018:8:Av landinformationen framgår att situationen för kvinnor har påverkats drastiskt av den pågående konflikten i Syrien men också att förhållandena för kvinnor skiljer sig markant mellan olika områden och att utsattheten i regimkontrollerat område styrs av kvinnans profil. En kvinna som kommer från ett regimkontrollerat område och som inte har någon särskild riskprofil har inte beviljats flyktingstatusförklaring.
  • MIG 2017:6:Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.
  • MIG 2016:22:Frågan om uteslutande från att anses som flykting ingår som en del i prövningen av om en utlänning är flykting. Om migrationsdomstolen överväger att bevilja uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring har domstolen ansvar för att frågan om eventuell uteslutning blir klarlagd i sådan utsträckning att domstolen kan bedöma om uteslutandegrunderna aktualiseras.
  • MIG 2012:14:Det har inte funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som betraktats som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Inte heller har det funnits synnerlig anledning att anta att han där deltagit i förövandet av gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser. Han har därför beviljats permanent uppehållstillstånd som flykting.
  • MIG 2014:20:En person har av allmän domstol dömts till utvisning. Vid den efterföljande prövningen av om uppehållstillstånd ändå ska beviljas har han ansetts vara i behov av skydd som flykting, eftersom hans religiösa tillhörighet och hemort medfört en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. De brott han har gjort sig skyldig till, bl.a. grova narkotikabrott, har inte bedömts vara synnerligen grova och det har därför funnits grund att bevilja uppehållstillstånd. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd inte kan beviljas i en situation som denna, har han beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år.
  • MIG 2017:29:Migrationsverket har inte visat att det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande under sin militärtjänstgöring har gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten. Han har därför inte ansetts utesluten från att anses som flykting.
  • NJA 2020 s. 426:Utlämning för straffverkställighet. Risk för förföljelse på grund av kön – liksom på grund av sexuell läggning – utgör hinder mot utlämning enligt 7 § utlämningslagen.

[K4]3 a §  En utlänning, som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd, ska förklaras vara alternativt skyddsbehövande (alternativ skyddsstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 2 § och inte är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande enligt 2 c §. Lag (2021:765).

  • MIG 2011:4:I södra och mellersta Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland, har det vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens avgörande ansetts råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt. En asylsökande från Mogadishu har därför bedömts vara alternativt skyddsbehövande då han saknat internt flyktalternativ och den brottslighet han gjort sig skyldig till inte kunnat utgöra grund för uteslutande.
  • MIG 2017:6:Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.
  • MIG 2011:6:I mål om uppehållstillstånd där sökandena åberopat skyddsbehov gentemot övergrepp som begås i ”hederns namn” har sökandena bedömts sakna möjligheter att få ett effektivt skydd av myndigheterna i hemlandet.

[K4]3 b §  Frågan om statusförklaring får inte prövas om asylansökan avvisas enligt 5 kap. 1 b § eller 1 c § andra stycket. Lag (2009:1542).

Prop. 2009/10:31: Av paragrafen framgår att frågan om statusförklaring inte får prövas när asylansökan avvisas enligt bestämmelserna i 5 kap. 1 b § eller 1 c § andra stycket. Detta är en följd av att asylansökan i dessa fall ska prövas i ett annat land.

[K4]3 c §  En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige får ansöka om statusförklaring. En sådan ansökan ska prövas enligt 3 eller 3 a §. Lag (2009:1542).

Prop. 2009/10:31: Av paragrafen framgår att en utlänning kan ansöka om en statusförklaring i efterhand. En flykting eller en annan skyddsbehövande har enligt 5 kap. 1 § tredje stycket rätt till permanent uppehållstillstånd eller uppehållstillstånd som ska gälla i minst tre år om inte tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid. Han eller hon har dock alltid rätt till ett uppehållstillstånd som gäller under ett år. Om en utlänning som beviljats ett ...

  • MIG 2013:19:En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.

Resedokument

[K4]4 §  För en flykting eller en statslös utlänning får det utfärdas en särskild passhandling för resor utanför Sverige (resedokument). Ett resedokument ska dock inte utfärdas om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver att så inte sker.

[S2]Ett resedokument ska återkallas om innehavaren upphör att vara flykting eller statslös.

[S3]Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om resedokument. Lag (2021:390).

Regler om ansökan och handläggning av resedokument och främlingspass samt ändring respektive återkallande av densamma ges i MIGRFS 10/2011. Som komplement och som stöd för härledning se även 2 kap. 7-22 § UtlF samt Genevekonventionens art. 11, 27-28 och Bilaga S1

Prop. 2020/21:159: Paragrafen innehåller bestämmelser om resedokument. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

I första stycket andra meningen, som är ny, tydliggörs att ett resedokument inte ska utfärdas om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver att så inte sker. Någon ändring är inte avsedd av den praxis som har utvecklats mot bakgrund av bestämmelsen i bl.a. 1951 års ...

  • MIG 2013:16:En kvinna har beviljats uppehållstillstånd som flykting. I enlighet med principen om familjens enhet har även kvinnans vuxne son beviljats uppehållstillstånd som flykting.
  • MIG 2008:21:Enbart den omständigheten att en person är statslös, tillhörande gruppen maktoumeen, innebär inte att personen ifråga kan anses vara flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen utan en individuell prövning i det enskilda fallet måste göras.
  • MIG 2012:12:En migrationsdomstol får inte som första instans, utan att Migrationsverket har prövat frågan, besluta om resedokument. Vidare har tre systrar förklarats vara flyktingar eftersom de bedömts känna en välgrundad fruktan för att utsättas för könsstympning vid ett återvändande till hemlandet.
  • MIG 2016:7:Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring m.m. på grund av att barnens far bedömts vara flykting när barnen är medborgare i en annan EU-stat.
  • MIG 2009:6:När en utlänning i samband med sin ansökan om resedokument hävdat att han är flykting har hans ansökan i första hand förutsatts avse resedokument enligt konventionen den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning (flyktingkonventionen) och först i andra hand resedokument enligt - den mindre förmånliga - konventionen den 28 september 1954 angående statslösa personers rättsliga ställning. Utlänningen har därför ansetts ha rätt att överklaga Migrationsverkets beslut att bevilja honom resedokument enligt konventionen den 28 september 1954 angående statslösa personers rättsliga ställning.
  • MIG 2013:15:UNHCR:s erkännande av en persons flyktingskap är inte bindande vid prövningen av om personen har rätt till resedokument. Dock ska UNHCR:s bedömningar och uttalanden beaktas vid fastställande av eventuellt flyktingskap. Det är en framåtsyftande riskbedömning som ska göras och det är förhållandena vid prövningstillfället som är av avgörande betydelse.

När en utlänning upphör att vara flykting eller alternativt skyddsbehövande

[K4]5 §  En flykting upphör att vara flykting om han eller hon

  1. av fri vilja på nytt använder sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare,
  2. av fri vilja på nytt förvärvar det medborgarskap som han eller hon tidigare har förlorat,
  3. förvärvar medborgarskap i ett nytt land och får det landets skydd,
  4. av fri vilja återvänder för att bosätta sig i det land där han eller hon är medborgare eller som statslös tidigare hade sin vistelseort, eller
  5. på grund av väsentliga och bestående förändringar i hemlandet eller i det land där han eller hon som statslös tidigare hade sin vistelsort inte längre befinner sig i en sådan situation att han eller hon kan anses som flykting och därför inte kan fortsätta att vägra använda sig av hemlandets eller vistelselandets skydd.

[S2]Första stycket 5 gäller dock inte en flykting som på grund av tidigare förföljelse har tungt vägande skäl för att inte vilja använda sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare eller där han eller hon som statslös tidigare hade sin vistelseort. Lag (2014:1400).

Paragrafen motsvarar art. 1.C i Genèvekonventionen

  • MIG 2011:13:En utlänning har, genom att hos sitt hemlands myndigheter anskaffa och sedan använda en passhandling, ansetts av fri vilja på nytt ha använt sig av hemlandets skydd. Förfarandet har medfört att han upphört att vara flykting, vilket i sin tur utgör grund för återkallelse av hans flyktingstatusförklaring.

[K4]5 a §  En utlänning upphör att vara alternativt skyddsbehövande om de omständigheter som medförde att han eller hon bedömdes som skyddsbehövande inte längre finns eller har ändrats i sådan omfattning att skydd inte längre behövs. Vid bedömningen ska endast väsentliga och bestående förändringar beaktas.

[S2]Första stycket gäller dock inte en utlänning som på grund av tidigare upplevelser som utgjort grund för skyddsbehov har tungt vägande skäl för att inte vilja använda sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare eller där han eller hon som statslös tidigare hade sin vistelseort. Lag (2021:765).

Återkallelse av statusförklaring

[K4]5 b §  En flyktingstatusförklaring ska återkallas, om det kommer fram att utlänningen inte kan anses vara flykting.

[S2]Om det föreligger sådana omständigheter som anges i 3 § andra stycket får en flyktingstatusförklaring återkallas. Lag (2009:1542).

Om en person som fått status som flykting av fri vilja använder sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare och sa sig behöva skydd från kan det utgöra grund för att förlora flyktingstatus. När det däremot varit fråga om en enstaka och tillfällig kontakt med hemlandets ambassad som inte syftat till något annat än att tillfredsställa krav som ställts från svenska myndigheters sida, har regeringen ansett att kontakten med ambassaden inte har inneburit att hemlandets beskydd har begagnats, se regeringens vägledande beslut den 21 augusti 1997, reg. 73-97. Sådan situation kan exempelvis uppstå om utlänningen ansöker om och får nytt hemlandspass, även om p. 124 UNHCR anger att det finns undantag även för denna regel. Se även p 118-125 UNHCR

  • MIG 2011:13:En utlänning har, genom att hos sitt hemlands myndigheter anskaffa och sedan använda en passhandling, ansetts av fri vilja på nytt ha använt sig av hemlandets skydd. Förfarandet har medfört att han upphört att vara flykting, vilket i sin tur utgör grund för återkallelse av hans flyktingstatusförklaring.

[K4]5 c §  En alternativ skyddsstatusförklaring ska återkallas, om det kommer fram att utlänningen inte kan anses vara alternativt skyddsbehövande. Lag (2021:765).

  • MIG 2020:16:För att en alternativ skyddsstatusförklaring ska kunna återkallas på grund av brottslighet krävs att utlänningen gjort sig skyldig till åtminstone ett grovt brott. Vid bedömningen av brottets svårighetsgrad ska en fullständig prövning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet göras.

Återtagande av skyddsbehövande som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och deras familjemedlemmar

[K4]5 d §  Om en annan EU-stat har ålagt en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i den staten och som har flyktingstatusförklaring eller alternativ skyddsstatusförklaring i Sverige att lämna den staten, ska han eller hon återtas till Sverige. Detsamma gäller hans eller hennes familjemedlemmar, om de har ålagts att lämna den andra EU-staten genom ett beslut som har fattats i samband med beslutet avseende utlänningen. Lag (2014:198).

Beslutande myndighet, m.m.

[K4]6 §  Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket.

[S2]Migrationsverket får dock inte bevilja statusförklaring för en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Om en sådan utlänning ansöker om statusförklaring och Migrationsverket finner att han eller hon bör beviljas statusförklaring, ska verket inte besluta i ärendet utan med eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut om statusförklaring hade kunnat överklagas. Lag (2009:1542).

  • MIG 2017:11:En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.
  • MIG 2012:12:En migrationsdomstol får inte som första instans, utan att Migrationsverket har prövat frågan, besluta om resedokument. Vidare har tre systrar förklarats vara flyktingar eftersom de bedömts känna en välgrundad fruktan för att utsättas för könsstympning vid ett återvändande till hemlandet.
  • MIG 2014:20:En person har av allmän domstol dömts till utvisning. Vid den efterföljande prövningen av om uppehållstillstånd ändå ska beviljas har han ansetts vara i behov av skydd som flykting, eftersom hans religiösa tillhörighet och hemort medfört en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. De brott han har gjort sig skyldig till, bl.a. grova narkotikabrott, har inte bedömts vara synnerligen grova och det har därför funnits grund att bevilja uppehållstillstånd. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd inte kan beviljas i en situation som denna, har han beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år.

Tillfälligt skydd

[K4]7 §  Särskilda bestämmelser om tillfälligt skydd i en massflyktssituation finns i 21 kap.

Skydd för tribunalvittnen

[K4]8 §  Särskilda bestämmelser om skydd för personer som vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar inför en internationell domstol eller tribunal samt för deras nära anhöriga finns i 22 kap.

5 kap. Uppehållstillstånd

Som huvudregel meddelas beslut om uppehållstillstånd av Migrationsverket se 5 kap. 20 § UtlL. Migrationsverket ska också pröva frågor om avvisning jämlikt 8 kap. 4 § UtlL och utvisning 8 kap. 7 § UtlL.

Prop. 2011/12:85: Paragrafen är ny och behandlar frågan om tidsbegränsat uppehållstillstånd för barn som avses bli placerade här i landet med stöd av Bryssel II-förordningen eller 1996 års Haagkonvention. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

  • MIG 2007:45:Fråga om beviskravet vid seriositetsprövning enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716).
  • MIG 2007:38:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till härvarande hustru, får en ansökan om familjeåterförening avslås även om äktenskapet inte är formellt upplöst, om det kan konstateras att makarna inte lever tillsammans som gifta eller inte har sådan avsikt. Även om förhållandet betraktas såsom nyetablerat kan ansökan avslås, om det inte är visat att makarna avser att leva tillsammans. Hänsyn har tagits till klagandens levnadsomständigheter och att två minderåriga barn finns i Sverige.
  • MIG 2007:5:Fråga om förutsättningar föreligger för uppehållstillstånd på grund av anknytning. Vid bedömning härav har omständigheterna vid tidpunkten för prövningen ansetts avgörande.
  • MIG 2014:7:När föräldrar, på grund av ett barns situation i hemlandet, beslutat att skicka iväg barnet till Sverige för att bo tillsammans med släktingar har det särskilda beroendeförhållandet mellan familjemedlemmarna som funnits i hemlandet brutits. Familjen kan därför inte beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen. Det har inte heller ansetts finnas synnerliga skäl enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen för att bevilja familjen uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2013:14:Då ett civilrättsligt äktenskap ingåtts finns det en presumtion för att den sökande maken ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att makarna inte har för avsikt att leva tillsammans. Enbart den omständigheten att makarna uppgett att de inledningsvis inte kommer att bo tillsammans vid hustruns ankomst till Sverige har inte medfört att de ansetts sakna avsikt att leva tillsammans.
Införd: SFS 2012:322 (Stärkt skydd för barn i internationella situationer), 2009:1542 (Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet), 2014:198 (Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning), 2014:198 (Tydligare regler om fri rörlighet för EES-medborgare), 2014:198 (Uppföljning av rörlighetsdirektivets genomförande), 2010:533 (Uppehållstillstånd för skyddspersoner), 2010:175 (Försörjningskrav vid anhöriginvandring), 2006:219 (Genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning), 2006:220 (Genomförande av EG-direktivet om rätt till familjeåterförening samt vissa frågor om handläggning och DNA-analys vid ...), 2021:765 (Ändrade regler i utlänningslagen), 2022:303 (Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring)
Ändrad: SFS 2014:655 (En ny organisation för polisen), 2013:648 (Överflyttning av vissa utlänningsärenden till den ordinarie migrationsprocessen m.m.), 2014:778 (Enklare regler om uppehållstillstånd för vissa vårdnadshavare som sammanbor med barn i Sverige), 2009:1542 (Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet), 2014:198 (Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning), 2014:198 (Tydligare regler om fri rörlighet för EES-medborgare), 2014:198 (Uppföljning av rörlighetsdirektivets genomförande), 2018:67 (Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning – genomförande av ICT-direktivet), 2019:1208 (Nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning), 2014:1400 (Genomförande av det omarbetade skyddsgrundsdirektivet), 2014:777 (Cirkulär migration och utveckling), 2016:753 (Förslag om att tillfälligt begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige), 2019:486 (Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige), 2008:884 (Nya regler för arbetskraftsinvandring), 2017:356 (Kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå), 2006:220 (Genomförande av EG-direktivet om rätt till familjeåterförening samt vissa frågor om handläggning och DNA-analys vid ...), 2018:319 (Genomförande av säsongsanställningsdirektivet), 2021:765 (Ändrade regler i utlänningslagen), 2022:303 (Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring)
Upphävd: SFS 2014:198 (Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning), 2014:198 (Tydligare regler om fri rörlighet för EES-medborgare), 2014:198 (Uppföljning av rörlighetsdirektivets genomförande), 2021:765 (Ändrade regler i utlänningslagen)

Uppehållstillstånd som skyddsbehövande

[K5]1 §  Flyktingar och alternativt skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd.

[S2]Uppehållstillstånd får dock vägras en flykting om han eller hon

  1. genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige, eller
  2. har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här. Lag (2021:765).

Om det finns skäl att bevilja uppehållstillstånd ska innan sådant beviljas en kontroll göras i Schengens informationssystem (SIS) med stöd av 4 kap. 21 § UtlF om utlänningen finns registrerad på spärrlistan. Om sådan spärr finns ska Migrationsverket enligt art. 25 i Schengenkonventionen samråda med den stat som står bakom spärren ifall det finns skäl häva spärren eller om det finns hinder för att bevilja uppehållstillstånd, se MIG 2008:25 och UN 448-03. Ansökan om uppehållstillstånd kan inte avslås på den grunden att en ansökan lämnats in vid en svensk beskickning eller konsulat i ett annat land än det land som är sökandens hemland eller det land där han eller hon annars är stadigvarande bosatt, se MIG 2011:11. Om en ansökan lämnas in i ett annat land än sökandens hemland eller det land där han eller hon annars är stadigvarande bosatt måste Migrationsverket göra en materiell prövning av ansökan på den utredning som går att presentera. Däremot står sökanden risken av att en fullgod utredning inte kan ske där, se MiÖD UM 414-11.

Prop. 2013/14:248: Paragrafen innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd för skyddsbehövande. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.2. Paragrafen genomför delvis artikel 24 i det omarbetade skyddsgrundsdirektivet.

  • MIG 2020:3:Flyktingstatusförklaring kan inte beviljas en utlänning som inte befinner sig i Sverige.
  • MIG 2013:19:En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.
  • MIG 2013:16:En kvinna har beviljats uppehållstillstånd som flykting. I enlighet med principen om familjens enhet har även kvinnans vuxne son beviljats uppehållstillstånd som flykting.
  • MIG 2009:36:En läkare, en akademiker och en musiker, samtliga från Irak, har inte ansetts tillhöra viss samhällsgrupp i utlänningslagens mening.
  • MIG 2014:24:En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2013:25:Prövning av skyddsskäl efter Migrationsverkets överlämnande av ärende enligt 5 kap. 20 § utlänningslagen gällande utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Fråga om utlänningen har gjort sannolikt att han tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Även metod för prövning av fråga om förföljelse på grund av sexuell läggning.
  • MIG 2020:11:När uppehållstillstånd övervägs i ett säkerhetsärende, måste inte bara en prövning av frågan om uteslutning göras utan även en prövning av om det finns grund för att vägra utlänningen statusförklaring eller uppehållstillstånd. Detta gäller också när prövningen av dessa frågor aktualiserats först hos migrationsdomstolen.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2011:4:I södra och mellersta Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland, har det vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens avgörande ansetts råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt. En asylsökande från Mogadishu har därför bedömts vara alternativt skyddsbehövande då han saknat internt flyktalternativ och den brottslighet han gjort sig skyldig till inte kunnat utgöra grund för uteslutande.
  • MIG 2007:35:Bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen om synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär. För att uppehållstillstånd enligt denna bestämmelse skall kunna beviljas vuxna personer av enbart medicinska skäl krävs att hälsotillståndet är synnerligen allvarligt. För att bevilja uppehållstillstånd på grund av psykisk ohälsa måste medicinsk utredning ge stöd för att den psykiska ohälsan är så svår att tillståndet är livshotande. Om självdestruktiva handlingar har företagits måste de ha utförts på grund av svår psykisk ohälsa som är styrkt.
  • MIG 2013:21:När det saknas förutsättningar för att avvisa en asylansökan med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen ska en materiell prövning ske av ansökan i förhållande till det land som utlänningen är medborgare i. Om det då konstateras att utlänningen är i behov av skydd ska uppehållstillstånd beviljas för det fall inte något undantag enligt 5 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen är tillämpligt. Mot denna bakgrund kunde en asylansökan inte avslås med hänvisning till att sökanden hade uppehållstillstånd i en annan EU-stat.
  • MIG 2016:30:Komplexa frågor om förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, som även innefattar en bedömning av den asylsökandes tillförlitlighet och trovärdighet, rör så komplicerade frågor att de kräver särskild erfarenhet. Ett sådant mål bör därför avgöras av en ordinarie domare och inte av en förvaltningsrättsfiskal.
  • MIG 2012:14:Det har inte funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som betraktats som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Inte heller har det funnits synnerlig anledning att anta att han där deltagit i förövandet av gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser. Han har därför beviljats permanent uppehållstillstånd som flykting.
  • MIG 2009:27:För att det ska anses råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening måste vissa i avgörandet närmare angivna förutsättningar vara uppfyllda. I Somalias huvudstad Mogadishu har vid tidpunkten för avgörandet ansetts råda ett sådant tillstånd. En asylsökande därifrån, utan internt flyktalternativ, har därför bedömts vara skyddsbehövande i övrigt.
  • MIG 2013:15:UNHCR:s erkännande av en persons flyktingskap är inte bindande vid prövningen av om personen har rätt till resedokument. Dock ska UNHCR:s bedömningar och uttalanden beaktas vid fastställande av eventuellt flyktingskap. Det är en framåtsyftande riskbedömning som ska göras och det är förhållandena vid prövningstillfället som är av avgörande betydelse.
  • MIG 2014:20:En person har av allmän domstol dömts till utvisning. Vid den efterföljande prövningen av om uppehållstillstånd ändå ska beviljas har han ansetts vara i behov av skydd som flykting, eftersom hans religiösa tillhörighet och hemort medfört en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. De brott han har gjort sig skyldig till, bl.a. grova narkotikabrott, har inte bedömts vara synnerligen grova och det har därför funnits grund att bevilja uppehållstillstånd. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd inte kan beviljas i en situation som denna, har han beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år.
  • MIG 2021:9:Flyktingstatusförklaring och uppehållstillstånd får vägras efter en individuell bedömning där hänsyn tas bl.a. till brottets natur och omständigheter hänförliga till den särskilda gärningen.
  • MIG 2009:4:För att ett internt flyktalternativ ska kunna anses föreligga måste det dels vara fråga om ett relevant alternativ, dvs. att den enskilde måste på annan ort eller annat område ha tillgång till ett effektivt skydd, dels vara rimligt att utlänningen begagnar sig av ett sådant alternativ. Migrationsverket har bevisbördan för att ett internt flyktalternativ föreligger och det ankommer företrädesvis på Migrationsverket att identifiera det område i hemlandet som skulle kunna utgöra ett internt flyktalternativ i det enskilda fallet. En asylsökande som har bedömts hysa en välgrundad fruktan för att vid ett återvändande till hemorten utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, har ansetts sakna ett relevant internt flyktalternativ och beviljats permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande.
  • MIG 2007:16:Det har inte funnits anledning att ifrågasätta att en familj som tillhör etniciteten ashkali känner fruktan för förföljelse vid ett återvändande till Kosovo. Eftersom flyktingskapsbedömning skall vara framåtsyftande och situationen för ashkalier i Kosovo förbättrats, har familjens fruktan för förföljelse vid ett återvändande emellertid inte bedömts vara välgrundad. Uppehållstillstånd har bl.a. därför inte beviljats.
  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2009:19:Engagemang för en organisation som varit delaktig i terroristhandlingar har ansetts utgöra synnerliga skäl att inte bevilja uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:8:För att inte syftet med Dublinkonventionen skall motverkas är det av avgörande betydelse att det föreligger särskilda skäl för undantag från konventionens ansvarighetsregler. Utrymmet att underlåta tillämpning av konventionen av humanitära skäl får anses som synnerligen begränsat och det krävs starka humanitära skäl för att asylansökan i stället skall prövas i Sverige. De skäl som åberopats i målet är inte av sådan styrka att det finns förutsättningar att frångå konventionens ansvarighetsregler.

[K5]1 a §  Ett uppehållstillstånd som beviljas en flykting enligt 1 § ska vara tidsbegränsat och gälla i tre år. Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i två år.

[S2]Ett uppehållstillstånd som beviljas en alternativt skyddsbehövande enligt 1 § ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader. Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i två år.

[S3]En ansökan om permanent uppehållstillstånd ska, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut, beviljas om flyktingen eller den alternativt skyddsbehövande har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och förutsättningarna för uppehållstillstånd enligt 1 § och de särskilda kraven i 7 § är uppfyllda.

[S4]Första-tredje styckena gäller inte om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid. Giltighetstiden får dock inte vara kortare än ett år.

[S5]Om en utlänning som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas statusförklaring efter ansökan enligt 4 kap. 3 c §, ska uppehållstillståndets giltighetstid omprövas och bestämmas i enlighet med vad som föreskrivs i första, andra och fjärde styckena. Lag (2021:765).

  • MIG 2013:19:En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.

[K5]1 b §  En asylansökan får avvisas om sökanden

  1. i en annan EU-stat har förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande,
  2. i ett land som inte är en EU-stat har förklarats vara flykting eller har motsvarande skydd, om sökanden kommer att släppas in i det landet och där är skyddad mot förföljelse och mot att sändas vidare till ett annat land där han eller hon riskerar förföljelse, eller
  3. kan sändas till ett land där han eller hon
    • inte riskerar att utsättas för förföljelse,
    • inte riskerar att utsättas för dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,
    • är skyddad mot att sändas vidare till ett land där han eller hon inte har motsvarande skydd,
    • har möjlighet att ansöka om skydd som flykting, och
    • har en sådan anknytning till det aktuella landet att det är rimligt för honom eller henne att resa dit.

[S2]I fall som avses i första stycket 3 får dock ansökan inte avvisas om

  1. sökanden har en make, ett barn eller en förälder som är bosatt i Sverige och sökanden inte har en lika nära familjeanknytning till det land dit verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut kan ske, eller
  2. sökanden på grund av tidigare långvarig vistelse i Sverige med uppehållstillstånd eller uppehållsrätt har fått särskild anknytning hit och saknar sådan anknytning eller anknytning genom anhöriga i det land dit verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut kan ske. Lag (2014:792).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §. Bestämmelsen baseras på art 25.2 a i asylprocedurdirektivet där det anges att medlemsstaterna får neka att pröva en asylansökan om en annan medlemsstat har beviljat sökanden flyktingstatus.

Prop. 2009/10:31: I första stycket tredje punkten föreskrivs att en asylansökan får avvisas om sökanden kan sändas till ett land där han eller hon inte riskerar att utsättas för förföljelse eller att utsättas för dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och där är skyddad mot att sändas vidare till ett land där han eller hon inte har motsvarande skydd. Bestämmelsen motsvarar nuvarande 1 § andra stycket fjärde och femte punkterna med den skillnaden ...

Prop. 2013/14:197: 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.

  • MIG 2013:8:En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar om uppehållstillstånd har avvisats, eftersom de redan beviljats flyktingstatus i en annan EU-stat. Enbart det förhållandet att kvinnan har åberopat omständigheter gällande familjens förhållanden i den andra EU-staten - omständigheter som kan aktualisera en tillämpning av bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter - medför inte att ansökningarna ska prövas i sak.
  • MIG 2017:20:En asylansökan från en person som har beviljats skyddsstatus i en annan EU-stat ska inte avvisas utan prövas i sak om Migrationsverket samtidigt som denna ansökan handläggs också prövar en asylansökan för sökandens barn och barnet beviljas permanent uppehållstillstånd som flykting i Sverige.
  • MIG 2015:16:En utlänning har förklarats vara flykting i en annan EU-stat och Migrationsverket har därför beslutat att avvisa hans ansökan om uppehållstillstånd m.m. och utvisa honom dit. Verkets beslut borde ha innehållit en tidsfrist för frivillig avresa. En migrationsdomstol ska inte själv meddela en sådan tidsfrist, utan lämna över denna fråga till Migrationsverket.
  • MIG 2014:26:En asylansökan från ett barn kan inte avvisas med stöd av 5 kap. 1 b § första stycket 1 utlänningslagen på den grunden att barnets vårdnadshavare förklarats vara flykting i ett annat EU-land. Inte heller ett antagande om att barnet sannolikt kommer att förklaras vara flykting i det landet är skäl för att avvisa talan.
  • MIG 2013:21:När det saknas förutsättningar för att avvisa en asylansökan med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen ska en materiell prövning ske av ansökan i förhållande till det land som utlänningen är medborgare i. Om det då konstateras att utlänningen är i behov av skydd ska uppehållstillstånd beviljas för det fall inte något undantag enligt 5 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen är tillämpligt. Mot denna bakgrund kunde en asylansökan inte avslås med hänvisning till att sökanden hade uppehållstillstånd i en annan EU-stat.
  • MIG 2017:13:Äktenskap med en medborgare i ett tredjeland utgör en sådan anknytning till det landet att det är rimligt för den asylsökande att resa dit, trots att den sökande inte tidigare har vistats i landet.
  • MIG 2015:12:Möjligheten att avvisa en asylansökan med hänvisning till att den sökande har en sådan anknytning till ett annat land än sitt hemland att det är rimligt för honom eller henne att resa dit (säkert tredjeland) följer ett eget system som bygger på asylprocedurdirektivet. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att samtliga förutsättningar för tillämpningen av den relevanta bestämmelsen i utlänningslagen är uppfyllda.

[K5]1 c §  I Dublinförordningen finns bestämmelser om överföring av asylsökande som tillämpas gentemot EU-stater samt Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.

[S2]Vid beslut om överföring enligt Dublinförordningen ska asylansökan avvisas. Lag (2011:1209).

  • MIG 2016:20:En asylansökan från ett i Sverige fött utländskt barn, vars mor beviljats internationellt skydd i en annan medlemsstat före barnets födelse, kan inte avvisas med stöd av 5 kap. 1 c § utlänningslagen.
  • MIG 2012:20:En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande i förhållande till en stat som utlänningen inte är medborgare i (undantaget statslösa personer). Då en annan EU-stat är ansvarig för prövningen enligt Dublinförordningen ska de skyddsskäl som utlänningen åberopar mot den EU-staten prövas inom ramen för den prövning som sker vid tillämpningen av Dublinförordningen. Det som då ska bedömas är om överföringen skulle strida mot bestämmelserna i 12 kap. 1 och 2 §§ utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen.
  • MIG 2014:26:En asylansökan från ett barn kan inte avvisas med stöd av 5 kap. 1 b § första stycket 1 utlänningslagen på den grunden att barnets vårdnadshavare förklarats vara flykting i ett annat EU-land. Inte heller ett antagande om att barnet sannolikt kommer att förklaras vara flykting i det landet är skäl för att avvisa talan.

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till skyddsbehövande som återtagits enligt 4 kap. 5 d §

[K5]2 a §  Om en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har återtagits enligt 4 kap. 5 d § har getts uppehållstillstånd, ska uppehållstillstånd för samma tid ges också till hans eller hennes familjemedlemmar som har återtagits enligt samma bestämmelse.

[S2]Uppehållstillstånd får dock vägras en familjemedlem som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Lag (2014:198).

Prop. 2005/06:77: Paragrafen är ny.

Tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och anhöriga till en sådan person har inte permanent uppehållstillstånd i Sverige när de beviljas ställning som varaktigt bosatta i Sverige, utan ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på fem år. I samband med att personen beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige måste de därför ges ett permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket skall således i sådana fall, även utan särskild ...

Uppehållstillstånd för utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige

[K5]2 c §  En utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som på grund av vistelse utanför Sverige förlorat sitt uppehållstillstånd ska, efter anmälan, ges ett nytt uppehållstillstånd om han eller hon återvänder till Sverige för att bosätta sig här. Lag (2014:198).

[S2]Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som återtagits enligt 5 a kap. 7 §

[K5]2 d §  Om en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som har återtagits enligt 5 a kap. 7 § har getts uppehållstillstånd, ska uppehållstillstånd för samma tid ges också till hans eller hennes familjemedlemmar som har återtagits enligt samma bestämmelse.

[S2]Uppehållstillstånd får dock vägras en familjemedlem som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Lag (2014:198).

Uppehållstillstånd på grund av anknytning

[K5]3 §  Uppehållstillstånd ska, om inte annat följer av 17-17 b §§, ges till

  1. en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige,
  2. ett utländskt barn som är ogift och
    1. har en förälder som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, eller
    2. har en förälder som är gift eller sambo med någon som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige,
  3. ett utländskt barn som är ogift och som har adopterats eller som avses bli adopterat av någon som vid tidpunkten för adoptionsbeslutet var och fortfarande är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om barnet inte omfattas av 2 och om adoptionsbeslutet
    • har meddelats eller avses komma att meddelas av svensk domstol,
    • gäller i Sverige enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, eller
    • gäller i Sverige enligt lagen (2018:1289) om adoption i internationella situationer,
  4. en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flykting eller alternativt skyddsbehövande, om barnet vid ankomsten till Sverige var skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller om barnet lämnats ensamt efter ankomsten, och
  5. en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flykting eller alternativt skyddsbehövande, eller en annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, om utlänningen befinner sig i Sverige och beslutet om hans eller hennes asylansökan fattas i samband med beslutet om barnets asylansökan.

[S2]När en ansökan om uppehållstillstånd grundas på ett beslut om adoption som har meddelats av svensk domstol, ska den anknytning som har uppkommit genom beslutet godtas i ärendet om uppehållstillstånd.

[S3]Uppehållstillstånd enligt första stycket 1-2 ska även beviljas om den person som utlänningen åberopar anknytning till (anknytningspersonen) har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § och har välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid. Lag (2021:765).

En grundprincip inom den svenska utlänningsrätten är att hålla samman familjen, vilket kommer till uttryck bl.a. i bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning i 5 kap.3-3 e §§utlänningslagen, se även prop. 2005/06:72 s. 68. Bestämmelserna fick sitt nuvarande innehåll genom Familjeåterföreningsdirektivet 2003/86/EG. Principen om familjeåterförening har sitt ursprung i folkrätten och sedermera i EU-rätten genom EKMR, se särskilt art 8.1-2 EKMR. Skyddet för familjen som enhet har ett visst samband med principen om barnets bästa jämlikt 1 kap. 10 § UtlL.

Om begreppet barn, se 1 kap. 2 §. När det gäller barn som vill återförenas med sin/sina förälder/föräldrar, får det ofta räcka med att sannolika skäl talar för att det uppgivna släktskapet är korrekt, se MIG 2012:1. 2 st.: För en vuxen person är det inte tillräckligt att ha ett nära band till sina föräldrar och syskon för att beviljas uppehållstillstånd. Det krävs även ett särskilt beroendeförhållande som går utöver vad som är normalt mellan föräldrar och vuxna barn och ytterligare faktorer som gör att de anhöriga inte kan leva åtskilda från varandra, jmf 3 a-b §§ och MIG 2009:29. 3 st.: Angående samboskap, se 3a §. Angående rätten till DNA-analys, se 13 kap.15-16 §§.

Prop. 2017/18:121: I första stycket ändras en hänvisning med anledning av att en ny lag om adoption i internationella situationer införs.

Prop. 2013/14:248: Paragrafen innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.2 där också Lagrådets synpunkt om visst klargörande behandlas. Paragrafen genomför delvis artiklarna 23 och 24 i det omarbetade skyddsgrundsdirektivet.

  • MIG 2018:19:Om en anknytningsperson med tidsbegränsat uppehållstillstånd och status som alternativt skyddsbehövande kan anses ha välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd får bedömas utifrån hur troligt det är att skyddsbehovet kvarstår när nuvarande tillstånd löper ut. Här måste både de individuella skyddsskälen och aktuell landinformation beaktas. Även möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av arbete eller att kvalificera sig som varaktigt bosatt kan innebära att anknytningspersonen har välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd.
  • MIG 2017:17:En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan stark rätt att vistas här att det är möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till den personen.
  • MIG 2007:54:En utlänning, som åberopat anknytning till Sverige genom här bosatt maka, vägrades ett tidsbegränsat uppehållstillstånd redan på den grunden att han saknade pass.
  • MIG 2007:19:En utländsk kvinna har vägrats uppehållstillstånd på anknytning till sin i Sverige bosatte make p.g.a. att oriktiga uppgifter lämnats under utredningen som varit av vikt för prövningen samt att maken parallellt med äktenskapet varit sambo med en annan kvinna i Sverige.
  • MIG 2009:25:Familjeåterföreningsdirektivet är inte tillämpligt när anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd i Sverige såsom skyddsbehövande i övrigt.
  • MIG 2006:8:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till make bosatt i Sverige och där klaganden är gravid, har det ansetts föreligga skäl för att göra undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige.
  • MIG 2019:22:Kravet på försörjningsförmågan vid anhöriginvandring är uppfyllt om anknytningspersonens inkomster uppgår till det s.k. förbehållsbeloppet. Vid beräkningen av detta belopp får barnbidrag och underhållsstöd beaktas men däremot inte studiebidrag för gymnasiestuderande barn eller bostadsbidrag.
  • MIG 2018:20:Föräldrar och syskon har ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin åttaårige son/bror, som kommit till Sverige med andra släktingar och beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Den inskränkning av rätten till respekt för familjeliv som det skulle innebära att neka familjemedlemmarna uppehållstillstånd här enligt bestämmelserna i den tillfälliga lagen bedöms inte stå i rimlig proportion till regeringens angivna syfte att under en tid begränsa antalet asylsökande. Särskild vikt måste fästas vid att principen om barnets bästa ska ges företräde vid prövningen av om en inskränkning av rätten till respekt för familjeliv enligt artikel 8 Europakonventionen är proportionerlig. Eftersom det skulle strida mot svenska konventionsåtaganden att under aktuella förhållanden inte tillåta familjeåterförening ska uppehållstillstånd beviljas.
  • MIG 2007:7:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd kan uppgifter av vikt återfinnas inte endast i sökandens dossié utan även i den dossié som avser den person till vilken anknytning söks (anknytningspersonen). Migrationsdomstolen har i målet endast haft tillgång till sökandens dossié trots att Migrationsverket i sitt beslut även beaktat uppgifter i anknytningspersonens dossié. Målet har på denna grund, allvarliga brister i handläggningen, och uppenbart oriktig rättstillämpning återförvisats till migrationsdomstolen för fortsatt handläggning.
  • MIG 2007:38:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till härvarande hustru, får en ansökan om familjeåterförening avslås även om äktenskapet inte är formellt upplöst, om det kan konstateras att makarna inte lever tillsammans som gifta eller inte har sådan avsikt. Även om förhållandet betraktas såsom nyetablerat kan ansökan avslås, om det inte är visat att makarna avser att leva tillsammans. Hänsyn har tagits till klagandens levnadsomständigheter och att två minderåriga barn finns i Sverige.
  • MIG 2007:49:Utlänning, som dömts till ett längre fängelsestraff för försök till dråp på svensk make och makens son, har nekats uppehållstillstånd på grund av anknytning till maken, eftersom utlänningen genom den brottsliga gärningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.
  • MIG 2009:28:Särskilda skäl att erkänna ett utländskt äktenskap har ansetts föreligga, trots att anknytningspersonen vid tidpunkten för äktenskapets ingående med sökanden var gift med annan person, eftersom det första äktenskapet var upplöst vid tidpunkten för Migrationsverkets bedömning av frågan om uppehållstillstånd.
  • MIG 2011:11:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd grundad på anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen, alternativt 5 kap. 3 a § första stycket 1 samma lag, krävs att sökandens identitet är klarlagd när han eller hon ansöker om uppehållstillstånd från hemlandet eller något annat land och det endast kan bli fråga om att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:11:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden har anknytning till Sverige genom maka och barn som är bosatta här i landet, har det ansetts inte föreligga skäl för att göra undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige.
  • MIG 2014:16:I mål om familjeåterförening är det inte en förutsättning för att bevislättnad rörande en sökande förälders identitet ska kunna komma i fråga att både föräldrar och barn levt tillsammans utomlands i hushållsgemenskap. Då makarna sammanbott stadigvarande i hemlandet och sökanden förmått göra sin identitet sannolik, samt då det inte kommit fram något skäl som talade mot det, beviljades sökanden permanent uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin hustru.
  • MIG 2007:29:I mål om uppehållstillstånd grundat på anknytning till en i Sverige bosatt maka, som har tillfälligt uppehållstillstånd giltigt under längre tid än ett år och där Migrationsverket inte heller i Migrationsöverdomstolen har åberopat något till stöd för påståendet att anknytningspersonen inte har välgrundade utsikter att erhålla ett permanent uppehållstillstånd, har makan ansetts kunna utgöra anknytningsperson enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716).
  • MIG 2007:10:Brottslighet i form av smuggling av alkohol, vilken medfört fängelsestraff om tre respektive sex månader, medför inte att uppehållstillstånd på grund av anknytning till maka bosatt här i landet skall nekas med hänvisning till att personen i fråga utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.
  • MIG 2008:18:Uppgift i folkbokföringen att anknytningspersonen är gift med sökanden av uppehållstillstånd har inte ensamt tillmätts betydelse vid bedömningen av om det föreligger ett civilrättsligt giltigt äktenskap i Sverige.
  • MIG 2008:46:Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör vägras för att sökanden utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet ska förutom brottslighetens art och omfattning samt styrkan i den åberopade anknytningen även beaktas den tid som förflutit sedan sökanden senast dömdes för brott. Vid bedömningen ska särskilt beaktas brottslighet som riktat sig mot anknytningspersonen. - En sökande har, med hänsyn till hans starka anknytning till Sverige och att den senast kända brottsligheten ligger cirka tio år tillbaka i tiden, bedömts ha rätt till uppehållstillstånd trots att han gjort sig skyldig till upprepad och allvarlig brottslighet som delvis riktat sig mot anknytningspersonen (I). – Däremot har en sökande som begått upprepade brott, främst med hänsyn till att en betydande del av dessa riktat sig mot den egna familjen, vid prövning cirka fyra år efter det senast kända brottet begicks alltjämt ansetts utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet, varför han nekats uppehållstillstånd (II).
  • MIG 2016:26:Det finns förutsättningar att vägra uppehållstillstånd då två makar samtidigt söker uppehållstillstånd på grund av anknytning till samme make.
  • MIG 2009:21:Fråga om uppehållsrätt - En tredjelandsmedborgare, som ingått äktenskap med en i Sverige bosatt unionsmedborgare och som av annan medlemsstat dömts för grovt narkotikabrott till fängelse samt till utvisning med livstids inreseförbud, har utvisats ur Sverige av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. I enlighet med gemenskapsrätten och Europaparlamentet och Rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier m.m. (rörlighetsdirektivet) ska den medlemsstat där en person gör gällande uppehållsrätt, innan eventuell utvisning kan ske, alltid göra en bedömning utifrån gemenskapsrätten om personen alltjämt utgör ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Det omprövningsförfarande av ett meddelat återreseförbud som regleras i artikel 32 i rörlighetsdirektivet tar sikte på återreseförbud som meddelats av hänsyn till allmän ordning och säkerhet och aktualiseras inte i fall där en person har utvisats på grund av brott.
  • MIG 2016:6:När en utlänning ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sitt barns andra förälder kan bevislättnad i vissa fall ges avseende den sökande förälderns identitet, om föräldrarna levt tillsammans utomlands i hushållsgemenskap innan anknytningspersonen kom till Sverige. Detta gäller oavsett om det är fråga om ett tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:36:För att en svensk medborgare skall kunna åberopas som anknytningsperson vid en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning krävs, om den svenske medborgaren inte är bosatt i Sverige, att han eller hon har manifesterat en konkret avsikt att bosätta sig i Sverige inom en nära framtid.
  • MIG 2013:14:Då ett civilrättsligt äktenskap ingåtts finns det en presumtion för att den sökande maken ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att makarna inte har för avsikt att leva tillsammans. Enbart den omständigheten att makarna uppgett att de inledningsvis inte kommer att bo tillsammans vid hustruns ankomst till Sverige har inte medfört att de ansetts sakna avsikt att leva tillsammans.
  • MIG 2007:60:Då ett civilrättsligt äktenskap föreligger råder en presumtion för att den sökande skall beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att ett civilrättsligt giltigt äktenskap ingåtts uteslutande för att få uppehållstillstånd i Sverige. Bedömningen skall därvid göras utifrån objektiva grunder. Migrationsverket måste påvisa en eller flera konkreta omständigheter som typiskt sett är ägnade att ifrågasätta syftet med äktenskapet för att bryta denna presumtion. I målet, där fråga var om en man skulle beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin i Sverige bosatta maka, ansågs Migrationsverket inte ha uppfyllt nämnda krav.
  • MIG 2021:6:Uppehållstillstånd på grund av anknytning får vägras när anknytningspersonen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.
  • MIG 2007:14:I mål om uppehållstillstånd saknas utrymme att göra tolkningar av tillståndsgrunder som avviker från lagtextens ordalydelse om detta inte har stöd i EG-rätten, vilket bl.a. innebär att rekvisitet barn inte kan ges annan innebörd än det har enligt definitionen i 1 kap. 2 § utlänningslagen.
  • MIG 2007:5:Fråga om förutsättningar föreligger för uppehållstillstånd på grund av anknytning. Vid bedömning härav har omständigheterna vid tidpunkten för prövningen ansetts avgörande.
  • MIG 2017:4:En svensk medborgare kan inte vara anknytningsperson enligt 5 kap. 3 § första stycket 4 utlänningslagen eftersom det direkt av lagtexten framgår att anknytningspersonen ska vara utländsk medborgare.
  • MIG 2017:11:En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.
  • MIG 2015:8:När två bröder ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin mor i Sverige har det bedömts vara i det närmaste ogörligt för dem, på grund av förhållandena i deras hemland, att uppfylla ett högt ställt beviskrav avseende uppgiften om att brödernas far är avliden. De har emellertid gjort sannolikt att fadern är död och kravet på medgivande från honom har därför fallit bort.
  • MIG 2010:16:När grunden för ett barns permanenta uppehållstillstånd varit anknytningen till en förälder bosatt i Sverige har avsaknaden hos föräldern av avsikt att bo tillsammans med barnet ansetts utgöra grund för återkallelse av barnets permanenta uppehållstillstånd.
  • MIG 2012:4:Ett äktenskap som ingåtts av underårig tredjelandsmedborgare under påstått tvång har inte frånkänts giltighet vid tillämpningen av utlänningslagen.
  • MIG 2008:29:Uppehållstillstånd på grund av anknytning till förälder har inte kunnat beviljas ett barn, eftersom barnet inte genom bosättning anslutit sig till sin far i Sverige och fadern inte haft del i vårdnaden om barnet.
  • MIG 2016:9:Ett utländskt barn kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder som har uppehållsrätt men inte uppehållstillstånd, eftersom en sådan utlänning inte kan vara anknytningsperson.

[K5]3 a §  Uppehållstillstånd får, om inte annat anges i 17 § andra stycket, ges till

  1. en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som
    1. är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges, eller
    2. har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § och som har välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid, om förhållandet framstår som seriöst och har etablerats redan i hemlandet och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges,
  2. en utlänning som på något annat sätt än som avses i 3 § eller i denna paragraf är nära anhörig till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige eller som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § och som har välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid, om han eller hon har ingått i samma hushåll som den personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som fanns redan i hemlandet,
  3. en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige,
  4. en utlänning som ska utöva umgänge, som inte är av begränsad omfattning, med ett barn som är bosatt i Sverige, och
  5. en utlänning som har svenskt ursprung eller som under lång tid har vistats i Sverige med uppehållstillstånd.

[S2]Om en utlänning har getts uppehållstillstånd enligt första stycket 1 ska uppehållstillstånd för samma tid också ges till utlänningens ogifta barn.

[S3]När det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd också i andra fall än som avses i första och andra styckena beviljas en utlänning som

  1. är adopterad i Sverige i vuxen ålder,
  2. är anhörig till en utlänning som är flykting eller alternativt skyddsbehövande, eller
  3. på annat sätt har särskild anknytning till Sverige.

[S4]Uppehållstillstånd enligt första stycket 1 a, 3 och 4 och tredje stycket 2 ska inte beviljas om anknytningspersonen har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 §. Lag (2021:765).

1 st.: p.2: Även om det inte går tillämpa 2 st. så kan 3 st. bli aktuell (MIG 2007:1). Med nära anhörig avses inte bara maka, make, sambo och barn (kärnfamilj) utan även andra nära anhöriga (MIG 2007:1). Särskilt beroendeförhållande föreligger om släktingar omedelbart före ankomsten till Sverige haft hushållsgemenskap och det funnits ett beroendeförhållande som innebär att de svårligen kan leva åtskilda (MIG 2007:1). Om delar av familjen åker till Sverige och de kvarvarande väntar en tid innan de söker asyl i Sverige kan det tyda på att något beroendeförhållande inte föreligger (MIG 2007:1). Sökanden har bevisbördan för att beroendeförhållande funnits och myndigheten fattar beslut med utgångspunkt i vad som - med rimlig grad av säkerhet kan bedömas vara de faktiska omständigheterna (MIG 2007:1). Särskilt om samboskap: Två personer som lever tillsammans utan att vara gifta och som inte stadigvarande sammanlevt utomlands är inte att anse som sambor i utlänningslagens mening, se MIG 2011:17. Av detta följer att icke tidigare sammanboende prövas jämlikt 3 a § och i fall där personerna varit sambon utomlands prövas jämlikt 3 §. Rörlighetsdirektivets bestämmelser om uppehållsrätt omfattar inte samboförhållanden se art. 2.2 genom hänvisning från art. 3.1. För att uppehållsrätt ska kunna föreligga får tredjelandsmedborgaren inte ha blivit sambo uteslutande i syfte att få uppehållsrätt, se MIG 2009:11.

En grundläggande förutsättning för att sökanden som åberopar uppehållsrätt via en sambo som är unionsmedborgare utgörs av att unionsmedborgaren omfattas av bestämmelserna om uppehållsrätt. Skälet till detta är att sökandens eventuella uppehållsrätt (sekundär uppehållsrätt) inte utgör en självständig rätt att uppehålla sig i Sverige utan härleds från, och är beroende av, den uppehållsrätt sambon kan tänkas ha i sin egenskap av unionsmedborgare (primär uppehållsrätt), se MIG 2011:17.

2 st.: Om barn inte ges upehållstillstånd per automatik se st. 3.

3 st.: Synnerliga skäl föreligger om det finns ömmande och udda omständigheter i hemlandet som gör att sökandens situation i hemlandet framstår som särskilt utsatt (MIG 2007:1). Bestämmelsen är en undantagsregel och det ska röra sig om en udda situation med ömmande omständigheter (prop. 2004/05:170 s. 183 f. och 277). Prövningen görs snävt och tillämpningen ska vara mycket restriktiv (MIG 2009:26). Bedömningen ska fokusera på om den klagandes sociala, säkerhetsmässiga eller humanitära situation framstår som särskilt utsatt och hänsyn tas till sökandens ålder, boendeförhållanden, försörjningsmöjligheter samt omständigheter av humanitär art (MIG 2009:23). För uppehållstillstånd krävs att sökandens sociala, säkerhetsmässiga eller humanitära situation framstår som särskilt utsatt på grund av någon omständighet (MIG 2007:18).

Hit räknas omständigheter av humanitär karaktär som kön, sexuell läggning, risk för social utstötning vid återvändande, traumatisering till följd av tortyr eller människohandel, (UM 10285-10 från den 23 mars 2012). Även situationer som anses stötande för rättskänslan omfattas, se (MIG 2012:5).

  • MIG 2007:45:Fråga om beviskravet vid seriositetsprövning enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716).
  • MIG 2007:38:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till härvarande hustru, får en ansökan om familjeåterförening avslås även om äktenskapet inte är formellt upplöst, om det kan konstateras att makarna inte lever tillsammans som gifta eller inte har sådan avsikt. Även om förhållandet betraktas såsom nyetablerat kan ansökan avslås, om det inte är visat att makarna avser att leva tillsammans. Hänsyn har tagits till klagandens levnadsomständigheter och att två minderåriga barn finns i Sverige.
  • MIG 2011:23:Konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder ska normalt vara den tyngst vägande omständigheten vid den skälighetsbedömning som föreskrivs i 5 kap. 18 § andra stycket 5 utlänningslagen. Konsekvenserna för barnet ska bedömas med hänsyn till de individuella förhållandena men med ledning av vissa kriterier. Med särskild hänsyn till konsekvenserna för barnet har det i målet inte ansetts skäligen kunna krävas att klaganden åker till ett annat land för att ge in ansökan om uppehållstillstånd där.
  • MIG 2008:41:Särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning har ansetts föreligga avseende en utlänning som haft för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en i Sverige bosatt person. Med hänsyn till att anknytningspersonen i Sverige tidigare hade gjort sig skyldig till våldsbrott mot närstående och till att paret hade träffats endast i begränsad omfattning, kunde det antas att utlänningen skulle komma att bli utsatt för våld eller annan allvarlig kränkning om uppehållstillstånd beviljades.
  • MIG 2009:3:Ett tidigare beviljat tidsbegränsat uppehållstillstånd för annat ändamål än besök bör som regel anses utgöra synnerliga skäl för att göra undantag från huvudregeln att ansökan om uppehållstillstånd ska ges in och beviljas före inresan i Sverige, när den enskilde ansöker om fortsatt tidsbegränsat uppehållstillstånd och till stöd för ansökan åberopar en ny grund. Förutsättningar för att göra undantag från nämnda huvudregel har ansetts föreligga när en utlänning som beviljats upprepade tillstånd att vistas i Sverige för studier därefter åberopat anknytning till sin härvarande sambo.
  • MIG 2011:27:Undantag från huvudregeln om att uppehållstillstånd ska ha sökts och beviljats före inresan i Sverige har medgetts en utlänning med lång illegal vistelse i Sverige och väntad militärtjänstgöring i hemlandet. Konsekvenserna för utlänningens i Sverige bosatta barn av att skiljas från sin förälder har ansetts vara sådana att det inte skäligen kan krävas att utlänningen återvänder till hemlandet för att därifrån ansöka om uppehållstillstånd.
  • MIG 2019:12:Kravet på försörjningsförmåga kan uppfyllas genom att anknytningspersonen vid prövningstillfället antingen kommer att ha tillräcklig arbetsrelaterad inkomst under minst ett år framöver, eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att han eller hon kommer att ha en sådan inkomst i vart fall ett år framöver.
  • MIG 2009:31:I mål om uppehållstillstånd har en kvinna med barn beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen på grund av risken för social utstötning vid ett återvändande till hemlandet. Vid den sammantagna bedömningen av om det förelegat synnerligen ömmande omständigheter har särskild hänsyn tagits till att kvinnan inte vistats i hemlandet på cirka 14 år och till att kvinnan och barnet saknat ett socialt nätverk i hemlandet (I). Däremot har en ensamstående man som inte vistats i sitt hemland på cirka 14 år och som saknat släkt i hemlandet inte beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter (II).
  • MIG 2007:46:När ett avlägsnandebeslut har preskriberats på grund av att utlänningen hållit sig undan verkställighet, uppträtt under falsk identitet eller på annat sätt bidragit till att beslutet inte kunnat verkställas kan ett nytt utvisningsbeslut meddelas. Den tid som utlänningen vistats illegalt i Sverige skall inte tillgodoräknas vid bedömningen av om det föreligger skäl för uppehållstillstånd.
  • MIG 2009:26:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopat anknytning till vuxet barn bosatt i Sverige, har det ansetts föreligga synnerliga skäl att bevilja uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen.
  • MIG 2017:17:En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan stark rätt att vistas här att det är möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till den personen.
  • MIG 2007:18:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopat anknytning till vuxet barn bosatt i Sverige och där kravet på hushållsgemenskap och beroendeförhållande enligt 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen inte ansetts uppfyllt, kan frågan om uppehållstillstånd prövas enligt tredje stycket samma paragraf. Sådana synnerliga skäl för uppehållstillstånd enligt bestämmelsen har emellertid inte ansetts föreligga.
  • MIG 2007:1:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopat anknytning till syskon bosatt i Sverige och där kravet på hushållsgemenskap och beroendeförhållande enligt 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen inte ansetts uppfyllt, kan frågan om uppehållstillstånd prövas enligt tredje stycket samma paragraf. Sådana synnerliga skäl för uppehållstillstånd enligt bestämmelsen har emellertid inte ansetts föreligga.
  • MIG 2009:29:För att ett särskilt beroendeförhållande enligt utlänningslagen ska föreligga krävs att det, utöver det naturliga band som finns mellan nära anhöriga, även finns ytterligare faktorer som gör att dessa inte kan leva åtskilda från varandra.
  • MIG 2008:1:Uppehållstillstånd har nekats en vuxen utlänning som på grund av tidigare hushållsgemenskap åberopade anknytning till sin far i Sverige. Fadern ansågs inte vara en sådan anknytningsperson som avses i 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen, eftersom fadern endast har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här.
  • MIG 2007:5:Fråga om förutsättningar föreligger för uppehållstillstånd på grund av anknytning. Vid bedömning härav har omständigheterna vid tidpunkten för prövningen ansetts avgörande.
  • MIG 2007:2:Klaganden har i mål om uppehållstillstånd åberopat anknytning till ett i Sverige bosatt barnbarn (född 2001) med permanent uppehållstillstånd såsom skyddsbehövande. Eftersom klaganden i praktiken varit förälder för barnbarnet sedan barnbarnet var mycket litet, och då både hushållsgemenskap och särskilt beroendeförhållande förelegat redan i hemlandet, har klaganden beviljats permanent uppehållstillstånd här. Skäl att göra undantag från huvudregeln om att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige ansågs härvid föreligga.
  • MIG 2014:7:När föräldrar, på grund av ett barns situation i hemlandet, beslutat att skicka iväg barnet till Sverige för att bo tillsammans med släktingar har det särskilda beroendeförhållandet mellan familjemedlemmarna som funnits i hemlandet brutits. Familjen kan därför inte beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen. Det har inte heller ansetts finnas synnerliga skäl enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen för att bevilja familjen uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2021:5:En kvotflykting ska undantas från det försörjningskrav som gäller enligt den tillfälliga lagen, när det på grund av särskilda omständigheter är objektivt sett ursäktligt att ansökan om familjeåterförening lämnas in efter att tremånadersfristen har löpt ut.
  • MIG 2009:33:Synnerliga skäl enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen har inte ansetts föreligga för en familj som vistats i Sverige under nio års tid till följd av mannens arbete vid en utländsk beskickning. Inte heller har synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen ansetts föreligga.
  • MIG 2008:2:Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att bevilja uppehållstillstånd för förälder till i Sverige bosatt person med psykisk sjukdom.
  • MIG 2019:6:Den tid en tredjelandsmedborgare som haft härledd uppehållsrätt suttit frihetsberövad som häktad och därefter avtjänat fängelsestraff kan inte beaktas vare sig vid bedömningen av permanent uppehållsrätt eller vid bedömningen av bibehållen uppehållsrätt.
  • MIG 2008:13:Sociala problem i hemlandet bör regelmässigt lösas i samråd med hemlandets sociala myndigheter och utgör principiellt inte synnerliga skäl för att bevilja uppehållstillstånd.
  • MIG 2009:12:När en återkallelse av ett permanent uppehållstillstånd aktualiseras på grund av att utlänningens bosättning i Sverige har upphört kan skäl finnas att underlåta att återkalla uppehållstillståndet med beaktande av bestämmelsen i 5 kap. 3 a § 4 utlänningslagen. Vid bedömningen ska vistelsen i Sverige i förhållande till utlandsvistelsens längd ha en avgörande betydelse. Hänsyn ska också tas till omständigheterna i det särskilda fallet, t.ex. anknytning till hemlandet jämfört med annan särskild anknytning till Sverige. Migrationsöverdomstolen fann vid en samlad bedömning att utlänningens anknytning till hemlandet var starkare än anknytningen till Sverige. Tillräckliga skäl för att underlåta att återkalla uppehållstillståndet har därför inte ansetts föreligga.
  • MIG 2014:30:Umgänge två timmar varje vecka under nio månader per år med fyraårigt barn utgör ett umgänge som inte är av begränsad omfattning. Uppehållstillstånd får då beviljas om inte umgänget kan utövas utan att tillstånd beviljas.
  • MIG 2008:16:Enbart tidigare lång legal vistelse i Sverige är inte tillräckligt för uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 4 utlänningslagen.
  • MIG 2015:14:Bedömningen av frågan om en utlänning har sådant svenskt ursprung att uppehållstillstånd kan beviljas, bör ha sin utgångspunkt i om denne är född i Sverige eller har en svenskfödd förälder. Det bör också krävas att det finns någon eller några omständigheter som visar att utlänningen har annan anknytning till Sverige av någon betydelse.

[K5]3 b §  Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3 eller 3 a § får beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen samt har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen. Detta gäller dock inte vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Lag (2021:765).

Prop. 2009/10:77: Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om försörjningskrav. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Försörjningskravet innebär att den person som en utlänning åberopar anknytning till (anknytningspersonen) dels ska kunna försörja sig, dels ska ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig själv och för utlänningen. Att försörjningskravet är uppfyllt är ett villkor för att uppehållstillstånd ...

  • MIG 2019:12:Kravet på försörjningsförmåga kan uppfyllas genom att anknytningspersonen vid prövningstillfället antingen kommer att ha tillräcklig arbetsrelaterad inkomst under minst ett år framöver, eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att han eller hon kommer att ha en sådan inkomst i vart fall ett år framöver.
  • MIG 2011:16:Försörjningskravet vid anhöriginvandring innebär att anknytningspersonen ska kunna försörja sig själv samt dessutom ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och den anhörige utlänningen. Kravet vad avser bostad ska anses vara uppfyllt om anknytningspersonen vid prövningstillfället, antingen faktiskt förfogar över en sådan bostad under minst ett år framöver, eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att ett sådant boende är ordnat för i vart fall ett år framöver.
  • MIG 2019:22:Kravet på försörjningsförmågan vid anhöriginvandring är uppfyllt om anknytningspersonens inkomster uppgår till det s.k. förbehållsbeloppet. Vid beräkningen av detta belopp får barnbidrag och underhållsstöd beaktas men däremot inte studiebidrag för gymnasiestuderande barn eller bostadsbidrag.
  • MIG 2021:5:En kvotflykting ska undantas från det försörjningskrav som gäller enligt den tillfälliga lagen, när det på grund av särskilda omständigheter är objektivt sett ursäktligt att ansökan om familjeåterförening lämnas in efter att tremånadersfristen har löpt ut.

[K5]3 c §  Kraven i 3 b § gäller inte om anknytningspersonen är ett barn.

[S2]Kraven i 3 b § gäller inte heller när anknytningspersonen är medborgare i Sverige, annan EES-stat eller Schweiz, om

  1. utlänningen är anknytningspersonens make eller sambo, och
  2. utlänningen och anknytningspersonen har sammanbott utomlands en längre tid eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Lag (2021:765).

Prop. 2009/10:77: Paragrafen, som är ny, innehåller en uppräkning av anknytningspersoner som ska undantas från försörjningskravet enligt 3 b §. Övervägandena finns i avsnitten 6.2.1−6.2.5.

Om undantagsbestämmelsen är tillämplig kan den sökande beviljas uppehållstillstånd enligt 3 eller 3 a § utan att försörjningskravet är uppfyllt. För anhöriga till de anknytningspersoner som ska undantas från försörjningskravet ändras således inte förutsättningarna för att beviljas uppehållstillstånd i förhållande ...

[K5]3 d §  Om anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande gäller kraven i 3 b § endast om

  1. ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter det att anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande,
  2. familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som familjen har en särskild anknytning till, eller
  3. utlänningen och anknytningspersonen inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

[S2]Om anknytningspersonen är en utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning) räknas tidsfristen i första stycket 1 från det att anknytningspersonen har rest in i Sverige.

[S3]Vid tillämpning av första stycket 3 ska det anses stå klart att ett förhållande är väl etablerat om utlänningen är anknytningspersonens make eller sambo och äktenskapet ingåtts eller samboförhållandet förelegat före anknytningspersonens inresa i Sverige. Lag (2021:765).

Prop. 2009/10:77: Paragrafen, som är ny, anger undantag från försörjningskravet i vissa situationer när sökanden är ett barn eller dess förälder. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.6.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Försörjningskravet ska inte gälla om sökanden är ett barn under förutsättning att den som barnet åberopar anknytning till är barnets förälder. Försörjningskravet ska inte ...

[K5]3 e §  Kraven i 3 b § gäller inte om utlänningen är ett barn som har fötts i Sverige och anknytningspersonen är förälder till barnet och sammanbor med barnet i Sverige. Lag (2021:765).

Prop. 2009/10:77: Paragrafen, som är ny, ger möjlighet att helt eller delvis medge undantag från försörjningskravet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.7.

Enligt paragrafen – som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag – får undantag från försörjningskravet medges om det finns särskilda skäl. Omständigheter som hänför sig till såväl anknytningspersonen som till sökanden kan beaktas vid tillämpningen. Det ...

[K5]3 f §  Utöver vad som följer av 3 c-3 e §§ får undantag från kraven i 3 b § medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl. Lag (2021:765).

[K5]3 g §  Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 3 eller 3 a § på grund av anknytning till en utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § ska vara tidsbegränsat och gälla för samma tid som uppehållstillståndet för anknytningspersonen.

[S2]Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 3 eller 3 a § på grund av anknytning till någon som är bosatt eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, eller som beviljas i andra fall enligt 3 a § första eller tredje stycket, ska vara tidsbegränsat och gälla i två år.

[S3]Om ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas enligt 3 eller 3 a § ska det gälla i två år. Uppehållstillståndet får dock inte gälla för längre tid än uppehållstillståndet för anknytningspersonen. En utlänning som med stöd av 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas ett nytt uppehållstillstånd på den grunden endast om förhållandet består.

[S4]En ansökan om permanent uppehållstillstånd får, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut, beviljas om en utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och förutsättningarna för uppehållstillstånd enligt 3 eller 3 a § och de särskilda kraven i 7 § är uppfyllda. Lag (2021:765).

Uppehållstillstånd på grund av Sveriges internationella åtaganden

[K5]4 §  Om ett internationellt organ, som har behörighet att pröva klagomål från enskilda, funnit att ett beslut om avvisning eller utvisning i ett enskilt ärende strider mot ett svenskt konventionsåtagande, skall uppehållstillstånd ges till den som omfattas av beslutet, såvida inte synnerliga skäl talar mot att uppehållstillstånd ges.

[S2]/Rubriken upphör att gälla U:2022-06-01/ Uppehållstillstånd på grund av arbete, utbildning på forskarnivå eller försörjning på annat sätt

[S3]/Rubriken träder i kraft I:2022-06-01/ Uppehållstillstånd på grund av arbete, utbildning på forskarnivå, näringsverksamhet eller försörjning på annat sätt

/Upphör att gälla U: 2022-06-01/

[K5]5 §  Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft

  1. uppehållstillstånd för arbete eller ett av Sverige utfärdat EU-blåkort, ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse eller tillstånd för säsongsarbete, eller
  2. uppehållstillstånd för studier som avser utbildning på forskarnivå.

[S2]Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. Om utlänningen ska bedriva näringsverksamhet ska han eller hon ha förmåga att bedriva den aktuella verksamheten.

[S3]I 7 och 8 §§ finns bestämmelser om särskilda krav för permanent uppehållstillstånd. Lag (2021:765).

Prop. 2012/13:148: Paragrafen innehåller bestämmelser om permanent uppehållstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.

Prop. 2017/18:34: Paragrafen innehåller bestämmelser om permanent uppehållstillstånd på grund av arbete, utbildning på forskarnivå eller försörjning på annat sätt. Övervägandena finns i avsnitt 12.

Prop. 2007/08:147: Paragrafen behandlar permanent uppehållstillstånd för arbete och uppehållstillstånd för utlänningar som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. Paragrafen behandlas i avsnitten 7.2 och 10.

Av ändringen i första stycket framgår att permanent uppehållstillstånd får beviljas den som under de senaste fem åren har haft uppehållstillstånd för arbete i sammanlagt fyra år. Arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § får inte ges för längre sammanlagd tid än fyra år. Bestämmelsen ...

  • MIG 2015:20:En utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige under fyra år. Han har inte bedömts uppfylla kriterierna för att få ett permanent uppehållstillstånd. Det finns inte heller särskilda skäl för att bevilja honom ytterligare ett tidsbegränsat tillstånd.
  • MIG 2019:16:En utlänning har beviljats uppehållstillstånd för arbete men p.g.a. försenad projektstart utnyttjades aldrig tillståndet och denne reste aldrig in i Sverige. Den ansökan om arbets- och uppehållstillstånd som därefter gjordes från hemlandet kan inte anses avse en ansökan om förlängning av det tidigare tillståndet utan en ny ansökan. Särskilda skäl finns för att bevilja ytterligare tidsbegränsat tillstånd så att den sammanlagda tillståndstiden blir längre än fyra år.
  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.
  • MIG 2018:12:En utlänning som har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete har under tre månader av sin fyraåriga tillståndstid haft en lön som understigit schablonbeloppet och arbetsgivaren har inte redovisat hans semesterförmåner på ett tydligt sätt. Vid en helhetsbedömning av om förutsättningarna för tillstånd varit uppfyllda under tidigare tillståndsperioder har anställningsvillkoren inte bedömts vara sämre än de villkor som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Den omständigheten att utlänningens lön understigit den lön som enligt ansökan erbjudits honom har inte ansetts utgöra hinder för att bevilja permanent uppehållstillstånd, eftersom förklaringarna till avvikelsen var godtagbara.
  • MIG 2008:24:För att uppehållstillstånd skall kunna beviljas för egna företagare måste för det första sökandens företagsplaner vara realistiska, vilket bland annat betyder att utlänningen måste ha en reell förmåga att driva den aktuella verksamheten. För att företagsplanerna ska anses som realistiska måste sökanden inte bara visa att han eller hon kan försörja sig på inkomsterna från näringsverksamheten. Sökanden måste även visa att han eller hon har ett verkligt och bestämmande inflytande över företagets verksamhet. För det andra måste sökandens försörjning vara tryggad och det krävs härvid att utlänningen visar att han eller hon redan vid ankomsten till Sverige har egna medel att leva av under i vart fall det första året.
  • MIG 2016:5:Vad en ansökan enligt utlänningslagen gäller och vilka omständigheter som är föremål för prövning är avgörande för om det är omständigheterna vid ansökningstillfället eller vid tidpunkten för prövningen som ska läggas till grund för bedömningen. För att beviljas ett permanent uppehållstillstånd enligt 5 kap. 5 § utlänningslagen måste utlänningen ha haft uppehållstillstånd för studier som avser utbildning på forskarnivå i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren. Sjuårsperioden ska beräknas från tidpunkten när ansökan kom in till Migrationsverket.

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

5 §  Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft

  1. uppehållstillstånd för arbete eller ett av Sverige utfärdat EU-blåkort, ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse eller tillstånd för säsongsarbete, eller
  2. uppehållstillstånd för studier som avser utbildning på forskarnivå.

Ett permanent uppehållstillstånd får även beviljas en utlänning som sedan minst två år har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för näringsverksamhet, om verksamheten är etablerad.

Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning.

