Propositionens lagförslag

]. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1982zöl7) om utländska förvärv av svenska företag m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av år 1991.

Vad som i 225 den upphävda lagen sägs om tystnadsplikt skall dock fortfa- rande gälla.

Prop. .1991/92z7l

k)

• Sida 3
•  Original

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (l.982:6'18) om utländska förvärv av fast egendom m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (.l982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m.l

dels att 2 kap. och 3 kap. 5 & skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 1, 2, 5 och 8 åå samt 3 kap. 3 & skall ha följande lydelse.

Nut-'umnrlt: bldelse

Föreslagen lydelse

] kap.

Kontrollsubjekt enligt lagen (l982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. får inte utan tillstånd (förvärvstillständ) för varje särskilt fall förvärva fast egendom här i landet.

Den som skulle ha varit kontroll— subjekt enligt lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m., om denna hade gällt även efter utgången ar.-' år 1991, får inte utan tillstånd (förvärvstillständ) för varje särskilt fall förvärva fast egendom här i landet.

Vad som i denna lag sägs om fast egendom skall gälla även tomträtt och bostadsarrende. Vad som sägs om lagfart skall, när det är fråga om tomträtt, i stället avse inskrivning av upplåtelse eller förvärv av tomträtt.

Förvärvstillstånd behövs inte

1. för förvärv genom bodelning, arv eller testamente,

2. för förvärv genom fusion enligt 14 kap. Sä aktiebolagslagen (1975:l385),

3. för förvärv genom inrop på exe- kutiv auktion,

4. om förvärvaren är gift med en svensk medborgare,

5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om för— värvaren eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är över- låtarens avkomling, allt under förut- sättning att överlätarcn inte är skyl- dig att avyttra egendomen enligt 3 kap. l 5 eller enligt 6.59 lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfas- tighet m.m. eller 16 å jordförvärvsla- gen (1979:230).

1Senaste lydelse av 2 kap. 15 1991248 2 kap. 55 199lz48 3 kap. Så l99lz48. 2Senaste lydelse 1935:944.

gl

Förväwstillstånd behövs inte

1. för förvärv genom bodelning, arv eller testamente,

2. för förvärv genom fusion enligt 14 kap. 85 aktiebolagslagen (197521385),

3. för förvärv genom inrop på exe- kutiv auktion,

4. om förvärvaren är gift med en svensk medborgare,

5. om förväwaren är gift med överlätaren och inte heller om för- värvaren eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är över- låtarens avkomling, allt under förut- sättning att överläraren inte är skyl- dig att avyttra egendomen enligt 3 kap. lå eller enligt 165 jordför- värvslagen (19792230),

• Sida 4
•  Original

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

6. för förvärv av egendom som är taxerad som hyreshusen/tet eller in- (lustrienhet.

5 5"

Frågan om förvärvstillstånd får inte prövas förrän förvärvet har skett, om det är fråga om köp, byte eller gåva av fast egendom som är taxerad som hyreshusen/let eller som lantbruksenhet.

Tillstånd att förvärva fast egen- dom på offentlig auktion enligt 3 kap. 35 eller enligt 75 lagen (1975:ll32) om förVärv av hyresfas- tighet m.m. eller 17 & jordförvärvsla- gen (1979z230) lämnas före auktio- nen.

Frågan om förvärvstillstånd får inte prövas förrän förvärvet har skett, om det är fråga om köp, byte eller gåva av fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet.

Tillstånd att förvärva fast egen- dom på offentlig auktion enligt 3 kap. 3ä eller enligt 1755 jordför- värvslagen (l979:230) lämnas före auktionen.

Förvärvstillstånd skall meddelas, om det inte möter hinder med hänsyn till landets försvar eller säkerhet, egendomens lämplighet för avsett ändamål eller andra allmänna intressen eller med hänsyn till förvärvarens förhållan- den.

Förvärvstillstånd får inte medde- las om tillstånd skulle ha vägrats vid en prövning enligt lagen (l975:ll32) om förvärv av hyresfastighet m.m. eller jordförvärvslagen (1979z230).

Förvärvstillstånd får inte medde- las om tillstånd skulle ha vägrats vid en prövning enligtjordförvärvslagcn (1979:230).

3 kap. Bål

Länsstyrelsen får besluta att ett förordnande enligt 1 5 andra stycket om försäljning på offentlig auktion inte skall verkställas, om inroparen före eller efter förordnandet har avyttrat egendomen.

I övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som om egendomen hade blivit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt efter sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auk- tionen och som har företräde framför alla befintliga fordringar. Även om det i enlighet härmed bestämda skyddsbeloppet täcks, får försäljning inte ske, om inte den bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har åsatts egendomen enligt 12 kap. utsökningsbalken eller, om ägaren eller en innehavare av fordran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen har påkallat en särskild värdering, det värde vartill egendo- men uppskattats av värderingsmän som länsstyrelsen utser.

Egendomen får säljas till den som är kontra/[subjekt enligt lagen (1982.'617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. endast om denne har fått förvärvstillstånd. Vi- dare gäller i fråga om hyreshusen/tet ellerjordbruksfastighet de inskränk- ningar som föreskrivs i 75 andra

JSenaste lydelse 199011389.

Egendomen får säljas till sådana rättssubjekt som avsesi ] kap. 1 5 en- dast om de har fått förvärvstillstånd. Vidare gäller i fråga om jordbruks- fastighet de inskränkningar som föreskrivs i 17 å andra stycket tredje meningen jordförvärvslagen

(1979:230).

Prop. 1991/92z71

• Sida 5
•  Original

Nutl'arande lydelse Föreslagen lydelse

stycket tredje meningen lagen (1975'1132) om jön-min! av hyresfas— tighet m.m. respektive l7å andra stycket tredje meningen jordför- värvslagen (1079230). Avges vid auktionen bud som sålunda får antas, skall försäljning ske även Om innehavare av fordran bestrider det.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Prop. 199.1/92:71

'Jt

• Sida 6
•  Original

3. Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (.1983:l.034) om kontroll över till— verkningen av krigsmateriel, m.m.,

dels att 29" skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, l a & och lh &, av föl-

jande lydelse.

Nut-'arande lydelse Föreslagen lydelse

laå

ll'Ied 1ttlänningsjörln'häll avses i denna lag ett [ bolagsordningen för ett svenskt aktiebolag intaget förbe- håll enligt vilket sådant kontrollsu- bjekt som avses i 3,6första och andra styckena den upphävda lagen (1982.'(>17) enn utländska jön-'ärt' av st'wska företag m.m. genom teck— ning eller överlåtelse endast får för— vän'a en viss del av aktierna i hola- get, vid varje tidpunkt motsvaratule mindre än jjvrtio procent av hela ak- tiekapitalet och mindre än tjugo pro- cent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. ll'Ied tttlänningsfrfirlwhäll ut'- ses också förbehåll enligt vilket strängare föreskrifter i dessa hän— seenden gäller:

Regeringen kan medge att även andra förbehåll än som anges ij'örsta stycket skall anses som ull/innings- förbehäll enligt denna lag.

lbå

')

Krigsmateriel får inte tillverkas har i riket utan tillstånd av rege- ringen, om ej annat följer av före— skrifter som har meddelats med stöd av denna lag. Tillstånd att tillverka krigsmateriel får meddelas endast svensk medborgare, svensk myndig- het, svenskt handelsbolag i vilket inte någon av bolagsmännen iir kon- trollsubjekt som avses i Så lagen

ISenaste lydelse 1959504.

