Prop. 2013/14:248: Paragrafen innehåller en definition av vem som är flykting. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.1. Paragrafen genomför delvis artikel 7 i det omarbetade skyddsgrundsdirektivet.

• MIG 2017:11:En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.
• MIG 2018:14:Frågan om det finns ett internt flyktalternativ aktualiseras först om en asylsökande anses ha skyddsskäl mot någon del av hemlandet. Den asylsökande kan därför inte hänvisas till internflykt utan att det först har skett en individuell prövning av de åberopade skyddsskälen.
• MIG 2011:8:En kvinna har gjort sannolikt att hon hyser en välgrundad fruktan för att utsättas för övergrepp. Hennes möjligheter att få ett effektivt skydd i den del av hemlandet där hon är hemmahörande har bedömts som i det närmaste obefintliga och flyktinggrundande förföljelse på grund av kön har ansetts föreligga. Vid bedömningen av om det funnits ett rimligt internt flyktalternativ har beaktats att hon har anknytning även till en annan del av hemlandet och att den förföljelse som gör att hon är att betrakta som flykting i första hand utgår från hennes manliga nätverk där.
• MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
• MIG 2007:20:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd då skyddsskäl åberopas är det viktigt att migrationsdomstolarna prövar om det kan finnas anledning att förordna om sekretess för känsliga uppgifter som annars kan medföra att flyktingskap "sur place" uppkommer. Samtidigt måste domstolens bedömning av asylskälen redovisas relativt utförligt i domen.
• MIG 2009:31:I mål om uppehållstillstånd har en kvinna med barn beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen på grund av risken för social utstötning vid ett återvändande till hemlandet. Vid den sammantagna bedömningen av om det förelegat synnerligen ömmande omständigheter har särskild hänsyn tagits till att kvinnan inte vistats i hemlandet på cirka 14 år och till att kvinnan och barnet saknat ett socialt nätverk i hemlandet (I). Däremot har en ensamstående man som inte vistats i sitt hemland på cirka 14 år och som saknat släkt i hemlandet inte beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter (II).
• MIG 2013:19:En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.
• MIG 2013:16:En kvinna har beviljats uppehållstillstånd som flykting. I enlighet med principen om familjens enhet har även kvinnans vuxne son beviljats uppehållstillstånd som flykting.
• MIG 2012:18:Fråga om vilka krav som kan ställas på parterna när det gäller att presentera landinformation till stöd för sin talan, samt fråga om domstolens utredningsskyldighet.
• MIG 2018:3:Prövningen av en statslös persons skyddsskäl bör i så stor utsträckning som möjligt likna den prövning som sker för personer med medborgarskap. Om en statslös asylsökande har vistats i flera länder innan ankomsten till Sverige bör prövningen som regel ta sin utgångspunkt i det land där sökanden senast vistades innan ankomsten hit. Om detta land ska anses vara den sökandes tidigare vanliga vistelseort får bedömas utifrån en sammantagen prövning av dennes anknytning till landet. Har den asylsökande en sådan relation till det landet att det kan betraktas som dennes tidigare vanliga vistelseort ska skyddsskälen bedömas i förhållande till detta land. För att en statslös person ska anses åtnjuta skydd eller bistånd från UNRWA ska denne ha begagnat sig av detta skydd strax innan ankomsten till Sverige.
• MIG 2008:39:När myndigheternas ovilja att bereda en enskild skydd från misshandel av f.d. make beror på sociala och kulturella strukturer och det förhållandet att den enskilda är en kvinna, har flyktinggrundande förföljelse på grund av kön ansetts föreligga. Ett rimligt internt flyktalternativ har bedömts tillräckligt, eftersom den enskilda kunnat erbjudas myndigheternas skydd i en annan del av hemlandet även om hon saknade social förankring där, då hon inte vid ett återvändande skulle komma att mötas av otillbörliga umbäranden ur humanitär synvinkel.
• MIG 2007:12:Fråga om metod för prövning av skyddsskäl i utlänningsmål, bl.a. tillämpning av bevislättnadsregeln tvivelsmålets fördel (benefit of the doubt).
• MIG 2008:21:Enbart den omständigheten att en person är statslös, tillhörande gruppen maktoumeen, innebär inte att personen ifråga kan anses vara flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen utan en individuell prövning i det enskilda fallet måste göras.
• MIG 2009:36:En läkare, en akademiker och en musiker, samtliga från Irak, har inte ansetts tillhöra viss samhällsgrupp i utlänningslagens mening.
• MIG 2012:12:En migrationsdomstol får inte som första instans, utan att Migrationsverket har prövat frågan, besluta om resedokument. Vidare har tre systrar förklarats vara flyktingar eftersom de bedömts känna en välgrundad fruktan för att utsättas för könsstympning vid ett återvändande till hemlandet.
• MIG 2007:33:Skyddsgrunder skall hållas åtskilda från övriga grunder vid en bedömning av om en utlänning skall beviljas uppehållstillstånd. När en utlänning har bedömts ha skyddsskäl mot en särskild del av hemlandet skall bedömningen av om det finns ett internt flyktalternativ ske inom ramen för bestämmelserna om skyddsbehov. Bedöms det inte möjligt, relevant och rimligt att tillämpa ett internt flyktalternativ skall utlänningen beviljas uppehållstillstånd såsom flykting eller skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen och inte med stöd av bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter i 5 kap. 6 § utlänningslagen. Även fråga om tillämpning av UNHCR:s rekommendationer.
• MIG 2007:9:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd är det den asylsökande som skall göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt och sin identitet sannolik. Behov av internationellt skydd har inte ansetts föreligga p.g.a. inre väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet. Eftersom sökanden inte har flykting- eller skyddsskäl skall en prövning av internt flyktalternativ inte göras.
• MIG 2012:20:En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande i förhållande till en stat som utlänningen inte är medborgare i (undantaget statslösa personer). Då en annan EU-stat är ansvarig för prövningen enligt Dublinförordningen ska de skyddsskäl som utlänningen åberopar mot den EU-staten prövas inom ramen för den prövning som sker vid tillämpningen av Dublinförordningen. Det som då ska bedömas är om överföringen skulle strida mot bestämmelserna i 12 kap. 1 och 2 §§ utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen.
• MIG 2015:1:En person har av allmän domstol dömts för bl.a. mord till livstids fängelse och utvisning. Vid en efterföljande prövning av om uppehållstillstånd ska beviljas med stöd av 12 kap. 16 b § utlänningslagen ska frågan om det finns skyddsskäl enligt 4 kap. 1-2 a §§ samma lag prövas först. Det brott som utlänningen gjort sig skyldig till har bedömts utesluta honom från att anses som alternativt skyddsbehövande. Livstidsstraffet medför att det inte är fråga om en endast tillfälligt avbruten verkställighet och det är heller inte meningsfullt att pröva frågan om verkställighetshinder.
• MIG 2012:2:En migrationsdomstols utredningsskyldighet har ansetts aktualiserad när den utlänning målet rör till domstolen gett in ett läkarintyg som indikerar att han eller hon i hemlandet kan ha varit utsatt för tortyr.
• MIG 2018:7:Landinformationen ger stöd för att en man från Syrien, vars hus bränts ned av oppositionen eftersom familjen uppfattades stödja regimen och som flyttat från ett oppositionskontrollerat område till ett regimkontrollerat tillhör en särskild riskgrupp. Mannen anses ha gjort sannolikt att han hyser en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning och har därför rätt till flyktingstatusförklaring.
• MIG 2016:7:Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring m.m. på grund av att barnens far bedömts vara flykting när barnen är medborgare i en annan EU-stat.
• MIG 2013:25:Prövning av skyddsskäl efter Migrationsverkets överlämnande av ärende enligt 5 kap. 20 § utlänningslagen gällande utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Fråga om utlänningen har gjort sannolikt att han tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Även metod för prövning av fråga om förföljelse på grund av sexuell läggning.
• MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
• MIG 2011:9:Vid en prövning av frågan om uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 19 § fjärde stycket utlänningslagen är prövningen begränsad till de omständigheter som hänför sig till utlänningens behov av skydd i Sverige. Migrationsdomstol har inte förfarit felaktigt när den avslagit yrkande om muntlig förhandling när det varit fråga om endast en tillräcklighetsbedömning.
• MIG 2019:14:Inom ramen för bedömningen av en asylsökandens skyddsbehov kan även frågan om det finns en säker resväg till hemorten eller annan säker plats i hemlandet aktualiseras. Denna prövning måste göras med beaktande av den sökandes individuella omständigheter samt aktuell och relevant landinformation.
• MIG 2011:4:I södra och mellersta Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland, har det vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens avgörande ansetts råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt. En asylsökande från Mogadishu har därför bedömts vara alternativt skyddsbehövande då han saknat internt flyktalternativ och den brottslighet han gjort sig skyldig till inte kunnat utgöra grund för uteslutande.
• MIG 2019:1:En asylsökandes skyddsbehov ska prövas även i sådana fall där personens identitet inte gjorts sannolik.
• MIG 2018:8:Av landinformationen framgår att situationen för kvinnor har påverkats drastiskt av den pågående konflikten i Syrien men också att förhållandena för kvinnor skiljer sig markant mellan olika områden och att utsattheten i regimkontrollerat område styrs av kvinnans profil. En kvinna som kommer från ett regimkontrollerat område och som inte har någon särskild riskprofil har inte beviljats flyktingstatusförklaring.
• MIG 2017:6:Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.
• MIG 2016:22:Frågan om uteslutande från att anses som flykting ingår som en del i prövningen av om en utlänning är flykting. Om migrationsdomstolen överväger att bevilja uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring har domstolen ansvar för att frågan om eventuell uteslutning blir klarlagd i sådan utsträckning att domstolen kan bedöma om uteslutandegrunderna aktualiseras.
• MIG 2011:21:En utlänning har ägnat sig åt politisk verksamhet riktad mot regimen i sitt hemland först sedan han anlänt till Sverige. Verksamheten har inte ansetts vara ett uttryck för och en fortsättning på åsikter eller en inställning som han hade redan i hemlandet. Det har inte gjorts sannolikt att han, på grund av sin sur place-verksamhet, skulle vara i behov av internationellt skydd som flykting eller alternativt skyddsbehövande.
• MIG 2011:29:Vid prövningen av om en utlänning gjort sannolikt att hans konversion från en religion till en annan är äkta i den bemärkelsen att den grundar sig på en genuin personlig, religiös övertygelse ska en individuell bedömning göras i enlighet med den handbok och de riktlinjer som Förenta nationernas flyktingkommissarie gett ut. En samlad bedömning ska göras av de omständigheter under vilka konversionen kommit till stånd och av om personen vid en återkomst till hemlandet kan antas komma att leva som konvertit. När det handlar om konversion efter det att utlänningen lämnat sitt ursprungsland - konversion sur place - påkallar trovärdighetsfrågan extra uppmärksamhet.
• MIG 2009:4:För att ett internt flyktalternativ ska kunna anses föreligga måste det dels vara fråga om ett relevant alternativ, dvs. att den enskilde måste på annan ort eller annat område ha tillgång till ett effektivt skydd, dels vara rimligt att utlänningen begagnar sig av ett sådant alternativ. Migrationsverket har bevisbördan för att ett internt flyktalternativ föreligger och det ankommer företrädesvis på Migrationsverket att identifiera det område i hemlandet som skulle kunna utgöra ett internt flyktalternativ i det enskilda fallet. En asylsökande som har bedömts hysa en välgrundad fruktan för att vid ett återvändande till hemorten utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, har ansetts sakna ett relevant internt flyktalternativ och beviljats permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande.
• MIG 2009:13:För att uppehållstillstånd ska komma ifråga sedan ett avlägsnandebeslut preskriberats krävs att verkställighet inte har kunnat ske trots att utlänningen fullgjort sin skyldighet att medverka till verkställigheten. Skyldigheten att medverka till verkställigheten innefattar bl.a. ett krav på att den ut- eller avvisade i så stor utsträckning det är möjligt aktivt deltar i arbetet med att fastställa sin identitet. En ut- eller avvisad person som visserligen inte har hållit sig gömd eller på annat sätt undvikit kontakt i samarbetet med de verkställande myndigheterna, men som i övrigt förhållit sig passiv har inte ansetts uppfylla kravet på medverkan.
• MIG 2013:21:När det saknas förutsättningar för att avvisa en asylansökan med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen ska en materiell prövning ske av ansökan i förhållande till det land som utlänningen är medborgare i. Om det då konstateras att utlänningen är i behov av skydd ska uppehållstillstånd beviljas för det fall inte något undantag enligt 5 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen är tillämpligt. Mot denna bakgrund kunde en asylansökan inte avslås med hänvisning till att sökanden hade uppehållstillstånd i en annan EU-stat.
• MIG 2016:30:Komplexa frågor om förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, som även innefattar en bedömning av den asylsökandes tillförlitlighet och trovärdighet, rör så komplicerade frågor att de kräver särskild erfarenhet. Ett sådant mål bör därför avgöras av en ordinarie domare och inte av en förvaltningsrättsfiskal.
• MIG 2012:14:Det har inte funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som betraktats som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Inte heller har det funnits synnerlig anledning att anta att han där deltagit i förövandet av gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser. Han har därför beviljats permanent uppehållstillstånd som flykting.
• MIG 2007:16:Det har inte funnits anledning att ifrågasätta att en familj som tillhör etniciteten ashkali känner fruktan för förföljelse vid ett återvändande till Kosovo. Eftersom flyktingskapsbedömning skall vara framåtsyftande och situationen för ashkalier i Kosovo förbättrats, har familjens fruktan för förföljelse vid ett återvändande emellertid inte bedömts vara välgrundad. Uppehållstillstånd har bl.a. därför inte beviljats.
• MIG 2009:27:För att det ska anses råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening måste vissa i avgörandet närmare angivna förutsättningar vara uppfyllda. I Somalias huvudstad Mogadishu har vid tidpunkten för avgörandet ansetts råda ett sådant tillstånd. En asylsökande därifrån, utan internt flyktalternativ, har därför bedömts vara skyddsbehövande i övrigt.
• MIG 2015:22:En asylsökande som är medborgare i ett visst land är enligt lagstiftningen i ett annat land per automatik medborgare i det landet. Med hänsyn till att det senare medborgarskapet från ett asylrättsligt perspektiv kan godtas, har den asylsökandes behov av skydd prövats mot båda länderna.
• MIG 2011:7:En domare inom rättsväsendet har inte ansetts tillhöra viss samhällsgrupp i utlänningslagens mening.
• MIG 2013:15:UNHCR:s erkännande av en persons flyktingskap är inte bindande vid prövningen av om personen har rätt till resedokument. Dock ska UNHCR:s bedömningar och uttalanden beaktas vid fastställande av eventuellt flyktingskap. Det är en framåtsyftande riskbedömning som ska göras och det är förhållandena vid prövningstillfället som är av avgörande betydelse.
• MIG 2014:20:En person har av allmän domstol dömts till utvisning. Vid den efterföljande prövningen av om uppehållstillstånd ändå ska beviljas har han ansetts vara i behov av skydd som flykting, eftersom hans religiösa tillhörighet och hemort medfört en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. De brott han har gjort sig skyldig till, bl.a. grova narkotikabrott, har inte bedömts vara synnerligen grova och det har därför funnits grund att bevilja uppehållstillstånd. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd inte kan beviljas i en situation som denna, har han beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år.
• MIG 2017:29:Migrationsverket har inte visat att det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande under sin militärtjänstgöring har gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten. Han har därför inte ansetts utesluten från att anses som flykting.
• MIG 2007:37:Fråga om förfarandet vid prövning av skyddsskäl. Tillika fråga om begreppet välgrundad fruktan och bedömningen av beviskravet för risk för förföljelse.
• MIG 2011:6:I mål om uppehållstillstånd där sökandena åberopat skyddsbehov gentemot övergrepp som begås i ”hederns namn” har sökandena bedömts sakna möjligheter att få ett effektivt skydd av myndigheterna i hemlandet.
• NJA 2020 s. 426:Utlämning för straffverkställighet. Risk för förföljelse på grund av kön – liksom på grund av sexuell läggning – utgör hinder mot utlämning enligt 7 § utlämningslagen.
• MIG 2021:9:Flyktingstatusförklaring och uppehållstillstånd får vägras efter en individuell bedömning där hänsyn tas bl.a. till brottets natur och omständigheter hänförliga till den särskilda gärningen.
• MIG 2015:18:Flyktingstatusförklaring kan inte beviljas en utlänning enbart på grund av att en familjemedlem har beviljats uppehållstillstånd som flykting, utan det måste alltid göras en individuell bedömning av risken för förföljelse.
• MIG 2018:6:Omständigheter som i praxis bedömts medföra behov av internationellt skydd för ett barn har inte ansetts skyddsgrundande för en person som fyllt 18 år.
• MIG 2017:12:Av landinformation framgår att den som lämnar Eritrea illegalt och håller sig undan från nationaltjänstgöringen blir bestraffad och då utsätts för skyddsgrundande behandling. Detta får anses innebära att man riskerar förföljelse på grund av en tillskriven politisk uppfattning och personen är därför flykting.

