Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen behandlas radions och televisionens organisation och in- riktning under perioden fram t.o.m. budgetåret 1985/86. Förslagen utgår från den grundsyn om radio och TV i allmänhetens tjänst som präglar gäl— lande avtal mellan staten och Sveriges Radio. Detta innebär att radio- och "TV-verksamheten på samma sätt som f.n. skall garanteras en fri och i pu- blicistiskt avseende oberoende ställning.

F. n. är Sveriges Radio. som handhar den allmänna riksprogramproduk- tionen i radio och TV. också moderbolag i en koncern i vilken även Sveri- ges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio ingår. Förslaget till ny orga- nisation innebär i sammanfattning följande. Två nya programföretag. ett för TV och ett för riksradio bildas. Jämte Sveriges Lokalradio och Sveri— ges Utbildningsradio skall dessa bolag inga i en koncern som leds av ett moderbolag. Moderbolagets funktioner inskränks till sådana uppgifter som medelsfördelning och fördelning av sändningstider mellan dotterföretagen och därmed sammanhängande uppgifter beträffande gemensam planering för hela koncernen. För utformningen av programverksamheten skall dot- terföretagen ha ansvaret.

Det nya programföretaget för TV bör enligt förslaget bestå av de två programenheterna (TV [ och TV 2) samt delar av den nuvarande teknikav- delningen inom Sveriges Radio. Företaget leds av en chef och de båda programenheternas ledning föreslås självständigt svara för programverk- samheten. Riksradioföretaget föreslas bestå av den nuvarande ljudradioen— heten inom Sveriges Radio. delar av Sveriges Radios teknikavdelning samt utlandsprogramenheten.

Sveriges Radios nuvarande distriktsorganisation. som är gemensam för

• Sida 2
•  Original

Prop. 1977/78: 91

IQ

radio och TV. bör enligt förslaget delas upp på de två nya bolagen för TV resp. riksradio. Vid bedömningen av hur radions distriktsorganisation skall utformas har utgångspunkten varit att samarbete skall kunna ske med lokalradion. I stället för att som f.n. sprida resurserna över hela landet bör riksradion därför överväga att koncentrera de egna regionala produktions- resurserna till ett mindre antal orter. Härigenom skapas bättre förutsätt- ningar för ett allsidigt utbud i riksradion från olika delar av landet. För televisionen föreslas en uppdelning av landet i elva destrikt. Säväl riksra- dions redaktioner utanför Stockholm som "TV-distrikten bör enligt proposi— tionen fa ökat inllytande över programsättning o.d.

Dotterföretagen i den nya koncernen bör enligt propositionen i sin hel- het ägas av moderbolaget. För moderbolaget förutsätts samma ägarsam- mansättning som för Sveriges Radio. dvs. att 60 '%- av aktiekapitalet ägs av folkrörelserna och 209"? av vardera pressen och näringslivet.

I propositionen behandlas vissa programfrägor. Radions och televisio- nens kulturansvar föreslås bli starkare markerat i de nya avtalen om pro- gramverksamheten. Nuvarande system med två i programsättningen själv- ständiga TV-kanaler skall bestå. Sändningstiden i riksprogrammen bör en- ligt förslaget ligga kvar på ungefär nuvarande nivå. Som ett viktigt mål för programverksamheten anges att åstadkomma kvalitetsförbättringar. Kra- vet på opartiskhet och saklighet i programverksamheten understryks. lik- som betydelsen av att förutsättningar skapas för en omfattande frilanmcd- verkan. Vidare framhålls skyldigheten för programföretagen att tillgodose de särskilda behov som handikappade samt språkliga och etniska minorite- ter kan ha. I propositionen behandlas också de principer som bör gälla för framställningen av våld i radio och TV. Stor restriktivitet bör tilllämpas i fråga om det s.k. underhållningsväldet.

Vikten av att programföretagen uppehåller olika slag av kontakter men sin publik understryks.

l propositionen föreslås ett system för kompensation för kostnadsök- ningar av automatisk natur. Syftet är att förbättra planeringsmöjligheterna inom radio- och TV-verksamheten.

Radionämnden föreslås få en stärkt organisation genom att en tjänst som direktör inrättas vid nämnden. Direktören skall enligt förslaget kunna besluta bl.a. i vissa granskningsfrägor. Radionämndens granskningsupp- drag bör enligt förslaget inte ändras i förhållande till vad som gäller f.n. Däremot bör nämnden få vidgade befogenheter när det gäller frågor röran- de genmäle och beriktigande.

Riktpunkter anges för radio- och 'l'V-verksamhetens utbyggnad under perioden. Andelen regionalt producerade program i riksradio och TV kom- mer att öka. Lokalradion kommer att få ett resurstillskott. Regionala TV- sändningar kommer att byggas ut över hela landet.

Försöksverksamhcten med s. k. närradio och när-TV bör sätta i gäng i anslutning till en paralamentarisk utredning av frågan.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1977/78: 91 3

Den allmänna mottagaravgiften föreslås höjd fr.o.m. den 1 juli 1978 med 60 kr. till 340 kr. per år. Tilläggsavgiften för färg-TV föreslås höjd med 20 kr. till 140 per år.

De angivna organisationsförändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1979. Vad som i övrigt föreslås bör enligt propositionen gälla redan fr.o.m. nästa budgetår. För perioden den ljuli 1978—30juni 1979 bör ett avtal träffas med Sveriges Radio i vilket bl.a. föreskrivs att bolaget skall genomföra den av regering och riksdag beslutade omorganisationen. De avtal som träffas med de nya programföretagen och med Sveriges Lokalra- dio och Sveriges Utbildningsradio för tiden efter den ljuli 1979 bör gälla i sju år.

1. Förslag till Lag om ändring i radiolagen (1966: 755)

Härigenom föreskrivs att 3. 5.6. 7. 10 och 11 så radiolagen (1966: 755)[ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyd els e

3.52

Mottagare får innehas och an- vändas av var och en.

Regeringen j'r'irordnnr efter riks- dagens hära/ide om avgift för in- nehav av mottagare. Regeringen eller myndighet som regeringen he— stämmer äger meddela närmare]??- reskrifter om sådan avgift och ord- ningsf'äreskrtfterjär användning av mottagare.

Regeringen äger meddela före- skrifter till sk_vddför telehemIig/tet.

' Lagen omtryckt 1972: 240. 2 Senaste lydelse 1975: 128.

Mottagare får innehas och använ- das av var och en. Om avgiftjör in- nehav av mottagare _]innas bestäm- melser i lagen (1978: 000) om avgift för innehav av televisionsmottagu- re.

Den som i mottagare har avlyss- nat telefonsamtal. telegram eller annat telemeddelandefår ej obehö- rigenftfira detta vidare.

Anordning som automatiskt re- gistrerar innehållet i radio- eller trådsv'indning. får användas till- sammans med mottagaren endast om regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medger det i särskilt fall. Sådant medgivande krävs dock ej om registreringen av- ser sändning som uppenbarligen är avsedd/Ör allmänheten.

Bestämmelserna i denna para-

• Sida 4
•  Original

Prop. 1977/78: 91

Nuvarande lydelse

Det aktiebolag som regeringen bestämmer äger med ensamrätt av- göra vilka radioprogram som skola förekomma i rundradiosänding frän sändare här i riket.

Regeringen får bestämma att det aktiebolag som avses iförsta styc- ket fär överlåta på ett dotterbolag att med ensamrätt avgöra vilka ljudradioprogram som skola före- komma i lokal rundradiosändning från sändare här i riket. För sådan överlåtelse skall gälla de villkor som fastställas genom avtal mellan regeringen och moderbolaget.

Det aktiebolag som avses iförsta stycket får i övrigt ej överlåta sitt rätt enligt sagda stycke helt eller delvis utan medgivande av rege- ringen. Detsamma gäller dotterbo- laget ifråga om den rätt som enligt andra stycket tillkommer detta.

3 Senaste lydelse 1975: 218.

Föreslagen lydelse

gra/"ont mottagare avse även lllL'l" givniltgsatmrdning som är ansluten till mottagaren. Bestämmelserna i paragra/en gälla ei navigerings- mottagare.

5?

De _företag som regeringen be- stämmer (progratnlöretagJ ha rätt att sända radioprogram i rundra— diosändning från sändare här i lan— det.

Var/e programföretag avgör en— samt vilka radioprogram som skola förekomma i rum/radiosänd- ning som företaget anordnar. Här- vid skall progralnfi'iretaget iakttaga bestämmelserna i 6 5 och 7 s* andra stycket.

Radioprogram i rundradiosänd- ning som har upptagits träd/öst pä centra/ante/manläggning jär utan särskilt tillstånd sändas vidare till mottagare inom fastighet som är ansluten till anläggningen.

()m rätt att sända program i vis— sa lokala rumlradiosändningar_lin- nas ji'ireskrifter i lagen (1978.'()()()) om försöksverksamhet med närra- (llt).

• Sida 5
•  Original

Prop. 1977/78: 91

Nuvarande lydelse

'J-

Föreslagen lydelse

6 s*

Ensamrt'itten enligt Sä skall ut- övas opartiskt och sakligt.

Ensamrätten skall i övrigt utövas efter riktlinjer som fastställas ge— nom avtal mellan regeringen och det aktiebolag som avses i 59' första stycket.

Prograni/öretags rätt enligt 5 5 första och andra styckena skall ut- övas opartiskt och sakligt. Därvid skall beaktas att en vidsträckt yt- trandefrihet och informationsf'rihet skall råda i rundradion.

Programföretag skall i program- verksamheten hävda det demo— kratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och den enskilda männi— skans frihet och värdighet.

För programföretag skall i övrigt gälla vad som föreskrives i avtal mellan regeringen och företaget. I sådant avtal får som villkor för rätt att sända radioprogram enligt 5 5 första stycket intagas

]. föreskrift om skyldighet att sända beriktigande och genmäle.

2. föreskrift till skydd för en- skilds privatliv,

3. föreskrift om förbud lnot kom- mersiell reklam eller mot program som bekostas av annan än pro- gra mföreta g .

4 . föreskrift om skyldighet att på begäran av myndighet sända med- delande till allmänheten och

5. föreskrift om skyldighet att sända redogörelse som avses i 7 S* andra stycket.

?

För granskning av radioprogram som förekommit i rundradiosändning finnes radionämnden. Regeringen meddelar närmare bestämmelser om nämndens verksamhet.

" Senaste lydelse l975:218.

Om det Fireskrives i avtalet mel— lan regeringen och programföretag skall programtiiireta get sända redo— görelse för beslut av radiom'imn- den, vari programföretaget förkla- rats ha brutit mot bestämmelser i denna lag eller i avtalet mellan re- geringen och prograniföretaget.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1977/78: 91 6

.I'Vuvarande lydelse Föreslagen lydelse I!) #”

Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som I. innehar eller använder radiosändare utan att ha tillstånd enligt 2 5 första stycket eller använder radiosändare i strid mot villkor som föreskri- vits vid meddelande av sådant tillstånd.

2. innehar ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning av ra- diosändare utan att ha erhållit tillstånd enligt 2 %$ första stycket.

3. uppsåtligen eller av oaktsamhet överlåter eller upplåter radiosändz'tre. ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning av radiosändare i strid mot bestämmelsen i 2 & tredje stycket.

4. driver verksamhet i strid mot

4. sänder radioprogram irundra- bestämmelserna i5 #. eller diosändning utan att inneha till- suind till sådan sändning. eller

5. bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 4 ; andra stycket om det ej är fråga om radiosändare eller mottagare på örlogsfartyg. militärt luftfartyg eller militärt motorfordon.

Sändare som använts såsom hjälpmedel vid brott enligt första stycket 4 och radiosändare. ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning av radioså'tmlare som varit föremål för brott enligt första stycket [, 2 eller 3 kan förklaras förverkad. Bestämmelserna i 36 kap. brottsbalken äga därvid tillämpning.

Om ansvar för den som bryter mot 2 s' andra stycket finns bestämmelser i lagen (1960: 4l8) om straff för varusmuggling.

[ l % Till böter dömes den som ]. underlåter att fullgöra anmälningsskyldighct som avses i 9 På första el- ler andra stycket. eller 2. uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar ofullständig eller oriktig Llpp- gift i anmälan som avses i 9 & första eller andra stycket. om ej gärningen är belagd med straffi brottsbalken.

Till böter. högst femhundra kro- nor. dömes den som vid fullgöran- de av uppgiftsskyldighet som avses

Till böter. högst femhundra kro- nor. dömcs den som bryter motfö- reskri/ier/ui [3 9” andra eller tredje

i 9 s'- tredje stycket uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig tipp- gift. om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

stycket. Detsamma gäller den som vid fullgörande av uppgiftsskyldig— het som avses i Slå tredje stycket uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift. om ej gär- ningen är belagd med straffi brotts- balken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli l978.

"* Senaste lydelse l975: 242.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1977/78: 91 7

2. Förslag till Lag om ändring i radioansvarighetslagen ( 1966: 756)

Härigenom föreskrivs att 1 &" radioansvarighetslagen (19661756) skall ha nedan angivna lydelse.

1551

Nuvarande lydelse Föreslagen [va?/se

Denna lag gäller yttrandefriheten Denna lag gäller yttrandefriheten i Ijuclradio— och televisionsprogram i ljudradio- och televisionsprogram (radioprogram) som svenskt pro- (radioprogram) som svenskt pro- gramföretagäger anordna med upp gramföretag får sänt/u med stöd samrått. av 5 # jörsm styrker r'uc/iu/agen

(1966: 755).

Bestämmelsen i 5 .5 andra stycket är tillämplig även på meddelande för offentliggörande i program som anordnas av utländskt programföretag samt anskaffande av uppgifter och underrättelser för sådant offentliggö— rande. Bestämmelserna i 2 & första stycket samt 4, 5 och 7—9 a åå äro ej tillämpliga på program eller del av program som består i direktsändning av dagshändelse eller av sådan gudstjänst eller offentlig tillställning som anordnas av annan än programföretaget.

[frågor, som ej behandlas i denna lag eller i bestämmelse som meddelats med stöd av lagen gäller vad som föreskrives i annan författning.

Denna lag träderi kraft den ljuli 1978.

3. Förslag till Lag om avgift för innehav av televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs följande.

1 % Den som innehar mottagare som är avsedd för mottagning av bild— sändning med eller utan ljud (televisionsmottagarc) skall erlägga allmän mottagaravgift med 85 kronor per kalenderkvartal. Är mottagaren avsedd för färgmottagning av bildsändning med eller utan ljud skall innehavaren dessutom erlägga tilläggsavgift med 35 kronor per kalenderkvartal.

Skall avgift första gången erläggas trnder löpande avgiftsperiod. skall av— giften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande dagar av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer. 2 & Innehav av televisionsmottagare skall anmälas till myndighet som avses i 1 & tredje stycket. Myndigheten får medge undantag från anmäl- ningsskyldigheten.

3 så Avgift som har erlagts för televisionsmottagare gäller även annan te— levisionsmottagare. om mottagarna

1. är avsedda att användas i innehavarens hushäll av honom själv. hans familj. annan medlem av hushållet eller inneboende som är helt i hushållets kost.

2. är avsedda för försäljning eller demonstration och förvaras på samma försäljnings- eller demonstrationsställe.

' Senaste lydelse 1977: 1018.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1977/78: 91 8

3. innehas inom sjukhus. vårdanstalt, ålderdomshem eller liknande in- rättning och är avsedda att användas av dem som vårdas där.

4. innehas i hotell- eller pensionatsrörelse och är avsedda att användas av tillfälliga gäster eller

5. innehas av läroanstalt och är avsedda att användas för undervisning— Cll.

Avgift som har erlagts för televisionsmottagare gäller även annan sådan mottagare som är avsedd att användas i motorfordon. om fordonet är re- gistrerat på den som har erlagt avgiften. medlem av hans familj eller annan medlem av hans hushåll och icke huvudsakligen används i yrkesmässig trafik.

Avgift som har erlagts för televisionsmottagare, vilken används inom lä— genhet som är avsedd för annat ändamål än bostad och disponeras av den som innehar mottagaren. gäller även ytterligare nio sådana mottagare inom lägenheten. i den mån föreskrift i första stycket ej är tillämplig. För varje påbörjad följande grupp om tio mottagare utgår avgift såsom för en motta- gare.

4 s" Avgift utgår inte för televisionsmottagare som

1. myndighet som avses i 1 & tredje stycket icke hänför till mottagare för rundradiosi'indning.

2. innehas av staten.

3. innehas av tjänsteman vid utländsk beskickning eller lönat konsulat. om trtrikesdepartementet bestämmer det.

4. har förts in i riket för tillfälligt bruk och är tullfri,

5. innehas på prov under högst 15 dagar. eller

6. efter anmälan till myndighet som avses i 1 & tredje stycket har blivit nedmonterad. inpackad och undanställd eller på annat sätt försatt ur bruk- bart skick.

5 ä Föreskrift om mottagare i denna lag avser även ätergivningsanord- ning som är ansluten till mottagaren.

Föreskrifterna i denna lag gäller ej navigeringsmottagare. () 5 Den som bryter mot 2 & eller mot föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag dömes till böter. högst femhundra kronor.

Denna lag träderi kraft den ljtrli 1978. Genom lagen upphävs förordningen ( 1967: 447) om mottagare för radio- sändning eller trädsändning.

4. Förslag till Lag om försöksverksamhet med närradio

Härigenom föreskrivs följande. 1 & Försöksverksamhet med sänding av radioprogram i lokalt begränsa- de rundradiosändningar (närradio) får äga rum under tiden intill den 30juni 1981. Verksamheten får avse radio- och trädsändning av ljudradioprogram och trådsändning av televisionsprogram.

I denna lag förstås med radiosändning. trådsändning. rundradioså'rndning och radioprogram detsamma som i radiolagen (1966: 755).

2 ;s Närradio får inte sändas utan tillstånd av regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer.

3 & Tillstånd att under försöksverksamheten sända närradio kan ges till sådan lokal sammanslutning som ärjuridisk person och som bedriver ide-

• Sida 9
•  Original

Prop. 1977/78: 91 9

en. politisk. facklig eller religiös verksamhet inom det område till vilket sändningen skall riktas.

4 5 Tillstånd att sända närradio får ej meddelas innan sökanden har an— mält vem som har utsetts till programutgivare enligt lagen (1978: 000) om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio.

Tillstånd till trådsändning av närradio får meddelas endast om sökanden visar att ägaren eller brukaren av den centralantennanläggning. som skall brukas för trädsändningen. skriftligen har förpliktat sig att upplåta anlägg- ningen till varje sökande som av regeringen eller myndighet som avses i 2 5 kan komma att meddelas tillstånd att sända närradio över anläggningen. Tillstånd skall meddelas under villkor att den angivna förpliktelsen gäller.

5 5 Tillstånd skall förenas med de villkor som krävs för sändningen. Villkoren kan avse under vilken tid sändning fär äga rum samt placeringen. frekvensen och effekten hos sändaren.

Vid fördelningen av tillstånd får hänsyn tagas till det behov av ämnes- mässig allsidighet och geografisk spridning av försöksverksamheten som kan finnas för att syftet med försöksverksamheten skall uppnås.

6 9" För närradion gäller inte 6 och 7 åå radiolagen (19661755). 7 9" Sammanslutningen får inte mot vederlag medge kommersiell reklam i närradio. Sammanslutningen får ej heller sända reklam som avser egen kommersiell verksamhet.

Sändning får ej till någon del bekostas med medel eller annan egendom som utan vederlag har ställts till sammanslutningens förfogande enbart för att möjliggöra sändning av visst radioprogram eller vissa slag av radiopro- gram.

8 & Tillstånd att sända närradio får återkallas, om

1. den sammanslutning som har fått tillståndet bryter mot denna lag el- ler mot villkor som avses i 4 55 andra stycket eller 5 5 första stycket. eller

2. program sänds trots att varken behörig programutgivare eller ersätta- re för programutgivare enligt lagen (1978: 000) om ansvarighet i försöks- verksamhet med närradio finns eller trots att anmälan om vem som är ut- sedd till programutgivare eller ersättare inte har gjorts.

9 & Den som bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av denna lag dömes till böter.

Denna lag träderi kraft den ljuli 1978.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1977/78: 91 10

Utdrag UTBILDNlNGSDEPARTEMEN'l'ET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1978-02-16

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Bohman. Ahlmark. Romanus. Turesson. Gustavsson. Mogård. Olsson. Åsling. Sö- der. Troedsson. Mundebo. Krönmark. Burenstam Linder. Wikström. Jo- hansson. Friggebo

Föredragande: statsrädet Wikström

Proposition om radions och televisionens fortsatta verksamhet m. m.

Föredraganden anför. 1 prop. 1977/78: 100 (bil. 12 s. 94. 553. 653 och 654) har regeringen före- slagit riksdagen att. i avvaktan på särskild proposition i ämnet. för budget- äret 1978/79 preliminärt beräkna

till Viss bert-'dskapsu[rustning m. m.]?ir Sveriges Radio ett reservations- anslag av 1 100000 kr..

till Sveriges Utbildningsmdio aktiebolag ett anslag av 60493 000 kr.. till Televisions- ot'lz Ijmlrutliuunlägg/1ingar ett investeringsanslag av 54 400 000 kr. och

till Vissa byggmidsurbatwtfiir Sl'(.'l'f_g'('.t' Rudin ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Jag vill nu ta upp dessa och andra frågor rörande radio- och TV-verk- samheten.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1977/78:91 11

2.1. Inledning

I det följande används randraa'iorerksamhetl som en sammanfattande benämning på produktion och sändning av ljudradio- och TV-program av- sedda att mottas direkt av allmänheten.

Gällande riktlinjer för rundradioverksamheten lades fast av regering och riksdag är 1966 (prop. 1966: 136. SU 19661163. rskr 1966:388). En viktig komplettering av dessa riktlinjer gjordes åren 1975 och 1976 genom regeringens och riksdagens beslut angående lokalradio (prop. 1975:13. KrU l975:6. rskr 1975: 82) och utbildningsprogramvcrksamhet (prop. 1975/76:110. UbU 1976/77: 8. rskr 1976/77z46).

Verksamheten regleras genom radiolagen (1966: 755. omtryckt 1972: 240. ändrad senast 1975: 242). radioansvarighetslagcn (1966: 756. ändrad 1977:1()18). förordningen (1967: 226) om tillämpningen av radioan- svarighetslagen (ändrad senast 1976:848) samt förordningen (1967:449) med instruktion för radionämnden (ändrad senast 1976: 847). I anslutning till regeringens och riksdagens ställningstaganden åren 1966. 1975 och 1977 har vidare avtal träffats mellan staten och Sveriges Radio aktiebolag angå- ende programverksamheten.

' I gällande lagar och i förslagen till lagändringar förstås med radioprogram saväl ljudradio- som televisionsprogram (TV-program). Iden följande framställningen an- vänds dock begreppen ljudradio och radio synonymt. Med riksradio. lokalradio och särskild ljudradio. som också benämns närradio. avses således olika former av ljud— radioverksamhet. På samma sätt avser riks-TV. regional-TV och när-TV olika for-

mer av televisionsverksamhet. Begreppet radio- och 'I'V-verkmmhet. slutligen. an— vänds synonymt med rundradioverksamhet.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1977/78:91 (4

2.2. Radiolagen

Radiologen föreskriver bl. a. att det aktiebolag som regeringen bestäm- mer äger med ensamrätt avgöra vilka radioprogram som skall förekomma i rundradiosändning fran sändare häri riket. Genom ändring i lagen är 1975 kan detta aktiebolag i sin tur överlåta på ett dotterbolag att med ensamrätt avgöra vilka ljudradioprogram som skall förekomma i lokal rundradiosänd- ning.

Ensamrätten skall utövas opartiskt och sakligt. Förhandsgranskning av rundradioprogram får inte förekomma. Ffterhandsgranskning sker genom radionämndens försorg. Nägon styrning av programmen från regeringens eller riksdagens sida får sålunda inte förekomma.

Regeringen beslutar efter riksdagens hörande om avgifter för innehav av mottagare.

2.3. Radioansvarighetslagen

Yttrandefrihetsfragorna i rundradion regleras i radioansvarighetslagen. Yttrandefrihetsbrott i radioprogram skall enligt denna bedömas på samma sätt som tryckfrihetsbrott. För varje program skall finnas en programutgi- vare. som är i princip ansvarig för yttrandefrihetsbrott i programmet och också — jämte programföretaget — har eventuell skadeståndsskyldighet. Mål om yttrandefrihetsbrott i radioprogram upptas vid allmän domstol och behandlas på samma sätt som tryckfrihetsmål.

2.4 Avtalet mellan staten och Sveriges Radio

Enligt radiolagen skall det aktiebolag som erhållit ensamrätten att sända radioprogram träffa ett avtal med staten som närmare reglerar hur sänd- ningsrätten skall utövas.

Det nuvarande avtalet mellan staten och Sveriges Radio trädde i kraft den ljuli 1967 och gäller. sedan det förlängts med ett är. t. o. rn. den 30ju- ni 1978.

Enligt radioavtalet åtar sig Sveriges Radio att bedriva programverksam— het för rundradion medan staten åtar sig att genom televerket svara för di- stributionen (dvs. utsändningen till allmänheten) av programmen samt för uppbörden av mottag:-travgifterna.

Staten åtar sig vidare att årligen ställa erforderliga medel till förfogande för Sveriges Radios verksamhet. Sveriges Radio har huvudansvaret för den samlade planering. som skall utgöra grunden för anslagsframställning- arna frän företaget samt från televerket och byggnadsstyrelsen. ()m Sveri- ges Radio under ett budgetår inte förbrukar hela det belopp som har erhål- lits för programverksamheten skall det överskjutande beloppet återbeta- las.

Avtalet innehåller även bestämmelser om huvuddragen i Sveriges Ra— dios organisation.

Sveriges Radio skall i första hand sända program gemensrunma för hela landet.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1977/78: 91 15

Företaget skall också sända särskilda program till utlandet samt särskil- da utbildningsprogram och under vissa förhållanden också meddelanden på begäran av myndighet.

Enligt avtalet skall programmen koordineras så. att man undviker att alltför likartade program samtidigt utsänds i de olika ljudradio- och TV- kanalerna.

Programmen skall vara omväxlande till karaktär och innehåll. De skall upplysa om nuets händelser. orientera om kultur- och samhällsfrågor. sti- mulera till debatt i sådana frågor, tillgodose olika intressen i fråga om bl.a. religion. musik. teater. konst. litteratur och vetenskap. skänka god förströ- else och underhållning med beaktande av olika smakriktningar och till- godose även mindre gruppers intressen av mera särpräglad natur.

1 programverksamheten skall Sveriges Radio ”hävda de grundläggande demokratiska värdena". I avtalet anges vidare. att bestämmelserna i 65 radiolagen om opartiskhet och saklighet skall tillämpas "med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet skall råda i rundra- dion". I samma avtalsparagraf anges dessutom. att programverksamheten i sin helhet skall präglas av skälig balans mellan olika åsikter och intressen.

Vidare innehåller avtalet ett antal föreskrifter av etisk natur. Sakuppgif— ter skall kontrolleras före sändning. Den enskildes privatliv skall respekte- ras. Felaktiga sakuppgifter skall beriktigas och tillfälle till genmäle skall ges den som har "befogat anspråk att bemöta ett påstående".

Enligt avtalet får Sveriges Radio inte mot ersättning medge kommersiell reklam i programmen och inte heller sända program för vilken annan för företagets räkning betalat sändningsrätten.

I avtalet åläggs Sveriges Radio att ställa sig till efterrättelse artiklarna 1—5 i internationella konventionen den 23 september 1936 angående rund— radions användning i fredens intresse. Denna konvention tillkom inom Na- tionernas Förbund och ratificerades av Sverige år 1938.

Ett särskilt avtal skall träffas om bolagets verksamhet vid krig. Enligt detta särskilda avtal skall Sveriges Radio vid krig eller krigsfara understäl- las regeringen och ingå som en självständig organisation i totalförsvaret. ] största möjliga utsträckning skall emellertid även då gälla vad som före- skrivs för fredstid.

Slutligen innehållcr avtalet bestämmelser om förfarande vid tvister om avtalets tolkning. vid brott mot avtalet från Sveriges Radios sida samt då avtalet upphör att gälla. 1 sistnämnda fall träder bolaget omedelbart i likvidation och dess tillgångar — utöver aktiekapitalet — tillfaller staten.

2.5. Ägareförhållanden m. m.

Av aktierna i Sveriges Radio aktiebolag innehas 60 % av folkrörelsernt-t och de stora organisationerna. 20 92 av pressen och 205-71- av näringslivet. 1 bolagets styrelse ingår tretton ordinarie ledamöter. av vilka sex — däri-

• Sida 16
•  Original

Prop. 1977/78: 91 16

bland ordföranden — utses av regeringen. fem av bolagsstämman och två av personalen.

Sveriges Radio aktiebolag är moderbolag i en koncern. Sveriges Lokal- radio aktiebolag och Sveriges Utbildningsradio aktiebolag utgör dotterbo- lag i koncernen. Koncernbildningen regleras i särskilda avtal mellan staten och Sveriges Radio. Samtliga aktier i Sveriges Lokalradio aktiebolag och Sveriges Utbildningsradio aktiebolag ägs av moderbolaget. som också ut- ser två ordinarie ledamöter i resp. dotterbolags styrelse. Av övriga ordina- rie ledamöter utses fem — däribland ordföranden — av regeringen och två av personalen.

2.6. Organisation 2.6.1 .S't't'rigcs Rat/iu

Sveriges Radios organisatiOn är i sina huvuddrag bestämd i radioavtalet. [ avtalet stadgas. att det för den direkta programverksamheten skall finnas fem programenheter. nämligen en för ljudradio. en för var och en av TV:s två programkanaler. en för utbildningsprogram samt en för utlandspro- gram. Dessutom skall det finnas distrikt ”till det antal bolaget bestäm- mer". Slutligen föreskriver avtalet att det skall finnas en teknisk enhet.

Av regeringens och riksdagens beslut är 1966 framgår också motiven för valet av organisation. Man ville åstadkomma en längre gående delegering av ansvar och befogenheter än vad som fanns inom det dåvarande företa- get. Man ville därför ha programenheter som. under företagsledningen och styrelsen. skulle ha det direkta ansvaret för programmen. Syftet var att skapa förutsättningar för ”rörelsefrihet och oberoende. variation och sti- mulerande tävlan. när det gäller idéer och. utformning av programmen". Organisationen skulle också skapa vidgat utrymme för mångfald i produk- tionen.

För var och en av programenheterna skulle fastställas en kostnadsram. Kostnadsramarna för de två TV-enheterna skulle vara lika stora. lnom kostnadsramarna skulle enheterna fritt få göra sina dispositioner vad avsåg kostnader för teknik. lokaler och annat som berörde annan enhet inom fö- retaget. Dessutom skulle enheterna inom ramen för en långsiktig planering själva bestämma över hur programmen skulle produceras. om de skulle gö- ras med egna resurser eller anskaffas utifrån.

Personalrekryteringen betecknades som viktig med hänsyn till progranv mens profil och därför borde även den väsentligen delegeras till program— enheterna.

Programenheterna måste enligt 1966 års proposition ges inflytande över utformningen och tlimensioneringen av teknisk utrustning och lokaler. Detta borde åstadkommas bl. a. genom att kostnaderna härför debiterades programenheterna internt inom företaget. Detta skttlle också stärka kost- nadsmedvetandet hos både programpersonal och tekniker.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1977/78: 91 l7

Den allmänna utgångspunkten var att programenheterna skulle ges stor självständighet inom ett sammanhållet företag. Programenheternas infly- tande över ett sådant företagsgemensamt organ som den tekniska enheten skulle bl.a. ta sig uttryck i att det fanns viss valfrihet vid köp av tjänster.

Även för distrikten skttlle årliga kostnadsramar fastställas. De tilldelade medlen skulle användas dels för anskaffning och sändning av regionala program. dels för produktion av riksprogram för de centrala programenhe- terna (ljudradiocnheten, TV 1 och TV 2). De centrala programenheterna fick således ingen egen budget för distriktsproducerade program men skul- le avgöra om och när de skulle sändas. För de centrala programenheterna skulle det alltså bli ekonomiskt fördelaktigt att sända de distriktsproduce- rade programmen medan distrikten — som inte själva fattade beslut om sändning av riksprogram —- skulle stimuleras att producera goda program.

Enligt riktlinjerna kunde programenheternas självständiga ställning med fördel förenas genom att några programfunktioner samordnades.

För det första borde evenemangsbevakningen samordnas. då dubbelbe- vakning ansågs vara ett meningslöst slöseri med pengar.

För det andra ansågs att man försöksvis borde inrätta en gemensam re- daktion för den renodlade nyhetstjänsten. Denna nyhetsredaktion skulle få till uppgift dels att svara för egna korta nyhetsprogram av enbart faktagi- vande karaktär i radio och TV, dels att ge service åt programenheternas egna redaktioner på nyhetsområdet. Till den centrala redaktionen borde knytas korrespondenterna såväl utomlands som i distrikten. Motivet för den centrala nyhetsredaktionen var främst ekonomiskt och erfarenheterna fick visa om arrangemanget var ändamålsenligt eller om det borde ersättas med något annat.

För det tredje angavs. att de två TV-enhetema inte borde skaffa sig egna symfoniorkestrar utan i stället anlita ljudradions symfoniorkester.

Slutligen angavs i riktlinjerna. att samordning borde ske också av vissa inköp och anskaffningar bl.a. för att motverka priskonkurrens mellan en- heterna. Ett gemensamt organ skulle inrättas för engagemang och för in- köp av program. Likaså borde en gemensam organisation finnas för kon- takter med andra rundradioföretag och med internationella rundradioorga- nisationer. såsom Eurovisionen och Nordvisionen.

Programverksamheten skulle alltså enligt riktlinjerna i betydande ut- sträckning delegeras till olika programenheter. Ett företag där man medve- tet byggt in så starka centrifugala krafter borde. enligt riktlinjerna. samti- digt ha en stark ledning.

Företagsledningen skulle dels ha till uppgift att se till att företagets hela verksamhet svarade mot de mål som regering och riksdag hade ställt upp för programverksamheten. vari bl. a. ingick samplanering för att öka publi- kens valfrihet. dels bära det sltttliga ansvaret för att verksamheten bedrevs rationellt och ekonomiskt. Slutligen skulle företagsledningen ha att tillsam- mans med programenheterna och teknikenheten svara för den långsiktiga planeringen av rundradioverksamheten.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1977/78: 91 18

Den nuvarande organisationen av Sveriges Radio framgår av följande figur. Inom parentes anges antalet tjänster den 30juni 1977.

SVERIGES RADIOS ORGANISATION

Modorbolag: Dotterbolag:

L Styrelse Styrelse . Styrelse .. . . |__. I—Radiochaf

Ekonomiavd. (40) . Personalavd. inkl. utland—m_T Distriktscentral (se Distrikt) Utv. och ratiohalisaringsavd. (5)

Sveriges Lokalradio

EB

Sveriges Utbild — ningsradio AB

Central- red.

(80)

Utland. program

(67)

(441) (368) (348) (764)

Tekniken

(1290)

Styrelsen har det allmänna överinseendet över verksamheten och fattar viktigare principiella beslut då det gäller de olika enheternas uppgifter inom det samlade uppdrag som regering och riksdag har givit företaget. Den beslutar om anslagsframställning och budget och den utnämner de högsta befattningshavarnt't inom företaget. Vissa av styrelsens uppgifter har delegerats till ett arbetsutskott.

Verkställande direktör är radiochefen. som biträds av en vice radiochef. Radiochefen fattar sina viktigaste beslut i en direktion. bestående av che- fer för bl.a. de större programenheterna.

Under radiochefen finns ett antal _fiiiretagsgeme"samma organ med stabsuppgifter. Hit hör det centrala kansliet. ekonomi- och personalavdel- ningarna. utvecklings- och rationaliseringsavdelningen. internrevisionen samt distriktscentralen.

För ett antal serviccfunktioner sotn har direkt anknytning till program- verksamheten finns en särskild enhet. Programservice. [ enheten finns ett engagemangskontor för TV. som sköter förhandlingarna med de medver— kande i TV-programmen om ersättningar och arbetsvillkor. i syfte att upp- nå enhetlighet mellan 'fV: s två programenheter och att undvika fördyran- de konkurrens. Vidare finns en avdelning för försäljning av TV-program och en för inköp av TV-program.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1977/78: 91 l9

Vidare finns inom enheten ett antal arkiv — bl. a. grammofonarkivet och TV-arkivet -— samt STIM-centralen. som sköter avgifterna till STIM och andra upphovsrättsorganisationer för all spelad musik i rundradion.

Enheten Administrativ service innehåller ett antal mera allmänna ser- vicefunktioner.

Publik- och programforskningsavdelningen (PUB) svarar för såväl löpan- de som speciella publikundersökningar samt för forskning rörande mass- medier, speciellt radio och TV.

Den största enheten inom Sveriges Radio är teknikenheten. I enheten in- går avdelningar för anläggningsteknik. byggnadsteknik och centrala inköp. Dessa avdelningar är företagsgemensamma och tilldelas medel direkt ur företagets budget. De övriga avdelningarna inom teknikenheten får sina kostnader täckta genom internbudgetering via programenheternas anslag. Hit hör avdelningen för ljudradioteknik samt avdelningarna för TV:s drift- teknik. de största inom enheten.

Cenfru/reduktionen bildades för att åstadkomma den samordning inom nyhetsverksamheten som 1966 års riktlinjer för organisationen angav.

Ljudrmliaen/zerwz disponerar tre programkanaler. P I domineras av tal- program. såsom nyheter. samhällsprogram. teater. föredrag och uppläs- nt'ngar. P 2 sänder dagtid främst olika utbildningsprogram och kvällstid främst seriös musik samt vidare program för invandrare. P 3 domineras av lätt musik och underhållning: i kanalen sänds program även nattetid.

De olika ljudradioredaktionerna har fördelats på fem huvudområden av- seende kultur. aktualitet. musik. teater och underhållning. För kontakter- na med distrikten finns en särskild programchef.

Programenheten för TV ! har utöver enhetsledning med tillhörande funktioner för personal och ekonomi en gemensam planeringsavdelning. som har till uppgift dels att besluta om sammansättningen av enhetens pro- gramutbttd. dels att planera enhetens egenproduktion av program. Pröv- ingen av olika programprojekt sker i en särskild beredning. Inom avdel- ningen finns också studiomän. enhetens sändningsledning. filtnfotografer och scenografer samt vidare ett kansli för extern produktion. bl. a. för in- köp av program från andra företag. För den direkta programverksamheten i övrigt finns ett antal redaktioner.

Programenheten för TV 2 har en annan uppbyggnad av de gemensamma funktionerna. Under enhetsledningen finns en avdelning för administration som. utöver gemensamma ekonomi- och personalfrågor. också svarar för planeringen av enhetens egen programproduktion. Ansvaret för arbetet med programutbudet vilar på avdelningen för planering. marknadsföring och presentation. som bl. a. innehåller sändningsledningen för enheten. En särskild avdelning finns för administration av främmande produktion. För den direk' l. programverksamheten i övrigt svarar sex redaktioner.

Enheten för ut/um/spmgram är uppdelad på två redaktioner. Den mind— re av dessa gör program för export. dvs. för försäljning till andra radio- och

• Sida 20
•  Original

Prop. 1977/78: 91 20

TV-företag. Den större svarar för sändningarna av de svenska utlandspro- grammen i radio. Dessa sändningar sker på svenska. engelska. tyska. franska. spanska. portugisiska och ryska.

Enligt radioavtalet bestämmer Sveriges Radio själv antalet distrikt. Där- emot har statsmakterna vid ett antal tillfällen uttalat sig om hur stor andel av programproduktionen som bör komma från distrikten. Det mål som f. n. gäller är att distrikten ska svara för ca 30% av programproduktionen i rikssändningar.

Som framgått tidigare är distrikten direkt underställda företagsledningen och radiochefen. Stabsorganet för verksamheten är distriktscentralen. An- talet distrikt uppgår till elva, nämligen

[. Södra distriktet (Malmö). som omfattar Blekinge. Kristianstads och Malmöhus län.

2. Västra distriktet (Göteborg). som omfattar Hallands. Göteborgs och Bohus. Älvsborgs och Skaraborgs län.

3. Sntålandsdistriktet (Växjö). som omfattar Jönköpings län. Kalmar läns södra del samt Kronobergs län.

4. Östra distriktet (Norrköping). som omfattar Flens. Katrineholms. Nyköpings och Oxelösunds kommuner i Södermanlands län. Östergöt- lands län. Kalmar läns norra del samt Gotland.

5. Mellansvenska distriktet (Örebro). som omfattar Södermanlands län utom Flens. Katrineholms, Nyköpings och Oxelösunds kommuner samt Örebro och Västmanlands län.

6. Stockltoltnsdistriktet (Stockholm). som omfattar Stockholms och Uppsala län.

7. Viirmlundsdistriktet (Karlstad). som omfattar Värmlands län.

8. (iiivle-Dulmlistriktet (Falun). som omfattar Kopparbergs län och Gästrikland i Gävleborgs län.

9. Nedre Norrlands distrikt (Sundsvall). som omfattar Hälsingland i Gävleborgs län samt Västernorrlands och Jämtlands län. 10. Västerbottens distrikt (Umeå). som omfattar Västerbottens län. l l. Norrbottens distrikt (Luleå). som omfattar Norrbottens län.

För de tyngre resurser som behövs för TV-produktionen har en del av distrikten sammanförts till TV-regioner. Antalet sådana uppgår till sju. nämligen

[. Regioncentral Malmö — Södra distriktet.

2. Regioncentral Göteborg — Västra distriktet.

3. Regioncentral Norrköping — Smålandsdistriktet och Östra distriktet,

4. Regioncentral Örebro — Mellansvenska distriktet och Värmlandsdi— striktet.

5. Regioncentral Stockholm — programenheterna i Stockholm samt Stockholmsdistriktet.

6. Regioncentral Sundsvall — Gävle-Daladistriktet samt Nedre Norr- lands distrikt.

7. Regioncentral Luleå — Västerbottens distrikt samt Norrbottens di- strikt.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1977/78: 91 21

l fyra av regionerna — Malmö. Göteborg. Sundsvall och Luleå — sänds regionala TV-program. huvudsakligen bestående av nyheter.

Distrikten har tilldelats personal och övriga resurser i mycket skiftande utsträckning. Helt dominerande är Västra och Södra distrikten med 32 resp. 27 % av hela antalet anställda i distriktsorganisationen. Därnäst följer Nedre Norrlands distrikt med 707 av distriktsorganisationens personal.

Distrikten intar — i enlighet med regeringens och riksdagens riktlinjer — en självständig ställning och har egna distriktschefer. som under sig har så- väl programpersonal som teknisk och administrativ personal. Stockholms- distriktet leds av chefen för distriktscentralen. De större distrikten — Söd- ra. Västra och Nedre Norrland — har delat upp verksamheten på skilda av- delningar för radio och TV. 1 de mindre distrikten samordnas verksamhe- ten mellan de två medierna.

2.6.2. Sveriges Lokalradio

[ ett koncembildningsavtal. som träffades ijuni 1975 mellan staten och Sveriges Radio. förband sig Sveriges Radio att bilda ett dotterbolag för lo- kalradioverksamheten samt att till dotterbolaget överlåta "att med ensam- rätt avgöra vilka ljudradioprogram som skall förekomma i lokal rundradio- sändning från sändare här i riket". Skyldighet för lokalradioföretaget att iaktta de i koncernbildningsavtalet föreskrivna villkoren finns i ett särskilt samarbetsavtal mellan Sveriges Radio och Sveriges Lokalradio.

l koncernhildnitmsui'mlet föreskrivs lokalradioområdenas omfattning. De 24 områdena följer länsgränserna med undantag för att de norra delarna av Göteborgs och Bohus län samt av Älvsborgs län har sammanförts till ett lokalradioområde. Radio Trestad. medan de södra delarna av samma län bildar Radio Göteborg-Borås. Det ankommer på Sveriges Lokalradio att besluta om huvudort för lokalradioområdena.

Sveriges Radio skall i egenskap av moderbolag ha ansvaret för rundra- dioverksamheten i dess helhet. Det ankommer på Sveriges Radio bl. a. att svara för den övergripande planeringen av rundradioverksamheten och att till regeringen ge in anslagsframställning för lokalradioverksamheten.

Koncernbildningsavtalet anger särskilt att Sveriges Radio och Sveriges lokalradio i personalpolitiskt hänseende utgör en enhet.

Vidare anges att det i samarbetsavtalet skall finnas föreskrifter om vilket sändningsutrymme som lokalradion skall få.

Beträffande Sveriges Lokalradios programverksamhet föreskriver kon- cernbildningsavtalet bl. a. att den skall vara särskilt inriktad på lokal infor- mation och därvid belysa frågor som rör "kommuner. näringsliv. arbets- marknad. utbildning. folkrörelser och kulturliv inom sändningsområdet". Programverksamheten skall i övrigt följa bestämmelserna i avtalet mellan staten och Sveriges Radio samt de riktlinjer som finns angivna i regering- ens och riksdagcns beslut om lokalradion.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1977/78: 91 22

S(ttmtrhetstti'm/et mellan Sveriges Radio och Sveriges Lokalradio inne- håller i stor utsträckning samma bestämmelser som koncernbildningsavta- let. Därutöver anges bl. a. att Sveriges Radios ljudradioenhet skall tillhan- dahålla grammofonmusik eller därmed jämförliga musikprogram för ut- sändning av Sveriges Lokalradio. Med detta avses bl. a. den "musiktapet" som skall utgöra inramning till lokalradioprogrammen.

Vidare föreskriver samarbetsavtalet att de båda företagen skall hålla varandra underrättade om resp. veckotablåer för programmen. Dessutom finns bestämmelser om att de båda företagen får utnyttja material från var- andras programverksamhet i den mån detta inte kräver medgivande från tredje man samt att företagen skall bistå varandra med produktion av in- slag för nyhetsprogram.

För de tjänster som Sveriges Radio utför åt Sveriges Lokalradio skall Sveriges Radio få ersättning motsvarande självkostnaderna.

Den centrala ledningen för Sveriges Lokalradio är placerad i Stockholm. Den innehåller i huvudsak rena stabsfunktioner.

2.6.3. Sveriges Utbi/zlningsrrtdio

Sveriges Utbildningsradio. som startade sin verksamhet med ingången av år 1978. innefattar den verksamhet som dessförinnan bedrevs av den statliga TRU-kommittén samt av Sveriges Radios utbildningsprogramen- het.

l koncernbildningsavtalet angående utbildningsradioverksamhet. som träffades år 1977 mellan staten. Sveriges Radio och Sveriges Lokalradio. förband sig Sveriges Radio att bilda ett dotterbolag för Utbildningsradio- verksamhet. Sveriges Radio och Sveriges Lokalradio förband sig vidare att till det nya bolaget upplåta sändningsutrymme.

Liksom i koncernbildningsavtalet angående lokalradioverksamhet före- skrivs i avtalet angående utbildningsradioverksamhet att Sveriges Radio skall ha det övergripande ansvaret för rundradioverksamheten i dess hel- het. Ett samarbetsavtal skall upprättas mellan Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio. varvid skall eftersträvas bl.a. att utnyttja de möjligheter som koncernen ger till en samordnad personalpolitik.

Enligt koncernbildningsavtalet skall Sveriges Utbildningsradio efter samråd med Sveriges Radio till regeringen inge anslagsframställning för ut- bildningsradioverksamheten. Verksamheten skall omfatta såväl program avsedda för hela landet som regionala och lokala program och skall främst avse utbildning inorn förskola. ungdomsskola. högskola och vuxenutbild- ning. I fråga om utbildningsverksamheten bör utbildningsradioföretaget träffa samrådsavtal med vissa statliga myndigheter. Styrelsen för företaget har vidare att utse rådgivande kommittéer för resp. utbildningsområde.

• Sida 23
•  Original

[J '.'-J

Prop. 1977/78: 91

2.7. Radionämnden

Radionämnden har till uppgift att övervaka att Sveriges Radio utövar sin ensamrätt till rundradiosändningar opartiskt och sakligt och i övrigt i enlig- het med radioavtalets riktlinjer. Nämnden är ett statligt organ och består av sju av regeringen utsedda ledamöterjämte suppleanter.

Nämndens övervakning sker genom efterhandsgranskninglav program som har sänts i radio och TV. Granskningen sker efter anmälan mot ett visst program eller på nämndens eget initiativ. Alla granskningsärenden avgörs av radionämnden i dess helhet. l rena handläggningsfrågor kan nämnden delegera sin beslutanderätt till ordföranden eller sekreterare. Det har t. ex. uppdragits åt sekreteraren att på nämndens vägnar via uppspel- ning ta del av anmälda program i den mån detta behövs för ärendenas be- redning. I sådana ärenden kan nämnden sedan fatta beslut om programmet på grundval av sekreterarens föredragning. Enligt praxis anser sig nämn- den inte böra fälla något program utan att programföretaget beretts tillfälle att avge yttrande. Fråga om inhämtande av yttrande tas upp så snart matc- rialet i ärendet ger rimligt skäl för antagandet att brott mot. radiolagen eller radioavtal kan föreligga. Beslut i frågan fattas av nämnden eller av nämn- dens ordförande. Radionämnden har ingen befogenhet att döma ut straff eller skadestånd.

Enligt radioavtalet kan emellertid regeringen — om det finns skäl anta att Sveriges Radio brutit mot avtalet — påkalla utredning i frågan och även sä- ga upp avtalet om utredningen ger anledning till det.

2.8. Finansiering

Sveriges Radios och televerkets drift- och investeringsutgifter samt byggnadsstyrelsens investeringsutgifter i samband med den allmänna pro- gramverksamheten bestrids av avgiftsmedel. Investeringarna avskrivs omedelbart till 100 %. Även radionämndens verksamhet bekostas med av— giftsmedel.

Av de samlade avgifter som flyter in ställer regeringen varje år medel till förfogande för de med verksamheten förenade utgifterna. Eventuella över- skott av avgiftsmedel fonderas i den s.k. rundradiorörelsens fond för att kunna användas under kommande år. då de löpande intäkterna inte förslår till att täcka utgifterna.

Enligt riksdagens beslut är 1977 (prop. 1976/77: 100 bil. 12. KrU 1976/77: 30. rskr 1976/77: 1 18) skall fonden. som hittills har förvaltats av te- leverket. successivt föras över till riksgäldskontoret.

Den årliga medelstilldelningen ur rundradiorörelsens fond beslutas av regeringen.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1977/78: 91 24

Medel för televerkets och byggnadsstyrelsens investeringar anvisas un- der investeringsanslagen Televisions- och ljudradioanläggningar resp. Vis- sa byggnadsarbeten för Sveriges Radio under utbildningsdepartementets kapitalbudget.

Programverksamheten för utlandet och utbildningsprogramverk- samheten finansieras med skattemedel genom anslagen Sveriges Ra- dios programverksamhet för utlandet under utrikesdepartementets huvud- titel och Sveriges Utbildningsradio aktiebolag under utbildningsdeparte- mentets huvudtitel. Sveriges Radios kostnader för viss beredskapsutrust- ning bestrids från ett anslag under utbildningsdepartementets huvudtitel.

Nuvarande mottagaravgift utgör för hushåll med svart-vit TV-mottagare 70 kr. för kvartal (allmän mottagaravgift). För hushåll med färg-TV-motta- gare gäller en särskild tilläggsavgift av 30 kr. för kvanal. Den särskilda års- avgift som hittills utgått för hushåll som endast har ljudradiomottagare av- skaffas fr.o.m. den 1 april 1978. Antalet särskilda ljudradioavgifter upp- gick den ljuli 1977 till ca 218000 och antalet tilläggsavgifter för färg-TV till 1.7 miljoner. Antalet allmänna mottagaravgifter uppgick vid samma tid- punkt till nästan 3 miljoner.

Den samlade medelstilldelningen budgetåret 1977/78 till den avgiftsft- nansierade rundradioverksamheten framgår av tabell 2.1.

Tabell 2.1 Anslag ur rundradiorörelsens fond budgetåret 1977/78. Milj. kr.

Kostnadsslag Sveriges Radio 'l'ele- Byggnads— Totalt

__ verket styrelsen Allmänna Lokal- program- radion verksam- heten Driftkostnader 786.2 83.3 148,0 _ 1017,5 Investerings- kostnader 50.0 1.1 53.6 11,0 115,7 Tom" 836,2 34,4 201,6 11,0 1 133,2

Intäkterna till fonden beräknas under budgetåret till 1 127 milj. kr. Behållningen i fonden var ijuli 1977 258 milj. kr. och beräknas ijuli 1978 uppgå till 241 milj. kr.

Anslagen budgetåret 1977/78 till de skattefmansierade verksamheterna, dvs. utlandsprogrammen och Sveriges Utbildningsradio uppgår till 18330000 kr. resp. 61693000 kr.

2.9. Verksamhetens omfattning Distribulions/tiil

För distribution av radioprogram finns tre rikstäckande FM-nät (P1. P2 och P3). Härutöver finns några kvarvarande AM-sändare samt tre kort-

• Sida 25
•  Original

I'd 'Jl

Prop. 1977/78: 91

vågssändare — de sistnämnda för distribution av utlandsprogrammen. Samtliga FM-nät kommer vid utgången av nästa budgetår att vara anpassa- de för stereosändningar.

Sändarnäten för TV 1 och TV 2 täcker f.n. 99. % resp. 99.3 % av be- folkningen.

A pparalinne/zm'

Praktiskt taget varje hushåll beräknas ha en eller flera radiomottagare. Av landets samtliga hushåll beräknas 95 % ha '1'V. därav 65 %.- färg-TV.

Programproa'uktimz och sänd/1ingsvolym

För innevarande budgetår beräknas sändningstiden för ljudradions riks- program per vecka till ca 340 timmar.

Programmens fördelning verksamhetsåret 1976/77 efter innehåll och programkanal framgår av tabell 2.2. som bygger på uppgifter från Sveriges Radios årsredovisning verksamhetsåret 1976/77.

Tabell 2.2 Riksradioprogrammens fördelning efter innehåll och programkanal verk- samhetsåret 1976/77. Timmar per vecka

lnnehåll Programkanal Summa P1 P2 P3

Kultur och samhälle 47 0 2 49 Finskspråkiga program — 7 1 8 lnvandrarprogram l 5 0 6 Sport 1 4 10 15 Musik 8 54 3 65 Lätt grammofonmusik 0 3 67 70 Annan underhållning 8 8 46 62 Ungdomsprogram 5 1 9 15 Radioteater 6 () 0 6 Barnprogram 7 0 3 10 Ekorcdaktionen 14 1 2 17 Ovriga nyheter 8 1 5 14 Vuxenutbildning 0 6 — 6 Ovriga utbildningsprogram 0 6 —— 6 (_ej avgiftsfinansierade) Ovriga program 6 4 5 15 Total sändningstid | 11 93 153 363

För den avgiftsftnansierade televisionen beräknas sändningstiden inne- varande budgetår uppgå till ca 78 timmar per vecka. Härav utgörs ca 12 timmar av repriser.

Andelen egenproducerade originalprogram (egen produktion) av första- sändningarna beräknas till drygt 50 $'%-. Resten utgörs av inköpta original- progrant (främmande produktion).

Programmens fördelning efter innehåll och programkanal framgår av ta- bell 2.3 som bygger på uppgifter från Sveriges Radios årsredovisning verk- samhetsåret 1976/77.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1977/78: 91 26

Tabell 2.3 TV-programmens fördelning efter innehåll och programkanal verksamhets- året [976/77. Timmar per vecka i rikssändning

Innehåll Programkanal Summa TV 1 TV 2

Kultur. humanistisk vetenskap 4 2 6 Politik. samhälle. teknik. ekonomi 3 5 7 Sport och fritid 5 4 9 Naturvetenskap. medicin 2 1 3 Musik 2 2 3 Biograffilm 3 3 6 Teater och övrig film 4 3 7 Barn- och ungdomsprogram 5 5 10 Nyhetsprogram, ej sport 5 5 10 Blandprogram (t. ex. Kvällsöppet, Sveriges Magasin) 3 2 5 Nöjesprogram. serier 4 6 10 Invandrarprogram 4 1 5 Ej avgiftsfinansierade utbildningsprogram 7 1 8 Ovriga program 1 1 2 Total sändningstid 53 40 93

Under verksamhetsåret 1976/77 omfattade de distriktsproducerade riks- programmen i radio omkring 3 250 timmar. De två största distrikten. Södra (Malmö) och Västra (Göteborg) svarade ensamma för 53% av program— men. Tabell 2.4 visar dels antalet timmar som distrikten producerade i riksradion. dels hur stor andel av de s.k. utlokaliseringsbara programmen som under året kom från distrikten. Av tabellen framgår bl. a. att distrikten

Tabell 2.4. Distriktens sammanlagda produktion av program i riksradion verksamhetsåret 1976/77. Källa: Sveriges Radios årsredovisning 1976/77.

Programområde

»— 7: m m m ——1 U: A . G= = P. 5 o C = ? e n 0 E: S :» DZ ( N '” "' = ". 5 '— c "1 =.: "' -1 r.) ..., = __ ,, .,, g -- _ —_- _. c.. vm :, m =- _. ==. : _. -. =: "3. e 9: 2 a % u n 9. ":=. 33 ”' 5— ri % =" 5 3 3. i". ' "e. ZI- C I 5 D” , m: ?. = '” '1 'D F = ” "' ”" 0 U c = !. = 2 ” 77 rm % 0 0—5 7.— 5' c; 3 o : =:- _, ln »: v .. 7 m I? 3 .a 5: 5 5 ;n 7.— E. : ae

Distriktens sammanlag—

da produktion . sändningstimmar/år 3246 246 162 341 184 193 246 83 1010 411 140 44 18 Distriktens andel av

den totala sändnings- tiden.procent 27,5 51.2 22.0 47.1 41.2 25.0 9.4 27.9 48.2 53.4 27.0 5.1

• Sida 27
•  Original

Prop. 1977/78: 91 27

tillsammans producerade en relativt stor andel inom områdena Vetenskap och forskning. Samhällsprogram. Underhållning och Ungdomsprogram och att de svarade för en relativt liten andel inom områdena Seriös musik och Ekoinslag.

Skillnaderna mellan distrikten är stora såväl då det gäller den totala pro- gramproduktionen som då det gäller det utrymme som ges åt olika pro- gramområden. Av tabell 2.5 framgår fördelningen mellan distrikten totalt och inom olika programområden under 1976/77.

Särskilda regionala nyheter i TV förekommer försöksvis inom följande fyra regioner. nämligen (1) Södra distriktet. (2) Västra distriktet, (3) Gäv- le—l)aladistriktet och Nedre Norrlands-distriktet samt (4) Västerbottens- och Norrbottens-distrikten.

De regionala programmen sänds i TV 2 måndag—fredag under tio måna- der om året. Längden på programmen är tio minuter. Den sammanlagda sändningstiden under året blir omkring 130 timmar.

Tabell 2.5. Fördelningen mellan olika distrikt av den totala distriktsproduk- tionen för riksradion under 1976/77. Källa: Sveriges Radios årsredovisning 1976/77.

Andel inom olika programområden. %

& g. 5 g 5 s ;. 5” av %* %) 7.3 S v: .— : 2 " ? » 5 : o :. m e:. :; :, = :. g 2 2 =- "2. 1 o: 3 " rr- :: : w :a = o m " 5— ; '=- ? = 7 = 3 '=': >=" 5 1; "” ": 5 '— g ;— o 8 8 ?r" 5- 1 __ =; v a' 5

8

77"

E. :

"IQ Södra (Malmö) 31 40 54 30 12 4 51 37 27 Västra (Göteborg) 22 36 9 26 43 1 I 33 42 15 Småland (__Växlö) 4 3 11 — 8 3 3 1 5 ()stra (Norrköping) 8 2 5 3 4 l 1 13 8 Mellansvenska (()rcbro) [2 4 5 15 10 70 l 5 12 Värmland (Karlstad) 7 1 1 4 2 3 — — 16 Gävle—Dala (Falun) 3 2 4 — 2 4 — — 4 Nedre Norrland (Sundsvall) 6 7 6 1 14 3 l — 7 Västerbotten (Umeå) 4 5 16 1 1 —- — 5 Norrbotten (Luleå) 3 5 - 5 4 — 10 2 1 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100

LueJåonquopäun

tumämdumg

b.)

'_Il

(0.13 suaäeq)

13 98

Jstad/(N

• Sida 28
•  Original

Prop. 1977/78: 91 28

Under verksamhetsåret 1976/77 producerade distrikten tillsammans 5.80 timmar riksprogram för TV. Södra och Västra distrikten svarade för om- kring 60 % programmen. Tabell 2.6 visar hur de distriktsproducerade TV- programmen fördelade sig på olika områden, dels hur stor andel av de av Sveriges Radio producerade TV-programmen inom resp. område som kom från distrikten.

Även då det gäller produktionen av 'l'V-program är skillnaderna stora mellan distrikten. Tabell 2.7 visar fördelningen under verksamhetsåret 1976/77.

Tabell 2.6 Distrikten sammanlagda produktion av program i TV verksam- hetsåret 1976/77. Källa: Sveriges Radios årsredovisning 1976/77.

Programområde ** 'D $U U) A- _l Z =" 50 ? 2 0= 9. % Z 5 0_ 0 "3 i" 5 ” &: ”J”-E &: ':'—€ ( = —— " = =: = 0 ' w 59— n' EW :: ( =" =- = w, !: : .... 03 :[ g; — q '.r: _. &) 'O D?: (D U:) ;: "2 -1 * o' = * 't 't: = £. —1 r:. 8 W "* m : 0- -1 W : o n "! U *: _- : 0 m m _a _. = "" O:) (N .: -1 v 0 * = V 3 =, t: ao ?— a & 3 3 =; ('D 'U T' 5

Distriktens sammanlagda produktion. sändningstimmar/år 580 26 26 50 42 70 28 34 63 130 65 38 32 Distriktens andel av den totala sändningstiden procent 3! 51 23 24 83 48 37 54 46 53 29 12

• Sida 29
•  Original

Prop. 1977/78: 91 29

Tabell 2.7 Fördelningen mellan olika distrikt av den totala distriktsproduk- tionen av TV-program verksamhetsåret 1976/77. Källa: Sveriges Radios årsredovisning 1976/77.

Andel inom olika programområden. %

= ": =' A ;S; 5 5 *- 02, 7.1 :.: ;: 3 3 5-8, 'u WL". __ ..; ( C = '" 'D "= —- '-1 En = a 2 = 5—1 8 & åå & "' ä'» 3 e o:; 5 ; ' __ :n ':': O. 5 % 5

Distrikt (Distriktskontor)

Södra (Malmö) 23 8 30 8 18 4 14 18 57 Västra (Göteborg) 38 27 5 35 21 65 19 74 14 Småland (Växjö) 4 15 —— 1 8 2 11 8 — 2 Östra (Norrköping) II 21 17 8 5 5 l — 11

Mellansvenska

(Orebro) 5 — 20 7 20 2 14 — 1

Värmland

(Karlstad) 2 — 4 — l 1 2 — —

Gävle-Dala

(Falun) 3 2 10 — 11 2 15 — 3

Nedre Norrland

(Sundsvall) 5 15 — 9 11 5 5 — 12

Västerbotten (Umeå) 5 10 4 27 4 ll — 2 Norrbotten

(Luleå) 4 2 10 5 1 14 8 — —

Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100

• Sida 30
•  Original

Tabell 2.8 Lokalradioprogrammens fördelning efter station och programinnehåll. Timmar per vecka

___—_______________________ Lokalradioomrade Nyheter Programkategori __ Förströ- Språk- Barn och Ovrigt Summa inkl. sport- Samhälle. Närings— Arbets- Kultur Ovrigt else och liga ungdom och riks- förvalt- liv marknad inkl, ut- bland- mmo- nyheter ning bildning och program nteter

religion lill O_Ch mustk

___—Mr

Prop. 1977/78

91

A v

Norrbotten Västerbotten Västernorrland Jämtland Gävleborg Dalarna Värmland Uppland Stockholm Orebro Västmanland Sörmland Ostergötland Gotland Blekinge Kristianstad Malmöhus Kalmar Kronoberg Jönköping Göteborg Trestad Skaraborg Halland

...... o' o'o'

MF'I—CIPIP!Ö!F'3

o' rlFIQGNOOQ'fOINInM—mvrc'frlnchoclnooC xDOrf.

V

'TMÖl—IN—

PICPIMVÄwwINNO

rf.*??YPWVECM—MMCIF-lftljmvrlfr'fro unvac-rartljo-NNsomlxtxoxooxooommaooooxlxm

OOCNOCQQ'TQQPJ ådrx'odm'm—r—owiv—i ___—_...— o'o'o'd—i————oo

wc.

weawvafaN—Qwaonaefwwmwec rl—v—Nmmmrlov'tm—m—O—ON—o—FI'TO

."l 02

('i pq— r-l——r|—=rlr.ln©hhl [*F-INOF'JI'iQOOMPIWCWV.OOIjVn—©Orn|xtrmxo

::5Äodmomr-io'd—i-Äd—l_;e—i-qi—Z-J—ioiéoi—i odddöo'o'oeo—ooooo'oo'o'ooooo rrio'cåo—i—iodei—Jrio'dodo;;;_'___zo ?WQQTQQDQQWFC_W”NN?FQ* ” ococoa———mooo-——-—-r4——oc—oo odödo'odoo'o'dclo'ooo'o'c'döoooc'

dddddödodddo—rid—Zdéd—id cvmwoamrw—N—oamoqwaQWfäw rf".weird-rl-r.lr.m—.-rmvw-r.m—4-vr-n=rm—=rv—.rxnr.-.rm

ddooooo'o'c'do'ooo'do'o'ooo'o

o'o'oo'o'écå—o'o'o'ci-Ä

30 '#'”. —oc

• Sida 31
•  Original

Prop. 1977/78: 91 31

Sändningstiderna inom vart och ett av de 24 lokulracliomnrådena är 10—15 timmar per vecka. dvs. mellan drygt 500 och nära 800 timmar per år. Den sammanlagda sändningstiden för alla lokalradioenheter är omkring 15 000 timmar årligen. Nyheter och aktuella händelser inom Iokalradioom- rådena dominerar programmen. men det förekommer också program av mera allmän karaktär.

Lokalradions programutbud fördelat efter station och programinnehåll hösten 1977 framgår av tabell 2.8.

Den totala sändningstiden för de svenska radioprogramnien till utlandet uppgår till omkring 14600 timmar årligen. Sändingarna sker på kortvåg. En ITM-sändare i Stockholm distribuerar också sändningar av utlandspro- gram. bl. a. som service för utländska medborgare i Stockholmsområdet.

Sändningarna äger rum på svenska, engelska. tyska. franska, spanska. portugisiska och ryska.

Remissyttrundenu

En enig remissopinion delar utredningens uppfattning att de av samhäl- let fastställda riktlinjerna för kulturpolitiken även bör gälla för rundradion. Denna uppfattning understryks särskilt av bl.a. statens kulturråd, region- musiken. ett _]fl'l'flll länsstyrelser, Svenska kommun/firm!nde!, Operan. Svenska riksteutt'rn. Sveriges Radio. Folkets Itusl't'ireningar/tas riksorga- nisation, KF, LO. LRF. TCO. ABF, Klys. Sveriges författarförbund samt S vensku musiker/örbundet.

Sveriges fiir/"u[tur/örhtuul beklagar dock att utredningen inte funnit an— ledning att behandlade kulturpolitiska målen och uppgifterna med särskild hänsyn till ba rn k u l t u re n. Detta framhåller även burn/ilmrådet. som på- pekar att radioutredningen uppenbarligen haft dålig kontakt med den forskning som rör påverkansriskerna för bamcn vid TV—tittande (av t. ex. våldsinslag).

Frågan om barn och TV — och inte minst de risker och problem som är förknippade därmed — påtalas även av andra instanser som statens kultur- råd, Svenska kvinnors t't'insterförbmtd. Sveriges soc-ittldetnokrutiska kvin- noförbund. Rädda barnens riksfi'irbund. Riksförbundet Hem och Skola och Kulturarbetarnas SOI'full/€”!0kf'älf3kd förening. (3.3.4)

Sveriges Radio anser att utredningens förslag inte innebär någon nyhet för etermedierna. Dessa har sedan länge uppfattat kulturansvaret som en naturlig och väsentlig del av verksamheten. framhåller företaget. Sveriges Radio påpekar att företagets resurser för en bred programverksamhet inom kulturområdet f. n. är avsevärt sämre än under ären närmast före riksdagsbeslutet om den nya kulturpolitiken. Möjligheterna kommer dess-' värre endast delvis att förbättras genom den produktionsutveckling och de resursförstärkningar som utredningen föreslagit.

Klys- anser att statsmakternas ansvar för medelstilldelningen till rundra— dion mäste inbegripa ett kulturpolitiskt ansvar för att förutsättningar ges för produktion och distribution av levande kultur.

Statens kulturråd anför att y t t ra n d e fri h e t 5 målet bör innebära att rundradion i sin verksamhet speglar opinioner i olika samhällssektorer. Dess roll bör emellertid inte begränsas till att rencktera åsiktsyttringar som redan kommit till uttryck i andra medier. Radio och TV skall själva vara förstahz-tndskanaler för opinioner. framhåller kulturrådet. En annan aspekt av yttrandefrihetssträvandena är att befrämja uttrycksfriheten. Detta kan enligt kulturrädets uppfattning ske genom att fler människor bereds tillfälle att medverka i program och programproduktion samt att större geografisk rättvisa skapas genom decentralisering av verksamheten. Liknande åsikter framförs av regionmusiken och liinsstyrelsen i Älvsborgs län.

Rikskonserter anser att yttrandefriheten först och främst mäste hävdas ur allmänhetens och samhällets synpunkt. Därför måste detta mål på ett vidare sätt relateras till övriga kulturpolitiska mål. Enligt Rikskonserters uppfattning är det olyckligt att. som utredningen. i första hand betrakta

• Sida 38
•  Original

Prop. 1977/78: 91 38

etermedier som distributionskanaler medan möjligheterna till kommunika- tion skjuts i bakgrunden. Även om den hittillsvarande verksamheten kan karaktäriseras på detta sätt är det fel att inte söka nya vägar för att åstad- komma ökad kommunikation.

Remissinstanserna har till allra största delen tagit fasta på kravet att rundradion skall motverka de negativa verkningarna av kom- me rs i al i s m e n i sin verksamhet.

Svenska handelskammurförbundet framhåller att det är uppenbart att radio och TV som monopolföretag har ett ansvar för sådan kulturproduk- tion som i företagsekonomisk mening inte är lönsam. Detta får emellertid inte bli ett argument för att ge programutbudet en profil som i större eller mindre grad strider mot publikens önskemål rörande företagets produk- tion.

Statens kulturräd finner att målet att motverka kommersialismens nega- tiva vcrkningar inte nås enbart genom att man i programverksamheten undviker att okritiskt och utan bearbetning föra den kommersiella kultur- industrins produkter vidare. Dessutom bör programföretaget tillse att ra- dio och TV systematiskt genom upplysning och analys påvisar brister i dessa produkter och den föreställningsvärld de representerar.

Flera remissinstanser kommenterar Sveriges Radios förhållande till fo- nogramindustrin bl.a. statens kulturråd, Folkets ltusföreningarmts riks- organisatitm. Svenska kvinnors vänsterjör/mnd och Rikskonserter. Fol- kets husföreningarna menar att den kommersiella framtoningen av Sveri- ges Radio är särskilt stark på musikens område. Organisationen vill att Sveriges Radio i större utsträckning satsar på den organiserade amatöris- men. som den t. ex. kommer till uttryck i de folkliga musikgrupperna.

Rikskonserter anser att den marknadsföring av s.k. lätt musik Sveriges Radio bedriver i Melodiradion inte bara renodlar musiksmaken utan även hotar mångsidighetcn i rundradion. Det kan ifrågasättas om en sådan marknadsföring kan anses vara i förening med det framlagda förslaget till avtal rörande programverksamheten. understryker Rikskonserter. (Se 3.3.5)

Sveriges förjiutarjörbmtd vill beträffande möjligheter till experiment och kon stnärl ig förn yelse framhålla, att det inte bara bör finnas ut- rymme för sådan verksamhet i mer eller mindre direkt anknytning till pro— gramproduktionen utan även att särskilda resurser för experimentverk- samhet bör skapas. [ detta sammanhang vill Klys. KRO och Svens/(ofo- tografernas förbund särskilt framhålla betydelsen av ett mera fritt och konstnärligt bildskapande i TV. En förutsättning för detta är att bildkonst- närerna ges förbättrade möjligheter att arbeta inom TV—mediet och att TV:s utbildningsavdelning öppnas även för bildskapare utanför Sveriges Radio.

[) e e e n ( ral i s e ri n g s m a l et understryks av några remissinstanser.

bl. &. liinsstyrelserna i Kopparbergs och Jt'i/nlands [(in samt Rikskonserter.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1977/78: 91 39

Rikskonserter läster särskilt uppmärksamheten på utredningens formule- ring om att en uppdelning av rundradioorganisationen på flera enheter bör förutsätta att dessa ges ett kulturansvar och tilldelas medel som gör det möjligt för dem att uppfylla detta ansvar.

Statens kulturråd. OM US och Sveriges Radio anser utredningen ha haft en alltför resignerad syn på rundradions möjligheter att stimulera och ak t i - v e ra p u b 1 i ke n. Statens kulturråd anser att man kan vara lika passiv i en konsertsalong eller på en biograf som framför en "PV-apparat. I stället mås- teman gå ett steg längre än utredningen. genom att bl.a. vidga etermedier- nas uppgifter till att även omfatta gemenskapsriktade uppgifter med delta- gande av stora grupper. Särskilt ljudradion kan enligt kulturrådcts uppfatt- ning väl utnyttjas i sammanhanget. Bl.a. borde det vara en av lokalradions viktigaste uppgifter att inlemma publiken i programverksamhet. Liknande åsikter framför Rikskonserter.

OM US hävdar att rundradions producenter i mycket större utsträckning än hittills borde utnyttja rundradions genomslagskraft och utifrån sitt kul- turpolitiska ansvar stimulera lyssnamas och tittarnas egen aktivitet genom de beteendemönster och attityder som speglas.

Kraven på att göra rundradions program tillgängliga för de i olika avseenden e ft e rs at ta gru p pe rn & i samhället har i anslutning till betänkandets konkreta förslag kraftigt understrukits. Därvid betonas sär- skilt kraven på textning samt på ökad satsning på program för minoritets- grupperna. Bl.a. statens kulturråd. länsstyrelsen i Södermanlands län. Svenska komnuntjiåirlmndet samt LO instämmer med utredningen.

Svenska uneseorådet framhåller att Sveriges Radio i sin programverk— samhet bör verka för en ökad inte rn ationa lise ri ng och kräver även att detta markeras klart i radioavtalet. Hos flera instanser betonas att det är angeläget att minska det alltför stora anglo-saxiska inslaget i rundra- dions program. I stället bör man kunna etablera kontakter med t. ex. filma- re i u-länderna för att främja våra kunskaper om dessa.

Statens kulturråd anser att rundradion kan spegla och levandegöra kul- turarvct bl.a. genom ett samarbete med de institutioner. organisationer och föreningar som har en med detta område sammanhörande verksamhet, t. ex. miljögrupper. hembygdsrörelser. kulturhistoriska museer och kultur- minnesvårdens organ. [ detta kulturpolitiska mål ligger även en förpliktel- se att bevara och medverka till en levande traditionsvård. anser kulturrr - det. En viktig del av gemenskapen mellan generationer och folkgrupper kan ligga i seder, bruk och gemensamma traditioner. Kulturrådet finner att Sveriges Radio inte bara i kulturprogrammen utan även i den allmänna programpolitiken kan främja människors kontakter och stimulera intresset för kulturarvet.

Sverigesjär/a[tal:/Firhunrl finner att målet att levandegöra äldre tiders kultur i rundradioverksamheten ofta är starkt integrerat i övriga kulturpoli- tiska mäl. Även om huvudansvaret för detta område kan sägas ligga på

• Sida 40
•  Original

Prop. 1977/78: 91 40

andra institutioner. finner Författarförbundet att äldre tiders kultur. t.ex. inom litteraturen och musiken. först genom etermedierna har fått en reell möjlighet att nå breda grupper i samhället.

Flertalet remissinstanser understryker rundradions ansvar för att bedri- va en omfattande egen skapande verksam het. Därvid har särskild vikt lagts vid den s.k. tunga produktionen av gestaltande och andra mer genomarbetade program inom kulturområdet.

Sveriges Radio tar främst fasta på de bristande resurser som anvisats för den egna skapande verksamheten. Detta aktualiserar frågan om vad kul- turansvaret egentligen kan innebära och frågan om rundradions resp. stats- makternas ansvar. Sveriges Radio eftersträvar givetvis att. så långt de till- delade resurserna medger. uppfylla de mål som uppställs för verksamhe- ten.

Sveriges jörf'attmförbmul anser att kravet på att rundradion skall bedri- va en egen skapande verksamhet kan missförstås. Det bör klart framgå att det är de anställda och de fristående programmedarbetarna som kan bedri- 'a en skapande verksamhet i dessa medier och utveckla dem efter deras förutsättningar och begränsningar.

3.1.3 Radio- och TV—verksamheten och statsmakterna Utredningen

Utgångspunkterna för utredningens förslag rörande rundradioverksam- hetens organisation är att rundradion bäst fullgör sitt uppdrag gentemot samhället om verksamheten bedrivs i former som garanterar obe- roende. Frihet från kommersiella hänsyn och en självständig ställning i förhållande till myndigheter och intressegrupper är grundläggande för rundradions fortsatta verksamhet. framhåller utredningen.

Utredningenanserdet inte vara möjligt att som nu sker enligt radioavtalet 139 förplikta programföretaget att iaktta bestämmelserna i 1936 års konvention angående rundradions användning i fredens intresse. Utredningen anser att konventionens föreskrifter förpliktar staten att övervaka och ingripa i ett programföretags verksamhet på ett sätt som är oförenligt med radiolagen och de villkor i övrigt som utredning- en förcslår skall gälla för programföretaget.

R elnissyttrandenu

En enhällig remissopinion instämmer i utredningens åsikt att den samla- de rundradioorganisationen måste bevara sin fristående ställning gentemot statsmakter och organisationer.

Bl.a. statens kulturråd. .S'veriges Radio, KF. TCO. MUF, FPU. Pres- sens sainar/Jetsniimml. Klys och Sveriges fiir/attar/örlnuul understryker särskilt utredningens uppfattning om betydelsen av att rundradion har en fri och oberoende ställning.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1977/78: 91 41

Sveriges Radio välkomnar att utredningen så klart formulerar vikten av att slå vakt om rundradions självständiga ställning. '

Mot bakgrund av att radioutredningen tillsattes bl. a. som en följd av den kritik som i riksdagen och i den allmänna debatten framförts mot Sveriges Radios verksamhet. finner TCO det angeläget att understryka vikten av att rundradioorganisationen ges en oberoende och fristående ställning för att kunna motstå påtryckningar från ekonomiska och politiska intressen.

Många remissinstanser däribland statens kulturråd. [iinsst_vrelserna i Kronobergs och Skaraborgs län. Folkets hasfäreningarnas riksorganisa- tion. KF. LO. TCO. CUF. ABF. Klys och Föreningen Sveriges jazzmusi- ker betonar i detta sammanhang särskilt vikten av att rundradioverksam- heten organiseras på ett sådant sätt att den står fri i förhållande till kom- mersiella intressen.

Statens knltnrri'id anser i likhet med utredningen att det är av utomor- dentlig vikt att rundradioverksamheten i publicistiskt avseende har en fri och oberoende ställning i förhållande till statsmakterna. intresseorganisa- tioner och andra organ i samhället. Det bör enligt statens kulturråd ut- tryckligen framhållas att denna oberoende ställning bör gälla även gent— emot kommersiella intressen.

För KF är det en övergripande värdering att programverksamheten även i fortsättningen hålls fri från reklam och att det inte företas några sådana organisatoriska förändringar som kan medverka till ett reklambcroendc i framtiden.

Sveriges för/atta/jFirhlnid delar utredningens uppfattning beträffande l936 års konvention angående rundradions användning i fre d e n 5 in t re s s e och tillägger att ett iakttagande av konventionens be- stämmelser skulle innebära att det skulle åligga Sveriges Radio att avbryta rundradiosändning som t. ex. innehöll uppmaning till kamp mot apartheid i Sydafrika.

Hovrätten över Skåne och Blekinge hyser en annan åsikt än utredningen i denna fråga. Hovrätten anser att tonvikten inte bör läggas på det formella förfarandet titan vid den anda konventionens bestämmelser ger uttryck för. F.nligt hovrättens mening utgör det viktiga ändamål som bestämmel- serna har att fylla. nämligen att förhindra att rundradion används på ett sätt som strider mot det mellanfolkliga samförståndet. ett tillräckligt skäl för att motivera deras fortsatta tillämpning. Hovrätten föreslår därför att radioavtalets nuvarande l3 & skrivs in i det nya radioavtalet. [ samma rikt- ning uttalar sig länsstyrelsen iÄlvsborgs Ia'n.

3.1.4 Sändningsrälten Utredningen

Utredningen konstaterar att rätten att sända rundradioprogram inte kan göras allmän och att den måste tilldelas ett begränsat antal företag genom

• Sida 42
•  Original

Prop. 1977/78: 91 42

särskilt beslut från samhällets sida. Samtidigt konstaterar utredningen att det finns ställningstaganden från statens sida som ifrågasätter principen om att all sändningsrätt i ru ndradion skall tilldelas ett enda före- tag och som skapat oklarhet om innebörden av begreppet ensamrätt. Ut- redningen framhåller som en grundläggande princip att staten bör ha det slutliga ansvaret för att rundradion organiseras så att den kan fungera väl i enlighet med samhällets behov och för att rundradioorganisationens olika delar skall samspela med varandra på ett tillfredsställande sätt. Mot denna bakgrund anser utredningen att ensamrätten till rundradiosändningar inte ären principfråga utan en lämplighetsfråga. Det finns inte några principiella skäl som talar för att ett enda företag skall äga ensamrätt till alla rundradio- sändningar och det är således inte någon principiell fråga om rundradioor- ganisationens olika delar har ställning somjuridiskt fristående enheter eller om de hålls samman i en organisation.

Huruvida en organisation ska ges ensamrätt till rundradiosändningar el- ler om sändningsrätten skall ges till flera företag är alltså enligt utredningen en lämplighetsfräga som bör avgöras utifrån praktiska bedömningar. Ut- redningen ansluter sig emellertid på förband till tanken att staten genom koncessionsbeslut skall kunna ge självständig sändningsrätt till flera före- tag.

Rentissyttramlena

Vissa remissinstanser instämmer i utredningens uppfattning att det inte finns några principiella skäl för att bevara systemet med e n sam rätt till rundradiosändningar.

Sveriges Lokalradio understryker att anordningen att lokalradion erhål- ler sin sändningsrätt genom överlåtelse av en del av den sändningsrätt som tilldelats Sveriges Radio är avsedd att vara en provisorisk lösning. Sveri— ges Lokalradio framhåller att en förutsättning för att systemet med ett de- centraliserat ansvar skall kunna fungera, är att företaget får sändningsrätt enligt den innebörd som utredningen vill lägga i begreppet. nämligen rätten att avgöra vilka program som skall sändas under de tider som tilldelats före- taget. Angående principerna för statens tilldelning av sändningsrätt före- slår företaget att de allmänna riktlinjer som finns angivna i radiolagen när det gäller ensamrätt bör gälla vid statens tilldelning av sändningsrätt till de tre programföretagen. En förutsättning för tilldelning av självständig sänd- ningsrätt skall enligt Sveriges Lokalradios mening vara att organisationen uppfyller kraven på ett opartiskt och sakligt utövande av programverksam— heten.

Sveriges Utbililningsradio ansluter sig till utredningens tolkning av sändningsrättens innebörd och understryker att det är nödvändigt att före— taget tilldelas sändningsrätt enligt denna definition. för att det skall kunna fullgöra sina uppgifter.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1977/78: 91 43

Pressens sumarhetsnämml ansluter sig till den av utredningen framförda uppfattningen att staten genom koncessionsbeslut skall ge rätt till rundra- diosändningar. men finner utredningens resonemang kring hur fördelning— en av sändningstider ska ombesörjas rent praktiskt vara något oklara.

Vissa remissinstanser avvisar utredningens åsikt att ensamrätten bör upphävas och behandlas som en sändningsrätt som kan tilldelas flera före- tag. Således anser Sveriges Radio, TCO. Klys. Sverigesförhzttan/örhund. Svenska musikerförbumlet. Svenska team/förbundet, SAMI och För- eningen .S'verigex jazzmusiker att det nuvarande systemet där ett företag tilldelas ensamrätt till rundradiosändningar skall behållas i framtiden.

Några av dessa remissinstanser vänder sig kraftfullt mot uppfattningen att ensamrätten inte skall anses vara en principfråga utan närmast en prak- tisk fråga.

Sveriges Radio anser att utredningen inte analyserat konsekvenserna av ensamrättens upphörande och förordar att ensamrätten bibehålls i avaktan på en särskild utredning.

