Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lägger regeringen fram Förslag om hur man skall överklaga beslut som fattats av bolag och andra enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter. Förslaget innebär att den nya förvaltningslagens ordning för överklagande skall gälla i de flesta fall. Enligt den ordningen skall överklagandet ges in till den instans som har meddelat det överklaga- de beslutet. För vissa enskilda organ behålls dock den äldre ordningen för överklagande. Den innebär att överklagandet skall ges in till överinstan- sen. De nya reglerna avses träda i kraft den I juli 1989.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 56 kap. 14 5 rättegångsbalken skall ha följande lydelse.

Nu va ra nde lydelse F öres/äger: lydelse

56 kap. 14 51 Vad i detta kapitel är stadgat äge motsvarande tillämpning i fråga om besvär, som avses i 8 kap. 8 &; i dylikt mål gälle dock följande avvikelser:

[. Den som vill anföra besvär [. Den som vill anföra besvär skall inom fyra veckor från den skall inom fyra veckor från den dag. då han erhöll del av beslutet. dag, då han erhöll del av beslutet, till högsta domstolen inkomma med till advokatsamfundet inkomma besvärsinlaga. med besvärsinlaga.

2. Om ej särskilda skäl föranleda annat, skola klaganden och, då talan föres av justitiekanslern, även motparten höras muntligen i högsta dom- stolen.

3. Tillfälle skall lämnas dct organ inom advokatsamfundet, som medde- lat bcslutct, att inkomma med skriftlig förklaring och att, då part höres muntligen, därvid yttra sig.

4. Advokatsamfundet? beslut att avvisa en besvärstalan jär överkla- gas till högsta domstolen genom be- svär. Därvid tillämpas I .

Denna lag träder i kraft den ljuli 1989. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

' Senaste lydelse 19711218.

• Sida 3
•  Original

2. Förslag till

Lag om ändring 1 lagen (1967. 340) om prisreglering på

jordbrukets område

Härigenom föreskrivs att ] aå lagen (l9672340) om prisreglering på jordbrukets områdel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse laå

Enligt de närmare föreskrifter som beslutas av regeringen eller efter regeringens bestämmande av statens jordbruksnämnd får nedan angivna regleringsföreningar i fråga om de varuslag som omfattas av föreningens verksamhetsområde pröva frågor om bidrag eller annat stöd 1 marknads-

reglerande syfte.

Förening Föreningen för. mejeriprodukter, ekonomisk förening

Svensk kötthandel, förening u. p. a. Sveriges oljeväxtintressenter, för- ening u. p. a.

Sveriges potatisintressenter, ekono- misk förening Svensk sockerhandel, ekonomisk förening

Svensk spannmålshandel, ekono- misk förening Svensk ägghandel, förening u. p. a.

Varuslag . mjölk och mjölkprodukter

kött och fläsk oljeväxtfrö och vallfrö

potatis och potatisprodukter

_ socker

spannmål och fodermedel

ägg, äggprodukter och ljäderfäkött

Om ett beslut i en fråga som avses i första stycket får över- klagas, tillämpas bestämmelserna i 23—25 och 30 59” förvaltnings/agen (1986.'223).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas dock vad som gällde då.

' Lagen omtryckt l984: l99.

• Sida 4
•  Original

3 Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1 974: 226) om prisreglering på fiskets område -

Härigenom föreskrivs att laå lagen (l974:226) om prisreglering på fiskets område[ Skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

135

Enligt de närmare föreskrifter som beslutas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande. av statens jordbruksnämnd får regleringsför- eningen Svensk fisk, ekonomisk förening, inom ramen för prisregleringen på fiskets område pröva frågor om bidrag eller annat stöd i marknadsregle- rande syfte. '

Om ett beslut i en fråga som avses i första stycket får över- klagas. tillämpas bestämmelserna i 23 —25 och 30 55 förvaltnings/agen ( 1 986: 223).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas dock vad som gällde då.

' Lagen omtryckt l984z200.

• Sida 5
•  Original

4. Förslag till Lag om ändring i lagen (l976:447) om rätt för erkänd arbetslöshetskassa att pröva fråga om statsbidrag till fiskeföretag

. Härigenom föreskrivs att lagen (l976:447) om rätt för erkänd arbetslös- hetskassa att pröva fråga om statsbidrag till fiskeföretag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse F öreslagen lydelse

Erkänd arbetslöshetskassa får- pröva fråga om statsbidrag till sådana fiskeföretag som har haft fiskefanyg stillaliggande till följd av beslut om fångstbegränsning enligt de närmare föreskrifter som meddelas av rege- ringen. eller myndighet som regeringen bestämmer.

om ett beslut i en fråga som avses i första stycket får över— klagas. tillämpas bestämmelserna i 23 — 25 och 30 åå jörvaltningslagen ( ] 986.223).

Denna lag träder i kraft den ljuli 1989. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas dock vad som gällde då.

• Sida 6
•  Original

5. Förslag till Lag om ändring i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde '

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområ- de skall införas en ny paragraf, 14 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

145

Om ett beslut som avses i 2 och 12 a—céjaffår överklagas, tillämpas bestämmelserna i 23 —25 och 30 55 förvaltningslagen( I 986: 223).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas dock vad som gällde då.

• Sida 7
•  Original

6 Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100).

