om ändring i luftfartslagen (1957:297), m.m.
Regeringens proposition
1984/85: 212
om ändring i luftfartslagen (1957: 297), m. m.;
beslutad den 30 maj 1985.
Regeringen föreslär riksdagen alt anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.
På regeringens vägnar SVANTE LUNDKVIST
CURT BOSTRÖM
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föresläs ändringar i luftfartslagen (1957: 297). Andringarna innebär till stora delar en språklig och redaktionel! överarbetning av lagen. Därutöver tas också upp vissa frågor av saklig innebörd. En av dessa är regleringen av vad som skull gälla beträffande tluftvärdighet m.m. vid internationell uthyrning av luftfartyg. En annan fråga berör lagens tillämpning på luftfartyg som är registrerade hos en internationell organisation. Grundläggande bestämmelser om erhållande och återkallelse av luftfartscertifikat och elevtillständ föreslås bli upptagna i lag. Äterkallelse skall alltid ske för certifikatets eler tillståndets återstående giltighetstid.
Prövningen av frågor om återkallelse av certifikat och elevtillstånd och om
varning flyttas över från luftfartsverket till länsrätt. Det allmännas talan i dessa mål skall föras av luftfartsverket.
Lagförslagen i denna proposition har granskats av lagrådet. Proposi-
tonen innehåller därför tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 72). lagrå-
dets yttrande (s. 179) och föredragande statsrådets ställningstagande till
lagrädets synpunkter (s. 1917.
För att få skälen till lagförslagen helt klara för sig måste läsaren ta del
av alla tre texterna.
| Riksdagen 1984/85.1 saml. Nr 212
Propositionens lagförslag
1 Förslag till
Lag om ändring i luftfartslagen (1957: 297)
Härigenom föreskrivs i fräga om luftfartslagen (1957: 297)!
dels avi 2 kap. 6. 7 och 1388, 6 kap. 10§ och 13 kap. 7—1388 skall
upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 6 kap. 10§ skall utgå,
dels att nuvarande 1 kap. 5§ skall betecknas 1 kap. 8§ och ha nedan angivna lydelse.
dels att nuvarande 3 kap. 10a§ skall betecknas 3 kap. 11§ och ha nedan angivna lydelse,
dels att I kap. 1—488§. 2 kap. I. 3—5, 9—12 och 14—1688, 3 kap. I—
1088, 4 kap. 1—988. 5 kap. 1-4 och 5—1188, 6 kap. 1-9 och 11—1688, 7 kaup.. 8 kap. 1—4 och 5—-9358, 9—12 kap., 13 kap. 1—6 §§, 14 kap. 1—458§
samt 15 kap., rubrikerna till första och andra avdelningen, rubrikerna till 2-7, 9—-11 samt 13 och 14 kap., rubrikerna närmast före 2 kap. I, 12 och 16 §§, 6 kap. 4 och 9 §§ samt 9 kap. 3, 12, 17, 31 och 37 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 5—7§§, 2 kap.
I1a8, 4 kap. 10—28858, 5 kap. 4a§, 8 kap. 4a och 4b §§ och 14 kap. 5§
samt närmast före 6 kap. 8 och 1188 samt 13 kap. 1 och 6§§ nya rubriker
av nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
FÖRSTA AVDELNINGEN
Om civil luftfart Civil luftfart .
I KAP.
Inledande bestämmelser
18 Luftfart må här i riket äga rum Luftfart får i Sverige äga rum allenast med de inskränkningar och bara på de villkor, som följer av under de villkor, som följa av den- —- denna lag, av bestämmelser som
na lag och med stöd därav medde- — har meddelats med stöd av denna
lade föreskrifter eller som eljest lag eller av andra lagar eller för-
stadgas i lag eller författning. ordningar.
28 Luftfart må ej äga rum med uand- Luftfart får äga rum med svenska ra luftfartyg än sådana som hava — luftfartyg. Med luftfartyg som hur svensk nationalitet eller nationali- nationalitet i en annan stat får luft-
! Lagen omtryckt 1979: 643.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
tet i främmande stat, med vilken Jart äga rum endast om det har slutits överenskommelse om rätt vill träffats avtal med den andra staten luftfart inom svenskt område. om rätt till luftfart inom svenskt
område.
När särskilda sköl äro därtill, Om det finns särskilda skäl får
äver regeringen eller, efter rege- regeringen eller den myndighet reringens bemyndigande, lufttarts- geringen bestämmer medge att luftverket medgiva avt luftfart må äga fart äger Tum även med andra luftrum Huan hinder av vad I första fartyg och bestämma pu vilka villstycket sägs. så och bestämma vill- kor detta får ske. koren därför.
dd $
Luftfart må ej inom svenskt om- Luftfariyg får inte inom svenskt räde äga rim I överljudstart. område frumföras med överljuds-
fart.
När synnerliga skäl föreligga, Om der finns synnerliga skäl. får äger regeringen eller. efter rege- regeringen eller den myndighet reringens bemyndigande, luftfarts- geringen bestämmer medge undanverket medgiva luftfart utan hinder tag från förbudet. I samband därav vad som sägs i första stycket så med får anges på vilka villkor lufioch bestämma villkoren därför. farten får äga rum.
Regeringen äger anm av militära Regeringen eller den myndighet skäl eller av hänsyn till allmän ord- regeringen bestämmer får av milining och säkerhet inskränka eller tära skäl föreskriva inskränkningar förhjuda luftfart inom viss del av av eller förbud mot luftfart inom riket. Efter regeringens bemyndi- viss del av riket. Sädana föreskrifgande må ock luftfartsverket av ter får också meddelas av regeringhänsyn till allmän ordning och sä- en eller den myndighet regeringen
kerhet inskränka eller för högst två bestämmer, om det behövs uv hän-
veckor förbjuda luftfart inom visst syn till allmän ordning och säkerhet område. eller till natur- eller miljövård. Fö-
reskrifter om förbud som meddelas
av annan myndighet än regeringen
fär avse högst två veckor.
Under utomordentliga förhällan- Under utomordentliga förhållan-
den eller då eljest hänsyn till allmän den eller när det i övrigt krävs av säkerhet kräver det äger regeringen hänsyn till allmän säkerhet får regevillfälligt inskränka eller förbjuda ringen tillfälligt föreskriva inskränkluftfart inom hela riket. ningar av eller förbud mot luftfart
inom hela riket.
Denna lag skall. där ej annat När inte annat följer av denna följer av vad i lagen är stadgat, lag skall den gälla för svenska luftmed avseende å svenskt luftfartyg fartyg även vid luftfart utom riket,
lända till efterrättelse jämväl vid om detta är förenligt med den främluftfart utom riket, såvitt det är för- mande lag som är tillämplig.
enligt med lag i främmande stat som efter överenskommelse eller eljest är ullämplig.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
Bestämmelserna i 9 kap. äro, Bestämmelserna 1 9 kap. gäller ända utt luftfartyget icke är av också vid luftfart utom riket med svensk — nationalitet. tillämpliga utländska luftfarivg, 1 den mån det jämväl vid luftfart utom riket, i den följer av avral med andra stater elmån det följer av överenskommelse ler av allmänna rättsgrundsatser. med främmande stat eller eljest av allmänna rättserundsatser.
MN
De bestämmelser i denna lag som gäller i fråga om ituftfartyg
som är registrerade i en annan stat skall på motsvarande sätt tillämpas
ifråga om luftfartyg som är registrerade hos en internationell organisatton.
08 Regeringen får föreskriva att sådana bestämmelser i denna lag och med stöd av denna lag utfärdade
föreskrifter som avser skydd för liv.
personlig säkerhet eller hälsa samt trafik skall, om detia är förenligt
med lagen i registreringsstaten, till-
lämpas på utländska luftfarivg som innehas med nyttjanderätt av svenska brukare.
7§
Regeringen — tär beträffande svenska luftfarivyg som innehas med nyttjanderätt av utländska brukare föreskriva undantag från sådana bestämmelser i denna lag och med stöd av denna lag utfär-
dade föreskrifter som avser skvdd
för liv. personlig säkerhet eller hälså samt trafik.
58 &$ Om atomskada gälla särskilda Om atomskador gäller särskilda bestämmelser. bestämmelser.
Prop. 1984/85:2 2 5
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
2 KAP.
Om registrering av luftfartyg, Registrering, nationalitet och dess nationalitet och märkning märkning
Registrering Registreringen
18 Över luftfartyg skall hos luffarts- Luftfartsverket för register över verket föras register (luftfar- luftfartyg tdluftfäartygsregislygsregister). tern.
Om inskrivning av rätt till luftfar- Om inskrivning av rått till luftfarvg samt om vissa internationella tyg och om vissa internationella förhållanden beträffande rätt till förhållanden beträffande ratt till luftfartyg är sörskilt stadgat. luftfartyg. finns det särskilda be-
stämmelser.
3§
Ej må luftfartyg. som år registre- Ett luftfartyg, som är registrerat i rat i främmande stat, registreras en främmande stat, får inte regihär i riket. med mindre det avföres streras i Sverige, om det inte avreur den främmande statens register. Ristreras I den främmande staten.
48 Luftfartyg må icke registreras Ett luftfartyg får registreras bara med mindre det har luftvärdighets- om det har luftvärdighetsbevis. Rebevis och, i den utsträckning rege- geringen eller den myndighet regeringen eller efter regeringens be- ringen bestämmer får föreskriva att myndigande luftturtsverket före- luftfartvg för registrering också skriver, miljövärdighetsbevis. Bevis skall ha miljövärdighetsbevis. skall ha utfärdats eller godkänts Luftvärdighets- och miljövärhär i riket. dighetsbevis skall vara utfärdade
eller godkända i Sverige.
'n Pod
Ansökan om registrering av luft- Ansökan om registrering av ett fartyg skall göras skriftligen av luftfartyg skall göras av ägaren. Till
ägaren och innehålla för registre- ansökningen. som skall vara skrift-
ringen nödiga upplysningar röran- lig, skall fogas de upplysningar och de fartyget, ägaren och dennes för- den utredning som behövs för revärv av fartyget. Ansökningen skal gistreringen. åtföljas av utredning till styrkande av att sökanden är ägare av fartvget och att i övrigt de i 2—-4§§ upptagna villkoren äro uppfyllda, så och av handling som utmärker när, var och av vem fartyget är byggt.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
luftfartyg. som är intecknat, mä Om ett luftfartyg är intecknat, får ej på grund av ägarens begäran el- det avregistreras endast om inler annan i8§ avsedd omständighet teckningshavaren har medgett det. avföras ur registret. med mindre i ärendet företes bevis från inskrivningsdomaren, att inteckningshandlingen uppvisats för honom samt ant inteckningshavaren samtyckt till ätgärden, men i registret skall göras anmärkning om vad i ärendet förekommit.
Avföres luftfartyg ur registret eller sker i registret anmärkning som i första stycket sägs, skall inskrivningsdomaren ofördröjligen underrättas därom.
10§
Innehaves luftfartyg på grund av Om någon innehar ett registrerat köp utan att äganderätten övergått luftfartyg på grund av kreditköp å innehavaren, skola i registret an- med förbehåll om återtaganderätt, tecknas innehavarens HON och skall innehavet antecknas i luftfarden rätt som tillkommer honom. tygsregistret. De som träffar avtal
Det åligger dem som slutit avialet om ett sådant köp skall genast un-
att ofördröjligen göra anmälan där- mäla det ull luftfartsverket.
om till luftfartsverket.
Uppläter någon luftfartyg för Om någon innehar ett registrerat obestämd tid eter för ex Vd uv luftfartyg med nyttjanderätt för
minst två veckor till annan för att obestämd tid eller för hestämd tid
av denne nyttjas för egen räkning. om minst två veckor, skall anteckskall på begäran av uppläåtaren el- ning om innehavet göras i luftfarler innehavaren i registret göras tygsregistret om ägaren eller inneanteckning om upplåtelsen. havaren begär det.
Har å utrikes ort Muftfartyg Om ett luftfartyg har byggts utbyggets för svensk räkning eller omlands för svensk räkning eller övergått i svensk ägo och äro de i 2 om ett luftfartyg som finns utomoch 3§§ för registrering angivna lands har övergått till en svensk
villkoren uppfyllda, må fartyget, i ägare, fär fartyget för viss tid an-
enlighet med bestämmelser som re- tecknas I ett bihang till luftfartygsgeringen meddelar, för viss tid an- registret. om förutsättningarna i 2
tecknas I ett särskilt bihang till luft- och 3 §§ är uppfyllda.
fartygsregistret.
llas
Luftfartsverket för en förteck-
ning över de utländska luftfartyg
som innehas med nyttjanderätt av
svenska — brukare (brukarför-
teckning).
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Nationalitet Nationaliteten
128 Sedan luftfartyg införts i luftfar- Luftfartyg som är införda 1 lufttygsregistret, äger det svensk na- fartygsregistret har svensk nationationalitet. litet.
Om införandet i registret skall Luftfartsverket utfärdar bevis luftfartsverket utfärda bevis (na- om registreringen (nationali-
tionalitets- och registre- tets- och registreringsbe-
ringsbevis). vis).
148 Luftfartyg. som antecknats I bi- Luftfartyg som har antecknats i haneget till luftfartygsregistret. äger bihanget till luftfartygsregistret har svensk nationalitet så länge anteck- svensk nationalitet så länge anteckningen gäller. ningen gäller.
Om anteckningen i bihanget skall Luftfartsverket utfärdar bevis om luftfartsverket utfärda interimis- = anteckningen i bihanget (interitiskt nationalitets- och registre- mistiskt nationalitets- och ringsbevis. registreringsbevis).
15§ Svenskt luftfartyg skall, när det Ett svenskt luftfartyg skall ha
nyttjas till luftfart, hava svenskt na- svenskt nationalitets- och registre-
tionalitets- och registreringsbevis. ringsbevis när det används vid luft-
fart.
Utländskt luftfartyg skall vid luft- Ett utländskt luftfartyg skall ha
fart inom svenskt område hava motsvarande bevis från registremotsvarande bevis från främmande ringsstaten vid luftfart inom stut, med vilken slutits överens- svenskt område. kommelse om rätt till sådan luftfart.
Nvttjas luftfartyg jämlikt medgi- Om luftfartyg används på grund
vande som avses i I kap. 2§ andra av medgivande enligt | kap. 2§
stycket, gäller vad regeringen eller, andra stycket, gäller de bestämmelefier regeringens bemyndigande, ser som meddelas av regeringen elluftfartsverket föreskriver. ler den myndighet regeringen be-
stämmer.
Märkning Märkningen
168 Luftfartyg, som införts 1 luftfar- Luftfartyg som är införda 1 lufttygsregistret eller antecknats i bi- fartygsregistret eller antecknade i hanget. skall märkas i enlighet med bihanget skall vara märkta med sin nationalitets- och registrerings- sina nationalitets- och registrebeteckning. Märkena skola föras så ringsbeteckningar.
länge fartyget kvarstår i registret
eller bihanget.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse
Luftfartvg. som är registrerat I Utländska uftfartyg skall vara främmande stat med vilken slutits märkta å enlighet med föreskrifteröverenskommelse om rätt till luft- na I registreringsstaten vid luftfart fart inom svenskt område. skall vid INOM Svenskt område. sådan luftfart vara märkt i enlighet med föreskrifterna i hemlandet. Nyvttjas luftfartyg fänmdlikt medgi- Om luftfartyg används på grund vande som avses i 1 kap. 25 andra av medgivande enligt | kap. 28 stycket. gäller vad regeringen eller, andra stycket, gäller de hestämmeleler regeringens bemyndigande. ser som meddelas av regeringen elluftfartsverket föreskriver. ler den myndighet regeringen hestämmer.
3 KAP.
Om luftvärdighet och miljövär- Luftvärdighet och miljövärdighet dighet
|| 8 Luttfartyg skall, när det nyttjas Luftfartyg skall vara luftvärdiga till luftfart, vara luftvärdigt och mil- och miljövärdiga när de används jövärdigt. vid luftfart. Ej ma luftfartyg anses luftvär- Ett luftfartyg anses luftvärdigt, digt. med mindre det är så kon- om det är konstruerat, byggt, utrus-
struerat. byggt, utrustat och vid- tat och hållet i stånd på ett sådant
makrihåller samt äger sådana flyg- sätt samt har sådana Nygegenskacgenskäper. att säkerhetens krav per att säkerhetens krav är uppäro tillgodosedda. ftvllda. Ej må luttfartvg anses miljövär- Ett luftfartyg anses miljövärdigt, digt med mindre det är konstruerat, om det är konstruerat, byggt, utrusbyggt. utrustat och vidmaktihället tat och hållet i stånd på et sådant så att luftfariyger ej vållar skada sätt att det inte orsakar skada gegenom buller. luftförorening eller nom buller eller luftförorening eller
likartad störning. Närmare före- genom annan liknande störning.
skrifter för tillämpningen av detta stycke meddelas av regeringen eller, efter. regeringens bemyndivunde, av luftfartsverket.
tu Pod Luftfartyg skall undergå besikt- Luftfartyg skall beträffande luftning enligt vad regeringen eller. ef- värdigheten stå under tillsyn av ter regeringens hemyndigande. luftfartsverket. Detsamma gäller lufttärtsverket föreskriver, så och i tillbehör och reservdelar till luftfarövrigt med avseende ä luftvärdig- vg och annan sådan utrustning för heten vara underkastat ullsyn av fartyg och ombordvarande som har lultfartsverket. betydelse för säkerheten. Besiktning och tillsyn må enligt Om regeringen föreskriver det, vad regeringen bestämmer av lufi- får luftfartsverket uppdra åt sär-
fartsverket uppdragas åt särskild skild sakkunnig a sköta besiktning
sakkunnig eller myndighet inom el- och tillsyn. ler utom riket.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
'2 än
Sedan luftfartyg vid besiktning När ett luftfartyg här visats vara eller unnorledes funnits vara luft- luftvärdigt, utfärdar luftfartsverket
värdigt, skall lufttartsverket utfär- ett bevis om detta tluftvärdig-
du bevis därom Muttvärdig- hetsbevis). Beviset kan begränhetsbevis. Beviset må utfärdas sas till att avse viss tid, viss luftfart för viss ud och begränsas ull att eller luftfart inom visst område. avse luftfurt av viss art eller inom visst område. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. luftfartsverket äger föreskriva, att i
beviset eller därvid fogad handling
skall angivas vad vid fartygets nyttjande skall iakttagas för att det skall anses luftvärdigt.
Luftvärdighetsbevis må förnvas. Ett luftvärdighetsbevis Aan förom furiyger finnes vara lufivärdigt nyvas, om luftfarivget är luftvärdigt enligt de krav som gälla då förnyel- enligt de krav som gäller när försen skall ske. Luftfartsverket äger nycksen skall ske. ät sakkunnig eller myndighet som Om regeringen föreskriver det, avses i 2§ andra stycket uppdraga får luftfartsverket uppdra ät säratt förnya luftvärdighetsbevis. skild sakkunnig att utfärda och för-
nya luftvärdighetsbevis.
Svenskt luftfartyg skall. när det När ett svenskt luftfartyg an-
nyttjas till luftfart. hava svenskt el- vänds vid luftfart. skall det ha ett ler av luftfartisverket godkänt ut- svenskt luftvärdighetsbevis eller ett ländski luftvärdighetsbevis. utländskt sådant bevis som har
godkänts av luftfartsverket.
Utländskt luftfartyg skall vid luft- Vid luftfart inom svenskt område fart inom svenskt område hava luft- skall unländska luftfartyg ha såvärdighetsbevis som I första dana — Juftvärdighetsbevis — som stycket sägs eller i främmande stat anges + första stycket eller bevis utfärdat eller godkänt bevis som som har utfärdats eller godkänts i enligt överenskommelse med den en annan stat och som skall erkänstaten skall erkännas här I riket. nas här i riket enligt avtal med den
Staten.
Luftfartsverket må enligt vad re- Om regeringen föreskriver det, geringen bestämmer medgiva, att kan luftfartsverket medece att ett luftfartyg ma nyttjas till luftfart luftfartyg får användas vid luftfart, utan hinder av vad i första och and- även om villkoren i denna paragraf ra styckena sägs. inte är uppfyllda.
Där luftfartyg, för vilket luftvär- Om ett svenskt luftfartyg inte undighetsbevis utfärdats här i riket. derhålls på föreskrivet sätt, om föicke undergår föreskriven besikt- reskrivna ändringar ej utförs, om ning eller med avseende å fartyget ändringar som kan antas ha betyeller dess utrustning vidtuges änd- delse för luftvärdigheten görs i farring som må antagas hava betydel- tyget eller i dess utrustning eller om
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
se för luftvärdigheten, väre beviset. av luftfärtisverket föreskriven beom ej luftfärtsverket bestämmer siktning eller kontroll ej utförs, blir annat. ogilugt inill dess fartyget luftvärdighetsbeviset ogilugt — till förklarats luftvärdigt. Samma lag dess fartyget förklaras luftvärdigt. vare, där fartyget eller dess utrust- Detsamma gäller, om fartyget eller ning lidit skada som uppenbarligen utrustningen har skadats på ett sätt är av betydelse för luftvärdigheten som uppenbarligen har betydelse och skadan icke avhjälpis iden ord- för luftvärdigheten. Luftfartsverket ning luftfarisverket bestämmer. kan dock medge undantag från desså bestämmelser. Förekommer eljest omständighet Om det inträffar andra omstänsom nå antagas hava betydelse för digheter som kan antas ha betydelluftvärdigheten. äger luftfartsver- se för luft värdigheten, kan luftfarts-
ket förklara heviset ogilugt intill verket besluta utt luftvärdighets-
dess fartyget förklarats luftvärdigt. beviset är ogilugt till dess luftfartyget förklaras luftvärdigt. År luftvärdighetsbevis ogiltigt, Ett ogiltigt tulftvärdighetsbevis skall det på anmaning ofördröjligen skall efter anmaning genast avlämavlämnas till luftfartsverket. nas till luftfartsverket.
Vad i 3 och 588 är stadgat om Bestämmelserna 1 3 och 58§ gälsvenskt luftvärdighetsbevis skall ler på motsvarande säft i fräga om äga motsvarande tillämpning i frå- godkännande av utländskt luftvärga om godkännande av utländskt dighetsbevis och om förnyelse och luftvärdighetsbevis samt förnyelse ogiltighet av ess sådant godkännanoch ogiltighet av sådant godkän- de. nande.
Avare av luftfartyg som nyttjas Den som äger ett luftfartyg som till luftfart eler, om annan i äga- används vid luftfart eller, om fartyrens ställe brukar fartyget, denne get inte används av ägaren, den skall vaka över fartygets luftvär- som brukar det i hans ställe skall se dighet samt. i enlighet med bestäm- till att farivget är Iunftvärdigt. melser som meddelas av luftfarts- Ågaren eller brukaren skall därvid verket, så snart ske kan ull verket vill luftfartsverket snarast anmäla anmäla omständighet av betydelse sådant som har betydelse för luftför luftvärdigheten, så ock i övrigt värdigheten och även i övrigt lämna
lämna för tillsynen nödiga upplys- de upplysningar som behövs för tll-
ningar. synen.
Luftfartsverket så ock den som Vid en förrättning enligt detta erhållit uppdrag varom i 2§ andra kapitel skall förrättningsmannen stycket sägs äger tillträde ull luft- lämnas tMVillträde ull luftfartyget.
fartyg för verkställande av förrätt- Fartygeis ägare eller brukare likning enligt detta kapitel och må som dess befälhavare och besätt-
därvid påkalla erforderlig medver- ning skall medverka i den utsträckkan av fartygets ägare eller, om an- ning som behövs. Förrättningen nan i ägarens ställe brukar farty- skall utföras så, att minsta möjliga get, denne samt av dess befälhava- olägenhet uppstår.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
re och besättning. Förrättningen skall så wtföras, att såvitt möjligt fartygets trafikförhållanden icke rubbas och i övrigt större olägenhet ej förorsakas än som är oundvikligt.
Regeringen eller, efter regering- Om det behövs för att pröva ett ens bemyndigande. lufttartsverket luftfartygs flygegenskaper eller av äger, för prövning av luftfartygs andra särskilda skäl, får regeringen flygegenskaper eller eljest av sär- eller den myndighet regeringen beskild anledning, medgiva av luft- stämmer medge av fartyget anfarivk må nyttjus till luftfart utan vänds vid luftfart, även om villhinder uv vad förut i detta kapitel är koren I detta kapitel inte är uppstadvut. fyllda.
För rätt att bygga luftfartyg eller Om det krävs av säkerhetsskäl, å sådant fartyg utföra underhålls-. får regeringen föreskriva att det bereparations- och ändringsarbeten hövs tillstånd tör avt bygga huftfarmå regeringen, där hänsyn till sä- tyg och tillverka tillbehör och rekerheten kräver det. föreskriva att servdelar till dem och för att utföra uillstånd erfordras av regeringen el- underhålls-, reparations- och ändler. efter regeringens bemyndi- ringsarbeten på furtyg, tillbehör gande, av luftfartsverket. Vad nu och reservdelar. Frågan om ullsagts — skall äga motsvarande ständ prövas av regeringen eller tillämpning beträffande tillbehör den myndighet regeringen hestämoch reservdelar till luftfartyg. mer.
048 IS
Bestämmelserna 1 2-98§§ om Bestämmelserna 1 2-988§ om
luftvärdighet och luftvärdighetsbe- luftvärdighet och luftvärdighetsbevis gälla + ullämpliga delar även vis gäller i uillämpliga deltar också i miljövärdighet och miljövärdighets- fråga om miljövärdighet och miljöbevis. värdighetsbevis.
4 KAP.
Om luftfartygs bemanning Luftfartygs bemanning, luftfartscertifikat m.m.
Luftfartyg skall vara bemannat på betryggande sätt. Närmare föreskrifter om beman-
ningen meddelas av regeringen eller. efter regeringens bemyndigande, av luftfartsverket.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelsec
Furtygets ägare eller, om annan i Ett luftfartygs ägare eller. om ägarens ställe brukar fartyget. den- Jurtyget inte används av ägaren.
ne skall sörja för att fartyget är be- den som brukar der i ägarens ställe
hörigen bemannat. skall se sill att fartyget är bemannat på föreskrivet sätt.
28 Luftfartygs bemanning skall vara Luftfartsverket har twllsyn över
underkastad ullsyn av luftfartsver- bemanningen. ket.
Luftfartsverket må enligt vad re- Om regeringen föreskriver det,
geringen bestämmer uppdraga ål får luftfartsverket uppdra åt sär-
särskild sakkunnig eller myndighet skild sakkunnig att biträda vid tillinom eller utom riket att biträda vid synen.
tillsynen.
38 Regeringen eller. efter regering- Endast den som har ett luftens bemyndigande, luftfartsverket fartscertifikat, som är utfärmeddelar föreskrifter om de villkor dat eller godkänt i Sverige, är besom, beträffande medborgarskap. hörig att tjänstgöra som förare, naålder, skicklighet, lämplighet och i vigatör eller flygmaskinist på ett övrigt, skola gällu för behörighet luftfartyg.
att tjänstgöra å luftfartyg. Behörig enligt första stycket är
också den som har ett luftfartscerti-
fikat, som är utfärdat eller godkänt
Len annan stat, om ett sådant certifikat enligt avtal med den staten ska'l erkännas i Sverige. För tjänstgöring på svenska luftfartyg i inter-
nationell trafik krävs dock ett så-
dant certifikat som anges i första stycket. Luftfartsverket får bestämma att ett luftfarriscertifikat, som i en ännan stat har utfärdats för en svensk
medborgare, inte gäller för luftfart inom svenskt område.
48 För den som uppfyller fastställda Luftfartscertifikat utfärdas eller
villkor för behörighet att vara föra- godkänns av luftfartsverket för viss re å luftfartyg eller därå förrätta tid. Utfärdandet eller godkännanannan tjänst som regeringen be- det kan begränsas till att gälla un-
stämmer utfärdar luftfartsverket der vissa förutsättningar. bevis därom tGuftfartscertifikat). Certifikatet skall utfärdas för viss tid. Det må begränsas tll an avse viss typ uv luftfartyg eller till luftfart av viss art eller inom visst område.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Luftfartscertifikat må förnyas, om innehavaren finnes uppfylla de villkor som gälla då förnyelsen skall ske.
'n in
Den som å luftfartyg förrättar Den som vill genomgå utbildning tjänst som avses i 4§ skall hava för luftfartscertifikat skall ha etevsvenskt eller av luftfärtsverket god- tillstånd. känt utländski luftfartscertifikat el- Elevtillstånd utfärdas av Iuftler i främmande stat utfärdat eller fartsverket. Tillständet gäller för godkänt certifikat som enligt över- viss tid. Det kan begränsas till att enskommelse med den staten skall gälla under vissa förutsättningar. erkännas här i riket. I internationell Elevtllstånd får endast ges till luftfart skall dock den som förrättar den som med hänsyn till sin ålder, sådan tjänst å svenskt fartyg hava sitt hälsotillstånd, sina fysiska och svenskt eller av luftfartsverket god- psykiska förhållanden och sina perkänt utländskt certifikat. sonliga förhållanden i övrigt kan
När skäl äro därtill, äger lufti- anses lämplig att inneha certifikat. fartsverket bestämma att certifikat, Vid prövningen skall beaktas om som för svensk medborgare utfär- sökanden är känd för nykterhet och dats i främmande stat, ej må godta- ordentlighet och om det kan antas gus för luftfart inom svenskt områ- utt han kommer utt visa det ansvar de. och omdöme som krävs av en certi-
fikatsinnehavare.
Luftfartsverket må enligt vad re- För den som inte har eleviillgeringen bestämmer meddela till- stånd men som ändå kan anses stånd utt tjänstgöra å luftfartyg uppfylla de krav som anges i tredje utan hinder av vad i första stycket stycket får luftfartsverket medge första punkten sägs. undantag från kravet på sådant till-
stånd.
6§
Svenskt luftfartscertifikat må av För att ett luftfariscertifikat skall luftfartsverket återkallas för viss utfärdas eller utökas krävs att sötid, tills vidare eller för dess äter- kanden har gällande elevtillständ, stående giltighetstid, om innehava- att han fortfarande uppfyller de ren begår förseelse i tjänsten eller krav som anges i 5 § tredje stycket av betydelse för denna eller om han och att han uppfyller för certifikat eljest icke uppfyller de villkor som Jastställda krav i fråga om ålder. gälla för tjänsten. kunskaper. erfarenhet och skicklig-
het.
Förekommer anledning untaga Elevtillstånd krävs inte, om luftatt förhållande som avses I första fuartsverket har medgett undantag stycket är för handen, må luftfarts- enligt 5§ fjärde stycket eller om det verket omedelbart sätta certifikatet i annat fall finns särskilda skäl. ur kraft intill dess frågan om återkallelse prövats.
När certifikat blivit återkallat eller satt ur kräft, skall det ofördröjligen avlämnas till luftfartsverket.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
PLO Vad i 4 och 68§ är stadgat om Elevtillstånd och luftfartscertifisvenskt luftfartiscertifikat skall äga kat får inte utfärdas under sådan motsvarande tillämpning i fråga tid som har fasisiällts enligt 1458 om godkännande av utländskt Iuft- första stycket. fartscertifikat samt förnyelse och täterkallelse av sådant godkännande.
Om skyldighet för innehavare av Elevtillstånd eller lufttäriscertifiluftfartscertifikat att anmäla om- kat kan föravas, om innehavaren ständighet av berydelse för hans vid tiden för utgången av eleviillbehörighet sumt att underkasta sig stånders eller certifikatets giltighet undersökningar och prov bestäm- fortfarande uppfyller de kräv med mer regeringen eller. efter rege- avseende på en tillstånds- eller cerringens bemyndigande, luftifarts- tifikaisinnehavares personliga förverket. hällanden som följer av 5 eller 68.
Regeringen eller, efter regering- Ett luftfartsceriifikat skall återens bemyndigande, luftfartsverket kallas äger, för utbildningsändamäål eller I. om innehavaren i sin tjänstgöeljest av särskild anledning, med- ring har varit så påverkad av alkogiva att luftfartyg må nyttjas till holhaltiga drycker eller andra meluftfart utan hinder av vad förut i del att han inte har kunnat utföra detta kapitel är stadgat. sina uppgifter på ett betryggande Sätt, 2. om innehavaren i sin tjänstgöring har gjort sig skyldig till grov oaktsamhet eller har visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom,
3. om innehavaren genom att
upprepade gånger överträda de bestämmelser som gäller för luftfurten i väsentlig mån har visat bristande vilja eller förmåga an rätta sig efter bestämmelserna, 4. om innehavaren har grovt åsi-
dosatt sina förpliktelser i något an-
nat avseende som har väsentlig be-
tydelse för flygsäkerheten, 5. om innehavaren på grund av
ett onyktert levnadssätt eller andra personliga förhållanden inte längre kan anses lämplig att inneha luftfartscertifikat, 6. om innehavarens förutsättningar att fullgöra den tjänstgöring som certifikatet avser har minskat
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
så väsentligt genom sjukdom eller skada eller av någon annan sådan orsak att han av Hflygsäkerhetsskäl inte längre bör inneha certifikat,
7. om innehavaren annars inte
uppfyller fastställda krav i fråga
om kunskaper, ertarenhet och skicklighet,
8. om innehavaren inte längre uppfyller de krav i fråga om fysisk och psykisk lämplighet som gäller för utfärdande av elevtillstånd.
9. om innehavaren inte rättar sig efter ett föreläggande att genomgå kontroll av att han kan förrätta den tjänst som certifikatet avser eller ett föreläggande att lämna intyg ungående sin fysiska eller psykiska lämplighet som certifikatsinnehavare.
Beslut om återkallelse gäller omedelbart. om inte annat förordnas.
108 I fall som avses i 9§ första stycket 5—9 får certifikatet i stället
för att återkallas begränsas till att
gälla under vissa förutsättningar. Ett sådant beslut gäller omedetl-
bart.
118 Till grund för återkallelse på grund av brottslig gärning skall beträffande frågan om brott föreligger läggas lagakraftvunnen dom eller åklagares beslut enligt 20 kap. 7§ rättegångsbalken eller motsvarande bestämmelse i en annan författning att underlätta åtal för brottet.
12§
Om det förekommer sannolika skäl att ett luftfartscertifikat kommer att återkallas eller begränsas, skall det försättas ur kräft i avvaktan på slutligt avgörande i frågan. Ett beslut om försättande ur kraft gäller omedelbart.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
I3§ Bestämmelserna i 9—-125§§ gäller också i fråga om elevtiillständ.
1458 Öm en ansökan angående luftfartscertifikat eller elevtillstånd inte kan bifallas på grund av sökan-
dens personliga förhållanden eller
om ett luftfariscertiifikat eller ett elevtillstånd återkallas med stöd av 9 § första stycket 1—5, skall en tid fastställas som skall förflyta innan lufttartscertifikat eller elevtillstäånd får utfärdas. Tiden skall bestämmus till två år vid äterkallelse enligt 98 första stycket I eller 2 och till ett år i övriga fall. Om det finns synnerliga skäl, kan bestämmas kortare tid, dock lägst ett är vid återkallelse enligt 9 § första stycket I eller 2 och tre månader It övriga full. Vid återkallelse räknas tiden från det behörigheten fråntogs innehavaren av certifikuet eller elevtillståndet. En tid som har fastställts enligt första stycket får. sedan beslutet om fastställande av tiden har vunnit laga kraft, sättas ned om nya omständigheter — inträffar — eller framkommer och det finns synnerligå skäl för nedsättning. Det får dock ej bestämmas kortare td än som unges i första stycket tredje meningen.
I sådana fall som avses 198 förs-
ta stycket 3—5 skall innehavaren meddelas varning i stället för att certilikatet eller elevtuillståndet återkallas eller begränsas, om varning av särskilda skål kan anses vara en tillräcklig åtgärd. Om det inte finns tillräckliga skäl för varning, skall luftfarisverket erinra innehavaren om de krav som gäller för certifikat eller eleviill-
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
stäåndterinraäamn). Ett sådant beslut fär inte överklagas.
1658 Ett luftfariscertifikat skall om-
händertas, om innehavaren i sin
tjänstgöring I. har visat tydliga tecken på påverkan av alkoholhaltiga drycker eller andra medel, eller 2. har gjort sig skyldig till grov oaktsamhet eller har visat uppenbar likgiltighet för andra måänniskors liv eller egendom. Ett certifikat fär också omhändertas, om innehavaren på grund av sjukdom eller skada eller av nägon annan sådan orsak inte kan fullgöra tjänsten på ett trafiksäkert sätt. Certifikatet gäller inte när det är omhändertaget.
178 Om ett luftfartscertifikat eller ett elevtillstånd har varit försatt ur kraft enligt 12§ eller ett certifikat har varit omhändertaget enligt 16 § under minst så läng tid som skulle ha bestämts enligt 14§ första stycket, får återkallelse av certifikatet eller tillståndet underlåtas.
18§
Innehavare av luftfariscertifikat är skyldiga att genomgå undersökningar och prov, som anordnas av den myndighet regeringen bestämmer. De är också skyldiga att anmåäla sådana omständigheter som kan antas ha betydelse för behörigheten.
Om regeringen föreskriver det, får myndigheten uppdra åt annan
att genomföra proven.
198 Bestämmelserna i 6—12 och I4— 18§§ skall tillämpas också i fråga om godkännande av utländska luftfartscertifikat.
Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 212
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Godkännandet får inte avse
längre tid än det utländska certifi-
katets giltighetstid.
Om det behövs av hänsyn till flygsäkerheten, får luftfartsverket besluta att innehavaren av ett luftfartscertifikat inte får fullgöra vissa uppgifter vid luftfari, om han inte har ett gällande bevis om att han uppfyller särskilda villkor (behörighetsbevis).
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskrivå ätt andra medlemmar äv besättningen på ett luftfartyg än de som anges i 3§ skall ha gällande behörighetsbevis.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer de krav sökanden av ett behörighetsbevis skall uppfylla ide avseen-
den som anges i 5 och 688.
Bestämmelserna i 7—12 och I4— 18§§ skall också tillämpas i fråga om behörighetisbevis.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter angående godtagande i Sverige av utländska behörighetsbevis. Vad som föreskrivs i 18 § om skyldighet att genomgå undersökningar och prov gäller även innehavare av sådana bevis.
218 Luftfartsverket prövar. med de
undantag som anges i 22§, frågor om luftfartscertifikat och elevtillstånd.
Om luftfartsverket finner anled-
ning anta att någon på grund av ett
onyktert levnadssätt inte bör ha certifikat, får verket höra socialnämnden.
22§
Länsrätten prövar
1. frågor om återkallelse av luftfartscertifikat och — elevtillstånd
samt frågor om varning,
Nuvarande lIvdelse Föreslagen lydelse £ Å
2. frågor om nedsättning av tid som bestämts av länsrätten enligt 148 första stycket.
Frågor om omhändertagande av
certifikat prövas av de myndigheter som regeringen bestämmer. Regeringen får också uppdra ät annan att pröva sådana frågor.
Frågor huruvida certifikat skall
försättas ur kraft prövas av länsrätten, om certifikatet har omhändertagits enligt 16.8 första stycket eller
om i annat fall fråga om återkallelse av certifikatet är anhängig vid länsrätten.
238 Mål som avses i 22§ första stycket anhängiggörs genom ansökan.
245 I mål om luftfartscertifikat och elevtillstånd får rätten förelägga den enskilda parten att lämna
I. läkarintyg och andra intvg angående sin fysiska och psykiska lämplighet,
2. bevis om utt han har avlagt certifikutprov,
3, bevis om att han har genomgått certifikatkontroll.
Ett sådant föreläggande får överklagas endast i samband med ett överklagande av det beslut varigenom målet avgörs.
Rätten får, under den förutsätt-
ning som anges It 21§ andra stycket, höra socialnämnden.
25§
Om rätten i ett mål om återkallelse av luftfartscertifikat eller elevtillstånd beslutar att återkallelse inte skall ske, får rätten meddela särskilda villkor för certifikatet eller besluta att ny personutredning skall göras vid en senare tidpunkt.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse
268 I mål om lufttärtscertifikat och
elevtillstånd som prövas av länsrät-
ten förs det allmännas talan av tuft- Jartsverket.
278 Bestämmelserna i 21—265§§ skall tillämpas också i fråga om behörigvhetsbevis och om godkännande av utländska luftfaäriscertifikat.
28§ Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva eller i enskilda fall medge undantag från kravet på luftfartscertifikat i 3§ eller, av utbildningsskål eller annan särskild anledning, från föreskrivna krav på luftfartygs bemanning.
5 KAP.
Om luftfartygs befälhavare och Befälhavare på luftfartyg och om tjänsten ombord tjänsten ombord
Prc Å svenskt luftfartyg skall, när det Ett svenskt luftfartyg skall ha benyttjas till luftfart, finnas befälha- fälhavare när det används vid luft-
vare. fart.
Befälhavaren äger högsta myn- Befälhavaren har den högsta dighet ombord. myndigheten ombord.
Befälhavaren skall vaka över far- Befälhavaren skall övervaka art tvgets luftvärdighetr ävensom tillse luftfartyget är luftvärdigt. Han
att fartyget är behörigen utrustat. skall se till att det är utrustat, be-
bemannat och lastat swmnt an luft mannat och lastat på föreskrivet
färd jämväl i övrigt förberedes och sätt. Vidare skall han se till att luft-
genomföres i enlighet med gällande färden förbereds och genomförs A
bestämmelser. enlighet med gällande bestämmel-
ser. Vud i 3 kap. 7§ stadgas om skyl- Befälhavaren har samma skyldighet att anmäla omständighet av dighet att göra anmälan och lämna
betydelse för luftvärdigheten och i upplysningar som ägaren har enligt övrigt lämna för tillsvnen nödiga 3 kap. 7§.
upplysningar äger motsvarande
tillämpning beträffande befälha-
varen.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse
[oN Ar
Det åligger befälhavaren att hava uppsikt över furivget och dess hesänning samt passagerare och gods.
När så prövas nödigt, må befäl- Befälhavaren får bestämma utt havaren tillfälligt ålägga medlem medlemmar av besättningen ullfälav besättningen att utföra annat ar- ligt skall arbeta med annat än det hete än det för vilket han anställts. som deras anställning avser, om Passagerare skall noggrant iakt- det är nödvändigt. Passagerarna taga vad befälhavaren föreskriver i skall rätta sig efter vad befälhafråga om ordningen ombord. varen bestämmer om ordningen
ombord.
Befälhavaren må vägra att taga Befälhavaren får sätta iland eller ombord och äger landsätta medlem vägra all a ombord besättningsuv besättningen, passagerare och medlemmar, passagerare och gods. gods, når omständigheterna kräva när omständigheterna kräver det. det.
48 När det påkallas av hänsyn till Öm någon genom sitt uppträdanluftfartygets säkerhet eller säkerhe- de utgör en omedelbar fara för luftten för ombordvarande person eller fartygets säkerhet eHer för säkerheegendom eller för upprätthållande ten ombord, får befälhavaren vidta av INdnaden och ordningen om- de åtgärder mot denne som behövs bord, äger befälhavaren bruka det för att avvärja faran. våld och vidtaga de åtgärder i öv- För att genomföra dessa åtgärrigt som kunna anses försvarliga der far befälhavaren inte använda med hänsyn till omständigheterna. strängare medel än förhållandena
kräver.
Befälhavaren bör it första hand
försöka tala den som skapat faran
till rätta genom upplysningar och
anmaningar. Våld får tillgripas en-
dast när andra medel inte hjälper.
Om våld tillgrips, skall den lindri-
gaste form användas som kan för-
väntas leda till det avsedda resulta-
tet. Våld får inte brukas längre än
som är absolut nödvändigt.
I fall som avses I första stycket Medlemmar av besättningen skall medlem av besättningen utan skalla fall som avses I första stycket särskild anmaning lämna befälha- lämna befälhavaren den hjälp han
varen det bistånd han behöver. Ef- behöver. Passagerare fär efter an-
ter anmaning av befälhavaren äger maning av befälhavaren lämna såäven passagerare lämna sådant bi- dan hjälp. Om en åtgärd med hänstånd. syn till den föreliggande faran mås-
Om det till förebyggande av att te vidtas omedelbart, får besättluttfartygets säkerhet eller säkerhe- ningsmåän och passagerare själva ten för person eller egendom om- genomföra den utan anmaning av bord äventyras är nödvändigt att befälhavaren.
Nuvarande Iyvdelse Föreslagen Iydelse
åtgärd som avses I första stycket Besättningsmän och passagerare vidtages utan dröjsmål. äver med- som lämnar hjälp eller annars vidlem av besättningen och passagera- tar ätgärd enligt fjärde stycket har re vidtaga åtgärden utan anmaning samma rätt som befälhavaren att av befälhavaren. bruka väld.
4us
Har någon i fall som avses i 4§ gjort större våld än I varje fall är
medgivet, skall han ändå inte dö-
mas till ansvar, om omständighe-
terna var sådana att han svårligen
kunde besinna sig. Om gärningen
anses brottslig, får dömas till lin-
drigare straff än vad som annars är
föreskrivet.
Förövas å fartyget svårare brott, Om något svårare brott begås
skall befälhavaren såvitt möjligt ombord, skall befälhavaren om vidioga för utredning i saken nö- möjligt vidia de åtgärder som be-
diga atgärder, som ej utan våda hövs för utredningen och som inte kunna uppskjutas. kan uppskjutas.
Befälhavaren skall, så längt om- Befälhavaren skall om möjligt se
ständigheterna medgiva, sörja för till att gärningsmannen inte avatt den brottslige icke avviker och viker och får omhänderta honom äger för sådant ändamål taga ho- för att hindra det. I sådant fall gälnom i förvar. Bestämmelserna i 4§ ler bestämmelserna i 4 §. Gärningsundra stycket äga motsvarande mannen får inte utan sitt medgivantillämpning. Den brottslige får ej de vara omhändertagen längre än utan eget samtycke hållas i förvar till dess han kan överlämnas till en längre än till dess han kan överläm- behörig svensk eller utländsk mynnas till svensk polisman eller, utom dighet. riket. ull behörig utländsk myndighet eller till svensk konsul.
Föremål som kän antagas äga Befälhavaren får ta i förvar såbetydelse för utredning om brottet dana föremål som kan ha betydelse
fär befälhavaren taga i förvar. Be- för utredningen. Han skall till den fälhavaren skall tillhandahålla po- myndighet som avses i andra
lisman eller myndighet som avses i stycket ge de upplysningar och andra stycket de upplysningar och överlämna de föremål som kan ha
de föremål i hans besittning som betydelse för utredningen.
kunna vara av betydelse för utredning om brottet.
Befälhavaren skall tillse att före- En befälhavare på ett utländskt skrivna fartygshandlingar finnas luftfartyg, som enligt lagen i den ombord och föras i enlighet med stat som har tillsvn över fartygets givna bestämmelser. luftvärdighet har sådan behörighet
som anges i 3—5§§, har samma be-
hörighet inom svenskt område.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ur
Rakar furtveger i nöd, vare befäl- Om ett luftfartyg räkar 1 nöd, havaren plikrig att göra allt som skall befälhavaren göra allt vad han står i hans makt för att rädda om- kan för att rädda ombordvarande,
bordvarande samt bevara fartyg fartyg och gods. Mäste fartyget och gods. Måste fartyget övergivas, överges, skall hun om möjligt se till
skall befälhavaren såvitt möjligt att fartygshandlingarna tas om sörja för att fartygshandlingarna hand. bringas i säkerhet.
88 Inträffar vid fartygets nyttjande Inträffar der en olyckshändelse olyckshändelse, som medför att nä- vid användningen av ett luftfartyg gon uvlider eller får allvarlig och medför olyckan att nägon avkroppsskada eller att betydande lider, att nägon blir allvarligt skaskada uppstår å fartyget eller egen- dad. att fartyget får betydande skadom som icke befordras därmed, da eller att egendom som inte trunsskall befälhavaren ofördröjligen purteras med fartyget får betydansörja för att luftfartsverket under- de skada, skall befälhavaren raprättas om händelsen och snarast portera det inträffade. Han skall möjligt avgiva rapport till verket. också rapportera, när det har fun- Samma lag vare, när allvarlig fara nits någon allvarlig fara för att en för sådun händelse förelegat eller sådan olycka skulle inträffa eller
nägot inträffat som tyder på vä- när något har hänt som tyder på ett
sentligt fel hos fartyget eller mark- väsentligt fel hos fartyget eller organisationen. markorganisationen.
År befälhavaren ur stånd att upp- Om befälhavaren inte kan fullgö-
frlla vad sålunda föreskrivits. skall ra dessa skyldigheter, skall fartydet fullgöras av fartygets ägare el- gets ägare eller brukare göra det. ler. om annan i ägarens ställe brukade fartyget, av denne.
Regeringen celler, efter regering- Regeringen celler den myndighet ens bemyndigande, luftfartsverket regeringen bestämmer fär begränsa äger begränsa underrättelseplikten underrättelseskyldigheten och får
ävensom utsträcka den till att åvila besluta att den skall gälla också för
jämväl medlem av besättningen, så medlemmar av besättningen. ock föreskriva att underrättelse skall givas även annan än luftfartsverket.
98 Envar som gör tjänst ombord Den som tjänstgör ombord skall skall noggrant efterkomma för- sköta sina arbetsuppgifter ommans order angående tjänsten, ve- sorgsfullt och följa sin förmans orderbörligen tillgodose ombordva- der angående tjänsten. randes säkerhet och bästa, sorgfälligt vårda fartyg och gods samt i övrigt med omsorg och nit fullgöra sina åligganden.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
108 Ej må någon göra tjänst ombord. Den får inte tjänstgöra ombord
därest han på grund av päverkan av som på grund av sjukdom, uttrött-
starka drycker eller andra stimule- ning, påverkan av alkoholhaltiga rande eller bedövande ämnen eller drycker eller andra medel eller av till följd av sjukdom eller uttrött- andra sådana skäl inte kan fullgöra
ning eller av annan sådan orsak Sina uppgifter på ett betryggande
icke kan på betryggande sätt fullgö- sätt. ra vad honom åligger.
118 Regeringen hestämmer, 1 vad Regeringen får föreskrivas vilken män föreskrifterna i detta kapitel utsträckning föreskrifterna i detta skola tillämpas i fråga om utländskt kapitel. utöver vad som följer av luftfartyg vid luftfart inom svenskt 6§. skall uillämpas i fråga om ufområde. ländska luftfartyg vid luftfart inom
svenskt område.
6 KAP.
Om flygplatser och markorgani- Flygplatser och markorganisasationen i övrigt tionen i övrigt
Allmänna bestämmelser
18 Flygplats så ock annan anlägg- Flygplatser och undra anläggning för luftfarten skall uppfylla sä- ningar för luftfarten skall uppfylla
kerhetens krav. säkerhetens krav.
Närmure bestämmelser om in- Befattningshavare, som fullgör rättande samt om underhåll och säkerhets- och ordningstjänst vid drift av sådan anläggning och om en allmän flygplais eller vid godtillsvn därå meddelas av regeringen känd enskild flygplats, får från flygeller, efter regeringens bemvyndi- plarsområdet avvisa den som stör
gande, av luftfartsverket. ordningen eller uppför sig så att
han äventyrar luftfartens säkerhet.
Regeringen eller, efter regering- I fråga om användande för start
ens bemyndigande, luftfartsverket och landning av områden, som inte äger bestämma huruvida och under har inrättats för sådana ändamål,
vilka förutsättningar, utan intrång i gäller de föreskrifter som meddelas enskild rätt, sjö eller annat område av regeringen eller den myndighet må nyttjas för luftfartygs landning regeringen bestämmer. och uppstigning utan att hava sär- Den myndighet som i enlighet skilt inrättats för ändamålet. med vud regeringen bestämmer ut-
övar tillsyn över allmänna flygplat-
ser och utrustningen där skall ges
tillträde till anläggningen för att ut-
öva tillsynen.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Regeringen äger förordna om in- Regeringen eller den myndighet rättande av luftled ävensom be- regeringen bestämmer får meddela stämma annat område, inom vilket föreskrifter om flygvägar och om lufttrafiken skall vara underkastad luftrum, beträffande vilka särskild särskild reglering. reglering skall finnas för luftirafiken. Den myndighet som i enlighet med vad regeringen bestämmer utövar tillsvn över anläggningar, vilka skall underlätta lufttrafiken i sådana områden som avses i första stycket, skall ges tillträde till anläggningen för att utöva tillsynen.
35 Till tryggande och underlättande Flygtrafiktjänst skall finnas för av luftfarten. anordnas flygsäker- att trygga och underlätta luftfarhetstjänst. ten. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om flygtrafiktjänsten.
Om regeringen bestämmer det,
får den myndighet som svarar för Hlygtrafiktjänsten uppdra åt annan att ombesörja sådan tjänst.
Om tillstånd i vissa fall Tillstånd till allmänna flygplatser
4§
För inrättande och drift av flyg- Flygplatser för allmänt bruk (allplats till allmänt bruk tällmän männa flygplatser) får inte inflygplats) erfordras tillstånd av rättas eller drivas utan tillstånd av regeringen, såvida annan än staten regeringen eller den myndighet reskall utöva driften. geringen bestämmer. Regeringen äger föreskriva, att allmän flygplats med hänsyn till dess art, trafikens ringa omfattning eller kortvarighet eller andra särskilda omständigheter må inrättas eller drivas utan tillstånd varom i
första stycket sägs.
5§ Tillstånd art inrätta eller driva Tillstånd får beviljas bara om
allmän flygplats må meddelas al- hinder inte möter av hänsyn till det lenast där hinder icke möter av allmänna. Vid prövningen skall hänsyn till det allmänna. hänsyn. förutom till annat, tas till
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
muarkförhållandena, till störningar som kan uppkomma för omgivningen och till totalförsvaret. Vidare skall hänsyn tas till sökandens tekniska och ekonomiska förutsättningar att driva flygplatsen.
Vid meddelande av tvillstånd sko- När tullständ meddelas, får villla bestämmas de villkot som finnas kor föreskrivas för tillståndet. Om erforderliga. Regeringen må för- tillståndet meddelas av regeringen, ordna luftfartsverket att i särskilda får sådana villkor föreskrivas av avseenden bestämma villkoren. den myndighet regeringen bestäm-
mer. "Fillståndet må begränsas till viss Tillståndet fär tidsbegränsas.
tid och lösningsrätt förvehållas kro- Rätt till inlösen kan förbehållas stanun. ten.
Åsidosätter innehavare av till- Om en tillståndshavare i väsentstånd I väsentlig mån för verksam- lig män åsidosätter föreskrifterna heten gällande föreskrifter eller för verksamheten. får regeringen måste det antagas att han är oför- äterkalla — tillståndet. Dersamima mögen att behörigen fullgöra sina gäller, om det måste antas att tillförpliktelser med avseende å an- ståndshavaren inte kan fullgöra läggningen och dess drift, må rege- sina förpliktelser i fråga om an-
ringen äterkalla tillståndet. läggningen och dess drift.
Om tillståndet har meddelats av
annan myndighet än regeringen får
också denna myndighet återkalla tillståndet.
Andra tillstånd
Regeringen äger bestämma, att Regeringen får föreskriva att det för inrättande och drift av annan krävs tillstånd för att inrätta och anläggning för luftfarten än allmän driva även andra anläggningar för
flygplats erfordras tillstånd av re- luftfarten än allmänna flygplatser. geringen eller, efter regeringens Frågor om tillstånd och om vill-
bemyndigande, av luftfartsverket. koren för detta prövas av regering- Villkoren bestämmas av rege- en eller den myndighet regeringen ringen eller, efter regeringens be- bestämmer.
myndigande, av luftfartsverket.
Nuvarande Iyvdelse Föreslagen Iydelse
Om godkännande Godkännande
Allmän flygplats så ock annan Allmänna flygplatser får inte tas anläggning för luftfarten som rege- i bruk innan de har godkänts av den
ringen bestämmer skall, innan den myndighet regeringen bestämmer.
tages i bruk, godkännas i den ord- Regeringen får föreskriva utt detning regeringen förordnar. Vid samma skall gälla i fråga om andra godkännandet skola knytas erfor- anläggningar för luftfärten. I samderliga villkor. band med godkännandet skall fast-
ställas de villkor som behövs.
Där fastställda villkor i väsentlig Om villkoren åsidosätts i väsent-
mån åsidosättas eller anläggningen lig mån, skall godkännandet återeljest, till följd av ändrade bestäm- kallas av den myndighet som har melser eller annan omständighet, meddelat det. Detta gäller också, icke uppfyller de krav som gälla för om anläggningen annars inte uppsådan anläggning, ankommer på fyller de krav som väller för sådana den myndighet som meddelat god- anläggningar. kännundet att återkalla det.
Förekommer omständighet som Anläggningens innehavare skall kan medföra att kraven för godkän- anmäla om något inträffar som nande ej längre äro uppfyllda, ålig- medför att kraven för godkännande
ger det anläggningens innehavare inte längre är uppfyllda. Om det
att så snart ske kan göra anmälan krävs av säkerhetsskäl, skall han se därom till luftfartsverket. Är om- till att anläggningen inte används. ständigheten uv beskaffenhet att medföra fara vid anläggningens be-
gagnande, skall innehavaren, utan
att avvakta vederbörande myndighets beslut, vidtaga de åtgärder som påkallas för att hindra att an-
läggningen eller den del därav,
varom fråga är, vidare användes.
Anläggningar till hinder för luftfarten
118 Regeringen eller, efter regering- Regeringen eller den myndighet
ens bemyndigande, luftfartsverket regeringen bestämmer får beträf-
äger meddela bestämmelser som, fande märken, belvsning och andra utan att avsevärt men tillskyndas anordningar meddela föreskrifter ägare av mark eller innehavare av som syftar till att förebygga fara
särskild rätt därtill, äro ägnade att för trafiksäkerheten. Föreskrifterna förebygga att märken, belysnings- får dock inte innebära något avseanläggningar eller andra inrätt- värt men för markägarna eller dem ningar så anordnas, att trafiksäker- som har särskild rätt till marken. heten utsättes för fara. Regeringen Regeringen eller den myndighet
äger föreskriva vilka åtgärder som regeringen bestämmer far föreskri-
må vidtagas, därest sådana be- va åtgärder. som kan vidtas när fö-
stämmelser överträdas. reskrifter enligt första stycket åsi-
dosätts.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Ovriga bestämmelser
128 Regeringen eller, efter regering- Regeringen eller den myndighet ens bemyndigande, luttfartsverket regeringen bestämmer får föreskriäger föreskriva vilka flygplatser va vilka flygplatser som får använsom må nvttjas för internationell el- das vid olika stag av luftfart. ler inrikes luftfart elter eljest för olika slag av luftfart.
1 Fc För begagnande av allmän fIyg- Regeringen får meddela föreplats eller unnan anläggning för skrifter om avgifter för användning luftfarten. som är upplåten till all- av allmänna flygplatser eller andra mänt bruk, må avgift uppbäras en- allmänna anläggningar eller tjänsligt grunder som bestämmas av re- ter för luftfarien. geringen. Sädan avgift må, när den är för- Beslut angående avgift som är fallen till betalning, uttagas genom förfallen till betalning får verkstälutmärning utan föregående dom el- las enligt utsökningsbalken. ler utslag.
148 Allmän flygplats så ock annan Allmänna flygplatser och andra unläggning för luftfarten, som är allmänna anläggningar för luftfar-
upplåten till allmänt bruk, skall på ten skall på samma villkor som för
enahanda villkor som för svenska svenska luftfartyg i internationell
luftfartyg i internationell fart vara trafik vara öppna för utländska luft-
öppen för utländska luftfartyg i fartyg I sådan trafik, om dessa är
motsvarande fart, såvida de äro registrerade i en stat som har träfhemmahörande i stat med vilken fat överenskommelse med Sverige slutits överenskommelse om sådan om denna förmån. förmån.
158 Reveringen eller, efter regering- Tjänstgöring som flygledare i ens bemyndigande, luftfartsverket flygtrafikledningstjänst, — flygtekäger fastställa villkor för behörig- niker eller flygklarerare får fullgöhet att inom markorganisationen ras bara av den som hur gällande eller eljest, annorstädes än å Inft- certifikat. Cerrifikatet skall vara utfartyg, förrätta tjänst varav trafik- färdat eller godkänt i Sverige. I fråsäkerheten är beroende, så ock gå om certifikat gäller bestämmelmeddela bestämmelser om certifi- serna i4 kap. 4—19 och 21—2888. kat för sådan tjänst. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva att andra som fullgör tjänst
inom markorganisationen eller annan tjänst av betydelse för säkerhe-
ten än som avses i 4 kap. skall ha behörighetsbevis. Bestämmelserna i 4 kap. 20§ tredje och fjärde
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
styckena väller i fråga om behörighetsbevwvis. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. får beträf-
fande arbete som utförs inom vissa
angivna organisationer medge undantag från kravet på certifikat.
168 Vad 1 5 kap. 10 § stadgas skall Bestämmelsen 5 kap. 10§ gäller
äga motsvarande tillämpning i frå- också flygledare i flygtrafikledgå om trafikledare och flygmekani- ningstjänst, flygtekniker och flygker. så ock den som förrättar annan klarerare samt, i den mån regeringlänst som regeringen med hänsyn en föreskriver det, annan personal till trafiksäkerheten bestämmer. inom —- murkorganisationen med tjänstgöring som är av betydelse för säkerheten.
7 KAP.
Om tillstånd till luftfartsverk- Tillstånd till luftfartsverksamhet
samhet
Pec
Luftfart i regelbunden trafik tlin- Luftfart ; förvärvssyfte fär inte
jefurt) i förvärvssyfte må ej ut- utövas här I riket utan tillstånd av
övas här i riket utan tillstånd av regeringen eller den myndighet re-
regeringen. geringen bestämmer. För annan luftfart i förvärvssyfte Regeringen får dock föreskriva
inom riket erfordras tillstånd av re- att annan luftfart i förvärvssyfte än
geringen eller, efter regeringens luftfart i regelbunden trafik tlinjebemyndigande, av luftfartsverket. fart) får utövas utan tillstånd. om Regeringen må dock bestämma, att det är lämpligt med hänsyn till luftsådan luftfart med hänsyn till dess fartens art eller omfattning.
art eller ringa omfattning må utövas utan tillstånd.
Regeringen äger föreskriva, att Regeringen får föreskriva att det
tillstånd av luftfartsverket erfordras krävs ullständ för an driva skola
för luftfart som avser utbildning. med utbildning för certifikat och för
för flyguppvisning eller flygtävling att utöva luftfart som avser utbild-
samt för annan luftfartsverksamhet ning, även om verksamheten inte av särskild art, ändå att verksam- äger rum ti förvårvssyfte. Detheten icke äger rum I förvärvssyfte. samma gäller i fråga om flyguppvisningar, flygtävlingar och annan
luftfartsverksamhet av särskild art. Frågor om sådana tillstånd prövas
av den myndighet regeringen bestämmer. Om regeringen bestämmer det, får myndivheten uppdra ät annan att göra prövningen.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Tillstånd må meddelas allenast Tillstånd får beviljas bara om det där hinder icke möter av hänsyn till inte möter hinder av hänsyn till det det allmänna. allmänna.
Vid prövning av ansökan om till-
stånd skall de tekniska och ekono-
miska förutsättningarna för trafi-
ken heaktas.
Sävitt ungår befordran av puassa- Tillstånd till luftfart i inrikes tragerare eller gods allenasti från ort fik får ges endasi till till annan inom riket eller annan in- I. svenska staten, rikes fart, må tillständ meddelas 2. svenska kommuner eller landsendast svenska staten, svensk kom- tingskommuner. mun eller arnan sådan menighet, 3. svenska medborgare eller svensk medborgare eller svenskt dödsbon, dödsbo. svenskt aktiebolag, vars 4. svenska handelsbolag, som aktiebrev äro ställda till viss man, inte har någon utländsk bolags- UAVenRSOMm svenskt handelsbolag. Nan, vari ej finnes utländsk bolagsman, 5. svenska föreningar, samfund samt förening. annat samfund, stif- eller stiftelser, som inte har någon telse eller annan sådan inrättning utländsk medborgare i styrelsen, här i riket, såframt styrelsens samt- 6. svenska aktiebolag, om akliga medlemmar äro svenska med- tierna i bolaget är ställda till viss borgare. Tillstånd må dock icke man och till ett kapitalvärde och ett meddelas aktiebolag, med mindre röstvärde av minst två tredjedelar dess aktier till ett kapitalvärde och ägs av någon som kan få tillstånd
ett röstvärde av minst två tredjede- enligt denna paragraf. lar tillkomma den, åt vilken till- Om ägaren till ett aktiebolag som
stånd enligt denna paragraf må ansöker om tillstånd enligt denna meddelas: är denne svenskt aktic- paragraf är ett annat aktiebolag,
bolag. skall det svenska inflytandet skall vad som sägs i första stycket 6 däri vara säkerställt i samma om- också gälla det bolaget.
fattning som i det tillståndssökande Tillstånd till luftfart med svenskt bolaget. luftfartyg i förvärvssyfte mellan
Sverige och utlandet som ine är
linjefart får ges endast till den som
uppfyller kraven enligt första och
undra styckena.
Åro de sålunda uppställda förut- Ett tillstånd förfaller, om kraven i
sättningarna ej längre för handen, första och andra styckena inte
vare tillståndet förfallet, där icke längre är uppfyllda och rättelse inte rättelse sker inom tid, som bestäm- sker inom den tid som bestäms av
mes av den myndighet vilken med- den myndighet som har meddelat
delat tillståndet. tillståndet. Regeringen eller, efter regering- Regeringen eller den myndighet ens bemyndigande, luftfartsverket regeringen bestämmer får medge äger medgiva undantag från vad i undantag från denna paragraf. om
denna paragraf stadgas. när sär- det finns särskilda skäl.
skilda skäl äro därtill.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
48 Vid meddelande av tillstånd sko- När tillstånd meddelas, får villla bestämmas de villkor som finnas kor föreskrivas för tillståndet. Om erforderliga. Ankommer det på re- tillståndet meddelas av regeringen, geringen att giva tillståndet, må re- fär sådana villkor föreskrivas av
geringen förordna luftfarisverket den myndighet regeringen bestäm-
att i särskilda avseenden bestämma mer. villkoren.
Tillståndet må begränsas till viss Tillståndet får tidsbegränsus. tid och lösningsrätt förbehållas kro- Rätt till inlösen kan törbehållas stanun. ten.
En utlänning eller ett utländskt
företag, som driver verksamhet i
Sverige med stöd av ett tillstånd
enligt denna lag, skall ha en här
bosatt föreständare, som är ansva-
rig för verksamheten.
Åsidosätter innehavare av till- Om en tillståndshavare i väsent-
stånd 1 väsentlig mån för verksam- lig män åsidosätter föreskrifterna
heten gällande föreskrifter eller för verksamheten, kan den som har
måste det antagas att han är oför- meddelat tillståndet återkalla detta.
mögen att behörigen upprätthålla Tillståndet kan också återkallas, verksamheten, må den myndighet om det måste antas att innehava-
som meddelat tillståndet återkalla ren inte kan upprätthålla verksam-
det. heten.
Har regeringen genom överens- Om regeringen genom ett avtal kommelse med främmande stat med en främmande stat eller en inmedgivit luftfart inom svenskt om- ternationell organisation medger
råde, vare, där regeringen så be- att luftfart får äga rum inom stänmvner, särskilt tillstånd enligt svenskt område, kan regeringen be-
detta kapitel ej behövligt. Regering- sluta att något tillstånd inte krävs en må I sådant fall förordna luft- enligt detta kapitel. Regeringen elfartsverket att meddela de närmare ler den myndighet regeringen bebestämmelser som finnas erforder- stämmer får föreskriva de villkor liga. för luftfarten som behövs.
I fråga om den verksamhet som
utlänning eller ett utländskt företag
driver i Sverige med stöd av ett av-
tal gäller bestämmelsen i 4§ tredje
stycket.
Regeringen eller, efter regering- Regeringen eller den myndighet
ens bemyndigande, luftfartsverket regeringen bestämmer får, om det må föreskriva. under vilka förut- behövs med hänsyn till flygsäkerhesättningar luftfartyg eller tillbehör ten eller annars till luftfarten inom eller reservdelar till luftfartyg må riket, föreskriva att det krävs till-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
upplåtas till annan för att av denne stånd för upplåtelse av luftfartyg
nyttjas för egen räkning. till brukare. Detsamma gäller i frågå om upplåtelse av ullbehör eller reservdelar till luftfartyg.
8 KAP.
Vissa bestämmelser för lufttrafiken
Angående vud vid luftfärd skall Regeringen eller den myndighet iakttagas för att undvika samman- regeringen bestämmer meddelar stötning eller annan olyckshändel- föreskrifter om vad som skall iaktse och för att i övrigt förebygga tas vid luftfärder för att olyckor och skada eller olägenhet förordnar re- olägenheter skall undvikas. geringen eller, efter regeringens bemyndigande, luftfarisverket.
Regeringen eller, efter regering- Regeringen eller den myndighet ens bemyndigande, luftfartsverket regeringen bestämmer får meddela äger bestämma flygvägar som luft- föreskrifter om flygvägar som luftfartyg har att följa vid färd inom fartyg skall följa inom svenskt om-
svenskt område samt meddela sär- råde. Vidare får föreskrifter med-
skilda föreskrifter beträffande färd delas om flygningar över rikets över rikets gräns, såsom angående gränser. var gränsen må passeras och vilken
flygplats som skall brukas vid luft-
fartygs avgång eller ankomst.
När allmän ordning och säkerhet När det krävs av hänsyn till all-
kräver det, må luftfartyg anmanas män ordning och säkerhet, får ett
att landa. Anmaningen skall oför- luftfartyg anmanas att landa. Fartydröjligen efterkommas. Har annan get skall då landa på den plats som anvisning ej givits, skall fartyget anvisas. Om ingen anvisning lämlanda på närmaste allmänna flyg- nus, skall landningen ske på när-
plats inom riket, å vilken landning maste allmänna eller godkända enär möjlig. Inkommer luftfartyg i skilda flygplats inom riket som är område, där luftfart enligt | kap. lämplig.
38 är förbjuden, skall det omedel- Ett luftfartyg, som utan tillstånd
bart lämna området och anmälan kommer in i ett sådant område som om vad som inträffat göras på avses i I kap. 3§, skall omedelbart
snubbaste sätt. Fartyget skall, om lämna området. Det inträffade skall annan anvisning ej givits, så snart snarast anmälas. Om ingen annan ske kan landa såsom nyss sagts. anvisning lämnas, skull fartyget
snarast möjligt landa enligt vad som sägs I första stycket. Eftersättes vad sålunda är stad- Om fartyget bryter mot bestäm-
gat, må fartygets färd hindras med melserna i första och andra stycke-
Prop. 1984/85: 212 'a '
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
erforderliga medel. na, får den fortsatta färden hindrus.
Regeringen eller den regeringen Regeringen eller den myndighet bemyndigar bestämmer vem som regeringen bestämmer föreskriver äger utöva befogenhet varom i vem som får besluta om åtgärder första eller andra stycket sägs samt enligt denna paragraf och får medmeddelar närmare föreskrifter om dela vtterligare föreskrifter i de avtillämpningen i övrigt av vad där seenden som avses I paragrafen. stadgas.
Krigsmateriel må icke utan med- Krigsmateriel får inte transportegivande uv regeringen eller den re- ras med luftfartvg utan tillstånd av
geringen bemyndigar befordras regeringen eller den myndighet remed luftfartvg. Vad i denna lag geringen bestämmer. skall förstäs med krigsmateriel be-
stänuner regeringen.
Regeringen eller den regeringen Om det krävs av hänsyn till allbemyndigar äger att av hänsyn till män ordning och säkerhet, får regeallmän ordning och säkerhet förbju- ringen eller den myndighet regeda befordran med luftfartyg av an- ringen bestämmer förbjuda transnat gods än krigsmateriel eller med- porter med luftfartyg av annat gods dela närmare bestämmelser om så- än krigsmateriel. dan befordran.
Regeringen eller den regeringen
bemvyndigar äger ock bestämma,
huruvida och under vilka villkor fo-
tografilapparat må medföras och brukas å luftfartyg inom svenskt område.
4a§
Fotografering får inte utan till-
stånd av överbefälhavaren ske från
luftfartyg i linjefart inom sådana
restriktionsområden som bestämts
av regeringen enligt I kap. 3§ förs-
ta stycket första meningen.
Från andra luftfartyg får foto-
grafering inte i något fall ske utan
tillstånd. Frågan om tillstånd prö-
vas beträffande fotografering för
kartläggning av regeringen och i
övriga fall av överbefälhavaren.
Bestämmelserna i denna para-
graf gäller inte fotografering för
statens lantmäteriverk.
4b§
Kameror får utan tillstånd med-
föras inom riket på sådana luftfar-
3 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 212
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
tyg som anges i 4a8§ första stycket och på luftfartyg som används vid fotografering för statens lantmäteriverk.
Kameror får medföras på andra luftfartyg bara om tillstånd har meddelats till fotografering eller
om de förvaras så att de inte kan användas under flygningen. Befälhavaren skall se till att dessa föreskrifter iakttas.
5§
Såvitt ej i denna lag eller eljest I den mån annat inte särskilt föförordnas unnat, bestämmer tege- reskrivs i denna lag, meddelar regeringen eller, efter regeringens be- ringen eller den myndighet regemyndigande, luftfartsverket vilka ringen bestämmer föreskrifter om fartygshandlingar som skola finnas fartygshandlingar. för luftfartyg, huruvida de skola medföras ombord samt huru de skola upprättas. föras och förvaras.
6§
Ej må någon förvägras att taga Om någon för att kunna ta till del av innehållet i fartygshandling- vara sin rätt behöver ta del av innear, sävitt hans rätt är beroende där- hållet i en fartygshandling, skall
av. han få det.
I det allmännas verksamhet gäller i stället bestämmelserna i tryck-
frihetsförordningen och sekretess-
lagen (1980: 100).
78 Angående skyldighet för den som Regeringen eller den myndighet
förrättar tjänst å luftfartyg att med- regeringen bestämmer meddelar
föra luftfartscertifikat eller annan föreskrifter om skyldighet för dem
handling förordnar regeringen el- som tjänstgör ombord på luftfartyg ler, efter regeringens bemyndi- att medföra luftfartscertifikat och
gande, luftfartsverket. andra handlingar.
8§
Luftfartsverket må, där så prö- Om det behövs, får luftfartsver-
vas nödigt, visnera luftfartyg samt ket visiera luftfartyg och granska granska fartygshandlingarna och de fartygshandlingarna och de andra
handlingar som skola medföras av handlingar som skall finnas om-
dem som förrätta tjänst å fartyget. bord.
98 Om vad vid luftfärd skall iaktta- Det finns särskilda bestämmelser gus i hälsovårds-, pass-, tull- och om vad som skall iakttas vid luft-
Prop. 1984/85: 212 '- in
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
andra sådana hänseenden stadgas färder i fråga om hälsovård, pass särskilt. och tull och i andra liknande av-
seenden.
9 KAP.
Om befordran med luftfartyg Lufttransporter
Bestämmelsernas tillämpningsområde
1§
Vad i detta kapitel stadgas gäller Detta kapitel gäller transporter befordran med luftfarivg av passa- med luftfartyg av passagerare, resgerare, resgods eller gods, vilken gods eller gods som utförs av luftutföres. mot vederlag eller av lutt- trafikföretag. Kapitlet gäller också wafikföretag verkställes vederlags- om sådana transporter utförs av fritt. andra mot ersättning.
I detta kapitel förstås med Waurszawakonventionen den i Warscawa den 12 oktober 1929 undertecknade och genom det i Haag den 28 september 1955 avslutade
protokollet reviderade konven-
tionen om internationell luftbefordran swmnt med Guadalajarakonventionen den i Guadalajara den 18 september 1961 undertecknade konventionen. om internationell luftbefordran som utföres av annan än den avtalsslutande fraktföraren.
Bestämmelserna i detta kapitel Detta kapitel gäller inte transpor-
äga icke tillämpning å postbeford- ter av post. ran. Vad i 3—958§ stadgas om beford- Bestämmelserna i 3—98§ gäller ringshandlingar skall icke gälla + inte i fråga om transporter som utfråga om befordran, som utföres förs under osedvanliga förhållanunder osedvanliga förhållanden och den och som inte utgör normal luftfaller utom normal utövning av luft- fartsverksamhet.
fartsverksamhet.
Befordringshandlingar Transporthandlingar
Vid befordran av passagerare För passagerartransporter skall skall utfärdas biljett, innehållande: biljetter utfärdas. En biljett skall in-
nehålla
a) uppgift å avgångsort och be- a) uppgift om avgångs- och bestämmelseort; stämmelseorten,
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
b) där avgångsorten och bestäm- b) uppgift, när avgångs- och be-
melseorten äro belägna 1 samma stämmelseorten ligger I samma stat
stat och en eller flera mellanland- och en eller flera mellanlandningar ningar avses skola äga rum 1 annan skall ske i en annan stat, om platsen stat, uppgift å platsen för minst en för minst en sådan mellanlandning.
sådan mellanlandning: sam!
c) meddelande avi befordringen co em meddelande om att kan vara underkastad Warszawa- Warszawakonventionen eller en lag konventionen eller lag äv motsva- med motsvarande hestämmelser rande innehåll och att konven- kan gälla för transporten och att
tionen eller lagen i regel begränsar konventionen eller lagen i regel be-
fraktförarens ansvarighet i fråga gränsar fraktförarens ansvar för om skada på person liksom då res- personskador och för skador ge-
gods förkommer, minskas eller ska- nom att resgods kommer bort,
das. minskas eller skadas.
Biljetten. skall. där ej annat Om inte annat styrks. gäller bilstyrkes. gälla såsom bevis om be- Jetten som bevis om att ett tranfordringsavtalets slutande och om sportavtal har träffats och om villvillkoren för befordringen. koren för transporten.
Är biljett ej utfärdad, har den ej Transportiavialet skall gälla och föreskrivet innehåll eller har den bestämmelserna i detta kapitel förkommit, skall befordringsavtalet skall tillämpas. även om någon biländock gälla och vara underkastat Jett inte har utfärdats. om en utfärbestämmelserna i detta kapitel. dad biljett inte har föreskrivet inne-
Har passageraren med fraktföra- håll eller om biljetten har kommit
rens samtycke gått ombord å luft- bort. Om passageraren med frakt-
fartyg utan att biljett utfärdats eller förarens samtycke har gått ombord
innehåller hiljetten icke meddelan- på Iuftfartyget utan att någon biljett de som avses i första stycket under har utfardats eHer om en utfärdad
c), äger fraktföraren dock icke äbe- biljett saknar ett meddelande enligt ropa sådan begränsning av ansva- första stycket c), får fraktföraren
righeten som stadgas i 228. dock inte åberopa ansvaärsbegräns-
ningen enligt 22§.
48 Vid befordran av inskrivet res- För transporter av inskrivet resgods skall utfärdas resgodsbevis. gods skall resgodsbevis utfärdas. Har beviset ej fogats vid biljett som Ett resgodsbevis, som inte har fo-
uppfyller föreskrifterna i 3§ första gats till eller tagits in i en biljett stycket eller intagits i sådan biljett. som uppfyller kraven 1 38 första
skall det innehålla: stycket, skall innehälla
a) uppgift å avgångsort och be- a) uppgift om avgångs- och bestämmelseort; stämmelseorten, b) där avgångsorten och bestäm- b) uppgift, när avgångs- och be-
melseorten äro belägna i samma stämmelseorten ligger i samma stat
stat och en eller flera mellanland- och en eller flera mellanlandningar
ningar avses skola äga rum i annan skall ske i en annan stat. om platsen
stat, uppgift å platsen för minst en för minst en sådan mellanlandning. sådan mellanlandning; samt
c) meddelande att hefordringen c) ett meddelande om att kan vara underkastad Warszawa- Warszawakonventionen eller en lag
Prop. 1984/85: 212 '2 NN
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
konventionen eller lag av motsva- med motsvarande bestämmelser rande innehåll och att konven- kan gälla för transporten och att uonen eller lagen i regel begränsar konventionen eller lagen i regel betraktförarens ansvarighet då res- gränsar fraktförarens ansvar för
gods förkommer, minskas eller ska- skador genom att tesgods kommer das. bort, minskas eller skadas. Resgodsbevisetr skall, där ej an- Om inte annat styrks, gäller res-
nat styrkes, gälla såsom bevis om godsbeviset som bevis om utt resresgodsets inskrivning och om vill- godset har skrivits in och om villkoren för befordringen. koren för transporten.
År resgodsbevis ej utfärdat, har Transportavtaletr skall gälla och det ej föreskrivet innehåll eller har bestämmelserna i detta kapitel det förkommit, skall befordringsav- skall tillämpas, även om något restulet ändock gälla och vara under- godsbevis inte har utfärdats, om ett kastat bestämmelserna i detta kapi- utfärdat bevis inte har föreskrivet tel. Har fraktföraren mottagit res- innehåll eller om beviset har komgodset i sin värd utan att resgodsbe- mit bort. Om fraktföraren har tagit vis utfärdats eller innehåller, i fall emot resgodset i sin vård utan att då beviset icke fogats vid eller inta- något resgodsbevis har utfärdats gits i biljett som uppfyller föreskrif- får fraktföraren dock inte åberopa terna i 3§ första stycket under c), ansvarsbegränsningen enligt 22§ beviset ej meddelande som avses i andra stycket. Detsamma gäller första stycket under €) av föreva- om ett utfärdat bevis, som inte har rande paragraf, äger fraktföraren fogats till eller tagits in i en biljett
dock icke åberopa sådun begräns- som uppfyller kraven i 3§ första
ning av ansvarigheten som stadgas stycket ce), saknar meddelande eni22§ andra stycket. ligt första stycket c).
Vid befordran av gods äger frakt- För godstransporter kan fraktföraren fordra, att avsändaren upp- föraren kräva att avsändaren upprättar och avlämnar en befordrings- rättar och lämnar en flygfraktsedel. handling, betecknad flygfraktsedel. Avsändaren fär kräva att fraktföra-
Avsändaren äger fordra, avt sådan ren tar emot en sådan handling.
handling mottages av fraktföraren.
År flygfraktsedel ej utfärdad, har Transportavtalet skall gälla och den ej föreskrivet innehåll eller har bestämmelserna i detta kapitel med den förkommit, skall befordrings- det undantag som följer av 9§ skall avtalet ändock gälla och, med det tillämpas, även om någon Ylygundantag som följer av 98, vara fraktsedel inte har utfärdats. om en underkastat bestämmelserna i det- utfärdad fraktsedel inte har föreia kapitel. skrivet innehåll eller om Jraktse-
deln har kommit bort.
Flygfraktsedeln skall upprättas Flygfraktsedeln skall upprättas
av avsändaren i tre originalexem- av avsändaren i tre originalexemplar och avlämnas tillsammans med plar och lämnas tillsammans med godset. Det första exemplaret skall godset. Exemplar I förses med beförses med beteckningen = ”för teckningen ”för fraktföraren” och fraktföraren” och undertecknas av undertecknas av avsändaren. Ex-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
avsändaren. Det andra exemplaret emplar 2 förses med beteckningen skall betecknas ”för mottagaren" "; "för mottagaren”, undertecknas av det undertecknas av avsändaren avsändaren och fraktföraren och och fraktföraren samt åtföljer god- följer med godset. Exemplar 3 unset. Det tredje exemplaret under- dertecknas av fraktföraren och tecknas av fraktföraren och åter- lämnas till avsändaren när fruktföställes av honom ull avsändaren ef- raren har tagit emot godset. Fraktter godsets mottagande. föraren skall skriva under fraktsed-
larna innan godset tas ombord.
Fraktförarens underskrift skall Avsändarens — underskrift kan tecknas innan godset tages ombord vara tryckt. Såväl fraktförarens å luftfarivget; den kan ersättas med som avsändarens underskrift kan stämpel. Avsändarens underskrift ersättas med en stämpel. kan vara tryckt eller ersättas med stämpel.
Har fraktföraren på avsändarens Om inte annat visas, unses fruktbegäran upprättat flygfraktsedeln. föraren handla för avsändarens
anses han. där ej annat styrkes, räkning, om han på dennes begäran
hava handlat för avsändarens räk- upprättar flygfraktsedeln. Hing.
Avser befordringen flera kolli. När transporten avser flera kolli,
skall avsändaren, där fraktföraren skall särskilda flygfraktsedlar upp-
begär det, upprätta särskilda flyg- rättas, om fraktföraren begär det. fraktsedlar.
Flygfraktsedeln skall innehålla: Flygfraktsedeln skall innehålla
a) uppgift å avgångsort och be- a) uppgift om avgångs- och bestämmelscort:; stämmelseorten,
b) där avgångsorten och bestäm- b) uppgift, när avgångs- och be-
melseorten äro belägna 1 samma stämmelseorten ligger i samma stat
stat och en eller flera mellanland- och en eiler flera mellanlandningar ningar avses skola äga rum i annan skall ske i en annan stat, om platsen
stal. uppgift å platsen för minst en för minst en sådan mellanlandning, sådan mellanlandning: samt c) meddelande att befordringen c) ett meddelande om att kan vara underkastad Warszawa- Warszawakonventionen eller en lag
konventionen eller lag av motsva- med motsvarande bestämmelser
rande innehåll och att konven- kan gälla för transporten och att tionen eller lagen i regel begränsar konventionen eller lagen i regel befraktförarens ansvarighet då gods gränsar fraktförarens ansvar för förkommer, minskas eller skadas. skador genom att gods kommer bort, minskas eller skadas.
Har gods med fraktförarens sam- Om gods har tagits ombord på ett
tycke tagits ombord å luftfartyg luftfartyg med fraktförarens samutan att flygfraktsedel utfärdats el- tycke utan av någon flygfraktsedel
ler innehåller fraktsedeln icke med- har utfärdats eller om en utfärdad
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse
delande som avses i 88 under Oo, fraktsedel saknar meddelande en-
äger fraktföraren icke åberopa så- ligt 8§ c), fär fraktföraren inte åbedan begränsning av ansvarigheten ropa ansvarsbegränsningen enligt som stadgas i 225 andra stycket. 22§ andra stycket.
108 Avsändaren svarar för skada Om avsändaren i flygfruktsedeln som fraktföraren eller annan, i för- har lämnat uppgifter i fråga om
hållande till vilken fraktföraren är godset som är oriktiga eller ofull-
unsvarig, lider till följd av att upp- ständiga, svarar han för de skador gifter rörande godset, vilka avsän- som detta medför för fraktföraren daren upptagit i flygfraktsedeln. ej eller någon som denne har ansvaret hava föreskrivet innehåll eller eljest mot. äro oriktiga eller ofullständiga.
Flygfraktsedeln skall. där ej an- Om inte annat styrks, gäller flygnat styrkes. gälla såsom bevis om fraktsedeln som bevis om utt ett avavtalets slutande, om mottagandet tal har träffats, om att godset har
av godset och om villkoren för bhe- tagits emot och om villkoren för fordringen. transporten. Vad i flygfraktsedeln uppgives Flygfraktsedelns uppgifter om
angående godsets vikt, mått, för- godsets vikt, mått och förpackning packning och stycketal skall, där ej och om antalet kolli gäller, om inte annat styrkes, äga vitsord. Annan annat visas. Andra uppgifter i frukt-
uppgift i flygfraktsedeln om godsets sedeln om godsets mängd eller vomyckenhet ellet rymd samt uppgift lym eller om godsets tillstånd gäller i densamma om godsets tillstånd mot fraktföraren bara om han på
äga däremot ej vitsord mot frakt- flygfraktsedeln intygar, att han har föraren, med mindre han i avsän- kontrollerat uppgifterna i avsända-
darens närvaro undersökt uppgiften rens närvaro, eller om uppgifterna och tecknat intyg därom å flyg- avser godsets synliga tillstånd. fraktsedeln eller ock uppgiften avser godsets synliga tillstånd.
Rätt att förfoga över godset och god- Rätt att förfoga över godset mm. m. sets utlämnande
Mot uppfyllande av sina förplik- Om avsändaren uppfyller sina telser på grund av befordringsavta- förpliktelser enligt transportavtalet äger avsändaren, där det kan let, kan han återta godset på avske utan skada för fraktföraren el- gångs- eller bestämmelseflygplatler annan avsändare, förfoga över sen eller stoppa det vid landning godset genom att återtaga det å av- under resan. Detta gäller dock inte.
gångs- eller bestämmelseflygplat- om åtgärden medför skada för
sen, stoppa det vid landning under fraktföraren eller någon annan uvresan, låta på bestämmelseorten el- sändare. ler under resan utlämna det till an- Under samma förutsättningar nan än den i flygfraktsedeln an- kan avsändaren bestämma att god-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
givne mottagaren eller begära dess set under resan eller på bestämmelåtersändande till avgångsflygplat- seorten skall lämnas ut till någon
sen. Avsändaren skall dock gälda annan än den som är angiven som
kostnad som uppkommer därav. mottagare på flygfraktsedeln eller Kan avsändarens order cj verkstäl- begära att det skickas tillbaka till
las, skall fraktföraren omedelbart avgångsflygplatsen.
underrätta honom därom. Avsändaren skall ersätta de ext-
ra kostnader som uppkommer genom en åtgärd enligt denna para-
graf.
Om avsändarens order inte kan verkställas, skall fraktföraren omedelbart underrätta denne. Utför fraktföraren avsändarens Om fraktföraren verkställer avorder utan att det till denne avläm- sändarens order utan att dennes exnude exemplaret av flygfrakisedeln emplar av flygfraktsedeln visas företes, är fraktföraren ansvarig för upp, ansvarar fraktföraren för de skada, som därigenom tillskyndas skador som därigenom uppstår för rätte innehavaren av flygfraktse- fraktsedelns rätte innehavare. Den deln. fraktföraren obetaget att söka ersättning som fraktföraren måste sitt åter av avsändaren. utge kan han kräva åter av avsändaren. Avsändarens rätt upphör, då Avsändarens rätt upphör, när mottagarens rätt inträder efter vad mottagaren får rätt att förfoga över i 13§ stadgas. Vägrar mottagaren godset enligt bestämmelserna i att mottaga fraktsedeln eller godset 13§. Om mottagaren vägrar att ta eller är han icke att träffa, går rät- emot flygfraktsedeln eller godset el-
ten att förfoga över godset åter till ler om han inte är anträffbar, får
avsändaren. avsändaren åter rätt att förfoga över godset.
138 När godset framkommit till be- Om inte annat följer av 12§, har stämmelseorten, äger mottagaren, mottagaren rätt att av fraktföraren
där ej annat föranledes av vad i 12§ få ut flygfraktsedeln och godset när
stadgas, av fraktföraren utfå flyg- detta har kommit fram till bestäm-
fraktsedeln och godset, därest han melseorten. Detta gäller dock engälduar vad denne äger fordra och i dast om han betalar vad fraktföra-
övrigt fullgör de befordringsvillkor ren har rätt att fordra och uppfyller som angivits i flygfraktsedeln. flygfraktsedelns villkor för trans-
porten.
Där ej annat avtalats, skall frakt- Om inte något annat har avtalats,
föraren, så snart godset framkom- skall fraktföraren genast underrätta
mit, underrätta mottagaren därom. mottagaren när godset har kommit fram.
148 Vidgår fraktföraren att godset Om godset inte har kommit fram förkommit eller har det ej framkom- inom sju dagar efter den dag då det
mit senast inom sju dagar efter det borde ha anlänt, kan mottagaren godset bort anlända, äger motta- göra sina rättigheter enligt trans-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
garen mat fraktföraren göra gällan- portavtalet gällande mot fraktförade de rättigheter som härflyta ur ren. Detsamma gäller om fraktfö-
befordringsavtalet. raren erkänner att godset har kommit bort.
158 Förbehåll. som innefattar avvi- Förbehåll som avviker från be-
kelse från bestämmelserna i 12, 13 stämmelserna i 12—-14§8§ gäller
eller 14 §, skall ej gälla, med mindre bara om de är intagna i flygfraktsedet intagits 1 flygfraktsedeln. deln.
168 Avsändaren är pliktig att lämna Avsändaren skall lämna de uppde upplysningar och art vid flyg- lysningar och till flygfraktsedeln fraktsedeln foga de handlingar, som foga de handlingar som behövs för erfordras för att tull-, accis- och att skyldigheter enligt tull-, accisordningsföreskrifter må kunna full- och ordningsföreskrifter skall kungöras före godsets avlämnande till na fullgöras innan godset avlämnas mottagaren. Tillskyndas fraktföra- till mottagaren. Avsändaren skall ren skada till följd av att sådan ersätta de skador som uppstår för
upplysning eller handling saknas fraktföraren på grund av att så-
eller är oriktig eller ofullständig, är dana upplysningar eller handlingar avsändaren pliktig att ersätta ska- saknas eller är oriktiga eller ofulldan, utan så är att fel eller försum- ständiga. Detta gäller dock inte om
melse ligger fraktföraren eller hans fraktföraren, någon av dennes an-
folk till last. ställda eller någon som denne har
anlitat har gjort sig skyldig till fel
eller försummelser.
Fraktföraren är icke pliktig att Fraktföraren är inte skyldig att
undersöka. om dessa upplysningar undersöka om upplysningarna och
och handlingar äro riktiga eller full- handlingarna är riktiga och full-
ständiga. ständiga.
Fraktförarens ansvarighet Fraktförarens ansvar 17§
Såvitt ej annat följer av vad ne- Fraktföraren ansvarar för sådan stadgas är fraktföraren ansva- dana personskador som drabbar rig för personskada, vilken drabbar passagerare till följd av händelser
passagerare till följd av händelse som inträffar ombord på luftfarty-
som inträffar ombord å luftfartyget get eller i samband med att passa-
eller i samband med att han går om- geraren går ombord på eller lämnar
bord å fartyget eller lämnar detta. fartyget. Skadeståndet bestäms en- Skadeståndet skall bestämmas en- ligt skadeståndslegen (1972:207).
ligt de i strafflagen stadgade grun-
derna.
18§
Förkommer, minskas eller ska- Fraktföraren ansvarar för skador
dus inskrivet resgods eller gods till genom att inskrivet resgods eller
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
följd av händelse som inträffar me- gods kommer bort, minskas eller
dan det är i fraktförarens vård vare skadas medan godset är i fraktföra-
sig på flygplats, ombord å luftfartyg rens vård på en flygplats. ombord eller, vid landning utanför flygplats. på ett luftfartyg eller, vid landning varhelst godset befinner sig, är utanför en flygplats, var godset än fraktföraren, med nedan stadgade finns.
undantag, ansvarig därför.
Har på grund av befordringsav- Om en transport vid lastning, avtalet vid lastning. avlämnande eller lämnande eller omlastning utförs omlastning befordran verkställts till lands eller sjöledes utanför en till lands eller sjöledes utanför flyg- flygplats och transporten sker på
plats, skall dock, där ej fraktföra- grund av tränsportavtalet. skall
ren visar annat, skada som drabbat skador på resgodset eller godset resgodset eller godset anses här- anses ha uppkommit till följd av en röra av händelse som inträffat un- händelse under lufttrunsporten om der den i första styckat avsedda ti- inte annat visas. den.
198 För skada till följd av dröjsmål Fraktföraren ansvarar för skador vid luftbefordran av passagerare, till följd av dröjsmål vid transporter
inskrivet resgods eller gods är med luftfartyg av passagerare, infraktföraren ansvarig, där ej nedan skrivet resgods cler gods. annorlunda stadgas.
208 Fraktföraren är fri från ansvarig- Fraktföraren ansvarar inte för
het, där han visar att han och hans uppkomna skador, om han visar att
folk vidtagit alla nödiga åtgärder för han, hans anställda och de som han
att undvika skadan eller att det va- har anlitat har vidtagit alla nödvän-
rit omöjligt för dem att vidtaga åt- diga åtgärder för att undvika ska-
gärderna. dorna eller att det har varit omöjligt för dem att vidtaga åtgärderna.
218 Visar fraktföraren att den som li- Om fraktföraren visar att den
dit skadan medverkat därtill genom skadelidande har medverkat till eget vållande, gäller 6 kap. 1§ ska- skadan genom eget vållande, gäller deståndslagen (1972: 207). 6 kap. 1§ skadeståndslagen
(1972: 207).
228”
Vid befordran av passagerare är Vid passagerartransporter är
fraktförarens ansvarighet för envar fraktförarens ansvar för varje pasav dem begränsad till sextontusen- sagerare begränsat till 16600 sär-
sexhundra särskilda dragningsrät- skilda dragningsrätter. När ersätt-
ter: och må förty, där ersättningen ningen skall utgå som livränta, får skall utgå i form av ränta, dennas det kapitaliserade värdet inte överkapitaliserade värde icke överskri- stiga denna gräns. Om transporten
” Scnaste lydelse 1985: 133.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
da sagda gräns. Utföres beford- utförs av ett svenskt lufttrafikföreringen av svenskt lufttrafikföretag tag, är gränsen för ansvaret i stället skall gränsen för ansvarigheten 100000 särskilda dragningsrätter. dock vara etthundratusen särskilda Företaget skall i biljetten eller i sina
dragningsrätter. Företaget skall i standardvillkor för transporter ut-
biljetten eller i sina standardvillkor fästa sig att tillämpa denna gräns. för befordran utfästa sig att tilläm- Vid en transport som bara delvis
på denna gräns för ansvarigheten. I utförs av ett svenskt företag gäller
fråga om befordran som endast reglerna om det senare begränsdelvis utföres av svenskt lufttrafik- ningsbeloppet och om utfästelse att
företug skall vad nu sagts om an- tillämpa detta bara i fråga om den
vändning av det högre begräns- del av transporten som det svenska ningsbeloppet och om skyldighet företaget utför. Avtal kan träffas att utfästa sig att tillämpa detta be- om högre gränser för ansvaret än
lopp gälla endast i fråga om den det de som gäller enligt detta stycke.
av befordringen som utföres av sådant företag. Avtal må träffas om högre gräns för ansvarigheten än som föreskrives i detta stycke.
Beträffande inskrivet resgods el- Fraktförarens ansvar för inskri-
ler gods är fraktförarens ansvarig- vet resgods eller gods är begränsat
het begränsad will sjutton särskilda till 77 särskilda dragningsrätter per dragningsrätter för kilogram. Har kilo. Om passageraren eller avsän-
passageraren eller avsändaren vid daren när godset överlämnas ul godsets överlämnande till fraktfö- fraktföraren särskilt anger det in-
raren särskilt uppgivit det intresse. tresse som är knutet till transporten som är förbundet med befordring- och betalar fastställda tilläggsaven, och guldit föreskriven tilläggs- gifter. gäller det då uppgivna belopavgift, gäller det uppgivna beloppet pet som gräns för fraktförarens ansåsom gräns för fraktförarens an- svar. Detta gäller dock inte, om svarighet, där han ej visar att pas- fraktföraren visar att intresset är sagerurens eller avsändarens in- lägre än detta belopp. Om bara en tresse är lägre. Har av inskrivet res- del av det inskrivna resgodset eller gods eller gods viss del eller något godset kommer bort, minskas. ska-
av dess innehåll förkommit, mins- das eller fördröjs, räknas endast
kats, skadats eller fördröjts, skall den sammanlagda vikten av herörvid bestämmandet av gränsen för da kolli, när gränsen för fraktföra-
fraktförarens ansvarighet endast rens ansvar skall bestämmas. Om den sammanlagda vikten av det el- värdet av även andra kolli som omler de kolli, om vilka fråga är, tagas fattas av samma resgodsbevis eller
i beräkning: dock att, om förlusten, flygfraktsedel påverkas, skall dock minskningen, skadan eller dröjsmå- även dessa kolli medräknas. let påverkar värdet av andra kolli som omfattas av samma resgodsbevis eller flygfraktsedel, den summanlagda vikten jämväl av dessa kolli skall tagas i beräkning.
I fråga om föremål, som passa- Ansvaret för sådana föremål som
geraren behåller 1 sin vård, är an- passagerarna behåller i sin vård är
svarigheten begränsad till trehund- begränsat tull 332 särskilda drapgratrettiotvå särskilda dragningsrät- ningsrätter för varje passagerare. ter för envar passagerare.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Skyldighet att gälda rättegångs- Fraktföraren kan åläggas att kostnad må adläggas fraktföraren utge ersättning för rättegångskostutan hinder av att de i denna para- nader, även om gränserna för hans graf stadgade gränserna för ansva- ansvar därigenom överskrids. Detrigheten därigenom överskridas. ta gäller dock inte, om han skriftli- Vad nu sagts skall dock icke gälla, gen Aar erbjudit den skadelidande där fraåktföraren inom sex månader minst lika mycket i ersättning som
från den händelse av vilken skadan det utdömda beloppet frånsett rät-
härrör eller före det talan väckts tegångskostnaderna. Erbjudandet skriftligen erbjudit den skadeli- skall ha lämnats inom sex månader dande ersättning som frånsett rätte- från den händelse som medförde gångskostnaden ej understiger vad skadan eller innan talan har väckts, som utdömes. om detta har skett senare.
Med uttrycket särskilda drag- Med "särskilda dragningsrätter” ningsrätlter” avses I denna lag de avses de särskilda dragningsrätter av Internationella valutafonden an- som används av Internationella vavända särskilda dragningsrätterna. lutafonden. När talan förs om er- Föres talan om ersättning, skall sättning. skall omräkning = till omräkning från särskilda drag- svenskt mynt ske efter kursen den ningsrätter till svenskt mynt ske ef- dag domen meddelas. Kronans värter kursen den dag dom meddelas. de skall bestämmas i enlighet med Därvid skall kronans värde bestäm- den beräkningsmetod som Internamas i enlighet med den beräknings- tionella valutafonden den dagen metod, som Internationella valuta- tillämpar för sin verksamhet och fonden sagda dag tillämpar för sin sina transaktioner.
verksamhet och sina transaktioner.
23§ Förbehåll, som innefattar in- Förbehåll, som inskränker frakt-
skränkning i fraktförarens ansva- förarens ansvar eller som anger
righet eller bestämmer lägre gräns lägre gränser för ansvaret än 228, därför än i 228 sägs, är ogiltigt. är ogiltiga.
Vid befordran av gods skall vad i Detta gäller dock inte vid transförsta stycket stadgas ej äga port av gods, om förbehållet avser
tillämpning å förbehåll. avseende förlust, minskning eller skada som
förlust. minskning eller skada, som beror på det transporterade godhärrör av godsets egen beskaffen- sets egen beskaffenhet eller på fel i het eller fel i godset. godset.
248 De gränser för unsvarigheten Gränserna för ansvar enligt 22§
som stadgas i 228 skola ej äga gäller inte om det visas att fraktfötillämpning, där det visas att frakt- raren, någon av hans anställda el-
föraren själv eller hans folk i tjäns- ler någon som han har anlitat i
ten orsakat skadan uppsåtligen eller tjänsten har orsakat skadan uppsåtock, med insikt att skada sannolikt ligen eller genom att, med insikt om skulle uppkomma, under grovt åsi- att skador sannolikt skulle uppstå, dosättande av tillbörlig aktsamhet grovt åsidosätta den aktsamhet och
och hänsyn. hänsyn som kan krävas.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
25§
Föres talan mot någon av frakt- Om talan förs mot någon av fraktförarens folk på den grund att han förarens anställda eller någon som vållat skada genom fel eller försum- fraktföraren har anlitat för att han melse i tjänsten av ringare grad än i har vållat skador genom lindrigare 248 sägs, må vad han och fraktfö- fel eller försummelse 1 tjänsten än raren kunna förpliktas att samman- som avses 1248, får den sammanlagt utgiva i ersättning icke över- lagda ersättning som han och fraktskrida den gräns för ansvarigheten föraren kan åläggas att utge inte som fraktföraren äger åberopa. överskrida de gränser som fraktfö-
raren kan åberopa.
Om jämkning i vissa fall av ska- Bestämmelser om jämkning av deersättning sradgaus i 10 kap. 3§. skadeersättning finns i 10 kap. 38.
26§
Mottages inskrivet resgods etter När inte annat visas, anses ingods utan anmärkning, skall god- skrivet resgods och gods som tus set, där ej annat styrkes, anses av- emot utan anmärkning vara oskalämnat i oskadat skick och i över- dat och i överensstämmelse med ensstämmelse med befordrings- tränsporthandlingen. handlingen.
Om skada eller minskning skall Skador och minskningar skall ananmärkning göras hos fraktföraren märkas hos fraktföraren omedelomedelbart efter upptäckten och bart efter upptäckten. Anmärkningsenast, beträffande resgods, inom en skall alltid göras senast sju dasju dagar samt, beträffande gods, gar från mottagandet, när det gäller inom fjorton dagar från mottagan- resgods, och senast fjorton dagar det. Vid dröjsmål skall anmärkning från mottagandet i fråga om gods. framställas inom tjuguen dagar från Dröjsmål skall anmärkas inom 21 den dag, då resgodset eller godset dagar från den dag då resgodset elställdes till mottagarens förfogan- ler godset ställdes till mottagarens de. förfogande.
Anmärkning skall göras genom Anmärkning skall göras genom anteckning på befordringshandling- anteckning på transporthandlingen en eller eljest i skrift, avsänd nom eller i en särskild skrift, som skall tid som i andra stycket sägs. avsändas inom den tid som anges i
andra stycket.
Har ej anmärkning enligt 26§ Om inte en anmärkning enligt framställts inom tid som där sägs, 268 har framställts i tid, är rätten är rätten till talan mot fraktföraren till talan mot fraktföraren förlorad. förlorad, utan så är att han förfarit Detta gäller dock inte, om fraktfösvikligen. raren har handlat svikligt.
28§
Talan om ansvarighet enligt detta Talan om ansvar enligt detta kakapitel skall föras vid rätten i den pitel skall väckas vid domstolen i ort. där fraktföraren har sitt hem- den ort där vist, där hans huvudkontor eller fraktföraren har sitt hemvist.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
det kontor finnes, genom vars med- fraktförarens huvudkontor finns,
verkan avtalet slutits, eller ock på eller
bestämmelseorten. det kontor som har medverkat
vid avtalets tillkomst finns.
Talan får också väckas vid dom-
stolen i bestämmelseorten.
Talan må icke föras annat än vid Talan får väckas bara vid svenssvensk domstol eller domstol i an- ka domstolar eller vid domstolar nan tull Warszawakonventionen an- andra stater som är anslutna till sluten stat, med mindre enligt avta- Warszawakonventionen. Detta gäl-
let avgångsorten eller bestämmel- ler dock inte, om enligt avtalet av-
seorten är belägen i stat som ej bi- gångsorten eller bestämmelseorten trätt konventionen. ligger 1 en stat som inte har biträtt
konventionen.
298 Väckes ej talan om ansvarighet Rätten till talan om ansvar är
inom två år från luftfartygets an- förlorad, om inte talan väcks inom komst till bestämmelseorten eller två år från luftfartygets ankomst till från den dag, då det skolat anlända bestämmelseorten, från den dag det
eller då befordringen avbröts, är skulle ha ankommit eller från den rätten till talan förlorad. dag transporten avbröts.
305 Skall befordran, som enligt vad Har det avtalats att en transport därom avtalats är att anse såsom som I olika delar skall utföras av en enhet, utföras av flera fraktföra- flera fraktförare efter varandra re var efter annan, är envar av skall anses som en enhet, ansvarar dem, sedan han mottagit passage- varje fraktförare för sin del av raren, det inskrivna resgodset eller transporten sedan han har tagit godset, ansvarig för den del av be- emot det som skall transporteras. fordringen, vars utförande ankommer på honom.
Vid befordran av inskrivet res- När transporten avser inskrivet gods elier gods må avsändaren jäm- resgods eller gods, får avsändaren
väl hålla sig till den förste fraktföra- hålla sig till den förste fraktföraren.,
ren och den som äger utfå godset även om förlusten, minskningen,
till den siste, ändå att förlusten, skadan eller dröjsmålet har inträffat minskningen, skadan eller dröjsmå- medan godset var i en annan fraktlet inträffat medan godset var i an- förares vård. Den som har rätt att
nan fraktförares vård. Äro två få ut godset kan hålla sig till den
fraktförare ansvariga efter vad nu siste. Om två fraktförare på grund sagts, skola de svara en för båda av detta är ansvariga, svarar de so-
och båda för en. lidariskt.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Befordran som utföres av annan än Transporter som utförs av någon anden avtalsslutande fraktföraren nan än den avtalsslutande fraktföra-
ren
318 I fråga om befordran som helt el- I fråga om en transport som helt ler delvis utföres av annan än den eller delvis utförs av någon annan som genom befordringsavralet åta- än den avtalsslutande fraktföraren
git siv befordringen (den avtalsslu- gäller 32-36 §§, om det inte visas tande fraktföraren) äga 32—3688 att transporten har utförts utan betillämpning, om det ej visas att he- myndigande från denne, Bestämfordringen utförts utan den avrals- melserna 1 33, 35 och 36§8§ gäller
slutande fraktförarens bemyndi- dock bara i fråga om de delar av
gande. Bestämmelserna i 33, 35 och transporten Som utförs av den and- 36 §§ tillämpas dock endast i fråga re. om den del av befordringen som utföres av annan än den avtalsslutande fraktföraren.
328 Bäde den avtalsslutande fraktfö- Den avtalsslutande fraktföraren raren och den som utför befordring- anses som fraktförare för hela en anses vid tillämpning av detta transporten. Den som utför trans-
kupitel som fraktförare, den förre i porten anses som fraktförare i fråga
fråga om hela befordringen och om den del av transporten som han den senare 1 fråga om den del av utför. befordringen som han utför.