Personalrepresentanterna i Sveriges Lokalradio konstaterar i ett sär- skilt yttrande till Sveriges Lokalradios remissvar, att det odiskutabelt är staten som har det yttersta ansvaret för rundradioverksamhetens organisa— tion och därmed ytterst innehar all sändningsrätt. Detta förhållande bör enligt personalrepresentanternas mening inte tolkas på ett sådant sätt att frågan om ensamrätten reduceras till en praktisk fråga. Det är principiellt viktigt för rundradions självständighet att ensamrätten bibehålls och att sändningsrätten förbinds med kravet på opartiskt och sakligt utövande av programverksamheten i enlighet med riktlinjerna i radiolagen.

En personulrepres'enmn! i Sveriges Utbildningsradio framhåller att ut- redningen inte påvisat att de hittillsvarande principerna om sammanhållen rundradioorganisation och ensamrätt fungerat otillfredsställande, varför utredningens strävan att reducera dessa grundläggande principer till enbart praktiska frågor innebär en allvarlig underskattning av de risker som är förknippade med en förändring av rundradioorganisationen på dessa punk- ter.

TCO framhåller att principen att sändningsrätten tilldelas ett rundradio— företag med ensamrätt har varit och är själva grunden för rundradioorgani- sationens självständiga ställning. TCO varnar kraftigt för en uppluckring av dessa principer.

Sverigesfödittfurfiirbmui kan visserligen godta utredningens principiel- la resonemang kring sändningsrätten men anser, att rundradioverksamhe— tens oberoende och självständighet inte kan garanteras på ett tillfredsstäl- landc sätt om sändningsrätten skulle delas upp på flera företag. En sådan åtgärd medför överhängande risker för att de olika enheterna kan spelas ut mot varandra. anser Författarförbundet.

.S'veriges Rai/iu. TCO och K/ys påpekar att det är möjligt att ge Sveriges

• Sida 44
•  Original

Prop. 1977/78: 91 44

Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio en självständig sändningsrätt med beslutanderätt över programverksamheten och självständigt ansvar för programmens innehåll. utan att principen om ensamrätt behöver upp- hävas. På samma sätt som Sveriges Lokalradio erhållit ensamrätt till loka- la ljudradiosändningar genom överlåtelse av Sveriges Radios sändningsrätt kan Sveriges Radio till Sveriges Utbildningsradio överlåta rätt att sända ut— bildningsprogram. l samma riktning uttalar sig en personu/representant i Sveriges Ut/Ji/tlningsrmiio.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Sveriges Radio. personalrepresen— tanterna i Sveriges Loka/radio och en persunalrepresentmz! i Sveriges Ut- bildningsradio, LRF. TCO. [x'/ys och Svenska musikeiförbmnlet under— stryker att principen om ensamrätt inte bör omprövas förrän en bred parla- mentarisk utredning prövat frågan i ett större massmediepolitiskt samman- hang.

Några remissinstanser avvisar utredningens uppfattning att det inte är möjligt att åstadkomma en fullständig etableringsfrihet i fråga om rundradiosändningar.

Svenska Imiidelskammurj'örhnndet anser att det naturliga förhållandet i ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle vore att etableringsrätten för rundradioföretag i princip vore fri. på samma sätt som för tidningspressen. Den enda skillnaden mellan tidningsföretag och rundradioföretag skulle enligt förbundet vara att etableringsrätten för programföretagen skulle va- ra knuten till ett koncessionsförfarande.

SAF , Sveriges grossist/Piri)"nd. SHIO och Sveriges incinstri/i'irimncl ge- mensamt finner det utomordentligt olyckligt om Sveriges Radios ensam- rätt till rundradiosändningar skulle bestå. för att i framtiden även omfatta de nya sändningsformer som möjliggörs genom den snabba utvecklingen inom den elektroniska tekniken. Det är ett samhällsintresse att utveckling- en inom den elektroniska tekniken tas till vara och stimuleras. Systemet med ensamrätt för ett företag kan förhindra snabbast möjliga tekniska framsteg.

MUF anser att varken det nuvarande systemet med ensamrätt för ett fö- retag att bedriva rundradioverksamhet eller den av utredningen föreslagna ordningen med sändningsrätt för flera företag kan garantera det oberoende för programverksamheten i förhållande till statsmakterna. som gör det möjligt för rundradioorganisationen att på ett trovärdigt sätt bära det an— svar för yttrande- och informationsfriheten som är nödvändigt för att säkra den fria åsiktsbildningen i en demokrati. Ett sådant oberoende gentemot statsmakterna kan enligt MUF åstadkommas endast om rundradioverk— samheten bedrivs i liera av varandra och av statsmakterna oberoende och konkurrerande företag. MUF föreslår därför att det nuvarande systemet med ensamrätt till rundradiosändningar avskaffas och att ett statligt sänd— nings- och programansvar begränsas till en riksomfattande radio- och TV- enhet.

• Sida 45
•  Original

Pl'Op. 1977/78: 91 45

FPU anser att den nuvarande principen om ensamrätt att bedriva rund- radioverksamhet bör ersättas med en i princip fri etableringsrätt. FPU väl- komnar utredningens uppfattning att etableringsrätten bör vidgas för att möjliggöra inrättandet av särskild ljudradio. Förbundet anser emellertid att utredningens förslag i fråga om framtida organisation för TV leder till stag- nation för programverksamheten.

Moderata kvinno/örbmidet anser det ingalunda självklart att en fri åsiktsbildning och ett fördjupande av demokratin bäst främjas av att ett en- da företag ges ensamrätt till rundradiosändningar.

3.1.5 Radio- och 'I'V—verksamhetens organisation Utredningen

Utredningen överväger olika alternativ för rundradions organisation och diskuterar därvid bl.a. möjligheten att organisatoriskt skilja prod uce- rande oc h sändande e nheter. Fördelarna med en sådan lösning vo- rc enligt utredningen att systemet skulle vara mycket pluralistiskt. Utred- ningen finner emellertid att ett sådant system medför påtagliga risker för försämrad kvalitet och dyrare verksamhet. .

Utgångspunkten för utredningens diskussion om olika organisationsal- temativ är i stället att beslut om sändning och om produktion i största möj- liga utsträckning bör fattas inom samma enhet.

Utredningen överväger bl.a. möjligheten att dela tipp det nuvarande Sveriges Radio i flera självständiga företag för produktion och sändning som var för sig ansvarar för att uppfylla statsmakternas krav på programverksamheten. Det centrala motivet för en sådan uppdelning vore att markera en ökad självständighet för programverksamheten. Utredning- cn konstaterar emellertid att en rtindradioorganisation bestående av själv- ständiga företag är känsligare för påtryckningar genom de större möjlighe— terna att påverka vart och ett av företagen. Som exempel på en sådan sär- behandling nämner utredningen möjligheten att statsmakterna vid medels- tilldelningen tar hänsyn till hur det enskilda företaget bedrivit sin program- verksamhet.

Utredningen anser att behovet av en samordning av tekniska och all- männa servicefunktioner inom den samlade rundradiorörelsen talar mot att det skapas en organisation med helt fristående företag. Utredningen ser inte heller inrättandet av ett särskilt serviceföretag som en möjlighet att lösa samordningsproblemen. För att undvika en fördyrad verksamhet måste nämligen ett sådant företag göras så stort att det skulle komma att dominera rundraditwerksamheten. Ett serviceföretag skulle också med- föra en omfattande uppsplittring av de personalkategorier som medverkari programverksamheten. framhåller utredningen.

Blandalternativaorganisationsmodeller med självständiga företag finner utredningen en ko nce rn bild n i ng innebära de minsta nackdelarna.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1977/78: 91 46

Utredningen förkastar emellertid en sådan organisationsform. med tanke på dess bristande enhetlighet utåt och dess avsaknad av samlat ansvar för programverksamheten.

Vid sitt övervägande av olika alternativa organisationsformer för rund- radion kommer utredningen till slutsatsen att kravet på integritet för rundradioorganisationen och behovet av ett samlat ansvar för pro- gramverksamheten bäst kan tillgodoses om verksamheten bedrivs inom ett sammanhållet företag. Utredningen anser således att det nuva- rande rundradioföretaget Sveriges Radio bör bestå för de verksamheter som nu finns i företaget, med undantag för utbildningsradion.

Utredningen föreslår att Sveriges Radio även i fortsättningen skall vara moderbolag för Sveriges Lokalradio. Däremot bör det nuvarande dotter- bolaget Sveriges Utbildningsradio utgöra ett helt självständigt företag.

Beträffande Sveriges Lokalradios ställning konstaterar utred- ningen att det finns skäl för att ge lokalradiobolaget en helt fristående sta- tus så att verksamheten kan utvecklas efter sina egna förutsättningar. Emellertid bör verksamheten få möjligheter att etablera sig ordentligt in- nan den betungas med ytterligare uppgifter som t. ex. att helt överta den regionala produktionen för riksradion. De mera övergripande besluten bör fattas av en koncernledning som står ovanför såväl lokalradion som riksra- dion.

Den föreslagna förändringen i Sveriges Utbildningsradios ställning motiverar utredningen med att den bör inta en särställning inom den samlade rundradioverksamheten med hänsyn till att bolaget skall tjäna som ett instrument för samhällets utbildningspolitik. Härav följer att Sveriges Utbildningsradio inte kan tillförsäkras samma mått av integritet och självständighet som rundradion i övrigt.

R emissyttra nde/ta

Sveriges Radio delar helt utredningens bedömningar i fråga om en even-

tuell o rga n i s ato r i s k u p pd e 1 n i n g. Företaget tillägger att en fördel med skilda producerande och sändande enheter skulle kunna vara att alla

producerande enheter helt kan koncentrera sig på programproduktionen. Nackdelen med ett sådant system vore att sambandet mellan produktionen och intaget av främmande produktion skulle gå förlorat. Sveriges Radio framhåller att det nuvarande systemet ger goda möjligheter att på ett flexi- belt sätt skapa väl avvägda programtablåer genom att de som ansvarar för sändningen också naturligt kan påverka programproduktionen. Företaget instämmer i utredningens uppfattning att de producerande enheterna troli- gen skulle försöka skaffa sig garantier för att producerade program faktiskt kommer att sändas. och att det skulle bli nödvändigt att förse de sändande enheterna med medel för att på förhand kunna beställa en relativt stor an- del av programmen i syfte att uppfylla de uppgifter som åligger program- verksamheten som helhet. Därmed skulle systemets pluralistiska effekter

• Sida 47
•  Original

Prop. 1977/78: 91 47

gå om intet och principen om programenheternas självständighet frångås, konstaterar företaget.

SAF. Sveriges grossistjörbtuzd, .S'HIO och Sveriges industriförbuml ge- mensamt förordar att rundradioorganisationen byggs upp enligt principen om en organisatorisk åtskillnad mellan produktion och sändning av pro- gram.

Organisationerna finner inte utredningens argument för att avvisa ett system med skilda sändande och programproducerande företag övertygan- de. En situation där de producerande bolagen söker skaffa sig garantier från de sändande bolagen för att en försäljning verkligen kommer till stånd, skiljer sig inte i princip från andra slag av produktioner där riskerna för fel- satsningar successivt behöver elimineras. framhåller organisationerna. De konkurrensbefrämjande fördelarna inom ett system med skilda enheter för sändning och produktion går ändå att upprätthålla. eftersom den ekono- miska konkurrensen kan göra sig gällande redan på ett förberedande sta- dium. Därför bör Sveriges Radio omorganiseras till ett enbart sändande fö- retag varigenom det skapas ett antal svenska programproducerandc före- tag som erbjuder sändningsföretaget färdiga program.

MUF föreslår att det inrättas en rikstäckande radio- och TV-kanal med ett statligt sändnings- och programansvar och att de nuvarande övriga pro- gramenheterna och kanalerna ombildas till sändande enheter som är öppna för program som producerats av fristående produktionsbolag. Dessa pro- gramenheter bör enligt MUF verka under statligt sändningsansvar.

En bred remissopinion ansluter sig till utredningens synpunkter och slut- satser rörande rundradions organisationsform. Således anser statens kal- turråd. länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands. Kronobergs. K (11— mar, Gotlands. Malmöhus, Göteborgs och Bohus. Älvsborgs, Värmlands och Jämtlands län, Svenska kommnnfi'irbundet, Sveriges Radio. KF, LO. LRF, Svenska kyrkans centralråd och Sveriges frikyrkoråa'. TC O, Sveri- ges socialdemokratiska kvinnoförbund. ABF, Pressens santarbetsnämnd, Klys. Sveriges jfirfattarkirbund. Svenska teaterförbundet och SAMI att rundradioverksamheten även fortsättningsvis bör hållas samlad i ett e n da fö re t ag , Sveriges Radio.

Sveriges Radio påpekar att fördelarna med en uppdelning av program- verksamheten i flera fristående företag sammanhänger med att de övergri- pande besluten fattas av flera instanser som är oberoende av varandra. Fö- retaget framhåller dock att en uppdelning av Sveriges Radio inte lär kunna resultera i något stort antal självständiga företag. Det nuvarande Sveriges Radio ärinte heller ett monolitiskt företag. utan utmärks av att verksamhe- ten bedrivs inom ett stort antal självständiga enheter, distrikt och redaktio- ner. Det är således inte säkert att ett system med självständiga företag kan erbjuda särskilt mycket större fördelar än den nuvarande rundradioorgani- sationen. anser företaget. Dessutom talar en rad omständigheter för att de teoretiska möjligheter som en ordning med fristående programbolag rym- mer kan bli svåra att realisera.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1977/78: 91 48

För Sveriges Radios del är det avgörande skäl som talar mot en uppdel- ning av rundradion på självständiga företag de effekter en sådan lösning skulle ha för verksamhetens integritet gentemot statsmakterna. En uppdel- ning skulle nämligen innebära att det ankom på statsmakterna att fördela resurser mellan de olika delarna av rundradioverksamheten. vilket skulle medföra oacceptabla risker för att statsmakterna vid medelstilldelningen tar hänsyn till hur det enskilda företaget bedrivit sin programverksamhet. Sveriges Radio delar således utredningens bedömning att rundradioverk- samheten bör hållas samman under en gemensam ledning.

Sveriges Radio diskuterar också möjligheten att ombilda det nuvarande programföretaget till en koncern med moder- och dotterbolag och framhål- ler därvid flera skäl som talar mot en sådan lösning. Företaget konstaterar att i en organisation med moderbolag och dotterbolag är det ett ofrånkom— ligt krav att det finns en klart angiven ansvars- och befogenhctsfördelning mellan koncernledningen och ledningarna för dotterbolagen. Att genomfö- ra en sådan fördelning kräver ingående överväganden och tar lång tid i an- språk. Företaget befarar också att moderbolaget skulle komma på för långt avstånd från verksamheten i dotterbolagen för att kunna fullgöra koncern- ledningens mer övergripande uppgifter. När det gäller moderbolagets handläggande uppgifter i fråga om gemensam service finns det möjligheter att åstadkomma ett mer direkt inflytande för dotterbolagen, men sådana konstruktioner är så komplicerade att de bör få växa fram successivt på grundval av vunna erfarenheter. framhåller Sveriges Radio. Sveriges Ra- dio befarar att moderbolaget blir för svagt i förhållande till dotterbolagen för att kunna uppfylla koncernledningens lagstadgade uppgifter rörande personalfrågor.

Andra nackdelar med en koncernbildning är enligt företaget svårigheter i fråga om långsiktig planering och ett mer tungrott arbete. problem att ut- skilja programansvaret från ansvaret för övergripande frågor samt svårig- heter att upprätthålla de nuvarande distriktens självständiga ställning. Av- görande för Sveriges Radios ställningstagande för ett sammanhållet rund- radioföretag är bl. a. att den nuvarande organisationen ger stark integritet, möjligheter till samlat ansvar för programverksamheten. bättre förutsätt— ningar fören övergripande planering samt ett bättre utnyttjande av befintli- ga resurser av skilda slag.

! ett särskilt yttrande över Sveriges Radios remissvar betonar .S'veriges Radios tjiinstenzannaklnbb eftertryckligt betydelsen av en sammanhållen rundradioorganisation. Motsvarande synpunkter framförs av en personal— representant i Sveriges Urbildningsradio och personalrepresentanterna i Sveriges Lokalradio.

'I'CO framhåller de stora fördelarna med ett sammanhållet företag inom vilket en uppdelning på olika programenheter skapar stimulans och kon- kurrens. samtidigt som ensamrätten förhindrar inflytande från kommersi- ella intressen genom reklamfinansiering av programverksamheten. TCO

• Sida 49
•  Original

Prop. 1977/78: 91 49

vill allvarligt varna för en uppluckring av dessa principer för rundradioor- ganisationens utformning.

Sveriges för/'nMariin-bund understryker också utredningens uppfattning att en organisations förmåga att motstå olika slag av påtryckningar utifrån beror på dess samlade styrka. som är avhängig av organisationens storlek och enhetlighet utåt.

Synpunkten att ett system med självständiga programföretag innebär risker för att de enskilda företagen kan utsättas för påtryckningar från statsmakternas sida i samband med medelstilldelningen poängteras särskilt också av bl. a. Klys och SAMI.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser att en uppdelning av rundradio- verksamheten på självständiga företag skulle innebära ett slöseri med de begränsade resurser som står till rundradions förfogande, med tanke på att rundradioverksamhetens teknologi är synnerligen kostnadskrävande. Länsstyrelsen påpekar också att en lösning med självständiga företag skul- le medföra svårigheter att åstadkomma en önskvärd balans i programutbu- det. En likartad synpunkt framförs av Svenska kyrkans centra/räd och Sveriges frikyrkoräd. som anser att möjligheterna till en övergripande pla- nering och överblick av det totala utbudet så att skilda publikgruppers be- hov kan tillgodoses är ett avgörande skäl för att bevara Sveriges Radio som ett sammanhållet företag.

Länstyrelsen i Gotlands län och ABF anser att de krav som samhällsan- svarsideologin ställer på rundradion bäst tillgodoses om verksamheten be- drivs inom ett sammanhållet företag. Lt'inssryrelsen i Kalmar län, Klys och Sveriges författarförbund framhåller rundradions kulturpolitiska ansvar som ett skäl för att hålla samman rundradioorganisationen i ett företag.

Svenska kommunfc'irbundet delar utredningens uppfattning att rundra- dioverksamheten även fortsättningsvis skall bedrivas av Sveriges Radio som ett sammanhållet företag. men framhåller också att det närmare borde prövas huruvida det inte vore möjligt att bilda ett särskilt ljudradioföretag och ett 'l'V-företag med viss gemensam teknisk och administrativ service. Enligt kommunförbundet finns det nämligen uppenbara risker för att ljud- radion missgynnas ekonomiskt i förhållande till TV. som är mer kostsam än ljudradion.

Utredningens uppfattning att runt'lradioverksamhcten med hänsyn till kraven på integritet och samlat ansvar för programverksamheten även i fortsättningen bör bedrivas inom ett sammanhållet företag delas inte av länsstyrelsen i Uppsala lätt, SAF, Sveriges grossist/'Örbund, SHIO och Sveriges industriförbund gemensamt. Sveriges köpmannaförbund, MUF, FPU och CUF.

Länsstyrelsen i Uppsala län uttalar sig till förmån för en uppdelning av ljudradio och TV på två skilda företag. Länsstyrelsen föreslår att den nu- varande ljudradioenheten resp. de två 'l'V-enheterna ombildas till två dot- terbolag inom en koncembildning-

• Sida 50
•  Original

Prop. 1977/78: 91 50

Även CUF förkastar utredningens slutsats att rundradioverksamheten bör bedrivas i ett sammanhållet företag. I stället föreslar CUF att rundra- dioverksamheten organiserats så att de nuvarande programenheterna blir fristående enheter inom Sveriges Radio. Enheterna bör ledas av särskilda enhetsstyrelser. med ledamöter som representerar ägarna, folkrörelser och personal.

MUF anser att rundradioverksamheten bör organiseras i helt fristående och av statsmakterna oberoende företag. I samma riktning uttalar sig Mo- derata kt'inno/örhnmlet.

FPU föreslår att programföretaget Sveriges Radio delas upp i flera själv- ständiga företag på ett sådant sätt att de nuvarande programenheterna om- bildas till tre programföretag. FPU föreslår också att det bildas ett särskilt serviceföretag som ska ha till uppgift att handha det tekniska sändamätet och att förvalta lokaler. Ett sådant system skulle enligt FPUzs bedömning ge bättre ljudradio- och TV-program. än vad som åstadkoms inom den nu- varande rundradioorganisationen.

Utredningens åsikt att lokal rad ion även i fortsättningen bör vara ett dotterbolag till Sveriges Radio delas av länsstyrelserna i Östergöt- lands, Blekinge, Älvsborgs, Värmlands OCh Västernorrlands län, Svenska kommartförbnndet, Sveriges Radio. Sveriges Lokalradio, Folkets husför- eningarnas riksorganisation. KF , LO, LRF. Svenska kyrkans centra/räd oc/t Sveriges frikyrkoråd. Sveriges nykter/tetssiillskaps representantfr'ir- samling. TCO. Svenska han(le/skammarförbandet. Sveriges socialdemo- kratiska kvinnojörhnnd. ABF. Sveriges jidkpensiom'irers riksjörbum'l. Pressens somarhetsnämnd. Klys. Sverigesförfattarförbund. KRO och Jo- arnalistk/alJben vid Sveriges Radio/Radio Malmöhus i Malmö.

Bland de remissinstanser som tillstyrker förslaget att låta lokalradion fortsättningsvis organisatoriskt höra ihop med Sveriges Radio. anserSve- riges Lokalradio. KF, Sveriges nykterhelssällskaps representar:tförsam— ling, Svenska handelskammarfr'irbandet och Joarnalistklubben vid Sveri- ges Radio/Radio ll/[alnu'ihus [ Malmö att lokalradion på sikt bör bli ett självständigt företag.

Sveriges Loka/rada.) framhåller att företaget i egenskap av dotterbolag har en stor självständighet gentemot Sveriges Radio och anser att denna företagsform är den riktiga under lokalradions uppbyggnadsskede. Sveri- ges Lokalradio anser emellertid att statsmakterna bör överväga att på sikt ge lokalradion en självständig ställning gentemot Sveriges Radio som ett helt fristående företag. Företaget framhåller att en stor självständighet är nödvändig för att lokalradions målsättning skall kunna uppfyllas och att fö- retaget redan nu har arbetsuppgifter som vore naturliga för ett fristående företag. Sveriges Lokalradio påpekar att de gemensamma intressen som finns för rundradioorganisationen som helhet och som förutsätter sam- verkan med Sveriges Radio kan tillgodoses. t. ex. genom samarbetsavtal. oavsett organisationsform för lokalradion.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1977/78: 91 51

Personulrepresenmmer/m [ .S'reriges' Lokalradio framhåller i ett särskilt yttrande att Sveriges Lokalradio i egenskap av dotterbolag har en stor självständighet gentemot Sveriges Radio. Bland skälen för att bevara lokal- radion som dotterföretag till Sveriges Radio framhålls vikten av en sam- manhållen rundradioorganisation och möjligheterna till samverkan i fråga om lokaler, teknik och specialarkiv samt i fråga om personalutbildning och utvecklingsarbete. Ett starkt krav från de anställdas sida är också att Sve- riges Radio och lokalradion ska ses som en enhet i personalpolitiskt hänse- ende. vilket förutsätter" samordnade förhandlingar.

Enligt KF.-_s- mening kan lokalradions ställning som dotterföretag inom Sveriges Radio innebära svårigheter att hävda en sådan prioritering av lo- kala radioresurser som en fri och obundenjournalistik förutsätter. En öns- kad utveckling av lokalradion skulle i stället främjas av den självständighet som tillkommer ett fristående aktiebolag, framhåller förbundet. KF vill emellertid för dagen inte föreslå en sådan förändring av två skäl. En själv- ständig ställning för lokalradion skulle försvåra sådana eventuella framtida organisatoriska förändringar av Sveriges Radio, som kan påkallas av den tekniska utvecklingen i form av videogram och satelliter. Ett separat lokal- radioföretag skulle dessutom öka risken för att tillgängliga resurser inte ut- nyttjas effektivt. Möjligheten att inom Sveriges Radio bygga ut en stark och slagkraftig lokalradio bör enligt KF:s mening först prövas, innan frå- gan om bildandet av ett fristående lokalradioföretag åter tas upp.

Länsstyrelserna i Siiu'ermunlumls och Kalmar län, SAF, Sveriges gros- sistförhund, SHIO och Sveriges industrtjörhzmd, MUF. CUF och Nykter- hemnära/sens landsförbund föreslår att lokalradion redan nu ges ställning som ett från Sveriges Radio helt fristående företag.

Liinssryrelsm [ Söder/mullands [än ställer sig tveksam till den närmare knytning till Sveriges Radio som en dotterbolagsställning för lokalradion innebär. Länsstyrelsen framhåller vikten av att lokalradion kan utveckla och forma sin särart, varför den bör ges sä stor självständighet som möj— ligt. Det nödvändiga och önskvärda samarbetet mellan etermedieföretagen kan ske genom samarbetsavtal och förutsätter inte att Sveriges Radio och lokalradion utgör en koncern. Länsstyrelsen förordar därför att lokalra- dion ges ställningen som ett helt självständigt företag med egen sändnings- rätt.

SAF. Sveriges grossist/örbund. SHIO och Sveriges im'iuslri/Zirhuml framhåller i sitt gemensamma remissyttrande. att landstingen bör kunna anförtros rätten att besluta om koncession och finansieringsformer för en lokalradioorganisation som är helt fristående från Sveriges Radio. I yttran— det förordas också att lokalradion inleder någon form av samverkan med lokalpressen. vilket skulle tillföra lokalradion journalistiska resurser och öppna möjligheterna till reklamftnansiering av lokalradions verksamhet, utan att negativa effekter på tidningarnas finansiering skulle bli följden.

En överväldigande majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget

• Sida 52
•  Original

Prop. 1977/78: 91

'Jl IJ

att Sveriges Utbildningsradio ges ställning som ett helt själv— ständigt före tag. nämligen statens industriverk. It'i/avstyra/serna i Stockholms. Uppsala. Söder/nanlandx. Östergötlands. Kalmar. Gotlands. Göteborgs och Bohus. Älvsborgs och Kopparbergs län. Svenska kommun- förbundet. Sveriges Radio, Sveriges Utbildningsradio. Folkets husför- eningarnas riksorganisation. KF. LO. Svenska kyrkans centralråd och Sveriges _lrikyt'kortid. Sveriges nvktet'ltetxsiillskupx reprexe”tant/"("inom- ling. MUF, FPU. Sveriges .wtriuldemokrutiska kvinntU'iirbltnd, A B!". IOGT-NTO och Riksföreningen Våra Gårdar. NBV och.lournalistklubbun vid Sveriges Radio/Rocha .fl'Ialmiihus i Malmö.

FPU framhåller i likhet med liinsstyrelsen i Stock/minn [än som ett skäl till att ge Sveriges Utbildningsradio ställningen som ett självständigt före- tag, att dess verksamhet skall finansieras över statsbudgeten. FPU påpe- kar att den prioritering riksdagen beslutat i fråga om program för eftersatta grupper är betydelsefull. FPU uppger sig vidare kunna acceptera Sveriges Utbildningsradios uppgifter inom den statliga produktionen av undervis- ningsmaterial. endast under den förutsättningen att även andra företag ges möjligheter att göra liknande program för undervisningsändamäl.

Likartade synpunkter framförs av TH V. som betonar vikten av att hän- syn tas till folkbildningens och studieförbundens behov och önskemål om samverkan med utbildningsradions verksamhet. Ett sådant samarbete är påkallat oavsett om Sveriges Utbildningsradio förblir ett dotterbolag till Sveriges Radio eller får ställning som ett självständigt företag. framhåller TBV.

Ett flertal remissinstanser. som tillstyrker förslaget att Sveriges Utbild- ningsradio ska ges ställning som ett självständigt företag. understryker emellertid att utbildningsradion måste ges samma självständiga ställning och integritet som Sveriges Radio och Sverigcs Lokalradio.

Statens kulturråd framhåller att, i det fall Sveriges Utbildningsradio blir ett självständigt företag. dess integritet inte får äventyras av en sådan sär- ställning. Samma regler beträffande utrymme för olika äsiktsriktningar och intressen bör tillämpas för utbildningsradion som för Sveriges Radio.

Sveriges Radio vänder sig med eftertryck mot utredningens uppfattning att utbildningsradion inte kan få samma slag av integritet som rundradion i övrigt. Enligt Sveriges Radios uppfattning finns det inga skäl som talar för att utbildningsradion skulle ha en särställning i detta avseende. De skillna- der som finns mellan den allmänna programverksamheten och utbildnings- programmens verksamhet är endast skillnader i arbetsformer och kontakt— ytor och är direkt avhängiga av verksamhetens inriktning. Sveriges Radio anser det också missvisande att som utredningen beteckna utbildningsra- dion som ett instrument för samhällets utbildningspolitik.

Sveriges Radio anseri stället att Sveriges Utbildningsradio mäste garan— teras en fri och obunden ställning som producent av utbildningsprogram. Utbildningsradions uppgift bör vara att självständigt bidra till den fortsatta utvecklingen av utbildningsverksamheten i samhället.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1977/78: 91 53

Även .S'veriges Utbildningsradio tillstyrker förslaget att utbildningsra- dion ges ställning som ett självständigt företag. men underkänner utred- ningens motiveringar för förslaget. Svcriges Utbildningsradio instämmer i utredningens synpunkt att dess verksamhet måste anpassas till samhällets utbildningspolitik. Sveriges Utbildningsradio framhåller att det är en vä- sentlig skillnad om dessa uppgifter fullgörs på grundval av uttalade direktiv och ålägganden från utbildningsmyndigheter och organisationer inom ut- bildningsväsendct eller om de förverkligas på utbildningsradions eget an- svar.

Ett antal remissinstanser ställer sig tveksamma till förslaget att utbild- ningsradion ges ställning som ett helt självständigt företag. Utbildningsra- dion bör arbeta på samma villkor som övrig programverksamhet och ha tillgång till rundradioorganisationens gemensamma resurser och bör därför be stå som dotterbolag till Sveriges Radio. framhåller bl. a. Sveriges Radios tjiinstemannttklubb, en personalrepresentant i Sveriges Utbild- ningsradio. LRF. TCO. Pressens samarbetsnämnd. Klys och SAMI.

SÖ anser att det inte finns någon anledning att av integn'tetsskäl utskilja tttbildningsprogramverksamheten från Sveriges Radio. Styrelsen påpekar att utbildningsprogram under en lång följd av år enligt gällande läroplaner producerats inom företaget utan att detta utgjort något hot mot Sveriges Radios integritet.

Såväl Sveriges Radios tjänstemannaklubb som en personalrepresentant iSveriges Utbildningsradio understryker behovet av samverkan mellan ut- bildningsradion och Sveriges Radio samt betonar vikten av att utbild- ningsradion får det integritetsskydd som endast en sammanhållen rundra- dioorganisation kan ge.

LRF föreslår att utbildningsradion ingår som en programenhet eller möj- ligen som ett dotterbolag inom Sveriges Radio. Enligt LRFzs uppfattning får utbildningsradion den bästa kapaciteten om dess verksamhet så långt möjligt samordnas med Sveriges Radio.

Enligt TCO:s uppfattning bör utbildningsradion ingåi Sveriges Radio för att möjliggöra ett effektivt resurstttnyttjande. TCO framhåller emellertid att utbildningsradions särart i förening med den särskilda ftnansieringsfor- men innebär att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt frågan om former- na för utbildningsradions anknytning som dotterföretag till Sveriges Radio.

3.2 Sveriges Radios organisation

3.2.1 Bedömning av den nuvarande verksamheten Utredningen

Utredningen gör en genomgång av Sveriges Radios organisation med ut- gångspunkt från de krav som statsmakterna formulerat för verksamheten. Utredningen finner att Sveriges Radio nära följt de riktlinjer för verksam- heten och organisationen som statsmakterna har dragit upp.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1977/78: 91 54

Utredningens genomgång koncentreras till ett antal problemområden. främst kompetensfördelningen i programfrågor mellan distrikten och pro- gramenheterna i Stockholm. kompetensfördelningen i personalfrågor mel— lan programenheterna och företagsledningen. förhållandet mellan teknik- avdelningen och programenheterna, ljudradions ställning och begränsning- ar i planeringsverksamheten med nuvarande ordning.

Enligt utredningen kan i fråga om flertalet punkter förbättringar nås ge- nom att nuvarande organisationjusteras något. I ett par fall. nämligen be- träffande planeringsverksamheten och distriktens ställning, är mera djup- gående förändringar motiverade.

3.2.2 Prograntenlleternas självständighet Utredningen

Utredningen finner att de nuvarande programenheterna dvs. ljudradion. TV] och TV2, organisationsmässigt har en för svag ställning inom Sveri- ges Radio. Bl.a. beträffande personalpolitiken har. till följd av lagar och avtal på arbetsmarknaden under senare år. det företagsgemensamma an- svaret ökat hos företagsledningen på ett sätt som inte kunde förutses när riktlinjerna drogs upp år l966. ] förhållande till teknikenheten har pro— gramenheterna vidare tvingats binda sig genom åtaganden som inskränker handlingsfriheten. [ planeringshänseende är programenheterna även rent allmänt bundna av de ramar som företagsledningen drar upp. Enligt utred- ningens mening har vidare distrikt och programenheter inte fått den själv- ständighet gentemot varandra som riktlinjerna år l966 förutsåg.

Utredningen skisserar en rad åtgärder för att programenheternas ställ- ning skall stärkas säväl organisatoriskt som ekonomiskt.

Programenhetcrna bör få förstärkta administrativa resurser och ett vid- gat budgetansvar. Vidare bör enheternas ansvar för programanskaffning vidgas. Programcnheterna bör också ges en egen distriktsorganisation och egna nyhetsredaktioner samt rätt att själva besluta hur nyhetsmaterialet skall anskaffas. Som en konsekvens härav bör centralredaktionen upphö- ra. Slutligen bör programenheterna få ett direkt ansvar för de tekniska sändnings- och produktionsresurser som f.n. finns samlade i Sveriges Ra— dios teknikenhet.

Remissyttrandena

Utredningens förslag att programenheterna bör ges en ökad självstän- dighet tillstyrks av en rad remissinstanser. däribland stt'ttens kulturråd, länsstyrelserna i Kalmar och Örebro län. Sveriges Radio. Svenska han- dels/tumuta/fiirbtutdet. Sveriges författarförbund och Svenska teaterför- bandet.

Liinsstvrzdsen i Kalmar län finner att utredningens förslag att beslut om produktion och sändning av program ska fattas inom den enskilda pro-

• Sida 55
•  Original

Prop. 1977/78: 91 55

gramenheten ökar de regionalt producerade programmens möjligheter att göra sig gällande i programutbudet.

Sveriges Radio ställer sig allmänt positivt till utredningens tankegångar om en ökad självständighet för programenheterna och finner anledning att pröva några av de åtgärder utredningen föreslagit. Sveriges Radio nämner i detta sammanhang bl. a. personalfrågor, programkoordination och evene- mangsbevakning som områden där programenheternas självständighet kan ökas. Genom upplösningen av centralredaktionen stärks dessutom pro- gramenheternas ställning på nyhetsområdet. Företaget är också berett att pröva möjligheterna att överlåta bl. a. prisförhandlingar vid inköp av pro- gram och engagemang av medverkande på programenheterna.

Utredningens förslag att drifttekniken överförs till program- en hete rna tillstyrks av Svenskajilminstitatet. Svenska kyrkans central- råd och Sveriges frikyrkoråd samt Svenska handelskammarförbnndet som anser att avgörande skäl talar för en omorganisation som skulle föra drift- teknik och programenheter närmare varandra.

RRV och Sveriges Radio ställer sig däremot tveksamma till en uppdel- ning av drifttekniken på programenheterna. RRV understryker angelägen- heten av att den tekniska utrustningen även framdeles sambrukas och an- vänds ekonomiskt och rationellt. Ämbetsverket befarar att en omorganisa- tion enligt utredningens modell skulle medföra att de nuvarande teknikre— surserna splittras. vilket skulle minska programenheternas möjligheter att samnyttja den tekniska utrustningen.

Gentetnot åsikten att programenheterna inte haft tillräckliga möjligheter att påverka investeringarna framhåller Sveriges Radio att programsidan redan nu har ett avgörande inflytande på de tekniska investeringarna ge- nom den särskilda beredningsgrupp som inrättats för ändamålet. Angåen- de utredningens uppfattning att programenheterna haft för litet inflytande på teknikens dimensionering anför företaget att denna bestäms av de önskemål som programenheterna varje år för fram under budgetarbetet. Sveriges Radio framhåller att centrala beslut är nödvändiga eftersom tek- niken skall ge service åt flera avnämare. Det väsentliga är enligt Sveriges Radios mening att tekniken anpassats till programsidans behov. i enlighet med riktlinjerna i 1966 års beslut.

Sveriges Radio finner skäl tala för utredningens uppfattning att TV-tek- nikens driftsavdelningar i Stockholm borde delas upp i det fall det nuva- rande kanalsystemet skulle omorganiseras som utredningen har föreslagit. Inom den nuvarande organisationen för TV vore det dock otänkbart att föra över tekniken till den ena av kanalerna. eftersom det skulle skapa helt olika förutsättningar för de två programenheterna betonar Sveriges Radio. Företaget delar utredningens uppfattning att det vore värdefullt med en större medverkan av tekniker i programarbetet. En sådan medverkan kan uppnås med bibehållandet av en särskild enhet för driftteknik. En analys av dessa frågor bör enligt företagets mening inriktas på att pröva fördelar

• Sida 56
•  Original

Prop. 1977/78: 9! 56

och nackdelar av att överföra olika teknikergrupper till programenheterna och på möjligheterna att öka tcknikernas medverkan i programarbetet. Andra aktuella frågeställningar är fördelar och nackdelar med överföring av ljudradiotekniken till ljudradioenheten samt möjligheterna att finna bättre administrativa rutiner för samarbetet mellan teknik och programen- heter.

Sveriges Utbildningsrmlr'o har inget att invända mot utredningens upp- fattning att programenheterna inom Sveriges Radio bör få en ökad själv— ständighet. Sveriges Utbildningsradio framhåller emellertid rörande möj- ligheterna att få utnyttja rundradions samlade resurser att de principer som föreslås gälla sändningsrätten kan tillämpas även i detta sammanhang. Sveriges Utbildningsradio konstaterar att Sveriges Radio av staten fått i uppdrag att med ensamrätt bedriva rundradioverksamheten och att unika resurser i form av en teknisk produktionsapparat och samlingar av pro- gramkällor uppstått som ett resultat av rundradioverksamheten. Dessa rc- surser bör enligt Sveriges Utbildningsradio betraktas som en gemensam tillgång för den samlade rundradioorganisationen och i lika mån vara till- gängliga för samtliga företag som bedriver rundradioverksamhet. Sveriges Radio bör inte betraktas som ägare utan som förvaltare av rundradions ge- mensamma tillgångar. Det bör därför åligga det förvaltande företaget att se till att de samlade resurserna lätt kan utnyttjas av andra rundradioföretag.

3.2.3 Regional verksam/tel Utredningen

Utredningen anger som ett grundläggande krav på rundradions organisa- tion att den bör präglas av geografisk dece ntraliseri ng. [samman- hanget framhåller utredningen att decentraliseringskravet har betydelse in- te bara för programverksamheten utan även kan ges en regionalpolitisk in- nebörd. Sålunda kan lokalisering av en rundradioenhet till en ort stimulera kulturlivet där.

Utredningen motiverar sitt förslag om ökad decentralisering av programverksamheten med att det kommer att skapa större mångsidighet. Utredningen konstaterar att radio och TV har ansvar för att ta till vara pro- gramstolf från olika delar av landet, vilket i och för sig inte behöver betyda att regionernas produktion måste begränsas till sådant stoff som ger ut- tryck för deras resp. särart.

Utredningen konstaterar att bildandet av lo kalrad i o n innebär att det tillkommit en ny regional organisation inom rundradion. Tills vidare bör lokalradiobolaget organisatoriskt höra ihop med Sveriges Radio inom ra— men för en koncern. (Se 3.1.5.) Rent allmänt bör lokalradion få etablera sig ordentligt innan den betungas med andra uppgifter såsom att exempelvis helt överta den regionala riksprogramproduktionen inom ljudradion. Lo-

• Sida 57
•  Original

Prop. 1977/78: 91 57

kalradioverksamheten bör därför t. v. ha samma organisation och uppgif- ter som f.n.

Beträffande den nuvarande distri ktsorganisationen inom Sveri— ges Radio anser utredningen att kompetensfördelningen mellan program- enheter och distrikt fungerar i stort sett tillfredsställande men att det torde krävas genomgripande förändringar om — som utredningen föreslår — den regionala produktionen skall kunna öka väsentligt. För att dessutom möj- liggöra en bättre samordning av distriktens programproduktion. samtidigt som mångfalden garanteras och distriktens inflytande över sändningsbe- sluten stärks. bör den regionala verksamheten ges en ställning likvärdig med den som redaktionerna i Stockholm har gentemot programenheternas ledning.

Ett viktigt mål för en fortsatt decentralisering av programverksamheten är att stärka nyhetsförmedlingen regionalt och lokalt. Utredningen läg- ger i sammanhanget stor vikt vid lokalradion liksom vid regionala 'l'V-sänd ningar (regional-TV). Enligt utredningens mening bör de re- gionala nyhetssändningarna successivt byggas ut i nio regioner. Fullt ut- byggd bör sändningstiden uppgå till 20 minuter per dag. Sett i ett längre tidsperspektiv är detta det kanske viktigaste decentraliseringsförslaget en- ligt utredningens åsikt genom att en basresurs byggs upp i var och en av re- gionerna. varigenom programverksamheten där kan vidareutvecklas.

chionernas riksprogramproduktion bör enligt utredningen under den kommande avtalsperioden öka till ca 40 % av egenproduktionen i TV och till ca 35 % i radio. På sikt bör produktionen bli lika stor som i Stockholm.

Renrissytzrunde/m

Remissinstanserna ansluter sig genomgående till utredningens huvud- tanke om en fortsatt decentralisering av programverksamheten och en ökad andel regionalt producerade program i rikssändningarna i radio och TV.

Många remissinstanser instämmer i utredningens uppfattning att det rå- der en alltför kraftig obalans mellan den verksamhet som är förlagd till Stockholm och den som bedrivs i landet i övrigt och att en utbyggd regio- nal programverksamhet kan bidra till en ökad mångsidighet och pluralism.

Statens kulturråd menar att risken för att programmedverkan inom vissa områden monopoliseras av ett fåtal personer minskar om en ökad andel av programmen produceras utanför Stockholm. Därmed berikas riksprogram- men i både radio och TV. hävdar kulturrådet.

Länsstyrelsen i Giirlelmrgs liin framhåller att en utökad regional pro- duktion kan bidra till en bredare och mer nyanserad beskrivning av olika förhållanden. Stockholms dominerande ställning inom programverksam- heten har enligt länsstyrelsen sannolikt präglat programval och programin- nehåll på ett sådant sätt att frågor som har aktualitet i Stockholm fått stort

• Sida 58
•  Original

Prop. 1977/78: 91 58

utrymme och så att programmens utformning präglats av värderingar som är särpräglade för Stockholm. Likartade synpunkter framförs av Svenska kommunförbundet och länsstyrelser: i Västerbottens län.

Länsstyrelserna i Hallands och Västerbottens län anser att de regional- politiska aspekterna av en decentralisering av rundradioverksamheten bör framhållas som väsentliga argument för den regionala programproduktio— nen. Landstingsh'irbunde! delar denna uppfattning och framhåller. att den regionala programverksamhetens möjligheter att spegla utvecklingen i oli- ka landsändar och uppmärksamma störningar på ett tidigt stadium är av stor betydelse för möjligheterna att föra en kraftfull regionalpolitik.

De kulturpolitiska fördelarna med en ökad regional verksamhet poängte— ras av bl.a. Svenska riksteatern och Riksutställningar. Riksteatern påpe— kar att förslaget om en ökad decentralisering av programproduktionen väl överensstämmer med den pågående decentraliseringen av kulturlivet i stort.

Ett antal remissinstanser understryker den decentraliserade program— verksamhetens värde för folkrörelserna. LRF vill särskilt betona vikten av en geografiskt bred bevakning för att utveckla kontakterna mellan rundra- dion och folkrörelserna. Detta är enligt riksförbundet ett av de tyngst vä— gande skälen för en ökad distriktsproduktion, eftersom det finns många medarbetare ute i distrikten, som har större möjligheter att följa de olika folkrörelsernas utveckling, än vad som är möjligt i Stockholm.

Sveriges riksidrottsförbtuzd framhåller att den geografiska decentralise- ringen har stor betydelse för folkrörelserna. De lokala föreningarnas akti- viteter anknyter ofta till människornas vardag och bör därför speglas i bå- de lokala och regionala sändningar. anser förbundet.

Utredningens uppfattning att andelen regionalt producerade allmänna riksprogram i TV bör öka till 40 % under den närmaste avtalsperioden, för att på längre sikt bli lika stor som produktionen i Stockholm, delas allmänt av remissinstanserna.

Sveriges Radio ansluter sig till utredningens bedömningar rörande de- centraliseringen av radio- och "PV-verksamheten och konstaterar att den föreslagna utbyggnaden av den regionala programverksamheten innebär en fortsättning av den starka expansion av programverksamheten utanför Stockholm som ägt rum de senaste åren.

Sveriges Lokalradio framhåller att behovet och värdet av en decentrali- serad programverksamhet av lokalradions typ bör bedömas utifrån den se— naste tidens samhällsutveckling och massmediesituation. Företaget påpe- kar att samhällsutvecklingen de senaste decennierna präglats av starka koncentrationstendenscr i fråga om näringsliv. organisationer och kommu- ner. Samtidigt har det skett många tidningsnedläggclser, företrädesvis inom lokalpressen.

Informationen på läns- och kommunnivå har därvid blivit mindre allsi- dig. Möjligheterna för lokala och regionala opinioner att komma till uttryck

• Sida 59
•  Original

Prop. 1977/73: 91 59

har minskat och den kritiskt granskande journalistiken får svårare att häv- da sig på den lokala nivån. Den sammantagna effekten av dessa utveck- Iingstendenser är enligt Sveriges Lokalradio att medborgarnas möjligheter att aktivt ta del i det demokratiska vardagsarbetet och att påverka sam- hällsutvecklingen minskat. Lokalradion utgör i detta sammanhang ett vik- tigt medel att förbättra kontakten mellan förtroendevalda och enskilda människor, genom att ge enskilda, grupper och intressen ökade möjlighe- ter att komma till tals. Lokalradion har genom sin decentraliserade verk— samhet möjligheter att åstadkomma ett varierat programutbud som är an- passat för resp. områdes behov och att skapa vidgade kontaktmöjligheter mellan rundradion och dess publik. Företaget framhåller mot denna bak- grund att lokalradion under den kommande avtalsperioden bör ges möjlig- heter att utveckla sin verksamhet och tillvarata sin särart.

Några remissinstanser understryker behovet av en avvägning mellan önskemålen om en decentralisering av verksamheten och kraven på en god programkvalitet. [ egenskap av företrädare för landsbygdens intressen hävdar LRF att den viktigaste decentraliseringseffekten består i den sprid- ning av kultur och information som de regionalt producerade programmen innebär. LRF påpekar att den geografiska decentraliseringen inte får dri- vas så långt att de befintliga resurserna splittras och programkvaliteten för- sämras som en följd därav.

Pressens sainarbetsnämnd pekar på faran av att resurserna utifrån ensi- diga regionalpolitiska överväganden sprids i en sådan omfattning. att en sänkning av kvalitetsnivån för programverksamheten blir följden. Nämn- den förordar att utbyggnaden av den regionala verksamheten sker på ett sådant sätt att lokalisering och resursökning kombineras för att uppnå ett optimalt utnyttjande av befintliga och nya resurser. Samarbetsnämnden hävdar att en avvägning måste ske mellan stordriftsfördelar och önskemål om en jämn spridning av resurser.

Även [x'/ys framhåller att decentralisering av TV-verksamheten mäste avvägas så att det skapas goda förutsättningar för kulturproduktion, ute i landet såväl som i Stockholm. En sådan produktion kräver en viss koncen- tration av resurserna.

Svenska filminstitutet anser att önskemål om en geografisk spridning av programverksamheten är ovidkommande. Det väsentliga är enligt Filmin- stitutets mening frågan om programkvaliteten. Invändningar mot en kon- centration av resurser till Stockholm blir meningslösa. om det inte kan le- das i bevis att en geografisk spridning av programproduktionen medför bättre och mer varierade program.

Sveriges Radio delar i allt väsentligt utredningens uppfattning beträffan- de önskvärdheten att stärka distriktens ställning. Företaget föror- dar gentemot utredningens förslag om en regionbaserad TV-kanal (ITV R) en utveckling av TV:s nuvarande organisation som kan ge ökat inflytande och självständighet för distrikten. Företaget föreslår att distrikten får rätt

• Sida 60
•  Original

Prop. 1977/78: 91 60

att besluta om sändning av de egna programmen. Det är enligt Sveriges Ra- dio möjligt att förena programenhetschefernas nuvarande ansvar för pro- gramutbudets sammansättning med en beslutanderätt för distrikten. Detta förutsätter att distrikten tar ett ökat ansvar för att programutbudet får av- sedd sammansättning, framhåller företaget. Distriktens ansvar i detta av- seende skulle komma att motsvara det som Stockholmsenheternas redak- tioner nu har inför den utbudsansvarige enhetschefen.

Även andra remissinstanser, som avstyrker utredningens huvudförslag till omorganisation för att stärka distriktens ställning, pekar på möjligheter till förbättringar av nuvarande organisation för att nå samma syfte. Hit hör länsstyrelserna i Älvsborgs, Kopparbergs och Jämtlands län. LRF och Pressens saniarbetsnänind.

Journalistklubben vid Sveriges Radio/Radio ll'lalniähus i Malmö anser att en ökad självständighet för distrikten kan uppnås genom inrättandet av en samordningsgrupp med representanter för de båda programenheterna och för regionerna utanför Stockholm. Samordningsgruppen bör enligt journalistklubbens förslag ledas av radiochefens koordinator. som också föreslås ha beslutanderätten.

Många remissinstanser anser att lo kal radio n har de största förutsätt- ningarna att förverkliga den decentralisering av rundradioverksamheten som utredningen förordar. Mot denna bakgrund kritiseras utredningen för att alltför knapphändigt ha belyst lokalradions utveckling och förhållande till övrig regional verksamhet.

Åtskilliga remissinstanser. däribland statens kulturråd, länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands. Västernorrlands. Västerbottens och Norrbot— tens län. Svenska kommanförbundet. Sveriges Lokalradio, FPU, Social- demokratiska ki-'inno_förbundet. ABF. Kulturarbetarnas socialdemokratis- kaförening. NBV och Nykterhetsrärelsens lands/örband, framhåller lokal- radions värde som en kanal för lokal samhällsdebatt och information och betonar dess möjligheter till ett aktivt deltagande från organisationer och enskilda.

Genom möjligheterna till ett stort aktivt deltagande från allmänhetens si- da har lokalradion särskilt goda förutsättningar att verka för de kulturpoli- tiska målen, anser statens kulturråd. Lokalradion bör därför ges en hög prioritet i fråga om insatser inom rundradioområdet.

Lärusty-relsen i Uppsala län framhåller att lokalradion genom sina lägre produktionskostnader kan ge en bredare regional och lokal täckning än den föreslagna regionala TV-verksamheten. Lokalradions sändningar är tillgängliga för publik på fler orter och vid fler tidpunkter än televisionens. och ger därmed större valfrihet för konsumenterna.

Länsstyrelsen i Norrbottens län ställer sig positiv till strävandena inom lokalradion att skapa en dialog mellan lyssnare och producenter samt att ge publiken möjligheter att göra egna program.

• Sida 61
•  Original

Prop. 1977/78: 91 6|

Svenska komman/"('ii'bundet anser att lokalradions rörlighet. snabbhet och närhet kan ge kommuner, organisationer och enskilda stora möjlighe- ter att föra ut sina budskap. Lokalradion utgör på detta sätt ett värdefullt komplement till lokalpressen.

Sveriges Lokalradio anser att en utbyggnad av lokalradion ger en avse- värt större decentralisering. längre programtid och ett mer varierande och omfattande programutbud än vad en utbyggnad av regional-TV skulle medföra.

En av lokalradions största förtjänster är enligt LO att den verkar inom mindre områden än regional—TV. LO anser dessutom att det ur allmän m;:tssmediepolitisk synpunkt är viktigare med en väl fungerande lokalradio än med en regional TV-verksamhet. [ samma riktning tittalar sig Svenska musikeijärbundet.

FPU framhåller att lokalradion ger möjlighet till en ökad lokal debatt och till ett aktivt medverkande i beslutsprocessen. Lokalradion kan också aktivera människor i programskapandet, varför lokalradion enligt FPU:s mening bör ges en hög prioritet.

CUF anser det väsentligt att lokalradion ges möjligheter att utvecklas och få förankring i länens samhällsdebatt och kulturliv. Därigenom kan lo- kalradion bidra till en ökad mångsidighet och mångfald. CUF förordar där- för att större delen av de utökade resurser som rundradioverksamheten kan få. bör gå till lokalradion under de närmaste åren.

Socialdeinokratiska kvinnoförbundet anser att lokalradion har de bästa förutsättningarna för att ge folkrörelser och allmänhet direkt tillgång till etermedierna.

Riksförbundet Hem och Skola förordar att lokalsamhällets kommunika- tionsbehov prioriteras framför en regional programverksamhet. En ut- byggd lokalradio med goda journalistiska resurser är enligt riksförbundet den bästa garantin för en bevakning av händelserna på lokalplanet.

Klys ser lokalradion som ett viktigt led i decentraliseringen av rundra- dioverksamheten och förordar att dess utveckling prioriteras så att den kan förverkliga de mål som ställts upp för den. bl. a. att spegla det lokala kulturlivet.

Flera remissinstanser. däribland länsstyrelserna i Södermanlands, Ble- kinge. Skaraborgs och Gävleborgs lätt. Sveriges Radio, LO. LRF. FPU. Klys och Sveriges jär/"attzir/i'irbund, konstaterar att lokalradion tvingats starta sin verksamhet med otillräckliga resurser.

Sveriges Radio konstaterar bl. a. att lokalradions nuvarande resurser in— te ger tillräckliga möjligheter till den mångfacetterade programproduktion inom samhälls- och kulturområdet som avsetts.

Klys. Sveriges författarförbund och SAM] nämner att lokalradion inte ens haft tillräckliga resurser för att kunna träffa uppgörelser med kulturar- betarnas organisationer om acceptabla ersättningar.

Genomgående framhåller remissinstanserna angelägenheten av att lokal-

• Sida 62
•  Original

Prop. 1977/78: 91 62

radion ges ökade resurser för att den skall kunna fullgöra sitt uppdrag och möta de förväntningar som ställts på den. Denna åsikt framförs av SÖ, sta— tens kulturråd. länsstyrelserna i Södermanlands, Kalmar, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro. Gävleborgs och Västernorrlands län, Svens- ka kommunförbundet. Sveriges Radio. Sveriges Lokalradio, LO, LRF, Svenska humlelskanunarjörbumlet. FPU, CUF, ABF, Sverigesfolkpen- .s'ioni'irers riksförbund. Klys. Sveriges författarförbund, Svenska musiker- jörbundet. Svenska teaterjörbundet. SAMI, Norrbottens journalistför- ening. NBV och.Iournalistklubben vid Sveriges Radio/Radio Malmöhus [ ll'lulntö.

Den mest angelägna uppgiften vid en fortsatt utveckling av lokalradion är enligt de flesta remissinstanser att skapa en redaktionell täckning av fler kommuner vid sidan om huvudorten och därmed öka möjligheterna till en bevakning pä kommunal nivå över hela länet.

Svenska kmnmunji'irbmzdet framhåller vikten av att indelningen i lokal- radioområden och resurstilldelning sker på ett sådant sätt att medborgar- nas behov i landets olika delar tillgodoses. F. n. är lokalradion enligt för- bundets uppfattning huvudsakligen en länsradio, som har begränsade möj- ligheter att bevaka lokala områden såsom enskilda kommuner. Lokalra- dioområdena böri ökad utsträckning anknytas till de administrativa områ- den som gäller för centrala samhällsfunktioner och resursfördelningen bör anpassas till de varierande behoven i olika delar av landet, understryker förbundet.

Sveriges Radio anser att det finns stor risk att lokalradions nuvarande resurser endast medger en bemanning på huvudorterna och att lokalradion därmed inte förmår utvecklas till en länsradio i egentlig bemärkelse. Före- taget framhåller att först sedan en förstärkning när det gäller personal och teknik fått avsätta resultat i programarbetet blir det möjligt att dra mer be- stämda slutsatser om den framtida lokalradioverksamhetens omfattning och inriktning.

Sveriges Radio anser emellertid att lokalradion redan under den kom- mande avtalsperioden bör få möjligheter till en ökad programproduktion. som är av sådan omfattning att lokalradion kan pröva olika vägar för en framtida utveckling.

Sveriges Lokalradio framhåller nödvändigheten av en fortsatt decentra- lisering av verksamheten och att lokalradion får utvecklas efter sina egna förutsättningar och ges möjlighet att fortsätta arbetet med att finna pro- gramformer som bygger på det lokala och regionala materialets särart. Fö- retaget presenterar i sitt remissyttrande en utbyggnadsplan för lokalradion framtill budgetåret l982/83. Beräkningarna bygger på en redaktionell täck— ning av de flesta kommuner vid slutåret och avser främst en utbyggnad med underredaktioncr om två resp. fem medarbetare utanför resp. lokalra- dioomrädes huvudort.

SAF. Sveriges grossistförbund. SHIO och Sveriges industriförbund för-

• Sida 63
•  Original

Prop. 1977/78: 91 63

ordar att lokalradion inleder olika former av samverkan med lokalpressen, så att ökade journalistiska resurser tillförs lokalradion och så att dess verk- samhet kan reklamftnansieras. utan att lokalpressen blir lidande på ett så- dant arrangemang.

Remissinstansema ställer sig genomgående tveksamma till behovet och värdet av den föreslagna regionala TV-verksamheten och förordar i stället en fortsatt utbyggnad av lokalradion. l denna riktning uttalar sig SÖ, statens kulturråd. länsstyrelserna [ Stockholms, Uppsala. Söderman- lands, Östergötlands. Kalmar. Gotlands, Skaraborgs. Västmanlands. Gävleborgs och Västernorrlands län, Svenska kommunförbundet. Svens- ka filminstitutet. Sveriges Lokalradio. Folkets lzusfäreningarnas riksorga- nisation, LO, LRF. Svenska handelskammarförbundet. SA F, Sveriges grossisth'irbmzd. SHIO och Sveriges industriförbund. FPU, Sveriges soci- aldemokraliska kvinnoförbund. ABF. Riksförbundet Hem och Skola. Svenska musikern'irbundet. Svenska teaterförbundet, SAMI. Norrbottens journalistjorening. Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening, Nyk- terhetsrärelsens landsförbund och .Iournalistklubben vid Sveriges Ra- dio/Radio Malmöhus i Malmö.

Bland de remissinstanser. som avstyrker förslaget om en utbyggnad av de regionala ”PV-sändningarna, framhåller bl. a. statens kulturråd. länssty- relserna [ Uppsala. Södermanlands, Kalmar. Skaraborgs. Västmanlands, och Västernorrlands län. Svenska kommunförbundet. Sveriges Lokalra- dio, Folkets lzusföreningarnas riksorganisation, LO. Sveriges nykterhets- sa'llskaps representantförsamling. FPU och Kulturarbetarnas socialde- mokratiskaförening att de föreslagna nio regionerna som skall omfattas av regionala nyhetssändningar är för stora och heterogena för att utgöra un- derlag för en intressegemenskap mellan människorna i regionens olika de- lar och för att medföra en verklig decentralisering av programverksamhe- ten.

Ett annat skäl som framförs av många remissinstanser mot den föreslag- na regionala TV-verksamheten är att det uppställda slutmålet för sänd- ningstiden är alltför blygsamt i förhållande till kostnaderna för verksamhe- ten.

Dessutom anser flertalet remissinstanser. bl.a. SÖ. statens kulturråd. liinsstyrelsertm i Stockholms. Kalmar, Gotlands. Skaraborgs. Västman- lands, Kopparbergs och Viisternorrlamls län. Svenska kommunförbundet, Svenska jilminstitutel. Sveriges Lokalradio. Folkets llusförenlagarnas riksorganisation. LO. Svenska handelskammar/örbundet. SAF. Sveriges grossisUifirbund. SHIO och Sveriges itu/astriförbund. ABF, Norrbottens journa/istförening och N_vkterhetsrörelsens larulsförbmzd, att den föreslag- na utbyggnaden av den regionala TV-verksamheten är alltför kostsam dels i förhållande till värdet av de regionala programmen. dels med tanke på att lokalradion utgör ett både bättre och billigare alternativ.

Statens kulturråd anser att utredningens förslag om en utökad regional

• Sida 64
•  Original

Prop. 1977/78: 91 (_,4

'fV-verksamhet innebär en halvmcsyr. som snarare kännetecknas av en konstlad decentralisering på regional nivå än en verklig lokal förankring.

LRF finner utredningens förslag om en kraftig utbyggnad av de regionala nyhetssändningarna i TV i och för sig motiverad. LRF framhåller dock att det endast är mot bakgrund av önskemålen om en sådan utbyggnad av Io— kalradion att den kan motsvara den kvalitetsnivå som ställts upp för den. som förbundet avstyrker en utbyggnad av de regionala nyhetsprogram- men.

Enligt ABI—":s uppfattning är det från massmediepolitisk utgångspunkt betydligt mer angeläget att bygga upp en väl fungerande lokalradioverk- samhet än att satsa på en utbyggnad av regional-TV. som enligt ABF ändå inte kommer att innebära någon egentlig decentralisering av programpro- duktionen.

Svenska teaterförbundet anser att en utbyggnad av regional-TV bör an— stå till dess riksprogrammen och lokalradion erhållit erforderliga medel. En ökad decentralisering av rundradioverksamheten bör enligt teaterför- bundets mening inriktas på att ge distrikten ökade resurser att producera riksprogram för TV och pä en prioritering av lokalradions utveckling.

SAMI framhåller att från kulturarbetarsynpunkt måste en uppbyggnad av lokalradion och större resurser till en ökad egenproduktion av såväl un- derhållningsprogram som tyngre kulturprogram prioriteras före en sats- ning pä regional-TV.

Till skillnad från flertalet remissinsanser anser SAF. Sveriges grossist— ji'irband. SIIIO och Sveriges imlustri/i'irbund att den nuvarande regionala TV-verksamheten med fördel helt kan läggas ned och de därmed frigjorda medlen satsas på lokalradions verksamhet.

Journalistklubben vid .S'veriges Radio/Radio A-lal/m'i/ius i Malmö. som också i huvudsak delar denna uppfattning. menar dock att de distrikt som redan har regional-TV kan behålla sina regionala sändningar om de finner det motiverat att använda de starkt begränsade resurserna till en sådan verksamhet. Journalistklubben framhåller dock att det inte bör ges några särskilda anslag till regionala TV-sändningar. Klubben vill förorda alterna- tivet att distrikten överlåter sin nyhetsverksamhet på lokalradion.

Likartade synpunkter framförs av länsstyrelsen i Kalmar län. som anser att det med tanke på den snabba utvecklingen inom TV-tekniken i fråga om tillgången till mobil utrustning vore olämpligt att i detta läge binda sig vid en regional indelning för TV.

Folkets lms_fo'reningar/tas riksorganisation anser att en satsning på re- gionala produktioner bör ske i stället för en utbyggnad av TV:s regionala nyhetssändningar så att exempelvis fria filmare kan finna arbetstillfällen ute i landet. Kit/tararbetarnas soeiaIdemokratiskaförening anser att lokal radto- och TV-verksamhet är av lika stor vikt som radio och TV på riksplanet. För- eningen förordar att det fria utrymme i etern som står till TV:s förfogande

• Sida 65
•  Original

Prop. 1977/78: 91 65

används till lokala 'l'V-sändningar. som föreningen anser är att föredra framför regionala.

Förslaget om regionala TV-sändningar tills ( y rk 5 av llinssfyre/serna i Jc'inkäpings. Kronobergs. Blekinge. Kristinnsttuls. illa/nu'ihus, Hallands. Göteborgs och Bohus. Örebro. K rippat-bergs. Jämtlands och Norrbottens län. Sveriges Radio. Frikyrkliga stmlieförbu/ulet, Sveriges Ifblkpensionii- rers riks/iirhund. HCK . Sveriges dövas riksji'irbum'l och Klys.

Sveriges Radio välkomnar utredningens förslag att hela landet skall få regional-TV och framhåller i likhet med utredningen att en sådan verksam- het ger en basproduktion som är av betydelse för utvecklingen av andra program inom distrikten. Den stora betydelse Sveriges Radio tillmäter ut- vecklingen av regional-TV grundar företaget på följande bedömningar. De regionala TV-nyhetcrna är enligt Sveriges Radio ett viktigt komplement till den lokala och regionala nyhetsinformation som pressen och lokalradion kan ge. Företaget framhåller att de regionala nyhetsprogrammen ger plats för regionalt och lokalt stoff på bästa sändningstid. Därtill ger den regiona- la TV-verksamhcten ökade möjligheter för distrikten att bidra med mate— rial till riksnyhetsprogram och magasinsprogram. Sveriges Radio påpekar också att regional—TV medför att kontaktvägarna till publiken hålls öppna på ett sådant sätt att den gynnar regionernas produktion av riksprogram för TV. Slutligen framhåller företaget att en kontinuerlig produktion av re- gionala ”TV-program skapar basresurser som kan utnyttjas för utveckling av riksprogramproduktion. Sveriges Radio delar emellertid inte utredning- ens uppfattning att den regionala TV-verksamheten skall organiseras i nio regioner. Företaget föreslår i stället att regionala TV-nyheter byggs ut till elxia områden från nuvarande fyra, på ett sådant sätt att dessa regioner i stort sammanfaller med Sveriges Radios nuvarande distriktsindclning. En- ligt företagets uppfattning är l5 minuter en lämpligare programlängd än fö— reslagna 20 minuter.

HCK och Sveriges dövas riksförhu/ui anser att regionala nyhetssänd- ningar i TV kan bli av stort värde för hörselskadade. döva och utvecklings- störda, om dessa sändningar blir textsatta och vid direktsändningar tolkas till teckenspråk. HCK påpekar att lokaltidningen. som f.n. är den främsta informationskällan på regional/lokal nivå. är otillgänglig för dessa grupper och för blinda. Sveriges dövas riksförbund framhåller att lokalradion med— fört att informationsklyftan mellan döva och hörande ökat och anser att regionala TV-sändningar i viss mån kan kompensera detta ökade handi- kapp för de dövas del.

En av fördelarna med att bygga ut de regionala nyhetsprogrammen i TV till att omfatta hela landet är, enligt Klys. att distrikten får produktionsre- surser som kan användas för andra slags program. Regionala nyhetspro- gram utgör också en kontakt med den egna regionen oeh publiken och kan ge bättre förutsättningar för nyhetsrapportering i riksprogrammen. Klys nämner också att den regionala TV-verksamheten kan ge vissa arbetsmöj- ligheter för tecknare och fotografer som är verksamma ute i landet.

• Sida 66
•  Original

Prop. 1977/78: 91 66

Klys understryker emellertid att en decentralisering av TV:s verksam- het måste avvägas så att goda förutsättningar skapas för teater— och annan kulturproduktion. såväl ute i landet som i Stockholm. Regional-TV får dock inte ta resurser från det kvalitetsutbud som rundradion bör sprida. framhåller Klys.

Flera av de remissinstanser som ställer sig positiva till en utbyggnad av regionala nyhetssändningar ] TV. nämligen länsstyreiserna iJönköpings. Kronobergs. Kristianstads och Örebro län samt Frikyrkliga studieförbun- det. framhåller att en tilldelning av erforderliga resurser för en utbyggnad av lokalradions verksamhet bör prioriteras framför en satsning på regio- nal-TV.

Några remissinstanser föreslår att vissa regioner och produktionsorter prioriteras.

Länsstyrelsen i il-Ialmz'i/tus län förordar en ökad satsning på Södra di- striktet. så att dess TV-produktion kan öka med minst 70 timmar per år. Som skäl för en snabb utveckling av programverksamheten i Södra distrik- tet framhåller Iänsstyrelsen att produktionskapacitcten i Malmö i tekniskt och lokalmässigt avseende är otillräckligt utnyttjad och att Södra distriktet har stora möjligheter att engagera artister inom bl. a. Köpenhamnsområ- det.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län som avstyrker förslaget om regiona- la nyhetssändningar framhåller Sundsvalls företräden som huvudort för TV-verksamheten i norra Sverige.

Umeå kommun välkomnar utredningens förslag att Västerbotten skall bilda en egen TV-region med Umeå som huvudort. Kommunen framhåller att Umeå som universitetsstad och som säte för betydelsefull statlig för— valtningsverksamhet tillsammans med länet i övrigt ger ett programunder- lag som väl kan hävda sig i enjämförelse med övriga Norrlandsregioner.

Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller att i det fall större produk— tionsresurser för TV skall lokaliseras till en större ort i Norrland bör Lu- leås viktiga ställning beaktas.

3.2.4 Ny organisation för Sveriges Radio Utredningen

Utredningens förslag till ny organisation för Sveriges Radio innebär att det för den direkta programverksamheten skall finnas endast tre program- enheter. nämligen ljudradion, TV S och TV R.

Ljudradion skall enligt förslaget svara för riksprogram i radio och förfoga över en egen distriktsorganisation, skild från TV:s regionala orga- nisation.

Utredningen utgår från att — även med hänsyn tagen till den föreslagna ökningen av regional ljudradioproduktion — ljudradion inte bevarar egna kontor på samtliga de orter där Sveriges Radio nu har distriktskontor. På

• Sida 67
•  Original

Prop. 1977/78: 91 67

de minsta produktionsorterna kan det visa sig rationellt att i stället samar- beta med lokalradion eller med den regionala organisationen för TV. Även på orter där ljudradion väljer att upprätta distriktskontor bör samarbete i olika former kunna utvecklas beträffande lokaler. utrustning etc. Utred- ningen understryker att den nya ljudradioenheten måste organiseras så att distriktens självständighet inte blir mindre än vad som f.n. är fallet.

TV S oc h T V R skall enligt förslaget ersätta nuvarande 'l'V ] och TV 2. TV S skall svara för riksprogram i TV och ha produktionsresurser en- dast i Stockholm. medan TV R skall svara för riksprogram och regionala program i TV och förfoga över resurserna för TV-produktion utanför Stockholm. TV:s distriktsverksamhet förs i sin helhet till TV R och delas där upp på nio regioner. De två TV-enheterna bör enligt förslaget ha ett likartat programuppdrag men kommer med hänsyn till de olikartade orga— nisationerna att fullgöra uppdraget under skilda betingelser. En viktig frä- ga för företagsledningen blir att väga enheternas behov mot varandra.

lnom TV R bör regionerna få ungefär samma självständiga ställning som distrikten f. n. har. Av bl.a. kostnadsskäl utgår utredningen från att led- ningarna för TV-enheterna även framgent skall vara lokaliserade till Stockholm. I en reservation förordar ledamöterna Björck. Mattsson och Molin att ledningen för TV R förläggs till Göteborg.

Central redaktionen förutsätts upphöra och dess funktioner föras över på de nya programenheterna.

En heten för utlands program bör enligt utredningen infogas i ljudradioenheten.

I fråga om den nuvarande te k nike n h eten föreslär utredningen att de delar som arbetar med programproduktion förs över till resp. programen- het. Teknikenheten bör bestå men med reducerade uppgifter. bl.a. med övergripande ansvar för den tekniska kvaliteten och den tekniska utbild- ningen.

Remissyttrant/ena

Vissa remissinstanser ifrågasätter behovet och lä m pl ig h e t e n av om- fattande o rgan i sato ri s k a förän d ri ngar av Sveriges Radio.

L[insus-tyrelsen i Östergötlands- liin finner det inte motiverat med så stora och omvälvande ingrepp i Sveriges Radios organisation som utredningen föreslår. Det finns enligt länsstyrelsen inte tillräckligt starka skäl för att ri- va upp den organisation av Sveriges Radio som beslöts är 1966. och som numera hunnit vinna stabilitet och lämplig form. Länsstyrelsen anser att Sveriges Radio i första hand behöver en mer praktisk och realistisk lösning av företagets ekonomiska problem. Enligt länsstyrelsen överdriver utred- ningen de organisatoriska problemen.

Några remissinstanser. bl.a. lt'insstyrelserna i Kalmar och Västernorr- lands län samt SAMI finner det mycket tveksamt att satsa på ett genomfö- rande av utredningens förslag till organisatoriska förändringar av Sveriges

• Sida 68
•  Original

Prop. 1977/78: 91 68

Radio med tanke på de ekonomiska konsekvenserna av en sådan omorga- nisation.

Liinsstyrelsen i Älvsborgs liin framhåller svårigheterna att på förhand avgöra vilken organisationsform som skulle vara den lämpligaste för Sveri- ges Radio med tanke påatt det saknas inhemskajå'tmförelseobjekt och svä- righcterna att göra internationella jämförelser. Länsstyrelsen påpekar att ändrade organisationsformer säkerligen kommer att medföra nya problem som inte kan förutses.

Även .S'veriges Rut/ft) konstaterar att det är svårt att finna relevant un- derlag för analys av lämplig organisationsform för rundradion. Företagets erfarenheter talar för att rundradion kan organiseras på olika sätt av vilka flera kan vara likvärdiga när det gäller att uppfylla olika mål för verksam— heten. Sveriges Radio betonar i detta sammanhang att varje omorganisa- tion medför problem för produktionen. och att detta i särskilt hög grad gäl- ler för ett programföretag som Sveriges Radio. som är så beroende av de enskilda medarbetarnas kreativa prestationer. Sveriges Radio erinrar om att den nuvarande organisationen existerat i endast åtta år och att det tog flera år att finna de samarbetsformer och administrativa rutiner som gör att organisationen numera fungerar tillfredsställande. Mot denna bakgrund framhåller Sveriges Radio att innan mer omfattande omorganisationer fö- retas bör det finnas garantier för att den nya organisationen verkligen med- för avsedda fördelar. Möjligheten att uppnå de önskade resultaten genom modifieringar av organisationen bör först prövas. understryker företaget.

KI" anser att erfarenheterna av det nuvarande systemet för rundradio- verksamheten inte ger anledning till några förändringar av de grundläggan- de villkoren för rundradion. KF avstyrker de förändringar av organisatio— nen för Svcriges Radio som utredningen har föreslagit och förordar att den nuvarande organisationen bibehålls. Likanade synpunkter framförs av Pressens sunmrbetsm'intnd samt av IOGT—NTO och Riksft'ireningen Våra Gårdar. som betonar att den nuvarande organisationen kan förbättras utan en omfattande omorganisation.

LRF anser att Sveriges Radio i stort bör behålla sin nuvarande organisa- tion i avvaktan pä att frågan äter aktualiseras i samband med att hela pro— blematiken pä etermedieområdet inom en överskådlig framtid tas upp till behandling. SA F. Sveriges Grossis[förbund. SHIO och Sveriges Industri- förbund anser att större organisatoriska förändringar bör anstå i avvaktan på ett ställningstagande till de alternativa organisationsformer för rundra- dioverksamheten som aktualiseras av den senaste utvecklingen inom eter- medietekniken. [ syfte att möjliggöra ett sådant ställningstagande föreslår SAF m. fl. organisationer att det nuvarande radioavtalet förlängs med yt- terligare ett år.

Ett antal remissinstanser. bl. a. statens kulturråd. länsstyrelserna i Upp— sulu och Kalmar liin. Svenska kommunförbnndel. Sveriges Radio. Klys och .S'verigesförfattarförbund. understryker utredningens uppfattning att ljudradion bör få en självständigare ställning inom Sveriges Radio.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1977/78: 91 69

Statens kulturråd. länsstyrelsen iJiinnla/tds liin. ["PU och Sveriges jör- _fitttttrfi'irbund tillstyrker att lj ud radio n skall ha en egen d i stri k t so r- ga n i sat io n. skild från TV:s resp. lokalradions regionala organisation.

En majoritet av remissinstanserna. bl. a. ldnsstyrelsernu i (ih-tergöt- lands. .lt'inköpings. Kronobergs. Kristianstads, Viisttnanlum/s. Gävle— borgs och Norrbottens llin. Svenska kommunfirbundet. L(utdstingsji'ir— bundet. Sveriges Radio. Sveriges Lokalradio. Norrbottens journalist/Zn- ening och .Iournulislkluhhen vid Sveriges Rudio/Rt'tdio Malmöhus i Malmö. avstyrker en egen distriktsorganisation för ljudradion. Genomgå- ende anförs att en sådan dubbelorganisation är överflödig och innebär ett dåligt resursutnyttjande.

Lundstingsji'irbundeI ifrågasätter också lämpligheten av att i rådande samhällsekonomiska läge upprätta en parallell regional organisation. Knappa resurser i förening med önskemålet om en målmedveten satsning på regionala program talar enligt förbundet för att frågan inte bör avgöras som utredningen föreslagit. Förbundet förordar att några års erfarenhet av lokalradion avvaktas innan frågan prövas igen.

Sveriges Radio framhåller att en uppdelning av distriktsverksamheten på radio och TV måste vägas mot de ekonomiska och programmässiga för- delar som en sammanhållen distriktsorganisation erbjuder.

tt'loderata kvinno/i'irbunde! anser att regionindelningen för den föreslag- na TV R bör sammanfalla med distriktsindclningen för ljudradion.

Några remissinstanser. såsom lt'insstyrelserna i Uppsala. Östergötlands och Gävleborgs län. Svenska kom/nun/ör/Jundet. Landstingsft'irbundet och Sveriges Lokalradio. anser att en utbyggnad av lokalradion är att före- dra framför en särskild distriktsorganisation för ljudradion.

Utredningens förslag att lokalradion övertar ljudradions di- st ri k t s k o n to r på de mindre produktionsorterna och att lokalradion där- vid kan anlitas för produktion av program för ri k 5 s än dn i n ga r tillstyrks av statens kulturråd. länsstyrelserna i Uppsala. Östengt'itlands. Blekinge. Hallands. Skaraborgs och Gävleborgs [lin. Svenska komtnun/i'irhundet. Landstings/FirbumIet. Sveriges Lokalradio. Svenska kyrkans centra/råd och Sveriges ji'ikyrkonid. FPU OCh ABF.

Länsstyrelsen i Blekinge län understryker vikten av att tillräckliga resur- ser ställs till lokalradioverksamhetens förfogande på de orter där lokalra— dion även ska producera program för rikssändningar.

Liinsstyrelsen i Hallands liin anser att lokalradion i många sammanhang torde kunna överta en delav ljudradioverksamheten från de nuvarande di— strikten med tanke på den kännedom om lokala och regionala frågor som finns hos lokalradions medarbetare.

Angående utredningens uppfattning att ljudradion bör utveckla ett tek- niskt och administrativt samarbete med lokalradion resp. TV R på de orter där ljudradion har egna distriktskontor. konstaterar Sveriges för- _fattarji'irbund att ett sådant samarbete förefaller rimligt. men att det inte

• Sida 70
•  Original

Prop. 1977/78: 91 70

får förhindra utvecklingen av ljudradions egen distriktsorganisation. Enligt förbundets bedömning är det avgörande villkoret för att en sådan utveck- ling ska komma till Stånd. att tillräckliga personella resurser avsätts för ljudradions distriktsorganisation.

Ett antal remissinstanser. som avstyrker förslaget om en särskild di- striktsorganisation för ljudradion. anser att ett samarbete mellan ljudra- dion och lokalradion kan drivas längre än vad utredningen föreslagit.

Länsstyrelsen i Uppsala län framhåller att lokalradion bör ges viktiga uppgifter för den regionala produktionen av ljudradioprogram. Därtill ifrå— gasätter länsstyrelsen om inte lokalradion på sikt kan överta hela an- svaret för den regionala och lokala programproduktionen för rikssänd— ningar inom ljudradion.

Länsstyrelsen i Öster-gätlands län föreslår att ljudradions distriktsorga— nisation slopas och att dess arbetsuppgifter övertas av lokalradion. Större ekonomiska resurser måste ställas till lokalradions förfogande.

Svenska kotnntun/ärbundet och Lundstings/i'irlmttdet förordar att lokal- radion byggs ttt. så att den även kan producera program för ljttdradions rikssändningar.

Sveriges Lokalradio ställer sig mycket positiv till utredningens förslag om riksproduktion inom lokalradions ram. Som skäl för en sådan verksam- het anför företaget bl.a. att lokalradion har ett tätare fältnät än Sveriges Radios distrikt och förfogar över en lättrörlig teknik. Om lokalradion får överta distriktsproduktionen av ljudradioprogram. skulle den samhälls- ekonomiskt ofördelaktiga dubbeltäckningen av länen dessutotn undvikas. En förutsättning för produktion av riksprogram inotn lokalradion är att Io- kalradion ges avsevärt ökade resurser. Ett oavvisligt villkor för sådana ut- ökade ttppgifter för lokalradion är emellertid att ett framtida övertagande av riksproduktionen inte äventyrar lokalradions fortsatta etablering. dess egenart och självständighet. understryker Sveriges Lokalradio.

Under förutsättning att lokalradion tillförs väsentligt ökade resurser. bör det enligt ABF vara möjligt att till lokalradion överföra flertalet av de upp- gifter som distriktsorganisationen för ljttdradions riksprogram har. En så- dan lösning skulle innebära en förstärkning och stimulans för lokalradion och begränsa kostnaderna för Sveriges Radios distriktsorganisation. fram- håller ABF.

Några remissinstanser ställer sig tveksamma till en medverkan frän lo- kalradions sida i produktionen av riksprogram.

Länsstyrelsen i Sädertnunlunds lätt finner utredningens förslag orealis- tiskt med hänsyn till lokalradions knappa personella resurser. Länsstyrel- sen understryker att lokalradion bör ges ökade resurser för att möjliggöra fler och bättre program av lokal och regional art. vilket inte utesluter att vissa lokalradioproduktioner kan visa sig vara av intresse också för riks- programmen.

L(ins-styrelsen i Kronolwrgs län anser att frågorna rörande lokalradions

• Sida 71
•  Original

Prop. 1977/78: 91 7!

samarbete med ljudradions distriktsverksamhet är otillräckligt belysta och förordar att de ytterligare utreds. Länsstyrelsen finner den lämpligaste lösningen vara att ljudradion samarbetar med TV för rikssändningar och att lokalradion inriktar sig på sändningar inom sitt eget omrädc. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör lokalradion endast undantagsvis bidra med nyhetsinslag i riksprogrammen.

Länsstyrelsen i Värmlands län framhåller att en eventuell medverkan från lokalradions sida i ljudradions riksprogram bör ske likformigt över hela landet och förordar att frågan om lokalradions förhållande till ljudra- dions distriktsverksamhet närmare belyses innan några principiella beslut fattas i frågan. Länsstyrelsen ifrågasätter också om lokalradion ska ges uppgifter inom riksradion innan verksamheten stabiliserats och utvärde- rats.

Joarna/isrklabben vid Sveriges Radio/Radio .!l-IalrriÖ/ms i Malmö under- stryker utredningens uppfattning att programenheten för ljudradio även fortsättningsvis bör svara för riksprogrammen i radion. Klubben konstate- rar att det vore ödesdigert att ändra inriktning och målsättning för lokalra- dion. innan dess verksamhet kommit i gång i hela landet.

I syfte att hävda distriktens. självständighet inom ljudra- dioe n hete n förordar utredningen att distrikten tillförsäkras samma ställning som redaktionerna nu har. Denna uppfattning delas av sta- tens kulturråd och Svenska kummunft'irbander. Norrbottensjourmllisrfi'ir- ening tillägger att ljudradions organisatoriska ledning också bör innehålla företrädare för ljudradioproduktionen i regionerna.

Utredningens förslag. att enheten för ut land s program me n i framti- den integreras i I_iudradioenheten. avstyrks av länsstyrelsen i Älvsborgs län och Sveriges Radio.

[.t'insstyrelsen i Älvsborgs län menar att enheten för utlandsprogrammen bör bestå som en självständig enhet med tanke på dess specifika verksam- het och med hänsyn till att verksamheten är skattefinansierad. Sveriges Radio påpekar att frågan om utlandsprogramenhetens medverkan i ljudra— dions programpolitiska och övriga professionella diskussion inte gäller en- hetens organisatoriska placering. Det är snarare en fråga om de ömsesidiga åtaganden och kontaktvägar som utvecklas mellan enheten för utlandspro- grammen och övriga programenheter å ena sidan och centrala företagsin- stanser å den andra sidan. Sveriges Radio kommer att eftersträva att per- sonalen inom enheten för utlandsprogrammen i större utsträckning får möjlighet att delta i arrangemang av betydelse för programarbetet. De av utredningen framförda önskemålen kan således tillgodoses utan organisa- toriska förändringar varför utlandsprogrammen bör bestå som en själv- ständig enhet.