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 7 5 sekretesslagen (1980: 100)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap.

Mot beslut varigenom myndighet har avslagit enskilds begäran att få ta del av handling eller lämnat ut allmän handling ,med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars för- foga över den, får sökanden föra j talan genom besvär. Om inte annat följer av andra—fjärde styckena jöns sådan talan hos kammarrätten eller, såvitt gäller kammarrätts be- slut i där väckt ärende, hos rege- ringsrätten. Att prövningstillstånd inte behövs vid fullföljd ,av talan mot kammarrätts beslut framgår av 355 förvaltningsprocesslagen (l971:291). '

Har beslut som avses i första stycket meddelats av tingsrätt och rör det handling i domstolslrättski- pande eller rättsvårdande verksam- het.,lörs talan mot beslutet hos hov- rätten. Talan mot motsvarande be- slut av hovrätt i där'väckt eller dit fullföljt ärendejörs hOS högsta dom- stolen. Vid talan mot tingsrätts el- ler hovrätts beslut tillämpas i övrigt bestämmelserna i rättegångsbalken om besvär. Vid talan mot hovrätts beslut skall dock reglerna om pröv- ningstillstånd inte tillämpas.

Första och andra styckena gäller inte för beslut av riksdagen. regeringen, .

Beslut varigenom myndighet har avslagit enskilds begäran att få ta del av handling eller lämnat ut all- män handling med "förbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den, får överklagas av sökan-

den. Om inte annat följer av and- '

ra—fjärde styckena, överklagas be- slutet hos kammarrätten eller, så- vitt gäller kammarrätts beslut i där väckt ärende. hos regeringsrätten. Har beslutet meddelats" av organ som avses i 1 kap. 8.6 andra stycket tillämpas bestämmelserna i 23 -— 25 5,6 och 30 5 första meningen _för- valtningslagen (1986223) om över- klagande. Att prövningstillstånd inte behövs när kammarrätts beslut överklagas framgår av 35 5 förvalt- ningsproccsslagen (l971:291).

Har beslut som avses i första stycket meddelats av tingsrätt och rör det handling i domstols rättski- pande eller rättsvårdande verksam- het, överklagas det hos hovrätten. Motsvarande beslut av hovrätt i där .

väckt eller dit överklagat ärende överklagas hos högsta domstolen. Vid överklagande av tingsrätts eller hovrätts beslut tillämpas i övrigt bestämmelserna i rättegångsbalken om besvär. Vid överklagande av hovrätts beslut skall dock reglerna om prövningstillstånd inte tilläm- pas.

högsta domstolen eller regeringsrätten. _

Att talan mot beslut av statsråd '

skalljöras hos regeringen föreskrivs i 2 kap. -15 & tryckfrihetsförord- ningen.

' Lagen omtryckt 198819. I

Att beslut av statsråd skall över- klagas hos regeringen föreskrivs i 2 kap. 155 tryckfrihctsförordning- en.

• Sida 8
•  Original

N u varande l vdelse - Föreslagen lydelse

' Angående rätt att föra talan mot Angående rätt att överklaga be- beslut av myndighet som lyder un- slut av myndighet som lyder under der riksdagen är särskilt föreskri- riksdagen är särskilt föreskrivet. vet. .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet av enskilt organ som avses i 1 kap. 89" andra stycket tillämpas dock vad som gällde då.

• Sida 9
•  Original

7. Förslag till ' Prop. 1988/89166 Lag om ändring i lagen (1985: 569) om införande av lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

Härigenom föreskrivs att 69" lagen (1985:569) om införande av lagen (19852568).om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. skall ha följande lydelse. ' -

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 5 För specialsjukhus och vårdhem för vuxna gäller fortfarande i tillämpli- ga delar 35 5 om beredande av vård oberoende av samtycke samt därtill anslutande bestämmelser i 36—37aäå och 39—54 55 i den upphävda lagen. '

En skrivelse med överklagande enligt 44 eller 47 _9' i den upphävda lagen til/ställs den myndighet som skall pröva överklagandet.

Om rätten att överklaga är in— skränkt till viss tid och skrive/sert med överklagandet kommer in till överinstansen efter utgången av den tiden. skall överinstansen avvisa skrivelsen. Skrivelsen skall dock inte avi,/sas om förseningen beror på att underinstansen har lätnnat klagan- den en felaktig underrättelseom hur man överklagar. Inte heller s_kall skrive/sett avvisas. om den har kom- mit in till 'underinstansen innan ti- - den för att överklaga har gått ut.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas dock vad som gällde då.

• Sida 10
•  Original

8. Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985: 1 100)

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 99" skollagen (198521100) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 kap.

9 &

I fråga om personal med statligt reglerad anställning inom utbildnings- verksamhet, som motsvarar det offentliga skolväsendets men bedrivs med enskilt huvudmannaskap. får beslut som avser myndighetsutövning fattas av huvudmannen eller av ett särskilt organ för verksamheten, om så föreskrivs av regeringen.

Om ett sådant beslut får överkla- gas. tillämpas bestämmelserna i 23 — 25 och 30 5,6 jörvaltningslagen (I986.'223).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1-989.'1 fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas dock vad-som gällde då.

