Övergångsbestämmelser till miljöbalken : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

:ME l

Öcc St.

MÄN

/Wln/

w Statens offentliga utredningar

1 996: 147

Miljödepartementet

Övergångsbestämmelser

till

miljöbalken

Delbetänkande

av Miljöbalksutredningen

Stockholm 1996

och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar SOU Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. som - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20392-8 NORSTEDTS TRYCKERI AB ISSN 0375-250x Stockholm 1996

Till statsrådet och chefen för

Miljödepartementet

Regeringen bemyndigade den 7 april 1993 chefen för Miljö- och naturresursdepartementet att tillkalla särskild utredare med uppgift

en att utreda organisationsförändringar med anledning tidigare förslag

av ett till en miljöbalk. Med stöd bemyndigandet förordnades fr.o.m. den

av 13 april 1993 dåvarande hovrättspresidenten Carl Axel Petri

som särskild utredare.

Vid regeringssammanträde den 24 november 1994 beslutades

att uppdraget även skulle omfatta att lägga fram förslag till

ett nytt miljöbalk.

Beträffande sakkunniga, experter och sekreterare hänvisar vi till vårt huvudbetänkande SOU 1996:103. Följande ändringar har dock

skett. Professom Staffan Westerlund entledigades den 16 juli 1996 från uppdraget som expert och förordnades i stället sakkunnig.

som Direktören Lars Gunnar Larsson entledigades den 31 juli 1996 från uppdraget expert. Direktören Richard Almgren förordnades den

som 1 augusti 1996 som expert. Avdelningschefen Carl-Johan Engström entledigades den 31 augusti 1996 från uppdraget

som expert. Chefsjuristen Peggy Lerman-Dahl förordnades den l september

1996 som expert. Kammarrättsassessom Stefan Köhler förordnades den 8 juli 1996 som sekreterare. Hovrättsassessom Per Lagerud förordnades den l augusti 1996 som sekreterare.

Vi har antagit namnet Miljöbalksutredningen.

Utredningen har tidigare överlämnat delbetänkandet SOU 1994:123

Miljöombudsmannen och huvudbetänkandet SOU 1996:103 Miljöbalken skärpt och samordnad miljölagstiftning för hållbar

- en en utveckling.

Vi får härmed överlämna delbetänkandet Övergångsbestämmelser till miljöbalken.

Vi fortsätter vårt arbete med följdlagstiftning och slutbetänkande. Stockholm den 17 oktober 1996.

Carl Axel Petri

/ Lars Holmgård

Per Lagerud

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser

Innehåll

Förkortningar

7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning

9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till

Lag om införande miljöbalken av ll . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till

Lag införande lagen med särskilda bestämmelser om av

om vattenföretag 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Ett förslag till promulgationslag 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Verksamhet bedrivs när miljöbalken träder i som kraft 23 . .

3 Tidpunkten för miljöbalkens ikraftträdande 27 . . . . . . . . . .

4 Fortsatt giltighet äldre beslut av 29 4.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Föreskrifter 29 4.2 Tillstånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Miljöbalkens inledande bestämmelser 31 5.1 Allmänna . . . . . . . . . . . . . .

aktsamhetsregler 31

5.2 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hushållningsbestämmelser

34 5.3 Miljökvalitetsnormer . . . . . . . . . . . . . . . . . .

35 5.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Miljökonsekvensbeskrivningar 36

. . . . . . . . . . . . . . .

6 Skydd områden av m.m. 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Skydd områden av 38 6.2 Skydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . för djur- och växtarter 41 . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Särskilda bestämmelser vissa verksamheter om 42 7.1 Miljöfarlig . . . . . . .

verksamhet hälsoskydd

om 42 7.2 . . . . . . . . .

Vattenföretag

46 7.3 Täkter, . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . skötsel av jordbruksmark och vissa andra

verksamheter 47 7.4 Genetiskt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . modifierade organismer 48

7.5 Kemiska . . . . . . . . . . . . och biotekniska produkter 49 7.6 Avfall . . . . . . . . . . . och producentansvar 50

. . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

7.7 Gaturenhållning och skyltar 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8 Föreskriftsrådet 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Processuella bestämmelser 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Allmänt prövningen 53 om . . . . . . . . , . . . . . . . . . .

8.2¶Regeringsprövning 55

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Prövning vid domstolar, förvaltningsmyndigheter

och kommuner 57 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 Tillstånds giltighet och omprövning 61 . . . . . . . . . . . 8.5 Rättegångskostnader och liknande kostnader 64 . . . . .

9 Tillsyn 65 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1 Tillsyn 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2 Avgifter 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3 Tillträde 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Sanktioner 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 Straff och förverkande 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.2¶Miljösanktionsavgifter 70

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ll Ersättning och skadestånd 72 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.1 Skadereglering vid ingripande det allmänna och av vid tillståndsprövning vattenföretag 72 av . . . . . . . . . 11.2 Skadestånd 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3 Förorenade områden 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.4 Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring 74 . . . .

