Prop. 1998/99:73

Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 4 mars 1999

Göran Persson

Maj-Inger Klingvall (Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934) av innebörd dels att vissa tillägg görs angående vilka känsliga uppgifter som socialförsäkringsregister får innehålla, dels att en nödvändig anpassning görs till genomförda ändringar i tandvårdsförsäkringen.

Lagen (1962:381) om allmän försäkring ändras så att det framgår att förtida uttag av folkpension i form av ålderspension, beräknad i förhållande till antal år för vilka pensionspoäng för tilläggspension tillgodoräknats, även kan göras av svenska medborgare bosatta utomlands.

Det föreslås bl.a. vissa förtydliganden i lagen (1981:691) om socialavgifter för att förhindra att tolkningssvårigheter uppstår.

Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension föreslås ändrad på så sätt att det klart anges att en arbetsgivare skall lämna en särskild kontrolluppgift till ledning för bestämmande av pensionsgrundande inkomst av anställning för en försäkrad som inte är skattskyldig i Sverige enligt kommunalskattelagen (1928:370). Det görs också ett tillägg innebärande att en sådan kontrolluppgift även skall lämnas till ledning för bestämmande av pensionsgrundande inkomst i annat land.

Vidare föreslås att det av en underrättelse om beslut om pensionsgrundande inkomst, andra pensionsgrundande belopp samt fastställande av pensionsrätt och pensionspoäng m.m. skall framgå hur man begär omprövning av beslutet.

I propositionen föreslås slutligen att en hänvisning i lagen (1993:332) om avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för vissa hiv-smittade till numera upphävda regler om sjukvårdsavgifter för pensionärer tas bort.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkrings-

registerlagen (1997:934),

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring,

3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om

socialavgifter,

4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension,

5. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om

införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, och

6. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:332) om

avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för vissa hiv-smittade.

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)

Härigenom föreskrivs att 7 och 14 §§socialförsäkringsregisterlagen (1997:934) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Som särskilda ärendeuppgifter får inte registreras sådana uppgifter som avses i 4 § datalagen (1973:289) eller som utgör omdöme eller annan värderande upplysning om den registrerade.

Utan hinder av första stycket får följande uppgifter registreras:

1. förekomsten av ansökan eller anmälan i ärenden som omfattas av 1 § första stycket,

2. tidpunkter, tidsperioder och belopp dels för ersättningar, dels för ersättningsgrundande förhållanden, i ärenden som omfattas av 1 § första stycket,

3. grad av nedsatt arbetsförmåga,

4. förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan intygsgivare,

5. förekomsten av rehabiliteringsutredning eller annan utredning i rehabiliteringsärende samt av fastställd rehabiliteringsplan,

6. arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade och vidtagna rehabiliteringsåtgärder,

7. förekomsten av sådan särskild grund för beaktande av högre bostadskostnad som avses i 14 § tredje stycket och 17 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

8. att vårdnadshavare är förordnad särskilt enligt föräldrabalken,

9. om den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt eller delvis på det allmännas bekostnad,

10. om den registrerade är häktad, intagen i kriminalvårdsanstalt eller i övrigt har tagits om hand på det allmännas bekostnad,

11. om den registrerade vistas eller bor i en särskild boendeform enligt socialtjänstlagen (1980:620) eller vistas eller bor på annat liknande sätt,

12. om fråga om återbetalningsskyldighet har uppkommit och i sådant fall exekutiva åtgärder, utmätningsbelopp, utmätningsfria belopp och beslut om skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334), samt

13. anledningen till att ett ärende avslutats.

12. om fråga om återbetalningsskyldighet har uppkommit och i sådant fall kravåtgärder, exekutiva åtgärder, utmätningsbelopp, utmätningsfria belopp och beslut om skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334),

13. vilken personkrets enligt 5 § förordningen (1988:890) om bilstöd till handikappade som den bilstödsberättigade hör till,

14. att godmanskap eller förvaltarskap är anordnat enligt föräldrabalken ,

15. att en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda barn,

16. att den registrerade är berättigad till dagpenning enligt 3 § förordningen ( 1996:1100 ) om aktivitetsstöd,

17. att den registrerade har rätt till ersättning enligt 13 – 19 §§ förordningen ( 1987:409 ) om bidrag till arbetshjälpmedel m.m.,

18. bevakningsanledning, samt 19. anledningen till att ett ärende avslutats.