• 9 kap. 8 § 1 st 2 p, 21 kap. 5 §, 5 kap. 15a §, 13 kap. 17 §, 4 kap. 2 §, 12 kap. 19 § 3 st, 18 kap. 1 § 2 st, 16 kap. 11 § 2 st, 12 kap. 8a §, 12 kap. 19b § 4 st, 4 kap. 3 §, 12 kap. 16b § 3 st
• 5 kap. 4 §, 7 kap. 16 § Utlänningsförordning (2006:97)
• 24 § Lag (1991:572) om särskild utlänningskontroll
• 1 § Förordning (1984:936) om bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige
• 11 § 1 st 4 p Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap
• 15 § 2 st 1 p Utlänningsdatalag (2016:27)

Prop. 2009/10:31: I första stycket anges vilka omständigheter som kan medföra att en utlänning är att anse som alternativt skyddsbehövande. Första ledet i första punkten, som avser utlänningar som riskerar dödsstraff eller tortyr m.m., motsvarar artikel 15 a och b i skyddsgrundsdirektivet och nuvarande 2 § första stycket 1. Andra ledet i första punkten, som avser civilpersoner som vid ett återsändande skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av ...

Prop. 2013/14:248: Paragrafen innehåller en definition av vem som är alternativt skyddsbehövande. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.1. Paragrafen genomför delvis artikel 7 i det omarbetade skyddsgrundsdirektivet.

• MIG 2018:14:Frågan om det finns ett internt flyktalternativ aktualiseras först om en asylsökande anses ha skyddsskäl mot någon del av hemlandet. Den asylsökande kan därför inte hänvisas till internflykt utan att det först har skett en individuell prövning av de åberopade skyddsskälen.
• MIG 2013:2:Frågan om ett internt flyktalternativ föreligger ingår som en del i prövningen av om en person är flykting eller skyddsbehövande. Det ankommer på migrationsdomstolen att se till att detta blir prövat i målet.
• MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
• MIG 2007:20:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd då skyddsskäl åberopas är det viktigt att migrationsdomstolarna prövar om det kan finnas anledning att förordna om sekretess för känsliga uppgifter som annars kan medföra att flyktingskap "sur place" uppkommer. Samtidigt måste domstolens bedömning av asylskälen redovisas relativt utförligt i domen.
• MIG 2009:31:I mål om uppehållstillstånd har en kvinna med barn beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen på grund av risken för social utstötning vid ett återvändande till hemlandet. Vid den sammantagna bedömningen av om det förelegat synnerligen ömmande omständigheter har särskild hänsyn tagits till att kvinnan inte vistats i hemlandet på cirka 14 år och till att kvinnan och barnet saknat ett socialt nätverk i hemlandet (I). Däremot har en ensamstående man som inte vistats i sitt hemland på cirka 14 år och som saknat släkt i hemlandet inte beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter (II).
• MIG 2018:3:Prövningen av en statslös persons skyddsskäl bör i så stor utsträckning som möjligt likna den prövning som sker för personer med medborgarskap. Om en statslös asylsökande har vistats i flera länder innan ankomsten till Sverige bör prövningen som regel ta sin utgångspunkt i det land där sökanden senast vistades innan ankomsten hit. Om detta land ska anses vara den sökandes tidigare vanliga vistelseort får bedömas utifrån en sammantagen prövning av dennes anknytning till landet. Har den asylsökande en sådan relation till det landet att det kan betraktas som dennes tidigare vanliga vistelseort ska skyddsskälen bedömas i förhållande till detta land. För att en statslös person ska anses åtnjuta skydd eller bistånd från UNRWA ska denne ha begagnat sig av detta skydd strax innan ankomsten till Sverige.
• MIG 2007:12:Fråga om metod för prövning av skyddsskäl i utlänningsmål, bl.a. tillämpning av bevislättnadsregeln tvivelsmålets fördel (benefit of the doubt).
• MIG 2008:21:Enbart den omständigheten att en person är statslös, tillhörande gruppen maktoumeen, innebär inte att personen ifråga kan anses vara flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen utan en individuell prövning i det enskilda fallet måste göras.
• MIG 2009:36:En läkare, en akademiker och en musiker, samtliga från Irak, har inte ansetts tillhöra viss samhällsgrupp i utlänningslagens mening.
• MIG 2007:33:Skyddsgrunder skall hållas åtskilda från övriga grunder vid en bedömning av om en utlänning skall beviljas uppehållstillstånd. När en utlänning har bedömts ha skyddsskäl mot en särskild del av hemlandet skall bedömningen av om det finns ett internt flyktalternativ ske inom ramen för bestämmelserna om skyddsbehov. Bedöms det inte möjligt, relevant och rimligt att tillämpa ett internt flyktalternativ skall utlänningen beviljas uppehållstillstånd såsom flykting eller skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen och inte med stöd av bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter i 5 kap. 6 § utlänningslagen. Även fråga om tillämpning av UNHCR:s rekommendationer.
• MIG 2007:9:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd är det den asylsökande som skall göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt och sin identitet sannolik. Behov av internationellt skydd har inte ansetts föreligga p.g.a. inre väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet. Eftersom sökanden inte har flykting- eller skyddsskäl skall en prövning av internt flyktalternativ inte göras.
• MIG 2010:10:Vid prövning av en asylsökandes möjlighet till internflykt ska individens personliga förhållanden och möjligheten att bosätta sig tillsammans med sin familj i det utpekade området väga tungt vid prövningen av om det kan anses rimligt att personen hänvisas till internflykt. Denna prövning ska göras även om övriga familjemedlemmar inte befinner sig i Sverige under förutsättning att familjen avser att återförenas. De familjemedlemmar som ska beaktas vid denna prövning är i vart fall den enskildes make/maka samt minderåriga barn.
• MIG 2012:20:En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande i förhållande till en stat som utlänningen inte är medborgare i (undantaget statslösa personer). Då en annan EU-stat är ansvarig för prövningen enligt Dublinförordningen ska de skyddsskäl som utlänningen åberopar mot den EU-staten prövas inom ramen för den prövning som sker vid tillämpningen av Dublinförordningen. Det som då ska bedömas är om överföringen skulle strida mot bestämmelserna i 12 kap. 1 och 2 §§ utlänningslagen och artikel 3 i Europakonventionen.
• MIG 2015:1:En person har av allmän domstol dömts för bl.a. mord till livstids fängelse och utvisning. Vid en efterföljande prövning av om uppehållstillstånd ska beviljas med stöd av 12 kap. 16 b § utlänningslagen ska frågan om det finns skyddsskäl enligt 4 kap. 1-2 a §§ samma lag prövas först. Det brott som utlänningen gjort sig skyldig till har bedömts utesluta honom från att anses som alternativt skyddsbehövande. Livstidsstraffet medför att det inte är fråga om en endast tillfälligt avbruten verkställighet och det är heller inte meningsfullt att pröva frågan om verkställighetshinder.
• MIG 2012:2:En migrationsdomstols utredningsskyldighet har ansetts aktualiserad när den utlänning målet rör till domstolen gett in ett läkarintyg som indikerar att han eller hon i hemlandet kan ha varit utsatt för tortyr.
• MIG 2014:24:En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
• MIG 2013:25:Prövning av skyddsskäl efter Migrationsverkets överlämnande av ärende enligt 5 kap. 20 § utlänningslagen gällande utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Fråga om utlänningen har gjort sannolikt att han tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Även metod för prövning av fråga om förföljelse på grund av sexuell läggning.
• MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
• MIG 2011:9:Vid en prövning av frågan om uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 19 § fjärde stycket utlänningslagen är prövningen begränsad till de omständigheter som hänför sig till utlänningens behov av skydd i Sverige. Migrationsdomstol har inte förfarit felaktigt när den avslagit yrkande om muntlig förhandling när det varit fråga om endast en tillräcklighetsbedömning.
• MIG 2019:14:Inom ramen för bedömningen av en asylsökandens skyddsbehov kan även frågan om det finns en säker resväg till hemorten eller annan säker plats i hemlandet aktualiseras. Denna prövning måste göras med beaktande av den sökandes individuella omständigheter samt aktuell och relevant landinformation.
• MIG 2011:4:I södra och mellersta Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland, har det vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens avgörande ansetts råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt. En asylsökande från Mogadishu har därför bedömts vara alternativt skyddsbehövande då han saknat internt flyktalternativ och den brottslighet han gjort sig skyldig till inte kunnat utgöra grund för uteslutande.
• MIG 2019:1:En asylsökandes skyddsbehov ska prövas även i sådana fall där personens identitet inte gjorts sannolik.
• MIG 2017:6:Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.
• MIG 2009:19:Engagemang för en organisation som varit delaktig i terroristhandlingar har ansetts utgöra synnerliga skäl att inte bevilja uppehållstillstånd.
• MIG 2011:29:Vid prövningen av om en utlänning gjort sannolikt att hans konversion från en religion till en annan är äkta i den bemärkelsen att den grundar sig på en genuin personlig, religiös övertygelse ska en individuell bedömning göras i enlighet med den handbok och de riktlinjer som Förenta nationernas flyktingkommissarie gett ut. En samlad bedömning ska göras av de omständigheter under vilka konversionen kommit till stånd och av om personen vid en återkomst till hemlandet kan antas komma att leva som konvertit. När det handlar om konversion efter det att utlänningen lämnat sitt ursprungsland - konversion sur place - påkallar trovärdighetsfrågan extra uppmärksamhet.
• MIG 2009:4:För att ett internt flyktalternativ ska kunna anses föreligga måste det dels vara fråga om ett relevant alternativ, dvs. att den enskilde måste på annan ort eller annat område ha tillgång till ett effektivt skydd, dels vara rimligt att utlänningen begagnar sig av ett sådant alternativ. Migrationsverket har bevisbördan för att ett internt flyktalternativ föreligger och det ankommer företrädesvis på Migrationsverket att identifiera det område i hemlandet som skulle kunna utgöra ett internt flyktalternativ i det enskilda fallet. En asylsökande som har bedömts hysa en välgrundad fruktan för att vid ett återvändande till hemorten utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, har ansetts sakna ett relevant internt flyktalternativ och beviljats permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande.
• MIG 2009:13:För att uppehållstillstånd ska komma ifråga sedan ett avlägsnandebeslut preskriberats krävs att verkställighet inte har kunnat ske trots att utlänningen fullgjort sin skyldighet att medverka till verkställigheten. Skyldigheten att medverka till verkställigheten innefattar bl.a. ett krav på att den ut- eller avvisade i så stor utsträckning det är möjligt aktivt deltar i arbetet med att fastställa sin identitet. En ut- eller avvisad person som visserligen inte har hållit sig gömd eller på annat sätt undvikit kontakt i samarbetet med de verkställande myndigheterna, men som i övrigt förhållit sig passiv har inte ansetts uppfylla kravet på medverkan.
• MIG 2013:21:När det saknas förutsättningar för att avvisa en asylansökan med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen ska en materiell prövning ske av ansökan i förhållande till det land som utlänningen är medborgare i. Om det då konstateras att utlänningen är i behov av skydd ska uppehållstillstånd beviljas för det fall inte något undantag enligt 5 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen är tillämpligt. Mot denna bakgrund kunde en asylansökan inte avslås med hänvisning till att sökanden hade uppehållstillstånd i en annan EU-stat.
• MIG 2007:16:Det har inte funnits anledning att ifrågasätta att en familj som tillhör etniciteten ashkali känner fruktan för förföljelse vid ett återvändande till Kosovo. Eftersom flyktingskapsbedömning skall vara framåtsyftande och situationen för ashkalier i Kosovo förbättrats, har familjens fruktan för förföljelse vid ett återvändande emellertid inte bedömts vara välgrundad. Uppehållstillstånd har bl.a. därför inte beviljats.
• MIG 2009:27:För att det ska anses råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening måste vissa i avgörandet närmare angivna förutsättningar vara uppfyllda. I Somalias huvudstad Mogadishu har vid tidpunkten för avgörandet ansetts råda ett sådant tillstånd. En asylsökande därifrån, utan internt flyktalternativ, har därför bedömts vara skyddsbehövande i övrigt.
• MIG 2015:22:En asylsökande som är medborgare i ett visst land är enligt lagstiftningen i ett annat land per automatik medborgare i det landet. Med hänsyn till att det senare medborgarskapet från ett asylrättsligt perspektiv kan godtas, har den asylsökandes behov av skydd prövats mot båda länderna.
• MIG 2011:7:En domare inom rättsväsendet har inte ansetts tillhöra viss samhällsgrupp i utlänningslagens mening.
• MIG 2007:37:Fråga om förfarandet vid prövning av skyddsskäl. Tillika fråga om begreppet välgrundad fruktan och bedömningen av beviskravet för risk för förföljelse.
• MIG 2011:6:I mål om uppehållstillstånd där sökandena åberopat skyddsbehov gentemot övergrepp som begås i ”hederns namn” har sökandena bedömts sakna möjligheter att få ett effektivt skydd av myndigheterna i hemlandet.