338 Vid tillämpning av bestämmel- Vid tillämpningen av bestämmelserna om fraktförarens ansvarighet serna om fraktförarens ansvar jämjämställas vardera fraktföraren och ställs vardera fraktföraren, hans hans folk med den andre fraktföra- anställda och de som han har anlirens folk. Detta medför dock icke fat med den andre fraktförarens anatt ansvarigheten för den som utför ställda och dem som denne har anbefordringen 1 den avtalsslutande Iitat. Detta medför dock inte att an-
fraktförarens ställe överskrider de i svaret för den som utför transpor-
228 angivna gränserna. ten I den avtalsslutande fraktföra-
rens ställe överstiger gränserna i
228.
Har den avtalsslutande fraktföra- Om den avtalsslutande fraktföraren åtagit sig längre gående förplik- ren har åtagit sig förpliktelser ut-
telser än som följer av detta kapitel över bestämmelserna i detta kapitel eller har passagerare eller avsän- är den som utför transporten i hans dare enligt 228 andra stycket sär- ställe inte bunden av detta utan sitt skilt uppgivit der intresse som är eget godkännande. Detsamma gälförbundet med befordringen, är den ler, om en passagerare eller en avsom utför befordringen 1 den av- sändare i enlighet med 22§ andra tälsslutande fraktförarens ställe stycket särskilt har angett det inicke utan eget godkännande bun- tresse som är knutet till transporden härav. ten.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
34§
Anvisning eller anmärkning, som Anvisningar eller anmärkningar enligt bestämmelse i detta kapitel som enligt detta kapitel tillställs tillställes den ene fraktföraren, den ene fraktföraren gäller också äger verkan även mot den andre. mot den andre. En order enligt 128 Sådan order som avses i 128 äger gäller dock bara om den ges till den dock verkan endast om den till- avtalsslutande fraktföraren. ställes den avtalsslutande fraktföraren.
35§ Vad de båda fraktförarna och Den sammanlagda ersättning
deras folk kunna förpliktas att sam- som de båda fraktförarna, deras anmanlagt utgiva i ersättning må icke ställda och de som fraktförarna har överskrida det högsta ersättnings- anlitat kan åläggas att utge får inte
belopp som någon av fraktförarna överstiga det högsta belopp som kan åläggas att utgiva. Varje ska- gäller för någon av fraktförarna. deståndsskyldig är ansvarig endast Varje skadeståndsskyldig ansvarar
intill den gräns som är tillämplig för bara upp till den gräns som gäller honom. för honom.
368 Talan om ansvarighet får, vare Talan mot endera av eller båda sig den riktas mot båda fraktförarna fraktförarna får föras vid en domeller en av dem, föras vid domstol stol som enligt 28§ är behörig vid
som enligt 28 § är behörig vid talan talan mot någon av dem. mot någon av fraktförarna.
Sammansatt befordran Sammansatta transporter
37 §
Där befordran skall utföras del- När en transport skall utföras vis med luftfartyg och delvis med delvis med luftfartyg och delvis
annat befordringsmedel, gälla be- med något annat transportmedel,
stämmelserna i detta kapitel alle- gäller bestämmelserna i detta kapi-
nast beträffande luftbefordringen. tel bara lufttransporten. Villkor, som avser befordringen Villkor för den andra delen av med annat befordringsmedel, må transporten får tas in i lufttransintagas i luftbefordringshandling- porthandlingen. en.
Övriga bestämmelser
388 Göres i befordringsavtal eller el- Förbehåll om tillämplig Jag eller jest innan skada timat, med avvi- om domstols behörighet som avkelse från vad i detta kapitel stad- viker från bestämmelserna i detta gas, förbehåll om tillämplig lag eller kapitel är ogiltiga, om de görs in-
om domstols behörighet, är förbe- nan någon skada har inträffat.
hållet utan verkan.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Skiljeavtal i fråga om befordran En skiljeavtal i fråga om gods-
av gods. vilket träffars innan skada transport gäller doek ailtid, om skiltimar. gäller utan hinder av bestäm- jemannalorfarandet skall äga rum melsen i första stycket, om skilje- inom en behörig domstols domkrets mannaförfarandet skall äga rum och om tvisten, i den mån inom en i 28§ avsedd domstols Warszawakonventionen och Guadomvärjo och tvistefrågan, 1 den dalajarakonventionen är tilllämpmän Warszawakonventionen och liga, skall prövas enligt konventio- Guadalajarakonventionen äro till- nernas bestämmelser. lämphga därpå. skall prövas enligt konventionernas bestämmelser.
398 I fråga om befordringshandling I fråga om trunsporthandlingar
som utfärdats utom riket eHer som som utfärdas utom riket eller som
avser internättonell befordran skall gäller internationella transporter är i 3§ första stycket under c). 48 kravet på meddelande enligt 38 första stycket under c) eller 88 un- första stycket 0), 48 första stycket der 0 stadgad fordran ä meddelan- ce) eller 8§ c) uppfyllt, om handling-
de anses uppfylld. när handlingen en innehåller uppgifter om att
innehåller uppgift om att beford- Warszawakonventionen kan gälla
ringen kan vara underkastad för transporten och att denna kon-
Warszawakonventionen och att vention i regel begränsar fraktföradenna i regel begränsar fraktföra- rens ansvar I de fall som anges i rens ansvarighet i de fall, som angi- den av dessa bestämmelser som är vas I det lagrum varom fråga är. tillämplig.
Är vid internationell luftbeford- Om den avtalade avgängsorten
run den avtalade avgångsorten eller eller bestämmelseorten vid en interbestämmelseorten belägen i stat nationell lufttrunsport ligger å en som icke biträtt Warszawakonven- stat som inte har biträtt Warszawationen, äger fraktföraren, ändå att konventionen, får fraktföraren åbebefordringshandlingen icke inne- ropa unsvarsbegränsningen enligt
håller meddelande som avses i förs- 225, även om transporthandlingen ta stycket, åberopa sådan begräns- inte innehåller något meddelande
ning av ansvaärigheten som studgas som nämns i första stycket.
i22§8.
4058 Såvitt angår inrikes luftbeford- Biljetter och resgodsbevis behövs
ran, vid vilken mellanlandning inte vid inrikes lufttransporter, om utom riket ej uvses skola äga rum, luftfartyget inte skall mellanlanda äger regeringen meddela bhestäm- utom riket. melser, avvikande från vad i3,4,8 Vid sådana lufttränsporter får och 98§§ stadgas angående biljett, begränsningen av fraktförarens anresgodsbevis och flygfrakisedel. svar enligt 225 åberopas även om
biljetter, resgodsbevis eller flyg-
fraktsedlar inte är utfärdade elle:
om de saknar meddelande om '
gränsningen. Att meddelande om
begränsningen skall finnas i stan-
dardvillkoren för passagerartrans-
porter följer av 22§ första styc 4 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 212
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
Hur ståt. då den biträdde den i Bestämmelserna i detta kapitel Warszawa den 12 oktober 1929 av- väller inte i fråga om sådana interslutade konventionen om interna- nationella lufttransporter som uttionell luftbefordran, avgivit förkla- förs direkt av en viss stat om denna ring som avses I tilläggsprotokollet stat, när den tillträdde den konvenvill samma konvention, skola be- tion som undertecknades i Warszastämmelserna i detta kapitel ej äga wa den 12 oktober 1929, lämnade tillämpning å internationell luftbe- en sådan förklaring som avses i tillfordran. som utföres omedelbart av läggsprotokollet ull konventionen. den staten eller av territorium för Detsamma gäller om transporten vars utländska angelägenheter den utförs direkt av ett territorium för staten svarar. vars utländska angelägenheter en
sådan stat svarar.
Sälramt en till den reviderade Under förutsättning att en stat konventionen ansluten stat förkla- som har tillträn Warszaowakonyenrut, att konventionen icke skall gäl- tionen har förklarat av konvenla luftbefordran, som utföres för tionen inte skall gälla i fråga om en dess militära myndigheter ombord lufttransport som utförs för den å luftfartyg vilka äro registrerade i statens militära myndigheter med den staten och vilkas hela lastför- ett luftfarivg som är registrerat i mäga reserverats av dessa myndig- den staten, om fartygets hela lastheter eller för deras räkning, sAola förmåga har reserverats av dessa bestämmelserna 1 detta kapitel ej myndigheter eller för deras räkheller äga tillämpning å sådan be- ning, gäller inte bestämmelserna i fordran. detta kapitel beträffande en sådan
lufttränsport.
10 KAP.
Om ansvarighet för skada i följd Ansvaret för skador genom luft-
av luftfart fart
Om unsvarighet för skada, som i Bestämmelser om unsvauret för följd av luftfartvgs begagnuande i skador, som genom luftfart tillfogas luftfart ullfogas person eller egen- personer eller egendom som inte
dom som icke befordras med farty- transporteras med — luftfartyget.
get, Madgas i lagen angående an- finns 1 lagen (1922:382) angående svarighet för skada i följd av luft- ansvarighet för skada i följd av luftfart. fart.
För ansvarigher för skada som Om regeringen föreskriver det, avses i 18 skall. där regeringen så skall det finnas trafikförsäkring för förordnar. finnas försäkring eller ansvar enligt 8. Försäkringen kän motsvarande salkerhet som rege- ersättas av någon motsvarande säringen bestämmer. kerhet som regeringen bestämmer.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 Pod
År någon. vilken forråttar tjänst Om någon som tjänstgör på luftä luftfartyg, pliktig att ersätta ska- fartyg är ersättningsskyldig för ska-
du söm I följd av luftfart uppkommit = da genom luftfart som har uppkomgenom hauns fel eller försummelse + mit genom hans fel eller försumtiänsten, äger rätten arr, med hän- — melse i tjänsten. får rätten jämka syn till felets eller försummelsens — ersättningen med hänsyn till telets lindriga beskaffenhet. skadans — eller försummelsens beskaffenhet. storlek eller omständigheterna i öv- — skadans storlek eller omständigherigt. nedsätta ersattningen efter vad terna 1 övrigt. Detsamma gäller i som prövas skäligt. Vad sålunda fråga om andra med tjänst som har studvus skall äga motsvarande betydelse för träfiksäkerheten. tillämpning beträffande den som I fråga om skadeståndsansvaret inom markorganisationen eller el--- för arbetstagare gäller 4 kap. 18 jest. annorstädes än å luftfariyg, skadeståndslagen (1972: 207). förrättar tjänst varav wafiksäkerheten är beroende. I fråga om skadeständsansvaret för den som är arbetstagare gäller dock 4 kap. 18
skadeståndslagen (1972: 2071.
11 KAP.
Om - flygräddningstjänst och - Flygräddningstjänst, bärgning bärgning samt om undersökning och undersökning av luftfartsav luftfartsolyckor olyckor
Flygräddningstjänst
18 Föreskrifter angående åtgärder, Föreskrifter angående åtgärder,
då luftfartyg är saknat, förolyckat — då luftfartyg är saknat, förolyckat eller nödställt eller fara hotar = eller nödställt eller fara hotar
lufttrafiken (flygräddnings- = lufttrafiken (flygräddnings-
tjänst), meddelas av regeringen tjänst), meddelas av regeringen eller. efter regeringens bemyndi- — eller den myndighet regeringen begande, av luftfartsverket. stämmer. Om regeringen föreskri-
ver det, får myndigheten överläta
åt annan att leda flygräddnings-
tjänsten.
Regeringen må ålägga ägare cl- Ett luftfartygs ägare eller innehaler innehavare av luftfartyg samt — vare och de som tjänstgör på luftdem som göra tjänst å sådant far- fartyg eller vid flvgplatser eller tvg eller vid flygplats eller annan — andra anläggningar för luftfarten anläggning för luftfarten skyldighet — är skyldiga att delta + flygräddatt medverka i flygräddningstjäns- = ningstjänsten. Regeringen meddeten, så ock meddela bestämmelser lar bestämmelser om ersättning av om ersättning av allmänna medel — allmänna medel för deltagandet. 1 för sådan medverkan. I fråga om = fråga om ersättning vid personska-
Prop. 1984/85: 212 "An ta
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
ersättning vid personskada gäller dor gäller lagen (1977: 265) om stat-
lagen — (1977:265) om = statligt ligt personskadeskydd och lagen
personskadeskydd = och = lagen (1977: 266) om statlig ersättning vid (1977: 266) om statlig ersättning vid ideell skada.
ideell skada.
Bärgning
Den som bärgar förolvckat eller Den som bärgar er luttfartyp nödställt tuftfartyg. eller ombord- som har förolvckats eller befinner varande gods eller något, som hört sig i nöd och alla som medverkar
till sådant fartyg eller gods, så och vid bärgningen har rätt sill bärgarenvar som medverkar vid bärgning- lön. Detsamma gäller vid bärgning
en har rätt att, vare sig bärgningen av gods ombord på ett sådant farägt rum till sjöss. på land eller i tyg eller av något som hör till fartylufien, få bärgarlön i enlighet med get eller godset. I fråga om bärgarde grunder. som jämlikt 225S—22758§ lönen tillämpas bestämmelserna i
sjölagen gälla vid bärgning uv far- 225-227 88 sjölagen (1891:35 s. I).
tvg och gods. Till andel i lön som Den som i en sådan nödsituation skall utgå för bärgningen vare ock räddar människor från fartyget elden berättigad. vilken under den ler medverkar vid deras räddning nöd som föranlett bärgningen räd- har också rätt till en del av bärgardat människor från fartyget eller lönen. De särskilda kostnader som medverkat vid deras räddning. Har någon I övrigt har haft för bevarannågon eljest för bevarande av luft- det av ert luftfartyg eller av gods fartyg eller gods vidkänts särskilda skall också ersättas, om kostna-
kostnader, som varit oundgängliga derna har varit nödvändiga.
för bevarandet av fartyget eller
godset, varde ock dessa honom er-
Ssattu.
Har gods eller något, som hört Om gods eller något som hör till
till gods, bärgats eller bevarats, gods har bärgats eller bevarats, häfte ägaren med det bärgade eller svarar ägaren inte personligen utan bevarade. men svare ej personli- endust med det som har bärgats gen. eller bevarats.
Rätt till bärgarlön skall icke till- Den som deltar i en bärgning
komma den som medverkat vid trots est uttryckligt och befogat förbärgningsföretag trots uttryckligt bud av fartygets befälhavare, ägare
och befogat förbud av fartygets be- eller innehavare har inte rätt till fälhavare, ägare eller innehavare. bärgarlön. Detsamma gäller i fråga
Vad sålunda stadgats skall äga om ersättning för kostnader för bemotsvarande tillämpning beträf- varande av fartyg och gods.
fande kostnader för bevarande av
fartyg och gods.
Borgenär, som har fordran å bär- Den som har en fordran på bärgarlön eHer å ersättning för kostna- garlön eller ersättning för kostnader der som avses i 28, njute i fartyget enligt 28 har luftpanträtt i fartyget eller godset luftpanträtt med för- eller godset med förmånsrätt enligt
Prop. 1984/85: 212 'n '
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
månsrätt enligt 48 förmånsrättsla- 4§ I förmånsrättslagen (1970:979),
gen (1970:979), såframt bärgar- om bärgarlönen eller ersättningen lönen celler ersättningen hänför sig avser åtgärder som har avslutats i
till åtgärder vilka slutförts här i ri- Sverige.
ket.
I första stycket avsedda fordring- En yngre fordran har företräde är skola, vär i förhållande till ford- framför en äldre. Fordringar som ringens belopp, njuta lika rätt om har uppkommit på grund av samma de härröra av samma händelse; el- händelse har lika rätt till betalning. Jjest skall yngre fordran äga företräde framför äldre.
Utan borgenärens samtycke må För att ett luftfartyg skall få lämicke, innan betalning för dennes na den plats, där åtgärderna för fordran guldits eller säkerhet där- bärgningen eller bevarandet avsluför blivit ställd, luftfärtyget lämna tades. eller ägaren skall ta godset i det ställe, där åtgärderna för bärg- besittning, krävs att borgenärerna ningen eller bevarandet slutfördes, medger det. Detta gäller dock inte. eller godset av ägaren tagas i be- om borgenärerna har fått betalt för Sittning. sina fordringar eller säkerhet har
ställts.
Luftpanträtt . omfattar ej ersätt- Luftpanträtten omfattar inte den ning. som på grund av försäkring ersättning för skador på luftfartyg eler eljest utgår för skada på luft- eller gods som utgår på grund av fartyget eller godset. försäkring eller av andra skäl.
tan cd
Försäljes luftfartyg eller gods ef- Säljs luftfartyget eller godset ter utmätning eller under konkurs i exekutivt, upphör luftpanträtten seden ordning som för försäljning av dan försäljningen har vunnit laga utmätt sådan egendom är stadgad. kraft och köpeskillingen erlagts. upphöre luftpanträtten i fartyget el- Borgenärerna har rätt till betalning ler godset, men borgenåren äge få ur köpeskillingen enligt bestämmeldeli köpeskillingen enligt vad där- serna I utsökningsbalken. om är särskilt stadgat.
Lossas gods, som häftar för ford- Luftpanträtten i godset upphör, ran, ull avsändares eller lastemot- om det genom lossning ställs til tagures förfogande. upphöre luft- avsändarens eller mottagarens förpanträtten i godset. Utlämnas god- fogande. Om godset lämnas ut utan
set utan borgenärens tillstånd. vare borgenärens tillstånd. svarar den
den som mottager godset med kun- som tar emot godset för fordringen, skap om fordringen ansvarig för om han kände till denna. Han svadenna, dock icke utöver det värde rar dock inte för mera än det värde godset hade vid lossningen. som godset hade vid lossningen.
Luftpanträtt 1 luftfartyg, som är Luftpanträtten 1 ett luftfartyg, registrerat här i riket, upphöre efter som är registrerat i Sverige, upphör tre månader från der åtgärderna för efter tre månader från den dag åtbärgningen eller bevarandet av far- gärderna för bärgningen eller be-
Prop. 1984/85: 212 'n pa
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
tyget avslutades, såvida icke inom varandet av fartyget avslutades. nämnda tid borgenärens anspråk på Detta gäller dock inte. om borgenäpanträtt blivit anmält ull imskriv- rens anspråk på panträtt iron suamningsdomaren för anteckning i in- ma tid har anmälts ull inskrivningsskrivningsboken för luftfartyg sam domaren för anteckning i inskrivdessutom överenskommelse tröt- ningsboken för luftfartyg och dessfalts om panträttens belopp eller ta- utom överenskommelse har träffats lan om panträtten väckts i laga ord- om panträttens belopp eter talan ning. om panträtten tar väckts i laga ord-
nine.
År fartyget registrerat i främ- Bestämmelserna i första stycket
mande stat, som biträtt den i Ge- gäller också om fartyget är regi- Hnéve den 19 juni 1948 avslutade strerat Len annan stat som har bikonventionen rörande internatto- trätt Genevekonyventionen. Borgenellt erkännande av rän ull lufifar- närens anspråk på panträtt skall i tyg, vare lag som i första stycket sådant fall anmälas hos den mynsägs. med iakttagande av ant an- dighet som för inskrivningsboken målan skall ske hos den myndighet för fartyget. som för inskrivningsboken för far-
tyget.
I fall då fartyget icke är registre- Om fartyget inte är registrerat elrat eller då det är registrerat I annan ler om det är registrerat i en annan främmande stat än i andra stycket främmande stat än som anges i andsägs, upphöre luftpanträven i farty- ra stycket. upphör ftpanträtten
ger efter ett år från det åtgärderna efter ett är från den dag åtgärderna
för bärgmingen eller bevarandet av- för bärgningen eller bevarandet av slutades. såframt ej inom nämnda fartyget avslutades. Detta gäller tid överenskommelse träffats om dock inte, om mom samma tid panträttens belopp eller talan om överenskommelse har träffats om panträtten väckts i laga ordning. panträttens belopp eller talan om
pånträtten har väckts i laga ord-
ning.
Undersökning av luftfartsolyckor
Inträffar vid luftfartves nyttjande Inträffar det en olycka vid anolvckshändetlse, som medför att nå- vändningen av ett luftfartyg och
gon avlider eller får ullvarlig medför olvekan att någon avlider,
kroppsskada eler att betydande utt någon blir allvarligt skadad, att skada uppstår å fartyget eller egen- fartyget får betydande skador, att
dom som icke befordras därmed, egendom som inte transporteras skall undersökning verkställas un- med fartvget får betydande skador
gående olvckshändelsen och dess eller att fartyget är våtkomligt,
orsaker samt uppkomna skador. skall det göras en undersökning om
olyckan, dess orsaker och de upp-
komna skadorna.
När allvarlig fara för sådan Detsamma gäller, om det har
olyckshändelse förelegat eller näå- funnits någon allvarlig fara för att
got inträffat som tyder på väsentligt en sådan olycka skulle inträffa, om
fel hos fartyget eller markorganisa- något har hänt som tyder på ett vätionen, skall ock undersökning äga sentligt fel hos luftfartyvget eller rum. markorganisationen eller om ett
Prop. 1984/85: 212 in 'n
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
fartyg har försvunnit under flyg-
ning och inte har kunnat återfin-
HAS.
Undersökning varom i 78 sägs En undersökning cealigt 78 skall skall verkställas av den myndighet göras av den myndighet som regeregeringen bestämmer. ringen föreskriver. Om regeringen
föreskriver det, får myndigheten
överlåta åt annan att göra under-
SÖkningen.
Vid undersökningen skall erfor- Nödvändig operativ. teknisk och derlig operativ. teknisk och juridisk Juridisk sakkunskap skall vara föresakkunskap vara företrädd. trädd vid undersökningen.
På sätt regeringen förordnar Den myndighet som undersöker
skall den myndighet som under- olyckan skall underrätta dem som
söker olyckan underrätta dem sa- kan vara berörda och bereda dem ken kan angå samt bereda dem till- ullfälle att vira sig. De har rätt att fälle att anföra vad de akta nödigt närvara vid undersökningen på till bevakande av sin rätt. De äga, olycksplatsen och vid utredningsarsåvitt det kan ske utan men för ut- betet i övrigt, om det kan ske utan redningen, närvara vid undersök- men för utredningen. ning å olycksplatsen samt eljest vid utredningsarbetet.
Undersökning skall utföras + Undersökningen skall ske i samsamrad med polismyndighet eller räd med den som enligt 23 kap. rätåklagare, som I saken leder förun- tegängsbalken leder förundersökdersökning jämlikt 23 kap. rätte- ning av det inträffade.
gångsbalken. I avvaktan på att undersökningen [avvaktan på att undersökningen
inledes har uftfartsverket an i inleds skall luftfartsverket vidra de samråd med polismyndighet eller ätgärder som behövs för att säkerpå annat lämpligt sätt företagu de ställa utredningen och söopi inte kan
åtgärder för säkerställande av ut- uppskjulas. redningen, som finnas nödiga och icke utan våda kunna uppskjutas.
128 Den myndighet som undersöker Den myndighet som undersöker
olyckan må hälla förhör med envar olyckan får hålla förhör med den
som antages kunna lämna upplys- som untus kunna ge upplysningar ning av betydelse för utredningen av betydelse för utredningen. My/samt granska föremål som kan an- digheten får också granska de företagas äga sådan betydelse. mäl som kan antas vara av sådan
betydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Såframt undersökningen finnes Myndigheten får begära att poeljest icke kunna behörigen fullföl- lismyndigheten biträder vid utredjas. må myndigheten påkalla utred- ningen, om undersökningen inte ning genom polismyndighet. Vid kan fullföljas på annat sätt. Be-
sådan utredning skall vadå 23 kap. stämmelserna 1 23 kap. rättegångs-
rättegångsbalken är stadgat gälla i balken gäller i fråga om en sådan tillämpliga delar: tvångsmedel som utredning. Tvängsmedel enligt 24-
avses i 24-28 kap. rättegångsbal- 28 kap. rättegångsbalken fär dock
ken må dock användas allenast i användas bara om det finns anledden mån anledning förekommer alt ning att anta avt det har begåtts ett brott som Aör under allmänt åtal brott som Iyder under allmänt åtal. förövats. Finner den myndighet som un- Mvadigheten kan hegära att vittdersöker olyckan nödigt avt vittne nen eller sakkunniga hörs vid domeller sakkunnig höres vid domstol stol eller att någon föreläggs att tilleller att föreläggande meddelas nå- handahålla handlingar eller föremål gön att såsom bevis tillhandahålla som bevis. En sådan begäran skall skriftlig handling eler föremål. må göras hos den tingsrätt, inom vars
myndigheten göra framställning område olvckan har skett eller den
därom hos den allmänna underrätt., person som berörs av begäran visinom vars område händelsen timat tas. Om något låga hinder inte möeller den vistas som skall höras el- ter, skall rätten hålla förhör eller ler ätgärden eljest angår. Rätten meddela föreläggande. Därvid gälskall anställa förhör eller meddela ler bestämmelserna om bevisuppföreläggande, därest laga hinder e/ tagning utom huvudförhandling. möter. Angående åtgärd som nu sagts skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat om bevisupptagning i rättegång utom huvudförhandling.
138 Anträffas luftfartyg eller gods, Om det finns anledning att anta som befordrats med luftfartyg. eller att en luftfartsolycka har inträffat, något, som hör till sådant fartyg får luftfartyget, det gods som har eller gods, och förekommer anled- transporterats med fartyget och det
ning antaga att luftfartsolycka ti- som hör till fartyget eller godset mat, må vad som anträffats icke inte rubbas utan tillstånd av polisavlägsnas eller rubbas utan till- myndigheten eller den myndighet stånd av polismyndighet eller den som undersöker olyckan. Detta
myndighet som undersöker olyc- gäller dock inte, om det sker för att kan, med mindre det sker för att rädda människoliv eller om det i öv-
rädda människoliv eller eljest syn- rigt finns synnerliga skäl. nerliga skäl äro därtill. Har någon tillvaratagit egendom Den som har tillvaratagit egen-
som avses I första stycket, skall an- dom som avses i första stycket skall
mälan därom ofördröjligen göras genast anmäla det till polismynhos myndighet som uvses i första digheten eller den myndighet som
stycket. Myndigheten äger omhän- undersöker olyckan. Om det bedertaga egendomen när det finnes hövs, får myndigheten omhänderta
påkallat. egendomen.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 KAP.
Särskilda bestämmelser
Förekommer, då luftfärd skall Om det då en luftfärd skall påanträdas, anledning antaga att luft-=— börjas kan antas att der luftfartyg.
fartyg icke är luftvärdigt eller be- med vilket färden skall ske, inte
hörigen bemannat eller att eljest uppfyller de villkor som anges A för sådan färd a denna lag eller med — denna lag eller som har fastställts stöd därav fastställda villkor ej äro med stöd av lagen eller annars att uppfyllda, må luftfärden förbjudas — för luftfärden fastställda villkor inte och fartyget hindras att avgå. Be- är uppfyllda. fär luftfartsverket elslut härom meddelas av luftfarts- ler den som verket utser besluta att verket eller av den som erhållit ver- — luftfärden inte får äga rum och kets bemyndigande därtill. I sist--— hindra luftfartygets avgång. Om nämnda fall skall beslutet omedel- någon annan än luftfartsverket har bart underställas verkets prövning. — meddelat beslutet, skall beslutet
genast anmälas till verket och prö-
vas av detta.
2§
Innehavaren av allmän flygplats Innehavaren av er allmän flygmå hindra luftfartyg att lämna flyg- — plats får hindra ett luftfartygs uvplatsen innan avgifter, som enligt 6 — gång. om de avgifter enligt 6 kap. kap. 13§ skola utgå med anledning 138 som avser fartygets senaste an-
av fartygets senaste ankomst, up- - komst, uppehåll och avgång inte
pehåll och avgång, blivit guldna el- — har betalats och säkerhet inte har ler säkerhet ställts. ställts.
Regeringen äger förordna, att Regeringen får föreskriva att vad i första stycket sägs ej skall — första stycket inte skall gälla i fråga gälla internationell fart som rege- — om viss internationell luftfart. ringen bestämmer.
38 Angående frihet från kvarstad I lagen (1939:6) om frihet från för vissa luftfartyg är särskilt stad- — kvarstad för vissa luftfartyg finns gut. bestämmelser om att kvarstad inte
får läggas på vissa luftfartiyg.
48 Regeringen förordnar efter vilka Regeringen eller den myndighet grunder avgifter och övriga kostnua- = regeringen bestämmer får meddela der för förrättningar enligt denna = föreskrifter om avgifter och övriga lag skola bestämmas. kostnader för förrättningar enligt
denna lag.
" Senaste lydelse 1981: 811.
Prop. 1984/85: 212 'n XX
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Sädun kostnad må. när den är Beslut angående kostnad som är förfallen till betalning. uttagas ge- förfallen till betalning får verkstälnom utmätning utan föregående las enligt utsökningsbalken. dom eller utslag.
Om innehav och nyttjande av ra- Det finns särskilda bestämmelser dioanläggning och radiomottag- om innehav och användning av raningsapparat å luftfartyg eller inom divoanläggningar ombord på luftfarmarkorganisationen stadgas sär- tvg och inom markorganisationen. skilt.
13 KAP.
Ansvarsbestämmelser Ansvarsbestämmelser m. m.
Ansvar
Överträder någon förbud enligt I Till fängelse i högst två år döms kap. 2a§ eller villkor vid medgivan- den som vid tjänstgöring ombord
de enligt detta lagrum eller förbud på ett luftfartyg är så påverkad uv eller föreskrift som regeringen alkoholhaltiga drycker eller andra
meddelat med stöd av I kap. 38, medel att han inte kan fullgöra sina dömes till fängelse i högst två år uppgifter på ett betryggande sätt. eller, om brottet är ringa, till dags- Detsamma gäller i fråga om den böter. som utövar tjänst som anges i 6
kap. 16§.
Överträdelse av förbud eller före- Om brottet är ringa, döms till skrift som eljest meddelaris med böter. stöd av I kap. 3§ straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.
to
Lämnar någon oriktig uppgift vid Till böter eller fängelse i högst
ansökan om luftfartygs införande i sex månader döms den som
luftfartvgsregistret eller anteck- 1. bryter mot I kap. 2a§ första
nande i bihanget till registret eller stycket eller mot villkor som har
vid annan ansökan eller anmälan meddelats enligt I kap. 2a§ andra
enligt 2 kap... straffes med dags- stycket,
böter eller fängelse i högst sex må- 2. bryter mot förbud eller före-
nader. skrifter som har meddelats med
Framför någon luftfartyg, som är stöd av I kap. 3§, märkt med oriktig nationalitets- 3. lämnar oriktiga uppgifter vid och registreringsbeteckning eller ansökan eller anmälan enligt 2 eljest saknar i denna lag eller med kap., stöd därav föreskrivna märken, 4. framför luftfartyg som ej är dömes till fängelse i högst två år märkt enligt 2 kap. 16§ eller enligt eller. om brottet är ringa, till dags- föreskrifter som har meddelats med böter. stöd därav,
Prop. 1984/85: 212 'n No
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5. bryter mot 3 kap. IS första stycket eller 4 kap. I eller 35.
6. vid tjänstgöring ombord på
luftfartyg vägrar att följa befälhavarens order.
7. bryter mot 5 kup. 7§,6 kap. 48 eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 kap. 8§.
8. upplåter eller driver en anlägg-
ning i strid med 6 kap. 9§ första stycket,
9. bryter mot 6 kap. 15§ första stycket,
10. utövar luftfart utan tillstånd enligt 7 kap.,
IH. vid utövande av luftfart åstdosätter de villkor som har meddelars med stöd av 7 kap. 4§ första stycket eller 6 § första stycket.
12. bryter mor trafikföreskrifter
som har meddelats med stöd av 8
kap. I eller 2§,
13. underlåter att landa enligt vad som sägs i8 kap. 3§,
I4. bryter mot 8 kap. 48,
15. använder ett luftfartyg vid luftfart utan föreskriven försäkring eller säkerhet enligt 10 kap. 2§.
Nvttjas luftfartyg utan lov till Till böter döms den som luftfart, ehuru det saknar luftvär- I. uppsåtligen lämnar oriktiga dighetsbevis eller miljövärdighets- uppgifter i ett ärende, som rör innebevis eller eljest icke är luftvärdigt hav av certifikat eller behörighets-
eller miljövärdigt enligt vad i3 kap. bevis eller frågan om annan behö-
sägs, dömes till dagsböter eller righet, eller vid prov, kontroller elfängelse i högst ett år. ler annan tillsyn över behörigheten, Samma lag vare, om luftfartyg 2. bryter mot föreskrifter som har utan lov nyttjas till luftfart ehuru meddelats med stöd uv 4 kap. 208 det icke är bemannat enligt vad i 4 första och andra styckena eller 6 kap. sägs. kap. 15§ andra stycket första meningen,
3. bryter mot 8 kap. 4a§ eller mot 4hb$ första stycket eller andra
stycket första meningen, 4. utför passagerartransporter
utan att det i biljetter eller standardvillkor finns föreskrivna utföästelser enligt vad som anges i 9 kap. 22§ första stycket, eller
5. bryter mot II kap. 138.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Till böter döms också den som i andra fall än som anges il och 2§§ försummar någon skyldighet enligt 1—6 eller 8 kap.
Den som å luftfarivg förrättar Om en gärning har skett av ringa tjänst varom i 4 kap. 4§ sägs utan oaktsamhet, skall den inte föranle-
att hava erforderligt luftfärtscertift- da ansvar enligt denna lag. kat. dömes till dagsböter eller fäng-
else i högst sex månader. Till samma straff dömes den som utan att
hava erforderligt certifikat förrät-
tar tjänst som avses i 6 kap. 15§.
Sätter sig någon som gör tjänst å För gärning som är belagd med luftfartyg upp mot befälhavaren straff enligt brottsbalken skall inte och vägrar honom Iydnad, dömes dömas till ansvar enligt denna lag. till dagsböter eller fängelse i högst ett år.
Till samma straff dömes befälha- Den som Ii fråga om sådant ut-
vare som försummar att, när luft- ländskti luftfartyg, som avses i I fartyg är i nöd, göra vad på honom kap. 6§, utom riket har begått gärankommer enligt 5 kap. 7§. ning som är belagd med straff enligt denna lag eller med stöd därav utfärdade föreskrifter döms, om han befinner sig i Sverige, enligt svensk lag och vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3§ brottsbalken inte är tillämplig. Åtal får väckas utan förordnande enligt 2
kap. 5§ andra stycket samma balk.
Förverkande
Den som vid förande av luftfar- Om ägaren eller någon som är i
tyg eller utövning av annan tjänst hans ställe uppsåtligen begår eller ombord eller vid utövning av tjänst medverkar till en sådan gärning som avses i 6 kap. 16 § varit så på- som anges i28§8 I eller 2, kan luftfar-
verkad av starka drycker eller and- tyget förklaras förverkat, om det
ra stimulerande eller bedövande behövs för att förebygga brott eller ämnen som i 5 kap. 10 § sägs, om det i övrigt finns särskilda skäl.
dömes till fängelse i högst två år Detta gäller dock inte, om förver-
eller, om brottet är ringa, till dags- kande är uppenbart oskäligt. Om
böter, dock ej under tjugufem. fartyget inte finns i behåll, kan vär-
det förklaras förverkat. Första stycket gäller inte mot den som i god tro har förvärvat luft-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
fartyget eller någon särskild rätt till
det.
Bestämmelserna ti första och
andra styckena gäller också i fråga om sådant gods som avses i 8 kap.
4§ första och andra styckena, om
dess ägare eller någon som är i
ägarens ställe begår eller medver-
kar till en sådan gärning som anges
i2§ l4.
14 KAP.
Vissa bestämmelser om lagens Lagens tillämpning, bemynditillämpning ganden och definitioner
I fråga om luftfartyg som icke I fråga om luftfartyg som inte har hava förare ombord eller som fram- någon förare ombord eller inte är drivas annorledes än med motor el- motordrivna eller som i övrigt är av ler eljest äro av särskild beskaffen- särskild beskaffenhet får regeringhet äger regeringen eller, efter re- en eller den myndighet regeringen geringens bemyndigande, luftfarts- bestämmer föreskriva eller i enskilverket utt, där hinder ej möter av da fall medge undantag från behänsyn till trafiksäkerheten eller stämmelserna i 2—8 kap. samt i övdet allmänna, medgiva undantag rigt meddela de särskilda föreskriffrån vad i 2-8 kap. stadgas, så ock ter som behövs. Undantag och fömeddela de särskilda föreskrifter reskrifier får inte utformas, så att som finnas erforderliga. de strider mot säkerhetens eller det
allmännas intresse.
Regeringen eller, efter regering- I fråga om sådana föremål som ens bemyndigande, luftfartsverket är inrättade för rörelse i luften men äger ock meddela föreskrifter om som inte är att anse som luftfartyg sådana för rörelse iluften inrättade gäller de föreskrifter som meddelas föremål, som icke äro att hänföra av regeringen eller den myndighet till luftfartyg. regeringen bestämmer.
Talan mot sådant luftfartsver- Luftfartsverkets beslut enligt
kets beslut i särskilt fall enligt den- denna lag eller enligt föreskrifter
na lag eller med stöd därav medde- som har meddelats med stöd av la-
lade föreskrifter, som rör certifikat gen överklagas i frågor. som rör
eller behörighetsbevis för personal certifikat, elevtillstånd, behöriginom luftfarten, medgivande att hetsbevis, tillstånd att tjänstgöra utan certifikat göra tjänst ä luftfar- på luftfartyg utan certifikat, registtyg, registrering av luftfartyg eller rering av luftfartyg eller förbud för förbud mot luftfartygs avgång, luftfartyg att avgå, hos kammarrätföres hos kammarrätten genom be- ten och I övriga frågor hos regesvär. ringen.
Mot annat beslut av luftfarisverket enligt denna lag föres talan hos
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
regeringen genom besvär. Beslut. som avses I denna para- Beslut som avses 1 denna paragraf. skall omedelbart lända till ef- graf gäller omedelbart, om inte anterrättelse, om ej annorlunda för- nat förordnas. ordnas.
Närmare föreskrifter rörande I den mån det behövs får regetillämpningen av denna lag medde- ringen eller den myndighet regelas av regeringen eller, etter rege- ringen bestämmer, i de avseenden ringens bemyndigande. av luft- som behandlas i denna lag, meddefartsverket. la ytterligare föreskrifter som gäller
skydd för liv, personlig säkerhet el-
ler hälsa eller trafik.
Förvaltningsuppgift som ansluter till föreskrifterna får. om regeringen föreskriver det, av myndighet som avses i första stycket överlämnas åt annan, även om uppgiften innefattar myndighetsuwtövning.
Regeringen må bestämma, utt Är Sverige i krig eller krigsfara vad i denna lag sägs om luftfarts- får regeringen. I den utsträckning
verket skall i ett eller flera hänseen- rådande förhållanden påkallar det.
den i stället gälla annan myndighet föreskriva eller i enskilda fall medsom regeringen förordnar. ge undantag från bestämmelserna i denna lag, från föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag och från andra lagar och författningar som avser luftfarten. Regeringen får därvid meddela de före-
skrifter som behövs. Detsamma gäller, om det råder sådana utomordentliga förhållan-
den som är föranledda av krig eller av krigsfara som Sverige har befunnit sig i.
Om regeringen i andra fall än då Sverige är i krig har meddelat föreskrifter enligt denna paragraf, skall föreskrifterna underställas riksda-
gens prövning inom en månad efter utfärdandet. Om någon sådan un-
derställning inte sker eller om föreskrifterna inte godkänns av riksdagen inom två månader från underställningen, upphör föreskrifterna
utt gälla.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Vid ullämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen avses
med Chicagokonventionen den konvention angående internationell civil luftfart som avslutades i Chicago den 7 december 1944,
med Genevekonventionen den konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg som avslutades i Genéve den 19 juni 1948,
med Warszawakonventionen den konvention om internationell luftbefordran som undertecknades i Warszawa den 12 oktober 1929 och reviderades genom det i Haag den 28 september 1955 avslutade protokollet och
med Guadalajarakonventionen den konvention om internationell luttbefordran som utförs av annan än den avtalsslutande fraktföraren, som undertecknades i Guadalajara den 18 september
1961.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ANDRA AVDELNINGEN
Om militär luftfart och annan Militär luftfart och annan luft-
luftfart för statsändamål fart för statsändamål
IS KAP.
I fråga om luftfart med svenska Bestämmelserna i 6 kap. 15§, 9 militära luftfartyg samt om militära kap., 10 kap. 3§ samt II kap. 28 flygplatser och annan militär mark- första och tredje styckena och 13§
organisation meddelas. i de ämnen gäller även i fråga om luftfart med i vilka beträffande civil luftfart svenska militära luftfartyg och i frå-
stadganden äro givna i denna lag. gå om den militära markorganisabestämmelser av regeringen eller tionen. den regeringen bemyndigar.
Vad i9 kap. och 10 kap. 3§ även- Regeringen eller den myndighet som II kap. 2§ första och tredje regeringen bestämmer meddelar i styckena samt 13§ är stadgat med övrigt föreskrifter för den militära avseende a civil luftfart skall dock luftfarten och markorganisationen i gälla jämväl i fall som avses i första de ämnen som anges i första avdelstycket. ningen och som inte gäller förhål-
landet mellan enskilda eller annars
mäste meddelas i lag.
Beträffande luftfart med svenska Bestämmelserna i denna lag luftfartyg, som utan att vara militä- utom 8 kap. 4 a och 4 b §§ och II ra nyttjas uteslutande för statsän- kap. 3—6§§ gäller även i fråga om
damål och icke för affärsdrift, gäl- luftfart med svenska luftfartyg, som
ler vad i denna lag. med undantag utan att vara militära används en-
av II kap. 3—68§§. är stadgat om dast för statsändamål och inte för
civil luftfart. affärsdrift.
Regeringen eller den regeringen För sådana luftfartyg får regebemyndigar äger i fråga om luftfar- ringen eller den myndighet regetyg som uvses i första stycket med- ringen bestämmer föreskriva eller i giva ytterligare undantag från vad enskilda fall medge ytterligare unsom enligt denna lag gäller om civil dantag från hestämmelserna i 1—8 luftfart, dock icke såvitt angår de i kap. samt Ii övrigt meddela de sär-
1§ andra stycket angivna lagrum- skilda föreskrifter som behövs. men, så och meddela de särskilda
föreskrifter som finnas erforderliga.
Huruvida och på vilka villkor Regeringen eller den myndighet
främmande militära luftfartyg eller regeringen bestämmer meddelar
andra främmande luftfartyg, som föreskrifter i fråga om tillträde till
nyttjas uteslutande för statsända- svenskt område för utländska milimål och icke för affärsdrift, må vin- tära luftfartyg och andra utländska na tillträde till svenskt område, be- luftfartyg som används endast för stämmer regeringen eller den rege- statsändamål och inte för affärs-
ringen bemyndigar. drift.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.
Beslut om antagande till utbildning för luftfartscerufikat. som har med-
delats före ikraftträdandet. skall vid ullämpningen av de nya bestämmelserna unses som ett enligt dessa utfärdat elevtillständ.
Förekommer i lag eller annan författning hänvisning ull föreskrift som har ersatts genom bestämmelse 1 denna lag. ullämpas i stället den nya bestämmelsen.
5 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 212
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1922: 382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfart
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1922: 382) angående ansvarighet
för skada i följd av luftfart dels att 4 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels avt i lagen skall införas en ny paragraf. 3 a §, av nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
3as När ett luftfartvg innehas på grund uv kreditköp med förbehåll om återtaganderätt, är köparen ansvarig enligt denna lag. När ett luftfartyg innehas med nyttjanderätt, är nyttjanderättshavuren i stället för ägaren ansvarig,
om
I. ägaren och nyttjanderättshavaren har träffat avtal om att ansvaret skall vila på nyttjanderättshavaren, 2. nyttjanderätten avser en bestämd tid om minst ett år, 3. nyttjanderättshavaren enligt avtalet har rätt att skaffa förare eller befälhavare eller att använda fartyget för luftfart i förvärvssyfte, och 4. anteckning om nyttjanderätten har gjorts i luftfartygsregistret.
Innehar någon luftfartyg med När ett luftfartyg innehas med
nyttjanderätt, och ingick i upplåtel- nyttjanderätt men 3a§ andra
sen tillika befogenhet att anställa stycket inte är tilllämplig, är nyttförare eller befälhavare å luftfartvy- Janderättshavaren solidariskt med get, vare sådan brukare lika med ägaren ansvarig enligt denna lag, luftfartygets ägare ansvarig för om han skada. som i följd av luftfartygets 1. enligt nyttjanderättsavtalet
begagnande i luftfart inträffar; och hur rätt att skaffa förare eller befäl-
må ägaren söka sitt åter av bru- havare, eller karen. Lag samma vare. därest 2. trots att han saknar sådan rätt brukaren ej innehar luftfartyget använder sig av en annan förare med sådan befogenhet, som nyss eller befälhavare än den som sagts, men likväl anlitar annan fö- ägaren har anställt och skador inrare eller befälhavare än den av träffar vid ett sådant tillfälle. ägaren anställde, samt skada in- Den ersättning ägaren kan ha
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse träffar under denne förares eller gett ut i ett sådant full som uvses i befälhavares handhavande av luft--=—— första stycket får han kräva åter av fartyget. nyttjaänderättshavaren.
Denna lag träder i kraft den I januari 1987.
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt till luftfar-
tyg
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till juftfartyg
dels att i 24, 39, 43. 46 och 50§§ ordet ”luftfartsstyrelsen”" skall bytas ut
mot ”luftfartsverket”” och att i 53§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot "regeringen".
dels avt 7§ skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Inteckning i luftfartyg må icke beviljas, med mindre den som medgivit inteckningen är införd i luftfartygsregistret såsom ägare av fartyget.
Är ansökan om inteckning ej Är ansökan om imeckning ej
grundad på medgivande av den som grundad på medgivande av den som
enligt vad luftfartygsregistret utvi- enligt vad luftfartygsregistret utvisar byggt fartyget. skall i ärendet sar byggt fartyget, skall i ärendet
styrkas att från honom äganderät- styrkas att från honom äganderätten övergått till den som medgivit ten övergått till den som medgivit
inteckningen. Har fartyget tidigare inteckningen. Har fartyget tidigare varit registrerat i främmande stat, varit registrerat i en främmande stat skall dock, såframt ej eljest laga eller hos en internationell organisahinder möter, inteckning beviljas, tion, skall dock, såframt ej eljest där den som medgivit inteckningen laga hinder möter, inteckning be vilblivit vid fartygets införande i det jas. där den som medpgivit intecksvenska registret upptagen såsom ningen blivit vid fartygets införande ägare eller ock härleder sin rätt från i det svenska registret upptagen så-
den däri först införde ägaren. som ägare eller ock härleder sin rätt från den däri först införde ägaren.
Har fartyget i tre år näst före ansökningen varit infört i luftfartygsregis-
tret och finnes den som medgivit inteckningen hava varit under hela den
tiden upptagen i registret såsom ägare eller härleder han sin rätt från den som vid början av samma tid var införd såsom ägare, skall ansökningen,
ändå att annan upplysning om äganderätten ej vinnes, bifallas där ej eljest laga hinder möter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna förvaltningsdomstolar
Härigenom föreskrivs utt 14 och 1888 lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
148”
Länsrätt prövar I. mål enligt skatte-, täxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförfatt-
ningarna i den utsträckning som är föreskrivet i dessa författningar,
2. mål enligt sociahjänstlagen (1980: 620), lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1981: 1243) om vård av missbrukare i vissa fall. utlänningslagen (1980: 376), smittskyddslagen (1968:231),
lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland. Island eller Norge
för verkställighet av beslut om vård eller behandling och körkortslagen (1977:477) i den utsträckning som är föreskrivet i dessa lagar samt mål enligt 6 kap. 21 § och 21 kap. föräldrabalken,
3. mål som avses i 24 § lagen (1984: 3) om kärnteknisk verksamhet, 4. mål som avses 1 6 § första stycket lagen (1985: 206) om viten.
Länsrätten i Östergötlands län
prövar mål enligt luftfartslagen
(1957:297) i den utsträckning som
är föreskrivet i den lagen.
188?
Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam
1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,
2, vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan länsrätt samt vid sådant förhör i ärende enligt utlänningslagen (1980: 376) som begärts med stöd av 57 § samma lag.
3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller
annat uppenbart förbiseende, 4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort. körkortstillstånd
eller traktorkort eller om vägran tills vidare att godkänna ett utländskt körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas,
5. vid beslut enligt luftfartslagen
(1957:297) om försättande ur kraft
av ett certifikat. elevtiullstånd eller
behörighetsbevis, när det är uppen-
bart att ett sådant beslut bör med-
delas,
5. vid annat beslut som inte inne- 6. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål. fattar slutligt avgörande av mål.
Om det inte är påkallat av särskild anledning att mälet prövas av fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av mälet i sak.
! Lagen omtryckt 1981: 1323.
” Senaste lydelse 1985: 212,
” Senaste lydelse 1984: 868.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
Vad som sägs I andra stycket gäller även vid avgörande av
I. mäl om utdömande av vite,
2, mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgifts-
processen. enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter. om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979: 1152), om handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan
granskning och om befrielse från skyldighet att lämna komrotluppgift
enligt taxeringslagen (1956: 623),
3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 8 lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om värd av unga och 8 8 lagen (1981: 1243) om vård av missbrukare i vissa fall. ”
4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undantag
av mal om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984: 668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 20 kap. 15§ fastighetstaxeringslagen (1979: 1152),
6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 2500 kr.,
7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet över-
ensstämmer med parternas samstämmiga mening,
8. mäl om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan myndighet,
9. mål enligt körkortslagen (1977:477). om beslutet innebär att något körkortsingripande inte skall ske cHer att varning meddelas eller om det är
uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort skall återkallas
eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas,
10. mål enligt lufttartslagen, om
beslutet innebär att varning medde-
las eller om det är uppenbart att ett
certifikat, elevtillstand eller behö-
righetsbevis skall återkallas,
10. mål i vilket saken är uppen- 11. mål i vilket saken är uppen-
bar. bar.
Denna lag träder i kraft den I januari 1987.
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1958: 205) om förverkande av alkoholhaltiga
drycker m.m.
Härigenom föreskrivs att I $ lagen (1958: 205) om förverkande av alko-
holhaltiga drycker m.m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
15!
Alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel, vilka påträffas hos den som gör sig skyldig till gärning som avses i 21 kap. 13 eller 14 § brottsbalken och därvid är berusad, så att det framgår av hans ätbörder eller tal, skola vara förverkade. om ej särskilda skäl äro däremot.
Samma lag vare, om sådana Samma Jag vare, om sådana
drycker eller berusningsmedel på- drycker eller berusningsmedel påträffas hos den som brutit mot 4 § träffas hos den som brutit mot 4 8 lägen om straff för vissa trafikbrott. lagen (1951:649) om straff för vissa
13 kap. 6 § luftfartstagen eller 325 § trafikbrott. 13 kap. I $ luftfartstasjölagen eller hos någon som med- gen (1957: 297) eller 325 § sjölagen följt vid tillfället, såframt berus- (1891:35 s. I) eller hos någon som
ningsmedlen må antagas hava varit medföljt vid tillfället. såframt be-
avsedda även för den som begått rusningmedlen må antagas hava va-
gärningen. rit avsedda även för den som begått
gärningen.
Medför någon i strid mot gällande bestämmelser spritdrycker. vin eller starköl vid offentlig tillställning, skola de ock vara förverkade som i första stycket sägs.
Denna lag träder i kraft den I januari 1987.
! Senaste lydelse 1977: 297.
Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1985-01-24
Närvarande: statsrädet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt. Sigurdsen,. Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson. Andersson, Boström. Bodström, Göransson. Gradin, Dahl. R. Carlsson. Hellström, Thunborg
Föredragande: statsrådet Boström
Lagrådsremiss med förslag till ändringar i luftfartslagen (1957: 297), m. m.
1¶Inledning
I luftfartslagen (1957: 297, omtryckt 1979: 643. ändrad senast 1981:811) finns allmänna grundläggande bestämmelser i fråga om rätt att utöva luftfart inom svenskt område. registrering av luftfartyg, luftvärdighet och miljövärdighet m. m. Tillämpningsföreskrifter till luftfartslagen finns i luftfartskungörelsen (1961:558, ändrad senast 1984: 130).
Regeringen tillkallade år 1979 en särskild utredare med uppdrag att se över luftfartsförfattningarna. Utredaren! avlämnade i oktober 1981 betänkandet DsK 1981: 12—13 Reviderad luftfartslagstiftning.
En sammanfattning av innehållet i betänkandet och de av utredningen framlagda lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I och 2.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en inom kommunikationsdepartementet upprättad sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 3.
2¶Allmän motivering
2.1 Gällande ordning i huvuddrag
2.1.1¶Författningar
Den civila luftfarten i Sverige regleras 1 luftfartslagen (LL, 1957:297)
och i luftfartskungörelsen (LK, 1961:558).
! Lagmannen Jan Johnsson.
I 7 kap. meddelas vissa grundläggande bestämmelser i fråga om rätten att utöva luftfart inom svenskt område. Sådan luftfart får i princip endast
äga rum med svenska luftfartyg eller med luftfartyg från främmande stater med vilka Sverige har träffat överenskommelse om rätt till luftfart inom svenskt område. Regeringen har möjlighet att bl.a. av militära skäl inskränka eller förbjuda luftfart inom en viss del av landet eller. under utomordentliga förhållanden, i hela landet.
I 2 kap. finns bestämmelser om registrering, nationalitet och märkning. Registrering sker i luftfartygsregistret som förs av luftfartsverket. Den är en förutsättning för att luftfartvget skall få användas vid luftfart. Ytterligare regler om registrering finns i kungörelsen (1955:635) med närmare bestämmelser om luftfartygsregistret m. m. Ftt luftfartyg som har förts in i registret äger svensk nationalitet. Om införandet i registret utfärdas nationalitets- och registreringsbevis. Luftfartyget skall vidare märkas i enlighet med sin nationalitets- och registreringsbeteckning. Om det är registrerat i främmande stat skall det vid luftfart inom svenskt omräde vara märkt i enlighet med föreskrifterna i hemlandet.
I 3 Aap. finns bestämmelser om luftvärdighet och miljövärdighet. Be-
stämmelserna går tillbaka på den s.k. Chicagokonventionen från år 1944.
Huvudregeln är att luftfartyget när det nyttjas till luftfart skall vara luftvär-
digt och miljövärdigt. Ansvaret härför åvilar ägaren eller, om någon brukar
luftfartyget i ägarens ställe, brukaren. Luftvärdigheten och miljövärdigheten står under tillsyn av luftfartsverket. Verket utfärdar efter besiktning luftvärdighets- och miljövärdighetsbevis. Svenskt luftfartyg skall. när det används i luftfart, ha svenskt och/eller av luftfartsverket godkänt uttändskt Juftvärdighets- och miljövärdighetsbevis.
I 4 och 5 kap. finns bestämmelser om luftfartygs bemanning och om befälhavare och tjänsten ombord. BLI. a. upptas här allmänna bestämmelser om luftfartscertifikat. Sådant utfärdas av luftfartsverket för den som uppfyller fastställda villkor för behörighet att vara förare på ett luftfartyg eller att förrätta vissa andra tjänster. I luftfartslagen finns endast rambestämmelser om certifikat bl. a. när det gäller förutsättningarna för äterkallelse.
Luftfartsverket får besluta om sådan återkallelse om innehavaren begär
förseelse i tjänsten eller av betydelse för denna eller om han annars inte uppfyller de villkor som gäller för tjänsten. De närmare förutsättningarna för erhållande, förnyelse och återkallelse av certifikat finns i luftfartskungörelsen.
Luftfartyg skall när det används vid luftfart ha en befälhavare. Denne
skall ha tillsyn över luftvärdigheten, bemanningen m. m. När det påkallas av hänsyn till luftfartygets säkerhet eller säkerheten för ombordvarande person eller egendom eller för upprätthållande av lydnaden och ordningen ombord får befälhavaren bruka det våld och vidta de åtgärder i övrigt som kan anses försvarliga med hänsyn till omständigheterna. Om det begås ett
svårare brott ombord på luftfartyget skall befälhavaren såvitt möjligt vidta
de utredningsätgärder som inte utan skada kan uppskjutas. Den brottslige
får också tas i förvar. |
Om det inträffar en olyckshändelse som medför att nägon avlider eller får allvarlig kroppsskada eller att betydande skada uppstår för lufttartyget
eller på egendom skall befälhavaren ofördröjligen sörja för att lufifartsver-
ket underrättas om händelsen.
16 kup. finns bestämmelser om flygplatser och om markorganisationen i övrigt. Flygplatser och andra anläggningar skall uppfylla säkerhetens krav. För inrättande och drift av flygplats till allmänt bruk (allmän flygplats) krävs tillstånd av regeringen om någon annan än staten skall utöva driften. Allmån flygplats och annan anläggning för luftfarten skall godkännas av
luftfartsverket innan den tas i bruk. Regeringen och luftfartsverket fär
föreskriva vilka flygplatser som får nyttjas för internationell eller inrikes Juftfari eller annars för olika slag av luftfart.
I 7 kap. finns regler om tillstånd till luftfurtsverksamhet. Vuftfart i regelbunden trafik (linjefart) i förvärvssyfte får inte utövas i Sverige utan tillstånd av regeringen. För annan luftfart i förvärvssyfte I Sverige kan tillstånd meddelas av regeringen eller av luftfartsverket. Tillstånd får sävitt gäller befordran av passagerare eller gods inom riket eller annan inrikes fart meddelas endast svenska staten, svensk kommun eller annan sådan menighet, svensk medborgare eller svenskt dödsbo samt juridiska personer med visst kvalificerat svenskt ägarinflytande.
I 8 kap. finns vissa bestämmelser om lufttrafiken. Regeringen eller luftfartsverket får bestämma flygvägar som luftfartyg skall följa vid färd i Sverige. Bestämmelser finns också om landningsskyldighet och om förbud mot befordran av krigsmateriel eller annat gods samt om fartygshandlingar.
19 kup. finns bestämmelser om befordran med luftfartyg av passagerare. respektive gods. Regler finns om biljetter, resgodsbevis, fraktsedlar samt om rätten att förfoga över godset och om dess utlämning samt om fraktförarens ansvarighet.
10 kap. reglerar ansvarigheten vid skada i följd av luftfart.
I II kap. finns bestämmelser om flygräddningstjänst och bärgning samt
om undersökning av luftfartsolyckor. Regeringen eller luftfartsverket med-
delar bestämmelser om flygräddningstjänst. Den som medverkar vid bärgning av ett förolyckat eller nödställt fartyg har rätt till bärgarlön enligt
bestämmelser härom i sjölagen. För fordran på bärgarlön har han luftpant-
rätt i luftfartyget eller godset med förmånsrätt enligt förmånsrättslagen.
Om det vid luftfartygs nyttjande inträffar en olyckshändelse, som medför
att någon avlider eler får allvarlig kroppsskada eller att det uppstår bety-
dande skada på fartyget eller på egendom som befordras med det, skall det göras en undersökning angående olyckshändelsen och dess orsaker och om uppkomna skador. Undersökningen skall göras av den myndighet som
Prop. 1984/85: 212 = än
regeringen bestämmer och vid undersökningen skall erforderlig operativ,
teknisk och juridisk sakkunskap vara företrädd.
I 12 kap. finns bestämmelser om rätt för luftfartsverket att förbjuda
luftfärd med luftfartyg som inte är luftvärdiga eller då lagens villkor inte är uppfyllda eller föreskrivna avgifter inte har erlagts. I kapitlet finns också
regler om grunderna för beräkning av avgifterna.
I 73 kap. finns ansvarsbestämmelser och i /4 kup. vissa bestämmelser om lagens tillämpning bl.a. om talan mot luftfartsverkets beslut.
175 kap. slutligen finns vissa bestämmelser om militär luftfart och annan
luftfart för statsändamäl.
2.1.2 Internationella konventioner och överenskommelser
Utformningen av den svenska luftfartslagstiftningen är i stor utsträckning beroende av de internationella åtaganden som Sverige har gjort ge-
nom tillträde till olika konventioner på lufträttens område. Föregångaren
till tuftfartslagen. den s.k. luftfartsförordningen (1922:383), hade delvis som grund den konvention angående reglering av internationell luftfart som avslutades i Paris år 1919. Sverige anslöt sig till denna konvention är 1927. Utvecklingen av luftfarten pågick därefter i så hög takt att Pariskonventionen snart blev mindre tidsenlig. Arbetet med en revision av bestämmelserna avslutades är 1944 i och med tillkomsten av bl. a. den ännu i dag mest betydelsefulla konventionen inom luftfarten. dvs. konventionen angående internationell civil luftfart, den s.k. luftfartskonventionen eller Chicagokonventionen. Samtidigt tillkom tränsitöverenskommelsen an-
gående internationella luftfartslinjer och överenskommelsen angående internationell lufttrafik.
Chicagokonventionen m.fl.
Chicagokonventionen, Convention on International Civil Aviation, un-
dertecknades den 7 december 1944. Den ratificerades av Sverige i septem-
ber 1946 (SÖ 1946 nr 2). Ca 150 stater har anslutit sig till konventionen.
Konventionen består av fyra avdelningar. Den första av dem innehäller 42 artiklar uppdelade på sex kapitel. Här finns regler om konventionens allmänna principer och tillämpning, bestämmelser om staters suveränitet och territorium och regler om flygningar över andra fördragsslutande staters territorium. Vidare meddelas bestämmelser om luftfartygs nationalitet och registrering och om åtgärder som bör vidtas för att underlätta luftfarten. Villkor som måste uppfyllas i fråga om luftfartyg — både vad gäller fartygen och dess besättning — finns angivna här. Den första avdel-
ningen innehåller slutligen bestämmelser om bl. a. internationella normer.
Konventionens andra avdelning reglerar inrättandet av Internationella
civila luftfartsorganisationen, ICAO (International Civil Aviation Organization). ICAO, som skall bestå av en församling, ett råd och de övriga
organ som kan behövas, har till uppgift att ”utveckla principerna och tekniken för internationell luftfart” och ”befrämja planering och utveckling av internationell lufttrafik'”. Numera är ICAO knutet till Förenta Nationerna som ett av dess fackorgan.
Den tredje avdelningen i konventionen behandlar den internationella lufttrafiken. Här finns regler om bl. a. Nygplatser och annan markorganisa-
tion.
Konventionens fjärde avdelning slutligen innehåller bestämmelser om andra avtal rörande luftfart, om krig och undantagstillstånd och om ratifikationer. Den avslutas med vissa definitioner.
Enligt Chicagokonventionen har ICAO att fastställa normer och rekom-
mendationer för att säkerställa största möjliga likformighet i fråga om
författningar m.m. hos medlemsstaterna. ICAO utfärdar sådana normer och rekommendationer (Standards and Recommended Practices) i form av bihang (annex) till Chicagokonventionen. Hittills har följande I8 annex tillkommit:
1: Personnel Licensing — luftfartscertifikat
Le : Rules of the Air — trafikregler
3: Mecteorological Service for International Air Navigation — meteorologi
4: Aeronautical Charts — flygkartor
5: Units of Measurement to be used in Air and Ground Operations —
måttenheter
6: Operation of Aircraft — International Commercial Air Transport, In-
ternational General Aviation — användande av luftfartyg I internationell trafik
7: Aircraft Nationality and Registration Marks — nationalitets- och registreringsbeteckningar
8: Airworthiness of Aircraft — luftvärdighet
9: Facilitation — underlättande av luftfart
10: Aeronautical Telecommunications — teletjänst 11: Air Traffic Services — flygtrafikledning (flygkontrolltjänst, flyginformationstjänst och alarmeringstjänst) 12: Search and Rescue -— flygräddningstjänst 13: Aircraft Accident Investigation — undersökning av luftfartsolyckor 14: Aerodromes — flygplatser 15: Aeronautical Information Services — informationstjänst
16: Environmental Protection, Del I: Aircraft Noise — flygplansbuller,
Del H: Aircraft Engine — Emissionsutsläpp från flygplansmotorer
17: Security — Safeguarding International Civil Aviation against Acts of Unlawful Interference — säkerhetsbestämmelser 18: The Safe Transport of Dangerous Goods by Air — flygtransport av farligt gods
Annexen gäller för alla medlemsstater som inte har underrättat ICAO om att vederbörande stat inte kan tillämpa de fastställda normerna och rekommendationerna.
Samtidigt med Chicagokonventionen undertecknades transitöverens-
kommelsen (International Air Services Transit Agreement) och lufttrafiköverenskommelsen (International Air Transport Agreement). De godkändes äv Sverige i november 1945 (SÖ 1945 nr 3 och 4). Dessa överenskommelser innehåller bestämmelser om medlemsstaternas rättigheter i förhållande till varandra i fråga om internationell linjefart. Genéevekonventionen
Frågan om internationellt erkännande av rätt till luftfartyg blev udigt föremål för uppmärksamhet. Arbetet med att utarbeta en överenskom-
melse på detta område påbörjades redan år 1925. Det slutfördes av ICAO i
juni 1948, då en konvention, den s.k. inskrivningskonventionen eller Genévekonventionen, undertecknades i Geneve. Denna konvention tllträddes
av Sverige år 1955 (SÖ 1955 nr 36). Ca 45 stater har anslutit sig till den.
Genéevekonventionen innehåller i huvudsak s.k. kollisionsnormer. I
konventionen regleras främst frågan om vilka rättigheter I ett luftfartyg
som konventionsstaterna skall erkänna. Dessa är äganderätt, optionsrätt. nyttjanderätt på minst sex mänader och hypotek eller liknande rättigheter
till säkerhet för en fordran. Varje sådan rättighet skall erkännas om den har
tillkommit enligt lagen i den stat där fartyget var registrerat när rättigheten tillkom och om rättigheten har skrivits in i en inskrivningsbok i den stat där
fartyget är registrerat, De rättigheter som erkänns har bästa rätt i luftfarty-
get efter de s.k. luftpanträtterna. De luftpanträtter som erkänns enligt konventionen är panträtt för fordran på bärgarlön och för extraordinära kostnader vid bevarandet av fartyget. I konventionen finns vidare bestämmelser om exekutiv försäljning av luftfartyg och om möjligheten att förändra ett luftfartygs nationalitet om fartyget besväras av inskrivna rättigheter.
Warszawakonventionen, Huagprotokollet, Londonöverenskommelsen och Guudalajarakonventionen
Redan år 1929 avslutades i Warszawa konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om internationell luftbefordran, Warszawakonventionen. Sverige tillträdde denna i juni 1937 (SÖ 1937 nr 19). Ca 115 stater har anslutit sig till konventionen.
Konventionen gäller internationella lufttransporter som utförs av ett
lufttrafikföretag eller som mot ersättning utförs av någon annan. I konventionen regleras frågan om fraktförarens ansvar för skador på passagerare, resgods och gods. Vidare finns bestämmelser om olika transporthandlingar och om avsändarens förfoganderätt över godset. Konventionen innehåller också forumbestämmelser och regler om sammansatta transporter.
Många års arbete med revidering av Warszawakonventionen slutfördes i och med en konferens i Haag i september 1955. Dar undertecknades det s.k. Haagprotokollet, vilket innehäller ändringar av vissa bestämmelser i
Warszawakonventionen, främst reglerna om fraktförarens ansvar. Sverige
tillträdde Haagprotokollet år 1960 (SÖ 1963 nr 40). Till protokollet har ca
100 stater anslutit sig.
Konventvionen har härefter ytterligare reviderats dels vid en konferens i Guatemala City är 1971. dels genom fyra protokoll från en konferens som hölls i Montreal år 1975. Varken Guatemalaprotokollet eller Montrealprotokollen har vunnit tillräcklig anslutning för att träda i kraft. Sverige har inte ullträtt dessa protokoll.
Frågan om ändrade belopp för fraktförarens ansvar har varit föremål för särskilda överläggningar mellan vissa länder, företrädesvis västeuropeiska. Dessa träffade år 1974 en överenskommelse om cn provisorisk höjning av ansvarsbeloppen för flygföretagen i respektive land. Sverige medverkade i denna överenskommelse, den s.k. Londonöverenskommelsen tsc
I Warszawakonventionen och Haagprotokollet finns inga regler om ansvarets fördelning när en transport helt eller delvis utförs av någon annan fraktförare än den som har träffat transportavtalet. För att möta behovet av en reglering av dessa frågor tillkom den s. k. Guadalajarakonventionen. Denna utgör ett tillägg till Warszawakonventionen och Haagprotokollet. Den innehåller bestämmelser om internationell luftbefordran som utförs av
annan än den avtalsslutande fraktföraren. Sverige ratificerade konven-
tionen i december 1966 (SÖ 1967 nr 39). Ca 60 stater har anslutit sig till den.
Andra konventioner och överenskommelser
I maj 1933 avslutades i Rom konventionen rörande fastställande av vissa
gemensamma bestämmelser i fråga om kvarstad å luftfartyg. Denna Kkon-
vention. den s.k. Romkonventionen, behandlar bl.a. förutsättningarna för alt luftfartyg skall kunna beläggas med kvarstad. Sverige har tillträtt denna
konvention (SÖ 1938 nr 14). Ca 25 stater har anslutit sig till den.
Konventionen om brott och vissa andra handlingar begångna ombord på luftfartyg, den s.k. Tokiokonventionen, undertecknades i september 1963.
Sverige tillträdde konventionen i december 1966 (SÖ 1967 nr 40). Till
denna konvention har ca 105 stater anslutit sig. Den är tillämplig på straffbelagda handlingar men också på andra handlingar som kan äventyra
ett luftfartygs säkerhet eller säkerheten ombord m.m. Den avser dock i
princip inte politiska brou. En förutsättning för att konventionen skall vara tillämplig är att handlingen begås ombord på ett luftfartyg som är registrerat I en fördragsslutande stat. Konventionens jurisdiktionsbestämmelser innebär att registreringsstaten har jurisdiktionsrätt över de handlingar som
begås ombord och att medlemsstaterna har skyldighet att se till att de kan
utöva den rätten. Konventionen medför dock ingen inskränkning i staternäs rätt att utöva jurisdiktion med stöd av nationell lag. I konventionen
finns bestämmelser om vilka befogenheter befälhavaren och de övriga
besättningsmedlemmarna har när någon ombord begår brott. Slutligen innehåller konventionen vissa regler om de fördragsslutande staternas skyldigheter vid flygplanskapningar. |
Flygplanskapningarna kom under slutet av 1960-talet att bli ett allt större problem. På en diplomatisk konferens i Haag antogs i december 1970 en konvention för bekämpande av olaga besittningstagande av luftfartyg, den s.k. Haagkonventionen. Sverige ratificerade konventionen i maj 1971 (SÖ 1971 or 17). Ca 110 stater har anslutit sig till den. Genom konventionen förbinder sig konventionsstaterna att belägga kapningsbrott med stränga straff. Vidare finns regler bl. a. om konventionens tillämpningsområde, om
ätalsrätt och domsrätt samt om utlämning för kapningsbrott.
Intresset av att upprätthålla luftfartens säkerhet ligger bakom ytterligare en konvention, nämligen den I Montreal i september 1971 undertecknade konventionen för bekämpande av brott mot den civila luftfartens säkerhet,
den s.k. Montrealkonventionen. Denna ratificerades av Sverige i juni 1973
(SÖ 1973 nr 48). Till konventionen har ca 105 stater anslutit sig. Konven-
tionen behandlar sabotagebrott. De stater som tillträder konventionen förbinder sig därigenom att belägga sådana brott med stränga straff. Konventionen innehåller i övrigt regler som i stor utsträckning överensstämmer med Haagkonventionen.
Sverige ratificerade i juli 1957 (SÖ 1959 nr 75) den multilaterala överens-
kommelsen om kommersiella rättigheter i icke regelbunden luftfart i Europa. Överenskommelsen innebär att de fördragsslutande staterna tillförsäk-
ras ytterligare rättigheter för kommersiella luftfartyg i icke regelbunden internationell trafik utöver de rättigheter som följer av Chicagokonven-
tionen. Överenskommelsen är öppen för undertecknande av de stater som
är medlemmar av ECAC. Europeiska civila luftfartskonferensen. Den är tillämplig på civila luftfartyg som är registrerade i en medlemsstat och som brukas av medborgare 1 en fördragsslutande stat under förutsättning att detta sker med de nationella myndigheternas godkännande. Luftfartygen försäkras tillträde till de fördragsslutande staternas territorier vid vissa angivna former av transporter eller flygningar.
Slutligen skall här nämnas den internationella överenskommelse om proceduren för fastställande av tariffer för regelbunden luftfart som undertecknades i Paris i juli 1967. Sverige anslöt sig till överenskommelsen år 1972 (SÖ 1973 nr 86). Även denna överenskommelse är öppen för under-
20 Prop. 1984/85: 212
tecknande av alla medlemsstater i ECAC. Den reglerar ingående förfaran-
det vid fastställande av tariffer för den internationella linjefarten.
2.2 Flyglagutredningens förslag
Flyglagutredningen har i första hand haft i uppdrag att göra en språklig och redaktionell överarbetning av luftfartsförfattningarna. Samtidigt har utredningen haft att behandla olika frågor som har aktualiserats i framställningar till regeringen från luftfartsverket. Bland dessa frågor ingår uthyrning (leasing) av luftfartyg, sanktioner mot innehavare av luftfartscertifikat och kontroll av flygpriser m. m. samt vissa registreringsfrågor och frågan
om forum i lufträttsmål.
När det gäller den redaktionella översynen föreslår utredningen att den nuvarande kapitelindelningen av luftfartslagen skall behållas. En del justeringar föreslås i vissa kapitel och i några fall förordas en överflyttning av bestämmelser frän luftfartskungörelsen till luftfartslagen eller från lagen till en ny luftfartsfoörordning. Vid den språkliga översynen har utredningen haft som mål att så längt som möjligt förenkla författningsspråket genom att närma det till normal sakprosa.
Utredningens förslag till sakliga ändringar i lagstiftningen avser bl.a. registreringsfrågor och frågor om erhållande och återkallelse av luftfarts-
certifikat. I sistnämnda hänseende föreslår utredningen ändringar när det
gäller återkallelsegrunderna och när det gäller prövningsförfarandet. Vi-
dare föreslås en ny straffbestämmelse som tar sikte på den som i luftfart på
grund av avtal bryter mot villkor för trafiken. Utredningen föreslår också
nya bestämmelser om ansvaret för tredjemansskador, dvs. skador som
drabbar person eller egendom som inte transporteras med luftfartyg. Slutligen föreslår utredningen nya regler om forum i lufträttsmål.
2.3 Remissyttrandena m. m.
Utredningens förslag när det gäller den språkliga och redaktionella över-
synen har mottagits övervägande positivt. När det gäller de sakliga änd-
ringsförslagen har det under remissbehandlingen framkommit en hel del
synpunkter och förslag som avviker från vad utredningen har föreslagit.
För egen del anser jag att utredningens förslag i dessa delar är sådana att de
kan ligga till grund för lagsuftning nu. Jag kan liksom remissinstanserna
godta mycket av vad utredningen har föreslagit men har på några punkter
stannat för en annan lösning.
Innan jag går in på de olika förslagen vill jag inledningsvis beröra ett par
frågor av mer principiell betydelse. I luftfartslagen finns åtskilliga bemyndiganden för regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, luftfartsverket att meddela närmare bestämmelser 1 olika ämnen. Utredningen har i sina förslag valt att vid utform-
ningen av bemyndigandena använda termen "regeringen eller den myndig-
het regeringen bestämmer”. Luftfartsverket och luftfartsinspektionen har under remissbehandlingen gjort gällande att luftfartsverket vör anges redan I lagtexten i sådana fall när det är helt klart att det rör sig om luftfartsfrågor som inte rimligen kan handläggas av någon annan myndighet än luftfartsverket.
För egen del finner jag att det av utredningen valda uttryckssättet är att
föredra främst med hänsyn till att lagen också innehåller bemyndiganden
som tar sikte på andra myndigheter än luftfartsverket.
I lagen föreskrivs i flera olika sammanhang att en myndighet eller annan skall utföra viss uppgift ”efter samråd med” eller ”i samråd med” andra myndigheter. Luftfartsinspektionen och överbefälhavaren har påpekat att
skillnad bör göras mellan innebörden av de båda uttrycken. ”I samråd” har ansetts innebära att de samrädande måste nå fram till en enig syn i frågan medan ”efter samråd” har anseus innebära att den andra partens uppfattning skall inhämtas och vägas in I ärendets fortsatta beredning utan
att vara tvingande.
Enligt min mening åsyftas i de bemyndiganden det här gäller generellt att beslutanderätten formellt skall tillkomma den myndighet ull vilken bemyn-
digandet ges. Jag har mot denna bakgrund valt att generellt använda
terminologin ”efter samråd med”.
I det följande redogör jag för mina förslag och skälen till dem i den ordning frågorna har tagits upp i utredningens betänkande.
2.4 Rätten till luftfart
Mitt förslag: Endast språkliga justeringar görs i de inledande bestäm-
'melserna i I kap. EL (1-5 88). Några definitioner av begreppen luftfartyg och luftfärd görs inte.
Utredningens förslag (avsnitt 3.1) överensstämmer i princip med mitt förslag.
Remissinstanserna har endast mindre detaljsynpunkter på utredningens förslag.
Skälen för mitt förslag: De grundläggande bestämmelserna om rätt att
utöva luftfart inom svenskt område finns i I kap. 1-5 88 LL. Komplette-
rande bestämmelser finns i 1-5 §§ LK. Redan vid luftfartslagens tillkomst diskuterades frågan om definitioner av begreppen luftfartyg och luftfärd skulle tas in I I kap. (prop. 1957:69 s. 45-46). Då ansägs emellertid att några sådana definitioner inte borde göras. Utredningen har också avstått
från att föreslå sådana. Jag delar utredningens uppfattning.
6 Riksdagen 198485. 1 saml. Nr 212
2.5 Internationell uthyrning av Juftfartyg
Mitt förslag: I I kap. CL förs in en ny bestämmelse om att de bestäm-
melser som gäller för svenska luftfartyg också skall kunna tillämpas på utländska luftfartvg som innehas med nyttjanderätt av svenska brukare (68). Enligt en annan ny bestämmelse kan ett svenskt luftfartyg som innehas med nyttjanderätt av en utländsk brukare 1 vissa avseenden anses ha samma nationalitet som brukaren (78). Förslaget innebär
också att utländska luftfartyg såvitt gäller brott mot luftfartstörfattning-
arna I straffrättsligt hänseende skall kunna betraktas som svenska (13 kap. 5§ andra stycket).
Utredningens förslag (avsnitt 3.2) överensstämmer i princip med mitt förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har nägon erinran mot utredning-
ens förslag.
Skälen för mitt förslag: Enligt Chicagokonventionens artikel 12 förbinder sig konventionsstaterna att tillse att varje luftfartyg som färdas inom deras respektive territorium och varje luftfartyg som är försett med deras nationalitetsmärken iakttar gällande trafikbestämmelser och att låta ätala dem som bryter mot ullämpliga bestämmelser.
En huvudregel i den svenska lagstiftningen rörande luftfart är att lagstiftningen gäller för svenska luftfartyg även vid luftfart utom riket om detta inte strider mot den främmande lag som är tillämplig (1 kap. 48 LL. 1668 EK). Ett luftfartyg som ägs av ett utländskt rättssubjekt och som hyrs av ett svenskt företag har emellertid utländsk nationalitet. och de svenska luftfartsmyndigheterna har i princip inte någon tillsyn över sådana fartygs luttvärdighet m. m.
Inom ICAO har man sedan länge arbetat med frågor om uthyrning av luftfartyg över nationsgränserna. Vid ett församlingsmöte med ICAO i
oktober 1980 godkändes ett tillägg ull Chicagokonventionen om överföring
från registreringsstaten till brukarens stat av vissa funktioner och förpliktelser vid uthyrning av luftfartyg. Tillägget har tagits in som en artikel 83
bis i Chicagokonventionen. Artikeln behandlar det fall då ett luftfartyg som är registrerat i en fördragsslutande stat används av en brukare som driver
näringsverksamhet med huvudkontor i en annan fördragsslutande stat eHer av en brukare som är stadigvarande bosatt i en sådan stat. Mehlan dessa stater kan då träffas en överenskommelse, varigenom registreringsstaten
överför till den andra staten vissa av sina förpliktelser. Dessa avser.
förutom skyldigheterna enligt artikel 12 i konventionen, radioutrustning (artikel 30), luftvärdighetsbevis tartikel 31) och luftfartscertifikat (artikel 32a).
Sverige har ännu inte ratificerat ullägget. Artikeln träder i kraft när den
har ratificerats av 98 stater.
Luftfartsverket har I en skrivelse till regeringen i november 1980 hem-
ställt att Sverige ratificerar tillägget. Enligt luftfartsverkets mening kan de
principer som tilläggsartikeln uttrycker tillämpas av intresserade stater redan före ett eventuellt ikraftträdande. Dessa stater har då möjlighet att
förenkla rutinerna vid internationell uthyrning av luftfartyg.
Tilläggsarntikeln i engelsk version och svensk översättning bör fogas till
protokollet som bilaga 4. |
Utredningen föreslår de ändringar i svensk lagstiftning som krävs för att Sverige skall kunna tillämpa de principer som kommer till uttryck i artikel 83 bis. Ändringarna går ut på att luftfartyg som innehas med nyttjanderätt av svensk brukare i vissa avseenden skall kunna likställas med svenska luftfartyg samt att svenska luftfartyg som innehas med nyttjanderätt av utländska brukare i vissa avseenden skall anses ha samma nationalitet som brukaren. De nya bestämmelserna föreslås upptagna i två nya paragrafer, I
kap. 6 och 7 8§ LL.
För egen del vill jag till en början peka på att Sverige i ICAO har arbetat för en lösning av frågan om ansvarigheten för bl. a. luftvärdigheten i det fall då ett utländskt luftfartyg brukas i annat land, och i det arbetet har Sverige anslutit sig till de principer som kommer till uttryck i den nya artikeln, 83 bis. Ett förslag bör med hänsyn härtill föreläggas riksdagen att Sverige ratificerar artikeln. För att en ratificering skall kunna ske måste den svenska lagstiftningen anpassas till artikelns principer.
Som luftfartsverket och utredningen har påpekat bör en ny lagstiftning kunna tillämpas redan före ett eventuellt ikraftträdande av artikeln. Lag-
ändringen kan enligt min mening ske på i princip det sätt som utredningen föreslår, dvs. så att de bestämmelser som gäller för svenska luftfartyg i
vissa hänseenden skall kunna göras tillämpliga för ifrågavarande utländska luftfartyg och utländska bestämmelser kunna tillämpas på vissa svenska fartyg.
Enligt utredningens förslag skall det i I kap. 6§ andra stycket tas in en bestämmelse om att ett utländskt luftfartyg som sålunda har likställts med svenskt luftfartyg vid tillämpningen av 2 kap. brottsbalken (BrB) skall anses som svenskt.
Beträffande förslaget till en utvidgning av den svenska domsrätten anmärker utredningen att utvidgningen bör begränsas till luftfartens område, och utredningens förslag till lydelse av I kap. 6§ andra stycket LE innebär att den svenska domsrätten utsträcks till att omfatta alla brott i anslutning till användningen av ett luftfartyg. En bestämmelse rörande domsrätten bör emellertid enligt min mening uttryckligen ta sikte endast på brott mot
luftfartsförfattningarna. Endast en sådan begränsad utvidgning är också nödvändig för att Sverige skall kunna ta ansvar för tillsynen av luftvärdig-
heten och för andra förpliktelser som avses i artikel 83 bis.
Beträffunde den nårmare utformningen av I kap. 6§ återkommer jar i specialmotiveringen.
Bestämmelser om tillämpligheten av svensk strafflag finns i 2 kap. BrB. 12585 tas upp huvudreglerna om den svenska kompetensen i fråga om brott.
som begåtts utom riket. För sådant skall sålunda dömas efter svensk lag
och vid svensk domstol om brottet har begåtts av svensk medborgare eller av utlänning med hemvist i Sverige. av utlänning utan hemvist i Sverige
som efter brottet har blivit svensk medborgare eller fått hemvist här eller
som är dansk. finsk. isländsk eller norsk medborgare och finns här eller av annan utlänning som finns här i riket och det på brottet kan följa fängelse i mer än sex månader. Generellt gäller att gärningsmannen inte får dömas om gärningen är straffri på gärningsorten eller om den har begåtts inom område som inte tillhör någon stat och enligt svensk lag svårare straff än böter inte kan följa på gärningen. Påföljden får inte vara strängare än det svåraste straffet som är stadgat för brottet enligt lagen på gärningsorten.
För brott som har begätts utom riket döms enligt 3 § även i vissa andra
om det annars har begåtts i tjänsten av befälhavaren, eller av nägon som
tillhörde besättningen på sådant fartyg samt om brottet är kapning av
luftfartyg. luftfartssabotage eller folkrättsbrott eller försök till kapning av luftfartyg eller luftfartssabotage.
Ätal för brotu, som har begätts inom riket på utländskt fartyg eller luftfartyg av utlänning som var befälhavare eller tillhörde besättningen på fartyget eller annars medföljde fartyget mot sådan utlänning eller mot utländskt intresse. får inte väckas utan att förordnande om det har meddelats av regeringen eller av riksäklagaren (RÅ) Ätal för brott som har förövats utom riket får väckas cndast efter förordnande av regeringen eller
RÅ. Utan sådant förordnande får dock åtal väckas om brottet har förövats
bl.a. på svenskt fartyg eller luftfartyg eller i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på sådant fartyg (2 kap. 5§ BrB. KBr
(1972: 818) till riksåklagaren om väckande av åtal i vissa fall).
Beträffande utländska luftfartyg som hyrs av svenska brukare torde den brottslighet det här gäller i de allra flesta fall begås av svenska medborgare, i allt fall om besättningen på luftfartyget är svensk. Vid brott utomlands mot de bestämmelser som enligt I kap. 68 LL skall tillämpas på fartyget kan då normalt dömas efter svensk lag redan med stöd av 2 kap. 28 I BrB.
Om den brottslige är utländsk medborgare kan också dömas efter svensk
gärningarna torde dock inte generellt anses vara sådana brott. En möjlighet
måste därför skapas för lagföring enligt svensk lag vid svensk domstol i dessa fall. Detta kan i linje med vad utredningen föreslär ske genom en utvidgning av de jurisdiktionsregler som gäller enligt 2 kap. BrB. En
bestämmelse härom bör utformas i enlighet med de principer som tidigare
har valts vid specialstraffrättslig reglering inom ämnet (se bl.a. 148 lagen
(1966:314) om kontinentalsockeln och 5§ lagen (1982:963) om rymdverksamhet). Bestämmelsen bör tas in i anslutning till straffbestämmelserna i 13 kap. CL.
Med utredningens förslag tull bemyndigande i I kap. 78 LL avses bl. a. enligt vad utredningen anför att öppna möjlighet att förordna om speciella
regler angående åtalsrätten för brott som begås på sadana luftfartyg som hyrs av utländska brukare. Om emellertid beträffande något svenskt luft-
fartyg med stöd av I kap. 7§ LL har uteslutits tillämpningen av de svenska luftfartsbestämmelserna kan det med avseende på det luftfartyget inte bli aktuellt med ätal mot någon för brott mot dessa regler. Några särskilda
regler för åtalsrätten i dessa fall blir därför inte nödvändiga. Det får
förutsättas att det land med vilket överenskommelse i de avseenden som avses i artikel 83 bis har träffats enligt sin nationella lagstiftning kan beivra brott när det gäller sådana luftfartyg även om de har begätts i Sverige.
Jag återkommer i specialmotiveringen till mitt förslag beträtfande I kap.
7§ LL.
2.6 Registrering i Sverige, svenskt ägarinflytande
Mitt förslag: De nuvarande förutsättningarna för registrering i Sverige behålls i sak oförändrade, Att ett luftfartyg ägs av ett företag eller en förening med reellt utländskt inflytande som inte kan få ullständ till luftfart i förvärvssyfte kommer säledes liksom f.n. inte att utgöra hinder för registrering av luftfartyget (2 kap. 28 LL).
Utredningens förslag (avsnitt 4.2): Luftfartyg som kan antas vara avsett för
luftfart i förvärvssyfte får registreras bara om det ägs av någon som kan få tillstånd till sådan luftfart.
Remissinstanserna: Luftfartsverket och Juftfartsinspektionen anser att de nuvarande bestämmelserna bör behållas. De instanser som uttalar sig om förslaget har detaljartade synpunkter.
Skälen för mitt förslag: Ett luftfartyg får registreras i Sverige bara om det ägs av svenska staten, svensk kommun eller landstingskommun eller av ett dödsbo. bolag. förening. samfällighet eller stiftelse som har svensk nationalitet. Registrering i Sverige kan ske av ett luftfartyg som ägs av ett svenskt aktiebolag även om bolaget domineras av utländska ägare eller ett handelsbolag som har en eller flera utländska bolagsmän. Ett krav på kvalificerat svenskt inflytande finns däremot när det gäller nationaliteten
på den som söker tillstånd till luftfart i förvärvssyfte (7 kap. 3§ LL).
Luftfartsverket hemställde år 1980 att registreringsreglerna skulle änd-
ras så att det för registrering av ett luftfartyg som ägs av ett bolag. en förening e.d. skulle krävas kvalificerat svenskt inflytande över luftfartyget. Enligt luftfartsverket kunde det synas opraktiskt och vilseledande att i förekommande fall först medge svensk registrering av luftfartyg som ägs av svenska företag med dominerande utländska intressen och därefter
vägra drifttillstånd.
Enligt utredningens förslag skall sådana luftfartyg som kan antas vara
avsedda för luftfart i förvärvssyfte få registreras bara om de ägs av någon som kan få tillstånd till luftfart.
Remissinstansernas uppfattning har varit delad. Luftfartsverket, som alltså hemställt om en lagändring i linje med utredningens förslag, uppger
nu alt förutsättningarna för verkets hemställan har förändrats. Utveckling-
därav föreslår luftfartsverket att den gällande bestämmelsen behålls. Luftfartsinspektionen biträder det förslaget.
Swedair påpekar att det f.n. är vanligt förekommande att en operatör hyr flygplan från en ägare utan operativt tillstånd och Swedair frågar sig om detta med utredningens förslag kommer att bli möjligt.
För egen del gör jag följande bedömning. Den ökade förekomsten av uthyrningsverksamhet och leasing inom luftfarten har inneburit ett minskat samband mellan registrering och tillståndsgivning när det gäller luftfart i förvärvssyfte. Utredningens förslag innebär att detta samband stärks.
Ett genomförande av utredningens förslag skulle innebära att den som själv inte kan få tillstånd till luftfart i förvärvssyfte inte heller kan få sitt luftfartyg registrerat på sig även om hans avsikt är att hyra ut luftfartyget
till någon som kan få sådant tillstånd. I allt fall skulle det härför behövas ett
särskilt beslut om dispens. Ett sädant förfarande verkar omständligt och det bör inte föreskrivas om inte starka skäl talar för det. Ett sådant skäl är
enligt utredningen att det i de fall då tillstånd till luftfartsverksamhet inte
kan meddelas för sökanden är en fördel om denne får besked därom redan vid ansökan om registrering. Att märka är emellertid att detta besked inte kan avse tillståndsfrågan i dess helhet. Underlag för den prövningen finns ju inte vid registreringen. Enligt min mening talar det mesta för att registrerings- och tillståndsfrågorna hålls åtskilda. I linje med vad luftfartsin-
spektionen uttalat kan till undvikande av eventuella missförstånd beträf-
fande registreringsbeslutets innebörd sökanden i samband med registre-
ringen upplysas om att tillståndsfrågan inte har prövats och om innebörden
av den prövningen.
Jag kan alltså inte ansluta mig till utredningens förslag i denna del. Den nuvarande bestämmelsen i 2 kap. 28 LL bör därför enligt min mening
kvarstå i den lydelse bestämmelsen har i dag. Vid sådant förhållande behöver jag inte gå in på den av utredningen föreslagna lagtekniska lös-
ningen.
2.7¶Icke-nationell registrering
Mitt förslag: 1 luftfartslagen tas in en ny paragraf enligt vilken de bestämmelser i lagen som gäller i fråga om luftfartyg som är registrera-
de i en annan stat på motsvarande sätt skall ullämpas i fråga om
luftfartyg som är registrerade hos en internationell organisation (1 kap.
S$ LL).
Utredningens förslag (avsnitt 4.4) överensstämmer i sak med mitt förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans berör särskilt utredningens förslag i denna del.
Skälen för mitt förslag: Ett luftfartyg skall enligt Chicagokonventionen fart. 17) ha den stats nationalitet, i vilken det är registrerat. Det kan inte registreras i mer än en stat men registreringen kan överföras från en stat till en annan. Alla luftfartyg i internationell trafik skall vara försedda med nationalitets- och registreringsbeteckningar. Den svenska lagsuftningen utgår från att alla registrerade luftfartyg är nationellt registrerade. Luftfart
här i landet får som jag tidigare nämnt äga rum endast med luftfartyg som
har svensk nationalitet eller nationalitet i en sådan främmande stat som på grund av en överenskommelse har rätt till luftfart inom svenskt område (1
kap. 2§ EL).
Enligt artikel 77 i Chicagokonventionen utgör konventionens bestämmelser om nationalitet och registrering inte hinder mot att två eller flera fördragsslutande stater bildar gemensamma lufttrafikorganisationer eller
internationella lufttrafikföretag eller kommer överens om lufttrafik i pool på vilken sträcka eller inom vilket område som helst. Sådana organisatio-
ner eller trafikföretag eller lufttrafik skall vara underkästade alla bestämmelser i konventionen.
I en resolution 1967 om nationalitet hos och registreringen av luftfartyg som används i sådana internationella lufttrafikföretag som avses i Chicagokonventionen artikel 77 har ICAO fastställt hur konventionens bestämmelser skall tillämpas på de luftfartyg som inte är registrerade på nationell basis. Sådan registrering kan vara ”joint registration”. dvs. registrering enligt vilken de stater som bildar ett internationellt lufttrafikföretag skall upprätta ett annal register än det nationella för registrering av de fartyg som trafikföretaget använder. Registreringsmyndigheter i detta fall är myndigheter i dessa stater. En annan form av registrering enligt artikel 77 är ”international registration”, enligt vilket system luftfartyg som ställs till en internationell organisations förfogande skall kunna registreras hos den internationella organisationen som då blir registreringsmyndighet. De luftfartyg som blir föremål för gemensam eller icke-nationell registrering skall få en allmän beteckning (common mark”) som bestäms av ICAO.
Enligt I kap. 2§ andra stycket LL finns möjlighet att i viss utsträckning ge ett luftfartyg som är registrerat på icke-nationell basis tillstånd till luftfart i Sverige. En anpassning av lagstiftningen till IC AO-resolutionen kräver enligt utredningen att de bestämmelser som reglerar vad som gäller för luftfartyg som är registrerade i en annan stat kan tillämpas också på
luftfartyg som är registrerade hos en internationell organisation. Utredningen föreslår införande av en bestämmelse, 1 kap. 58, enligt vilken de bestämmelser i luftfartslagen som gäller i fråga om luftfartyg som är registrerade I en annan stat skall tillämpas också i fråga om luftfartyg som är
registrerade hos en internationell organisation. Enligt utredningen behövs inte några ändringar i den svenska lagstiftningen på grund av resolutionens bestämmelser om "joint registration” eftersom de luftfartyg som det där är fråga Om är registrerade I en annan stat.
Jag delar utredningens uppfattning att det i den svenska lagstiftningen bör tas direkt hänsyn till förekomsten av icke-natione!l registrering enligt ICAO-resolutionen. Detta kan som utredningen föreslår ske genom att icke-nationellt registrerade luftfartyg vid tillämpningen av lagens bestämmelser likställs med luftfartyg som är registrerade i en annan stat. För att markera att den internationella organisationen vid en sådan tillämpning skall jämställas med främmande stat bör paragrafen, I kap. 58, få en något
annorlunda avfattning än vad utredningen föreslår. Någon lagändring är som utredningen påpekar inte nödvändig för en tillämpning av reglerna om ”joint registration".
2.8¶Luftvärdighet och miljövärdighet
Mitt förslag: Ingen saklig ändring föreslås beträffande vad som nu gäller
om luftvärdighet och miljövärdighet enligt 3 kap. LL. Liksom hittills skall sålunda ägaren till ett luftfartyg svara för att hans luftfartyg är luftvärdigt och miljövärdigt när det används vid luftfart. och luftvärdigheten och miljövärdigheten skall stå under tillsyn av luftfartsverket. I kapitlet görs redaktuonella ändringar. Vidare förordas att luftvärdig-
hetsbevis skall kunna utfärdas inte endast för viss tid utan också tills
vidare.
Utredningens förslag tavsnitt 5) överensstämmer i stort med mitt förslag.
Remissinstanserna godtar i allmänhet utredningens förslag. Luftfartsverket och luftfartsinspektionen föreslår vissa redaktionella justeringar.
Skälen för mitt förslag: I 3 kap. LL finns bestämmelser om luftfartygs
luftvärdighet och miljövärdighet. Reglerna om luftvärdighet går tillbaka på
annex 8 till Chicagokonventionen medan reglerna om miljövärdighet går
tillbaka på annex I6 del I som behandlar flygplansbuller. Bestämmelser om luftvärdighet och miljövärdighet finns också i 19-28 88 LK.
Ägaren av ett luftfartyg svarar för att luftfartyget är luftvärdigt och
miljövärdigt när det används vid luftfart. Om någon brukar ett luftfartyg i
ägarens ställe är det dock brukaren som har ansvaret för luftvärdigheten
och miljövärdigheten.
Utredningen diskuterar frågan huruvida den som hyr ett luftfartyg under längre tid skall betraktas som ägare i fråga om ansvaret för ett luftfartygs skötsel och dess skick när det används vid luftfart. Önskemål härom har
framförts till utredningen. Utredningen pekar på att brukaren redan nu har
ett ansvar för att luftfartyget är luftvärdigt när det brukas vid luftfart, och
någon anledning att föreslå ändringar föreligger enligt utredningen inte. Jag
deltar utredningens uppfattning.
Ett luftfartyg skall undergå besiktning enligt vad regeringen eller luftfartsverket bestämmer och skall beträtfande luftvärdigheten i övrigt vara underkastat tillsyn av luftfartsverket (3 kap. 2§ första stycket LL).
Besiktning och tillsyn av luftvärdigheten kan enligt 3 kap. 2§ andra stycket uppdras åt särskild sakkunnig eller myndighet inom eller utom riket. Utredningen föreslår att delegeringsmöjligheten skall utökas till att också avse tillbehör och reservdelar till luftfartyg och annan sådan utrustning för luftfartygen och de ombordvarande som har betydelse för säkerheten. Därtill föreslås med anledning av önskemål från luftfartsverket att luftfartsverket skall kunna uppdra åt andra att utfärda de föreskrifter som kan behövas i fråga om besiktningarna och tillsynen.
Jag har ingen erinran mot den föreslagna utvidgningen när det gäller tillsynen över reservdelar m. m.
Det föreslagna bemyndigandet för sakkunniga att utfärda föreskrifter rörande besiktningar och tillsyn blir, om föreskrifterna tar sikte på olika krav som därvid skall ställas beträffande bl. a. luftvärdighet m. m., enligt min mening att bedöma som en sådan delegering av normgivning som
enligt regeringsformen inte är möjlig till andra än kommuner eller förvalt-
ningsmyndigheter. Bemyndigandet bör därför begränsas till att avse endast själva besiktningen och tillsynen.
I likhet med utredningen förordar jag att ett luftvärdighetsbevis bör
kunna utfärdas tills vidare och inte som f.n. endast för viss tid. Jag avser
att senare föreslå en bestämmelse härom i luftfartsförordningen.
Utredningen föreslår bl. a. att den som äger ett luftfartyg eller den som brukar fartyget i ägarens ställe skall övervaka att fartyget är luftvärdigt
(78). I förhållande till gällande rätt innebär formuleringen att det föreskriv-
na ansvaret inte formellt anknyts till att luftfartyget används vid luftfart. Ett sådant ansvar är enligt luftfartsinspektionen inte rimligt och paragrafen bör enligt inspektionen kompletteras med den begränsning i detta avsecende den nu har. Jag delar inspektionens uppfattning (jfr prop. 1957: 69 s. 67).
Till vissa detaljfrågor återkommer jag i specialmotiveringen.
2.9 Bemanning, luftfartscertifikat
2.9.1 Författningstekräsk utformning
Mitt förslag: De grundläggande bestämmelserna om återkallelse av certifikat tas in i luftfartslagen. Förslaget innebär i förhållande till vad som gäller nu att ett flertal av de bestämmelser som nu finns i luftfartskungörelsen får sin motsvarighet i lag (4 kap. EL).
Utredningens förslag (avsnitt 6.2) överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna tillstyrker i allmänhet utredningens förslag.
Skälen för mitt förslag: I 4 kap. LL finns bestämmelser om luftfartygs bemanning och om luftfartsceruifikat. Bestämmelserna om certifikat i 3— 988 är allmänt hållna. Der närmare regleringen av bl. a. förutsättningarna för erhållande, förnyelse och återkallelse av certifikat finns i luftfartskungörelsen.
Utredningen diskuterar frågan om inte förutsättningarna för erhällande
och återkallelse av certifikat bör regleras i lag i större utsträckning än vad som är fallet i dag. En jämförelse görs med körkortslagstiftningen. Körkortslagen (1977:477) antogs sedan riksdagen är 1976 uttalat att det är
väsentligt att de för den enskilde och från rättssäkerhets- och trufiksäker-
hetssynpunkt mest betydelsefulla bestämmelserna tas in I en lag. Riksdagens uttalanden kan enligt utredningen sägas gälla också för motsvarande frågor på lufträttens område. De grundläggande bestämmelserna om erhällande och återkallelse av certifikat är. anför utredningen, betydelsefulla för den enskilde, och starka rättssäkerhetsskäl talar för att dessa bestämmelser tas in i en lag.
Under remissbehandlingen har luftfuartsinspektionen pekat på att förändringen från ett fåtal, mycket övergripande lagregler med detaljreglering i författning av lägre dignitet ull en utomordentligt detaljerad lägtexi inte
kan undgå att skapa risker för förbiseenden och hårda bindningar för framtiden. Sveriges advokatsamfund säger sig dela utredningens uppfatt-
ning att de grundläggande bestämmelserna om erhållande och återkallelse
av certifikat är så betydelsefulla att de bör tas in i lag.
För egen del delar jag utredningens uppfattning att huvuddelen av be-
stämmelserna om luftfartscertuifikat bör tas in i lag. Jag återkommer i det
följande till den närmare avgränsningen mellan vad som bör tas in i lagen
och vad som kan tas in i en luftfartsförordning.
2.9.2 Villkoren för erhållande av certifikat m.m.
Mitt förslag: Förutsättningarna för erhållande av certifikat lämnas i princip oförändrade (4 kap. 68 LL). Luftfartsverket får delegera sin
examensrätt till exempelvis flygskola (4 kap. 18§ andra stycket LT). För antagande till utbildning för erhållande av luftfartscertifikat skall i
princip gälla att det för sökanden har utfärdats ett s. k. elevtillstånd. En
bestämmelse härom och regler om erhållande av tillständ tas in i luft-
fartslagen. Reglerna ansluter till vad som gäller för erhållande av certifikat (4 kap. 5§ LD). En möjlighet införs till undantag från kravet på elevtillständ i vissa fall.
Utredningens förslag (avsnitt 6.3) överensstämmer i princip med mitt förslag utom såvilt gäller möjligheten till undantag från kravet på elevtillstånd.
Remissinstanserna accepterar utredningens förslag.
Skälen för mitt förslag: Enligt 32§ LK får luftfartscertifikat utfärdas eller
förnyas för den som gjort sig känd för nykterhet och ordentlighet samt med hänsyn till sina personliga förhållanden i övrigt får anses lämplig att inneha certifikat och som uppfyller de villkor i fråga om ålder, kunskaper. erfarenhet och skicklighet samt fysisk och psykisk lämplighet som luftfartsverket föreskriver. Villkor i fråga om fysisk och psykisk lämplighet skall bestämmas i samråd med socialstyrelsen.
Detaljerade bestämmelser om de olika krav som skall uppfyllas finns i Bestämmelser för civil luftfart — certifikatbestämmelser (BCL-C). Luftfartsverket utfärdar certifikat för dem som uppfyller de fastställda villkoren. Alla certifikat är tidsbegränsade och giltighetstiden varierar med typen av certifikat och med innehavarens ålder. Till grund för dessa
bestämmelser ligger de krav på regelbundet återkommande medicinska
undersökningar som finns i annex 1 till Chicagokonventionen.
Sökandens lämplighet som certifikatinnehavare prövas av luftfartsver-
ket redan i samband med antagandet av förare och andra till utbildning.
Beslut om antagning till utbildning kallas i dagligt tal elevgodkännande.
Enligt utredningen har det inte framförts någon kritik mot de krav som i dag ställs på den som söker cenifikat. Utredningen föreslår inte heller några ändringar i dessa hänseenden.
Remissinstanserna har i princip godtagit ståndpunkten att förutsättning-
arna för erhållande av certifikat skall lämnas i princip oförändrade. Också
jag delar den uppfattningen.
Certifikatprov
Luftfartsverket har hemställt. att verket får rätt att delegera genomförandet av det prov som görs med sökanden av ett certifikat för att kontrollera dennes kunskaper, det s.k. certifikarprover. Enligt luftfartsverket kan det i verket inte finnas personal med kompetens att genomföra prov och kontroller på alla typer av luftfartyg. Det är därför nödvändigt att delegera examensrätten, och avsikten år att t.ex. fAygskolor skall ges den rätten. Verket skulle då övergå till att kontrollera skolornas undervisning som helhet utan att gå in på varje elevs prestation (systemkontroll).
Utredningen menar att den föreslagna delegeringen kan förväntas medföra stora förenklingar. och utredningen tullstyrker därför förslaget. Av hänsyn till bl. a. trafiksäkerheten är det dock enligt utredningen väsentligt att en sådan möjlighet utnyttjas med försikughet. Författningsmässigt föreslås den nya ordningen komma tull uttryck dels i ett bemyndigande i luftfartslagen (4 kap. 18§ andra stycket), dels i en paragraf i en ny luftfartsförordning, vari det föreskrivs att luftfartsverket får anordna prov med sökanden för att utröna dennes kunskaper, erfarenhet och skicklighet och att verket får uppdra åt andra att genomföra provet. (338).
Kammarrätten i Jönköping har I anslutning till förslaget om delegering av examensrätten ifrågasatt om inte förslaget motiverar införandet av
sanktionsbestämmelser mot flygskola som exempelvis ställer alltför låga
krav för att godkänna sina elever. I övrigt har förslaget inte kommenterats
under remissbehandlingen.
För egen del ser jag liksom utredningen stora fördelar i en möjlighet till delegering av verkets examensrätt till exempelvis flygskolor. En förutsättning är naturligtvis att verket innan sådan delegation sker försäkrar sig om att proven anordnas på ett sådant sätt att flygsäkerheten inte äventyras. Med anledning äv kammarrättens remissvar vill jag understryka att luftfartsverket naturligtvis måste genomföra sådana kontroller av examensverksamheten att man omedelbart kan frånta en skola dess examensrätt om kvaliteten på proven ger anledning befara att flygsäkerheten riskeras.
Befogenhet för luftfartsverket att besluta om en sådan indragning följer av
det föreslagna bemyndigandet för verket att uppdra åt andra att genomföra
proven. Bestämmelser i de nu angivna hänseendena kan som utredningen föreslår tas in dels i ett bemyndigande 1 luftfartslagen, dels i en ny luftfartsförordning. Beträffande den närmare utformningen av en bestämmelse i lagen om certifikatprov återkommer jag i specialmotiveringen (4 kap. 18 §).
Elevtillstånd
Luftfartsverket har framfört önskemål om att begreppet elevgodkän-
nande skrivs in i författning. Utredningen förordar också att så sker. men
föreslår att man i stället för termen elevgodkännande använder termen elevtillstånd. Enligt utredningens förslag skall elevtillstånd ges bara till den
som med hänsyn till sin ålder och sina personliga förhållanden kan anses lämplig att inneha certifikat. Vid prövningen skall beaktas om sökanden är
känd för nykterhet och ordentlighet och om det kan antas att han kommer att visa det ansvar och omdöme som krävs av en certifikatinnehavare. Vid prövningen av de medicinska förhållandena skall sökandens fysiska och psykiska lämplighet beaktas. Innehav av ett giltigt elevtillstånd skall vara en förutsättning för att luftfartscertifikat skall utfärdas. Elevtllständet skall gälla under viss tid och får förnyas om sökanden vid tiden för ansökan om sådan förnyelse uppfyller kraven.
Utredningen föreslår att luftfartsverket ges möjlighet att från social-
nämnd inhämta upplysningar angående en sökandes eller certifikatinnehavares nykterhetsförhållanden. En bestämmelse härom föreslås upptagen i 4 kap. 215 andra stycket LL.