12 Lagen med särskilda bestämmelser vattenföretag 75 om . . .

13 Övriga lagförslag 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14 Författningskommentar till lagen införande av om miljöbalken 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15 Författningskommentar till lagen om införande av lagen

med särskilda bestämmelser vattenföretag 97 om . . . . . . . .

Särskilt yttrande Richard Almgren och Allen Alverborg 104 av .

Särskilt yttrande Owe Björk 106 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilt yttrande Staffan Westerlund 110 av . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser

Förkortningar

bet. betänkande BrP Lagen 1964:163 införande brottsbalken

om av EG Europeiska gemenskapen EU Europeiska unionen JoU Jordbruksutskottet KU Konstitutionsutskottet LVF Lagen 0000 med särskilda bestämmelser

om

vattenföretag

ML Miljöskyddslagen 1969:387 NVL Naturvårdslagen 1964:822

prop. proposition

SFS Svensk författningssamling

SOU Statens offentliga utredningar VL vattenlagen 1983:291

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 9

Sammanfattning

Den 4 juli 1996 överlämnade vi till miljöministem vårt huvudbetänkande SOU 1996:103 Miljöbalken skärpt och - en samordnad miljölagstiftning för hållbar utveckling. Betänkandet en innehöll ett förslag till miljöbalk och några andra lagar. Vi föreslog dock inte några Övergångsbestämmelser till balken eller de andra lagarna. Övergångsbestämmelser presenteras i stället i detta betänkande. Vi föreslår lag införande miljöbalken och lag nu en om av en om införande lagen med särskilda bestämmelser vattenföretag. av om Miljöbalken och övriga lagar skall enligt vårt förslag träda i kraft den l januari 1998. I samband med detta skall de 16 lagar upphävas som skall inarbetas i miljöbalken. Betänkandet innehåller överväganden och lagförslag i olika övergångsfrågor aktualiseras när miljöbalken träder i kraft. Särskild som uppmärksamhet riktas mot frågan i vilken utsträckning miljöbalkens bestämmelser kan innebära inskränkningar tillstånd har av som meddelats enligt äldre rätt. Huvudregeln balkens bestämmelser är att skall tillämpas även på sådana tillstånd. Några undantag måste dock göras. En av många nyheter i miljöbalken är att tillståndsplikt kan införas för befintlig miljöfarlig verksamhet. Vi detta bör gälla anser att även sådana verksamheter som i dag saknar tillstånd för att de bedrevs redan innan tillståndsplikten infördes eller har fått dispens från tillståndsplikten.

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser l l

Förslag till lag om införande av miljöbalken

Allmänna bestämmelser

1 § Miljöbalken och denna lag träder i kraft den l januari 1998.

2 § Genom miljöbalken upphävs med de begränsningar följer som av denna lag

naturvårdslagen 1964:822,

miljöskyddslagen 1969:387,

. lagen 1971:1154 om förbud mot dumpning avfall i . av vatten, lagen 1976:1054 om svavelhaltigt bränsle, . lagen 1979:425 skötsel jordbruksmark, om av . renhållningslagen 1979:596, .

hälsoskyddslagen 1982:1080,

. vattenlagen 1983:291, . lagen 1983:292 om införande vattenlagen 1983:291, av 10. lagen 1983:428 spridning bekämpningsmedel om av över skogsmark,

11. lagen 1985:426 om kemiska produkter,

12. miljöskadelagen 1986:225, 13. lagen l987:l2 hushållning

om med naturresurser mm., 14. lagen 1990:1079 tillfälliga bilförbud, om 15. lagen 1991:639 förhandsgranskning biologiska om av

bekämpningsmedel,

16. lagen 1994:900 om genetiskt modifierade organismer, och

17. lagen 1994:1818 åtgärder beträffande djur och om växter som tillhör skyddade arter.

3 § Om det i lag eller någon författning hänvisas en annan till bestämmelser har ersatts bestämmelser i miljöbalken som genom eller i denna lag, skall i stället de nya bestämmelserna tillämpas.