Utlänningsjörbehtill för ett svenskt aktiebolag som ltar tillställt] att till- verka lx'rigsmateriel häri riket får inte upphävas eller ändras utan tillstånd av regeringen.

gl

Krigsmateriel får inte tillverkas har i riket utan tillstånd av rege- ringen, om ej annat följer av före— skrifter som har meddelats med stöd av denna lag. Tillstånd att tillverka krigsmateriel får meddelas endast svensk medborgare. svensk myndig- het, svenskt handelslmlag i vilket inte någon av bt.)lagsmiinnen iir sä— dant kontrollsubjekt som avses i 35

Prop. 1991/92171

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1991/92371

(1.98216'17) om utländska förvärv av första och andra styckena den upp- svenska företag m.m. och svenskt hävda lagen (1982617) om ut- aktiebolagivarsbolagsordninginta— ländska förvärv av svenska företag gits utlänningsförbehåll som avses i m.m. och svenskt aktiebolag i vars nämnda lag. Om särskilda skäl före- bolagsordning intagits utlämnings- liggcr, får dock tillstånd ges även åt förbehåll. Om särskilda skäl förelig- annan. ger, får dock tillstånd ges även åt an- nan.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet en- ligt första stycket för

1. tillverkning av krigsmateriel som bedrivs på uppdrag av den som har tillstånd att tillverka ifrågavarande krigsmateriel,

2. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i fall som avses i 24å första stycket vapenlagen (1973:1176),

3. tillverkning av enstaka skjutvapen och av ammunition för tillverkarens eget bruk.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

• Sida 8
•  Original

4. Förslag till Lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

Härigenom föreskrivs att 45 kreditupplysningslagen (197321173)I skall ha följande lydelse.

Nuvarande lidelse Föreslagen lydelse

4 äz

Tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet får meddelas endast om det från allmänna synpunkter finns behov av verksamheten och den kan antas hli bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt.

'l'illstånd får meddelas för en tid av högst tio år i sänder. Tillståndet får förenas med föreskrift om hur verksamheten skall bedrivas och om skyldig— het att anmäla ändring av förhållanden som har haft betydelse för tillståndet.

Tillstånd får inte. meddelas kon- Tillstånd får inte meddelas den trollsuhjekt enligt lagen (1982zöl7) som skulle ha varit kontrollsubjekt om utländska förvärv av svenska enligt lagen (I9822617) om ut— förctag m.m. ländska förvärv av svenska företag

m.m., om denna hade gällt även efter utgången av år 1991.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1992.

ILagen omtryckt 198lz737. 3Senaste lydelse 19821622.

• Sida 9
•  Original

5. Förslag till Lag om ändring i lagen (19761240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m.

Härigenom föreskrivs att 35 lagen (1976240) om förvärv av cldistribu— tionsanläggnirrg m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse F(')'rcslagen lydelse

3 ål

Förvärvstillstånd fordras ej

1. i fall som avses i 1 &, om förvärvaren innehar koncession avseende det område där anläggningen finnes, när eldistributionsanläggningen förvärvas,

2. i fall som avses i 25, om förvärvaren innehar koncession avseende det område där föreningen eller bolaget bedriver sin verksamhet,

3. om eldistributionsanläggning eller sådan andel eller aktie som avses i "25 förvärvas eller överlåtes efter medgivande av riksdagen eller regeringen,

4. om förvärvet skall prövas enligt 4. om förvärvet skall prövas enligt lagen (1982.'6]7) om utländska för— lagen (1982:618) om utländska för- värv av sv VIS/(tl företag rn. ut. eller la- värv av fast egendom m.m., gen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m.,

5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkom— ling,

6. orn aktie förvärvas på grund av nyemission där aktieägarna tecknar de nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

]Senaste lydelse 1982:629.

• Sida 10
•  Original

6- lförslag till Lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanfi'rrhållanden

llärigenom föreskrivs att 1 och 7 åå lagen (1985:277) om vissa bulvanför- hållanden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag gäller när ett bulvan— förlrållz'tnde används för att kringgå ett sådant hinder mot att förvärva el- ler behålla viss egendom eller rättig— het som uppställs i

1. 3 kap. 3 & bankaktiebolagslagerr (1987:618),

2. lagen (19752'12132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,

3. lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanlä 'gning m.m.,

4.jordft'nvärvslagen (1979230),

5. 8 a & fondkommissionslagen (19791748),

6. (i a & lagen (19802) om finans- bolag,

7. lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m., el- [er

8. lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m.

Föreslagen lydelse

Denna lag gäller när ett bulvan- förlrållande används för att kringgå ett sådant hinder mot att förvärva el- ler behålla viss egendom eller rättig- het som uppställs i

1. 3 kap. 3 ä barrkaktiebolagslagerr (l987:618),

2. lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,

3. lagen (19762240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m.,

4. jordftfnvärvslagen (1979230).

5. 8 a & fondkommissionslagen (1979z748),

6. (r a & lagen (1980:2) om finans- bolag, eller

7. lagen (19822618) om utländska förvärv av fast egendom m.m

Med ett bulvanförlrållamle avses i lagen att någon (lrulvarren) utåt fram— står som ägare av viss egendom eller innehavare av viss rättighet men i verk- ligheten innehar egendomen eller rättigheten huvudsakligen för annans (Izu—

vudmanrrens) räkning.

at som så" . i "e ö'z Ct. eg L(l ." r' e .1. : " ållarrde avser V 1 139 d tf 1_ rnd rm genlrnson tt b rlvrnforlr

har tillämpning också på rättigheter.

De myndigheter som prövar frå- gor om tillstånd enligt de lagar som anges i 1 ä första stycket 2—4, 7 och 8 skall underrätta åklagarmyndighe- ten, om det skäligen kan antas att det föreligger ett bulvanförhållant'le inom myndighetens ansvarsområde.

De myndigheter som prövar frå- gor om tillstånd enligt de lagar som anges i 1 5 första stycket 2—4 och 7 skall underrätta åklagarnryndighe- ten, om det skäligen kan antas att det föreligger ett btrlvanförhållande inom myndighetens ansvarsområde.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1.992.

ISenaste lydelse 19871645.

Prop. .1.99l/92:71

• Sida 11
•  Original

7. Förslag till Lag om ändring i gruvlagen ('l974:342)

Ilärigenom föreskrivs i fråga om gruvlagen (19741342), dels att 1 kap. 85 skall upphöra att gälla, dels att 2 kap. 85 och 9 kap. 4 så skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

["r'r'reslagen lydelse

2 kap.

Bål

Ansökningen skall vara skriftlig och innehålla 1. uppgift om minerallyndighetens art och beskrivning av det område som avses med ansökningen,

2. uppgift om fastighet som beröres av ansökningen samt namn och adress på fastighetsägaren och de övriga sakägare sökanden känner till.

Om bergmästaren finner det behövligt. skall sökanden ge in plan för un— dersökningsarbetets bedrivande och utredning om sina möjligheter att full-

följa planen.

Fordras medgivande till inmut- ningen av myndighet eller rättsägare enligt vad som sägs i 2—5 9” elleri Ia- gen (19:92:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m., skall vid an- sökningen fogas handling som visar att medgivande erhållits av myndig— heten eller rättsägaren eller begärts hos myndigheten.

Fordras medgivande till inmut- ningen av myndighet eller rättsägare enligt vad som sägs i 2—5 5934, skall vid ansökningen fogas handling som visar att medgivande erhållits av myndigheten eller rättsägaren eller begärts hos myndigheten.

Sökanden skall erlägga, förutom föreskriven ansökningsavgift, förskott till inmutningsavgiften beräknat enligt grunder som regeringen bestämmer.