• Sida 11
•  Original

"Justitiedepartementet ' Prop. 1988/89:66

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 december 1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande. och statsråden Feldt, Sigurdsen, S. Andersson. Hjelm-Wallén, Bodström. Göransson, Gradin, Dahl. R. Carlsson, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Tha- le'n, Nordberg, Freivalds, Wallström

Föredragande: statsrådet Freivalds

Proposition om överklagande av vissa förvaltningsbeslut av enskilda organ

2.3. Lagen (1986: 1 142) om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter

En utgångspunkt för den nyss nämnda' översynen var att reglerna för överklagande av enskilda organs beslut i möjligaste mån skulle överens- stämma med vad som gäller enligt den nya förvaltningslagen vid överkla- gande av myndighetsbeslut (prop. 1986/87:39 s. 60 ff., KU 11, rskr. 59).

15.

• Sida 16
•  Original

Även om man alltså borde sträva efter enhetlighet. framhöll föredragan- de statsrådct att det inte undantagslöst gick att reglera frågan om överkla- gande av enskilda organs beslut efter mönster av den nya förvaltningsla- gen. Det enskilda organet måste t.ex. uppfylla vissa krav på tillgänglighet för att kunna ta emot skrivelser med överklaganden. Frågan i vad mån denna uppgift kunde läggas på enskilda organ borde bedömas utifrån de förhållanden som gällde på varje specialområde. .

Från dessa utgångspunkter gjordes en genomgång av ett antal specialför- fattningar som ledde till den nyss nämnda propositionen om följdlagstift- ning till förvaltningslagen. Uppgiften att pröva om överklagandet hade kommit in i rätt tid borde enligt propositionen ligga på samma instans som skulle ta emot skrivelsen med överklagandet. Reglerna om ordningen för överklagande borde stå i de författningar där reglerna om instansordning finns. dvs. normalt i de'specialförfattningar som också innehåller materiel- la regler på området (prop. 1986/87:39 s. 64, jfr prop. 1985/86:80 s. 44).

I propositionen föreslogs regler i vissa specialförfattningar som innebar . att den _nya förvaltningslagens bestämmelser för överklagande infördes beträffande några enskilda organ, bl.a. erkända arbetslöshetskassor och Sveriges exportråd. Det var dock inte möjligt att gå igenom all den lagstift- ning som kunde behöva ses över. För de enskilda organ, som saknade regler om. överklagandeförfarandet i specialförfattningarna, skulle därför stiftas en särskild lag om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter. Den skulle innehålla regler om hur beslut överklagas och efter mönster av 12 å i 1971 års förvaltningslag innebära att den tidigare gällande ordningen för överklagande behölls i väntan på en fullständig översyn av reglerna i ämnet. Regleringen innebar alltså. att ett överklagande skulle ges in till överinstansen, som också skulle pröva om överklagandet hade skett i rätt tid. Bestämmelserna skulle inte tillämpas- om det fanns avvikande bestämmelser i andra lagar eller i författningar som beslutats av regeringen eller av en förvaltningsmyndighet. Riksdagen antog förslaget till den nya lagen jämte annan följdlagstiftning till den nya förvaltningslagen.

2.4. Omläggning av förfarandet vid överklagande beträffande ytterligare enskilda organ

Mitt förslag: Den nya förvaltningslagens ordning i fråga om överkla- gande skall gälla som huvudregel för enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter. Detta sker genom att bestämmelser införs i de specialförfattningar som innehåller de materiella reglerna. Den äldre ordningen behålls dock för vissa enskilda organ.

Skälen för mitt förslag: När den nya förvaltningslagen trädde i kraft den 1 januari 1987 blev dess regler om förfarandet vid överklagande, som nyss har framhållits. tillämpliga beträffande endast några- få enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter. För de flesta sådana organ behölls tills

• Sida 17
•  Original

vidare den gamla överklagandeordningen genom regler i lagen om överkla- gande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter.

En mera fullständig genomgång av reglerna om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter har nu genomförts inom regeringskansliet. Genomgången visar enligt min uppfattning att man nu kan fullfölja de tankar som kom till uttryck i följdlagstiftningen till den nya förvaltningslagen och som går ut på att reglerna för överklagande av enskilda organs beslut i möjligaste mån skall stämma överens med vad som gäller enligt den nya förvaltningslagen i fråga om överklagande av myndighetsbeslut (prop. 1986/87:39 s. 64).

Flera skäl talar för en_sådan principiellt enhetlig ordning. De skäl som

föranlett en omläggning av överklagandeförfarandet hos förvaltningsmyn- ' digheterna har i allmänhet samma kraft i fråga om enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter. Jag tänker bl.a: på att det är enkelt för den enskilde att ge in överklagandet till samma instans som har meddelat, det överklagade beslutet. Givetvis underlättar det också för allmänheten att orientera sig i regelsystemet, om reglerna på olika områden av förvalt- ningen är så enkla och enhetliga som möjligt. Många och invecklade regler om till vilken ingtans en klagande i olika sammanhang skall vända sig är förvillande och kan ge upphov till förseningar och krångel i handläggning- en. ,

Med hänsyn till det jag nu har sagt anserjag att den nya förvaltningsla— gens ordning för att överklaga bör gälla som huvudregel även när det gäller att överklaga beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgif- ter. '

Vad gäller den lagtekniska lösningen anser jag att man bör hålla fast vid den redan tillämpade metoden att ta in regler om förfarandet vid överkla- gande — i regel i form 'av hänvisningar till de berörda lagrummen i förvaltningslagen — i de specialförfattningar som gäller för de enskilda organen eller för de områden inom vilka de verkar. På så sätt bör det bli , enklast för den som skall överklaga att hitta bestämmelserna.