• 9 kap. 8 § 1 st 2 p, 5 kap. 15a §, 4 kap. 3a §, 13 kap. 17 §, 12 kap. 19 § 3 st, 18 kap. 1 § 2 st, 16 kap. 11 § 2 st, 12 kap. 8a §, 2 kap. 1a § 2 st, 12 kap. 19b § 4 st, 12 kap. 16b § 3 st
• 1 § 1 st 1 p Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
• 4 § 1 st 1 p Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.
• 7 kap. 8 § 1 st 2 p, 7 kap. 15a § 1 st 7 p, 8 kap. 10f §, 5 kap. 4 §, 8 kap. 10h §, 7 kap. 5 § 3 st, 8 kap. 10g § Utlänningsförordning (2006:97)
• 9 kap. 4 § Lag (1962:381) om allmän försäkring
• 1 § 1 st 1 p Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl.
• 12 § 2 st 7 p Utlänningsdataförordning (2016:30)
• 6a § 2 st 7 p Förordning (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen
• 3 kap. 3 § Lag (1998:702) om garantipension

• MIG 2017:11:En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.
• MIG 2020:11:När uppehållstillstånd övervägs i ett säkerhetsärende, måste inte bara en prövning av frågan om uteslutning göras utan även en prövning av om det finns grund för att vägra utlänningen statusförklaring eller uppehållstillstånd. Detta gäller också när prövningen av dessa frågor aktualiserats först hos migrationsdomstolen.
• MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
• MIG 2017:6:Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.
• MIG 2016:22:Frågan om uteslutande från att anses som flykting ingår som en del i prövningen av om en utlänning är flykting. Om migrationsdomstolen överväger att bevilja uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring har domstolen ansvar för att frågan om eventuell uteslutning blir klarlagd i sådan utsträckning att domstolen kan bedöma om uteslutandegrunderna aktualiseras.
• MIG 2019:9:Vid bedömningen av om en asylsökande ska undgå ansvar för sådana gärningar som avses i 4 kap. 2 b § utlänningslagen på grund av tvång måste en individuell prövning göras av de omständigheter som åberopas till stöd för ansvarsfrihet. Migrationsdomstolen har ett ansvar för att både frågan om uteslutning och ansvarsfrihet blir klarlagd. Den som påstår sig ha handlat under tvång måste dock göra sannolikt att det har funnits ett överhängande hot mot dennes liv eller en fara för allvarlig kroppsskada och att det därför inte var rimligt att vidta åtgärder för att undvika delaktighet i brottet.
• MIG 2012:14:Det har inte funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som betraktats som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Inte heller har det funnits synnerlig anledning att anta att han där deltagit i förövandet av gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser. Han har därför beviljats permanent uppehållstillstånd som flykting.
• MIG 2014:20:En person har av allmän domstol dömts till utvisning. Vid den efterföljande prövningen av om uppehållstillstånd ändå ska beviljas har han ansetts vara i behov av skydd som flykting, eftersom hans religiösa tillhörighet och hemort medfört en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. De brott han har gjort sig skyldig till, bl.a. grova narkotikabrott, har inte bedömts vara synnerligen grova och det har därför funnits grund att bevilja uppehållstillstånd. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd inte kan beviljas i en situation som denna, har han beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år.
• MIG 2017:29:Migrationsverket har inte visat att det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande under sin militärtjänstgöring har gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten. Han har därför inte ansetts utesluten från att anses som flykting.
• MIG 2019:10:En asylsökande har inte ansetts utesluten från att anses som flykting på grund av grovt icke-politiskt brott. Vid bedömningen har det ansetts väga tungt att brottet inte avses leda till lagföring i Sverige.

• 22 kap. 2 § 4 st, 21 kap. 2 § 2 st, 4 kap. 3 §, 4 kap. 1 § 4 st

• MIG 2020:16:För att en alternativ skyddsstatusförklaring ska kunna återkallas på grund av brottslighet krävs att utlänningen gjort sig skyldig till åtminstone ett grovt brott. Vid bedömningen av brottets svårighetsgrad ska en fullständig prövning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet göras.
• MIG 2015:1:En person har av allmän domstol dömts för bl.a. mord till livstids fängelse och utvisning. Vid en efterföljande prövning av om uppehållstillstånd ska beviljas med stöd av 12 kap. 16 b § utlänningslagen ska frågan om det finns skyddsskäl enligt 4 kap. 1-2 a §§ samma lag prövas först. Det brott som utlänningen gjort sig skyldig till har bedömts utesluta honom från att anses som alternativt skyddsbehövande. Livstidsstraffet medför att det inte är fråga om en endast tillfälligt avbruten verkställighet och det är heller inte meningsfullt att pröva frågan om verkställighetshinder.
• MIG 2014:24:En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
• MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
• MIG 2011:4:I södra och mellersta Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland, har det vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens avgörande ansetts råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt. En asylsökande från Mogadishu har därför bedömts vara alternativt skyddsbehövande då han saknat internt flyktalternativ och den brottslighet han gjort sig skyldig till inte kunnat utgöra grund för uteslutande.
• MIG 2017:6:Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.

• 4 kap. 2 § 4 st, 4 kap. 3a §, övg. best. SFS 2021:765 2 p

Prop. 2009/10:31: Paragrafen innehåller bestämmelser om flyktingstatusförklaring. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.3.

• MIG 2020:3:Flyktingstatusförklaring kan inte beviljas en utlänning som inte befinner sig i Sverige.
• MIG 2017:11:En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.
• MIG 2011:8:En kvinna har gjort sannolikt att hon hyser en välgrundad fruktan för att utsättas för övergrepp. Hennes möjligheter att få ett effektivt skydd i den del av hemlandet där hon är hemmahörande har bedömts som i det närmaste obefintliga och flyktinggrundande förföljelse på grund av kön har ansetts föreligga. Vid bedömningen av om det funnits ett rimligt internt flyktalternativ har beaktats att hon har anknytning även till en annan del av hemlandet och att den förföljelse som gör att hon är att betrakta som flykting i första hand utgår från hennes manliga nätverk där.
• MIG 2013:16:En kvinna har beviljats uppehållstillstånd som flykting. I enlighet med principen om familjens enhet har även kvinnans vuxne son beviljats uppehållstillstånd som flykting.
• MIG 2008:21:Enbart den omständigheten att en person är statslös, tillhörande gruppen maktoumeen, innebär inte att personen ifråga kan anses vara flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen utan en individuell prövning i det enskilda fallet måste göras.
• MIG 2012:12:En migrationsdomstol får inte som första instans, utan att Migrationsverket har prövat frågan, besluta om resedokument. Vidare har tre systrar förklarats vara flyktingar eftersom de bedömts känna en välgrundad fruktan för att utsättas för könsstympning vid ett återvändande till hemlandet.
• MIG 2018:7:Landinformationen ger stöd för att en man från Syrien, vars hus bränts ned av oppositionen eftersom familjen uppfattades stödja regimen och som flyttat från ett oppositionskontrollerat område till ett regimkontrollerat tillhör en särskild riskgrupp. Mannen anses ha gjort sannolikt att han hyser en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning och har därför rätt till flyktingstatusförklaring.
• MIG 2016:7:Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring m.m. på grund av att barnens far bedömts vara flykting när barnen är medborgare i en annan EU-stat.
• MIG 2020:11:När uppehållstillstånd övervägs i ett säkerhetsärende, måste inte bara en prövning av frågan om uteslutning göras utan även en prövning av om det finns grund för att vägra utlänningen statusförklaring eller uppehållstillstånd. Detta gäller också när prövningen av dessa frågor aktualiserats först hos migrationsdomstolen.
• MIG 2011:13:En utlänning har, genom att hos sitt hemlands myndigheter anskaffa och sedan använda en passhandling, ansetts av fri vilja på nytt ha använt sig av hemlandets skydd. Förfarandet har medfört att han upphört att vara flykting, vilket i sin tur utgör grund för återkallelse av hans flyktingstatusförklaring.
• MIG 2018:8:Av landinformationen framgår att situationen för kvinnor har påverkats drastiskt av den pågående konflikten i Syrien men också att förhållandena för kvinnor skiljer sig markant mellan olika områden och att utsattheten i regimkontrollerat område styrs av kvinnans profil. En kvinna som kommer från ett regimkontrollerat område och som inte har någon särskild riskprofil har inte beviljats flyktingstatusförklaring.
• MIG 2017:6:Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.
• MIG 2016:22:Frågan om uteslutande från att anses som flykting ingår som en del i prövningen av om en utlänning är flykting. Om migrationsdomstolen överväger att bevilja uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring har domstolen ansvar för att frågan om eventuell uteslutning blir klarlagd i sådan utsträckning att domstolen kan bedöma om uteslutandegrunderna aktualiseras.
• MIG 2012:14:Det har inte funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som betraktats som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Inte heller har det funnits synnerlig anledning att anta att han där deltagit i förövandet av gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser. Han har därför beviljats permanent uppehållstillstånd som flykting.
• MIG 2014:20:En person har av allmän domstol dömts till utvisning. Vid den efterföljande prövningen av om uppehållstillstånd ändå ska beviljas har han ansetts vara i behov av skydd som flykting, eftersom hans religiösa tillhörighet och hemort medfört en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. De brott han har gjort sig skyldig till, bl.a. grova narkotikabrott, har inte bedömts vara synnerligen grova och det har därför funnits grund att bevilja uppehållstillstånd. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd inte kan beviljas i en situation som denna, har han beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år.
• MIG 2017:29:Migrationsverket har inte visat att det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande under sin militärtjänstgöring har gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten. Han har därför inte ansetts utesluten från att anses som flykting.
• NJA 2020 s. 426:Utlämning för straffverkställighet. Risk för förföljelse på grund av kön – liksom på grund av sexuell läggning – utgör hinder mot utlämning enligt 7 § utlämningslagen.

• 14 kap. 6 §, 21 kap. 5 §, 5a kap. 1 § 2 st

• 14 kap. 6 §, 4 kap. 3c §
• 4 kap. 19c §, 4 kap. 19g § Utlänningsförordning (2006:97)

• MIG 2013:19:En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.

• 5 kap. 1a § 5 st
• 14 kap. 6 §, 2 kap. 1a § 2 st
• 35 kap. 8 § Socialförsäkringsbalk (2010:110)
• 4 § 2 st Folkbokföringslag (1991:481)
• 67 kap. 7 § Socialförsäkringsbalk (2010:110)
• 8 kap. 10 § 3 st, 8 kap. 10f § 2 st, 7 kap. 15a § 1 st 8 p Utlänningsförordning (2006:97)
• 9 kap. 4 § Lag (1962:381) om allmän försäkring
• 12 § 2 st 8 p Utlänningsdataförordning (2016:30)
• 6a § 2 st 8 p Förordning (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen
• 3 kap. 3 § Lag (1998:702) om garantipension

Prop. 2020/21:159: Paragrafen innehåller bestämmelser om resedokument. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

I första stycket andra meningen, som är ny, tydliggörs att ett resedokument inte ska utfärdas om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver att så inte sker. Någon ändring är inte avsedd av den praxis som har utvecklats mot bakgrund av bestämmelsen i bl.a. 1951 års ...

• MIG 2013:16:En kvinna har beviljats uppehållstillstånd som flykting. I enlighet med principen om familjens enhet har även kvinnans vuxne son beviljats uppehållstillstånd som flykting.
• MIG 2008:21:Enbart den omständigheten att en person är statslös, tillhörande gruppen maktoumeen, innebär inte att personen ifråga kan anses vara flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen utan en individuell prövning i det enskilda fallet måste göras.
• MIG 2012:12:En migrationsdomstol får inte som första instans, utan att Migrationsverket har prövat frågan, besluta om resedokument. Vidare har tre systrar förklarats vara flyktingar eftersom de bedömts känna en välgrundad fruktan för att utsättas för könsstympning vid ett återvändande till hemlandet.
• MIG 2016:7:Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring m.m. på grund av att barnens far bedömts vara flykting när barnen är medborgare i en annan EU-stat.
• MIG 2009:6:När en utlänning i samband med sin ansökan om resedokument hävdat att han är flykting har hans ansökan i första hand förutsatts avse resedokument enligt konventionen den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning (flyktingkonventionen) och först i andra hand resedokument enligt - den mindre förmånliga - konventionen den 28 september 1954 angående statslösa personers rättsliga ställning. Utlänningen har därför ansetts ha rätt att överklaga Migrationsverkets beslut att bevilja honom resedokument enligt konventionen den 28 september 1954 angående statslösa personers rättsliga ställning.
• MIG 2013:15:UNHCR:s erkännande av en persons flyktingskap är inte bindande vid prövningen av om personen har rätt till resedokument. Dock ska UNHCR:s bedömningar och uttalanden beaktas vid fastställande av eventuellt flyktingskap. Det är en framåtsyftande riskbedömning som ska göras och det är förhållandena vid prövningstillfället som är av avgörande betydelse.

• 14 kap. 6 §, 21 kap. 5 §, 10 kap. 19b § 1 st 1 p
• 4 § 2 st Folkbokföringslag (1991:481)
• 2 kap. 9 § Utlänningsförordning (2006:97)

• MIG 2011:13:En utlänning har, genom att hos sitt hemlands myndigheter anskaffa och sedan använda en passhandling, ansetts av fri vilja på nytt ha använt sig av hemlandets skydd. Förfarandet har medfört att han upphört att vara flykting, vilket i sin tur utgör grund för återkallelse av hans flyktingstatusförklaring.

• övg. best. SFS 2019:1208 2 p

• MIG 2011:13:En utlänning har, genom att hos sitt hemlands myndigheter anskaffa och sedan använda en passhandling, ansetts av fri vilja på nytt ha använt sig av hemlandets skydd. Förfarandet har medfört att han upphört att vara flykting, vilket i sin tur utgör grund för återkallelse av hans flyktingstatusförklaring.