4 § Föreskrifter gäller vid miljöbalkens ikraftträdande skall som anses meddelade med stöd motsvarande bestämmelser i balken, de har av om meddelats med stöd bestämmelser i lag i 2 eller av en som anges § motsvarande bestämmelser i äldre lag. Detta gäller dock inte en om regeringen föreskriver något annat. Detta gäller inte heller för

12 Övergångsbestämmelser sou 1996: 147

föreskrifter har meddelats myndighet än regeringen,

som av en annan

den myndighet regeringen bestämmer föreskriver något annat. om som

5 § Tillstånd, godkännanden, lagligförklaringandispenser, medgivanden, villkor eller registreringar verksamheter, hanteringar eller

som avser andra åtgärder skall fortsätta att gälla, de har meddelats genom

om beslut enligt bestämmelser i lag i 2 § eller motsvarande

en som anges bestämmelser i äldre lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd sådana bestämmelser. Besluten skall meddelade med stöd

av anses

motsvarande bestämmelser i miljöbalken eller i föreskrifter som har av meddelats med stöd miljöbalken, det inte följer något annat av

av om denna lag eller föreskrifterna.

av

Första stycket gäller inte sådan dispens från skyldigheten att söka tillstånd i 10 § andra stycket eller 17 § andra stycket

som anges miljöskyddslagen 1969:387 i dess lydelse före den l juli 1981. Villkoren för sådan dispens skall dock fortsätta att gälla till dess

en något annat bestäms. Villkoren skall meddelade enligt 23

anses vara kap. 8 § miljöbalken.

6 § Mål och ärenden har inletts före miljöbalkens ikraftträdande

som skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, det inte

om följer något annat denna lag. Bestämmelserna om

av miljökvalitetsnonner i 6 kap. och 18 kap. 4 § miljöbalken skall

tillämpas omedelbart.

Miljödomstolama och Miljööverdomstolen skall i överklagade eller överlämnade mål och ärenden har inletts före miljöbalkens

som ikraftträdande tillämpa bestämmelserna i miljöbalken i fråga om förfarandet. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas ifråga

miljökonsekvensbeskrivningar. om

7 § Vad enligt miljöbalken gäller ägare en fastighet skall

som om av tillämpas även på den innehar fastighet med ständig

som en besittningsrätt eller med ñdeikommissrätt.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 8 kap. miljöbalken

8 § Beslut har meddelats före miljöbalkens ikraftträdande om att

som skydda och vårda ett område eller föremål samt beslut om ändring av tidigare sådana beslut skall meddelade med stöd av motsvarande

anses bestämmelser i miljöbalken. Naturvårdsområden och områden skyddade enligt 14 b § naturvårdslagen 1964:822 skall vid tillämpningen av

miljöbalken anses som naturreservat.

Övergångsbestämmelser 13

Om ett förordnande enligt 2 kap. 14 § tredje stycket vattenlagen 1918:523 till skydd mot förorening eller 2 kap. 62 § lag till

samma skydd för vattenförsöijningen ändras eller upphävs, skall det antecknas i inskrivningsregistret.

9 § Strandområden vid utgången juni 1975 ingick i fastställd

som av generalplan, stadsplan eller byggnadsplan skall inte omfattas

av strandskydd enligt miljöbalken, om det inte bestäms något annat.

10 § Förordnanden om undantag från strandskydd som har meddelats enligt 15 § andra stycket första meningen naturvårdslagen 1964:822 i dess lydelse före den 1 juli 1994 skall omprövas med tillämpning

av 8 kap. 11 § miljöbalken senast den 30 juni 1999. Har ett förordnande inte omprövats innan dess, upphör förordnandet att gälla.

ll § Bestämmelsen i 8 kap. 16 § andra stycket miljöbalken när ett

om beslut om dispens från förbudet att vidta åtgärder i strandskyddsområde upphör, skall från och med den l januari 1999 tillämpas också på dispenser meddelade före den 1 augusti 1991.

12 § Föreskrifter för ett miljöskyddsområde enligt 8 kap. 17 § miljöbalken innebär inte inskränkningar tillstånd enligt

av miljöskyddslagen 1969:387.

13 § Bestämmelserna om förlängning av interimistiska förbud i naturvårdslagen 1964:822 skall fortfarande tillämpas i fråga förbud

om som gäller vid balkens ikraftträdande.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 11 kap. miljöbalken

14 § I fråga allmänna flottleder skall fortfarande tillämpas

om bestämmelserna i vattenlagen 1983:291

om

rådighet i 2 kap. 4 § 4 och 5 § första stycket

särskilda tvångsrätter i 8 kap. l § första stycket

ersättning i 9 kap. 3 § andra stycket, 11 § tredje stycket, 14 § och 15

prövningen av vattenmål i 13 kap. 13 § första stycket utrivning i 14 kap. 3 och omprövning i 15 kap. 9 Vad som sägs i 14 kap. 3 § och 15 kap. 9 § vattenlagen 1983:291

om vattendomstolen skall i stället gälla miljödomstolen.

14 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

15 § Frågan lagligheten av en vattenanläggning som har tillkommit

om före ikraftträdandet av miljöbalken utan tillstånd enligt vattenlagen 1983:291 eller motsvarande äldre bestämmelser bedöms enligt de bestämmelser gällde vid anläggningens tillkomst.

som

16 § Vad föreskrivs underhåll i 11 kap. 18 § andra stycket

som om miljöbalken gäller även den med stöd 8 kap. 2 § vattenlagen

som av 1983:291 eller motsvarande äldre bestämmelser har getts rätt att använda någon annans vattenanläggning.