I de fall den nya förvaltningslagens ordning för överklagande införs beträffande ett, enskilt organ får detta till följd bl. a. att organet anförtros uppgifter som innefattar myndighetsutövning. Det gäller uppgiften att pröva om skrivelsen med överklagandet har kommit in.i rätt tid och eventuella beslut om att den skall avvisas. Lagtekniskt är det därför också nödvändigt att beakta de föreskrifter i 111 kap. 69" RF som innebär att lagstöd krävs för att till-ett enskilt organ lämna över en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning. i

För en del enskilda organ vars beslut får överklagas bör man dock tills vidare behålla den nuvarande ordningen för överklagande. I 65 lagen' (19852569) om införande av lagen (l985z568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. föreskrivs att vissa bestämmelser i den upphävda lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utveck- lingsstörda fortfarande skall gälla. Det gäller t. ex. 44 5 enligt vilken beslut bl.a. om att avslå en begäran om tillstånd att vistas på egen hand utom vårdhem får överklagas hos psykiatriska nämnden. Enskilt drivna vård-

• Sida 18
•  Original

hem'omfattas av denna bestämmelse. För bl.a. dessas del bör de gamla bestämmelserna gälla.

Lagrådet har i sitt yttrande ifrågasatt om det verkligen finns sakliga skäl att behålla den äldre ordningen för överklagande när det gäller de nyss angivna besluten. I varje fall finns det enligt lagrådets mening inte anled- ning att behålla den särskilda lagen enbart för dessa besluts skull. Vill man ha kvar den äldre ordningen för överklagande på det angivna området borde man enligt lagrådet i stället göra ett tillägg till lagen om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Lagen om överklagande av beslut av enskildaorgan med offentliga förvaltningsuppgifter skulle då enligt lagrådet kunna upphöra att gälla. _

Jag anser alltjämt att den gamla ordningen bör gälla- vid överklagande av beslut enligt lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstör- da, Det stämmer överens med den ordning som gäller vid överklagande enligt lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall. Däremot kan jag' instämma i lagrådets synpunkt att detta borde framgå direkt av den särskilda promulgationslagen. Jag är dock inte be- redd att föreslå att lagen om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter skall upphöra att gälla. Det kan inte bon- ses ifrån att det kan finnas ytterligare bestämmelser om överklagande av beslut av enskilda organ som inte-uppmärksammats vid genomgången inom departementen. Om den särskilda lagen om överklagande upphäv- des, skulle rättsordningen sakna regler om' hur överklagande i ett sådant fall skulle gå 'till.

Reglerna i lagen om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter bör därför finnas kvar tills vidare och omfatta organ för vilka ingen specialreglering skett. I lagen om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. bör vidare tas in behövliga regler om överklagande av beslut.

1 det följande skall jag närmare gå in på de olika områden där den nya förvaltningslagens ordning föröverklagande enligt min mening bör infö- ras. Alla de organ som skall omfattas av de nya reglerna enligt mitt förslag uppfyller enligt min mening de krav på tillgänglighet, kompetens, organi- satorisk struktur m.m. som krävs för att uppgiften skall kunna anförtros dem. Om ett enskilt organ avvisar ett överklagande därför att detta kom- mit in för sent, bör ett sådant beslut också kunna överklagas. Detta bör ske i samma ordning som beslut i huvudsaken (jfr prop. 1986/87:39 s. 59 f.).

Jag vill för fullständighetens skull nämna att regeringen genom beslut den 3 november 1988 till riksdagen överlämnat ett förslag om att 'uppbör- den av TV-avgiftcrna skall flyttas från televerket till ett särskilt bolag, Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag, RIKAB (prop. 1988/89: 18). Bolagets beslut om avgiftsskyldighet och om påförande av TV-avgifter som ju innefattar myndighetsutövning, får under vissa förutsättningar överklagas till kammarrätten. Förvaltningslagen är i sin helhet tillämplig hos bolaget.

Regeringen beslutade den 17 november 1988 en proposition (19'88/ 89:60) om kontroll genom teknisk provning och om mätning. I propositio- nen läggs fram "förslag till en ny lag som föreslås ersätta bl. a. lagen (1985:1105) om obligatorisk kontroll genom teknisk provning m.m. En-

• Sida 19
•  Original

ligt 105 i lagförslaget får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer överlämna till en riksprovplats som är bolag eller stiftelse att pröva frågor som gäller godkännande av personal, utrustning, förfarande, organisation. produkt eller anläggning eller' fastställande av avgift för utförd kontroll. Förvaltningslagens bestämmelser om hur beslut överkla- gas skall tillämpas i fråga om sådana beslut.