Utredningens förslag att dela upp televisionens nuvarande programverk- samhet inom TV I och TV 2 på två nya programenheter. TV Roch TV S. avstyrks av majoriteten av remissinstanserna. Hit hör statskonto-

• Sida 72
•  Original

Prop. 1977/78: 91 73

ret. RRV. statens kulturråd. länsstyrelsermt i Stockholms. Söderman- lands. Östergötlands. Kalmar, Kronobergs. Blekinge. Kristianstads. t'Wal/nä/zus, Älvsborgs. Skaraborgs. Kopparbergs. Gävleborgs och Jämt- lands län. Svenska kommunförbunäet. Landstingsft'jrbunder. Svenska jilminstitutet, Sveriges Radio. Folkets lzusföreningarnas riksorganisation. KF. Kooperativa kvinnogillesji'jrbundet. LO, LRF. SACO/SR. Sveriges n_vkterhetssällskaps representanljärsamling. Sveriges riksidrottsfiirbund. TCO. Svenska handa[skammarförbundet. SAF. Sveriges grossistförbund. SHIO och Sveriges im'lustriförbtmd. FPU, CUF, Folkpartiets kvinnoför- bund. Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, Svenska kvinnors vänsterförbund. ABF. IOGT-NTO och Riksföreningen Våra Gårdar. Sve- rigesfolkpensionärers riksförbund. Pressens sanutrbetsnämnd, Klys. S ve- riges fi'irj'attarft'irbund. Föreningen Svenska tecknare. Svenska musiker- färbundet. Svenska teater/'(")"rbundet. SAMI. Norrbottens journalistför— ening, Svenska eivilekononzjöreningen och NBV.

Genomgående ifrågasätter man förslagets organisatoriska fördelar och decentraliseringseffekter.

Länsstyrelsen i Stockholms län konstaterar t.ex. att utredningens lös- ningar på organisationsproblemen inte är särskilt genomgripande eller följdriktiga i förhållande till principuttalanden och målformuleringar och att förslagets decentraliseringseffekter är blygsamma. Folkets husfär- eningarnas riksorganisation anser att de riktlinjer som utredningen angivit för den föreslagna nya organisationen bäst motsvaras av förhållandena inom den nuvarande organisationen. [.t'insstyrelserrm i Kristianstads och .f'l'lalmt'ihus län samt Sveriges författarförbund menar att utredningen inte framlagt vägande skäl för att en ökad regional produktion inte skulle kunna genomföras inom nuvarande organisation.

Sveriges Radio framhåller att de fördelar som utredningen anfört för sitt förslag. nämligen ökad samordning av distriktsverksamheten och ökat di- striktsinflytande över sändningsbesluten, inte kräver en så omfattande or- ganisationsförändring som TV R skulle innebära.

Enligt statskontorets uppfattning är radioutredningens förslag i fråga om den regionala verksamheten huvudsakligen regionalpolitiskt motiverade. Statskontoret ifrågasätter lämpligheten av att genomföra sådana satsningar inom rundradioverksamheten och att finansiera dem med mottagaravgif— ter. En regionalpolitiskt betingad merkostnad borde enligt Statskontorets mening i stället finansieras genom särskilda statsanslag.

Uppfattningen att förslaget om TV S och TV R inte innebär några orga- nisatoriska fördelar framförs också av bl.a. statens kulturråd och SACO/SR. som finner förslaget till ny kanalorganisation vara en konstlad form av decentralisering. FPU anser däremot att förslaget innebär ett slags decentralisering. men ingen maktspridning. eftersom organisationens tyngdpunkt kommer att ligga kvar i Stockholm. Sveriges Radio understryker att bildandet av TV 5 skulle medföra av-

• Sida 73
•  Original

Prop. 1977/78: 91 73

sevärda omställningsproblem. Sveriges Radio finner det synnerligen ora- tionellt att bryta upp de arbetsgrupper som växt fram sedan införandet av tvåkanalsystemet. Om TV S/TV R-förslaget genomfördes skulle pro- gramproduktionen. enligt Sveriges Radios bedömning. komma att lida ska- da under lång tid. Liknande synpunkter framförs av Norrbottens journa- listfo'rening.

Åtskilliga remissinstanser. däribland länsstyrelserna i Kristianstads. Malmöhus och Jämtlands län. KF. Sveriges riksidrottsjörbund och !()GT-NTO och Riksföreningen Våra Gårdar anser att den av utredningen föreslagna omorganisationen kommer att bli mycket kostnadskrävande och ta lång tid att genomföra.

Ett antal remissinstanser. såsom statens kulturråd. länsstyrelsen i Sä- dermanlands län och Latzdstingsfärbutulet. framhåller att den föreslagna kanalorganisationen skulle medföra stora planerings- och samordnings- problem. Kulturrådet menar att ett införande av TV R innebär avsevärda svårigheter och omfattande administrativt arbete. De fortlöpande avgöran- dena av resursfördelningen mellan programenheterna. som åsyftar att ska- pa likvärdiga förutsättningar. kan också medföra risker för konflikter ka- nalerna emellan.

Länsstyrelsermii Uppsala och Älvsborgs län samtSveriges Radio fram- håller att distriktens nuvarande självständiga ställning kan komma att minska i TV R. genom att de skulle inordnas under en central enhetsled- ning. Genom TV R får distrikten endast möjlighet att placera sina program i en kanal mot nuvarande två. Även detta innebär en minskad rörelsefrihet för distrikten. ] samma riktning uttalar sig LO. LRF. l-"PU och Folkpartiets kvinnoförbund.

Ett antal remissinstanser. däribland liinsstyrelserna i Södermanlands. Kalmar och Älvsborgs län. Landstings/i'irbundet och Folkpartiets kvinno- förbund. menar att en kanaluppdelning enligt TV S/TV R innebär att kon- kurrensen mellan kanalerna upphör eftersom en förutsättning för en sådan konkurrens är att programenheterna arbetar under samma villkor och med samma inriktning.

Flertalet remissinstanser ifrågasätter också om några programmässiga fördelar står att vinna på en uppdelning av programverksamheten på TV R och TV S.

Statskontoret konstaterar att den föreslagna ökningen av den regionala programproduktionen och TV R knappast kommer att leda till några påtag— liga förbättringar för publikens del. Administrativa förändringar som skulle kunna medföra en ökad mångsidighet motverkas av kraven på ökad plane- ring och samordning.

För att åstadkomma en ökning av andelen regionalt producerade pro- gram behövs i första hand förstärkta ekonomiska och personella resurser. inte organisatoriska förändringar. framhåller länsst_vrelserna i Uppsala. Si)"tlernumlands och Östergötlands län. I samma riktning uttalar sig Sveri-

• Sida 74
•  Original

Prop. 1977/78: 91 74

ges fär/atttirf'ärbttttd. Föreningen Svenska tecknare. Svenska teaterför- bundet och SAMI.

Många remissinstanser framhåller som en nackdel med en kanaluppdel- ning enligt utredningens förslag. att det skapas en konstlad motsättning mellan Stockholm och landet i övrigt. Det kan bli svårt att undvika att den ena kanalen får karaktär av landsortskanal och den andra av Stockholms- kanal. vilket enligt Sverigesförf'attarförbutul skulle kunna innebära en ut- veckling mot en olycklig spaltning av de tittarkategorier som resp. kanal når. Detta skulle strida mot målsättningen med ett likartat programupp- drag. Länsstyrelsen i Östergötlands län uttrycker farhågor för att Stock- holms dominerande ställning inom programverksamheten skulle komma att permanentas inom ett system med TV S och TV R. Det finns enligt länsstyrelsen risk för att TV 5 uteslutande hämtar sitt material från källor i Stockholmsområdet.

Ett flertal remissinstanser. däribland Svenska kommunfärbundet. Fol- kets husföreningarnas riksorganisation. LO och Sveriges författarför- bund, uttrycker farhågor för att TV R kan bli en andrahandskanal med mindre möjligheter än TV S att fullfölja sitt programuppdrag.

Lamlstingsfi'irbunder finner det diskutabelt om en profilering som utgår från att program framställs regionalt leder till det önskade målet om en ökad mångsidighet i programutbudet. Enligt förbundets uppfattning finns det risk för att de regionalt producerade programmen blir ett andrahands- val. som kommer i fråga endast när andra och bättre alternativ saknas.

Remissopinionen förordar i stället genomgående en lösning. där en ökad andel regionalt producerade program fördelas på de båda nuvarande kana- lema. Denna uppfattning framförs av statskontoret. statens kulturråd. länsstyrelserna i Uppsala. Södermanlands. Östergötlands, Kronobergs. Kalmar, Kristianstads. lklulntähus. Älvsborgs. Västmanlands. Gävle- borgs och Jämtlands Iän. Svenska kommunl'örbundet. Landstingsförbun- det, Sveriges Radio. Folkets husföreningarnas riksorganisation. LO. SACO/SR. Sveriges riksidrottsförbund, Svenska handelskammarförbun- det. Folkpartiets kvinnoförbund. Sveriges socialdemokratiska kvinnoför- bund, ABF. Sveriges fblkpensionärers riksförbund. Pressens samarbets- nämnd. Klys, Sveriges författarförbund och Norrbottens journalistför- ening.

Statens kulturråd och Svenska konmuuy'ärbundet understryker att den regionala produktionen för riksprogrammen bör vara integrerad med övri- ga riksprogram. F PU och Folkpartiets kvinnoförbund poängterar att de bå— da TV-programenheterna bör arbeta efter samma regler.

Länsstyrelsen i Kronobergs län framhåller att sändning av regionalt pro- ducerade program i de båda nuvarande kanalerna ökar distriktens möjlig- heter till bredd och mångfald i produktionen. vilket länsstyrelsen anser lämpligare än specialisering.

Länsstyrelsen i Kristianstads lätt. som avstyrker förslaget om TV S/TV R. har i och för sig intet att erinra mot en uppspaltning av televisionens ka-

• Sida 75
•  Original

Prop. 1977/78: 91 75

naler på en rikskanal och en regional kanal. under förutsättning att den re- gionala kanalen samordnas med radions verksamhet. vad avser såväl orga- nisation som distriktsindelning.

länsstyrelsen [ illa/nu'jhus län anser att den mest angelägna uppgiften f. n. är att åstadkomma en omfattande decentralisering av programproduk— tionen. Enligt länsstyrelsens bedömning kräver en sådan decentralisering endast vissa begränsade modifieringar av den nuvarande organisationen.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län förordar att de regionala programdistrik- ten ges ett ökat inflytande och ansvar i fråga om programverksamheten inom ramen för det nuvarande systemet. Enligt länsstyrelsens uppfattning förutsätter en sådan lösning en avsevärd samverkan och planering mellan programenheterna och distrikten.

Sveriges Radio framför likartade synpunkter och förordar en utveckling av nuvarande organisation som ger ökat inflytande och ökad självständig- het för distrikten. Den viktigaste förutsättningen för att distrikten ska få en stark ställning är deras möjligheter att bedriva en omfattande produktion av god kvalitet (3.2.3).

Några remissinstanser diskuterar a n () ra o rg an i sat i o n sal te rn a ti v för TV.

Svenska kvinnors vänsterft'irbund och Sveriges författarjl'irbttnd fram- håller att kanalkonkurrensen inom Sveriges Radios nuvarande organisa— tion medfört en rad nackdelar för publiken. Svenska kvinnors Vänsterför- bund föreslår därför en lösning där de olika produktionsenheterna inte är bundna till en speciell kanal. De nuvarande programredaktionerna kan be- hållas. men sändningstider och sändningskanal ska avgöras av en koordi- nationsenhet. som är fristående från de olika redaktionerna. Också Förfat- tarförbundet anser att produktionsenheterna/redaktionernas starka knyt- ning till en viss TV-kanal bör omprövas. Utvecklingen av de två TV-kana- lerna måste gå mot ökad samordning och mindre konkurrens med bibehål- len integritet i programproduktionen.

SAF. Sveriges grossis(förbund. SHIO och Sveriges indas'trt'fl'irbtttu/ . som i ett gemensamt yttrande förkastar förslaget om TV S/"l"V R. anser att en i och för sig befogad reform av Sveriges Radio bör syfta till en höjd kva- litet på programproduktionen samt därigenom tillgodose konsumenternas önskemål i ökad utsträckning. Det väsentliga är inte var i riket program- men produceras. utan att de produceras av flera programbolag som har möjlighet att konkurrera med varandra om program för olika TV-kanaler och andra avnämare.

De remissinstanser. som ansluter sig till utredningens förslag om en omstrukturering av TV:s nuvarande kanaler till TV S och TV R. är lt'insstvrelserna i Uppsala, Hallands och Göteborgs och Bohus liin. Svens- ka kyrkans eentralråd och Sveriges frikyrkoråd. M UF . Moderata kvinno- förbundet. Centerns kvintny'i'irhund och KDS.

Länsstyrelwn i Uppsala län vill starkt understryka behovet av att Sveri-

• Sida 76
•  Original

Prop. 1977/78: 91 76

ges Radio omorganiseras på ett sådant sätt att den regionala organisatio- nen får ökade resurser och en sji'ilvständigarc ställning än f. n.

Svenska kyrkans centra/råd och Sveriges frikyrkort'id framhåller i ett ge- mensamt yttrande att konkurrensaspekten bör ges en minskad betydelse för programenheternas verksamhet och att en spridning av beslutanderät- ten i programfrågor bör eftersträvas. Fördelen med utredningens förslag är enligt råden att det skapar en garanti för en sådan utbyggnad av distrikten att de uppnårjämställdhet med Stockholm inom en sjuårsperiod. Den före- slagna omorganisationen av Sveriges Radio medför dessutom ett närman- de mellan programenheter och driftsteknik. vilket centralrådet och frikyr- korådet anser innebära ett planeringsansvar för distrikten. som medför en naturlig profilering som alternativ till nuvarande kanalkonkurrens.

MUF tillstyrker förslaget om inrättandet av TV S och TV R med moti- veringen att en decentralisering av programproduktionen bidrar till att öka mångfalden i programutbudet.

Reservanternas förslag att ledningen för TV R förläggs till Gö- te bo rg avstyrks av länsstyrelserna i Söder/nanlands och Älvsborgs län. Sveriges Radio. Folkets ltusft'ireningornas riksorganisation. LO. SACO/SR. TCO och ABF.

Länsstyrelserna i Hallands samt Göteborgs och Bohtts län. M UF . Mo- derata kvinnoförbundet. Folkpartiets kvinnoförbuml. Centerns kvinntyfi'ir- bund och KDS tillstyrker reservanternas förslag om utflyttning av ledning— en för TV R till Göteborg.

Länsstyrelsen i Göteborgs ()(ll Bohus lätt understryker värdet av en ut- lokalisering av ledningen för den ena av TV:s programenheter till Göte— borg. oavsett om en kanaluppdelning enligt förslaget om TV R/TV S ge- nomförs eller ej. Länsstyrelsen menar nämligen att den miljö i vilken den administrativa ledningen befinner sig kan vara av viss betydelse för pro— gramproduktionens innehåll.

MUF anser att en lokalisering av TV R:s ledning till Göteborg skulle öka kanalernas oberoende av varandra. medan Moderata kvinnojörlmndet ser en utlokalisering som ett första steg mot en önskvärd decentralisering av Sveriges Radios verksamhet.

Folkpartiets kvinno/orbtntd ser en stor fara i att de flesta beSIutsfattare är samlade i ett och samma hus i Stockholm och förordar ett fortsatt över- vägande av en utflyttning av ledningen för den ena 'l'V—kanalen.

3.2.5 Regional indelningft'ir TV Utret'lningen

Utredningen föreslår att antalet "TV-regioner och den regionala indel— ningen skall fastställas av statsmakterna och inte som f. n. av Sveriges Ra- dio. Skälet härtill är förslaget om TV R.

• Sida 77
•  Original

Prop. 1977/78: 91 77

TV föreslås få nio regioner. Utredningen har vid utformningen av förslaget tagit stor hänsyn till nuvarande distriktsindelning och till vilka or- ter som f. n. har resurser för TV-produktion och TV-sändningar. Två orter med distriktskontor. nämligen Växjö och Karlstad. föreslås ingå i Södra resp. Västra regionen som fasta produktionsorter.

Utredningen framhåller att det främst är av kostnadsskäl som antalet TV-regioner begränsas till nio. Avgörande har varit områdets lämplighet för regionala TV-sändningar. Utredningen konstaterar att förslaget till re- gionindelning har brister när det gäller sydöstra Sverige och Västsverige. Inför en senare avtalsperiod bör därför en ökning av antalet TV-regioner övervägas.

[ ett särskilt yttrande föreslår ledamoten Björck ytterligare en region be- stående av de tre Smälandslänen och Blekinge. med Växjö som huvudort.

Remissyttrunclenu

Flera remissinstanser avstyrker utredningens förslag om en begrän 5- n i ng av an t a l ct regio ne r till nio och förordar att nuvarande indelning med elva distrikt bibehålls.

Televerket konstaterar att den nuvarande försöksverksamheten med re- gionala TV-sändningar uppvisar stora mottagningsproblem på grund av bristande överensstämmelse mellan regiongränser och sändarnas täck- ningsområden. Med anledning av utredningens förslag att i framtiden inrät- ta flera regioner utöver de föreslagna nio, framhåller televerket vikten av att regionindelningen inte ändras för ofta. med tanke på de merkostnader som uppkommer på distributionssidan och de tekniska olägenheter som drabbar allmänheten. Televerket påpekar också att kostnaderna för en komplettering av distribtrtionsnätet eventuellt kan bli lägre om en regionin- delning omfattande elva regioner genomförs redan från början.

Sveriges R(ltllO delar utredningens uppfattning att regional-TV bör byg- gas ut till att omfatta hela landet. Företaget finner det dock inte motiverat att minska det antal distrikt som nu finns. Sveriges Radio erinrar om utred- ningens bedömning att den föreslagna indelningen i nio regioner medför oformligheter och att den i ett senare skede i vilket fall bör kompletteras med ytterligare två regioner som ungefärligen motsvarar två av de nuva- rande självständiga distrikten. Sveriges Radio föreslår i stället att regionala TV-sändningar under avtalsperioden byggs ut i elva områden. De nuvaran- de Smålands- och Värmlandsdistrikten bör i en sådan regional indelning bestå som självständiga områden.

Även CUF avstyrker förslaget om en begränsning av nuvarande antal TV-distrikt. Förbundet framhåller det olämpliga i att utifrån kortsiktiga ekonomiska överväganden förändra en väl fungerande distriktsindclning.

Vissa remissinstanser. däribland länsstyrelserna i Kristianstads, Väst- manlands och Norrbottens län samt Moderata kvinnoförbundet. ser stora fördelar med ge m e n sa m ma dist ri kt för ljudradion och TV och föror-

• Sida 78
•  Original

Prop. 1977/78: 91 78

dar att indelningen av TV-regioncrna sammanfaller med ljudradions di- striktsindelning.

Länsstyrelsen i Västnuurlantls lätt och Landstingsf'ärbundet förordar att den regionala indelningen baseras på sammanhållna län som komponenter i de olika regionerna. Länsstyrelsen i Gävleborgs län understryker dess- utom vikten av att den regionala organisationen knyts till länen på så sätt att de enskilda länen bildar självständiga distrikt.

Utredningens förslag att den S öd ra re g i o n e n förutom Blekinge. Kris- tianstads och Malmöhus län dessutom skall omfatta Kronobergs län. till- styrks av länsstyrelserna i Blekinge. Kristianstads och Malmöhus län.

Utredningens förslagom en uppdelning av det nuvarande Små— landsdistriktet så att Kronobergs län tillsammans med Blekinge län förs till den Södra regionen. medan Jönköpings och Kalmar län förs till den Östra regionen. avstyrks av statens industriverk. länssfyre/serna i .Iänkä- pings. Kronobergs och Kalmar län. Svenska ungtlomsringenjär bygdekul- tnr och KDS. Flera av dessa remissinstanser ansluter sig till det förslag som framlagts av ledamoten Björck i ett särskilt yttrande till utrednings- förslaget. nämligen att de tre Smålandslänen tillsammans med Ble— k i nge län bör bilda en TV-region.

Statens i/ulusu'iverk framhåller att de tre Smålandslänen i bl. a. regiona- la och industripolitiska sammanhang utgör en naturlig enhet med traditio- nellt samarbetc och välutvecklade kommunikationer. En uppdelning av Smålandsregionen i enlighet med utredningens förslag vore enligt industri- vcrket en olycklig lösning. Verket förordar i stället att Smälandsdistriktet tillsammans med Blekinge län bildar en TV-region med Växjö som huvud- ort.

Norrköpings kommun delar utredningens tveksamhet inför den föreslag- na omfattningcn av den Östra regionen. Kommunstyrelsen framhåller att Norrköping har ett naturligt näringsgeografiskt omland bestående av Östergötlands. södra Södermanlands och norra Kalmar län och förordar att det nuvarande Östra distriktet tillsammans med Gotlands län bildar en egen radio- och TV-region.

Länsstyrelsen i.]änkäpings län anser att indelningen av landet i TV- regioner bör anpassas till en redan existerande regionindelning. Länssty- relsen konstaterar att utredningens förslag till regionindelning innebär att bl.a. Smålandsdistriktet bryts sönder och en ny områdesindelning skapas med ett sådant val av huvudorter att den nuvarande distriktsorganisatio- nen inte kan bibehållas.

Länsstyrelsen ställer sig tveksam till lämpligheten av den föreslagna Östra regionen med Norrköping som huvudort. Det stora befolkningsun- derlaget i den Östra regionen och det långa avståndet mellan huvudorten och de södra delarna av Jönköpings och Kalmar län kan medföra att intres- segemenskapen och lokalkännedomen blir bristfällig inom regionen och att programproduktionen eftersätts i ytterområdena.

• Sida 79
•  Original

Prop. 1977/78: 91 79

Jönköpings och (.iislal'eds kommuner anser att det vore olyckligt att splittra upp den regionalpolitiska och kulturella samhörighet som råder mellan de tre Smälandslänen.

Länsstyrelsen i Kroimlwrgs län vänder sig bestämt mot utredningens förslag att dela upp de tre Smälandslänen på två olika regioner och argu- menterar utförligt för att Smälandslänen tillsammans med Blekinge län bör bilda en 'l'V-region. Ljungby och Växjö kommuner understryker att Smä- land utgör en väl sammanhållen enhet. säväl näringsgeografiskt som kultu- rellt. och tillägger att den föreslagna regionindelningen skulle medföra stora avstånd från Småland till regionhuvudorterna Norrköping och Malmö. Växjö kommun framhåller också att det förekommer ett nära sam- arbete mellan Smålandslänen och Blekinge.

Länsstyrelsen i Kalmar län framhåller att det nuvarande Smålandsdi- striktet hävdat sig framgångsrikt ijämförelse med övriga distrikt. vad av- ser såväl radio- som TV-produktion. Länsstyrelsen föreslär att det nuva- rande Smälandsdistriktet tillsammans med Radio Kalmars hela område bil- dar en 'l'V-region. [ en sådan region bör enligt länsstyrelsens mening Kal- mar vara huvudort, bl.a. med tanke på stadens anknytning till Öland och dess belägenhet vid den för området gemensamma kusten.

Kalmar kommun tillbakavisar det av ledamoten Björck framförda för- slaget att Växjö skulle bli huvudort i en region omfattande de tre Smä- landslänen och Blekinge och föreslår att Jönköping och Kalmar utses till fasta produktionsorter vid nästa utbyggnad av 'l"V-verksamheten utanför Stockholm. Som skäl för denna ståndpunkt anför kommunstyrelsen att Smälandslänen trots ett traditionellt samarbete inte utgör en naturlig enhet och att både Jönköping och Kalmar genom beslut av statsmakterna utsetts att mottaga omlokaliserade verk och därför bör bli föremål för en konsek- vent satsning även i fräga om massmedier.

.S'reriges Radio tar i sitt remissyttrande inte ställning till den närmare in- delningen av TV—distriktcn. Det bör enligt Sveriges Radio ankomma pä fö- retaget att fastställa en sådan indelning. Den nuvarande distriktsindelning- en bör enligt företagets mening kunna gälla även fortsättningsvis. Sveriges Radio påpekar dock att frågan om att innefatta Blekinge län i en region till- sammans med de tre Smålandslänen och frågan om Gotland skall ingå i det Östra distriktet eller. som utredningen föreslär. bli en del av TV-region Stockholm bör övervägas närmare. En annan fråga som kan fordra närma- re granskning är huruvida Växjö eller Norrköping skall svara för program- men i Kalmar läns norra del.

Länsstyrelsen i Hallands län anser att den föreslagna Västra regio- n e n är alltför omfattande och heterogen för att kunna motsvara önskemå- len om en decentraliserad programverksamhet. Länsstyrelsen förordar att frågan om en delning av regionen i en sydlig och nordlig del ytterligare övervägs.

Länsstyrelsen i l"'i'irtnlz'ttul.5' län framhåller att den Västra regionen skulle

• Sida 80
•  Original

Prop. 1977/78: 91 80

bli landets största ur befolkningssynpunkt och att det finns stor risk att de län som ingår i regionen inte i tillräcklig omfattning får utrymme för egna inslag i programproduktionen. Det är enligt länsstyrelsens uppfattning dessutom uppenbart att programverksamheten i den föreslagna Västra re- gionen skulle komma att koncentreras till Göteborg av både tekniska och ekonomiska skäl. Länsstyrelsen föreslår därför att den uppdelning av re- gionen. som utredningen anser bör anstå till en senare avtalsperiod. bör fö- retas redan från början. Vid en uppdelning av den Västra regionen i en nordlig och en sydlig del. bör Karlstad bli huvudort i den nordliga delen. anser länsstyrelsen. Även KDS förordar att Värmland bildar en egen TV- region.

Länsstyrelsen l Älvsborgs län ansluter sig till utredningens förslag och överväganden rörande den Västra regionen.

Länsstyrelsen i.!ämtlands län framhåller att de goda erfarenheterna av ett gemensamt radiodistrikt för Gävleborgs, Västernorrlands och Jämt- lands län talar för att Gävleborgs län också bör ingå i TV-regionen för Nedre Norrland.

I det fall beslut fattas om inrättandet av en regionindelning med läns- övergripande regioner. förordar länsstyrelsen i Gävleborgs län att Gävle- borgs och Kopparbergs Iän bildar en region.

Sundsvalls kommun föreslår att även Gävleborgs län tillförs den före- slagna Nedre Norrlandsregioncn.

Örnsköldsviks kommun anser att den föreslagna Nedre Norrlandsregio- nen kan få svårigheter att arbeta och utvecklas om fördelningen av resur- ser utgår från regionernas befolkningstal. Kommunstyrelsen förordar där- föratt en för alla regioner lika stor basresurs får bilda stomme i budgeten och att det övriga anslaget till resp. region styrs av andra faktorer. såsom befolkningstal.

Skellefteå kommun understryker värdet av att Västerbotten tillåts bilda en egen TV-region i enlighet med utredningens förslag.

3.2.6 Regionala publikräd Utredningen

Utredningen framhåller i flera sammanhang vikten av att rundradion på olika sätt vidgar sina kontakter med publiken. Förutom den kontakt mellan allmänheten. skilda publikgrupper och Sveriges Radio. vilken sker genom det dagliga programarbetet (3.3.7) finner utredningen det motiverat att vis- sa kontakter sker på ett mer organiserat och formaliserat sätt och föreslår att bolagsstämman skall utnyttjas som ett kontaktorgan i programfrägor (3.2.8). Enligt utredningens mening är det också angeläget att kontaktverk- samheten får god spridning såväl geografiskt som hierarkiskt. Utredningen föreslår därför att ett antal regionala p u bl i k räd inrättas för att funge- ra som kontaktorgan med rådgivande uppgifter rörande programverksam—

• Sida 81
•  Original

Prop. 1977/78: 91 till

heten. Publikråden. som föreslås vara nio till antalet. bör till att börja med ha karaktären av försöksverksamhet. som utvärderas efter tre är. Karaktä- ren av försöksverksamhet bör. enligt utredningen. markeras genom att de olika publikråden ges något skiftande utformning. arbetssätt och uppgifter.

Publikråden skall ha till uppgift att lämna synpunkter på programmen och på programplanerna. De bör endast ha en rådgivande funktion och inga befogenheter att fatta beslut som rör programverksamheten, dess pla- nering och genomförande. Publikråden föreslås vidare få så stora egna ekonomiska och personella resurser att de kan beställa undersökningar och själva besluta om omfattningen av diskussionsunderlag och liknande och i sådana frågor inte vara hänvisade enbart till de bedömningar som görs av Sveriges Radio.

Publikråden föreslås bestå av l5 ledamöter. vilka bör utses av Sveriges Radios styrelse efter nominering från olika inbjudna föreningar och organi- sationer med verksamhet i regionen. Utredningen föreslår att mandattiden för rådens ledamöter skall vara tre år samt att publikråden successivt bör förnyas.

Retnissyttramlena

Flertalet remissinstanser avstyrker förslaget om regionala publikråd. Hit hör hovrätten över Skåne och Blekinge. statens kulturråd, statens ung- t'lomsräd. länsstyrelsertul i Uppsala. Östergötlands. Kronobergs. Got- lands. Blekinge. It'ristiunstads. Malmöhus, Hallands, Västmanlands. Kopparbergs. Västernorrlands och Norrbottens län. Svenska kommunför- bundet. Sveriges Radio. Sveriges Lokalradio. Folkets husföreningarnas riksorganisation. KF, Kooperativa kvitumgillesförbundet. LO. LRF. Svenska kyrkans centralrådot'h Sverigesfrikyrkoräd. SACO/SR. Sveriges nykter/1etssällskaps representar:(församling. Sveriges riksidrottsjft'irbund. TCO. SAF. Sveriges grossis(förbund. SHIO och .S'veriges industrijärbuml. MUF. FPU. CUF. Svenska kvinnors vänsterfiirbund. ABF. IOGT—NTO och Riksji'ireningen Värd Gårdar. Verdandi. Rädda barnens riks/iirbund, Riksji'irbundet Hem och Skola. Pressens samarbetsnt'imnd. TT, K lys. Sve- riges _/i)'rfattarfi'irbund. Svenska musikerfi'irbundet. SA MI. Norrbottens journalistfi'irening. NBV. Nykterhetsrr'irelsens landsförbund och Journa- listklubben vid Sveriges Radio/Radio Malmöhus i Malmö.

I allmänhet anges som skäl för avstyrkandet att det föreligger risk för att en stor byråkratisk apparat byggs upp. utan att kontakterna med publiken nämnvärt förbättras. Vidare anförs betänkligheter mot att publikråden ges rätt att kalla enskilda programmedarbetare till sina sammanträden och man anser att det finns en klar risk för efterhandsgranskning. vid sidan av radio- nämnden. Vidare anses det att förslaget kan komma att få allvarliga konse- kvenser för programinnehållet. Producenterna kan t.ex. komma att bli benägna att undvika allt som är kontroversiellt och i stället uteslutande äg— na sig åt att göra ofarliga program.

• Sida 82
•  Original

Prop. 1977/78: 91 82

Hovrätten över Skåne och Blekinge anför att det inte kan anses själv— klart. att ledamöterna i råden skall nomineras från enbart vissa föreningar och organisationer. En stor del av Sveriges Radios publik torde nämligen stå utanför sådana sammanslutningar. [ stället bör råden vara representati- va för hela Sveriges Radios publik. Hovrätten invänder även mot att före- taget skall utse rådens ledamöter. För att råden på ett meningsfullt sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter, måste de inta en fri ställning till Sveri- ges Radio. Liknande åsikter framför bl. a. FPU.

SAF. Sveriges grossisdörbund. SHIO och Sveriges industri/"örbund an- ser i sitt gemensamma yttrande att publikråden bör göras representativa för hela befolkningen. t.ex. genom slumpurval. Organisationerna kritise- rar även förslaget för att det splittrar makt och ansvar genom att publikrå- dens bedömningar inte automatiskt bekräftas av programföretagets styrel- se.

Sveriges Radio menar att publikrådens uppgift att diskutera planerna för programverksamheten skulle kunna uppfattas som en förhandsgranskning av programutbudet, Detta skulle knappast främja den öppenhet i relatio- nerna mellan rundradion och publiken som är målet för kontaktverksam- heten.

Sveriges Lokalradio framför bl. a. att. eftersom det finns flera lokalra- diostationer inom varje region det föreligger risk att publikråden koncen- trerar sig på en enda station i stället för att granska hela verksamheten.

De remissinstanser som avstyrkt de regionala publikräden är i allmänhet angelägna om att poängtera rundradions behov av en omfattande och ut- ökad kontaktverksamhet för att få till stånd en dialog med publiken. Sta- tens krdturräd föreslår att kontakterna med allmänheten kan ske genom ut- veckling av de publikfora som Sveriges Radio har arrangerat och ge- nom program konfe re n se r med folkrörelseorganisationer och andra. Liknande synpunkter framförs även av statens ungdomsråd. länsstyrelser- na i Kronobergs, Malmöhus och Västmanlands län. Svenska kommunför- bundet. Folkets husfo'reningarnas riksorganisation. KF. LO. LRF. Sveri- ges n_vkter/retssr'illskaps representantji'irsanrling, Sveriges riksidrottsjör- bund. TCO. CUF. ABF. Klys. Sveriges färjattarfärbund. Svenska nrusi- ker/Zirbundet. SAMI. NBV samt N _vkterhetsrörelsens lam/sjärbund. Pres- sens samarbets-nämnd och Sveriges ji'irjattarjärhrnul framhåller även att det bör åvila Sveriges Radio självt att finna formerna för att stärka förhål- landet till publiken.

.S'veriges Radio är ense med utredningen om att publikkontakterna bör förbättras liksom att de viktigaste kontakterna mellan publiken och Sveri— ges Radios medarbetare är och förblir de som förekommer i direkt anslut- ning till det dagliga programarbetet. en åsikt som även Nrrrrbottensjournu- listfärening framför. Sveriges Radio anser dock att dessa kontakter bör kombineras med formella. institutionaliserade och mer informella kontak- ter på olika nivåer. Därvid pekar Sveriges Radio bl. a. på att bolagsstäm-

• Sida 83
•  Original

Prop. 1977/78: 91 83

man (se 3.2.8) i enlighet med utredningens förslag kan utvecklas till ett centralt forum för programdebatt. Vidare bör publikfora och de kontakter med organisationer. näringsliv och skolor som anordnas i anslutning till publikträffarna utvecklas ytterligare.

I-"PU vill åstadkomma programråd. t. ex. genom stormöten på olika håll i landet. genom slumpvis inbjudan av ett antal personer på olika orter. Där- med uppnås en bred folkkontakt.

Till de remissinstanser som tillstyrker de av radioutredningen föreslagna regionala publikråden hör länsstyrelser/m i Stockholms. .lt'inkäpings. Gä- teborgs och Bohus. Älvsborgs. Skaraborgs och Jämtlands län. Folkpar- tiets kviirnor'r'irblmd. TB V, Frikyrkliga studieförbundet. Sveriges folkpen- sioniirers riksförbund. DHR. Härsel/ränriandets riksji'irhund och KDS.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län hälsar med tillfredsställelse de föreslagna publikråden såsom en möjlighet för representanter för radio- och TV-publiken att utöva inflytande på principerna för programverksamhe- ten. Eftersom rundradion är ett monopolföretag kan det inte vara enskilda funktionärers ensak att bestämma över inriktningen av programverksam- heten. Publikraden är tänkta att enbart ha rådgivande funktion. Därför me- nar länsstyrelsen. att råden ej heller innebär någon konflikt med de berör- da funktionärernas integritet. När det gäller frågan om ledamöternas repre- sentativitct vill länsstyrelsen att man överväger att råden får väljas av ve- derbörande landsting — i stället för av Sveriges Radios styrelse.

Länsstyrelsens bedömning av integritetsfrågan delas av DHR. som dess- utom gärna vill ta fasta på radioutredningens förslag att handikapporgani- sationerna skall vara representerade i publikråden. Detta framförs även i Ht'irsel/ränrjandets riksjärlnmds remissvar.

Folkpartiets kvinnoförbund menar att det är viktigt att en dialog kommer till stånd mellan publik och programansvariga. Publikråden kan därvid fun- gera som kanal.

Några av de remissinstanser. som tillstyrkt en försöksverksamhet med regionala publikråd. diskuterar vissa principiella och praktiska frågor i an- slutning till rådens arbete.

Regionala publikråd bör enligt länsstyrelsen i Stockholms län på ett bätt- re sätt än nu balansera olika intressen i samhället. förutsatt att de ges ett tillräckligt inflytande på verksamheten. Räden bör huvudsakligen vara ett organ för meningsutbyte och bör givetvis arbeta med utgångspunkt från programarbetarnas journalistiska integritet. En viktig förutsättning är en- ligt länsstyrelsen. att publikråden ges en bred förankring i organisationsli- vet och inte blir organ för en kulturelit som representerar udda åsikter och meningsinriktningar.

Länsstyrelsen iÄ/vsborgs län vill särskilt poängtera publikrådens rådgi- vande funktion och framhåller att verksamheten inte får utvecklas till nå- gon styrning eller förhandsgranskning av programmen.

Länsstyrelsen i Jämtlands län understryker att förslaget avser en för—

• Sida 84
•  Original

Prop. 1977/78: 91 84

söksverksamhet. Dessutom görs även reservationen. att man inte kan bortse från att vissa stora organisationer. som redan har stort inflytande. kan komma att bli alltför dominerande i publikråden.

TBV framhåller att det är angeläget att publikråden verkligen blir organ för 15 representativa folkrörelser och organisationer i varje region. TBV in- stämmer vidare i utredningens förslag. att det egentliga beslutsfattandet och ansvaret bör ligga inom Sveriges Radios ledning. Däremot ifrågasätter man om rådens ledamöter bör utses av företagets styrelse.

KDS anser det vara välbetänkt att en försöksverksamhet med publikråd startas. Däremot avstyrker KDS bestämt, att publikrådens ledamöter ut- ses av Sveriges Radio. [ stället förordar KDS. att en lyssnarorganisation av folkrörelsekaraktär skapas. vilken i sin tur kan utse publikräden. KDS nämner också möjligheten att låta ett samverkansorgan för landstingen inom varje region välja ledamöterna.

3.2.7 Sveriges Radios ställning Utredningen

Utredningen har i enlighet med sina direktiv prövat om några fördelar kan vinnas genom att Sveriges Radio bedriver verksamheten som stiftelse i stället för som hittills i aktiebolagsform. Utredningen finner att nackdelar- na överväger. Rundradioverksamhcten bör därför även under nästa avtals- period bedrivas i aktiebolagsform. Utredningen förordar vidare att stiftel- seutredningen i sitt arbete särskilt beaktar de krav som måste ställas på stiftelseformcn om den skall passa rundradioverksamheten.

Utredningen anser att den nuvarande konstruktionen med ägandet av Sveriges Radio spritt på ett stort antal organisationer i det svenska samhäl- let bör gälla även under nästa avtalsperiod. Ordningen innebär enligt ut- redningen goda garantier för rundradions oberoende och integritet.

Beträffande äga r s a mm a n s ä t t n i n g e n noterar utredningen att för— slag väckts om att kulturarbetarorganisationerna skall ges ställning som aktieägare. Utredningen finner emellertid inte några övervägande skäl för större förändringar. Den enda förändringen som utredningen vill föreslå är att de tidningsföretag bland Sveriges Radios aktieägare som inte längre ger ut några tidningar överlåter sina aktier till pressens organisationer.

Rentiss_vttraiulena

Utredningens förslag att rundradioverksamheten även under kommande avtalsperiod skall bedrivas i aktie bolags fo rm tillstyrks av flertalet re- missinstanser som yttrat sig i frågan. nämligen stiftelseutredningen. Sveri- ges Radio. KF. LRF . Sveriges riksidrottsjl'irhimd. TCO, Svenska handels- kantmar/iirbundet. CUF, ABF, Pressens santarbetsnämnd. Klys. Sveriges förtattarfi'irbnnd och Svenska teaterjörbundet.

[ likhet med radioutredningen finner s/Uielseutredningen det olämpligt

• Sida 85
•  Original

Prop. 1977/78: 91 ss

att ta ställning för en stiftelseform för rundradioverksamheten. så länge stiftelseinstitutet befinner sig under utredning. Med tanke på att det i stif- telseutredningens direktiv ingar att pröva lämpliga organisationsformer för statliga och kommunala kttlturinstitutioner. finner sig stiftelseutredningen ha anledning att i en senare fas av sitt arbete återkomma till frågan om or- ganisationsform för Sveriges Radio. Stiftelseutredningen framhåller också att det bör finnas förutsi'ittningar att ompröva frågan om organisationsform för programföretaget under den närmaste avtalsperioden. eftersom resul- tatet av utredningsarbetet beräknas föreligga inom denna tid. Stiftelse- utredningen anseri likhet med Sveriges Radio att en övergång till stiftelse- form f. n. skulle medföra övervägande nackdelar.

KDS finner aktiebolagsformen egendomlig och dubiös. med tanke på att Sveriges Radio i väsentliga avseenden skiljer sig från vad som vanligen ka- raktäriserar ett aktiebolag. KDS förordar därför i princip en övergång till stiftelseform för Sveriges Radio. KDS ansluter sig emellertid i likhet med Svenska jilminstitutet till utredningens uppfattning att stiftelseutredning- ens förslag bör avvaktas innan frågan om rundradioorganisationens verk- samhetsform omprövas.

Utredningens förslag att den nuvarande ägarstrukturen i stort sett behålls tillstyrks av Sveriges Radio, KF. LRF. Svenska kyrkans eentralrtid och Sveriges frikyrkortid, TCO. Svenska handelskannnar/i'irbmulet och MHF.

KF framhåller att en väsentlig anledning till förbundets medverkan som aktieägarei Sveriges Radio är utvecklingen mot en koncentration av ägan- det inom dagspressen. Denna utveckling utgör enligt förbundets uppfatt- ning ett hot mot en varierad opinionsbildning och mot de kulturella värden som de svenska folkrörelserna alltid värnat om.

TCO anser i likhet med utredningen att den nuvarande aktieägarsam— mansättningen utgör en lämplig motvikt till det statliga inflytandet över programföretaget .

Förslaget att de tidningsföretag bland aktieägarna som inte längre ger ut tidningar bör överlåta sina aktier till pressens organisationer tillstyrks av Sveriges Radio och Pressens samarbetsnänind. Sveriges Radio anser att även enskilda verksamma tidningar bör ges möjlighet att överta aktierna.

TCO förordar en sådan omfördelning av aktierna att inte endast de fack- liga centralorganisationerna utan också deras medlemsförbund kan ingå som aktieägare.

ABF ställer sig positivt till att kretsen av aktieägare inom folkrörelse- gruppen vidgas.

Riks/ifirbundet Hem och Skola anser att förbundet i egenskap av en av landets största folkrörelser bör ingå som aktieägare i programföretaget. bl.a. med tanke på skolans roll i samhället.

Klvs anser att ägarsammansättningen i Sveriges Radio uttrycker ett an- svar för en fri och okommersiell programverksamhet. Om bolagsstämman

• Sida 86
•  Original

Prop. 1977/78: 91 86

som utredningen föreslår ska diskutera programfrågor. vore det enligt Klys följdriktigt med en viss aktiespridning bland organisationer av folkrö- relsekaraktär. så att även kultu'rarbetarorganisationer blir rep re sc n t e rade i bolagsstämman. Som exempel påen sadan spridning av aktieinnehavet "inom folkrörelsegruppen, nämner Klys att LO skulle kunna överlåta några aktier på lyltrsikerförbundet och TCO några aktier på Författarförbundet och 'l'eaterförbundet.

Med hänvisning till rundradions kulttrransvar anser Föreningen Svenska tecknare att Klys i egenskap av samorganisation för ktrlturarbetarorganisa— tioner bör ges ställning som aktieägare i Sveriges Radio.

Även Svenska nntsikerjörbmrdet anser att en ställning för bolagsstäm- man som ett centralt debattforum i programfrågor bör föranleda att kultur— arbetarnas organisationer ges representation i bolagsstämman.

Sveriges Radio framhåller att det, för de debatter som arrangeras i sam— band med bolagsstämman. bör vara möjligt att vidga representationen inom de organisationer som är aktieägare.

FPU och ABF vänder sig mot p re s s e n s in n e h a v av aktie ri rund- radioföretaget. Enligt FPUzs uppfattning är det från konkurrenssynpunkt. och mot bakgrund av korrcentrationstendenserna inom massmedierna principiellt felaktigt att andra massmedieföretag har intressen och ägarin- llytande i Sveriges Radio. ABF anser att en eventuell representation för

pressen bland programföretagets aktieägare bör begränsas till pressens or- ganisationer.

3.2.8 Sveriges Radios ledning Utredningar

Utredningen föreslår inga förändringar i nuvarande principella an- svarsfördelning mellan olika beslutande organ i Sveriges Radio. Ba- lansen i inflytande mellan staten och aktieägarna bör liksom f. n. komma till uttryck vid valet av styrelse för Sveriges Radio.

Aktieägarna skall inte kunna ingripa i företagets ledning och löpande för- valtning. Däremot har företagsledningen skyldighet i enlighet med aktiebo- lagslagen att informera bolagsstämman i alla de frågor där stämman så be- gär. Utredningen anser det värdefullt om bolagsstämman aktiveras till diskussioner om Sveriges Radios verksamhet. även när det gäller pro- gramverksamheten. Sådana diskussioner bör ge Sveriges Radio möjlighet till förankring av företagets verksamhet bland ägarorganisationerna. Bo- lagsstämmans nya roll som centralt debattforum gör att den bör samman- träda minst två gånger om året.

De statliga styrelserepresentanterna bör även fortsättningsvis utses av regeringen till samma antal som f. n.. nämligen ordföranden och fem ytter- ligare ledamöter. Bolagsstämman bör liksom nu utse fem ledamöter. Därtill konrmer två representanter för personalen. Som styrelsens fjortonde leda—

• Sida 87
•  Original

Prop. 1977/78: 91 87

mot bör radiochefen ex officio ingå. Denne bör liksom f. n. utses av styrel- sen. Utredningen föreslår att styrelsen inte skall ha några suppleanter utöver de lagstadgade två för personalrepresentanterna. Inte heller bör nå- got arbetsutskott bildas inom styrelsen. I stället bör samtliga styrelseleda— möter delta i alla uppgifter som faller på styrelsen.

Utredningen förordar att st y rel se u p p gi ft e rn a begränsas till att ange allmänna riktlinjer samt att övervaka att dessa riktlinjer efterlevs. [ övrigt skall styrelsen ansvara för utformningen av Sveriges Radios organi- sation och för att företaget kan fungera effektivt och ekonomiskt. Ett sär- skilt ansvar åvilar styrelsen när det gäller planeringen av rundradioverk- samheten. Däremot bör styrelsen inte blanda sig i det löpande programar- betet.

Remiss_vttrandena

Utredningens uppfattning att den nuvarande principiella a n s v a r s fö r- del n i nge n mellan de olika beslutande organen inom Sveriges Radio bör räda även i framtiden delas allmänt av remissinstanserna.

Enligt stijielseutredningen kan det inte uteslutas att sådana situationer kan uppstå. där rättsliga garantier för företagsledningens självständiga ställning gentemot bolagsstämman kunde vara värdefulla. Stiftelseutred- ningen förordar att det närmare övervägs i vilken utsträckning sådana ga- rantier bör skapas genom särskilda bestämmelser i bolagsordningen.

Utredningens förslag att b o I ags s t äm man i framtiden bör spela rollen av ett ce n t ralt d e b attfortr ut även då det gäller programverksamheten tillstyrks av Sveriges Radio. Folkets hasföreningarnas riksorganistion. Kooperativa kvinnogillesjörbundet, LRF . Svenska kyrkans centra/råd och Sveriges frikyrkoråd . Sveriges nyk'ter/retsstillskaps representantjörsam- ling. Sveriges riksidrotts/örbund. TCO. TBV. lOGT—N'I'O och Riks/ör- eningen Vtira Gårdar. Pressens samarbetsnämnd, TT. Svenska musiker- jö'rhundet samt MHF.

Klys anger som en förutsättning för att utnyttja bolagsstämman som de- battforum att debatten i bolagsstämman ges övergripande karaktär och in- te handlar om enskilda program. utan i stället ger utrymme för diskussion kring olika programönskemäl som finns hos grupper i samhället.

Sr'erigesjörfattadörhrmd har svårt att bedöma värdet av att bolagsstäm- man skulle ges en roll som centralt debattforum. Det kan ifrågasättas, om de representanter som ägarna med hänsyn till dessa uppgifter låter sig före- trädas av har anledning att intressera sig för själva programverksamheten på ett sätt som skulle motivera denna särskilda uppgift för bolagsstämman.

Flertalet remissinstanser instämmer i utredningens uppfattning att Sve- riges Radios styrelse bör utses på samma sätt som nu.

Länsstyrelsen i Östergötlands län påpekar att den av utredningen föror- dade sammansättningen av Sveriges Radios styrelse innebär att de statliga styrelserepresentanterna förlorar sin majoritetssti'rllning. Länsstyrelsen

• Sida 88
•  Original

Prop. 1977/78: 91 xx

förordar därför att antalet styrelseledamöter som regeringen utser utökas med två.

En motsatt åsikt framförs av LRF, som anser att Sveriges Radios ställ- ning sotn ett icke statsägt företag skulle betonas klarare om antalet rege- ringsutsedda ledamöter i företagets styrelse inskränktes och de stämmo- valda representanterna blev flera.

Svenska jilminstitutet presenterar ett eget förslag till organisation av Sveriges Radios ledning. som går ut på att Sveriges Radios styrelse utfor- mas enligt de principer som gäller för Filminstitutets ledning. Filminstitu- tet anser att styrelsen bör vara relativt liten för att bli effektiv. Filminstitu- tet föreslår att styrelsen kompletteras med ett förvaltningsråd. bestaende av representanter för folkrörelser. kulturarbetarorganisationer och andra sammanslutningar som är starkt intresserade av Sveriges Radios verksam- het.

Utredningens uppfattning att personliga su ppleanter i fortsättningen inte bör utses utöver de lagstadgade två för personalrepresentanterna till- bakavisas av Sveriges Radio, LO. LRF, Svenska kyrkans centralrtitl ovh Sveriges frikyrkoriid. Sveriges riksizlrottsfiirbuntl. TCO. ABF . TB V. Pres— sens samarbetsnämml. TT, Klys. Sveriges _fii'_'/attarförbmtzl. Svenska mu— sikerförbandet och NBV.

Sveriges Radio konstaterar att förslaget innebär att utrymmet för olika intressegruppers deltagande skulle bli alltför begränsat. Med hänsyn till fö- retagets särskilda ställning i samhället är möjligheterna till en bred styrel- serepresentation av stor betydelse. framhåller Sveriges Radio.

LO. .S'veriges riksiclrottsji'irhund. ABF och TBV understryker att avskaf- fandet av suppleanter i programföretagets styrelse skulle försämra folk- rörelsernas möjligheter till insyn och inflytande. vilket strider mot målsätt- ningen om förbättrade kontakter mellan Sveriges Radio och folkrörelser- na.

Några remissinstanser anser att även kulturarbetarnas organisationer bör få representation i Sveriges Radios styrelse.

Klys och Sveriges författarförbund konstaterar att bland de av staten tillsatta styrelseledamöterna har ingått en ordinarie och en suppleant som vanligen brukat utses bland aktiva kulturarbetare. Dessa ledamöter har dock inte företrätt några kulturarbetarorganisationer. En sådan förankring vore emellertid värdefull föratt tillgodose de ökade krav på insyn och in— flytande i rundradioverksamhcten som framförts inorn flera kulturarbetar- organisationer. En av de ordinarie ledamöter resp. suppleanter som till- sätts av staten bör därför utses på förslag av Klys.

Angående utredningens förslag att styrelsen inte ska bilda nagot arbets- utskott framhållcr Sveriges Radio. LRF och TBV att det rimligen mäste an- komma på företagets styrelse att bestämma om en eventuell förekomst av arbetsutskott och dess arbetsuppgifter.

Sveriges Radio tillstyrker utredningens förslag att radiochefen skall ingå i styrelsen.

• Sida 89
•  Original

Prop. 1977/78: 91 89

Med hänvisning till den nya aktiebolagslagen ställer sig stiftelseutred- ningen tveksam till möjligheten att radiochefen i egenskap av styrelseleda- mot ska kunna utses av övriga styrelseledamöter. Däremot är det en kon- sekvens av aktiebolagslagen att radiochefen som verkställande direktör ut- ses av styrelsen och att han i denna egenskap kan vara styrelseledamot. papekar utredningen.

Beträffande företagsstyrelsens u p pgift e r betonar 'l'CO styrelsens pla- neringsansvar. Klys och Sverigesji'irj'attarförbund konstaterar att företa- gets ökade möjligheter till långsiktig planering innebär att styrelsen får vid- gade arbetsuppgifter och ett fastare grepp över planeringen. Mot denna bakgrund vill Klys och Författarförbundet särskilt understryka utredning- ens uppfattning att styrelsen inte ska blanda sig i det löpande redaktionella arbetet.

Sveriges riksitlrottsfi'irhmid anser däremot att styrelsens uppgift bör va- ra att bl.a. ägna sig åt en övergripande programplanering och i samband härmed utöva ett visst inflytande över programpolitiken.

3.2.9 Bes/msbefogat/teter och enhetsledning Utredningen

Utredningen lätnnar vissa förslag till ändringar av nuvarande kompe- tensfördelning i riktning mot ett vidgat ansvarsområde för programenhe- terna.

Ansvaret för verkställigheten av styrelsens beslut åvilar i första hand ra- diochefen. Radio c h efe n s an s v ari programfrägor bör avse den samla- de sändningstidens fördelning och viss koordination mellan programenhe- terna till skydd för publiken samt vissa programtyper såsom nyheter och barnprogram.

Enligt utredningens förslag bör p rogra m e n h e t e rn a få ö k ad e h e - sluts b c foge n h eter både när det gäller programverksamheten och den interna organisationen. Normalt bör det t. ex. vara programenheterna som avger yttrande till radionämnden. Det bör vidare ankomma på enheterna att i större utsträckning än f. n. besluta om investeringar som rör den egna enheten.

Programenheterna bör i fortsättningen ledas av en särskild led nings- grupp utsedd av Sveriges Radios styrelse bland de anställda på enheten. Chefen för programenheten skall ha det verkställande ansvaret inom grup- pen.

1 en reservation förordar ledamöterna Björck. Mattsson och Molin att särskilda e n h e t 5 st y re l s e r inrättas. Dessa styrelser bör enligt reservan- terna bestå av fem ledamöter — däribland enhetschefen — som utses av Sveriges Radios styrelse och två personalrepresentanter. Till ledamöter bör kunna utses både personer som är verksamma utanför och inom enhe- ten. Enhetsstyrelserna bör inte syssla med den löpande programverksam-

• Sida 90
•  Original

Prop. 1977/78: 91 90

heten utan med det långsiktiga programutbudet samt frågor av teknisk. ekonomisk och administrativ natur. Programenheternas chefer behåller de flesta av sina nuvarande beslutsfunktioneri programfrägor. Beslutanderätt för planerna ned till årsnivå övertas däremot av de föreslagna enhetsstyrel- serna.

Reinissyttrundt'na

Sveriges Radio framhåller att den grundläggande principen för den nu- varande ansvarsfördelningen mellan företagsledning och programenheter är att det skall finnas ett centralt ansvar för sådana frågor som har betydel- se för mer än en enhet. Företaget anser att denna princip bör gälla även framgent. Från denna utgångspunkt har Sveriges Radio för avsikt att pröva de möjligheter att öka programenheternas självständighet som utredningen pekar på. bl. a. i personalfrågor. Däremot ställer sig företaget tveksamt till att uppdra åt programenheterna att avge yttranden till radionämnden. med tanke på att denna uppgift är kopplad till det övergripande tillsynsansvar för programverksamheten som åvilar radiochefen och som är en följd av styrelsens samlade ansvar för företagets verksamhet. Sveriges Radio delar också utredningens uppfattning att programenheterna bör besluta om upp— byggnaden av den interna organisationen, anställning av personal och in- vestering som rör den egna enheten. Företaget påpekar dock att en pröv- ning av möjligheterna att överföra detta slag av beslutsbcfogenheter på programenheterna bör ske med beaktande av principen om ett centralt fö- retagsansvar för frågor som har betydelse för mer än en enhet. En liknande synpunkt framförs av Pressens samarbetsttämnd.

Även Sveriges jörfitttarförbmu/ instämmer i uppfattningen att program- enheterna bör ges ett större kompetensområde och förordar att denna vid- gade beslutsrätt utsträcks till att omfatta redaktionerna.

Utredningens förslag om led ni ng sg ru p p e r tillstyrks av flertalet re- missinstanser som yttrat sig i frågan. nämligen av länsstyrelserna i Stork- holms. Östergötlands och Göteborgs och Bohus län, Sveriges Radio, Fol- kets hus/öreningurnos riksorganisntion. L(). SACO/SR, TCO. Sveriges sofia[demokratis/ut kvinnoförbund, ABF. Pressens samnrbetsniimnd och Sveriges thfatttnjörbumi som således avvisar reservanternas förslag om enhetsstyrelser.

Några remissinstanser. såsom länsstyrelser: i Göteborgs och Bohus län. SACO/SR och Sveriges .fi'irfatmrförbund. anser att enhetsstyrelser skulle göra organisationen onödigt komplicerad och medföra en ytterligare be- lastning på administrationen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Pressens samarbetstu'itnnd och _S'verigesjörhttatförbnnd framhåller också att ett införande av enhets- styrelser skulle medföra tveksamhet i fråga om avvägningen av befogenhe- ter mellan enhetsstyrelserna och företagets centrala ledning.

Sveriges Radio anser i likhet med utredningens majoritet att det inte är

• Sida 91
•  Original

Prop. 1977/78: 91 9|

möjligt att på enhetsniva göra en uppdelning av ärenden som avser ekono- mi och administration ä den ena sidan och löpande programverksamhet å den andra.

Li'insstyrelsen i Stockholms län, Folkets hus/öreningar/ms riksorganisa— tion. LO. ABF och-Pressens satnarln'lsnätnml understryker att enhetssty- relser med externt förtroendemannainslag medför risker för att den journa— listiska integriteten i programarbetet och programföretagets självständig- het äventyras.

Angående fördelningen av b e slut s b e foge n h et e r i n om le d - n i n gsg ru p p e r n a finner .S'veriges Radio det olämpligt att göra dem till kollegialt beslutsfattande församlingar. Företaget förordar att den nuva- rande ordningen. där enhetschefen fattar beslut i sin ledningsgrupp. bibe- hålls.

SAF. Sveriges _erossistji'irbund. SHIO och Sveriges industri/örbtntd för- ordar att ett klart ehefsansvar byggs in i organisationen. Detta krav till- godoses inte i vare sig utredningsmajoritetens eller reservanternas förslag. I stället bör företagsledningen representera olika satnhällsintressen och i denna egenskap ha möjlighet att utkräva ett ehefsansvar. vilket förutsätter att chefen för resp. enhet ges rättighet att själv fatta de nödvändiga beslu- ten.

Folkets husjöreningarnas riksorganisation och Sveriges socialdemo- kratiska kvinno/i'h'btnnl delar inte utredningens uppfattning att lednings- grupperna bör utses av företagets styrelse. utan föreslår i stället att led- ningsgrupperna utses av de anställda inom resp. enhet.

Länsstyrelsen i Östergötlatut's Iiin vill för sin del föreslå en konstruktion av ledningsgrupperna som utgör en mellanform mellan utredningsmajorite- tens förslag och förslaget om enhetsstyrelser. Länsstyrelsen förordar såle- des att programföretagets styrelse representeras med två ledamöter i led- ningsgrupperna.

Det förslag om inrättande av enhetsstyrelser i ledningen för pro- gramenheterna som framlagts av ledamöterna Björck, Mattson och Molin tillstyrks av MUF, CUF. Moderata kvinnoji'irbundet. Folkpartiets kvinno- förbund och Centerns kvinnoförbund.

M UF och Folkpartiets kvinm'y'iiirbund framhåller att enhetsstyrelser har större förutsättningar än ledningsgrupper att hävda programenheternas oberoende och självständighet.

CUF anser att Sveriges Radio bör ges en konstruktion med fristående enheter som leds av särskilda styrelser med ledamöter som representerar ägarna, folkrörelser och personal. 3.2.10 Koncernbildningen Utredningen

Utredningen föreslär med hänvisning till förslaget att utbildningsradion skall få ställning som ett helt från Sveriges Radio fristående företag (se

• Sida 92
•  Original

Prop. 1977/78: 91 92

3.1.5). att gällande koncernbildningsavtal med Sveriges Radio angående bildandet av Sveriges Utbildningsradio aktiebolag ersätts med ett nytt av- tal mellan staten och utbildningsradion.

Det nya radioavtalet bör tecknas med Sveriges Radio och Sveriges Lo- kalradio gemensamt. K o n c e r n fö r h ft l la n d et bör ytterligare markeras genom att Sveriges Radio får utse samtliga ledamöter i lokalradions styrel- se med undantag för personalrepresentanterna.

Beträffande fördelningen av sänd ningstider anser utredningen att det av rent praktiska skäl inte är lämpligt att staten beslutar om sänd- ningstilltällen och tider i de för Sveriges Radio. Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio gemensamma programkanalerna. I stället bör staten i samband med medelstilldelningen till utbildningsradion ange om- fattningen av företagets sändningar i radio och TV. Placeringen av utbild- ningsradions program får sedan bestämmas genom förhandlingar mellan Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio. lnom koncernen bör Sveri— ges Radio ha beslutanderätt över sändningstidens fördelning mellan riks- och lokalradioprogram.

] ett särskilt _vtrrnnde ifrågasätter ledamöterna Engman och Ferm det lämpligai Sveriges Radios medlemskap i SAF. De anser att Sve- riges Radio bör lämna SAF och söka lösa frågan om sin anknytning till en arbetsgivarorganisation på ett annat sätt. Engman och Ferm anser att ut- redningen borde ha gjort en meningsyttring av denna innebörd.

Remiss_vttrttndenn

Med anledning av utredningens synpunkt att det av praktiska skäl inte är lämpligt att staten beslutar om detaljer i fråga om fördelningen av sänd- ningstider mellan Sveriges Utbildningsradio och Sveriges Radio. framhål- ler Sveriges Radio att även hänsynen till programföretagens integritet talar för att dessa inbördes skall fördela sändningstiderna. Företaget instämmer i'utredningens uppfattning att statens uppgift bör inskränkas till att ange en viss volym för resp. företags verksamhet i samband med medelstilldelning- en.-Sveriges Radio framhåller att frågor om sändningstidens fördelning bör lösas i förhandlingar mellan de verkställande ledningarna i alla tre pro- gramföretagen. Företaget ansluter sig till utredningens förslag att styrelsen för Sveriges Radio får den yttersta heslutsrätten i fråga om fördelning av ti- der mellan riks- och lokalradion. men anser också att en motsvarande be- slutsrätt bör tillkomma Sveriges Radio även beträffande Sveriges Utbild- ningsradios sändningstider.

Företaget tillstyrker utredningens förslag att Sveriges Radio skall utse styrelsen för Sveriges Lokalradio. Företaget finner en sådan åtgärd nöd— vändig mot bakgrund av de föreslagna uppgifterna för moderbolagets led- ning. nämligen att fatta övergripande beslut om lokalradions uppgifter i förhållande till Sveriges Radios distrikt och att besluta om sändningsti— dens fördelning mellan de två bolagen. Sveriges Radio framhåller att en så-

• Sida 93
•  Original

Prop. 1977/78: 91 93

dan förändring av relationen mellan bolagen är motiverad även med tanke på moderbolagets nuvarande övergripande ansvar för bl.a. planering. pro- gramregler och förhandlingar.

Sveriges Lokalradio vänder sig mot utredningens förslag att lokalra- dions sändningstider skall fördelas efter beslut av Sveriges Radio. medan utbildningsradions sändningstider skall fördelas efter förhandlingar. Sveri- ges l.okalradio anser att företaget i detta hänseende binds hårdare till Sve- riges Radio och att dess självständighet blir mindre markerad. Sveriges Lokalradio föreslår därför att den sändningsrätt som lokalradion tilldelas kombineras med en rätt att förhandla med Sveriges Radio om sändnings- tid.

Sveriges Lokalradio vänder sig också bestämt mot förslaget att Sveriges Radio skall utse styrelsen i dotterföretaget och förordar att den nuvarande ordningen där majoriteten av styrelsen i Sveriges Lokalradio utses av rege— ringen bibehålls. Genom denna ordning tillförs företaget etfarenheter från ett större antal landsdelar och från olika verksamhetsomräden i samhället. vilket är en tillgång när det gäller att skapa förtroende för lokalradion i de olika länen. papekar Sveriges Lokalradio. Företaget framhåller att en för- ändring i enlighet med utredningens förslag skulle kunna uppfattas som en begränsning av lokalradions självständighet. I samma riktning uttalar sig liinsstyrelsen i Västernorrlands [fin och Folkets lmsfi'ireningarnas riksor- ganisation.

I ett särskilt yttrande till Sveriges Lokalradios remissvar anserpermnal— representanterna i Sveriges Lokalradio. att det bör råda likvärdiga förut- sättningar vad gäller sändningstider för utbildningsradion och lokalradion. vilket skulle kunna uppnås genom att utbildningsradion erhåller sin sänd- ningsrätt av koncernen Sveriges Radio/Sveriges Lokalradio.

Personalrepresentanterna tillstyrker utredningens förslag att lokalradio- företagets styrelse ska utses av Sveriges Radio. men föreslår att en sådan bestämmelse kompletteras med ett uttalande att en sådan ordning inte in- nebär någon inskränkning i lokalradions självständighet.

Sveriges Utbildningsradio delar utredningens uppfattning att koncern- bildningsavtalet mellan Sveriges Radio och staten rörande bildandet av ut- bildningsradion bör ersättas med ett separat avtal mellan staten och Sveri- ges Utbildningsradio. Vidare ansluter sig Sveriges Utbildningsradio till ut- redningens förslag att ett särskilt samarbetsavtal ingås mellan utbildnings- radion och koncernen Sveriges Radio/Sveriges Lokalradio i syfte att regle— ra samarbetsfrågorna mellan företagen.

Televerket framhåller möjligheten att inrätta en särskild nämnd som skulle ha att besluta i frågor som gäller fördelningen av de tillgängliga sänd- ningsresurserna.

De remissinstanser som yttrat sig i frågan om S veriges Radios medlemskap i SA F instämmer i allmänhet i de synpunkter som leda- möterna Engman och Ferm framföri sitt särskilda yttrande. Hit hör bl.a.

• Sida 94
•  Original

Prop. 1977/78: 91 94

länsstyrelsen i Stockholms län, Folkets husföreningarnas riksorganisa- tion, LO, TCO, FPU, Svenska Kvinnors viinsterförhnnd. Klys. Sveriges .förfi'tttarförbund. Svenska jourmtlistji'irhunder. Svenska tnnsikerjiirbnndet och Norrbottens journalistjiirening.

Flera av remissinstanserna. däribland LO. betonar dock att det bör an- komma på Sveriges Radios styrelse att ensam avgöra till vilken arbetsgi- varorganisation som företaget skall höra.

3.3 Programfrågor

3.3.1 Allmänna programpolitiska målsättningar

Utredningen

Utredningen anser att rundradions grundläggande ansvar gentemot pu- bliken består i att erbjuda program som ger information och upple- velser. Redan i det nuvarande radioavtalet ges de informativa program- men en särställning. konstaterar utredningen. Det finns därför anledning att starkare markera rundradions kulturpolitiska ansvar i linje med den av statsmakterna år 1974 uppdragna kulturpolitiken.

Utredningen finner det angeläget att förutsättningar skapas för en höjd kvalitet i programverksamheten. [ kvalitetsbegreppet ingår inte ba- ra själva programkvaliteten utan även tillgängligheten för publiken. Utred- ningen framhåller i sammanhanget betydelsen av gestaltning av program- mens innehåll och av konstnärlig ochjournalistisk bearbetning.

Utredningen anser att det är självklart för en rundradio i allmänhetens tjänst att erbjuda publiken underhållande program som ger stimulans. förströelse och avkoppling. Utredningen finner det naturligt att sådana program fångar en stor publik och anser att detta inte behöver ses som följ- den av publikjakt. I stället är det angeläget att hävda krav på kvalitet och mångsidighet inom även detta område.

Eftersom programmen har en stor publik är det nödvändigt att framhålla att de bör produceras utifrån en genomtänkt syn och med vaksamheten riktad mot innehållet. Utredningen anser ej heller att förekomsten av se- rier i sig är ett tecken på förflackning. utan drar slutsatsen att den serie- verksamhet som f. n. bedrivs i TV inte kan bedömas entydigt och gene- rellt.

Utredningen framhåller att det inte bör vara ett mål för rundradion att öka den tid som människorna ägnar åt radio och TV. Denna är redan i nu- läget lång och det finns många som hävdar att radio och TV lägger hinder i vägen för andra sysselsättningar och umgänge och samvaro. anför radio- utredningen. I stället är det viktigare att öka de n enskildes behåll- ning av olika program. Mot bakgrund att detta skall utredningens olika förslag att förbättra programkvaliteten ses.

• Sida 95
•  Original

Prop. 1977/78: 91 95

Remissyttrandena

Remissinstanserna understryker allmänt betydelsen av att rundradion åläggs ett k u I t u rpo | it i s kt an s va r i linje med den av statsmakterna år l974 utformade kulturpolitiken.

Utredningens synpunkter på k v al i te t sbegre ppet delas av statens kulturråd. länsst_vrelserna i Stockholms. Kronobergs. Kalmar. Gotlands, Kopparbergs och Jämtlands län. Svenska kommun/ijrbnndet, Musikaliska akademien. LRF. Svenska kyrkans ('entralrrid och Sveriges frikyrkoråd. ABF . TB V. Sveriges kyrkliga sttulie/i'irbuna'. Pressens samarhetsnämnd. STIM. Sveriges biogrtifliigareförbund samt Kontaktnt'itet — riksförbundet för icke-kommersiell kultur. Flera av dessa instanser. såsom Svenska kyr- kans centralråd och Sveriges Frikyrkoråd understryker särskilt betydelsen av gestaltning av programmen. såsom en viktig faktor för tillgängligheten.

SÖ betonar kravet på tillgänglighet. Det är enligt SÖ mycket viktigt att programmen utformas så att de blir begripliga och känns meningsfulla för de människor som de är riktade till. Därvid har den språkliga utformningen en central roll. Detta är särskilt viktigt i nyhetsprogrammen vars publik i stor utsträckning har dessa som huvudkälla för samhällsinformation.

Liinsstyrelsen iÄ/vshorgs län anser mot bakgrunden av de olika aspek- ter som kan läggas på begreppet kvalitet. att det är väsentligt att radio och TV fortlöpande för en diskussion med sina konsumenter om programverk- samheten.

Operan anser att Sveriges Radio i framtiden bör sträva efter en tnera medveten politik när det gäller att avväga mellan amatörism och professio- nalism. Även tillgi'mglighetsaspekten betonas av Operan. Musik. teater och andra inslag bör ges en sådan presentation att de blir tillgängliga för en större publik än som normalt nås av dessa kulturformer.

Med utgångspunkt från utredningens krav på fler program inom olika områden framhåller Sveriges Radio. att debatten om etermedierna säkert skulle kunna bli intressantare om önskemålen om fler program av skilda slag också ibland kombinerades med synpunkter på vad radio och TV har för mycket av. Vidare anser företaget att klyftan mellan utredningens önskemål och de anvisade medlen är påfallande.

'I'CO delar utredningens synpunkter på principerna för programverk- samheten och understryker att de erforderliga resurserna måste tilldelas.

Centerns kvinnoförlmiul framhåller att kravet på hög kvalitet inte får el- ler behöver utesluta att programmen blir tillgängliga för en bred allmänhet.

Klys delar utredningens uppfattning. att Sveriges Radio i sin egenpro- duktion måste satsa mycket mer på kvalitet. Detta kräver resurser för bl. a. goda manus. längre tid för inspelning m.m. Klys understryker sär- skilt. att Sveriges Radio måste ge många inhemska konstnärer inom ord-. bild-. ton- och scenområdena möjligheter att utveckla egna erfarenheter av etermedierna och att bygga upp professionella rutiner och egenart.

Svenska ntusiker/i'irbuna'et delar i ston sett utredningens synpunkter be-

• Sida 96
•  Original

Prop. 1977/78: 91 96

träffande kvalitetsbegreppet. men vill särskilt framhålla egenproduktion som ett kvalitetsbegrepp i sig. Vidare vill man framhålla betydelsen av att personalen vid företaget ges möjligheter till utvecklande experiment och konstnärlig förnyelse.

Rikskonserter anser att om inte rundradion aktivt arbetar med att ut- veckla informationen och presentationen i alla program. riskerar man en passiv programpolitik under mottot "ge folk vad de vill ha". Bl.a. mot bakgrunden av detta hävdar Rikskonserter. att utredningen klarare borde ha diskuterat och definierat begreppen tillgänglighet och underhållning samt relationerna dem emellan. Detta är betydelsefullt. eftersom det på många håll inom Sveriges Radio. enligt Rikskonserters uppfattning. finns en benägenhet att sätta likhetstecken mellan tillgänglig och underhållande.

Statens kulturråd instämmer i utredningens uppfattning att man bör av- visa resonemang som ställer kvalitet och publikstorlek mot varandra. I stället måste man hålla i minnet att människornas fritid är splittrad på många aktiviteter och att man inte kan räkna med att kulturprogrammen kan nå stora publiksiffror. i varje fall inte vid en jämförelse med underhåll- ningsprogrammen. Kulturprogrammen i rundradion når ijämförelse med icke etersända sådana en stor publik. Av detta följer att kulturprogrammen till följd av lägre publiksiffror inte får ställas på undantag.

Sveriges Radio delar radioutredningens slutsatser rörande serierna. men vill framhålla att man från företagets sida anser att förslaget om en bättre balans mellan serier och enstaka program i lika hög grad berör före- tagets egen produktion som den inköpta.

När det gäller programutbudets sammansättning. hävdar Sveriges Ra- dio. att man från såväl företagets som programenheternas sida strävat ef- ter att göra rimliga avvägningar mellan skilda önskemål och behov hos pu- bliken. Företaget menar sig inte heller i någon överdrivet stor utsträckning ha satsat på att tillgodose den s.k. breda publiksmaken. För detta finner företaget stöd i sändningsstatistiken. Över huvud taget anser Sveriges Ra- dio. att debatten om förflackningen av programutbudet varit starkt för— enklad. Den har präglats av de olika debattörernas egna ståndpunkter be- träffande i vilken utsträckning programmen skall tillgodose redan etablera— de önskemål hos publiken.

MUF anser att rundradions centrala uppgift är att sända program som motsvarar publikens önskemål. Därav följer helt naturligt. att de populä- raste programmen skall läggas på bästa sändningstid. medan de mera sma- la programmen får nöja sig med sämre tider. Att på bästa sändningstid sän- da smala program. anser MUF vara ett svek mot publiken.

Svenska kvinnors viinsterförbmtd instämmer i den kritik som riktas mot programutbudet för förflackning. Visserligen är kanske inte det ökade ut- budet av serier i sig ett uttryck för detta. men det är enligt förbundet ett klart uttryck för publikjakt. Enligt förbundet väger ekonomiska skäl för se- rier och blandprogram lätt mot bl. at. de kulturpolitiska invändningarna.

• Sida 97
•  Original

Prop. 1977/78: 91 97

Klys anser att utredningen tagit alltför lätt på problematiken kring den kraftiga ökningen av andelen serier. Man kan inte bortse från att TV-scri— erna som form i stora stycken betingats av dels rationaliseringsaspekter i produktionen, vilka motverkar mångfald. dels en strävan att binda publi- ken vid vissa tittarvanor. vilket motverkar ett aktivt TV—tittandc.

Sveriges färjattrtr/i'irbund delar utredningens uppfattning att kravet på kvalitet bör gälla all programverksamhet. antingen huvudsyftet är att för- medla ett budskap eller att ge förströelse. Likaså delar Författarförbundet utredningens synpunkter i fråga om underhållningsprogrammen. När det gäller serierna. hävdar Författarförbundet däremot att dessa inte kan till- låtas att ha nuvarande andel av det totala utbudet.

Svenska teater/örbundet menar att publikjakten i många fall har gått före omsorgen att skapa bra program. Deckare. westernfilmer och utländska underhållningsserier har sänts i stället för mer stimulerande och seriösa produktioner. Teaterförbundet anser att Sveriges Radio i fortsättningen in- te bör sträva efter höga publiksiffror med spekulativa metoder.

Folkets ltusjöreningarnas riksorganisation anser att det i utredningens uppdrag även borde ha ingått en utredning. där man sätter TV i relation till andra fritids-, kultur- och föreningsaktiviteter.

Sveriges riksidrotts/örbruzd instämmer i utredningens principuttalan- den men ifrågasätter. om inte följden av en högre programkvalitet kommer att bli att en större publik lockas till programmen. Därför måste inslagen av aktiverande program i utbudet ökas.

Sveriges Radio anför att det givetvis vore orimligt om rundradion som ett övergripande mål för verksamheten ställde upp en ökning av konsum— tionen. Däremot ställer sig företaget tveksamt till att. som utredningen, be- trakta radio och TV som hinder för andra sysselsättningar. En fortsatt de— batt kring denna fråga kräver att man preciserar vilka sysselsättningar man anser blir hindrade av etermediekonsumtion. Vidare bör man erinra sig att aktiviteter som bokutlåning. studiccirkelverksamhet. teaterbesök m.m. ökat under senare år. framhåller Sveriges Radio. I en fortsatt debatt bör man vidare observera att radio och TV skiljer sig åt som hinder betrakta- de. anför företaget.

3.3.2 tlfledverkan av fristående yrkesutövare i programverksamheten Utredningen

Utredningen konstaterar att en omfattande medverkan av fristående yr- kesutövare (frilansmedverkan) i radio och TV är nödvändig för att främja programkvalitet. variation och förnyelse i programverksamheten. Utred- ningen anser att i första hand konstnärlig verksamhet bör hävdas som fri- lansområde. då kravet på förnyelse ur publikens synvinkel är större på det konstnärliga fältet än på andra områden.

Utredningen konstaterar att medverkan av fristående yrkesutövare har

• Sida 98
•  Original

Prop. 1977/78: 91 98

minskat i radio och TV under senare år. Anledningen härtill synes vara dels att Sveriges Radios programresurser minskat. vilket gått ut över fri- lansmedverkan. dels att tillämpningen av lagen om anställningsskydd (LAS) fått till följd att Sveriges Radio anlitat färre fristående yrkesutövare än tidigare. Utredningen anser det av programpolitiska skäl angeläget att Sveriges Radio anlitar skapande krafter utifrån. Detta bör markeras i r ad io a v t a l et genom ett krav på företaget att planera och organisera sin verksamhet på ett sätt som möjliggör en omfattande frilansmedverkan.

Utredningen framhåller att en ökad frilansmedverkan och på sikt en ökad andel frilansproduktion medför att utrymmet för fast anställning inte bör öka i samma takt som-de totala resursökningar utredningen föreslår. Eftersom utredningen förordar en ökad frilansmedverkan av programpoli- tiska skäl. anser den att Sveriges Radio skall använda en mi nd re and el av sina resurser för fast anställd personal. Utredningen vill in- te föreslå några kvoteringar av Sveriges Radios budget för att uppnå en ga- ranterad nivå av frilansmedverkan. Möjligheten bör dock hållas öppen om avtalsbestämmelserna ej får avsedd effekt.

Remiss)'ttrandena

Rcmissinstanserna ansluter sig allmänt till utredningens åsikt om värdet av en omfattande frilansmedverkan i programverksamheten. Flera remiss- instanser ifrågasätter dock om konstnärlig verksamhet bör framhävas sär- skilt som frilansområde.

Folkets ltusföreningarnas riksorganisation. Sveriges nykterhetssiill- skaps representtuzt/örsamling. ABF. TB V. lOGT-NTO och Riksföreningen Våra Gårdar. Kulturarbetarnas soc-ia(demokratiska förening samt NBV framhåller samtliga att det är av stor vikt att personer verksamma inom folkrörelser och bildningsförbund omfattas av en ökad frilansmedverkan.

TCO och Svenska teater/örhundet framhåller att många frilansmedarbe- tare nästan enbart har Sveriges Radio som arbetsgivare och utnyttjas för kortvariga arbetsuppgifter utan att företaget tar socialt ansvar mellan enga— gemangcn. Organisationerna anser därför att Sveriges Radio i framtiden måste ikläda sig ett större ansvar för teaterverksamhcten i radio/TV ge- nom att knyta en fast ensemble till företaget. Detta förslag stöds även av Klys och Operan.

De remissinstanser som tillstyrker utredningens förslag att i radioav- talet ålägga Sverigcs Radio skyldighet att verka för en ökad frilansmed- verkan är dramatiska institutet, statens kulturråd. länsstyrelsen i Uppsala län. Svenska filminstitutet. Föreningen Svenska tecknare. Föreningen Svenska tonsättare, STIM samt Föreningen Sveriges jazzmusiker.

Ett antal remissinstanser avstyrker radioutredningens förslag om en sär— skild föreskrift i radioavtalet om skyldighet för Sveriges Radio att verka för en ökad frilansmedverkan.

Sveriges Radio finner att förslaget innebär. att Sveriges Radios perso-

• Sida 99
•  Original

Prop. 1977/78: 91 99

nalpolitik kommer att kunna granskas av radionämnden. vilket ej är rim- ligt. 7'CO och Svenska teaterförbmzdet instämmer häri och hävdar dess- utom. att förslaget att göra frilansmedverkan till ett mål för företagets verksamhet innebär en inskränkning i arbetsrättslagstiftningen. I samma riktning uttalar sig Sveriges för/attarförbuncl.

Vissa remissinstanser. däribland dramatiska institutet. Svenska jilniin- stitutet och STIM. anser att gällande arbetslagstiftning kan ha negativa ef- fekter från kulturpolitisk synpunkt. En översyn vore mot denna bakgrund motiverad. Filminstitutet beklagar att utredningen inte föreslagit en sådan ändring av LAS att en omfattande frilansmedverkan i Sveriges Radio kan säkerställas.

Vad beträffar förhållandet mellan LAS och en ökad frilansmedverkan föreligger en kraftig opinion bland remissinstanserna för att slå vakt om an- ställningstryggheten för de anställda vid Sveriges Radio. En genomgående tanke är att företagets kärna skall bestå av fast anställd personal. som mås- te garanteras anställningstrygghet både för att säkra integriteten mot på- tryckningar utifrån och därför att en alternativ arbetsmarknad saknas. Vidare betonar instanserna att de avtalsslutande parterna förhandlingsvä— gen måste göra upp villkoren för olika typer av frilansmedverkan och där- vid skapa särskilda instrument för denna till gagn för produktionen. Dessa synpunkter återfinns hos Sveriges Radio. LO, TCO. Pressens .s'amarln'ts- niitnnd, Klys. Sveriges för/attar/örlmml, Svenska jötugra/ernas förbund, Svenska musikruj/Q'irlmndet samt SA MI. Även Sveriges Lokalradio. SACO/SR och TBV påpekar att en ökad frilansmedverkan måste ske inom ramen för gällande lagar och avtal och att man följaktligen måste försöka finna en lämplig avvägning i tillämpningen av dessa.

Sveriges Radio anser att nedgången i frilansmedverkan i programan till övervägande del är en fråga om knappa ekonomiska resurser. Detta är fallet för den stora grupp fristående medverkande som utgörs av debattdel- tagare. företrädare för allmänheten. skådespelare. musiker eller andra ar— tister. Varken för dessa grupper eller förde s. k. uppdragstagarna. vilka le- vererar en färdig produkt till Sveriges Radio (t. ex. manus eller färdiga fil- mer). har tillämpningen av LAS påverkat omfattningen av frilansmedver- kan. Däremot är situationen delvis en annan när det gäller den grupp av icke anställda som är integrerade i programarbetet. Det är inom detta om- råde som LAS har ändrat Sveriges Radios förutsättningar att anlita icke anställda i programarbetet. Samma bedömning gör Klys och Svenska musi- kerförbunclet.

Även Sveriges Radio vill förorda att tillämpningen av LAS via avtal mel- lan parterna anpassas till företagets behov och kraven på mångsidighet i programutbudet och framhåller att företaget och dess tjänstemannaklubb är eniga om detta.

Utredningens uppfattning att utökningar av den fasta personalen bör hållas tillbaka i förhållande till frilansmedverkan möter kritik från statens

• Sida 100
•  Original

Prop. 1977/78: 91 [00

kulturråd. som hävdar att de fristående medarbetarna i stor utsträckning behöver stöd av programkunnig personal. l detta instämmer även Sveriges Radio. som påpekar att det är mera tids— och resurskrävande att utnyttja vid radio- och TV-medierna helt ovana personer än sådana med stor me— dievana. Följden av en ökad medverkan av fristående medarbetare blir. att även den fast anställda personalen behöver utökas. Denna åsikt delas även av Klys, Svenska _Iotograjernas_l'örbutul och Svenska musiker/örbundet.

Några remissinstanser förordar kvote ringar i Sveriges Radios bud— get föratt säkerställa en omfattande frilansmedverkan.