I 7 och 8 §§ finns bestämmelser om särskilda krav för permanent uppehållstillstånd. Lag (2022:303).

Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter

[K5]6 §  Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas.

[S2]För barn får uppehållstillstånd enligt första stycket beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande. Detsamma gäller för en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige. Vid bedömningen av om det finns en särskild anknytning får även sådan anknytning beaktas som har uppstått under tiden mellan det att ansökan om asyl gavs in och att uppehållstillstånd beviljas.

[S3]Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt första stycket ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader. Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i två år. En ansökan om permanent uppehållstillstånd får, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut, beviljas om utlänningen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och förutsättningarna för uppehållstillstånd med stöd av första stycket och de särskilda kraven i 7 § är uppfyllda. Lag (2021:765).

Tillståndsgrunden synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär och att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt, se MIG 2007:48 och 2010:23. Utrymmet för att bevilja uppehållstillstånd till vuxna personer enbart på grund av lång legal vistelsetid är med hänsyn till lagtextens restriktiva utformning närmast obefintligt (jfr MIG 2007:43). Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas. När det gäller barn, se även 1 kap. 10 §. Ett skäl för uppehållstillstånd kan vara att utlänningen har en livshotande fysisk sjukdom. Det ska då beaktas om det är rimligt att vården ges i Sverige. När vård och mediciner finns att tillgå i hemlandet kan uppehållstillstånd inte beviljas på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Att den vård som kan erhållas i Sverige håller en högre kvalitet än den i hemlandet är inte skäl för att bevilja uppehållstillstånd här, se UM 7533-12. Ett barn som behandlats för en mycket allvarlig sjukdom med mycket kvalificerad vård och där det inte kunde få nödvändig eftervård om han återvänder till hemlandet ansågs falla inom ramen för en tillämpning av synnerligen ömmande omständigheter. Även ena vårdnadshavaen beviljades uppehållstillstånd med hjälp av paragrafen.

  • MIG 2008:3:Vistelsetiden i Sverige har bedömts vara alltför kort för att en familj med underåriga barn skall kunna beviljas uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen. Den tid som beaktas är den under vilken sökandena vistats i Sverige i samband med den aktuella ansökan. Den tid en sökande kan ha vistats i Sverige i samband med en tidigare ansökan kan inte beaktas.
  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2009:31:I mål om uppehållstillstånd har en kvinna med barn beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen på grund av risken för social utstötning vid ett återvändande till hemlandet. Vid den sammantagna bedömningen av om det förelegat synnerligen ömmande omständigheter har särskild hänsyn tagits till att kvinnan inte vistats i hemlandet på cirka 14 år och till att kvinnan och barnet saknat ett socialt nätverk i hemlandet (I). Däremot har en ensamstående man som inte vistats i sitt hemland på cirka 14 år och som saknat släkt i hemlandet inte beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter (II).
  • MIG 2007:46:När ett avlägsnandebeslut har preskriberats på grund av att utlänningen hållit sig undan verkställighet, uppträtt under falsk identitet eller på annat sätt bidragit till att beslutet inte kunnat verkställas kan ett nytt utvisningsbeslut meddelas. Den tid som utlänningen vistats illegalt i Sverige skall inte tillgodoräknas vid bedömningen av om det föreligger skäl för uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:25:Det förhållandet att ett barn lider av epilepsi och att den vård barnet skulle kunna erhålla i Sverige är av högre kvalitet än den vård barnet erhållit i hemlandet har i sig inte ansetts utgöra grund för att bevilja barnet och barnets mor uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Det har inte visats att barnets framtida utveckling och livskvalitet på ett avgörande sätt skulle äventyras genom att barnet återvänder till hemlandet. Härvid har även beaktats att omständigheterna i ett barns ärende inte behöver ha samma allvar och tyngd som krävs för vuxna personer.
  • MIG 2007:33:Skyddsgrunder skall hållas åtskilda från övriga grunder vid en bedömning av om en utlänning skall beviljas uppehållstillstånd. När en utlänning har bedömts ha skyddsskäl mot en särskild del av hemlandet skall bedömningen av om det finns ett internt flyktalternativ ske inom ramen för bestämmelserna om skyddsbehov. Bedöms det inte möjligt, relevant och rimligt att tillämpa ett internt flyktalternativ skall utlänningen beviljas uppehållstillstånd såsom flykting eller skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen och inte med stöd av bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter i 5 kap. 6 § utlänningslagen. Även fråga om tillämpning av UNHCR:s rekommendationer.
  • MIG 2007:9:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd är det den asylsökande som skall göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt och sin identitet sannolik. Behov av internationellt skydd har inte ansetts föreligga p.g.a. inre väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet. Eftersom sökanden inte har flykting- eller skyddsskäl skall en prövning av internt flyktalternativ inte göras.
  • MIG 2010:6:Vilket beviskrav som ska tillämpas vid bedömningen av om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen är beroende av vilka omständigheter som åberopas som grund för uppehållstillstånd med stöd av den bestämmelsen. När situationen i hemlandet åberopas som grund måste sökanden göra sannolikt att det föreligger en risk för social utstötning eller andra svårigheter vid ett återvändande till hemlandet. Sökandens berättelse om omständigheter som påstås medföra en risk för svårigheter efter hemkomsten får, i den mån bevisningen om detta brister, därvid godtas om den framstår som trovärdig och sannolik.
  • MIG 2007:48:När vård och mediciner finns att tillgå i hemlandet kan uppehållstillstånd inte beviljas på grund av synnerligen ömmande omständigheter även om utlänningen själv måste bekosta den nödvändiga behandlingen.
  • MIG 2013:6:Ett barn, som lider av livshotande leukemi, har tillsammans med sin förälder beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Eftersom barnets behov av avancerad vård och behandling har bedömts vara av övergående natur har uppehållstillstånden tidsbegränsats.
  • MIG 2009:8:Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen har inte ansetts föreligga för ett ensamkommande barn utan anhöriga i Sverige.
  • MIG 2014:24:En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:43:Vistelsetiden i Sverige har bedömts vara alltför kort för att en utlänning, som fyllt 18 år först efter tidpunkten för migrationsdomstolens dom, skulle kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av anpassning till landet. Tillstånd har inte heller kunnat beviljas på grund av utlänningens hälsotillstånd, eftersom det intyg om hälsotillståndet som har åberopats bl.a. inte har utfärdats av en läkare och dessutom saknar uppgifter om den aktuella situationen och framtida vårdbehov.
  • MIG 2014:22:Migrationsverkets och migrationsdomstolens utredningsansvar liksom de principer som gäller för bevisning måste beaktas vid bedömningen av om det är uppenbart att det inte finns grund för att bevilja uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:35:Bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen om synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär. För att uppehållstillstånd enligt denna bestämmelse skall kunna beviljas vuxna personer av enbart medicinska skäl krävs att hälsotillståndet är synnerligen allvarligt. För att bevilja uppehållstillstånd på grund av psykisk ohälsa måste medicinsk utredning ge stöd för att den psykiska ohälsan är så svår att tillståndet är livshotande. Om självdestruktiva handlingar har företagits måste de ha utförts på grund av svår psykisk ohälsa som är styrkt.
  • MIG 2007:15:Bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen om synnerligen ömmande omständigheter är en undantagsbestämmelse som skall tillämpas restriktivt. Vid bedömningen av om synnerligen ömmande omständigheter föreligger på grund av anpassning till Sverige genom lång vistelsetid kan, åtminstone avseende en vuxen sökande, endast beaktas tid då sökanden befinner sig lagligt i landet. Vidare måste, för att tiden skall kunna beaktas, även eventuell tidsutdräkt under en laglig vistelse i Sverige bero på omständigheter utanför utlänningens kontroll. Vistelsetiden för sökande som under en stor del av tiden varit barn skall, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, inte bedömas på annat sätt än för vuxna om han eller hon vid tidpunkten för prövningen fyllt 18 år. Även fråga om läkarintygs utformning.
  • MIG 2009:13:För att uppehållstillstånd ska komma ifråga sedan ett avlägsnandebeslut preskriberats krävs att verkställighet inte har kunnat ske trots att utlänningen fullgjort sin skyldighet att medverka till verkställigheten. Skyldigheten att medverka till verkställigheten innefattar bl.a. ett krav på att den ut- eller avvisade i så stor utsträckning det är möjligt aktivt deltar i arbetet med att fastställa sin identitet. En ut- eller avvisad person som visserligen inte har hållit sig gömd eller på annat sätt undvikit kontakt i samarbetet med de verkställande myndigheterna, men som i övrigt förhållit sig passiv har inte ansetts uppfylla kravet på medverkan.
  • MIG 2015:4:En familj med ett tolvårigt barn har utvisats efter att ha vistats i Sverige i sex år. Barnets anpassning till Sverige i form av bl.a. skolgång och vänner har inte ansetts tillräcklig för att utgöra särskilt ömmande omständigheter. Att i stort sett hela vistelsen har varit illegal har också beaktats. Utvisningen har inte heller ansetts strida mot artikel 8 i Europakonventionen.
  • MIG 2019:4:Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd p.g.a. praktiskt verkställighetshinder redan innan ett första beslut om utvisning har preskriberats bör tillämpas restriktivt. Det förutsätter att det redan vid prövningen av frågan om uppehållstillstånd bedöms vara mycket sannolikt att utlänningen inte kommer att kunna verkställas innan preskription inträder. Det måste då finnas utredning som visar dels att ett praktiskt verkställighetshinder föreligger, dels hur långvarigt detta kan bli.
  • MIG 2012:13:Vid prövningen av om det föreligger sådana ömmande omständigheter att en utlänning bör få stanna i Sverige på grund av sin anpassning till landet måste även rätten till privatliv enligt artikel 8 i Europakonventionen beaktas. Detta innebär att svenska myndigheter och domstolar vid prövningen ska ta hänsyn till alla de sociala och kulturella band som en person kan ha i ett samhälle. Därav följer också att den sammanlagda tid under vilken personen i fråga vistats i landet får betydelse på så sätt att en lång vistelsetid kan innebära att personen hunnit skaffa sig starka band till landet. Det saknar då i och för sig betydelse om vistelsetiden är illegal eller infaller under tid före den aktuella ansökan om uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:16:Det har inte funnits anledning att ifrågasätta att en familj som tillhör etniciteten ashkali känner fruktan för förföljelse vid ett återvändande till Kosovo. Eftersom flyktingskapsbedömning skall vara framåtsyftande och situationen för ashkalier i Kosovo förbättrats, har familjens fruktan för förföljelse vid ett återvändande emellertid inte bedömts vara välgrundad. Uppehållstillstånd har bl.a. därför inte beviljats.
  • MIG 2009:9:Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen har vid en sammantagen bedömning ansetts föreligga för ett ensamkommande barn utan anhöriga i Sverige vars framtida psykosociala utveckling och hälsa på ett avgörande sätt skulle äventyras om han tvingades återvända till hemlandet. Härvid beaktades också de omständigheter som bidragit till pojkens allvarliga hälsotillstånd, hans avsaknad av kontaktnät i hemlandet samt de rådande förhållandena i hans hemland.
  • MIG 2020:24:Ett 14-årigt barn, fött och uppvuxet i Sverige, har beviljats uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter eftersom en utvisning ansågs stå i strid med Barnkonventionen. Vid en sammantagen bedömning av de exceptionella omständigheterna i barnets fall och den mycket starka anknytningen hit kan en utvisning inte anses vara proportionerlig.
  • MIG 2021:18:Med hänsyn till hälsotillståndet hos ett barn finns det sådana särskilt ömmande omständigheter att uppehållstillstånd kan beviljas. Även fråga om vilken utredning som krävs vid en sådan prövning.
  • MIG 2010:23:En kvinna, som lider av en blodcancersjukdom, riskerar att utveckla akut leukemi om hon inte behandlas med ett visst läkemedel. Hon har gjort sannolikt att läkemedlet inte finns att tillgå via officiella kanaler i hemlandet och att tillgången på det är både oregelbunden och osäker. Mot bakgrund av att kvinnan därför ansetts sakna tillgång till adekvat vård i hemlandet, och då det finns möjlighet att bereda henne vård i Sverige, har hon beviljats permanent uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter.
  • MIG 2018:16:Uppehållstillstånd med stöd av bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen jämfört med 11 § tillfälliga lagen kan bara beviljas om det föreligger sådana omständigheter som kan anses vara synnerligen ömmande omständigheter och det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att avvisa eller utvisa utlänningen.
  • MIG 2008:38:Verkställighetshinder kan beaktas vid den samlade bedömningen av om synnerligen ömmande omständigheter föreligger. När den enskilde själv inte har gjort försök att undanröja eventuella verkställighetshinder och något försök att verkställa utvisningen ännu inte har gjorts har det inte visats att det finns något konkret verkställighetshinder som vid en sådan bedömning skulle kunna beaktas.

Särskilda krav för permanent uppehållstillstånd

[K5]7 §  Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas endast om

  1. utlänningen kan försörja sig, och
  2. det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt inte råder tveksamhet om att ett permanent uppehållstillstånd bör beviljas. Lag (2021:765).

[K5]8 §  Kravet i 7 § 1 gäller inte om

  1. utlänningen är ett barn,
  2. utlänningen har rätt att uppbära inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken, eller
  3. det finns särskilda skäl.

[S2]Kravet i 7 § 2 gäller inte om utlänningen är under 15 år.

[S3]Kraven i 7 § gäller inte en utlänning som ska beviljas permanent uppehållstillstånd med stöd av 2, 2 b eller 2 c § eller när en ansökan om permanent uppehållstillstånd ska göras av någon annan än utlänningen. Lag (2021:765).

Prop. 2014/15:32: Paragrafen reglerar i vilka fall ett uppehållstillstånd som beviljas på grund av familjeanknytning ska vara tidsbegränsat vid det första beslutstillfället. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

Ändringarna i det som tidigare var paragrafens första stycke innebär att bestämmelsen om tidsbegränsat uppehållstillstånd även omfattar en sambo som beviljas uppehållstillstånd enligt 3 § första stycket 1 ...

  • MIG 2013:14:Då ett civilrättsligt äktenskap ingåtts finns det en presumtion för att den sökande maken ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att makarna inte har för avsikt att leva tillsammans. Enbart den omständigheten att makarna uppgett att de inledningsvis inte kommer att bo tillsammans vid hustruns ankomst till Sverige har inte medfört att de ansetts sakna avsikt att leva tillsammans.
  • MIG 2007:54:En utlänning, som åberopat anknytning till Sverige genom här bosatt maka, vägrades ett tidsbegränsat uppehållstillstånd redan på den grunden att han saknade pass.
  • MIG 2006:8:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till make bosatt i Sverige och där klaganden är gravid, har det ansetts föreligga skäl för att göra undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige.
  • MIG 2007:45:Fråga om beviskravet vid seriositetsprövning enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716).

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

Tidsbegränsat uppehållstillstånd i vissa fall

9 § Har upphävts genom lag (2021:765).

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

9 §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att starta näringsverksamhet, om han eller hon

  1. har slutfört studier som motsvarar en examen på avancerad nivå,
  2. har tillräckliga medel för sitt uppehälle under tillståndstiden och för att täcka kostnaderna för sin återresa, och
  3. har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket får inte beviljas för längre tid än nio månader. Lag (2022:303).

/Upphör att gälla U: 2022-06-01/

Tidsbegränsat uppehållstillstånd i vissa fall

/Upphör att gälla U: 2022-06-01/

[K5]10 §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för arbete, studier, besök eller för att bedriva näringsverksamhet. Lag (2008:884).

Prop. 2007/08:147: Paragrafen anger vissa situationer när tidsbegränsade uppehållstillstånd får beviljas. Den behandlas i avsnitt 10.

I paragrafen förtydligas att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas inte bara den som avser att arbeta inom ramen för en anställning, utan också den som avser att arbeta genom att bedriva näringsverksamhet.

  • MIG 2016:25:En förutsättning för att beviljas uppehållstillstånd med stöd av 4 kap. 5 a § utlänningsförordningen är att utlänningen dessförinnan har antagits till högskoleutbildning och beviljats ett tidsbegränsat upphållstillstånd för högskolestudier med stöd av 4 kap. 5 § samma förordning.
  • MIG 2019:16:En utlänning har beviljats uppehållstillstånd för arbete men p.g.a. försenad projektstart utnyttjades aldrig tillståndet och denne reste aldrig in i Sverige. Den ansökan om arbets- och uppehållstillstånd som därefter gjordes från hemlandet kan inte anses avse en ansökan om förlängning av det tidigare tillståndet utan en ny ansökan. Särskilda skäl finns för att bevilja ytterligare tidsbegränsat tillstånd så att den sammanlagda tillståndstiden blir längre än fyra år.
  • MIG 2008:45:Fråga om prövningsramen för migrationsdomstol vid överprövning av Migrationsverkets beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier.
  • MIG 2008:15:Vistelse i Sverige under cirka 18 månader har inte ansetts kunna betecknas som en vistelse för besök. Förlängt uppehållstillstånd för besök har därför inte beviljats
  • MIG 2009:10:En dom avseende uppehållstillstånd på grund av studier då ansökan gjorts från ett annat land än Sverige tillhör inte det slags avgörande som enligt någon bestämmelse i utlänningslagen eller av annat skäl gäller omedelbart. En sådan dom ska således vara lagakraftvunnen för att vara verkställbar. Möjlighet för migrationsdomstol att förordna om omedelbar verkställighet saknas.
  • MIG 2015:13:En utlänning som ansöker om förlängning av sitt uppehållstillstånd för fortsatta studier ska ha sin försörjning tryggad för den sökta tillståndstiden. Kravet på tryggad försörjning är inte uppfyllt genom en hänvisning till framtida inkomster av eget arbete.
  • MIG 2019:24:Framsteg som en doktorand har gjort utomlands i sina studier har beaktats vid prövningen om han ska beviljas förlängt uppehållstillstånd. Vid en helhetsbedömning av samtliga omständigheter har det framstått som oproportionerligt att inte bevilja uppehållstillstånd.
  • MIG 2009:5:För att förlängt uppehållstillstånd för studier ska medges krävs det att studenten i nära anslutning till början av studietiden uppvisar tryggad försörjning samt medel för återresa. Godtagbara framsteg i studier motsvarar 15 högskolepoäng under första året, 22,5 högskolepoäng under andra året och 30 högskolepoäng under tredje och följande år. Kravet är detsamma oavsett undervisningsspråk. Det är de högskolepoäng som uppnåtts under tiden för det senaste uppehållstillståndet som ska ligga till grund för bedömningen av om studenten gjort godtagbara framsteg i sina studier. Exempelvis visad sjukdom eller liknande skäl såsom nära anhörigs sjukdom eller dödsfall kan leda till att lägre studieresultat godtas.
  • MIG 2007:42:Tillståndstidens längd för ett tidsbegränsat uppehållstillstånd tillhör inte saken, utan grunderna för saken. Migrationsverket saknar rätt att överklaga en migrationsdomstols dom, genom vilken ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats för en längre tid än den som Migrationsverket ansåg skulle medgivas.
  • MIG 2017:25:En utlänning har haft tidsbegränsat arbetstillstånd under två år och har under en del av denna period haft en lön som understigit kollektivavtalsenlig lön. Vid prövningen av en ansökan om förlängning av arbetstillståndet har han efter en helhetsbedömning av anställningsvillkoren bedömts uppfylla de grundläggande villkoren för arbetstillstånd under den tidigare tillståndperioden.
  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.
  • MIG 2007:21:En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige för studier skall ha sin försörjning tryggad under studietiden. Om studierna skall finansieras genom banklån måste utlänningen visa att bankmedel finns överförda till utlänningens konto, och att han därmed förfogar över beloppet i fråga.
  • MIG 2015:25:Uppehållstillstånd för studier kan beviljas en utlänning som kan visa att han eller hon har tillräckliga medel för sin försörjning för den sökta tillståndstiden.
  • MIG 2020:17:Även om en utlänning endast uppehåller sig i landet när han eller hon arbetar kan kravet på vistelse i 5 kap. 10 § utlänningslagen vara uppfyllt. Tidsbegränsat uppehållstillstånd kan därför beviljas en utlänning som är bosatt utomlands men dagpendlar till Sverige för att arbeta.

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

10 §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för arbete, studier eller besök. Lag (2022:303).

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

10 a §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för att bedriva näringsverksamhet, om han eller hon har förmåga att bedriva den aktuella verksamheten och kan försörja sig.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket får inte beviljas för längre tid än två år åt gången. Lag (2022:303).

[K5]11 §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas om det finns ett hinder, som inte är bestående, mot att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut verkställs. Lag (2021:765).

Om den beslutande myndigheten eller domstolen bedömer att avvisning eller utvisning bör ske, men att ett längre rådrum än vad som medges i normalfallet krävs för verkställighet, kan ett tidsbegränsat uppehållstillstånd meddelas samtidigt med ett avlägsnandebeslut som får verkställas efter viss tid, se MIG 2007:30 och prop. 2004/05:170 s. 282 f. I vissa fall kan anstånd beslutas i samband med avvisnings- eller utvisningsbeslut utan att beslutet behöver förenas med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Anstånd får istället beslutas till en tidpunkt när verkställighet är möjlig. Då det råder ett tillfälligt verkställighetshinder bör valet mellan de olika beslutsalternativen ske utifrån verkställighetshindret i det enskilda fallet, se se MIG 2007:30. Tidsbegränsat uppehållstillstånd får inte beviljas för en längre tid än utlänningens pass gäller med vissa undantag, se 4 kap. 23 § UtlF.

  • MIG 2007:30:Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan inte beviljas om utlänningen inte innehar ett giltigt pass. Undantaget i 4 kap. 23 § utlänningsförordningen innebär inget generellt undantag från kravet på pass utan endast från kravet på att passet skall vara giltigt under hela den tid som det tillfälliga uppehållstillståndet gäller.
  • MIG 2018:21:En utlänning, som är utesluten från att anses som skyddsbehövande och som ska utvisas enligt utlänningslagen även på grund av säkerhetsskäl, bör inte beviljas anstånd med verkställigheten när det finns hinder mot att verkställa beslutet som kan antas bestå under en längre tid. I sådant fall får i stället ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas.
  • MIG 2014:24:En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.

[K5]12 §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som behöver vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

[K5]13 §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas ett barn eller en man, om barnets eller mannens närvaro i Sverige är nödvändig för att en faderskapsutredning skall kunna genomföras.

[K5]14 §  Om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats ett barn enligt 12 eller 13 §, får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas också barnets vårdnadshavare.

[K5]15 §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader skall på ansökan av förundersökningsledaren ges till en utlänning som vistas här, om

  1. det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling i brottmål skall kunna genomföras,
  2. utlänningen klart visat sin vilja att samarbeta med de brottsutredande myndigheterna,
  3. utlänningen brutit alla förbindelser med de personer som är misstänkta för brott som förundersökningen avser, och
  4. hänsyn till den allmänna ordningen och säkerheten inte talar emot att tillstånd beviljas.

[S2]Om utlänningen vill ha betänketid för att återhämta sig och för att kunna ta ställning till om han eller hon vill samarbeta med de brottsutredande myndigheterna, skall på ansökan av förundersökningsledaren ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om 30 dagar meddelas om de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 4 är uppfyllda.

[S3]Ett uppehållstillstånd som meddelats enligt första stycket får förlängas om förundersökningsledaren begär det och de där angivna förutsättningarna fortfarande är uppfyllda. Ett uppehållstillstånd som meddelats enligt andra stycket får förlängas om förundersökningsledaren begär det, det av särskilda skäl finns behov av en längre betänketid och de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 4 fortfarande är uppfyllda. Lag (2007:322).

/Upphör att gälla U: 2022-06-01/

[K5]15 a §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning vars ansökan om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § eller motsvarande äldre bestämmelser avslagits genom ett lagakraftvunnet beslut, om utlänningen vistas här och

  1. sedan minst fyra månader har en anställning som uppfyller de krav som anges i 6 kap. 2 § första stycket och avser en tidsperiod om minst ett år från ansökningstillfället, eller
  2. enligt 3 § första stycket1-4, 3 a § första stycket 1 eller andra stycket har stark anknytning till en person som beviljats uppehållstillstånd enligt 1.

[S2]En ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt första stycket ska ha kommit in till Migrationsverket senast två veckor efter det att beslutet att avslå ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande har vunnit laga kraft. Lag (2021:765).

Prop. 2007/08:147: Paragrafen, som är ny, behandlar i vilka fall en utlänning vars ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt avslagits, kan beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete. Paragrafen behandlas i avsnitt 11.3.

Av paragrafens första stycke framgår att avslagsbeslutet ska ha vunnit laga kraft och att utlänningen fortfarande ska vistas här i landet för att uppehållstillstånd ...

  • MIG 2020:5:5 kap. 15 a § utlänningslagen är avsedd för en personkrets som påbörjat sin etablering på arbetsmarknaden under asylprocessen. Om en utlänning före asylansökan har haft uppehållstillstånd och vistats i Sverige för att arbeta har etableringen inte påbörjats under asylprocessen. Då ska huvudregeln om att uppehållstillstånd för arbete ska ha sökts och beviljats före inresan i Sverige upprätthållas.
  • MIG 2020:8:Tidsfristen för en ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 a § utlänningslagen kan inte räknas från det att ett beslut fått laga kraft efter ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen.
  • MIG 2014:10:En utlänning kan beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anställning trots att han eller hon är utvisad med återreseförbud. Vad, om något, som ska ske med avlägsnandebeslutet och återreseförbudet är en fråga som får bedömas mot bakgrund av att uppehållstillstånd beviljats.
  • MIG 2013:13:En utlänning med lagakraftvunnet utvisningsbeslut har ansökt om förlängning av sitt tidsbegränsade uppehållstillstånd meddelat med stöd av bl.a. 5 kap. 15 a § utlänningslagen innan tillståndet löpt ut. Utlänningens ansökan har ansetts kunna prövas enligt 5 kap. 15 a § utlänningslagen utan hinder av vad som föreskrivs i paragrafen om att ansökan ska ges in inom två veckor från att beslutet om utvisning eller avvisning vann laga kraft. Vid denna prövning har upprepad brottslighet i form av grovt rattfylleri som medfört tre kortare fängelsestraff ansetts utgöra särskilda skäl att vägra uppehållstillstånd enligt 5 kap. 17 § första stycket utlänningslagen. Även fråga om handläggande myndighet i fråga om förvar när verkställigheten av ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut inhiberats.
  • MIG 2022:3:En ansökan om förlängning av ett uppehållstillstånd för arbete som har meddelats med stöd av 5 kap. 15 a § utlänningslagen ska prövas enligt 6 kap. 2 § första och andra stycket samma lag.

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

15 a §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning vars ansökan om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § eller motsvarande äldre bestämmelser avslagits genom ett lagakraftvunnet beslut, om utlänningen vistas här och

  1. sedan minst fyra månader har en anställning som uppfyller de krav som anges i 6 kap. 2 § första stycket och avser en tidsperiod om minst ett år från ansökningstillfället, eller
  2. enligt 3 § första stycket 1-4, 3 a § första stycket 1 eller andra stycket har stark anknytning till en person som beviljats uppehållstillstånd enligt 1.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket 2 får beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen. Detta gäller dock inte vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd.

Undantag från kravet i andra stycket får medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.

En ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt första stycket ska ha kommit in till Migrationsverket senast två veckor efter det att beslutet att avslå ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande har vunnit laga kraft. Lag (2022:303).

[K5]15 b §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska på ansökan av Polismyndigheten beviljas en utlänning som är föremål för särskilt personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387). Uppehållstillståndet ska gälla i minst ett år. Lag (2014:655).

[K5]15 c §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska på ansökan av socialnämnden beviljas ett barn som avses bli placerat här i landet enligt 6 kap. 11 a § socialtjänstlagen (2001:453) om uppehållstillstånd behövs för vistelsen. Uppehållstillståndet ska gälla i minst ett år. Lag (2012:322).

[K5]15 d §  En utlänning med uppehållstillstånd enligt 15 § får, efter egen ansökan, för tiden efter tillståndets giltighetstid beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, om utlänningen

  1. har samarbetat med de brottsutredande myndigheterna i en utredning om brott enligt 20 kap. 5 §, och
  2. har väckt talan om innestående ersättning för arbete enligt lagen (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige. Lag (2013:646).

Fortsatt uppehållstillstånd i vissa fall

[K5]16 §  Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som med stöd av 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och som inte kan få ett nytt sådant uppehållstillstånd för att förhållandet har upphört, om

  1. utlänningen har särskild anknytning till Sverige,
  2. förhållandet har upphört främst på grund av att i förhållandet utlänningen, eller utlänningens barn, utsatts för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid, eller
  3. andra starka skäl talar för att utlänningen ska ges fortsatt uppehållstillstånd.

[S2]Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt första stycket ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader. Lag (2021:765).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

  • MIG 2008:11:En utlänning som tidigare haft ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning kan, trots att förhållandet har upphört, med stöd av 5 kap. 16 § utlänningslagen beviljas fortsatt uppehållstillstånd om han eller hon fått särskild anknytning till Sverige under den legala vistelsetiden här. Sådan särskild anknytning kan t.ex. föreligga om utlänningen har haft ett arbete med viss kontinuitet och omfattning och därmed etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. Fortsatt uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige beviljades en utlänning som under nära tre års vistelse i Sverige heltidsarbetat som läkarassistent och läkare under nära två års tid (I). På samma grund beviljades en utlänning, som vistats drygt fem år i Sverige och som under större delen av denna tid även arbetat deltid motsvarande i genomsnitt mer än halvtid, fortsatt uppehållstillstånd (II).
  • MIG 2007:57:Vid bedömningen av om en utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning, får beviljas ett nytt uppehållstillstånd efter att anknytningen upphört har åberopad anställning och övrig verksamhet ansetts vara av alltför tillfällig karaktär för att i sig medföra att sådan särskild anknytning till Sverige som avses i 5 kap. 16 § utlänningslagen uppkommit. Däremot har sådan anknytning ansetts föreligga vid en sammantagen bedömning av samtliga omständigheter som förevarit under den långa vistelsetiden i Sverige.
  • MIG 2012:21:En kvinna har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make i Sverige. Trots att hon skilts från mannen har hon beviljats fortsatt uppehållstillstånd av det skälet att hon, bl.a. genom egen företagsverksamhet, fått en särskild anknytning till Sverige.
  • MIG 2014:12:Bestämmelsen om fortsatt uppehållstillstånd i 5 kap. 16 § tredje stycket utlänningslagen är inte tillämplig när det äktenskap som medfört att uppehållstillstånd ursprungligen beviljades senare bedöms vara ett skenäktenskap.
  • MIG 2013:5:En utlännings tidsbegränsade uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige får återkallas om det tillståndsgrundande förhållandet har upphört. Vid prövningen av frågan om det finns skäl att underlåta att återkalla tillståndet ska även beaktas den omständigheten att förhållandet upphört främst på grund av att utlänningen i förhållandet utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid.
  • MIG 2012:6:När det i ett mål eller ärende om återkallelse av tidsbegränsat uppehållstillstånd åberopas både asylskäl och skäl mot återkallelsen måste en prövning först ske av om det finns förutsättningar för att återkalla tillståndet. Härefter får bedömas om det finns skäl som talar mot att en återkallelse sker. Slutligen ska en prövning ske av om uppehållstillstånd bör beviljas på annan grund.
  • MIG 2010:13:Förhållandet mellan en kvinna med tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige och hennes här bosatte make har med hänsyn till omständigheterna ansetts bestå under den tid då maken avtjänar ett längre fängelsestraff.
  • MIG 2011:25:Om en utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till make eller maka i Sverige och förhållandet har upphört, får fortsatt uppehållstillstånd ändå ges om utlänningen gör sannolikt att det i förhållandet förekommit våld eller annan allvarlig kränkning av hans eller hennes frihet eller frid. Det ska även göras antagligt att detta är den främsta anledningen till att relationen upphört. Vid bedömningen bör särskilt beaktas de svårigheter som kan föreligga för personer som utsatts för våld i nära relationer att vända sig till polis och andra institutioner eller att överhuvudtaget söka hjälp och berätta om sin situation för omgivningen. I detta sammanhang bör också hänsyn tas till sökandens individuella bakgrund och förutsättningar.

[K5]16 a §  En utlänning som med stöd av 15 b § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska när tillståndet löper ut, på ansökan av Polismyndigheten, beviljas ett permanent uppehållstillstånd om han eller hon fortfarande är föremål för särskilt personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387). Lag (2014:655).

Prop. 2012/13:151: Paragrafen är ny. Den reglerar, tillsammans med 16 b–16 d §§, förfarandet för prövning av upphävande av en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott i vissa fall. Regleringen omfattar även – liksom tidigare 8 kap. 14 § – sådan prövning av upphävande av återreseförbud som avses i artikel 32 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (rörlighetsdirektivet). ...

Prop. 2005/06:77: Paragrafen är ny och föranledd av det förhållandet att en person med ställning som varaktigt bosatt i Sverige, så länge det inte finns förutsättningar för att återkalla ställningen, alltid skall ha rätt att uppehålla sig här. Vid vistelse utanför Sverige kan dock det nationella uppehållstillståndet gå förlorat och vid återkomsten är det då följdriktigt att åter bevilja ett sådant uppehållstillstånd.

[K5]16 b §  Ett barn som med stöd av 15 c § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska, när tillståndet löper ut, på ansökan av socialnämnden beviljas ett permanent uppehållstillstånd, om barnet fortfarande är placerat här i landet. Lag (2012:322).

Prop. 2012/13:151: Av paragrafen framgår att såväl uppehållstillstånd som arbetstillstånd kan beviljas. Ett uppehållstillstånd bör normalt kombineras med ett

16 c § Ny beteckning 2 c § genom lag (2014:198).

Särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd

[K5]17 §  Vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd enligt detta kapitel ska det, utom i fall som avses i 1, 2, 2 a, 2 d, 3 eller 4 §, särskilt beaktas om den sökande gjort sig skyldig till brottslighet eller brottslighet i förening med annan misskötsamhet. Vid prövning av uppehållstillstånd enligt 3 a § första stycket 1 och andra stycket ska det särskilt beaktas om utlänningen eller utlänningens barn kan antas bli utsatt för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid om uppehållstillstånd skulle beviljas.

[S2]Uppehållstillstånd enligt 3 § första stycket 2 eller 3 och 3 a § andra stycket får beviljas endast efter medgivande också av den förälder till vilken anknytning inte åberopas, om den föräldern har del i vårdnaden av barnet.

[S3]Uppehållstillstånd ska inte beviljas en person som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat, eller hans eller hennes anhöriga, om personen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Lag (2014:198).

Prop. 2005/06:77: I paragrafen införs ett nytt andra stycke som anger att uppehållstillstånd inte får beviljas för en person med ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat, eller dennes anhöriga, om personen utgör ett hot mot allmän

ordning och säkerhet. Bestämmelsen bygger på artikel 17 i direktivet om varaktigt bosatta och behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2005/06:77#S8-5-2" ...

Prop. 2021/22:224: Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om vissa omständigheter som särskilt ska beaktas vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

[K5]17 a §  Uppehållstillstånd får vägras i sådana fall som avses i 3 §, om

  1. oriktiga uppgifter medvetet lämnats eller omständigheter medvetet förtigits som är av betydelse för att få uppehållstillståndet,
  2. en utlänning adopterats eller ett äktenskap ingåtts eller ett samboförhållande inletts uteslutande i syfte att ge utlänningen rätt till uppehållstillstånd, eller
  3. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.

[S2]Uppehållstillstånd får vägras även i sådana fall som avses i 3 § första stycket 1 eller 2 b, om

  1. makarna eller samborna inte lever tillsammans eller inte har sådan avsikt,
  2. den person till vilken anknytning åberopas eller utlänningen som sökt uppehållstillstånd är gift eller sambo med någon annan, eller
  3. någon av makarna eller samborna är under 18 år.

[S3]Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör vägras ska hänsyn tas till utlänningens övriga levnadsomständigheter och familjeförhållanden. Lag (2021:765).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

  • MIG 2007:7:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd kan uppgifter av vikt återfinnas inte endast i sökandens dossié utan även i den dossié som avser den person till vilken anknytning söks (anknytningspersonen). Migrationsdomstolen har i målet endast haft tillgång till sökandens dossié trots att Migrationsverket i sitt beslut även beaktat uppgifter i anknytningspersonens dossié. Målet har på denna grund, allvarliga brister i handläggningen, och uppenbart oriktig rättstillämpning återförvisats till migrationsdomstolen för fortsatt handläggning.
  • MIG 2007:38:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till härvarande hustru, får en ansökan om familjeåterförening avslås även om äktenskapet inte är formellt upplöst, om det kan konstateras att makarna inte lever tillsammans som gifta eller inte har sådan avsikt. Även om förhållandet betraktas såsom nyetablerat kan ansökan avslås, om det inte är visat att makarna avser att leva tillsammans. Hänsyn har tagits till klagandens levnadsomständigheter och att två minderåriga barn finns i Sverige.
  • MIG 2007:19:En utländsk kvinna har vägrats uppehållstillstånd på anknytning till sin i Sverige bosatte make p.g.a. att oriktiga uppgifter lämnats under utredningen som varit av vikt för prövningen samt att maken parallellt med äktenskapet varit sambo med en annan kvinna i Sverige.
  • MIG 2009:25:Familjeåterföreningsdirektivet är inte tillämpligt när anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd i Sverige såsom skyddsbehövande i övrigt.
  • MIG 2013:14:Då ett civilrättsligt äktenskap ingåtts finns det en presumtion för att den sökande maken ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att makarna inte har för avsikt att leva tillsammans. Enbart den omständigheten att makarna uppgett att de inledningsvis inte kommer att bo tillsammans vid hustruns ankomst till Sverige har inte medfört att de ansetts sakna avsikt att leva tillsammans.

[K5]17 b §  Uppehållstillstånd skall vägras i de fall som avses i 3 § första stycket 1 eller 2 b om den person till vilken anknytning åberopas är gift med en annan person och sammanlever med den personen i Sverige. Lag (2006:220).

/Upphör att gälla U: 2022-06-01/

När ansökan om uppehållstillstånd skall vara gjord

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

När ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord

/Upphör att gälla U: 2022-06-01/

[K5]18 §  En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan.

[S2]Första stycket gäller dock inte om

  1. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd här som flykting eller alternativt skyddsbehövande enligt 1 § eller kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3 eller 4 §,
  2. utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,
  3. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats en utlänning med stöd av 3 eller 3 a §,
  4. utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,
  5. utlänningen enligt 3 § första stycket1-4, 3 a § första stycket1-4 eller andra stycket har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där,
  6. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd med stöd av 3 § första stycket 5,
  7. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som med stöd av 10 § har beviljats en utlänning i fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket,
  8. utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 a eller 15 d §,
  9. utlänningen har ett uppehållstillstånd enligt 10 § eller 5 b kap. 3 § och antingen slutfört studier som motsvarar 30 högskolepoäng eller fullföljt en termin vid forskarutbildning eller har ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1, 2, 4, 7 eller 8 §,
  10. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd enligt 2 a eller 2 d §, eller
  11. det annars finns synnerliga skäl.

[S3]Första stycket gäller inte heller om utlänningen har beviljats en visering för att besöka en arbetsgivare i Sverige eller är undantagen från kravet på visering om han eller hon ansöker om ett uppehållstillstånd för arbete inom ett slag av arbete där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. En ytterligare förutsättning är att arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om utlänningen måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där eller att det annars finns särskilda skäl.

[S4]Vid skälighetsbedömningen enligt andra stycket 5 ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige.

[S5]I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har fått laga kraft gäller föreskrifterna i 15 a och 20 §§ samt 12 kap.16 b, 16 c och 18-20 §§.

[S6]I 7 § lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå föreskrivs ytterligare undantag från första stycket under perioden 20 juli 2021-19 januari 2025. Lag (2021:766).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

st. 1: Ansökan som lämnats in till svensk beskickning ett annat land än sökandens hemlandet eller det land där sökande annars är stadigvarande bosatt får inte avslås utan ska utredas så som dess beskaffenhet kräver men sökande står risken av att en fullgod utredning inte kan ske där (MIG 2011:1).

st 2. p. 3, 5, 7 och st. 4 Det finns ett undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd inte beviljas efter inresa till Sverige, undantaget består av en prövning i två steg, se MIG 2006:8.

  1. anknytningskravet vilken innebär att sökanden kan anses ha stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige. Om man är gift med en person som är bosatt i Sverige så finns stark anknytning förutsatt att förhållandet kan bedömas vara seriöst (prop. 1999/2000:43 s.57 och MIG 2006:8.
  2. skälighetskravet vilken som uppställer kravet att det inte ska vara skäligt att begära att den sökande ger in en ansökan om uppehållstillstånd i sitt hemland eller något annat land än Sverige.

Exempel på omständigheter som uppfyller skälighetskravet ges i (prop. 1999/2000:43 s. 57-58).

  1. Det kan antas att sökanden efter en hemkomst får svårigheter att få pass eller utresetillstånd och att det beror på någon form av trakasserier från hemlandets myndigheter.
  2. Att en person däremot inte får resa ut på nytt innan han gjort sin värnplikt innebär inte att skälighetskravet är uppfyllt, men om värnpliktstjänstgöring är mycket lång eller tjänstgöringen kommer att ske under osedvanligt stränga förhållanden kan det resultera i att skälighetskravet är uppfyllt.
  3. Återvändande till ett land där det inte finns någon svensk utlandsrepresentation och där det är förenat med stora praktiska svårigheter och betydande kostnader att resa till något grannland för att ge in ansökan.
  4. Ett avlägset land och därmed stora kostnader för att återvända till Sverige sedan tillstånd beviljats.
  5. Att en person tvingas avtjäna straff för ett brott utan politiska förtecken är inte tillräckligt för att uppfylla skälighetskravet men däremot om straffet avser gärningar som inte är straffbelagda i Sverige eller om ett långvarigt fängelsestraff för en gärning som i Sverige endast har ringa straffvärde kan det resultera i att skälighetskravet är uppfyllt.

Det saknas däremot tillräckligt skäl om orsaken är att sökanden gjort sig skyldig till brott, har obetald underhållsskyldighet i hemlandet se prop. 1999/2000:43 s.57-58.

Undantag från regel om familjemedlem är att även någon som förvisso inte är, men i praktiken varit som en förälder, för den som i Sverige beviljats uppehållstillstånd sedan den varit mycket liten, kan räknas som familjemedlem (MIG 2007:2).

Prop. 2009/10:137: Paragrafen reglerar när en ansökan om uppehållstillstånd får beviljas efter inresan i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Styckeindelningen i paragrafen har justerats till att motsvara vad som gällde före den 1 januari 2010 samtidigt som det har införts ett nytt fjärde stycke.

Av fjärde stycket framgår att konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder ...

Prop. 2019/20:9: Paragrafen innehåller bestämmelser om när en ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord. Övervägandena finns i avsnitt 18.1.

Prop. 2007/08:147: Paragrafen reglerar när en ansökan om uppehållstillstånd som gjorts i landet får beviljas. Den behandlas i avsnitten 7.2, 9, 11.3 och 12.2.

I andra stycket har tre nya punkter förts in. Av punkten 6 framgår att en ansökan om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för en utlänning som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket ska kunna beviljas trots att ansökan görs inifrån landet.

I punkten 7 görs en hänvisning till 5 kap. ...

  • MIG 2016:1:Migrationsverket har tagit upp en familjs ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning till prövning i sak, trots att ansökningarna gjorts när familjen redan befunnit sig i Sverige, och därefter avslagit ansökningarna. I en sådan situation är det av processekonomiska skäl olämpligt att migrationsdomstolen vid en överprövning av Migrationsverkets beslut avslår ett överklagande med motiveringen att ansökan skulle ha gjorts före inresan i Sverige.
  • MIG 2007:2:Klaganden har i mål om uppehållstillstånd åberopat anknytning till ett i Sverige bosatt barnbarn (född 2001) med permanent uppehållstillstånd såsom skyddsbehövande. Eftersom klaganden i praktiken varit förälder för barnbarnet sedan barnbarnet var mycket litet, och då både hushållsgemenskap och särskilt beroendeförhållande förelegat redan i hemlandet, har klaganden beviljats permanent uppehållstillstånd här. Skäl att göra undantag från huvudregeln om att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige ansågs härvid föreligga.
  • MIG 2014:3:En domstol kan inte pröva om Migrationsverket borde ha tillämpat 12 kap. 18 § utlänningslagen vid en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning när det finns ett lagakraftvunnet beslut om överföring enligt Dublinförordningen som ska verkställas.
  • MIG 2006:8:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till make bosatt i Sverige och där klaganden är gravid, har det ansetts föreligga skäl för att göra undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige.
  • MIG 2011:1:En ansökan om uppehållstillstånd kan inte avslås på den grunden att ansökan har lämnats in till svensk beskickning eller konsulat i ett annat land än sökandens hemland eller det land där han eller hon annars är stadigvarande bosatt.
  • MIG 2009:37:EES-medborgares familjemedlemmar kan få undantag från huvudregeln i 5 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) om att en utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En sådan ansökan om uppehållstillstånd kan i enlighet med 4 kap. 17 § utlänningsförordningen (2006:97) prövas trots att de befinner sig här i landet. Vidare förhindrar inte det förhållandet att ett äktenskap mellan tredjelandsmedborgaren och EES-medborgaren ingåtts först i Sverige att uppehållsrätt kan föreligga.
  • MIG 2021:1:Det saknas rättsligt stöd för att anse att en ansökan om uppehållstillstånd för fortsatta studier enligt den tillfälliga lagen har kommit in för sent och därför ska avvisas när ansökan kommit in till Migrationsverket efter att giltighetstiden för det tidigare beviljade tidsbegränsade tillståndet har löpt ut.
  • MIG 2021:16:En ansökan om uppehållstillstånd för en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och som befinner sig i Sverige ska prövas i sak även om utlänningen omfattas av ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut.
  • MIG 2014:18:En utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd som var grundat på viss anställning, har inifrån Sverige ansökt om att få tillståndet förlängt. Det har inte ansetts finnas något rättsligt stöd för att avslå ansökan på den grunden att den har kommit in mer än tre månader efter det att den anställning som var grunden för utlänningens tidigare tillstånd upphört.
  • MIG 2008:36:I mål där utlänning med stöd av 12 kap. 19 § utlänningslagen beviljats ny prövning av frågan om uppehållstillstånd är prövningen begränsad till de nya omständigheter som är hänförliga till utlänningens behov av skydd i Sverige. Det är också nödvändigt att även de skyddsskäl som utlänningen åberopat i den tidigare processen omfattas av den nya prövningen.

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

18 §  En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller dock inte om

  1. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd här som flykting eller alternativt skyddsbehövande enligt 1 § eller kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3 eller 4 §,
  2. utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,
  3. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats en utlänning med stöd av 3 eller 3 a §,
  4. utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,
  5. utlänningen enligt 3 § första stycket 1-4, 3 a § första stycket 1-4 eller andra stycket har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där,
  6. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd med stöd av 3 § första stycket 5,
  7. utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 a eller 15 d §,
  8. följande villkor är uppfyllda:
    1. utlänningen ansöker om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, för arbete som har beviljats enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket eller enligt 15 a §, eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a §,
    2. utlänningen har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete som har beviljats enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket och ansöker om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a § eller tvärtom inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet och förutsättningarna för det tillståndet varit uppfyllda, eller
    3. en ansökan avser ett uppehållstillstånd som familjemedlem till en utlänning som avses i a eller b, om ansökan ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet som familjemedlem och utlänningen beviljas uppehållstillstånd enligt de bestämmelser som anges där,
  9. utlänningen har ett uppehållstillstånd enligt 10 § eller 5 b kap. 3 § och antingen slutfört studier som motsvarar 30 högskolepoäng eller fullföljt en termin vid forskarutbildning eller har ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1, 2, 4, 7 eller 8 §,
  10. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd enligt 2 a eller 2 d §, eller
  11. det annars finns synnerliga skäl.

Första stycket gäller inte heller om utlänningen har beviljats en visering för att besöka en arbetsgivare i Sverige eller är undantagen från kravet på visering om han eller hon ansöker om ett uppehållstillstånd för arbete inom ett slag av arbete där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. En ytterligare förutsättning är att arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om utlänningen måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där eller att det annars finns särskilda skäl.

Första stycket gäller inte heller en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd enligt 9 §, om ansökan avser ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a § och ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet.

Vid skälighetsbedömningen enligt andra stycket 5 ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige.

I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har fått laga kraft gäller föreskrifterna i 15 a och 20 §§ samt 12 kap. 16 b, 16 c och 18-20 §§.

I 7 § lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå föreskrivs ytterligare undantag från första stycket under perioden 20 juli 2021-19 januari 2025. Lag (2022:303).

[K5]18 a §  Det som föreskrivs i 18 § första stycket gäller inte för en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd enligt 5 § första stycket eller uppehållstillstånd för arbete enligt 10 § om han eller hon har ett av Sverige utfärdat EU-blåkort, ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse eller tillstånd för säsongsarbete. Detsamma gäller om utlänningen har eller har haft ett EU-blåkort utfärdat av Sverige och han eller hon har återtagits enligt 6 a kap. 14 §.

[S2]En ansökan om uppehållstillstånd efter inresan i Sverige får även bifallas för en familjemedlem till en utlänning som avses i första stycket om utlänningen beviljas uppehållstillstånd enligt de bestämmelser som anges där. Lag (2018:319).

[K5]19 §  En ansökan om uppehållstillstånd som avser förlängning av ett pågående besök eller någon annan tidsbegränsad vistelse här i landet får bifallas trots att utlänningen vistas i Sverige, om det finns vägande skäl för förlängning av vistelsetiden.

  • MIG 2008:15:Vistelse i Sverige under cirka 18 månader har inte ansetts kunna betecknas som en vistelse för besök. Förlängt uppehållstillstånd för besök har därför inte beviljats
  • MIG 2015:13:En utlänning som ansöker om förlängning av sitt uppehållstillstånd för fortsatta studier ska ha sin försörjning tryggad för den sökta tillståndstiden. Kravet på tryggad försörjning är inte uppfyllt genom en hänvisning till framtida inkomster av eget arbete.
  • MIG 2019:24:Framsteg som en doktorand har gjort utomlands i sina studier har beaktats vid prövningen om han ska beviljas förlängt uppehållstillstånd. Vid en helhetsbedömning av samtliga omständigheter har det framstått som oproportionerligt att inte bevilja uppehållstillstånd.
  • MIG 2009:5:För att förlängt uppehållstillstånd för studier ska medges krävs det att studenten i nära anslutning till början av studietiden uppvisar tryggad försörjning samt medel för återresa. Godtagbara framsteg i studier motsvarar 15 högskolepoäng under första året, 22,5 högskolepoäng under andra året och 30 högskolepoäng under tredje och följande år. Kravet är detsamma oavsett undervisningsspråk. Det är de högskolepoäng som uppnåtts under tiden för det senaste uppehållstillståndet som ska ligga till grund för bedömningen av om studenten gjort godtagbara framsteg i sina studier. Exempelvis visad sjukdom eller liknande skäl såsom nära anhörigs sjukdom eller dödsfall kan leda till att lägre studieresultat godtas.
  • MIG 2017:5:En utlänning som ansökt om Schengenvisering enligt bestämmelserna i viseringskodexen har under en tidigare vistelse i Sverige med visering beviljats uppehållstillstånd med stöd av utlänningslagens regler om förlängning av ett pågående besök. Den omständigheten innebär inte i sig att det finns rimliga tvivel på utlänningens avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut eller tillförlitligheten hos dennes utsagor.

Beslutande myndigheter

[K5]20 §  Beslut om uppehållstillstånd meddelas av Migrationsverket.

[S2]Migrationsverket får dock inte bevilja uppehållstillstånd för en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Om Migrationsverket finner att en sådan utlänning bör beviljas uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b §, ska verket inte besluta i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut om uppehållstillstånd hade kunnat överklagas.

[S3]Beslut om uppehållstillstånd får också meddelas av Regeringskansliet. Lag (2013:648).

  • MIG 2013:19:En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.
  • MIG 2013:12:En migrationsdomstol som beviljar en utlänning en ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen bör överlämna till Migrationsverket att som första instans pröva frågan om uppehållstillstånd ska beviljas.
  • MIG 2013:25:Prövning av skyddsskäl efter Migrationsverkets överlämnande av ärende enligt 5 kap. 20 § utlänningslagen gällande utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Fråga om utlänningen har gjort sannolikt att han tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Även metod för prövning av fråga om förföljelse på grund av sexuell läggning.
  • MIG 2021:7:Migrationsverkets beslut eller ställningstagande att i enlighet med 12 kap. 20 § utlänningslagen inte lämna över ett ärende om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b § samma lag till en migrationsdomstol kan inte överklagas.

[K5]21 §  Av 8 kap. 27 § följer att den instans som prövar överklagande av beslut om avvisning och utvisning i vissa fall också får besluta om uppehållstillstånd. Lag (2014:198).

Prop. 2012/13:151: Paragrafen innehåller bestämmelser om muntlig förhandling inför beslut om förvar och uppsikt.

  • MIG 2013:19:En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.
  • MIG 2013:12:En migrationsdomstol som beviljar en utlänning en ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen bör överlämna till Migrationsverket att som första instans pröva frågan om uppehållstillstånd ska beviljas.

Bemyndiganden

[K5]22 §  Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Migrationsverket får meddela föreskrifter om att andra myndigheter har rätt att besluta om uppehållstillstånd.

/Upphör att gälla U: 2022-06-01/

[K5]23 §  Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för studier eller besök.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas om det följer av en överenskommelse med en främmande stat.

[S3]Regeringen får meddela föreskrifter om när uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och till anhöriga till en sådan utlänning.

[S4]Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, studier eller närings- verksamhet.

[S5]Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket och för familjemedlemmar till en sådan utlänning.

[S6]I 5 b kap. 28 § finns en bestämmelse om att regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemed- lemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 b kap.3 eller 8 §. Lag (2019:1208).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

Prop. 2005/06:77: Sista stycket i paragrafen är nytt. I stycket ges regeringen möjlighet att göra de föreslagna tilläggen i utlänningsförordningen avseende uppehållstillstånd för personer med ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och deras anhöriga. Regeringen skall på förordningsnivå föreskriva att sådana uppehållstillstånd skall gälla i fem år samt de övriga kriterier som enligt vad som framgår av direktivet om varaktigt bosatta skall ...

Prop. 2007/08:74: Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.5.1.

Prop. 2019/20:9: Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om uppehållstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 6 och 16.6.

Prop. 2007/08:147: Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om uppehållstillstånd i vissa särskilt angivna fall. Den behandlas i avsnitt 7.4.

Femte stycket, som är nytt, innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en tredjelandsmedborgare som har beviljats uppehållstillstånd för arbete.

  • MIG 2016:25:En förutsättning för att beviljas uppehållstillstånd med stöd av 4 kap. 5 a § utlänningsförordningen är att utlänningen dessförinnan har antagits till högskoleutbildning och beviljats ett tidsbegränsat upphållstillstånd för högskolestudier med stöd av 4 kap. 5 § samma förordning.
  • MIG 2015:13:En utlänning som ansöker om förlängning av sitt uppehållstillstånd för fortsatta studier ska ha sin försörjning tryggad för den sökta tillståndstiden. Kravet på tryggad försörjning är inte uppfyllt genom en hänvisning till framtida inkomster av eget arbete.
  • MIG 2009:5:För att förlängt uppehållstillstånd för studier ska medges krävs det att studenten i nära anslutning till början av studietiden uppvisar tryggad försörjning samt medel för återresa. Godtagbara framsteg i studier motsvarar 15 högskolepoäng under första året, 22,5 högskolepoäng under andra året och 30 högskolepoäng under tredje och följande år. Kravet är detsamma oavsett undervisningsspråk. Det är de högskolepoäng som uppnåtts under tiden för det senaste uppehållstillståndet som ska ligga till grund för bedömningen av om studenten gjort godtagbara framsteg i sina studier. Exempelvis visad sjukdom eller liknande skäl såsom nära anhörigs sjukdom eller dödsfall kan leda till att lägre studieresultat godtas.
  • MIG 2007:21:En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige för studier skall ha sin försörjning tryggad under studietiden. Om studierna skall finansieras genom banklån måste utlänningen visa att bankmedel finns överförda till utlänningens konto, och att han därmed förfogar över beloppet i fråga.
  • MIG 2015:25:Uppehållstillstånd för studier kan beviljas en utlänning som kan visa att han eller hon har tillräckliga medel för sin försörjning för den sökta tillståndstiden.

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

23 §  Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för studier eller besök.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet.

Regeringen får meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas om det följer av en överenskommelse med en främmande stat.

Regeringen får meddela föreskrifter om när uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och till anhöriga till en sådan utlänning.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, studier eller näringsverksamhet.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket och för familjemedlemmar till en sådan utlänning.

I 5 b kap. 28 § finns en bestämmelse om att regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 3 eller 8 §. Lag (2022:303).

[K5]24 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försörjningsförmåga enligt 7 § 1.Lag (2021:765).

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om permanent uppehållstillstånd för utlänningar som är skyddsbehövande i övrigt.

25 § Har upphävts genom lag (2021:765).

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

25 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försörjningsförmågan enligt 9 § första stycket 2. Lag (2022:303).

26 § Har upphävts genom lag (2009:1542).

[K5]27 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försörjningsförmåga och bostad av tillräcklig storlek och standard enligt 3 b §. Lag (2010:175).

Prop. 2009/10:77: Paragrafen, som är ny, innehåller ett bemyndigande att meddela vissa föreskrifter om försörjningskravet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Enligt paragrafen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter som preciserar kraven på att försörja sig respektive ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen.

5 a kap. Ställning som varaktigt bosatt i Sverige

Förutsättningar för att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige

[K5a]1 §  En ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska beviljas om sökanden de senaste fem åren utan avbrott har vistats i Sverige med uppehållstillstånd eller på annan grund som lagligen bosatt.

[S2]Vid beräkningen av vistelsetiden för en sökande som har flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 § eller alternativ skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 a § första stycket, räknas även tiden mellan den dag då ansökan om asyl eller ansökan om ny prövning gavs in och den dag då asyl beviljades.

[S3]Vid beräkningen av vistelsetiden ska vistelse i Sverige av tillfälliga skäl eller för studier inte räknas.

[S4]Vistelse utanför Sverige under kortare tid än sex månader i följd och inte mer än tio månader sammanlagt under femårsperioden ska inte anses vara avbrott i vistelsen. Lag (2019:462).

Ett permanent uppehållstillstånd i en annan EU-stat får enligt art. 13 2003/109/EG utfärdas på förmånligare villkor än ett EG-uppehållstillstånd och utan det prövningsförfarande som anges i art. 4-7 2003/109/EG och kan således inte jämställas med ett EG-uppehållstillstånd.(MIG 2008:22). Sökanden måste styrka att den har EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta genom att uppvisa handling som utfärdats i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 8.3 i direktivet 2003/109/EG och förordning (EG) nr 1030/2002 (MIG 2008:22), se även 4 kap. 8-9, 16 a, 17, 18, 19 a och 5 kap. 1 §§ UtlF

Prop. 2005/06:77: I paragrafen anges vilka tredjelandsmedborgare som kan beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Paragrafen återspeglar bestämmelserna i artiklarna 3, 4 och 23 i direktivet om varaktigt bosatta och behandlas i avsnitt 8.2.

I första stycket anges att en ansökan om att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige endast kan beviljas för den som vid ansökningstillfället har permanent uppehållstillstånd ...

Prop. 2016/17:61: Paragrafen innehåller förutsättningarna för att en utlänning ska beviljas en ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

[K5a]1 a §  En ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska bifallas om sökanden har vistats inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier utan avbrott under minst fem år och under denna tid haft EU-blåkort i en eller flera medlemsstater. Av den angivna tiden ska sökanden de senaste två åren räknat från tiden för ansökan ha haft EU-blåkort enligt 6 a kap. 1 §.

[S2]Vid beräkning av vistelsetiden enligt första stycket första meningen ska vistelse i en annan medlemsstat som understiger arton månader inte beaktas.

[S3]Vistelse utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under kortare tid än tolv månader i följd och inte mer än arton månader sammanlagt ska vid beräkning av vistelsetiden enligt första stycket första meningen inte anses vara avbrott i vistelsen. Lag (2014:198).

[K5a]2 §  För att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige skall sökanden fullt ut kunna försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kravet på försörjningsförmågan. Lag (2006:219).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

Prop. 2005/06:77: Försörjningsförmågan för tredjelandsmedborgare som önskar få ställning som varaktigt bosatt behandlas i avsnitt 8.2.5. Bestämmelsen bygger på artikel 5.1 i direktivet om varaktigt bosatta.

Av första stycket framgår att personen som ansöker om ställning som varaktigt bosatt fullt ut skall kunna försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda. ...

[K5a]3 §  En person som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet får inte beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Lag (2006:219).

Prop. 2005/06:77: Bestämmelsen bygger på artikel 6 i direktivet om varaktigt bosatta och behandlas i avsnitt 8.2.8.

I paragrafen föreskrivs att ställning som varaktigt bosatt inte får beviljas någon som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Begreppet ”allmän ordning och säkerhet” är ett gemenskapsrättsligt begrepp och skall följaktligen ges den innebörd som följer av gemenskapsrätten (se kommentaren till 8 ...

[K5a]4 §  Ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska inte beviljas

  1. en medborgare i en EU-stat, eller
  2. en utlänning vars vistelse i Sverige inte är av varaktig karaktär. Lag (2021:765).

Prop. 2005/06:77: Bestämmelsen bygger på artikel 3 i direktivet om varaktigt bosatta och behandlas i avsnitt 8.2.1.

Eftersom flyktingar och andra skyddsbehövande i allmänhet får permanent uppehållstillstånd, men inte skall kunna få ställning som varaktigt bosatta enligt direktivet, undantas dessa uttryckligen i bestämmelsen för att överensstämmelse med direktivet skall nås. ...

Återkallelse

[K5a]5 §  Ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska återkallas om den som beviljats sådan ställning

  1. medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få ställningen,
  2. utvisas,
  3. utgör ett hot mot allmän ordning,
  4. har vistats utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under tolv månader i följd,
  5. har vistats utanför Sveriges territorium under sex år i följd, eller
  6. får ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat.

[S2]Om ställning som varaktigt bosatt i Sverige har beviljats med stöd av 1 a §, ska tidsperioden i första stycket 4 vara tjugofyra månader. Lag (2013:606).

Prop. 2005/06:77: Paragrafen reglerar villkoren för återkallelse av ställning som varaktigt bosatt. Den bygger på artikel 9 i direktivet om varaktigt bosatta. Frågor kring återkallelse behandlas i avsnitt 8.4.1. Lagrådet har bl.a. anfört att det bör klargöras vad som i olika fall avses gälla då tillfälliga avbrott görs i en angiven vistelseperiod. Denna fråga behandlas närmare i kommentaren till 3 a kap. 9 §.

Prop. 2012/13:148: Paragrafen innehåller bestämmelser om när ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska återkallas. Övervägandena finns i avsnitt 12.2. Ändringen genomför artikel 16.4 i blåkortsdirektivet.

[K5a]6 §  Den som förlorat sin ställning som varaktigt bosatt i Sverige på grund av vistelse utanför Sveriges respektive Europeiska unionens medlemsstaters territorier ska återfå denna efter ansökan, oavsett kraven på vistelsetid enligt 1 eller 1 a §, om

  1. han eller hon har beviljats ett permanent uppehållstillstånd eller ett uppehållstillstånd syftande till bosättning enligt 5 kap.,
  2. försörjningskravet i 2 § är uppfyllt, och
  3. det inte finns något hinder enligt 3 §. Lag (2013:606).

Prop. 2005/06:77: Bestämmelsen bygger på artikel 9.5 i direktivet om varaktigt bosatta och behandlas i avsnitt 8.4.2.

I paragrafen föreskrivs att den som förlorat sin ställning som varaktigt bosatt i Sverige på grund av vistelse utanför Sveriges respektive Europeiska unionens medlemsstaters territorier kan återfå den genom ett förenklat förfarande.

Personen skall återfå sin ställning som varaktigt ...

Prop. 2012/13:148: Paragrafen innehåller bestämmelser om att den som förlorat sin ställning som varaktigt bosatt i Sverige på grund av vistelse utanför Sveriges respektive EU-staternas territorier kan återfå den genom ett förenklat förfarande.

Återtagande av utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och deras familjemedlemmar

[K5a]7 §  Om en annan EU-stat har ålagt en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige att lämna den staten, ska han eller hon återtas till Sverige. Detsamma gäller hans eller hennes familjemedlemmar, om de har ålagts att lämna den andra EU-staten genom ett beslut som har fattats i samband med beslutet avseende utlänningen. Lag (2014:198).

Beslutande myndighet

Uppehållstillstånd för forskning

[K5b]1 §  En utlänning som ska utföra forskning i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare ska, om inte något annat följer av 9-12 §§, beviljas ett uppehållstillstånd för forskning.

[S2]Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska, om inte något annat följer av tredje stycket, gälla i minst ett år eller den kortare tid som forskningen enligt mottagnings- avtalet ska pågå.

[S3]Om utlänningen omfattas av ett unionsprogram eller ett multi- lateralt program som främjar tredjelandsmedborgares rörlighet och förutsättningarna för att bevilja tillstånd för hela forskningsperioden är uppfyllda, ska uppehållstillståndet gälla i minst två år eller den kortare tid som forskningen enligt mottagningsavtalet ska pågå. Lag (2019:1208).

[K5b]2 §  En utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd för forskning av en annan EU-stat och som ska utföra forskning i Sverige i mer än 180 dagar enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forsknings- huvudmän att ta emot gästforskare ska, om inte något annat följer av 9-12 §§, beviljas ett uppehållstillstånd för forskning vid rörlighet för längre vistelse.

[S2]Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska gälla i minst ett år eller den kortare tid som forskningen enligt mottagningsavtalet ska pågå. Ett sådant tillstånd får dock inte gälla för längre tid än det uppehållstillstånd för forskning som har beviljats av en annan EU-stat. Lag (2019:1208).

Uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning

[K5b]3 §  En utlänning som har antagits till en utbildning på heltid vid en läroanstalt för högre utbildning i Sverige ska, om utlänningen har betalat de avgifter som tas ut för studierna vid läroanstalten och inte något annat följer av 9-12 §§, beviljas ett uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning.

[S2]Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska, om inte något annat följer av tredje stycket, gälla i minst ett år eller den kortare tid som studierna ska pågå.

[S3]Om utlänningen omfattas av ett unionsprogram eller ett multi- lateralt program som främjar tredjelandsmedborgares rörlighet eller av ett avtal mellan två eller flera läroanstalter och förutsättningarna för att bevilja tillstånd för hela studie- perioden är uppfyllda, ska uppehållstillståndet gälla i minst två år eller den kortare tid som studierna ska pågå. Lag (2019:1208).

  • MIG 2021:17:Vid prövningen av en ansökan om förlängning av uppehållstillstånd för studier måste det göras en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet och proportionalitetsprincipen beaktas. Kravet på heltidsstudier kan då inte alltid upprätthållas och bl.a. omständigheter som ligger utanför utlänningens kontroll bör vägas in i bedömningen. Mindre avvikelser från kravet på heltidsstudier måste också kunna godtas.

Uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning

[K5b]4 §  En utlänning som inom två år före ansökningstillfället har fått en examen från högre utbildning eller följer ett utbild- ningsprogram som leder till en sådan examen och som ska prak- tisera i Sverige enligt ett avtal om praktik ska, om praktiken har anknytning till utlänningens utbildning och inte något annat följer av 9-12 §§, beviljas ett uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning.

[S2]Ett avtal om praktik ska innehålla uppgifter om

  1. praktikens innehåll,
  2. praktikens längd,
  3. tjänstgörings- och handledningsförhållandena,
  4. tiderna för praktiken, och
  5. rättsförhållandet mellan praktikanten och värdenheten i Sverige.

[S3]Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska gälla i arton månader eller den kortare tid som praktiken ska pågå. Lag (2019:1208).

Uppehållstillstånd för volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst

[K5b]5 §  En utlänning som har ingått ett avtal med en organisation i Sverige om deltagande i ett volontärprogram här inom ramen för Europeisk volontärtjänst ska, om inte något annat följer av 9-12 §§, beviljas ett uppehållstillstånd för volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst.

[S2]Ett avtal om deltagande i ett volontärprogram ska innehålla uppgifter om

  1. volontärprogrammets innehåll,
  2. programmets längd,
  3. tjänstgörings- och handledningsförhållandena för volontär- arbetet,
  4. tiderna för volontärarbetet,
  5. de medel som finns tillgängliga för att täcka kostnaderna för utlänningens uppehälle och logi, och
  6. i förekommande fall, den utbildning som utlänningen kommer att få för att kunna utföra volontärarbetet.

[S3]Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska gälla i ett år eller den kortare tid som volontärarbetet ska pågå. Lag (2019:1208).

Uppehållstillstånd för au pair-arbete

[K5b]6 §  En utlänning som har fyllt 18 men inte 30 år och som har ingått ett avtal om au pair-arbete med en värdfamilj i Sverige ska beviljas ett uppehållstillstånd för au pair-arbete, om inte något annat följer av 9-12 §§ och

  1. au pair-arbetet inte omfattar mer än 25 timmars barnpass- ning och lättare hushållsarbete per vecka,
  2. tiden för au pair-arbete och studier tillsammans inte över- stiger 40 timmar per vecka,
  3. utlänningen får gratis kost och logi och viss ersättning för utfört arbete varje månad, och
  4. värdfamiljen har tecknat en olycksfallsförsäkring för utlänningen.

[S2]Ett avtal om au pair-arbete ska innehålla uppgifter i fråga om vad som anges i första stycket 1-4.

[S3]Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska gälla i ett år eller den kortare tid som au pair-arbetet ska pågå. Lag (2019:1208).

Uppehållstillstånd efter slutförd forskning och efter slutförda studier

[K5b]7 §  En utlänning som vid ansökningstillfället har ett uppe- hållstillstånd enligt 1 § ska beviljas ett uppehållstillstånd för en tid av ett år efter slutförd forskning, om inte något annat följer av 9-11 §§ och utlänningen

  1. avser att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet här, och
  2. kan visa ett intyg från forskningshuvudmannen om att forsk- ningen har slutförts.

[S2]Första stycket gäller även för en utlänning som vid ansökningstillfället har ett uppehållstillstånd för forskning utfärdat av en annan EU-stat och som under giltighetstiden för det tillståndet har vistats i Sverige för att utföra en del av sin forskning här enligt 2 eller 13 §. Lag (2019:1208).

[K5b]8 §  En utlänning som vid ansökningstillfället har ett uppe- hållstillstånd enligt 3 § ska beviljas ett uppehållstillstånd för en tid av ett år efter slutförda studier, om inte något annat följer av 9-11 §§ och utlänningen

  1. har slutfört en högskoleutbildning och utbildningen avser studier som motsvarar minst två terminer,
  2. avser att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet här, och
  3. har ett examensbevis eller utbildningsbevis som avser den slutförda utbildningen.

[S2]Första stycket gäller även för en utlänning som vid ansökningstillfället har ett uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning utfärdat av en annan EU-stat och som under giltighetstiden för det tillståndet har vistats i Sverige för att bedriva en del av sina studier här enligt 14 §, om studierna som bedrivits här motsvarar minst två ter- miner på en högskoleutbildning. Lag (2019:1208).

