Avveckling av specialsjukhus och vårdhem
Prop.
1996/97:156
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 22 maj 1997
Göran Persson
Margot Wallström
(Socialdepartementet)
I propositionen föreslås en särskild lag om avveckling av vårdhem ochspecialsjukhus. I lagen fastställs att vårdhemmen för utvecklingsstördaskall vara avvecklade senast den 31 december 1999 och att specialsjuk-hus för utvecklingsstörda skall vara avvecklade senast den 31 december1997. Vidare föreslås att möjligheten till inskrivning på vårdhem ochspecialsjukhus helt upphör från och med den 1 november 1997. Som ettled i avvecklingen av främst det enda kvarvarande specialsjukhuset före-slås också former för fortsatt vård av dem som i dag vistas där.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 156
1¶Förslag till riksdagsbeslut ...........................3
2¶Lagtext........................................3
2.1¶Förslag till lag om avveckling av specialsjukhus och
vårdhem....................................3
2.2¶Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1652) om
ändring i lagen (1993:388) om införande av lagen(1993:387) om stöd och service till vissa funktions-hindrade....................................5
2.3¶Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken..........6
2.4¶Förslag till lag om ändring i passlagen (1978:302) ......7
2.5¶Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) . . 8
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om arbets-
förmedlingsregister ............................9
3¶Ärendet och dess beredning......................... 10
4¶Bakgrund ..................................... 11
4.1¶Vårdhem och specialsjukhus..................... 11
4.2¶Vård oberoende av samtycke .................... 14
5¶Överväganden och förslag.......................... 15
5.1¶Avskaffande av tvångsvård enbart baserad på utveck-lingsstörning ................................ 15
5.2¶Den fortsatta vården för dem som är inskrivna för vård
utan samtycke på specialsjukhus eller vårdhem........20
5.3¶Tidpunkten för slutgiltig avveckling av vårdhem ochspecialsjukhus för personer med utvecklingsstörning .... 22
6¶Kostnader och uppföljning .........................27
7¶Författningskommentarer...........................28
7.1¶Förslaget till lag om avveckling av specialsjukhus och
vårdhem...................................28
7.2¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1652) om
ändring i lagen (1993:388) om införande av lagen(1993:387) om stöd och service till vissa funktions-hindrade...................................30
7.3¶Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken .......30
7.4¶Förslaget till lag om ändring i passlagen (1978:302) .... 30
7.5¶Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen
(1989:529) ................................. 31
7.6¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:459) om
arbetsförmedlingsregister .......................31
Bilaga 1 Regeringsuppdragen.........................32
Bilaga 2 Socialstyrelsens rapport ......................44
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser................62
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag ...................63
Bilaga 5 Lagrådets yttrande..........................70
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997 . . 73Rättsdatablad......................................74
Regeringen föreslår att riksdagenantar regeringens förslag till
1. lag om avveckling av specialsjukhus och vårdhem,
2. lag om ändring i lagen (1996:1652) om ändring i lagen (1993:388)om införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissafunktionshindrade,
3. lag om ändring i rättegångsbalken,
4. lag om ändring i passlagen (1978:302),
5. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),
6. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Specialsjukhus för vård av psykiskt utvecklingsstörda som inrättatsenligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utveck-lingsstörda skall vara avvecklade senast den 31 december 1997.
Vårdhem för vård av psykiskt utvecklingsstörda som inrättats enligtden lagen skall vara avvecklade senast den 31 december 1999.
2 § Personer som vid avvecklingen är intagna för vård på specialsjukhuspå grund av en domstols dom enligt 31 kap. 3 § brottsbalken i desslydelse före den 1 januari 1992, skall anses genom domen ha överläm-nats till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning enligtlagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Anmälan för prövning enligt16 § lagen om rättspsykiatrisk vård skall första gången göras senast den30 april 1998.
3 § Personer som vid avvecklingen är intagna på specialsjukhus medstöd av 35 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykisktutvecklingsstörda och som var intagna på kriminalvårdsanstalt när deskrevs in i specialsjukhuset skall anses intagna för rättspsykiatrisk vårdenligt 4 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
4 § Om patienter som avses i 2 eller 3 § vid avvecklingen är utskrivnapå försök eller om de har tillstånd att vistas på egen hand utanför sjuk-husområdet, skall de anses ha tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrätt-ningens område under återstoden av vårdtiden respektive under del avvårdtiden enligt 10 eller 11 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatriskvård. Åläggande att iaktta särskilda föreskrifter eller förordnanden somhar meddelats med stöd av 39 § andra stycket lagen (1967:940) angåen-de omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, skall därvid ansesutgöra särskilda villkor enligt 10 § lagen om rättspsykiatrisk vård.
5 § Om andra patienter än de som avses i 2 eller 3 § den 1 november Prop. 1996/97:1561997 är intagna för vård på specialsjukhus eller vårdhem med stöd av
35 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utveck-lingsstörda, skall de innan sjukhuset eller vårdhemmet avvecklas under-sökas för vårdintyg enligt 4 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångs-vård. Om vårdintyg utfärdas, skall patienten överlämnas till en sjuk-vårdsinrättning där frågan om intagning för tvångsvård skall prövas en-ligt 6 § lagen om psykiatrisk tvångsvård.
6 § Om ett mål hos allmän förvaltningsdomstol enligt lagen (1967:940)angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda inte är slutligtavgjort vid avvecklingen av den institution där patienten vistas, skalldomstolen avgöra målet i enlighet med bestämmelserna i lagen(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård när det gäller patient som avses i 2eller 3 § eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård beträffandepatient som avses i 5 §.
Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:388) om införande avlagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
dels att 7 § i dess lydelse enligt lagen (1996:1652) om ändring i nämn-da lag skall ha följande lydelse,
dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1652) om ändring inämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Specialsjukhus och vårdhem får användas för sitt hittillsvarande ända-mål tills de har avvecklats helt. För innehållet i verksamheten och förverksamhetens bedrivande i övrigt gäller bestämmelserna i den nyalagen i tillämpliga delar. För avgifter gäller dock 4 § införandelagen tillomsorgslagen i stället för 19 och 20 §§ nya lagen. För specialsjukhusentillämpas därutöver bestämmelserna i 16 § första stycket och 27-30 §§hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).
Nyintagning i specialsjukhuseller i vårdhem får inte ske iannat fall än när det är fråga omvård oberoende av samtycke. Försådan vård gäller fortfarande itillämpliga delar 6 och 7 §§ inför-andelagen till omsorgslagen.
I mål i allmän förvaltningsdom-stol angående inskrivning i ellerutskrivning från vårdhem ellerspecialsjukhus enligt 35 § lagen(1967:940) angående omsorger omvissa psykiskt utvecklingsstördaskall offentligt biträde förordnasför den som åtgärden avser, omdet inte måste antas att behov avbiträde saknas.
Denna lag träder i kraft den
1 december 1997.
Nyintagning i specialsjukhuseller i vårdhem får inte ske. Förden vård som bedrivs i special-sjukhus och vårdhem fram tillsdessa har avvecklats gäller fort-farande i tillämpliga delar 6 och7 §§ införandelagen till omsorgs-lagen.
I mål i allmän förvaltningsdom-stol angående utskrivning frånvårdhem eller specialsjukhus en-ligt 35 § lagen (1967:940) angåen-de omsorger om vissa psykisktutvecklingsstörda skall offentligtbiträde förordnas för den som åt-gärden avser, om det inte måsteantas att behov av biträde saknas.
Denna lag träder i kraft, i frågaom 7 § andra stycket den 1 no-vember 1997, och i övrigt den1 december 1997.
Härigenom föreskrivs att 20 kap. 7 § rättegångsbalken skall ha följandelydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20 kap.
Åklagare får besluta att underlåta åtal för brott (åtalsunderlåtelse) underförutsättning att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsido-sätts:
1. om det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan påföljd änböter,
2. om det kan antas att påföljden skulle bli villkorlig dom och detfinns särskilda skäl för åtalsunderlåtelse,
3. om den misstänkte begått annat brott och det utöver påföljden fördetta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet,eller
4. om psykiatrisk vård eller vardi specialsjukhus eller i vårdhemför vuxna enligt 35 § lagen(1967:940) angående omsorgerom vissa psykiskt utvecklings-störda eller insatser enligt lagen(1993:387) om stöd och servicetill vissa funktionshindrade kom-mer till stånd.
Åtal får underlåtas i andra fall änav särskilda skäl är uppenbart attavhålla den misstänkte från vidaretill omständigheterna inte heller kri
4. om psykiatrisk vård eller in-satser enligt lagen (1993:387) omstöd och service till vissa funk-tionshindrade kommer till stånd.
som nämnts i första stycket, om detdet inte krävs någon påföljd för attbrottslighet och att det med hänsynivs av andra skäl att åtal väcks.
Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.
1 Senaste lydelse 1993:393.
Härigenom föreskrivs att 20 § passlagen (1978:302) skall ha följandelydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Passtillstånd fordras för den somär intagen för vård enligt lagen(1991:1128) om psykiatrisk tvångs-vård eller lagen (1991:1129) omrättspsykiatrisk vård, är inskriven ispecialsjukhus enligt 35 § lagen(1967:940) angående omsorgerom vissa psykiskt utvecklingsstör-da eller utskriven på försök frånsådant sjukhus, dock endast om
Passtillstånd fordras för den somär intagen för vård enligt lagen(1991:1128) om psykiatrisk tvångs-vård eller lagen (1991:1129) omrättspsykiatrisk vård, dock endastom
1. chefsöverläkaren vid sjukvårdsinrättningen i den ordning regeringenföreskriver har gjort anmälan om att pass ej får utfärdas utan sådanttillstånd,
2. patienten genomgår rättspsyki-atrisk vård med särskild utskriv-ningsprövning eller sådana för-hållanden föreligger som avses i42 § tredje stycket lagen angåen-de omsorger om vissa psykisktutvecklingsstörda, eller
3. för patienten tidigare utfärdatpass efter intagningen eller in-skrivningen har återkallats pågrund av framställning enligt 24 §andra stycket.
2. patienten genomgår rättspsyki-atrisk vård med särskild utskriv-ningsprövning, eller
3. för patienten tidigare utfärdatpass efter intagningen har åter-kallats på grund av framställningenligt 24 § andra stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
' Senaste lydelse 1991:1963.
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 § utlänningslagen (1989:529)' skallha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 kap.
3§
Regeringen får meddela före-skrifter om hemsändande av utlän-ningar, som inte är flyktingar ochsom har tagits om hand enligtlagen (1990:52) med särskildabestämmelser om vård av unga,lagen (1991:1128) om psykiatrisktvångsvård eller lagen (1991:1129)om rättspsykiatrisk vård.
Regeringen får meddela före-skrifter om hemsändande av utlän-ningar, som inte är flyktingar ochsom har tagits om hand enligtlagen (1990:52) med särskildabestämmelser om vård av unga,lagen (1991:1128) om psykiatrisktvångsvård, lagen (1991:1129) omrättspsykiatrisk vård eller 35 §lagen (1967:940) angående om-sorger om vissa psykiskt utveck-lingsstörda.
Efter avtal med annat land om behandling av fripassagerare får rege-ringen föreskriva avvikelser från bestämmelserna i denna lag samtmeddela de föreskrifter i övrigt som behövs for tillämpning av avtalet.
Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre bestämmelsergäller fortfarande i fråga om utlänningar som tagits om hand enligt 35 §lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklings-störda.
Lagen omtryckt 1994:515.
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1994:459) om arbetsförmedlings-register skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
En registrering enligt någon av5-7 §§ får inte innehålla uppgifterom att den arbetssökande miss-tänks eller har dömts för brotteller har avtjänat straff eller harfått annan påföljd för brott ellerhar varit föremål för tvångsin-gripande enligt lagen (1990:52)med särskilda bestämmelser omvård av unga, lagen (1988:870)om vård av missbrukare i vissafall, lagen (1991:1128) om psyki-atrisk tvångsvård, lagen (1991:1129)om rättspsykiatrisk vård, lagen(1985:568) om särskilda omsorgerom psykiskt utvecklingsstörda m.fl.eller smittskyddslagen (1988:1472).
En registrering enligt någon av5-7 §§ får inte innehålla uppgifterom att den arbetssökande miss-tänks eller har dömts för brotteller har avtjänat straff eller harfått annan påföljd för brott ellerhar varit föremål för tvångsin-gripande enligt lagen (1990:52)med särskilda bestämmelser omvård av unga, lagen (1988:870)om vård av missbrukare i vissafall, lagen (1991:1128) om psyki-atrisk tvångsvård, lagen (1991:1129)om rättspsykiatrisk vård ellersmittskyddslagen (1988:1472).
Registreringen får inte heller innehålla uppgift om att den arbets-sökande har vårdats med stöd av socialtjänstlagen (1980:620) eller varitföremål för åtgärd enligt utlänningslagen (1989:529).
Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre bestämmelsergäller fortfarande i fråga om uppgift om att någon har varit föremål förtvångsingripande enligt lagen (1985:568) om särskilda omsorger ompsykiskt utvecklingsstörda m.fl.
I lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstördam.fl. - omsorgslagen - som trädde i kraft den 1 juli 1986, infördes inganya tvångsregler relaterade till utvecklingsstörning. Övergångsvis behöllsdock tvångsbestämmelser från den tidigare lagstiftningen (lagen1967:940 angående omsorger om psykiskt utvecklingsstörda) i avvaktanpå en ny lagstiftning om tvångsvård for psykiskt störda. I propositionenom psykiatrisk tvångsvård m.m. (prop. 1990/91:58) bedömdes det dockinte möjligt att utan särskild beredning av frågan avveckla övergångs-reglerna om tvångsvård av personer med utvecklingsstörning. Detanfördes bl.a. att Socialstyrelsen skulle få i uppdrag att särskilt följatillämpningen av övergångsreglerna om tvångsvård av psykiskt utveck-lingsstörda. Därefter borde frågan om upphävande av tvångsbestämmel-serna åter prövas.
Den 6 februari 1992 uppdrog regeringen åt Socialstyrelsen att kartläggaomfattningen av nuvarande tvångsvård på vårdhem och specialsjukhusav psykiskt utvecklingsstörda personer och att belysa på vilket sätt deverksamhetsansvariga huvudmännen borde anordna alternativ verksamhetfor personer som tvångsvårdas på vårdhem eller i specialsjukhus. Social-styrelsen skulle även, mot bakgrund av de nya bestämmelserna omöverlämnande till rättspsykiatrisk vård, bedöma den framtida omfatt-ningen av sådan vård för personer som är psykiskt utvecklingsstörda ochbelysa hur sådan vård för personer med utvecklingsstörning borde varautformad samt utreda konsekvenserna for omsorgsverksamheten av attåtal får underlåtas om särskilda omsorger enligt 1985 års omsorgslagkommer till stånd.
Uppdraget skulle redovisas i sin helhet senast den 31 december 1992.Socialstyrelsen redovisade den 4 maj 1992 bl.a. att antalet personermed utvecklingsstörning som vårdas med tvång på vårdhem sjunkitkraftigt under senare år. Socialstyrelsen bedömde dock att övergångsbe-stämmelserna om tvångsvård borde finnas kvar ytterligare en tid.
Den 27 maj 1993 kompletterade regeringen det tidigare uppdraget tillSocialstyrelsen med en begäran om att Socialstyrelsen fortlöpande skullefölja hur omfattningen av tvångsvården av utvecklingsstörda personerförändrades och utvecklingen av alternativa lösningar till sådan vård,både i Sverige och andra nordiska länder. Socialstyrlesen skulle vidarekartlägga hur vårdbehovet tillgodoses för personer som före den1 januari 1992 med stöd av domstols förordnande överlämnats till vårdi specialsjukhus samt utöver vad som sades i det tidigare uppdragetbedöma omfattningen av psykiatrisk tvångsvård av utvecklingsstördapersoner och belysa formerna för hur sådan vård kan vara utformad.
Uppdraget skulle slutgiltigt redovisas senast den 31 december 1996.
I propositionen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstördam.fl. (prop. 1984/85:176) sades att vårdhemmen skall avvecklas men attdet bl.a. på grund av lokala förutsättningar och hänsyn till individen integick att fastställa när så skulle ske. 1 propositionen om stöd och servicetill vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159) konstaterades att det var
nödvändigt att skynda på avvecklingen men att slutgiltig tidpunkt för det Prop. 1996/97:156ännu inte kunde fastställas. Regeringen återupprepade kravet på en snabbavveckling i propositionen 1994/95:100 bil. 6.
Socialstyrelsen har att följa utvecklingen av 1993 års handikappreformsom bl.a. innebär att lagen (1993:387) om stöd och service till vissafunktionshindrade och lagen (1993:389) om assistansersättning harinförts och att rehabilitering och habilitering för funktionshindrade harförbättrats. I den årliga rapporten med anledning av detta för år 1995framförde Socialstyrelsen att en sluttidpunkt för vårdhemsavvecklingenborde fastställas. Bl.a. mot denna bakgrund lämnade regeringen den29 augusti 1996 ett nytt uppdrag till Socialstyrelsen. I detta ingick attkartlägga och analysera konsekvenserna av ett fastställande av en slut-giltig tidpunkt för avvecklingen av vårdhem och specialsjukhus. Ana-lysen skulle beröra alla parter och utgå från alternativa tidpunkter förslutgiltig avveckling. Härvid skulle särskilt beaktas de ekonomiskakonsekvenserna for såväl staten som landstingen och kommunerna ochkonsekvenserna av de alternativ som blir nödvändiga vid avvecklingen.Eventuella andra praktiska problem som avvecklingen skulle kunnamedföra skulle också redovisas.
Uppdraget skulle tillsammans med de tidigare nämnda uppdragenredovisas senast den 1 november 1996.
Socialstyrelsen inkom med sin rapport i november och den sändes påremiss den 20 november 1996. Rapporten, utom bilagorna till denna,finns i bilaga 2. Uppdragen och remisslista finns i bilaga 1 respektive 3.Remissvaren och en sammanställning över remissvaren finns tillgängligpå Socialdepartementet (dnr S96/7205/H).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 24 april 1997 att inhämta Lagrådets yttrandeöver de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns ibilaga 5.
Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom harvissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkterbehandlas i författningskommentaren till lagen om avveckling av special-sjukhus och vårdhem.
Utvecklingen av stödet till personer med utvecklingsstörning har iSverige gått via 1600-talets asyler, barnhem och fattigstugor till 1800-talets vårdhem och 1960-talets normalisering och integrering till dagenssystem. Fortfarande finns dock vissa rester av 1800-talets vårdhem kvartillsammans med specialsjukhus, en annan liknande särlösning för
personer med utvecklingsstörning. Vårdhemmen och specialsjukhusenbygger på tanken att personer med utvecklingsstörning mår bäst av attvistas på uppfostrande specialanstalter. Såväl de själva som personerutan utvecklingsstörning ansågs behöva skyddas från skadlig inverkan avvarandra.
Vårdhem började inrättas i Sverige från senare delen av 1800-talet ochframåt - till en början i privat regi. I början av 1900-talet övertogs de istor utsträckning av landstingen. Under 1920-talet inrättades också, pånedlagda militäranläggningar, statliga specialsjukhus för “asociala ochsvårskötta" utvecklingsstörda. Dessa utvecklades till landets störstainstitutioner för personer med utvecklingsstörning. År 1967 överläm-nades ansvaret för specialsjukhusen till landstingen. Som mest bodde islutet av 1960-talet ca 14 000 personer på vårdhem eller specialsjukhus.
År 1954 kom den första lagstiftningen som reglerade situationen förpersoner med utvecklingsstörning. Denna första lag riktade sig enbart tillde personer med utvecklingsstörning som betraktades som bildbara.Sedan dess har lagstiftningen utvecklats mycket inte minst till följd avatt man under 1960-talet började diskutera nya principer. Normalise-ringsprincipen och strävan att integrera personer med utvecklingsstörningi det övriga samhället blev de förhärskande idéerna. Med dessa komockså insikten om den direkt skadliga effekten av institutionsvistelser.
År 1967 tillkom lagen (1967:940) angående omsorgen om vissa psy-kiskt utvecklingsstörda, den gamla omsorgslagen, som omfattade allapersoner med utvecklingsstörning. Vårdhem och specialsjukhus var dockfortfarande en central del av de insatser som riktades till personer medutvecklingsstörning. Men den lagen öppnade också vägen för alternativdå så kallade inackorderingshem började inrättas. Dessa kan beskrivassom små institutioner där den enskilde fick ett eget rum, vilket inte varfallet på traditionella institutioner.