2.4.1. Beslut av enskilda organ enligt reglerna om utökad handlingsotfentlighet

En utvidgning av kretsen av enskilda organ, vars beslut får överklagas, har blivit följden av ändringar i sekretesslagen (19801100), som träder i kraft den ljanuari 1989 (prop. 1986/87:151, KU 36. rskr. 290, SFS 1988:836). Ändringarna innebär att reglerna om rätten att ta del av handlingar skall tillämpas i viss utsträckning hos följande enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter, nämligen

Folkbildningsförbundet '

Handelshögskolan i Stockholm Kungliga Musikaliska akademien Kungliga Skogs— och Lantbruksakademien Kungliga Svenska Aeroklubben

Länsbildningsförbunden Notarius publicus Regleringsföreningarna Föreningen för mejeriprodukter, ekonomisk förening, Svensk kötthandel. förening u. p. a.. Sveriges oljeväxtintressen- ter. förening u. p. a.. Sveriges potatisintressenter, ekonomisk förening. Svensk socker'handcl, ekonomisk förening, Svensk spannmålshandel, eko- nomisk förening och Svensk ägghandel, förening u. p. a.

Regleringsföreningen Svensk fisk. ekonomisk förening .

Riksprovplatserna Aktiebolaget Statens Anläggningsprovning. Aktiebo- laget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Aktiebolag '

Skolor med enskild huvudman och statligt reglerade anställningar Stiftelsen Svenska institutet

Stiftelsen Svensk-norska samarbetsfonden '

Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd Stiftelserna Nordiska museet. Riksutställningar, Stockholms internatio-

nella fredsforskningsinstitut (SIPRI), Sveriges Tekniska museum och .

WHO Collaborating Center on International Drug Monitoring

Svenska föreningen Norden Svenska institutet i Rom Svenska språknämnden. I propositionen 1988/89:18 har föreslagits att bolaget'Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag RlKAB, skall ingåibilagan

1 lagen har för vart och ett av organen angivits i vilken verksamhet handlingsoffentlighct skall gälla.

Av de nya bestämmelserna följer att ett beslut av något av de berörda organen att avslå en begäran att få ta del av en allmän handling m.m. får överklagas enligt reglerna i 15 kap. 7 och 8 55 sekretesslagen. Vid dessa

• Sida 20
•  Original

överklaganden bör enligt min mening den nya förvaltningslagens ordning för överklagande gälla. Bestämmelsen i 15 kap. 75 sekretesslagen bör därför kompletteras med en föreskrift om att förvaltningslagens föreskrif- ter om förfarandet vid överklagande skall tillämpas i dessa fall. Också förvaltningslagens regler om överklagande av beslut om avvisning av för sent gjorda överklaganden bör tillämpas.

Ärenden om överklagande enligt sekretesslagen av ett beslut av ett enskilt organ får givetvis anses höra till den verksamhet som omfattas av offentlighetsprincipen. Någon justering av sekretesslagens regler om of- fentlighetsprineipens tillämpning på enskilda organ behövs därför inte.

2.4.2. Vissa beslut om stöd av regleringsföreningar

Myndighetsutövande uppgifter har tilldelats åtta regleringsföreningar. sju på jordbrukets område (1 a & lagen 1967:340 om prisreglering på jordbru- kets område, omtryckt 1984zl99) och en på fiskets område (I aå lagen 1974:226 om prisreglering på fiskets område. omtryckt 1984z200). '

Regleringsföreningarna på jordbrukets område har bemyndigats att i fråga om de varuslag som omfattas av resp. förenings verksamhetsområde pröva frågor om bidrag eller annat stöd i marknadsreglerande syfte. När- mare föreskrifter om prisreglering på jordbrukets område har meddelats i förordningen (1984262) om prisreglering påjordbrukets område. Enligt 2 Q' förordningen (ändrad senast 1985z766) får statens jordbruksnämnd med- dela närmare föreskrifter enligt 1 a 5 lagen om prisreglering på jordbrukets område. Regleringsföreningarnas beslut'får enligt nämndens föreskrifter överklagas hos statens jordbruksnämnd.

Regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening har bemyndigats att inom ramen för prisregleringen på fiskets område pröva frågor om bidrag eller annat stöd i marknadsreglerande syfte. Ytterligare föreskrifter om prisreglering och prisstöd på fiskets område har meddelats i förord- ningen (l986:428) om prisreglering på fiskets område. Enligt 205 prövar föreningen frågor om stöd i marknadsreglerande syfte inom ramen för prisregleringen på fiskets område. Sådana beslut av föreningen får enligt 31 & överklagas hos statens jordbruksnämnd. '

Vid överklagande av föreningarnas beslut tillämpas lagen om överkla- gande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter. Jag föreslår att den nya förvaltningslagens ordning för överklagande görs tillämplig i stället. En ändring bör därför göras i lagarna om prisreglering på jordbrukets resp. fiskets område.

Även de nu angivna föreningarna hör till de organ som omfattas av den tidigare nämnda utvidgningen av handlingsoffentligheten. De berörs alltså också av mitt förslag att den nya ordningen för överklagande ska'll tilläm-

' pas i det sammanhanget. '

2.4.3. Beslut averkänd arbetslöshetskassa om stöd till fisket

Erkända arbetslöshetskassor har i lagen (l976:447) om rätt för erkänd arbetslöshetskassa att pröva fråga om statsbidrag till fiskeföretag bemyndi-

• Sida 21
•  Original

gats att pröva frågor om statsbidrag till sådana fiskcföretag som haft fiskefartyg stillaliggande till följd av beslut om fångstbegränsning. Närma- re bestämmelser härom har meddelats i förordningen (l985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m.m. Enligt 145 förordningen får lån och bidrag lämnas till fiskeriföretag som fått likviditetssvårigheter på grund av förbud mot fortsatt havsfiske. Frågor om bidrag enligt 145 prövas enligt 445 av Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa. DesSa beslut får en- ligt 465 överklagas till fiskeristyrelsen. Därvid tillämpas reglerna i lagen om överklagande av .beslut av enskilda organ med offentliga förvaltnings- uppgifter. Även i dessa fall bör man enligt min mening gå över till den nya . ordningen för handläggning av överklagande. Regler härom bör tas in i den'nyss nämnda lagen från år 1976.