Allmänna förutsättningar för uppehållstillstånd

[K5b]9 §  För att beviljas ett uppehållstillstånd enligt 1-8 §§ ska utlänningen

  1. visa att han eller hon kommer att ha tillräckliga medel för sitt uppehälle under tillståndstiden och för att täcka kostnaderna för sin återresa,
  2. vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,
  3. inte utgöra ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa, och
  4. visa vårdnadshavares medgivande, om utlänningen är under 18 år. Lag (2019:1208).

[K5b]10 §  Ett uppehållstillstånd enligt 1-8 §§ ska inte beviljas en utlänning som

  1. är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz eller är familjemedlem till en sådan medborgare,
  2. har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alter- nativt skyddsbehövande enligt 5 kap. 1 § eller motsvarande äldre bestämmelser, eller har ansökt om ett sådant tillstånd och ansökan ännu inte har avgjorts slutligt,
  3. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd enligt 21 kap.,
  4. har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat,
  5. har ett avvisnings- eller utvisningsbeslut som fått laga kraft och som inte kan verkställas,
  6. har beviljats ett EU-blåkort, eller
  7. har beviljats ett ICT-tillstånd för praktiktjänstgöring. Lag (2019:1208).

[K5b]11 §  Ett uppehållstillstånd enligt 1-8 §§ ska inte heller beviljas en utlänning som visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. Lag (2019:1208).

[K5b]12 §  Ett uppehållstillstånd enligt 1-6 §§ får vägras om värdenheten

  1. har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd,
  2. har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete, eller
  3. inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller arbetsvillkor.

[S2]Ett uppehållstillstånd enligt 1-6 §§ får också vägras om

  1. anställningsvillkoren är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen,
  2. det finns grundad anledning att anta att utlänningen avser att vistas i Sverige av andra skäl än dem som ansökan avser,
  3. värdenheten huvudsakligen har inrättats eller drivs för att underlätta inresan för utlänningen, eller
  4. värdenheten håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om värdenheten inte bedriver någon eko- nomisk verksamhet. Lag (2019:1208).

Prop. 2019/20:9: I första stycket 1 och 2 anges att ett tillstånd får vägras om utlänningens värdenhet har påförts vissa sanktioner. Vid bedömningen av om det finns skäl att tillämpa någon av avslagsgrunderna ska beaktas bl.a. vilken tid som har förflutit sedan värdenheten påfördes sanktionen, hur allvarlig den överträdelse som lett till sanktionen har varit och om överträdelsen framstår som en engångsföreteelse. Straff, administrativa sanktioner som skattetillägg och särskild rättsverkan av brott ...

Förutsättningar för rörlighet för kortare vistelse

[K5b]13 §  En utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd för forskning av en annan EU-stat får under giltighetstiden för tillståndet i högst 180 dagar under en 360-dagarsperiod resa in och vistas i Sverige för att utföra en del av sin forskning hos en godkänd forskningshuvudman här.

[S2]Rätten till inresa och vistelse i högst 180 dagar under en 360-dagarsperiod gäller även medföljande familjemedlemmar som har beviljats uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har ett uppehållstillstånd för forskning utfärdat av den staten.

[S3]Första och andra styckena gäller inte en utlänning som utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2019:1208).

Prop. 2019/20:9: I första stycket anges att en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd för forskning av en annan EU-stat får resa in och vistas i Sverige i högst 180 dagar under en 360-dagarsperiod för att utföra en del av sin forskning hos en i Sverige godkänd forskningshuvudman.

[K5b]14 §  En utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning av en annan EU-stat får under giltighetstiden för tillståndet i högst 360 dagar resa in och vistas i Sverige för att bedriva studier vid en läroanstalt för högre utbildning här, om

  1. den utbildning som utlänningen har antagits till i Sverige bedrivs inom ramen för ett unionsprogram eller ett multilateralt program som främjar tredjelandsmedborgares rörlighet eller ett avtal mellan två eller flera läroanstalter för högre utbildning, och
  2. utlänningen har underrättat Migrationsverket om sin avsikt att bedriva studier här och Migrationsverket inte enligt andra stycket har invänt mot den planerade vistelsen i Sverige.

[S2]Migrationsverket får inom 30 dagar från det att en under- rättelse eller, om utlänningen har förelagts att komplettera underrättelsen, kompletterande underlag har kommit in invända mot utlänningens planerade vistelse i Sverige, om

  1. förutsättningarna i första stycket 1 och 9-11 §§ inte är uppfyllda,
  2. det finns grund för avslag enligt 12 §,
  3. utlänningen inte har betalat de avgifter som tas ut för studierna vid läroanstalten för högre utbildning i Sverige, eller
  4. utlänningen redan har vistats i Sverige under en period av 360 dagar.

[S3]Första stycket gäller inte en utlänning som utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2019:1208).

Prop. 2019/20:9: I första stycket anges att en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning av en annan EU-stat får under giltighetstiden för tillståndet resa in och vistas i Sverige i högst 360 dagar. Detta gäller enligt första stycket 1 om den utbildning som utlänningen har antagits till i Sverige bedrivs inom ramen för ett unionsprogram eller ett multilateralt program som främjar tredjelandsmedborgares rörlighet eller ett avtal mellan två eller flera läroanstalter ...

När ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord

/Upphör att gälla U: 2022-06-01/

[K5b]15 §  En utlänning som vill ha ett uppehållstillstånd enligt 1 eller 3-6 §§ ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i Sverige. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

[S2]Första stycket gäller inte om utlänningen

  1. ansöker om förlängning av ett uppehållstillstånd enligt 1 eller 3 §, eller
  2. har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 4 § eller ett uppehållstillstånd enligt 3 § och antingen slutfört studier som motsvarar 30 högskolepoäng eller fullföljt en termin vid forskarutbildning och på annan grund ansöker om ett uppehålls- tillstånd enligt 1, 3 eller 4 §. Lag (2019:1208).

Prop. 2019/20:9: I första stycket anges huvudregeln att en ansökan om tillstånd enligt 1 eller 3–6 §§ ska ha beviljats före inresan i Sverige och att en sådan ansökan inte får bifallas efter inresan.

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

15 §  En utlänning som vill ha ett uppehållstillstånd enligt 1 eller 3-6 §§ ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i Sverige. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller inte om utlänningen

  1. ansöker om förlängning av ett uppehållstillstånd enligt 1 eller 3 §,
  2. har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 4 § eller ett uppehållstillstånd enligt 3 § och antingen slutfört studier som motsvarar 30 högskolepoäng eller fullföljt en termin vid forskarutbildning och på annan grund ansöker om ett uppehållstillstånd enligt 1, 3 eller 4 §, eller
  3. har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete som har beviljats enligt 5 kap. 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 5 kap. 10 a §, och ansöker om ett uppehållstillstånd enligt 1 § eller för studier på forskarnivå enligt 3 § inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet och förutsättningarna för det tillståndet varit uppfyllda. Lag (2022:303).

[K5b]16 §  En ansökan om uppehållstillstånd enligt 2, 7 eller 8 § eller om förlängning av ett uppehållstillstånd enligt 2 § får ges in efter inresan i Sverige. Lag (2019:1208).

Förlängning av tillståndstiden

[K5b]17 §  Tillståndstiden för ett uppehållstillstånd enligt 1-3 §§ får efter ansökan förlängas.

[S2]Tillståndstiden får inte förlängas om

  1. förutsättningarna i 1-3 och 9-11 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda,
  2. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
  3. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende, eller
  4. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för. Lag (2019:1208).

  • MIG 2021:17:Vid prövningen av en ansökan om förlängning av uppehållstillstånd för studier måste det göras en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet och proportionalitetsprincipen beaktas. Kravet på heltidsstudier kan då inte alltid upprätthållas och bl.a. omständigheter som ligger utanför utlänningens kontroll bör vägas in i bedömningen. Mindre avvikelser från kravet på heltidsstudier måste också kunna godtas.

[K5b]18 §  En förlängning av tillståndstiden för ett uppehålls- tillstånd enligt 1-3 §§ får vägras om det finns grund för avslag enligt 12 § första stycket eller andra stycket 1, 3 eller 4.

[S2]En förlängning av tillståndstiden för ett uppehållstillstånd enligt 3 § får också vägras om utlänningen inte har gjort godtagbara framsteg i sina studier. Lag (2019:1208).

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till forskare

[K5b]19 §  Familjemedlemmar som avses i 5 kap. 3 § första stycket 1- 3 till den som har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 §, ska beviljas uppehållstillstånd, om inte något annat följer av andra eller tredje stycket. Familjemedlemmens uppe- hållstillstånd ska gälla för samma tid som anknytningsper- sonens tillstånd.

[S2]För barn som åberopar anknytning till den som har ett uppe- hållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 § eller till hans eller hennes make eller sambo gäller 5 kap. 17 § andra stycket.

[S3]Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap.17 a och 17 b §§. Lag (2019:1208).

/Upphör att gälla U: 2022-06-01/

[K5b]20 §  En familjemedlem som avses i 19 § ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i Sverige. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

[S2]Första stycket gäller dock inte om

  1. ansökan avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd som beviljats på grund av anknytning till en utlänning som har ansökt om eller har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 §, eller
  2. sökanden har beviljats ett uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har ansökt om eller har ett uppehållstillstånd enligt 2 §. Lag (2019:1208).

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

20 §  En familjemedlem som avses i 19 § ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i Sverige. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller dock inte om

  1. ansökan avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av anknytning till en utlänning som har ansökt om eller har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 §,
  2. sökanden har beviljats ett uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har ansökt om eller har ett uppehållstillstånd enligt 2 §, eller
  3. ansökan avser ett uppehållstillstånd som familjemedlem till en utlänning som avses i 15 § andra stycket 3, om ansökan ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet som familjemedlem och utlänningen beviljas uppehållstillstånd enligt 1 §. Lag (2022:303).

Återkallelse av uppehållstillstånd

[K5b]21 §  Ett uppehållstillstånd enligt 1-6 §§ ska återkallas om

  1. förutsättningarna i 1-6 och 9-11 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda,
  2. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
  3. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende, eller
  4. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för. Lag (2019:1208).

[K5b]22 §  Ett uppehållstillstånd enligt 1-6 §§ får återkallas om det finns grund för avslag enligt 12 § första stycket eller andra stycket 1, 3 eller 4.

[S2]Ett uppehållstillstånd enligt 3 § får också återkallas om utlänningen inte har gjort godtagbara framsteg i sina studier. Lag (2019:1208).

[K5b]23 §  Ett uppehållstillstånd enligt 7 eller 8 § ska återkallas om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

[S2]Ett uppehållstillstånd enligt 7 eller 8 § får återkallas om förutsättningarna i 7-10 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som avses i första stycket. Lag (2019:1208).

[K5b]24 §  Ett uppehållstillstånd som har beviljats en familjemedlem enligt 19 § får återkallas om

  1. anknytningen till den som har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 § bryts eller ett sådant tillstånd återkallas, eller
  2. familjemedlemmen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2019:1208).

[S2]Återtagande av en utlänning som har ett uppehållstillstånd för forskning eller studier inom högre utbildning och av en forskares familjemedlemmar

[K5b]25 §  Om en annan EU-stat har avslagit en ansökan om uppehålls- tillstånd för forskning vid rörlighet för längre vistelse från den som har eller vid tiden för ansökan i den andra EU-staten hade ett uppehållstillstånd för forskning enligt 1 § utfärdat av Sverige, och den andra EU-staten har ålagt utlänningen och medföljande familjemedlemmar att lämna den medlemsstaten, ska de återtas till Sverige.

[S2]Detsamma ska gälla om en annan EU-stat har motsatt sig att utlänningen vistas i den staten med stöd av ett uppehållstillstånd enligt 1 eller 3 § utfärdat av Sverige eller om det svenska uppehållstillståndet har löpt ut eller återkallats. Lag (2019:1208).

Beslutande myndighet

[K5b]26 §  Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket. Lag (2019:1208).

Prop. 2019/20:9: Av paragrafen framgår, i likhet med vad som föreskrivs i 1 § förordningen (2019:502) med instruktion för Migrationsverket, att det är Migrationsverket som fattar beslut i ärenden enligt det förevarande kapitlet. Att Migrationsverkets beslut om uppehållstillstånd kan överklagas till en migrationsdomstol och till Migrationsöverdomstolen framgår av 14 kap. 3 § samt 16 ...

Bemyndiganden

[K5b]27 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försörjningsförmågan enligt 9 § första stycket 1.Lag (2019:1208).

[K5b]28 §  Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd enligt 3 eller 8 §. Lag (2019:1208).

[K6]1 §  Arbetstillstånd ska ges för viss tid. Det får avse ett visst slag av arbete och förenas med de övriga villkor som behövs.

[S2]Att en utlänning som har permanent uppehållstillstånd inte behöver ha arbetstillstånd framgår av 2 kap. 8 c § 3.Lag (2014:198).

  • MIG 2015:11:En förlängning av ett arbetstillstånd kan inte beviljas om förutsättningarna för arbetstillståndet inte har varit uppfyllda under den tidigare tillståndsperioden. Kravet på att utlänningen ska kunna försörja sig på anställningen innebär att inkomsten måste uppgå till ett visst schablonmässigt bestämt belopp.
  • MIG 2017:25:En utlänning har haft tidsbegränsat arbetstillstånd under två år och har under en del av denna period haft en lön som understigit kollektivavtalsenlig lön. Vid prövningen av en ansökan om förlängning av arbetstillståndet har han efter en helhetsbedömning av anställningsvillkoren bedömts uppfylla de grundläggande villkoren för arbetstillstånd under den tidigare tillståndperioden.
  • MIG 2014:18:En utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd som var grundat på viss anställning, har inifrån Sverige ansökt om att få tillståndet förlängt. Det har inte ansetts finnas något rättsligt stöd för att avslå ansökan på den grunden att den har kommit in mer än tre månader efter det att den anställning som var grunden för utlänningens tidigare tillstånd upphört.
  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.
  • MIG 2020:17:Även om en utlänning endast uppehåller sig i landet när han eller hon arbetar kan kravet på vistelse i 5 kap. 10 § utlänningslagen vara uppfyllt. Tidsbegränsat uppehållstillstånd kan därför beviljas en utlänning som är bosatt utomlands men dagpendlar till Sverige för att arbeta.

/Upphör att gälla U: 2022-06-01/

[K6]2 §  Arbetstillstånd får ges till en utlänning som erbjudits en anställning, om

  1. anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig, och
  2. lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

[S2]Arbetstillstånd enligt första stycket får endast ges om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.

[S3]Arbetstillstånd får även ges till en utlänning som deltar i ett internationellt utbyte eller om det följer av ett internationellt avtal eller ett avtal med ett annat land. Lag (2008:884).

Prop. 2007/08:147: Paragrafen anger de grundläggande förutsättningarna för att bevilja arbetstillstånd och behandlas i avsnitt 7.1.

I paragrafens första stycke anges när ett arbetstillstånd får beviljas. För att arbetstillstånd ska kunna beviljas krävs att utlänningen har fått ett erbjudande om anställning och att omfattningen av arbetet är sådan att utlänningen kan försörja sig under vistelsen i landet. Det innebär ...

  • MIG 2010:3:När Migrationsverket beslutat att avslå en ansökan enligt 5 kap. 15 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716) om uppehållstillstånd på grund av arbete är migrationsdomstolen förhindrad att göra en självständig prövning i sak av om de allmänna förutsättningarna för arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § samma lag är uppfyllda. Omständigheterna vid tidpunkten för ansökan om tillstånd är avgörande för bedömningen av frågan om den åberopade anställningen varat under minst sex månader.
  • MIG 2018:12:En utlänning som har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete har under tre månader av sin fyraåriga tillståndstid haft en lön som understigit schablonbeloppet och arbetsgivaren har inte redovisat hans semesterförmåner på ett tydligt sätt. Vid en helhetsbedömning av om förutsättningarna för tillstånd varit uppfyllda under tidigare tillståndsperioder har anställningsvillkoren inte bedömts vara sämre än de villkor som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Den omständigheten att utlänningens lön understigit den lön som enligt ansökan erbjudits honom har inte ansetts utgöra hinder för att bevilja permanent uppehållstillstånd, eftersom förklaringarna till avvikelsen var godtagbara.
  • MIG 2019:19:Vid prövningen av om arbetstillstånd ska beviljas finns det inget som hindrar att arbetsgivarens ekonomiska förmåga att anställa bedöms med utgångspunkt i arbetsgivarens förhållande till andra bolag i samma koncern.
  • MIG 2019:16:En utlänning har beviljats uppehållstillstånd för arbete men p.g.a. försenad projektstart utnyttjades aldrig tillståndet och denne reste aldrig in i Sverige. Den ansökan om arbets- och uppehållstillstånd som därefter gjordes från hemlandet kan inte anses avse en ansökan om förlängning av det tidigare tillståndet utan en ny ansökan. Särskilda skäl finns för att bevilja ytterligare tidsbegränsat tillstånd så att den sammanlagda tillståndstiden blir längre än fyra år.
  • MIG 2017:2:Arbetstillstånd är en förutsättning för att en utlänning ska få arbeta i Sverige och unionsföreträdet ska respekteras även om utlänningen åberopar företrädesrätt till anställning enligt lagen om anställningsskydd. Annonseringen av en anställning avbryts när ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd kommer in till Migrationsverket.
  • MIG 2017:16:Vid prövningen av om ett återreseförbud ska upphävas bör en helhetsbedömning av omständigheterna göras där intresset av att upprätthålla förbudet får vägas mot intresset för utlänningen att återvända till Sverige. Att ett återreseförbud har meddelats i samband med ett beslut om avvisning med omedelbar verkställighet och inte på grund av utlänningens agerande, är omständigheter som kan medföra att förbudet upphävs när utlänningen uppfyller förutsättningarna för att beviljas ett uppehållstillstånd på grund av arbete.
  • MIG 2013:17:En turkisk arbetstagare har ansetts uppfylla villkoren för förlängning av sitt uppehålls- och arbetstillstånd med tillämpning av associeringsavtalet mellan EU och Turkiet, trots att anställningsvillkoren i det anställningserbjudande som låg till grund för ansökan inte uppfyllde kraven enligt 6 kap. 2 § 2 utlänningslagen. Det har inte visats att arbetstagaren medvetet har lämnat vilseledande uppgifter angående sitt anställningserbjudande för att beviljas sitt ursprungliga uppehålls- och arbetstillstånd och han får därmed anses ha följt svenska lagar och författningar vad avser inresa i landet och anställning. Han har därför haft rätt att utöva yrkesverksamhet här och måste därmed också anses vara en arbetstagare som tillhört den reguljära arbetsmarknaden i den mening som avses i artikel 6.1 i associeringsrådets beslut.
  • MIG 2014:18:En utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd som var grundat på viss anställning, har inifrån Sverige ansökt om att få tillståndet förlängt. Det har inte ansetts finnas något rättsligt stöd för att avslå ansökan på den grunden att den har kommit in mer än tre månader efter det att den anställning som var grunden för utlänningens tidigare tillstånd upphört.
  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.
  • MIG 2022:3:En ansökan om förlängning av ett uppehållstillstånd för arbete som har meddelats med stöd av 5 kap. 15 a § utlänningslagen ska prövas enligt 6 kap. 2 § första och andra stycket samma lag.
  • MIG 2015:6:Arbetstillstånd får beviljas om den erbjudna anställningen har varit utannonserad under tio dagar. Rekryteringsförfarandet är då förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen, det s.k. unionsföreträdet.
  • MIG 2018:2:Vid rekrytering till en tjänst som universitetslektor har rekryteringsåtgärderna riktats mot en begränsad krets av personer i EU/EES och Schweiz. Förfarandet har ansetts förenligt med principen om unionsföreträde.
  • MIG 2020:19:Det förhållandet att en arbetsgivare har lämnat in ett yttrande från en facklig organisation under tiden som tjänsten var utannonserad innebär inte att annonseringen har avbrutits och att unionsföreträdet inte har respekterats.

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

2 §  Arbetstillstånd får ges till en utlänning som har ett anställningsavtal, om

  1. anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig, och
  2. lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Arbetstillstånd enligt första stycket får endast ges om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.

Arbetstillstånd får även ges till en utlänning som deltar i ett internationellt utbyte eller om det följer av ett internationellt avtal eller ett avtal med ett annat land. Lag (2022:303).

/Upphör att gälla U: 2022-06-01/

[K6]2 a §  Ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte ges för längre tid än två år. Det får heller inte avse längre tid än anställningstiden.

[S2]Den sammanlagda tillståndstiden för arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får vara högst fyra år. Om det finns särskilda skäl får dock den sammanlagda tillståndstiden vara högst sex år.

[S3]Ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket ska knytas till en viss arbetsgivare och avse ett visst slag av arbete. Efter en sammanlagd tillståndstid om två år ska tillståndet knytas endast till ett visst slag av arbete. Lag (2014:777).

Prop. 2007/08:147: Paragrafen, som är ny, reglerar arbetstillståndets giltighet i tiden samt dess koppling till arbetsgivare och slag av arbete. Den behandlas i avsnitten 7.2 och 7.3.

Av första stycket följer att ett tidsbegränsat arbetstillstånd inte får ges för längre tid än två år. Inte heller får tillståndstiden avse längre tid än anställningstiden.

Om arbetstagaren vill få sitt arbetstillstånd förlängt ska en ny prövning göras. Vid prövningen av en förlängningsansökan ...

  • MIG 2016:10:En migrationsdomstol, som beviljat ett arbetstillstånd med stöd av 6 kap. 2 § första stycket utlänningslagen, har haft att uttryckligen i sitt avgörande knyta tillståndet till en viss arbetsgivare och ett visst slag av arbete.
  • MIG 2015:20:En utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige under fyra år. Han har inte bedömts uppfylla kriterierna för att få ett permanent uppehållstillstånd. Det finns inte heller särskilda skäl för att bevilja honom ytterligare ett tidsbegränsat tillstånd.
  • MIG 2019:16:En utlänning har beviljats uppehållstillstånd för arbete men p.g.a. försenad projektstart utnyttjades aldrig tillståndet och denne reste aldrig in i Sverige. Den ansökan om arbets- och uppehållstillstånd som därefter gjordes från hemlandet kan inte anses avse en ansökan om förlängning av det tidigare tillståndet utan en ny ansökan. Särskilda skäl finns för att bevilja ytterligare tidsbegränsat tillstånd så att den sammanlagda tillståndstiden blir längre än fyra år.
  • MIG 2014:18:En utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd som var grundat på viss anställning, har inifrån Sverige ansökt om att få tillståndet förlängt. Det har inte ansetts finnas något rättsligt stöd för att avslå ansökan på den grunden att den har kommit in mer än tre månader efter det att den anställning som var grunden för utlänningens tidigare tillstånd upphört.
  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.
  • MIG 2020:17:Även om en utlänning endast uppehåller sig i landet när han eller hon arbetar kan kravet på vistelse i 5 kap. 10 § utlänningslagen vara uppfyllt. Tidsbegränsat uppehållstillstånd kan därför beviljas en utlänning som är bosatt utomlands men dagpendlar till Sverige för att arbeta.

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

2 a §  Ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte ges för längre tid än två år. Det får heller inte avse längre tid än anställningstiden.

Ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket ska knytas till en viss arbetsgivare och avse ett visst slag av arbete. Efter en sammanlagd tillståndstid om två år ska tillståndet knytas endast till ett visst slag av arbete. Lag (2022:303).

[K6]2 b §  Arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte ges till en utlänning som är anställd av ett företag som är etablerat utanför EES-staterna och Schweiz och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag som dels är etablerat i Sverige eller i en annan EU-stat, dels är en enhet som tillhör samma företag eller företag inom samma koncern.

[S2]Första stycket gäller inte om utlänningen tillhör någon av de kategorier som är undantagna i 6 b kap. 3 §.

[S3]Arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte heller ges till en utlänning som har erbjudits en tidsbegränsad anställning som säsongsarbetare i Sverige av en arbetsgivare som är etablerad här.

[S4]Tredje stycket gäller inte om utlänningen tillhör någon av de kategorier som är undantagna i 6 c kap. 4 §. Lag (2018:319).

[K6]3 §  Arbetstillstånd får ges till en utlänning som har tidsbegränsat uppehållstillstånd, om inte skäl hänförliga till syftet med uppehållstillståndet talar häremot.

[S2]Att permanent uppehållstillstånd får meddelas för vissa arbetstagare framgår av 5 kap. 5 §.

  • MIG 2020:1:Syftet med ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå med stöd av den tillfälliga lagen talar inte emot att arbetstillstånd ges för samma tid.

/Upphör att gälla U: 2022-06-01/

När ansökan om arbetstillstånd skall vara gjord

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

När ansökan om arbetstillstånd ska vara gjord

/Upphör att gälla U: 2022-06-01/

[K6]4 §  En utlänning som vill ha arbetstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om arbetstillstånd får inte bifallas efter inresan utom i fall som avses i 5 kap.18 § andra och tredje styckena, 18 a och 19 §§, vilka bestämmelser tillämpas på motsvarande sätt i fråga om arbetstillstånd. Lag (2013:606).

Prop. 2012/13:148: Paragrafen innehåller bestämmelser om när ansökan om arbetstillstånd ska vara gjord. Övervägandena finns i avsnitt 9.7.

  • MIG 2014:18:En utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd som var grundat på viss anställning, har inifrån Sverige ansökt om att få tillståndet förlängt. Det har inte ansetts finnas något rättsligt stöd för att avslå ansökan på den grunden att den har kommit in mer än tre månader efter det att den anställning som var grunden för utlänningens tidigare tillstånd upphört.

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

4 §  En utlänning som vill ha arbetstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om arbetstillstånd får inte bifallas efter inresan utom i fall som avses i 5 kap. 18 § andra-fjärde styckena, 18 a och 19 §§, vilka bestämmelser tillämpas på motsvarande sätt i fråga om arbetstillstånd. Lag (2022:303).

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

Förlängning av tillståndstiden

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

4 a §  Tillståndstiden för ett arbetstillstånd får förlängas om anställningen uppfyller förutsättningarna i 2 § första stycket. Om ansökan avser en ny anställning gäller även det som föreskrivs i 2 § andra stycket.

Förlängning av tillståndstiden för ett arbetstillstånd ska vägras om

  1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
  2. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
  3. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än de som arbetstillståndet beviljades för, eller
  4. det har funnits förutsättningar att återkalla tidigare uppehållstillstånd enligt 7 kap. 7 e § första stycket 1, med beaktande av tredje stycket. Lag (2022:303).

Beslutande myndigheter

[K6]5 §  Beslut om arbetstillstånd meddelas av Migrationsverket.

Beslut om arbetstillstånd i vissa fall

Bemyndiganden

[K6]7 §  Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Migrationsverket får meddela föreskrifter om att andra myndigheter har rätt att besluta om arbetstillstånd.

[K6]8 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att en ansökan om arbetstillstånd får bifallas även efter inresan i Sverige om ansökan görs av en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket eller av familjemedlemmar till en sådan utlänning. Lag (2019:462).

[K6]9 §  Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om arbetstillstånd. Lag (2019:462).

Förutsättningar för tillstånd

[K6a]1 §  En utlänning som erbjudits en högkvalificerad anställning i Sverige med en anställningstid om minst ett år ska, om inte annat följer av 2 eller 3 §, beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning (EU-blåkort), om

  1. lönen är minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige (lönetröskeln),
  2. lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen,
  3. utlänningen kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i tre månader från inresan i Sverige, och
  4. rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.

[S2]En anställning ska anses vara högkvalificerad om den förutsätter att utlänningen har relevant och särskild kompetens för den i form av slutförda studier som motsvarar 180 högskolepoäng eller fem års yrkeserfarenhet inom det yrke eller den bransch som anställningen avser.

[S3]Om den högkvalificerade anställningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige. Lag (2013:606).

[K6a]2 §  Ett EU-blåkort ska inte beviljas en utlänning som

  1. är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz eller är familjemedlem till en sådan medborgare,
  2. har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap.1 eller 15 b §, 12 kap. 18 § första stycket 1, 21 kap. eller 22 kap. eller har ansökt om sådant tillstånd och ansökan ännu inte har avgjorts slutligt,
  3. har ansökt om uppehållstillstånd för att utföra forskning i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare,
  4. har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och som utövar sin rätt att vistas i Sverige som arbetstagare eller egen företagare,
  5. reser in i Sverige i enlighet med åtaganden enligt ett internationellt avtal som underlättar inresa och tillfällig vistelse för vissa kategorier av personer med anknytning till handel och investeringar,
  6. har beviljats arbetstillstånd, eller är undantagen från kravet på arbetstillstånd, för säsongsarbete i Sverige,
  7. har ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut som inte kan verkställas, eller
  8. är utstationerad i Sverige enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Lag (2013:606).

[K6a]3 §  Ett EU-blåkort ska inte heller beviljas en utlänning som

  1. visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende, eller
  2. utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2013:606).

När ansökan om EU-blåkort ska vara gjord

[K6a]4 §  En utlänning som vill ha ett EU-blåkort i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

[S2]Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om utlänningen

  1. ansöker om förlängning av tillståndstiden för ett EU-blåkort,
  2. har ett EU-blåkort och ansöker om ett nytt sådant,
  3. har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier och har slutfört studier som motsvarar 180 högskolepoäng,
  4. har genomfört ett forskningsprojekt i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare, eller
  5. har återtagits enligt 14 §.

[S3]Det som föreskrivs i första stycket gäller inte heller om utlänningen vistats i en annan EU-stat i arton månader och under denna period haft EU-blåkort utfärdat av den staten, om ansökan ges in senast en månad efter inresan i Sverige. Lag (2013:606).

Prop. 2012/13:148: I första stycket anges huvudregeln att en ansökan om tillstånd ska ha beviljats före inresan i Sverige och att en sådan ansökan inte får bifallas efter inresan i landet.

Tillståndstid

[K6a]5 §  Ett EU-blåkort ska gälla för högst två år med den möjlighet till förlängning som framgår av 6 §. Om anställningstiden är kortare än två år ska EU-blåkortet gälla under anställningstiden med ett tillägg av tre månader. Giltighetstiden får dock inte vara längre än två år.

[S2]Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera EU-blåkort får inte överstiga fyra år.

[S3]Att den som haft EU-blåkort under en sammanlagd tid av fyra år kan beviljas permanent uppehållstillstånd framgår av 5 kap. 5 §. Lag (2013:606).

Förlängning av tillståndstiden

[K6a]6 §  Tillståndstiden för ett EU-blåkort ska förlängas om förutsättningarna i 1 § är uppfyllda och den sammanlagda tillståndstiden inte överstiger den tid som anges i 5 § andra stycket.

[S2]Tillståndstiden för ett EU-blåkort får inte förlängas om

  1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
  2. bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
  3. utlänningen vid ansökningstillfället avseende EU-blåkortet inte uppfyllde kraven i 1 §,
  4. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som EU-blåkortet beviljades för,
  5. utlänningen har bytt till en annan anställning eller till ett annat slag av arbete än vad EU-blåkortet är knutet till,
  6. utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 9 §, eller
  7. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

[S3]Det som föreskrivs i andra stycket 6 hindrar inte att tillståndstiden för ett EU-blåkort förlängs om utlänningen visar att bristen att fullgöra anmälningsskyldigheten enligt 9 § beror på orsaker som han eller hon inte råder över. Lag (2013:606).

Tillståndets koppling till en viss anställning och ett visst slag av arbete

[K6a]7 §  Ett EU-blåkort ska under de första två åren knytas till en viss anställning och avse ett visst slag av arbete. Därefter ska ett EU-blåkort endast knytas till ett visst slag av arbete.

[S2]Vid beräkningen av den tvåårsperiod under vilken EU-blåkortet ska knytas till såväl viss anställning som slag av arbete, ska även den tid som utlänningen haft ett tidigare EU-blåkort utfärdat av Sverige räknas in.

[S3]Om anställningen upphör under tillståndstiden för ett EU-blåkort, får utlänningen vistas i Sverige under tre månader för att ansöka om ny anställning. Tidsperioden börjar löpa när anställningen upphör. Lag (2013:606).

[K6a]8 §  En utlänning som vill byta till en annan anställning än den som EU-blåkortet är knutet till under de två första åren, eller som vill byta till annat slag av arbete, ska ansöka om ett nytt EU-blåkort. Lag (2013:606).

Anmälningsskyldighet

[K6a]9 §  Den som har ett EU-blåkort ska anmäla till Migrationsverket om

  1. anställningen upphör, eller
  2. den avtalade lönen inte längre når upp till den lönetröskel som ligger till grund för EU-blåkortet. Lag (2013:606).

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar

[K6a]10 §  Familjemedlemmar som avses i 5 kap. 3 § första stycket 1–3 till den som har ett EU-blåkort, ska beviljas uppehållstillstånd. Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som EU-blåkortet.

[S2]För barn som åberopar anknytning till den som har EU-blåkort eller till hans eller hennes make eller sambo gäller 5 kap. 17 § andra stycket.

[S3]Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap.17 a och 17 b §§ utom i fall som avser en familjemedlem som har beviljats uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har EU-blåkort utfärdat av den staten. Lag (2013:606).

När ansökan om uppehållstillstånd för en familjemedlem ska vara gjord

[K6a]11 §  En familjemedlem som avses i 10 § ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

[S2]Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om

  1. ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av anknytning till en utlänning som har ett EU-blåkort,
  2. sökanden har beviljats uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som avses i 4 § tredje stycket, om ansökan ges in senast en månad efter inresan i Sverige, eller
  3. familjemedlemmen har återtagits enligt 14 § och den person som familjemedlemmen har anknytning till ansöker om nytt EU-blåkort. Lag (2013:606).

Återkallelse av tillstånd

[K6a]12 §  Ett EU-blåkort ska återkallas om

  1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
  2. bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
  3. utlänningen vid ansökningstillfället avseende EU-blåkortet inte uppfyllde kraven i 1 §,
  4. den avtalade lönen enligt 1 § första stycket 1 inte längre når upp till den lönetröskel som ligger till grund för EU-blåkortet,
  5. förutsättningarna i 1 § första stycket 2 inte längre är uppfyllda,
  6. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som EU-blåkortet beviljades för,
  7. utlänningen har bytt till en annan anställning eller till ett annat slag av arbete än vad EU-blåkortet är knutet till,
  8. utlänningen har varit arbetslös mer än tre månader i följd,
  9. utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 9 §, eller
  10. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

[S2]Ett EU-blåkort ska inte återkallas enligt första stycket 9 om utlänningen visar att bristen att fullgöra anmälningsskyldigheten enligt 9 § beror på orsaker som han eller hon inte råder över. Lag (2013:606).

[K6a]13 §  Ett uppehållstillstånd som beviljats en familjemedlem enligt 10 § får återkallas om

  1. anknytningen till den som har EU-blåkort bryts eller om hans eller hennes EU-blåkort återkallas, eller
  2. familjemedlemmen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2013:606).

Återtagande av en utlänning som har EU-blåkort och hans eller hennes familjemedlemmar

[K6a]14 §  Om en annan EU-stat har avslagit en ansökan om EU-blåkort från en utlänning som har, eller vid tiden för ansökan i den andra EU-staten hade, ett EU-blåkort utfärdat av Sverige, och den andra EU-staten har ålagt utlänningen och medföljande familjemedlemmar att lämna den medlemsstaten, ska de återtas till Sverige.

[S2]Utlänningen och hans eller hennes familjemedlemmar som har återtagits får vistas här i landet i tre månader från inresan även om EU-blåkortet inte längre gäller eller har återkallats. Lag (2013:606).

Beslutande myndighet

[K6a]15 §  Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket. Lag (2013:606).

Prop. 2012/13:148: Av paragrafen framgår att det är Migrationsverket som fattar beslut i ärenden som rör EU-blåkort. Att Migrationsverkets beslut kan överklagas till en migrationsdomstol och – om prövningstillstånd meddelas – till Migrationsöverdomstolen framgår av 14 kap. 3 § och 16 kap. 9 § första stycket och 11 § första stycket.

Föreskrifter om lönetröskeln

[K6a]16 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om lönetröskeln enligt 1 § första stycket 1.Lag (2013:606).

Prop. 2012/13:148: Paragrafen innehåller bestämmelser om utformningen av vissa beslut. Övervägandena finns i avsnitt 9.8. Ändringarna genomför artikel 11.3 i blåkortsdirektivet.

Förutsättningar för tillstånd

[K6b]1 §  En utlänning som är anställd av ett företag som är etablerat utanför EES-staterna och Schweiz och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag (värdföretag) som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern ska, om inte annat följer av tredje stycket eller 3-5 §§, beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning av personal (ICT-tillstånd), om

  1. utlänningen har varit anställd i företaget under minst tre månader utan uppehåll vid tiden för den företagsinterna förflyttningen,
  2. ersättningen inte är sämre än vad som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen, och övriga anställningsvillkor inte är sämre än vad som gäller för arbetstagare som är utstationerade i Sverige enligt 5 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare av ett företag som är etablerat inom EES eller Schweiz,
  3. anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig,
  4. utlänningen, vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,
  5. utlänningen har de yrkeskvalifikationer och den erfarenhet som krävs för uppdraget som chef eller specialist, eller har en sådan examen från ett universitet eller en högskola som krävs för praktiktjänstgöringen,
  6. utlänningen efter förflyttningens slut kommer att kunna överflyttas till en enhet i tredjeland som tillhör samma företag eller till ett företag inom samma koncern i tredjeland, och
  7. utlänningen inte utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

[S2]Om den företagsinterna förflyttningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.

[S3]Ett ICT-tillstånd ska inte beviljas om

  1. utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 13 §, eller
  2. värdföretaget huvudsakligen har inrättats för att underlätta inresa för personer som är föremål för företagsintern förflyttning. Lag (2020:598).

[K6b]2 §  En utlänning som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan EU-stat och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern som det i den andra EU-staten ska, om inte annat följer av 3-5 §§, beviljas ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, om

  1. ersättningen inte är sämre än vad som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen, och övriga anställningsvillkor inte är sämre än vad som gäller för arbetstagare som är utstationerade i Sverige enligt 5 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare av ett företag som är etablerat inom EES eller Schweiz,
  2. anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig,
  3. utlänningen, vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige, och
  4. utlänningen inte utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

[S2]Om den företagsinterna förflyttningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige. Lag (2020:598).

[K6b]3 §  Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § ska inte beviljas en utlänning som

  1. är bosatt inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier,
  2. är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz,
  3. ansöker om uppehållstillstånd för att utföra forskning i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare,
  4. är utstationerad i Sverige enligt 5 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare av ett företag som är etablerat i en EES-stat eller Schweiz,
  5. har beviljats uppehållstillstånd för studier i Sverige, eller
  6. hyrs ut av ett företag för att arbeta under övervakning och ledning av ett annat företag. Lag (2020:598).

[K6b]4 §  Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § ska inte heller beviljas en utlänning som visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. Lag (2018:67).

Prop. 2017/18:34: Av paragrafen framgår att ett tillstånd inte beviljas om de handlingar som åberopas till stöd för ansökan har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. Uttrycket förfalskats är inte avsett att begränsa tillämpningsområdet för bestämmelsen till handlingar som är förfalskade i den mening som avses i urkundsförfalskningsbrottet (14 kap. 1 § brottsbalken). Det räcker att den handling som åberopas ...

[K6b]5 §  Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får vägras om

  1. arbetsgivaren eller värdföretaget har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd,
  2. arbetsgivaren eller värdföretaget har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete,
  3. arbetsgivaren eller värdföretaget inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller arbetsvillkor, eller
  4. arbetsgivarens eller värdföretagets verksamhet håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om arbetsgivaren eller värdföretaget inte bedriver någon ekonomisk verksamhet. Lag (2018:67).

Förutsättningar för rörlighet för kortare vistelse

[K6b]6 §  En utlänning som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan EU-stat får under giltighetstiden för tillståndet i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod resa in och vistas i Sverige och arbeta här i ett företag som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern som det i den andra EU-staten.

[S2]Första stycket gäller inte en utlänning som utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:67).

Prop. 2017/18:34: I första stycket anges att en utlänning som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan EU-stat får resa in, vistas och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod. Det krävs dock att företaget i Sverige som utlänningen arbetar i är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern som det som är etablerat i den andra EUstaten.

Ansökan om tillstånd

[K6b]7 §  En utlänning som vill ha ett ICT-tillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i EU. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

[S2]Första stycket gäller dock inte om utlänningen ansöker om förlängning av ett ICT-tillstånd.

[S3]En utlänning som ansöker om en förlängning av tillståndstiden för ett ICT-tillstånd får arbeta i Sverige under tiden för ansökans prövning, om giltighetstiden för tillståndet inte hade löpt ut när ansökan gavs in. Lag (2018:67).

Prop. 2017/18:34: I första stycket anges huvudregeln att en ansökan om tillstånd ska ha beviljats före inresan i EU och att en sådan ansökan inte får bifallas efter inresan.

[K6b]8 §  En ansökan om ICT-tillstånd får prövas i Sverige om

  1. utlänningen avser att vistas endast i Sverige, eller
  2. utlänningen avser att vistas i flera EU-stater men vistelsen i Sverige kommer att vara den längsta. Lag (2018:67).

[K6b]9 §  En ansökan om ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får ges in efter inresan i landet.

[S2]En utlänning som ansöker om ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får arbeta i värdföretaget i Sverige under tiden för ansökans prövning, om giltighetstiden för det ICT-tillstånd som har beviljats av en annan EU-stat inte har löpt ut och utlänningen har rätt att resa in, vistas och arbeta i Sverige enligt 6 §.

[S3]Även en utlänning som ansöker om en förlängning av tillståndstiden för ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får arbeta under tiden för ansökans prövning, om giltighetstiden för tillståndet inte hade löpt ut när ansökan gavs in. Lag (2018:67).

Tillståndstid

[K6b]10 §  Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får inte gälla för längre tid än uppdragstiden.

[S2]Den sammanlagda tillståndstiden för ett ICT-tillstånd får inte överstiga tre år för chefer och specialister eller ett år för praktikanter.

[S3]Ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får inte gälla för längre tid än det ICT-tillstånd som har beviljats av en annan EU-stat. Lag (2018:67).

Förlängning av tillståndstiden

[K6b]11 §  Tillståndstiden för ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får efter ansökan förlängas upp till den tid som framgår av 10 §.

[S2]Tillståndstiden får inte förlängas om

  1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
  2. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
  3. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för,
  4. värdföretaget huvudsakligen har inrättats för att underlätta inresa för personer som är föremål för företagsintern förflyttning, eller
  5. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:67).

[K6b]12 §  En förlängning av tillståndstiden får vägras om

  1. förutsättningarna i 1 eller 2 § för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som anges i 11 § andra stycket 4 och 5,
  2. det finns grund för avslag enligt 5 §, eller
  3. utlänningen har vistats och arbetat i en annan EU-stat i strid med bestämmelserna om rörlighet för längre eller kortare vistelse. Lag (2018:67).

Anmälningsskyldighet

[K6b]13 §  En utlänning som har ansökt om ett ICT-tillstånd eller som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse ska anmäla förändringar som påverkar villkoren för tillståndet till Migrationsverket.

[S2]Ett värdföretag ska underrätta Migrationsverket om förändringar som påverkar villkoren för ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse. Lag (2018:67).

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar

/Upphör att gälla U: 2022-06-01/

[K6b]14 §  Familjemedlemmar som avses i 5 kap. 3 § första stycket 1–3 till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, ska beviljas uppehållstillstånd. Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som anknytningspersonens tillstånd.

[S2]För barn som åberopar anknytning till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, eller till hans eller hennes make eller sambo, gäller 5 kap. 17 § andra stycket.

[S3]Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap.17 a och 17 b §§. Lag (2018:67).

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

14 §  Familjemedlemmar som avses i 5 kap. 3 § första stycket 1- 3 till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, ska beviljas uppehållstillstånd om anknytningspersonen kan försörja sig och familjemedlemmen. Detta gäller dock inte vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som anknytningspersonens tillstånd.

Undantag från försörjningskravet i första stycket får medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.

För barn som åberopar anknytning till den som har ett ICT- tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, eller till hans eller hennes make eller sambo, gäller 5 kap. 17 § andra stycket.

Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§. Lag (2022:303).

När en ansökan om uppehållstillstånd för en familjemedlem ska vara gjord

[K6b]15 §  En familjemedlem som avses i 14 § ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

[S2]Första stycket gäller dock inte om

  1. ansökan avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av anknytning till en utlänning som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse som är utfärdat av Sverige, eller
  2. sökanden har beviljats ett uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har ansökt om eller har ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse i Sverige. Lag (2018:67).

Återkallelse av tillstånd

[K6b]16 §  Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § ska återkallas om

  1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
  2. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
  3. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för,
  4. värdföretaget huvudsakligen har inrättats för att underlätta inresa för personer som är föremål för företagsintern förflyttning, eller
  5. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:67).

[K6b]17 §  Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får återkallas om

  1. förutsättningarna i 1 eller 2 § för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som anges i 16 §4 och 5,
  2. det finns grund för avslag enligt 5 §, eller
  3. utlänningen har vistats och arbetat i en annan EU-stat i strid med bestämmelserna om rörlighet för längre eller kortare vistelse. Lag (2018:67).

[K6b]18 §  Ett uppehållstillstånd som har beviljats en familjemedlem enligt 14 § får återkallas om

  1. anknytningen till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse bryts eller ett sådant tillstånd återkallas, eller
  2. familjemedlemmen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:67).

Återtagande av en utlänning som har ett ICT-tillstånd och hans eller hennes familjemedlemmar

[K6b]19 §  Om en annan EU-stat har avslagit en ansökan om ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse från en utlänning som har eller vid tiden för ansökan i den andra EU-staten hade ett ICT-tillstånd utfärdat av Sverige, och den andra EU-staten har ålagt utlänningen och medföljande familjemedlemmar att lämna den medlemsstaten, ska de återtas till Sverige.

[S2]Detsamma ska gälla om en annan EU-stat har motsatt sig att utlänningen vistas i den staten med stöd av ett ICT-tillstånd utfärdat av Sverige eller om det svenska ICT-tillståndet har löpt ut eller återkallats. Lag (2018:67).

Beslutande myndighet

[K6b]20 §  Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket. Lag (2018:67).

Prop. 2017/18:34: Av paragrafen framgår att det är Migrationsverket som fattar beslut i ärenden som rör tillstånd för företagsintern förflyttning. Att Migrationsverkets beslut kan överklagas till en migrationsdomstol och till Migrationsöverdomstolen framgår av 14 kap. 3 § och 16 kap. 9 § första stycket. Av 16 kap. 11 § första stycket framgår att det krävs prövningstillstånd vid överklagande av en migrationsdomstols beslut till Migrationsöverdomstolen.

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

Bemyndigande

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

21 §  Regeringen får meddela föreskrifter om försörjningsförmågan enligt 14 §. Lag (2022:303).

Förutsättningar för tillstånd

[K6c]1 §  En utlänning som har erbjudits en tidsbegränsad anställning som säsongsarbetare i Sverige av en arbetsgivare som är etablerad här ska beviljas ett tillstånd för säsongsarbete om förutsättningarna i 26 §§ är uppfyllda.

[S2]Ett tillstånd för säsongsarbete ska beviljas i form av

  1. ett arbetstillstånd för säsongsarbete om vistelsen inte överstiger 90 dagar, eller
  2. ett uppehålls- och arbetstillstånd för säsongsarbete om vistelsen överstiger 90 dagar. Lag (2018:319).

[K6c]2 §  Ett tillstånd för säsongsarbete ska beviljas om

  1. anställningen gör det möjligt för utlänningen att försörja sig,
  2. lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen,
  3. utlänningen kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,
  4. utlänningen kan visa att han eller hon under sin vistelse kommer att ha tillgång till en bostad med lämplig standard, och
  5. rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.

[S2]Om säsongsanställningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.

[S3]Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte beviljas om

  1. det finns risk för att utlänningen inte har för avsikt att lämna Sverige när tillståndstiden har löpt ut, eller
  2. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:319).

[K6c]3 §  Om arbetsgivaren upplåter eller förmedlar en bostad till utlänningen får ett tillstånd för säsongsarbete beviljas endast om

  1. hyran för bostaden inte står i missförhållande till utlänningens lön eller boendets standard,
  2. hyran för bostaden inte dras från utlänningens lön i andra fall än enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt,
  3. arbetsgivaren har tillhandahållit utlänningen en skriftlig handling med hyresvillkoren, och
  4. bostaden uppfyller allmänna säkerhets- och hälsobestämmelser. Lag (2018:319).

[K6c]4 §  Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte beviljas en utlänning som

  1. är bosatt inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier,
  2. är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz eller är familjemedlem till en sådan medborgare, eller
  3. bedriver verksamhet på ett i en annan medlemsstat etablerat företags vägnar inom ramen för tillhandahållande av tjänster i den mening som avses i artikel 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Lag (2018:319).

[K6c]5 §  Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte beviljas en utlänning som visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. Lag (2018:319).

[K6c]6 §  Ett tillstånd för säsongsarbete får vägras om

  1. arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd,
  2. arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete,
  3. arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att inte ha uppfyllt sina skyldigheter i förhållande till utlänningar som har beviljats tillstånd för säsongsarbete,
  4. arbetsgivaren inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter, arbetsvillkor eller anställningsvillkor, eller
  5. arbetsgivarens verksamhet håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om arbetsgivaren inte bedriver någon ekonomisk verksamhet.

[S2]Ett tillstånd för säsongsarbete får även vägras om utlänningen tidigare har haft ett tillstånd för säsongsarbete och inte följt villkoren för det tillståndet. Lag (2018:319).

Ansökan om tillstånd

[K6c]7 §  En utlänning som vill ha ett tillstånd för säsongsarbete ska ha ansökt om och beviljats tillståndet före inresan i EU. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

[S2]Första stycket gäller inte om utlänningen

  1. ansöker om förlängning av ett tillstånd för säsongsarbete, eller
  2. har ett tillstånd för säsongsarbete och ansöker om ett nytt sådant tillstånd. Lag (2018:319).

[K6c]8 §  En utlänning som inom giltighetstiden för ett tillstånd för säsongsarbete ansöker om en förlängning av tillståndet eller om ett nytt sådant tillstånd, får arbeta som säsongsarbetare i Sverige till dess tillståndsfrågan har avgjorts. Lag (2018:319).

Tillståndstid

[K6c]9 §  Ett tillstånd för säsongsarbete får inte beviljas för längre tid än anställningstiden och inte för längre tid än utlänningens pass gäller.

[S2]Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera tillstånd för säsongsarbete får inte överstiga sex månader under en tolvmånadersperiod. Lag (2018:319).

Förlängning av tillståndstiden

[K6c]10 §  Tillståndstiden för ett tillstånd för säsongsarbete får efter ansökan förlängas upp till den tid som framgår av 9 §.

[S2]Tillståndstiden får inte förlängas om

  1. förutsättningarna i 14 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda,
  2. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt, eller
  3. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende. Lag (2018:319).

[K6c]11 §  En förlängning av tillståndstiden får vägras om det finns grund för avslag enligt 6 §. Lag (2018:319).

Återkallelse av tillstånd

[K6c]12 §  Ett tillstånd för säsongsarbete ska återkallas om

  1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,
  2. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,
  3. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för, eller
  4. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lag (2018:319).

[K6c]13 §  Ett tillstånd för säsongsarbete får återkallas om

  1. förutsättningarna i 14 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som anges i 12 § 4, eller
  2. det finns grund för avslag enligt 6 § första stycket. Lag (2018:319).

Anmälningsskyldighet

[K6c]14 §  En utlänning som har ansökt om eller som har ett tillstånd för säsongsarbete ska anmäla till Migrationsverket om han eller hon byter bostad. Lag (2018:319).

Beslutande myndighet

[K6c]15 §  Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket. Lag (2018:319).

Bemyndiganden

[K6c]16 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som ska anses vara en bostad med lämplig standard enligt 2 § första stycket 4.Lag (2018:319).

[K6c]17 §  Regeringen får meddela föreskrifter om

  1. skyldighet för arbetsgivare som upplåter eller förmedlar en bostad till en utlänning som har beviljats ett tillstånd för säsongsarbete att lämna uppgifter om bostaden,
  2. skyldighet för arbetsgivare till en utlänning som har beviljats ett tillstånd för säsongsarbete att lämna uppgifter om de anställningsvillkor som gäller för utlänningen, och
  3. hur uppgiftsskyldigheten enligt 1 och 2 ska uppfyllas. Lag (2018:319).

[K7]1 §  Nationell visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd får återkallas för en utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få tillståndet.

[S2]I viseringskodexen finns bestämmelser om upphävande och återkallelse av Schengenvisering.

[S3]Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fyra år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken, får uppehållstillståndet återkallas enligt första stycket endast om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2011:705).

Om en utlänning har haft uppehållstillstånd mindre än 4 år så får uppehållstillståndet återkallas om det visar sig att den inte sagt sanningen eller låtit bli att säga saker som var viktiga.

Om utlänningen däremot haft uppehållstillstånd längre än 4 år så får uppehållstillstånd återkallas men inte för vilken bagatell som helst, inte ens om det har hänt en allvarlig sak. Bara om vad som hänt är extremt allvarligt så får uppehållstillståndet återkallas. Ju mer punkter, av de som räknas upp i 4 §, som passar in på utlänningens vistelse i Sverige desto allvarliga anledning krävs för återkallelse.

Om utlänningen beviljats uppehållstillstånd men ännu inte hunnit resa till Sverige så får det återkallas med stöd av 2 § men bara om det finns särskilda skäl.

Prop. 2010/11:121: Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 7.10.

  • MIG 2008:43:Återkallelse av permanent uppehållstillstånd. Vid prövning enligt fyraårsregeln i 7 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen har ett flertal kortare utlandsresor inte ansetts utgöra avbrott i vistelsetiden i Sverige. Synnerliga skäl för återkallelse av uppehållstillståndet har ansetts föreligga med beaktande av utlänningens svaga anknytning till det svenska samhället.
  • MIG 2015:3:En utlänning har vistats i Sverige under mer än fyra år med permanent uppehållstillstånd. Vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens prövning har det inte ansetts föreligga synnerliga skäl för att återkalla tillståndet.
  • MIG 2010:16:När grunden för ett barns permanenta uppehållstillstånd varit anknytningen till en förälder bosatt i Sverige har avsaknaden hos föräldern av avsikt att bo tillsammans med barnet ansetts utgöra grund för återkallelse av barnets permanenta uppehållstillstånd.

[K7]2 §  Utöver vad som sägs i 1 § får nationell visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd återkallas, om det finns särskilda skäl för det.

[S2]Uppehållstillstånd får dock återkallas enligt första stycket endast för en utlänning som ännu inte har rest in i Sverige. Lag (2011:705).

Paragrafen är aktuell endast om utlänningen inte ännu hunnit resa in till Sverige efter att den fått uppehållstillstånd. Det kan exempelvis vara så att det är först efter att utlänningen beviljats uppehållstillstånd som det visar sig att den saknar pengar för mat och bostad.

Prop. 2010/11:121: Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 7.10.

[K7]3 §  Uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning som rest in i landet, om

  1. utlänningen utan arbetstillstånd bedriver verksamhet som kräver ett sådant tillstånd,
  2. utlänningen har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket och anställningen upphört, om inte utlänningen inom tre månader har fått en ny anställning som omfattas av arbetstillståndet eller inom samma tid ansökt om arbetstillstånd med anledning av en ny anställning och ansökan därefter beviljas, eller
  3. det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land.

[S2]Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket får återkallas om förhållandet upphör.

[S3]Uppehållstillstånd får dock inte återkallas enligt första stycket 1 eller 3 om utlänningen har vistats här i landet i mer än tre år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken. Lag (2008:884).

Prop. 2007/08:147: Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd och behandlas i avsnitt 7.5.

Enligt första stycket punkten 2, som är ny, kan ett uppehållstillstånd för arbete återkallas om anställningen har upphört under pågående tillståndsperiod. Utlänningen ska dock under en period av tre månader från det att anställningen upphörde kunna söka en ny anställning utan att uppehållstillståndet ...

  • MIG 2014:18:En utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd som var grundat på viss anställning, har inifrån Sverige ansökt om att få tillståndet förlängt. Det har inte ansetts finnas något rättsligt stöd för att avslå ansökan på den grunden att den har kommit in mer än tre månader efter det att den anställning som var grunden för utlänningens tidigare tillstånd upphört.
  • MIG 2012:6:När det i ett mål eller ärende om återkallelse av tidsbegränsat uppehållstillstånd åberopas både asylskäl och skäl mot återkallelsen måste en prövning först ske av om det finns förutsättningar för att återkalla tillståndet. Härefter får bedömas om det finns skäl som talar mot att en återkallelse sker. Slutligen ska en prövning ske av om uppehållstillstånd bör beviljas på annan grund.
  • MIG 2013:5:En utlännings tidsbegränsade uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige får återkallas om det tillståndsgrundande förhållandet har upphört. Vid prövningen av frågan om det finns skäl att underlåta att återkalla tillståndet ska även beaktas den omständigheten att förhållandet upphört främst på grund av att utlänningen i förhållandet utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid.

[K7]4 §  Vid bedömning av om uppehållstillståndet bör återkallas enligt 1 eller 3 § för en utlänning som har rest in i landet skall hänsyn tas till den anknytning som utlänningen har till det svenska samhället och till om andra skäl talar mot att tillståndet återkallas.

[S2]Vid en sådan bedömning skall särskilt beaktas

  1. utlänningens levnadsomständigheter,
  2. om utlänningen har barn i Sverige och, om så är fallet, barnets behov av kontakt med utlänningen, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas av att utlänningens uppehållstillstånd återkallas,
  3. utlänningens övriga familjeförhållanden, och
  4. hur länge utlänningen har vistats i Sverige.

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §. Person som vistats i Sverige med uppehållstillstånd i cirka sex månader lämnade Sverige och återvände till sitt hemland för en period av två år. Under tiden i utlandet gifte sig, flyttade ihop och sammanlevde personen med make under tre månader innan personen återvände till Sverige. Detta talade mot att personen hade återvändandeavsikt och anledning att utreda ifall återkalla tillstånd förelåg (MIG 2009:12). Vid bedömningen av tillståndsfrågan ska vistelsen I Sverige i förhållande till utlandsvistelsens längd ha en avgörande betydelse. Hänsyn ska också tas till omständigheterna i det särskilda fallet, som t.ex. anknytning till hemlandet jämfört med annan särskild anknytning till Sverige. Av betydelse kan också vara under vilka omständigheter och under vilken period i livet som sökanden vistades i Sverige, liksom orsakerna till att sökanden lämnade Sverige (jfr MIG 2008:16). Mot att återkalla talade omständigheten att fadern var bosatt här samt att personen både studerade och hade vänner här (MIG 2009:12). Vistelsen i Sverige hade varit sex månader och vistelse utomlands två år samt att där fanns make, mor och syskon så bedömdes en starkare anknytning ha skapats utomlands än den som fanns i Sverige och tillståndet återkallades (MIG 2009:12).

Familj i Sverige utgör en betydelsefull anknytning till landet, särskilt om de anhöriga är svenska medborgare eller har bott i Sverige lång tid, se prop. 1997/98:36 s. 19 f.

  • MIG 2008:43:Återkallelse av permanent uppehållstillstånd. Vid prövning enligt fyraårsregeln i 7 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen har ett flertal kortare utlandsresor inte ansetts utgöra avbrott i vistelsetiden i Sverige. Synnerliga skäl för återkallelse av uppehållstillståndet har ansetts föreligga med beaktande av utlänningens svaga anknytning till det svenska samhället.
  • MIG 2015:3:En utlänning har vistats i Sverige under mer än fyra år med permanent uppehållstillstånd. Vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens prövning har det inte ansetts föreligga synnerliga skäl för att återkalla tillståndet.

/Upphör att gälla U: den dag som regeringen bestämmer/

[K7]5 §  Uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning om vilken uppgifter har registrerats i det register som avses i 1 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), om det finns tillräckliga skäl för en återkallelse. Lag (2010:381).

Prop. 2009/10:86: Paragrafen reglerar förutsättningarna för återkallelse av uppehållstillstånd för en utlänning som har registrerats i SIS. Ändringarna har behandlats i avsnitt 6.3.

Bakgrunden till ändringarna är att förutsättningarna för att föra in framställningar i SIS om att en person ska nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenstaterna fortsättningsvis kommer att styras av Europaparlamentets och ...

/Träder i kraft I: den dag som regeringen bestämmer/

5 §  Om det finns tillräckliga skäl får, efter samråd, uppehållstillstånd eller nationell visering återkallas för en utlänning om

  1. det i Schengens informationssystem (SIS) har gjorts en registrering om återvändande enligt återvändandeförordningen eller en registrering om nekad inresa och vistelse enligt gränsförordningen gällande utlänningen, eller
  2. en annan medlemsstat har fattat ett beslut om återvändande, nekad inresa och vistelse eller återreseförbud, och överväger att i SIS göra en registrering om återvändande enligt återvändandeförordningen eller en registrering om nekad inresa och vistelse enligt gränsförordningen gällande utlänningen. Lag (2021:1189).

[K7]6 §  Uppehållstillstånd får återkallas för den som inte är medborgare i en EU-stat även i andra fall än som avses i 2 §, om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats i en EU-stat eller i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och beslutet är grundat på att det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och på att

  1. utlänningen i den beslutande staten har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i minst ett år, eller
  2. utlänningen är skäligen misstänkt för att ha begått ett grovt brott eller att det finns starka skäl som tyder på att utlänningen avser att begå ett sådant brott.

[S2]Första stycket gäller inte en familjemedlem till en medborgare i en EU-stat eller till en medborgare i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein som har utövat sin rätt till fri rörlighet enligt de regler som gäller inom Europeiska unionen. Med familjemedlem avses

  • make eller sambo,
  • barn under 21 år som är beroende av föräldern för sin försörjning, och
  • förälder som är beroende av barnet för sin försörjning.

[S3]Ett uppehållstillstånd får inte återkallas enligt första stycket innan samråd har skett med den stat som har beslutat om avvisning eller utvisning. Lag (2011:1209).

[K7]7 §  Ett permanent uppehållstillstånd ska återkallas för en utlänning som inte längre är bosatt i Sverige. Om utlänningen anmält till Migrationsverket att han eller hon vill ha uppehållstillståndet kvar trots att bosättningen upphör, får uppehållstillståndet dock återkallas tidigast när två år har förflutit efter det att bosättningen här i landet upphörde. Lag (2014:777).

  • MIG 2014:6:Ett permanent uppehållstillstånd ska undantagslöst återkallas om en utlännings bosättning i Sverige har upphört. Den instans som ska pröva frågan om återkallelse ska utgå från de vid prövningstillfället rådande förhållandena.
  • MIG 2007:34:Det saknas utrymme att medge undantag från 7 kap. 7 § första stycket utlänningslagen om att ett permanent uppehållstillstånd skall återkallas om en utlännings bosättning i Sverige har upphört. Av avgörande betydelse vid bedömningen av om en utlännings bosättning i Sverige skall anses ha upphört är utlänningens avsikt att varaktigt vara bosatt här. Det förhållandet att en utlänning har avregistrerats från folkbokföringen väger tungt men kan inte ensamt ligga till grund för en återkallelse av uppehållstillståndet.
  • MIG 2009:12:När en återkallelse av ett permanent uppehållstillstånd aktualiseras på grund av att utlänningens bosättning i Sverige har upphört kan skäl finnas att underlåta att återkalla uppehållstillståndet med beaktande av bestämmelsen i 5 kap. 3 a § 4 utlänningslagen. Vid bedömningen ska vistelsen i Sverige i förhållande till utlandsvistelsens längd ha en avgörande betydelse. Hänsyn ska också tas till omständigheterna i det särskilda fallet, t.ex. anknytning till hemlandet jämfört med annan särskild anknytning till Sverige. Migrationsöverdomstolen fann vid en samlad bedömning att utlänningens anknytning till hemlandet var starkare än anknytningen till Sverige. Tillräckliga skäl för att underlåta att återkalla uppehållstillståndet har därför inte ansetts föreligga.
  • MIG 2021:2:Fråga om förutsättningar för att återkalla ett permanent uppehållstillstånd när personen befinner sig i Sverige och har varit bosatt och folkbokförd i landet under mycket lång tid.

[K7]7 a §  Utöver vad som anges i 1-3, 5 och 6 §§ får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier återkallas, om förutsättningarna för att medge uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda. Lag (2006:447).

Prop. 2005/06:129: Paragrafen är ny. Av den framgår att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier får återkallas, utöver vad som gäller enligt 1–3, 5 och 6 §§, om förutsättningarna för tillståndet inte längre föreligger. De förutsättningar som avses är bl.a. kravet på antagning till en erkänd utbildningsanstalt, vilket efter inresa torde innebära ett krav på inskrivning och att studier faktiskt bedrivs, kravet på tryggad försörjning samt krav på en heltäckande sjukförsäkring. Vilka villkor som skall vara uppfyllda ...

[K7]7 b §  Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § får, utöver vad som anges i 1, 3, 5 och 6 §§, återkallas om förutsättningarna för uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda.

[S2]Uppehållstillståndet får inte återkallas innan förundersökningsledaren fått tillfälle att yttra sig. Lag (2007:322).

Prop. 2006/07:53: Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 4.4.12.

Enligt första stycket får uppehållstillstånd som har beviljats med stöd av 5 kap. 15 § återkallas om förutsättningarna för uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda. Ett uppehållstillstånd som har beviljats med stöd av 5 kap. 15 § får även återkallas enligt de grunder som anges i 1, 3, 5 och 6 §§. Bestämmelsen är fakultativ. Det förhållandet att ...

Prop. 2021/22:224: Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av sådant uppehållstillstånd som har meddelats för medverkan i en brottsutredning och för betänketid. Övervägandena finns i kapitel 8.

[K7]7 c §  Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 b § får återkallas endast om förutsättningarna för sådant uppehållstillstånd inte längre finns. Uppehållstillståndet får återkallas endast på ansökan av Polismyndigheten.

[S2]Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 16 a § får inte återkallas innan Polismyndigheten fått tillfälle att yttra sig. Lag (2015:655).

[K7]7 d §  Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 c § får återkallas endast om förutsättningarna för sådant uppehållstillstånd inte längre finns.

[S2]Uppehållstillstånd enligt 5 kap.15 c eller 16 b § får inte återkallas för ett barn innan den socialnämnd som ansökte om uppehållstillståndet har fått tillfälle att yttra sig. Lag (2012:322).

Prop. 2011/12:85: Paragrafen är ny och behandlar frågan om återkallelse av uppehållstillstånd för ett barn som är placerat här med stöd av Bryssel II-förordningen eller 1996 års Haagkonvention eller som avses bli placerat här med stöd av något av dessa instrument.

/Upphör att gälla U: 2022-06-01/

[K7]7 e §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete för en utlänning som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket ska återkallas om

  1. förutsättningarna för arbetstillståndet enligt 6 kap. 2 § första stycket av något annat skäl än att anställningen har upphört inte längre är uppfyllda, eller
  2. utlänningen inte inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag påbörjat arbetet.

[S2]Om utlänningens anställning har upphört sedan utlänningen underrättats om att en utredning om återkallelse enligt första stycket har inletts, men innan beslut om återkallelse fattats, gäller bestämmelserna om återkallelse i 3 § första stycket 2. Tiden ska då vara fyra månader i stället för tre.

[S3]Trots vad som anges i första stycket 1 behöver ett tillstånd inte återkallas om arbetsgivaren har avhjälpt bristen utan att Migrationsverket har vidtagit någon åtgärd. Lag (2017:1093).

  • MIG 2015:11:En förlängning av ett arbetstillstånd kan inte beviljas om förutsättningarna för arbetstillståndet inte har varit uppfyllda under den tidigare tillståndsperioden. Kravet på att utlänningen ska kunna försörja sig på anställningen innebär att inkomsten måste uppgå till ett visst schablonmässigt bestämt belopp.
  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

7 e §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete för en utlänning som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket ska återkallas om

  1. förutsättningarna för arbetstillståndet enligt 6 kap. 2 § första stycket av något annat skäl än att anställningen har upphört inte längre är uppfyllda, eller
  2. utlänningen inte inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag påbörjat arbetet.

Om utlänningens anställning har upphört sedan utlänningen underrättats om att en utredning om återkallelse enligt första stycket har inletts, men innan beslut om återkallelse fattats, gäller bestämmelserna om återkallelse i 3 § första stycket 2. Tiden ska då vara fyra månader i stället för tre.

Trots vad som anges i första stycket behöver ett tillstånd inte återkallas i ringa fall eller om en återkallelse med hänsyn till omständigheterna annars inte framstår som skälig. Lag (2022:303).

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

7 f §  Ett uppehållstillstånd som har beviljats en familjemedlem till en utlänning med tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete enligt 5 kap. 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket eller enligt 5 kap. 15 a § eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 5 kap. 10 a § får återkallas, om anknytningen bryts eller utlänningens tillstånd återkallas. Lag (2022:303).

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

7 g §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 9 §, för arbete enligt 5 kap. 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 5 kap. 10 a § får, på utlänningens begäran, återkallas om han eller hon beviljas ett uppehållstillstånd på en sådan annan grund som enligt 5 kap. 18 § andra stycket 8 b eller fjärde stycket eller 5 b kap. 15 § andra stycket 3 kan beviljas efter inresan. Lag (2022:303).

Beslutande myndigheter

[K7]8 §  Återkallelse av uppehållstillstånd och arbetstillstånd beslutas av Migrationsverket. Återkallelse och upphävande av Schengenvisering får utöver vad som följer av viseringskodexen beslutas av Migrationsverket. Återkallelse av nationell visering beslutas av den myndighet som har beviljat viseringen eller av Migrationsverket.

[S2]Uppehållstillstånd eller nationell visering som har beviljats av Regeringskansliet får återkallas endast av Regeringskansliet. Lag (2011:705).

Bemyndigande

[K7]9 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd får återkallas i andra fall än som anges i detta kapitel för de utlänningar som omfattas av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd får återkallas i andra fall än som anges i detta kapitel för utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat. Lag (2014:198).

8 kap. Avvisning och utvisning

Det är en folkrättslig princip att en medlemsstat inte får utvisa sina medborgare från sitt territorium och inte heller vägra dem att vistas där eller villkora vistelsen, MIG 2011:17. Detta framgår av direktiv 2005/85 och direktiv 2008/115 lydelse, systematik och syfte att oavsett om ett upphållstillstånd beviljats eller inte så har en asylsökande rätt att stanna i den berörda medlemsstaten åtminstone till dess hans eller hennes ansökan avslagits i första instans, se EU-domstolen mål C-434/09 (Shirley McCarthy) från 5 maj 2011 och MIG 2011:17 och mål C-534/11 från den 30 maj 2013.

  • RH 2009:2:Frågan om återreseförbudets längd vid utvisning av 18-årig yngling som döms för våldtäkt.

Kapitlets innehåll

[K8]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om avvisning och utvisning.

[S2]Bestämmelser om utvisning på grund av brott finns i 8 a kap.

[S3]Bestämmelser om utvisning av hänsyn till rikets säkerhet och på grund av befarad brottslighet enligt lagen (2003:148) om straff för terroristbrott finns i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

[S4]Förutsättningar för avvisning och utvisning av andra utlänningar än EES-medborgare och deras familjemedlemmar Lag (2014:198).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §. Beslut om överföring enligt Dublinförordningen ersätter ett beslut om avvisning eller utvisning från Sverige (MIG 2006:4).