• övg. best. SFS 2021:765 2 p

Prop. 2011/12:85: Paragrafen är ny och behandlar frågan om tidsbegränsat uppehållstillstånd för barn som avses bli placerade här i landet med stöd av Bryssel II-förordningen eller 1996 års Haagkonvention. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

• MIG 2007:45:Fråga om beviskravet vid seriositetsprövning enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716).
• MIG 2007:38:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till härvarande hustru, får en ansökan om familjeåterförening avslås även om äktenskapet inte är formellt upplöst, om det kan konstateras att makarna inte lever tillsammans som gifta eller inte har sådan avsikt. Även om förhållandet betraktas såsom nyetablerat kan ansökan avslås, om det inte är visat att makarna avser att leva tillsammans. Hänsyn har tagits till klagandens levnadsomständigheter och att två minderåriga barn finns i Sverige.
• MIG 2007:5:Fråga om förutsättningar föreligger för uppehållstillstånd på grund av anknytning. Vid bedömning härav har omständigheterna vid tidpunkten för prövningen ansetts avgörande.
• MIG 2014:7:När föräldrar, på grund av ett barns situation i hemlandet, beslutat att skicka iväg barnet till Sverige för att bo tillsammans med släktingar har det särskilda beroendeförhållandet mellan familjemedlemmarna som funnits i hemlandet brutits. Familjen kan därför inte beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen. Det har inte heller ansetts finnas synnerliga skäl enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen för att bevilja familjen uppehållstillstånd i Sverige.
• MIG 2013:14:Då ett civilrättsligt äktenskap ingåtts finns det en presumtion för att den sökande maken ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att makarna inte har för avsikt att leva tillsammans. Enbart den omständigheten att makarna uppgett att de inledningsvis inte kommer att bo tillsammans vid hustruns ankomst till Sverige har inte medfört att de ansetts sakna avsikt att leva tillsammans.

• 12 kap. 16c § 3 st
• 12 kap. 13b §, 5b kap. 19 § 3 st, 14 kap. 4a §, 14 kap. 4b §, 6b kap. 14 § 3 st, 21 kap. 4 § 2 st, 1 kap. 1 § 1 st 7 p, 6 kap. 4 §, 6a kap. 2 § 1 st 2 p, 7 kap. 7d § 2 st, 5a kap. 6 § 1 st 1 p, 6a kap. 10 § 3 st
• 2 § 1 st 3 p Förordning (2007:662) om extra ersättning till kommuner 2007-2009 för att påskynda utlänningars etablering på arbetsmarknaden
• , , Förordning (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna
• 5 § 1 st 3 p Förordning (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar
• 2 § 1 st 3 p Förordning (2009:1561) om extra ersättning till kommuner 2010 för att påskynda utlänningars etablering på arbetsmarknaden
• 4 § 1 st 4 p Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.
• 9 §, 16a § Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
• 8 kap. 5 § 2 st 2 p, 4 kap. 21a §, 2 kap. 1 §, 8 kap. 5 § Utlänningsförordning (2006:97)
• 1a § 4 st Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
• 3 § 1 st 3 p Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.
• 2 § 1 st 2 p Förordning (1984:890) om bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land
• 4 § 1 st 3 p Förordning (2006:1005) om tillfälligt statligt stöd för flyktingmottagande under 2006
• 2 § 1 st 3 p Lag (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar

Prop. 2013/14:248: Paragrafen innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd för skyddsbehövande. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.2. Paragrafen genomför delvis artikel 24 i det omarbetade skyddsgrundsdirektivet.

• MIG 2020:3:Flyktingstatusförklaring kan inte beviljas en utlänning som inte befinner sig i Sverige.
• MIG 2013:19:En statslös palestinier har beviljats flyktingstatusförklaring sedan det konstaterats att hon konkret har begagnat sig av bistånd från UNRWA men detta bistånd har upphört. Biståndet kan anses ha upphört även om endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats. Det ankommer på Migrationsverket att efter beviljad flyktingstatusförklaring ompröva giltighetstiden för gällande uppehållstillstånd.
• MIG 2013:16:En kvinna har beviljats uppehållstillstånd som flykting. I enlighet med principen om familjens enhet har även kvinnans vuxne son beviljats uppehållstillstånd som flykting.
• MIG 2009:36:En läkare, en akademiker och en musiker, samtliga från Irak, har inte ansetts tillhöra viss samhällsgrupp i utlänningslagens mening.
• MIG 2014:24:En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
• MIG 2013:25:Prövning av skyddsskäl efter Migrationsverkets överlämnande av ärende enligt 5 kap. 20 § utlänningslagen gällande utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Fråga om utlänningen har gjort sannolikt att han tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. Även metod för prövning av fråga om förföljelse på grund av sexuell läggning.
• MIG 2020:11:När uppehållstillstånd övervägs i ett säkerhetsärende, måste inte bara en prövning av frågan om uteslutning göras utan även en prövning av om det finns grund för att vägra utlänningen statusförklaring eller uppehållstillstånd. Detta gäller också när prövningen av dessa frågor aktualiserats först hos migrationsdomstolen.
• MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
• MIG 2011:4:I södra och mellersta Somalia, dvs. i de delar av Somalia som inte utgörs av Somaliland och Puntland, har det vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens avgörande ansetts råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt. En asylsökande från Mogadishu har därför bedömts vara alternativt skyddsbehövande då han saknat internt flyktalternativ och den brottslighet han gjort sig skyldig till inte kunnat utgöra grund för uteslutande.
• MIG 2007:35:Bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen om synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär. För att uppehållstillstånd enligt denna bestämmelse skall kunna beviljas vuxna personer av enbart medicinska skäl krävs att hälsotillståndet är synnerligen allvarligt. För att bevilja uppehållstillstånd på grund av psykisk ohälsa måste medicinsk utredning ge stöd för att den psykiska ohälsan är så svår att tillståndet är livshotande. Om självdestruktiva handlingar har företagits måste de ha utförts på grund av svår psykisk ohälsa som är styrkt.
• MIG 2013:21:När det saknas förutsättningar för att avvisa en asylansökan med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen ska en materiell prövning ske av ansökan i förhållande till det land som utlänningen är medborgare i. Om det då konstateras att utlänningen är i behov av skydd ska uppehållstillstånd beviljas för det fall inte något undantag enligt 5 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen är tillämpligt. Mot denna bakgrund kunde en asylansökan inte avslås med hänvisning till att sökanden hade uppehållstillstånd i en annan EU-stat.
• MIG 2016:30:Komplexa frågor om förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, som även innefattar en bedömning av den asylsökandes tillförlitlighet och trovärdighet, rör så komplicerade frågor att de kräver särskild erfarenhet. Ett sådant mål bör därför avgöras av en ordinarie domare och inte av en förvaltningsrättsfiskal.
• MIG 2012:14:Det har inte funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som betraktats som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Inte heller har det funnits synnerlig anledning att anta att han där deltagit i förövandet av gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser. Han har därför beviljats permanent uppehållstillstånd som flykting.
• MIG 2009:27:För att det ska anses råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening måste vissa i avgörandet närmare angivna förutsättningar vara uppfyllda. I Somalias huvudstad Mogadishu har vid tidpunkten för avgörandet ansetts råda ett sådant tillstånd. En asylsökande därifrån, utan internt flyktalternativ, har därför bedömts vara skyddsbehövande i övrigt.
• MIG 2013:15:UNHCR:s erkännande av en persons flyktingskap är inte bindande vid prövningen av om personen har rätt till resedokument. Dock ska UNHCR:s bedömningar och uttalanden beaktas vid fastställande av eventuellt flyktingskap. Det är en framåtsyftande riskbedömning som ska göras och det är förhållandena vid prövningstillfället som är av avgörande betydelse.
• MIG 2014:20:En person har av allmän domstol dömts till utvisning. Vid den efterföljande prövningen av om uppehållstillstånd ändå ska beviljas har han ansetts vara i behov av skydd som flykting, eftersom hans religiösa tillhörighet och hemort medfört en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. De brott han har gjort sig skyldig till, bl.a. grova narkotikabrott, har inte bedömts vara synnerligen grova och det har därför funnits grund att bevilja uppehållstillstånd. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd inte kan beviljas i en situation som denna, har han beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år.
• MIG 2021:9:Flyktingstatusförklaring och uppehållstillstånd får vägras efter en individuell bedömning där hänsyn tas bl.a. till brottets natur och omständigheter hänförliga till den särskilda gärningen.
• MIG 2009:4:För att ett internt flyktalternativ ska kunna anses föreligga måste det dels vara fråga om ett relevant alternativ, dvs. att den enskilde måste på annan ort eller annat område ha tillgång till ett effektivt skydd, dels vara rimligt att utlänningen begagnar sig av ett sådant alternativ. Migrationsverket har bevisbördan för att ett internt flyktalternativ föreligger och det ankommer företrädesvis på Migrationsverket att identifiera det område i hemlandet som skulle kunna utgöra ett internt flyktalternativ i det enskilda fallet. En asylsökande som har bedömts hysa en välgrundad fruktan för att vid ett återvändande till hemorten utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, har ansetts sakna ett relevant internt flyktalternativ och beviljats permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande.
• MIG 2007:16:Det har inte funnits anledning att ifrågasätta att en familj som tillhör etniciteten ashkali känner fruktan för förföljelse vid ett återvändande till Kosovo. Eftersom flyktingskapsbedömning skall vara framåtsyftande och situationen för ashkalier i Kosovo förbättrats, har familjens fruktan för förföljelse vid ett återvändande emellertid inte bedömts vara välgrundad. Uppehållstillstånd har bl.a. därför inte beviljats.
• MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
• MIG 2009:19:Engagemang för en organisation som varit delaktig i terroristhandlingar har ansetts utgöra synnerliga skäl att inte bevilja uppehållstillstånd.
• MIG 2007:8:För att inte syftet med Dublinkonventionen skall motverkas är det av avgörande betydelse att det föreligger särskilda skäl för undantag från konventionens ansvarighetsregler. Utrymmet att underlåta tillämpning av konventionen av humanitära skäl får anses som synnerligen begränsat och det krävs starka humanitära skäl för att asylansökan i stället skall prövas i Sverige. De skäl som åberopats i målet är inte av sådan styrka att det finns förutsättningar att frångå konventionens ansvarighetsregler.

• 5 kap. 1a § 3 st, 5 kap. 1a § 2 st
• 22 kap. 2 § 4 st, 21 kap. 2 § 2 st, 5 kap. 1a §, 5 kap. 18 § 2 st 1 p, 6a kap. 2 § 1 st 2 p, 12 kap. 16b § 3 st, 5b kap. 10 § 1 st 2 p
• 2 § 1 st 3 p Förordning (2007:662) om extra ersättning till kommuner 2007-2009 för att påskynda utlänningars etablering på arbetsmarknaden
• 5 § 1 st 3 p Förordning (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar
• 2 § 1 st 3 p Förordning (2009:1561) om extra ersättning till kommuner 2010 för att påskynda utlänningars etablering på arbetsmarknaden
• 16a §, 4 §, 5 § Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
• 8 kap. 5 § 2 st 2 p, 2 kap. 1 §, 8 kap. 10f § 2 st, 8 kap. 10 § Utlänningsförordning (2006:97)
• 3 § 1 st 3 p Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.
• 3 § 1 st 1 p Lag (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare
• 1 § 1 st 1 p Förordning (2007:640) om återetableringsstöd för vissa utlänningar
• 1 § 1 st 1 p Förordning (2008:778) om återetableringsstöd för vissa utlänningar
• 2 § 1 st 2 p Förordning (1984:890) om bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land
• 4 § 1 st 3 p Förordning (2006:1005) om tillfälligt statligt stöd för flyktingmottagande under 2006
• 2 § 1 st 3 p Lag (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar

Prop. 2009/10:31: I första stycket tredje punkten föreskrivs att en asylansökan får avvisas om sökanden kan sändas till ett land där han eller hon inte riskerar att utsättas för förföljelse eller att utsättas för dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och där är skyddad mot att sändas vidare till ett land där han eller hon inte har motsvarande skydd. Bestämmelsen motsvarar nuvarande 1 § andra stycket fjärde och femte punkterna med den skillnaden ...

Prop. 2013/14:197: 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.

• MIG 2013:8:En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar om uppehållstillstånd har avvisats, eftersom de redan beviljats flyktingstatus i en annan EU-stat. Enbart det förhållandet att kvinnan har åberopat omständigheter gällande familjens förhållanden i den andra EU-staten - omständigheter som kan aktualisera en tillämpning av bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter - medför inte att ansökningarna ska prövas i sak.
• MIG 2017:20:En asylansökan från en person som har beviljats skyddsstatus i en annan EU-stat ska inte avvisas utan prövas i sak om Migrationsverket samtidigt som denna ansökan handläggs också prövar en asylansökan för sökandens barn och barnet beviljas permanent uppehållstillstånd som flykting i Sverige.
• MIG 2015:16:En utlänning har förklarats vara flykting i en annan EU-stat och Migrationsverket har därför beslutat att avvisa hans ansökan om uppehållstillstånd m.m. och utvisa honom dit. Verkets beslut borde ha innehållit en tidsfrist för frivillig avresa. En migrationsdomstol ska inte själv meddela en sådan tidsfrist, utan lämna över denna fråga till Migrationsverket.
• MIG 2014:26:En asylansökan från ett barn kan inte avvisas med stöd av 5 kap. 1 b § första stycket 1 utlänningslagen på den grunden att barnets vårdnadshavare förklarats vara flykting i ett annat EU-land. Inte heller ett antagande om att barnet sannolikt kommer att förklaras vara flykting i det landet är skäl för att avvisa talan.
• MIG 2013:21:När det saknas förutsättningar för att avvisa en asylansökan med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen ska en materiell prövning ske av ansökan i förhållande till det land som utlänningen är medborgare i. Om det då konstateras att utlänningen är i behov av skydd ska uppehållstillstånd beviljas för det fall inte något undantag enligt 5 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen är tillämpligt. Mot denna bakgrund kunde en asylansökan inte avslås med hänvisning till att sökanden hade uppehållstillstånd i en annan EU-stat.
• MIG 2017:13:Äktenskap med en medborgare i ett tredjeland utgör en sådan anknytning till det landet att det är rimligt för den asylsökande att resa dit, trots att den sökande inte tidigare har vistats i landet.
• MIG 2015:12:Möjligheten att avvisa en asylansökan med hänvisning till att den sökande har en sådan anknytning till ett annat land än sitt hemland att det är rimligt för honom eller henne att resa dit (säkert tredjeland) följer ett eget system som bygger på asylprocedurdirektivet. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att samtliga förutsättningar för tillämpningen av den relevanta bestämmelsen i utlänningslagen är uppfyllda.

