Prop. 2010/11:155

En ny lag om elcertifikat

• Sida 1
•  Original

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 30 juni 2011

Jan Björklund

Anna-Karin Hatt

(Näringsdepartementet)

Sammanfattning av rapporten Regelförenkling

Lagen (2003:113) och förordningen (2003:120) om elcertifikat trädde i kraft den 1 maj 2003. Därefter har lagen och förordningen ändrats vid ett flertal tillfällen. Detta har fått till följd att regelverket blivit mer komplext och svårtillgänglig. I vissa fall har de äldre bestämmelserna inte fungerat tillfredsställande tillsammans med nya bestämmelser. Av det till Energimyndigheten lämnade uppdraget framgår att regeringen anser att en översyn av lagtexten i dess helhet bör göras för att regelverket ska bli mer överskådligt, enhetligt och lättillgängligt. I enlighet med uppdragsbeskrivningen innehåller rapporten förslag på ändringar i såväl lagen som förordningen om elcertifikat i syfte att skapa ett mer enhetligt och lättillgängligt regelverk som också minskar de administrativa kostnaderna. De föreslagna ändringarna är sådana som inte påverkar systemets grundläggande principer eller möjligheterna att nå uppställda mål.

Energimyndigheten föreslår i huvudsak följande:

• enhetlig begreppsanvändning i lagen och förordningen om elcertifikat
• ändring i reglerna kring elintensiva industrier gällande registreringsperioden samt vilka som kan befrias från den årliga deklarationsskyldigheten
• vattenkraftsanläggning som tagits i drift första gången efter utgången av år 2002, med en installerad effekt överstigande 1 500 kilowatt där det tidigare bedrivits vattenverksamhet, kan endast godkännas för tilldelning av elcertifikat för den ökade produktionen av el
• kraven för att en anläggning som producerar el med användande av vattenkraft, som tagits ur drift före den 1 juli 2001 och som därefter tagits i drift efter utgången av 2002, ska kunna godkännas för tilldelning av elcertifikat är att de uppfyller de krav som finns för att en anläggning ska godkännas för en ny tilldelningsperiod
• kvotplikten för vissa mindre producenter tas bort
• två nya beslutstyper införs i lagen om elcertifikat – beslut om nedsättning av tilldelning av elcertifikat och beslut om fastställande av kvotplikt

Energimyndigheten föreslår att det i lagen och förordningen om elcertifikat införs en enhetlig begreppsanvändning, dvs. att samma begrepp används genomgående när samma sak avses. Vidare föreslår Energimyndigheten en förenkling av språket i de delar det är möjligt för att underlätta läsbarheten och överskådligheten. I lagen har ny numrering av lagrum skett och bestämmelser har flyttats framför allt i kapitel 2

• Sida 90
•  Original

(godkännande av anläggning) och kapitel 4 (kvotplikt) och att beslut om återkallelse av godkännande av anläggning. Energimyndigheten föreslår att beslut om avregistrering av kvotpliktiga ska gälla omedelbart.

Energimyndigheten föreslår ändring om registreringsperioden för vissa elintensiva industrier och vilka som kan befrias från deklarationsskyldigheten. Som en följd av ändringarna kommer sådana elintensiva industrier som bedriver viss verksamhet enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) att registreras tills vidare och även kunna befrias från den årliga deklarationsskyldigheten.

När det gäller vilka anläggningar som kan godkännas för tilldelning av elcertifikat föreslår Energimyndigheten två väsentliga ändringar för anläggningar som producerar el med användande av vattenkraft. Den första föreslagna ändringen innebär att en anläggning som tagits i drift första gången efter utgången av år 2002, med en installerad effekt överstigande 1 500 kilowatt där det tidigare bedrivits vattenverksamhet, endast kan godkännas för tilldelning av elcertifikat för den ökade produktionen av el. De nuvarande reglerna gör det möjligt att få ett godkännande för tilldelning av elcertifikat för all produktion av el i de fall en anläggning rivs och ersätts med en ny.

Den andra föreslagna ändringen innebär att en anläggning som producerar el med användande av vattenkraft, som tagits ur drift före den 1 juli 2001 och som därefter tagits i drift efter utgången av 2002, ska kunna godkännas för tilldelning av elcertifikat endast om de uppfyller de krav som finns för att en anläggning ska godkännas för en ny tilldelningsperiod.

Energimyndigheten föreslår att kvotplikten för vissa mindre producenter tas bort.

Förslaget innebär en lagändring som anger att endast de elanvändare som under innevarande eller föregående kalenderår använt eller beräknas använda el som de själva har producerat som överstiger 60 megawattimmar eller elanvändare som själv har producerat och använt el, om anläggningen har en installerad effekt som är högre än 50 kilowatt är kvotpliktiga. Övriga behöver således inte anmäla sig för registrering och åläggs i följd härav inte heller någon deklarationsskyldighet. Den föreslagna förändring får en mätbar effekt vad gäller företagens administrativa kostnader för elcertifikatsystemet som helhet.

Energimyndigheten föreslår att två nya beslutstyper införs i lagen om elcertifikat, dels beslut om nedsättning av tilldelning av elcertifikat, dels beslut om fastställande av kvotplikt. Syftet med införande av dessa två beslutstyper är att öka rättssäkerheten för aktörerna. Regler för nedsättning av tilldelning av elcertifikat föreslår Energimyndigheten för att komma till rätta med problemet i de fall en aktör, som rapporterar månadsvis hur stor andel av elproduktionen som berättigar tilldelning av elcertifikat, ska kunna göra detta enligt sin uppfattning utan att riskera sanktionsavgift. Energimyndigheten får genom den föreslagna förändringen möjlighet att besluta om nedsättning av tilldelning av elcertifikat efter granskning av den månadsvisa rapporten innan Svenska Kraftnät tilldelar elcertifikat. Då kan producenten överklaga beslutet och på så sätt få frågan om det av producenten använda bränslet är sådant att det berättigar tilldelning av elcertifikat. Det nuvarande regelverket har inte gjort det möjligt för producenter att få en sådan fråga prövad innan

• Sida 91
•  Original

tilldelning av elcertifikat sker. Genom införande av möjligheten för Energimyndigheten att besluta om nedsättning av tilldelning av elcertifikat blir också Energimyndigheten motpart vid ett eventuellt överklagande av ett sådant beslut.

Beslut om fastställande av kvotplikt föreslår Energimyndigheten som en lösning i de fall en kvotpliktig och Energimyndigheten har olika uppfattning om kvotpliktens storlek vid den årliga kvotpliktsdeklarationen. Energimyndigheten får möjlighet att besluta om att fastställa kvotplikten efter granskning av kvotpliktsdeklarationen. Som en följd av Energimyndighetens beslut registreras det antal elcertifikat som omfattas av beslutet som låsta på den kvotpliktiges certifikatkonto (det antal elcertifikat som Energimyndigheten anser motsvara kvotplikten minskat med det antal som den kvotpliktige anser motsvara kvotplikten). Energimyndigheten har genom sitt beslut tagit ställning till rätten att göra avdrag för t.ex. hjälpkraft eller el använd i tillverkningsprocessen för en elintensiv industri. Kvotplikten blir därmed större än vad den kvotpliktige har deklarerat. Den kvotpliktige förlorar genom registrering om låsning möjligheten att förfoga över de låsta certifikaten i avvaktan på ett lagakraftvunnet beslut gällande kvotplikten. När ett lagakraftvunnet beslut finns annulleras elcertifikaten eller så får den kvotpliktige åter möjlighet att förfoga över dem.

I förordningen om elcertifikat föreslår Energimyndigheten vissa mindre ändringar gällande användande av begrepp. Detta har skett i syfte att få en bättre överensstämmelse med lagen om elcertifikat. I 4 § förordningen om elcertifikat regleras vilka biobränslen som är godkända för tilldelning av elcertifikat. Bestämmelsen har sedan år 2003 medfört ett stort antal frågor från aktörerna om vilka bränslen som omfattas och hur tolkning ska göras. Med anledning av att det påbörjats ett arbete vid Näringsdepartementet med att föreslå ändring av 4 § förordningen har Energimyndigheten inte i denna rapport föreslagit någon ändring eller utrett frågan om ny lydelse av bestämmelsen.

I rapportens kapitel 7 redogör Energimyndigheten för åtgärder som kan medföra minskade administrativa kostnader men som inte kräver någon ändring i regelverket. Som exempel kan nämnas att Energimyndigheten arbetar med att ta fram ett nytt IT-stöd för hantering av ärenden enligt lagen om elcertifikat. Ett mål är att det för aktörerna ska bli lättare göra ansökningar, anmälningar och deklarationer m.m. elektroniskt. Vidare kommer de administrativa rutinerna för hantering av anmälan om konto som såväl anläggningsinnehavare som kvotpliktiga måste göra för att få ett konto för elcertifikaten i det elektroniska kontoföringssystemet att ses över.

Avslutningsvis finns synpunkter från aktörerna sammanfattade med en efterföljande kommentar från Energimyndigheten till varje lämnat inlägg.

• Sida 92
•  Original

Energimyndighetens lagtextförslag – Regelförenkling

Förslag på lagtext

Lagens ändamål

1 § Lagens ändamål är att främja produktion av el med användande av förnybara energikällor och torv (förnybar el). I detta syfte innehåller lagen bestämmelser om dels en rätt för producenter av förnybar el att bli tilldelade elcertifikat av staten, dels en skyldighet för elleverantörer och vissa elanvändare att uppfylla sin kvotplikt.

Definitioner

2 § I denna lag används följande beteckningar med den betydelse som här anges:

1. förnybar energikälla: vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi, biobränslen och vattenkraft,

2. elcertifikat: ett av staten utfärdat bevis om att en megawattimme förnybar el har producerats med iakttagande av bestämmelserna i denna lag och i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen,

3. elcertifikatberättigad producent: en innehavare av en godkänd anläggning för förnybar el,

4. anläggning: elproduktionsanläggning som har en mätpunkt med en eller flera bakomliggande produktionsenheter,

5. kvotplikt: en skyldighet att den 1 april varje år inneha elcertifikat tillgängliga för annullering i förhållande till sin försäljning respektive användning av el under det föregående kalenderåret (beräkningsåret),

6. elleverantör: den som yrkesmässigt levererar el

7. elintensiv industri: ett företag i sin helhet eller en del av ett företag som utgör en egen verksamhet eller verksamhetsgren, där det

a. bedrivs och under de senaste tre åren har bedrivits industriell tillverkning i en process i vilken det använts i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet eller

b. bedrivs ny verksamhet med industriell tillverkning i en process i vilken det används eller beräknas användas i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet, eller

c. bedrivs verksamhet för vilken avdrag får göras för skatt på elektrisk kraft enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

8. förädlingsvärde: skillnaden mellan den elintensiva industrins sammanlagda omsättning och sammanlagda inköp, så som dessa begrepp är att förstå enligt 1 kap. 8 § lagen om skatt på energi.

Myndigheter

3 § Regeringen ska utse två myndigheter som ska handlägga de frågor som enligt denna lag, eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, ligger på tillsynsmyndigheten respektive kontoföringsmyndigheten.

• Sida 93
•  Original

2 kap. Förutsättningar för att tilldelas elcertifikat

Godkännande av anläggningar

1 § Elcertifikat får bara tilldelas för produktion av förnybar el som sker i en anläggning som tillsynsmyndigheten har godkänt för tilldelning av elcertifikat.

Tillsynsmyndigheten ska efter ansökan från anläggningens innehavare besluta att en anläggning ska godkännas för tilldelning av elcertifikat, om anläggningen

1. har tagits i drift och uppfyller kraven i 2, 3, 4 eller 5 §, och

2. har utrustning för sådan mätning och rapportering som anges i 6 § första stycket.

Anläggning som kan godkännas för tilldelning av elcertifikat

2 § En anläggning kan godkännas för tilldelning av elcertifikat om el kan produceras med användande av en eller flera av följande förnybara energikällor

1. vindkraft,

2. solenergi,

3. vågenergi,

4. geotermisk energi, eller

5. biobränslen.1

Även ett kraftvärmeverk där el kan produceras med användande av torv kan godkännas för tilldelning av elcertifikat.

Om produktionskapaciteten varaktigt ökats till följd av investeringar i produktionshöjande åtgärder i en anläggning från och med 1 januari 2007, ska anläggningen godkännas för tilldelning av elcertifikat för den ökade produktionen av förnybar el. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om

1. vad som avses med biobränslen i första stycket 5 och

2. villkoren för att tilldelas elcertifikat enligt tredje stycket.

3 § En anläggning där el produceras med användande av vattenkraft kan godkännas för tilldelning av elcertifikat, om produktionen sker i en anläggning som

a. var i drift vid utgången av april 2003 och som då hade en installerad effekt som inte var högre än 1 500 kilowatt och om en anläggning består av flera produktionsenheter som gemensamt matar in el på ledningsnätet, ska varje produktionsenhet anses som separat anläggning enligt denna lag.

b. tagits i drift första gången efter utgången av år 2002, dock inte anläggning med en installerad effekt överstigande 1 500 kilowatt där det tidigare bedrivits vattenverksamhet.

Om produktionskapaciteten ökats efter utgången av april 2003 i en anläggning där el produceras med användning av vattenkraft, ska anläggningen godkännas för tilldelning av elcertifikat för den ökade produktionen av förnybar el.

• Sida 94
•  Original

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om villkoren för att tilldelas elcertifikat enligt andra stycket.

4 § En anläggning, där el produceras med användande av vattenkraft och som inte omfattas av bestämmelsen i 3 § kan godkännas för tilldelning av elcertifikat, om tillsynsmyndigheten i det enskilda fallet finner att

1. ett myndighetsbeslut, eller föreskrifter i annan lag eller förordning, ställer nya krav på hur verksamheten ska bedrivas eller hur anläggningen ska vara utformad och detta innebär att verksamhetens ekonomiska förutsättningar ändras på ett sådant ingripande sätt att en långsiktigt lönsam produktion inte kan ske om innehavaren inte tilldelas elcertifikat, eller

2. innehavaren i annat fall än som avses i 1 har gjort omfattande ombyggnader eller andra stora investeringar i anläggningen och dessa varit så kostsamma att en långsiktigt lönsam produktion inte kan ske om innehavaren inte tilldelas elcertifikat.

En anläggning enligt första stycket 2 kan godkännas för tilldelning av elcertifikat endast om den har en installerad effekt om högst 15 megawatt.

5 § Om det i en anläggning, som är eller har varit godkänd av tillsynsmyndigheten enligt 1 § eller anläggning, där el produceras med användande av vattenkraft, som tagits ur drift före den 1 juli 2001 och som därefter tagits i drift efter utgången av 2002, har gjorts sådana omfattande ombyggnader eller andra investeringar att anläggningen ska anses som ny, kan anläggningen godkännas för tilldelning av elcertifikat.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om de åtgärder som krävs för att en anläggning ska anses som ny.

Mätning och rapportering

6 § Elcertifikat får bara tilldelas för sådan el vars inmatade mängd och dess fördelning över tiden har mätts och rapporterats till kontoföringsmyndigheten enligt de föreskrifter som meddelats av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten. Om inmatningen från anläggningen sker till ett elnät som används utan stöd av nätkoncession ska innehavaren av anläggningen svara för mätningen och rapporteringen. Om endast en del av elproduktionen i en anläggning berättigar till elcertifikat, ska innehavaren särskilt beräkna och rapportera sådan elproduktion enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten.

Förhandsbesked

7 § Tillsynsmyndigheten ska, efter ansökan av anläggningens innehavare, lämna förhandsbesked om möjligheten till godkännande för

• Sida 95
•  Original

tilldelning av elcertifikat enligt 2 § tredje stycket, 3 § tredje stycke, 4 § första stycket 2 eller 5§.

Ett förhandsbesked, som innebär att ett godkännande enligt 1 § kommer att meddelas efter ansökan, får förenas med villkor och är bindande vid prövning av en ansökan om ett sådant godkännande.

Begränsningar i rätten att tilldelas elcertifikat

8 § Om flera produktionsenheter för vindkraft gemensamt matar in el på ledningsnätet, ska de vid tillämpningen av 9–11 §§ anses som separata anläggningar.

9 § För anläggningar som för första gången har tagits i drift före den 1 maj 2003 sker tilldelning av elcertifikat

1. till och med den 31 december år 2014, om elen produceras med användande av biobränslen, vindkraft eller vattenkraft och statligt bidrag till en investering eller ombyggnad i anläggningen har getts efter den 15 februari 1998 enligt ett program för vissa investeringar inom energiområdet, eller

2. i andra fall än de som avses i 1, till och med den 31 december år 2012.

10 § För anläggningar som för första gången har tagits i drift efter den 30 april 2003 sker tilldelning av elcertifikat i femton år från det att tilldelningen började.

Tilldelning av elcertifikat kan ske längst till utgången av år 2035.

11 § För ökad produktionskapacitet i anläggningar som avses i 2 § tredje stycket och 3 § tredje stycket sker tilldelning av elcertifikat i femton år från den dag då produktionen av förnybar el ökade. Elcertifikat får inte tilldelas efter utgången av år 2035. För anläggningar som avses i 5 § sker tilldelning av elcertifikat i femton år från den dag då anläggningen, enligt tillsynsmyndighetens beslut om godkännande enligt 1 §, är att anse som ny. Elcertifikat får inte tilldelas efter utgången av år 2035.

Om en ansökan om godkännande av anläggning för tilldelning av elcertifikat enligt 2 § tredje stycket, 3 § tredje stycket, eller 5 § kommer in till tillsynsmyndigheten efter det att anläggningens tilldelningsperiod löpt ut, får elcertifikat endast tilldelas från tillsynsmyndighetens nya beslut om godkännande för tilldelning av elcertifikat.

12 § Har en anläggning som är godkänd för tilldelning av elcertifikat varit förhindrad att tilldelas elcertifikat får tillsynsmyndigheten, om det finns synnerliga skäl, efter ansökan medge en förlängning av en tilldelningsperiod som följer av 9, 10 eller 11 §. En sådan förlängning ska motsvara den tid tilldelning av elcertifikat inte kunnat ske, dock längst till utgången av år 2035.

• Sida 96
•  Original

3 kap. Kontoföring av elcertifikat

Tilldelning av elcertifikat

1 § Kontoföringsmyndigheten ska tilldela en elcertifikatberättigad producent ett elcertifikat för varje megawattimme förnybar el som har producerats i anläggningen och för vilken elcertifikat får tilldelas.

Elcertifikatsregister

2 § Kontoföringsmyndigheten ska föra ett elektroniskt register över elcertifikat. Varje elcertifikat ska ha ett identifieringsnummer och en uppgift om vilken dag det tilldelats den elcertifikatberättigade producenten. Lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument ska inte tillämpas på kontoföringen av elcertifikat.

3 § Elcertifikatsregistret ska bestå av certifikatkonton, som ska läggas upp för elcertifikatberättigade producenter och för dem som är kvotpliktiga och deklarationsskyldiga och har registrerats enligt 4 kap. 6, 7, eller 8 §.

4 § Kontoföringsmyndigheten ska efter skriftlig ansökan lägga upp ett certifikatkonto för den som inte omfattas av bestämmelsen i 3 §. En sådan ansökan ska innehålla uppgifter om sökandens namn, identifieringsnummer, telefonnummer och postadress.

Registrering av elcertifikat

5 § Ett elcertifikat tilldelas en elcertifikatberättigad producent genom att elcertifikatet registreras på dennes certifikatkonto. Registreringen ska ske utan oskäligt dröjsmål sedan rapport om den elcertifikatberättigande elproduktionen kommit kontoföringsmyndigheten till handa.

Ansökan om registrering i elcertifikatsregistret

6 § Kontoföringsmyndigheten ska, efter ansökan eller underrättelse som avses i 7–11 §§, genast på ett certifikatkonto registrera de uppgifter som anges i ansökan eller underrättelsen samt ange tidpunkten för registreringen.

Om samtliga villkor inte är uppfyllda ska en preliminär registrering av uppgifterna ske. När samtliga villkor är uppfyllda ska en slutlig registrering ske.

7 § Kontoföringsmyndigheten ska snarast på certifikatkonto registrera det antal elcertifikat som låsta som framgår av tillsynsmyndighetens underrättelse enligt 4 kap. 15 §.

• Sida 97
•  Original

8 § När ett elcertifikat har överlåtits ska efter ansökan från överlåtaren det överlåtna elcertifikatet registreras på förvärvarens certifikatkonto. Har förvärvaren ansökt om att det överlåtna elcertifikatet ska registreras på hans konto, ska en preliminär registrering av överlåtelsen göras på överlåtarens certifikatkonto. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga överlåtaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om överlåtaren inte invänder mot ansökan inom denna tid, ska de överlåtna elcertifikaten registreras på förvärvarens konto.

9 § Har panträtt upplåtits i ett elcertifikat ska efter ansökan från pantsättaren pantsättningen registreras på pantsättarens certifikatkonto. Har panthavaren ansökt om att en pantsättning ska registreras, ska en preliminär registrering av pantsättningen göras på pantsättarens konto. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga pantsättaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om pantsättaren inte invänder mot ansökan inom denna tid, ska pantsättningen slutligt registreras på pantsättarens konto.

10 § Om kontoföringsmyndigheten har underrättats om att en innehavare av ett certifikatkonto gått i konkurs ska detta registreras på certifikatkontot. Detsamma gäller om myndigheten har underrättats om att ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt denna lag har utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring. När kontoföringsmyndigheten har underrättats om att ett konkursbeslut upphävts, att en konkurs avslutats eller att en sådan åtgärd som avses i första stycket har upphävts eller återgått, ska en sådan registrering som nämns i första stycket tas bort.

11 § När en pantsättning av ett elcertifikat har upphört, ska efter ansökan från panthavaren registreringen om pantsättningen tas bort från pantsättarens konto.

Har pantsättaren gjort en ansökan om att registreringen om pantsättningen ska tas bort, ska en preliminär registrering om pantsättningens upphörande göras på pantsättarens konto. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga panthavaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om panthavaren inte invänder mot ansökan inom denna tid, ska registreringen om pantsättningen tas bort.

12 § Den som gör en ansökan enligt 8, 9 eller 11 § ska göra detta på formulär som tillhandahålls av kontoföringsmyndigheten. Ansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud.

En ansökan får signeras och överföras elektroniskt på det sätt som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kontoföringsmyndigheten föreskriver.

13 § En ansökan om registrering i elcertifikatsregistret ska innehålla uppgifter om

1. den registrering som begärs,

• Sida 98
•  Original

2. överlåtarens eller pantsättarens namn, identifieringsnummer samt postadress,

3. förvärvarens eller panthavarens namn, identifieringsnummer samt postadress, och

4. de certifikatkonton som berörs av överlåtelsen eller pantsättningen och, i förekommande fall, försäljningspriset för certifikaten.

14 § Om en ansökan inte uppfyller kraven i 12 § eller med stöd av den paragrafen meddelade föreskrifter, ska ansökan omedelbart avvisas.

15 § Om en ansökan enligt 4 § inte uppfyller de krav som där anges, eller om en ansökan enligt 8, 9 eller 11 § inte uppfyller de krav som anges i 13 §, ska sökanden föreläggas att komplettera sin ansökan.

16 § Kontoföringsmyndigheten ska avslå en ansökan om certifikatkonto eller en ansökan om registrering, om ett föreläggande om komplettering enligt 15 § inte följs. Kontoföringsmyndigheten ska även avslå en ansökan om registrering på ett certifikatkonto,

1. om en överlåtare eller en pantsättare gjort invändning mot en ansökan enligt 8 § andra stycket eller 9 § andra stycket och invändningen inte uppenbarligen saknar fog,

2. om en panthavare gjort invändning enligt 11 § andra stycket och invändningen inte uppenbarligen saknar fog,

3. om ansökan om registrering avser överlåtelse av ett elcertifikat för vilket pantsättning är registrerad, eller

4. om den registrering som ansökan avser inte är förenlig med en befintlig registrering enligt 9 eller 10 §.

17 § När kontoföringsmyndigheten gjort en registrering på ett certifikatkonto, ska kontohavaren skriftligen underrättas om det. Om ansökan överförts elektroniskt enligt föreskrifter meddelade med stöd av 12 §, får även underrättelsen överföras elektroniskt.

18 § En uppgift på ett certifikatkonto ska rättas, om den innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Den vars rätt berörs ska ges möjlighet att yttra sig, om inte rättelsen är till förmån för denne eller yttrandet annars är uppenbart obehövligt.

Rättsverkan av en registrering

19 § En innehavare av ett certifikatkonto ska, med de begränsningar som framgår av registreringar på kontot, anses ha rätt att förfoga över de elcertifikat som finns registrerade på kontot.

20 § Har samma elcertifikat överlåtits till flera var för sig, har den överlåtelse företräde som registrerades först. Registreringen ger dock inte en överlåtelse företräde framför en tidigare överlåtelse om förvärvaren, när överlåtelsen registrerades, kände till eller borde ha känt till den tidigare överlåtelsen.

• Sida 99
•  Original

Detta ska tillämpas även på förvärv genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärvssätt, när fråga uppkommer om företrädet mellan ett sådant förvärv och en annan överlåtelse.

Vid tillämpningen av första och andra styckena ska en preliminär registrering ha samma rättsverkan som en slutlig registrering.

21 § Har ett elcertifikat i annat fall än som avses i 20 § överlåtits av någon som inte ägde det, blir överlåtelsen giltig om elcertifikatet vid tidpunkten för överlåtelsen var registrerat på överlåtarens certifikatkonto och överlåtelsen har registrerats samt förvärvaren då varken kände till eller borde ha känt till att överlåtaren inte ägde elcertifikatet. Vad nu sagts gäller även vid överlåtelse från den som ägde elcertifikatet, men som saknade rätt att förfoga över det genom överlåtelse. Vid tillämpningen av första stycket ska en preliminär registrering ha samma rättsverkan som en slutlig registrering.

22 § En pantsättning av ett elcertifikat behandlas lika med en överlåtelse vid tillämpningen av 20 och 21 §§. Behandling av personuppgifter i elcertifikatsregistret

23 § Om inget annat följer av denna lag eller av föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, tillämpas personuppgiftslagen (1998:204) vid behandling av personuppgifter vid kontoföring av elcertifikat i elcertifikatsregistret.

Kontoföringsmyndigheten är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen för den behandling av personuppgifter som utförs i elcertifikatsregistret.

24 § I fråga om personuppgifter ska registret ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för

1. verksamhet för vilken staten eller kommun ansvarar enligt lag eller annan författning och

a. som avser elcertifikat som registreras i elcertifikatsregistret, b. som för att kunna fullgöras förutsätter tillgång till information om elcertifikat, eller

c. som avser fullgörande av underrättelseskyldighet,

2. omsättning av elcertifikat, samt

3. affärsverksamhet, kreditgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där information om elcertifikat utgör underlag för prövningar eller beslut.

25 § Kontoföringsmyndigheten ska på begäran lämna ut uppgift i elcertifikatsregistret till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får ha direktåtkomst till elcertifikatsregistret.

Prisinformation m.m.

26 § Kontoföringsmyndigheten ska fortlöpande offentliggöra information om överlåtelser av elcertifikat. Informationen ska avse tidpunkten för överlåtelsen, antalet överlåtna elcertifikat och priset för elcertifikaten.

• Sida 100
•  Original

Myndigheten ska vidare fortlöpande offentliggöra dels det volymvägda medelvärdet av priset på elcertifikaten under de närmast föregående tolv månaderna, dels antalet elcertifikat som tilldelats elcertifikatberättigade producenter under samma period.