Prop. 2005/06:77: Av andra stycket, som är nytt, följer att en EES-medborgare inte får avvisas på den grunden att han eller hon saknar pass när detta krävs för inresa eller vistelse i Sverige. Det åligger EES-medborgaren att styrka sin identitet och sitt medborgarskap om det råder tveksamhet om det rätta förhållandet. Vad som nu sagts skall i motsvarande mån gälla familjemedlemmar som inte själva är EES-medborgare. Dessa familjemedlemmar skall självfallet även vid behov kunna styrka att de är familjemedlemmar till ...

  • MIG 2007:56:En tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare med uppehållsrätt skall uppvisa ett giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt. En sådan person skall få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs.
  • MIG 2009:21:Fråga om uppehållsrätt - En tredjelandsmedborgare, som ingått äktenskap med en i Sverige bosatt unionsmedborgare och som av annan medlemsstat dömts för grovt narkotikabrott till fängelse samt till utvisning med livstids inreseförbud, har utvisats ur Sverige av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. I enlighet med gemenskapsrätten och Europaparlamentet och Rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier m.m. (rörlighetsdirektivet) ska den medlemsstat där en person gör gällande uppehållsrätt, innan eventuell utvisning kan ske, alltid göra en bedömning utifrån gemenskapsrätten om personen alltjämt utgör ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Det omprövningsförfarande av ett meddelat återreseförbud som regleras i artikel 32 i rörlighetsdirektivet tar sikte på återreseförbud som meddelats av hänsyn till allmän ordning och säkerhet och aktualiseras inte i fall där en person har utvisats på grund av brott.

Avvisning

[K8]2 §  En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas

  1. om han eller hon saknar pass när det krävs pass för inresa eller vistelse i Sverige,
  2. om han eller hon saknar visering, uppehållstillstånd eller något annat tillstånd som krävs för inresa, vistelse eller arbete i Sverige,
  3. om han eller hon har visering eller är undantagen från kravet på visering men inte har för avsikt att lämna Sverige efter att viseringstiden eller den viseringsfria tiden har löpt ut, under förutsättning att han eller hon inte har uppehållstillstånd eller något annat tillstånd som ger rätt att vistas i Sverige,
  4. om det vid utlänningens ankomst till Sverige kommer fram att han eller hon tänker besöka något annat nordiskt land men saknar det tillstånd som krävs för inresa där,
  5. om han eller hon vid inresan undviker att lämna begärda uppgifter, medvetet lämnar oriktiga uppgifter som är av betydelse för rätten att resa in i Sverige eller medvetet förtiger någon omständighet som är av betydelse för den rätten,
  6. om han eller hon inte uppfyller de krav för inresa som föreskrivs i artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna), eller
  7. om han eller hon har avvisats eller utvisats från en EU-stat eller från Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och förhållandena är sådana som avses i 7 kap. 6 § eller beslutet om avvisning eller utvisning har grundats på att utlänningen inte har följt gällande bestämmelser om en utlännings inresa eller vistelse i den staten. Lag (2016:875).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

Prop. 2005/06:77: Av tredje stycket, som är nytt, följer att EES-medborgare och deras familjemedlemmar inte får avvisas med stöd av första stycket punkten 1, dvs. på den grunden att det kan antas att de kommer att sakna tillräckliga medel för vistelsen i Sverige eller i något annat nordiskt land som de tänker besöka eller för hemresan. De krav som enligt rörlighetsdirektivet kan ställas på sådana utlänningar för rätt till inresa (artikel 5) samt vistelse på en annan medlemsstats territorium i högst tre månader (artikel ...

Prop. 2015/16:147: 2. om han eller hon saknar visering, uppehållstillstånd eller något annat tillstånd som krävs för inresa, vistelse eller arbete i Sverige,

3. om han eller hon har visering eller är undantagen från kravet på visering men inte har för avsikt att lämna Sverige efter att viseringstiden eller den viseringsfria tiden har löpt ut, under förutsättning att han eller hon inte har uppehållstillstånd eller något annat tillstånd som ger rätt att vistas i Sverige,

4. ...

  • MIG 2011:19:En ekonomiskt passiv unionsmedborgare som uppbär äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg har inte ansetts sakna tillräckliga tillgångar för sin försörjning enligt 3 a kap. 3 § 4 utlänningslagen endast på grund av att hon uppbär sådant stöd. Hon kan därför inte på den grunden anses ha förlorat sin uppehållsrätt.

[K8]3 §  En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas

  1. om det kan antas att han eller hon kommer att sakna tillräckliga medel för vistelsen i Sverige eller i något annat nordiskt land som han eller hon tänker besöka eller för hemresan,
  2. om det kan antas att han eller hon under vistelsen i Sverige eller i något annat nordiskt land inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt eller kommer att bedriva verksamhet som kräver arbetstillstånd, utan att han eller hon har ett sådant tillstånd,
  3. om han eller hon på grund av tidigare frihetsstraff eller någon annan särskild omständighet kan antas komma att begå brott i Sverige eller i något annat nordiskt land,
  4. om han eller hon på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas komma att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land, eller
  5. om det med stöd av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner har föreskrivits att han eller hon får avvisas.

[S2]En utlänning som avses i första stycket får avvisas även i andra fall när det har begärts av den centrala utlänningsmyndigheten i ett annat nordiskt land och det kan antas att han eller hon annars beger sig till det landet. Lag (2014:198).

Prop. 2005/06:77: Ändringen i första stycket syftar till att klargöra från vilken tidpunkt det inte längre är möjligt att avvisa en utlänning som tidigare har haft uppehållsrätt men numera saknar både uppehållstillstånd och uppehållsrätt. Eftersom grund för uppehållsrätt enligt artikel 7 i rörlighetsdirektivet kan uppkomma redan under de tre första månaderna av utlänningens vistelse i Sverige, kan det förekomma fall då uppehållsrätt såväl erhållits som gått förlorad under denna tidsperiod. Eftersom det som regel ...

  • MIG 2007:56:En tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare med uppehållsrätt skall uppvisa ett giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt. En sådan person skall få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs.
  • MIG 2013:18:En tredjelandsmedborgare har ansökt om asyl i Sverige. Eftersom han var gift med en i Sverige bosatt EES-medborgare med uppehållsrätt i Sverige, hade tredjelandsmedborgaren också uppehållsrätt i Sverige. Ett beslut om överföring enligt reglerna i Dublinförordningen av en utlänning med uppehållsrätt i Sverige innebär att han eller hon inte kan utöva denna rätt och det går därför i normalfallet inte att verkställa ett sådant beslut om den asylsökande har uppehållsrätt i Sverige. Det fanns därför skäl för att med stöd av artikel 3.2 i Dublinförordningen ta upp asylansökan till sakprövning i Sverige.

[K8]4 §  En utlänning får inte avvisas enligt 2 eller 3 § om han eller hon vid ankomsten till Sverige hade eller under en tid därefter har haft uppehållstillstånd som har upphört att gälla. Lag (2014:198).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

  • MIG 2013:24:En polismyndighets beslut om återreseförbud ska, även om det fattas i samband med ett avvisningsbeslut, betraktas som ett separat beslut och inte som en del av avvisningsbeslutet. Samtliga beslut om återreseförbud som en polismyndighet meddelar ska överklagas i samma ordning, dvs. till en migrationsdomstol.

[K8]5 §  Beslut om avvisning enligt 2 eller 3 § i första instans får inte fattas senare än tre månader efter det att den första ansökan om uppehållstillstånd gjorts efter ankomsten till Sverige. Lag (2014:198).

Om beslut fattas senare än tre månader ska avlägsnandebeslutet vara utvisning enligt 7 §.

  • MIG 2007:56:En tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare med uppehållsrätt skall uppvisa ett giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt. En sådan person skall få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs.
  • MIG 2008:22:För att beviljas uppehållstillstånd som tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat, krävs ett särskilt EG-uppehållstillstånd som är utfärdat i enlighet med rådets direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning och förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land.
  • MIG 2007:35:Bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen om synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär. För att uppehållstillstånd enligt denna bestämmelse skall kunna beviljas vuxna personer av enbart medicinska skäl krävs att hälsotillståndet är synnerligen allvarligt. För att bevilja uppehållstillstånd på grund av psykisk ohälsa måste medicinsk utredning ge stöd för att den psykiska ohälsan är så svår att tillståndet är livshotande. Om självdestruktiva handlingar har företagits måste de ha utförts på grund av svår psykisk ohälsa som är styrkt.

Utvisning

[K8]6 §  En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare och som inte avvisas enligt 2 §1 eller 2 får utvisas ur Sverige om han eller hon uppehåller sig här men saknar pass eller de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet. Lag (2014:198).

Med uppenbart avses att det ska stå klart att trovärdigheten, tillförlitigheten, av de lämnade uppgifterna är uppenbart osanna i alla väsentliga delar och att en sådan bedömning kan göras utan några mer ingående överväganden. Uppenbarhetsbedömningen måste alltid grundas på omständigheterna i det enskilda fallet och får inte vara alltför schablonartad och exempelvis baseras på enbart det förhållandet att sökanden tillhör en viss nationalitet för vilkas medlemmar asyl normalt inte beviljas. Det räcker inte heller att de lämnade uppgifterna mot bakgrund av kända förhållanden i hemlandet inte stämmer. Vid tveksamhet måste utlänningens intresse väga över (MIG 2006:7).

  • MIG 2010:22:För att bestämmelsen om omedelbar verkställighet enligt 8 kap. 6 § utlänningslagen ska vara tillämplig måste det stå klart att en utlänning inte riskerar förföljelse eller annan skyddsgrundande behandling efter ett återvändande till hemlandet. Bedömningen av om det är uppenbart att det inte finns skäl för asyl eller för uppehållstillstånd på någon annan grund ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
  • MIG 2021:2:Fråga om förutsättningar för att återkalla ett permanent uppehållstillstånd när personen befinner sig i Sverige och har varit bosatt och folkbokförd i landet under mycket lång tid.
  • MIG 2006:7:Ett förordnande enligt 8 kap. 6 § utlänningslagen borde inte ha meddelats i Migrationsverkets beslut och därefter ha fastställts i migrationsdomstolens dom, dels på grund av att rättsliga förutsättningar för ett sådant förordnande saknades, dels då det förelåg brister i förfarandet hos Migrationsverket och Migrationsdomstolen. Fråga också om migrationsdomstolen kunnat läka bristerna i Migrationsverkets handläggning samt hur migrationsdomstolar och Migrationsverket skall hantera landinformation.

Avvisning eller utvisning av en utlänning som har tillstånd att vistas i en annan EU-stat

[K8]6 a §  När en fråga uppkommer om avvisning eller utvisning enligt 2, 3 eller 6 § av en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller någon annan form av tillstånd som ger rätt till vistelse i en annan EU-stat ska den beslutande myndigheten uppmana utlänningen att inom en skälig tid självmant bege sig till den andra EU-staten. Den beslutande myndigheten får avgöra frågan om avvisning eller utvisning först om utlänningen inte har följt en sådan uppmaning.

[S2]Första stycket gäller inte om

  1. Migrationsverket avvisar eller avslår en ansökan om uppehållstillstånd som enligt bestämmelser i denna lag eller någon annan författning får bifallas efter inresan till Sverige,
  2. utlänningen nekas att resa in i landet,
  3. utlänningen hejdas i samband med att han eller hon olagligen passerar en yttre gräns,
  4. utlänningen utgör en risk för allmän ordning och säkerhet, eller
  5. det är sannolikt att utlänningen inte skulle följa uppmaningen.

[S3]Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om uppmaningar enligt första stycket. Lag (2017:22).

Prop. 2016/17:61: Paragrafen innehåller inte några bestämmelser om formen för uppmaningen eller hur lång fristen ska vara. I tredje stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela verkställighetsföreskrifter rörande uppmaningen.

Beaktande av verkställighetshinder

[K8]7 §  När en fråga om avvisning eller utvisning enligt 2, 3 eller 6 § prövas ska hänsyn tas till om utlänningen på grund av bestämmelserna i 12 kap. inte kan sändas till ett visst land eller om det annars finns särskilda hinder mot att beslutet verkställs. Lag (2014:198).

  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2007:56:En tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare med uppehållsrätt skall uppvisa ett giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt. En sådan person skall få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs.
  • MIG 2014:24:En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2007:35:Bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen om synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär. För att uppehållstillstånd enligt denna bestämmelse skall kunna beviljas vuxna personer av enbart medicinska skäl krävs att hälsotillståndet är synnerligen allvarligt. För att bevilja uppehållstillstånd på grund av psykisk ohälsa måste medicinsk utredning ge stöd för att den psykiska ohälsan är så svår att tillståndet är livshotande. Om självdestruktiva handlingar har företagits måste de ha utförts på grund av svår psykisk ohälsa som är styrkt.
  • MIG 2008:43:Återkallelse av permanent uppehållstillstånd. Vid prövning enligt fyraårsregeln i 7 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen har ett flertal kortare utlandsresor inte ansetts utgöra avbrott i vistelsetiden i Sverige. Synnerliga skäl för återkallelse av uppehållstillståndet har ansetts föreligga med beaktande av utlänningens svaga anknytning till det svenska samhället.

Särskilt om vissa medborgare i Förenade kungariket och deras familjemedlemmar

[K8]7 a §  För utlänningar som har beviljats uppehållsstatus i Sverige eller i övrigt utövar rättigheter enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU gäller det som sägs i detta kapitel om EES-medborgare och familjemedlemmar till EES-medborgare i stället för 2-7 §§. Lag (2020:939).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §. Artikel 83.1 andra stycket FEUF medför en synnerligen allvarlig påverkan på ett grundläggande samhällsintresse vilken kan utgöra ett direkt hot mot befolkningens trygghet och fysiska säkerhet och, följaktligen, omfattas av begreppet ”tvingande hänsyn till allmän säkerhet” (EU-domstolens mål C 348/09). Sexuellt utnyttjande av barn med gränsöverskridande inslag hör till de grova brott som kan åberopas som grund för utvisning jämlikt art. 28.3 a i direktiv 2004/38/EG (EU-domstolens mål C 348/09). Utvisande stat måste först konstatera att det finns en benägenhet hos den berörda personen att uppföra sig på samma sätt även i framtiden innan den mottagande medlemsstaten ska beakta sådana faktorer som längden av personens uppehåll inom dess territorium, personens ålder, hälsotillstånd, familjesituation, ekonomiska situation, sociala och kulturella integrering i denna stat och banden till ursprungslandet. (EU-domstolens mål C 348/09).

Prop. 2005/06:77: Paragrafen är ny och är föranledd av vad som anges i artikel 27.1 i rörlighetsdirektivet, i vilken anges på vilka grunder den fria rörligheten för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar får begränsas, samt artiklarna 28.2 och 28.3, i vilka unionsmedborgare och deras familjemedlemmar har givits ett ökat skydd mot utvisning i vissa fall.

I första stycket anges att utlänningar med uppehållsrätt får utvisas på grund av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. Härigenom införs ...

  • MIG 2007:53:Ett beslut om utvisning av en EES-medborgare skall föregås av en prövning av om utlänningen har uppehållsrätt.
  • MIG 2007:56:En tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare med uppehållsrätt skall uppvisa ett giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt. En sådan person skall få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs.
  • MIG 2013:18:En tredjelandsmedborgare har ansökt om asyl i Sverige. Eftersom han var gift med en i Sverige bosatt EES-medborgare med uppehållsrätt i Sverige, hade tredjelandsmedborgaren också uppehållsrätt i Sverige. Ett beslut om överföring enligt reglerna i Dublinförordningen av en utlänning med uppehållsrätt i Sverige innebär att han eller hon inte kan utöva denna rätt och det går därför i normalfallet inte att verkställa ett sådant beslut om den asylsökande har uppehållsrätt i Sverige. Det fanns därför skäl för att med stöd av artikel 3.2 i Dublinförordningen ta upp asylansökan till sakprövning i Sverige.

Förutsättningar för avvisning och utvisning av EES-medborgare och deras familjemedlemmar

Avvisning när föreskrivna handlingar saknas

[K8]8 §  En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan om han eller hon saknar pass eller visering när det krävs en sådan handling för inresa eller vistelse i Sverige.

[S2]Avvisning får inte ske på den grunden att utlänningen saknar pass om han eller hon kan styrka sin identitet på annat sätt än genom innehav av pass. Lag (2014:198).

Sexuellt utnyttjande av barn med gränsöverskridande inslag hör till de grova brott som kan åberopas som grund för utvisning jämlikt artikel 28.3 a i direktiv 2004/38/EG. Domstolen ska ta ställning i utvisningsfrågan, före den tar ställning i påföljdsfrågan, se NJA 1981 s. 327.

  • RH 2009:133:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:124:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:138:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:145:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:147:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:116:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:151:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:112:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:111:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:153:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:119:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • NJA 2006 s. 375:Tidigare ostraffad gärningsman, som gjort sig skyldig till flera tillgreppsbrott, har utvisats på grund av återfallsrisk.
  • RH 2006:40:Fråga om utvisning av EU-medborgare på grund av brott. Vid tillämpningen av 8 kap. 8 § utlänningslagen (2005:716) har Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG beaktats.
  • RH 2009:146:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:148:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:152:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:137:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:158:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:105:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:128:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:127:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:115:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:120:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:144:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:156:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • NJA 2009 s. 300:Fråga om förutsättningarna för att en utlänning som varit bosatt här under mer än 25 år skall få utvisas på grund av brott.
  • RH 2009:122:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:130:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2010:77:Fråga vid straffmätning om den tilltalade - en utomeuropeisk medborgare, som saknar närmare anknytning till Sverige och sedan lång tid tillbaka är bosatt i Tyskland med sin familj där han får antas ha beviljats uppehållstillstånd - ska anses förorsakas men genom att han på grund av brottet utvisas och registreras på den s.k. spärrlistan inom Schengens informationssystem. Då det inte bedömts finnas grundad anledning anta att utvisningen skulle medföra att uppehållstillståndet återkallas har något sådant men inte befunnits föreligga.
  • RH 2009:106:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:149:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2011:70:Fråga om påföljd och utvisning när det gäller EU-medborgare som dömts för grov stöld i form av bostadsinbrott; särskilt angående betydelsen av återfall i brott.
  • RH 2009:134:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:157:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:110:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:132:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:109:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:136:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:141:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:101:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:126:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:131:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:102:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • NJA 2007 s. 533:Fråga om tidigare ostraffad gärningsman, som gjort sig skyldig till flera tillgreppsbrott, skall utvisas på grund av återfallsrisk. (Jfr NJA 2006 s. 375.)
  • RH 2009:154:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:155:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:129:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:140:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:97:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:150:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:98:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:104:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:142:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:125:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:103:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • NJA 2007 s. 400:En person har trots ett enligt 1989 års utlänningslag i brottmålsdom meddelat förbud att återvända till riket återvänt hit vid två tillfällen. Vid det första tillfället gällde fortfarande 1989 års lag (I = B 2740-06). Vid det andra tillfället hade en ny utlänningslag (2005:716) trätt i kraft (II = B 5037-06). Åtal för brott mot utlänningslagen har ogillats i båda fallen.
  • RH 2009:118:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:139:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:123:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:121:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:100:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:117:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • NJA 2007 s. 425:En man som gjort sig skyldig till våldtäkt har utvisats ur Sverige trots att han har fem underåriga barn i landet.
  • RH 2009:135:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:107:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:99:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:143:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:113:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:108:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:114:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.

Avvisning vid orimlig belastning för biståndssystemet

[K8]9 §  En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas under de tre första månaderna efter inresan om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen (2001:453).

[S2]En utlänning som har uppehållsrätt får inte avvisas enligt första stycket. Lag (2014:198).

Utvisning när uppehållsrätt eller tillstånd att vistas i Sverige saknas

[K8]10 §  En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare som har vistats i Sverige mer än tre månader och som inte har uppehållsrätt, får utvisas om han eller hon uppehåller sig här men saknar de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet. Lag (2014:198).

Avvisning och utvisning av hänsyn till allmän ordning och säkerhet

[K8]11 §  En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan av hänsyn till allmän ordning och säkerhet.

[S2]En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare som inte avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan enligt första stycket får därefter utvisas av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. Lag (2014:198).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka hänsyn en domstol ska ta när utvisning på grund av brott övervägs.

  • RH 2009:133:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:124:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:138:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2008:12:Tingsrätten har dömt en irakisk medborgare, som beviljats permanent uppehållstillstånd och som också av Migrationsverket bedömts vara skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 utlänningslagen, för våldtäkt och sexuellt ofredande till fängelse tre år, tillerkänt målsäganden skadestånd samt utvisat honom ur riket med förbud att återvända före 2018. Hovrätten har bestämt straffet till två år och upphävt beslutet om utvisning.
  • RH 2009:145:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:147:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:116:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:151:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:112:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:111:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:153:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:119:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:146:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:148:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:152:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:137:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:158:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:105:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:128:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:127:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:115:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:120:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:144:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:156:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • NJA 2009 s. 300:Fråga om förutsättningarna för att en utlänning som varit bosatt här under mer än 25 år skall få utvisas på grund av brott.
  • RH 2009:122:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:130:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:106:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:149:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • NJA 2006 s. 388:En utlänning, som har återfallit i brott, har utvisats trots att han har en i Sverige bosatt snart 13-årig dotter.
  • RH 2009:134:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:157:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:110:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:132:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:109:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:136:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:141:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:101:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:126:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:131:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:102:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:154:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:155:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:129:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:140:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:97:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:150:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:98:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:104:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:142:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:125:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:103:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:118:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:139:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:123:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:121:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:100:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:117:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • NJA 2007 s. 425:En man som gjort sig skyldig till våldtäkt har utvisats ur Sverige trots att han har fem underåriga barn i landet.
  • RH 2009:135:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:107:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:99:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:143:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:113:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:108:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:114:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.

[K8]12 §  Avvisning eller utvisning enligt 11 § får ske endast om utlänningens eget beteende utgör ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Tidigare domar i brottmål får inte i sig utgöra skäl för ett sådant beslut. Det får inte vara ekonomiska syften som ligger till grund för beslutet. Lag (2014:198).

Den som bott i Sverige i 25 år ska omfattas av synnerliga skäl i 8 kap 12 § UtlL och ha rätt till tryggheten att få stanna i Sverige, även vid återfallsrisk, se NJA 2009 s. 300.

Prop. 2005/06:77: Ändringen i första stycket är föranledd av vad som anges i artikel 28.2 i rörlighetsdirektivet. I artikeln anges att utvisning inte får ske av den som har permanent uppehållsrätt, utom i de fall det föreligger ett allvarligt hot mot allmän ordning eller säkerhet. Genom ändringen i första stycket har möjligheten att utvisa nämnda utlänningar på grund av brott begränsats på så sätt att det skall fordras ”synnerliga skäl” för utvisning.

Andra stycket är nytt. Av detta följer att ...

  • RH 2009:133:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:124:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:138:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:145:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:147:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:116:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:151:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:112:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:111:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:153:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:119:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • NJA 2018 s. 491:EES-medborgare som gjort sig skyldiga till smuggling respektive grov smuggling och olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor har ansetts inte kunna utvisas enligt 8 a kap. 5 § utlänningslagen (2005:716).
  • RH 2009:146:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:148:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:152:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:137:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:158:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:105:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:128:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:127:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:115:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:120:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:144:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:156:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • NJA 2009 s. 300:Fråga om förutsättningarna för att en utlänning som varit bosatt här under mer än 25 år skall få utvisas på grund av brott.
  • RH 2009:122:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:130:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:106:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:149:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:134:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:157:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:110:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:132:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:109:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:136:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:141:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:101:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:126:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:131:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:102:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:154:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:155:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:129:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:140:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2016:79:När det konstateras att personen gjort sig skyldig till ett så allvarligt brott som en överfallsvåldtäkt är det i allmänhet en indikation på att personen även i framtiden kan vara beredd att begå sådana handlingar. Det är därmed möjligt att redan utifrån detta brott dra slutsatsen att gärningsmannen, en tredjelandsmedborgare med ett barn som är svensk medborgare och bosatt i Sverige, utgör ett verkligt och allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Hinder mot utvisning har därmed inte ansetts föreligga.
  • RH 2009:97:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:150:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:98:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:104:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:142:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:125:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:103:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:118:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:139:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:123:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:121:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:100:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:117:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • NJA 2007 s. 425:En man som gjort sig skyldig till våldtäkt har utvisats ur Sverige trots att han har fem underåriga barn i landet.
  • RH 2009:135:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:107:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:99:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:143:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:113:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:108:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:114:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.

[K8]13 §  När en fråga uppkommer om avvisning eller utvisning av en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare enligt 11 §, ska hänsyn tas till utlänningens ålder, hälsotillstånd, familjesituation, ekonomiska situation samt sociala och kulturella integrering i Sverige. Hänsyn ska också tas till hur länge utlänningen har vistats i Sverige och till banden till ursprungslandet. Lag (2014:198).

Utgångspunkten för bestämmande av längden på återreseförbudet vara brottslighetens straffvärde, se RH 2009:2.

  • RH 2009:133:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:124:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:138:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:145:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:147:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:116:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:151:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:112:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:111:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:153:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:119:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:146:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:148:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:152:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:137:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:158:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:105:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:128:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:127:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:115:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:120:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:144:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:156:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:122:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:130:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:106:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:149:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:134:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:157:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:110:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:132:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:109:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:136:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:141:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:101:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:126:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:131:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:102:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:154:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:155:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:129:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:140:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:97:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:150:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:98:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:104:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:142:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:125:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:103:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:118:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:139:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:123:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:121:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:100:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:117:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:135:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:107:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:99:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:143:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:113:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:108:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
  • RH 2009:114:Utvisning på grund av brott, summariskt referat.

[K8]14 §  En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare som har permanent uppehållsrätt får avvisas eller utvisas enligt 11 § endast om det finns synnerliga skäl.

[S2]En EES-medborgare som är barn får avvisas eller utvisas enligt 11 § endast om beslutet är oundgängligen nödvändigt av hänsyn till allmän säkerhet.

[S3]En EES-medborgare som har vistats i Sverige under de tio närmast föregående åren får utvisas enligt 11 § endast om beslutet är oundgängligen nödvändigt av hänsyn till allmän säkerhet. Lag (2014:198).

Prop. 2021/22:224: Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser om avlägsnande av vissa EES-medborgare och familjemedlemmar till EES-medborgare. Paragrafen bygger på artikel 28.2 och 28.3 i rörlighetsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.3.

  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.

Beaktande av verkställighetshinder

[K8]15 §  När en fråga om avvisning eller utvisning enligt 8, 9, 10 eller 11 § prövas ska hänsyn tas till om utlänningen på grund av bestämmelserna i 12 kap. inte kan sändas till ett visst land eller om det annars finns särskilda hinder mot att beslutet verkställs. Lag (2014:198).

  • MIG 2017:11:En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.

Beslut om avvisning eller utvisning när ansökan om uppehållstillstånd avslås eller avvisas eller uppehållstillstånd återkallas

[K8]16 §  Avslås eller avvisas en ansökan om uppehållstillstånd eller återkallas ett sådant tillstånd och befinner sig utlänningen i Sverige, ska det samtidigt meddelas beslut om avvisning eller utvisning, om inte särskilda skäl talar mot det. Detsamma gäller om en ansökan om uppehållsstatus avslås och utlänningen befinner sig i Sverige.

[S2]Första stycket gäller inte om ansökan avvisas enligt 5 kap. 1 c § andra stycket. Lag (2020:939).

Ett beslut om avvisning eller utvisning är verkställbart under fyra år jmf 12 kap. 22 §.

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller bestämmelser om beslut om avvisning och utvisning.

Prop. 2019/20:178: Paragrafen innehåller bestämmelser om beslut om avvisning och utvisning. Övervägandena finns i avsnitt 5.9.

  • MIG 2010:2:Särskilda skäl att inte förena ett beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd med ett beslut om utvisning har inte ansetts föreligga.
  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2007:31:Genom att först i migrationsdomstolen yrka uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin svenska hustru har sökanden inte ändrat sin talan utan den avser fortfarande samma sak, nämligen frågan om sökanden är berättigad till uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2008:43:Återkallelse av permanent uppehållstillstånd. Vid prövning enligt fyraårsregeln i 7 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen har ett flertal kortare utlandsresor inte ansetts utgöra avbrott i vistelsetiden i Sverige. Synnerliga skäl för återkallelse av uppehållstillståndet har ansetts föreligga med beaktande av utlänningens svaga anknytning till det svenska samhället.
  • MIG 2020:18:En utlänning har av allmän domstol utvisats på grund av brott med ett återreseförbud utan tidsbegränsning. Det har ansetts utgöra särskilda skäl för att vid avslag på utlänningens ansökan om uppehållstillstånd inte meddela ett administrativt beslut om utvisning.

Beslutande myndigheter

[K8]17 §  Migrationsverket ska pröva frågan om avvisning om utlänningen

  1. söker asyl här,
  2. har en nära familjemedlem som söker asyl här, eller
  3. kan komma att avvisas med stöd av 2 § 7 eller 3 § andra stycket.

[S2]I andra fall får såväl Migrationsverket som Polismyndigheten pröva frågan om avvisning.

[S3]Om Polismyndigheten anser det tveksamt om en utlänning bör avvisas, ska ärendet lämnas över till Migrationsverket. Lag (2016:875).

  • RH 2008:12:Tingsrätten har dömt en irakisk medborgare, som beviljats permanent uppehållstillstånd och som också av Migrationsverket bedömts vara skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 utlänningslagen, för våldtäkt och sexuellt ofredande till fängelse tre år, tillerkänt målsäganden skadestånd samt utvisat honom ur riket med förbud att återvända före 2018. Hovrätten har bestämt straffet till två år och upphävt beslutet om utvisning.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • RH 2007:16:En eritreansk medborgare har dömts för bl.a. våldtäkt i två fall till fängelse och samtidigt utvisats från Sverige med förbud att återvända hit. Vid bedömningen av utvisningsfrågan har hovrätten i motsats till Migrationsverket funnit att hinder inte förelegat mot utvisningen och därvid, med beaktande av att den tilltalade lämnat uppenbart oriktiga uppgifter om våldtäktshändelserna, tvivlat på hans uppgifter om sina förehavanden i Eritrea.

[K8]18 §  Migrationsverket ska pröva frågan om utvisning enligt 6, 10 eller 11 §. Lag (2014:198).

  • MIG 2008:40:Sökandens skyddsbehov har prövats mot hemlandet eftersom det inte har ifrågasatts att han varit medborgare i detta land. Vidare har sökanden vistats i ett annat land under de närmaste tretton åren innan han kom till Sverige. Det har inte ansetts sannolikt att han vistats där så länge utan att ha haft laglig rätt därtill. Särskilda skäl har ansetts föreligga att pröva sökandens skyddsbehov även mot det andra landet.
  • MIG 2011:28:Ett beslut om att det finns särskilda skäl att ange mer än ett land till vilket en utlänning ska avvisas eller utvisas ska föregås av en omsorgsfull utredning. Återförvisning av mål till Migrationsverket för förnyad prövning har skett när sådan utredning tagits fram först hos Migrationsöverdomstolen.
  • MIG 2011:5:Sökandenas skyddsbehov har prövats mot det land där de är födda och har växt upp samt har bott i fram till år 1988. Vidare har särskilda skäl ansetts föreligga att pröva sökandenas skyddsbehov även mot ett annat land där de hade vistats under 19 år innan de kom till Sverige och då de inte gjort sannolikt att de inte hade laglig rätt att vistas där. Särskilda skäl har inte ansetts föreligga att pröva sökandenas skyddsbehov mot ett tredje land då enbart de omständigheterna att de talade det landets språk och den ena sökanden var av viss etnicitet inte kunde anses innebära att de hade tillräcklig anknytning dit.

Beslut om omedelbar verkställighet

[K8]19 §  Migrationsverket får besluta att verkets beslut om avvisning enligt 17 § första stycket 1 eller 2 får verkställas även om det inte har fått laga kraft (avvisning med omedelbar verkställighet), om det är uppenbart att det inte finns grund för asyl och att uppehållstillstånd inte heller ska beviljas på någon annan grund (uppenbart ogrundad ansökan). Migrationsverket får också besluta om avvisning med omedelbar verkställighet om en asylansökan avvisas med stöd av 5 kap. 1 b § första stycket 1 eller 2.

[S2]Det får endast anses uppenbart att det inte finns grund för asyl om

  1. utlänningens uppgifter saknar betydelse för prövningen av ansökan,
  2. utlänningens uppgifter saknar tillförlitlighet, eller
  3. utlänningen kommer från ett säkert ursprungsland enligt en sådan förteckning som avses i 1 kap. 6 a §, och han eller hon
    1. är medborgare i det landet eller är en statslös person som tidigare har haft sin vanliga vistelseort där, och
    2. inte har lagt fram några allvarliga skäl för att landet inte ska anses som ett säkert ursprungsland för honom eller henne.

[S3]I 12 kap. 7 § finns närmare bestämmelser om verkställigheten av beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. Lag (2021:223)

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §. Ett i Sverige meddelat återreseförbud för en enskild hindrar inresa i samtliga Schengenstater, se MIG 2008:31. Varaktigheten av ett återreseförbud bör bestämmas utifrån en allsidig bedömning av vad som ligger utlänningen till last och stå i proportion till de individuella rättsverkningar återreseförbudet får för utlänningen, se MIG 2008:31. En illegal vistelse i Sverige i cirka fyra och ett halvt års tid ansågs av MiÖD vara lång tid och motiverade ett återreseförbud på fyra år, se MIG 2008:31. Att någon befinner sig illegalt i Sverige och självmant uppsöker svenska myndigheter leder inte till att tiden för återreseförbudet kortas ned, se MIG 2008:31.

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller bestämmelser om återreseförbud.

Prop. 2005/06:77: Andra stycket är nytt och är föranlett av vad som anges i artikel 15.1 och 15.3 i rörlighetsdirektivet. Av artikeln följer att beslut om avvisning eller utvisning får kombineras med ett återreseförbud endast om beslutet om avvisning eller utvisning har fattats på grund av hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Såvitt avser hänsyn till folkhälsan saknas i svensk rätt möjlighet att avvisa eller utvisa en utlänning på sådan grund. Ett beslut om avvisning eller utvisning får kombineras med ...

Prop. 2011/12:60: Ett beslut om avvisning eller utvisning som avser en EES-medborgare eller en sådan medborgares familjemedlem eller som avser en utlänning som beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 §, får förenas med ett återreseförbud endast om beslutet har meddelats av hänsyn till allmän ordning och säkerhet.

Paragrafen reglerar i vilka fall ett ...

Prop. 2020/21:71: 3. utlänningen kommer från ett säkert ursprungsland enligt en sådan förteckning som avses i 1 kap. 6 a §, och han eller hon

a) är medborgare i det landet eller är en statslös person som tidigare har haft sin vanliga vistelseort där, och

b) inte har lagt fram några allvarliga skäl för att landet inte ska anses som ett säkert ursprungsland för honom eller henne. ...

  • MIG 2008:31:Varaktigheten av ett återreseförbud ska bestämmas utifrån en allsidig bedömning av vad som ligger utlänningen till last och med hänsyn till konsekvensen för denne av återreseförbudet. Även med beaktande av att utlänningen gett sig frivilligt till känna har den långa tiden, nära fem år, för den illegala vistelsen lett till återreseförbud i fyra år.
  • MIG 2014:22:Migrationsverkets och migrationsdomstolens utredningsansvar liksom de principer som gäller för bevisning måste beaktas vid bedömningen av om det är uppenbart att det inte finns grund för att bevilja uppehållstillstånd.
  • MIG 2013:24:En polismyndighets beslut om återreseförbud ska, även om det fattas i samband med ett avvisningsbeslut, betraktas som ett separat beslut och inte som en del av avvisningsbeslutet. Samtliga beslut om återreseförbud som en polismyndighet meddelar ska överklagas i samma ordning, dvs. till en migrationsdomstol.

Anvisningar om verkställighet

[K8]20 §  I ett beslut om avvisning eller utvisning som meddelas av Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen ska det anges vilket land utlänningen ska avvisas eller utvisas till.

[S2]Om det finns särskilda skäl, får mer än ett land anges i beslutet.

[S3]Ett beslut av en myndighet som avses i första stycket som rör avvisning eller utvisning ska innehålla de anvisningar om verkställigheten som omständigheterna i det enskilda fallet kan ge anledning till. Lag (2014:198).

Prop. 2011/12:60: Paragrafen innehåller bestämmelser om tillstånd till besök för en utlänning som har meddelats ett återreseförbud. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Ändringen innebär att även utlänningar som har meddelats återreseförbud enligt de nya paragraferna om återreseförbud, 12 kap. 14 a och 15 a §§, kan ges ett särskilt tillstånd till kort besök i Sverige enligt denna paragraf. Övriga ändringar är endast språkliga. ...

  • MIG 2018:21:En utlänning, som är utesluten från att anses som skyddsbehövande och som ska utvisas enligt utlänningslagen även på grund av säkerhetsskäl, bör inte beviljas anstånd med verkställigheten när det finns hinder mot att verkställa beslutet som kan antas bestå under en längre tid. I sådant fall får i stället ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas.
  • MIG 2017:27:Den omständigheten att en annan EU-stat har beviljat en utlänning status som subsidiärt skyddsbehövande utgör inte hinder för svenska myndigheter att, efter prövning av skyddsbehovet i förhållande till hemlandet, besluta att verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning ska ske genom att utlänningen sänds till sitt hemland.
  • MIG 2015:12:Möjligheten att avvisa en asylansökan med hänvisning till att den sökande har en sådan anknytning till ett annat land än sitt hemland att det är rimligt för honom eller henne att resa dit (säkert tredjeland) följer ett eget system som bygger på asylprocedurdirektivet. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att samtliga förutsättningar för tillämpningen av den relevanta bestämmelsen i utlänningslagen är uppfyllda.
  • MIG 2014:27:Inom ramen för det förfarande som en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd utgör kan det föreskrivas att ett redan lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas genom att utlänningen reser till ett annat land än vad som angetts i det beslutet. Detta förutsätter emellertid att den nya prövningen omfattat hans eller hennes skyddsskäl mot det andra landet.

[K8]20 a §  En utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som har internationellt skydd i en annan EU-stat får utvisas endast till den staten. Lag (2014:198).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

Prop. 2005/06:77: Paragrafen är ny och är föranledd av vad som anges i artikel 32 i rörlighetsdirektivet. I denna artikel anges att personer som får återreseförbud av hänsyn till allmän ordning och säkerhet skall få ansöka om upphävande av återreseförbudet efter en med hänsyn till omständigheterna skälig frist, och i vart fall efter tre år från och med verkställigheten av beslutet om det slutgiltiga återreseförbudet, som lagligen fattats enligt gemenskapsrätten, genom att åberopa bevisning som kan styrka att de ...

Prop. 2011/12:60: en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen om det finns särskilda skäl för att förbudet inte längre ska gälla.

En utlänning får ansöka om upphävande av ett sådant förbud som avses i första stycket. En sådan ansökan ska ges in till Migrationsverket.

Migrationsverket får dock inte upphäva ett återreseförbud som meddelats av domstol. Om Migrationsverket finner att ett sådant återreseförbud ...

  • MIG 2014:10:En utlänning kan beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anställning trots att han eller hon är utvisad med återreseförbud. Vad, om något, som ska ske med avlägsnandebeslutet och återreseförbudet är en fråga som får bedömas mot bakgrund av att uppehållstillstånd beviljats.

Tidsfrist för frivillig avresa och återreseförbud

[K8]21 §  Ett beslut om avvisning eller utvisning ska innehålla en tidsfrist inom vilken utlänningen frivilligt ska lämna landet i enlighet med beslutet (tidsfrist för frivillig avresa). Tidsfristen ska bestämmas till två veckor om utlänningen avvisas och till fyra veckor om utlänningen utvisas. Om det finns särskilda skäl får en längre tidsfrist bestämmas.

[S2]En tidsfrist för frivillig avresa ska dock inte meddelas om

  1. det finns risk för att utlänningen avviker,
  2. utlänningen utgör en risk för allmän ordning och säkerhet,
  3. utlänningen genom ett avvisningsbeslut nekas att resa in i landet,
  4. utlänningen hejdas i samband med att han eller hon olagligen passerar en yttre gräns och då avvisas, eller
  5. utlänningen avvisas av Migrationsverket med omedelbar verkställighet.

[S3]För EES-medborgare och deras familjemedlemmar gäller i stället för första stycket 12 kap. 15 § tredje stycket. Lag (2017:22).

Prop. 2016/17:61: Paragrafen innehåller bestämmelser om när en tidsfrist för frivillig avresa ska meddelas. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.2.

  • MIG 2013:5:En utlännings tidsbegränsade uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige får återkallas om det tillståndsgrundande förhållandet har upphört. Vid prövningen av frågan om det finns skäl att underlåta att återkalla tillståndet ska även beaktas den omständigheten att förhållandet upphört främst på grund av att utlänningen i förhållandet utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid.
  • MIG 2014:25:Ett återreseförbud upphör att gälla om beslutet om avvisning eller utvisning upphävs.
  • MIG 2012:11:Bestämmelserna om återreseförbud i utlänningslagen har inte ansetts röra sådana civila rättigheter som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Att en migrationsdomstol beslutat om återreseförbud med tillämpning av specialbestämmelserna i 8 kap. 21 § andra stycket utlänningslagen har därför inte ansetts strida mot konventionen. Återreseförbud har även ansetts kunna meddelas utan att det framställts något yrkande härom. Att domstolen därvid underlåtit att ge den enskilde möjlighet att yttra sig över frågan om återreseförbud har inte ansetts utgöra en sådan brist i handläggningen som skulle utgöra skäl att undanröja avgörandet och återförvisa målet till domstolen.
  • MIG 2008:19:Hinder mot att meddela återreseförbud har ansetts föreligga, trots att sökanden har icke-bagatellartade vandelsanmärkningar, eftersom det men som utlänningens barn i Sverige kan tänkas lida väger över intresset av att meddela återreseförbud. Vidare har muntlig förhandling i migrationsdomstolen inte ansetts obehövlig.
  • MIG 2015:16:En utlänning har förklarats vara flykting i en annan EU-stat och Migrationsverket har därför beslutat att avvisa hans ansökan om uppehållstillstånd m.m. och utvisa honom dit. Verkets beslut borde ha innehållit en tidsfrist för frivillig avresa. En migrationsdomstol ska inte själv meddela en sådan tidsfrist, utan lämna över denna fråga till Migrationsverket.
  • MIG 2016:2:En asylansökan från en utlänning som har ett avlägsnandebeslut som fått laga kraft och som tidigare inte fått en asylansökan prövad, innebär att det föreligger hinder mot verkställighet av avlägsnandebeslutet och mot att meddela återreseförbud fram till dess att beslutet att avslå asylansökan fått laga kraft.
  • MIG 2015:27:Att en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning har gjorts medför inte att ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut inte får verkställas. Det var därför rätt av Migrationsverket att besluta om återreseförbud när den utvisade inte hade lämnat landet inom tidsfristen för frivillig avresa och särskilda skäl som talade mot att ett återreseförbud meddelades inte hade kommit fram.
  • MIG 2019:6:Den tid en tredjelandsmedborgare som haft härledd uppehållsrätt suttit frihetsberövad som häktad och därefter avtjänat fängelsestraff kan inte beaktas vare sig vid bedömningen av permanent uppehållsrätt eller vid bedömningen av bibehållen uppehållsrätt.
  • MIG 2021:13:En tidsfrist för frivillig avresa gäller tills den löpt ut om inte behörig myndighet dessförinnan beslutar att upphäva den. Några tvångsåtgärder får inte vidtas mot en utlänning för att säkerställa verkställigheten av ett avlägsnandebeslut under tiden som tidsfristen för frivillig avresa löper.

[K8]22 §  I ett beslut om avvisning eller utvisning som innehåller en tidsfrist för frivillig avresa ska utlänningen upplysas om att ett återreseförbud kan meddelas om han eller hon inte lämnat landet i enlighet med beslutet senast när tidsfristen löper ut.

[S2]Tidsfristen för frivillig avresa börjar löpa när beslutet om avvisning eller utvisning fått laga kraft eller när utlänningen förklarat sig nöjd med beslutet. Lag (2017:22).

Prop. 2016/17:61: Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om att den utlänning som fått en tidsfrist för frivillig avresa ska upplysas om att återreseförbud kan bli följden om han eller hon inte lämnar landet. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.2.

  • MIG 2021:13:En tidsfrist för frivillig avresa gäller tills den löpt ut om inte behörig myndighet dessförinnan beslutar att upphäva den. Några tvångsåtgärder får inte vidtas mot en utlänning för att säkerställa verkställigheten av ett avlägsnandebeslut under tiden som tidsfristen för frivillig avresa löper.

[K8]23 §  Finns det inte förutsättningar att meddela en tidsfrist för frivillig avresa enligt 21 §, ska Polismyndighetens beslut om avvisning och Migrationsverkets beslut om avvisning eller utvisning förenas med ett återreseförbud, om inte särskilda skäl hänförliga till utlänningens personliga förhållanden talar mot att ett sådant förbud meddelas. Ett beslut om avvisning varigenom en utlänning nekas att resa in i landet ska dock inte förenas med ett återreseförbud.

[S2]Ett beslut om avvisning eller utvisning som avser en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare eller som avser en utlänning som beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 §, får förenas med ett återreseförbud endast om beslutet har meddelats av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. Lag (2014:655).

  • MIG 2017:27:Den omständigheten att en annan EU-stat har beviljat en utlänning status som subsidiärt skyddsbehövande utgör inte hinder för svenska myndigheter att, efter prövning av skyddsbehovet i förhållande till hemlandet, besluta att verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning ska ske genom att utlänningen sänds till sitt hemland.

[K8]24 §  Tiden för återreseförbud enligt 23 eller 27 § ska bestämmas till högst fem år. Utgör utlänningen ett allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet får dock en längre tidsperiod bestämmas. Lag (2014:198).

Särskilt tillstånd till kort besök

[K8]25 §  En utlänning som har meddelats ett återreseförbud enligt 23 eller 27 § eller 12 kap.14 a eller 15 a § får ges särskilt tillstånd av Migrationsverket att göra ett kort besök här, om besöket gäller synnerligen viktiga angelägenheter. Om det finns särskilda skäl, får ett sådant tillstånd ges också på ansökan av någon annan än utlänningen. Lag (2014:198).

Upphävande av återreseförbud

[K8]26 §  Ett beslut om återreseförbud enligt 23 eller 27 § eller 12 kap.14 a eller 15 a § som har vunnit laga kraft får helt eller delvis upphävas av Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen om det finns särskilda skäl för att förbudet inte längre ska gälla.

[S2]En utlänning får ansöka om upphävande av ett förbud som avses i första stycket. En sådan ansökan ska ges in till Migrationsverket.

[S3]Migrationsverket får dock inte upphäva ett återreseförbud som meddelats av domstol. Om Migrationsverket finner att ett sådant återreseförbud bör upphävas ska verket inte besluta i ärendet utan med eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut i fråga om upphävande hade kunnat överklagas. Lag (2014:198).

  • MIG 2017:16:Vid prövningen av om ett återreseförbud ska upphävas bör en helhetsbedömning av omständigheterna göras där intresset av att upprätthålla förbudet får vägas mot intresset för utlänningen att återvända till Sverige. Att ett återreseförbud har meddelats i samband med ett beslut om avvisning med omedelbar verkställighet och inte på grund av utlänningens agerande, är omständigheter som kan medföra att förbudet upphävs när utlänningen uppfyller förutsättningarna för att beviljas ett uppehållstillstånd på grund av arbete.
  • MIG 2014:14:Om Migrationsverket har meddelat ett återreseförbud, och därefter avser att bevilja ett uppehållstillstånd, är det verket som ska bedöma om förbudet ska upphävas. Detta gäller även om migrationsdomstolen tidigare har avslagit ett överklagande av återreseförbudet.

Beslut vid sidan av beslut om avvisning eller utvisning

[K8]27 §  När ett överklagat ärende eller mål om avvisning eller utvisning avgörs, får också beslut fattas i fråga om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Detta gäller även om dessa frågor inte har tagits upp av utlänningen.

[S2]Vid prövning av ett beslut om avvisning eller utvisning får en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen besluta att utlänningen ska förbjudas att återvända till Sverige för viss tid, även om ingen lägre instans har meddelat ett sådant förbud.

[S3]När Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen prövar ett beslut om avvisning eller utvisning, får ett sådant beslut samtidigt meddelas angående den som är under 16 år och som står under utlänningens vårdnad. Detta gäller även om ingen lägre instans har prövat denna fråga. I mål hos en migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen gäller detta dock inte om det för barnet har åberopats omständigheter som avses i 4 kap. 1, 2 eller 2 a §. Lag (2014:198).

Förutsättningar för utvisning av andra utlänningar än EES-medborgare och deras familjemedlemmar

[K8a]1 §  En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare får utvisas ur Sverige om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse. En sådan utlänning får utvisas också om en domstol undanröjer en villkorlig dom eller skyddstillsyn som utlänningen har dömts till och dömer till en annan påföljd.

[S2]Utvisning får dock ske endast om utlänningen döms till svårare påföljd än böter och om

  1. gärningen är av sådant slag och övriga omständigheter är sådana att det kan antas att han eller hon kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet, eller
  2. brottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller allmänna intressen är så allvarligt att han eller hon inte bör få stanna kvar. Lag (2014:198).

Prop. 2021/22:224: Paragrafen innehåller de grundläggande förutsättningarna för utvisning på grund av brott. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

  • NJA 2018 s. 491:EES-medborgare som gjort sig skyldiga till smuggling respektive grov smuggling och olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor har ansetts inte kunna utvisas enligt 8 a kap. 5 § utlänningslagen (2005:716).
  • RH 2017:30:Grovt vapenbrott har i sig ansetts utgöra ett sådant verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse att utgångspunkten bör vara att en gärningsman ska utvisas från Sverige, även om han eller hon därigenom får sin rätt till fri rörlighet inom EES-området begränsad.
  • NJA 2019 s. 316:Utvisning på grund av brott. Prövningen av om det föreligger synnerliga skäl för utvisning av en utlänning med lång vistelsetid i Sverige.
  • RH 2015:40:Tilltalad har dömts för anstiftan av mord till livstids fängelse. I målet har bl.a. uppkommit frågor om medverkansansvar, om gärningsbeskrivningen varit tillräckligt konkretiserad samt om vilken inverkan på prövningen ett tidigare mot annan person ogillat mordåtal för samma gärning skulle få.
  • NJA 2019 s. 544:En tidigare ostraffad person som har gjort sig skyldig till flera våldsbrott mot närstående har utvisats på grund av återfallsrisk.
  • RH 2016:43:Motvärnsfallet av rån. Fråga om målsägandes åtgärd för återtagande av tillgripen egendom har skett på bar gärning. Även fråga om tilltalads ålder och om utvisning.
  • NJA 2014 s. 415:En EES-medborgare får utvisas endast om det sker av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. Detta betyder att utvisning får ske bara om medborgarens personliga beteende utgör ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen och som går utöver den störning av ordningen i samhället som varje lagöverträdelse innebär.
  • MIG 2018:11:Användandet av häktning respektive förvar när en utlänning är dömd till utvisning på grund av brott.
  • RH 2019:14:En 19-årig person har dömts för grovt sexuellt övergrepp mot barn. Straffvärdet för brottet har bedömts till drygt ett års fängelse och med beaktande av den tilltalades ungdom har straffmätningsvärdet bestämts till nio månaders fängelse. Hovrätten har ansett att det är straffvärdet och inte straffmätningsvärdet som ska utgöra utgångspunkt för bedömningen av om det finns förutsättningar för utvisning på grund av brottets allvar enligt 8 a kap. 1 § andra stycket 2 utlänningslagen (2005:716). Med hänsyn till att brottets straffvärde överstigit ett års fängelse har hovrätten utvisat den tilltalade.

[K8a]2 §  När en domstol överväger om en utlänning bör utvisas enligt 1 §, ska den ta hänsyn till utlänningens anknytning till det svenska samhället. Domstolen ska särskilt beakta

  1. utlänningens levnadsomständigheter,
  2. om utlänningen har barn i Sverige och, om så är fallet, barnets behov av kontakt med honom eller henne, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas av att utlänningen utvisas,
  3. utlänningens övriga familjeförhållanden, och
  4. hur länge utlänningen har vistats i Sverige.

[S2]En utlänning som är flykting och som behöver en fristad i Sverige får utvisas enligt 1 § endast om han eller hon har begått ett synnerligen grovt brott och det skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta utlänningen stanna här. Utvisning får också ske om utlänningen i Sverige eller utomlands har bedrivit verksamhet som har inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta med sådan verksamhet här.

[S3]Av 21 kap. 9 § och 22 kap. 5 § framgår att en utlänning som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd enligt 22 kap.2 eller 3 § får utvisas enligt 1 § endast om det finns sådana omständigheter som anges i andra stycket. Lag (2014:198).

  • RH 2017:30:Grovt vapenbrott har i sig ansetts utgöra ett sådant verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse att utgångspunkten bör vara att en gärningsman ska utvisas från Sverige, även om han eller hon därigenom får sin rätt till fri rörlighet inom EES-området begränsad.
  • NJA 2019 s. 544:En tidigare ostraffad person som har gjort sig skyldig till flera våldsbrott mot närstående har utvisats på grund av återfallsrisk.

[K8a]3 §  En utlänning får utvisas enligt 1 § endast när det finns synnerliga skäl, om han eller hon hade vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd sedan minst fyra år när åtal väcktes eller om han eller hon då varit bosatt i Sverige sedan minst fem år.

[S2]En utlänning får inte utvisas enligt 1 § om utlänningen kom till Sverige innan han eller hon fyllde 15 år och hade vistats här sedan minst fem år när åtal väcktes. Lag (2014:198).

  • RH 2017:26:För bifall till ett yrkande om utvisning har hovrätten, vid tillämpning av 8 a kap. 3 § andra stycket utlänningslagen, ansett att det krävs att det är klarlagt att den tilltalade inte var 15 år eller mer vid ankomsten till Sverige.

[K8a]4 §  När en fråga om utvisning enligt 1 § prövas ska hänsyn tas till om utlänningen på grund av bestämmelserna i 12 kap. inte kan sändas till ett visst land eller om det annars finns särskilda hinder mot att beslutet verkställs. Lag (2014:198).

Prop. 2021/22:224: Paragrafen innehåller bestämmelser om utvisning av flyktingar och vissa andra skyddsbehövande. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.1. Paragrafen utformas i allt väsentligt i enlighet med Lagrådets förslag.

  • RH 2017:30:Grovt vapenbrott har i sig ansetts utgöra ett sådant verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse att utgångspunkten bör vara att en gärningsman ska utvisas från Sverige, även om han eller hon därigenom får sin rätt till fri rörlighet inom EES-området begränsad.

Förutsättningar för utvisning av EES-medborgare och vissa andra utlänningar

[K8a]5 §  En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES- medborgare får utvisas ur Sverige om de förutsättningar som anges i 1 § är uppfyllda och det sker av hänsyn till allmän ordning och säkerhet.

[S2]Det som föreskrivs i 2-4 §§ i fråga om utvisning enligt 1 § gäller även vid utvisning av en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare enligt denna paragraf. Även det som föreskrivs i 8 kap.12-14 §§ i fråga om utvisning enligt 8 kap. 11 § gäller vid utvisning enligt denna paragraf.

[S3]En medborgare i ett annat nordiskt land får utvisas enligt denna paragraf endast när det finns synnerliga skäl, om han eller hon hade varit bosatt i Sverige sedan minst två år när åtalet väcktes.

[S4]Det som sägs om EES-medborgare och familjemedlemmar till EES- medborgare i första och andra styckena gäller även vid utvisning av en utlänning som har beviljats uppehållsstatus i Sverige eller i övrigt utövar rättigheter enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU. Lag (2020:939).

Prop. 2019/20:178: Paragrafen innehåller bestämmelser om utvisning på grund av brott för EES-medborgare och vissa andra utlänningar. Övervägandena finns i avsnitt 5.7.

Prop. 2021/22:224: Paragrafen innehåller bestämmelser om utvisning av en utlänning som kom till Sverige innan han eller hon fyllde 15 år och har vistats här viss tid. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.2. Paragrafen utformas i enlighet med Lagrådets förslag.

  • NJA 2018 s. 491:EES-medborgare som gjort sig skyldiga till smuggling respektive grov smuggling och olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor har ansetts inte kunna utvisas enligt 8 a kap. 5 § utlänningslagen (2005:716).
  • RH 2016:79:När det konstateras att personen gjort sig skyldig till ett så allvarligt brott som en överfallsvåldtäkt är det i allmänhet en indikation på att personen även i framtiden kan vara beredd att begå sådana handlingar. Det är därmed möjligt att redan utifrån detta brott dra slutsatsen att gärningsmannen, en tredjelandsmedborgare med ett barn som är svensk medborgare och bosatt i Sverige, utgör ett verkligt och allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Hinder mot utvisning har därmed inte ansetts föreligga.
  • NJA 2014 s. 415:En EES-medborgare får utvisas endast om det sker av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. Detta betyder att utvisning får ske bara om medborgarens personliga beteende utgör ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen och som går utöver den störning av ordningen i samhället som varje lagöverträdelse innebär.

Behörig domstol

[K8a]6 §  Utvisning på grund av brott beslutas av den domstol som handlägger brottmålet. Lag (2014:198).

Beslut om utvisning vid ändring av påföljd enligt 34 kap. brottsbalken

[K8a]7 §  När en domstol enligt 34 kap.brottsbalken beslutar att ändra en påföljd som en utlänning har dömts till utöver utvisning, får domstolen även meddela det beslut om utvisningen som förändringen av påföljd ger anledning till. Lag (2014:198).

Utvisning av en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige

[K8a]7 a §  En utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som har internationellt skydd i en annan EU-stat får utvisas endast till den staten. Lag (2014:198).

Återreseförbud

[K8a]8 §  En allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott ska innehålla förbud för utlänningen att återvända till Sverige under viss tid eller utan tidsbegränsning. I ett beslut med ett tidsbegränsat återreseförbud ska utlänningen upplysas om vilken dag förbudet upphör att gälla. I beslutet ska han eller hon också upplysas om den påföljd som överträdelse av förbudet kan medföra enligt 20 kap.Lag (2014:198).

Särskilt tillstånd till kort besök

[K8a]9 §  En utlänning som har meddelats ett återreseförbud enligt 8 § får ges särskilt tillstånd av Migrationsverket att göra ett kort besök här, om besöket gäller synnerligen viktiga angelägenheter. Om det finns särskilda skäl, får ett sådant tillstånd ges också på ansökan av någon annan än utlänningen. Lag (2014:198).

Uppehållstillstånd och upphävande av utvisningsbeslut

[K8a]10 §  I 12 kap. finns bestämmelser om uppehållstillstånd för den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott och om upphävande av ett sådant utvisningsbeslut. Lag (2014:198).

Prop. 2021/22:224: Paragrafen innehåller bestämmelser om återreseförbud. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.1 och 6.6.2.

Första stycket motsvarar hittillsvarande 8 a kap. 8 § första meningen.

9 kap. Kontroll- och tvångsåtgärder

Utredningsmetoder får inte användas slentrianmässigt utan fordrar varsamhet i tillämpningen. Kravet gäller särskilt om utredande myndighet kontaktar utländsk beskickning i syfte att anlita lokalt ombud för utredning avseende omständigheter kring sökande. Myndigheten måste säkerställa att sekretess- och rättssäkerhetsaspekter beaktas på den utredningsteknik som övervägs. Utredningsmetoder får inte användas slentrianmässigt utan fordrar varsamhet i tillämpningen, JK dnr:16559421. De överväganden som görs i samband med uppdrag av detta slag bör dessutom tydligt dokumenteras, jämför 21 kap. 5 § 1 st. OSL och 37 kap.1 § 1 och 4 st. OSL samt 10 kap. 2 § OSL, se JO dnr:258-2011. Om en ambassad inte redovisar de bedömningsgrunder vilka legat till grund för beslut att kontakta förtroendeadvokat i utlandet är ambassadens agerande att uppfatta som försumligt och det kan inte uteslutas att anmälarens uppgifter om att han lidit skada är riktiga, se JO dnr: 258-2011.

Prop. 2019/20:178: Paragrafen innehåller bestämmelser om fotografi och fingeravtryck vid vissa kontroller. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

Kontroll av personer enligt kodexen om Schengengränserna

[K9]1 §  Polismyndigheten ansvarar för kontroll av personer enligt kodexen om Schengengränserna. Tullverket och Kustbevakningen är skyldiga att hjälpa Polismyndigheten vid en sådan kontroll. Migrationsverket får efter överenskommelse med Polismyndigheten hjälpa till vid kontrollen. Kustbevakningen ska medverka i Polismyndighetens kontrollverksamhet genom att utöva kontroll av sjötrafiken. Lag (2015:91).

Prop. 2010/11:123: Paragrafen behandlar utlänningskontroll vid in- och utresa. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

I första och tredje styckena förtydligas att pass och andra handlingar ska överlämnas till, och inte endast visas upp för, den som genomför kontrollen.

Prop. 2014/15:32: Polismyndigheten vid en sådan kontroll. Migrationsverket får efter överenskommelse med Polismyndigheten hjälpa till vid kontrollen. Kustbevakningen ska medverka i Polismyndighetens kontrollverksamhet genom att utöva kontroll av sjötrafiken.

Paragrafen reglerar vem som ansvarar för kontroll av personer enligt gränskodexen. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.2.

Ändringen innebär ...

[K9]2 §  En polisman får i samband med inresekontroll enligt kodexen om Schengengränserna kroppsvisitera en utlänning och undersöka hans eller hennes bagage, handresgods, handväskor och liknande, i den utsträckning som det är nödvändigt för att ta reda på utlänningens identitet. Sådana undersökningar får också göras för att ta reda på en utlännings resväg till Sverige, om den är av betydelse för bedömningen av rätten att resa in i och vistas här i landet. En polisman får i samband med inresekontrollen även undersöka bagageutrymmen och övriga slutna utrymmen i bilar och andra transportmedel i syfte att förhindra att en utlänning reser in i Sverige i strid med bestämmelserna i kodexen om Schengengränserna.

[S2]När inresekontrollen sköts av särskilt förordnade passkontrollanter, tulltjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen har de samma befogenheter som en polisman har enligt första stycket.

[S3]Kroppsvisitation får inte göras mer ingående än vad som krävs med hänsyn till ändamålet med åtgärden. All den hänsyn som omständigheterna medger ska iakttas. Om möjligt ska ett vittne närvara.

[S4]En kvinna får inte kroppsvisiteras av eller i närvaro av andra män än läkare eller legitimerade sjuksköterskor. Om en visitation innebär att enbart ett föremål som en kvinna har med sig undersöks, får visitationen dock genomföras och bevittnas av en man.

[S5]Protokoll ska föras över en kroppsvisitation. I protokollet ska det anges vad som har förekommit vid visitationen. Lag (2015:91).

Prop. 2014/15:32: Schengengränserna kroppsvisitera en utlänning och undersöka hans eller hennes bagage, handresgods, handväskor och liknande, i den utsträckning som det är nödvändigt för att ta reda på utlänningens identitet. Sådana undersökningar får också göras för att ta reda på en utlännings resväg till Sverige, om den är av betydelse för bedömningen av rätten att resa in i och vistas här i landet. En polisman får i samband med inresekontrollen även undersöka bagageutrymmen och övriga slutna utrymmen ...

Transportörers kontrollskyldighet

[K9]3 §  En transportör skall kontrollera att en utlänning, som transportören transporterar till Sverige direkt från en stat som inte omfattas av Schengenkonventionen, innehar pass och de tillstånd som krävs för resa in i landet.

[S2]Transportören skall, om det inte är obehövligt på grund av resultatet av kontroll som utförs enligt första stycket, även kontrollera att utlänningen har medel för sin hemresa.

  • HFD 2012:63:Utlänning har rest in till Sverige med förfalskat pass. Fråga om särskild avgift enligt utlänningslagen ska tas ut av transportören för bristande kontroll av resehandlingar.

Transportörers uppgiftsskyldighet m.m.

[K9]3 a §  En transportör, som luftvägen ska transportera passagerare till Sverige direkt från en stat som inte tillhör Europeiska unionen och inte heller har slutit avtal om samarbete enligt Schengenkonventionen med konventionsstaterna, ska på begäran av Polismyndigheten överföra uppgifter om de ankommande passagerarna så snart incheckningen avslutats.

[S2]De uppgifter som avses i första stycket är

  1. nummer på och typ av resehandling som används,
  2. medborgarskap,
  3. fullständigt namn,
  4. födelsedatum,
  5. gränsövergångsstället för inresa,
  6. transportkod,
  7. avgångs- och ankomsttid för transporten,
  8. det totala antalet passagerare vid transporten, och
  9. ursprunglig ort för ombordstigning. Lag (2014:655).

Prop. 2005/06:129: Paragrafen är ny. Bestämmelsen reglerar transportörers uppgiftsskyldighet om passagerare.

I första stycket anges vilka transportörer bestämmelsen avser, dvs. transportörer som luftvägen skall transportera passagerare till Sverige direkt från en stat som inte tillhör Europeiska unionen och inte heller har slutit avtal om samarbete enligt Schengenkonventionen med konventionsstaterna. För närvarande har Island och Norge slutit sådana avtal om samarbete med konventionsstaterna. ...

[K9]3 b §  Uppgifter enligt 3 a § ska samlas in av transportören och sedan elektroniskt överföras till Polismyndigheten.

[S2]Om det inte är möjligt att föra över uppgifterna elektroniskt ska de överföras på annat lämpligt sätt. Lag (2014:655).

Prop. 2005/06:129: I denna paragraf, som är ny, anges att transportörerna skall samla in de uppgifter som skall föras över. Det specificeras vidare hur uppgifterna skall föras över och till vilken myndighet.

I första stycket anges att transportörerna skall samla in de uppgifter som skall föras över. Det sägs vidare att överföringen skall ske till Rikspolisstyrelsen. I stycket kan slutligen utläsas att uppgifterna normalt skall föras över elektroniskt.

I andra stycket finns ...

[K9]3 c §  Bestämmelser om behandlingen av de uppgifter som överförts till Polismyndigheten enligt 3 b § finns i lagen (2006:444) om passagerarregister. Lag (2014:655).

Prop. 2005/06:129: Paragrafen är ny och innehåller en upplysning om att bestämmelser om Rikspolisstyrelsens behandling av de passageraruppgifter som har förts över finns i lagen (2006:000) om passagerarregister. Personuppgifterna får inte användas på annat sätt än vad som följer av lagen om passagerarregister.

Bestämmelsens närmare innebörd behandlas i avsnitt ...

[K9]3 d §  En transportör som har överfört uppgifter enligt 3 a § skall inom 24 timmar efter det att transportmedlet har anlänt till gränsövergångsstället radera de insamlade och överförda uppgifterna. Lag (2006:447).

Prop. 2005/06:129: Paragrafen är ny och anger att en transportör som har överfört uppgifter enligt 3 a § är skyldig att inom 24 timmar efter det att transportmedlet har anlänt till gränsövergångsstället radera de insamlade och överförda uppgifterna. Bestämmelsen tar sikte på den sammanställning av uppgifter som transportören har samlat in och fört över. Transportören är självfallet inte skyldig att radera några uppgifter i de boknings- och informationssystem som används i den löpande verksamheten och från vilka de ...

3 e § Har upphävts genom lag (2019:180).

[K9]3 f §  Regeringen får meddela föreskrifter om att även annan myndighet än Polismyndigheten får begära uppgifter av transportören. Lag (2014:655).

Prop. 2005/06:129: Paragrafen, som är ny, innehåller en delegationsbestämmelse.

I paragrafen anges att regeringen får meddela föreskrifter om att annan myndighet än polismyndighet får begära uppgifter av transportören. Bakgrunden till bestämmelsen är att Polisen och Tullverket har träffat en central överenskommelse om samverkan vad gäller person- och tullkontroll vid yttre gräns. För närvarande ansvarar emellertid Tullverket inte för personkontroll vid någon flygplats. Om Tullverket eller någon ...

Omhändertagande av pass

[K9]4 §  Om en utlänning ansöker om uppehållstillstånd när han eller hon kommer till Sverige eller därefter, får Migrationsverket eller Polismyndigheten ta hand om hans eller hennes pass eller andra identitetshandlingar i väntan på att utlänningen får tillstånd att vistas här i landet eller lämnar det. Lag (2014:716).

  • MIG 2010:5:En EES-medborgare har uppehållsrätt i Sverige om denne är att betrakta som arbetstagare. Som arbetstagare anses den som utför ett faktiskt och verkligt arbete, även om arbetet är ett lågavlönat deltidsarbete.

[K9]5 §  När ett beslut om avvisning eller utvisning skall verkställas, får den verkställande myndigheten ta hand om utlänningens pass eller andra identitetshandlingar till dess beslutet kan verkställas.

Omhändertagande av biljetter

[K9]6 §  En utlännings biljett för resan från Sverige får tas om hand av Migrationsverket eller Polismyndigheten i väntan på att utlänningen får tillstånd att vistas här i landet eller lämnar det. Detta gäller om

  1. utlänningen saknar pass, visering, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd när detta krävs för inresa eller vistelse i Sverige, eller
  2. utlänningen kan antas komma att ansöka om uppehållstillstånd.

[S2]Biljetten får tas om hand endast om

  • det framstår som sannolikt att utlänningen inte kommer att få tillstånd att vistas här, och
  • det finns anledning att anta att utlänningen annars gör sig av med biljetten och inte själv kan betala kostnaden för sin resa från Sverige. Lag (2014:655).

[K9]7 §  Migrationsverket eller Polismyndigheten får lösa in en biljett som tagits om hand enligt 6 §, om den annars skulle förlora sitt värde. Om biljetten löses in, ska i stället de pengar som då betalas ut tas om hand. Lag (2014:655).

Fotografi och fingeravtryck

[K9]8 §  Migrationsverket eller Polismyndigheten får fotografera en utlänning och, om utlänningen har fyllt 14 år, ta hans eller hennes fingeravtryck om

  1. utlänningen inte kan styrka sin identitet när han eller hon kommer till Sverige,
  2. utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 §,
  3. det finns grund för att besluta om förvar, eller
  4. varken utlänningens identitet eller rätt att vistas i Sverige kan klarläggas vid en kontroll enligt 9 §.

[S2]Det fotografi och de fingeravtryck som har tagits med stöd av första stycket 4 ska omedelbart förstöras om det framkommer att utlänningen har rätt att vistas i Sverige. Lag (2021:765).

/Upphör att gälla U: den dag som regeringen bestämmer/

[K9]8 a §  En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd är skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Samma skyldighet gäller om bevis om uppehållstillstånd (uppehållstillståndskort) ska utfärdas enligt rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land av annan anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd.

[S2]Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Den gäller inte heller om utlänningen omfattas av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer.

[S3]Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd. Lag (2018:319).

Prop. 2010/11:123: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om fotografering och tagande av fingeravtryck. Övervägandena finns i avsnitten 6.2 och 6.3.

Enligt första stycket är en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Uttrycket ”en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd” omfattar även en utlänning som ansöker om förlängning av ...

Prop. 2021/22:81: Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Samma skyldighet gäller om bevis om uppehållstillstånd (uppehållstillståndskort) ska utfärdas enligt rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land av annan anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd.

Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck ...