I socialförsäkringsregister som förs för handläggning av ärenden om ersättning för tandvård enligt 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring får dessutom, i fråga om privatpraktiserande tandläkare och annan anordnare av tandvård, registreras uppgift om namn på praktik och om specialistkompetens. I sådana register

I socialförsäkringsregister som förs för handläggning av ärenden om ersättning för tandvård enligt 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa får dessutom, i fråga om vårdgivare, registreras uppgift om namn på praktik. I sådana register får vidare registreras uppgift om

får vidare registreras uppgift om

1. förekomsten av begäran om förhandsprövning enligt 14 § tandvårdstaxan (1973:638) samt kod för behandlingsförslag som begäran avser,

2. kod för behandling som avses i tandvårdstaxan,

1. förekomsten av begäran om förhandsprövning enligt förordningen om tandvårdstaxa samt kod för behandlingsförslag som begäran avser,

2. kod för behandling som avses i förordningen om tandvårdstaxa,

3. kostnad för tandtekniskt material,

4. förekomsten av remiss, remitterande vårdgivares namn och namnet på vårdgivare till vilken remiss har skett,

5. patientavgift och tandvårdsersättning, samt

6. arvode och delräkning.

3. att den registrerade har rätt till ersättning enligt 9, 13 eller

14 § förordningen om tandvårdstaxa,

4. förhållanden som anges i 15 § andra stycket förordningen om tandvårdstaxa,

5. förekomsten av remiss, remitterande vårdgivares namn och namnet på den vårdgivare till vilken remiss har skett, samt

6. patientavgift och tandvårdsersättning.

14 § 1

Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna får ha direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister som förs gemensamt för verket och försäkringskassorna. Om det behövs för ändamål som avses i 3 § 1 eller 2 får även Premiepensionsmyndigheten ha direkt åtkomst till ett sådant register med undantag för sådana handlingar som avses i 11 §.

Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna får ha direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister som förs gemensamt för verket och försäkringskassorna. Om det behövs för ändamål som avses i 3 § 1 eller 2 får även Premiepensionsmyndigheten ha direkt åtkomst till ett sådant register.

Direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister som förs särskilt för en allmän försäkringskassa får endast den försäkringskassan ha. Om ett register förs särskilt för ett lokalt organs verksamhetsområde inom försäkringskassan får dock endast det lokala organet ha direkt åtkomst till uppgifterna.

Direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister som förs särskilt för Premiepensionsmyndigheten får endast myndigheten ha. Om det behövs för ändamål som avses i 3 § 1 eller 2 får dock även en allmän

1

Senaste lydelse 1998:687.

försäkringskassa och Riksförsäkringsverket ha direkt åtkomst till ett sådant register med undantag för sådana handlingar som avses i 11 §.

Direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister som förs särskilt för Riksförsäkringsverket får endast verket ha. Om det behövs för ändamål som avses i 3 § 1 eller 2 får dock även en allmän försäkringskassa och Premiepensionsmyndigheten ha direkt åtkomst till ett sådant register med undantag för sådana handlingar som avses i 11 §.

Behörighet för direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister enligt första–fjärde styckena får endast ges till den som behöver ha tillgång till uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § och 9 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

1 § 2

En försäkrad som är bosatt i Sverige har rätt till folkpension i form av förtidspension, efterlevandepension och handikappersättning som utgör tillägg till pension

a) enligt 3 och 4 §§ i förhållande till det antal år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension, eller

b) enligt 5–7 och 9–11 §§ i förhållande till det antal år som tillgodoräknats som bosättningstid i Sverige.

En försäkrad som är bosatt i Sverige har rätt till folkpension i form av ålderspension enligt 3 § i förhållande till det antal år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension.

En svensk medborgare som är bosatt utomlands har rätt till folkpension enligt första stycket a.

En svensk medborgare som är bosatt utomlands har rätt till folkpension i form av ålderspension, förtidspension, efterlevandepension och handikappersättning som utgör tillägg till pension enligt första stycket a.

9 kap.

4 § 3

En försäkrad förälder har rätt till v å r d b i d r a g för barn som inte fyllt sexton år om

a) barnet på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funktionshinder är i behov av särskild tillsyn eller vård under minst sex månader, eller

a) barnet på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funktionshinder är i behov av särskild tillsyn och vård under minst sex månader, eller

b) det på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder uppkommer merkostnader.

Har föräldern flera funktionshindrade barn som inte fyllt sexton år grundas bedömningen av rätten till vårdbidrag på det sammanlagda behovet av tillsyn och vård samt merkostnadernas omfattning.

1

Lagen omtryckt 1982:120.

2

Senaste lydelse 1998:704.

3

Senaste lydelse 1998:285 .

Vårdbidrag utges allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek såsom hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Hel förmån utgör, utom i fall som avses i femte stycket, 250 procent av basbeloppet och partiell förmån tillämplig andel därav. Vårdbidrag som utges med beaktande enbart av merkostnader får bestämmas till 62,5 procent av basbeloppet om merkostnaderna uppgår till minst detta belopp eller till 36 procent av basbeloppet om merkostnaderna uppgår till minst detta belopp.