Många ansåg att den gamla omsorgslagen var omodern redan vidikraftträdandet. Drygt tio år senare tillsattes den s.k. Omsorgskommitténför att se över den gamla omsorgslagen. Omsorgskommittén presentera-de i sin rapport om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda (DsS 1978:9)bl.a. uppgifter om den skadliga inverkan som institutionsvistelser har förpersoner med utvecklingsstörning. Det framgick t.ex. att personer påinstitution har sämre gång och fler taldefekter än de som bor i vanligabostäder. Känslolivet störs svårt på grund av bristen på djup och stabilkänslomässig gemenskap med en eller några få personer. Undersökning-ar visade också att torftighet och social depravation hos utvecklings-störda leder till att de blir undergivna, anspråkslösa, angelägna omgillande och mindre kapabla att klara motgångar. Istället för social mog-nad utvecklas olika former av självstimulering och till och med själv-destruktivitet. Omsorgskommittén visade också att institutionsboendenegativt påverkade intelligensutvecklingen, allra mest för små barn. Ettannat framträdande drag hos personer som vistats på institution är attspråket är sämre än hos dem som inte bott på institution. Kommitténföreslog sedermera att specialsjukhusen skulle avvecklas inom en fem-årsperiod och att en omfattande avveckling av större vårdhem skulle skeinom samma period.
12 Omsorgskommitténs arbete ledde så småningom till att den gamlaomsorgslagen ersattes av lagen (1985:568) om särskilda omsorger ompsykiskt utvecklingsstörda m.fl. - omsorgslagen. I denna lag fannsvarken vårdhem eller specialsjukhus med som sådana former av särskildomsorg som den enskilde skulle erbjudas. Istället erbjöds barn ochungdomar familjehem eller elevhem och de vuxna gruppbostad. Be-greppet gruppbostad kom att väljas av riksdagen före det av regeringenföreslagna grupphem. Begreppet valdes för att markera att det var frågaom den enskildes bostad och inte en vårdinrättning. Särskilda insatsergjordes också för att underlätta för barn att växa upp i sin familj.
I propositionen (1984/85:176) om särskilda omsorger om psykisktutvecklingsstörda m.fl. påpekades att inga nya institutioner enligt prin-cipen om anstaltsvård skulle byggas och de som fanns skulle successivtavvecklas. Av praktiska skäl skulle den totala avvecklingen ske pålängre sikt och någon sluttidpunkt gick inte att förutse. Det påpekadesockså att nyintagningar på vårdhem så långt som möjligt borde undvikasunder avvecklingsperioden. Under avvecklingsperioden infördes reglernaom vårdhem och specialsjukhus i omsorgslagens promulgationslag. Närriksdagen beslutade att ersätta den gamla omsorgslagen med en nyvistades drygt 8 000 vuxna och 700 barn på vårdhem och specialsjuk-hus.
År 1989 tillsattes en ny handikapputredning. I den utredningens arbeteingick även frågan om att avveckla vårdhem och specialsjukhus förpersoner med utvecklingsstörning. Utredningen föreslog i betänkandetHandikapp - Välfärd - Rättvisa (SOU 1991:46) åtgärder för att stimu-lera avvecklingen bl.a. genom att kräva att huvudmännen upprättadeavvecklingsplaner för institutionerna. Utredningen föreslog också attavvecklingen skulle vara avslutad senast den 1 januari 1998. Tidpunktenmotiverades med att det på grund av den samtida ÄDEL-reformen kundebehövas viss ytterligare tid för att avveckla vårdhemsboendet.
I propositionen 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktions-hindrade föreslogs en helt ny lagstiftning. Återigen slogs det fast attvårdhemmen och specialsjukhusen skulle avvecklas. Tidpunkt for av-veckling kunde dock inte fastställas på grund av att bestämmelserna omvård utan samtycke övergångsvis skulle kvarstå enligt förslaget. Pro-positionens förslag antogs av riksdagen. Den 1 januari 1994 ersattesdärmed omsorgslagen av en ny lag (1993:387) om stöd och service tillvissa funktionshindrade - LSS. Med denna lag kan man säga att allaprinciper om att särskilda samhällsordningar krävs för personer medutvecklingsstörning har försvunnit. För första gången är personer medutvecklingsstörning jämställda som medborgare och kommunmedlem-mar. Det betyder bl.a. att stödet till personer med utvecklingsstörning iförsta hand lämnas av kommunerna och inte som tidigare av landstingen.
I införandelagen (1993:388) till LSS slogs återigen fast att institu-tionerna skulle avvecklas. För att påskynda avvecklingen ställdes i lagenockså krav på kommuner och landsting att planera för avvecklingen avvårdhemmen och specialsjukhusen. Avvecklingsplaner skulle lämnas intill Socialstyrelsen senast den 31 december 1994. Samtidigt skärpets
kraven på eventuell nyinskrivning väsentligt. Endast den som omhänder- Prop. 1996/97:156togs för vård oberoende av samtycke fick skrivas in på vårdhem ellerspecialsjukhus. Vid LSS ikraftträdande vistades ca 4 000 personer påvårdhem eller specialsjukhus.
Idag är det ungefär 950 personer som fortfarande bor på vårdhem. Förmerparten av dem har kommuner eller landsting presenterat avveck-lingsplaner, vilka som längst sträcker sig in på det nya seklets första år.Trots att lagen kräver det har dock vissa huvudmän ännu inte presenteratnågra planer på hur deras vårdhem skall avvecklas. Det betyder attframtiden är oviss for ungefär 190 personer för vilka det saknas någonform av planer på bostad utanför institutionen.
De tidigare vårdideologiska tankegångarna innehöll ett stort inslag avingripande från samhällets sida for att förverkliga idéerna. Såväl per-soner som själva kunde ta ställning, som de som saknade förmåga att taställning till vilken vård de ville ha, kunde därför vårdas på institutionutan att ha samtyckt till sådan vård. Det var en naturlig följd av deprinciper som styrde de stora institutionerna. Tidigare straffrättsligabestämmelser innebar också att personer med utvecklingsstörning kundekomma att genom domstols beslut få vård i specialsjukhus. Med de nyatankegångarna om normalisering och integrering kunde denna ordningbörja ifrågasättas.
Vård utan samtycke för personer med utvecklingsstörning regleras iden gamla omsorgslagen. Vissa bestämmelser i den lagen gäller fort-farande. Bestämmelserna gäller såväl för dem som skrivits in med stödav 35 § gamla omsorgslagen som för dem som före år 1992 dömts tillvård i specialsjukhus som påföljd för brott.
Sedan början av 1980-talet har intentionerna varit att utmönstra dennaform av vård utan samtycke ur lagstiftningen. Samtidigt har lagstift-ningen kommit att i praktiken spela ut sin roll. Från att det år 1986fanns 1 144 personer omhändertagna för vård utan samtycke, enbartrelaterad till utvecklingsstörning, på specialsjukhus eller vårdhem finnsdet idag 16 personer som vårdas utan samtycke på specialsjukhus. Avdessa är elva personer dömda till vård i specialsjukhus som påföljd forbrott enligt brottsbalkens äldre lydelse.
Frågan om tvångsvård aktualiserades på nytt i förarbetena till LSS. Detfrämsta skälet till att specialsjukhus inte avskaffades som vårdform isamband med att LSS infördes var att reglerna om psykiatrisk tvångs-vård nyligen hade ändrats. I avvaktan på att erfarenheterna av de nyareglerna om psykiatrisk tvångsvård m.m. hade analyserats ordentligt fickreglerna om vård utan samtycke kvarstå som en möjlig vårdform förpersoner med utvecklingsstörning. Frågan om avskaffandet av vård utansamtycke skulle dock väckas igen när mer kunskap om den nya lagstift-ningen vunnits. Socialstyrelsens rapport ger enligt regeringens meningtillräckligt underlag för att nu slutgiltigt behandla denna fråga.
14 Prop. 1996/97:156
Regeringens förslag: Ingen nyintagning för vård på specialsjukhuseller vårdhem skall få ske efter den 1 november 1997. Möjlighetenatt bereda personer med utvecklingsstörning vård utan samtycke en-bart på grund av utvecklingsstörningen skall upphöra.
Socialstyrelsens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: I huvudsak är remissinstanserna positiva till attavskaffa vård oberoende av samtycke enbart relaterad till utvecklings-störning. Flera remissinstanser som t.ex. Malmö kommun påpekar att detfinns ett behov av samverkan och utbyte av kompetens. Man betonarinte minst behovet av stöd och vägledning från den psykiatriska vårdentill kommunala verksamheter. Handikappombudsmannen påpekar ocksåbehovet av att inrätta verksamheter anpassade efter de behov som per-soner med utvecklingsstörning kan ha.
Tveksamhet till avvecklingen av specialsjukhuset och därmed vårdutan samtycke framförs av länsrätten i Västmanlands län som ser ettbehov av fortsatt möjlighet till vård oberoende av samtycke enbart base-rad på utvecklingsstörning. Länsrätten anser också att Socialstyrelsenslagförslag inte är möjligt att tillämpa. Liknande tankar framförs avSvenska Kommunförbundet. Förbundet anser att en särskild lagstiftningutöver den som finns i andra lagar om omhändertagande oberoende avmedgivande bör inrättas för personer med utvecklingsstörning när spe-cialsjukhuset försvinner. De påpekar att en sådan lagstiftning kommer attberöra en liten grupp människor. Vidare uttrycker Sala kommun tvek-samheter då de befarar att flera personer som tidigare vistats på Salbergakommer att vilja bosätta sig i Sala.
Gällande lagstiftning
Av 7 § andra stycket lagen (1993:388) om införande av lagen(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade framgår attnyintagning på vårdhem enbart får ske om det rör vård utan samtycke. Idessa fall gäller fortfarande införandelagen (1985:569) till omsorgslagen(1985:568) i tillämpliga delar. Av denna framgår bl.a. att 35 och 37 §§i lagen (1967:940) angående omsorgen om vissa psykiskt utvecklings-störda, gamla omsorgslagen, skall gälla i tillämpliga delar.
35 § gamla omsorgslagen innehåller regler om beredande av vård obe-roende av samtycke för psykiskt utvecklingsstörda. Där sägs att en per-
son med utvecklingsstörning som fyllt 15 år får beredas vård oberoende Prop. 1996/97:156av samtycke om han till följd av utvecklingsstörningen
a) är farlig för annan persons säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsaeller för eget liv,
b) är ur stånd att taga vård om sig själv,
c) är ur stånd att skydda sig själv mot att bli sexuellt utnyttjad eller
d) har ett för närboende eller andra grovt störande levnadssätt.
Av 37 § gamla omsorgslagen framgår att den som dömts till vård ispecialsjukhus skall skrivas in där utan dröjsmål. Efter år 1991 har dockingen kunnat dömas till sådan vård. Övriga fortfarande gällande reglerberör verksamhetens organisation och även administration av inskrivningoch utskrivning. Beslut om inskrivning och utskrivning fattas idag avlänsrätten i det län där institutionen är belägen.
Behovet av alternativ
I alla sammanhang där upphörande av möjligheten till vård oberoende avsamtycke har diskuterats, har frågan om alternativ varit central. Handi-kapputredningen konstaterade ett behov av nära samverkan mellan denkommunala huvudmannen och sjukvårdshuvudmannen för att i framtidentillgodose behoven hos dem som idag vistats på specialsjukhus. Ungefårsamtidigt anfördes i propositionen 1990/91:58 om psykiatrisk tvångsvårdm.m. att övergångsbestämmelserna om vård utan samtycke inte kundeavskaffas i samband med reformeringen av den psykiatriska tvångsvår-den. Inriktningen mot avskaffande kvarstod dock och Socialstyrelsenfick i uppdrag att följa tillämpningen av övergångsreglerna. I proposi-tionen 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindradeuttalas att det är synnerligen viktigt att alternativa individuellt anpassadeåtgärder för utvecklingsstörda personer med sociala, psykiska eller be-teendemässiga problem vidtas inom ramen för verksamheten med dennya lagen och, då det bedöms som lämpligt, i samverkan med t.ex. psy-kiatrin och socialtjänsten.
Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att det under de senaste tioåren utvecklats en rad boende- och omsorgsformer som erbjuder om-fattande och kvalificerade insatser. Erfarenheten från dessa verksamhetervisar att behovsanpassade insatser som utförs av kvalificerad personal,skräddarsys för den enskilde och där olika vårdgivare samverkar harblivit goda alternativ till vård utan samtycke. Med stöd av flera under-lagsrapporter konstaterar Socialstyrelsen vidare att de som är eller harvarit inskrivna för vård utan samtycke kan få en mer adekvat vård ochomsorg genom insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service tillfunktionshindrade, LSS eller socialtjänstlagen (1980:620), SoL. Detförutsätter dock ett väl planerat stöd, som är anpassat efter den enskildesbehov.
Regeringen delar Socialstyrelsens uppfattning att det numera finns be-tydligt bättre behandlingsformer för utvecklingsstörda personer än om-händertagande för vård utan samtycke på specialsjukhus eller vårdhem.Efter den 1 november 1997 bör det därför inte längre vara möjligt att
bereda personer med utvecklingsstörning vård oberoende av samtycke Prop. 1996/97:156enbart på grund av utvecklingsstörningen.
Detta innebär att personer med utvecklingsstörning i fortsättningenskall behandlas precis som andra som är i behov av vård. I första handskall den enskilde erbjudas olika former av frivilliga insatser. Detta för-utsätter ett noggrant planeringsarbete utifrån varje individs egna förut-sättningar och kräver i regel omfattande resurser. Insatser skall ges avkvalificerad personal och i samverkan mellan olika huvudmän. Huvud-ansvaret for insatserna vilar dock på kommunerna.
Kommunerna har idag en mängd insatser som kan komma ifråga, inteminst med tanke på det utökade ansvaret för hälso- och sjukvård som desenare årens reformer medfört. Insatser som kan bli aktuella är främstsådana som regleras i LSS och SoL. Socialtjänsten kan då komma att bliengagerad ur ett brett perspektiv, även med en sådan insats som t.ex.missbrukarvård. Men även andra kommunala insatser kan komma i frågasom kommunal vuxenutbildning i form av särvux. Regeringen anser attdet är angeläget att Socialstyrelsen fortsätter sprida kunskap om de erfa-renheter som finns om insatser av detta slag. Socialstyrelsen bör ocksåverka för att kunskap om förutsättningarna för personer med utvecklings-störning ges till personal i flera verksamheter, vilka kan komma att bliberörda.
Kommunernas ansvar för viss hälso- och sjukvård förbättrar deras möj-ligheter att med egna resurser tillgodose de speciella behov som vissapersoner med utvecklingsstörning har. Det kommer ändå, som Social-styrelsen konstaterat, att bli nödvändigt med samverkan med andrahuvudmän. Det kan t.ex. gälla vid insatser av den psykiatriska vårdenoch de insatser enligt LSS som landstinget ansvarar for. Det är viktigtatt en kommun som skall bygga upp en verksamhet av detta slag harmöjlighet att få stöd i sitt arbete såväl under uppbyggnadstiden som i ettsenare skede. Socialstyrelsen har här en viktig uppgift vad gäller deraskunskapsförmedlande verksamhet.
Flera remissinstanser varnar för att de nödvändiga resurserna och denunika kompetens som behövs inte kan uppbringas av enstaka kommuner.Regeringen lade tidigare i vår fram propositionen (1996/97:105) omkommunal samverkan. Om förslagen i denna proposition antas av riks-dagen öppnas en möjlighet för kommuner och landsting att samverkamed andra kommuner och landsting genom att inrätta gemensammanämnder for vissa frågor. Härigenom ges ökade möjligheter att hitta nyaformer för samarbete även i fråga om insatser till personer med utveck-lingsstörning.
Andra former av tvångsvård för personer med utvecklingsstörning
Om frivilliga insatser inte är tillräckliga kan det bli nödvändigt att om-händerta en utvecklingsstörd person för tvångsvård. En effekt av deframförda förslagen är att personer med utvecklingsstörning i fort-sättningen kommer att omhändertas för vård utan samtycke i sammaformer som gäller för andra människor. Detta innebär, förutom möjlig-
2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 156
heten att döma en person, som begått brott, till rättspsykiatrisk vård en- Prop. 1996/97:156ligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV, att tvångsvårdmed stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT, lagen(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM och lagen(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, kankomma till stånd.
Till viss del förekommer detta redan idag. Sedan år 1992 kan ocksåpersoner med utvecklingsstörning, precis som andra, dömas till rätts-psykiatrisk vård. Den som är under 20 år kan beredas vård med stöd avLVU. För att dessa personer skall få adekvat vård måste dock hänsyn tastill de speciella behov som kan uppkomma till följd av utvecklingsstör-ningen.
Personer med utvecklingsstörning döms sällan till fängelse. Men detförekommer och i undantagsfall kan det vara tal om längre fängelse-straff. Även i fängelsemiljön bör särskild hänsyn tas till de behov somkan uppkomma till följd av en utvecklingsstörning. Kriminalvårdsstyrel-sen konstaterar i sitt remissvar att det, i de få fall som fängelse kankomma ifråga, bör gå att lösa behoven i samverkan med kommunernaoch landstingen. Om personer med utvecklingsstörning i någon störreomfattning skulle komma att dömas till fängelse anser Kriminalvårds-styrelsen att särskilda enheter bör inrättas för dessa personer. Regeringenförutsätter att Kriminalvårdsstyrelsen kommer att följa utvecklingeninom detta område.
Personer med utvecklingsstörning vårdas även inom ramen för psykia-trisk tvångsvård. Vården får dock inte baseras på enbart utvecklingsstör-ningen. De särskilda behov som personer med utvecklingsstörning somockså har andra psykiska störningar kan ha, har på senare år uppmärk-sammats mer, t.ex. i facklitteraturen. Samarbetet mellan kommunernaoch landstingens psykiatriska enheter måste utvecklas i såväl före-byggande som efterföljande vård i de fall som kan bli aktuella förtvångsinsatser. Kompetens för att hjälpa personer med utvecklingsstör-ning och andra psykiska störningar kan också vara nödvändig i andrasammanhang. Det kan t.ex. gälla i de fall någon behöver tillgång tillsomatisk vård. Regeringen förutsätter att Socialstyrelsen noggrant följerutvecklingen med tanke på vad som framkommit i rapporten om inskriv-ningar enligt LPT med enbart diagnosen utvecklingsstörning fastställd.
Ungdomsvården omfattar redan idag barn med utvecklingsstörning påsamma sätt som andra barn och ungdomar. Statens institutionsstyrelsehar i sitt remissvar klargjort att de är förberedda för att ta emot barn ochungdomar med utvecklingsstörning.
Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att kommunen intemister sitt ansvar för att en person frihetsberövas. Ansvaret för insatserenligt t.ex. LSS kvarstår även under en fängelsevistelse. Vid ett frihets-berövande kommer den enskilde ofta att placeras utanför sin hemkom-mun. Det förtar dock inte hemkommunen från dess ansvar. Regeringenförutsätter att kommunerna i dessa fall kommer att finna former för attsamarbeta med varandra och med andra berörda samhällsorgan.
18 Några remissinstanser menar att det kvarstår ett behov av särskilda be-stämmelser om frihetsberövande enbart baserat på utvecklingsstörning.Länsrätten i Västmanlands län baserar detta på de intagningar som gjortsde senaste åren men säger inget om hur många de är. Svenska Kom-munförbundet hänvisar till den grupp personer på Salberga specialsjuk-hus som inte kan överföras till rättspykiatrisk vård. Detta rör en gruppom högst fem personer. Malmö kommun är mer oprecis men anser attden nuvarande psykiatriska vården är otillräcklig. Den nuvarande formenav vård utan samtycke vill de dock inte ha kvar.