9 kap. 4 53

Bergmästaren skall förklara an- mälan utan verkan, om

1. fångeshandlingen inte har före— tcttS,

2. tillstånd till fönla'nret inte erhål- lits när sådant krävs enligt lagen (1982-618) om ruländska förvärv av fast egendom m.m., eller

3. förvärvet har skett genom en sådan gåva mellan makar som inte har registrerats enligt 16 kap. äkten- skapsbalken.

Bergmästaren skall förklara an- mälan utan verkan, om

1. fängeshandlingen inte har före- tetls, eller

2. förvärvet har skett genom en sådan gåva mellan makar som inte har registrerats enligt 16 kap. äkten- skapsbalken.

I annat fall skall han snarast anteckna anmälningen i gruvrcgistret.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1992.

1Senaste lydelse 1982:627. 2Senaste lydelse 19872809.

• Sida 12
•  Original

8. Förslag till Lag om ändring i minerallagen (1991145)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 7ä rninerallagen (199.1c45) skall ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

] kap. 7 %

Bestämmelser som berör verksamhet som avses i denna lag finns i plan— och bygglagen (l987:10), miljöskyddslagen (1969z387), naturvårdslagen (1964z822), lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. och la- gen (l988:950) om kulturminnen m.m.

Bestämmelser om rätt att förvärva och inneha eller på annat sätt ta befatt- ning rned kärnämne eller mineral med halt av sådant ämne finns även i lagen (19843) om kärnteknisk verksamhet. Bestämmelser om rätt i övrigt att be— driva verksamhet med strålning finns i strålskyddslagen (1988220).

Bestämmelser som i vissa avseen- den begränsar rätten att få eller på annat sätt förvärva undersöknings- tillstånd eller bearbetningskonees- sion och att förvärva nyttjanderätt till bear'betningskoncessian finns i lagen ( [ 982.618) om utländska förvänf av fast egendom m.m.

• Sida 13
•  Original

1. Inledning

Enligt lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. (före- tagsförvärvslagen) kontrolleras utländska rättssubjekts och vissa svenska rättssubjekts förvärv av aktier i svenska aktiebolag, andelar i svenska han— delsbolag eller rörelser som drivs här i landet. Lagen, som trädde i kraft den 1 januari 1983, innebär att sådana förvärv, med vissa undantag, inte får ske utan tillstånd.

Regler med syfte att kontrollera utländska företagsförvärv har funnits i Sverige sedan år 1916. Före år 1983 gällde i ämnet lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m.m., den s.k. 1916 års lag.

Motsvarande regler finns och har funnits i flera andra industriländer. Un— der senare år har dock den internationella utvecklingen inneburit att regel— system av detta slag avskaffas i allt fler länder. Av särskild vikt för Sverige är att inom de Europeiska Gemenskaperna (EG) i stort sett alla diskrimine- rande bestämmelser medlemsländerna emellan på detta område har avveck— lats.

Under senare delen av 1980-talet har utvecklingen mot en europeisk inte- gration aeeelererat. Detta har skett dels internt inom EG genom antagandet av den europeiska enhetsakten (Single European Act), dels genom ett ut- ökat samarbete mcllan EG och Europeiska Frihandelssammanslutningen (EFTA), vilket initierades genom Luxemburgdeklarationerr år 1984. Syftet är att genom ökad rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och ökad välfärd inom medlemslän- derna.

Under åren 1989 och 1990 genomfördes förförhandlingar mellan EFTA- länderna och EG rörande ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES). .ljuni 1990 inleddes formella förhandlingar mellan parterna, syftande till ett EES-avtal. ] praktiken innebär ett sådant avtal att de olika EFTA- länderna, däribland Sverige, förpliktar sig att i allt väsentligt ansluta sig till 1565 regelverk om upprättandet av en gemensam marknad.

• Sida 14
•  Original

I regcringsförklaringen den 4 oktober 199l angav regeringen som två av sina stora uppgifter under mandatperioden att dels fullt ut föra Sverige in i det europeiska samarbetet genom förhandlingarna om medlemskap i EG, dels att bryta den ekonomiska stagnatitmen och att återupprätta Sverige som en tillväxt- och företagt'trnation med en stark och växande ekonomi. I syfte att föra Sverige in i det europeiska samarbetet angav regeringen att (len med all kraft skulle verka för att Sverige snarast möjligt blir fullvärdig medlem i EG. Inom ramen för den andra stora uppgiften angav regeringen en rad ät- gärder, bl.a. att i huvudsak avskaffa förvt'irvslagstiftningen för företag, aktier och fastigheter i syfte att stimulera det utländska intresset för investeringar i Sverige.

Mot den redovisade bakgrunden lade jag vid regeringssammanträde den 24 oktober 1991 fram förslag om ett avskaffande av den svenska förvärvslag- stiftningen, vilket också skulle innebära att de svenska bestämmelserna att- passas till EGs regler på området.

Lagrådet

Regeringen beslutade samma dag att inhämta lagrådets yttrande över de lag- förslag som hade utarbetats i ärendet. Lagförslagen och lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I och bilaga 2.

Lagrådet har beträffande förslaget till lag om upphävande av lagen (1982:617) om utländska föwärv av svenska företag m.m. anfört att de före— skrifter om tystnadsplikt som finns i 2215 förctagsfötvärvslagen torde böra gälla även efter lagens upphävande. Jag delar lagrådets uppfattning och äter- komtner till frågan i specialmotiveringen till den aktuella lagen (avsnitt 5.1).

Lagrådet har vidare, beträffande förslaget till lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m., påpekat att vissa föreskrifter i lagen blir överflödiga som en följd av de av regeringen före- slagna ändringarna i lagen. Lagrådet anser mot den bakgrunden att det bör övervägas att upphäva dessa föreskrifter. Jag anser att de aktuella föreskrif- terna bör tas bort och återkommer till frågan i specialmotiveringen till den aktuella la'gcn (avsnitt 5.2).

1 övrigt har lagrådet lämnat förslagen utan erinran. Vissa redaktionella ändringar i lagtexten har vidtagits.

2. Gällande rätt 2.1 Företagsförvärvslagcn

De viktigaste bestämmelserna som berör utlänningars möjligheter att eta- blera näringsverksamhet i Sverige genom förvärv av aktier eller andelar i re— dan etablerade förctag finns i lagen (1982:(il7) om utländska förvärv av svenska företag m.m. (företagsföwi'irvslagen). Några särskilda inskränk- ningar i rätten att bilda ett nytt bolag finns inte för utlänningar. Företagsförvärvslagen innebär begränsningar i rätten för utländska rätts— subjekt och vissa svenska rättssubjekt att förvärva aktier i svenska aktiebo-

• Sida 15
•  Original

lag, andelar i svenska handelsbolag eller rörelser som drivs här i landet. De som omfattas av lagens bestämmelser benämns i lagen kontrollsubjekt. Kon- trollsubjekt är utländska medborgare och andra utländska rättssubjekt, svenska aktiebolag som inte har utlänningsförbehåll i bolagsordningen, svenska handelsbolag, om någon av bolagsmännen är kontrollsubjekt, svenska stiftelser med vissa undantag, samt vissa svenska ekonomiska för— eningar. Kontrollen av kontrollsubjektens förvärv sker dels genom ett sy— stem med s.k. utlänningsförbehåll, dels genom en tillståndsprövning av vissa aktieförvärv mm.

Ett utlämtingsfärbchåll är ett förbehåll i bolagsordningen för ett svenskt aktiebolag som innebär att kontrollsubjekt genom teckning eller överlåtelse får förvärva endast en viss del av aktierna i bolaget, nämligen aktier motsva- rande mindre än 40 procent av aktiekapitalet och 20 procent av röstetalet (4 %$). De aktier som sålunda kan förvärvas av kontrollsubjekt kallas fria ak- tier, övriga aktier bundna. Ett utlänningsförbehåll får inte ändras utan till— stånd (0 5).