Av vårdbidrag som utges med beaktande av såväl tillsyns- och vårdbehovets omfattning som merkostnadernas storlek kan en viss angiven del bestämmas som ersättning för merkostnader. Denna ersättning bestäms till följande procent av basbeloppet:

18 % om merkostnaderna uppgår till 18 men inte 36 % av basbeloppet; 36 % om merkostnaderna uppgår till 36 men inte 53 %; 53 % om merkostnaderna uppgår till 53 men inte 69 %; 69 % om merkostnaderna uppgår till 69 % eller däröver. Om behovet av särskild tillsyn och vård för ett barn grundar rätt till hel förmån utan att merkostnader beaktas och merkostnaderna uppgår till minst 18 procent av basbeloppet, skall beloppet av hel förmån enligt tredje stycket höjas med merkostnadsersättning som, allt efter merkostnadernas storlek, bestäms till 18, 36, 53 eller 69 procent av basbeloppet med tillämpning av fjärde stycket.

Vårdbidraget kan begränsas till viss tid. Behovet av bidrag skall omprövas minst vartannat år, om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanrum.

Om föräldern tillfälligt är förhindrad att vårda barnet utgår vårdbidrag under sådant avbrott som varar högst sex månader. Föreligger särskilda skäl kan vårdbidrag utgå även under ett avbrott som varar ytterligare högst sex månader.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999. Bestämmelserna i 5 kap. 1 § i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1 januari 1999.

2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap.1 och 2 §§ samt 2 kap.4 och 5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 § 2

I denna lag ges bestämmelser om avgifter för finansiering av den allmänna försäkringen, ålderspensioneringen och vissa andra sociala ändamål.

Att denna lag tillämpas även i fråga om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster framgår av lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

Att denna lag tillämpas även i fråga om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och allmän löneavgift framgår av lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

Om nedsättning av socialavgifter som regionalpolitiskt stöd finns särskilda bestämmelser. Föreskrifter om avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter finns i lagen (1995:287) om anställningsstöd och i lagen (1995:411) om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter.

2 § 3

Avgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter skall betalas av den som är arbetsgivare. Egenavgifter skall betalas av den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och som har inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § lagen om allmän försäkring eller 2 kap. lagen om inkomstgrundad ålderspension. Med inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 kap. 2 och 2 a §§ lagen om allmän försäkring skall även likställas inkomst för eget arbete i form av andra skattepliktiga förmåner än pengar.

1 Lagen omtryckt 1989:633.

2 Senaste lydelse 1998:679.3 Senaste lydelse 1998:679.

Vid tillämpning av denna lag skall, även om ett anställningsförhållande inte föreligger, den som har utgett sådan ersättning som enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring eller enligt bestämmelserna i 2 kap. 10 § första stycket, 11 eller 12 § lagen om inkomstgrundad ålderspension är att hänföra till inkomst av anställning anses som arbetsgivare. Med inkomst av anställning enligt 3 kap. 2 § lagen om allmän försäkring skall i denna lag likställas inkomst i form av andra skattepliktiga förmåner än pengar samt kostnadsersättning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen (1997:483) undantas vid beräkning av skatteavdrag. I fråga om skattepliktig intäkt enligt kommunalskattelagen (1928:370) i form av rabatt, bonus eller annan förmån som ges ut på grund av kundtrohet eller liknande, skall den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen, anses som arbetsgivare, om denne är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen. I fråga om skattepliktig intäkt enligt kommunalskattelagen i form av en förmån eller ersättning, som getts ut eller anses utgiven av en fysisk person som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person, skall den hos vilken den skatteskyldige är anställd i Sverige anses som arbetsgivare, om förmånen eller ersättningen har sin grund i anställningen i Sverige och det inte finns något anställningsförhållande mellan utgivaren av förmånen eller ersättningen och den skatteskyl-dige.

Vid tillämpning av denna lag skall, även om ett anställningsförhållande inte föreligger, den som har utgett sådan ersättning som enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring eller enligt bestämmelserna i 2 kap. 11 eller 12 § lagen om inkomstgrundad ålderspension är att hänföra till inkomst av anställning anses som arbetsgivare. Med inkomst av anställning enligt 3 kap. 2 § lagen om allmän försäkring skall i denna lag likställas inkomst i form av andra skattepliktiga förmåner än pengar samt kostnadsersättning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen (1997:483) undantas vid beräkning av skatteavdrag. I fråga om skattepliktig intäkt enligt kommunalskattelagen (1928:370) i form av rabatt, bonus eller annan förmån som ges ut på grund av kundtrohet eller liknande, skall den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen, anses som arbetsgivare, om denne är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen. I fråga om skattepliktig intäkt enligt kommunalskattelagen i form av en förmån eller ersättning, som getts ut eller anses utgiven av en fysisk person som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person, skall den hos vilken den skattskyldige är anställd i Sverige anses som arbetsgivare, om förmånen eller ersättningen har sin grund i anställningen i Sverige och det inte finns något anställningsförhållande mellan utgivaren av förmånen eller ersättningen och den skattskyldige.

2 kap.