Det rör sig alltså om ett mycket begränsat antal människor som detframförs förslag om att inrätta speciell lagstiftning for. Remissinstanser-na framför inga förslag på hur dessa skall definieras eller hur insatsernatill dem skall utformas. Regeringen anser inte att några särskilda reglerav detta slag är nödvändiga. De instrument som finns bör vara tillräck-liga och formerna för deras utnyttjande måste istället utvecklas så attpersoner med utvecklingsstörning skall kunna tillgodogöra sig insatsernapå bästa sätt. Det bör dock framhållas att personer med utvecklingsstör-ning kan ha mycket speciella behov och att det kan finnas enstaka per-soner som inte uppfyller kriterierna for att få tvångsvård enligt annanlagstiftning och där det är svårt att erbjuda bra vård enbart genom fri-villiga insatser enligt LSS och SoL. Regeringen vill därför åter under-stryka vikten av att formerna for samarbetet mellan olika samhällsorganutvecklas och anpassas med hänsyn till denna grupp.
Socialstyrelsen har i sin rapport föreslagit att ett kommunalt betalnings-ansvar för färdigbehandlade patienter inom rättspsykiatrin skall införas.Några remissinstanser tillstyrker detta men flertalet, däribland SvenskaKommunförbundet, avvisar det.
Enligt 6 § lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar förviss hälso- och sjukvård är kommunen betalningsansvarig för medicinsktfärdigbehandlade patienter som vårdats sammanhängande mer än tremånader i sluten psykiatrisk vård. Denna bestämmelse gäller även forpatienter som tvångsvårdats (se prop. 1993/94:218 s. 108). Frågan omett mer omfattande betalningsansvar för kommunerna bör införas berören mycket större grupp än de nu aktuella elva personer som kan kommaatt överföras till vård enligt LRV. Regeringen har inte för avsikt att nulämna några förslag med den inriktningen. Med ett väl utvecklat sam-arbete borde det också vara möjligt att lösa de problem som föranlettSocialstyrelsens förslag.
19 Regeringens förslag: När specialsjukhus och vårdhem avvecklasskall de som vårdas på dessa institutioner med stöd av 35 eller 37 §§lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (gamlaomsorgslagen) överföras till vård enligt LRV eller, om förutsättning-arna härför föreligger, enligt LPT. Den som inte uppfyller förutsätt-ningarna för vård enligt LRV eller LPT skall istället erbjudas insatserenligt LSS eller SoL.
Socialstyrelsens förslag: Socialstyrelsen anser att för de personer somvarit inskrivna på specialsjukhus eller vårdhem med stöd av 35 eller37 §§ gamla omsorgslagen kan de möjligheter till vård utan samtyckesom erbjuds med stöd av LVU, LVM, LPT och LRV i många fall till-godose behovet av tvångsinsatser och att det behövs en kompletterandelagstiftning som gör det möjligt att konvertera beslut om vård på special-sjukhus till rättspsykiatrisk vård.
Remissinstanserna: Justitieombudsmannen, Kammarrätten i Stockholmoch Riksåklagaren har inte haft något att erinra mot Socialstyrelsensförslag. Göta Hovrätt anser att det i lagen om avveckling direkt böranges att den som vid ikraftträdandet är intagen på specialsjukhus tillföljd av domstols dom skall anses genomgå rättspsykiatrisk vård medsärskild utskrivningsprövning enligt LRV. Malmö tingsrätt har framförtatt det vid avvecklingen i vanlig ordning bör prövas om berörda patien-ter kan omhändertas för vård enligt LPT. Länsrätten i Västmanland av-styrker Socialstyrelsens förslag. Tvångspsykiatrikommittén menar attendast personer som av domstol överlämnats till vård på specialsjukhuskan konverteras till vård enligt LRV. Till stöd för bedömningen bör manha ett intyg utfärdat av läkare med specialistkompetens i psykiatri. Detmåste också framgå av lagen vad som gäller beträffande permission,utskrivning m.m. Landstinget i Västmanland anser att den föreslagnalagen är otydlig och att det inte framgår hur eventuellt konverteradepatienter skall vårdas. Göteborgs kommunstyrelse slutligen påpekar attdet även kan övervägas att låta länsrätten pröva övergång till vård enligtLPT om förutsättningarna härför är uppfyllda. Det bör också klargörasvad som skall gälla i fråga om den fortsatta vården, vem som beslutarom att den skall upphöra och om vistelse utanför vårdinrättningen.
Skälen för regeringens förslag: Före år 1992 kunde en psykiskt ut-vecklingsstörd person, som begått brott, av domstolen överlämnas tillvård i specialsjukhus. I samband med psykiatrireformen avskaffadesemellertid denna möjlighet. I propositionen (1990/91:58 bil. 2 s. 470)anförde justitieministern att även psykiskt utvecklingsstörda bör kunnaöverlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.
Det finns dock fortfarande ett antal personer som före den 1 januari1992 av domstol har överlämnats till vård i specialsjukhus. När special-
sjukhusen nu avvecklas måste dessa personer överföras till någon annanvårdform. Frågan är då hur en sådan överföring skall gå till. När lagen(1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, LSPV,upphävdes utformades övergångsbestämmelserna så att de som var in-tagna på en sjukvårdsinrättning med stöd av LSPV och för vilka detankom på utskrivningsnämnd att besluta om utskrivning, skulle ansesgenomgå rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning enligtLRV. Med hänsyn till justitieministerns tidigare nämnda uttalande bör påmotsvarande sätt personer som en gång dömts till vård i specialsjukhusutan något ytterligare beslut i det enskilda fallet kunna överföras tillrättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Detta är ocksåden lösning som förordas av Göta Hovrätt.
Sedan vården konverterats till rättspsykiatrisk vård får det fortsattavårdbehovet bedömas av chefsöverläkaren och länsrätten inom ramen förreglerna i LRV. Det kan naturligtvis inte uteslutas att det bland dem somöverförs till rättspsykiatrisk vård finns någon som inte har en sådanallvarlig psykisk störning att förutsättningarna för vård enligt LRV äruppfyllda. Det är därför viktigt att behovet av tvångsvård övervägs såsnart som möjligt efter överföringen till den rättspsykiatriska sjukvårds-inrättningen.
En person kan också ha överförts från kriminalvården till vård i spe-cialsjukhus. Om någon sådan patient skulle vara intagen på specialsjuk-hus när detta avvecklas bör även denne kunna överföras till rättspsykia-trisk vård men då enligt 4 § LRV, dvs. utan särskild utskrivningspröv-ning. Något vårdintyg behöver inte utfärdas i detta fall, eftersom behovetav vård redan har bedömts i samband med att patienten överfördes tillvård i specialsjukhus. Sådan vård kan emellertid inte pågå efter straff-tidens utgång. Behövs det fortsatt tvångsvård även efter denna tid får detske genom psykiatrisk tvångsvård.
Slutligen kan en person vara tvångsomhändertagen för vård i special-sjukhus eller vårdhem med stöd av 35 § gamla omsorgslagen. Behovetav vård kan då bero på att personen i fråga är farlig för annans person-liga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa eller för eget liv, är urstånd att ta vård om sig själv, är ur stånd att skydda sig själv mot att blisexuellt utnyttjad eller har ett för närboende eller andra grovt störandelevnadssätt. Här bör också nämnas att det är möjligt att överlämna enperson till vård i specialsjukhus om denne under inflytande av psykiskutvecklingsstörning begått brott mot annans personliga säkerhet, utan attåtal väckts. För denna patientgrupp föreslås att, innan avvecklingen sker,skall patienten undersökas av läkare som får bedöma om vårdintyg kanutfärdas. Av vårdintyget skall det i så fall framgå om det finns sannolikaskäl för att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda. Om läkarenbedömer att psykiatrisk tvångsvård kan komma i fråga skall patientenöverlämnas till sådan sjukvårdsinrättning. Därefter gäller reglerna i LPTom intagning, utskrivning etc.
Om förutsättningarna för vård enligt LPT inte är uppfyllda eller närförutsättningarna för tvångsvård enligt LRV eller LPT upphör, åliggerdet den kommun där personen i fråga är folkbokförd att verka för att
han eller hon får det stöd och den service som är nödvändig med hänsyn Prop. 1996/97:156till hans eller hennes behov enligt LSS eller enligt SoL. Detsammagäller naturligtvis även för andra som vårdas på vårdhem i samband med
att dessa avvecklas.
Regeringens förslag: En särskild lag om avveckling av specialsjuk-hus och vårdhem införs. Därigenom fastställs att specialsjukhus skallvara avvecklade vid utgången av år 1997 och vårdhem vid utgångenav år 1999.
Socialstyrelsens förslag: Socialstyrelsen föreslår genom en särskild lagavveckling av specialsjukhuset till den 31 december 1997 och av vård-hem till den 31 december 1999. Skälen till avveckling är bl.a. att vårdutan samtycke föreslås upphöra samt att alternativen inte medför storamerkostnader för kommunerna. Föreslagen tidpunkt är balanserad mellanatt inte skapa merkostnader för kommunerna och att ändå påskynda av-vecklingen. Vissa vårdhem bör enligt förslaget få omvandlas till sär-skilda boendeformer för äldre enligt SoL.
Remissinstanserna: Remissinstanserna är i den mån de kommenterardet positiva till att slutgiltigt avveckla vårdhemmen och specialsjuk-husen. Det som diskuteras är tidpunkten för avveckling och i viss månalternativet att omvandla vissa vårdhem till äldreboende. Flera remiss-instanser däribland Stockholms kommun, Skövde kommun, Östersundskommun och landstinget i Stockholms län stöder aktivt den föreslagnaavvecklingstidpunkten. Andra, såsom Landstingsförbundet, väljer att integöra några invändningar mot den föreslagna tidpunkten. Avvikande upp-fattning presenteras av Nässjö kommun och Svenska Kommunförbundetsom förespråkar utgången av år 2002 istället. Även Skellefteå kommuntorde önska en senare tidpunkt för avveckling men presenterar ingetalternativ. Riksförbundet FUB säger sig inte finna skäl att lämna sintidigare ståndpunkt om slutlig avveckling vid utgången av år 1998.
Slutgiltig avveckling av vårdhem och specialsjukhus
Som tidigare nämnts föreslog Handikapputredningen i sitt betänkande(SOU 1991:46) att alla vårdhem och specialsjukhus borde vara avveckla-de senast den 1 januari 1998. I 6 § införandelagen till LSS föreskrevsistället att landsting och kommuner gemensamt skulle planera för av-veckling av befintliga specialsjukhus och vårdhem och att avvecklings-
planer skulle upprättas och lämnas in till Socialstyrelsen senast den31 december 1994.
Socialstyrelsen har till regeringen framfört att den anser att en slutgiltigtidpunkt för vårdhemmens avveckling skall fastställas. Skälen är att så fåpersoner kommer att bo på vårdhem, att de i allmänhet har låg standardsamt att förslag om upphörande av tvång kommer att läggas.
I dag bor ca 950 personer fortfarande på 52 institutioner. Av dessa ärendast de som vistas på specialsjukhuset inskrivna för vård utan sam-tycke. Enligt de planer för avveckling som finns kommer det vid utgång-en av år 1999 att finnas 19 institutioner där 318 personer bor. För 190personer vid 12 vårdhem är framtiden därefter oviss då det saknas av-vecklingsplaner. Vid tre av dessa vårdhem har huvudmannen deklareratatt man inte har för avsikt att avveckla institutionen.
Det enda kvarvarande specialsjukhuset, Salberga sjukhus i Sala, skallenligt en beslutad avvecklingsplan vara avvecklat vid utgången av år1997.
Enligt 8 § införandelagen till LSS skall landstingen vara huvudmän förvårdhemmen om inte landstinget kommer överens med en kommun omnågot annat. I de fallen sådan överenskommelse görs kan kommunernakompenseras ekonomiskt på så sätt som sägs i 17 § LSS. De kvarvaran-de vårdhemmen drivs i huvudsak i kommunal regi. Vid dessa vårdhemvistas dock personer från stora delar av landet. En avveckling av ettvårdhem kräver därför aktivt samarbete mellan kommunen och andrahuvudmän.
De huvudmän som är ansvariga för de alternativ som vanligen användsvid avveckling av vårdhemmen är kommunerna, främst genom LSS.LSS bygger på bosättningsbegreppet vilket leder till att det i första handär den kommun där den enskilde är folkbokförd som skall erbjuda ettalternativ till vårdhemmet eller specialsjukhuset. Inget hindrar dock attden enskilde väljer att bosätta sig på någon annan plats. Någon remiss-instans har uttryckt oro för tvister mellan kommuner om rätt folkbok-föringsort. Det är dock inte kommunen som har att slutgiltigt fastställavar en person skall vara folkbokförd.
Socialstyrelsen påpekar i sin rapport att alternativen till vårdhem intemedför några betydande merkostnader relaterat till drift av vårdhemmen.Ingen remissinstans har motsagt denna uppgift. Merkostnader anförsenligt Socialstyrelsen inte heller som skäl för att inte avveckla vårdhem.Det händer dock att kommuner uttrycker oro för att en oproportionelltstor grupp personer med utvecklingsstörning kan komma att bosätta sigi deras kommun. I det sammanhanget vill regeringen uppmärksamma detarbete som pågår inom regeringskansliet för att skapa kostnadsutjämningmellan kommunerna för insatser enligt LSS. För närvarande pågår enfältstudie utifrån vad som framfördes i Ds 1996:47 om utjämning avkostnadsskillnader för verksamhet enligt LSS. Vidare har kommittén (Fi1995:16) om uppföljning och utveckling av det nya utjämningssystemetför kommuner och landsting givits tilläggsdirektiv (dir. 1997:32) för attse om kostnader för insatser enligt LSS kan ingå i systemet för kommu-nal kostnadsutjämning.
23 Socialstyrelsen konstaterar vidare i sin rapport att de personer som flyt-tar från vårdhem ofta har mer omfattande funktionshinder än de som borkvar. Detsamma gäller för dem som bor på vårdhem med avvecklings-plan i relation till dem som bor på vårdhem utan avvecklingsplan. Så-ledes saknas skäl att tro att anledningen till att vissa personer bor kvarpå vårdhem är att de har mer omfattande behov än andra.
Regeringen delar Socialstyrelsens uppfattning att det finns starka skälför att fastslå ett datum för den slutgiltiga avvecklingen av vårdhemmenoch specialsjukhusen. En grundläggande orsak är att det i denna proposi-tion läggs fram förslag om upphörande av vård utan samtycke enbartbaserad på utvecklingsstörning. Som tidigare påpekats var det endaskälet till att inte fastställa ett datum för slutgiltig avveckling vid in-förandet av LSS att reglerna om vård utan samtycke skulle behållasövergångsvis.
I det sammanhanget bör nämnas att riksdagen i samband med behand-lingen av prop. 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktions-hindrade gjorde följande tillkännagivande (bet. 1992/93:SoU 19). "I vissafall kan dock, enligt utskottets mening, ett litet väl fungerande vårdhemför dem som bor där utgöra en väl så god vårdmiljö som ett gruppboen-de. Vårdbehov är individuella och det är viktigt att alla vårdbedömningarutgår från den enskilde individens behov. Huvudmännen bör därför uti-från varje vårdhems förutsättningar under avvecklingstiden kunna taställning till frågan om nedläggning eller fortsatt drift." Utskottet utveck-lade inte närmare vad som avsågs med ett litet väl fungerande vårdhem.
Regeringen konstaterar att uttalandet i och för sig inte motsäger attvårdhemmen skall avvecklas utan snarare avser att diskutera formernafor avveckling. Resonemanget utgår dock i från en något äldre vårdtankeän de principer som lagstiftningen numera bygger på. Precis som allaandra skall personer med utvecklingsstörning ha en egen bostad. Deflesta behöver då en bostad med särskild service for att ge dem stöd ivardagen. I den mån personerna behöver vård skall de vända sig till hälso-och sjukvården. Det kan påpekas att bostäder med särskild service en-ligt LSS är sådana bostäder som kan omfattas av det kommunala sjuk-vårdsansvaret i hälso- och sjukvårdslagen. Regeringen anser därför inteatt riksdagens tillkännagivande bör föranleda några särskilda åtgärder idenna proposition.
Beslutet att avveckla vårdhemmen och specialsjukhusen har riksdagenredan fattat i samband med införandet av LSS. Att detta beslut skallfullföljas har bekräftats senast i proposition 1994/95:100, bil. 6 somriksdagen har godkänt (bet. 1994/95:SoU15). Det angelägna är nu attslutföra denna avveckling inom en rimlig tid. För merparten av dem sombor på vårdhem kommer den pågående och planerade avvecklingen attbetyda att de kan få en bostad före sekelskiftet. För ett litet antal per-soner blir detta inte en realitet. Med detta förslag kommer avvecklingenatt tidigareläggas ett år for ca 60 personer. Viktigare är dock att det forca 190 personer verkligen sker en avveckling av vårdhemmet.
Erfarenheter som finns av vårdhemsavveckling visar bl.a. att det under-lättar att ha ett sista datum for avvecklingen fastställt. Det framförs ock-
så i remissvaren av Östersunds kommun med erfarenheter av vårdhems- Prop. 1996/97:156avvecklingen i Jämtland vilken slutfördes i mars 1992.
Genomförandet av avvecklingen
Genom att införa en särskild lag om avveckling av vårdhem och special-sjukhus kan en definitiv sluttidpunkt för när dessa institutioner skall varaavvecklade fastställas. Därigenom fastställs att dessa institutioner inte fåranvändas for sitt nuvarande ändamål efter denna tidpunkt. De kan dåheller inte längre tillgodose behov av insatsen bostad med särskild ser-vice enligt LSS. Frågan är då vilken sluttidpunkt som kan anses lämplig.
Socialstyrelsen framför i sin rapport att tidpunkten for slutgiltig av-veckling av vårdhem bör ligga så nära i tiden att huvudmännen börjarförberedelser för en planerad avveckling i den mån de inte redan gjortdet. Denna tidpunkt bör därför inte ligga längre bort än fem år. EnligtSocialstyrelsen talar mycket för att den 31 december 1999 är en lämpligtidpunkt.
Remissinstanserna är till övervägande del positiva till denna tidpunkt.Två av remissinstanserna, Svenska Kommunförbundet och Nässjö kom-mun, förordar att hela den av Socialstyrelsen förespråkade tiden på femår skall användas.
Regeringen delar Socialstyrelsens uppfattning att ett fastställande avslutdatum måste ligga inom en relativt snar framtid for att påskyndaplanering och genomförande av avvecklingen. Vidare måste det ges reelltid för att på ett för den enskilde vårdhemsboende gott sätt kunna ge-nomföra avvecklingen. För flertalet av de personer som idag vistas påvårdhem finns planer for att genomföra avvecklingen före sekelskiftet.
Det är klart att hänsyn skall tas till de praktiska förutsättningarna foratt avveckla de kvarvarande vårdhemmen. De omfattande och goda er-farenheter som finns om avveckling torde dock betyda att planering ochgenomförande kan göras på relativt kort tid. De huvudmän som behöverlägga ner ett mer omfattande arbete med avvecklingen har i regel under-låtit att tidigare genomföra i lag fastställd planering. Regering anserdärför, precis som Socialstyrelsen, att den 31 december 1999 är enlämplig sluttidpunkt for avveckling av vårdhem för personer med ut-vecklingsstörning. Det bör därför fastställas genom den lag om avveck-ling som föreslås.
Förutsättningarna är något annorlunda för specialsjukhuset. Det finnsendast ett sådant kvar, Salberga i Sala. Huvudman för Salberga är lands-tinget i Västmanlands län. Landstinget har för Socialstyrelsen presenteraten avvecklingsplan för specialsjukhuset som innebär att det skall varaavvecklat vid utgången av år 1997. Då det nu förslås att de gamla reg-lerna om vård oberoende av samtycke skall upphöra finns det ingenanledning att efter 1997 ha kvar något specialsjukhus.
Socialstyrelsen föreslår i sin rapport att vissa vårdhem skall få fortlevasom institutioner för äldre. Förslaget får stöd av några remissinstansersom Svenska Kommunförbundet och Göteborgs kommun. FUB påpekar
att förslaget strider mot Socialstyrelsens egna slutsatser att ingen kanvara för gammal för att med goda behållning flytta från ett vårdhem.
Regeringen tar principiellt avstånd från inrättandet av nya institutionerför personer med utvecklingsstörning. På de institutioner där det vistaspersoner vars ålder betydligt överstiger folkpensionsåldem kan det dockfinnas skäl att ta hänsyn till deras vilja att inte behöva flytta. Den fort-satta driften av en sådan institution kan dock inte ske i form av vård-hem, eftersom dessa skall avvecklas. Det blir i stället fråga om särskildaboendeformer för äldre. De personer som berörs måste givetvis under-rättas om denna förändring och de bör även erbjudas reella alternativ tillsådan vård i form av andra insatser enligt LSS. Om det vid samma in-stitution bor personer vars ålder endast obetydligt överstiger folkpen-sionsåldem skall de dock erbjudas bostad med särskild service.