2.4.4. Beslut avseende personal med statligt reglerad anställning

Vid en del enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter finns perso- nal med statligt reglerad anställning. Därmed avses enligt 2 kap. 1 Q' lagen (1976:600) om offentlig anställning (omtryckt 1987: 1000) en anställning där enligt lag eller särskilt beslut av riksdagen avlöningsförmånerna fast- ställs under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer (jfr 1 5 lagen 1965:576 om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m.m., ändrad senast 1982: 101, och 1 kap. 1 5 lagen om offentlig anställning).

Enligt lagen (l976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde har Nordiska musé- et (lZaé, ändrad senast 1981zl330), Tekniska muséet (l2bå, ändrad senast 1985:481) och Svenska språknämnden (12 e t), ändrad senast 19831512) bemyndigats att i fråga om 'vid resp. institution anställd perso- nal fatta sådana beslut som avser myndighetsutövning i den mån inte annat är föreskrivet. '

Vissa av dessa beslut får överklagas. Reglerna finns i tre förordningar som kungjorts i Statens kulturråds författningssamling (KRFS l984:3—5). Reglerna innebär att beslut om att tillsätta tjänster får överklagas hos regeringen. Den äldre ordningen för att överklaga skall tillämpas.

Jag föreslår att den nya förvaltningslagens ordning för överklagande skall tillämpas även i dessa fall. Föreskrift om detta kan lämpligen tas in i lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepar- tementets område, vilken lag redan innehåller vissa regler om de tre aktuella organen.

Det kan nämnas att förvaltningslagen (alltså även reglerna om överklaf gande) redan gäller för Stiftelsen Nordiska museet vid handläggningen av ärenden enligt lagen (1985: 1 104) om skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål. De tre organen hör också till dem som omfattas av den tidigare nämnda utvidgningen av handlingsoffentligheten och 'som alltså berörs av mitt förslag att den nya ordningen för att överklaga skall tilläm- pas i det sammanhanget.

1 12 kap. 9 & skollagen (1985:1100) finnsen bestämmelse som bemyn- digar regeringen att föreskriva att huvudmannen eller ett särskilt organ

• Sida 22
•  Original

inom utbildningsverksamhet. som motsvarar det offentliga skolväsendets men bedrivs med enskilt'huvudmannaskap, får fatta beslut som avser myndighetsutövning avseende personal med statligt reglerad anställning. Sådan personal finns bl.a. vid privatskolor, folkhögskolor och riksinter- natskolor. Bestämmelser som rör överklagande av personaladministrativa beslut finns i de förordningar som utfärdats för att reglera verksamheten vid dessa skolor. För de nämnda skolorna finns dessa bestämmelser i 54 och 56 55 privatskolförordningen (1967z270, 545 ändrad senast '1988:1054,,56 5 ändrad senast 1987:742), 101 och 102 55 folkhögskolcför— ordningen (l977z551, ändrade senast 1987:712) och 35 förordningen . (1970:333) om riksintcrnatskolor (ändrad senast 19832201), vilken hänvi- sar till bestämmelserna i privatskolförordningen. Den gamla förvaltnings-' lagens ordning för överklagande skall tillämpas. För att möjliggöra att den nya ordningen för överklagande skall kunna tillämpas bör i 12 kap. 95 skollagen införas en ny bestämmelse som anger att 23—25 och 30 55 förvaltningslagen skall tillämpas vid överklagande.

Även de enskilda skolorna omfattas av den tidigare nämnda utvidgning- en av handlingsoffentligheten. De berörs alltså av förslaget att den nya ordningen för att överklaga skall tillämpas i det sammanhanget.

2.4.5. Beslut av Handelshögskolan om återkrävande av utbildningsbidrag

Handelshögskolan har tillagts offentliga förvaltningsuppgifter i 25 lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartemen- tets verksamhetsområde. Högskolan prövar frågor om doktorandstipendi- er och utbildningsbidrag för doktorander till studerande vid skolan. Enligt 22 5 förordningen (l976:536) om utbildningsbidrag för doktorander jäm- förd med 215 (22 5 ändrad senast 1985:696. 21 5 ändrad senast 19773488) får beslut av Handelshögskolan att återkräva utbildningsbidrag överklagas hos universitets— och högskoleämbe'tet. Därvid tillämpas föreskrifterna i lagen om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvalt- ningsuppgifter. Jag föreslår att den nya ordningen för att överklaga införs även här. Den ändring i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvalt- ningsuppgifter inom utbildningsdepartementets område'som jag föreslagit under punkt 2.4.4 bör omfatta även detta fall. .