4 § 4

Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från

1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte uppgått till 1 000 kronor,

3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap. 12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid inkomsttaxeringen,

6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagare haft att täcka med ersättningen,

8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte räknas som lön enligt 2 kap. 3 § första stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller enligt 2 kap. 16 § andra stycket samma lag inte är pensionsgrundande inkomst,

8. ersättning för arbete som har utförts utomlands till den del denna inte räknas som pensionsgrundande inkomst enligt 2 kap. 16 § andra stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfarandet är av utländsk nationalitet,

10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte utgör skattepliktig intäkt,

11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring, 12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370),

13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 1–5 lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt,

14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring,

15. före utgången av år 1992 utbetalade ersättningar från en vinstandelsstiftelse, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring, till den del de inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens räkning,

4 Senaste lydelse 1998:679.

16. sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål från vilken enligt de fyra sista meningarna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring skall bortses vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst,

17. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter och utgår på grund av ansvarighetsförsäkring vilken åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer,

18. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993 och ersättningen utgår på grund av sådan ansvarighetsförsäkring som anges i 17,

19. ersättning enligt 2 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension.

Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall avse bestämda yrkesgrupper och grundas på de genomsnittliga kostnaderna inom respektive grupp.

Bestämmelserna i första stycket 17 och 18 gäller endast ersättning som inte avser de första 180 dagarna efter skadetillfället och som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.

I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.

5 § 1

Vid bestämmande av underlaget för beräkning av ålderspensionsavgift skall även medräknas ersättningar som utgör inkomst av anställning enligt 2 kap. 10 § första stycket, 11 § första stycket eller

12 § första stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Ersättningar för arbete utanför Sverige till arbetstagare som inte är svenska medborgare och som inte heller är bosatta här, skall inte medräknas.

Vid bestämmande av underlaget för beräkning av ålderspensionsavgift skall bortses från ersättningar som inte räknas som inkomst av anställning enligt 2 kap. 10 §, 11 § första stycket eller 12 § första stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Vidare skall bortses från ersättningar för arbete utanför Sverige till arbetstagare som inte är svenska medborgare och som inte heller är bosatta här.

1 Senaste lydelse 1998:687.

Vid bestämmande av underlaget för beräkning av annan avgift än ålderspensionsavgift skall bortses från ersättningar till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år. Detsamma gäller ersättningar till arbetstagare som inte varit försäkrade enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 19 § och 15 kap. 4 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

19 §

Pensionsgrundande inkomst av anställning för vilken en försäkrad inte är skattskyldig i Sverige enligt kommunalskattelagen (1928:370) skall bestämmas med ledning av en särskild kontrolluppgift från arbetsgivaren.

Till ledning för bestämmande av pensionsgrundande inkomst av anställning för vilken en försäkrad inte är skattskyldig i Sverige enligt kommunalskattelagen (1928:370) skall en arbetsgivare lämna en särskild kontrolluppgift. Sådan kontrolluppgift skall även lämnas till ledning för bestämmande av pensionsgrundande inkomst i annat land.

15 kap.

4 §

Den försäkrade skall skriftligen underrättas om beslut enligt 2–4 kap. senast den 31 mars året efter fastställelseåret. Av underrättelsen skall framgå hur man begär omprövning av och överklagar beslutet. Sådan underrättelse behöver dock inte sändas till en försäkrad som avses i 1 kap. 4 § andra stycket.

Den försäkrade skall skriftligen underrättas om beslut enligt 2–4 kap. senast den 31 mars året efter fastställelseåret. Av underrättelsen skall framgå hur man begär omprövning av beslutet. Sådan underrättelse behöver dock inte sändas till en försäkrad som avses i 1 kap. 4 § andra stycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

2. Bestämmelsen i 2 kap. 19 § tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgift som skall lämnas år 2000.

2.5. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs att 43 § lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

43 §

Den allmänna försäkringskassan skall skriftligen underrätta den som beslut enligt 28 § avser om pensionsgrundande belopp eller pensionsrätt för åren 1960–1998 som fastställts för honom eller henne. Underrättelsen skall skickas till den som beslutet avser, när det gäller pensionsrätt för premiepension för åren 1995–1997, senast den 31 maj 1999 och, när det gäller beslut om pensionsgrundande belopp och pensionsrätt i övrigt, senast den 31 mars 2000. Av underrättelsen skall det framgå hur man begär omprövning och överklagar beslutet.

Den allmänna försäkringskassan skall skriftligen underrätta den som beslut enligt 28 § avser om pensionsgrundande belopp eller pensionsrätt för åren 1960–1998 som fastställts för honom eller henne. Underrättelsen skall skickas till den som beslutet avser, när det gäller pensionsrätt för premiepension för åren 1995–1997, senast den 31 maj 1999 och, när det gäller beslut om pensionsgrundande belopp och pensionsrätt i övrigt, senast den 31 mars 2000. Av underrättelsen skall det framgå hur man begär omprövning av beslutet.