/Träder i kraft I: den dag som regeringen bestämmer/

8 a §  En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd är skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Samma skyldighet gäller om bevis om uppehållstillstånd (uppehållstillståndskort) ska utfärdas enligt rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land av annan anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd.

Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Den gäller inte heller om utlänningen omfattas av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer.

Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd.

Det fotografi och de fingeravtryck som har tagits med stöd av första stycket får även användas för kontroll i enlighet med artiklarna 26 och 27 i in- och utreseförordningen i ett ärende om uppehållstillstånd. Lag (2022:242).

[K9]8 b §  Vid en kontroll enligt 1 eller 9 § är den som innehar ett uppehållstillståndskort, ett uppehållskort, ett permanent uppehållskort, ett bevis om uppehållsstatus eller ett bevis för gränsarbetare skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i kortet eller beviset.

[S2]När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen. Lag (2021:415).

Prop. 2010/11:123: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om fotografering och tagande av fingeravtryck för kontroll av uppehållstillståndskort. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

Enligt första stycket är den som innehar ett uppehållstillståndskort vid en gränskontroll eller en s.k. inre utlänningskontroll skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, ...

/Upphör att gälla U: den dag som regeringen bestämmer/

[K9]8 c §  En utlänning är vid in- eller utresekontroll skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll av identiteten och av resehandlingens äkthet, i enlighet med artikel 8.2 b eller 8.3 ib i kodexen om Schengengränserna. Denna skyldighet gäller under förutsättning att utlänningen har en resehandling som är försedd med ett lagringsmedium som innehåller ett fotografi eller fingeravtryck.

[S2]När en kontroll enligt första stycket har genomförts ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen. Lag (2018:30).

Prop. 2014/15:32: artikel 7.3 i kodexen om Schengengränserna skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll av identiteten och av viseringens äkthet i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 ...

Prop. 2021/22:81: Schengengränserna. Denna skyldighet gäller under förutsättning att utlänningen har en resehandling som är försedd med ett lagringsmedium som innehåller ett fotografi eller fingeravtryck.

När en kontroll enligt första stycket har genomförts ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om fotografering och ...

/Träder i kraft I: den dag som regeringen bestämmer/

8 c §  En utlänning är vid in- eller utresekontroll skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll av identiteten och av resehandlingens äkthet, i enlighet med artikel 8.2 b andra stycket eller artikel 8.3 ib i kodexen om Schengengränserna. Denna skyldighet gäller under förutsättning att utlänningen har en resehandling som är försedd med ett lagringsmedium som innehåller ett fotografi eller fingeravtryck.

När en kontroll enligt första stycket har genomförts ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen. Lag (2022:242).

/Upphör att gälla U: den dag som regeringen bestämmer/

[K9]8 d §  Den som har en Schengenvisering är vid in- eller utresekontroll enligt artikel 8.3 i kodexen om Schengengränserna skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll av identiteten och av viseringens äkthet, i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen), i den ursprungliga lydelsen.

[S2]Skyldighet att lämna fingeravtryck enligt första stycket gäller även för en utlänning som vid en sådan in- eller utresekontroll inte kan styrka sin identitet och som får kontrolleras i identifieringssyfte i enlighet med artikel 20 i VIS-förordningen.

[S3]När en kontroll enligt första eller andra stycket har genomförts, ska de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen. Lag (2018:30).

Prop. 2017/18:35: Paragrafen innehåller bestämmelser om att ta fingeravtryck av den som har en Schengenvisering i samband med in- och utresekontroll. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Prop. 2021/22:81: gränserna är en utlänning skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll i enlighet med artikel 20 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen) och kontroll ...

/Träder i kraft I: den dag som regeringen bestämmer/

8 d §  Vid en in- eller utresekontroll enligt artikel 8.3 i i kodexen om Schengengränserna är en utlänning skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll i enlighet med artikel 20 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen) och kontroll i enlighet med artikel 27 i in- och utreseförordningen. Vid en sådan in- eller utresekontroll är utlänningen även skyldig att låta sig bli fotograferad för kontroll i enlighet med artikel 27 i in- och utreseförordningen.

Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under tolv år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.

När en sådan in- eller utresekontroll som avses i första stycket har genomförts för kontroll i enlighet med artikel 20 i VIS-förordningen, ska de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen. Lag (2022:242).

[K9]8 e §  En utlänning är skyldig att låta Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, om utlänningen ansöker om

  1. uppehållsstatus,
  2. bevis om uppehållsstatus, eller
  3. bevis för gränsarbetare.

[S2]Det som sägs om fingeravtryck i 8 a § andra stycket ska gälla även vid tillämpningen av första stycket i denna paragraf.

[S3]Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i beviset. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när beviset har lämnats ut eller ärendet har avgjorts utan att bevis har lämnats ut. Lag (2020:939).

[K9]8 f §  En utlänning är vid en kontroll enligt 1 eller 9 § skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck för att genom en sökning i Schengens informationssystem identifiera utlänningen om identiteten inte kan fastställas på annat sätt.

[S2]När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska det fotografi och de fingeravtryck som har tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Lag (2020:1005).

Prop. 2020/21:6: En utlänning är vid en kontroll enligt 1 eller 9 § skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck för att genom en sökning i Schengens informationssystem identifiera utlänningen om identiteten inte kan fastställas på annat sätt.

När en kontroll enligt första stycket ...

[K9]8 g §  En utlänning är skyldig att, i ett ärende om utfärdande av uppehållskort eller permanent uppehållskort, låta Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck.

[S2]Skyldigheten att låta Migrationsverket ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.

[S3]Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i kortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när kortet har lämnats ut eller, om kortet inte har lämnats ut, när det har gått 90 dagar från den dag då det utfärdades. Om ärendet har avgjorts utan att ett kort har utfärdats, ska fingeravtrycken och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet omedelbart förstöras. Lag (2021:415).

/Träder i kraft I: den dag som regeringen bestämmer/

[K9]8 h §  En utlänning är vid en kontroll enligt 9 § skyldig att låta en polisman, eller en tjänsteman vid Kustbevakningen eller Migrationsverket, fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll i enlighet med artiklarna 26 och 27 i in- och utreseförordningen.

[S2]Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under tolv år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.

[S3]När en kontroll enligt första stycket har genomförts ska det fotografi och de fingeravtryck som har tagits för kontrollen omedelbart förstöras om det framkommer att utlänningen har rätt att vistas i Sverige. Lag (2022:242).

Prop. 2021/22:81: en tjänsteman vid Kustbevakningen eller Migrationsverket, fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll i enlighet med artiklarna 26 och 27 i in- och utreseförordningen.

Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under tolv år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.

När ...

/Träder i kraft I: den dag som regeringen bestämmer/

[K9]8 i §  En utlänning som använder ett system för automatiserad gränskontroll i enlighet med artiklarna 8a och 8b i kodexen om Schengengränserna är skyldig att låta sig bli fotograferad och lämna fingeravtryck vid förhandsregistrering av uppgifter i in- och utresesystemet och vid användning av elektroniska spärrar. Lag (2022:242).

Prop. 2021/22:81: enlighet med artiklarna 8a och 8b i kodexen om Schengengränserna är skyldig att låta sig bli fotograferad och lämna fingeravtryck vid förhandsregistrering av uppgifter i in- och utresesystemet och vid användning av elektroniska spärrar.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om fotografering och fingeravtryckstagning vid användande av system för automatiserad gränskontroll. Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2021/22:81#S5-1" ...

Kontroll under vistelsen i Sverige

[K9]9 §  En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Utlänningen är också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller Polismyndigheten komma till verket eller myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet. Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom Polismyndighetens försorg. Om det på grund av en utlännings personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon hämtas utan föregående kallelse.

[S2]Kustbevakningen ska medverka i Polismyndighetens kontrollverksamhet enligt första stycket genom kontroll av och i anslutning till sjötrafiken. Kustbevakningen får även i annat fall biträda Polismyndigheten vid kontroll enligt första stycket. Om kontrollen utövas av Kustbevakningen ska pass eller andra handlingar överlämnas till tjänstemannen vid Kustbevakningen.

[S3]Kontroll enligt första och andra styckena får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll. Lag (2019:44).

Prop. 2018/19:16: landet. Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom Polismyndighetens försorg. Om det på grund av en utlännings personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon hämtas utan föregående kallelse.

Kustbevakningen ska medverka i Polismyndighetens kontrollverksamhet enligt första stycket genom kontroll av och i anslutning till sjötrafiken. Kustbevakningen får även i annat fall biträda ...

Prop. 2010/11:123: I paragrafen finns bestämmelser om s.k. inre utlänningskontroll. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

I första och andra styckena förtydligas att pass eller andra handlingar ska överlämnas till, och inte endast visas upp för, den som genomför kontrollen.

Paragrafen ändras i övrigt endast språkligt....

[K9]10 §  Om en utlänning vägrar att följa ett beslut som Migrationsverket har fattat med stöd av 4, 5, 6, 8 eller 9 §, får verket begära hjälp av Polismyndigheten för att verkställa beslutet. Lag (2014:655).

Skyldighet att stanna kvar för utredning

[K9]11 §  En utlänning är skyldig att stanna kvar för utredning i samband med in- eller utresekontroll enligt kodexen om Schengengränserna eller i samband med kallelse eller hämtning enligt 9 §, dock inte längre än nödvändigt och inte i något fall längre än sex timmar. Detta gäller inte om ett beslut har meddelats om förvar enligt 10 kap.1 eller 2 §.

[S2]En polisman får hålla kvar en utlänning som vägrar att stanna kvar för utredning. Lag (2015:91).

Prop. 2014/15:32: En polisman får hålla kvar en utlänning som vägrar att stanna kvar för utredning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för en utlänning att stanna kvar för utredning. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.2.

Genom ändringen föreskrivs att en utlänning är skyldig att stanna kvar för utredning i samband med in- eller utresekontroll. När in- eller ...

Omhändertagande för att verkställa ett avvisnings- eller utvisningsbeslut

[K9]12 §  När ett beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen enligt 12 kap. 14 §, får utlänningen omhändertas av den verkställande myndigheten om det är nödvändigt för att verkställigheten av beslutet ska kunna förberedas eller genomföras.

[S2]Utlänningen får omhändertas under högst 24 timmar eller om det finns särskilda skäl under ytterligare 24 timmar. Lag (2017:906).

Prop. 2016/17:191: Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen enligt 12 kap. 14 §, får utlänningen omhändertas av den verkställande myndigheten om det är nödvändigt för att verkställigheten av beslutet ska kunna förberedas eller genomföras.

Utlänningen får omhändertas under högst 24 timmar eller om det finns särskilda skäl under ytterligare 24 timmar. ...

Andra åtgärder för att möjliggöra verkställighet

[K9]13 §  När en utlänning har omhändertagits enligt 12 § eller har tagits i förvar med stöd av 10 kap. för att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning får Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen, om det är lämpligt, vidta sådana åtgärder som behövs för att utlänningen ska få nödvändiga handlingar för verkställigheten eller för att utlänningens identitet eller medborgarskap ska kunna klarläggas. Lag (2017:906).

Prop. 2016/17:191: med stöd av 10 kap. för att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning får Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen, om det är lämpligt, vidta sådana åtgärder som behövs för att utlänningen ska få

nödvändiga handlingar för verkställigheten eller för att utlänningens ...

Inspektioner på arbetsplatser

[K9]14 §  Polismyndigheten får genomföra en inspektion för att kontrollera om en arbetsgivare har en utlänning anställd som

  • inte har rätt att vistas i Sverige, eller
  • har rätt att vistas här men saknar föreskrivet arbetstillstånd.

[S2]Inspektioner får endast genomföras inom verksamhetssektorer som är identifierade som risksektorer i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt, i den ursprungliga lydelsen. Lag (2018:739).

[K9]15 §  En inspektion får genomföras på arbetsplatser och i lokaler där arbetsgivaren bedriver näringsverksamhet och utan att arbetsgivaren underrättas om den i förväg.

[S2]Inspektionen ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan. Lag (2018:739).

[K9]16 §  En arbetsgivare är skyldig att lämna tillträde till de arbetsplatser och lokaler där näringsverksamheten bedrivs samt tillhandahålla de handlingar och lämna de övriga upplysningar som behövs för kontrollen. Lag (2018:739).

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

Uppgiftsskyldighet för arbetsgivare

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

17 §  Migrationsverket får förelägga en arbetsgivare till en utlänning som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket att lämna skriftlig uppgift om de villkor som gäller för utlänningens anställning.

Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.

Om det finns anledning att anta att den som ska föreläggas, eller i förekommande fall dennes ställföreträdare, har begått en gärning som kan föranleda straff eller sanktionsavgift, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i utredningen av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.

Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas. Lag (2022:303).

10 kap. Förvar och uppsikt avseende utlänningar

Det finns ingen tidsgräns för att överklaga beslut om förvar eller uppsikt, se 14 kap. 9 § st. 2. Enligt artikel 18.1 i direktiv 2005/85 får medlemsstaterna inte hålla en person i förvar endast av det skälet att han eller hon är asylsökande, se mål C-534/11 från den 30 maj 2013.

  • MIG 2017:23:Om en asylsökande som ska överföras enligt Dublinförordningen tas i förvar först efter det att den mottagande medlemsstaten har accepterat återtagandet, får förvaret bestå i högst två månader.
  • MIG 2014:2:Det finns inte förutsättningar för förvar när en utlänning är intagen i en kriminalvårdsanstalt. Ett beslut om förvar ska därför upphävas om den förvarstagne börjar avtjäna ett fängelsestraff.
  • HFD 2011 not 15:Ansökan av A.H. om prövning av statsråds beslut om fortsatt uppsikt
  • RÅ 2010 not 85:Ansökan av O.B. om prövning av statsråds beslut om förvar enligt utlänningslagen
  • RÅ 2010 not 22:Ansökan av H.K. om prövning av statsråds beslut om fortsatt förvar
  • MIG 2015:5:Utlänningslagens förvarsbestämmelser är inte tillämpliga när det är fråga om ett förvar som regleras enligt Dublinförordningen. Dublinförordningens krav på att det ska föreligga en betydande risk för att en person ska avvika innebär ett högre krav än vad som gäller för förvar enligt utlänningslagen.
  • HFD 2011 not 69:Ansökan av A.H. om prövning av statsråds beslut om fortsatt uppsikt enligt utlänningslagen
  • MIG 2011:14:En utlänning för vilken gäller ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut har bedömts kunna tas i förvar trots att uppehållsrätt åberopats.
  • MIG 2015:10:En utlänning ska utvisas enligt ett lagakraftvunnet beslut från Migrationsverket. Den omständigheten att en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd har beviljats utgör ett temporärt verkställighetshinder. Om utlänningen tas i förvar är det dock fortfarande fråga om ett verkställighetsförvar.
  • RÅ 2010 not 7:Fortsatt frihetsberövande ansågs inte stå i rimlig proportion till intresset av att underlätta verkställighet av kommande utvisning eller till intresset av att förhindra ny brottslighet varför det bedömdes tillräckligt att ställa utlänningen under uppsikt
  • HFD 2012 not 10:Ansökan av A.H. om prövning av statsråds beslut om uppsikt enligt utlänningslagen
  • MIG 2009:18:Ett förordnande som offentligt biträde för en förvarstagen person omfattar - utöver själva förvarsfrågan - även beslut om avskiljande och placering i häkte av den förvarstagne. Det offentliga biträdet har därmed rätt till skälig ersättning för det biträde som lämnats den förvarstagne i samband med överklagande av Migrationsverkets beslut i samma frågor.

Förvar

[K10]1 §  En utlänning som har fyllt 18 år får tas i förvar om

  1. utlänningens identitet är oklar vid ankomsten till Sverige eller när han eller hon därefter ansöker om uppehållstillstånd och han eller hon inte kan göra sannolikt att den identitet han eller hon uppger är riktig, och
  2. utlänningens rätt att få resa in i eller vistas i Sverige inte kan bedömas ändå.

[S2]En utlänning som har fyllt 18 år får också tas i förvar om

  1. det är nödvändigt för att en utredning om utlänningens rätt att stanna i Sverige ska kunna genomföras,
  2. det är sannolikt att utlänningen kommer att avvisas eller utvisas enligt 8 kap. 2, 3, 6, 8, 9 eller 10 § eller 11 § första stycket, eller
  3. det är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning.

[S3]Beslut om förvar av en utlänning enligt andra stycket 2 eller 3 får meddelas endast om det annars finns en risk att utlänningen bedriver brottslig verksamhet i Sverige, avviker, håller sig undan eller på annat sätt hindrar verkställigheten. Lag (2014:198).

Möjligheten att ta en utlänning i förvar utgör ett led i förfarandet att avlägsna utlänningen ur landet (MIG 2006:5). Att en utlänning ska avtjäna ett kortare fängelsestraff är inget hinder mot beslut om förvar (MIG 2006:5). Utvisad som inte medverkat till att beslutad utvisning verkställs och som gjort sig skyldig till upprepade brottslighet samt vars personliga förhållanden i övrigt i förening med hans inställning i utvisningsfrågan gjorde att uppsikt inte ansågs tillräckligt utan det fanns stark anledning att anta att han togs i förvar (MIG 2006:5). Förvar ska vara under så kort tid som möjligt och får endast fortgå under den tid som förfarandena inför avlägsnandet pågår och genomförs med rimliga ansträngningar, se art 15.1 i återvändandedirektivet. Vid tillämpning brukar en tidsperiod om max två månader tillämpas, se MIG 2013:3.

Prop. 2011/12:60: 1. utlänningens identitet är oklar vid ankomsten till Sverige eller när han eller hon därefter ansöker om uppehållstillstånd och han eller hon inte kan göra sannolikt att den identitet han eller hon uppger är riktig, och

2. utlänningens rätt att få resa in i eller vistas i Sverige inte kan bedömas ändå. En utlänning som har fyllt 18 år får också tas i förvar om

1. det är nödvändigt för att en utredning om utlänningens rätt att stanna i Sverige ska ...

  • MIG 2020:14:Det saknas förutsättningar enligt artikel 8.3 d i mottagandedirektivet för att ta och hålla en asylsökande i förvar med stöd av utlänningslagen när denne inte hölls i förvar som ett led i ett återvändandeförfarande, som omfattas av återvändandedirektivet, vid tidpunkten för asylansökan. Utlänningslagens bestämmelser om förvar ger vidare inte samma möjligheter till förvar som mottagandedirektivet. Direktivets grunder för att ta en asylsökande i förvar i syfte att bestämma eller bekräfta sökandens identitet eller nationalitet respektive i syfte att fastställa de faktorer som ansökan grundas på kan därför inte tillämpas när det saknas stöd för detta i utlänningslagen.
  • MIG 2020:2:För att uppsikt ska kunna användas i stället för förvar måste det finnas en förvarsgrund enligt utlänningslagen som är förenlig med EU-rätten. Om en utlänning sitter i förvar, som ett led i ett återvändandeförfarande som omfattas av återvändandedirektivet, och lämnar in en asylansökan enbart för att försena eller hindra verkställigheten av ett beslut om återsändande, finns det grund för att hålla den asylsökande kvar i förvar enligt utlänningslagen och mottagandedirektivet. När förutsättningarna för förvar i en sådan situation är uppfyllda finns det även grund för uppsikt.
  • MIG 2014:15:Synnerliga skäl för fortsatt förvar har inte ansetts föreligga när det bedömts vara ytterst oklart om och i så fall när en verkställighet skulle kunna ske beträffande en person som är dömd till utvisning p.g.a. brott och som varit förvarstagen i fem år och åtta månader. Ett fortsatt förvarstagande har inte ansetts stå i rimlig proportion till behovet av att underlätta verkställigheten.
  • MIG 2020:15:Mottagandedirektivets bestämmelser om förvar är inte tillämpliga när en asylsökande är dömd till utvisning på grund av brott och tas i förvar för att förbereda eller verkställa det utvisningsbeslutet.
  • MIG 2008:23:Grund för verkställighetsförvar föreligger när det finns anledning att anta att utlänningen kommer att hålla sig undan. Vid sådan bedömning behöver ett undanhållande inte bestå i ett konkret försök att leva gömd för verkställande myndighet, utan en bedömning av utlänningens agerande i vidare bemärkelse måste göras.
  • MIG 2016:14:Om migrationsdomstolen överväger att, som handläggande myndighet, fatta beslut om förvar bör domstolen se till att alla omständigheter av betydelse för frågan om förvar blir tillräckligt utredda. En sådan utredning bör helst ske inom ramen för en muntlig förhandling i migrationsdomstolen.
  • MIG 2006:5:Tillfälligt verkställighetshinder på grund av utdömt fängelsestraff medför inte att det inte är fråga om att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning enligt 10 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716). Polismyndighets beslut om förvar under löpande tidsfrist enligt 10 kap. 9 § fjärde stycket utlänningslagen och som inte föregåtts av en muntlig förhandling har inte ansetts utgöra ett nytt beslut om förvar i lagens mening och är därmed inte det beslut som är bärare av tvångsåtgärden.
  • MIG 2010:15:Synnerliga skäl för fortsatt förvar har inte ansetts föreligga beträffande en person som varit förvarstagen i över två år men inte har dömts för allvarligare brottslighet, trots att denne inte medverkat till att fastställa sin identitet eller till verkställighet av avvisningsbeslutet.
  • MIG 2014:17:Synnerliga skäl för fortsatt förvar har ansetts finnas när en utlänning bl.a. har agerat på ett sådant sätt att ett försök att verkställa avlägsnandebeslutet har förhindrats. Uppsikt har inte ansetts vara en tillräcklig åtgärd.
  • MIG 2008:44:Synnerliga skäl för fortsatt förvar har ansetts föreligga trots att klaganden vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens prövning varit förvarstagen i två år och åtta månader.
  • MIG 2019:17:Tolv månader är den maximala tid som en utlänning får hållas i förvar för verkställighet av ett avlägsnandebeslut, i vart fall så länge som det får anses vara fråga om samma verkställighetsärende.
  • MIG 2021:3:Det saknas förutsättningar enligt artikel 8.3 d i mottagandedirektivet att ta en asylsökande i förvar med stöd av utlänningslagen när denne inte hålls i förvar på grund av ett förfarande för återvändande enligt återvändandedirektivet vid tidpunkten för beslutet om förvar.
  • MIG 2021:20:Det har funnits grund för att hålla en person som har beviljats ny prövning av frågan om uppehållstillstånd i s.k. sannolikhetsförvar. Eftersom mottagandedirektivet har bedömts vara tillämpligt måste även förutsättningarna i direktivet vara uppfyllda.
  • MIG 2017:23:Om en asylsökande som ska överföras enligt Dublinförordningen tas i förvar först efter det att den mottagande medlemsstaten har accepterat återtagandet, får förvaret bestå i högst två månader.
  • MIG 2014:2:Det finns inte förutsättningar för förvar när en utlänning är intagen i en kriminalvårdsanstalt. Ett beslut om förvar ska därför upphävas om den förvarstagne börjar avtjäna ett fängelsestraff.
  • HFD 2011 not 15:Ansökan av A.H. om prövning av statsråds beslut om fortsatt uppsikt
  • RÅ 2010 not 85:Ansökan av O.B. om prövning av statsråds beslut om förvar enligt utlänningslagen
  • RÅ 2010 not 22:Ansökan av H.K. om prövning av statsråds beslut om fortsatt förvar
  • MIG 2015:5:Utlänningslagens förvarsbestämmelser är inte tillämpliga när det är fråga om ett förvar som regleras enligt Dublinförordningen. Dublinförordningens krav på att det ska föreligga en betydande risk för att en person ska avvika innebär ett högre krav än vad som gäller för förvar enligt utlänningslagen.
  • HFD 2011 not 69:Ansökan av A.H. om prövning av statsråds beslut om fortsatt uppsikt enligt utlänningslagen
  • MIG 2011:14:En utlänning för vilken gäller ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut har bedömts kunna tas i förvar trots att uppehållsrätt åberopats.
  • MIG 2015:10:En utlänning ska utvisas enligt ett lagakraftvunnet beslut från Migrationsverket. Den omständigheten att en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd har beviljats utgör ett temporärt verkställighetshinder. Om utlänningen tas i förvar är det dock fortfarande fråga om ett verkställighetsförvar.
  • RÅ 2010 not 7:Fortsatt frihetsberövande ansågs inte stå i rimlig proportion till intresset av att underlätta verkställighet av kommande utvisning eller till intresset av att förhindra ny brottslighet varför det bedömdes tillräckligt att ställa utlänningen under uppsikt
  • HFD 2012 not 10:Ansökan av A.H. om prövning av statsråds beslut om uppsikt enligt utlänningslagen
  • MIG 2009:18:Ett förordnande som offentligt biträde för en förvarstagen person omfattar - utöver själva förvarsfrågan - även beslut om avskiljande och placering i häkte av den förvarstagne. Det offentliga biträdet har därmed rätt till skälig ersättning för det biträde som lämnats den förvarstagne i samband med överklagande av Migrationsverkets beslut i samma frågor.
  • MIG 2014:13:En asylansökan från en utlänning, som utvisats på grund av brott, utgör ett temporärt verkställighetshinder. Om han eller hon tagits i förvar för verkställighet av utvisningsbeslutet är det emellertid, oavsett asylansökan, fortfarande fråga om ett verkställighetsförvar.
  • MIG 2018:11:Användandet av häktning respektive förvar när en utlänning är dömd till utvisning på grund av brott.
  • MIG 2015:26:Ett beslut att utvisa en utlänning verkställs när han eller hon lämnar Sverige. Om utlänningen varit förvarstagen i samband med verkställighetsförfarandet upphävs beslutet om förvar de facto när utvisningsbeslutet verkställs. Om utlänningen återvänder till Sverige och det fattas ett nytt beslut om förvar är det detta senare beslut som är bärare av tvångsåtgärden.
  • MIG 2013:3:Den i utlänningslagen angivna sammanlagda längsta förvarstiden på tolv månader (tolvmånadersperioden) avser enbart den tid då en utlänning hålls i förvar för att förbereda och genomföra verkställigheten av ett lagakraftvunnet beslut att avlägsna honom eller henne ur Sverige (verkställighetsförvar). Om utlänningen redan hålls i förvar på någon annan grund när beslutet om verkställighetsförvar fattas är utgångspunkten för beräkningen av tolvmånadersperioden den dag då avlägsnandebeslutet vann laga kraft.
  • MIG 2007:44:I ett mål rörande uppehållstillstånd är migrationsdomstol ansvarig som handläggande myndighet avseende förvar och uppsikt endast till och med den tidpunkt domstolen slutligen avgör frågan om uppehållstillstånd och den därmed sammanhängande frågan om avlägsnande genom avvisning eller utvisning. Migrationsöverdomstolen är i ett motsvarande mål inte handläggande myndighet innan domstolen meddelat prövningstillstånd. Det föreligger inte något krav på prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen när migrationsdomstol fattat beslut om förvar som handläggande myndighet. Migrationsöverdomstolen är inte handläggande myndighet vid överprövning av ett sådant beslut (I och II). När migrationsdomstol fattar beslut om förvar i dess egenskap av handläggande myndighet saknas motpart hos domstolen i denna del. Motpart finns heller inte hos Migrationsöverdomstolen efter överklagande av sådant beslut (II).
  • RÅ 2010 not 71:Ansökan av M.A. om prövning av statsråds beslut om fortsatt förvar

[K10]2 §  Ett barn får tas i förvar, om

  1. det är sannolikt att barnet kommer att avvisas av Polismyndigheten eller avvisas med omedelbar verkställighet av Migrationsverket eller om det är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett sådant beslut,
  2. risken är uppenbar att barnet annars håller sig undan och därigenom äventyrar en verkställighet som inte bör fördröjas, och
  3. det inte är tillräckligt att barnet ställs under uppsikt enligt bestämmelserna i 7 §.

[S2]Ett barn får också tas i förvar, om

  1. det är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvisning i andra fall än enligt första stycket eller ett beslut om utvisning enligt 8 kap.6 eller 10 § eller 8 a kap.1 eller 5 §, och
  2. det vid ett tidigare försök att verkställa beslutet inte visat sig tillräckligt att barnet ställts under uppsikt enligt bestämmelserna i 7 § andra stycket. Lag (2017:906).

Prop. 2016/17:191: 1. det är sannolikt att barnet kommer att avvisas av Polismyndigheten eller avvisas med omedelbar verkställighet av Migrationsverket eller om det är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett sådant beslut,

2. risken är uppenbar att barnet annars håller sig undan och därigenom äventyrar en verkställighet som inte bör fördröjas, och

3. det inte är tillräckligt att barnet ställs under uppsikt enligt bestämmelserna ...

Prop. 2011/12:60: 1. det är sannolikt att barnet kommer att avvisas med omedelbar verkställighet eller det är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvisning med omedelbar verkställighet,

2. risken är uppenbar att barnet annars håller sig undan och därigenom äventyrar en verkställighet som inte bör fördröjas, och

3. det inte är tillräckligt att barnet ställs under uppsikt enligt bestämmelserna i 7 §.

Ett barn får ...

[K10]3 §  Ett barn får inte skiljas från båda sina vårdnadshavare genom att barnet eller vårdnadshavaren tas i förvar. Ett barn som inte har någon vårdnadshavare i Sverige får tas i förvar endast om det finns synnerliga skäl.

[K10]4 §  En utlänning får inte hållas i förvar för utredning med stöd av 1 § andra stycket 1 längre tid än 48 timmar.

[S2]En utlänning får inte hållas i förvar för verkställighet med stöd av 1 § andra stycket 3 längre tid än två månader, om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid. Även om det finns sådana synnerliga skäl får utlänningen inte hållas i förvar längre tid än tre månader eller, om det är sannolikt att verkställigheten kommer att ta längre tid på grund av bristande samarbete från utlänningen eller det tar tid att införskaffa nödvändiga handlingar, längre tid än tolv månader. Tidsgränserna om tre och tolv månader gäller dock inte om utlänningen av allmän domstol utvisats på grund av brott.

[S3]I andra fall än som avses i första och andra styckena får en utlänning som har fyllt 18 år inte hållas i förvar längre tid än två veckor, om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid. Lag (2012:129).

Ett fortsatt förvar ska vara proportionerligt i förhållande till intresset av att en verkställighet sker, se MIG 2008:44.

Prop. 2011/12:60: En utlänning får inte hållas i förvar för verkställighet med stöd av 1 § andra stycket 3 längre tid än två månader, om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid. Även om det finns sådana synnerliga skäl får utlänningen inte hållas i förvar längre tid än tre månader eller, om det är sannolikt att verkställigheten kommer att ta längre tid på grund av bristande samarbete från utlänningen eller det tar tid att införskaffa nödvändiga handlingar, längre tid än tolv månader. ...

  • MIG 2017:23:Om en asylsökande som ska överföras enligt Dublinförordningen tas i förvar först efter det att den mottagande medlemsstaten har accepterat återtagandet, får förvaret bestå i högst två månader.
  • MIG 2014:2:Det finns inte förutsättningar för förvar när en utlänning är intagen i en kriminalvårdsanstalt. Ett beslut om förvar ska därför upphävas om den förvarstagne börjar avtjäna ett fängelsestraff.
  • RÅ 2010 not 85:Ansökan av O.B. om prövning av statsråds beslut om förvar enligt utlänningslagen
  • RÅ 2010 not 22:Ansökan av H.K. om prövning av statsråds beslut om fortsatt förvar
  • MIG 2020:14:Det saknas förutsättningar enligt artikel 8.3 d i mottagandedirektivet för att ta och hålla en asylsökande i förvar med stöd av utlänningslagen när denne inte hölls i förvar som ett led i ett återvändandeförfarande, som omfattas av återvändandedirektivet, vid tidpunkten för asylansökan. Utlänningslagens bestämmelser om förvar ger vidare inte samma möjligheter till förvar som mottagandedirektivet. Direktivets grunder för att ta en asylsökande i förvar i syfte att bestämma eller bekräfta sökandens identitet eller nationalitet respektive i syfte att fastställa de faktorer som ansökan grundas på kan därför inte tillämpas när det saknas stöd för detta i utlänningslagen.
  • MIG 2014:15:Synnerliga skäl för fortsatt förvar har inte ansetts föreligga när det bedömts vara ytterst oklart om och i så fall när en verkställighet skulle kunna ske beträffande en person som är dömd till utvisning p.g.a. brott och som varit förvarstagen i fem år och åtta månader. Ett fortsatt förvarstagande har inte ansetts stå i rimlig proportion till behovet av att underlätta verkställigheten.
  • MIG 2006:5:Tillfälligt verkställighetshinder på grund av utdömt fängelsestraff medför inte att det inte är fråga om att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning enligt 10 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716). Polismyndighets beslut om förvar under löpande tidsfrist enligt 10 kap. 9 § fjärde stycket utlänningslagen och som inte föregåtts av en muntlig förhandling har inte ansetts utgöra ett nytt beslut om förvar i lagens mening och är därmed inte det beslut som är bärare av tvångsåtgärden.
  • MIG 2010:15:Synnerliga skäl för fortsatt förvar har inte ansetts föreligga beträffande en person som varit förvarstagen i över två år men inte har dömts för allvarligare brottslighet, trots att denne inte medverkat till att fastställa sin identitet eller till verkställighet av avvisningsbeslutet.
  • MIG 2014:17:Synnerliga skäl för fortsatt förvar har ansetts finnas när en utlänning bl.a. har agerat på ett sådant sätt att ett försök att verkställa avlägsnandebeslutet har förhindrats. Uppsikt har inte ansetts vara en tillräcklig åtgärd.
  • MIG 2008:44:Synnerliga skäl för fortsatt förvar har ansetts föreligga trots att klaganden vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens prövning varit förvarstagen i två år och åtta månader.
  • MIG 2019:17:Tolv månader är den maximala tid som en utlänning får hållas i förvar för verkställighet av ett avlägsnandebeslut, i vart fall så länge som det får anses vara fråga om samma verkställighetsärende.

[K10]5 §  Ett barn får inte hållas i förvar längre tid än 72 timmar eller, om det finns synnerliga skäl, ytterligare 72 timmar.

Uppsikt

[K10]6 §  En utlänning som har fyllt 18 år får, under de förutsättningar som anges i 1 §, i stället för att tas i förvar ställas under uppsikt.

  • MIG 2020:2:För att uppsikt ska kunna användas i stället för förvar måste det finnas en förvarsgrund enligt utlänningslagen som är förenlig med EU-rätten. Om en utlänning sitter i förvar, som ett led i ett återvändandeförfarande som omfattas av återvändandedirektivet, och lämnar in en asylansökan enbart för att försena eller hindra verkställigheten av ett beslut om återsändande, finns det grund för att hålla den asylsökande kvar i förvar enligt utlänningslagen och mottagandedirektivet. När förutsättningarna för förvar i en sådan situation är uppfyllda finns det även grund för uppsikt.
  • MIG 2008:23:Grund för verkställighetsförvar föreligger när det finns anledning att anta att utlänningen kommer att hålla sig undan. Vid sådan bedömning behöver ett undanhållande inte bestå i ett konkret försök att leva gömd för verkställande myndighet, utan en bedömning av utlänningens agerande i vidare bemärkelse måste göras.
  • HFD 2011 not 15:Ansökan av A.H. om prövning av statsråds beslut om fortsatt uppsikt
  • HFD 2011 not 57:Ansökan av A.B. om prövning av statsråds beslut om uppsikt enligt utlänningslagen
  • HFD 2011 not 69:Ansökan av A.H. om prövning av statsråds beslut om fortsatt uppsikt enligt utlänningslagen
  • RÅ 2010 not 7:Fortsatt frihetsberövande ansågs inte stå i rimlig proportion till intresset av att underlätta verkställighet av kommande utvisning eller till intresset av att förhindra ny brottslighet varför det bedömdes tillräckligt att ställa utlänningen under uppsikt
  • HFD 2012 not 10:Ansökan av A.H. om prövning av statsråds beslut om uppsikt enligt utlänningslagen

[K10]7 §  Ett barn får, under de förutsättningar som anges i 2 § första stycket 1 och 2, ställas under uppsikt.

[S2]Ett barn får dessutom ställas under uppsikt när beslut har meddelats om avvisning i andra fall än som avses i 2 § första stycket eller när beslut har meddelats om utvisning enligt 8 kap.6 eller 10 § eller 8 a kap.1 eller 5 §. Lag (2014:198).

  • MIG 2009:18:Ett förordnande som offentligt biträde för en förvarstagen person omfattar - utöver själva förvarsfrågan - även beslut om avskiljande och placering i häkte av den förvarstagne. Det offentliga biträdet har därmed rätt till skälig ersättning för det biträde som lämnats den förvarstagne i samband med överklagande av Migrationsverkets beslut i samma frågor.

[K10]8 §  Uppsikt innebär att utlänningen är skyldig att på vissa tider anmäla sig hos Polismyndigheten eller hos Migrationsverket. I ett beslut om uppsikt ska det anges på vilken ort anmälningsskyldigheten ska fullgöras. Utlänningen får också åläggas att lämna ifrån sig sitt pass eller annan legitimationshandling. Lag (2014:655).

Ny prövning av förvar och uppsikt

[K10]9 §  Ett beslut om förvar enligt 4 § andra eller tredje stycket ska prövas på nytt inom två veckor från den dag då det började verkställas. I de fall det finns beslut om avvisning eller utvisning ska beslutet om förvar prövas på nytt inom två månader från den dag då det började verkställas.

[S2]Ett beslut om uppsikt ska prövas på nytt inom sex månader från beslutet.

[S3]Om utlänningen hålls kvar i förvar eller fortfarande ska stå under uppsikt, ska ny prövning fortlöpande ske inom samma tider.

[S4]Ett beslut om förvar eller uppsikt ska omedelbart upphävas, om det inte längre finns skäl för beslutet. Lag (2012:129).

Paragrafen täcker två situationer dels när tid för förvar eller uppsikt är på väg att löpa ut eller när sådan tvångsåtgärd ska upphävas. Myndigheten behöver inte fatta formella beslut hela tiden utan det räcker med att den sakliga motiveringen för att tvångsåtgärden vidtas antecknas i akten. Jämför med 10 § att om myndigheten missar att pröva och fatta nytt beslut inom tidsfristen så måste utlänningen släppas. Jämför även 11 § som anger att muntlig förhandling måste hållas av prövning inom tidsfristen annars är det inte att se som ett nytt beslut och i få fall blir 10 § aktuell.

Prop. 2011/12:60: Ett beslut om uppsikt ska prövas på nytt inom sex månader från beslutet. Om utlänningen hålls kvar i förvar eller fortfarande ska stå under uppsikt, ska ny prövning fortlöpande ske inom samma tider.

Ett beslut om förvar eller uppsikt ska omedelbart upphävas, om det inte längre finns skäl för beslutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om omprövning av förvarsbeslut.

Första stycket har ändrats till följd ...

  • MIG 2014:2:Det finns inte förutsättningar för förvar när en utlänning är intagen i en kriminalvårdsanstalt. Ett beslut om förvar ska därför upphävas om den förvarstagne börjar avtjäna ett fängelsestraff.
  • MIG 2016:21:Ett beslut om att ta en utlänning i förvar kan inte överklagas på nytt om beslutet en gång har överprövats av domstol. Efter en sådan överprövning är den som är tagen i förvar i stället hänvisad till att begära att förvarsbeslutet ska upphävas. Den handläggande myndigheten behöver då inte fatta ett formellt överklagbart beslut om att förvaret ska bestå.
  • MIG 2007:41:Fråga om enskild har rätt att överklaga Migrationsverkets beslut om uppsikt trots att uppsiktsbeslut inte är överklagbara enligt 14 kap. utlänningslagen. Tillika fråga om migrationsdomstol, som är handläggande myndighet, även efter överklagande av enskild av ett uppsiktsbeslut kan förordna om förvar utan hinder av 29 § förvaltningsprocesslagen.
  • MIG 2006:5:Tillfälligt verkställighetshinder på grund av utdömt fängelsestraff medför inte att det inte är fråga om att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning enligt 10 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716). Polismyndighets beslut om förvar under löpande tidsfrist enligt 10 kap. 9 § fjärde stycket utlänningslagen och som inte föregåtts av en muntlig förhandling har inte ansetts utgöra ett nytt beslut om förvar i lagens mening och är därmed inte det beslut som är bärare av tvångsåtgärden.
  • MIG 2007:23:Den prövning av om utlänningen fortfarande skall hållas i förvar som den handläggande myndigheten har skyldighet att företa enligt 10 kap. 12 § andra stycket utlänningslagen när den skiljer ett ärende eller mål ifrån sig genom ett beslut om avvisning eller utvisning måste inte föregås av muntlig förhandling.
  • MIG 2011:14:En utlänning för vilken gäller ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut har bedömts kunna tas i förvar trots att uppehållsrätt åberopats.

[K10]10 §  Beslut om förvar eller uppsikt som inte prövas på nytt inom föreskriven tid upphör att gälla.

  • MIG 2014:2:Det finns inte förutsättningar för förvar när en utlänning är intagen i en kriminalvårdsanstalt. Ett beslut om förvar ska därför upphävas om den förvarstagne börjar avtjäna ett fängelsestraff.
  • MIG 2007:41:Fråga om enskild har rätt att överklaga Migrationsverkets beslut om uppsikt trots att uppsiktsbeslut inte är överklagbara enligt 14 kap. utlänningslagen. Tillika fråga om migrationsdomstol, som är handläggande myndighet, även efter överklagande av enskild av ett uppsiktsbeslut kan förordna om förvar utan hinder av 29 § förvaltningsprocesslagen.
  • MIG 2006:5:Tillfälligt verkställighetshinder på grund av utdömt fängelsestraff medför inte att det inte är fråga om att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning enligt 10 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716). Polismyndighets beslut om förvar under löpande tidsfrist enligt 10 kap. 9 § fjärde stycket utlänningslagen och som inte föregåtts av en muntlig förhandling har inte ansetts utgöra ett nytt beslut om förvar i lagens mening och är därmed inte det beslut som är bärare av tvångsåtgärden.

[K10]11 §  Varje ny prövning av ett beslut om förvar ska föregås av en muntlig förhandling. Detta gäller även en ny prövning av ett beslut om uppsikt, om det inte med hänsyn till utredningens art eller andra omständigheter framstår som uppenbart att en muntlig förhandling saknar betydelse.

[S2]Bestämmelser som gäller för muntlig handläggning hos en myndighet finns i 13 kap.18 §§. I fråga om muntlig förhandling i domstol finns bestämmelser i 16 kap.Lag (2013:648).

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller bestämmelser om muntlig förhandling inför beslut om förvar och uppsikt.

  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2007:41:Fråga om enskild har rätt att överklaga Migrationsverkets beslut om uppsikt trots att uppsiktsbeslut inte är överklagbara enligt 14 kap. utlänningslagen. Tillika fråga om migrationsdomstol, som är handläggande myndighet, även efter överklagande av enskild av ett uppsiktsbeslut kan förordna om förvar utan hinder av 29 § förvaltningsprocesslagen.
  • MIG 2006:9:Migrationsdomstol borde ha hållit muntlig förhandling i mål om förvar, eftersom den förvarstagne yrkat att förhandling skulle hållas och några särskilda skäl mot att hålla muntlig förhandling inte förelåg.
  • MIG 2006:5:Tillfälligt verkställighetshinder på grund av utdömt fängelsestraff medför inte att det inte är fråga om att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning enligt 10 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716). Polismyndighets beslut om förvar under löpande tidsfrist enligt 10 kap. 9 § fjärde stycket utlänningslagen och som inte föregåtts av en muntlig förhandling har inte ansetts utgöra ett nytt beslut om förvar i lagens mening och är därmed inte det beslut som är bärare av tvångsåtgärden.
  • MIG 2007:23:Den prövning av om utlänningen fortfarande skall hållas i förvar som den handläggande myndigheten har skyldighet att företa enligt 10 kap. 12 § andra stycket utlänningslagen när den skiljer ett ärende eller mål ifrån sig genom ett beslut om avvisning eller utvisning måste inte föregås av muntlig förhandling.

Beslutande myndigheter

[K10]12 §  Beslut om förvar eller uppsikt fattas av den myndighet eller domstol som handlägger ärendet.

[S2]Om en utlänning som har tagits i förvar eller står under uppsikt avvisas eller utvisas, skall den myndighet eller domstol som fattar beslutet pröva om utlänningen fortfarande skall hållas i förvar eller stå under uppsikt.

Prop. 2017/18:284: Paragrafen innehåller regler om domstolsprövning vid förvar som pågår under en längre tid än två veckor. Paragrafen och rubriken närmast före paragrafen utformas i enlighet med Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2016:14:Om migrationsdomstolen överväger att, som handläggande myndighet, fatta beslut om förvar bör domstolen se till att alla omständigheter av betydelse för frågan om förvar blir tillräckligt utredda. En sådan utredning bör helst ske inom ramen för en muntlig förhandling i migrationsdomstolen.
  • MIG 2007:41:Fråga om enskild har rätt att överklaga Migrationsverkets beslut om uppsikt trots att uppsiktsbeslut inte är överklagbara enligt 14 kap. utlänningslagen. Tillika fråga om migrationsdomstol, som är handläggande myndighet, även efter överklagande av enskild av ett uppsiktsbeslut kan förordna om förvar utan hinder av 29 § förvaltningsprocesslagen.
  • MIG 2006:6:En polismyndighet som inte särskilt förordnats av regeringen eller Migrationsverket att ombesörja verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning i ett säkerhetsärende är inte att anses som handläggande myndighet och därmed inte behörig att fatta beslut i fråga om förvar.
  • MIG 2008:35:Migrationsverket är handläggande myndighet i fråga om förvar efter den tidpunkt då migrationsdomstol slutligt avgjort frågan om uppehållstillstånd och därmed skilt sig från målet och innan Migrationsöverdomstolen tagit upp frågan genom att meddela prövningstillstånd.
  • MIG 2007:47:Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas ansvar som handläggande myndighet att pröva om utlänningen fortfarande skall hållas i förvar enligt 10 kap. 12 § andra stycket utlänningslagen gäller även i fall där förvarsbeslutet ännu inte har verkställts.
  • MIG 2012:7:Det finns inte något rättsligt hinder mot att en polismyndighet till vilken Migrationsverket överlämnat ett verkställighetsärende lämnar ärendet vidare till en annan polismyndighet. När ärendet lämnas vidare blir den polismyndighet till vilken vidarelämningen sker handläggande myndighet och behörig att fatta beslut om bl.a. förvar.
  • MIG 2007:23:Den prövning av om utlänningen fortfarande skall hållas i förvar som den handläggande myndigheten har skyldighet att företa enligt 10 kap. 12 § andra stycket utlänningslagen när den skiljer ett ärende eller mål ifrån sig genom ett beslut om avvisning eller utvisning måste inte föregås av muntlig förhandling.
  • MIG 2016:11:En utlänning som ska utvisas enligt verkställbara beslut från såväl Migrationsverket som allmän domstol har tagits i förvar av Polismyndigheten. Migrationsverkets beslut att efter begäran från CAT inhibera verkställigheten av gällande utvisningsbeslut har inneburit att ansvaret som handläggande myndighet i fråga om förvar gått över till verket.
  • MIG 2013:13:En utlänning med lagakraftvunnet utvisningsbeslut har ansökt om förlängning av sitt tidsbegränsade uppehållstillstånd meddelat med stöd av bl.a. 5 kap. 15 a § utlänningslagen innan tillståndet löpt ut. Utlänningens ansökan har ansetts kunna prövas enligt 5 kap. 15 a § utlänningslagen utan hinder av vad som föreskrivs i paragrafen om att ansökan ska ges in inom två veckor från att beslutet om utvisning eller avvisning vann laga kraft. Vid denna prövning har upprepad brottslighet i form av grovt rattfylleri som medfört tre kortare fängelsestraff ansetts utgöra särskilda skäl att vägra uppehållstillstånd enligt 5 kap. 17 § första stycket utlänningslagen. Även fråga om handläggande myndighet i fråga om förvar när verkställigheten av ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut inhiberats.

[K10]13 §  Polismyndigheten är handläggande myndighet

  1. från det att en utlänning begär att få resa in i landet till dess att ett ärende som ska prövas av Migrationsverket tas emot av verket eller utlänningen har lämnat landet,
  2. från det att myndigheten tar emot ett beslut om avvisning eller utvisning för verkställighet till dess att verkställighet har skett, och,
  3. från det att en utlänning efter verkställighet har återvänt till Sverige, om beslutet ska verkställas på nytt, till dess att verkställighet har skett.

[S2]Första stycket 2 och 3 gäller även om ärendet är föremål för prövning enligt 12 kap.1820 §§, dock inte under den tid då beslutet inte får verkställas på grund av ett beslut om inhibition eller ny prövning.

[S3]Även Säkerhetspolisen kan vara handläggande myndighet enligt första stycket 2 och 3.Lag (2017:906).

Prop. 2009/10:31: I paragrafen anges när Polismyndigheten är handläggande myndighet.

Prop. 2016/17:191: 1. från det att en utlänning begär att få resa in i landet till dess att ett ärende som ska prövas av Migrationsverket tas emot av verket eller utlänningen har lämnat landet,

2. från det att myndigheten tar emot ett beslut om avvisning eller utvisning för verkställighet till dess att verkställighet har skett, och

3. från det att en utlänning efter verkställighet har återvänt till Sverige, om beslutet ska verkställas på nytt, till dess att verkställighet ...

  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2008:35:Migrationsverket är handläggande myndighet i fråga om förvar efter den tidpunkt då migrationsdomstol slutligt avgjort frågan om uppehållstillstånd och därmed skilt sig från målet och innan Migrationsöverdomstolen tagit upp frågan genom att meddela prövningstillstånd.
  • MIG 2012:7:Det finns inte något rättsligt hinder mot att en polismyndighet till vilken Migrationsverket överlämnat ett verkställighetsärende lämnar ärendet vidare till en annan polismyndighet. När ärendet lämnas vidare blir den polismyndighet till vilken vidarelämningen sker handläggande myndighet och behörig att fatta beslut om bl.a. förvar.
  • MIG 2013:13:En utlänning med lagakraftvunnet utvisningsbeslut har ansökt om förlängning av sitt tidsbegränsade uppehållstillstånd meddelat med stöd av bl.a. 5 kap. 15 a § utlänningslagen innan tillståndet löpt ut. Utlänningens ansökan har ansetts kunna prövas enligt 5 kap. 15 a § utlänningslagen utan hinder av vad som föreskrivs i paragrafen om att ansökan ska ges in inom två veckor från att beslutet om utvisning eller avvisning vann laga kraft. Vid denna prövning har upprepad brottslighet i form av grovt rattfylleri som medfört tre kortare fängelsestraff ansetts utgöra särskilda skäl att vägra uppehållstillstånd enligt 5 kap. 17 § första stycket utlänningslagen. Även fråga om handläggande myndighet i fråga om förvar när verkställigheten av ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut inhiberats.

[K10]14 §  Migrationsverket är handläggande myndighet

  1. från det att verket tar emot ett ärende som verket ska pröva och till dess verket fattar beslut eller utlänningen har lämnat landet eller Polismyndigheten har tagit emot ärendet eller, om Migrationsverkets beslut överklagas, till dess ärendet tas emot av migrationsdomstolen, och
  2. från det att verket tar emot ett beslut om avvisning eller utvisning för verkställighet och till dess att beslutet har verkställts eller ärendet lämnas över till Polismyndigheten. I fråga om beslut som gäller omedelbart är, även om beslutet överklagas, Migrationsverket handläggande myndighet till dess domstolen meddelar beslut om inhibition. Lag (2014:655).

Prop. 2009/10:31: I paragrafen anges när Migrationsverket är handläggande myndighet.

  • MIG 2008:35:Migrationsverket är handläggande myndighet i fråga om förvar efter den tidpunkt då migrationsdomstol slutligt avgjort frågan om uppehållstillstånd och därmed skilt sig från målet och innan Migrationsöverdomstolen tagit upp frågan genom att meddela prövningstillstånd.
  • MIG 2013:13:En utlänning med lagakraftvunnet utvisningsbeslut har ansökt om förlängning av sitt tidsbegränsade uppehållstillstånd meddelat med stöd av bl.a. 5 kap. 15 a § utlänningslagen innan tillståndet löpt ut. Utlänningens ansökan har ansetts kunna prövas enligt 5 kap. 15 a § utlänningslagen utan hinder av vad som föreskrivs i paragrafen om att ansökan ska ges in inom två veckor från att beslutet om utvisning eller avvisning vann laga kraft. Vid denna prövning har upprepad brottslighet i form av grovt rattfylleri som medfört tre kortare fängelsestraff ansetts utgöra särskilda skäl att vägra uppehållstillstånd enligt 5 kap. 17 § första stycket utlänningslagen. Även fråga om handläggande myndighet i fråga om förvar när verkställigheten av ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut inhiberats.
15 § Har upphävts genom lag (2013:648).

[K10]16 §  En migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen är i ärenden, där beslut om inhibition kan meddelas med stöd av 12 kap. 11 §, handläggande myndighet från det att den meddelar beslut om inhibition. Lag (2013:648).

  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2008:35:Migrationsverket är handläggande myndighet i fråga om förvar efter den tidpunkt då migrationsdomstol slutligt avgjort frågan om uppehållstillstånd och därmed skilt sig från målet och innan Migrationsöverdomstolen tagit upp frågan genom att meddela prövningstillstånd.

[K10]17 §  Polismyndigheten får, även om den inte är handläggande myndighet, fatta beslut om att ta en utlänning i förvar eller ställa honom eller henne under uppsikt, om det inte finns tid att avvakta den handläggande myndighetens beslut. Ett sådant beslut ska skyndsamt anmälas till den myndighet som handlägger ärendet, och denna myndighet ska därefter omedelbart pröva om beslutet om förvar eller uppsikt ska fortsätta att gälla.

[S2]Att en polisman i vissa fall får omhänderta en utlänning i avvaktan på Polismyndighetens beslut om förvar framgår av 11 § polislagen (1984:387).

[S3]Om kontroll av en utlänning sker under medverkan av Tullverket, Kustbevakningen eller med hjälp av en särskilt förordnad passkontrollant, har tulltjänstemannen, tjänstemannen vid Kustbevakningen eller passkontrollanten samma rätt att omhänderta utlänningen som en polisman har enligt andra stycket. Omhändertagandet ska så skyndsamt som möjligt anmälas till en polisman för prövning av om åtgärden ska bestå. Lag (2014:655).

Prop. 2017/18:284: I första stycket anges att Migrationsverket ska pröva om utlänningen fortfarande ska hållas i förvar, om verket upphäver ett beslut om avvisning och återförvisar ärendet till Polismyndigheten. En förutsättning för att bestämmelsen ska vara tillämplig är att tiden i förvar har bestämts av domstol. Om det inte finns något tidigare beslut från domstolen om att bevilja en ansökan om fortsatt förvar, ska i stället den behöriga myndigheten bedöma om utlänningen ska vara kvar i förvar. Om den behöriga ...

  • MIG 2012:7:Det finns inte något rättsligt hinder mot att en polismyndighet till vilken Migrationsverket överlämnat ett verkställighetsärende lämnar ärendet vidare till en annan polismyndighet. När ärendet lämnas vidare blir den polismyndighet till vilken vidarelämningen sker handläggande myndighet och behörig att fatta beslut om bl.a. förvar.

Verkställighet av beslut om förvar och transport av förvarstagna

[K10]18 §  Migrationsverket ansvarar för att beslut om förvar verkställs.

Prop. 2017/18:284: I första stycket anges att en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen ska pröva om utlänningen fortfarande ska hållas i förvar om domstolen upphäver ett beslut om avvisning eller utvisning och återförvisar målet till en lägre instans för handläggning. En förutsättning för att bestämmelsen ska vara tillämplig är att tiden i förvar har bestämts av domstol. Om det inte finns något tidigare beslut från domstolen om att bevilja en ansökan om fortsatt förvar, ska i stället den behöriga ...

[K10]19 §  På begäran av den myndighet eller den domstol som har fattat ett beslut om förvar ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs för att verkställa beslutet. Lag (2017:123).

Prop. 2017/18:284: I första stycket anges huvudregeln att ett beslut om förvar ska föregås av muntlig handläggning. Om utlänningen har avvikit eller det kan befaras att det på grund av muntlig handläggning skulle bli avsevärt svårare att verkställa beslutet, får myndigheten dock besluta i frågan utan att det dessförinnan har förekommit muntlig handläggning.

[K10]19 a §  Om Migrationsverket begär det, ska Kriminalvården lämna den hjälp som behövs för att transportera en utlänning som hålls i förvar.

[S2]En sådan begäran får göras endast om

  1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att Kriminalvårdens särskilda befogenheter enligt 4 kap. 4 § eller 10 § första styckethäkteslagen (2010:611) behöver tillgripas, eller
  2. det annars finns synnerliga skäl. Lag (2017:123).

Prop. 2016/17:57: I första stycket anges att Kriminalvården på begäran av Migrationsverket ska lämna den hjälp som behövs för att transportera en utlänning som hålls i förvar. Första stycket motsvarar det hittillsvarande andra stycket i 19 §, med den skillnaden att det hittills har varit Polismyndigheten som ska hjälpa till vid en sådan transport.

[K10]19 b §  Vid en transport enligt 19 a § tillämpas följande bestämmelser i häkteslagen (2010:611):

[K10]19 c §  Den som begär hjälp enligt 19 eller 19 a § ska utan hinder av sekretess lämna den verkställande myndigheten de uppgifter om utlänningen som behövs för planeringen och genomförandet av åtgärden. Lag (2017:123).

[K10]20 §  Migrationsverket får besluta att en utlänning som hålls i förvar ska placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest, om

  1. utlänningen av allmän domstol har utvisats på grund av brott,
  2. utlänningen hålls avskild enligt 11 kap. 7 § och av säkerhetsskäl inte kan vistas i en sådan särskild lokal som avses i 11 kap. 2 § första stycket,
  3. det är nödvändigt av transporttekniska skäl, dock längst i tre dygn, eller
  4. det annars finns synnerliga skäl.

[S2]En utlänning som placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest med stöd av första stycket 2, 3 eller 4 ska hållas avskild från övriga intagna.

[S3]Barn som hålls i förvar får inte placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest. Lag (2017:906).

Kriminalvårdsplaceringar av utvisningsdömda ska föregås av en individuell prövning vid vilken intresset av att kunna upprätthålla ordning och säkerhet i lokalen ska vägas mot kravet på att en utlännings frihet inte ska begränsas mer än nödvändigt, se MIG 2011:3. p. 3: Ska tillämpas restriktivt och situationer som avses är att en utlänning av transporttekniska skäl kan behöva placeras några timmar eller en natt i den typen av lokaler, fall där verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut är mycket nära förestående eller om utvisningsbeslut som skall verkställas har fattats med stöd av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll (MIG 2006:3)

Prop. 2016/17:191: 2. utlänningen hålls avskild enligt 11 kap. 7 § och av säkerhetsskäl inte kan vistas i en sådan särskild lokal som avses i 11 kap. 2 § första stycket,

Prop. 2011/12:60: 2. utlänningen hålls avskild enligt 11 kap. 7 § och av säkerhetsskäl inte kan vistas i en sådan särskild lokal som avses i 11 kap. 2 § första stycket, eller

3. det annars finns synnerliga skäl.

En utlänning som placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest med stöd av första stycket 2 eller 3 ska hållas avskild från övriga intagna.

Barn som hålls i förvar får inte placeras i kriminalvårdsanstalt, ...

  • MIG 2006:3:Synnerliga skäl för att placera klaganden i häkte har bedömts föreligga när det utvisningsbeslut som skall verkställas har fattats med stöd av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Fråga också om Migrationsöverdomstolens behörighet när målet rör förvar av en utlänning i avvaktan på att ett sådant utvisningsbeslut skall verkställas.
  • MIG 2016:19:Det saknas lagstöd för att placera en utlänning som ska utvisas i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest direkt efter ett avtjänat fängelsestraff när denne inte är dömd till utvisning på grund av brottsligheten. Det finns då varken förutsättningar för att besluta om avskiljande eller synnerliga skäl för ett beslut om sådan placering.
  • MIG 2017:19:Vid beslut om avskiljande och placering av en förvarstagen
  • MIG 2013:11:Ett beslut om placering i häkte m.m. av en förvarstagen utlänning förutsätter att ett beslut om avskiljande har fattats. Ett beslut om avskiljande förfaller då ett placeringsbeslut fattas. Migrationsverket har därför saknat stöd för att fatta ett nytt överklagbart placeringsbeslut avseende en förvarstagen utlänning som sedan tidigare placerats i häkte. Det har i denna situation inte heller varit möjligt att fatta ett nytt beslut om avskiljande, eftersom ett sådant beslut endast kan fattas om utlänningen vistas i Migrationsverkets förvarslokaler.
  • MIG 2012:17:Förutsättningarna för beslut om avskiljande och placering i häkte har varit uppfyllda när en förvarstagen, trots uppmaningar från personalen att upphöra med sitt beteende, fortsatt att hota och kränka övriga förvarstagna.
  • MIG 2009:18:Ett förordnande som offentligt biträde för en förvarstagen person omfattar - utöver själva förvarsfrågan - även beslut om avskiljande och placering i häkte av den förvarstagne. Det offentliga biträdet har därmed rätt till skälig ersättning för det biträde som lämnats den förvarstagne i samband med överklagande av Migrationsverkets beslut i samma frågor.
  • MIG 2011:3:En utlänning som utvisats på grund av brott och som hålls i förvar får inte placeras i häkte utan att en särskild prövning görs om utlänningen genom placeringen tillfogas onödiga frihetsinskränkningar.

11 kap. Hur en utlänning som hålls i förvar skall behandlas

[K11]1 §  En utlänning som hålls i förvar ska behandlas humant och hans eller hennes värdighet ska respekteras. Utlänningen ska informeras om de rättigheter och skyldigheter han eller hon har som förvarstagen samt om de regler som gäller i förvarslokalerna.

[S2]Verksamhet som rör förvar ska utformas på ett sätt som innebär minsta möjliga intrång i utlänningens integritet och rättigheter. Lag (2012:129).

Prop. 2011/12:60: Verksamhet som rör förvar ska utformas på ett sätt som innebär minsta möjliga intrång i utlänningens integritet och rättigheter.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur en utlänning som hålls i förvar ska behandlas. Övervägandena finns i avsnitt 12.9. Ändringarna genomför artikel 16.5 i återvändandedirektivet. Paragrafen har utformats enligt Lagrådets synpunkter.

Av ...

[K11]2 §  En utlänning som hålls i förvar enligt denna lag ska, i annat fall än som avses i 10 kap. 20 §, vistas i lokaler som har ordnats särskilt för detta ändamål. Migrationsverket har ansvaret för sådana lokaler.

[S2]Migrationsverket har ansvaret för behandlingen och tillsynen av en utlänning som hålls i förvar.

[S3]För behandlingen av en utlänning som enligt 10 kap. 20 § placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest gäller häkteslagen (2010:611) i tillämpliga delar. Utlänningen ska, utöver vad som följer av nämnda lag, ges möjlighet att ha kontakt med personer utanför inrättningen och även i övrigt beviljas de lättnader och förmåner som kan medges med hänsyn till ordningen och säkerheten inom inrättningen. Lag (2012:129).

Prop. 2011/12:60: Migrationsverket har ansvaret för behandlingen och tillsynen av en utlänning som hålls i förvar.

För behandlingen av en utlänning som enligt 10 kap. 20 § placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest gäller häkteslagen (2010:611) i tillämpliga delar. Utlänningen ska, utöver vad som följer av nämnda lag, ges möjlighet att ha kontakt med personer utanför inrättningen och även i övrigt beviljas ...

  • MIG 2016:19:Det saknas lagstöd för att placera en utlänning som ska utvisas i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest direkt efter ett avtjänat fängelsestraff när denne inte är dömd till utvisning på grund av brottsligheten. Det finns då varken förutsättningar för att besluta om avskiljande eller synnerliga skäl för ett beslut om sådan placering.
  • MIG 2009:18:Ett förordnande som offentligt biträde för en förvarstagen person omfattar - utöver själva förvarsfrågan - även beslut om avskiljande och placering i häkte av den förvarstagne. Det offentliga biträdet har därmed rätt till skälig ersättning för det biträde som lämnats den förvarstagne i samband med överklagande av Migrationsverkets beslut i samma frågor.

[K11]3 §  En utlänning som hålls i förvar ska ges tillfälle till aktiviteter, förströelse, fysisk träning och vistelse utomhus. Ett barn som hålls i förvar ska ges möjlighet till lek och aktiviteter som är lämpliga för barnets ålder.

[S2]En familj som hålls i förvar ska erbjudas eget boende. Lag (2012:129).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

Prop. 2011/12:60: Paragrafen innehåller bestämmelser om aktiviteter m.m. för förvarstagna. Övervägandena finns i avsnitt 12.7. Ändringarna genomför artiklarna 5 samt 17.2 och 17.3 i återvändandedirektivet.

Tillägget i första stycket utgör ett förtydligande av att ett barn som hålls i förvar ska ges möjlighet till lek och aktiviteter som lämpar sig för barnets ålder.

Av andra stycket, ...

[K11]4 §  En utlänning som hålls i förvar skall ges möjlighet att ta emot besök och på annat sätt ha kontakt med personer utanför lokalen utom om besöket eller kontakten i ett särskilt fall skulle försvåra den verksamhet som rör förvaret.

[S2]Om det är nödvändigt med hänsyn till säkerheten, får ett besök övervakas. Ett besök av ett offentligt biträde eller en advokat får övervakas endast om biträdet eller advokaten själv begär det.

  • MIG 2020:13:Ett förordnande som offentligt biträde för en förvarstagen person omfattar även åtgärden att överklaga ett beslut om övervakat besök enligt 11 kap. 4 § utlänningslagen.

[K11]5 §  En utlänning som hålls i förvar ska ha tillgång till hälso- och sjukvård i samma omfattning som den som ansökt om uppehållstillstånd enligt 4 kap. 1, 2 eller 2 a § även om utlänningen inte har ansökt om ett sådant tillstånd.

[S2]Om en utlänning som hålls i förvar behöver sjukhusvård under förvarstiden, ska han eller hon ges tillfälle till sådan vård.

[S3]Verksamhetschefen för den sjukhusenhet där en utlänning vårdas ska se till att Migrationsverket eller den som förestår den lokal där utlänningen ska vistas genast underrättas, om utlänningen önskar lämna eller redan har lämnat sjukhuset. Lag (2009:1542).

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller bestämmelser om hälso- och sjukvård för utlänningar som hålls i förvar.

[K11]6 §  En utlänning som hålls i förvar får hindras att lämna lokalen där han eller hon vistas, och i övrigt underkastas den begränsning av rörelsefriheten som krävs för att ändamålet med att utlänningen tagits i förvar skall tillgodoses eller som är nödvändig för ordningen och säkerheten i lokalen.

[S2]En utlännings rörelsefrihet får också begränsas, om han eller hon utgör en allvarlig fara för sig själv eller andra.

[K11]7 §  En utlänning som hålls i förvar och har fyllt 18 år får hållas avskild från andra som tagits i förvar, om det är nödvändigt för ordningen och säkerheten i lokalen eller om han eller hon utgör en allvarlig fara för sig själv eller andra.

[S2]Beslut om att hålla någon avskild fattas av Migrationsverket. Beslutet skall omprövas så ofta det finns anledning till det, dock minst var tredje dag.

[S3]En utlänning som hålls avskild därför att han eller hon utgör en fara för sig själv skall undersökas av läkare så snart som möjligt.

  • MIG 2013:11:Ett beslut om placering i häkte m.m. av en förvarstagen utlänning förutsätter att ett beslut om avskiljande har fattats. Ett beslut om avskiljande förfaller då ett placeringsbeslut fattas. Migrationsverket har därför saknat stöd för att fatta ett nytt överklagbart placeringsbeslut avseende en förvarstagen utlänning som sedan tidigare placerats i häkte. Det har i denna situation inte heller varit möjligt att fatta ett nytt beslut om avskiljande, eftersom ett sådant beslut endast kan fattas om utlänningen vistas i Migrationsverkets förvarslokaler.
  • MIG 2012:17:Förutsättningarna för beslut om avskiljande och placering i häkte har varit uppfyllda när en förvarstagen, trots uppmaningar från personalen att upphöra med sitt beteende, fortsatt att hota och kränka övriga förvarstagna.
  • MIG 2017:19:Vid beslut om avskiljande och placering av en förvarstagen

[K11]8 §  En utlänning som hålls i förvar får inte utan tillstånd inneha alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel eller något annat som kan skada någon eller vara till men för ordningen inom lokalen.

[K11]9 §  Om det finns skälig misstanke att en utlänning som hålls i förvar bär på sig något som utlänningen inte får inneha enligt 8 § eller enligt narkotikastrafflagen (1968:64), får utlänningen kroppsvisiteras för kontroll av detta.

[S2]Vid kroppsvisitation gäller vad som föreskrivs i 9 kap.2 § tredje och fjärde styckena.

[K11]10 §  En utlänning som hålls i förvar får inte ta emot en försändelse utan att den först har undersökts, om det finns skälig misstanke att den innehåller sådant som inte får innehas enligt 8 § eller enligt narkotikastrafflagen (1968:64).

[S2]Om en utlänning inte medger att försändelsen öppnas i hans eller hennes närvaro, skall försändelsen tas om hand för utlänningens räkning, men den får inte öppnas.

[S3]En undersökning får inte avse det skriftliga innehållet i brev eller andra handlingar. Försändelser från offentliga biträden, advokater, Förenta nationernas flyktingkommissarie eller internationella organ som har behörighet att pröva klagomål från enskilda får aldrig undersökas.

[K11]11 §  Om egendom som inte får innehas enligt 8 § eller enligt narkotikastrafflagen (1968:64) påträffas i en lokal där en utlänning hålls i förvar eller hos en utlänning som hålls i förvar, får egendomen tas om hand.

[S2]Kan det antas att en utlänning genom att inneha eller ta emot sådan egendom gjort sig skyldig till brott eller om det inte finns någon känd ägare till egendomen, ska den skyndsamt överlämnas till Polismyndigheten.

[S3]I annat fall ska egendomen tas om hand för utlänningens räkning. Lag (2014:655).

[K11]12 §  Egendom som har tagits om hand enligt 10 § andra stycket eller 11 § tredje stycket skall återlämnas till utlänningen när beslutet om att hålla utlänningen i förvar har upphört att gälla.

[K11]13 §  En utlänning som hålls i förvar har rätt att få sådan dagersättning och sådant särskilt bidrag som avses i 17 och 18 §§ lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

12 kap. Verkställighet av beslut om avvisning och utvisning

Om ett beslut om utvisning eller avvisning vunnit laga kraft och det efteråt framkommer nya omständigheter som visar på hinder så kan utlänningen ändå få uppehållstillstånd, se 18 §.

Prop. 2019/20:178: Paragrafen innehåller bestämmelser om inhibition av ett beslut om avvisning eller utvisning. Övervägandena finns i avsnitt 5.7.

Prop. 2016/17:150: Polismyndigheten har fattat om överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) (Dublinförordningen), och inom överklagandetiden har yrkat inhibition av beslutet, får beslutet inte verkställas innan en migrationsdomstol ...