27 § Kontoföringsmyndigheten ska årligen, senast vid januari månads utgång, underrätta kontohavaren om innehållet på hans konto per den 31 december föregående kalenderår.

4 kap. Kvotplikt m.m.

1 § Kvotpliktiga är

1. elleverantörer,

2. elanvändare i den utsträckning de har använt el som de själva producerat, importerat eller köpt på den nordiska elbörsen, och

3. elintensiva industrier som registrerats.

Första stycket 2 gäller elanvändare som under innevarande eller föregående kalenderår använt eller beräknas använda el som de själva har producerat som överstiger 60 megawattimmar eller elanvändare som själv har producerat och använt el, om anläggningen har en installerad effekt som är högre än 50 kilowatt.

2 § Den som är kvotpliktig ska den 1 april varje år inneha elcertifikat tillgängliga för annullering i förhållande till sin försäljning respektive användning av el under det föregående kalenderåret (beräkningsåret).

Kvotpliktens omfattning

3 § Kvotplikten beräknas enligt vad som framgår av följande tabell. Beräkningsår Antal elcertifikat för kvotplikt per såld eller använd MWh el Beräkningsår Antal elcertifikat för kvotplikt per såld eller använd MWh el 2003 0,074 2004 0,081 2005 0,104 2006 0,126 2007 0,151 2008 0,163 2009 0,170 2010 0,179 2011 0,179 2012 0,179 2013 0,135 2014 0,142 2015 0,143 2016 0,144 2017 0,152 2018 0,168

• Sida 101
•  Original

2019 0,181 2020 0,195 2021 0,190 2022 0,180 2023 0,170 2024 0,161 2025 0,149 2026 0,137 2027 0,124 2028 0,107 2029 0,092 2030 0,076 2031 0,061 2032 0,045 2033 0,028 2034 0,012 2035 0,008 Om den beräknade kvotplikten inte omfattar elcertifikat till ett fullt heltal, ska antalet avrundas till närmaste heltal. Vid beräkningen av kvotplikt ska elleverantörens försäljning av el anses motsvara den mängd el som elleverantören har fakturerat elanvändare under beräkningsåret. Vid beräkningen av en elanvändares kvotplikt ska den del av användningen som består av el som köpts från en elleverantör anses motsvara den mängd el som elanvändaren fakturerats för under beräkningsåret.

4 § Vid beräkning av kvotplikten beaktas inte följande el.

1. El som matats in på det elektriska nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion (förlustel).

2. El som en elleverantör har levererat till en elanvändare utan ersättning i enlighet med ett avtal om intrångsersättning. Detta gäller dock bara om leveransen sker vid en lägre effekt än 50 kilowatt (frikraft).

3. El som har använts i den industriella tillverkningsprocessen om den elintensiva industrin har registrerats enligt 1 kap. 2 § 7 a eller b, eller el som har använts i sådan omfattning som avses i 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi om den elintensiva industrin har registrerats enligt 1 kap. 2 § 7 c. Om kvotplikten för en registrerad elintensiv industri som uppfyller kraven enligt 1 kap. 7 a eller b endast omfattar sådan el som inte ska beaktas enligt första stycket och övrig el som inte överstiger 60 megawattimmar per år för det eller de år som ligger till grund för registreringen beaktas inte heller den övriga elen vid beräkning av kvotplikten.

Om kvotplikten för en registrerad elintensiv industri som uppfyller kraven enligt 1 kap. 2 § 7 c endast omfattar sådan el som inte ska beaktas enligt första stycket och övrig el som inte överstiger 60 megawattimmar per år för de tre senaste räkenskapsåren beaktas inte heller den övriga elen vid beräkning av kvotplikten.

4. El som en elanvändare själv har producerat och använt, om anläggningen har en installerad effekt om högst 50 kilowatt

5. El som har använts i produktionen av el (hjälpkraft).

• Sida 102
•  Original

6. El som en elanvändare har använt som denne själv producerat, om denna el inte överstiger 60 megawattimmar.

5 § Om en elanvändare producerar förnybar el för egen användning utan att bestämmelsen i 2 kap. 6 § första stycket iakttas, får det antal elcertifikat räknas bort från kvotplikten som elanvändaren skulle ha haft rätt till om bestämmelsen hade iakttagits och om anläggningen hade kunnat godkännas för tilldelning av elcertifikat, dock bara om den producerade elen deklareras enligt 13 § eller 14 § första stycket.

Registrering

6 § Den som är kvotpliktig enligt 1 § 1 eller 2 ska anmäla sig till tillsynsmyndigheten senast två veckor efter det att kvotplikten inträdde. När anmälan gjorts ska den som anmälan avser registreras av tillsynsmyndigheten.

7 § Om tillsynsmyndigheten har en välgrundad anledning att anta att någon är kvotpliktig enligt 1 § 1 eller 2 utan att ha anmält sig för registrering enligt 6 §, ska myndigheten registrera denne. Innan registrering sker, ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra sig.

8 § Efter ansökan ska tillsynsmyndigheten pröva om kraven för att registreras som en elintensiv industri enligt 1 kap. 2 § 7 är uppfyllda.

Om tillsynsmyndigheten finner att sökanden uppfyller krav att registreras som en elintensiv industri enligt vad som anges i 1 kap. 2 § 7 ska myndigheten fatta beslut om registrering.

Ett sådant beslut om registrering innebär att kvotplikt inträder och att sådan el som avses i 4 § 3 inte ska beaktas när kvotplikten beräknas.

9 § Ett beslut om registrering som elintensiv industri enligt 1 kap. 2 § 7 a gäller för en period om tre år från tidpunkten för beslutet. Om en elintensiv industri registreras enligt 1 kap. 2 § 7 b gäller dock ett beslut om registrering för ett år.

När en registreringsperiod har löpt ut ska tillsynsmyndigheten pröva och besluta i frågan om fortsatt registrering.

10 § I samband med att frågan om registrering som elintensiv industri prövas ska tillsynsmyndigheten pröva frågan om befrielse från deklarationsskyldigheten.

Tillsynsmyndigheten ska befria en elintensiv industri från deklarationsskyldigheten om kvotplikten endast omfattar sådan el som enligt 4 § 3 inte ska beaktas vid beräkning av kvotplikten. Befrielse från deklarationsskyldigheten kan inte ske om den registrerade elintensiva industrin levererar el till elanvändare som inte är registrerad som kvotpliktig.

Ett beslut om befrielse från deklarationsskyldigheten gäller för samma period som ett beslut om registrering som elintensiv industri.

• Sida 103
•  Original

Tillsynsmyndighetens beslut i fråga om befrielse från deklarationsskyldigheten ska framgå av beslutet om registrering som elintensiv industri.

Kvotpliktens upphörande och avregistrering av kvotpliktiga

11 § Den som inte längre är kvotpliktig enligt 4 kap. 1 § 1 eller 2 ska inom två veckor från det att kvotplikten upphörde anmäla det till tillsynsmyndigheten. När anmälan gjorts ska den som anmälan avser avregistreras hos tillsynsmyndigheten. En registrerad elintensiv industri ska avregistreras

a. när en registreringsperiod har löpt ut och kraven för att registreras för en ny period inte uppfylls eller när verksamhet enligt 1 kap. 2 § 7 c inte längre bedrivs

b. om den elintensiva industrin begär det, eller c. om registreringen baserats på oriktiga eller vilseledande uppgifter.

Ett beslut om avregistrering gäller omedelbart.

12 § Om tillsynsmyndigheten har en välgrundad anledning att anta att någons kvotplikt har upphört och om denne inte har gjort en sådan anmälan som avses i 4 kap. 11 §, ska myndigheten avregistrera denne. Innan en sådan avregistrering sker, ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra sig.

Ett beslut om avregistrering gäller omedelbart.

Deklarationsskyldighet

13 § Den som är kvotpliktig ska senast den 1 mars varje år ge in en deklaration till tillsynsmyndigheten med uppgifter om 22

1. den sålda eller använda el som ska ligga till grund för beräkningen av kvotplikten enligt 4 kap. 3 §,

2. det antal elcertifikat som enligt 16 § ska annulleras och, i förekommande fall,

3. sådan elanvändning som avses i 4 § eller

4. sådan elproduktion som avses i 5 §. En registrerad elintensiv industri är inte deklarationsskyldig enligt första stycket, om tillsynsmyndigheten fattat beslut om befrielse från deklarationsskyldigheten enligt 10 § andra stycket. 14 § När kvotplikten har upphört ska den som var kvotpliktig och deklarationsskyldig enligt 4 kap.13 § första stycket senast den 1 mars året efter det beräkningsår då kvotplikten upphörde ge in en slutlig deklaration. Deklarationen ska innehålla de uppgifter som anges i 4 kap. 13 § första stycket.

Kontoföringsmyndigheten ska den 1 april samma år annullera det antal elcertifikat som kontohavaren angett i sin deklaration. Elcertifikat som anges i 4 kap. 16 § ska inte annulleras.

15 § Tillsynsmyndigheten kan besluta att fler elcertifikat än det antal som den kvotpliktige angivit i sin deklaration enligt 4 kap. 13 § ska

• Sida 104
•  Original

annulleras (fastställande av kvotplikt). Om ett sådant beslut fattats ska tillsynsmyndigheten underrätta kontoföringsmyndigheten om registrering av låsning av det antal elcertifikat som överstiger vad den kvotpliktige angivit i sin deklaration.

Beslut om fastställande av kvotplikt gäller omedelbart.

Annullering av elcertifikat

16 § Kontoföringsmyndigheten ska den 1 april varje år på den kvotpliktiges certifikatkonto annullera det antal elcertifikat som kontohavaren angivit i sin deklaration enligt 13 § 2 Därvid får annullering dock inte ske av elcertifikat

1. som har pantsatts enligt en preliminär eller slutlig registrering på kontot,

2. som har utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring,

3. som har överlåtits enligt en preliminär registrering på kontot, eller.

4. som registrerats som låsta efter underrättelse från tillsynsmyndigheten.

17 § Kontoföringsmyndigheten ska efter den 1 april annullera sådana elcertifikat som registrerats som låsta enligt 3 kap. 7 § när ett lagakraftvunnet beslut om fastställande av kvotplikt finns.

5 kap. Kvotpliktsavgift

1 § Den som är kvotpliktig skall till staten betala en särskild avgift (kvotpliktsavgift), om

1. den kvotpliktige i sin deklaration enligt 4 kap. 13 § 2 eller 4 kap. 14 § första stycket har angett ett mindre antal elcertifikat än som omfattas av kvotplikten, eller

2. i annat fall, det antal elcertifikat som omfattas av kvotplikten enligt en deklaration enligt 4 kap. 13 § eller 4 kap. 14 § första stycket inte kunnat annulleras på den kvotpliktiges certifikatkonto.

Första stycket gäller inte om elcertifikat motsvarande fastställd kvotplikt registrerats som låsta enligt 3 kap. 7§.

Avgiften beräknas per certifikat som enligt bestämmelserna i första stycket inte annullerats på den kvotpliktiges certifikatkonto och uppgår till 150 procent av det volymvägda medelvärdet av certifikatpriset under perioden från och med den 1 april beräkningsåret till och med den 31 mars påföljande år.

2 § Frågor om uttagande av kvotpliktsavgift prövas av tillsynsmyndigheten. Myndigheten skall besluta om kvotpliktsavgift senast den 1 september året efter beräkningsåret. Om myndigheten inte fattat beslut inom den angivna tiden, förfaller frågan om kvotpliktsavgift.

3 § Om den kvotpliktige i sin deklaration eller i en ansökan om registrering har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter av betydelse för

• Sida 105
•  Original

kvotpliktens omfattning, får tillsynsmyndigheten efter den 1 september besluta om eller ändra ett beslut om kvotpliktsavgift. Ett sådant beslut får dock inte meddelas efter utgången av det femte året efter det kalenderår då beslut skulle ha fattats enligt 2 §.

Beslut om jämkning av kvotpliktsavgiften

4 § Om det finns särskilda skäl får tillsynsmyndigheten efter ansökan från den kvotpliktige besluta om jämkning av kvotpliktigavgiften.

6 kap. Tillsyn m.m.

1 § Tillsynsmyndigheten ska utöva tillsyn över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Tillsynen omfattar dock inte kontoföringsmyndigheten.

Tillsynsmyndighetens allmänna befogenheter

2 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. En begäran får förenas med vite.

3 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att trygga efterlevnaden av de föreskrifter som omfattas av tillsynen. Ett föreläggande får förenas med vite.

4 § Tillsynsmyndigheten ska på begäran få tillträde till anläggningar samt lokaler och områden som hör till sådana anläggningar i den utsträckning det behövs för tillsynen. Denna rätt omfattar inte bostäder. Polismyndigheten ska lämna det biträde som behövs för tillsynen.

5 § Om det finns anledning anta att den som omfattas av tillsynen har begått brott, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i utredning av en fråga som har samband med den gärning som brottsmisstanken avser.

Beslut och återkallelse av godkännande och av förhandsbesked.

6 § Tillsynsmyndigheten ska återkalla ett godkännande för tilldelning av elcertifikat

1. om anläggningen inte längre uppfyller förutsättningarna för ett godkännande enligt 2 kap. 1 §,

2. om godkännandet har lämnats på grund av oriktiga eller vilseledande uppgifter i en ansökan om godkännande och dessa haft betydelse för innehavarens rätt att tilldelas elcertifikat,

3. om tidsperioden för tilldelning av elcertifikat har löpt ut a. enligt 2 kap. 9, 10 eller 11 §,

• Sida 106
•  Original

b. efter en sådan förlängd tilldelningsperiod som avses i 2 kap. 11 §, eller

4. om tillsynsmyndigheten har fattat nytt beslut om godkännande enligt 2 kap. 5 §.

7 § Tillsynsmyndigheten ska återkalla ett förhandsbesked om möjligheten till godkännande för tilldelning av elcertifikat

1. om de förutsättningar som låg till grund för beslutet ändrats, eller

2. om förhandsbeskedet har lämnats på grund av oriktiga eller vilseledande uppgifter och dessa haft betydelse för ärendets avgörande.

Beslut om nedsättning av tilldelning av elcertifikat

8 § Om endast en del av elproduktionen i en anläggning berättigar tilldelning av elcertifikat kan tillsynsmyndigheten efter granskning av innehavarens rapportering av elproduktionen till kontoföringsmyndigheten enligt 2 kap. 6 § tredje stycket besluta om nedsättning av tilldelning av elcertifikat. Kontoföringsmyndigheten ska underrättas om ett sådant beslut och tilldela innehavaren elcertifikat i enlighet med beslutet om nedsättning.

Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart.

Beslut om sanktionsavgift

9 § Om elcertifikat har tilldelats anläggningens innehavare på grund av oriktiga eller vilseledande uppgifter i en ansökan om godkännande enligt 2 kap. 1 §, vid rapportering enligt 2 kap. 6 § andra och tredje styckena eller i en ansökan om en förlängd tilldelningsperiod enligt 2 kap. 11 § och om uppgifterna har haft betydelse för innehavarens rätt att få elcertifikat, ska anläggningens innehavare betala en sanktionsavgift till staten för de elcertifikat som felaktigt har tilldelats innehavaren. Frågor om att ta ut en sådan avgift prövas av tillsynsmyndigheten. Därvid ska bestämmelserna om kvotpliktsavgift i 5 kap. 1 § andra stycket tillämpas, varvid perioden för beräkning av elcertifikatspriset ska vara den tolvmånadersperiod som föregår dagen för beslutet. Ett sådant beslut får inte avse elcertifikat som har tilldelats anläggningens innehavare mer än två år före tillsynsmyndighetens beslut.

Vissa särskilda skyldigheter m.m.

10 § Den som är eller har varit kvotpliktig ska genom räkenskaper, anteckningar eller på annat sätt se till att det finns underlag för att fullgöra deklarationsskyldigheten eller, om deklarationsskyldighet inte föreligger, underlag för att styrka elintensitet och undantag från deklarationsskyldighet. Sådant underlag ska bevaras i sju år efter utgången av året efter beräkningsåret för kvotplikt.

11 § Om den som är deklarationsskyldig enligt 4 kap. 13 § eller 4 kap. 14 § första stycket inte lämnar deklaration i rätt tid, eller om en deklara-

• Sida 107
•  Original

tion är ofullständig, får tillsynsmyndigheten förelägga den deklarationsskyldige att lämna en deklaration eller göra de kompletteringar som behövs. Tillsynsmyndigheten får också förelägga den deklarationsskyldige att lämna uppgifter och visa upp handlingar i den utsträckning det behövs för kontroll av att deklarationen är korrekt.

Ett föreläggande får förenas med vite.

12 § Innehavare av nätkoncession är skyldig att på begäran av tillsynsmyndigheten lämna uppgifter om den överföring av el som skett till elanvändare som avses i 4 kap. 1 §. En sådan begäran får förenas med vite.

13 § Elcertifikatberättigade producenter samt elleverantörer ska efter tillsynsmyndighetens begäran lämna de statistikuppgifter som myndigheten behöver.

En sådan begäran får förenas med vite.

Avgifter

14 § För kontoföring och registrering av överlåtelser av elcertifikat har kontoföringsmyndigheten rätt att ta ut avgifter enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Den registrering som sker dels när elcertifikat tilldelas en elcertifikatberättigad producent, dels när ett elcertifikat annulleras, ska inte vara avgiftsbelagd.

15 § Om en deklaration enligt 4 kap. 14 § första stycket eller 4 kap. 13 § första stycket inte lämnas i rätt tid, ska den deklarationsskyldige betala en förseningsavgift med 1 000 kronor till staten. Tillsynsmyndigheten ska pröva frågor om sådana avgifter.

En förseningsavgift ska efterges, om underlåtenheten att lämna deklaration i rätt tid framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som den deklarationsskyldige inte har kunnat råda över. Avgiften ska också efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.

Ett beslut om förseningsavgift får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft.

Indrivning

16 § Om en kvotpliktsavgift enligt 5 kap. 1 eller 3 §, en sanktionsavgift enligt 6 kap. 9 § eller förseningsavgift enligt 15 § inte har betalats efter betalningsuppmaning, ska avgiften lämnas för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

• Sida 108
•  Original

7 kap. Straff och skadestånd

Straff

1 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen

1.bryter mot skyldigheten att göra en anmälan enligt 4 kap. 6 § första stycket eller, när det gäller elanvändare, 4 kap. 11 §, eller

2.i en deklaration som avses i 4 kap. 13 § första stycket eller 4 kap. 14 § första stycket lämnar en oriktig eller vilseledande uppgift om mängden såld, använd eller producerad el.

Är ett brott som avses i första stycket att anse som grovt, ska dömas till fängelse i högst två år. I ringa fall döms inte till ansvar.

2 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift till kontoföringsmyndigheten i en ansökan enligt 3 kap. 13 § om det pris till vilket elcertifikat har överlåtits. I ringa fall döms inte till ansvar.

3 § Till ansvar enligt denna lag döms inte om gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken.

4 § Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet. Skadestånd

5 § Rätt till ersättning av staten har den som lider skada på grund av tekniskt fel i elcertifikatsregistret.

Ersättningen ska sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande.

6 § En ägare eller rättighetshavare som drabbas av skada till följd av ett beslut om rättelse enligt 3 kap. 18 § har rätt till ersättning av staten. Ersättning lämnas dock inte om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra omständigheter hade bort inse att fel förekommit.

7 § Utöver vad som följer av 5 och 6 §§ gäller bestämmelserna i 48 § personuppgiftslagen (1998:204) om skadestånd vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.

8 § Staten företräds i ärenden om ersättning enligt 5 och 6 §§ av den myndighet som regeringen bestämmer.

• Sida 109
•  Original

8 kap. Överklagande

1 § Beslut av tillsynsmyndigheten i följande frågor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol:

1. godkännande enligt 2 kap.1 § och förhandsbesked enligt 2 kap. 7 §,

2. förlängd tilldelningsperiod enligt 2 kap. 12 §,

3. registrering och befrielse från deklarationsskyldighet enligt 4 kap. 8 och 10 §§ och registrering enligt 4 kap. 7 §,

4. avregistrering enligt 4 kap. 11 § och 4 kap. 12 §,

5. beslut om fastställande av kvotplikt enligt 4 kap. 15 §

6. kvotpliktsavgift enligt 5 kap. 1 och 3 §§,

7. begäran som förenats med vite enligt 6 kap. 2 §,

8. föreläggande som förenats med vite enligt 6 kap. 3 §,

9. återkallelse av godkännande enligt 6 kap. 6 § och av förhandsbesked enligt 6 kap. 7 §,

10. beslut om nedsättning av tilldelning av elcertifikat enligt 6 kap. 8 § 11. sanktionsavgift enligt 6 kap. 9 §, 12. föreläggande som förenats med vite enligt 6 kap. 11 §, 13. begäran som förenats med vite enligt 6 kap. 12 §, 14. begäran som förenats med vite enligt 6 kap. 13 §, och 15. förseningsavgift enligt 6 kap. 15 §.

2 § Beslut av kontoföringsmyndigheten i följande frågor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol:

1. tilldelning av elcertifikat enligt 3 kap. 5 §,

2. registrering på ett certifikatkonto enligt 3 kap. 8, 9 eller 11 §,

3. avvisning enligt 3 kap. 14 §,

4. avslag på ansökan enligt 3 kap. 16 §,

5. rättelse enligt 3 kap. 18 §,

6. avslag på ansökan om information enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204), och

7. annullering av elcertifikat enligt 4 kap. 16 § och 4 kap 14 § andra stycket.

3 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

4 § Övriga beslut enligt denna lag får inte överklagas.

• Sida 110
•  Original

Förteckning över remissinstanser

Energimyndighetens rapporter Gemensamt elcertifikatsystem med Norge (ER 2010:28) och Regelförenkling (ER 2010:30) har tillställts 58 remissinstanser. Av dessa har 41 remissinstanser inkommit med yttrande. Ytterligare 10 instanser har inkommit med yttrande på eget initiativ.

Yttrande har inkommit från Förvaltningsrätten i Linköping, Kammarrätten i Jönköping, Kammarkollegiet, Statskontoret, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Fiskeriverket, Sametinget, Naturvårdsverket, Boverket, Konkurrensverket, Konjunkturinstitutet (KI), Tillväxtverket, Affärsverket svenska kraftnät (SvK), Konsumentverket, Datainspektionen, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Luleå Tekniska Universitet, Linköping universitet, Jernkontoret, SABO, Sveriges kommuner och Landsting, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Skogsindustrierna, Avfall Sverige, Oberoende elhandlare (OE), Plast- och kemiföretagen, Svensk Vattenkraftförening, Svensk Vindenergi, Svensk Vindkraftförening Svenska bioenergiföreningen, Svenska Gasföreningen, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO), Fastighetsägarna Sverige, Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Villaägarnas riksförbund och Älvräddarnas Samorganisation.

Yttrande har inte inkommit från Regelrådet, Energimarknadsinspektionen, Centrum för Miljö- och Naturresursekonomi på institutionen för Nationalekonomi i Umeå Universitet, HSB Riksförbund, Lantbrukarnas Riksförbund, Näringslivets Regelnämnd, Konsumenternas elrådgivningsbyrå, Skogsägarna, SveMin, Svensk Elbrukarförening, Svensk kraftmäkling, Svensk Solenergi, Svenska Torvproducentförening, Svenska Trädbränsleföreningen, Sveriges konsumenter, Världsnaturfonden WWF, Återvnningsindustrierna.

Följande instanser har yttrat sig på eget initiativ; Skellefteå kraft AB, Scottish and Shouthern Energy (SSE Renewables), Nordisk vindkraft, Enercon, Fred. Olsen Renewables, Jämtkraft AB, WPD Scandinavia AB, Nordjysk Elhandel, HG Capital och Svevind.

• Sida 111
•  Original

Sammanfattning av rapporten Gemensamt elcertifikatsystem med Norge

• En gemensam och utvidgad elcertifikatmarknad med Norge bedöms som positivt för elcertifikatsystemets funktion. En utvidgning skulle innebära stabilare priser för elcertifikaten genom den större marknaden, och bättre likviditet. Konsekvenserna för den kvotpliktige elkunden av en utvidgad marknad bedöms som positiva.
• De långsiktiga konsekvenserna av en utvidgning bedöms inte bli särskilt stora på elcertifikatpriserna. Det är fortfarande den landbaserade vindkraften som bedöms sätta priset, och kostnaden för denna är ungefär densamma i båda länderna. En förutsättning är att utbyggnaden av förnybar elproduktion fungerar utan flaskhalsproblem.
• Fördelningen i produktionsslag mellan länderna vid ett gemensamt system bedöms ge utökad vattenkraft i framförallt Norge, utökad biobränslekraft i framförallt Sverige. Förutsättningar för vindkraftsproduktion finns i båda länderna. Den totala produktionen i Sverige år 2020 kan bli något lägre vid ett gemensamt system än vid ett separat svenskt. Det är slutligen marknaden som kommer avgöra var produktionen byggs.
• Landbaserad vindkraft beräknas utgöra mer än hälften av den ökade produktionen vid ett gemensamt svensk-norskt system. Landbaserad vindkraft förväntas styra marginalkostnaden för elcertifikat i ett gemensamt certifikatsystem såväl som i ett separat svenskt system.
• En utbyggnad av elproduktion i Norden innebär ökade möjligheter till elexport till norra Europa. Den påverkan på elpris som ett ökat utbud och en ökad export kan innebära har inte analyserats inom ramen för detta uppdrag.
• Elcertifikatpriset och utbyggnaden av förnybar elproduktion kan kortsiktigt komma att påverkas av en gemensam marknad, beroende dels på informationen om sammanslagningen ut till aktörerna och dels på hur Norge utformar sin kvotkurva. Elcertifikatpriset kan kortsiktigt komma att sjunka något.
• Det är viktigt att Norge utformar sin kvotkurva efter det scenario för utbyggnad som kan anses mest troligt, och som kan accepteras av båda länderna.
• Vissa grundläggande funktioner och regler behöver vara desamma i båda länderna för att en väl fungerande marknad ska kunna uppnås. Följande måste samordnas; att systemet är kvot-

• Sida 112
•  Original

pliktsbaserat, kvotplikt på användarsidan, deklarations- och annulleringstidpunkt, systemets livslängd och långsiktiga kvotsättning, kvotpliktsavgift, elcertifikatens giltighet, värde och livslängd, gemensam kontrollstation, att registerfunktionen är sammanlänkad, att utträde från marknaden är reglerat. Elproduktion från torv kommer troligen att hanteras olika i länderna.

• Förutsättningarna bör vara så lika som möjligt i de båda länderna, för en väl fungerande marknad, men allt behöver inte harmoniseras. Marknaden kommer att kunna hantera skillnader. Förutsättningarna för ägarskap skiljer när det gäller vattenkraft. Även processen för att ansöka om tillstånd för anläggning och nät hanteras på olika sätt.
• Ungefär hälften av den beräknade vattenkraftspotentialen i Norge kan i princip endast byggas ut av norsk offentlig ägare (staten, fylke eller kommun), vilket kan anses vara snedvridande. Energimyndigheten anser dock att konsekvenserna av begränsningen i ägandet av norsk vattenkraft bör accepteras.
• Olika sätt att idag fördela kostnad mellan producent/kundkollektiv vid förstärkning av befintligt elnät i Norge och Sverige innebär en snedvridning av konkurrensen. Sådana skillnader bör harmoniseras.
• En så kallad fördelningsnyckel bör användas vid fördelning av den elproduktion som tillkommer i ett gemensamt elcertifikatsystem. Erhålls större ökningar i ett av länderna fördelas produktionen mellan länderna med hjälp av fördelningsnyckeln. På så sätt tillgodoräknar sig varje land sin andel vid beräkning av det nationella åtagandet gentemot EU:s förnybartdirektiv. Erhållna ökningar bör fördelas lika mellan länderna.
• Om ett gemensamt svensk-norskt elcertifikatsystem realiseras och fungerar väl, bör ytterligare samhällsekonomiska analyser göras för att bedöma om systemet kan utvidgas till andra länder. Det kan i så fall vara den fortsatta inriktningen för samarbetsmekanismerna. En användning av den projektbaserade mekanismen bör analyseras, och kommer att behöva ingå i avtal med Norge inom ramen för en gemensam elcertifikatmarknad.
• Det är centralt att utbyggnaden av den förnybara elproduktionen och tillståndsprocesserna för denna fungerar. Området behöver följas kontinuerligt i båda länderna och i samband med nästa kontrollstation. Nästa kontrollstation blir ett viktigt tillfälle till utvärdering. Möjliga behov av förändringar bör analyseras gemensamt med Norge vid ett gemensamt svenskt-norskt elcertifikatsystem.