Underrättelse behöver dock inte sändas till personer som vid tidpunkten för beslutet inte är inskrivna hos någon försäkringskassa.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

2.6

Förslag till l

ag om ändring i lagen (1993:332) om

avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för vissa hiv-smittade

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:332) om avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för vissa hiv-smittade skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1999.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

3. Ärendet och dess beredning

I detta lagstiftningsärende tar regeringen i huvudsak upp skilda frågor på socialförsäkringsområdet.

Riksförsäkringsverket har till regeringen inkommit med en skrivelse vari verket har pekat på behovet av vissa ändringar i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934). Skrivelsen har remitterats för yttrande till Datainspektionen, Socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Sveriges Tandläkarförbund och Försäkringskasseförbundet. Remissvaren finns tillgängliga i Regeringskansliet (Socialdepartementet dnr S1998/7544/SF). Detta förslag behandlas i avsnitt 4.

Vidare har Riksskatteverket till regeringen inkommit med ett förslag till komplettering i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Förslaget, som behandlas i avsnitt 7, har beretts inom regeringskansliet.

Övriga lagförslag har beretts i samråd med Riksförsäkringsverket och Riksskatteverket.

Hänvisningar till S3

4. Ändringar i socialförsäkringsregisterlagen

Regeringens förslag: Ändringar görs i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934), dels som en nödvändig anpassning till genomförda ändringar i tandvårdsförsäkringen, dels för att komplettera lagen utifrån en genomgång av vissa register som hittills förts med stöd av äldre bestämmelser.

Riksförsäkringsverkets förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna tillstyrker Riksförsäkringsverkets förslag. Datainspektionen har lämnat en del detaljsynpunkter, som framgår av det följande.

Skälen för regeringens förslag:Socialförsäkringsregisterlagen (1997:934) är en speciallag om personregister i verksamheten hos de allmänna försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket och Premiepensionsmyndigheten. Lagen ansluter till datalagen (1973:289), som enligt övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen (1998:204) trots att den är upphävd fortfarande skall tillämpas på behandling av personuppgifter som påbörjats före den 24 oktober 1998. Socialförsäkringsregisterlagen trädde i kraft den 1 januari 1998, med den övergångsbestämmelsen att register som motsvarar register enligt lagen och som har inrättats före ikraftträdandet får föras enligt äldre bestämmelser till utgången av år 1998. De äldre registren var till stor del register som fördes med stöd av tillstånd av Datainspektionen. Socialförsäkringsregisterlagen innehåller bl.a. (i 7 §) en uppräkning av vilka uppgifter som får registreras som särskilda ärendeuppgifter i socialförsäkringsregister även i den mån de utgör sådana integritetskänsliga uppgifter som nämns i 4 § datalagen eller utgör omdöme eller annan värderande upplysning om den registrerade. Andra

sådana uppgifter än de som finns med i uppräkningen får inte registreras som särskilda ärendeuppgifter i socialförsäkringsregister. Regleringen innebär att bl.a. alla personuppgifter som direkt eller indirekt avslöjar något om den registrerades hälsotillstånd, men som det ändå är nödvändigt att framför allt försäkringskassorna får registrera för ärendehandläggningen, måste tas in i uppräkningen i socialförsäkringsregisterlagen. Riksförsäkringsverket har under år 1998 gjort en genomgång av de äldre register som förts för försäkringskassorna och verket gemensamt. Genomgången har visat på att det nu, sedan övergångstiden för de äldre registren har löpt ut, finns behov av ett antal kompletteringar i socialförsäkringsregisterlagen.

Enligt förslag i regeringens prop. 1997/98:112 Reformerat tandvårdsstöd har tandvårdsförsäkringen omstrukturerats från och med den 1 januari 1999. Förändringen påverkar frågan om vilka uppgifter det finns behov av att registrera i ärenden rörande ersättning för tandvård.