Luftfartsinspektionen anser att utredningens förslag inte tillräckligt tydligt ger vid handen att elevtillstånd skall vara obligatoriskt för var och en som påbörjar flygutbildning. Inspektionen menar vidare att elevtillståndet i vissa fall inte fyller någon funktion och det därför måste finnas möjlighet
till avsteg från den stelbenta huvudregeln om obligatoriskt elevtillständ. Luftfartsverket bör därför få medge undantag från kravet på elevtillständ,
och en bestämmelse därom bör införas i lagen. Inspektionen ifrågasätter vidare det av utredningen föreslagna kravet på svenskt medborgarskap för
att få elevtillstånd. Inspektionen tar också upp frågan om undantag från kravet på elevtillstånd då en innehavare av utländskt certifikat begär att få
detta utbytt mot ett svenskt. Här går det enligt inspektionen inte att
upprätthålla kravet på elevtillstånd.
För egen del konstaterar jag att s.k. elevgodkännande f.n. är obligatoriskt för den som vill genomgå utbildning för certifikat. Vid sådant förhållande är det naturligt att de grundläggande reglerna om sådant godkännande liksom de grundläggande reglerna i övrigt om erhållande av luftfartscertifikat tas in i lag. I enlighet med vad utredningen har föreslagit bör godkännandet i lagen betecknas elevtillständ.
Jag kan i huvudsak ansluta mig till utredningens förslag beträffande elevtillstäånd. Som luftfartsinspektionen påpekar kan clevtillståndet fungera som ett förhandsbesked till eleverna rörande deras möjligheter att få certifikat, och dyrbar utbildning som inte leder till certifikat kan därigenom förhindras. Det bör, som luftfartsinspektionen och överbefälhavaren anfört, finnas möjlighet till undantag från kravet på elevtillstånd. Luftfarts-
verket bör få medge sådant undantag när ett krav på tillstånd inte har någon funktion att fylla. Förutsättningarna bör anges i lagen. Beträffande
motiven för mina förslag i den nu aktuella delen i övrigt hänvisar jag till specialmotiveringen (4 kap. 58).
2.9.3 Certifikatens giltighetstid, förnyelse
Mitt förslag: Liksom hittills skall luftfartscertfikat utfärdas för viss tid.
Det skall också i enlighet med vad som gäller f.n. kunna förnyas efter prövning av sökandens fysiska och psykiska lämplighet. Bestämmelser i nu angivna hänseenden tas in i luftfartslagen (4 kap. 4 och 8§§).
Utredningens förslag (avsnitt 6.4) överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalar sig i frågan om giltighetstiden och om förnyelse accepterar med ett undantag utredningens
förslag.
Skälen för mitt förslag: Ett flygcertifikat har en begränsad giltighetstid som varierar beroende på såväl innehavarens älder som vilken typ av certifikat det är frågan om. Närmare bestämmelser i detta avseende finns i BCL-C. När giltighetstiden för ett certifikat har gått ut kan innehavaren ansöka om förnvelse. Han kan då ha skyldighet att ge in ett nytt lämplighetsintyg, och han skall genomgå en ny undersökning angående sin fysiska och psykiska
lämplighet. Dessutom skall han visa att han fyller kraven på erfarenhet och flygträning. För att certifikat skall förnyas krävs att innehavaren uppfyller
de villkor som gäller vid ansökningen om förnyelse.
Enligt utredningens mening skulle systemet med de administrativa sank-
tionerna bli klarare och mera enhetligt om ett utfärdat certifikat gällde
under obegränsad tid så länge det inte var återkallat. Med hänsyn till att det är tveksamt om en sådan ordning är förenlig med Chicagokonventionen
och till att ett stort antal återkallelseförfaranden skulle behöva inledas mot sådana certifikatinnehavare som annars låter sina certifikat förfalla har
utredningen stannat för att certifikaten även i fortsättningen bör ha en begränsad giltighetstid.
De säkerhetsskäl som motiverar en ingående prövning av sökandens lämplighet som certifikatinnehavare gör sig enligt utredningen gällande
med samma styrka när det gäller frågan om förnyelse av certifikat. Luftfartsinspektionen har under remissbehandlingen understrukit att
certifikatens begränsade giltighetstid inte utgör något hinder för förenklingar i certifikathanteringen. Allmänflygföreningen anser däremot att cer-
tiftkaten inte behöver begränsas till viss tid. Cerufikatets giltighetstid bör enligt föreningen i stället kopplas till läkarintyget.
Jag delar utredningens uppfattning.
I fråga om den närmare utformningen av reglerna återkommer jag i spectalmotiveringen (4 kap. 4 och 8 §§).
2.9.4 Återkallelsegrunderna
Mitt förslag: Grunderna för återkallelse anges i luftfartslagen. Bl.a.
skall ett certifikat kunna återkallas om innehavaren eller sökanden
underlåter att efterkomma föreläggande om certifikatkontroll eller inte
längre uppfyller de krav som gäller för certifikatet. För övrigt ansluter förslaget nära till vad som f.n. gäller enligt luftfartskungörelsen (4 kap.
93 LL).
Utredningens förslag (avsnitt 6.5) överensstämmer i princip med mitt förslag.
Remissinstanserna accepterar I allmänhet utredningens förslag. Vissa alternativa förslag och avvikande synpunkter framförs dock.
Skälen för mitt förslag: Ett certifikat kan enligt 4 kap. 68 LL återkallas om innehavaren begår någon förseelse i tjänsten eller av betydelse för denna eller om han annars inte uppfyller de villkor som gäller för tjänsten. Närmare bestämmelser om återkallelse av ett certifikat finns i 38 & LK. Bland äterkallelsegrunderna anges berusning i tjänsten. visad uppenbar likgiltighet för andra, upprepade förseelser mot gällande bestämmelser,
grovt äsidosättande av säkerhetsföreskrifter, onyktert levnadssätt och medicinska skäl. Det finns inte någon allmän återkallelsegrund beträffande
den som inte upptyller kraven för utfärdande av certifikat. Ett certifikat får inte återkallas på grund av en straffbar gärning förrän ett lagakraftvunnet avgörande finns om inte den misstänkte oavsett utgången i ansvarsfrågan
får anses olämplig att utöva den verksamhet certifikatet gäller. Luftfarts-
verket kan i stället meddela ett interimistiskt beslut om certuifikalets sättande ur kraft.
Enligt utredningen har de materiella reglerna om luftfartslagstiftningens
sanktionssystem inte kritiserats mera ingående. Utredningen har dock funnit att reglerna bör kompletteras i några hänseenden för att det skall bli
möjligt att ingripa i de fall då detta är nödvändigt från säkerhetssynpunkt.
En certifikatinnehavares underlåtenhet att efterkomma föreläggande om
certifikatkontroll föreslås sålunda kunna leda till att certifikatet återkallas.
Vidare föreslås att återkallelsegrunderna kompletteras med en generell bestämmelse om att certifikatet skall återkallas om innehavaren inte längre uppfyller de krav i fråga om fysisk och psykisk lämplighet som gäller för
utfärdande av elevtillstånd. Slutligen föreslår utredningen att återkallelse på grund av brott skall
kunna ske endast om lagakraftvunnen dom om brottet föreligger. Luftfartsinspektionen föreslår inrättande av ytterligare en återkallelsegrund som tar sikte på att innehavaren inte uppfyller fastställda krav i fråga om kunskaper, erfarenhet och skicklighet. Kammarrätten i Jönköping och Sveriges advokatsamfund har redaktionella synpunkter på den av utred-
ningen föreslagna uppräkningen av återkallelsegrunder. Svensk pilotförening tar avstånd från tvängsmässiga psykologiska tester och kontroller avseende yrkesutövande piloters funktionsförmåga.
För egen del kan jag i stort acceptera den uppläggning av äterkallelsegrunderna som utredningen har föreslagit. Jag förordar dock delvis på grund av påpekanden under remissbehandlingen vissa justeringar i utredningens förslag. De närmare motiven för mina förslag återkommer jag till i specialmotiveringen (4 kap. 98).
2.9.5 Tiden för återkallelse, m.m.
Mitt förslag: En återkallelse av luftfartsceruifikat sker alltid för certifikatets återstående giltighetstid. Vid återkallelse på grund av misskötsamhet fastställs en tid som mäste förflyta innan nytt certifikat får utfärdas. Någon särskild beteckning för den tiden införs inte (4 kap. 7.9 och 148§ LL).
Utredningens förslag (avsnitt 6.6) överensstämmer I såk med mitt förslag. Den tid som skall förflyta innan nytt certifikat efter återkallelse får utfärdas betecknas spärrtid.
Remissinstanserna har i allmänhet inte någon erinran mot utredningens förslag. Ett par instanser vänder sig mot användningen av beteckningen spärrtid.
Skälen för mitt förslag: Återkallelse kan f.n. ske för viss tid, tills vidare eHer för den återstående giltighetstiden.
Enligt 39§ LK kan en certifikatinnehavare, vars certifikat har blivit äterkallat för den återstående giltighetstiden av annat än medicinska skäl, inte få ett nytt certifikat förrän efter en viss bestämd tid. Denna tid varierar beroende på grunden för återkallelsen.
Om återkallelsen beror på att innehavaren har varit berusad i tjänsten eller visat grov oaktsamhet eller uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom får ett nytt certifikat inte utfärdas förrän två är efter återkallelsen. I övriga fall är tiden ett år. Om det finns synnerliga skäl till det får tiderna bestämmas till ett år respektive tre månader.
Utredningen har övervägt om det finns behov av olika former av återkallelse eller om det skulle räcka med en. Denna skulle i så fall närmast ha karaktären av återkallelse tills vidare.
Enligt utredningens mening är det av säkerhetsskäl väsentligt att man får tillfälle att noga pröva lämpligheten hos den person, vars certifikat tidigare har återkallats när denne ånyo önskar få ett certifikat. Att redan i samband med återkallelsen slå fast att innehavaren är lämplig att ha ett certifikat
efter en viss bestämd ud kan enligt utredningen vara vanskligt. och den prövningen bör därför göras först när denna tid har förflutit.
Utredningen pekar vidare på att återkallelse av ett certifikat för viss tid mera har karaktären av en straffrättslig sanktion än av en administrativ åtgärd, betingad av trafiksäkerhetsskäl. Utredningen föreslär med hänvisning ull det anförda att möjligheten att återkalla ett certifikat för viss tid skall upphävas.
De två andra formerna för återkallelse, återkallelse tills vidare och
återkallelse för den återstående giltighetstiden, bör enligt utredningens mening slås samman till en enda, benämnd återkallelse. Denna åtgärd kan
då, anför utredningen, varieras med hänsyn till grunden för beslutet. Om återkallelsen grundas på medicinska skäl bör ett nytt certifikat kunna utfärdas när det medicinska hindret har upphört om de övriga förutsättningarna för att få eu certifikat är uppfyllda. I dessa fall bör det inte i
samband med äterkallelsen bestämmas någon viss tid som mäste förflyta
mellan återkallelsen och utfärdandet.
Om äterkallelsen däremot grundar sig på att innehavaren har begått en brottslig gärning eller att han på grund av ett onyktert levnadssätt eller andra personliga förhållanden bedöms som olämplig kan man enligt utredningen redan vid beslutet om återkallelse konstatera att en viss tid kommer att behöva förflyta innan frågan om lämpligheten kan avgöras igen. Innehavaren bör i dessa fall tillåtas att söka ett nytt certifikat först sedan en viss
bestämd tid har förflutit. Utredningen föreslår att den tid som måste förflyta mellan återkallelsen
och utfärdandet av ett nytt certifikat kallas spärrtid. samt att den nuvaran-
de ett- och tvåårsgränsen behålls.
Enligt utredningen bör spärrtid bestämmas inte bara vid återkallelser. Så
bör ske också om en ansökan om elevtillstånd eller en ansökan om förnyelse inte kan bifallas på grund av sökandens personliga förhållanden. Slutligen föreslår utredningen en möjlighet att sätta ned spärrtiden om
några nya omständigheter inträffar eller kommer fram efter det lagakraftvunna avgörandet. Det skall dock finnas synnerliga skäl för en nedsätt-
ning. Spärrtiden skall inte få sättas ned så mycket att minimitiderna un-
derskrids.
Utredningens förslag om återkallelsetid och spärrtid har föranlett synpunkter från flera remissinstanser. Kammarrätten i Jönköping anser att
det kan synas imkonsekvent att införa skilda system beträffande spärrtid och återkallelse när det gäller så närliggande områden som körkorts- och luftfartslagstiftningen. Kammarrätten pekar dock på att återkallelse för
viss tid mera har karaktär av en straffrättslig sanktion än av administrativ åtgärd och att säkerhetsskälen torde ha haft en större betydelse ; samband med återkallelse av luftfartscertifikat än vid återkallelse av körkort. Kammarrätten avstyrker förslaget att införa termen spärrtid. Ordet är enligt kammarrätten snarast missvisande: det är inte fräga om en spärrtid av 7 Riksdagen 19841/85. I saml. Nr 212
samma slag som den som förekommer i körkortslagstiftningen. Enligt kammarrätten bör man välja termen ”lägsta väntetid” eller avstå från
någon särskild beteckning. Också länsrätten i Östergötlands län föreslår
på liknande skäl termen ”väntetid” som beteckning på det som utredningen benämner ”spärrtid”. För egen del delar jag. liksom de remissinstanser som har uttalat sig i frågan, utredningens uppfattning att återkallelse alltid bör ske för den
återstående giltighetstiden. Jag ansluter mig också till uppfattningen att man vid återkallelse vid misskötsamhet bör sätta ut en tid inom vilken nytt elevtillstånd eller luftfartscertifikat inte får utfärdas. Jag kan också acceptera den ordning för fastställande av sådan tid som utredningen har föresla-
git. Jag delar kammarrättens och länsrättens uppfattning att termen spärrud, som här har en annan innebörd än i körkortslagstiftningen. inte bör användas i detta sammanhang. Enligt min mening saknas anledning att ge den tid som avses en särskild beteckning. 2 9.6 Varning och erinran
| Mitt förslag: För de fall då en återkallelsegrund föreligger på grund av
misskötsamhet skall i stället för återkallelse kunna meddelas varning. En förutsättning härför är att varning av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd. Ett beslut om varning får överklagas. Om det inte
finns tillräckliga skäl för återkallelse eller varning skall innehavaren av
luftfartsverket erinras om de krav som gäller. Ett sådant beslut får inte
överklagas (4 kap. 158 LL).
Utredningens förslag (avsnitt 6.7) överensstämmer i princip med mitt för-
slag.
Remissinstanserna har inte någon crinran mot utredningens förslag. Svensk pilotförening berör frågor kring registrering av varning respektive erinran samt om förhållandet mellan erinran. varning och återkallelse.
Skälen för mitt förslag: Förutom återkallelse av certifikat finns ytterligare en administrativ sanktion mot en certifikatinnehavare, nämligen varning. Luftfartsverket kan sålunda enligt 41 & LK meddela varning om innehava-
ren har visat sig mindre lämplig för den tjänst som certifikatet avser men det inte finns tillräckliga skäl för att återkalla certifikatet. Enligt utredningens mening bör varning användas då en återkallelsegrund i och för sig föreligger men det framstår som tillräckligt med en
mindre långtgående åtgärd. För att markera att varning är en allvarlig
åtgärd bör — menar utredningen — en förutsättning för meddelande av en
sådan vara att en viss angiven återkallelsegrund är för handen. Detta
innebär en skillnad mot vad som gäller i dag, eftersom det nu räcker med alt det föreligger någon omständighet som är ägnad att minska tilltron till certifikatinnehavarens lämplighet. Utredningen föreslår vidare att beslut om varning skall kunna överklagas: det nuvarande fullföljdsförbudet före-
slås upphävt.
Då cen företagen utredning utvisar att det visserligen saknas tillräckliga
skäl för en återkallelse eller en varning men att det finns anledning att göra certifikatinnehavaren uppmärksam på de krav som ställs på honom skall han. enligt vad utredningen föreslår, i likhet med vad som nu gäller kunna
erinras om dessa krav. Ett sådant beslut föreslås få beteckningen erinran; det bör enligt utredningen inte kunna överklagas.
Luttfartsinspektionen har uttalat att det av utredningen föreslagna ingri-
pandet mot en certifikatinnehavare i form av erinran kommer att få det
resultatet att antalet varningar reduceras utan att flygsäkerhetseffekten förloras eller minskas. Genom att beslut om erinran får ankomma på luftfartsverket kommer enligt inspektionen belastningen på domstolarna och den enskilde att reduceras. Den föreslagna formen av ingripande välkomnas därför av inspektionen. Enligt inspektionen bör erinran kunna meddelas också mot innehavare av elevtillstånd.
Utredningens förslag om varning och erinran har i övrigt inte föranlett några särskilda uttalanden under remissbehandlingen.
Jag ansluter mig i princip ull utredningens förslag. Beslut om erinran bör
också kunna meddelas innehavare av elevtillstånd. Beträffande lagtek-
niska frågor återkommer jag i specialmotiveringen (4 kap. 158).
I fråga om vilken myndighet som skall fatta beslut i dessa frågor åter-
kommer jag i det följande (avsnitt 2.9.8).
2.9.7¶Försättande ur kraft och omhändertagande
Mitt förslag: Ett luftfartscerufikat kan försättas ur kraft i avvaktan på
ett slutligt avgörande i återkallelsefrågan. Beslut härom skall kunna meddelas vid samtliga återkallelsegrunder. Ingen begränsning införs i
tiden för beslutets giltighetstid. De nuvarande möjligheterna att omhänderta ett certifikat behålls i princip oförändrade (4 kap. 12, 16 och
17 §§).
Utredningens förslag (avsnitt 6.8) överensstämmer i stort med mitt förslag. Beslut om försättande ur kraft skall dock kunna meddelas endast då återkallelse övervägs på grund av certifikatinnehavarens personliga förhål-
landen. För det fall då återkallelse aktualiseras på grund av brottslig
gärning föreslås en begränsad giltighet för beslut om försättande ur kraft.
Remissinstanserna har med vissa detaljanmärkningar accepterat utredningens förslag.
Skälen för mitt förslag: Ett cerufikat kan försättas ur kraft intill dess frågan
om återkallelse har prövats om det finns anledning att anta att innehavaren
har begått en förseelse i eller av betvdelse för tjänsten eller om han i övrigt
inte uppfyller de villkor som gåller för tjänsten (4 kap. 6§ LL).
Om en certifikatinnehavare t.ex. har varit så påverkad av alkohol eller
andra medel att han inte här kunnat fullgöra sin tjänst på ett betryggande sätt kan certifikatet omhändertas 1428 CK). Detsamma gäller om certifi-
katinnehavaren har visat grov oaktsamhet eller uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom eller om han på grund av sjukdom e. d. har förlorat förmågan att fullgöra sin tjänst utan fara för trafiksäkerheten.
Utredningen pekar på att när något inträffar som kan leda till en återkallelse av ett certifikat så kan ett beslut i återkallelsefrågan aldrig ges omgående. Viss tid förflyter sålunda alltid tills ärendet blir slutligt prövat. Enligt
utredningen bör det därför som hittills vid vissa återkallelsegrunder finnas möjlighet att meddela någon form av interimistiskt beslut.
Utredningen föreslår inte någon ändrad terminologi. Termen ”försättande ur kraft” föreslås sålunda vara kvar.
Utredningen anser vidare att de nuvarande reglerna om vid vilka återkallelsegrunder som försättande ur kraft skall kunna komma i fråga bör behållas. De nya grunder för återkallelse som utredningen föreslår är enligt
utredningen inte av den karaktären att de bör kunna medföra möjligheter till beslut om försättande ur kraft.
Eftersom ett slutligt beslut om äterkallelse på grund av brott enligt utredningens förslag inte skall få meddelas förrän det har avgjorts om brott
föreligger kan ett certifikat vara försatt ur kraft i avvaktan på brottmälsdo-
men längre än den — enligt utredningens terminologi — s.k. spärrtiden som skall bestämmas vid den slutliga återkallelsen. För att förhindra detta bör enligt utredningen giltighetstiden för sådana interimistiska återkallelsebeslut, som grundar sig på misstankar om brott, begränsas enligt det som gäller för ordinarie spärrtid.
Om ett certifikat har varit försatt ur kraft under så lång tid att tidsfris-
terna angående spärrtid har iakttagits bör det enligt utredningen också finnas en möjlighet att, när frågan om återkallelse slutligen avgörs, bestämma att något ytterligare certifikatingripande inte skall ske.
Möjligheten att omhänderta ett certifikat bör enligt utredningen kvarstå. Kammarrätten i Jönköping föreslår att ett luftfartscertifikat skall kunna sättas ur kraft också vid den återkallelsegrund som utredningen har tagit upp i 4 kap. 98 7, nämligen om innehavaren inte längre uppfyller de krav på fysisk och psykisk lämplighet som gäller för utfärdande av elevtillstånd. Enligt kammarrätten saknas anledning att göra skillnad mellan den situa-
tionen och 4 kap. 9§ 6 som avser minskade förutsättningar att fullgöra den
tjänstgöring som certifikatet avser. Det behövs enligt kammarrätten interi-
mistiska åtgärder innan utredningen har blivit färdig. Kammarrätten har också ertnringar mot den av utredningen föreslagna regeln om begränsning
av beslutets giltighetstid då det grundas på misstanke om brott. Även länsrätten i Östergötlands län har svnpunkter på giltighetstiden av ett beslut om denna tid.
För egen del ansluter jag mig till utredningens uppfattning att det behövs nägon form av interimistiskt beslut om återkallelse av certifikat i avvaktan på att frågan prövas slutligt. Institutet försättande ur kraft motsvaras inom körkortslagstiftningen av återkallelse tills vidare enligt 198 körkortslagen. Enligt min mening skulle det i och för sig ligga nära till hands att använda
samma terminologi i luftfartslagen som i körkortslagen. Utredningen har
emellertid stannat för att inte föreslå någon ändring i detta avseende. Uttrycket är inarbetat inom luftfartslagstiftningen och jag anser mig därför kunna ansluta mig till utredningen i den frågan.
När det sedan gäller frågan om i vilka situationer försättande ur kraft skall ske anser jag att bestämmelserna på motsvarande sätt som i körkortslagstiftningen bör vara sådana att interimistiskt beslut skall kunna medde-
fas i samtliga de fall då det på sannolika skäl kan antas att certifikatet skall
äterkallas. Jag återkommer närmare till dessa frågor vid behandlingen av förfarandereglerna.
Jag kan inte dela utredningens uppfattning att en begränsning i tiden för
försättande ur kraft måste göras i de fall då den ifrågasatta återkallelsen
grundas på brottslig gärning. Intresset av att den som kan ha gjort sig
skyldig till sådan gärning inte betros med certifikat i avvaktan på slutligt
beslut i återkallelsefrågan får enligt min mening ta över de intressen som utredningen anför till stöd för sitt förslag. Mot en bestämmelse av den art som utredningen föreslagit talar också de oklarheter rörande innebörden av bestämmelsen som under remissbehandlingen har berörts av kammar-
rätten i Jönköping. Om länsrätten innan återkallelsefrågan slutligt avgörs
finner att sannolika skäl för återkallelse inte längre föreligger kan länsrätten upphäva beslutet. Någon särskild bestämmelse härom behövs enligt min mening inte.
2.9.8 Förfarandet vid certifikatåterkallelse m.m.
Mitt förslag: Prövningen av de administrativa sanktionerna mot innehavare av luftfartscertifikat och celevtillstånd, återkallelse och varning överflyttas från luftfartsverket till domstol och prövas i första instans
av länsrätten i Östergötlands län. Domstolsprövning skall ske även då
återkallelsen grundas på medicinska skäl. Luftfartsverket får dock i sådana fall besluta om s.k. operativa begränsningar i certifikatet. Beslut om erinran meddelas av luftfartsverket.
Frågan om förnyelse av ett certifikat upptas av luftfartsverket. Verkets beslut överklagas hos kammarrätten.
Utredningens förslag (avsnitt 6.9): I princip överflyttas de administrativa sanktionerna till domstol. När det gäller återkallelse på grund av medicinska skäl avgörs de av luftfartsverket. Luftfartsverket skall meddela beslut om förnyelse. Om verket överväger att vägra förnyelse får frågan hänskjutas ull länsrätt.
Remissinstanserna: Under remissbehandlingen har flera remissinstanser haft synpunkter på utredningens förslag. Utfallet har varit blandat.
Skälen för mitt förslag: Luftfartsverket har överinseendet över flygsäkerheten för den civila luftfarten. Arendena handläggs hos verket av luftfarts-
inspektionen. Chefen för luttfartsinspektionen avgör bl.a. frågor om fast-
ställande av säkerhetsnormer för den civila luftfarten och frågor om tillsyn över efterlevnaden av dessa normer.
Luftfartsverket fastställer de närmare villkoren för erhållande av certifikat och behörighetsbevis, prövar om de fastställda villkoren är uppfyllda. meddelar bestämmelser om utbildningen för certifikat och prövar frågan om antagning till utbildningen. Om sökanden uppfyller alla fastställda krav utfärdas ett certifikat eller behörighetsbevis av luftfartsverket.
Genom sina flygtrafikledningsorgan, som har skyldighet att anmäla händelser som innebär avvikelser från de gällande bestämmelserna, får verket fortlöpande kännedom om även de mindre olyckorna och olyckstillbuden. Verket utreder sedan saken och fattar beslut om administrativa sanktioner samt anmäler vissa överträdelser till polisen eller åklagaren.
Beslut om återkallelse — och om försättande ur kraft och varning —
meddelas av luftfartsverket.
Beslut om omhändertagande av certifikat meddelas av åklagaren, poli-
sen eller chefen för en allmän flygplats. Ett sådant beslut skall omgående
underställas luftfartsverket, som har att pröva om certifikatet skall återkallas, försättas ur kraft eller återlämnas till innehavaren.
Luftfartsverkets beslut om återkallelse av certifikat och om försättande av certifikat ur kraft kan överklagas av certifikatinnehavaren. Beslut om varning kan inte överklagas. Talan mot besluten förs hos kammarrätten i
Jönköping. Över kammarrättens avgörande kan certifikatinnehavaren besvära sig hos regeringsrätten, Luftfartsverket har däremot inte talerätt för
de fall då kammarrätten t. ex. upphäver ett beslut om återkallelse.
Allmänt om förfarandet
Utredningen redogör i sitt betänkande (s. 86—88) för den kritik som ; olika sammanhang har riktats mot förfarandet vid beslut om administrativa sanktioner. Bl. a. har justitiekanslern (JK) år 1975 gett uttryck för uppfattningen att sanktionssystemet inte är ändamålsenligt. Enligt JK finns det
anledning överväga om det är lämpligt att behålla den rådande ordningen
med luftfartsinspektionen som ansvarig för såväl en stor del av de gällande
bestämmelserna som övervakningen av dem och beivrandet av förseelser, inklusive indragning m.m. av certifikat.
Enligt utredningen kan kritiken mot att luftfartsinspektionen innehar många roller sägas ha visst fog för sig från rättssäkerhetssynpunkt. Redan det faktum att verket har alla de tidigare nämnda funktionerna är enligt
utredningen tillräckligt för att tvekan om systemets lämplighet skall uppstå.
Utredningen har också förståelse för den kritik som luftfartsverket fört fram mot att verket inte alltid får tillfälle att utveckla sina synpunkter när
högre rätt skall pröva ett beslut om t. ex. återkallelse av certifikat och mot att verket inte har talerätt mot kammarrättens domar.
De olägenheter i det nuvarande förfarandet som har letwt till kritiken kan man enligt utredningen komma till rätta med om beslutanderätten i vissa
frågor om certifikat förs över till en domstol.
Utredningen erinrar i sammanhanget om att frågor om bl. a. återkallelse av körkort tidigare handlades av länsstyrelsen och att de — bl. a. på grund av kritik av samma slag som den nu aktuella — fördes över till länsrätt när
denna domstol tillskapades. Som motiv till ändringen angavs att frågor om återkallelse av körkort utan tvekan var av sådan beskaffenhet att de borde
prövas av domstol och att det var en naturlig följd av den beslutade omorganisationen av länsförvaltningen att sådana frågor hänfördes till länsrättens kompetensområde.
Utredningen menar att om det slutliga avgörandet i fråga om administrativa sanktioner gentemot certifikatinnehavare vilar på en domstol i stället
för på den myndighet som utfärdar föreskrifter och utreder brott mot dessa
föreskrifter så kan rättssäkerhetskraven anses bli bättre tillgodosedda.
Utredningen föreslår med hänsyn till det nu sagda att beslutanderätten i
frågor om administrativa sanktioner — återkallelse av certifikat, varning etc. — i princip överförs från luftfartsverket till domstol.
I fråga om vilka ärenden som skall avgöras av domstol och vilka som även I fortsättningen skall ankomma på luftfartsverket förefaller det enligt utredningen rimligt att gränsdragningen görs på ett sådant sätt att domsto-
len inte får fler mål än som föranleds av syftet med de föreslagna ändring-
arna; de kunskaper och den erfarenhet som finns hos luftfartsverket i de frågor det här rör sig om bör också tas till vara genom att verket får behålla en del av beslutanderätten.
Förslaget om överförande till domstol av de administrativa sanktionerna har i princip accepterats av de remissinstanser som yttrat sig i frågan.
Enligt min mening finns det otvivelaktigt hos luftfartsinspektionen kunskaper och erfarenheter som mäste utnyttjas vid prövningen av frågor om administrativa sanktioner mot certifikatinnehavare som av olika skäl inte längre bör betros med certifikat. Samtidigt är det naturligtvis från rättssäkerhetssynpunkt önskvärt att frågor av denna art, som för den enskilde kan ha väl så stor betydelse som körkortsinnehav. slutligen prövas av
organ som är fristående från den myndighet som har tillsynen över flyg-
verksamheten i övrigt. Erfarenheterna från den ordning som gäller för
körkortsmålen är goda, och jag delar därför liksom de flesta remissinstanser som uttalat sig i frågan utredningens uppfattning att prövningen i
princip bör överflyttas från luftfartsverket till domstol.
Förfarandet vid återkallelse på medicinska grunder m.m. Vid de diskussioner som utredningen har fört med luftfartsinspektionen i fråga om de administrativa sanktionerna har från inspektionens sida fram-
förts att beslutanderätten vid äterkallelser på medicinska — fysiska och
psykiska — grunder inte bör överföras ull domstol. Inspektionen har pekat på att utredningsmaterialet i dessa ärenden ofta är mycket omfattande och att avgörandena är komplicerade och inte sällan utgörs av kompromisser
och lösningar i det enskilda fallet.
Inspektionen har också för utredningen poängterat att den kritik som har
riktats mot förfarandet vid de administrativa sanktionerna inte har gällt äterkallelser av medicinska skäl. Luftfartsverket anlitar vid behandlingen
av frågor om en certifikatinnehavares fysiska och psykiska lämplighet högt kvalificerad medicinsk/psykiatrisk expertis, som utses av socialstyrelsen. Verkets flygöverläkare, som har ingående kännedom om de flygoperativa betingelserna, deltar i behandlingen. Avgörandet träffas av chefen för luftfartsinspektionen efter föredragning, då såväl flygöverläkaren som juridiskt och tekniskt-operativt sakkunniga personer är närvarande. Vid föredragningen sker ofta ingående diskussioner. Enligt luftfartsinspektionen skulle en sådan handläggning te sig näst intill orimlig i en domstol. Munt-
liga domstolsförhandlingar med alla experterna närvarande är inte alltid
möjliga, särskilt med tanke på att besluten ofta behöver fattas med ett minimum av tidsutdräkt. Alternativet till en muntlig förhandling är att en
utförlig dokumentation presenteras i ett för domstolen acceptabelt skick.
Om detta skulle behöva göras i alla de fall när en återkallelse aktualiseras av medicinska skäl skulle systemet enligt de översiktliga beräkningar som
har gjorts av luftfartsinspektionen bli mycket resurskrävande.
Utredningen delar luftfartsverkets bedömning: att låta inspektionen i varje enskilt fall överlämna hela det komplicerade underlaget för bedöm-
ningen till en domstol med begäran att domstolen skall fatta själva beslutet skulle leda till ett opraktiskt och resurskrävande förfarande. Något påtagligt behov från rättssäkerhetssynpunkt av en överflyttning av prövningen
till domstol torde enligt utredningen inte heller föreligga i dessa fall. och utredningen förordar därför att frågor om certifikatåterkallelse på medi-
cinska grunder ligger kvar hos luftfartsverket medan övriga återkallelsefrågor bör prövas av domstol.
Förslagen har föranlett ett flertal synpunkter under remissbehandlingen.
Domstolsverket avstyrker förslaget. Om det skall vara någon mening med att flytta över prövningen av certifikatåterkallelse på domstol måste
detta enligt domstolsverket gälla även sådana återkallelser som sker på medicinska grunder. Från de synpunkter som domstolsverket har att beva-
ka finns det emellertid inte skäl att ta i anspråk de härt arbetsbelastade länsrätternas resurser med dessa mål. Enligt domstolsverkets mening finns det inte skäl att flytta överprövningen av andra återkallelsefrågor eller
frågor om varning till länsrätt eftersom målen blir så få. Luftfartsinspektionen menar att om man av principiella skäl accepterar utgångspunkten att certifikatäterkallelse och varning inte bör beslutas av luftfartsverket så är utredningens förslag i huvudsak lämpligt utformat. Särskilt viktigt är enligt luftfartsinspektionen att beslutanderätten i medi-
cinska certifikatärenden ligger kvar på lutftfartsverket.
Kammarrätten i Jönköping anser inte att de skäl som anförts för att återkallelse på medicinska grunder alltjämt skall beslutas av luftfartsverket är övertygande. Eftersom en mycket stor andel av ärendena rörande
centifikatåtgärder med det föreslagna systemet alltjämt skulle komma att
avgöras av luftfartsverket skulle enligt kammarrätten den förordade principiella ändringen i systemet inte få något mera märkbart genomslag. Kam-
marrätten har vid flera tillfällen kunnat iaktta att de mål, i vilka åtgärder har motiverats av medicinska skäl, har varit från rättssäkerhetssynpunkt
ömtåliga. Länsrätten i Östergötlands län har samma mening som kammar-
rätten och hävdar att starka rättssäkerhetsskäl talar för att också återkallelse på medicinska grunder skall beslutas av länsrätt och inte av tuftfarts-
verket. Också Sveriges advokatsamfund pekar på att utredningen i mål om återkallelse av medicinska skäl inrymmer viktiga rättssäkerhetsfrågor.
Helikopterföretagens riksförbund är också kritiskt till förslaget när det gäller återkallelse på medicinska grunder. KSAK, som accepterar de prak-
tiska skälen för en ordning där luftfartsverket har kvar beslutanderätten i
déssa frågor, menar att rättssäkerheten för den enskilde inte är helt till-
fredsställande vid detta förfarande. Enligt KSAK bör bestämmelserna kompletteras med regler om förhandsbesked.
Också SAS/LIN förordar att prövningen av återkallelse av medicinska skäl överförs till domstol.
Enligt min mening är det, med de principiella utgångspunkter som över huvud taget motiverar en överflyttning, svårt att generellt undanta sådana återkallelser som sker på medicinsk grund. En relativt stor remissopinion
har också gett uttryck för uppfattningen att sådana återkallelser, liksom de övriga, bör prövas av domstol. Utredningens förslag att de också i fortsättningen skall prövas av luftfartsverket har lagts fram med hänsyn till de invändningar, främst av praktisk art, som luftfartsinspektionen under hand
har fört fram till utredningen. Dessa invändningar har onekligen mycket goda skäl för sig. Vad som förefaller särskilt olyckligt är om en ny ordning skulle försvåra eller omöjliggöra de kompromisser och lösningar i de enskilda fallen som f.n. ofta görs efter en behandling hos luftfartsinspektionen med anlitande av kvalificerad medicinsk och psykiatrisk experts.
Resultatet blir ofta s. k. operativa begränsningar i tidigare utfärdade certifikat. Sädana begränsningar kan avse att en på flygplanstypen väl influgen
säkerhetsflygare skall följu med vid alla eller vissa flygningar eller att passagerare inte får tas med vid flygningarna. Beslut om begränsningar av
denna art meddelas f.n. med stöd av föreskrifter i BCL-C och 32 och 37 §§ L.K. Enligt utredningens förslag skulle beslutet kunna grundas på en föreslagen bestämmelse (4 kap. 108) enligt vilken återkallelse får begränsas till att avse bara en del av behörigheten.
Enligt min mening kan det från rättssäkerhetssynpunkt inte anses oacceptabelt att luftfartsverket också i fortsättningen får möjlighet att besluta om operativa begränsningar i utfärdade certifikat. En sådan ordning förefaller naturlig bl.a. med hänsyn till att motsvarande begränsningar kan
bestämmas av luftfartsverket i samband med cenifikatets utfärdande (4 kap. 5§ fjärde stycket CC i mitt förslag). Om emellertid en fullständig
återkallelse av medicinska skäl aktualiseras, är det enligt min mening bäst
förenligt med de principer som ligger bakom den nya ordningen att avgörandet sker i domstol.
Jag återkommer i specialmotiveringen till de lagtekniska lösningar som krävs för mitt förslag (4 kap. 10 §).
Bland återkallelsegrunderna har jag i 4 kap. 98 7 tagit upp den allmänna
grunden att innehavaren av certifikat eller elevtillstånd inte uppfyller fastställda krav i fråga om kunskaper, erfarenhet och skicklighet. Förslaget är
som jag tidigare nämnt tillkommet efter påpekande av luftfartsinspektionen. I det sammanhanget har inspektionen förordat att rätten att fatta beslut om återkallelse på denna grund bör tillerkännas luftfartsverket. Det skulle enligt inspektionen sakna varje mening att hänskjuta återkallelsebeslutet till annan instans än luftfartsverket; det är här inte fråga om sanktionsåtgärd utan om en kompetensbedömning.
Enligt min mening saknas anledning att bedöma denna fråga på annat sätt än frågan om beslutanderätten vid ifrågasatt återkallelse på medicinska grunder. Leder certifikatkontrollen enligt luftfartsverkets mening till att certifikat bör återkallas helt bör frågan därför hänskjutas till länsrätten för avgörande.
Förnvelse
Utredningen påpekar att ett beslut om vägrad förnyelse från certifikatinnehavarens synpunkt i det närmaste kan likställas med ett beslut om
återkallelse. Av rättssäkerhetsskäl bör därför enligt utredningens mening
den myndighet som har att fatta beslut i fråga om återkallelse också avgöra frågor om förnyelse. Frågan om vem som skall vara behörig att besluta när det blir aktuellt att vägra förnyelse bör alltså enligt utredningen lösas på i princip samma sätt som när det gäller återkallelse.
En ansökan om förnyelse bör enligt utredningen alltid behandlas av
luftfartsverket till en början. I de flesta fall kommer verket att förnya certifikatet sedan man har gjort den nödvändiga utredningen.
Om emellertid luftfartsverket kommer fram till att ansökningen om
förnyelse av nägon icke-medicinsk grund bör avslås eller att den bör
bifallas bara på vissa villkor uppstår enligt utredningen en situation som liknar återkallelsen. När det gäller vägrad förnyelse är det emellertid erfarenhetsmässigt vanligare att den enskilde accepterar verkets syn-
punkter. Det kan därför. menar utredningen, vara onödigt att gencrelh hänskjuta dessa fall till domstols prövning. Den enskildes rättssäkerhetskrav kan i stället tillgodoses genom att verket när man finner att ansök-
ningen inte kan bifallas — antingen inte alls eller bara till viss del — skall ge sökanden möjlighet att påkalla att en domstol prövar frågan. Det bör gå till
på det sättet att verket meddelar sökanden att verket har för avsikt att fatta ett beslut med ett visst angivet innehåll men att sökanden kan begära att frågan i stället hänskjuts till domstolen. Om en sådan begäran inte inkommer inom en viss på förhand bestämd tid meddelar verket sitt aviserade beslut. Om däremot sökanden hos verket ger till känna att han påkallar domstolsprövning skall verket överlämna ärendet till domstolen. som då
skall pröva frågan. På detta sätt blir det endast då ärendet om förnyelse är
tvistigt som det avgörs av domstol.
I de fall då en förnyelse ifrågasätts på medicinsk grund föreslår utredningen att luftfartsverket skall meddela beslut i ärendet och att beslutet skall kunna överklagas.
Under remissbehandlingen har domstolsverket uttalat att rättssäkerhetsskäl kan tala för en lösning enligt utredningens förslag. Förfarandet blir emellertid enligt verket krångligt och tidsödande och bör inte genomfö-
ras.
För egen del anser jag liksom utredningen att luftfartsverket bör vara
den myndighet som prövar förnyelse i första hand. I likhet med domstols-
verket anser jag att rättssäkerheten i dessa fall är tillräckligt tillgodosedd genom en sedvanlig besvärsmöjlighet till kammarrätten. Den föreslagna
ordningen med hänskjutande av vissa ärenden till länsrätten bör alltså inte
genomföras.
Varning och erinran
Utredningen föreslår att varning skall kunna användas som alternativ till
återkallelse vid de icke-medicinska återkallelsegrunderna och att frågan
om varning alltid skall prövas av domstol. Förslaget har inte väckt någon
erinran under remissbehandlingen. Jag ansluter mig till det. (4 kap. 22§
första stycket 1).
Utredningen föreslår att erinran skall beslutas av luftfartsverket och att talan mot beslutet inte skall kunna föras. Jag ansluter mig också till det förslaget.
Försättande ur kraft
Beslut om försättande ur kraft bör som en förberedelse för ett återkallel-
seförfarande meddelas av domstol. Samtidigt bör dock införas möjlighet
för luftfartsinspektionen att vid ifrågasatt beslut om s. k. operativ begränsning besluta om certifikatets försättande ur kraft. Skulle en sådan prövning leda till en ansökan hos domstol om återkallelse får domstolen också pröva
inspektionens beslut i den frågan. Jag återkommer till frågan i specialmoti-
veringen (4 kap. 21—22 §§).
Omhändertagande
Jag delar utredningens bedömning när det gäller beslut om omhändertagande. Sådana beslut bör således kunna fattas av säväl luftfartsverket som av chefen för ett Aygtrafikledningsorgan.
Besvärsprövningen
Utredningen pekar på att man tidigare har betonat vikten av att de domstolar som har att avgöra de många gånger speciella frågorna om certifikatätgärder får den behövliga erfarenheten av sådana frågor. Det bästa sättet att sörja för att detta sker är att samma domstol får avgöra ett större antal mål. Rättssäkerheten främjas av att myndigheten har överblick över alla frågeställningar som kan vara aktuella. Av dessa orsaker har utredningen funnit att luftfartsverkets beslut att på medicinska grunder återkalla eller vägra förnyelse av ett certifikat bör kunna överklagas till länsrätten i stället för till kammarrätten.
Vissa av luftfartsverkets övriga beslut i certifikatfrågor har enligt utredningen emellertid stor likhet med de nu angivna. Det gäller t. ex. beslut att
inte meddela ett elevtillstånd eller att inte utfärda ett certifikat på grund av
en nykterhetsförseetse eller av något medicinskt skäl. Hit hör också beslut att utfärda certifikat med vissa begränsningar. Verkets beslut i dessa ärenden bör enligt utredningen av de tidigare redovisade skälen också kunna överklagas till länsrätten.
Enligt min mening kan de skäl som motiverar att prövningen av frågor om återkallelse och varning överförs från luftfartsverket till domstol inte också motivera att länsrätt blir besvärsinstans beträffande andra certifikat-
frågor som alltjämt skall prövas av luftfartsverket. Jag föreslår därför att besvär över luftfartsverkets beslut i denna fråga alltjämt skall föras hos kammarrätten i Jönköping (14 kap. 25).
Valet av domstol
När det gäller frågan vilken domstol som i första instans skall vara behörig att handlägga målen om återkallelse och varning, om nedsättning av ”spärrtid” och om förnyelse i de fall denna prövning ankommer på en
domstol i första instans gör utredningen en jämförelse med målen om
körkortsingripanden. Certifikatprocessen bör enligt utredningen kunna ut-
formas på ett sätt som är mycket likartat det som gäller vid körkortsingri-
pande. Att de allmänna förvaltningsdomstolarna har erfarenheter av kör-
kortsmålen utgör då ett starkt skäl för att även certifikatmälen skall anförtros dem. Dessutom förhåller det sig så. påpekar utredningen, att den överrättserfarenhet som finns i fråga om certifikatmålen finns hos kammar-
rätt och regeringsrätten.
Enligt utredningen kan man emellertid utgå ifrån att de flesta av domsto-
larna skulle komma att handlägga endast ett fåtal certifikatmål årligen om
dessa mål spreds ut på samtliga länsrätter och kammarrätter, och en olikartad praxis skulle lätt kunna uppkomma. Dessa omständigheter talar enligt utredningen för att certifikatmålen koncentreras till en länsrätt. Den länsrätt som då kommer i fråga är den i Östergötlands län, eftersom det mäste vara en fördel med geografisk närhet till luftfartsverket i Norrköping. Kammarrätten i Jönköping skulle då även i fortsättningen vara överinstans, vilket är en fördel med tanke på den erfarenhet av ceruifikatfrågor som redan finns i den domstolen.
Utredningen anför att en koncentration av certifikatmålen till en länsrätt i och för sig kan innebära en viss omgång för den enskilde jämfört med om alla länsrätter skulle vara behöriga att handlägga sådana mål men pekar
samtidigt på att alla frågor om certifikat f.n. prövas av luftfartsverket, och någon kritik mot denna koncentration har hittills inte framförts.
Utredningen föreslår därför att de certifikatmål som skall avgöras av en domstol i första instans skall avgöras av länsrätten i Östergötlands län.
Remissinstanserna godtar i allmänhet utredningens förslag.
Domstolsverket har inte någon erinran mot att länsrätten i Östergötlands län blir första instans om ett överförande sker.
Länsrätten i Östergötlands län finner den föreslagna lösningen naturlig med hänsyn dels till att luftfansverket finns i Östergötland, dets till att kammarrätten i Jönköping är den kammarrätt som har erfarenhet av certifikatmäl. Det skulle enligt länsrätten uppenbarligen inte vara en ändamålsenlig lösning att sprida de fåtaliga certiftkatmålen på samtliga länsrätter i landet. Olägenheten för certifikatinnehavaren att behöva göra långa resor för att inställa sig hos länsrätten är inte någon ny olägenhet med hänsyn till att målen nu kan komma upp till förhandling endast hos luftfartsverket i Norrköping, kammarrätten i Jönköping eller eventuellt hos regeringsrätten i Stockholm. KSAK anser emellertid att stor sannolikhet föreligger att luftfartsverkets inflytande i ärendena blir starkt dominerande om endast en och därtill en så närbelägen länsrätt skall vara behörig. Personkontakterna under hand mellan myndigheten och rätten blir enligt KSAK mycket naturliga i detta fall och medför rimligen att luftfartsmyndighetens åsikter starkt får överhanden vid ärendets behandling. KSAK ser här vissa risker för den enskildes rättstrygghet. Enligt klubben bör komplicerade mål kunna komma till prövning i olika länsrätter med fullsutten rätt för att ga, antera en neutral och rättssäker bedömning.
Själv konstaterar jag att antalet certifikatätgärder per är med all sannolikhet kommer att understiga 100. Om samtliga länsrätter skulle göras
behöriga att handlägga mål om sådana skulle varje länsrätts praktiska
erfarenhet av sådana mål bli ytterst begränsad. För den expertis, huvud-
sakligen inom luftfartsverket, som måste anlitas i ärendena uppkommer
stora praktiska problem framför allt när det gäller möjligheten till personlig
inställelse. Mycket talar därför för en koncentration av målen. De olägenheter som detta innebär för certifikatinnehavarna kan i vissa fall mildras
inom ramen för ersättningsreglerna i 15 § förvaltningsprocesslagen (1971: 291). Jag biträder alltså utredningens förslag i denna del. Jag föreslår att en bestämmelse om att länsrätten i Östergötlands län skall pröva dessa mål tas in i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
Tvåpartstörfarande
Mål om äterkallelse av körkort anhängiggörs i länsrätten genom cn ansökan av det ull länsstyrelsen i varje län knutna allmänna ombudet. I
dessa mål tillämpas alltså ett tvåpartssystem. Motiven härför har varit
bl.a. angclägenheten av att skapa en ordning som bättre än den tidigare
främjar en enhetlig rättstillämpning och man har också betonat värdet i sig
av den förstärkning av rättegången som en kontradiktorisk process innebär.
De fördelar som sålunda ansetts ligga i ett tvåpartsförfarande i körkorts-
mål har enligt utredningen giltighet även i fråga om certifikatmålen. Utredningen föreslår därför att ett sådant förfarande införs i dessa mål.
När det gäller frågan om vem som i egenskap av part skall företräda det
allmänna i certifikatmälen kan det enligt utredningen övervägas att lägga uppgiften på det allmänna ombudet i Östergötlands län. som har att ta till
vara det allmännas intresse i körkortsmålen vid länsrätten i detta län. Den sakkunskap i de ofta mycket besvärliga frågorna av bl.a. flygteknisk,
flygoperativ och flygmedicinsk natur som är helt nödvändig för att uppgif-
ten att företräda det allmänna skall kunna fullgöras på bästa sätt kan dock, menar utredningen, inte förväntas hos det allmänna ombudet. Det finns
däremot hos luftfartsinspektionen, som dessutom genom sin befattning med utfärdande av certifikat och med andra certifikatfrågor har den bästa insikten på detta område. Utredningen föreslår därför att uppgiften att som part företräda det allmänna i certifikatmålen läggs på luftfartsverket. Enligt kammarrätten i Jönköping bör uppdraget att företräda det all-
männa inte åläggas luftfartsverket utan en eller flera enskilda personer utsedda av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.
Jag accepterar utredningens förslag att ett tvåpartisförfarande införs vid
domstol i mål om luftfartscertifikat och elevtillstånd samt att det allmännas talan skall föras av luftfartsverket. Tvåpartsförfarandet bör dock gälla
endast de mål som i första instans prövas av länsrätt och det blir således inte aktuellt, då kammarrätten prövar luftfartsverkets beslut i dessa frågor.
2.10 Luftfartygs befälhavare och tjänsten ombord
Mitt förslag: Bestämmelserna 1 5 kap. LL om befälhavare och tjänsten
| ombord behälls i sak oförändrade. Språkliga ändringar görs.
Utredningens förslag (avsnitt 7) överensstämmer i princip med mitt förslag.
Remissinstanserna: Under remissbehandlingen har endast vissa detaljan-
märkningar gjorts mot utredningens förslag.
Skälen för mitt förslag: Enligt 5 kap. EL skall luftfartyg ha befälhavare när de används vid luftfart. Befälhavaren skall ha tillsyn över luftvärdigheten och bemanningen m. m. Det finns dock ingen skyldighet för honom att ha tillsyn över miljövärdigheten. Han skall vidare ha uppsikt över fartyget, besättningen, passagerarna och godset. 1 kapitlet finns bestämmelser om befälhavarens befogenheter i de situationer då säkerheten hotas eller då brott begås ombord. Dessa regier går delvis tillbaka till Tokiokonventionens bestämmelser. De svenska reglerna har dock en nägot mera generell räckvidd än konventionen.
5 kap. LL innehåller också regler om befälhavarens skyldigheter i nödsituationer och vid olyckshändelser. Slutligen finns här bestämmelser som rör besättningen i allmänhet. Här stadgas bl.a. att den som på grund av
alkoholpåverkan e.d. inte kan sköta sin tjänst på ett betryggande sätt inte får tjänstgöra ombord.
Ytterligare bestämmelser om befälhavaren och om tjänsten ombord
finns i 50—55 §§ LK.
Utredningen har övervägt behovet av bestämmelsen i 5 kap. 1§ andra stycket enligt vilken befälhavaren har den högsta myndigheten ombord. Enligt utredningen har bestämmelsen inte någon självständig innebörd utöver vad som följer av andra bestämmelser i 5 kap. Eftersom det inte får finnas något utrymme för tvekan om befälhavarens ställning har utredningen dock ansett det lämpligt med en bestämmelse därom redan inledningsvis i Kapitlet.
De skyldigheter för befälhavaren som anges i 5 kap. 3§ första stycket LL följer enligt utredningen av andra bestämmelser i kapitlet, t.ex. 2 och
488.
I 5 kap. 48 LL föreskrivs att befälhavaren när det påkallas av hänsyn till luftfartygets säkerhet eller säkerheten för ombordvarande person eller egendom eller för upprätthållande av lydnaden och ordningen ombord får bruka det våld och vidta de åtgärder i övrigt som kan anses försvarliga med hänsyn till omständigheterna. I sådana fall skall medlem av besättningen
utan särskild anmaning lämna befälhavaren det bistånd han behöver. Efter
anmaning av befälhavaren får även passagerare lämna sådant bistånd.
Bistånd får enligt 5 kap. 4§ tredje stycket LE lämnas utan anmaning om det är nödvändigt till förebyggande av att luftfartygets säkerhet eller säkerheten för person eller egendom ombord äventyras.
I förarbetena till 5 kap. 48 LL påpekades att reglerna om bistånd till befälhavaren inte ger uttryck för något annat eller mer än vad som följer av allmänna rättsgrundsatser. Det ansägs då vara av pedagogisk betydelse att bestämmelserna upptogs i lagen. Utredningen har med hänsyn härtill fun-
nit det motiverat att låta dem stå kvar.
Utredningen föreslär att bestämmelserna i 5 kap. 6§ EL om fartygshandlingar skall upphävas och 1 stället tas in i luftfartsförordningen.
Enligt 5 kap. 9§ LL skall envar som tjänstgör ombord noggrant efter-
komma förmans order angående tjänsten och tillgodose de ombordvaran-
des säkerhet och bästa, vårda fartyget och gods och i övrigt med omsorg och nit fullgöra sina åligganden. Paragrafen reglerar, enligt vad som sägs I förarbetena, tjänsteavtalet mellan luftfartygets innehavare och dem som tjänstgör ombord, både befälhavaren och de övriga besättningsmedlemmarna. Den innehåller regler som torde gälla i fråga om all tjänstgöring, alltså även sådan som inte fullgörs ombord på ett luftfartyg. Paragrafen skulle enligt utredningen kunna utgå utan att man därmed förändrade arbetstagarens skyldigheter i något hänseende. Stadgandet är dock straff-
sanktionerat och utredningen har därför inte ansett sig böra föreslå att det skall utgå. Paragrafen föreslås få en ändrad kortare lydelse som inte påverkar innehållet i sak. Utredningen föreslår också vissa ändringar i vad som gäller enligt luft-
fartskungörelsen. Bl.a. föreslås bestämmelser om att befälhavaren måste vara förare när fartyget är under flygning. Luftfartsverket föreslås vidare få möjlighet att meddela särskilda föreskrifter om vem som är befälhavare vid s.k. personnel flight training. dvs. vid flygningar som avser kontroll av besättningen. I sistnämnda hänseende har Svenska försäkringsbolags riksförbund ifrågasatt förslaget och förutsatt att kontrollanten normalt skall vara befälhavaren eftersom han har den största överblicken över händelseförloppet.
Vidare föreslås detaljbestämmelser i luftfartsförordningen om rapporte-
ringsskyldighet vid inträffad luftfartsolycka.
För egen del kan jag i allt väsentligt ansluta mig till vad utredningen har
föreslagit i nu aktuella hänseenden. Bl.a. bör sålunda luftfartsverket i luftfartsförordningen bemyndigas meddela särskilda föreskrifter för personnel flight training. Det förutsätts att verket därvid beaktar den av Svenska försäkringsbolags riksförbund under remissbehandlingen upp-
tagna frågan rörande fördelningen av befälsansvaret i dessa situationer.
1 5 kap. finns bestämmelser om våldsanvändning och om frihetsberö-
vande som kräver särskild uppmärksamhet bl. a. med hänsyn ull regeringsformens bestämmelser om skyddet för grundläggande fri- och rättigheter.
Enligt 2 kap. 6§ regeringsformen är varje medborgare gentemot det
allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp, bl. a. våld och frihets-
berövande. Begränsningar i dessa rätugheter får endast göras genom lag
och endast för att tillgodose ändamäl som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Vidare får en begränsning aldrig gå utöver vad som är nödvän-
digt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör eu hot mot den fria åsiktsbildningen
såsom en av folkstyrelsens grundvalar.
Beträffande polisers och vissa andra gruppers rätt att använda väld och
göra tillfälliga omhändertaganden gäller sedan den 1 oktober 1984 nva regler som har upptagits i polislagen (1984:387) (prop. 1983/84: 111, JuU 27. rskr 331). Den nya lagstiftningen har tillkommit bl. a. mot bakgrund av att regeringsformen från formell synpunkt gör en lagreglering nödvändig, när en befogenhet för polisen samtidigt utgör en begränsning i någon av de grundläggande fri- eller rättigheterna enligt regeringsformen. Efter regeringsformens ikraftträdande kan inte längre sedvanerätt åberopas som stöd för ingripanden som innebär att de grundlagsfästa fri- och rättigheterna begränsas (prop. 1983/84: 111 s. 25).
I 8§ polislagen har samlats några allmänna principer för polisingripanden. En polisman som har att verkställa en tjänsteuppgift skall enligt den
paragrafen inom lagens ram ingripa på ett sätt som är försvarligt med
hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas, skall detta ske endast i den form och i den utsträckning som behövs
för att det avsedda resultatet skall uppnås. Paragrafen ger uttryck för de s.k. proportionalitets- och behovsprinciperna. Bestämmelser av liknande innebörd finns i 8§ lagen (1980: 578) om ordningsvakter och i 6 kap. 4§ i det förslag till järnvägstrafiklag som tagits upp i prop. 1983/84: 117 och som f.n. är under riksdagens prövning.
Enligt min mening bör en bestämmelse om befälhavares och andras rätt att bruka våld mot den som genom sitt uppträdande utgör en fara för trafiksäkerheten anpassas till grundlagen och andra bestämmelser av liknande art. Jag har utformat mitt förslag till ny lydelse av 5 kap. 48 LL i
enlighet därmed. 1 lagen bör också med hänsyn till grundlagens krav tas upp den bestämmelse, som utredningen föreslår i 55 § andra stycket luft-
fartsförordningen om befogenheter av hithörande slag för befälhavare på utländska luftfartyg. Jag återkommer i specialmotiveringen till dessa frå-
gor.
2.11 Flygplatser och markorganisationen i övrigt
Mitt förslag: Inga principiella ändringar föreslås i luftfartslagens bestämmelser om flygplatser. Redaktionella och förtydligande ändringar görs i övrigt i 6 kap. LL delvis på grund av utredningens förslag och delvis på grund av önskemål och påpekanden under remissbehandling-
en.
8 Riksdagen 1984/85.1 saml. Nr 212
Utredningens förslag (avsnitt 8) överensstämmer i sak med mitt förslag.
Remissinstanserna accepterar utredningens utgångspunkter för regleringen men föreslär en del närmast redaktionella justeringar.
Skälen för mitt förslag: Regler om flygplatser finns i Chicagokonventionens annex 14. Därjämte kan hänvisas till annex 3—5, 9—11 och 15.
Bestämmelser om flygplatser och annan markorganisation finns i 6 kap. LL och i 56-79 §& LK. I fråga om personalen inom markorganisationen finns regler i 80—84 88 LK.
6 kap. LL innehåller till en början allmänna föreskrifter. Där stadgas att
flygplatser och andra anläggningar skall fylla säkerhetens krav. Enligt 28
kan regeringen bestämma om bl. a. inrättande av luftleder. I förordningen
(1978: 788) om luftleder har regeringen föreskrivit att svenska luftleder skall finnas på vissa angivna sträckor. För att trygga och underlätta luftfarten skall det enligt 6 kap. 3§ LL finnas flygtrafiktjänst.
I 6 kap. 4-9 §§ LL finns bestämmelser om tillstånd för och godkännande av flygplatser och andra anläggningar. Man skiljer mellan flygplatser för allmänt bruk, allmänna flygplatser, och andra, enskilda flygplatser. De enskilda kan, om de uppfyller vissa krav, bli godkända av luftfartsverket.
De kallas då godkända enskilda flygplatser. Den fjärde kategorin flygplat-
ser som nämns i författningarna är militära flygplatser, upplåtna för civil
luftfart.
Luftfartsverket svarar enligt sin instruktion för den civila luftfartens markorganisation och driver och förvaltar statens flygplatser för civil luftfart. Härigenom ansvarar verket för bl. a. planeringen av nya allmänna flygplatser.
Enligt 6 kap. 4§ LL krävs tillstånd för inrättande och drift av allmänna flygplatser. Förutom detta tillstånd, som ges huvudsakligen efter luftfartspolitiska överväganden, krävs för att flygplatsen skall få tas i bruk att den har godkänts i bl. a. tekniskt avseende.
Luftfartsverket prövar inte behovet av enskilda flygplatser. I fråga om planeringen av dem, t. ex. deras dimensionering, har verket huvudsakligen
en rådgivande funktion. Det finns inte något krav på tillstånd för inrättande och drift av enskilda
flygplatser. Enligt 64§ LK skall dock den som vill inrätta eller driva en
sådan anmäla detta till luftfartsverket senast 90 dagar innan anläggningsar-
betena päbörjas eller flygplatsen tas i bruk.
För såväl allmänna som enskilda flygplatser gäller att verket meddelar föreskrifter för inrättandet, underhållet och driften av flygplatsen.
I en inom regeringskansliet utarbetad promemoria (Ds K 1975: 10) Planering av de svenska flygplatserna lades fram förslag till en framtida planeringsordning. Enligt promemorian behövdes en mer övergripande planering. Med den nuvarande ordningen finns dock inte möjlighet att på ett mera enhetligt sätt samordna och prioritera olika utbyggnadsförslag.
Luftfartsverket har också i en skrivelse till lufttransportutredningen,
som överlämnats till flyglagutredningen, pekat på att vissa ändringar måste
göras 16 kap. LL för att luftfartsverket skall kunna ta över ansvaret för
flygplatsplaneringen.
Lufttransportutredningen föreslog att ansvaret för den överordnade pla-
neringen av det interregionala flygplatssystemet skulle åvila staten. Övervägande skäl talade enligt lufttransportutredningen för en ändrad planeringsordning för alla svenska flygplatser med en viss lägsta standard. Planerings- och prövningsförfarandet föreslogs omfatta två delar. Den första skulle vara översiktlig medan den andra skulle innefatta en trafikal och
transportekonomisk bedömning av de aktualiserade åtgärderna. Denna senare bedömning skulle dock gälla endast åtgärder av väsentlig betydelse
för luftfarten.
Flyglagutredningen konstaterar att den framtida utformningen av flygplatsstrukturen i hög grad är beroende av politiska överväganden angående linjenätets utformning.
Utredningen anser sig inte på grundval av lufttransportutredningens
förslag kunna föreslå någon egentlig ändring av luftfartslagens bestämmel-
ser om flygplatser. Inte heller har utredningen funnit det lämpligt att
genomföra några förändringar i fråga om de olika flygplatsbegreppen.
Enligt 6 kap. 5§ LL får tillstånd att inrätta eller driva en allmän flygplats beviljas bara om hinder inte möter av hänsyn till det allmänna. Utredningen föreslår ett förtydligande av detta stadgande såtillvida att det anges att vid tillståndsprövningen skall tas hänsyn till bl.a. de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att driva flygplatsen. I sak innebär dock detta
Enligt utredningen ligger det i sakens natur att man vid prövningen av
om cn flygplats skall få inrättas och drivas i viss mån måste beakta också behovet av flygplatsen. Denna prövning torde komma till stånd inom
ramen för det framtida planeringsförfarande som föreslås av lufttransportutredningen.
Utredningen föreslår vidare att det i 6 kap. 4§ LL införs en möjlighet att delegera tillståndsprövningen till luftfartsverket. Förslaget läggs fram mot bakgrund av det planerings- och prövningsförfarande som lufttransportutredningen föreslagit och som luftfartsverket skall ha ansvaret för.
Utredningen föreslår också en ändring i de regler som rör frågor om tillstånd. Erfarenheterna från behandlingen av ärenden enligt 648 LK visar enligt utredningen att luftfartsverkets prövning ofta kommer för sent.
Anläggningsarbetena kan många gånger ha framskridit så långt att flygplat-
sen är I stort sett färdig när verket skall ta ställning till om flygplatsen skall få inrättas eller drivas. Det kan inte, menar utredningen, vara riktigt att luftfartsverket blir ställt inför ett mer eiler mindre fullbordat faktum. De tider inom vilka anmälan till luftfartsverket skall ske föreslås därför justerade.
Övriga förslag som utredningen lagt fram beträffande flygplatser och markorganisationen är av redakuonell och formell art. Jag återkommer i
förekommande fall till dessa förslag i specialmotiveringen. Under remissbehandlingen har överbefälhavaren uppehållit sig vid an-
vändandet i 6 kap. 2§ LL av begreppet ”luftled”. Enligt överbefälhavaren bör uttrycket ändras tull ”flygväg”. Anledningen härtill är att ”luftled” efter den 17 mars 1983 inte längre är helt täckande. Inom yttäckande kontrollerat luftrum används numera begreppet förutbestämda flygvägar. Luftleder kommer dock att finnas kvar utanför yttäckande kontrollerat luftrum under överskådlig tid. Överbefälhavaren har också ändringsförslag i [58 som tar sikte på de särskilda förhållanden som gäller [lygledare med
flygtrafikledningstjänst.
Luftfartsverket anser att de förändringar som är en följd av det pågående utvecklingsarbetet av flygtrafiktjänsten mot s.k. yttäckande flygkontroll
bör beaktas. Ändringar bör göras i första hand i 6 kap. Till en början
föreslär luftfartsverket liksom överbefälhavaren den terminologiska ändringen att man i stället för termen ”flygled” använder beteckningen ”flyg-
väg”. Luftfartsverket föreslår också vissa ändringar när det gäller de
bestämmelser som avser personal som tjänstgör inom luftfartens markorganisation.
Naturvårdsverket påpekar att problem förekommit med illa vald lokali-
sering av enskilda flygplatser. Naturvårdsverket bör därför informeras av
luftfartsverket så fort luftfartsverket får anmälan om inrättande av enskild
flygplats. Enligt Svenska allmänflygföreningen kan 6 kap. 2§ utgå då den inte
fyller någon funktion. Enligt föreningen räcker det med den föreslagna bestämmelsen i 8 kap. 2§.
För egen del anser jag i likhet med utredningen att det f.n. inte finns
någon anledning att göra någon omfattande ändring i luftfartslagens be-
stämmelser om flygplatser. De sakliga ändringar som utredningen föresla-
git anser jag mig i princip kunna acceptera. Likaså anser jag att de ändringsförslag som framförts av överbefälhavaren och luftfartsverket i stort
sett bör genomföras. Jag återkommer i specialmotiveringen närmare till de
frågor som aktualiserats i dessa sammanhang.
2.12 Tillstånd till luftfartsverksamhet
Mitt förslag: Tillstånd skall liksom hittills krävas för luftfart i förvärvssyfte. Beslut i dessa frågor skall meddelas av regeringen. som emeller-
tid får möjlighet att delegera beslutanderätten till luftfartsverket. Lik-
som hittills skall tillstånd till inrikes linjefart i princip bara meddelas svenska företag eller företag med kvalificerade svenska ägarförhällan-
den. Detsamma skall gälla för annan luftfart i förvärvssyfte mellan
Sverige och utlandet som inte är linjefart. Undantag får, om det finns
särskilda skäl, medges av regeringen eller luftfartsverket. Regeringen får liksom hittills bestämma att tillstånd inte skall krävas för sådan
luftfart i förvärvssyfte som omfattas av ett avtal mellan Sverige och en främmande stat. För den verksamhet som utlänning eller utländskt
företag bedriver i Sverige med stöd av sådant avtal skall föreständaren i
Sverige vara ansvarig.
Utredningens förslag överensstämmer med mina förslag (avsnitt 9).
Remissinstanserna kommenterar inte särskilt utredningsförslaget i dessa delar.
Skälen för mitt förslag: Allmänt
I 7 kap. LL behandlas frågor om tillstånd till luftfartsverksamhet. Närmare bestämmelser i ämnet finns i 85-97 8& LK. Till grund för reglerna
ligger Chicagokonventionen, annex 6 till denna konvention och transitoch lufttrafiköverenskommelserna.
Lagen skiljer mellan linjefart, dvs. luftfart i regelbunden trafik, och luftfart i icke regelbunden trafik. Vidare görs skillnad mellan luftfart i förvärvssyfte och luftfart som äger rum annat än i förvärvssyfte. Innebörden av bestämmelserna är att det fordras tillstånd till all luftfart i förvärvssyfte medan annan luftfart får utövas utan tillstånd. Linjefart i förvärvssyfte får sålunda inte utövas utan tillstånd av regeringen (7 kap. I $ första stycket LL). Frågan om tillstånd till annan luftfart i förvärvssyfte än linjefart prövas
av luftfartsverket utom 1 vissa fall. då regeringen har förbehållit sig pröv-
ningen. Regeringen kan dock bestämma att sådan luftfart får bedrivas utan
tillstånd om det är skäligt med hänsyn till luftfartens art eller omfattning (7 kap. 1§ andra stycket LL).
Även annan luftfart än sådan som sker i förvärvssyfte kräver i vissa fall tillstånd av luftfartsverket. Detta gäller t. ex. i fråga om jordbruksflyg och bogsering (7 kap. I $ tredje stycket ILL och 94 & LK).
När tillstånd krävs får det meddelas bara om hinder inte möter av hänsyn till det allmänna (7 kap. 28 LL).
Frågan om utökat bemyndigande för luftfartsverket
Luftfartsverket tog år 1976 upp frågan om tillständsprövningen för vissa
arter av linjefart kunde delegeras till verket. Det betonades då att ändring-
en föreslogs som en beredskapsåtgärd inför den kommande utvecklingen och att avsikten inte var att beslutanderätten omedelbart skulle överflyttas till verket. Som motivering för sin begäran anförde luftfartsverket bl. a. att antalet ärenden rörande frågor om tillstånd till linjetrafik troligen skulle komma att öka och att det därför var önskvärt med en enklare handlägg-
ningsprocedur än den som normalt tillämpas vid prövning av frågor om
tillstånd till linjefart. Meningen var att beslutanderätten sedan skulle överlämnas till luftfartsverket när tiden ansågs mogen.
Frågan överlämnades av regeringen till lufttransportutredningen. Euftfurtsverket redogjorde inför den utredningen för de ytterligare erfarenheter som hade vunnits i fråga om dessa tillståndsärenden. Enligt verkets mening fanns flera motiv till att delegera beslutanderätten till verket. Antalet
ärenden hade ökat och en fast praxis hade utvecklat sig. En delegering
skulle överensstämma med regeringens allmänna strävanden att decentralisera beslutsfattandet.
Enligt luftfartsverket var en från såväl praktiska som formella syn-
punkter lämplig lösning att för linjefart med mindre luftfartyg. alltså luftfar-
tyg med cen högsta tillåten flygvikt ej överstigande 5700 kg, delegera tillståndsgivningen till verket. Lufttransportutredningen anmälde i februari 1979 för chefen för kom-
munikationsdepartementet att utredningen utifrån sina utgångspunkter
inte hade något att erinra mot det av luftfartsverket framlagda förslaget.
EF betänkandet (SOU 1981: 12) Inrikesflyget under 1980-talet redovisade lufttransportutredningen flera olika motiv för att beslutanderätten i tillståndsärenden skall delegeras till luftfartsverket.
Flyglagutredningen ansluter sig till lufttransportutredningen och före-
slår att det i 7 kap. 1§ LL införs ett bemyndigande för regeringen att delegera tillståndsprövningen när det gäller luftfart i förvärvssyfte såväl i regelbunden som icke regelbunden trafik.
Utredningen anser emellertid att någon bestämmelse om delegering till
luftfartsverket inte bör införas f.n. Som skäl för denna ståndpunkt pekar
utredningen på att det vid prövningen av frågor om trafiktillstånd skall tas hänsyn bl.a. till det allmänna (7 kap. 2§ LL) och till de ekonomiska och
tekniska förutsättningarna för trafiken (85§ LK). Utredningen menar — med hänvisning till att frågan om det interregionala linjenätets utformning skall prövas först 1985/86 — att frågan om delegering får bedömas i samband med att definitiv ställning tas till den framtida trafikpolitiken.
SAS/LIN förordar generellt att regeringen avgör alla tillståndsärenden
och att en eventuell delegering tillämpas restriktivt. Alla tillstånd som berör utrikes flygförbindelser bör enligt SAS/LIN i princip behandlas av regeringen med tanke på den många gånger känsliga politiska prövningen
som måste äga rum. Bolagen kan dock se fördelar med att tillståndsbehandlingen av 1. ex. inrikes linjetrafik stannar hos luftfartsverket. Bolagen förutsätter dock att det tillstånd som meddelas ABA/SAS/LIN för in- och
utrikes trafik också i fortsättningen kommer att ges av regeringen och att
regeringen också kommer att bestämma över linjeförteckningen.
Utredningens förslag i denna del har i övrigt inte särskilt kommenterats av någon remissinstans.
För egen del delar jag utredningens uppfattning att regeringen bör bemyndigas att delegera tillståndsprövningen när det gäller luftfart i förvärvssyfte. Närmast till hands för en sådan delegering torde ligga den s.k. linjetaxitrafiken. I huvudsaklig överensstämmelse med den uppfattning som utredningen har redovisat är jag dock inte beredd att nu uttala mig om den närmare omfattningen av en sådan delegering. Saken får övervägas i samband med den allmänna trafikpolitiska frågan om linjenätets framtida utformning.
Med anledning av vad utredningen och SAS/LIN uttalat angående fastställelse av linjeförteckningar vill jag erinra om att i den mån luftfartsver-
ket enligt avtal eller tillstånd har att fastställa sådana förteckningar skall
beslutet härom ligga inom ramen för avtalet eller tillståndet.
Jag biträder med hänvisning till det sagda utredningsförslaget i denna del.
Cabotagetrafik
[ Chicagokonventionens artikel 7 behandlas den särskilda form av luftfart som kallas cabotage. Där stadgas att en fördragsslutande stat har rätt att vägra en annan fördragsslutande stats luftfartyg tillstånd att mot ersättning ta ombord passagerare och gods inom sitt territorium med destination till en annan plats inom territoriet.
Enligt 7 kap. 3§ första stycket LL krävs för tillstånd till inrikes fart att sökanden är en svensk juridisk eller fysisk person. Är sökanden ett aktie-
bolag, ett handelsbolag eller en ckonomisk förening e.d. finns krav på ett kvalificerat svenskt inflytande över bolaget respektive föreningen.
Från luftfartsverkets sida har för utredningen påpekats att nationali-
tetskravet i 7 kap. 3§ LL tillämpas när det gäller tillstånd till all luftfart i förvärvssyfte som inte är linjefart. I praktiken ställs alltså samma krav på
tillstånd till trafik mellan Sverige och utlandet som när det är fråga om inrikes trafik. Denna praxis, som är mycket fast, är enligt verket väl motiverad bl.a. med hänsyn till 1956 års överenskommelse om kommerslella rättigheter i icke regelbunden luftfart i Europa.
Luftfartsverket har i en skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet hemställt att 7 kap. 3 § första stycket LL ändras så att det nuvarande kravet på svenskt inflytande för tillstånd till inrikes trafik skall gälla
även för tillstånd till luftfart i förvärvssyfte mellan Sverige och utlandet i den mån den inte är linjefart.
Utgångspunkten för den nyss nämnda överenskommelsen frän år 1956 är att ett luftfartyg som är registrerat t.ex. i Sverige skall brukas antingen av en svensk medborgare eller av en svensk juridisk person. Därvid räcker det inte med att den juridiska personen formellt är svensk; den måste
också I realiteten domineras av svenska intressen. Det är principen om "substantial ownership and effective control” som här har kommit till
uttryck. Utredningen erinrar om att Sverige genom att ansluta sig till 1956
ärs överenskommelse har förbundit sig att tillse att kraven på kvalificerat svenskt inflytande är uppfyllda i fråga om brukaren av ett svenskregis-
trerat luftfartyg, som används i icke regelbunden förvärvsmässig luftfart i Europa.
Utredningen ansluter sig till luftfartsverkets framställning och föreslår att 7 kap. 3§ första stycket LL ändras så att kravet på svenskt inflytande
skall gälla också tillstånd till annan luftfart i förvärvssyfte mellan Sverige och utlandet.
Luftfartsverket anser att det av den föreslagna regeln bör framgå att den
är avsedd att tillämpas endast i fråga om luftfart med i Sverige registrerade luftfartyg.
Jag ansluter mig i sak till utredningens förslag och återkommer i special-
motiveringen till vissa lagtekniska frågor.
Undantag från kravet på svenskt inflvtande
Enligt 7 kap. 3§ tredje stycket LL får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, luftfartsverket medge undantag från kraven på svenskt inflytande om det finns särskilda skäl. Någon delegering till verket har inte skett i författning. I ett brev den 3 februari 1967 medger dock regeringen
med stöd av 7 kap. 3§ tredje stycket LL ”att annat flygföretag än sådant
som avses i första stycket samma lagrum utför befordran av passagerare eller gods allenast från ort till annan inom riket, när luftfartsverket med hänsyn till brist på lämplig svensk flygtransportlägenhet eller eljest finner synnerliga skäl föreligga därtill”. En framställning från luftfartsverket att detta bemyndigande skulle utvidgas till att omfatta även annan inrikes fart — t.ex. jordbruksflyg eller bogsering — lämnades i ett beslut den 17 december 1971 utan åtgärd av regeringen.
Det bemyndigande regeringen i brevet år 1967 har lämnat luftfartsverket bör enligt utredningen tas in i författningstexten, lämpligen i en regeringsförfattning, och det nuvarande bemyndigandet som endast avser cabotagetrafik bör utvidgas till att gälla all trafik enligt 7 kap. 38 LL.
Utredningens förslag har inte särskilt kommenterats under remissbehandlingen.
Själv kan jag i huvudsak ansluta mig till förslaget.
Sällskapsreseflygningar
1878 LK finns ett bemyndigande för luftfartsverket att pröva frågan om
tillständ till sällskapsreseflygningar mellan orter i Sverige och orter i Euro-
pa. i utomeuropeiska stater med kust mot Medelhavet, på Kanaricöarna och på Madeira. Frågor om tillstånd till sällskapsreseflygningar till andra orter, t.ex. I Västindien, i större delen av Afrika, på Sri Lanka och på de amerikanska kontinenterna, prövas av regeringen. Luftfartsverket har hemställt att tillståndsprövningen i fråga om inter-
kontinentala sällskapsreseflygningar delegeras till verket. Härigenom skulle verket ha att pröva alla frågor om tillstånd såvitt gäller chartertrafik.
Sedan länge har man ansett att det är nödvändigt att linjefarten i viss
utsträckning skyddas mot konkurrens från sällskapsreseflygningar (prop.
1969:9 s, 5). På grund av detta sker det alltid samråd mellan de skandinaviska länderna — som ju har ett gemensamt intresse i SAS — innan tillstånd ges till sällskapsreseflygningar till en ny destination.
Utredningen förordar i denna fråga samma slags lösning som har valts i
de övriga skandinaviska länderna. Det innebär att frågor om tillstånd till
interkontinentala sällskapsreseflygningar prövas av regeringen när tillstånd begärs att flyga till en ny destination som inte tidigare har varit aktuell för sådana flygningar. Det bör enligt utredningen ankomma på
regeringen att göra de nödvändiga luftfartspolitiska övervägandena innan
ett nytt resmål öppnas: när så har skett kan tillståndsprövningen överlämnas till luftfartsverket.
Jag ansluter mig till utredningens överväganden i denna fråga och jag
kommer senare att föreslå regeringen att erforderliga bestämmelser tas in i luftfartsförordningen.
Vissa övriga frågor
Uppstigning med varmluftsballong sker ofta i förvärvssyfte eftersom den
till viss del finansieras av reklammedel. I dessa fall kräver den enligt huvudregeln i 7 kap. 1§ LL tillstånd. Frågan om tillstånd prövas enligt 87 § LK av luftfartsverket.
Luftfartsverket har föreslagit en ändring av bestämmelserna såtillvida att uppstigning med bemannad varmluftsballong generellt undantas från
kravet på tillstånd. Utredningen pekar på att den luftfart med varmluftsballonger som sker i
förvärvssyfte inte har någon betydelse från konkurrenssynpunkt för annan luftfart, och utredningen tillstyrker därför luftfartsverkets förslag.
För egen del har jag ingen annan uppfattning än utredningen. Även i denna fråga kommer jag att föreslå att erforderliga bestämmelser tas in i en ny luftfartsförordning.
I enlighet med utredningens förslag bör bemyndigandet i 7 kap. 13 tredje stycket för regeringen att föreskriva tillstånd för utövande av luftfart m. m.
utvidgas till att också avse drift av skolor med utbildning för erhållande av
certifikat. I paragrafen bör också som utredningen föreslagit medges att vederbörande myndighet uppdrar åt andra att meddela tillstånd till luftfart
av särskild art. Jag återkommer i specialmotiveringen till 7 kap. I $ till den närmare utformningen av bemyndigandet.
2.13 Överträdelser av vissa villkor för trafiken
Mitt förslag: En straffbestämmelse införs som tar sikte på överträdelser
av sådana föreskrifter som meddelats i anslutning till avtal med en
främmande stat om luftfart inom svenskt område (13 kap. 28 11).
Personligt straffansvar skall kunna avkrävas särskild föreståndare för
utländskt trafikföretag beträffande företagets verksamhet i Sverige. Irga särskilda bestämmelser om sanktionsavgifter eller vite införs.
Utredningens förslag (avsnitt 9.4) överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna accepterar i stort sett utredningens förslag.
Skälen för mitt förslag: Linjefarten till och från Sverige utförs dels av bolag som har koncession, främst SAS, dels av de bolag som har rätt att driva
sådan trafik på grund av en överenskommelse mellan Sverige och bolagets
hemland. Den inrikes linjefarten är i princip förbehållen SAS och svenska
flygföretag.
Statsmakterna har sedan länge haft den uppfattningen att det är nödvän-
digt med ett visst konkurrensskydd för linjetrafiken i förhållande till chartertrafiken: SAS anses ha en skyldighet att i rimlig mån driva trafik på de linjer som omfattas av företagets koncessioner. Ett konkurrensskydd till förmån för SAS anses därför vara av betydelse för bolagets möjligheter att på försvarlig ekonomisk grundval fullgöra sina uppgifter enligt trafiktill-
ståndet och därigenom säkerställa en tillfredsställande och av utlandet i möjligaste mån oberoende trafikförsörjning för de skandinaviska länderna i
internationell linjetrafik.
Såsom ett led i strävanden att göra det möjligt för SAS att fullgöra sina
uppgifter enligt trafiktillståndet har man infört regler som innebär begräns-
ningar i konkurrensen. Regleringen innebär att rätten till tillträde till den
svenska marknaden är förbehållen vissa flygbolag på grund av konces-
sioner eller luftfartsavtal mellan Sverige och andra länder, att detaljerade föreskrifter finns i fråga om dessa bolags trafik när det gäller bl. a. arten av
trafik, storleken på flygplanen och tidtabeller samt att de priser som
bolagen skall hålla och de villkor som kan vara förbundna med dessa priser fastställs av myndigheterna.
Allmänt om prisövervakningen För att det avsedda syftet med prisregleringen skall uppnås är det
självfallet av vikt att flygbolagen tillämpar de fastställda priserna. De
priser som har godkänts fär naturligtvis inte överskridas. Men det är också ett vitalt intresse för SAS på grund av bolagets trafikeringsplikt att de
fastställda priserna inte underskrids av konkurrerande flygbolag.
SAS har pekat på att bolaget inte som andra nationella flygbolag fär
några statliga subventioner i sin verksamhet. SAS möjligheter att möta
otillbörlig konkurrens är därför begränsade. Luftfartsmyndigheterna måste
därför enligt SAS både ha laglig möjlighet och skyldighet att tillse att
godkända priser inte underskrids och att kraftfulla åtgärder riktas mot de flygbolag som tillämpar prisdumpning på den skandinaviska marknaden.
ICAO:s församlingsmöte antog hösten 1977 en rekommendation till
medlemsstaterna som gick ut på att dessa stater bl. a. skulle göra överträdelser av myndighetsgodkända tariffer straffbara med avskräckande påföljder. se till att det fanns ett effektivt system för undersökning av överträdelser och att nödvåndiga åtgärder vidtogs mot dessa samt stödja IATA: s prisövervakningssystem.
Inom IATA har problemet länge varit uppmärksammat. Senast diskute-
rades det vid en konferens i juni 1981, då en resolution antogs enligt vilken IATA-bolagen bekräftade sin plikt att tillämpa de priser. villkor. regler och provisioner som har godkänts av respektive myndighet. Enligt en annan vid konferensen antagen resolution uppmanades alla berörda nationella
myndigheter att med skyndsamhet vidta sådana åtgärder som behövs för
att säkerställa efterlevnaden av myndighetsgodkända taritfer.
Den internationella överenskommelsen om proceduren för fastställande av tariffer för regelbunden luftfart, den s.k. Parisöverenskommelsen (se avsnitt 2.1.2) innehåller inga bestämmelser om det fallet att någon bryter mot cn träffad tarifföverenskommelse.
Vid meddelande av ett svenskt tillstånd ull linjefart i förvärvssyfte bestäms villkor för trafiken (7 kap. 48 LL). Sådana villkor är t. ex. priser, tidtabeller osv. Tillståndet kan återkallas om innehavaren i väsentlig mån
åsidosätter villkoren (7 kap. 58 LL). Av 13 kap. 7§ andra stycket LL följer vidare att böter eller fängelse högst sex månader kan ådömas den som utövar luftfart med åsidosättande
av sådana villkor som har meddelats med stöd av 7 kap. 45 LL.
När regeringen genom en överenskommelse med en främmande stat har medgett luftfart inom svenskt område krävs som jag nyss har nämnt i allmänhet inte därutöver något regeringens tillstånd till linjefart (7 kap. 6§ LL). Sverige har träffat ett sextiotal sådana överenskommelser och den
linjefart som har sin grund i luftfartsavtal i stället för i koncessioner är
alltså av stor omfattning. Luftfartsverket meddelar här de närmare bestäm-
melserna för trafiken och kan då fastställa tariffer för trafiken. De bestäm-
melser som luftfartsverket meddelar med stöd av 7 kap. 68 LL är inte
förbundna med några sanktioner.
Särskilda problem erbjuder i det nu angivna hänseendet s.k. offline carriers, dvs. utländska flygbolag som inte bedriver någon linjetrafik till
eller från Sverige men som här säljer sådana transporter mellan Sverige och andra länder som åtminstone till någon del utförs med det egna bolagets plan.
Bland flygbolagen i Sverige finns sedan några ar tillbaka ett organ för
tariffövervakning och ätgärder i samband med överträdelser av tarifferna. Detta organ, Compliance Committee Sweden, sorterar under en flyg-
bolagsorganisation som företräder såväl ITATA-medlemmar som icke
IATA-anslutna flygbolag. Verksamheten har emellertid på grund av det
bristfälliga legala sanktionsunderlaget hittills haft en endast obetydlig om-
fattning i Sverige.
Brott mot prisregleringen
Det finns flera olika sätt. varpä ett flygbolag kan bryta mot prisreglering-
en.
Den vanligaste formen för missbruk torde vara att biljetter säljs till lägre pris än det godkända. En annan vanlig form av överträdelse hänger samman med de provisioner som lämnas biljettförsäljare och agenter. De tariffer som fastställs avser nämligen inte bara biljettpriserna utan även
priserna och villkoren för agentur och andra biträdande tjänster. Ett flyg-
bolag som lämnar extraprovisioner till agenter bryter alltså härigenom mot tariffbestämmelserna. Dessa provisioner kan sedan stanna hos agenten. Denne kan emellertid också lämna motsvarande rabatter till sina kunder.
De agenter som medverkar till flygbolagens överträdelser av tariffbestämmelserna kan hållas straffrättsligt ansvariga enligt vanliga medverkansregler om flygbolagens agerande är straffbart. Om luftfarten äger rum på grund av koncession kan ailtså agenternas beteende leda till straffrättsligt ansvar medan så inte är fallet om luftfarten bedrivs med stöd av luftfartsavtal. Det finns f.n. inte någon möjlighet att ingripa med administrativa sanktioner mot agenten.
Sanktionssystemet
För att man skall få ett mer rättvist system är det enligt utredningens
mening självklart att man måste ha samma möjligheter att använda såväl
straffrättsliga som administrativa sanktioner mot dem som driver luftfart
på grund av ett luftfartsavtal som mot dem som driver sådan med stöd av
koncession.
Utredningen diskuterar möjligheten att införa ett krav på koncession
även när det finns ett luftfartsavtal som ger ett annat lands flygbolag rätt till linjefart till och från Sverige. Utredningen pekar emellertid på att om regeringen har träffat ett luftfartsavtal med ett annat land så kan luftfartsverket sedan inte göra någon egentlig prövning, och inte heller kan tillståndet återkallas så länge luft-
fartsavtalet gäller. Det finns vidare inte någon möjlighet att införa koncessionsplikt i de redan gällande luftfartsavtalen eller att säga upp alla dessa
avtal och träffa nya som innehåller bestämmelser om sådan plikt.
Utredningen förordar inte att koncessionsplikt skall införas för de fall då
ett luftfartsavtal föreligger men understryker att detta dock inte innebär att det helt kommer att saknas möjligheter till ingripanden i administrativ väg.
Luftfartsverket kan vid kontakter med det felande bolagets luftfartsmyndigheter ge till känna att man från svensk sida är missnöjd och, i flagranta
fall, att man önskar att vederbörande bolag inte längre utövar rättigheterna att driva trafik på Sverige enligt luftfartsavtalet. Som en sista utväg kan
regeringen säga upp luftfartsavtalet. Ett annat vapen som luftfartsverket
vid vissa tillfällen kanske kan använda sig av är vägran att godkänna
flygbolagets tidtabeller, tariffer m.m... vilket medför att bolaget inte kan
flyga. Det är enligt utredningen väsentligt att luftfartsverket beaktar alla de möjligheter som finns för att en större efterlevnad av prisregleringen skall
åstadkommas.
Ett lättare sätt är enligt utredningen att införa en ansvarsbestämmelse för den som bryter mot de villkor som luftfartsverket har meddelat med stöd av 7 kap. 6§ LL. Agenter och andra som säljer flygbiljetter kan via medverkansbestämmelserna nås av ett sådant straffrättsligt ansvar oavsett om luttfarten sker på grund av koncession eller med stöd av avtal.
Utredningen går härefter in på de problem en straffrättslig sanktion
innebär eftersom det enligt svensk rätt inte finns någon möjlighet att utkräva straffrättsligt ansvar av andra än enskilda fysiska personer.
Ett system med straffrättsligt ansvar för överträdelser av tariffbestäm-
melser skulle enligt utredningen otvivelaktigt få störst effekt om det felande flygbolaget kunde fällas till ansvar i stället för någon enskild tjänsteman hos bolaget.
Utredningen menar emellertid att man inte skall underskatta effekten av en straffsanktion. Straffhotet är naturligtvis en faktor som bidrar till att den
enskilde tjänstemannen avhåller sig från att begå några överträdelser. För
bolagens del bör det ha en viss psykologisk effekt att överträdelserna är straffsanktionerade.
Utredningen föreslår en ny straffrättslig bestämmelse om ansvar för den som utövar luftfart med åsidosättande av villkor som har meddelats med stöd av 7 kap. 6§ LL (13 kap. 2§ 10).
Enligt riksåklagaren motiverar den avhållande faktor som ett straffhot utgör att överträdelser av villkor enligt luftfartsavtal kriminaliseras. Riks-
åklagaren tillstyrker därför utredningens förslag i den delen.
Luftfartsverket anser att likabehandlingen inte bör genomföras på det sätt utredningen har föreslagit. Luftfartsverket förordar att koncession skall krävas av flygföretag som bedriver trafik på Sverige, även om trafiken bedrivs med stöd av luftfartsavtal. Enligt luftfartsverkets mening bör man av flera skäl i förevarande fall inte ställa alltför höga förväntningar på en straffsanktion. Luftfartsverket ifrågasätter också om verket, som utred-
ningen anför, har lagliga möjligheter att göra så långtgående ingripanden
som att vägra godkänna tidtabeller.
Enligt SAS/LIN medger de standardavtal som finns att överträdelser av tarifferna, om koncessionssystem införs, bestraffas med återkallelse eller suspension av tillståndet enligt luftfartsavtalet. Att ge koncession till ett
främmande flygbolag skulle enligt SAS/LIN vara helt i överensstämmelse
med bäde gällande luftfartsavtal och lagstiftning och borde därför rimligen inte förorsaka några negativa reaktioner i andra länder. Bolagen är övertygade om att bara en erinran till det felande flygbolaget om att luftfartsverket kan suspendera tillståndet eller gå in med effektiva kontrollåtgärder skulle förmå detta att upphöra med att sälja biljetter till underpris.
Näåäringsfrihetsombudsmannen ställer sig tveksam till om utvidgade straffsanktioner mot flygbolag som över- eller underskrider fastställda priser är det lämpligaste sättet att åstadkomma den eftersträvade likabehandlingen. Enligt näringstrihetsombudsmannen finns det mot bakgrunden av utvecklingen utomlands anledning att överväga om inte uden nu är mogen för en liberalare inställning till priskonkurrens inom flygtrafiken även i Sverige. I stället för att införa skärpta straffbestämmelser vid prisavvikelser som utredningen föreslår, anser näringsfrihetsombudsmannen att en uppmjukning av det nuvarande sanktionssystemet bör göras så att en normal priskonkurrens mellan flygbolagen inte längre är otilläten. Den likabehandling av flygbolag som utredningen sagt sig eftersträva uppnås enligt näringsfrihetsombudsmannens uppfattning bättre genom en uppmjukning än genom en skärpning av sanktionssystemet.
För egen del vill jag till en början slå fast att det enligt min mening inte i det nu föreliggande lagstiftningsärendet finns tillräckligt underlag för en
grundläggande omorientering i den syn på målsättningen för den konkur-
rensbegränsande lagreglering som vi har i dag. En sådan omorientering har inte förutsatts I utredningens arbete, och den bör enligt min mening inte tas
upp nu.
När det gäller utformningen av den nuvarande regleringen är den som utredningen visar och som också verifierats under remissbehandlingen inte helt följdriktig framför allt när det gäller sanktioner mot dem som överträder villkor för tillstånd och avtalsbestämmelser. Jag delar utredningens
principiella uppfattning att man bör sträva efter ett mer rättvist system.
Utgångspunkten för utredningens förslag är att det inte finns teoretiska
eller praktiska möjligheter att införa krav på koncession vid sidan av luftfartsavtal som ger ett annat lands flygbolag rätt till linjefart till och från Sverige. Luftfartsverket och SAS/LIN har under remissbehandlingen uttalat en annan uppfattning i den frågan. SAS/LIN har särskilt pekat på att
föreliggande avtal vanligtvis har en sådan anknytning till den nationella lagstiftningen att en koncessionsplikt med därav följande straffsanktion vid överträdelser kan motiveras.
Jag delar luftfartsverket och SAS/LIN: s principiella uppfattning att det
inte är uteslutet att införa koncessionsplikt beträffande den luftfart som utlänningar bedriver i Sverige på grund av avtal. Några bärande skäl att nu
frångå det system som sedan länge tillämpats i Sverige har dock enligt min mening inte lagts fram. I enlighet med utredningens förslag bör dock
införas en straffbestämmelse i anslutning till de föreskrifter som meddelas i samband med sädana avtal. Jag återkommer närmare till mina övervägan-
den i denna fråga i specialmotiveringen.
Verkställighet
Utredningen erinrar om att möjligheterna till lagföring och verkställighet i de fall som nu avses I praktiken kan vara beskurna eftersom det inte finns någon person i Sverige som är ansvarig för verksamheten.
Enligt lagea (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket skall en utomlands bosatt utlänning, som har fått näringstillstånd här i riket, ha en i Sverige bosatt föreståndare för verksamheten. Denne föreståndare är ansvarig för verksamheten och skall ha fullmakt från näringsidkaren att i alla frågor som rör verksamheten här i riket handla på dennes vägnar, motta stämning för näringsidkaren och föra dennes talan (9§). Vidare finns regler om utländska företag som har tillstånd att idka näring här i riket. Dessa skall driva denna näringsverksamhet genom en registrerad filial (16§). Denna skall stå under ledning av en verkställande direktör som är ansvarig för filialens verksamhet och som
skall ha en fullmakt med samma innehåll som i fråga om den tidigare nämnde föreståndaren (18 §). Genom dessa bestämmelser ges formella möjligheter till olika former av
myndighetsingripande mot de utländska personer, fysiska eller juridiska, som driver näringsverksamhet här i riket och som gör sig skyldiga till överträdelser av den svenska lagstiftningen. Lagen har emellertid, närmast på grund av uttalanden i förarbetena till den (prop. 1968:98), inte kommit
att tillämpas på den verksamhet som här drivs av utländska flygbolag, agenter m. fl. Det finns därför i många fall inte någon representant i Sverige
för dessa utländska företag som kan nås med en straffrättslig sanktion.
Enligt utredningen kan det finnas skäl att ompröva ställningstagandet att
undanta delar av transportsektorn från lagens tillämpningsområde. Utred-
ningen har emellertid funnit att en sådan omprövning — med hänsyn till
alla konsekvenser detta skulle innebära i andra avseenden än det nu
aktuella — knappast faller inom ramen för utredningens utredningsupp-
drag.
Utredningen föreslår att den som här i landet faktiskt förestår verksamheten ges samma ansvar och befogenheter som en föreståndare enligt 1968
års lag.
Riksåklagaren har inte någon erinran mot utredningens förslag i denna del som en temporär lösning men förordar att tillämpningen av 1968 års lag
inom luftfartsrättens område övervägs på nytt. SAS/LIN stöder utredning-
ens förslag. Den föreslagna bestämmelsen bör enligt bolagen också omfatta de flygföretag som har försäljningskontor här men som inte bedriver
någon egen trafik på Sverige (s.k. offline-bolag).
Frägan om att utsträcka tillämpningsområdet för 1968 års lag till att också omfatta den verksamhet som bedrivs i Sverige av utländska flygbo-
lag är en relativt genomgripande lagstuiftningsfråga, som utredningen inte har kunnat gå in på och som kräver ingående överväganden bl.a. av associationsrättslig art. För det ändamål som är aktuellt nu krävs inte heller den fullständiga reglering av ansvaret för verksamheten som en sådan lagstiftning skulle innebära. Jag har ingen erinran mot den princi-
piella lösning som föreslås av utredningen.
Alternativa sanktioner
Med det system som har valts inte bara i Sverige utan även på de flesta andra häll är det enligt utredningen nödvändigt att söka upprätthälla kravet
att fastställda villkor i fråga om tariffer o. d. följs. Någon form av åtgärder måste kunna vidtas gentemot den som inte tillämpar de fastställda priser-
na. IATA:s sanktionssystem har en begränsad räckvidd och det är bl. a. därför nödvändigt att myndigheterna kan ingripa effektivt. Enligt utredningen är det ekonomiska överväganden som ligger bakom överträdelserna; de ger möjligheter till ytterligare inkomster. Det effektivaste sättet
där bolagen drabbas av så ingripande ekonomiska sanktioner att prisöverträdelserna inte framstår som företagsekonomiskt motiverade.
Utredningen har diskuterat olika former av ckonomiska åtgärder mot dem som bryter mot tariffbestämmelserna, nämligen förverkande, sunktionsavgifter och vite.
När det gäller förverkande har efter det att utredningen lagt fram sitt
betänkande lagstiftning ägt rum på grund av det i utredningens betänkande omnämnda betänkandet (Ds Ju 1981:3) Ekonomiska sanktioner vid brott i näringsverksamhet.
Den 1 juli 1982 infördes sålunda en ny förverkandebestämmelse, 36 kap.
3a§ BrB. Bestämmelsen innebär att inte bara det direkta utbytet av brott utan även värdet av andra ekonomiska fördelar som kan uppkomma i ett
företag till följd av att ett brott begås inom ramen för dess verksamhet kan
förklaras förverkade. I första hand åsyftas sådana företagsekonomiska vinster eller besparingar som har samband med den straffbara gärningen.
Ett klart orsakssammanhang måste föreligga mellan brottet och vinsten.
Om det är svårt att beräkna beloppet mer exakt får vinsten eller besparing-
en uppskattas till ett skäligt belopp.
Utredningen menar att en bestämmelse av detta slag kan vara svår att
tillämpa på det här området. Ett problem är svårigheterna att bestämma
värdet på näringsidkarens förtjänst eller besparing. Möjligen kan pro-
blemen bemästras genom att man kan utgå ifrån att de flygbolag som säljer resor till priser som Jigger under de myndighetsgodkända tarifferna gör detta för att skaffa ytterligare passagerare till sina flygningar och på så vis minska antalet tomma stolar i flygplanen. Samma avsikt ligger som regel
bakom även den andra vanliga formen av prisöverträdelser. lämnandet av för höga agentprovisioner.
Utredningen anför i denna fråga vidare följande.
Ett flygbolags kostnader för en flygning mellan två orter är i stort sett desamma vare sig man flyger med ett fullsatt flygplan eller om det finns ett
antal tomma stolar i planet. Merkostnaden för att i ett flygplan, som ändå
flyger en viss sträcka, transportera ytterligare några passagerare är alltsä mycket liten. Detta innebär att man torde kunna utgå ifrån att det för ett
flygbolag som säljer biljetter till för lågt pris uppkommer en vinst som i
stort sett motsvarar biljettpriset.
Om brottet mot tariffbestämmelserna i stället består i att för stora agentprovisioner lämnas blir den extraintäkt bolaget får genom brottet. dvs. biljettpriset, densamma. Flygbolaget har emellertid då haft en kost-
nad, dvs. provisionen, för att få denna intäkt. Om provisionen kommer resenären till del såsom rabatt kan samma resonemang tillämpas som vid
direkt försäljning till för lågt pris. Det som skulle kunna förverkas är då det som resenären betalat, dvs. biljettpriset. Om däremot provisionen stannar hos agenten medan resenären får betala fullt eller i det närmaste fullt pris
är förutsättningarna något annorlunda. I dessa fall skulle hos flygbolaget
kunna förverkas endast biljettpriset minus provisionen. Bolagets vinst kan inte uppgå till ett belopp som överstiger skillnaden häremellan. Emellertid
skulle då värdet av provisionen kunna förklaras förverkat hos agenten,
som ju genom att sälja resor till priser som understiger de godkända gör sig skyldig till straffbar medverkan vid tarifföverträdelserna.
Ett argument mot en förverkanderegel som åtminstone på detta stadium har varit avgörande för oss är att de belopp som skulle kunna komma att förverkas är så små att de ur rent företagsekonomisk synvinkel oftast bara har marginell betydelse. Detta problem accentueras genom att man sanno-
likt får räkna med att endast en del av tarifföverträdelserna kan upptäckas och ledas i bevis. Under sådana förhållanden har vi inte velat tillstyrka att
en särskild förverkanderegel nu införs inom luftfartslagstiftningen, något som annars kunde ha varit aktuellt i avbidan på genomförandet av förslagen i betänkandet Ekonomiska sanktioner vid brott i näringsverksamhet. Därmed har vi emellertid inte tagit ställning mot tillämpningen av en framtida generell förverkandebestämmelse. Denna fråga får bedömas om och när en sådan generell bestämmelse införs.
Riksåklagaren menar att det finns anledning att anta att problemen med beräknande av vinster är större när det gäller flygbolag än beträffande de flesta andra näringsidkare. Riksåklagaren finner utredningens argumente-
ring att de belopp som skulle komma att förverkas är så små att de har endast marginell betydelse inte vara invändningsfri.
För egen del vill jag i denna del! endast framhålla att den nya förverkan-
debestämmelsen i brottsbalken naturligtvis också är tillämplig på den art av beteende som det här är fråga om i den mån det är brottsligt. Jag kan
också i allt väsentligt ansluta mig till de riktlinjer för vinstberäkningen som utredningen har dragit upp. I likhet med utredningen är jag dock tveksam till om denna förverkandemöjlighet är tillräcklig som sanktion på det här
området. |
9 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 212
Utredningen har också diskuterat användningen av sanktionsavgifter.
Enligt utredningen kan skäl anföras till stöd för en regel om sanktionsavgifter för tarifföverträdelser och utredningen har mot den bakgrunden övervägt förutsättningarna för och effekterna av ett sådant system inom det här aktuella området. En betydande svårighet föreligger enligt utredningen när det gäller att avgöra vilka beräkningsgrunder som skall användas vid bestämmande av avgiftens storlek. Vidare finns i detta fall — liksom alltid när det gäller att införa särlösningar för avgränsade områden — svårigheter att konstruera ett enkelt och lätthanterligt system som kan fungera smidigt utan fara för rättssäkerheten. Sammantaget har utredningen funnit att skälen mot ett avgiftssystem överväger. I förarbetena till den nya förverkandebestämmelsen i brottsbalken utta-
lades att denna på särskilda områden skulle kunna kompletteras med regler om sanktionsavgifter. Dåvarande chefen för justitiedepartementet lade i
propositionen fram förslag till vilka principer som bör gälla för när sådana
avgifter bör användas och hur de ; så fall bör vara konstruerade för att uppfylla rimliga krav på effektivitet och rättssäkerhet. I sammanhanget
betonades vikten av att avgiftssystem införs på nya områden först efter noggranna överväganden av om behov föreligger och att systemen utformas på ett sådant sätt att anspråken på rättssäkerhet blir fullt ut tillgodosedda. Riksdagen som anslöt sig till de föreslagna principerna slog vidare fast alt riktlinjerna för avgiftssystemet utgår från den straffrättsliga skuld-
principen även om avgiftsskyldighet förutsätts kunna i särskilda fall bygga på strikt ansvar (JuU 1981/82:52 s. 81. Beträffande den av utredningen diskuterade vitessanktionen vill jag hänvisa till överväganden inom justitiedepartementet beträffande införande av en viteslag. En lagrådsremiss i frågan överlämnades under hösten 1983
men ledde inte då till lagstiftning. Efter fortsatta överväganden i frågan överlämnar regeringen emellertid i dagarna ett förslag till riksdagen (prop.
1984/85: 96).
Slutligen vill jag beträffande frågan om straffrättsliga ingripanden mot juridiska personer hänvisa till de förslag som under våren 1984 lagts fram av kommissionen mot ekonomisk brottslighet i betänkandet (Ds Ju 1984: 5) Företagsbot. Kommissionen föreslår i det betänkandet införandet av en ny
ekonomisk sanktion. företagsbot. Sanktionen skall kunna ådömas ett företag eller företagare när ett brott har begåtts i utövning av verksamheten. I prop. 1984/85:32, som f.n. prövas av riksdagen, aviserar chefen för justitiedepartementet ett förslag i ämnet under riksmötet 1984/85 (prop. s. 54, se även prop. 1984/85: 100. bilaga 4 s. 28). Förslaget avses bygga på kommissionens betänkande. En sanktion av den föreslagna arten kan naturligtvis få stor betydelse på det här området. Med hänsyn till de överväganden som sålunda pågär när det gäller ingripanden mot brott i näringsverksamhet bör enligt min mening f.n. inte
införas några regler i ämnet som enbart tar sikte på brott av det nu aktuella slaget.
2.14 Vissa bestämmelser för lufttrafiken
Mitt förslag innebär i princip endast språkliga ändringar i 8 kap. Något
generellt förbud mot att medföra föremål som kan vara farliga för flygsäkerheten genomförs inte.
Utredningens förslag (avsnitt 14) överensstämmer med mitt förslag.
Rcmissinstanserna kommenterar inte särskilt utredningens förslag.
Skälen för mitt förslag: I 8 kap. LL finns vissa bestämmelser om lufttrafi-
ken. De kompletteras av bestämmelser i 97—-113a8§ LK.
Åtgärder för att förhindra olyckor m.m.
I 8 kap. 1 & LE föreskrivs att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, luftfartsverket meddelar bestämmelser bl.a. om vad som skall iakttas vid luftfärder för att olyckor skall undvikas. Enligt kungörelsen (1961: 563) angående trafikregler för luftfarten (ändrad 1965: 202) fastställer regeringen trafikregler i huvudsaklig överensstämmelse med de internationella trafikreglerna, dvs. de trafikregler som har antagits av ICAO: s råd år 1951 med senare ändringar. Trafikreglerna publiceras i Bestämmelser för Civil Luftfart — Trafikregler (BCL-T).
Övriga paragrafer i 8 kap. LL behandlar bl.a. landningsskyldighet, trans-
porter av visst gods och fartygshandlingar. Utredningen föreslår språkliga och redaktionella ändringar i 8 kap. 1—
3§8&. Mina förslag har utformats i enlighet med utredningens förslag.
Till vissa detaljfrågor återkommer jag i specialmotiveringen.
Transport av visst gods
I 8 kap. 4§ LL finns regler om inskränkningar i rätten att transportera visst gods med luftfartyg.
Enligt paragrafens första stycke får krigsmateriel inte transporteras med luftfartyg utan tillstånd från regeringen eller den som regeringen bestäm-
mer.
Vad som i luftfartslagens mening är krigsmateriel framgår av kungörelsen (1961: 567) med närmare bestämmelser om befordran av krigsmateriel med luftfartyg. Häri finns en uppräkning av sådana föremål som skjutvapen, ammunition, sprängämnen, kemiska och radioaktiva stridsmedel
m.m.
Enligt paragrafens andra stycke får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela förbud mot transporter av annat gods än krigsmateriel eller meddela närmare bestämmelser om sådan befordran.