• 4 kap. 3b §, 14 kap. 14a §, 12 kap. 8a §, övg. best. SFS 2014:792 3 p

Prop. 2017/18:121: I första stycket ändras en hänvisning med anledning av att en ny lag om adoption i internationella situationer införs.

Prop. 2013/14:248: Paragrafen innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.2 där också Lagrådets synpunkt om visst klargörande behandlas. Paragrafen genomför delvis artiklarna 23 och 24 i det omarbetade skyddsgrundsdirektivet.

• MIG 2018:19:Om en anknytningsperson med tidsbegränsat uppehållstillstånd och status som alternativt skyddsbehövande kan anses ha välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd får bedömas utifrån hur troligt det är att skyddsbehovet kvarstår när nuvarande tillstånd löper ut. Här måste både de individuella skyddsskälen och aktuell landinformation beaktas. Även möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av arbete eller att kvalificera sig som varaktigt bosatt kan innebära att anknytningspersonen har välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd.
• MIG 2017:17:En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan stark rätt att vistas här att det är möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till den personen.
• MIG 2007:54:En utlänning, som åberopat anknytning till Sverige genom här bosatt maka, vägrades ett tidsbegränsat uppehållstillstånd redan på den grunden att han saknade pass.
• MIG 2007:19:En utländsk kvinna har vägrats uppehållstillstånd på anknytning till sin i Sverige bosatte make p.g.a. att oriktiga uppgifter lämnats under utredningen som varit av vikt för prövningen samt att maken parallellt med äktenskapet varit sambo med en annan kvinna i Sverige.
• MIG 2009:25:Familjeåterföreningsdirektivet är inte tillämpligt när anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd i Sverige såsom skyddsbehövande i övrigt.
• MIG 2006:8:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till make bosatt i Sverige och där klaganden är gravid, har det ansetts föreligga skäl för att göra undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige.
• MIG 2019:22:Kravet på försörjningsförmågan vid anhöriginvandring är uppfyllt om anknytningspersonens inkomster uppgår till det s.k. förbehållsbeloppet. Vid beräkningen av detta belopp får barnbidrag och underhållsstöd beaktas men däremot inte studiebidrag för gymnasiestuderande barn eller bostadsbidrag.
• MIG 2018:20:Föräldrar och syskon har ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin åttaårige son/bror, som kommit till Sverige med andra släktingar och beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Den inskränkning av rätten till respekt för familjeliv som det skulle innebära att neka familjemedlemmarna uppehållstillstånd här enligt bestämmelserna i den tillfälliga lagen bedöms inte stå i rimlig proportion till regeringens angivna syfte att under en tid begränsa antalet asylsökande. Särskild vikt måste fästas vid att principen om barnets bästa ska ges företräde vid prövningen av om en inskränkning av rätten till respekt för familjeliv enligt artikel 8 Europakonventionen är proportionerlig. Eftersom det skulle strida mot svenska konventionsåtaganden att under aktuella förhållanden inte tillåta familjeåterförening ska uppehållstillstånd beviljas.
• MIG 2007:7:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd kan uppgifter av vikt återfinnas inte endast i sökandens dossié utan även i den dossié som avser den person till vilken anknytning söks (anknytningspersonen). Migrationsdomstolen har i målet endast haft tillgång till sökandens dossié trots att Migrationsverket i sitt beslut även beaktat uppgifter i anknytningspersonens dossié. Målet har på denna grund, allvarliga brister i handläggningen, och uppenbart oriktig rättstillämpning återförvisats till migrationsdomstolen för fortsatt handläggning.
• MIG 2007:38:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till härvarande hustru, får en ansökan om familjeåterförening avslås även om äktenskapet inte är formellt upplöst, om det kan konstateras att makarna inte lever tillsammans som gifta eller inte har sådan avsikt. Även om förhållandet betraktas såsom nyetablerat kan ansökan avslås, om det inte är visat att makarna avser att leva tillsammans. Hänsyn har tagits till klagandens levnadsomständigheter och att två minderåriga barn finns i Sverige.
• MIG 2007:49:Utlänning, som dömts till ett längre fängelsestraff för försök till dråp på svensk make och makens son, har nekats uppehållstillstånd på grund av anknytning till maken, eftersom utlänningen genom den brottsliga gärningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.
• MIG 2009:28:Särskilda skäl att erkänna ett utländskt äktenskap har ansetts föreligga, trots att anknytningspersonen vid tidpunkten för äktenskapets ingående med sökanden var gift med annan person, eftersom det första äktenskapet var upplöst vid tidpunkten för Migrationsverkets bedömning av frågan om uppehållstillstånd.
• MIG 2011:11:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd grundad på anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen, alternativt 5 kap. 3 a § första stycket 1 samma lag, krävs att sökandens identitet är klarlagd när han eller hon ansöker om uppehållstillstånd från hemlandet eller något annat land och det endast kan bli fråga om att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
• MIG 2007:11:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden har anknytning till Sverige genom maka och barn som är bosatta här i landet, har det ansetts inte föreligga skäl för att göra undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige.
• MIG 2014:16:I mål om familjeåterförening är det inte en förutsättning för att bevislättnad rörande en sökande förälders identitet ska kunna komma i fråga att både föräldrar och barn levt tillsammans utomlands i hushållsgemenskap. Då makarna sammanbott stadigvarande i hemlandet och sökanden förmått göra sin identitet sannolik, samt då det inte kommit fram något skäl som talade mot det, beviljades sökanden permanent uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin hustru.
• MIG 2007:29:I mål om uppehållstillstånd grundat på anknytning till en i Sverige bosatt maka, som har tillfälligt uppehållstillstånd giltigt under längre tid än ett år och där Migrationsverket inte heller i Migrationsöverdomstolen har åberopat något till stöd för påståendet att anknytningspersonen inte har välgrundade utsikter att erhålla ett permanent uppehållstillstånd, har makan ansetts kunna utgöra anknytningsperson enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716).
• MIG 2007:10:Brottslighet i form av smuggling av alkohol, vilken medfört fängelsestraff om tre respektive sex månader, medför inte att uppehållstillstånd på grund av anknytning till maka bosatt här i landet skall nekas med hänvisning till att personen i fråga utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.
• MIG 2008:18:Uppgift i folkbokföringen att anknytningspersonen är gift med sökanden av uppehållstillstånd har inte ensamt tillmätts betydelse vid bedömningen av om det föreligger ett civilrättsligt giltigt äktenskap i Sverige.
• MIG 2008:46:Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör vägras för att sökanden utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet ska förutom brottslighetens art och omfattning samt styrkan i den åberopade anknytningen även beaktas den tid som förflutit sedan sökanden senast dömdes för brott. Vid bedömningen ska särskilt beaktas brottslighet som riktat sig mot anknytningspersonen. - En sökande har, med hänsyn till hans starka anknytning till Sverige och att den senast kända brottsligheten ligger cirka tio år tillbaka i tiden, bedömts ha rätt till uppehållstillstånd trots att han gjort sig skyldig till upprepad och allvarlig brottslighet som delvis riktat sig mot anknytningspersonen (I). – Däremot har en sökande som begått upprepade brott, främst med hänsyn till att en betydande del av dessa riktat sig mot den egna familjen, vid prövning cirka fyra år efter det senast kända brottet begicks alltjämt ansetts utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet, varför han nekats uppehållstillstånd (II).
• MIG 2016:26:Det finns förutsättningar att vägra uppehållstillstånd då två makar samtidigt söker uppehållstillstånd på grund av anknytning till samme make.
• MIG 2009:21:Fråga om uppehållsrätt - En tredjelandsmedborgare, som ingått äktenskap med en i Sverige bosatt unionsmedborgare och som av annan medlemsstat dömts för grovt narkotikabrott till fängelse samt till utvisning med livstids inreseförbud, har utvisats ur Sverige av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. I enlighet med gemenskapsrätten och Europaparlamentet och Rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier m.m. (rörlighetsdirektivet) ska den medlemsstat där en person gör gällande uppehållsrätt, innan eventuell utvisning kan ske, alltid göra en bedömning utifrån gemenskapsrätten om personen alltjämt utgör ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Det omprövningsförfarande av ett meddelat återreseförbud som regleras i artikel 32 i rörlighetsdirektivet tar sikte på återreseförbud som meddelats av hänsyn till allmän ordning och säkerhet och aktualiseras inte i fall där en person har utvisats på grund av brott.
• MIG 2016:6:När en utlänning ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sitt barns andra förälder kan bevislättnad i vissa fall ges avseende den sökande förälderns identitet, om föräldrarna levt tillsammans utomlands i hushållsgemenskap innan anknytningspersonen kom till Sverige. Detta gäller oavsett om det är fråga om ett tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd.
• MIG 2007:36:För att en svensk medborgare skall kunna åberopas som anknytningsperson vid en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning krävs, om den svenske medborgaren inte är bosatt i Sverige, att han eller hon har manifesterat en konkret avsikt att bosätta sig i Sverige inom en nära framtid.
• MIG 2013:14:Då ett civilrättsligt äktenskap ingåtts finns det en presumtion för att den sökande maken ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att makarna inte har för avsikt att leva tillsammans. Enbart den omständigheten att makarna uppgett att de inledningsvis inte kommer att bo tillsammans vid hustruns ankomst till Sverige har inte medfört att de ansetts sakna avsikt att leva tillsammans.
• MIG 2007:60:Då ett civilrättsligt äktenskap föreligger råder en presumtion för att den sökande skall beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att ett civilrättsligt giltigt äktenskap ingåtts uteslutande för att få uppehållstillstånd i Sverige. Bedömningen skall därvid göras utifrån objektiva grunder. Migrationsverket måste påvisa en eller flera konkreta omständigheter som typiskt sett är ägnade att ifrågasätta syftet med äktenskapet för att bryta denna presumtion. I målet, där fråga var om en man skulle beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin i Sverige bosatta maka, ansågs Migrationsverket inte ha uppfyllt nämnda krav.
• MIG 2021:6:Uppehållstillstånd på grund av anknytning får vägras när anknytningspersonen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.
• MIG 2007:14:I mål om uppehållstillstånd saknas utrymme att göra tolkningar av tillståndsgrunder som avviker från lagtextens ordalydelse om detta inte har stöd i EG-rätten, vilket bl.a. innebär att rekvisitet barn inte kan ges annan innebörd än det har enligt definitionen i 1 kap. 2 § utlänningslagen.
• MIG 2007:5:Fråga om förutsättningar föreligger för uppehållstillstånd på grund av anknytning. Vid bedömning härav har omständigheterna vid tidpunkten för prövningen ansetts avgörande.
• MIG 2017:4:En svensk medborgare kan inte vara anknytningsperson enligt 5 kap. 3 § första stycket 4 utlänningslagen eftersom det direkt av lagtexten framgår att anknytningspersonen ska vara utländsk medborgare.
• MIG 2017:11:En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.
• MIG 2015:8:När två bröder ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin mor i Sverige har det bedömts vara i det närmaste ogörligt för dem, på grund av förhållandena i deras hemland, att uppfylla ett högt ställt beviskrav avseende uppgiften om att brödernas far är avliden. De har emellertid gjort sannolikt att fadern är död och kravet på medgivande från honom har därför fallit bort.
• MIG 2010:16:När grunden för ett barns permanenta uppehållstillstånd varit anknytningen till en förälder bosatt i Sverige har avsaknaden hos föräldern av avsikt att bo tillsammans med barnet ansetts utgöra grund för återkallelse av barnets permanenta uppehållstillstånd.
• MIG 2012:4:Ett äktenskap som ingåtts av underårig tredjelandsmedborgare under påstått tvång har inte frånkänts giltighet vid tillämpningen av utlänningslagen.
• MIG 2008:29:Uppehållstillstånd på grund av anknytning till förälder har inte kunnat beviljas ett barn, eftersom barnet inte genom bosättning anslutit sig till sin far i Sverige och fadern inte haft del i vårdnaden om barnet.
• MIG 2016:9:Ett utländskt barn kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder som har uppehållsrätt men inte uppehållstillstånd, eftersom en sådan utlänning inte kan vara anknytningsperson.

• 5 kap. 3a § 1 st 2 p, 5 kap. 17a §
• , , Förordning (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna
• 9 § Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
• 4 kap. 21a §, 8 kap. 5 § Utlänningsförordning (2006:97)