Ändringar och kompletteringar i 7 § socialförsäkringsregisterlagen

Den uppräkning i socialförsäkringsregisterlagen som anger vilka personuppgifter av känsligt slag som får registreras behöver som framgått av Riksförsäkringsverkets genomgång kompletteras för att uppgifter som tidigare har registrerats med stöd av tillstånd från Datainspektionen även fortsättningsvis skall få ingå i registren. I 7 § andra stycket punkt 12 socialförsäkringsregisterlagen regleras vilka uppgifter som får registreras i återbetalningsärenden. Punkten nämner exekutiva åtgärder men behöver kompletteras så att den tillåter registrering också av kravåtgärder i ett tidigare skede av ett ärende, dvs. innan ärendet överlämnats till kronofogdemyndighet. 7 § andra stycket behöver dessutom kompletteras med ett antal nya punkter. I bilstödsärenden behöver registreras till vilken personkrets enligt 5 § förordningen (1988:890) om bilstöd som den bilstödsberättigade hör. I bl.a. pensionsärenden finns behov av att registrera om en person har god man eller förvaltare enligt 11 kap. föräldrabalken. I föräldrapenningärenden finns behov av att registrera om en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda barnet. En bevakningsuppgift kallad särskild uppgiftskontroll bör liksom hittills få användas för att indikera att den registrerade tidigare har lämnat felaktiga uppgifter i ett ersättningsärende. För att försäkringskassan skall kunna beräkna och betala ut utbildningsbidrag till unga handikappade som enligt 3 § förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd har rätt till högre ersättning efter tolv månader behöver försäkringskassan registrera att en person hör till denna kategori. De uppgifter som nu har nämnts registreras i form av koder. Samtliga de nu angivna uppgifterna är sådana som tidigare har registerats med stöd av tillstånd från Datainspektionen. Riksförsäkringsverket har därutöver framfört önskemål om att få tillföra registren en uppgift som tidigare inte har registrerats. Detta gäller uppgift om att någon har rätt till bidrag enligt förordningen (1987:409) om bidrag till arbetshjälpmedel m.m. Uppgiften behövs för att kunna beräkna och betala ut ersättning för resekostnader m.m. enligt förordningen till funktionshindrade. Regeringen delar Riksförsäkringsverkets uppfattning att en

sådan uppgift som anger att en person är funktionshindrad och eventuellt har ledsagare är en indirekt uppgift om dennes hälsotillstånd och därför bör tas med i förteckningen i 7 § andra stycket.

Tredje stycket i 7 § rör tandvårdsersättningsärenden. Ändringarna i tandvårdsförsäkringen gör att vissa uppgifter inte längre behöver registreras, att andra skall betecknas på ett nytt sätt och att några uppgifter tillkommer. Den nya punkten rörande personer som på grund av långvarig sjukdom eller funktionshinder har ett långvarigt och väsentligt ökat behov av tandvård har på förslag av Datainspektionen utformats så, att det bara får registreras att någon hör till denna personkrets. Likaledes på förslag av Datainspektionen har den utformningen att behandlingar och behandlingsförslag skall anges med koder bibehållits.

Rättelse av en felaktighet i 14 §

Riksförsäkringsverket har påpekat att 14 § första stycket vid senaste ändring har blivit felaktig därigenom att det görs undantag för ”handlingar som avses i 11 §”, trots att stycket endast gäller register i vilka inga sådana handlingar kan finnas. Felet bör nu rättas.

Rätt att använda uppgifter som sökbegrepp

Datainspektionen har framfört att det kan finnas anledning att överväga om inte uppgiften om bevakningsanledning skall ingå i de uppgifter som enligt 18 § andra stycket socialförsäkringslagen endast får användas som sökbegrepp för rättelse och då bara om ett fel inte kan rättas på annat sätt. Detta eftersom det i denna uppgiftskategori kan ingå uppgifter som i känslighetshänseende är att jämställa med de uppgifter som omfattas av

7 § andra stycket punkterna 9 och 10 och för vilka gäller en sådan sökbegränsning. Dessa senare punkter omfattar uppgifter om att den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt eller delvis på det allmännas bekostnad respektive att den registrerade är häktad, intagen i kriminalvårdsanstalt eller i övrigt omhändertagen på det allmännas bekostnad. Bevakningsanledning i form av uppgift om särskild uppgiftskontroll skulle i och för sig kunna tyda på att den registrerade har begått brott, även om han eller hon inte behöver ha lagförts för detta. Det är här dock fråga om en uppgift av annat slag än de uppgifter som avses i 7 § punkterna 9 och 10 och det är enligt regeringens uppfattning tveksamt det finns skäl att införa en sökbegränsning för en sådan uppgift. Uppgiften gäller t.ex om den försäkrade i sitt förhållande till försäkringskassan har lämnat uppenbart felaktiga uppgifter. En sådan bevakningsuppgift rör det interna förhållande mellan den försäkrade och försäkringskassan, och är av direkt betydelse i försäkringskassans verksamhet och i handläggningen av ärenden. En sökbegränsning av integritetsskäl skulle också medföra att en i och för sig motiverad sökning för uppföljnings- eller kontrolländamål inte skulle kunna ske. Dessutom skulle, enligt vad som uppgivits, en sådan sökbegränsning förhindra en automatisk gallring av uppgiften efter viss tid. Regeringen gör sammanfattningsvis därför den bedömningen att

någon sökbegränsning inte bör införas för uppgift om bevakningsanledning.

Hänvisningar till S4

5. Ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Hänvisningar till S5

5.1. Klarläggande vad avser rätten till folkpension för svensk medborgare bosatt utomlands

Regeringens förslag: I lagen om allmän försäkring anges uttryckligen att en svensk medborgare vid bosättning utomlands också har rätt till folkpension i form av ålderspension beräknad i förhållande till antalet år för vilka pensionspoäng för tilläggspension har tillgodoräknats.