Enligt 107 & LK finns vidare en möjlighet för luftfartsverket att föreskriva särskilda villkor för transport av visst gods. Verket har också rätt att
helt förbjuda transporter när godsets beskaffenhet föranleder det. I 1088 första stycket LK hänvisas också till de särskilda bestämmelser som finns om transporter av visst gods. Någon uttrycklig möjlighet att föreskriva särskilda villkor vid transport av krigsmateriel föreligger inte.
"Utredningens förslag innebär i sak ingen ändring i förhållande till vad som f.n. gäller beträffande transporter av farligt gods ombord på luftfartyg. Genom det föreslagna allmänna bemyndigandet i 14 kap. 3§ kan föreliggande oklarheter beträffande villkoren för transport av krigsmateriel enligt utredningen anses undanröjda.
Jag ansluter mig till utredningens förslag. Beträffande det allmänna
bemyndigandet i 14 kap. 38 EL hänvisar jag till specialmotiveringen.
Medförande av vapen
Enligt 107 § andra stycket LK är det förbjudet att medföra skjutvapen i passagerarutrymmet på luftfartyg som används i förvärvssyfte för passagerartransporter. Tjänstevapen är undantagna från förbudet. Något förbud mot att medföra andra vapen än skjutvapen finns inte.
Enligt I & lagen (1970: 926) om särskild kontroll på flygplats får särskild
kontroll äga rum till förekommande av brott som utgör en allvarlig fara för säkerheten vid luftfart. Vid kontrollen skall sökas efter vapen eller andra föremål, som är ägnade att komma till användning vid sådana brott (3 8).
Om ett sådant föremål påträffas kan det ofta tas i förvar enligt bestämmelser I rättegångsbalken. Annars skall den som medför föremålet uppmanas
att förvara det på ett visst sätt, t.ex. hos personalen eller i bagageutrym-
met. Den som inte rättar sig efter en sådan uppmaning får avvisas från flygplatsen (4 §).
Luftfartsverket har i en skrivelse till regeringen gjort gällande att avsaknaden av ett förbud mot att medföra andra vapen än skjutvapen i passagerarutrymmet på ett luftfartyg är en brist i lagstiftningen med hänsyn till
kraven på flygsäkerhet. Verket har föreslagit att förbudet i 107§ andra stycket LK utvidgas till att omfatta även andra vapen eller föremål, som är
ägnade att komma till användning vid brott som utgör en allvarlig fara för
flygsäkerheten. Ett skjutvapen kan enligt utredningen vara farligt även om innehavaren inte har för avsikt att använda det vid något brott och ett förbud att ha
skjutvapen i passagerarutrymmet framstår som naturligt. Utredningen pe-
kar på att den nuvarande bestämmelsen är enkel och klar eftersom det som
regel inte innebär några svårigheter att avgöra vad som menas med skjut-
vapen. Om andra vapen eller föremål skall förbjudas erbjuder däremot enligt utredningen avgränsningen mellan tillåtna och förbjudna föremål problem. Rent definitionsmässigt kan det vara svårt att avgöra vad som skall anses vara ett vapen. Det är enligt utredningen nödvändigt att kretsen av förbjud-
na föremål klart anges eftersom överträdelser av förbudet skulle vara
straffbelagda. Ett utvidgat förbud skulle därför behöva förses med detaljerade tillämpningsföreskrifter. Utredningen anför vidare.
Frågan är om ett sådant förbud skulle betyda ökad säkerhet. På grund av
bestämmelserna 1 lagen om kontroll på flygplats är risken, när kontroll
förekommer. relativt liten att det i passagerarutrymmet finns sådana farliga föremål som kan komma till användning vid brott. Det är tveksamt om ett
lagstadgat förbud att medföra föremålen skulle minska denna risk. Den som önskar föra ombord ett vapen e.d. för att använda det vid brott och som inte avhänds föremålet vid en kontroll skulle självfallet inte avhålla sig från att ta med föremålet i passagerarutrymmet av det skälet att detta är förbjudet i lag.
Det förefaller alltså osäkert om ett sådant förbud som det av luftfartsver-
ket föreslagna innebär nägon vinst för flygsäkerheten. Med hänsyn härtill och till de avgränsningssvårigheter som den av verket förordade ändringen skulle medföra föreslår vi ingen utvidgning av det nuvarande förbudet i
1075 LK.
Utredningens överväganden i de avseenden som avses nu har inte kommenterats särskilt under remissbehandlingen. Jag delar för egen del utredningens uppfattning att ett generellt förbud mot innehav av vissa andra
farliga föremål än skjutvapen ombord på ett luftfartyg kan bli svårt att övervaka och ge anledning till gränsdragningsproblem. Något sådant förbud bör därför inte införas.
2.15 Lufttransporter
Mitt förslag: Redaktionella och spräkliga ändringar görs i 9 kap. En bestämmelse om undantag från krav på biljett m.m. överförs från luftfartskungörelsen till lagen.
Utredningens förslag (avsnitt Hl) överensstämmer i princip med mitt förslag utom sävitt gäller bestämmelsen om undantag från biljett m. m.
Remissinstanserna accepterar i stort utredningens förslag.
Skälen för mitt förslag: Privaträttsliga bestämmelser om transporter med
luftfartyg finns i 9 kap. LL. Detta kapitel bygger helt på Warszawa-Haag-
reglerna och på Guadalajarakonventionen. Regler finns om transporthand-
lingar, om rätten att förfoga över godset, om fraktförarens ansvar och om
sammansatta transporter. Dessutom regleras det fall då en transport helt eller delvis utförs av någon annan fraktförare än den som har träffat transportavtalet.
I luftfartskungörelsen finns endast en paragraf, 113a§, som behandlar
transporter I privaträttsligt avseende.
I svensk lagstiftning finns dock även andra bestämmelser i sådana frågor
som regleras i 9 kap. LL. Här avses lagen (1937:73) om befordran med
luftfartyg. Denna lag upphörde att gälla i och med att den nya lydelsen av 9 kap. LL trädde i kraft sedan Sverige hade tillträtt Haag-protokollet. Enligt övergångsbestämmelserna (1960:69) skall dock äldre bestämmelser fortfa-
rande tillämpas i vissa fall, bl.a. vid transporter mellan Sverige och en annan stat, om denna stat har biträtt den ursprungliga men inte den
reviderade Warszawakonventionen. På grund härav är 1937 års lag fortfarande tillämplig i några fall.
lagen om befordran med luftfartyg.
Inom justitiedepartementet övervägs f. n. frågan om Sveriges tillträde till nr 3 och 4 av fyra ändringsprotokoll till Warszawakonventionen som
antogs år 1975 vid en diplomatisk konferens i Montreal. Ett sådant tillträde
aktualiserar ändringar I 9 kap. som inte har berörts i det nu förevarande lagstiftningsärendet. Avsikten är enligt vad jag har inhämtat att en departe-
mentspromemoria i ämnet skall remissbehandlas och ligga till grund för en
eventuell lagstiftning. Enligt min mening kan det inte anses innebära några olägenheter om man i avvaktan på en sådan lagstiftning i detta ärende endast prövar de ändringsförslag som utredningen har lagt fram. Dessa förslag har inte föranlett några särskilda kommentarer under remissbe-
handlingen. Jag ansluter mig i stort sett till förslagen. I ett avseende vill jag emellertid föreslå en ändring. Enligt 11328 LK
fordras inte biljetter och resgodsbevis vid inrikes luftbefordran, under vilken mellanlandning utom riket inte avses äga rum. Vid sådan befordran får den begränsning av fraktförarens ansvarighet som anges i 9 kap. 228 LL åberopas även om biljett. resgodsbevis eller flygfraktsedel inte har utfärdats eller saknar meddelande om begränsning av fraktförarens ansva-
righet. Bestämmelsen infördes år 1980 (1980: 7213 och grundar sig på bemyndi-
gandet i 9 kap. 40 & LL enligt vilket regeringen, såvitt angår inrikes
luftbefordran, vid vilken mellanlandning utom riket ej avses skola äga rum,
får meddela bestämmelser som avviker från vad som föreskrivs i vissa andra paragrafer i 9 kap. angående biljett, resgodsbevis och flygfraktsedel.
Det i luftfartskungörelsen angivna undantaget tillkom på begäran av luft-
fartsverket.
Enligt 9 kap. 22 § första stycket LL är ett svenskt flygföretag skyldigt att i biljett eller standardvillkor utfästa sig att tillämpa den ansvarsgräns som anges i lagrummet. Införandet av 113a§ LK innebar inte att kravet på sådan utfästelse föll bort. Fraktföraren har i stället standardvillkor med
denna utfästelse. Som sådana villkor godtas enkla villkor som fraktföraren tillämpar generellt och som finns tillgängliga för den passagerare som så
önskar i samband med att han bokar plats eller går ombord på luftfartyget. Bestämmelsen om ansvarsbegränsning i 113a§ LK innehåller sådana föreskrifter om enskildas ekonomiska förhållanden inbördes som enligt 8
kap. 2§ regeringsformen skall meddelas i lag. Bestämmelsen bör därför överflyttas till 9 kap. LL. Bemyndigandet i 9 kap. 40 § kan heller inte avse
meddelande av sådana föreskrifter. Det har emellertid tillkommit och utnyttjats endast i de avseenden som regleras i 113 a& LK (ifr prop. 1960:
34 s. 92). Om 113a§ EK upptas i lag kan bemyndigandet i 9 kap. 405 LL
utgå. En bestämmelse motsvarande 113a§ LK kan då upptas i det lediga paragrafnumret. Bestämmelsen bör utformas huvudsakligen i enlighet med
utredningens förslag beträffande I13a8 EK. I andra stycket bör således i enlighet med vad utredningen har föreslagit i förtydligande syfte tas in en hänvisning till standard villkoren.
Jag har beträffande de nu behandlade frågorna samrått med chefen för
justitiedepartementet.
2.16 Ansvaret för skador genom luftfart
Mitt förslag: Eu luftfartygs ägare skall liksom f.n. i princip ansvara för de skador som genom luftfart drabbar tredje man. När ett luftfartyg
innehas på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt skall
ansvaret för skador genom luftfarten åvila innehavaren. Sådant ansvar
skall under vissa villkor också kunna åvila innehavaren vid långtidsut-
hyrning (leasing). I andra fall skall ansvaret kunna vara delat. Ändringar föreslås i lagen (1922: 382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfart.
Utredningens förslag (avsnitt 12) överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna accepterar i princip utredningens förslag.
Skälen för mitt förslag: I 10 kap. 1§ LL hänvisas beträffande ansvaret för
tredjemansskador, dvs. sådana skador som drabbar personer eller egendom som inte transporteras med luftfartyget, tll lagen (1922:382) an-
gående ansvarighet för skada i följd av luftfart. Kapitlet innehåller i övrigt
bestämmelser om trafikförsäkring och om jämkning av det skadestånd som någon kan förpliktas utge på grund av fel e. d. i tjänsten.
Enligt 1922 års lag har ett luftfartygs ägare strikt ansvar för skador som genom luftfart drabbar personer eller egendom som inte transporteras med fartyget (18). Lagen gäller dock inte skador på andra luftfartyg i fart eller på passagerare i sådana fartyg (2§ andra stycket). Den som utan lov använder någon annans luftfartyg ansvarar i stället för ägaren för de skador som inträffar vid ett sådant tillfälle (3 8). En brukare svarar tillsammans med ägaren om han innehar fartyget med nyttjanderätt och det i upplåtelsen ingår rätt att anställa förare eller befälhavare. Samma sak gäller även om han inte har denna rätt men ändå anlitar en annan förare eller befälha-
vare än den som ägaren har anställt och någon skada inträffar när denne andre har hand om fartyget. Ägaren har regressrätt mot brukaren (4 8). Vid
medvällande från den skadelidandes sida gäller skadeständslagens bestäm-
melser. Också beräkningen av ersättningens storlek vid personskador skall ske enligt grunderna i skadeståndslagen (1 och 5 8§).
1 10 kap. 2§ LL föreskrivs en skyldighet att, om regeringen så förordnar.
teckna en försäkring e.d. för ansvaret enligt 1922 års lag. Regeringen har
inte meddelat något generellt sådant förordnande. Beträffande SAS och
LIN ställs dock krav på försäkring 1 koncessionerna. I fråga om all annan
luftfart i förvärvssyfte än den som bedrivs av dessa bäda företag ställer
luftfartsverket som krav för meddelande av driftstillstånd att det finns en gällande försäkring. För privatflygare finns inte något krav på försäkring.
Från de företag som sysslar med s. k. leasing av luftfartyg har framförts önskemål om att den som hyr ett luftfartyg under längre tid skall betraktas som ägare i vissa avseenden. Vad som framför allt har åsyftats med detta är ansvaret för tredjemansskador. Avsikten har varit att ägaren helt skall
befrias från ansvar enligt 1922 års lag.
Utredningen erinrar om att de skador som avses i 1922 års lag nästan
alltid är en direkt följd av det faktiska handhavandet av ett luftfartyg och
mycket talar enligt utredningens mening för att en ägare som inte har något inflytande över fartyget och dess användning inte heller skall vara ersättningsskyldig för de skador som kan uppkomma när en brukare använder fartyget. Å andra sidan måste man emellertid, menar utredningen, beakta
att skyddet för tredje man inte får bli urholkat genom att luftfartygets ägare befrias från ansvar.
Huvudregeln bör enligt utredningen alltjämt vara att ett luftfartygs ägare ansvarar för de skador som genom luftfart drabbar tredje man. En ägare bör dock kunna befrias från ansvar för tredjemansskador i vissa situa-
tioner. En första förutsättning för en sådan befrielse måste enligt utredningens mening vara att brukaren i stället kan åläggas motsvarande ansvar. Utredningen föreslår införandet av ett system enligt vilket ansvaret
enligt 1922 års lag läggs på brukaren i stället för på ägaren i de fall då brukaren innehar luftfartyget på grund av ett kreditköp med förbehåll om återtaganderätt. Vidare skall enligt utredningens förslag ägaren av ett uthyrt luftfartyg befrias från ansvar enligt 1922 års lag och detta ansvar i
stället övergå på brukaren om avtal har träffats härom, om nyttjanderättsti-
den är minst ett är och om innehavaren enligt avtalet har rätt att skaffa
befälhavare eller förare eller att använda Juftfartyget i förvärvssyfte. En
anmälan skall i dessa fall ha gjorts till luftfartygsregistret. Slutligen föreslås för andra fall av uthyrning att ägaren och innehavaren i vissa fall skall ha lika ansvar för tredjemansskador med regressrätt för ägaren gentemot innehavaren.
Luftfartsverket anmärker i anslutning till utredningens förslag att begreppen ”brukare” och ”innehavare” inte är klara. Enligt verket bör
begreppet innehavare avse den som på något sätt har en begränsad sakrätt i ett luftfartyg medan begreppet brukare bör användas bara som benäm-
ning på den som faktiskt använder ett luftfartyg. Jag kan i princip godta utredningens förslag. Till vissa detaljfrågor åter-
kommer jag i specialmotiveringen.
2.17¶Flygräddningstjänst, bärgning och undersökning av luftfartsolyckor
Mitt förslag: Bestämmelserna om flygräddningstjänst lämnas i princip oförändrade i avvaktan på generell lagstiftning om samhällets räddningstjänst. Ett bemyndigande införs för regeringen att medge att statens haverikommission överlåter åt andra att utföra undersökningar av luftfartsolyckor (11 kap. 8§ andra stycket LL).
Utredningens förslag (avsnitt 13) innebär att begreppet flygräddningstjänst definieras närmare. Förslaget överensstämmer i övrigt I princip med mitt förslag.
Remissinstanserna har detaljsynpunkter på definieringen av begreppet flyg-
räddningstjänst. Statens haverikommission anser att kommissionens rätt
att delegera undersökningarna kan inskränkas till de fall då det är fråga om
att överlåta undersökningen till annan stat än där luftfartyget är registrerat.
Skälen för mitt förslag: Bestämmelser om flygräddningstjänst finns i Chicagokonventionens annex 12, som ligger till grund för den svenska reglering-
en av denna fråga.
rv De svenska bestämmelserna finns i 11 kap. 18 LL och i 114-121 88 LK. Här finns regler bl. a. om var svensk flygräddmngstjänst kan utföras, om vem som leder denna tjänst och om de skyldigheter som åvilar befälhavare på andra luftfartyg än de som är föremål för flygräddningstjänsten.
Bestämmelser om ersättning av allmänna medel till den som deltar i flygräddningstjänsten finns 1 kungörelsen (1961:564) om ersättning av statsmedel för medverkan i flygräddningstjänst m. m.
Föreskrifterna i luftfartslagen och luftfartskungörelsen om undersökning
av luftfartsolyckor bygger på bestämmelserna i Chicagokonventionens annex 13.
En undersökning skall göras om det inträffar en olycka med allvarliga skador som följd vid användningen av ett civilt luftfartyg. Undersökningarna verkställs av statens haverikommission eller av luftfartsverket. Förfarandet vid en sådan undersökning finns reglerat i lagen och kungörelsen.
Utredningens förslag innebär till en början att innebörden av begreppet
flygräddningstjänst närmare definieras i 11 kap. 1§ LL. Vidare införs —
med hänsyn till regeringsformens delegationsbestämmelser — ett uttryck-
ligt bemyndigande för regeringen att överlåta ät andra att leda flygräddningstjänsten. Vidare föreslås ett bemyndigande för regeringen att överlåta
åt andra att utföra en undersökning av en luftfartsolycka. Det sistnämnda
förslaget har tillkommit för att man skall kunna överlåta exempelvis åt ett
utländskt organ att leda utredningen av en luftfartsolycka i de fall då en annan stat har utövat trafikledningstjänsten i området. Vidare blir det
möjligt att till en lämplig organisation överlåta en undersökning av olyckor utanför den egentliga luftfarten såsom olyckor med ballonger, segelflyg-
plan m.m.
Förslaget innebär också att samtliga olyckor skall utredas av statens
haverikommission. Bestämmelser härom föreslås upptagna i en ny luft-
fartsförordning (122 § första stycket).
Luftfartsverket och luftfartsinspektionen föreslår en lydelse av 11 kap. 18 som närmare anknyter till bestämmelser för flygtrafikledningstjänst (BFT). Luftfartsinspektionen välkomnar den föreslagna möjligheten att delegera rätten att göra undersökningar. Härigenom kan enligt inspektio-
nen statens haverikommissions resurser tas i anspråk för sådant som är att hänföra till egentlig iuftfart. Statens haverikommmission har inte någon
erinran mot att luftfartsverkets nuvarande haveriutredningsverksamhet upphör. Kommissionen anser att anledning saknas att medge delegations-
rätt för kommissionen i andra fall än då det är fråga om att överlåta
undersökningen till en annan stat där luftfartyget är registrerat.
Sedan utredningen lagt fram sina förslag har frågan om räddningstjänst och olycksutredningar Öövervägts av räddningstjänstkommittén (Kn
1979:01) som i sitt slutbetänkande (SOU 1983: 77) Effektiv räddningstjänst
föreslagit bl.a. en ny lag om samhällets räddningstjänst. Förslaget berör
bl.a. flygräddningstjänsten. Bestämmelser härom finns i 21—24 §§ i den föreslagna lagen. som föreslås få följande lydelse.
Flygräddningstjänst 21 & Med flygräddningstjänst avses i denna lag åtgärder som staten svarar för och som avser efterforskning, undsättning av människor eller djur eller begränsning av skador på egendom då ett luftfartyg saknas eller en
olyckshändelse har drabbat eller hotar lufttrafiken.
22 & Luftfartsverket svarar för efterforskning av ett försvunnet luftfar-
tyg. Verket svarar också för undsättning och för begränsning av skador vid ett flyghaveri till havs, I kustvattnen och i Vänern, Vättern och Mälaren. Kommunen svarar för undsättning och för begränsning av skador vid ett flyghaveri i övriga vatten, i vattenområde i hamn eller på land. För omedelbar undsättning på eller i närheten av en godkänd flygplats
skall finnas en räddningsstyrka av den storlek och räddningsutrustning i den omfattning som fastställs av luftfartsverket med hänsyn till förekommande flygtrafik. För denna styrka och utrustning svarar innehavaren av flygplatsen.
23 § Luftfartsverket utser räddningsledare för räddningsåtgärder som verket svarar för.
24 & Om skyldighet för en befälhavare på ett luftfartyg och för den som tjänstgör på en flygplats eller annan anläggning för luftfarten att medverka i
flygräddningstjänsten finns bestämmelser i luftfartslagen (1957:297).
Kommittén föreslår vidare att den nuvarande definitionen av flygrädd-
ningstjänsten i I 1 kap. 18 LL utgår och ersätts med en hänvisning till den
nya lagen. . Kommitténs förslag, som har överlämnats till försvarsdepartementet.
har remissbehandlats. och en lagrådsremiss beräknas bli avlämnad under hösten 1985. Med hänsyn härtill bör enligt min mening f.n. inte göras någon ändring i definitionen av begreppet flygräddningstjänst i 11 kap. 18 första stycket. I lagrummet bör dock införas det av utredningen föreslagna bemyndigandet.
Förslaget om att ansvaret för utredning av samtliga olyckor och tillbud skall överföras till statens haverikommission överensstämmer med riksdagens principbeslut är 1982 (prop. 1982/83: 100 bil. 9, s. 127 ff. TU 28 s. 40 ff). I ett nyligen avgivet yttrande över en inom kommunikationsdepartementet uprättad promemoria angäende utredning av sjöolvckor ifrägasät-
ter emellertid luftfartsverket den sålunda beslutade ordningen. Den ger
enligt luftfartsverket dubbelarbete eftersom luftfartsverket nu tvingas att
komplettera och bereda haverikommissionens utredningar för att preven-
tiva flygsäkerhetsåtgärder skall kunna vidtas. Luftfartsverket hemställer att överläggningar tas upp mellan kommunikationsdepartementet. haverikommissionen och luftfartsverket för att se över ansvarsfördelningen.
Luftfartsverkets synpunkter är enligt min mening av den arten att de bör föranleda ytterligare överväganden. Möjligen bör dessa samordnas med det pågående arbetet rörande utredningen av sjöolyckor. Organisationen av flygräddningstjänsten skall enligt mitt förslag närmare beslutas av rege- ' ringen. I samband därmed får regeringen ta ställning till de synpunkter i
frågan som numera föreligger.
Vad särskilt gäller rätten för haverikommissionen att överlåta undersökningar till andra delar jag den mening som utredningen framfört och som biträtts av luftfartsinspektionen. Chicagokonventionen synes inte lägga hinder i vägen för att undersökningarna överlåts till andra än andra stater.
2.18 Vissa särskilda bestämmelser
Mitt förslag: Avgift skall kunna tas ut dels för den övervakning av
luftfartygs luftvärdighet som erfordras då luftvärdighetsbevis utfärdas för att gälla tills vidare, dels för meddelande av elevtillständ.
Utredningens förslag (avsnitt 14) överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna har inte särskilt kommenterat förslaget.
Prop. 1984/85:-212 140
Skälen för mitt förslag: I 12 kap. LL finns bestämmelser om i vilka fall luftfartygs avgång kan hindras och om vem som är behörig att meddela sädant beslut. I kapitlet finns också hänvisningar till särskilda bestämmelser om inskränkningar i möjligheten att lägga kvarstad på vissa angivna
fartyg. Bestämmelser härom finns i lagen (1939: 6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg. Vidare finns i kapitlet hänvisningar till regler om
innehav och användning av radioanläggning på luftfartyg och inom mark-
organisationen. Bestämmelser härom finns i radiolagen (1966:755) och i
kungörelsen (1967: 448) om innehav och användning inom neutralt territorium av radiosändare och mottagare på utländskt fartyg. luftfartyg och
motorfordon.
Slutligen finns i 12 kap. 48 LL en bestammelse om att regeringen fastställer grunderna för bestämmandet av avgifter och övriga kostnader för förrättningar enligt luftfartslagen. Sädana grunder har fastställts i 136— 13888 LK. Utredningen föreslår att möjlighet införs att ta ut avgift för den övervakning av luftvärdigheten som enligt utredningen föreslås i samband med att luftvärdighetsbevis utfärdas tulls vidare i stället för att vara tidsbe-
gränsade. Vidare föreslås aut en avgift skall tas ut för meddelande av elevtillstånd.
Utredningens förslag har inte föranlett någon kommentar under remissbehandlingen. Jag ansluter mig i princip till förslaget.
2.19 Ansvarsbestämmelser
Mitt förslag: Straffet för brott mot luftfartslagens bestämmelser m. m. blir antingen fängelse i högst två år. böter eller fängelse i högst sex
månader eler enbart böter. Ett nytt straffstadgande införs beträffande
den som tjänstgör utan att ha ett föreskrivet behörighetsbevis.
Utredningens förslag (avsnitt 15) överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna accepterar i allmänhet utredningens förslag.
Skälen för mitt förslag: I 13 kap. LL finns ansvarsbestämmelser beträffan-
de vissa av lagens regler. Bestämmelserna innehåller fyra olika straff-
satser. Den högsta straffsatsen, fängelse i högst två år, gäller då någon är
berusad t. ex. vid förandet av luftfartyg eller vid utövandet av tjänst som trafikledare. Samma straffsats gäller om någon bryter mot förbudet mot
överljudsfart eller regeringens beslut att av militära skäl t.ex. förbjuda luftfart samt då någon framför ett luftfartyg med felaktig nationalitets- eller
registreringsbeteckning. Om brotten är ringa skall dömas till böter. De flesta ansvarsbestämmelserna upptar straffskalan böter eller fängelse. I en del av bestämmelserna föreskrivs som maximum fängelse i ett är. i andra
fängelse i sex månader. Slutligen finns några bestämmelser som innehåller endast böter i straffskalan. Också i luftfartskungörelsen finns ansvarsbe-
stämmelser. Straffet är dagsböter och i några fall penningböter. Utredningen anser att sanktionssystemets uppbyggnad bör vara så enkel
som möjligt. Enligt utredningen bör straffmaximum. fängelse två år, kunna sänkas i alla fall utom när det gäller onykterhet vid förande av luftfartyg eler tjänstgöring som flygledare m. m.
En sänkning av straffsatsen bör vidare enligt utredningen ske beträffande den som använder ett luftfartyg trots att det saknar luftvärdighetsbevis
eller miljövärdighetsbevis. Straffmaximum är f.n. ett år. Enligt utredning-
en bör straffet vara endast böter.
För övrigt föreslår utredningen beträffande brott med straffmaximum
över sex månader en sänkning av straffsatserna till fängelse i sex månader.
Ett nytt straffstadgande föreslås beträffande den som tjänstgör utan att ha ett föreskrivet behörighetsbevis.
Enligt utredningens mening bör straffsatserna i en ny luftfartsförordning vara enbart dagsböter.
Riksåklagaren finner med hänsyn till bl.a. att avsikten med förslaget
inte är att gärningarna i allmänhet skall bedömas mildare än vad som är fallet i dag och då brottsbalkens bestämmelser kan bli tillämpliga beträffande vissa allvarligare överträdelser inte anledning till erinran mot utredningens förslag.
Överåklagaren i Malmö åklagardistrikt anser dock det inte rimligt att på
detta sätt generellt minska straffvärdheten i ett stort antal brottsliga förfar-
anden av varierande typ. Förslagets konsekvenser ter sig enligt överåkla-
garen betänkliga från allmänpreventiv synpunkt.
Länsåklagaren i Kalmar län menar att förslaget är rationellt och rättssäken.
I övrigt har utredningens förslag beträffande straffbestämmelserna inte särskilt kommenterats under remissbehandlingen.
För egen del kan jag i det väsentliga ansluta mig till utredningens förslag. Beträffande ansvarsbestämmelsen om onykterhet vid framförande av luftfartyg eller vid tjänstgöring som trafikledare m.m. finns det enligt min mening anledning att överväga en något annorlunda lagteknisk konstruktion än den som utredningen föreslår. Jag återkommer närmare till mina överväganden i den delen i specialmotiveringen. Där kommer jag också att
i övrigt ta upp vissa frågor i anslutning till straffbestämmelserna där jag har
stannat för en annan lagteknisk lösning än vad utredningen har kommit fram till.
2.20 Tillämpningsbestämmelser, bemyndiganden, definitioner
Mitt förslag: I 14 kap. EL införs regler om talan mot de beslut som domstol och luftfartsverket har att meddela enligt lagen. Bestämmelsernas innehåll har anpassats till de materiella överväganden som jag tidigare har redovisat. Möjlighet införs för luftfartsverket att överlåta åt andra att utarbeta föreskrifter för vissa luttfartyg av särskild beskaffenhet, exempelvis segelflygplan. Slutligen föreslås ett generellt bemyndigande för luftfartsverket att meddela ytterligare föreskrifter beträffande tillämpningen av lagen.
Utredningens förslag (avsnitt 16) överensstämmer i princip med mitt förslag. utom såvitt avser de delar där utredningen föreslagit en annan saklig lösning än den jag har stannat för.
Remissinstanserna accepterar i allmänhet utredningens förslag.
Skälen för mitt förslag: I 14 kap. LL finns bestämmelser om lagens tillämpning och om talan mot luftfartsverkets beslut enligt såväl lagen som föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Utredningen föreslår en sådan ändring i 14 kap. att luftfartsverket får möjlighet att delegera utfärdandet av föreskrifter för luftfartyg av särskild beskaffenhet. Luftfartsverket har uttryckt önskemål om sådan delegeringsmöjlighet speciellt när det gäller drakar och segelflygplan men även i fråga om modelluftfartyg och varmluftsballonger.
För övrigt föreslår utredningen ändrade regler om talan mot luftfartsverkets m. fl. beslut som har samband med utredningens förslag.
I 14 kap. 3§ föreslås upptagen ett generellt bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges I lagen. I samma paragraf föreslås ett bemyndigande för regeringen att uppdra åt andra att meddela föreskrifter-
na.
I 14 kap. 4§ föreslår utredningen en ny bestämmelse som gör det möjligt för regeringen att medge undantag och meddela föreskrifter i situationer av
krig eller krigsfara e.d. I 14 kap. 5§ föreslås upptagna definitioner av de
olika konventioner som nämns i författningstexten.
Remissinstanserna har i allmänhet accepterat utredningens förslag.
För egen del kan jag också i stort sett ansluta mig till vad utredningen har föreslagit. Med hänsyn till mina förslag rörande talan mot luftfartsverkets
beslut m.m. avviker mitt förslag till lydelse av 14 kap. 2§ något från utredningens förslag. Med hänsyn bl.a. till regeringsformens bestämmel-
ser om inskränkningar i möjligheterna att delegera rätten att utfärda bestämmelser som innebär normgivning måste cmellertid enligt min mening
reglerna utformas något annorlunda än vad utredningen har föreslagit. Jag kommer att i specialmotiveringen till de aktuella bestämmelserna närmare utveckla mina överväganden härvidlag.
2.21 Militär luftfart och annan luftfart för statsändamål
Mitt förslag: Ett uppdrag ges till luftfartsverket att i samråd med överbefälhavaren undersöka de frågor som aktualiseras i samband med militär luftfart för civila ändamål och att redovisa förslag till lösningar
på problemen.
Utredningens förslag (avsnitt 17): Inget förslag om ändringar men en re-
kommendation att frågan bör övervägas på nytt om det visar sig att militära luftfartyg används i stor utsträckning för annat än militära ändamål.
Remissinstanserna: Överbefälhavaren är nöjd med utredningens ställningstagande. Luftfartsinspektionen anser att frågan nu bör regleras i författning.
Skälen för mitt förslag: I luftfartslagens andra avdelning, 15 kap.. behandlas frågor om militär luftfart och annan luftfart för statsändamäl. Som statliga luftfartyg anses — i enlighet med den indelning som görs I Chicagokonventionen — bl.a. militär-, tull- och polisfartyg men däremot inte sådana statliga luftfartyg som används för affärsdrift. I 15 kap. hänvisas till de bestämmelser i luftfartslagen som gäller för luftfart med militära luftfartyg och för annan luftfart för statsändamål. Övriga regler fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Regler om utländska örlogsfartygs och militära luftfartygs tillträde till svenskt territorium finns i tillträdesförordningen (1982: 755).
Utredningen diskuterar de problem som uppstått i samband med användningen av försvarets luftfartyg för civila uppdrag. Diskussionen förs delvis med utgångspunkt i ett beslut av justitieombudsmannen (JO) den 16
december 1975 i vilket JO bl.a. diskuterade behovet av ändringar i luftfartsförfattningarna med anledning av klagomäl från två trafikflygare som
gjort gällande att flygvapnets agerande inom svensk yrkesmässig trafik på vissa punkter var olämpligt och lagstridigt. I ärendet gjordes från luftfartsverket gällande att den luftfart som bedrivs med militära luftfartyg faller under 15 kap. LL så länge luftfarten är av militär natur men att luftfart med militära luftfartyg för andra än militära ändamål inte bör betraktas som statlig luftfart i luftfartslagens mening.
Riksdagen har år 1974 uttalat sig mot en lagändring av den innebörd som luftfartsverket förordat (FöU 1974: 28).
Inte heller fann JO att det kunde anses påkallat med omedelbara åtgärder för en ändring av bestämmelserna.
Utredningen har också stannat för att inte lägga fram några ändringsför-
slag. Öm det visar sig framöver att militära luftfartyg används i stor utsträckning för annat än militära ändamål bör emellertid enligt utredningen den frågan övervägas på nytt.
Överbefälhavaren finner att utredningens ställningstagande möjliggör ett fortsatt rationellt utnyttjande av militära resurser där de används enligt de principer som nu tillämpas. Luftfartsinspektionen anser däremot att tiden nu är mogen att författningsmässigt reglera denna fråga. Angelägenheten härav understryks enligt luftfartsinspektionen av att försvarets transportflygkapacitet har ökat. Civila transporter som genomförs med militära resurser skapar betydande irritation inom den civila flygbranschen.
Det material i frågan om regleringen av den militära luftfarten för civila
ändamål som utredningen redovisar är nästan tio år gammalt. Utredningen
har anfört att vissa skäl talar för lagstiftning i linje med vad luftfartsverket
förordat och som under remissbehandlingen har förespråkats av luftfarts-
inspektionen. Enligt min mening rymmer frågan så mänga komplicerade problem av betydelse för myndigheter, företag och organisationer inom bl.a. luftfarten, försvaret och räddningsväsendet att det nu föreliggande materialet inte kan ligga till grund för något definitivt ställningstagande
från min sida. Min avsikt är därför att senare ta upp frågan om ett uppdrag åt luftfartsverket att i samråd med överbefälhavaren närmare gå igenom
denna fråga och lägga fram de förslag som genomgången kan ge anledning till. I avvaktan härpå bör den nuvarande ordningen i princip behållas.
2.22 Forum i lufträttsmål
Mitt förslag: Inga särskilda forumregler införs för lufträttsmål.
Utredningens förslag: Mål om brott enligt luftfartslagen skall prövas av de
tingsrätter som är sjörättsdomstolar. För tvistemål med lufträttslig anknyt-
ning införs inga nya forumregler.
Remissinstanserna har haft olika synpunkter. De flesta instanser som yttrat
sig i frågan avstyrker utredningens förslag eller föreslår ändringar av annan
art än de som utredningen har föreslagit.
Skälen för mitt förslag: Samtliga tingsrätter är f.n. behöriga att i första instans handlägga mål med lufträttslig anknytning. Frågan vilken tingsrätt
som är behörig avgörs enligt de allmänna forumreglerna i 10 och 19 kap.
rättegångsbalken. Utredningen diskuterar en framställning hos regeringen av luftfartsver-
ket i vilken verket tar upp frågan om en begränsning av lufträttsmålen till en domstol och en åklagarmyndighet. Enligt luftfartsverket har målen
blivit alltmer invecklade. särskilt de mål som rör kollisionstillbud, där de invecklade flygtrafikledningsprocedurerna ställt såväl domstolar som åklagare inför problem. En åklagare har därför enligt luftfartsverket ofta en
svår ställning trots den expertis som ställs till förfogande. Med hänsyn till
verkets ställning som säkerhetsmyndighet är det enligt verket knappast en
önskvärd situation att dess säkerhetsexperter måste uppträda som biträden till åklagare. Utredningen menar att det finns skäl att koncentrera de lufträttsliga
brottmålen tll ett mindre antal tingsrätter. Enligt utredningens förslag skall frågan om ansvar för brott enligt luftfartslagen och enligt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen prövas av de tingsrätter som är sjörättsdomstolar. Beträffande tvistemålen lägger utredningen inte fram
något förslag om ändrade forumregler.
Utredningens förslag har under remissbehandlingen fått ett blandat mottagande. Förslaget tillsterks av riksåklagaren och Kalmar tingsrätt. Det
uavstyrks av domstölsverket, Sveriges advokatsumfund och KSAK. Stock-
holms tingsrätt förordar att samtliga lufträttsmål skall koncentreras till sjörättsdomstolarna. Luftfartsinspektionen och Sundsvalls tingsrätt menar att Stockholms tingsrätt bör vara behörig att handlägga samtliga lufträttsmål.
För egen del delar jag den uppfattning som fleru avstyrkande remissinstanser ger uttryck för, att det inte föreligger tillräckligt starka skäl att begränsa tingsrätternas behörighet när det gäller lufträttsmål. Antalet mål av den arten är så litet att de fördelar man kan uppnå genom en specialisering till vissa domstolar uppenbarligen är begränsade. Även med en sådan ordning torde det för åklagare och domstol vara nödvändigt att införskaffa särskild sakkunnigbevisning. Av naturliga skäl mäste denna vanligtvis tas från luftfartsverket. Jag finner således inte skäl att inrätta specialdomstolar enligt utredningens förslag.
3¶Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag har anfört nu har inom kommunikationsdepartementet upprättats förslag till
1. lag om ändring 1 luftfartslagen (1957:297),
2. lag om ändring i lagen (1922:382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfart.
3. lag om ändring i lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt till luftfartyg.
4. läg om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
Lagförslagen under 2—4 har upprättats i samråd med chefen för justitiedepartementet.
Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.
0 Riksdagen 198485. 1 saml. Nr 212
4¶Specialmotivering
4.1 Luftfartslagen (1957: 297) I kap.
1—288
Paragraferna överensstämmer i såk med gällande lydelse och har endast justerats språkligt i huvudsak i enlighet med utredningens förslag.
Under förarbetena till 18 i dess nuvarande lydelse diskuterade lagrädet behovet av en reservation för att andra författningar kunde innehålla bestämmelser som innebär inskränkningar eller villkor i rätten till luftfart. Sadana författningar var enligt lagrådet ända fullt ut tillämpliga i de hänseenden som regleras där. Lagrädet fann dock bl. a. med hänsyn ull vikten av
all nägon tvekan inte råder på denna punkt att en i paragrafen intagen
reservation kunde vara motiverad i detta fall (prop. 1957:69 s. 2311). Jag har inte funnit anledning att nu inta någon annan ståndpunkt i den frågan. Av särskilt intresse I detta fall är numera miljöskyddslagen (1969:387) enligt vilken bl.a. kan prövas en ifrågasatt flygnings inverkan på miljön exempelvis från bullersynpunkt.
Under remissbehandlingen har luftfartsinspektionen erinrat mot beteckningen svenska luftfartyg i 28 och förordat ett uttryckssätt i linje med det nu gällande (luftfartyg — — - som hava svensk nationalitet). Innebörden av det nuvarande uttryckssättet är i förevarande sammanhang att luftfantyget är registrerat här i landet enligt 2 kap. 12 eller 14§. Enligt min mening kan uttryckssättet nu ändras enligt utredningens förslag utan risk för att innebörden därav blir annan än f.n.
I en ny luftfartsförordning bör liksom f.n. i luftfartskungörelsen före-
skrivas att frågor om tillstånd prövas av luftfartsverket.
2a§
Paragrafen har endast justerats språkligt.
Straffbestämmelser som anknyter till paragrafen föreslås i 13 kap. 281.
38 I paragrafen har i huvudsak i enlighet med utredningens förslag gjorts
spräkliga och redaktionella ändringar.
Enligt 3§ LK får luftfartsverket förordna om restriktionsområde bl. a. där det behövs av militära skäl. Detta bemyndigande täcks varken av
nuvarande 38 LL eller av paragrafen i den av utredningen föreslagna lydelsen. Bemyndigandet i paragrafen har utsträckts till att också omfatta sådan delegering till verket (jfr prop. 1957:69 s. 50).
Bemyndigandet för regeringen eller den myndighet regeringen bestäm-
mer att meddela föreskrifter om inskränkningar av eller förbud mot luftfart
har också utökats på så sätt att föreskrift härom får meddelas också när det behövs av hänsyn till natur- eller miljövård (jfr 3§ andra stycket LK).
I luftfartsförordningen bör i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som gäller f.n. enligt luftfurtskungörelsen tas in bestämmelser om restriktioner för luftfart m.m. Där bör också tas in en hänvisning till förordningen (1979: 969) om restriktioner för luftfart inom vissa områden.
En straffbestämmelse i anslutning till paragrafen föreslås i 13 kap. 282.
48 Paragrafen har endast justerats spräkligt.
5§
Paragrafen är ny. Beträffande motiven för den nya regleringen hänvisas ull den allmänna motiveringen tfavsnitt 2.7).
65 Paragrafen, som är ny, gör det möjligt att överföra till Sverige ansvaret för luftvärdigheten och miljövärdigheten beträffande sådana utländska luftfartyg som på grund av nyttjänderättsavtal används av en svensk brukare. Genom paragrafen blir det möjligt för Sverige att tillämpa de principer om Övertagande av ansvaret för ett luftfartygs luftvärdighet m. m. som lagts fast i den nya artikel 83 bis till Chicagokonventionen. Paragrafen har utformats så att regeringen genom en generell föreskrift får möjlighet att göra de på grund av artikeln aktuella bestämmelserna tillämpliga beträffande de utländska luftfartygen. Bemyndigandet avser endast föreskrifter som ligger inom delegationsområdet enligt 8 kap. 7§ regeringsformen. Regler om registrering av de här aktuella luftfartygen föreslås i 2 kap. las.
Sveriges advokatsamfund har i detta sammanhang pekat på angelägen-
heten av en översyn av reglerna rörande inskrivning av rätt ull luftfartyg.
Den frågan har behandlats dels av utredningen angående rätt till luftfartyg i
betänkandet (SOU 1976:70) Rätt till luftfartyg, dels av pantbrevsutredningen i betänkandet (SOU 1982:57) Pantbrev. I prop. 1984/85:54, som nyligen har överlämnats till riksdagen, har tagits upp frågor som behandlats i det sistnämnda betänkandet. 1 propositionen behandlas emellertid
inte frågan om inskrivning av rätt till luftfartyg. Chefen för justitiedeparte-
mentet uppger där att han kommer att ta upp den i ett annat sammanhang (prop. s. 13).
Av skäl som jag har utvecklat i den allmänna motiveringen favsnitt 2.5) har den erforderliga straffrättsliga regleringen tagits upp i 13 kap. (13 kap. 5§ andra stycket).
78 Paragrafen avser liksom 6§ att göra det möjligt för Sverige att tillämpa de principer som lagts fast i artikel 83 bis. Genom bestämmelsen blir det möjligt för Sverige att överföra tillsynen av luftvärdigheten m.m. över
svenska luftfartyg som hyrs av en utländsk brukare till den utländska staten.
Beträffande straffrättsliga fragor hänvisar jag till den allmänna motive-
ringen tavsnilt 2.5).
är
Paragrafen motsvarar nuvarande 58 (prop. 1968:25. ILU 13. rskr 77.
prop. 1970: 51, 1LU 28. rskr 134).
2 kup.
Som jag redogjort för i den allmänna motiveringen tavsnitt 2.6) föreslas ingen ändring i 2§. Reglerna i 138 bör överflyttas dels till luftfartsförord-
ningen, dels till en registerförordning.
I och 3 §§
I paragraferna har i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag gjorts redaktionella justeringar. Om riksdagen antar mina förslag
till ny luftfartslagstiftning avser jag att senare föresla regeringen att kungo-
relsen (1955:635) med närmare bestämmelser om luftfartygsregistret m. m. ersätts av en förordning med närmare bestämmelser om luftfartygsregistret av I huvudsak det innehåll som föreslagits av utredningen (avsnitt 4.5, författningsförslag 6). I den förordningen bör sälunda också upptas de regler som nu finns i 6 och 7 §§. Den närmare utformningen av förordningen får bl.a. bli beroende av om registret skall vara datorbaserat.
48 Paragrafen fick sin nuvarande lydelse år 1972 (prop. 1972:19, TU 9. rskr
126) då kravet på miljövärdighetsbevis fördes in. De av utredningen föreslagna ändringarna är av redaktionell och språklig art. Under remissbehandlingen har luftfartsinspektionen uttalat att kravet på luftvärdighet och
miljövärdighet för registrering bör kunna tas bort. Ett luftfartyg får ju ändå inte brukas utan att det är luftvärdigt och miljövärdigt, och inga krav hårpa uppställs för att luftfartyget skall kunna stä kvar i lutftfartygsregistret. För egen del har jag utgått från att kravet på luftvärdighet och miljövärdighet som förutsättning för registrering bidrar till efterlevnaden av regler-
na härom även om de i sig inte utgör någon garanti för att kravet är uppfyllt då luftfartyget används. Dessutom utgör kravet en spärr mot att andra
föremål än luftfartyg kommer in i registret. Jag föreslår därför att denna paragraf behålls i sak oförändrad. Den har justerats språkligt i enlighet med utredningens förslag.
5§
Från paragrafens nuvarande lydelse har uteslutits de närmare föreskrit-
terna om ansökningens innehåll som nu upptas i paragrafen. Dessa bestäm-
melser är som utredningen påpekar tavsnitt 4.5) av sådan art att de hör hemma I en regeringsförfattning. Jag avser att föreslå bestämmelser i ämnet i den förordning om luftfartygsregistret som jag nyss nämnt i specialmotiveringen till IS. Samma sak gäller de bestämmelser som nu finns upptagna i 6 och 7§§ som Jag föreslär skall upphävas.
Y8
I 8§. som enligt min mening inte bör ändras i detta sammanhang, finns bestämmelser om när ett luftfartyg skall avregistreras. Avregistrering av ett luftfartyg som är intecknat får dock enligt 95 ske endast om inteckningshavaren har medgett det. I paragraten finns f.n. närmare bestämmelser om förfarandet vid sådant medgivande och om underrättelse till inskrivningsdomaren. I förslaget till 98 har endast tagits upp att ett luftfartyg som är intecknat får avregistreras endast om inteckningshavaren medger det. Övriga bestämmelser avser jag — i enlighet med vad som föreslagits av utredningen (avsnitt 4.5) — att föreslå upptagna I en ny förordning om luftfartygsregistret.
108 I paragrafen har gjorts endast språkliga justeringar som delvis har samband med ny lagstiftning om kreditköp.
118 Paragrafen överensstämmer i sak med den nuvarande 118: Med hänsyn till regeringsformens bestämmelse om rätt för regeringen att utfärda verkställighetsföreskrifter och tull det generella bemyndigandet som föreslås i 14 kap. 3§ behövs inte som f. n. här något bemyndigande för regeringen utt meddela bestämmelser om det särskilda bihanget till luftfartygsregistret. Bestämmelser i ämnet avser jag föreslå upptagna i den nya förordningen om luftfartygsregistret.
Has
Bestämmelsen, som är ny. reglerar den s.k. brukarförteckningen. Förslaget hänger samman med de föreslagna reglerna i I kap. 6§ om övertagande av ansvaret för luftvärdigheten m. m. hos utländska luftfartyg som hyrs av svenska brukare. Förteckningen är avsedd att göra det möjligt för de svenska myndigheterna att ta över tillsynen. Eftersom ett luftfartyg enligt artikel 18 i Chicagokonventionen inte kan vara registrerat i mer än en stal kan förteckningen inte vara utformad som ett register över luftfartyg utan som en förteckning över vilka juridiska eller fysiska personer, som innehar utländska luftfartyg med nyttjanderätt. Närmare bestämmelser om brukarförteckningen avser jag föreslå upptagna i den nya förordningen om luftfartygsregistret.
12 och 14—16 88
Paragraferna har justerats redaktionellt. En straffbestämmelse I anslutning till 16 § föreslas i 13 kap. 284.
3 kap. 18
Paragrafen motsvarar nuvarande 18 och har utformats i huvudsak i
enlighet med utredningens förslag. I tredje stycket har på grund av påpe-
kande av luftfartsinspektionen använts termen hälla i stand i stället för den av utredningen föreslagna termen underhålla. Härigenom kommer kravet på luftfartygets skick också att omfatta sådan modifiering som är nödvän-
dig för att upprätthålla luftvärdigheten.
Det nuvarande bemyndigandet i tredje stycket för regeringen celler luftfartsverket att meddela närmare bestämmelser om luftfartygets miljövärdighet har utgätt. Motsvarande bemyndigande följer av regeringsformen och av I4 kap. 3§ i den av mig föreslagna lydelsen.
En straffbestämmelse 1 anslutning till första stycket föreslås i 13 kap. 285,
2§ I paragrafen regleras liksom f.n. tillsynen av ett luftfartygs luftvär-
dighet. Första stycket har utformats I huvudsak i enlighet med förslag från luftfartsinspektionen. BI. a. har ordet besiktning inte nämnts särskilt eftersom det har begränsad betydelse och endast utgör ett element i luftfartsinspektionens luftvärdighetsövervakning. Tillsynen har i enlighet med utred-
ningens förslag utökats till att också avse tillbehör och reservdelar till
luftfartyg och annan sådan utrustning för fartyg och ombordvarande som har betydelse för säkerheten.
Bemyndigandet i andra stycket att anlita särskilda sakkunniga har av skäl som jag har utvecklat i den allmänna motiveringen favsnitt 2.8) be-
gränsats till att avse endast besiktning och tillsyn.
3§ I enlighet med utredningens förslag har reglerna i första stycket sista meningen om det närmare innehållet i luftvärdighetsbeviset inte någon
motsvarighet i den nya bestämmelsen eftersom de innehåller självklarhe-
ter.
På förslag av luftfartsinspektionen har bemyndigandet för särskilda sakkunniga att förnya luftvärdighetsbeviset utsträckts till att avse också utfärdande av sådant bevis. Av redaktionella skäl har bestämmelsen härom tagits upp som ett nytt tredje stycke.
48 Ändringarna i denna paragraf är av redaktionell art.
58 Första meningen har utformats i huvudsak i enlighet med förslag av
luttfartsinspektionen. Avsikten är att understryka att luftvärdighetsbeviset som I enlighet med vad jag anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.8) fortsättningsvis skall kunna utfärdas att gälla tills vidare blir ogiltigt om
luftfartyget inte underhålls på föreskrivet sätt. Meningen är också att
luftfartsverket skall kunna bestämma att luftvärdighetsbeviset är giltigt om skadan avhjälps på det sätt som verket bestämmer. Denna möjlighet har verket genom rätten I första stycket sista meningen att medge undantag från bestämmelserna i det stycket. I ett tredje stycke föreskrivs f.n. att ett luft värdighetsbevis som är ogiltigt på anmaning ofördröjligen skall avlämnas till luftfartsverket. Den bestämmelsen har också i fortsättningen ansetts böra upptas I lagen.
65 Paragrafen har ändrats redaktioneHt i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag.
78 Paragrafen har ändrats redaktionellt enligt utredningens förslag. I enlighet med vad jag har anfört i den allmänna motiveringen har det som en förutsättning för ägarens eller brukarens skyldigheter enligt paragrafen liksom f.n. uttryckligen förutsatts att luftfartyget används vid luftfart (se avsnitt 2.8).
8§
Med ”förrättningsman” avses i denna paragraf samma personalkategori som enligt den nuvarande lydelsen har rätt till tillträde och biträde enligt lagrummet. dvs. personal från luftfartsverket eller andra sakkunniga som erhåller uppdrag att sköta besiktningar och tillsyn. På förslag av utredningen har i sista Meningen inte som f.n. uttryckligen angetts att luftfartygets
trafikförhållanden inte bör rubbas. Någon saklig ändring är inte avsedd.
9-1188
I 9 och 1088 har gjorts redaktionella ändringar. 11 § motsvarar nuvaran-
de 10.28.
4 kup.
18 I paragrafen har gjorts den ändringen att bemyndigandet för regeringen eller Juftfartsverket att meddela närmare bestämmelser om bemanningen har tagits bort. En sådan behörighet följer av regeringsformen och den föreslagna nya 14 kap. 3§. Avsikten är således att ansvaret för regleringen också fortsättningsvis skall ävila regeringen eller luftfartsverket. I övrigt har gjorts redaktionella justeringar i enlighet med utredningens förslag.
En straffbestämmelse i anslutning till paragrafen föreslås i 13 kap. 285.
18 Paragrafen har justerats redaktionellt. Sista stycket har fått en kortare avfaltning än f.n. Termen särskilda sakkunniga avses inrymma även myndighet.
ås
Paragrafen motsvarar nuvarande 4 och 5 §§. Den innehåller de grundläggande reglerna om att den som tjänstgör som förare, navigatör eller flyg-
maskimst skall ha ett luftfartscertifikat som är utfärdat eller godkänt i
Sverige. Vidare regleras, i enlighet med vad som gäller f.n. (58), vad som gäller beträffande behörighet för den som innehar utländskt certifikat. En straffbestämmelse + anslutning ull paragrafen föreslås i 13 kap. 285.
48 I denna paragraf har samlats vissa ytterligare grundläggande bestämmelser om utfärdande och godkännande av luftfartscertifikat. Som jag har berört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.9.3) skall ett luftfartscertifikat liksom hittills utfärdas för viss tid. Det skall också kunna begränsas till att gälla under vissa förutsättningar. Här finns alltså bl. a. möjligheter att vid medicinska hinder hos cerufikatsökanden ge föreskrifter om s.k. operativa begränsningar i certifikatets giltighet.
5§
I denna paragraf finns de grundläggande bestämmelserna om elevtillstånd. dvs. tillstånd att genomgå utbildning för luftfartscertifikat. Motsva-
rande regler finns nu i 89 & LK. Elevtillstånd avses vara obligatoriskt för
var och en som påbörjar flygutbildning. Detta bör som luftfartsinspektionen päpekat framgå av lagtexten. och första stycket har utformats med hänsyn därtill. Också i övrigt har paragrafen redaktionellt utformats nagot annorlunda än vad utredningen har föreslagit. Möjlighet för luftfartsverket att höra socialnämnden där det finns anledning att någon på grund av onyktert levnadssätt inte bör ha certifikat föreslås i 218 andra stycket. I ett fjärde stycke har av skäl som jag har redogjort för i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.9.2) tagits upp en regel som gör det möjligt för
luftfartsverket att medge undantag frän kravet på elevtillstånd. Bestäm-
melsen gör det bl. a. möjligt att rekrytera flygledaraspiranter i flygvapnet
utan formellt krav på elevtillstånd.
AS I paragrafen föreskrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som
f.n. It sak gäller enligt 328 CK att sökanden för att ett luftfartscertifikat
skall utfärdas har ett gällande elevtillstånd och att han uppfyller vissa fastställda krav. I enlighet med påpekande från luftfartsinspektionen har
däribland inte upptagits något krav på medborgarskap. Vidare har också
Prop. 1984/85: 212 I nn '
efter påpekande från luftfartsinspektionen efter ”utfärdas”” tillagts ”celer
utökas”.
Av andra stycket följer att elevtllstand inte krävs dels om luftfärtsverket
har medgett undantag därifrån när det gäller antagande till utbildning för
det certifikat som ävses med ansökan, dels om sökanden ändå kan anses
uppfylla erforderliga krav 1 träga om ålder. kunskaper, erfarenhet och
skicklighet. I sistnämnda fall avses främst det fall då innehavaren av ett utländskt certifikat begär att få detta utbytt mot ett svenskt.
78 Enligt paragrafen får luftfartscerufikat eller elevtillstånd inte utfärdas
inom en av domstol enligt 148 fastställd tid efter det att tidigare elevtillstånd eller cerufikat har återkallats. Reglerna härom kommenteras närmare i anslutning ull 14§.
8§
Paragrafen innehåller regler om förnyelse av elevtillstånd eller luttfartscertifikat. Sävitt gäller luftfartscertifikat motsvarar paragrafen nuvarande
4 kap. 4 § andra stycket. Paragrafen har med redaktionell justering utfor-
mats enligt utredningens förslag. Av hänvisningen till 5§ följer att något krav på svenskt medborgarskap inte ställs vid förnyelse.
98 I paragrafen har samlats förutsättningarna för återkallelse av ett luftfartscertifikat. Genom en hänvisning i 138 gäller paragrafen också återkallelse av elevtillständ. Den har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med vad som föreslagits av utredningen.
Punkten I avser att innehavaren i sin tjänstgöring har varit så påverkad
av alkoholhaltiga drycker eller andra medel att han inte har kunnat fullgöra sina uppgifter på ett betryggande sätt. Punkten har utformats i nära anslutning till stratfbestämmelsen i 13 kap. 1§ och till andra straffbestämmelser avseende onykterhet i trafik. I de fall återkallelse enligt denna grund blir
aktuell torde certifikatinnehavaren också ha ställts under åtal enligt 13 kap. 15. Punkten motsvarar 388 EK i aktuella delar. Det har inte ansetts
nödvändigt att i likhet med vad som är fallet i 38 & LK särskilt anmärka att det onyktra beteendet skall ha ägt rum 1 utövningen av den tjänst som
certifikatet gäller. Detta är emellertid avsikten. I annat fall finns möjlighet
till återkallelse enligt punkten 5.
Punkten 2 motsvarar vad som f.n. föreskrivs i 388 LK punkt 1. Också i de situationer då återkallelse enligt denna punkt aktualiseras torde det vara
aktuellt med ätal för det aktuella beteendet.
Punkten 3 motsvarar 38 § LK punkt 2. Punkten 4 motsvarar 38§ CK punkt 3.
Punkten 5 motsvarar 388 EK punkt 4. Rörande utredningen angående dessa återkallelsegrunder återkommer jag vid 2158 i det följande.
Punkten 6 motsvarar 388 CK punkt 5.
Punkten 7 bar inte nägon motsvarighet i gällande ordning eller i utred-
ningens förslag. Punkten har tillkommit på förslag av luftfartsinspektionen som hänvisat till att frågan om vad som skall ske om någon vid certifikatkontroll eller på annat sätt visar sig inte hälla mättet annars blir oreglerad.
Punkten & upptar i enlighet med utredningens förslag en ny aterkallelsegrund. nämligen att innehavaren inte längre uppfyller de krav i fråga om tvsisk och psykisk lämplighet som gäller för utfärdande av elevtillstånd. Sveriges advokatsamfund har menat att denna återkaltlelsegrund gör den i punkt 6 upptagna grunden onödig. Enligt min mening kan man dock tänka sig att någon kan sakna fysisk eller psykisk lämplighet som certifikatinnehavare utan att därför kunna anses lida av sjukdom eller skada.
Punkten 9 har inte någon motsvarighet i den nuvarande regleringen. Den har tagits upp för att säkerställa att inte någon undandrar sig en från säkerhetssynpunkt angelägen kontroll av hans förmåga att förrätta sådan tjänst som certifikatet ger honom behörighet ull.
108 I enlighet med vad jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.9.8) har i denna paragraf tagits upp en bestämmelse om s.k. operativa begränsniagar i utfärdade certifikat. Möjligheten att besluta om sådana begränsningar har inskränkts till de återkallelsegrunder som har tagits upp 198 5—9, Begränsningen behöver sålunda inte vara medicinskt betingad.
Förehgger äterkallelsegrunder enligt 98 1—4 skall certifikatet återkallas i
sin helhet. Beslut om begränsning enligt denna paragraf fattas av luftfartsverket (218). Beslutet överklagas hos kammarrätten (14 kap. 28). Bestämmelsen gäller också elevtillstånd (12 8). I fråga om länsrättens möjlighet att
i ett mål om återkallelse i stället för återkallelse besluta om motsvarande
begränsningar hänvisar jag till specialmotiveringen till 258.
115 Paragrafen motsvarar 38§ andra stycket LK. I förhållande till vad som gäller enligt den bestämmelsen innebär paragrafen den ändringen att det
inte blir möjligt att återkalla ett certifikat på grund av brottslig gärning
förrän ett lagakraftvunnet avgörande i fråga om brottet finns. Paragrafen har utformats efter mönster av 188 körkortslagen (1977: 477).
128 Paragrafen motsvarar nuvarande 4 kap. 6 § andra stycket LL. Beträffande valet av terminologi och grunderna för beslut enligt paragrafen hänvisar
jag till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.9.7). Av allmänna grundsatser följer att beslutet om försättande ur kraft kan upphävas om skälen för det
inte längre föreligger. I paragrafen har särskilt anmärkts att beslut om försättande ur kraft skall gälla omedelbart.
Prop. 1984/85: 212 1 'n 'n
Beträffande förfarandet återkommer jag i specialmotiveringen till 21—
2255.
138 Av paragrafen följer att ett elevtillständ skall kunna återkallas. begränsas och försättas ur kraft på samma grunder som ett luftfartscertifikat.
145 I paragrafen har i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag tagits upp regler om att en viss tid skall fastställas inom vilken
elevtillstånd eller luftfartscerufikat inte får utfärdas sedan en ansökan
angående certifikatet har avslagits på grund av sökandens personliga förhållanden eHer återkallats på grund av förseelser enligt 98 1—5. Paragrafen motsvarar 39§ LK. Beträffande beteckningen på denna tid hänvisar jag till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.9.5). En avslagen ansökan kan avse utfärdande, utökning eller förnyelse av elevullstånd eller certifikat. I andra stycket har särskilt markerats att tiden, om den nedsätts i efterhand, inte får bestämmas kortare än de minimitider som gäller då den fastställs första
gången.
Beslut i nu aktuella avseenden fattas av luftfartsverket eller, efter återkallelse, av länsrätten (4 kap. 22§ första stycket I och 2).
15§
Paragrafens första stycke motsvarar 41 § CK. Beslut om varning meddelas av länsrätten (22§ punkt DD. Det kan överklagas till kammarrätten. Varning kan meddelas endast vid de icke medicinska återkallelsegrunder som anges 198 3—5.
Föreligger inte tillräckliga skäl ull varning eHer återkallelse skall luftfartsverket. som jag redogjort för i den allmänna motiveringen, I stället kunna besluta om erinran. En bestämmelse härom har med avvikelse från vad utredningen har föreslagit tagits upp i lagen och placerats i ett andra stycke i denna paragraf. Det har bedömts lämpligt att samla alla sanktioner i lagen. En bestämmelse om att beslut om erinran inte får överklagas har tagits upp i 218 tredje stycket.
168 Paragrafen motsvarar 428 LK. Beslut om omhändertagande bör i enlighet med vad jag har anfört i den allmänna motiveringen kunna meddelas av polismyndighet och chefen för flygtrafikledningsorgan samt åklagare. Närmare bestämmelser härom kan tas upp i en luftfartsförordning. Där kan också i enlighet med vad som föreslås av utredningen (42 8 lultfartsförordningen) meddelas bestämmelser om luftfartsverkets prövning av frågan huruvida ett omhändertaget certifikat skall återlämnas eller försättas ur kraft. Något behov av en möjlighet till omhändertagande av ett elevtllständ föreligger inte enligt min mening.
178 Enligt paragrafen blir det möjligt för länsrätten att underlåta att besluta
om återkallelse i de fall då elevtillstånd eHer luftfartscertifikat har varit
försatt ur kraft eller omhändertaget så länge att tidstristen enligt 145 för utfärdande av nytt certifikat eller tillstånd redan har gått ut. Hänvisningen till 148 första stycket innebår att prövningen vid tillämpningen av 17§ också skall avse frägan om det förelegat synnerliga skäl att bestämma tiden till kortare tid än två respektive ett ar. Om domstolen i enlighet med denna
paragraf beslutar att återkallelse inte skall ske, skall certifikatet återlämnas till innehavaren. Nägon ny prövning skall alltså inte äga rum.
185 Paragrafen. som reglerar den s.k. cerufikatkontrollen. motsvarar 4 kap. 85 LL. Med stöd av den paragrafen har i 37 § LK föreskrivits att luftfartsverket får ålägga certifikatinnehuvare att undergå läkarundersökning eller annan sådan undersökning som erfordras för att utröna. huruvida han uppfyller de villkor i fråga om fysisk och psykisk lämplighet som gäller för utfärdande av certifikatet. De aktuella skyldigheterna har med hänsyn till 2 kap. 6§ regeringsformen föreskrivits direkt i lagen. I andra stycket har i enlighet med utredningens förslag tagits upp en möjlighet för regeringen att föreskriva att luftfartsverket får uppdra ät andra att genomföra kontrollen. Avsikten är att t. ex. flygskola skall kunna
ges denna rätt. Beträffande motiven för en sådan deleperingsmöjlighet
hänvisar jag till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.9.2).
198 Paragrafen motsvarar 4 kap. 7§ LL och 44& LK. I andra stycket föreskrivs i enlighet med utredningens förslag att godkännande inte får avse längre tid än det utländska certifikatets giltighetstid.
208 I paragrafen finns bestämmelser om s. k. behörighetsbevis. Den motsva-
rar de nuvarande bestämmelserna härom i 47—49 &8 LK.
21—-228§
Av dessa paragrafer följer att luttfartsverket prövar fråga om certifikat och elevullständ i den män inte prövningen enligt 228 ankommer på domstol. Beträffande motiveringen till den föreslagna ordningen hänvisas till den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.9.8).
För att fråga om omhändertagande skall kunna prövas också av chefen
för flygtrafikledningsorgan som inte ingår i luftfartsverkets organisation
har i enlighet med förslag av luftfartsverket bemyndigandet för regeringen att bestämma vem som skall pröva dessa frågor utsträckts till att också avse sädant bemyndigande för andra än myndigheter.
Om ett certifikat har tagits om hand på grund av sådant beteende frän
certifikatinnehavarens sida som avses I 16§ första stycket skall länsrätten
pröva om det skall försättas ur kraft eller återlämnas till innehavaren. Har
det tagits om hand enligt 163 andra stycket prövar luftfartsverket enligt huvudregeln i 218 denna fråga. Om luftfartsverket finner skäl till beslut om s.k. operativ begränsning av cerufikatet enligt 10. & kan alltså verket besluta om att certifikatet skall försättas ur kraft. Samma sak gäller om verket i dessa fall finner skäl att ansöka hos länsrätten om återkallelse av certifikatet. Sedan en sädan ansökan anhängiggjorts ankommer det på länsrätten att pröva frågan om certifikatet alltjämt skall vara försatt ur kraft eller om det skall återlämnas till innehavaren.
23-24 88
I paragraferna har delvis efter mönster från 42 § körkortslagen tagits upp vissa bestämmelser för rättegången I länsrätt i certifikatmåäl. När det gäller utredningsbefogenheterna enligt 248 har rätten, som länsrätten i Östergötlands län påpekat, sådana befogenheter redan enligt 88 förvaltningsprocesslagen. De har dock i linje med vad länsrätten uttalat viss informativ betydelse genom att de fäster uppmärksamheten på bevisförelägganden som det ofta kan bli anledning för domstolen att besluta om.
25§
Genom paragrafen blir det möjligt för rätten att i de fall då återkallelse
inte sker i stället besluta om begränsningar i cerufikats giltighet eller att
föreskriva andra villkor för fortsatt certifikatinnehav. Härigenom kan uppnäs att certifikatet förses med sådana operativa begränsningar som avses i
108. Sådana bör dock föreskrivas i första hand då återkallelse har aktuali-
serats enligt 98 5—9.
Utredningen har i denna paragraf föreslagit eu generellt bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att föreskriva eller i enskilda fall medge undantag från 4 kap. Bemyndigandet. som inte
har någon motsvarighet i gällande lag, ersätter de bemyndiganden som nu
finns i 4 kap. 5§ tredje stycket och 4 kap. 98 LL.
I 4 kap. 5§ tredje stycket LL finns f.n. ett bemyndigande för luftfartsverket att enligt vad regeringen bestämmer meddela tillstånd att tjänstgöra på luftfartyg utan hinder av kravet på luftfartscertifikat. Bemyndigandet har utnyttjats i 45 & LK enligt vilken bestämmelse luftfartsverket får medge den som saknar certifikat att tjänstgöra på luftfartyg i vissa fall.
Enligt 4 kap. 9§ fär regeringen eller efter regeringens bemyndigande luftfartsverket för utbildningsändamaål eller eljest av särskild anledning medge att luftfartyg får nyttjas ull luftfart utan hinder av vad förut är föreskrivet I 4 kap.
Bemyndigandet i 4 kap. 95 utnyttjas f.n. 1468 LK enligt vilken bestämmelse medgivande enligt 4 kap. 9§ får ges av luftfartsverket på villkor som verket bestämmer.
Utredningen föreslär i 45—-468§ luftfartsförordningen bestämmelser
motsvarande nuvarande 45-46 Så LK.
Bemyndigandet i 308 har enligt mitt förslag begränsats till att avse de ändamål som f.n. avses med 4 kap. 5§ tredje stycket och 9§8.
S kup.
18 Paragrafen motsvarar helt nuvarande 5 kap. 18. Med svenskt luftfartyg avses ett luftfartyg som är registrerat i Sverige. Hlikhet med utredningen har jag funnit skäl att ha kvar bestämmelsen 1 andra stycket om alt befälhavaren har den högsta myndigheten ombord. Som utredningen påpekat tuvsnitt 7.1) saknar dock bestämmelsen självständig innebörd utöver vad som följer av andra bestammelser i kapitlet. Jag har inte funnit anledning att i enlighet med luftfartsinspektionens påpekande särskilt markera i lagtexten att befälhavaren skall finnas ombord. Det får enligt min mening anses uppenbart att den språkliga justeringen av paragrafen inte innebär någon saklig ändring i förhållande till vad som i detta avseende gäller nu.
Närmare bestämmelser om befälhavare får på motsvarande sätt som nu är fallet beträffande luftfartskungörelsen (508) tas in i en ny luftfartsförordning.
28 Ändringarna i paragrafen är av redaktionell art.
38 Det nuvarande första stycket i paragrafen har i enlighet med utredningens förslag utgått. Vad som föreskrivs om befälhavarens skyldighet att ha
uppsikt över fartyget och dess besättning samt passagerare och gods följer som utredningen påpekar av andra bestämmelser. Befogenheten för befälhavaren att bestämma att medlemmar av besättningen skall arbeta med annat än det som deras anställning avser kan synas stå mindre väl i överensstämmelse med dagens arbetsrättslagstiftning. Från säkerhetssynpunkt är bestämmelsen emellertid nödvändig, och jag har inte funnit anled-
ning att i detta avseende frångå vad som gäller f.n.
4—-4a§8
48 har som jag redogjort för i den allmänna motiveringen favsnitt 2.10) utformats så att den har anpassats till grundlagens krav och andra bestämmelser av liknande slag. Någon saklig ändring i förhållande till vad som
gäller f.n. är inte avsedd. Rätt till våldsanvändning i de situationer som avses I paragrafen följer inte direkt av polislagen (1984: 387). Endast sädan
väldsanvändning som äger rum i samband med att nägon lagligen berövas
friheten kan i och för sig stödjas på polislagen (23 § jämförd med 10 § första
stycket 2). I 4a 8 har tagits upp regler om nödvärnsexcess som motsvarar
vad som gäller enligt brottsbalken.
5§
Paragrafen har endast justerats språkligt. Den ger befälhavaren en laga rätt att omhänderta den som begår svårare brott ombord på ett luftfartyg.
Vad som avses med ”svärare” brott berördes inte närmare I förurbetena
tull den nuvarande bestämmelsen. En utgångspunkt torde dock vara att fråga är om brott som kan föranleda häktning. Enligt min mening bör dock den nuvarande lagtexten i detta avseende behållas: befälhavaren kan normalt inte förväntas ha erforderliga kunskaper att avgöra vilka beteenden som är av den arten att de kan föranleda häktning. Befälhavaren far vid omhåndertugandet använda väld enligt 48. Sådan rätt torde i och för sig tillkomma honom redan enligt 108 första stycket 2 polislagen (1984:387) jämförd med 238.
Nuvarande 68 bör i enlighet med vad utredningen föreslår överflyttas till en ny regeringsförordning.
I en ny 6§ har av skäl som jag redogjort för i den allmänna motiveringen favsnitt 2.10) tagits upp regler om utländsk befälhavares rätt att använda
våld och att omhänderta den som begått brott ombord m. m.
7—8588
Paragraferna har utan ändring i såk omarbetats språkligt. Dock har bestämmelsen om till vem rapporteringsskyldigheten skall fullgöras utgått. Regler härom får tas upp i en ny luftfartsförordning.
En straffbestämmelse i anslutning till 7§ föreslås i 13 kap. 287.
Rapporteringsskyldigheten enligt 8& bör i enlighet med vad som förordas av luftfartsinspektionen fullgöras hos luftfartsverket. Bestämmelser
härom far tas upp i luftfartsförordningen.
9§
Paragrafen reglerar, som utredningen erinrar om, tjänsteavtalet mellan fartygets ägare och dem som tjänstgör ombord. Bestämmelsen är delvis
straffsanktionerad (13 kap. 256). Utredningen. som påpekar att paragrafen
skulle kunna utgå utan att man därvid förändrar arbetstagarens skyldigheter i något avseende. har med hänsyn därtltl ansett att bestämmelsen bör
kvarstå. Jag delar utredningens uppfattning: bestämmelsen får enligt min
mening anses ha ett värde som en erinran om vikten från säkerhetssynpunkt att anställda ombord fullgör sina åligganden i tjänsten.
108 Paragrafen har justerats spräkligt. Utöver de ändringar som har föreslagits av utredningen har den anpassats till liknande bestämmelser i trafikoch järnvägslagstiftningen. Tjänstgöring under påverkan av berusningsmedel straffbeläggs i 13 kap. 18. I likhet med vad som torde gälla f.n. är tjänstgöring vid sjukdom eller uttröttning i sig inte straffbart. Jag äterkommer till ämnet i specialmotiveringen tull straffbestämmelserna i 13 kap.
118 I förevarande paragraf ges regeringen möjlighet att bestämma i vilket avseende 5 kap. LL skall vara tillämpligt i fråga om utländska luftfartyg vid luftfart inom svenskt område. Bemyndigandet har, eftersom det inte i sig avser reglerna om väldsanvändning m.m. i 4—5&$, ansetts kunna inrymmas inom 8 kap. 7§ regeringsformen tföreskrifter om trafik).
6 kap. Rubriken
Överbefälhavaren påpekar att de allmänna bestämmelserna i kapitlet
även berör luftrumsorganisationen och anser att rubriken bör avspegla detta. Jag har inte funnit någon sådan justering av rubriken nödvändig. I sammanhanget kan erinras om att 2 § om inrättande av luftleder i samband
med lagens införande togs upp i 6 kap. bl.a. för att inrättandet av sådana
leder utgjorde en viktig del av anordnandet av markorganisationen i dess helhet (se prop. 1957:69 s. 92).
] paragrafen har nuvarande andra stycket utgätt. I det lagrummet bemyndigas regeringen att meddela närmare bestämmelser om inrättande samt om underhåll m. m. beträffande flygplatser och andra anläggningar. Bestämmelser i detta hänseende finns f.n. i 56—67§§& LK. Motsvarande befogenhet avses i fortsättningen följa av regeringsformen och av det
generella bemyndigandet i 14 kap. 3§ LL.
Regler motsvarande 56—678§ LK kan tas in i en ny luftfartsförordning utom såvitt gäller bestämmelsen i 62 § om rätt för luftfartsverket och
televerket till tillträde till anläggning för att utöva tillsyn och i 635 LK. enligt vilken befattningshavare som har hand om säkerhets- eller ordningstjänst på allmänna flygplatser får avvisa från flygplatsen den som stör ordningen på flygplatsen eller som där uppträder berusad så att det framgår av hans åtbörder celler tal eller som genom sitt uppförande äventyrar
luftfartens säkerhet. I fråga om tillträdesrätten innebär bestämmelsen en sådan begränsning i de i 2 kap. 68 RF skyddade rättigheterna som bör
föreskrivas i lag. Beträffande rätten att avvisa m.m. är det frågan om sådant påtvingat
kroppsligt ingrepp, mot vilket varje medborgare åtnjuter grundlagsskydd.
Begränsning t detta skydd mäste ske genom lag (jtr vad jug nyss sagt i anslutning till reglerna om väldsanvändning och frihetsberövande i 5 kap., avsnitt 2.10).
Bestämmelser motsvarande 62 och 63 §§ har med hänsyn till vad jag har
sagt nu tagits upp i två nya stycken i denna paragraf. Andra stycket har
utformats i enlighet med den bestämmelse av motsvarande innehåll som
utredningen har föreslagit i luftfartsförordningen. Av 10 och 238§ polisla-
gen (1984: 387) följer att befattningshavaren har rätt att i vissa fall använda
väld.
Tredje stycket motsvarar nuvarande tredje stycket. I den av utredningen föreslagna lydelsen har, synbarligen utan att någon saklig ändring har åsyftats. inte tagits med vad som f.n. föreskrivs i lagrummet om att nyttjandet av ifrågavarande område skall ske utan inträng i enskild rät. Föreskriften har tillkommit för att klargöra att det inte är frågan om skapande av någon rätt att bruka området i strid mot vad som gäller från enskild synpunkt (prop. 1957:69 s. 250). Enligt min mening får detta anses framgå utan särskild anmärkning. En redaktionell ändring i utredningens förslag har dock gjorts. Till undvikande av missförständ talas i paragrafen inte om ”rätten”” att landa osv. utan i stället om "användande för start och
landning av områden som” osv.
28 I paragrafen har i anslutning till pågående förändringar av luftrummet och i enlighet med förstag av luftifartsverket och överbefälhavaren den nuvarande beteckningen ”luftled”” bytts ut mot ”flygväg”. Som överbefälhavaren anfört täcks därmed förutbestämda flygvägar säväl inom som utom yttäckande kontrollerat luftrum. Med flygväg avses ”ATS-flygväg” enligt den definition som framgår av Annex 11, Chicagokonventionen. Paragrafens första stycke har i övrigt utformats i enlighet med förslag av
luftfartsverket. I andra stycket har med hänsyn till grundlagens krav på lagform tagits
upp en bestämmelse om tillträdesrätt för tillsynsmyndigheter till anlägg-
ningar som anordnats inom sådana områden som avses i första stycket.
För tillträde till militära områden gäller särskilda bestämmelser.
38 Bemyndigandet i andra stycket har anpassats efter vad som krävs enligt 8 kap. 7§ regeringsformen.
Bestämmelser i de avseenden som avses i paragrafen finns f.n. i 788 LK. Utredningen föreslår en ny likartad bestämmelse med vissa ändringar bl.a. med hänsyn till att den civila och den militära flygtrafiktjänsten har slagits samman.
Luftfartsverket har den 3 februari 1982 begärt bemyndigande att träffa avtal rörande meteorologisk tjänst för luftfarten samt hemställt att 78§ LK It Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 212
ändras enligt förslag. Regeringen medgav den 30 juni 1982 luftfartsverket,
SMHI och chefen för flygvapnet att träffa sådant avtal och uppgav i sitt beslut att 78§ LK skulle komma att ses över i samband med översynen
med anledning av flyglagutredningens förslag.
Det är min avsikt att senare föresla regeringen att det i en ny luftfartsförordning tas in en ny bestämmelse som motsvarar 785 LK men som utformas I enlighet med vad som har föreslagits I den nyss nämnda skrivelsen.
4§
I paragrafen har i enlighet med förslag av luftfartsinspektionen tagits
bort nuvarande andra stycket enligt vilken bestämmelse mindre flygplatser får inrättas utan tillstånd. Stycket saknar numera all praktisk betydelse.
58 I paragrafen har i enlighet med vad utredningen har föreslagit gjorts ett tillägg rörande vilka omständigheter som skall beaktas vid prövningen av
frågan om tillstånd till inrättande av eller drivandet av en allmän flygplats. Tillägget innebär inte någon saklig ändring i förhållande till vad som gäller
f.n. Under förarbetena till paragrafen erinrade lagrådet om att den inte var avsedd att ersätta annan lag eller författning som från allmän synpunkt reglerar byggnads- eller annan näringsverksamhet såsom byggnadslagen, strandlagen. hälsovårdsstadgan eller naturskyddslagen (prop. 1957:69 s. 250). Härtill kan numera erinras om den prövning som skall ske enligt miljöskyddslagen (1969:387).
68 Paragrafen har justerats med hänsyn till att tillstånd enligt 4§ efter bemyndigande av regeringen skall kunna meddelas av luftfartsverket. Beträffande statens lösningsrätt enligt andra stycket har jag inte funnit skäl
att reglera denna rätts närmare omfattning och innebörd (jfr prop. 1957: 69
s. 98).
78 I ett nytt andra stycke har rätten att återkalla ett tillstånd tillagts myndighet som enligt 48 har bemyndigats att meddela tillstånd.
85 Enligt paragrafen får regeringen föreskriva att tillstånd erfordras för
inrättande och drift av också andra anläggningar för luftfarten än allmänna
flygplatser. Paragrafen har omarbetats språkligt. I förhällande till utred-
ningens förslag har den ändringen gjorts att det sakliga innehållet i andra
stycket har förts in i första stycket, sista meningen. I sak avses ingen
ändring i förhållande till vad som gäller nu. Paragrafen tar sålunda sikte på olika navigationshjälpmedel samt flygplatser för enskilt bruk, som kan
äventyra trafiksäkerheten eller vara betänkliga från försvarssynpunkt (se
prop. 1957:69 5.99).
9 Paragrafen har omarbetats språkligt. Någon saklig ändring är ej avsedd. I andra stycket nämns f.n. ändrade bestämmelser som en anledning att en
anläggning inte längre uppfyller föreskrivna krav. Denna omständighet avses innefattad i den mera allmänna nya Ivdelsen av motsvarande bestämmelser I undra stycket, andra meningen.
Enligt 64 & CK skall luftfartsverket när verket meddelar föreskrifter med
anledning av anmälan om att någon vill anlägga en flygplats som inte är avsedd för allmänt bruk samråda bl. a. med företrädare för berörda intressen. En motsvarande bestämmelse bör tas in I luftfartsförordningen. Näå-
gon särskild föreskrift om anmälan till naturvårdsverket, som detta verk
föreslagit. torde inte behövas.
Enligt utredningens förslag har som ett första stycke i paragrafen tagits upp en motsvarighet till nuvarande 10§ första stycket, i vilket görs en hänvisning till bestämmelser om förbud i vissa fall mot bebyggelse till hinder för luftfarten i byggnadslagen (1947: 385). I det till lagrädet i oktober 1983 remitterade förslaget till ny plan- och bygglag föreslås att byggnadslagen skall upphöra att gälla. Den bestämmelse som åsyftas i utredningens förslag (81 § byggnadslagen) har ingen direkt motsvarighet i plan- och bygglagen som avses träda i kraft den I januari 1986. I den föreslagna lagen finns i stället allmänna bestämmelser varigenom motsvarande skydd för bl. a. luftfarten kan uppnås. Någon hänvisning till dessa bestämmelser har inte ansetts nödvändig, och det av utredningen föreslagna första stycket i paragrafen har därför inte tagits upp i mitt förslag. I enlighet med utredningens förslag har också hänvisningen till expropriationsreglerna i nuva-
rande 10 § andra stycket utgått.
Bestämmelser om anläggningar till skydd för flygsäkerheten finns ft. n. i 74-77 8§ LK. 1 75 och 76 §§ finns bl.a. bestämmelser om markering av mast eller kran eller liknande. Markeringen skall enligt 768 CK bekostas av statsmedel, om inte skyldighet äligger annan. Utredningen har i förslaget till luftfartsförordning tagit upp bestämmelser med i sak samma inne-
håll. Luftfartsinspektionen har i anslutning till dessa förslag påpekat att det
bör klart anges att den som anlägger en flygplats eller inrättar ett luftrum får betala kostnaderna för de markeringar som erfordras vid inrättandet medan den som uppför en anläggning som utgör hinder för befintliga anläggningar och luftrum för luftfarten får betala markeringar av denna anläggning.
Ett sådant kostnadsansvar som inspektionen föreslår kan inte utan bemvyndigande 1 lag åläggas den enskilde genom regeringsförordning. Till-
räckliga skäl att nu föreslå ett sådant bemyndigande föreligger enligt min mening inte, och jag avser att senare föreslå regler i ämnet av samma innebörd som de nu gällande.
Med det i andra stycket upptagna bemyndigandet för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att föreskriva vilka åtgärder som får vidtas när bestämmelserna i paragrafen överträds äsyftas främst föreläggande av vite och föreläggande vid äventyr att atgärd företas på den förelagdes egen bekostnad.
128 Paragrafen har justerats språkligt. Ingen saklig ändring är avsedd.
138 Paragrafen har justerats språkligt. Utbytet av uttrycket anläggning för luftfarten som är upplåten till allmänt bruk” mot ”allmän anläggning” avses inte innefatta någon saklig förändring. Ändringen i sista stycket hänger samman med den nya lagstiftningen inom utsökningsrätten. Med anledning av ett påpekande från överbefälhavaren har paragrafen utfor-
mats så alt den också innefattar kostnader för flygtrafiktjänst.
148 På motsvarande sätt som i 13§ har i denna paragraf uttrycket ”anlägg-
ning för luftfarten som är upplåten till allmänt bruk” bytts ut mot "allmän anläggning”. I enlighet med förslag av luftfartsinspektionen har de av utredningen föreslagna uttrycken "internationell fart” och "sådan fart” bytts ut mot ”internationell trafik” och "sådan trafik”.
158 Paragrafen innehåller f.n. ett allmänt bemyndigande för regeringen eller
luftfartsverket att fastställa villkor och meddela bestämmelser om luftfarts-
certifikat för vissa tjänster inom luftfarten som är av betydelse för säkerhe-
ten. I enlighet med de allmänna principer som enligt vad jag har utvecklat i anslutning till 4 kap. bör gälla för fördelningen mellan lag och regeringsför-
fattning av bestämmelser rörande certifikat har i stället för det allmänna
bemyndigandet förts in regler om sådana villkor. De motsvarar i stort sett nuvarande 80—848§ LK.
Med anledning av ett påpekande av överbefälhavaren har kravet på särskild behörighet för trafikledare inskränkts till flygledare i flygtrafikledningstjänst.
Luftfartsinspektionen har påtalat att det saknas uppgift om vem som reglerar kraven på certifikat och har föreslagit en bestämmelse om att
luftfartsverket fastställer villkor för behörighet att förrätta tjänst varav
säkerheten är beroende och meddelar bestämmelser om certifikat för så-
dan tjänst. Av andra stycket jämfört med 4 kap. 4 § framgår att luftfartsver-
ket utfärdar och godkänner certifikatet. Någon bestämmelse i enlighet med luftfartsinspektionens förslag har därför inte ansetts nödvändig. Inte heller
behövs som luftfartsinspektionen påpekar den av utredningen föreslagna
föreskriften om att innehavaren av ett cerufikat inte får utöva sin verksam-
het om han inte har särskilt behörighetsbevis. Något krav på såväl certifikat som behörighetsbevis erfordras inte för personal inom markorganisationen. I sista stycket har med anledning av ett påpekande från luftfartsin-
spektionen tagits upp en möjlighet att I visst fall medge undantag från
kravet på certifikat. Undantaget avser personal som tjänstgör inom organi-
sation som är godkänd av luftfartsverket. Det ankommer i sådana fall på organisationen att svara för att personalen har erforderlig kunskap och
erfarenhet. Närmare bestämmelser härom far ges i luftfartsförordningen.
Som certifikat enligt denna paragraf kan accepteras också utländska certifikat som godkänts i Sverige. Detta har särskilt markerats i lagtexten.
Enligt bestämmelsen åligger det flygledare i flygtrafikledningstjänst, flygtekniker och flygklarerare samt, i den mån regeringen föreskriver det, annan personal inom markorganisationen med tjänstgöring som är av betydelse för säkerheten att vid sin tjänstgöring iaktta det nykterhetskrav som
uppställs i 5 kap. 10 §. Av 13 kap. 1§ första stycket sista meningen följer att personer i denna personalkategori också kan göras straffrättsligt ansva-
riga om de vid tjänstgöring är påverkade av alkohol eller andra medel.
7 kap.
18 I första stycket ges bemyndigande för regeringen att uppdra åt annan
myndighet att pröva frågan om tillstånd till luftfart i förvärvssyfte såväl när det gäller regelbunden luftfart (linjefart) som annan luftfart. Motivet för
denna ordning har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.12). Avsikten är som jag nämnt att bemyndigandet tills vidare inte skall utnyttjas.
Det nya andra stycket motsvaras av andra stycket sista meningen i nuvarande I 8. Det innebär ett bemyndigande för regeringen att beträffan-
de annan luftfart i förvärvssyfte än linjefart förordna att tillstånd ej erfordras. Ett sådant förordnande har meddelats i 888 LK och gäller rätt för luftfartyg registrerade i stater som tillträtt Chicagokonventionen att flyga och landa inom svenskt område. Undantag har dock gjorts för sällskapsre-
seflygningar mellan ort inom riket och de flesta orter utom Europa. Det är min avsikt att senare föreslå regeringen att motsvarande bestämmelse tas in i en ny luftfartsförordning.
I tredje stycket finns ett bemyndigande för regeringen att föreskriva
tillstånd för utövande också av annan luftfart än sådan som utövas i
förvärvssyfte. Sädana bestämmelser finns f.n. i 91—-948& LK och avser bl. a. avancerad flyguppvisning m. m. samt annan luftfartsverksamhet av s.k. särskild art. Till sistnämnda kategori har förts bl. a. luftfart för be-
sprutning och för annan spridning av ämnen från luften. luftfart för geolo-
giska undersökningar och bogsering med luftfartyg av annat luftfartyg eller
av släp. Bemyndigandet har utökats till att avse också drift av skolor med
utbildning för erhållande av certufikat. För övrigt motsvarar stycket det nuvarande lagrummet med redaktionella ändringar. I en ny sista mening har regeringen bemyndigats medge att vederbörande myndighet uppdrar åt andra att pröva frågor om tillstand. Bemyndigandet har däremot inte. som
utredningen föreslagit, utvidgats att också avse utfärdande av föreskrifter.
Ett sådant bemyndigande skulle enligt min mening innebära sådan delege-
ring av normgivning som inte är tillåten enligt regeringsformen. Det är min
avsikt att senare föreslå regeringen att föreskrifter i ämnet tas in i en ny luftfartsförordning.
Enligt 935 LK skall vid anordnande av flyguppvisning iakttas vad som föreskrivs i allmänna ordningsstadgan om tillstånd av polismyndighet och
villkor i övrigt för offentlig tillställning på allmän plats. även om flygupp-
visningen inte är att anse som offentlig tillställning på allmän plats. Polismyndigheten skall inhämta luftfartsverkets yttrande över ansökan. Enligt utredningen har luftfartsverket påtalat att flyguppvisningar blir allt vanligare och att polismyndigheterna numera har en betydande vana att bedö-
ma dessa ärenden. Yttrande frän luftfartsverket bör därför enligt verkets
mening inhämtas bara när det behövs. Utredningen föreslår att bestämmelsen om luftfartsverkets hörande ändras i enlighet härmed.
Föreskrifter som inskränker allmänhetens rätt att anordna offentliga tillställningar utgör sådana betungande föreskrifter mellan enskilda och det allmänna som enligt 8 kap. 3 § regeringsformen måste meddelas genom lag. De är delegeringsbara enligt 8 kap. 7 § regeringsformen bl. a. om de avser ordningen på allmän plats eller skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. Med offentlig tillställning avses enligt 98 allmänna ordningsstadgan bl. a. tävling och uppvisning i sport. Sådan tillställning får enligt 128 inte anord-
nas på allmän plats utan tillstånd av polismyndigheten. I 218 tredje stycket allmänna ordningsstadgan hänvisas bl. a. beträffande tävling eller uppvis-
ning med luftfartyg till särskilda föreskrifter. Här avses 938 LK. — Bemyndigandet i tredje stycket får anses avse delegeringsbara ämnen enligt vad jag nyss sagt. En bestämmelse som grundas på detta bemyndigande
och som ersätter 93§ LK kan därför tas in i en ny luftfartsförordning. I en sådan bestämmelse kan lämnas föreskrifter om polisens hörande av Juft-
fartsverket i enlighet med vad utredningen har föreslagit.
I detta sammanhang vill jag peka på att högsta domstolen i en dom den
22 november 1984 rörande brott mot luftfartslagen har prövat den närmare avgränsningen av 7 kap. I $ första stycket. Särskilt har prövats innebörden av tillständskravet då luftfart bedrivs i förvärvssyfte. Den tolkning högsta
domstolen har gjort skapar enligt min mening goda möjligheter att med i
vändiga säkerhetskrav för flygtransporter som sker mot ersättning. Jag har därför inte funnit anledning att i detta sammanhang ytterligare definiera innebörden av begreppet förvärvssyfte.
2§
I ett nytt andra stycke har tagits upp en bestämmelse om att de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för trafiken skall beaktas vid prövningen om tillstånd. En bestämmelse om att upplysningar i dessa hänseenden
skall lämnas i samband med ansökan om tillstånd finns f.n. i 85§ LK.
38 I enlighet med vad jag närmare har utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.12) har paragrafen ändrats på det sättet att det nuvarande
kravet på svenskt inflytande för tillständ till inrikes trafik skall gälla även
för tillstånd till luftfart i förvärvssyfte mellan Sverige och utlandet i den män den inte är linjefart. Paragrafen har bl. a. med anledning av remisspå-
pekande av Iluftfartsverket redaktionellt utformats på ett något annorlunda
sätt än vad som har föreslagits av utredningen. I enlighet med vad utredningen har förordat kommer jag senare att föreslå att regeringen med stöd av sista stycket i paragrafen bemyndigar luftfartsverket att medge undantag från paragrafen. Bemyndigandet bör avse såväl cabotagetrafik som utrikes trafik.
48 Paragrafens första stycke motsvarar nuvarande 4§ och har endast juste-
rats språkligt.
Under förarbetena till nuvarande 4 § fästes uppmärksamheten vid frågan om verkningarna av att tillståndsinnehavarens nationalitet ändrades. Det anmärktes att denna fråga var att bedöma enbart med ledning av villkoren för tillståndet, såvida det inte gällde cabotage, varom hänvisades till 38 (prop. 1957:69 s. 119). Med anledning av dessa uttalanden kan erinras om
att nationalitetsfrågan numera skall prövas enligt 3§ också vid annan internationell trafik i förvärvssyfte som inte är linjefart.
I tredje stycket har i enlighet med vad jag har utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.13) tagits upp en ny bestämmelse om att det för verksamhet som en utlänning eller ett utländskt företag driver i Sverige
med stöd av ett tillstånd skall finnas en föreståndare i Sverige.
En straffbestämmelse i anslutning tll första stycket har tagits upp i 13 kap. 2§ 11.
5§ I paragrafen har endast gjorts språkliga justeringar. Från luftfartsinspek-
tionen har jag I slutskedet I arbetet med mitt I dag framlagda lagförslag uppmärksammats på att det finns behov av en möjlighet att försätta et tillstånd ur kraft i avvaktan på att äterkallelsefrågan prövas samt att det också i andra uvseenden krävs preciseringar och förtydliganden för tilllämpningen av äterkallelsebestammelserna. Jag har förståelse för behovet
av lagstiftning i dessa hänseenden, Den tar dock sikte på så viktiga frågor
för tillståndshavarna att den enligt min mening inte bör behandlas nu utan sedvanlig beredning. Jag avser emellertid att återkomma till frågan.
6§
Första styeket utgör en språklig bearbetning av den nu gällande paragrafen.
Il andra stycket har tagits upp en bestämmelse motsvarande den i 48 tredje stycket om ansvar för den verksamhet som en utlänning eller ett utländskt företag driver i Sverige.
78 Enligt denna paragraf är det f.n. möjligt att fordra tillstånd till viss verksamhet som, utan att den innebär utövande av flygning, ansetts böra hänföras till luftfartsverksamhet (prop. 1957:69 s. 120. Bemvndigandet har utnyttjats i 96& LK. Enhet den bestämmelsen krävs luftfartsverkets tillständ för sådan verksamhet som innefattar upplåtelse av luftfartyg till annan utan att förare ställs ull förfogande eHer upplåtelse av annan flygmateriel an luftfartyg. Ett undantag gäller dock om upplåtelsen avser luftfar-
tyg eller annan flygmateriel som används i den luftfart som upplåtaren har fått ullstånd ull. Paragrafen har i enlighet med utredningens förslag tagits upp här efter
redaktionell justering. och en bestämmelse motsvarande 968 LK avses bli intagen i en ny luftfartsförordning. Regleringen har tillkommit huvudsakligen för att kravet på säkerhet skall tillgodoses men i andra hand också för
att tillgodose luftfartspolitiska intressen. Ett bemyndigande enligt paragra-
fen får anses förenligt med regeringsformen (8 kap. 7§ första stycket 1, 3 och 5). Förutsättningarna för ett bemyndigande har dock ansetts böra
preciseras i lagtexten.
8 kup. 1—25§ I paragraferna har 1 enlighet med utredningens förslag gjorts ändringar av språklig och redaktionell natur.
De åt regeringen givna bemyndigandena utnyttjas f.n. i 100 och 101 §§
LK. Dessa bestämmelser bör få sin motsvarighet i en ny luftfartsförord-
ning. Möjlighet bör dock i enlighet med vad som föreslås av luftfartsverket också införas att reglera lufttrafiken med hänsyn till behovet av ett effektivt utnyttjande av luftrummet eller samordningen av civil och militär flygverksamhet.
38 Första och andra styckena har efter redaktionella ändringar som föreslagits av luftfartsinspektionen utformats i enlighet med utredningens förslag.
I ett fjärde stycke har tagits in en bestämmelse, som motsvarar det nuvarande tredje stycket. Det där givna bemyndigandet avser sådana ingripande föreskrifter att det inte har ansetts riktigt att som utredningen har föreslagit föra över dem till förordning.
4—-4c88
Det i den gällande lydelsen av 48 upptagna bemyndigandet för regering-
en att bestämma vad som i luftfartslagen förstås med krigsmateriel har
utgätt. Ett sådant bemyndigande avses följa av regeringsformen och av 14 kap. 3§. Bestämmelser I ämnet finns i kungörelsen (1961: 567) med närma-”
re bestämmelser om befordran av krigsmateriel med luftfartvg. En hänvisning till den kungörelsen får i enlighet med vad utredningen har föreslagit
tas in i en ny luftfartsförordning.
Det nuvarande bemyndigandet i 4§ tredje stycket om fotograferingsförbud har utgått. Med hänsyn till att bestämmelser om fotograferingsförbud torde innebära en sådan inskränkning i informationsfriheten som skall stä i
lag har de bestämmelser härom som nu finns i 109 och 110 && LK förts in i tre nya paragrafer i lagen, 4a, 4b och 4c §§. Strafftbestämmelser härtill
finns i 13 kap. 383.
I övrigt har endast gjorts språkliga och redaktionella ändringar i 45.
58 I paragrafen har endast gjorts redaktionella ändringar.
$
| Paragrafen har ändrats spräkligt och redaktionellt.
Bestämmelsen om rätt att taga del av fartygshandlingar infördes efter mönster av dåvarande 39 § sjölagen (prop. 1957:69 s. 131 f). En motsvarande bestämmelse finns numera i 3008 sjölagen. Bestämmelsen i sjölagen innehäller en begränsning i rätten att ta del av vederbörande handlingar
såvitt gäller anteckning som äger samband med sammanstötning med
annat fartyg. Begränsningen hänger samman med rättegångsreglterna för sjöförklaring (prop. 1966: 145 s. 141) och anledning saknas att införa motsvarande bestämmelser i luftfartslagen.
I ett nytt andra stycke har tagits upp en hänvisning till de allmänna bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen som ju kan innebära begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar.
7—-988
I paragraferna har gjorts endast språkliga och redaktionella ändringar.
Y kap. Som jag redogjort för i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.15) föreslås beträffande 9 kap. ej andra sakliga ändringar än att andra stycket i 15 överflyttas till 14 kap. 55 och att 113a§ CK överflyttas till lagen. I prop. 1984/85: 105 som nyligen överlämnats till riksdagen föreslår
regeringen efter hemställan av chefen för justitiedepartementet en ändring
i 9 kap. 228. Ändringen innebär att ansvarsgränsen. 270000 kr., höjs till 100000 särskilda dragningsrätter (SDR) vilket motsvarar 850000 kr. Det förutsätts att den lagändringen, om riksdagen antar propositionen. beaktas
vid riksdagsbehandlingen av det nu framlagda förslaget till ändringar i 9 kap 22§S EL.
10 kap. J kapitlet har i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag gjorts spräkliga och redaktionella ändringar. Rörande föreslagna ändringar beträffande ansvarighet för tredjemansskador återkommer jag i specialmotiveringen till ändringarna I lagen (1922: 382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfart.
H kap.
18 I enlighet med vad jag sagt i den allmänna motiveringen tavsnitt 2.17)
föreslås att den nuvarande definitionen av flygräddningstjänst i första
gande till räddningstjänstkommitténs förslag. Med hänsyn till kravet i regeringsformen beträffande reglering i lag då förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning överlämnas till bolag. enskilda m.fl. har i enlighet med utredningens förslag i en ny sista mening i första stycket upptagits en bestämmelse om delegation av ledningen av flygräddnings-
tjänsten.
I andra stycket har gjorts redaktionella och språkliga ändringar. Den aktuella skvldigheten för luftfartygets ägare m.fl. att delta i räddningstjänsten har med hänsyn till 2 kap. 8 § regeringsformen föreskrivits direkt i lagen.
22-688 I paragraferna har gjorts språkliga och redaktionella ändringar.
78 I lagrummet har i sak gjorts den ändringen att det direkt sägs att under-
sökning skall ske då en luftfartsolycka medför att luftfartyget är oåtkomligt samt då ett luftfartyg har försvunnit. Härigenom kommer lagrummet att innehålla samtliga de omständigheter beträffande vilka det enligt Chicago-
konventionens artikel 26 och annex 13 föreligger en internationell förpliktelse till undersökning av en luftfartsolycka.
Statens haverikommission har uttalat sig beträffande innebörden av
uttrycket att en olyckshändelse inträffat vid användningen av ett luftfartyg. Uttrycket medger enligt kommissionen en mera vidsträckt tolkning än
den som finns I konventionens annex 23. Användningen av ett luftfartyg
behöver ju inte nödvändigtvis vara förknippat med att fartyget är bemannåt eller att det nyttjas med avsikt att flyga. BI a. kan vid förflyttning av ett
flygplan utan samband med flygning också inträffa en olycka som skall
undersökas enligt detta lagrum. Jag har inte någon erinran mot vad haveri-
kommissionen sålunda har uttalat.
SE
Undersökningar enhgt denna paragraf skall f.n. göras av statens haverikommission. En bestämmelse härom fär tas in 1 luftfartstörordningen. Beträffande en ifrågasatt modifiering av denna ordning hänvisar jag till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.17). Närmare föreskrifter om innehållet i kommissionens rapport får tas in i luftfartsförordningen. Som luftfartsinspektionen och haverikommissionen påpekat bör en sådan bestämmelse vara mindre detaljerad än vad utredningen har föreslagit. Den bör i övrigt
anpassas till annex 13 i Chicagokonventionen på det sätt som utredningen
anfört (s. 162).
I första stycket sista meningen har förts in ett bemyndigande för regeringen att medge myndighet att överlåta åt andra att göra sådan undersökning som avses i 7§. Rörande motiven till detta förslag hänvisar jag också till den allmänna motiveringen.
10-13 88
I paragraferna har gjorts redaktionella och språkliga ändringar. Befogenheterna enligt 10 och 128§ ullkommer endast myndighet och inte organisation till vilken undersökningen har överlåtits enligt bemyndigandet i 8§ första stycket andra meningen.
12 kap.
I kapitlet har gjorts redaktionella och språkliga ändringar, i huvudsak i
enlighet med utredningens förslag. .
Bestämrmnelser om avgift för övervakning av luftvärdighet och för med-
delande av elevtillstånd bör såsom utredningen föreslagit tas in i luftfarts-
förordningen.
13 kap. 18
Paragrafen har utformats med en självständig gärningsbeskrivning och har inte som utredningen föreslagit anknutits till nykterhetskravet i 5 kap. 10 §. I likhet med vad som har föreslagits beträffande järnvägstrafiken i prop. 1983/84:117 (6 kap. 2§ järnvägstrafiklagen) har för de fall då för brottet är föreskrivet bötesstraff inte angivits något lägsta antal dagsböter.
Prop. 1984/83: 212 172
28 Punkten I motsvarar straffbestämmelserna i nuvarande 13 kap. 18. Bestämmelsen avser saledes den som framför luftfartyg med överljudsfart mot förbudet I I kap. 2a§ eller som bryter mot villkor som föreskrivits i samband med tillstånd att framföra luftfartyg med överljudsfart. Överträdelsen kan f.n. bestraffas med fångelse i högst två år eller om brottet är ringa med dagsböter. I den nya bestämmelsen utgör alltsa straffet endast böter eller fångelse i högst sex manader. Som utredningen har anfört synes
den nuvarande straffskalan för ifrågavarande brott onödigt sträng. Någon
allmän straftsänkning är dock i praktiken inte avsedd.
I punkten 2 föreskrivs straffansvar för den som bryter mot föreskrifter som med stöd av I kap. 3§ har meddelats om inskränkningar eller förbud mot luftfart inom viss del av riket. Bestämmelsen motsvarar vad som föreskrivs i 13 kap. IS första respektive andra stycket. F.n. gåller olika straffskalor om förbudet eller föreskrifterna har meddelats av regeringen eller av luftfartsverket. I förstnämnda fall är straffskalan fängelse i högst två är eller om brottet är ringa dagsböter. I det andra fallet år straffet dagsböter eller fängelse i högst sex månader. Som utredningen har påpekat kan dessa överträdelser om de är av allvarligare art regelmässigt utgöra brott mot 19 kap. brottsbalken. Behov av någon strängare straffskala än fängelse i högst sex månader kan därför inte anses föreligga.
Enligt punkten 3 kan den straffas som lämnar oriktiga uppgifter vid ansökan eler anmälan enligt 2 kap. Frågan är här alltså om uppgifter vid ansökan om ett luftfartygs registrering och eljest om anteckningar i luftfartygsregistret samt om övriga anmälningar enligt 2 kap. Straffbestämmelsen avser också sådan anmälan som enligt nya 2 kap. 11a§ skall göras för den s.k. brukarförteckningen. Straffbestämmelsen motsvarar nuvarande 13
Enligt punkten 4 föreskrivs straffansvar för den som framför luftfartyg i strid mot bestämmelserna i 2 kap. 16§ om märkning. I förhållande till den
nuvarande straffbestämmelsen i detta hänseende i 13 kap. 2§ andra stycket
innebär den nya bestämmelsen en straffsänkning. Sänkningen torde dock
inte få någon praktisk betydelse.
Enligt punkten 5 föreskrivs straffansvar för den som använder luftfartyg som inte uppfyller föreskrifterna i 3 kap. I 8 första stycket om luftvärdighet och miljövärdighet eller bestämmelsen i 4 kap. I eller 3§ om bemanningen av luftfartyg och om innehav av luftfartscertifikat. Bestämmelsen motsvaras nu av 13 kap. 38. Formellt innebär den nya bestämmelsen en straffsänkning från dagsböter eller fängelse i högst ett år till dagsböter eller
fängelse i högst sex månader.
Punkten 6 motsvarar nuvarande 5§ första stycket.
Punkten 7 motsvarar nuvarande 5§ andra stvcket samt 7§ första stycket.
Punkten & motsvarar nuvarande 78 första stycket.
Enligt punkten 9 straffbeläggs det att tjänstgöra som flygledare m.m.
utan gällande cerufikat i enlighet med 6 kap. 15§ första stycket.
I punkterna 10 och I1 straffbelaggs gärningar som innebår utövande av
luftfart utan vederbörligt tillstånd enligt 7 kap. eller brott mot villkor som har föreskrivits med stöd av 7 kap. 4§ första stycket och 6 § första stycket.
I fråga om tolkningen av begreppet luftfart i förvärvssyfte i straffrättsligt
hänseende hänvisar jag ull vad jag i specialmotiveringen ull 7 kap. 1§ har sagt I anslutning till en nyligen av högsta domstolen avkunnad dom.
Punkterna 12 och 13 straffbelägger brott mot bestämmelserna 1 8 kap.
om föreskrifter rörande vad som skall iakttas vid luttfärder ull undvikande
av olyckor och olägenheter samt om användandet av fastställda Nygvägar och om landningsskyldighet enligt 8 kap. 35.
Enligt punkten 14 föreskrivs straffansvar för den som utan tillstånd
transporterar krigsmateriel med luftfartyg eller i övrigt transporterar gods mot förbud enhgt 8 kap. 4§ andra stycket.
Punkten 15 föreskriver straffansvar för den som använder ett luftfartyg utan föreskriven försäkring eller såkerhet.
3§
I paragrafen har samlats ett antal förseelser som kan föranleda böter.
I punkten I har upptagits ett straffstadgande avseende den som lämnar oriktiga uppgifter i ärenden som rör innehav av certifikat eller behörighetsbevis eller frågor om annan behörighet eller vid prov, kontroller eller annan tillsyn över behörigheten.