Den rättsliga grunden för införande av utlänningsförbehåll i bolagsord- ningen finnsi 17 kap. 1 åaktiebolagslagen (]975:]385) och i 12 kap. 1 äbank- aktiebolagslagen (19871618), där det ges en möjlighet att i bolagsordningen ta in förbehåll om begränsning av vissa rättssubjekts möjligheter att förvärva aktier i bolaget, dvs. att förklara vissa aktier som bundna ivisst hänseende.

Företagsförvärvslagcn är inte tillämplig på svenska försäkringsaktiebolag eller på aktierna i sådana bolag (2 5).

I fråga om tillstånd till aktieförvärv gäller enligt företagsförvärvslagen att ett kontrollsubjekt, med undantag för vissa aktieförvärv inom en koncern, inte utan tillstånd får förvärva så många aktier i ett svenskt aktiebolag att genom förvärvet förvärvarens-andel av aktiekapitalet eller röstetalet i bola— get kornrner att överstiga någon av gränserna tio, tjugo, fyrtio eller femtio procent. Krav på tillstånd gäller även i fråga om kontrollsubjekts förvärv av andelar i svenska handelsbolag samt av äganderätt eller nyttjanderätt till rö- relser som drivs i Sverige (7 5).

Rättsverkan av att tillstånd inte söks inom föreskriven tid och på föreskri- vet sätt eller av att tillstånd vägras är att förvärvet blir ogiltigt (11 å).

Företagsförvärvslagens kontrollsystem i fråga om utländska etableringar är begränsat till de rena övertagandefallen och gäller, som tidigare nämnts, inte nyetableringar. Inget tillstånd krävs således för ett utländskt företag att bilda ett svenskt dotterbolag.

Frågor om tillstånd enligt lagen prövas av regeringen, vad gäller större företag, och i övrigt av länsstyrelsen. Regeringen prövar bl.a. ärenden där det företag som förvärvet gäller har mer än 100 anställda eller nettotillgångar överstigande 1000 basbelopp.

Avgörande vid tillståndsprövningen är huruvida ett förvärv av ett företag eller en ändring av ett utlänningsförbehåll strider mot något väsentligt all- mäntintressc. Om så inte är fallet skall tillstånd ges. 1 förarbetena till lagstift- ningen (prop. 1981/82:135 5.45) nämns som exempel på sådana skyddsvärda intressen svenska företags teknik, krrnskap, dyrbara maskiner, patent och varumärken. Ett företag kan också enligt förarbetena vara skyddsvärt på den grunden att företaget till följd av sin storlek eller produktionsinriktning

• Sida 16
•  Original

har Särskild betydelse för Sveriges försvar, försörjning eller ekonomi. Att bevara ett svenskt företag som svenskägt i en bransch med redan mycket starka inslag av utländskt ägande kan också enligt förarbetena vara ett vä— sentligt allmänt intresse.

I propositionen (prop. HSO/87:74) om näringspolitik inför 1990-talet läm— nade regeringen information om den praxis beträffande skyddsvärda intres- sen som hade utbildats vid tillståndsprövningen. Följande skyddsvärda in— tressen redovisades därvid:

— industri- och regiorralpolitiska intressen (företag med betydande forsk- ning och utveckling, marknadsposition, produktion eller sysselsättning m.m.), — säkerhets- och beredskapspolitiska intressen (företag av betydelse för to- talförsvaret), -— intresset av nationellt självbestämmande och oberoende (företag eller branscher, i vilka ett dominerande utländskt inflytande skulle kunna in- nebära svårigheter att hävda en oberoende svensk politik), — nationella kulturella intressen och liknande (företag inom informz-ttions- och rnassrnediaområdet).

I vissa fall har förvärvet bedömts innebära sådana risker för berörda skydds- värda intressen att förvärvet ansetts strida mot väsentligt allmänt intresse en- ligt lagen. I dessa fall förekommer det enligt praxis att det förvärvande före— taget kunnat undanröja eller minska dessa risker genom åtaganden. Innebör- den av sådana åtaganden har varit t.ex. att verksamheten kommer att ut— vecklas genom investeringar, få en självständighet i olika avseenden eller förändras både i omfattning och inriktning på ett balanserat sätt inom kon- cerncn i samband med strukturella förändringar.

2.2. Fastighetsförvärvslagen

Vid sidan av företagsförvärvslagen påverkas utlänningars möjligheter att etablera näringsverksamhet här i landet främst av bestämmelserna i lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m. (fastighetsförväws— lagen). Enligt 1 kap. l & får kontrollsubjekt enligt företagsförvärvslagen inte utan tillstånd (förvärvstillstånd) för varje särskilt fall förvärva fast egendom här i landet.

Enligt 1. kap. 8 5 skall förvärvstillstånd meddelas om det inte nröter hinder med hänsyn till landets försvar eller säkerhet. egendomens lämplighet för avsett ändamål eller andra allmänna intressen eller med hänsyn till förvi'irva- rens förhållanden. Dessa förutsättningar för att få tillstånd bygger i stor ut— sträckning på de principer för tillståndsprövningen som gäller för företags- förvärverrs del, men innebär därutöver vissa Specialregler.

Genom rekvisitet ”andra allmänna intressen” tillgodoses i första hand det grundläggande syftet med 1916 års lag nämligen att skydda våra värdeful- laste naturtillgångar mot utländsk exploatering. Skyddet omfattar emellertid all fast egendom, och det är alltså principiellt möjligt att vägra ett kontrollsu- bjekt tillstånd att förvärva t.ex. en industrifastighet, om förvärvet är ofören— ligt med väsentliga inhcnrska intressen.

• Sida 17
•  Original

Kontrollsubjekts förvärv av inmutningsrätt och rätt till utmål enligt gruvla- gen (1974z342) regleras också i fastighetsförvärvslagen. Förutsättningar för tillstånd till sådana förvärv motsvarar i lnrvudsak de som gäller för kontroll— subjekts förvärv av fast egendom.

2.3. EGs bestämmelser

Som jag nämnde inledningsvis strävar regeringen efter att föra Sverige in i EG, vilket bl.a. kräver att svenska bestämmelser på en rad områden anpas- sas till EGs bestämmelser. Jag lämnar därför nu en redogörelse för EGs be- stämmelser såvitt de berör den nuvarande svenska förvärvslagstiftningen.

Ett av 'EGs huvudmål är att upprätta en gemensam marknad (artikel 2 i Romfördraget, RomF). Medlet att uppnå detta mål är "de fyra friheterna”, dvs. att inom Gemenskapen skapa fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital (artikel 3 RomF). Dessa fyra friheter uppnås främst genom att all diskriminering på grund av nationalitet förbjuds (artikel 7 RomF). Den gemensamma marknade-n skulle, enligt artikel 8 RomF, införas successivt under en övergångsperiod på tolv år.

Den nuvarande svenska förvärvslagstiftningerr berör två av de fyra frihe— terna, nämligen den fria rörligheten för personer och för kapital.

En av de fyra friheterna är alltså fri rörlighet för personer. Den friheten inbegriper ”right to establishment”, etableringsrätt (artiklarna 52—58 RomF). Medlemsstaterna skall avskaffa alla diskriminerande bestämmelser vad gäller etableringsrätten (artikel 52 Roan) och får inte heller införa dis- kriminerande bestämmelser utan stöd i RomFs bestämmelser (artikel 53 RomF). Bestämmelserna om etableringsrätt gäller för såväl fysiska somjuri- diska personer (artikel 58 RomF). Detta innebär alltså att också juridiska personer omfattas av kravet på att inte diskrimineras pga nationalitet.