Skälen för regeringens förslag: Som ett led i införandet av det reformerade ålderspensionssystemet togs från och med den 1 januari 1999 möjligheten till förtida uttag av grundskyddet inom ålderspensioneringen bort för personer födda år 1938 eller senare (prop. 1997/98:152, bet. 1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315). Såvitt avser folkpension i form av ålderspension innebär regeländringen att personer födda år 1938 eller senare inte kan göra uttag av folkpension beräknad i förhållande till tillgodoräknad bosättningstid. Däremot kan de alltjämt göra förtida uttag av folkpension i form av ålderspension beräknad i förhållande till antalet år för vilka har tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension. För att klargöra att det senare även gäller för svenska medborgare som är bosatta utomlands föreslår vi nu att detta uttryckligen anges i lagtexten.

5.2. Vårdbidrag

Regeringens förslag: Reglerna om rätt till vårdbidrag rättas på det sättet att denna rätt skall vara beroende både av barnets behov av särskild tillsyn och av vård under minst sex månader.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 9 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) i dess lydelse innan bestämmelsen ändrades den 1 juli 1992, gavs vårdbidrag som en självständig ersättning till förälder för vård av barn under 16 år om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat funktionshinder under minst sex månader var i behov av särskild tillsyn och vård. I samband med den angivna ändringen av 9 kap. 4 § avseende merkostnadsersättning (SFS 1992:275) uppkom ett redaktionellt fel. Sålunda kom det i paragrafen, att efter ändringen föreskrivas att förälderns rätt till vårdbidrag är beroende av barnets behov av särskild tillsyn eller vård. Något sakskäl för sådan ändring av texten fanns inte. Felskrivningen bör rättas.

En ny lag (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag träder i kraft den första januari 2001. Enligt den nya lagen behålls vårdbidraget enligt nuvarande bestämmelser i AFL och görs om till självständig förmån. I 8 § första stycket 1 lag om handikappersättning och vårdbidrag stadgas att: ”En förälder har rätt till vårdbidrag för barn som inte fyllt 16 år om barnet på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funktionshinder behöver särskild tillsyn och vård under minst sex månader,”. Riksdagen har godkänt den ändring som nu föreslås avseende 9 kap. 4 § AFL i samband med godkännande av lagen om handikappersättning och vårdbidrag.

6. Några klarlägganden i lagen (1981:691) om socialavgifter

Regeringens förslag: Lagen (1981:691) om socialavgifter ändras på några punkter för att underlätta lagens tolkning och tillämpning.

Skälen för regeringens förslag: I samband med att regeringen lämnade förslag till en förändring av det allmänna ålderspensionssystemet föreslogs ändringar i ett flertal lagar. I lagen (1981:691) om socialavgifter kom därvid vissa ändringar att formuleras på ett sådant sätt att dessa kan ge utrymme för vissa tolkningssvårigheter. Regeringen föreslår därför nu att de aktuella paragraferna omformuleras och skrivs på ett tydligare sätt bl.a. genom att några obehövliga hänvisningar tas bort.

7. Ändringar i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och i lagen (1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension

Regeringens förslag: Bestämmelsen i 2 kap. 19 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension förtydligas på så sätt att det klart anges att en arbetsgivare skall lämna en särskild kontrolluppgift till ledning för bestämmande av pensionsgrundande inkomst av anställning för en försäkrad som inte är skattskyldig i Sverige enligt kommunalskattelagen (1928:370). Det görs också ett tillägg som innebär att en sådan kontrolluppgift även skall lämnas till ledning för bestämmande av pensionsgrundande inkomst i annat land.

Av underrättelse om beslut om pensionsgrundande inkomst, pensionsgrundande belopp, fastställd och överförd pensionrätt, pensionspoäng och vårdår enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension och lagen om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension skall framgå hur man begär omprövning av beslutet.

Skälen för regeringens förslag: I 2 kap. 19 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension stadgas att pensionsgrundande inkomst av anställning skall bestämmas med ledning av en särskild kontrolluppgift från arbetsgivaren i de fall en försäkrad inte är skattskyldig för inkomsten i Sverige enligt kommunalskattelagen (1928:370).

I paragrafen anges emellertid inte uttryckligen att arbetsgivaren skall lämna en sådan särskild kontrolluppgift. Paragrafen bör därför förtydligas så att skyldigheten att lämna en särskild kontrolluppgift klart uttalas. Vidare bör ett tillägg göras som innebär att kontrolluppgift skall lämnas för beräkning av pensionsgrundande inkomst i det land vars lagstiftning en arbetstagare omfattas av.