• Sida 113
•  Original

I denna rapport analyseras konsekvenserna av en gemensam elcertifikatmarknad med Norge. Samtidigt med detta uppdrag har förhandlingar med Norge pågått om hur ett gemensamt system ska utformas. Resultaten av förhandlingarna är ännu inte klara (september 2010) och har inte kunnat utgöra underlag för en särskild analys av konsekvenser i detta arbete.

Samarbetsmekanismer enligt förnybartdirektivet

Energimyndigheten är positiv till samarbetsmekanismerna enligt EU:s förnybartdirektiv och till en kostnadseffektiv utbyggnad av den förnybara elproduktionen. Det är dock viktigt att så långt som möjligt analysera hur en försäljning av förnybar elproduktion till år 2020 påverkar Sveriges möjligheter att nå eventuella framtida ökade mål och hur en försäljning påverkar befintliga stödsystem.

Ett gemensamt elcertifikatsystem med ett annat land är den mest långtgående samarbetsmekanismen i förnybartdirektivet. Huvudstrategin för Sverige i arbetet med samarbetsmekanismerna bör vara att få ett gemensamt elcertifikatsystem med Norge. Detta eftersom det, enligt Energimyndigheten, är inom elsektorn som samarbetsmekanismerna bör användas och eftersom elcertifikatsystemet är Sveriges primära styrmedel för att främja förnybar elproduktion. Projekt inom elsektorn men utanför elcertifikatsystemet skulle kunna påverka elcertifikatsystemet och bör därför analyseras.

Ett eventuellt avtal om ett gemensamt svensk-norskt elcertifikatsystem bör innefatta ländernas användning av övriga samarbetsmekanismer (avtal om projekt, ytterligare anslutande länder till elcertifikatsystemet). Energimyndigheten anser att Sveriges strategi bör koordinera förhandlingsarbetet för ett gemensamt elcertifikatsystem med den övriga inriktningen för samarbetsmekanismerna.

För att ett gemensamt elcertifikatsystem med Norge ska kunna betecknas som ett gemensamt stödsystem krävs att EES-landet Norges förhandlingar om införlivande av direktivet också genomförts.

Positivt med ett utökat elcertifikatsystem

För samhället som helhet finns en vinst av att tillåta handel med certifikat över gränser. De förnybara resurserna nyttjas härigenom på ett effektivare sätt. Den sammanlagda kvoten för förnybar energi kan nås till en lägre kostnad än om varje land på egen hand ska uppnå sin nationella kvot. Ett gemensamt elcertifikatsystem ger en högre likviditet och skapar möjligheter för en effektivare marknad. De möjligheter som kan finnas genom att skapa ett gemensamt stödsystem bedöms vara en effektivare marknad med högre likviditet. En gemensam elcertifikatmarknad bedöms på sikt minska riskerna både för elkunden och för investeraren.

En utvidgning av elcertifikatsystemet kan vara ett motiv för att i nuläget inte göra större förändringar i systemet, utöver de motiv som Energimyndigheten redovisat i tidigare rapport (1 september 2010). Detta för att minska osäkerheten om systemet och för att sådana förändringar i så fall behöver genomföras i dialog med Norge.

• Sida 114
•  Original

Prisbildning och konsekvenser av en utökad marknad

Prisbildningen på elcertifikat styrs av grundläggande utbuds- och efterfrågeförhållande. För att tillräckliga investeringar i förnybar elproduktion ska ske krävs att priset på elcertifikat är tillräckligt högt så att detta, tillsammans med elpriset, är tillräckligt för att täcka kostnaderna för den dyraste förnybara produktionen som krävs för att uppfylla kvotkravet.

Möjligheten att spara certifikat innebär att prisnivån primärt bestäms av förväntningarna om kostnaderna för att uppfylla kvotkravet på lång sikt snarare än kostnaderna för att uppfylla kvotkravet på kort sikt.

Eftersom de långsiktiga (marginal)kostnadsförväntningarna är någorlunda lika på en renodlat svensk marknad som på en svensk-norsk marknad förväntas inte några större priseffekter. Analys visar på att både på en svensk marknad som på en svensk-norsk marknad krävs landbaserad vindkraft för att uppfylla de långsiktiga kvotkraven. Samtidigt indikerar modellanalys att det kan uppstå kortsiktiga priseffekter till följd av olika utformning av kvotkraven. Hur stor denna effekt är beror bland annat på viljan att spara certifikat, och därmed hur stor den över tid prisutjämnande effekten av sparande blir.

Elcertifikatpriset är emellertid känsligt för vilken kvotkurva som väljs i Norge. Vid en linjär norsk kvotkurva med hög initial kvotnivå finns möjligheten att priset på elcertifikat ökar jämfört med dagens nivå. Det är därför viktigt att Norge utformar sin kvotkurva efter det scenario av utbyggnad som kan anses mest troligt och som också kan accepteras av båda länderna. Om många projekt står i startgroparna för att byggas, men väntar på elcertifikatsystemets införande, måste kvotkurvan börja initialt högt för att inte priset ska sjunka alltför mycket. Det är samtidigt viktigt att inte bara se till de kortsiktiga prisförändringarna. Allt annat lika så kommer det totala antalet annullerade elcertifikat att vara detsamma, sett över hela perioden fram till och med år 2035, oavsett konstruktion på kvotkurvan.

Det finns osäkerheter, inledningsvis, vad gäller de kortsiktiga priseffekterna. Detta kan få en återhållande effekt på investeringar i förnybar elproduktion på kort sikt. Mot den bakgrunden är det centralt att minska på olika osäkerhetsfaktorer där så är möjligt. Ur ett politiskt- och myndighetsperspektiv, och för aktörerna på marknaden, är det av stor vikt att så tidigt som möjligt klargöra ramverken. Det gäller dels att nå ett beslut kring en gemensam marknad, men också att klargöra de detaljerade förutsättningarna för en sådan marknad.

Andra osäkerhetsfaktorer, där potentialen för olika typer av förnybar el är en viktig faktor, är svårare att göra något åt. Det är å andra sidan den typen av osäkerhet som en marknad tenderar att vara särskilt bra på att själv hantera.

Ökningen i utbyggnaden av den förnybara elproduktionen innebär behov av stamnätsutbyggnad och utbyggnad av nät på lägre spänningsnivåer. Detta påverkar kostnaden för vindkraftsproducenten och för elkunden framförallt på lång sikt.

En ökad produktion av förnybar el kan leda till ett utbudsöverskott på elmarknaden. Det skulle sänka elpriset vilket gynnar en del aktörer. Detta bör analyseras närmare, liksom konsekvenser av en ökad elexport.

• Sida 115
•  Original

Hur stor är den gemensamma ambitionsnivån?

Sveriges kvotkurva är konstruerad för att stimulera utbyggnad av 13,2 TWh under perioden 2012 till 2020. Vid ett gemensamt elcertifikatsystem från den 1 januari 2012 där Norge antar samma bidrag som Sverige bör respektive lands ökning vara 13,2 TWh för perioden 2012 till 2020. Den gemensamma ökningen blir då 26,4 TWh.

Vilken produktion som bedöms komma in i ett gemensamt elcertifikatsystem

Beräkningar visar att den gemensamma ambitionen i Norge och Sverige kan medföra utökad vattenkraftsproduktion i framförallt Norge, utökad biobaserad kraftproduktion i framförallt Sverige och landbaserad vindkraftsproduktion i båda länderna. Vindkraften utgör mer än hälften av den tillkommande produktionen.

Förutsättningar för vindkraftsproduktion finns i båda länderna och det är slutligen marknaden, givet de skillnader som finns mellan länderna, som kommer avgöra var vindkraften kommer att byggas.

Produktionen i Sverige år 2020 skulle kunna bli något lägre vid ett gemensamt system än i ett separat svenskt. Detta bland annat beroende på antagandet (i denna rapport) om lika fördelning av vindkraftsutbyggnaden mellan de båda länderna samtidigt som potentialen för ny vattenkraft i Norge är större än potentialen för fortsatt utbyggnad av biobränslekraftvärme i Sverige.

Vad innebär en gemensam elcertifikatmarknad för elkunden och för investeraren?

En gemensam elcertifikatmarknad minskar, enligt Energimyndighetens bedömning, riskerna för höga elcertifikatpriser. Konsekvenserna för elkunden av en utvidgad marknad bör därför vara positiva, detta under förutsättning att utbyggnaden av den förnybara elproduktionen kan genomföras som planerat och att det inte uppkommer flaskhalsar i tillståndsprocesser etc.

Inledningsvis kan förändringen som en gemensam elcertifikatmarknad med Norge innebär samtidigt innebära en viss osäkerhet för investerare. Det kan kortsiktigt bli något lägre elcertifikatpriser eftersom det ser ut att finnas viss potential för billigare produktion i Norge än i Sverige, vilket inledningsvis skulle kunna påverka priserna. En större marknad innebär å andra sidan en stabilare och mer likvid marknad, kanske också en intressantare marknad att investera i.

Nästa kontrollstation blir ett viktigt tillfälle till utvärdering och analys av om förändringar behöver genomföras. Vid en gemensam marknad behöver en sådan kontrollstation genomföras gemensamt med Norge.

• Sida 116
•  Original

Vissa grundläggande funktioner och regler behöver vara desamma i båda länderna

För en väl fungerande gemensam elcertifikatmarknad behöver vissa grundläggande funktioner och regler vara desamma i båda länderna; att systemet är kvotpliktsbaserat, att kvotplikten ligger på användarsidan, deklarations- och annulleringstidpunkt, systemets livslängd och långsiktiga kvotsättning, kvotpliktsavgift, elcertifikatens giltighet, värde och livslängd, att registerfunktionen är sammanlänkad, att utträde från marknaden är reglerat.

Torv är certifikatberättigat i Sverige men kommer sannolikt inte vara det i Norge.

Så lika förutsättningar som möjligt i de båda länderna

Tider och processer för tillståndshanteringen behöver vara någorlunda jämförbara, men marknaden kommer även att kunna hantera olikheter.

Vid ett gemensamt elcertifikatsystem möts en producent av samma stödnivå i de båda länderna (elcertifikatpriset). Producenten kan samtidigt mötas av olika praxis för fördelning av kostnader och olika principer för äganderätt. Sådana skillnader mellan länderna kan påverka konkurrensförutsättningarna:

• Fördelningen av kostnad för nätförstärkning är ett sådant exempel.

En norsk producent betalar idag inte för den förstärkning som behövs i det befintliga maskade¹ nätet. En svensk producent betalar sin kundspecifika kostnad för detta.

• Den norska begränsningen för ägarskap innebär att del av den beräknade potentialen för norsk vattenkraft (ca 4 TWh) endast kan byggas ut av norsk offentlig ägare.

Principer för kostnadsfördelning (producent/kundkollektiv) av nätkostnader bör harmoniseras.

Elcertifikatsystemet kan inte utgöra grund för att ändra norsk lag där ägandeskapet av produktionsanläggningar regleras, men anpassningar skulle kunna göras för vad som ska vara certifikatberättigat. Energimyndigheten anser dock att en sådan begränsning i ägarskap för vattenkraft skulle skapa ett avsteg från principen om teknikneutralitet och skulle minska möjligheten att nå de kostnadsfördelar ett gemensamt system ger. En gemensam elcertifikatmarknad ska bidra till att sänka kostnaderna för att nå uppsatta mål. Att införa en storleksbegränsning för vilken vattenkraft som berättigar till elcertifikat skulle leda till att målet nås till en högre kostnad än utan sådan begränsning (i och med den norska vattenkraftens relativt låga kostnadsläge.) Energimyndigheten anser därför att konsekvenserna av begränsningen av ägandet av norsk vattenkraft bör accepteras.

¹ Ledningarna är ihopkopplade på flera ställen så att elen har flera vägar att gå (SvK)

• Sida 117
•  Original

Övriga stödsystem för förnybar elproduktion, t ex det svenska pilotstödet, innebär stöd till teknikutveckling och fungerar därför parallellt med elcertifikatsystemet. Det är fortsatt viktigt att stimulera till teknikutveckling. En öppenhet och information mellan länderna kring svenska och norska forskningsmedel bör gälla. Om ett gemensamt elcertifikatsystem mellan länder ska kunna uppnås måste vissa skillnader accepteras.

Snabbt beslut kring ett gemensamt system

Det som utifrån ett investerarperspektiv främst karaktäriserar ett elcertifikatsystem jämfört med ett fastprissystem är osäkerheten om framtida priser. Ett gemensamt certifikatsystem med Norge upplevs av de flesta aktörer som positivt. Dock omgärdas en sådan förändring av osäkerheter, särskilt på kort sikt. Det är därför viktigt att informera om hur utökningen och övergången planeras att genomföras. Det finns annars en risk att vissa investeringar skjuts på framtiden och att utbyggnaden av förnybar elproduktion stannar upp. Osäkerhet kring utvidgningen bedöms ge en påverkan främst i Norge.

Hur ska den tillkommande produktionen fördelas mellan länderna i rapporteringen av förnybartdirektivet?

Enligt direktivet kan den elproduktion från förnybara energikällor som tillkommer genom ett gemensamt elcertifikatsystem beaktas vid beräkning av det nationella åtagandet. En fördelningsnyckel kan användas för att omfördela erhållna ökningar vid beräkning av det nationella åtagandet i förnybartdirektivet. Att ta fram en fördelningsnyckel innebär att identifiera hur stora ökningar som har skett i deltagande länder, och att komma överens om hur ökningarna ska fördelas. Nivån på ökningar, och hur ökningarna fördelas mellan deltagande länder, kan erhållas genom att studera utfärdade elcertifikat till nyetablerade anläggningar i respektive land. Vid ett gemensamt elcertifikatsystem där Sverige och Norge antar samma ambitionsnivå bör erhållna ökningarna fördelas lika mellan länderna, oavsett var produktionen har byggts. Principen om hur erhållna ökningar ska fördelas bör ingå i den slutgiltiga överenskommelsen om ett gemensamt elcertifikatsystem.

Ska fler länder kunna ansluta till elcertifikatsystemet?

Om ett gemensamt elcertifikatsystem med Norge genomförs, och om det fungerar som planerat, bör det vidare arbetet kring samarbetsmekanismerna i förnybartdirektivet inriktas på att få med ytterligare länder. Om inte ett gemensamt elcertifikatsystem med Norge genomförs bör arbetet riktas in på att undersöka förutsättningar för ett gemensamt system med något annat land.

Parallellt är det viktigt för Sverige att följa, och aktivt delta i, det arbete som idag bedrivs gemensamt inom EU.

• Sida 118
•  Original

Tillståndsprocesser, begränsningar kan ge konsekvenser

Det kommer att bli viktigt att följa hur tillståndsprocesserna samt hur regler och hantering kring nätutbyggnaden fortlöper i de båda länderna. Dessa processer behöver följas kontinuerligt. Bättre fungerande process i ett av länderna skulle kunna stimulera det andra landet till förbättringar. Det måste dock bedömas som mycket svårt att uppnå full konkurrensneutralitet på detta område. Vindkraftsutbyggnaden är viktig men även fortsättningsvis kommer utbyggnad att behöva vägas mot andra samhällsintressen.

Eftersom det bedöms finnas gott om vindkraftpotential i båda länderna till en kostnad på omkring 65–70 öre/kWh bör marginalkostnaden för elcertifikat inte påverkas alltför mycket om vindkraftsutbyggnadstakten (av någon anledning, exempelvis tillståndsprocesser) begränsas i bara ett av länderna. Det finns dock en risk att marginalkostnaden kortsiktigt kan bli hög. Begränsningen kan i sådana fall leda till kortvarigt högre elcertifikatpris. På längre sikt utgör inte utbyggnadsbegränsningen i ett av länderna något hinder, i detta fall, eftersom den gemensamma potentialen är stor.

Nätutbyggnad behövs

Nätutbyggnad är centralt för utbyggnaden av den förnybara elproduktionen och kommer att behöva genomföras även om inte ett gemensamt svensk-norskt elcertifikatsystem realiseras. Stamnätsutbyggnad kommer att bli viktig för exporten av den nordiska elen till kontinenten. Även utbyggnad av nät på lägre spänningsnivåer kommer att behövas. Det kan uppstå trappstegseffekter när befintliga nät till att börja med kan klara en viss mängd tillkommande produktion.

Kommande kontrollstation blir viktig

Utvecklingen inom en eventuell gemensam elcertifikatmarknad behöver följas upp gemensamt med Norge i kommande kontrollstation. Klarar marknaden att hantera den gemensamma ambitionen och fungerar utvecklingen som planerat? Fungerar tillståndsgivningen för elnät och etablering av produktionsanläggning utan flaskhalsproblem? Hur utvecklas elanvändningen? Behöver åtgärder genomföras för att förbättra funktionen i elcertifikatsystemet? Ska kostnaden fördelas på fler kunder?

Om kostnaden i senare kontrollstation bedöms som orimligt hög på grund av brist på tillkommande produktion, ökade kostnader för förnybar produktion eller förändring av elanvändningen kan det bli aktuellt att göra en avvägning mellan kostnader och ambition. Det kan i samband med kommande kontrollstation också analyseras om ytterligare land kan ansluta till systemet.

Processerna för utbyggnad och anslutning av den förnybara elproduktionen kommer att behöva följas kontinuerligt, även mellan kontrollstationerna.

• Sida 119
•  Original

Energimyndighetens lagtextförslag – Gemensamt elcertifikatsystem med Norge

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. Ändamål och definitioner m.m.

2 § I denna lag används följande beteckningar med den betydelse som här anges:

1. förnybar energikälla: vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi, biobränslen och vattenkraft,

2. elcertifikat: ett av staten utfärdat bevis om att en megawattimme förnybar el har producerats med iakttagande av bestämmelserna i denna lag och i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen,

3. certifikatberättigad producent: en innehavare av en godkänd produktionsanläggning för förnybar el,

4. elleverantör: den som yrkesmässigt levererar el som har producerats av honom själv eller av någon annan,

5. elintensiv industri: ett företag i sin helhet eller en del av ett företag som utgör en egen verksamhet eller verksamhetsgren, där det

a) bedrivs och under de senaste tre åren har bedrivits industriell tillverkning i en process i vilken det använts i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet av den elintensiva industrins produktion, eller

2. elcertifikat: ett av en stat utfärdat bevis om att en megawattimme förnybar el har producerats med iakttagande av bestämmelserna i den utfärdade statens lagar och i föreskrifter som meddelats med stöd av sådana lagar,

• Sida 120
•  Original

b) bedrivs ny verksamhet med industriell tillverkning i en process i vilken det används eller beräknas användas i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet av den elintensiva industrins produktion, eller

c) bedrivs verksamhet för vilken avdrag får göras för skatt på elektrisk kraft enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

6. förädlingsvärde: skillnaden mellan den elintensiva industrins sammanlagda omsättning och sammanlagda inköp, så som dessa begrepp är att förstå enligt 1 kap. 8 § lagen om skatt på energi.

3 kap. Kontoföring av elcertifikat

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § Kontoföringsmyndigheten skall kontoföra elcertifikat i ett elcertifikatsregister. Registret skall föras med hjälp av automatiserad behandling. Lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument skall inte tillämpas på kontoföringen av elcertifikat.

1 § Kontoföringsmyndigheten ska kontoföra elcertifikat i ett elcertifikatsregister. Registret ska föras med hjälp av automatiserad behandling. Lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument ska inte tillämpas på kontoföringen av elcertifikat.

Elcertifikat utfärdade av annan stat får kontoföras i elcertifikatregistret och elcertifikat får överföras till annan stats register enligt de närmare föreskrifter som får meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten.

• Sida 121
•  Original

5 kap. Kvotpliktsavgift

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § Den som är kvotpliktig skall till staten betala en särskild avgift (kvotpliktsavgift), om

1. den kvotpliktige i sin deklaration enligt 4 kap. 9 § 2 eller 6 kap. 7 c § första stycket har angett ett mindre antal elcertifikat än som omfattas av kvotplikten, eller

2. i annat fall, det antal elcertifikat som omfattas av kvotplikten enligt en deklaration enligt 4 kap. 9 § eller 6 kap. 7 c § första stycket inte kunnat annulleras på den kvotpliktiges certifikatkonto. Avgiften beräknas per certifikat som enligt bestämmelserna i första stycket inte annullerats på den kvotpliktiges certifikatkonto och uppgår till 150 procent av det volymvägda medelvärdet av certifikatpriset under perioden från och med den 1 april beräkningsåret till och med den 31 mars påföljande år. De kvotpliktsavgifter som belöper på åren 2004 och 2005 skall inte överstiga 175 respektive 240 kronor per elcertifikat.

1 § Den som är kvotpliktig ska till staten betala en särskild avgift (kvotpliktsavgift), om

1. den kvotpliktige i sin deklaration enligt 4 kap. 9 § 2 eller 6 kap. 7 c § första stycket har angett ett mindre antal elcertifikat än som omfattas av kvotplikten, eller

2. i annat fall, det antal elcertifikat som omfattas av kvotplikten enligt en deklaration enligt 4 kap. 9 § eller 6 kap. 7 c § första stycket inte kunnat annulleras på den kvotpliktiges certifikatkonto. Avgiften beräknas per certifikat som enligt bestämmelserna i första stycket inte annullerats på den kvotpliktiges certifikatkonto och uppgår till 150 procent av det volymvägda medelvärdet av certifikatpriset under perioden från och med den 1 april beräkningsåret till och med den 31 mars påföljande år. De kvotpliktsavgifter som belöper på åren 2004 och 2005 ska inte överstiga 175 respektive 240 kronor per elcertifikat.

Regeringen får meddela föreskrifter om vilka andra staters certifikatpriser som vid beräkningen av andra stycket även ska ligga till grund för kvotpliktsavgiften.

• Sida 122
•  Original

Lagförslag i Näringsdepartementets promemoria

Förslag till lag om elcertifikat

Härigenom föreskrivs följande

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om elcertifikat som syftar till att främja produktion av förnybar el.

Definitioner

2 § I denna lag betyder:

1. förnybar el: produktion av elektricitet med användande av förnybara energikällor och torv,

2. förnybar energikälla: vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi, biobränslen och vattenkraft,

3. anläggning: elproduktionsanläggning med en eller flera produktionsenheter bakom samma mätpunkt,

4. elcertifikat: ett av staten utfärdat bevis om att en megawattimme förnybar el har producerats,

5. kvotplikt: en skyldighet att inneha och annullera elcertifikat i förhållande till försäljning eller användning av el,

6. beräkningsår: föregående kalenderår,

7. elleverantör: den som yrkesmässigt levererar el,

8. elintensiv industri: ett företag eller en del av ett företag som utgör en egen verksamhet eller verksamhetsgren, där det

a) bedrivs och under de senaste tre åren har bedrivits industriell tillverkning i en process i vilken det använts i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet, eller

b) bedrivs ny verksamhet med industriell tillverkning i en process i vilken det används eller beräknas användas i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet, eller

c) bedrivs verksamhet för vilken avdrag får göras för skatt på elektrisk kraft enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

9. förädlingsvärde: skillnaden mellan den elintensiva industrins sammanlagda omsättning och sammanlagda inköp, så som dessa begrepp är att förstå enligt 1 kap. 8 § lagen om skatt på energi.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om vad som avses med biobränslen i 2.

3 § Om flera produktionsenheter för vindkraft eller vattenkraft finns i närheten av varandra och gemensamt matar in el på ledningsnätet får de anses som separata anläggningar vid tillämpningen av denna lag.

4 § Regeringen ska utse den eller de myndigheter som ska handlägga de frågor som enligt denna lag, eller enligt föreskrifter som har meddelats

• Sida 123
•  Original

med stöd av lagen, ligger på tillsynsmyndigheten respektive kontoföringsmyndigheten.

Gemensamma elcertifikatmarknader

5 § Elcertifikat som har utfärdats för produktion av förnybar el i en annan stat får användas för uppfyllelse av kvotplikt enligt denna lag om det svenska elcertifikatsystemet genom en internationell överenskommelse har samordnats med elcertifikatsystemet i den andra staten i syfte att skapa en gemensam elcertifikatmarknad.

Om en gemensam elcertifikatmarknad inrättas enligt första stycket ska det elcertifikatregister som avses i 3 kap. 1 § första stycket utformas så att ländernas elcertifikat kan överföras och annulleras elektroniskt i registret. Den prisinformation som avses 3 kap. 14 § första stycket ska beräknas utifrån uppgifter för den gemensamma elcertifikatmarknaden.

2 kap. Tilldelning av elcertifikat Allmänna förutsättningar

1 § Innehavaren av en anläggning som är tagen i drift och helt eller delvis kan producera förnybar el är berättigad att tilldelas elcertifikat om förutsättningar för tilldelning enligt denna lag är uppfyllda.

2 § Tillsynsmyndigheten ska efter skriftlig ansökan från innehavaren av en anläggning godkänna anläggningen och fastställa en tilldelningsperiod innan tilldelning av elcertifikat för produktionen får påbörjas.

Detta gäller även för tilldelning vid produktionsökningar enligt 8 § eller för ny tilldelningsperiod enligt 9 §.

3 § Kontoföringsmyndigheten får bara tilldela elcertifikat för sådan förnybar el vars inmatade mängd och dess fördelning över tiden har mätts och rapporterats till myndigheten.

Om inmatningen från anläggningen sker till ett elnät som används utan stöd av nätkoncession ska innehavaren av anläggningen svara för mätningen och rapporteringen.

Om endast en del av elproduktionen i en anläggning berättigar till elcertifikat eller om el produceras med användande av biobränsle ska innehavaren särskilt beräkna och rapportera sådan elproduktion.

4 § I en anläggning där produktionen av el sker med användning av flytande biobränslen får elcertifikat bara tilldelas om biobränslena är att anse som hållbara enligt lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

Särskilda krav för el som produceras med användande av vattenkraft

5 § För el som produceras med användande av vattenkraft får elcertifikat endast tilldelas om produktionen sker i en anläggning som

• Sida 124
•  Original

1. tagits i drift första gången efter utgången av 2002, eller

2. var i drift den 1 maj 2003 och som då hade en installerad effekt som inte var högre än 1 500 kilowatt, eller

3. tagits ur drift före den 1 juli 2001 och som därefter tagits i drift efter utgången av 2002 om det har gjorts sådana omfattande ombyggnader eller andra investeringar att anläggningen ska anses som en ny anläggning.

Om produktionen i en anläggning som avses i 1 ersätter tidigare produktion får tilldelning av elcertifikat endast ske för produktionsökningar enligt 8 § första stycket. Tilldelning enligt 3 ska ske i enlighet med vad som anges i 9 § tredje stycket.