• MIG 2007:45:Fråga om beviskravet vid seriositetsprövning enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716).
• MIG 2007:38:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till härvarande hustru, får en ansökan om familjeåterförening avslås även om äktenskapet inte är formellt upplöst, om det kan konstateras att makarna inte lever tillsammans som gifta eller inte har sådan avsikt. Även om förhållandet betraktas såsom nyetablerat kan ansökan avslås, om det inte är visat att makarna avser att leva tillsammans. Hänsyn har tagits till klagandens levnadsomständigheter och att två minderåriga barn finns i Sverige.
• MIG 2011:23:Konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder ska normalt vara den tyngst vägande omständigheten vid den skälighetsbedömning som föreskrivs i 5 kap. 18 § andra stycket 5 utlänningslagen. Konsekvenserna för barnet ska bedömas med hänsyn till de individuella förhållandena men med ledning av vissa kriterier. Med särskild hänsyn till konsekvenserna för barnet har det i målet inte ansetts skäligen kunna krävas att klaganden åker till ett annat land för att ge in ansökan om uppehållstillstånd där.
• MIG 2008:41:Särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning har ansetts föreligga avseende en utlänning som haft för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en i Sverige bosatt person. Med hänsyn till att anknytningspersonen i Sverige tidigare hade gjort sig skyldig till våldsbrott mot närstående och till att paret hade träffats endast i begränsad omfattning, kunde det antas att utlänningen skulle komma att bli utsatt för våld eller annan allvarlig kränkning om uppehållstillstånd beviljades.
• MIG 2009:3:Ett tidigare beviljat tidsbegränsat uppehållstillstånd för annat ändamål än besök bör som regel anses utgöra synnerliga skäl för att göra undantag från huvudregeln att ansökan om uppehållstillstånd ska ges in och beviljas före inresan i Sverige, när den enskilde ansöker om fortsatt tidsbegränsat uppehållstillstånd och till stöd för ansökan åberopar en ny grund. Förutsättningar för att göra undantag från nämnda huvudregel har ansetts föreligga när en utlänning som beviljats upprepade tillstånd att vistas i Sverige för studier därefter åberopat anknytning till sin härvarande sambo.
• MIG 2011:27:Undantag från huvudregeln om att uppehållstillstånd ska ha sökts och beviljats före inresan i Sverige har medgetts en utlänning med lång illegal vistelse i Sverige och väntad militärtjänstgöring i hemlandet. Konsekvenserna för utlänningens i Sverige bosatta barn av att skiljas från sin förälder har ansetts vara sådana att det inte skäligen kan krävas att utlänningen återvänder till hemlandet för att därifrån ansöka om uppehållstillstånd.
• MIG 2019:12:Kravet på försörjningsförmåga kan uppfyllas genom att anknytningspersonen vid prövningstillfället antingen kommer att ha tillräcklig arbetsrelaterad inkomst under minst ett år framöver, eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att han eller hon kommer att ha en sådan inkomst i vart fall ett år framöver.
• MIG 2009:31:I mål om uppehållstillstånd har en kvinna med barn beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen på grund av risken för social utstötning vid ett återvändande till hemlandet. Vid den sammantagna bedömningen av om det förelegat synnerligen ömmande omständigheter har särskild hänsyn tagits till att kvinnan inte vistats i hemlandet på cirka 14 år och till att kvinnan och barnet saknat ett socialt nätverk i hemlandet (I). Däremot har en ensamstående man som inte vistats i sitt hemland på cirka 14 år och som saknat släkt i hemlandet inte beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter (II).
• MIG 2007:46:När ett avlägsnandebeslut har preskriberats på grund av att utlänningen hållit sig undan verkställighet, uppträtt under falsk identitet eller på annat sätt bidragit till att beslutet inte kunnat verkställas kan ett nytt utvisningsbeslut meddelas. Den tid som utlänningen vistats illegalt i Sverige skall inte tillgodoräknas vid bedömningen av om det föreligger skäl för uppehållstillstånd.
• MIG 2009:26:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopat anknytning till vuxet barn bosatt i Sverige, har det ansetts föreligga synnerliga skäl att bevilja uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen.
• MIG 2017:17:En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan stark rätt att vistas här att det är möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till den personen.
• MIG 2007:18:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopat anknytning till vuxet barn bosatt i Sverige och där kravet på hushållsgemenskap och beroendeförhållande enligt 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen inte ansetts uppfyllt, kan frågan om uppehållstillstånd prövas enligt tredje stycket samma paragraf. Sådana synnerliga skäl för uppehållstillstånd enligt bestämmelsen har emellertid inte ansetts föreligga.
• MIG 2007:1:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopat anknytning till syskon bosatt i Sverige och där kravet på hushållsgemenskap och beroendeförhållande enligt 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen inte ansetts uppfyllt, kan frågan om uppehållstillstånd prövas enligt tredje stycket samma paragraf. Sådana synnerliga skäl för uppehållstillstånd enligt bestämmelsen har emellertid inte ansetts föreligga.
• MIG 2009:29:För att ett särskilt beroendeförhållande enligt utlänningslagen ska föreligga krävs att det, utöver det naturliga band som finns mellan nära anhöriga, även finns ytterligare faktorer som gör att dessa inte kan leva åtskilda från varandra.
• MIG 2008:1:Uppehållstillstånd har nekats en vuxen utlänning som på grund av tidigare hushållsgemenskap åberopade anknytning till sin far i Sverige. Fadern ansågs inte vara en sådan anknytningsperson som avses i 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen, eftersom fadern endast har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här.
• MIG 2007:5:Fråga om förutsättningar föreligger för uppehållstillstånd på grund av anknytning. Vid bedömning härav har omständigheterna vid tidpunkten för prövningen ansetts avgörande.
• MIG 2007:2:Klaganden har i mål om uppehållstillstånd åberopat anknytning till ett i Sverige bosatt barnbarn (född 2001) med permanent uppehållstillstånd såsom skyddsbehövande. Eftersom klaganden i praktiken varit förälder för barnbarnet sedan barnbarnet var mycket litet, och då både hushållsgemenskap och särskilt beroendeförhållande förelegat redan i hemlandet, har klaganden beviljats permanent uppehållstillstånd här. Skäl att göra undantag från huvudregeln om att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige ansågs härvid föreligga.
• MIG 2014:7:När föräldrar, på grund av ett barns situation i hemlandet, beslutat att skicka iväg barnet till Sverige för att bo tillsammans med släktingar har det särskilda beroendeförhållandet mellan familjemedlemmarna som funnits i hemlandet brutits. Familjen kan därför inte beviljas uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen. Det har inte heller ansetts finnas synnerliga skäl enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen för att bevilja familjen uppehållstillstånd i Sverige.
• MIG 2021:5:En kvotflykting ska undantas från det försörjningskrav som gäller enligt den tillfälliga lagen, när det på grund av särskilda omständigheter är objektivt sett ursäktligt att ansökan om familjeåterförening lämnas in efter att tremånadersfristen har löpt ut.
• MIG 2009:33:Synnerliga skäl enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen har inte ansetts föreligga för en familj som vistats i Sverige under nio års tid till följd av mannens arbete vid en utländsk beskickning. Inte heller har synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen ansetts föreligga.
• MIG 2008:2:Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att bevilja uppehållstillstånd för förälder till i Sverige bosatt person med psykisk sjukdom.
• MIG 2019:6:Den tid en tredjelandsmedborgare som haft härledd uppehållsrätt suttit frihetsberövad som häktad och därefter avtjänat fängelsestraff kan inte beaktas vare sig vid bedömningen av permanent uppehållsrätt eller vid bedömningen av bibehållen uppehållsrätt.
• MIG 2008:13:Sociala problem i hemlandet bör regelmässigt lösas i samråd med hemlandets sociala myndigheter och utgör principiellt inte synnerliga skäl för att bevilja uppehållstillstånd.
• MIG 2009:12:När en återkallelse av ett permanent uppehållstillstånd aktualiseras på grund av att utlänningens bosättning i Sverige har upphört kan skäl finnas att underlåta att återkalla uppehållstillståndet med beaktande av bestämmelsen i 5 kap. 3 a § 4 utlänningslagen. Vid bedömningen ska vistelsen i Sverige i förhållande till utlandsvistelsens längd ha en avgörande betydelse. Hänsyn ska också tas till omständigheterna i det särskilda fallet, t.ex. anknytning till hemlandet jämfört med annan särskild anknytning till Sverige. Migrationsöverdomstolen fann vid en samlad bedömning att utlänningens anknytning till hemlandet var starkare än anknytningen till Sverige. Tillräckliga skäl för att underlåta att återkalla uppehållstillståndet har därför inte ansetts föreligga.
• MIG 2014:30:Umgänge två timmar varje vecka under nio månader per år med fyraårigt barn utgör ett umgänge som inte är av begränsad omfattning. Uppehållstillstånd får då beviljas om inte umgänget kan utövas utan att tillstånd beviljas.
• MIG 2008:16:Enbart tidigare lång legal vistelse i Sverige är inte tillräckligt för uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 4 utlänningslagen.
• MIG 2015:14:Bedömningen av frågan om en utlänning har sådant svenskt ursprung att uppehållstillstånd kan beviljas, bör ha sin utgångspunkt i om denne är född i Sverige eller har en svenskfödd förälder. Det bör också krävas att det finns någon eller några omständigheter som visar att utlänningen har annan anknytning till Sverige av någon betydelse.

• 5 kap. 3g § 3 st, 5 kap. 3g § 2 st, 5 kap. 3g § 4 st, 5 kap. 3g §
• 5 kap. 18 § 2 st 3 p, 5 kap. 3b §
• , , Förordning (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna
• 6 § 2 st Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
• 9 § Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
• 4 kap. 21a §, 8 kap. 5 § Utlänningsförordning (2006:97)

• MIG 2019:12:Kravet på försörjningsförmåga kan uppfyllas genom att anknytningspersonen vid prövningstillfället antingen kommer att ha tillräcklig arbetsrelaterad inkomst under minst ett år framöver, eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att han eller hon kommer att ha en sådan inkomst i vart fall ett år framöver.
• MIG 2011:16:Försörjningskravet vid anhöriginvandring innebär att anknytningspersonen ska kunna försörja sig själv samt dessutom ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och den anhörige utlänningen. Kravet vad avser bostad ska anses vara uppfyllt om anknytningspersonen vid prövningstillfället, antingen faktiskt förfogar över en sådan bostad under minst ett år framöver, eller om det vid en prognos framstår som sannolikt att ett sådant boende är ordnat för i vart fall ett år framöver.
• MIG 2019:22:Kravet på försörjningsförmågan vid anhöriginvandring är uppfyllt om anknytningspersonens inkomster uppgår till det s.k. förbehållsbeloppet. Vid beräkningen av detta belopp får barnbidrag och underhållsstöd beaktas men däremot inte studiebidrag för gymnasiestuderande barn eller bostadsbidrag.
• MIG 2021:5:En kvotflykting ska undantas från det försörjningskrav som gäller enligt den tillfälliga lagen, när det på grund av särskilda omständigheter är objektivt sett ursäktligt att ansökan om familjeåterförening lämnas in efter att tremånadersfristen har löpt ut.

• 5 kap. 3f §, 5 kap. 3c § 2 st
• 5 kap. 3d §, 5 kap. 3c §, 5 kap. 3e §, 5 kap. 27 §
• 9 § Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
• 4 kap. 4c § 2 st, 4 kap. 4c § Utlänningsförordning (2006:97)

• 5 kap. 3f §

• 5 kap. 3f §

• MIG 2015:20:En utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige under fyra år. Han har inte bedömts uppfylla kriterierna för att få ett permanent uppehållstillstånd. Det finns inte heller särskilda skäl för att bevilja honom ytterligare ett tidsbegränsat tillstånd.
• MIG 2019:16:En utlänning har beviljats uppehållstillstånd för arbete men p.g.a. försenad projektstart utnyttjades aldrig tillståndet och denne reste aldrig in i Sverige. Den ansökan om arbets- och uppehållstillstånd som därefter gjordes från hemlandet kan inte anses avse en ansökan om förlängning av det tidigare tillståndet utan en ny ansökan. Särskilda skäl finns för att bevilja ytterligare tidsbegränsat tillstånd så att den sammanlagda tillståndstiden blir längre än fyra år.
• MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.
• MIG 2018:12:En utlänning som har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete har under tre månader av sin fyraåriga tillståndstid haft en lön som understigit schablonbeloppet och arbetsgivaren har inte redovisat hans semesterförmåner på ett tydligt sätt. Vid en helhetsbedömning av om förutsättningarna för tillstånd varit uppfyllda under tidigare tillståndsperioder har anställningsvillkoren inte bedömts vara sämre än de villkor som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Den omständigheten att utlänningens lön understigit den lön som enligt ansökan erbjudits honom har inte ansetts utgöra hinder för att bevilja permanent uppehållstillstånd, eftersom förklaringarna till avvikelsen var godtagbara.
• MIG 2008:24:För att uppehållstillstånd skall kunna beviljas för egna företagare måste för det första sökandens företagsplaner vara realistiska, vilket bland annat betyder att utlänningen måste ha en reell förmåga att driva den aktuella verksamheten. För att företagsplanerna ska anses som realistiska måste sökanden inte bara visa att han eller hon kan försörja sig på inkomsterna från näringsverksamheten. Sökanden måste även visa att han eller hon har ett verkligt och bestämmande inflytande över företagets verksamhet. För det andra måste sökandens försörjning vara tryggad och det krävs härvid att utlänningen visar att han eller hon redan vid ankomsten till Sverige har egna medel att leva av under i vart fall det första året.
• MIG 2016:5:Vad en ansökan enligt utlänningslagen gäller och vilka omständigheter som är föremål för prövning är avgörande för om det är omständigheterna vid ansökningstillfället eller vid tidpunkten för prövningen som ska läggas till grund för bedömningen. För att beviljas ett permanent uppehållstillstånd enligt 5 kap. 5 § utlänningslagen måste utlänningen ha haft uppehållstillstånd för studier som avser utbildning på forskarnivå i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren. Sjuårsperioden ska beräknas från tidpunkten när ansökan kom in till Migrationsverket.