Svenska jilminstitutet och Föreningen Svenska tecknare. vilka båda till— styrkt utredningens föreslagna lydelse av radioavtalet, vill till skillnad från utredningen föreslå att en kvotering inskrivs i detta. Även Kontaktniitet - riksji'irbuncletjör ieke-kotmnersiel/ kultur vill säkerställa en ökad frilans- medverkan via en kvotering.

Filtera/igen Sverigesfilmproducenter beklagar att utredningen inte velat föreslå någon kvotering.

Drakfilnz AB. Public Motion Picture, i'lloviemakers Sweden AB. Fihn AB Bo Jonsson samt AB Svenska (.)er framhåller i en gemensam skrivelse att de fria producenterna fyller en viktig ekonomisk sysselsättnings- och kreativ funktion för sina uppdragsgivare. Det mest angelägna från de fria producenternas synpunkt är att statsmakterna på något sätt fastställer en andel eller ett belopp för den del av programbudgeten som skall användas till utläggning samt åstadkommer en möjlighet för Sveriges Radio att dis- ponera utläggningsmedel i treårsperioder i syfte att trygga sysselsättningen och underlätta planeringen för produktionsbolagen.

3.3.3 Saklighet och opartiskhet Utredningen

Med utgångspunkt från statistiken över av radionämnden fällda eller kri- tiserade program gör utredningen bedömningen att Sveriges Radios pro- gramutbud. sett som en helhet. stått i god överensstämmelse med radiola- gen och gällande avtal för programverksamheten. Vad beträffar de utförda objektivitetsundersökningarna framhåller utredningen det önskvärda i att metodutvecklingen främjas. Utredningen anför vidare. att det är viktigt att undersökningar som från saklighets- och opartiskhetssynpunkt belyser större avsnitt av Sveriges Radios programutbud även fortsättningsvis kommer till stånd. När det gäller TV:s utlandsbevakning, anser utredning- en med hänvisning till en studie av J. Westerståhl och R. Lindahl att Sveri- ges Radio skall göra ytterligare ansträngningar för att spegla och kritiskt granska skeendet i s.k. slutna samhällen.

Ledamoten Björck tar i ett särskilt yttrande upp den kritik som riktats mot Sveriges Radio liksom antalet i radionämnden fällda program. Björck berör vidare bl.a. resultaten från Westerståhl-Lindahls undersökningar.

• Sida 101
•  Original

Prop. 1977/78: 91 l0l

Han vill därvid ta fasta på iakttagelscn att länderna i väst genomgående ut- sätts för negativa omdömen. medan det motsatta förhållandet gäller de kommunistiska staterna. bl.a. i östblocket. Björck anser att detta resultat visar att det är fråga om en klar vinkling av nyhetsstoiTet i utlandsrapporte- ringen. som är ägnad att skapa en felaktig bild av törhållandena i världens länder hos 'l'V-tittarna. För att råda bot på dessa missförhållanden föreslår Björck. att företagets styrelse och dess chefi framtiden med kraft skall ver— ka för att radiolag. avtal och de av statsmakterna utformade riktlinjerna bättre efterlevs. Vidare bör radionämnden ges resurser till att inte bara ta tipp ärenden av typen anmälda program utan även till att göra noggranna undersökningar. som kan bilda underlag för nämndens verksamhet.

Retnissyllramlena

Sveriges Radio anser liksom utredningen att företagets programutbud som helhet stått i god överensstämmelse med radiolag och gällande avtal. I detta sammanhang påpekar företaget att radionämndens bedömningar un- der l970-talet i ökad utsträckning grundats på mer omfattande analyser av skilda delar av programutbudet.

Några remissinstanser anser att man inte med utgångspunkt från statisti— ken över fällda program i radionämnden eller de av utredningen åberopade undersökningarna kan hävda att Sveriges Radios programutbud utmärkts av tillräcklig saklighet och opartiskhet. Denna ståndpunkt företräds av Svenskajilminstitutet och MUF.

SAF. Sveriges grossistförbund. SHIO och Sveriges industrijörbund an- för att det bland näringslivsorganisationemas medlemmar finns en vitt utbredd uppfattning att vissa program om enskild företagsamhet inte burit saklighetens prägel. Organisationerna påpekar att Westerståhls undersök- ning av TV:s utlandsrapportering på ett övertygande sätt visar hur länder- na i väst utsätts för negativa omdömen mcdan motsatsen är fallet med de kommunistiska staterna i öst. Det effektivaste sättet att komma till rätta med missförhållanden av denna art är ett ansvarsmedvetet Chefskap.

KDS menar att resultatet av Westerståhls undersökning ger fog för att hävda att Sveriges Radios medarbetare under en längre tid medvetet över- trätt radioavtalets och radiolagens bestämmelser.

Radioutredningens förslag till undersökningar av större avsnitt ur Sveri- ges Radios programutbud från saklighets- och opartiskhetssynpunkt samt förslag att metodutvecklingen på området främjas tillstyrks bl.a. av läns- styrelsen [ tl-Ialmöhus län och KDS.

Mot förslaget anför Moderata kvinnoförbundet. att man inte kan förut- sätta att den enskilde tar del av större avsnitt av programutbudet. Den som ser eller hör ett program måste. om programmet belyser ett problem från en utgångspunkt. i samma program få information när en belysning från annan eller andra utgångspunkter kommer att presenteras.

TBV anser att full objektivitet inte alltid är möjlig eller ens önskvärd att

• Sida 102
•  Original

Prop. 1977/78: 91 102

uppnå. Däremot bör anspråken på saklighet och mångsidighet vara möjliga att upprätthålla. TBV lägger därvid särskild vikt vid redovisningen av mot- satt uppfattning i en fråga och hänvisar till de etiska regler som pressen fri- villigt enats om.

Utredningens förslag. att Sveriges Radio skall göra ytterligare ansträng- ningar att spegla och kritiskt granska skeendet i slutna samhällen, tillstyrks av länsstyrelsen iÄ/vshorgs län. Centerns krinntyförbund samthGT-NTO och Riksfi'ireningen Våra Gårdar.

IOGT-NTO hävdar med utgångspunkt från utredningens slutsats avjäm- l'örelserna mellan öppna och slutna samhällssystem, att en skälig balans mellan olika intressen också måste finnas på de områden där folkrörelser- na är verksamma.

Sverigcx Radio delar uppfattningen att det föreligger ett behov av inten- sifterad bevakning av de slutna staterna, liksom för övrigt av andra stater utanför västvärlden. Företaget anser dock inte att alla länder eller grupper av länder bör få samma uppmärksamhet i programmen. Avgörandet härför måste vara programmässiga överväganden, grundade i första hand på be- dömningar av olika händelsers relevans för den svenska publiken.

Pressens sumarbetsnämnd framhåller att utredningen inte drar nägra långtgående slutsatser av sina resonemang kring saklighets- och opartisk- hetsfrägorna. Det torde vara riktigt, konstaterar samarbetsnämnden. att man utgår från att etermedieföretagen är tillräckligt lyhörda för de krav som finns och kommer att finnas i samhället. Ett sådant samspel kan för- väntas bli mera fruktbart för programverksamheten än om denna skulle regleras genom detaljerade anvisningar.

3.3.4 Särskilda publikgrupper och speciella programönskemål Utredningen

Mot bakgrund av att över en miljon människor arbetar på oregelbunden och obekväm arbetstid. föreslår utredningen att Sveriges Radio skall be- driva en mer medveten reprispolitik och därvid införa ett särskilt dag- b I oc k i TV.

Utredningen anser att rundradions samhällsansvar — både som det for— muleras i nuvarande avtal och enligt utredningens förslag — bör observe— ras särskilt när det gäller alkoholbruk i programmen. Härav följer att Sveriges Radio bör vara varsamt med hur alkoholbruket speglas. även om detta inte är klart utsagt i radiolag och avtal.

Av rundradions samhällsansvar följer också enligt utredningen ett all- mänt krav på varsamhet med våldsinslag. Det är vidare angeläget att Sveriges Radio fortsätter att ägna förekomsten av våld i programmen stor uppmärksamhet och är vaksamt på vilka effekter våldet kan ha framför allt på den unga publiken.

Utredningen föreslår att i 6 5 första stycket radiolagen görs den ändring-

• Sida 103
•  Original

Prop. 1977/78: 91 103

en att kraven på saklighet och opartiskhet förses med ett tillägg som under- stryker den positiva betydelsen av vidsträckt yttrande- och infor- mationsfrihet i radio och TV. vilken föreskrift för närvarande finns i 8 & radioavtalet. Då denna bestämmelse är viktig för tillämpningen av de grundläggande kraven på saklighet och opartiskhet och då den skall gälla alla programföretag med sändningsrätt bör den enligt utredningens mening föras till radiolagen.

Utredningens majoritet menar vidare. att i 6 5 andra stycket radiolagen bör införas ett stadgande om att programföretag skall hävda det demo— kratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdig- het. Detta stadgande motsvarar närmast bestämmelsen i 6 %$ första styc- ket radioavtalet. som har följande lydelse: "Bolaget skall i programverk- samheten hävda de grundläggande demokratiska värdena". Nämnda stad- gande har ansetts innebära en skyldighet för Sveriges Radio att markera ett avståndstagande från eller att bemöta antidemokratiska uttalanden. Enligt uttalande av radionämnden innefattar bestämmelsen bl.a. en skyldighet för Sveriges Radio att i programverksamheten verka mot rasfördomar. Vidare anför utredningen att den föreslagna lydelsen i 6 På andra stycket ra- diolagen bl.a. skall uppfattas som ett krav på måttfull användning av våldsinslag i underhållningen.

] ett särskilt yttrande yrkar ledamöterna Engman och Ferm på att nuva- rande formulering i avtalets 6 åi flyttas över i oförändrat skick till radiola- gen.

Såväl utredningens majoritet som ledamöterna Engman och Ferm anser att det i motiven för den aktuella paragrafen i radiolagen bör anges att häv- dandet av jämställdhet mellan män och kvinnor bör innefattas i demokratibegreppet.

Radioutredningen föreslår förstärkningar av program men för språkminoriteter och invandrare. Dessa program skall inte endast innefatta nyheter titan även reportage. barnprogram och teater. Sa m råd bör etableras mellan invandrarorganisationerna och Sveriges Radio om programmens innehåll och utformning, men Sveriges Radio förutsätts ha samma ansvar och samma beslutanderätt för dessa som för andra program.

Sveriges Radio bör fortsätta att utveckla det samarbete som finns med de handikappades organisationer om texts'attning. specialprogram, sättet att läsa nyheter och att tala i radio. att illustrera etc. Vidare anser utred- ningen att fler program bör tcxtsättas. På sikt bör text-TV in- föras.

Utredningen föreslår en förstärkning av inköpsorganisatio- nen i syfte att åstadkomma en mer medveten inköpspolitik med ökad kvalitet, en breddning av inköpen till flera länder och en ökad bearbetning av inköpta program. Inköp av främmande produktion skall vara motiverad av programmässiga och kulturpolitiska skäl.

• Sida 104
•  Original

Prop. 1977/78: 91 l04

Utredningen föreslår i anslutning härtill en ö k ad be arbet ning av ut- ländska program.

Remissyttrandena

Förslaget om ett dagblo c k i T V tillstyrks av en stor majoritet bland remissinstanserna.

Statens kulturråd. länsstyrelserna i Stockholms och Älvsborgs län. Sve— riges Radio. Svenska kvinnors viinslerh'irbund. Verdandi. Pressens sam- arbetsnämnd och Klys, som alla tillstyrker förslaget om dagblock. påpekar särskilt att detta skulle komma att sändas vid en tidpunkt då många barn utgör en stor del av TV-publiken. Det finns därför stor risk att barnen kommer att bindas'vid TV:n i stället för att ägna sig åt aktiverande lekar. läxläsning eller föräldrakontakt. Därför måste för barn olämpliga program i möjligaste mån undvikas i dagrepriserna.

Förslaget avstyrks av statens ungdomsråd. Rädda barnens riksförbund, Riksförbundet Hem och Skola och Unga Örnars riksförbund, som menar att en ökad sändningstid i TV lägger hinder i vägen för andra sysselsätt- ningar. såsom föreningsverksamhet o.d. Vidare påpekas, att ett ökat TV- tittande innebär risk för passivisering av fritiden i allmänhet.

Riksförbmidet Hem och Skola varnar särskilt för de skadliga effekter reprissändningar av amerikanskt underhållningsvåld kan föra med sig. och menar att det ärjust sådana programtyper som kommer att fånga en stor publik bland de underprivilegierade barnen.

Bland remissinstanserna betonas genomgående att Sveriges radio skall visa varsamhet och omdöme vid speglingen av alkoholbruk i pro- gramutbudet. Alkoholkonsumtion bör t. ex. inte glorifieras, något som fle- ra remissinstanser hävdar f. n. skeri programmen.

Statens kulturråd delar utredningens uppfattning att programföretaget bör bära det omedelbara ansvaret för begränsningar vad gäller alkoholbruk i programmen. Denna uppfattning redovisas även av Sveriges Radio. TCO samt Sveriges fr'irfi'tttarfirbund.

Andra remissinstanser avvisar däremot utredningens hänvisning till pro- gramföretagets samhällsansvar och förordar i stället att frågan om alko- holbruk i programmen regleras i avtalet mellan staten och Sveriges Radio. Statens ungdomsråd konstaterar. att inslag i radio/TV kan verka mönster- bildande. varför det är angeläget med en reglering i avtalet av hänsyn till den unga publiken. Sveriges Blåbandsförbund biträder denna uppfattning.

Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling menar att Sveriges Radios framtoning av alkoholbruk i programmen och dess sätt att informe- ra i alkoholpolitiska frågor har väckt stort missnöje och hänvisar till be- handlingen av mellanölsfrågan. Därför förordar man att det skrivs in i ra- dioavtalet, att Sveriges Radios programpolitik skall bedrivas i enlighet med den av statsmakterna beslutade alkoholpolitiken. Denna ståndpunkt intar även IOGT-NTO och Riksföreningen Våra Gårdar. Kontakt/lätet ——

• Sida 105
•  Original

Prop. 1977/78: 91 105

riksförbundet för icke-kommersiell kultur. Lewi Pethrus stiftelse förfilan- tropisk verksamhet och N_vkterhetsrörelsens latulsförbund.

Remissinstanserna ifrågasätter ej det berättigade i program med våld 5- in slag när det är fråga om att skildra verkligheten, såsom t. ex. är fallet i nyhets- och dokumentärprogram. Däremot vänder sig en samlad remiss— opinion mot s. k. underhållningsvåld i programmen. Detta framförs av KF, Svenska kyrkans centra/räd och Sverigesf'rikj'rkoråd. Sveriges nykterhets- siillskaps representar:tförsamling. TCO. Folkpartiets kvinnoförbund, IOGT-NTO och Riksfireningen Våra Gårdar, Riksförbundet Hem och Skola. Sveriges folkpensioniirers riksförbund. Filadelfia/örsamlingarna i .S'toekholm och Bergeforsen. KDS. Vita Hamlet i Helgum, Aktionsgruppen Barn och Våld och Örnsköldsviks Vita Bands förening. som alla tar aV- stånd från underhållningsvåld i TV och föreslår att Sveriges Radio skall vi- sa stor restriktivitet i fråga om detta.

SÖ föreslår av hänsyn till barnen. att Sveriges Radio skall ge bättre för- handsinformation om programmen — alternativt senarelägga olämpliga program. Denna uppfattning delar Centerns kvinnoförbund. som påpekar att barn ofta reagerar starkt på våldsinslag och förordar därför att barn- programmen skall ges en innehållsdeklaration. Även statens kulturråd framhåller det angelägna i att skydda barnen och finner att utredningen be- handlat frågan om barnprogrammen ytligt. Sveriges Radios kulturpolitiska ansvar för barnprogrammen bör enligt rådet i någon form regleras i radio- avtalet. Kulturrådet hänvisar särskilt till de program. som framställer vål— det som den enda framkomliga vägen till att lösa konflikter. Detta medför en verklighetsförfalskning. eftersom den underliggande verkligheten för- enklas och avproblematiseras. Samma risker för den unga TV-publiken påtalas även av statens biografbyrti och statens ungdomsråd.

Sveriges Radio vill förorda försiktighet vid användningen av fiktiva våldsinslag i gestaltande program. men hävdar nödvändigheten av att skildra våldet som en del av verkligheten. Underhållningsvåld som saknar relevans för förståelse av sammanhang bör däremot undvikas.

Folkets hus/öreningarnas riksorganisation framhåller. att våld och våldsyttringar i samhället är beroende av flera faktorer, varav TV endast är en del. TV måste detta till trots vara restriktiv med filmer där våld för- härligas.

Det angelägna i att skydda barnen mot det ökande underhållningsvåldet framhålls av Sveriges soeialdenmkmtiska kvinnoförbund. som dessutom anser att utredningen inte tagit något samlat grepp när det gäller b a rn e n s be hov . Även Pressens samarbetsnämnd påtalar det anmärkningsvärda i att utredningen så bristfälligt beaktat frågan om barn och TV. En liknande hållning intar Svenska kvinnors viinstetförbtmd.

Sveriges förskolliirares riksförbund beklagar att radioutredningen ej me- ra seriöst och ambitiöst ägnat uppmärksamhet åt barn- och ungdomspubli- ken. Vidare måste Sveriges Radios ansvar beträffande våldsinslag omfatta

• Sida 106
•  Original

Prop. 1977/78: 91 l06

hela programutbudet. ej enbart barnprogrammen. eftersom barn konsume— rar även betydande delar av vuxenprogrammen.

Barnfilmrådet framhåller bl. a. att l3-— l4—åringar ägnar mer än hälften av sitt TV-tittande åt vuxenprogram. Påverkansriskerna är så allvarliga att de motiverar en klarare skrivning i det nya avtalet och bättre definierade mot- åtgärder än utredningens allmänna hänvisning till radiolagen och avtalet.

Även flera andra remissinstanser anser till skillnad från utredningen. att frågan om en begränsning av våldsinslag i TV-programmen av hänsyn till den unga publiken bör regleras i en särskild formulering i radioavtal et. Denna uppfattning företräderstatens ungdmnsråd. Cen- terns kvinnoförbund, Verdandi. Kultururbetarnas socialdemokratiskaför- ening och Sveriges förskollärares riksförbund.

En majoritet av de remissinstanser som uttalat någon mening i frågan. däribland JK. hovrätten över Skåne oclt Blekinge, rmlionämnden. Svens- ka unescorådet. Svenska filminstitutet. Sveriges Radio. L(). TCO och Pressens samarbetsnämrul, ansluter sig. vad gäller förslaget till ny lydelse av 6 a' andra stycket radiolagen. till den mening som framfördes av de två skiljaktiga ledamöterna och som innebär att en be- stämmelse av angiven innebörd skall tas in i radiolagen i stället för i avta- let. men att tillräckliga skäl ej föreligger för att ändra utformningen av re- geln.

Flera av de sistnämnda instanserna. däribland Sveriges Radio. TCO och Sveriges härfitttarförbund. anser att det i motiven till paragrafen skall an- ges attjämställdhet mellan män och kvinnor är inbegripen i formuleringen.

Eftersom hävdandet av jämställdhet mellan män och kvinnor ingår i läroplanemas mål och riktlinjer anser SÖ det vara väsentligt, att jämställdhetsfrågan belyses på ett sakligt och allsidigt sätt i programverk- samheten. SÖ tllstyrker utredningens förslag, liksom AMS. IOGT—NTO och Riksföreningen Våra Gårdar. Riksförbundet Hem och Skola och Sve- riges folkpensioniirers riksförbund.

Jämställdhetskommitten avstyrker radioutredningens förslag och finner i stället starka skäl för att i förslaget till ny lydelse av 6 ä radiolagen särskilt skriva in principen om hävdande av jämställdhet mellan män och kvinnor. Jämställdhetskommittén pekar bl.a. på att principen har en så djup förank- ring i samhället. att den skrivits in i regeringsformen. Det föreslagna tilläg- get i lagtexten kommer att öka kraven på programföretagen att gestalta al- ternativ till de traditionella könsrollsmönstren. Denna ståndpunkt intar även Fredrika Bremerförbundet, Centerns kvinnoförbund och Sveriges so- (.'ialdemokratiska kvinnoförbund.

Ett flertal remissinstanser ställer sig positiva till utredningens förslag be- träffande program för språkminoriteter och understryker det angelägna i att sändningarna på invandrarspråk ökas samt även breddas till innehållet. Denna ståndpunkt intas av SÖ. statens kulturråd, statens ung- domsråd, konsumentverket. länsstyrelserna i Stockholms. Älvsborgs. Öre—

• Sida 107
•  Original

Prop. 1977/78: 91 107

bro samt l/"ästerbottens län. Svenska riksteatern. Sveriges Radio. FPU. tl-Ioderuta kvinnoförbtutdet. Centerns kvinrmjörbund, ABF. Föreningen Norden samt .S'verigesför/imotförhund.

Statens invutulrarverk menar i likhet med SÖ att målen för invandrarpo- litiken bör få genomsyra hela programverksamheten och finner därför star- ka motiv för en betydande förstärkning. såväl kvalitativt som kvantitativt. av minoritetssändningarna i rundradion. Invandrarverket föreslår att en ökning av ljudradions minoritetssändningar bör innefatta flera språk — närmast i tur står spanska. Slutligen konstaterar invandrarverket. att en bättre integrering av invandrarna måste eftersträvas i det allmänna pro- gramutbudet. vilket kan bidraga till att invandrarbegreppet som sådant successivt avdramatiseras. Däri instämmer även Folkets husföreningarnas riksorganisation som understryker att radio och TV genom en sådan pro- gramuppläggning kan verka för en ökad tolerans och förståelse för invand- rarnas situation i Sverige och medverka till att kontaktproblem mellan svenskar och invandrare ej uppstår.

Sveriges Radio. som tillstyrker radioutredningens förslag. hävdar i lik- het med invandrarverket att det inte är möjligt att lägga minoritetspro- grammen på lämpliga sändningstider. så länge endast tre programkanaler står till buds. Vidare anser Sveriges Radio det angeläget. att TV-program- men för de språkliga minoriteterna. i högre grad än vad som i dag är fallet. produceras i Sverige.

Sveriges Lokalradio anför att lokalradion redan under uppbyggnadsske- det prioriterat program för språkliga minoriteter.

Svenska san-ternas riksförbund, Riksförbundet Finska föreningar i Sve— rige. Jugoslaviska invandrares riksförbund samt Fin/andssvenskarnas riksförbund i Sverige riktar samtliga kritik mot utredningens behandling av de språkliga minoriteterna vid utformningen av riktlinjerna för rundradions programverksamhet.

Svenska samernas riksförbund anser att minoritetsgrupper. som t.ex. samerna. har ett behov av egen kulturservice genom rundradion av samma storleksordning som tnaioritetsbefolkningen. Därför bör sameprogram förekomma i större utsträckning i radio och TV än vad som i och för sig kan motiveras av samemas antal. Enligt riksförbundet kan rundradion sä- gas ha ett särskilt ansvar att informera svenskarna om samernas kultur, historia etc. Vidare betonas vikten av ett internordiskt programsamarbete inom hela det samiska området.

Riksförbundet Finska föreningar i Sverige noterar med tillfredsställelse utredningens förslag att förstärka produktionen av program för invandrare och språkliga minoriteter. men är kritiskt mot att det inte står klart utsagt att produktionen av programmen skall ske i Sverige. Förbundet framhåller att behovet av sverigefinsk programproduktion måste utgå från den sveri- gefinska befolkningens situation. I detta sammanhang framhåller förbun- det som exempel det olämpliga i att sända barnprogram producerade i Fin-

• Sida 108
•  Original

Prop. 1977/78: 91 IO8

land i svensk TV med sverigefinska barn som målgrupp. De i Sverige bo— satta finländarnas hemlandskultur är förankrad i Sverige. betonar förbun- det.

Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige anser mot bakgrunden av att tinlandssvenskarna är en oskiljaktlig del av den finländska kulturen i Fin- land, att dessa har ett behov av att kunna ta del av de finska program som sänds i svensk TV. Eftersom merparten av de finskspråkiga programmen är otextade. kan dock alla finlandssvenskar ej ta del av dem.

Jugoslaviska invandrares riksförbund anser att en ökad programimport från utvandrarländerna och en utökad programbearbetning skulle bidraga till att öka kontakten mellan olika grupper i samhället och öka den faktiska kunskapen om förhållandena i utvandrarländerna.

Sveriges Radio hävdar att de som arbetar med invandrarprogram skall arbeta enligt samma principer som alla andra inom rundradioorganisatio- nen och avvisar bestämt utredningens förslag om samråd med in- vandrarorganisationerna. Länsstyrelsen i Älvsborgs län betonar Sveriges Radios ansvar och beslutanderätt i fråga om invandrarprogram- men liksom Riksförbundet Finskaföreningar i Sverige, som framhåller att rundradioorganisationen skall stå fri från påtryckningar. Följaktligen vill förbundet avvisa radioutredningens förslag på denna punkt.

Svenska samernas riksförbund föreslår. att sameprogramverksamheten skall bilda ett eget distrikt i rundradioorganisationen. Därvid kan det exi- sterande publikrådet för sameprogramverksamheten fylla en viktig funk- tion. varvid samråd kan ske med sameorganisationerna beträffande pro- grammens innehåll och utformning.

Ett stort antal remissinstanser instämmeri utredningens synpunkter och betonar det positiva i att radioutredningen även tagit upp de hand ika p- pades behov i förslaget till avtal om programverksamheten. Vidare betonar många remissinstanser det angelägna i en ökad textning av pro- grammen samt betydelsen av ett genomförande av te x t -T V.

Sveriges Radio tillstyrker utredningens förslag och lägger särskild vikt vid förslaget om text-TV för sändning av svensk text. Däremot vill Sveri- ges Radio framhålla att utredningens uppgift om att de handikappade själva skulle eftersträva specialprogram inte stämmer med Sveriges Radios egna erfarenheter. ! stället menar företaget, att behovet av sådana program försvinneri takt med att programutbudet som helhet anpassas till de handi- kappades behov. Dessa synpunkter framförs även av DHR. som vill bryta den skygghet och den osäkerhet som producenter och allmänhet synes känna inför ett möte med handikappade i icke-specialprogram. DHR anser dessutom att det ska skrivas in i det nya radioavtalet. att alla svenska pro— gram som inte direktsänds ska textsättas.

Centerns kvinnoförbund. som tillstyrker införandet av text-TV. hävdar att det kommer att ta lång tid innan denna blir tillgänglig för alla. Därför måste textning av ordinarie program förekomma under en relativt lång övergångstid. l detta instämmer Sveriges dövas riksförbund.

• Sida 109
•  Original

Prop. 1977/78: 91 |09

HCK säger sig med besvikelse ha tagit del av utredningens betänkande och hävdar att det borde vara en självklarhet att Sveriges Radio utformar sitt utbud så att det verkligen blir tillgängligt för alla. Det mest positiva i betänkandet är att utredningen i förslaget till avtal inskrivit bolagens an- svar för tillgänglighetcn gentemot hörsel- och synhandikappade. HCK fin- ner det vidare anmärkningsvärt. att endast syn- och hörselskadade finns omnämnda i paragrafen och pekar på behoven hos bl. a. utvecklingsstörda och andra förståndshandikappade. Även för dessa grupper måste i viss ut- sträckning särskilda program produceras. Ävcn Verdandi kritiserar utred- ningen för dess definition av handikapp och läster uppmärksamheten på att det även förekommer sociala och intellektuella handikapp.

HCK kräver. att Sveriges Radio skall ge SRF ersättning för förbundets kostnader för programinformation, samt påpekar att programinformatio- nen måste innehålla uppgifter om vilka program som är textade. HCK an- ser vidare det vara en självklarhet att programtidningen Röster i Radio/TV läses in på band. I dessa krav instämmer SRF. som dessutom påpekar att många synskadade faktiskt tar del av TV-utbudet genom att de lever i en seende omgivning. För att förbättra programinformationen för de synska- dade som inte läser punktskrift bör olika lösningar övervägas. anser SRF. En lösning vore att inrätta automatiska telefonsvarare. en annan att ge ut information om varje veckas radio- och TV-program på band.

SRF instämmeri radioutredningens förslag vad gäller samarbete mellan Sveriges Radio och handikapporganisationerna i programfrågor. [ likhet med DHR och Sveriges Radio förordar SRF. att Sveriges Radio skall ta hänsyn till de handikappade i den allmänna programverksamheten.

Remissinstanserna delar utredningens uppfattning att in k 6 p a v frä m - m ande prod u k tion skall vara motiverad av programmässiga och kul- turpolitiska skäl. Om inköpen breddas till fler länder. motverkas dessutom en ensidig kulturpåverkan. Förslaget om en förstärkt inköpsorganisation tillstyrks avsoda/styrelsen. SÖ, statens kulturråd. barnfiltnrddet. länssty- relsen i Älvsborgs Iän, ABF. TB l". Klys och .S'veriges fötfhttar/i'irlmnd.

Barnfiluirt'idet hälsar mcd tillfredsställelse den föreslagna förstärkningen på inköpssidan. Detta är enligt rådet särskilt viktigt för barnprogrammens del. där man bl. a. har att ta hänsyn till icke läskunniga småbarn och större barn med olika grad av läskunskaper.

Svenska uneseorr'idet menar att TV bör medverka i internationalisc- ringssträvandena och anser att Sveriges Radio bör åläggas att i program- verksamheten bidra till större kunskaper om internationella förhållanden och därmed verka för en ökad internationell förståelse.

Flera instanser tar upp frågan om omfattningen av inköpen av utländska program och kritiserar därvid de många TV-underhållningsserierna av anglo-saxiskt ursprung. I stället för en omfattande programimport av den- na karaktär vill man ha fler cgcnproduceradc program i TV.

TCO anser att andelen utländska program i det totala programutbudet

• Sida 110
•  Original

Prop. 1977/78: 91 HO

bör minska och egenproduktionen i motsvarande grad öka. Därigenom medverkar Sveriges Radio till att garantera en nationell kultur. samtidigt som en aktiv spegling av det svenska samhället genomförs.

CUF och Centerns kvinntnörband anser att programinköpen från USA bör skäras ner och inköpen fördelas på fler länder. Därvid kan fler program inköpas från våra invandrares hemländer. Denna ståndpunkt intar även statens invandrarverk och Jugoslaviska invandrm'es riksjt'jrbund.

ABF och Sverigesförfattarfä'rband hävdar att programinköp inte får va- ra ett sätt att förbilliga verksamheten. vare sig ur ekonomisk eller kvali- tetsmässig synpunkt. Liknande tankegångar framför Klys och Svenska teaterft'irbandet. som framhåller betydelsen för det svenska kulturlivet av en omfattande egenproduktion vid Sveriges Radio. Denna bör enligt orga- nisationerna uppgå till minst 607. vilket även klart bör uttalas av stats- makterna. Detta krav framför även Svenska tnasikerji'irbandet.

Sveriges Radio anser sig vara alltför beroende av inköpta program inom vissa sektorer. framför allt inom förströelse- och upplevelseområdct. Fö- retaget anser det angeläget att göra flera egna program inom de flesta om- råden. men just inom detta är behovet störst. Med hänvisning till utred- ningen hävdar Sveriges Radio att den hittills bedrivna inköpspolitiken varit nog så medveten. en uppfattning som även länsstyrelsen i Älvsborgs län framför. När det gäller urvalsproblematiken. anför Sveriges Radio att må- let bör vara att förmedla en rättvisande och nyanserad bild av världen utanför Sverige. Detta innebär. att inköpta program helst skall vara repre- sentativa för kultursyn och värderingar i resp. land. Sveriges Radio kon- staterar även att det blivit allt svårare att erbjuda den svenska publiken kvalitativt högtstående program från andra länder. då urvalet tenderat att bli allt snävare.

Utredningens förslag om ökad bearbetning tillstyrks av socialsty- relsen. SÖ. burnfillnrådet. länsstyrelsen iÄ/vsborgs län. Sveriges Radio, Jugoslaviska invandrt'tres riksförbund och SverigesRidattar/örband.

Sveriges Radio framhåller att till programmen knutna upphovsrätter sät- ter gränser för bearbetningen samt att risken finns att originalproduktio- nens särskilda värden kan gå förlorade om bearbetningen drivs för långt.

Några av remissinstanserna framför i sina yttranden egna konkreta s ä r- skilda programönskemål.

Socialsn'relsen önskar att programutrymme skapas för samhällsinfor- mation inom hälsovårdens område. då det hittills varit svårt att få med så- dana inslag inom ramen för den ordinarie programverksamheten.

Att informera inom konsumentområdet bör enligt konsumentverket vara en självklar uppgift för radio och TV. Verket framhåller vidare det ange- lägna i att konsumentprogrammen inte begränsas till juridiska och tekniska aspekter. utan även speglar och orienterar om problem som mera allmänt möter en konsument i dagens samhälle. Sveriges Radios ansvar för konsu- mentinformation bör enligt konsumentverkets mening slås fast i avtalet

• Sida 111
•  Original

Prop. 1977/78: 91 lll

med staten. [ liknande riktning uttalar sig KF. som understryker behovet av en fri och självständig bevakning av konsumentfrågorna.

Svenska kyrkans eentralrdd och Sverigesfrikyrkaråd framhåller att Sve- riges Radio bör betrakta förkunnelseprogrammen som en del av det områ- de för vilket företaget har ett ansvar när det gäller gestaltning av kulturut- tryck.

ll-lutorttn'itztzetts riksförbund påpekar att riksradion i sina program gör be- tydande insatser för trafikinformationen till trafikanterna. Förbundet fram- håller dock vikten av att ett bättre planeringsunderlag för programmen ästadkommes. Vidare är det nödvändigt att få till stånd en ökad snabbin- formation om det lokala trafikläget.

3.3.5 Musik

Utredningen

När det gäller musikverksamheten i Sveriges Radio anser utredningen. att företaget har ett stort ansvar för kvalitet och mångsidighet med tanke på etermediernas räckvidd och genomslagskraft. Utredningen pekar även på den kritik som riktats mot Sveriges Radios musikverksamhet och anser denna i huvudsak vara befogad. Frånvaron av tillfredsställande statistik över innehållet i programutbudet försvårar emellertid en generell analys. som skulle ha varit värdefull idetta sammanhang. För den framtida musik- verksamheten i rttndradion har utredningen formulerat ett antal mål under rubrikerna mångsidighet. tillgänglighet. stimulans och sekundära musik- funktioner.

Utredningen anscr att man kan ifrågasätta ljudradions organisatoriska uppdelning på lätt och seriös musik och motsvarande renodling av mu- sikpresentationen i olika kanaler (P2 och P3). Den nuvarande ordningen in— nebär en konstlad uppdelning och bidrar till att bygga upp hindrande murar tnellan olika genrer. musikformer och lyssnargrupper.

Utredningens mål avseende m å ng s id igh et och st i m ti lan s innefat— tar bl.a. att musik inom olika genrer och från olika kulturmiljöer skall pre- senteras. Vidare skall exklusiva repertoarinslag beredas plats i musikverk- samheten och uppmärksamhet skall ägnas åt musik som inte finns inspelad på skiva eller liknande. Musikverksamheten skall även bidra till repertoar- förnyelse genom beställningar av ny musik inom skilda genrer. Utredning- en betonar även att kommersiella styrningar av musikutbudet bör undvi- kas och sä långt som möjligt motverkas.

Utredningens målformulering om tillgänglighet ställer bl.a. krav på en genomarbetad. pedagogisk och lättillgänglig presentation av musik- program. lnte minst viktigt är detta vid ovanliga eller exklusiva musikytt- ringar.

lnom radioutredningen har man diskuterat huruvida Sveriges Radios symfoniorkester borde göras till en fristående stiftelse. finansierad

• Sida 112
•  Original

Prop. 1977/78: 91 ! lZ

genom statsbidrag och med bestämda uppgifter och inriktning. Ett skäl härtill skulle vara. att en stor del av Sveriges Radios ekonomiska resurser tas i anspråk av fasta ensembler och sålunda hämmar företagets möjlighe- ter till samarbete med det övriga musiklivet. Utredningen har emellertid inte funnit skäl att föreslå ändrat huvudmannaskap för orkestern. [ stället menar utredningen att de åsyftade musikpolitiska fördelarna bör kttnna uppnås genom att rundradion ges ökade resurser och att radioorkestern ges vidgade uppgifter utanför ljudradion. inte minst via framträdanden i olika delar av landet. Radioorkestern. som f.n. är knuten till radions mu- .sikavdelning, bör ges en självständigare ställning inom ljudradioenheten med en egen konstnärlig ledning. l detta sammanhang finner utredningen tillkomsten av musikstudion som viktig. inte minst som en egen arbetslo- kal för radioorkestern. Utredningen vill dock framhålla att musikstttdion även ska vara en resurs för den samlade mttsikverksamheten inom Sveri- ges Radio.

Remiss_vttrandena

Utredningens allmänna kritik mot Sveriges Radios nuvarande program- politik på mttsiksidan delas avstatens kulturråd. FPU, SKAP och Riksför— bundet Sveriges amatörorkestrar.

Sveriges Radio anser att den kritik som utredningen hänvisat till ofta är svepande. När det gäller bristen på innehållsstatistik över musikprogram- men. anför företaget att man har vidtagit åtgärder för att i framtiden kttnna skapa bättre förutsättningar för genomförandet av innehållsanalyser av programmen.

Utredningens förslag rörande musikverksamheten tillstyrks av länsstv- relsen lÄl1-'Sbt)r__£_7S län. Sveriges Lokalradio samt ABF. De föreslagna mål- formuleringarna tillstyrks av Musikaliska akademien. Svenska tttusikerfit'r- bttndet och Rikskonserter.

Musikaliska akademien hävdar. liksom Rikskonserter samt flera andra remissinstanser. behovet av ökade ekonomiska resurser för rundradions musikverksamhet.

OMUS efterlyser konkreta exempel på hur de i och för sig välformulera- de målen skall återspeglas vid resurstilldelning och organisation. En sådan precisering saknar även Svenska ungdotnsritzgen för bygdekultur. SKAP finner utredningens bedömning i många stycken oklar och motsägelsefull. Därvid vill SKAP peka bl. a. på den breddning av Sveriges Radios pro- gramutbud som ägt rum under de senaste åren. Vidare hävdar SKAP att utredningen på flera punkter presenterar självklarheter. såsom t. ex. vik- ten av att hävda kvalitetskravet inom alla former och genrer av musikpro- gram.

Utredningens uppfattning om renodlingen av musikpresentationen delas av regionmusiken. Operan. FPU. ABF. Kontaktnlitet- riksförbundet för icke-kotntnersiell kultur. Rikskonserter och Föreningen Sveriges jazz- musiker.

• Sida 113
•  Original

Prop. 1977/78: 91 113

Regionmusiken anser att varje programenhet inom ljudradion och TV bör åläggas ett ansvar och garanteras resurser för att all slags musik fram— förs. oavsett genre. Denna ståndpunkt intar även Operan. som dessutom understryker vikten av att det finns lång sammanhängande sändningstid för konstmusikens behov och för tidskrävande presentationer.

ABF anser att den nuvarande stelbenta uppdelningen av ljudradiokana- lerna i olika musikgenrer är djupt olycklig. En sådan ordning kan omöjli- gen medverka till att bredda människors musikintresse.

Statens kulturråd efterlyser en mer djupgående diskussion hos utred- ningen av de musikpolitiska konsekvenserna av en uppdelning på seriös resp. lätt musik i olika kanaler. En sådan diskussion skulle ha givit större tyngd åt utredningens ifrågasättande av denna programpolitik.

Svenska jilminstitutet delar inte utredningens kritik av ljudradions upp- delning av seriös och lätt musik i skilda kanaler. Viktigast i detta samman- hang är. enligt Filminstitutet. önskvärdheten att en lyssnare lätt skall kun- na ta in den musik han eller hon vill höra. Med utgångspunkt från detta är därför den nuvarande profileringen tillfredsställande.

Sveriges Radio anser att frågan om en uppdelning i melodiradio och mu- sikradio är av stor betydelse. Sveriges Radio konstaterar. att skiljelinjerna mellan musikradio och melodiradio inte är klara. även om den allmänna in- riktningen skiljer sig. Dels förekommer program i både P2 och P3 som blandar olika musikgenrer. dels innehåller båda kanalerna regelbundet vis- sa genrer. (. ex. jazz och folkmusik. Man kan visserligen som utredningen hävda. att lätt musik inte börjämställas med någon särskild genre utan sna— rare ses som en funktion. men likväl kvarstår faktum att för en stor del av publiken innebär lätt musik i stor utsträckning detsamma som vissa genrer. En ökad blandning av musiken i ljudradions kanaler skulle kunna ge många människor nya kontakter med musik. Detta måste emellertid vägas mot risken att många människor skulle få svårt att hitta de program de vill höra. framhåller Sveriges Radio.

Flera remissinstanser framför krav om att Sveriges Radio i sin program- verksamhet ska eftersträva att stärka utbudet av levande svensk musik samt nutida musik i vidare mening. Radions utbud måste i högre grad bestå av egenprodttcerad och för ändamålet inspelad musik. framhåller remiss- instanserna. Även behovet av en ökad beställningsverksamhet framhålls. En ökad frilansmedverkan av musiker. artister. kompositörer m.fl. skulle ytterligare öka mångsidigheten. Dessa synpunkter återfinns hos Musikalis- ka akademien. Klys. Föreningen Svenska tonsättare. SKAF. Svenska mu- siker/örlmndet. SAMI. STIM och Svenska jazzriksförbundet.

En samlad remissopinion framhåller nödvändigheten av att minska de kommersiellt betonade inslagen i ljudradions musikprogramverksamhet.

OMUS har i sitt arbete funnit. att radions utbud av musik under det se- naste decenniet styrt de unga generationernas musiksmak långt mer än vad hela det samlade undervisningssystemet kunnat göra. Anmärkningsvärt i

8. Riksdagen 1977/78. [ saml. Alr ()l

• Sida 114
•  Original

Prop. 1977/78: 91 114

sammanhanget är att denna styrning i stort sett har inpräglatjust den kom— mersiella marknadens konsumtionsbild. alltså det som radion enligt sitt kulturpolitiska ansvar borde ha motverkat. OMUS anser därför. att det är en stor risk att teserna om ett kulturpolitiskt ansvar kommer att förbli en- bart honnörsord, om inte en ingående analys görs av de mekanismer som kan låsa ett icke-kommersiellt radioföretag till ett ömsesidigt beroendeför- hållande till kommersiella marknadskrafter.

ABF anser att melodiradion har fått en påtaglig och starkt kommersiell prägel, varigenom Sveriges Radio kommit att fungera som den kommersi- ella grammofonindustrins viktigaste och mest effektiva försäljningsinstru- ment.

lOGT-NTO och Riksföreningen Våra Gårdar. Klys. Svenska musiker— fiirbundet och K ontaktniitet — riksförbundet för icke-ktmzmersiell kultur tar alla med skärpa avstånd från den kommersiella styrning som man i nu- varande läge menar karaktäriserar delar av Sveriges Radios musikaliska programutbud.

De flesta remissinstanserna tar avstånd från tanken på ett ändrat huvud- mannaskap för Sveriges Radios symfoniorkester. Vidare vill man ha kvar förankringen till ljudradions musikavdelning eller någon annan för Sveriges Radio gemensam musikredaktion. [ likhet med utredningen betonas den stimulerande effekt på musiklivet som orkestern dels redan har. dels kommer att få om dess verksamhet såväl inom som utom rundra— dion utökas. '

Musikaliska akademien ifrågasätter om inte musikverksamheten i radio' och TV i den föreslagna nya organisationen måste ges betydande resurser för konstnärlig ledning. Akademien menar emellertid att det är svårt att finna någon avsevärt bättre lösning i fråga om samordning och konstnärlig ledning än vad den nuvarande musikavdelningen inneburit för i varje fall seriös musik eller konstmusik. liksom för en rad andra genrer och pro- gramtyper. även av underhållningskaraktär. där musikavdelningen och bl. a. dess symfoniorkester medverkar.

Ft'ireningen Svenska tonsättare framhåller. att de fasta musikensembler- na måste få verka som elitensembler och ges den stimulans som krävs för att uppnå högsta internationella nivå.

Sveriges orkesterföreningars riksförbund anser. att den stimulerande effekt radioorkesterns eller radiokörens framträdanden har väl kompense- rar en återhållande effekt på fritidsmusikernas möjligheter att medverka i rundradion. Det är viktigt att radioorkestern behålls som en inspirations- källa för musiker ute i landet, som en presentatör av såväl äldre som ny musik till en bred lyssnargrupp och som en företrädare utåt för svenskt musikliv.

Rikskonserter vill särskilt framhålla behovet av ökade resurser för att man skall uppnå de av radioutredningen uppställda musikpolitiska målen. Detta är av central betydelse. då symfoniorkestern upptar en betydande

• Sida 115
•  Original

Prop. 1977/78: 91 US

del av musikavdelningens resurser. För att uppfylla de ställda målen krävs enligt Rikskonserter en alternativ. integrerad organisation. En sådan skul- le kunna bestå av såväl fasta som tillfälliga produktions— och projektgrup- per för olika programproduktioner samt möjlighet att också i sådana grup- per engagera fristående kulturarbetare eller representanter för andra mu- sikinstitutioner och musikorganisationer.

Föreningen Sveriges jazzmusiker förordar att symfoniorkestern skiljs från Sveriges Radio och får en egen budget med statsbidrag över kultur- budgeten.

Statens kulturråd efterlyser bl.a. ett utförligare resonemang om vilka fördelar och nackdelar Sveriges Radios fasta ensembler har samt en dis- kussion om vilka ensembletyper som eventuellt bör komma i fråga för fast anställning. Vidare pekar kulturrådet på de synpunkter som framförts från jazzmusiker och vissa symfoniorkestrar om att Sveriges Radios fasta en- sembler utgör hinder i möjligheterna för dem att framträda i radio och TV. Bl.a. utifrån detta kan kulturrådet inte godta utredningens rekommendatio- ner och förslag beträffande musikverksamheten som grundval för Sveriges Radios framtida musikpolitik.

OMUS anser att radioutredningen fört knapphändiga resonemang röran- de symfoniorkesterns framtida ställning. bl. a. utifrån de programpolitiska skälen att befrämja en ökad frilansmedverkan och att hålla nere ökningen av resurser för fast anställning.

3.3.6 Teater ()(.'l1 film

Utredningen

Utredningen framhåller radioteatern och TV-teatern som självständiga program— och kulturformer och pekar på teaterns betydelse som gestaltan- de programform. Utredningen har funnit att egenproduktionen av såväl ra- dio- som TV-tcater påtagligt minskat inom Sveriges Radio under senare år och föreslår att vo I yme n av den egna pro d u ktione n ökar till minst den nivå som tidigare varit möjlig. Den föreslagna ökningen förutsätter or— dentliga resurser. så att teaterverksamhetcn i radio och TV kan erbjuda en mångsidig och kvalificerad repertoar och kan utveckla sina egna program- former.

Det är viktigt att publiken i olika delar av landet får en ökad kännedom om och kontakt med den direkta scenteaterverksamhet som bedrivs. anser utredningen. Detta förutsätter att rundradion i ökad utsträckning bevakar teaterhändelser i olika delar av landet samt att Sveriges Radio söker sam- arbete med olika in s t i t utione r och e n se m ble r. Utredningen finner det även lämpligt att Sveriges Radio och andra berörda parter verkar för att det i TV skall förekomma utsändning av scenföreställningar från främst Dramatiska teatern och Operan. s.k. tra n s mis sio n e r. Sådana har en- ligt utredningen inte förekommit i önskvärd utsträckning. lnom utredning-

• Sida 116
•  Original

Prop. 1977/78: 91 116

en är man medveten om de nackdelar. risker och problem som är förknip- pade med sändning av scenföreställningar i TV. men man hävdar att ett starkt skäl för flera transmissioner är att en större publik från hela landet därigenom får möjlighet att se kvalificerade föreställningar från scenteat- rar.

Utredningen anser att rundradion inte bör skaffa sig ege n te ate re n - se m ble av en sådan omfattning att denna kan svara mot teaterverksam— hetens totala behov.

Utredningen anser att visning av biograffilm i TV i större utsträck- ning bör planeras från kulturpolitiska utgångspunkter. Den stora expansio- nen av biograffilmvisning som ägt rum i TV under de senaste tio åren. an- ser utredningen inte ha varit programmässigt motiverad. Alltför många til— mer har haft karaktären av programutfyllnad. Utredningen finner däremot att Sveriges Radio i sin utläggning av filmproduktion till fria filmare väl motsvarat det ansvar för kvalitet i programmen och för stimulans och sam- arbete med de kreativa krafterna som. med hänsyn till den knappa medels- ramcn. kan ställas på den egna filmproduktionen. i detta sammanhang framhåller utredningen även betydelsen av produktionsavtalet mellan Sve- riges Radio och Filminstitutet men betonar. att detta endast får utgöra en bland llera former för TV:s samarbete med fria filmare. Utredningen beto- nar vikten av en bred utläggningspoliti k. Detta förutsätter bl. a. att Sveriges Radio planerar sin produktionsapparat så att utrymme ges för samarbete med fria filmare.

Remiss_vttrundeml

Remissinstanserna delar utredningens bedömning av den nuvarande tea- terproduktioncn vid Sveriges Radio och vill överlag förorda att företaget tilldelas resurser för att öka andelen egenproducerad tea- ter. Många remissinstanser anser att de av utredningen föreslagna resur- serna inte är tillräckliga för att uppnå en kvalitativt och kvantitativt till- fredsställande nivå på teaterproduktionen.

Statens kulturråd anser ljudradions tcaterutbud vara tillfredsställande men påpekar att de senaste årens ekonomiska åtstramning i hög grad åter- verkat på andelen egenproducerad TV-teater. Detta har medfött. att TV- teatcrn delvis förlorat den nyskapande betydelse som den hade på 1960- talet. både vad gäller klassisk teater och nyproduktion. Detta har lett till en ökning av importerade serier. vilken kulturrådet i likhet med utredningen inte finner vara programmässigt motiverad. Kulturrådet betonar att egen- produktionen av teater måste upprätthållas om vi på sikt skall kunna hävda en nationell kultur.

Sveriges Radio anser att det är djupt otillfredsställande att man saknat ekonomiska resurser att upprätthålla teater- och annan gestaltande pro- duktion på den nivå som varit möjlig under 1970-talets första år. Företaget instämmer i utredningens förslag men finner. att de föreslagna medlen som

• Sida 117
•  Original

Prop. 1977/78: 91 117

rundradion skall disponera under den kommande avtalsperioden. inte ens räcker till att återställa den volym egenproducerad teater som gjordes ären 197! — 1973. Än mindre kan den föreslagna ramen ge utrymme för några ex- peritnent inom teateromrädet. konstaterar Sveriges Radio. Denna bedöm- ning gör även Klys och Svenska teaterft'irbmulet.

Förslaget om att i ökad utsträckning överföra scenföreställningar genom transmissioner tillstyrks av SÖ, statens kulturråd, länsstyrelserna i Stockholms och Kalmar län, Folkets hns/öreningar/tas riksorganisation, FPU. ABF. Svenska mnsikerjörbundet och Kaltnrarlwtarnas socialt/enm- kratiska förening. Flera instanser påpekar. att människor i olika delar av landet bör få möjlighet att följa scenteaterutbudet på ett bättre sätt och an- ser transmissioner vara en lämplig väg till detta.

Statens kulturråd erinrar om att det är en av Operans och Dramatiska teaterns huvuduppgifter att framträda i radio och television. Rädct vill emellertid framhålla. att transmissioner inte får ersätta medieanpassad el- ler övrig egenproducerad teater. Varje transmission måste vara konstnär- ligt försvarbar. Vid planeringen av överföringar av scenföreställningar måste även representanter för konstnärerna medverka. framhåller" kultur- rädet. Över huvud taget borde. genom ett ökat samarbete mellan Sveriges Radio och olika teaterensembler eller institutioner. flera medieanpassade scenföresti'tllningar av t. ex. teater. musikteater och dans kunna sändas.

Folkets ltusföreningarnas riksorganisation anser att en fast samarbets- organisation mellan Sveriges Radio. Operan och Dramatiska teatern bör inrättas för att planera transmissionsverksamheten.

Operan. Dramatiska teatern och Svenska riksteatern anser samtliga att transmissioner av scenföreställningar i möjligaste mån bör undvikas. De avvisar emellertid inte förslaget. men hävdar att transmissionerna inte får bli någon ersättning för ett konstnärligt utvecklingsarbete. Sveriges Radio bör i ökad utsträckning satsa på att medieanpassa scenföreställningar.

Sveriges Radio ställer sig tveksamt till radioutredningens slutsats angå- ende transmissionerna. De som hittills gjorts har enligt företagets uppfatt- ning givit ett blandat resultat. I första hand har de konstnärliga faktorerna blivit lidande vid överföringarna. Sveriges Radio förklarar sig emellertid vara berett att medverka vid lösandet av dessa problem. så att den före- slagna försöksverksamheten kan komma till stånd. Företaget finner det emellertid angeläget att framh lla. att den föreslagna försöksverksamheten inte får hindra TV-teaterns konstnärliga utveckling eller det återställande av produktionsvolymen som förordats av utredningen.

.S'veriges för/"attarf't'irhund erinrar om att radio—. TV- och scenteater är olika medier med självständiga uttrycksformer. En försöksverksamhet med transmissioner bör genomföras. men i nära samarbete med upphovs- männen. Denna får emellertid inte enligt förbundets mening utgöra någon lösning på TV-teaterfrågan.

• Sida 118
•  Original

Prop. 1977/78: 91 | 13

Dramatiska institutet. Klys och Svenska teuterförbutulet delar inte ut- redningens uppfattning i fråga om transmissioner i TV av scenteater. Ge- nom den utökade verksamhet som föreslås kommer man att vilseleda en större och delvis ny publik i fråga om vad scenteater egentligen är. TV-tea- ter och scenteater är två helt olika konstformer. Om TV—tittarna skall ges något av den upplevelse som publiken får av en scenteaterföreställning. bör man så gott som undantagslöst undvika transmissioner och i stället sat- sa på medieanpassade etcrversioner. som de berörda parterna anser lämp- liga att överföra till ctermediet.

Många remissinstanser instämmer i utredningens förslag om ökad samverkan mellan Sveriges Radio och övriga teaterinsti- tutioner och ensembler. Remissinstanserna anser vidare allmänt att transmissionerna ej endast bör ske från Dramatiska teatern och Operan utan även från andra scenteatrar eller olika ensemblers teaterverksamhet. Dessa åsikter framförs bl. a. av SÖ. statens kulturråd. Svenska rik-stea- tern. Folkets ltu.sRireningarnas riksorganisation, SACO/SR. ABF, Kun- taktnc'itet samt Kulturarbetarnas s()(:ialdenmkrutiska förening.

Svenska riksteutern framhåller att det vore en olycklig begränsning ur artistisk synvinkel att koncentrera Sveriges Radios samarbete med trans- missioner till Operan och Dramatiska teatern. Det är viktigare att samarbe- ta med andra institutioner ute i landet. Inte minst Riksteatern skulle därvid genom sin stora artistiska bredd kunna samarbeta med Sveriges Radio på ett givande sätt. Detta betonar även Folkets husföreningarnus riksorgani- sation, som anser att omfattande transmissioner av föreställningar från Operan och Dramaten kan komma att leda till underskattning av den kultur som erbjuds publiken utanför Stockholm.

Svenska riksteatern understryker utredningens uppfattning rörande en fast teaterensemble och vill i likhet med utredningen hävda konst- närlig verksamhet som frilansområde.

Statens kulturråd, Operan. TC O, Klys och Svenska teaterftfirbundet framhåller däremot bestämt. att Sveriges Radio måste ikläda sig ett större ansvar för teaterverksamheten i radio och TV genom att knyta en fast en- semble till företaget. Sveriges Radio har enligt deras uppfattning länge nog undandragit sig det sociala ansvaret för de många skådespelare. som har företaget som nära nog sin enda arbetsgivare. Klys och Teaterförbundet anser att den fasta ensemblen bör organiseras så att t.ex. ett visst garante- rat utrymme ges för tidsmässigt begränsade anställningar av frilansande el- ler från scenteatrarna tjänstlediga skådespelare. vilket skulle trygga syssel- sättningsnivån på skådespelarsidan. utan att Sveriges Radios hela behov därmed täcks. En lösning enligt denna modell innebär även en integration av skådespelarna i det konstnärliga arbetet inom Sveriges Radio. Vidare innebär en fast ensemble av den föreslagna typen stora fördelar ur plane- ringssynpunkt. anser Klys och Teaterförbundet. [ dag har Sveriges Radio stora svårigheter att planera sitt inspelningsarbete. eftersom TV:s och

• Sida 119
•  Original

Prop. 1977/78: 91 119

teatrarnas sätt att arbeta väsentligt har förändrats. Bl. a. har teatrarna nya anställningsformer med längre tidsgarantier även för frilansengagerade. Klys och Teaterförbundet vill slutligen betona TV-ensemblens betydelse för cirkulation och förnyelse. De föreslagna tidsbegränsade engagemangen skulle även ge skådespelarna en möjlighet att få inflytande över sin egen arbetssituation. ett inflytande som ytterst även skulle bli en tillgång för 'fV-publiken.

Sveriges Radio framhåller att företaget lade ner sin förutvarande teater- enscmble då den bedömdes medföra vissa konstnärliga och artistiska be- gränsningar. Under en följd av år. medan samarbetet med scenteatrarna fungerade bra. blev även teaterproduktionen bättre när endast fristående skådespelare utnyttjades. Sveriges Radio har emellertid fått anledning att ompröva sin negativa inställning till en fast tcaterensemble. Sveriges Ra- dio delar utredningens bedömning att ensemblen inte får bli så stor att den täcker hela produktionsbehovet. Vidare förutsätter en fast ensemble att tidsbegränsade anställningsvillkor tillämpas.

Den övervägande delen av remissopinionen instämmer i utredningens principiella uttalande om att biograffi [ mvisning i TV skall planeras utifrån kulturpolitiska utgångspunkter. Detta framförs av statens kultur- råd, barnfilnirtitlet. Folkets ltusfir'reningarnas riksorganisation. Sveriges _filnipma'ucentji'irening. IOGT-N TO och Riksföreningen Våra Gårdar. Sveriges författarförbund och Sveriges biagrafägareförbuml.

Statens kulturråd anser inte att någon maximering för andelen biograf- film i TV behöver övervägas.

Sveriges Raz/ia hade gärna sett att utredningen hade preciserat sin kritik mot TV:s biograffilmvisning. För övrigt synes utredningens förslag och synpunkter utgå från ett något snävt perspektiv, anser Sveriges Radio. Of- ta märks en tendens att se biografiilmerna i TV som någonting för sig. av- skilt från resten av programutbudet. Programavdelningarnas bedömningar av biograffilm görs dock med hänsyn till sammansättningen av det totala programutbudet. Sveriges Radio hävdar. att den ökning av biograffilmerna i TV som utredningen ställer sig tveksam till bör ses mot bakgrunden av att nöjesprogrammen. totalt sett, samtidigt har minskat.

Flera remissinstanser tar upp TV:s ansvar för utläggningar av filmproduktion till fria filmare och understryker Sveriges Radios an- svar gentemot denna kategori fristående konstnärliga yrkesutövare.

Statens kulturråd framhåller att de fria filmarna bör ges ökade produk- tionsresurser och ett större visningsutrymme. Detta gäller även för filmer som inte primärt producerats med sikte på etersändning. Kulturrådet anser att filmområdet är ett av de väsentligaste när det gäller medverkan utifrån i Sveriges Radios programverksamhet. Detta understryks även av För- eningen Sveriges filmproducenter. som anser utredningens uttalande att visning av biograffilm är en viktig del av TV:s kulturverksamhet rimligtvis under årens lopp borde ha medfört åtgärder från Sveriges Radios sida till

• Sida 120
•  Original

Prop. 1977/78: 91 lZO

stöd för den svenska filmproduktionen. Eftersom detta inte varit fallet i nå- gon större utsträckning vill föreningen framhålla vikten av att en mera om- fattande utläggning av filmproduktion från Sveriges Radio äntligen blir för- verkligad och att medel ställs till förfogande härför.

Även Svenska teateiji'irbundet framhåller filmen som ett av de viktigaste frilansområdena. Det är viktigt att påpeka. anser förbundet. att motivet till filmuppdrag från Sveriges Radio till fria filmare inte skall vara att spara pengar, utan att öka mångfalden i utbudet. Finansieringen av den fria film- produktionen via avtalet mellan Sveriges Radio och Filminstitutet betrak- tar Teaterförbundet som en nödlösning. Det är hög tid att ge ftlmsektorn en rättmätig plats i kulturlivet och tillförsäkra den medel. så att den kan fungera på egna villkor. anser Teaterförbundet.

Svenska fil/ninstitutet anser att produktionsavtalet mellan Sveriges Ra- dio och Filminstitutet fungerar tillfredsställande. men att man av detta inte skall dra slutsatsen att avtalet som sådant är bra eller att samarbetet mellan Sveriges Radio och Filminstitutet bör regleras av ett avtal med denna inne- börd. Det vore, anser Filminstitutet. mer ändamålsenligt om skattemedel direkt ställdes till förfogande för produktionen av svensk biograffilm. gär- na under förutsättning att sålunda finansierade filmer sedan skulle få visas i TV efter det att de exploaterats på biograferna.

Sveriges Radio framhåller att företaget funnit avtalet med Filminstitutet värdefullt och därför förlängt det ytterligare tre år. Företaget delar utred- ningens uppfattning. att avtalet bara får vara en bland flera former för TV:s samarbete med fria filmare.

3.3.7 Publikniedverkan Utredningen

Utredningen konstaterar att på senare tid flera försök gjorts i Sveriges Radios programverksamhet att ge allmänheten bättre möjligheter att kom— ma till tals i programmen. Utredningen anser att rundradion bör fortsätta att utveckla olika former av sådan pu bl i k m ed ve rka n (public access.). Det centrala i begreppet ligger i att allmänheten — enskilda eller grupper i publiken — skall bestämma innehållet i vissa program. Utredningen anser sig inte kunna förorda. att Sveriges Radio skall åläggas att ställa viss pro— gramtid till förfogande för program av public access-typ. men rekommen- derar att Sveriges Radio utvidgar sina försök på området.

Renzissyttramlena

Remissinstanserna delar utredningens uppfattning att rundradioföreta- get måste vara öppet för förslag och idéer utifrån samt att publiken kan va- ra delaktig i att förverkliga dessa förslag och idéer.

Statens kulturråd. Klys och Sveriges författar/inbilla! anser liksom ut- redningen, att Sveriges Radio inte bör åläggas att ställa programtid till för-

• Sida 121
•  Original

Prop. 1977/78: 91 lll

fogande för public access-program. Kulturrådet menar att företaget bör fortsätta sina försök på området. men anser att en ökad och systematisk publikmedverkan i första hand bör prövas i lokalradions verksamhet. Klys menar att de försök som görs och har gjorts med public access hör följas upp med uppmärksamheten riktad framför allt på vilka möjligheter dessa ger till debatt på människors egna villkor. Klys vill även uppmärksamma begränsningarna i möjligheterna att nå fram till vissa grupper i samhället med denna typ av programverksamhet. Enligt Klys är en ansvarsfull upp- sökande journalistisk och en utvecklad reportageform härvidlag ett riktiga- re instrument. Även Författarförbundet understryker att verksamheten ej får leda till inskränkningar i radions och televisionens egen aktiva och upp- sökande journalistik.

Videogrumutredningen menar att om möjligheten till public access ökar. kommer troligen många att framställa programinslag för TV i videogram- form. Detta förutsätter enligt videogramutredningcn att allmänheten ges hade bättre tekniska ochjournalistiska kunskaper. Studieförbund och folk- högskolor kan därvid göra betydelsefulla insatser.

Sveriges Radio och Sveriges Luka/radio instämmer med radioutredning- en att det är av stor vikt att engagera många människor utanför rundradion i programverksamheten. Sveriges Lokalradio redovisar erfarenheter av experimentverksamhet med s. k. allemansradio. dvs. olika former av pro— grammedverkan och programproduktion av enskilda eller organisationer vid vissa lokalradiostationer. Allemansradion kan enligt företaget utveck- las till ett viktigt komplement till den reguljära verksamheten med under- sökande journalistik. .

Kulmrrtrbeturnas socialt/ernukrutisku förening anser att samhället bör vidga ramen för och tillgången till etermedietekniken genom att satsa på öppna produktionsresurser. där grupper och enskilda kan göra ljudradio— program och videogram på sina egna villkor.

Frikyrkliga stmiieli'irbuntlet anser att försöksverksamheten med public access bör utvidgas och bedrivas över en längre tid. Därvid skulle studie- förbundens kursdeltagare kunna bidra till kulturell stimulans och förnyel- se. En annan viktig sida av verksamheten med public access är att den i första hand inte skall anknyta till professionella områden. Om man tilläm- par denna princip undviker man. enligt studieförbundets uppfattning. ris- ken föratt public access-programmen ägnas litet intresse från publikens si- da.

Journalistklnbben vid Sveriges Radio/Radio ,t-m/W'nms [ Malmö anser att rundradion i högre grad än nu skall dels knyta grupper och enskilda till programverksamheten som självständiga programmakare. dels visa större öppenhet i publikkontakterna och därmed lata betydligt bredare grupper komma till tals. Härigenom skulle programpersonalens isolering brytas och hela programverksamheten levandegöras. Vidare kommer mångfalden av idéer och äsikter i programmen att öka. hävdar Journalistklubhen.

• Sida 122
•  Original

Prop. 1977/78: 91 122

3.3.8 Bevakningen uv kulturliv ochjblkrörelser Utredningen

Utredningen anser att Sveriges Radio bör bedriva en mera aktiv ku [- turbevakning än vad som hittills varit fallet. Den kritik som riktats mot företagets kulturbevakning kan utredningen till vissa delar instämma i, bl. a. att TV. trots sina mediemässiga förutsättningar. dåligt bevakat och speglat utvecklingen inom olika grenar av bild- oc h fo rmkon ste n. .

Utredningen ger vidare exempel på olika former av kulturbevakning som bör utvecklas. bl. a. en uppsökande. kreativ bevakning. som syftar till att fånga upp och ge impulser till skapande verksamhet. En kulturbevak- ning av denna typ förutsätter enligt utredningen bl. a. en öppenhet och bred orientering hos producenter och andra medarbetare inom rund- radion. Därför föreslår utredningen, att större hänsyn skall tas till kultur- området vid rekrytering och internutbildning vid Sveriges Radio.

Utredningen konstaterar att förhållandet mellan Sveriges Radio och folkrörelserna allmänt uppfattas som relativt dåligt. Folkrörelserna har kritiserats för bristande insikt i rundradions villkor och dålig förståelse förjournalistiskt arbetssätt. Sveriges Radio å sin sida har kritiserats för att försumma den del av verkligheten som folkrörelserna utgör. Utredningen anser att det finns fog för kritiken att Sveriges Radio i viktiga avseenden försummat folkrörelserna och hävdar, att det bör vara ett led i rundradions bevakningsansvar att spegla och ge en mångsidig bild av folkrörelserna och deras arbete.

Utredningen menaratt den kollektiva skapande verksamheten bör speglas i programverksamheten i rundradion. Utredningen nämner i detta sammanhang arbete och framförande i teatergrupper. olika former av instrumentalensembler och körer. I första hand bör lokalradion kunna spe- la en roll för dessa bevakningsuppgifter.

Utredningen finner det rimligt att insatser görs för att inom rundradion öka kunskaperna om folkrörelserna. Detta kan ske genom att detta område bättre beaktas vid rekrytering, intern utbildning och vid engagemang av tillfälliga medverkande.

Utredningen anser att möjligheterna till kontakter mellan företrädare för rundradion och folkrörelserna för utbyte av information och erfarenheter bör öka, i första hand på det lokala planet. Utredningen anser att regel- bundna lokala eller regionala p ro g ra m k on fe re n s e r där producenter- na dcltar vore värda att prövas.

Rem issyttra nde na

Statens kulturråd, länsstyrelsen i Stockholms län, Operan, Dramatiska teatern. Sveriges Lokalradio. Klys. Sveriges föäattarjörbund. KRO. SAMI och Föreningen Sveriges jazzmusiker instämmer i utredningens stånd- punkt, att Sveriges Radios kulturbevakning behöver vidgas. De

• Sida 123
•  Original

Prop. 1977/78: 91 123

flesta instanser understryker även den kritik som riktats mot företagets kulturbevakning.

Klys och KRO framhåller emellertid. att utredningen med mycket större eftertryck borde ha hävdat radions och televisionens ansvar för en mångsi- dig och kvalificerad spegling av hela kulturutvecklingen. Särskilt viktiga i kulturbevakningen är kvalitetsaspekten och utvecklandet av nya program- former, detta för att öka tillgängligheten och öka intresset. KRO anser TV vara ett naturligt medium för spegling av konstlivet och att en ökad bevak- ning av t. ex. konstutställningar kan vara av riksomfattande intresse från tittarsynpunkt. Denna hållning intar även SAMI.

Sveriges R(llllt) vill inte bestrida att det kan ligga en del i den kritik som riktats mot dess kulturbevakning. Företaget anser att det vore önskvärt med ett bredare utbud av skilda former av kulturprogram av fakta— och _upplevelsekaraktär. Men för att uppnå de mål som utredningen föreslagit. menar Sveriges Radio att det behövs en förstärkning av redaktionerna. Vad beträffar kritiken mot TV:s bevakning av bild- och formkonsten erin- rar Sveriges Radio om att TV i olika program i stor utsträckning speglar och granskar olika miljöer och deras kvaliteter. När det gäller bildkonsten måste utrymmet som ägnas bevakning av aktualiteter rimligen avvägas mot uppgiften att även spegla historiska och främmande kulturer.

l utredningens uppfattning att Sveriges Radio i viktiga avseenden för- summat folk rörelse rna instämmer statens kulturråd. statens ung- domsråd. KF. Sveriges nykter/1etssiillskaps representantförsatnling, Sve— riges riksidrottsförbund. TCO. ABF. TBV, Frikyrkliga studieförbundet, IOGT-NTO och Riksföreningen Våra Gårdar, KÖRSAM. NBV. N_vkter— ltetsrörelsens landsji'irbutul. Unga Örnars riksförbund samt MHF.

Sveriges Radio är ense med utredningen om rundradions bevaknings- ansvar gentemot folkrörelserna och deras arbete. Vad beträffar den kritik som riktats mot företaget för att ensidigt inrikta sin folkrörelsebevakning på kritiska inslag och sällan det vardagliga arbetet i organisationerna. in— stämmer Sveriges Radio. Förhållandet är naturligt. sett som en del av Sve— riges Radios uppgift som samhällsgranskare. Då sändningstiderna är be- gränsade förstärks detta intryck lätt av den journalistiska ambitionen att finna nyheter, avvikelser och förändring. anser Sveriges Radio. Det var- dagliga arbetet inom folkrörelserna kan med en sådan ambition förutsättas som vardagligt och därför känt och av mindre angelägenhet för publiken.

ABF framhåller att radio och TV självfallet skall tillbakavisa alla försök till påtryckningar som kan komma från folkrörelser och organisationer likaväl som från andra intressegrupper i samhället. Det är lika självfallet. att Sveriges Radio också skall ha rätt att kritiskt granska folkrörelserna och deras verksamhet. Men folkrörelserna har också rätt att kräva att Svc- riges Radio någon gång speglar det arbete som bedrivs inom folkrörelserna och försöker bedöma folkrörelseorganisationernas roll i vårt samhälle och kulturliv. ABF menar att en förklaring till den bristande bevakningen är att

• Sida 124
•  Original

Prop. 1977/78: 91 134

personalen totalt saknar kunskaper och erfarenheter av denna del av sam- hällslivet.

Utredningens uppfattning om speglingen av den kollektiva ska- pande verksamheten m.m. delas av statens kulturråd. statens ung- domsråd. Sveriges Radio. Sveriges Lokalradio. Sveriges nyktet'lwtssiill— skaps representantjo'rsatttling. TCO. Centerns kvinnojiirhutul. Sveriges kyrkliga stttdie/i'irbund. IOGT-N TO och Riksföreningen Våra Gårdar. KÖRSA M. NBV och N_vkterhetsrörelsens landsjörhund. De flesta av dessa instanser instämmer i att lokalradion kan spela en viktig roll i sam- manhanget men vill framhålla att de olika lokala kulturaktiviteter som äger rum ute i landet bör kunna vara av intresse och ge impulser även utanför det egna länet. Sålunda bör den föreslagna bevakningen av folkbildnings- verksamheten och den kollektiva skapande verksamheten även ges utrym- me i riksprogrammen. Sveriges Radio finner dessutom ej heller någon an- ledning begränsa verksamheten till att enbart gälla ljudradion.

IOGT-NTO och Riksföreningen Våra Gårdar framför i sitt gemensamma yttrande. att det i folkrörelserna finns ett oerhört rikt kulturarv och en kul- turtradition i form av teater. folkdans. sång. musik. studier m.m. Denna verksamhet hotas av starka kommersiella intressen, vars verksamhet un- derlättas genom Sveriges Radios passivitet och ovilja. framhåller organisa- tionerna vidare. De anser att ett sätt att stimulera folkrörelsernas kultur- verksamhet är att lokalradion byggs ut och att ett antal s. k. ljudverkstäder inrättas. Dessa skall ägna sig åt uppsökande och rådgivande verksamhet. Liknande bedömningar gör NB V och N_vkterhetsro'relsens lam/slo'rlmml.

Utredningens förslag. att Sveriges Radio vid rekrytering och in— ternutbildning skall ta större hänsyn till behovet av kunskaper inom kulturområdet och folkrörelsesektorn. kommenterar Sveriges Radio med att bl.a. hävda att inom etermedierna är yrkesskicklighet ett mycket vitt begrepp. [ vilken omfattning företaget bör bedriva eller stödja vidareut— bildning inom olika fackområdcn måste bedömas mot bakgrunden av pro- gramverksamhetens behov och enskilda anställdas utvecklingsmöjlighe- ter.

Statens ungdomsråd betonar liksom utredningen att Sveriges Radio vid personalrekrytering skall eftersträva att nå personer med erfarenhet från folkrörelserna. Ungdomsrådet påpekar vidare. att det är nödvändigt för demokratin att radio och TV speglar och bevakar olika opinioner i samhäl— let på ett sådant sätt att man känner igen sig och sin verklighet i program- men. Ungdomsrådet lägger särskild vikt vid detta i fråga om barn- och ting- domsprogram.

IOGT-NFO och Riks/öreningen Våra Gårdar anser att utbildningen av journalister måste omfatta lblkrörelsekunskap och att Sveriges Radio i högre grad måste beakta folkrörelseerfarenhet vid rekrytering av personal.

De remissinstanser som i likhet med utredningen vill pröva regionala p ro g ra m ko n fe re n s e r (3.2.6) är bl. a. länsstyrelserna i Jönköpings.

• Sida 125
•  Original

Prop. 1977/78:91 135 Krotmbergs. Kristianstads och Viisttnanlands län. Svenska kommun/iir- bundet. Sveriges Radio. Folkets ltusji'irettingarttas riksorgattisation. KF. LO, LRF. Sveriges n_vkterhetssiillskaps representantjiirsatnling, Sveriges riksidrottsji'irbund, TCO, CUF. ABF, TBV. Klys. Sveriges jötfaitarji'ir— bund. Svenska tnusiker_/i'irbundet, SA.-”lll. NBV samt N_vkterltetsrörelsens landsförbund. '

3.3.9 N_vhetsverksamheten Utredningen

Utredningen föreslår att den nuvarande e e nt ral re d aktio ne n läggs ned (se 3.2.4) och att dess programuppgifter fördelas på redaktionerna för de kommenterande nyhetsprogrammen Ekot. Aktuellt och Rapport. När det gäller nyhetsorganisationen som helhet anser utredningen att det är en fördel att ha flera redaktioner som arbetar med nyhetsförmedling. Därigenom garanteras variation beträffande såväl urvalet som presentatio— nen av nyheter och att de olika redaktionerna kompletterar och korrigerar varandra. Utredningen föreslår att två från varandra fristående n y- he t sred aktioner skall finnas inom både ljudradion (TT och Ekot) och TV (Rapport och Aktuellt). För TV:s del kommer den föreslagna organisa- tionen sannolikt att medföra större skillnader i programinnehållet än nu. anser utredningen.

De sakkunniga Hadenius och Westerståhl delar utredningens uppfattning beträffande centralredaktionens upplösning. men föreslår i ett siirskilt _vtt— rande att TV—kanalerna får en ge m e n s am n y h e t 5 o rg a n i s a - tion. Såsom det främsta skälet härtill anges den dubbelbevakning som förekommer inom den nuvarande organisationen och som enligt de sak- kunniga leder till en minskad bredd. Detta förhållande kommer inte att för- ändras. om utredningens förslag genomförs. Däremot anser Hadenius och Westerståhl att deras förslag till organisation skulle innebära bl. a. en bättre samordning och fördelning av arbetsuppgifter genom att nyhetsredaktio- nerna skulle hålla varandra underrättade om arbetet. Därigenom skulle dubbleringar undvikas. De två TV-kanalerna föreslås f. ö. som nu ha var sitt längre nyhetsprogram. Hadenius och Westerståhl föreslår att det ena som sänds tidigt på kvällen blir heltäckande, medan det andra som sänds senare ges frihet att koncentrera sig på vissa ämnen.

Utredningen föreslår att rundradions u t ri ke s be v ak ning fö r- stärk s genom att dels utrikesredaktionerna gesökade resurse r till att informera om och kommentera skeendet i världen, dels programenheterna inom radio och TV ges självbestämmanderätt i fråga om hur utrikesbevak- ningen bör organiseras. Utredningen konstaterar att radio och TV arbetar helt olika och därför bör ges denna självständighet. Radion betjänas bäst av ett finmaskigt nät av fasta korrespondenter. medan TV kan nöja sig med färre stationcringsorter varifrån rörliga team kan skickas ut för att gö- ra mera genomarbetade inslag från olika platser inom bevakningsområdet.

• Sida 126
•  Original

Prop. 1977/78: 91 l26

Rernissyttrandena

Utredningens förslag beträffande n y h e t s v e r k s a m h e t e n s 0 rga ni - sation tillstyrks av statskontoret. länsstyrelserna i Östergötlands. Malmöhus och Älvsborgs län. Sveriges Radio. Folkets hns/"öreningarnas riksorganisation. Kooperativa kvinnogillesjörbundet, LO. FPU, ABF , Pressens samarbetsniimnd. TT samt Kulturarbetarnas soc-ialtlemokratiska förening. '

Sveriges Radio hänvisar i fråga om debatten om dubbeltäckning i ny- hetsprogrammen iTV till sin interna utredning KAN UT enligt vilken i ge- nomsnitt 72 ';72 av nyhetsinslagen endast förekom i det ena av TV:s två ny- hetsprogram. Dagar med stora nyheter var urvalet mera sammanfallande än svaga nyhetsdagar då programmens nyhetsinnehåll kunde vara helt oli- ka. Enligt Sveriges Radio är det av avgörande betydelse att de gemensam— ma nyheterna behandlas på olika sätt av de två redaktionerna. Även om faktapresentationen i stort sett var densamma. belystes skeendet genom reportage. intervjuer och kommentarer ur skilda infallsvinklar.

HCK och .S'veriges dövas riksförbnml kan inte acceptera nedläggningen av centralredaktionen om detta skulle innebära att det enda textsatta ny- hetsprogrammet i TV försvinner.

Några remissinstanser har tagit fasta på Hadenius-Westerståhls förslag, nämligen läns.a"tjfre/serna i Södermanlands och Göteborgs och Bohus län. Svenska _filtninstitnlet. SAF, Sveriges grossist/'(firbmid, SHIO och Sveriges imlustrif'irbuml samt Svenska kvinnors viinsterji'irbnnd.

Länsstyrelsen iSöderutanlands [(in anser att Hadenius-Westerståhls mo- dell med samordning av resurserna kan ge ett bredare och därmed även all- sidigare nyhetsutbud.

SA F m. fl näringslivsorganisationer konstaterar att man med en enda ny- hetsredaktion skulle undvika kostsamma och i sak onödiga dubbleringar. men därigenom skulle man också riskera att en enda version av en nyhet blev den enda presenterade. De sakkunnigas distinktion mellan nyhetsor— ganisation och nyhetsredaktion framstår därför som en utgångspunkt för nya ställningstaganden.

Svenska kvinnors viinsterjb'rbnml instämmer i de sakkunnigas särskilda yttrande. men vill gå ett steg längre genom att förorda att endast ett ny- hetsblock inrättas i TV. I detta skulle såväl kortare nyhetsrapportering som mer inträngande analys inrymmas.

En samlad remissopinion tillstyrker utredningens förslag om för- stärkt ut ri k e S b e v a k nin g. Dit hör statskontoret. Iiinsst_vrelsertm i Stockholms och Östergötlands län. Sveriges Radio. Folkets hnsjörening- arnas riksorganisation. LO. FPU. CUF och Sm'ialtlernokratiska kvinno- förbundet.

Statskontoret föreslår att resurserna för TV:s utrikesbevakning organi- satoriskt läggs på den ena kanalen. som emellertid svarar för sändningar i båda.

• Sida 127
•  Original

Prop. 1977/78: 91 127

Länsstyrelsen i Östergötlands [än vill för att vinna resurser slå samman de båda TV-enheternas utrikesbevakning. En liknande hållning intarCUF, som förordar en gemensam organisation för rundradions framtida utlands- bevakning.

Sveriges Radio anser att en delning av korrespondentnätet så att radio och TV kan arbeta på bästa sätt utifrån sina egna förutsättningar kan vara befogad. Dock kommer även efter en sådan delning ett gemensamt utnytt- jande av korrespondenterna av ekonomiska och praktiska skäl att ske på många orter. Sveriges Radio framhåller att en förstärkt utlandsbevakning knappast kommer att leda till att andelen utlandsnyheteri programmen yt— terligare ökar. Däremot kommer en viss förskjutning att ske från Europa och USA till de områden som i dag får en bristfälligare täckning. Vidare kommer fler egenproducerade specialprogram att produceras.

3 .3 .l() Koordinering och programstrnkmr

Utredningen

Utredningen anser att den framtida inriktningen och omfattningen av ljud rad ion s verksam het bör bygga på att mediet får utvecklas efter sina egna förutsättningar och därför i minsta möjliga mån skall tyngas av hänsyn till och beroende av TV. När det gäller ka n al s t ru ktu re n finner utredningen — trots förändringar på senare år — att Sveriges Radio för riksprogrammen i huvudsak planerar ljudradiokanalerna efter den s.k. re nod l i ngs principen. dvs. de parallella kanalerna har ett kontraste- rande innehåll. Då lyssnandet på framför allt kulturella och informativa program i P | minskat. hyser utredningen tveksamhet huruvida ljudradion nu på ett tillfredställande sätt fyller den avsedda funktionen att informera och stimulera till debatt i viktiga kultur- och samhällsfrågor. För att söka åstadkomma en förbättring i detta avseende föreslår utredningen dels att programföretaget ges stor frihet att avgöra vilken sammansättning som bör ges de olika programkanalerna. dels att en sådan planering utgår från en helhetssyn på mediets egenskaper. Utredningen anser att genre- mässigt varierade block vore att föredra framför den nuvarande differen- tieringen. Av hänsyn till publiken bör dock inte strukturförändringar av kanalernas innehåll göras för ofta eller för snabbt. Information till publiken är av central betydelse i sammanhanget. anser utredningen.

Utredningen har funnit att en grundläggande koordination av TV- programmen är nödvändig av hänsyn till publiken. Denna koordination måste ankomma på företagsledningen vid Sveriges Radio, som har att fatta dels mera långsiktiga beslut rörande totala sändningstider för enheterna. dels mera konkreta beslut om principerna för koordinationen mellan de oli- ka enheternas program. lnom ramen för de riktlinjer och principer som fastställts av företagsledningen skall programenheterna ha full frihet att själva besluta om placeringen av programmen. Utredningen anser

• Sida 128
•  Original

Prop. 1977/78: 91 128

det vidare angeläget att programverksamheten präglas av vidsträckt ytt— rande- och informationsfrihet och finner det därför viktigt att be hålla ett i huvudsak pluralistiskt uppbyggt tv å k a n als y ste m .

Inom ramen för ett pluralistiskt uppbyggt tvåkanalsystem föreslår utred- ningen en modell för att öka samordningen mellan TV-enheterna. Utred- ningen vill i första hand peka på dels cn p rog ra m m ä 5 sig , dels en tid s - m ä s sig 5 a rn ord nin g. Som exempel på områden där en samordning av resurserna är att föredra i stället för mångfald. hänvisar utredningen till programområdena sport. religion. minoritetsprogram och musikteater. När det gäller sändningstidens fördelning. anser utredningen att en tänkbar lösning är att kanalerna fördelar sin sändningstid på ett olikartat sätt. ex- empelvis genom att den ena börjar eller slutar tidigare än den andra. En så- dan tidsmässig saxning kan förlänga den tid TV-sändningar pågår. utan att minska valfriheten under den bästa sändningstiden på kvällen. Det före— slagna dagblocket i TV (3.3.4) har sin utgångspunkt i en sådan syn på sänd- ningstidernas fördelning. framhåller utredningen.