  • MIG 2015:27:Att en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning har gjorts medför inte att ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut inte får verkställas. Det var därför rätt av Migrationsverket att besluta om återreseförbud när den utvisade inte hade lämnat landet inom tidsfristen för frivillig avresa och särskilda skäl som talade mot att ett återreseförbud meddelades inte hade kommit fram.
  • MIG 2015:24:En asylansökan från en utlänning som har ett gällande lagakraftvunnet avlägsnandebeslut och som tidigare fått en sådan ansökan prövad, ska inte prövas enligt 12 kap. 19 § fjärde stycket utlänningslagen utan enligt bestämmelsens första stycke. Detta gäller även om avlägsnandebeslutet kopplat till den tidigare asylansökan har preskriberats.
Införd: SFS 2013:648 (Överflyttning av vissa utlänningsärenden till den ordinarie migrationsprocessen m.m.), 2009:1542 (Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet), 2012:129 (Genomförande av återvändandedirektivet), 2016:1243 (Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet), 2013:646 (Genomförande av direktivet om sanktioner mot arbetsgivare)
Ändrad: SFS 2014:655 (En ny organisation för polisen), 2013:648 (Överflyttning av vissa utlänningsärenden till den ordinarie migrationsprocessen m.m.), 2009:1542 (Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet), 2014:198 (Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning), 2014:198 (Tydligare regler om fri rörlighet för EES-medborgare), 2014:198 (Uppföljning av rörlighetsdirektivets genomförande), 2017:22 (Uppföljning av återvändandedirektivet och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning), 2016:753 (Förslag om att tillfälligt begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige), 2016:1243 (Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet), 2019:486 (Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige), 2020:939 (Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter), 2006:219 (Genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning), 2021:765 (Ändrade regler i utlänningslagen)

Hinder mot att verkställa avvisning och utvisning

[K12]1 §  Avvisning och utvisning av en utlänning får aldrig verkställas till ett land om det finns skälig anledning att anta att

  • utlänningen där skulle vara i fara att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller
  • utlänningen inte är skyddad i det landet mot att sändas vidare till ett land där utlänningen skulle vara i sådan fara.

Här återges principen om non-refoulement som ett generellt och undantagslöst förbud mot verkställighet av ett beslut att avvisa eller utvisa en utlänning bl.a. om verkställigheten medför en risk för dödsstraff eller risk för tortyr eller annan omänsklig behandling. Förbudet omfattar även situationer där man kan befara vidaresändning till ett land där utlänningen kan löpa en sådan risk.

Bestämmelsen motsvarar vad som gäller enligt art. 3 i FN:s tortyrkonvention och art. 3 i EKMR. Förbudet mot verkställighet enligt paragrafen är absolut, vilket innebär att om det förekommer hinder så ska någon avvägning mot svenska säkerhetsintressen inte göras.

Möjligheterna att på verkställighetsstadiet ta hänsyn till faktorer som t.ex. familjeanknytning till Sverige som uppstått efter det att beslutet om avvisning eller utvisning meddelades är mycket begränsade (MIG 2007:31).

  • MIG 2017:11:En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.
  • MIG 2010:21:Asylförfarandet i en av EU:s medlemsstater har bedömts vara så bristfälligt att en överföring av en asylsökande dit i enlighet med Dublinförordningen inte är förenlig med vare sig 12 kap. 1 § eller 2 § utlänningslagen och riskerar att strida mot artikel 3 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Även mottagningsförhållandena för asylsökande i medlemsstaten har ansetts vara så undermåliga att verkställigheten av ett beslut att överföra en person dit med stöd av förordningen riskerar att vara oförenlig med både 12 kap. 1 § utlänningslagen och artikel 3 i konventionen. Det har därför vid tidpunkten för avgörandet bedömts föreligga skäl att med stöd av artikel 3.2 i Dublinförordningen göra undantag från förordningens ansvarighetskriterier och i stället pröva asylansökan i Sverige.
  • MIG 2015:9:En ny prövning av frågan om uppehållstillstånd kan som regel inte beviljas om de skäl som åberopas är hänförliga till utlänningens hälsotillstånd. Om sjukdomen är livshotande kan dock i exceptionella fall ett beslut om avlägsnande strida mot artikel 3 Europakonventionen och en ny prövning aktualiseras.
  • MIG 2013:8:En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar om uppehållstillstånd har avvisats, eftersom de redan beviljats flyktingstatus i en annan EU-stat. Enbart det förhållandet att kvinnan har åberopat omständigheter gällande familjens förhållanden i den andra EU-staten - omständigheter som kan aktualisera en tillämpning av bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter - medför inte att ansökningarna ska prövas i sak.
  • MIG 2008:36:I mål där utlänning med stöd av 12 kap. 19 § utlänningslagen beviljats ny prövning av frågan om uppehållstillstånd är prövningen begränsad till de nya omständigheter som är hänförliga till utlänningens behov av skydd i Sverige. Det är också nödvändigt att även de skyddsskäl som utlänningen åberopat i den tidigare processen omfattas av den nya prövningen.
  • MIG 2019:25:Bedömningen av när en ny omständighet ska föras fram bör utgå ifrån att det är först när det finns en ny omständighet som är sådan att den kan medföra skyddsbehov, som den ska redovisas. Har sökanden gjort antagligt att denne på grund av sin ändrade övertygelse riskerar skyddsgrundande behandling vid ett återvändande till hemlandet får det förutsättas att denne inte anser sig ha haft något skyddsbehov tidigare på denna grund. Det saknas då i allmänhet skäl att ifrågasätta tidpunkten för när detta skyddsbehov ska anses ha uppstått.
  • MIG 2015:17:Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj med underåriga barn ska överföras till Italien i enlighet med Dublinförordningen måste det finnas garantier om att familjen kommer att tas emot på ett lämpligt sätt. Den generella garanti som Italien utfärdat är inte tillräckligt preciserad för att uppfylla de krav som Europadomstolen uppställer. Ytterligare individuella garantier måste hämtas in innan överföringen av familjen kan verkställas. Migrationsverkets utfästelse i beslutet om överföring att detta ska ske på verkställighetsstadiet får godtas.
  • MIG 2012:20:En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande i förhållande till en stat som utlänningen inte är medborgare i (undantaget statslösa personer). Då en annan EU-stat är ansvarig för prövningen enligt Dublinförordningen ska de skyddsskäl som utlänningen åberopar mot den EU-staten prövas inom ramen för den prövning som sker vid tillämpningen av Dublinförordningen. Det som då ska bedömas är om överföringen skulle strida mot bestämmelserna i 12 kap. 1 och 2 §§ utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen.
  • MIG 2008:38:Verkställighetshinder kan beaktas vid den samlade bedömningen av om synnerligen ömmande omständigheter föreligger. När den enskilde själv inte har gjort försök att undanröja eventuella verkställighetshinder och något försök att verkställa utvisningen ännu inte har gjorts har det inte visats att det finns något konkret verkställighetshinder som vid en sådan bedömning skulle kunna beaktas.
  • MIG 2014:24:En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
  • MIG 2019:1:En asylsökandes skyddsbehov ska prövas även i sådana fall där personens identitet inte gjorts sannolik.
  • MIG 2010:11:Fråga om tillämpningen av beviskravet, ”kan antas”, i 12 kap. 19 § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716).
  • MIG 2011:10:För att det ska finnas ett bestående hinder mot verkställighet i den mening som avses i 12 kap. 19 § första stycket utlänningslagen förutsätts att hindret avser i förekommande fall samtliga länder dit avvisning eller utvisning kan äga rum enligt avlägsnandebeslutet. En ny prövning av frågan om uppehållstillstånd kan enligt detta lagrum inte beviljas när åberopade skyddsskäl hänför sig endast till något land, men inte samtliga länder, som anges i beslutet. Detsamma gäller när åberopade skyddsskäl i och för sig hänför sig till samtliga länder som anges i avlägsnandebeslutet, men där de åberopade omständigheterna endast kan antas utgöra hinder mot att verkställa avvisning eller utvisning till något av dessa länder.
  • MIG 2013:23:Migrationsverket kan i ärenden om överföring enligt Dublinförordningen inte åläggas ett utredningsansvar som innebär att verket måste försäkra sig om att asylsökande inte riskerar att sändas vidare till hemlandet från den stat som är ansvarig för asylprövningen enligt förordningen. En överföring av asylsökande till Italien har vidare inte ansetts strida mot 12 kap. 1 § och 2 § utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter med anledning av asylförfarandet och mottagningsförhållandena i det landet. Med hänsyn till att verkställighet av överföringsbesluten emellertid har bedömts strida mot skyddet för familjelivet i artikel 8 i Europakonventionen, ska prövningen av asylansökningarna ske i Sverige.
  • RH 2007:16:En eritreansk medborgare har dömts för bl.a. våldtäkt i två fall till fängelse och samtidigt utvisats från Sverige med förbud att återvända hit. Vid bedömningen av utvisningsfrågan har hovrätten i motsats till Migrationsverket funnit att hinder inte förelegat mot utvisningen och därvid, med beaktande av att den tilltalade lämnat uppenbart oriktiga uppgifter om våldtäktshändelserna, tvivlat på hans uppgifter om sina förehavanden i Eritrea.

[K12]2 §  Avvisning och utvisning av en utlänning får inte verkställas till ett land

  • om utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse i det landet, eller
  • om utlänningen inte är skyddad i det landet mot att sändas vidare till ett land där utlänningen löper risk för förföljelse.

[S2]En utlänning får dock sändas till ett sådant land, om det inte är möjligt att verkställa avvisningen eller utvisningen till något annat land och utlänningen genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta utlänningen stanna i Sverige. Detta gäller dock inte om den förföljelse som hotar i det andra landet innebär fara för utlänningens liv eller annars är av särskilt svår art.

[S3]Likaså får en utlänning sändas till ett sådant land, om utlänningen har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att utlänningen skulle fortsätta verksamheten här i landet och det inte är möjligt att sända utlänningen till något annat land.

Förbudet enligt denna paragraf är inte absolut, undantag får göras med stöd av stycke två. Även här återges principen om non-refoulement men denna gång som ett principiellt förbud, till skillnad mot 1§. Förbudet omfattar även situationer där man kan befara vidaresändning till ett land där utlänningen kan löpa en sådan risk som anges i 1 st.

  • MIG 2010:21:Asylförfarandet i en av EU:s medlemsstater har bedömts vara så bristfälligt att en överföring av en asylsökande dit i enlighet med Dublinförordningen inte är förenlig med vare sig 12 kap. 1 § eller 2 § utlänningslagen och riskerar att strida mot artikel 3 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Även mottagningsförhållandena för asylsökande i medlemsstaten har ansetts vara så undermåliga att verkställigheten av ett beslut att överföra en person dit med stöd av förordningen riskerar att vara oförenlig med både 12 kap. 1 § utlänningslagen och artikel 3 i konventionen. Det har därför vid tidpunkten för avgörandet bedömts föreligga skäl att med stöd av artikel 3.2 i Dublinförordningen göra undantag från förordningens ansvarighetskriterier och i stället pröva asylansökan i Sverige.
  • MIG 2013:8:En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar om uppehållstillstånd har avvisats, eftersom de redan beviljats flyktingstatus i en annan EU-stat. Enbart det förhållandet att kvinnan har åberopat omständigheter gällande familjens förhållanden i den andra EU-staten - omständigheter som kan aktualisera en tillämpning av bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter - medför inte att ansökningarna ska prövas i sak.
  • MIG 2008:36:I mål där utlänning med stöd av 12 kap. 19 § utlänningslagen beviljats ny prövning av frågan om uppehållstillstånd är prövningen begränsad till de nya omständigheter som är hänförliga till utlänningens behov av skydd i Sverige. Det är också nödvändigt att även de skyddsskäl som utlänningen åberopat i den tidigare processen omfattas av den nya prövningen.
  • MIG 2015:17:Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj med underåriga barn ska överföras till Italien i enlighet med Dublinförordningen måste det finnas garantier om att familjen kommer att tas emot på ett lämpligt sätt. Den generella garanti som Italien utfärdat är inte tillräckligt preciserad för att uppfylla de krav som Europadomstolen uppställer. Ytterligare individuella garantier måste hämtas in innan överföringen av familjen kan verkställas. Migrationsverkets utfästelse i beslutet om överföring att detta ska ske på verkställighetsstadiet får godtas.
  • MIG 2012:20:En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande i förhållande till en stat som utlänningen inte är medborgare i (undantaget statslösa personer). Då en annan EU-stat är ansvarig för prövningen enligt Dublinförordningen ska de skyddsskäl som utlänningen åberopar mot den EU-staten prövas inom ramen för den prövning som sker vid tillämpningen av Dublinförordningen. Det som då ska bedömas är om överföringen skulle strida mot bestämmelserna i 12 kap. 1 och 2 §§ utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen.
  • MIG 2008:38:Verkställighetshinder kan beaktas vid den samlade bedömningen av om synnerligen ömmande omständigheter föreligger. När den enskilde själv inte har gjort försök att undanröja eventuella verkställighetshinder och något försök att verkställa utvisningen ännu inte har gjorts har det inte visats att det finns något konkret verkställighetshinder som vid en sådan bedömning skulle kunna beaktas.
  • MIG 2019:1:En asylsökandes skyddsbehov ska prövas även i sådana fall där personens identitet inte gjorts sannolik.
  • MIG 2010:11:Fråga om tillämpningen av beviskravet, ”kan antas”, i 12 kap. 19 § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716).
  • MIG 2011:10:För att det ska finnas ett bestående hinder mot verkställighet i den mening som avses i 12 kap. 19 § första stycket utlänningslagen förutsätts att hindret avser i förekommande fall samtliga länder dit avvisning eller utvisning kan äga rum enligt avlägsnandebeslutet. En ny prövning av frågan om uppehållstillstånd kan enligt detta lagrum inte beviljas när åberopade skyddsskäl hänför sig endast till något land, men inte samtliga länder, som anges i beslutet. Detsamma gäller när åberopade skyddsskäl i och för sig hänför sig till samtliga länder som anges i avlägsnandebeslutet, men där de åberopade omständigheterna endast kan antas utgöra hinder mot att verkställa avvisning eller utvisning till något av dessa länder.
  • MIG 2013:23:Migrationsverket kan i ärenden om överföring enligt Dublinförordningen inte åläggas ett utredningsansvar som innebär att verket måste försäkra sig om att asylsökande inte riskerar att sändas vidare till hemlandet från den stat som är ansvarig för asylprövningen enligt förordningen. En överföring av asylsökande till Italien har vidare inte ansetts strida mot 12 kap. 1 § och 2 § utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter med anledning av asylförfarandet och mottagningsförhållandena i det landet. Med hänsyn till att verkställighet av överföringsbesluten emellertid har bedömts strida mot skyddet för familjelivet i artikel 8 i Europakonventionen, ska prövningen av asylansökningarna ske i Sverige.

[K12]3 §  Ett beslut om avvisning eller utvisning av en utlänning som avses i 4 kap. 2 § första stycket 1, i fall av väpnad konflikt, får inte verkställas till utlänningens hemland eller till ett land där han eller hon riskerar att sändas vidare till hemlandet, om det finns synnerliga skäl mot det. Lag (2021:765).

Prop. 2009/10:31: Paragrafen behandlar vissa fall av verkställighetshinder.

  • RH 2008:12:Tingsrätten har dömt en irakisk medborgare, som beviljats permanent uppehållstillstånd och som också av Migrationsverket bedömts vara skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 utlänningslagen, för våldtäkt och sexuellt ofredande till fängelse tre år, tillerkänt målsäganden skadestånd samt utvisat honom ur riket med förbud att återvända före 2018. Hovrätten har bestämt straffet till två år och upphävt beslutet om utvisning.
  • MIG 2008:36:I mål där utlänning med stöd av 12 kap. 19 § utlänningslagen beviljats ny prövning av frågan om uppehållstillstånd är prövningen begränsad till de nya omständigheter som är hänförliga till utlänningens behov av skydd i Sverige. Det är också nödvändigt att även de skyddsskäl som utlänningen åberopat i den tidigare processen omfattas av den nya prövningen.
  • MIG 2008:38:Verkställighetshinder kan beaktas vid den samlade bedömningen av om synnerligen ömmande omständigheter föreligger. När den enskilde själv inte har gjort försök att undanröja eventuella verkställighetshinder och något försök att verkställa utvisningen ännu inte har gjorts har det inte visats att det finns något konkret verkställighetshinder som vid en sådan bedömning skulle kunna beaktas.
  • MIG 2010:11:Fråga om tillämpningen av beviskravet, ”kan antas”, i 12 kap. 19 § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716).
  • MIG 2011:10:För att det ska finnas ett bestående hinder mot verkställighet i den mening som avses i 12 kap. 19 § första stycket utlänningslagen förutsätts att hindret avser i förekommande fall samtliga länder dit avvisning eller utvisning kan äga rum enligt avlägsnandebeslutet. En ny prövning av frågan om uppehållstillstånd kan enligt detta lagrum inte beviljas när åberopade skyddsskäl hänför sig endast till något land, men inte samtliga länder, som anges i beslutet. Detsamma gäller när åberopade skyddsskäl i och för sig hänför sig till samtliga länder som anges i avlägsnandebeslutet, men där de åberopade omständigheterna endast kan antas utgöra hinder mot att verkställa avvisning eller utvisning till något av dessa länder.

[K12]3 a §  Ett beslut om avvisning eller utvisning av ett ensamkommande barn får inte verkställas om inte den verkställande myndigheten har försäkrat sig om att barnet kommer att tas emot av en familjemedlem, en utsedd förmyndare eller en mottagningsenhet väl lämpad för att ta hand om barn. Lag (2012:129).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

Prop. 2011/12:60: verkställas om inte den verkställande myndigheten har försäkrat sig om att barnet kommer att tas emot av en familjemedlem, en utsedd förmyndare eller en mottagningsenhet väl lämpad för att ta hand om barn.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om verkställighetshinder avseende beslut om avvisning eller utvisning av ett ensamkommande barn. Övervägandena finns i avsnitt ...

  • MIG 2015:23:Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl mot att meddela ett återreseförbud för ett ensamkommande barn måste barnets möjligheter att delta i förberedelserna inför ett återvändande till hemlandet bedömas i förhållande till dess ålder och mognad samt hur situationen i hemlandet ser ut. Att Migrationsverket har ett särskilt ansvar för ensamkommande barn måste också beaktas.

Vart avvisning eller utvisning får verkställas

[K12]4 §  Ett beslut om avvisning eller utvisning som meddelas av Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen ska verkställas genom att utlänningen sänds till det land eller, om flera länder angetts, något av de länder som anges i beslutet.

[S2]Ett beslut om avvisning som meddelas av Polismyndigheten samt allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott ska verkställas genom att utlänningen sänds till sitt hemland eller, om möjligt, till det land från vilket utlänningen kom till Sverige. Om verkställighet inte kan genomföras till något av dessa länder får en utlänning i stället sändas till ett land som utlänningen har anknytning till. För en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som har internationellt skydd i en annan EU-stat får verkställighet endast ske till den stat som framgår av 8 a kap. 7 a §.

[S3]En utlänning som ska avvisas eller utvisas får alltid sändas till ett land som utlänningen visar att mottagande kan ske i. Lag (2014:655).

För att en utlänning som ska avvisas eller utvisas ska få sändas till ett annat land än det som har angetts i avlägsnandebeslutet, krävs att han eller hon vill åka dit. Den enskildes inställning måste vara fullständigt klarlagd och ska dokumenteras. Den verkställande myndigheten får inte presumera att den enskilde vill åka till ett annat land än det mot vilket den enskildes skyddsbehov prövats, se JO dnr:6051-2010.

  • MIG 2014:27:Inom ramen för det förfarande som en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd utgör kan det föreskrivas att ett redan lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas genom att utlänningen reser till ett annat land än vad som angetts i det beslutet. Detta förutsätter emellertid att den nya prövningen omfattat hans eller hennes skyddsskäl mot det andra landet.
  • MIG 2013:4:En ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen kan beviljas om det har framkommit uppgifter om att utlänningen är medborgare i annat land än vad den tidigare prövningen har omfattat. En sådan prövning av frågan om uppehållstillstånd kan omfatta skyddsskäl som hänför sig till annat land än det som omfattas av det lagakraftvunna utvisningsbeslutet.
  • MIG 2008:38:Verkställighetshinder kan beaktas vid den samlade bedömningen av om synnerligen ömmande omständigheter föreligger. När den enskilde själv inte har gjort försök att undanröja eventuella verkställighetshinder och något försök att verkställa utvisningen ännu inte har gjorts har det inte visats att det finns något konkret verkställighetshinder som vid en sådan bedömning skulle kunna beaktas.
  • MIG 2017:27:Den omständigheten att en annan EU-stat har beviljat en utlänning status som subsidiärt skyddsbehövande utgör inte hinder för svenska myndigheter att, efter prövning av skyddsbehovet i förhållande till hemlandet, besluta att verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning ska ske genom att utlänningen sänds till sitt hemland.
  • MIG 2011:10:För att det ska finnas ett bestående hinder mot verkställighet i den mening som avses i 12 kap. 19 § första stycket utlänningslagen förutsätts att hindret avser i förekommande fall samtliga länder dit avvisning eller utvisning kan äga rum enligt avlägsnandebeslutet. En ny prövning av frågan om uppehållstillstånd kan enligt detta lagrum inte beviljas när åberopade skyddsskäl hänför sig endast till något land, men inte samtliga länder, som anges i beslutet. Detsamma gäller när åberopade skyddsskäl i och för sig hänför sig till samtliga länder som anges i avlägsnandebeslutet, men där de åberopade omständigheterna endast kan antas utgöra hinder mot att verkställa avvisning eller utvisning till något av dessa länder.

[K12]5 §  En utlänning som har kommit till Sverige med ett fartyg eller ett luftfartyg och som avvisats därför att han eller hon saknar pass eller de tillstånd som krävs för att resa in i landet eller medel för sin hemresa, får föras tillbaka till fartyget eller luftfartyget eller sättas ombord på annat sådant med samma ägare eller brukare (transportören). Om det är nödvändigt att bevakningspersonal följer med ska även den ges plats på fartyget eller luftfartyget.

[S2]Vägrar befälhavaren på fartyget eller luftfartyget att ta emot utlänningen eller bevakningspersonalen, får Polismyndigheten förelägga befälhavaren vite.

[S3]Första stycket gäller inte om fartyget eller luftfartyget kommit till Sverige direkt från en Schengenstat eller ska avgå till ett land dit utlänningen inte får sändas enligt 1, 2 eller 3 §. Lag (2014:655).

Verkställighet av beslut som inte vunnit laga kraft

[K12]7 §  Migrationsverkets beslut om avvisning enligt 8 kap. 17 § första stycket 1 eller 2 eller utvisning får verkställas även om beslutet inte har fått laga kraft, om

  1. utlänningen har förklarat sig nöjd med beslutet (nöjdförklaring), eller
  2. Migrationsverket enligt 8 kap. 19 § har beslutat att verkets beslut om avvisning får verkställas trots att det inte fått laga kraft. Lag (2016:1243).

[K12]8 §  En allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott får verkställas, om utlänningen har avgett nöjdförklaring och åklagaren medger att beslutet får verkställas. Lag (2009:1542).

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller bestämmelser om verkställighet av allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott.

Avvisning och utvisning av utlänning som ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande

[K12]8 a §  Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 §, får ett beslut om avvisning eller utvisning inte verkställas innan ansökan har prövats och då avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft eller innan ett beslut att avvisa ansökan enligt 5 kap. 1 b § har fått laga kraft.

[S2]Första stycket gäller inte om Migrationsverket har beslutat om omedelbar verkställighet enligt 8 kap. 19 §. Då gäller i stället att beslutet om avvisning får verkställas när ansökan om uppehållstillstånd har avslagits eller avvisats av Migrationsverket. Om beslutet om avvisning överklagas ska den migrationsdomstol som ska pröva överklagandet pröva om verkställigheten av avvisningsbeslutet tills vidare ska avbrytas (inhibition). Beslutet om avvisning får inte verkställas innan denna prövning har gjorts. Ett avvisningsbeslut som gäller ett ensamkommande barn får dock aldrig verkställas förrän tidigast en vecka från den dag då barnet fick del av beslutet.

[S3]Första och andra styckena hindrar inte att utlänningen överlämnas, utlämnas eller överförs till en annan stat eller internationell domstol eller tribunal för att lagföras eller avtjäna en frihetsberövande påföljd. Lag (2021:765).

  • MIG 2016:2:En asylansökan från en utlänning som har ett avlägsnandebeslut som fått laga kraft och som tidigare inte fått en asylansökan prövad, innebär att det föreligger hinder mot verkställighet av avlägsnandebeslutet och mot att meddela återreseförbud fram till dess att beslutet att avslå asylansökan fått laga kraft.
  • MIG 2015:27:Att en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning har gjorts medför inte att ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut inte får verkställas. Det var därför rätt av Migrationsverket att besluta om återreseförbud när den utvisade inte hade lämnat landet inom tidsfristen för frivillig avresa och särskilda skäl som talade mot att ett återreseförbud meddelades inte hade kommit fram.
  • MIG 2014:13:En asylansökan från en utlänning, som utvisats på grund av brott, utgör ett temporärt verkställighetshinder. Om han eller hon tagits i förvar för verkställighet av utvisningsbeslutet är det emellertid, oavsett asylansökan, fortfarande fråga om ett verkställighetsförvar.

[K12]8 b §  Om en utlänning har utvisats på grund av brott gäller inte 8 a § första stycket. Då gäller i stället att beslutet om utvisning får verkställas när ansökan om uppehållstillstånd har avslagits eller avvisats av Migrationsverket.

[S2]Första stycket hindrar inte att utlänningen överlämnas, utlämnas eller överförs till en annan stat eller internationell domstol eller tribunal för att lagföras eller avtjäna en frihetsberövande påföljd. Lag (2016:1243).

Avvisning och utvisning av utlänning som dömts till fängelse m.m.

[K12]9 §  Ett beslut om att avvisa eller utvisa en utlänning får inte verkställas förrän utlänningen har avtjänat ett fängelsestraff som han eller hon har dömts till eller verkställigheten av fängelsestraffet har flyttats över till ett annat land.

[S2]Har allmänt åtal väckts mot utlänningen, får ett beslut om avvisning eller utvisning inte verkställas förrän åtalet har prövats slutligt eller åtalet har lagts ned.

  • MIG 2015:1:En person har av allmän domstol dömts för bl.a. mord till livstids fängelse och utvisning. Vid en efterföljande prövning av om uppehållstillstånd ska beviljas med stöd av 12 kap. 16 b § utlänningslagen ska frågan om det finns skyddsskäl enligt 4 kap. 1-2 a §§ samma lag prövas först. Det brott som utlänningen gjort sig skyldig till har bedömts utesluta honom från att anses som alternativt skyddsbehövande. Livstidsstraffet medför att det inte är fråga om en endast tillfälligt avbruten verkställighet och det är heller inte meningsfullt att pröva frågan om verkställighetshinder.
  • MIG 2006:5:Tillfälligt verkställighetshinder på grund av utdömt fängelsestraff medför inte att det inte är fråga om att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning enligt 10 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716). Polismyndighets beslut om förvar under löpande tidsfrist enligt 10 kap. 9 § fjärde stycket utlänningslagen och som inte föregåtts av en muntlig förhandling har inte ansetts utgöra ett nytt beslut om förvar i lagens mening och är därmed inte det beslut som är bärare av tvångsåtgärden.
  • MIG 2009:15:Den omständigheten att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut tillfälligtvis inte får verkställas enligt 12 kap. 9 § utlänningslagen innebär inte att verkställighetsärendet förfallit. Utlänningen har således möjlighet att, även under en period av tillfälligt avbruten verkställighet, få en ny prövning av om det föreligger verkställighetshinder.

Verkställighet av ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen

[K12]9 a §  Om en utlänning har överklagat ett beslut som Migrationsverket eller Polismyndigheten har fattat om överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) (Dublinförordningen), och inom överklagandetiden har yrkat inhibition av beslutet, får beslutet inte verkställas innan en migrationsdomstol har prövat frågan om inhibition. Detta gäller endast första gången utlänningen yrkar inhibition. Ett beslut att avslå ett sådant yrkande om inhibition ska vara motiverat. Lag (2017:523).

Inhibition

[K12]11 §  När en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen prövar en fråga om uppehållstillstånd för den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott eller om upphävande av ett sådant utvisningsbeslut, får domstolen besluta om inhibition av utvisningsbeslutet. Lag (2013:648).

[K12]12 §  Om ett internationellt organ, som har behörighet att pröva klagomål från enskilda, riktar en begäran till Sverige om att verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning skall avbrytas, skall inhibition meddelas, om inte synnerliga skäl talar mot detta.

  • MIG 2011:12:Den omständigheten att ett beslut om utvisning inte får verkställas till följd av ett inhibitionsbeslut enligt 12 kap. 12 § utlänningslagen innebär inte att verkställighetsärendet som sådant har förfallit. En prövning enligt 12 kap. 19 § samma lag av om det föreligger hinder mot verkställighet ska därför ändå göras.
  • MIG 2016:11:En utlänning som ska utvisas enligt verkställbara beslut från såväl Migrationsverket som allmän domstol har tagits i förvar av Polismyndigheten. Migrationsverkets beslut att efter begäran från CAT inhibera verkställigheten av gällande utvisningsbeslut har inneburit att ansvaret som handläggande myndighet i fråga om förvar gått över till verket.

[K12]12 a §  Om en utlänning har ansökt om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 a § första stycket eller 15 d §, får Migrationsverket besluta om inhibition av ett beslut att avvisa eller utvisa utlänningen. Lag (2013:646).

Prop. 2007/08:147: Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om inhibition av vissa lagakraftvunna beslut om avvisning eller utvisning. Den behandlas i avsnitt 11.3.

Om en utlänning vars ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt avslagits och utlänningen har lämnat in en ny ansökan om uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 15 a § första stycket får Migrationsverket tillfälligt stoppa ...

[K12]12 b §  Om en förundersökningsledare har ansökt om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 §, får Migrationsverket besluta om inhibition av ett beslut att avvisa eller utvisa den utlänning som ansökan avser. Lag (2013:646).

[K12]13 §  Om det i andra fall finns särskilda skäl till det, får Migrationsverket besluta om inhibition.

[S2]Bestämmelser om inhibition finns också i 8 a, 9 a, 16 a, 1819 a och 20 §§. Lag (2017:523).

Prop. 2016/17:150: Paragrafen innehåller bl.a. en bestämmelse om inhibition.

Ändringarna i andra stycket är följdändringar av att det införs en bestämmelse om inhibition i 9 a § och att 19 b §, som den 1 januari 2017 bytte beteckning från 19 a §, inte innehåller någon bestämmelse om inhibition (SFS 2016:1243).

Prop. 2017/18:284: Paragrafen innehåller bl.a. en bestämmelse om inhibition.

  • MIG 2011:30:Ett beslut att inte avbryta verkställigheten av ett lagakraftvunnet beslut om utvisning mot en person som åberopar uppehållsrätt i Sverige, får överklagas till migrationsdomstol då artiklarna 15.1 och 31 i rörlighetsdirektivet, som föreskriver en rätt till domstolsprövning av beslut som inkräktar på den enskildes fria rörlighet, har s.k. direkt effekt.
  • MIG 2011:14:En utlänning för vilken gäller ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut har bedömts kunna tas i förvar trots att uppehållsrätt åberopats.

[K12]13 a §  Om en EES-medborgare eller hans eller hennes familjemedlem efter inresan i Sverige har överklagat Polismyndighetens beslut om avvisning eller Migrationsverkets beslut om avvisning eller utvisning och i samband med överklagandet yrkat inhibition av beslutet, får beslutet inte verkställas innan frågan om inhibition har prövats.

[S2]Detsamma gäller vid avvisning eller utvisning av en utlänning som har beviljats uppehållsstatus i Sverige eller i övrigt utövar rättigheter enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU. Lag (2020:939).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

Prop. 2005/06:77: Paragrafen är ny och är föranledd av vad som anges i artikel 31.2 i rörlighetsdirektivet.

Av paragrafen följer, att om en EES-medborgare eller han eller hennes familjemedlem efter inresan i Sverige har överklagat en polismyndighets beslut om avvisning eller Migrationsverkets beslut om avvisning eller utvisning och i samband med överklagandet yrkat inhibition ...

Förbud mot verkställighet när tidsbegränsat uppehållstillstånd har meddelats

[K12]13 b §  Om Migrationsverket har beviljat ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap.15 eller 15 d §, får ett beslut om avvisning eller utvisning av utlänningen inte verkställas så länge uppehållstillståndet gäller. Lag (2013:646).

Verkställande myndighet

[K12]14 §  Beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas av Migrationsverket, om inte annat föreskrivs i andra, tredje eller fjärde stycket.

[S2]Säkerhetspolisen ska verkställa beslut om avvisning eller utvisning i säkerhetsärenden. Migrationsverket eller den domstol som avgör ärendet får dock i beslutet om avvisning eller utvisning bestämma att en annan myndighet ska ombesörja verkställigheten.

[S3]Polismyndigheten ska verkställa

  1. myndighetens beslut om avvisning,
  2. en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott, eller
  3. ett beslut om avvisning eller utvisning som ska verkställas på nytt enligt 23 § första stycket.

[S4]Migrationsverket får lämna över ett avvisnings- eller utvisningsärende för verkställighet till Polismyndigheten, om den som ska avvisas eller utvisas håller sig undan och inte kan anträffas utan myndighetens medverkan eller om det kan antas att tvång kommer att behövas för att verkställa beslutet.

[S5]Polismyndigheten får överlämna ett ärende enligt tredje stycket 3, eller återlämna ett ärende enligt fjärde stycket, till Migrationsverket om Migrationsverket samtycker till det. Lag (2017:906).

Prop. 2016/17:191: Säkerhetspolisen ska verkställa beslut om avvisning eller utvisning i säkerhetsärenden. Migrationsverket eller den domstol som avgör ärendet får dock i beslutet om avvisning eller utvisning bestämma att en annan myndighet ska ombesörja verkställigheten.

  • MIG 2006:6:En polismyndighet som inte särskilt förordnats av regeringen eller Migrationsverket att ombesörja verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning i ett säkerhetsärende är inte att anses som handläggande myndighet och därmed inte behörig att fatta beslut i fråga om förvar.
  • MIG 2011:14:En utlänning för vilken gäller ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut har bedömts kunna tas i förvar trots att uppehållsrätt åberopats.
  • MIG 2012:7:Det finns inte något rättsligt hinder mot att en polismyndighet till vilken Migrationsverket överlämnat ett verkställighetsärende lämnar ärendet vidare till en annan polismyndighet. När ärendet lämnas vidare blir den polismyndighet till vilken vidarelämningen sker handläggande myndighet och behörig att fatta beslut om bl.a. förvar.

Att upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa

[K12]14 a §  Den myndighet som enligt 14 § är ansvarig för verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning får upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa, om det under tidsfristen uppstår en risk för att utlänningen avviker eller utlänningen utgör en risk för allmän ordning och säkerhet.

[S2]Ett beslut att upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa ska förenas med ett återreseförbud, om inte särskilda skäl hänförliga till utlänningens personliga förhållanden talar mot att ett sådant förbud meddelas. Återreseförbudet ska bestämmas till högst fem år. Utgör utlänningen ett allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet får dock en längre tidsperiod bestämmas.

[S3]Ett beslut att upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa gäller omedelbart. Lag (2012:129).

Prop. 2011/12:60: beslut om avvisning eller utvisning får upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa, om det under tidsfristen uppstår en risk för att utlänningen avviker eller utlänningen utgör en risk för allmän ordning och säkerhet.

Ett beslut att upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa ska förenas med ett återreseförbud, om inte särskilda skäl hänförliga till utlänningens personliga förhållanden talar mot att ett ...

  • MIG 2021:13:En tidsfrist för frivillig avresa gäller tills den löpt ut om inte behörig myndighet dessförinnan beslutar att upphäva den. Några tvångsåtgärder får inte vidtas mot en utlänning för att säkerställa verkställigheten av ett avlägsnandebeslut under tiden som tidsfristen för frivillig avresa löper.

Att förlänga en tidsfrist för frivillig avresa

[K12]14 b §  Om det av särskilda skäl finns behov av en längre tidsfrist för frivillig avresa får Migrationsverket eller Polismyndigheten förlänga tidsfristen eller bestämma en ny tidsfrist efter att tidsfristen löpt ut. Lag (2017:22).

Prop. 2011/12:60: Paragrafen, som är ny, ger möjlighet att förlänga en tidsfrist för frivillig avresa. Övervägandena finns i avsnitt 7.3. Paragrafen genomför artikel 7.2 i återvändandedirektivet.

Av paragrafen framgår att Migrationsverket och en polismyndighet får förlänga en tidsfrist för frivillig avresa om det av särskilda skäl finns behov av en längre tidsfrist. Så kan vara fallet om det föreligger sådana skäl som ...

När ett beslut om avvisning eller utvisning skall verkställas

[K12]15 §  Ett beslut om avvisning eller utvisning som inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa ska verkställas snarast möjligt.

[S2]Om ett beslut om avvisning eller utvisning innehåller en tidsfrist för frivillig avresa ska utlänningen lämna landet i enlighet med beslutet senast när tidsfristen löper ut. Om utlänningen inte lämnat landet i enlighet med beslutet när tidsfristen löpt ut eller om beslutet om tidsfrist för frivillig avresa dessförinnan upphävts enligt 14 a §, ska beslutet om avvisning eller utvisning verkställas snarast möjligt därefter.

[S3]Verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning av en EES-medborgare eller hans eller hennes familjemedlem som har rest in i Sverige får ske tidigast fyra veckor från den dag EES-medborgaren eller familjemedlemmen fick del av beslutet, om det inte finns synnerliga skäl för att verkställa beslutet.

[S4]Det som anges i tredje stycket gäller även vid avvisning eller utvisning av en utlänning som har beviljats uppehållsstatus i Sverige eller i övrigt utövar rättigheter enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU. Lag (2020:939).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller bestämmelser om vid vilken tidpunkt beslut om avvisning och utvisning ska verkställas.

Prop. 2019/20:178: Paragrafen innehåller bestämmelser om när ett beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas. Övervägandena finns i avsnitt 5.7.

Prop. 2005/06:77: Fjärde stycket är nytt och följer av vad som anges i artikel 30.3 i rörlighetsdirektivet.

Verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning av en EESmedborgare eller hans eller hennes familjemedlemmar som har rest in i Sverige, får ske tidigast fyra veckor från den dag utlänningen fick del av beslutet, om inte synnerliga skäl talar mot det. Bestämmelsen innebär inte något krav på en formell delgivning i den mening som avses i delgivningslagen ...

Prop. 2016/17:61: Paragrafen innehåller bestämmelser om när ett beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.2.

Prop. 2011/12:60: Innehåller ett beslut om avvisning eller utvisning en tidsfrist för frivillig avresa ska utlänningen lämna landet senast när tidsfristen löper ut. Om utlänningen inte lämnat landet när tidsfristen löpt ut eller om beslutet om tidsfrist för frivillig avresa dessförinnan upphävts enligt 14 a §, ska beslutet om avvisning eller utvisning verkställas snarast möjligt därefter.

Verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning av en EES-medborgare ...

  • MIG 2008:10:För att uppehållstillstånd grundat enbart på anknytning till arbetsmarknaden skall kunna beviljas, krävs att anknytningen etablerats under tid då sökanden haft tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning.
  • MIG 2007:46:När ett avlägsnandebeslut har preskriberats på grund av att utlänningen hållit sig undan verkställighet, uppträtt under falsk identitet eller på annat sätt bidragit till att beslutet inte kunnat verkställas kan ett nytt utvisningsbeslut meddelas. Den tid som utlänningen vistats illegalt i Sverige skall inte tillgodoräknas vid bedömningen av om det föreligger skäl för uppehållstillstånd.
  • MIG 2015:16:En utlänning har förklarats vara flykting i en annan EU-stat och Migrationsverket har därför beslutat att avvisa hans ansökan om uppehållstillstånd m.m. och utvisa honom dit. Verkets beslut borde ha innehållit en tidsfrist för frivillig avresa. En migrationsdomstol ska inte själv meddela en sådan tidsfrist, utan lämna över denna fråga till Migrationsverket.
  • MIG 2011:14:En utlänning för vilken gäller ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut har bedömts kunna tas i förvar trots att uppehållsrätt åberopats.
  • MIG 2009:13:För att uppehållstillstånd ska komma ifråga sedan ett avlägsnandebeslut preskriberats krävs att verkställighet inte har kunnat ske trots att utlänningen fullgjort sin skyldighet att medverka till verkställigheten. Skyldigheten att medverka till verkställigheten innefattar bl.a. ett krav på att den ut- eller avvisade i så stor utsträckning det är möjligt aktivt deltar i arbetet med att fastställa sin identitet. En ut- eller avvisad person som visserligen inte har hållit sig gömd eller på annat sätt undvikit kontakt i samarbetet med de verkställande myndigheterna, men som i övrigt förhållit sig passiv har inte ansetts uppfylla kravet på medverkan.
  • MIG 2021:13:En tidsfrist för frivillig avresa gäller tills den löpt ut om inte behörig myndighet dessförinnan beslutar att upphäva den. Några tvångsåtgärder får inte vidtas mot en utlänning för att säkerställa verkställigheten av ett avlägsnandebeslut under tiden som tidsfristen för frivillig avresa löper.

[K12]15 a §  Om en utlänning inte har lämnat landet i enlighet med beslutet om avvisning eller utvisning när en tidsfrist för frivillig avresa löpt ut ska den myndighet som meddelat tidsfristen meddela ett återreseförbud. Återreseförbudet ska bestämmas till ett år.

[S2]Ett återreseförbud enligt första stycket får dock inte meddelas om beslutet om avvisning eller utvisning inte får verkställas på grund av ett beslut om inhibition, en ansökan om uppehållstillstånd eller en ansökan om ny prövning eller om särskilda skäl talar mot att ett sådant förbud meddelas. Lag (2017:22).

Prop. 2016/17:61: Paragrafen innehåller bestämmelser om återreseförbud när en utlänning inte har lämnat landet när en tidsfrist för frivillig avresa har löpt ut. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.2.

Prop. 2011/12:60: ut ska den myndighet som meddelat tidsfristen meddela ett återreseförbud. Återreseförbudet ska bestämmas till ett år.

Återreseförbud enligt första stycket får dock inte meddelas om beslutet om avvisning eller utvisning inte får verkställas på grund av ett beslut om inhibition, en ansökan om uppehållstillstånd eller en ansökan om ny prövning eller om särskilda skäl talar mot att ett sådant förbud meddelas. ...

  • MIG 2015:23:Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl mot att meddela ett återreseförbud för ett ensamkommande barn måste barnets möjligheter att delta i förberedelserna inför ett återvändande till hemlandet bedömas i förhållande till dess ålder och mognad samt hur situationen i hemlandet ser ut. Att Migrationsverket har ett särskilt ansvar för ensamkommande barn måste också beaktas.
  • MIG 2015:16:En utlänning har förklarats vara flykting i en annan EU-stat och Migrationsverket har därför beslutat att avvisa hans ansökan om uppehållstillstånd m.m. och utvisa honom dit. Verkets beslut borde ha innehållit en tidsfrist för frivillig avresa. En migrationsdomstol ska inte själv meddela en sådan tidsfrist, utan lämna över denna fråga till Migrationsverket.
  • MIG 2016:2:En asylansökan från en utlänning som har ett avlägsnandebeslut som fått laga kraft och som tidigare inte fått en asylansökan prövad, innebär att det föreligger hinder mot verkställighet av avlägsnandebeslutet och mot att meddela återreseförbud fram till dess att beslutet att avslå asylansökan fått laga kraft.
  • MIG 2015:27:Att en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning har gjorts medför inte att ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut inte får verkställas. Det var därför rätt av Migrationsverket att besluta om återreseförbud när den utvisade inte hade lämnat landet inom tidsfristen för frivillig avresa och särskilda skäl som talade mot att ett återreseförbud meddelades inte hade kommit fram.

Upphävande av beslut om avvisning och utvisning i vissa fall

[K12]16 §  Om Migrationsverket efter omprövning beviljar en utlänning tidsbegränsat uppehållstillstånd, får verket samtidigt upphäva ett av verket fattat beslut om avvisning eller utvisning.

[S2]Om Migrationsverket beviljar ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att upphäva beslutet om avvisning eller utvisning, får beslutet om avvisning eller utvisning inte verkställas medan tillståndet gäller. Motsvarande gäller om en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen i ett överklagat ärende beviljar ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att upphäva beslutet om avvisning eller utvisning.

[S3]I 5 kap. 20 § föreskrivs att Migrationsverket inte får bevilja uppehållstillstånd för den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Lag (2009:1542).

  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2014:4:Om en utlänning som har ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut på nytt reser in i Sverige, kan denne verkställas igen med stöd av samma beslut så länge som beslutet inte upphört att gälla. Att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats medför endast att verkställighet inte kan ske under tiden som tillståndet gäller.
  • MIG 2007:52:Ansökan om prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen har ansetts vara förfallen då tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats av Migrationsverket under handläggningen i Migrationsöverdomstolen.
  • MIG 2011:14:En utlänning för vilken gäller ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut har bedömts kunna tas i förvar trots att uppehållsrätt åberopats.
  • MIG 2014:10:En utlänning kan beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anställning trots att han eller hon är utvisad med återreseförbud. Vad, om något, som ska ske med avlägsnandebeslutet och återreseförbudet är en fråga som får bedömas mot bakgrund av att uppehållstillstånd beviljats.

[K12]16 a §  En utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott får hos Migrationsverket ansöka om upphävande av utvisningsbeslutet efter det att beslutet vunnit laga kraft. I ett sådant ärende får Migrationsverket besluta om inhibition av utvisningsbeslutet.

[S2]Om ansökan görs under utlänningens vistelse i Sverige, ska Migrationsverket besluta att ta upp ansökan till prövning endast om utlänningen åberopar sådana omständigheter som kan antas utgöra ett bestående sådant hinder mot verkställigheten som avses i 1, 2 eller 3 § och dessa omständigheter inte kunnat åberopas av utlänningen tidigare, eller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare.

[S3]Är förutsättningarna för prövning av en sådan ansökan som avses i andra stycket inte uppfyllda, ska Migrationsverket besluta att inte bevilja prövning.

[S4]Migrationsverket får inte upphäva en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott. Om Migrationsverket finner att en ansökan bör beviljas enligt 16 d §, ska verket inte besluta i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut i frågan hade kunnat överklagas. Lag (2013:648).

  • MIG 2020:18:En utlänning har av allmän domstol utvisats på grund av brott med ett återreseförbud utan tidsbegränsning. Det har ansetts utgöra särskilda skäl för att vid avslag på utlänningens ansökan om uppehållstillstånd inte meddela ett administrativt beslut om utvisning.

[K12]16 b §  I fråga om den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott får en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen, efter Migrationsverkets ställningstagande i ärendet, bevilja uppehållstillstånd och arbetstillstånd om det

  1. finns hinder enligt 1, 2 eller 3 § mot att utvisningsbeslutet verkställs,
  2. finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen,
  3. finns medicinska hinder, eller
  4. annars finns synnerliga skäl.

[S2]Vid bedömningen enligt första stycket 4 ska följande särskilt beaktas:

  • brottslighetens art och omfattning,
  • den tid som har förflutit sedan utvisningsbeslutet meddelades,
  • utlänningens skötsamhet och risken för fortsatt brottslighet, och
  • utlänningens hälsotillstånd och levnadsförhållanden i övrigt.

[S3]Om migrationsdomstolen eller Migrationsöverdomstolen finner att utlänningen är flykting enligt 4 kap. 1 § eller alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § gäller även det som anges i 5 kap. 1 §. Om ett internationellt organ, som har behörighet att pröva klagomål från enskilda, funnit att en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott i ett enskilt ärende strider mot ett svenskt konventionsåtagande gäller även det som anges i 5 kap. 4 §. Lag (2021:765).

  • MIG 2015:1:En person har av allmän domstol dömts för bl.a. mord till livstids fängelse och utvisning. Vid en efterföljande prövning av om uppehållstillstånd ska beviljas med stöd av 12 kap. 16 b § utlänningslagen ska frågan om det finns skyddsskäl enligt 4 kap. 1-2 a §§ samma lag prövas först. Det brott som utlänningen gjort sig skyldig till har bedömts utesluta honom från att anses som alternativt skyddsbehövande. Livstidsstraffet medför att det inte är fråga om en endast tillfälligt avbruten verkställighet och det är heller inte meningsfullt att pröva frågan om verkställighetshinder.
  • MIG 2013:25:Prövning av skyddsskäl efter Migrationsverkets överlämnande av ärende enligt 5 kap. 20 § utlänningslagen gällande utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Fråga om utlänningen har gjort sannolikt att han tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Även metod för prövning av fråga om förföljelse på grund av sexuell läggning.
  • MIG 2020:18:En utlänning har av allmän domstol utvisats på grund av brott med ett återreseförbud utan tidsbegränsning. Det har ansetts utgöra särskilda skäl för att vid avslag på utlänningens ansökan om uppehållstillstånd inte meddela ett administrativt beslut om utvisning.
  • MIG 2021:7:Migrationsverkets beslut eller ställningstagande att i enlighet med 12 kap. 20 § utlänningslagen inte lämna över ett ärende om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b § samma lag till en migrationsdomstol kan inte överklagas.
  • MIG 2014:20:En person har av allmän domstol dömts till utvisning. Vid den efterföljande prövningen av om uppehållstillstånd ändå ska beviljas har han ansetts vara i behov av skydd som flykting, eftersom hans religiösa tillhörighet och hemort medfört en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. De brott han har gjort sig skyldig till, bl.a. grova narkotikabrott, har inte bedömts vara synnerligen grova och det har därför funnits grund att bevilja uppehållstillstånd. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd inte kan beviljas i en situation som denna, har han beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år.

[K12]16 c §  Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 16 b § ska vara tidsbegränsat. Utvisningsbeslutet får inte verkställas medan ett tidsbegränsat tillstånd gäller.

[S2]Om ett utvisningsbeslut upphävs enligt 16 d §, får utlänningen beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Detta gäller dock endast om utlänningen efter det att utvisningsbeslutet vann laga kraft har beviljats tidsbegränsade uppehållstillstånd i sammanlagt minst fem år.

[S3]I 5 kap.7 och 8 §§ finns bestämmelser om särskilda krav för permanent uppehållstillstånd. Lag (2021:765).

[K12]16 d §  I fråga om den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott får en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen, efter Migrationsverkets ställningstagande i ärendet, upphäva utvisningsbeslutet helt eller delvis om sådana förutsättningar som anges i 16 b § första och andra styckena är uppfyllda. Lag (2013:648).

  • MIG 2020:18:En utlänning har av allmän domstol utvisats på grund av brott med ett återreseförbud utan tidsbegränsning. Det har ansetts utgöra särskilda skäl för att vid avslag på utlänningens ansökan om uppehållstillstånd inte meddela ett administrativt beslut om utvisning.

Åtgärder vid hinder mot verkställighet

[K12]17 §  Om en annan myndighet än Migrationsverket ska verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning och denna myndighet finner att den inte kan verkställa beslutet eller att den behöver ytterligare besked, ska myndigheten underrätta Migrationsverket. Detsamma gäller om utlänningen hos myndigheten åberopar att det finns sådana hinder som avses i 1, 2 eller 3 § mot verkställigheten eller det på annat sätt kommer fram att det kan finnas sådana hinder.

[S2]Migrationsverket ska i sådana fall ge anvisningar om verkställigheten eller vidta andra åtgärder.

[S3]Om en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott av en EES-medborgare eller en sådan medborgares familjemedlem ska verkställas mer än två år efter det att avgörandet meddelades, ska Polismyndigheten innan beslutet verkställs utreda om de omständigheter som låg till grund för beslutet har ändrats. Om det vid utredningen kommer fram att omständigheterna har ändrats på ett sådant sätt att utvisningsbeslutet inte längre bör gälla, ska ärendet lämnas över till Migrationsverket som med ett eget yttrande ska lämna över ärendet för prövning enligt 16 d § till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut i fråga om upphävande av utvisningsbeslutet hade kunnat överklagas. Utvisningsbeslutet får i sådant fall inte verkställas innan migrationsdomstolen har avgjort ärendet.

[S4]Det som anges i tredje stycket gäller även efter beslut om utvisning på grund av brott av en utlänning som har beviljats uppehållsstatus i Sverige eller i övrigt utövar rättigheter enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU. Lag (2020:939).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

Prop. 2019/20:178: Paragrafen innehåller bestämmelser om åtgärder vid hinder mot verkställighet. Övervägandena finns i avsnitt 5.7.

Prop. 2005/06:77: Tredje stycket är nytt och är föranlett av vad som anges i artikel 33.2 i rörlighetsdirektivet. Av artikeln följer, att om utvisning har beslutats som sanktion eller som särskild rättsverkan till ett frihetsberövande med hänsyn till allmän ordning och säkerhet skall, om beslutet verkställs mer än

två år efter det att beslutet meddelades, medlemsstaten ...

  • MIG 2011:14:En utlänning för vilken gäller ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut har bedömts kunna tas i förvar trots att uppehållsrätt åberopats.

[K12]18 §  Migrationsverket får bevilja uppehållstillstånd om det i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft kommer fram nya omständigheter som innebär att

  1. det finns ett hinder mot verkställighet enligt 1, 2 eller 3 §,
  2. det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen, eller
  3. det finns medicinska hinder eller någon annan särskild anledning att beslutet inte bör verkställas.

[S2]Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt första stycket 3 även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer.

[S3]Vid bedömningen enligt första stycket 3 av om det finns någon annan särskild anledning att ett beslut inte bör verkställas ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd på grund av stark anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 1-4 eller 5 kap. 3 a § första stycket 1-4 eller andra stycket skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige.

[S4]Migrationsverket får också besluta om inhibition. Lag (2021:765).

Möjligheten att erhålla en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd i verkställighetsärenden är ett extraordinärt rättsmedel som ska tillämpas restriktivt, se MIG 2008:20. Med nya omständigheter avses omständigheter som inte har prövats tidigare. p. 3 avser skäl av humanitär art. Hit hör bland annat situationer avseende barn, se KamR UM 6770-09.

Prop. 2009/10:137: Paragrafen reglerar vilka åtgärder Migrationsverket får vidta om det i ett ärende om verkställighet kommer fram nya omständigheter som enligt verkets bedömning innebär hinder mot verkställighet av beslutet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Av tredje stycket, som är nytt, framgår att konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder i vissa fall ska beaktas särskilt vid bedömningen ...

  • MIG 2013:4:En ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen kan beviljas om det har framkommit uppgifter om att utlänningen är medborgare i annat land än vad den tidigare prövningen har omfattat. En sådan prövning av frågan om uppehållstillstånd kan omfatta skyddsskäl som hänför sig till annat land än det som omfattas av det lagakraftvunna utvisningsbeslutet.
  • MIG 2007:31:Genom att först i migrationsdomstolen yrka uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin svenska hustru har sökanden inte ändrat sin talan utan den avser fortfarande samma sak, nämligen frågan om sökanden är berättigad till uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2013:12:En migrationsdomstol som beviljar en utlänning en ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen bör överlämna till Migrationsverket att som första instans pröva frågan om uppehållstillstånd ska beviljas.
  • MIG 2011:26:I ett verkställighetsärende kan en åberopad ny omständighet som handlar om ett lands vilja och möjlighet att ta emot en utlänning vara såväl ett praktiskt som ett politiskt verkställighetshinder. Det krävs en bedömning i varje enskilt fall för att avgöra om verkställighetshindret enbart är av praktisk natur eller om det även hänför sig till utlänningens behov av skydd. Medan migrationsdomstolarna har en begränsad roll i den prövning som kan förekomma på verkställighetsstadiet åligger det Migrationsverket att självmant och kontinuerligt beakta de nya omständigheter som kommer fram i ett verkställighetsärende.
  • MIG 2014:3:En domstol kan inte pröva om Migrationsverket borde ha tillämpat 12 kap. 18 § utlänningslagen vid en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning när det finns ett lagakraftvunnet beslut om överföring enligt Dublinförordningen som ska verkställas.
  • MIG 2011:10:För att det ska finnas ett bestående hinder mot verkställighet i den mening som avses i 12 kap. 19 § första stycket utlänningslagen förutsätts att hindret avser i förekommande fall samtliga länder dit avvisning eller utvisning kan äga rum enligt avlägsnandebeslutet. En ny prövning av frågan om uppehållstillstånd kan enligt detta lagrum inte beviljas när åberopade skyddsskäl hänför sig endast till något land, men inte samtliga länder, som anges i beslutet. Detsamma gäller när åberopade skyddsskäl i och för sig hänför sig till samtliga länder som anges i avlägsnandebeslutet, men där de åberopade omständigheterna endast kan antas utgöra hinder mot att verkställa avvisning eller utvisning till något av dessa länder.

[K12]18 a §  Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 18 § första stycket för att det finns ett hinder mot verkställighet enligt 2 § ska vara tidsbegränsat och gälla i tre år om inte tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid. Giltighetstiden får dock inte vara kortare än ett år. Ett uppehållstillstånd som i andra fall beviljas enligt 18 § första stycket ska gälla i längst tretton månader.

[S2]Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i ett år.

[S3]En ansökan om permanent uppehållstillstånd får, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut, beviljas om utlänningen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och hindret mot verkställighet enligt 18 § första stycket är bestående och de särskilda kraven i 5 kap. 7 § är uppfyllda. Lag (2021:765).

[K12]19 §  Om ett beslut om uppehållstillstånd inte kan meddelas enligt 18 §, ska Migrationsverket ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning om utlänningen i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft åberopar sådana nya omständigheter som

  1. kan antas utgöra ett bestående sådant hinder mot verkställigheten som avses i 1, 2 eller 3 §, och
  2. inte kunnat åberopas av utlänningen tidigare, eller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare.

[S2]Är förutsättningarna enligt första stycket inte uppfyllda, ska Migrationsverket besluta att inte bevilja ny prövning.

[S3]Första stycket gäller inte om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § och en sådan ansökan inte tidigare under utlänningens vistelse i Sverige har prövats genom ett beslut som har fått laga kraft. I ett sådant fall ska Migrationsverket pröva ansökan och besluta om inhibition i verkställighetsärendet. Lag (2021:765).

En ny prövning av frågan om uppehållstillstånd i verkställighetsärenden är ett extraordinärt rättsmedel som ska tillämpas restriktivt, se MIG 2008:20. Med nya omständigheter avses omständigheter som inte har prövats tidigare. Prövningen får inte avse en prövning av vad som tidigare framkommit i ärendet och får inte heller vara modifikationer eller tillägg till de ursprungligen åberopade omständigheterna, se KamR UM 6770-09. De nya åberopade omständigheterna ska vara av sådan beskaffenhet att ett bestående politiskt verkställighetshinder ska föreligga i det enskilda fallet, se MIG 2011:26. Det ska finnas objektiva grunder som ger stöd för antagandet, se KamR UM 6770-09. Det får inte avse frågor om anknytning, praktiska verkställighetshinder eller humanitära skäl, se MIG 2011:9 och MIG 2008:20. De nya omständigheterna måste avse utlänningens behov av skydd från förhållandena på den plats dit han eller hon ska återvända, se MIG 2008:20. Sökanden ska nå upp till beviskravet kan antas eller att något är antagligt för att beviljas ny prövning, det ska alltså föreligga en mindre sannolikhetsövervikt för att antagandet ska anses vara riktigt, se KamR UM 6770-09. Det innebär att det inte får vara fråga om någon mer eller mindre avlägsen möjlighet att de åberopade omständigheterna utgör ett bestående hinder mot att verkställa utvisningsbeslutet utan verkställighetshindret ska kunna bedömas föreligga i det enskilda fallet, se prop. 2004/05:170 s. 300. Prövningen ska vidare göras i den ordning som anges i lagrummet, först ska Migrationsverket pröva om de nya omständigheterna kan antas utgöra bestående verkställighetshinder enligt först 1 § sedan 2 § 2 och slutligen 3 § och först därefter pröva om omständigheterna inte kunnat åberopas tidigare eller om utlänningen har en giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare, se KamR UM 6770-09. En omständighet som åberopats vid Migrationsöverdomstolen i en asylsökandes grundärende kan anses vara ny även om den åberopas vid en senare ansökan enligt 12 kap. 19 §. En förutsättning vid bedömningen är om det har skett någon prövning utan begränsning i sak av den åberopade omständigheten, se MIG 2013:1 och UM 2198-13.

  • MIG 2015:24:En asylansökan från en utlänning som har ett gällande lagakraftvunnet avlägsnandebeslut och som tidigare fått en sådan ansökan prövad, ska inte prövas enligt 12 kap. 19 § fjärde stycket utlänningslagen utan enligt bestämmelsens första stycke. Detta gäller även om avlägsnandebeslutet kopplat till den tidigare asylansökan har preskriberats.
  • MIG 2015:2:En omständighet som åberopats vid en prövning av en fråga om verkställighetshinder är inte att anse som ny vid en senare sådan prövning.
  • MIG 2007:13:I verkställighetsärende enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen kan påstådda brister i Migrationsverkets utredning inte anses utgöra en giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheter tidigare och kan därmed inte föranleda en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd.
  • MIG 2008:32:Bestämmelserna i 12 kap. 19 § utlänningslagen om ny prövning av frågan om uppehållstillstånd är inte tillämpliga i ett lagakraftvunnet ärende om verkställighet av ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen.
  • MIG 2011:12:Den omständigheten att ett beslut om utvisning inte får verkställas till följd av ett inhibitionsbeslut enligt 12 kap. 12 § utlänningslagen innebär inte att verkställighetsärendet som sådant har förfallit. En prövning enligt 12 kap. 19 § samma lag av om det föreligger hinder mot verkställighet ska därför ändå göras.
  • MIG 2013:4:En ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen kan beviljas om det har framkommit uppgifter om att utlänningen är medborgare i annat land än vad den tidigare prövningen har omfattat. En sådan prövning av frågan om uppehållstillstånd kan omfatta skyddsskäl som hänför sig till annat land än det som omfattas av det lagakraftvunna utvisningsbeslutet.
  • MIG 2007:31:Genom att först i migrationsdomstolen yrka uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin svenska hustru har sökanden inte ändrat sin talan utan den avser fortfarande samma sak, nämligen frågan om sökanden är berättigad till uppehållstillstånd i Sverige.
  • MIG 2011:22:Av 12 kap. 19 § utlänningslagen eller dess förarbeten kan inte anses framgå att lagstiftaren har avsett att skapa en generell tidsgräns för åberopande av nya omständigheter som uppkommit efter det att grundärendet om uppehållstillstånd har slutligt avgjorts. Något krav på att utlänningen i ett sådant fall ska visa giltig ursäkt för att inte tidigare ha åberopat de nya omständigheterna kan därför inte ställas för att ny prövning ska medges.
  • MIG 2015:9:En ny prövning av frågan om uppehållstillstånd kan som regel inte beviljas om de skäl som åberopas är hänförliga till utlänningens hälsotillstånd. Om sjukdomen är livshotande kan dock i exceptionella fall ett beslut om avlägsnande strida mot artikel 3 Europakonventionen och en ny prövning aktualiseras.
  • MIG 2008:36:I mål där utlänning med stöd av 12 kap. 19 § utlänningslagen beviljats ny prövning av frågan om uppehållstillstånd är prövningen begränsad till de nya omständigheter som är hänförliga till utlänningens behov av skydd i Sverige. Det är också nödvändigt att även de skyddsskäl som utlänningen åberopat i den tidigare processen omfattas av den nya prövningen.
  • MIG 2019:25:Bedömningen av när en ny omständighet ska föras fram bör utgå ifrån att det är först när det finns en ny omständighet som är sådan att den kan medföra skyddsbehov, som den ska redovisas. Har sökanden gjort antagligt att denne på grund av sin ändrade övertygelse riskerar skyddsgrundande behandling vid ett återvändande till hemlandet får det förutsättas att denne inte anser sig ha haft något skyddsbehov tidigare på denna grund. Det saknas då i allmänhet skäl att ifrågasätta tidpunkten för när detta skyddsbehov ska anses ha uppstått.
  • MIG 2016:23:Bestämmelsen om rätt till rättsligt bistånd och biträde i det omarbetade asylprocedurdirektivet är tillämplig vid överklagande av Migrationsverkets beslut att inte bevilja ny prövning och kan åberopas direkt inför domstolen utan att ha genomförts i nationell rätt.
  • MIG 2013:12:En migrationsdomstol som beviljar en utlänning en ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen bör överlämna till Migrationsverket att som första instans pröva frågan om uppehållstillstånd ska beviljas.
  • MIG 2007:6:Ett beslut om avvisning, som upphört att gälla innan den nya utlänningslagen trädde i kraft, kan inte läggas till grund för prövning enligt 12 kap. nya utlänningslagen.
  • MIG 2013:1:Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd i en asylsökandes grundärende innebär inte att omständigheter, som åberopats först i överklagandet till Migrationsöverdomstolen, har prövats utan någon begränsning i sak.
  • MIG 2007:52:Ansökan om prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen har ansetts vara förfallen då tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats av Migrationsverket under handläggningen i Migrationsöverdomstolen.
  • MIG 2016:2:En asylansökan från en utlänning som har ett avlägsnandebeslut som fått laga kraft och som tidigare inte fått en asylansökan prövad, innebär att det föreligger hinder mot verkställighet av avlägsnandebeslutet och mot att meddela återreseförbud fram till dess att beslutet att avslå asylansökan fått laga kraft.
  • MIG 2011:9:Vid en prövning av frågan om uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 19 § fjärde stycket utlänningslagen är prövningen begränsad till de omständigheter som hänför sig till utlänningens behov av skydd i Sverige. Migrationsdomstol har inte förfarit felaktigt när den avslagit yrkande om muntlig förhandling när det varit fråga om endast en tillräcklighetsbedömning.
  • MIG 2008:6:Bedömningen av om en omständighet som åberopas i ett verkställighetsärende är att anse som ny, skall ske inte bara i förhållande till det lagakraftvunna avlägsnandebeslutet utan även i förhållande till det som prövats utan någon begränsning i sak genom andra beslut som fattats under verkställighetsstadiet.
  • MIG 2008:20:Möjligheten att erhålla ny prövning av frågan om uppehållstillstånd i verkställighetsärenden är ett extraordinärt rättsmedel som skall tillämpas restriktivt. När åberopade skyddsskäl är hänförliga endast till en del av ursprungslandet, skall möjligheten till internflykt beaktas vid bedömning av om ny prövning av frågan om uppehållstillstånd skall beviljas.
  • MIG 2010:11:Fråga om tillämpningen av beviskravet, ”kan antas”, i 12 kap. 19 § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716).
  • MIG 2011:26:I ett verkställighetsärende kan en åberopad ny omständighet som handlar om ett lands vilja och möjlighet att ta emot en utlänning vara såväl ett praktiskt som ett politiskt verkställighetshinder. Det krävs en bedömning i varje enskilt fall för att avgöra om verkställighetshindret enbart är av praktisk natur eller om det även hänför sig till utlänningens behov av skydd. Medan migrationsdomstolarna har en begränsad roll i den prövning som kan förekomma på verkställighetsstadiet åligger det Migrationsverket att självmant och kontinuerligt beakta de nya omständigheter som kommer fram i ett verkställighetsärende.
  • MIG 2011:10:För att det ska finnas ett bestående hinder mot verkställighet i den mening som avses i 12 kap. 19 § första stycket utlänningslagen förutsätts att hindret avser i förekommande fall samtliga länder dit avvisning eller utvisning kan äga rum enligt avlägsnandebeslutet. En ny prövning av frågan om uppehållstillstånd kan enligt detta lagrum inte beviljas när åberopade skyddsskäl hänför sig endast till något land, men inte samtliga länder, som anges i beslutet. Detsamma gäller när åberopade skyddsskäl i och för sig hänför sig till samtliga länder som anges i avlägsnandebeslutet, men där de åberopade omständigheterna endast kan antas utgöra hinder mot att verkställa avvisning eller utvisning till något av dessa länder.
  • MIG 2016:3:Migrationsverket har beträffande samma person fattat ett andra utvisningsbeslut trots att ett första sådant beslut fortfarande gällde. Detta har emellertid inte medfört att det andra beslutet blivit en nullitet.
  • MIG 2015:10:En utlänning ska utvisas enligt ett lagakraftvunnet beslut från Migrationsverket. Den omständigheten att en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd har beviljats utgör ett temporärt verkställighetshinder. Om utlänningen tas i förvar är det dock fortfarande fråga om ett verkställighetsförvar.
  • MIG 2009:20:Ett lagakraftvunnet avvisningsbeslut som meddelats enligt 1989 års utlänningslag, men som verkställts efter ikraftträdandet av 2005 års utlänningslag, har inte ansetts preskriberat och har därmed kunnat verkställas på nytt när utlänningen inom fyra år återvänt till Sverige. En ny ansökan om uppehållstillstånd ska i ett sådant fall prövas som ett ärende om verkställighet inom ramen för reglerna i 12 kapitlet i 2005 års utlänningslag.
  • MIG 2010:24:En prövning av åberopade verkställighetshinder bör ske även om nära anhöriga till den sökande har pågående asylärenden.
  • MIG 2007:55:Migrationsverket har möjligheter att vidta utredningsåtgärder inför bedömningen av frågan om en ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen skall beviljas.
  • MIG 2008:12:UNHCR:s rapport om att situationen i Sri Lanka på väsentliga punkter har förvärrats för den grupp som klaganden tillhör har ansetts innebära en sådan ny omständighet som kan antas utgöra ett bestående sådant hinder mot verkställighet som avses i 12 kap. 1, 2 eller 3 § utlänningslagen. Skäl för att bevilja ny prövning enligt 12 kap. 19 § samma lag föreligger därför.
  • MIG 2009:15:Den omständigheten att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut tillfälligtvis inte får verkställas enligt 12 kap. 9 § utlänningslagen innebär inte att verkställighetsärendet förfallit. Utlänningen har således möjlighet att, även under en period av tillfälligt avbruten verkställighet, få en ny prövning av om det föreligger verkställighetshinder.
  • MIG 2021:20:Det har funnits grund för att hålla en person som har beviljats ny prövning av frågan om uppehållstillstånd i s.k. sannolikhetsförvar. Eftersom mottagandedirektivet har bedömts vara tillämpligt måste även förutsättningarna i direktivet vara uppfyllda.
  • MIG 2013:26:Vid tillämpningen av 12 kap. 19 § fjärde stycket utlänningslagen har en utlänning enbart rätt att få sina skyddsskäl prövade. Om en utlänning sedan tidigare omfattas av ett utvisningsbeslut, som inte har meddelats av allmän domstol och som fortfarande gäller, finns det inga förutsättningar för att på nytt fatta beslut om utvisning.

[K12]19 a §  Om utlänningen i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som har fått laga kraft åberopar sådana nya omständigheter som avses i 19 § första stycket, får beslutet om avvisning eller utvisning inte verkställas innan Migrationsverket har avgjort om ny prövning ska ske.

[S2]Om Migrationsverket beviljar ny prövning får beslutet om avvisning eller utvisning inte verkställas innan frågan om uppehållstillstånd har avgjorts genom ett beslut som har fått laga kraft. Om Migrationsverket inte beviljar ny prövning och beslutet gäller ett ensamkommande barn får beslutet om avvisning eller utvisning verkställas tidigast en vecka från den dag då barnet fick del av beslutet.