Motsvarande straffstadgande finns f.n. i 1748 CK. När de materiella bestämmelserna numera överförts till jag bör straffbestämmelserna också upptas I lagen.
I punkten 2 föreskrivs straffansvar för den som ombord på ett luftfartyg eller i markorganisationen tjänstgör utan föreskrivet behörighetsbevis.
I punkten 3 upptas en straffbestämmelse i anslutning till fotograferingsförbudet i 8 kap. 4a eller 4b 5.
Punkten 4 motsvarar nuvarande 13 kap. 9 § andra stycket.
Punkten 5 och sista stycket i paragrafen motsvarar nuvarande 13 kap. 108.
48 Paragrafen motsvarar nuvarande 13 kap. 118.
'n $
Första stycket motsvarar nuvarande 13 kap. 128.
I andra stycket har It enlighet med vad jag har utvecklat i den allmänna motiveringen favsnitt 2.5) tagils upp en bestämmelse om utvidgning av den svenska jurisdiktionsrätten vid internationell uthyrning av luftfartyg. Rö-
rande den närmare motiveringen till bestammelsen hänvisar jag till den allmänna motiveringen.
I4 kap.
18 Paragrafen innehåller regler om undantag fran vissa bestämmelser I luftfartslagen när det gäller luftfartyg av särskild beskaffenhet. De luftfartyg som avses är bl.a. sådana som inte har någon förare ombord, segeltlvgplan. ballonger, sjöflygplan och sådana luftfartyg som byggs för militärt bruk. Paragrafen bör också I den föreslagna lydelsen kunna tillämpas på
sådana uhralatta Aygplan av enkel konstruktion och med låg vikt, små
motorer och liten rörelseenergi som enligt vad luftfartsinspektionen upp-
gett börjat förekomma på den svenska marknaden. Första meningen mot-
svarar nuvarande 14 kap. 18. Utan att det är uttryckligen angivet i lagtexten gäller självklart den begränsningen i regeringens behörighet som följer av att vissa föreskrifter bara får meddelas i lag. I utredningens förslag har här tagits upp en delegationsbestämmelse som skulle göra det möjligt för luftfartsverket att delegera utfärdande av föreskrifter för luftfartyg av särskild beskaffenhet. Delegeringsmöjligheten tar särskilt sikte på drakar och segelflygplan. modelluftfartyg och varmluftsballonger. En delegation
till enskilda i denna form är inte möjlig enligt regeringsformen och har
därför inte tagits upp i mitt förslag. Enligt min mening möter det inte något hinder att luftfartsverket överlåter åt organisationer och andra att biträda med förvaltningsuppgifter i anslutning ull övervakningen av verksamheten. Självfallet får dessa uppgifter inte vara av den art att de innefattar myndighetsutövning.
Paragrafens sista stycke motsvarar sista stycket i dess nuvarande Ivdelse.
2§
Paragrafen innehäller regler om besvär över luftfartsverkets beslut enligt
luftfarislagen. 1 enlighet med vad som har utvecklats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.9.8) har ändring inte gjorts i den ordning som f.n.
gäller i certifikatsärenden m. m. Besvär skall således också i fortsättningen anföras hos kammarrätten i de fall då luftfartsverket meddelar beslut i de i paragrafen angivna fallen. 1 övrigt förs talan hos regeringen. I andra
stycket har upptagits en bestämmelse motsvarande nuvarande tredje stycket om att beslut enligt paragrafen länder till omedelbar efterrättelse om inte annat förordnas.
38 Paragrafen innehåller f.n. ett bemyndigande för regeringen eller. efter
regeringens bemyndigande, luftfartsverket att meddela närmare föreskrifter rörande ullämpningen av luftfartslagen. Bestämmelsen är numera när-
mast att uppfatta som en erinran om den rätt att meddela verkställighetsföreskrifter som följer av 8 kap. 13§ regeringsformen. En sådan bestämmelse saknar numera självständig betydelse.
Utredningen har föreslagit en ändrad lydelse av paragrafen. I ett första
stycke föreslås sålunda en bestämmelse enligt vilken regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag. Därutöver föreslås som ett nytt andra
stycke en bestämmelse enligt vilken det skall vara möjligt för den myndighet som fått rätt att meddela föreskrifter enligt lagen att uppdra åt andra att
meddela sådana föreskrifter. Enligt utredningen skall den föreslagna nva lydelsen av piragrafen göra det möjligt att förenkla utformningen av andra bestämmelser i lagen eftersom regler om att särskilda uillämpningsföreskrifter kan meddelas inte behöver ges i anslutning ull de materiella bestämmelserna.
I mitt förslag har första stycket utformats i huvudsak i enlighet med utredningens förslag. Bestämmelsen innefattar ett bemyndigande för regeringen jämlikt 8 kap. 7§ regeringsformen att meddela ytterligare föreskrifter i de ämnen som avses i lagen. Ett sådant bemyndigande har ansetts möjligt med hänsyn tull au de föreskrifter det här gäller främst kommer att avse skydd för liv. personhg säkerhet och hälsa. Enligt 8 kap. 11§ regeringsformen är det möjligt att medge regeringen att överlåta åt en förvaltningsmyndighet att meddela föreskrifterna. Utan att det är uttryckligen angivet i lagtexten gäller den begränsningen i regeringens behörighet som följer av att vissa föreskrifter bara får meddelas i lag.
Den åv utredningen i ett nytt andra stycke föreslagna bestämmelsen att vederbörande förvaltningsmyndighet äger uppläta åt annan att meddela föreskrifterna är enligt min mening inte förenlig med regeringsformen. Normgivningsmakt kan inte upplåtas till annan än myndighet och kommun. Förvaltningsuppgifter kan däremot överlåtas också till andra. I den
mån dessa uppgifter innebär myndighetsutövning mäste det dock ske ge-
nom lag (11 kap. 6§ regeringsformen). Bemyndigandet i andra stycket har med hänsyn härtill inskränkts till att avse förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning.
Med hänsyn till den utformning som i mitt förslag — i likhet med utredningens förslag — har getts olika bemyndiganden för regeringen har den nuvarande paragrafen. enligt vilken vad som sägs I luftfartslagen om luftfartsverket efter regeringens bestämmande skall kunna gälla också annan myndighet, upphävts.
I en ny 48 har i enlighet med utredningens förslag tagits upp en bestämmelse varigenom regeringen ges generella möjligheter att medge undantag och meddela föreskrifter i situationer av krig eHer krigsfara e.d. Ett bemyndigande av detta slag har stöd i 13 kap. 6§ regeringsformen. Överbe-
fälhavaren har föreslagit att bemyndigandet i paragrafen skall vidgas till att omfatta även civila luftfartyg som med uppgifter i totalförsvaret deltar i sädan övning under fred som avser förhållanden vid krig eller krigsfara. Jag är inte beredd att i detta sammanhang föreslå ett så längt gäende bemyndigande. Frågan bör utredas, lämpligen i samband med det utredningsarbete som jag tidigare förordat i anslutning till 15 kap. LL (avsnitt
220.
5§
I paragrafen har i enlighet med utredningens förslag tagits upp definitioner av de olika konventioner som nämns i förtattningstexten.
I5 kap. I kapitlet har i enlighet med utredningens förslag gjorts förhållandevis
sedda. I kapitlet har inte tagits upp en av överbefälhavaren föreslagen bestämmelse om försvarsmaktens bruk av civila luftfartyg. Frågan om en sådan bestämmelse får tas upp i det utredningsarbete som jag tidigare har förordat (avsnitt 2.21).
18 Eftersom flygtrafikledningstjänsten för civil och militär luftfart numera är integrerad har i enlighet med förslag av luftfartsverket och luftfartsinspektionen till de bestämmelser som skall gälla i fräga om luftfart med militära luftfartyg lagts 6 kap. I5S& LL. Bemyndigandet 1 andra stycket har av grundlagsskäl begränsats till att inte avse förhållanden mellan enskilda och inte heller förhållanden som annars måste meddelas i lag.
Övergångsbestämmelser Den nya lagstiftningen bör träda i kraft den 1 januari 1986. Några särskilda övergångsregler har inte ansetts erforderliga annat än beträffande
reglerna om elevtillstånd och besvärsreglerna i ceruifikatfrågor.
När det gäller straffbestämmelserna följer av 5§ lagen (1964: 163) om införande av brottsbalken, som också är tillämplig inom specialstraffrät-
ten, att straff skall bestämmas efter den lag som gällde när gärning före-
togs. Gäller annan lag när dom meddelas, skall den lagen tillämpas. om den leder till frihet från straff eller till lindrigare straff. Eftersom straffbestämmelserna i 13 kap. I den föreslagna lydelsen i allmänhet är lindrigare än de som gäller nu blir den nya lagstiftningen i allmänhet tillämplig också på gärningar som har begåtts före ikraftträdandet.
4.2 Lagen (1922: 382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfart
38 Med hänsyn till att det föreslagna ansvaret för kreditköpare och nyttjan-
derättshavare torde bli mera vanligt förekommande än ansvaret för den
som brukar luftfartyg utan lov har nuvarande bestämmelse för sistnämnda
situation satts som ett sista stycke i paragrafen. I bestämmelsen har gjorts redaktionella ändringar.
I de nya första och andra styckena har tagits upp bestämmelser om skadeståndsansvar för brukaren av ett luftfartyg, då denne innehar luftfar-
tyget på grund av ett kreditköp med förbehåll om återtaganderätt samt i
vissa andra situationer. Styckena har med beaktande av påpekanden från luftfartsverket rörande oklarheter beträffande de av utredningen använda beteckningarna brukare och innehavare utformats något annorlunda än vad utredningen har föreslagit.
48 Paragrafen motsvarar nuvarande 4§. I enlighet med utredningens för-
slag, dock med redaktionell jämkning, har i ett nytt andra stycke förts in en
regel om regressrätt för ägaren gentemot nyttjanderättshavaren.
4.3 Lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt till luftfartyg
78 I paragrafen har gjorts ett tillägg med hänsyn till den föreslagna möjlig-
heten att betrakta luftfartyg som är registrerade hos en internationell
organisation som registrerade i en annan stat (se 1 kap. 5§ LL).
4,4 Lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
14 och 1858
I paragraferna har införts forum- och domförhetsregler för länsrätt i avseende på de mål länsrätt skall pröva enligt luftfartslagen. I ett nytt andra stycke i 148 har angetts att länsrätten i Östergötlands län skall pröva mål enligt luftfartslagen i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen.
12 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 212
5 Hemställan
Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till
I. lag om ändring i luftfartslagen (1957: 297),
2. lag om ändring i lagen (1922: 382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfart,
3. lag om ändring i lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt till luftfartyg, 4. lag om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
6 Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Utdrag LAGRÅDET PROTOKOLL
vid sammanträde
1985-04-24
Närvarande: f.d. justitierådet Hult. regeringsrådet Björne. justitierådet Gregow.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 24 januari 1985 har regeringen på hemställan av statsrådet Boström beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till
|. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297).
2. Jag om ändring i lagen (1922:382) angäende ansvarighet för skada i
följd av luftfart,
3. lag om ändring i lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt ull luftfartyg,
4, lag om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
Förslagen har inför lagrådet foredragits av byrächefen Nils-Olof Berggren. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:
Förslaget till lag om ändring ! Iuftfartslagen 4 kap.
6§
I 55: förevarande kapitel har tagits upp bestämmelser angående s.k. elevtillstånd. Enligt första stycket i den paragrafen krävs sådant tillstånd för att någon skall få genomgå utbildning för erhållande av luftfartscertifi-
kat. Tredje stycket innehåller bestämmelser om vad som krävs i personligt hänseende för att elevtillstånd skall utfärdas. Där nämns ålder och hälsotillstånd (medicinska förhållanden”), nykterhet och ordentlighet, ansvar
och omdöme samt fysisk och psykisk lämplighet. Kraven har anknutits till lämpligheten av att inneha luftfartscertifikat. I paragrafens fjärde stycke
anges att för den som inte har elevtillstånd men som ändå kan anses
uppfylla de fordringar som anges i tredje stycket luftfartsverket får medge
undantag från kravet på sådant tillstånd.
I 6 § regleras förutsättningarna för utfärdande eller utökande av luftfartscertifikat. I första stycket föreskrivs att det, för att luftfartscertuifikat skall utfärdas eller utökas, krävs att sökanden har gällande elevtillstånd och att han uppfyller fastställda krav i fråga om ålder, kunskaper, erfarenhet och skicklighet. Som framgår av lydelsen avser dessa krav, frånsett ålder, andra förhållanden än som nämns i 5 § tredje stycket med avseende
på elevtillstånd. Det är emellertid tydligt att om de krav som uppställs i 5 8
tredje stycket, t.ex. i fråga om nykterhet eller ansvar och omdöme, inte är
uppfyllda då frågan om utfärdande (eller utökande) av luftfartscerufikat
uppkommer, certifikat inte skall utfärdas (eller utökas). Förslaget torde
utgå från att elevtillständet i sådant fall skall återkallas, i följd varav en av de 16 §& första stycket angivna förutsättningarna för erhållande av certifikat brister. Ett sådant synsätt framstår emellertid som mindre naturligt. Det
synes lämpligare att de krav i personligt hänseende som avses gälla för erhållande av certifikat direkt anknyts till utfärdande teller utökande) av
certifikat. En sådan ordning torde ocksä underlätta tillämpningen av 1. ex.
bestämmelsen i 8 § om förnyelse av certifikat. Vad nu sagts kan ske genom
att det i 6 § första stycket även föreskrivs att sökanden fortfarande skall
uppfylla de krav som anges i 5 § tredje stycket. Det kan anmärkas att detta tillägg inte innebär krav på att sökanden före utfärdande (eller utökande)
av cerufikat skall underkastas förnyad kontroll eller undersökning i de
hänseenden som avses i 5 § tredje stycket annat än om det finns särskild anledning därull.
I andra stycket av 6 § i förslaget föreskrivs, som undantag från första stycket. att elevtillstånd inte krävs, dvs. för utfärdande eller utökande av luftfartscertifikat, om luftfartsverket har medgett undantag enligt 5 § fjärde stycket eller om övriga förutsättningar enligt första stycket i 6 § för utfärdande av certifikat kan anses uppfyllda. Undantaget från kravet på elevtillstånd i det senare fallet åsyftar enligt specialmotiveringen främst situa-
tioner då den som innehar utländskt certifikat begär att få detta utbytt mot ett svenskt. Lydelsen av bestämmelsen i andra stycket har emellertid blivit
oklar. Lydelsen av andra stycket bör därför jämkas.
På grund av det anförda förordar lagrådet att 6 § ges följande lydelse:
"För att ett luftfartscertifikat skall utfärdas eller utökas krävs att sökan-
den har gällande elevtillständ, att han fortfarande uppfyller de krav som
anges i 5 § tredje stycket och att han uppfyller för certifikat fastställda krav i fråga om ålder, kunskaper. erfarenhet och skicklighet.
Elevtillstånd krävs inte, om luftfartsverket har medgett undantag enligt
5 § fjärde stycket eller om det i annat fall finns särskilda skäl. ”
9§
I förevarande paragraf anges vilka olika omständigheter som skall föranleda återkallelse av luftfartscertifikat. Beslut om återkalielse avses skola tillämpas omedelbart, om inte annat förordnas. Föreskrift härom har tagits
upp i 26 § andra stycket i samband med bestämmelser rörande förfarandet
i mål som rör luftfartscertifikat m. m. När det gäller begränsning av certifi-
kat och försättande ur kraft av certifikat har emellertid föreskrift att beslut
därom gäller omedelbart tagits upp i samband med den bestämmelse som anger förutsättningarna för åtgärden (10 och 12 §§). På motsvarande sätt bör bestämmelse om omedelbar tillämpning av beslut om återkallelse av certifikat lämpligen tas upp i 9 §. Lagrådet förordar sålunda att som ett nytt andra stycke i9 § tas upp en bestämmelse av följande lydelse: ”Beslut
i fråga om återkallelse gäller omedelbart, om inte annat förordnas. ” — Det
kan påpekas att bestämmelsen även avser beslut av kammarrätt, efter besvär, att upphäva länsrättens beslut om återkallelse. Att bestämmelsen
är ullämplig även i fråga om elevtillstånd följer av 13 §.
Det föreslagna tillägget ull förevarande paragraf päkallar viss jämkning i
10. 14 och 15 §§ 1 kapitlet.
IN
19 § anges under olika punkter vilka omständigheter som skall föranleda
återkallelse av luftfartscertifikat. I 11 § har tagits upp en särskild bestämmelse beträffande det fallet att återkallelse skall ske på grund av brott. Där anges att till grund för återkallelse på grund av brottslig gärning skall
beträffande frågan om brott föreligger läggas lagakraftvunnen dom eller
äklagares beslut enligt vissa bestämmelser i rättegångsbalken eller motsva-
rande bestämmelse i annan författning att underläta åtal för brottet. Den föreslagna regeln kan jämföras med 38 § andra stycket luftfartskungörelsen. vari nu anges att återkallelse av certifikat på grund av straffbelagd förseelse inte får ske förrän frägan om straff för förseelsen blivit avgjord genom lagakraftvunnen dom, med mindre omständigheterna är sådana att den misstänkte oavsett utgången i ansvarsfrågan får anses olämplig att utöva den verksamhet certifikatet gäller och det inte kan anses betryggande att endast sätta certifikatet ur kraft. Kravet på lagakraftägande dom i den föreslagna regeln har i motiven framställts som en ändring i förhållande till vad som gäller f.n.
Den i I1 § föreslagna bestämmelsen avser endast återkallelse på grund
av brott. Bestämmelsen kan inte anses utgöra hinder mot återkallelse av ett certifikat medan ett förfarande från certifikatsinnehavarens sida är
föremål för prövning av domstol eller åklagare, såvida förfarandet oavsett
om det innefattar brottslig gärning uppfyller någon av förutsättningarna i
9 § för återkallelse. Det kan påpekas att inte någon av de i 9 § angivna
förutsättningarna för återkallelse innebär krav på brottslig gärning.
158 Denna paragraf innehåller beträffande den som innehar luftfartscertifikat eller elevtillstånd föreskrifter dels om varning tförsta stycket) dels om erinran (andra stycket). I andra stycket anges I en andra mening att beslutet skall delges innehavaren. Föreskrift om delgivning synes emellertid lämpligen kunna tas upp i verkställighetsföreskrifter. Lagrådet förordar därför att bestämmelsen härom får utgå ur förevarande paragraf.
Beslut om erinran avses inte få överklagas. Bestämmelse härom har tagits upp 218 tredje stycket. Det synes dock lämpligare att en sådan bestämmelse tas upp i förevarande paragraf i anslutning till föreskriften
mening av följande lydelse: ”Ett sådant beslut får inte överklagas. ”
178 Paragrafen innehåller bestämmelser om underlåtelse att ingripa i fall då
luftfartscertifikat eller elevtillstånd har varit försatt ur kraft interimistiskt enligt 12 § eller då ett certifikat har varit omhändertaget enligt 16 8. Har
sädana ätgärder varn gällande under viss minsta tid, får återkallelse av
certifikatet eller tillständet underlåtas. Nägon uttrycklig regel om en mot-
svarande möjlighet att underlåta ingripande i form av varning, när sådan skulle ha beslutats i stället för återkallelse, saknas enligt förslaget. Det
ligger emellertid i sakens natur att även varning kan underlåtas, om sådan - skulle ha meddelats. Den tid under vilken certifikatet eller elevtillståndet skall ha varit fråntaget innehavaren för att varning skall kunna underlätas får bedömas efter vad som kan anses skäligt.
198 Före varande paragraf innehåller bestämmelser angående godkännande av utländskt luftfartscertifikat. Enligt första stycket i paragrafen skall ett flertal föreskrifter i kapitlet, vilka avser luftfariscertifikat som utfärdas här i landet, också ullämpas i fråga om godkännande av utländska certifikat. I paragrafens andra stycke anges att godkännandet inte får avse längre tid än
det utländska cerufikatets giltighetstid.
Det får anses ligga i sakens natur att ett godkännande inte skall gå utöver certifikatets giltighetstid. Om så likväl skulle ske, torde det inte kunna medföra att certifikatet blir giltigt här i landet, sedan den giltighetstid som gäller enligt bestämmelser eller beslut i den utländska staten gått till ända. Mot denna bakgrund kan bestämmelsen i andra stycket synas onödig. I ärendet har emellertid upplysts att det från praktisk synpunkt anses värdefullt med en uttrycklig föreskrift i saken. Med hänsyn härtill anser lagrådet sig böra godta bestämmelsen.
208 Enligt sista stycket i denna paragraf meddelar regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskrifter om utländska behörighetsbe-
vis. Avsikten är alltså att villkoren för godtagande i Sverige av sådana
behörighetisbevis skall regleras genom administrativa föreskrifter. Hinder häremot torde inte heller föreligga annat än såvitt avser motsvarigheten till den bestämmelse som i fråga om innehavare av svenska luftfartscertifikat har upptagits i 4 kap. 18 § första stycket första ledet och som genom fjärde
stycket i nu förevarande paragraf gjorts tillämplig beträffande svenska
behörighetsbevis. Bestämmelsen innebär, att innehavare av certifikat är skyldiga att genomgå undersökningar och prov som anordnas av den myndighet regeringen bestämmer, och har — såsom omtalas i specialmotiveringen till 18 § — föreskrivits i lag med hänsyn till innehållet i 2 kap. 6 8
regeringsformen. Då avsikten torde vara, att sådan skyldighet som nu
avses skall kunna åläggas även innehavare av utländskt behörighetsbevis,
måste även härom meddelas föreskrift i lag fr 2 kap. 20 § andra stycket 3
regeringsformen). Lagrådet förordar därför att sista stycket i nu förevaran-
de paragraf — med i övrigt en mindre redaktionell jämkning — ges följande
lydelse:
"Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar före-
skrifter angående godtagande i Sverige av utländska behörighetsbevis. Vad som föreskrivs i 18 8 om skyldighet att genomgå undersökningar och
prov gäller även innehavare av sådana behörighetsbevis. ”
218 Om vad lagrådet förordat beträffande 15 § andra stycket iakttas. skall
bestämmelsen i tredje stycket av förevarande paragraf — att beslut om erinran inte får överklagas — utgå.
228 I denna paragraf meddelas vissa undantag från den i 21 § upptagna huvudregeln att frågor rörande luftfartscertifikat och elevtillstånd prövas av luftfartsverket. Enligt första stycket i förevarande paragraf skall läns-
rätten pröva dels frågor om återkallelse av certifikat och elevtillstånd och
om varning dels frågor om nedsättning av sådan tid som bestämts av
länsrätten enligt 14 § första stycket. I andra stycket av paragrafen ges i de båda första meningarna föreskrifter om vem som skall pröva frågor om
omhändertagande enligt 16 % av certifikat. I tredje meningen anges att om
ett certifikat har tagits om hand enligt 16 § första stycket — dvs. på grund
av att certifikatsinnehavaren i sin tjänstgöring har visat tydliga tecken på päverkan av alkohol e. d. eller gjort sig skyldig till grov oaktsamhet m. m.
— länsrätten prövar om certifikatet skall försättas ur kraft eller återlämnas
till innehavaren.
Lagrådet har i och för sig inte någon erinran mot dessa bestämmelser. De torde emellertid inte fullständigt ange de uppgifter som avses skola
avila länsrätten. Denna torde sålunda skola pröva frågan om försättande ur
kraft av certifikat även i andra fall än som anges i andra stycket tredje
meningen, såvida fråga om återkallelse av certifikatet är anhängig vid
länsrätten. Även om detta kan anses följa av allmänna principer, synes i klarhetens intresse lämpligt att en uttrycklig föreskrift i saken meddelas. Det förtjänar påpekas att om länsrätten (eller överinstans) med stöd av den föreslagna bestämmelsen i andra stycket tredje meningen har prövat frågan
om försättande ur kraft och beslutat om sådan åtgärd, en senare ansökan om omprövning av beslutet också skall prövas av länsrätten. Någon sär-
skild bestämmelse härom torde dock inte vara behövlig.
På grund av det anförda förordar lagrådet att i stället för den i andra stycket tredje meningen föreslagna föreskriften tas upp en bestämmelse av följande lydelse, vilken lämpligen kan placeras som ett särskilt stycke omedelbart efter första stycket: ”Frågor huruvida cenifikat skall försättas
ur kraft prövas av länsrätten, om certifikatet har omhändertagits enligt
16 § första stycket eller om i annat fall fråga om återkallelse av certifikatet
är anhängip vid länsrätten.
26 och 27 §§
Första stycket av 26 8 innehäller föreskrift om att beslut i ärenden om återkallelse eller varning skall delges parterna. I överensstämmelse med vad lagrådet har föreslagit beträffande den i 15 § andra stycket andra meningen upptagna bestämmelsen om delgivning av beslut som avses där
förordar lagrådet, att föreskrift om delgivning av beslut angående återkal-
lelse av luftfartscertifikat eller elevtillstånd och angående varning i stället
tas upp såsom verkställighetsföreskrift.
Under 9 § har lagrådet förordat att som andra stycke i den paragrafen tas upp en bestämmelse angående omedelbar tillämplighet av beslut i fråga om återkallelse. Om detta förslag efterföljs. skall andra stycket i 26 § utgä.
1 27 §i förslaget har tagits upp en föreskrift angående underrättelse som länsrätten skall lämna i fråga om försättande ur kraft. Där anges sålunda
att, när rätten har försatt ett certifikat eller elevtillstånd ur kraft på grund
av misstanke om brott, underrättelse om beslutet genast skall lämnas till förundersökningsledaren eller åklagaren och till den domstol där åtal har
väckts mot innehavaren. Denna föreskrift är av sådan art att den lämpligen
kan tas upp bland verkställighetsföreskrifter. Bestämmelsen bör därför
utgå ur 27 8.
28-30 §§
I följd av att bestämmelserna i 26 och 27 §§ enligt lagrådets förslag skall utgå, bör föreskrifterna i 28-30 §& betecknas 26—28 §§. Hänvisningen i förslagets 29 § till bestämmelserna i 21—28 §§ bör då i stället avse bestämmelserna I 21—26 §§.
6 kap.
138 Förevarande paragraf innehåller bestämmelser angående avgifter, som skall erläggas av dem som använder allmän flygplats m. m. I andra stycket i förslaget anges, I huvudsaklig överensstämmelse med vad som föreskrivs
f.n. , att avgifter som är förfallna till betalning får tas ut genom utmätning utan föregående dom, utslag eller beslut. Enligt 3 kap. 1 § första stycket 6
utsökningsbalken utgör förvaltningsmyndighets beslut exekutionstitel under förutsättning att den enligt särskild föreskrift får verkställas. Med hänsyn härtill behövs en bestämmelse av den innebörd som tagits upp i andra stycket. Lydelsen bör emellertid jämkas, lämpligen enligt följande:
”Beslut angående avgift som är förfallen till betalning får verkställas enligt
Till bestämmelsen kan påpekas följande. Mål om indrivning av sådan
avgift som avses I paragrafen torde skola handläggas som s.k. allmänt mål
(1 kap. 6 § utsökningsbalken). I 3 kap. 23 § utsökningsbalken stadgas bl. u. att annan exekutionstitel i allmänt mäl än vissa särskilt angivna fär verkställas innan den har vunnit laga kraft, om det är särskilt föreskrivet, samt att exekutionstitel i allmänt mål verkställs såsom lagakraftägande dom. Enligt 14 kap. 2 § andra stycket i förslaget skall beslut som avses i den paragrafen, dvs. luftfartsverkets beslut enligt luftfartslagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, gälla omedelbart. om inte annat förordnas. Denna föreskrift måste anses avse även exekutiv verkställighet av beslut som åsyftas i förevarande paragraf.
8 kap.
4a8 I förevarande paragraf har tagits upp bestämmelser angäende fotografe-
ring från luftfartyg. I första stycket anges bl.a. att fotografering inte utan
tillstånd av överbefälhavaren får ske från luftfartyg i linjefart inom sådana
restriktionsområden som bestämts enligt viss föreskrift i Jagen (första meningen) samt att detsamma gäller fotografering från luftfartyg som luftfartsverket i detta avseende har jämställt med fartyg i linjefart (andra meningen).
Förbud mot fotografering torde — som framhålls i remissprotokollet —
innebära begränsning i den informationsfrihet som varje medborgare enligt
2 kap. 1§ första stycket 2 regeringsformen är tillförsäkrad gentemot det allmänna (se SOU 1975: 75, Medborgerliga fri- och rättigheter. s. 296).
Härav följer bl.a. att sådant förbud måste föreskrivas i lag (2 kap. 12 §
första stycket regeringsformen). Den i förevarande paragrafs första stycke andra meningen upptagna bestämmelsen angående fotograferingsförbud får emellertid anses innebära ett bemyndigande för luftfartsverket att meddela föreskrifter I saken. Bestämmelsen kan därför inte godtas i den föreslagna lydelsen. Vid ärendets föredragning har upplysts att bestämmelsen i första hand avses gälla luftfartyg som används för sällskapsreseflygningar (charterflygningar) men också vissa andra typer av luftfart. En möjlighet är att dessa fall får omfattas av bestämmelsen i tredje meningen av första
stycket, enligt vilken fotografering från andra luftfartyg inte i något fall får
ske utan tillstånd. Om detta inte skulle anses lämpligt, bör det väsentliga innehållet i förbudet tas in i lagbestämmelsen. Lagrådet saknar tillräckligt underlag för att föreslå utformningen av en sådan bestämmelse.
4c§
I denna paragraf anges att vad som sägs I 4 a och 4 b §§ — dvs. angående fotografering från luftfartyg och medförande av kameror på luftfartyg —
inte gäller i fråga om sådana luftfartyg som avses i 15 kap. 2 &. I sist-
nämnda lagrum behandlas svenska luftfartyg, som utan att vara militära används endast för statsändamål och inte för affärsdrift. Sådana luftfartyg
torde inte direkt omfattas av bestämmelserna i första avdelningen (1—14
kap. ) av luftfartslagen. I enlighet härmed anges i IS kap. 2 § 1 vad mån
nämnda bestämmelser skall tillämpas i fråga om dessa luftfartyg. Föreskriften i förevarande paragraf bryter mot den angivna systematiken. Med
hänsyn härtill föreslår lagrådet att paragrafen får utgå och att motsvarande
bestämmelse i stället förs in i 15 kap. 2 § första stycket.
9 kap. 228 Efter att förevarande lagrådsremiss beslutats, har 9 kap. 22 § ändrats
genom lag 1985: 133 (jfr lagrådsremissen vid specialmotiveringen till 9
kap. ). Ändringen består i att den i paragrafens första stycke föreskrivna begränsningen av fraktförarens ansvarighet vid befordran av passagerare
med svenskt lufttrafikföretag till 270000 kr. ändrats till att gälla 100 000 särskilda dragningsrätter. Lagändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Lagrådet förutsätter att denna ändring beaktas vid beslutande av proposition i nu föreliggande ärende.
12 kap.
48 Denna paragraf innehåller bestämmelser angående avgifter och andra
kostnader för förrättningar som äger rum enligt luftfartslagen. I andra stycket i förslaget anges att kostnader som är förfallna till betalning får tas
ut genom utmätning utan föregående dom, utslag eller beslut. Lagrådet förordar att bestämmelsen utformas i överensstämmelse med vad lagrådet
föreslagit i fråga om 6 kap. 13 § andra stycket. I enlighet härmed kan bestämmelsen ges följande lydelse: ”Beslut angående kostnad som är förfallen till betalning får verkställas enligt utsökningsbalken. ” Beträffan-
de motiveringen härtill kan hänvisas till vad som anförts i fråga om 6 kap.
13 § andra stycket.
14 kap.
38 Paragrafen innehåller bestämmelser om delegering av normgivnings-
kompetens och förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning.
I ett första stycke sägs att regeringen får meddela ytterligare föreskrifter i
de avseenden som anges i lagen och får överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela sådana föreskrifter. 1 ett andra stycke anges att myndigheten, om regeringen föreskriver det, får åt andra överlåta förvaltningsuppgift som ansluter till lagen och som innefattar myndighetsutövning.
Vad gäller första stycket kan konstateras att det bemyndigande, som där lämnas regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att utfärda
föreskrifter som normalt kräver lagform, är tämligen långtgående. Det remitterade förslaget innehåller emellertid också en rad delegationsbe-
stämmelser som gäller särskilt angivna områden. Behovet av en mera allmän delegationsregel synes därför i realiteten vara litet. De komplette-
rande bestämmelser som behövs kan i allt väsentligt meddelas i form av verkställighetsföreskrifter utan särskilt bemyndigande. Det föreslagna be-
myndigandet i paragrafens första stycke bör därför kunna begränsas.
I fråga om andra stycket synes den remitterade lagtexten böra jämkas för att bättre överensstämma med den åsyftade innebörden.
Mot bukgrund av det anförda föreslär lagrädet att paragrafen ges följande lydelse:
"I den män det behövs får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, i de avseenden som behandlas i denna lag, meddela ytterligare föreskrifter som gäller skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa eller tratik.
Förvaltningsuppgift som ansluter till föreskrifterna får, om regeringen föreskriver det. av myndighet som avses i första stycket överlämnas ät annan. även om uppgften innefattar myndighetsutövning.
48 Denna paragraf innehåller bestämmelser om bemyndiganden för regeringen med avseende på krigstid och andra utomordentliga förhällanden. I första stycket föreskrivs att, om Sverige är i krig eller krigsfara, regeringen fär föreskriva eller I enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i luftfartslagen, från föreskrifter som har meddelats med stöd av samma lag och från föreskrifter I andra lagar och författningar av betydelse för luftfarten samt att regeringen därvid får meddela de föreskrifter som behövs. Enligt andra stycket gäller detsamma, om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som Sverige har befunnit sig i. I tredje stycket har tagits upp bestämmelser om att föreskrifter som meddelats med stöd av paragrafen skall. frånsett fall då Sverige är i
krig, inom en månad från utfärdandet underställas riksdagens prövning
samt om verkan av att underställning inte sker eller av att riksdagen inte
inom viss tid godkänner föreskrifterna.
Paragrafen bör jämföras med 13 kap. 6 § regeringsformen. Enligt detta lagrum kan regeringen under sådana utomordentliga förhållanden som nämns i förevarande paragraf med stöd av bemyndigande i lag genom
förordning meddela sådana föreskrifter I visst ämne som enligt grundlag
annars skall meddelas genom lag. I lag med sådant bemyndigande skall. enligt andra stycket i 13 kap. 6 §, noga anges under vilka förutsättningar
bemyndigandet får utnyttjas.
Bestämmelserna i tredje stycket i förevarande paragraf synes vara av-
sedda att tillgodose sistnämnda krav. Särskilt med hänsyn till att fråga är
om ett förhållandevis omfattande område är det önskvärt att förutsättningarna för utnyttjande av bemyndigandet anges närmare än som skett i förslaget. I detta syfte förordar lagrådet att det i paragrafen i vart fall
uppställs en allmän förutsättning som anger att det för utnyttjande av bemyndigandet krävs att det föreligger ett klart uttalat behov därav.
I enlighet härmed och med ett par andra, mindre jämkningar kan första stycket förslagsvis få följande lydelse: ” Är Sverige i krig eller krigsfara. får regeringen. i den utsträckning rådande förhållanden påkallar det, föreskriva eller i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i denna lag,
från föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag och från andra
lagar och författningar som avser luftfarten. Regeringen får därvid meddela de föreskrifter som behövs. ”
15 kap.
28 I enlighet med vad lagrådet föreslagit vid 8 kap. 4 c & bör i första stycket av förevarande paragraf anges att bestämmelserna i 8 kap. 4 a och 4 b §§ inte gäller i fråga om sådana luftfartyg som avses här. Inledningen av stycket bör därför ges följande lydelse: ”Bestämmelserna i denna lag utom
8 kap. 4 a och 4 b §§ och 11 kap. 3—6 §§ gäller - — —.”
Övergångsbestämmelserna
De i 4 kap. föreslagna bestämmelserna om elevtillstånd har f.n. en viss motsvarighet i bestämmelser i luftfartskungörelsen om antagning till utbildning, vanligen benämnt elevgodkännande. Förslaget utgår från att om elevgodkännande har meddelats före ikraftträdandet av lagändringarna, något elevtillstånd enligt de nya bestämmelserna inte skall krävas. Denna avsikt har kommit till uttryck i andra stycket av övergångsbestämmelserna, där det anges att för sådan utbildning enligt luftfartslagen som har
påbörjats före ikraftträdandet gäller inte bestämmelserna om elevtillstånd.
Denna övergångsbestämmelse kan dock inte anses tillräckligt reglera övergångsproblemen rörande tidigare meddelade elevgodkännanden. Ett sådant godkännande måste t. ex. kunna återkallas. Avsikten synes vara att
äldre bestämmelser fortfarande skall tillämpas rörande elevgodkännanden.
Det kan emellertid ifrågasättas, om det inte är en lämpligare ordning att i stället de nya bestämmelserna angående elevtillstånd blir tillämpliga beträffande tidigare meddelade elevgodkännanden, dvs. att sådana godkän-
nanden skall behandlas såsom elevtillstånd meddelade enligt de nya be-
stämmelserna. En sådan ordning synes inte möta några större praktiska svårigheter. Den har också den fördelen att man inte behöver under en
förhållandevis lång tid ha två olika system vid sidan av varandra. Mot bakgrund härav förordar lagrådet att andra stycket i övergångsbestämmel-
serna ges följande lydelse: ”Beslut om antagande till utbildning för luft-
fartscertifikat, som har meddelats före ikraftträdandet, skall vid tillämp-
ning av de nya bestämmelserna anses som ett enligt dessa utfärdat elevtill-
stånd. ”
I tredje stycket av övergångsbestämmelserna har tagits upp en föreskrift
som rör klagan över beslut i fråga om återkallelse av certifikat som luftfartsverket har meddelat före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna.
Enligt föreskriften skall i fråga om besvär över sädant beslut äldre bestäm-
melser gälla. Föreskriften skall ses mot bakgrund av att frågor om återkal-
lelse av certifikat enligt förslaget skall prövas av länsrätten. Den bakomliggande tanken synes vara att överinstansen — kammarrätten — med hänsyn
härtill skulle kunna anse sig förhindrad att i sak pröva ett av luftfartsverket
meddelat beslut i fråga om återkallelse av certifikat. Det är emellertid även
utan särskild föreskrift tydligt att det förhållandet. att frågor rörande återkallelse av certifikat i fortsättningen skall prövas av länsrätten, inte
inverkar på giltigheten av beslut i saken som före ikraftträdandet har meddelats av luftfartsverket. Eftersom även den nya lydelsen av besvärs-
bestämmelserna i 14 kap. 2 5 i förslaget nämner luftfartsverkets beslut i frågor som rör certifikat, påkallar inte heller den bestämmelsen någon övergångsregel i saken. På grund härav förordar lagrådet att nu förevaran-
de övergångsbestämmelse får såsom onödig utgå. Det förtjänar i samman-
hanget understrykas att fråga om återkallelse av certifikat skall efter ikraft-
trädandet prövas enligt de nya materiella bestämmelserna, även om frågan har väckts före ikraftträdandet eller ansökningen annars grundas på någon omständighet som ägt rum före nämnda tidpunkt. Motsvarande gäller
andra åtgärder beträffande certifikat.
Förslaget till lag om ändring i lagen angående ansvarighet för skada i följd av luftfart
35 Före varande paragraf innehåller f.n. endast en bestämmelse om att den som utan lov brukar annans luftfartyg svarar i ägarens ställe för skada som inträffat under brukandet. Förslaget innebär att i paragrafen, som första och andra stycken, tas upp två nya bestämmelser, den ena avseende att
den som köpt luftfartyg på kredit med förbehåll om återtaganderätt är ansvarig enligt lagen i stället för ägaren och den andra avseende att den
som innehar luftfartyg med nyttjanderätt under vissa förutsättningar är ansvarig i stället för ägaren. Den nuvarande bestämmelsen i paragrafen har med endast redaktionella jämkningar tagits upp som tredje stycke. I 4 § finns f.n. bestämmelser, som innebär att nyttjanderättshavare under två alternativa förutsättningar är solidariskt ansvarig med ägaren för inträffad skada. Denna paragraf föreslås ändrad endast i redaktionellt hänseende; det tilläggs dock att paragrafen avser fall då 3 §, dvs. dess andra stycke, inte är tillämplig.
I tredje stycket av förevarande paragraf i förslaget anges sålunda att den som utan lov använder ett luftfartyg som tillhör någon annan är "i stället för ägaren” ansvarig för skador som inträffar vid ett sådant tillfälle. Det är
emellertid klart, att den som olovligen brukar annans luftfartyg även skull, i fall som avses I första och andra styckena i förslaget, ansvara i stället för kreditköparen respektive nyttjanderättshavare som avses där. Den föreslagna regleringen är därför något otydlig; jämför även det ansvar som
ävilar nyttjanderättshavare enligt 4 3. Pa grund härav förordar lagrådet att
de i 3 § föreslagna bestämmelserna om kreditköpares och nyttjanderätts-
havares ansvar tas upp i en särskild paragraf, betecknad 3 a 8. Den nuvarande bestämmelsen i 3 § kan då lämnas I såk oförändrad.
Vad nu sagts påkallar en mindre jämkning i ingressen till den föreslagna 4 § första stycket.
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1985-05-30
Närvarande: statsrådet Cundkvist. ordförande, och statsråden Feldt, Si-
gurdsen, Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, Andersson, Boström, Bodström. Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, "Thunborg. Wickbom
Föredragande: statsrådet Boström
Proposition om ändring i luftfartslagen (1957: 297). m. m.
I Anmälan av lagrådsyttrande
Föredraganden anmäler lagrådets yttrande! över förslag till lag om änd-
ring i luftfartslagen (1957: 297), m. m.
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.
2¶Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen
FH kap. 6 och 9 §§
Jag godtar — med redaktionell jämkning — lagrädets förslag till justeringar beträffande dessa paragrafer.
F kap. ITS
Jag instämmer i vad lagrådet har uttalat beträffande innebörden av paragrafen. Jag vill emellertid peka på att det ibland först genom ett
lagakraftvunnet avgörande m.m. i brottmål kan anses klarlagt att ett
återkallelsegrundande förfarande kan läggas certifikatsinnehavaren till last. Paragrafen utgör då hinder för återkallelse innan ett avgörande i saken föreligger.
4 kap. 15§
Jag instämmer i lagrådets uppfattning att bestämmelsen om delgivning av beslut om erinran kan tas in i luftfartsförordningen och att den kan utgå ur förevarande paragraf. Jag har heller inte någon erinran mot lagrådets förslag att bestämmelsen om fullföljdsförbud beträffande beslut om erinran
tas upp i paragrafen.
! Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 24 januari 1985.
Prop. 1984/85: 212 : 192
4 kap. 17 §
Jag instämmer i vad lagrådet har uttalat beträffande innebörden av paragrafen.
4 kap. 20§
Jag godtar — med redaktionell jämkning —- det av lagrådet föreslagna tillägget ull paragrafens sista stycke.
4 kap. 22, 26 och 27 §§
Jag godtar vad lagrådet har föreslagit beträffande dessa paragrafer.
6 kap. 13 §
Jag godtar vad lagrådet har föreslagit beträffande denna paragraf.
& kap. Ju $
Paragrafen motsvarar vad som föreskrivs 1 109 § luftfartskungörelsen. Bestämmelserna t paragrafens första stycke, första och andra meningarna, tar sikte på sådana restriktionsområden, för vilka det finns särskilda bestämmelser i förordningen (1979: 969) om restriktioner för luftfart inom vissa områden. Inom dessa områden får således fotografering inte ske utan tillstånd av överbefälhavaren från luftfartyg i linjefart eller — efter beslut
av luftfartsverket — från andra luftfartyg. Sådana beslut har i praktiken
meddelats främst beträffande luftfartyg i chartertrafik och s.k. linjetaxitrafik. Jag delar lagrådets uppfattning att bestämmelserna, såvitt avser andra luftfartyg än luftfartyg i linjefart. med hänsyn till grundlagens krav på lagform inte bör ges den i förslaget upptagna utformningen. Att såsom lagrådet antyder direkt i paragrafen beskriva de luftfartyg som avses är lagtekniskt komplicerat, och den lösningen förefaller därför inte lämplig. Om paragrafen i stället utformas så att endast luftfartyg i linjefart kommer att omfattas av det till restriktionsområden inskränkta fotograferingsförbu-
det kommer chartertrafiken och linjetaxitrafiken generellt att omfattas av
det allmänna fotograferingsförbudet enligt den föreslagna paragrafens tred-
je mening. För sådan fotografering får då liksom för annan flygfotografe-
ring inhämtas tillstånd av överbefälhavaren. Jag har efter samråd med
chefen för försvarsdepartementet funnit att en sådan ordning kan accepte-
ras. Den från grundlagssynpunkt ifrågasatta bestämmelsen kan således
utgå.
I paragrafen bör också 1 övrigt göras redaktionella jämkningar.
8kap4 ce $
Jag godtar vad lagrådet har föreslagit beträffande denna paragraf.
12 kap. 4 §, I4 kap. 3 och 4 §§, 15 kap. 2§
Jag godtar lagrådets förslag till justeringar beträffande dessa paragrafer.
Övergångsbestämmelserna
Lagförslaget kan behandlas av riksdagen först under hösten 1985. Den
nva lagstiftningen och därull hörande regeringsförfattningar kun utfärdas först I slutet av är 1985. Med hänsyn härtill och till nödvändigt förberedelse- och författningsarbete bl.a. hos luftfartsverket bör ikraftträdandet bestämmas till den I januari 1987.
Jag godtar i övrigt lagrädets förslag till justeringar beträffande över-
gångsbestämmelserna.
3¶Förslaget till lag om ändring i lagen angående ansvarighet för skada i följd av luftfart
Jag godtar vad lagrådet har föreslagit beträffande detta lagförslag. Nä-
gon ändring i 3 8 bör inte göras i detta sammanhang.
4¶Övrigt
I lagförslagen bör, utöver de ändringar jag nyss nämnt. göras vissa redaktionella ändringar.
En följdändring bör härutöver göras i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m. Denna ändring är av okomplicerad beskaf-
fenhet, och lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Jag har i denna fråga
samrått med chefen för justitiedepartementet.
5 ! Ratificering av artikel 83 bis till Chicagokonventionen
Godtas de av mig förordade lagförslagen med avseende på överförande till brukarstaten av vissa funktioner och förpliktelser vid uthyrning av luftfartyg kan Sverige tillträda det i oktober 1980 godkända tillägget, artikel 83 bis, till Chicagokonventionen. Som jag anfört i remissen till lagrådet bör förslag härom nu föreläggas riksdagen.
6 Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört nu hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att dels anta de till detta protokoll av lagrådet granskade lagförslagen med
vidtagna ändringar,
dels anta ett till detta protokoll inom kommunikationsdepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1958: 205) om förverkande av 13 Riksdagen 198485. 1 saml. Nr 212
alkoholhaltiga drycker m. m..
dels godkänna det it Montreal den 6 oktober 1980 undertecknade proto-
kollet angående tillägg till konventionen den 7 december 1944 angående
internationell civil luftfart (Chicagokonventionen).
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-
den har lagt fram.
Bilaga I
Sammanfattning av betänkandet Reviderad luftfartslagstiftning (Ds K 1981:12)
En av våra huvuduppgifter har varit att göra en spräklig och redaktionell
översyn av luftfartsförfattningarna. Både luftfartslagen (1957:297) och
luftfartskungörelsen (1961:558) har omarbetats helt i språkligt avseende.
Kungörelsen (1955:635) med närmare bestämmelser om luftfartygsregist-
ret föreslås ersatt av en ny förordning. Denna skiljer sig både språkligt och redaktionellt i hög grad från den nuvarande registerkungörelsen.
Den rnest betydelsefulla av de internationella konventionerna på lufträttens område är den s.k. Chicagokonventionen. Till denna har antagits en ny artikel. vilken behandlar luftfartyg. som används av en brukare med huvudkontor e.d. i en annan fördragsslutande stat än registreringsstaten. Registreringsstaten kan genom ett avtal överföra till den andra staten vissa av sina förpliktelser enligt konventionen. Vi föreslär sådana ändringar i luftfartslagen att Sverige skall kunna tillämpa de principer som kommer till uttryck i den nya artikeln.
En formellt svensk men i realiteten utländsk ägare (t.ex. ett svenskt aktiebolag med dominerande utländska intressen) kan i dag få sitt luftfartyg registrerat i Sverige men kan enligt gällande regler inte få ett svenskt
tillstånd till luftfart i förvärvssyfte. Vi föreslår att de båda regelsystemen
anpassas till varandra genom att registrering av luftfartyg som kan antas vara avsedda för luftfart i förvärvssyfte, dvs. främst transportflygplan, får ske bara om fartyget ägs av någon som kan få tillstånd till luftfart.
Reglerna om bl. a. erhållande och återkallelse av certifikat återfinns i dag
huvudsakligen i luftfartskungörelsen. Eftersom de rör förhållanden som är
väsentliga för enskilda människor bör de finnas i en författning av högre
valör. Vi föreslår att dessa regler i stället tas in i luftfartslagen.
De administrativa sanktionerna mot certifikatinnehavare föreslås ändra-
de i vissa avseenden. Två nya återkallelsegrunder bör införas, dels underlåtenhet att rätta sig efter ett föreläggande att lämna bl. a. läkarintyg, dels
fysisk eller psykisk olämplighet av sådan art att den utgör hinder för erhållande av certifikat. De nuvarande tre formerna för återkallelse före-
slås ersatta av en enda, återkallelse tills vidare. Varning bör kunna tillgri-
pas endast när det föreligger någon återkallelsegrund. Som komplement till varningen föreslås ett nytt institut, erinran.
Stora förändringar föreslås i fråga om förfarandet vid certifikatåterkal-
lelser m. m. Kritik har framförts mot det nuvarande förfarandet från olika håll. För att komma till rätta med de olägenheter som den nu gällande ordningen kan sägas medföra föreslås att frågor om återkallelse m. m. av certifikat i princip skall prövas av domstol. Domstolsprövningen får i sig anses ge tillfredsställande rättssäkerhetsgarantier. Samtidigt skapas möj-
lighet att utforma ett tvåpartssystem. Undantag från principen om dom-
stolsprövning I första instans bör dock göras för de fall där ett ingripande ifrågasätts på medicinska grunder. Beslutanderätten i dessa ärenden bör av främst praktiska skäl även i fortsättningen ligga hos luftfartsinspektionen, som i dessa frågor anlitar kvalificerad medicinsk expertis. En annan lös-
ning skulle troligen bli mycket resurskrävande. Även frägor om varning
skall enligt förslaget prövas av domstol medan beslut om erinran bör ankomma på luftfartsverket. Av rättssäkerhetsskäl bör frågor om förnyclse av cerlifikat avgöras av samma myndighet som har att pröva frågor om återkallelse. Beslut i ärenden om förnyelse skall enligt förslaget fattas av
luftfartsverket dels då en ansökan bör bifallas, dels då den bör avslås av
medicinska skäl. När ansökan bör avslås av andra orsaker skall den prövas av domstol om sökanden har påkallat domstolsprövning.
Som behörig domstol i mål om bl. a. återkallelse av certifikat föreslås länsrätten i Östergötlands län, som också bör vara fullföljdsinstans vid talan mot luftfartsverkets beslut i frågor som rör certifikat m. m. Förfarandet föreslås utformat som ett tvåpartsförfarande. Uppgiften att som part företräda det allmänna i dessa mål bör ankomma på luftfartsverket.
Det är inte ovanligt att flygbolag vid trafik mellan Sverige och utlandet åsidosätter de villkor som gäller bl. a. i fråga om priser. De sanktionsmöj-
ligheter som i dag står till buds häremot varierar beroende på om luftfarten
drivs på grund av koncession eller med stöd av ett luftfartsavtal. Vi föreslår en straffbestämmelse av innebörd att den som bryter mot villkoren
för trafiken skall fällas till ansvar oavsett om trafiken drivs på grund av
avtal eller koncession. För att sankiionen skall bli effektiv föreslås en bestämmelse om att föreståndaren i Sverige skall vara ansvarig för den verksamhet som drivs här 4 landet.
Från en del håll har framförts krav på betydligt kraftigare reaktioner. Med anledning härav har vi övervägt olika ekonomiska sanktioner såsom förverkande, avgifter och vite. Vi har dock funnit att sådana sanktioner
som avgifter och vite knappast kan få så positiva effekter att dessa skulle
uppväga de betydande administrativa komplikationer som de skulle ge upphov till. När det gäller förverkande kan konstateras att frågan om denna form av ekonomiska sanktioner vid brott i näringsverksamhet f.n. behandlas inom justitiedepartementet. Vi har i avvaktan på att ställning tas
till denna fråga i ett större sammanhang inte velat föreslås någon särskild
förverkandebestämmelse för lufträttens del. Den främsta anledningen till detta är att de belopp som skulle kunna förklaras förverkade med stöd av en sådan bestämmelse är förhållandevis blygsamma.
Vi föreslår nya bestämmelser om ansvaret för tredjemansskador, dvs. skador som drabbar personer eller egendom som inte transporteras med
luftfartyg. Enligt huvudregeln skall ägaren såsom hittills vara ansvarig för sådana skador. Vid kreditköp med förbehåll om ätertaganderätt skall dock
ansvaret vila på innehavaren. Detsamma gäller vid långtidsförhyrning om
vissa villkor är uppfyllda. Vid andra fall av uthyrning skall ansvaret oftast
vara delat med regressrätt för ägaren mot brukaren.
Ansvarsbestammelserna har förenklats. 1 luftfartslagen har straffskalorna justerats så att utrymmet för att meddela strafföretäggande har ökat
väsentligt. I luftfartsförordningen föreslås dagsböter som enda sanktionsform. Frågan om att koncentrera målen om ansvar för brott mot luftfartslagen
och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen har diskuterats tidigare. Vi föreslår att de sju av landets tingsrätter som är sjörättsdomstolar skall vara behöriga domstolar 1 sådana mål. Beträffande tvistemålen
föreslås inga förändringar.
Enhigt förslaget skall — i större utsträckning än vad som i dag är fallet —
regeringen kunna delegera beslutanderätt ull luftfartsverket, som i sin tur kan uppdra åt andra att meddela vissa beslut och utfärda olika föreskrifter.
Förslagen, som sammantagna beräknas resultera 1 vissa besparingar, föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.
Bilaga 2
Flyglagutredningens lagförslag
I Förslag till
Lag om ändring i luftfartslagen (1957: 297)
Enligt riksdagens beslut! föreskrivs i fråga om luftfartslagen (1957: 297 dels att 2 kap. 6, 7 och 138§, 3 kap. 10 a§, 5 kap. 68, 6 kap. 10§ och 13
kap. 7—13§8 skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 6 kap. 10§ skall utgä, dels att I kap. 1—58§, 2 kap. 1-5, 8—11 och 14—-1688, 3 kap. 1—-1088, 4
kap. 1—988, 5 kap. 1-5 och 7—-118§8, 6 kap. 1-9 och 11—168§, 7—12 kap.. 13 kap. 1--6 88, 14 kap. 1—48§§ och I5 kap. skall ha nedan angivna Ivdelse,
dels att rubrikerna till första och andra avdelningen skall ha nedan angivna lydelse,
dels att rubrikerna till 2-7, 9—11, 13 och 14 kap. skall ha nedan angivna lydelse,
dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 1. 12 och 168§. 6 kap. 4§ och 9 kap. 3, 12. 17, 31 och 37 88 skall ha nedan angivna lydelse,
dels avt i lagen skall införas tjugosju nya paragrafer, I kap. 6—8§§. 2 kap. 11a§, 3 kap. 118, 4 kap. 10—30§8 och 14 kap. 58, av nedan angivna lydelse,
dels att närmast före 6 kap. 8 och 1188 och 13 kap. 1, 5 och 688 skull införas nya rubriker av nedan angivna lydelse.
Till följd härav kommer lagen att ha följande lydelse fr. o. m. den dag då
denna lag träder i kraft.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
FÖRSTA AVDELNINGEN
Om civil luftfart Civil luftfart
1 KAP.
Inledande bestämmelser
18 Luftfart må här i riket äga rum Luftfart får i Sverige äga rum
allenast med de inskränkningar och = bara på de villkor, som anges i den-
under de villkor, som följa av denna = na lag, i föreskrifter som har medlag och med stöd därav meddelade = delats med stöd av denna lag eller i
föreskrifter eller som eljest stadgas — andra lagar eller författningar. i lag eller författning.
1 ? Lagen omtryckt 1979: 643.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse
Luftfart må ej äga rum med andra Luftfart får äga rum med svenska
luftfartyg än sådana som hava luftfartyg. Med luftfartyg som har
svensk nationalitet eller nationalitet nationalitet i en annan stat får lufti främmande stat, med vilken slutits fart äga rum endast om det har träföverenskommelse om rätt till luft- fats avtal med den andra staten om
fart inom svenskt område. rätt till luftfart inom svenski områ-
de.
När särskilda skäl äro därtill, Om det finns särskilda skäl får
äger regeringen eller, efter rege- regeringen eller den myndighet reringens bemyndigande, luftfarts- geringen bestämmer medge att luft-
verket medgiva att luftfart må äga fart får äga rum även med andra
rum utan hinder av vad i första luftfartyg och föreskriva på vilka stycket sägs. så ock bestämma vill- villkor detta får ske. koren därför.
2a§
Luftfart må ej inom svenskt om- Luftfartyg får inte framföras med räde äga rum i överljudsfart. överljudsfart inom svenskt område.
När synnerliga skäl föreligga, Om det finns synnerliga skäl får
äger regeringen eller, efter rege- regeringen eller den myndighet re-
ringens bemyndigande, luftfarts- geringen bestämmer medge undan-
verket medgiva luftfart utan hinder tag från förbudet samt ange på vilka
av vad som sägs i första stycket så villkor undantaget medges. ock bestämma villkoren därför.
Regeringen äger att av militära Regeringen får av militära skäl
skäl eller av hänsyn till allmän ord- föreskriva inskränkningar av eller ning och säkerhet inskränka eller förbud mot luftfart inom en viss del förbjuda luftfart inom viss del av av riket. Sådana föreskrifter fär riket. Efter regeringens bemyndi- också meddelas av regeringen eller gande må ock luftfartsverket av den myndighet regeringen bestämhänsyn till allmän ordning och sä- mer om det behövs av hänsyn till
kerhet inskränka eler för högst två allmän ordning och säkerhet. Förveckor förbjuda luftfart inom visst bud som inte meddelas av regeringområde. en får dock avse högst två veckor.
Under utomordentliga förhållan- Under utomordentliga förhållanden eller då eljest hänsyn till allmän den eller när det i övrigt krävs av
säkerhet kräver det äger regeringen hänsyn till allmän säkerhet får rege-
tillfälligt inskränka eller förbjuda ringen = tillfälligt föreskriva = inluftfart inom hela riket. skränkningar av eller förbud mot
Juftfart inom hela riket.
Denna lag skall, där ej annat Om inte annat följer av denna lag följer av vad i lagen är stadgat, med skall den gälla för svenska luftfaravseende å svenskt luftfartyg lända tyg även vid luftfart utom riket om
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
till efterrättelse jämväl vid luftfart inte detta strider mot den främmanutom riket. sävitt det är förenligt de lag som är tillämplig. med lag i främmande stat som efter överenskommelse elier eljest är ulllämplig. Bestämmelserna i 9 kap. äro, I den män det följer av avtal med ändä att luftfartyget icke är av andra stater eller av allmänna rättssvensk nationalitet. tillämpliga jäm- grundsatser gäller bestämmelserna väl vid luftfart utom riket, i den 19 kap. också vid luftfart utom riket mån det följer av överenskommelse med utländska luftfartyg. med främmande stat eller eljest av allmänna rättsgrundsatser.
Om atomskada gälla särskilda be- De bestämmelser i denna lag som stämmelser. gäller i fråga om luftfartyg som är registrerade i en annan stat skall också tillämpas i fråga om luftfartyg som är registrerade hos en internationell organisation.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får förordna att bestämmelser som gäller för
svenska luftfartyg också skall till-
lämpas på ett utländskt luftfartyg som innehas med nyttjanderätt av en svensk brukare.
Vid tillämpning av 2 kap. brottsbalken anses ett sådant utländskt
luftfartyg som svenskt.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får förordna att ett svenskt luftfartyg, som innehas med nyttjanderätt av en utländsk brukare, i vissa avseenden skall anses ha samma nationalitet som brukaren.
Om atomskador gäller särskilda
bestämmelser.
Nuvarande Iydelsec Föreslagen lydelse
2 KAP.
Om registrering av luftfartyg, Registrering, nationalitet och dess nationalitet och märkning märkning
Registrering Registreringen
18 Över luftfartyg skall hos luftfarts- Luftfartsverket för register över
verket föras register (lufttartvgsre- luftfartyg tluftfariygsregisteri.
RiSter).
Om inskrivning av rätt till luftfar- Om inskrivning av rätt vill luftfar-
tyg samt om vissa internationella tyg och om vissa internationella
förhållanden beträffande rätt till förhållanden beträffande rätt till
luftfartyg år särskilt stadgat. luftfartvg finns det särskilda be-
stämmelser.
ta nr
Ett luftfartyg får registreras i Luftfartyg får registreras i Sveri-
Sverige bara om det ägs av svenska ge bara om de ägs av svenska stastaten, svensk kommun eller lands- ten, svenska kommuner eller landstingskommun. svensk medborgare tingskommuner, svenska medboreller av dödsbo. bolag, förening, gare eller av dödsbon, bolag, församfällighet eller stiftelse som har eningar, samfälligheter eller stfsvensk nationalitet. telser som har svensk nationalitet.
Luftfartyg som kan antas vara
avsedda för luftfart i förvärvssyfte
får registreras bara om de ägs av
någon som kan få tillstånd till luft-
fart enligt 7 kap. 3§ första stycket.
'Luftfartsverket får medge att ett Luftfartsverket får medge att ett luftfartvg får registreras i Sverige luftfartyg registreras i Sverige även även om nämnda krav inte är upp- om kraven I första och andra styck-
fyllda. Sådant medgivande får bara ena inte är uppfvlida. Ett sådant lämnas om luftfartyget i regel an- medgivande får lämnas bara om far-
vänds med utgångspunkt i Sverige. tyget i regel används med utgångs-
punkt i Sverige.
3§
Ej må luftfartyg, som är regist- Ett luftfartyg. som är registrerat i rerat I främmande stat, registreras en annan stat, fär inte registreras i här i riket. med mindre det avföres Sverige om det inte avregistreras i ur den främmande statens register. den andra staten.
i”
Luftfartyg må icke registreras Luftfartyg får registreras bara om
med mindre det har luftvärdighets- de har luftvärdighetsbevis. Regebevis och, i den utsträckning rege- ringen eller den myndighet regeringen eller efter regeringens be- ringen bestämmer fär föreskriva att myndigande luftfartsverket före- de också skall ha miljövärdighets-
Nuvarande bvdelse Föreslagen lydelse
skriver. miljövärdighetsbevis. Be- bevis. Bevisen skall vara utfärdade vis skall ha utfärdats eller godkänts eller godkända i Sverige. här i riket.
'n
Ansökan om registrering av luft- Ansökan om registrering av ett fartyg skall göras skriftligen av luftfartyg skall göras av ägaren. An-
ägaren och innehälla för registre- sökningen skall vara skriftlig och
ringen nödiga upplysningar rörande innehålla de upplysningar som befartyget, ägaren och dennes förvärv hövs för registreringen.
uv fartyget. Ansökningen skall åt-
följas av utredning till styrkande av att sökanden är ägare av fartyget och att i övrigt de i 2—4§88 upptagna
villkoren äro uppfyllda. så ock av
handjing som utmärker när, var och av vem fartyget är byggt.
68”
Registret skall för varje luftfartyg
innehålla fartyget tillkommande na-
tionalitets- och = registreringsbe-
teckning, de uppgifter som äro nödiga för att identifiera det, upplys-
ning angående äganderätten till far-
tyget och ägarens fång samt huruvida fartyget är intecknat, hänvisning ull fariygets luftvärdighetsbevis och miljö ärdighetsbevis ävensom anteckning om tiden, då fartyget införes I registret, ändring i äganderätten registreras eller fartyget av-
föres ur registret, så ock i övrigt
vad regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, luftfartsverket föreskriver.
Sker ändring i äganderätten till luftfartyg som införts i registret el-
ler ändras ägarens nationalitet eller undergår fartyg efter registreringen ändring av betydelse för fartygets identifiering, vare ägaren skyldig att därom ofördröjligen göra anmälan till luftfartsverket för införande
i registret. Samma skyldighet åligger vid ändring i äganderätten jäm-
väl den förutvarande ägaren.
> Paragrafen upphävd genom denna lag.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse
Införe: I registret ny ägare av intecknat luftfartyg. åligger det luft-
fartsverket att ofördröjligen underrätta inskrivningsdomaren därom.
Anmäles ny ägare av luftfartyg men finnes utredningen ej vara sådan att han kan införas i registret, skola ändock däri anmärkas hans namn. det uppgivna fånget och da-
gen då anmälan skedde.
Ett luftfartyg skall föras ur regist- Ett luftfartyg skall avregistreras I ret i följande fall. följande fall.
I. Om ägaren begär det. 1. Om ägaren begär det.
2. Om kraven i 28 inte är upp- 2. Om kraven i 28 inte är upp-
fyllda. fyllda.
3. Om det har förolvckats eller 3. Om det har förolyckats eller förstörts. förstörts.
4. Om det efter en flygning inte 4. Om det efter en flygning inte har hörts av på tre månader. har hörts av på tre månader. S. Om det inte har haft giltigt luft- 5. Om det inte har haft något gil-
värdighetsbevis eller miljövärdig- tigt luftvärdighetsbevis eller miljö-
hetsbevis på tre är. värdighetsbevis på tre är.
Ägaren är skyldig att anmäla om Agaren är skyldig att anmäla om
nägot har hänt som enligt första nägot har hänt som medför att far-
stycket 2-4 medför att ett luftfar- tyget skall avregistreras enligt 2—4.
tyg skall avregistreras. När ett fall I ett sådant fall som avses i 5 behö-
enligt första stycket 5 inträffar, be- ver fartyget inte avregistreras om höver luftfartyget inte avregistreras ägaren inom en viss tid. som beom ägaren inom cn viss tid som be- stäms av luftfartsverket, visar att stäms av luftfartsverket visar att fartyget är luftvärdigt och miljövärluftfartyget är luftvärdigt och miljö- digt. värdigt.
Luftfartyg. som är intecknat, må Även om någon omständighet enej på grund av ägarens begäran eller ligt 88 första stycket föreligger, får annan i 8 § avsedd omständighet av- ett luftfartyg som är intecknat avreföras ur registret, med mindre i gistreras bara om inteckningsha-
ärendet företes bevis från inskriv- varen har medgett det.
ningsdomaren, att inteckningshandlingen uppvisats för honom samt att inteckningshavaren samtyckt till åtgärden, men i registret skall göras anmärkning om vad i ärendet förekommit.
Avföres luftfartyg ur registret eller sker i registret anmärkning som i första stycket sägs, skall inskrivningsdomaren ofördröjligen underrättas därom.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
108 Innehaves luftfartyg på grund av Om någon innehar ett registrerat köp utan att äganderätten övergått luftfartyg på grund av kreditköp
å innehavaren, skola i registret an- med förbehåll om återtaganderätt.
tecknas innehavarens namn och skall innehavet antecknas i luftfarden rätt som tillkommer honom. tygsregistret. De som träffar avtal
Det åligger dem som slutit avtalet om ett sådant köp skall genast an-
att ofördröjligen göra anmälan där- mäla det tll luftfartsverket. om till luftfartsverket. Upplåter någon luftfartyg för Om någon innehar ett registrerat obestämd tid eter för en tid av luftfartyg med nyttjanderätt för minst två veckor till annan för att obestämd ud eller för en bestämd
av denne nyttjas för egen räkning, tid om minst två veckor. skall an-
skall på begäran av upplåtaren eller teckning om innehavet göras I luftinnehavaren i registret göras an- fartygsregistret om ägaren eller in-
teckning om upplåtelsen. nehavaren begär det.
118 Har å utrikes ort luftfartyg byggts När ett luftfartyg har byggts utför svensk räkning eller övergått i omlands för svensk räkning eler
svensk ägo och äro de i 2 och 38§ när ett luftfartyg som finns utomför registrering angivna villkoren lands har övergått till en svensk uppfyllda. må fartyget. i enlighet ägare, får fartyget antecknas 1 ett med bestämmelser som regeringen bihang till luftfartygsregistret om
meddelar, för viss tid antecknas i förutsättningarna i 2 och 38§§ är
ett särskilt bihang till luftfartygsre- uppfyllda. Anteckningen skall gälla gistret. en viss tid.
INET Luftfartsverket för en förteckning över de utländska luftfartyg som innehas med nyttjanderätt av svenska brukare (brukarförteckning).
Nationalitet Nationaliteten
128 Sedan luftfartyg införts i luftfar- Luftfartyg som är införda i lmft-
tygsregistret, äger det svensk natio- fartygsregistret har svensk nationanalitet. litet.
Om införandet i registret skall Luftfartsverket utfärdar bevis
luftfartsverket utfärda bevis (nativ- om registreringen (nationalitetsnalitets- och registreringsbevis). och registreringsbevis).
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
1387 Dår luftfartyg avförts ur registret eller anmärkning skett enligt 95. skall fartygets ägare eller, i fall då fartyget avförts ur registret ull följd av att det övergått till utländsk
ägare, den förre ägaren ofördröjligen återställa nationalitets- och re-
gistreringsbeviset till luftfartsverket. Har eljest ändring i förhållan-
de. varom beviset innehäller upp-
lysning. införts i registret, skall fartygsägaren ofördröjligen avlämna
beviset till luftfartsverket, som an-
tecknar ändringen å beviset eller, där så finnes lämpligare, utfärdar nytt bevis.
Luftfartyg, som antecknats i bi- Luftfartyg som har antecknats i hanget till luftfartygsregistret. äger bihanget till luftfartygsregistret har
svensk nationalitet så länge anteck- svensk nationalitet så länge anteck-
ningen gäller. ningen gäller.
Om anteckningen i bihanget skall Luftfartsverket utfärdar bevis luftfartsverket utfärda interimis- om anteckningen i bihanget (interitiskt nationalitets- och registre- mistiskt nationalitets- och registre-
ringsbe vis. ringsbevis).
158 Svenskt luftfartyg skall, när det Svenska luttfartyg skall ha svensnyttjas till luftfart, hava svenskt na- ka nationalitets- och registreringstionalitets- och registreringsbevis. bevis när de används vid luftfart.
Utländskt luftfartyg skall vid luft- Utländska luftfartyg skall ha
fart inom svenskt omräde hava motsvarande bevis från registre-
motsvarande bevis från främmande ringsstaten — vid — luftfart inom stat. med vilken slutits överens- svenskt område.
kommelse om rätt till sådan luftfart. Nyttjas luftfartyg jämlikt medgi- Om luftfartyg används med till-
vande som avses i I kap. 25§ andra stånd enligt | kap. 2§ andra stycket, gäller vad regeringen eller, stycket. gäller de föreskrifter som efter regeringens bemyndigande, meddelas av regeringen eller den luftfartsverket föreskriver. myndighet regeringen bestämmer.
Märkning Märkningen
168 Luftfartyg, som införts i luftfar- Luftfartyg som är införda i lufttygsregistret eller antecknats i bi- fartygsregistret eller antecknade i
? Paragrafen upphävd genom denna lag.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
hanget, skall märkas i enlighet med bihanget skall vara märkta med sina sin nationalitets- och registrerings- nationalitets- och registreringsbe-
beteckning. Märkena skola föras så teckningar.
länge fartyget kvarstår i registret eller bihanget. Luftfartvg. som år registrerat i Utländska luftfartyg skall vara främmande stat med vilken slutits märkta i enlighet med föreskrifteröverenskommelse om rätt tll luft- na I registreringsstaten vid luftfart
fart inom svenskt område. skall vid inom svenskt område.
sädan luftfart vara märkt i enlighet med föreskrifterna I hemlandet. Nyttjas luftfartyg jämlikt medgi- Om luftfartyg används med till-
vande som avses i I kap. 2§ andra stånd enligt 1 kap. 2§ andra
stycket, gäller vad regeringen eller. stycket, gäller de föreskrifter som efter regeringens bemyndigande, meddelas av regeringen eller den luftfartsverket föreskriver. myndighet regeringen bestämmer.
3 KAP.
Om luftvärdighet och miljövär- Luftvärdighet och miljövärdighet dighet
Luftfartyg skall, när det nyttjas Luftfartyg skall vara luftvärdiga till luftfart. vara luftvärdigt och mil- och miljövärdiga när de används jövärdigt. vid luftfart. Ej må luftfartyg anses luftvär- För att ett luftfartyg skall anses
digt, med mindre det är så'kon- luftvärdigt skall det vara så konstrucrat, byggt, utrustat och vid- struerat, byggt, utrustat och undermakthället samt äger sådana flyg- hållet och ha sådana flygegen-
egenskaper, att säkerhetens krav skaper att säkerhetens krav är uppäro tillgodosedda. fyllda. Ej må luftfartyg anses miljövär- För att et luftfartyg skall anses digt med mindre det är konstruerat. miljövärdigt skall det vara konbyggt, utrustat och vidmakthållet struerat, byggt. utrustat och under-
så att luftfartyget ej vållar skada ge- hållet på ett sådant sätt att det inte nom buller. luftförorening eller lik- orsakar skador genom buller, luft-
artad störning. Närmare föreskrif- föroreningar eller liknande störter för tillämpningen av detta styc- ningar. ke meddelas av regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. av luftfartsverket.
Luftfartyg skall undergå besikt- Luftfartyg skall genomgå de be-
ning enligt vad regeringen eller, ef- siktningar som föreskrivs av regeter regeringens bemyndigande. luft- ringen eller den myndighet rege-
fartsverket föreskriver, så ock i öv- ringen bestämmer. Detsamma gäl-
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
rigt med avseende ä luftvärdigheten ler tillbehör och reservdelar till luftvara underkastat ullsvn av luftfarts- fartyg och annan sådan utrustning
verket. för fartyg och ombordvarande som
har betydelse för säkerheten. Luft-
fartsverket har tillsyn över luftvär-
digheten.
Besiktning och tillsyn må enligt Om regeringen bestämmer det far vad regeringen bestämmer av luft- luftfartsverket uppdra ät särskilda
fartsverket uppdragas åt särskild sakkunniga att sköta besiktningarsakkunnig eller myndighet inom el- na och tillsynen och att utfärda föler utom riket. reskrifter i dessa avseenden.
Sedan mAfartyg vid besiktning När ett luftfartyg har visats vara eller annorledes funnits vara luft- juftvärdigt utfärdar luftfartsverket värdigt. skall luftfartsverket utfärda ett bevis om detta tluftvärdighetsbevis därom tluftvärdighetsbevis). bevis). Beviset kan begränsas tll Beviset må utfärdas för viss tid och att avse viss tid, viss luftfart eller begränsas till att avse luftfart av luftfart inom visst område. viss art eller inom visst område. Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande, luftfartsverket äger föreskriva, att i beviset eller därvid fogad handling skall angivas vad vid fartygets nyttjande skall iakttagas för att det skall anses luftvärdigt.
Luftvärdighetsbevis må förnyas. Ett luftvärdighetsbevis kan förom fartyget finnes vara luftvärdigt nyas om luftfartyget är luftvärdigt
enligt de krav som gälla då förnyel- enligt de krav som gäller när för-
sen skall ske. Luftfartsverket äger nyelsen skall ske. Luftfartsverket
åt sakkunnig eller myndighet som får uppdra ät särskilda sakkunniga
avses I 28 andra stycket uppdraga att förnya luftvärdighetsbevis. att förnya luftvärdighetsbevis.
Svenskt luftfartyg skall, när det När ett svenskt luftfartyg annyttjas till luftfart. hava svenskt el- vänds vid luftfart skall det ha ett
ler av luftfartsverket godkänt ut- svenskt luftvärdighetsbevis eller ett
ländskt luftvärdighetsbevis. utländskt sådant bevis som har god-
känts av luftfartsverket.
Utländskt luftfartyg skall vid luft- Vid luftfart inom svenskt område
fart inom svenskt område hava luft- skall utländska luftfartyg ha sådana
vårdighetsbevis som I = första luftvärdighetsbevis som anges i stycket sägs eller i ffrämmande stat första stycket eller bevis som har utfärdat eller godkänt bevis som en- utfärdats eller godkänts i en annan ligt överenskommelse med den sta- stat och som skall erkännas här i ten skall erkännas här i riket. riket enligt avtal med den staten.
Luftfartsverket må enligt vad re- Om regeringen bestämmer det geringen bestämmer medgiva, att kan luftfartsverket medge att ett
luftfartyg må nyttjas till luftfart luftfartyg får användas vid luftfart
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
utan hinder av vad i första och and- även om villkoren I denna paragraf ru styckena sägs. inte är uppfyllda.
"An Där luftfartyg, för vilket luftvär- Om ett svenskt luftfartyg inte gedighetsbevis utfärdats här i riket, nomgår föreskriven besiktning eller
icke undergår föreskriven besikt- om någon ändring. som kan antas
ning eller med avscende ä fartyget ha betydelse för luftvärdigheten, eller dess utrustning vidtages änd- görs i fartyget eller i dess utrustring som må antagas hava betydelse ning, blir luftvärdighetsbeviset ogilför luftvärdigheten, vare beviset, tigt till dess fartyget förklaras luftom ej luftfartsverket bestämmer an- värdigt. Detsamma gäller om fartynat, ogiltigt intill dess fartyget för- get eller utrustningen har fätt ska-
klarats luftvärdigt. Samma lag vare, dor som uppenbarligen har betydel-
där fartyget eller dess utrustning li- se för luftvärdigheten. Iuftfartsverdit skada som uppenbarligen är av ket kan dock medge undantag från
betydelse för luftvärdigheten och dessa bestämmelser.
skadan icke avhjälpts i den ordning luftfartsverket bestämmer. Förekommer eljest omständighet Om det inträffar andra omstänsom må antagas hava betydelse för digheter som kan antas ha betydelluftvärdigheten, äger luftfartsver- se för luftvärdigheten kan luftfarts-
ket förklara beviset ogiltigt intill verket förordna att luftvärdighets-
dess fartyget förklarats luftvärdigt. beviset är ogiltigt till dess fartyget förklaras luftvärdigt.
Är luftvärdighetsbevis ogiltigt,
skall det på anmaning ofördröjligen
avlämnas till luftfartsverket.
Vad I 3 och 5§§ är stadgat om Bestämmelserna i 3 och 5§§ gäl-
svenskt Juftvärdighetsbevis skall ler i fråga om godkännande av utäga motsvarande tillämpning i fråga ländska luftvärdighetsbevis och om
om godkännande av utländskt luft- förnyelse och ogiltighet av ett sävärdighetsbevis samt förnyelse och dant godkännande.
ogiltighet av sådant godkännande.
Äpare av luftfartyg som nyttjas Den som äger ett luftturtyg eller
till luftfart eller, om annan I ägarens den som brukar fartyget i ägarens
ställe brukar fartyget, denne skall ställe skall övervaka att fartyget är
vaka över fartygets luftvärdighet Juftvärdigt. Han skall till luftfartssamt. i enlighet med bestämmelser verket snarast anmäla sådant som
som meddelas av luftfartsverket, så har betydelse för luftvärdigheten snart ske kan till verket anmäla om- och även i övrigt lämna de upplys-
ständighet av betydelse för luftvär- ningar som behövs för tillsynen. digheten. så ock i övrigt lämna för
tillsynen nödiga upplysningar.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
rd
Luftfartsverket så ock den som Vid en förrättning enligt detta ka-
erhållit uppdrag varom i 28 andra pitel skall förrättningsmannen lämstycket sägs äger tillträde till luft- nas tillträde till luftfartyget. Farty-
fartyg tör verkställande av förrätt- gets ägare och brukare liksom dess ning enligt detta kapitel och må där- befälhavare och besättning skall
vid påkalla erforderlig medverkan medverka i den utsträckning som
av fartygets ägare eller, om annan i behövs. Förrättningen skall utföras
ägarens ställe brukar fartyget, den- så att minsta möjliga olägenhet upp-
ne samt av dess befälhavare och står.
besättning. Förrättningen skall så
utföras. att såvitt möjligt fartygets
trafikförhållanden icke rubbas och i
övrigt större olägenhet ej förorsakas än som är oundvikligt.
LR
Regeringen eller, efter regering- Om det behövs för att pröva ett ens bemyndigande, luftfartsverket luftfartygs flygegenskaper eHer av äger, för prövning av luftfartygs andra särskilda skäl, får regeringen flygegenskaper eller eljest av sär- eller den myndighet regeringen beskild anledning. medgiva att luftfar- stämmer medge att fartyget antyg må nyttjas till luftfart utan vänds vid luftfart även om villkoren hinder av vad förut i detta kapitel är i detta kapitel inte är uppfyllda. stadgat.
10§
För rätt att bygga luftfartyg eller Om det krävs av säkerhetsskäl
å sådant fartyg utföra underhålls-, får regeringen föreskriva att det bereparations- och ändringsarbeten hövs tillstånd för att bygga luftfar-
må regeringen, där hänsyn till sä- tyg och tillverka reservdelar och kerheten kräver det, föreskriva att tillbehör till dem och för att utföra
tillstånd erfordras av regeringen el- underhålls-, reparations- och ändler. efter regeringens bemyndi- ringsarbeten på fartyg, reservdelar gande, av luftfartsverket. Vad nu och tillbehör. Frågan om tillstånd
sagts skall äga motsvarande prövas av regeringen eller den myntillämpning beträffande tillbehör dighet regeringen bestämmer. och reservdelar till luftfartyg.
10a 85
Bestämmelserna i 2—9§§ om
luftvärdighet och luftvärdighetsbe-
vis gälla i tillämpliga delar även miljövärdighet och miljövärdighetsbe-
vis. 11§
Bestämmelserna i 2-98§ om
luftvärdighet och luftvärdighetsbe-
vis gäller också i fråga om miljövär-
dighet och miljövärdighetsbe vis. " Paragrafen upphävd genom denna lag.
14 Riksdagen 198485. 1 saml. Nr 212
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 KAP.
Om luftfartygs bemanning Luftfartygs bemanning, luft-
fartscertifikat m. m.
Luftfartyg skall vara bemannat Luftfartyg skall vara bemannade
på betryggande sätt. på betryggande sätt.
Närmare föreskrifter om bemanningen meddelas av regeringen eller. efter regeringens. bemyndigande, av luftfartsverket.
Fartygets ägare eller, om annan i Luftfartygets ägare eller den som ägarens ställe brukar fartyget, den- brukar fartyget i ägarens ställe skall ne skall sörja för att fartyget är be- se till att fartyget är bemannat på hörigen bemannat. föreskrivet sätt.
Luftfartygs bemanning skall vara Luftfartsverket har tillsyn över underkastad tillsyn av luftfartsver- bemanningen.
ket.
Luftfartsverket må enligt vad re- Verket får uppdra åt särskilda
geringen bestämmer uppdraga åt sakkunniga att biträda vid tillsynen.
särskild sakkunnig eller myndighet inom eller utom riket att biträda vid
tillsynen.
Regeringen eller, efter regering- Bara den som har ett gällande
ens bemyndigande, luftfartsverket luftfartscertifikat får tjänstgöra som
meddelar föreskrifter om de villkor förare, navigatör eller flygmaskinist
som, beträffande medborgarskap, på ett luftfartyg. ålder. skicklighet, lämplighet och i Certifikatet gäller inte när det är
övrigt, skola gälla för behörighet att omhändertaget.
tjänstgöra å luftfartyg.
För den som uppfyller fastställda Luftfartscertifikatet skall vara ut-
villkor för behörighet att vara föra- färdat eller godkänt i Sverige. re å luftfartyg eller därå förrätta an- Även ett luftfartscertifikat som är nan tjänst som regeringen bestäm- utfärdat eller godkänt i en annan
mer utfärdar luftfartsverket bevis stat skall emellertid godtas om ett
därom (luftfartscertifikat). Certifi- sådant certifikat enligt avtal med
katet skall utfärdas för viss tid. Det den staten skall erkännas i Sverige.
må begränsas till att avse viss typ För tjänstgöring på svenska luftfarav luftfartyg eller till luftfart av viss tyg i internationell fart krävs dock art eller inom visst område. ett sådant certifikat som anges i
första stycket.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Luftfartscertifikat må förnyas, Luftfartsverket får bestämma att om innehavaren finnes uppfylla de ett luftfartscertifikat som har utfär-
villkor som gälla då förnyelsen skall dats för en svensk medborgare i en
ske. annan stat inte gäller för luftfart
inom svenskt område.
Den som ä luftfartyg förrättar Tillstånd att genomgå utbildning tjänst som avses I 4§ skall hava för luftfartscertifikat. elevtillstånd, svenskt eller av luftfartsverket god- får ges bara till den som med hän-
känt utländskt luftfartscerufikat el- syn till sin älder och sina personliga ler i främmande stat utfärdat eller och medicinska förhållanden kan godkänt certifikat som enligt över- anses lämplig att inneha certifikat. enskommelse med den staten skall erkännas här i riket.
I internationell luftfart skall dock Vid prövningen av de personliga den som förrättar sådan tjänst å förhallandena skall beaktas om sösvenskt fartyg hava svenskt eller av kanden är känd för nykterhet och
luftfartsverket godkänt utländskt ordentlighet och om det kan antas
certifikat. att han kommer att visa det ansvar
och omdöme som krävs av en certi-
fikatinnehavare.
När skäl äro därtill, äger luft- Vid prövningen av de medicinska fartsverket bestämma att certifikat, förhållandena skall sökandens fysom för svensk medborgare utfär- siska och psykiska lämplighet beak-
dats i främmande stat, ej må godta- tas. gas för luftfart inom svenskt områ-
de.
Luftfartsverket må enligt vad re-
geringen bestämmer meddela till-
stånd att tjänstgöra å luftfartyg utan
hinder av vad i första stycket första punkten sägs.
Svenskt luftfartscertifikat må av För att ett luftfartscertifikat skall
luftfartsverket återkallas för viss utfärdas krävs att sökanden har ett tid, tills vidare eller för dess åter- gällande elevtillstånd och att han
stående giltighetstid, om innehava- uppfyller fastställda krav i fråga om ren begår förseelse i tjänsten eller medborgarskap och älder och i fråav betydelse för denna eller om hän ga om kunskaper, erfarenhet och eljest icke uppfyller de villkor som skicklighet. gälla för tjänsten.
Förekommer anledning antaga
att förhållande som avses i första stycket är för handen, må luftfarts-
verket omedelbart sätta certifikatet ur kraft intill dess frågan om äterkallelse prövats.
När certifikat blivit äterkallat el-
ler satt ur kraft, skall det ofördröjligen avlämnas till luftfartsverket.
Prop. 1984/85: 212 to [Er
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
NJ Vad i 4 och 688 är stadgat om Elevullstånd och luftfartscertifisvenskt luftfartscertifikat skall äga kat får inte utfärdas under den tid
motsvarande tillämpning i fråga om då spärrtid löper enligt 14§. godkännande av utländskt luftfarts- Ett elevtillstånd gäller under viss
certifikat samt förnyelse och äter- uid. I tillständet får föreskrivas sär-
kallelse av sådant godkännande. skilda villkor.
Ett luftfartscertifikat utfärdas för viss tid. Det kan begränsas till att gälla under vissa förutsättningar.
88 Om skyldighet för innehavare av Ett elevtillständ eller ett luftfartsluftfartscertifikat att anmäla om- cerufikat kan förnyas om innehavaständighet av betydelse för hans be- ren vid uden för ansökan om förnyhörighet samt att underkasta sig un- else uppfyller kraven för att ett dersökningar och prov bestämmer elevtillstånd skall meddelas. För att regeringen eller. efter regeringens cerufikatet skall förnyas krävs ockbemyndigande, luftfartsverket. så att innehavaren uppfyller de
krav i fråga om medborgarskap. ål-
der, kunskaper, erfarenhet och skicklighet som gäller för att ett certifikat skall kunna utfärdas.
98 Regeringen eller, efter regering- Ett luftfartscertifikat skall återens bemyndigande, luftfartsverket kallas i följande fall.
äger, för utbildningsändamål eller 1. Om innehavaren i sin tjänstgö-
eljest av särskild anledning, med- ring har varit så påverkad av starka giva att luftfartyg må nyttjas till drycker eller andra stimulerande elluftfart utan hinder av vad förut i ler bedövande medel att han inte detta kapitel är stadgat. har kunnat fullgöra sina uppgifter
på ett betryggande sätt.
2. Om innehavaren i sin tjänstgöring har gjort sig skyldig ull grov
oaktsamhet eller har visat uppenbar likgiltighet för andra månniskors liv
eller egendom. 3. Om innehavaren genom upprepade förseelser mot de bestämmelser som gäller för luftfarten i vä-
sentlig mån har visat bristande vilja
eller förmåga att rätta sig efter bestämmelserna. 4. Om innehavaren grovt har åsidosatt sina förpliktelser i något annat avseende som har väsentlig betydelse för flygsäkerheten.
5. Om innehavaren på grund av
ett onyktert levnadssätt eller andra
personliga förhållanden inte längre
Prop. 1984/85: 212 ta 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
kan anses Jämphg att inneha luftfartscertufikat.
6. Öm Iinnehavarens förutsättningar att fullgöra den tjänstgöring som certifikatet avser har minskat så väsentligt genom sjukdom, skada eller dylikt att han av flygsäkerhetsskäl inte längre bör inneha cerufikat.
7. Om innehavaren inte längre uppfyller de krav i fråga om fysisk och psykisk lämplighet som gäller för utfärdande av elevtillstånd.
8. Om innehavaren inte rättar sig efter ett föreläggande att genomgå kontroll av att han kan förrätta den tjänst som certifikatet avser eller ett föreläggande att lämna intyg angående sin fysiska och psykiska lämplighet som certifikatinneha-
vare.
Återkallelsen får begränsas till
att avse bara en del av behörighe-
ten.
118 Ett luftfartscertifikat får återkal-
las på grund av brottslig gärning först sedan det genom lagakraft-
vunnen dom har fastställts att brott
föreligger. Åklagarens beslut enligt 20 kap. 7 § rättegångsbalken att inte väcka talan för brouet jämställs i
detta avseende med en sådan dom.
128 Ett luftifartscertifikat skall försättas ur kraft i avvaktan på slutligt
avgörande i återkallelsefrågan om det på sannolika skäl kan antas att certifikatet kommer att återkallas på nägon av de grunder som anges i
98 1-6. Om beslutet att försätta
certifikatet ur kraft grundas på
misstankar om brott, skall beslutets giltighetstid begränsas i enlighet med det som gäller för spärrtid enligt 14§.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse
138 Bestämmelserna i 9— 12 §§ gäller också I fråga om elevullstånd.
148 Om cen ansökan om elevtillständ
eller förnyelse av luftfartscertifikat inte kan bifallas på grund av sökan-
dens personliga förhållanden eller om ett lufifartscertifikat återkallas
med stöd av 98 1—5, skall en spärrtid bestämmas. Spärrtiden skall
fastställas till två är i sådana fall
som avses i 98 1—2 och i övriga fall till ett är. Om det finns synnerliga skäl kan spärrtiden bestämmas till
kortare tid, dock lägst et är i så-
dana fall som avses 198 1—2 och tre månader i övriga fall. Sedan ett heslut om spärrtid har vunnit laga kraft. far spärrtiden sättas ned om nya omständigheter inträffar eller framkommer och det finns synnerliga skäl för nedsätt-
ning.
158 I sådana fall som avses i 98 3—5 skall innehavaren meddelas varning i stället för att certifikatet eller elevtillständet återkallas. om varningen av särskilda skäl kan anses
vara en tillräcklig åtgärd.
168 Ett luftfartscertifikat skall omhändertas om innehavaren vid utövande av den tjänst som certifika-
tet avser 1. har gjort sig skyldig tull grov oaktsamhet eller har visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom. eller 2. har företett tydliga tecken på
påverkan av starka drycker eller andra stimulerande eller bedövande medel.
Detsamma gäller om innehavaren
på grund av sjukdom, skada eller
någon annan sådan orsak inte kan fullgöra tjänsten på ett trafiksäkert
sätt.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
Om ett luftfartscertifikat eller ett elevtillstånd har varit försatt ur kraft enligt 123 eller omhändertaget enligt 168 under minst så lång tid som skulle ha bestämts som spärrtid. får i målet om återkallelse förordnas att något ytterligare ingripande inte skall ske.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om skyldighet för innehavare av luftfartscertifikat att genomgå undersökningar och prov och att anmäla sådana omständigheter som kan antas ha betydelse för behörigheten.
Om regeringen föreskriver det får myndigheten uppdra åt andra att genomföra proven.
Bestämmelserna i 38 andra stycket. 5—-12 och 14—-188§ skall tillämpas i fråga om godkännande av ett utländskt luftfartscerufikat och i fråga om förnyelse och återkallelse av ett sådant godkännande.
Godkännandet får inte avse längre tid än det utländska certifikatets giltighetstid.
Om det behövs av hänsyn till flygsäkerheten, får luftfartsverket föreskriva att innehavaren av ett luftfartscertifikat inte får utöva viss verksamhet på ett luftfartyg om han inte har ett gällande bevis om att han uppfyller särskilda villkor (behörighetsbevis).
Luftfartsverket får föreskriva att andra medlemmar av besättningen på ett luftfartyg än som anges i 3§ skall ha gällande behörighetsbevis.
Verket fastställer de krav sökanden av ett behörighetsbevis skall uppfylla i de avseenden som anges i 5 och 688. |
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse
I fråga om behörighetsbevis gäller bestämmelserna i 3§ undra stycket, 7—-12 och 14—18§§. Luftfartsverket meddelar närmare bestämmelser om utländska behörighetsbevis.
$ Luftfartsverket prövar, med de undantag som anges i 22 §, frågor om certifikat och elevtillstånd enligt denna lag och med stöd av denna lag utfärdade författningar. Om luftfartsverket finner anledning att anta att någon inte bör ha certifikat på grund av ett onyktert levnadssätt får verket höra socialnämnden.
Den länsrätt regeringen bestämmer prövar I. mål om varning och mål om äterkallelse av certifikat och elevtillstånd enligt 98 1—5 eller 8, 2. mål om nedsättning av spärrtid då det ursprungliga beslutet om spärrtid har fattats av länsrätten, och 3. mål om förnyelse av certifikat och elevtillstånd i de fall luftfartsverket har ifrågasatt innehavarens lämplighet av annan anledning än som anges i 98 6 eller 7 och innehavaren har begärt länsrättens prövning. Frågor om omhändertagande enligt 16§ prövas av de myndigheter som regeringen bestämmer. Tas ett certifikat om hand enligt 16§ första stycket, skall länsrätten enligt vad regeringen bestämmer utan dröjsmål pröva om det skall försättas ur kraft eller återlämnas till innehavaren.
238 Mål som anges i 228 I och 2 anhängiggörs i länsrätten genom ansökan. Mål enligt 228 3 anhängiggörs genom anmälan av luftfartsverket.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse
24 §
F mål om luftfartscertifikat och elevtillstånd får rätten förelägga
den enskilda parten att lämna
1. läkarintyg och andra intyg angaende sin fysiska och psykiska lämplighet.
2. bevis om att han har avlagt certifikatprov. och
3. bevis om att han har genomgått certifikatkontroll.
Ett sädant föreläggande = får överklagas endast i samband med
talan mot det beslut varigenom må-
Jet avgörs.
Rätten får, under den förutsätt-
ning som anges i 21§ andra stycket, höra socialnämnden.
25 §
Om rätten i ett mål om återkallel-
se av certifikat eller elevtillstånd beslutar att återkallelse inte skall
ske, får rätten meddela särskilda
villkor för certifikatet eller besluta att ny personutredning skall göras vid en senare tidpunkt. Detsamma
gäller om rätten i ett mal om förny-
else av certifikat eller elevtillstånd beslutar att förnyelse skall ske.
26 §
Beslut i ärenden om återkallelse, varning och förnyelse skall delges
parterna. Rättens beslut i mål om återkal-
lelse av luftfartscertifikat och elevtillstånd gäller omedelbart om inte annat förordnas.
27 §
När rätten har försatt ett cerufi-
kat eller elevtillstånd ur kraft på
grund av misstankar om brott, skall underrättelse om beslutet genast lämnas till förundersökningsledaren eller åklagaren och till den domstol där åtal har väckts mot innehavaren.
Nuvarande Ibydelse Föreslagen Iydelse
288 Det allmännas talan vid domstol i mål om luftfartscertifikat och elevtillständ förs av luftfartsverket. Verket får föra talan även till den enskilda partens förmån.
29§ Bestämmelserna i 21—28 858 skall tillämpas också i fråga om behörighetsbevis och i fråga om godkännande av utländska luftfartscertifikat samt förnyelse och återkallelse av sådana godkännanden.
30§ Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva eller i enskilda fall medge undantag från detta kapitel.
5 KAP. Om luftfartygs befälhavare och Befälhavare på luftfartyg och om tjänsten ombord tjänsten ombord
1§
ÅA svenskt luftfartyg skall. när det Svenska luftfartyg skall ha befälnyttjas till luftfart, finnas befälha- havare när de används vid luftfart. vare. Befälhavaren äger högsta myn- Befälhavaren har den högsta dighet ombord. myndigheten ombord.
Befälhavaren skall vaka över far- Befälhavaren skall övervaka att tygets luftvärdighet ävensom tillse fartyget är luftvärdigt. Han skall se att fartyget är behörigen utrustat, till att det är utrustat, bemannat och bemannat och lastat samt att luft- lastat på föreskrivet sätt. Vidare färd jämväl i övrigt förberedes och skall han se till att färden förbereds genomföres i enlighet med gällande och genomförs i enlighet med gälbestämmelser. lande bestämmelser. Vad i 3 kap. 7§ stadgas om skyl- Befälhavaren har samma skyldigdighet att anmäla omständighet av het att göra anmälan och lämna betydelse för tuftvärdigheten och i upplysningar som ägaren har enligt övrigt lämna för tillsynen nödiga 3 kap. 78. upplysningar äger motsvarande tillämpning beträffande befälhavaren.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
Det åligger befälhavaren att hava uppsikt över fartyget och dess besättning samt passagerare och
gods.
När så prövas nödigt. må befäl- Befälhavaren får bestämma att
havaren tillfälligt ålägga medlem av medlemmar av besättningen tillfälbesättningen att utföra annat arbete ligt skall arbeta med annat än det
än det för vilket han anställts. Pas- som deras anställning avser. Passa-
sagerare skall noggrant iakttaga vad gerarna skall följa befälhavarens föbefälhavaren föreskriver i fråga om reskrifter om ordningen ombord. ordningen ombord.
Befälhavaren må vägra att taga Befälhavaren fär sätta I land eller ombord och äger landsätta medlem vägra att tu ombord besättningsav besättningen, passagerare och medlemmar. passagerare och gods, gods, när omständigheterna kräva när omständigheterna kräver det. det.
När det påkallas av hänsyn till När det behövs för luftfartygets luftfartygets säkerhet eller säkerhe- säkerhet, säkerheten för personer ten för ombordvarande person eller eller egendom ombord eller för ordegendom eller för upprätthållande ningen ombord har befälhavaren av lydnaden och ordningen om- rätt att använda det väld och vidta bord, äger befälhavaren bruka det de andra åtgärder som kan anses
våld och vidtaga de åtgärder i övrigt försvarliga.
som kunna anses försvarliga med hänsyn till omständigheterna.
I fall som avses i första stycket I sådana fall skall varje medlem skall medlem av besättningen utan av besättningen lämna befälhasärskild anmaning lämna befälha- varen den hjälp som han behöver. varen det bistånd han behöver. Ef- Passagerarna har rätt att hjälpa till ter anmaning av befälhavaren äger om de uppmanas av befälhavaren.
även passagerare lämna sådant bistånd.
Om det till förebyggande av att Om åtgärderna av säkerhetsskäl luftfartygets säkerhet eller säkerhe- behöver vidtas omedelbart, har beten för person eller egendom om- sätltningsmedlemmar och passage-
bord äventyras är nödvändigt att åt- rare samma rätt som befälhavaren
gärd som avses i första stycket vid- har enligt första stycket.
tages utan dröjsmål, äger medlem
av besättningen och passagerare vidtaga åtgärden utan anmaning av
befälhavaren.
Förövas äå fartyget svårare brott. Om något svårare brott begås skall befälhavaren såvitt möjligt ombord skall befälhavaren om möjvidtaga för utredning i saken nödiga ligt vidta de åtgärder som behövs
åtgärder, som ej utan våda kunna för utredningen och som inte kan uppskjutas. uppskjutas.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
Befälhavaren skall, så längt om- Befälhavaren skall om möjligt se
ständigheterna medgivu, sörja för till att gärningsmannen inte avviker att den brottslige icke avviker och och får ta honom i förvar för att äger för sådant ändamäl taga ho- hindra att han avviker. Bestämmelnom i förvar. Bestämmelserna 1 4§ serna i 4§ andra stycket skall då
andra stycket äga motsvarande tillämpas. Gärningsmannen fär inte
tillämpning. Den brottslige får ej utan sitt medgivande hållas i förvar utan eget samtycke hållas i förvar längre än till dess han kan överlämlängre än till dess han kan överläm- nas till en behörig svensk eller utnas till svensk polisman eller, utom ländsk myndighet. riket, till behörig utländsk myndighet elter till svensk konsul.
Föremål som kan antagas äga be- Befälhavaren får ta i förvar sä-
tydelse för utredning om brottet får dana föremål som kan ha betydelse befälhavaren taga i förvar. Befälha- för utredningen. Han skall till den
varen skall tillhandahälla polisman myndighet som avses I andra
eller myndighet som avses i andra stvcket ge de upplysningar och stycket de upplysningar och de överlämna de föremål som kan ha föremål i hans besittning som kun- betydelse för utredningen. na vara av betydelse för utredning om brottet.
6 ge
Befälhavaren skall tillse att föreskrivna fartygshandlingar finnas ombord och föras i enlighet med givna bestämmelser.
Råkar fartyget i nöd, vare befäl- Om luftfartyget råkar i nöd skall
havaren pliktig att göra allt som står befälhavaren göra allt vad han kan
1 hans makt för att rädda ombord- för att rädda de ombordvarande, varande samt bevara fartyg och fartyget och godset. Måste fartyget
gods. Måste fartyget Övergivas, överges skal! han om möjligt se till
skall befälhavaren såvitt möjligt att fartygshandlingarna tas om
sörja för att fartygshandlingarna hand. bringas I säkerhet.
Inträffar vid fartygets nyttjande Inträffar det en olyckshändelse
olyckshändelse, som medför att nå- vid användningen av ett luftfartyg gon avlider eller får allvarlig och medför olyckan att någon av-
kroppsskada eller att betydande lider, att någon blir allvarligt skaskada uppstår å fartyget eller egen- dad, att fartyget får betydande ska-
dom som icke befordras därmed, dor eller att egendom, som inte
skall befälhavaren = ofördröjligen transporteras med fartyget får bety-
sörja för att luftfartsverket under- dande skador, skall befälhavaren
rättas om händelsen och snarast rapportera det inträffade i enlighet möjligt avgiva rapport till verket. med vad regeringen bestämmer.
" Paragrafen upphävd genom denna lag.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Samma lag vare, när allvarlig fara Han skall också rapportera om det för sådan händelse förelegat eller har funnits någon allvarlig fara för
något inträffat som tyder på väsent- att en sådan olycka skulle inträffa
ligt fel hos fartyget eller markor- eller om något har hänt som tyder ganisationen. på ett väsentligt fel hos fartyget el-
ler markorganisationen.
Är befälhavaren ur stånd att upp- Om befälhavaren inte kan fullgöfylla vad sålunda föreskrivits, skall ra dessa skyldigheter skall fartygets
det fullgöras av fartygets ägare el- ägare eller brukare göra det.
ler. om annan 1 ägarens ställe brukade fartyget, av denne.
Regeringen eller, efter regering- Regeringen eller den myndighet ens bemyndigande, luftfartsverket regeringen bestämmer får begränsa äger begränsa underrättelseplikten underrättelseskyldigheten och beävensom utsträcka den till att åvila sluta att den skall gälla också för jämväl medlem av besättningen, så medlemmar av besättningen. ock föreskriva att underrättelse skall givas även annan än luftfartsverket.
Envar som gör tjänst ombord Den som tjänstgör ombord skall skall noggrant efterkomma förmans sköta sina arbetsuppgifter omsorgsorder angående tjänsten, vederbör- fullt och följa sin förmans order anligen tillgodose ombordvarandes gående tjänsten.
säkerhet och bästa, sorgfälligt vår-
da fartyg och gods samt i övrigt med omsorg och nit fullgöra sina åligganden.
108 Ej må någon göra tjänst ombord, En besättningsman får inte därest han på grund av påverkan av tjänstgöra ombord om han på grund
starka drycker eller andra stimule- av sjukdom, uttröttning, påverkan rande eller bedövande ämnen eller av starka drycker eller andra stimutill följd av sjukdom eller uttrött- lerande eller bedövande medel eller ning eller av annan sådan orsak av andra skäl inte kan fullgöra sina
icke kan på betryggande sätt fullgö- uppgifter på ett betryggande sätt. ra vad honom åligger.
118 Regeringen bestämmer, i vad Regeringen bestämmer i vilken män föreskrifterna i detta kapitel utsträckning föreskrifterna i detta
skola tillämpas i fråga om utländskt kapitel är tillämpliga i fråga om ut-
luftfartyg vid luftfart inom svenskt ländska luftfartyg vid luftfart inom
område. svenskt område.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
6 KAP.
Om flygplatser och markorgani- Flygplatser och markorganisasationen i övrigt tionen i övrigt
Allmänna bestämmelser
Flygplats så ock annan anlägg- Flygplatser och andra anlägg-
ning för luftfarten skall uppfylla sä- ningar för luftfarten skall uppfylla kerhetens krav. säkerhetens krav.
Närmare bestämmelser om inrät-
tande samt om underhåll och drift
av sådan anläggning och om tillsyn därå meddelas av regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. av luftfartsverket.
Regeringen eller. efter regering- 1] fråga om rätten att landa på clens bemyndigande, luftfartsverket ler lyfta från områden som inte har äger bestämma huruvida och under inrättats för sådana ändamål gäller vilka förutsättningar. utan intrång i de föreskrifter som meddelas av re-
enskild rätt, sjö eller annat område geringen eller den myndighet regemå nyttjas för luftfartygs landning ringen bestämmer. och uppstigning utan att hava sär-
skilt inrättats för ändamålet.
Regeringen äger förordna om in- Regeringen kan inrätta luftleder rättande av luftled ävensom be- och besluta om andra områden där
stämma annät område. inom vilket särskild reglering skall finnas för
lufttrafiken skall vara underkastad lufttrafiken. särskild reglering.
Till tryggande och underlättande Flygtrafiktjänst skall finnas för
av luftfarten anordnas flygsäker- att trygga och underlätta luftfarten. hetstjänst. Regeringen får föreskriva att en
myndighet skall svara för flygtra-
fktjänst. Om regeringen bestäm-
mer det får myndigheten uppdra åt andra att svara för sådan tjänst.
Om tillstånd i vissa fall Frågor om tillstånd för allmänna
flygplatser
För inrättande och drift av flyg- Flygplatser för allmänt bruk tallplats till allmänt bruk tallmän flyvg- männa flygplatser) får inte inrättas
plats) erfordras tullständ av rege- eller drivas utan tillstånd av rege-
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelsec
ringen, såvida annan än staten skall ringen eller den myndighet regeutöva driften. ringen bestämmer.
Regeringen äger föreskriva, att Regeringen eller den myndighet
allmän flygplats med hänsyn till regeringen bestämmer fär föreskri-
dess art, trafikens ringa omfattning va eller i enskilda fall medge undan-
eller kortvarighet eller andra sär- tag från kravet på tillstånd om det
skilda omständigheter må inrättas är skäligt med hänsyn till flygplateller drivas utan tillstånd varom i sens art, trafikens omfattning eller
första stycket sägs. andra särskilda omständigheter.
58 Tillstånd att inrätta eller driva all- Tillstånd får beviljas bara om män flygplats må meddelas allenast hinder inte möter av hänsyn till det där hinder icke möter av hänsyn till allmänna. Vid prövningen skall be-
det allmänna. aktas bl. a. markförhällanden, stör-
ningar som kan uppkomma för om-
givningen och hänsyn till totalför-
svaret. Vidare skall hänsyn tas ull
sökandens tekniska och ekonomis-
ka förutsättningar för att driva flyg-
platsen.
Vid meddelande av tillstånd sko- Regeringen eller den myndighet la bestämmas de villkor som finnas regeringen bestämmer får föreskri-
erforderliga. Regeringen må för- va villkor för tillståndet.
ordna luftfartsverket att i särskilda avseenden bestämma villkoren.
Tillståndet må begränsas till viss Tillståndet får tidsbegränsas.
tid och lösningsrätt förbehållas kro- Rätt till inlösen kan förbehållas sta-
nan. ten.