6 § För el som produceras med användande av vattenkraft, och som inte omfattas av 5 §, får tilldelning av elcertifikat även ske om tillsynsmyndigheten i det enskilda fallet finner att

1. ett myndighetsbeslut, eller föreskrifter i annan lag eller förordning, ställer nya krav på hur verksamheten ska bedrivas eller hur anläggningen ska vara utformad och detta innebär att verksamhetens ekonomiska förutsättningar ändras på ett sådant ingripande sätt att en långsiktigt lönsam produktion inte kan ske om innehavaren inte tilldelas elcertifikat, eller

2. innehavaren i annat fall än som avses i 1 avser att göra omfattande ombyggnader eller andra stora investeringar i anläggningen och dessa varit så kostsamma att en långsiktigt lönsam produktion inte kan ske om innehavaren inte tilldelas elcertifikat.

Första stycket 2 gäller endast anläggningar som har en installerad effekt om högst 15 megawatt.

Tilldelningsperioder

7 § För produktion i en anläggning som för första gången har tagits i drift från och med 1 maj 2003 får tilldelning av elcertifikat ske i högst femton år från tillsynsmyndighetens godkännande av anläggningen.

För en anläggning som för första gången har tagits i drift före den 1 maj 2003 får dock tilldelning av elcertifikat ske

1. för produktion till och med den 31 december 2014, om elen produceras med användande av biobränslen, vindkraft eller vattenkraft och statligt bidrag till en investering eller ombyggnad i anläggningen har getts efter den 15 februari 1998 enligt ett program för vissa investeringar inom energiområdet, eller

2. i andra fall än de som avses i 1, för produktion till och med den 31 december 2012.

8 § I anläggningar där el produceras med användande av vattenkraft får tilldelning av elcertifikat ske för varaktiga produktionsökningar från och med 1 maj 2003.

I andra anläggningar än de som avses i första stycket får tilldelning av elcertifikat ske för varaktiga produktionsökningar från och med 1 januari 2007 om produktionsökningen har skett till följd av investeringar i anläggningen.

• Sida 125
•  Original

Tilldelning enligt första och andra styckena får ske i högst femton år från den dag produktionen ökade.

9 § Tilldelning av elcertifikat för produktionen i en anläggning som tidigare har tilldelats elcertifikat enligt 7 eller 8 § får ske endast om det har gjorts sådana omfattande ombyggnader eller andra investeringar i anläggningen att den ska anses som en ny anläggning.

Första stycket gäller dock inte en anläggning där el produceras med användande av vattenkraft som har en installerad effekt som är högre än 1 500 kilowatt och som endast har tilldelats elcertifikat för varaktiga produktionsökningar enligt 8 § första stycket.

Tillsynsmyndigheten prövar frågan om en anläggning ska anses som en ny anläggning och ska fastställa från vilket datum den i sådant fall är att anse som ny. Tilldelning av elcertifikat får ske i högst femton år, från dagen för tillsynsmyndighetens beslut att anläggningen är att anse som ny.

10 § Om det funnits hinder för tilldelning av elcertifikat under en period får tillsynsmyndigheten förlänga tilldelningsperioden med motsvarande period om det finns synnerliga skäl.

11 § Tilldelning av elcertifikat får inte i något fall ske för produktion som skett efter utgången av år 2035.

Förhandsbesked

12 § Tillsynsmyndigheten ska efter skriftlig ansökan av anläggningens innehavare lämna förhandsbesked om möjligheten att få en anläggning godkänd enligt 5 § första stycket 3, 6 § första stycket 2, 8 eller 9 §.

Förhandsbesked enligt första stycket får förenas med villkor och är bindande vid en senare prövning av godkännande.

Bemyndiganden

13 § Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om

1. mätning och rapportering enligt 3 §,

2. villkoren för att meddelas elcertifikat för produktionsökningar enligt 8 §,

3. de åtgärder som krävs för att en anläggning ska anses som ny enligt 5 § första stycket 3 och 9 §.

3 kap. Kontoföring av elcertifikat Elcertifikatregister

1 § Kontoföringsmyndigheten ska föra ett elektroniskt register över elcertifikat. I detta register ska elcertifikaten utfärdas, överlåtas och annulleras.

• Sida 126
•  Original

Registret ska bestå av certifikatkonton som kontoföringsmyndigheten ska lägga upp för elcertifikatberättigade innehavare av anläggningar samt för kvotpliktiga och deklarationsskyldiga.

Efter skriftlig ansökan ska kontoföringsmyndigheten lägga upp certifikatkonton för dem som inte omfattas av andra stycket.

Tilldelning av elcertifikat genom registrering

2 § Tilldelning av elcertifikat sker genom att kontoföringsmyndigheten registrerar elcertifikat på de certifikatkonton som tillhör elcertifikatberättigade innehavare av anläggningar. Elcertifikatet ska ha ett identifieringsnummer och en uppgift om vilken dag det tilldelas anläggningens innehavare.

Registrering enligt första stycket ska ske snarast sedan tillsynsmyndigheten underrättat kontoföringsmyndigheten om att en anläggning är godkänd enligt 2 kap. 2 § och rapport om den elcertifikatberättigande elproduktionen kommit in till kontoföringsmyndigheten.

Om tillsynsmyndigheten har fattat beslut som avses i 5 kap. 7 § ska kontoföringsmyndigheten tilldela innehavaren elcertifikat i enlighet med beslutet.

Överlåtelse av elcertifikat

3 § När ett elcertifikat har överlåtits ska kontoföringsmyndigheten efter ansökan från överlåtaren genast registrera överlåtelsen på förvärvarens certifikatkonto. Kontoföringsmyndigheten ska även registrera försäljningspriset för elcertifikaten och ange tidpunkten för registreringen.

Har förvärvaren ansökt om att det överlåtna certifikatet ska registreras på hans konto, ska en preliminär registrering av överlåtelsen göras på överlåtarens certifikatkonto. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga överlåtaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om överlåtaren inte invänder mot ansökan inom denna tid, ska de överlåtna certifikaten registreras på förvärvarens konto.

Pantsättning av elcertifikat

4 § Om panträtt har upplåtits i ett elcertifikat ska kontoföringsmyndigheten efter ansökan från pantsättaren genast registrera pantsättningen på pantsättarens certifikatkonto. Tidpunkten för registreringen ska anges.

Har panthavaren ansökt om att en pantsättning ska registreras, ska en preliminär registrering av pantsättningen göras på pantsättarens konto. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga pantsättaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om pantsättaren inte invänder mot ansökan inom denna tid, ska pantsättningen slutligt registreras på pantsättarens konto.

5 § När en pantsättning av ett elcertifikat har upphört ska kontoföringsmyndigheten efter ansökan från panthavaren genast ta bort uppgiften om pantsättning från pantsättarens certifikatkonto.

• Sida 127
•  Original

Har pantsättaren gjort en ansökan om att registreringen om pantsättningen ska tas bort, ska en preliminär registrering om pantsättningens upphörande göras på pantsättarens konto. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga panthavaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om panthavaren inte invänder mot ansökan inom denna tid, ska registreringen om pantsättningen tas bort.

Ansökan om registrering i elcertifikatregistret

6 § En ansökan om registrering i elcertifikatregistret ska göras skriftligen på formulär som tillhandahålls av kontoföringsmyndigheten och vara signerad elektroniskt.

En ansökan om registrering i elcertifikatregistret ska innehålla de uppgifter som anges på formuläret.

7 § Om en ansökan om registrering i elcertifikatregistret inte uppfyller kraven i 6 § första stycket ska kontoföringsmyndigheten avvisa den.

Om en ansökan om registrering i elcertifikatregistret inte uppfyller kraven i 6 § andra stycket ska sökanden föreläggas att komplettera ansökan. Om ett sådant föreläggande inte följs ska kontoföringsmyndigheten avslå ansökan.

Om kontoföringsmyndigheten har förelagt en sökande att komplettera en ansökan som avses i 3, 4 eller 5 § ska myndigheten göra en preliminär registrering av uppgifter om överlåtelse eller pantsättning på certifikatkontot. Slutlig registrering ska göras när samtliga uppgifter har inkommit.

8 § Kontoföringsmyndigheten ska avslå en ansökan om registrering i elcertifikatregistret om en överlåtare, pantsättare eller panthavare gjort en invändning som avses i 3 andra stycket, 4 andra stycket eller 5 § andra stycket och invändningen inte uppenbarligen saknar fog.

Kontoföringsmyndigheten ska även avslå en ansökan om registrering i elcertifikatregistret om ansökan avser överlåtelse av ett elcertifikat för vilket pantsättning är registrerad eller om den registrering som ansökan avser inte är förenlig med en befintlig registrering enligt 4 § eller 9 §.

Registrering av underrättelse

9 § Om kontoföringsmyndigheten har underrättats om att en innehavare av ett certifikatkonto gått i konkurs ska detta registreras på certifikatkontot. Detsamma gäller om myndigheten har underrättats om att ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt denna lag har utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring.

När kontoföringsmyndigheten har underrättats om att ett konkursbeslut upphävts, att en konkurs avslutats eller att en sådan åtgärd som avses i första stycket har upphävts eller återgått, ska en sådan registrering som nämns i första stycket tas bort.

• Sida 128
•  Original

Rättsverkan av en registrering

10 § En innehavare av ett certifikatkonto ska, om inget annat framgår av registreringar på kontot, anses ha rätt att förfoga över de elcertifikat som finns registrerade på kontot.

11 § Har samma elcertifikat överlåtits till flera var för sig, har den överlåtelse företräde som registrerades först. Registreringen ger dock inte en överlåtelse företräde framför en tidigare överlåtelse om förvärvaren, när överlåtelsen registrerades, kände till eller borde ha känt till den tidigare överlåtelsen.

Detta ska tillämpas även på förvärv genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärvssätt, när fråga uppkommer om företrädet mellan ett sådant förvärv och en annan överlåtelse.

Vid tillämpningen av första och andra styckena ska en preliminär registrering ha samma rättsverkan som en slutlig registrering.

12 § Har ett elcertifikat i annat fall än som avses i 18 § överlåtits av någon som inte ägde det, blir överlåtelsen giltig om certifikatet vid tidpunkten för överlåtelsen var registrerat på överlåtarens certifikatkonto och överlåtelsen har registrerats samt förvärvaren då varken kände till eller borde ha känt till att överlåtaren inte ägde certifikatet. Detta gäller även vid överlåtelse från den som ägde elcertifikatet, men som saknade rätt att förfoga över det genom överlåtelse.

Vid tillämpningen av första stycket ska en preliminär registrering ha samma rättsverkan som en slutlig registrering.

13 § En pantsättning av ett elcertifikat behandlas lika med en överlåtelse vid tillämpningen av 18 och 19 §§.

Underrättelse till kontohavaren

14 § När kontoföringsmyndigheten gjort en registrering på ett certifikatkonto, ska kontohavaren skriftligen underrättas om det.

Kontoföringsmyndigheten ska årligen, senast vid januari månads utgång, underrätta certifikatkontohavaren om innehållet på hans konto per den 31 december föregående kalenderår.

Rättelse av uppgift på certifikatkonto

15 § En uppgift på ett certifikatkonto ska rättas, om den innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Den vars rätt berörs ska ges möjlighet att yttra sig, om inte rättelsen är till förmån för denne eller yttrandet annars är uppenbart obehövligt.

• Sida 129
•  Original

Offentliggörande av information

16 § Kontoföringsmyndigheten ska fortlöpande offentliggöra information om överlåtelser av elcertifikat. Informationen ska avse tidpunkten för överlåtelsen, antalet överlåtna elcertifikat och priset för elcertifikaten.

Myndigheten ska vidare fortlöpande offentliggöra dels det volymvägda medelvärdet av priset på elcertifikaten under de närmast föregående tolv månaderna, dels antalet elcertifikat som tilldelats elproducenter under samma period.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om framtagande och offentliggörande av information och om beräkning av det volymvägda medelvärdet av priset på elcertifikaten enligt första stycket.

Behandling av personuppgifter

17 § Om inget annat följer av denna lag eller av föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, tillämpas personuppgiftslagen (1998:204) vid behandling av personuppgifter vid kontoföring av elcertifikat i elcertifikatsregistret.

Kontoföringsmyndigheten är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen för den behandling av personuppgifter som utförs i elcertifikatsregistret.

18 § I fråga om personuppgifter ska registret ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för

1. verksamhet för vilken staten eller kommun ansvarar enligt lag eller annan författning och

a) som avser elcertifikat som registreras i elcertifikatsregistret,

b) som för att kunna fullgöras förutsätter tillgång till information om elcertifikat, eller

c) som avser fullgörande av underrättelseskyldighet,

2. omsättning av elcertifikat, och

3. affärsverksamhet, kreditgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där information om elcertifikat utgör underlag för prövningar eller beslut.

19 § Kontoföringsmyndigheten ska på begäran lämna ut uppgift i elcertifikatsregistret till tillsynsmyndigheten.

Tillsynsmyndigheten får ha direktåtkomst till elcertifikatsregistret.

4 kap. Kvotplikt Kvotpliktiga aktörer

1 § Kvotpliktiga är

1. elleverantörer,

2. elanvändare som använder el som de själva producerat om mängden el uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår eller har producerats i en anläggning med en installerad effekt som är högre än 50 kilowatt,

• Sida 130
•  Original

3. elanvändare som har importerat eller köpt el på den nordiska elbörsen, och

4. elintensiva industrier som har registrerats.

Kvotpliktens innebörd

2 § Den som har varit kvotpliktig under beräkningsåret ska den 1 april året därefter inneha elcertifikat för annullering i förhållande till sin försäljning respektive användning av el under beräkningsåret.

Deklarationsskyldighet

3 § Den som har varit kvotpliktig under beräkningsåret ska senast den 1 mars året därefter skriftligen i en deklaration till tillsynsmyndigheten lämna uppgifter om den el som ska ligga till grund för beräkningen av kvotplikten enligt 3 och 4 §§ och det antal elcertifikat som ska annulleras.

Kvotpliktens omfattning

4 § Kvotplikten beräknas enligt vad som framgår av följande tabell.

Beräkningsår Antal elcertifikat för kvotplikt per såld eller använd MWh el

2003 0,074 2004 0,081 2005 0,104 2006 0,126 2007 0,151 2008 0,163 2009 0,170 2010 0,179 2011 0,179 2012 0,179 2013 0,135 2014 0,142 2015 0,143 2016 0,144 2017 0,152 2018 0,168 2019 0,181 2020 0,195 2021 0,190 2022 0,180 2023 0,170 2024 0,161 2025 0,149 2026 0,137 2027 0,124

• Sida 131
•  Original

2028 0,107 2029 0,092 2030 0,076 2031 0,061 2032 0,045 2033 0,028 2034 0,012 2035 0,008

Om den beräknade kvotplikten inte omfattar elcertifikat till ett heltal, ska antalet avrundas till närmaste heltal. Kvotplikten ska dock alltid omfatta minst ett elcertifikat.

Vid beräkningen av elleverantörens kvotplikt ska försäljningen av el anses motsvara den mängd el som elleverantören har fakturerat elanvändare under beräkningsåret.

Vid beräkningen av en elanvändares kvotplikt ska den del av användningen som består av el som köpts från en elleverantör anses motsvara den mängd el som elanvändaren fakturerats för under beräkningsåret.

5 § Vid beräkning av kvotplikten beaktas inte följande el.

1. El som matats in på det elektriska nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion (förlustel).

2. El som en elleverantör har levererat till en elanvändare utan ersättning i enlighet med ett avtal om intrångsersättning. Detta gäller dock bara om leveransen sker vid en lägre effekt än 50 kilowatt (frikraft).

3. El som har använts i produktionen av el (hjälpkraft).

4. El som har använts i den industriella tillverkningsprocessen i en elintensiv industri som har registrerats enligt 1 kap. 2 § 8 a eller b, eller el som har använts i sådan omfattning som avses i 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi om den elintensiva industrin har registrerats enligt 1 kap. 2 § 8 c.

5. El som en elanvändare själv har producerat och använt, i en anläggning som har en installerad effekt om högst 50 kilowatt.

6. El som en elanvändare själv har producerat och använt om den totala elproduktionen inte överstiger 60 megawattimmar. Om kvotplikten för en elintensiv industri endast omfattar sådan el som inte ska beaktas enligt 4 och övrig el inte överstiger 60 megawattimmar per år för de senaste tre beräkningsåren eller det år som avses i 1 kap. 2 § 8 b beaktas inte heller den övriga elen vid beräkning av kvotplikten.

Registrering av kvotplikt

6 § Tillsynsmyndigheten ska föra ett elektroniskt register över kvotpliktiga.

7 § Den som är kvotpliktig enligt 1 § första stycket 1, 2 eller 3 ska skriftligen anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Anmälan ska ske senast två veckor efter det att kvotplikten inträdde. Tillsynsmyndigheten ska registrera den kvotpliktige.

Om tillsynsmyndigheten har en välgrundad anledning att anta att någon är kvotpliktig enligt 1 § första stycket 1, 2 eller 3 utan att ha gjort en

• Sida 132
•  Original

anmälan enligt första stycket ska myndigheten registrera denne. Innan en sådan registrering sker, ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra sig.

Ett beslut om registrering gäller omedelbart.

8 § För att en elintensiv industri ska registreras som kvotpliktig ska en skriftlig ansökan om registrering av kvotplikt göras hos tillsynsmyndigheten. Om kraven i 1 kap. 2 § 8 a, b eller c är uppfyllda ska myndigheten fatta beslut om registrering.

Ett beslut om registrering gäller omedelbart.

Avregistrering av kvotplikt

9 § Den som inte längre är kvotpliktig enligt 1 § första stycket 1, 2 eller 3 ska skriftligen göra en anmälan om detta till tillsynsmyndigheten.

Anmälan ska ske senast två veckor efter det att kvotplikten upphörde. Tillsynsmyndigheten ska avregistrera den kvotpliktige.

Om det finns skäl att anta att någon inte har gjort en anmälan enligt första stycket ska tillsynsmyndigheten besluta om avregistrering trots att någon anmälan inte har gjorts. Innan en sådan avregistrering sker, ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra sig.

Ett beslut om avregistrering gäller omedelbart.

10 § Tillsynsmyndigheten ska avregistrera en elintensiv industri när kraven i 1 kap. 2 § 8 a,b eller c inte längre är uppfyllda.

Tillsynsmyndigheten ska även avregistrera en elintensiv industri om registreringen baserar sig på oriktiga eller vilseledande uppgifter eller om dess företrädare begär det.

Ett beslut om registrering gäller omedelbart.

Annullering av elcertifikat

11 § Tillsynsmyndigheten beslutar hur många elcertifikat som ska annulleras utifrån de uppgifter som lämnas av den kvotpliktige i deklarationen. Om tillsynsmyndigheten beslutar om annullering av fler elcertifikat än den kvotpliktige uppgivit i sin deklaration ska det överstigande antalet elcertifikat registreras som låsta på certifikatkontot i avvaktan på lagakraftvunnet beslut om kvotpliktens omfattning.

Tillsynsmyndigheten ska lämna uppgift till kontoföringsmyndigheten om det antal elcertifikat som ska annulleras och registreras som låsta.

12 § Kontoföringsmyndigheten ska, den 1 april varje år, eller efter lagakraftvunnet beslut som avses i 11 § första stycket, annullera och låsa det antal elcertifikat som tillsynsmyndigheten lämnar uppgift om.

Annullering och låsning får då inte ske av elcertifikat

1. som har pantsatts enligt en preliminär eller slutlig registrering på kontot,

2. som har utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring, eller

3. som har överlåtits enligt en preliminär registrering på kontot.

• Sida 133
•  Original

Bemyndiganden

13 § Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om

1. befrielse från deklarationsskyldighet som avses i 3 §,

2. registrering enligt 8 §, och

3. avregistrering enligt 10 §.

5 kap. Tillsyn

1 § Tillsynsmyndigheten ska utöva tillsyn över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Tillsynen omfattar dock inte kontoföringsmyndigheten.

Tillsynsmyndighetens befogenheter

2 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. En begäran får förenas med vite.

3 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att trygga efterlevnaden av de föreskrifter som omfattas av tillsynen. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

4 § Tillsynsmyndigheten ska på begäran få tillträde till anläggningar samt lokaler och områden som hör till sådana anläggningar i den utsträckning det behövs för tillsynen. Denna rätt omfattar inte bostäder.

Polismyndigheten ska lämna det biträde som behövs för tillsynen.

5 § Om det finns anledning anta att den som omfattas av tillsynen har begått brott, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i utredning av en fråga som har samband med den gärning som brottsmisstanken avser.

Återkallelse av godkännande och förhandsbesked

6 § Om tillsynsmyndigheten vid sin tillsyn finner att en anläggning inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande enligt 2 kap 2 §, eller att ett sådant godkännande har lämnats på grund av felaktiga eller vilseledande uppgifter i en ansökan om godkännande och dessa haft betydelse för rätten att tilldelas elcertifikat ska godkännandet återkallas.

Tillsynsmyndigheten ska även återkalla ett förhandsbesked enligt 2 kap. 12 § första stycket om de förutsättningar som låg till grund för beskedet har ändrats eller om förhandsbeskedet har lämnats på grund av oriktiga eller vilseledande uppgifter som haft betydelse för ärendets avgörande.

Ett beslut om återkallelse enligt första och andra styckena gäller omedelbart.

• Sida 134
•  Original

Nedsättning av elcertifikat

7 § Om tillsynsmyndigheten finner att produktion av el som rapporteras enligt 2 kap. 3 § tredje stycket inte ska berättiga till elcertifikat ska myndigheten besluta om nedsättning av tilldelning av elcertifikat och underrätta kontoföringsmyndigheten.

Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart.

Bevarande av underlag

8 § Den som är eller har varit kvotpliktig ska genom räkenskaper, anteckningar eller på annat sätt se till att det finns underlag för att fullgöra deklarationsskyldigheten eller, om deklarationsskyldighet inte föreligger, underlag för att styrka att kraven för registrering som elintensiv industri är uppfyllt och undantag från deklarationsskyldighet. Sådant underlag ska bevaras i sju år efter utgången av året efter beräkningsåret för kvotplikt.

Vissa särskilda skyldigheter

9 § Om den som är deklarationsskyldig inte lämnar deklaration i rätt tid, eller om en deklaration är ofullständig, får tillsynsmyndigheten förelägga den deklarationsskyldige att lämna en deklaration eller göra de kompletteringar som behövs.

Tillsynsmyndigheten får också förelägga den deklarationsskyldige att lämna uppgifter och visa upp handlingar i den utsträckning det behövs för kontroll av att deklarationen är korrekt.

Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

10 § Innehavare av nätkoncession är skyldig att på begäran av tillsynsmyndigheten lämna uppgifter om den överföring av el som skett till elanvändare som avses i 4 kap. 1 §. En sådan begäran får förenas med vite.

11 § Elcertifikatberättigade producenter samt elleverantörer ska efter tillsynsmyndighetens begäran lämna de statistikuppgifter som myndigheten behöver. En sådan begäran får förenas med vite.

6 kap. Avgift er Kvotpliktsavgift

1 § Den som är kvotpliktig ska till staten betala en särskild avgift (kvotpliktsavgift), om

1. den kvotpliktige i sin deklaration har angett ett mindre antal elcertifikat än som omfattas av kvotplikten, eller

2. det antal elcertifikat som omfattas av kvotplikten enligt en deklaration inte kunnat annulleras på den kvotpliktiges certifikatkonto.

Avgiften beräknas per elcertifikat som enligt bestämmelserna i första stycket inte annullerats på den kvotpliktiges certifikatkonto och uppgår

• Sida 135
•  Original

till 150 procent av det volymvägda medelvärdet av elcertifikatpriset under perioden från och med den 1 april beräkningsåret till och med den 31 mars påföljande år.

Första stycket gäller inte elcertifikat som är registrerade som låsta enligt 4 kap. 12 § första stycket.

2 § Om det finns särskilda skäl får tillsynsmyndigheten besluta om jämkning av kvotpliktsavgift som avses i 1 §.

3 § Frågor om kvotpliktsavgift prövas av tillsynsmyndigheten.

Myndigheten ska besluta om kvotpliktsavgift senast den 1 september året efter beräkningsåret. Om myndigheten inte fattat beslut inom den angivna tiden, förfaller frågan om kvotpliktsavgift.

4 § Om den kvotpliktige i sin deklaration eller i en ansökan om registrering har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter av betydelse för kvotpliktens omfattning, får tillsynsmyndigheten efter den 1 september året efter beräkningsåret besluta om eller ändra ett beslut om kvotpliktsavgift. Ett sådant beslut får dock inte meddelas efter utgången av det femte året efter det kalenderår då beslut skulle ha fattats enligt 3 §.

Sanktionsavgift

5 § Om elcertifikat har tilldelats anläggningens innehavare på grund av oriktiga eller vilseledande uppgifter i en ansökan om godkännande enligt 2 kap. 2 §, vid rapportering enligt 2 kap. 3 § andra och tredje styckena eller i en ansökan om förlängd tilldelningsperiod enligt 2 kap. 10 § och om uppgifterna har haft betydelse för innehavarens rätt att få elcertifikat, ska anläggningens innehavare betala en sanktionsavgift till staten för de elcertifikat som felaktigt har tilldelats innehavaren.

Frågor om att ta ut en sådan avgift prövas av tillsynsmyndigheten. Vid prövningen ska bestämmelserna om kvotpliktsavgift tillämpas och perioden för beräkning av elcertifikatpriset ska vara den tolvmånadersperiod som föregår dagen för beslutet. Ett sådant beslut får inte avse elcertifikat som har tilldelats anläggningens innehavare mer än två år före tillsynsmyndighetens beslut.

Förseningsavgift

6 § Om en deklaration som avses i 4 kap. 3 § inte lämnas i rätt tid, ska den deklarationsskyldige betala en förseningsavgift med 1 000 kronor till staten. Tillsynsmyndigheten ska pröva frågor om sådana avgifter.

En förseningsavgift ska efterges, om underlåtenheten att lämna deklaration i rätt tid framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som den deklarationsskyldige inte har kunnat råda över. Avgiften ska också efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.

Ett beslut om förseningsavgift gäller omedelbart.

• Sida 136
•  Original

Övriga avgifter

7 § För kontoföring och registrering av överlåtelser av elcertifikat får kontoföringsmyndigheten ta ut avgifter. Den registrering som sker dels när elcertifikat tilldelas en elcertifikatberättigad producent, dels när ett elcertifikat annulleras, ska dock inte vara avgiftsbelagd.

Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för kontoföring och registrering av överlåtelser av elcertifikat.

7 kap. Straff och skadestånd Straff

1 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen

1. bryter mot skyldigheten att göra en anmälan enligt 4 kap. 7 § första stycket eller, när det gäller elanvändare, 4 kap. 9 § första stycket, eller

2. i en deklaration som avses i 4 kap. 3 § lämnar en oriktig eller vilseledande uppgift om mängden såld, använd eller producerad el.

Är ett brott som avses i första stycket att anse som grovt, ska dömas till fängelse i högst två år. I ringa fall döms inte till ansvar.

2 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift till kontoföringsmyndigheten i en ansökan enligt 3 kap. 3 § första stycket om det pris till vilket elcertifikat har överlåtits. I ringa fall döms inte till ansvar.

3 § Till ansvar enligt denna lag döms inte om gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken.

4 § Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet.

Skadestånd

5 § Rätt till ersättning av staten har den som lider skada på grund av tekniskt fel i elcertifikatsregistret.

Ersättningen ska sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande.

6 § En ägare eller rättighetshavare som drabbas av skada till följd av ett beslut om rättelse enligt 3 kap. 15 § har rätt till ersättning av staten.