[S3]Om utlänningen överklagar ett beslut att inte bevilja ny prövning och frågan om ny prövning inte har avgjorts tidigare, ska den migrationsdomstol som ska pröva överklagandet pröva om inhibition ska beslutas. Beslutet om avvisning eller utvisning får inte verkställas innan denna prövning har gjorts. Lag (2016:1243).

  • MIG 2021:20:Det har funnits grund för att hålla en person som har beviljats ny prövning av frågan om uppehållstillstånd i s.k. sannolikhetsförvar. Eftersom mottagandedirektivet har bedömts vara tillämpligt måste även förutsättningarna i direktivet vara uppfyllda.

[K12]19 b §  Om en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott åberopar sådana omständigheter som anges i 19 § första stycket 1 och dessa omständigheter inte kunnat åberopas av utlänningen tidigare, eller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare, ska Migrationsverket ta upp frågan om uppehållstillstånd till prövning.

[S2]Är förutsättningarna enligt första stycket inte uppfyllda, ska Migrationsverket besluta att inte bevilja prövning.

[S3]Utvisningsbeslutet får inte verkställas innan Migrationsverket har avgjort frågan om prövning ska ske eller, om prövning beviljas, innan frågan om uppehållstillstånd har prövats i en instans och ansökan därvid avslagits.

[S4]Vad som sägs i första stycket gäller inte om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § och en sådan ansökan inte tidigare under utlänningens vistelse i Sverige har prövats genom ett lagakraftvunnet beslut. I ett sådant fall ska Migrationsverket pröva ansökan. Lag (2021:765).

  • MIG 2020:6:Det finns i fråga om förvar inte något utrymme för tolkning som går utöver vad som uttryckligen anges i lag avseende i vilka fall en myndighet bär ansvaret som handläggande myndighet. I en situation där en utlänning utvisats av allmän domstol på grund av brott och därefter beviljats en prövning av frågan om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 19 b § utlänningslagen saknas uttryckligt stöd i lag för att Migrationsverket är handläggande myndighet och därmed får besluta om förvar. I denna situation är därför Polismyndigheten handläggande myndighet.
  • MIG 2020:18:En utlänning har av allmän domstol utvisats på grund av brott med ett återreseförbud utan tidsbegränsning. Det har ansetts utgöra särskilda skäl för att vid avslag på utlänningens ansökan om uppehållstillstånd inte meddela ett administrativt beslut om utvisning.
  • MIG 2021:7:Migrationsverkets beslut eller ställningstagande att i enlighet med 12 kap. 20 § utlänningslagen inte lämna över ett ärende om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b § samma lag till en migrationsdomstol kan inte överklagas.

[K12]20 §  Om det i ett ärende som avser en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott kommer fram sådana skäl som anges i 16 b §, ska Migrationsverket inte fatta beslut i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut i fråga om uppehållstillstånd hade kunnat överklagas. I ett sådant ärende får Migrationsverket besluta om inhibition. Lag (2013:648).

  • MIG 2021:7:Migrationsverkets beslut eller ställningstagande att i enlighet med 12 kap. 20 § utlänningslagen inte lämna över ett ärende om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b § samma lag till en migrationsdomstol kan inte överklagas.
  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.

När ett beslut skall anses verkställt

[K12]21 §  Ett beslut om avvisning eller utvisning ska anses verkställt, om utlänningen har lämnat landet. Detta gäller dock inte om utlänningen utlämnas, överlämnas eller överförs till en annan stat eller internationell domstol eller tribunal inom ett straffrättsligt förfarande med villkor om att utlänningen ska återföras. Lag (2009:1542). När ett beslut upphör att gälla

  • MIG 2014:4:Om en utlänning som har ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut på nytt reser in i Sverige, kan denne verkställas igen med stöd av samma beslut så länge som beslutet inte upphört att gälla. Att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats medför endast att verkställighet inte kan ske under tiden som tillståndet gäller.
  • MIG 2019:7:Ett beslut om avlägsnande som överklagats måste som regel överprövas av domstolen även om utlänningen har lämnat landet och därmed verkställt sig själv.
  • MIG 2009:20:Ett lagakraftvunnet avvisningsbeslut som meddelats enligt 1989 års utlänningslag, men som verkställts efter ikraftträdandet av 2005 års utlänningslag, har inte ansetts preskriberat och har därmed kunnat verkställas på nytt när utlänningen inom fyra år återvänt till Sverige. En ny ansökan om uppehållstillstånd ska i ett sådant fall prövas som ett ärende om verkställighet inom ramen för reglerna i 12 kapitlet i 2005 års utlänningslag.
  • MIG 2015:26:Ett beslut att utvisa en utlänning verkställs när han eller hon lämnar Sverige. Om utlänningen varit förvarstagen i samband med verkställighetsförfarandet upphävs beslutet om förvar de facto när utvisningsbeslutet verkställs. Om utlänningen återvänder till Sverige och det fattas ett nytt beslut om förvar är det detta senare beslut som är bärare av tvångsåtgärden.

[K12]22 §  Ett beslut om avvisning eller utvisning som inte har meddelats av allmän domstol upphör att gälla fyra år från det att beslutet vann laga kraft. Om beslutet har förenats med ett förbud att återvända till Sverige med längre giltighetstid, upphör beslutet om avvisning eller utvisning att gälla först när tiden för återreseförbudet går ut.

[S2]Ett beslut om utvisning som har meddelats av allmän domstol upphör alltid att gälla när tiden för återreseförbudet går ut.

[S3]Om permanent uppehållstillstånd meddelas, upphör ett beslut om avvisning eller utvisning som inte har meddelats av allmän domstol att gälla. Lag (2013:648).

Det är skillnad mellan beslut som inte kunnat verkställas trots medverkan av den asylsökande och beslut som inte kunnat verkställas på grund av att den asylsökande inte samarbetat eller hållit sig undan verkställighet, se MiÖD UM 5069-11. Person som efter att utvisningsbeslut fått laga kraft försvårat verkställigheten av utvisningsbeslutet genom att antingen inte samarbetat med verkställande myndigheter eller på annat sätt hållit sig undan verkställighet ansetts agera på sådant sätt att någon preskription av utvisningsbeslutet inte inträtt och det ansågs inte finnas hinder för att meddela nytt beslut om avlägsnande ur landet, se MiÖD UM 5069-11. Sökanden bär i en sådan situation bevisbörda för att preskription ska anses inträtt och att beslutet att av- eller utvisa sökanden inte har kunnat verkställas inte beror på sökanden, se MIG 2007:46.

  • MIG 2009:4:För att ett internt flyktalternativ ska kunna anses föreligga måste det dels vara fråga om ett relevant alternativ, dvs. att den enskilde måste på annan ort eller annat område ha tillgång till ett effektivt skydd, dels vara rimligt att utlänningen begagnar sig av ett sådant alternativ. Migrationsverket har bevisbördan för att ett internt flyktalternativ föreligger och det ankommer företrädesvis på Migrationsverket att identifiera det område i hemlandet som skulle kunna utgöra ett internt flyktalternativ i det enskilda fallet. En asylsökande som har bedömts hysa en välgrundad fruktan för att vid ett återvändande till hemorten utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, har ansetts sakna ett relevant internt flyktalternativ och beviljats permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande.
  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2013:4:En ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen kan beviljas om det har framkommit uppgifter om att utlänningen är medborgare i annat land än vad den tidigare prövningen har omfattat. En sådan prövning av frågan om uppehållstillstånd kan omfatta skyddsskäl som hänför sig till annat land än det som omfattas av det lagakraftvunna utvisningsbeslutet.
  • MIG 2007:46:När ett avlägsnandebeslut har preskriberats på grund av att utlänningen hållit sig undan verkställighet, uppträtt under falsk identitet eller på annat sätt bidragit till att beslutet inte kunnat verkställas kan ett nytt utvisningsbeslut meddelas. Den tid som utlänningen vistats illegalt i Sverige skall inte tillgodoräknas vid bedömningen av om det föreligger skäl för uppehållstillstånd.
  • MIG 2014:4:Om en utlänning som har ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut på nytt reser in i Sverige, kan denne verkställas igen med stöd av samma beslut så länge som beslutet inte upphört att gälla. Att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats medför endast att verkställighet inte kan ske under tiden som tillståndet gäller.
  • MIG 2019:7:Ett beslut om avlägsnande som överklagats måste som regel överprövas av domstolen även om utlänningen har lämnat landet och därmed verkställt sig själv.
  • MIG 2009:13:För att uppehållstillstånd ska komma ifråga sedan ett avlägsnandebeslut preskriberats krävs att verkställighet inte har kunnat ske trots att utlänningen fullgjort sin skyldighet att medverka till verkställigheten. Skyldigheten att medverka till verkställigheten innefattar bl.a. ett krav på att den ut- eller avvisade i så stor utsträckning det är möjligt aktivt deltar i arbetet med att fastställa sin identitet. En ut- eller avvisad person som visserligen inte har hållit sig gömd eller på annat sätt undvikit kontakt i samarbetet med de verkställande myndigheterna, men som i övrigt förhållit sig passiv har inte ansetts uppfylla kravet på medverkan.
  • MIG 2009:20:Ett lagakraftvunnet avvisningsbeslut som meddelats enligt 1989 års utlänningslag, men som verkställts efter ikraftträdandet av 2005 års utlänningslag, har inte ansetts preskriberat och har därmed kunnat verkställas på nytt när utlänningen inom fyra år återvänt till Sverige. En ny ansökan om uppehållstillstånd ska i ett sådant fall prövas som ett ärende om verkställighet inom ramen för reglerna i 12 kapitlet i 2005 års utlänningslag.
  • MIG 2015:26:Ett beslut att utvisa en utlänning verkställs när han eller hon lämnar Sverige. Om utlänningen varit förvarstagen i samband med verkställighetsförfarandet upphävs beslutet om förvar de facto när utvisningsbeslutet verkställs. Om utlänningen återvänder till Sverige och det fattas ett nytt beslut om förvar är det detta senare beslut som är bärare av tvångsåtgärden.
  • MIG 2015:24:En asylansökan från en utlänning som har ett gällande lagakraftvunnet avlägsnandebeslut och som tidigare fått en sådan ansökan prövad, ska inte prövas enligt 12 kap. 19 § fjärde stycket utlänningslagen utan enligt bestämmelsens första stycke. Detta gäller även om avlägsnandebeslutet kopplat till den tidigare asylansökan har preskriberats.

Ny verkställighet av beslut som inte har upphört att gälla

[K12]23 §  Har ett beslut om avvisning eller utvisning verkställts, och anträffas utlänningen därefter här i landet, ska beslutet verkställas på nytt, om det har vunnit laga kraft eller enligt 7 eller 8 § ändå får verkställas och om det inte har upphört att gälla enligt 22 §.

[S2]Beslut om avvisning eller utvisning får dock inte verkställas om utlänningen

  1. återvänt med uppehållstillstånd eller visering,
  2. återvänt efter att ha fått särskilt tillstånd till ett kort besök här i landet enligt 8 kap. 25 § eller 8 a kap. 9 §, eller
  3. efter återkomsten beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.

[S3]Vad som sägs i andra stycket 1 gäller under giltighetstiden för tillståndet eller viseringen.

[S4]Ett beslut om avvisning eller utvisning som inte är förenat med något gällande förbud att återvända får inte heller verkställas om utlänningen är undantagen från krav på visering eller uppehållstillstånd enligt 2 kap.8 a första stycket eller 8 b § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 2 kap. 9 §. Lag (2014:198).

  • MIG 2006:3:Synnerliga skäl för att placera klaganden i häkte har bedömts föreligga när det utvisningsbeslut som skall verkställas har fattats med stöd av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Fråga också om Migrationsöverdomstolens behörighet när målet rör förvar av en utlänning i avvaktan på att ett sådant utvisningsbeslut skall verkställas.
  • MIG 2014:4:Om en utlänning som har ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut på nytt reser in i Sverige, kan denne verkställas igen med stöd av samma beslut så länge som beslutet inte upphört att gälla. Att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats medför endast att verkställighet inte kan ske under tiden som tillståndet gäller.
  • MIG 2019:7:Ett beslut om avlägsnande som överklagats måste som regel överprövas av domstolen även om utlänningen har lämnat landet och därmed verkställt sig själv.
  • MIG 2009:20:Ett lagakraftvunnet avvisningsbeslut som meddelats enligt 1989 års utlänningslag, men som verkställts efter ikraftträdandet av 2005 års utlänningslag, har inte ansetts preskriberat och har därmed kunnat verkställas på nytt när utlänningen inom fyra år återvänt till Sverige. En ny ansökan om uppehållstillstånd ska i ett sådant fall prövas som ett ärende om verkställighet inom ramen för reglerna i 12 kapitlet i 2005 års utlänningslag.
  • MIG 2015:26:Ett beslut att utvisa en utlänning verkställs när han eller hon lämnar Sverige. Om utlänningen varit förvarstagen i samband med verkställighetsförfarandet upphävs beslutet om förvar de facto när utvisningsbeslutet verkställs. Om utlänningen återvänder till Sverige och det fattas ett nytt beslut om förvar är det detta senare beslut som är bärare av tvångsåtgärden.
  • MIG 2021:13:En tidsfrist för frivillig avresa gäller tills den löpt ut om inte behörig myndighet dessförinnan beslutar att upphäva den. Några tvångsåtgärder får inte vidtas mot en utlänning för att säkerställa verkställigheten av ett avlägsnandebeslut under tiden som tidsfristen för frivillig avresa löper.

Muntlig handläggning

[K13]1 §  Om en utlänning har ansökt om asyl i Sverige får Migrationsverket avgöra ett ärende utan muntlig handläggning endast om utlänningen förklaras vara flykting enligt 4 kap. 3 § första stycket. Handläggningen kan ske i form av en muntlig förhandling eller i annan form. Lag (2016:1243).

Jämför med 14 § FL. I art. 195-205 UNHCR:s handbok finns principer och metoder för att fastställa fakta (MIG 2006:1). Beslut om överföring enligt Dublinförordningen innebär att det inte sker någon materiell prövning av asylansökan i Sverige och ansökan om asyl skall därför inte avslås (MIG 2006:4) se även 8 kap. 1 §.

  • MIG 2015:19:En ansökan om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl får inte prövas av en migrationsdomstol som första instans utom när detta är särskilt föreskrivet.
  • MIG 2007:4:Migrationsverket skall ha muntlig handläggning även i de ärenden som kan utmynna i ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Vid den muntliga handläggningen skall den asylsökande ges möjlighet att svara på frågan om det föreligger några omständigheter som gör att Dublinförordningen inte skall tillämpas.
  • MIG 2006:7:Ett förordnande enligt 8 kap. 6 § utlänningslagen borde inte ha meddelats i Migrationsverkets beslut och därefter ha fastställts i migrationsdomstolens dom, dels på grund av att rättsliga förutsättningar för ett sådant förordnande saknades, dels då det förelåg brister i förfarandet hos Migrationsverket och Migrationsdomstolen. Fråga också om migrationsdomstolen kunnat läka bristerna i Migrationsverkets handläggning samt hur migrationsdomstolar och Migrationsverket skall hantera landinformation.

[K13]2 §  Muntlig handläggning i ett ärende om förvar eller uppsikt skall genomföras av den myndighet som beslutar om åtgärden.

Prop. 2017/18:284: Paragrafen innehåller regler om muntlig handläggning hos en förvaltningsmyndighet. Övervägandena finns i avsnitt 8.5.

[K13]3 §  Vid den muntliga handläggningen skall de omständigheter som behöver klarläggas noga utredas. Utlänningen skall få tillfälle att redogöra för sin ståndpunkt och att uttala sig om de omständigheter som åberopas i ärendet.

Avgörande på förhållandevis gammal landinformation kan ifrågasättas och om det finns någon speciell risksituationså ska dessa anges (MIG 2006:7)

  • MIG 2007:4:Migrationsverket skall ha muntlig handläggning även i de ärenden som kan utmynna i ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Vid den muntliga handläggningen skall den asylsökande ges möjlighet att svara på frågan om det föreligger några omständigheter som gör att Dublinförordningen inte skall tillämpas.
  • MIG 2016:22:Frågan om uteslutande från att anses som flykting ingår som en del i prövningen av om en utlänning är flykting. Om migrationsdomstolen överväger att bevilja uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring har domstolen ansvar för att frågan om eventuell uteslutning blir klarlagd i sådan utsträckning att domstolen kan bedöma om uteslutandegrunderna aktualiseras.

[K13]4 §  Vid muntlig förhandling skall utlänningen höras. Myndigheten får bestämma att även andra personer än utlänningen skall höras vid förhandlingen.

[S2]I 10 kap. 11 § finns särskilda bestämmelser om när muntlig förhandling skall hållas i vissa fall.

Prop. 2017/18:284: Paragrafen innehåller bestämmelser om muntlig förhandling hos en förvaltningsmyndighet. Övervägandena finns i avsnitt 5.1 och 8.5.

[K13]5 §  Utlänningen och andra personer som ska höras ska kallas till den muntliga förhandlingen. Om utlänningen hålls i förvar, ska den myndighet som genomför den muntliga förhandlingen besluta om utlänningens inställelse.

[S2]Om den som ska höras i ett ärende om förvar eller uppsikt har delgetts kallelsen minst fyra dagar före den muntliga förhandlingen och utan giltigt skäl uteblir, får myndigheten besluta att han eller hon ska hämtas genom Polismyndighetens försorg. Andra personer än utlänningen får dock hämtas endast om det finns synnerliga skäl. Lag (2014:655).

[K13]6 §  En utlänning som inställer sig vid en muntlig förhandling som rör frågan om han eller hon skall hållas i förvar eller stå under uppsikt har rätt till ersättning av allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle, om det bedöms skäligt med hänsyn till utlänningens ekonomiska förhållanden, den tid han eller hon har vistats i Sverige samt övriga omständigheter. Förskott får beviljas på ersättningen.

[S2]Andra personer som på kallelse har inställt sig vid en muntlig förhandling för att höras har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för kostnader för sin inställelse. Förskott får beviljas på ersättning för resa och uppehälle.

[K13]7 §  Ersättning och förskott beslutas av den myndighet som genomför den muntliga förhandlingen.

[K13]8 §  Regeringen får meddela närmare föreskrifter om ersättning och förskott.

Parts rätt att få del av uppgifter i vissa fall

[K13]9 §  I ärenden om visering, tidsbegränsat uppehållstillstånd, arbetstillstånd och återkallelse av permanent uppehållstillstånd eller ställning som varaktigt bosatt i Sverige tillämpas bestämmelserna i 25 § förvaltningslagen (2017:900) om kommunikation endast om utlänningen är bosatt eller annars vistas i Sverige. Lag (2018:822).

Prop. 2012/13:151: I paragrafen regleras överklagande av beslut om förvar eller uppsikt.

Första och andra styckena är oförändrade.

Prop. 2005/06:77: Ett tillägg görs i paragrafen med innebörden att den skall tillämpas även i ärenden om återkallelse av tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige.

  • MIG 2017:14:När det finns en uppgift om att en asylsökande har lämnat landet måste Migrationsverket ha tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till om det finns förutsättningar för att skriva av asylärendet.
  • MIG 2011:20:I ett ärende om återkallelse av tidsbegränsat uppehållstillstånd kan Migrationsverket inte med stöd av utlänningslagen göra undantag från den kommuniceringsskyldighet som åligger verket enligt förvaltningslagen.

[K13]9 a §  När Migrationsverket inleder ett ärende om återkallelse av statusförklaring ska utlänningen underrättas.

[S2]En statusförklaring får inte återkallas utan att utlänningen har fått tillfälle att yttra sig. Lag (2009:1542).

Motivering av beslut

[K13]10 §  Ett beslut ska vara skriftligt och innehålla de skäl som ligger till grund för beslutet om det avser

  • uppehållsrätt,
  • resedokument,
  • uppehållstillstånd,
  • arbetstillstånd,
  • statusförklaring,
  • ställning som varaktigt bosatt i Sverige,
  • avvisning eller utvisning,
  • återreseförbud,
  • upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott,
  • förlängning eller upphävande av tidsfrist för frivillig avresa,
  • förvar eller uppsikt, eller
  • kroppsvisitation.

[S2]Vid beslut i fråga om nationell visering får skälen som ligger till grund för beslutet utelämnas. En utlänning har dock alltid rätt till motivering av ett beslut i fråga om nationell visering, om beslutet går utlänningen emot och utlänningen är en familjemedlem till en EES-medborgare eller omfattas av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, utan att vara EES-medborgare eller medborgare i Schweiz. Lag (2014:198).

Prop. 2012/13:151: Paragrafen innehåller bestämmelser om utformningen av vissa beslut.

Prop. 2005/06:77: Tillägget i paragrafens första stycke innebär att en motiveringsskyldighet föreskrivs också för beslut som rör tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige.

Prop. 2011/12:60: – resedokument, – uppehållstillstånd, – statusförklaring, – tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige, – avvisning eller utvisning, – återreseförbud, – förlängning eller upphävande av tidsfrist för frivillig avresa, – förvar eller uppsikt, eller – kroppsvisitation.

Vid beslut i fråga om nationell visering eller arbetstillstånd får skälen som ligger till grund för beslutet utelämnas. En utlänning har dock alltid rätt till ...

Tolkersättning

[K13]11 §  Den som är tolk vid handläggning av ett ärende enligt denna lag inför en myndighet har rätt att av allmänna medel få arvode och ersättning för kostnader och tidsspillan. Detta gäller dock inte om uppdraget har fullgjorts i tjänsten.

[S2]Frågan om ersättning prövas av den myndighet som handlägger ärendet.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om ersättning.

Rättelse av beslut på grund av oriktig uppgift

[K13]12 §  En myndighet får besluta om rättelse av sitt beslut, om en utlänning har lämnat oriktig uppgift om sitt namn, sin nationalitet eller någon annan omständighet av betydelse för att utlänningens identitet skall kunna fastställas, och den oriktiga uppgiften har tagits in i myndighetens beslut.

Omprövning av Migrationsverkets beslut

[K13]13 §  Om Migrationsverket finner att ett beslut som verket har meddelat som första instans är oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska verket ändra beslutet, om det inte blir till nackdel för utlänningen.

[S2]I säkerhetsärenden tillämpas 38 § förvaltningslagen (2017:900) i stället för vad som föreskrivs i första stycket.

[S3]Om Migrationsverket har meddelat ett beslut som första instans och beslutet har överklagats, får verket ändra beslutet enbart i sådana fall som avses i första och andra styckena och bara om överklagandet och övriga handlingar i ärendet ännu inte har överlämnats till en migrationsdomstol. Lag (2018:822).

Inhämtande av yttrande i ärenden om arbetstillstånd

[K13]14 §  Vid prövning av frågor om arbetstillstånd som har principiell betydelse eller som i övrigt är av större vikt skall berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer få tillfälle att yttra sig.

DNA-analys

[K13]15 §  I ärenden om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 a § första stycket24 samt tredje stycket 2 och 3 ska Migrationsverket ge sökanden och den person till vilken anknytning åberopas tillfälle att få en DNA-analys utförd när det gäller det biologiska släktskap som åberopas i ansökan, om

  1. den övriga utredningen om släktskapet inte är tillräcklig för att uppehållstillstånd ska beviljas, och
  2. det inte är uppenbart att det åberopade släktskapsförhållandet inte föreligger.

[S2]Om ansökningen ska avslås av andra skäl än på grund av otillräcklig utredning om släktskapet, behöver tillfälle till DNA-analys enligt första stycket inte lämnas.

[S3]En DNA-analys får utföras endast om den som ska undersökas har informerats om syftet med DNA-analysen och har gett sitt skriftliga samtycke.

[S4]Kostnaden för provtagning, transport av prover och analys ska betalas av staten. Lag (2014:778).

Familjemedlem se 2 kap. 3 a §.

  • MIG 2012:1:I ärende om uppehållstillstånd på grund av anknytning till förälder respektive make (familjeåterförening) enligt 5 kap. 3 § första stycket 2 a respektive 1 utlänningslagen, har båda makarnas föräldraskap visats genom bl.a. DNA-analys. Den identitet som uppgivits och godtagits såsom sannolik respektive tilldelats vid beviljande av uppehållstillstånd som skyddsbehövande för anknytningspersonen har godtagits i målet som grund för prövning av barnets och makans ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning till honom. Som huvudregel ställs ett högt beviskrav för uppgifter om en sökandes identitet. När det varit omöjligt för barnet och den sökande makan att genom traditionella bevismedel visa sin identitet, har domstolen gjort en individuell bedömning, innefattande proportionaliteten av ett högt beviskrav. Denna har utmynnat i att det i det bedömda enskilda fallet har varit tillräckligt att envar av sökandena gjort sin identitet sannolik.

[K13]16 §  Har DNA-analys i något annat fall än de som avses i 15 § åberopats i ett ärende om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 a § första stycket24 samt tredje stycket 2 och 3, har den som bekostat en DNA-analys rätt till ersättning från staten för skälig kostnad för provtagning, transport av prover och analys, om

  1. sökanden inte har getts tillfälle att få en DNA-analys utförd enligt 15 §,
  2. analysen visar det åberopade släktskapet, och
  3. uppehållstillstånd beviljas på grund av den åberopade familjeanknytningen.

[S2]Beslut om ersättning meddelas av Migrationsverket efter särskild ansökan. Ansökan om ersättning ska göras senast sex månader efter det att ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts slutligt. Lag (2014:778).

Åldersbedömning

[K13]17 §  Om den som ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § uppger att han eller hon är ett ensamkommande barn ska Migrationsverket, om det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år, så snart som möjligt göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om sökandens ålder. Om det är uppenbart att sökanden är 18 år eller äldre krävs dock inte någon sådan åldersbedömning eller något sådant beslut.

[S2]Ett slutligt ställningstagande till sökandens ålder ska göras i samband med det slutliga beslutet i ärendet om uppehållstillstånd.

[S3]Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart. Lag (2021:765).

[K13]18 §  Innan Migrationsverket fattar ett tillfälligt beslut enligt 17 § som innebär att sökanden bedöms vara 18 år eller äldre ska Migrationsverket ge sökanden tillfälle att genomgå en medicinsk åldersbedömning.

[S2]En medicinsk åldersbedömning får utföras endast om sökanden har gett sitt skriftliga samtycke.

[S3]Kostnaden för den medicinska åldersbedömningen ska betalas av staten. Förordning (2017:258).

14 kap. Överklagande av en förvaltningsmyndighets beslut

Prop. 2011/12:85: Paragrafen är ny och behandlar överklagande av Migrationsverkets beslut i fråga om uppehållstillstånd för ett barn som placerats här med stöd av Bryssel II-förordningen eller 1996 års Haagkonvention eller som avses bli placerat här med stöd av något av dessa instrument.

  • MIG 2009:35:Ett beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats av migrationsdomstol har ansetts vara överklagbart av utlänning som yrkat permanent uppehållstillstånd.
  • MIG 2014:3:En domstol kan inte pröva om Migrationsverket borde ha tillämpat 12 kap. 18 § utlänningslagen vid en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning när det finns ett lagakraftvunnet beslut om överföring enligt Dublinförordningen som ska verkställas.

Allmänt om överklagande

[K14]1 §  En förvaltningsmyndighets beslut enligt denna lag får överklagas endast i de fall som anges i detta kapitel.

Vid bestämmandet av ramen för rättens prövning i ett överklagandemål tillkommer som en begränsande faktor förutom 29-30 §§ FPL även instansordningsprincipen vilket innebär att saken i målet eller frågan som domstol har att besvara ska ha prövats av beslutsmyndigheten om det i lag står att en viss myndighet ska besluta i första instans, se KamR UM 7483-11.

  • MIG 2010:3:När Migrationsverket beslutat att avslå en ansökan enligt 5 kap. 15 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716) om uppehållstillstånd på grund av arbete är migrationsdomstolen förhindrad att göra en självständig prövning i sak av om de allmänna förutsättningarna för arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § samma lag är uppfyllda. Omständigheterna vid tidpunkten för ansökan om tillstånd är avgörande för bedömningen av frågan om den åberopade anställningen varat under minst sex månader.
  • MIG 2013:19:En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.
  • MIG 2008:36:I mål där utlänning med stöd av 12 kap. 19 § utlänningslagen beviljats ny prövning av frågan om uppehållstillstånd är prövningen begränsad till de nya omständigheter som är hänförliga till utlänningens behov av skydd i Sverige. Det är också nödvändigt att även de skyddsskäl som utlänningen åberopat i den tidigare processen omfattas av den nya prövningen.
  • MIG 2011:30:Ett beslut att inte avbryta verkställigheten av ett lagakraftvunnet beslut om utvisning mot en person som åberopar uppehållsrätt i Sverige, får överklagas till migrationsdomstol då artiklarna 15.1 och 31 i rörlighetsdirektivet, som föreskriver en rätt till domstolsprövning av beslut som inkräktar på den enskildes fria rörlighet, har s.k. direkt effekt.
  • MIG 2007:41:Fråga om enskild har rätt att överklaga Migrationsverkets beslut om uppsikt trots att uppsiktsbeslut inte är överklagbara enligt 14 kap. utlänningslagen. Tillika fråga om migrationsdomstol, som är handläggande myndighet, även efter överklagande av enskild av ett uppsiktsbeslut kan förordna om förvar utan hinder av 29 § förvaltningsprocesslagen.
  • MIG 2010:20:Ett beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats av Migrationsverket är inte överklagbart.

Avvisning och utvisning samt uppehållstillstånd och arbetstillstånd

Polismyndighetens beslut

[K14]2 §  Polismyndighetens beslut om avvisning får överklagas till Migrationsverket. Om Polismyndighetens beslut om avvisning har fattats i samband med ett beslut om upphävande eller återkallelse av en Schengenvisering överklagas dock avvisningsbeslutet till en migrationsdomstol. Lag (2015:91).

Prop. 2014/15:32: Polismyndighetens beslut om avvisning får överklagas till Migrationsverket.

Om Polismyndighetens beslut om avvisning har fattats i samband med ett beslut om upphävande eller återkallelse av en Schengenvisering överklagas dock avvisningsbeslutet till en migrationsdomstol.

Paragrafen behandlar överklagande av Polismyndighetens beslut om avvisning. Övervägandena finns i avsnitt ...

  • MIG 2016:4:Dublinförordningens bestämmelse att en sökande ska ha rätt till överklagande eller omprövning i domstol medför att ett beslut av Polismyndigheten om överföring enligt Dublinförordningen måste överklagas till migrationsdomstolen.
  • MIG 2018:1:Ett beslut om återreseförbud som Polismyndigheten har meddelat i samband med ett beslut om avvisning får i regel inte överklagas till Migrationsöverdomstolen.
  • MIG 2019:8:När Migrationsverket har återkallat eller upphävt en utlännings Schengenvisering och Polismyndigheten har fattat ett beslut om avvisning av utlänningen ska ett överklagande av avvisningsbeslutet prövas av Migrationsverket som första instans.
  • MIG 2013:24:En polismyndighets beslut om återreseförbud ska, även om det fattas i samband med ett avvisningsbeslut, betraktas som ett separat beslut och inte som en del av avvisningsbeslutet. Samtliga beslut om återreseförbud som en polismyndighet meddelar ska överklagas i samma ordning, dvs. till en migrationsdomstol.

Migrationsverkets beslut

[K14]3 §  Migrationsverkets beslut får överklagas till en migrationsdomstol, om beslutet innebär

  • avvisning eller utvisning,
  • avslag på en ansökan om upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott,
  • avslag på en ansökan om uppehållstillstånd, arbetstillstånd eller ställning som varaktigt bosatt i Sverige, eller
  • återkallelse av ett uppehållstillstånd, arbetstillstånd eller ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Lag (2014:198).

Prop. 2005/06:77: I första stycket görs tillägg i uppräkningen av vilka beslut av Migrationsverket som får överklagas till en migrationsdomstol.

För det första föreskrivs att en familjemedlem till EES-medborgare som är medborgare i ett land utanför avtalsområdet skall ha rätt att överklaga beslut om att avslå en ansökan om visering samt beslut om att återkalla en visering. Någon rätt att överklaga ett beslut om visering enbart med avseende på viseringens giltighetstid föreligger dock inte. Möjligheten ...

  • MIG 2010:3:När Migrationsverket beslutat att avslå en ansökan enligt 5 kap. 15 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716) om uppehållstillstånd på grund av arbete är migrationsdomstolen förhindrad att göra en självständig prövning i sak av om de allmänna förutsättningarna för arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § samma lag är uppfyllda. Omständigheterna vid tidpunkten för ansökan om tillstånd är avgörande för bedömningen av frågan om den åberopade anställningen varat under minst sex månader.
  • MIG 2013:19:En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.
  • MIG 2008:36:I mål där utlänning med stöd av 12 kap. 19 § utlänningslagen beviljats ny prövning av frågan om uppehållstillstånd är prövningen begränsad till de nya omständigheter som är hänförliga till utlänningens behov av skydd i Sverige. Det är också nödvändigt att även de skyddsskäl som utlänningen åberopat i den tidigare processen omfattas av den nya prövningen.
  • MIG 2008:34:Avsaknad av möjlighet att överklaga beslut om uppehållskort står inte i strid med EG-rätten eftersom kortet i sig inte är bärare av någon rättighet, däremot följer av rörlighetsdirektivet 2004/38/EG en ovillkorlig rätt till domstolsprövning av uppehållsrätten.
  • MIG 2017:1:Migrationsverkets beslut att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av den tillfälliga lagen kan inte överklagas.
  • MIG 2010:20:Ett beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats av Migrationsverket är inte överklagbart.
  • MIG 2018:1:Ett beslut om återreseförbud som Polismyndigheten har meddelat i samband med ett beslut om avvisning får i regel inte överklagas till Migrationsöverdomstolen.
  • MIG 2021:7:Migrationsverkets beslut eller ställningstagande att i enlighet med 12 kap. 20 § utlänningslagen inte lämna över ett ärende om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b § samma lag till en migrationsdomstol kan inte överklagas.

[K14]3 a §  Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om permanent uppehållstillstånd får överklagas till en migrationsdomstol om ansökan avslås för att de särskilda kraven i 5 kap. 7 § inte är uppfyllda. Lag (2021:765).

[K14]4 §  Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § eller beslut om återkallelse av ett tillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 15 § överklagas till migrationsdomstol. Endast förundersökningsledaren får överklaga sådana beslut. Lag (2007:322).

Prop. 2006/07:53: Ändringarna behandlas i avsnitt 4.4.13 och 4.4.14.

I paragrafen införs en möjlighet att överklaga beslut om återkallelse av tillstånd som beviljats med stöd av 5 kap. 15 §. Ett sådant beslut kan endast överklagas av förundersökningsledaren. Övriga ändringar är redaktionella.

Prop. 2021/22:224: Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Migrationsverkets beslut om att neka eller återkalla uppehållstillstånd för medverkan i en brottsutredning eller för betänketid. Övervägandena finns i kapitel 8.

[K14]4 a §  Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap.15 b eller 16 a § eller beslut i fråga om återkallelse av ett tillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 15 b § får överklagas till migrationsdomstol. Endast Polismyndigheten får överklaga sådana beslut. Lag (2014:655).

[K14]4 b §  Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap.15 c eller 16 b § eller beslut i fråga om återkallelse av ett tillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 15 c § får överklagas till migrationsdomstol. Endast socialnämnden får överklaga sådana beslut. Lag (2012:322).

[K14]4 c §  Migrationsverkets beslut att invända mot en utlännings planerade vistelse i Sverige enligt 5 b kap. 14 § får överklagas till en migrationsdomstol. Lag (2019:1208).

[K14]5 §  Migrationsverkets beslut att inte bevilja ny prövning enligt 12 kap. 19 § får överklagas till en migrationsdomstol. Detsamma gäller verkets beslut att inte bevilja prövning enligt 12 kap.16 a eller 19 b §. Lag (2016:1243).

  • MIG 2021:7:Migrationsverkets beslut eller ställningstagande att i enlighet med 12 kap. 20 § utlänningslagen inte lämna över ett ärende om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b § samma lag till en migrationsdomstol kan inte överklagas.

Visering

[K14]5 a §  En myndighets beslut om avslag på ansökan om Schengenvisering eller om upphävande eller återkallelse av Schengenvisering får överklagas till en migrationsdomstol.

[S2]En myndighets beslut får överklagas till en migrationsdomstol om beslutet innebär avslag på ansökan om nationell visering eller återkallelse av nationell visering för en utlänning som är en familjemedlem till en EES-medborgare eller omfattas av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, utan att vara EES-medborgare eller medborgare i Schweiz. Lag (2014:198).

Prop. 2010/11:121: I första stycket anges att beslut om avslag på ansökan om Schengenvisering får överklagas till en migrationsdomstol. Bestämmelsen omfattar avslagsbeslut som fattats av utlandsmyndighet, myndighet som ansvarar för personkontroller vid yttre gräns, Migrationsverket och eventuella andra myndigheter som har bemyndigats med stöd av 3 kap. 6 § första stycket UtlL. Endast beslut om avslag på en ansökan får överklagas. Beslut ...

Uppehållsrätt

Beslut enligt utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU

[K14]5 c §  Migrationsverkets beslut enligt utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU får överklagas till en migrationsdomstol. Lag (2020:939).

Statusförklaring och resedokument

[K14]6 §  Migrationsverkets beslut enligt 4 kap.3, 3 a, 3 c och 4 §§ i fråga om statusförklaring eller resedokument eller om återkallelse av statusförklaring får överklagas till en migrationsdomstol.

[S2]Ett beslut om återkallelse av resedokument på den grund att innehavaren upphör att vara flykting får dock överklagas endast i samband med ett överklagande av ett beslut om återkallelse av flyktingstatusförklaring. Lag (2021:390).

Prop. 2020/21:159: I paragrafen regleras överklagande av Migrationsverkets beslut om statusförklaring och resedokument. Övervägandena finns i avsnitt 6.4. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Enligt andra stycket, som är nytt, får ett beslut om återkallelse av resedokument på den grund att innehavaren upphör att vara flykting endast överklagas i samband med ett överklagande av ett ...

  • MIG 2012:12:En migrationsdomstol får inte som första instans, utan att Migrationsverket har prövat frågan, besluta om resedokument. Vidare har tre systrar förklarats vara flyktingar eftersom de bedömts känna en välgrundad fruktan för att utsättas för könsstympning vid ett återvändande till hemlandet.

Främlingspass

[K14]6 a §  Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om främlingspass får överklagas till en migrationsdomstol om frågan om främlingspass har behandlats i samband med ett beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd. Lag (2014:778).

Prop. 2013/14:217: Paragrafen, som är ny, behandlar överklagande av Migrationsverkets beslut om främlingspass. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Av paragrafen framgår att Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om främlingspass kan överklagas till en migrationsdomstol om frågan om främlingspass har behandlats i samband med ett beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd. ...

  • MIG 2014:24:En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.

Omhändertagande av biljetter

[K14]7 §  Polismyndighetens eller Migrationsverkets beslut enligt 9 kap. 6 § att ta hand om biljetter får överklagas till en migrationsdomstol. Lag (2014:655).

Återreseförbud och beslut att upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa

[K14]7 a §  Polismyndighetens eller Migrationsverkets beslut att meddela återreseförbud eller att upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa får överklagas till en migrationsdomstol. Polismyndighetens beslut om återreseförbud som meddelas i samband med ett beslut om avvisning överklagas dock i samma ordning som beslutet om avvisning.

[S2]Migrationsverkets avslag på en ansökan om att upphäva ett återreseförbud får överklagas till en migrationsdomstol.

[S3]Tidsfristen för överklagande av Migrationsverkets eller Polismyndighetens beslut om återreseförbud enligt 12 kap. 15 a § börjar löpa den dag beslutet om återreseförbud meddelas. Lag (2017:22).

Prop. 2011/12:60: förbud eller att upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa får överklagas till en migrationsdomstol.

Migrationsverkets avslag på en ansökan om att upphäva ett återreseförbud får överklagas till en migrationsdomstol.

Tidsfristen för överklagande av Migrationsverkets beslut om återreseförbud enligt 12 kap. 15 a § börjar löpa den dag beslutet om återreseförbud ...

  • MIG 2018:1:Ett beslut om återreseförbud som Polismyndigheten har meddelat i samband med ett beslut om avvisning får i regel inte överklagas till Migrationsöverdomstolen.
  • MIG 2013:24:En polismyndighets beslut om återreseförbud ska, även om det fattas i samband med ett avvisningsbeslut, betraktas som ett separat beslut och inte som en del av avvisningsbeslutet. Samtliga beslut om återreseförbud som en polismyndighet meddelar ska överklagas i samma ordning, dvs. till en migrationsdomstol.

Offentligt biträde, ersättning, ombud och jäv

[K14]8 §  Beslut av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Migrationsverket enligt denna lag får överklagas särskilt, och då i samma ordning som det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, när myndighetens beslut avser

  1. fråga om offentligt biträde, eller
  2. ersättning i ett ärende som handläggs enligt denna lag.

[S2]Första stycket gäller även Polismyndighetens, Säkerhetspolisens eller Migrationsverkets beslut om avvisande av ombud eller biträde eller om jäv.

[S3]Beslut av Regeringskansliet i frågor enligt första och andra styckena får överklagas till en migrationsdomstol. Lag (2018:822).

  • MIG 2016:15:Ett beslut rörande förskott på ersättning till offentligt biträde som Migrationsverket fattar utgör ett sådant beslut om ersättning som enligt 14 kap. 8 § utlänningslagen får överklagas särskilt. Migrationsdomstolen har därmed inte haft fog för att avvisa klagandens överklagande.

Åldersbedömning

[K14]8 b §  Migrationsverkets tillfälliga beslut om ålder enligt 13 kap. 17 § får överklagas till en migrationsdomstol. Förordning (2017:258).

Förvar och uppsikt

[K14]9 §  Beslut av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Migrationsverket om förvar eller uppsikt får överklagas till en migrationsdomstol.

[S2]Beslut om förvar eller uppsikt får överklagas särskilt och utan begränsning till viss tid. Lag (2014:655).

  • MIG 2016:21:Ett beslut om att ta en utlänning i förvar kan inte överklagas på nytt om beslutet en gång har överprövats av domstol. Efter en sådan överprövning är den som är tagen i förvar i stället hänvisad till att begära att förvarsbeslutet ska upphävas. Den handläggande myndigheten behöver då inte fatta ett formellt överklagbart beslut om att förvaret ska bestå.
  • MIG 2007:41:Fråga om enskild har rätt att överklaga Migrationsverkets beslut om uppsikt trots att uppsiktsbeslut inte är överklagbara enligt 14 kap. utlänningslagen. Tillika fråga om migrationsdomstol, som är handläggande myndighet, även efter överklagande av enskild av ett uppsiktsbeslut kan förordna om förvar utan hinder av 29 § förvaltningsprocesslagen.

[K14]10 §  Migrationsverkets beslut i särskilda fall i frågor om behandlingen eller placeringen av utlänningar som hålls i förvar enligt 10 kap. 20 § eller 11 kap.3-13 §§ får överklagas till en migrationsdomstol.

  • MIG 2007:41:Fråga om enskild har rätt att överklaga Migrationsverkets beslut om uppsikt trots att uppsiktsbeslut inte är överklagbara enligt 14 kap. utlänningslagen. Tillika fråga om migrationsdomstol, som är handläggande myndighet, även efter överklagande av enskild av ett uppsiktsbeslut kan förordna om förvar utan hinder av 29 § förvaltningsprocesslagen.

Säkerhetsärenden

[K14]11 §  Migrationsverkets beslut i fråga om avvisning, utvisning, uppehållstillstånd, arbetstillstånd, statusförklaring, resedokument, ställning som varaktigt bosatt och förvar i ett säkerhetsärende får överklagas av Säkerhetspolisen. Lag (2014:198).

12 § Har upphävts genom lag (2009:1542).
13 § Har upphävts genom lag (2009:1542).

Kostnadsansvar och särskilda avgifter för transportörer

[K14]14 §  Polismyndighetens eller Migrationsverkets beslut om kostnadsansvar enligt 19 kap.2 eller 3 § eller särskild avgift enligt 19 kap. 5 § eller Polismyndighetens beslut om särskild avgift enligt 19 kap. 5 a § för transportör får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2014:655).

Prop. 2005/06:129: Paragrafens första stycke ändras genom att det till uppräkningen av vilka beslut som får överklagas läggs en polismyndighets beslut om särskild avgift enligt 19 kap. 5 a §, dvs. särskild avgift för transportörer som inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet. Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.4.2.

Avvisning av ansökan om uppehållstillstånd

[K14]14 a §  Beslut att avvisa en asylansökan med tillämpning av 5 kap. 1 b § eller 1 c § andra stycket får överklagas till en migrationsdomstol. Lag (2009:1542).

Prop. 2009/10:31: Av paragrafen framgår att beslut enligt 5 kap. 1 b § eller 1 c § andra stycket att avvisa en asylansökan får överklagas till en migrationsdomstol.

[K15]1 §  En utlänning som har rätt att överklaga ett beslut om avvisning eller utvisning kan förklara att han eller hon avstår från att överklaga beslutet eller domen i den delen (nöjdförklaring).

  • MIG 2018:13:Det är inte möjligt att avge nöjdförklaring enligt 15 kap. 1 § utlänningslagen i ett mål som gäller uppehållstillstånd efter ny prövning.
  • MIG 2008:27:Såväl föräldrarna som deras minderåriga barn har ansetts bundna av föräldrarnas nöjdförklaringar över Migrationsverkets avvisningsbeslut. Föräldrarnas överklagande till migrationsdomstolen har därför ansetts återkallat för samtliga familjemedlemmar.

[K15]2 §  Nöjdförklaring får avges inför den myndighet eller domstol som har meddelat beslutet eller domen.

[S2]Nöjdförklaring får också avges inför

  1. Polismyndigheten även om myndigheten inte har meddelat det avgörande som förklaringen gäller, eller
  2. chefen för en kriminalvårdsanstalt eller chefen för ett häkte eller någon annan tjänsteman där som har förordnats att ta emot en sådan förklaring.

[S3]Om nöjdförklaringen avges inför en annan myndighet eller domstol än den som har meddelat beslutet eller domen, krävs ett vittnes närvaro. Vidare krävs att den som tar emot förklaringen har tillgång till en utskrift av beslutet eller domen eller ett bevis om vad avgörandet innehåller. Lag (2014:655).

  • MIG 2008:27:Såväl föräldrarna som deras minderåriga barn har ansetts bundna av föräldrarnas nöjdförklaringar över Migrationsverkets avvisningsbeslut. Föräldrarnas överklagande till migrationsdomstolen har därför ansetts återkallat för samtliga familjemedlemmar.

[K15]3 §  En nöjdförklaring kan inte tas tillbaka. Om utlänningen har överklagat beslutet eller domen när nöjdförklaringen avges, ska utlänningen genom nöjdförklaringen anses ha tagit tillbaka sitt överklagande av beslutet om avvisning eller utvisning. Om utlänningen har ansökt om uppehållstillstånd, arbetstillstånd, statusförklaring, resedokument eller främlingspass, ska utlänningen genom nöjdförklaringen anses ha tagit tillbaka sin ansökan. Lag (2009:1542).

Prop. 2009/10:31: I paragrafen regleras nöjdförklaring.

  • MIG 2018:13:Det är inte möjligt att avge nöjdförklaring enligt 15 kap. 1 § utlänningslagen i ett mål som gäller uppehållstillstånd efter ny prövning.
  • MIG 2008:27:Såväl föräldrarna som deras minderåriga barn har ansetts bundna av föräldrarnas nöjdförklaringar över Migrationsverkets avvisningsbeslut. Föräldrarnas överklagande till migrationsdomstolen har därför ansetts återkallat för samtliga familjemedlemmar.

16 kap. Migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen

Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska tillämpas beträffande migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen. Migrationsdomstols domslut måste innefatta samtliga beslut som domstolen enligt domskälen avser att fatta, se MiÖD UM 895-12. En överklagan överlämnas till migrationsverket som undersöker om överklagan kommit in i rätt tid, rättidsprövar, enligt 24-25 §§ FL. Därefter ska myndigheten ompröva beslutet enligt 27 § FL innan de utan dröjsmål överlämnar överklagandet till överinstansen. Sådan handläggningstid bör inte överstiga en vecka, se bland annat JO 1995/96 s. 314, JO dnr: 66-2009 och JO dnr:6831-2009 där det tog 1.5 år innan överlämnande.

Domstolarna

[K16]1 §  Regeringen meddelar föreskrifter om vilka förvaltningsrätter som ska vara migrationsdomstolar och vilken migrationsdomstol som är behörig att pröva säkerhetsärenden. Regeringen meddelar även föreskrifter om behörig migrationsdomstol för viseringsmål. Migrationsöverdomstol är Kammarrätten i Stockholm.

[S2]Om migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen och förfarandet i dessa gäller vad som allmänt är föreskrivet om förvaltningsrätt och kammarrätt och rättskipningen i dessa, om inte något annat följer av denna lag. Lag (2011:705).

Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska tillämpas beträffande migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen. Migrationsdomstol är domför i enlighet med 17-18 §§ AFDL, se UM 11445-12. Migrationsdomstols domslut måste innefatta samtliga beslut som domstolen enligt domskälen avser att fatta, se MiÖD UM 895-12. UNHCR:s handbok får tillsammans med andra slutsatser rörande förfarandet, som UNHCR står bakom, anses vara viktiga rättskällor rörande förfarandet i mål eller ärenden rörande flyktingskap (MIG 2006:1). En talan kan, så länge den gäller samma sak, ändras både avseende yrkanden och grunder men inte ändras i vidgande riktning (MIG 2007:31). När frågan avser uppehållstillstånd så är "uppehållstillståndet" saken, oavsett vilken paragraf det påstås att denna rätt till uppehållstillstånd grundar sig på och det är alltså tillåtet, utan att talan ändras åberopa, att som ny grund åberopa en ny anknytning till annan person (MIG 2007:31).

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller bestämmelser om migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen. Övervägandena finns i avsnitt 8.8.4.

Prop. 2010/11:121: Paragrafen innehåller bestämmelser om migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen. Övervägandena finns i avsnitt 7.14.

  • RÅ 2007:78:En ansökan om resning i ett mål om uppehållstillstånd, i vilket Migrationsöverdomstolen inte har meddelat prövningstillstånd skall, om ansökningen syftar till en ny sakprövning i målet, prövas av Kammarrätten i Stockholm i dess egenskap av Migrationsöverdomstol.
  • MIG 2009:35:Ett beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats av migrationsdomstol har ansetts vara överklagbart av utlänning som yrkat permanent uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:17:Vid omröstning i mål hos migrationsdomstol, rörande ansökan om uppehållstillstånd m.m., är omröstningsreglerna för tvistemål tillämpliga.
  • MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
  • MIG 2007:58:Möjligheten att avgöra mål med ensamdomare när fråga om avvisning eller utvisning är väckt bör utnyttjas restriktivt, i synnerhet när barn är inblandade. Migrationsdomstolen har i sådant mål inte ansetts vara domför med enbart en lagfaren domare utan medverkan av nämndemän.
  • MIG 2016:27:Ett mål om statusförklaring och resedokument för underårig från Eritrea kan, på grund av de svåra överväganden som aktualiseras i målet, inte anses vara av enkel beskaffenhet och ska därför prövas av fullsutten rätt.
  • MIG 2018:10:Saken i målet är uppehållstillstånd m.m. Migrationsdomstolens dom att bevilja ett tidsbegränsat tillstånd kan därför inte överklagas av Migrationsverket när verket endast överklagat tillståndstiden och anser att domstolen har beviljat en tillståndstid för ett uppehållstillstånd som är längre än vad lagen medger. Skäl för resning har inte heller ansetts föreligga.

[K16]2 §  Nämndeman i en migrationsdomstol skall vara nämndeman i den förvaltningsrätt som är migrationsdomstol. Lag (2009:845).

  • MIG 2007:7:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd kan uppgifter av vikt återfinnas inte endast i sökandens dossié utan även i den dossié som avser den person till vilken anknytning söks (anknytningspersonen). Migrationsdomstolen har i målet endast haft tillgång till sökandens dossié trots att Migrationsverket i sitt beslut även beaktat uppgifter i anknytningspersonens dossié. Målet har på denna grund, allvarliga brister i handläggningen, och uppenbart oriktig rättstillämpning återförvisats till migrationsdomstolen för fortsatt handläggning.

Sammansättningen i Migrationsöverdomstolen

[K16]3 §  Om rätten vid handläggningen av ett mål i Migrationsöverdomstolen finner att avgörandet kan få stor principiell betydelse får målet eller, om det är möjligt, en viss fråga i målet avgöras av Migrationsöverdomstolen med sju lagfarna ledamöter. Behörig att vara rättens ordförande i ett sådant fall är den som är kammarrättspresident eller kammarrättslagman. Lag (2018:419).

[K16]3 a §  Det som föreskrivs i 12 § sjunde stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar om att prövningstillstånd i vissa fall får meddelas av en lagfaren ledamot, gäller inte i Migrationsöverdomstolen. Lag (2018:1963).

Prop. 2017/18:279: Det som föreskrivs i 12 § sjunde stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar om att prövningstillstånd i vissa fall får meddelas av en lagfaren ledamot, gäller inte i Migrationsöverdomstolen.

Paragrafen, som är ny, innehåller ett undantag från de allmänna bestämmelserna om kammarrättens sammansättning vid behandling av frågor ...

Handläggningen

[K16]4 §  Mål om avvisning eller utvisning och mål om förvar skall handläggas skyndsamt.

Muntlig förhandling

[K16]5 §  Förfarandet är skriftligt.

[S2]I handläggningen får ingå muntlig förhandling i en viss fråga, när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet.

[S3]I en migrationsdomstol ska muntlig förhandling hållas, om en utlänning som för talan i målet begär det samt förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar mot det.

[S4]Muntlig förhandling ska vidare hållas i en migrationsdomstol i mål som rör utvisning eller vägran att förnya ett uppehållstillstånd för en utlänning som är en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare eller omfattas av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer. Även i mål som rör avvisning eller där ansökan om uppehållstillstånd har avslagits ska muntlig förhandling hållas i en migrationsdomstol, om det begärs av en sådan utlänning och om han eller hon har ansökt om uppehållstillstånd. I dessa fall behöver dock muntlig förhandling inte hållas om detta skulle strida mot den nationella säkerhetens intresse.

[S5]Om en utlänning som har kallats vid vite att inställa sig personligen till en förhandling uteblir, får rätten besluta att han eller hon ska hämtas till rätten antingen omedelbart eller till en senare dag. Lag (2014:198).

Jmf 9 § FPL. Domstolen kan beroende på omständigheterna få ett utredningsansvar men måste inte själv genomföra utredningar utan kan anvisa parterna vad som behövs. Om det avser komplexa frågor kan domstol på eget initiativ kalla till förhandling (MIG 2006:1). När sökanden yrkar om muntlig förhandling och domstol anser det vara obehövligt ska först beslut fattas och sedan ska sökanden ges tillfälle att slutföra talan, om så inte sker föreligger sådana brister i handläggningen att domstolens dom kan komma att upphävas och målet visas åter för ny handläggning, se KamR UM 8711-08.

  • MIG 2009:14:Migrationsdomstol är skyldig att hålla muntlig förhandling i mål om utvisning av en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en EES- medborgare.
  • MIG 2008:9:Migrationsdomstol har inte ägt avstå från att hålla muntlig förhandling i mål om utvisning av en utlänning som omfattas av EES-avtalet.
  • MIG 2009:30:Behovet av muntlig förhandling är särskilt framträdande i mål som rör avvisning eller utvisning av en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd på grund av uppgivet flyktingskap eller såsom skyddsbehövande i övrigt och där en bedömning av trovärdigheten i den lämnade berättelsen har omedelbar betydelse för frågan om uppehållstillstånd. Är innehållet i de åberopade uppgifterna och utlänningens agerande sådant att det framstår som klart att uppgifterna är oförenliga och inte överensstämmer med verkligheten behöver inte någon muntlig förhandling hållas, trots att utlänningen begärt detta.
  • MIG 2016:14:Om migrationsdomstolen överväger att, som handläggande myndighet, fatta beslut om förvar bör domstolen se till att alla omständigheter av betydelse för frågan om förvar blir tillräckligt utredda. En sådan utredning bör helst ske inom ramen för en muntlig förhandling i migrationsdomstolen.
  • MIG 2006:9:Migrationsdomstol borde ha hållit muntlig förhandling i mål om förvar, eftersom den förvarstagne yrkat att förhandling skulle hållas och några särskilda skäl mot att hålla muntlig förhandling inte förelåg.
  • MIG 2011:9:Vid en prövning av frågan om uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 19 § fjärde stycket utlänningslagen är prövningen begränsad till de omständigheter som hänför sig till utlänningens behov av skydd i Sverige. Migrationsdomstol har inte förfarit felaktigt när den avslagit yrkande om muntlig förhandling när det varit fråga om endast en tillräcklighetsbedömning.
  • MIG 2017:9:Om utgången i målet är beroende av tillförlitligheten av de uppgifter som den enskilde lämnat, är utrymmet för att inte hålla muntlig förhandling om sådan begärts mycket begränsat
  • MIG 2006:1:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar skyddsbehov och till stöd för detta ingivit handlingar som bedömts kunna vara äkta av svensk ambassad samt där klagandens trovärdighet är avgörande för bedömningen, åligger det migrationsdomstolen att se till att målet blir tillräckligt utrett, t.ex. genom att hålla muntlig förhandling eller på annat sätt utreda oklarheterna i målet.
  • MIG 2014:1:En asylsökande som påstår sig vara underårig har bevisbördan för att göra sin uppgivna ålder sannolik. Han eller hon kan erbjudas möjligheten att använda en läkarundersökning som ett bevismedel för att uppfylla sin bevisbörda. Det finns ingen skyldighet för Migrationsverket att erbjuda en läkarundersökning, endast en skyldighet att informera om möjligheten att genomgå en sådan. En medicinsk åldersbedömning är dock endast ett av flera bevismedel som den enskilde kan använda sig av för att uppfylla sin bevisbörda vad åldern beträffar.

Motparter i vissa fall

[K16]6 §  I ett mål om avvisning är Migrationsverket motpart till utlänningen. Detsamma gäller i ett mål om återreseförbud där beslut meddelats av Polismyndigheten i samband med ett beslut om avvisning.

[S2]När ett beslut i ett säkerhetsärende överklagas är såväl Migrationsverket som Säkerhetspolisen motparter till utlänningen vid handläggningen i migrationsdomstolen och i Migrationsöverdomstolen.

[S3]I ett mål om uppehållstillstånd för den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott, eller om upphävande av ett sådant utvisningsbeslut, är Migrationsverket och, i fråga om ett säkerhetsärende, Säkerhetspolisen motparter till utlänningen vid handläggningen i migrationsdomstolen och i Migrationsöverdomstolen. Lag (2017:22).

Återförvisning

7 § Har upphävts genom lag (2009:1542).

[K16]8 §  Om det under handläggningen av ett mål i en migrationsdomstol framkommer att det rör sig om ett säkerhetsärende enligt denna lag eller ett ärende som ska handläggas enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, ska domstolen undanröja det överklagade beslutet och överlämna målet till Migrationsverket för handläggning

[S2]Om det under handläggningen i Migrationsöverdomstolen framkommer att det rör sig om ett säkerhetsärende enligt denna lag eller ett ärende som ska handläggas enligt lagen om särskild utlänningskontroll, ska Migrationsöverdomstolen undanröja migrationsdomstolens och Migrationsverkets beslut och överlämna målet till Migrationsverket för handläggning. Lag (2009:1542).

Överklagande

[K16]9 §  En migrationsdomstols beslut överklagas till Migrationsöverdomstolen. En migrationsdomstols beslut i mål om avvisning som i första instans prövats av Polismyndigheten får dock inte överklagas i andra fall än de som avses i 14 kap. 2 § andra meningen.

[S2]En migrationsdomstols beslut om förvar i annat fall än efter överklagande i förvarsfrågan får överklagas särskilt till Migrationsöverdomstolen.

[S3]Migrationsöverdomstolens beslut får inte överklagas. Lag (2015:91).

Överklagan kräver prövningstillstånd enligt 12 §. Ett avslag på en ansökan om uppehållstillstånd vinner inte negativ rättskraft, det uppkommer alltså inte formellt hinder för utlänningen att i en ny ansökan om uppehållstillstånd åberopa samma omständigheter som tidigare och få saken prövad (MIG 2007:31). Men då ett avvisnings- eller utvisningsbeslut som vunnit laga kraft, är verkställbart under fyra år förhindras utlänningen att åtminstone under den tiden bedriva parallella processer om uppehållstillstånd med undantag för prövning om verkställighetshinder se 12 kap.18-19 §§ (MIG 2007:31).

Prop. 2014/15:32: migrationsdomstols beslut i mål om avvisning som i första instans prövats av Polismyndigheten får dock inte överklagas i andra fall än de som avses i 14 kap. 2 § andra meningen.

En migrationsdomstols beslut om förvar i annat fall än efter överklagande i förvarsfrågan får överklagas särskilt till Migrationsöverdomstolen.

Migrationsöverdomstolens beslut får inte överklagas.

Paragrafen behandlar överklagande av en migrationsdomstols ...

  • MIG 2007:44:I ett mål rörande uppehållstillstånd är migrationsdomstol ansvarig som handläggande myndighet avseende förvar och uppsikt endast till och med den tidpunkt domstolen slutligen avgör frågan om uppehållstillstånd och den därmed sammanhängande frågan om avlägsnande genom avvisning eller utvisning. Migrationsöverdomstolen är i ett motsvarande mål inte handläggande myndighet innan domstolen meddelat prövningstillstånd. Det föreligger inte något krav på prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen när migrationsdomstol fattat beslut om förvar som handläggande myndighet. Migrationsöverdomstolen är inte handläggande myndighet vid överprövning av ett sådant beslut (I och II). När migrationsdomstol fattar beslut om förvar i dess egenskap av handläggande myndighet saknas motpart hos domstolen i denna del. Motpart finns heller inte hos Migrationsöverdomstolen efter överklagande av sådant beslut (II).
  • MIG 2009:35:Ett beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats av migrationsdomstol har ansetts vara överklagbart av utlänning som yrkat permanent uppehållstillstånd.
  • MIG 2007:41:Fråga om enskild har rätt att överklaga Migrationsverkets beslut om uppsikt trots att uppsiktsbeslut inte är överklagbara enligt 14 kap. utlänningslagen. Tillika fråga om migrationsdomstol, som är handläggande myndighet, även efter överklagande av enskild av ett uppsiktsbeslut kan förordna om förvar utan hinder av 29 § förvaltningsprocesslagen.
  • MIG 2018:1:Ett beslut om återreseförbud som Polismyndigheten har meddelat i samband med ett beslut om avvisning får i regel inte överklagas till Migrationsöverdomstolen.
  • MIG 2019:8:När Migrationsverket har återkallat eller upphävt en utlännings Schengenvisering och Polismyndigheten har fattat ett beslut om avvisning av utlänningen ska ett överklagande av avvisningsbeslutet prövas av Migrationsverket som första instans.
  • MIG 2013:24:En polismyndighets beslut om återreseförbud ska, även om det fattas i samband med ett avvisningsbeslut, betraktas som ett separat beslut och inte som en del av avvisningsbeslutet. Samtliga beslut om återreseförbud som en polismyndighet meddelar ska överklagas i samma ordning, dvs. till en migrationsdomstol.

[K16]10 §  En migrationsdomstols beslut om förvar får överklagas utan begränsning till viss tid. Lag (2013:107).

Prop. 2012/13:45: En migrationsdomstols beslut om förvar får överklagas utan begränsning till viss tid.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande. Övervägandena finns i avsnitt 11.1.3.

Det nuvarande första stycket i paragrafen tas bort. Motsvarande reglering finns i 6 a § FPL.

[K16]11 §  Prövningstillstånd krävs vid överklagande av en migrationsdomstols beslut till Migrationsöverdomstolen.

[S2]Vid överklagande av en migrationsdomstols beslut enligt 9 § andra stycket krävs dock inte prövningstillstånd. Prövningstillstånd krävs inte heller vid överklagande av en migrationsdomstols beslut i fråga om statusförklaring eller uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § efter överlämnande enligt 4 kap. 6 § andra stycket eller 5 kap. 20 § andra stycket. Lag (2021:765).

  • MIG 2015:1:En person har av allmän domstol dömts för bl.a. mord till livstids fängelse och utvisning. Vid en efterföljande prövning av om uppehållstillstånd ska beviljas med stöd av 12 kap. 16 b § utlänningslagen ska frågan om det finns skyddsskäl enligt 4 kap. 1-2 a §§ samma lag prövas först. Det brott som utlänningen gjort sig skyldig till har bedömts utesluta honom från att anses som alternativt skyddsbehövande. Livstidsstraffet medför att det inte är fråga om en endast tillfälligt avbruten verkställighet och det är heller inte meningsfullt att pröva frågan om verkställighetshinder.
  • MIG 2014:20:En person har av allmän domstol dömts till utvisning. Vid den efterföljande prövningen av om uppehållstillstånd ändå ska beviljas har han ansetts vara i behov av skydd som flykting, eftersom hans religiösa tillhörighet och hemort medfört en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. De brott han har gjort sig skyldig till, bl.a. grova narkotikabrott, har inte bedömts vara synnerligen grova och det har därför funnits grund att bevilja uppehållstillstånd. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd inte kan beviljas i en situation som denna, har han beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år.
  • MIG 2007:41:Fråga om enskild har rätt att överklaga Migrationsverkets beslut om uppsikt trots att uppsiktsbeslut inte är överklagbara enligt 14 kap. utlänningslagen. Tillika fråga om migrationsdomstol, som är handläggande myndighet, även efter överklagande av enskild av ett uppsiktsbeslut kan förordna om förvar utan hinder av 29 § förvaltningsprocesslagen.

[K16]12 §  Prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen meddelas om

  1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Migrationsöverdomstolen, eller
  2. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

[K16]12 a §  Prövningstillstånd får begränsas till att gälla en viss fråga i målet, vars prövning är av vikt för ledning av rättstillämpningen (prejudikatfråga) eller en viss del av målet.

[S2]I avvaktan på att prövning sker i enlighet med ett prövningstillstånd som har begränsats enligt första stycket får Migrationsöverdomstolen förklara frågan om meddelande av prövningstillstånd rörande målet i övrigt helt eller delvis vilande.

[S3]I den utsträckning prövningstillstånd inte meddelas och frågan om prövningstillstånd inte heller förklaras vilande, ska det överklagade beslutet stå fast. En upplysning om detta ska tas in i Migrationsöverdomstolens beslut. Lag (2013:107).

Prop. 2012/13:45: Prövningstillstånd får begränsas till att gälla en viss fråga i målet, vars prövning är av vikt för ledning av rättstillämpningen (prejudikatfråga) eller en viss del av målet.

I avvaktan på att prövning sker i enlighet med ett prövningstillstånd som har begränsats enligt första stycket får Migrationsöverdomstolen förklara frågan om meddelande av prövningstillstånd rörande målet i övrigt helt eller delvis vilande. ...

  • MIG 2014:4:Om en utlänning som har ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut på nytt reser in i Sverige, kan denne verkställas igen med stöd av samma beslut så länge som beslutet inte upphört att gälla. Att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats medför endast att verkställighet inte kan ske under tiden som tillståndet gäller.

[K16]12 b §  Om Migrationsöverdomstolen med tillämpning av 12 a § har prövat en prejudikatfråga får domstolen, om ytterligare prövning krävs, helt eller delvis grunda sitt avgörande av målet i övrigt på migrationsdomstolens bedömning eller, med undanröjande av lägre rätts eller myndighets avgörande, besluta om återförvisning av målet för fortsatt behandling. Lag (2013:107).

Prop. 2012/13:45: Om Migrationsöverdomstolen med tillämpning av 12 a § har prövat en prejudikatfråga får domstolen, om ytterligare prövning krävs, helt eller delvis grunda sitt avgörande av målet i övrigt på migrationsdomstolens bedömning eller, med undanröjande av lägre rätts eller myndighets avgörande, besluta om återförvisning av målet för fortsatt behandling.

Paragrafen, som är ny, reglerar Migrationsöverdomstolens handlingsalternativ om den prövat en prejudikatfråga ...

17 kap. Skyldighet att lämna uppgifter

[K17]1 §  Socialnämnden ska lämna ut uppgifter om en utlännings personliga förhållanden, om Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen begär det och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Detsamma gäller när fråga har uppkommit om utlänningen har uppehållsrätt. Lag (2014:655).

Prop. 2005/06:77: Genom ändringarna i paragrafen utökas i två fall en socialnämnds skyldighet att, på begäran av en polismyndighet, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol, Migrationsöverdomstolen eller regeringen, lämna ut uppgifter angående en utlännings personliga förhållanden. För det första utökas uppgiftsskyldigheten till att omfatta ärenden om tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige.

För det andra skall uppgiftsskyldighet föreligga även då fråga ...

[K17]2 §  Om en utlänning i ett ärende enligt denna lag åberopar ett intyg om sin psykiska eller fysiska hälsa, skall en hälso- och sjukvårdsmyndighet på begäran av den myndighet eller domstol som handlägger ärendet lämna de upplysningar som behövs för att bedöma uppgifterna i intyget.

En sökande ska anses styrkt sin bevisning avseende vad hon har anfört om sin hälsa om tillfredsställande dokumentation presenteras för påståendet. (jfr MIG 2007:15 och MIG 2007:35).

[K17]3 §  Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har rätt att ta del av uppgifter om enskilda hos Migrationsverket. Om det finns skäl för det ska Migrationsverket på eget initiativ lämna sådana uppgifter till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

[S2]Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket. Lag (2009:1013).

Prop. 2007/08:160: Paragrafen är ny. Bakgrunden och skälen för paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.4.1.

Paragrafen innehåller en uppgiftsskyldighet för Migrationsverket gentemot Försäkringskassan. Uppgiftsskyldigheten innebär att det föreligger en sådan skyldighet som avses i 14 kap. 1 § sekretesslagen.

Paragrafen ...

[K18]1 §  Offentligt biträde ska förordnas för den som åtgärden avser, om det inte måste antas att behov av biträde saknas, i mål och ärenden om

  1. avvisning, dock inte hos Polismyndigheten om inte utlänningen enligt 10 kap.1 eller 2 § hållits i förvar sedan mer än tre dagar,
  2. utvisning enligt 8 kap.6 eller 10 § eller 11 § andra stycket,
  3. verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning enligt denna lag, om beslut om inhibition meddelats av Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen eller om ny prövning beviljats,
  4. verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning enligt denna lag, dock endast när det gäller fråga om förvar enligt 10 kap.1 eller 2 § och utlänningen hållits i förvar sedan mer än tre dagar, och
  5. hemsändande enligt 23 kap. 2 §.

[S2]Offentligt biträde ska alltid förordnas i mål och ärenden enligt första stycket 1 och 2 för barn som har ansökt om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 §, om barnet saknar vårdnadshavare här i landet. Offentligt biträde ska också förordnas för ett barn som saknar vårdnadshavare här i landet om ny prövning har beviljats barnet.

[S3]Offentligt biträde ska alltid förordnas för barn som hålls i förvar enligt 10 kap. 2 §, om barnet saknar vårdnadshavare här i landet. Lag (2021:765).