Regeringen vill också uppmärksamma de kommuner som genomförförändringar av ovan nämnda slag på det ansvar man därmed åtar sig.Alla som väljer att bo kvar på vårdhemmet för att de vill bo där åter-stoden av sitt liv måste i så fall få göra det. I den mån kommunen avseratt låta även andra personer än dem som för närvarande bor på vårdhem-met flytta dit i framtiden för att erhålla äldreomsorg kan denna vård intevara speciellt riktad till personer med utvecklingsstörning.
Socialstyrelsen följer idag utvecklingen vid vårdhemmen såväl avseen-de drift som avvecklingen. I enlighet med sitt ansvar för tillsynen övervårdhemmen bör Socialstyrelsen även i fortsättningen i samverkan medberörda länsstyrelser följa avvecklingen av vårdhemmen. Socialstyrelsenhar förklarat att den före den 1 januari 1998 kommer att göra en bedöm-ning av alternativa boendeformer för dem som i dag bor på vårdhem.Denna kommer särskilt att inriktas på de vårdhem som ännu inte inkom-mit med avvecklingsplaner och möjligheten att konvertera vårdhem tillannan boendeform skall då beaktas. Bedömningen kommer att utgå frånbestämmelserna i LSS och SoL.
Bosättning efter avvecklingen
Långa institutionsvistelser vid centrala institutioner kan leda till att vissapersoner vill stanna kvar på orten för institutionen efter avslutad vård.Denna fråga behandlades bl.a. i regeringens proposition 1994/95:77 omvissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvaret för insatserenligt LSS, där man föreslog en tillfällig lösning. En reglering av dettaförhållande måste ta sin utgång i det faktum att alla skall ha rätt attbosätta sig var de vill i landet. Dagens regler om rätt till förhandsbeskedenligt LSS och rätten för vissa grupper att ansöka om insatser enligt SoLi en annan kommun än den där man är bosatt, som föreslås i proposition1996/97:124 om ändring i socialtjänstlagen, bygger på denna princip.Denna frihet betyder dock inte att hemkommunen kan frånsäga sig ettansvar för den enskilde under institutionsvistelsen och inte heller underavvecklingstiden. Kommunen skall bl.a. planera för den enskildes nyabostad och stöd och service.
26 Det slutgiltiga valet av bostadsort beror förstås på den enskildes val. Prop. 1996/97:156Det finns en risk för att vissa kommuner kommer att ha betydligt högrekostnader för insatser enligt LSS än andra. Regeringen är medveten omdenna fara. Som tidigare påpekats pågår ett arbete i regeringskansliet föratt tillskapa faktorer relaterade till LSS i det kommunala kostnadsutjäm-ningssystemet.
Socialstyrelsens rapport visar att ett beslut om slutgiltig avveckling avvårdhem inte påför kommunerna några direkta kostnader. Den av kom-munerna beräknade altemativkostnaden överensstämmer i stort medkostnaderna för vårdhemmen. Det är inte heller ett nytt åtagande förkommunerna utan en reglering av redan beslutade åligganden för dem.Staten påför således inte kommunerna några extra kostnader med detframförda förslaget. Vårdhemmen har också funnits med i underlaget förden skatteväxling som skett till följd av införandet av LSS.
Vård vid specialsjukhus är ett ansvar för landstingen. Detsamma gällerför vård enligt LRV. När personer överförs från specialsjukhus till vårdenligt LRV medför det således ingen skillnad i ansvaret för kostnaderna.Det torde heller inte betyda några skillnader i kostnaderna för vården.För dem som kan komma att skrivas ut från specialsjukhus övergår dockkostnadsansvaret från landstinget till kommunen. Det rör dock ett fåtalpersoner och är egentligen inget nytt ansvar för kommunen. Ett problemi det sammanhanget är att man i vissa fall underlåtit att beakta dem somvistas på Salberga vid den genomförda skatteväxlingen.
Personer kan komma att vilja bo kvar på den ort där de länge varit in-tagna på en institution. Sala kommun har föreslagit att i de fall en per-son som vistas på Salberga skulle vilja bosätta sig i Sala skall den kom-mun där man senast var folkbokförd betala den nya kommunen underflera år. Liknande förslag har framförts i andra sammanhang, senast vidomarbetningen av rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen, utan attsådan lagstiftning blivit aktuell. Regeringen anser inte att förslagen idenna proposition föranleder någon särskild lösning av denna fråga förden nu aktuella gruppen.
Förslaget kommer också att påverka vissa statliga kostnader. I vissmån kan det komma att avlasta kommunerna vissa kostnader. De sommed folkpension flyttar från institution till egen bostad får rätt till sär-skilt bostadstillägg. Vissa personer kan också komma att bli berättigadetill statlig assistansersättning. Av förarbetena till LSS framgår att assi-stansersättning kan vara ett alternativ till att bo på institution. De sombor på institution idag kan också vara berättigade till handikappersätt-ning i form av daghandikappersättning. Då de flyttar till egen bostadkommer de att förlora rätten till sådan ersättning. De kan då istället fårätt till handikappersättning i vanlig ordning. För den som bor i en bo-stad med särskild service är dock de behov som ligger till grund för rätt
till handikappersättning i regel tillgodosedda genom boendet, men där- Prop. 1996/97:156emot kan daghandikappersättning beviljas.
De kostnadseffekter som kan uppstå för statens del till följd av att ettslutdatum sätts för vårdhemsavvecklingen berör i första hand eventuellstatlig assistansersättning för den som i dag bor vid vårdhem där av-vecklingsplan saknas. Kostnaderna för sådan ersättning har beräknatsoch uppskattas till 4 miljoner kronor från år 1999. Dessa skall finan-sieras inom utgiftsområde 9.
Flera remissinstanser som t.ex. Riksrevisionsverket och Stockholmsläns landsting påpekar behovet av en aktiv och effektiv uppföljning viden lagändring som den nu aktuella. Någon kommun och Svenska Kom-munförbundet anser dock att någon särskild uppföljning inte skall varanödvändig utan att detta skall ske inom ramen för Socialstyrelsens ordi-narie arbete.
Flera centrala myndigheter berörs av de förslag som framförs i dennaproposition. Alla dessa har att inom sina respektive områden svara föruppföljning och utvärdering. En särskilt viktig roll får dock Socialstyrel-sen som bör samordna erfarenheterna från andra myndigheter. Det årdock inte aktuellt att nu ge Socialstyrelsen något särskilt uppdrag medanledning av de framförda förslagen utan arbetet bör ske inom ramen fördet normala uppföljningsarbetet. Även utvecklingen av kostnaderna förden statliga assistansersättningen med anledning av förslagen i dennaproposition bör följas upp.
I denna paragraf anges när avvecklingen av specialsjukhus och vårdhemsenast skall vara genomförd.
Paragrafen reglerar vad som skall ske vid avvecklingen av specialsjuk-hus med dem som är intagna där på grund av domstols dom enligt 31kap. 3 § brottsbalken. Att dessa patienter skall överföras till rättspsy-kiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning har redan behandlats iavsnitt 5.2.
Vård i specialsjukhus behöver inte omprövas efter viss tid så som ärfallet med rättspsykiatrisk vård. Om det begärs skall dock frågan omutskrivning prövas av länsrätten. Sedan patienten överförts till rättspsyki-atrisk vård gäller reglerna om anmälan och omprövning av vården enligt16 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV. För att det inteskall råda någon osäkerhet om när en första anmälan till länsrätten skallgöras föreskrivs det här att detta skall ske senast den 30 april 1998.Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
3 § Prop. 1996/97:156
Denna bestämmelse, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag,reglerar vad som skall ske med patienter som har beretts vård i special-sjukhus under tid då de varit intagna på kriminalvårdsanstalt. Dessapatienter skall, så som tidigare anförts i avsnitt 5.2, anses intagna förrättspsykiatrisk vård enligt 4 § LRV utan särskild utskrivningsprövning.
För patienter som vårdas med stöd av 4 § LRV gäller att behovet avrättspsykiatrisk vård skall övervägas fortlöpande och upphöra senast dåpatienten i fråga friges från kriminalvårdsanstalten. Om det fortfarandeskulle föreligga ett vårdbehov vid ffigivningstidpunkten kan vården över-gå till psykiatrisk tvångsvård enligt 14 § lagen (1991:1128) om psykia-trisk tvångsvård, LPT.
Av denna paragraf framgår att för patienter som vårdas på specialsjuk-hus p.g.a. domstols dom eller efter överlämnande från kriminalvårdenskall beslut om försöksutskrivning, tillstånd att vistas på egen hand utan-för sjukhusområdet samt särskilda föreskrifter eller förordnande omtillsyn som meddelats enligt 39 § lagen (1967:940) angående omsorgerom vissa psykiskt utvecklingsstörda, gamla omsorgslagen, anses sommotsvarande beslut enligt LRV sedan patienten i fråga har överförts tillsådan vård.
Beroende på om den som ges rättspsykiatrisk vård har överlämnats tillsådan vård genom domstols dom eller av kriminalvården är det antingen10 eller 11 § LRV som är tillämplig på beslut om försöksutskrivningm.m. I 11 § LRV finns en hänvisning till 25 § LPT som bl.a. innehållerregler om särskilda villkor m.m. Bestämmelsen har utformats i enlighetmed Lagrådets förslag.
I denna paragraf, som utformats som Lagrådet föreslagit, regleras vadsom skall ske med övriga personer som vårdas på specialsjukhus ellervårdhem med stöd av 35 § gamla omsorgslagen, när avveckling sker.Dessa patienter skall undersökas av legitimerad läkare som får bedömaom s.k. vårdintyg enligt 4 § LPT kan utfärdas. Av ett sådant intyg skalldet framgå att det finns sannolika skäl for att förutsättningarna fortvångsvård är uppfyllda. Om den undersökande läkaren gör den bedöm-ningen att det finns förutsättningar för att utfärda ett vårdintyg beträffan-de en patient skall sådant utfärdas och han eller hon får sedan överläm-nas till en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk tvångsvård. Därefter fårchefsöverläkaren vid enheten besluta om intagning for tvångsvård enligt6 § LPT.
Eftersom även patienter som är forsöksutskrivna enligt 39 § gamla om-sorgslagen är intagna för vård skall ett vårdintyg utfärdas också för ensådan patient. Det framgår av prop. 1990/91:58 om psykiatrisk tvångs-vård m.m. att man kan besluta om fortsatt tvångsvård enligt LPT ävenom patienten får vistas utanför vårdinrättningen. Den läkare, som be-
slutar om intagning för tvångsvård av en patient som är försöksut- Prop. 1996/97:156skriven, får också bedöma om patienten skall ges tillstånd att vistasutanför sjukvårdsinrättningen enligt 25 § LPT.
Om det inte föreligger förutsättningar för vård enligt LPT skall patien-ten skrivas ut och i stället, om det behövs, erbjudas insatser enligt lagen(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ellersocialtjänstlagen (1980:620).
I bestämmelsen regleras vad som skall gälla för eventuella mål enligtgamla omsorgslagen som ännu inte är avgjorda när avveckling sker avdet specialsjukhus eller det vårdhem där patienten i fråga vistas.
Ändringen i andra stycket innebär att möjligheten till nyintagning avpatienter i specialsjukhus eller vårdhem avskaffas helt från och med den1 november 1997. Den nya rättshjälpslagen (1996:1619) som utfärdadesi december 1996 träder i kraft den 1 december 1997. Den har föranletten del följdändringar bl.a. i lagen om införande av lagen om stöd ochservice till vissa funktionshindrade. Eftersom någon nyinskrivning ivårdhem eller specialsjukhus inte får förekomma efter den 1 november1997 bör emellertid bestämmelsen i tredje stycket om offentligt biträdeändras så att den endast gäller för mål om utskrivning. För tiden föreden 1 december 1997 gäller reglerna om offentligt biträde i den gamlarättshjälpslagen (1972:429).
Ändringen föranleds av att nyintagning för vård i specialsjukhus ellervårdhem inte får förekomma efter den 1 november 1997 och därmed kaninte heller åtalsunderlåtelse meddelas på den grunden att sådan vårdkommer till stånd.
Ändringen föranleds av att det efter den 31 december 1997 inte kommer
att finnas någon som är intagen för vård på specialsjukhus.
30 Ändringen föranleds av att nyintagning för vård enligt 35 § inte får skeefter den 1 november 1997. Eftersom vård enligt 35 § gamla omsorgs-lagen dock kan förekomma ända fram till dess att avveckling skett avden institution där patienten i fråga vårdas, har övergångsbestämmelsenutformats så att den möjlighet att meddela föreskrifter som regeringenhar beträffande utlänning som tagits om hand enligt 35 § gamla om-sorgslagen gäller även efter den 1 november 1997.
Ändringen föranleds av att nyintagning för vård i specialsjukhus ochvårdhem inte får förekomma efter den 1 november 1997 och att bådespecialsjukhus och vårdhem skall avvecklas. Av övergångsbestämmelser-na följer emellertid att de restriktioner som gäller för registrering avuppgift om att någon fått vård enligt omsorgslagen skall gälla även ifortsättningen.
31 Prop. 1996/97:156
Bilaga 1
SOCIALDEPARTEMENTET
REGERINGSBESLUT 4
1992-02-06
S91/2381/H
S91/6225/H
Socialstyrelsen
106 30 STOCKHOLM
1.
Lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstördam.fl. innehåller inte som 1967 års omsorgslag regler om vård på vård-hem eller specialsjukhus. Utgångspunkten vid lagens tillkomst var attkvarvarande vårdhem och specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstördaskulle avvecklas. Genom lagen (1985:569) om införande av lagen(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.behölls dock - i avvaktan på ny lagstiftning om tvångsvård for psykisktstörda - vissa regler om vård oberoende av samtycke på vårdhem ochspecialsjukhus.
I propositionen (1990/91:58) om psykiatrisk tvångsvård m.m., bedömdeemellertid föredragande statsrådet att övergångsreglerna i införandelagenom tvångsvård då inte kunde avskaffas till följd av den föreslagna nyapsykiatriska vårdlagstiftningen. Den tidigare inriktningen mot att upp-häva tvångsbestämmelserna angavs emellertid ligga fast. Vidare angavsatt socialstyrelsen borde ges i uppdrag att följa tillämpningen av över-gångsreglerna om tvångsvård av psykiskt utvecklingsstörda och attsenast inom två år redovisa gjorda erfarenheter (1990/91 SoU13,rskr. 1990/91:329).
1989 års handikapputredning har i betänkandet (SOU 1991:46) Handi-kapp, Välfärd, Rättvisa föreslagit att tvångsomhändertagande på grundav utvecklingsstördning avskaffas i samband med att en ny lag om sär-skilt stöd och service till vissa funktionshindrade träder i kraft. Vidarelämnas förslag om en tidpunkt då vårdhem och specialsjukhus intelängre skall finnas.
2.
Genom lagen (1991:1138) om ändring i brottsbalken avskaffades fr.o.m.den 1 januari 1992 möjligheten att enligt 1967 års omsorgslag överlämna
en lagöverträdare som är psykiskt utvecklingsstörd till vård i specialsjuk-hus.
Den nya regleringen i brottsbalken innebär vidare att påföljden över-lämnande till rättspsykiatrisk vård kan tillämpas på lagöverträdare somär psykiskt utvecklingsstörda, om den psykiska störningen är allvarligoch kriterierna i övrigt för rättspsykiatrisk vård föreligger.
Vidare får åklagare fr.o.m. den 1 januari 1992 enligt lagen (1991:1139)om ändring i rättegångsbalken, under vissa i lagen angivna förutsätt-ningar, besluta att underlåta åtal för brott som begåtts av psykiskt ut-vecklingsstörda personer. En förutsättning härför är att psykiatrisk vårdeller vård i specialsjukhus eller vårdhem för vuxna enligt 35 § 1967 årsomsorgslag eller särskilda omsorger enligt 1985 års omsorgslag kommertill stånd.
Bilaga 1
Med hänvisning till ovan under 1. nämnda förhållanden uppdrar rege-ringen åt Socialstyrelsen att kartlägga omfattningen av nuvarande tvångs-vård på vårdhem och specialsjukhus av psykiskt utvecklingsstörda per-soner och att belysa på vilket sätt de verksamhetsansvariga huvudmän-nen bör anordna alternativa verksamheter för personer som tvångsvårdaspå vårdhem eller i specialsjukhus. Det bör härvid ankomma på Social-styrelsen, att inom ramen för sin tillsynsfunktion, initiera diskussionermed huvudmännen om principer och inriktning för sådana verksamheter.Socialstyrelsen bör även överväga om det är lämpligt att utfärda all-männa råd som vägledning för huvudmännen i deras planering av sådanaverksamheter.
Regeringen uppdrar vidare åt Socialstyrelsen att mot bakgrund av denya bestämmelserna om överlämnande till rättspsykiatrisk vård bedömaden framtida omfattningen av sådan vård för personer som är psykisktutvecklingsstörda, att belysa hur sådan vård för psykiskt utvecklings-störda personer bör vara utformad samt att - om så bedöms lämpligt -initiera diskussion mellan berörda huvudmän om samverkan beträffandesådan vård.
Regeringen uppdrar slutligen åt Socialstyrelsen att utreda konsekven-serna för omsorgsverksamheten av att åtal får underlåtas om särskildaomsorger enligt 1985 års omsorgslag kommer till stånd. I denna del böruppdraget samordnas med vad som ovan sägs om alternativa verksam-heter till tvångsvård på vårdhem och i specialsjukhus.
Uppdraget skall i sin helhet genomföras i samråd med Landstingsför-bundet och Svenska kommunförbundet. Socialstyrelsen skall också sam-råda med berörda myndigheter och organisationer.
Socialstyrelsen skall före den 1 maj 1992 till regeringen redovisa om-fattningen av tvångsvård av psykiskt utvecklingsstörda personer och, motbakgrund av handikapputredningens förslag i fråga om tvångsvård, be-döma när förutsättningar kan finnas för att avskaffa sådan vård.
I övrigt bör uppdraget redovisas på det sätt som Socialstyrelsen finnerlämpligt.
Uppdraget bör i sin helhet vara avslutat senast den 31 december 1992.
3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 156
På regeringens vägnar
Bilaga 1
Bengt Westerberg
Carl Leczinsky
Kopia till
Justitiedepartementet
Rättsmedicinalverket
Landstingsförbundet
Svenska kommunförbundet
34 SOCIALDEPARTEMENTET
REGERINGSBESLUT 2
Bilaga 1
1993-05-27
S93/4696/H
Socialstyrelsen
106 30 STOCKHOLM
Regeringen uppdrog den 6 februari 1992 till Socialstyrelsen att kartläggaomfattningen av tvångsvård på vårdhem och specialsjukhus av utveck-lingsstörda personer, att belysa på vilket sätt de verksamhetsansvarigahuvudmännen bör anordna alternativa verksamheter för personer somtvångsvårdas på vårdhem eller i specialsjukhus, att bedöma vissa frågorom rättspsykiatrisk vård av utvecklingsstörda personer samt att utredakonsekvenserna för omsorgsverksamheten av att åtal får underlåtas omsärskilda omsorger enligt lagen (1985:568) om särskilda omsorger ompsykiskt utvecklingsstörda m.fl. kommer till stånd.
Socialstyrelsen redovisade till regeringen den 4 maj 1992 bl.a. att an-talet utvecklingsstörda personer som tvångsvårdas i vårdhem har sjunkitkraftigt under senare år och att utvecklingen varit mycket god avseendemöjligheter att finna alternativa vårdformer for utvecklingsstörda per-soner som varit tvångsinskrivna. Socialstyrelsen bedömde att bestämmel-serna om tvångsvård i lagen (1985:569) om införande av lagen(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.bör finnas kvar ytterligare en tid.
I propositionen (prop. 1992/93:159) om stöd och service till vissafunktionshindrade föreslås att bestämmelserna om vård oberoende avsamtycke för utvecklingsstörda personer skall finnas kvar under ytter-ligare en tid. Föredraganden framhåller emellertid, att den tidigare in-riktningen mot att upphäva bestämmelser om tvångsvård för utvecklings-störda personer bör ligga fast. Riksdagen beslutade i enlighet med för-slaget (bet. 1992/93:SoU 19, rskr. 1992/93:321).