Ersättning lämnas dock inte om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra omständigheter hade bort inse att fel förekommit.

7 § Utöver vad som följer av 5 och 6 §§ gäller bestämmelserna i 48 § personuppgiftslagen (1998:204) om skadestånd vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.

• Sida 137
•  Original

8 § Staten företräds i ärenden om ersättning enligt 5 och 6 §§ av den myndighet som regeringen bestämmer.

8 kap. Överklagande

1 § Beslut av tillsynsmyndigheten i följande frågor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol:

1. godkännande enligt 2 kap. 2 § och förhandsbesked enligt 2 kap. 12 §,

2. förlängd tilldelningsperiod enligt 2 kap. 10 §,

3. registrering enligt 4 kap. 7 § och enligt 8 §,

4. avregistrering enligt 4 kap. 9 § och 10 §,

5. annullering av elcertifikat enligt 4 kap. 11 §,

6. begäran som har förenats med vite enligt 5 kap. 2 §,

7. föreläggande som har förenats med vite enligt 5 kap. 3 §,

8. återkallelse av godkännande och förhandsbesked enligt 5 kap. 6 §

9. nedsättning av tilldelning av elcertifikat enligt 5 kap. 7 §, 10. föreläggande som har förenats med vite enligt 5 kap. 9 §, 11. begäran som förenats med vite enligt 5 kap. 10 och 11 §§, 12. kvotpliktsavgift enligt 6 kap. 1 § och 4 § och jämkning av kvotpliktsavgift enligt 2 §,

13. sanktionsavgift enligt 6 kap. 5 §, och 14. förseningsavgift enligt 6 kap. 6 §,

2 § Beslut av kontoföringsmyndigheten i följande frågor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol:

1. tilldelning av elcertifikat enligt 3 kap. 2 § första och andra styckena,

2. registrering enligt 3 kap. 3, 4 eller 5 §,

3. avvisning och avslag enligt 3 kap. 7 §, och

4. rättelse enligt 3 kap. 15 §.

3 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 då lagen (2003:113) om elcertifikat ska upphöra att gälla.

2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om tilldelning av elcertifikat för produktion av el med användande av vattenkraft om en anläggning för sådan produktion inte har tagits i bruk och vid den nya lagens ikraftträdande har fått de tillstånd som krävs för verksamheten enligt miljöbalken.

• Sida 138
•  Original

Förteckning över remissinstanser

Näringsdepartementets promemoria, En ny lag om elcertifikat – regelförenkling och en gemensam elcertifikatmarknad med Norge, har tillställts 60 remissinstanser. Av dessa har 42 remissinstanser inkommit med yttrande. Ytterligare 2 instanser har inkommit med yttrande på eget initiativ.

Yttrande har inkommit från Regelrådet, Förvaltningsrätten i Linköping, Förvaltningsrätten i Stockholm, Kammarrätten i Jönköping, Kammarrätten i Stockholm, Domstolsverket, Kammarkollegiet, Statskontoret, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk (Jordbruksverket), Sametinget, Naturvårdsverket, Boverket, Svensk Fjärrvärme Konkurrensverket, Tillväxtverket, Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), Energimarknadsinspektionen, Konsumentverket, Datainspektionen, Kungliga Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Linköpings universitet, Jernkontoret, Sveriges kommuner och landsting, Svenskt näringsliv, HSB Riksförbund, Företagarna, Lantbrukarnas riksförbund, Svensk energi, Skogsindustrierna, Oberoende elhandlare, Statens energimyndighet (Energimyndigheten), Svenska bioenergiföreningen, Energigas Sverige, Svenska Trädbränsleföreningen, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, Svensk Vattenkraftförening, Svensk Vindkraftförening, Älvräddarnas samorganisation, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Svensk Vindenergi.

Yttrande har inte inkommit från Fiskeriverket, SABO, Konjunkturinstitutet, Svenska Naturskyddsföreningen, , Näringslivets Regelnämnd, Avfall Sverige, Konsumenternas elrådgivningsbyrå, Plast- och Kemiföretagen, SveMin, Svensk Elbrukarförening, Svensk Kraftmäkling, Svensk Solenergi, Svenska Torvproducentföreningen, Fastighetsägarna Sverige, Sveriges Konsumenter, Villaägarnas Riksförbund, Världsnaturfonden WWF, Återvinningsindustrierna.

Följande instanser har yttrat sig på eget initiativ; Vestas Northern Europe, LRF Skogsägarna, E.ON. Sverige AB.

• Sida 139
•  Original

Jämförelsetabell

Förslag till lag om elcertifikat Lag (2003:113) om elcertifikat

1 kap. 1 § 1 kap. 1 §

1 kap. 2 § 1 kap. 2 § delvis, 2 kap. 1–2 §§ delvis, 4 kap. 2 § delvis

1 kap. 3 § 2 kap. 1 § andra stycket och 2 § andra stycket

1 kap. 4 § 1 kap. 3 §

1 kap. 5 §

–

2 kap. 1 § 2 kap. 1 § första stycket, 1 a §, 5 § 1 delvis

2 kap. 2 § 2 kap. 5 §

2 kap. 3 § 2 kap. 4 §

2 kap. 4 § 2 kap. 1 § tredje stycket

2 kap. 5 § 2 kap. 2 § första stycket

2 kap. 6 § 2 kap. 3 §

2 kap. 7 § 2 kap. 7 § och 8 § 1

2 kap. 8 § 2 kap. 1 § fjärde stycket, 2 § tredje stycket och 9 § första stycket

2 kap. 9 § 2 kap. 3 a § första stycket, 9 § andra stycket

2 kap. 10 § 2 kap. 10 §

2 kap. 11§ 2 kap. 8 § 2 och 9 § första stycket sista meningen och andra stycket sista meningen samt 10 § sista meningen 2 kap. 12§ 2 kap. 3 b §

2 kap. 13 § 2 kap. 1 § femte stycket, 2 § fjärde stycket och 3 a § andra stycket

3 kap. 1 § 3 kap. 1–3 §§

3 kap. 2 § 3 kap. 4 § och 2 kap. 6 §

3 kap. 3 § 3 kap. 5 och 6 §§ och 11 § 4 delvis

3 kap. 4 § 3 kap. 5 och 7 §§

3 kap. 5 § 3 kap. 5 och 9 §§

3 kap. 6 § 3 kap. 10 §

3 kap. 7 § 3 kap. 5 §, 12 och 13 §§

3 kap. 8 § 3 kap. 14 §

3 kap. 9 § 3 kap. 8 §

3 kap. 10 § 3 kap. 17 §

3 kap. 11 § 3 kap. 18 §

3 kap. 12 § 3 kap. 19 §

3 kap. 13 § 3 kap. 20 §

3 kap. 14 § 3 kap. 15 § första meningen och 25 §

3 kap. 15 § 3 kap. 16 §

3 kap. 16 § 3 kap. 24 §

3 kap. 17 § 3 kap. 21 §

3 kap. 18§ 3 kap. 22 §

3 kap. 19 § 3 kap. 23 §

• Sida 140
•  Original

4 kap. 1 § 4 kap. 1 och 6 §§, 6 kap 7 a § första stycket

4 kap. 2 § 4 kap. 2 §

4 kap. 3 § 4 kap. 9 § första stycket och 6 kap. 7 c § första stycket

4 kap. 4 § 4 kap. 3 §

4 kap. 5 § 4 kap. 4 §

4 kap. 6 § 4 kap. 7 och 8 §§

4 kap. 7 § 4 kap. 7 a § första och andra stycket

4 kap. 8 § 6 kap. 7 a § andra stycket och 7 b §

4 kap. 9 § 6 kap. 7 a § tredje stycket

4 kap. 10 §

–

4 kap. 11 § 4 kap. 10 §

4 kap. 12 §

–

5 kap. 1 § 6 kap. 1 §

5 kap. 2 § 6 kap. 2 §

5 kap. 3 § 6 kap. 3 §

5 kap. 4 § 6 kap. 4 §

5 kap. 5 § 6 kap. 5 §

5 kap. 6 § 6 kap. 6 §

5 kap. 7 §

–

5 kap. 8 § 6 kap. 8 §

5 kap. 9 § 6 kap. 9 §

5 kap. 10 § 6 kap. 10 §

5 kap. 11 § 6 kap. 10 a §

6 kap. 1 § 5 kap. 1 §

6 kap. 2 § 5 kap. 2 §

6 kap. 3 § 5 kap. 3 §

6 kap. 4 §

–

6 kap. 5 § 6 kap. 7 §

6 kap. 6 § 6 kap. 12 §

6 kap. 7 § 6 kap. 11 §

6 kap. 8 § 6 kap. 13 §

7 kap. 1 § 7 kap. 1 §

7 kap. 2 § 7 kap. 2 §

7 kap. 3 § 7 kap. 3 §

7 kap. 4 § 7 kap. 4 §

7 kap. 5 § 7 kap. 5 §

7 kap. 6 § 7 kap. 6 §

7 kap. 7 § 7 kap. 7 §

7 kap. 8 § 7 kap. 8 §

8 kap. 1 § 8 kap. 1 §

8 kap. 2 § 8 kap. 2 §

8 kap. 3 § 8 kap. 3 §

Bestämmelser som utgår: 2 kap. 9 a §, 4 kap. 5 och 11 §§, 6 kap. 14 § och 8 kap. 4 §. Bestämmelser som flyttas till föreskrifter på lägre nivå: 4 kap. 7 a § fjärde stycket, 7 b och 7 c §§ och 9 § andra stycket.

• Sida 141
•  Original

Sammanfattning av Energimyndighetens rapport Åtgärder för att skydda elkunden mot för höga elcertifikatpriser (ER 2010:27)

Sammanfattande slutsatser

• Dagens elcertifikatsystem levererar och fungerar i huvudsak som planerat. Det bör råda viss försiktighet kring förändringar av ett sådant system.
• Informationen till marknadens aktörer är av central betydelse och bör förbättras ytterligare.
• Ytterligare åtgärder, utöver förbättrad information, behövs inte i dagsläget. Om det i framtiden krävs förändringar av elcertifikatsystemet bör i första hand marknadsförbättrande åtgärder genomföras.
• Det ingår i uppdraget att undersöka hur eventuella tak- och golvpriser för elcertifikatpriserna kan utformas. Olika alternativ redovisas.
• Kommande kontrollstation är viktig för utvärdering av hur elcertifikatsystemet fungerar och för att belysa kostnaderna för elkunderna. Särskilt med tanke på kommande reducering av överskott på elcertifikat, utfasning av gamla anläggningar och på eventuell utvidgning av elcertifikatmarknaden.
• Det är eftersträvansvärt att så många som möjligt är med och betalar för utbyggnaden av den förnybara elproduktionen. Framtida förändringar av kostnader för industrin bör emellertid ses i ett vidare perspektiv än enbart frågan om att ta bort undantaget i elcertifikatsystemet. I bedömningen bör hänsyn också tas till effekter av energibeskattningen och utsläppshandelsystemet.
• Tillståndsprocesserna för den förnybara elproduktionen behöver följas kontinuerligt. Det är viktigt att dessa fungerar utan flaskhalsproblem.
• Pågående regelförenklingsarbete gör det viktigt att fördelarna med att införa en åtgärd vägs mot kostnaden i tid och administration.
• En gemensam elcertifikatmarknad med Norge minskar riskerna för höga elcertifikatpriser (se separat rapport 15 september 2010). En förutsättning är dock att infrastrukturen för utbyggnaden av ny förnybar elproduktion fungerar.
• För en gemensam elcertifikatmarknad med Norge är det en fördel att inleda med ett känt regelverk

Elcertifikatsystemet fungerar i huvudsak som planerat

Elcertifikatmarknaden fungerar enligt Energimyndighetens bedömning illfredställande. Försiktighet bör råda kring förändringar i ett sådant system. Särskilt om planerna är att få ett gemensamt system med Norge

• Sida 142
•  Original

till år 2012. En allmän slutsats är att fördelarna med att införa en åtgärd måste vägas mot vad det kostar i tid, administration och trovärdighet för elcertifikatsystemet. Utgångspunkten för det svenska elcertifikatsystemet är en politiskt fastställd målnivå för förnybar elproduktion, som medför kostnader för elkunderna. Om elkunderna ska skyddas mot dessa inbyggda kostnader innebär det en risk för att produktionsmålet inte kommer att uppnås. Kostnaden för den höjda ambitionsnivån till i nivå med 25 TWh till år 2020 har i tidigare delredovisning (januari 2010) bedömts till i storleksordningen samma kostnadsnivå som idag. Det problem som nämns i uppdraget till Energimyndigheten är att priserna på elcertifikat kan bli oskäligt höga. I rapporten om elkundens kostnad ansåg Energimyndigheten att det inte förelåg några risker för alltför höga elcertifikatpriser om tillståndsprocesserna fungerar liksom att elcertifikatsystemet kontinuerligt följs upp. Arbetet med detta deluppdrag har stärkt den uppfattningen. Det finns en elasticitet i utbudet av elcertifikat, som består av överskottet samt produktion under januari och februari. I synnerhet fram till nästa kontrollstation, då ett överskott av elcertifikat bedöms finnas kvar på marknaden.

Åtgärderna som beskrivs i denna rapport är av skiftande karaktär…

…och kan inte jämföras helt med varandra. Lånemöjlighet, sparmöjlighet, justerbar kvotkurva, tätare annulleringstillfällen och utökad information är alla åtgärder som närmast syftar till att effektivisera elcertifikatmarknaden, men innebär även ett skydd för elkund/investerare. Tak- och golvpriser skulle innebära en hårdare reglering av certifikatmarknaden än idag och syftar till att skydda elkund/investerare mot pristoppar/dalar. Att göra förändringar för den elintensiva industrin skulle fördela kostnaden för elcertifikaten och utbygganden av den förnybara elproduktionen på fler. Energimyndigheten anser att eventuella åtgärder som genomförs främst bör ha till syfte att förbättra marknadens funktionalitet ytterligare, snarare än att reglera den hårdare. På så sätt skapas bättre förhållanden både för investerarna och för elkunderna. Om problem uppstår i tillståndsprocesserna bör åtgärder som förbättrar dessa genomföras i första hand.

Information till marknadens aktörer är av central betydelse och bör förbättras ytterligare

Målgrupperna inom elcertifikatsystemet omfattar olika typer av aktörer, och särskilt de små har större behov av färdiga sammanställningar och analyser från myndigheter. Vindkraftsutbyggnaden kommer att innebära nya typer av företag som investerar i vindkraft och etablerar sig som producenter på kraftmarknaden. Nya aktörer på elcertifikatmarknaden ställer nya krav på information om elcertifikatsystemet. På motsvarande sätt ökar informationsbehovet kring de anläggningar som är på väg ut ur systemet, liksom kring anläggningar där produktionskapaciteten kan ökas eller ges ny tilldelningsperiod.

Den faktiska efterfrågan på elcertifikat blir känd en gång om året, vid annulleringen av elcertifikat. Den årliga kvoten ger tillsammans med den

• Sida 143
•  Original

kvotpliktiga elanvändningen (en parameter som varierar) efterfrågan på elcertifikat. Energimyndigheten har för avsikt att vid fler tillfällen än vid annulleringen presentera underlag som ger indikationer om hur den kvotpliktiga elanvändningen utvecklas. Ett underlag som kan ligga till grund för marknadens egna analyser. Mer information skulle generellt kunna ges till elkunden. En gemensam elcertifikatmarknad med Norge ställer särskilda krav på information och på samordnad sådan.

Ytterligare förändringar behövs inte i dagsläget

Av de åtgärder som beskrivs i denna rapport och som syftar till att förbättra elcertifikatmarknaden anser Energimyndigheten att lånemöjligheten (uppskov med kvotplikt) är den mest intressanta. Energimyndigheten bedömer dock att ytterligare åtgärder utöver förbättrad information inte behövs i dagsläget. De problem i elcertifikatmarknaden som Energimyndigheten har identifierat är en viss brist på information till aktörerna och låg likviditet på elcertifikatmarknaden. Den kraftiga reduceringen av överskottet år 2013 och några år framöver innebär tillsammans med ambitionshöjningen en ny situation. Informationsbristen löses genom förbättring och översyn av informationen om elcertifikatsystemet. Ingen av de i rapporten beskrivna förändringarna kan förbättra likviditeten. Istället måste fler aktörer handla på marknadsplatsen, eller marknaden utvidgas. En alltför stor reducering av överskott av elcertifikat är framförallt ett problem som kan uppstå om utbyggnadstakten slås av snabbt under de år som överskottet reduceras. Energimyndigheten anser inte att det är sannolikt att utbyggnadstakten minskar de närmsta åren. Dessutom skulle en minskad utbyggnadstakt framförallt påverka överskottet från år 2015 och framåt. Därmed kan problemet, om det uppstår, rättas till vid nästa kontrollstation genom justerade kvoter.

Beträffande tak och golv för elcertifikatpriset

Energimyndigheten bedömer risken för långvarigt höga elcertifikatpriser som liten, särskilt fram till nästa kontrollstation, och att det idag inte finns behov av det skydd för elkunden som ett takpris skulle innebära. Risken för alltför låga priser över tid bedöms samtidigt som liten med tanke på ambitionshöjningen. I nuläget finns ett överskott av elcertifikat på marknaden. En stor del av överskottet finns hos de kvotpliktiga aktörerna, vilket innebär att dessa elcertifikat kommer att börja användas för annullering i händelse av ett underskott. På så sätt bidrar det till att jämna ut priskurvan och minskar sannolikheten för en kraftig prisuppgång på kort sikt. Införande av tak- och golvpriser brukar motiveras med att det är ett sätt att minska osäkerheterna för marknadsaktörerna. Det är dock viktigt att komma ihåg att tak och golvpriserna också tillför osäkerhet, t.ex. vad gäller måluppfyllelse. Tak- och golvpriser skulle utgöra ännu en parameter i elcertifikatsystemet som behöver bli föremål för revision vid kontrollstationerna. Risken för att ett eventuellt pristak skulle kunna bli prisstyrande är inte avgörande för Energimyndighetens bedömning avseende tak- och golvpris i elcertifikatsystemet. Avgörande är att Energimyndigheten bedömer risken för höga elcertifikatpriser de

• Sida 144
•  Original

närmsta år som liten. Den kommande kontrollstationen innebär att systemet åter ses över och det finns då möjlighet att bedöma framtida tillgång och efterfrågan på elcertifikat. Vid detta tillfälle finns det också möjlighet att på nytt pröva frågan om risken för oskäligt höga kostnader för elkunden. Oavsett om utgångspunkten är producentens intäkter eller elkundens kostnader för elcertifikat, är nivåer på tak- och golvpriser svåra att sätta. Kostnadsbilden kan förändras snabbt, och tak- och golvpriser som sätts riskerar att bli inaktuella innan en ny kontrollstation kan justera nivåerna. Intervallet för tak- och golvpris måste vara tillräckligt stort och takpriset tillräckligt högt för att en oönskad prisstyrning inte ska uppstå. Tak- och golvpriser blir än mer besvärliga om samarbete med fler länder än Norge ska kunna etableras. I myndighetens uppdrag ingick olika utformningar av tak- och golvpriser, vilket beskrivs i denna rapport. Elcertifikatsystemets grundtanke är inte att skydda producenter eller elkunder mot variationer i elpriset, utan både elcertifikatpris och elpriset på den avreglerade marknaden ska ge en opåverkad prissignal till aktörerna om hur de bör agera. Ett eventuellt tak inom ramen för elcertifikatsystemet bör därför rent principiellt baseras enbart på elcertifikatpriset. Andra åtgärder än tak- och golvpris kan genomföras som skydd för elkunden mot höga elcertifikatpriser. Först och främst är tillståndsprocesserna för ny förnybar elproduktion och för nätutbyggnad mycket viktiga i sammanhanget. Det är centralt att dessa fungerar utan flaskhalsproblem. I andra hand bör åtgärder som effektiviserar elcertifikatmarknaden genomföras snarare än sådana som reglerar den hårdare.

Kontrollstationer

I samband med nästa kontrollstation (inför år 2015) behöver analyser åter igen göras. Kontrollstationen är viktig för utvärdering av hur elcertifikatsystemet fungerar, för systemets aktörer och för att belysa kostnaderna för de elkunder som betalar. Särskilt med tanke på kommande reducering av överskott på elcertifikat, utfasning av gamla anläggningar och på eventuell utvidgning av elcertifikatmarknaden. Frågan om industrins undantag behöver fördjupas ytterligare när mer information om konsekvenser för den konkurrensutsatta industrin blir tillgängliga. Vid ett eventuellt gemensamt elcertifikatsystem med Norge behöver kontrollstationen göras gemensamt. Framtida kontrollstationer blir därvid viktiga instrument för att bedöma risken för oskäligt höga kostnader för elkunden. Energimyndigheten avser därutöver att kontinuerligt följa elcertifikatmarknaden.

Ingen förändring föreslås idag för den elintensiva industrin

Det är egentligen eftersträvansvärt att även den elintensiva industrin, som idag står för cirka 28 procent av den totala elanvändningen, ska vara med och bära kostnader för den förnybara elproduktionen. Dagens undantag från kvotplikt kan anses motsäga de energipolitiska målen. Att förändra undantaget för elintensiv industri innebär att kvotplikten för utbyggnaden av förnybar elproduktion skulle fördelas på fler. Förändringar i definition av elintensiv industri har nyligen gjorts, men framförallt finns idag alltför

• Sida 145
•  Original

få studier och analyser över hur ökade kostnader påverkar industrins konkurrenskraft. Energimyndigheten anser att en mer djupgående analys behöver göras för bedömning av hur ökade kostnader och olika styrmedel påverkar den konkurrensutsatta industrin. En sådan analys har inte varit möjlig inom ramen för detta uppdrag, och kan göras först efter ytterligare studier. Analysen bör innefatta effekter av EU:s handelssystem samt behoven av att göra förändringar inom energibeskattningssystemet.

Viktigt att tillståndsprocesserna fungerar

För att utbyggnaden av förnybar elproduktion ska kunna ske i den takt som krävs för att kvotnivåer ska kunna uppnås krävs att tillståndsprocesser och utbyggnad av elnät och produktionsanläggningar fungerar utan flaskhalsproblem. Här krävs kontinuerlig uppföljning vilket Energimyndigheten pekat på i tidigare delrapport.

Regelförenklingsarbetet

Fördelarna med att införa en åtgärd måste vägas mot vad det kostar i tid och administration samt trovärdighet för elcertifikatsystemet. Energimyndigheten har också ett pågående uppdrag kring regelförenkling i elcertifikatsystemet. Av de åtgärder som beskrivs i denna rapport skulle ett borttagande av undantaget för den elintensiva industrin samt förbättrad information bidra till regelförenkling (regelförenkling skulle naturligtvis inte vara huvudsyftet om industrins undantag justeras). Övriga åtgärder skulle inte bidra till intentionen om regelförenkling. Lånemöjligheten ökar administrationen något men skulle inte behöva innebära så stora förändringar i regelverken. Övriga åtgärder som beskrivs i denna rapport skulle i de flesta fall innebära betydligt mer administration än idag, både för myndigheter och för aktörer.

En eventuell gemensam marknad med Norge minskar riskerna för höga elcertifikatpriser

Energimyndigheten har ett parallellt uppdrag att analysera konsekvenserna av en gemensam elcertifikatmarknad med Norge, som redovisas den 15 september 2010. Att utöka marknaden till att även omfatta Norge bidrar till att skydda elkunden mot höga kostnader. Energimyndigheten bedömer att risken är liten för långvarigt höga elcertifikatpriser. Samtidigt innebär troligen en gemensam marknad en viss prisdämpning inledningsvis. Perioden för detta bedöms inte bli särskilt lång och ett prisgolv för att säkra en lägsta ersättning till investeraren bedöms inte behövas. Det är dock fortsatt viktigt att tillståndsprocesserna fungerar för utbyggnaden av den förnybara elproduktionen. Området behöver följas upp.

• Sida 146
•  Original

Sammanfattningsvis

Energimyndigheten anser det viktigt att elkunden inte betalar oskäligt mycket för elcertifikatsystemet. Systemet levererar idag förnybar elproduktion till rimliga kostnader och fungerar i huvudsak som planerat. I tidigare rapport från Energimyndigheten gjordes en analys av prisutvecklingen för elcertifikat och konsekvenserna för elkunden i och med den ambitionshöjning som beslutades våren 2010. Bland annat bedömdes elkundens kostnad till ungefär samma nivå som idag, men priset för elcertifikat bedömdes öka något på grund av att dyrare elproduktionsanläggningar krävs för att uppfylla målet. Prisnivån på elcertifikat förutsätter att det inte uppstår exempelvis flaskhalsar som begränsar utbudet av elcertifikat. Arbetet med denna rapport har stärkt Energimyndighetens uppfattning om att sannolikheten är liten för begränsningar i utbud, och därmed också att risken för höga elcertifikatpriser är liten fram till nästa kontrollstation. Därför ser Energimyndigheten i dagsläget inte något behov av stora förändringar av elcertifikatsystemet. Dagens system med rörlig kvotpliktsavgift bör behållas tills vidare. Om kostnaden senare bedöms som orimligt hög på grund av brist på tillkommande produktion, ökade kostnader för förnybar produktion eller förändring av elanvändningen kan det bli aktuellt att göra en avvägning mellan kostnader och ambition. Om ett gemensamt svensk-norskt elcertifikatsystem genomförs kan det i sig vara ett ytterligare motiv till att behålla dagens regelverk, åtminstone till att börja med. Då minskar osäkerheten om vad länderna går in i. Om några justeringar ska göras i ett eventuellt gemensamt elcertifikatsystem med Norge, av den typ som beskrivs i denna rapport, behöver båda länderna vara överens. Eventuella förändringar får hanteras i en framtida (och gemensam) kontrollstation.

För Konjunkturinstitutets reservation avseende tak- och golvpris, se särskild bilaga i Energimyndighetens rapport (ER 2010:27).

• Sida 147
•  Original

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om elcertifikat

Härigenom föreskrivs följande

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om elcertifikat som syftar till att främja produktion av förnybar el.

Definitioner m.m.

2 § I denna lag betyder:

1. förnybar el: produktion av elektricitet med användande av förnybara energikällor och torv,

2. förnybar energikälla: biobränsle, geotermisk energi, solenergi, vattenkraft, vindkraft och vågenergi,

3. anläggning: elproduktionsanläggning med en eller flera produktionsenheter bakom samma mätpunkt,

4. elcertifikat: bevis om att förnybar el har producerats, vilket har utfärdats enligt denna lag eller av en annan stat enligt en sådan internationell överenskommelse som avses i 5 §,

5. kvotplikt: skyldighet att inneha och annullera elcertifikat i förhållande till försäljning eller användning av el,

6. beräkningsår: det kalenderår som föregår annulleringen enligt 4 kap. 11 § som sker den 1 april,

7. elleverantör: den som yrkesmässigt levererar el,

8. elintensiv industri: företag eller del av ett företag som utgör en egen verksamhet eller verksamhetsgren, där det

a) bedrivs och under de senaste tre åren har bedrivits industriell tillverkning i en process där det använts i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet,

b) bedrivs ny verksamhet med industriell tillverkning i en process där det används eller beräknas användas i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet, eller

c) bedrivs verksamhet för vilken avdrag får göras för skatt på elektrisk kraft enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

9. förädlingsvärde: skillnaden mellan den elintensiva industrins sammanlagda omsättning och dess sammanlagda inköp, med den betydelse dessa termer har enligt 1 kap. 8 § lagen om skatt på energi.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om vad som avses med biobränsle i första stycket 2.