7§8
Åsidosätter innehavare av till- Om en tillståndshavare i väsent-
stånd i väsentlig mån för verksam- lig mån åsidosätter föreskrifterna
heten gällande föreskrifter eller för verksamheten kan den som har
måste det antagas att han är oför- meddelat tillståndet återkalla detta.
mögen att behörigen fullgöra sina Detsamma gäller om det måste an-
förpliktelser med avseende å an- tas att tillståndshavaren inte kan läggningen och dess drift, må rege- fullgöra sina förpliktelser i fråga om ringen återkalla tillståndet. anläggningen och dess drift.
Frågor om andra tillstånd
83 Regeringen äger bestämma, att Regeringen kan bestämma att det för inrättande och drift av annan krävs tillstånd för inrättande och anläggning för luftfarten än allmän drift av även andra anläggningar för
flygplats erfordras tillstånd av rege- luftfarten än allmänna flygplatser.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ringen eller, efter regeringens be- Frågor om tillstånd prövas av rege-
myndigande, av luftfartsverket. ringen eller den myndighet rege-
ringen bestämmer.
Villkoren bestämmas av rege- Regeringen eller den myndighet ringen eller, efter regeringens be- regeringen bestämmer fär föreskri-
myndigande. av luftfartsverket. va villkor för tillståndet.
Om godkännande
Allmän flygplats så ock annan Allmänna flygplatser får inte tas i anläggning för luftfarten som rege- bruk innan de har godkänts av den ringen bestämmer skall, innan den myndighet regeringen bestämmer.
tages i bruk, godkännas i den ord- Detsamma gäller i fråga om de andning regeringen förordnar. Vid god- ra anläggningar för luftfarten som
kännandet skola knytas erforder- regeringen bestämmer. I samband liga villkor. med godkännandet skall fastställas
de villkor som behövs.
Där fastställda villkor i väsentlig Om de fastställda villkoren åsido-
mån åsidosättas eller anläggningen sätts i väsentlig mån skall godkän-
eljest, till följd av ändrade bestäm- nandet återkallas av den myndighet melser eller annan omständighet, som har meddelat det. Detsamma icke uppfyller de krav som gälla för gäller om anläggningen inte upp-
sådan anläggning, ankommer på fyller de krav som gäller för sådana
den myndighet som meddelat god- anläggningar.
kännandet att återkalla det.
Förekommer omständighet som Anläggningens innehavare skall kan medföra att kraven för godkän- anmäla om något inträffar som
nande ej längre äro uppfyllda, ålig- medför att kraven för godkännande ger det anläggningens innehavare inte längre är uppfyllda. Om det
att så snart ske kan göra anmälan krävs av säkerhetsskäl skall han se därom till luftfartsverket. Är om- till att anläggningen inte används.
ständigheten av beskaffenhet att
medföra fara vid anläggningens begagnande, skall innehavaren, utan att avvakta vederbörande myndig-
hets beslut, vidtaga de åtgärder som påkallas för att hindra att anläggningen eller den del därav, varom fråga är, vidare användes.
Om luftfartshinder och expropria-
tion”
1085 Om förbud i vissa fall mot bebyg-
gelse till hinder för luftfarten stad-
gas i byggnadslagen.
7 Upphävd genom denna lag.
E Paragrafen upphävd genom denna lag.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
Angående rätt att genom expropriation taga fastighet eller särskild
rätt till fastighet i anspråk för an-
läggning för den allmänna samfärdselns främjande förordnas 1 lagen om expropriation.
Om anläggningar som hindrar luft-
farten
118 Bestämmelser om förbud 1 vissa
fall mot bebyggelse till hinder för
luftfarten finns i byggnadslagen
(1947: 385).
Regeringen eller, efter regering- Regeringen eller den myndighet ens bemyndigande, luftfartsverket regeringen bestämmer kan meddela äger meddela bestämmelser som, föreskrifter om märken, belysning utan att avsevärt men tillskyndas och andra anordningar med syfte ägare av mark eller innehavare av att förebygga fara för trafiksäkerhesärskild rätt därtill, äro ägnade att ten. Föreskrifterna får dock inte ut-
förebygga att märken, belysnings- formas så att de medför något avse-
anläggningar eller andra inrättning- värt men för markägarna eller dem
ar så anordnas, att trafiksäkerheten som har särskild rätt till marken.
utsättes för fara. Regeringen äger Regeringen får meddela bestämföreskriva vilka åtgärder som må melser om de åtgärder som kan vidvidtagas, därest sådana bestämmel- tas när föreskrifterna åsidosätts. ser överträdas.
Övriga bestämmelser
128 Regeringen eller, efter regering- Regeringen eller den myndighet ens bemyndigande, luftfartsverket regeringen bestämmer får föreskri-
äger föreskriva vilka flygplatser va vilka flygplatser som får använ-
som må nyttjas för internationell el- das vid olika slag av luftfart. ler inrikes luftfart eller eljest för olika slag av luftfart.
13§ För begagnande av allmän flyg- Avgifter får tas ut av dem som
plats eller annän anläggning för luft- använder allmänna flygplatser eller farten, som är upplåten till allmänt andra allmänna anläggningar för bruk, må avgift uppbäras enligt Juftfarten. Regeringen bestämmer grunder som bestämmas av rege- grunderna för beräkningen av avgifringen. ternas storlek.
Sådan avgift må, när den är för- Avgifter som är förfallna till befallen till betalning, uttagas genom talning får tas ut genom utmätning utmätning utan föregående dom el- utan föregående dom, utslag eller ler utslag. beslut. 15 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 212
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
148 Allmän flygplats så ock annan Allmänna flveplatser och andra anläggning för luftfarten, som är allmänna anläggningar för luftfarten
uppläten till allmänt bruk, skall på skall på samma villkor som för
enahanda villkor som för svenska svenska luftfartyg i internationell
luftfartyg i internationell fart vara fart vara öppna för utländska luft-
öppen för utländska luftfartyg i fartyg i sådan fart, om dessa är remotsvarande fart, sävida de äro gistrerade i en stat som har trätfat hemmahörande ji stat med vilken en överenskommelse med Sverige slutits överenskommelse om sådan om denna förmän. förmån.
"nn Pod Regeringen eller, efter regering- Tjänstgöring som — flygledare. ens bemyndigande, luftfartsverket flygtekniker eher flygklarerare får
äger fastställa villkor för behörighet fullgöras bara av den som har päl-
att inom markorganisationen eller lande certifikat för sin behörighet. eljest, annorstädes än å luftfartyg, Certifikatet skall vara utfärdat i förrätta tjänst varav trafiksäkerhe- Sverige.
ten är beroende, så ock meddela I fråga om certifikat och inneha-
bestämmelser om certifikat för så- vare av cerufikat gäller bestämmeldan tjänst. serna i 4 kap. 4—18 och 21—308§.
Om det behövs av hänsyn till tra-
fiksäkerheten får luftfartsverket fö-
reskriva att innehavaren av ett sä-
dant certifikat inte får utöva viss
verksamhet om han inte har ett särskilt behörighetsbevis.
Luftfartsverket får föreskriva att
andra med tjänst inom markorganisationen eller med annan tjänst av betydelse för trafiksäkerheten än som avses I 4 kap. skall ha ett gällande behörighetsbevis.
Bestämmelserna i 4 kap. 208 tredje och fjärde styckena samt 30 §
gäller i fråga om behörighetsbevis och innehavare av sådana bevis.
168 Vad i 5 kap. 10 § stadgas skall äga Bestämmelserna i 5 kap. 10§ gäl-
motsvarande tillämpning i fråga om ler också för flygledare och flygtek-
trafikledare och flygmekaniker, så niker och för andra som regeringen
ock den som förrättar annan tjänst av trafiksäkerhetsskäl bestämmer.
som regeringen med hänsyn till trafiksäkerheten bestämmer.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse
7 KAP.
Om tillstånd till luftfartsverk- Tillstånd till luftfartsverksamhet
samhet
Luftfart i regelbunden trafik (lin- Luftfart i förvärvssyfte får inte
Jjefart) i förvärvssyfte må ej utövas utövas här I riket utan tillstånd av
här i riket utan tillstånd av regering- regeringen celler den myndighet reen. geringen bestämmer.
För annan luftfart i förvärvssyfte Regeringen får dock förordna att
inom riket erfordras tillstånd av re- annan luftfart än linjefart får utövas
geringen eller, efter regeringens be- utän tillstånd om det är skäligt med myndigande, av luftfartsverket. Re- hänsyn till luftfartens art eller om-
geringen må dock bestämma, att så- fattning.
dan luftfart med hänsyn ull dess art eller ringa omfattning må utövas
utan tillstånd. Regeringen äger föreskriva, att Regeringen får föreskriva av det tuillstånd av luftfartsverket erfordras krävs tillstånd för att driva skolor
för luftfart som avser utbildning, med utbildning för erhållande av för flyguppvisning eller flygtävling certifikat och för att utöva luftfart samt för annan luftfartsverksamhet som avser utbildning. även om av särskild art, ändå att verksamhe- verksamheten inte äger rum i för-
ten icke äger rum i förvärvssyfte. värvssyfte. Detsamma gäller i fråga
om flyguppvisningar. flygtävlingar
och annan luftfartsverksamhet av
särskild art. Frågor om sådana tillstånd prövas av den myndighet re-
geringen bestämmer. Om regering-
en bestämmer det, får myndigheten
uppdra åt andra att pröva frägor om
tillstånd och att utfärda de före-
skrifter som behövs.
Tillstånd må meddelas allenast Tillstånd får beviljas bara om
där hinder icke möter av hänsyn till hinder inte möter av hänsyn till det det allmänna. allmänna.
De tekniska och ekonomiska för-
utsättningarna för trafiken skall be-
aktas vid prövningen.
Såvitt angår befordran av passa- Tillstånd till transporter av pas-
gerare eller gods allenast från ort sagerare eller gods enbart från en till annan inom riket eller annan in- ort till en annan inom Sverige, till rikes fart, må tillstånd meddelas en- annan inrikes fart eller till sådan dast svenska staten, svensk kom- luftfart i förvärvssyfte mellan Sve-
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
mun eller annan sådan menighet. rige och utlandet som inte är linje-
svensk medborgare eller svenskt fart får ges endast till svenska sta-
dödsbo, svenskt aktiebolag. vars ten, svenska kommuner eller landsaktiebrev äro ställda till viss man, tingskommuner, svenska medborävensom svenskt handelsbolag, gare eHer dödsbon, svenska hanvari ej finnes utländsk bolagsman. delsbolag. som inte har någon utsamt förening, annat samfund, stf- ländsk bolagsman samt till svenska telse eller annan sådan inrättning föreningar. samfälligheter eller suf-
här i riket, såframt styrelsens samt- telser, som inte har några utländska liga medlemmar äro svenska med- medborgare 1 styrelsen. För att
borgare. Tillstånd må dock icke svenska aktiebolag skall få tillstånd meddelas aktiebolag. med mindre krävs att aktierna är ställda till viss
dess aktier till ett kapitalvärde och man och att de till ett kapitalvärde ett röstvärde av minst två tredjede- och ett röstvärde av minst två tred-
lar tillkomma den, åt vilken till- jedelar ägs av någon, som kan få stånd enligt denna paragraf må tillstånd enligt denna paragraf. Om meddelas: är denne svenskt aktic- ägaren är ett annat aktiebolag gäller bolag. skall det svenska inflytandet detsamma i fråga om det bolaget. därt vara säkerställt i samma omfattning som i det tillståndssökande bolaget.
Äro de sålunda uppställda förut- Ftt tillstånd förfaller om kraven i sättningarna ej längre för handen, första stycket inte längre är uppvare tillståndet förfallet, där icke fyllda och rättelse inte sker inom
rättelse sker inom tid. som bestäm- den tid som bestäms av den mynmes av den myndighet vilken med- dighet som har meddelat tillständet.
delat tillståndet.
Regeringen eller, efter regering- Regeringen eller den myndighet ens bemyndigande, luftfartsverket regeringen bestämmer får medge
äger medgiva undantag från vad i undantag från denna paragraf om denna paragraf stadgas, när särskil- det finns särskilda skäl.
da skäl äro därtill.
Vid meddelande av tillstånd sko- När tillstånd meddelas skall de la bestämmas de villkor som finnas villkor bestämmas som behövs. Om
erforderliga. Ankommer det på re- regeringen prövar tillståndsfrågan geringen att giva tillståndet. må re- får den uppdra åt någon myndighet
geringen förordna luftfartsverket att besluta om villkoren. att i särskilda avseenden bestämma villkoren.
Tillståndet må begränsas till viss Tillståndet får tidsbegränsas. tid och lösningsrätt förbehållas kro- Rätt till inlösen kan förbehållas stanan. ten.
För den verksamhet som en ut-
länning eller ett utländskt företag
driver i Sverige med stöd av ett till-
ständ är föreståndaren i Sverige an-
svarig.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse
PAd
Åsidosätter innehavare av till- Om en tillstandshavare i väsent-
ständ i väsentlig mån för verksam- lig mån åsidosätter föreskrifterna
heten gällande föreskrifter eller för verksamheten. kan den som har
måste det antagas att han är oför- meddelat tillståndet återkalla detta. mögen att behörigen upprätthålla Tillståndet kan också äterkallas om
verksamheten, må den myndighet det mäste antas att innehavaren
som meddelat tillständet återkalla inte kan upprätthålla verksamhe-
det. ten.
Har regeringen genom överens- Om regeringen genom en över-
kommelse med främmande stat enskommelse med en främmande medgivit luftfart inom svenskt om- stat eller en internationell organisaråde, vare, där regeringen så be- tion medger att luftfart får äga rum
stämmer, särskilt tillstånd enligt inom svenskt område, kan rege-
detta kapitel ej behövligt. Regering- ringen bestämma att något tillstånd en må i sådant fall förordna luft- inte krävs enligt detta kapitel. Den fartsverket att meddela de närmare myndighet regeringen bestämmer bestämmelser som finnas erforder- får meddela de föreskrifter för luftliga. farten som behövs.
För den verksamhet som en ut-
Jänning eller ett utländskt företag
driver 1 Sverige med stöd av en
överenskommelse är föreståndaren
i Sverige ansvarig.
Regeringen eller, efter regering- Regeringen eller den myndighet ens bemyndigande, luftfartsverket regeringen bestämmer kan meddela
må föreskriva under vilka förutsätt- föreskrifter om förutsättningarna
ningar luftfartyg eller tillbehör eller för upplåtelse av luftfartyg till bru-
reservdelar till luftfartyg må upplå- kare. Detsamma gäller i fråga om tas till annan för att av denne nytt- upplåtelser av tillbehör eller reserv-
jas för egen räkning. delar till luftfartyg.
8 KAP.
Vissa bestämmelser för lufttrafiken
Angående vad vid luftfärd skall Regeringen eler den myndighet
iakttagas för att undvika samman- regeringen bestämmer meddelar föstötning eller annan olyckshändelse reskrifter om vad som skall iakttas och för att i övrigt förebygga skada vid luftfärder för att olyckor och eller olägenhet förordnar regering- olägenheter skall undvikas. en eller, efter regeringens bemyndigande, luftfartsverket.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse
Regeringen eller. efter regering- Regeringen eller den myndighet ens bemyndigande, luftfartsverket regeringen bestämmer fär fastställa äger bestämma flygvägar som luft- flygvägar som luftfartyg skall följa fartyg har att följa vid färd inom inom svenskt område. Vidare får svenskt område samt meddela sär- föreskrifter meddelas om flygningar skilda föreskrifter beträffande färd över rikets gränser.
över rikets gräns. såsom angående
var gränsen må passeras och vilken flygplats som skall brukas vid luft-
fartves avgång eller ankomst.
När allrnän ordning och säkerhet När det krävs av hänsyn till allkräver det, må luftfartyg anmanas män ordning och säkerhet får ett att landa. Anmaningen skall oför- luftfartyg anmanas att landa. Farty-
dröjligen efterkommas. Har annan get skall då landa på den plats som
anvisning ej givits, skall fartyget anvisas. Öm ingen anvisning lämlanda på närmaste allmänna flyg- nas skall landningen ske på närmsta plats inom riket, ä vilken landning möjliga allmänna flygplats. är möjlig. Inkommer luftfartyg i Ett luftfartyg, som kommer in i område, där luftfart enligt I kap. 3§ ett sådant område som avses i I är förbjuden, skall det omedelbart kap. 3§, skall omedelbart lämna
lämna området och anmälan om området. Det inträffade skall snavad som inträffat göras på snab- rast anmälas. Om ingen annan an-
baste sätt. Fartyget skall. om annan visning lämnas skall fartyget sna-
anvisning ej givits, så snart ske kan rast möjligt landa i enlighet med
landa såsom nyss sagts. första stycket.
Eftersättes vad sålunda är stad- Om fartyget bryter mot bestämgat. må fartygets färd hindras med melserna i första och andra styck-
erforderliga medel. ena får den fortsatta färden hindras.
Regeringen eller den regeringen bemyndigar bestämmer vem som äger utöva befogenhet varom i första eller andra stycket sägs samt meddelar närmare föreskrifter om
tillämpningen i övrigt av vad där stadgas.
Krigsmateriel må icke utan med- Krigsmateriel får inte transporte-
givande av regeringen eller den re- ras med luftfartyg utan tillstånd
geringen bemyndigar befordras från regeringen eller den myndighet med luftfartyg. Vad i denna lag regeringen bestämmer. skall förstås med krigsmateriel be-
stämmer regeringen.
Regeringen eller den regeringen Om det krävs av hänsyn till all-
bemyndigar äger att av hänsyn till män ordning och säkerhet fär regeallmän ordning och säkerhet förbju- ringen eller den myndighet regeda befordran med luftfartyg av an- ringen bestämmer meddela förbud
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
nat gods än krigsmateriel eller med- mot transporter med luftfartyg av
dela närmare bestämmelser om så- annat gods än krigsmateriel.
dan befordran.
Regeringen eller den regeringen Regeringen elter den myndighet bemyndigar äger ock bestämma, regeringen bestämmer föreskriver i huruvida och under vilka villkor fo- vilka fall kameror får medföras och
tografiupparat må medföras och användas på luftfartyg inom brukas å luftfartyg inom svenskt svenskt område.
område.
'n Pod
Såvitt ej I denna lag eller eljest Om inget annat föreskrivs I denförordnas annat. bestämmer rege- na lag meddelar regeringen eller ringen eller, efter regeringens be- den myndighet regeringen bestämmyndigande, luftfartsverket vilka mer föreskrifter om fartygshandfartygshandlingar som skola finnas lingar. för luftfartyg, huruvida de skola medföras ombord samt huru de
skola upprättas. föras och förvaras.
Ej mä nägon förvägras att taga Om någon för att kunna ta till
del av innehållet i fartygshandling- vara sin rätt behöver ta del av inne-
ar. såvitt hans rätt är beroende där- hållet i en fartygshandling, skall
av. han få det.
Angående skyldighet för den som Regeringen eller den myndighet
förrättar tjänst å luftfartyg att med- regeringen bestämmer meddelar fö-
föra luftfartscertifikat eller annan reskrifter om skyldighet för dem handling förordnar regeringen eller. som tjänstgör ombord på luftfartyg efter regeringens bemyndigande, att medföra certifikat och andra luftfartsverket. handlingar.
Luftfartsverket må, där så prö- Om det behövs får luftfartsverket vas nödigt. visitera luftfartyg samt visitera luftfartyg och granska fargranska fartygshandlingarna och de tygshandlingarna och de andra handlingar som skola medföras av handlingar som skall finnas omdem som förrätta tjänst å fartyget. bord.
Om vad vid luftfärd skall iaktta- Det finns särskilda bestämmelser gas i hälsovårds-, pass-, tull- och om vad som skall iakttas vid luft-
andra sådana hänseenden stadgas färder i fråga om hälsovård, pass
särskilt. och tull och i andra liknande av-
seenden.
Prop. 1984/85: 212 ta ' 2
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
9 KAP.
Om befordran med luftfartyg Lufttransporter
Bestämmelsernas tillämpningsområde
Vad 1 detta kapitel stadgas gäller Detta kapitel gäller sådana luft-
befordran med luftfartyg av passa- transporter av passagerare. resgods gerare. resgods eller gods, vilken eller gods som utförs av lufturafik-
utföres mot vederlag eller av luft- företag. Kapitlet gäller också om tralikföretag verkställes vederlags- transporten utförs av någon annan fritt. mot ersättning.
1 detta kapitel förstås med
Waurszuwakonventionen den i Warszawa den 12 oktober 1929 undertecknäde och genom det i Haag den 28 september 1955 avslutade protokollet reviderade konventionen om internationell luftbefordran samt med Guadalajarakonventionen den i Guadalajara den 18 september 1961 undertecknade konventionen om internationell luftbefordran som utföres av annan än den avtalsslutande fraktföraren.
Bestämmelserna i detta kapitet Detta kapitel gäller inte transporäga icke tillämpning å postbeford- ter av post. ran. Vad 13-988 stadgas om beford- Bestämmelserna i; 3—9§8§ gäller ringshandlingar skall icke gälla i inte i fråga om transporter som ut-
fråga om befordran. som utföres förs under osedvanliga förhållanunder osedvanliga förhållanden och den och som inte utgör normal luftfaller utom normal utövning av luft- fartsverksamhet.
fartsverksamhet.
Befordringshandlingar Transporthandlingar
Vid befordran av passagerare För passagerartransporter skall skall utfärdas biljett, innehållande: biljetter utfärdas. En biljett skall in-
nehålla a) uppgift å avgångsort och be- a) uppgifter om avgängs- och be-
stämmelseort: stämmelseorten,
b) där avgängsorten och bestäm- b) uppgifter om platsen för minst melseorten äro belägna I samma en sådan mellanlandning som skall
stat och en eHer flera mellanland- ske i en annan stat i de fall då av-
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
ningar avses skola äga rum I annan gångs- och bestämmelseorterna ligstal, uppgift å platsen lör minst en ger I samma stat, och
sädan mellanlandning: samt
co) meddelande att befordringen co) ett meddelande om att kan vara underkastad Warszawa- Warszawakonventionen eller en lag konventionen eller lag av motsva- med motsvarande bestämmelser rande innehäll och att Konven- kan gälla för transporten och att tionen eller lagen i regel begränsar konventionen eller lagen i regel be-
fraktförarens ansvarighet i fråga om gränsar fraktförarens ansvar för skada på person liksom då resgods personskador och för skador på
förkommer, minskas eller skadas. grund av att resgods kommer bort,
minskas eller skadas.
Biljetten skall. där ej annat Om inte annat styrks gäller biljetstyrkes. gälla såsom bevis om be- ten som bevis om att ett tränsportfordringsavtalets slutande och om avtal har träffats och om villkoren villkoren för befordringen. för transporten.
Är biljett ej utfärdad. har den ej Säväl transportavtalet som be-
föreskrivet innehåll eller har den stämmelserna i detta kapnel skall
förkommit, skall befordringsavtalet tillämpas även om någon biljett inte ändock gälla och vara underkastat har utfärdats, om en utfärdad biljett
bestämmelserna I detta kapitel. Har inte har föreskrivet innehåll eller
passageraren med fraktförarens om biljetten har kommit bort. Om
samtycke gått ombord ä luftfartyg passageraren med = fraktförarens
utan att biljett utfärdats eller inne- samtycke har gått ombord på luft-
håller biljetten icke meddelande fartyget trots att någon biljett inte
som avses I första stycket under c). har utfärdats eller att en utfärdad äger fraktföraren dock icke åberopa biljett saknar ett meddelande enligt
sådan begränsning av ansvarighe- första stycket co, får fraktföraren
ten som stadgas 1228. dock inte åberopa ansvarsbegräns-
ningen enligt 223.
Vid befordran av inskrivet res- För transporter av inskrivet res-
gods skall utfärdas resgodsbevis. gods skall resgodsbevis utfärdas.
Har beviset cj fogats vid biljett som Ett resgodsbevis som inte har fouppfyller föreskrifterna i 3§ första gats till eller tagits in 1 en biljett som stycket eller intagits i sådan biljett, uppfyller kraven i 38 första stycket skall det innehålla: skall innehålla
a) uppgift äå avgångsort och be- a) uppgifter om avgångs- och be-
stämmelseort: stämmelseorten.
b) där avgångsorten och bestäm- b) uppgifter om platsen för minst
melseorten äro belägna i samma en sådan mellanlandning som skall stat och en eller flera mellanland- ske i en annan stat i de fall då av-
ningar avses skola äga rum I annan gångs- och bestämmelseorterna ligstat, uppgift ä platsen för minst en ger I samma stat, och
sådan mellanlandning: samt
c) meddelande att befordringen c) ett meddelande om att kan vara underkastad Warszawa- Warszawakonventionen eller en lag konventionen eller lag av motsva- med motsvarande bestämmelser rande innehåll och att konven- kan gälla för transporten och att tionen eHer lagen i regel begränsar konventionen eller tagen i regel be-
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse
fraktförarens ansvarighet då res- gränsar fraktförarens ansvar för
gods förkommer, minskas eller ska- skador på grund av att resgods
das. kommer bort. minskas eller skadas. Resgodsbeviset skall, där ej an- Om inte annat styrks gäller res-
nåt styrkes, gälla såsom bevis om godsbeviset som bevis om alt res-
resgodsets inskrivning och om vill- godset har skrivits in och om villkuren för befurdringen. koren för transporten.
Är resgodsbevis ej utfärdat. har Såväl transportavtalet som be-
det ej föreskrivet innehåll eller har stämmelserna + detta kapitel skall
det förkommit, skall befordringsav- tillämpas även om något resgodsbetalet ändock gälla och vara under- vis inte har utfärdats. om ett utfärkastat bestämmelserna i detta kapi- dat bevis inte har föreskrivet innetel. Har fraktföraren mottagit res- håll eller om beviset har kommit godset I sin vård utan att resgodsbe- bort. Om fraktföraren har tagit vis utfärdats eller innehåller, i fall emot resgodset | sin värd trots att då beviset icke fogats vid eller irta- nägot resgodsbevis inte har utfärgits I biljett som uppfyller föreskrif- dats får fraktföraren dock inte äåbeterna I 3§ första stycket under c), ropäa ansvarsbegränsningen enligt beviset ej meddelande som avses i 228 andra stycket. Detsamma gälförsta stycket under c) av föreva- ler om ett utfärdat bevis. som inte rande paragraf. äger fraktföraren har fogats till eller tagits in i en bildock icke äberopa sådan begräns- Jjett enligt första stycket, saknar ning av ansvarigheten som stadgas I meddelande enligt första stycket c). 228 andra stycket.
in Vid befordran av gods äger frakt- För godstransporter kan fraktföföraren fordra, att avsändaren upp- raren kräva att avsändaren uppräträttar och avlämnar en befordrings- tar och lämnar en flygfraktsedel. handling, betecknad flygfraktsedel. Avsändaren får kräva att fraktför- Avsändaren äger fordra, att sådan aren tar emot en sådan handling. handling mottages av fraktföraren.
Är flygtraktsedel ej utfärdad, har Säväl transportavtalet som be-
den ej föreskrivet innehåll eller har stämmelserna I detta kapitel med den förkommit, skall befordrings- undantag av det som följer av 98 avtalet ändock gälla och. med det skall tillämpas även om någon flygundantag som följer av 98, vara un- fraktsedel inte har utfärdats, om en derkastat bestämmelserna i detta utfärdad flygfraktsedel inte har fökapitel. reskrivet innehåll eller om fraktse-
deln har kommit bort.
Flygfraktsedeln skall upprättas Flygfraktsedeln skall upprättas i
av avsändaren i tre originalexem- tre originalexemplar och lämnas plar och avlämnas tillsammans med tillsammans med godset. Exemplar
godset. Det första exemplaret skall I förses med beteckningen ”för förses med beteckningen "för fraktföraren” och undertecknas av fraktföraren”” och undertecknas av avsändaren. Exemplar 2 förses med
avsändaren. Det andra exemplaret beteckningen ”för mottagaren”
skall betecknas ”för mottagaren": och undertecknas av avsändaren
det undertecknas av avsändaren och fraktföraren. Det följer med
Prop. 1984/85: 212 LE ' 'n
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse
och fraktiöraren samt åtföljer god- 20dset. Exemplar 3 undertecknas
set. Det tredje exemplaret under- av fraåktföraren och lämnas till avtecknas av fraktföraren och åter- sändaren når fraåktföraren har tagit ställes av honom ull avsändaren ef- emot godset. Fraktföraren skall
ter godsets mottagande. skriva under de olika exemplaren
av fraktsedeln innan godset tus om-
bord.
Fraktförarens underskrift skall Avsändarens underskrift kan
tecknas innan godset tages ombord sara tryckt. Säväl fraktförarens å luftfartyget: den kan ersättas med som avsändarens underskrift kan stämpel. Avsändarens underskrift ersättas med en stämpel. kan vara tryckt eller ersättas med stämpel.
Har fraktföraren på avsändarens Om inte annat visas anses fråktbegäran upprättat flygfraktsedeln. föraren handla för avsändarens räkanses han. där ej annat styrkes. ning om han på dennes begäran hava handlat för avsändarens räk- upprättar flygfraktsedeln. ning.
Avser befordringen flera kolli. När transporten avser flera kolli
skall avsändaren, där fraktföraren skall särskilda flygfraktsedlar upp-
begär det. upprätta särskilda flyg- rättas om fraktföraren begär det.
fruktsedlar.
KK Pod
Flygfraktsedeln skall innehålla: Flygfraktsedeln skall innehålla
al uppgift ä avgängsort och bhe- ww) uppgifter om avgängs- och bestämmelseort: stämmelseorten,
b) där avgängsorten och bestäm- b) uppgilter om platsen för minst
melseorten äro belägna i samma en sådan mellanlandning som skall stat och en eller flera mellanland- ske i en annan stat I de fall då avningar avses skola äga rum I annan gångs- och bestämmelseorterna ligstal. uppgift ä platsen för minst en ger i samma stat, och sådan mellanlandning: samt
c) meddelande att befordringen ce) ett meddelande om att
kan vara underkastad Warszawa- Warszawakonventionen eller en lag konventionen eller lag av motsva- med motsvarande bestämmelser rande innehåll och att Konven- kan gälla för transporten och att tionen eller lagen i regel begränsar konventionen eller lagen i regel be-
fraktförarens ansvarighet då gods gränsar fraktförarens ansvar för
förkommer, minskas eller skadas. skador på grund av att gods kom-
mer bort, minskas eller skadas.
Har gods med fraktförarens sam- Om gods har tagits ombord på ett
tycke tagits ombord å luftfartyg luftfartyg med frakiförarens samutan att flygfraktsedel utfärdats el- tycke trots att någon flygfraktsedel
ler innehåller fraktsedeln icke med- inte har utfärdats eller att en utfär-
delande som avses i 8§ under cc), dad fraktsedel saknar meddelande
äger fraktföraren icke åberopa så- enligt 8§c) får fraktföraren inte
Prop. 1984/85: 212 LE ' ID
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
dan begränsning av ansvarigheten åberopa ansvarsbegränsningen i som stadgas i 22 § andra stycket. 228 andra stycket.
108 Avsändaren svarar för skada som Om avsändaren i flygfraktsedeln fraktföraren eller annan, i förhål- har lämnat uppgifter i fråga om godlande till vilken fraktföraren är an- set som är oriktiga eller ofullstänsvarig, lider till följd av att upp- diga, svarar hän för de skador som gifter rörande godset. vilka avsän- detta medför för fraktföraren eller daren upptagit i flygfraktsedeln, cj någon som denne har ansvaret mot. hava föreskrivet innehäll eller eljest äro oriktiga eller ofullständiga.
18 Flygfraktsedeln skall. där ej an- Om inte annat styrks gäller flygnat styrkes, gälla såsom bevis om fraktsedeln som bevis om att ett avavtalets slutande. om mottagandet tal har träffats, om att godset har av godset och om villkoren för be- tagits emot och om villkoren för
fordringen. transporten.
Vad i flygfraktsedeln uppgives Flygfraktsedelns uppgifter om angående godsets vikt, mått, för- godsets vikt, mått och förpackning packning och stycketal skall, där ej och om antalet kolli gäller om inte annat styrkes, äga vitsord. Annan annat visas. Andra uppgifter i fraktuppgift i flygfraktsedeln om godsets sedeln om godsets mängd eller vo-
myckenhet eller rymd samt uppgift lym eller om godsets tillstånd gäller i densamma om godsets tillstånd mot fraktföraren bara om han på
äga däremot ej vitsord mot fraktfö- flygfraktsedeln intygar att han har raren, med mindre han i avsända- kontrollerat uppgifterna i avsändarens närvaro undersökt uppgiften rens närvaro eller om uppgifterna
och tecknat intyg därom å flygfrakt- avser godsets synliga tillstånd.
sedeln eller ock uppgiften avser
godsets synliga tillstånd.
Rätt att förfoga över godset och god- Rätt att förfoga över godset m. m. sets utlämnande
128 Mot uppfyllande av sina förplik- Om avsändaren uppfyller sina telser på grund av befordringsavta- förpliktelser enligt transportavtalet
let äger avsändaren, där det kan ske och ersätter de extra kostnader som utan skada för fraktföraren eller an- uppkommer, kan han återta godset
nan avsändare, förfoga över godset på avgångs- eller bestämmelseflyg-
genom att återtaga det å avgångs- platsen eller stoppa det vid landceller bestämmelseflygplatsen, stop- ning under resan. Detta gäller dock
på det vid landning under resan. inte om ätgärden medför skada för låta på bestämmelseorten eller un- fraktföraren eller någon annan av-
der resan utlämna det till annan än sändare.
den i flygfraktsedeln angivne mot- Under samma förutsättningar tagaren eller begära dess återsän- kan han under resan eller på bedande till avgångsflygplatsen. Av- stämmelscorten lämna ut godset till
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelsc
sändaren skall dock gälda kostnad nägon annan än den som är angiven som uppkommer därav. Kan avsän- som mottagare på flygfraktsedeln darens order ej verkställas. skall eller begära att det skickas tillbaka fraktföraren omedelbart underrätta till avgångsflygplatsen. honom därom. Om avsändarens order inte kan
verkställas skall fraktföraren ome-
delbart underrätta denne.
Utför fraktföraren avsändarens Om fraktföraren verkställer avorder utan att det till denne avläm- sändarens order trots att dennes exnade exemplaret av flygfraktsedeln emplar av flygfraktsedeln inte visas företes, är fraktföraren ansvarig för upp. ansvarar fraktföraren för de skada, som därigenom tillskyndas skador som därigenom uppstär för rätte innehavaren av flygfraktse- fraktsedelns rätte innehavare. Den deln, fraktföraren obetaget att söka ersättning som fraktföraren måste sitt åter av avsändaren. utge kan han kräva åter av avsän-
daren.
Avsändarens rätt upphör. då Avsändarens rätt till godset uppmottagarens rätt inträder efter vad i hör när mottagaren fär rätt till det 13§ stadgas. Vägrar mottagaren att enligt bestämmelserna i 138. Om mottaga fraktsedeln eller godset el- mottagaren vägrar att ta cmot flyg-
ler är han icke att träffa, går rätten fraktsedeln eller godset eller om att förfoga över godset åter till av- han inte är anträffbar. får avsänsändaren. daren åter rätt att förfoga över god-
set.
138 När godset framkommit till be- Om bestämmelserna i 12§ inte Iestämmelseorten, äger mottagaren. der till annat har mottagaren rätt att
där ej annat föranledes av vad i 128 få ut flygfraktsedeln och godset när
stadgas, av fraktföraren utfå flyg- detta har kommit fram till bestämfraktsedeln och godset, därest han melseorten. En förutsättning för gäldar vad denne äger fordra och i detta är dock att han betalar vad övrigt fullgör de befordringsvillkor fraktföraren har rätt att fordra och som angivits i flygtraktsedeiln. att han uppfyller flygfraktsedelns
villkor för transporten.
Där ej annat avtalats, skall frakt- Om inte något annat har avtalats föraren, så snart godset framkom- skall fraktföraren genast underrätta mit. underrätta mottagaren därom. mottagaren när godset kommer
fram.
148 Vidgår fraktföraren att godset Om godset inte har kommit fram
förkommit eller har det ej framkom- inom sju dagar efter den dag då det mit senast inom sju dagar efter det borde ha anlänt, kan mottagaren godset bort anlända, äger motta- göra sina rättigheter gällande mot
garen mot fraktföraren göra gällan- fraktföraren enligt trunsportavtalet. de de rättigheter som härflyta ur Detsamma gäller om fraktföraren
befordringsavtalet. erkänner att godset har kommit
bort.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
158 Förbehåll. som innefattar avvi- Förbehåll som avviker från bekelse från bestämmelserna I 12, 13 stämmelserna i 12—145§ gäller bara eler 148. skall ej gälla, med mindre om de är intagna i flygfraktsedeln. det intagits i flygfraktsedeln.
Avsändaren är pliktig att lämna Avsändaren skall lämna de uppde upplysningar och att vid flyg- lysningar och till flygfraktsedeln fraktsedeln foga de handlingar. som foga de handlingar som behövs för erfordras för att tull-. accis- och att skyldigheter enligt tull-. accis-
ordningsföreskritfter må kunna full- och ordningsföreskrifter skall kun-
göras före godsets avlämnande till na fullgöras innan godset lämnas till mottagaren. Tillskyndas fraktför- mottagaren. Han skall ersätta de aren skada tull följd av att sädan skador som uppstår för fraktföraren upplysning eller handling saknas el- på grund av att sådana upplysningler är oriktig eler ofullständig, är ar eller handlingar saknas eller är avsändaren pliktig att ersätta ska- oriktiga eHer ofullständiga. Detta dan, utan så är att fel eller försum- gäller dock inte om fraktföraren, melse ligger fraktföraren eller hans nägon av dennes anställda eller nåfolk tull last. gon som denne har anlitat har gjort
sig skyldig till fel eller försum-
melscT.
Fraktföraren är icke pliktig att Fraktföraren är inte skyldig att
undersöka. om dessa upplysningar undersöka om upplysningarna och
och handlingar äro riktiga eller full- handlingarna är riktiga och fullstän-
ständiga. diga.
Fraktförarens ansvarighet Fraktförarens ansvar
178 Sävitt ej annat följer av vad ne- Fraktföraren ansvarar för sådana dan stadgas är fraktföraren ansva- personskador som drabbar passarig för personskada, vilken drabbar gerare till följd av händelser som
passagerare ull följd av händelse inträffar ombord på luftfartyget el-
som inträffar ombord ä luftfartyget ler i samband med att passageraren
eller i samband med att han går om- går ombord på eller lämnar fartybord ä fartyget eller lämnar detta. get. Skadeståndet bestäms enligt
Skadeståndet skall bestämmas en- skadeståndslagen (1972: 2071. ligt de i strafflagen stadgade grunderna.
108
Förkommer. minskas eller ska- Fraktföraren ansvarar för skador das inskrivet resgods eller gods till på grund av att inskrivet resgods följd av händelse som inträffar me- eller gods kommer bort. minskas el-
dan det är i fraktförarens vård vare ler skadas under en lufttransport.
sig på flygplats, ombord ä luftfartyg Lufttransporten omfattar den tid eller, vid landning utanför flygplats. som godset är i fraktförarens värd
varhelst godset befinner sig, är på en flygplats. ombord på ett luft-
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
fraktföraren. med nedan stadgade fartyg eller, vid landning utanför en undantag, ansvarig därför. flygplats, var godset än finns.
Har på grund av befordringsavta- Om en transport vid lastning. av-
let vid lastning, avlämnande eller lämnande eller omlastning utförs
omlastning befordran verkställts till till lands eller sjöledes utanför en
lands eller sjöledes utanför flyg- flygplats och transporten sker på
plats, skall dock, där ej fraktföraren grund av transportavtalet skall ska-
visar annat. skada som drabbat res- dor på resgodset eller godset anses godset eller godset anses härröra av ha uppkommit till följd av en hänhändelse som inträffat under den i delse under lufttransporten om inte första stycket avsedda tiden. annat visas.
198 För skada ull följd av dröjsmål Fraktföraren ansvarar för skador vid luftbefordran av passagerare, ull följd av dröjsmål vid lufttraninskrivet resgods eller gods är sporter av passagerare, inskrivet fraktföraren ansvarig. där ej nedan resgods eller gods. annorlunda stadgas.
208 Fraktföraren är fri från ansvarig- Fraktföraren ansvarar inte för het, där han visar att han och hans uppkomna skador om han visar att
folk vidtagit alla nödiga åtgärder för han, hans anställda och de som han att undvika skadan eller att det va- har anlitat har vidtagit alla behövrit omöjligt för dem att vidtaga åt- liga åtgärder för att undvika ska-
gärderna. dorna eller att det har varit omöjligt
för dem att vidtaga åtgärderna.
218 Visar fraktföraren att den som li- Om fraktföraren visar att den dit skadan medverkat därull genom skadelidande har medverkat till eget vållande, gäller 6 kap. 1§ ska- skadan genom eget vållande, gäller
deståndslagen (1972: 207). 6 kap. 1§ skadeståndslagen (1972: 207).
228 Vid befordran av passagerare är Vid — passagerartransporter är fraktförarens ansvarighet för envar fraktförarens ansvar för varje pasav dem begränsad till sextontusen- sagerare begränsat till 16600 sär-
sexhundra särskilda dragningsrät- skilda dragningsrätter. När ersättter: och må förty, där ersättningen ningen skall utgä som ränta fär rän-
skall utgå i form av ränta, dennas tans kapitaliserade värde inte överkapitaliserade värde icke överskri- stiga denna gräns. Om transporten da sagda gräns. Utföres befordring- utförs av ett svenskt lufttrafikföreen av svenskt lufttrafikföretag skall tag är gränsen för ansvaret 1 stället gränsen för ansvarigheten dock 270 000 kronor. Företaget skall i bilvara tvåhundrasjuttiotusen kronor. jetten eller i sina standardvillkor för Företaget skall i biljetten eller i sina transporter utfästa sig att ullämpa standardvillkor för befordran ut- lägst denna gräns. Vid en transport fästa sig att tillämpa denna gräns som bara delvis utförs av ett
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
för ansvarigheten. I fråga om be- svenskt företag gäller reglerna om fordran som endast delvis utföres det senare begränsningsbeloppet av svenskt lufttrafikföretag skall och om utfästelse att tillämpa detta vad nu sagts om användning av det bara i fråga om den del av transporhögre begränsningsbeloppet och ten som det svenska företaget utom skyldighet att utfästa sig att uill- för. Avtal kan träffas om högre lämpa detta belopp gälla endast i gränser för ansvaret än de som gäl-
fråga om den del av befordringen ler enligt detta stycke. som utföres av sådant företag. Avtal må träffas om högre gräns för
ansvarigheten än som föreskrives i detta stycke. Beträffande inskrivet resgods el- Fraktförarens ansvar för inskriler gods är fraktförarens ansvarig- vet resgods eller gods är begränsat het begränsad till sjutton särskilda till 17 särskilda dragningsrätter för dragningsrätter för kilogram. Har varje kilogram. Om passageraren passageraren eller avsändaren vid eller avsändaren när godset övergodsets överlämnande till fraktför- lämnas till fraktföraren särskilt aren särskilt uppgivit det intresse, anger det intresse som är knutet till som är förbundet med befordring- transporten och betalar fastställda en, och guldit föreskriven tilläggs- tilläggsavgifter gäller det då uppavgift, gäller det uppgivna beloppet givna beloppet som gräns för traktsasom gräns för fraktförarens an- förarens ansvar. Detta gäller dock svarighet, där han ej visar att passa- inte om han visar att intresset är gerarens eller avsändarens intresse lägre än det angivna. Om bara en är lägre. Har av inskrivet resgods del av det inskrivna resgodset eller eller gods viss del eller något av godset kommer bort, minskas, ska-
dess innehåll förkommit. minskats. das eller fördröjs, räknas endast skadats eller fördröjts. skall vid den sammanlagda vikten av detta bestämmandet av gränsen för frakt- eller dessa kolli när gränsen för
förarens ansvarighet endast den fraktförarens ansvar skall bestäm-
sammanlagda vikten av det eller de mas. Om värdet av även andra kolli
kolli. om vilka fråga är, tagas I be- som ingår i samma resgodsbe vis elräkning: dock att, om förlusten, ler flygfraktsedel påverkas, skall minskningen, skadan eller dröjsmå- dock även dessa kolli medräknas.
let påverkar värdet av andra kolli
som omfattas av samma resgodsbe-
vis eller flygfraktsedel, den sam-
manlagda vikten jämväl av dessa kolli skall tagas i beräkning.
I fråga om föremål, som passage- Ansvaret för sådana föremål som raren behåller i sin värd, är ansva- passagerarna behåller i sin vård är righeten begränsad till trehundra- begränsat till 332 särskilda dragtrettiotvå särskilda dragningsrätter ningsrätter för varje passagerare.
för envar passagerare.
Skyldighet att gälda rättegångs- Fraktföraren kan åläggas att utge
kostnad må åläggas fraktföraren ersättning för rättegångskostnader
utan hinder av att de I denna para- även om gränserna för hans ansvar
graf stadgade gränserna för ansva- därigenom överskrids. Detta gäller righeten därigenom överskridas. dock inte om han skriftligen har er-
Vad nu sagts skall dock icke gälla, bjudit den skadelidande minst lika
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse
där fraåktföraren inom sex manader mycket i ersättning som det ut-
från den händelse av vilken skadan dömda beloppet frånsett rättehärrör eller före det talan väckts gängskostnaderna. Erbjudandet
skriftligen erbjudit den skadeli- skall ha lämnats inom sex månader dande ersättning som frånsett rätte- från den händelse som medförde gångskostnaden ej understiger vad skadan eller innan talan har väckts som utdömes. om detta har skett senare.
Med uttrycket särskilda drag- Med "särskilda dragningsrätter” ningsrätter” avses I denna lag de av avses de särskilda dragningsrätter Internationella valutafonden an- som används av Internationella vavända särskilda dragningsrätterna. Iutafonden. När talan förs om er- Föres talan om ersättning. skall sättning — skall omräkning till områkning fran särskilda drag- svenskt mynt ske efter kursen den ningsrätter till svenskt mynt ske et- dag domen meddelas. Kronans vär-
ter kursen den dag dom meddelas. de skall bestämmas på det sätt som
Därvid skall kronans värde bestäm- Internationella valutafonden den mas i enlighet med den beräknings- dagen använder för sina transaktiometod, som Internationella valuta- ner. fonden sagda dag tillämpar för sin verksamhet och sina transaktioner.
23§
Förbehäll, som innefattar in- Förbehåll som inskränker fraktskränkning i fraktförarens ansvarig- förarens ansvar eller som anger läghet eller bestämmer lägre gräns där- re gränser för ansvaret än 228 är för än 1228 sägs, är ogiltigt. ogiltiga.
Vid befordran av gods skall vad i Detta gäller dock inte vid trans-
första stycket stadgas ej äga port av gods om förbehållet avser
tillämpning å förbehåll, avseende förlust, minskning eller skada som förlust. minskning eller skada, som beror på det transporterade godsets härrör av godsets egen beskaffen- cgen beskaffenhet eller på fel i godhet eller fel i godset. set.
24§
De gränser för ansvarigheten Gränserna för ansvar enligt 22§ som stadgas i 22§ skola ej äga gäller inte om det visas att fraktförtillämpning, där det visas att frakt- aren. någon av hans anställda eller
föraren själv eller hans folk i tjäns- nägon som han har anlitat I tjänsten
ten orsakat skadan uppsätligen eller har orsakat skadan uppsätligen elock, med insikt att skuda sannolikt ler genom att, med insikt om att skulle uppkomma, under grovt åsi- skador sannolikt skulle uppstå, dosättande av tillbörlig aktsamhet grovt åsidosätta den aktsamhet och och hänsyn. hänsyn som kan krävas.
$ Föres talan mot någon av frakt- Om talan förs mot någon av
förarens folk på den grund att han fraktförarens anställda eller nägo . vållat skada genom fel eller försum- som fraktföraren har anlitat för att melse 1 tjänsten av ringare grad än i han har vällat skador genom lindri- 248 sägs, må vad han och fraktför- gare fel eller försummelser i tjänsaren kunna förpliktas att samman- ten än som avses i 248, får den 16 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 212
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
lagt utgiva I ersättning icke över- sammanlagda ersättning som han skrida den gräns för ansvarigheten och fraktföraren kan åläggas att som fraktföraren äger aäberopa. utge inte överskrida de gränser som
fraktföraren kan åberopa.
Om jämkning i vissa fall av ska- Bestämmelser om jämkning av deersättning stadgas i 10 kap. 38. skadeersättning finns i 10 kap. 38.
268 Mottages inskrivet resgods eller När inte annat visas anses inskrigods utan anmärkning, skall god- vet resgods och gods som tas emot set, där ej annat styrkes, anses av- utan anmärkning vara oskadat och i
lämnat i oskadat skick och i över- överensstämmelse med transport-
ensstämmelse med befordrings- handlingen. handlingen.
Om skada eller minskning skall Skador och minskningar skall ananmärkning göras hos fraktföraren märkas hos fraktföraren omedelomedelbart efter upptäckten och bart efter upptäckten. Anmärkningsenast. beträffande resgods, inom en skall alltid göras senast inom sju sju dagar samt, beträffande gods, dagar från mottagandet. när det gälinom fjorton dagar från mottagan- ler resgods, och senast inom fjorton det. Vid dröjsmål skall anmärkning dagar från mottagandet i fråga om
framställas inom tjuguen dagar från annat gods. Dröjsmål skall anmär-
den dag, då resgodset eller godset kas inom 21 dagar från den dag då ställdes till mottagarens förfogan- resgodset celler godset ställdes till de. mottagarens förfogande.
Anmärkning skall göras genom Anmärkningar skall göras skrift-
anteckning på befordringshandling- ligen, t.ex. genom anteckning på
en eller eljest i skrift, avsänd inom transporthandlingen. Görs anmärk-
tid som i andra stycket sägs. ningen i en särskild skrift räknas
tidsfristerna från avsändandet av
skriften.
27§
Har ej anmärkning enligt 268 Om inte en anmärkning enligt framställts inom tid som där sägs, 268 har framställts i rätt tid, är rätär rätten till talan mot fraktföraren ten till talan mot fraktföraren förloförlorad, utan så är att han förfarit rad. Detta gäller dock inte om frakt-
svikligen. föraren har handlat svikligt.
28§
Talan om ansvarighet enligt detta Talan skall väckas vid rätten i
kapitel skall föras vid rätten i den den ort där
ort, där fraktföraren har sitt hem- fraktföraren har sitt hemvist. vist, där hans huvudkontor eller det fraktförarens huvudkontor finns, kontor finnes, genom vars medver- elier kan avtalet slutits, eller ock på be- det kontor som medverkat vid stämmelseorten. avtalets tillkomst finns. Talan får
också väckas vid rätten i bestäm-
melseorten.
Talan må icke föras annat än vid Talan får föras bara vid svenska svensk domstol eller domstol i an- domstolar eller vid domstolar i and-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
nan till Warszawakonventionen an- ra stater som är anslutna till sluten stat, med mindre enligt avta- Warszawakonventionen. Detta gäl-
let avgängsorten eller bestämmel- ler dock inte om avgångsorten eller
seorten är belägen i stat som ej bi- bestämmelseorten ligger i en stat trätt konventionen. som inte har biträtt konventionen.
298 Väckes ej talan om ansvarighet Rätten till talan är förlorad om
inom två ar från luftfartygets an- inte talan väcks inom två är från komst till bestämmelseorten eller lufifartygets ankomst till bestämfrån den dag, då det skolat anlända melseorten, från den dag det skulle
eller då befordringen avbröts, är ha ankommit eller från den dag rätten till talan förlorad. transporten avbröts.
Skall befordran, som enligt vad Har det avtalats att en transport därom avtalats är att anse såsom en skall anses som en enhet även om enhet, utföras av flera fraktförare transporten skall delas upp på flera var efter annan, är envar av dem, fraktförare, ansvarar varje fraktfösedan han mottagit passageraren, rare för sin del av transporten sedet inskrivna resgodset eller god- dan han har tagit emot det som skall set, ansvarig för den del av beford- transporteras. ringen, vars utförande ankommer
på honom. Vid befordran av inskrivet res- När transporten avser inskrivet
gods eller gods må avsändaren jäm- resgods eller gods, får avsändaren
väl hålla sig till den förste fraktföra- hålla sig till den förste fraktföraren ren och den som äger utfå godset även om förlusten, minskningen,
till den siste. ändä att förlusten, skadan eller dröjsmålet har inträffat
minskningen, skadan eller dröjsmå- medan godset var i en annan fraktlet inträffat medan godset var i an- förares vård. Den som har rätt att få
pan fraktförares värd. Äro två ut godset kan hålla sig till den siste.
fraktförare ansvariga efter vad nu Om två fraktförare på grund av det-
sagts, skola de svara en för båda ta är ansvariga, svarar de solida-
och båda för en. riskt.
Befordran som utföres av annan än Transporter som utförs av andra än den avtalsslutande fraktföraren den avtalsslutande fraktföraren
31§
I fråga om befordran som helt el- I fråga om en transport som helt ler delvis utföres av annan än den eller delvis utförs av någon annan
som genom befordringsavtalet åta- än den avtalsslutande fraktföraren
git sig befordringen (den avtalsslu- gäller 32—36 §§ om det inte visas att tande fraktföraren) äga 32—-36§8 transporten utförs utan bemynditillämpning, om det ej visas att be- gande från denne. Bestämmelserna
fordringen utförts utan den avtals- 133, 35 och 36 §§ gäller dock bara i
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
slutande fraktförarens bemyndi- fråga om de delar av transporten gande. Bestämmelserna 133, 35 och som utförs av den andre.
3688 tillämpas dock endast i fråga
om den del av befordringen som utföres av annan än den avtalsslutande fraktföraren.
328 Både den avtalsslutande fraktfö- Den avtalsslutande fraktföraren
raren och den som utför befordring- anses som fraktförare för hela
en anses vid tillämpning av detta transporten. Den som utför transkapitel som fraktförare, den förre i porten anses som fraktförare i fråga
fråga om hela befordringen och den om den del av transporten som han senare i fråga om den del av beford- utför. ringen som han utför.
33§
Vid tillämpning av bestämmel- Vid tillämpningen av bestämmelserna om fraktförarens ansvarighet serna om fraktförarens ansvar jämjämställas vardera fraktföraren och ställs vardera fraktföraren, hans anhans folk med den andre fraktföra- ställda och de som han har anlitat rens folk. Detta medför dock icke med den andre fraktförarens anatt ansvarigheten för den som utför ställda och dem som denne har anlibefordringen i den avtalsslutande tat. Detta medför dock inte att anfraktförarens ställe överskrider de i svaret för den som utför transpor- 22§ angivna gränserna. ten j den avtalsslutande fraktföra-
rens ställe överskrider gränserna i
228.
Har den avtalsslutande fraktföra- Om den avtalsslutande fraktföra-
ren åtagit sig längre gående förplik- ren har ätagit sig förpliktelser uttelser än som följer av detta kapitel över bestämmelserna i detta kapitel
eHer har passagerare celler avsän- är den som utför transporten i hans dare enligt 22§ andra stycket sär- ställe inte bunden av detta utan sitt skilt uppgivit det intresse som är eget godkännande. Detsamma gälförbundet med befordringen. är den ler om en passagerare eller en avsom utför befordringen 1 den av- sändare i enlighet med 22§ andra
talsslutande = fraktförarens ställe stycket särskilt har angett det in-
icke utan eget godkännande bunden tresse som är knutet till transporhärav. ten.
34§
Anvisning eller anmärkning, som Anvisningar eller anmärkningar enligt bestämmelse i detta kapitel som enligt detta kapitel tillställs den tillställes den ene fraktföraren. äger ene fraktföraren gäller också mot verkan även mot den andre. Sådan den andre. En order enligt 12§ gälorder som avses i 128 äger dock ler dock bara om den ges till den verkan endast om den tillställes den avtalsslutande fraktföraren. avtalsslutande fraktföraren.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
35§
Vad de båda fraktförarna och Den sammanlagda ersättning deras folk kunna förpliktas att sam- som de båda fraktförarnu, deras anmanlagt utgiva i ersättning må icke ställda och de som fraktförarna har överskrida det högsta ersättnings- anlitat kan åläggas att utge får inte belopp som någon av fraktförarna överskrida det högsta belopp som kan åläggas att utgiva. Varje skade- gäller för någon av fraktförarna. ståndsskyldig är ansvarig endast in- Var och en ansvarar bara upp till till den gräns som är tillämplig för den gräns som gäller för honom. honom.
36§
Talan om ansvarighet får, vare Talan mot endera av eller båda sig den riktas mot båda fraktförarna fraktförarna får föras vid en domeller en av dem, föras vid domstol stol som enligt 288 är behörig vid som enligt 28§ är behörig vid talan talan mot nägon av dem. mot någon av fraktförarna.
Sammansatt befordran Sammansatta transporter
37§
Där befordran skall utföras delvis När en transport skall utföras med luftfartyg och delvis med annat delvis med luftfartyg och delvis befordringsmedel, gälla bestämmel- med andra transportmedel gäller serna i detta kapitel allenast beträf- bestämmelserna i detta kapitel bara fande luftbefordringen. lufttransporten.
Villkor, som avser befordringen Villkor för den andra delen av med annat befordringsmedel. må transporten får tas in i lufttranintagas i luftbefordringshandlingen. sporthandlingen.
Övriga bestämmelser
Göres i befordringsavtal eller el- Förbehåll om tillämplig lag eller jest innan skada timat, med avvi- domstols behörighet som avviker kelse från vad i detta kapitel stad- från bestämmelserna i detta kapitel gas, förbehåll om tillämplig tag eller är ogiltiga om de görs innan någon om domstols behörighet, är förbe- skada har inträffat. hållet utan verkan.
Skiljeavtal i fråga om befordran Ett skiljeavtal i fråga om godsav gods, vilket träffats innan skada transporter gäller dock alltid om timat, gäller utan hinder av bestäm- skiljemannaförfarandet skall äga melsen i första stycket, om skilje- rum inom en behörig domstols mannaförfarandet skall äga rum domvärjo och om tvisten. i den mån mom en i 288 avsedd domstols Warszawakonventionen och Guadomvärjo och tvistefrågan, i den dalajarakonventionen gäller. skall mån Warszawakonventionen och prövas enligt konventionernas be- Guadalajarakonventionen äro till- stämmelser. lämpliga därpå, skall prövas enligt konventionernas bestämmelser.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
395 I fråga om befordringshandling I fråga om transporthandlingar
som utfärdats utom riket eller som som utfärdas utom riket eller som
avser internationell befordran skall gäller internationella transporter är i 38 första stycket under c), 4§ kravet på meddelande enligt 3§
första stycket under c) eller 8§ un- första stycket c), 4§ första stycket
der c) stadgad fordran ä meddelan- c) eller 8§ c) uppfyllt om handling-
de anses uppfylld. när handlingen en innehåller uppgifter om att innehäller uppgift om att beford- Warszawakonventionen kan gälla ringen kan vara underkastad för transporten och att denna kon- Warszawakonventionen och att vention i regel begränsar fraktföra-
denna I regel begränsar fraktföra- rens ansvar i de fall som anges i
rens ansvarighet i de fall, som angi- dessa stadganden.
vas I det lagrum varom fråga är.
Är vid internationell luftbeford- Om den avtalade avgångsorten ran den avtalade avgångsorten eler eller bestämmelseorten vid en inbestämmelscorten belägen i stat ternationell lufttränsport ligger i en som icke biträtt Warszawakonven- stat som inte har biträtt Warszawa-
tionen. äger fraktföraren. ändå att konventionen får fraktföraren åbe-
befordringshandlingen icke inne- ropa ansvarsbegränsningen enligt
håller meddelande som avses i förs- 228 även om transporthandlingen tå stycket. åberopa sådan begräns- inte innehåller ett meddelande en-
ning av ansvarigheten som stadgas i ligt första stycket.
228.
408 Såvitt angår inrikes luftbeford- Regeringen får meddela bestäm-
rån, vid vilken mellanlandning melser som avviker från 3, 4, 8 och
utom riket ej avses skola äga rum, 988 för inrikes lufttransporter där
äger regeringen meddela bestäm- Juftfartyget inte skall mellanlanda melser, avvikande från vad i 3, 4. 8 utom riket.
och 98§ stadgas angående biljett,
resgodsbevis och flygfraktsedel.
418 Har stat, då den biträdde den i Bestämmelserna i detta kapitel Warszawa den 12 oktober 1929 av- gäller inte i fråga om sådana inter-
slutade konventionen om interna- nationella lufttransporter som uttionell luftbefordran, avgivit förkla- förs direkt av en viss stat om denna ring som avses i tilläggsprotokollet stat, när den biträdde den konventill samma konvention, skola be- tion som undertecknades i Warsza-
stämmelserna i detta kapitel ej äga wa den 12 oktober 1929, lämnade tillämpning å internationell luftbe- en sådan förklaring som avses i till-
fordran. som utföres omedelbart av läggsprotokollet tll konventionen. den staten eller av territorium för Detsamma gäller om transporten vars utländska angelägenheter den utförs av ett territorium, för vars
staten svarar. utländska angelägenheter en sådan stat svarar. Såframt en till den reviderade Under förutsättning att en stat
konventionen ansluten stat förkla- som har biträtt Warszawakonvenrat, att konventionen icke skall gäl- tionen har lämnat en förklaring om
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse
la luftbefordran, som utföres för det, gäller bestämmelserna 1 detta dess militära myndigheter ombord kapitel inte heller i fråga om en luft-
å luftfartyg vilka äro registrerade i transport som utförs för den stalens
den staten och vilkas hela lastför- militära myndigheter med et luftmåga reserverats av dessa myndig- fartyg som är registrerat i den staheter eller för deras räkning. skola ten, om fartygets hela lastförmåga bestämmelserna i detta kapitel ej har reserverats av dessa myndighe-
heller äga tillämpning å sådan be- ter eller för deras räkning.
fordran.
10 KAP.
Om ansvarighet för skada i följd Ansvaret för skador genom luft-
av luftfart fart
18 Om ansvarighet för skada, som i Bestämmelser om ansvaret för följd av luftfartygs begagnande i skador, som genom luftfart tillfogas luftfart tillfogas person eler egen- personer eller egendom som inte dom som icke betordras med farty- transporteras med = luftfartyget,
get. stadgas i lagen angående an- finns i lagen (1922:382) angående
svarighet för skada I följd av luft- ansvanghet för skada i följd av luftfart. fart.
28 För ansvarighet för skada som Om regeringen föreskriver det avses i 18 skall, där regeringen så skall det finnas en trafikförsäkring
förordnar. finnas försäkring eller för ansvaret enligt 18. Försäkringmotsvarande säkerhet som rege- en kan ersättas av nägon motsva-
ringen bestämmer. rande säkerhet som regeringen be-
stämmer.
38 Är någon, vilken förrättar tjänst å Om någon som tjänstgör på luft-
luftfartyg, pliktig att ersätta skada fartyg skall utge ersättning för skasom ti följd av luftfart uppkommit dor genom luftfart som har uppgenom hans fel eller försummelse i kommit på grund av hans fel eller
tjänsten, äger rätten att, med hän- försummelser i tjänsten, får rätten
syn till felets eller försummelsens jämka ersättningen med hänsyn till lindriga beskaffenhet, skadans stor- felets eller försummelsens beskaflek eller omständigheterna i övrigt, fenhet. skadans storlek eller omnedsätta ersättningen efter vad som ständigheterna i övrigt. Detsamma prövas skäligt. Vad sålunda stad- gäller i fråga om andra med tjänst gats skall äga motsvarande tillämp- som har betydelse för trafiksäkerning beträffande den som inom heten. markorganisationen eller eljest, an- I fråga om skadeståndsansvaret
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
norstädes än å luftfartyg. förrättar för arbetstagare gäller 4 kap. 18
tjänst varav trafiksäkerheten är be- skadeständslagen (1972: 207). roende. I fråga om skadeståndsansvaret för den som är arbetstagare gäller dock 4 kap. 15 skadeständs-
lagen (1972: 207).
1 KAP.
Om = flygräddningstjänst och Flygräddningstjänst, bärgning bärgning samt om undersökning och undersökning av luftfartsav luftfartsolyckor olyckor
Flygräddningstjänst
Föreskrifter angående åtgärder. Med flygräddningstjänst avses
då luftfartyg är saknat, förolyckat verksamhet för undsättning av luft-
eller nödställt eller fara hotar luft- fartyg som saknas. har förolyckats trafiken (flygräddningstiänst) med- eller befinner sig i nöd och annan delas av regeringen eller, efter rege- räddningsverksamhet när någon ringens bemyndigande, av luftfarts- fara hotar lufttrafiken. Den myndigverket. het regeringen bestämmer leder
fygräddningstjänsten. Om rege-
ringen bestämmer det får myndig-
heten överlåta åt andra att leda
flygräddningstjänsten.
Regeringen må ålägga ägare eller Regeringen kan ålägga ett luftfar-
innehavare av luftfartyg samt dem tygs ägare eller innehavare och dem
som göra tjänst å sådant fartyg eller som tjänstgör på luftfartyg eller vid
vid flygplats eller annan anläggning flygplatser eller andra anläggningar
för luftfarten skyldighet att medver- för luftfarten att delta i flygrädd-
ka i flygräddningstjänsten, så ock ningstjänsten. Regeringen kan ock-
meddela bestämmelser om ersätt- så meddela bestämmelser om erning av allmänna medel för sådan sättning av allmänna medel för medverkan. I fråga om ersättning deltagandet. I fråga om ersättning vid personskada = gäller lagen vid personskador gäller lagen (1977:265) om statligt personska- (1977: 265) om statligt personska-
deskydd och lagen (1977: 266) om deskvdd och lagen (1977:266) om
statlig ersättning vid ideell skada. statlig ersättning vid ideell skada.
Bärgning
Den som bärgar förolyckat eller Den som bärgar ett luftfartyg
nödställt luftfartyg eller ombord- som har förolyckats eller befinner varande gods eller något, som hört sig I nöd och alla som medverkar
Nuvurande lydelse Föreslagen lydelse
till sådant fartyg eller gods. så ock vid bärgningen har rätt till bärgar-
envar som medverkar vid bärgning- lön. Detsamma gäller vid bärgning
en har rätt att, vare sig bärgningen av gods ombord på ett sådant fartyg ägt rum till sjöss, på land eller i eller av något som hör till fartyget luften, få bärgarlön i enlighet med eller godset. I fräga om bärgarlönen
de grunder, som jämlikt 225—227 §§ gäller bestämmelserna I 225—227 88
sjölagen gälla vid bärgning av fartyg sjölagen (1891 nr 35 s. 1). Den som i
och gods. Till andel i lön som skall en sådan nödsituation räddar män-
utgå för bärgningen vare ock den niskor från fartyget eller medverkar
berättigad, vilken under den nöd vid deras räddning har också rätt
som föranlett bärgningen räddat till en del av bärgarlönen. De särmänniskor från fartyget eller med- skilda kostnader som nägon i övrigt verkat vid deras räddning. Har nä- har haft för bevarandet av ett luft-
gon eljest för bevarande av luftfar- fartyg eller av gods, skall också er-
tyg eller gods vidkänts särskilda sättas om kostnaderna har varit kostnader, som varit vundgängliga nödvändiga. för bevarandet av fartyget eller godset. varde ock dessa honom er-
satta.
Har gods eller något, som hört till Om gods eller nägot som hör till gods, bärgats eller bevarats, häfte gods har bärgats eller bevarats sva-
ägaren med det bärgade eller beva- rar ägaren inte personligen utan en-
rade. men svare ej personligen. dast med det som har bärgats eller
bevarats.
Rätt till bärgarlön skall icke tull- Den som deltar i en bärgning komma den som medverkat vid trots ett uttryckligt och befogat förbärgningsföretag trots uttryckligt bud av fartygets befälhavare, ägare
och befogat förbud av fartygets be- elter innehavare har inte rätt till
fälhavare, ägare eller innehavare. bärgarlön. Detsamma gäller i fräga Vad sålunda stadgats skall äga mot- om ersättning för kostnader för besvarande tillämpning beträffande varande av fartyg och gods. kostnader för bevarande av fartyg och gods.
Borgenär. som har fordran å bär- Den som har en fordran på bär-
garlön eller å ersättning för kostna- garlön eller ersättning för kostnader der som avses i 2§, njute i fartyget enligt 2§ (borgenären) har luftpanteller godset luftpanträtt med för- rätt I fartyget eller godset med för-
månsrätt enligt 48 förmånsrättsla- månsrätt enligt 4§ förmånsrättsla- -gen (1970:979), såframt bärgar- gen (1970:979) om bärgarlönen ellönen eller ersättningen hänför sig ler ersättningen avser åtgärder som
till åtgärder vilka slutförts här i ri- har avslutats i Sverige. ket.
I första stycket avsedda fordring- En yngre fordran har företräde ar skola, var i förhållande till ford- framför en äldre. Fordringar som
ringens belopp, njuta lika rätt om har uppkommit på grund av samma de härröra av samma händelse: el- händelse har lika rätt till betalning. jest skall yngre fordran äga företräde framför äldre.
Utan borgenärens samtycke må För att ett luftfartyg skall få läm-
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse
icke. innan betalning för dennes na den plats där åtgärderna för fordran guldits eller säkerhet därför bärgningen eller bevarandet avslublivit ställd, luftfartyget lämna det tades och för att ägaren skall få ta
ställe. där åtgärderna för bärgning- godset 1 besittning, krävs att bor-
en eller bevarandet slutfördes. eller genärerna medger detta om de inte godset av ägaren tagas I besittning. har fått betalt för sina fordringar eller säkerhet har ställts för betalningarna.
48 Luftpanträtt omfattar ej ersätt- Luftpanträtten omfattar inte den ning. som på grund av försäkring ersättning för skador på luftfartyg eller eljest utgar för skada på luft- elter gods som utgår på grund av fartyget eller godset. försäkring eller av andra skäl.
"An un Försäljes luftfartvg eller gods ef- Luftpanträtten upphör om luftter utmätning eller under konkurs I fartyget eler godset säljs efter ut-
den ordning som för försäljning av mätning eller under konkurs på det
utmätt sådan egendom är stad-zad. sätt som är föreskrivet i utsökningsupphöre luftpanträtten i fartyget cl- balken. Borgenärerna har dock rätt ler godset. men borgenären äge få till del i köpeskillingen i enlighet del i köpeskillingen enligt vad där- med särskilda bestämmelser. om är särskilt stadgat. Lossas gods. som häftar för ford- Luftpanträtten i godset upphör ran, till avsändares eller lastemotta- om det genom lossning ställs ull avgares förfogande, upphöre luftpant- sändarens eter mottagarens förfo-
rätten i godset. Utlämnas godset gande. Om godset lämnas ut utan
utan borgenärens tillstånd, vare borgenärens tillstånd. svarar den den som mottager godset med kun- som tar emot godset för fordringen skap om fordringen ansvarig för om han kände till denna. Han svadenna, dock icke utöver det värde rar dock inte för mera än det värde godset hade vid lossningen. som godset hade vid lossningen.
Luftpanträtt i luftfartyg, som är Luftpanträtten i ett luftfartyg
registrerat här i riket, upphöre efter som är registrerat I Sverige upphör
tre månader från det åtgärderna för efter tre månader från den dag ätbärgningen eller bevarandet av far- gärderna för bärgningen eller betyget avslutades, såvida icke inom varandet av fartyget avslutades.
nämnda tid borgenärens anspråk på Detta gäller dock inte om borgenäpanträtt blivit anmält till inskriv- rens anspråk på panträtt inom sam-
ningsdomaren för anteckning i in- ma tid har anmälts till inskrivningsskrivningsboken för luftfartyg samt myndigheten för anteckning i in-
dessutom överenskommelse träf- skrivningsboken för luftfartyg och
fats om panträttens belopp eler ta- dessutom en överenskommelse har lan om panträtten väckts i laga ord- träffats om panträttens belopp eller ning. talan om panträtten har väckts i
laga ordning. Är fartyget registrerat i främman- Bestämmelserna i första stycket de stat. som biträtt den i Genéve gäller också om fartyget är regis-
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
den 19 juni 1948 avslutade konven- trerat i en annan stat som har biträtt
tionen rörande internationellt er- Genevekonventionen. Borgenärens
kännande av rätt till luftfartyg. vare anspråk på panträtt skall då anmä-
lag som i första stycket sägs, med las hos den myndighet som för in-
iakttagande av att anmälan skall skrivningsboken för fartyget. ske hos den myndighet som för inskrivningsboken för fartyget.
I fall då fartyget icke är regis- Om fartyget inte är registrerat el-
trerat eller då det är registrerat i ler om det är registrerat i en annan
annan främmande stat än i andra främmande stat än som anges i and-
stycket sägs. upphöre luftpanträt- ra stycket upphör luftpanträtten ceften i fartyget efter ett är från det ter ett är från den dag åtgärderna åtgärderna för bärgningen celler be- för bärgningen eller bevarandet av
varandet avslutades, såframt ej fartyget avslutades. Detta gäller inom nämnda tid överenskommelse dock inte om inom samma tid överträffats om panträttens belopp eller enskommelse har träffats om panttalan om panträtten väckts i laga rättens belopp eller talan om pantordning. rätten har väckts i laga ordning.
Undersökning av luftfartsolyckor
Inträffar vid luftfartygs nyttjande Inträffar det en olyckshändelse olyckshändelse, som medför att nä- vid användningen av ett luftfartyg
gon avlider eller får allvarlig och medför olyckan att någon av-
kroppsskada eller att betydande lider. att någon blir allvarligt ska-
skada uppstår å fartyget eller egen- dad, att fartyget får betydande ska-
dom som icke befordras därmed, dor, att egendom som inte transporskall undersökning verkställas an- teras med fartyget får betydande
gående olyckshändelsen och dess skador eller att fartyget är oåtkomorsaker samt uppkomna skador. ligt, skall det göras en undersök-
ning om olyckshändelsen, dess or-
saker och de uppkomna skadorna.
När allvarlig fara för sådan Detsamma gäller om det har fun-
olyckshändelse förelegat eller nå- nits någon allvarlig fara för att en
got inträffat som tyder på väsentligt sådan olycka skulle inträffa, om nåfel hos fartyget eller markorganisa- got har hänt som tyder på ett vätionen, skall ock undersökning äga sentligt fel hos fartyget eller markrum. organisationen, eller om ett luftfar-
tyg har försvunnit under flygning
och inte har kunnat återfinnas.
8§ Undersökning varom i 7§ sägs En undersökning enligt 7§ skall
skall verkställas av den myndighet göras av den myndighet som regeregeringen bestämmer. ringen föreskriver. Om regeringen
bestämmer det får myndigheten
överlåta åt andra att göra undersök-
ningen.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse
Vid undersökningen skall erfor- Nödvändig operativ, teknisk och derlig operativ, teknisk och juridisk juridisk sakkunskap skall vara föresakkunskap vara företrädd. trädd vid undersökningen.
108 På sätt regeringen förordnar skall Den myndighet som undersöker den myndighet som undersöker olyckan skall underrätta dem som olyckan underrätta dem saken kan kan vara berörda och bereda dem
angå samt bereda dem tillfälle att tillfälle att yttra sig. De har rätt att
anföra vad de akta nödigt till beva- närvara vid undersökningen på
kande av sin rätt. De äga, såvitt det olycksplatsen och vid utredningsar-
kan ske utan men för utredningen, betet i övrigt om så kan ske utan närvara vid undersökning å olycks- men för utredningen. platsen samt eljest vid utredningsarbetet.
118 Undersökning skall utföras i Undersökningen skall ske i sam-
samråd med polismyndighet eller råd med den som enligt 23 kap. rät-
åklagare, som i saken leder förun- tegångsbalken leder förundersökdersökning jämlikt 23 kap. rätte- ning av det inträffade.
gångsbalken. I avvaktan på att undersökningen T avvaktan på att undersökningen
inledes har luftfartsverket att i sam- inleds skall luftfartsverket vidta de
råd med polismyndighet eller på an- åtgärder som behövs för att säkernat lämpligt sätt företaga de åtgär- ställa utredningen och som inte kan
der för säkerställande av utredninrg- uppskjutas. en, som finnas nödiga och icke utan
våda kunna uppskjutas.
128 Den myndighet som undersöker Den myndighet som undersöker
olyckan må hålla förhör med envar olyckan får hålla förhör med den
som antages kunna lämna upplys- som antas kunna ge upplysningar ning av betydelse för utredningen av betydelse för utredningen. Myn-
samt granska föremål som kan an- digheten får också granska de före-
tagas äga sådan betydelse. mäl som kan antas vara av sådan
betydelse.
Såframt undersökningen finnes Myndigheten får begära att polis-
eljest icke kunna behörigen fullföl- myndigheten biträder vid utred-
jas, må myndigheten påkalla utred- ningen om undersökningen inte kan ning genom polismyndighet. Vid fullföljas på annat sätt. Bestämmelsådan utredning skall vad i 23 kap. serna i 23 kap. rättegångsbalken rättegångsbalken är stadgat gälla i gäller i fråga om en sådan utred-
tillämpliga delar; tvångsmedel som ning. Tvångsmedel enligt 24-28
avses i 24—28 kap. rättegångsbal- kap. rättegångsbalken får dock an-
ken må dock användas allenast i vändas bara om det finns anledning
den mån anledning förekommer att att anta att det har begåtts ett brott brott som hör under allmänt åtal som lyder under allmänt åtal.
förövats. ” Paragrafen upphävd genom 1978: 232.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Finner den myndighet som un- Myndigheten kan begära att vittdersöker olyckan nödigt att vittne nen eller sakkunniga hörs vid dom-
eller sakkunnig höres vid domstol stol eller att någon föreläggs att tilleller att föreläggande meddelas nä- handahålla handlingar eller föremål gon att såsom bevis tillhandahålla som bevis. En sådan begäran skall skriftlig handling eller föremål, må göras hos den tingsrätt, inom vars
myndigheten göra framställning område olyckan har skett eller den
därom hos den allmänna underrätt, person som berörs av begäran visinom vars område händelsen timat tas. Om något laga hinder inte mö-
eller den vistas som skall höras el- ter skall rätten hålla förhör eller ler åtgärden eljest angår. Rätten meddela föreläggande. Därvid gälskall anställa förhör eller meddela ler bestämmelserna om bevisuppföreläggande, därest laga hinder ej tagning utom huvudförhandling. möter. Angående åtgärd som nu sagts skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat om bevisupp-
tagning i rättegång utom huvudför-
handling.
138 Anträffas luftfartyg eller gods, Om det finns anledning att anta som befordrats med luftfartyg, eller att en luftfartsolycka har inträffat.
något, som hör till sådant fartyg el- får luftfartyget,. det gods som har
ler gods, och förekommer anled- transporterats med fartyget och det ning antaga att luftfartsolycka ti- som hör till fartyget eller godset mat, må vad som anträffats icke av- inte rubbas utan tillstånd av polislägsnas eller rubbas utan tillstånd myndigheten eller den myndighet av polismyndighet eller den myn- som undersöker olyckan. Detta gäl-
dighet som undersöker olyckan. ler dock inte om åtgärden sker för
med mindre det sker för att rädda att rädda människoliv eller om det i
människoliv eller eljest synnerliga Övrigt finns synnerliga skäl. skäl äro därtill. Har någon tillvaratagit egendom Den som har tillvaratagit egen-
som avses i första stycket, skall an- dom som avses i första stycket skall mälan därom ofördröjligen göras genast anmäla det till polismyn-
hos myndighet som avses i första digheten eller den myndighet som
stycket. Myndigheten äger omhän- undersöker olyckan. Om det bedertaga egendomen när det finnes hövs får myndigheten omhänderta påkallat. egendomen.
12 KAP.
Särskilda bestämmelser
Förekommer, då luftfärd skall Luftfartsverket eller den som
anträdas, anledning antaga att luft- verket utser får hindra ett luftfarfartyg icke är luftvärdigt eller be- tygs avgång om det kan antas att hörigen bemannat eller att eljest för sådana villkor för färden som anges
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
sådan färd i denna lag eler med 1 denna lag eller som har fastställts stöd därav fastställda villkor ej äro med stöd av tagen inte är uppfyllda.
uppfyvlida. må luftfärden förbjudas Om någon annan än luftfartsverket
och fartyget hindras att avgå. Be- har meddelat beslutet, skall besluslut härom meddelas av luftfarts- tet genast anmälas till verket och verket eller av den som erhållit ver- prövas av detta. kets bemyndigande därul. I sistnämnda fall skall beslutet omedelbart underställas verkets prövning.
ta Fed
Innehavaren av allmän flygplats Innehavaren av en allmän flyg-
må hindra luftfartyg att lämna flyg- plats får hindra ett luftfartygs av-
platsen innan avgifter, som enligt 6 gång om de avgifter enligt 6 kap. kap. 13§ skola utgå med anledning 13 § som avser fartygets senaste anav fartygets senaste ankomst. up- komst. uppehåll och avgäng inte pehåll och avgäng, blivit guldna el- har betalats och säkerhet inte har ler sakerhet ställts. ställts.
Regeringen äger förordna, att Regeringen fär förordna att detta
vad I första stycket sägs ej skall inte skall gälla i fråga om viss intergälla internationell fart som rege- nationell luftfart.
ringen bestämmer.
3810
Li
Angående frihet från kvarstad för Det finns särskilda bestämmelser vissa luftfartyg är särskilt stadgat. om frihet från kvarstad för vissa
luftfartyg.
4§
Regeringen förordnar efter vilka Regeringen fastställer grunderna grunder avgifter och övriga kostna- för bestämmande av avgifter och der för förrättningar enligt denna övriga kostnader för förrättningar lag skola bestämmas. enligt denna lag.
Sädan kostnad må, när den är Kostnader som är förfallna till förfallen till betalning, uttagas ge- betalning får tas ut genom utmät-
nom utmätning utan föregående ning utan föregående dom, utslag
dom eller utslag. eller beslut.
58 Om innehav och nyttjande av ra- Det finns särskilda bestämmelser dioanläggning och radiomottag- om innehav och användning av ra-
ningsapparat å luftfartyg eller inom dioanläggningar ombord på luftfar-
markorganisationen stadgas sär- tyg och inom markorganisationen. skilt.
!9 Senaste lydelse 1981:811.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
13 KAP.
Ansvarsbestämmelser Ansvarsbestämmelser m. m.
Ansvar
Ford
Överträder nägon förbud enligt I Till fängelse i högst två år döms
kap. 2a§ eller villkor vid medgi- den som vid tjänstgöring ombord på vande enligt detta lagrum eller för- luftfartyg är så påverkad av starka bud eller föreskrift som regeringen drycker eller andra stimulerande elmeddelat med stöd av I kap. 38, ler bedövande medel som anges i 5 dömes till fängelse I högst två är kap. 108. Detsamma gäller 1 fråga eller, om brottet är ringa. tll dags- om dem som utövar de tjänster som böter. anges i 6 kap. 165.
Överträdelse av förbud eller före- Om brottet är ringa döms till
skrift som eljest meddelats med böter. dock lägst tjugotem dagsstöd av I kap. 3§ straffes med dugs- böter. böter eller fängelse i högst sex månader.
Lämnar någon oriktig uppgift vid Till böter eller fängelse I högst ansökan om luftfartvgs införande t sex månader döms den som luftfartygsregistret eller anteck- J. bryter mot 1 kap. 2a§ första
nande i bihanget till registret eller stycket eller mot villkor som har
vid annan ansökan eller anmälan meddelats enligt I kap. 2a§ andra enligt 2 kap.. straffes med dags- stycket,
böter eller fängelse i högst sex mä- 2. bryter mot sådana förbud eller
nader. föreskrifter som har meddelats med
Framför någon luftfartyg. som är stöd av I kap. 38, märkt med oriktig nationalitets- och 3. lämnar oriktiga uppgifter vid registreringsbeteckning eller eljest ansökan eller anmälan enhgt 2 kap... saknar i denna lag eller med stöd 4. framför luftfartyg i strid med 2 därav föreskrivna märken. dömes kap. 16§ eller föreskrifter som har
till fängelse i högst två år eller. om meddelats med stöd därav,
brottet är ringa, ull dagsböter. 5. bryter mot 3 kap. 1§ första
stycket eller 4 kap. I eller 3 8.
6. vid tjänstgöring ombord på
luftfartyg vägrar att följa befälha-
varens order,
7. bryter mot 5 kap. 7§, 6 kap. 4§
eller föreskrifter som har meddelats
med stöd av 6 kap. 8§ första
stycket,
8. upplåter eller driver en anlägg-
ning I strid med 6 kap. 9§ första
stycket,
9. bryter mot 6 kap. 15§ första
stycket.
2S6
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10. utövar luftfart utan tillständ
enligt 7 kap..
H. vid utövande av luftfart äsi-
dosätter de villkor som har meddelats med stöd av 7 kap. 4§ första stycket eller 7 kap. 6§ första stycket, 12. bryter mot trafikföreskrifter som har meddelats med stöd av 8
kap. I eller 2§, 13. underlåter att landa enligt 8 kap. 38, 14. bryter mot 8 kap. 4§ första.
andra eller fjärde stycket, eller 15. använder ett luftfartyg vid luftfart utan föreskriven försäkring eller säkerhet enligt 10 kap. 28.
Nyttjas luftfartyg utan lov till Till böter döms den som luftfart, ehuru det saknar luftvär- I. uppsåtligen lämnar oriktiga dighetsbevis eller miljövärdighets- uppgifter i ärenden som rör innehav bevis eller eljest icke är luftvärdigt av certifikat eller behörighetsbevis
eller miljövärdigt enligt vad i 3 kap. eller frågor om annan behörighet el-
sägs, dömes till dagsböter eller ler vid prov. kontroller eller annan fängelse i högst ett år. tillsyn över behörigheten, Samma lag vare, om luftfartyg 2. bryter mot föreskrifter som har utan lov nyttjas till luftfart ehuru meddelats med stöd av 4 kap. 208 det icke är bemannat enligt vad i 4 första och andra styckena eller 6 kap. sägs. kap. 15§ tredje och fjärde styckena, 3. utför passagerartransporter utan att det i biljetter eller standardvillkor finns sådana utfästelser som anges i 9 kap. 22§ första stycket, eller 4. bryter mot 11 kap. 138.
Till böter döms också den som i andra fall än som anges i 1—-28§
försummar någon skyldighet enligt 1—6 eller 8 kap.
Den som å luftfartyg förrättar Om en gärning har skett av ringa tjänst varom i 4 kap. 4§ sägs utan oaktsamhet eller om den är belagd att hava erforderligt luftfartscertifi- med straff i brottsbalken, skall den kat. dömes till dagsböter eller fäng- inte föranleda ansvar enligt denna
else i högst sex månader. Till sam- lag. ma straff dömes den som utan att
hava erforderligt certifikat förrättar
tjänst som avses I 6 kap. 158.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Förverkande
58 Sätter sig någon som gör tjänst å Om ägaren eller någon som är i luftfartyg upp mot befälhavaren hans stäile uppsåtligen begår eller
och vägrar honom lydnad, dömes medverkar till en sådan gärning till dagsböter eller fängelse i högst som anges i 15 första stycket I eller ett år. 2, kan luftfartyget förklaras förver- Till samma straff dömes befälha- kat om det behövs för att förebygga
vare som försummar att. när luft- brott eller om det i övrigt finns sär-
fartyg är i nöd, göra vad på honom skilda skäl. Detta gäller dock inte ankommer enligt 5 kap. 7§. om förverkande är uppenbart obilligt. Om fartyget inte finns i behåll kan värdet förklaras förverkat.
Första stycket gäller inte mot den som 1 god tro har förvärvat luftfartyget eller någon särskild rätt till det.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också i fråga om sädant gods som avses i 8 kap. 4 § första och andra styckena om dess ägare efler någon som är I ägarens
ställe begär eller medverkar till en sadan gärning som anges i 2§ 14.
Behörig domstol
6§
Den som vid förande av luftfar- Första domstol i mål om ansvar tyg eller utövning av annan tjänst för brott enligt denna lag och enligt ombord eller vid utövning av tjänst föreskrifter som har meddelats med
som avses i 6 kap. 16§ varit så på- stöd av lagen är de tingsrätter som
verkad av starka drycker eller and- är sjörättsdomstolar. Detta gäller ra stimulerande eller bedövande även om gärningen är belagd med ämnen som i 5 kap. 10 § sägs, strängare straff i brottsbalken.
dömes ull fängelse i högst två år I fråga om domstolarnas behörigeller, om brottet är ringa. till dags- het att uppta målen gäller rätte-
böter, dock ej under tjugufem. gångsbalkens regler om laga dom-
stol i brottmål. Om det inte finns någon sjörättsdomstol i den ort där
talan skall väckas enligt dessa
regler är den närmaste sjörättsdom-
stolen behörig.
7 gl Inrättar eller driver någon utan
erforderligt tillständ flygplats eller
!! Paragrafen upphävd genom denna lag. 17 Riksdagen 19841/85. 1 saml. Nr 212
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
annan anläggning som avses I 6
kap. eller upplåter eller driver nä-
gön sådan anläggning utan att den
är godkänd, där det kräves. straffes
med dagsböter eller fängelse i högst
sex månader.
Till samma straff dömes den som utövar luftfart utan att hava tillständ enligt 7 kap. eller med äsidosättande av villkor som meddelats med stöd av 7 kap. 48.
Åsidosätter någon vid utövning av tjänst å luftfartyg eller eljest tra-
fikföreskrift som meddelats med stöd av 8 kap. I eller 25. eller underlåter nägon att landa enligt vad i 8 kap. 3§ sägs. straffes med dagsböter eller fängelse i högst ett år.
Samma lag vare, om krigsmaterie! eller annat gods befordras med luftfartyg i strid mot 8 kap. 43§ första eller andra stycket eller föreskrift som meddelats med stöd därav.
gg!
Nyttjas luftfartyg till luftfart utan
att enligt 10 kap. 2§& föreskriven
försäkring eller säkerhet finnes, dömes tull dagsböter eller fängelse i
högst ett år.
Den som utför passagerarbefordran utan att i biljett eller standard-
villkor för befordran intaga utfäs-
telse som föreskrives i 9 kap. 22 § första stycket, dömes tll dagsböter.
108!”
Försummar någon, i annat hänseende än förut sagts, vad enligt 1—6
eller 8 kap. åligger honom, straffes
med dagsböter.
Samma lag vare. där någon bryter mot vad i 11 kap. 13§ sägs.
!" Paragrafen upphävd genom denna lag.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
INNE 13
Straff enligt denna lag må ej ådömas, där gäringen skett av oakt-
samhet som var ringa.
128! Till straff enligt denna lag må ej dömas för gärning. som är särskilt
belagd med straff i brottsbalken.
1385 Förövar ägaren av luftfartyg eller
nägon som är i hans ställe uppsåtli- £en gärning varom i 18 första stycket sägs eller medverkar därtill, må luftfartyget förklaras förverkat
till kronan, såframt det är påkallat
till förebyggande av brott eller el-
jest särskilda skäl föreligga och det ej är uppenbart obilligt; finnes fartyget ej i behåll. må i stället värdet
förklaras förverkat. Vad nu sagts gälle dock ej mot den som i god tro förvärvat fartyget eller särskild rätt
därtill.
Bestämmelserna i första stycket
skola i tillämpliga delar gälla jäm väl
krigsmateriel och gods som avses i 8 kap. 4§ andra stycket, såframt
ägaren därav eller någon som är i
andra stycket i detta kapitel sägs eller medverkar därtill.
14 KAP.
Vissa bestämmelser om lagens Lagens tillämpning, bemynditillämpning ganden och definitioner
I fråga om luftfartyg som icke I fråga om luftfartyg som inte har
hava förare ombord eller som fram- någon förare ombord, inte är modrivas annorledes än med motor el- tordrivna eller i övrigt är av särskild ler eljest äro av särskild beskaffen- beskaffenhet får regeringen eller
” Paragrafen upphävd genom denna lag.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
het äger regeringen eller, efter rege- den myndighet regeringen bestäm-
ringens bemyndigande. luftfarts- mer meddela de särskilda föreskrifverket att, där hinder ej möter av ter som behövs och föreskriva eller hänsyn till trafiksäkerheten eller i enskilda fall medge undantag från det allmänna, medgiva undantag bestämmelserna 1 2—8 kap. Om re-
frän vad i 2—8 kap. stadgas, så ock geringen bestämmer det, får myn-
meddela de särskilda föreskrifter digheten uppdra åt andra att medsom finnas erforderliga. dela föreskrifterna. Föreskrifter
och undantag fär inte utformas så
att de strider mot trafiksäkerhetens
eller det allmännas intresse.
Regeringen eller, efter regering- I fråga om sådana föremål som är ens bemyndigande, luftfartsverket inrättade för rörelse i luften men äger ock meddela föreskrifter om som inte är att anse som luftfartyg sådana för rörelse i luften inrättade gäller de föreskrifter som meddelas föremål. som icke äro att hänföra av regeringen eller den myndighet ull luftfartyg. regeringen bestämmer.
2§ Talan mot sådant luftfartsverkets Besvär över luftfartsverkets be-
beslut i särskilt fall enligt denna lag slut enligt denna lag eller föreskrifeller med stöd därav meddelade fö- ter som har meddelats med stöd av
reskrifter. som rör certifikat eller lagen förs behörighetsbevis för personal inom i frågor som rör elevtillstånd, cerluftfarten, medgivande att utan cer- tifikat, behörighetsbevis och tilltifikat göra tjänst å luftfartyg, re- ständ att tjänstgöra på luftfartyg
gistrering av luftfartyg eller förbud utan certifikat hos den länsrätt remot luftfartygs avgång, föres hos geringen bestämmer, kammarrätten genom besvär. i frågor som rör registrering av
Mot annat beslut av luftfartsver- luftfartyg eller förbud för luftfartyg ket enligt denna lag föres talan hos att avgå hos kammarrätten, och regeringen genom besvär. i Övriga frågor hos regeringen.
Beslut, som avses i denna para- Beslut som avses i denna paragraf, skall omedelbart lända till ef- graf gäller omedelbart om inte anterrättelse, om ej annorlunda för- nat förordnas. ordnas.
38 Närmare föreskrifter rörande till- Regeringen eller den myndighet lämpningen av denna lag meddelas regeringen bestämmer meddelar ytav regeringen eller. efter regering- terligare föreskrifter i de avseenden
ens bemyndigande, av luftfartsver- som anges i denna lag. ket. Om regeringen bestämmer det får
myndigheten uppdra åt andra att
meddela föreskrifterna.
4§
Regeringen må bestämma, att Är Sverige i krig eller krigsfara vad i denna lag sägs om luftfarts- får regeringen föreskriva eller i en-
verket skall i ett eller flera hänseen- skilda fall medge undantag från be-
Nuvarande lIvdelse Föreslagen lydelse
den t stället gälla annan myndighet stämmelserna i denna lag. i före-
som regeringen förordnar. skrifter som har meddelats med stöd av denna lag och i andra lagar och författningar av betydelse för luftfarten. Regeringen får därvid meddela de föreskrifter som behövs.
Detsamma gäller om det råder sådana utomordentliga förhållanden
som är föranledda av krig eller av
krigsfara som Sverige har befunnit sig 1.
Om regeringen i andra fall än då
Sverige är I krig har meddelat föreskrifter enligt denna paragraf skall föreskrifterna underställas riksdagens prövning inom en månad efter utfärdandet. Om nägon sådan underställning inte sker eller om föreskrifterna inte godkänns av riksdagen inom två månader från underställningen, upphör föreskrifterna att gälla.
n
Vid tillämpningen av denna lag
och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen avses
med Chicagokonventionen den konvention angående internationell civil luftfart som avslutades i Chicago den 7 december 1944,
med Genévekonventionen den konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg som avslutades i Genéve den 19 juni 1948.
med Warszawakonventionen den konvention om internationell luftbefordran som undertecknades i Warszawa den 12 oktober 1929 och
reviderades genom det i Haag den
28 september 1955 avslutade protokollet, och
med Guuadualajarakonventionen den konvention om internationell luftbefordran som utförs av annan än den avtalsslutande fraktföraren. som undertecknades i Guadalajara den 18 september 1961.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
ANDRA AVDELNINGEN
Om militär luftfart och annan Militär luftfart och annan luft-
luftfart för statsändamål fart för statsändamäl
15 KAP.
I fråga om luftfart med svenska Bestämmelserna i 9 kap., 10 kap. militära luftfärtyg samt om militära 38, 11 kap. 2§ andra och tredje flygplatser och annan militär mark- styckena och 138 gäller även i fråga organisation meddelas, i de ämnen i om luftfart med svenska militära vilka beträffande civil luftfart stad- luftfartyg och i fråga om den militäganden åro givna I denna lag, be- ra markorganisationen. stämmelser av regeringen eller den regeringen bemyndigar.
Vad 19 kap. och 10 kap. 3 § även- Regeringen eller den myndighet
som HH kap. 2§ första och tredje regeringen bestämmer meddelar i styckena samt 138 är stadgat med övrigt bestämmelser för den militä-
avseende å civil luftfart skall dock ra luftfarten i de ämnen som anges i
gälla jämväl i fall som avses 1 första den första avdelningen. stycket.
Beträffande luftfart med svenska Bestämmelserna i denna lag luftfartyg, som utan att vara militä- utom 11! kap. 3—688 gäller även i ra nyttjas uteslutande för statsända- fråga om luftfart med svenska Iuft-
mål och icke för affärsdrift. gäller fartyg, som utan att vara militära
vad I denna lag. med undantag av används endast för statsändamäl
II kap. 3—68§, är stadgat om civil och inte för affärsdrift.
luftfart.
Regeringen eler den regeringen För sådana luftfartyg får regebemyndigar äger i fråga om luftfar- ringen eller den myndighet rege-
tyg som avses I försla stycket med- ringen bestämmer meddela särskilgiva vtterligare undantag från vad da föreskrifter samt föreskriva och i som enligt denna lag gäller om civil enskilda fall medge ytterligare un-
luftfart, dock icke såvitt angår de i dantag från bestämmelserna i den-
18 andra stycket angivna lagrum- na lag. Undantag får dock inte men, så ock meddela de särskilda medges från de bestämmelser som
föreskrifter som finnas erforderliga. anges i I $ första stycket.
Huruvida och på vilka villkor Regeringen eller den myndighet främmande militära luftfartyg eller regeringen bestämmer meddelar
andra främmande luftfartyg. som bestämmelser i fråga om rätten till nyttjas uteslutande för statsända- luftfart inom svenskt område för utmål och icke för affärsdrift. må vin- ländska militära luftfartyg och andna tillträde till svenskt område, be- ra utländska luftfartyg som används stämmer regeringen eller den rege- endast för statsändamål och inte för
ringen bemyndigar. affärsdrift.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Bestämmelserna I 2 kap. 2 § andra stycket gäller inte i fråga om luftfartyg som har registrerats i Sverige före ikraftträdandet. För sådan utbildning enligt luftfartslagen som har påbörjats före den nya lagens ikraftträdande gäller inte bestämmelserna om elevtillständ.
Äldre bestämmelser gäller i fråga om behörigheten att handlägga mål som avses i 13 kap. 65, om talan har väckts före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser gäller beträffande besvär över luftfartsverkets be-
slut i frågor som rör certifikat, behörighetsbevis och tillstånd att tjänstgöra på luftfartyg utan certifikat, om beslutet har meddelats före ikraftträdan-
det.
3¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1922: 382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfart
Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 3 och 48§§ lagen (1922: 382) an-
gående ansvarighet för skada i följd av luftfart skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Brukar någon utan lov annans Den som utan lov använder ett
luftfartyg. svare brukaren i ägarens luftfartyg som tillhör någon annan
ställe för skada, som därunder in- är i stället för ägaren ansvarig för träffar. skador som inträffar vid ett sådant
tillfälle. När ett luftfartyg innehas på
grund av kreditköp med förbehåll
om återtaganderätt. skall ägarens ansvar enligt denna lag i stället vila på brukaren.
Det som sägs i andra stycket gäller också om ett luftfartyg innehas med nyttjanderätt och
1. ägaren och nyttjanderättshavaren har träffat avtal om att ansvaret skall vila på innehavaren,
2. nyttjanderätten avser en be-
stämd tid om minst ett är,
3. innehavaren enligt nyttjanderättsavtalet har rätt att skaffa förare eller befälhavare eller att använda fartyget för luftfart i förvärvssyfte, och
4. anteckning om nyttjanderätten har gjorts i luftfartygsregistret.
Prop. 1984/85: 212 2604
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
PA
Innehar någon luftfartyg med När ett luftfartyg innehas med
nyttjanderätt, och ingick i upplåtel- nyttjanderätt men 3§ inte är till-
sen tullika befogenhet att anställa lämplig. är innehavaren lika med förare eller befälhavare å luftfarty- ägaren ansvarig för skador enligt
get, vare sådan brukare lika med denna lag om han
luftfartygets ägare ansvarig för ska- 1. enligt nyttjanderättsavtalet har da. som i följd av luftfartygets be- rätt att skaffa förare eller befälha-
gagnande i luftfart inträffar: och må vare, eller ägaren söka sitt åter av brukaren. 2. trots att han saknar sådan rätt
Lag samma vare, därest brukaren använder sig av en annan förare el-
ej innehar luftfartyget med sådan ler befälhavare än den som ägaren
befogenhet. som nyss sagts, men har anställt och skador inträffar vid likväl anhtar annan förare eller be- ett sådant tillfälle.
fälhavare än den av ägaren anställ- Den ersättning ägaren kan ha gett
de. samt skada inträffar under den- ut i ett sådant fall som avses i första ne förares eller befälhavares hand- stycket får han kräva åter av innehavande av luftfartyget. havaren.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983.
4 Förslag till Lag om ändring i lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt till luftfar-
tyg
Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt ull luftfartyg
dels att 7§ skall ha nedan angivna lydelse.
dels att 124, 39. 43, 46 och 50 §§ ordet ”luftfartsstyrelsen” skall bytas ut
mot ””luftfartsverket” och att i 538 ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen ”.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Inteckning i luftfartyg må icke beviljas, med mindre den som medegivit inteckningen är införd i luftfartygsregistret såsom ägare av fartyget.
Är ansökan om inteckning ej Är ansökan om inteckning ej
grundad på medgivande av den som grundad på medgivande av den som enligt vad luftfartygsregistret utvi- enligt vad luftfartygsregistret utvi-
sar byggt fartyget, skall i ärendet sar byggt fartyget, skall i ärendet
styrkas att från honom äganderät- styrkas att från honom äganderätten övergått till den som medgivit ten övergått till den som medgivit
inteckningen. Har fartyget tidigare inteckningen. Har fartyget tidigare
varit registrerat I främmande stat, varit registrerat I en främmande stat
skall dock, såframt ej eljest laga eller hos en internationell organisa-
hinder möter, inteckning beviljas, tion, skall dock, såframt ej eljest
Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse
där den som medgivit inteckningen laga hinder möter. inteckning bevil-
blivit vid fartygets införande i det Jas, där den som medgivit intecksvenska registret upptagen såsom ningen blivit vid fartygets införunde ägare eler ock härleder sin rätt från I det svenska registret upptagen så-
den däri först införde ägaren. som ägare eller ock härleder sin rätt
från den därt först införde ägaren.
Har fartyget i tre år näst före ansökningen varit infört i luftfartygsregistret och finnes den som medgivit inteckningen hava varit under hela den
tiden upptagen I registret såsom ägare eller härleder han sin rätt från den
som vid början av samma tid var införd såsom ägare, skull ansökningen. ändå att annan upplysning om äganderätten ej vinnes, bifallas där ei eljest laga hinder möter.
Denna Jag träder i kraft den 1 januari 1983.
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna förvaltningsdomsto-
lar
Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 14 och 1888 lagen (1971: 289) om
allmänna förvaltningsdomstolar skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
148!
Länsrätt prövar Länsrätt prövar
1. mål enligt skatie-. taxerings-. 1. mål enligt skatte-, taxerings-.
uppbörds- och folkbokföringsför- uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna i den utsträckning som fattningarna i den utsträckning som är föreskrivet i dessa författningar. är föreskrivet i dessa författningar.
2. mål enligt socialtjänstlagen 2. mål enligt socialtjänstlagen
(1980:620), lagen (1980:621) med (1980:620), lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av särskilda bestämmelser om vård av unga, utlänningslagen (1980: 376). unga, utlänningslagen (1980:376), smittskyddslagen (1968:231), lagen smiltskyddslagen (1968:231). lagen (1970: 375) om utlämning till Dan- (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge mark. Finland, Island eller Norge
för verkställighet av beslut om vård för verkställighet av beslut om vård eller behandling och körkortslagen eller behandling, körkortslagen
(1977:477) i den utsträckning som (1977:477), och luftfartslagen
är föreskrivet i dessa lagar samt mål (1957:297) i den utsträckning som
enligt 21 kap. föräldrabalken, är föreskrivet i dessa lagar samt mål
enligt 21 kap. föräldrabalken,
3. mål enligt lagen (1980:1123) 3. mål enligt lagen (1980:1123)
om offentlig insyn i säkerhetsarbe- om offentlig insyn i säkerhetsarbetet vid kärnkraftverken. tet vid kärnkraftverken.
! Senaste lydelse 1981: 37.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
18 Länsrätt är domför med en lag- Länsrätt är domför med en lagfåren domare ensam fåren domare ensam 1. när åtgärd som avser endast ). när åtgärd som avser endast måls beredande vidirages. måls beredande vidtas,
2. vid sädant förhör med vittne 2. vid sädant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av an- eller sakkunnig som begärts av an-
nan länsrätt samt vid sådant förhör nan länsrätt samt vid sådant förhör i ärende enligt utlänningslagen 1 ärende enligt utlänningslagen (1980: 376) som begärts med stöd av (1980: 376) som begärts med stöd av 57 § samma lap, 578 samma lag. 3. vid beslut som avser endast 3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning rättelse av felräkning. felskrivning eller annat uppenbart förbiseende, eller annat uppenbart förbiseende. 4. vid beslut om återkallelse tills 4. vid beslut om äterkallelse tills vidare av ett körkort. körkortstill- vidare av ett körkort. körkortstillständ eller traktorkort eller om väg- stånd eller traktorkort eHer om vägran tills vidare att godkänna ett ut- ran tills vidare att godkänna ett utländski körkort. när det är uppen- ländskt körkort, när det är uppen-
bart att ett sådant beslut bör ired- bart att ett sådant beslut bör med-
delas. delas. S. vid annat beslut som inte inne- S. vid beslut om försättande ur
fattar slutligt avgörande av mål. kraft av ett luftfartscertifikat, elev-
tillstånd, annat certifikat eller behörighetsbevis, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas, och 6. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.
Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsut-
ten rätt, är länsrätt domför med cen lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.
Vad som sägs I andra stycket gäl- Vad som sägs I andra stycket gäl-
ler även vid avgörande av ler även vid avgörande av
1. mål om utdömande av vite, 1. mål om utdömande av vite, 2. mål enligt bevissäkringslagen 2. mål enligt bevissäkringslagen
(1975: 1027) för skatte- och avgifts- (1975: 1027) för skatte- och avgifisprocessen. enligt lagen (1978: 880) processen, enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter, om besiktning tullar och avgifter. om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen enligt fastighetstaxeringslagen (1979: 1152), om handlings undanta- (1979: 1152), om handlings undantagande från taxeringsrevision, skat- gande från taxeringsrevision. skat-
terevision eller annan granskning terevision eller annan granskning
och om befrielse från skyldighet att och om befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt taxe- lämna kontrolluppgift enligt taxe-
ringslagen (1956: 623), ringslagen (1956: 623).
> Senaste lydelse 1981: 282.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
3. mål om omhändertagande för 3, mål om omhändertagande för utredning enligt 30§ barnavårdsla- utredning enligt 308 barnavårdsla-
gen (1960: 97). gen (1960:97),
4. mål enligt uppbörds- och folk- 4. mål enligt uppbörds- och folk-
bokföringsförfattningarna med un- bokföringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares an- dantag av mäl om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt. svarighet för arbetstagares skatt.
5. mål om uppdelning av taxe- 5. mål om uppdelning av taxe-
ringsvärde enligt 20 kap. 15§ fas- ringsvärde enligt 20 kap. 15§ fas-
tighetstaxeringslagen (1979: 1152), tighetstaxeringslagen (1979: 1152).
6. mål som avser ändring av tax- 6. mål som avser ändring av tax-
erad inkomst med högst 1000 kro- erad inkomst med högst 1000 kro-
nor, nor, 7. mål enligt skatte- och taxe- 7. mål enligt skatte- och taxe-
ringsförfattningarna 1 vilket beslu- ringsförfattningarna 1 vilket beslutet överensstämmer med parternas tet överensstämmer med parternas samstämmiga mening. samstämmiga mening.
8. mäl om rättshjälp genom of- 8. mål om rättshjälp genom of-
fentligt biträde i ett ärende hoös en fentligt biträde i ett ärende hos en annan myndighet, annan myndighet.
9. mål enligt körkortslagen 9. mål enligt körkortslagen (1977: 477), om beslutet innebär att (1977:477), om beslutet innebär att
varning meddelas eller om det är varning meddelas eller om det är
uppenbart att ett körkort, körkorts- uppenbart att ett körkort. körkortstillstånd eller traktorkort skall åter- tillstånd eller traktorkort skall åter-
kallas eller att ett utländskt körkort kallas eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas, inte skall godkännas,
10. mål i vilket saken är uppen- 10. mål enligt luttfartslagen
bur. (1957:297), om beslutet innebär att
varning meddelas eller om det är
uppenburt antingen att ett luftfaris-
certifikat. elevtillstånd, annat certi-
fikat eller behörighetsbevis skall
återkallas eller att en begäran om
förnyelse av certifikat inte skall bi-
fallas, och
11. mål i vilket saken är uppen-
bar.