Mot bakgrund av vad som framhålls om tvångsvård av utvecklings-störda personer i propositionen om stöd och service till vissa funktions-hindrade, beslutar regeringen att utvidga regeringsuppdraget till Social-styrelsen den 6 februari 1992 om tvångsvård m.m. enligt följande.
Socialstyrelsen skall fortlöpande följa hur omfattningen av tvångsvårdav utvecklingsstörda personer förändras.
Socialstyrelsen skall även följa utvecklingen av altnerativa lösningartill sådan vård, både i Sverige och andra nordiska länder. Härvid bör for-
merna för samverkan mellan omsorgsverksamheten och andra huvud-män, t.ex. den psykiatriska verksamheten och socialtjänsten, uppmärk-sammas särskilt.
Socialstyrelsen skall också kartlägga hur vårdbehovet tillgodoses förpersoner som före den 1 januari 1992 med stöd av domstols förordnandeöverlämnats till vård i specialsjukhus. Om så bedöms lämpligt skallstyrelsen initiera diskussioner med berörda huvudmän om tillhanda-hållandet av sådan vård.
Utöver vad som sägs om rättspsykiatrisk vård i uppdraget den 6 feb-ruari 1992, skall Socialstyrelsen bedöma omfattningen av psykiatrisktvångsvård av utvecklingsstörda personer samt belysa former för hursådan vård kan vara utformad.
Uppdraget skall genomföras i kontakt med Landstingsförbundet,Svenska kommunförbundet, samt berörda myndigheter och organisa-tioner. I frågor som avser utvecklingsstörda lagöverträdare skall Social-styrelsen samråda med Kriminalvårdsstyrelsen.
Uppdraget bör i den del som avser omfattningen av tvångsvård redo-visas fortlöpande och senast den 31 december varje år t.o.m. år 1995.Det bör i sin helhet och slutligt redovisas senast den 31 december 1996.
På regeringens vägnar
Bengt Westerberg
Bilaga 1
Carl Leczinsky
Kopia till
JustitiedepartementetKriminalvårdsstyrelsen
RättsmedicinalverketLandstingsförbundetSvenska kommunförbundetRiksförbundet FUB
36 SOCIALDEPARTEMENTET
REGERINGSBESLUT 3
1993-05-27 S93/255/H
S93/2990/H
S93/3121/H
S93/4142/H
(delvis)
Bilaga 1
Socialstyrelsen
106 30 STOCKHOLM
Med anledning av regeringens proposition om stöd och service till vissafunktionshindrade (prop. 1992/93:159) har riksdagen beslutat om förbätt-rade stöd- och serviceinsatser för personer med funktionshinder(bet. 1992/93:SoU 19, rskr. 1992/93:321).
Riksdagens beslut innebär bl.a. att en särskild rättighetslag för personermed funktionshinder införs; lagen om stöd och service till vissa funk-tionshindrade, LSS. Genom lagen ges bl.a. personer med utvecklings-störning och personer med stora och varaktiga funktionshinder rätt tillstöd- och serviceinsatser. LSS träder i kraft den 1 januari 1994. Vidsamma tidpunkt upphör lagen (1985:568) om omsorger om psykisktutvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen) och lagen (1965:136) om elev-hem för vissa rörelsehindrade m.fl. (elevhemslagen) att gälla. Den nu-varande verksamheten med omsorger om psykiskt utvecklingsstördam.fl. enligt omsorgslagen skall, med undantag för insatsen rådgivningoch annat personligt stöd, successivt föras över till kommunerna. Över-föringen skall vara slutförd senast den 31 december 1995.
När det gäller frågan om avveckling av vårdhemmen instämmer social-utskottet i sitt betänkande 1992/93 :SoU 19 i propositionens förslag, attnågot slutdatum för avvecklingen av vårdhemmen och specialsjukhuseninte nu bör anges. Enligt utskottet bör större institutioner avvecklas.Socialutskottet framhåller vidare: "I vissa fall kan dock, enligt utskottetsmening, ett litet väl fungerande vårdhem för dem som bor där utgöra enväl så god vårdmiljö som ett gruppboende. Vårdbehov är individuellaoch det är viktigt att alla vårdbedömningar utgår från den enskilde in-dividens behov. Huvudmännen bör därför utifrån varje vårdhems förut-sättningar under avvecklingstiden kunna ta ställning till frågan om ned-läggning eller fortsatt drift." Riksdagen beslutade att ge regeringen detnu sagda till känna.
För personer som inte fyllt 65 år och som bor i eget boende, service-hus eller hos familj eller anhörig införs en ny statlig ersättning, s.k. assi-
stansersättning. Assistansersättningen är avsedd att täcka kostnader förpersonlig assistans och skall lämnas till personer som har behov av per-sonlig assistans under mer än 20 timmar per vecka. Rätten till assistans-ersättning regleras i lagen om assistansersättning.
Genom ett tillägg till hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL,åläggs sjukvårdshuvudmännen en skyldighet att erbjuda invånarna habili-tering, rehabilitering och hjälpmedel. För att påskynda utvecklingeninom habilitering och rehabilitering samt inom hjälpmedelsförsörjningeninförs särskilda statliga stimulansbidrag för verksamheterna.
Riksdagens beslut innebär vidare att stödet till små och mindre kändahandikappgrupper skall byggas ut och samordnas. Inriktningen är atttillskapa ett flexibelt och dynamiskt system av olika kunskapscentrer,nätverk och resurspersoner på riks- och regionnivå som skall svara föratt dessa grupper får tillgång till kvalificerade specialistresurser. Social-styrelsen åläggs ett ansvar för särskilda informations- och uppföljnings-insatser inom området.
Genom ett tillägg i socialtjänstlagen (1980:620) åläggs kommunerna enskyldighet att göra sig väl förtrogna med levnadsförhållandena för män-niskor med funktionshinder och att bedriva uppsökande verksamhet.Kommunerna får vidare ett ansvar för att planera sina insatser för funk-tionshindrade.
Landstingens skyldighet att erbjuda bamdomsdöva, vuxendöva, döv-blinda och hörselskadade personer tolktjänst för vardagstolkning slås fastgenom ett tillägg i HSL. 1 propositionen redovisas behovet av en succes-siv utbyggnad av landstingens tolktjänst. För att underlätta utbyggnadenav verksamheten införs ett statligt bidrag inom området.
De nu nämnda förändringarna skall gälla ff.o.m. den 1 januari 1994.
I propositionen framhålls vikten av att handikappreformen blir föremålför en ingående uppföljning och utvärdering. För att skapa förutsättning-ar för en kvalitativt sett god uppföljning och utvärdering har riksdagenanvisat särskilda medel till Socialstyrelsen för ändamålet.
I propositionen uttalas vidare att en särskild kostnadsuppföljning avhandikappreformen skall genomföras under år 1995. Regeringen avseratt senare uppdra åt Socialstyrelsen att genomföra en sådan kostnadsupp-följning.
Regeringen avser vidare att senare uppdra åt Socialstyrelsen ochHandikappinstitutet att fortlöpande följa upp och beskriva effekterna avstimulansbidraget till habilitering och rehabilitering respektive stimulans-bidraget till hjälpmedelsförsörjningen.
Bilaga 1
Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att kontinuerligt och allsidigt be-skriva, följa upp och utvärdera handikappreformen vad avser de olikainsatsernas innehåll, kvalitet, kostnader samt genomförande.
I uppdraget ingår att särskilt behandla följande frågeställningar.
1. Hur LSS tillämpas och hur tillämpningen utvecklas när det gäller attbedöma vilka som ingår i lagens personkrets samt formerna för huvud-männens beslut om personkretstillhörighet.
2. I vilken utsträckning assistansreformen innebär att svårt funktions-hindrade tillförsäkras valfrihet och självbestämmande samt hur andranäraliggande stödformer utvecklas till följd av assistansreformen. Över-gången från personlig assistans enligt LSS till annat stöd enligt social-tjänstlagen för personer som uppnår 65 års ålder skall ägnas särskilduppmärksamhet. Vidare skall belysas hur samverkan mellan kommuneroch försäkringskassor i frågor om personlig assistans sker. Socialstyrel-sen skall också redovisa hur beslut om beviljad personlig assistans för-delar sig, både på central och regional nivå, mellan statlig assistans-ersättning och personlig assistans enligt LSS.
3. Hur insatsen rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS ut-vecklas samt hur insatsen förhåller sig till habil iterings- och rehabilite-ringsinsatser enligt HSL.
4. Hur samverkan mellan kommuner och landsting samt mellan huvud-männen, handikapporganisationerna och andra berörda organ bedrivs ochutvecklas när det gäller insatser och verksamheter enligt LSS.
5. Vilka effekter LSS får när det gäller service och stöd enligt annanlagstiftning för personer som inte omfattas av LSS.
6. Hur överföringen av nuvarande omsorger enligt omsorgslagengenomförs. I uppdraget ingår att redovisa sammanställningar av beslutoch planer om överföringen av huvudmannaskapet.
7. Hur och i vilken takt avvecklingen av vårdhemmen genomförs. Motbakgrund av nyss nämnda tillkännagivande av riksdagen angående av-vecklingen av vårdhemmen skall särskild uppmärksamhet ägnas fråganom vilka prioriteringar huvudmännen gör vid beslut om avveckling avvårdhem.
8. Hur habiliterings- och rehabiliteringsverksamheten samt hälpmedels-försörjningen utvecklas mot bakgrund av de åtgärder som vidtas inomområdena inom ramen för handikappreformen. Som framhållits ovanavses regeringen att uppdra åt Socialstyrelsen och Handikappinstitutet attfölja effekterna av de särskilda stimulansbidragen för respektive verk-samheter.
9. Hur instasema för små och mindre kända handikappgrupper utveck-las vad gäller tillgången till stöd- och specialistresurser samt tillgång tilladekvat information.
10. Hur tolktjänsten utvecklas mot bakgrund av de åtgärder som vidtasinom ramen för handikappreformen. Socialstyrelsen skall redovisa hurden i propositionen förutsedda utökningen av landstingens tolktjänst förvardagstolkning fullgörs.
I uppdraget ingår vidare att kontinuerligt följa upp beslut av förvalt-ningsdomstolar med anledning av överklaganden om insatser för särskiltstöd och särskild service enligt 9 § LSS.
Det står Socialstyrelsen fritt att belysa även andra frågeställningarunder uppföljningen och utvärderingen av handikappreformen.
Uppdraget i den del som avser att följa upp och beskriva handikapp-reformen skall redovisas för regeringen årligen senast den 1 oktober. Enförsta rapport skall således lämnas senast den 1 oktober 1994. Den delav uppdraget som avser överföringen av huvudmannaskapet for nuvaran-
Bilaga 1
de omsorger enligt omsorgslagen (punkt 6) skall dock revovisas särskiltgenom delrapporter senast den 1 december 1993 respektive den 1 april1994.
Den fortlöpande uppföljningen skall utgöra underlag för en samman-fattande utvärdering av handikappreformen. En slutredovisning av upp-draget, innefattandes en sammanfattande utvärdering av reformen, skalllämnas till regeringen senast den 1 maj 1997.
Uppdraget skall genomföras i kontakt med Svenska kommunförbundet,Landstingsförbundet, Socialvetenskapliga forskningsrådet samt handi-kapporganisationerna. Vad gäller den del av uppdraget som avser insat-sen personlig assistans (punkt 2) skall samråd ske med Riksförsäkrings-verket. I den del av uppdraget som gäller hjälpmedelsförsörjningen(punkt 8) skall samråd ske med Handikappinstitutet.
På regeringens vägnar
Bilaga 1
Bengt Westerberg
Håkan Ceder
Kopia till
Finansdepartementet/Ba
Utbildningsdepartementet
Socialvetenskapliga forskningsrådetSvenska kommunförbundet
Landstingsförbundet
Handikappförbundens centralkommittéDe handikappades riksförbundSynskadades riksförbund
Sveriges dövas riksförbund
40 SOCIALDEPARTEMENTET
REGERINGSBESLUT 3
Bilaga 1
1996-08-29
S96/5264/H
Socialstyrelsen
106 30 STOCKHOLM
Uppdrag angående fastställande av tidpunkt för slutgiltig avvecklingav vårdhem och specialsjukhus för utvecklingsstörda
Insatserna till människor med utvecklingsstörning har under lång tidvarit särskilt ordnad på vårdhem och specialsjukhus. Synen på insatsernahar dock förändrats och med lagen (1967:940) angående omsorger omvissa psykiskt utvecklingsstörda togs steg mot de då nya principerna omnormalisering och integrering. När denna lag ersattes av lagen (1985:568)om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgs-lagen) fastslogs också i lag att vårdhemmen och specialsjukhusen skulleavvecklas.
När riksdagen 1993 beslutade att ersätta 1985 års omsorgslag medlagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)togs ytterligare steg mot avveckling av vårdhem och specialsjukhus.Med den nya lagen förbjöds nyintagningar på vårdhem och specialsjuk-hus som inte var relaterade till vård oberoende av samtycke.
Regeringen har senast i propositionen 1994/95:100 bil. 6 framhållit be-tydelsen av att avvecklingen av vårdhemmen fullföljs.
Avvecklingen av vårdhemmen har sedan det första beslutet om avveck-ling fortskridit. Som mest vistades mer än 14 000 personer på vårdhemeller i specialsjukhus i Sverige. När riksdagen beslutade om LSS hadedenna grupp minskat till ca 4 000 personer. Enligt de senaste statistiskauppgifterna vistats i dag ca 1 300 personer på sådana institutioner.
De avvecklingsplaner som enligt lagen (1993:388) om införande avLSS skall vara upprättade visar att de flesta institutioner som finns kvarkommer att vara avvecklade inom de närmaste åren. Det finns emellertiden viss osäkerhet för en del av de kvarvarande vårdhemmen.
Frågan om att fastställa en tidpunkt för när vårdhemmen skall varaslutgiltigt avvecklade behandlades redan i utredningsarbetet inför 1985års omsorgslag. I propositionen 1984/85:176 om särskilda omsorger ompsykiskt utvecklingsstörda m.fl. konstaterades dock att en total avveck-ling av vårdhem för vuxna inte var praktiskt möjlig att genomföra förränpå längre sikt. Handikapputredningen föreslog i sitt huvudbetänkande(SOU 1991:46) Handikapp, Välfärd, Rättvisa att vårdhemmen skulle
slutgiltigt avvecklas senast den 1 januari 1998. I propositionen1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade avvisadesdet förslaget med hänvisning till de övergångsregler om vård oberoendeav samtycke som bedömdes nödvändiga. I övrigt framförde föredragandestatsråd att avvecklingen borde påskyndas ytterligare.
Med anledning av de ovan nämnda övergångsreglerna om vård obe-roende av samtycke uppdrog regeringen den 6 februari 1992 och i ettkompletterande uppdrag den 27 maj 1993 åt Socialstyrelsen att utredaomfattningen och den framtida utformningen av sådana insatser. Vidarehar Socialstyrelsen enligt uppdrag av den 27 maj 1993 att följa upp ochutvärdera handikappreformen. I detta ligger att följa hur och i vilken taktavvecklingen av vårdhem genomförs.
Socialstyrelsen har i årsrapporten for 1995 om uppföljningen av handi-kappreformen framfört ett förslag om att ett slutdatum for avvecklingenav vårdhem och specialsjukhus bör fastställas. Som grund för detta för-slag framförs att få personer kommer att bo på vårdhem, att vårdhem iallmänhet innebär låg standard och att förslag kommer att framföras omatt bestämmelserna om tvångsomhändertagande bör upphöra.
Socialstyrelsens årsrapport innehåller dock ingen beskrivning av dekonsekvenser ett beslut om fastställande av tidpunkt för slutgiltig av-veckling av vårdhem och specialsjukhus kan få. Det lämnas inget förslagom när vårdhemmen skulle kunna vara slutgiltigt avvecklade.
Riksförbundet for utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna har iolika sammanhang framfört krav på att Handikapputredningens förslagom slutgiltig vårdhemsavveckling skall genomföras.
Mot denna bakgrund anser regeringen, för att få underlag till en sam-lad bedömning, det angeläget att få belyst vilka ekonomiska och andrakonsekvenser ett beslut om slutgiltig avveckling av vårdhem och special-sjukhus kan få.
Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att kartlägga och analysera konse-kvenserna av ett fastställande av tidpunkt for en slutgiltig avveckling avvårdhem och specialsjukhus för personer med utvecklingsstörning. Kart-läggningen och analysen skall utgå från alternativa tidpunkter for enslutgiltig avveckling. Frågan skall behandlas brett och konsekvensernafor alla berörda parter skall belysas. Med berörda parter avses såvälpersonerna som vistas på institutioner och deras företrädare och anhörigasom huvudmännen för institutionerna samt huvudmännen for de alterna-tiv som måste erbjudas.
Socialstyrelsen skall i detta arbete särskilt beakta de ekonomiska kon-sekvenser ett beslut om slutgiltig avveckling kan få for staten, landsting-en och kommunerna.
Vidare skall särskilt beaktas vilka konsekvenser ett beslut kan få påutformningen av de insatser som skall ersätta vårdhem och specialsjuk-hus.
Bilaga 1
42 Socialstyrelsen skall vidare redovisa om det finns några andra prak-tiska problem förknippade med en slutgiltig avveckling av vårdhem ochspecialsjukhus för personer med utvecklingsstörning.
Uppdraget skall redovisas tillsammans med slutredovisningen av denämnda regeringsuppdragen angående tvångsvård av utvecklingsstördaoch frågor kring utvecklingsstörda lagöverträdare senast den 1 november1996.
Uppdraget skall genomföras i kontakt med Svenska kommunförbundet,Landstingsförbundet samt berörda myndigheter och organisationer.
På regeringens vägnar
Margot Wallström
Lars Lööw
Bilaga 1
Kopia till
Inrikesdepartementet
Svenska kommunförbundet
Landstingsförbundet
Handikappförbundens samarbetsorgan
Riksföreningen autism
Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxnaDe handikappades riksförbund
Handikappombudsmannen
43 Prop. 1996/97:156
Bilaga 2
Avskaffande av tvångsvård enligt 35 § i 1967 årsomsorgslag och fastställande av tidpunkt för slutligavveckling av specialsjukhus och vårdhem förutvecklingsstörda.
1. Regeringsuppdrag
Regeringen har 1992-02-06 samt 1993-05-27 givit Socialstyrelsen i upp-drag att ange när förutsättningar finns för att avskaffa tvångsvård enligt35 § i 1967 års omsorgslag. I augusti 1996 utvidgades uppdraget till attäven omfatta tidpunkt för avveckling av vårdhem för personer med ut-vecklingsstörning.
I uppdragets första del har överläggningar förts i en särskilt tillsattreferensgrupp med bl a representanter för Svenska Kommunförbundet,Landstingsförbundet samt berörda myndigheter och organisationer. Föratt stödja och underlätta den successiva avvecklingen av Salberga spe-cialsjukhus har Socialstyrelsen genomfört en rad planeringsdagar medberörda kommuner och landsting.
I uppdraget ingår att:
• kartlägga omfattningen av vård oberoende av samtycke enligt 35 § i1967 års omsorgslag, 1985 års införandelag samt LSS införandelag
• belysa på vilket sätt huvudmännen bör anordna vård och stödformersom kan utgöra alternativ till vård oberoende av samtycke
• kartlägga hur vårdbehovet tillgodoses för personer som före den1 januari 1992 med stöd av domstols förordnande överlämnats tillvård på specialsjukhus
• bedöma vissa frågor om rättspsykiatrisk vård av utvecklingsstördapersoner
• kartlägga hur många psykiskt utvecklingsstörda som dömts till rätts-psykiatrisk vård som brottspåföljd samt att belysa lämplig utformningav sådan vård
• bedöma omfattningen av psykiatrisk tvångsvård för utvecklingsstördapersoner samt att belysa hur sådan vård kan utformas
• utreda konsekvenserna för omsorgsverksamheten av åtalsunderlåtelse
• beskriva nordiska erfarenheter av omsorg för utvecklingsstörda lag-överträdare m fl
Uppdragets andra del omfattar förslag till slutår för avveckling avvårdhem för personer med utvecklingsstörning. I denna del skall kon-sekvenserna för alla parter bearbetas liksom konsekvenserna för personersom vistas på institutioner och deras företrädare, avlämnande och mot-tagande huvudmän. Dessutom skall de ekonomiska konsekvenserna förstat, landsting och kommuner belysas. Kartläggning och analys skallbaseras på alternativa tidpunkter för slutavveckling.