Handelshögskolan i Stockholm är vidare ett annat av de organ som berörs av den tidigare nämnda utvidgningen av handlingsöffentlighcten. I det sammanhanget bör, somjag redan föreslagit, den nya ordningen för att överklaga beslut tillämpas.

2.4.6. Vissa beslut av Sveriges advokatsamfund

l 8 kap. rättegångsbalken (RB) finns bestämmelser om Sveriges advokat- samfund. Samfundet har bl.- a.'till uppgift att utöva tillsyn över advokatvä- sendet. Stadgar för samfundet fastställs av regeringen.

Samfundets högsta beslutande organ är fullmäktige, som bl.a. har till uppgift att välja samfundets styrelse. Styrelsen beslutar på samfundets vägnar i alla ärenden, om det inte föreskrivs något annat i stadgarna. lnom

• Sida 23
•  Original

samfundet finns vidare en disciplinnämnd, som fattar beslut i fråga om vissa disciplinära åtgärder mot den som är medlem i samfundet. I disci- plinnämnden ingår två av regeringen utsedda ledamöter (offentliga repre- sentanter). Uppgiftsfördelningen mellan styrelsen och disciplinnämnden framgår av stadgarna. _ .

De beslut som är aktuella i detta sammanhang är beslut av styrelsen att vägra någon inträde i samfundet, beslut av disciplinnämnden i fråga om disciplinära åtgärder enligt 8 kap. 7 5 första. andra eller tredje stycket RB och beslut av styrelsen i fråga om uteslutning ur samfundet enligt 8 kap. 75 femte stycket RB. Dessa beslut kan enligt 8 kap. 85 RB under vissa förutsättningar överklagas hos högsta domstolen. Enligt 56 kap. 145 RB skall reglerna om besvär i samma kapitel tillämpas, dock med vissa avvi- kelser. Bl. a. föreskrivs att besvärsinlagan skall ges in till högsta domstolen inom fyra veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. '

Förfarandet vid-överklagande av advokatsamfundcts beslut regleras allt- så av RB, inte av förvaltningslagen. Att överklagandet ges in till överin- stansen innebär en avvikelse, som enligt min mening inte längre är sakligt motiverad. från vad som gäller i allmänhet vid överklagande både enligt RB och enligt förvaltningslagen. _

Jag föreslår därför att den berörda föreskriften i RB ändras så att besvärsinlagan i fortsättningen skall ges in till advokatsamfundet. Det innebär att det blir samfundet som får pröva om besvärstalan fullföljts på föreskrivet sätt oeh'inom rätt tid (56 kap. 3 5 och 14 5 första stycket RB). Enligt stadgarna blir det styrelsens uppgift att göra denna prövning, efter- som det inte finns några bestämmelser som gör det möjligt att utse någon annan att göra det. Prövningen bör emellertid göras i omedelbar anslut- ning till att besvärsinlagan getts in till samfundet. Det är därför angeläget att man inom samfundet överväger om det finns anledning att ändra stadgarna för att säkerställa en ändamålsenlig beslutsordning.

Advokatsa'mfundets prövning av om besvärstalan fullföljts på föreskri- vet sätt och inom rätt tid kan naturligtvis resultera i att besvärstalan avvisas. Sådana beslut bör som jag tidigare anfört kunna överklagas. Jag föreslår att en uttrycklig regel därom införs i 56 kap. 14 5 RB.

3. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jördbrukets område,

3. lagom ändring i lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område,

4. lag om ändring i lagen (1976:447) om rätt för erkänd arbetslöshets- kassa att pröva fråga om statsbidrag till fiskeföretag, '

5. lag om ändring i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltnings- uppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde,

6. lag om ändring isekretesslagen (1980: 100).

23'

• Sida 24
•  Original

7."lag om ändring i lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,

8. lag om ändring i skollagen (1985: 1 100). Lagförslagen under 2—4 har upprättats efter samråd med chefen för jordbruksdepartcmcntet.lagförslagen under 5 .och 8 efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet och lagförslaget under 7 efter samråd med chefen för socialdepartementet.

4 'Specialmotivering 4.1 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken

Ändringen avser reglerna i 56 kap. 145 RB om förfarandet då ett beslut som meddelats av ett organ inom Sveriges advokatsamfund med stöd av bestämmelser i 8 kap. överklagas hos högsta domstolen. Innebörden av ändringen är att besvärsinlagan skall ges in till samfundet i stället för som" hittills till högsta domstolen. Saken har behandlats i avsnitt 2.4.6.

Sedan advokatsamfundet har fått in besvärsinlagan har samfundet att handlägga överklagandet på samma sätt som gäller för hovrätt enligt 56 kap. RB. Samfundet skall alltså pröva om besvärstalan är fullföljd på föreskrivet sätt och inom rätt tid (3 5). Som påpekats i den allmänna motiveringen bör prövningen göras i omedelbar anslutning till att besvärs— inlagan getts in till samfundet. Om samfundet inte avvisar besvären, skall handlingarna i ärendet utan dröjsmål översändas till HD (5 5).

1 en ny fjärde punkt har uttryckligen klargjorts att advokatsamfundets beslut att avvisa en besvärstalan får överklagas till högsta domstolen. Av fjärde punktens andra mening framgår att sådana besvär är underkastade samma regler som besvär mot beslutet i själva saken. Besvärsinlagan skall således även i dessa fall ges in till samfundet inom fyra veckor från det att klaganden delgavs beslutet.