I 15 kap. 4 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och 43 § lagen (1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension regleras vad som skall ingå i den uppgift om beslut om pensionsgrundande inkomst, pensionsgrundande belopp, fastställd och överförd pensionsrätt, pensionspoäng och vårdår som skall skickas till den försäkrade senast den 31 mars året efter fastställelseåret och då det gäller åren 1960–1998 vissa andra tidpunkter. I paragraferna anges att det av underrättelsen om ett sådant beslut som avses där skall framgå hur man begär omprövning av och överklagar beslutet. En enskild kan emellertid endast överklaga ett beslut som har tillkommit genom omprövning. Paragraferna bör därför ändras.

Hänvisningar till S7

  • Prop. 1998/99:73: Avsnitt 3

8. Följdändring beträffande avgiftsfria sjukvårdsförmåner för vissa hiv-smittade

Regeringens förslag: En hänvisning i lagen (1993:332) om avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för vissa hiv-smittade till numera upphävda regler om sjukvårdsavgifter för pensionärer tas bort.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 juni 1993 infördes regler som bl.a. innebär att personer som genom smitta vid användning av blodprodukter inom den svenska hälso– och sjukvården har fått infektion genom hiv ges rätt till avgiftsfria sjukvårdsförmåner i fråga om sjukvård, tandvård och läkemedel (prop. 1992/93:178, bet. 1992/93:SfU17, rskr. 1992/93:335). När dessa regler infördes administrerades sjukvårdsavgifter för pensionärer av socialförsäkringsadministrationen och reglerades i 2 kap. 12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Denna administration har numera överförts till sjukvårdshuvudmännen och i samband därmed upphävdes bestämmelsen i 2 kap. 12 § AFL (prop. 1997/98:1 utg.omr.9, bet. 1997/98:SoU1, rskr. 1997/98:115). Från och med år 1998 gäller således samma regler avseende sjukvårdsavgifter för pensionärer som för övriga vårdtagare.

Enligt vad som angavs i förarbetena till lagen (1993:332) om avgiftsfria sjukvårdsförmåner (prop. 1992/93:178 s.29) hade Landstingsförbundets

styrelse den 28 januari 1993 beslutat att rekommendera sjukvårdshuvudmännen att inte ta ut avgifter för sjukhusvård eller för öppenvård för den här avsedda kategorin hiv-smittade. Departementschefen utgick från att huvudmännen skulle följa denna rekommendation och föreslog därför ingen särskild reglering för de vårdtagare som inte är pensionärer. För pensionärerna, för vilka gällde reglerna om sjukvårdsavgifter i 2 kap. 12 § AFL, infördes däremot i den föreslagna lagen en bestämmelse av innebörd att avgift enligt 2 kap. 12 § AFL inte skall tas ut när en smittad person får sjukhusvård. Sedan bestämmelsen i 2 kap. 12 § numera har upphävts bör också hänvisningen till denna bestämmelse tas bort. För pensionärer gäller därvid samma regler som för andra vårdtagare. Enligt vad vi inhämtat har Landstingsförbundet inte ändrat sina rekommendationer från den 28 januari 1993 vilket innebär att huvudmännen alltjämt rekommenderas att inte ta ut sjukvårdsavgifter för personer som tillhör den här nämnda kategorin hiv-smittade.

9. Ikraftträdande och ekonomiska konsekvenser

De föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1999. Ändringen i 5 kap. 1 § lagen om allmän försäkring bör dock tillämpas från och med den 1 januari 1999. Bestämmelsen i 2 kap. 19 § bör tillämpas första gången på kontrolluppgift som skall lämnas år 2000.

De föreslagna regeländringarna, utom såvitt avser ändringarna i socialförsäkringsregisterlagen, utgör närmast förtydliganden eller rättelser av bestämmelsernas nuvarande lydelse och medför därför inte några ekonomiska konsekvenser. De föreslagna ändringarna i socialförsäkringsregisterlagen har inte heller några kostnadskonsekvenser.

10. Författningskommentar

10.1. Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)

7 §

I andra stycket läggs ordet kravåtgärder till i punkt 12, nuvarande punkt 13 får nytt nummer, 19, och sex nya punkter tillkommer. Bakgrunden till ändringarna har behandlats i avsnitt 4.

I texten i tredje stycket införs en hänvisning till den nya förordningen om tandvårdstaxa samt görs några begreppsmässiga justeringar. Några uppgifter, såsom uppgift om specialistkompetens och om kostnad för tandtekniskt material, utgår därför att de inte längre behövs i ärendehandläggningen. Ändringarna har i övrigt kommenterats i avsnitt 4.

14 §

Ändringen, i första stycket, avser rättelse av att hänvisning felaktigt görs till handlingar som över huvud taget inte kan förekomma i de register som stycket handlar om.

10.2–6 Övriga lagförslag

Av skäl som närmare utvecklats i avsnitt 5–7 görs i lagarna ändringar som innebär förtydligande eller rättelser. Förslaget till ändring i lagen (1993:322) om avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för vissa hiv-smittade utgör en följdändring.

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén

Föredragande: statsrådet Klingvall

Regeringen beslutar proposition Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.