44 I uppdraget ingår att:
• beskriva omvårdnadsbehovet hos personer på vårdhem
• motivera varför man bör fastställa slutdatum
• beskriva hur avvecklingen genomförts till dags dato
• beskriva nuvarande avvecklingsplaner
• kartlägga de vårdhem som saknar avvecklingsplan
Uppdraget andra del har genomförts i kontakt med Svenska Kommun-förbundet, Landstingsförbundet samt berörda myndigheter och organisa-tioner ( Se bilaga 1).
Rapportens uppläggning
Uppdraget redovisas i denna rapport med ett samlat förslag till bort-tagande av regler för vård utan samtycke samt förslag till slutpunkt föravveckling av vårdhemmen. Rapporten är upplagd i två delar, där vårdutan samtycke behandlas för sig och vårdhemmen för sig. Sist redovisasSocialstyrelsens samlade synpunkter och förslag till vissa lagändringar.
Socialstyrelsen redovisade till regeringen 1992 05 04 att antalet utveck-lingsstörda personer som tvångsvårdas i vårdhem hade minskat samtidigtsom alternativa vård- och boendeformer utvecklats starkt. Socialstyrelsenbedömde dock att bestämmelserna om tvångsvård borde finnas kvarytterligare en tid. Bestämmelserna om tvångsvård finns kvar i lag(1993:338) om införande av lagen om stöd och service till vissa funk-tionshindrade (LSS) samtidigt som regeringen anger att den tidigareinriktningen att upphäva bestämmelserna om tvångsvård ligger fast.
Omfattningen av vård oberoende av samtycke har redovisats i årsrap-porter från Socialstyrelsens uppföljning av handikappreformen. Rege-ringsuppdraget berör även vårdhemsavvecklingen som har dokumenteratsi underlags- och årsrapporter (se bilaga 2).
Faktaunderlag är hämtat från nedanstående delutredningar som genom-förts på uppdrag av Socialstyrelsen.
• Juridiska konsekvenser av avveckling av Salberga specialsjukhus(Göran Ewerlöf 1995)
• Frågan om konvertering från vård i specialsjukhus eller vårdhem tillrättspsykiatrisk vård (Göran Ewerlöf 1995)
• En efterundersökning av de personer som skrivits ut från Salbergaspecialsjukhus 1984-1994 (Agneta Kanold)
• Utvecklingsstörda inom psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård (Nency Nyström 1995)
Bilaga 2
• Boende for personer med utvecklingsstörning och psykisk störning -en studie av hur konflikter och kriser hanteras i vardagssituationer(Ingvar Sandling 1996)
• Konsekvenserna av åtalseftergift för utvecklingsstörda (NencyNyström, publiceras i november 1996)
• Uppföljning av svagbegåvade vuxna med särskilt psykiatriskt vårdbe-hov (Monica Björkman, publiceras i december 1996)
Nyintagning på specialsjukhus eller vårdhem får inte ske i annat fall ännär det är fråga om vård oberoende av samtycke. För sådan vård gällerenligt 7 § lag (1993:388) om införande av lagen om stöd och service tillvissa funktionshindrade fortfarande i tillämpliga delar 6 och 7 §§ in-förandelagen till 1985 års omsorgslag. Denna lag hänvisar i sin tur till35 § och därtill anslutande bestämmelser i 36-37 §§ och 39-54 §§ i1967 års omsorgslag.
Utskrivning från specialsjukhus beslutas efter anmälan av chefsöver-läkare av länsrätten i det län där sjukhuset är beläget. I den mån insatsenligt socialtjänstlagen eller LSS kan anses tillräcklig for patienten vidSalberga sjukhus kan chefsöverläkaren begära hos länsrätten i Västman-land att vården skall upphöra samt överlämna åt behörig kommun attbesluta om lämplig insats.
Finns förutsättningar för vård enligt lagen (1990:52) med särskildabestämmelser om vård av unga eller lagen (1988:870) om vård av miss-brukare i vissa fall kan chefsöverläkaren besluta att vården skall upphörasamt anmäla till socialnämnden i behörig kommun om behovet av så-dan vård. Det är sedan nämndens sak att efter prövning ev gå vidaremed en ansökan till länsrätten om LVU/LVM insats.
Sedan lagen om psykiatrisk tvångsvård trädde i kraft 1 januari 1992kan ingen person dömas till vård på specialsjukhus.
Om det finns ett akut behov av och förutsättningar för psykiatrisktvångsvård skall en leg. läkare vid Salberga specialsjukhus utfärda vård-intyg och begära att patienten skall bli intagen för vård enligt lagen(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) inom ortens psykiatriskavårdorganisation. Chefsöverläkaren vid den mottagande enheten bedömerom vård enligt LPT kan komma till stånd. Eftersom avsikten är att den-na lag skall tillämpas endast vid akut vårdbehov kan det bli aktuellt attpatienten efter begränsad vårdtid får återgå till lämplig vård.
Rättspsykiatrisk vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård kan kommaifråga som påföljd för brott om person med utvecklingsstörning ocksålider av en allvarlig psykisk störning och intagning på psykiatrisk vård-inrättning anses påkallad. Allmän domstol beslutar om rättspsykiatriskvård. Personer som enligt äldre lag dömts till vård i specialsjukhus kaninte på nytt dömas för samma brott till annan påföljd.
De rättsliga förutsättningarna och frågan om hur vård på specialsjukhusskall kunna ersättas med rättspsykiatrisk vård när Salberga specialsjuk-hus läggs ner belyses mer ingående i Göran Ewerlöfs bägge utredningar.
Bilaga 2
46 De nordiska erfarenheterna från vård av utvecklingsstörda lagöver-trädare har bl a belysts i samband med ett antal nordiska konferenser.Problematiken är densamma i de nordiska länderna medan lösningarnanaturligtvis anpassas till de specifika förutsättningarna i varje land.Övriga nordiska länder har kvar särbestämmelser för personer med ut-vecklingsstörning som begår lagbrott eller där vård utan samtycke avandra skäl anses vara nödvändigt.
Bestämmelserna om specialsjukhus finns i lagen (1993:388) om införan-de av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.Av 8 § denna lag framgår att landstingen är huvudmän för specialsjuk-hus och att huvudmannaskapet ej kan överföras till en kommun såsom ärfallet med vårdhemmen för utvecklingsstörda. Vårdkostnaden för per-soner som är placerade på Salberga specialsjukhus åvilar således respek-tive persons hemlandsting.
Kostnaden för insatser enligt LSS åvilar den kommun där den enskildeär bosatt vilket i de flesta fall är folkbokföringskommunen. I stort settsamtliga de personer som är inskrivna på Salberga och som bedömskunna flytta kommer att behöva stödinsatser i form av boende med sär-skilt stöd m fl LSS insatser.
Övergången från vård i specialsjukhus till eget boende med särskiltstöd innebär således i kostnadshänseende att kostnadsansvaret överförsfrån den utflyttades hemlandsting till bosättningskommunen. Samma för-hållande gäller efter avslutad vård för personer som omhändertagits förvård enligt LPT eller LRV.
Antalet personer som vårdats utan samtycke på specialsjukhus ellervårdhem har minskat från 1 144 personer 1986 till 19 personer vid års-skiftet 1995/96, varav 3 personer var försöksutskrivna. Antalet harsjunkit kraftigt under de senaste åren som en direkt följd av omsorgs-huvudmännens aktiva arbete med att se över och ompröva inskrivningar-na under denna period. En av anledningarna till den omfattande ochsnabba minskningen av antalet inskrivna är att många tidigare skrivits inenbart för att de ej kunnat ge något samtycke till placeringen på vård-hem. Inflyttningen har således ej varit föranledd av ett behov av tvångs-insatser. Sådana inskrivningar har till största delen varit administrativa.
2.4.1¶Personer på specialsjukhus
Salberga specialsjukhus är landets enda kvarvarande specialsjukhus. Depersoner som i dag vårdas på Salberga är:
• personer med utvecklingsstörning som begått lagbrott
Bilaga 2
• personer som överlämnats till vård på specialsjukhus efter att åklaga-ren beslutat att underlåta åtal för brott samt
• personer som skrivits in enligt 35 § i 1967 års omsorgslag samt inför-andelagen till LSS
Enligt införandelagen till LSS skall landstingen och kommunerna ge-mensamt planera för avveckling av befintliga specialsjukhus och vård-hem. I Salbergas fall planeras avvecklingen vara avslutad senast den31 december 1997.
Vid årsskiftet 1995/96 var 16 personer inskrivna på Salberga. Av dessa16 hade 11 skrivits in med stöd av 37 §, fyra med stöd av 35 § och enmed stöd av 34 §. Under perioden 1985 - 1994 har 32 personer skrivitsin varav 11 tidigare vårdats på Salberga. Ansvariga för Salberga special-sjukhus bedömer att 14 av de inskrivna under nuvarande förhållanden ejkan skrivas ut från Salberga till eget boende eller boende enligt LSS. Avdessa 14 bedöms 12 uppfylla nedan beskrivna krav för konvertering tillLRV.
2.4.2¶Personer som skrivits ut från Salberga specialsjukhus 1984-94
De 56 personer som flyttat ut från Salberga specialsjukhus till integre-rade boendeformer den senaste tioårsperioden har följts upp i en särskildstudie (Socialstyrelsen, Agneta Kanold 1995).
Sammanfattningsvis konstateras att 42 av de 56 aktuella personernassituation har förbättrats genom att deras problematik minskat och att dehar funnit sig tillrätta i sin nya livssituation. Hälften av de som flyttat utfrån Salberga bodde vid undersökningstillfället i gruppbostad. Av dessahade alla utom en utvecklats positivt efter utflyttningen från Salberga.Fjorton personer av totalt 56 har utvecklats negativt och fått försämradelivsvillkor.
Faktorer som bidragit till en positiv utveckling är ändamålsenlig bostadmed personligt utformat stöd som ger trygghet i vardagen, kunnig per-sonal som arbetar med strukturerade och målinriktade stödinsatser samtinte minst stöd från anhöriga. Även psykologiskt stöd och samverkanmed psykiatrin är nyckelfaktorer som har avgörande betydelse för enpositiv utveckling.
Hinder för en positiv utveckling är avsaknad av fast bostad och/ellerproblem med alkohol och psykiska svårigheter. Det stöd som dessa per-soner fått har många gånger varit otillräckligt och dessutom satts in försent. Adekvata behandlingsformer mot missbruk och möjlighet till ettadekvat omhändertagande under perioder har saknats i många fall.
Av de 56 hade 20 personer dömts till vård på specialsjukhus och avdessa hade 10 återfallit i brott efter utskrivning. Flertalet av dessa harfortsatt med samma slag av brottslighet som tidigare och flera har begåttupprepade brott. Brotten har i ett fall varit av grövre slag jämfört medde som föranledde intagning på specialsjukhus men de flesta har mindregrov brottslighet efter utskrivningen. Antalet vålds och sexualbrott harminskat medan t ex fylleri, skadegörelse och stöld har ökat.
Bilaga 2
2.4.3¶Personer inskrivna på vårdhem med stöd av 35 §
Tre personer var inskrivna på vårdhem med stöd av § 35 andra kvartalet1996. En av dessa bor på ett vårdhem som planeras att avvecklas under1998. För resterande två förs diskussioner med länets psykiatriska verk-samhet om en lösning efter det att möjligheterna till vård utan samtyckeupphört.
Socialstyrelsen har låtit utföra en kvantitativ och kvalitativ utvärderingav utvecklingsstörda inom rättspsykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård (Socialstyrelsen 1995)
2.5.1¶Psykiatrisk tvångsvård
Inom den psykiatriska tvångsvården fanns under åren 1992/93 72 pa-tienter som diagnosticerats som psykiskt utvecklingsstörda. Förhållande-na för dessa patienter var i vissa avseenden mer positiva än för genom-snittet av de tvångsvårdade, bl a hade de kortare vårdtider.
Däremot saknade många en adekvat diagnos vid intagning till tvångs-vård. I vissa fall angavs endast psykisk utvecklingsstörning, vilket for-mellt inte är en grund for tvångsvård enligt LPT. Tvångsåtgärder avolika slag förekom också i större utsträckning. Behandlingsplaner upp-rättades inte och behov av socialtjänst klarlades inte heller i sammautsträckning som for andra patienter.
Behandlingsplanering för de utvecklingsstörda gjordes i större utsträck-ning med närstående.
Den huvudsakliga vården bestod av psykofarmakabehandling kom-binerat med utvecklat kontaktmannaskap. All eftervård gavs inomöppenvårdspsykiatrin.
Det framkom önskemål från omsorgen i kontakterna med den psykia-triska tvångsvården om ett samarbete samt möjligheter till temporäråterinskrivning. Trots uttryckliga önskemål förekommer inget samarbetei form av kontinuerlig konsultation eller handledning. Omsorgens sam-lade kunskap om begåvningshandikapp efterfrågades inte heller av psy-kiatrin.
2.5.2¶Rättspsykiatrisk vård
Inom den rättspsykiatriska vården fanns 1992-93 14 patienter med dia-gnosen psykisk utvecklingsstörning. Även här var förhållandena i vissaavseenden bättre för patienter med utvecklingsstörning än för övrigapatienter. Åtgärder mot patientens vilja förekom i mindre omfattning änvad som var fallet för andra patienter. Behandlingsplaner upprättades påett tillfredsställande sätt och behov av sociala tjänster klarlades i sammautsträckning som for övriga patienter. När behandlingsplaner upprättades
Bilaga 2
4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 156
deltog närstående till de utvecklingsstörda i större utsträckning än vadsom var fallet för övriga patienter.
1 vissa avseenden var förhållandena däremot otillfredsställande. Mångayngre utvecklingsstörda män vårdades längre tid än andra. Generellt varvårdtiderna för personer med utvecklingsstörning längre än för övrigapatienter.
Vården bestod också här i huvudsak av omvårdnad, psykofarmakabe-handling och social träning. Antabusbehandling ingick också som medi-cinsk behandling för några av missbrukarna. De flesta patienterna hadedaglig sysselsättning/arbete och i några enstaka fall även vuxenundervis-ning. Hälften av patienterna hade haft psykologsamtal, alltifrån några fåsamtal till mer omfattande psykoterapi. Samarbete med anhöriga varsällsynt men förekom i något enstaka fall. Likaså var samarbetet medomsorgen under behandlingstiden sporadiskt och gällde framförallt an-sökningar om omsorger efter vårdtidens slut.
Av de 14 patienterna fick endast 4 eftervård och omhändertagande iform av en bostad med särskilt kvalificerad personal och omfattandepersonalresurser. Den aktuella kliniken bistod i dessa fall i regel medutbildning, kontinuerlig konsultation och handledning. 1 vissa fall återin-skrevs patienten temporärt på sjukhuset. De brott som dessa personerhade begått var alltifrån rån till eldsanläggelse och mord. En majoritet,nio personer, var tidigare dömda till vård.
Avslutningsvis kan konstateras att de personer som diagnosticeratssom psykiskt utvecklingsstörda sannolikt inkluderar flera olika gruppermed olika intellektuella och känslomässiga handikapp, medfödda ellerförvärvade på olika sätt. Den grupp utvecklingsstörda som sedan tidigålder hört till omsorgslagens personkrets finns både inom den psykia-triska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården. Dessutom finnsockså en grupp patienter som från tidig ålder inte bedömts som psykisktutvecklingsstörda, men som genom stora brister i uppväxtmiljön åsam-kats en hämmad känslomässig och intellektuell utveckling.
Erfarenheterna från utflyttningen från specialsjukhus under senare årvisar att flertalet som skrivits ut till andra omsorgsformer får ett bättreliv med minskad problematik och bättre levnadsförhållanden. Viktigafaktorer som bidragit till detta är att boende- och vårdformer noga an-passas till den enskilde personens behov och att han erbjuds ett om-fattande professionellt och individuellt stöd. Det innebär att man frånkommunens sida undviker att tänka i färdiga “gruppbostadslösningar“utan låter den enskildes personliga förutsättningar och behov styra bosta-dens utformning och personalstödets karaktär.
I de kommuner som berörs av utflyttningen måste omfattande resursermobiliseras för att utveckla kompetens och innehåll samt för att finan-siera de omfattande stödinsatser som i de flesta fall är en förutsättningför att kunna erbjuda en god och säker omsorg. Många gånger är detdessa och liknande praktiska problem som gör att fler kommuner tvekar
Bilaga 2
inför uppgiften att överta ansvaret. Kommunerna behöver samverkasinsemellan för att utveckla bra och kvalificerade boende- och vårdalter-nativ.
Erfarenheter från tidigare utflyttningar visar att det framförallt saknasadekvata behandlingsformer mot missbruk och bristande möjlighet tillomhändertagande under kortare perioder. Ofta krävs också boendeformerdär utbildningsinsatser och stöd / handledning från psykiatrin kan erbju-das. De beslutade förändringarna i ansvarsförhållanden angående lång-varigt psykiskt störda gör att kommunerna måste skaffa sig kompetens ipsykiatrisk omvårdnad eftersom de enligt 18 § hälso- och sjukvårdslagenhar ansvar för hälso- och sjukvård upp till läkamivå för dem som bor isärskilda boendeformer. Psykiatrin bör biträda med psykiaterinsatser vidbehov, vilket naturligtvis även omfattar utvecklingsstörda med en psy-kisk störning.
Socialtjänstens personal behöver tillgång till kontinuerlig konsultationoch handledning från psykiatrin och de behöver omsorgens samladekunskaper om begåvningshandikappade.
Trots de övervägande positiva erfarenheterna av den pågående avveck-lingen av vård på specialsjukhus visar det sig att det finns ett litet antalpersoner som behöver fortsatt tvångsvård eller mer kvalificerade boendeoch omsorgsformer än vad som normalt erbjuds i boende med särskiltstöd.
• att de personer som varit inskrivna på specialsjukhus eller vårdhemmed stöd av 35 § i flertalet fall har fått ett bättre boende och omsorgmed stöd av socialtjänstlagen och LSS.
• att samarbetet mellan kommunernas hälso- och sjukvård, socialtjänstoch psykiatrin behöver förbättras nu när kommunerna fått ansvaret förlångvarigt psykiskt stördas boende och sysselsättning. Detta samarbetebör också omfatta den personal som arbetar med utvecklingsstördapersoner även om primärvården kan svara för många av läkarinsatser-na. Omsorgspersonal kan behöva konsultation och handledning avpsykiater. På samma sätt behöver psykiatrin stöd från socialtjänstennär någon utvecklingsstörd person behöver psykiatriska vårdinsatser.
• att de möjligheter till vård utan samtycke som erbjuds med LVU,LVM, LPT och LRV i många fall tillgodoser de behov av tvångsin-satser som kan uppstå. I vissa fall kan även fängelse som brottspå-följd bli aktuellt.