Det föreligger en presumtion för biträdesförordnande i utlänningsärenden och ingen ska kunna avlägsnas från landet utan att ha erbjudits bistånd av ett offentligt biträde(MIG 2006:1). Generella bestämmelser om offentligt biträde återfinns i lagen (1996:1620) om offentligt biträde. Det är även tillåtet att anlita ett privat ombud, skillnaden är att privat ombud bekostas av parten själv. Vid fastställandet av ersättning till offentligt biträde i överinstansen tas inte hänsyn till arbete som avser genomgång av underinstansens dom, se RÅ 85 2:48. utlänningar har ofta större behov av biträdeshjälp än vad många svenskar har i ärenden om frihetsberövande p g a språksvårigheter, isolering och bristande kunskap om svenska förhållanden (MIG 2006:2)

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller bestämmelser om offentligt biträde.

Prop. 2005/06:77: Ändringen i första stycket är föranledd av den nya grund för utvisning som föreslås i 8 kap. 7 a §. Rätt till offentligt biträde skall föreligga även vid utvisning enligt nämnda bestämmelse.

Ikraftträdande Lagändringarna träder i kraft den 30 april 2006. Några övergångsbestämmelser införs inte. Bestämmelserna skall således tillämpas fr.o.m. den 30 april 2006, vilket innebär att kvalifikationstider som helt eller delvis har fullgjorts vid tidpunkten för ikraftträdandet skall ...

  • MIG 2010:9:Rätt till offentligt biträde såvitt avser förvar kan föreligga för en utlänning som hållits i förvar sedan mer än tre dagar och det är fråga om verkställighet av ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen.
  • MIG 2009:18:Ett förordnande som offentligt biträde för en förvarstagen person omfattar - utöver själva förvarsfrågan - även beslut om avskiljande och placering i häkte av den förvarstagne. Det offentliga biträdet har därmed rätt till skälig ersättning för det biträde som lämnats den förvarstagne i samband med överklagande av Migrationsverkets beslut i samma frågor.
  • MIG 2016:23:Bestämmelsen om rätt till rättsligt bistånd och biträde i det omarbetade asylprocedurdirektivet är tillämplig vid överklagande av Migrationsverkets beslut att inte bevilja ny prövning och kan åberopas direkt inför domstolen utan att ha genomförts i nationell rätt.
  • MIG 2020:13:Ett förordnande som offentligt biträde för en förvarstagen person omfattar även åtgärden att överklaga ett beslut om övervakat besök enligt 11 kap. 4 § utlänningslagen.
  • MIG 2017:21:En viss fördröjning av ett ärendes handläggning kan inte anses vara särskilda skäl för att frångå en utlännings önskemål om att ett visst offentligt biträde ska förordnas.
  • MIG 2019:20:Åtgärder som ett offentligt biträde vidtar för att överklaga Migrationsverkets avslagsbeslut i ett ärende om snabb handläggning enligt 12 § förvaltningslagen har ett sådant samband med den rättsliga angelägenheten i vilken biträdet är förordnad att de ingår i uppdraget.
  • MIG 2014:29:Bestämmelsen om offentligt biträde i 18 kap. 1 § utlänningslagen kan tillämpas hos Migrationsverket i ärenden där frågan om överföring enligt Dublinförordningen har aktualiserats. Verket bör dock som regel kunna förutsätta att behov av biträde saknas. Även hos migrationsdomstol i ett överklagat mål om överföring enligt Dublinförordningen kan bestämmelsen tillämpas. Det får dock antas att behov av biträde saknas om överklagandet bedöms sakna rimliga utsikter till framgång.
  • MIG 2008:7:En migrationsdomstol saknar laga grund för att förordna offentligt biträde i mål om överföring enligt Dublinförordningen.
  • MIG 2006:2:I ett mål om uppehållstillstånd, där en utlänning åberopar skyddsbehov och fråga om utvisning aktualiseras, gäller presumtionen att utlänningen har rätt till bistånd av ett offentligt biträde. Migrationsdomstolen borde, i stället för att besluta om entledigande av det offentliga biträdet, ha prövat frågan om byte av offentligt biträde.
  • MIG 2010:7:När ett avlägsnandebeslut har preskriberats och utlänningen därefter ansöker om asyl på nytt och åberopar skyddsskäl gäller presumtionen att utlänningen har rätt till bistånd av ett offentligt biträde.
  • MIG 2021:15:Det finns förutsättningar att förordna ett offentligt biträde för en utlänning som är utvisad av allmän domstol på grund av brott och som därefter ansöker om asyl när ansökan ska prövas enligt
  • MIG 2007:50:Beslut att förordna offentligt biträde gäller tills ärendet eller målet har avslutats, om inte biträdet dessförinnan blivit entledigad.

[K18]1 a §  I mål som rör överklagande av Migrationsverkets beslut i fråga om statusförklaring och beslut att inte bevilja ny prövning ska på utlänningens begäran offentligt biträde förordnas om utlänningen befinner sig i Sverige och det inte är uppenbart att överklagandet inte kommer att bifallas.

[S2]Offentligt biträde ska alltid förordnas i mål enligt första stycket för barn som befinner sig i Sverige och som saknar vårdnadshavare här i landet. Lag (2016:1243).

  • MIG 2017:15:För att en begäran om offentligt biträde ska kunna avslås i mål som rör överklagande av Migrationsverkets beslut om statusförklaring krävs att det ska stå klart utan en närmare prövning i det enskilda fallet att det inte finns förutsättningar för att bevilja skyddsstatusförklaring. När en mer individuell bedömning av skälen måste göras för att avgöra frågan om skyddsstatus kan det inte anses uppenbart att överklagandet kommer att avslås.
  • MIG 2019:3:Begreppet vårdnadshavare i 18 kap. 1 a § andra stycket utlänningslagen inkluderar inte god man enligt lagen om god man för ensamkommande barn
  • MIG 2020:22:Barn som saknar vårdnadshavare i Sverige har rätt till ett offentligt biträde enligt 18 kap. 1 a § utlänningslagen även om detta inte har begärts.
  • MIG 2021:11:Bestämmelsen i 12 kap. 19 § första stycket utlänningslagen om ny prövning av frågan om uppehållstillstånd är inte tillämplig när en utlänning, vars asylansökan avvisats enligt 5 kap. 1 b § första stycket 3 utlänningslagen, ska utvisas enligt ett beslut som fått laga kraft.
2 § Har upphävts genom lag (2013:648).

[K18]3 §  Den som är förordnad som offentligt biträde för ett barn som saknar vårdnadshavare här i landet är utan särskilt förordnande barnets ställföreträdare i det mål eller ärende som förordnandet avser. Detta gäller dock inte om det finns en god man för barnet enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn.

  • MIG 2009:17:Minderåriga barn som utifrån har ansökt om uppehållstillstånd grundat på anknytning till sin härvarande myndiga syster har inte ansetts processbehöriga i mål enligt utlänningslagen. Deras härvarande syster, som inte har kunnat visa att hon är barnens legala vårdnadshavare, har inte ansetts behörig att föra barnens talan. Eftersom det inte heller ansågs finnas annan möjlighet för barnen att anhängiggöra sin talan i Migrationsöverdomstolen avvisades överklagandet.

[K18]4 §  Den som är förordnad som god man för ett barn enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn skall ansöka om uppehållstillstånd för barnet, om detta inte är uppenbart obehövligt. Om en sådan god man inte är förordnad, gäller vad som nu sagts i stället den som är förordnad som offentligt biträde för barnet.

Utlänningens ansvar för resekostnader

[K19]1 §  En utlänning som avvisas eller utvisas är skyldig att betala kostnaden för sin egen resa till den ort dit han eller hon sänds eller åläggs att resa genom en myndighets försorg.

Transportörens ersättningsskyldighet

[K19]2 §  Om en utlänning som har kommit till Sverige med ett fartyg eller ett luftfartyg direkt från en stat som inte omfattas av Schengenkonventionen avvisas därför att utlänningen saknar pass eller de tillstånd som krävs för att resa in i landet eller medel för hemresan, är transportören skyldig att ersätta staten för

  1. kostnaden för utlänningens resa från Sverige,
  2. resekostnaden från Sverige och tillbaka för den bevakningspersonal som behöver följa med, och
  3. kostnaden för utlänningens uppehälle här innan avvisningen kan verkställas, om dröjsmålet av verkställigheten beror på transportören.

[S2]Transportören (fartygets eller luftfartygets ägare eller brukare) skall helt eller delvis befrias från denna skyldighet, om

  1. transportören visar sig ha haft skälig anledning att anta att utlänningen hade rätt att resa in i Sverige, eller
  2. det med hänsyn till kostnadens storlek eller av andra skäl framstår som uppenbart oskäligt att kräva ut ersättning för kostnaden.

[K19]3 §  Om en utlänning som är anställd ombord på ett fartyg eller ett luftfartyg lämnar fartyget eller luftfartyget under dess uppehåll i Sverige och olovligen reser in i Sverige och avvisas, är transportören skyldig att

  • ersätta kostnaderna för utlänningens resa från Sverige, och
  • svara för kostnaderna för utlänningens uppehälle för de närmaste tre månaderna efter inresan.

[S2]Det som sägs om en utlänning som är anställd ombord på ett fartyg eller luftfartyg gäller också i fråga om en utlänning som utan tillåtelse har följt med ett sådant fartyg.

[S3]Har fartyget eller luftfartyget utländsk ägare eller brukare, är befälhavaren skyldig att på ägarens eller brukarens vägnar svara för kostnaderna enligt första stycket, om det inte är uppenbart oskäligt.

[K19]4 §  Beslut om ersättningsskyldighet meddelas av den myndighet som verkställer avvisningen.

Särskilda avgifter

[K19]5 §  En transportör som inte fullgjort sin kontrollskyldighet enligt 9 kap. 3 § skall betala en särskild avgift, om beslut om avvisning meddelats på grund av att utlänningen saknar pass eller de tillstånd som krävs för inresa och beslutet vunnit laga kraft eller verkställts trots att det inte vunnit laga kraft.

[S2]Transportören skall dock inte betala någon särskild avgift, om

  1. transportören visar sig ha haft skälig anledning att anta att utlänningen hade rätt att resa in i Sverige, eller
  2. det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften.

  • HFD 2012:63:Utlänning har rest in till Sverige med förfalskat pass. Fråga om särskild avgift enligt utlänningslagen ska tas ut av transportören för bristande kontroll av resehandlingar.

[K19]5 a §  En transportör som inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt 9 kap. 3 a § skall betala en särskild avgift.

[S2]Transportören skall dock inte betala någon särskild avgift, om

  1. transportören visar att underlåtenheten inte beror på fel eller försummelse, eller
  2. det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften. Lag (2006:447).

Prop. 2005/06:129: Paragrafen, som är ny, behandlar förutsättningarna för att en transportör som inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt 9 kap. 3 a § skall åläggas en särskild avgift. I bestämmelsen föreskrivs att transportörer som underlåter att lämna uppgifter eller som har lämnat ofullständiga eller felaktiga uppgifter skall betala en särskild avgift.

Transportören har normalt sett möjlighet att lämna uppgifter i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2004/82/EG. Därför finns det en ...

[K19]6 §  Den särskilda avgiften enligt 5 § skall för varje utlänning bestämmas till högst 46 000 kronor.

[S2]Den särskilda avgiften enligt 5 a § skall för varje flygning som har gjorts utan att transportören har fullgjort sin uppgiftsskyldighet bestämmas till högst 46 000 kronor. Lag (2006:447).

Prop. 2005/06:129: Paragrafens första stycke har ändrats. Det har dessutom lagts till ett andra stycke.

I första stycket har det preciserats att det är särskild avgift enligt 5 §, dvs. för transportörer som inte har fullgjort sin kontrollskyldighet, som behandlas i det stycket.

I det andra stycket föreskrivs att särskild avgift enligt 5 a §, dvs. för transportörer som inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet, skall bestämmas till högst 46 000 kr för varje flygning som har ...

[K19]7 §  Frågan om transportören ska betala en avgift enligt 5 § prövas av den myndighet som ska verkställa avvisningen.

[S2]Frågan om transportören ska betala en avgift enligt 5 a § prövas av Polismyndigheten.

[S3]Avgiften enligt 5 § ska betalas till Migrationsverket. Avgiften enligt 5 a § ska betalas till Polismyndigheten. Avgifterna tillfaller staten.

[S4]Mål om uttagande av avgift handläggs som allmänt mål. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Lag (2014:655).

Prop. 2005/06:129: I paragrafen har det lagts till ett nytt andra stycke. De förutvarande andra och tredje styckena är därför nu tredje och fjärde styckena. Det nuvarande tredje stycket har dessutom ändrats.

I andra stycket anges att frågan om transportören skall betala en avgift enligt 5 a §, dvs. en särskild avgift för att transportören inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet, skall prövas av den polismyndighet som har begärt uppgifterna.

I tredje stycket har det preciserats ...

[K19]8 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att även annan myndighet än Polismyndigheten ska pröva frågan om transportören ska betala en avgift enligt 5 a §. Lag (2014:655).

Prop. 2005/06:129: Paragrafen, som är ny, innehåller en delegationsbestämmelse. Bestämmelsen innebär att regeringen kan föreskriva att också annan myndighet än polismyndighet skall pröva frågan om åläggande av avgift för transportör som har brutit mot sin uppgiftsskyldighet. Bestämmelsen är tänkt att tillämpas om någon annan myndighet än polismyndighet framöver kommer att ansvara för personkontroll på flygplats vid yttre gräns och ges möjlighet att begära uppgifter från transportör enligt 9 kap. 3 a §. Bestämmelsen ...

[K20]1 §  Till böter döms en utlänning som uppsåtligen eller av oaktsamhet uppehåller sig i Sverige utan föreskrivet tillstånd och utan att utlänningen har ansökt om ett sådant tillstånd eller en förundersökningsledare har ansökt om tidsbegränsat uppehållstillstånd för utlänningen med stöd av 5 kap. 15 §.

[S2]I ringa fall skall åtal för brott enligt denna paragraf inte väckas annat än om det är motiverat från allmän synpunkt.

[K20]2 §  Till fängelse i högst ett år eller, om brottet är ringa, till böter döms en utlänning som uppsåtligen uppehåller sig i Sverige fastän han eller hon enligt ett verkställt beslut om utvisning enligt 8 a kap.1 eller 5 § inte har haft rätt att återvända hit.

[S2]Bestämmelserna i första stycket gäller inte om utlänningen har flytt hit av skäl som avses i 4 kap. 1, 2 eller 2 a §.

[S3]I ringa fall ska åtal för brott enligt första stycket inte väckas annat än om det är motiverat från allmän synpunkt. Lag (2014:198).

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller straffbestämmelser som avser inresa och vistelse i strid mot återreseförbud.

  • RH 2016:47:En person som tidigare utvisats med återreseförbud ankom med flyg till Skavsta flygplats från Italien. Fråga om personen uppehållit sig i Sverige i strid mot bestämmelsen i 20 kap. 2 § första stycket utlänningslagen.
  • NJA 2007 s. 400:En person har trots ett enligt 1989 års utlänningslag i brottmålsdom meddelat förbud att återvända till riket återvänt hit vid två tillfällen. Vid det första tillfället gällde fortfarande 1989 års lag (I = B 2740-06). Vid det andra tillfället hade en ny utlänningslag (2005:716) trätt i kraft (II = B 5037-06). Åtal för brott mot utlänningslagen har ogillats i båda fallen.

[K20]3 §  Till böter döms en utlänning som uppsåtligen eller av oaktsamhet har anställning eller bedriver verksamhet som kräver arbetstillstånd, utan att inneha ett sådant tillstånd.

[K20]4 §  Till böter eller fängelse i högst ett år döms en utlänning som uppsåtligen på ett otillåtet sätt passerar en yttre gräns enligt kodexen om Schengengränserna. Lag (2015:91).

Prop. 2014/15:32: I paragrafen regleras straff för otillåtet passerande av yttre gräns. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.2. Genom ändringen ersätts hänvisningen till Schengenkonventionen med en hänvisning till gränskodexen. Gränskodexens bestämmelser om otillåtet passerande av yttre gräns överensstämmer med motsvarande bestämmelser i Schengenkonventionen.

[K20]5 §  Till böter eller, när omständigheterna är försvårande, fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet har en utlänning anställd, om utlänningen

  1. inte har rätt att vistas i Sverige, eller
  2. har rätt att vistas här men saknar föreskrivet arbetstillstånd.

[S2]I fråga om påförande av särskild avgift gäller 1214 §§. Lag (2013:646).

  • NJA 2015 s. 885:En enskild näringsidkare som har haft en utlänning utan arbetstillstånd anställd har fått betala en särskild avgift enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen. Ett åläggande av även företagsbot har bedömts medföra att den samlade reaktionen skulle bli oproportionerligt sträng. Företagsbot har därför eftergetts.
  • RH 2013:7:Fråga om företagsbot vid överträdelse av bestämmelserna i utlänningslagen (2005:716) om att ha utlänning i tjänst utan föreskrivet arbetstillstånd.
  • RH 2020:8:Vid brott mot 20 kap. 5 § första stycket 2 utlänningslagen ska brottsofferfondsavgift inte dömas ut, om det inte kommit fram att det funnits några försvårande omständigheter.

[K20]6 §  Till böter, eller när omständigheterna är försvårande, fängelse i högst sex månader döms

  1. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte gör anmälan som föreskrivs i en förordning som har utfärdats med stöd av denna lag,
  2. den som i en anmälan eller ett ansökningsärende enligt denna lag eller enligt en förordning som har utfärdats med stöd av denna lag medvetet lämnar oriktig uppgift eller medvetet underlåter att tala om något förhållande av betydelse.

[K20]7 §  Till fängelse i högst två år eller, när omständigheterna är mildrande, till böter döms den som genom att dölja en utlänning eller genom någon annan sådan åtgärd uppsåtligen hjälper utlänningen att olovligen uppehålla sig i Sverige, en annan EU-stat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein, om detta görs i vinstsyfte.

[S2]För försök till brott enligt denna paragraf döms till ansvar enligt 23 kap.brottsbalken. Lag (2011:1209).

[K20]8 §  Den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, en annan EU-stat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein döms för människosmuggling till fängelse i högst två år.

[S2]Är brottet att anse som grovt döms för grov människosmuggling till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen

  1. utförts mot ersättning,
  2. utgjort ett led i en verksamhet som avsett ett stort antal personer, eller
  3. utförts under former som innebär livsfara för utlänningen eller annars utförts under hänsynslösa former.

[S3]Är brottet att anse som ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

[S4]För försök eller förberedelse till brott enligt denna paragraf döms till ansvar enligt 23 kap.brottsbalken. Lag (2011:1209).

  • RH 2018:43:Två fall av människosmuggling som utförts mot kostnadsersättning har, med beaktande av samtliga omständigheter vid gärningarna, bedömts som brott av normalgraden och inte som grova brott.
  • NJA 2018 s. 229:Människosmuggling. Som utgångspunkt finns det inte skäl att vid val av påföljd särbehandla människosmugglingsbrott av normalgraden med hänsyn till brottslighetens art (I och II).
  • NJA 2018 s. 1073:Människosmuggling har bedömts som brott av normalgraden eftersom den innefattade transport genom flera länder varunder viss planering av resan skedde.
  • NJA 2009 s. 424:Fråga om den som utan vinstsyfte har hjälpt nära släktingar att passera över s.k. inre gräns till Sverige kan dömas för människosmuggling.

/Upphör att gälla U: 2022-06-01/

[K20]9 §  Den som i vinstsyfte planlägger eller organiserar verksamhet som är inriktad på att främja att utlänningar reser till Sverige utan pass eller de tillstånd som krävs för inresa i Sverige döms för organiserande av människosmuggling till fängelse i högst två år.

[S2]Är brottet grovt döms för grovt organiserande av människosmuggling till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen innefattar ett systematiskt utnyttjande av utlänningars utsatta situation, eller innefattar livsfara eller annan hänsynslöshet gentemot utlänningarna.

[S3]Är brottet att anse som ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

[S4]Den som hjälper en utlänning att resa till Sverige utan pass eller de tillstånd som krävs för inresa i Sverige döms för medhjälp till brott enligt första-tredje styckena. Detta gäller om medhjälparen insåg eller hade skälig anledning att anta att resan anordnats i vinstsyfte genom sådan verksamhet som där sägs.

  • NJA 2009 s. 424:Fråga om den som utan vinstsyfte har hjälpt nära släktingar att passera över s.k. inre gräns till Sverige kan dömas för människosmuggling.
  • NJA 2017 s. 189:Organiserande av människosmuggling enligt 20 kap. 9 § utlänningslagen. Fråga om betydelsen av att uppehålls- och arbetstillstånd erhållits på grundval av oriktiga uppgifter. Tillämpning av den straffrättsliga legalitetsprincipen.

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

9 §  Den som i vinstsyfte planlägger eller organiserar verksamhet som är inriktad på att främja att utlänningar reser till Sverige utan pass eller de tillstånd som krävs för inresa i Sverige döms för organiserande av människosmuggling till fängelse i högst två år. Med avsaknad av tillstånd jämställs ett tillstånd som har utfärdats på grundval av osanna uppgifter, om uppgiftslämnandet har främjats inom ramen för verksamheten.

Är brottet grovt döms för grovt organiserande av människosmuggling till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen innefattar ett systematiskt utnyttjande av utlänningars utsatta situation, eller innefattar livsfara eller annan hänsynslöshet gentemot utlänningarna.

Är brottet att anse som ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Den som hjälper en utlänning att resa till Sverige döms för medhjälp till brott enligt första-tredje styckena, om resan har främjats på det sätt som sägs i första stycket och medhjälparen insåg eller hade skälig anledning att anta det. Lag (2022:303).

Förverkande

[K20]10 §  Ersättning som har lämnats till den som har begått brott enligt 7, 8 eller 9 § skall förklaras förverkad. Detsamma gäller annat utbyte av sådant brott. Även vad någon har tagit emot som ersättning för kostnader i samband med ett sådant brott eller värdet av det mottagna skall, om mottagandet utgör brott enligt denna lag och det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än ett år, förklaras förverkat. Transportmedel som har använts eller varit avsett att användas vid brott som avses i 7, 8 eller 9 § får, om brottet har fullbordats eller om förfarandet utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse, förklaras förverkat, om ägaren eller befälhavaren eller någon annan som var i ägarens ställe förövat gärningen eller medverkat till denna och förverkandet behövs för att förebygga brott eller det annars finns särskilda skäl.

[S2]Utöver vad som sägs i andra stycket får egendom som har använts som hjälpmedel vid brott som avses i 7, 8 eller 9 § förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller om egendomen har varit avsedd att användas som hjälpmedel vid sådant brott och brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse.

[S3]Förverkande enligt första, andra eller tredje stycket får inte ske om det är uppenbart oskäligt.

[K20]11 §  Om ägaren till ett fartyg som kan förverkas enligt 10 § andra stycket inte är känd eller saknar känt hemvist i Sverige, får talan om förverkande föras mot befälhavaren på fartyget.

Avgifter

[K20]12 §  En fysisk eller juridisk person som har en utlänning anställd ska, oavsett om ansvar krävs ut enligt 5 §, betala en särskild avgift, om utlänningen

  1. inte har rätt att vistas i Sverige, eller
  2. har rätt att vistas här men saknar föreskrivet arbetstillstånd.

[S2]Särskild avgift enligt första stycket 1 ska inte betalas av den som har

  1. kontrollerat utlänningens rätt att vistas i Sverige,
  2. behållit en kopia av eller ett utdrag ur den eller de handlingar som visar att utlänningen har rätt att vistas här, och
  3. underrättat den behöriga myndigheten, som anges i en förordning som har utfärdats med stöd av denna lag, om anställningen.

[S3]För varje utlänning är avgiften det prisbasbelopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken som gällde när överträdelsen upphörde. Om överträdelsen har pågått under en längre tid än tre månader, är avgiften för varje utlänning i stället två prisbasbelopp. Avgiften får sättas ned helt eller delvis, om särskilda skäl talar för det. Avgiften tillfaller staten. Lag (2018:739).

  • NJA 2015 s. 885:En enskild näringsidkare som har haft en utlänning utan arbetstillstånd anställd har fått betala en särskild avgift enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen. Ett åläggande av även företagsbot har bedömts medföra att den samlade reaktionen skulle bli oproportionerligt sträng. Företagsbot har därför eftergetts.
  • NJA 2016 s. 994:När det tas ut en särskild avgift enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen av den som har haft en utlänning anställd trots att denne saknat arbetstillstånd, finns det i regel skäl att efterge företagsbot.

[K20]12 a §  En fysisk eller juridisk person som är uppdragsgivare, eller uppdragsgivare i tidigare led, åt en arbetsgivare som har en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige anställd, ska betala en särskild avgift om

  1. uppdragsgivaren, eller en uppdragsgivare i tidigare led, har anlitat arbetsgivaren som underentreprenör för att genomföra ett avtal om entreprenad eller underentreprenad,
  2. utlänningen arbetar inom underentreprenaden, och
  3. uppdragsgivaren, eller uppdragsgivaren i tidigare led, inte är beställare i huvudentreprenadavtalet.

[S2]En uppdragsgivare som har vidtagit rimliga kontrollåtgärder och som inte inser eller har skälig anledning att anta att arbetsgivaren hade en eller flera utlänningar anställda som saknade rätt att vistas i Sverige, ska inte betala den särskilda avgiften.

[S3]En uppdragsgivare i tidigare led ska betala den särskilda avgiften endast om uppdragsgivaren inser eller har skälig anledning att anta att arbetsgivaren hade en eller flera utlänningar anställda som saknade rätt att vistas här och som arbetade inom underentreprenaden.

[S4]För varje utlänning är avgiften det prisbasbelopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken som gällde när överträdelsen upphörde. Om överträdelsen har pågått under en längre tid än tre månader, är avgiften för varje utlänning i stället två prisbasbelopp. Avgiften får sättas ned helt eller delvis, om särskilda skäl talar för det. Avgiften tillfaller staten. Lag (2018:739).

[K20]13 §  Allmän domstol prövar, efter ansökan, om särskild avgift ska tas ut enligt 12 eller 12 a §§. Ansökan ska göras av allmän åklagare inom två år efter det att överträdelsen upphörde. I fråga om sådan talan tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan följa svårare straff än böter och bestämmelserna om kvarstad i brottmål.

[S2]Avgiften får inte tas ut när fem år har gått efter det att överträdelsen upphörde. Lag (2013:646).

[K20]14 §  Den särskilda avgiften skall betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att domstolens beslut vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet. Om avgiften inte betalas inom denna tid, skall dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. Den obetalda avgiften och dröjsmålsavgift skall lämnas för indrivning.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

[S3]Avgiften får inte drivas in när fem år har gått efter det att beslutet vann laga kraft.

  • NJA 2015 s. 885:En enskild näringsidkare som har haft en utlänning utan arbetstillstånd anställd har fått betala en särskild avgift enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen. Ett åläggande av även företagsbot har bedömts medföra att den samlade reaktionen skulle bli oproportionerligt sträng. Företagsbot har därför eftergetts.

Annan särskild rättsverkan

[K20]15 §  Den som har begått ett brott som avses i 5 § första stycket 1 får, på yrkande av allmän åklagare, för en tid av högst fem år fråntas sin rätt till en del av eller alla offentliga stöd, bidrag och förmåner som har beviljats men ännu inte betalats ut eller kommit honom eller henne till del om

  1. omständigheterna vid gärningen är försvårande,

[S2]2 åtgärden är motiverad med hänsyn till brottets straffvärde,

[S3]3 den samlade reaktionen på brottsligheten inte blir oproportionerligt sträng, och

  1. anställningen har avsett arbete för annat än arbetsgivarens privata syften.

[S4]Särskild rättsverkan enligt denna paragraf får inte avse stöd, bidrag eller annan förmån som har beviljats en fysisk person för hans eller hennes privata behov. Lag (2013:646).

[K20]16 §  Den som har begått ett brott som avses i 5 § första stycket 1 och som har tagit emot offentliga stöd, bidrag eller andra förmåner får, på yrkande av allmän åklagare, förpliktas att betala tillbaka en del av eller alla sådana stöd, bidrag eller andra förmåner som betalats ut eller annars kommit honom eller henne till del upp till tolv månader innan brottet kom till Polismyndighetens kännedom om

  1. omständigheterna vid gärningen är försvårande,
  2. åtgärden är motiverad med hänsyn till brottets straffvärde,
  3. den samlade reaktionen på brottsligheten inte blir oproportionerligt sträng, och
  4. anställningen har avsett arbete för annat än arbetsgivarens privata syften.

[S2]Särskild rättsverkan enligt denna paragraf får inte avse stöd, bidrag eller annan förmån som har betalats ut till en fysisk person för hans eller hennes privata behov. Lag (2014:655).

[K20]17 §  Om ett brott som avses i 5 § första stycket 1 har begåtts i en verksamhet som drivs av en juridisk person, får särskild rättsverkan enligt 15 och 16 §§ beslutas mot den juridiska personen, om

  1. ledningen för den juridiska personen inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten, eller
  2. brottet har begåtts av
    1. en person i ledande ställning grundad på befogenhet att företräda den juridiska personen eller att fatta beslut på den juridiska personens vägnar, eller
    2. en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Lag (2013:646).

[K21]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om tillfälligt skydd enligt rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta.

[K21]2 §  En utlänning som omfattas av ett beslut om tillfälligt skydd enligt direktiv 2001/55/EG och som i enlighet med direktivet överförs till eller tas emot i Sverige ska ges ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

[S2]Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd får vägras utlänningen endast om det föreligger sådana omständigheter som innebär att en utlänning är utesluten från att vara flykting enligt 4 kap. 2 b § eller att en flykting får vägras uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 §. Lag (2009:1542).

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd för utlänningar som omfattas av det s.k. massflyktsdirektivet.

[K21]3 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att ytterligare kategorier av fördrivna personer utöver dem som omfattas av Europeiska unionens råds beslut får ges uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, om dessa personer har fördrivits av samma skäl och från samma ursprungsland eller ursprungsregion.

[S2]Föreskrifter som meddelats med stöd av första stycket skall anmälas till riksdagen genom en särskild skrivelse inom tre månader.

[K21]4 §  Om ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har getts till en person, får ett sådant tillstånd också ges till den som är gift eller sambo med den person som beviljats tillstånd samt till en utlänning som är ogift och som är barn antingen till den som beviljats tillstånd eller till den person som den som beviljats tillstånd är gift eller sambo med.

[S2]Annan nära anhörig till den som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd får beviljas uppehållstillstånd med tillfälligt skydd under de förutsättningar som anges i 5 kap.3 § första stycket 4 och andra stycket trots att den person som först beviljats tillstånd varken är bosatt i Sverige eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här.

[S3]Uppehållstillstånd enligt denna paragraf får vägras en utlänning endast om det finns synnerliga skäl med hänsyn till rikets säkerhet eller på grund av utlänningens brottslighet.

[K21]5 §  Att en utlänning har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd hindrar inte att en ansökan om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § prövas. Detsamma gäller för ansökan om flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 § och en ansökan om resedokument enligt 4 kap. 4 §. Prövningen av en ansökan enligt första stycket får skjutas upp endast om det finns särskilda skäl för det. Om ansökan inte har prövats innan det tillfälliga skyddet har upphört att gälla, ska den prövas så snart det kan ske efter denna tidpunkt. Lag (2009:1542).

[K21]6 §  Ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd får inte gälla under längre tid än den tid som beslutats av Europeiska unionens råd.

[S2]Om ett program för att förbereda att utlänningen återvänder självmant har inletts när ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd upphör, får tillståndet förlängas högst två år för en person som deltar i programmet. Detta tillstånd skall kallas uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd.

[K21]7 §  En utlänning som beviljas uppehållstillstånd med tillfälligt skydd skall också ges arbetstillstånd för den tid som uppehållstillståndet gäller.

[K21]8 §  En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd får överföras till en annan medlemsstat, om utlänningen samtycker till det. När överföringen sker skall tillståndet i Sverige återkallas.

[K21]10 §  Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket.

Tribunalvittnen

[K22]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om skydd för personer som vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar inför en internationell domstol eller tribunal, med vilken Sverige har ingått avtal om sådant skydd, samt för deras nära anhöriga.

[K22]2 §  Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst ett år ska ges till en utlänning för vilken en framställan om omplacering av vittne eller nära anhörig till vittne har gjorts från en internationell domstol eller tribunal, om framställan bedöms vara berättigad.

[S2]Med vittne avses i denna paragraf den som har vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar inför en internationell domstol eller tribunal i enlighet med dess procedur- eller bevisupptagningsregler.

[S3]Med nära anhörig till vittne avses vittnets

  • make eller sambo,
  • barn som är beroende av vittnet, samt
  • annan anhörig till vittnet som ingår i samma hushåll som vittnet och mellan vilka det föreligger ett särskilt beroendeförhållande.

[S4]Om en framställan enligt första stycket anses berättigad får uppehållstillstånd vägras endast om det föreligger sådana omständigheter som innebär att en utlänning är utesluten från att anses som flykting enligt 4 kap. 2 b § eller att en flykting får vägras uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 §. Lag (2009:1542).

[K22]3 §  En utlänning som har tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 2 § skall ges fortsatt tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd, om detta bedöms som nödvändigt av den internationella domstolen eller tribunalen. Om utlänningen ges ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd skall tillståndstiden bestämmas till minst ett år.

[S2]Uppehållstillstånd enligt denna paragraf får vägras en utlänning endast om det finns synnerliga skäl med hänvisning till rikets säkerhet eller på grund av dennes brottslighet.

[K22]4 §  En utlänning som beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 2 eller 3 § skall ges arbetstillstånd under den tid som uppehållstillståndet gäller.

[K22]6 §  Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket.

[K22]7 §  Migrationsverkets beslut i fråga om uppehållstillstånd enligt 2 och 3 §§ får inte överklagas.

23 kap. Särskilda bemyndiganden

/Upphör att gälla U: 2022-06-01/

[K23]1 §  Regeringen får, utöver vad som förut angetts i denna lag, meddela föreskrifter om

  1. skyldighet att anmäla utlänningars vistelse eller anställning i Sverige,
  2. sådana inskränkningar i utlänningars rätt att vara anställda i ett visst företag eller i företag av visst slag som är nödvändiga med hänsyn till rikets säkerhet,
  3. skyldighet att kontrollera utlänningars rätt att vistas och arbeta i Sverige,
  4. skyldighet för arbetsgivare till en utlänning som beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket att lämna uppgift om de anställningsvillkor som gäller för utlänningen och föreskrifter om hur uppgiftsskyldigheten ska uppfyllas. Lag (2014:776).

/Träder i kraft I: 2022-06-01/

1 §  Regeringen får, utöver vad som förut angetts i denna lag, meddela föreskrifter om

  1. skyldighet att anmäla utlänningars vistelse, anställning eller anställningsvillkor i Sverige,
  2. sådana inskränkningar i utlänningars rätt att vara anställda i ett visst företag eller i företag av visst slag som är nödvändiga med hänsyn till rikets säkerhet,
  3. skyldighet att kontrollera utlänningars rätt att vistas och arbeta i Sverige,
  4. skyldighet för arbetsgivare till en utlänning som beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket att lämna uppgift om de anställningsvillkor som gäller för utlänningen och föreskrifter om hur uppgiftsskyldigheten ska uppfyllas. Lag (2022:303).

[K23]2 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att sända hem utlänningar som inte är flyktingar och som har tagits om hand enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

[S2]Regeringen får, efter avtal med annat land om behandling av fripassagerare, meddela föreskrifter om avvikelser från bestämmelserna i denna lag och föreskrifter om vad som i övrigt behövs för tillämpningen av avtalet. Sådana föreskrifter får inte avse förfarandet i domstol.

[K23]2 a §  Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för handläggningen av ärenden om uppehållstillstånd och arbetstillstånd.

[S2]Sådana föreskrifter får inte innebära att avgift tas ut för handläggning av ärenden om uppehållstillstånd som gäller

  1. skyddsbehov,
  2. familjeåterförening med personer som fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller synnerligen ömmande omständigheter,
  3. vidarebosättning i Sverige, eller
  4. personer som omfattas av EES-avtalet eller andra internationella avtal. Lag (2013:606).

[K23]3 §  Regeringen får meddela föreskrifter om vad som skall gälla i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara som Sverige har befunnit sig i. Föreskrifterna får gälla utlänningars

  1. inresa och vistelse i landet,
  2. utresa ur landet,
  3. rätt att ha anställning eller offentligt förtroendeuppdrag här i landet,
  4. avlägsnande från landet, och
  5. omhändertagande i anstalt eller förläggning.

[K23]4 §  En föreskrift enligt 3 §4 eller 5 som har meddelats i andra fall än då Sverige är i krig skall underställas riksdagen för prövning inom en månad från ikraftträdandet.

[S2]Föreskriften upphör att gälla, om den inte underställts riksdagen i rätt tid eller om riksdagen inte godkänner den inom två månader från den dag då underställningen skedde.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Utlänningslag (2005:716)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 31 mars 2006. Utlänningslagen (1989:529) skall samtidigt upphöra att gälla.
  2. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till föreskrifter som har ersatts genom föreskrifter i denna lag, skall i stället de nya föreskrifterna tillämpas.
  3. Ärenden som rör överklaganden och som har kommit in till Utlänningsnämnden men inte avgjorts före den 31 mars 2006 skall överlämnas till den migrationsdomstol inom vars domkrets ärendet först har prövats. Ärenden som rör uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 b § utlänningslagen (1989:529) skall, såvitt gäller frågor om uppehållstillstånd, handläggas enligt äldre föreskrifter. Även vad gäller förutsättningar för att förordna offentligt biträde i dessa ärenden gäller äldre föreskrifter. Lag (2005:763).
  4. Ärenden som har överlämnats till regeringen enligt 7 kap. 11 § andra stycket 1, 3 eller 4 utlänningslagen (1989:529) men inte avgjorts före den 31 mars 2006 skall överlämnas till Migrationsverket, om en myndighet inte har fattat beslut i ärendet, och i annat fall till den migrationsdomstol inom vars domkrets ärendet först har prövats.
  5. Ärenden som har överlämnats till regeringen enligt 7 kap. 11 § andra stycket 2 utlänningslagen (1989:529) men inte avgjorts före den 31 mars 2006 handläggs enligt äldre föreskrifter.
  6. Mål som överklagats till allmän förvaltningsdomstol enligt utlänningslagen (1989:529) men inte avgjorts före den 31 mars 2006 handläggs enligt äldre föreskrifter.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:1, Prop. 2004/05:170, Bet. 2004/05:SfU17
CELEX-nr
32004L0038
Ikraftträder
2006-03-31

Lag (2005:763) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:10
Omfattning
ändr. p 3 övergångsbest.

Lag (2005:1239) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:71, Prop. 2005/06:6, Bet. 2005/06:SfU4
Omfattning
ändr. 4 kap 1, 2 §§, 5 kap 1 §

Lag (2006:219) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:91, Prop. 2005/06:77, Bet. 2005/06:SfU9
Omfattning
ändr. 1 kap 1 §, 2 kap 3, 3 a, 3 b, 3 c, 4, 8 §§, 5 kap 23 §, 7 kap 9 §, 8 kap 1, 2, 3, 12, 19 §§, 12 kap 15, 17 §§, 13 kap 9, 10 §§, 14 kap 3 §,17 kap 1 §, 18 kap 1 §, rubr. närmast före 13 kap 10 §; nya 3 a kap, 5a kap, 1 kap 3 a, 3 b, 3 c §§, 2 kap 3 a §, 5 kap 2 a, 16 a §§, 8 kap 7 a, 17 a, 20 a §§, 12 kap 13 a §, rubr. närmast före 1 kap 3 a, 3 b, 3 c §§, 2 kap 3 a §, 5 kap 16 a §, 8 kap 7 a §
CELEX-nr
32004L0038
Ikraftträder
2006-04-30

Lag (2006:220) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006 i fråga om 13 kap.15 och 16 §§ samt 14 kap. 8 a § och i övrigt den 30 april 2006.
  2. Bestämmelsen i 7 kap. 3 § andra stycket skall inte tillämpas på uppehållstillstånd som beviljats före den 30 april 2006.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:190, Prop. 2005/06:72, Bet. 2005/06:SfU8
Omfattning
ändr. 5 kap 3, 8, 16, 17, 18 §§, 7 kap 3 §, rubr. närmast före 5 kap 1 §; nya 5 kap 3 a, 17 a, 17 b §§, 13 kap 15, 16 §§, 14 kap 8 a §, rubr. närmast före 13 kap 15 §
CELEX-nr
32003L0086
Ikraftträder
2006-04-30

Lag (2006:447) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 i fråga om 7 kap. 7 a § och i övrigt den 1 september 2006.
  2. Bestämmelsen i 7 kap. 7 a § skall inte tillämpas på uppehållstillstånd som beviljats före den 1 januari 2007.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:280, Prop. 2005/06:129, Bet. 2005/06:SfU14
Omfattning
ändr. 14 kap 14 §, 19 kap 6, 7 §§, rubr. närmast före 14 kap 14 §, 19 kap 5 §; nya 7 kap 7 a §, 9 kap 3 a, 3 b, 3 c, 3 d, 3 e, 3 f §§, 19 kap 5 a, 8 §§, rubr. närmast före 9 kap 3 a §
CELEX-nr
32004L0114
Ikraftträder
2006-09-01

Lag (2006:448) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:280
Omfattning
ändr. 3 a kap 12 §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:946) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:300, Prop. 2005/06:194, Bet. 2005/06:JuU38
Omfattning
ändr. 1 kap 4 §, 7 kap 6 §, 8 kap 1 §, 20 kap 7, 8 §§
Ikraftträder
2008-12-12

Lag (2007:322) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
  2. Bestämmelsen i 7 kap. 7 b § skall inte tillämpas på uppehållstillstånd som beviljats före den 1 juli 2007.
Förarbeten
Rskr. 2006/07:150, Prop. 2006/07:53, Bet. 2006/07:SfU7
Omfattning
ändr. 5 kap 15 §, 14 kap 4 §; ny 7 kap 7 b §
CELEX-nr
32004L0081
Ikraftträder
2007-07-01

Lag (2008:291) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:183, Prop. 2007/08:74, Bet. 2007/08:UbU14
Omfattning
ändr. 5 kap 23 §
CELEX-nr
32005L0071
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2008:884) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:37, Prop. 2007/08:147, Bet. 2008/09:SfU3
Omfattning
ändr. 5 kap 5, 10, 18, 23 §§, 6 kap 2 §, 7 kap 3 §; nya 5 kap 15 a §, 6 kap 2 a § , 12 kap 12 a §
Ikraftträder
2008-12-15

Lag (2008:974) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:28, Prop. 2007/08:160, Bet. 2008/09:KU2
Omfattning
ny 17 kap 3 §
Ikraftträder
2009-01-01

Ändring, SFS 2008:1093

Omfattning
ikrafttr. av 2006:946

Lag (2009:16) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:137, Prop. 2008/09:51, Bet. 2008/09:SfU7
Omfattning
ändr. 20 kap. 2 §
Ikraftträder
2009-04-01

Lag (2009:845) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:290, Prop. 2008/09:165, Bet. 2008/09:JuU23
Omfattning
ändr. 16 kap. 1, 2 §§
Ikraftträder
2010-02-15

Lag (2009:1013) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:4, Prop. 2008/09:202, Bet. 2009/10:SfU3
Omfattning
ändr. 17 kap. 3 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:1542) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
  2. Ärenden som rör överklaganden och som har kommit in till regeringen men inte avgjorts före den 1 januari 2010 ska överlämnas till Migrationsöverdomstolen för prövning. Ärenden som överlämnats till regeringen enligt 12 kap. 20 § andra stycket i dess äldre lydelse men inte avgjorts före den 1 januari 2010 ska överlämnas till Migrationsverket för prövning.
  3. Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i denna lag jämställs flyktingförklaring med flyktingstatusförklaring.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:133, Prop. 2009/10:31, Bet. 2009/10:SfU8
Omfattning
upph. 5 kap. 26 §, 14 kap. 12, 13 §§, 16 kap. 7 §; ändr. 1 kap. 1, 3, 7, 12 §§, 4 kap. 1, 2, 3, 5, 6 §§, 5 kap. 1, 3, 3 a, 15 a, 18, 20, 21, 24, 25 §§, 5 a kap. 4 §, 6 kap. 6 §, 7 kap. 7 §, 8 kap. 11, 13, 14, 16, 18, 19, 20, 21 §§, 9 kap. 8 §, 10 kap. 11, 13, 14, 15, 16 §§, 11 kap. 5 §, 12 kap. 3, 4, 8, 11, 14, 15, 16, 17, 19, 20, 21 §§, 13 kap. 1 §, 14 kap. 5, 6, 9, 11 §§, 15 kap. 3 §, 16 kap. 1, 6, 8, 11 §§, 18 kap. 1 §, 20 kap. 2 §, 21 kap. 2, 5 §§, 22 kap. 2 §, rubr. till 4 kap., 14 kap., rubr. närmast före 4 kap. 3, 5, 6 §§, 5 kap. 1 §, 14 kap. 6, 9 §§; nya 1 kap. 14 §, 4 kap. 2 a, 2 b, 2 c, 3 a, 3 b, 3 c, 5 a, 5 b, 5 c §§, 5 kap. 1 a, 1 b, 1 c §§, 12 kap. 8 a, 19 a §§, 13 kap. 9 a §, 14 kap. 14 a §, 18 kap. 1 a §, rubr. närmast före 4 kap. 5 b §, 5 kap. 2 a §, 12 kap. 8 a §, 14 kap. 14 a §
CELEX-nr
32005L0085
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2010:175) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 15 april 2010.
  2. Bestämmelsen i 5 kap. 3 c § 3 ska även gälla en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 utlänningslagen (1989:529).
  3. Bestämmelsen i 5 kap. 3 c § 5 ska även gälla en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 3 kap. 3 § första stycket 1 eller på grund av yttre eller inre väpnad konflikt enligt 3 kap. 3 § första stycket 2 utlänningslagen (1989:529). Detsamma ska gälla en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 eller på grund av yttre eller inre väpnad konflikt enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 utlänningslagen (2005:716) i dess lydelse före den 1 januari 2010.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:202, Prop. 2009/10:77, Bet. 2009/10:SfU12
Omfattning
nya 5 kap. 3 b, 3 c, 3 d, 3 e, 27 §§
Ikraftträder
2010-04-15

Lag (2010:381) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:233, Prop. 2009/10:86
Omfattning
ändr. 7 kap. 5 §
CELEX-nr
32006R1987
Ikraftträder
2013-04-09

Lag (2010:440) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:284, Prop. 2009/10:137, Bet. 2009/10:SfU18
Omfattning
ändr. 5 kap. 18 §, 12 kap. 18 §
Ikraftträder
2010-07-01

Lag (2010:533 ) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:30, Prop. 2009/10:190, Bet. 2009/10:SfU19
Omfattning
nuvarande 5 kap. 16 a § betecknas 5 kap. 16 b §, rubr. närmast före 5 kap. 16 a § sätts närmast före 5 kap. 16 b §; nya 5 kap. 15 b, 16 a §§, 7 kap. 7 c §, 14 kap. 4 a §
Ikraftträder
2010-07-01

Lag (2010:627) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:317, Prop. 2009/10:135, Bet. 2009/10:JuU21
Omfattning
ändr. 11 kap. 2 §
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2010:1296) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Omfattning
ändr. 20 kap. 12 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1406) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:31, Prop. 2009/10:181, Bet. 2010/11:JuU3
Omfattning
ändr. 14 kap. 9 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2011:705) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:278, Prop. 2010/11:121, Bet. 2010/11:SfU9
Omfattning
upph. 3 kap. 2, 3 §§; ändr. 2 kap. 3 §, 3 kap. 1, 4, 5, 6 §§, 7 kap. 1, 2, 8 §§, 13 kap. 10 §, 14 kap. 3 §, 16 kap. 1 §, rubr. närmast före 1 kap. 4 §; nya 1 kap. 4 a §, 14 kap. 5 a §, rubr. närmast före 14 kap. 5 a §
CELEX-nr
32009R0810
Ikraftträder
2011-07-01

Lag (2011:709) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:277, Prop. 2010/11:123, Bet. 2010/11:SfU8
Omfattning
ändr. 9 kap. 1, 9 §§; nya 9 kap. 8 a, 8 b §§
CELEX-nr
32002R1030
Ikraftträder
2011-07-01

Lag (2011:1209) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:43, Prop. 2010/11:159, Bet. 2011/12:JuU3
Omfattning
ändr. 1 kap. 4 §, 5 kap. 1 c §, 7 kap. 6 §, 8 kap. 1 §, 20 kap. 7, 8 §§
Ikraftträder
2012-01-01

Förordning (2011:1506) om ikraftträdande av lagen (2011:1209) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Omfattning
ikrafttr. av 2011:1209

Lag (2012:129) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2012.
  2. För beslut om avvisning eller utvisning som har meddelats före ikraftträdandet gäller 12 kap. 15 § i sin äldre lydelse.
Förarbeten
Rskr. 2011/12:164, Prop. 2011/12:60, Bet. 2011/12:SfU6
Omfattning
ändr. 8 kap. 19, 20, 20 a §§, 10 kap. 1, 2, 4, 9, 20 §§, 11 kap. 1, 2, 3 §§, 12 kap. 15 §, 13 kap. 10 §; nya 1 kap. 15 §, 8 kap. 18 a, 18 b, 19 a §§, 12 kap. 3 a, 14 a, 14 b, 15 a §§, 14 kap. 7 a §, rubr. närmast före 12 kap. 14 a, 14 b §§, 14 kap. 7 a §
CELEX-nr
32008L0115
Ikraftträder
2012-05-01

Lag (2012:322) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:219, Prop. 2011/12:85, Bet. 2011/12:CU23
Omfattning
nuvarande 5 kap. 16 b § betecknas 5 kap. 16 c §; rubr. närmast före 5 kap. 16 b § sätts närmast före 5 kap. 16 c §; nya 5 kap. 15 c, 16 b §§, 7 kap. 7 d §, 14 kap. 4 b §
Ikraftträder
2013-01-01

Förordning (2012:828) om ikraftträdande av vissa lagar med anledning av Sveriges tillträde till den i Haag den 19 oktober 1996 dagtecknade konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention)

Omfattning
ikrafttr. av 2012:322

Lag (2013:107) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
  2. De nya bestämmelserna i 16 kap.12 a och 12 b §§ gäller inte i fråga om beslut som en migrationsdomstol har meddelat före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2012/13:154, Prop. 2012/13:45, Bet. 2012/13:JuU15
Omfattning
ändr. 16 kap. 10 §; nya 16 kap. 12 a, 12 b §§
Ikraftträder
2013-07-01

Förordning (2013:129) om ikraftträdande av lagen (2010:381) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Omfattning
ikrafttr. av 2010:381

Lag (2013:606) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:275, Prop. 2012/13:148, Bet. 2012/13:SfU13
Omfattning
ändr. 1 kap. 1, 7 §§, 2 kap. 3 §, 5 kap. 5 §, 5 a kap. 5, 6 §§, 6 kap. 4 §, 13 kap. 10 §, 14 kap. 3 §; nytt 6 a kap., nya 2 kap. 7 a §, 5 kap. 18 a §, 5 a kap. 1 a §, 23 kap. 2 a §, rubr. närmast före 2 kap. 7 a §
CELEX-nr
32009L0050
Ikraftträder
2013-08-01

Lag (2013:646) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:274, Prop. 2012/13:125, Bet. 2012/13:SfU8
Omfattning
ändr. 5 kap. 18 §, 12 kap. 12 a §, 20 kap. 5, 12, 13 §§, 23 kap. 1 §; nya 5 kap. 15 d §, 12 kap. 12 b, 13 b §§, 20 kap. 12 a, 15, 16, 17 §§, rubr. närmast före 12 kap. 13 b §, 20 kap. 15 §
CELEX-nr
32009L0052
Ikraftträder
2013-08-01

Lag (2013:648) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2013.
  2. Äldre föreskrifter gäller för handläggning av ärenden som avser upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott och som har kommit in till regeringen före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2012/13:276, Prop. 2012/13:151, Bet. 2012/13:SfU9
Omfattning
upph. 10 kap. 15 §, 18 kap. 2 §; ändr. 5 kap. 18, 20, 21 §§, 6 kap. 6 §, 8 kap. 14 §, 10 kap. 11, 16 §§, 12 kap. 11, 13, 17, 19 a, 20, 22 §§, 13 kap. 10 §, 14 kap. 3, 5, 9 §§, 16 kap. 6, 11 §§, 17 kap. 1 §, rubr. till 14 kap.; nya 12 kap. 16 a, 16 b, 16 c, 16 d §§
Ikraftträder
2013-09-01

Lag (2014:198) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014.
  2. Vid tillämpningen av 8 kap.25 och 26 §§, 8 a kap. 9 §, 10 kap. 2 § andra stycket 1 och 7 § andra stycket, 12 kap.4, 6, 7, 8 a och 10 §§ och 23 § andra stycket 2 samt 20 kap. 2 § ska med beslut som där nämns likställas motsvarande beslut enligt äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 2013/14:193, Rskr. 2013/14:192, Rskr. 2013/14:191, Prop. 2013/14:83, Prop. 2013/14:82, Prop. 2013/14:81, Bet. 2013/14:SfU12, Bet. 2013/14:SfU11
Omfattning
upph. 8 kap., 1 kap. 3 c §, rubr. närmast före 1 kap. 3 c §, 5 kap. 2 a, 16 c §§; nuvarande 5 kap. 2 a, 16 c §§ betecknas 2 b, 2 c §§, nuvarande 5 a kap. 7 § betecknas 5 a kap. 8 §; ändr. 1 kap. 1, 3 b, 7, 14 §§, 2 kap. 3, 4, 5, 8, 9 §§, 3 a kap. 2, 4, 10, 11, 13, 14 §§, 5 kap. den nya 2 c §, 17, 18, 21, 23 §§, 5 a kap. 1, 1 a, 4 §§, 6 kap. 1, 6 §§, 7 kap. 9 §, 10 kap. 1, 2, 7 §§, 12 kap. 4, 6, 7, 8 a, 10, 23 §§, 13 kap. 9, 10 §§, 14 kap. 3, 5 a, 11 §§, 16 kap. 5 §, 17 kap. 1 §, 18 kap. 1 §, 20 kap. 2 §, 21 kap. 9 §, 22 kap. 5 §, rubr. närmast före 3 a kap. 10 §, rubr. till 5 a kap., rubr. närmast före nuvarande 5 a kap. 7 § sätts närmast före 5 a kap. 8 §; nya 8, 8 a kap., 1 kap. 4 b §, 2 kap. 8 a, 8 b, 8 c §§, 3 a kap. 5 a, 5 b, 5 c, 5 d, 12 a §§, 4 kap. 5 d §, 5 kap. 2 a, 2 d §§, 5 a kap. 7 §, 14 kap. 5 b §, rubr. närmast före 1 kap. 4 b §, 3 a kap. 5 a §, 4 kap. 5 d §, 5 kap. 2 a, 2 b, 2 d §§, 5 a kap. 7 §, 14 kap. 5 b §
CELEX-nr
32011L0051
Ikraftträder
2014-05-01

Lag (2014:433) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:295, Prop. 2013/14:216, Bet. 2013/14:SfU21
Omfattning
ändr. 5 kap. 6 §, 12 kap. 18 §
Ikraftträder
2014-07-01

Lag (2014:655) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:262, Prop. 2013/14:110, Bet. 2013/14:JuU23
Omfattning
ändr. 5 kap. 15 b, 16 a §§, 7 kap. 7 c §, 8 kap. 17, 23 §§, 9 kap. 1, 3 a, 3 b, 3 c, 3 f, 4, 6, 7, 8, 9, 10 §§, 10 kap. 8, 13, 14, 17, 19 §§, 11 kap. 11 §, 12 kap. 4, 5, 6, 13 a, 14, 14 b 17 §§, 13 kap. 5 §, 14 kap. 2, 4 a, 7, 7 a, 8, 9, 14 §§, 15 kap. 2 §, 16 kap. 9 §, 17 kap. 1 §, 18 kap. 1 §, 19 kap. 7, 8 §§, 20 kap. 16 §
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2014:776) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:338, Prop. 2013/14:227, Bet. 2013/14:SfU19
Omfattning
ändr. 23 kap. 1 §; ny 7 kap. 7 e §
Ikraftträder
2014-08-01

Lag (2014:777) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.
  2. För en flykting eller en annan skyddsbehövande som senast den 30 juni 2014 har återvänt till ett land där han eller hon tidigare har varit bosatt därför att de politiska förhållandena i det landet har ändrats, gäller 7 kap. 7 § i sin äldre lydelse.
Förarbeten
Rskr. 2013/14:337, Prop. 2013/14:213, Bet. 2013/14:SfU13
Omfattning
ändr. att 5 kap. 5, 15 a, 23 §§, 6 kap. 2 a §, 7 kap. 7 § , rubr. närmast före 5 kap. 5 §
Ikraftträder
2014-07-01

Lag (2014:778) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:339, Prop. 2013/14:217, Bet. 2013/14:SfU22
Omfattning
ändr. 5 kap. 3 a, 18 §§, 12 kap. 18 §, 13 kap. 15, 16 §§; nya 2 kap. 1 a §, 14 kap. 6 a §, rubr. närmast före 14 kap. 6 a §
CELEX-nr
32011L0095
Ikraftträder
2014-08-01

Lag (2014:792) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.
  2. För beslut om överföring enligt rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat gäller 1 kap. 9 § i sin äldre lydelse.
  3. För asylansökningar på vilka rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat är tillämplig gäller 5 kap. 1 b § i sin äldre lydelse.
Förarbeten
Rskr. 2013/14:340, Prop. 2013/14:197, Bet. 2013/14:SfU20
Omfattning
ändr. 1 kap. 9 §, 5 kap. 1 b §
CELEX-nr
32013R0604
Ikraftträder
2014-08-01

Lag (2014:1400) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:27, Prop. 2013/14:248, Bet. 2014/15:SfU5
Omfattning
ändr. 4 kap. 1, 2, 2 a, 5, 5 a §§, 5 kap. 1, 3, 18 §§
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2015:91) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Prop. 2014/15:32, Bet. 2014/15:SfU7
Omfattning
ändr. 5 kap. 8 §, 9 kap. 1, 2, 11 §§, 14 kap. 2 §, 16 kap. 9 §, 20 kap. 4 §, rubr. närmast före 9 kap. 1 §; nya 1 kap. 16 §, 9 kap. 8 c §
Ikraftträder
2015-04-15

Lag (2016:632) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:260, Prop. 2015/16:147, Bet. 2015/16:SfU17
Omfattning
ändr. 8 kap. 2 §
Ikraftträder
2016-07-01

Lag (2016:753) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:303, Prop. 2015/16:174, Bet. 2015/16:SfU16
Omfattning
ändr. 4 kap. 3 a §, 5 kap. 1, 3, 3 a, 3 b, 6, 8, 16, 17 a, 18 §§, 12 kap. 18, 19, 19 a §§; ny 1 kap. 1 a §
Ikraftträder
2016-07-20

Lag (2016:875) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:2
Omfattning
ändr. 8 kap. 2, 17 §§
Ikraftträder
2016-10-15

Lag (2016:1243) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Prop. 2016/17:17, Bet. 2016/17:SfU6
Omfattning
nuvarande 12 kap. 19 a § betecknas 12 kap. 19 b §; ändr. 1 kap. 7 §, 8 kap. 19 §, 12 kap. 6, 7, 8 a, 10, 13, 19 §§, 13 kap. 1 §, 14 kap. 5 §, 18 kap. 1, 1 a §§, rubr. närmast före 12 kap. 10 §; ny 12 kap. 8 b, 19 a §§
Ikraftträder
2017-01-01

Lag (2017:22) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Prop. 2016/17:61, Bet. 2016/17:SfU8
Omfattning
ändr. 5 a kap. 1, 4 §§, 8 kap. 21, 22 §§, rubr. närmast före 21 §, 12 kap. 14 b, 15, 15 a §§, 14 kap. 7 a §, 16 kap. 6 §; ny 8 kap. 6 a §, rubr. närmast före 8 kap. 6 a §
Ikraftträder
2017-03-01

Lag (2017:123) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:149, Prop. 2016/17:57, Bet. 2016/17:JuU9
Omfattning
ändr. 10 kap. 19 §, rubr. närmast före 10 kap. 18 §; nya 10 kap. 19 a, 19 b, 19 c §§
Ikraftträder
2017-04-01

Lag (2017:258) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2017.
  2. De nya föreskrifterna tillämpas inte om ansökan om uppehållstillstånd har registrerats hos Migrationsverket före den 1 februari 2017.
Förarbeten
Rskr. 2016/17:204, Prop. 2016/17:121, Bet. 2016/17:SfU18
Omfattning
nya 13 kap. 17, 18 §§, 14 kap. 8 b §, rubr. närmast före 13 kap. 17 §, 14 kap. 8 b §
Ikraftträder
2017-05-01

Lag (2017:356) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2021 i fråga om 5 kap. 18 § och i övrigt den 1 juni 2017. Lag (2019:487).
Förarbeten
Rskr. 2016/17:239, Prop. 2016/17:133, Bet. 2016/17:SfU19
Omfattning
ändr. 5 kap. 3 a, 8, 11, 16, 17 a, 18 §§
Ikraftträder
2017-06-01

Lag (2017:523) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:282, Prop. 2016/17:150, Bet. 2016/17:SfU21
Omfattning
ändr. 12 kap. 13 §; ny 12 kap. 9 a §, rubr. närmast före 12 kap. 9 a §
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2017:906) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:7, Prop. 2016/17:191, Bet. 2017/18:SfU5
Omfattning
ändr. 10 kap. 2, 13, 20 §§, 12 kap. 14 §; nya 9 kap. 12, 13 §§, rubr. närmast före 9 kap. 12, 13 §§
Ikraftträder
2017-11-01

Lag (2017:1093) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:41, Prop. 2016/17:212, Bet. 2017/18:SfU7
Omfattning
ändr. 7 kap. 7 e §
Ikraftträder
2017-12-01

Lag (2018:30) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:144, Prop. 2017/18:35, Bet. 2017/18:JuU7
Omfattning
nuvarande 9 kap. 8 c § betecknas 9 kap. 8 d §; ändr. 1 kap. 16 §, den nya 9 kap. 8 d §; ny 9 kap. 8 c §
Ikraftträder
2018-03-01

Lag (2018:67) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:156, Prop. 2017/18:34, Bet. 2017/18:SfU10
Omfattning
ändr. 1 kap. 1 §, 2 kap. 7 a, 8 a §§, 5 kap. 5, 18 a §§, rubr. närmast före 2 kap. 7 a §; ny 6 kap. 2 b §, nytt 6 b kap.
Ikraftträder
2018-03-01

Lag (2018:319) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:252, Prop. 2017/18:108, Bet. 2017/18:SfU21
Omfattning
ändr. 1 kap. 1 §, 2 kap. 7 a §, 5 kap. 5, 18 a §§, 6 kap. 2 b §, 9 kap. 8 a §; nytt 6 c kap.
Ikraftträder
2018-06-01

Lag (2018:419) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:256, Prop. 2017/18:88, Bet. 2017/18:JuU27
Omfattning
ändr. 16 kap. 3 §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:739) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.
  2. Äldre föreskrifter gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2017/18:348, Prop. 2017/18:176, Bet. 2017/18:SfU26
Omfattning
ändr. 20 kap. 12, 12 a §§; nya 9 kap. 14, 15, 16 §§, rubr. närmast före 9 kap. 14 §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:822) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:327, Prop. 2017/18:235, Bet. 2017/18:KU22
Omfattning
ändr. 13 kap. 9, 13 §§, 14 kap. 8 §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:1294) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:372, Prop. 2017/18:121, Bet. 2017/18:CU14
Omfattning
ändr. 5 kap. 3 §
Ikraftträder
2018-09-01

Lag (2018:1963) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:40, Prop. 2017/18:279, Bet. 2018/19:JuU5
Omfattning
ändr. rubr. närmast före 16 kap. 3 §; ny 16 kap. 3 a §
Ikraftträder
2019-03-01

Lag (2019:44) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:130, Prop. 2018/19:16, Bet. 2018/19:FöU4
Omfattning
ändr. 9 kap. 9 §
Ikraftträder
2019-04-01

Lag (2019:180) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Prop. 2018/19:37, Bet. 2018/19:JuU18
Omfattning
upph. 9 kap. 3 e §
Ikraftträder
2019-05-01

Lag (2019:462) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:260, Prop. 2018/19:119, Bet. 2018/19:SfU25
Omfattning
nuvarande 6 kap. 8 § betecknas 6 kap. 9 §; ändr. 5 kap. 23 §, 5 a kap. 1 §; ny 6 kap. 8 §
Ikraftträder
2019-07-15

Lag (2019:486) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:295, Prop. 2018/19:128, Bet. 2018/19:SfU26
Omfattning
ändr. 4 kap. 3 a §, 5 kap. 1, 3, 3 a, 3 b, 6, 8, 11, 16, 17 a, 18 §§, 12 kap. 18, 19, 19 b §§
Ikraftträder
2019-07-20

Lag (2019:487) om ändring i lagen (2017:356) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:295, Prop. 2018/19:128, Bet. 2018/19:SfU26
Omfattning
ändr. 5 kap. 18 §, ikrafttr. i 2017:356

Lag (2019:1208) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
  2. Vid tillämpning av de nya bestämmelserna ska uppehållstillstånd som har beviljats före ikraftträdandet för studier eller forskning enligt 4 kap. 5 § respektive 7 a § utlänningsförordningen (2006:97) anses motsvara uppehållstillstånd som har beviljats enligt 5 b kap. 3 § respektive 1 §. I fråga om återkallelse av uppehållstillstånd som har beviljats före ikraftträdandet gäller dock de äldre bestämmelserna om återkallelse.
Förarbeten
Rskr. 2019/20:72, Prop. 2019/20:9, Bet. 2019/20:SfU10
Omfattning
ändr. 1 kap. 1 §, 2 kap. 8 a §, 5 kap. 18, 23 §§; nya 5 b kap., 14 kap. 4 c §
Ikraftträder
2020-01-01

Lag (2019:1211) om ändring i lagen (2019:487) om ändring i lagen (2017:356) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2019/20:72, Prop. 2019/20:9, Bet. 2019/20:SfU10
Omfattning
ändr. 5 kap. 18 § i 2019:487

Lag (2020:598) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2019/20:329, Prop. 2019/20:150, Bet. 2019/20:AU14
Omfattning
ändr. 6 b kap. 1, 2, 3 §§
Ikraftträder
2020-07-30

Lag (2020:939) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2020/21:47, Prop. 2019/20:178, Bet. 2020/21:SfU5
Omfattning
ändr. 1 kap. 1 §, 3 a kap. 9 §, 8 kap. 16 §, 8 a kap. 5 §, 9 kap. 8 b §, 12 kap. 13 a, 15, 17 §§, rubr. närmast före 8 a kap. 5 §; nya 3 b kap., 1 kap. 4 c, 17 §§, 2 kap. 3 b §, 8 kap. 7 a §, 9 kap. 8 e §. 14 kap. 5 c §, rubr. närmast före 1 kap. 4 c §, 8 kap. 7 a §, 14 kap. 5 c §
Ikraftträder
2020-12-01

Lag (2020:1005) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2020/21:55, Prop. 2020/21:6, Bet. 2020/21:JuU7
Omfattning
ny 9 kap. 8 f §
Ikraftträder
2020-12-28

Lag (2021:223) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2020/21:222, Prop. 2020/21:71, Bet. 2020/21:SfU15
Omfattning
ändr. 8 kap. 19 §; nya 1 kap. 6 a §, rubr. närmast före 1 kap. 6 a §
Ikraftträder
2021-05-01

Lag (2021:390) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2020/21:299, Prop. 2020/21:159, Bet. 2020/21:SfU24
Omfattning
ändr. 2 kap. 2 §, 4 kap. 4 §, 9 kap. 8 §, 14 kap. 6 §; nya 2 kap. 1 b, 1 c §§
Ikraftträder
2021-07-01

Lag (2021:415) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2020/21:298, Prop. 2020/21:120, Bet. 2020/21:SfU23
Omfattning
ändr. 9 kap. 8 b §; ny 9 kap. 8 g §
Ikraftträder
2021-08-02

Lag (2021:765) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 20 juli 2021.
  2. För en utlänning som förklarats vara övrig skyddsbehövande (övrig skyddsstatusförklaring) gäller 4 kap.2 c, 5 a och 5 c §§ i den äldre lydelsen.
Förarbeten
Rskr. 2020/21:412, Prop. 2020/21:191, Bet. 2020/21:SfU28
Omfattning
upph. 1 kap. 1 a, 12 §§, 4 kap. 2 a §, 5 kap. 9, 25 §§; nuvarande 5 kap. 3 d, 3 e §§ betecknas 5 kap. 3 e, 3 f §§; ändr. 2 kap. 1 a §, 4 kap. 2 c, 3 a, 5 a, 5 c §§, 5 kap. 1, 1 a, 2, 3, 3 a, 3 b, 3 c §§, de nya 5 kap. 3 e, 3 f §§, 5 kap. 5, 6, 7, 8, 11, 15 a, 16, 17 a, 24 §§, 5 a kap. 4 §, 9 kap. 8 §, 12 kap. 3, 8 a, 16 b, 16 c, 18, 19, 19 b §§, 13 kap. 17 §, 16 kap. 11 §, 18 kap. 1 §, rubr. närmast före 4 kap. 5 §, 5 kap. 7, 16 §§, 12 kap. 8 a §; nya 5 kap. 3 d, 3 g §§, 12 kap. 18 a §, 14 kap. 3 a §, rubr. närmast före 5 kap. 10 §
Ikraftträder
2021-07-20

Lag (2021:766) om ändring i lagen (2019:1211) om ändring i lagen (2019:487) om ändring i lagen (2017:356) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2020/21:412, Prop. 2020/21:191, Bet. 2020/21:SfU28
Omfattning
ändr. 5 kap. 18 § i 2019:1211

Lag (2021:1189) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2021/22:59, Prop. 2020/21:222, Bet. 2021/22:JuU9
Omfattning
ändr. 7 kap. 5 §; nya 1 kap. 4 d §, rubr. närmast före 1 kap. 4 d §

Lag (2022:242) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2021/22:195, Prop. 2021/22:81, Bet. 2021/22:SfU14
Omfattning
ändr. 9 kap. 8 a, 8 c, 8 d §§; nya 1 kap. 4 e §, 9 kap. 8 h, 8 i §§, rubr. närmast före 1 kap. 4 e §

Lag (2022:303) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2021/22:238, Prop. 2021/22:134, Bet. 2021/22:SfU22
Omfattning
upph. rubr. närmast före 5 kap. 10 §; ändr. 5 kap. 5, 10, 15 a, 18, 23 §§, 5 b kap. 15, 20 §§, 6 kap. 2, 2 a, 4 §§, 6 b kap. 14 §, 7 kap. 7 e §, 20 kap. 9 §, 23 kap. 1 §, rubr. närmast före 5 kap. 5, 18 §§, 6 kap. 4 §; nya 5 kap. 9, 10 a, 25 §§, 6 kap. 4 a §, 6 b kap. 21 §, 7 kap. 7 f, 7 g §§, 9 kap. 17 §, rubr. närmast före 5 kap. 9 §, 6 kap. 4 a §, 6 b kap. 21 §, 9 kap. 17 §
Ikraftträder
2022-06-01

Lag (2022:456) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Förarbeten
Rskr. 2021/22:257, Prop. 2021/22:121, Bet. 2021/22:SfU23
Omfattning
ändr. 2 kap. 10 §
Ikraftträder
2022-07-01