4.2' Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område

Ändringen innebär att det i l a 5 har förts in ett nytt andra stycke i vilket föreskrivs att 23—25 och 30 55 förvaltningslagen (19861223) skall tilläm- pas vid överklagande av beslut av de regleringsföreningar som avses i lagen. Saken har behandlats i avsnitt 2.4.2.

4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område

Ändringen innebär att det i ] a5 har förts in ett nytt andra stycke med föreskrift att 23—25 och 30 55 förvaltningslagen skall tillämpas vid över- _ klagande av de beslut av Svensk fisk, ekonomisk förening, som avses'i lagen'. Saken har behandlats i avsnitt 2.4.2.

• Sida 25
•  Original

4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1 976:447) om rätt för erkänd arbetslöshetskassa att pröva fråga om statsbidrag till fiskeföretag

Ändringen innebär att det i lagen, som saknar paragrafmdelning. har förts in ett nytt andra stycke i vilket föreskrivs att 23—25 och 30 55 förvalt- ningslagen skall tillämpas vid överklagande av de beslut av erkänd arbets- löshetskassa som avses i lagen. Saken har behandlats i avsnitt 2.4.3.

4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Ändringen innebär att det i lagen har införts en ny paragraf, 14 5, med föreskrifter om att 23—25 och 30 55 förvaltningslagen skall tillämpas vid överklagande av enskilda beslut av vissa av de'organ som avses i lagen. I praktiken förekommer beslut som är överklagbara för närvarande endast vid fyra av de i lagen nämnda enskilda organen, nämligen Handelshög— skolan (2 5), Nordiska muséet (12 a 5), Sveriges Tekniska museum (12 b 5) och Svenska språknämnden ( 12 c 5). Det är därför dessa organs beslut som åsyftas i den nya paragrafen. Saken har behandlats i avsnitt 2.4.4 och 2.4.5.

4.6 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:'100)

Ändringen. som har behandlats i avsnitt 2.4.1. innebär att det i 15 kap. 7 5 första stycket har förts in en föreskrift om att 23—25 55 och 305 första meningen förvaltningslagen skall tillämpas vid överklagande av beslut av de enskilda organ som avses i bilagan till lagen.

Eftersom instansordningen framgår av bestämmelsen har inte andra meningen i 305 gjorts tillämplig. Detta skulle nämligen inneburit att ett avvisningsbeslut inte skulle kunna komma under regeringsrättens pröv- ning. '

Vidare har vissa redaktionella ändringar gjorts.

4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985: 569) om införande av lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

Ändringen innebär att det i 6 5 i lagen om införande av lagen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda har tagits in bestämmelser om överklagande enligt lagen angående omsorger om vissa psykiskt utveck- lingsstörda. De har utformats på samma sätt som i lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall. Bestämmelserna omfattar beslut både av enskilda '_organ och av myndigheter. Överklagande enligt 445 i de fall som numera kan bli aktuella är inte inskränkt till viss tid. Bestämmelsen i 475 avser endast beslut av myndigheter. Någon särskild reglering av överklagandetiden behövs därför inte för dessa fall.

• Sida 26
•  Original

4.8 Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985: 1 100)

Ändringen innebär att det i 12 kap. 9 5 har lagts till ett nytt andra stycke med föreskrift att 23—25 och 30 55 förvaltningslagen skall tillämpas vid överklagande av beslut av en skola med enskild huvudman. Saken har behandlats i avsnitt 2.4.4.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag föredraganden har lagt. fram.

*Prop.1988/89:66

• Sida 27
•  Original

Lagrådet Utdrag ur Protokoll vid sammanträde 1988—l l-15

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Wieslander. regeringsrådet Ulla Wadell,justitierådet Staffan Magnusson.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 10 november 1988 har regeringen på hemställan av statsrådet Laila Freivalds beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i rättegångsbalken, m.m. Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementssekreteraren Madeleine Gabrielson. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

När det gäller ordningen för överklagande av beslut som har fattats av bolag och andra enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter finns provisoriska bestämmelser i lagen (1986: 1 142) om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter. Bestämmelserna innebär att samma ordning är tillämplig som enligt den äldre förvaltnings- lagen.

De lagändringar som föreslås i lagrådsremissen går ut på att man i stället skall tillämpa den nya förvaltningslagens ordning för överklagande när det gäller de ifrågavarande organens beslut. Från denna princip skall enligt remissen bara ett undantag finnas, nämligen såvitt avser vissa beslut enligt den numera upphävda men i vissa delar alltjämt gällande lagen (1967z940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. I fråga om dessa beslut skall lagen 1986: 1 142 fortfarande vara tillämplig.

Lagrådet ifrågasätter om det verkligen finns sakliga skäl att behålla den äldre ordningen för överklagande när det gäller de nyss angivna besluten. I varje fall finns det enligt lagrådets mening inte anledning att behålla lagen 198621142 enbart för dessa besluts skull. Vill man ha kvar den äldre ordningen för överklagande på det angivna området bör man i stället göra ett tillägg till de övergångsregler varigenom lagen 1967:940 har fått fortsatt tillämpning i vissa delar. Lagen 1986: 1 142 kan då helt och hållet upphöra att gälla.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988