• att den pågående individuella planeringen för de personer som bor påSalberga ger förutsättningar för att avveckla Salberga specialsjukhussenast 1997 12 31
• att flera av de personer som nu är placerade på specialsjukhus medstöd av 35 § och/eller 37 § ej kommer att kunna skrivas ut till LSS-boende före utgången av 1997. Flertalet av dessa personer har för-utom utvecklingsstörningen en sådan allvarlig psykisk störning att debör uppfylla kriterierna för rättspsykiatrisk vård. Det finns dock viss
Bilaga 2
osäkerhet om framtida omsorgsform för två personer som i dag borpå Salberga.
att det också för övrigt finns ett litet antal personer som, trots att deej är aktuella för vård inom LRV eller kriminalvården, kommer attkräva omfattande och speciella åtgärder inom ramen för det kommu-nala ansvaret. I dessa fall handlar det om personer som ej uppfyllerkraven för intagning till psykiatrisk tvångsvård - vård trots att de kanvara till skada för sig själva eller andra. Under de senaste tio åren haren rad alternativa boende och omsorgsformer där man erbjuder omfat-tande och kvalificerade insatser utvecklats. Erfarenheterna från dessaverksamheter visar att behovsanpassade insatser som utförs av kvalifi-cerad personal, skräddarsys för den enskilde och där olika vårdgivaresamverkar har blivit goda alternativ till vård utan samtycke på spe-cialsjukhus eller vårdhem. Fortfarande finns det dock en viss osäker-het om dessa alternativa boende och omsorgsformer är tillräckliga ivarje enskilt fall.
att det behövs kompletterande lagstiftning som gör det möjligt attkonvertera beslut om vård på specialsjukhus till rättspsykiatrisk vård.Sådana lagförslag redovisas nedan. För den rättspsykiatriska vårdenställer detta krav på utveckling av individuella stödformer anpassadetill utvecklingsstörda personers behov. Därför bör erfarenheterna frånden vård som bedrivits vid Salberga specialsjukhus tillföras LRV-vården.
att ett kommunalt betalningsansvar införs i de fall en kommun ej kun-nat bereda lämpligt boende och omsorg för en person med utveck-lingsstörning som är intagen för vård inom LRV och där har bedömtsfärdigbehandlad.
att det reella behovet av att kunna tillgripa vård utan samtycke för depersoner som omfattas av 35 § har reducerats avsevärt i takt med attalternativa boende- och omsorgsformer utvecklats och prövats och attdärför nu är möjligt att avveckla denna tvångsmöjlighet.
att frågan om upphävande av 35 § i 1967 års omsorgslag rent teknisktlöses i och med att 1967 års omsorgslag har upphört att gälla och attbestämmelserna om specialsjukhus endast gäller fram till dess special-sjukhusen avvecklats, dvs med utgången av 1997. Någon särskildupphörande lag behövs således ej.
att en förutsättning för att personer med utvecklingsstörning skall till-försäkras adekvat vård och omsorg även då de är intagna för vårdinom kriminalvård och rättspsykiatri är att rättspsykiatrin och krimi-nalvården var och en för sig och i samverkan anvisar särskilda re-surser och anpassar och utvecklar sådana insatser att personer medutvecklingsstörning kan erhålla vård och omsorg anpassat till derassärskilda behov.
att det för att garantera verksamhetens kvalité när det gäller dessafrågor finns behov av en aktiv tillsyn. Denna bör ske i samverkanmellan tillsynsmyndigheterna för socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Bilaga 2
52 Prop. 1996/97:156
Bilaga 2
Avvecklingen av vårdhemmen har nu pågått under en lång period menfortfarande finns drygt 1000 personer kvar i vårdhemsboende. I 1985 årsomsorgslag (OL) upphörde vårdhem att vara en särskild omsorg. Vård-hemmen reglerades av införandelagen till OL där det framgick att detårligen skulle prövas om de personer som bodde på vårdhem kundeflytta till boende enligt 6 § OL. Huvudmännen skulle planera för en av-veckling (3§). 1 1989 års handikapputredning föreslogs att samtliga vård-hem skulle vara avvecklade senast den 1 januari 1998. Något slutdatumhar emellertid ej fastställts i lagstiftningen.
I samband med att OL trädde i kraft upphörde intagningen av barn påvårdhem. Erfarenheten hade visat att även svårt skadade barn kunde boi små hemlika elevhem. Under en kort tid avvecklades så gott som samt-liga bamvårdhem i landet. Det har emellertid funnits en viss eftersläp-ning. Två bamvårdhem var vid tidpunkten för Socialstyrelsens föreskrif-ter om avvecklingsplaner för vårdhem (1994:16) inte ersatta med tids-enliga boendeformer. Socialstyrelsen har sedan dess fört kontinuerligaöverläggningar med huvudmannen för dessa vårdhem. Enligt aktuellaavvecklingsplaner kommer efter 1997 01 01 endast 5 barn att bo kvar påett av dessa vårdhem. Under 1997 planeras dessa barn planeras flytta tillbostad med särskild service. Barnens medicinska omvårdnad kommer atttillgodoses av medicinskt kompetent personal och särskilt avdeladeläkare vid landstingets hälso- och sjukvårdsinrättningar.
De vårdhem som i dag regleras av införandelagen till LSS är inrätt-ningar som godkänts som sådana av Socialstyrelsen och som tidigareerhållit statsbidrag för uppförandet. Vårdhem kännetecknas i regel avflera boendeenheter utformade för kollektivt boende med lokaler fördaglig verksamhet i nära anslutning till boendet.
Ett vårdhem är enligt Socialstyrelsens uppfattning avvecklat då verk-samheten avslutats genom att alla boende erhållit annan boendeformeller då vårdhemmet byggts om till en bostad med särskilt stöd enligtLSS. En sådan bostad kan utformas på olika sätt. Huvudformerna ärservicebostad, gruppbostad och annan särskilt anpassad bostad.
För vissa äldre utvecklingsstörda kan utöver boende enligt LSS ävenett särskilt boende enligt 20 § SOL vara aktuellt. Prövning av rätten tillinsats skall alltid göras utifrån personens egen önskan och individuellabehov av stöd och service.
Faktaunderlaget i detta avsnitt som rör vårdhemsavvecklingen ärhämtat från berörda huvudmän i en enkät som sänts ut i september 1996samt i nedanstående underlagsrapporter och årsrapporter från Socialsty-relsen i samband med LSS uppföljningen.
• Uppföljning av vårdhemsavvecklingen 1994
• Uppföljning av vårdhemsavvecklingen 1995
5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 156
• En bit på väg — om utflyttning från vårdhem i Halland
• Vårdhemsavvecklingen- Socialstyrelsens uppföljningsrapport 1996
I införande lagen till LSS finns bestämmelser om avvecklingen av vård-hem för personer med utvecklingsstörning. För dem som bor på vårdhemgäller LSS i tillämpliga delar. I införandelagen föreskrivs också att kom-muner och landsting gemensamt skall upprätta avvecklingsplaner.
Nyintagning på vårdhem får enligt införandelagen till LSS ej ske utomnär det är fråga om vård oberoende av samtycke (se avsnitt 2.2). Påsamma sätt som i införandelagen till OL skall huvudmannen regelbundetoch minst en gång per år individuellt pröva om boendet kan fortsätta inågon annan form.
Enligt Socialstyrelsens verkställighetsföreskrifter skall planering för av-veckling upprättas dels för varje enskild person, dels samlat för vård-hemmet och ev landstinget/kommunen om det finns fler vårdhem.
Bilaga 2
Enligt den tidigare OL gällde att placerande landsting behöll kostnads-ansvaret när en person med utvecklingsstörning flyttade till vårdhem iannat landsting. Enligt 6 § i folkbokföringslagen skulle personen dockfolkbokföra sig i boendekommunen.
Innebörden av bestämmelserna i LSS är att det är bosättningskom-munen som har kostnadsansvaret. Enligt 17§ LSS och 4 § införande-lagen kan kommunen träffa avtal för att övergångsvis jämna ut en “orätt-vis“ kostnadsfördelning som uppstått p.g.a. den nya lagen. I proposi-tionen till LSS anges att avvecklingen skall ske i beaktande av situa-tionen för vårdhemshemspersonalen och de ekonomiska konsekvensernaför huvudmännen.
Av följande sammanställning framgår att avvecklingen av vårdhem fort-gått i snabb takt den senaste 1 O-årsperioden
1996 Antal vårdhem
59 Antal boende
1269 Sex län har avvecklat alla sina vårdhem och för de flesta övriga ärvårdhemsavvecklingen inne i ett slutskede. Under 1995 avvecklades 26
vårdhem och 533 personer flyttade ut till annat boende, i flertalet fall tillen gruppbostad enligt LSS.
Socialstyrelsens uppföljningsrapport av vårdhemsavvecklingen 1996visar att det år 2000 kommer att återstå endast 16 vårdhem med ca 300boende vilket framgår av följande sammanställning
Bilaga 2
2000 Antal vårdhem
16 Antal boende
257 De vårdhem som planerar avveckling har påbörjat avvecklingspro-cessen. Det låga antalet genomförda individuella prövningar enligt in-förandelagen visar dock att planeringen för enskilda personer är eftersatt.
I propositionen (1992/93:159) till LSS betonas att det är väsentligt att ut-flyttningen från vårdhemmen sker med varsamhet och med hänsyns-tagande till och efter samråd med varje enskild individ.
En stor andel personer med omfattande omvårdnadsbehov har desenaste åren flyttat från vårdhemmen. Det finns breda erfarenheter avlämpliga bostadsformer och stöd för personer med omfattande funktions-hinder. De som flyttar ut från vårdhemmen kan därför erbjudas både ettbättre boende och större möjligheter till individuellt stöd än vad somkunde ges på vårdhemmen. Flera studier visar att inte minst anhöriga ärmycket nöjda efter utflyttning med det alternativa boendet för sitt barn.
Socialstyrelsen har genomfört en studie av den slutliga avvecklingenav vårdhemmen i Hallands län. Undersökningen bekräftar erfarenhetenatt såväl äldre personer som personer med omfattande stödbehov hadestora fördelar av utflyttningen.
Socialstyrelsen anser att de integrerade boendeformer som erbjuds vidutflyttning från vårdhem ger ett mycket gott omhändertagande av per-soner med omfattande funktionshinder.
Den 1 januari 1996 bodde 1269 personer med utvecklingsstörning på deåterstående 59 vårdhemmen.
I 1995 års uppföljningsrapport av vårdhemsavvecklingen gjordes enbeskrivning av samtliga personer som bodde på vårdhem avseende ålder,grad av utvecklingsstörning och ytterligare svåra funktionsnedsättningar.
Beskrivningen visar att ca en tredjedel var ålderspensionärer och likamånga bedömdes ha en grav utvecklingsstörning. 60 procent bedömdesha en eller flera funktionsnedsättningar utöver utvecklingsstörningen.
55 För att ytterligare undersöka dessa aspekter har en jämförelse gjorts avangivna omvårdnadsbehov hos personer som enligt planerna till Social-styrelsen 1994 beräknades flytta ut från vårdhemmet efter 1995 ochpersoner som av olika skäl ej beräknades flytta. Jämförelsen bygger påkriterierna hög ålder (65 år eller äldre) och/eller grav utvecklingsstörningoch/eller andra omfattande funktionsnedsättningar.
Studien visar att nästan hälften av dem som inte hade planerad utflytt-ning varken var ålderspensionärer eller hade en grav utvecklingsstörningeller ett annat omfattande funktionshinder. Antalet som uppfyller ett avdessa kriterier är lägre än de som planeras flytta och skillnaden blir ännustörre vid två kriterier. Endast två personer som planerades flytta 1996eller senare uppfyllde alla tre kriterierna. Socialstyrelsens slutsats är attdet stora flertalet som bor på vårdhem i dag inte har ett mer omfattandeomvårdnadsbehov än de som flyttat ut tidigare.
I bilaga 4 redovisas uppgifter för de vårdhem som saknar avvecklings-plan och huvudmännens motiv för att ej utarbeta avvecklingsplaner.Uppgifterna har inhämtats via en enkät som sänts ut till de berördahuvudmännen i september 1996. Detta förklarar vissa skillnader frånuppgifterna i Socialstyrelsens uppföljningsrapport 1996, som baseras påuppgifter som inhämtats i januari.
1 Socialstyrelsens uppföljningsrapport 1996 ( Bilaga 3) redovisas 16vårdhem som saknade avvecklingsplan. För fem av dessa med 93boende har huvudmännen i samband med detta uppdrag redovisat av-vecklingsplaner. För ytterligare fem vårdhem med 84 boende forsdiskussioner om ändrad verksamhetsinriktning, ombyggnad eller avveck-ling utan att någon avvecklingsplan har utarbetats. För resterande sexvårdhem med 80 boende planeras inga särskilda åtgärder. På dessa vård-hem bor många äldre. Huvudmännens motiv för att ej planera för av-veckling är att de boende och deras gode män ej efterfrågat någon för-ändring eller annat boende.
Huvudmännen för vårdhem som saknar avvecklingsplan har tillfrågatsom vårddygnskostnader 1996 för respektive vårdhem samt kostnader föraltemativboende i kommunen. I de fall kostnad för daglig verksamhet ejangivits har den beräknats till 300 kr per dag. Kostnaden baseras på entotalinventering i ett län samt uppgifter Socialstyrelsen inhämtat frånCMT. Alla boende förutsätts ha tillgång till daglig verksamhet.
Bilaga 2
56 Vårdhem
Dygnskostnad*
Beräknad kostnadför LSS boende*
Simrishamnshemmet
Uppgifter saknas
Uppgifter saknas
Styrsö
1150 Höglunda
1805 Uppgifter saknas
Backen
1646 Berga
1614 Lövängen
952 Ingridshem
1780 Sjungande Dalen
Uppgifter saknas
Uppgifter saknas
Betesta
1603 Älvbacka
1633 Forsgården
1900 Uppgifter saknas
Bilaga 2
♦Kostnad för daglig verksamhet ingår om ej annat anges.
Sammanställningen visar inget entydigt mönster. I några fall bedömsvårdkostnaden lägre och i några fall högre. Sannolikt blir dengenomsnittliga kostnaden ej högre för LSS boende än för vårdhems-boende. Flertalet huvudmän anger också andra skäl än ekonomiska föratt ej upprätta avvecklingsplaner. Däremot påverkar tidpunkten för slutårhuvudmannens kostnader. Med hänsyn till detta och för att inte rubba deplaner som upprättats av huvudmännen bör ett ev slutår ej ligga före år2000.
Kostnadsfördelningen mellan huvudmännen påverkas sannolikt ej av attett slutdatum sätts upp. Utflyttning från vårdhem kan i och för sig med-föra en kostnadsförskjutning från kommun till stat om den enskildesöker och beviljas personlig assistans. Utvecklingen hittills visar emeller-tid ej någon sådan tendens.
Socialstyrelsens uppföljning av vårdhemsavvecklingen visar:
• att de personer som flyttat från vårdhem ofta har mer omfattandefunktionshinder än de som bor kvar.
• att de som bor på vårdhem utan avvecklingsplan inte har mer om-fattande funktionshinder än de som bor på vårdhem där avvecklingplaneras.
• att huvudmännen inte anger högre driftskostnader för altemativboendesom huvudmotiv för att ej fastställa slutdatum för avveckling av sinavårdhem.
• att alternativen till vårdhemsboende ej medför sådana merkostnaderatt de lägger hinder i vägen för en avveckling.
57 Prop. 1996/97:156
Bilaga 2
Socialstyrelsen har i ett antal underlagsrapporter visat att merparten avde personer som varit föremål för vård utan samtycke och de som i dagär inskrivna på specialsjukhus eller vårdhem med stöd av 35 § kan få enmer adekvat vård i boende och omsorg om detta anpassas efter denenskildes förutsättningar och behov. Sådan vård och omsorg har i fler-talet fall kunnat ges med stöd av socialtjänstlagen och LSS.
De möjligheter till vård utan samtycke som erbjuds via kriminalvårdeneller med LVM, LVU, LPT och LRV tillgodoser enligt Socialstyrelsensmening väl de behov som kan uppstå trots att det finns osäkerhet i någotenstaka fall. En förutsättning för att personer med utvecklingsstörningskall tillförsäkras adekvat vård och omsorg även då de är intagna forvård inom kriminalvård och rättspsykiatri är dock att dessa instanser varoch en för sig och i samverkan anvisar särskilda resurser och anpassaroch utvecklar sådana insatser att personer med utvecklingsstörning kanerhålla vård och omsorg anpassat till deras särskilda behov.
Socialstyrelsen konstaterar att det finns ett antal personer som trots attde ej är aktuella för vård inom LRV eller kriminalvården, kommer attkräva omfattande och speciella åtgärder inom ramen för det kommunalaansvaret. Sådana åtgärder måste utarbetas i samverkan mellan berördavårdgivare och med utgångspunkt från den enskilde personens behov ochförutsättningar. I dessa fall handlar det om personer som ej uppfyllerkraven for intagning till LRV- eller LPT - vård trots att de kan vara tillskada för sig själva eller andra. Erfarenheterna från de alternativa boen-de och omsorgsformer där man erbjuder omfattande och kvalificeradeinsatser som utvecklats de senaste åren visar att behovsanpassade in-satser som utförs av kvalificerad personal, skräddarsys for den enskildeoch där olika vårdgivare samverkar kan utgöra goda alternativ till vårdutan samtycke på specialsjukhus eller vårdhem. Borttagandet av de möj-ligheter till tvång som införandelagen medger innebär emellertid inteenligt Socialstyrelsens mening att samhällets behov av individualpreven-tion sätts ifråga.
Tidpunkten for utskrivning från den rättspsykiatriska vården är bl a av-hängiga kommunernas förmåga och möjlighet att planera och organiseraskräddarsydda lösningar som tillgodoser de aktuella personernas behovav omsorg och tillsyn. Socialstyrelsen föreslår därför att ett kommunaltbetalningsansvar införs i de fall en kommun ej kunnat bereda lämpligtboende och omsorg for en person med utvecklingsstörning som är in-tagen för vård inom LRV och där har befunnits färdigbehandlad.
För att garantera verksamhetens kvalité när det gäller dessa frågor somkräver särskilda insatser finns också särskilda behov av en aktiv tillsyn.Denna bör ske i nära samverkan mellan tillsynsmyndigheterna for social-tjänst och hälso- och sjukvård. För att nå resultat kan det finnas behovav att den sociala tillsynen ges samma sanktionsmöjligheter eller mot-svarande som hälso- och sjukvårdens tillsyn.
58 Socialstyrelsen konstaterar att merparten av vårdhemmen kommer attvara avvecklade år 2000. För elva vårdhem har slutpunkt för avveck-lingen ännu ej fastställts. För hälften av dessa förs diskussioner om av-veckling eller förändring av verksamheten. På resterande vårdhem bor enhög andel gamla personer med utvecklingsstörning.
Socialstyrelsen är positiv till att vårdhem där det bor gamla personerutvecklas till olika former av äldreboende av god kvalitet och anpassadetill utvecklingsstördas särskilda behov.
Krav på avveckling av samtliga vårdhem före år 2000 kommer enligtvissa huvudmän att medföra merkostnader. För de huvudmän som redanutarbetat avvecklingsplaner kommer ett sådant krav att ändra förutsätt-ningarna för avveckling vilket kan bli till men för verksamheten. Ensådan snabbavveckling är enligt Socialstyrelsens mening inte till gagnför de personer som bor på de aktuella vårdhemmen.
Socialstyrelsen anser av ovanstående skäl att
• fastställande av slutår före år utgången av 1999 skulle försvåra vissahuvudmäns planering
• slutår för avvecklingen bör ligga så nära i tiden att huvudmännen på-börjar förberedelser för en planerad avveckling i den mån de interedan gjort detta. Slutåret bör därför ligga inom den närmaste 5-års-perioden
• mycket talar för att en lämplig tidpunkt för slutavveckling är1999 12 31. Tre år är en rimlig tidsperiod för att huvudmännen skallkunna skaffa fram boendealternativ för de personer som bor på vård-hemmen inklusive de som ev bor där med stöd av vård utan sam-tycke.
4.3¶Lagförslag
1 § Befintliga specialsjukhus skall vara avvecklade senast den 31 de-cember 1997.
2 § Om en patient är intagen på ett specialsjukhus skall länsrätten i detlän där vårdinrättningen är belägen senast den 1 december 1997, efteranmälan av chefsöverläkaren*, besluta om vårdens upphörande eller omförutsättningarna i punkterna 1-3 i 4 § 1 st LRV är uppfyllda, om vår-dens övergång till rättspsykiatrisk vård.
Vad som sagts i första stycket gäller också patient som är intagen påvårdhem oberoende av eget samtycke. Anmälan skall i sådant fall görasav vårdföreståndaren*.
• From 1997 01 01 av verksamhetschefen eller den han delegerat uppgiften till
Bilaga 2
3 § Efter den 1 januari 1998 får nyintagning av person på vårdhem obe-roende av samtycke ej ske.
Förslag till Lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatriskvård
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 § Föreskrifter om beslut avdomstol om överlämnande tillrättspsykiatrisk vård finns i31 kap. 3 § brottsbalken.
3 § Föreskrifter om beslut avdomstol om överlämnande tillrättspsykiatrisk vård finns i31 kap. 3 § brottsbalken och ilagen (1997:000) om avvecklingav specialsjukhus och vårdhem.
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Claes örtendahl. Iden slutliga handläggningen har vidare deltagit överdirektör Ann MarieBegler, överdirektör Nina Rehnqvist, chefsjurist Kristina Widgren, sam-ordnare Ulla Höjgård och projektchef Peter Brusén. Utredare SvenLusensky har varit föredragande.