• 6a kap. 5 § 3 st, 6 kap. 3 § 2 st

• MIG 2008:3:Vistelsetiden i Sverige har bedömts vara alltför kort för att en familj med underåriga barn skall kunna beviljas uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen. Den tid som beaktas är den under vilken sökandena vistats i Sverige i samband med den aktuella ansökan. Den tid en sökande kan ha vistats i Sverige i samband med en tidigare ansökan kan inte beaktas.
• MIG 2007:22:Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
• MIG 2009:31:I mål om uppehållstillstånd har en kvinna med barn beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen på grund av risken för social utstötning vid ett återvändande till hemlandet. Vid den sammantagna bedömningen av om det förelegat synnerligen ömmande omständigheter har särskild hänsyn tagits till att kvinnan inte vistats i hemlandet på cirka 14 år och till att kvinnan och barnet saknat ett socialt nätverk i hemlandet (I). Däremot har en ensamstående man som inte vistats i sitt hemland på cirka 14 år och som saknat släkt i hemlandet inte beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter (II).
• MIG 2007:46:När ett avlägsnandebeslut har preskriberats på grund av att utlänningen hållit sig undan verkställighet, uppträtt under falsk identitet eller på annat sätt bidragit till att beslutet inte kunnat verkställas kan ett nytt utvisningsbeslut meddelas. Den tid som utlänningen vistats illegalt i Sverige skall inte tillgodoräknas vid bedömningen av om det föreligger skäl för uppehållstillstånd.
• MIG 2007:25:Det förhållandet att ett barn lider av epilepsi och att den vård barnet skulle kunna erhålla i Sverige är av högre kvalitet än den vård barnet erhållit i hemlandet har i sig inte ansetts utgöra grund för att bevilja barnet och barnets mor uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Det har inte visats att barnets framtida utveckling och livskvalitet på ett avgörande sätt skulle äventyras genom att barnet återvänder till hemlandet. Härvid har även beaktats att omständigheterna i ett barns ärende inte behöver ha samma allvar och tyngd som krävs för vuxna personer.
• MIG 2007:33:Skyddsgrunder skall hållas åtskilda från övriga grunder vid en bedömning av om en utlänning skall beviljas uppehållstillstånd. När en utlänning har bedömts ha skyddsskäl mot en särskild del av hemlandet skall bedömningen av om det finns ett internt flyktalternativ ske inom ramen för bestämmelserna om skyddsbehov. Bedöms det inte möjligt, relevant och rimligt att tillämpa ett internt flyktalternativ skall utlänningen beviljas uppehållstillstånd såsom flykting eller skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen och inte med stöd av bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter i 5 kap. 6 § utlänningslagen. Även fråga om tillämpning av UNHCR:s rekommendationer.
• MIG 2007:9:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd är det den asylsökande som skall göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt och sin identitet sannolik. Behov av internationellt skydd har inte ansetts föreligga p.g.a. inre väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet. Eftersom sökanden inte har flykting- eller skyddsskäl skall en prövning av internt flyktalternativ inte göras.
• MIG 2010:6:Vilket beviskrav som ska tillämpas vid bedömningen av om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen är beroende av vilka omständigheter som åberopas som grund för uppehållstillstånd med stöd av den bestämmelsen. När situationen i hemlandet åberopas som grund måste sökanden göra sannolikt att det föreligger en risk för social utstötning eller andra svårigheter vid ett återvändande till hemlandet. Sökandens berättelse om omständigheter som påstås medföra en risk för svårigheter efter hemkomsten får, i den mån bevisningen om detta brister, därvid godtas om den framstår som trovärdig och sannolik.
• MIG 2007:48:När vård och mediciner finns att tillgå i hemlandet kan uppehållstillstånd inte beviljas på grund av synnerligen ömmande omständigheter även om utlänningen själv måste bekosta den nödvändiga behandlingen.
• MIG 2013:6:Ett barn, som lider av livshotande leukemi, har tillsammans med sin förälder beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Eftersom barnets behov av avancerad vård och behandling har bedömts vara av övergående natur har uppehållstillstånden tidsbegränsats.
• MIG 2009:8:Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen har inte ansetts föreligga för ett ensamkommande barn utan anhöriga i Sverige.
• MIG 2014:24:En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
• MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
• MIG 2007:43:Vistelsetiden i Sverige har bedömts vara alltför kort för att en utlänning, som fyllt 18 år först efter tidpunkten för migrationsdomstolens dom, skulle kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av anpassning till landet. Tillstånd har inte heller kunnat beviljas på grund av utlänningens hälsotillstånd, eftersom det intyg om hälsotillståndet som har åberopats bl.a. inte har utfärdats av en läkare och dessutom saknar uppgifter om den aktuella situationen och framtida vårdbehov.
• MIG 2014:22:Migrationsverkets och migrationsdomstolens utredningsansvar liksom de principer som gäller för bevisning måste beaktas vid bedömningen av om det är uppenbart att det inte finns grund för att bevilja uppehållstillstånd.
• MIG 2007:35:Bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen om synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär. För att uppehållstillstånd enligt denna bestämmelse skall kunna beviljas vuxna personer av enbart medicinska skäl krävs att hälsotillståndet är synnerligen allvarligt. För att bevilja uppehållstillstånd på grund av psykisk ohälsa måste medicinsk utredning ge stöd för att den psykiska ohälsan är så svår att tillståndet är livshotande. Om självdestruktiva handlingar har företagits måste de ha utförts på grund av svår psykisk ohälsa som är styrkt.
• MIG 2007:15:Bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen om synnerligen ömmande omständigheter är en undantagsbestämmelse som skall tillämpas restriktivt. Vid bedömningen av om synnerligen ömmande omständigheter föreligger på grund av anpassning till Sverige genom lång vistelsetid kan, åtminstone avseende en vuxen sökande, endast beaktas tid då sökanden befinner sig lagligt i landet. Vidare måste, för att tiden skall kunna beaktas, även eventuell tidsutdräkt under en laglig vistelse i Sverige bero på omständigheter utanför utlänningens kontroll. Vistelsetiden för sökande som under en stor del av tiden varit barn skall, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, inte bedömas på annat sätt än för vuxna om han eller hon vid tidpunkten för prövningen fyllt 18 år. Även fråga om läkarintygs utformning.
• MIG 2009:13:För att uppehållstillstånd ska komma ifråga sedan ett avlägsnandebeslut preskriberats krävs att verkställighet inte har kunnat ske trots att utlänningen fullgjort sin skyldighet att medverka till verkställigheten. Skyldigheten att medverka till verkställigheten innefattar bl.a. ett krav på att den ut- eller avvisade i så stor utsträckning det är möjligt aktivt deltar i arbetet med att fastställa sin identitet. En ut- eller avvisad person som visserligen inte har hållit sig gömd eller på annat sätt undvikit kontakt i samarbetet med de verkställande myndigheterna, men som i övrigt förhållit sig passiv har inte ansetts uppfylla kravet på medverkan.
• MIG 2015:4:En familj med ett tolvårigt barn har utvisats efter att ha vistats i Sverige i sex år. Barnets anpassning till Sverige i form av bl.a. skolgång och vänner har inte ansetts tillräcklig för att utgöra särskilt ömmande omständigheter. Att i stort sett hela vistelsen har varit illegal har också beaktats. Utvisningen har inte heller ansetts strida mot artikel 8 i Europakonventionen.
• MIG 2019:4:Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd p.g.a. praktiskt verkställighetshinder redan innan ett första beslut om utvisning har preskriberats bör tillämpas restriktivt. Det förutsätter att det redan vid prövningen av frågan om uppehållstillstånd bedöms vara mycket sannolikt att utlänningen inte kommer att kunna verkställas innan preskription inträder. Det måste då finnas utredning som visar dels att ett praktiskt verkställighetshinder föreligger, dels hur långvarigt detta kan bli.
• MIG 2012:13:Vid prövningen av om det föreligger sådana ömmande omständigheter att en utlänning bör få stanna i Sverige på grund av sin anpassning till landet måste även rätten till privatliv enligt artikel 8 i Europakonventionen beaktas. Detta innebär att svenska myndigheter och domstolar vid prövningen ska ta hänsyn till alla de sociala och kulturella band som en person kan ha i ett samhälle. Därav följer också att den sammanlagda tid under vilken personen i fråga vistats i landet får betydelse på så sätt att en lång vistelsetid kan innebära att personen hunnit skaffa sig starka band till landet. Det saknar då i och för sig betydelse om vistelsetiden är illegal eller infaller under tid före den aktuella ansökan om uppehållstillstånd.
• MIG 2007:16:Det har inte funnits anledning att ifrågasätta att en familj som tillhör etniciteten ashkali känner fruktan för förföljelse vid ett återvändande till Kosovo. Eftersom flyktingskapsbedömning skall vara framåtsyftande och situationen för ashkalier i Kosovo förbättrats, har familjens fruktan för förföljelse vid ett återvändande emellertid inte bedömts vara välgrundad. Uppehållstillstånd har bl.a. därför inte beviljats.
• MIG 2009:9:Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen har vid en sammantagen bedömning ansetts föreligga för ett ensamkommande barn utan anhöriga i Sverige vars framtida psykosociala utveckling och hälsa på ett avgörande sätt skulle äventyras om han tvingades återvända till hemlandet. Härvid beaktades också de omständigheter som bidragit till pojkens allvarliga hälsotillstånd, hans avsaknad av kontaktnät i hemlandet samt de rådande förhållandena i hans hemland.
• MIG 2020:24:Ett 14-årigt barn, fött och uppvuxet i Sverige, har beviljats uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter eftersom en utvisning ansågs stå i strid med Barnkonventionen. Vid en sammantagen bedömning av de exceptionella omständigheterna i barnets fall och den mycket starka anknytningen hit kan en utvisning inte anses vara proportionerlig.
• MIG 2021:18:Med hänsyn till hälsotillståndet hos ett barn finns det sådana särskilt ömmande omständigheter att uppehållstillstånd kan beviljas. Även fråga om vilken utredning som krävs vid en sådan prövning.
• MIG 2010:23:En kvinna, som lider av en blodcancersjukdom, riskerar att utveckla akut leukemi om hon inte behandlas med ett visst läkemedel. Hon har gjort sannolikt att läkemedlet inte finns att tillgå via officiella kanaler i hemlandet och att tillgången på det är både oregelbunden och osäker. Mot bakgrund av att kvinnan därför ansetts sakna tillgång till adekvat vård i hemlandet, och då det finns möjlighet att bereda henne vård i Sverige, har hon beviljats permanent uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter.
• MIG 2018:16:Uppehållstillstånd med stöd av bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen jämfört med 11 § tillfälliga lagen kan bara beviljas om det föreligger sådana omständigheter som kan anses vara synnerligen ömmande omständigheter och det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att avvisa eller utvisa utlänningen.
• MIG 2008:38:Verkställighetshinder kan beaktas vid den samlade bedömningen av om synnerligen ömmande omständigheter föreligger. När den enskilde själv inte har gjort försök att undanröja eventuella verkställighetshinder och något försök att verkställa utvisningen ännu inte har gjorts har det inte visats att det finns något konkret verkställighetshinder som vid en sådan bedömning skulle kunna beaktas.

• 5 kap. 3g §, 5 kap. 3a § 1 st 1 p
• 5 kap. 18 § 2 st 2 p, 5 kap. 3a § 4 st, 5 kap. 3a § 1 st 2 p, 5 kap. 3 § 3 st
• 2 § 1 st 3 p Förordning (2007:662) om extra ersättning till kommuner 2007-2009 för att påskynda utlänningars etablering på arbetsmarknaden
• Förordning (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna
• 5 § 1 st 3 p Förordning (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar
• 2 § 1 st 3 p Förordning (2009:1561) om extra ersättning till kommuner 2010 för att påskynda utlänningars etablering på arbetsmarknaden
• 16a §, 12 §, 11 § Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
• 8 kap. 5 § 2 st 2 p, 2 kap. 1 § Utlänningsförordning (2006:97)
• 3 § 1 st 3 p Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.
• 2 § 1 st 2 p Förordning (1984:890) om bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land
• 4 § 1 st 3 p Förordning (2006:1005) om tillfälligt statligt stöd för flyktingmottagande under 2006
• 2 § 1 st 3 p Lag (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar

• MIG 2013:14:Då ett civilrättsligt äktenskap ingåtts finns det en presumtion för att den sökande maken ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att makarna inte har för avsikt att leva tillsammans. Enbart den omständigheten att makarna uppgett att de inledningsvis inte kommer att bo tillsammans vid hustruns ankomst till Sverige har inte medfört att de ansetts sakna avsikt att leva tillsammans.
• MIG 2007:54:En utlänning, som åberopat anknytning till Sverige genom här bosatt maka, vägrades ett tidsbegränsat uppehållstillstånd redan på den grunden att han saknade pass.
• MIG 2006:8:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till make bosatt i Sverige och där klaganden är gravid, har det ansetts föreligga skäl för att göra undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige.
• MIG 2007:45:Fråga om beviskravet vid seriositetsprövning enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716).

• 5 kap. 18 § 2 st 9 p, 12 kap. 16c § 3 st, 5 kap. 5 § 3 st

• MIG 2016:25:En förutsättning för att beviljas uppehållstillstånd med stöd av 4 kap. 5 a § utlänningsförordningen är att utlänningen dessförinnan har antagits till högskoleutbildning och beviljats ett tidsbegränsat upphållstillstånd för högskolestudier med stöd av 4 kap. 5 § samma förordning.
• MIG 2019:16:En utlänning har beviljats uppehållstillstånd för arbete men p.g.a. försenad projektstart utnyttjades aldrig tillståndet och denne reste aldrig in i Sverige. Den ansökan om arbets- och uppehållstillstånd som därefter gjordes från hemlandet kan inte anses avse en ansökan om förlängning av det tidigare tillståndet utan en ny ansökan. Särskilda skäl finns för att bevilja ytterligare tidsbegränsat tillstånd så att den sammanlagda tillståndstiden blir längre än fyra år.
• MIG 2008:45:Fråga om prövningsramen för migrationsdomstol vid överprövning av Migrationsverkets beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier.
• MIG 2008:15:Vistelse i Sverige under cirka 18 månader har inte ansetts kunna betecknas som en vistelse för besök. Förlängt uppehållstillstånd för besök har därför inte beviljats
• MIG 2009:10:En dom avseende uppehållstillstånd på grund av studier då ansökan gjorts från ett annat land än Sverige tillhör inte det slags avgörande som enligt någon bestämmelse i utlänningslagen eller av annat skäl gäller omedelbart. En sådan dom ska således vara lagakraftvunnen för att vara verkställbar. Möjlighet för migrationsdomstol att förordna om omedelbar verkställighet saknas.
• MIG 2015:13:En utlänning som ansöker om förlängning av sitt uppehållstillstånd för fortsatta studier ska ha sin försörjning tryggad för den sökta tillståndstiden. Kravet på tryggad försörjning är inte uppfyllt genom en hänvisning till framtida inkomster av eget arbete.
• MIG 2019:24:Framsteg som en doktorand har gjort utomlands i sina studier har beaktats vid prövningen om han ska beviljas förlängt uppehållstillstånd. Vid en helhetsbedömning av samtliga omständigheter har det framstått som oproportionerligt att inte bevilja uppehållstillstånd.
• MIG 2009:5:För att förlängt uppehållstillstånd för studier ska medges krävs det att studenten i nära anslutning till början av studietiden uppvisar tryggad försörjning samt medel för återresa. Godtagbara framsteg i studier motsvarar 15 högskolepoäng under första året, 22,5 högskolepoäng under andra året och 30 högskolepoäng under tredje och följande år. Kravet är detsamma oavsett undervisningsspråk. Det är de högskolepoäng som uppnåtts under tiden för det senaste uppehållstillståndet som ska ligga till grund för bedömningen av om studenten gjort godtagbara framsteg i sina studier. Exempelvis visad sjukdom eller liknande skäl såsom nära anhörigs sjukdom eller dödsfall kan leda till att lägre studieresultat godtas.
• MIG 2007:42:Tillståndstidens längd för ett tidsbegränsat uppehållstillstånd tillhör inte saken, utan grunderna för saken. Migrationsverket saknar rätt att överklaga en migrationsdomstols dom, genom vilken ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats för en längre tid än den som Migrationsverket ansåg skulle medgivas.
• MIG 2017:25:En utlänning har haft tidsbegränsat arbetstillstånd under två år och har under en del av denna period haft en lön som understigit kollektivavtalsenlig lön. Vid prövningen av en ansökan om förlängning av arbetstillståndet har han efter en helhetsbedömning av anställningsvillkoren bedömts uppfylla de grundläggande villkoren för arbetstillstånd under den tidigare tillståndperioden.
• MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.
• MIG 2007:21:En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige för studier skall ha sin försörjning tryggad under studietiden. Om studierna skall finansieras genom banklån måste utlänningen visa att bankmedel finns överförda till utlänningens konto, och att han därmed förfogar över beloppet i fråga.
• MIG 2015:25:Uppehållstillstånd för studier kan beviljas en utlänning som kan visa att han eller hon har tillräckliga medel för sin försörjning för den sökta tillståndstiden.
• MIG 2020:17:Även om en utlänning endast uppehåller sig i landet när han eller hon arbetar kan kravet på vistelse i 5 kap. 10 § utlänningslagen vara uppfyllt. Tidsbegränsat uppehållstillstånd kan därför beviljas en utlänning som är bosatt utomlands men dagpendlar till Sverige för att arbeta.