Remiss_vttrrmdena

Remissinstanserna delar utredningens syn på ljudradions särart och dess förutsättningar att verka som ett självständigt medium vid sidan av televi- sionen. Däremot är åsikterna mera delade i fråga om re nod [ i ngs pri n - e i pe n .

Utredningens förslag att ge ljudradions kanaler ett mera blandat innehåll tillstyrks av CUF. Svenska kvinnors viinsterj'örbnnd. ABF. Klys. Sveriges jär/attar/i'irlmntl. Rikskonserter och Journulistklubben vid Sveriges Ra- dio/Radio t'l'lalnu'ihus i Mal/no".

CUI-' finner att renodlingsprincipcn bör avskaffas då den medverkar till att de informativa programmen i P 1 lockar alltför få lyssnare.

Klys delar utredningens förslag beträffande kanalstrukturcn i ljudradion. Klys finner P I:s minskade lyssnarsiffror oroande. eftersom det illustrerar den segregering av lyssnandet som den hittillsvarande kanalpolitiken med- fört. Men Klys konstaterar att även mycket små procentsiffror motsvarar stora publikförsamlingar. Kulturprogrammen får inte slås ut av utrym- mesbrist.

Sveriges _f'o'ij/"attatjl't'irlmml hävdar att ljudradions uppgifter måste omde- finieras med hänsyn till TV-ålderns villkor. Eftersom publikjakt inte i nå- got hänseende får tas till utgångspunkt för rundradions programverksam- het. måste ljudradion få tillfälle att pröva sig fram till ett rikt differentierat och beträffande sändningstiderna flexibelt programutbud. Detta kan enligt Författarförbundet uppnås bl.a. genom en ökad integrering av program- innehållet i de tre ljudradiokanalerna.

Rikskonserter anser att det kvalitativt goda musikinnehåll. som ofta pro- duceras av musikradion. i långt större utsträckning än hittills kan föras ut till nya lyssnargrupper. om kanalerna ges ett mera blandat innehåll.

• Sida 129
•  Original

Prop. 1977/78: 91 129

Journalisrk/abben vid Sveriges Radio/Radio flr'lt'lflnÖ/IHS i Malmö tar av- stånd från renodlingsprincipen och anser att denna bör brytas till förmån för en mer lyssnaranpassad kanalindelning.

Några remissinstanser ställer sig mera tveksamma till utredningens reso- nemang kring renodlingen av ljudradions kanaler och det sjunkande radio- lyssnandet.

Musikaliska akademien anser det vara svårt att ta ställning till utred- ningens förslag som innebär en slags integrering av kanalerna i ljudradion. Enligt akademin talar allt för bibehållandet av en musikradiokanal. Sänd- ningstiden i denna bör emellertid ökas. Detta vore en god garanti för att be- vara mångsidighet och en hög konstnärlig standard.

Sveriges Radio hälsar med tillfredsställelse utredningens förslag om att företaget skall ges större frihet att sammansätta programutbudet i de olika ljudradiokanalerna. När det däremot gäller att övergå till mera blandade kanaler, anser Sveriges Radio att det finns risk för att publiken totalt sett minskar. utan att lyssnandet på de seriösare programmen ökar. Differenti- erade kanaler underlättar för publiken att finna de typer av program som man spontant frågar efter. framhåller Sveriges Radio och påpekar även att radions underhållningsprogram och lyssnandet på dessa. naturligtvis har en legitim funktion. Som ett argument för att behålla differentierade kana— ler. hänvisar företaget bl.a. till P 3-lyssnarnas obenägenhet att växla ka- nal. Svcriges Radio finner således inte skäl att anta, att allmänheten vid ett system med blandade kanaler i högre utsträckning än nu skulle orientera sig i programutbudet och att lyssnandet på kultur- eller informationspro- gram därmed skulle öka. När det gäller utredningens synpunkter på pub- likbortfallet. framför allt för P I:s del. anser Sveriges Radio att utredning- ens ståndpunkt är oklar. Företaget finner det angeläget att klargöra att det inte finns några normer. och att sådana rimligen inte bör uppställas. för hur stor publiken till informations- och kulturprogram skall vara för att radion .skall anses uppfylla sin funktion.

Sveriges Radio delar utredningens uppfattning i fråga om koordina- tionen av TV-programmen.

Svenska kvinnors t'iinsterfi'irimnd och Sveriges _li'ir/Qrttar/i'irbiiml hävdar att kanalkonkurrensen iTV har haft flera negativa följder. Bl.a. har produ- center tagit till kommersiella grepp för att få sina program att verka attrak- tiva. Kanalkonkurrensen har enligt de båda organisatonerna även medfört att tittarna ofta har hamnat i omöjliga valsituationer. För att om möjligt åstadkomma en förbättring föreslås att Sveriges Radio omprövar produk- tionsenheternas/redaktionernas anknytning till en viss kanal. Samtidigt bör samordningsfunktionerna stärkas beträffande sändningen av program- men. När det gäller koordinationen måste utvecklingen av de båda 'fV- kanalerna enligt Författarförbundet gå mot ökad samordning och mindre konkurrens — men med en bibehållen integritet i själva produktionen.

Sveriges Radio anser att nu gällande principer inte utgör något avgöran-

• Sida 130
•  Original

Prop. 1977/78: 91 130

de hinder för samordning mellan TV-kanalerna. men välkomnar likväl utredningens förslag. Enligt företagets uppfattning kan det i vissa fall anses vara en fördel att i någon mån differentiera utbudet i de båda kana- lerna. Detta är främst motiverat i de fall där det sammanlagda utbudet av olika skäl blir litet. Sveriges Radio anser att man måste vara försiktig då man ställer bredd mot mångfald; det är snarare resurs- och utrymmesskäl som bör vara vägledande vid en differentiering av programuppgifterna.

Vidare anser Sveriges Radio att principen om programenheternas lik- ställdhet har stort värde. Denna är viktig för enheternas självständighet och stimulerar ledningarna till ett rationellt resursutnyttjande.

När det gäller samordningen av sändningstiderna. anför Sveriges Radio att systemet med den s.k. typveckan, fastställd av radiochefen. även fort- sättningsvis bör tillämpas. Företagsledningen bör liksom f. n. ange riktlin- jerna för koordinationen.

Även Pressens .mmarbetsnämnd anser att den av utredningen framförda åsikten. att de båda TV-kanalerna inte skall ha exakt samma uppgifter i programhänseende. redan är en realitet och som sådan godtagbar även i framtiden. För att man skall kunna tala om ett pluralistiskt uppbyggt två— kanalsystem med en faktiskjämställdhet. förutsätts att båda enheterna er- håller likvärdiga budgetanslag och har möjlighet att arbeta under någorIUn- da lika praktiska villkor, framhåller samarbetsnämnden.

3.3.1! Sändningstider

Utredningen

Utredningen finner att det är omöjligt att tillgodose de olika önskemålen och kraven på placering av program av skilda slag under bästa sändnings- tid i de nuvarande tillgängliga ljudradiokanalerna. Därför anser utredning- en. att det i framtiden bör skapas ett ökat sändningsutrymme under vissa tider på dygnet genom införandet av en fjärde lj ud rad iok a n al (P 4). Utredningen föreslår därför att televerket får i uppdrag att verka för att Sverige tilldelas erforderliga frekvenser vid de förestående internationella förhandlingarna i frågan. såvida inte den automatiskt löses i samband med ett beslut om en internordisk satellit.

Sålänge P 4 inte finns anser utredningen att lokalradion inte bör tilldelas sändningsutrymme utöver det man kommit överens om med Sveriges Ra- dio, dvs. ca 20 timmar per vecka.

Även beträffande utbildningsprogrammen i radio räknar utredningen med oförändrad volym eller ca 15 timmar per vecka.

För verksamheten med invandrarprogrammen och den allmänna pro- gramverksamheten i radio raknar utredningen med en ökad sändningsvo- lym under perioden. med 20 timmar per vecka resp. 40 timmar per vecka.

Totalt skulle därmed ljudradions sändningstid öka från f. n. ca 380 tim- mar per vecka till ca 440 timmar.

• Sida 131
•  Original

Prop. 1977/78: 91 131

Radioutredningcn anser att de förslag den framfört angående program— verksamheten i TV inte kan genomföras inom ramen för den nuvarande sändningstiden. Med anledning därav föreslår utredningen att sänd - n i ngstide n i T V bör öka till ca 100 timmar per vecka mot nuvarande ca 80 timmar per vecka.

Utredningen understryker att förslaget om ökad sändningstid för TV in- te motiveras av en ambition att nå större publik utan främst av en önskan att ge bättre service och att nå nya grupper. Strävan är således inte att öka 'fV-tittandet totalt sett utan att göra programmen mer träffsäkra. så att den enskilde TV-tittarens behållning ökar.

Remissyttramlena

De flesta remissinstanser tillstyrker utredningens förslag om 6 n fjärd e ljud radiokanal. Hos många instanser betonas särskilt betydelsen av en P 4-kanal för lokalradions fortsatta verksamhet samt för programmen för de språkliga minoriteterna. Även utbildningsradions ökade sändnings- bchov tas tipp. liksom det angelägna i att utrymme skapas för en kulturpo- lltlSk satsning i riksradions program. De instanser som tillstyrker förslaget är statens invandrarverk, länsstyrelserna i Gotlands och Västernorrlands län, Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio. Sveriges Utbildningsradio. SAF. Sveriges grossistfifirband. SIIIO och Sveriges indastri/i'irband. Pres- sens samarbetsnäntnd. Riksji'irbandet Finska _h'ireningar i Sverige. Klys. Föreningen Svenska tonst'ittare. Svenska masikerfifirhandet. tl-lotormän- nens riks/i'irband och Joarnalistklabhen vid Sveriges Radio/Radio Malmö- hus i ,'l-Ialrnö.

Sveriges Radio delar utredningens bedömningar och förslag och hävdar att det nuvarande sändningsutrymmet medför svårigheter vid program- sammansättning och koordinering. Svårigheterna består i att riksradion skall ge program för många olika och små publikgrupper. men samtidigt även erbjuda program som intresserar en stor publik. Dessutom bör det också alltid finnas program som erbjuder musik. De olika fasta inslagen i utsändningarna samt inte minst sändningarna från lokalradion och utbild- ningsradion. gör det svårt att uppfylla rimliga krav på sändningstider och koordinering.

Sveriges Lokalradio anser att en fjärde ljudradiokanal i hög grad skulle lätta på det starka trycket när det gäller att få sändningstider för olika pro- gramtyper. För lokalradion skulle ett nytt distributionsnät även ha teknis- ka fördelar. Bl. a. skulle den på många platser besvärliga överhörningen kunna begränsas.

Sveriges Utbildningmnlio riktar kritik mot utredningens förslag att till- dela utbildningsprogrammen en oförändrad sändningsvolym till dess P 4 införts. Den föreslagna volymen (l5 timmar per vecka) motsvarar inte på långt när det normala programutbudet under en normal sändningsvecka under höst- och vårterminerna.

• Sida 132
•  Original

Prop. 1977/78: 91 | '.)J IJ

Riksförbundet Finskaji'ireningar i Sverige tillstyrker en fjärde ljudradio- kanal. då man anser att en ökning av minoritetssändningarna endast i be- gränsad utsträckning ytterligare får inskränka de svenska lyssnarnas be- hov. såväl i riks- som lokalradion.

Klys. Föreningen Svenska tonsättare och Svenska musikerjörlzundet an- ser att en ytterligare radiokanal behövs dels för att säkerställa programbe- hovet för olika grupper. dels för att målformuleringarna för radions pro— gramverksamhet i kulturpolitiskt hänseende skall kunna uppfyllas. För- eningen Svenska tonsättare anger som exempel på detta. att den föreslag- na breddningen av musikutbudet inte kan genomföras utan den ökade sändningstiden.

Motormiinnens riksförbund ser i en fjärde ljudradiokanal ökade möjlig- heter till att skapa en renodlad kanal för lätta musik- och underhållnings- program. som mycket väl kan kombineras med nyheter och trafikinforma- tion.

Utredningens förslag beträffande P 4 avstyrks av länsstyrelserna i So"- dermanlands. Kristianstads. Älvsborgs. Värmlands och Norrbottens län. CUF. Sveriges folkpensiont'irers riksförbund och Sveriges författarför- band.

Bl. a. anför remissinstanserna invändningen att man bör tillvarata det ut- rymme som finns i de redan befintliga kanalerna för att skapa fler program av hög kvalitet. Om P 4 införs finns en risk för att denna kanal kommer att innehålla mycket av mindre seriös karaktär. Därför kan man befara att stora folkgrupper kommer att nås av ännu färre kulturprogram. I stället bör man satsa medel på redan existerande kanaler. inkl. lokalradion.

Länsstyrelsen i Stockholms län. Svenska jilminstitutet. Folkets husför- eningarnas riksorganisation och CUF ställer sig skeptiska till utredning- ens förslag om ökad sändningstid för TV och anför att eventuella ytterligare resurser till radio- och TV-området i första hand bör utnyttjas till att förbättra programmens kvalitet. Länsstyrelsen i Stockholms län kan dock acceptera den ökade sändningstid som föranleds av det föreslagna dagblocket samt förstärkningen av minoritetsprogrammcn. [ detta instäm- mer Folkets husföreningarnas riksorganisation. som i likhet med Filminsti- tutet betonar vikten av att eventuellt ökade resurser läggs på en ökad egen- produktion.

Sveriges Radio ansluter sig till det av utredningen föreslagna sändnings- målet (100 timmar./vecka budgetåret 1984/85). Därigenom ges möjlighet bl.a. till ökad reprisering. Däremot anser inte företaget att den föreslagna ökningen av egenproducerade allmänna program — 5 timmar/vecka produ- cerade av distrikten — är tillfyllest. Radioutredningen och många andra har krävt. att företaget skall verka för en kraftig ökning av egenproduktionen. [ och för sig instämmer företaget med utredningens uppfattning att distrik— tens programproduktion för riksprogrammen bör öka. men vill dessutom hävda att även Stockholmsproduktionen måste tilllåtas att öka något. Den-

• Sida 133
•  Original

Prop. 1977/78: 91 IB

na ståndpunkt bör även ses mot bakgrunden av de senaste årens nedskur- na resurser till 'l'V-produktionen i Stockholm. framhåller Sveriges Radio. En ökning av resurserna till Stockholm skulle innebära att bl.a. de kreati- va krafterna skulle tillvaratagas på ett bättre sätt än "tid som i dag är fallet.

Moderata kvinnoförbuna'et anser att en ökad sändningstid i TV är önsk- värd, bl.a. mot bakgrund av det föreslagna dagblocket. som kommer att fylla viktiga behov hos stora delar av befolkningen. Kvinnoförbundet vill även förorda en förskjutning av sändningstiden. så att längre kvällssänd- ningar i större utsträckning än idag placeras i samband med veckosluten.

3.4 Arkivfrågor

Utredningen konstaterar att de resurser som arkiv- och biblioteksverk- samheten binder inom Sveriges Radio är relativt betydande och redogör för den beräknade tillväxten av de olika arkivcnhcterna. Mot denna bak- grund prövar utredningen olika lösningar på frågan om hur företagets ar- kivproblem på sikt bör lösas.

Med hänsyn till företagets behov av dokumentation för programverk- samheten och forskningens behov av material anser utredningen det felak- tigt att lösa tillväxtproblemen i samband med bevarande av program och programmaterial genom ökad gallring. Utredningen pekar i stället på möj- ligheten av en omprövning av formerna för hur arkivkostnaderna i fortsätt- ningen skall täckas. Utredningen finner det inte rimligt frän kostnads- och ansvarighetssynpunkt att Sveriges Radio skall bära arkivkostnaderna för material, som bevaras enbart till följd av forskningsbehov.

Utredningen knyter an till de förslag dataarkiveringskommittén (U 1968: 48) (DA K) lagt fram i sitt delbetänkande (SOU l974: 94) Bevara ljud och bild. DAK föreslår bl. a. att en särskild arkivinstitution för ljud- och bildupptagningar inrättas. Vid den föreslagna arkivinstitutionen skall ra— dio- och TV-sändningar liksom andra ljud- och bildupptagningar som görs tillgängliga för allmänheten genom fonogram. spelfilm och videogram be- varas. Arkivinstitutionen skall enligt förslaget ha möjlighet att ta emot re- dan befintligt äldre material.

Det föreslagna arkivet för ljud och bild skulle enligt radioutredningen få stor betydelse. inte bara för forskningen utan också för Sveriges Radios ar- kivkostnader.

Utredningen konstaterar att det medför problem att försöka dela upp Sveriges Radios arkivbestånd i material som bevaras av programskäl och sådant som bevaras till följd av forskningsbehov. Större delen av materia- let kan i själva verket anses bevarat för både program- och forskningsbe- hov.

Utredningen anser att man bör överväga om det är lämpligt med en prin- cipiellt angiven maximigräns för Sveriges Radios arkivtillväxt. t ex. angi- ven som procentuell andel av företagets totala resurser. Det bör ankomma

• Sida 134
•  Original

Prop. 1977/78: 91 134

på Sveriges Radio att ta ställning till om ett maximisystem skall införas och hur det i så fall skall tillämpas. Vid en tillämpning av ett sådant system bör de aktuella arkivbestånden överföras till det föreslagna arkivet för ljud och bild.

Utredningen anser att material som bevaras för programbehov hos Sve- riges Radio bör göras tillgängligt för forskning. Avtal bör slutas mellan ar- kivinstitutionen och Sveriges Radio om den ersättning som företaget bör erhålla för kostnadernai samband härmed.

Remissyttrandena

Av de remissinstanser som berör arkivfrågan anser flertalet. däribland riksarkivet. landsarkiven i Uppsala och Vadstena, Stockholms stadsarkiv. SÖ. statens kulturråd. Sveriges Radio och Sveriges författarförbund, att Sveriges Radios arkivproblem bör lösas inom ramen för de förslag som DAK lagt fram i sitt delbetänkande Bevara ljud och bild.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser dock att man bör ta ställ— ning för en inte obetydlig utvidgning av gallringen i radioarkiven. Enligt länsstyrelsen bör under inga förhållanden Sveriges Radio bära kostnader— na för det bevarande som sker enbart för forskningsändamål.

Landsarkivet i Vadstena anmärker att utredningens arkivförslag inte knyter an till det framlagda förslaget om ny organisation och föreslår att det bör utredas hur den lokala arkivvården skall organiseras vid en kraftigt utökad decentralisering och om det är möjligt att fortsätta med den centra- la förvaring som har tillämpats.

Stockholms stadsarkiv anser att arkivfrågan vid Sveriges Radio är av så- dan betydelse att den bör regleras i avtalet mellan staten och programföre- taget.

3.5 Text-TV

Utredningen

Text-TV är en ny teknik som innebär att man kan visa en text eller enk- lare bilder direkt på TV-skärmen. Detta kan ske samtidigt som skärmen vi- sar ett vanligt TV-program.

Utredningen föreslår att text-TV successivt införs i Sverige. Den nya metoden bör i första hand användas för textsättning av TV-program för hörselhandikappade. I ett längre perspektiv bör den användas för nyhets- service och för textsättning på minoritetsspråk och i sista hand för att er- sätta den nu förekommande textsättningen av program på främmande språk.

Remissyttrandena Så gott som samtliga remissinstanser som yttrar sig i frågan — ett drygt tjugotal — ställer sig bakom tanken på en utveckling av text-TV. Bland de

• Sida 135
•  Original

Prop. 1977/78: 91 135

positivt inställda finns televerket. SÖ. statens kulturråd. konstmtentverket. statens invandrarverk. Sveriges Radio. Sveriges Utbildningsradio. FPU. Sveriges folkpensioniirers riksförbund, TT. Pressens samarbetsniimnd. Hörselfriimjandets riksförbund, Sveriges dövas riksförbund.

Radioutredningens prioritering av olika användningsområ- den för text-TV får medhåll från samtliga remissinstanser som yttrar sig i frågan. Statens kulturråd instämmeri prioritetsordningen, men anser att något större behov av text-TV för nyhetsservice eller som ersättning för nuvarande textsättning av program på främmande språk inte föreligger.

Bl.a. SÖ. Hörselfrämjandets riksförbund och Sveriges dövas riksför— bund konstaterar att det är angeläget att satsa på te xt-T V fö r de hö r- s el h a n d i k a p p a d e och att en försöksverksamhet bör startas omgående. De nämnda remissinstanserna betonar dock, i likhet med utredningen. att oavsett om systemet med text-TV införs eller ej. måste de redaktionella re- surserna för en utökad verksamhet med textsättning och nyhetsservice byggas upp.

Hörselfriitnjandets riksförbund och Sveriges dövas riksförbund anser det vara självklart att det allmänna bekostar de tillsatser till TV-apparaterna som behövs för att text-TV skall kunna tas emot av de hörselhandikappade.

Statens int-'mulrarverk menar att förslaget om text-TV som ett selektivt system för textsättning av svenskspråkiga program lämnar intressanta per- spektiv för de språkliga minoriteterna i TV-publiken. nämligen möjlighet att se fler svenskspråkiga program och att kunna uppleva programmen till- sammans med svensktalande kamrater och med vänner ur andra minori-

tetsspråkgrupper. Sädana kulturella och psykologiska vinster talar för att planeringen för text-TV påskyndas.

Sveriges Utbildningsradio finner det angeläget att de resurser som byggs upp för text-TV ges sådana dimensioner att de kan göras tillgängliga för Utbildningsradion i den utsträckning som krävs för att utbildningspro- grammen ska kunna anpassas till de hörselhandikappades och de språkliga minoriteternas behov.

Televerket meddelar i sitt remissvar att en särskild arbetsgrupp inom verket har studerat tcxt-TV-frågan varvid bl. a. konstaterats att om sy- ste m vals be slutet skall ske inom de närmaste åren. så är det engelska text-TV-systemet det enda som' kan komma i fråga. De hittills genomförda experimentsändningarna visar att ett systemvalsbeslut bör anstå åtminsto- ne tills ytterligare erfarenheter erhållits från dc av Sveriges Radio föreslag- na försökssändningarna. Hänsyn måste också tas till den eventuella nor- diska rundradiosatelliten så att ett för hela Norden enhetligt och internatio- nellt accepterat system kan väljas. Det är också väsentligt att distribu- tionsproblemen lösts innan ett definitivt beslut fattas. Konsumentverket anser det vara väsentligt att televerket väljer ett system som är eller kom- mer att bli internationellt användbart. eftersom långa produktionsserier är en förutsättning för låga framställningskostnader.

• Sida 136
•  Original

Prop. 1977/78: 91 l36

Sveriges Radio meddelar att under de senaste två åren en samarbets- grupp med deltagare från Sveriges Radio. televerket. Sveriges radioleve- rantörer samt Philips och Luxor har arbetat med tekniska problem förknip- pade med text-TV. Under samma period har en arbetsgrupp inom Sveriges Radio studerat hur det redaktionella och drifttekniska arbetet skall bedri- vas samt i samarbete med den ovan nämnda samarbetsgruppen skisserat en fortsatt försöksverksamhet. Sedan de laboratoriemässiga försöken nu är slutförda bör enligt Sveriges Radio nästa steg bli en försöksverk- samhet i mindre skala i samarbete med bl.a. televerket och de hörsel- handikappades organisationer. Sveriges Radio har i anslagsframställning- en för budgetåret 1978/79 begärt medel för försöken som föreslås omfatta 200 hushåll.

Pressens santarbetsniinmd anser det nödvändigt att regeringen skynd- samt tillsätter en utred ning med uppgift att göra en samlad bedömning av dejuridiska. tekniska. ekonomiska och organisatoriska frågor som mås- te lösas om man önskar införa dessa nya system i Sverige. Företrädare för pressens organisationer. Sveriges Radio och televerket bör ingå i en sådan utredning. Svenska tidningsutgivarefi'ireningen erinrar om att föreningen tidigare har anhållit om en allsidig utredning rörande text-TV och vill i det- ta sammanhang understryka angelägcnheten av att utredningen övervägar möjligheterna att ge inte bara T'I" utan även enskilda tidningar och/eller tidningsgrupper tillgång till sådant sändningsutrymme för text-TV i TV- kanalcrna som inte kommer att utnyttjas av televisionens programenheter. Skälet till att det kan bli intressant för i första hand dagstidningarna att sän- da text—TV via en TV-kanal är att det är fullt tänkbart att i framtiden erbju- da nyhetsservice på regional basis och medelst speciella mottagningsnyck- lar göra det möjligt för en tidnings abonnenter att exklusivt motta tidning- ens information. Skulle en utredning om text-TV även behandla tidningar- nas möjligheter att begagna detta medium måste detta enligt Svenska jour- nalistft'irbttndet ske med utgångspunkten att nuvarande presstruktur inte överförs till text-TV.

En utredning av det slag Tidningsutgivareföreningen föreslår i sin skri- velse har. enligt Sveriges Radio. en vidare målsättning och syftar bl.a. till att undersöka huruvida den information tidningarna i dag ger kan distribu- eras elektroniskt. De principiella frågor som bör utredas beträffande sär- skild rundradio och TV gäller också utnyttjande av text-TV på det sätt Tidningsutgivareföreningen antyder. Dit hör frågor om reklam och finan- siering. saklighet och opartiskhet. ansvar. programregler och efterhands- granskning.

Enligt TT.-s uppfattning talar goda principiella skäl för att rätten att sända te xt-T V inte förbehålls Sveriges Radio ensamt. TT har för egen del stort intresse av att få delta i tcxt-TV-sändningar när sådana kommer i gång och noterar med tillfredsställelse utredningens positiva inställning på den punkten.

• Sida 137
•  Original

Prop. 1977/78: 91 l37

SAF. Sveriges grossist/iirlmnd. SHIO och Sveriges industriförlmnd an- för i ett gemensamt yttrande att pressen av tekniskt—ekonomiska skäl i en framtid kan gå över till elektronisk överföring av sin information genom projicering på TV-skärm. i så fall bör detta inte i onödan hindras av att Sveriges Radio genom någon form av monopol förfogar över alla elektro- niska övcrföringssystem som ej är av individuell natur. Sveriges radioleve- runtörer och Sveriges radio/iund/(tres riksförbund tar i sitt gemensamma remissvar också upp frågan och menar att man bör utreda möjligheten att rätten till distribution av teletextsignaler kan ges till andra än Sveriges Ra- dio.

3.6 Ekonomi

Utredningen

Utredningen utgår från att rundradioverksamheten i samma omfattning som f. n. skall finansieras med mottagaravgifter. Sveriges Utbildningsradio och utlandsprogrammen skall således även fortsättningsvis finansieras över statsbudgeten. Starka skäl talar också enligt utredningen för att även radionämndens verksamhet blir skattefinansierad.

Utredningen föreslår att televerket skall som nu svara för avgiftsuppbör- den.

Utredningen föreslår att Sveriges Radios planeringsmöjligheter skall för— bättras genom införandet av treåriga rullande verksamhetspla- ner som skall fastställas av statsmakterna i samband med medelstilldel- ningen. Vidare skisserar utredningen ett system varigenom Sveriges Radio skall få automatisk kompensation för sådana förändringar i kostnaderna för den fast anställda personalen som företaget inte kan råda över.

Utredningens förslag till utbyggnad av rundradioverksamheten medför en ökning av driftkostnaderna till ca 225 milj. kr. (l976/77 års penningvär- de) när utbyggnaden är fullt genomförd. Ökningen bör fördelas successivt under den kommande avtalsperioden med ca 30 milj. kr. per år. Den erfor- derliga investeringskostnaden beräknas till ca 100 milj. kr. under hela pe- rioden (jämför 8.1).

Remissyttrundena

Bland remissinstanserna råder allmän enighet om att rundradioverksam— heten även i fortsättningen bör finansieras med mottagaravgifter.

Några remissinstanser ställer sig dock positiva till en reklamfinansiering av rundradioverksamheten. SAF. Sveriges grossisUör/mnd. SHIO och Sveriges indnsIri/i'irhnnd anser att reklamförbud medför stelhet i finansie— ringen och kan förorsaka minskade ekonomiska resurser och därmed en försening av den tekniska utvecklingen av etermedierna.

MUF anser att reklamfinansiering bör införas i syfte att reducera eller helt avskaffa licensavgifterna. Även Moderata kvinnofi'irhundel förordar reklamfinansiering av rundradioverksamheten.

• Sida 138
•  Original

Prop. 1977/78: 91 138

Svenska annonsörers förening argumenterar för en ny mediepolitik från samhällets sida. som ska inbegripa att rundradioverksamheten finansieras genom reklaminslag.

När det gäller uppbörden av avgifterna noterar televerket. RRV och Sve- riges Radio att kostnaderna härför har stigit kraftigt på senare år. Mot den- na bakgrund ifrågasätts om inte alternativ till den nuvarande formen för uppbörd bör övervägas.

Förslaget om rullande treåriga verksamhetsplaner tillstyrks allmänt av de remissinstanser som yttrat sig i frågan. Hit hör televerket, länsstyrelser- na i Stockholms, Kalmar och Västernorrlands län. Svenska jilminstitutet. Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio. Sveriges Utbildningsradio, Folkets husföreningarnas riksorganisation. TCO. FPU. Pressens samarbets- nämnd, Klys. Sveriges författarförbund. Svenska musikerförbundet. Norrbottens journalistfi'jrening och Svenska civilekonomföreningen.

SACO/SR anser att verksamhetsplanen bör omfatta fem år. Statskontoret anser att Sveriges Radio bör tillämpa en sådan planering som utredningen föreslår. oavsett vilka beslut som kan komma att träffas i fråga om kompensation för lönekostnadsökningar. Verket finner frågan om lönekompensation svårlöst för Sveriges Radios vidkommande. efter- som företaget inte arbetar under det effektivitetshöjande konkurrenstryck som normalt gäller för aktiebolag. Även om det enligt statskontoret är tro- ligt att de. senaste årens lönekostnadsökningar överstigit potentiella pro- duktivitetsvinster ställer sig verket avvisande till automatisk kompensa- tion. Ett viktigt incitament till effektivitetshöjande och kostnadsbesparan- de åtgärder skulle i så fall gå förlorat. Behovet av kompensation för kost- nadsfördyringar bör i stället prövas från fall till fall i likhet med vad som sker för de s.k. programbudgetmyndighetema.

RRV ställer sig positivt till det föreslagna planeringssystemet men förut- sätter att frågan utreds grundligare än vad utredningen haft möjlighet att göra. innan slutligt beslut fattas om metoden för lönekompensation. Bl.a. bör enligt RRV erfarenheter kunna inhämtas från motsvarande system inom försvarsområdet. Det framtida planeringssystemet måste utformas så att man kan ta tillvara möjligheterna till effektivisering och besparing i pro- gramproduktionen. understryker RRV.

SAF. Sveriges grossisWirbnmL SHIO och Sveriges industriji'irbumi an- ser inte att utredningen övertygande visat varför Sveriges Radio bör ha den förmånsställning som automatisk kompensation för lönekostnadsök- ningar innebär.

Ett antal remissinstanser. nämligen Svenska filminstitutet. Sveriges Ra- dio, Sveriges Loku/radio. TCO. Pressens sntnarbetsm'imnd, Klys. Sveri— ges författarförbund. Svenska mnsiketjfi'irbnndet. Svenska teater/iirbundet och Norrbottens joarnalistfi'irening, anser. till skillnad från utredningen. att avtalsbundna ersättningar till frilansmedarbetare bör inräknas i kom- pensationsbasen och kompenseras på motsvarande sätt som kostnaderna

• Sida 139
•  Original

Prop. 1977/78: 91 139

för fast personal. Det framhålls därvid bl. a. att avtalen mellan Sveriges Radio och kulturarbetarorganisationerna i själva verket följer de centrala avtalsuppgörelserna.

Beträffande utredningens k 0 s t n ad 5 b e rä k n i n g a r konstaterar stats— kontoret att reformkraven synes svårförenliga med Sveriges Radios nuva— rande och förväntade ekonomiska situation. RRV anser att inkomstberäk- ningama för rundradiorörelsen är något osäkra. Det vore därför oklokt att binda sig för en kraftig framtida kostnadsökning på driftsidan. [ stället bör utbyggnaden ske successivt i takt med intäktsökningen, framhåller RRV. Sveriges Radio anser att utredningens kostnadsschabloner är tilltagna i un- derkant och räknar med betydligt högre utgiftsökningar än utredningen. Även för oförändrad verksamhet krävs enligt företaget väsentliga resurs- tillskott för att kompensera den hittills låga reinvesteringsnivån. och den urholkning av Sveriges Radios medelsram som enligt företaget skett under senare är.

3.7 Radionämnden m. m.

3 . 7.1 Radioniimndens granskningsappdrag Utredningen

Radioutredningens förslag innebär ingen förändring av radionämndens granskningsuppdrag. Kontrollen av att programföretag följer bestämmel— serna i radiolag och avtal skall även i framtiden utövas av ett fristående granskningsorgan och ske genom efterhandsgranskning av sända program såväl efter anmälan från allmänheten som på nämndens eget initiativ. Ut- redningen betonar att endast de bestämmelser i radiolag och avtal som di- rekt avser mål och regler för programverksamheten skall tillämpas av granskningsorganet. I princip skall hela den programverksatnhet för vilken ett programföretag erhållit sändningsrätt kunna göras till föremål för nämndens granskning. För Sveriges Radio/Sveriges Lokalradio innebär det att. förutom riks- och regionalprogram samt lokalprogram. de program som huvudsakligen är avsedda att mottas i utlandet skall granskas.

Remissvttrandena

Samtliga remissinstanser har godtagit eller lämnat utan erinran vad ra- dioutredningen föreslagit beträffande innebörden av radionämndens granskningsuppdrag.

• Sida 140
•  Original

Prop. 1977/78: 91 l40

3.7.2 Granskningsarhetets organisation Tidigare första g

1 sitt betänkande (Ds U l974:7) Radionämnden — Breddad granskning och ny organisation diskuterar radion[imndsatreclningen hur den icke an- mälningsstyrda granskningsverksamheten kan systematiseras och utvid- gas. Utredningsmannens förslag i detta avseende bygger bl. a. på att pro— grammen kategoriseras på bestämt sätt och att vissa av dessa programka- tegorier prioriteras för granskning. Enligt förslaget skall den totala gransk- ningsinsatsen inom olika kategorier dessutom följa särskilda riktlinjer an- gående omfattningen och fördelningcn av granskningen.

Radionämndsutredningen anförde vidare följande riktlinjer för en ny granskningsorganisation. — den nya organisationen bör medge en avsevärd utvidgning kvantitativt sett av granskningsverksamheten.

— arbetsuppgifterna för radionämndens ledamöter och suppleanter bör av- gränsas till verkligt väsentliga frågor. i första hand till ärenden av princi- piell betydelse eller eljest av större vikt.

— radionämndens olika funktioner, framför allt den initiativtagandc. över- vakande, åklagarbetonade å ena sidan och den domstolsmässiga. avtals- tolkande å andra sidan. bör hållas isär och organisatoriskt renodlas. — den domstolsmässiga funktionen bör utövas under domstolsmässiga ar- betsformer: förhandlingar mellan likaberättigade "parter", muntlighet och offentlighet. — det formella beslutsansvaret bör så långt möjligt åvila den eller dem som direkt tagit del av det relevanta beslutsunderlagct,

— en bredare och systematisk granskningsverksamhet förutsätter en ord- ning som möjliggör enklare och snabbare beslut rörande granskningsini— tiativ.

-- anmälningsärenden där saken rör anmälaren själv bör i princip kunna prövas av två instanser. Enligt utredningens principförslag för den närmare utformningen av granskningsverksamheten i framtiden skulle det nya granskningsorganet kallas "radioombudsman" eller eventuellt "det allmännas radioombuds- man" (RO). Systemet skulle fungera på följande sätt.

RO skall vara en från radionämnden helt skild myndighet med egen kansliorganisation. Alla anmälningar mot program skall passera RO. RO får ansvaret för att programverksamheten granskas planmässigt och enligt gällande bestämmelser. Utan att vara bunden av direktiv från radionämn- den skall RO fatta alla beslut om granskning av program utan anmälan. Nämnden kommer alltså inte att ta upp ärenden på eget initiativ. Alla ären- den skall förberedas vid RO:s kansli. Sedan ett ärende förberetts meddelar RO beslut. Beslutet kan antingen innebära att ärendet sakligt avgörs eller att RO för upp ärendet i radionämnden. De ärenden som RO skall avgöra

• Sida 141
•  Original

Prop. 1977/78: 91 |4l

får inte vara principiellt betydelsefulla eller eljest av större vikt. RO får meddela friande eller kritiserandc beslut men inte fällande. Programföreta- get får möjlighet att hos radionämnden överklaga ett av RO meddelat kriti- serande beslut. En anmälare skall på liknande sätt kunna överklaga RO:s friande eller kritiserandc beslut under förutsättning att saken rör anmäla- ren själv. 1 en icke helt obetydlig del av ärendena blir alltså radionämnden andra instans. [ de ärenden som avgörs av nämnden får RO en ställning som motsvarar åklagarens i ett brottmål. Handläggningen av ärendet skall ske vid en muntlig förhandling där RO fungerar som åklagare och program- företaget får ställning av tilltalad och eventuellt biträds av ettjuridiskt om- bud. Förhandlingen blir muntlig och offentlig. Tidsåtgängen per avgjort ärende kommer att bli väsentligt större om ärendet avgörs vid förhandling i stället för vid föredragning.

Under hänvisning till pågående utredningar om programverksamhetens organisatoriska förutsättningar ansåg emellertid radionämndsutredningen att frågan hur övervakningen av programverksamheten slutligt skulle orga- niseras borde övervägas ytterligare. Utredningen föreslog därför som ett övergångsarrangemang vissa förstärkningar av radionämndens kansli samt att relativt vidsträckta beslutsbefogcnheter skulle överföras till nämndens sekreterare. som då borde få benämningen kanslichef. Granskningsverk- samhetens organisation skulle enligt dettas. k. kanslichefsalternativ funge- ra på följande sätt.

Kanslichefen skall vara en tjänsteman. som är anställd vid radionämn- dens kansli. Han skall handlägga sådana ärenden och frågor som nämnden delegerar till honom. Nämnden skall hänskjuta sådana ärenden eller grup- per av ärenden som inte är av större vikt eller principiell betydelse till av- görande av kanslichefen. [nnan ett visst ärende avgjorts kan nämnden återta delegationen. [ praktiken torde den nya organisationen innebära att kanslichefen. sedan ett ärende förberetts, antingen fattar ett slutgiltigt fri- ande beslut eller ett beslut att ärendet ska avgöras av nämnden. Av samtli- ga ärenden torde mera än hälften kunna avgöras genom ett friande beslut av kanslichefen. Kanslichefens slutliga beslut skall meddelas på nämndens vägnar. Detta innebär att nämnden inte formellt kan överpröva ett friande beslut av kanslichefen. Kanslichefen övertar även de beslut som kan fattas Linder handläggningen av ett ärende och som i nuvarande organisation meddelas av ordföranden. Kanslichefen avses dock inte bli behörig att in- fordra yttranden från programföretag. Vad som här avses är bl. a. beslut om att program ska granskas på nämndens eget initiativ och befogenhet att besvara anmälningar eller andra skrifter av sådan beskaffenhet att de up- penbart faller utanför nämndens prövning. Det skall betonas att inrättan- det av kanslichef inte innebär att nämndens möjlighet att självmant uppta program till prövning skall upphöra. Nämnden skall ha kvar denna möjlig- het och ha tillsyn över kanslichefens verksamhet även i denna del. De ärenden. som inte avgörs genom ett friande beslut av kanslichefen, skall

• Sida 142
•  Original

Prop. 1977/78: 91 142

avgöras efter föredragning inför nämnden. En sådan föredragning är inte offentlig. I mera väsentliga ärenden görs föredragningen av kanslichefen och i övriga ärenden av en sekreterare i nämnden.

Remissyttrandena

Utredningsförslaget får genomgående ett positivt bemötande. Många in- stanser ger utredningen ett oreserverat stöd. Helt avvisande är bara SAF, som i avvaktan på en fullständig analys av radionämndens eller annat kon- trollorgans framtida funktion, sammansättning och befogenheter finner det föga meningsfullt att genomföra de föreslagna förändringarna.

Alla övriga remissinstanser instämmer i utredningens förslag om bred— dad och systematiserad granskningsverksamhet. Samtliga instanser utom JK, finner det vidare lämpligt att inrätta en RO. så att den dömande och åklagarbetonade sidan i radionämndens verksamhet skiljs åt. JK uttalar stor tveksamhet till inrättandet av en R0 och anser att tillräckligt bärande skäl ej anförts mot en uppdelning av nämndens verksamhet som innebär att de initiativtagande. övervakande och äklagarbetonade funktionerna överförs till ett ämbetsmannaorgan utan lekmannaintlytande. JK beaktar särskilt att övergångsarrangemanget med delegation av viss beslutanderätt till nämndens kanslichef bl. a. har den fördelen att nämnden behåller kon- trollen över granskningsarbetet i dess helhet.

Enligt Sveriges Radio bör en RO inte få fatta kritiserande beslut. Utredningens förslag att som ett provisorium delegera enklare ärenden till en kanslichef vinner anslutning av nästan alla remissinstanser.

KO anser emellertid inte att en kanslichefsbefattning bör inrättas främst med hänsyn till att det framstår som otillfredsställande att radionämnden skulle delegera vissa av sina materiella beslutsfunktioner till en tjänste- man. som inte är ledamot av nämnden, samt att tjänstemannens beslut — som formellt skulle fattas på nämndens vägnar —- inte skulle kunna över- klagas till nämnden. Vidare bör en anmälare i ärenden som rör honom själv ha möjlighet att själv påkalla prövning i nämnden.

Utredningen

Radioutredningen uttalar att det närmast får ankomma på det framtida granskningsorganet att besluta om formerna för systematisk och breddad granskning men att radionämndsutredningens förslag kan utgöra underlag för en försöksverksamhet.

Vad gäller granskningsverksamhetens närmare organisation och utform- ning förordar radioutredningen det s. k. kanslichefsalternativet. som inne- bär att vissa beslutsbefogenheter överflyttas till en tjänsteman i radio- nämnden. Det viktigaste skälet mot att en RO inrättas är enligt radioutred- ningen att denne skulle få funktioner motsvarande en äklagares i det all- männa rättsväsendet. Det skulle bli RO som fattar beslut om utredningar och om ex officiogranskning. Dessa beslut bör enligt radioutredningen fat-

• Sida 143
•  Original

Prop. 1977/78: 91 [43

tas av ett förtroendemannaorgan. dvs. av radionämnden. Radioutredning- en anför vidare att beslut av RO i vissa fall skulle kunna överklagas vilket skulle skapa ett administrativt tungrott system med två prövningsinstan- ser. Radioutredningen anser ej att domstolsmässiga arbetsformer i radio- nämnden är lämpliga för det slags granskning som det här är fråga om. Kanslichefsalternativet torde även bli väsentligt mindre kostnadskrävande än alternativet med en RO bl. a. därför att endast en kansliorganisation be- hövs.

Remissyttrande/za

Remissinstanserna, däribland Sveriges Radio och radiunr'imnden. till- styrker genomgående kanslichefsalternativet. Detta alternativ avstyrks en- dast av Svenskajilminsliiuret. konsumentverket/KO. Klys. Sveriges för- flinarförbund. Svenska jonrnalistförbmulet och Svenska tidningsutgiva- re öreningen. Klys pekar på att sammanblandningen av åt ena sidan den opartiskt dömande funktionen och å andra sidan den aktiva utredande åklagarfunktionen ger radionämnden en oklar roll. Författarförbundet, Journalistförbundet och Tidningsutgivareföreningen förordar RO-alterna- tivet närmast under hänvisning till att systemet med en pressombudsman (PO) fungerat tillfredsställande.

3.7.3 Ärendenas handläggning Tidigare förs/ag

Enligt rtuiiunämmlsutredningvns förslag innebär den nya organisationen att kanslichefen. sedan ett ärende förberetts, antingen fattar ett slutgiltigt friande beslut eller ett beslut att ärendet skall avgöras av nämnden. Kansli- chefens slutliga beslut meddelas på nämndens vägnar. Detta innebär att nämnden inte formellt kan överpröva ett friande beslut av kanslichefen. Kanslichefcn övertar även de beslut som kan fattas under handläggningen av ett ärende och som i nuvarande organisation meddelas av ordföranden. Kanslichefen är dock inte behörig att infordra yttranden från programföre- tag. lnrättande av kanslichefinnebär inte att nämndens möjlighet att själv- mant uppta program till prövning upphör. Nämnden har kvar denna möj— lighet och har tillsyn över kanslichefens verksamhet även i denna del. De ärenden. som inte avgörs genom att friande beslut av kanslichefen, avgörs efter föredragning inför nämnden.

Utredningen

Radioutrwlningens förslag rörande kanslichefens befogenheter överens- stämmer i huvudsak med radionätnndsutredningens. Radioutredningen föreslär emellertid att kanslichefen — i motsats till vad som föreslagits i ra- dionämndsutredningens betänkande — får rätt att få skiljaktig mening an- tecknad. Radioutrcdningen anser det vidare tveksamt om kanslichefen, så-

• Sida 144
•  Original

Prop. 1977/78: 91 |44

som föreslagits i nämnda betänkande, bör vara fråntagen möjligheten att infordra yttrande från programföretag i granskningsärende.

Remissyttrande/zu

Av de remissinstanser som uttalat någon mening i denna fråga avstyrker rm'lionärnndwl radioutredningens förslag att kanslichefen skall få rätt att få skiljaktig mening antecknad. Radionämnden uttalar därvid att det ej är av allmänt intresse att veta vad en föredragande ansett i förvaltningsärende av denna art, eftersom beslutet inte kan överklagas. Såväl radionämnden som Sveriges Radio understryker att den nya ordningen ej bör innefatta befogenhet för kanslichefen att infordra yttrande från programföretag. Bå- da instanserna betonar att yttrande hittills har begärts endast i ärenden i vilka det kunnat komma i fråga att rikta anmärkning mot program. Med hänvisning till den vikt programföretagen sålunda fäst vid sina yttranden till radionämnden vill man förorda att befogenheten att infordra yttrande även i framtiden skall förbehållas nämnden.

3.7.4 Beriktigunde och genmäle Gäl/unde besrr'i/nmelser

Enligt 8 & femte stycket radioavtalet gäller följande: "Felaktig sakupp- gift skall beriktigas, när det är påkallat. Den som har befogat anspråk att bemöta påstående skall beredas tillfälle till genmäle. Beriktigande och plats för genmäle skall ges utan oskäligt dröjsmål".

Skillnaden mellan beriktigande och genmäle kan beskrivas på följande sätt.

Be riktigande — avser fakta, sakuppgifter och anknyter till radiola— gens krav på saklighet;

Gen mäle — avser angrepp mot åsikter eller person och anknyter till radiolagens krav på opartiskhet.

Radionämnden saknar befogenhet att meddela programföretag direktiv om införande av genmäle eller beriktigande, eftersom radionämnden över huvud taget inte är behörig att meddela föreskrifter om de framtida pro- grammens innehåll eller utformning. Radionämnden kan dock i efterhand pröva om ett beriktigande borde ha medgivits eller om ett beriktigande som givits varit korrekt utformat och sänts tillräckligt skyndsamt.

Utredningen

Enligt radioutredningen bör rätten till beriktigande och genmäle regleras genom nya bestämmelser i avtal mellan staten och programföretag och i in- struktion för radionämnden. Visserligen behandlar rz-tdionämnden årligen mycket få ärenden angående beriktigande och genmäle (tre—fyra stycken). men det säger egentligen inte särskilt mycket vare sig om i vilken omfatt- ning önskemål och krav på beriktigande och genmäle faktiskt framförs till

• Sida 145
•  Original

Prop. 1977/78: 91 |45

Sveriges Radio eller om det verkliga behovet. Trots vissa interna regler på detta område tycks det inte heller finnas någon enhetlig praxis inom Sveri- ges Radio för att behandla sådana framställningar. Med hänsyn till denna frågas betydelse för relationerna mellan programföretagen och den allmän- het den skall tjäna är detta otillfredsställande. Radioutredningens förslag innebär att programföretaget är skyldigt att genast underrätta radionämn- den deis när skriftlig begäran om genmäle eller beriktigande framställs av den som saken rör inom sex månader efter sändning av det program som anmärkningen avser, dels när programföretagets beslut i ärendet fattats. Sistnämnda underrättelse. som skall lämnas även om programföretaget bi- fallit begäran. skall omfatta inte enbart programföretagets ställningstagan- de utan även skälen till detta. Genom skyldigheten att underrätta radio- nämnden får denna möjlighet att granska varje beslut i nu berörda frågor. vilken granskning det åligger nämnden att fullgöra. Nämndens prövning är inte begränsad till de skäl företaget anfört för sitt beslut, utan skall omfatta en fullständig bedömning av om bifall till begäran varit befogat.

Radioutredningen anser vidare att särskilda bestämmelser bör införas som innebär skyldighet för programföretag att på lämpligt sätt publicera nämndens beslut. En sådan bestämmelse skulle stärka radionämndens ställning. Programföretag skall således åläggas att i radioprogram publice- ra beslut av radionämnden enligt vilket företaget brutit mot 6 & radiolagen eller mot bestämmelser i avtal mellan staten och programföretaget.

Remissvltrande/za

En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker radioutredningens för- slag angående formerna för beriktigande och genmäle. Förslaget avstyrks av KF, som anser att det kan komma att allvarligt begränsa radions gran— skande journalistik. KF uttalar att företrädare för myndigheter. företag och organisationer redan nu har goda möjligheter till genmälen och berikti- ganden i rundradion och varnar för risken att företrädare för etablerade grupper utnyttjar bestämmelserna för att försvåra radions möjligheter att granska olika företeelser i samhället.

Radionämnden finner den föreslagna ordningen tungrodd och antyder att reglerna möjligen kan verka hämmande för en självständigjournalistisk verksamhet. Radionämnden varnar för att den nya ordningen kan komma att föranleda ett i förhållande till resultatet oproportionerligt gransknings- arbete och en formalisering av handläggningen hos programföretagen. Ra- dionämnden föreslår en alternativlösning som innebär att programföreta- gen åläggs att i sina beslut med anledning av framställningar om beriktigan- de och genmäle erinra om att programmet och företagens beslut kan prö- vas av nämnden.

Sveriges Radio ifrågasätter nödvändigheten av ett åläggande om publi- cering. eftersom det kan förväntas att programföretagen — i enlighet med redan gällande praxis hos Sveriges Radio — kommer att publicera alla fäl- lande beslut.

• Sida 146
•  Original

Prop. 1977/78'. 91 l46

Pressens sanzarbelsm'imnd understryker vikten av att man i kommande avtal bibehåller programföretagens oinskränkta rätt att ensamma avgöra vilka radioprogram som de skall sända.

Övriga remissinstanser som uttalat någon åsikt i frågan, bl.a. LRF, MUF, FPU. Pressens .rumarbetsm'imml. Pressens opinionsnämnd och Sveriges jör/htrarförbmul, godtar radioutredningens förslag.

3.8 Särskild ljudradio och TV Utredningen

Utredningen konstaterar att man inte har haft i uppdrag att lämna förslag i frågor som rör vidgad rätt till sändning av radio- och TV-program. Utred- ningen kommer emellertid fram till att den allmänna rundradion har be- gränsade möjligheter pä gruppkommunikationens område och att dessa möjligheter ytterligare begränsas av kravet på opartiskhet och av att pro- grammen riktar sig till hela befolkningen inom stora geografiska områden. Det finns därför behov på det lokala planet som inte tillgodoses av den all- männa rundradion. och som enligt utredningen inte heller kan tillgodoses av denna.

Utredningen är allmänt positiv till att etableringsrätten utvidgas så att en programverksamhet av detta slag — särskild ljudradio och särskild TV — kan komma till stånd. Utredningen konstaterar att det i så fall krävs änd- ringar och kompletteringar i den gällande lagstiftningen. Man betonar ock- så att det är önskvärt att ingående belysa konsekvenserna av olika lösning- ar. Utredningen föreslår därför att frågan. innan beslut fattas, görs till före- mål för särskild utredning. kompletterad med försöksverksamhet.

[ ett särskilt avsnitt behandlar utredningen törutsättningarna för sär skild ljudradio. Det sägs där att möjligheter för lokala sändningar med begränsad geografisk räckvidd bör öppnas inom det FM-band som nu är tillgängligt för vanliga rundradiosändningar (87.5— 100 MHz). Telever- ket har på radioutredningens uppdrag undersökt olika alternativ för att in- rätta radiostationer för detta ändamål. Enligt ett av dessa alternativ skulle man med hjälp av drygt 200 sändare kunna etablera minst en sändnings- möjlighet i varje kommun med över [0000 invånare. Det betonas också att i en framtid. när Sverige tilldelats ytterligare frekvenser, blir utrymmet för sändningar av särskild ljudradio avsevärt större.

Utredningen konstaterar dock att inom ramen för de frekvenser, som f. n. eller inom överskådlig framtid kan finnas tillgängliga. kan man inte ge principiell etableringsfrihet för särskild ljudradio. Det är därför uppenbart att man måste skapa regler för hur sändningsrätten ska fördelas. Rätt att bedriva särskild ljudradioverksamhet bör enligt utredningen kunna ges till ideella. religiösa. fackliga och politiska organisationer och folkrörelser. Sändningarna ska ingå som ett naturligt led i den ordinarie verksamheten.

Tillstånd (koncession) ska endast kunna meddelas grupper och organisa-

• Sida 147
•  Original

Prop. 1977/78: 91 147

tioner som utgör-juridiska personer. Tillståndsgivningen bör kunna ske en- ligt ett ganska okomplicerat och relativt standardiserat förfarande. De när- mare reglerna för koncessionsförfarandet och de kriterier som ska tilläm- pas bör fastställas av regeringen. Televerket ansvarar för frekvensfördel- ningen och andra frågor som har med sändarna att göra — t. ex. deras styr- ka och geografiska placering.

Sändningarna bör kunna ske antingen över sändare som organisationen själv äger eller via sändare. där organisationen hyr tid.

Utredningen finner det vara tänkban att kommuner — ensamma eller flera tillsammans — har intresse av att bygga lokala radiostationer för att därmed ge föreningar och organisationer service.

Vid sin behandling av särskild T V utgår utredningen från att möjlig- heten att sända sådana program bör skapas genom utnyttjande av central- antennanläggningar för kabel-TV-sändningar.

Samma slags grupper och organisationer som nämnts i samband med särskild ljudradio bör enligt utredningen kunna ges rätt att bedriva särskild TV-verksamhet. Koncessionsförfarandet bör i princip också vara detsam- ma.

Utredningen anser att det är otillfredsställande att ägaren till en central- antennanläggning — vare sig det gäller en enskild fastighetsägare eller en juridisk person — i kraft av sitt ägande ska ha rätt att ensam avgöra vem som ska få utnyttja anläggningen för sändningar och kanske också vad som får sändas. För de sändningar som skall räknas som rundradiosändningar skulle problemet enligt utredningen kunna lösas genom att ägare till cen- tralantcnnanläggningar måste förbinda sig att antingen upplåta den för sändning till alla föreningar eller grupper som fått tillstånd eller helt avstå från att utnyttja anläggningen för kabel-TV-sändningar.

Utredningen behandlar dessutom en rad frågor som i huvudsak rör reg— ler för programverksamheten.

Regleringen av ansvaret för radioprogram som förekommer i särskild ljudradio resp. särskild TV hör enligt radioutredningen till de problem som den föreslagna utredningen måste lösa. [ princip anser utredningen att det är fullt tänkbart att ansvaret regleras på samma sätt som för den allmänna rundradion. således genom bestämmelserna i radioansvarighetslagen. Här- för krävs i första hand tillämpningsföreskrifter angående vem som skall va- ra programutgivare och hur register över dessa ska föras.

Radiolagens bestämmelser angående opartiskhet i programverksamhe- ten äger uppenbarligen inte tillämpning på den verksamhet som avses. Ide- ella och politiska organisationer etc. måste således enligt utredningen ha rätt att framföra uppfattningar och idéer utan krav på partsbalansering.

Kravet på saklighet är dock i viss mån relevant även för detta slags sänd— ningar, och därför kan bestämmelser angående beriktigande och genmäle övervägas.

Förbudet mot förhandsgranskning ska gälla. Däremot skall bestämmel-

• Sida 148
•  Original

Prop. 1977/78: 91 l48

serna angående hävdandet av det demokratiska statsskickets grundidéer m. m., som anges i utredningens förslag till förändrad lydelse av 6 & radio— lagen. inte gälla för programverksamheten i den särskilda ljudradion resp. den särskilda televisionen.

Förbud att sända reklam mot betalning skall gälla eftersom utredningen utgår från att denna verksamhet inte ska finansieras genom kommersiell reklam. Det är. menar utredningen. uppenbart att risken är ganska stor för att reklam ändå på olika sätt kan förekomma i detta slags programverk- samhet.

Regler för programverksamheten kan — i den utsträckning sådana ska finnas — antagligen enklast fastställas genom bestämmelseri koncessions— besluten. Förutom reklamförbud och eventuella regler angående berikti- gande och genmäle är det kanske rimligt att inskränka reglerna till allmän- na bestämmelser av publiceringsetisk karaktär. t. ex. integritetsskydd och kontroll av sakuppgifter.

Radionämndens uppgifter som eventuellt granskningsorgan även för den särskilda ljudradion och televisionen hör till de frågor som en utredning måste behandla. Med tanke på nämndens alltmera utökade uppgifter är det enligt utredningen tveksamt om nämnden bör ha befattning med sänd- ningar i särskild ljudradio och särskild TV. Möjligen skulle koncessions- nämnderna kunna handlägga dessa ärenden. Frågan om efterhandsgransk- ning måste dock noga belysas i det fortsatta beredningsarbetet.

Renzissyttrundena

Endast en minoritet av remissinstanserna motsätter sig utredningens förslag om att särskild ljudradio—TV närmare skall utredas. [ fråga om sy- nen på behovet av särskild ljudradio och TV är reaktionen emellertid blan- dad. En grupp ställer sig helt bakom utredningens förslag. Denna grupp tror att den särskilda ljudradion och televisionen kan bli ett nytt och vitali- serande inslag i organisationers och folkrörelsers liv. En annan grupp an- ser att det inte finns något behov av ett sådant medium. Många inom denna grupp menar också att särskild ljudradio och television kommer att med- föra direkta problem. En tredje gmpp intar en avvaktande hållning.

De remissinstanser som ställer sig bakom en utvidgning av sändningsrätten enligt utredningens förslag är bl.a. länsstyrelsen i Hallands län. Svenska kyrkans centralråa' och Sverigesji'ikyrkoråzl. Sveri- ges nykterhetssällskups representantft'irstunling. Svenska humle/skum— rnarji'jrbundcr. SAF . Sveriges grossislfr'irbmul. SHIO och Sveriges indu- striförbund. FPU . Folkpartiets kt'innoförbuml. TB V, Sveriges kyrkliga studieförbund. Frikyrkliga studieförbundet. Filadelfia/Kirstiinlingen i Stockholm. [BRA Radio. KDS och Motormännens riksförbund.

Svenska kyrkans centra/råd och Sveriges frikyrkoråtl understryker i sitt gemensamma yttrande att det på det lokala planet finns behov. som inte kan tillgodoses av den allmänna rundradion, och tillstyrker därför utred-

• Sida 149
•  Original

Prop. 1977/78: 91 149

ningens förslag om att vidare utreda frågan om vidgad sändningsrätt. KDS anför att radioutredningen erkänner att Sveriges Radio icke förmått etable- ra tillfredsställande relationer till folkrörelserna. Inte minst kristna försam- lingar och organisationer har i hög grad försummats av Sveriges Radio. TBV menar att med tanke på folkrörelsernas och organisationernas domi- nerande ställning i det svenska samhället är det både önskvärt och berätti— gat att tillskapa möjligheter för en eterburen direkt kommunikation med de stora medlemsgrupperna.

Några remissinstanser. bl. a. Svenska hände/skammarji'irbundet. MUF. FPU och Svenska civilekonorn/öreningen. ser utvecklingen av särskild ljudradio och TV som ett viktigt led i avvecklingen av Sveriges Radios en- samrätt. Civilekonomföreningen konstaterar att en ökad valfrihet och ökad frihet i etern har stort värde i ett fritt och demokratiskt samhälle.

MUF anser att uppdraget bör vidgas att omfatta inte bara lokala utan även regionala och rikstäckande program. Möjligheten att finansiera verk- samheten till större eller mindre del genom reklam bör också prövas. lik- som att etableringsrätten även kan omfatta kommersiella företag vid sidan av folkrörelser och organisationer. Motornu'innens riksförbund anser att ur ekonomisk synpunkt vore förmodligen en rent kommersiell radioverksam- het att föredra som ett system för att kontrollera att utbudet av radio mot- svaras av en verklig efterfrågan.

SA F , Sveriges grossist/firmord. SHIO och Sveriges industriförbund samt Sveriges köpmannafiirbund betonar att näringslivets organisationer inte får diskrimineras jämfört med motpartcrna bland arbetsmarknadens organisationer.

Åtskilliga remissinstanser anför olika betänkligheter mot en särskild ljudradio och TV.

Ett stort antal instanser anser sålunda att lokalradion är väl läm - pad att belysa folkrörelsers och organisationers verksam- het oc h p ro blem och att man därföri första hand bör se till att lokalra- dion får sådana resurser att den kan klara av en sådan uppgift. Sådana syn- punkter framförs av bl. a. länsstyrelserna i Uppsala. Jt'inkäpings. Krono- bergs. Kalmar. l-"är/nlunds. Västernorrlands och Jämtlands län. Svenska kom;;ziui/Q'il'biuidet. Sveriges Lokalradio. Sveriges Utbildningsradio. LO. Sveriges riksidroltsji'irbund. Centerns kvinnofärlmml. Klys. Sveriges för- fittmrfi'irbund. NBV och Nykterhetsrörelsens larulsförbzmd. Sveriges Ut- bildningsradio anser att såväl Utbildningsradion som Lokalradion saknar tillräckliga resurser för att på ett meningsfullt sätt knyta an till de behov av insatser som finns på lokalplanet. Det kan knappast vara rätt väg att. i stäl- let för att ge Utbildningsradion och Lokalradion ökade resurser för dessa uppgifter. skapa en ny lokal ljudradioverksamhet som på andra villkor ska konkurrera med Utbildningsradion och Lokalradion.

Förslaget om en särskild ljudradio kan enligt LO bli ett skäl för Sveriges Radio att köpa sig fri från kritiken att folkrörelserna får för litet utrymme i

• Sida 150
•  Original

Prop. 1977/73: 91 150

de ordinarie riksprogrammen. Centerns kvinnoförbund anför samma farhå- gor.

lOGT—NTO och Riksji'ireningen Våra Gårdar föreslår att en särskild ut- redning kompletterad med försöksverksamhet noga bör pröva den "alle- mansradio" som olika lokalradiostationer börjat experimentera med.

Farhågor att den särskilda ljudradion och televisionen. genom att verk- samheten kommer att bli kostsam. i första hand kommer att ut- nyttjas av de stora och ekonomiskt starka organisationer- na framförs av ett antal remissinstanser bl. a. statens ungdomsråd. läns- styrelserna i Stockholms. Uppsala och Gotlands län, KF, LO. Centerns kvinno/'()"rbmul och Svenska musikerfärbumt'et. LO betvivlar att de flesta organisationer verkligen kommer att ha råd att ensamma och med egna medel finansiera dyrbar programverksamhet. Statens ungdomsråd anför att rådets olika undersökningar bland ungdomsorganisationerna visar att deras kostnader för information och utbildning stigit mycket kraftigt under senare år. Man tvingas i många fall till stora prutningar på väsentliga infor- mations- och utbildningsområden. Inrättandet av en särskild ljudradio och TV skulle sätta dem i en ännu svårare situation.

Sveriges Lokalradio anför att en rundradioverksamhet baserad på nu gällande förutsättningar har uppenbara fördelar. Man undviker risken att endast stora och etablerade grupper får tillgång till särskild ljudradio. Det skapar "en likhet inför mediet" genom en programverksamhet som utgår från lagar och avtal som kontrolleras av radionämnden. Sveriges Utbild- ningsradio anser också att de åsikter och röster som har svårt att göra sig hörda i den allmänna debatten inte torde få det lättare att komma till tals genom den särskilda ljudradion.

Ett antal remissinstanser bl. a. socialstyrelsen. länsstyrelserna i Stock- holms och Södermanlands län. KF . LO. Klys och Svenska musikerförbmz- det pekar på risken att reklam och andra kommersiella intres- sen kan få utrymme inom den särskilda rundradion.

LO befarar således starkt att kommersiella intressen kan komma in bak- vägen och enligt KF.—s erfarenheter är det ytterst få lokala och regionala or- ganisationer som har personella och ekonomiska resurser att helt själv- ständigt svara för denna form av utsändningar. Det finns en betydande risk att Sverige på detta sätt smygvägen får en reklamfinansierad ljudradio. Sa- cialstyrelsen anser det vara mycket angeläget att man närmare tar upp frå- gan om finansiering och regler för ekonomiska bidrag till lokal program- verksamhet mot bakgrund av de risker som finns. Styrelsen anser det vara Särskilt viktigt att det inte blir möjligt att på olika sätt indirekt marknadsfö— ra tobaks- och alkoholprodukter.

Sveriges Radio. Sveriges Lokalradio. Sveriges Utbildningsradio, KF. LO och CUF anför farhågan att den särskilda ljudradion. genom att eter- utrymmet är begränsat. kommer att bli en täto rt s rad io.

Beträffande den särskilda TV:n påpekar Sveriges Utbildningsrm'lio att

• Sida 151
•  Original

Prop. 1977/78: 91 151

denna genom anknytningen till centralantennanläggningar blir förbehållen vissa redan väl gynnade grupper i samhället. bosatta i välordnade bostads- områden. medan människor i glesbygd och i mindre välplanerade områden blir uteslutna från möjligheten att ta del av särskild TV.

Endast en minoritet av remissinstanserna motsätter sig utredningens förslag om att frågan om särskild ljudradio och TV blir föremål för en utredning och att denna kompletteras med försöksverksamhet. En hel del instanser har synpunkter på hur utredningsarbetet bör bedrivas. Länsstyrelserna i Kalmar och Kristianstads län, LO. TCO, Klys. Sveri- ges författarfirbund och Kit/tararbetarnas socialdemokratiska förening anser frågan vara av sådan vikt att utredningen bör ha en parlamentarisk förankring. Sveriges Radio förutsätter att en fråga av så genomgripande karaktär som särskild ljudradio och TV efter en bred utredning blir föremål för en grundlig remissbehandling.

Televerket framhåller i sitt yttrande vikten av att formerna för särskild ljudradio och TV blir sådana. att d e n te k n'i s ka rad io m i lj ön s "st a n - dard inte ä ve nty ras. Beträffande den särskilda ljudradion framhåller verket att de nu tillgängliga frekvensresurserna är knappa och minskar successivt till följd av fortsatt komplettering av de nuvarande FM-näten i både Sverige och utlandet. Det redovisade exemplet från är 1976 med drygt 200 sändare. som avsags täcka i huvudsak tätorter. är en möjlighet att utnyttja dessa frekvensresurser.

Televerkets organisation. med en geografiskt vittförgrenad fältverksam- het och för ändamålet kvalificerad personal. är enligt verket synnerligen lämpad för att handha såväl anläggning som drift av de ifrågavarande sän- darna.

Televerket understryker vidare verkets intresse att delta i en utbyggnad av kabel—TV—anläggningar. lnom televerket pågår arbetet med utarbetande av förslag till tekniska bestämmelser för centralantennanläggningar.

Upp/iavsrättsutredningen framhåller att vissa u p p h 0 v s rät t s l ig a frågo r berörs om särskild rundradioverksamhet tillåts.

4.1. Radio och TV i ett mediepolitiskt och kulturpolitiskt sammanhang

Den utvecklingsperiod som inleddes år 1967. då nuvarande avtal mellan staten och Sveriges Radio började gälla. har varit händelserik. [ televisio— nen har tvåkanalsystemet införts. Omkring 99 % av landets befolkning har genom sändarnätets utbyggnad möjlighet att ta emot båda TV-program- men. Färg-TV, som introducerades i april l970. har slagit igenom allmänt. Televisionens sändningstid har mer än fördubblats.

Också radioverksamheten har utvecklats. Det finns nu tre radiokanaler med en relativt renodlad programsättning. FM-sändarna när så gott som

• Sida 152
•  Original

Prop. 1977/78: 91 152 100 % av befolkningen. Sändarnäten för alla tre programmen håller på att utrustas för stereosändningar.

Ett viktigt led i utvecklingen har varit utbyggnaden av verksamheten utanför Stockholm. Andelen TV- och radioprogram från distrikten har ökat kraftigt. En försöksverksamhet med regionala "PV-sändningar star- tade år l972. Under år 1977 har en omfattande lokalradioverksamhet byggts ut med sändningar från 24 länstäckande stationer i landet. För dessa svarar Sveriges Lokalradio. som organiserats som ett dotterbolag till Sve- riges Radio.

Ansvaret för utbildningsprogrammen i radio och television har samlats hos Sveriges Utbildningsradio, som även det har ställning som dotterbo- lag. Den försöksverksamhet som TRU—kommittén har bedrivit under av- talsperioden har därigenom fått en permanent form och sammanförts med Sveriges Radios verksamhet på utbildningsområdet.

Budgetåret 1976/77 hade Sveriges Radio ca 4250 anställda. Tio år tidi- gare var antalet ca 2500. Kostnaderna för radio- och TV-verksamheten uppgick budgetåret 1976/77 till 732 milj. kr. Budgetäret 1966/67 var motsva- rande belopp l84 milj. kr. [ fast penningvärde har resurserna mellan dessa är ökat med drygt 90%.

Denna kraftiga expansion har stärkt etermediernas ställning i samhället och gjort radion och televisionen till allt betydelsefullare faktorer i vårt dagliga liv. Sveriges Radios publikundersökningar för budgetåret 1976/77 visar att ca 77 % av befolkningen i åldrarna 9—79 är varje dag ser något program i TV. Det motsvarar 5,4 miljoner personer. På motsvarande sätt kan den dagliga radiopubliken uppskattas till drygt 5 miljoner personer.

För de flesta människor är radion och televisionen omistliga när det gäller att skaffa information om de dagsaktuella händelserna. Radio och TV initierar och stimulerar debatt och spelar därigenom en central roll för opinionsbildningen i samhället. Men programmen ger också underhållning och förströelse. De skapar nya intressen och ger kunskaper och kulturupp- levelser.

Etermedierna har i dagens samhälle en sådan spridning och genomslags- kraft att det blir en ytterst viktig angelägenhet vilka principer och arbets- villkor som skall gälla för verksamheten. Sedan länge har det i vårt land funnits en bred uppslutning kring uppfattningen att radio- och TV-verk- samheten skall anförtros åt ett företag i allmänhetens tjänst som inom ramen för allmänna riktlinjer får arbeta fritt och självständigt. [ l966 års rundradioproposition (prop. 1966: 136). där riktlinjerna för det nu gällande radioavtalet drogs upp. beskrev föredragande statsrådet de principer som måste ligga till grund för ett sådant system. Han framhöll att etermedierna måste ställas fria i förhållande till såväl politiska som kommersiella intres- sen. Friheten måste samtidigt förenas med "en medveten strävan till objektivitet och saklighet i det samlade programutbudet och innefatta möjligheter för olika åsikter och mcningsriktningar att komma till tals".

• Sida 153
•  Original

Prop. 1977/78: 91 153

Enligt min mening är det självklart att denna grundsyn skall vara vägle- dande för radio- och TV-verksamheten också i framtiden och att den bör vara utgångspunkt när avtal skall träffas för den period som börjar den 1 juli 1978. Någon ändring av de grundläggande principerna för radio- och TV-verksamheten är således inte aktuell.

Radioutredningen (U 1974: 08) har i sitt betänkande (SOU 1977: 19") Radio och TV 1978— 1985 lagt fram förslag om radions och televisionens fortsatta utveckling. Två problem har stått i förgrunden i utredningens arbete, nämligen radio- och "PV—verksamhetens organisation samt dess roll i ett kulturpolitiskt sammanhang.

Inför den nya avtalsperioden är det av flera olika skäl befogat att över- väga förändringar av Sveriges Radios organisation. Den organisation som bestämdes år l966 avsåg i betydande utsträckning en verksamhet som skulle komma till och byggas ut. I något fall framhölls försökskaraktären i den ordning som infördes. När nu verksamheten är utbyggd och erfarenhe- ter har vunnits är det motiverat att aktualisera ändringar och förbättringar. Det finns vidare starka önskemål, uttalade från många olika håll. att öka den regionala produktionen av radio- och TV-program och att stärka distriktens ställning inom radio- och TV-organisationen. Det har därför funnits anledning att pröva om dessa ambitioner kan uppnås inom ramen för nuvarande organisation.

Det viktigaste skälet till att det kan behövas en förändring av organisa- tionen är dock att nya verksamhetsformer har utvecklats. Etermedieverk— samheten omfattar i dag betydligt mer än de allmänna sändningarna av televisions- och radioprogram över riksnätet. Produktionen av utbildnings- program har ökat och en omfattande lokalradioverksamhet har tillkommit. Den organisation i dotterbolagsform som dessa verksamheter har fått kan betraktas som provisorisk i avvaktan på en mer genomgripande prövning av organisationsfrågorna.

Radions och televisionens kulturpolitiska roll har kommit i förgrunden genom det reformarbete som bedrivits på kulturområdet de senaste åren. Strävandena i detta arbete har bl. a. varit att nå ut med kulturaktiviteter till olika delar av landet och till grupper som tidigare inte har deltagit i kulturlivet. En annan viktig ambition har varit att finna nya vägar för en konstnärlig och kulturell förnyelse. [ alla dessa avsenden har radion och televisionen naturliga uppgifter. Filmen, teatern, bildkonsten och musiken kan genom radio och TV bli tillgängliga för en verkligt stor publik. Eterme- dierna kan på ett aktivt sätt spegla det nya och intressanta som sker på t. ex. teater- och musikområdena i livaktiga kulturcentra liksom den breda kulturverksamhet som bedrivs runt om i landet. Det finns starka skäl för att radions och televisionens kulturpolitiska uppgifter skrivs in i avtal och att verksamheten tillförs resurser som gör det möjligt för radio och TV att spela en mer aktiv kulturpolitisk roll.

Vid utarbetandet av de riktlinjer somjag vill förorda för radio- och TV-

• Sida 154
•  Original

Prop. 1977/78: 91 154

verksamheten under nästa avtalsperiod har fyra nyckelord varit vägle- dande: integritet, kvalitet, mångfald och decentralisering.

Radio— och TV-verksamheten måste kunna bedrivas fritt och oberoende. Organisationen måste utformas så att företagen garanteras integritet i förhållande till alla slags påtryckningar utifrån.

Kravet på teknisk och programmässig kvalitet får inte eftersättas i en verksamhet med sådan spridning som radions och televisionens. Det är av central betydelse att etermedierna får sådana resurser och sådana möjlig- heter att planera på lång sikt att kvalitetskraven kan upprätthållas.

Programproduktionen måste präglas av Imi/tgf'ald. Detta kan ske t. ex. genom redaktionernas självständighet i arbetet och genom att medverkan utifrån främjas.

Mångfalden främjas på ett verksamt sätt också genom (lecentralisering. Det är angeläget att utvecklingen inom alla delar av vårt land speglas i programmen och att företrädare för alla landsändar får komma till tals.

De frågor som radioutredningen har behandlat berör ett mycket stort område. Utredningen har också lagt fram en lång rad olika förslag. 1 många fall har dessa bemötts positivt av remissinstanserna. I många enskilda frågor harjag därför kunnat följa radioutredningen när det gäller att föror— da riktlinjer för radions och televisionens fortsatta utveckling.

1 vissa grundläggande organisationsfrågor har utredningen dock mött en mycket stark kritik och det har därför varit nödvändigt att i dessa fall [inna andra lösningar än de som utredningen har förordat. Valet har stått mellan att göra vissa förändringar inom ramen för nuvarande organisation och att med vägledning av bl.a. remissopinionen utarbeta ett nytt alternativ. Jag har valt den senare möjligheten.

Televisionens utbyggnad har dominerat Sveriges Radios verksamhet under den gångna avtalsperioden. Därmed har också televisionens arbets- villkor präglat hela organisationen. För nästa avtalsperiod gäller det att skapa en organisationsform sotn medger att samtliga verksamhetsgrenar — television, riksradio. lokalradio. Utbildningsradio — får möjligheter att utvecklas jämsides och på sina egna villkor. Enligt min mening bör detta kunna ske på bästa sätt om riksradion och televisionen liksom lokalradion och utbildningsradion organiseras i var sitt företag. Under ett gemensamt moderbolag skulle det alltså — pa det sätt som jag kommer att utveckla närmare i det följande — finnas fyra jämställda dotterbolag för televisio- nen, riksradio. lokalradio och Utbildningsradio. En sådan organisation ger en hög grad av självständighet at radio- och TV-företagets olika enheter och skapar goda förutsättningar för mångfald i programproduktionen. Den garanterar dessutom. genom den samlade koncernledningen, att företaget kan bevara sin integritet i förhållande till politiska och kommersiella intres- sen. Den nya organisationen bör i sina huvuddrag kunna vara genomförd till den ljuli 1979.

Inför en ny avtalsperiod är det angeläget inte bara att skapa goda

• Sida 155
•  Original

Prop. 1977/78: 91 155

utvecklingsmöjlighetcr för den verksamhet som redan har byggts upp utan ocksa att ta initiativ för att främja den fortsatta etcrmedieutvecklingen. Vårt sätt att utnyttja medierna maste ständigt ställas under debatt och det är angeläget att vi tar till vara de nya möjligheter som den tekniska utvecklingen skapar.

Enligt min mening bör ett utredningsarbete om etermedieverksamhcten komma till stånd på två nya omraden. Jag tänker i första hand på de möjligheter som finns att sända radio och TV inorn mycket begränsade geografiska områden. Jag återkommer senare till riktlinjerna för utred- ningsarbete och praktiska försök beträffande s. k. särskild ljudradio och TV. eller närradio resp. när-'l'V som jag föredrar att kalla verksamheten.

Det är enligt min mening ocksa nödvändigt att i en särskild utredning närmare belysa frågan om hur vi i vårt land skall utnyttja nya tekniska möjligheter att sända textinformation till TV-mottagare. Text-'fV-tckni- ken. som innebär att enstaka textrader eller hela textsidor sänds via etern. ökar bl. a. möjligheterna att komplettera 'l'V-program med text. Det s.k. view-data-systemet, eller data-'fV. har betydligt större informationskapa- citet. Sändningen sker med hjälp av telefonkabel och informationen lagras i datorer. Systemet öppnar möjligheter för en omfattande tvavägskommu- nikation via bildskärm. l utredningsarbetet bör diskuteras användningen av båda dessa tekniker.

De tekniska landvinningar som kan åstadkomma den mest genomgripan- de förändringen av radio- och TV-verksamhetens villkor görs på satellit- omradet. Satellitsändningar kan bli aktuella för svenskt vidkommande endast om det går att få till stånd ett nordiskt samarbete kring ett satellit- projekt. Diskussioner om ett sadant samarbete har pågått en tid men ännu är det inte möjligt att dra några säkra slutsatser om vilka resultat som kan komma att uppnås. Det är få nordiska samarbetsprojekt som skulle få så påtagliga praktiska konsekvenser för de enskilda människorna som ett satellitsamarbete.

De riktlinjer för radio- och TV-verksamheten under nästa avtalsperiod somjag vill förorda har av naturliga skäl utformats utan hänsyn till satellit- fragan. Av allt att döma kommer det först en bit in på 1980-talet att finnas förutsättningar att bedöma vilka krav som ställs pa organisation och verk- samhet till fölth av en eventuell satellitanvändning. Det är främst mot denna bakgrund somjag vill förorda att de avtal som avser radio- och TV- verksamheten fran den ljuli 1979 tecknas för en sjuarsperiod. Jag förutsät- ter att det nordiska radio—och 'l'V-samarbetet under avtalsperioden fortsät- ter och stärks oavsett hur satellitfragan löses.

4.2. Organisationsfragor 4.3.1 En ny organisationför radio och TV 1511 genomgaende drag då det gäller etermediernas utveckling i Sverige

• Sida 156
•  Original

Prop. 1977/78: 91 156

sedan mitten av 1960-talet har varit strävandena att skapa flera enheter med stor självständighet i programfrägor. Det bärande motivet har varit att decentralisera beslut och att säkra mångfald i programfragor.

Beslutet att införa den nuvarande organisationen för Sveriges Radio med dess starka framhävande av tanken på en stimulerande tävlan mellan självständiga programenheter inom samma företag är viktigt i detta sam- manhang. De skäl som i 1966 års riksdagsbeslut anfördes mot att verksam- heten skulle bedrivas av självständiga företag var av praktisk och inte pn'ncipiell natur. Som skäl mot fristående TV-företag anfördes kostnads— höjningar som inte skulle uppvägas av programmässiga eller andra förde- lar, svarigheter att uppna en rimlig samordning av programsättningen och svärigheter att skapa en slagkraftig och självständig distriktsorganisalion.

Ett viktigt led i utvecklingen var också beslutet om lokalradion är l975. En majoritet av remissinstanserna stödde 1969 års radioutrednings förslag att lokalradioverksamheten skulle bedrivas utanför Sveriges Radio. Rege- ring och riksdag stannade dock för att lokalradioverksamheten borde be- drivas av ett dotterföretag till Sveriges Radio. Ett viktigt skäl härför var att man ville finna en lösning som var neutral i förhållande till de alternativa organisationsförslag som man då väntade kunde bli resultatet av l974 ars radioutredning. I den dåvarande regeringens proposition angavs som en möjlighet att lokalradion i framtiden skulle kunna bli ett helt fristäende företag. Lokalradioföretaget fick egen sändningsrätt genom överlåtelse av Sveriges Radios ensamrätt.

Även beslutet hösten l976 att bilda Sveriges Utbildningsradio är bety- delsefullt i sammanhanget. 'l'RU-kommitte'n föreslog, under hänvisning till att utbildningsradions uppgifter i väsentliga avseenden skulle komma att avvika från Sveriges Radios. att verksamheten skulle bedrivas av en från Sveriges Radio fristaende stiftelse. som skulle ges egen sändningsrätt. Flertalet remissinstanser tillstyrkte detta förslag, och den dåvarande rege- ringen föreslog i sin proposition att utbildningsradion skulle bedriva sin verksamhet i form av en fristående stiftelse med egen sändningsrätt. Riks- dagen beslöt dock att utbildningsradion skulle bedrivas av ett dotterbolag till Sveriges Radio. Beslutet fattades med särskild hänvisning till behovet av att denna del av verksamheten fick samma integritetsskydd som all annan programverksamhet i radio och TV.

Även radioutredningens förslag präglas av en vilja att öka mångfalden och att ytterligare decentralisera besluten i programfrägor.

Utredningen har efter sin genomgång av verksamheten i Sveriges Radio föreslagit omfattande organisatoriska förändringar. Utgångspunkterna för förslagen har väsentligen varit följande: — programenheternas självständighet bör öka och radion bör få en star- kare och friare ställning i förhållande till TV. -— verksamheten i distrikten bör öka och distriktens ställning bör stärkas.

— en större andel av personalen inom Sveriges Radio bör inga i program- enheterna.

• Sida 157
•  Original

Prop. 1977/78: 91 157

— förutsättningarna för planeringsverksamheten bör förbättras.

Radioutredningens utgångspunkter har knappast kritiserats av remissin— stanserna. I synnerhet de två förstnämnda punkterna har tvärtom överlag vunnit remissinstansernas gillande. De två sistnämnda punkterna har väckt mindre uppmärksamhet.

Utredningens konkreta förslag till organisationsförändringar har där- emot väckt stark kritik på väsentliga punkter.

En avgörande punkt i utredningens förslag till ny organisation för Sveri- ges Radio är förändringen av TV—verksamheten. Förslaget att de nuvaran- de tva programenheterna. TV I och TV 2. skall ersättas med TV S för programverksamheten i Stockholm och TV R för programverksamheten i landet i övrigt har avstyrkts av en nästan helt enig remissopinion.

Kritiken mot utredningens förslag har haft flera utgångspunkter. En av utgångspunkterna har varit. att den föreslagna uppdelningen av 'liV-verk- samheten skulle leda till övervägande nackdelar för programmens kvalitet. innehåll och sammansättning. Sett fran ren programsynpunkt finns det enligt flera remissinstansers mening ingenting som förenar distrikten å ena sidan gentemot Stockholm a den andra sidan. Flertalet remissinstanser finner att det är väsentligt att de distriktsproducerade programmen far samma förutsättning att hävda sig i bada 'l'V-kanalerna. Den föreslagna organisatoriska uppdelningen skulle kunna skapa olyckliga begränsningar i de båda programenheternas möjligheter att planera sin verksamhet. Jag kan i stort instämma i dessa synpunkter. I ett inledningsskede — medan distriktsverksamheten byggs ut — skulle 'l'V R uppenbarligen ha de under— lägsna resurserna. På längre sikt skulle situationen troligen bli den motsat— ta. En fortsatt utveckling av TV efter den nu kommande avtalsperioden sker troligen i distrikten. sa att dessa tillsammans skulle få resurser som är överlägsna dem som skulle finnas i TV S. Utredningens förslag om att de bada programenheterna skall samarbeta bl.a. genom att producera pro- gram at varandra skulle visserligen kunna lösa problemen med bristande balans i de två TV-kanalerna. Å andra sidan skulle programenheterna därigenom bli alltför beroende av varandra.