Claes ÖrtendahlGeneraldirektör
60 Bilagor Prop. 1996/97:156
Bilaga 2
Bilaga 1 Referens och kontaktgrupper
Bilaga 2 Vårdhemsavvecklingen - Socialstyrelsens uppföljningsrapport
1996 Bilaga 3 Juridiska konsekvenser av avveckling av Salberga specialsjuk-
hus (Göran Ewerlöf 1995)
Frågan om konvertering från vård i specialsjukhus eller vård-hem till rättspsykiatrisk vård (Göran Ewerlöf 1995)
Bilaga 4 Svar på Socialstyrelsens enkät till huvudmän med vårdhem
utan avvecklingsplan
6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 156
Socialstyrelsens rapport Avskaffande av tvångsvård enligt 35 § i 1967års omsorgslag och fastställande av tidpunkt för slutlig avveckling avspecialsjukhus och vårdhem för utvecklingsstörda.
Remissinstanser: Riksdagens ombudsmän, Göta hovrätt, Malmö tings-rätt, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Västmanlands län, Riks-åklagaren, Kriminalvårdsstyrelsen, Rättsmedicinal verket, Statens institu-tionsstyrelse, Handikappombudsmannen, Statskontoret, Kommittén(S 1995:11) för vissa frågor om psykiatrisk tvångsvård m.m., Riksrevi-sionsverket, Handikappförbundens samarbetsorgan, De handikappadesriksförbund, Stockholms kommun, Linköpings kommun, Nässjö kom-mun, Sävsjö kommun, Hässleholms kommun, Malmö kommun,Varbergs kommun, Göteborgs kommun, Skövde kommun, Sala kom-mun, Säters kommun, Östersunds kommun, Skellefteå kommun,Gällivare kommun, Luleå kommun, Svenska kommunförbundet, Lands-tinget i Stockholms län, Landstinget i Västmanlands län, Landstinget iVästerbottens län, Landstingsförbundet, Omsorgsverksamhetsansvarigasförening, Riksföreningen Autism, Riksförbundet för utvecklingsstördabarn, ungdomar och vuxna, Synskadades riksförbund.
Bilaga 3
62 Prop. 1996/97:156
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Specialsjukhus för vård av psykiskt utvecklingsstörda som inrättatsenligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utveck-lingsstörda skall vara avvecklade senast den 31 december 1997.
Vårdhem för vård av psykiskt utvecklingsstörda som inrättats enligtden lagen skall vara avvecklade senast den 31 december 1999.
2 § Personer som vid avvecklingen är intagna för vård på specialsjukhuspå grund av en domstols dom enligt 31 kap. 3 § brottsbalken i desslydelse före den 1 januari 1992, skall anses genom domen ha överläm-nats till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning enligtlagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
Ett beslut om försöksutskrivning eller utskrivning enligt 42 § lagen(1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda skalldärvid anses som ett beslut enligt 16 § lagen om rättspsykiatrisk vård.Har någon prövning av vården inte skett inom sex månader före det attpatienten överfördes till rättspsykiatrisk vård skall anmälan enligt 16 §lagen om rättspsykiatrisk vård göras inom fyra månader från det attpatienten överfördes till rättspsykiatrisk vård.
3 § Personer som varit intagna på kriminalvårdsanstalt när de skrivits ini specialsjukhus med stöd av 35 § lagen (1967:940) angående omsorgerom vissa psykiskt utvecklingsstörda skall vid avvecklingen anses in-tagna för rättspsykiatrisk vård enligt 4 § lagen (1991:1129) om rättspsy-kiatrisk vård.
4 § Om andra patienter än de som avses i 2 eller 3 §§ är intagna förvård på specialsjukhus eller vårdhem med stöd av 35 § lagen (1967:940)angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, skall de vidavvecklingen undersökas för vårdintyg enligt 4 § lagen (1991:1128) ompsykiatrisk tvångsvård. Om vårdintyg utfärdas skall patienten överlämnastill en sjukvårdsinrättning där frågan om intagning för tvångsvård skallprövas enligt 6 § lagen om psykiatrisk tvångsvård.
5 § Om patienter som avses i 2 eller 3 §§ är utskrivna på försök vidavvecklingen eller om de har tillstånd att vistas på egen hand utanförsjukhusområdet, skall de anses ha tillstånd att vistas utanför sjukvårdsin-rättningens område under återstoden av vårdtiden respektive under del avvårdtiden enligt 10 eller 11 §§ lagen (1991:1129) om rättspsykiatriskvård. Sådana särskilda föreskrifter eller ett sådant förordnande om attpatienten skall ställas under tillsyn av lämplig person som har meddelatsmed stöd av 39 § andra stycket lagen (1967:940) angående omsorger omvissa psykiskt utvecklingsstörda, skall därvid anses utgöra särskilda vill-kor enligt 10 § lagen om rättspsykiatrisk vård.
Om patienter som avses i 4 § är utskrivna på försök vid avvecklingeneller om de har tillstånd att vistas på egen hand utanför sjukhusområdet,gäller i stället att den medicinskt ansvarige läkaren vid vårdinrättningenfår bedöma om patienten i fortsättningen skall anses ha tillstånd till
vistelse utanför sjukvårdsinrättningen enligt 25 § lagen (1991:1128) ompsykiatrisk tvångsvård. Läkaren får då också bedöma om sådana sär-skilda föreskrifter eller ett sådant förordnande om att patienten skallställas under tillsyn av lämplig person som har meddelats med stöd av39 § andra stycket lagen angående omsorger om vissa psykiskt utveck-lingsstörda, skall anses utgöra särskilda villkor enligt 25 § lagen ompsykiatrisk tvångsvård. Uppgifter om patienten skall i så fall lämnas tillden sjukvårdsinrättning som i fortsättningen skall ha behandlingsansvaretför patienten.
6 § Om ett mål hos allmän förvaltningsdomstol enligt lagen (1967:940)angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda inte är slutligtavgjort vid avvecklingen av den institution där patienten vistas, skalldomstolen i stället avgöra målet i enlighet med bestämmelserna i lagen(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård när det gäller patient som avses i 2eller 3 §§ eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård beträffandepatient som avses i 4 §.
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.
64 Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:388) om införande avlagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
dels att 7 § i dess lydelse enligt lagen (1996:1652) om ändring i nämn-
da lag skall ha följande lydelse,
dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1652) om ändring inämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Specialsjukhus och vårdhem får användas för sitt hittillsvarande ända-mål tills de har avvecklats helt. För innehållet i verksamheten och förverksamhetens bedrivande i övrigt gäller bestämmelserna i den nyalagen i tillämpliga delar. För avgifter gäller dock 4 § införandelagen tillomsorgslagen i stället för 19 och 20 §§ nya lagen. För specialsjukhusentillämpas därutöver bestämmelserna i 16 § första stycket och 27-30 §§hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).
Nyintagning i specialsjukhuseller i vårdhem får inte ske iannat fall än när det är fråga omvård oberoende av samtycke. Försådan vård gäller fortfarande itillämpliga delar 6 och 7 §§ infor-andelagen till omsorgslagen.
I mål i allmän förvaltningsdom-stol angående inskrivning i ellerutskrivning från vårdhem ellerspecialsjukhus enligt 35 § lagen(1967:940) angående omsorger omvissa psykiskt utvecklingsstördaskall offentligt biträde förordnasför den som åtgärden avser, omdet inte måste antas att behov avbiträde saknas.
Denna lag träder i kraft den1 december 1997.
Nyintagning i specialsjukhuseller i vårdhem får inte ske. Förden vård som bedrivs i special-sjukhus och vårdhem fram tillsdessa har avvecklats gäller fort-farande i tillämpliga delar 6 och7 §§ införandelagen till omsorgs-lagen.
I mål i allmän förvaltningsdom-stol angående utskrivning frånvårdhem eller specialsjukhus en-ligt 35 § lagen (1967:940) angåen-de omsorger om vissa psykisktutvecklingsstörda skall offentligtbiträde förordnas för den som åt-gärden avser, om det inte måsteantas att behov av biträde saknas.
Denna lag träder i kraft, i frågaom 7 § tredje stycket den 1 de-cember 1997, och i övrigt den1 november 1997.
65 Härigenom föreskrivs att 20 kap. 7 § rättegångsbalken skall ha följandelydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Bilaga 4
20 kap.
Åklagare får besluta att underlåta åtal för brott (åtalsunderlåtelse) underförutsättning att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsido-sätts:
1. om det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan påföljd änböter,
2. om det kan antas att påföljden skulle bli villkorlig dom och detfinns särskilda skäl för åtalsunderlåtelse,
3. om den misstänkte begått annat brott och det utöver påföljden fördetta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet,eller
4. om psykiatrisk vård eller vårdi specialsjukhus eller i vårdhemför vuxna enligt 35 § lagen(1967:940) angående omsorgerom vissa psykiskt utvecklings-störda eller insatser enligt lagen(1993:387) om stöd och servicetill vissa funktionshindrade kom-mer till stånd.
Åtal får underlåtas i andra fall änav särskilda skäl är uppenbart attavhålla den misstänkte från vidaretill omständigheterna inte heller kr<
4. om psykiatrisk vård eller in-satser enligt lagen (1993:387) omstöd och service till vissa funk-tionshindrade kommer till stånd.
som nämnts i första stycket, om detdet inte krävs någon påföljd för attbrottslighet och att det med hänsynivs av andra skäl att åtal väcks.
Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.
1 Senaste lydelse 1993:393.
66 Härigenom föreskrivs att 20 § passlagen (1978:302) skall ha följandelydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Passtillstånd fordras för den somär intagen för vård enligt lagen(1991:1128) om psykiatrisktvångsvård eller lagen (1991:1129)om rättspsykiatrisk vård, är in-skriven i specialsjukhus enligt35 § lagen (1967:940) angåendeomsorger om vissa psykiskt ut-vecklingsstörda eller utskriven påförsök från sådant sjukhus, dockendast om
§'
Passtillstånd fordras för den somär intagen för vård enligt lagen(1991:1128) om psykiatrisktvångsvård eller lagen (1991:1129)om rättspsykiatrisk vård, dock en-dast om
Bilaga 4
1. chefsöverläkaren vid sjukvårdsinrättningen i den ordning regeringenföreskriver har gjort anmälan om att pass ej får utfärdas utan sådanttillstånd,
2. patienten genomgår rättspsyki-atrisk vård med särskild utskriv-ningsprövning eller sådana för-hållanden föreligger som avses i42 § tredje stycket lagen angåen-de omsorger om vissa psykisktutvecklingsstörda, eller
3. för patienten tidigare utfärdatpass efter intagningen eller in-skrivningen har återkallats pågrund av framställning enligt 24 §andra stycket.
2. patienten genomgår rättspsyki-atrisk vård med särskild utskriv-ningsprövning, eller
3. för patienten tidigare utfärdatpass efter intagningen har åter-kallats på grund av framställningenligt 24 § andra stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 Senaste lydelse 1991:1963.
67 Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 § utlänningslagen (1989:529)' skallha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Bilaga 4
Regeringen får meddela före-skrifter om hemsändande av utlän-ningar, som inte är flyktingar ochsom har tagits om hand enligtlagen (1990:52) med särskildabestämmelser om vård av unga,lagen (1991:1128) om psykiatrisktvångsvård, lagen (1991:1129) omrättspsykiatrisk vård eller 35 §lagen (1967:940) angående om-sorger om vissa psykiskt utveck-lingsstörda.
12 kap.3§2
Regeringen får meddela före-skrifter om hemsändande av utlän-ningar, som inte är flyktingar ochsom har tagits om hand enligtlagen (1990:52) med särskildabestämmelser om vård av unga,lagen (1991:1128) om psykiatrisktvångsvård eller lagen (1991:1129)om rättspsykiatrisk vård.
Efter avtal med annat land om behandling av ffipassagerare får rege-ringen föreskriva avvikelser från bestämmelserna i denna lag samtmeddela de föreskrifter i övrigt som behövs för tillämpning av avtalet.
Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter gällerfortfarande i fråga om utlänning som tagits om hand enligt 35 § lagen(1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.
' Lagen omtryckt 1994:515.
2 Senaste lydelse 1993:398.
68 Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1994:459) om arbetsförmedlings-register skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Bilaga 4
En registrering enligt någon av5-7 §§ får inte innehålla uppgifterom att den arbetssökande miss-tänks eller har dömts for brotteller har avtjänat straff eller harfått annan påföljd för brott ellerhar varit föremål för tvångsin-gripande enligt lagen (1990:52)med särskilda bestämmelser omvård av unga, lagen (1988:870)om vård av missbrukare i vissafall, lagen (1991:1128) om psyki-atrisk tvångsvård, lagen (1991:1129)om rättspsykiatrisk vård, lagen(1985:568) om särskilda omsorgerom psykiskt utvecklingsstörda m.fl.eller smittskyddslagen (1988:1472).
En registrering enligt någon av5-7 §§ får inte innehålla uppgifterom att den arbetssökande miss-tänks eller har dömts for brotteller har avtjänat straff eller harfått annan påföljd för brott ellerhar varit föremål för tvångsin-gripande enligt lagen (1990:52)med särskilda bestämmelser omvård av unga, lagen (1988:870)om vård av missbrukare i vissafall, lagen (1991:1128) om psyki-atrisk tvångsvård, lagen (1991:1129)om rättspsykiatrisk vård ellersmittskyddslagen (1988:1472).
Registreringen får inte heller innehålla uppgift om att den arbets-sökande har vårdats med stöd av socialtjänstlagen (1980:620) eller varitföremål for åtgärd enligt utlänningslagen (1989:529).
Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter gällerfortfarande i fråga om uppgift om att någon har varit föremål för tvångs-ingripande enligt lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykisktutvecklingsstörda m.fl.
69 Prop. 1996/97:156
Bilaga 5
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-05-06
Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt en lagrådsremiss den 24 april 1997 (Socialdepartementet) harregeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om avveckling av specialsjukhus och vårdhem,
2. lag om ändring i lagen (1996:1652) om ändring i lagen (1993:388)om införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissafunktionshindrade,
3. lag om ändring i rättegångsbalken,
4. lag om ändring i passlagen (1978:302),
5. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),
6. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessornAnita Linder.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.
I 2 § har tagits in bestämmelser om personer som vid avvecklingen avspecialsjukhus är intagna på ett sådant sjukhus på grund av domstolsdom enligt 31 kap. 3 § brottsbalken i dess lydelse före den 1 januari1992. Enligt 2 § första stycket skall dessa personer genom domen ansesha överlämnats till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningspröv-ning enligt lagen om rättspsykiatrisk vård.
Lagrådet har inte någon erinran mot den nu återgivna bestämmelsen.Lagrådet utgår från att bestämmelsen bör tolkas så, att om ett special-sjukhus inte avvecklas slutligt förrän den 31 december 1997 men enpartiell avveckling sker dessförinnan, vissa intagna då också före den31 december skall kunna anses ha blivit överlämnade till rättspsykiatriskvård med särskild utskrivningsprövning. Ett sådant överlämnande kandock inte anses ha kommit till stånd före den 1 november 1997, då dennu aktuella lagen träder i kraft.
I den angivna paragrafens andra stycke föreskrivs att ett beslut om för-söksutskrivning eller utskrivning enligt 42 § lagen angående omsorgerom vissa psykiskt utvecklingsstörda skall anses som ett beslut enligt16 § lagen om rättspsykiatrisk vård. Har någon prövning av vården inteskett inom sex månader före det att patienten överfördes till rättspsykiat-risk vård skall, sägs det vidare i lagrummet, anmälan enligt 16 § lagen
om rättspsykiatrisk vård göras inom fyra månader från det att patientenöverfördes till rättspsykiatrisk vård.
Enligt Lagrådets mening är det onödigt att slå fast att ett beslut omförsöksutskrivning eller utskrivning enligt 1967 års omsorgslag är attanse som ett beslut enligt 16 § lagen om rättspsykiatrisk vård. Vad sombehöver sägas är bara att anmälan till länsrätt enligt det nyssnämnda lag-rummet skall göras inom en viss tid. Av praktiska skäl bör det i lagenanges ett datum då anmälan senast skall ske, t.ex. den 30 april 1998. Av16 § lagen om rättspsykiatrisk vård följer att ny anmälan därefter måstegöras inom var sjätte månad från den dag då rätten senast meddeladebeslut i frågan.
Den nu förordade bestämmelsen om anmälan bör lämpligen fogas till2 § första stycket som en sista mening.
Lagrådet förordar således att 2 § får följande lydelse:
"Personer som vid avvecklingen är intagna för vård på specialsjukhuspå grund av en domstols dom enligt 31 kap. 3 § brottsbalken i desslydelse före den 1 januari 1992, skall anses genom domen ha över-lämnats till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövningenligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Anmälan för pröv-ning enligt 16 § lagen om rättspsykiatrisk vård skall första gångengöras senast den 30 april 1998."
I 3 § regleras vad som skall ske med patienter som har beretts vård ispecialsjukhus under tid då de har varit intagna på kriminalvårdsanstalt.Av lagtexten bör framgå att paragrafen gäller sådana patienter som vidtidpunkten för avvecklingen alltjämt är intagna på specialsjukhus. Lag-rådet förslår att paragrafen ges följande lydelse:
"Personer som vid avvecklingen är intagna på specialsjukhus medstöd av 35 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykisktutvecklingsstörda och som var intagna på kriminalvårdsanstalt när deskrevs in i specialsjukhuset skall anses intagna for rättspsykiatriskvård enligt 4 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård."
Enligt 4 § skall andra patienter än de som avses i 2 eller 3 § vid av-vecklingen av ett specialsjukhus eller vårdhem undersökas för vårdintygenligt 4 § lagen om psykiatrisk tvångsvård, om de är intagna for vård påspecialsjukhuset eller vårdhemmet med stöd av 35 § lagen angåendeomsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.
Enligt Lagrådets mening är det mindre lämpligt att föreskriva att un-dersökningen skall göras "vid" avvecklingen. I stället bör kunna angesatt patienterna "innan sjukhuset eller vårdhemmet avvecklas" skall un-dersökas för vårdintyg. Vidare bör det av lagtexten framgå att det skallvara fråga om patienter som är intagna för vård vid lagens ikraftträdan-de, dvs. den 1 november 1997.
I 5 finns föreskrifter om vad som skall gälla beträffande patientersom vid avvecklingen är utskrivna på försök eller har tillstånd att vistaspå egen hand utanför sjukhusområdet. I första stycket behandlas patien-ter som avses i 2 eller 3 § och i andra stycket patienter som avses i 4 §.
Bilaga 5
71 De nyss behandlade bestämmelserna i 4 § om undersökning för vård-intyg synes omfatta även patienter som är utskrivna på försök eller hartillstånd att vistas på egen hand utanför sjukhusområdet. Om ett vård-intyg för en sådan patient utfärdas och om patienten skall tas in förtvångsvård enligt 6 § lagen om psykiatrisk tvångsvård kommer bestäm-melserna i 25 § den lagen om möjlighet att få vistas utanför sjukvårdsin-rättningens område att vara tillämpliga. I samband med vårdprövningentorde få prövas om tillstånd till sådan vistelse skall ges. Något behov avde i 5 § andra stycket intagna bestämmelserna synes därför inte finnas.Stycket bör alltså kunna utgå.
Bestämmelserna i 5 § kommer därefter att gälla endast patienter somavses i 2 eller 3 §. 5 § bör därför flyttas och tas in direkt efter3 §. Remissförslagets 4 § blir då 5 §.
I remissen föreslås en ändring i 7 § andra stycket som skall träda i kraftden 1 november 1997. Redan beslutade ändringar i samma paragrafsförsta och tredje stycken skall träda i kraft den 1 december 1997. Dennu föreslagna övergångsbestämmelsen bör med hänsyn härtill formulerasom och ges följande lydelse: "Denna lag träder i kraft, i fråga om 7 §andra stycket den 1 november 1997 och i övrigt den 1 december 1997."
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Bilaga 5
72 Prop. 1996/97:156
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj 1997
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg,Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall,Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Wallström
Regeringen beslutar proposition 1996/97:156 Avveckling av specialsjukhusoch vårdhem.
73 Prop. 1996/97:156
Författningsrubrik
Bestämmelser som Celexnummer för
inför, ändrar, upp- bakomliggande EG-
häver eller upp- regler
repar ett normgiv-ningsbemyndigande
Lag om ändring iutlänningslagen(1989:529)