Denna lag träder i kraft den1 januari 1983.
Bilaga 3
Sammanställning av remissyttranden över flyglagutredningens betänkande (DsK 1981:12 och 13) Reviderad luftfartslagstiftning
1 Remissinstanser
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av riksåklagaren, domstolsverket. överbefälhavaren, luftfartsverket, chefen för luftfartsinspektionen, statens haverikommission, statens naturvårdsverk. näringsfrihetsombudsmannen, kammarrätten I Jönköping, Stockholms tingsrätt, Kalmar tingsrätt. Sundsvalls tingsrätt, länsrätten i Östergötlands län, Sveriges advokatsamfund. Svenska försäkringsbolags riksförbund, Helikopterföretagens riksförbund och Taxiflygföretagens riksförbund, Finansbota-
gens förening, Kungl. Svenska Acroklubben (KSAK). Scandinavian Air-
lines System och Linjeflyg AB (SAS/LIN), Svensk pilotförening, Svenska allmänflygföreningen. Swedair AB. Centralorganisationen SACO/SR och
Tjänstemännens centralorganisation (TC:O).
Landsorganisationen i Sverige har ingett och åberopar ett yttrande av Svenska transportarbetareförbundet.
Yttrande har också avgetts av Bromma Aeroconsulter HB (BAC).
Riksåklagaren har överlämnat yttranden från överåklagaren i Malmö åklagardistrikt samt från länsåklagarna i Kalmar, Jämtlands och Väster-
norrlands län.
2¶Remissyttrandena
2.1¶Allmänna synpunkter på utredningens förslag
När det gäller den språkliga och redaktionella översynen av lagstiftningen har utredningens förslag mottagits övervägande positivt. Svenska försäkringsbolags riksförbund, Helikopterföretagens riksförbund och Taxiflygföretagens riksförbund, SASILIN, Svensk pilotförening, Svenska all-
mänflygföreningen och Svenska transportarbetareförbundet menar att lagtexten gjorts mer överskådlig och lättillgänglig.
Luftfartsverket och luftfartsinspektionen menar dock att texten i vissa fall förlorat i saklighet och klarhet.
Allmänna synpunkter har också framförts rörande några principiella
frågor vid uppläggningen av lagstiftningen.
När det gäller samrådsförfarandet anser sålunda luftfartsverket att det i författningstexterna bör framgå vilken typ av samråd som åsyftas. Med
uttrycket "i samråd med” avses enligt verket att berörda samrådsorgan skall vara eniga, medan uttrycket ”efter samråd med” innebär att myndig-
heten efter inhämtande av annan myndighets yttrande självständigt skall
avgöra ärendet. Liknande synpunkter lämnas av luftfartsinspektionen och
överbefälhavaren.
När det gäller användningen 1 lagtexten av begreppen brukare och inne-
havare anser luftfartsverket att förslaget inte är konsekvent. Framför allt föreligger enligt luftfartsverket vissa oklarheter beträffande föreslagen ändring i luftansvarighetslagen. Liknande synpunkter anförs av luftfartsinspektionen.
Beträffande delegationshestämmelserna är det enligt luftfartsverket för en läsare mest praktiskt om man redan av lagtexten får besked om till vilken myndighet en viss fråga kan ha delegerats. Liknande synpunkter framförs av luftfartsinspektionen.
2.2 Luftfartslagens och luftfartskungörelsens allmänna bestämmelser
I kap. 28. Enligt luftfartsinspektionen är uttrycket "svenska luftfartyg”
2 an oklart. I stället bör det stå "luftfartyg av svensk nationalitet”.
I kap. 6§. Förslaget rörande tillämpningen av svenska regler på utländska luftfartyg som innehas med nyttjanderätt av svensk brukare kommenteras bl.a. av Sveriges advokatsamfund. Enligt samfundet är det riktigt att
en sådan brukare inte skall ha rätt att disponera över fartyg vid pantsätt-
ning men att ansvaret för att fartyget är luftvärdigt och miljövärdigt skall åvila honom. Enligt samfundet bör vidare utformningen av panträttsinstitutet ske under hänsynstagande till att svenska flygföretag ofta erhäller kredit från utländska säljare eller kreditinrättningar. Förslaget hälsas ock-
så med tillfredsställelse av SAS/LIN och av Svensk pilotförening. För-
eningen pekar i detta sammanhang på behovet av en samordning av de skandinaviska luftfartslagarna på denna punkt, eftersom förfarandet med leasing av flygplan redan tillämpas av SAS och förmodligen i framtiden kommer att bli allt vanligare.
I övrigt har utredningens förslag beträffande en svensk anslutning till
Chicagokonventionens artikel 83 bis inte mött någon erinran under remiss-
behandlingen. Utöver vad som nyss sagts har inte heller särskilt kommen-
terats förslaget om införande av två nya paragrafer om möjlighet för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att förordna om tillämpning av svenska bestämmelser på utländska till Sverige inhyrda luftfartyg eller av undantag från dessa bestämmelser beträffande svenska luftfartyg som uthyrts till utländska brukare.
2.3 Registrering, nationalitet och märkning
2 kap. 2§. Beträffande förslaget om krav på svenskt ägarinflygande över luftfartyg för att det skall kunna registreras i Sverige avstyrker luftfartsverket och luftfartsinspektionen den föreslagna ändringen. De förutsättningar
som låg till grund för luftfartsverkets framställning i saken är 1980 är enligt luftfartsverket inte längre desamma. Utvecklingen av leasing som en finan-
sluter sig till luftfartsverkets uppfattning. 2 kap. 4 §. Enligt luftfartsinspektionen torde numera kravet på luftvärdighet och miljövärdighet för registrering kunna tas bort. Ett luftfartyg får
ju ändå inte brukas utan att det är luftvärdigt och miljövärdigt. Inga krav på
luftvärdighet och miljövärdighet föreligger för att luftfartyget skall kunna
stå kvar I fartygsregistret. Om kravet inte längre upprätthålls skulle enligt
inspektionen hanteringen vid registreringsproceduren i många fall underlättas. För övrigt har utredningens förslag när det gäller registrering, nationali-
tet och märkning inte föranlett något yttrande under remissbehandlingen.
2.4 Luftvärdighet och miljövärdighet
3 kap. I $. Enligt luftfärisinspektionen bör det nuvarande uttrycket
"vidmakthålla inte utbytas mot ”underhålla”. Begreppet underhåll om-
fattar inte i andra sammahang modifiering. 3 kap. 2 §. Enligt luftfartsinspektionen har ordet ”besiktningar” en begränsad betydelse och utgör endast ett element i luftfartsinspektionens luftvärdighetsbevakning. Ordet bör utgå ur lagtexten. 3 kap. 38. Enligt luftfartsinspektionen bör bemyndigandet för luftfarts-
verket att uppdra åt särskilda sakkunniga att förnya luftvärdighetsbevis också avse utfärdande av sådana bevis.
3 kap. 5§. Bestämmelsen bör enligt luftfartsinspektionen kompletteras med hänsyn till att luftvärdighetsbevis i framtiden skall kunna utfärdas tills
vidare. Det är därvid viktigt att författningsmässigt poängtera att luftvärdighetsbeviset blir ogiltigt om inte underhållet skötts på föreskrivet sätt.
3 kap. 7§- Enligt luftfartsinspektionen bör markeras att ägaren inte är skyldig att övervaka att ett luftfartyg är luftvärdigt om det inte nyttjas. Ett sådant krav är enligt inspektionen inte rimligt. För övrigt föreslår luftfartsinspektionen en het del smärre ändringar beträffande de i förslaget till luftfartsförordning upptagna stadgandena om tillsyn över luftvärdigheten, luftvärdighetsbevis och flyghandbok samt om luftvärdigheten hos utländska luftfartyg. miljövärdighet och rätt att tillverka luftfartyg m. m.
2.5 Luftfartygs bemanning, luftfartscertifikat m. m.
Utredningens förslag att de grundläggande bestämmelserna om erhål-
lande och återkallelse av certifikat skall tas in i lag accepteras i allmänhet
av remissinstanserna. Enligt luftfartsinspektionen kan man genom förändringen frän ett fåtal mycket övergripande lagregler med detaljreglering i
författning med lägre dignitet till en utomordentligt detaljerad lagtext inte
undgå att der skapas risker för förbiseenden och härda bindningar för framtiden. Sveriges advokatsamfund deltar utredningens uppfattning att de grund-
läggande bestämmelserna om erhållande och återkallelse av certifikat är så betydelsefulla att de bör tas in i lag.
2.5.1 Villkoren för erhållande av certifikat m.m.
Enligt luftfartsinspektionen framgår ej av den föreslagna 4 kap. 5§ utt
elevtillstånd skall vara något obligatoriskt för var och en som påbörjar
flygutbildning. Paragrafen bör enligt inspektionen inledas med ett stadgande att varje elev skall ha tillstånd. Enligt inspektionen har vidare elevtillständet I vissa fall ingen funktion att fylla. Man vet nämligen att eleven redan uppfyller säkerhetskraven genom att vederbörande har certifikat av viss dignitet. Enligt inspektionen mäste finnas möjlighet till avsteg från huvudregeln om obligatoriskt elevtilistånd. Vidare bör enligt inspektionen inte uppställas något krav på svenskt medborgarskap för erhållande
av elevtillstånd. Enligt luftfartsinspektionen bör heller inte i 4 kap. 6§ föreskrivas ett obligatoriskt krav på elevtillstånd för att luftfartscertifikat skall kunna
utfärdas. Inspektionen pekar särskilt på den situationen att innehavare av ett utländskt certifikat begär att få detta utbytt mot ett svenskt. I det läget går det ju inte att upprätthålla kravet på elevtillstånd. Detta krav mäste
alltså slopas.
Enligt kammarrätten I Jönköping saknas anledning att ifrågasätta lämp-
ligheten av att vid utbildningen övergå från individkontroll till systemkontroll. Enligt kammarrätten finns möjlighet att vägra förnyelse av tillstånd
för skola vid tillståndstidens utgång medan bestämmelser om indragning eller återkallelse av tillständ under löpande tillståndstid saknas. Det torde enligt kammarrätten ligga i sakens natur att tillståndet kan dras in för en skola som vidtar ändring av förhållanden som förelåg när tillståndet gavs och hade betydelse för detta. Om en skola ställer alltför låga krav på att godkänna sina elever kan det däremot vara diskutabelt om förutsättningar
för indragning av tillståndet under löpande tillståndstid föreligger utan stöd
av en särskild bestämmelse därom. Kammarrätten ifrågasätter om inte
förslaget om en utökad examensrätt för skolor motiverar införande av en
sanktionsbestämmelse av nyss angivet Slag.
2.5.2 Certifikatens giltighetstid och villkoren för förnyelse
Luftfartsinspektionen finner det tillfredsställande att utredningen före-
slagit att certifikaten även fortsättningsvis skall ha begränsad gilughetstid. Inspektionen understryker att certifikatens begränsade giltighetstid inte utgör binder för förenklingar i den nuvarande cerufikathanteringen. Också
länsrätten i Östergötlands län finner skälen för utredningens ställningsta-
gande övertygande. Bestämmer man sig härför måste emellertid enligt länsrätten ställas krav på att övriga bestämmelser om certfikats giltighet utformas med hänsynstagande härtill så att ett sammanhängande system
erhålls. De föreslagna bestämmelserna kan enligt länsrätten inte anses
uppfylla detta krav. Enligt Svenska allmänflygföreningen bör det inte stå i lagtexten att certifikat skall utfärdas för viss tid. Enligt föreningen bör privatflygarceruifikat ha en obegränsad giltighetstid men giltigheten bör vara förknippad med vissa villkor. Dessa villkor är i första hand att läkarundersökning och periodisk flygträning med kontrollant har genomförts inom vissa tidsintervaller. Den formella delen av förnyelse av privatflygarcertifikat suknar i dag flygsäkerhetsbetydelse enligt föreningen. Den är däremot en ekonomisk belastning både för luftfartsverket och cerufikatinnehavaren. Domstolsverket avstyrker utredningens förslag om förfarandet vid förnyelse av certifikat. Domstolsverket anser att förfarandet blir så krängligt
och tidsödande att det inte bör genomföras. Länsrätten i Östergötlands län
är införstadd med att länsrätten skall pröva mål om förnyelse av certifikat och elevtillstånd i de fall då luftfartsverket har ifrågasatt innehavarens lämplighet och denne har begärt länsrättens prövning. Svensk pilotförening anser att besvärstiden för prövning i länsrätten av avslag om förnyelse skall vara fyra veckor. En stor del av den grupp som kan beröras av dessa bestämmelser tjänstgör enligt pilotföreningen långa perioder utomlands. Tjänstgöringsperioder på mellan sju och tolv dagar är inte ovanligt. Detta kan i olyckliga fall medföra att besvärstiden ytterligare begränsas.
2.5.3¶Grunderna för återkallelse av certifikat
Enligt luftfartsinspektionen bör som äterkallelsegrund också anges en grund som rör brister beträffande ”kunskaper, erfarenhet och skicklighet”. Frågan om vad som skall ske om någon vid certifikatkontroll eller
eljest inte visar sig hålla måtten i hithörande avseenden är, påpekar inspektionen, inte reglerad. Däremot har man tagit upp frågan om återkallelse på grund av att nägon inte följt ett föreläggande alt genomgå certifikatkon-
troll. Det kan enligt inspektionen inte uteslutas att ytterligare situationer kan uppkomma som förbises nu. Enligt Sveriges advokatsamfund blir den föreslagna bestämmelsen om återkallelse på grund av att innehavarens förutsättningar att fullgöra den tjänstgöring som cerufikatet avser har
minskat onödig på grund av bestämmelsen om att cerufikat skall återkallas
om innehavaren inte längre uppfyller de krav i fråga om fysisk och psykisk lämplighet som gäller för elevtillståndet. Samfundet föreslår därför att den förstnämnda grunden (punkten 6) skall utgå. Svensk pilotförening finner det fullkomligt oacceptabelt att certifikatinnehavaren vid förnyelse och beslut om återkallelse skall kunna styrka sin psykiska lämplighet. Pilotför-
eningen erinrar om att luftfartsverket år 1979 föreslog införande av psyko-
logisk lämplighetsundersökning för trafikflygarcertifikat och att detta för-
slag med kraft avfärdats av företrädare för piloter och andra grupper
verksamma inom luftfarten. Föreningen motsätter sig inte psykologisk
lämplighetstest före utfärdandet av elevtillstånd eller certifikat men tar beståmt avständ från varje form av tvängsmässiga psykologiska tester och kontroller avseende vrkesutövande piloters funktionsförmåga. Svenska
allmänflygföreningen kan inte inse varför det skall vara nödvändigt att
inleda ett äterkallelseförfarande mot de ceruifikatinnehavare som genomgär den obligatoriska flygträningen eller skaffar sig ett läkarintyg om det
som ett villkor för certifikatets giltighet Kopplas regler om att dessa förutsättningar skall vara uppfyllda.
2,54 Tiden för återkallelse och ”spärrtid”
Enligt kammarrätten i Jönköping kan det när det gäller s.k. spärrtid
synas. mindre konsekvent att lagstiftaren har två skilda system på så
närliggande områden som körkorts- och luftfartslagstiftningen. Kammarrätten tillstyrker emellertid utredningens förslag att upphäva möjligheten
att återkalla ett certifikat för viss tid. Kammarrätten beaktar därvid främst två omständigheter, nämligen dels att återkallelse för viss tid mera har
karaktären av en straffrättslig sanktion än av en administrativ åtgärd
betingad av trafiksäkerhetsskäl, dels att säkerhetsskälen torde ha än större betydelse i samband med återkallelse av luftfartscertifikat än vid återkal-
lelse av körkort. Det bör vidare enligt kammarrätten antas ha haft betydel-
se vid valet av åtgärdssystem i körkortslagstiftningen att det är något av en
medborgerlig rättighet att köra bil. Detsamma kan inte sägas gälla framförande av luftfartyg. Kammarrätten avstyrker förslaget att införa termen spärrud. Termen är enligt kammarrätten snarast missvisande eftersom det
JJeder tanken till att spärren eller hindret är borta i och med att tiden är utgången såsom fallet är i körkortssammanhang. Kammarrätten erinrar om att det i luftfartssammanhang inte är fråga om en spärrtid av samma slag som i körkortslagstiftningen. Det förefaller därför enligt kammarrätten
mindre lämpligt att begagna samma term för två skilda saker. Enligt kammarrätten bör man antingen välja en annan term i luftfartslagstiftning-
en, förslagsvis lägsta väntetid e.d. eller avstå från någon särskild beteck-
ning vilket kräver en viss omarbetning av de föreslagna författningstex-
terna.
Även länsrätten i Östergötlands län pekar på att termen spärrtid här
används på annat sätt än i körkortslagstiftningen. Också länsrätten menar att det av rättsterminologiska skäl inte kan anses lämpligt att använda samma term i två olika betydelser. Länsrätten föreslår i luftfartslagen termen väntetid.
2.5.5 Grunderna för varning och erinran
Enligt luftfartsinspektionen kommer det av utredningen föreslagna ingri- 18 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 212
pandet mot en cerufikatinnehavare i form av beslut om erinran att få det resultatet att antalet varningar reduceras utan att flygsäkerhetseffekten
förloras eller minskas. Genom att beslut om erinran får ankomma på luftfartsverket kommer såväl belastningen som byråkratin för domstolarna
och den enskilde att reduceras. Luftfartsverket välkomnar därför den
föreslagna formen av ingripande. Förslaget innebär en kodifiering av den
praxis som utbildats inom luftfartsinspektionen. Eftersom varning kan meddelas mot innehavare av elevullstånd vore det konsekvent om även en crinran som ju är en betydligt mildare åtgärd kunde förekomma mot en
sådan innehavare. Luftfartsinspektionen hemställer om komplettering av
de föreslagna bestämmelserna i enlighet därmed.
Svensk pilotförening frågar sig om beslut om varning eller erinran kommer att arkiveras och införas i någon form av register samt hur lång tid en sådan påföljd kommer att finnas kvar i ett eventuellt register. Föreningen frågar sig vidare om flera beslut om varning kan resultera i indragning av certifikat respektive flera beslut om erinran kan resultera i tilldelning av varning.
2.5.6 Grunderna för försättande ur kraft och omhändertagande
Kammarrätten i Jönköping föreslår att den föreslagna bestämmelsen i 4
kap. 12§ görs tillämplig även vid den i punkt 7198 samma kapitel avsedda
återkallelsegrunden. Såvitt kammarrätten kan finna avser punkterna 6 och 71958 så likartade situationer att det saknas anledning att göra skillnad mellan dem i vad avser möjligheten att försätta certifikat ur kraft. Enligt kammarrättens erfarenheter i körkortsmål av närmast motsvarande slag behövs tämligen ofta interimistiska återkallelser under tiden tills erforderlig utredning blivit färdig. För den av ålderskrämpor eller psykiska egenheter träffade torde det ofta vara svårt att medge att lämpligheten för
bilkörning eller flygning minskat. Ett beslut att försätta ett certifikat ur
kraft är enligt kammarrätuen till sin natur interimistiskt. Av allmänna rättsgrundsatser följer att ett sådant beslut skall omprövas så snart den enskilde begär det eller återkallelsemyndigheten finner skäl till det. Vid sådan prövning sker det i kammarrätten normalt en lämplighetsprövning. Enligt kammarrätten är förslaget att giltighetstiden för vissa beslut att
försätta certifikat ur kraft skall begränsas i enlighet med vad som gäller för spärrtid något oklart. Enligt kammarrätten förleds man till tanken att en lämplighetsprövning skulle ske i dessa fall på samma sätt som vid utgången av den av utredningen föreslagna spärrtiden. En sådan innebörd är emel-
lertid inte förenlig med ordalagen i motiveringen. Tydligen är meningen att utgången av giltighetstiden vid försättande ur kraft skall medföra ett ome-
delbart återställande av behörigheten att flyga i motsats till utgången av
spärrtiden vid återkallelse som endast möjliggör en lämplighetsprövning.
Man kan då lätt komma i den situationen att någon först får sitt certifikat försatt ur kraft och därefter återfår behörigheten att flyga sedan beslutets
giltighetstid utgätt men tll sist likväl vid den slutliga prövningen får certifi-
katet återkallat. Denna situation är inte önskvärd men kan vara svär att undvika om utgången av gilughetstiden automatiskt medför ett äterställande av behörigheten men så är inte fallet med utgången av spärrtiden.
Kammarrätten ifrågasätter om man inte skulle få en bättre ordning om man
avstod från bestämmelserna angående utgången av giltighetstid och ersatte dem med en erinran att försättandet ur kraft skall upphävas på talan av den enskilde eller på beslutsmyndighetens eget initiativ om och när det kan antas att den enskilde åter är lämplig att inneha det certifikat som försatts ur kraft.
Under förutsättning att reglerna innebär att den vars certifikat återkallats först efter den s. k. spärrtiden kan få prövat om han uppfyller förutsättningarna för förnyelse av certifikat kan länsrätten i Östergötlands län ansluta sig till förslaget att försättande ur kraft av ett cerufikat skall ges begränsad giltighetstid i enlighet med det som gäller för spärrtid. Med hänsyn till att det ibland kan dra ut på tiden innan lagakraftägande dom föreligger är det enligt länsrätten från den enskildes synpunkt angeläget att hans väntetid inte blir längre än för den som snabbt får en lagakraftägande
dom. Denne bör rimligen inte bli sämre ställd i fråga om möjligheten att få
en ansökan om certifikat prövad genom att han eller åklagaren fullföljer talan till överrätt. Lagtexten bör emellertid i så fall kompletteras så att det klart framgår att meningen inte är att certifikatet efter utgängen av beslu-
tets giltighetstid skall återlämnas till innehavaren. Det är enligt länsrätten
klart att möjlighet måste finnas att omhänderta ett certifikat och att omhän-
dertagandet måste få den rättsliga effekten att certifikatinnehavaren förlo-
rar sin behörighet som förare, navigatör eller flygmaskinist på ett luftfartyg. Av rättssäkerhetsskäl bör cmellertid ett omedelbart omhändertagande
av ett certifikat bli föremål för domstols prövning och fastställas av domstol för att behålla sin giltighet. Så är det ordnat när det gäller körkort och
så bör det naturligtvis vara ordnat också när det gäller certifikat. Att låta domstolsprövningen i fastställelsefallen mynna ut i ett beslut om certifikatets försättande ur kraft ter sig i så fall som oegentlig. Certifikatet är ju redan satt ur kraft genom omhändertagandet. Däremot finns enligt länsrätten inte något att erinra mot uttrycket ”försätta ur kraft” i sådana fall där något omhändertagande inte har skett. Hellre än uttrycket ”försätta ur kraft” bör dock enligt länsrättens mening väljas uttrycket ”återkalla tills
vidare”. Förutom att härigenom vinns att samspelet mellan omhänderta-
gandet och domstolens överprövningsinstitut framträder på ett naturligt
sätt erhålls också överensstämmelse med vad som gäller i fråga om kör-
kort.
2.5.7 Förfarandet vid certifikatåterkallelse, varning m.m.
Enligt domstolsverket kan flera principiella skäl anföras för att frågor om återkallelse av certifikat m. m. bör prövas av domstol. Enligt domstolsver-
ket är inslaget av rättskipning vid prövningen betydande. Luftfartsverkets mänga roller. bl.a. tillsynsfunktionerna. gör att man kan tveka inför att verket prövar frågor om återkallelse m.m. Enligt verkets uppfattning är det en förutsättning för att det skall vara någon mening med att flytta över
prövningen av certifikatåterkallelser på domstol att även sådana återkal-
lelser som sker på medicinska grunder kan prövas där. Utredningens slutsats att handläggningen när det gäller sådana frågor är ingående och
komplicerad och att det inte bör ankomma på domstol att pröva dem är
enligt domstolsverket något förvånande. Från de intressen som domstols-
verket har att bevaka finns det emellertid inte skäl att ta i anspråk de hårt
arbetsbelastade länsrätternas resurser med dessa arbetskrävande mål.
Domstolsverket kan därför instämma i utredningens uppfattning att prövningen av frågor om certifikatåterkallelse på medicinska grunder bör ligga
kvar hos luftfartsverket. Vid den bedömningen finns det enligt domstolsverkets mening inte skäl att flytta över prövningen av andra återkallelse-
frågor eller frågor om varning till länsrätt eftersom målen blir sä få. Luftfartsinspektionen anför att även om några verkliga risker från rätts-
säkerhetssynpunkt inte har påvisats med den nuvarande ordningen anser
man av principiella skäl att sanktionsåtgärder av typ certifikatindragning
och varning inte borde beslutas av luftfartsverket utan av domstol. Om man accepterar denna principiella utgångspunkt anser luftfartsinspektionen att utredningens förslag i huvudsak är lämpligt utformat. Särskilt viktigt är att beslutanderätten i de många medicinska certifikatärendena, vilka inte har någon karaktär av sanktion utan är en lämplighetsprövning,
ligger kvar på luftfartsverket. En annan lösning skulle enligt inspektionen
leda till administrativt och resursmässigt orimliga konsekvenser. Att det
nya systemet kommer att medföra ökad byråkrati är dock enligt inspektionen ofrånkomligt. Den enkla snabba beslutsgången går förlorad. En dom-
stolsförhandling som dessutom sker på annan ort kommer att bli betydligt mer arbets- och resurskrävande än dagens smidiga ordning. Inspektionen
vill framhålla att genomförandet av förslaget kommer att leda till ett ökat
resursbehov vid såväl luftfartsverket som länsrätten. Även om antalet
ärenden kommer att hålla sig kring dagens nivå, omkring 15 per är, mäste
man räkna med att muntliga förhandlingar kommer till stånd i betydande
utsträckning vilket påverkar resursåtgången. Enligt luftfartsinspektionens mening är det inte troligt att förslaget ) denna del verkligen står i samklang med regeringens direktiv att av utredningen framlagda förslag skall kunna genomföras enligt ramen för oförändrade resurser inom det område förslaget avser.
Kammarrätten i Jönköping finner i likhet med utredningen att det kan
göras till föremål för kritik att luftfartsinspektionen har alltför många roller. Kammarrätten kan inte finna de skäl som anförs till stöd för förslaget att vissa ärenden skall kvarbliva hos luftfartsinspektionen överty-
gande. Kammarrätten uttalar visserligen att luftfartsverket ofta synes upp-
nå såväl rättvisa som praktiska beslut. Det åberopade utredningsmaterialet är ofta omfattande och avgörandena komplicerade. Detta kan emellertid
inte gärna inverka på den principiella bedömningen och synes i vart fall inte tala mot att avgörandena sker hos domstol. De omständigheterna att avgörandena träffas av chefen för luftfartsinspektionen efter föredragning,
vid vilken säväl flygöverläkaren som juridiskt och tekniskt operativt sak-
kunniga personer är närvarande, samt att avgörandena ofta träffas efter ingaende diskussioner och inte sällan utgörs av kompromisser och lösning-
ar i det enskilda fallet föranleder viss misstanke, att ärenden möjligen någon gång skulle tillföras material som inte bringas till den enskildes kännedom. Skulle en sådan misstanke vara befogad utgör de åberopade
omständigheterna i själva verket ett argument för att flytta avgörandena till domstol. Av utredningens material framgår att en mycket stör andel av de nu ifrågavarande certifikatåtgärderna alltjämt skulle handläggas av luft-
fartsverket. Den principiella inställningen skulle således inte få nägot mera
märkbart inslag. Enligt kammarrätten förefaller farhågorna överdrivna för alt de av medicinska skäl föranledda åtgärderna skulle leda till ett opraktiskt och resurskrävande förfarande vid domstol.
Länsrätten i Östergötlands län instämmer i uppgiften att säkerhetskra-
ven bättre kan bli tillgodosedda om avgörandet av frågor om administrati-
va sanktioner gentemot certifikatinnehavare skall vila på domstol i stället
för på luftfartsinspektionen som utfärdar föreskrifter och utreder brott mot dessa föreskrifter. Enligt länsrätten kan en certifikatinnehavare rimligen
inte vara sämre ställd i rättssäkerhetshänseende än en körkortsinnehavare. Länsrätten kan emellertid inte dela utredningens mening att något påtagligt behov från rättssäkerhetssynpunkt av en överflyttning av prövningen till domstol av frågan om återkallelse på medicinska grunder inte föreligger.
Den erfarenhet som länsrätten har i fråga om återkallelse av körkort på
medicinska grunder föranleder länsrätten att i stället ge uttryck för den uppfattningen att dessa mål är väl sä känsliga från rättssäkerhetssynpunkt
som mål om återkallelse på grund av trafiknykterhetsbrott. brott mot
trafikreglerna m. m. Länsrätten vill därför bestämt hävda att starka rättssäkerhetsskäl talar för att också återkallelse på medicinska grunder skall beslutas av länsrätten och inte av luftfartsverket. Det bör då givetvis ankomma på länsrätten att fatta de interimistiska beslut som kan behövas i
avvaktan på frågans slutliga avgörande.
Sveriges advokatsamfund hälsar med tillfredsställelse förslaget att beslutanderätten vid återkallelse av certifikat och meddelande av varning i princip överförs till domstol. Enligt samfundet inrymmer emellertid en återkallelse på medicinska grunder också viktiga rättssäkerhetsfrågor. För
den enskilde är det viktigt att frågan om ett certifikat skall återkallas
avgörs med största möjliga snabbhet av en instans som inte på en och samma gång fungerar som utredare, åklagare och domare. Den möjlighet att överklaga som står den enskilde till buds är enligt samfundet inte
tillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt med hänsyn framför allt till att förfarandet då kan bli ännu mer utdraget. vilket i och för sig kan medföra negativa psykiska effekter för den berörde. Ett skäl som möjligt-
vis skulle kunna tala mot att länsrätten som första instans handlägger återkallelse på grund av nu berörda förhållanden skulle kunna vara att antalet ärenden av aktuellt slag är så många att länsrättens kapacitet inte räcker till utan betydande förstärkningar och att sådana förstärkningar inte
kan komma i fråga i nuvarande statsfinansiella läge.
Helikopterföretagens riksförbund imvänder med skärpa mot förslaget till
särbehandling av återkallelse på medicinsk grund. Enligt förbundet förefaller det ologiskt att undanta en viss situation och därvid behålla den gamla rutinen. Redan den avvikelsen från vad som i övrigt skulle gälla att antalet instanser enligt förslaget tycks bli fyra i stället för tre väcker betänkligheter från systematisk synpunkt. Förbundet kan inte finna att de synpunkter som redovisas såsom luftfartsinspektionens argument till förmån för särreglering är övertygande. De farhågor rörande den praktiska handläggningen i domstol av dessa ärenden skulle lika väl kunna anföras mot nuvarande allmänna rättegångsordning vid allmänna domstolar.
KSAK kan acceptera de praktiska skäl som talar för en särreglering
beträffande återkallelse på medicinska grunder men anför att rättssäkerhe-
ten för den enskilde inte är helt tillfredsställande vid detta förfarande.
Möjligheten att överklaga till högre instans är alltför tungrodd och hämmar
den enskildes möjlighet att bevaka sin rätt. KSAK anser därför att ett
stadgande av detta slag bör kompletteras med bestämmelser om förhands-
besked i dylika ärenden till certifikatinnehavaren så att denne har möjlig-
het att framlägga ytterligare sakskäl eventuellt med hjälp av konsulterad medicinsk expertis innan luftfartsverkets beslut fattas.
SAS/LIN anser att också återkallelse på medicinska grunder bör prövas
av länsrätt.
2.5.8 Valet av domstol
Om utredningens förslag om domstolsprövning genomförs har domstolsverket inte något att erinra mot att målen koncentreras till länsrätten i Östergötlands län med kammarrätten i Jönköping som fullföljdsinstans.
2.5.9¶Partsställningen
Kammarrätten i Jönköping ansluter sig till tanken på ett tvåpartsförhållande liksom till uppfattningen att den sakkunskap och de insikter som finns inom luftfartsinspektionen bör tas till vara i detta sammanhang.
Däremot bör enligt kammarrätten kanske uppdraget att företräda det all-
männa inte åläggas luftfartsverket som sådant utan en eller flera enskilda
personer utsedda av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Man torde enligt kammarrätten kunna utgå ifrån att de personer som
utses innehar den sakkunskap och de insikter som borde tas till vara.
Länsrätten i Östergötlands län finner det helt följdriktigt att processen
byggs upp kontradiktoriskt med ett allmänt ombud som företrädare för det
allmänna. För allmänna ombudet i körkortsmål vid länsstyrelsen i Öster-
götlands län skulle det enligt länsrätten vara en främmande uppgift att vara allmänt ombud också i certifikatmålen. Denna uppgift bör enligt länsrätten
i stället som utredningen föreslår ankomma på luftfartsverket och dä lämpligen på ett allmänt ombud i certifikatmål vid verket. Erfarenheterna
av en sådan ordning för länsstyrelsernas del i körkortsmål har enligt länsrätten varit goda.
2.5.10 Vissa processuella frågor
Länsrätten i Östergötlands län påpekar att domstolen redan enligt 208 förvaltningsprocesslagen har befogenhet att förelägga enskild part att inge vissa intyg och bevis. Det kan därför enligt länsrätten diskuteras om de föreslagna föreskrifterna i 248 som har förebild i 428 körkortslagen behövs. Enligt länsrätten kan bestämmelserna dock möjligen ha viss informativ betydelse genom att de fäster uppmärksamheten på bevisförelägganden som det ofta kan bli anledning för domstolen att besluta om.
3¶Luftfartygs befälhavare och tjänsten ombord
Luftfartsverket berör det skadeståndsrättsliga ansvaret i anslutning till förslaget rörande befälhavare vid flygning som avser kontroll av besättningar. En befälhavares ansvar är enligt luftfartsverket såvitt gäller luftfartyget och tredje man mer omfattande och delvis av annat slag än det ansvar som en kontrollant har. Ansvaret för luftfartsverket kan i ett sädant fall komma att föreligga inte bara enligt skadeståndslagen utan också enligt 10 kap. 3 § luftfartslagen.
Enligt luftfartsinspektionen bör det i lagtexten i 5 kap. 1§ komma till uttryck att befälhavare finns ombord vid luftfart.
Svenska försäkringsbolags riksförbund berör också förslaget rörande befälhavare på luftfartyg vid s.k. personnel flight training. Riksförbundet förutsätter att bestämmelsen tillämpas så att normalt kontrollanten är befälhavare eftersom denne under träningen drivit flygningen och har den bästa överblicken över händelseförloppet under flygningen. Besättning
och eventuella närvarande instruktörer är de facto utlämnade åt kontrol-
lantens avgöranden under flygningen.
Bestämmelsen berörs också av Helikopterföretagens riksförbund och Tuxiflygföretagens riksförbund. Förbunden menar att förslaget går i fel riktning. Det möjliggör för myndigheten att föra bort allt ansvar från den
kontrollerande tjänstemannen. Förbunden menar att denna reglering inte
är rimlig med hänsyn till allmänna flygsäkerhetsprinciper. Det är enligt förbunden uppenbart så att kontrollanten i alla de situationerna för eller
bör föra det faktiska befälet ombord. Typiskt sett är eleven självfallet mindre erfaren och flygningen gär ju ut på att denne skall visa sin kompetens. Detta kan i praktiken betyda att eleven visar gränsen för sin kompetens. Eleven är hela tiden i en verklig beroendeställning ombord eftersom kontrollanten skall och bör diktera uppläggningen. Enligt förbundens mening är det därmed självfallet rimligast att kontrollanten framför eleven bär det rättsliga ansvaret.
4¶Flygplatser och markorganisationen i övrigt
Enligt överbefälhavaren bör rubriken till 6 kap. återspegla förhållandet
att de allmänna bestämmelserna även behandlar frågor om luftrumsorganisationen. Överbefälhavaren påpekar vidare att begreppet ”luftled”" inte längre blir helt täckande efter det att riksdagens beslut om yttäckande kontrollerat luftrum har genomförts. Förutbestämda flygvägar inom det yttäckande kontrollområdet har samma betydelse. Luftleder kommer dock att finnas
kvar utanför yttäckande kontrollerat luftrum under överskådlig tid. Ändras
begreppet luftled till flygväg täcks det avsedda förhållandet såväl inom
som utom yttäckande kontrollerat luftrum. Förutsättningen är dock att
med flygväg i detta sammanhang skall menas ”ATS-flygväg” enligt den
definition som framgår av Chicagokonventionens annex 11 kap. I. An-
vänds begreppet flygväg i lagtexten bör av departementschefens uttalande i propositionen framgå att det är ATS-flygväg enligt ICAO-definitionen
som avses.
Också luftfartsverket föreslår att begreppet luftled ersätts med det vidare begreppet flygväg, varmed avses ATS-flygväg. Förslaget medför enligt luftfartsverket att ändringar i route-systemet kan behöva göras oftare än vad fallet är beträffande luftlederna i dag. På grund därav skulle en
delegering av beslutanderätten om flygvägar och luftrum vara praktiskt.
Med hänsyn till den genomgång av terminologin som pågår inom luftfartsverket föreslår verket vidare att ”luftområde” konsekvent ersätts med
”Juftrum”. Överbefälhavaren påpekar att luftfartsverket också tar ut s.k. ”under-
vägsavgifter” dvs. ersättning som betingas av kostnader för flygtrafik-
tjänst. Beträffande kostnader som ankommer på försvarsmakten i motsva-
rande sammanhang finns särskilda regler. För civil luftfart synes dock
enligt ÖB lämpligt om paragrafen 6 kap. 13§ även anger möjligheten att ta
ut avgifter för flygtrafiktjänst eftersom luftfartsverkets kostnader även påverkar försvarsmaktens kostnadsbild i fråga om flygtrafiktjänst. Enligt
ÖB bör kravet på innehav av certifikat för tjänstgöring som flygtekniker eller flygklarerare också gälla flygledare vid utövande av flygtrafikled-
ningstjänst.
Luftfartsverket påpekar att för personal inom markorganisationen krävs
antingen certifikat eller behörighetsbevis. Den föreslagna bestämmelsen om certifikat kombinerat med behönighetsbevis bör därför utgå. Enligt luftfartsverket och luftfartsinspektionen bör bestämmelserna i 5 kap. 108 luftfartslagen gälla också för flvgklarerare och andra med tjänst av betydel-
se för säkerheten. t.ex. personal som utövar flyginformationstjänst för flygplats.
£ Tillstånd till luftfartsverksamhet
7 kap. 38. För att den föreslagna regeln i 7 kap. 3 § inte skall missuppfattas bör det enligt luftfartsverket framgå att den är avsedd att tillämpas endast I fråga om luftfart med i Sverige registrerade luftfartyg. Luftfartsverket påpekar vidare att 7 kap. 3§ f.n. endast reglerar cabotage och har ett annat ursprung och syfte än vad fallet blir med den nu föreslagna regeln. Luftfartsverket anser därför att den nya regeln bör placeras i ett nytt andra stycke.
Helikopterföretagens riksförbund och Taxiflygföretagens riksförbund
påminner om att svårigheter kan föreligga att i förväg avgöra hur olika praktiska trafiksituationer kan bedömas 1 de nordiska länderna.
SASILIN förordar generellt att regeringen avgör alla tillståndsärenden och att en eventuell delegering tillämpas restriktivt. Alla tillstånd som berör utrikes flygförbindelser bör i princip behandlas av regeringen med
tanke på den många gånger känsliga politiska prövning som måste äga rum.
SAS/LIN kan dock se fördelar med att tillståndsbehandlingen av t.ex. inrikes linjefart stannar hos luftfartsverket som är den instans som faktiskt företar den sakliga prövningen av tillståndsärendet. SAS/LIN förutsätter dock att de tillstånd som meddelas ABA/SAS/LIN för in- och utrikestrafik även i fortsättningen kommer att ges av regeringen. Eftersom hnjeförteckningen är en del av tillståndet skall regeringen också bestämma över denna. Följaktligen delar bolagen inte utredningens uppfattning att ändringar i ABA/SAS/LIN linjeförteckningar bör kunna företas av luftfartsverket.
SAS/LIN anser det vidare viktigt att utvidga 7 kap. 3§ till att omfatta även annan luftfart än linjefart mellan Sverige och utlandet. Därmed säkras
enligt bolagen att trafiken i första hand gär med svenska flygbolag. Bolagen
utgår ifrån att de svenska myndigheterna i den praktiska tillämpningen kommer att ge danska och norska flygföretag tillstånd till charter- och taxitrafik på reciprok basis samt att SAS/LIN och Scanair utan hinder av nationalitetskraven får driva sin charterverksamhet. Bolagen ansluter sig till utredningens förslag att delegera tillståndsgivningen till luftfartsverket av chartertrafik till de interkontinentala destinationer som redan är klarerade av de skandinaviska regeringarna.
6 Överträdelser av vissa villkor för trafiken
Luftfartsverket vill i motsats till utredningen förorda att koncession ges
till alla flygföretag som bedriver trafik på Sverige, sålunda även de företag
som utför trafiken med stöd av luftfartsavtal. Man får då enligt luftfartsverket likhet inte bara i straffrättsligt avseende utan även i vad gäller förutsättningarna för bedrivandet av själva trafiken. Utfärdande av koncessioner kommer dock att innebära ändring av nuvarande mångåriga praxis. Enligt
luftfartsverkets mening bör man av flera skäl i förevarande fall inte ställa alltför höga förväntningar på en straffsanktion. Det egentliga värdet kan komma att ligga i dess preventiva effekt. Vidare kan man skönja en utveckling i riktning mot en liberalare priskonkurrens. Således har USA
och ett antal medlemmar i den europeiska luftfartsorganisationen ECAC
nyligen ingått ett avtal om tillämpning av ett zonsystem med priser för persontransporter över Nordatlanten. Avtalet, som trädde i kraft den I augusti 1982 och har sex månaders giltighet, går ut på att vissa referens-
priser och zoner kring dessa fastställs av parterna. Systemet innebär också
att flygföretagen kan anpassa sina priser efter marknadsläget utan att särskilt ansöka om vederbörande myndigheters godkännande så länge priserna ligger inom gränserna för zonerna. Luftfartsverket anser också det tveksamt huruvida luftfartsverkets lagliga möjligheter att göra ingripanden innefattar möjligheten att vägra godkänna tidtabeller, tariffer m. m.
Enligt SAS/LIN är utredningens motivering för att genomföra en lagänd-
ring felaktig och saknar grund. Bolagen anser tvärtom att utredningen
borde ha föreslagit att ge främmande bolag koncession. I den standardtext till luftfartsavtal som de skandinaviska myndigheterna enats om och som återfinns i flera luftfartsavtal finns bestämmelser om att ena partens myn-
digheter skall pröva om det bolag som designerats av den andra parten uppfyller tekniska och trafikala krav för att kunna utöva trafikrättigheterna
i avtalet. Överträdelser av tarifferna skall, om koncessionssystem infördes
för främmande bolag, kunna bestraffas med återkallelse eller suspension av tillståndet enligt luftfartsavtalet. I de fall luftfartsavtalen föreskriver att tillstånd skall ges finns således inga formella hinder för att utfärda konces-
sion: snarare kan sägas att vi uppfyller våra förpliktelser enligt avtalen. Vid valet mellan de två lagtekniskt alternativa vägarna finns också ett annat skäl som talar mot en lagändring. Bolagen anser att detta i luftfarts-
världen skulle kunna uppfattas som en onödigt hård markering av Sverige
beträffande ”enforcement-problemet”. Andra länder med vilka Sverige slutit luftfartsavtal kan vid upptäckten av lagändringen ifrågasätta avtalens
giltighet vilket i sin tur kan leda till ansträngda luftfartspolitiska relationer, eventuella motåtgärder eller t. o. m. uppsägning av avtalen. Att ge konces-
sion till ett främmande flygbolag skulle däremot vara helt i överensstäm-
melse med både gällande luftfartsavtal och lagstiftning och borde rimligen inte förorsaka några negativa reaktioner i andra länder. Med tanke på att
83 Prop. 1984/85: 212
tariffområdet är så komplicerat är de allmänna domstolarna enligt bolagen
inte särskilt lämpade att bedöma och döma it mål om tarifföverträdelser.
Hela processen med polisutredning, åtal och domstolsförhandling är om-
ständlig och tar dessutom Jång tid att genomföra. I praktiken förutser
bolagen därför ingen större användning av straffsanktionen men trots detta kommer den sannolikt att få en stor allmänpreventiv betydelse. Ur SAS” synpunkt är det viktigt att alla flygbolag vet att de själva och deras agenter är straffansvariga för prisöverträdelser. Bäst lämpad att ta upp en diskussion om prisöverträdelser med flygbolagen är fackmyndigheten luftfartsverket. Med hjälp av den administrativa sanktion som skulle stå till buds om koncessionssystem infördes skulle verket effektivt kunna bidra tll att förhindra prisdumpning på den svenska marknaden. Bolagen är överty-
gade om att bara en erinran till det felande flygbolaget om att luftfartsver-
ket kan suspendera tillståndet eller gå in med en effektiv kontrollätgärd skulle förmå detta att upphöra med att sälja biljetter till underpris.
7 Vissa bestämmelser om lufttrafiken
Enligt luftfartsverket bör landning enligt 8 kap. 3§ också få ske på godkänd enskild flygplats. Landningen bör å andra sidan bara få ske inom riket.
Liknande synpunkter framförs av luftfartsinspektionen.
8 Ansvaret för skador genom luftfart
Enligt luftfartsverket bör begreppet innehavare avse den som på nägot sätt har en begränsad sakrätt i ett luftfartyg. Begreppet brukare bör användas bara som benämning på den som faktiskt använder luftfartyg. Inneha-
varen och brukaren kan vara en och samma person men det behöver enligt ljuftfartsverket inte förhålla sig så.
Luftfartsverket anser vidare att utredningens resonemang och förslag till ny lydelse av 3 § luftansvarighetslagen inte är alldeles klara eller sinsemellan överensstämmande.
9 Flygräddningstjänst, bärgning och undersökning av luftfartsolyckor
Enligt överbefälhavaren bör definitionen av flygräddningstjänst i II kap. 1 § ansluta till befintlig begreppsförklaring i bestämmelser för flygtrafikledningstjänst (BFT). Vidare, påpekar överbefälhavaren, har regeringen i samband med flygtrafiktjänstens integration beslutat om ansvars- och upp-
giftsfördelning mellan luftfartsverket och försvarsmakten. För att äterspegla detta bör ordet ”leder” bytas mot ”organiserar”. Eiknande synpunkter beträffande definieringen av flygräddningstjänsten framförs av luttfartsverker och luftfartsinspektionen.
Luftfarisinspektionen finner det positivt att statens haverikommission
föreslås få möjlighet att delegera rätten att göra undersökningar. Kompe-
tenta svenska intresseorganisationer bör enligt inspektionen i många fall
kunna anlitas. På detta sätt kan kommissionens resurser tas i anspråk för sådant som är att hänföra till egentlig luftfart medan sådana områden som utgör sport och hobbyverksamhet kan delegeras till lämplig organisation.
Detta bör för kommissionens del innebära resursbesparingar och därmed vara ekonomiskt fördelakugt för den civila luftfarten. Dessutom är det enligt inspektionen från flygtrafiksäkerhetssynpunkt positivt att organisationerna aktivt engageras med eget ansvar I utredningsarbetet.
Inte heller statens haverikommission har någon erinran mot förslaget. Haverikommissionen påpekar att en förutsättning för att undersökningsskyldighet skall föreligga enligt 11 kap. 7§ lJuftfartslagen primärt är att olyckshändelsen inträffat vid användningen av ett luftfartyg. Varken vid luftfartslagens tillkomst eller i det nu föreliggande betänkandet har närmare utvecklats vad som menas med nyttjande eller användning av ett luftfar-
tyg. Kommissionen utgår från att det i första hand är av intresse att utreda
olveckshändelser som inträffar i anslutning till att luftfartyget används för sitt ändamål, dvs. flygning samt inledande och avslutning av sådan. Detta överensstämmer med den definition av luftfartsolycka som finns upptagen i annex 13 till Chicagokonventionen. Kommissionen är emellertid medveten om att uttrycket vid användningen av ett luftfartyg medger en vidsträcktare tolkning än som kommer till uttryck i annexets definition. Användningen av ett luftfartyg behöver t.ex. inte vara förknippad med att fartyget är bemannat eller att det nyttjas utan avsikt att flyga. En robot som ju inte är bemannad men enligt definitionen i annex 13 är ewt luftfartyg kan ju haverera och då orsaka sådana skador som anges i 11 kap. 7§. Det
sagda innebär dock inte att kommissionen har någon erinran mot den föreslagna texten i lagrummet. Beträffande rätten att överlåta åt andra att
göra undersökningar som eljest ankommer på kommissionen har kommis-
sionen inte haft andra önskemål än att det i lagen fastslås att kommissionen äger att helt eller delvis överlåta undersökningen av haveri i Sverige till
annan stat där luftfartyget är registrerat eller där brukaren av luftfartyget har sitt hemvist. Att en sådan delegering skall kunna ske förutsätts i annex
13 kap. 5:1. Däremot anser kommissionen att anledning saknas att medge delegationsrätt i andra fall. Kommissionen bör ha huvudansvaret för alla undersökningar enligt 11 kap. 7§.
Kommissionen föreslår vidare att rapporter beträffande inträffade
olyckshändelser skall fullgöras hos haverikommissionen.
10 Ansvarsbestämmelser
Riksåklagaren förordar att frågan om luftfartsrättens undantagande från
tillämpningsområdet i 1968 års lag om rätt för utlänning och utländskt
företag att idka näring i riket blir föremål för nya överväganden. Riksäklagaren har inte någon erinran mot utredningens förslag såsom en temporär
lösning av frågan.
En konsekvens av utredningens förslag blir enligt riksåklagaren att
strafföreläggandeinstitutet kan användas i en ökad omfattning. Möjligen
kan enligt riksåklagaren beträffande vissa brott t.ex. användande av ctt luftfartyg trots att det inte är luftvärdigt eller miljövärdigt ifrågasättas om utredningens skäl för en sänkning av straffmaximum är tillräckliga. Med hänsyn till bl. a. att avsikten med förslaget inte är att gärningarna I allmänhet skall bedömas mildare än vad som är fallet i dag och då brottsbalkens bestämmelser kan bli tillämpliga beträffande vissa allvarliga överträdelser finner riksåklagaren emellertid inte anledning till erinran mot utredningens förslag i denna del. Den omständigheten att preskriptionstiderna avkortas
vid en sänkning av straffminimum från två år kan enligt riksäklagarens mening inte åberopas som ett skäl för att behålla nuvarande strafflatituder vid ifrågavarande brott. Strafflatituden kan ju bestämmas på grundval av
brottets allvarlighetsgrad.
11 Forum i brottmål
Enligt riksåklagaren bör starka skäl krävas för att man på ett visst område skall avvika från allmänna forumregler. Med hänsyn till det relativt ringa antalet förekommande lufträttsmål och deras speciella och alltmera komplicerade karaktär finner riksåklagaren emellertid övervägande skäl föreligga att begränsa handläggningen av dessa mål till ett mindre antal tingsrätter. Utredningens förslag att de tingsrätter som är sjörättsdomstolar även skall vara lufträttsdomstolar synes riksåklagaren välgrundat. Han tillstyrker således förslaget i denna del.
Domstolsverket avstyrker utredningens förslag. Enligt domstolsverket
är antalet mål av lufträttslig art så litet att inte ens de föreslagna domstolar-
na skulle vinna någon nämnvärd erfarenhet av målen. Målen kan heller knappast anses vara mer komplicerade än många andra målgrupper som tingsrätterna har att ta ställning till.
Stockholms tingsrätt anser att en koncentration av handläggningen är påkallad såväl när det gäller tvistemål som brottmål. Tvistemål av lufträttskaraktär är enligt tingsrätten visserligen inte ofta förekommande men har
har å andra sidan omfattat för lufträtten speciella omständigheter såväl i sakfrågor som i fråga om den juridiska bedömningen. Nu angivna förhäl-
landen torde enligt tingsrätten gälla även en del av brottmälen såsom
luftfartsverket angett. Just den omständigheten att lufträttsmålen inte är så ofta förekommande gör att erfarenhet och förtrogenhet med dessa mål bäst kommer att tillvaratas om målens handläggning koncentreras till någon eller några domstolar. I och för sig torde det enligt tingsrätten vara lämpligast att tvistemålen handläggs vid endast en tingsrätt, i så fall Stockholms tingsrätt, inom vars jurisdiktionsomräde de ledande flygföretagen och försäkringsbolagen hör hemma. I fråga om brottmål synes det däremot lämpligt att dessa från den enskilde partens kostnadssynpunkt inte förs till endast en domstol. A andra sidan gör också här erfarenhetssynpunkten sig gällande. Det synes med beaktande av båda dessa synpunkter lämpligt att antalet domstolar för dessa mål inskränks till ett mindre antal. Tingsrätten förordar att lufträttsmålen skall handläggas vid ett mindre antal domstolar och då vid sjörättsdomstolar.
Kalmar tingsrätt finner utredningens förslag väl motiverat. De fördelar som en motsvarande koncentration har inneburit i frågan om sjömålen kan enligt tingsrätten med styrka göras gällande även i fråga om luftmålen. Enligt tingsrätten vore det värt att närmare belysa hur i dessa mål erforderlig sakkunskap skall kunna tillföras domstolarna. Det borde utredas huruvida detta skall ske i form av sakkunnigbevisning eller om andra lösningar, exempelvis genom att en speciell sakkunnig knyts direkt till domstolen, bör väljas.
Enligt Sundsvalls tingsrätt kan det antas att Stockholms tingsrätt har och även i fortsättningen kommer att ha den alldeles övervägande delen av Jufträttsmålen. Det är enligt ungsrätten uppenbart att den domstolen kommer att få betydande erfarenhet av ifrågavarande onekligen ganska sär-
präglade rättsområde. I den mån sakkunniga anlitas kan man nog utgå ifrån
att även många av dessa personer finns i stockholmstrakten. Från de
synpunkter som nu berörts talar därför starka skäl för att målen koncen-
treras till en enda domstol och att det blir Stockholms tingsrätt. Enligt tingsrätten bör även tvistemålen handläggas av samma domstol som har
brottmälen.
Enligt Sveriges advokatsamfund har utredningen inte lagt fram någon
statistik som stöd för sin uppfattning att mälen numera blivit så komplice-
rade och invecklade att specialdomstolar är erforderliga. Tingsrätterna i
landet är enligt den erfarenhet som samfundets ledamöter vunnit under
perioden 1972—1982 i regel väl skickade att handlägga även lufträttsmål. Den lufträttsliga lagstiftningen utgör visserligen ett särskilt rättsområde men detta är enligt samfundet inte så egenartat att det alltid eller ens i regel förutsätter en särskild förtrogenhet med luftfartsförhållandena hos domstolen. De speciella insikter och kunskaper som kan krävas torde vid behov kunna förmedlas av äklagarna och av den tilltalades försvarare som ofta har särskild kunskap i ämnet. Frågeställningarna skiljer sig inte sällan från dem som uppkommer vid tillämpningen av sjölag. Samfundet av-
styrker förslaget att lufträttsliga brottmål skall handläggas hos särskilda
domstolar.
KSAK anser att de skäl utredningen framlagt inte är starka. Målen är
enligt KSAK inte speciellt komplicerade eller annorlunda än vanliga brottmål och KSAK anser därför att såväl tvistemål som brottmål i luftfartssammanhang skall behandlas vid vanliga tingsrätter och att specialdomstolar bör undvikas.
12 Militär luftfart och annan luftfart för statsändamål
Överbefälhavaren finner att utredningens ställningstagande möjliggör ett
fortsatt rätionz2llt utnyttjande av militära resurser där de används enligt de
principer som nu tillämpas. Den höga standard som råder på flygande
materiel och besättningar inom försvaret tillsammans med den kontinuerliga och flygsäkerhetsmässiga uppföljningen borgar enligt överbefälhavaren också för att den militära flygverksamheten som i vissa hänseenden liknar den civila bedrivs under säkra och lämpliga former.
Luftfartsinspektionen anser att tiden redan nu är mogen för att författ-
ningsmässigt reglera frågan. Angelägenheten understryks enligt luftfartsinspektionen av att försvarets transportkapacitet har ökat och att militära
åtaganden av civila transporter skapat betydande irritation inom den civila flygbranschen.
Bilaga 4
Artikel 83 bis i Chicagokonventionen
Article 83 bis Artikel 83 bis
Transfer of certain functions and duties Överföring av vissa funktioner och förplik-
telser
fa) Notwithstanding the provisions of Arti- aj Oaktat bestämmelserna i artiklarna 12,
cles 12.30, 31 and 32 (a when an aircraft 30. 31 och 32 (a). då ett i en fördragsslutande
registered in a vonptracting State is operated stat registrerat luftfartyg på grundval av pursuant to an agreement för the leasec, char- hyres-, charter- eller ömsesidigt bytesavtal ter or interchange of the atreraft or any simi- gällande luftfartyget eller på grundval av nälar arrangement by an operator who has his gon liknande reglering används av en brukare principal place of business or, if he has no som driver näringsverksamhet med huvudsuch place of business, his permanent resi- kontor eller, om verksamheten saknar hudence tn another contracting State, the State vudkontor, är stadigvarande bosatt i annan of registry may, by agreement with such fördragsslutande stat, kan registreringsstaten other State. transfer to in all or part of its genom överenskommelse med sädan annan functions and duties as State of registry in stat överföra till denna samtliga eller en del respect of that arcraft under Articles 12. 30, av sina funktioner eller förpliktelser såsom
31 and 32 (a). The State of registry shall be registreringsstat I fråga om detta luftfartyg i
relieved of responsibility in respect of the enlighet med artiklarna 12, 30, 31 och 32 (a). functions and duties transferred. Registreringsstaten befrias från ansvar i fråga
om de överlätna funktionerna och förpliktel-
serna.
(hb) The transfer shall not have effect in bj) Överlåtelsen har inte verkan gentemot respect of other contracting States before andra fördragsslutande stater innan antingen either the agreement between States in which överenskommelsen mellan staterna om denit is embodied has been registered with the summa har registrerats hos rådet och offent- Council and made public pursuant to Article liggjorts i enlighet med artikel 83 eller stat
83 or the existence and scope of the agree- som är part i överenskommelsen direkt har
ment have been directly communicated to the meddelat myndigheterna i annan vederbörlig authorities of the other contracting State or fördragsslutande stat eller stater förekomsten States concerned by a State party 10 the och omfattningen av överenskommelsen.
agreement. (ce) The provistons of paragraphs (a) and (b) ce) Bestämmelserna i styckena a) och b) above shall also be applicable to cases co- ovan tillämpas även på de fall som avses i
vered by Article 77. artikel 77.
Bilaga 5
De remitterade lagförslagen
1 Förslag till
Lag om ändring i luftfartslagen (1957: 297)
Härigenom föreskrivs i fråga om luftfartslagen (1957:297)! |
dels avt 2 kap. 6. 7 och 1388, 6 kap. 10§ och 13 kap. 7—-1388 skall
upphöra att gälla.
dels att rubriken närmast före 6 kap. 10§ skall utgå,
dels att nuvarande I kap. 5§ skall betecknas I kap. 8§ och ha nedan angivna lydelse.
dels att nuvarande 3 kap. 10a§ skall betecknas 3 kap. 11§ och ha nedan angivna lydelse.
dels att I kap. 1—488, 2 kap. 1, 3-5, 9-12 och 14—-168§. 3 kap. 1—- 1088, 4 kap. 11-988. 5 kap. 1-4 och S—-118§, 6 kap. 1-9 och 11-16 588, 7 kap., 8 kap. 1-4 och 5—958§, 9—-13 kap., 14 kap. 1—-4§8§ samt IS kap., rubrikerna till första och andra avdelningen, rubrikerna till 2-7, 9—11 samt [3 och 14 kap., rubrikerna närmast före 2 kap. I, 12 och 16 58, 6 kap. 4§ samt 9 kap. 3, 12, 17. 31 och 37 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, I kap. 5—-7§8§, 2 kap. as. 4 kap. 10—3088, 5 kap. 4a§, 8 kap. 4a—4C 88 och 14 kap. 5§ samt närmast före 6 kap. 8 och 1188 samt 13 kap. I och 688 nya rubriker av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
FÖRSTA AVDELNINGEN
Om civil luftfart Civil luftfart
I KAP.
Inledande bestämmelser
1§
Luftfart må här i riket äga rum Luftfart får 1 Sverige äga rum
allenast med de inskränkningar och bara på de villkor, som anges i den-
under de villkor, som följa av den- na lag, i bestämmelser som har na lag och med stöd därav medde- meddelats med stöd av denna lag lade föreskrifter eler som eljest eller i andra lagar eller förordningstadgas i lag eller författning. ar.
28 Luftfart må ej äga rum med and- Luftfart fär aga rum med svenska ra luftfartyg än sådana som hava luftfartyg. Med luftfartyg som har svensk nationalitet eller nationali- nationalitet ien annan stat får lufttet I främmande stat, med vilken fart äga rum endast om det har slutits överenskommelse om rätt till träffats avtal med den andra staten
luftfart inom svenskt område. om rätt till luftfart inom svenskt område.
19 Riksdagen 198485. 1 saml. Nr 212
Nuvarande Iydelse Föreslagen [vdelse
När särskilda skäl äro därtill, Om det finns särskilda skäl får äger regeringen eller. efter rege- regeringen eller den myndighet reringens bemyndigande. luftfaris- geringen hestämmer medge avt luttverket medgiva all luftfart må äga fart får äga rum även i andra fall rum utan hinder av vad i första och föreskriva på vilka villkor detta stycket sägs, så ock bestämma vill- får ske. koren därför.
+”
$
Luftfart må ej inom svenskt om- Luftfartyg får inte inom svenskt räde dga rum I överljudsfart. område framföras med överljudsfart. När synnerliga skäl föreligga, Om det finns synnerliga skäl får äger regeringen eller. efter rege- regeringen eller den myndighet reringens bemyndigande, lufttarts- geringen bestämmer medge undanverket medgiva luftfart utan hinder tag från förbudet. I samband därav vad som säpgs i första stycket så med får anges på vilka villkor luttoch bestämma villkoren därför. farten får äga rum.
Regeringen äger att av militära Regeringen eller den myndighet skäl elter av hänsyn till allmän ord- regeringen hestämmer får av milining och säkerhet inskränka eller tåra skäl föreskriva inskränkningar
förhjuda luftfart inom viss del av av eller förbud mor luftfart inom
riket. Efter regeringens bemyndi- viss del av riket. Sådana föreskrifgande må ock luftfartsverket av ter får också meddelas uv regering-
hänsyn till allmän ordning och sä- en eller den myndighet regeringen kerhet inskränka eller för högst två bestämmer om det behövs av hänveckor förbjuda luftfart inom visst syn till allmän ordning och säkerhet område. eller natur- och miljövård. Före-
skrifter om förbud som meddelas av annan myndighet än regeringen
får dock avse högst två veckor. Under utomordentliga förhållan- Under utomordentliga förhållan-
den eller då eljest hänsyn till allmän den eller när det i övrigt krävs av säkerhet kräver det äger regeringen hänsyn till allmän säkerhet får rege-
ullfälligt inskränka eller förbjuda ringen tillfälligt föreskriva inskränkluftfart inom hela riket. ningar av eller förbud mot luftfart
inom hela riket.
Denna lag skall, där ej annat När inte annat följer av denna följer av vad i lagen är stadgat, lag skall den gälla för svenska luft-
med avseende å svenskt luftfartyg fartyg även vid luftfart utom riket lända till efterrättelse jämväl vid om detta är förenligt med den fråm-
luftfart utom riket. såvitt det är för- mande lag som är tillämplig.
enligt med lag i främmande stat som efier överenskommelse eller
eljest är tillämplig.
Bestämmelserna I 9 kap. äro, I den mån det följer av avtal med ändå att luftfartyget icke är av andra stater eller av allmänna rätts-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
svensk nationalitet, tillämpliga grundsatser gäller bestämmelserna
jämväl vid luftfart utom riket. i den 19 kap. också vid luftfart utom riket mån det följer av överenskommelse med utländska luftfartyg.
med främmande stat eller eljest av allmänna rättsgrundsatser.
5§
De bestämmelser i denna lag
som gäller i fråga om luftfartyg
som är registrerade i en annan stat skall på motsvarande sän tillämpas ifråga om luftfartyg som är registrerade hos en internationell organisation.
65 Regeringen får föreskriva att denna lag eller med stöd av denna lag utfärdade föreskrifter, SOM avser skydd för liv, personlig säker-
het eller hälsa samt trafik skall. om
detta är förenligt med lagen i regi-
streringsstaten, tillämpas på ut-
ländska luftfartyg som innehas med Avttjänderätt av svenska brukare.
7§
Regeringen — får — beträffande svenska lufttartyg som innehas med nyttjanderätt av utländska
brukare föreskriva undantag från
denna lag eller med stöd av denna lag utfärdade föreskrifter som avser skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa samt trafik.
5§ SS Om utvomskada gälla särskilda Om atomskador gäller särskilda bestämmelser. bestämmelser.
2 KAP.
Om registrering av luftfartyg, Registrering, nationalitet och dess nationalitet och märkning märkning
Registrering Registreringen
Över luftfartyg skall hos luftfarts- Luftfartsverket för register över
verket föras register duftfar- luftfartyg (luftfartygsregistygsregister). ter).
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Om inskrivning av rätt ull luftfar- Om inskrivning av rätt ull luftfartyg samt om vissa internationella lyg och om vissa internationeHa förhållanden beträffande rätt till förhållanden beträffande rätt ull luftfartyg är särskilt stadgat. luftfartyg finns det särskilda be-
stämmelser.
38 Ej må luftfartyg. som är registre- Ett luftfartyg. som är registrerat i rat I främmande stat, registreras en främmande stat, får inte regihär i riket. med mindre det avföres streras I Sverige om det inte avreur den främmande statens register. gistreras iden främmande staten.
4§
Luftfartyg må icke registreras Ett luftfartyg får registreras bara med mindre det har luftvärdighets- om det har luftvärdighetsbevis. Rebevis och. i den utsträckning rege- geringen eller den myndighet regeringen celler efter regeringens be- ringen bestämmer får föreskriva att myndigande lIuftfartsverket före- luftfartyg också skall ha miljövärskriver. miljövärdighetsbevis. Bevis dighetsbevis. skall ha utfärdats eller godkänts Luftvärdighets- och miljövärhär i riket. dighetshevis skall vara utfärdade
eller godkända i Sverige.
Ansökan om registrering av luft- Ansökan om registrering av ett fartyg skall göras skriftligen av luftartyg skall göras av ägaren. Anägaren och innehålla för registre- sökningen skall vära skriftlig och ringen nödiga upplysningar röran- innehålla de upplysningar som bhede fartyget, ägaren och dennes för- hövs för registreringen. värv av fartyget. Ansökningen skall åtföljas av utredning till styrkande av att sökanden är ägare av fartyget och att i övrigt de i 2—4 §§ upptagna villkoren äro uppfyllda, så ock av handling som utmärker när, var och av vem fartyget är byggt.
98 Luftfartyg, som är intecknat, må Om ett luftfartyg är intecknat får ej på grund av ägarens begäran el- det uvregistrerus enligt 8§ endast ler annan i8§ avsedd omständighet! om inteckningshavaren har med-
avföras ur registret, med mindre i gett det.
ärendet företes bevis från inskriv-
ningsdomaren, att intecknings-
handlingen uppvisats för honom
samt att inteckningshavaren samtyckt tll åtgärden, men I registret
skall göras anmärkning om vad i
ärendet förekommit.
Avföres luftfartyg ur registret eller sker i registret anmärkning som
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
i första stycket sägs. skall inskriv-
ningsdomaren ofördröjligen under-
rättas därom.
$ Innehaves luftfartyg på grund av Öm någon innehar ett registrerat
köp utan att äganderätten övergått luftfartyg på grund av Areditköp å innehavaren, skola i registret an- med förbehåll om återtaganderätt, tecknas innehavarens namn och skall innehavet antecknas i luftfarden rätt som tillkommer honom. tygsregistret. De som träffar avtal
Det åligger dem som slutit avtalet om ett sådant köp skall genast an-
att ofördröjligen göra anmälan där- måla det vill luftfartsverket.
om till luftfartsverket. Upplåter någon luftfartyg för Om nägon innehar ett registrerat
obestämd tid eller för en ud av luftfartyg med nyttjanderätt för en minst två veckor till annan för att obestämd tid eller för en bestämd av denne nyttjas för egen räkning, uid om minst två veckor. skall anskall på begäran av upplåtaren el- teckning om innehavet göras i luftler innehavaren i registret göras fartygsregistret om ägaren eller inanteckning om upplåtelsen. nehavaren begär det.
118 Har å utrikes ort luftfartyg Om ett luftfartyg har byggts utbyggts för svensk räkning eller omlands för svensk räkning eter
övergått i svensk ägo och äro de i 2 om ett luftfartyg som finns utom-
och 38§§ för registrering angivna lands har övergått till en svensk
villkoren uppfyllda, må fartyget, i ägare, får fartyget antecknas i ett
enlighet med bestämmelser som re- bihang till luftfartygsregistret om geringen meddelar, för viss tid an- förutsättningarna i 2 och 38§§ är tecknas i ett särskilt bihang till luft- uppfyllda. Anteckningen skall gälla fartygsregistret. en viss tid.
las
Luftfartsverket för en förteck-
ning över de utländska luftfartyg
som innehas med nyttjanderätt av
svenska — brukare Abrukarför-
teckning).
Nationalitet Nationaliteten
12§
Sedan luftfartyg införts i luftfar- Luftfartyg som är införda i lufttygsregistret, äger det svensk na- fartygsregistret har svensk nationationalitet. litet.
Om införandet i registret skall Luftfartsverket utfärdar bevis luftfartsverket utfärda bevis (na- om registreringen (nationalitionalitets- och registre- tets- och repgistreringsberingsbe vis). vis).
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
148 Luftfartyg, som antecknats I bi- Luftfartyg som har antecknats i hanget till luftfartygsregistret, äger bihanget till luftfartygsregistret Har svensk nationalitet så länge anteck- svensk nationalitet så länge anteckningen gäller. ningen gäller.
Om anteckningen i bihanget skall Luftfartsverket utfärdar bevis om luftfartsverket utfärda imterimis- anteckningen i bihanget finteritiskt nationalitets- och registre- mistiskt nationalitets- och
ringsbevis. registreringsbevis).
158 Svenskt luftfartyg skall, när det Ett svenskt luftfartyg skall ha
nväujoas till lutiföri, hava svenskt na- svenskt nationalitets- och registre-
tionalitets- och registreringsbevis. ringsbevis när det används vid luft-
fart.
Utländskt luftfartyg skall vid luft- Ett utländskt luftfartyg skall fa fart inom svenskt område hava motsvarande bevis från registremotsvarande bevis från främmande ringsstaten vid — JIuftfart inom stat, med vilken slutits överens- svenskt område. kommelse om rätt till sådan luftfart.
Nyttjas luftfartyg jämlikt medgi- Om luftfartyg används med tillvande som avses i I kap. 2§ andra stånd enligt 1 kap. 2§ andra stycket. gäller vad regeringen eller, stycket, gäller de bestämmelser efier regeringens bemyndigande, som meddelas av regeringen eller lufttartsverket föreskriver. den myndighet regeringen bestäm-
mer.
Märkning Märkningen
16§
Luftfartyg, som införts i luftfar- Luftfartvg som är införda i luft-
tygsregistret eller antecknats i bi- fartygsregistret eller antecknade i
hanget. skall märkas i enlighet med bihanget skall vara märkta med sin nationalitets- och registrerings- sina nationalirets- och registrebeteckning. Märkena skola föras så ringsbeteckningar. länge fartyget kvarstår i registret eller bihanget.
Luftfartyg, som är registrerat i Utländska luftfartyg skall vara
främmande stat med vilken slutits märkta 1 enlighet med föreskrifter-
överenskommelse om rätt till luft- na i registreringsstaten vid luftfart fart inom svenskt område, skall vid inom svenskt område. sådan luftfart vara märkt i enlighet
med föreskrifterna i hemlandet.
Nvttjas luftfartyg jämlikt medgi- Om luftfartyg används med till-
vande som avses i I kap. 2§ andra stånd enligt | kap. 2§ andra
stycket. gäller vad regeringen eller. stycket. gäller de föreskrifter som
efter regeringens bemyndigande, meddelas av regeringen eller den
luftfartsverket föreskriver. myndighet regeringen bestämmer.
Nuvurande lydelse Föreslagen Iydelse
3 KAP.
Om luftvärdighet och miljövär- Luftvärdighet och miljövärdighet dighet
Luftfartyg skall, när det nyttjas Luftfartyg skall vara luftvärdiga tillluftfari. vara luftvärdigt och mil- och miljövärdiega när de används Jövärdtivt. vid luftfart.
Ej må luftfartyg anses luftvär- Ett luftfartyg anses ltuftvärdigt digt. med mindre det är så kon- om det är konstruerat, byggt. utrusstruerat. byggt, utrustat och vid- tat och hället i stånd på ett sådant makthäller samt äger sådana flyg- sätt samt har sådana flygegenskaegenskaper, att säkerhetens krav per att säkerhetens krav är uppäro tillgodosedda. Alida.
Ej må luftfartyg anses miljövär- Ett luftfartyg anses miljövärdigt digt med mindre det är konstruerat. om det är konstruerat, byggt. ulrusbyggt. utrustat och vidmaktihållet tat och hållet i stånd på ett sådant så att lufifariyget ej vållar skada sätt att det inte orsakar skador gegenom buller, luftförorening eller nom buller eller luftföroreningar ellikartad störning. Närmare före- ler genom andra liknande störningskrifter för tillämpningen av detta är. stycke meddelas av regeringen eller, efter regeringens hemyndigande, av Iuftfartsverket.
Luftfartyg skall undergå besikt- Luftfartyg skall beträffande luftning enligt vad regeringen eller, ef- värdigheten sia under tillsyn av ter regeringens —- bemyndigande, luftfartsverket.. Detsamma gäller luftfartsverket föreskriver, så ock i tillbehör och reservdelar till luftfarövrigt med avseende å luttvärdig- tyg och annan sådan utrustning för heten vara underkastat ullsyn av fartyg och ombordvarande som har lutftfartsverket. betydelse för säkerheten.
Besiktning och tillsyn må enligt Om regeringen föreskriver det får
vad regeringen bestämmer av luft- luftfartsverket uppdra åt särskilda
fartsverket uppdragas ät särskild sakkunniga att sköta besiktning sakkunnig eller myndighet inom el- och tillsyn. ler utom riket.
[a
Sedan luftfartyg vid besiktning När ett luftfartyg har visats vara
eller annorledes funnits vara luft- luftvärdigt utfärdar luftfartsverket
värdigt. skall luftfartsverket utfär- ett bevis om detta Uuftvärdigdu bevis därom Mutftvärdig- hetsbevis). Beviset kan begränhetsbevis). Beviset må utfärdas sas till att avse viss ud, viss luftfart för viss ud och begränsas till att eller luftfart inom visst område. avse luftfart av viss art eller inom visst område. Regeringen eller, ef-
ter regeringens — bemyndigunde.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
lufitartsverket äger föreskriva, att i
beviset eller därvid fogad handling skall angivas vad vid fartygets nyttjande skall iaktiagas för att det skall anses luftvärdigt. Luftvärdighetsbevis må förnyas, Ett luftvärdighetsbevis kan förom fartyget finnes vara luftvärdigt nyas om luftfartyget är luftvärdigt enligt de krav som gälla då förnyel- enligt de krav som gäller när försen skall ske. Luftfartsverket äger nyelsen skall ske. a sakkunnig eller myndighet som Om regeringen bestämmer det avses I 2§ andra stycket uppdraga får luftfartsverket uppdra åt säratt förnva luftvärdighetsbevis. skilda sakkunniga ätt utfärda och förnya luftvärdighetsbevis.
än Svenskt luftfartyg skall, när det När ett svenskt luftfartyg annvinjas till luftfart. hava svenskt el!- vänds vid luftfart skall det ha ett ler av luftfartsverket godkänt ut- svenskt luftvärdighetsbevis eller ett ländskt luftvärdighetsbevis. utländskt sådant bevis som har godkänts av luftfartsverket. Utländskt luftfartyg skall vid luft- Vid luftfart inom svenskt område fart inom svenskt område hava lutt- skall utländska luftfartyg ha såvärdighetsbevis som i — första dana — Tuftvärdighetsbevis — som stycket sägs eller i främmande stat anges + första stycket eller bevis
utfärdat eler godkänt bevis som som har utfärdats eller godkänts i
enligt överenskommelse med den en annan stat och som skall erkän-
staten skall erkännas bär i riket. nas här i riket enligt avtal med den
staten. Luftfartsverket må enligt vad re- Om regeringen bestämmer det geringen bestämmer medgiva, att kan luftfartsverket medge av ett luftfartyg må nyrtjas till luftfart luftfartyg får användas vid luftfart utan hinder av vad i första och and- även om villkoren i denna paragraf ru styckena sägs. inte är uppfyllda.
Där luftfartyg, för vilket luftvär- Om ett svenskt luftfartyg inte un-
dighetsbevis utfärdats här i riket, derhålls på föreskrivet sätt, om fö-
icke undergår föreskriven besikt- reskrivna ändringar ej utförs, om ning eller med uvseende å fartyget ändringar som kan antas ha betv-
eller dess utrustning vidtages änd- delse för luftvärdigheten görs i far-
ring som må antagas hava betydel- tyget eller i dess utrustning eller om se för luftvärdigheten, vare beviset, av luftfartsverket föreskrivna be-
om ej luftfarisverket bestämmer siktningar eller kontroller ej utförs,
annat, Ogilugt innill dess fartyget blir luftvärdighetsbeviser ogilugt till förklarats luftvärdigt. Samma lag dess fartyget förklaras luftvärdigt. vare, där fartyget eller dess utrust- Detsamma gäller om fartyget eller ning lidit skada som uppenbarligen utrustningen har fått skador som
är av betydelse för luftvärdigheten uppenbarligen har betydelse för och skadan icke avhjälpts i den ord- luftvärdigheten. Luftfartsverket
ning luftfartsverket bestämmer. kan dock medge undantag från dessu bestämmelser.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Förekommer eljest omständighet Om det inträffar andra omstänsom må antagas hava betydelse för digheter som kan antas ha betydel-
luftvärdigheten. äger luftfartsver- se för luftvärdigheten kan luftfartsket förklara beviset ogilugt intill verket besluta att luftvärdighetsdess fartyget förklarats luftvärdigt. beviset är ogiltigt till dess fartyget
förklaras luftvärdigt.
Är luftvärdighetsbevis ogiltigt, Ett ogiltigt luftvärdighetsbevis
skall det på anmaning ofördröjligen skall efter anmaning genast avlämavlämnas till luftfartsverket. nas till luftfartsverket.
68 Vadå 3 och 5§§ är stadgat om Bestämmelserna 1 3 och 588 gäl-
svensAr luftvärdighetsbevis skall ler på motsvarande sätt i fråga om
äga motsvarande tillämpning i frå- godkännande av utländskt luftvärgå om godkännande av utländskt dighetsbevis och om förnyelse och luft värdighetsbevis samt förnyelse ogiltighet av ett sådant godkännanoch ogiltighet av sådant godkän- de. nande.
Ågare av luftfartyg som nvttjas Den som äger ett luftfartyg som
till luftfart eller, om annan I äga- används vid luftfart eller den som
rens ställe brukar fartyget, denne brukar fartyget i ägarens ställe
skall vaka över fartygets luftvär- skall övervaka att fartyget är luftdighet samt. i enlighet med bestäm- värdigt. Han skall vill luftfartsver-
melser som meddelas av luftfarts- ket snarast anmäla sådant som har verket, så snart ske kan ull verket betydelse för luftvärdigheten och
anmäla omständighet av betydelse även 1 Övrigt lämna de upplysningar för luftvärdigheten. så och i övrigt som behövs för tillsynen. lämna för tillsynen nödiga upplysningar.
Luftfartsverket så ock den som Vid en förrättning enligt detta erhållit uppdrag varom i 2§ andra kapitel skall förrättningsmannen stycket sägs äger tillträde till luft- lämnas tillträde till luftfartyget. fartyg för verkställande av förrätt- Fartygets ägare och brukare liksom ning enligt detta kapitel och må dess befälhavare och besättning därvid påkalla erforderlig medver- skall medverka i den utsträckning kan av fartygets ägare eller, om an- som behövs. Förrättningen skall utnan I ägarens ställe brukar farty- föras så att minsta möjliga olägen-
get. denne samt av dess befälhava- het uppstår.
re och besättning. Förrättningen skall så utföras. att såvitt möjligt fartygets trafikförhållanden icke rubbas och i övrigt större olägenhet ej förorsakas än som är oundvikligt.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Regeringen eller, efter regering- Om det behövs för att pröva ett ens bemyndigande. luftfartsverket luttfartygs flygegenskaper eller av äger. för prövning av luttfartygs andra särskilda skäl, får regeringen fygegenskaper eller eljest av sär- eller den myndighet regeringen beskild anledning. medgiva att luft- stämmer medge att fartyget an-
furiyg må nyttjas till luftfart uran vänds vid luftfart även om villkoren
hinder av vad förut i detta kapitel är i detta kapitel inte är uppfyllda. stadgat.
108 För rätt att bygga luftfarivg eller Om det krävs av säkerhetsskäl ä sådant fartyg utföra underhålls-. fär regeringen föreskriva att det bereparations- och ändringsarbeten hövs tillstånd för att bygga luftfarmå regeringen, där hänsyn ull sä- tyg och tillverka reservdelar och kerheten kräver det, föreskriva att tillbehör ull dem och för att utföra tillstånd erfordras av regeringen el- underhålls-, reparations- och ändler. efter regeringens bemyndi- ringsarbeten på fartyg, reservdelar gaunde, av luftfartsverket. Vad nu och tillbehör. Frågan om tillstånd sagts — skall äga motsvarande prövas av regeringen eller den tillämpning beträffande tillbehör myndighet regeringen bestämmer. och reservdelar till luftfartyg.
10a§ 118
Bestämmelserna i 2—9§§ om Bestämmelserna i 2-—-98& om luftvärdighet och luftvärdighetsbe- luftvärdighet och luftvärdighetsbevis gälla i tillämpliga delar även vis gäller också i fråga om miljömiljövärdighet och miljövärdighets- värdighet och miljövärdighetsbebevis. vis.
4 KAP.
Om luftfartygs bemanning Duftfartygs bemanning, luftfarts-
certifikat m.m.
Luftfartyg skall vara bemannat på betryggande sätt. Närmare föreskrifter om beman-
ningen meddelas av regeringen el-
ler, efter regeringens bemyndivunde, av luftfartsverket.
Furtygets ägare eller, om annan i Ett luftfartvgs ägare eller den ägarens ställe brukar fartyget, den- som brukar det i ägarens ställe
ne skall sörja för att fartyget är be- skall se till att luftfartyget är behörigen bemannat. mannat på föreskrivet sätt.
Luftfartygs bemanning skall vara Luftfartsverket har tillsyn över
underkastad tillsyn av luftfarisver- bemanningen. ket.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Luftfarisverket må enligt vad re- Om regeringen bestämmer det
geringen bestämmer uppdraga åt får luftfarisverket uppdra åt sär-
särskild sakkunnig eller myndighet skilda sakkunniga att biträda vid inom eller utom riket avt biträda vid tillsynen. tillsynen.
"ga An
Regeringen eller, efter regering- Endust den som här ett luft-
ens bemyndigande, luftfartsverket Fartscertifikat, som är utfär-
meddelar föreskrifter om de villkor dat eller godkänt i Sverige. är besom, beträffande medborgarskap. hörig att tjänstvöra som förare, naålder. skicklighet, lämplighet och i vigatör eller flygmaskinist på ett övrigt. skola gälla för behörighet luftfartyg. att tjänstgöra å luftfarivg. Behörig enligt första stycket är
också den som har ett luftfartscerti-
fikat som år utfärdat eller godkänt i
en annan stat om ert sådant certifi-
kat enligt avtal med den staten
skall erkännas i Sverige. För tjänst-
göring på svenska luftfartyg i inter-
nationell trafik krävs dock ett så-
dant certifikat som anges i första
stycket.
Lultfarisverket får bestänima att
ett luftfartscertifikat som har utfär-
das för en svensk medborgare i en
annan stat inte gäller för luftfart
inom svenskt område.
För den som uppfyller fastställda Luftfartscertifikat utfärdas och villkor för behörighet att vara föra- godkänns av luftfartsverker. Certire & luftfariyg eller därå förrätta fikater utfärdas för viss tid. Det kan
annan tjänst som regeringen be- begränsas till ati gälla under vissa
stämmer utfärdar luftfarisverket förutsättningar. bevis därom tluftfartscertifikat). Certifikatret skall utfärdas för viss uid. Det må begränsas till att
avse viss typ av luftfartyg eller till
luftfart av viss art eller inom visst område.
Luftfartscertifikat må förnyas.
om innehavaren finnes uppfylla de
villkor som gälla då förnyelsen skall ske.
Den som å luftfartyg förrättar Den som vill genomgå utbildning tjänst som avses i 4§ skall hava för luftfartscertifikat skall ha ett
svenskt eller av luftfartsverket god- elevtillstånd.
känt utländskt luftfartscertifikat el- Elevtillstånd utfärdas av luft-
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
ler i främmande stat utfärdar eller Jfartsverket. Tillståndet gäller för godkän certifikat som enligt över- viss tid. Det kan begränsas till att enskommelse med den staten skall välla under vissa förutsättningar. erkännas här i riket. IT internationell Flevtillstånd får ges ull den som luftfart skall dock den som förrättar med hänsyn till sin ålder och sina sådan tjänst då svenskt fartyg hava personliga och medicinska förhålsvenskt eller av luftfartsverket göod- landen i övrigt kan anses lämplig kant utländskt certifikat. att inneha certifikat. Vid prövning-
När skäl äro därtill, äger luft- en skall beaktas om sökanden är fartsverket bestämma att certifikat. känd för nykterhet och ordentlighet som för svensk medborgare utfär- och om det kän antas att han komdats i främmande stat, ej må godta- mer att visa det ansvar och omdögas för luftfart inom svenskt områ- me som krävs av en certifikatinnede. havare. Vidare skall beaktas sö-
kandens frsiska och psykiska lämp-
lighet.
Luftfartsverket må enligt vad re- För den som inte har elevtillgeringen bestämmer meddela till- stånd men som ändå kan anses stånd att tjänstgöra å luftfartyg uppfylla de fordringar som anges i utan hinder av vad i första stycket tredje stycket får luftfartsverket första punkten sägs. medge undantag från kravet på så-
dant tillstånd.
Svenskt luftfartscertifikat må av För att ett luftfartscertifikar skall luftfartsverket återkallas för viss utlärdas eller utökas krävs att sötid, tills vidare eller för dess åter- kanden har ett gällande elevtillstående giltighetstid, om innehava- stånd och att han uppfyller fastren begår förseelse i tjänsten eller ställda krav i fråga om ålder, kunav betydelse för denna eller om han skaper, erfarenhet och skicklighet.
eljest icke uppfyller de villkor som gälla för tjänsten.
Förekommer anledning antaga Elevtillstånd krävs inte om luft-
att förhållande som avses i första fartsverket har medgett undantag
stycket är för handen, må luftfarts- enligt 5§ fjärde stycket eller om övverket omedelbart sätta certifikatet riga förutsättningar enligt första ur kraft intill dess frågan om åter- stycket för utfärdande av certifikat kallelse prövats. kan anses uppfyllda.
När certifikat blivit återkallat eller satt ur kraft, skall det ofördröjligen avlämnas till luftfartsverket.
Vad i 4 och 68§ är stadgat om Elevtillstånd och luftfartscertifi-
svenskt luftfartscertifikat skall äga kat får inte utfärdas under sådan motsvarande tillämpning i fråga tid som har fastställts enligt 14§
om godkännande av utländskt luft- första stycket.
fartscertifikat samt förnyelse och återkallelse av sådant godkännande.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Om skyldighet för innehavare av Elevtillstånd eller luttfärtscertifiluftfartscertifikat att anmäla om- kat kan förnyas om innehavaren vid ständighet av betydelse för hans tiden för utgängen av elevtillstånbehörighet samt utt underkasta sig dets eller certifikatets giltighet alltundersökningar och prov bestäm- jämt uppfiller de kräv med avseen-
mer regeringen eller, efter rege- de på en tillständs- etter certifikat-
ringens bemyndigande, luftfarts- innehavares personliga förhållanverket. den som följer av 5 och 6 §§.
Regeringen eller. efter regering- Ett luftfariscertifikat skall återens bemyndigande, luftfartsverket kallas äger, för utbildningsändamål eller Pom innehavaren sin tjänstgöeljest av särskild anledning, med- ring har varit så påverkad av alkogiva att luftfartyg må nyttjas till holhaltiga drycker eller andra meluftfart utan hinder av vad förut i del att han inte har kunnat utföra deta kapitel är stadgat. sina uppgifter på ett betryggande sätt,
2. om innehavaren i sin tjänstgöring har gjort sig skyldig till grov oaktsumhet eller har visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom,
3. om innehavaren genom uppre-
pade förseelser mot de bestämmel-
ser som gäller för luftfarten i väsentlig mån har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter bestämmelserna,
4. om innehavaren grovt har åstdosatt sina förpliktelser i nägot annät avseende som har väsentlig betydelse för flygsäkerheten,
5. om innehavaren på grund av ett onyktert levnadssätt eller andra personliga förhållanden inte längre kan anses lämplig att inneha luftfartscertifikat,
6. om innehavarens förutsättningar att fidlgöra den tjänstgöring som certuifikatet avser har minskat så väsentligt genom sjukdom. skada eller dylikt att han av flygsäkerhetsskäl inte längre bör inneha certifikat.
7. om innehavaren annars inte uppfyller fastställda krav i fråga om kunskaper. erfarenhet och skicklighet.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
&. om innehavaren inte längre uppfyller de krav i fråga om fysisk och psykisk lämplighet som gäller för utfärdande av elevtiillstånd, 9. om innehavaren inte rättar sig efter et föreläggande att genomgå kontroll av att han kan förrätta den tjänst som certifikatet avser eller ett föreläggande utt lämna intyg angående sin fysiska eller psykiska lämplighet som certifikatinnehavure.
108 Ifall som avses 198 5—9 får certifikaret i ställer för att äterkallas begränsas till att gälla under vissa
förutsättningar. Ett sådant beslut
gäller omedelbart.
118 Till grund för återkallelse på grund av brottslig gärning skall beträffande frågan om brott föreligger läggas lagakraftvunnen dom eller åklagarens beslut enligt 20 kap. 7 eller 7a§ rättegångsbalken eller motsvarande bestämmelse i en annan författning att underlåta åtal för brottet.
128 Ett luftfartscertifikat skall försättas ur kraft i avvaktan på slutligt avgörande I återkallelsefrågan om det på sannolika skäl kan antas att certifikatet kommer att återkallas eller begränsas enligt 10§. Ett beslut om försättande ur kraft gäller
omedelbart.
138 Bestämmelserna i 9—12§§ gäller
också I fråga om elevtillstånd.
148 Om en ansökan angående elevtillstånd eller luftfartscertifikat inte kan bifallas på grund uv sökandens personliga förhållanden eller om ett luftfartscertifikar eller ett elev-
Prop. 1984/85: 212 2 SS 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
tillstånd återkallas med stöd av 95 1—5, skall en tid fastställas som
skall förflyta innan elevtillstånd el-
ler luftfartscertifikar får utfärdas.
Tiden skall bestämmas till två är i sådana fall som avses [98 1-2 och i övriga fall tll ett är. Om det finns
synnerliga skäl kan tiden bestämmas till kortare tid, dock lägst ett år
i sådana fall som avses i 98 1-2
och tre månader i övriga tall.
En tid som har fastställts enligt första stycket får, sedan beslutet om fastställande av tiden har vunni laga kraft, sättas ned om nya omständigheter — inträffar — eller framkommer och det finns synnerliså skål för nedsättning. Tiden får dock ej bestämmas till kortare tid än de lägsta tider som anges i första stycket sista meningen.
158 I sådana fall som avses i 9§3—5 skall innehavaren meddelas varning i stället för att certifikatet eller elevtillståndet återkallas. om varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.
Om det inte finns tillräckliga skäl för återkallelse eller varning skall
luftfartsverket erinra innehavaren
om de krav som gäller för certifikat eller elevtillstånd terinran). Beslutet skall delges innehavaren.
16§
Ett luftfartscertifikar skall om-
händertas om innehavaren vid utövande av den tjänst som certiftkatet avser
I. har gjort sig skyldig till grov oaktsamhet eller har visat uppen-
bar likgiltighet för andra männi-
skors liv eller egendom, eller
2. har visat tydliga tecken på påverkan av alkoholhaltiga drycker eller andra medel.
Detsamma gäller om innehavaren på grund av sjukdom, skada eller någon annan sådan orsak inte
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
kan fullgöra tjänsten på ett trafiksäkert sätt.
Certifikatet gäller inte när det är omhändertaget.
178 Om ett luftfartscertifikat eller ett
elevtillstånd har varit försatt ur
kraft enligt 128 eller om ett certifikat har varit omhändertaget enligt
168 under minst så läng tid som
skulle ha bestämts enligt I45§ första stycket, får återkallelse av certifikatet eller tillständet underlåtas.
18§
Innehavare av luftfartscertifikat är skyldiga att genomgå undersök-
ningar och prov som anordnas av
den myndighet regeringen bestämmer och att anmäla sådana omständigheter som kan antas ha be-
tydelse för behörigheten.
Om regeringen föreskriver det får myndigheten uppdra åt andra att genomföra proven.
198 Bestämmelserna i 3§ andra
stycket, 5—-12 och 14—188§§ skall
tillämpas i fråga om godkännande av ett utländskt luftfartscertifikat och i fråga om förnvelse och åter-
kallelse av ett sådant godkännan-
de.
Godkännandet får inte avse
längre tid än det utländska certiftkatets giltighetstid.
208§ .
Om det behövs av hänsyn till JSlygsäkerheten, får luftfartsverket besluta att innehavaren av ett luftfartscertifikat inte får utöva Viss verksamhet på ett luftfartyg om han inte har ett gällande bevis om
att han uppfyller särskilda villkor (behörighetsbevis).
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva att andra medlemmar av besätt-
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
ningen på ett luftfartyg än de som anges i 38 skall ha vållande behörighetsbevis.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer de krav sökanden av ett behörig-
hetshevis skall uppfylla ide avseen-
den som anges i 5 och 688.
Bestämmelserna i 7—-12 och I4- ISSS skall också tillämpas i fråga om behörighetsbevis.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om wtländska behörighetsbevis.
215 Luftfartsverket prövar, med de
undantag som anges i 22§, frågor
om certifikat och elevtillstånd enligt denna lag och enligt författningar som har utfärdats med stöd av denna lag.
Om luftfartsverket finner anled-
ning att anta att någon på grund av
ett onyvktert levnadssätt inte bör ha certifikat får verket höra socialnämnden.
Luftfartsverkets beslut enligt 15§ andra siycket får inte överklagas.
Länsrätt prövar
I. mål om varning och mål om återkallelse av certifikat och elev-
tillstånd.
2. mål om nedsättning av tid som bestämts av länsrätten enligt 14§ första stycket.
Frågor om omhändertagande en-
ligt 16 § prövas av de myndigheter som regeringen hestämmer. Regeringen får också uppdra åt andra
att pröva sådana frågor. Om ett
certifikat har tagits om hand enligt 168 förstu stycket. prövar länsrätten om certifikatet skall försättas ur kraft eller återlämnas till innehava-
ren.
20 Riksdagen 1984!/85. 1 saml. Nr 212
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
235 Mal som anges i 228 första stycket anhängiggörs genom ansökan.
248 I mål om luftfariscerifikar och elevtillstånd får rätten förelägga
den enskilda parten att lämna
I läkarintyg och andra intyg ängående sin fysiska och psykiska lämplighet, 2. bevis om att han har avlagt certifikatprov, eller 3. bevis om att han har genomgått certifikatkontroll. Ett sådant föreläggande får överklagas endast i sumband med ett överklagande av det beslut var-
igenom målet avgörs.
Rätten får. under den förutsättning som anges i 218 andra stycket, höra socialnämnden.
25§ Om rätten i ett mål om återkallelse av certifikat eller elevtillstånd beslutar att återkallelse inte skall ske, får rätten meddela särskilda villkor för certifikatet eller besluta att ny personutredning skall göras vid en senare tidpunkt.
268 Beslut i ärenden om återkallelse
eller varning skall delges parterna. Rättens beslut i mål om återkal-
lelse av luftfartscertifikat och elev-
tillstånd gäller omedelbart om inte annat förordnas.
278 När rätten har försatt ett certifi-
kat eller elevtillstånd ur kraft på
grund av misstanke om brott, skall underrättelse om beslutet genast
lämnas — till förundersökningsle-
duren eller åklagaren och till den domstol där åtal har väckts mot innehavaren.
Nuvarande lvdelse Föreslagen Iydelse
285 I mål om luftfartscertifikat och elevtillstånd som prövas av länsrät-
ten förs det allmännas talan av luft- Jurtsverket.
298 Bestämmelserna i 21—288§5§ skall tillämpas också i fråga om behörig-
hetsbevis och i fråga om godkännande av utländska luftfariscertiftkat samt förnyelse och återkallelse av sådana godkännanden.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva eller i enskilda fall medge un-
dantag från kravet på luftfartscerti-
fikat i 3§ eller av utbildningsskäl eller annan särskild anledning medge att luftfartyg används till luftfart utan att föreskrivna kräv på bemanning är uppfyllda.
5 KAP.
Om luftfartygs befälhavare och Befälhavare på luftfartyg och om tjänsten ombord tjänsten ombord
Å svenskt luftfartyg skall, när det Ett svenskt luftfartyg skall ha be-
nyttjas till luftfart, finnas befälha- fälhavare när det används vid luft-
vare. fart.
Befälhavaren äger högsta »piyn- Befälhavaren har den högsta dighet ombord. myndigheten ombord.
Befälhavaren skall vaka över far- Befälhavaren skall övervaka att tygets luftvärdighet ävensom tillse fartyget är luftvärdigt. Han skall se utt fartyget är behörigen utrustat, till art det är utrustat, bemannat
bemannat och lastat samt att luft- och lastat på föreskrivet sätt. Vi-
färd jämväl i övrigt förberedes och dare skall han se till att luftfärden genomföres å enlighet med gällande förbereds och genomförs i enlighet bestämmelser. med gällande bestämmelser. Vad i 3 kap. 7§ stadgas om skyl- Befälhavaren har samma skyldighet att wwnäla omständighet av dighet att göra anmälan och lämna betydelse för luftvärdigheten och i upplysningar som ägaren har enligt övrigt lämna för tillsvnen nödiga 3 kap. 7§. upplysningar äger motsvarande
Nuvarande bedelse Föreslagen lydelse
tillämpning beträffande befälha-
varen.
ur
Der åligger befälhavaren att hava uppsikt över fartyget och dess besättning samt passagerare och svods.
När så prövas nödigt, må befäl- Befälhavaren får bestämma av havaren tillfället älägga medlem medlemmar av besättningen tillfälav besättningen att urföra annat ar- ligt skall arbeta med annat än det bete än det för vilket han anställts. som deras anställning avser. Pas- Passagerare skall noggrant iukt- sagerarna skall följa befälhavarens taga vad befälhavaren föreskrivera föreskrifter om ordningen ombord. fråga om ordningen ombord.
Befälhavaren må vägra alt laga Befälhavaren fär sätta iland eller ombord och äger landsätta medlem vägra att a ombord besättningsav besättningen, passagerare och medlemmar, passagerare och gods. gods, när omständigheterna kräva när omständigheterna Aräver det. det.
När det påkallas av hänsyn till Om någon genom sitt uppträdan-
luftfartygets säkerhet eller säkerhe- de utgör en omedelbar tara för luftten för ombordvarande person eller fartygets säkerhet eller för säkerheegendom eller för upprätthållande ten ombord får befälhavaren vidta av Ivdnaden och ordningen om- de åtgärder möt denne som behövs bord, äger hefälhavaren bruka det för att ordningen skall kunna upp-
våld och vidtaga de åtgärder i öv- rätthållas.
rigt som kunna anses försvarliga För att genomföra dessa åtgärmed hänsyn till omständigheterna. der får befälhavaren inte använda
strängare medel än förhållandena
kräver.
Befälhavaren bör i första hand
försöka tala den som skapat faran
till rätta genom upplysningar och
anmaningar. Våld får tillgripas en-
dast när andra medel inte hjälper. Om våld tillgrips skall den lindrigaste form användas som kan för-
väntas leda till det avsedda resulta-
tet. Våld får inte brukas längre än
som är absolut nödvändigt.
I fall som avses i första stycket Medlemmar av besättningen skall medlem av besättningen utan skall i fall som avses i första stycket
särskild anmaning lämna befälha- lämna befälhavaren den hjälp han varen det bistånd han behöver. Ef- behöver. Passagerare får efter anter anmaning av befälhavaren äger maning av befälhavaren lämna sdå-
även passagerare lämna sådant bi- dan hjälp. Om åtgärderna med stånd. hänsyn till den föreliggande faran
Om det till förebyggande av att måste vidtas omedelbart får besätt-
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
lultfartygets säkerhet eller säkerhe- ningsmän och passagerare själva
ten för person eller egendom om- genomföra dem utan anmaning av
bord äventyras är nödvändigt utt befälhavaren. åtgärd som avses i första stycket Besättningsmän och passagerare vidtages utan dröjsmål, äger med- som lämnar hjälp eller annars vidlem av besättningen och passagera- tar åtgärder enligt andra stycket
re vidtaga åtgärden utan anmaning har samma rätt som befälhavaren av befälhavaren. att bruka våld.
Jus
Har nagon i fall som avses i 4§
gjort större våld än i varje fall är
medgivet skall han ändå inte dö-
mus till ansvar. om omständighe-
terna var sådana att han svårligen
kunde besinna sig. Om gärningen
anses brottslig får dömas till lindri-
gare straff än vad som annars är
föreskrivet.
Förövas å fartyget svårare brott, Om något svårare brott begås
skall befälhavaren såvitt möjligt ombord skall befälhavaren om möj-
vidtaga för utredning i saken nö- ligt vidta de åtgärder som behövs
diga åtgärder, som ej utan våda för utredningen och som inte kan kunna uppskjutas. uppskjutas.
Befälhavaren skall, så långt om- Befälhavaren skall om möjligt se ständigheterna medgiva, sörja för till att gärningsmannen inte avatt den brottslige icke avviker och viker och får omhänderta honom äger för sådant ändamål taga ho- för att hindra att han gör det. När nom i förvar. Bestämmelserna i 48 någon skall omhändertas gäller 48. andra stycket äga motsvarande Gärningsmannen får inte utan sitt tillämpning. Den brottslige får ej medgivande hällas i förvar längre
utan eget samtycke hållas i förvar än till dess han kan överlämnas till
längre än tull dess han kan överläm- en behörig svensk eller utländsk
nas till svensk polisman eller, utom myndighet.
riket, ull behörig utländsk myndig-
het eller till svensk konsul.
Föremål som kan antagas äga Befälhavaren får ta i förvar såbetydelse för utredning om brottet dana föremål som kan ha betydelse fär befälhavaren taga i förvar. Be- för utredningen. Han skall till den fälhavaren skall tillhandahålla po- myndighet som avses i andra lisman eller myndighet som avses I stycket ge de upplysningar och andra stycket de upplysningar och överlämna de föremål som kan ha
de föremål i hans besittning som betydelse för utredningen.
kunna vara av betydelse för utredning om brottet.
Befälhavaren skall tillse att före- En befälhavare på ett utländskt skrivna fartygshandlingar finnas luftfartyg, som enligt lagen i den
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ombord och föras i enlighet med stat som har tillsyn över fartygets givna bestämmelser. luftvärdighet har sådan behörighet
som anges i3—5 §§, har samma be-
hörtighet inom svenskt område.
Räkar farivget i nöd, vare befäl- Om luftfartyget råkar i nöd skall havaren pliktig att göra allt som befälhavaren göra allt vad han kan står I hans makr för att rädda om- för att rädda de ombordvarande. bordvarande samt bevara fartyg fartyget och godset. Måste fartyget och gods. Måste fartyget övergi- överges skall han om möjligt se till
vas. skall befälhavaren såvitt möj- att fartygshandlingarna tas om
het sörja för alt fartygshandlingar- hund. na bringas I säkerhet.
Inträffar vid fartygets nyttjande Inträffar det en olyckshändelse olyckshändelse, som medför att nå- vid användningen av ett luftfartyg gon avlider eller får allvarlig och medför olyckan att någon avkroppsskada eller att betydande lider, att någon blir allvarligt skaskada uppstår å fartyget eller egen- dad, att fartyget får betydande skadom som icke befordras därmed, dor eller utt egendom som inte skall befälhavaren ofördröjligen tränsporteras med fartyget får besörja för utt luftfartsverket under- tydande skador, skall befälhavaren rättas om händelsen och snarast rapportera det inträffade. Han möjligt avgiva rapport till verket. skall också rapportera om det har Samma lag vare, när allvarlig fara funnits någon allvarlig fara för att för sådan händelse förelegat eller en sådan olycka skulle inträffa eller
något inträffat som tyder på vä- om något har hänt som tyder på ett
sentligt fel hos fartyget eller mark- väsentligt fel hos fartyget eller organisationen. markorganisationen.
År befälhavaren ur stånd att upp- Om befälhavaren inte kan fidlgö- FAilla vad sålunda föreskrivits. skall ra dessa skyldigheter skall fartygets det fullgöras av fartygets ägare el- ägare eller brukare göra det. ler, om annan I ägarens ställe brukade fartyget, av denne.
Regeringen eller, efter regering- Regeringen eller den myndighet
ens bemyndigande, luftfartsverket regeringen bestämmer får begränsa äger begränsa underrättelseplikten underrättelseskyldigheten och beävensom utsträcka den till att åvila sluta att den skall gälla också för jämväl medlem av besättningen, så medlemmar av besättningen. ock föreskriva att underrättelse skall givas även annan än luftfartsverket.
Envar som gör tjänst ombord Den som tjänstgör ombord skall skall noggrant efterkomma för- sköta sina arbetsuppgifter om-
mans order angående tjänsten, ve- sorgsfullt och följa sin förmans or-
derbörligen tillgodose ombordva- der angående tjänsten.
randes säkerhet och bästa, sorgfäl-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ligt vårda fartyg och gods samt i övrigt med omsorg och nit fullgöra sina äligganden.
108 Ej må någon göra tjänst ombord. En besättningsman får inte därest han på grund av påverkan tjänstgöra ombord om han på av starka drycker eller andra stimu- grund av sjukdom, uttröttning, pålerande eller bedövande ämnen el- verkan av alkoholhaltiga drycker ler till följd av sjukdom eller uttrött- eller andra medel eller av andra såning eller av annan sådan orsak dana skål inte kan tullgöra sina
icke kan på betryggande sätt fullgö- uppgifter på ett betryggande sätt.
ra vad honom åligger.
118 Regeringen hestämmer, 1 vad Regeringen får föreskriva i vilken män föreskrifterna i detta kapitel utsträckning föreskrifterna i detta skola ullämpas i fråga om utländskt kapitel, utöver vad som följer av luftfartyg vid luftfart inom svenskt 65, skall tillämpas i fråga om ut-
område. ländska luftfartyg vid luftfart inom svenskt område.
6 KA P.
Om flygplatser och markorgani- Fiygplatser och markorganisasationen i övrigt tionen i övrigt
Allmänna bes tämmelser 18 Flygplats så ock annan anlägg- Flygplatser och andra anläggning för luftfarten skall uppfylla sä- ningar för luftfarten skall uppfylla kerhetens krav. säkerhetens krav. Närmare bestämmelser om in- Befattningshavare som har hand rättande samt om underhåll och om säkerhets- och ordningstjänsten dritt av sådan anläggning och om vid en allmän flygplats eller vid tillsvn därå meddelas av regeringen godkänd enskild flygplats får från eller. efter regeringens bemvyndi- flygplatsområde avvisa den som vande. av luftfartsverket. stör ordningen eller uppför sig så utt han äventyrar luftfartens säkerhet. Regeringen eller, efter regering- I fråga om användande för start ens bemyndigande, luftfartsverket och landning av områden som inte äger bestämma huruvida och under har inrättats för sådana ändamål vilka förutsättningar, utan intrång i gäller de föreskrifter som meddelas enskild rätt, sjö eller annut område av regeringen eller den myndighet må nyttjas för luftfartygs landning regeringen bestämmer. och uppstigning utan att hava sär- Den myndighet som i enlighet skilt inrättats för ändamålet. med vad regeringen bestämmer utövar tillsvn över allmänna flygplat-
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
ser och utrustningen där skall ges tillträde till anläggningen för att utöva tillsynen.
Regeringen äger förordna om in- Regeringen eller den myndighet rättande av luftled ävensom be- regeringen bestämmer får inrätta stämma annat område, inom vilket Alygvägar och besluta om luftrum lufttrafiken skall vara underkastad där särskild reglering skall finnas särskild reglering. för lufttrafiken. Den myndighet som i enlighet med vad regeringen bestämmer utövar tillsvn över anläggningar för att underlätta lufttrafiken i sådana områden som avses i första stycket skall ges tillträde tll anläggningen för att utöva tillsynen.