Etableringsrätt innebär rätt att påbörja och bedriva självständig närings- verksamhet och att sätta upp och driva företag, speciellt i bolagsform. Den svenska förvärvslagstiftningens krav på tillstånd för utlänningar att förvärva fast egendom, rörelser samt aktier och andelar i inhemska bolag står alltså i strid med EGs bestämmelser om etableringsrätt.

Av ordalydelsen av artikel 52 framgår att bestämmelsen är utformad som en målsättning. Som jag nyss nämnde skulle, enligt RomFs ursprungliga in- tentioner, den gemensamma marknaden successivt införas under en över- gångsperiod på tolv år. Artikel 52 innebar därför ursprungligen en skyldighet för medlemsstaterna att successivt avskaffa alla diskriminerande bestämmel- ser under övergångsperioden. I två rättsfall från år 1974 har ECE-domstolen förklarat att, sedan övergångsperioden nu gått till ända, bestämmelsen i arti— kel 52 har direkt effekt i medlemsstaterna. Detta innebär att diskrimine— rande bestämmelser angående etableringsrätten, som exempelvis den svenska förvän'slagstiftningen, står i direkt strid med EGs bestämmelser.

1 artiklarna 55—56 RomF anges vissa undantag från bestämmelserna om etableringsrätt. Enligt artikel 55 gäller inte bestämmelserna om etablerings- rätt sådan verksamhet sorn är förenad med myndighetsutövning. Enligt arti- kel 56 utgör inte bestämmelserna om etableringsrätt hinder mot nationella

• Sida 18
•  Original

bestämmelser som är föranledda av ”public policy, public security or public health”, allmän ordning, säkerhet eller hälsa.

Vad gäller tolkningen av artikel 56 har Rådet antagit ett direktiv (64/221/EEG) om samordning av de olika bestämmelser om utlänningars in- resa och vistelse i ett annat land som grundar sig på hänsynen till allmän ord- ning, säkerhet och hälsa. Innebörden av direktivet är i huvudsak följande. Diskriminerande åtgärder får inte vidtas av ekonomiska skäl utan de måste motiveras av utlänningcns personliga uppförande i det enskilda fallet. Åtgär- derna får inte vara av generell natur och får inte basera sig på omständighe- ter som inte föreligger i det aktuella fallet. Direktivets innebörd torde vara att åtgärderna bara får rikta sig mot fysiska personer och alltså inte mot juri- diska personer och att åtgärderna bara får motiveras av utlänningens person- liga uppförande (kriminalitet, drogmissbruk etc.).

En generell förvärvslagstiftning kan alltså inte upprätthållas under hänvis- ning till kraven på allmän ordning, säkerhet och hälsa.

Den andra berörda friheten är den fria rörligheten för kapital. Enligt arti— kel 67.1. RomF skall medlemsstaterna successivt avskaffa alla restriktioner vad gäller kapitalets fria rörlighet, dock bara i den utsträckning det är nöd— vändigt för den gemensamma marknadens funktion samt all diskriminering som baserar sig på vederbörandes nationalitet eller bosättning. För att för— verkliga artikel 67 i RomF har Rådet antagit ett direktiv (88/361/EEG), det s.k kapitalliberaliseringsdirektivet. Direktivet föreskriver att medlemssta- terna skall avveckla eventuellt kvarstående restriktioner på området till den ljuli 1990. Några medlemsstater har dock medgivits anstånd t.o.m. år 1992. Som exempel på kapitalrörelser kan nämnas förvärv av aktier i ett bolag utan att samtidigt kontrollen av bolaget övertas, s.k. portföljinvesteringar. Vår nuvarande förvärvslagstiftning med dess krav på tillstånd för utlänningar att förvärva aktier strider därmed även mot den fria rörligheten för kapital.

Utan hinder av RomFs bestämmelser får en medlemsstat vidta de åtgärder den anser nödvändiga för att skydda väsentliga säkerhetsintressen som sam- manhänger med produktionen av och handeln med vapen, ammunition och krigsmateriel. Sådana åtgärder får inte negativt påverka konkurrensförhål- landena inom den gemensamma marknaden vad avser produkter som inte är avsedda för specifika militära ändamål (artikel 223.1 b RomF). Detta inne- bär att möjligheterna att avvika från RomFs bestämmelser under åbero- pande av väsentliga säkerhetsintressen är begränsade till vad som anges i ar- tikel 223, dvs. renodlad krigsmateriel. Man kan alltså inte vidta skyddsåtgär- der sorn syftar till att säkra en viss grad av självförsörjning av vissa råvaror eller andra icke-militära förnödenheter.

Skyddsåtgärder får bara vidtas beträffande de produkter som tagits upp på en lista, vilken skall upprättas av Rådet (artikel 223.2 RomF). Listan har upprättats men inte publicerats.

Om en medlemsstat vidtar åtgärder med stöd av artikel 223 och åtgärderna stör konkurrensvillkoren inom den gemensamma marknaden skall Kommis— sionen, tillsammans med den berörda staten, undersöka hur de vidtagna åt- gärderna kan anpassas till RomFs bestämmelser (artikel 225 första stycket RomF). Kommissionen kan också dra staten inför EG-domstolen om den anser att staten missbrukar de befogenheter som följer av artikel 223.

1.8

• Sida 19
•  Original

Samma rätt tillkommer också övriga medlemsstater. Domstolens avgörande meddelas då bakom lyckta dörrar (artikel 225 andra stycket RomF).

Det torde alltså vara förenligt med EGs bestämmelser att beträffande krigsmaterielindustrin bibehålla en generell kontroll av utländska förvärv under åberopande av väsentliga säkerhetsintressen.

2.4. Tidigare förslag till ändringar i förvärvslagstiftningen

I departementspromemorian (Ds 1989:57) Ändrade regler om utländska fö— retagsförvärv, som har remissbehandlats, föreslogs vissa ändringar i före- tagsförvärvslagen, som innebar att tillståndsprövningcn skulle bibehållas men inskränkas till vissa förvärv, som sktrlle prövas enligt ett snävare pröv- ningskriterium.

3. Allmän motivering 3.1 Inledning

Investeringsvolymen i Sverige är för närvarande låg, vilket hämmar ekono- misk tillväxt. Investeringar i landet måste därför stimuleras. Under 1980-ta- let har de svenska investeringarna utomlands varit sex gånger större än de utländska investeringarna i Sverige. En ökning av direktinvesteringar från utlandet skulle förbättra kapitalförsörjningen för näringslivet och på sikt också vår bytesbalans. Ett ökat utländskt ägande skulle också kunna skärpa konkurrensen inom områden där denna är bristfällig. Ett upphävande av förvärvslagstiftningen bidrar till att stimulera det utländska intresset för in— vesteringar i Sverige. Detta i sin tur har stor betydelse i regeringens strävan att bryta den ekonomiska stagnationen och att lägga grunden för en ny pe- riod av tillväxt, företagande och utveckling i Sverige.

Ett upphävande av lagstiftningen innebär också en anpassning till interna- tionella strävanden att avskaffa restriktioner vad gäller etableringsrätt och kapitalrörelser. Dessutom kräver en svensk anpassning till E05 regler på området att förvärvslagstiftningen upphävs.

Frågor som rör företagsetableringar och förvärv tas upp i flera internatio- nella överenskommelser. I det följande redovisar jag kortfattat de för svenskt vidkommande mest betydelsefulla.