3 § Om flera produktionsenheter för vattenkraft eller vindkraft finns i närheten av varandra och gemensamt matar in el på ledningsnätet, får de anses som separata anläggningar.

• Sida 148
•  Original

4 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer ska vara tillsynsmyndighet respektive kontoföringsmyndighet enligt denna lag.

Gemensamma elcertifikatsmarknader

5 § Elcertifikat som har utfärdats för produktion av förnybar el i en annan stat får användas för uppfyllelse av kvotplikt enligt denna lag om det svenska elcertifikatssystemet genom en internationell överenskommelse har samordnats med elcertifikatssystemet i den andra staten i syfte att etablera en gemensam elcertifikatsmarknad.

Om en gemensam elcertifikatsmarknad inrättas ska det elcertifikatsregister som avses i 3 kap. 1 § utformas så, att staternas elcertifikat kan överföras och annulleras elektroniskt i registret. Den prisinformation som avses i 3 kap. 16 § ska då beräknas utifrån uppgifter för den gemensamma elcertifikatsmarknaden.

2 kap. Tilldelning av elcertifikat Allmänna förutsättningar för tilldelning

1 § Innehavaren av en anläggning är berättigad att tilldelas elcertifikat om anläggningen är tagen i drift och helt eller delvis kan producera förnybar el och om förutsättningarna i övrigt för tilldelning enligt denna lag är uppfyllda.

2 § Efter skriftlig ansökan från innehavaren av en anläggning ska tillsynsmyndigheten godkänna anläggningen och fastställa en tilldelningsperiod innan tilldelning av elcertifikat för produktionen får påbörjas.

Detta gäller även för tilldelning vid produktionsökningar enligt 8 § eller för tilldelning efter ombyggnad enligt 9 §.

3 § Kontoföringsmyndigheten får tilldela elcertifikat bara för sådan förnybar el vars inmatade mängd och dess fördelning över tiden har mätts och rapporterats till myndigheten.

Om inmatningen från anläggningen görs till ett elnät som används utan stöd av nätkoncession, ska innehavaren av anläggningen svara för mätningen och rapporteringen.

Innehavaren av en anläggning ska särskilt beräkna och rapportera elproduktion om

1. endast en del av elproduktionen i en anläggning berättigar till elcertifikat, eller

2. det följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 § 1.

Särskilda krav för el som produceras med flytande biobränsle

4 § När el produceras med sådana flytande biobränslen som avses i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen får elcertifikat tilldelas endast om biobränslena är att anse som hållbara enligt samma lag.

• Sida 149
•  Original

Särskilda krav för el som produceras med vattenkraft

5 § För el som produceras med vattenkraft får elcertifikat tilldelas endast för produktion i en anläggning som

1. tagits i drift första gången efter utgången av 2002,

2. var i drift den 1 maj 2003 och då hade en installerad effekt som inte var högre än 1 500 kilowatt, eller

3. tagits ur drift före den 1 juli 2001 och därefter tagits i drift efter utgången av 2002 om det har gjorts sådana omfattande ombyggnader eller andra investeringar att anläggningen ska anses som en ny anläggning.

Om en anläggning som avses i första stycket 1 har en installerad effekt som är högre än 1 500 kilowatt och produktionen vid anläggningen ersätter tidigare produktion får elcertifikat tilldelas endast för produktionsökningar enligt 8 § första stycket.

Tilldelning enligt första stycket 3 ska ske i enlighet med 9 § tredje stycket.

6 § För el som produceras med vattenkraft, och som inte omfattas av 5 §, får elcertifikat tilldelas även om tillsynsmyndigheten i det enskilda fallet finner att

1. ett myndighetsbeslut, eller föreskrifter i annan lag eller förordning, ställer nya krav på hur verksamheten ska bedrivas eller hur anläggningen ska vara utformad och detta innebär att verksamhetens ekonomiska förutsättningar ändras på ett sådant ingripande sätt att en långsiktigt lönsam produktion inte kan ske om innehavaren inte tilldelas elcertifikat, eller

2. innehavaren i annat fall än som avses i 1 avser att göra omfattande ombyggnader eller andra stora investeringar i en anläggning som har en installerad effekt om högst 15 megawatt och dessa är så kostsamma att en långsiktigt lönsam produktion inte kan ske om innehavaren inte tilldelas elcertifikat.

Tilldelningsperioder

7 § För produktion av el i en anläggning som för första gången har tagits i drift efter den 30 april 2003 får elcertifikat tilldelas i högst femton år från tillsynsmyndighetens godkännande av anläggningen.

För en anläggning som för första gången har tagits i drift före den 1 maj 2003 får elcertifikat tilldelas

1. för produktion till och med den 31 december 2014, om elen produceras med biobränsle, vattenkraft eller vindkraft och statligt bidrag till en investering eller ombyggnad i anläggningen har getts efter den 15 februari 1998 enligt ett program för vissa investeringar inom energiområdet, eller

2. i andra fall än de som avses i 1, för produktion till och med den 31 december 2012.

• Sida 150
•  Original

Tilldelning för produktionsökning

8 § I anläggningar där el produceras med vattenkraft får elcertifikat tilldelas för varaktiga produktionsökningar som genomförs efter den 30 april 2003.

För annan elproduktion får elcertifikat tilldelas för varaktiga produktionsökningar som genomförs efter den 31 december 2006 om produktionsökningen har skett till följd av investeringar i anläggningen.

Elcertifikat för produktionsökningar får tilldelas i högst femton år från den dag produktionen ökade.

Ny tilldelning efter ombyggnad

9 § Elcertifikat får tilldelas för produktionen i en anläggning vars produktion tidigare har tilldelats elcertifikat endast om det har gjorts sådana omfattande ombyggnader eller andra investeringar i anläggningen att den ska anses som en ny anläggning.

Om el har producerats med vattenkraft i en anläggning som har en installerad effekt som är högre än 1 500 kilowatt och produktionen i anläggningen tidigare har tilldelats elcertifikat för endast en varaktig produktionsökning, får elcertifikat endast tilldelas för produktionsökningar även om sådana omfattande ombyggnader som avses i första stycket har gjorts.

Tillsynsmyndigheten prövar om en anläggning ska anses som ny och fastställer från vilket datum anläggningen är att anse som ny. Elcertifikat får tilldelas i högst femton år från den dag anläggningen är att anse som ny.

Förlängd tilldelningsperiod

10 § Om det funnits hinder för tilldelning av elcertifikat under en period, får tillsynsmyndigheten efter ansökan från anläggningens innehavare, förlänga tilldelningsperioden med motsvarande period om det finns synnerliga skäl.

Bortre gräns för tilldelning

11 § Elcertifikat får inte tilldelas för produktion av el efter utgången av år 2035.

Förhandsbesked

12 § Efter skriftlig ansökan av anläggningens innehavare ska tillsynsmyndigheten lämna förhandsbesked om möjligheten att få en anläggning godkänd för

1. tilldelning för återupptagen drift efter ombyggnad enligt 5 § första stycket 3,

2. tilldelning i ett enskilt fall enligt 6 § första stycket 2,

2. produktionsökning enligt 8 §, eller

3. ny tilldelning efter ombyggnad enligt 9 §.

• Sida 151
•  Original

Ett förhandsbesked får förenas med villkor och är bindande vid en senare prövning av godkännande.

Bemyndigande

13 § Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om

1. mätning och rapportering enligt 3 §,

2. villkor för att tilldelas elcertifikat för produktionsökningar enligt 8 §,

3. de åtgärder som krävs för att en anläggning ska anses som ny enligt 5 § första stycket 3 eller 9 §.

3 kap. Kontoföring av elcertifikat Elcertifikatsregister

1 § Kontoföringsmyndigheten ska föra ett elektroniskt register över elcertifikat.

Elcertifikatsregistret ska bestå av certifikatkonton som kontoföringsmyndigheten ska lägga upp för elcertifikatsberättigade innehavare av anläggningar samt för kvotpliktiga och deklarationsskyldiga.

Efter skriftlig ansökan ska kontoföringsmyndigheten lägga upp certifikatkonton för dem som inte omfattas av andra stycket.

Tilldelning av elcertifikat genom registrering

2 § Kontoföringsmyndigheten tilldelar elcertifikat. Elcertifikat tilldelas genom att certifikatet registreras på det certifikatkonto som tillhör den elcertifikatsberättigade innehavaren av en anläggning. Varje elcertifikat ska omfatta en megawattimme förnybar el och ha ett identifieringsnummer samt en uppgift om vilken dag det tilldelas anläggningens innehavare.

Registrering enligt första stycket ska ske snarast efter det att en rapport om den elcertifikatsberättigande elproduktionen har kommit in till kontoföringsmyndigheten.

Om tillsynsmyndigheten har fattat ett sådant beslut om nedsättning av tilldelning som avses i 5 kap. 7 § ska tilldelningen göras enligt beslutet.

Överlåtelse av elcertifikat

3 § När ett elcertifikat har överlåtits ska kontoföringsmyndigheten efter ansökan från överlåtaren snarast registrera överlåtelsen på förvärvarens certifikatkonto. Kontoföringsmyndigheten ska även registrera försäljningspriset för elcertifikatet och ange tidpunkten för registreringen.

Har förvärvaren ansökt om att det överlåtna certifikatet ska registreras på hans konto, ska en preliminär registrering av överlåtelsen göras på överlåtarens certifikatkonto. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga överlåtaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om överlåtaren inte invänder mot

• Sida 152
•  Original

ansökan inom denna tid, ska de överlåtna certifikaten registreras på förvärvarens konto.

Pantsättning av elcertifikat

4 § Om panträtt har upplåtits i ett elcertifikat ska kontoföringsmyndigheten efter ansökan från pantsättaren snarast registrera pantsättningen på pantsättarens certifikatkonto. Tidpunkten för registreringen ska anges.

Har panthavaren ansökt om att en pantsättning ska registreras, ska en preliminär registrering av pantsättningen göras på pantsättarens konto. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga pantsättaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om pantsättaren inte invänder mot ansökan inom denna tid, ska pantsättningen slutligt registreras på pantsättarens konto.

5 § När en pantsättning av ett elcertifikat har upphört, ska kontoföringsmyndigheten efter ansökan från panthavaren snarast ta bort uppgiften om pantsättning från pantsättarens certifikatkonto. Tidpunkten för registreringen ska anges.

Har pantsättaren gjort en ansökan om att registreringen om pantsättningen ska tas bort, ska en preliminär registrering om att pantsättningen har upphört göras på pantsättarens konto. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga panthavaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om panthavaren inte invänder mot ansökan inom denna tid, ska registreringen om pantsättningen tas bort.

Förfarandet vid ansökan om registrering i elcertifikatsregistret

6 § En ansökan om registrering i elcertifikatregistret ska göras skriftligen på ett formulär som tillhandahålls av kontoföringsmyndigheten och innehålla de uppgifter som anges på formuläret.

7 § Om en ansökan om registrering i elcertifikatregistret inte görs skriftligen på ett formulär som avses i 6 §, ska kontoföringsmyndigheten avvisa den.

Om formuläret är ofullständigt ifyllt ska sökanden föreläggas att komplettera ansökan.

Om kontoföringsmyndigheten har förelagt en sökande att komplettera en sådan ansökan som avses i 3–5 §§, ska myndigheten göra en preliminär registrering av uppgifter om överlåtelse eller pantsättning på certifikatkontot. Slutlig registrering ska göras när samtliga uppgifter har kommit in.

8 § Kontoföringsmyndigheten ska avslå en ansökan om registrering i elcertifikatsregistret om

1. en överlåtare, pantsättare eller panthavare gjort en sådan invändning som avses i 3 § andra stycket, 4 § andra stycket eller 5 § andra stycket och det inte är uppenbart att invändningen saknar fog,

2. ett föreläggande enligt 7 § andra stycket inte följs,

• Sida 153
•  Original

3. ansökan avser överlåtelse av ett elcertifikat för vilket pantsättning är registrerad, eller

4. den registrering som ansökan avser inte är förenlig med en befintlig registrering enligt 4 eller 9 §.

Registrering av underrättelse

9 § Om kontoföringsmyndigheten har underrättats om att en innehavare av ett certifikatkonto gått i konkurs, ska detta registreras på certifikatkontot. Detsamma gäller om myndigheten har underrättats om att ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt denna lag har utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring.

När kontoföringsmyndigheten har underrättats om att ett konkursbeslut upphävts, att en konkurs avslutats eller att en sådan åtgärd som avses i första stycket har upphävts eller återgått, ska en sådan registrering som nämns i första stycket tas bort.

Rättsverkan av en registrering

10 § En innehavare av ett certifikatkonto får med de begränsningar som framgår av registreringar på kontot, förfoga över de elcertifikat som finns registrerade på kontot.

11 § Om samma elcertifikat har överlåtits till flera var för sig, har den överlåtelse företräde som registrerades först. Registreringen ger dock inte en överlåtelse företräde framför en tidigare överlåtelse om förvärvaren kände till eller borde ha känt till den tidigare överlåtelsen, när överlåtelsen registrerades. Detta ska tillämpas även på förvärv genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärvssätt, när det gäller företrädet mellan ett sådant förvärv och en annan överlåtelse.

Vid tillämpningen av första stycket ska en preliminär registrering ha samma rättsverkan som en slutlig registrering.

12 § Har ett elcertifikat i annat fall än som avses i 11 § överlåtits av någon som inte ägde det, blir överlåtelsen giltig om certifikatet var registrerat på överlåtarens certifikatkonto vid tidpunkten för överlåtelsen och överlåtelsen har registrerats samt förvärvaren då varken kände till eller borde ha känt till att överlåtaren inte ägde certifikatet. Detta gäller även vid överlåtelse från den som ägde elcertifikatet om han inte hade rätt att förfoga över det genom överlåtelse.

Vid tillämpningen av första stycket ska en preliminär registrering ha samma rättsverkan som en slutlig registrering.

13 § En pantsättning av ett elcertifikat behandlas på samma sätt som en överlåtelse vid tillämpningen av 11 och 12 §§.

Underrättelse till kontohavaren

14 § När kontoföringsmyndigheten gjort en registrering på ett certifikatkonto, ska certifikatkontohavaren skriftligen underrättas om det.

• Sida 154
•  Original

Senast vid januari månads utgång varje år ska kontoföringsmyndigheten underrätta kontohavaren om innehållet på dennes konto per den 31 december föregående kalenderår.

Rättelse av uppgift på certifikatkonto

15 § En uppgift på ett certifikatkonto ska rättas, om den innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Den vars rätt berörs ska ges möjlighet att yttra sig, om inte rättelsen är till förmån för denne eller yttrandet annars är uppenbart obehövligt.

Offentliggörande av information

16 § Kontoföringsmyndigheten ska fortlöpande offentliggöra information om överlåtelser av elcertifikat. Informationen ska avse tidpunkten för överlåtelsen, antalet överlåtna elcertifikat och priset för elcertifikaten.

Myndigheten ska vidare fortlöpande offentliggöra dels det volymvägda medelvärdet av priset på elcertifikaten under de närmast föregående tolv månaderna, dels antalet elcertifikat som tilldelats elproducenter under samma period.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om framtagande och offentliggörande av information och om beräkning av det volymvägda medelvärdet av priset på elcertifikaten enligt första stycket.

Behandling av personuppgifter

17 § Om inget annat följer av denna lag eller av föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, tillämpas personuppgiftslagen (1998:204) vid behandling av personuppgifter när elcertifikat kontoförs i elcertifikatsregistret.

Kontoföringsmyndigheten är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen för den behandling av personuppgifter som utförs i elcertifikatsregistret.

18 § I fråga om personuppgifter ska registret ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för

1. verksamhet för vilken staten eller kommun ansvarar enligt lag eller annan författning och som

a) avser elcertifikat som registreras i elcertifikatsregistret,

b) för att kunna fullgöras förutsätter tillgång till information om elcertifikat, eller

c) avser fullgörande av underrättelseskyldighet,

2. omsättning av elcertifikat, och

3. affärsverksamhet, kreditgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där information om elcertifikat utgör underlag för prövningar eller beslut.

• Sida 155
•  Original

19 § Kontoföringsmyndigheten ska på begäran lämna ut uppgifter i elcertifikatsregistret till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får ha direktåtkomst till elcertifikatsregistret.

4 kap. Kvotplikt Kvotpliktiga aktörer

1 § Kvotpliktiga är

1. elleverantörer,

2. elanvändare som använder el som de själva producerat om mängden el uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår och har producerats i en anläggning med en installerad effekt som är högre än 50 kilowatt,

3. elanvändare i den utsträckning de har använt el som de har importerat eller köpt el på den nordiska elbörsen, och

4. elintensiva industrier som har registrerats. Kvotplikten inträder när

1. en elleverantör börjar leverera el,

2. när en elanvändare börjar använda el, eller

3. när en elintensiv industri har registrerats. Kvotplikten upphör när förutsättningarna i andra stycket inte längre är uppfyllda.

Kvotpliktens innebörd

2 § Den som har varit kvotpliktig under beräkningsåret ska den 1 april året därefter inneha elcertifikat för annullering i förhållande till sin försäljning respektive användning av el under beräkningsåret.

Deklarationsskyldighet

3 § Den som har varit kvotpliktig under beräkningsåret ska senast den 1 mars året därefter skriftligen i en deklaration till tillsynsmyndigheten lämna uppgifter om den el som ska ligga till grund för beräkningen av kvotplikten enligt 4 § och den el som inte ska beaktas enligt 5 § samt det antal elcertifikat som ska annulleras.

Kvotpliktens omfattning

4 § Kvotplikten beräknas enligt vad som framgår av följande tabell.

• Sida 156
•  Original

Beräkningsår Antal elcertifikat för kvotplikt per såld eller använd MWh el

2003 0,074 2004 0,081 2005 0,104 2006 0,126 2007 0,151 2008 0,163 2009 0,170 2010 0,179 2011 0,179 2012 0,179 2013 0,135 2014 0,142 2015 0,143 2016 0,144 2017 0,152 2018 0,168 2019 0,181 2020 0,195 2021 0,190 2022 0,180 2023 0,170 2024 0,161 2025 0,149 2026 0,137 2027 0,124 2028 0,107 2029 0,092 2030 0,076 2031 0,061 2032 0,045 2033 0,028 2034 0,012 2035 0,008

Om den beräknade kvotplikten inte omfattar elcertifikat till ett heltal, ska antalet avrundas till närmaste heltal.

Vid beräkningen av elleverantörens kvotplikt ska försäljningen av el anses motsvara den mängd el som elleverantören har fakturerat elanvändare under beräkningsåret.

Vid beräkningen av en elanvändares kvotplikt ska den del av användningen som består av el som köpts från en elleverantör anses motsvara den mängd el som elanvändaren fakturerats för under beräkningsåret.

5 § Vid beräkning av kvotplikten beaktas inte följande el:

1. el som matats in på det elektriska nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion (förlustel),

2. el som en elleverantör har levererat till en elanvändare utan ersättning i enlighet med ett avtal om intrångsersättning. Detta gäller dock bara om leveransen sker vid en lägre effekt än 50 kilowatt (frikraft),

• Sida 157
•  Original

3. el som har använts i den industriella tillverkningsprocessen i en elintensiv industri som har registrerats enligt 1 kap. 2 § 8 a eller b, eller el som har använts i sådan omfattning som avses i 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi om den elintensiva industrin har registrerats enligt 1 kap. 2 § 8 c,

4. el som en elanvändare själv har producerat och använt, i en anläggning som har en installerad effekt om högst 50 kilowatt,

5. el som har använts i produktionen av el (hjälpkraft), eller

6. el som en elanvändare själv har producerat och använt om mängden el inte uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår.

Om kvotplikten för en elintensiv industri endast omfattar sådan el som inte ska beaktas enligt 3 och övrig el inte överstiger 60 megawattimmar per år för de senaste tre åren eller det år som avses i 1 kap. 2 § 8 b, beaktas inte heller den övriga elen vid beräkning av kvotplikten.

Registrering av kvotplikt

6 § Den som är kvotpliktig enligt 1 § första stycket 1, 2 eller 3 ska skriftligen anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Anmälan ska ske senast två veckor efter det att kvotplikten inträdde. Tillsynsmyndigheten ska registrera den kvotpliktige.

Om tillsynsmyndigheten har en välgrundad anledning att anta att någon är kvotpliktig enligt 1 § första stycket 1, 2 eller 3 utan att ha gjort en anmälan om det ska myndigheten registrera denne. Innan en sådan registrering sker, ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra sig.

Ett beslut om registrering gäller omedelbart.

7 § För att en elintensiv industri ska registreras som kvotpliktig ska en skriftlig ansökan om registrering av kvotplikt göras hos tillsynsmyndigheten. Om kraven i 1 kap. 2 § 8 a, b eller c är uppfyllda ska myndigheten fatta beslut om registrering.

Avregistrering av kvotplikt

8 § Den som inte längre är kvotpliktig enligt 1 § första stycket 1, 2 eller 3 ska skriftligen göra en anmälan om detta till tillsynsmyndigheten.

Anmälan ska göras senast två veckor efter det att kvotplikten upphörde. Tillsynsmyndigheten ska avregistrera den som anmälan avser.

Om det finns skäl att anta att någon inte har gjort en anmälan enligt första stycket ska tillsynsmyndigheten besluta om avregistrering trots att någon anmälan inte har gjorts. Innan en sådan avregistrering sker, ska den som berörs av åtgärden ges tillfälle att yttra sig.

Ett beslut om avregistrering gäller omedelbart.

9 § Tillsynsmyndigheten ska avregistrera en elintensiv industri när kraven i 1 kap. 2 § 8 a, b eller c inte längre är uppfyllda.

Tillsynsmyndigheten ska även avregistrera en elintensiv industri om registreringen baserar sig på oriktiga eller vilseledande uppgifter eller om dess företrädare begär det.

Ett beslut om avregistrering gäller omedelbart.

• Sida 158
•  Original

Annullering av elcertifikat

10 § Tillsynsmyndigheten beslutar hur många elcertifikat som ska annulleras utifrån de uppgifter som lämnas av den kvotpliktige i deklarationen. Om tillsynsmyndigheten beslutar om annullering av fler elcertifikat än den kvotpliktige uppgett i sin deklaration, ska det överstigande antalet elcertifikat registreras som låsta på certifikatkontot i avvaktan på lagakraftvunnet beslut om hur många elcertifikat som ska annulleras.

Tillsynsmyndigheten ska lämna uppgift till kontoföringsmyndigheten om det antal elcertifikat som ska annulleras eller registreras som låsta.

11 § Kontoföringsmyndigheten ska den 1 april varje år annullera eller låsa det antal elcertifikat som tillsynsmyndigheten lämnar uppgift om.

Annullering eller låsning får inte ske av elcertifikat som har

1. pantsatts enligt en preliminär eller slutlig registrering på kontot,

2. utmätts, belagts med kvarstad eller blivit föremål för betalningssäkring, eller

3. överlåtits enligt en preliminär registrering på kontot. Kontoföringsmyndigheten ska, i förekommande fall, annullera elcertifikat som är låsta när ett beslut om hur många elcertifikat som ska annulleras har vunnit laga kraft.

Bemyndiganden

12 § Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om

1. undantag från deklarationsskyldighet som avses i 3 §,

2. registrering enligt 7 §, och

3. avregistrering enligt 9 §.

5 kap. Tillsyn

1 § Tillsynsmyndigheten utövar tillsyn över att denna lag och de föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen följs. Tillsynen omfattar dock inte kontoföringsmyndigheten.

Tillsynsmyndighetens befogenheter

2 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen.

En sådan begäran får förenas med vite.

• Sida 159
•  Original

3 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för tillsynen.

Ett föreläggande får förenas med vite.

4 § Tillsynsmyndigheten ska på begäran få tillträde till anläggningar samt lokaler och områden som hör till sådana anläggningar i den utsträckning som behövs för tillsynen. Denna rätt omfattar inte bostäder.

Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för tillsynen.

5 § Om det finns anledning anta att den som omfattas av tillsynen har begått brott, får han inte föreläggas vid vite att medverka i utredning av en fråga som har samband med den gärning som brottsmisstanken avser.

Återkallelse av godkännande och av förhandsbesked

6 § Tillsynsmyndigheten ska återkalla ett godkännande av en anläggning om

1. anläggningen inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande, eller

2. om ett godkännande har lämnats på grund av oriktiga eller vilseledande uppgifter i en ansökan om godkännande och dessa har haft betydelse för rätten att tilldelas elcertifikat.

Tillsynsmyndigheten ska återkalla ett förhandsbesked om

1. de förutsättningar som låg till grund för beskedet har ändrats, eller

2. förhandsbeskedet har lämnats på grund av oriktiga eller vilseledande uppgifter och dessa har haft betydelse för ärendets avgörande.

Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart.

Nedsättning av tilldelning av elcertifikat

7 § Om tillsynsmyndigheten finner att produktion av el som rapporteras enligt 2 kap. 3 § tredje stycket inte berättigar till elcertifikat, ska myndigheten besluta om nedsättning av tilldelning av elcertifikat och underrätta kontoföringsmyndigheten.

Ett beslut om nedsättning gäller omedelbart.

Bevarande av underlag

8 § Den som är eller har varit kvotpliktig ska genom räkenskaper, anteckningar eller på annat sätt se till att det finns underlag för att fullgöra deklarationsskyldigheten eller, om deklarationsskyldighet inte gäller, underlag för att styrka att kraven för registrering som elintensiv industri och undantag från deklarationsskyldighet är uppfyllda.

Underlaget ska bevaras i sju år efter utgången av året efter beräkningsåret.

• Sida 160
•  Original

Vissa särskilda skyldigheter

9 § Om den som är deklarationsskyldig enligt 4 kap. 3 § inte lämnar en deklaration i rätt tid, eller om en deklaration är ofullständig, får tillsynsmyndigheten förelägga den deklarationsskyldige att lämna en deklaration eller göra de kompletteringar som behövs. Tillsynsmyndigheten får också förelägga den deklarationsskyldige att lämna uppgifter och visa upp handlingar i den utsträckning som behövs för kontroll av att deklarationen är korrekt.

Ett föreläggande får förenas med vite.

10 § En innehavare av nätkoncession är skyldig att på begäran av tillsynsmyndigheten lämna uppgifter om den överföring av el som skett till elanvändare som avses i 4 kap. 1 § 2 eller 3.

En sådan begäran får förenas med vite.

11 § Innehavaren av en anläggning samt elleverantörer ska på tillsynsmyndighetens begäran lämna de statistikuppgifter som myndigheten behöver.

En sådan begäran får förenas med vite.

6 kap. Avgift er Kvotpliktsavgift

1 § Den som är kvotpliktig ska till staten betala en särskild avgift (kvotpliktsavgift), om

1. den kvotpliktige i sin deklaration enligt 4 kap. 3 § har angett ett mindre antal elcertifikat än som omfattas av kvotplikten, eller

2. det antal elcertifikat som omfattas av kvotplikten enligt tillsynsmyndighetens beslut inte har kunnat annulleras eller låsas på den kvotpliktiges certifikatkonto.

Kvotpliktsavgiften beräknas per elcertifikat som enligt bestämmelserna i första stycket inte annullerats på den kvotpliktiges certifikatkonto och uppgår till 150 procent av det volymvägda medelvärdet av elcertifikatspriset under perioden från och med den 1 april beräkningsåret till och med den 31 mars påföljande år.

Kvotpliktsavgift får inte beslutas för elcertifikat som är registrerade som låsta enligt 4 kap. 11 § första stycket.

2 § Tillsynsmyndigheten prövar frågor om kvotpliktsavgift. Myndigheten ska besluta om kvotpliktsavgift senast den 1 september året efter beräkningsåret. Om myndigheten inte har fattat beslut inom den angivna tiden, faller frågan om kvotpliktsavgift.