3§
Till tryggande och underlättande Flygtrafiktjänst skall finnas för av luftfarren anordnas flygsäker- att trygga och underlätta luftfarhetstjänst. ten. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar ytterligare bestämmelser om flygtrafiktjänsten. Om regeringen bestämmer det fär myndigheten uppdra åt andra att svara för sådan tjänst.
Om tillstånd i vissa fall Frågor om tillstånd för allmänna
flygplatser
För inrättande och drift av flyg- Flygplatser för allmänt bruk ta llplats till allmänt bruk (allmän männa flygplatser) får inte in-
flygplats) erfordras tillstånd av rättas eller drivas utan tillstånd av
regeringen, såvida annan än staten regeringen eller den myndighet re-
skall wöva driften. geringen bestämmer. Regeringen äger föreskriva, att allmän flygplats med hänsyn till
dess art, trafikens ringa omfattning
eller kortvarighet eller andra särskilda omständigheter må inrättas eller drivas utan tillstånd varom i första stycket sägs.
Prop. 1984/85: 212 '» — ET
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
'n
Tillstånd at inrätta eller driva Tillstånd får beviljas bara om allmän flygplats må meddelas al- hinder inte möter av hänsyn till det lenast där hinder icke möter av allmänna. Vid prövningen skall hänsyn till det allmänna. hänsyn tas bl.a. till markförhållan-
den, till störningar som kan upp-
komma för omgivningen och till to-
talförsvaret. Vidare skall hänsyn
tas till sökandens tekniska och eko-
nomiska förutsättningar att driva
HIygplatsen.
Vid meddelande av tillstånd sko- När ullstånd meddelas får villkor la bestämmas de villkor som finnas föreskrivas för tillståndet. Om tillerforderliga. Regeringen må för- ståndet meddelas av regeringen får ordna luftfartisverket att i särskilda sådana villkor föreskrivas av den avseenden bestämma villkoren. myndighet regeringen bestämmer.
Tillståndet må begränsas till viss Tillståndet får tidsbegränsas.
tid och lösningsrätt förbehållas kro- Rätt till inlösen kan förbehållas sta-
nan. ten.
Åsidosätter innehavare av till- Om en tillståndshavare i väsent-
stånd i väsentlig mån för verksam- lig mån åsidosätter föreskrifterna
heten gällande föreskrifter eller för verksamheten kan regeringen
mäste det antagas att han är oför- återkalla — tillståndet. Detsamma
mögen utt behörigen fullgöra sina gäller om det måste antas att tillförpliktelser med avseende å an- ståndshavaren inte kan fullgöra
läggningen och dess drift, må rege- sina förpliktelser i fråga om an-
ringen återkalla tillståndet. läggningen och dess drift.
Om tillståndet har meddelats av
annan myndighet än regeringen får också denna myndighet meddela
beslut som avses i första stycket.
Frågor om andra tillstånd
Regeringen äger bestämma, att Regeringen fär föreskriva att det
för inrättande och drift av annan krävs tillstånd för inrättande och
anläggning för luftfarten än allmän drift av även andra anläggningar flygplats erfordras tillstånd av re- för luftfarten än allmänna flygplatgeringen eller, efter regeringens ser. Frågor om tillstånd och om bemyndigande, av luftfartsverket. villkoren för detta prövas av rege-
Villkoren bestämmas av rege- ringen eller den myndighet regeringen eller, efter regeringens be- ringen bestämmer. myndigande, av luftfartsverket.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Om godkännande
Allmän flygplats så och annan Allmänna flygplatser får inte tas
anläggning för luftfarten som rege- i bruk innan de har godkänts av den ringen bestämmer skall. innan den myndighet regeringen bestämmer. tages i bruk, godkännas it den ord- Regeringen får föreskriva att detning regeringen förordnar. Vid samma skall gälla i fråga om andra godkännandet skola knytas erför- anläggningar för lufifarten. I samderliga villkor. band med godkännandet skall fast-
ställas de villkor som behövs.
Däör fastställda villkor i väsentlig Om villkoren åsidosätts i väsentmän äsdosättas eller anläggningen lig män skall godkännandet äterkaleljest, till följd av ändrade bestäm- las av den myndighet som har medmelser eller annan omständighet, delat det. Detta gäller också om anicke uppfyller de krav som gälla för läggningen annars inte uppfyller de sådan anläggning, ankommer på krav som gäller för sådana anlägyden myndighet som meddelat god- ningar. kännundet att återkalla det.
Förekommer omständighet som Anläggningens innehavare skall kan medföra att kraven för godkän- anmäla om något inträffar som nande ej längre äro uppfyllda, ålig- medför att kraven för godkännande ger der anläggningens innehavare inte längre är uppfylida. Om det att så snart ske kan göra anmälan krävs av säkerhetsskäl skäll han se därom till luttfartsverket. Är om- till att anläggningen inte används. ständigheten av beskaffenhet att medföra fara vid anläggningens bevagnande, skall innehavaren, utan an avvakta vederbörande myndighets beslu. vidtaga de åtgärder som påkallas för att hindra att anläggningen eller den del därav, varom fråga är, vidare användes.
Om anläggningar som hindrar Iuft-
farten
$
Regeringen eller, efter regering- Regeringen eller den myndighet ens bemyndigande, luftfartsverket regeringen bestämmer får meddela äger meddela bestämmelser som. föreskrifter om märken, belysning utan att avsevärt men tillskvndas och andra anordningar som syftar
ägare av mark eller innehavare av till att förebygga fara för trufiksä-
särskild rätt därtill, äro ägnade att kerheten. Föreskrifterna får dock förebygga att märken, belysnings- inte utformas så att de medför näanläggningar eller andra inrätt- got avsevärt men för markägarna ningar så anordnas, att 1rafiksäker- eller dem som har särskild rätt till heten utsättes för fara. Regeringen marken. äger föreskriva vilka åtgärder som Regeringen eller den myndighet
må vidtagas, därest sådana be- regeringen bestämmer får föreskri-
stämmelser överträdas. va åtgärder som kan vidtas när fö-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
reskrifter enligt första stycket åsi-
dosäns.
Övriga bestämmelser
128 Regeringen eller, efter regering- Regeringen eller den myndighet
ens bemyndigande, luftfartsverket regeringen bestämmer får föreskri-
äger föreskriva vilka flygplatser vu vilka flygplatser som får använsom må nyttjus för internationell el- das vid olika stag av luftfart. ler inrikes luftfart eller eljest för ol-
ka slag av luftfart.
ta $
För begagnande av allmän flye- Regeringen får meddela föreplats eller annan anläggning för Skrifter om avgifter, som tas ut av luftfarten, som är upplåten till all- dem som använder allmänna flygmänt bruk, må avgift uppbäras en- platser eller andra allmänna anligt grunder som bestämmas uv re- läggningar och tjänster för luftfargeringen. ten.
Sådan avgift må, när den är för- Avgifter som är förfallna ull be-
fallen Vill betalning. uttagas genom talning får tas ut genom utmätning
utmätning utan föregående dom cl- utan föregående dom, utslag eller ler utslag. beslut.
Allmän flygplats så ock annan Allmänna flygplatser och andra anläggning för luftfarten, som är allmänna anläggningar för luftfar-
upplåten till allmänt bruk. skall på ten skall på samma villkor som för
enahanda villkor som för svenska svenska luftfartyg i internationell luftfartyg i internationell fart vara trafik vara öppna för utländska luftöppen för utländska luftfartyg i fartyg i sådan trafik, om dessa är motsvarande fart, såvida de äro registrerade 1 en stal som har träfhemmahörande 1 stat med vilken Jat överenskommelse med Sverige
slutits överenskommelse om sådan om denna förmån. förmån.
'n Fed
Regeringen eller, efter regering- Tjänstgöring som flygledare i ens bemyndigande, luftfartsverket flygtrafikledningstjänst, — flygtek-
äger fastsrälla villkor för behörig- niker eller flygklarerare får fullgö-
het att inom markorganisationen ras bara av den som har gällande eller eljest. annorstädes än å luft- certifikat. Certifikatet skall vara ut-
fartyg, förrätta tjänst varav trafik- färdat eller godkäön i Sverige.
säkerheten är beroende, så ock I fråga om certifikat och innehameddela bestämmelser om certifi- vare av certifikat gäller bestämmel-
kat för sådan tjänst. serna i 4 kap. 4—-19 och 21—30585s.
Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer fär föreskri-
va att andra med tjänst inom murk-
Nuvarande Ixydelse Föreslagen lydelse
organisationen eller med annan tjänst av betydelse för säkerheten än som avses [4 kap. skall ha behörivhetsbevis. Bestämmelserna i 4 kap. 2058 tredje och fjärde styckena sumt 30 § gäller i fråga om behörighetshevis och innehavare av sådana bevis. Rereringen eller den myndighet regeringen bestämmer får beträffande arbete som utförs inom vissa angivna organisationer medge undantag från kravet på certifikat.
168 Vad i 5 kap. 10.8 stadgas skall Bestämmelserna a 5 kap. 10§ päläga motsvarande tillämpning i frå- ler också flygledare i flygtrafikledgå om trafikledare och flygmekani- ningstjänst, flygtekniker och flygker, så ock den som förrättar annan klarerare samt, i den mån regeringtjänst som regeringen med hänsyn en föreskriver det, annan personal till trafiksäkerheten bestämmer. inom — markorganisationen med tjänstgöring som är av betydelse Jör säkerheten.
7 KAP.
Om tillstånd till luftfartsverk- Tillstånd till luftfartsverksamhet
samhet
Luftfart i regelbunden trafik tlin- Luftfart i förvärvssyfte får inte
jefart) i förvärvssyfte må ej ut- utövas här i riket utan tillstånd av övas här i riket utan tillstånd av regeringen eller den myndighet re-
regeringen. geringen bestämmer. För annan luftfart i förvärvssyfte Regeringen får dock föreskriva inom riket erfordras tillstånd av re- att annan luftfart i förvärvssyfte än geringen eller, efter regeringens luftfart i regelbunden trafik tlinje-
bemyndigande, av luftfartsverket. furt) får utövas utan tillstånd om
Regeringen må dock bestämma, att det är skäligt med hänsyn till luftsådun luftfart med hänsyn till dess fartens art eller omfattning. art eller ringa omfattning må ut-
övas utan tillstånd.
Regeringen äger föreskriva, att Regeringen får föreskriva att det tillstånd av luftfarisverket erfordras krävs tillstånd för at driva skola
för luftfart som avser utbildning, med utbildning för erhållande av
för flyguppvisning eller flygtävling certifikat och för att utöva luftfart samt för annan luftfartsverksamhet som avser utbildning, även om av särskild art, ändå att verksam- verksamheten inte äger rum i förheten icke äger rum i förvärvssyfte. värvssyfte. Detsamma gäller i frå-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ga om flyguppvisningar, flygtäv-
lingar och annan luftfartsverksam-
het av särskild art. Frågor om så-
dana tillstånd prövas av den myn-
dighet regeringen bestämmer. Om
regeringen bestämmer det, fär
myndigheten uppdra åt andra att
köra prövningen.
Tillstånd må meddelas allenast Tillstånd fur beviljus bara om det där hinder icke möter av hänsyn till inte möter hinder av hänsyn till det det allmänna. allmänna.
De tekniska och ekonomiska för-
utsättningarna för trafiken skall be-
aktas vid prövningen.
' ”
Såvitt angår befordran av passa- Tillstånd till luftfart i inrikes tracerare eller gods allenast från ort fik fär ges endast till till annan inom riket eller annan in- I. svenska staten. rikes fart, må tillstånd meddelas 2. svenska kommuner eller landsendast svenska staten, svensk kom- tingskommuner, mun eller annan sådan menighet, 3. Svenska medborgare eller svensk medborgare eller svenskt dödsbon, dödsbo. svenskt aktiebolag. vars 4, svenska handelsbolag, som aktiebrev äro ställda till viss man. inte har nägon utländsk bolags-
ävensom svenskt handelsbolag, man, vari ej finnes utländsk bolagsman. 5. svenska föreningar. samfäl-
samt förening, annat samfund. stif- ligheter eller stiftelser, som inte har telse eller annan sådan tnrättning några utländska medborgare i styhär i riket, såframt styrelsens samt- relsen. liga medlemmar äro svenska med- 6. svenska aktiebolag. om ukborgare. Tillstånd må dock icke tierna I bolaget är ställda till viss
meddelas aktiebolag, med mindre man och till ett kapitalvärde och ett dess aktier till ett kapitalvärde och röstvärde av minst två tredjedelar
ett röstvärde av minst två tredjede- ägs av någon som kan få tillstånd lar tillkomma den, åt vilken till- enligt denna paragraf. stånd enligt denna paragraf må Om ägaren till ett akticholag som meddelas: är denne svenskt aktie- ansöker om tillstånd enligt denna bolag. skall det svenska inflytandet paragraf är ett annat aktiebolag däri vara säkerställt i samma om- skall vad som sägs t första stycket 6 fattning som i det tillståndssökande också gälla det bolaget.
bolaget. Tillstånd till luftfart med svenskt
luftfartyg i förvärvssyfte mellan
Sverige och utlandet som inte är
linjefart får ges endast till den som
uppfyller kraven — enligt första
stycket 1—6.
Åro de sålunda uppställda förut- Ett tillstånd förfaller om kraven i sättningarna ej längre för handen, första stycket inte längre är upp-
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
vare tillstånder förfallet, där icke frllda och rävelse inte sker inom rättelse sker inom tid. som bestäm- den ud som bestäms av den myn-
mes av den myndighet vilken med- dighet som har meddelat tillståndelat tillståndet. det.
Regeringen eller. efter regering- Regeringen eller den myndighet ens bemyndigande, luftfartsverket regeringen bestämmer får medge äger medgiva undantag från vad I undantag från denna paragraf om denna paragraf stadgas. när sär- det finns särskilda skäl. skilda skäl äro därtill.
rd
Vid meddelande av tillstånd sko- När tillstånd meddelas får villkor
la bestämmas de villkor som finnas föreskrivas för tillståndet. Om till-
erforderliga. Ankommer det på re- ståndet meddelas av regeringen får geringen att giva tillståndet, må re- sådana villkor föreskrivas av den geringen förordna luftlartsverket myndighet regeringen bestämmer. att isärskilda avseenden bestämma villkoren.
Tillståndet må begränsas till viss Tillståndet fär tidsbegränsas. tid och lösningsrätt förbehållas Aro- Rätt till inlösen kan förbehållas sta- Han. ten.
För den verksamhet som en ut-
länning eller ett utländskt företag
driver i Sverige med stöd av ett till-
stånd är föreståndaren i Sverige
ansvarig.
Åsidosätter innehavare av till- Om en tillståndshavare i väsent-
stånd i väsentlig mån för verksam- lig mån äsidosätter föreskrifterna
heten gällande föreskrifter eller för verksamheten, kan den som har måste det anragas avt han är oför- meddelat tillståndet återkalla detta. mören att behörigen upprätthålla Tillståndet kan också återkallas om verksamheten. må den myndighet det måste antas att innehavaren
som meddelat tillståndet återkalla inte kan upprätthålla verksamhe-
det. ten.
Har regeringen genom överens- Om regeringen genom ett avtal kommelse med främmande stat med en främmande stat eller en inmedgivit luftfart inom svenskt om- ternationell organisation medger råde. vare, där regeringen så bhe- att luftfart får äga rum inom stämmer, särskilt tillstånd enligt svenskt område. kan regeringen bedetia kapitel ej behövligt. Rege- sluta att något tillstånd inte krävs ringen må i sådant fall förordna enligt detta kapitel. Regeringen elluftfartsverket att meddela de när- ler den myndighet regeringen be-
mare bestämmelser som finnas er- stämmer får föreskriva de villkor
forderliga. för luftfarten som behövs.
För den verksamhet som utlän-
ning eller ett utländskt företag
driver i Sverige med stöd av ett av-
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
tal är föreståndaren i Sverige an-
Svarig.
I rn
Regeringen eller, efter regering- Regeringen eller den myndighet
ens hemvyndigande. luftfarisverket regeringen bestämmer far. om det må föreskriva, under vilka förut- behövs med hänsyn till flygsäkerhesättningar luftfartyg eller ullbehör ten eller annars tll lufifarten inom eller reservdelar till luftfartyg må riket, föreskriva att det krävs tillupplåtas till annan för att av denne stånd för upplåtelse av luftfartyg nyttjas för egen räkning. till brukare. Detsamma gäller i frå-
gå om upplårelser av ullbehör eller
reservdelar tull luftfartyg.
8 KAP.
Vissa bestämmelser för lufttrafiken
18 Angående vad vid luftfärd skall Regeringen eller den myndighet iakttagas för att undvika samman- regeringen bestämmer meddelar stötning eller annan olyckshåändel- föreskrifter om vad som skall iakt-
se och för att i övrigt förebygga tas vid luftfärder för att olyckor och skada eller olägenhet förordnar re- olägenheter skall undvikas.
veringen eller, efter regeringens bemyndigande, luftfartsverket.
Regeringen eller, efter regering- Regeringen eller den myndighet ens bemvndigande, luftfurtsverket regeringen bestämmer får taststäläger bestämma flygvägar som luft- la flygvägar som luftfartyg skall föl-
fartyg hur art följa vid färd inom ja inom svenskt område. Vidare får
svenskt område samt meddela sär- föreskrifter meddelas om flygningskilda föreskrifter beträffande färd ar över rikets gränser. över rikets gräns, såsom angaende var gränsen må passeras och vilken flygplais som skall brukas vid luftfartygs avgång eller ankomst.
' od
När allmän ordning och säkerhet När det krävs av hänsyn till all-
kräver det, må luftfartyg anmanas män ordning och säkerhet får ett att landa. Anmaningen skall oför- luftfartyg anmanas att landa. Fartiy-
dröjligen efterkommas. Har annan get skall då landa på den plats som
anvisning ej givits, skall fartyget anvisas. Om ingen anvisning lämlunda på närmaste allmänna flyg- nas skall lundningen ske på närms-
plats inom riket. & vilken landning ta möjliga lämpliga allmänna eller är möjlig. Inkommer luftfartyg I godkända enskilda flygplats inom område, där luftfart enligt | kap. riket.
38 är förbjuden. skall det omedel- Ert luftfartyg, som utan tillstånd
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
bart lämna området och anmälan kommer in | ett sådant område som om vad som inträffat göras på avses i 1 kap. 35, skall omedelbart
snabbaste sätt. Fartyget skall, om lämna området. Det inträffade skall
annan anvisning ei givits, så snart snarast anmälas. Om ingen annan ske kan landa såsom nyss sagts. anvisning lämnas skall fartyget snarast möjligt landa i enlighet med första stycket. Eftersättes vad sålunda är stad- Om fartyget bryter mot hestäm-
gat, må fartygets färd hindras med melserna i första och andra stycke-
erforderliga medel. na får den fortsatta färden hindras. Regeringen eller den regeringen Regeringen eller den myndighet bemyndigar bestämmer vem som regeringen bestämmer får föreskriäger utöva befogenhet varom i va vem som får besluta om ätgärförsta eller andra stycket sägs samt der enligt denna paragraf samti i meddelar närmare föreskrifter om övrigt meddela xtterligare företillämpningen I övrigt av vad där skrifter i de avseenden som avses I stadgas. paragrafen.
48 Krigsmateriel må icke utan med- Krigsmateriel får inte tränsportegivande av regeringen eller den re- ras med luftfartyg utan tillstånd av geringen bemvyndigar befordras regeringen eller den myndighet remed luftfartyg. Vad i denna lag geringen bestämmer.
skull förstås med krigsmateriel be-
stämmer regeringen. Regeringen eller den regeringen Om det krävs av hänsyn till allbemvyndigar äger att av hänsyn till män ordning och säkerhet får rege-
allmän ordning och säkerhet förbju- ringen eller den myndighet rege-
da befordran med luftfartyg av an- ringen bestämmer förbjuda transnat gods än krigsmateriel eller med- porter med luftfartyg av annat gods dela närmare bestämmelser om så- än krigsmateriel.
dan befordran.
Regeringen eller den regeringen bemyndigar äger ock bestämma, huruvida och under vilka villkor fotografiapparat må medföras och
brukas å luftfartyg inom svenskt
område.
4a§ Fotografering får inte ske utan tillstånd av överbefälhavaren från luftfartyg i linjefart inom sådana restriktionsområden som bestämts enligt I kap. 3 § första stycket. Detsamma väller fotografering från
luftfarivg som luftfartsverket i detta avseende har jämställt med far-
tyg i linjefart. Från andra luftfartyg
får fotografering inte ske utan tillstånd. Frågan om tillstånd prövas i
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
fråga om fotografering för hkartläggningsändamäl av regeringen och i övriga fall av överbefälhavaren.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den fotografering som sker för statens lanimäteriverk.
+bh$
Kumeror får medföras inom riket på sådana luftfartyg som anges i 4 as första stycket och på luftfartyg som används vid fotografering för statens lantmäteriverk.
Kameror får medföras på andra luftfartyg. bara om tillstånd har meddelats till fotografering eler om apparaterna förvaras så att de inte kan användas under flygningen.
Befälhavaren skall se till att desså krav är uppfyllda.
4c§
Vad som sägs ida och 4b§§ gäller inte i fråga om sådana luftfartyg som avses i I5 kap. 28.
5§
Såvitt ej i denna lag eller eljest Om inget annat föreskrivs I denna förordnas annat, bestämmer rege- lag meddelar regeringen eller den ringen eller, efter regeringens be- myndighet regeringen bestämmer myndigande, luftfartsverket vilka föreskrifter om fartygshandlingar. fartygshandlingar som skola finnas för luftfartyg, huruvida de skola
medförus ombord samt huru de skola upprättas. föras och förvaras.
Ej må någon förvägras att taga Om någon för att kunna ta till
del av innehållet i fartygshandling- vara sin rätt behöver ta del av innear, såvitt hans rätt är beroende där- hållet i en fartvgshandling, skall
av. han få det.
I det allmännas verksamhet gäller i stället bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980: 100).
21 Riksdagen 1984/85.1 saml. Nr 212
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
är
Angående skyldighet för den som Regeringen eller den myndighet förrättar tjänst å luftfariyvg att med- regeringen bestämmer meddelar föra luftfartscertifikat eller annan föreskrifter om skyldighet för dem handling förordnar regeringen el- som tjänstgör ombord på luftfartyg ler, efter regeringens bemvyndi- att medföra certifikat och andra gunde, luftfartsverket. handlingar.
ör
Luftfartsverket må, där så prö- Om det behövs får luftfartsverket vas nödigt, visitera luftfartyg samt visitera luftfartyg och granska fargranska fartygshandlingarna och de tygshandlingarna och de andra handlingar som skola medföras av handlingar som skall finnas omdem som förrätta tjänst å fartyget. bord.
98 Om vad vid luftfärd skall iaktta- Det finns särskilda bestämmelser vas i hälsovårds-, pass-. tull och om vad som skull iaktras vid luftandra sådana hänseenden stadgas färder i fråga om hälsovård. pass särskilt. och tull och i andra liknande av-
seenden.
9 KAP.
Om befordran med luftfartyg Lufttransporter
Bestämmelsernas tillämpningsområde
$
Vad i detta kapitel sradgas gäller Detta kapitel gäller sådana luft-
betordran med luftfartvg av passa- transporter av passagerare, resgods
gerare, resgods eller gods, vilken eller gods som utförs av lufttrafikutföres mot vederlag eller av lutt- företag. Kapitlet gäller också om trafikföretag verkställes vederlags- transporten utförs av någon annan fritt. mot ersättning.
I detta kapitel förstås med
Warszawakonventionen den i Warszawa den 12 oktober 1929 undertecknade och genom det i Haag den 28 september 1955 avslutade protokollet reviderade — konventionen om internationell luftbefordran samt med Guadulajarakonventionen den i Guadalajara den 18 september 1961 — undertecknade konventionen. om internationell luftbefordran som utföres av annan
än den avtalsslutande fraktföraren.
ta
Bestämmelserna i detta kapitel Detta kapitel gäller inte transporäga icke tillämpning å postbeford- ter av post.
ran.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
Vad i 33-988 stadgas om heford- Bestämmelserna 13-988 gäller ringshandlingar skall icke gälla A inte I fråga om frunsporter Som ut-
fråga om hefordran, som utföres förs under osedvanhga förhållan-
under osedvanliga förhållanden och den och som inte utgör normal luftfaller utom normal wövning av luft- furtsverksamhet. fartsverksamhet.
Befordringshandlingar Transporthandlingar
Vid befordran av passagerare För passagerartransporter skall skall utfärdas biljett, innehållande: bilietter utfärdas. En biljett skall in-
nehålla
i) uppgift d avgångsort och be- w uppgifter om avgångs- och stämmelseort: bestämmelseorten,
bi där avgängsorten och hestäm- b) uppgifter om platsen för minst melseorten äro belägna + samma en sådan mellanlandning som skall stat och en eller flera mellanland- ske I en annan stal i de fall då avningar avses skola äga rum i annan gångs- och bestämmelseorterna stal. uppgift å platsen för minst en ligger I samma stat, och sådan mellanlandning; samt
c) meddelande att befordringen c) ett meddelande om att kan vara underkastad Warszawu- Warszawakonventionen eller es lag konventionen eller lag av motsva- med motsvarande bestämmelser rande innehåll och att konven- kan gälla för transporten och att tionen eller lagen i regel begränsar konventionen eller lagen i regel befraktförarens ansvarighet i fråga gränsar fraktförarens ansvar för om skada på person liksom då res- personskador och för skador på gods förkommer, minskas eller ska- grund av att resgods kommer bort.
das. minskas eller skadas.
Biljetten skall, där ej annat Om inte annat styrks gäller biljet-
styrkes, gälla såsom bevis om be- ten som bevis om att ett transport-
Jordringsavtalets slutande och om avtal har träffars och om villkoren villkoren för befordringen. för transporten.
År biljett ej utfärdad. har den ej Såväl transportavtalet som beföreskrivet innehåll eller har den stämmelserna i detta kapitel skall Jförkommit. skall befordringsavtalet tillämpas även om någon biljett ändock gälla och vara underkastat inte har utfärdats, om en utfärdad bestämmelserna i detta kapitel. biljett inte har föreskrivet innehåll Har passageraren med traktföra- eller om biljetten har kommit bort. rens samtycke gått ombord ä luft- Om passageraren med fraktföra-
fartyg utan att biljett utfärdats eller rens samtycke har gått ombord på
innehåller biljetten icke meddelan- luftfartyget utan att någon biljett de som avses I första stycket under hur utfärdats eller om en utfärdad CO), äger fraktföraren dock icke åbe- biljett saknar ett meddelande enligt
ropa sådan begränsning av ansva- första stycket CO), får fraktföraren
righeten som stadpas i 228. dock inte åberopa ansvarsbegräns-
ningen enligt 228.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
Vid befordran av inskrivet res- För transporter av inskrivet resgods skall utfärdas resgodsbevis. gods skall resgodsbevis utfärdas.
Hur beviset ej fogats vid biljett som Fit resgodsbevis som inte har 1ö-
uppfyller föreskrifterna i 3§ första gats till eler tagits in 1 en biljett
stycket eller intagits 1 sådan biljett. som uppfyller kraven 1 38 första
skall der innehålla: stycket skall innehålla a uppgift å avgångsort och be- al uppgifter om uvgångs- och stämmelscort; bestämmelseorten, bl) där avgångsorten och bestäm- bl uppgifter om platsen för minst melseorten åro belägna + samma en sådan mellanlandning som skall stat och en eller flera mellunland- Ske i en annun stat i de fall då avningar avses skola äga rum annan gångs- och bestämmelseorterna stat, uppgift å platsen för minst en ligger i samma stat. och sådan mellanlandning: samt
c) meddelande att befordringen c) eft meddelande om att
kan vara underkastad Warszawa- Warszawakonventionen eller cn lag konventionen clier lag av motsva- med motsvarande bestämmelser rande innehåll och att konven- kan gälla för transporten och att tionen eller lagen i regel begränsar konventionen eller lagen i regel befraktförarens ansvarighet då res- gränsar fraktförarens ansvar för gods förkommer, minskas eller ska- skador på grund av att resgods
das. kommer bort, minskas eller skadas.
Resgodsbeviset skall, där ej an- Om inte annat styrks gäller res-
nat styrkes, gälla såsom bevis om godsbeviset som bevis om att res-
resgodsets inskrivning och om vill- godset har skrivits in och om villkoren för befordringen. koren för transporten.
År resgodsbhevis ej utfärdat, har Såväl transportavtalet som be-
det ej föreskrivet innehåll eller har stämmelserna i detta kapitel skall det förkommit, skull befordringsav- tillämpas även om något resgodstalet ändock gälla och vara under- bevis inte har utfärdats, om ett utkastat bestämmelserna i detta kapi- färdat bevis inte har föreskrivet intel. Har fraktföraren mortagit res- nchåll eller om beviset har kommit godset i sin vård utan att resgodsbe- bort. Om fraktföraren har tagit vis utfärdats eller innehåller, i fall emot tesgodset i sin vård utan att då beviset icke fogats vid eller inta- något resgodsbevis har utfärdats gits i biljett som uppfyller föreskrift får fraktföraren dock inte åberopa
terna i 3§ första stycket under c), ansvarsbegränsningen enligt 22§ beviset ej meddelande som avses i andra stecket. Detsamma gäller första stycket under c) av föreva- om ett utfärdat bevis, som inte har rande paragraf. äger fraktföraren fogats till eller tagits in i en biljett
dock icke åberopa sådan begräns- enligt 3§ första stycket ce), saknar
ning av ansvarigheten som stadgas meddelande enligt första stycket c).
[228 andra stycket.
Vid befordran av gods äger frakt- För godstransporter kan frakt-
föraren fordra. att avsändaren upp- föraren kräva att avsändaren upp-
rättar och avlämnar en befordrings- rättar och lämnar en flygfraktsedel.
handling, betecknad flygfraktsedel. Avsändaren får kräva att fraktföra-
Avsändaren äger fordra, att sådan ren tar emot en sådan handling.
Prop. 1984/85: 212 [SS ta tin
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
handling mottages av fraktföraren.
År flygfraktsedel ej utfärdad. har Saväl traäansportavialer som be-
den ej föreskrivet innehåll eller har stämmelserna i detta kapitel med
den förkommit, skall befordrings- undantag av det som följer av 98§ avtalet ändock gälla och, med det skall tillämpas även om någon flyvgundantag som följer av 9§, vara fraktsedel inte har utfärdats, om en underkastat bestämmelserna i det- utfärdad flygfraktsedel inre har fötu kapitel. reskrivet innehåll eller om fraktse-
deln har kommit bort.
Flvefraktsedeln skall upprättas Fiygfraktsedeln skall upprättas
av avsändaren i tre originalexem- av avsändaren i tre originalexemplar och av/ämnas tillsammans med plar och /ömnas tillsammans med godset. Det första exemplaret skall godset. Exemplar I förses med beförses med beteckningen = ”för teckningen för fraktföraren” och fraktföraren”” och undertecknas av undertecknas av avsändaren. Exavsändaren. Det andra exemplaret emplar 2 förses med beteckningen skull betecknas ”för mottagaren”: ”för mottagaren” och underteckdet undertecknas av avsändaren nas av avsändaren och fraktföraren och fraktföraren samt åtföljer god- och följer med godset. Exemplar 3 set. Det tredje exemplaret under- undertecknas av fraktföraren och tecknas av fraktföraren och äåter- lämnas ull avsändaren när fraktföställes av honom ull avsändaren ef- raren har tagit emot godset. Frakt-
ter godsets mottagande. föraren skall skriva under de olika
exemplaren av fraktsedeln innan
godset tas ombord.
Fraktförarens underskrift skall Avsändarens underskrift kan tecknas innan godset tages ombord vara tryckt. Såväl fraktförarens å luftfartvget; den kan ersättas med som avsändarens underskrift kan stämpel. Avsändarens under- ersättas med en stämpel. skrift kan vara tryckt eller ersättas med stämpel.
Hur fraktföraren på avsändarens Om inte annat visas anses fraktbegäran upprättat flygfraktsedeln, föraren handla för avsändarens anses han, där ej annat styrkes, räkning om han på dennes begäran hava handlat för avsändarens räk- upprättar flygfraktsedeln. Hing.
Avser befordringen flera kolli, När transporten avser flera koll skall avsändaren, där fraktföraren skall särskilda flygfraktsedlar uppbegär det, upprätta särskilda flyg- rättas om fraktföraren begär det. fraktsedlar.
Flygfraktsedeln skall innehälla: Flygfraktsedeln skall innehålla
al uppgift å avgångsort och be- a) uppgifter om avgångs- och
stämmelseort:; bestämmelseorten,
b) där avgångsorten och bestäm- b) uppgifter om platsen för minst melseorten äro belägna å samma en sådan mellanlandning som skall
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
siat och en eller flera mellanland- Ske I en annan stat i de fall då avningur avses skola äga rum iannan gångs- och bestämmelseorterna stat. uppgift å platsen för minst en ligger i samma stat, och sådan mellanlandning: samt cec) meddelande att befordringen CC) eft meddelande om att kan vara underkastad Warszawa- Warszawakonventionen eller ex lag konventionen eHer lag av motsva- med motsvarande bestämmelser rande fnnehåll och att konven- kan gälla för trunsporten och att tionen eller lagen I regel begränsar konventionen eller lagen i regel befraktförarens ansvaäarighet då gods gränsar fraktförarens ansvar för
förkommer, minskas eller skadas. skador på grund av att gods kom-
mer bort, minskas eller skadas.
Har gods med fraktförarens sam- Om gods har tagits ombord på ett tycke tagits ombord ä luftfartyg luftfartyg med fraktförarens samutan att flygfraktsedel utfärdats el- tycke trois att någon flygfraktsedel ler innehåller fraktsedeln icke med- inte har utfärdats eller om en utfärdelande som avses i 88 under co. dad fraktsedel saknar meddelande
äger fraktföraren icke åberopa så- enligt 88 c) får fraktföraren inte
dan begränsning av ansvärigheten åberopa ansvärsbegränsningen ÅA som stadgas i 228 andra stycket. 228 andra stycket.
108 Avsändaren svarar för skada Om avsändaren i flygfraktsedeln som fraktföraren eller annan. i för- har lämnat uppgifter i fråga om hållande till vilken fraktföraren är godset som är oriktiga eller ofullansvarig, lider till följd av att upp- ständiga, svarar han för de skador gifter rörande godset, vilka avsän- som detta medför för fraktföraren
duaren upptagit i flygfraktsedeln, ej eller någon som denne har ansvaret huva föreskrivet innehåll eller eljest mot.
äro oriktiga eller ofullständiga.
118 Flygfraktsedeln skull. där ej an- Om inte annat styrks gäller fvg-
nat styrkes, gälla såsom bevis om fraktsedeln som bevis om att ett avavtalets slutande. om mottagandet tal har träffats, om att godset har
av godset och om villkoren för be- tagits emot och om villkoren för fordringen. transporten. Vad i flygfraktsedeln uppgives Flygfraktsedelns uppgifter om angående godsets vikt. mått. för- godsets vikt, mått och förpackning
packning och stycketal skall, där ej och om untalet kolli gäller om inte
annat styrkes, äga vitsord. Annan annat visas. Andra uppgifter i fraktuppgift iflygfraktsedeln om godsets sedeln om godsets mängd eller vomyckenhet eller rymd samt uppgift Ivm eller om godsets tillstånd gäller
i densamma om godsets tillstånd mot fraktföraren bara om han på
äga däremot ej vitsord mot frakt- flygfraktsedeln intygar utt han har
föraren, med mindre han i avsän- kontrollerat uppgifterna i avsända-
darens närvaro undersökt uppgiften rens närvaro eller om uppgifterna
och tecknat intyg därom å flyg- avser godsets synliga tillstånd.
fraktsedeln eller ock uppgiften avser godsets synliga tillständ.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
Rätt att förfoga över godset och god- Rätt att förfoga över godset m.m. sets utlämnande
12
Mot uppfyllande av sina förplik- Om avsändaren uppfyller sina
telser på grund av befordringsavta- förpliktelser cealigt träansportavtalet
let äger avsändaren, där det kan och ersätter de extra kostnader ske utan skada för fraktföraren el- Som uppkommer. kan han återta ler annan avsändare. förfoga över godset på avgängs- eller bestämgodset genom att återtaga det å av- melseflygplatsen eller stoppa det vångs- eller bestämmelseflygplat- vid landning under resan. Detta sen. stoppa det vid landning under gäller dock inte om åtgärden medresan, låta på bestämmelseorten el- för skada för fraktföraren eller näler under resan utlämna det till an- son annan avsändare. nan än den i flygfrakisedeln an- Under samma förutsättningar Rivne mottagaren eller begära dess kan han under resan eller på beådtersändande till avgångsflygplat- stämmelseorten. lämna ut godset sen. Avsändaren skall dock gälda till någon annan än den som är ankostmad som uppkommer därav. Kiven som mottagare på flygfrakt- Kan avsändarens order ej verkstäl- sedeln eller begära att det skickas las. skall fråktföraren omedelbart tillbaka till avgångsflygplatsen. underrätta honom därom. Om avsändarens order inte kan
verkställas skall fraktföraren ome-
delbart underrätta denne.
Utför fraktföraren avsändarens Om fraktföraren verkställer av-
order wan att det till denne avläm- sändarens order trots att dennes exnade exemplaret av flygfraktsedeln emplar av flygfraktsedeln inte visas fSöretes, är fraktföraren ansvarig för upp, ansvarar fraktföraren för de skada, som därigenom tillskyndas skador som därigenom uppstår för rätte innehavaren av flygfraktse- fraktsedelns rätte innehavare. Den deln. fraktföraren obetaget att söka ersättning som fraktföraren måste sitt åter av avsändaren. utge kan han kräva Mer av avsän-
daren.
Avsändarens rätt upphör. då Avsändarens rätt till godset uppmottagarens rätt inträder efter vad hör när mottagaren får rätt till det 1 138 stadgas. Vägrar mottagaren enligt bestämmelserna + 138. Om
alt mottaga fraktsedeln eller godset mottagaren vägrar att ta emot flyg-
eller är han icke art träffa. går rät- fraktsedeln eller godset eller om ten att förfoga över godset åter till han inte är anträffbar. får avsänavsändaren. daren åter rätt att förfoga över
godset.
13§ När godset framkommit till be- Om bestämmelserna i 128 inte
stämmelseorten, äger mottagaren, leder till annat har mottagaren rätt där ej annut föramledes av vad i 12§ att få ur Nygfraktsedeln och godset stadgas. av fraktföraren utfå flyg- när detta har kommit fram till befraktsedeln och godset, därest han stämmelseorten, Detta gäller dock 2iäldar vad denne äger fordra och i endast om han betalar vad fraktföövrigt fullgör de befordringsvillkor rären har rätt att fordra och uppsom angivits i flygfraktsedeln. fyller flygfraktsedelns villkor för
fraänsporten.
Prop. 1984/85: 212 [ST [AC] QC
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse
Där ej annat avtalats. skall fråkt- Om inte något annat har avtalats föraren, så snart godset framkom- skall fraktföraren genast underrätta mir, underrätta mottagaren därom. mottagaren när godset har kommit
fram.
Vidgår fraktföraren att godset Om godset inte har kommit fram förkommit eller har det ej framkom- inom sju dagar efter den dag då det milt sehast inom sju dagar efter det borde ha anlänt, kan mottagaren godset bort anlända, äger motta- göra sina rättigheter gällande mot varen mot fråktföraren göra gällan- fraktföraren enligt trunsportavtade de rättigheter som härflyta ur let. Detsamma gäller om fraktförabefordringsavtalet. ren erkänner att godset har kommit
bort.
158 Förbehåll. som innefattar avvi- Förbehåll som avviker från bekelse från bestämmelserna i 12, 13 stämmelserna i 12—-14§§ gäller eller 148, skallej gälla, med mindre bara om de är intagna i Nlygfraktsedet intagits I flygtraktsedeln. deln.
168 Avsändaren är pliktig att lämna Avsändaren skall lämna de uppde upplysningar och arr vid flyg- lysningar och till flygfraktsedeln fraktsedeln foga de handlingar. som foga de handlingar som behövs för erfordras för att tull-, accis- och att skyldigheter enligt tull-, accisordningsföreskrtifter må kunna full- och ordningsföreskrifter skall kun-
göras före godsets avlämnande till na fullgöras innan godset avlämnas
mottagaren. Tillskyndas fraktföra- till mottagaren. Avsändaren skall ren skada tll följd av att sådan ersätta de skador som uppstår för
upplysning eller handling saknas fraktföraren på grund av att såeller är oriktig eller ofullständig, är dana upplysningar eller handlingar
avsändaren plikiig att ersätta ska- suknas eller är oriktiga elter ofulldan, utan så är att fel eller försum- ständiga. Detta gäller doch inte om melse ligger fraktföraren eller hans fraktföraren, någon av dennes an-
folk till last. ställda eller någon som denne har anlitat har gjort sig skyldig till fel
eller försummelser.
Fraktföraren är icke pliktig att Fraktföraren är inte skyldig att
undersöka, om dessa upplysningar undersöka om upplysningarna och
och hundlingar äro riktiga eller full- handlingarna är niktiga och fullständiga. ständiga.
Fraktförarens ansvärighet Fraktförarens ansvar
5 Såvitt ej annat följer av vad ne- Fraktföraren ansvarar för sådan stadgas är fraktföraren ansva- dana personskador som drabbar rig för personskada, vilken drabbar passagerare till följd av händelser
passagerare till följd av händelse som inträffar ombord på luftfarty-
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
som inträffar ombord &ä luftfartyget get eller i samband med att pussaeller i samband med att han går om- geraren går ombord på eller lämnar
bord å fartyget eller lämnar detta. fartyget. Skadeståndet bestäms en-
Skadeståndet skall bestämmas en- ligt skadeståndslagen t1972:207). ligt de i strafflagen stadgade grunderna.
185 Förkommer. minskas eller ska- Fraktföraren ansvarar för skador das inskrivet resgods eller gods till på grund av att inskrivet resgods följd av händelse som inträffar me- eller gods kommer bort. minskas eldan der är i fraktförarens vård vare ler skadas under en luftträansport. sig på flygplats. ombord å luttfartyg Lufttransporten omfattar den tid eller, vid landning utanför flygplats. som godset är i fraktförarens vård varhelst godset befinner sig, är på en flygplats. ombord på ett luftfraktföraren, med nedan stadgade fartyg eller. vid lundning utanför en undantag, ansvarig därför. flygplats, var godset än finns.
Har på grund av befordringsav- Om en transport vid lastning, avtalet vid lastning, avlämnande eller lämnande eller omlastning utförs
omlastning befordran verkställts till lands eller sjöledes utanför en
till lands eller sjöledes utanför flyg- flygplats och transporten sker på
plats, skall dock, där ej fraktföra- grund av tränsportavtalet skall ska-
ren visar annat, skada som drabbat dor på resgodset eller godset anses resgodset eller godset anses här- ha uppkommit till följd av en hänröra av händelse som inträffat un- delse under lufttransporten om inte der den I första stycket avsedda ti- annat visas. den.
198 För skada till följd av dröjsmål Fraktföraren ansvarar för skador vid luftbefordran av passagerare, till följd av dröjsmål vid lufttransinskrivet resgods eller gods är porter av passagerare, inskrivet fraktföraren ansvarig, där ej nedan resgods eller gods. annorlunda stadgas.
208 Fraktföraren är fri från ansvaärig- Fraktföraren ansvarar inte för het. där han visar att han och hans uppkomna skador om han visar att folk vidtagit alla nödiga åtgärder för han, hans anställda och de som han att undvika skadan eller att det va- har anlitat har vidtagit alla nödvän-
rit omöjligt för dem att vidtaga åt- diga åtgärder för att undvika ska-
gärderna. dorna eller att det har varit omöjligt
för dem att vidtaga åtgärderna.
4 18
Visar fraktföraren avt den som li- Om fraktföraren visar att den dit skadan medverkat därtill genom skadelidande har medverkat till eget vällande, gäller 6 kap. 1§ ska- skadan genom eget vållande, gäller
deståndslagen (1972: 207). 6 kap. 1§ skadeståndslagen (1972: 207).
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Vid befordran av passagerare är Vid passagerartransporter år fraktförarens ansvarighet för envar fraktförarens ansvar för varje pusav dem begränsad ull sextontusen- sagerare begränsat ull 16600 sarsexhundra särskilda dragningsrät- skilda dragningsrätter. När ersättter: och må förty, där ersättningen ningen skall utgå som ränta får ränskall utgå i form av ränta, dennas trans kapitaliserade värde inte överkapitaliserade värde icke överskri- stiga denna gräns. Om transporten da sagda gräns. Utföres betord- utförs av ett svenskt lufttrafikföreringen av svenskt lufttrafikföretag tag är gränsen för ansvaret 1 stället skall gränsen för ansvarigheten 270000 kronor. Företaget skall i bildock vara tvåhundrasjuttiotusen jetten eller i sina standardvillkor för kronor. Företaget skall i biljetten transporter utfästa sig att tillämpa eller 1 sina standardvillkor för be- denna gräns. Vid en transport som tordran utfästa sig att tillämpa den- bara delvis utförs av ett svenskt fönå gräns för ansvarigheten. I fråga retag gäller reglerna om det senare om betordran som endast delvis ut- begränsningsbeloppet och om föres av svenskt lufttrafikföretag fästelse att ullämpa detta bara i tråskall vad nu sagts om användning ga om den del av transporten som av det högre begränsningsbelonpet det svenska företaget utför. Avtal och om skyldighet att utfästa sig att kan träffas om högre gränser för ullämpa detta belopp gälla endast i ansvaret än de som gäller enligt fråga om den del av befordringen detta stycke. som utföres av sådant företag. AVvtal må träffas om högre cräns för unsvarigheten än som föreskrives i detta stveke.
Beträffande inskrivet resgods el- Fraktförarens ansvar för inskriler gods är fraktförarens ansvarig- vet resgods eller gods är begränsat het begränsad ul sjutton särskilda ull /7 särskilda dragningsrätter per dragningsrätter för kilogram. Har kilo. Om passageraren eller avsän-
passageraren eller avsändaren vid daren när godset överlämnas wil
godsets överlämnande will fraktfö- fraktföraren särskilt anger det in-
raren särskilt uppgivit det intresse, tresse som är knutet till transporten
som är förbundet med befordring- och betalar fastställda tlläggsaven, och guldit föreskriven tilläggs- gifter gäller det då uppgivna belopavgift, gäller det uppgivna beloppet pet som gräns för fraktförarens ansåsom gräns för fråktförarens an- svar. Detta gäller dock inte om han svarighet. där han ej visar att pus- visar att intresset är lägre än det sagerarens eller avsändarens in- angivna. Om bara en del av det tresse är lägre. Har av inskrivet res- inskrivna resgodset eller gouset gods eller gods viss del eller något kommer bort, minskas, skadas eller av dess innehåll förkommit. mins- fördröjs, räknas endust den samkats, skadats eller fördröjts, skall manlagda vikten av detta eller desvid bestämmandet av gränsen för så kolli när gränsen för fraktförafraktförarens ansvurighet endast rens ansvar skall bestämmas. Om den sammanlagda vikten av det el- värdet av även andra kolli som in-
ler de kolli, om vilka fråga är, tagas går i samma resgodsbevis eller flyg-
i beräkning; dock att, om förlusten, fraktsedel påverkas. skall dock
minskningen, skadan eller dröjsmå- även dessa kolli medräknas.
let päverkar värdet av andra kolli
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Som omfattas av samma resgodsbevis eller flygfraktsedel. den sammanlagda vikten jämväl av dessa koll skall tagas i beräkning.
I fråga om föremål. som passa- Ansvaret för sådana föremål som
geraren behåller i sin värd. är an- passagerarna behäller i sin värd är svårigheten begränsad ull trehund- begränsar Ul 332 särskilda dragratrettiotvå särskilda dragningsrät- ningsrätter för varje passagerare.
ter för envar passagerare.
Sävkdighet att välda rättegångs- Fraktföraren kan åläggas att kostnad må åläggas fraktföraren utge ersättning för rättegångskostutan hinder av att de i denna para- nader även om gränserna för hans graf stadgade gränserna för ansva- ansvar därigenom överskrids. Detrigheten därigenom överskridas. ta gåller dock inte om han skriftli- Vad nu sagts skall dock icke gälla, gen hur erbjudit den skadelidande där fraktföruren inom sex månader minst lika myckert I ersättning som från den händelse av vilken skadan det utdömda beloppet frånsett räthärrör eller före det talan väckts tegangskostnaderna. Erbjudandet skriftligen erbjudit den skadeli- skall ha lämnats mom sex månader dande ersättning som frånsett rätte- från den händelse som medförde gångskostnaden ej understiger vad skadan eller iman talan har väckts som utdömes. om detta har skett senare.
Med wfrycket "särskilda drag- Med "särskilda dragningsrätter” ningsrätter” avses I denna lag de avses de särskilda dragningsrätter av Internationella valutafonden un- som används av Internationella vavända särskilda dragmingsrätterna. Jutafonden. När talan förs om er- Föres talan om ersättning. skall sättning — skall omräkning till omräkning från särskilda drag- svenskt mynt ske efter kursen den Hingsrätter Ull svenskt mynt ske ef- dag domen meddelas. Kronans värter kursen den dag dom meddelas. de skall bestämmas i enlighet med Därvid skall kronans värde bestäm- den beräkningsmetod som Interna-
mas I enlighet med den beräknings- tionella valutafonden den dagen
metod. som Internationella valuta- tillämpar för sin verksamhet och fonden sagda dag ullämpar för sin sina transaktioner. verksamhet och sina transaktioner.
238 Förbehåll. som innefattar in- Förbehåll som inskränker fraktskränkning I fraktförarens ansvu- förarens ansvar eller som anger
righet eller bestämmer lägre gräns lägre gränser för ansvaret än 225 är därför än i 228 sägs, är ogiltigt. ogiltiga.
Vid befordran av gods skall vad i Detta gäller dock inte vid transförstu stycket studgas ej äga port av gods om förbehållet avser tillämpning å förbehåll, avseende förlust, minskning eller skada som förlust. minskning eller skada, som beror på det transporterade godhärrör av godsets egen beskaffen- sets egen beskaffenhet eller på fel i het eller fel i godset. godset.
248 De gränser för ansvaäarigheten Gränserna för ansvar enligt 228 som stadgas i 228 skola ej äga gäller inte om det visas att fraktfö-
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
tillämpning, där det visas att fråkt- raren. nävon av hans anställda elföraren själv eller hans folk i tjäns- ler någon som han har anlitat i ten orsakat skadan uppsätligen eller Yänsten Aar orsakat skadan uppsåtoch, med insikt att skada sunnolhkt ligen eller genom att, med insikt om
skulle uppkomma, under grovt dsi- alt skador sunnolikt skulle uppstå,
dosättande av tillbörlig aktsamhet grovt åsidosätta den aktsamhet och och hänsyn. hänsyn som kan krävas.
Föres talan mot någon av frakt- Om talan förs mot någon av fraktförarens folk på den grund att han förarens anställda eller någon som
vållat skada genom fel eller försuwm- fraktföraren har anlitat för avi han
melse i Vänsten av ringare grad än i har vållat skador genom lindrigare 248 sägs. må vad han och fråktfö- fel eller försummelser i tjänsten än raven kunna förpliktas att samman- SOm avses I 248, får den sammanlagt utgiva i ersättning icke Over- lagda ersättning som han och fraktskrida den gräns för ansvaärigheten föraren kun åläggas att utge inte som fraktföraren äger åberopa. överskrida de gränser som fraktfö-
raren Aun åberopa.
Om jämkning i vissa fall av ska- Bestämmelser om jämkning av deersättning stadgas i 10 kap. 38. skadeersättning finns I 10 kap. 38.
Mottages inskrivet resgods eller Når inte annat visas anses inskrigods utan anmärkning, skall god- vet resgods och gods som tus emot set, där ej annat styrkes, anses av- utan anmärkning vara oskadat och lämnat i oskadat skick och i över- i överensstämmelse med trunsportensstämmelse med befordrings- handlingen. handlingen.
Om skada eller minskning skall Skador och minskningar skall ananmärkning göras hos fraktföraren märkas hos fraktföraren omedelomedelbart efter upptäckten och bart efter upptäckten. Anmärkningsenast, beträffande resgods, inom en skall alltid göras senast inom sju sju dagar samt, beträffande gods, dagar från mottagandet, när det inom fjorton dagar från mottagan- gäller resgods, och senast inom
det. Vid dröjsmål skall anmärkning fjorton dagar från mottagandet i
framställas inom tjuguen dagar från fråga om annat gods. Dröjsmål den dag, då resgodset eller godset skall anmärkas inom 27 dagar från ställdes till mottagarens förfogan- den dag då resgodset eller godset de. ställdes till mottagarens förfogan-
de.
Anmärkning skall göras genom Anmärkningar skall göras skrift-
anteckning på befordringshandling- ligen, t.ex. genom anteckning på
en eller eljest i skrift, avsänd inom transporthandlingen. Görs — an-
tid som i andra stycket sägs. märkningen i en särskild skrift räk-
nas tidsfristerna från avsändandet
av skriften.
278 Har ej anmärkning enligt 268 Om inte en anmärkning enligt
framställts inom vd som där sägs, 26§ har framställts i rätt ud, är rät-
Prop. 1984/85: 212 2 wu tv
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
är rätten till talan mot fraåktföraren ten ull talan mot fraktföraren förloförlorad. utan så är an han förfari rud. Detia gäller dock inte om svikligen. fraktföraren har handlat svikligt.
28§ §
Talan om ansvarighet enligt detta Talan om ansvar enligt detta kakapitel skall föras vid rätten + den pitel skall väckas vid rätten i den ort, där fraktföraren har sitt hem- ort där
vist, där hans huvudkontor eller det fraktföraren har sitt hemvist.
kontor finnes, genom vars medver- fraktförarens huvudkontor finns, kan avtalet slutits. eller ock på be- eller stämmelseorten. det kontor som har medverkat
vid avialeis tillkomst finns. Talan
får också väckas vid rätten i be-
stämmelseorten.
Talan må icke föras annat än vid Talan fär föras bara vid svenska svensk domstol eller domstol i an- domstolar eller vid domstolar i andnan till Warszawakonventionen an- ra stater som är anshäna ull sluten stat, med mindre enligt avta- Warszawakonventionen. Detta gället avgängsorten eller bestämmel- ler dock inte om enligt avtalet avseorten är belägen i stat som ej bi- gängsorten eller bestämmelseorten trätt konventionen. ligger 1 en stat som inte har biträtt
konventionen.
298 Väckes ej talan om ansvaärighet Rätten till talan om ansvar är
inom två är från luftfartygets an- förlorad om inte talan väcks inom komst tll bestämmelseorten eller två är från luftfartygets ankomst till från den dag, då det skolat anlända bestämmelseorten, från den dag det
eller då befordringen avbröts. är skulle ha ankommit eller från den rätten till talan förlorad. dug trunsporten avbröts.
308 Skall befordran, som enligt vad Har det avtalats att en transport därom avtäalars är att anse såsom skall anses som en enhet även om en enhet. utföras av Hera fraktföra- transporten i olika delar skall utre var efter annan, är envar uv föras av Nera fraktförare efter vardem. sedan han mottagit passage- andra, ansvarar varje fraktförare raren, det inskrivna resgodset eller för sin del av transporten sedan godset, ansvarig för den del av be- han har tagit emot det som skall fordringen, vars utförande ankom- trunsporteras. mer på honom.
Vid befordran av inskrivet res- När transporten avser inskrivet gods eller gods må avsändaren jäm- resgods eHer gods. får avsändaren väl hålla sig till den förste fraktföra- hålla sig till den förste fraktföraren
ren och den som äger utfå godset även om förlusten. minskningen, till den siste, ändå at förlusten. skadan eller dröjsmålet har inträffat minskningen, skadan eller dröjsmå- medan godset var i ext annan fraktlet inträffat medan godset var i an- förares värd. Den som har rätt att nan fraktförares värd. Äro två få ut godset kan hålla sig ull den fraktförare ansvariga efter vad nu siste. Om två fraktförare på grund
Prop. 1984/85: 212 2 a PEN
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
sats, skola de svara en för båda av dena är ansvariga. svarar de sooch båda för en. lidariskt.
Befordran som utföres av annan än Transporter som utförs av andra än den avtalsslutande fraktföraren den avtalsslutande fraktföraren
31 §
Hfråga om befordran som helt el- I fråga om en transport som heh
ler delvis utföres uv annan än den eller delvis utförs av någon annan som genom befordringsavtalet äta- än den avtalsslutande fraktföraren gåt sig belordringen (den avtalsslu- väller 32—3688§ om det inte visas tande fraktföraren) äga 32—36 88 att transporten utförs utan bemyn-
tillämpning. om det ej visas att be- digande från denne. Bestämmelser-
fordringen utförts utan den avtals- na I 33. 35 och 36588 väller dock slutande fraktförarens bemyndi- bara å fräga om de delar av transgande. Bestämmelserna i 33. 35 och porten som utförs av den andre.
3688 sillämpas dock endast i fråga
om den del av befordringen som utföres av annan än den avtalsslu-
tande fraktföraren.
32§
Både den avtalsslutande fraktfö- Den avtalsslutande fraktföraren
raren och den som utför befordring- anses som fraktförare för hela
en anses vid tillämpning av detta transporten. Den som utför trans-
kapitel som fraktförare, den förre i porten anses som fraktförare i fråga fråga om hela befordringen och den om den del av transporten som han
senare 1 fråga om den del av beford- utför.
ringen som han utför.
33 §
Vid tillämpning av bestämmel- Vid tillämpningen av bestämmelserna om fraktförarens ansvarighet serna om fraktförarens ansvar jämjämställas vardera fraktföraren och ställs vardera fraktföraren, hans
hans folk med den andre fraktföra- anställda och de som han har anti-
rens folk. Detta medför dock icke tar med den andre fraktförarens analt ansvarigheten för den som utför ställda och dem som denne har anbefördringen i den avtalsslutande lirat. Detta medför dock inte att an-
tfraktförarens ställe överskrider de i svaret för den som utför truänspor-
228 angivna gränserna. ten 1 den avtalsslutande fraktföra-
rens ställe överskrider gränserna i
228,
Hur den avtalsslutande fraktföra- Om den avtalsslutande fraktföra-
ren åtagit sig längre gående förplik- ren hur åtagit sig förpliktelser uttelser än som följer av detta kapitel över bestämmelserna i detta kapitel eller har passagerare eller avsän- är den som utför transporten i hans dare enligt 228 andra stycket sär- ställe ne bunden av detta utan sitt
skilt uppgivit det intresse som är eget godkännande. Detsamma gälförbundet med befordringen, är den ler om en passagerare eller en av-
som utför befordringen + den uv- sändare i enlighet med 228 andra
Prop. 1984/85: 212 a ' "An
Nuvarande Iydelse Föreslagen bydelse
talsslutande fraktförarens ställe stycket särskilt har anger det in-
icke utan eget godkännande bunden tresse som är knutet till transpor-
härav. ten.
345 Anvisning eller anmärkning, som Anvisningar eller anmärkningar enligt bestämmelse 1 detta kapitel som enligt detta kapiuel llsvälls tillställes den ene fraktöraren. den ene fraktföraren väller också äger verkan även mot den andre, mat den andre. En order enligt 128 Sådan order som avses i 128 äger gäller dock bara om den ges till den dock verkan endasi om den till- avtalsslutande fraktföraren. ställes den avtalsslutande fraktföraren.
'n Ag
Vad de bada fraktförarna och Den sammanlagda ersättning deras folk kunna förpliktas att sam- som de båda fråktförarna, deras unmanlagt utgiva iersättning må icke ställda och de som fraktförarna har överskrida det högsta ersättnings- anlitat kan åläggas att utge får inte
belopp som någon av fraktförarna överskrida det högsta belopp som
kan åläggas att utgiva. Varje ska- gäller för någon av fraktförarna. deståndsskyldig är ansvarig endast Var och en ansvarar bara upp till intill den gräns som är tillämplig för den gräns som gäller för honom. honom.
368 Talan om ansvarighet får. vare Talan mot endera av eller båda sig den riktas mot båda fraktförarna fraktförarna får föras vid ex domeller ex av dem, föras vid domstol stol som enligt 25§ är behörig vid som enligt 285 är behörig vid talan talan mot någon av dem.
mot nagon av fraktförarna.
Sammansatt befordran Sammansatta transporter
378 Där befordran skall utföras del- När en transport skall utföras vis med luftfartyg och delvis med delvis med luftfartyg och delvis annat befordringsmedel, gälla be- med andra transportmedel väller stämmelserna i detta kapitel alle- bestämmelserna i detta kapitel bara näst beträffande luftbefordringen. lufttransporten.
Villkor, som avser befordringen Villkor för den andra delen av med annat befordringsmedel. må transporten får tas in i lufttransintagas i luttbefordringshandling- porthandlingen. en. :
Övriga bestämmelser
Göres Ii hefordringsavtiatl eller el- Förbehåll om tillämplig lag eller Jjest innan skada timat, med avvikel- domstols behörighet som avviker
se från vad i detta kapitel stadgas. från bestämmelserna i deua kapitel
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
förbehåll om tillämplig lag eller om är ogiltiga om de görs innan nägon domstols behörighet, är förbehållet skada har inträffat. utan verkan.
Skiljeavtal i fråga om befordran Ett skiljeavtal i fråga om gods-
av gods, vilket träffats innan skada transporter gäller dock alltid om timat, gäller utan hinder av bestäm- skiljemannaförfarandet skall äga melsen i första stycket. om skilje- rum inom en behörig domstols
mannaförfarandet skall äga rum domvärjo och om tvisten, i den mån
inom en i 28§ avsedd domstols Warszawakonventionen och Guadomvärjo och tvistefrågan, 1 den dalajarakonventionen gäller, skall mån Warszawakonventionen och prövas enligt konventionernas be- Guadalajarakonventionen äro till- stämmelser. lämpliga därpå, skall prövas enligt konventionernas bestämmelser.
395 I fråga om befordringshandling I fråga om tränsporthandlingar
som utfärdats utom riket eller som som utfärdas utom riket eller som
avser internationell befordran skall gäller internationella transporter är i 38 första stycket under cc), 48 kraver på meddelande enligt 358
första stycket under c) eller 8§ un- första stycket c), 48 första stycket
der c) stadgad fordran å meddelan- c) eller 8§ cc uppfyllt om handlingde anses uppfylld, när handlingen en innehåller uppgifter om at innehåller uppgift om att beford- Warszawakonventionen kan gälla ringen kan vara underkastad för transporten och att denna kon- Warszawakonventionen och att vention i regel begränsar fraktföradenna i regel begränsar fraktföra- rens ansvar 1 de fall som anges i rens ansvarighet i de fall, som angi- dessa stadganden. vas i det lagrum varom fråga är.
Är vid internationell luftbeford- Om den avtalade avgångsorten
ran den avtalade avgångsorten eller eller bestämmelseorten vid en inbestämmelseorten belägen 1 stat ternationell luftirunsporti ligger i en som icke biträtt Warszawakonven- stat som inte har biträtt Warszawationen, äger fraktföraren. ändå att konventionen får fraktföraren åbe-
befordringshandlingen icke inne- ropa ansvarsbegränsningen enligt
håller meddetande som avses i förs- 228 även om transporthandlingen ta stycket, åberopa sådan begräns- inte innehäller något meddelande
ning av ansvarigheten som stadgas enligt första stycket. i228.
40§
Såvitt angår inrikes luftbheford- Biljetter och resgodsbevis behövs
ran, vid vilken mellanlandning inte vid inrikes lufttransporter om
utom riket ej avses skola äga rum. luftfartyget inte skall mellanlanda åger regeringen meddela bestäm- utom Fiket. melser, avvikande från vad i 3,4, 8 Vid sådana lufitränsporter som och 9§§ stadgas angående biljett, avses i första stycket får begränsresgodsbevis och flygfraktsedel. ningen av fraktförarens ansvar en-
ligt 228 åberopas även om biljetter,
resgodsbevis eller flygfraktsedlar
inte är utfärdade eller om de såknar
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse
meddelande om begränsningen.
Att meddelande om begränsningen
skall finnas i standardvillkoren för
pussagerartransporter följer av 228
första stycket.
Har stat. då den biträdde den i Bestämmelserna 1 detta kapitel Warszawa den 12 oktober 1929 av- gäller inte i fråga om sådana interslutade konventionen om Iinterna- nationella lufttraänsporter som uttionell luftbefordran. avgivit förkla- förs direkt av en viss stat om denna ring som avses I tlläggsprotokollet stat, när den biträdde den konvenvill samma konvention, skola be- tion som undertecknades 1 Warszastämmelserna I detta kapitel ej äga wa den 12 oktober 1929. lämnade tillämpning å internationell luftbe- en sadan törklaring som avses i tillfordran, som utföres omedelbart av läggsprotiokollet till konventionen. den staten eller av territorium för Detsamma gäller om transporten vars utländska angelägenheter den utförs av ett territorium. för vars slalen svarar. utländska angelägenheter en sådan
stat svarar.
Säåframt en till den reviderade Under förutsättning utt en stat konventionen ansluten stat förkla- som har biträtt Warszawakonvenrat, att konventionen icke skall gäl- tionen har lämnat en förklaring om la luftbefordran. som utföres för det, gäller bestämmelserna i detta dess militära myndigheter ombord kapitel inte heller i fråga om en luftå luftfartyg vilka äro registrerade i transport som utförs för den staden staten och vilkas hela lastför- tens militära myndigheter med en måga reserverats av dessa myndig- luftfartyg som är registrerat i den heter eller för deras räkning, skola Maten. om fartygets hela lastförbestämmelserna i detta kapitel ej måga har reserverats av dessa mynheller äga tillämpning ä sådan be- digheter eller för deras räkning. fordran.
10 KAP.
Om ansvarighet för skada i följd Ansvaret för skador genom luftav luftfart fart
Fr
Om uansvarighet för skada, som i Bestämmelser om unsvaäret för följd av luftfartvgs begagnande i skador. som genom luftfart ullfogas luftfart tillfogas person eller egen- personer eller egendom som inte dom som icke befordras med farty- transporteras med — luftfartyget,
get, stadgas i lagen angående an- finns i lagen (1922:382,) angående
svarighet för skada i följd av luft- ansvarighet för skada i följd av luftfart. fart.
2 Riksdagen 198-485. 1 saml. Nr 212
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
2§ För ansvärighet för skada som Om regeringen föreskriver det avses I IS skall. där regeringen så skall det finnas en trafikförsäkring förordnar. finnas försäkring eller för ansvaret enligt 18. Försäkringmotsvarande säkerhet som rege- en kan ersättas av någon motsvaringen bestämmer. rande säkerhet som regeringen bestämmer.
38 År någon, vilken förrättar tjänst Om någon som tjänstgör på luftå luftfartyg, pliktig att ersätta ska- fartyg skall utge ersättning för skada som i följd av luftfart uppkommit da I följd av luftfart som far uppgenom hans fel eller försummelse i kommit genom hans fel eller förtjänsten, äger rätten art, med hän- summelse i tjänsten. får rätten syn till felets eller försummelsens jämka ersättningen med hänsyn till lindriga — beskaffenhet. skadans felets eller försummelsens beskafstorlek eller omständigheterna i öv- fenhet, skadans storlek eller omrigt. nedsätra ersättningen efter vad ständigheterna i övrigt. Detsanima som prövas skäligt. Vad sålunda gäller i fråga om andra med tjänst studgats skall äga motsvarande som har betydelse för träfiksäkertillämpning beträffande den som heten. inom markorganisationen eller el- I fråga om skadeståndsansvaret
jest, annorstädes än å luftfartyg, för arbetstagare gäller 4 kap. 18 förrättar tjänst varav trafiksäkerhe- skadeståndslagen (1972: 207).
ten är beroende. I fråga om skadeståndsansvaret för den som är arbetstagare gäller dock 4 kap. 18
skadeståndslagen (1972: 207).
11 KAP.
Om = flygräddningstjänst och Flygräddningstjänst, bärgning bärgning samt om undersökning och undersökning av luftfartsav luftfartsolyckor olyckor
Flygräddningstjänst
18 Föreskrifter angående åtgärder, Föreskrifter angående åtgärder, då luftfartyg är saknat. förolyckat då luftfartyg är saknat, förolyckat
eller nödställt eller fara hotar eller nödställt eller fara hotar
lufttrafiken (flygräddnings- lufttrafiken (flygräddnings-
tjänst). meddelas av regeringen tjänst), meddelas av regeringen eller. efter regeringens bemyndi- eller den myndighet regeringen begande, av luftfartsverket. stämmer. Öm regeringen föreskriver det får myndigheten överlåta åt
andra att leda flygräddningstjänsten.
Regeringen må ålägga ägare el- Ett luftfartygs ägare eller inneha-
ler innehavare av luftfartyg samt vare och de som tjänstgör på luft-
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse
dem som göra tjänst å sådan far- fartyg eHer vid flygplatser eller tvg eller vid flygplats eller annan andra anläggningar för luftfarten anläggning för luftfarten skyldighet är skyldiga att delta i flygräddatt medverka 1 flygräddningstjäns- ningstjänsten. Regeringen får och-
ten, så ock meddela bestämmelser så meddela bestämmelser om cr-
om ersättning av allmänna medel sättning av allmänna medel för del-
för sådan medverkan. I fråga om tagandet. I fråga om ersättning ersättning vid personskada gäller vid personskador gäller lagen
lagen — (1977:265) om — statligt (1977: 265) om statligt personskapersonskadeskvåd = och — lagen deskydd och lagen (1977: 266) om (1977: 266) om statlig ersättning vid statlig ersättning vid ideell skada. ideell skada.
Bärgning
Den som bärgar förolvckat eller Den som bärgar ert luftfartyg nödställt luftfartyg eller ombord- som har förolyckats eller befinner varande gods eller något. som hört sig I nöd och alla som medverkar till sådant fartyg eller gods, så ock vid bärgningen har rätt rill bärgarenvar som medverkar vid bärgning- lön. Detsamma gäller vid bärgning en har rätt att. vare sig bärgningen av gods ombord på ett sådant far-
ägt rum till sjöss, på land eller i tyg eller av något som hör till farty-
luften. få bärgarlön i enlighet med get eller godset. I fråga om bärgar-
de grunder, som jämlikt 225—22758§ lönen — gäller bestämmelserna i
sjölagen gälla vid bärgning av far- 225—-22788 sjölagen (1891 nr 35 tyg och gods. Till andel i lön som sl). Den som ien sådan nödsitua-
skall utgå för bärgningen vare ock tion räddar människor från fartyget
den berättigad, vilken under den eller medverkar vid deras räddning nöd som föranlett bärgningen räd- har också rätt till en del av bärgardat människor från fartyget eller lönen. De särskilda kostnader som medverkat vid deras räddning. Har nägon Fövrigt har haft för bevarannågon eljest för bevarande av luft- det av ert luftfartyg eller av gods
fartyg eller gods vidkänts särskilda skall också ersättas om kostna-
kostnader. som varit oundgängliga derna har varit nödvändiga. för bevarandet av fartyget eller godset, varde ock dessa honom er-
satta. Har gods eller något. som hört Om gods eller något som hör till
till gods, bärgats eller bevarats. gods har bärgats eller bevarats svahäfte ägaren med det bärgade eller rar ägaren inte personligen utan enbevarade, men svare ej personli- dast med det som har bärgats eller gen. bevarats.
Rån till bärgarlön skall icke till- Den som deltar i en bärgning komma den som medverkat vid trots eft uttryckligt och befogat förbärgningsföretaug trots uttryckligt bud av fartygets befälhavare, ägare och befogat förbud av fartygets be- eller innehavare har inte rätt till fälhavare. ägare eller innehavare. bärgarlön. Detsamma gäller i fråga Vad sålunda stadgas skall äga om ersättning för Kostnader för bemotsvarande tillämpning beträft- varande av fartyg och gods.
fande kostnader för bevarande av
fartyg och gods.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse
gt PA
Borgenär, som har fordran å bär- Den som har ex fordran på bär-
garlön eller ä& ersättning för kostna- garlön eller ersättning för kostnader der som avses L 258. njute i fartyget enligt 28 (bhöorgenåären) har luftpanteller godset luftpunträtt med för- rätt I fartyget eller godset med för-
månsratt enligt 4§ förmånsrättsla- månsrätt enligt 4§ förmånsrättsla-
gen (1970:979), såframt bärgar- gen (1970:979) om bärgarlönen cllönen eller ersättningen hänför sig ler ersättningen avser åtgärder som ull ätgårder vilka slutförts här i ri- har avslutats i Sverige. ket.
Hörsta stycket avsedda foördring- En vagre fordran har företräde ar skola. var i förhållande till ford- framför en äldre. Fordringar som ringens belopp, njuta lika rätt om har uppkommit på grund av samma de härröra av samma händelse; el- händelse har lika rätt till betalning. Jest skall yngre tordran äga företräde framför äldre.
Utan borgenärens samtycke må För att ett lufttartyg skall få läömicke, innan betalning för dennes na den plats där åtgärderna för fordran guldits eller säkerhet där- härgningen eller bevarandet avsluför blivit ställd, luftfartyger lämna tades och för att ägaren skall få ta det ställe, där åtgärderna för bärg- godset i besittning, krävs att borningen eller bevarandet slutfördes, sgenärerna medger detta om de inte eller vodset av ägaren tagas i be- hur fått betiali för sina fordringar sittning. eller säkerhet har ställts för betal-
ningarna.
48 Luftpanträtt omfattar ej ersätt- Luftpanträtten omfattar inte den
ning. som på grund av försäkring ersättning för skador på luftfariyg eller eljest urgär för skada på luft- eller gods som utgår på grund av furivget eller godset. försäkring eller av andra skäl.
Pra
Försäljes luftfartyg eller gods ef- Lufipanträtten upphör om luftiter utmätning eller under konkurs i fartyget eller godset säljs efter utden ordning som för försäljning av mätning eller under konkurs på det utmältt sådan egendom är stadgad, sätt som är föreskrivet i utsökningsupphöre luftpanträtten i fartyget el- balken. Borgenärerna har dock rätt
ler godset. men borgenären äge få ull del 1 köpeskillingen i enlighet
del i köpeskillingen enligt vad där- med särskilda bestämmelser. om är särskilt stadgat.
Lossas gods, som häftar för ford- Luftpanträtten i godset upphör ran, Vil avsändares eller lastemot- om det genom lossning ställs will
tagares förfogande, upphöre luft- avsändarens eller mottagarens för-
panträtten i godset. Utlämnas god- fogande. Om godset lämnas ut utan set utan borgenärens tillstånd, vare borgenärens tillstånd, svarar den den som molttager godset med kun- som tur emot godset för fordringen skap om fordringen ansvarig för om han kände till denna. Han svadenna. dock icke utöver det värde rar dock inte för mera än det värde
godset hade vid lossningen. som godset hade vid lossningen.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
Luftpanträtt i luftfartyg. som är Luftpanträtten i ett luftfartyg
registrerat här i fiket, upphöre efter som är registrerat i Sverige upphör
tre månader frän der åtgärderna för efter tre mänader från den dag åt-
bärgningen eller bevarandet av far- gärderna för bärgningen eller betyget avslutades. såvida icke inom varandet av fartyget avslutades. nämnda tid borgenärens anspråk på Detta gäller dock inte om borgenäpanträtt blivi womält uh inskriv- rens anspråk på panträtt inom samningsdomaren för anteckning i in- ma ud har anmälts till inskrivningsskrivningsboken för luftfartyg sami myndigheten för anteckning i in-
dessutom överenskommelse träf- skrivningsboken för luftfartyg och
fats om panträttens belopp eller ta- dessutom en överenskommelse har lan om panträtten väckts i laga ord- träffats om panträttens belopp eller ning. talan om panträtten har väckts i
laga ordning.
År fartyget registrerat i främ- Bestämmelserna i första stycket munde stat, som biträtt den i Ge- gäller också om tartyget är regineve den 19 juni 1948 avslutade strerat ien annan stat som har bikonventionen rörande internatio- trätt Genévekonventionen. Borgenelli erkännande av rätt till luftfar- närens anspråk på panträtt skall då vg. vare lag som i första stycket anmälas hos den myndighet som sägs. med lakttagande av att an- för inskrivningsboken för fartyget. målan skall ske hos den myndighet som för inskrivningsboken för fartyget.
I full då fartyget icke är registre- Om fartyget inte är registrerat elrat eller då det är registrerat i annan ler om det är registrerat I en annan främmande stat än + andra stycket främmande stat än som unges I andsägs. upphöre luftpanträtten i farty- rå stycket upphör luftpanträtten ef-
get efter et är från det åtgärderna ter ett är från den dag åtgärderna för bärgningen eller bevarandet av- för bärgningen eller bevarandet av
slutades. såframt ej inom nämnda fartyget avslutades. Deta gäller tid överenskommelse träffats om dock inte om inom samma tid över-
panträttens belopp eller talan om enskommelse har träffats om pant-
panträtten väckts i laga ordning. rättens belopp eller talan om pant-
rätten har väckts i laga ordning.
Undersökning av luftfartsolyckor
Inträffar vid luftfartygs nyttjande Inträffar det en olycka vid aunolvekshändelse., som medför att nå- vändningen av ett luftfartyg och
gon avlider eller får allvarlig medför olyckan att någon avlider,
kroppsskada eller att betydande att någon blir allvarligt skadad, att skada uppstår å fartyget eller egen- fartyget får betydande skador, att dom som icke befordras därmed, egendom som inte transporteras skall undersökning verkställas an- med fartyget får betydande skador gående olyckshändelsen och dess eller att fartyget är oåtkomligt. orsaker samt uppkomna skador. skall der göras en undersökning om
olyckshändelsen, dess orsaker och
de uppkomna skadorna.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse
När allvarlig fara för sådan Detsamma gäller om det har tfun-
olvckshändelse förelegat eller nå- nits någon allvarlig fara för at en
got inträffar som tyder på väsemligt sådan olycka skulle inträffa. om nå-
fel hos furtyget eller markorganisa- got har hänt som tyder på ett vä-
tionen. skall ock undersökning äga sentligt fel hos fartyget eller markrum. organisationen eller om ett luftfartyg har försvunnit under flygning och inte har kunnat återfinnas.
85 Undersökning varom i 78 sägs En undersökning enliet 7§ skall skall verkställas av den myndighet göras av den myndighet som regeregeringen bestämmer. ringen föreskriver. Om regeringen föreskriver det får myndigheten överlåta åt andra att göra undersökningen. Vid undersökningen skall erfor- Nödvändig operativ, teknisk och derlig operativ. teknisk och juridisk juridisk sakkunskap skall vara föresakkunskap vara företrädd. trädd vid undersökningen.
105 På sätt regeringen förordnar Den myndighet som undersöker skull den myndighet som under- olyckan skall underrätta dem som söker olvckan underrätta dem sa- kan vara berörda och bereda dem ken kan angå samt bereda dem tll- ullfälle att yra sig. De har rätt att fälle att anföra vad de akta nödigt närvara vid undersökningen på till bevakande av sin rätt. De äga, olycksplatsen och vid utredningsarsåvitt det kan ske utan men för ut- betet i övrigt om så kan ske utan redningen, närvara vid undersök- men för utredningen. ning ä olycksplatsen samr eljest vid
utredningsarbetet.
118 Undersökning skall utföras 1 Undersökningen skall ske i sam-
samräd med polismyndighet eller rad med den som enligt 23 kap. rät-
åklagare. som i saken leder förun- tegångsbalken leder förundersök-
dersökning jämlikt 23 kap. rätte- ning av det inträffade. gångsbalken. I avvaktan på att undersökningen I avvaktan på att undersökningen
inledes hur luftfartsverket att i inleds skall luftfartsverket vidra de
samråd med polismyndighet eller åtgärder som behövs för att säker-
på annat lämpligt sätt företaga de ställa utredningen och som inte kan
åtgärder för säkerställande av ut- uppskjulas.
redningen. som finnas nödiga och icke utan våda kunna uppskjutas.
125 Den myndighet som undersöker Den myndighet som undersöker olyckan må hålla förhör med envar olyckan fär hälla förhör med den som antages kunna lämna upplys- som antas kunna ge upplysningar ning av betydelse för utredningen av betydelse för utredningen. Myvn-
Prop. 1984/85: 212 tg Lr a
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
samt granska föremål som kan un- digheten får också granska de före-
tagas äga sådan betydelse. mål som kan antas vara av stdan
betydelse.
Sålframt undersökningen finnes Myndigheten får begära utt po-
eljest icke kunna behörigen fullföl- lismyndighetren biträder vid utred-
Jas, må myndigheten påkalla utred- ningen om undersökningen inte kan
ning genom polismyndighet. Vid fullföljas på annat sätt. Bestämsådan utredning skall vada 23 kap. melserna i 23 kap. rättegångsbalken
rättegångsbalken är studgat gälla i gäller i fråga om en sådan utredtillämpliga delar; tvångsmedel som ning. Tvångsmedel enligt 24—28
avses I 24-28 kap. rättegångsbal- kap. rättegångsbalken får dock anken må dock användas uallenast i vändas bara om det finns anledning den mån anledning förekommer att att anta avt det har begåtts ett brott
brott som hör under allmänt ätal som Ivder under allmänt ätal.
förövats.
Finner den myndighet som un- Myndigheten kan begåra avt vittdersöker olyckan nödigt avt vittne nen eller sakkunniga hörs vid dom-
eller sakkunnig höres vid domstol stol eller att någon föreläggs avi vill-
eller att föreläggande meddelas näå- handahälla handlingar eller föremål
gon att såsom bevis tillhandahålla som bevis. En sådan begäran skall
skriftlig handling eller föremål, må göras hos den tingsrätt, imom vars
myndigheten göra framställning område olvckan har skett eller den därom hos den allmänna underrätt, person som berörs av begäran vis-
inom vars område händelsen timat tas. Om något laga hinder inte möeller den vistas som skall höras el- ter skall rätten hålla förhör eller
ler åtgärden eljest ungår. Rätten meddela föreläggande. Därvid gälskall anställa förhör eller meddela ler bestämmelserna om bevisuppföreläggande, därest laga hinder ej tagning utom huvudförhandling. möter. Angående åtgärd som nu
sagts skull i tillämpliga delar gälla
vad som är stadgat om bevisupptagning i rättegång utom huvudför-
handling.
138 Anträffas lufifarivg eller gods, Om det finns anledning att anta
som befordrats med luftfartyg. eller att er luftfartsolycka har inträffat,
något, som hör till sådant fartyg får luftfartyget, det gods som har eller gods, och förekommer anled- transporterats med fartyget och det ning antaga att luftfartsolycka ti- som hör till fartyget eller godset
mut. må vad som anträffats icke inte rubbas utan tillstånd av polix-
avlägsnas eller rubbas utan till- myndigheten eller den myndighet stånd av polismyndighet eller den som undersöker olyckan. Detta
myndighet som undersöker olvc- gäller dock inte om åtgärden sker
kan, med mindre det sker för att för alt rädda människoliv eller om rädda människoliv eller eljest syn- det t övrigt finns synnerhiga skäl. nerliga skäl äro därtill.
Har någon tillvaratagit egendom Den som har tillvaratagit egensom avses I första stycket. skall an- dom som avses i första stycket skall mälan därom ofördröjligen göras genast anmäla det ull polismynhos myndighet som avses i första digheten eller den myndighet som
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
stycket. Myndigheten äger omhän- undersöker olyckan. Om det hederiaga egendomen när det finnes hövs får myndigheten omhänderta påkallat. egendomen.
12 KAP.
Särskilda bes tämmelser
Förekonuner. då luftfärd skall Om det då en luttfärd skall på-
anträdas, anledning antaga att luft- börjas kan antas att der luftfartyg, fartyg icke är luftvärdigti eller be- med vilket färden skall ske. inte hörigen bemannar eller att eljest uppfyller de villkor som unges å för sådan färd i denna lag eller med denna lag eller som har fastställts stöd därav fastställda villkor ej äro med stöd av lagen får luftfärisveruppfyllda. må luftfärden förbjudas ket eller den som verket utser besluoch fariygetr hindras att avgä. Be- ta att luftfärden inte får äga rum slut härom meddelas av lufifaris- och hindra luftfartygets avgång. verket eller av den som erhållit ver- Om någon annan än luftfartsverket kets bemyndigande därtill. I sist- har meddelat beslutet, skall beslunämnda fall skall beslutet omedel- tet genast anmälas till verket och bart underställas verkets prövning. prövas av detta.
to Pr
Innehavaren av allmän flygplats Innehavaren av en allmän flyg-
må hindra luftfartyg att lämna flyg- plats får hindra ett luftfartygs av-
platsen innan avgifter, som enligt 6 gång om de avgifter enligt 6 kap. kap. 13§ skola utgå med onledning 138 som avser fartygets senaste anav fartygets senaste ankomst, up- komst, uppehåll och avgång inte
pehåll och avgång, blivit guldna el- har betalats och säkerhet inte har
ler säkerhet ställts. ställts.
Regeringen äger förordna, att Regeringen får föreskriva att vad i första stycket sägs ej skall första stycket inte skall gälla i fråga gälla internationell fart som rege- om viss internationell luftfart. ringen bestämmer.
38”
Angående frihet från kvarstad för Det finns särskilda bestämmelser
vissa luftfartvg är särskilt stadgat. om frihet från kvarstad för vissa
luftfartyg.
4§
Regeringen förordnar efter vilka Regeringen eller den myndighet grunder avgifter och övriga kostna- regeringen bestämmer får meddela der för förrättningar enligt denna föreskrifter om avgifter och övriga
lag skola bestämmas. kostnader för förrättningar enligt
denna lag.
" Senaste lydelse 1981: 811.
Prop. 1984/85: 212 1 Ja 'n
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Sådan kostnad må, när den är Kostnader som är förfallna vill förfallen till betalning. uttagas ge- betalning får tas ut genom utmät-
nom utmätning utan föregående ning utan föregående dom. utslag dom eller utslag. eller beslut.
Om innehay och nvyttjunde av ra- Det finns särskilda bestämmelser dioanläggning och radiomottag- om innehav och användning av ra-
ningsapparat å luftfartyg eller inom divanläggningar ombord på luftfar-
markorganisationen stadgas sär- tyg och inom markorganisationen. skilt.
13 KAP.
Ansvarsbestämmelser Ansvarsbestämmelser in. m.
Ansvar
Överträder någon förbud enligt I Till fängelse i högst två år döms kup. 2a§ eller villkor vid medgivan- den som vid tjänstgöring ombord
de enligt detta lagrum eller förbud på ett luftfartyg är så påverkad av eller föreskrift som regeringen alkoholhaltiga drycker eller andra
meddelat med stöd av I kap. 3§. medel att han inte kan fullgöra sina dömes till fängelse i högst två år uppgifter på ett betryggande sätt.
eller, om brottet är ringa, till dags- Detsamma gäller i fråga om dem
böter. som utövar de tjänster som anges i
6 kap. 168.
Överträdelse av förbud eller före- Om brottet är ringa döms till
skrift som eljest meddelats med böter.
stöd av I kap. 3§ straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.
Lämnar någon oriktig uppgift vid Till böter eller fängelse i högst
ansökan om luftfartygs införande i sex månader döms den som luftfartygsregistret eller anteck- I. bryter mot I kap. 2a§ första nande i bihanget till registret eller stycket eller mot villkor som har vid annan ansökan eller anmälan meddelats enligt I kap. 2a§ andra enligt 2 kup., straffes med dags- stycket, böter eller fängelse i högst sex må- 2. bryter mot sådana förbud eller
nader. föreskrifter som har meddelats med
Framför någon luftfartyg, som är stöd av I kap. 38.
märkt med oriktig nationalitets- 3. lämnar oriktiga uppgifter vid
och registreringsbeteckning eller ansökan eller anmälan enligt 2 eljest saknar i denna lag eller med kap.. stöd därav föreskrivna märken, 4. framför luftfartyg i strid med dömes till fängelse i högst två år kap. 16§ eller föreskrifter som har eller. om brottet är ringa, till dags- meddelats med stöd därav,
böter. 5. bryter mot 3 kap. IS första
stycket eller 4 kap. I eller 3§, 23 Riksdagen 1984/85, I saml. Nr 212
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
6. vid tjänstgöring ombord på luftfartyg vägrar att följa befälhavarens order,
7. bryter mot 5 kap. 78,6 kap. 4§ eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 kap. 8§,
&. upplåter eller driver en anläggning i strid med 6 kap. 9§ första
stycket.
9. bryter mot 6 kap. 15§ första stycket,
10. utövar luftfart utan tillstånd enligt 7 kap.,
IH. vid utövande av luftfart asidosätter de villkor som har meddelats med stöd av 7 kap. 4§ första stycket eller 6 § första stycket.
12. bryter mot trafikföreskrifter som har meddelats med stöd av 8 kap. I eller 2§,
[3. underlåter att landa enligt 8 kap. 3§,
14. bryter mot & kup. 4§,
15. använder ett luftfartyg vid
luftfart utan föreskriven försäkring
eller säkerhet enligt 10 kap. 2§.
Nyttjas luftfartyg utan lov till Till böter döms den som
luftfart, ehuru det saknar luftvär- 1. uppsåtligen lämnar oriktiga dighetsbevis eller miljövärdighets- uppgifter i ett ärende som rör inne-
bevis eller eljest icke är luftvärdigt hav av certifikat eller behörighets-
eller miljövärdigt enligt vad i 3 kap. bevis eller frågan om annan behö-
sägs, dömes ull dagsböter eller righet eller vid prov, kontroller eller
fängelse i högst ett år. annan tillsvn över behörigheten, Samma lag vare, om luftfartyg 2. bryter mot föreskrifter som har utan lov nyttjas till luftfart ehuru meddelats med stöd av 4 kap. 20§ det icke är bemannat enligt vad i 4 första och andra styckena eller 6 kap. sägs. kap. 15§ tredje stycket,
3. bryter mot 8 kap. 4a§ och4b§
första eller andra stycket,
4. utför passagerartransporter utan att det i biljetter eller standardvillkor finns sådana utfästelser
som anges i 9 kap. 22§ första stycket, eller
5. bryter mot II kap. 13§.
Till böter döms också den som i
andra fall än som anges i 1—28§§
försummar någon skyldighet enligt 1—6 eller 8 kap.
Nuvarande Ixdelse Föreslagen Iydelse
av
Den som a lufttärtyg förrättar Om en gärning har skett av ringa tjänst varom i 4 kap. 4§ sägs utan oaktsamhet skall den inte föranleda att hava erforderligt luftfärtscertifi- unsvar enligt denna lag. kat, dömes till dagsböter eller fängelse i högst sex månader. Till sam-
ma straff dömes den som utan att
hava erforderligt certifikat förrättar tjänst som avses i6 kap. 158.
5§
Sätter sig någon som gör tjänst å För gärning som är belagd med lulttartyg upp mot befälhavaren straff enligt brottsbalken skall inte och vägrar honom Iydnad, dömes dömas till ansvar enligt denna lag. till dagsböter eller fängelse i högst ett år..
Till samma straff dömes befälha- Den som med avseende på såvare som försummuar utt. när luft- dant utländskt luftfartyg som avses fartyg är i nöd, göra vad på honom i Il kap. 6§ utom riket har begått ankommer enligt 5 kup. 7§. brott enligt denna lag eller med
stöd därav utfärdade föreskrifter
döms, om han befinner sig i Sveri-
ge. enligt svensk lag även om 2
kap. 2§ eller 3§ 3—5 brottsbalken
inte är tillämpliga. Åtal får väckas
utan hinder av 2 kap. 5§ andra
stycket samma balk.
Förverkande
6§
Den som vid förande av luftfar- Om ägaren eller någon som är i tyg eller utövning av annan tjänst hans ställe uppsåtligen begår eller ombord eller vid utövning av tjänst medverkar till en sådan gärning som avses i 6 kap. 16 § varit så på- som anges i2§ första stycket I eller
verkad av starka drycker eller and- 2, kan luftfarivget förklaras förver-
ra stimulerande eller bedövande kat om det behövs för att förebygga ämnen som i 5 kap. 10. $ sägs, brott eller om det i övrigt finns särdömes till fängelse i högst två år skilda skäl. Detta gäller dock inte eller. om brottet är ringa, till dags- om förverkande är uppenbart oskäböter, dock ej under tjugufem. ligt. Om fartyget inte finns i behåll
kan värdet förklaras förverkat.
Första stycket gäller inte mot
den som i god tro har förvärvat luft-
fartyget eller någon särskild rätt till
det.
Bestämmelserna i första och
andra styckena gäller också i fråga
om sådant gods som avses i 8 kap.
4§ första och andra styckena om
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
dess ägare eller någon som är i
ägarens ställe begår eller medver-
kar till en sådan gärning som anges
i2§ 14.
14 KAP.
Vissa bestämmelser om lagens Lagens tillämpning, bemynditillämpning ganden och definitioner
I fråga om luftfartyg som icke I fråga om luftfartyg som inte har hava förare ombord eller som fram- nägon förare ombord. inte är modrivas annorledes än med motor el- tordrivna eller i övrigt är av särler eljest äro av särskild beskaffen- skild beskaffenhet får regeringen het äger regeringen eller, efter re- eller den myndighet regeringen begeringens bemyndigande, luftfarts- stämmer meddela de särskilda föreverket att, där hinder ej möter av skrifter som behövs och föreskriva hänsyn till trafiksäkerheten eller eller i enskilda fall medge undantag
der allmänna. medgiva undantag från bestämmelserna i 2-8 kap.
från vad i 2—8 kap. stadgas, så ock Föreskrifter och undantag får inte
rneddela de särskilda föreskrifter utformas så att de strider mot sä-
som finnas erforderliga. kerhetens eller det allmännas in-
tresse.
Regeringen eller, efter regering- I fråga om sådana föremål som är
ens bemyndigande, luftfartsverket inrättade för rörelse i luften men
äger ock meddela föreskrifter om som inte är att anse som luftfartyg
sådana för rörelse i luften inrättade gäller de föreskrifter som meddelas föremål, som icke äro att hänföra av regeringen eller den myndighet
till tuftfartyg. regeringen bestämmer.
Talan mot sådant luftfartsver- Luftfartsverkets beslut enligt
kets beslut i särskilt fall enligt den- denna lag eller enligt föreskrifter na lag eller med stöd därav medde- som har meddeluts med stöd av la-
lade föreskrifter, som rör certifikat gen överklagas i frågor som rör eller behörighetsbevis för personal elevtillstånd, cenifikat, behörig-
inom luftfarten, medgivande att hetsbevis, tillstånd att tjänstgöra
utan certifikat göra tjänst å luftfar- på luftfartyg utan certifikat, registtyg, registrering av luftfartyg eller rering av luftfartyg eller förbud för
förbud mot luftfartygs avgång, luftfartyg att uvgå hos kammarrät-
föres hos kammarrätten genom be- ten och i övriga frågor hos rege-
svär. ringen.
Mot annat beslut av luftfartsverket enligt denna lag föres talan hos
regeringen genom besvär.
Beslut, som avses i denna para- Beslut som avses i denna para-
graf, skall omedelbart lända till ef- graf gäller omedelbart om inte anterrättelse., om ej annorlunda för- nat förordnas. ordnas.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
Närmare föreskrifter rörande Regeringen får meddela vtterli-
tillämpningen av denna lag medde- gare föreskrifter i de uvseenden
las uv regeringen eller, efter rege- som anges I denna lag. Regeringen ringens bemyndigande, uv luft- får överlåta åt förvaltningsmynfartsverket. dighet att meddela sådana före-
skrifter.
Om regeringen föreskriver det fär myndigheten åt andra överlåta förvaltningsuppgift som ansluter till denna lag och som innefattar myndighetsutövning.
Regeringen må bestämmau, att Är Sverige I krig eller krigsfara vad i denna lag sägs om luftfarts- får regeringen föreskriva eller i enverket skall i ett eller flera hänseen- skilda fall medge unduntar från beden i stället gälla annan myndighet stlämmelserna i denna lag, i föresom regeringen förordnar. skrifter som har meddelats med
stöd av denna lag och i andra lugar
och författningar av betydelse för luftfarten. Regeringen får därvid
meddela de föreskrifter som behövs.
Detsumma gäller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som Sverige har befunnit sig i.
Om regeringen i andra fall än då
Sverige är i krig har meddelat före-
skrifter enligt denna paragraf skall föreskrifterna underställas riksdugens prövning inom en månad efter utfärdandet. Om någon sådan underställning inte sker eller om föreskrifterna inte godkänns av riksda-
gen inom två månader från under-
ställningen, upphör föreskrifterna att gälla.
5§
Vid tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen avses
med Chicagokonventionen den konvention angående internationell civil luftfart som avslutades i Chicago den 7 december
1944,
med Genévekonventio-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
nen den konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg som avslutades i Genéve den 19 juni 1948.
med Warszawakonventionen den konvention om internationell luftbefordran som undertecknades i Warszawa den 12 oktober 1929 och reviderades genom det i Haag den 28 september 1955
avshaade protokollet, och
med Guudulajarakonventionen den konvention om inter-
nationell luftbefordran som utförs
av annan än den avtalsslutande fraktföraren, som undertecknades i Guadalajara den I8 september 1961.
ANDRA AVDELNINGEN
Om militär luftfart och annan Militär luftfart och annan luft-
luftfart för statsändamål fart för statsändamål
15 KAP.
I fråga om luftfart med svenska Bestämmelserna i 6 kap. 158. 9 militära luftfartyg samt om militära kap.. 10 kap. 3§. II kap. 2§ första
flygplatser och annan militär mark- och tredje styckena och 138 gäller
organisation meddelas, i de ämnen även i frågu om luftfart med svens-
i vilka beträffande civil luftfart ka militära luftfartyg och i fråga
stadganden äro givna i denna lag, om den militära markorganisabestämmelser av regeringen eller tionen. den regeringen bemyndigar.
Vad i9 kap. och 10 kap. 3§ även- Regeringen eller den myndighet
som II kap. 2§ första och tredje regeringen bestämmer meddelar i styckena samt 13§ är stadgat med övrigt bestämmelser för den militäavseende å civil luftfart skall dock ra luftfarten i de ämnen som anges gälla jämväl i fall som avses i första i den första avdelningen och som
stycket. inte gäller förhållandet mellan en-
skilda eller annars måste meddelas
ilag.
2
Beträffande luftfart med svenska Bestämmelserna 1 denna tag
luftfartyg, som utan att vara militä- utom Yl kap. 3—6§8§ gäller även i ra nyttjas uteslutande för statsän- fråga om luftfart med svenska luft-
damäl och icke för affärsdrift, gäller fartyg. som utan att vara militära vad i denna lag, med undantag av används endast för statsändamäl
11 kap. 3—6§§, är stadgat om etvil och inte för affärsdrift.
luftfart.
Nuvurande lydelse Föreslagen Iydelse
Regeringen eller den regeringen För sådana luftfartyg får regebemyndigar äger i fråga om luftfar- ringen eller den myndighet regelyg som uvses i första stycket med- ringen bestämmer meddela särskil-
giva ytterligare undantag från vad da föreskrifter samt föreskriva och i som enligt denna lag gäller om civil enskilda fall medge ytterligare unluftfart, dock icke såvitt angår de i dantag från bestämmelserna i 1—8
18 andra stycket angivna lagrum- kap. denna lag. Undantag får dock men, så ock meddela de särskilda inte medges från bestämmelser som föreskritter som finnas erforder- anges 1 18 första stycket.
ligu.
Huruvida och på vilka villkor Regeringen eller den myndighet främmande militära luftfartyg eller regeringen bestämmer meddelar andra främmande luftfartyg. som bestämmelser i fråga om rätten till nyttjas uteslutande för statsända- luftfart inom svenskt område för utmäl och icke för affärsdnift, må vin- ländska militära luftfartyg och and-
na tillträde till svenskt område, be- ra utländska luftfartyg som an-
stämmer regeringen eller den rege- vänds endast för statsändamål och ringen bemyndigar. inte för affärsdrift.
Denna lag träder i kraft den I januari 1986.
För sådan utbildning enhgt luftfartslagen som har päbörjats före lagens ikraftträdande gäller inte bestämmelserna om clevtillstånd.
I fråga om besvär över luftfartsverkets beslut i frågor om återkallelse av certifikat som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag. tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
' 'n ta
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1922: 382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfart
Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1922: 382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfait skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 När ett luftfartyg innehas på
grund av kreditköp med förbehåll
om återtuganderätt, är köparen i stället för ägaren ansvarig enligt denna lag.
När ett luftfartyg innehas med
nyttjanderätt är nynjaänderätishavaren I stället för ägaren ansvarig
om
1. ägaren och nyttjanderättshavaren har träffat avtal om att ansvaret skall vila på nyttjänderättshuvaren, 2. nyttjanderätten avser en bestämd tid om minst ett år, 3. nyttjänderättshavaren enligt
avtalet har rätt att skaffa förare el-
ler befälhavare eller att använda fartyget för luftfart i förvärvssyfie, och 4. anteckning om nyttjanderätten har gjorts i luftfartygsregistret. Brukar någon utan lov unnans Den som utan lov använder ett luftfartyg, svare brukaren i ägarens luftfartyg som tillhör någon annan ställe för skada, som därunder in- är i stället för ägaren ansvarig för träffar. skudor som inträffar vid ett sådant
tillfälle.
Innehar någon luftfartyg med När ett luftfartyg innehas med nyttjanderätt, och ingick i upplåtel- nyttjanderätt men 3§ inte är tillsen tillika befogenhet att anställa lämplig, är nyttjunderättshavaren förare eller befälhavare å luftfarty- lika med ägaren unsvarig enligt get, vare sådan brukare lika med denna lag om han luftfartygets ägure ansvarig för 1. enligt nyttjanderättsavtalet skada, som i följd av luftfartygets har rätt att skaffa förare eller befäl-
begagnande i luftfart inträffar; och havare, eller
må ägaren söka sitt åter av bru- 2. trots att han saknar sådan rätt karen. Lag samma vare, därest använder sig av en annan förare brukaren ej innehar luftfartyget eller befälhavare än den som med sådan befogenhet, som nyss ägaren har anställt och skador insagts, men likväl anlitar annan fö- träffar vid ett sådant tillfälle.
Prop. 1984/85: 212 [Se Ah 1
rare eller befälhavare än den av Den ersättning ägaren kan ha ägaren anställde, samt skada in- gett utient sådant fall som avses i träffar under denne förares eller första stycket får han kräva åter av
befälhavares handhavande av luft- nyttjanderättshavaren.
fartyget.
Denna lag träder i kraft den I januari 1986.
3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt till luftfar-
tyg
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1955:227) om inskrivning av rätt
tll luftfartyg
dels avt i 24, 39.43, 46 och 5088 ordet ”luftfartsstyrelsen” skall bytas ut mot ”luftfartsverket” och att i 53§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot
”Tegeringen”".
dels avt 75 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse
Inteckning i luftfartyg må icke beviljas, med mindre den som medgivit inteckningen är införd i luftfartygsregistret såsom ägare av fartyget.
Är ansökan om irteckning ej Är ansökan om inteckning ej
grundad på medgivande av den som grundad på medgivande av den som
enligt vad luftfartygsregistret utvi- enligt vad luftfartygsregistret utvisar byggt fartyget. skall i ärendet sar byggt fartyget, skall i ärendet styrkas att från honom äganderät- styrkas att från honom äganderät-
ten övergått till den som medgivit ten övergått till den som medgivit
inteckningen. Har fartyget tidigare inteckningen. Har fartyget tidigare varit repistrerat i främmande stat, varit registrerat i ex främmande stat skall dock. såframt ej eljest laga eller hos en internationell organisa-
hinder möter, inteckning beviljas. tion, skall dock, såframt ej eljest
där den som medgivit inteckningen laga hinder möter. inteckning be vilblivit vid fartygets införande i det jas. där den som medgivit inteck-
svenska registret upptagen såsom ningen blivit vid fartygets införande
ägare eller ock härleder sin rätt från 1 det svenska registret upptagen såden däri först införde ägaren. som ägare eller ock härleder sin rätt
från den däri först införde ägaren.
Har fartyget i tre år näst före ansökningen varit infört i luftfartygsregistret och finnes den som medgivit inteckningen hava varit under hela den
tiden upptagen i registret såsom ägare eller härleder han sin rätt från den
som vid början av samma tid var införd såsom ägare, skall ansökningen, ändå att annan upplysning om äganderätten ej vinnes, bifallas där ej eljest laga hinder möter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.
Prop. 1984/85: 212 ' 'An 'n
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna förvaltningsdomsto-
lar
Härigenom föreskrivs att 14 och 18§§ lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
148”
Länsrätt prövar .
1. mål enligt skatte-. täxerings-. uppbörds- och folkbokföringsförfatt-
ningarna 1 den utsträckning som är föreskrivet i dessa författningar,
2. mål enligt socialtjänstlagen (1980:620). lägen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga. lagen (1981: 1243) om vård av missbrukare I vissa fall, utlänningslagen (1980: 376), smittskyddslagen (1968: 231), lagen 11970: 375) om utlämning ull Danmark. Finland, Istand eller Norge tör verkställighet av beslut om värd eller behandling och körkortslagen (1977:477) 1 den utsträckning som är föreskrivet i dessa lagar samt mål
3. mål som avses I 24 § lagen (1984: 3) om kärnteknisk verksamhet.
Länsrätten i Östergötlands län
prövar mål enligt luftfartslagen
(1957:297) i den utsträckning som
är föreskrivet i den lagen.
188”
Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam
1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,
2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan länsrätt samt vid sådant förhör i ärende enligt utlänningslagen (1980: 376) som begärts med stöd av 57§ samma lag,
3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende.
4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort. körkortstillständ eller traktorkort eller om vägran tills vidare att godkänna ett utländskt körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas,
5. vid beslut om försättande ur
kraft av ett luftfartscertifikat, elev-
tillstånd, annat certifikat eller be-
hörighetsbevis, när det är uppen-
bart att ett sådant beslut bör med-
delas,
5. vid annat beslut som inte inne- 6. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål. fattar slutligt avgörande av mål.
Om det inte är påkallat av särskild anledning att mälet prövas av fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som
inte innefattar prövning av målet i sak.
! Lagen omtryckt 1981: 1323. > Senaste lydelse 1984:9. > Senaste lydelse 1984: 868.
Vad som sägs I andra stycket gäller även vid avgörande av
I. mål om utdömande av vite,
2, mål enligt bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatte- och avgifts-
processen, enligt lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar
och avgifter. om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979: 1152). om handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan
granskning och om befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956: 623),
3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1980: 621) med
särskilda bestämmelser om vård av unga och 8 § lagen (1981: 1243) om värd av missbrukare i vissa fall. 4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undantag
av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt och mål enligt
lagen (1984: 668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 20 kap. 15§ fastighetstax-
eringslagen (1979: 1152),
6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 2 500 kr., 7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet över-
ensstämmer med parternas samstämmiga mening, 8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan myndighet, : 9. mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att något
körkortsingripande inte skall ske eller att varning meddelas eller om det är
uppenbart att ett körkort. körkortstillstånd elier traktorkort skall återkallas
eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas, 10. mål enligt luftfartslagen (1957:297), om beslutet innebär att
varning meddelas eller om det är uppenbart att ett luftfartscertifikat, elevtillstånd, annat certifikat eller
behörighetsbevis skall återkallas, 10. mål i vilket saken är upper- 11. mål i vilket saken är uppen-
bar. bar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.
4.1 Luftfärtslägen(1957:297) oososssrerrrrrrrssre reser rr era sea 146
4.2 Lagen (1922:382) angående ansvarighet för skada i följd av
1074 F0V a 177
4.3 Fagen (1955: 227) om inskrivning av rätt ull luftfartyg oo... 177
5 Hemstlälläf oossoosoessreerrrrers rr rerr rer rs sr rr rr rr s satsa 178 LSJ 2 TS DTE 178
Utdrag av lagrädets protokoll den 24 april 1985 000000 00000 000 ov. 179
Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 30 maj 1985 =... 191 1 Anmälan av lägradsyttrande oocooosossosse rss rs sss rss ss rs rss sanera 191 2 Förslaget till lag om ändring i luftfärtslägen ssooossssssse revs na 191 3 Förslaget till lag om ändring i lägen ungående ansvurighet för skada
j följd av lUftfärt sosooseeese ere rr rer rer rer rer rer r rss reses sets 193 4 ÖVIIBl mosse ee reses ee sees are e ara reser ere s ess esse sees sees 193
6 Hemställah oocoososossrererererer rer rer er ser rs r rr rr rr rss ss 193 7 Beslut mosooseeeeoese re re ere r rer rer rr rer r res s rss rr sera eko ts 194
Bilagor 1 Sammanfattning av betänkandet Reviderad luftfartslagstiftning (Ds
19811 ooo eeeereereerrerrerersrrererr ers srt rr rer reses ss 195 2 Fiyglagutredningens lagförslag (ls K 1981:13) .so0o00s0000.oo ss. 198
4¶Artikel 83 bis i ChicagokonventiOonen s.ssoosooossserssrsos ess 288
5 De remitterade lagförslägel =ossooosersserserssr rss ers ess rs sa 289
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985