På den organisatoriska sidan däremot äger. enligt min mening. utred— ningens förslag förtjänster. Det skulle leda till klara förenklingar av Sveri- ges Radios uppbyggnad. bl. a. genom att programenheternas ställning stärks och behovet av företagsgemensamma organ minskar. l utredningens förslag är teknik och distrikt övetförda till programenheterna och det borde leda till att de blir bättre integrerade i en samlad programverksam- het. Samtidigt innebär utredningens förslag krav på en fullständig inre omorganisation av de två nuvarande TV-enheterna i Stockholm genom sammanläggningar av redaktioner och eventuellt bildande av nya redak- tioner. Det kan i och för sig finnas behov av en sadan omorganisation för att anpassa redaktionerna till nya krav i programverksamheten. I så fall bör dock förändringarna utgå direkt från sådana krav och de bör sannolikt

• Sida 158
•  Original

Prop. 1977/78: 91 158

genomföras försiktigt och successivt. Den totala omläggning som utred- ningens förslag kräver skulle medföra problem för programverksamheten ttnder ganska lang tid och också risker för betydande kostnader för genom— förandet av förändringen. Mot denna bakgrund kan jag instämma i en annan huvudlinje i remisskritiken.nämligen farhågorna för att utrednings- l'örslaget totalt skulle leda till ökade kostnader utan att programmen blir bättre.

På en annan punkt har utredningens förslag mötts av mera positiva reaktioner från vissa remissinstanser och i den allmänna debatten. nämli- gen dådet gäller att stärka radions självständighet och allmänna ställning.

Fragan om hur distriktverksamheten inom riksradion skall organiseras i framtiden har däremot delat remissinstanserna i skilda läger. Flera remiss- instanser förordar att riksradion skall utnyttja lokalradion som sitt rikstäc- kande nät medan andra anser att riksradion liksom hittills bör ha gemen- sam distriktsorganisation med TV. dvs. i stort sett samma ordning som nu. Motivet för dessa remissinstanser är genomgående detsamma. nämligen att riksradion av kostnadsskäl bör avstå fran en helt egen fullständig distriktsorganisation. Den skulle i sa fall — vid sidan av "TV-distrikten och lokalradion -— bli den tredje regionala organisationen.

Radioutredningens förslag att Sveriges Radio skall fortsätta att vara moderbolag i en koncern. i vilken Sveriges Lokalradio ingår som dotterbo- lag. tillstyrks av liertalet remissinstanser. Åsikterna delar sig dock i fråga om hur lokalradion skall avgränsas mot den övriga verksamheten. Atskilli- ga remissinstanser förordar att lokalradioverksamheten får en mer mar- kerat självständig ställning än den har i dag sa att den kan utvecklas enligt sina särskilda förutsättningar. Bland de nämnda remissinstanserna finns nagra som är inne på tanken att Sveriges Lokalradio redan nu eller i en framtid bör göras till ett helt självständigt företag.

Jag delar radioutredningens och ett stort antal remissinstansers uppfatt- ning. att det är utomordentligt viktigt att lokalradion får behålla sin själv- ständiga ställning. Detta utesluter inte att lokalradion kan åta sig uppgifter för riksprogrammens räkning. men sådana uppgifter måste åtminstone t. v. bli begränsade. Enligt min uppfattning medför det nuvarande förhållandet mellan moder- och dotterbolag vissa problem. Detta hänger samman med att båda företagen bedriver programverksamhet. Från lokalradions sida är ntan angelägen om att hävda sin självständighet och företaget ser det som naturligt att det efter en övergångstid blir helt fristående gentemot Sveriges Radio. Enligt vad jag har inhämtat har det inneburit administrativa förenk- lingar och därmed kostnadsbesparingar att verksamheten har kunnat or- ganiseras i ett särskilt företag. Man har sluppit rutiner som anpassats för Sveriges Radios egen verksamhet.

Radioutredningens förslag att Sveriges Utbildningsradio skall göras till ett helt självständigt företag tillstyrks av den helt övervägande delen av remissinstanserna med motiveringen. att företagets verksamhet till sitt

• Sida 159
•  Original

Prop. 1977/78: 91 159

Syfte klart är skild från deti övriga verksamheten, men också med hänsyn till att utbildningsradion finansieras över statsbudgeten. De som däremot hävdar att Sveriges Utbildningsradio skall stanna inom koncernen ser häri ett skydd för tttbildningsradions programmässiga integritet. För egen del ftnnerjag det angeläget att beakta båda synpunkterna.

Av reaktionen hos remissinstanserna och i den allmänna debatten i övrigt på radioutredningens förslag drar jag samrnanfattningsvis följande slutsatser. .

I fråga om TV finns det en klar majoritet mot större organisatoriska förändringar. TV 1 och TV 2 bör behållas med i stort den organisation som finns nu.

Det finns sympatier för att radion skall få en självständigare ställning gentemot TV för att den på egen hand skall kunna utvecklas enligt sina mediemässiga förutsättningar.

Det finns ett allmänt stöd för att programenhetermt inom Sveriges Radio skall få en mera markerad självständighet än de f. n. har.

Det finns en nästan enhällig opinion för att Sveriges Utbildningsradio skall göras till ett helt självständigt företag.

Det finns en klar majoritet för att verksamheten i övrigt skall hallas samlad i en koncern. där Sveriges Radio samtidigt är moderbolag och svarar för TV och riksradio och där Sveriges Lokalradio är dotterbolag.

Jag kan alltså konstatera att det är en allmän uppfattning att de pluralis— tiska inslagen i radio- och "TV-organisationen skall stärkas. Jag kan vidare konstatera att det finns ett allmänt stöd för att flera företag skall ha rätt att sända radio- och 'l'V-program. Beträffande utbildningsradion är den över- vägande meningen att den inte ens behöver ingå i samma koncern som den övriga verksamheten. Den ensamrätt till radio— och TV-sändningar som Sveriges Radio hittills har haft med stöd av radiolagen blir, om opinionen skall följas. omöjlig att bevara.

Då riksdagen l966 fattade beslut om den nuvarande organisationen av Sveriges Radio behandlades frågan om huruvida radio- och TV-verksam- heten skttlle bedrivas av ett eller flera företag som en huvudsakligen praktisk fråga. Detsamma var förhållandet då besluten om lokalradion och utbildningsradion fattades. De lösningar som vid dessa tre tillfällen valdes motiverades inte med att det skulle ligga något principiellt värde i att ett företag ensamt har rätt att sända radio- och 'l'V-program. Jag räknar därför med att de förslag som jag lägger fram i det följande om att sändningsrätten skall tillkomma flera företag inte skall behöva möta några principiella invändningar. utan att frågan — för övrigt i enlighet med radioutredningens uppfattning — får avgöras efter en bedömning av hur man bäst tillgodoser andra viktiga principer och krav. Det bör tvärtom kunna råda enighet om att det är värdefullt om radio- och 'l'V-verksamheten bedrivs av flera från varandra fristående företag och att det är avstegen från denna regel som skall kunna motiveras med starka sakliga skäl.

• Sida 160
•  Original

Prop. 1977/78: 91 160

Samtidigt är det uppenbart att en fri etableringsräll inom radio och TV är en omöjlighet redan pågrund av det begränsade antalet frekvenser. Såsom konstaterades i 1966 års radioproposition är talet om "frihet i etern" meningslöst om därmed menas rättighet för var och en att sända program. Staten måste därför ta på sig det slutliga ansvaret för att etermedierna i deras helhet ftmgerar väl och för att de får en organisation i vilken kraven på integritet. kvalitet. mångfald och decentralisering kan förenas.

[ den proposition som ligger till grund för 1966 års beslut om radio och TV behandlade föredragande statsrådet i huvudsak frågan om hur TV skulle organiseras. Han konstaterade därvid att en lösning innebärande att man för TV skapade tva helt fristående företag skulle tillgodose syftet att uppnå självständighet och stimulerande tävlan.

Det finns sålunda motiv för att TV- i'erÅ .ru mhele/t skulle delas tipp på självständiga företag. men jag anser att de skäl som anfördes häretnot i anslutning till 1966 års beslut alltjämt äger giltighet. Det är enligt min mening svårt att finna acceptabla lösningar på hur tva separata tekniken- heter och distriktsorganisationer för TV skulle byggas upp. vilket skulle vara nödvändigt om man utgår från att företagen skulle arbeta ttnder i princip lika villkor. Jag har därför stannat för att "TV-verksamheten även i framtiden bör bedrivas inom ett samlat företag, som dock liksom nu bör innehålla tva fristående programenheter. För att säkerställa den mångfald och den självständiga ställning som programenheterna bör ha, och skulle ha också enligt I9oo ars beslut. krävs emellertid ett antal förändringar av den nuvarande organisationen av TV-verksamheten. Jag återkommer till denna fraga.

Radions verksamhet behandlades knapphändigt i samband med l966 års beslut. Såväl radioutredningen som flera remissinstanser hävdar att radion i den nuvarande organisationen hamnat i skuggan av TV. Det är uppenbart att företagsledningen i det nuvarande Sveriges Radio ägnar huvuddelen av sitt uppmärksamhet at TV och dess problem och att detta medverkar till att radion kommer på mellanhand. Sveriges Radios organi— sation i dag är väsentligen uppbyggd på förutsättningen att likvärdiga förhållanden skall skapas mellan de två TV-enheterna. Det är framför allt detta. som föranlett bildandet av det stora antal företagsgemensamma organ och enheter som nu präglar Sveriges Radios organisation. Det finns tendenser till att radion inom varje sådant gemensamt organ hamnar i underläge gentemot det mera uppmärksammade TV-mediet.

Enligt min mening är de praktiska och kostnadsmässiga skälen för att radio och TV skall behållas i samma företag svaga. Starka pricipiella och praktiska skäl talar i stället för att de två medierna skiljs åt genom att ett särskilt företag bildas för vart och ett av dem. Det viktigaste skälet är enligt min mening att en sådan organisationsförändring ger bättre förutsättningar för mångfald i programverksamheten. Behovet av samordning av program- men mellan de två medierna är inte stort och det präglar inte heller

• Sida 161
•  Original

Prop. 1977/78: 91 l6l

Sveriges Radios nuvarande verksamhet. Däremot löper radion i den nuva- rande organisationen risk att hamna i skuggan av TV och att underordnas televisionens krav i skilda avseenden. Självständighet i fråga om ekonomi, teknik. organisation. administration och personalfrågor är viktiga föFtrt- sättningar för självständighet i programverksarnheten. Detta konstateran- de gäller självfallet riksradion i lika hög grad som lokalradion och utbild- ningsradion.

I den mån praktiska och kostnadsmässiga skäl talar för att riksradion skall bedriva samarbete med någon av verksamhetens övriga delar finns det enligt min mening inga skäl att på förhand utgå från att just TV är den lämpligaste samarbetsparten. I stället bör riksradion ha frihet att samarbe- ta såväl med lokalradion och utbildningsradion som med TV. Jag finner sålunda att helt övervägande skäl talar för att den nuvarande programenhe- ten för riksradion bör omvandlas till ett särskilt företag.

Regeringens och riksdagens ställningstagarrde år 1975 för att lok al ra- dio n skulle bedrivas av ett dotterbolag till Sveriges Radio var som jag nyss nämnt preliminärt i avvaktan på radioutredningens förslag. Radio- utredningen finner att övervägande skäl talar för att Sveriges Lokalradio förblir ett dotterbolag till Sveriges Radio. Det bärande motivet är framför allt behovet av en samlad bedömning av i vilken trtslräckning lokalradion skall kunna fungera som riksradions regionala organisation. Denna bedöm— ning bör enligt utredningen göras av en koncernledning som står ovanför saväl lokalradion som riksradion.

Radioutredningens förslag utformades i en situation då närmare erfaren— heter saknades av hur samarbetet rrrellan Sveriges Radio och Sveriges Lokalradio skulle komma att fungera. Nu har erfarenhetsunderlaget ökat. och såvitt jag har kunnat frnna innebär den nuvarande situationen avse— värda problem. Ett vittnesbörd om detta är Sveriges Lokalradios i remiss- yttrandet uttalade uppfattning att företaget på sikt bör få en i förhållande till Sveriges Radio helt fristående ställning.

Lokalradion har ingen naturlig anknytning till TV och den bör inte heller ges ställning som dotterbolag till riksradioföretaget. Detta sktrlle innebära alltför stora risker för lokalradions möjligheter till självständig utveckling och för att dess behov sktrlle komrrra att trnderordnas den övriga radioverk— samheten. Tvärtom har mitt förslag om delning av riksradio och TV i tva bolag som en naturlig konsekvens att lokalradion ges ställning som ett med riksradion och televisionen jämbördigt företag. Detta innebär enligt min uppfattning även i övrigt klara fördelar för lokalradions möjligheter att hävda sin egenart. Det ger också lokalradion en bättre utgångspunkt i det samarbete med riksradion som enligt min mening är naturligt.

Även beslutet år 1976 om trtbildningsradions ställning var av preliminär natur. Radioutredningens förslag att företaget i framtiden sktrlle bli helt fristående tillstyrks överlag av remissinstanserna. Jag är emellertid inte övertygad om att utredningens förslag är det lämpligaste. Det innebär ll Riksdagen 1977/78. ! sunt/. Nr 9!

• Sida 162
•  Original

Prop. 1977/78: 91 l62

enligt min mening inte ett tillräckligt hänsynstagande till utbildningsra- dions behov av integritet för sin verksamhet rrtan sktrlle medföra att denna verksamhet ställdes i ett alltför direkt beroende av regering och riksdag. Det förutsätter vidare, att staten skulle tvingas att fatta beslut om utbild— ningsradions sändningstider i radions och televisionens prograrrrkanaler. Följaktligen skulle staten också kunna tvingas att ta ställning till placering- en av de övriga företagens program. Samtidigt motiverar utbildningsra- dions speciella trppgifter att den även i fortsättningen skall bedriva sin verksamhet som ett särskilt företag.

.Jag föreslår alltså. sammanfattningsvis. att radio- och 'l'V-verksamheten i Sverige i framtiden skall bedrivas av fyra programft'jretag. ett för TV. ett för riksradio. ett för lokalradio samt ett för Utbildningsradio. Dessa företag skall ha sjäIVständighet i sin programverksamhet men också i Största möjliga utsträckning i ekonomiskt. tekniskt. adrrrinistrativt och personal- politiskt avseerrdc. Det är samtidigt väsentligt att slå vakt om den samlade verksamhetens frihet och självständighet gentemot staten. Om de fyra programföretagen blir helt fristående tvingas staten att fatta beslut i ett större antal radio- och 'l'V-fr'ågor än nu. Det gäller exempelvis den mera detaljerade fördelningen av medel mellan företagen. planeringen av inves— teringsvcr'ksamhelen inom de olika vcr'ksaruhetsgrenarna men också den närmare fördelningen av sändningstiden mellan olika företag. En sadan utveckling mot ett ökat statligt inflytande måste enligt min mening undvi- kas. Beslut i fragor av detta slag böri stället i största möjliga utsträckning fattas av den samlade radio- och "IV-organisationen. Det måste alltsa skapas ett gemensamt organ för just detta ändamål. Detta sker enligt min mening lämpligast genom att de fyra programföretagen förs samman i en där det är moderbolagets uppgift att svara för frågor av nyssnärnnt slag liksom föratt planeringen inom vart och ett av de fyra programföreta- gen sker med beaktande av möjligheterna att astadkornrna ökad effektivitet genom samverkan. l alla fragor som rör programverksamheten bör dotter— företagen vara helt självständiga och bära det ftrlla ansvaret mot staten och publiken.

Moderbolaget för radio- och "TV-verksamheten bör ha samma ägare som det nuvarande Sveriges Radio. Prograrnföretagen bör ägas helt av moder- företaget.

I de följande avsnitten kornrrrerjag att närmare presentera mina förslag till ny organisation av radio- och TSV-verksamheten.

4.2.2. Min/('Hw/ugaf

Ledningen för Sveriges Radio AB har f.n. dubbla funktioner: dels att leda det egna företagets verksamhet. dels att utgöra ledningen för en koncern. i vilken också Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildnings- radio AB ingår.

• Sida 163
•  Original

Prop. 1977/78: 91 163

I den koneernbildningjag föreslår bör moderbolaget inte befatta sig med programverksamheten. Denna bör helt och hållet vara en angelägenhet för de i koncernen ingående programbolagen. Följaktligen bör inte moderbola- get heller ha något ansvar för någon del av programverksamheten. vare sig gentemot staten eller publiken. Moderbolaget bör i pricip ha beslutande uppgifter endast inom fyra områden som rör programbolagens verksam- het.

För det första bör moderbolaget till regeringen inge anslagsframställ- ningar för koncernens samlade verksamhet. Till dessa bör fogas de anslagsframställningar som har utarbetats inom vart och ett av de fyra programbolagen. Den samlade anslagsframställningcn för koncernen bör innehålla en avvägning av de fyra programbolagens krav. och därvid bör en särbehandling ske av de verksamheter som finansieras med mottagarav— gifter i förhållande till dem som finansieras över statsbudgeten. dvs. utbild- ningsprogrammen och utlandsprogrammen.

För det andra bör moderbolaget fatta beslut om medelstilldelningen till programbolagen inom de totalramar som anges för koncernen för verksam- heter som finansieras med avgiftsmedel resp. över statsbudgeten. Moder- bolaget bör i anslutning härtill ha rätt att överföra överskott inom koncer- nen frän ett budgetar till det följande budgetåret samt att lyfta vissa förskott på kommande års anslag. Beträffande medelstilldelningen till olika verksamheter inotn koncernen får alltså moderbolaget ökade befogenheter jämfört med dem som Sveriges Radio har nu.

För det tredje bör moderbolaget fördela sändningstiden i radio och TV mellan programbolagen. Dessa bör i första hand erhålla allmänna ramar och själva söka nä överenskommelser om den närmare fördelningen av sändningstiden. Om programbolagen inte kan komma överens bör moder- bolaget självt fatta beslut i frågan.

Den fjärde uppgiften bör vara att moderbolaget tillsätter majoriteten av ledamöterna i programbolagens styrelser.

Framför allt de tre förstnämnda av de beslutsbefogenheter som moder- bolaget bör ha mäste förenas med ett övergripande ansvar för planerings- verksamheten inom hela koncernen. Samtidigt är det angeläget att pro- grambolagen inom sina resp. områden bedriver en egen planering. Det är enligt min mening inte lämpligt att staten ger närmare direktiv om kompe- tensfördelningen härvidlag mellan moderbolaget och programbolagen. I det följande avserjag därför endast att ange ett antal principiella riktlinjer. som det sedan bör ankomma på koncernens företag att tolka och tillämpa.

Mina förslag har det grundläggande syftet att öka självständigheten för de olika verksamhetsgrenar som ryms inom den koncern som det nuvaran- de Sveriges Radio utgör. En viktig utgångspunkt för mina förslag är att behovet av samordning inom radio- och TV-verksamhetens olika delar inte är så stort att det motiverar att den bedrivs av ett sammanhållet företag. Ansvaret för programmen och för en rad frågor som rör ekonomi, teknik,

• Sida 164
•  Original

Prop. 1977/78: 91 l64

organisation och administration bör förläggas närmare den egentliga verk- samheten, alltså längre ner i den beslutshierarki som Sveriges Radio nu utgör. Besluts- och ansvarighetslinjerna bör med andra ord förkortas. Detta räknarjag med skall leda till administrativa vinster.

Det är viktigt att företagen i den föreslagna koncernen tar vara på de fördelar som den nya konstruktionen åsyftar. Viktigast därvid är att inte moderbolaget påtar sig funktioner som innebär dubbleringar av det arbete som utförs i programbolagen. Moderbolagets planeringsansvar för den samlade koncernen bör därför normalt ta sig uttryck inte i att det självt utför planeringsarbetet utan i att det anger riktlinjer för hur programbola- gen skall bedriva sin planering och på vilka områden programbolagen härvid bör söka samordna sina insatser.

Moderbolagets väsentliga uppgifter och målen för verksamheten kom- mer att framgå av avtal mellan staten och bolaget. [ princip bör moderbola- get i anslutning till de fyra viktiga beslutsfunktioner jag nyss har angivit ha följande uppgifter inom koncernen:

— svara för bedömningar av den allmänna etermedieutvecklingen. — ge programföretagen riktlinjer för httr deras längtidsplanering skall be- drivas och svara för samordning av planeringsinsatserna.

— samordna planeringen av större investeringar för den samlade koncer- nen,

— svara för analys av koncernens samlade ekonomi. — svara för samordning av koncernens kontakter med televerket. — vid behov svara för samordning av koncernens kontakter med interna- tionella organisationer, — svara för vissa riktlinjer för koncernens gemensamma personalpolitik. innefattande riktlinjer för personalutveckling och löneförhandlingar. ge— mensamma regler för anställningsförmåner och anställningsskydd. kol- lektiva försäkringar och pensionsfrågor. — besluta om koncernens medlemskap i arbetsgivaresammanslutning. — svara för koncernens planering för försvarsberedskap.

[ ett inledande skede blir det en särskilt viktig uppgift för moderbolaget att få till stånd en sådan planering inom koncernen att införandet av den nya organisationen sker rationellt och ekonomiskt. Uppdelningen av lo- kaler. teknik och andra resurser mellan dotterbolagen bör göras i samför- stånd med dotterbolagen och i lämplig anslutning till verksamhetens ex— pansion, särskilt i distrikten.

Som har framgått anserjag att moderbolaget väsentligen skall ha plane- rande och samordnande uppgifter. Verkställigheten bör ankomma på dot- terbolagen. Personalen i moderbolaget bör därför bli ganska begränsad.

Det bör vara lämpligt att det ftnns något organ för direkta kontakter mellan moderbolaget och programbolagen. Därför bör de verkställande direktörerna i moderbolaget och dotterbolagen tillsammans bilda en direk- tion eller eventuellt en ledningsgrupp för hela koncernen.

• Sida 165
•  Original

Prop. 1977/78: 9] 165

Moderbolagets — och därmed hela koncernens — ägare bör vara de- samma som de nuvarande ägarna av Sveriges Radio. Dock avser—jag att i enlighet med radioutredningens och ett antal remissinstansers förslag med— verka till att förhandlingar kommer till stånd med de företag inom pressens aktieägargrupp, som inte längre utger tidningar. i syfte att åstadkomma en överlåtelse av de aktuella aktierna till andra medlemmar i gruppen. Genom omorganisationen kommer det sammanlagda antalet styrelseposter inom koncernen att öka, vilket gör det möjligt att ge ytterligare aktieägare representation i någon styrelse.

Fragor rörande antalet styrelseledamöter och det sätt på vilket de utses skall regleras i bolagsordningen. vilken antas och ändras av bolagsstäm- man. Bolagsordningen liksom ändringar av densamma bör. i likhet med vad som nu gäller för Sveriges Radio. godkännas av regeringen för att bli gällande. Jag ämnar föreslå att en bestämmelse av denna innebörd tas in även i det nya moderbolagets bolagsordning.

Jag avser att vid kommande förhandlingar söka nä överenskommelse om att det i moderföretagets bolagsordning skall intas en bestämmelse om att styrelsen skall bestå av totalt 15 ledamöter. Av dessa bör ordföranden och sex övriga ledamöter utses av regeringen. fem av aktieägarna vid bolags- stämman och två, i enlighet med lag, av de anställda inom bolaget. Den femtonde ledamoten bör vara moderbolagets verkställande direktör. Jag delar utredningens uppfattning att styrelsen inte bör ha några suppleanter förutom de lagstadgade två för personalrepresentanterna.

4.2.3. Programhalang

Programverksamheten bör i den organisationjag föreslar skötas av fyra i detta avseende helt självständiga dotterbolag. Vart och ett av programbo— lagen bör få sina rättigheter och förpliktelser fastställda i avtal, som de tecknar direkt med staten.

För att programbolagen skall få den avsedda självständigheten vad avser programverksamheten måste de utöver frihet att använda tilldelade ekonomiska resurser — ha frihet att utforma den egna organisationen. tekniken. administrationen och ekonomiska förvaltningen, samt att be- stämma om personalpolitik och personalrekrytering. De bör vidare till moderföretaget årligen inge medelsframställningar. Dessa bör bygga på de riktlinjer för planeringen som utarbetats genom moderföretagets försorg.

I de förslag till avtal med de olika företagen som jag avser att framlägga och i de riktlinjer för organisationen av programföretagen som jag anser bör gälla och somjag anger i det följande. kommerjag endast att uppehålla mig vid frågor av mera principiell betydelse. Det är därför viktigt att understryka. att det bör vara ett ansvar för samtliga företag inom koncer- nen att medverka till att programföretagen verkligen får den avsedda friheten och självständigheten såväl i programverksamheten som i övriga avseenden.

• Sida 166
•  Original

Prop. 1977/78: 91 166

Samtidigt är det viktigt att verksamheten i koncernen i dess helhet bedrivs rationellt och ekonomiskt. Programföretagen måste därför ha möj- lighet att samarbeta med varandra. Sådant samarbete bör kunna förekom- ma främst på det administrativa och det tekniska området men också i den löpande programverksamheten på vissa avgränsade områden. Programfö- retagen bör ha rätt att inbördes komma överens om viss specialisering av programmen. t. ex. för språkliga minoriteter. Det är viktigt att samarbetet sker med den utgångspunkten att vart och ett av företagen skall vara självständigt och behålla sin integritet. Grunden för samarbetet bör därför vara frivilliga uppgörelser mellan företagen i enlighet med principen att berörda parter skall ha ömsesidig nytta av samarbetet.

AV de programbolag som enligt mitt förslag skall ingå i koncernen existerar redan två, nämligen Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbild- ningsradio. Mina förslag innebär ingen ändring av den interna organisatio— nen för något av dessa bolag. I fråga om dem bör alltså i detta aVseende tidigare riksdagsbeslut ligga fast.

S v e riges Lokal rad io har haft tillfälle att bygga tipp en helt egen organisation från grunden. Företaget har därför personal, teknik. admini- stration och övriga funktioner uppbyggda i princip för sina egna behov. Den förstärkning av lokalradioverksamheten somjag i det följande föreslår innebär därför inte några principiella förändringar utan enbart förstärk- ningar av den redan existerande organisationen. Däremot bör lokalradion få en friare ställning i förhållande till det nya moderbolaget. bl. a. i pro- gram- och personalfrågor.

S v e rige s U t b i 1 d n i ng s rad i o har nyligen börjat sin verksamhet. Mina förslag innebär ingen förändring av företagets inriktning och upp- gifter och inte heller av sättet för verksamhetens finansiering. Företaget bör alltså ha den självständiga ställning som riksdagen under hösten 1976 fattade beslut om. Det har förutsatts att företaget t. v. skall samarbeta med det nuvarande Sveriges Radio när det gäller utnyttjandet av olika resurser som teknik och arkiv, och åtminstone under en övergångstid måste företa- get ha motsvarande samarbete med de nya programbolagen för TV och riksradio.

De kommande ställningstagandena om utbildningsradions egna produk- tionsresurser bör planeras och förberedas inom koncernen i samarbete mellan moderbolaget och de berörda dotterbolagen. Det är därvid viktigt att utbildningsradion får möjligheter att bygga upp och anpassa sin organi- sation och sina resurser efter den egna verksamhetens behov.

De två största programbolagen i den nya koncernen — TV-bolaget och riksradiobolaget — kommer att utgöra nybildningar. [ väsentliga delar existerar de dock redan inom det nuvarande Sveriges Radio i form av programenheter.

Riksradiobolagets kärna bör utgöras av den nuvarande program- enheten för riksradio. inkluderande Sveriges Radios symfoniorkester. och

• Sida 167
•  Original

Prop. 1977/78: 91 167

förstärkas med avdelningen för ljudradioteknik från den nuvarande före- tagsgemensamma teknikenheten. För att bolaget skall kunna fungera som eget företag krävs att ledningen förstärks och tillförs funktioner som nu finns direkt under radiochefen. Den nuvarande radioenheten har sina redaktioner placerade uteslutande i Stockholm medan det nya programbo- laget bör ha redaktioner också ute i landet. Jag återkommer i ett särskilt avsnitt till denna fråga. Till riksradiobolaget bör också föras den nuvaran- de särskilda enheten för utlandsprogram.

1 övrigt finner jag ingen anledning att lägga ytterligare synpunkter på riksradioföretagets inre organisation. Ansvaret för dess uppbyggnad bör läggas på företaget självt. Jag utgår dock från att man gör en ingående och förutsättningslös analys av vilka lednings- och stabsfunktioner som behövs i det nya riksradioföretaget och att frågan prövas utan bindningar till vare sig hur Sveriges Radios eller den nuvarande programenhetens administra- tion är uppbyggd. Likaså bör en förutsättningslös prövning ske av vilka servicefunktioner som bör finnas inom företaget och vilka tjänster som bör erhållas genom samarbete med övriga företag inom koncernen.

Utredningen (UD 1977: 01) om det svenska kultur- och informationsut- bytet med utlandet kommer enligt sina direktiv att beröra Sveriges Radios utlandsprogram. Jag förordar därför efter samråd med chefen för utrikes— departementet att frågor som rör denna verksamhet och dess ställning inom riksradioföretaget på nytt tas upp till behandling i samband med prövningen av förslagen från denna utredning.

Programföretaget för TV bör bildas av de två nuvarande programenheterna för TV 1 och TV 2 samt av huvuddelen av Sveriges Radios nuvarande distriktsorganisation. [ företaget bör vidare ingå de funktioner som f.n. fullgörs av de olika avdelningarna för TV:s driftteknik i Stockholm. TV:s programarkiv. bildarkiv samt övriga funktioner inom det nuvarande Sveriges Radio som endast utnyttjas av TV och nu sorterar under företagsledningen. Den nya företagsledningen bör — dock med vissa modifikationer somjag strax återkommer till — överta funktioner som idag finns direkt under radiochefen.

De två programenheterna bör i det nya TV-företaget ha den självständig- het i programverksamheten som åsyftades med 1966 års beslut. De bör således bedriva sin verksamhet på i princip lika villkor och ha i huvudsak samma uppdrag vad avser programverksamheten. Dock bör företaget ha möjlighet att besluta om viss specialisering av enheterna i fråga om programområden där kravet på planerad bredd i utbudet bedöms vara viktigare än den mångfald som skall tillgodoses genom en tvådelad organi- sation. Bedömningar i sådana frågor är tidsbundna ochjag avser därför inte att söka ange några områden där planerad bredd är viktigare än mångfald. Jag vill dock peka på att redan i dag sportbevakningen i TV hålls samman i en för programkanalerna gemensam enhet under Centralredaktionen och att det finns en viss underförstådd specialisering inom andra programområ- den, bl.a. program för språkliga minoriteter.

• Sida 168
•  Original

Prop. 1977/78: 91 168

Programenheterna bör också gemensamt sträva efter att åstadkomma en för publiken god koordination av sina program (se 4.3.3). Ett exempel på ett område där behov av koordination kan föreligga är bevakningen av evenemang. Detta kräver ett kontinuerligt samråd mellan programenhe- terna. Jag räknar med att programenheterna efter sådant samråd skall kunna fatta sändningsbesluten självständigt men att det i vissa undantags- fall behövs allmänna riktlinjer som programenheterna har att följa. Sådana riktlinjer bör beslutas av företagsledningen och avse frågor såsom t. ex. nyhetsprogrammens placering eller placeringen av barnprogram i de två kanalerna. Troligen behövs också riktlinjer i fråga om placeringen av det dagblock i TV som jag föreslår i det följande (4.3.5).

Den verkställande direktören för TV-företaget bör enligt min mening ha ett begränsat och klart definierat ansvar för programverksamheten. Han bör sålunda — till skillnad från den nuvarande radiochefen inom Sveriges Radio — inte ha någon allmän befogenhet att ingripa i programverksamhe- ten. För att understryka att programenheterna var för sig bör ansvara för uppfyllandet av de krav på programverksamheten som kommer att finnas i avtal mellan staten och företaget. förordar jag att programenheterna nor- malt skall vara ansvariga också gentemot radionämnden. Det bör således vara programenheterna som för företagets räkning inger yttranden till radionämnden där sådana begärs. Om en anmälan till radionämnden riktar sig mot ett beslut som företagsledningen har fattat bör dock yttrandet inges av företagsledningen.

Verkställande direktören i TV—företaget kommer således främst att ha ekonomiska och administrativa uppgifter. Det finns samtidigt skäl för TV- företagets ledning att överväga om man i detta avseende kan nå ökad effektivitet genom att avlasta programenheterna vissa ekonomiska och administrativa funktioner av mera rutinmässigt slag och i stället lägga dem under företagsledningen. Sådana överväganden kräver givetvis ingående avvägningar mellan behovet av effektivitet inom företaget och de krav som följer av att programenheterna skall ges frihet i sin löpande programverk- samhet.

Ett område där företagsledningen måste få ett stort ansvar gäller sam- spelet mellan TV-distrikten och programenheterna. Distriktsverksamhe- ten kommer — i likhet med vad som är förhållandet inom det nuvarande Sveriges Radio — att vara gemensam för företaget. Företagsledningen måste därvidlag vaka över att inte bara programenheternas självständighet säkras utan också över att distrikten får den avsedda självständigheten i förhållande till programenheterna och att distriktsverksamheten byggs ut i enlighet med bl.a. de riktlinjer som staten anger. Jag återkommer till denna fråga i ett särskilt avsnitt (4.2.4).

Utöver nyssnämnda mera principiella frågor finner jag ingen anledning att här lägga synpunkter på hur verksamheten inom TV-företaget närmare bör vara organiserad. Denna uppgift bör ankomma på företaget självt. Jag

• Sida 169
•  Original

Prop. 1977/78: 91 169

vill dock understryka det självklara i att man vid den administrativa upp- byggnaden av företaget utgår från verksamhetens egna behov och alltså inte från att de funktioner som man övertar från Sveriges Radio skall organiseras på samma sätt som i det nuvarande företaget.

Mitt förslag innebär att de fyra programföretagen helt bör ä g a s a v m 0 d e r fö r e t a g e t. Detta bör således inneha samtliga aktier i programföretagen och alltså ensamt ansvara för de beslut som fattas vid programföretagens bolagsstämmor.

Jag avser att vid förhandlingar nå överenskommelse om att det i var och en av bolagsordningarna skall föreskrivas att sty rel s e rn a i programbo- lagen skall bestå av 14 ledamöter. Av dessa bör ordföranden och tio övriga ledamöter utses av moderbolagets styrelse och två utses av personalen. Verkställande direktören i bolaget bör vara självskriven ledamot. Jag anser. att styrelsen inte bör innehålla andra suppleanter än de lagstadgade två suppleantema för personalrepresentanterna.

Om moderbolagets och de fyra programbolagens styrelser sammansätts och utses i enlighet med de förslagjag i det föregående har angett. kommer det totala antalet styrelseposter att öka något, trots att det för dessa poster inte skulle finnas några suppleanter. 1 den nuvarande koncernen utses sammanlagt 27 ledamöter och suppleanter av regeringen och 16 ledamöter och suppleanter av de tre bolagsstämmorna. 1 den av mig föreslagna koncernen kommer sju ledamöter i moderbolagets styrelse att utses av regeringen medan fem väljs av bolagsstämman och vidare kommer 44 ledamöter i dotterbolagens styrelser att utses av moderbolaget. Det ökade antalet styrelseposter gör det möjligt att ge större spridning åt styrelseupp- dragen bland moderföretagets ägare. Jag vill emellertid samtidigt under- stryka vikten av att styrelserna i programbolagen återspeglar de olika intressen som kommer att finnas företrädda i moderbolagets styrelse.

För att åstadkomma den önskvärda spridningen av styrelseuppdragen bör moderbolaget inte utse någon person att samtidigt sitta i flera av programbolagens styrelser och vidare bör högst en av ledamöterna i styrel- sen för ett programbolag utses bland ledamöterna i moderbolagets styrel- se.

[ likhet med radioutredningen anser jag. att den principiella a n s v ars- fördelning mellan bolagsstämma, styrelse och företags- lcd ning som finns i Sveriges Radio i dag och som har sin grund i aktiebolagslagen bör prägla även programföretagen i den nya koncernen.

Innebörden av den kompetensfördelningen är att aktieägarna inte kan ingripa direkt i radio- och TV-verksamhetens ledning och löpande förvalt- ning. Beslut i sådana frågor skall alltså inte fattas på bolagsstäm morna. som däremot skall ha det allmänna överinseendet över verksamheten.

Det ankommer på styrelserna i de olika företagen att leda verksamheten, medan de verkställande direktörerna skall svara för den löpande förvalt- ningen.

• Sida 170
•  Original

Prop. 1977/78: 91 170

Såsom radioutredningen påpekar är gränserna mellan å ena sidan led- ning och å andra sidan löpande förvaltning ganska flytande, och aktiebo— lagslagen ger här stora friheter åt det enskilda bolaget att självt avgöra var denna gräns skall gå. Jag instämmeri utredningens uppfattning att det finns anledning att i publicistiska företag göra gränsdragningen särskilt strikt.

Styrelserna i de fyra programbolagen bör, såsom också framhålls i de hittills gällande riktlinjerna. ha ett odelat ansvar för verksamheten i resp. bolag. Detta innefattar också det slutliga ansvaret för att programverksam- heten står i överensstämmelse med det avtal bolaget tecknat med staten. Reglerna beträffande ansvarsfördelningen mellan styrelse och verkstäl- lande ledning i Sveriges Radios nuvarande arbetsordning finnerjagi prin- cip ändamålsenliga. Enligt dessa regler ankommer det på styrelsen att fastställa programregler samt mål och långsiktiga planer för företaget och dess enheter. Årliga verksamhetsplaner och programutbudsplaner anmäls endast i styrelsen. Styrelsen bör sålunda inte blanda sig i det löpande programarbetet.

Styrelsernas uppgifter bör främst ligga på det administrativa och ekono- miska området. Det bör sålunda vara styrelserna som beslutar om pro- gramföretagens anslagsframställningar, budget för det egna företaget inom tilldelade medelsramar. planeringsverksamheten inom företaget, samver- kan med övriga företag inom koncernen samt om personalpolitiken inom det egna företaget. Styrelserna bör också på samma sätt som nu utse de viktigaste tjänstemännen inom det egna företaget. däribland givetvis den verkställande direktören. En särskilt viktig tippgift för styrelserna i riksra- dioföretaget och TV-företaget är att ange inriktning och ramar för verk- samheten i redaktionerna utanför Stockholm resp. för TV-distrikten.

Jag har här bara angivit vissa principer för hur ansvarsfördelningen mellan styrelse och företagsledning enligt min mening bör vara inom pro— gramföretagen. Det blir en viktig uppgift för styrelserna att i arbetsordning- ar närmare precisera dessa frågor. Jag vill understryka vikten av att grän- serna blir klara för styrelsernas uppgifter och ansvar och att företagsled- ning och anställda inom programföretagen får stor frihet att inom allmänna riktlinjer närmare utforma programverksamheten.

4.2.4 Distriktst'erksamheten m. m.

1966 års riksdagsbeslut vari flera avseenden betydelsefullt för verksam- heten i Sveriges Radios distrikt. Dels fastslogs att verksamheten i distrik- ten skulle öka kraftigt. Dels underströks att distrikten skulle få betydande självständighet inom Sveriges Radio. De skulle själva fatta besltit om vilka program de skulle producera inom ramen för årliga budgetar. Besluten om vad som skulle sändas i riksprogrammen skulle däremot fattas av de tre centrala programenheterna.

Motivet för en utveckling av distrikten var att som ett positivt värde ta vara på den särprägel och den egenart som finns i olika delar av landet, att

• Sida 171
•  Original

Prop. 1977/78: 91 171

på ett bättre sätt nyttja det programstoff och den talang som finns i distriktens arbetsmiljö. En väl utbyggd regional organisation angavs också vara en förutsättning för att programmen sktille kunna spegla utveckling och händelser i landets olika delar.

Under det dryga decennium som har gått sedan det nti gällande avtalet mellan staten och Sveriges Radio träffades har diskussionen om distrikts- verksamheten varit livlig. Bl.a. har Sveriges Radio utförligt behandlat frågan i en intern utredning. URD (Utredning Rörande Decentralisering av Sveriges Radios verksamhet) från år 1973.

Distriktsverksamheten har byggts ut kraftigt under den senaste avtalspe- rioden. och distrikten svarar nu tillsammans för omkring 30 % av program- produktionen i rikssändningarna i både radio och TV. Verksamheten är emellertid mycket ojämnt fördelad på distrikten. De två största, Södra (Malmö) och Västra (Göteborg) svarar tillsammans för mer än hälften av den samlade distriktsproduktioncn i radio och TV. De fyra nordligaste distrikten. som täcker hela Norrland samt Kopparbergs län, svarar inte för mer än omkring en sjättedel av distriktens programproduktion. motsvaran- de omkring 592- av Sveriges Radios samlade programproduktion. i radio och TV.

Riktlinjerna i riksdagsbeslutet markerar starkt distriktens uppgift att på olika sätt spegla den egna regionen. dess egenart och förhållanden i riks- programmen. En viktig tippgift för distrikten är alltså att visalandet i övrigt vad som är typiskt och representativt för den egna regionen. liksom att förmedla nyheter från regionen.

Med hänsyn till riktlinjerna skulle man alltså kunna förvänta sig att verksamheten i distrikten skulle vara ganska likartad då det gäller fördel- ningen i stora drag av programmen på olika områden och att variationer mellan distrikten skulle spegla olikheter i programunderlag.

En granskning av Sveriges Radios sändningsstatistik visar emellertid på avsevärda skillnader mellan distrikten då det gäller programinnehållet. Detta framgår tydligt av den redovisning som har lämnats tidigare (tabel- lerna 2.4-—7). Skillnaderna kan inte endast bero på olikheter i program- underlag mellan distrikten. Jag skall här bara peka på några exempel. som avser verksamhetsåret 1976/77.

. Tre av distrikten producerade nästan inga s a m hälls p ro g ra rn i radio och lika många hade inga eller nästan inga motsvarande program i TV.

. Av s po rt p ro g r a m m e n i radio kom inte mindre än 70% från ett enda distrikt. medan två distrikt sände nästan inga sportprogram i radio. Två distrikt sände nästan inga sportprogram iTV.

. Fyra distrikt producerade inga eller nästan inga program med seriös m ti s i k i radio.

. TV-teater förekom över huvud taget inte i sju av de tio distrikten; fyra av dessa producerade inte heller någon rad i oteate r. . U nderhållnings- och ungdomsprogram är i radio kategorier

• Sida 172
•  Original

Prop. 1977/78:91 172 som innehåller Hera programformer som drar små kostnader. De flesta distrikt procucerade många timmar program av detta slag. Ett distrikt använde 80 % av sin tid för sådana program. Ett annat distrikt däremot producerade nästan inga underhållnings- eller ungdomsprogram i radio. Nöjesprogram i TV förekom nästan inte alls i fyra distrikt, och magasinsunderhållning producerades inte alls i fem distrikt.

. Tre distrikt sände inga eller nästan inga barn program i TV medan ett distrikt använde tre fjärdedelar av sin tid för sådana program. . Anmärkningsvärt är också att distrikten svarade för en relativt liten andel av inslagen i nyhetsprogramme n i radio och TV. Av insla- gen i Dagens Eko var distriktens andel bara 5 % och av nyhetsprogram- men i TV 12%. Det innebär knappt fem minuter nyheter i genomsnitt per distrikt och vecka i vartdera mediet. Delvis sköts alltså nyhetsbe- vakningen utanför Stockholm direkt av de centrala nyhetsredaktio- nerna.

Detta kan inte leda till någon annan slutsats än att distriktsverksamheten mera styrs av andra förhållanden än av de av regering och riksdag fast- ställda riktlinjerna. Den viktigaste orsaken torde vara att de mindre dis- triktsenheterna saknar resurser att åstadkomma personal- och teknikkrä— vande program. Varje programområde kräver särskilda specialkunskaper. och distrikten har med sin begränsade personal svårt att tillgodose dessa krav inom samtliga programområden. Distriktens möjligheter att utnyttja programunderlaget inom det egna området är alltså starkt begränsade. Detta leder till slutsatsen att det är lika viktigt för distriktens självständig- het att de får ökade resurser som att stärka deras formella ställning i förhållande till programenheternai Stockholm.

Samtidigt som det kan konstateras att distriktsverksamheten inte följer de riktlinjer som staten har angett. kan det konstateras att företaget också har decentraliserat sin verksamhet på ett sätt som går utöver en strikt tolkning av riktlinjerna. Även häri ligger en föklaring till de stora skillna- derna mellan distrikten i fråga om resurser och programutbud. Teatersats— ningen inom TV i Göteborg är ett exempel på en koncentration av resurser som inte har förutsatts i riktlinjerna för decentraliseringen. Det är enligt min mening bra att det har varit möjligt att från Stockholm till ett eller flera distrikt flytta ut större andelar av programproduktionen på skilda områden än vad som i och för sig kan anses påfordrat av distriktens särart. Min förhoppning är att sådan utveckling skall fortsätta.

Jag finner det nämligen nödvändigt att distriktsverksamheten ges vidare ramar än de som följer av en strikt tolkning av de hittills gällande riktlinjer- na. Det är visserligen självklart att en av distriktens viktigaste uppgifter förblir att i riksprogrammen ge en representativ bild av händelser, företeel- ser och utveckling i det egna området. Det är emellertid lika viktigt att distrikten på ett mera allmänt sätt bidrar till mångfalden i programmen i radio och TV och därvid särskilt utgör en motvikt till den

• Sida 173
•  Original

Prop. 1977/78: 91 173

Stockholmsdominans som annars ständigt hotar. Det är därför enligt min mening viktigt att distrikten även i fortsättningen i betydande omfattning får tillfälle att göra program som inte direkt anknyter till det egna området. Det är inte minst av detta senare skäl som det är angeläget att distrikten har en stark ställning med möjligheter att göra självständiga bedömningar i programfrågor. Distrikten skall därför givetvis behålla sin rätt att besluta om vilka program de skall producera för rikssändning. De bör därutöver också få reella möjligheter att påverka utsändningarna av programmen, dvs. att påverka sammansättningen av programutbudet i rikssändningarna. Samtidigt visar de förhållanden jag nyss har pekat på att stor vikt måste läggas vid planeringen av programverksamheten i distrikten.

De förslag som jag har lagt fram i det föregående innebär att riksradion och TV skall skötas av två skilda programbolag. De nya företagen bör vara helt självständiga i förhållande till varandra i programverksamheten. Där- av följer naturligen att de bör ha varsin regionala organisation. De nuva— rande distrikten bör därför delas upp så att radio och TV blir självständiga i förhållande till varandra också utanför Stockholm. Detta utesluter givetvis inte att den riksradio- och TV-verksamhet som bedrivs utanför Stockholm kan dra ömsesidiga praktiska fördelar av ett samarbete. Riksradio och TV bör t. ex. kunna dela på lokaler och administration på orter där det medför praktiska och ekonomiska fördelar. Detta blir med säkerhet fallet under en relativt lång övergångstid i samband med införandet av den nya organisa- tionen och utbyggnaden av verksamheten inom både radio och TV utanför Stockholm. Särskilt under detta övergångsskede kommer moderbolaget att ha en viktig samordnande roll.

För uppbyggnaden av ri k s rad i on s organisation utanför Stockholm är det väsentligt att ta till vara de erfarenheter som vunnits av den nuvarande distriktsverksamheten. Som jag förut har framhållit är en av orsakerna till de stora skillnaderna mellan distriktens programverksamhet att finna i de begränsade personella resurserna inom de mindre distrikten. Det är egent- ligen bara distriktskontoren i Malmö och Göteborg som f. n. har tillräckliga personella och andra resurser att åstadkomma ett brett utbud inom flertalet programområden för riksradion. Det är angeläget att riksradion fär möjlig- het att också på andra orter bygga upp egna redaktioner som blir mera jämbördiga med Malmö och Göteborg då det gäller att bidra till rikssänd- ningarna med en bred och varierad programproduktion.

Det blir riksradioföretagets egen sak att avgöra vilka orter som bör väljas för lokaliseringen av de förstärkta riksradioredaktionerna. Jag utgår emellertid självklart från att de redan väl utbyggda redaktionerna i Malmö och Göteborg behålls. Vid planeringen bör i övrigt en utgångspunkt vara att minst en av redaktionerna förläggs till en ort i Norrland.

En väsentlig utgångspunkt för utvecklingen av riksradion utanför Stock- holm måste vara existensen av lokalradion. Den senare bör i flera avseen- den kunna lämna direkta bidrag till riksradion i form av färdiga program och annan medverkan. Flera olika former för detta kan tänkas.

• Sida 174
•  Original

Prop. 1977/78: 91 [74

Jag lämnar i avsnitt 8.l förslag om ökade medel till lokalradion. Dessa syftar bl.a. till att förbättra lokalradions möjligheter att utveckla och fördjupa sin programverksamhet och att pröva nya programformcr. Jag räknar med att många av de program som i framtiden förekommer inom lokalradion blir av sådant intresse att de förtjänar spridning utanför det enskilda lokalradioemrådet. Från Sveriges lokalradio har framförts för- slag om att en s. k. programbank för sådana program skulle upprättas. Ur denna bank skulle såväl riksradion som andra lokalradiostationer kunna välja program eller programinslag för egen återutsändning. Jag finner detta förslag mycket intressant och anser att tanken i en eller annan form bör förverkligas. Jag räknar under alla förhållanden med att en del av den ökning av riksradioprogrammen som jag föreslår skall bestå av de lämpli- gaste lokalradioprogrammen. Självfallet bör urvalet av dessa program göras av riksradion.

Vidare kan naturligtvis lokalradion genom sin uppbyggnad delvis tjäna som riksradions distriktsorganisation. För att detta skall vara möjligt krävs emellertid att överenskommelse kan nås mellan de två programföretagen om omfattningen och formerna för ett sådant samarbete, som bör bygga på att riksradion betalar för erhållna tjänster.

För riksradions del kommer frågan väsentligen att gälla om det vid en avvägning av kostnadsskäl mot programmässiga bedömningar visar sig mera fördelaktigt att köpa tjänster från lokalradion än att med egna redak- tioner bedriva motsvarande verksamhet. Troligen visar det sig därvid att de lämpligaste lösningarna skiftar för olika regioner och för olika program- områden. l)et finns enligt min mening ingen anledning att driva fram snabba beslut i dessa frågor. I ett inledningsskede kommer riksradion naturligen att rcpliera på den distriktsorganisation som finns nu. och som är gemensam för riksradion och TV. Det gäller i första hand att inom de nuvarande distrikten fördela personalen på de båda medierna. Om det på den enskilda orten visar sig att riksradion även i fortsättningen har störst fördelar av samarbete med TV bör givetvis den möjligheten stå öppen.

Med reservation för att de båda företagen själva bör fatta slutligt beslut i frågan efter egna överväganden räknarjag dock med att riksradion allvar- ligt kommer att pröva möjligheterna att samarbeta med lokalradion genom köp av tjänster. Detta samarbete räknar jag med skall avse såväl allmänna program som nyhets- och sportprogram.

Beträffande möjligheterna att lokalradion svarar för nyhetsbevakning för riksradions del vill jag särskilt anföra följande.

Som jag nyss har visat. producerar de nuvarande distrikten utanför Stockholm i genomsnitt fem minuters nyhetsinslag per vecka i rikspro- grammen i radio. Det kan i och för sig vara rimligt att denna genomsnitts- siffra ökar så att distrikten svarar för en större del av bevakningen av nyheterna utanför Stockholm; det skulle i så fall i huvudsak innebära en minskning av de insatser som nu görs av Ekoredaktionen. Jag har ingen

• Sida 175
•  Original

Prop. 1977/78: 91 175

anledning att räkna med vare sig några väsentliga ökningar av sändningsti- derna för nyhetsprogram eller med några stora förändringar då det gäller fördelningen mellan utrikes-, huvudstads- och övriga inrikesnyheter. Ny- hetsinslagen från distrikten kommer alltså även i framtiden att möta svår konkurrens och den genomsnittliga sändningstiden per distrikt kommer därför att kunna öka endast i begränsad omfattning. Det är alltså på grund av det knappa utrymmet endast ett litet urval ur ett stort nyhetsflöde som kan få plats i riksprogrammen, men för att kontinuerligt följa flödet och göra urvalet krävs en ganska stor personal.

Om riksradion skulle bygga tipp en egen fullständig distriktsorganisation för nyhetsbevakningen skulle alltså dess kostnader bli mycket stora i förhållande till den korta sändningstiden. Med hänsyn till att det inom koncernen kommer att finnas två andra bevakningsnät å ena sidan lokalradion och å andra sidan den samordnade riks- och regional—TV:n — finns det starka ekonomiska och rationella motiv för att riksradion i många delar av landet söker samarbete med de andra programbolagen på nyhets- området. Av flera skäl förefaller det därvid troligt att lokalradion normalt blir den lämpligaste samarbetsparten. Ett skäl är att de båda företagen arbetar med samma medium. ett annat att nyhetsjournalistcrna på TV- sidan redan har att tillgodose krav från tre håll: regional-TV och två programenheters nyhetsredaktioner.

Valet av samarbetsformer bör naturligtvis programföretagen göra själva. De kan sålunda bestå i att riksradion köper tjänster som helt utförs av den andra parten. De kan också bestå i att riksradion får placera egen personal hos det andra programföretaget. I båda fallen tillförs det säljande företaget resurser som motsvarar värdet av åtagandet.

Vad jag här har sagt om möjligheterna för riksradion att söka samarbete beträffande nyhetsförmedlingcn gäller i huvudsak också för sportbevak— ningen runtom i landet och i viss utsträckning också för andra program- områden.

Jag har uppehållit mig mycket vid frågan om riksradions möjligheter att begränsa sina kostnader för en fyllig bevakning och spegling av hela landet genom att söka samarbete med något av de övriga programföretagen som har en rikstäckande organisation. Jag är samtidigt väl medveten om att ett sådant samarbete kan innebära problem. Jag räknar därför med att den större delen av de riksradioprogram som produceras utanför Stockholm skall komma från redaktioner som ingår i det egna företaget. Exakt hur många och hur stora dessa redaktioner skall vara bör avgöras av riksradio- företaget självt inom de ramar som gäller för dess verksamhet. Dock bör dessa redaktioner åstadkomma ett så stort antal program att de tillsam- mans med vad som erhålls från lokalradion och eventuellt TV—företagets distrikt motsvarar 40% av sändningstiden i riksradion.

En viktig fråga är vilken ställning inom riksradions organisation som redaktionerna utanför Stockholm skall ha.

• Sida 176
•  Original

Prop. 1977/78: 91 l76

I och med den kraftiga ökningen av programverksamheten vid redak— tionerna växer deras betydelse för det samlade utbudet av program i riksradion. Det är med hänsyn till kravet på mångfald viktigt att redaktio- nerna får samma frihet som de nuvarande distrikten att besluta om vilka program de själva skall producera. Samtidigt är det nödvändigt att redak- tionerna utanför Stockholm får bära sin del av ansvaret för riksradions samlade programutbud.

Dessa frågor innehåller svåra avvägningsproblem. Jag har stannat för att ansluta mig till det förslag som Sveriges Radio lämnat i sitt remissyttrande över radioutredningen. Det innebär att redaktionerna får besluta om såväl vilka program de skall producera som om sändningen av programmen. Den nödvändiga samordningen får åstadkommas genom att företrädare för redaktionerna utanför Stockholm deltar i riksradions programplanering på samma sätt som stockholmsredaktionerna. Efter detta planeringsarbete beslutar företagsledningen om ramar för programproduktion och sändning. Redaktionema inom och utom Stockholm har därvid åtagit sig att svara för ett visst antal program inom skilda programsektorer. Inom dessa ramar beslutar redaktionerna själva om sändningen av de egna programmen. Denna ordning innebär att två angelägna önskemål tillgodoses, nämligen att redaktionerna utanför Stockholm får full sändningsrätt och ökat infly- tande över beslut om programutbudets sammansättning. [ motsvarande mån får de dela ansvaret för att intentionerna i besluten om programstruk- turen förverkligas.

Formerna för hur medverkan i programplanering från redaktionerna utanför Stockholm konkret skall gå till bör beslutas av riksradioföretaget självt. Sveriges Radio presenterar i sitt remissvar alternativa modeller härför, som bör kunna tjäna som förebilder.

Redaktionerna utanför Stockholm bör givetvis även i andra avseenden än programverksamheten ha en självständig ställning. De bör sålunda ha egna budgetar. egen personal och, i den män inte samarbete härvidlag sker med resp. TV-distrikt eller lokalradioenhet, även egen teknik, egen admi- nistration och egna lokaler.

En grundläggande utgångspunkt för hur televisionens distriktsor- ganisation bör vara uppbyggd blir utvecklingen av regional-TV.

Den regional-TV som nu finns i Sverige består av regelbundna och korta nyhetsprogram. Någon gång kan det dessutom förekomma att även andra typer av program sänds regionalt, alltså över endast en del av TV:s sändarnät. Mina förslag om utbyggnad av regional-TV tar sikte på behovet av särskilda regionala nyhetsprogram. Denna verksamhet förekommer nu i fyra av Sveriges Radios sju regioner. Jag föreslår att denna verksamhet skall byggas ut så att den omfattar hela landet. Samtidigt bör regional-'fV- områdena ges en lämpligare storlek, och därför föreslår jag att antalet områden skall ökas till elva, i huvudsak motsvarande Sveriges Radios nuvarande tio distrikt med vissa modifieringar. Det elfte regional-TV-

• Sida 177
•  Original

Prop. 1977/78: 91 177

området bör bestå av en stockholmsregion. Med hänsyn till regional-TV:s inriktning och syfte bör ett regional-'l'V-område i princip bestå av ett eller flera hela län. Gränserna mellan regional-TV-områdena bör således endast undantagsvis bryta någon länsgräns.

Regional-TV ställer krav på betydande resurser. Dessa resurser kan utgöra en bas också för annan programverksamhet i TV — såväl för nyhetsinslag i riksprogrammen som för andra typer av program. Jag före- slår därför att rcgional-TV-redaktionerna även i fortsättningen skall ingå i distriktskontoren för riks-'l'V och att regional-'fV-områdena och TV-dis- trikten skall ha gemensamma gränser. Det bör ankomma på 'fV-företaget att bestämma om redaktionen för regional-TV i Stockholm skall få en fristående ställning eller ingå i någon av de centrala programenheterna. Mitt förslag innebär sålunda att programföretaget för TV får tio distrikt utanför Stockholm.

Jag föreslår i princip följande distriktsindclning för TV: Södra distriktet: Malmö

Västra distriktet: Göteborg Smålandsdistriktet: Växjö Östradistriktet: Norrköping Mellansvenska distriktet:

Örebro Stockholmsdistriktet: Värmlandsdistriktc t: Karlstad GävIe-DaIa-distriktct:

Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län

Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län Östergötlands län

Uppsala. Södermanlands, Örebro och Västmanlands län Stockholms och Gotlands län Värmlands län

Kopparbergs och Gävle-

Falun borgs län N e d re N o rrl an d sd i s t ri kte t: Västernorrlands och Jämt- Sundsvall lands län Västerbottensdistriktet: Västerbottens län

Umeå

Norrbottensdistriktet: Norrbottenslän

Luleå

ljärnförelse med den nuvarande distriktsindclningen för Sveriges Radio innebär mitt förslag till regional-'l'V-områden följande ändringar: Norra Kalmar län förs från Östra distriktet till Smålandsdistriktet. Södra delen av Södermanlands län förs från Östra till Mellansvenska distriktet. Hälsing- land förs från Nedre Norrlandsdistriktet till Gävle—Dala-distriktet. Skälen för dessa ändringar är att distriktsgränserna inte bör bryta en länsgräns. Vidare förs Uppsala län från Stockholmsdistriktet till Mellansvenska dis- triktet i enlighet med önskemål som framförts från länet. Därigenom un- ]: Riksf/("rymt 1977/78. ] saml. Nr 9/

• Sida 178
•  Original

Prop. 1977/78: 91 [78

derstryks länets samhörighet med Mälarregionen. Däremot förs Gotland till Stockholmsdistriktet från Östra distriktet; skälet är att Gotland har bättre kommunikationer med Stockholmsområdet än med Östergötland och därför har en naturligare anknytning till Stockholm.

Även om htrvudprincipen —— i likhet med vad som gäller för de nuvarande distrikten — bör vara att en distriktsgräns sammanfaller med en länsgräns kan det i vissa fall finnas tekniska och ekonomiska skäl för modifieringar. TV:s sändarnät är inte helt anpassat för vare sig den nuvarande eller den av mig föreslagna distriktsindelningen. En exakt anpassning skulle dra betydande investeringskostnader. Åtminstone under en övergångstid bör det därför kunna accepteras, att mottagningsförhållandena för regional— TV-programmen blir mindre goda i vissa delar av ett distrikt, även om omriktning av antenner eller övergång till centralantenner i många fall kan innebära förbättringar. [ vissa fall bör det övervägas att temporärt eller permanent låta TV—distriktsgränserna avvika från en länsgräns.

Mina förslag om en utbyggd programverksamhet i TV-distrikten innebär i sig att de får en starkare ställning inom TV-företaget än vad de nuvarande distrikten har inom Sveriges Radio. I detta sammanhang spelar inte minst utbyggnaden av regional-TV en väsentlig roll. Varje distrikt kommer att få en relativt betydande fast verksamhet som det ensamt beslutar om. Vidare innebär mina förslag en kraftig ökning av riksprogramproduktionen utan- för Stockholm. Detta bör leda till att distrikten får en kraftigt ökad pro- gramverksamhet.

Med den ökande programverksamheten i distrikten blir det enligt min mening nödvändigt att även formellt ge dem en starkare ställning inom TV- företaget än vad de nuvarande distrikten har. TV—distrikten bör exempel- vis fä ett reellt och formellt inflytande över utbudet i riksprogrammen. Jag vill här i huvudsak hänvisa till vad jag tidigare har anfört beträffande den ställning inom riksradioföretaget som redaktionerna utanför Stockholm bör ha. Eftersom TV-företaget enligt mitt förslag kommer att innehålla två självständiga programenheter blir det nödvändigt att se till att TV—distrik- ten får det avsedda inflytandet över båda enheternas programutbud. An- svaret föratt ftnna lämpliga former för distriktens inflytande blir därför en viktig Uppgift för ledningen för-TV-företaget.

Mycket delade meningar frnns rörande frågan om en utbyggnad av TV:s distriktsverksamhet skall ske i form av koncentrerade satsningar på ett litet antal orter eller om utbyggnaden skall ske med sikte på att utjämna de nuvarande skillnaderna mellan å ena sidan de starka Södra och Västra distrikten och å andra sidan de svagt utbyggda övriga distrikten. Jag är för egen del inte beredd att ge uttryck för någon bestämd mening i denna fråga. Svaret måste bli beroende av en noggrann analys av för- och nackdelarna med de två alternativen, och jag anser att det är TV-företaget som är bäst skickat att utföra den. En av de osäkra punkterna i en sådan analys är den pågående tekniska utvecklingen. Med hittillsvarande produktionsmetoder

• Sida 179
•  Original

Prop. 1977/78: 91 179

på 'l'V-sidan har det utan tvivel funnits starka ekonomiska och kvalitets- mässiga skäl som har talat till förmån för en relativt klar koncentration av produktionsrcsurserna. Det finns emellertid tecken som tyder på att en utveckling av enklare och tekniskt mindre krävande produktionsmetoder håller på att ske. 1 så fall minskar naturligtvis tyngden i invändningarna mot att söka sprida TV-resurserna jämnare på distrikten.

Inom vissa programområden måste man dock räkna med att det även i fortsättningen är mest rationellt att förbehålla en utbyggnad för ett begrän- sat antal orter. Jag tänker här på program som kräver stora ateljé- och verkstadsresurscr. såsom TV-teater och större underhållningsproduk- tioner. I sådana fall finns det skäl att överväga att söka samarbete med lokala och regionala teatrar. Ett sådant samarbete skulle kunna gå utöver lokal- och vissa teknikfrågor; "PV-företaget bör kunna överväga samarbets- avtal i fråga om utnyttjandet av personal. såsom skådespelare och annan scenpersonal.

Mot de tekniska och rcsursmässiga skäl som kan anföras till förmån för en mera koncentrerad utbyggnad kan ställas flera mera allmänna skäl för en större spridning av 'fV-rcsurserna. Ett tungt vägande sådant skäl finns i ett av de centrala motiven för distriktsverksamheten överhuvudtaget: att ge en rättvisande och representativ bild av hela landet.

4.2.5. Gemensmnmujhu/(tioner

Sveriges Radios nuvarande organisation präglas i hög grad av att en mängd funktioner har gjorts gemensamma för programenheterna och pla- nerats direkt under företagsledningen. [ det organisationsförslag som jag har lämnat i det föregående har de volymmässigt mest omfattande av dessa funktioner förts till de olika programföretagen. Det gäller exempelvis dist- riktsverksamheten. Det gäller också drifttekniken i Stockholm, som bör delas på de båda nya företagen. Dessa organisationsförändringar är nöd— vändiga för att programföretagen skall få den självständighet i program— verksamheten som enligt min mening måste eftersträvas. På sikt bör de också leda till effektivitetsvinster.

Då det gäller placeringen av ett antal funktioner som nu är företagsge- mensamma och som i huvudsak är av servicekaraktär finns det knappast anledning att från statens sida ge detaljerade riktlinjer. Det bör överlåtas åt koncernen själv att avgöra sådana frågor. Jag vill emellertid på denna punkt redovisa några mer allmänna principer.

Ett syfte med mina förslag är att ge programföretagen stor självständig— het. Det är därför av betydelse att de har rätt att besluta om hur de skall använda tilldelade medel, hur de skall dimensionera olika funktioner och om de själva skall svara för funktionerna eller köpa tjänster från annat håll, eventuellt från något annat av programföretagen. Därför är det enligt min mening viktigt att det i första hand är programföretagen själva som svarar föratt deras verksamhet bedrivs på ett rationellt och ekonomiskt sätt.

• Sida 180
•  Original

Prop. 1977/78: 91 180

Det blir således en viktig uppgift för programföretagen att kontinuerligt göra egna prioriteringar av olika behov inom de ekonomiska ramar som tilldelas dem. Förutsättningarna för sådana prioriteringar förbättras genom den mera långsiktiga planering som jag föreslår för koncernen och som också bör gälla för de olika företagen inom den.

Vad jag nu har sagt bör gälla som en allmän pricip. Den bör realiseras så snart det är möjligt. men under ett övergångsskede måste den troligen modifieras.

Övergången till den nya organisation som jag föreslår får inte ske så brådstörtat att den leder till dyra och dåliga lösningar. Den måste planeras noggrant i samverkan mellan koncernledningen och programföretagen. Det är därvid ett ofrånkomligt faktum att det nuvarande företaget innehål- ler ett antal servicefunktioner och -resurser som utnyttjas gemensamt av de enheter som skall bilda de nya företagen. Det får bli en bedömnings- fråga i vilken grad de olika funktionerna och resurserna är av sådan betydelse för programverksamhetens självständighet att de bör fördelas på de olika programföretagen. Önskvärdheten av en fullständig uppdelning av dem på programföretagen får därvid vägas mot ekonomiska hänsyn.

Särskilt under ett inledningsskcde torde det vara rationellt och ekono- miskt att flera funktioner och resurser fortsätter att vara gemensamma. Det gäller bl.a. frågor rörande fastigheter och flera administrativa och vissa tekniska funktioner, publik- och programforskningsavdelningen (PUB) och programtidningen Röster i Radio/'I'V. Om dessa och eventuellt andra funktioner skall fortsätta att vara gemensamma för hela koncernen eller delar därav måste enligt min mening avgöras av programföretagen själva. Dock vill jag understryka att det inte får bli moderföretaget i koncernen som direkt svarar för de här behandlade funktionerna. somju i huvudsak endast berör programföretagens verksamhet. De bör i stället styras från programföretagen. Flera olika organisationslösningar är tänk- bara och dc kan skifta för olika funktioner. I vissa fall kan funktionerna läggas hos ett av programföretagen, som sedan säljer tjänster till de andra företagen. I andra fall kan funktionerna utföras av ett eller flera gemensamt ägda dotterföretag. Vilka lösningar som väljs bör helt avgöras inom kon- cernen.

4.3. Programfrågor 4.3.l Inlvtlumlv synpunkter

Jag har inledningsvis som ledmotiv för de föreslagna förändringarna av radio- och TV-verksamheten angett integritet, kvalitet. mångfald och de- centralisering. De förändringar av organisationen. som jag nyss har redo- gjort för (4.2). har alla syftat till att förbättra programproduktionens villkor i angiven riktning.

I och med att systemet med en fri och i publicistiskt avseende oberoende

• Sida 181
•  Original

Prop. 1977/78: 91 181

radio och television ligger fast. ankommer det på programföretagen en- samma att utforma programverksamheten inom de gränser som följer av radiolagen och avtalen med staten. Det är därför angeläget att finna en form för de allmänna riktlinjer som regering och riksdag utfärdar och för medelstilldelningen till verksamheten som inte inkräktar på programföreta- gens integritet. Liksom hittills bör regering och riksdag således inte kunna anlägga synpunkter på t. ex. enskildheter i programutbudet.

Programverksamhetens inriktning regleras i avtal mellan staten och pro- gramföretagen. Jag anser. i likhet med utredningen och den övervägande delen av retnissinstanserna. att de nya avtalen bör ha ungefär samma grad av detaljreglering som de nuvarande. Detta innebär att endast allmänna riktlinjer bör ges i programpolitiskt hänseende.

Utredningen framhåller att radion och televisionen spelar en roll både i informationspolitiskt och i_ kulturpolitiskt avseende. och att de informa- tionspolitiska målsättningarna relativt sett har överbetonats hittills. Jag delar liksom remissinstanserna över lag denna bedömning. Den hittillsva- rande prioriteringen av radion och televisionen som informationsmedier — som f. ö. också avspeglas i gällande avtal om programverksamheten — gjordes innan regering och riksdag hade formulerat ett program för kultur- politiken. vilket skedde år [974 i samband med den första kulturproposi- tionen (prop. 1974: 28).

Som informationsmedier har radion och televisionen en viktig roll att spela i vår demokrati vid sidan av en livaktig press. Genom sina möjlighe- ter att upplysa och informera. att kommentera aktuella skeenden. att kritiskt granska och kontrollera makthavare och beslutsfattare samt att främja kommunikationen mellan olika grupper i samhället har radio och TV ett stort ansvar för den fria åsiktsbildningen. Med hänsyn till den unika ställning som etermedierna har måste givetvis i detta ansvar innefattas kraven på mångsidighet och mångfald i speglingen av olika opinioner. Det är bl. a. av det skälet somjag i det följande kommer att läggaen så stor vikt vid medverkan i programverksamheten utifrån.

De av regering och riksdag formulerade målen för kulturpolitiken bör i tillämpliga delar ktlnna överföras till radio— och TV-området på sätt sotn anges av radioutredningen och som vinner allmän anslutning av remissin- stanserna. [ de förslag till avtal mellan staten och programföretagen, som jag senare kommer att underställa regeringen. avser jag att i konsekvens med den sytt jag här har gett uttryck för starkare markera radions och televisionens kulturansvar än vad som hittills har skett.

Sändningstiderna i radio och TV har ökat kraftigt under den gångna avtalsperioden. | TV har sändningstiden fördubblats genom tillkomsten av TV 2 och ligger nu på ca 80 timmar i veckan. Den sammanlagda sändnings- tiden per vecka för avgiftsfmansierad riksradio beräknas innevarande bud- getår uppgå till ca 340 timmar. Lokalradions sändningstid varierar mellan 10 och 15 timmar per vecka.

Enligt publikundersökningar under år 1977 ägnar den svenska befolk— ningen över 15 år i genomsnitt ca två timmar om dagen till TV-tittande. Radiolyssnandet är ca 1 timme och 50 minuter. Mest utbrett är lyssnandet på den lätta musiken i P3.

l stort sett har den tid som vi ägnar åt TV varit oförändrad under en följd av år. Det är värt att notera att tillkomsten av en andra TV-kanal i och för sig inte medförde annat än en marginell ökning av det genomsnittliga TV- tittandct. Å andra sidan kan det konstateras att vissa grupper med stor fritid ökade sin TV-konsumtion betydligt. Hit hör bl. a. barnen. För den stora majoriteten av befolkningen ändrades alltså inte tittarvanorna genom tillkomsten av TV 2. Den avgörande orsaken härtill är naturligtvis att vår fritid är begränsad och dessutom att det mesta av programutbudet erbjuds på samma tider i de båda kanalerna.

Enligt min mening bör vissa slutsatser kunna dras ur de refererade resultaten av publikundersökningarna på radio- och TV—sidan. TV-tittan- det utgör redan nu en dominerande fritidssysselsättning för många männi- skor. Det finns risk för att andra fritidsaktiviteter, t. ex. föreningsliv och egen skapande verksamhet, får stå tillbaka om TV-tittandet utsträcks i

• Sida 185
•  Original

Prop. 1977/78: 91 185

tiden. Det är därför knappast önskvärt att TV—konsumtionen ökar totalt sett. I princip bör sålunda den nuvarande sändningstiden i riks-TV bibehål- las oförändrad. Jag bortser då från det speciella dagblock med repriser som jag kommer att föreslå i det följande (4.3.5). Liksom hittills bör vidare 'l'V- programverksamheten vara koncentrerad till kvällstid. naturligtvis med undantag för skolprogram och direktsändningar från olika evenemang o.d.

Beträffande radion är situationen delvis en annan. Det finns en rad angelägna programönskemål från olika grupper. Önskemål som förts fram är bl. a. mer lokalradio, fler program för de språkliga minoriterna och fler utbildningsprogram. För egen del anser jag liksom utredningen att det är motiverat med en viss ökning av riksradions sändningstider.

Till följd av den dominerande roll som TV spelar som fritidssysselsätt- ning på kvällstid har den för radiolyssnandet attraktiva tiden kommit att utgöra morgnarna, lunchtid och sen eftermiddagstid. En rad programön- skemål skall uppfyllas för vilka utrymmet i de tre parallella programkana- lerna inte förslår. Det är t. ex. svårt att både öka lokalradions sändningsut- rymme och ge plats för fler sändningar på minoritetsspråk och en varierad musikrepertoar på dessa tider. Det är av den orsaken som utredningen föreslår att införandet av en fjärde programkanal. P4, övervägs. Sverige saknar dock f.n. frekvenser för ett fjärde radioprogram. Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt televerket att i kommande interna- tionella förhandlingar rörande frekvensfördelning verka för att Sverige får ytterligare frekvensutrymme för att kunna etablera P4.

Av vadjag nyss har anfört följer att ett ev. framtida införande av P4 i sig inte behöver innebära att sändningstiden skall öka totalt sett, utan främst att möjligheterna förbättras att i radion på god sändningstid tillgodose olika rimliga programönskemäl.

Jag utgår således i det följande från att den totala sändningstiden i radio och TV i stort ligger kvar på nuvarande nivå. I stället för att öka sändnings- tiden bör ansträngningarna koncentreras på att öka den enskildes behåll- ning av programmen genom att dessa görs mer tillgängliga. Utredningen diskuterar ingående kvalitetsaspekten och dess synpunkter delas allmänt av remissinstanserna. För egen del fästerjag stor vikt vid de kvalitetshö— jande åtgärderna och avser att återkomma till detta i det följande (4.3.4).

Under senare år har från regeringens och riksdagens sida stor vikt lästs vid att andelen regional produktion för riksprogrammen i radio och TV skall öka. Betydelsefulla steg i denna riktning har också tagits under den gångna avtalsperioden. Enligt riksdagens beslut är 1966 skulle den regionala andelen på sikt uppgå till ca en fjärdedel av den totala riksprogramproduktionen. Detta mål har uppnåtts med bred marginal. Budgetåret 1976/77 uppgick sålunda distriktens andel av egenproduktionen i TV till drygt 31 %. För den riksradioproduktion som kan utlokaliseras motsvarade distriktsproduktioncn samma budgetår 27,5 %. Av betydelse i sammanhanget är också den försöksverksamhet med regionala nyhets-

• Sida 186
•  Original

Prop. 1977/78: 91 186

sändningar i TV, som Sveriges Radio startade på eget initiativ i början av 1970-talet och som nu omfattar fyra olika regioner, samt 1975 års beslut om lokalradio.

Det råder en bred enighet om att utvecklingen mot en ökad regional förankring av programverksamheten måste fortsätta. Härigenom skapas förutsättningar för en större mångsidighet i programverksamheten och för att programstoffi olika delar av landet tas tillvara. Det är viktigt att slå fast principen att radion och televisionen skall spegla strömningar i hela landet och inte bara i huvudstaden. Jag kommer i det följande i mitt förslag till riktpunkter för den fortsatta utbyggnaden att föreslå att andelen regionalt producerade riksprogram senast budgetåret 1985/86 skall öka till 40% av den produktion i TV och ljudradio som rimligtvis kan utlokaliseras. Denna nivå bör dock inte betraktas som ett definitivt slutmål; möjligheterna till en fortsatt regionalisering bör övervägas när den kommande avtalsperioden lider mot sitt slut.

Utredningen föreslår att verksamheten med regionala TV-sänd— ningar får fasta former och byggs ut i hela landet. Vissa remissinstanser ser positivt på förslaget. Från andra håll reser man dock invändningar. Många remissinstanser anser att en utbyggnad och konsolidering av lokal— radion bör prioriteras. Liknande åsikter har förts fram i den allmänna debatten om utredningens förslag. Jag finner det mot denna bakgrund motiverat att behandla lokalradio och regional-TV i ett sammanhang.

Enligt min mening bör man inte ställa kraven på en utbyggd lokalradio mot en satsning på regional-TV. För att stärka och komplettera den regio- nala nyhetsinformation. som framför allt pressen ger, bör det finnas plats både för en vital lokalradio och för reguljära regionala nyhetsprogram i TV. Hittillsvarande försöksverksamhet med regional-TV har fått ett posi- tivt mottagande. Det säger sig självt att lokalradion med sin längre sänd- ningstid och sin lättrörliga inspelningsteknik har förutsättningar för bl. a. en mer inträngande reportageverksamhet och aktivare kulturbevakning än vad som är möjligt med korta nyhetssändningar i TV. Lokalradions be- vakningsområden är också betydligt mindre än de elva TV-distrikt som landet bör delas in i enligt mitt förslag. Samtidigt ligger det ett stort värde för sammanhållningen och samhällsinformationen inom de större regioner— na att publiken har tillgång till ett dagligt regionalt producerat nyhetspro— gram. l)et är av största vikt att den i och för sig naturliga storstadsdomi- nansen i nyhetsutbudet balanseras av ett ökat inslag av regionalt nyhets- stoff. Regionala nyhetssändningar kan vara ett sätt att åstadkomma en förändring i denna riktning. Ett lika tungt vägande skäl för en utbyggd regional-TV-verksamhet ligger i det förhållandet att verksamheten ger basresurser för utveckling av riksprogramproduktion, både vad gäller ny- heter och annan programverksamhet. Detta samband är för mig ett tungt vägande skäl att föreslå en successiv utbyggnad och permanentning av nuvarande försöksverksamhet med regionala nyhetssändningar i TV.

• Sida 187
•  Original

Prop. 1977/78: 91 187

I fråga om lokal rad ion kommerjag i det följande att föreslå resurs- tillskott för konsolidering av verksamheten och förbättring av de allmänna arbetsvillkoren. Jag utgår från att medelsförstärkningen i första hand an- vänds för att förbättra villkoren vid de nuvarande produktionshuvudor— terna och endast i ett mindre antal fall för att inrätta underredaktioncr. Enligt min mening bör nämligen ställning till frågan om lokalradions redak- tionella täckning tas i ett sammanhang sedan ett par års erfarenhet av verksamheten har vunnits. Detta innebär emellertid inte attjag har frångått kravet att lokalradion skall fungera som länsradio, dvs. inte bara spegla residensstadens händelser. En tillfredsställande bevakning av hela länet bör i många fall kunna ske med utgångspunkt från produktionshuvudorten. I enlighet med vad jag har anfört inledningsvis räknarjag inte med någon ökning av lokalradions sändningstid under de närmaste åren. Jag vill i sammanhanget även erinra om förslaget (4.2.4) att lokalradion skall kunna producera program för riksradion och erhålla täckning av kostnaderna härför.

Originalsändningarna i TV brukar med hänsyn till produktionskällan delas ini egen och främmande produktion. Med egen produktion förstås program som i allt väsentligt framställts med programföretagets egen personal och teknik. Främmande produktion är program och programinslag som gjorts utanför företaget, både svenska och utländska program. Andelarna egen och främmande produktion har under de senaste åren varit ungefär lika stora. Schablonmässigt ligger genomsnittskostna- den för de egenproducerade programmen betydligt högre än för den främ- mande utländska produktionen. Naturligtvis fmns det stora variationer inom resp. kategori. Reprissändningarna är schablonmässigt billigare än originalsändningarna.

[ remissyttrandena och den allmänna debatten har stort intresse ägnats åt frågan huruvida den svenska produktionens andel av utbudet bör höjas. Det har i sammanhanget framhållits att en viktig beståndsdel i det totala utbudet utgörs av olika serieproduktioner av amerikanskt och brittiskt ursprung. Enligt mångas åsikt fyller alla serier inte högt ställda krav på kvalitet. Det ensidiga inslaget av serier och underhållning från vissa länder har också kritiserats.

Från vissa håll har hävdats att, liksom utredningen föreslår, inköpsor- ganisationen bör stärkas och ansträngningarna intensifieras att ge de svenska 'l'V-tittarna ett mer mångfasetterat utbud av utländska TV-pro- gram och filmer som speglar olika kulturer. Det framhålls också att större resurser krävs för att bearbeta de utländska inslagen för att göra dem mer tillgängliga för den svenska publiken.

För egen del vill jag först erinra om vad jag tidigare har anfört om behovet av ökad frilansmedverkan i etermedierna. Det är således självklart att i utbudet av svenska program måste ingå en växande andel som har producerats av eller under medverkan från personer utanför programföre-

• Sida 188
•  Original

Prop. 1977/78: 91 188

tagen. Det är i sammanhanget av mindre intresse om produktionen klassifi- ceras som egen eller främmande. Det står klart att en kraftig ökning av den egna produktionen skulle kräva avsevärt större produktionsresurser. Jag är därför inte beredd att rent allmänt förorda en kraftigare ökning av andelen svenska program utan anser att — på samma sätt som gäller den totala sändningstiden * insatserna i stället bör sättas in på kvalitetshöj- ningar med utgångspunkt från i stort sett nuvarande produktionssamman- sättning. Avgörande för min bedömning härvidlag är inte bara ekonomiska skäl utan också kulturpolitiska. När det gäller de utländska programmen finns det anledning att söka bredda intaget både vad avser ursprungsländer och ämnen. Härigenom ökar möjligheterna att ge den svenska publiken vidgade kontakter med skilda utländska förhållanden och miljöer.

I detta sammanhang har det nordiska samarbetet på radio- och TV-sidan stor betydelse. Det är en viktig del i det allmänna nordiska kulturutbytet. Frågan har följts med stort intresse i bl. a. Nordiska Rådet. Det är dock angeläget att det pågående utredningsarbetet beträffande en eventuell nor- disk TV—satellit, som jag har berört inledningsvis. inte undanskymmer den vikt som programutbytet och produktionssamarbetet inom och utanför Nordvisionen bör ha för programföretagen.

Programsättningsprinciperna i radio och TV skiljer sig åt. [ radions tre programkanaler tillämpas en renodling av programinnehållet på så sätt att P ] huvudsakligen innehåller talprogram. P 2 utbildnings- och minoritetsprogram samt seriös musik och P 3. slutligen, huvudsakligen lätt musik och lokalradio. De båda TV-kanalerna har däremot i princip ett likartat, heltäckande programinnehåll. 'l'V-kanalerna skall enligt 1966 års beslut ha stor självständighet vid programsättningen. Systemet förutsätts inbjuda till en ”stimulerande tävlan”. Samtidigt skall programsättningcn i vissa avseenden samordnas. Den grundläggande principen är att de båda kanalerna inte skall sända likartade program vid samma tidpunkter. Denna modell för programsättning brukar kallas väx/inysprincipen.

Renodlingsprincipen i radion har kritiserats starkt från många håll. Det har hävdats att systemet missgynnar bl. a. de seriösa talprogrammen och den klassiska musiken. Minskningen av P l-publiken har bl.a. framhållits som en olycklig konsekvens. Som alternativ till nuvarande renodling har förespråkats olika blandformer. Samtidigt framhålls från många håll att det kan vara förenat med risker att göra alltför radikal förändringar av nuva- rande ordning, förändringar som kanske leder till att radiolyssnandet mins- kar totalt sett. Renodlingen har på senare år mjukats upp något. För egen del utgår jag från att det nya programföretaget kommer att följa denna fråga med stor uppmärksamhet. Det bör — liksom hittills har varit fallet — ankomma på företaget ensamt att göra en sammanvägning av de starka publikönskemålen om en kanal för lätt musik mot olika skäl för ett mera omväxlande utbud i var och en av kanalerna.