Kapita[liberalism-irzgsstadgan inom OECD reglerar bl.a. internationella direktinvesteringar varmed avses bl.a. förvärv av äganderätten till ett be- stående företag. Stadgan ålägger medlemsstaterna att sinsemellan fortlö- pande avskaffa restriktioner för kapitalrörelser i den utsträckning det är nödvändigt för ett effektivt ekonomiskt samarbete. I detta syfte skall varje tillstånd lämnas som behövs för att slutföra eller verkställa bl.a. ingående direktinvesteringar. Stadgan medger undantag med hänsyn till bl.a. allmän ordning, säkerhet m.m. Vidare behöver tillstånd inte lämnas när en investe- ring "mcd hänsyn till beloppet eller andra faktorer skulle ha en utomordent- ligt skadlig effekt på landets intressen", den s.k. andra anmärkningen fogad till posten direkta investeringar i OECDs kapitalliberaliseringsstadga. Där-

• Sida 20
•  Original

utöver kan medlemsländerna göra särskilda resen'ationer. Sverige lrar gjort en sådan reservation när det gäller den nu aktuella företagsl'örvärvslagstift— ningen. Det finns även möjlighet till temporärt undantag, derogation, vid störningar men denna har föga intresse särskilt i fråga om ingående direktin- vesteringar.

OECDS deklaration från I 976 om internationella investeringar och mulli- nalioncllaförcrag innehåller bl.a. riktlinjer om medlemsstaternas behandling av utlandsägda företag. Riktlinjerna är en rekommendation till medlemssta— terna att dessa bör ge utlaudskontrollerade bolag en behandling som i ruot- svarande situationer ges inhemska bolag, s.k. nationell behandling. Dekla- rationen avser förhållandena efter etableringstillfället. Också dessa riktlinjer medger undantag med hänsyn till allmän ordning och säkerhetsintressen. Lagstiftning som innebär undantag från nationell behandling skall meddelas OECD. Sverige har notifierat den gällande etableringsrätten och OECD har rekommenderat några länder, däribland Sverige, att se över sin lagstiftning på området i syfte att avskaffa lagstiftningen eller begränsa tillämpningen.

] EFT/1-k0nvenlionans etablerirrgsartikel (16) erkänner medlemsstaterna att restriktioner i fråga om etablering och drift av ekonomiska företag inom deras områden av andra medlemsstaters rättssubjekt inte bör tillämpas på sådant sätt att dessa behandlas mindre gynnsamt än vederbörande medlems- staters egna rättssubjekt om detta går ut över fördelarna nred undanröjande eller frånvaro av trrllar och kvantitativa restriktioner i handeln mellan med- lemsstaterna (moment 1). I de tillämprrings- och tolkningsregler som man enade sig om vid tillkomsten av konventionen anses etablerirrgsartikeln inte hindra en medlemsstat att utöva kontroll över tillträdet till dess kapitalrrrark- nad, investeringar i existerande inhemska företag eller äganderätten till na- turtillgångar. I propositionen (prop.]9(i(l:25) angående Sveriges tillträde till konventionen uttalades att de svenska restriktionerna på detta område inte kunde anses vara betydande. I stor utsträckning var de så utformade att praxis i tillämpningen var avgörande. Eftersom gällande praxis som regel var liberal, syntes några mer besvärande hinder för utlänningars möjligheter att driva ekonomisk verksamhet i Sverige inte föreligga.

Enligt utkastet till EES—avtal. som det nu föreligger, har Sverige möjlighet att behålla en företagsförvärvslagstiftning i två år från det att ett avtal trätt i kraft. För att understryka regeringens önskan att underlätta investeringar i Sverige bör dock denna möjlighet inte utnyttjas. Emellertid har i samband med förhandlingarna om EES—avtalet stor vikt fästs vid att kunna utnyttja övergångstiderr för företag som bedriver fiske. En reglering av denna fråga sker lämpligen nred stöd av lagen (19502596) om rätt till fiske. Av 45 fiske- rättslagen följer att den som inte är svensk medborgare får bedriva fiske i svenskt allmänt vatten endast i den utsträckning som regeringen eller annan myndighet bestämmer. Med stöd av detta bemyndigande bör fiskeriförord- ningen kompletteras nred ett tillståndskrav som omfattar företag som ägs av utländska medborgare. Chefen för jordbruksdepartcmcntet har för avsikt att återkomma till regeringen i den frågan.

Enligt EGs regler finns det möjligheter att upprätthålla regleringar av det slag företagsförvärvslagen representerar gentemot länder utanför EG. Med hänsyn till Sveriges åtaganden inom OECD finns det inte skäl att behålla ett

• Sida 21
•  Original

tillståndsförfarande för investerare från länder inom OECD-området. Med hänsyn till att ett väsentligt motiv för att ta bort företagsfön'ärvlagen är att ge en signal om en önskan att öka investeringarna i Sverige så finns det heller inte skäl att upprätthålla ett tillståndsfijrrfarande för investeringar från länder utanför OECD-området.

Jag föreslår därför, mot bakgrund av min nu lämnade redogörelse, att fö- retagsförvärvslagen upphävs. Tillstårnlsprövningen bör upphöra så snart som möjligt och jag föreslår att lagen upphör att gälla vid utgången av år 1991.

Eftersom företagsförvärvslagen har nära samband med annan lagstiftning uppkommer vissa rättsliga frågor i samband med lagens upphävande. I det följande tar jag upp dessa frågor och föreslår vissa lagändringar.

3.2. Fastighetsförvärvslagen

Som jag nämnde inledningsvis påverkas utlänningars möjlighet att etablera näringsverksam het i Sverige av vissa bestämmelser i fastighetsförvärvslagen. Enligt den lagen krävs tillstånd för kontrollsubjekt att förvärva fast egen- dom. Inomjustitiedepartementet pågår för närvarande. en översyn av lagen, vilken dock inte torde bli färdig före årsskiftet. I awaktan på att denna över- syn blir färdig föreslårjag att ett generellt undantag från lagens tillståndskrav införs för fast egendom som är taxerad som hyreshusenhet eller industrien- het. Ändringen innebär att förvärv av framför allt fabrikslokaler och kon- torslokaler som en utländsk näringsidkare behöver för sin näringsverksam- het inte längre kräver förvärvstillstånd.

Vidare innehåller lagen ett kapitel som stadgar att kontrollsubjekt behö- ver tillstånd för att förvärva vissa gruvrättigheter. Det kapitlet bör upphävas. Dessutom blir vissa redaktionella ändringar i lagen nödvändiga.

3.3. Kontroll av krigsmaterielindustrin

Som jag nyss nämnt medger RomF att en medlemsstat, utan hinder av för- dragets övriga bestämmelser, vidtar åtgärder den anser nödvändiga för att skydda väsentliga säkerhetsintressen som sammanhänger med produktionen av och handeln med vapen, ammunition och annan krigsmateriel.

Det finns således möjligheter att bibehålla eller införa kontrollbestämmel- ser till skydd för den svenska krigsmaterielindustrin.

Regler om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel infördes ur- sprungligen genom Kungl. Maj-.ts Förordning (19352395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m.m.

1935 års förordning ersattes den 1 januari 1984 av lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. (tillverkningslagen).