3 § Om den kvotpliktige har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter av betydelse för kvotpliktens omfattning i sin deklaration eller i en ansökan om registrering, får tillsynsmyndigheten efter den 1 september året efter beräkningsåret besluta om eller ändra ett beslut om kvotpliktsavgift. Ett sådant beslut får dock inte meddelas efter utgången av det femte året efter det kalenderår då beslut skulle ha fattats enligt 2 §.

• Sida 161
•  Original

4 § Tillsynsmyndigheten får, efter ansökan av den kvotpliktige, sätta ned ett beslut om kvotpliktsavgift om det finns synnerliga skäl.

Sanktionsavgift

5 § En innehavare av en anläggning ska betala en sanktionsavgift till staten för de elcertifikat som felaktigt har tilldelats innehavaren, om tilldelningen gjorts på grund av oriktiga eller vilseledande uppgifter som lämnats

1. i en ansökan om godkännande enligt 2 kap. 2 §,

2. vid rapportering enligt 2 kap. 3 § andra och tredje styckena, eller

3. i en ansökan om förlängd tilldelningsperiod enligt 2 kap. 10 §. Tillsynsmyndigheten prövar frågor om sanktionsavgift. Avgiften ska beräknas enligt 1 § andra stycket. Perioden för beräkning av elcertifikatpriset ska dock vara den tolvmånadersperiod som föregår dagen för beslutet. Ett beslut om sanktionsavgift får inte avse elcertifikat som har tilldelats anläggningens innehavare mer än två år före tillsynsmyndighetens beslut.

Förseningsavgift

6 § Om en deklaration som avses i 4 kap. 3 § inte lämnas i rätt tid, ska den deklarationsskyldige betala en förseningsavgift med 1 000 kronor till staten. Tillsynsmyndigheten prövar frågor om förseningsavgift.

Den deklarationsskyldige ska befrias från förseningsavgift om det framstår som ursäktligt att deklarationen inte lämnats i rätt tid med hänsyn till omständigheter som den deklarationsskyldige inte har kunnat råda över. Den deklarationsskyldige ska även befrias från avgiften om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.

Avgifter för ärendehandläggning

7 § För kontoföring och registrering av överlåtelser av elcertifikat får kontoföringsmyndigheten ta ut avgifter. Någon avgift får dock inte tas ut för registrering som sker när elcertifikat annulleras eller tilldelas en innehavare av en anläggning.

Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för kontoföring och registrering av överlåtelser av elcertifikat.

Indrivning

8 § Om en kvotpliktsavgift, en sanktionsavgift eller en förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, ska avgiften lämnas för indrivning. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

• Sida 162
•  Original

7 kap. Straff och skadestånd Straff

1 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen

1. bryter mot skyldigheten att göra en anmälan enligt 4 kap. 6 § första stycket eller, när det gäller elanvändare, 4 kap. 8 § första stycket, eller

2. i en deklaration som avses i 4 kap. 3 § lämnar en oriktig eller vilseledande uppgift om mängden såld, använd eller producerad el.

Är ett brott som avses i första stycket att anse som grovt, ska dömas till fängelse i högst två år. I ringa fall ska inte dömas till ansvar.

2 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar en oriktig uppgift till kontoföringsmyndigheten i en ansökan enligt 3 kap. 3 § första stycket om det pris till vilket elcertifikat har överlåtits. I ringa fall ska inte dömas till ansvar.

3 § Ansvar enligt denna lag döms inte ut om gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken.

4 § Den som inte har följt ett vitesföreläggande döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet.

Skadestånd

5 § Den som lider skada på grund av ett tekniskt fel i elcertifikatsregistret har rätt till ersättning av staten.

Ersättningen ska sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande.

6 § En ägare eller rättighetshavare som drabbas av skada till följd av ett beslut om rättelse enligt 3 kap. 15 § har rätt till ersättning av staten.

Ersättning lämnas dock inte om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra omständigheter hade bort inse att det förekommit fel.

7 § Utöver vad som föreskrivs om ersättning i 5 och 6 §§ gäller bestämmelserna i 48 § personuppgiftslagen (1998:204) om skadestånd vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.

8 § Staten företräds i ärenden om ersättning enligt 5 och 6 §§ av den myndighet som regeringen bestämmer.

8 kap. Överklagande

1 § Beslut av tillsynsmyndigheten i följande frågor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol:

• Sida 163
•  Original

1. godkännande enligt 2 kap. 2 § och förhandsbesked enligt 2 kap.12 §,

2. förlängd tilldelningsperiod enligt 2 kap. 10 §,

3. registrering enligt 4 kap. 6 och 7 §§,

4. avregistrering enligt 4 kap. 8 och 9 §§,

5. annullering av elcertifikat enligt 4 kap. 10 §,

6. begäran som har förenats med vite enligt 5 kap. 2 §,

7. föreläggande som har förenats med vite enligt 5 kap. 3 §,

8. återkallelse av godkännande och förhandsbesked enligt 5 kap. 6 §,

9. nedsättning av tilldelning av elcertifikat enligt 5 kap. 7 §, 10. föreläggande som har förenats med vite enligt 5 kap. 9 §, 11. begäran som förenats med vite enligt 5 kap. 10 och 11 §§, 12. kvotpliktsavgift enligt 6 kap. 1 och nedsättning av kvotpliktsavgift enligt 6 kap. 4 §,

13. sanktionsavgift enligt 6 kap. 5 §, och 14. förseningsavgift enligt 6 kap. 6 §.

2 § Beslut av kontoföringsmyndigheten i följande frågor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol:

1. tilldelning av elcertifikat enligt 3 kap. 2 § första och andra styckena,

2. registrering enligt 3 kap. 3–5 §,

3. avvisning enligt 3 kap. 7 §,

4. avslag enligt 3 kap. 8 §, och

5. rättelse enligt 3 kap. 15 §.

3 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 då lagen (2003:113) om elcertifikat ska upphöra att gälla.

2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om tilldelning av elcertifikat för produktion av el med vattenkraft om anläggningen före ikraftträdandet har fått de tillstånd som krävs för verksamheten enligt 11 kap. miljöbalken.

3. Ett beslut att godkänna en anläggning för el som produceras med vattenkraft, eller ett förhandsbesked om möjligheten att få en anläggning för sådan produktion godkänd, som har meddelats före ikraftträdandet får inte återkallas enligt 5 kap. 6 § första stycket 1 och andra stycket 1 i den nya lagen på grund av att anläggningen inte uppfyller de krav som föreskrivs i 2 kap. 5 § första stycket 3 och andra stycket samt 9 § andra stycket i den nya lagen.

• Sida 164
•  Original

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-05-11

Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif

Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad.

En ny lag om elcertifikat – regelförenkling och en gemensam elcertifikatmarknad med andra länder

Enligt en lagrådsremiss den 28 april 2011 (Näringsdepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om elcertifikat.

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av ämnessakkunniga Christina Nordenbladh.

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

I lagrådsremissen föreslås en ny lag om elcertifikat. De sakliga nyheter som föreslås är i huvudsak följande. Det ska vara möjligt att ha en gemensam elcertifikatsmarknad med andra länder. Kraven skärps för att el som produceras med vattenkraft ska kunna tilldelas elcertifikat. Mindre producenter av förnybar el, som själva använder den el de producerat, får undantas från kvotplikt. Alla registrerade elintensiva industrier ska få samma möjlighet att undanta övrig el från kvotplikt. Tillsynsmyndigheten ska besluta om annullering av elcertifikat i stället för som nu kontoföringsmyndigheten. Beslut om nedsättning av elcertifikat ska kunna fattas av tillsynsmyndigheten.

I den föreslagna lagen anges på flera ställen men inte alla (se 6 kap. 4 §) att en ansökan ska vara skriftlig. Lagrådet föreslår att skriftlighetskravet regleras i verkställighetsföreskrifter.

Elcertifikatssystemets nuvarande mål och funktionssätt behålls oförändrade men den nya lagen innehåller många redaktionella och språkliga ändringar i det uppgivna syftet att göra regleringen mer överskådlig, tydlig och lättillgänglig. Resultatet lämnar emellertid en hel del övrigt att önska i dessa hänseenden.

1 kap. 1 §

Redan av lagens rubrik framgår att lagen handlar om elcertifikat. Dessutom är det oklart om det är lagens, bestämmelsernas eller elcertifikatets syfte som avses med den föreslagna lagtexten. Lagrådet föreslår därför att orden ”innehåller bestämmelser om elcertifikat som” utgår.

1 kap. 2 §

Lagrådet föreslår att punkt 1 förtydligas genom att ges följande lydelse:

• Sida 165
•  Original

1. förnybar el: elektricitet som produceras av förnybara energikällor eller torv,

Lagrådet föreslår att punkt 4 förtydligas genom att ges följande lydelse:

4. elcertifikat: bevis som har utfärdats enligt denna lag eller av en annan stat enligt en sådan internationell överenskommelse som avses i 5 §, och som innehåller uppgift om att förnybar el har producerats,

Lagrådet föreslår att punkt 6 förtydligas genom att ges följande lydelse:

6. beräkningsår: det kalenderår som föregår den annullering som enligt 4 kap. 11 § sker den 1 april.

Beträffande punkt 9 har det vid föredragningen upplysts att 1 kap. 8 § lagen (1994:1776) om skatt på energi upphör att gälla den 1 januari 2015. Definitionen i 1 kap. 2 § första stycket 9 om förädlingsvärde bör därför ändras så att det direkt framgår vad som avses med förädlingsvärde. Detta begrepp bör ha samma betydelse i lagen om elcertifikat som det för närvarande har i lagen om skatt på energi.

På grund av det anförda föreslår Lagrådet att punkt 9 ges följande lydelse:

9. förädlingsvärde: skillnaden mellan på ena sidan den elintensiva industrins intäkter från försålda varor och utförda tjänster, inräknat egna uttag, som ingår i företagets normala verksamhet (nettoomsättningen), förändring av varulager, aktiverat arbete för egen räkning, övriga rörelseintäkter samt ränteintäkter och på andra sidan alla rörelsekostnader, inräknat avskrivningar och nedskrivningar på tillgångar, samt räntekostnader.

1 kap. 3 §

Av definitionen på anläggning (se 2 § första stycket 3) följer att om flera produktionsenheter för vattenkraft eller vindkraft finns i närheten av varandra och gemensamt matar in el på ledningsnätet, så anses de utgöra en enda anläggning. Förevarande paragraf utgör ett undantag från denna bestämmelse. Det bör framgå av lagtexten. Lagrådet föreslår att orden ”utan hinder av 2 § första stycket 3” infogas i förevarande paragraf omedelbart före ”anses”.

1 kap. 4 §

Det har vid föredragningen upplysts att ordet ”respektive” kommit till användning med hänsyn till att tillsyns- och kontoföringsfunktionen kan komma att fullgöras av samma myndighet eller av två myndigheter. Lagrådet föreslår att paragrafen i stället ges följande lydelse:

• Sida 166
•  Original

Regeringen utser tillsynsmyndighet och kontoföringsmyndighet enligt denna lag.

1 kap. 5 §

Det är närmast självklart att om det svenska elcertifikatssystemet genom en internationell överenskommelse har samordnats med elcertifikatssystemet i en annan stat, så har det uttryckliga eller underförstådda syftet med överenskommelsen varit att etablera en gemensam elcertifikatsmarknad. Lagrådet föreslår därför att första stycket förenklas enligt följande:

Elcertifikat som har utfärdats för produktion av förnybar el i en annan stat får användas för att uppfylla en kvotplikt enligt denna lag, om det svenska elcertifikatssystemet genom en internationell överenskommelse har samordnats med elcertifikatssystemet i den andra staten.

Enligt andra stycket andra meningen ska den prisinformation som avses i 3 kap. 16 § beräknas utifrån (Lagrådets kursivering) uppgifter för den gemensamma elcertifikatsmarknaden. Lagrådet föreslår att ordet ”utifrån” här och på de övriga ställen i lagen där ordet används i betydelsen ”på grundval av”, ”med ledning av”, ”på basis av”, ”med användande av”, ”med hänsyn till”, ”med utgångspunkt i” genomgående byts mot något av sistnämnda utryck med hänsyn till att ”utifrån” vanligen används som preposition, dvs. i betydelsen ”från utsidan”.

2 kap. 1 §

Enligt 2 § är en förutsättning för att elcertifikat ska kunna tilldelas att produktionen av förnybar el sker i en anläggning som har godkänts av tillsynsmyndigheten. Enligt Lagrådets mening bör detta lämpligen framgå redan av förevarande paragraf samtidigt som lagtexten förtydligas. Paragrafen föreslås därför få följande lydelse:

Innehavaren av en anläggning i vilken förnybar el kan produceras ska tilldelas elcertifikat, om anläggningen är tagen i drift och har godkänts av tillsynsmyndigheten samt övriga förutsättningar för tilldelning av elcertifikat är uppfyllda.

2 kap. 2 §

Lagrådet finner den föreslagna lagtexten svårbegriplig. Av författningskommentaren framgår att avsikten är att säga att elcertifikat för produktion på en anläggning inte får tilldelas någon innan anläggningen har blivit godkänd av tillsynsmyndigheten. Innehavaren av en ny anläggning kan skriftligen begära att tillsynsmyndigheten godkänner anläggningen och tillsynsmyndigheten blir då skyldig att pröva frågan om godkännande. Om myndigheten godkänner anläggningen, ska den samtidigt fastställa en viss tid under vilken elcertifikat ska tilldelas inne-

• Sida 167
•  Original

havaren (tilldelningsperiod). Av detta följer att elcertifikat inte kan tilldelas innehavaren innan tilldelningsperioden har fastställts. Denna ordning ska gälla inte bara nya anläggningar utan också vid produktionsökningar och ombyggnader av äldre anläggningar.

På grund av det anförda och med beaktande av vad Lagrådet anfört beträffande 1 § föreslår Lagrådet att paragrafen ges följande lydelse:

En fråga om godkännande av en anläggning för tilldelning av elcertifikat prövas av tillsynsmyndigheten, om den som innehar anläggningen skriftligen begär det. Om myndigheten godkänner anläggningen, ska den samtidigt fastställa en viss tilldelningsperiod. Denna ordning ska gälla inte bara nya anläggningar utan också vid produktionsökningar som avses i 8 § och ombyggnader som avses i 9 §.

2 kap. 3 §

Lagrådet föreslår att ordet ”dess” i första stycket utgår såsom överflödigt.

2 kap. 6 §

Lagrådet finner att ordet ”även” i ingressen är missvisande och föreslår att det utgår. Vidare är punkt 2 inte samordnad med ingressen på ett språkligt korrekt sätt. Lagrådet föreslår att lagtexten utformas enligt följande:

Elcertifikat får tilldelas för el som produceras med vattenkraft i en anläggning som inte omfattas av 5 §, om ett myndighetsbeslut eller föreskrifter i lag eller annan förordning ställer nya krav på hur verksamheten ska bedrivas eller hur anläggningen ska vara utformad och tillsynsmyndigheten finner att de nya kraven gör det omöjligt för innehavaren att bedriva en långsiktigt lönsam produktion vid anläggningen, om inte innehavaren tilldelas elcertifikat. Elcertifikat får också tilldelas för el som produceras med vattenkraft i en anläggning som inte omfattas av 5 §, om anläggningen har en installerad effekt om högst 15 megawatt och innehavaren avser att göra omfattande ombyggnader eller andra stora investeringar i anläggningen som enligt tillsynsmyndighetens bedömning inte kan bli långsiktigt lönsamma, om inte innehavaren tilldelas elcertifikat.

2 kap. 9 §

Lagrådet föreslår att ordet ”endast” i andra stycket placeras omedelbart efter ”tilldelas”.

Lagrådet föreslår vidare att orden ”i förekommande fall” förs in i tredje stycket omedelbart före ”fastställer”.

• Sida 168
•  Original

2 kap. 12 §

Lagrådet noterar att numreringen av punkterna inte är korrekt.

3 kap. 3 §

Första stycket behandlar den situationen att en överlåtelse av ett elcertifikat på begäran av överlåtaren (Lagrådets kursivering) har registrerats på förvärvarens certifikatkonto. Denna registrering är definitiv och inte endast preliminär.

I andra stycket behandlas den situationen att förvärvaren gjort motsvarande ansökan om att det överlåtna verifikatet ska registreras på hans eller hennes konto. I detta fall ska en preliminär registrering av överlåtelsen göras på förvärvarens certifikatkonto och överlåtaren beredas tillfälle att yttra sig över förvärvarens ansökan. Lagrådet finner att sistnämnda kommunikation med överlåtaren kan underlåtas, om överlåtelsen redan har registrerats på förvärvarens certifikatkonto på begäran av överlåtaren; jfr 3 kap. 8 § 4 som inte är tillämplig i detta fall. I själva verket framstår rutinen i andra stycket om preliminär registrering och kommunikation som överflödig, när en definitiv registrering redan har skett enligt första stycket.

Om kommunikation skett ska kontoföringsmyndigheten enligt tredje meningen i andra stycket registrera de överlåtna certifikaten på förvärvarens konto, om överlåtaren inte invänder mot ansökan inom förelagd tid. Lagrådet menar att en sådan registrering också bör kunna ske, om överlåtarens invändningar är uppenbart ogrundade, jfr 3 kap. 8 § första stycket 1.

På grund av det anförda föreslår Lagrådet att andra stycket ges följande lydelse:

Har förvärvaren ansökt om att det överlåtna certifikatet ska registreras på hans konto, ska en preliminär registrering av överlåtelsen göras på överlåtarens certifikatkonto, om registrering som avses i första stycket inte redan har skett. Kontoföringsmyndigheten ska därefter förelägga överlåtaren att yttra sig över ansökan inom två veckor från det att han fått del av föreläggandet. Om överlåtaren inte invänder mot ansökan inom denna tid eller gör invändning som uppenbart saknar fog, ska de överlåtna certifikaten registreras på förvärvarens konto.

3 kap. 4 och 5 §§

Godtas Lagrådets förslag beträffande 3 kap. 3 § bör motsvarande ändringar företas i 3 kap. 4 och 5 §§.

3 kap. 8 §

Lagrådet föreslår att orden i punkt 1 ”en sådan invändning som avses i” byts mot ”invändning enligt”.

• Sida 169
•  Original

3 kap. 11 §

Lagrådet föreslår att orden ”ska tillämpas” byts mot ”gäller”; jfr 3 kap. 12 §.

4 kap. 1 §

Paragrafens första stycke anger vilka aktörer som är kvotpliktiga. Sådan plikt föreligger enligt punkt 2 för elanvändare som använder el som de själva producerat under förutsättning bl.a. att mängden el uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår. Den föreslagna lagtexten kan ge intrycket att mängden el avser producerad el men det är endast använd el som avses. Detta bör komma till tydligare uttryck i lagtexten. Lagrådet föreslår därför att orden ”den använda” förs in omedelbart före ”mängden”. Vidare bör i punkt 3 ordet ”el” omedelbart efter ”köpt” utgå.

I andra stycket anges i tre punkter tidpunkten för kvotpliktens inträde, nämligen 1) när en elleverantör börjar leverera el, 2) när en elanvändare börjar använda el eller 3) när en elintensiv industri har registrerats. Vid föredragningen har upplysts att punkt 2 gäller el som avses i första stycket 2 och 3. Detta bör enligt Lagrådets mening komma till uttryck i lagtexten.

Tredje stycket anger att kvotplikten upphör när förutsättningarna i andra stycket inte längre är uppfyllda. Denna formulering är mindre lyckad eftersom avsikten uppenbarligen är att kvotplikten upphör när leverans eller användande av el (andra stycket 1 och 2) upphör eller avregistrering sker (andra stycket 3). Lagrådet anser därför att en formulering liknande den som finns i 2003 års lag är att föredra.

På grund av det anförda föreslår Lagrådet att andra och tredje styckena ges följande lydelse:

Kvotplikten inträder när

1. en elleverantör börjar leverera el,

2. en elanvändare börjar använda el som avses i första stycket 2 eller 3, eller

3. en elintensiv industri har registrerats.

Kvotplikten upphör när

1. en elleverantör upphör att leverera el,

2. en elanvändare upphör att använda el som avses i första stycket 2 eller 3, eller

3. en elintensiv industri har avregistrerats.

4 kap. 4 §

Paragrafen anger kvotpliktens omfattning. I författningskommentaren sägs att paragrafen motsvarar 4 kap. 3 § i 2003 års lag. I tredje stycket, som reglerar beräkningen av elleverantörens kvotplikt har emellertid sista ledet – ”och som inte omfattas av en elanvändares kvotplikt” – tagits bort. Anledningen härtill bör anges i författningskommentaren.

• Sida 170
•  Original

4 kap. 5 §

Lagrådet föreslår att paragrafen förtydligas genom att ges följande lydelse:

Vid beräkning av kvotplikten beaktas inte el som

1. matats in på det elektriska nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion (förlustel),

2. en elleverantör har levererat till en elanvändare utan ersättning i enlighet med ett avtal om intrångsersättning, om leveransen sker vid en lägre effekt än 50 kilowatt (frikraft),

3. har använts i den industriella tillverkningsprocessen i en registrerad sådan elintensiv industri som avses i 1 kap. 2 § första stycket 8 a eller b,

4. får dras av enligt 11 kap. 9 § första stycket 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi, om elen har använts i en registrerad sådan elintensiv industri som avses i 1 kap. 2 § 8 c,

5. en elanvändare själv har producerat och använt, i en anläggning som har en installerad effekt om högst 50 kilowatt,

6. har använts i produktionen av el (hjälpkraft), eller

7. en elanvändare själv har producerat och använt, om mängden el inte uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår. Om kvotplikten för en elintensiv industri endast omfattar sådan el som inte ska beaktas enligt 3 eller 4 och övrig el inte överstiger 60 megawattimmar per år, beaktas inte heller den övriga elen vid beräkning av kvotplikten.

4 kap. 7 §

I andra meningen sägs att om kraven i 1 kap. 2 § 8 a, b eller c är uppfyllda så ska myndigheten fatta beslut om registrering. Men angivna lagrum utgör delar av en definition av elintensiv industri och innehåller inga krav. Elintensiv industri definieras i 1 kap. 2 § första stycket 8. Lagrådet föreslår att paragrafen förenklas och ges följande lydelse:

Tillsynsmyndigheten ska efter skriftlig ansökan registrera en elintensiv industri som kvotpliktig.

4 kap. 8 §

Paragrafens första stycke behandlar avregistrering av kvotplikt efter anmälan av den som inte längre är kvotpliktig, medan andra stycket behandlar avregistrering i visst fall fastän anmälan inte gjorts. Andra stycket har fått en mindre lyckad utformning. Lagrådet anser att utformningen av motsvarande bestämmelse i 2003 års lag (6 kap. 7 b §) på ett bättre sätt speglar vad som avses och föreslår att andra stycket i förevarande paragraf utformas i nära anslutning till nuvarande bestämmelse enligt följande:

Om tillsynsmyndigheten har anledning att anta att någons kvotplikt har upphört utan att den registrerade har gjort en anmälan som

• Sida 171
•  Original

avses i första stycket, ska myndigheten avregistrera denne. Innan avregistrering sker, ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra sig.

4 kap. 9 §

I paragrafen sägs att tillsynsmyndigheten ska avregistrera en elintensiv industri när kraven i 1 kap. 2 § 8 a, b eller c inte längre är uppfyllda. Men angivna lagrum utgör delar av en definition av elintensiv industri och innehåller inga krav. Lagrådet föreslår att paragrafen ges följande lydelse:

Tillsynsmyndigheten ska avregistrera en industri som inte längre är en elintensiv industri. Tillsynsmyndigheten ska avregistrera en elintensiv industri, om registreringen baserat sig på oriktiga eller vilseledande uppgifter eller om dess företrädare begär det. Ett beslut om avregistrering gäller omedelbart.

4 kap. 10 §

Lagrådet föreslår att i första stycket första meningen orden ”utifrån de uppgifter som lämnas av den kvotpliktige i deklarationen” utgår som överflödiga. Vidare bör i andra meningen ordet ”överstigande” bytas ut mot ”överskjutande”.

5 kap. 2 och 3 §§

Enligt 2 § första stycket har tillsynsmyndigheten rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. I andra stycket ges myndigheten rätt att förena en sådan begäran med vite.

Enligt 3 § får tillsynsmyndigheten meddela de förelägganden som behövs för tillsynen och förena ett sådant föreläggande med vite.

Paragraferna överensstämmer i sak med 5 kap. 2 respektive 3 § i 2003 års lag.

Det kan enligt Lagrådets mening ifrågasättas om det finns behov av en möjlighet att förena en begäran enligt 2 § första stycket med vite. Det får antas att en sådan begäran i allmänhet framställs utan att förenas med vite. Först om begäran inte tillgodoses behöver myndigheten kunna förelägga vite. I denna situation kan myndigheten med stöd av 3 § meddela ett föreläggande att lämna upplysningar och visa upp handlingar och att förena föreläggandet med vite. Någon särskild bestämmelse som ger möjlighet att förelägga vite behövs därför inte i 2 §. Lagrådet förordar att andra stycket i 2 § utgår.

5 kap. 7 §

Första stycket i paragrafen bör enligt Lagrådet förtydligas genom att ges följande lydelse:

• Sida 172
•  Original

Om tillsynsmyndigheten finner att produktion av el som rapporteras enligt 2 kap. 3 § tredje stycket inte berättigar till elcertifikat i den omfattning som rapporterats, ska myndigheten besluta om nedsättning av tilldelning av elcertifikat och underrätta kontoföringsmyndigheten.

5 kap. 8 §

Den som är eller har varit kvotpliktig ska enligt första stycket se till att det finns underlag för att styrka att kraven för registrering som elintensiv industri och undantag från deklarationsskyldighet är uppfyllda. Lagrådet noterar att det av definitionen i 1 kap. 2 § första stycket 8 inte framgår vilka krav som ska vara uppfyllda för att registrering ska få ske. Lagrådet föreslår att första stycket ges följande lydelse:

Den som är eller har varit kvotpliktig ska genom räkenskaper, anteckningar eller på annat sätt se till att det finns underlag för att styrka uppgifter som lämnats om den el som ligger till grund för beräkningen av kvotplikt enligt 4 kap. 4 § och den el som inte ska beaktas enligt 4 kap. 5 §.

5 kap. 9 §

Lagrådet föreslår att första stycket förtydligas genom att ges följande lydelse:

Om den som är deklarationsskyldig enligt 4 kap. 3 § inte lämnar en deklaration i rätt tid, eller lämnar en deklaration som är ofullständig, får tillsynsmyndigheten förelägga den deklarationsskyldige att lämna en deklaration eller göra de kompletteringar som behövs. Tillsynsmyndigheten får också förelägga den deklarationsskyldige att lämna uppgifter och visa upp handlingar i den utsträckning som behövs för kontroll av att deklarationen är korrekt.

Lagrådet föreslår att första och andra styckena förs samman till ett stycke.

5 kap. 10 och 11 §§

I paragraferna föreskrivs att innehavare av nätkoncession eller anläggning samt elleverantörer på begäran av tillsynsmyndigheten ska lämna vissa uppgifter till myndigheten. En sådan begäran får enligt andra stycket i de båda paragraferna förenas med vite.

I likhet med vad Lagrådet anfört i fråga om 5 kap. 2 och 3 §§ får det antas att en begäran om sådana uppgifter i allmänhet framställs utan att förenas med vite. I stället för att föreskriva att en begäran får förenas med vite förordar Lagrådet att andra stycket i de båda paragraferna ges följande lydelse:

• Sida 173
•  Original

Om begärda uppgifter inte lämnas får tillsynsmyndigheten förelägga den uppgiftsskyldige att lämna uppgifterna. Ett föreläggande får förenas med vite.