Programsättningsprinciperna i TV lades fast i 1966 års beslut. 'l'våka-

• Sida 189
•  Original

Prop. 1977/78: 91 189

nalssystemet i dess ursprungliga tappning har modifierats något av Sveri- ges Radio sedan vissa erfarenheter har vunnits. De nuvarande koordina- tionsprinciperna bygger på att ett visst skydd ges det seriösa. informativa programutbudet. Jag har i det föregående uttalat att det nuvarande tvåka- nalssystemet bör bibehållas. Jag förutsätter således inga förändringar i nuvarande regler för televisionens programverksamhet.

Jag utgår från att de två programenheterna inom det nya TV-företagct fortsätter att pröva olika koordinationsåtgärder som — utan att inskränka publikens valfrihet — kan vara ändamålsenliga. Programenheterna tilläm— par redan i dag en viss programm'assig samordning inom vissa ämnesområ- den. En sådan samordning bör kunna fullföljas, varigenom en bredare täckning kan åstadkommas på vissa områden. Även tidsmässig samord- ning bör kunna prövas utan att grundförutsättningarna med två i princip konkurrerande kanaler ändras.

N yhetsförmedlingen tillhör radions och televisionens centrala uppgifter. N_vhetsprogrammen har höga tittar- och lyssnarsiffror. Program- men når en stor publik och sannolikt är det många människor som genom radio och TV får sin väsentliga information om dagshändelserna. Frågan om hur nyhetsverksamhetcn skall utformas och organiseras är därför värd stor uppmärksamhet.

Den nuvarande nyhetstjänstens organisation grundar sig på l966 års riksdagsbeslut. [ propositionen ( 1966: 136) betonades att det från opinions- bildningens synpunkt var önskvärt med en långt gående spridning av nyhetsurval, analyser och kommentarer. En fullt utbyggd nyhetsorganisa— tion inom varje programenhet befarades dock medföra att den samman- lagda kostnaden för nyhetstjänsten skulle bli betydande. Därför förordades att en gemensam nyhetsredaktion för radion och de båda TV-kanalerna skulle inrättas. Radion och de båda TV-enheterna skulle därutöver var för sig svara för kommenterande aktualitetsprogram. Föredragande statsrådet framhöll att det föreslagna arrangemanget beträffande nyhetsprogrammen skulle betraktas som en försöksordning, vars ändamålsenlighet kunde av- göras först sedan viss tids erfarenhet hade vunnits.

Sveriges Radio har organiserat nyhetsverksamhetcn på ett sätt som nära ansluter till uttalandena i '1966 års proposition. Erfarenheterna under de år som har gått sedan nyhetsorganisationen infördes visar dock att de kom- mentcrande nyhetsredaktionerna i stor utsträckning måste sköta samma bevakning och göra samma arbete som den gemensamma nyhetsorganisa- tionen, den s. k. Centralredaktionen. Den besparingseffekt som förutsattes när Centralredaktionen infördes har alltså inte kunnat uppnås. Organisa- tionen har också inneburit en för TV-publiken svårförklarlig uppdelning av nyhetssändningarna.

Mot denna bakgrund vill jag. i likhet med radioutredningen och en bred remissopinion. förorda att de kommenterande redaktionerna själva för svara för den telegramredigering och telegramläsning som Centralredak- tionen idag sköter.

• Sida 190
•  Original

Prop. 1977/78: 91 190

När det gäller nyhetsorganisationen som helhet menar utredningen och en omfattande remissopinion att den eftersträvade mångfalden och bred- den i nyhetsutbudet bäst hävdas genom att TV har två från varandra fristående nyhetsredaktioner och att radion likaså har två självständiga nyhetsförmedlare (TT och Dagens Eko).

En spridning av nyhetsurval, analyser och kommentarer är från opin- ionsbildningens synpunkt önskvärd. Jag ansluter mig därför till radioutredningens förslag om oförändrade principer för nyhetsorganisa- tionen och jag ser det som ett fullföljande av dessa principer att Centralre- daktionens uppgifter övertas av de kommenterande nyhetsredaktionerna.

Radioutredningen anser att radions och televisionens utri ke sbe- vak n i ng har försämrats under de senaste åren. Utredningen föreslår att bevakningen förstärks genom att nyhetsredaktionerna ges ökade resurser och att programenheterna inom radio och TV ges självbestämmanderätt i fråga om hur utrikesbevakningen bör organiseras.

Radioutredningen och en samlad remissopinion förordar att programen- heterna ges möjlighet att förbättra och utveckla sin utrikesbevakning för programverksamheten. De förslag rörande radio- och TV- verksamhetens organisation. som jag tidigare har lämnat, innebär att programföretagen själva skall kunna bestämma hur utrikesbevakningen skall organiseras och att utredningens förslag därmed automatiskt tillgodoses. De ansvariga inom radio och TV ges alltså möjlighet att med givna ekonomiska ramar ge hemmaredaktioner och korrespondentnät den inriktning som anses vara önskvärd. Jag utgår dock från att riksradions och televisionens programen- heter — av ekonomiska och praktiska skäl — även i fortsättningen skall ha möjlighet att samarbeta med varandra i fråga om utrikesbevakningen där så är lämpligt.

4.3.3. Frilunxmetli'erkun

Fn'stående utövare av konstnärlig. publicistisk. vetenskaplig och där— med jämställd verksamhet har enligt radioutredningen viktiga uppgifter att fylla genom medverkan i radio- och 'fV-program. s. k.frilans/ttet/verkan. Utredningen har behandlat frågan ingående och anser att den är så viktig

• Sida 182
•  Original

Prop. 1977/78: 91 182

att frilansmedverkan bör betraktas som ett särskilt mål för verksamheten och att detta bör framgå av avtalet mellan staten och programföretaget.

Remissinstanserna har över lag anslutit sig till utredningens syn på betydelsen av en omfattande frilansmedverkan i programmen. Flera av de närmast berörda instanserna vill dock lösa frågan på annat sätt än vad utredningen föreslår. De anser snarast att omfattningen av frilansmedver- kan beror på hur stora anslag radion och televisionen tilldelas. I övrigt bör frågan enligt dessa remissinstanser regleras helt genom avtal mellan de berörda parterna — dvs. mellan programföretaget och de frilansmedver- kandes organisationer. Frågan skulle alltså inte direkt komma att beröra förhållandet mellan staten och programföretagen.

Frågan om frilansmedverkan — liksom f. ö. den näraliggande frågan om utläggning av produktionsuppdrag — måste ses mot bakgrund av eterme- diernas ställning och uppgifter. De fyra programföretag som blir samlade inom koncernen kommer att vara de enda i landet som har rätt att bedriva allmän programverksamhet i radio och TV. Samtidigt kommer de att ha praktiskt taget hela landets befolkning som publik.

Programföretagens ställning blir sådan att staten av vart och ett av dem måste kunna kräva ett ansvar för en vid yttrandefrihet i radio- och TV- programmen liksom för mångfald i programverksamheten. Detta gör det nödvändigt att också personer som inte är fast anställda inom programföre- tagen kan medverka i programmen. Staten måste också av programföreta- gen kunna kräva ett omfattande kulturpolitiskt ansvar. Alla vårt lands mest framstående utövare av konstnärlig. vetenskaplig. publicistisk och i vid mening opinionsbildande verksamhet måste kunna utnyttjas i program- verksamheten. En omfattande frilansmedverkan är alltså nödvändig för att programföretagen skall kunna fullgöra de krav som samhället måste ställa på programverksamheten.

Som framförs i flera remissyttranden. bl. a. Sveriges Radios. ställer en omfattande frilansmedverkan ökade krav på etermedierna och deras fast anställda personal. Den fast anställda personalen måste svara för medie- kunnandet och för att de frilansengagerades insatser skall komma till sin rätt i radio och TV. Engagerandet av frilansmedverkande förutsätter därtill att den fast anställda personalen har god ämnesöverblick och god känne- dom om vilken expertis som finns att tillgå och vilka personer som kan bidra till att göra programmen intressanta. För programföretagen är det av största vikt att urvalet av experter. artister och andra medverkande inte blir ensidigt utan att det verkligen bidrar till mångfalden i programmen.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anserjag att det inte finns några principiella motsättningar mellan den fast anställda personalens berättiga— de krav på trygga anställningsförhållanden och ett ökat anlitande av fri- lansmedverkande. Däremot finns naturligtvis ett antal avvägningsproblem.

Ett första avvägningsproblem gäller för vilka typer av uppgifter inom verksamheten som frilansmedverkan är väsentlig.

• Sida 183
•  Original

Prop. 1977/78: 91 183

Härvidlag kan jag instämma i utredningens uppfattning att i första hand konstnärlig verksamhet är ett viktigt frilansområde, men därutöver bör också framhållas vikten av frilansmedverkan från vetenskapsmän. publi- cister och opinionsbildare. Allmänt sett är det främst möjligheterna till direkt medverkan i programmen för icke anställda som det finns anledning att slå vakt om. men det bör också finnas utrymme för frilansmedverkan i det redaktionella arbetet liksom inom de ljud- och bildtekniska områdena i de fall speciell teknik eller tekniska kunskaper är av betydelse för program- mens innehåll och utformning. Det är vidare av vikt att helt eller delvis lägga ut produktionsuppdrag till personer. som inte är fast anställda inom programföretagen.

Ett annat aVVägningsproblem som jag här vill ta upp rör frågan om den totala omfattningen av frilansmedverkan.

Utredningen föreslår att en ökande andel av resurserna skall användas för frilansmedverkan. Utredningens uppfattning delas av de flesta remiss- instanserna. Även jag delar denna uppfattning. Både utredningen och flera remissinstanser anser att den nuvarande låga andelen frilansmedverkan i stor utsträckning beror på att anslagen till Sveriges Radio realt har mins- kat. Jag räknar med att den ökning av programmedlen som mina förslag i övrigt syftar till också skall leda till att andelen frilansmedverkan åter kan öka. Jag räknar dessutom med att det skall bli möjligt att avtalsvägen undanröja de problem för en ökad frilansmedverkan som den nuvarande tillämpningen av lagen (1974: 12) om anställningsskydd (LAS) kan innebä- ra. Därvid vill jag särskilt hänvisa till vad som i denna fråga har anförts i Sveriges Radios remissyttrande. vilket tillkommit efter förhandlingar med SIF-klubben vid företaget. Denna inställning kommer också till uttryck hos flertalet av de remissinstanser som själva är direkt berörda av frågan. Jag kan också tillägga att det ankommer på den nya anställningsskydds- kommittén (A 1977: ()1) att uppmärksamma de särskilda problem som finns i verksamheter där en flexibilitet i rekryteringen och en viss genomström- ning av arbetstagare är naturlig med hänsyn till verksamhetens art (jfr AU 1977/78: 8 s. 19—20).

Jag har självfallet ingen anledning att gå närmare in på frågan hur olika ' avtal och enskilda överenskommelser om frilansmedverkan bör vara utfor- made. Detta är frågor som ankommer på de närmast berörda parterna att lösa. För egen del vill jag emellertid gärna göra klart att jag finner det naturligt om programföretagen — tillsammans eller var för sig — sluter avtal med företrädare för olika grupper av frilansmedverkande eller med organisationer och institutioner på kulturområdet av innebörd att program- företagen ger garantier för en viss minsta nivå för frilansmedverkan. Som en möjlighet att lösa vissa av trygghetsproblemen vid frilansmedverkan utan att minska förutsättningarna för mångfald i programmen vill jag peka på tanken på en teaterensemble för TV, som jag utvecklar vidare i det följande (4.3.6).

• Sida 184
•  Original

Prop. 1977/78: 91 184

Mot denna bakgrund delarjag utredningens uppfattning att det f. n. inte är nödvändigt att genom kvotering av anslagen till radion och televisionen söka garantera en viss omfattning av frilansmedverkan. I likhet med utred— ningen anserjag att en sådan kvotering kan medföra vissa olyckliga effek- ter och att den inte tillräckligt tar hänsyn till etermediernas behov av frihet och flexibilitet vid planeringen och att den därför i det längsta bör undvi- kas.

Som har framgått av det föregående anserjag sammanfattningsvis att en omfattande frilansmedverkan är nödvändig för att de fyra programföreta- gen skall kunna fylla sina uppgifter, inte minst på det kulturpolitiska området. Frågan har direkt anknytning till målen för programverksamhe- ten och därmed till företagens möjligheter att uppfylla de bestämmelser om programverksamheten som jag avser att föreslå i de avtal som skall teck— nas mellan staten och programföretagen. De olika avtal som kan behövas mellan programföretagen å ena sidan och de anställdas och de frilansmed- verkandes organisationer å den andra sidan, mäste självklart ha sin ut- gångspunkt i etermediernas särskilda roll och unika ställning i vårt samhäl- le.

4.3.4. Programverksamhetens inriktning

De programfrågor som jag kommer att beröra i det följande är av princi- piell natur. De anknyter till förslag och synpunkter som har kommit fram i radioutredningens betänkande och i remissyttrandena. I huvudsak ankny- ter vad som här behandlas till den diskussion om olika programfrågor som förts under den senaste tioårsperioden. Det ligger både en styrka och en svaghet i en sådan utgångspunkt. [ och för sig är det naturligt att det görs en avstämning inför början av en ny avtalsperiod och att man försöker summera vunna erfarenheter. Samtidigt finns givetvis risken att de rikt- linjer som formuleras med en sådan utgångspunkt blir alltför tidsbundna och föga framåtsyftande. Det är angeläget att debatten om programverk- samheten förs kontinuerligt inom och utom programföretagen: det vore olyckligt om riktlinjerna i ett avtal blev alltför präglade av den debattsitua- tion som rådde vid avtalsperiodens ingång. Inte minst av detta skäl är det viktigt att riktlinjerna för programverksamheten för den kommande avtals- perioden begränsas till vissa grundläggande principer.

• Sida 191
•  Original

Prop. 1977/78: 91 191

En grundläggande målsättning för programverksamheten under den kommande avtalsperioden bör vara att åstadkomma k v al i t e t s fö r b ä t t- ringar. Radioutredningen och remissinstanserna diskuterar ingående kvalitetshegreppets betydelse. JIäri ryms bl.a. sådana nyckelord som professionalism, tillgänglighet, förnyelse. variation och bredd. Strävan efter hög kvalitet måste givetvis vara en av grundförutsättningarna för verksamheten. Det finns all anledning att notera den kritik för publikfricri som tid efter annan har förts fram i den allmänna debatten. Även om det inte kan fastställas att strävan efter höga publiksiffror har varit ett självän- damål måste man uppmärksamma de risker som finns inbyggda i ett system med konkurrerande programkanaler. Spekulativa metoder för att nå höga publiksiffror måste motverkas.

En grundläggande tes i utredningens och remissinstansernas diskussion om åtgärder för att höja kvaliteten i utbudet av egenproducerade program är att ökade möjligheter ges till bearbetning och ge s ( al tn i ng. Det gäller alla programformer, alltså även t. ex. underhållningssidan. Lika viktigt är det, somjag har anfört i det föregående (4.3.2), att låta kvalitetsaspekterna vara avgörande vid inköp av TV-program som har producerats utanför programföretagen, varav merparten utgörs av utländska produktioner.

Förbättringar av detta slag bör vara möjliga att genomföra med hjälp av de resursförstärkningar som jag kommer att förorda.

Kravet på opartiskhet och saklighet i programverksam heten har en central betydelse i den nuvarande ordningen för radions och televisionens organisation.

Radiolagcn stadgar att Sveriges Radio skall utöva sin ensamrätt opar- tiskt och sakligt. Avtalet mellan staten och Sveriges Radio anger (% 8) att den nämnda bestämmelsen i radiolagen skall tillämpas med beaktande av att en vidsträckt yttrande— och informationsfrihet skall råda samt att pro- gramverksamheten i sin helhet skall präglas av skälig balans mellan olika åsikter och intressen.

Frågan om Sveriges Radio under den gångna avtalsperioden har levt upp till dessa krav eller ej har varit föremål för en intensiv debatt som inte sällan dominerats av kritik mot företaget. Kritiken har framför allt gällt vissa typer av program riktade till en viss publik.

Radioutredningen anser med hänvisning bl.a. till statistik över radio- nämndens granskningsarbete Linder perioden att programutbudet i stort stått i god överensstämmelse med föreskrifterna i radiolagen och avtalet med staten. En liknande slutsats kom några år tidigare radionämndsutred- ningen till.

Radioutredningen diskuterar med utgångspunkt i några speeialundersök- ningar de svårigheter som ligger i att tolka de mål och riktlinjer för pro— gramverksamheten som återfinns i radiolagen och avtalet när det gäller bl. a. saklighetskravet. Det framhålls bl. a. att full objektivitet inte alltid är möjlig att uppnå. Däremot bör anspråken på saklighet och mångsidighet

• Sida 192
•  Original

Prop. 1977/78: 91 192

alltid vara möjliga att upprätthålla. Remissinstanserna delar i allmänhet radioutredningens bedömning.

För egen del villjag understryka vikten av att man i programverksamhe- ten ständigt strävar efter att tillgodose kravet på opartiskhet och saklighet. För progratnföretagen måste' det vara en angelägen uppgift att följa debat- ten på området och att vaka över att förtroendet för programverksamheten i detta hänseende upprätthålls. Programföretagens styrelser här det ytter- sta ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med de uppställda reglerna. i samband med redovisningen av mina förslag till ändringar i radiolagen (0.1) återkommer jag till kraven på opartiskhet och saklighet. Jag vill också erinra om den markering av betydelsen av de demokratiska värdena som görs i mitt förslag till ändringar av lagen. Jag kommer i det följande (4.101) att föreslå en förstärkning av radionämndens organistt— tion. De mctodutvecklingsförsök som nämnden har påbörjat bl.a. för att analysera hur kravet på opartiskhet och saklighet upprätthålls bör — i likhet med vad radioutredningen har föreslagit — fortsätta. Värdet av en vital debatt i hithörande frågor inom och utanför programlöretagen kan inte nog understrykas.

På en viktig punkt formulerar utredningen mer specificerade krav med utgångspunkt från debatten om saklighet och opartiskhet. Det gäller be- vakninge n av s.k. slutna samhällen, dvs. stater där nyhetsför- medlingcn styrs av myndigheterna. Det föreligger en uppenbar risk att nyhetsrapporteringen från dessa länder blir mera positiv än i de "öppna" satnhällen, där en undersökande och ifrågasättande journalistik kan bedri- vas lättare. Utredningen anser med stöd av resultatet av sina undersök- ningar att man i programverksamheten bör göra ytterligare ansträngningar för att spegla och kritiskt granska utvecklingen i de "slutna" samhällena. Remissinstanserna, inkl. Sveriges Radio, instämmer häri. För egen del vill jag erinra om att det i gällande avtal stadgas att Sverige Radio skall hävda de grundläggande demokratiska värdena. Som jag nyss har antytt anserjag denna princip vara så viktig att jag avser att föreslå att en bestämmelse av motsvarande innebörd tas in i radiolagen. Radio- och 'l'V-verksamhetens fria och publicistiskt oberoende ställning är en förutsättning för en journa- listisk bevakning av företeelser och utvecklingstendenser både i demokra— tiska stater och diktaturer. En inträngande utlandsbevakning i bl. a. dessa avseenden förutsätter ökade resurser. Nyhetsverksamhetens organisation -- som jag tidigare har behandlat (4.3.2) — kan även ha betydelse.

Utredningen konstaterar att Sveriges Radio vid en internationell jämfö- relse troligen skulle visa sig vara återhållsamt i fråga om v åld s i ns l ag i underhållningsprogram i TV men att företaget inte väjt för att behandla och återge verklighetsvåld. Utredningen anser det vara angeläget att Sveri— ges Radio även i fortsättningen ägnar stor uppmärksamhet åt frågan om förekomsten av våld i programmen, särskilt med tanke på de effekter som våldet kan ha på den unga publiken.

• Sida 193
•  Original

Prop. 1977/78: 91 193

Däremot avvisar utredningen förslag att frågan om våldsinslag i pro— grammen skall regleras genom bestämmelser i radioavtalet. Enligt utred- ningen skulle det vara svårt att utforma bestämmelser som riktar sig mot de typer av brutalitet och känslolöst och spekulativt våld som rimligen inte bör förekomma. titan att man samtidigt lägger hinder i vägen för en berätti— gad och nödvändig Skildring av det våld som är en faktisk del av verklighe- ten och av människors villkor. Utredningen anser att redan nuvarande föreskrifter om radions och televisionens samhällsansvar innebär ett all- mänt krav på varsamhet med våldsinslag. Bl.a. i syfte att ytterligare understryka detta föreslår utredningen att en föreskrift om att programför- etagen skall hävda principen om alla människors lika värde och den enskil- da människans frihet och värdighet skall tas in i 6 Få radiolagen. Denna formulering skall enligt utredningen uppfattas bl. a. som ett krav på mått- fullhet i användningen av våldsinslag i underhållningen. Samtidigt lägger den inte hinder i vägen för konstnärligt motiverat våld i teaterpjäser och liknande program och inte heller för spegling och granskning av våld som en företeelse i samhället.

Remissinstanserna instämmer i stort sett i utredningens allmänna syn— punkter på frågan om våldsinslag i programmen. När det gäller sättet att reglera programverksamheten på denna punkt skiljer sig dock uppfattning- arna åt. Några remissinstanser ansluter sig till utredningens förslag. medan andra anser att en särskild bestämmelse i ämnet bör tas in i radioavtalet. Sveriges Radio och ett antal andra remissinstanser anser att det skulle vara tillräckligt om nuvarande avtalstext förtydligades genom ett uttalande i propositionen.

Debatten kring våldsinslag i TV—program har främst kretsat kring under- hållningsvåldet. dvs. utnyttjandet av våldsscener som spänningsskapande element i program av förströelsekaraktär. Debatten har präglats av den starka ökningen under [960— och l970-talcn av våldsinslag i det internatio- nella tltbudct av såväl biograffilm som TV-program. Man har särskilt betonat de skadliga följder som våldsskildringar kan få för barn och ung- dom.

Biograffllm som skall visas offentligt måste granskas av statens biograf- byrå. [ fråga om film som önskas tillåten för barn under 15 år skall byrån ta särskild hänsyn till om filmen kan vålla barn i olika åldersgrupper psykisk skada.

TV-program får inte förhandsgranskas av myndighet. Det är inte heller möjligt att som på biograferna stänga ute barn under viss ålder. Ansvaret för vilka program barnen får se vilar helt på hemmen. Det är viktigt att programsättningsprinciperna i televisionen samverkar med hcmmens strä- vanden att inte utsätta barnen för skada.

TV-program som är avsedda för barn brukar sändas på s. k. barnvänliga tider. Undersökningar visar emellertid klart att barn och yngre ungdomar i stor utsträckning följer TV-program som är avsedda för vuxna, även när 13 Riksdagen 1977/78. ] .ruml. Nr 91

• Sida 194
•  Original

Prop. 1977/78: 91 194

de sänds sent på kvällen. Detta gäller särskilt vid veckosluten och under helgperioder. Även om barn tar del av TV-program under andra yttre omständigheter än vid biografbesök måste denna omständighet beaktas vid programsättningen.

Forskning har pågått sedan mycket länge om har såväl vuxna som barn påverkas av film och TV. Under senare tid har man särskilt försökt klarlägga de negativa effekterna av våldsbilder och våldssekvenser särskilt på barn och ungdomar. Man har här sökt särskilja skadeverkningar med kort varaktighet — t.ex. skräckupplevelser, som leder till övergående sömnsvårigheter — och skadeverkningar på lång sikt i form av avtrubb- ningseffekter, normförändringar etc.

De undersökningar som hittills har publicerats medger inga entydiga slutsatser. Forskningen har emellertid intensifierats under senare år och metoderna har förfinats. Inom den år 1977 tillsatta videogramutredningcn (U l977105) pågår arbete att ställa samman en översikt över den aktuella forskningen inom detta område. Sammanställningen och en utvärdering beräknas vara färdig senare i år.

I denna situation bör den svenska televisionens programutbud präglas av försiktighet när det gäller våldsskildringar och våldsinslag. Program- mens effekter i här berört avseende bör uppmärksammas vid utvärdering- en av programverksamheten. Televisionsföretaget bör givetvis följa på- gående forskning och ta hänsyn till de nya rön som kan komma fram.

Sammanfattningsvis bör följande gälla för behandlingen av våld i pro- gramverksamheten. Radion och televisionen har skyldighet att informera publiken, såväl de unga som de äldre, om det faktiska våld som förekom- mer i människans tillvaro. Detta våld måste få behandlas i olika typer av program. t. ex. nyhetsprogram, kommenterande program eller dramatiska framställningar. Självfallet bör viss återhållsamhet i framställningssättet iakttas vid sändningar som äger rum vid tider då barn kan förutsättas ta del av programmen. Man bör också ta hänsyn till de risker som följer av att flera program som skildrar våld sänds under kort tid. Den ökning av underhållningsvåldet som har ägt rum i biograffilm och kommersiellt pro- ducerade TV-program bör däremot inte återspeglas i den svenska televi- sionens programutbud.

De principer för behandlingen av våld i radio och TV som följer av det anförda har stöd i de allmänna reglerna för programverksamheten. Några särskilda föreskrifter på detta område är därför enligt min mening inte nödvändiga.

Föreskriften att principen om alla människors lika värde skall hävdas i programverksamheten har också betydelse när det gäller behandlingen av bl. a. kön s roll s frågo r i p rogra m rn e n. Radioutredningen anser att en bestämmelse av denna innebörd ger resp. programföretag möjlighet att ta ställning mot fördomar och förjämställdhet mellan könen. Meningarna i remissyttrandena är delade. En grupp som representeras av bl.a. jäm-

• Sida 195
•  Original

Prop. 1977/78: 91 195

ställdhetskommittén. Fredrika Bremerförbundet och några politiska kvin- noförbund anser att i den nya lydelsen av radiolagen särskilt bör skrivas in kravet på jämställdhet mellan könen. För egen del anser jag det självklart att man i programverksamheten måste verka för sådana grundläggande värden som jämställdhet mellan könen. En katalog på olika företeelser, som inom ramen för det allmänna stadgandet om alla människors lika värde skall främjas, skulle kunna göras lång. Det är i stället att föredra att en praxis får växa fram. på sätt som hittills har skett, i den praktiska programverksamheten och i radionämndens utslag och inte minst i ett ständigt samspel med olika publikgrupper. Jag delar således utredningens bedömning av hur frågan om jämställdhet mellan könen skall behandlas i riktlinjerna för programverksamheten.

En diskussion av samma slag förs av remissinstanserna när det gäller utredningens synpunkter på program som speglar alkoholbruk. Mot utredningens åsikt att föreskrifterna om radions och televisionens allmänna samhällsansvar i både gällande avtal och förslaget till nytt avtal får anses innebära att varsamhet bör iakttas med bruket av alkohol i programmen, kräver åtskilliga remissinstanser. däribland flera nykterhets- organisationer, att frågan uttryckligen regleras i det nya avtalet. Från flera håll krävs också att programföretagen skall åläggas att följa den statliga alkoholpolitiken. För egen del anser jag det angeläget att man i program- verksamheten iakttar varsarnhet vid speglingen av bruket av olika gifter. t. ex. alkohol. l remissomgången liksom i den allmänna debatten har oro uttryckts från många håll över de attityder till alkoholbruket som anses prägla vissa delar av programutbudet. Jag delar denna oro. Med hänsyn till radions och televisionens genomslagskraft finns det anledning för pro- gramföretagen att besinna sitt ansvar i dessa frågor. Av de skäl somjag har redovisat ärjag dock inte beredd att förorda en särskild avtalsföreskrift av denna innebörd.

Jag vill avslutningsvis något beröra etermediernas betydelse för språ k- vården. Radion och televisionen har ett stort ansvar för den språkliga kulttrrcn. Programföretagen måste därför uppmärksamt följa språkutveck- lingen och bevaka därmed sammanhängande problem. Språkbehandlingen i radio och TV måste tillmätas stor betydelse med hänsyn till mediernas genomslagskraft både på det allmänna språkbruket och på många enskildas språkbruk. Programföretagen bör utveckla och intensifiera det samråd som redan nu äger rum med Svenska språknämnden i frågor som rör språkvård och språkets utveckling i tal och skrift. Språkvårdsfrågan bör uppmärksammas i programföretagens internutbildning. Språket i t. ex. ny- hetsprogram och programannonsering måste vara mönstergillt och det bör utan störningar förmedla det avsedda innehållet till publiken.

Stora publikgrupper anser att yttersta återhållsamhet bör iakttas med bruket av svordomar i radio- och TV-program. Sveriges Radio har i yttran- den till radionämnden uttalat att det är företagets absoluta uppfattning att

• Sida 196
•  Original

Prop. 1977/78: 91 I9o

svordomar bör undvikas i andra sammanhang än där konstnärliga krav eller äkthetsvärde motiverar dem. Särskild restriktivitet iakttas vidare när det gäller program för barn. Jag utgår från att de nya programföretagen kommer att följa samma linje.

4 ..1' .5 K rm' på programverksamhetenfrån vissa publikgrupper

l utredningens betänkande och remissyttrandena diskuteras ingående vissa publikgruppers krav på den allmänna programverksamheten. Även jag finner anledning att. utifrån en principiell utgångspunkt, uppehålla mig vid några av dessa önskemål.

Utredningen konstaterar att en stor grupp inom den yrkesverksamma befolkningen har oregelbunden eller obekväm arbetstid. Ofta har denna grupp svårt att följa utbudet i radio och TV. Utredningen finner avgörande skäl tala för att sändningstiderna görs mer flexibla och att reprissändning— arna i TV på dagtid byggs ut så att denna grupp kan bli delaktig i utbudet. Den överväldigande delen av remissinstanserna vitsordar behovet av ett särskilt dagblock i TV. som huvudsakligen skall innehålla repriser. Flera av deSsa remissinstanser varnar dock för de negativa effekter som ett dagblock i TV kan få för många barn, som utgör en stor potentiell publik för utbyggda sändningar på dagtid. Samma farhågor hyser ett antal remiss- instanser som just på grund härav avstyrker förslaget om ett dagblock i TV. För egen del anserjag att starka skäl talar för att ett mindre dagblock försöksvis införs i TV-sändningarna. Detta förslag utgör det enda avsteget från rrrin tidigare deklarerade åsikt att sändningstiden inte bör ökas under kommande avtalsperiod. Vid urvalet av reprisprogrammen bör givetvis stor aktsamhet iakttas. Riskerna för ett icke önskvärt ökat TV-tittandc bland barn får inte underskattas. En utvärdering av verksamheten med reprisblock bör göras efter ett par års tid.

I de förslag till avtal med programföretagen angående programverksam— heten. somjag senare kommer att underställa regeringen, bör det markeras att företagen skall ta särskild hänsyn till hörselhandikappade. synskadade samt språkliga och etniska minoriteter.

Det råder en bred enighet bland remissinstanserna om att särskilda insatser är motiverade för att göra fler radio- och 'l'V-program tillgängliga för de handikappade och de språkliga minoriteterna. lprin— cip ligger utredningens förslag och remissopinionen i linje med de kultur- politiska insatser för handikappade (prop. l976/77:87) och de mål för invandrarpolitiken som regering och riksdag tidigare lagt fast. Jag finner det angeläget med en förstärkning av de insatser som Sveriges Radio redan har satt i gång. De resurstillskott som jag beräknar i det följande kommer att vara till hjälp för att åstadkomma en sådan förstärkning.

När det gäller döva och hörselskadade är det viktigt att fler TV-program textsätts. Jag vill också peka på de möjligheter som en reguljär text-TV- verksamhet kommer att innebära. Jag återkommer härtill i det följande

• Sida 197
•  Original

Prop. 1977/78: 91 197

(4.6). Det är också angeläget att programföretagen löser frågan htrr man skall nå olika handikappgruppcr med progrz-rminformation. ] enlighet med vad som uttalades i prop. 1976/77: 87 bör detta ses som en del av program- företagens verksamhet i övrigt och finansieras på samma sätt som denna. Sveriges Radio ger sedan länge ett mindre bidrag till Sveriges synskadades riksförbund för utgivning av ett programhäfte i punktskrift. Jag utgår från att det skall vara möjligt för programföretagen att öka bidraget till pro- graminforrnation till synskadade som varit oförändrat under många år. Vad jag nyss har anfört innebär inte attjag anser att programföretagen i framti- den skall ha en allmän skyldighet att bekosta särskilt avpassad programin- formation för olika publikgrupper. Det är emellertid motiverat med ett undantag när det gäller de handikappade med hänsyn till Sveriges Radios redan gjorda åtaganden och till vad regering och riksdag tidigare uttalat i frågan.

Beträffande programverksamheten för språkliga minoriteter föreligger en rad önskemål från invandrarnas organisationer. Ett genomgående krav är att invandrarprogrammen skall spegla dels utvecklingen i hemlandet, dels invandrarnas villkori Sverige. För att kraven skall kunna uppfyllas måste fler program produceras i Sverige.

I radion har sedan länge funnits en särskild, regionalt begränsad pro- gram service på samiska. Regionalradions uppgifter härvidlag har tagits över av lokalradion. När det gäller denna angelägna programverk- samhet vill jag först erinra om vad jag anförde i prop. [976/77z80 om insatser för samerna. Jag underströk därvid att det med hänsyn till samer- nas egenskap av trrsprungsbefolkning och etnisk minoritet i Sverige finns särskilda skäl för att man också inom radio- och TV-vcrksamheten tar på sig ett ansvar för samernas kultur och språk. Särskilda sameprogram bör mot denna bakgrund kunna förekomma i större utsträckning än vad som i och för sig motiveras av samernas antal. Det bör ankomma på Sveriges Lokalradio att tillsammans med det nya programföretaget för riksradio och i samarbete med samernas organisationer väga olika samiska önskemål om riks- och lokalradioprogram mot varandra. Jag vill slutligen rent allmänt framhålla det angelägna i att den allmänna programverksamheten i radio och TV också speglar samiska förhållanden. Möjligheterna till nordiskt produktionssamarbete på området bör givetvis även tas till vara. De nor- diska radioföretagen har tillsammans utrett frågan och det är, som jag har uttalat i samband med prop. l976/77:8(). min förhoppning att förslagen över'arbetas och åter aktualiseras hos resp. regeringar.

4.3.6. Samspelet med det Övriga kulturlivet

Jag har tidigare betonat radions och televisionens kulttrransvar. Jag har t. ex. framhållit att det är angeläget att det finns utrymme för fler gestaltan- de program. att det skapas garantier för att fristående kulturarbetare kan medverka i programarbetet och att programmen speglar kulturlivet i olika

• Sida 198
•  Original

Prop. 1977/78: 91 l98

delar av landet. [ kulturansvaret ingår bl. a. också att främja det konstnär- liga nyskapandet och sträva efter att sprida konst— och kulturintresset till nya grupper.

Det är naturligtvis i första hand genom programutbudets betydelse för publiken som radio och TV spelar sin kulturpolitiska roll. Men också det direkta samspelet mellan programföretagen och det övriga kulturlivet har stor betydelse. På många områden av kulturlivet har radio och TV en dominerande ställning och förfogar över unika personella och tekniska resurser. De sätt på vilka programföretagen väljer att utforma sin verksam— het och disponera sina resurser får därför stor betydelse för kulturlivet i övrigt. Detta framgår tydligt av remissyttrandena från de institutioner och organisationer som är verksamma på kulturområdet eller svarar för utbild— ningsinsatser på detta område. Det finns av lättförståeliga skäl önskemål om ett intensivare samarbete mellan radio och TV och det övriga kulturli- vet.

Radion och televisionen är i sin tur starkt beroende av att kunna samar- beta med andra kulturinstitutioner och med enskilda konstnärer för att kunna få till stånd en omväxlande och vital programverksamhet. Det ligger därför också i programföretagens intresse att delta i ett samarbete med det övriga kulturlivet. Enligt de principer som bör gälla för verksamheten bör programföretagen ha frihet att själva bestämma hur samarbetet med parter utanför företagen skall utvecklas. Denna bestämmanderätt har stor bety- delse när det gäller att ge de programskapande enheterna en oberoende ställning. Med hänsyn till att det finns ett ömsesidigt beroende mellan programföretagen och de institutioner och organisationer som är verk- samma på kulturområdet är det naturligt att företagen vid sina ställningsta- ganden i frågor som har betydelse för kulturlivet beaktar också de önske- mål som finns i samhället i övrigt.

Några frågor av denna karaktär har behandlats särskilt ingående av radioutredningen och remissinstanserna. Det gäller t. ex. samarbetet med teater-institutionerna i landet.

Enligt radioutredningen bör Sveriges Radio i ökad utsträckning i TV sända scenföreställningar från teatrarna. s. k. tr a n s mis s i o n e r. Sådana sändningar skulle göra det möjligt för en större och delvis ny publik att se kvalificerade föreställningar från scenteatrar.

Jag delar uppfattningen att det kvalificerade scenteaterutbud som möj— liggörs genom stöd från det allmänna i ökad utsträckning bör göras tillgäng— ligt för den del av befolkningen som inte har tillfälle att se scenföreställnin- gar. Det är naturligt att transmissionerna i första hand sker från Operan och Dramaten. som är statliga teatrar med riksansvar och unika resurser, men samarbete bör också kunna ske med regionala teatrar. riksteateren- sembler och fria teatergrupper. vilket kan bidra till att öka mångfalden och spegla teaterlivet i olika delar av landet.

För att stimulera utsändningen av scenteatetföreställningar i TV har

• Sida 199
•  Original

Prop. 1977/78: 91 199

radioutredningen föreslagit att Sveriges Radio skall ges ett uppdrag i vilket det i allmänna ordalag anges hur transmissionsverksamheten skall genom— föras. Uppdraget förutsätts ta sikte på en treårig försöksverksamhet som blir föremål för utvärdering. Utredningens ambition att få till stånd ett mer omfattande och på längre sikt planerat samarbete med scenteatrarna är enligt min mening riktig. Jag anser emellertid att det bästa sättet att reglera samarbetet är att avtal tecknas mellan TV-företagct och teatrarna, i första hand Operan och Dramaten. Det förhållandet att transmissioner under de senaste åren har genomförts alltmer regelbundet i televisionen visar att det är möjligt att få till stånd en sådan verksamhet på frivillig väg och jag räknar med att det finns fortsatt intresse härför inom teatrarna och TV. Om detta antagande skulle visa sig vara ogrundat är jag beredd att — på motsvarande sätt som skedde beträffande filmproduktionssamarbetet mel- lan Sveriges Radio och Svenska filminstitutet — ta initiativ till överlägg- ningar mellan berörda parter.

l diskussionen om TV:s teaterutbud påpekas ofta att vissa kvaliteter i en scenföreställning med nödvändighet går förlorade då den förmedlas via TV och att vissa scenföreställningar över huvud taget inte är lämpade för transmissioner. Endast i de för TV särskilt instuderade föreställningarna tar man till vara TV-mediets möjligheter. Jag är medveten om detta och angelägen att stryka under att en ökad satsning på transmissioner ingalun- da minskar ansvaret för att TV-teatern får goda utvecklingsmöjligheter. Det är naturligt att olika teaterformer i TV får förekomma sida vid sida och att de bedöms efter sina skilda förutsättningar och kvaliteter.

Tanken att en fast TV-tcatere nscmble skall knytas till Sveriges Radio har fått starkt gensvar hos remissinstanserna. Det framhålls att en fast ensemble är värdefull inte bara för TV-företagets egen del. Den påverkar dessutom hela landets teaterliv på ett gynnsamt sätt. En ny ensemble där skådespelarna engageras för begränsade perioder kommer troligen att leda till ett mera planmässigt personutbyte mellan teatrarna i landet, vilket bör ge stimulans åt de enskilda skådespelarna och skapa förutsättningar för en förnyelse av teaterinstitutionernas arbete. Skådespe- larnas fackliga organisation har länge krävt den utvidgning och förbättring av arbetsmöjligheterna som man anser att tillkomsten av en fast teateren- semble skulle innebära.

Även inom Sveriges Radio finns en positiv inställning till att inrätta en fast ensemble. [ nuvarande situation anser man att planeringen skulle underlättas och utvecklingen av teaterformen i etermedierna främjas om en betydande del av skådespelarna hade fastare anställningsförhållanden.

Den diskussion som förts om en fast teaterensemble ger ett praktiskt exempel på vilken central roll som etermedierna på ett visst område kan spela för kulturlivet. Enligt min mening är det angeläget att programföreta- gen samverkar med kulturinstitutionerna i alla de situationer där detta visar sig vara meningsfullt och möjligt. Det är därför rimligt att frågan om

• Sida 200
•  Original

Prop. 1977/78: 91 200

teaterensemblen bedöms med hänsyn till effekterna på hela teaterområdet och inte bara utifrån etermediernas egen synpunkt.

Ensemblefrågans lösning förutsätter att en förhandlingsöverenskom- melse kan träffas mellan radio- och TV-företagen och de fackliga organisa- tionerna om anställningsförhållanden m.m. Sådana förhandlingar pågår sedan någon tid. Med hänsyn till den uppslutning som nu finns kring förslaget finns det anledning att hoppas att förhandlingarna skall leda till ett positivt resultat. De resursförstärkningar som jag räknar med att pro- gramföretagen skall få under de närmaste åren bör leda till en ökning av antalet pjäser och därigenom kunna medverka till en lösning.

Televisionen spelar en viktig roll i den svenska film p rod u kt io n e n. F. n. bidrar Sveriges Radio till produktionen av film utanför företaget på flera olika sätt. Med Stiftelsen Svenska filminstitutet har Sveriges Radio ett avtal om produktionssamarbete. Enligt avtalet bidrar Sveriges Radio med minst 5 milj. kr. om året till en produktionsfond som förvaltas av Filminstitutet.

Sveriges Radio lägger också ut produktionsuppdrag på fristående produ- center eller köper visningsrätten till filmer som har producerats i andra sammanhang. Denna verksamhet har självfallet stor betydelse för fria filmare och andra mindre produktionsföretag.

Radioutredningen betonar starkt att TV bör ha ett omfattande samarbete med fria filmare. Detta motiveras med både kvalitets- och yttrandefrihets- skäl. Enligt utredningen är filmen ett av de allra viktigaste områdena för frilansmedverkan i programverksamheten. Utredningen betonar samtidigt att samarbetsavtalet med Filminstitutet endast bör utgöra en bland flera former för televisionens samarbete med filmare.

För egen del vill jag först understryka televisionens stora betydelse för visning av film. För kortfilm och annan film som inte är anpassad för visning på biograf är TV den utan jämförelse viktigaste distributionsfor- men. Även för biograffilmen utgör TV ett betydelsefullt komplement till biografvisning. För många människor erbjuder TV den enda möjligheten att ta del av ett rikt och omfattande utbud av biograffilm.

För televisionen medför denna roll ett stort ansvar. Omfattningen och inriktningen av televisionens inköps- och utläggningspolitik är av avgöran- de betydelse för de fristående filmarnas möjligheter att vara konstnärligt verksamma och att finna en utkomst inom sitt yrke. Enligt min mening ligger en omfattande utläggning av produktionsuppdrag till fristående fil- mare väl i linje med den kvalitetsmålsättning som, enligt vad jag tidigare har anfört, bör prägla verksamheten. Genom de resursförstärkningar som jag kommer att förorda bör det vara möjligt att lägga ut en betydligt mer omfattande produktion än f. n.

Med hänsyn till televisionens stora betydelse för visningen av biograf- film bör televisionen även i fortsättningen bära sin del av ansvaret för finansieringen av den svenska produktionen av sådan film. Huruvida nuva-

• Sida 201
•  Original

Prop. 1977/78: 91 gm

rande avtal mellan Sveriges Radio och Filminstitutet utgör en lämplig form också för ett fortsatt sådant ansvarstagande får prövas av avtalsparterna i samband med att avtalet löper ut den 30juni 1980.

Utredningen framhåller att TV genom sina mediemässiga förutsättningar bör kunna spela en större roll för bildkonsten än vad den har gjort hittills. Fler bildskapare bör ges möjligheter att göra egna program och experimentera med bild. färg och form. Ett hinder för ett utvecklingsarbete med den konstnärliga bilden är enligt utredningen att tekniken på TV inte är organisatoriskt samordnad med programenheterna.

Jag delar utredningens bedömning att den konstnärliga bilden bör ägnas större uppmärksamhet. Mitt förslag rörande radio- och 'l'V-verksamhetens framtida organisation innebär, somjag tidigare har anfört, att TV—företaget får sin egen driftteknik. De hinder för experimentverksamhet, som den nuvarande organisationen innebär och som radioutredningen påtalar, minskar därmed.

Sveriges Radio är landets största musikinstitution. och etermedierna utgör med sin oöverträffande räckvidd människornas främsta kontaktmöj- lighet med musik. [ genomsnitt lyssnar svensken till musik i radio ca 1 timme och 15 minuter per dag. Radion har ett mycket stort inflytande på människors musiksmak och även på deras musikaktiviteter i övrigt, t.ex. inköp av grammofonskivor och andra fonogram. konsertbesök och aktivt musicerande. Detta lägger ett stort ansvar på programföretagen.

| den musikpolitiska debatten riktas inte sällan kritik mot radions musik- verksamhet. Enligt kritikerna har programverksamheten kännetecknats av ett alltfört stelt genretänkande. Förnyelsen av programformerna har också försummats. Musikvalet anses ha varit konventionellt. Melodiradion hari denna debatt kritiserats för att ha ett alltför stort inslag av utslätad musik. medan musikradion har kritiserats för att vara alltför starkt inriktad på den äldre västerländska konstmusiken. Vidare har hävdats att radion dåligt speglat och stimulerat det aktiva musiklivet i landet.

Radioutredningen anser, mot bakgrund av de krav man bör kunna ställa på radion. att den här refererade kritiken i huvudsak är befogad. Utred- ningen betonar dock att man bör hålla i minnet att de kritiserade förhållan- dena delvis är en följd av riksdagens rekommendationer i samband med och efter den s. k. melodiradions tillkomst.

Frågan om melodiradion och den betydelse denna har fått för radions totala musikutbud tas tipp inte bara av utredningen. utan även av ett stort antal remissinstanser. Jag vill därför framhålla att 1961 års beslut om melodiradion tillkom i en mycket speciell situation och inte får vara be— stämmande för radions nuvarande programpolitik. Radion skall givetvis sända musik som får många lyssnare, men denna musik behöver inte isoleras till en kanal. Radioföretaget har alltså möjlighet att bryta skarpa genregränser mellan olika programkanaler. Under senare år har också en sådan förändring mot ökad bredd och variation i repertoar och program- former kunnat noteras.

• Sida 202
•  Original

Prop. 1977/78: 91 202

Att utforma. musikutbudet i radio och TV är en komplicerad uppgift. Musikupplevelser bör erbjudas lyssnarna inom en skala från aktivt lyss- nande till förströelse och avkoppling. Målet bör, som radioutredningen anför. vara att ge alla människor möjlighet att uppleva god musik av skilda slag. Inte minst på musikområdet har programföretagen ett folkbildnings- ansvar i vilket bör ligga bl.a. att hos lyssnarna skapa intresse för nya musikformer och musikaliska genrer, att främja det aktiva musicerandet och att skapa garantier mot att kommersiella intressen otillbörligt påverkar musikvalet.

Hur musikutbudet i radio och TV utformas är en kulturpolitiskt viktig fråga men den hör inte till dem som bör behandlas i detalj vid en avtals- övercnskommelse. Med hänsyn till radions betydelse för musiklyssnandet och musiklivet vill jag dock framhålla hur viktigt det är att programföreta- gen vid sina bedömningar inte blir isolerade utan tar delav synpunkter från olika intressenter på musikområdet och att de dessutom på olika sätt medverkar till en öppen debatt om musikpolitiken i radio och TV.

Jag vill också närmare ta upp frågan om bevakningen av kulturli— vet. Radioutredningen anser att de kritiker. som har hävdat att Sveriges Radios kulturbevakning på flera områden är för sporadisk och dåligt speg- lar den verksamhet som bedrivs, i viss mån har rätt. Utredningen finner att framför allt TV bör kunna spela en mera aktiv roll.

En bred remissopinion delar utredningens uppfattning. Även jag vill betona radions och televisionens ansvar på detta område. Verksamheten bör inte bara spegla kulturutvecklingen och bevaka aktuella kulturhän- delser. Den har också, som utredningen har anfört, en möjlighet att svara för en uppsökande kreativ bevakning som syftar till att fånga upp och ge impulser till skapande verksamhet.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om radions och televisionens bevakning av folkrörelserna. Radioutredning- en noterar att det finns en ömsesidig misstänksamhet mellan Sveriges Radio och folkrörelserna. Utredningen konstaterar att förhållandet mellan dem inte bör vara alltför förtroligt, eftersom folkrörelserna är en del av den verklighet som det ingår i Sveriges Radios uppgift som massmedium att kritiskt granska. Utredningen hävdar emellertid att det finns fog för kriti- ken att Sveriges Radio i viktiga avseenden har försummat folkrörelserna. Utredningen anser också att insatser bör göras för att inom radio och television öka kunskaperna om folkrörelserna. [ likhet med en betydande remissopinion ansluterjag mig till dessa synpunkter.

4.4. Kontakter med publiken

Utredningen betonar betydelsen av att etermedierna på olika sätt vidgar och fördjupar sina kontakter med allmänheten och med skilda publikgrup— per. De viktigaste kontaktpunkterna finns enligt utredningen i den löpande

• Sida 203
•  Original

Prop. 1977/78: 91 203

programverksamheten men därutöver anser utredningen det motiverat att vissa kontakter sker på ett mer organiserat och formaliserat sätt. Utred- ningen föreslår därför att nio regionala publikråd inrättas med uppgift att fungera som kontaktorgan med rådgivande uppgifter rörande program- verksamheten, samt att bolagsstämman skall fungera som ett kontaktorgan i programfrågor.

Flertalet remissinstanser instämmer i utredningens mening att kontak- terna mellan etermedierna och deras publik bör förbättras och intensi- fieras. Däremot avstyrker den övervägande delen remissinstanser försla- get om att inrätta regionala publikråd. Bland de invändningar remissinstan- serna anför mot publikråden kan nämnas att dessa inte anses kunna för— bättra kontakterna med publiken i någon större utsträckning, att publikrå- den skulle öka byråkratiseringen inom verksamheten samt att de skulle kunna äventyra dess oberoende och integritet.

Sveriges Radio. som avstyrker förslaget att införa regionala publikråd anser dock att företagets informella publikkontakter bör vidareutvecklas och redogör i sitt yttrande för ett flertal kontakter som f.n. äger rum mellan företaget och publiken. Bl. a. nämns de s. k. publikfora, som under senare år har arrangerats på olika platser i landet, och där allmänheten och/eller Skilda publikgrupper har fått framföra synpunkter på program- men och ställa verksamheten under debatt. Till dessa publikfora har olika representanter för publiken inbjudits att närvara. Vid ett forum dominera- de helt företrädare för organisationer, kommun och landsting, vid ett annat endast slumpmässigt valda personer i länet och vid andra har slumpmässigt valda personer, representanter för organisationer samt — via annonsering i ortspressen — allmänheten inbjudits att närvara. Vid samtliga genomförda publikfora har slutdebatterna från mötena sänts i radio och TV direkt eller i redigerad form. Härigenom har även en bredare publik, än den som har haft tillfälle att närvara, kunnat ta del av de frågeställningar som har behandlats vid mötena. i anslutning till ett publikforum har lokala och regionala organisationer inbjudits att arrangera möteskvällar kring radio- och TV-frågor med representanter från Sveriges Radio. Enligt Sveriges Radios mening kan denna verksamhet med fördel byggas ut och behöver inte alltid ske i anslutning till ett publikforum.

Sveriges Radio anser vidare att pressen utgör ett slags indirekt publik- kontakt genom att den i viss utsträckning avspeglar publikens reaktioner genom insändare, enkäter och reportage. Andra former för publikkontakt. som nämns i yttrandet, är bl. a. radionämndens verksamhet. de rådgivande kommittéerna inom utbildningsradion, programupplysningen. publikun- dersökningar och studiebesök av olika slag.

Andra remissinstanser framhåller särskilt att publikfora samt de pro- gramkonferenscr som Sveriges Radio har anordnat med folkrörelser och andra kan bidra till en bättre kontakt med allmänheten och olika publik- grupper. Dessa kontaktformer bör därför vidareutvecklas.

• Sida 204
•  Original

Prop. 1977/78: 91 204

För egen del ansluter jag mig till utredningens och rcmissinstansernas allmänna bedömning att det är angeläget att radion och televisionen får en närmare kontakt med allmänheten och med folkrörelserna. Allmänhetens engagemang för programinslag i radio och TV är av naturliga skäl stort. Likväl upplever många att de saknar eller endast har en begränsad möjlig- het att påverka programverksamheten. Det är därför synnerligen angeläget att skapa former för kontaktverksamhet som ger allmänheten möjligheter att framföra synpunkter och önskemål på programmen utan att man in- kräktar på programföretagens självständighet och integritet.

De olika former för kontaktverksamhet mellan etermediernas medarbe— tare och allmänheten. som främst under senare år har växt fram, kan enligt min mening vidareutvecklas och bidra till en bredare och djupare förank- ring i befolkningen som helhet och hos skilda publikgrupper, t. ex. folkrö- relserna och invandrarorganisationerna. De kan likaså bidra till en ökad öppenhet hos rundradions medarbetare för kritik av de egna programmen.

Av vad jag nu har anfört framgår att jag inte är beredd att biträda förslaget om att ålägga programföretagen att inrätta regionala publikråd. Skulle Sveriges Radio eller någon del av koncernen själv vilja inrätta ett eller flera regionala publikråd kan detta vara av värde och bör givetvis vara möjligt utan hinder av vad jag nyss har sagt. Jag förutsätter således att Sveriges Radio och de nya programföretagen eftersträvar att tillämpaoch vidareutveckla olika former för publikkontakt i syfte att åstadkomma en allt intensivare dialog med såväl allmänheten som med folkrörelserna.

Jag övergår nu till att behandla frågan om bolagsstämmans roll som kontaktorgan i programfrågor. Enligt utredningens mening bör bolags— stämman i denna egenskap sammanträda minst två gånger årligen. Försla- get tillstyrks av flertalet remissinstanser som har yttrat sig i frågan.

Jag delar utredningens uppfattning att regelbundna diskussioner om programverksamheten bör förekomma mellan programföretagen och deras ägare. Sådana diskussioner ger möjlighet till förankring av verksamheten bland ägarorganisationerna. vilka i detta sammanhang närmast är att be— trakta som företrädare för publiken. [ likhet med utredningen anser jag att dessa diskussioner kan bidra till att programverksamheten fortlöpande belyses och granskas kritiskt utan nämnvärda risker för att programmedar- betarnas integritet sätts i fråga. [ den organisation somjag föreslår kommer emellertid programföretagens ägare att kunna bli direktrepresenterade en- dast vid moderbolagets bolagsstämma, eftersom moderbolaget ensamt blir innehavare av samtliga aktier i dotterbolagen. Samtidigt är moderbolagets uppgifter sådana att dess bolagsstämma knappast är lämplig att användas som diskussionsforum för programverksamheten. Jag förordar därför den ordningen att dotterbolagen, som blir de verkliga programföretagen, årli- gen inbjuder ägarna dvs. folkrörelserna, pressen och näringslivet i koncer- nens moderbolag till konferenser om den egna programverksamheten. Sådana konferenser bör — i likhet med vad utredningen har föreslagit —

• Sida 205
•  Original

Prop. 1977/78: 91 205

förekomma två gånger per år inom vart och ett av programföretagen. Jag anser dessutom att dessa konferenser skall vara offentliga samt att de skall anordnas på olika platser ttte i landet. Jag finner det vara naturligt att diskussionerna vid dessa konferenser redovisas i resp. företags program- verksamhet. Undantag från förslaget om programdiskuterande konferen- ser bör emellertid göras för Sveriges Utbildningsradio. eftersom det i detta dotterbolag finns rådgivande kommittéer med uppgift att lämna råd och synpunkter på verksamheten inom de fyra utbildningssektorerna.

Slutligen vill jag också beröra utredningens rekommendation om att koncernen bör fortsätta att utveckla olika former av program med publik- medverkan (s.k. public—access-program). Sådana program, där t.ex. en— skilda personer eller grupper får möjlighet att själva göra program eller bidra med idéer till programverksamheten har under senare år gett allmän— heten större möjlighet att komma till tals i radio och TV samt gett den visst inflytande på programverksamheten. Jag ansluter mig till utedningens re- kommendation att programföretagen bör ta fasta på de olika erfarenheter som har gjorts på skilda håll och stimulera till experiment med olika former av vidgat publikdeltagande.

4.5. Arkivfrågor

I en lagrådsremiss den 26 januari l978 med förslag till lag om pliktexemplar av skrifter och ljud— och bildupptagningar m.m. harjag bl. a. behandlat de förslag som dataarkiveringskommittén (U l968:48) har lagt fram i delbetänkandet (SOU 1974: 94) Bevara ljud och bild. Jag har därvid förordat att en ny statlig arkivinstitution inrättas den ljanuari 1979. Insti- tutionen skall bl.a. ha till uppgift att bevara upptagningar av radio- och TV-sändningar, ftlm i videogramform samt vissa fonogram och videogram. De tekniska lösningarna i fråga om inspelning för arkivändamål av radio- och "TV-sändningar somjag där f-"jreslår är i första hand ägnade att tillgodo- se forskningens behov. Det material som kotnmer att bevaras i arkivinsti— tutionen torde med hänsyn till inspelningskvaliteten endast i undantagsfall kunna användas för framtida programändamål. Härtill kommer att institu- tionen till en början huvudsakligen kommer att bevara sådant material som har tillkommit efter den I juli l978. Av upphovsrättsliga skäl kommer materialet i den nya institutionen att vara tillgängligt endast för forsknings- ändamål om inte särskilda avtal träffas med rättsinnehavarna. Förnyade överväganden i fråga om tillgängligheten kan komma att ske av utredning— en (Ju 1976: 02) om upphovsrätt, som har till uppgift att se över hela den upphovsrättsliga lagstiftningen. och av videogramutredningcn (U l977: 05).

Den tekniska apparatur som arkivinstittttionen föreslås förfoga över går inte att utnyttja för den typ av programband för TV som f.n. finns i Sveriges Radios arkiv. Med hänsyn härtill har jag förutsatt att komplette-

• Sida 206
•  Original

Prop. 1977/78: 91 206

ring av arkivinstitutionens samlingar med äldre material från Sveriges Radio tills vidare torde få lösas genom att institutionen förvärvar kopior på lämplig bandtyp.

Om den nya arkivinstitutionen inrättas kan forskare i stor utsträckning där ta del av såväl yngre material som sådant äldre material som har kopierats hos Sveriges Radio. Denna kopiering bör i likhet med vad som har föreslagits beträffande övrigt tillhandahållande i den nya arkivinstitu- tionen bekostas av forskaren enligt fastställd taxa.

Vad jag nu har sagt om tillgången till det äldre materialet i Sveriges Radios arkiv förutsätter givetvis att materialet faktiskt har bevarats. Jag anser att man i möjligaste mån bör undvika att lösa företagets arkivpro- blem genom gallringsåtgärder, åtminstone under den tidsperiod då materialet fortfarande kan anses ha betydelse för programverksamheten eller ännu inte har kopierats och kopiorna har förts över till den nya arkivinstitutionen.

Jag har i den tidigare nämnda lagrådsremissen förordat att gallringsbe- slut av övergripande karaktär rörande material i den nya arkivinstitutionen bör fattas av institutionens styrelseorgan efter hörande av bl.a. Sveriges Radio. Ett motsvarande samrådsförfarande bör enligt min mening tilläm- pas också när det gäller frågor om gallring i Sveriges Radios och de nya programföretagens arkiv. Jag finner det sålunda rimligt att beslut om gallringi Sveriges Radios arkiv bör fattas först efter hörande av riksarkivet och den nya arkivinstitutionen på ljud- och bildområdet. Härigenom ska- pas bl.a. möjligheter för arkivinstitutionen att förvärva sådana upptag- ningar som bedöms vara av värde för forskningen.

4.6. Text-TV

Sedan några år prövar televerket och Sveriges Radio en ny teknik, text- TV, som innebär att en text eller en schematisk bild överförs på TV- skärmar och att detta kan ske samtidigt som skärmen visar ett vanligt TV- program. Texten kan givetvis också visas fristående utan samtidig TV- bild. En avgörande fördel är att flera texter kan sändas ut parallellt och att mottagaren själv kan välja vilken han vill ta emot.

Tekniken ger ökade möjligheter i fråga om textsättningen av de vanliga TV-programmen. Minoritetsservicen kan förbättras genom särskild text- sättning för hörselhandikappade och språkliga minoriteter. Tittaren kan också själv bestämma om han vill ha ett utländskt program tcxtsatt eller inte. Det finns också möjlighet att överföra text som inte har samband med de vanliga programmen. t. ex. telegramnyheter och sportresultat. TV— innehavaren kan själv välja den tidpunkt då han önskar utnyttja den erbjudna nyhetsservicen.

För att vanliga TV-apparater skall kunna användas för text-TV krävs en tillsats, som enligt radioutredningen kan beräknas kosta omkring 2 000 kr. I

• Sida 207
•  Original

Prop. 1977/78: 91 207

ett längre tidsperspektiv kan man enligt utredningen vänta sig att varje TV- mottagare säljs med text—'l'V-tillsats. En sådan serietillverkning kan väntas medföra att en text-TV-försedd apparat bara blir 400—500 kr. dyrare än en som inte har detta tillbehör. Enligt utredningen torde detta medföra att förutsättningen för ett mer omfattande utnyttjande av text-TV är att all- mänheten successivt skaffar nya apparater.

Sändningen torde inte innebära några större kostnader. Däremot kan översättningar, överföring av talspråk till koncentrerad och lättfattlig skrift, telegramredigering m.m. komma att kräva betydande insatser av redaktionell personal.

Radioutredningen anser att de möjligheter som text-TV erbjuder är så väsentliga att systemet successivt bör införas i Sverige. Enligt utredningen bör text-TV i första hand användas för textsättning för hörselhandikap- pade. i andra hand för nyhetsservice och för textsättning på minoritets- språk och först i tredje hand för att ersätta den nuvarande textsättningen av program på främmande språk.

De remissinstanser som har yttrat sig i frågan har över lag anslutit sig till utredningens åsikt att text-TV successivt bör införas. Man instämmer också i utredningens prioritering. Flertalet betonar vikten av att man särskilt beaktar de hörselhandikappades behov.

Sveriges Radio behandlar frågan i sitt remissvar och i sin anslagsfram- ställning för budgetåret l978/79. Företaget hävdar att sedan de laboratorie- mässiga försöken nu är slutförda nästa steg bör bli en försöksverksamhet i mindre skala. Försöksverksamheten. som avses ske i samarbete med bl. a. televerket och de hörselhandikappades organisationer, bör baseras på den reguljära programverksamheten och omfatta ca 200 hushåll som erhåller en TV—apparat, utrustad med den speciella tillsats som fordras för mottagning av text-TV. Självfallet har därutöver vem som helst som på egen hand skaffar sig tillsatsapparatur möjlighet att ta emot text—TV under försökspe- rioden. Kostnaden för försöksverksamheten beräknar Sveriges Radio till 3 milj. kr.

Jag har tidigare (avsnitt 4.3.5) anfört att fler TV-program bör textsättas, så att döva och hörselskadade i större utsträckning än nu kan ta del av programutbudet. Text—TV ger denna möjlighet utan att tittare som inte önskar textning behöver bli störda. Denna teknik bör därför kunna utveck- las snarast möjligt för att kttnna erbjudas döva och hörselskadade.

Den redovisade försöksverksamheten för de hörselhandikappade bör därför enligt min mening inledas snarast. I det följande (avsnitt 8.1) kom— merjag därför att beräkna medel för verksamheten för budgetåret l978/79. Den förordade försöksverksamheten får inte hindra en nödvändig förstärk- ning av textsättning enligt nuvarande konventionella metod. Denna måste tillämpas så länge det nya systemet inte används i fttll praktisk verksam— het.

Ett utnyttjande av text-TV för en ökad nyhetsservice med överföring av

• Sida 208
•  Original

Prop. 1977/78: 91 208

telegramnyheter m.m. aktualiserar ställningstaganden i ett antal princip— frågor. Bl. a. gäller det att avgöra vem eller vilka som skall ges ansvaret att stå för utsändningarna. Radioutredningen anser det vara naturligt att ny- hetsredaktionerna inom de båda TV-kanalerna ges sådana möjligheter. men utredningen pekar också på att Tidningarnas Telegrambyrå (TT) — om man så önskar — skall kunna få möjlighet att sända nyheter via text- TV. I sitt remissvar har TT uttryckt ett sådant önskemål. Andra remissin- stanser, bl. a. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska tidningsut- givareföreningen och Svenska journalistförbundet. anser att andra intres- senter än Sveriges Radio skall ges möjlighet att sända nyheter via text-TV. Tidningstttgivareföreningen anser sålunda att man bör överväga att ge enskilda tidningar och/eller tidningsgrupper sändningsutrymme för text- TV iTV-kanalerna.

Om möjligheter öppnas för andra än Sveriges Radio att sända nyheter och meddelanden via TV-kanalerna måste villkoren för verksamheten preciseras i en rad avseenden. Det gäller bl. a. att lägga fast vissa program- regler samt regler om finansiering, ansvarighet och granskning av verk— samheten.

De anförda problemen är av sådan principiell vikt att regering och riksdag bör ta ställning till dem först efter det att ett utredningsarbete har genomförts och resultatet av detta har remissbehandlats. Jag avser att inom kort föreslå regeringen att tillkalla en kommitté med uppdrag att utreda användningen av text-TV. [ kommittén bör olika intressen vara representerade, bl.a. pressen.

Det är naturligt att till denna utredning också hänskjuta frågan om den teknik som internationellt benämns viewdata, men som jag föredrar kalla data-TV. Denna teknik. som förutsätter att TV-apparaten kopplas till telefonnätet. möjliggör tvåvägskommunikation. Apparatinnehavaren kan välja bland ett i princip obegränsat informationsmaterial som finns lagrat i en eller flera databaser. Televerket undersöker just nu möjligheterna att använda tekniken för olika ändamål och kommer eventuellt att starta viss försöksverksamhet under kommande höst.

4.7. Försvarsberedskap

1 olika sammanhang — senast i 1977 års försvarsbeslut (1976/77: 74. FöU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 146) —— har framhållits det psykologiska försva- rets avgörande betydelse för befolkningens motståndsvilja. Det förtjänar understrykas att Sveriges säkerhetspolitiska strävanden utgör väsentliga element i hävdandet av vårt demokratiska statsskick. Det är av största värde att detta betonas särskilt i krigs- och kristider. Det är inte mindre betydelsefullt att befolkningen kan nås av nyheter och information. om möjligt genom kanaler som den är van vid. och på så sätt snabbt få kännedom om händelseutvecklingen. dess risker och om våra försvarsåt-

• Sida 209
•  Original

Prop. 1977/78: 91 209

gärder. Radio- och TV-sändningar är i detta sammanhang centrala för möjligheterna att lämna allmänheten snabb och saklig information under beredskapstillstånd och krig. Det är därför angeläget att i första hand sändningsledning och nyhetsverksamhet kan fungera med god effektivitet under krig.

[ gällande avtal mellan staten och Sveriges Radio aktiebolag rörande företagets verksamhet vid krig eller krigsfara föreskrivs bl.a. att ansvaret för erforderlig beredskap åvilar radiochefen, som vid sin sida skall ha en av regeringen utsedd nämnd på fyra personer. Enligt koncernbildningsavtalen åren 1975 och 1977 angående bildandet av Sveriges Lokalradio aktiebolag resp. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag sägs att Sveriges Radio skall vara huvudman för beredskapsplaneringen.

Som jag tidigare har anfört (4.2.3) bör moderbolaget ha huvudansvaret för planeringen för försvarsberedskap i den nya organisation som kommer att gälla fr.o.m. den ljuli 1979. Liksom hittills bör föreskrivas att befinner sig landet i krig skall koncernen ingå som en självständig organisation i totalförsvaret och därvid lyda direkt under regeringen. Vidare bör liksom nu ansvaret för erforderlig försvarsberedskap åvila chefen för moderbola- get. Jag har i denna fråga samrått med chefen för försvarsdepartementet.

4.8 Finansiering och medelstilldelning m. m.

4.8.1. Inledande synpunkter

Radio- och TV-verksamhetens drift- och investeringskostnader har se- dan starten huvudsakligen finansierats med mottagaravgifter. Undantagna från avgiftstinansiering är sedan budgetåret 1964165 utlandsprogramverk- samheten och utbildningsprogramverksamheten samt viss beredskapsut- rustning m.m., som bekostas över statsbudgeten. Även radionämndens verksamhet finansieras med mottagaravgifter. Storleken av mottagaravgif— terna skall enligt radiolagen fastställas av regeringen efter riksdagens hö- rande. Den årliga medelstilldelningen av avgiftsmedel till verksamheten beslutas av regeringen. Regeringens överväganden härvidlag brukar redo- visas för riksdagen som därigenom bereds tillfälle att uttala sin mening.

Sveriges Radio och dotterbolagen Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio svarar för programproduktionen. Televerket har ansvar för distribution av program, avstörningsverksamhet och avgiftsuppbörd. Avgiftsuppbörden är decentraliserad till telekontoren och samordnad med inkasseringen av telefonavgifter. Byggnadsstyrelsen har ansvar för projek- tering och byggande av större byggnader för Sveriges Radio. Sveriges Radio får självt göra byggnadsinvesteringar i de fall då byggnadskostna- derna inte överstiger 2 milj. kr. Avgiftsmedlen fonderas hos riksgäldskon- toret.

När det gäller finansieringen av verksamheten har tid efter annan förslag väckts om att delar av verksamheten skall finansieras på annat sätt för att

• Sida 210
•  Original

Prop. l977/78: 91 210

minska behovet av avgiftshöjningar. Ett alternativ som har diskuterats är reklamtinansiering. På grundval av ett omfattande utredningsarbete av reklamutredningen beslöt regering och riksdag år 1975 (prop. 1975: 13) att

liksom hittills har gällt — kommersiell reklam mot vederlag i TV- och ljudradioprogram inte skulle få förekomma.

Ett annat alternativ till den nuvarande avgiftslinansieringen, som har diskuterats, är att vissa delar av verksamheten finansieras över statsbud- geten på samma sätt som f. n. sker med utlandsprogramverksambeten och Sveriges Utbildningsradio. Utredningen har varit inne på sådana övervä- ganden men funnit att avgörande skäl talar för att verksamheten även fortsättningsvis finansieras med avgiftsmedel i samma omfattning som f. n.

inte heller jag är beredd att förorda någon nämnvärd ändring av gällande finansicringsprinciper för verksamheten. Jag finner också övervägande skäl tala för att radionämndens kostnader även fortsättningsvis bestrids med avgiftsmedel och inte, som utredningen föreslagit, över statsbudge- ten.

De med Sveriges Radios försvarsberedskap förenade kostnaderna be— strids till större delen från företagets ordinarie budget, dvs. från mottagar- avgiftsmedcl. Förvärv av viss beredskapsutrustning, vissa investeringar i samband härmed, drift och underhåll av anläggningar samt övningsverk- samhet finansieras däremot över statsbudgeten. Enligt min mening bör fr. o. m. budgetåret 1979/80 - då den nya organisationen av radio- och TV- verksambeten kommer att gälla — kostnaderna i sin helhet för försvarsbe- redskapen bestridas med avgiftsmedel.

När det gäller frågan om belutsinstans för finansiering och medelstill- delning föreslår utredningen. att riksdagen på grundval av proposition från regeringen skall beluta om såväl mottagaravgifter som drift- och investe- ringsanslag till hela den avgiftsfinansierade verksamheten. Utredningen framhåller därvid att sådana beslut måste ske i anslutning till de långsiktiga planen'ngsbesluten. Jag finner för egen del den nuvarande ordningen för beslut om finansiering och medelstilldelning mindre tillfredsställande. Riksdagen bör också formellt fatta de nödvändiga ekonomiska besluten. inte endast höras beträffande mottagaravgifternas storlek. Jag ansluter mig därför till utredningens förslag.

Vad jag nyss har anfört innebär inte något avsteg från de principer som hittills har gällt beträffande medelstilldelningens form. Jag är således inte beredd att förorda en större grad av detaljreglering av de anslag som årligen tilldelas programföretagen än den sedvanliga uppdelningen i drift- och inveSteringsmedel. Detaljerade anvisningar för medelstilldelningen skulle kunna uppfattas som ett intrång i programverksamhetens integritet. Jag bortser då naturligtvis från de allmänna mål som regering och riksdag ställer upp för verksamheten när det gäller t. ex. sändningstider och pro— duktionssammansättning.

Finansieringskällan för det helt övervägande delen av verksamheten

• Sida 211
•  Original

Prop. 1977/78: 91 211

kommer alltså att utgöras av mottagaravgifterna. Avgiftsintäkterna beräk- nas budgetåret 1977/78 till drygt 1 100 milj. kr.

lntäktsbortfallet på grund av avgiftsskolk beräknas för innevarande bud- getår till runt 80 milj. kr. (7 %). Televerket bedriver en aktiv information och kontroll för att minska avgiftsskolket. Genom en ändring av radiolagen år 1972 är 'l'V—handlare skyldiga att till televerket anmäla försäljning och uthyrning av TV-mottagare. Enligt televerkets bedömning har denna an- rnälningsskyldighet lett till en avsevärd minskning av avgiftsskolkningen. Alltjämt får dock skolket anses otillfredställande stort. Enligt vad jag har erfarit har televerket nu beslutat förstärka avgiftskontrollen. För egen del scrjag mycket allvarligt på avgiftsskolket. somju ytterst i form av avgifts- höjningar drabbar alla dem som lojalt betalar sin avgift. Jag utgår därför från att utvecklingen följs noga av televerket. Programföretagen bör kunna bidra till aktiva informationsinsatscr i sammanhanget.

I anslutning till denna fråga vill jag beröra avgiftsinkasseringens ekono— mi. Till följd av ändrade principer för fördelning av inkasseringskostna- derna mellan rundradio- och telerörelsen har rundradiorörelsen kommit att belastas med betydligt högre kostnader för den gemensamma inkassering— en än vad som var fallet tidigare. Efter samråd med chefen för kommunika- tionsdepartementet finner jag det mot bakgrund av kostnadsökningarna motiverat att en översyn görs av principerna och formerna för uppbörd och inkassering av avgifterna. Bl. a. bör för- och nackdelar av att i framtiden lägga uppbörd- och inkassering på ett annat organ samt konsekvenser av andra uppbördsterminer än de nuvarande belysas. Översynen bör bedrivas i samråd med televerket. Jag återkommer till regeringen i denna fråga.

Som jag har nämnt inledningsvis i detta avsnitt har Sveriges Radio rätt att uppföra byggnader inom en ram av 2 milj. kr. Större byggnadsarbeten handhas av byggnadsstyrelsen. Den nuvarande uppdelningen i större och mindre projekt samt handläggningsordningen bör utvärderas inför över- gången till den nya organisationen av radio- och TV-verksamhet. Det bör ankomma på byggnadsstyrelsen att i samråd med Sveriges Radio lämna föreslag till hur byggnadsårendena bör handläggas efter den 1 juli 1979.

4 .S.2 Konrpensurionför automatiska kost/z(Kivik/ringar m. m.

Sveriges Radio arbetar med i princip ettåriga budgetperioder. Medel kan inte balanseras mellan budgetåren. Regering och riksdag har gett endast allmänt hållna riktlinjer för verksamheten avseende tiden bortom det när- mast följande budgetåret.

Utredningen diskuterar ingående olika alternativ för att Sveriges Radios planeringsunderlag på sikt skall förbättras och för att verksamheten skall kunna garanteras en någorlunda säker kompensation för kostnadsökningar av automatisk natur, främst för den fast anställda personalen. Utredningen stannar för ett system med treåriga, rullande verksamhetsplaner som sta- ten skall fastställa i samband med medelstilldelningen. Vidare redovisar

• Sida 212
•  Original

Prop. 1977/78: 91

IJ I»)

utredningen ett förslag till automatisk kompensation för sådana personal- konstnadsökningar som företaget inte kan råda över.

Remissinstanserna är över lag eniga om att det statliga ettåriga budget- systemet innebär avsevärda olägenheter för en verksamhet av Sveriges Radios typ med långsiktiga produktionsbeslut och åtaganden. Förslaget om treåriga, rullande veksanhetsplaner vinner allmänt instämmande. Även förslaget om kompensation för personalkostnadsökningar av automatisk natur bemöts positivt. Vissa remissinstanser. däribland riksrevisionsver- ket (RRV) och statskontoret, anser dock att tilldelningssystemet mäste utformas mer med sikte på att ta till vara möjligheterna till besparingar och effektivisering.

Jag ansluter mig liksom den övervägande delen av remissopinionen till utredningens uppfattning att rundradions möjligheter till planering på flera års sikt måste förbättras. Detta kan ske på två sätt. dels genom att rundra- dion får en rimlig och förutsebar kompensation för automatiska kostnads- och löneökningar. dels genom att regering och riksdag anger målen för verksamheten bortom det närmast följande budgetåret. Samtidigt måste budgetsystcmet utformas så att möjligheterna till kostnadsbesparade ratio— naliseringar och produktivitetsvinster tas till vara.

När det först gäller den årliga kompensationen av radio- och TV-vcrk- samhetens automatiska pris- och löneökningar på driftsidan bör utgångs- punkten vara den allmänna kostnadsutvccklingcn som den avspeglar sig i konsumentprisindex (KPI). ] princip bör programföretagen alltså kunna påräkna en kompensation som motsvarar utvecklingen av KPI för resp. budgetår. Avstämningen av kostnadskompensation för ett visst budgetår kan givet- vis inte ske förrän en säker uppskattning av KPI kan göras. Regeringen bör därför utverka riksdagens bemyndigande att slutligt fastställa kompensa- tion för allmänna kostnadsökningar.

För att underlätta en rationell hushållning med tilldelade medel bör programföretagen ha möjlighet att efter samråd med moderföretaget föra över överskott av driftmedel från ett budgetår till ett annat.

För att medel som förs mellan budgetåren inte skall beskattas som vinst, bör t.v. eventuellt överskott återlevereras till fonden vid budgetårets slut för att vid nästa budgetårs början efter formellt regeringsbelut ställas till koncernens förfogande igen. Jag avser efter samråd med chefen för bud- getdepartementet att låta närmare pröva möjligheterna till skattebefrielse i detta fall.

Det bör vidare vara möjligt för koncernen att på samma sätt som f.n. kunna utjämna kostnaderna mellan två budgetår genom en dragningsrätt gentemot rundradiorörelsens fond.

Utredningens förslag till treåriga rullande verksamhetsplaner har enligt min mening stora förtjänster. Med hänsyn till det nuvarande samhällseko- nomiska läget är jag dock inte beredd att nu tillstyrka en övergång till en

• Sida 213
•  Original

Prop. 1977/78: 91 213

sådan ordning. I samband med min mcdelsberäkning för nästa budgetår (8. l) kommerjag att ange vissa riktpunkter för radio- och TV-verksamhe- tens utbyggnad under den kommande avtalsperioden, dvs. fram t.o.m. budgetåret l985/86 varigenom programföretagen får vissa givna plane- ringsförutsättningar. Jag förutsätter att programföretagen på grundval här- av i anslagsframställningen för budgetåret l979/80 redovisar förslag till alternativa fleråriga verksamhetsplaner, i första hand för den närmaste treårsperioden. Av alternativen bör ett avse oförändrad ambitionsnivå. I övrigt bör skisser—as olika planer för utbyggd verksamhet inom ramen för de riktpunkter för verksamheten under den kommande avtalsperioden som jag kommer att underställa riksdagen för godkännande.

4.9 Införandet av en ny organisation

Innebörden av mina förslag till ändrad organisation av radio- och TV- verksamheten kan översikligt beskrivas på följande sätt.

Sveriges Radio bedriver nu programverksamhet i riksradio och i TV. Företaget är dessutom moderbolag i en koncern som innehåller dotterbola- gen Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio. Sveriges Radio skall enligt mina förslag behålla sin funktion som moderbolag i koncernen men överlåta programverksamheten till två nya dotterbolag. ett för riksra- dio och ett för TV. Antalet dotterbolag i koncernen kommer således att öka till fyra. Koncernen kan komma att innehålla ytterligare ett eller flera företag för gemensam service om koncernens företag själva finner det lämpligt.

De två nya dotterbolagen bör starta sin programverksamhet den I juli 1979. Förberedelserna härför bör således genomföras under verksamhets- året 1978/79. och ansvaret för genomförandet bör läggas på Sveriges Ra- dio. Utöver ställningstagandena i anledning av denna proposition fordras enligt min mening inga ytterligare beslut från riksdagens sida. För riksda- gens kännedom villjag emellertid redogöra för de viktigaste av de åtgärder som enligt min mening bör vidtas för genomförandet av beslutet om en ny organisation. Jag avser att vid senare tidpunkter för regeringen anmäla sådana frågor som kräver dess beslut, bl.a. frågor rörande tecknandet av de olika avtal som fordras.

För verksamhetsåret 1978/79 bör särskilda avtal tecknas mellan staten och vart och ett av de tre bolagen i koncernen. I avtalen bör även Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio ges självständig sändningsrätt till sina program och i övrigt bör avtalen innehålla bestämmelser om programverksamheten i enlighet med de förslagjag tidigare har redovisat. Däremot bör avtalens bestämmelser om företagens organisation inte inne— hålla några väsentliga ändringar av nuvarande förhållanden. I avtalet mel- lan staten och Sveriges Radio bör finnas bestämmelser om företagets skyldighet att bilda två dotterbolag och att till dem med verkan från den I

• Sida 214
•  Original

Prop. 1977/78: 91 214

juli 1979 överlåta den egendom och de rättigheter m. m. som fordras för att de skall kunna bedriva sin verksamhet.

Sveriges Radio bör bilda de två nya programbolagen för riksradio och TV snarast efter det att riksdagen har fattat beslut om den nya organisatio— nen. I egenskap av ensam aktieägare bör Sveriges Radio därvid svara för att de nya bolagen får bolagsordningar som underställs regeringen för godkännande och för att de erhåller styrelser.

Styrelserna i de nya programbolagen bör ha börjat sin verksamhet i början av hösten l978. En viktig uppgift i detta tidiga skede bör vara att utse de viktigaste cheferna i bolagen och att förse dem med nödvändig stabspersonal och att därefter påbörja arbetet med att planera hur företa- gen skall organiseras. Besluten bör fattas i nära samarbete med Sveriges Radio som också bör svara för att de nya dotterbolagen får erforderlig service i sitt arbete.

I samma skede bör Sveriges Radio planera övergången till sin nya roll som enbart moderbolag i koncernen och i samband därmed utse de vikti-

gaste cheferna såväl för övergångstiden fram till den I juli 1979 som för tiden därefter.

Det bör under verksamhetsåret l978/79 vara möjligt att kombinera be- fattning inom det nuvarande Sveriges Radio både med befattning inom något av de nya programbolagen och med ställningen som utseddd befatt- ningshavare i Sveriges Radio i den nya roll företaget skall ha efter den ljuli 1979. Också för att åstadkomma lämpliga arrangemang härvidlag krävs en nära samverkan mellan Sveriges Radio och de nya programbolagen.

De närmare besluten om Sveriges Radios och de två nya programbola— gens inre organisation bör fattas successivt under våren 1979. Samtidigt bör beslut fattas om vilka samarbetsavtal som skall finnas mellan de olika bolagen inom koncernen liksom om vilka funktioner — i huvudsak av servicekaraktär — som eventuellt skall fullgöras av något eller några ytter— ligare bolag inom koncernen.

I sak innebär organisationsförändringarna i allt väsentligt att funktioner som nu finns inom Sveriges Radio skall flyttas till ett av de nya programbo- lagen eller att de skall fullgöras av ett eller flera ytterligare bolag som säljer tjänster till programbolagen inom koncernen. Besluten om den nya place- ringen av de olika funktionerna måste därför fattas i nära samverkan mellan Sveriges Radio och programbolagen, främst de två nya. I huvudfrå- gorna finns därvid riktlinjer angivna i de förslag jag tidigare har framlagt men i många viktiga frågor bör besluten överlämnas helt åt företagen i koncernen.

I stort blir följande organisationsförändringar aktuella.