Den nuvarande lagens bestämmelser innebär i huvudsak följande, Krigsmateriel får inte tillverkas här i riket utan tillstånd av regeringen. Tillstånd får enligt huvudregeln endast meddelas svensk medborgare, svensk myndighet, svenskt handelsbolag i vilket inte någon av bolagsmännen är

• Sida 22
•  Original

kontrollsubjekt enligt företagsförvärvslagen och svenskt aktiebolag som i sin bolagsordning har intagit ett utlänningsförbehåll enligt företagsförvärvsla- gen. Motivet till denna begränsning i möjligheten att meddela tillstånd, som funnits sedan år 1935. är att begränsa utländska intressen i den svenska krigs- materielindustrin. ] samband med införandet av företagsförvz'irvslagen år 1983 togs begränsningen bort. Därmed avsågs inte någon ändring av grun- derna för prövningen. Saken togs upp på nytt i regeringens proposition (prop. DSG/87:74) om näringspolitik inför 1990-talet, där föredragarrden an- förde bl.a. att det självfallet är viktigt att utländska intressen inte får infly- tande över den svenska krigsmaterielindustrin samt redovisade att rege- ringen, sedan företagsförvärvslagen trätt i kraft, villkorat flertalet tillstånd för krigsnraterieltillverkning i aktiebolag på så sätt att det i bolagsordningen skall finnas intaget ett förbehåll som inte är mindre strängt än det som avses i 45 f("rretr'rgsförvärvslagen. Enligt föredraganden borde denna praxis av— spegla sig i de regler som gäller för tillståmlsgivningen och detta ledde till att begränsningar för tillståndsgivningen åter infördes i lagstiftningen.

Om det föreligger särskilda skäl kan även annan meddelas tillstånd. Så- dana särskilda skäl kan föreligga om omständigheterna är sådana att syftet med regleringen inte äventyras och förutsättningar för tillstånd i övrigt före- ligger, även orn ett bolag har ett mindre strängt utlänningsförbehåll i sin bo- lagsordning.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet för vissa typer av tillverkning.

Om tillstånd meddelas ett svenskt aktiebolag, kan tillståndet förenas med villkor om att styrelseledamot och verkställande direktör i bolaget samt sup- pleanter för dem skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Även denna möjlighet motiveras av behovet att kunna begränsa det utländska in- flytandet i den svenska krigsmaterielindustrin. Tillstånd kan också förenas med andra villkor samt med kontroll- och ordningsbestämrnelser.

Ett tillstånd kan meddelas för viss tid eller tills vidare och kan av rege- ringen återkallas orn tillständshavaren har åsidosatt föreskrift i lagen eller föreskrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller om det i annat fall föreligger skälig anledning till återkallelse.

Lagen innehåller också bestämmelser om tillsyn, avgifter och straff. Kontroll över efterlevnaden av lagens bestämmelser utövas av krigsmate- rielinspektionerr inom rrtrikesdepartementets handelsavdelning.

Enligt tillverkningslagen meddelar regeringen föreskrifter om vad som skall avses med krigsmateriel.

Krigsmateriellagstiftningerr har under senare år varit föremål för flera utred- ningar. År 1988 lade medborgarkommissionen fram sin rapport (SOU 1988:15) om svensk vapenexport. Betänkandena (SOU 1989:66) Begreppet krigsmateriel och (SOU 1989:102) Utlandssamverkan på krigsmaterielområ- det är för närvarande föremål för beredning inom regeringskansliet. I sam- band med att förslag om en ny krigsrnateriellagstiftning läggs fram bör även kontrollen av det utländska ägandet i den svenska krigsmaterielindrrstrin be-

• Sida 23
•  Original

handlas. Förslaget om upphävande av företagsförvärvslagen medför emel- lertid att vissa bestämmelser avseende kontrollen över utländskt inflytande i svensk krigsmaterieltillverkning måste överföras till krigsmateriellagstift- ningen från årsskiftet 1991/92. Bestämmelserna bör införas i tillverkningsla- gen.

Kraven enligt 25 tillverkningslagen på att handelsbolagsman inte får vara kontrollsubjekt och att aktiebolag har utlänningsförbehåll bör behållas. Be- greppen kontrollsubjekt och utlänningsförbehåll definieras i ft'öretagsför- värvslagen. I viss utsträckning bör dessa definitioner överföras till tillverk- ningslagen.

Med utlänningsförbehåll avses enligt företagsförvärvslagen (45 första stycket) ett i bolagsordningen för ett svenskt aktiebolag intaget förbehåll en- ligt vilkct kentrollsubjckt genom teckning eller överlåtelse endast får för- värva en ViSs del av aktierna i bolaget, vid varje tidpunkt motsvarande mindre än fyrtio procent av hela aktiekapitalet och mindre än tjugo procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Med utlänningsförbehåll avses också förbehåll enligt vilket strängare föreskrifter i dessa hänseenden gäller.

Bestämmelsen bör i sin helhet införas i tillverkningslagen. Detta gäller även andra stycket i nyssnämnda paragraf. Enligt detta kan det genom sär- skilt tillstånd medges att även andra ft.")rbehåll skall kunna anses som utlän- ningsförbehåll enligt lagen. Med denna bestämmelse avses t.ex. fall där det finns ett utlänningsförbehåll av nyss nämnt slag men som gör undantag för aktier som ägs av ett namngivet moderbolag. Det kan också tänkas att det i utlänningsförbehållet görs undantag för aktier som ägs av en namngiven stiftelse. Tillstånd bör meddelas av regeringen.

Även i fortsättningen skall som huvudregel endast företag som har utlän- ningsförbehåll av angivet slag ges tillstånd att tillverka krigsmateriel. Huvud- delen av bolagets aktier kommer att vara bundna, vilket innebär att aktierna inte får förvärvas av kontrollsubjekt genom överlåtelse eller teckning. Detta ger automatiskt en kontroll över det utländska ägandet.

Beträffande definitionen av begreppet kontrollsubjekt föreslårjag att den nuvarande hänvisningen till företagsförvän'slagen i 2.5 tillverkningslagen bi- behålls men att den begränsas till att avse 3 5 första och andra styckena i den upphävda lagen.

Bestämmelserna i tredje stycket i 35 blir således inte längre tillämpliga. Enligt dessa kan genom särskilt tillstånd medges att en svensk stiftelse eller en svensk ekonomisk förening inte skall vara kontrollsubjekt. Den utredning som måste göras i samband med en sådan tillståndsprövning är resurskrä- vande. I awaktan på en ny krigsmateriellagstiftning anserjag det därför till- räckligt med den nyss nämnda möjligheten för ett krigsmaterieltillverkande bolag att efter tillstånd av regeringen ha ett från huvudregeln awikande ut- länningsförbehåll.

För att upprätthålla kontrollen över det utländska inflytandet över krigs- materielindustrin bör, liksom hittills, gälla att ett bolag inte får upphäva eller ändra sitt utlänningsft'rrbehåll utan regeringens godkz'innande. Denna regel bör endast gälla de bolag som har tillstånd enligt tillverkningslagen.

Vad gäller fysiska personer och myndigheter förutser jag inga särskilda problem.

• Sida 24
•  Original

Förvärv av aktier genom bodelning, arv eller testamente omfattas inte av företagsförvärvslagens bestämmelser om töwärvstillstånd och utlännings- förbehåll. Genom sådana familjerättsliga förvärv kan alltså utländska rätts- subjekt få kontroll över ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att tillverka krigsmateriel utan att detta står i strid med bestämmelserna i tillverkningsla- gen. Upphävandet av företagsft'irvärvslagen innebär inte någon ändring i detta avseende.

3.4. Ändringar i annan lagstiftning

Enligt kreditupplysningslagen (1973:1173) krävs tillstånd att bedriva kredit- upplysningsverksamhet. Tillstånd får inte meddelas kontrollsubjekt. Sist- nämnda bestämmelse strider mot EGs bestämmelser om etableringsrätt. Re- geringen beslutade den 27 juni 1991 att tillkalla en särskild utredare för att se över kreditupplysningslagen (Dir 199l:69). En av utredarens huvudupp- gifter är att utreda hur den svenska lagstiftningen skall anpassas till EGs reg- ler och därutöver i vilken utsträckning utländska företag bör ges möjlighet att bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige. Utredaren skall redovisa sitt arbete före den 1juli 1993. I awaktan på att utredaren redovisar sitt ar- bete läggerjag inte nu fram något förslag om ändringi kreditupplysningsla- gen. En mindre redaktionell ändring blir dock nödvändig i lagen.