6 kap. 1 §

I första stycket 2 bör orden ”omfattas av kvotplikten” flyttas och tas in omedelbart efter orden ”enligt tillsynsmyndighetens beslut”.

6 kap. 3 §

Lagrådet föreslår att ordföljden i första meningen kastas om och redigeras enligt följande:

Om den kvotpliktige i en deklaration eller en ansökan om registrering har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter av betydelse för kvotpliktens omfattning, får tillsynsmyndigheten efter den 1 september året efter beräkningsåret ålägga denne kvotpliktsavgift eller ändra avgiftens storlek.

6 kap. 4 §

Enligt paragrafen får ett beslut om kvotpliktsavgift sättas ned, om det finns synnerliga skäl. Vad som kan sättas ned är enligt Lagrådets mening inte beslutet om kvotpliktsavgift utan avgiften. Paragrafen föreslås få följande lydelse:

Tillsynsmyndigheten får, efter ansökan av den kvotpliktige, sätta ned kvotpliktsavgiften, om det finns synnerliga skäl för det.

6 kap. 6 §

Lagrådet föreslår att paragrafens andra stycke förenklas och ges följande lydelse:

Den deklarationsskyldige ska befrias från förseningsavgift, om det med hänsyn till omständigheter som den deklarationsskyldige inte har kunnat råda över framstår som ursäktligt att deklarationen inte lämnats i rätt tid eller om det (annars) framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.

8 kap. 1 och 2 §§

I paragraferna anges vilka beslut av tillsynsmyndigheten respektive kontoföringsmyndigheten som får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

I motsats till 2003 års lag innehåller den föreslagna lagen inte något förbud mot att överklaga andra beslut enligt lagen än de som räknas upp i paragraferna.

I den mån det kan förekomma andra beslut än de uppräknade, skapar den valda tekniken osäkerhet om vad som gäller beträffande över-

• Sida 174
•  Original

klagande av sådana beslut. I författningskommentaren anges uppräkningen i paragraferna av överklagbara beslut vara uttömmande och alltså medföra att andra beslut inte får överklagas. En generell rätt att överklaga förvaltningsbeslut föreskrivs i 22 § förvaltningslagen (1986:223), enligt vilken ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. Den tveksamhet som kan råda om rätten att överklaga andra beslut än de uppräknade bör enligt Lagrådets uppfattning undanröjas genom tillägg av en paragraf i kapitlet, 4 §, av följande lydelse:

Övriga beslut enligt denna lag får inte överklagas.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2012 då 2003 års lag ska upphöra att gälla. Enligt punkt 2 ska den upphävda lagen fortfarande gälla i fråga om tilldelning av elcertifikat för produktion av el med vattenkraft, om anläggningen före ikraftträdandet har fått de tillstånd som krävs för verksamheten enligt 11 kap. miljöbalken.

Av författningskommentaren framgår att avsikten är att tillämpningen av den upphävda lagen efter ikraftträdandet av den nya lagen förutsätter att nödvändiga tillstånd enligt miljöbalken har vunnit laga kraft före ikraftträdandet. Detta bör enligt Lagrådets uppfattning framgå direkt av bestämmelsen. Lagrådet föreslår därför att punkt 2 ges följande lydelse:

2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om tilldelning av elcertifikat för produktion av el med vattenkraft, om beslut om de tillstånd som krävs för verksamheten enligt 11 kap. miljöbalken har vunnit laga kraft vid ikraftträdandet.

• Sida 175
•  Original

Prop. 2010/11:155 Bilaga 12

AVTAL

MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH

KONUNGARIKET NORGES REGERING

OM

EN GEMENSAM MARKNAD FÖR ELCERTIFIKAT

INGRESS

Efter avsiktsförklaringen den 27 juni 2008 om utvecklingen av en marknad för elcertifikat, överenskommelsen mellan den norska olje- och energiministern och den svenska näringsministern den 7 september 2009 om principerna för vidare utveckling av en gemensam marknad för elcertifikat och protokollet den 8 december 2010 om arbetet från hösten 2009 till december 2010 ingås detta avtal mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering, nedan kallade parterna.

Parterna

HAR UPPFATTNINGEN att en gemensam elcertifikatsmarknad kommer att ge fördelar för båda parterna i arbetet med att främja förnybar elproduktion,

ÄR FAST BESLUTNA att finna lösningar som innebär att Norges inträde inte skapar osäkerhet för den etablerade svenska elcertifikatsmarknaden,

ERKÄNNER att ramarna för systemet måste genomföras i nationell lagstiftning hos varje part och att detta kommer att bidra till att skapa långsiktighet och tilltro till systemet,

ANSER att elcertifikatssystemet är en av flera faktorer som påverkar beslut om utbyggnad och att övriga ramvillkor är viktiga för att elcertifikatsmarknaden kommer att kunna verka på ett bra sätt och utifrån marknadsbaserade principer,

FRAMHÅLLER att hänsyn till andra allmänna intressen och natur- och miljöförhållanden ska tillvaratas vid utfärdande av tillstånden till de enskilda anläggningarna,

TAR HÄNSYN TILL att en utvidgning av marknaden inte ska störa den befintliga elcertifikatsmarknaden mer än nödvändigt och att hänsynen till försörjningstrygghet ska vara en viktig faktor i utvärderingen av en utvidgning,

HÄNVISAR TILL att ett välfungerande överföringsnät är nödvändigt för att ett gemensamt elcertifikatssystem ska bidra till ökad försörjningstrygghet på den nordiska marknaden och till besluten på de nordiska energiministermötena i Umeå 2008 och Köpenhamn 2010 där det framgår enighet om att arbeta för en fortsatt utbyggnad av nordiska strategiska överföringsförbindelser för elektrisk kraft,

• Sida 176
•  Original

Prop. 2010/11:155 Bilaga 12

ÄR UPPMÄRKSAMMA PÅ att villkoren för aktörer som önskar att etablera ny elcertifikatsberättigad produktion inte ska diskriminera på grund av nationalitet, med förbehåll för nationella regler om ägarskap av naturresurserna,

ÖNSKAR att etablera ett gemensamt system för att främja förnybar elproduktion genom en gemensam marknad för handel med elcertifikat,

ÄR ÖPPNA FÖR att elcertifikatsmarknaden senare ska kunna utvidgas till fler stater,

SER BEHOV AV att reglera mål och förpliktelse, utfärdande av elcertifikat, tilläggsstöd, utformning av kvotplikten, utbyte av information knuten till elcertifikatssystemet, samarbete om förvaltning och utveckling av systemet, koordinering av information som lämnas till marknaden, användningen av kontrollstationer för att diskutera och enas om väsentliga ändringar i regelverket för elcertifikat, samt upprättandet av gemensamma institutioner som tilldelas uppgifter i samband med genomförandet och vidareutvecklingen av samarbetet, och

HAR KOMMIT ÖVERENS OM FÖLJANDE:

DEL I INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1 Definitioner

1. I detta avtal gäller följande definitioner:

a) elcertifikat: ett bevis utfärdat av en part om att det har producerats en

megawattimme elektrisk energi enligt nationella bestämmelser som tagits fram i enlighet med detta avtal,

b) förnybartdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23

april 2009 om att främja användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och senare upphävande av direktiv 2001/77/EG och 2003/30/EG, som det framgår av EES-kommitténs beslut om införlivande i EES-avtalet,

c) kontrollstation: genomförande av gemensamma utredningar och diskussioner

mellan parterna om bland annat behov av ändringar eller justeringar i regelverket om elcertifikat,

d) annullering: inlösen av elcertifikat för uppfyllelse av kvotplikt i enlighet med

artikel 6 i detta avtal.

Artikel 2

Mål och förpliktelse

1. Det samlade målet för ny förnybar elproduktion inom den gemensamma elcertifikatsmarknaden är 26,4 TWh till år 2020.

2. Parterna ska sträva efter att annullera elcertifikat motsvarande 13,2 TWh var för år 2020. Parterna ska sträva efter att det under perioden från och med den 1 januari 2012 till och med den 31 december 2035 ska annulleras elcertifikat motsvarande 198 TWh hos varje

• Sida 177
•  Original

Prop. 2010/11:155 Bilaga 12

part från anläggningar som blir godkända i enlighet med artikel 4 efter avtalets ikraftträdande.

3. Om någon av parterna önskar att ändra målet och förpliktelsen enligt punkterna 1 och 2 ska detta ske efter enighet mellan parterna och företrädesvis i samband med en kontrollstation i enlighet med artikel 8.1.

4. Om någon av parterna önskar att införa ett nytt mål för en ökning av den förnybara elproduktionen efter 2020 inom den gemensamma elcertifikatsmarknaden, ska parten samråda med den andra parten, där bland annat effekterna för marknadsaktörerna och kvotfastställelse ska värderas. Parten kan därefter fatta beslut om att införa ett nytt mål förutsatt att ändringen inte ger orimliga konsekvenser för den andra parten.

Artikel 3

Gemensam elcertifikatsmarknad

1. Parterna inrättar en gemensam elcertifikatsmarknad från och med avtalets ikraftträdande. Den gemensamma marknaden innebär att varje part ska säkra att elcertifikat utfärdade i det ena landet ska kunna användas till att uppfylla kvotplikten i det andra landet.

2. Elcertifikat utfärdade i Sverige före ikraftträdandet av detta avtal ska kunna användas till att uppfylla kvotplikten i de båda länderna efter ikraftträdandet av detta avtal. Motsvarande gäller för anläggningar i den norska övergångsordningen som tilldelas elcertifikat efter ikraftträdandet av detta avtal. Elcertifikat för anläggningar som godkänns efter 2020 ska kunna omsättas på den gemensamma elcertifikatsmarknaden, så att de ska kunna användas för uppfyllelse av kvotplikten i de båda länderna fram till den 31 december 2035.

3. I enlighet med detta avtal ska varje part fastställa nationella bestämmelser om bland annat:

a) utfärdande av elcertifikat för elcertifikatsberättigad produktion som äger rum från

och med avtalets ikraftträdande och till och med den 31 december 2035,

b) kvotplikt som uppfylls genom annullering av elcertifikat med sista annullering på

fastställt annulleringsdatum under 2036.

DEL II: RAMAR FÖR EN GEMENSAM ELCERTIFIKATSMARKNAD

Artikel 4

Elcertifikatsberättigade

1. Kriterierna för att få rätt till elcertifikat bygger på principen om teknikneutralitet. Elcertifikat ska tilldelas för elproduktion baserad på förnybara energikällor och utgångspunkten för definitionen av förnybara energikällor ska vara den som anges i förnybartdirektivet. Innehavaren av en godkänd anläggning ska få utfärdat ett elcertifikat per megawattimme producerad elektricitet.

• Sida 178
•  Original

Prop. 2010/11:155 Bilaga 12

2. En part kan fortfarande bestämma att det kan utfärdas elcertifikat för produktion av elektrisk energi baserad på torv i anläggningar som är hemmahörande hos parten, som ska kunna omsättas på den gemensamma elcertifikatsmarknaden.

3. Anläggningar måste vara godkända i det enskilda landet innan elcertifikat kan tilldelas innehavaren. Det står varje part fritt att fastställa att anläggningar kan godkännas efter den 31 december 2020.

4. Innehavare av anläggningar som producerar el baserad på förnybara energikällor, som tas i drift efter att den gemensamma elcertifikatsmarknaden startat, ska få rätt att tilldelas elcertifikat i 15 år, dock inte längre än för år 2035.

5. Innehavare av anläggningar som producerar el baserad på förnybara energikällor, ska få rätt att tilldelas elcertifikat i 15 år, dock inte senare än för år 2035, för den ökade produktionen i samband med upprustning och utvidgning av anläggningarna.

6. Innehavare av anläggningar som ingår i Sveriges elcertifikatsmarknad vid avtalets ikraftträdande ska ha rätt att få tilldelning av elcertifikat i upp till 15 år från det att tilldelningsperioden startade i enlighet med de regler som gäller vid detta avtals ikraftträdande. Anläggningar som ingår i Norges övergångsordning, ska ha rätt att få tilldelning av elcertifikat i upp till 15 år från det att tilldelningsperioden startade.

7. Tilldelning av elcertifikat ska inte ske för anläggningar förutom de som nämns i punkterna 4 till 6. Regler om godkännande av anläggningar för tilldelning av elcertifikat, som är i kraft hos en part vid ikraftträdandet av detta avtal, eller antas i anslutning till detta avtals ikraftträdande, kan fortfarande fortsätta gälla men ska tillämpas restriktivt.

8. Efter ikraftträdandet av detta avtal ska varje part endast kunna anta nya eller ändrade kriterier på områdena som nämns i punkterna 5 och 7 efter att ha informerat kontaktpunkten som nämns i artikel 10 om förslaget. Efter att ha mottagit information kan den andra parten inom tre månader anmäla att frågan ska diskuteras i rådet i syfte att uppnå en ömsesidigt acceptabel lösning för båda parterna. Vid sådana tillfällen ska ändringen inte sättas i kraft förrän diskussion är genomförd och parterna har funnit en acceptabel lösning.

9. Om en part anser att tillämpningen av reglerna som nämns i punkterna 5 och 7 utvecklar sig på ett icke önskvärt sätt, ska frågan diskuteras i kommittén enligt artikel 12.

Artikel 5 Tilläggsstöd

1. Grundprincipen ska vara att elcertifikat ska utgöra tillräckligt stöd för att driva fram investeringar i anläggningar för förnybar elproduktion. Anläggningar bör därför inte få stöd utöver elcertifikat. Stöd från EU-institutioner ska emellertid kunna kombineras med elcertifikat.

2. Befintliga ordningar för investerings- eller driftstöd för elproduktion i anläggningar som tilldelas elcertifikat och som är i kraft hos en part vid ikraftträdandet av detta avtal, ska fortsätta att kunna gälla. Parterna ska inom sex månader från ikraftträdandet av detta avtal

• Sida 179
•  Original

Prop. 2010/11:155 Bilaga 12

informera kontaktpunkten hos den andra parten om vilka stödordningar som kommer att fortsätta och som har anmälts enligt EES-avtalets eller EU-rättens regler om statsstöd.

3. Eventuella framtida investerings- eller driftsstöd för elproduktion i anläggningar som tilldelas elcertifikat ska kunna beslutas av varje part efter samråd. Vid samråd ska bland annat konsekvensen av stödet diskuteras med sikte på att uppnå en ömsesidigt acceptabel lösning mellan parterna. Önskar parterna på egen hand att stödja en viss teknik, bör denna teknik inte även omfattas av elcertifikatssystemet.

4. Bestämmelserna i denna artikel ska dock inte tillämpas på befintliga eller eventuella framtida investerings- eller driftsstöd som parterna ger inom skattesystemet. Om en part begär att få information om ett sådant stöd inom skattesystemet ska den andra parten tillhandahålla den informationen. En part bör ta behörig hänsyn till den andra partens intressen och bör, såvitt avser eventuella framtida investerings- eller driftsstöd, inte frångå utgångspunkten i punkt 1 på ett sätt som väsentligt ändrar konkurrensvillkoren för elcertifikatsberättigad produktion i de två länderna.

Artikel 6

Kvotplikt och fastställande av kvoter

1. Varje part bestämmer själva vilka som är kvotpliktiga och vilken elförbrukning som ska ingå vid fastställelsen av kvoterna. Kvoterna för de enskilda åren ska fastställas med utgångspunkt i en linjär upptrappning fram till 2020.

2. Uppfyllelse av kvotplikt sker i huvudsak vid annullering av elcertifikat den 1 april varje år. Ett utfärdat elcertifikat är giltigt fram tills dess att det annulleras. Om det saknas elcertifikat vid annullering ska parterna ålägga den kvotpliktiga en avgift. Varje part ska eftersträva att fastställa en avgift som baseras på en struktur som är densamma i båda länderna.

3. Varje part ska lagfästa kvotplikt och kvoter för att uppnå målet och förpliktelsen enligt artikel 2. Justeringar och ändringar i en parts lagstiftning om kvotplikt och kvoter ska företrädesvis göras i samband med kontrollstationer. Varje part ska fastställa kvoter med sikte på att nå målet och förpliktelsen i artikel 2, och har rätt och skyldighet att göra nödvändiga justeringar i kvoterna fram till 2035 för att uppnå detta, efter samråd med den andra parten.

Artikel 7

Registerföring och tillsyn

1. Varje part ska upprätta ett system för utfärdande, överföring och annullering av elcertifikat. Parterna ska samordna information som registreras på elcertifikaten.

2. Varje part ska utse en registeransvarig som för ett elektroniskt register över elcertifikat. Registren ska vara utformade så att elcertifikaten kan utfärdas, överföras och annulleras på lika villkor hos båda parterna.

• Sida 180
•  Original

Prop. 2010/11:155 Bilaga 12

3. Varje part ska ställa krav på korrekta mätvärden som grund för tilldelning av elcertifikat.

4. Varje part ska utse myndigheter som godkänner anläggningar och utövar tillsyn av utfärdande av elcertifikat, kvotpliktiga aktörer och följer utvecklingen på marknaden.

5. Parterna ska i det fall en registeransvarig inte själv är en offentlig myndighet utse en myndighet som utövar tillsyn av verksamheten hos den registeransvarige.

6. Offentliggörande av information till den gemensamma elcertifikatsmarknaden ska samordnas av parterna.

7. Parternas energimyndigheter ska i en gemensam rapport minst en gång om året sammanställa statistik och analysunderlag om utvecklingen på den gemensamma elcertifikatsmarknaden. Rapporten ska presenteras för det råd som nämns i artikel 11.

Artikel 8

Kontrollstationer

1. Rådet enligt artikel 11 fastställer tidpunkter för kontrollstationer. Den första kontrollstationen ska äga rum senast före utgången av 2015. Om inte rådet fastställer något annat ska kontrollstationerna därefter äga rum vart fjärde år.

2. Parternas beslut om förhållanden som berör väsentliga ramvillkor för elcertifikatsmarknaden ska företrädesvis ske vid kontrollstationer.

Artikel 9

Informationsutbyte och kommunikation till elcertifikatsmarknaden

1. Parterna ska underrätta rådet vid ändringar av generella ramvillkor som väsentligt kan påverka konkurrensförhållandena på den gemensamma elcertifikatsmarknaden. Detta gäller särskilt:

a) ändringar i koncessionspolitiken för anläggningar som producerar förnybar

elektrisk energi,

b) principerna för fördelning av kostnaderna mellan producent och nätägare för att

ansluta ett kraftverk till nätet,

c) lagändringar som kan påverka elcertifikatsmarknaden.

2. I övrigt ska parterna säkra utbyte av relevant information om elcertifikatssamarbetet.

3. Parterna ska etablera en gemensam kommunikationsstrategi för åtgärder som är av betydelse för aktörerna på marknaden, för att skapa transparens på marknaden och likabehandling vid offentliggörande av marknadsrelevant information.

4. Parterna ska säkra att marknadspåverkande information offentliggörs som fastställs i punkt 3.

• Sida 181
•  Original

Prop. 2010/11:155 Bilaga 12

DEL III: INSTITUTIONER

Artikel 10 Kontaktpunkt

Kontaktpunkt i enlighet med artikel 4.8, artikel 5.2 och artikel 13.2 ska vara det fackdepartement som är ansvarigt för elcertifikat hos respektive part.

Artikel 11

Råd

1. Parterna ska inrätta ett råd för att säkra att det gemensamma elcertifikatssystemet fungerar och utvecklas i enlighet med detta avtal. Rådet ska bestå av representanter på departementsnivå. Varje part ska ha minst en representant i rådet. Varje part har en röst i rådet och rådet fattar beslut med enighet.

2. Rådet ska bland annat underlätta för planering och genomförande av kontrollstationer, löpande uppföljning av utvecklingen på elcertifikatsmarknaden, analysera eventuella behov av vidareutveckling av regelverket för det gemensamma elcertifikatssystemet, utbyta information och utarbeta en gemensam kommunikationsstrategi i enlighet med artikel 9 och möjliggöra att frågor diskuteras utan att tvistlösningsmekanismen som nämns i artikel 16 används.

3. Rådet ska sammanträda minst en gång om året, om inte rådet fastställer något annat. Om det finns särskilda skäl ska en part kunna kräva att rådet ska sammanträda inom 30 dagar. Rådet ska underställas ytterligare bestämmelser som de två parterna från tid till annan ska vara eniga om. Parterna kan i rådet ta upp varje enskild fråga som har att göra med avtalets genomförande och tillämpning.

Artikel 12 Kommitté

1. Parterna ska inrätta en kommitté med representanter från varje lands myndigheter som är utsedda i enlighet med detta avtal. I kommittén ska parternas energimyndigheter informera varandra och diskutera utformningen och tillämpningen av regelverk i enlighet med artikel 4.9.

2. Rådet fastställer kommitténs arbetsordning.

3. Representanterna i kommittén ska tillhandahålla det underlag som är nödvändigt för att kommittén ska kunna utföra sina uppgifter.

4. Oenighet i kommittén ska hänskjutas till rådet.

5. Varje part ska säkras full insyn och tillgång till dokument hos kommittén.

• Sida 182
•  Original

Prop. 2010/11:155 Bilaga 12

DEL IV: SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 13

Förhållande till tredje part

1. Förfrågningar från tredje land om att delta i elcertifikatsmarknaden ska värderas av parterna gemensamt. Tillträde för tredje land till elcertifikatsmarknaden och fastställande av villkoren för detta kräver enighet mellan parterna.

2. Om en av parterna önskar att i elektricitetssektorn använda sig av möjligheterna enligt förnybartdirektivets artikel 7 eller 9 om gemensamma projekt med andra stater ska parten informera kontaktpunkten hos den andra parten enligt artikel 10 om planerna. Sådana gemensamma projekt kan äga rum om den andra parten inte inom 3 månader efter att information har mottagits anmäler att diskussion ska ske i rådet, med sikte på att nå en ömsesidigt acceptabel lösning för parterna. I sådana fall ska planerna inte genomföras förrän diskussion är genomförd och parterna har funnit en acceptabel lösning.

Artikel 14

Anmälan enligt förnybartdirektivet

1. Parterna ska utarbeta en gemensam anmälan om elcertifikatsmarknaden i enlighet med förnybartdirektivet.

2. Rapporteringen i enlighet med förnybartdirektivet ska baseras på att elproduktionen från de anläggningar som ingår i den gemensamma elcertifikatsmarknaden ska fördelas så att vardera parten erhåller 50 procent. Vid rapportering av måluppfyllelse enligt förnybartdirektivet ska uppgifter om utfärdade elcertifikat i respektive stater för anläggningar som tagits i drift efter detta avtals ikraftträdande användas, med avdrag för den torvbaserade produktionen av elektrisk energi.

3. Om det tillkommer ny torvbaserad produktion av elektrisk energi, eller om innehavare av anläggningar som inte nämns i artikel 4.4 och 4.5 får tilldelning av elcertifikat, kommer avdrag av denna att ske i värdlandets resultat vid rapportering till EU-kommissionen eller EFTA:s övervakningsorgan. Elcertifikatsberättigad produktion från sådana anläggningar kan därför utgöra maximalt 13,2 TWh för det enskilda landet.

Artikel 15

Upphörande och ändringar

1. Detta avtal upphör att gälla den 1 april 2036.

2. Varje part kan skriftligen anmäla till den andra parten om sin avsikt att säga upp avtalet före den 1 april 2036. En sådan anmälan ska innehålla en redogörelse för intentionen att säga upp avtalet samt följas av förhandling mellan parterna om reglering av de mellan parterna utestående förpliktelserna, i syfte att nå en ömsesidigt acceptabel lösning för parterna inom kortast möjliga tid. Detta avtal upphör inte att gälla förrän parterna har nått en sådan överenskommelse.

• Sida 183
•  Original

Prop. 2010/11:155 Bilaga 12

3. Varje ändring av detta avtal, inklusive ändringar enligt artikel 2.3, artikel 13.1 och artikel 15.2 ska godkännas av varje part och träder i kraft vid den tidpunkt när de båda parterna har anmält till varandra genom notväxling att deras inhemska konstitutionella krav är uppfyllda.

Artikel 16 Tvistlösning

1. Uppstår tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal, ska parterna genom förhandling söka att lösa tvisten. Om tvisten inte kan lösas genom förhandlingar, ska den i första hand avgöras av en skiljenämnd om den andra parten kräver det.

2. Skiljenämnden ska bestå av tre skiljemän, om inte parterna är eniga om fler. Varje stat utser en skiljeman. Den eller de återstående skiljemännen utses av parterna gemensamt, och ska inte vara norsk eller svensk medborgare eller bosatt i Norge eller Sverige. Parterna ska gemensamt utse skiljenämndens ordförande. Vid olika uppfattningar i skiljenämnden, gäller den uppfattning som majoriteten av skiljemännen enas om. Varje stat täcker hälften av kostnaderna för skiljenämnden. I övrigt svarar respektive stat för sina kostnader i skiljenämndsförfarandet. Om parterna inte blir eniga om utnämning av skiljemännen kan en part kräva att dessa utses av presidenten för den permanenta skiljedomstolen i Haag.

3. Om en av parterna i stället kräver att tvisten ska avgöras i enlighet med reglerna för den permanenta skiljedomstolen för tvister mellan två stater av den 20 oktober 1992, ska detta ske.

Artikel 17

Ikraftträdande m.m.

1. Detta avtal träder i kraft den 1 januari 2012 om båda parterna senast den 31 december 2011 har anmält till varandra genom notväxling att deras inhemska konstitutionella krav är uppfyllda och om EES-kommitténs beslut om att införliva förnybartdirektivet i EESavtalet har trätt i kraft.

2. Om detta avtal inte träder i kraft den 1 januari 2012, ska det träda i kraft den första dagen i den andra månaden efter det att de båda parterna har anmält till varandra genom notväxling att deras inhemska konstitutionella krav är uppfyllda, och om EES-kommitténs beslut om införlivande av förnybartdirektivet i EES-avtalet har trätt i kraft senast den 1 juni 2012.

3. Om detta avtal träder i kraft efter den 1 januari 2012, ska tilldelade elcertifikat fram till ikraftträdandet ingå i enlighet med den norska övergångsordningen för godkännande av elcertifikatsberättigade anläggningar och den befintliga elcertifikatsmarknaden i Sverige. Elcertifikatsberättigad produktion i anläggningar som godkänns efter den 1 januari 2012 och fram till ikraftträdandet, kommer att dras av i förhållande till varje parts mål och förpliktelse enligt artikel 2.1 och 2.

• Sida 184
•  Original

Prop. 2010/11:155 Bilaga 12

4. Detta avtal ska gälla för det geografiska område som EES-avtalet tillämpas på hos varje part.

Till bekräftelse härav har undertecknande, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta avtal.

Utfärdat i Stockholm den 29 juni 2011 i två exemplar, på svenska och på norska, vilka båda texter är lika giltiga.

För Konungariket Sveriges regering För Konungariket Norges regering

------------------------------------------- ----------------------------------------------

• Sida 185
•  Original

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 juni 2011.

Närvarande: statsrådet Björklund, ordförande, och statsråden Bildt, Ask, Erlandsson, Carlgren, Carlsson, Sabuni, Billström, Tolgfors, Ohlsson, Norman, Kristersson, Hatt.

Föredragande: statsrådet Hatt.

Regeringen beslutar proposition 2010/11:155 En ny lag om elcertifikat – enklare regler och en gemensam elcertifikatsmarknad.