• 5 kap. 18 § 2 st 9 p, 5 kap. 18 § 2 st 7 p, 5 kap. 18a §
• , Förordning (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna
• övg. best. SFS 2020:425 2Na p, 8 kap. 5 §, 4 kap. 4a § 1 st 1 p Utlänningsförordning (2006:97)

• MIG 2007:30:Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan inte beviljas om utlänningen inte innehar ett giltigt pass. Undantaget i 4 kap. 23 § utlänningsförordningen innebär inget generellt undantag från kravet på pass utan endast från kravet på att passet skall vara giltigt under hela den tid som det tillfälliga uppehållstillståndet gäller.
• MIG 2018:21:En utlänning, som är utesluten från att anses som skyddsbehövande och som ska utvisas enligt utlänningslagen även på grund av säkerhetsskäl, bör inte beviljas anstånd med verkställigheten när det finns hinder mot att verkställa beslutet som kan antas bestå under en längre tid. I sådant fall får i stället ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas.
• MIG 2014:24:En asylsökande har i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff. Det finns grundad anledning att anta att han, i samband med att påföljden verkställs, riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som råder i fängelserna där. Han har därför ett sådant behov av internationellt skydd som kännetecknar en person som är alternativt skyddsbehövande. Mot bakgrund av de grova brott han dömts för i hemlandet är han emellertid utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Den behandling mannen i nuläget riskerar vid ett återvändande dit utgör dock ett absolut verkställighetshinder, varför han beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
• MIG 2011:24:Det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande, som i och för sig varit att betrakta som skyddsbehövande, i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten. Han var därmed utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Med hänsyn till att det förelåg ett temporärt verkställighetshinder, beviljades utlänningen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.

• 16c § 2 st, 16b §, 16e §, 16a § 3 st, 16d § 2 st Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

• 7 kap. 7b §, 12 kap. 13b §, 8 kap. 23 § 2 st, 5 kap. 18 § 2 st 4 p, 5 kap. 15d §, 12 kap. 12b §, 14 kap. 4 §, 20 kap. 1 §
• 29 kap. 2 § 2 st 2 p Skollag (2010:800)
• 14a § Förundersökningskungörelse (1947:948)
• 3 § 1 st 2 p, 17 § Förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.
• 4 § 1 st 4 p Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.
• 2 kap. 1 §, 8 kap. 10j § Utlänningsförordning (2006:97)
• 1a § 4 st Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
• 1 § 2 st Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl.
• 5 §, 9b §, 9a § Förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

• MIG 2020:5:5 kap. 15 a § utlänningslagen är avsedd för en personkrets som påbörjat sin etablering på arbetsmarknaden under asylprocessen. Om en utlänning före asylansökan har haft uppehållstillstånd och vistats i Sverige för att arbeta har etableringen inte påbörjats under asylprocessen. Då ska huvudregeln om att uppehållstillstånd för arbete ska ha sökts och beviljats före inresan i Sverige upprätthållas.
• MIG 2020:8:Tidsfristen för en ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 a § utlänningslagen kan inte räknas från det att ett beslut fått laga kraft efter ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen.
• MIG 2014:10:En utlänning kan beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anställning trots att han eller hon är utvisad med återreseförbud. Vad, om något, som ska ske med avlägsnandebeslutet och återreseförbudet är en fråga som får bedömas mot bakgrund av att uppehållstillstånd beviljats.
• MIG 2013:13:En utlänning med lagakraftvunnet utvisningsbeslut har ansökt om förlängning av sitt tidsbegränsade uppehållstillstånd meddelat med stöd av bl.a. 5 kap. 15 a § utlänningslagen innan tillståndet löpt ut. Utlänningens ansökan har ansetts kunna prövas enligt 5 kap. 15 a § utlänningslagen utan hinder av vad som föreskrivs i paragrafen om att ansökan ska ges in inom två veckor från att beslutet om utvisning eller avvisning vann laga kraft. Vid denna prövning har upprepad brottslighet i form av grovt rattfylleri som medfört tre kortare fängelsestraff ansetts utgöra särskilda skäl att vägra uppehållstillstånd enligt 5 kap. 17 § första stycket utlänningslagen. Även fråga om handläggande myndighet i fråga om förvar när verkställigheten av ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut inhiberats.
• MIG 2022:3:En ansökan om förlängning av ett uppehållstillstånd för arbete som har meddelats med stöd av 5 kap. 15 a § utlänningslagen ska prövas enligt 6 kap. 2 § första och andra stycket samma lag.

• 5 kap. 18 § 5 st
• 4 § Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.

• MIG 2008:11:En utlänning som tidigare haft ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning kan, trots att förhållandet har upphört, med stöd av 5 kap. 16 § utlänningslagen beviljas fortsatt uppehållstillstånd om han eller hon fått särskild anknytning till Sverige under den legala vistelsetiden här. Sådan särskild anknytning kan t.ex. föreligga om utlänningen har haft ett arbete med viss kontinuitet och omfattning och därmed etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. Fortsatt uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige beviljades en utlänning som under nära tre års vistelse i Sverige heltidsarbetat som läkarassistent och läkare under nära två års tid (I). På samma grund beviljades en utlänning, som vistats drygt fem år i Sverige och som under större delen av denna tid även arbetat deltid motsvarande i genomsnitt mer än halvtid, fortsatt uppehållstillstånd (II).
• MIG 2007:57:Vid bedömningen av om en utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning, får beviljas ett nytt uppehållstillstånd efter att anknytningen upphört har åberopad anställning och övrig verksamhet ansetts vara av alltför tillfällig karaktär för att i sig medföra att sådan särskild anknytning till Sverige som avses i 5 kap. 16 § utlänningslagen uppkommit. Däremot har sådan anknytning ansetts föreligga vid en sammantagen bedömning av samtliga omständigheter som förevarit under den långa vistelsetiden i Sverige.
• MIG 2012:21:En kvinna har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make i Sverige. Trots att hon skilts från mannen har hon beviljats fortsatt uppehållstillstånd av det skälet att hon, bl.a. genom egen företagsverksamhet, fått en särskild anknytning till Sverige.
• MIG 2014:12:Bestämmelsen om fortsatt uppehållstillstånd i 5 kap. 16 § tredje stycket utlänningslagen är inte tillämplig när det äktenskap som medfört att uppehållstillstånd ursprungligen beviljades senare bedöms vara ett skenäktenskap.
• MIG 2013:5:En utlännings tidsbegränsade uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige får återkallas om det tillståndsgrundande förhållandet har upphört. Vid prövningen av frågan om det finns skäl att underlåta att återkalla tillståndet ska även beaktas den omständigheten att förhållandet upphört främst på grund av att utlänningen i förhållandet utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid.
• MIG 2012:6:När det i ett mål eller ärende om återkallelse av tidsbegränsat uppehållstillstånd åberopas både asylskäl och skäl mot återkallelsen måste en prövning först ske av om det finns förutsättningar för att återkalla tillståndet. Härefter får bedömas om det finns skäl som talar mot att en återkallelse sker. Slutligen ska en prövning ske av om uppehållstillstånd bör beviljas på annan grund.
• MIG 2010:13:Förhållandet mellan en kvinna med tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige och hennes här bosatte make har med hänsyn till omständigheterna ansetts bestå under den tid då maken avtjänar ett längre fängelsestraff.
• MIG 2011:25:Om en utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till make eller maka i Sverige och förhållandet har upphört, får fortsatt uppehållstillstånd ändå ges om utlänningen gör sannolikt att det i förhållandet förekommit våld eller annan allvarlig kränkning av hans eller hennes frihet eller frid. Det ska även göras antagligt att detta är den främsta anledningen till att relationen upphört. Vid bedömningen bör särskilt beaktas de svårigheter som kan föreligga för personer som utsatts för våld i nära relationer att vända sig till polis och andra institutioner eller att överhuvudtaget söka hjälp och berätta om sin situation för omgivningen. I detta sammanhang bör också hänsyn tas till sökandens individuella bakgrund och förutsättningar.

• 14 kap. 4a §, 7 kap. 7c § 2 st

• 14 kap. 4b §, 7 kap. 7d § 2 st

• 5 kap. 3 §

• MIG 2007:7:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd kan uppgifter av vikt återfinnas inte endast i sökandens dossié utan även i den dossié som avser den person till vilken anknytning söks (anknytningspersonen). Migrationsdomstolen har i målet endast haft tillgång till sökandens dossié trots att Migrationsverket i sitt beslut även beaktat uppgifter i anknytningspersonens dossié. Målet har på denna grund, allvarliga brister i handläggningen, och uppenbart oriktig rättstillämpning återförvisats till migrationsdomstolen för fortsatt handläggning.
• MIG 2007:38:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till härvarande hustru, får en ansökan om familjeåterförening avslås även om äktenskapet inte är formellt upplöst, om det kan konstateras att makarna inte lever tillsammans som gifta eller inte har sådan avsikt. Även om förhållandet betraktas såsom nyetablerat kan ansökan avslås, om det inte är visat att makarna avser att leva tillsammans. Hänsyn har tagits till klagandens levnadsomständigheter och att två minderåriga barn finns i Sverige.
• MIG 2007:19:En utländsk kvinna har vägrats uppehållstillstånd på anknytning till sin i Sverige bosatte make p.g.a. att oriktiga uppgifter lämnats under utredningen som varit av vikt för prövningen samt att maken parallellt med äktenskapet varit sambo med en annan kvinna i Sverige.
• MIG 2009:25:Familjeåterföreningsdirektivet är inte tillämpligt när anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd i Sverige såsom skyddsbehövande i övrigt.
• MIG 2013:14:Då ett civilrättsligt äktenskap ingåtts finns det en presumtion för att den sökande maken ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att makarna inte har för avsikt att leva tillsammans. Enbart den omständigheten att makarna uppgett att de inledningsvis inte kommer att bo tillsammans vid hustruns ankomst till Sverige har inte medfört att de ansetts sakna avsikt att leva tillsammans.

• 5b kap. 19 § 3 st, 6b kap. 14 § 3 st, 6a kap. 10 § 3 st

Prop. 2009/10:137: Paragrafen reglerar när en ansökan om uppehållstillstånd får beviljas efter inresan i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Styckeindelningen i paragrafen har justerats till att motsvara vad som gällde före den 1 januari 2010 samtidigt som det har införts ett nytt fjärde stycke.

Av fjärde stycket framgår att konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder ...

Prop. 2019/20:9: Paragrafen innehåller bestämmelser om när en ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord. Övervägandena finns i avsnitt 18.1.

Prop. 2007/08:147: Paragrafen reglerar när en ansökan om uppehållstillstånd som gjorts i landet får beviljas. Den behandlas i avsnitten 7.2, 9, 11.3 och 12.2.

I andra stycket har tre nya punkter förts in. Av punkten 6 framgår att en ansökan om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för en utlänning som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket ska kunna beviljas trots att ansökan görs inifrån landet.

I punkten 7 görs en hänvisning till 5 kap. ...

• MIG 2016:1:Migrationsverket har tagit upp en familjs ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning till prövning i sak, trots att ansökningarna gjorts när familjen redan befunnit sig i Sverige, och därefter avslagit ansökningarna. I en sådan situation är det av processekonomiska skäl olämpligt att migrationsdomstolen vid en överprövning av Migrationsverkets beslut avslår ett överklagande med motiveringen att ansökan skulle ha gjorts före inresan i Sverige.
• MIG 2007:2:Klaganden har i mål om uppehållstillstånd åberopat anknytning till ett i Sverige bosatt barnbarn (född 2001) med permanent uppehållstillstånd såsom skyddsbehövande. Eftersom klaganden i praktiken varit förälder för barnbarnet sedan barnbarnet var mycket litet, och då både hushållsgemenskap och särskilt beroendeförhållande förelegat redan i hemlandet, har klaganden beviljats permanent uppehållstillstånd här. Skäl att göra undantag från huvudregeln om att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige ansågs härvid föreligga.
• MIG 2014:3:En domstol kan inte pröva om Migrationsverket borde ha tillämpat 12 kap. 18 § utlänningslagen vid en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning när det finns ett lagakraftvunnet beslut om överföring enligt Dublinförordningen som ska verkställas.
• MIG 2006:8:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till make bosatt i Sverige och där klaganden är gravid, har det ansetts föreligga skäl för att göra undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige.
• MIG 2011:1:En ansökan om uppehållstillstånd kan inte avslås på den grunden att ansökan har lämnats in till svensk beskickning eller konsulat i ett annat land än sökandens hemland eller det land där han eller hon annars är stadigvarande bosatt.
• MIG 2009:37:EES-medborgares familjemedlemmar kan få undantag från huvudregeln i 5 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) om att en utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En sådan ansökan om uppehållstillstånd kan i enlighet med 4 kap. 17 § utlänningsförordningen (2006:97) prövas trots att de befinner sig här i landet. Vidare förhindrar inte det förhållandet att ett äktenskap mellan tredjelandsmedborgaren och EES-medborgaren ingåtts först i Sverige att uppehållsrätt kan föreligga.
• MIG 2021:1:Det saknas rättsligt stöd för att anse att en ansökan om uppehållstillstånd för fortsatta studier enligt den tillfälliga lagen har kommit in för sent och därför ska avvisas när ansökan kommit in till Migrationsverket efter att giltighetstiden för det tidigare beviljade tidsbegränsade tillståndet har löpt ut.
• MIG 2021:16:En ansökan om uppehållstillstånd för en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och som befinner sig i Sverige ska prövas i sak även om utlänningen omfattas av ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut.
• MIG 2014:18:En utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd som var grundat på viss anställning, har inifrån Sverige ansökt om att få tillståndet förlängt. Det har inte ansetts finnas något rättsligt stöd för att avslå ansökan på den grunden att den har kommit in mer än tre månader efter det att den anställning som var grunden för utlänningens tidigare tillstånd upphört.
• MIG 2008:36:I mål där utlänning med stöd av 12 kap. 19 § utlänningslagen beviljats ny prövning av frågan om uppehållstillstånd är prövningen begränsad till de nya omständigheter som är hänförliga till utlänningens behov av skydd i Sverige. Det är också nödvändigt att även de skyddsskäl som utlänningen åberopat i den tidigare processen omfattas av den nya prövningen.

• övg. best. SFS 2017:356 1 st