Enligt lagen (l976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m. krävs tillstånd att förvärva en eldistributionsanläggning. Kontrollsubjekt be- höver dock inte tillstånd enligt denna lag om deras förvärv prövas enligt före- tagsförvärvslagen. Denna undantagsbestämmelse bör tas bort när företags- förvärvslagen upphävs.

Dessutom krävs mindre redaktionella ändringar i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden, gruvlagcn (1974:342) och minerallagcn (1991:45).

3.5. Fria och bundna aktier

Somjag nämnde inledningsvis är den rättsliga grunden för bestämmelserna om utlänningsförbehåll i företagsförvärvslagen stadgandet i 17 kap. 1 & aktie- bolagslagcn och 12 kap. 1 & bankaktiebolagslagen om möjligheten att ha fria och bundna aktier. En särskild fråga är om denna bestämmelse är förenlig med EGs bestämmelser, dvs. om det är möjligt att genom ett förbehåll i ett aktiebolags bolagsordning begränsa möjligheterna att förvärva aktier i bola- get på grund av nationalitet. Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08) har bl.a. till uppdrag att se över vilka aktiebolagsrättsliga lagändringar som behövs med hänsyn till den pågående europeiska integrationen. Kommittén kom- mer under våren 1992 att redovisa sin bedömning i ett delbetänkande.

4. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom näringsdepartemcntet upp- rättats förslag till

• Sida 25
•  Original

1. lag om upphävande av lagen (l982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m.,

2. lag om ändring i lagen (19821618) om utländska förvärv av fast egendom m.m.,

3. lag om ändring i lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m.,

4. lagom ändring i kreditupplysningslagen (1973z'l 173),

5. lag om ändring i lagen (l976:240) om förvärv av eldistributionsanlägg- ning m.m,

6. lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden,

7. lag om ändring i gruvlagen (l974:342),

8. lag om ändring i minerallagcn (1991:45). Jag har i detta ärende samrått med statsråden Laurén, Dinkelspiel och Lundgren.

5. Specialmotivering

5.1. Förslaget till lag om upphävande av lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m.

Enligt de nuvarande bestämmelserna måste tillstånd till ett förvärv sökas inom en månad från förvärvet. Om så inte sker blir förvärvet ogiltigt. Detta innebär att tillstånd till förvärv som sker mer än en månad innan lagen upp— hör att gälla måste sökas för att förvärvet inte skall bli ogiltigt. För förvärv som sker mindre än en månad innan lagen upphör att gälla behöver dock inte tillstånd sökas för att undgå ogiltighet.

Efter det att lagen upphört att gälla äger utlänningsförbehåll som intagits i bolagsordningen alltjämt giltighet men de kan därefter tas bort eller ändras titan tillstånd.

I 225 föreskrivs att den som till följd av bestämmelserna i lagen har fått kännedom om enskilds affärs- eller driflförhållanden inte obehörigen får röja eller utnyttja vad han sålunda har erfarit. Denna föreskrift om tystnads- plikt bör fortsätta att gälla även efter lagens upphävande. En föreskrift om detta har tagits in i lagens andra stycke efter förslag från lagrådet.

5.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m.

Ändringarna i lagen innebär bl.a. att fastighet som år taxerad som hyreshu- senhet undantas från tillståndskravet. Föreskrifter som gällcrjust denna typ av egendom finns i 1 kap. 2, 5 och 855 samt i 3 kap. 3 %$. Dessa föreskrifter blir nu överflödiga och tas därför bort efter påpekande från lagrådet.

]. kap. 3 å

I paragrafen anges ett antal typer av förvärv där kravet på förvärvstillstånd inte gäller. Genom ändringen fogas nu till undantagen förvärv av egendom som är taxerad som hyreshusenhet eller indtrstrienhet.

• Sida 26
•  Original

Vid fastighetstaxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall be— slut fattas om fastigheternas indelning i taxeringsenheter. Därvid skall för varje taxeringsenhet typ av taxeringsenhet bestämmas. ] 4 kap. Sä anges de beteckningar för typ av taxeringsenhet som finns. De beteckningar som medför att ett förvärv inte blir tillståndspliktigt är de som anges i punkt 2, som avser hyreshusen het och punkterna 3 och 4 som avser industrienhet. Bc- dömningen om ett förvärv kräver tillstånd får ske på grundval av taxerings- bevis för fastigheten.

Bland undantagen anges under punkten 5 vissa familjerättsliga förvärv som inte kräver tillstånd under förutsättning att inte överlåtarerr är skyldig att avyttra fastigheten enligt vissa angivna lagar, däribland lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. Eftersom den lagen endast tillämpas på egendom som är taxerad som hyreshusenhet och den typen av egendom nu befrias från kravet på förvärvstillstånd blir hänvisningen till den lagen överflödig varför hänvisningen tas bort.

1 kap. 5 5

I paragrafen ges bestämmelser om när förvärvstillstånd avseende vissa ty- per av egendom, däribland egendom taxerad som hyreshusenhet, får läm— nas. Den del av stadgandet som avser sistnämnda typ av egendom har tagits bort eftersom förvärvstillstånd inte längre krävs vid förvärv av sådan egen- dom.

1 kap. 85

I paragrafens andra stycke stadgas att förvärvstillstånd inte får meddelas om tillstånd skulle ha vägrats vid prövning enligt vissa lagar, däribland lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. Eftersom den lagen endast omfattar egendom taxerad som hyreshusenhet och den typen av egendom inte längre kräver förvärvstillstånd har stadgandet såvitt det berör nyssnämnda lag tagits bort.

2 kap.

I detta kapitel finns uteslutande föreskrifter om förvi'rrvstillstånd avseende inmutningsrätt och rätt till utmål. Som har anförts i den allmänna motive- ringen skall kravet på förvärvstillstånd för sådana rättigheter tas bort, varför hela kapitlet nu upphävs.

3 kap. 3 5

I paragrafens tredje stycke finns ett stadgande som bl.a. berör egendom taxerad som hyreshusenhet. Eftersom den typen av egendom inte längre kräver förvärvstillstånd har stadgandet tagits bort såvitt det berör sådan egendom.

3 kap. 5 &

'l paragrafen ges vissa bestämmelser om imnutningsrätt och rätt till utmål. Eftersom kravet på förvärvstillstånd nu tas bort beträffande dessa gruvrätter upphävs paragrafen.

• Sida 27
•  Original

5.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (].983:1()34) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m.

1 a &

Bestämmelserna om utlänningsförbehåll har förts över i sak oförändrade från 41% företagsförvi-irvslagen. ] b &

Bestämmelsen har förts över från (rä företagsförvärvslagen. I enlighet med vad som har sagts i den allmänna motiveringen har bestämmelsen irr— skränkts till att endast gälla aktiebolag som har tillstånd att tillverka krigsma- teriel här i riket. Dessutom anges nu att regeringen prövar frågor enligt denna paragraf.

6. Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställerjag att regeringen föreslår riksda- gen att anta förslagen till 1. lag om upphävande av lagen (l982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m., 2. lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m., 3. lag om ändring i lagen (19833034) om kontroll över tillverk- ningen av krigsmateriel, m.m., 4. lag om ändring i kreditupplysningslagen (l973:fl.73), 5. lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av eldistributions- anläggning m.m, 6. lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden, 7. lag om ändring i gruvlagen (1974342), 8. lag om ändringi minerallagcn (1991:45).

7. Beslut

Regeringen anslrrter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 28
•  Original