. stabsfunktioner som finns i Sveriges Radio böri vissa fall vara kvar för att företaget skall kunna fullgöra sina funktioner som moderbolag i koncernen. i andra fall bör de delas upp på programbolagen och då i allt väsentligt på de två nya bolagen: då det gäller stabsfunktionerna torde

• Sida 215
•  Original

Prop. 1977/78: 91 2|5

det bli fråga om en klyvning som för många anställda innebär förändra— de arbetsuppgifter; . programenheterna för TV [ och TV 2 bör i princip i sin helhet föras till det nya "TV-bolaget och inom detta kunna fungera utan några större inre förändringar; . den nuvarande programenheten för ljudradio bör i princip i sin helhet ingå i det nya bolaget för riksradio; till samma programbolag förs också hela den nuvarande enheten för utlandsprogrammen; . Centralredaktionen bör delas mellan de två nya programbolagen; redak- tionen för TV-Sport bör därvid i sin helhet föras till TV-bolaget medan det för övrig verksamhet kan bli fråga om en fördelning person för person på programbolagen; . de nuvarande distriktskontoren bör som regel föras till TV-bolaget eftersom huvuddelen av distriktens personal och övriga resurser är avsedda för TV; den personal inom de nuvarande distrikten som i framtiden skall arbeta för riksradion bör som regel organisatoriskt föras till detta programbolag. men också andra arrangemang kan förekomma: . avdelningen för ljudradioteknik bör föras till riksradiobolaget och de olika avdelningarna för TV:s driftteknik bör föras till TV-boläget; pla- ceringen av teknikenhetens stabsfunktioner och övriga avdelningar bör beslutas inom koncernen; . övriga funktioner bör fördelas, eventuellt efter uppdelning. på de olika programföretagen och på det eller de serviceföretag som kan komma att bildas inom koncernen.

Besluten om fördelning av olika enheter och avdelningar bör i flertalet fall också innebära beslut om hur personal skall fördelas. De enheter eller avdelningar som i sin helhet förs till ett av programbolagen eller till ett gemensamt servicebolag bör naturligen behålla sin nuvarande personal. Då det däremot gäller enheter eller avdelningar som får sina funktioner förde- lade på flera företag måste beslut fattas också om hur enskilda personer skall placeras. Denna process bör i princip var slutförd före den I juli l979.

För perioden 1979/80—1985/86 bör nya avtal tecknas mellan staten och Sveriges Radio samt mellan staten och vart och ett av de fyra programbola- gen inom koncernen. Avtalen bör tecknas omkring årsskiftet l978/79. Av avtalen bör bl.a. framgå företagens huvudsakliga organisation och upp— gifter samt att de i övrigt har att beakta de riktlinjer som har antagits av riksdagen i beslut i anledning av denna proposition. Avtalen bör träda i kraft den ljuli 1979.

Det förhållandet att avtalen har trätt i kraft behöver inte innebära att omorganisationen skall ha genomförts i alla avsenden den 1 juli 1979. På vissa punkter, såsom då det gäller uppdelningen av distriktsverksamheten på de två nya programbolagen eller då det gäller den definitiva placeringen av vissa servicefunktioner, bör förändringarna kunna få anstå till en senare tidpunkt om det visar sig praktiskt lämpligt.

• Sida 216
•  Original

Prop. 1977/78: 91 2 [6

Samtidigt bör det vara möjligt för Sveriges Radio att i praktiken genom- föra de avsedda förändringarna redan under verksamhetsåret l978/79 om det visar sig fördelaktigt. Jag tänker här närmast på det väl dokumenterade önskemålet att snarast fördela Centralredaktionens funktioner på de nuva- rande programenheterna, men motsvarande tidigareläggning av funktions- uppdelningar bör vara möjlig även i andra fall.

I fråga om de två nuvarande dotterbolagen Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio innebär de föreslagna reformerna inga stora förändringar. Styrelserna bör emellertid utvidgas och utses av Sveriges Radio. de nuvarande samarbetsavtalen med Sveriges Radio bör få föränd— rat innehåll och bolagen bör få nya av regeringen godkända bolagsordning- ar. Jag avser att med Sveriges Radio och de berörda dotterbolagen ta upp bl.a. frågan rörande lämplig tidpunkt under l978/79 för dessa förändringar.

Sveriges Radio bör under våren 1979 anta ny bolagsordning som är anpassad till den roll bolaget skall spela inom koncernen efter den ljuli 1979. Bolagsordningen bör underställas regeringen för godkännande. Före den I juli 1979 bör ny styrelse utses för Sveriges Radio i enlighet med den nya bolagsordningens regler.

Genomförandet av åtskilliga av de åtgärderjag här har behandlat kräver förhandlingar enligt reglerna i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Det gäller bl. a. Sveriges Radios och programbolagens beslut att underteckna de olika föreslagna avtalen, genomförandet av sådana organi- sationsförändringar som inte blir direkt reglerade i avtalen, och fördelning- en av personal på de olika bolagen och på enheterna inom bolagen. MBL- förhandlingar i dessa frågor bör i praktiken kunna börja i och med att mina förslag nu har framlagts för riksdagen. Det ligger i sakens natur att tillämp— ningen av MBL:s regler bör påverkas av de principbeslut rörande Sveriges Radios och programbolagens organisation, verksamhet m. m. som riksdag och regering kommer att besluta om.

Sveriges Radio bör senast den 15 oktober 1978 lämna in anslagsfram— ställningar avseende hela koncernens verksamhet under budgetåret 1979/ 80 jämte mera allmänt hållna planer för verksamheten under de därpå följande två budgetåren. Som underlag bör därvid anslagsframställningar ha utarbetats av Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio för sina resp. verksamheter. samt. om det är möjligt, också av de båda nya programbolagen.

4.10 Radionämnden m. m.

4.10.I Rudionänmdens organisation och uppdrag

Radionämnden har till uppgift att övervaka att programföretagen utövar sin ensamrätt till rundradiosändningar opartiskt och sakligt och i övrigt i enlighet med radioavtalets riktlinjer. Övervakningen sker genom att nämn- den granskar program som har sänts. Nämnden är inte behörig att meddela

• Sida 217
•  Original

Prop. 1977/78: 91 217

föreskrifter om de framtida programmens innehåll och utformning.

Nämnden är en statlig myndighet. Den består av sju ledamöter jämte suppleanter som utses av regeringen.

Enligt radioutredningens förslag skall radionämnden även i framtiden utföra kontrollen av att programföretag följer bestämmelserna i radiolag och avtal. Detta skall ske genom efterhandsgranskning av sända program. Granskningen kan ske efter anmälan från allmänheten eller på eget initia- tiv.

Radioutredningens uppfattning att ingen förändring skall ske av radio- nämndens granskningsuppdrag delas av remissinstanserna. Även jag har denna uppfattning.

Radioutredningen har i fråga om granskningsarbetets organisation över- vägt det förslag som presenterats i betänkandet (DsU 1974: 7) Radionämn- den — Breddad granskning och ny organisation. Detta förslag bygger på att den nuvarande radionämndens två huvudfunktioner — att vara dels kon- trollorgan för statsmakten, dels en instans dit allmänheten kan vända sig med klagomål — hålls organisatoriskt isär. Detta skulle uppnås genom att radionämnden blev ett renodlat bedömningsorgan av domstolskaraktär och att ett nytt, fristående granskningsorgan inrättades för att fungera som övervakande och initiativtagande organ och som klagoinstans för allmän— heten. Det nya granskningsorganet skulle kallas "radioombudsman” (RO). Enligt förslaget skulle RO vara en från radionämnden skild myndig— het som fattar alla beslut om granskning av program. RO får inte meddela tällande beslut eller avgöra ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt. Sådana ärenden skall avgöras av nämnden vid en muntlig, offentlig förhandling. där RO får en ställning som närmast motsvarar åklagarens i ett brottmål.

I betänkandet Radionämnden — Breddad granskning och ny organisation diskuteras även ett alternativ som innebär att vissa relativt vidsträckta beSIutsfunktioner flyttas över till en tjänsteman i nämnden, som lämpligen kunde benämnas kanslichef. Detta alternativ förordas av radioutred- ningen.

För egen dcl villjag till en början betona vikten av att radionämnden ges möjlighet att koncentrera sitt arbete på principiellt viktiga ärenden. Det är vidare av stor betydelse att nämnden organiseras så. att det blir möjligt att öka antalet granskningsärenden. Jag avser då främst en fortsatt utvidgning av nämndens granskning på eget initiativ. Jämsides med organisatoriska förändringar måste dock garantier skapas för att granskningsorganet skall åtnjuta allmänhetens förtroende. Från denna utgångspunkt är det en fördel att — till skillnad mot RO-alternativet — den utredande funktionen ligger hos ett organ som består av företrädare för allmänheten.

Vissa remissinstanser har förordat införande av en RO med hänvisning till att systemet med allmänhetens pressombudsman (P0) har fungerat väl. Enligt min mening skiljer sig emellertid de regler som RO skulle kontrolle—

• Sida 218
•  Original

Prop. 1977/78: 91 218

ra efterlevnaden av på flera punkter från de pressetiska reglerna. Dessa innehåller t.ex. inte krav på opartiskhet. balans, allsidighet m.m. PO. liksom pressens opinionsnämnd. har tillkommit på initiativ av pressen för självsanering. Radionämnden däremot är en statlig myndighet för vilken vissa författningsbesti-immelser gäller. Nämnden saknar möjlighet att ut- döma påföljd.

I likhet med radioutredningen och flertalet av remissinstanserna anser jag att införandet av en RO med egen kansliorganisation skulle medföra ett ohanterligt och tungrott system för granskningsverksamheten. Den av radionämndsutredningen föreslagna ordningen med muntlig, offentlig för- handling inför nämnden. där RO har ställning av åklagare, innebär vidare att en administrativ apparat skapas som enligt min mening inte står i rimlig proportion till de avsedda fördelarna. Arbetsformer som liknar förhand- lingar vid allmän domstol är mindre lämpliga för radionämndens verksam- het. En förbättring av radionämndens verksamhet bör därför åstadkommas på annat sätt än genom att man inrättar en RO.

Radioutredningens förslag att överföra vissa kvalificerade uppgifter till en tjänsteman hos nämnden är enligt min mening ett lämpligare sätt att åstadkomma ett sådant resultat. Jag kommer därför att föreslå regeringen att inrätta en tjänst som chef för nämndens kansli. Därvid avser jag att föreslå att denne får rätt att självständigt besluta om utredning och gransk— ning av program eller programinslag utan föregående anmälan, rätt att infordra yttrande från programföretag i granskningsärende samt rätt att på nämndens vägnar fatta beslut, som ej innebär att program strider mot radiolag och avtal. Härigenom kan man uppnå att granskningsverksamhe— ten effektiviseras utan större organisatoriska förändringar. De uppgifter för chefstjänstemannen somjag nu har angivit bör medföra rätt för honom att anteckna skiljaktig mening vid föredragning. Tjänsten kan lämpligen benämnas direktör.

Enligt den nu gällande förordningen med instruktion för radionämnden förordnas ledamöter och suppleanter för en period om fyra år. I förslaget till regeringen kommer jag att förorda en förkortning av förordnandetiden till tre år. Vid förordnande av ledamöter och suppleanter bör det vidare övervägas om någon bör få utses för mer än ett visst mindre antal förord- nandeperioder. Det ankommer på regeringen att besluta härom.

Enligt vad jag har erfarit, lämnar radionämnden kommunikéer rörande fällande beslut och andra viktiga avgöranden till bl.a. Tidningarnas tele- grambyrå (TT). Dessutom har nämnden på eget initiativ l97l och 1977 låtit ge ut översikter över sin verksamhet*. För att ytterligare säkerställa att nämndens Verksamhet blir känd hos en bred allmänhet och att nämnden i ökad utsträckning bidrar till debatten om radions och televisionens pro— gramverksamhet avser jag att föreslå regeringen att besluta om regler

* Staffan Vängby: Opartiskhet och saklighet och Lars Bergman: Radionämnden anser. ..

• Sida 219
•  Original

Prop. 1977/78: 91 219

härför. [ dessa syften bör nämnden bedriva en utåtriktad information om sina uppgifter och fortlöpande publicera studier och analyser av program— utbudet. Jag biträder radioutredningens förslag om att programföretagen skall förpliktas att på lämpligt sätt redogöra för sådana beslut av radio- nämnden som innebär att program som sänts av företaget har fällts. Även detta förslag understryker vikten av att radionämndens verksamhet blir mera känd hos allmänheten.

4. [().2 Berikriga/zde och genmäle

Radionämnden saknar befogenhet att meddela direktiv om införande av genmäle eller beriktigande eftersom radionämnden överhuvudtaget inte får meddela föreskrifter om programmens innehåll eller utformning.

Med hänvisning till den betydelse frågan om genmäle och beriktigande har för förhållandet mellan programföretagen och allmänheten har radio- utredningen föreslagit skyldighet för programföretagen att genast under- rätta radionämnden såväl när begäran om genmäle eller beriktigande fram- ställs som när beslut i ärendet fattats. Genom denna underrättelseskyl- dighet får radionämnden möjlighet att granska alla beslut i berörda frågor.

I likhet med huvudparten av remissinstanserna tillstyrker jag förslaget i denna del.

4.11 Närradio och när-TV

Radio- och TV—verksamheten har i vårt land sedan länge varit anför- trodd företag i allmänhetens tjänst. som inom ramen för av staten givna allmänna riktlinjer bedriver programverksamheten fritt och självständigt.

Vikten av att hålla fast vid denna syn på radio- och TV-verksamheten understryks kraftigt av radioutredningen som därvid torde ha ett brett stöd i folkopinionen. Radioutredningen anser emellertid att en sådan syn är väl förenlig med att ett avgränsat område förbehålls för annan programverk- samhet än sådan som bedrivs på statligt uppdrag.

Jag delar utredningens uppfattning på denna punkt. Införandet av FM- UKV har möjliggjort sändningar av en helt annan karaktär än den rikstäc- kande verksamhet som den allmänna rundradion bedriver. Det finns nu utrymme i etern för sändare med svag effekt som täcker områden. som är väsentligt mindre än de som allmänt gäller för radio. 1 fråga om TV ger också centralantennanläggningar motsvarande möjligheter. Såväl det öka- de utrymmet i etern som den mycket begränsade genomslagskraft, som dessa sändningar får. gör att motiven för ett generellt förbud för sådana sändningar har bortfallit.

Radioutredningen presenterar en skiss till hur en verksamhet med sär- skild ljudradio och TV skulle kunna bedrivas. Utredningen föreslår att frågan blir föremål för närmare utredning. kompletterad med försöksverk- samhet.

• Sida 220
•  Original

Prop. 1977/78: 91 220

Endast en minoritet av remissinstanserna motsätter sig utredningens förslag om att särskild ljudradio-'I'V närmare skall utredas. I fråga om behovet av särskild ljudradio och TV är reaktionen däremot blandad. En grupp remissinstanser tror att den särskilda ljudradion och televisionen kan bli ett nytt och vitaliserande inslag i organisationers och folkrörelsers liv. En annan grupp anser att det inte finns något behov av särskild ljudradio och TV. Många inom denna grupp pekar på direkta problem som verksamheten skulle medföra. En tredje grupp intar en avvaktande håll— ning.

J ag vill erinra om att radioutredningens förslag om särskild ljudradio och TV bygger på idéer som har framförts av 1960 års radioutredning och som vid återkommande tillfällen har tagits tipp i mediedehatten. Det intresse som under de senaste åren har knutits till detta slag av radio- och TV- sändningar, i fortsättningen kallade närradio och när-TV, visar att det finns starka skäl att nu ta de initiativ som behövs för att de länge diskutera- de idéerna skall kunna prövas i praktiken. Jag avser att återkomma till regeringen tried förslag om en särskild utredning om närradio och när-TV, vilken också skall genomföra vissa praktiska försök. Innan jag beskriver inriktningen av utredningsarbetet vill jag kommentera de viktigaste av de invändningar mot förslaget om närradio och när-'I'V som har kommit till uttryck i remissopinionen.

Kritiken kan i huvudsak hänföras till fyra olika områden. Man pekar på risken att närradion hämmar lokalradions utveckling, risken att det bara blir de stora och ekonomiskt starka sammanslutningarna som utnyttjar närradion. risken att reklam och andra kommersiella intressen får utrym- me i närradio och när—TV. samt risken att närradion blir en tätortsradio.

Vad gäller närradions förhållande till lokalradion. utgår kritikerna från att lokalradion just nu befinner sig i ett utvecklingsskede. Lokalradion anses vara väl lämpad att belysa folkrörelsers och organisa- tioners verksamhet och problem. Lokalradion har redan visat sig ha så— dana förutsättningar, i första hand genom försöksverksarnheten med den s.k. allemansradion. Det är, menar kritikerna, fel att i detta läge satsa på en ny verksamhet i form av närradio som allvarligt kan komma att skada den redan befintliga och och mer ändamålsenliga lokalradioverksamheten. Staten bör i stället satsa resurser på lokalradion. så att den ges möjlighet att uppfylla de mål som riksdagen har satt upp.

Farhågor har också framförts för att Sveriges Radio och Sveriges Lokal- radio, om närradio införs. skulle minska utbudet av program som behand— lar folkrörelsers och organisationers verksamhet.

Den anförda kritiken bottnar enligt min mening i missuppfattningar om vad som bör vara närradions funktion och arbetssätt. Närradion bör inte ingå i en rikstäckande rundradioverksamhet utan i stället ge olika samman- slutningar möjlighet att vidga sina yttrandemöjligheter. Den reguljära ra- dions ansvar skall således inte rubbas av närradion och behovet av lokalra-

• Sida 221
•  Original

Prop. 1977/78: 91 221

dio blir inte mindre genom närradion. Lokalradion tar även upp frågor som gäller mycket små områden, t.ex. en stadsdel eller ett bostadsområde, men det skulle vara mot dess huvudsyfte att kontinuerligt följa aktiviteter inom varje sådant område. Dessutom är det omöjligt av rent ekonomiska skäl. Lokalradion är och bör vara en professionellt driven radio under det att närradion bygger på frivilliga insatser och använder en enkel utrust— ning. Kostnaderna blir därför bara en bråkdel av lokalradions.

Närradion skiljer sig alltså så markant från den allmänna ljudradion att det knappast kan bli fråga om konkurrens.

Jag tror att det är viktigt att man inser att närradion från den lokala sammanslutningens utgångspunkt — i mycket kommer att ha samma roll som den lilla tidningen eller tidskriften.

Intresset för närradion med dess alldeles speciella uppgifter är väl fören- ligt med en positiv syn på lokalradions verksamhet. Jag har tidigare (av- snittet 4.3.3.) föreslagit att lokalradion ges ökade resurser så att verksam- heten kan byggas ut och konsolideras.

Misstanken att närradion endast skulle kunna utnyttjas av stora och ekonomiskt starka organisationer bottnari tanken att sändningskostnaderna blir höga.

Kostnaderna för att sända närradio kan givetvis variera kraftigt men behöver inte vara så stora att de utgör hinder för sändningar. Jag har. i samråd med expertis från televerket, låtit göra vissa kostnadsberäkningar. Utgångspunkten har därvid varit att televerket hyr ut sändarutrustning till sammanslutningarna mot en årsavgift och att dessa själva skaffar nödvän- dig studioutrustning. Utrustningen skall vara av god kvalitet. Den skall, inom de små områden det här är fråga om. möjliggöra goda mottagnings- förhållanden och får inte orsaka störningar på andra utsändningar. Stu— dioutrustningen är väsentligt anspråkslösare än den som t.ex. lokalradion använder sig av. men den är lättskött och möjliggör ett mångsidigt programutbud.

Med dessa förutsättningar skulle årskostnaden för en sändare bli ca ll000 kr. Under försöksperioden torde televerket vara villigt att på vissa villkor ställa sådan sändarutrustning till förfogande, som inte används i den ordinarie rundradioverksamheten utan ingår i verkets reserv— och bered- skapsutrustning. Hyreskostnaden per år för sändarutrustningen sjunker i så fall från [1000 till 7000 kr. Det bör också — i enlighet med radioutredningens förslag — vara möjligt för en sammanslutning att själv köpa eller bygga en sändare om detta anses vara fördelaktigt. En sådan sändare får dock inte tas i bruk förrän sändaren och dess placering har godkänts av televerket.

Kostnaderna för studioutrustningen kan variera avsevärt. Televerket har nämnt ett belopp på 35 000 kr. i anskaffningskostnad. Om en samman- slutning redan har tillgång till viss del av sådan utrustning kan detta belopp minska. Någon lokalkostnad är inte inräknad eftersom sammanslutningen

• Sida 222
•  Original

Prop. 1977/78: 91 77.7

of'ta har lokal till förfogande. Med de utgångspunkter som närradion har kan i många fall ett sammanträdcsruin användas utan större ändringar. Dessutom gäller att de som medverkar i programverksamheten inte kan påräkna någon ersättning. En viss årlig driftkostnad för band, upphovsrättsersättning etc. tillkommer.

Ett sätt att minska kostnaderna är att flera sammanslutningar delar sändare och studie med varandra. 1 fråga om sändaren torde detta vara nödvändigt med hänsyn till utrymmet i etern om ett stort antal samman- slutningar på en ort önskar sända. Om en sammanslutning sänder en och en halv timme per vecka och använder en sändare som totalt utnyttjas 16 timmar per vecka kan kostnaden för sändaren under försöksperioden bli ca 10 kr. per timme. Årskostnaden för studioutrustningen varierar med hän- syn till anskaffningskostnaden. Den kan komma att bli av samma storleks— ordning som för sändaren. Härtill kommer driftkostnader för t.ex. band, upphovsrättsersättning och ev. hyra för lokal.

R ek ] a m bör inte få sändas i närradio och när-'I'V. 1 den lag som bör reglera försöksverksamheten bör det klart anges att alla former av kom- mersiell reklam är förbjudna. Jag återkommer längre fram till frågan om reklamförLuid. Jag vill också framhålla att närradions särskilda käiiiictec- ken — frivilliga insatser. ringa räckvidd och enkel utrustning — normalt gör det mindre attraktivt att kommersiellt utnyttja närradion.

Misstanken att närradion skall bli en tätortsradio bygger på ett räkneexempel som televerket utfört på radioutredningens uppdrag. Enligt detta kan exempelvis 200 sändare utplaceras så att 2% av landets yta täcks och två tredjedelar av befolkningen nås.

Det redovisade räkneexemplet visar bara ett av många alternativ. Enligt televerket motsvarar exemplet långt ifrån ett maximalt utnyttjande av det nu tillgängliga eterutrymmet. Det finns förutsättningar att få in åtskilligt fler sändare, t.ex. 400. 1 Stockholms län och Malmöhus län är dock frekvensområdet begränsat. varför det torde vara svårt att där öka antalet sändare utöver de i räkneexemplet angivna ca 30 resp. ca 20.

Såväl under försöksverksamheten som i ett eventuellt permanent system finns det med den efterfrågan som nu kan förutses tillräckligt utrymme i etern för närradio. I framtiden kan också delar av bandet 100— 104 Mhz bli tillgängligt. vilket ytterligare ökar sändningsmöjligheterna.

Som jag tidigare har sagt anser jag att frågan om närradio och när-TV bör bli föremål för en särskild utredning. Jag kan därvid stödja mig på radioutredningens enhälliga förslag. Många remissinstanser har föreslagit att den kommitté som ges uppdraget skall få en parlamentarisk samman- sättning ochjag finner detta förslag vara väl motiverat.

Efter det arbete som har skett i två radioutredningar och det arbete som har gjorts inom departementet i samband med beredningen av radio- utredningens förslag anserjag att de principiella argumenten för och emot närradio och när-TV blivit väl belysta. Frågan om möjligheten att utnyttja

• Sida 223
•  Original

Prop. 1977/78: 91 223

etermedierna för denna verksamhet på ett tillfredsställande sätt liksom de farhågor och invändningar som har anförts är huvudsakligen av sådan karaktär att endast en försöksverksamhet kan ge ett tillfredsställande svar. En sådan har också föreslagits av radioutredningen. Också enligt min mening bör en försöksverksamhet anordnas.

Av många skäl är en fullständig etableringsfrihet för närradio och när- TV inte möjlig. Jag har då funnit det mest angeläget att ideella, religiösa, fackliga och politiska grupper. organisationer och folkhögskolor (här kalla- de sammanslutningar) ges sädana sändningsmöjligheter under förutsätt- ning att verksamheten är av lokal karaktär. Sådana sammanslutningar har ett behov av att nå både sina egna medlemmar och allmänheten med information som anknyter till den egna verksamheten och som den all- männa rundradion inte kan tillgodose. Varje sammanslutning bör vara en juridisk person och således ha styrelse och stadgar. Jag vill i detta sam- manhang understryka att de skillnader beträffande huvudmannaskap som föreligger t.ex. beträffande folkhögskolorna, inte innebär att vissa skolor därigenom skall var uteslutna från rätten att sända närradio och när-TV. Vid en sådan skola som inte uppfyller kraven kan nämligen en elevsam- manslutning bildas som uppfyller kraven för att erhålla tillstånd att sända närradio och när-'I'V.

Försöksverksamhet bör förekomma redan under inledningsskedet av utredningens arbete. Det är angeläget att olika landsdelar, olika typer av orter (glesbygd, förort och tätort) och olika typer av sammanslutningar blir representerade, så att man kan få ett hållbart underlag för en bedömning av frågan hur reglerna för en eventuell permanent verksamhet bör vara utfor- made. Enligt min uppfattning bör en försöksverksamhet sotn sträcker sig över tre år och försiggår på ca l5 orter vara tillräckligt för att ge ett sådant material.

Försöksverksamheten bör i första hand omfatta närradio från sändare med en räckvidd av omkring 5 km. Det kan nämligen antas att sådana sändningar främst är av intresse för sammanslutningarna eftersom de är billiga och dessutom tekniskt enkla. Ett par försök bör emellertid också kunna göras med när-TV genom utnyttjande av centralantennanläggningar inom bostadsområden. Erfarenheterna från den försöksverksamhet i Kiru- na som TRU i samarbete med Sveriges Radio och Kiruna kommun genom- förde år 1974. bör därvid kunna användas.

Den nya kommittén bör besluta om sändningstillstånd. Med ledning av försöksverksamheten bör kommittén också närmare undersöka de möjlig- heter i kulturellt och socialt avseende som närradio och när-TV rymmer, inventera de svårigheter och problem som uppstår i anslutning till sänd- ningarna och föreslå vilka regler etc. som bör gälla för en eventuell perma- nent närradio och när-TV.

f*"örsöksvcrksamheten kräver vissa ändringar i nuvarande regler för rundradioverksamheten samt vissa nya bestämmelser. Jag övergår nu till att behandla hithörande frågor.

• Sida 224
•  Original

Prop. 1977/78: 9l .3-34

Innan kommittén tar ställning till en ansökan från en sammanslutning om tillstånd att sända närradio och när-TV bör televerkets syn- punkter inhämtas. Televerket har därvid att beakta frågor som rör de tänkta sändningarnas inverkan på den tekniska radiomiljön.

Det ankommer på regeringen att meddela närmare verkställighetsföre- skrifter om tillståndsgjvningen under försöksverksamheten. Jag vill emel- lertid i korthet ange de regler som enligt min uppfattning bör gälla.

'fillståndsbeviset bör innehålla uppgifter om tekniska villkor. tidpunkter då sändning får ske samt liknande regler för verksamheten. Det bör också innehålla förbehåll för omdisponering av sändningstiderna om ytterligare sammanslutningar anmäler intresse att sända.

Radioutredningen har påtalat de problem som särskilt gäller när—TV och sotn uppstår genom att centralantcnnanläggningar i allmänhet ägs av fas- tighetsägaren. Denne kan, om inget annat avtalas. i kraft av sitt ägande ensam avgöra vem som skall få utnyttja anläggningen och vad som skall sändas. En sådan situation kan givetvis inte accepteras för en programverksamhet som i princip skall- vara öppen för alla sammanslut— ningar som uppfyller uppställda villkor. Den nya kommittén måste därför söka finna en lösning på problemet. För att en sammanslutning skall få tillstånd till trådsändning bör ägaren till centralantennanläggningen skriftli— gen förplikta sig att upplåta anläggningen till varje sammanslutning som av kommittén har erhållit tillstånd att sända över anläggningen.

Om en sammanslutning som har fått sändningstillstånd bryter mot de regler som gäller för verksamheten bör den tillståndsgivande kommittén lta rätt att med omedelbar verkan återkalla tillståndet.

Sändningar i närradio och när-TV utgör program i rundradiosändning. Detta innebär att radiolagens bestämmelser gäller om inget annat före- skrivs i lag. Således gäller även för närradio och när-TV radiolagens förbud för myndighet eller annat allmänt organ att förhandsgranska radio- program eller att förbjuda sändning på grund av dess innehåll.

Som jag tidigare har anfört, har närradio och när-TV stor släktskap med tidningar och tidskrifter. Jag anser det därför befogat att en sammanslut— ning. som har fått tillstånd att sända program i närradio och när-TV, ges samma frihet att utforma programmet som sammanslutningen skulle ha haft om det hade gällt en av sammanslutningen utgiven tidskrift.

Detta motiverar att bestämmelserna om programverksam- h e t e n i närradio och när-TV görs något annorlunda än för andra rundra— diosändningar. Man bör sålunda inte kunna ålägga sammanslutningen att tillse att dess sändningar uppfyller radiolagens krav på opartiskhet. Med hänsyn härtill saknas också anledning att låta programmen i närradio och när-TV granskas av radionämnden. Jag återkommer till frågan vilka regler som bör gälla beträffande ansvar och skadestånd i närradio och när-'l'V.

Även om alltså, i likhet med vad som gäller i fråga om pressen. inga bindande etiska regler föreskrivs anserjag att det är givet att den sändande

• Sida 225
•  Original

Prop. 1977/78: 91

|») 'x) 'Jl

sammanslutningen bör ålägga sig krav på kontroll av sakuppgifter. på skydd för personlig integritet och på att lämna beriktigande av felaktiga sakuppgifter.

[ ett avseende bör dock ett avsteg från vad som gäller för tidskrifter göras. Som jag tidigare har framhållit bör kommersiell reklam inte få förekomma i närradio och när-TV. Bestämmelserna om reklam bör i till- lämpliga delar ha samma innebörd som motsvarande regler angående den allmänna programverksamheten. Detta innebär att sammanslutning inte mot vederlag får medge kommersiell reklam. Förbudet bör dock i fråga om närradio och när-TV utvidgas till att omfatta även reklam för egen kom- mersiell verksamhet. Detta innebär dock inte att sammanslutningen skall vara förhindrad att informera om exempelvis böcker, tidskrifter, rådgiv- ning. bildningsverksamhet eller egna arrangemang på i huvudsak samma sätt som sammanslutningen skulle ha gjort i en egen tidskrift. Givetvis är en sammanslutning lika litet som den allmänna rundradion förhindrad att ha program som innehåller exempelvis konsumentupplysning. Samman- slutningens sändningsverksamhet får inte till någon del bekostas med medel eller annan egendom som utan vederlag har ställts till sammanslut- ningens förfogande enbart för att möjliggöra sändning av visst program eller vissa slag av program.

Med hänsyn till att förslaget om sammanslutningars rätt till sändningar av radio- och TV-program endast omfattar en försöksverksamhet under begränsad tid, bör de föreskrifter jag nu har redovisat meddelas i en särskild lag i stället för i radiolagen.

De grundläggande regler om ansvaret för radioprogram som enligt radioansvarighetslagen nu gäller för program från Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio bör även gälla för program som sammanslutningar får sända i närradio och när-TV. Mellan den allmänna radio- och TV-verksamheten å ena sidan och närradio och när-TV å den andra kommer dock att finnas väsentliga skillnader. En sammanslutning kommer således att ha väsentligt mindre sändningstid. ett avsevärt mera begränsat urval av ämnen i sina program och ett relativt begränsat antal personer som kan höra eller se programmet. Sättet att meddela tillstånd till sändning för programföretag och för sammanslutning- arna kommer att skilja sig liksom den tid för vilken tillstånd meddelas. En ytterligare grundläggande skillnad finns givetvis även mellan programföre- tagen och sammanslutningarna vad gäller bl.a. organisation. mediekun- skap och resurser för radiosändningar.

Av vad jag nu har anfört följer att reglerna om ansvar för sändningar i närradio och när-TV i vissa avseenden bör ges en något annan teknisk utformning än de som gäller för den allmänna radio- och TV-verksamhe- ten. Detta gäller främst reglerna om programutgivare. Programutgivare bör utses av sammanslutningen. och innan detta har skett bör tillstånd till sändning inte få meddelas. För programutgivare bör gälla samma behörig-

• Sida 226
•  Original

Prop. 1977/78:9l 226 hetsvillkor som för utgivare av periodisk skrift, dvs. programutgivare skall äga hemvist i riket och får inte vara omyndig eller i konkurstillstånd. För programutgivare bör, på motsvarande sätt som för periodisk skn'ft. kunna utses en tillfällig ersättare. Denne bör dock utses av den sammanslutning som har eller söker tillstånd till sändning. Ersättarens uppdrag bör vara tidsbegränsat. Skyldighet att bevara upptagning av program och att låta justitiekanslern och enskilda ta del av upptagning bör åvila sammanslut- ning i samma omfattning som programföretagen.

Av samma skäl som jag tidigare har anfört beträffande bestämmelser om programverksamhet bör de föreskrifter som jag nu har redovisat meddelas i en särskild lag i stället för i radioansvarighetslagen. Förslag till sådan lag kommer senare i vår att läggas fram för regeringen av chefen för justitie- departementet.

l samband med försöksverksamheten med närradio och när—TV upp- kommer också vissa u p p ho v s rättslig a frågo r som måste lösas. Bl.a. innehåller den upphovsrättsliga lagstiftningen vissa bestämmelser om undantag från upphovsmannens ensamrätt, vilka har tillkommit för att tillgodose vissa praktiska behov hos radio- och 'l'V-företag. Det gäller här dels möjligheten att göra s.k. efemära inspelningar (?”-lå första stycket URL och ll 5 Fotol.), dels den s.k. avtalslicensbestämmelsen i 22 å andra stycket URL, dels den särskilda bestämmelsen i 95 FotoL om möjlighet att visa fotografi i TV. Fråga uppkommer nu om behovet av och möjlighe- terna att göra motsvarande bestämmelser tillämpliga även på sådana sam- manslutningar som kan erhålla sändningsrätt inom ramen för den nu ak- tuella försöksverksamheten.

I fråga om de nu nämnda reglerna gäller att de väsentligen är avsedda att tillämpas av sådana programföretag som Sveriges Radio. Sådana företag skiljer sig i många avseenden från de sammanslutningar som bör kunna få sända program i närradio och när-TV. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att det är oklart hur stort behovet av särskilda regler av denna karaktär kommer att bli. bör de nämnda reglerna f. n. inte göras tillämpliga på sådana sammanslutningar som det här gäller. Frågorna bör i stället. liksom vissa andra upphovsrättsliga frågor i sammanhanget, övervägas i det kommande utredningsarbetet.

För att praktiskt underlätta för föreningar och organisationer m.fl. att förvärva rätt att sända musik och andra upphovsrättsligt skyddade presta- tioner har under beredningsarbetet vissa kontakter ägt rum med rättighets- havarnas organisationer. Härvid har dessa bl. a. antytt att en möjlig lösning på problemen skulle kunna vara att göra upp tämligen enkla modellavtal som skulle kunna användas av den som från upphovsmän m.fl. vill förvär- va sändningsrättigheter för sådana sändningar som här avses. Behovet och den lämpliga utformningen av sådana modellavtal bör emellertid fä övervä- gas närmare i det kommande utredningsarbetet.

Först när försöksverksamheten planeras —- på grundval av inkomna

• Sida 227
•  Original

Prop. 1977/78: 91 227

ansökningar och kommitténs bedömning — kan man få en föreställning om hur många sammanslutningar som kommer att delta och i vilken utsträck- ning de kommer att sända redan utgivna skyddade verk. I fråga om litte— rära verk torde detta inte bli så vanligt. Det är möjligt att frågan om ersättning för dessa kan tas upp från fall till fall. I fråga om musik blir det nödvändigt att få mer generella regler. Det vore önskvärt om man för försöksperioden kunde komma överens om temporära bestämmelser för att sedan med ledning av erfarenheterna sluta avtal beträffande eventuell permanent verksamhet med närradio och när-'l'V.

Beträffande finansieringen av försöksverksamheten med närradio oc h n är-TV bör gälla att varje sammanslutning själv bekos- tar sina sändningar. Under försöksperioden kan det dock visa sig nödvän— digt att lämna visst begränsat stöd. t. ex. i form av utbildningsinsatser om sådan utbildning inte kan anordnas inom det existerande utbildnings- och folkbildningssystemet.

Som radioutredningen har påpekat kan det också te sig naturligt för en kommun att. inom ramen för sitt ordinarie stöd åt folkrörelse- och organi- sationsliv. bidra till att närradio och när—TV utvecklas. Åtskilliga kom- muner disponerar redan över en fullvärdig studioutrustning, som skulle kunna användas i försöksverksamheten och ställas till sammanslutningar- nas förfogande mot en låg avgift.

Statliga medel behövs givetvis för utvärderingen av försökverksamhe- ten. Jag bedömer att det sammantagna statliga medelsbehovet för försöks— verksamheten skall kunna täckas via utbildningsdepartementets kommit- te'anslag.

5. Upprättade lagförslag

[ enlighet med vad jag nu anfört har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag till

[. lag om ändringi radiolagen (l966: 755).

2. lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966: 756).

3. lag om avgift för televisionsmottagare.

4. lag om försöksverksamhet med närradio. Förslaget under 2 har upprättats i samråd med chefen förjustiticdeparte- mentet.

6. Specialmotivering

6.1. Förslaget till lag om ändring i radiolagen (1966: 755")

3 &

Paragrafen har ändrats som en följd av förslaget att riksdagen, i stället för som tidigare regeringen efter hörande av riksdagen, skall besluta om avgift för innehav av mottagare.

• Sida 228
•  Original

Prop. 1977/78: 91 228

De föreskrifter som behövs till skydd för telehemlighet och som enligt äldre lydelse regeringen har ägt meddela skall pågrund av regeringsformen meddelas av riksdagen. Sådana föreskrifter har tidigare varit införda i förordningen (19671447) om mottagare för radiosändning eller trådsänd- ning. Dessa föreskrifter har utan saklig ändring förts in i denna paragraf samt i strat—[bestämmelsen i ll &.

5 &

Som jag tidigare har angett skall inte något företag tillerkännas ensam- rätt till rundradiosändningar. Medgivande till sådan sändningsrätt som avses i första stycket lämnas genom avtal mellan staten och företaget. I lagen bör inte anges vilket antal programföretag som skall finnas eller vilken associationsform sådant företag skall ha. Genom att ensamrätten till rundradiosändning avskaffas bortfaller vidare behoven av de bestämmel- ser som f. n. finns i 5 är andra och tredje styckena. ! avtalet med regeringen skall — som framgår av b 5 — närmare bestämmelser finnas om hur sändningsrätten skall utövas. Vart och ett av företagen skall ensamt ha rätt att avgöra vilka program som företaget skall sända med de begränsningar som framgår av 6 & och 7 5 andra stycket.

Vidaresändning av rundradiosändning genom centralantennanläggning är att anse som rundradiosändning. Om inte annat föreskrevs skulle det därför ha krävts att avtal ingicks mellan staten och varje ägare eller brukare av sådana anläggningar. l 5 & tredje stycket Undantas emellertid från tillständskravet sådan vidaresändning som sker genom centralantenn- anläggning till mottagare inom fastighet som är ansluten till anläggningen.

6 5

Jag har tidigare behandlat frågan om de krav som bör ställas på program- verksamheten. Somjag då framhöll är det av yttersta vikt att programverk- samheten bedrivs opartiskt och sakligt. ] denna del vill jag ytterligare anföra följande. Som framgår av lagförslaget skall varje progamföretag som sluter avtal med staten ha ansvar för att sändningsrätten utövas opartiskt och sakligt. Ett progam eller programinslag som sänds av ett programföretag kan således inte balanseras av ett annat program eller programinslag som sänds av ett annat programföretag. Vid prövning av fråga om opartiskhet bör i övrigt kunna fästas avseende vid annat program eller programinslag om det för publiken framstår såsom naturligt. exempel- vis andra program eller programinslag i den löpande nyhetsförmedlingcn eller i en programserie eller program till vilket programföretaget hänvisar i samband med sändningen. Med hänsyn till den självständighet i fråga om

• Sida 229
•  Original

Prop. 1977/78: 91 229

programverksamheten som envar av kanalerna i televisionsbolaget skall ha i förhållande till varandra och till den gemensamma bolagsledningen bör såvitt gäller ansvaret för opartiskhet och saklighet var och en av kanalerna i princip jämställas med ett självständigt programföretag. Mellan de båda kanalerna bör dock kunna träffas sådan överenskommelse i fråga om programverksamheten att balansering mellan kanalerna kan ske under förutsättning att det på sätt jag nyss angett framstår som naturligt för publiken. Som jag tidigare har anfört är det av stor vikt att programföreta- gen i ökad utsträckning söker spegla och granska förhållandena även i s.k. slutna samhällen där nyhetsrapporteringen är begränsad eller styrd. Om programföretaget inte kan ge en allsidig spegling av förhållandena p.g.a. svårigheter att komma åt programstoff bör detta klart framgå av program- met eller programpresentationen. På samma sätt bör programföretaget även i övrigt om det skildrar ett ämne från en speciell utgångspunkt låta detta klart framgå av programmet eller programpresentationen.

Radioutredningen har behandlat frågan om yttrandefrihet och därvid bl. a. fastslagit att en radio och TV i allmänhetens tjänst har ansvar för att yttrandefriheten blir så stor som möjligt och att således skilda åsikter och uppfattningar kommer till uttryck och att olika tolkningsmöjligheter och infallsvinklar prövas. Jag delar utredningens mening. Denna frihet bör vara så vidsträckt som kravet på opartiskhet och saklighet medger. Jag vill emellertid erinra om att yttrandefriheten även innebär en frihet att uttrycka personliga åsikter och uppfattningar. Enligt min mening bör dock kraven på opartiskhet och saklighet ställas lägre än eljest endast i fråga om personliga åsikter och uttalanden som framförs av debattdeltagare, inter- vjuade och andra liknande medverkande. Liksom utredningen anser jag därför att en bestämmelse bör gälla för programföretagen att de vid till- lämpningen av föreskriften om opartiskhet och saklighet skall beakta att en vidsträckt yttrandefrihet skall råda i rundradion.

Radioutredningen har beskrivit informationsfrihet som vars och ens frihet att inhämta och mottaga upplysningar och meningsyttringar. Den är "ett slags yttrandefrihetens naturliga spegelbild, men har både en aktiv inhämtande och en mer passiv, mottagande sida". Utredningen betonar för rundradions del särskilt den aktiva sidan och uttalar att allmänheten behöver mediernas hjälp för att informationsfriheten skall bli meningsfull i lika stor utsträckning som när det gäller yttrandefriheten. En radio och TV i allmänhetens tjänst har därför ansvar för att tillhandahålla en så mångsi- dig och fullständig information som möjligt. Jag delar denna uppfattning om innebörden och vikten av informationsfrihet.

Med hänsyn främst till att reglerna om yttrandefrihet och informations- frihet skall gälla alla programföretag har de i likhet med vad radioutredningen föreslagit införts i denna lag. Föreskriften har med i huvudsak oförändrat innehåll hämtats ur det sedan l967 gällande radioav- talet.

• Sida 230
•  Original

Prop. 1977/78: 91 710

1 65 andra stycket har intagits ett stadgande som närmast motsvarar den bestämmelse i 65 andra stycket i 1967 års radioavtal vari sägs att "bolaget skall i programverksamheten hävda de grundläggande demokratiska vär- dena”.

Stadgandet har inte varit avsett att hindra Sveriges Radio från att skildra odemokratiska förhållanden och företeelser eller från att återge odemokra- tiska meningsyttringar i radio och TV. Bestämmelsen har emellertid an- setts innebära en skyldighet för Sveriges Radio att markera ett avståndsta- gande från eller att bemöta antidemokratiska uttalanden.

Enligt radionämndens mening innefattar bestämmelsen i avtalet bl.a. en skyldighet för Sveriges Radio att i programverksamheten verka för att rasfördomar bekämpas.

Radioutredningen har uttalat att det även i framtiden bör finnas bestäm- melser som ålägger programföretag en skyldighet att uppträda partiskt till förmån för vad som kan anses utgöra folkstyrelsens grundvalar och till förmån för respekten för människovärdet.

Den nuvarande formuleringen i radioavtalet är enligt radioutredningens mening oprecis och kan ges både vida och snäva tolkningar. Utredningen betonar, att det är kärnan av folkstyrelsens principer som stadgandet skall gälla och aVser med demokrati beteckning på en statsform som bygger på fri äsiktsbildning, allmän och lika rösträtt samt fria och hemliga val.

Med uttrycket "alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet" avser radioutredningen de sidor av demokratibegrcp- pet som anknyter till bl. a. förhållandet mellan människor och nämner därvid fördömande av rasism, våld och brutalitet samt hävdande av jäm- ställdhet mellan män och kvinnor.

Jag ansluter mig till radioutredningens uppfattning att den ifrågavarande bestämmelsen skall tas in i radiolagen. Stadgandet bör få den utformning som utredningen har föreslagit.

Av 65 tredje stycket följer, i enlighet med vad som nu gäller, att ett avtal angående bl. a. programregler skall ingås mellan regeringen och varje programföretag. Regeringsformens bestämmelser om yttrandefrihet får anses kräva att möjligheten för regeringen att i avtal med programförtag införa föreskrift om skyldighet att sända beriktigande och genmäle samt vissa meddelanden till allmänheten ges stöd i lag, liksom en erinran att avtalet kan innehålla föreskrifter till skydd för enskilds privatliv och för- bud mot kommersiell reklam och mot program som bekostas av annan än programföretag.

Av 65 i förslaget till lag om försöksverksamhet med närradio framgår att 6 och 755 radiolagen inte är tillämpliga i avseende på närradion.

• Sida 231
•  Original

Prop. 1977/78: 91 231

75

I andra stycket har införts en ny bestämmelse enligt vilken det i avtal med programföretag får föreskrivas förpliktande att publicera sådant be- slut av radionämnden enligt vilket företaget har brutit mot radiolagen eller mot avtalet mellan regeringen och bolaget.

10 5 I paragrafen har endast företagits sådana formella ändringar som för- anleds av de nya bestämmelserna i 5 5.

1 1 5

Som framgår av kommentaren till 35 har i 11 5 införts en straffbestäm- melse som tidigare varit införd i förordningen (1967: 447) om mottagare för radiosändning eller trådsändning.

6.2. Förslaget till lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966: 756)

6.3. Förslaget till lag om avgift för televisionsmottagare

Jag har föreslagit att det skall ankomma på riksdagen i stället för rege— ringen att meddela föreskrifter om avgift för innehav av mottagare. Be- stämmelser om mottagaravgifter finns f.n. i förordningen (19672447) om mottagare för radiosänd ning eller trådsändning. Dessa föreskrifter i förord- ningen har förts över till detta förslag till lag om avgift för televisionsmotta- gare. Några sakliga ändringar har härvid inte företagits.

6.4 Förslaget till lag om försöksverksamhet med närradio

Jag har i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.11) utförligt kommenterat de bestämmelser som bör gälla för försöksverksamheten och som uppta- gits i denna lag. Jag hänvisar till vad jag i det sammanhanget har anfört.

7. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att antaga förslagen till

1. lag om ändring i radiolagen (1966: 755).

2. lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966: 756),

3. lag om avgift för televisionsmottagare, &

. lag om försöksverksamhet med närradio. dels att

• Sida 232
•  Original

Prop. 1977/78: 91

I'd (44 h)

5. godkänna de allmänna riktlinjer för rundradioföretagens organisation som jag har angett i det föregående.

6. godkänna de allmänna riktlinjer för rundradioföretagens program- verksamhet somjag har angett i det föregående,

7. godkänna de riktlinjer för radionämndens organisation och verksam- het som jag har angett i det föregående.

8. godkänna de riktlinjer för försöksverksamhet med närradio och när- "l'V somjag har angett i det föregående.

8.1. Sammanfattande medelsberäkning för den avgiftst'mansierade radio- och televisionsverksamheten

I enlighet med vad jag har anfört i det föregående (4.8.1) bör mina förslag beträffande medelstilldelning till den avgiftstinansierade radio- och televi- sionsverksamheten underställas riksdagen för godkännande. Jag kommer nu att redovisa mina överväganden rörande radions och televisionens samlade ekonomi. Därefter kommer jag att anmäla televerkets och bygg- nadsstyrelsens investeringsanslag Televisions- och radioanläggningar resp. Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio och vidare de skattel'tnan- sierade anslagen Sveriges Utbildningsradio aktiebolag och Viss bered- skapsutrustning m. rn. för Sveriges Radio. Mcdclsbchovel till den likaledes skattefinansierade utlandsprogramverksamheten har anmälts i årets bud- getproposition under utrikesdepartementets huvudtitel (prop. 1977/78: 100 bil. 6, s. 82).

Utredningar!

De av utredningen beräknade driftkostnadsökningarna för radio- och televisionsverksamheten fram t.o.m. budgetåret 1984/85 framgår av föl- jande sammanställning.

Tabell 8.1 Driftkostnadsökningar enligt radioutredningen t. o. m. budgetåret 1984/85 i 1976/77 års penningvärde (milj. kr.)

Television l. Dagblock 16 2. Förstärkning av programverksamheten 33 3. Regional-TV. etapp 1 19 4. Riksprogramproduktion i regionerna 59 5. Främmande produktion 4 6. Regional-TV. etapp 2 38 Summa TV 169 169 Radio 7. Förstärkning av programverksamheten 17 8. Distriktens riksprogram Minoritetsprogram 30 Summa radio 47 47 Övriga driftskostnader 10

Totalt 226

• Sida 233
•  Original

Prop. 1977/78: 91 233

Det av utredningen föreslagna dagblocket i TV innefattar, förutom en ökning av reprissändningarna med ca 13 veckotimmar (nu 12 timmar per vecka), även en nyhetssändning.

Det förförsrz'irkningur ur programverkswnheten i TV upptagna beloppet skall möjliggöra en allmän kvalitetshöjning av TV-utbudet i form av t. ex. förstärkt utlandsbevakning. ett ökat inslag gestaltande och genomarbetade program. förstärkt inköpsorganisation och ökad textsättning av TV-pro- gram för att tillgodose de hörselskadade.

Den första etappen av regional-TV avser utbyggnad av sändningarna till att omfatta nio regioner (nu fyra regioner).

Ökningen av TV-regionernus riksprogmmproduktion beräknas under avtalsperioden till ca 5 timmar per vecka (nu drygt 8 timmar per vecka). Volymen av egenproducerade program i Stockholm förutsätts ligga kvar på nuvarande nivå. Därmed skulle den regionala andelen av sändningsti- den för egenproduceradc program öka till drygt 40 % (nu ca 30%).

Sändningstiden förfrämmunde produktion under avtalsperioden beräk- nas öka med 2 timmar per vecka (nu ca 30 timmar per vecka).

Den föreslagna andra etapper: i utbyggnaden av de regionala TV—siind- ningarna avser en utbyggnad av sändningstiden till 20 minuter per dag. fem dagar i veckan under hela året (nu 10 minuter per dag fem dagar i veckan under 10 månader).

Förstärk/lingen av radions programverksamhet avser kvalitetshöjande åtgärder, t.ex. en förstärkt utlandsbevakning och ett ökat inslag av gestal- tande program samt ett ökat samarbete med musiklivet.

Radions sändningstid för riksprogrammen bör enligt utredningen öka med 60 timmar i veckan för att möjliggöra en större produktion i distrikten och en kraftig satsning på minoritetsprogram. Den föreslagna ökningen skall möjliggöra en höjning av distriktens andel till minst 35% av den utlokaliseringsbara sändningstiden (nu 25 %).

De övriga driftskostnader som utredningen beräknar avser bl. a. de föreslagna regionala publikråden samt televerkets distributionskostnader för tillkommande sändningstid.

Den sammanlagda investeringskostnuden beräknas till ca 100 milj. kr. varav huvuddelen gäller projekt utanför Stockholm.

Utredningen utgår från att ökningen av de årliga driftkostnaderna skall fördelas med ca 30 milj. kr. per år under en sjuårig avtalsperiod.

Sveriges Radio

1 remissyttrandet över utredningens betänkande godtar Sveriges Radio i stort utredningens förslag. Företaget räknar således med en ökning av den regionala riksprogramproduktionen av ungefär samma omfattning som utredningen. Beträffande regional-TV anser Sveriges Radio dock att verk- samheten bör omfatta elva regioner, dvs. de tio nuvarande distrikten samt Stockholm. Sändningstiden bör vidare uppgå till 15 minuter om dagen.

• Sida 234
•  Original

Prop. 1977/78: 91 234

Beträffande sändningstiden i TV för riksprogrammen utgår Sveriges Radio från samma slutmäl som utredningen, dvs. 100 timmar per vecka. Till skillnad från utredningen räknar dock företaget med en minskning med ca tre veckotimmar av den främmande produktionen och en ökning av produktionen även i Stockholm. Sveriges Radio framhåller att Stock- holmsproduktioncn. främst avseende gestaltande program, under senare år har minskat till följd av för knapp medelstilldelning. l"Öt' att de avsedda kvalitetsförstärkningarna skall komma till stånd mäste även Stockholms- enheternas kapacitet utvidgas.

För riksradion räknar Sveriges Radio med en större sändningstidsökning än utredningen.

Sveriges Radio räknar vidare med ett större medelsbehov än utredning- en för att kunna åstadkomma de allmänna kvalitetsförstärkningarna.

Slutligen räknar Sveriges Radio med ett ökat medelsbehov för lokalra- dioverksamheten. De beräknade resursl'örstärkningarna, som utgår från en i princip ofi'irändrad sändningstid. skall enligt moderföretaget betraktas som en kvalitetsförstärkning för att vidareutveckla lokalradions kulturpoli- tiska funktion.

l)riftkostimdsökniogcn under den sjuåriga avtalsperioden för Sveriges Radios förslag beräknas till 397 milj. kr. i 1976/77 års penningvärde, eller ca 170 milj. kr. mer än vad utredningen räknat med. Skillnaden beror bl. a. på att medel beräknats för lokalradion. Vidare har Sveriges Radio räknat med ett större medelsbehov för att utredningens ambitioner beträffande kvalitetshöiande åtgärder skall kunna infrias.

Det erforderliga investeringsbchovct beräknas till 200—300 milj. kr. Härav hänför sig ca 30 milj. kr. till lokalradion.

Sveriges Lokalradio föreslär i sitt remissyttrande en utvecklingsplan för lokalradioverksamheten enligt vilken de flesta kommuner budgetåret 1982] 83 skall ha redaktionell täckning i form av permanenta redaktioner på vissa platser utanför huvudorten. Därtill beräknas medel för en successiv ökning av lokalradions sändningstid från nuvarande 10—15 timmar till 25—30 timmar per vecka budgetåret 1982/83. Kostnaden för utbyggnaden beräk- nas till totalt ca 160 milj. kr. som skall fördelas över perioden 1979/80— 1982/83. Investeringsbehovet för återanskaffning, konsolidering och ut- byggnad beräknas till ca 90 milj. kr.

1 sin ordinarie anslugsframställning för budgetåret l978/79 redovisar Sveriges Radio resursbehoven vid nuvarande verksamhetsnivå, dvs. utan hänsyn tagen till den av radioutredningen föreslagna utbyggnaden. Enligt företaget krävs förstärkningar både på drift- och framför allt investeringssi- dan för att en rimlig utgångsnivå skall åstadkommas för en eventuell utbyggnad av verksamheten.

Av följande sammanställning framgår hur Sveriges Radio i sin anslags- framställning beräknat driftkostnaderna för budgetåret l978/79.

• Sida 235
•  Original

Prop. 1977/78: 91 235

Tabell 8.2 Sveriges Radios och Sveriges Lokalradios driftkostnader enligt Sveriges Radios anslagsframställning för 1978/79

l978/79 Förslag milj.kr. Allmän programverksamhet Tillgängligt för allmän programverksamhet 1977/78 786,2 Vissa verksamheter som upphör m. m. — 5.5 Erforderligt för oförändrad verksamhet 780,4 Kompensation för kostnadsökningar l978/79 (15 %) +l l7,l Tillkommande kostnader vid oförändrad verksamhet (se nedan) + 42.3 Erforderligt vid oförändrad verksamhet l978/79 940,l Lokalradion Tillgängligt för lokalradioverksamheten l977/78 83.3 Fullföljande av planerad utbyggnad + 1,5 Erforderligt för planerad verksamhet 84.8 Kompensation för kostnadsökningar (15 %) 4 8,5 Viss konsolidering av verksamheten + 36,2 Erforderligt för lokalradioverksamheten för budgetåret 1978/79 l33. Summa driftmedel 10733

Till det för den allmänna programverksamheten angivna beloppet skall som angetts i det föregående läggas den del av den totala utbyggnadskost- naden som enligt företaget bör belasta nästa budgetår. Denna reformkost- nad beräknas i Sveriges Radios remissvar till 32 milj. kr. (1976/77 års penningvärde).

De enligt sammanställningen tillkommande kostnaderna vid oförändrad verksamhet avser bl.a. resursförstärkningar till följd av lagar och avtal på arbetsmarknaden samt insatser för personalutbildning. Vidare har medel beräknats för en försöksverksamhet med text-TV. För en redogörelse för den föreslagna försöksverksamheten hänvisas till avsnitt 4.6. Ett ökat medeISbehov följer av införandet av en femte semestervecka. [ beräkning- arna ingär också medel för ökade fastighetskostnader. bl.a. för Berwald- hallen (musikstudion) som tas i bruk våren 1979.

För Sveriges Lokalradio beräknas ett ökat medelsbehov med drygt 25 milj. kr. för att förbättra bevakningen utanför lokalradioområdenas huvud- orter. Det framhålls som angeläget att tendenser till att lokalradion utveck- las till en residensstadsradio motverkas på ett tidigt stadium av verksamhe- ten. Därför mäste ett antal underredaktioncr inrättas. En större satsning krävs även för att tillgodose de språkliga minoriteternas programbehov. ] övrigt upptar anslagsframställningcn bl.a. förstärkningar till följd av lagar och avtal på arbetsmarknaden och utbildnings- och informationsinsatscr.

Det föreligger enligt Sveriges Radio ett omfattande investeringsbehov oavsett om en utbyggnad av verksamheten kommer till stånd i enlighet med radioutredningens förslag. Företaget pekar särskilt på att nuvarande byggnadsprovisorier i Stockholm (det s.k. A l-området) måste ersättas.

• Sida 236
•  Original

Prop. 1977/78:91 236

När det gäller teknisk utrustning föreligger ett ackumulerat behov av återanskal'fning av de resurser som köptes under 1960-talet. Sveriges Ra- dio redovisar en plan för återanskaffning som uppgår till ca 340 milj. kr. under perioden l978/79- 1986/87. För budgetåret l978/79 uppskattas in— vesteringsbehovet för den allmänna programverksamheten till drygt 87 milj. kr. För lokalradioverksamheten uppskattas investeringsbehovet un- der nästa budgetär till 18,6 milj. kr. som till största delen hänger samman med den föreslagna utbyggnaden av underredaktioncr till lokalradiosta- tionerna.

I en särskilt! skrivelse har Sveriges Radio anmält ett med 36.3 milj. kr. ökat medelsbehov för innevarande budgetår. Det angivna beloppet erford- ras för att täcka automatiska kostnadsökningar utöver vad som förutsattes i beräkningarna i 1977 års budgetproposition.

Hygynutlsstyrelscn beräknar investeringskostmiderna till 9,5 milj. kr. för budgetåret l978/79 enligt prisläget den i april 1977. För en närmare redo— görelse för byggnadsstyrelsens förslag hänvisa till anslaget Vissa bygg- nadsarbeten för Sveriges Radio ("8.5").

Televerkets beräkningar i 1978 års kostnadsniva av dril't- och investe- ringskostnaderna för den avgil'tslinausierade radioverksamheten budget- åren l978/79—l982/83 framgår av följande sanunanställning.

Tabell 8.3 Televerkets investerings- och driftskostnader l978/79—1982/83 enligt tele- verkets anslagsframställning (milj. kr.)

l978/79 1979/80 l980/8l l98l/82 DBZ/83

Investeringar Sändarstationer

för FM och TV 47.5 50,0 52.5 55.0 Sändarstationer 60 för AM 0.9 5.0 5.0 5.0 Radiolänklinjer och OB-utrustning 4.5 4.5 4.5 4.4 Rundradiocentraler 10 och fjärrkontroll— utrustning 8.3 8.8 7.l 5.5

Stereo i lokalradio -— 0.3 0.4 — — Summa investeringar 61,2 68,6 69.5 69,9 70 Drift/tasmader

Distribution 1400 1400 [40.0 1400 [40.0 Avgiftsinkassering 58.4 58.4 53.4 58,4 58.4 Summa drift- kostnader 198,4 [98,4 l98.4 198,4 198,4

För televerkets förslag i vad gäller investeringskostnader (1977/78 53.6 milj. kr.") lämnas en närmare redogörelse vid anmälan av investeringsansla- get Televisions- och radioanläggningar (8.4).

l televerkets driftstat för budgetäret 1977/78 har kostnaderna för avgifts- inkassering och distribution beräknats till 148 milj. kr. Kostnadsökningen budgetaret l978/79 beror — förutom den förhöjda kostnadsnivän — på att

• Sida 237
•  Original

Prop. 1977/78: 91 237

kostnadsfördelningsprinciperna mellan rundradio- och telerörelsen när det gäller avgiftsinkasseringen har förändrats.

De i televerkets ordinarie anslagsframställning för budgetåret l978/79 angivna medelsbehovet avser en verksamhet av oförändrad omfattning vad avser sändningstid och utbyggnadstakt av distributionsnätet. [ sitt remissyttrande med anledning av radioutredningens betänkande beräknar verket den tillkommande kostnaden för komplettering av distributionsnä- tet för regional-TV till drygt 20 milj. kr.

I—"örulrrtgrtln/wt

Jag har i det föregaende (4.8.2) redovisat mina ställningstaganden avse- ende det framtida planerings— och medelstilldelningssystemet för radio- och 'fV-verksatttheten. Jag kommer nu att först ange vissa riktpunkter för verksamhetens inriktning under perioden fram t.o.m. budgetåret 1985/86. da de nya avtalen avses löpa ut. Därefter kommer jag att redovisa mina förslag avseende medelstilldelningen för nästa budgetar.

Vid min behandling av olika programfrägor (4.3) harjag närmare utveck- lat mina ställningstaganden till verksamhetens utbyggnad på sikt. Jag har där räknat med att det skall bli möjligt att under den kommande avtals- perioden astadkomma kvalitetsförstärkningar i programutbudet och en utökning av programmen för bl. a. språkliga minoriteter.

Vid sidan av de allmänna kvalitetsförstärkningarna bör en utbyggnad ske av distriktens produktion för radions och televisionens riksprogram. Liksom radioutredningen anser jag att slutmålet under den här aktuella avtalsperioden bör vara att ca 40 (7; av programmen i riksprogramsändning- arna skall produceras regionalt. En förstärkning av lokalradion bör äga rum. i första hand syftande till att konsolidera den nuvarande verksamhe- ten. Jag vill i sammanhanget erinra om de samarbetsformer mellan riks- och lokalradion som jag har skisserat i det föregående. Den nuvarande försöksverksamheten med regionala nyhetssändningar i TV bör under avtalsperioden byggas ut till att omfatta samtliga de elva TV—distrikt som jag har förordat (4.2.4).

Under avtalsperioden bör inrättas ett mindre dagblock i TV. Bortsett härifrån bör sändningstiden i 'l'V ligga kvar på i stort sett nuvarande nivå. Eftersom samtidigt den regionala riksprogramproduktionen kommer att öka kan en viss. marginell minskning av Stockholmsproduktionen bli aktu- ell. Fördelningen mellan egen och främmande produktion bör vara i stort sett densamma som f. n. I fråga om riksradions sändningstid bör en viss ökning ske.

Mina ställningstaganden beträffande sändningstider och produktions- sammansättning framgår av följande sammanställning.

• Sida 238
•  Original

Prop. 1977/78: 91 335

..

Sändningstid och produktionssammansättning senast vid utgången av budgetåret 1985/86 (timmar per vecka i rikssändning)

Planerat Slutmäl 1977/78 l985/86 Television Allmän egenproduktion inkl. nyheter 37 + 2 (Därav Stockholm 27 — 2 Distrikten 10 + 4) Främmande produktion 29 of. Repriser 12 + 10 78 + 12 Riksradio Hörstnsändningar och repriser Stockholm 288 of. Redaktioner utanft'w Stockholm 52 +40 340 —t 40

Anm. Med hänsyn till att produktionen av vissa typer av program. t.ex. den nuvarande Centralredaktionens telegramnyheter och sportsändningar. inte gär att utlokalisera, beräknas distriktens andel av den för |977/78 planerade sändningstiden till ca 29% för TV och ca 35 % för radio.

Jag förutsätter vidare att sändningstiden för regional-TV i varje region far ungefär samma omfattning som de nuvarande försökssändningarna.

De riktpunkter för verksamhetens utbyggnad under den kommande av- talsperioden somjag nu har angett är inte närmare bestämda i tiden. Det är sålunda enligt min mening inte möjligt att nu ange en närmare plan för genomförandet. Förutsättningarna häiför fär prövas i samband med bc- handlingen av de årliga anslagsframställningarna och mäste bedömas mot bakgrund av dels det samhällsekonomiska läget i stort. dels hushållningen med resurser inom programföretagen. Det är angeläget att ett ordentligt planeringsunderlag avseende i första hand de närmaste tre budgetåren lämnas i samband med anslagsframställningen varje är. Planeringsunderla- gel bör avse olika ambitionsniväer i fråga om utbyggd verksamhet inom de ramar för avtalsperioden som jag indelningsvis har angett.

Jag övergår nu till att redogöra för mina förslag avseende budgetåret t978/79. Mina förslag framgår av sammanställningen på följande sida (milj. kr.)

Det för te [ eve rkets investeringar upptagna beloppet behandlas när- mare vid min anmälan av investeringsanslaget 'l'clevisions- och radioan- läggningar (8.4).

Beträffande televerkets kostnader för avgiftsinkassering. som svarar för större delen av driftskostnadsökningen fran budgetåret l977/78. vill jag hänvisa till vad jag har anfört i det föregående (4.8.1).

'l'ill frågan om byggnadsstyrelsens investeringar återkommer jag i det följande vid min anmälan av investeringsanslaget Vissa byggnadsarbe- ten för Sveriges Radio (8.5).

När det gäller beräkningarna av medelsbehovet för den allmänna

• Sida 239
•  Original

Prop. 1977/78: 91 239

1977/78 l978/79 Beräknat Föredragan- den Televerket Investeringskostnader 53.0 60.0 Driftkostnadcr 148.0 198.3 Bygg/1udsslyrelxen lnvesteringskostnadcr ' ll.0 l0.0

Sveriges Radio lnvesteringskostnadcr för den allmänna

programverksamheten 50,0 * 60 ] lnvestcringskostnader för lokalradion ' Driftkostnader för den allmänna programverksamheten 786.2 * 9,0 4. Driftkostnader förlokalradio 83.3 ' '

' Prisläge 1978-07-01

programverksamheten och lokalradioverksamheten harjag. till skillnad från vad som har varit fallet under tidigare är. ej särredovisat Sveriges Lokalradios anslag. Det bör ankomma på Sveriges Radio att i samråd med Sveriges Lokalradio besluta om den närmare fördelningen av medlen.

Jag har i min beräkning av investeringskostnaderna inte tagit särskild hänsyn till det av Sveriges Radio redovisade behovet av ökad ateran- skaffning av teknisk utrustning. Ledningen för den nya koncernen och programföretagen bör först beredas tillfälle att ta ställning till reinveste- ringsbehovet.

Sveriges Radio har anmält att de automatiska driftkostnadsökningarna för budgetåret 1977/78 sannolikt kommer att överstiga vad som beräknades för ändamålet i 1977 års budgetproposition. Enligt min mening bör frågan om ev. ytterligare kompensation för kostnadsökningar under innevarande budgetar bedömas mot bakgrund av utvecklingen av konsumentprisindex (KPI). Jag återkommer till regeringen i denna fråga. Ev. tillskott med hänsyn till att KPI ökat mer än vad som beräknades för allmänna kostnads- ökningar för innevarande budgetär bör räknas in i basen för anslaget för budgetåret l978/79. Jag finner det slutligen naturligt att ev. överskott som kan uppkomma i programverksamheten för innevarande budgetår bör kun- na tas i anspråk under nästa budgetår på samma sätt som jag har föreslagit skall gälla under kommande avtalsperiod.

Med hänsyn till vad jag tidigare anfört om automatisk kostnadskompen- sation under löpande budgetår (4.8.2) har jag angivit mina förslag till medelstilldelning för l978/79 i prisläge den 1 juli 1978. Regeringen bör utverka riksdagens bemyndigande att fastställa kompensationen för drift- delen allteftersom KPl blir känt.

Jag har räknat med en resursförstärkning för programverksamheten nästa budgetår om drygt 50 milj. kr. Jag utgår från att en inte oväsentlig del

• Sida 240
•  Original

Prop. 1977/78: 91 340

härav skall kunna användas i programproduktionen i kvalitetshöjande syfte. Det bör vidare vara möjligt att fortsätta utbyggnaden av den regiona- la riksprogramproduktionen med omkring en veckotimme samt att under budgetåret starta regionala TV—sändningar inom en region, och utbyggna- den av ett mindre dagblock i TV. I enlighet med vad jag har angett i det föregaende bör lokalradioverksamhetens resursförstärkning användas i första hand för en konsolidering av nuvarande verksamhet. Jag har beräk- nat medel för ett text-TV—försök i enlighet med Sveriges Radios förslag (4.6).

Sveriges Radio bör ha möjlighet att i kostnadsutjämnande syfte från rundradiofonden rekvirera högst 30 milj. kr. med skyldighet att under nästföljande budgetår återbetala motsvarande belopp. Denna dragningsrätt skall avse en kortare tidsperiod och ej vara ett permanent lån till koncer- nen.

Mina förslag avseende radionämnden (4. 10.1) innebär en viss kostnads- ökning. Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga. Vidare avser jag att föreslå regeringen att ändra radionämndens instruktion så att nämn- den fr.o.m. nästa budgetår skall åläggas att lämna in anslagsframställning senast den I september året före det aktuella budgetårets ingång och inte som nu före första maj samma kalenderår som det aktuella budgetårets början. Härigenom kommer det att bli möjligt att för riksdagen anmäla medelsbehovet för radionämnden samtidigt som för den övriga avgiftsft- nansierade verksamheten.

Behållningen i rundradiorörelsens fond beräknas vid innevarande budgetårs utgång uppgå till ca 240 milj. kr. Kostnads- och intäktsutveck- lingen är sådan att fonden under budgetåret l978/79 kommer att uppvisa ett underskott om inte avgifterna höjs. Jag anser — som framgår av mitt förslag till lag om avgift för innehav av televisionsmottagare — att den allmänna mottagaravgiften bör höjas med 60 kr.. från 280 till 340 kr. per år och tilläggsavgiften för innehav av färg—TV med 20 kr., från l20 kr. till |40 kr. per år.

Avgiftsintäkterna inom rundradiorörelsen kan. om hänsyn tas till de föreslagna förändringarna. uppskattas till drygt ] 400 milj. kr.

Vid utgången av budgetåret torde behållningen i rundradiofonden varai stort sett oförändrad.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

]. godkänna mina förslag till medelsberäkningar för den avgiftsft- nansierade radio- och "IV-verksamheten.

2. bemyndiga regeringen att slutligt fastställa kompensationen för allmänna kostnadsökningar i enlighet med vad jag har förordat i det föregående.

• Sida 241
•  Original

Prop. 1977/78: 91 24!

8.2. Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio

I976/77 Utgift 860 000 Reservation — 1977/78 Anslag 11 100000 l978/79 Förslag 1 100000 lHärutöver har på tilläggsbudget II anvisats 400000 kr.

Från anslaget bestrids Sveriges Radios kostnader för viss beredskapsut- rustning m.m.

Sveriges Radio

I en särskild skrivelse anför Sveriges Radio att sammanlagt 1570000 kr. bör anvisas till vissa närmare angivna ändamål.

Med hänsyn till skrivelsens innehåll torde någon närmare redogörelse inte böra lämnas i detta sammanhang. Riksdagens vederbörande utskott bör få tillfälle att ta del av skrivelsen.

Föredragande/1

I det föregående har jag behandlat hur beredskapsfrågorna bör lösas inom den nya organisation för radio och TV som kommer att gälla fr. o. m. den 1 juli 1979 (4.7). Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen

att till Viss baredskapsutrus[ning m. m. för Sveriges Radio för bud- getåret I978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 100000 kr.

8.3. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag

1977/78 Anslag '61 693 000 l978/ 79 Förslag 76 000 000

Från anslaget bekostas utgifter för den verksamhet med produktion av undervisningsprogram m.m. för radio och television, som sedan den I januari 1978 handhas av Sveriges Utbildningsradio aktiebolag (Sveriges Utbildningsradio).

Sveriges Utbildningsradio har till uppgift att producera ljud- och bildpro- gram inom utbildningsväsendet för i första hand etersändning. Framställ- ningen av ljud- och bildprogram bör i första hand inriktas mot sådana utbildningsvägar och grupper för vilka brist på läromedel råder. Förskolan och vuxenutbildningen bör därvid prioriteras.

Riksdagen beslöt under l976/77 års riksmöte att produktionsenheten vid utredningen angående den fortsätta verksamheten med radio och televi-

' Innevarande budgetår utgår för detta ändamål för framställning av Ijudradio- och tclevisionsprogram ur anslagen E I. Viss utbildning via radio och television m.m. och E 15. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag.

• Sida 242
•  Original

Prop. 1977/78: 91 242

sion inom tttbildningsväsendet (TRU-kommittén) och utbildningsprogram— enheten vid Sveriges Radio AB inkl. Sveriges Radios vuxenundervisning (SR/VLIX) skulle läggas samman och fr.o.m. den I januari 1978 drivas i form av ett dotterbolag till Sveriges Radio AB (prop. 1975/76: IIO, UbU l976/77: 8. rskr 1976/77: 46). Den 9juni 1977 beslöt regeringen att Sveriges Utbildningsradio skall lokaliseras till Tyresö kommun.

Styrelsenför Sveriges Utbildningsradio aktiebolag

|. För andra delen av budgetåret 1977/78 har Sveriges Radio fört över 2250000 kr. till Sveriges Utbildningsradio för SR/VUX, som fr.o.m. årsskiftet 1977/78 ingår i Sveriges Utbildningsradio. För SR/VUX:s sänd- ningar under motsvarande tid får Sveriges Utbildningsradio disponera upp till 800000 kr. inom den ram som Sveriges Radio har budgeterat för sändningskostnader. För budgetåret I978/79 begär styrelsen. i enlighet med riksdagens beslut, att denna verksamhet skall finansieras över stats- budgeten (+6260000 kr.).

2. Styrelsen för Sveriges Utbildningsradio har gjort framställning om ett tilläggsanslag för budgetåret 1977/78 med 2840 000 kr. Vid beräkning av pris- och löneomräkning för budgetåret 1978/79 har styrelsen utgått från att dessa medel kommer att beviljas och har därför inkluderat det begärda tilläggsanslaget i tidigare anvisade medel. För produktion m.m. beräknar styrelsen pris- och löneomräkningen till 6000000 kr., varvid I5% har beräknats på samtliga löneberoende kostnader för ett halvt budgetår och 15 % på övriga kostnader för ett helt budgetår (+6000 000 kr.).

3. I anslagsframställningen för första halvåret 1978 betonade organisa- tionskommittén för bildandet av Sveriges Utbildningsradio vikten av att återställa balansen mellan fasta och rörliga kostnader till den nivå som under budgetåret I974/75 förelåg för TRU och 1970/71 för SR/UTB. Styrel— sen för Sveriges Utbildningsradio instämmer i den bedömning som organi— sationskommittén gjorde och beräknar att 4800 000 kr. erfordras för att återställa nämnda förhållande.

4. För att kunna vidga verksamheten i enlighet med de mål som angavs i prop. 1975/76: llt) anser styrelsen det nödvändigt med ökade anslagsme- del. Styrelsen menar att denna ambitionsnivå kan uppnås i två etapper. Under första etappen. budgetåret 1978/79. finner styrelsen det angeläget med en försöksverksamhet rörande Sveriges Utbildningsradios regionala utbyggnad samt insatser i form av program på hemspråk för olika invand; rargrupper (+2 900 000 kr.).

5. Verksamheten vid Sveriges Utbildningsradio kommer under några år att bedrivas vid två skilda arbetsplatser. Enligt styrelsen kommer ett stort behov att finnas av varu- och personaltransporter mellan de två arbetsplat- serna. Styrelsen begär därför 50000 kr. för inköp av en bil. Dessutom anser styrelsen det nödvändigt att införskaffa vissa datatekniska resurser eftersom Sveriges Radio har begränsade möjligheter att tillgodose Sveriges

• Sida 243
•  Original

Prop. 1977/78: 91 243

Utbildningsradios behov av adminstrativa resurser, 200000 kr. Styrelsen begär också medel för särskilda informations- och utbildningsinsatser, 450000 kr. (+700 000 kr.).

6. Fram till dess att Sveriges Utbildningsradio flyttar in i nya lokaler begränsar sig styrelsen till att i huvudsak begära medel för investeringar avseende återanskaffning av teknisk utrustning för att kunna garantera driftsäkerheten och upprätthålla den nuvarande produktionskapaciteten (+| 900000 kr.).

7. Kostnader för etersändningar samt för annan distribution än eter— sändning vid återställning av tidigare produktionsnivå (3) samt vid en vidgad verksamhet (4) beräknar styrelsen uppgå till 3 000000 kr.

Fö rea/ragu "den

Jag har tidigare (4.2) behandlat frågan om Sveriges Utbildningsradios fortsatta ställning. Jag kommer nu att begränsa mig till frågan om medels- behovet för Sveriges Utbildningsradio under budgetåret 1978/79.

Den ljanuari i år påbörjades verksamheten vid Sveriges Utbildningsra- dio. Det nya företaget har tillkommit genom att produktionsenheten vid utredningen angående den fortsatta verksamheten med radio och televi— sion inom utbildningsväsendet (TRU) (U 1971:13) och utbildningsprogram- enheten vid Sveriges Radio (SR/U'l'B) inkl. Sveriges Radios vuxenunder— visning (SR/VUX) har lagts samman. Till skillnad från TRU och SR/UTB, som tidigare har anvisats medel över statsbudgeten, har SR/VUX:s verk- samhet bekostats med mottagaravgifter. Fr.o.m. budgetåret 1978/79 skall även denna del av Sveriges Utbildningsradios verksamhet finansieras över statsbudgeten.

Under innevarande budgetår har riksdagen beviljat Sveriges Utbild- ningsradio ett tilläggsanslag om sammanlagt 1438000 kr. (prop. l977/ 78:25. UbU 1977/78:11, rskr 1977/78:61).

För budgetåret 1978/79 har jag beräknat anslaget till Sveriges Utbild- ningsradio enligt följande:

Helårseffekt 1978/79 av Sveriges Utbildnings- Styrelsen för Föredra- radios anslag Sveriges Ut- ganden 1977/78 bildningsradio

A. produktion m.m. 50 369000 tilläggsanslag 2 876 000 76 700 000 62 268 700 SR/VUX 4 500 000

B.

Televerkets kostnader m.m. 10 723 000 ) 15 480000 13 731 300 SR/VUX 1760000

Summa: Anslag/Anslagsbehov 70 228000 92180000 76000000

• Sida 244
•  Original

Prop. 1977/78: 91 344

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Sveriges Utbildningsradio aktiebolag för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 76 000 000 kr.

8.4. Televisions- och radioanläggningar*

1976l77 Utgift 41 300000 Behållning 5 043 419 1977/78 Anslag 54 400 000 1978/79 Förslag 60 200000 * T. 0, m. budgetåret 1977/78 Televisions- och ljudradioanläggningar.

Della investeringsanslag avser televerkets investeringar i televisions- och radioanläggningar.

Televerket

Medelsförbrukningen under budgetåret 1977/78 beräknas till 53.5 milj. kr.

Televerkets beräkningari 1978 års kostnadsnivå av investeringskostna- derna för televisions- och ljudradioanläggningar under perioden 1978/79— 198'2/83 framgår av den sammanställning som redovisats i det föregående (8.1).

Under l'emårsperioden 1978/79—1982/83 räknar televerket med att kun- na uppföra ca 150 mindre TV 2-stationer. varav huvuddelen kommer att lokaliseras till glesbygdsområden.

För budgetåret 1979/80 bör televerket ges ett bcställningsbemyndigande av 25 milj. kr.

()rdningsföljden för de ovannämnda 150 tillkommande mindre TV 2- stationerna kommer liksom hittills att i första hand bestämmas av antalet invånare med dåliga mottagningsförhållanden inom de planerade stationer- nas täckningsområden. En stor del av stationerna är av förenklat utförande och har begränsad räckvidd. De kan förses med utrustning för både TV 1 och TV 2 och lämpar sig i första hand för täckning av små befolkningskon- centrationer. Såväl investerings- som driftkostnaderna för dessa förenkla- de stationer blir lägre än för konventionella mindre stationer. Härigenom beräknas stationer under femårsperioden kunna anläggas för befolknings- koncentrationer med ned till cirka 25 hushåll med små möjligheter att ta emot TV 2 och/eller TV 1. Televerket anser det inte vara rimligt från ekonomisk synpunkt att nu anlägga stationer för ännu mindre befolknings- koncentrationer.

Hösten 1975 fastställdes en ny frekvensplan för AM-ljudradiosändningar inom iång- och mellanvågsbanden i Europa. Afrika, Asien och Australien. Sverige tilldelades därvid åtta sändningsfrekvenser. Tilldelningen möjlig- gör en bättre spridning av svenska program över kringliggande havs- och landområden.

• Sida 245
•  Original

Prop. 1977/78: 91 345

Televerket, som anser att det är önskvärt att åstadkomma denna täck- ning presenterar en i förhållande till tidigare förslag nedskuren utbyggnads- plan för AM-nätet, omfattande endast två stationer. För budgetåret l978/ 79 begärs medel för att påbörja projektering av en station.

Liksom i förra årets anslagsframställning föreslår televerket att investe- ringar skall göras för stereo i lokalradiosi-indningarna.

F öredragunden

För televerkets investeringar harjag beräknat 60 milj. kr. Detta bör bl. a. möjliggöra en fortsatt utbyggnad av TV 2-nätet.

Vid beräkningen harjag inte beaktat förslaget om utbyggnad av två AM- sändare.

Jag förordar vidare att ett beställningsbemyndigande om 25 milj. kr. för budgetåret 1979/80 lämnas till televerket.

Anslaget till Televisions- och radioanläggningar bör beräknas med hän- syn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjlig- göra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medels— förbrukningen. Jag förordar därför att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.

Milj. kr. Beräknad medelsförbrukning 1978/79 60.0 10% marginal 6.0 Avgår beräknad ingående behållning 1978-07-01 ——5.8 Erforderligt anslag budgetåret 1978/79 60,2

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. medge att televerket lämnas det beställningsbemyndigande som jag har förordat i det föregående. 2. till Televisions- och radionnläggningar för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 60 200000 kr.

8.5. Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio

l976/77 Utgift 8 730 106 Behållning 18 433 490 1977/78 Anslag 1000 1978/79 Förslag 10000 000

Detta investeringsanslag avser byggnadsarbeten för Sveriges Radio i de fall då byggkostnaderna överstiger 2 milj. kr. En särskild investeringsplan finns fastställd för anslaget. Sveriges Radio svarar för upprättandet av programhandlingar för byggnadsobjekt och för redovisningen av dessa till regeringen. medan byggnadsstyrelsen har huvudansvaret för projektering- en och byggandet.

• Sida 246
•  Original

Prop. 1977/78: 91 246

Bygg/md.v.s'ryre/sen

1 sina förslag till anslagsframställning för budgetåret 1978/79 föreslår byggnadsstyrelsen att anslaget förs upp med 9500 000 kr. Sveriges Radio har hemställt att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att för rundradioverk- samheten förvärva fastigheten Vattenormen 8 i Luleå, som för närvarande förhyrs för verksamheten.

Byggnadsstyrelsen har lämnat yttrande i ärendet och föreslår att en kostnadsram av 7650 000 kr. för; upp under investeringsanslaget för för- värv av fastigheten fr.o.m. den 1 juli 1978.

["r'ircdrugumlen För nästa budgetår harjag gjort upp följande förslag till investeringsplan.

lnvesterimtrspian (l 000-tal kr.)

Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning 1976-04-01 1977-04-01 Faktisk Beräknad för t.o.m. 1977-06-30 1977/78 1978/79

Kontorshus B iStockhoIm m.m. 36600 36600 35813 500 287 TV-hus i Malmö 19700 19700 17883 1000 817 Stor musikstudio iStockholm 28100 31 100 8514 10000 10000 Förvärv av fastig- het i Luleå 7 650 7650 84 400 95 050 62 210 11 500 18754

Erfarenhetsmässig reducering 500 1320

Beräknad medels- förbrukning 11000 17434

På grundval av mitt förslag till investeringsplan harjag gjort upp följande anslagsberäkning.

AIts/agsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning Behållning 1977—07-01 18 433 1977/78 11000 Anslag för 1977/78 1 1978/79 17434 Anslag för 1978/79 10000 (förslag) 28434 28434

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio inom de: kostnadsramar somjag har förordat i det föregående. 2. till Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av. 10000 000 kr.

Bygg-

start år-mån.

77-11 73-11

76-05

Färdig- ställande år-mån.

73-06 75-05

78-06

• Sida 247
•  Original

Prop. 1977/78: 91 247

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 248
•  Original

Prop. 1977/78: 91