Vad föreskrivs fastighetsägares skyldigheteri 11 kap.

som om en ny 21 § första stycket miljöbalken gäller även när den förra ägaren har övertagit underhållsskyldigheten med stöd av 14 kap. 2 § vattenlagen 1983:291.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 15 kap. miljöbalken

17 § En kommunal renhållningsordning enligt 9-13 renhållningslagen 1979:596 skall fortsätta att gälla till dess en ny renhållningsordning har antagits med stöd av miljöbalken.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 16 kan. miljöbalken

18 § Tavlor, skyltar, inskrifter eller därmed jämförliga anordningar som avses i 16 kap. 5 § miljöbalken och som inte undantas i 16 kap. 6 § samma balk får bibehållas trots vad som sägs i de bestämmelserna, om de har satts upp lagligen fore den l januari 1965.

Om anordning är uppenbart vanprydande i landskapsbilden, får

en länsstyrelsen förelägga den som ansvarar för anordningen att ta bort den eller ändra den. Föreläggandet får förenas med vite. Om föreläggandet inte följs skall kronofogdemyndigheten efter ansökan från länsstyrelsen verkställa beslutet. Verkställighet enligt utsökningsbalken får då ske.

Om det finns särskilda skäl skall länsstyrelsen tillerkänna den som har förelagts att ta bort anordningen ersättning for förlust med ett belopp högst motsvarar kostnaderna för att skaffa, sätta upp och ta

som bort anordningen.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 18-20 kqv. miljöbalken

19 § Mål och ärenden, som före miljöbalkens ikraftträdande har inletts hos domstol, annan myndighet eller förrättningsman som enligt

en miljöbalken eller föreskrifter meddelade med stöd av balken inte skall handlägga sådana mål eller ärenden, skall slutföras av denna.

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 15

Ett mål eller ärende som inte har avgjorts Koncessionsnämnden av för miljöskydd eller vattendomstol vid miljöbalkens ikraftträdande en skall dock därefter handläggas den miljödomstol är behörig av som enligt 20 kap. 12 § miljöbalken. Ett mål vid ikraftträdandet inte har som avgjorts av Vattenöverdomstolen skall därefter handläggas av Miljööverdomstolen.

20 § Äldre bestämmelser gäller i fråga överklagande och krav på om prövningstillstånd, om en dom eller ett beslut har meddelats före miljöbalkens ikraftträdande, eller en dom eller ett beslut har meddelats allmän av en förvaltningsdomstol efter miljöbalkens ikraftträdande.

21 § Domar och beslut tingsrätt eller fastighetsdomstol som en en meddelar efter miljöbalkens ikraftträdande i frågor regleras i 28 som och 29 kap. miljöbalken skall överklagas till Miljööverdomstolen.

22 § Beslut som förrättningsman meddelar efter miljöbalkens en ikraftträdande i frågor regleras i 12 kap. vattenlagen 1983:291 som skall överklagas till miljödomstolen. När miljödomstolen prövar sådana överklaganden skall den tillämpa 13 kap. 30-33, 36, 38, 41-43 och 45 §§, 46 § första stycket, 47-50 samt 56-63 vattenlagen 1983:291. Vad sägs vattendomstol som om skall gälla miljödomstol. Vad i 61 § sägs nämndemän skall som om gälla sakkunniga ledamöter.

23 § Tillstånd, godkännanden eller dispenser enligt äldre som bestämmelser har lämnats för obegränsad tid får vid omprövning en tidsbegränsas enligt 18 kap. 1 § första stycket miljöbalken, om det följer av Sveriges internationella åtaganden att sådan en tidsbegränsning skall ske, eller tidsbegränsning kunde ske vid omprövning enligt de äldre en bestämmelserna.

24 § Vägar, järnvägar, allmänna farleder eller flygplatser behöver inte prövas av regeringen enligt 19 kap. l § 18-21 miljöbalken, de har om börjat anläggas före den 1 januari 2001.

25 § Om ett vattenföretag har utförts under vattenlagens 1983:291 giltighetstid utan tillstånd, är företagaren bevisningsskyldig i fråga om de förhållanden rådde i vattnet innan företaget utfördes. som

16 Övergångsbestäm m elser SOU 1996: 147

Detsamma gäller andra vattenföretag än dikning som har utförts under vattenlagens 1918:523 giltighetstid, om den lagen var tillämplig på företaget.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 21 kap. miljöbalken

26 § Bestämmelserna om förverkande i 21 kap. 3 och 4 miljöbalken gäller också vattenanläggningar som har kommit till före balkens ikraftträdande, även om någon dom stols eller annan myndighets tillstånd inte har behövts och inte heller lämnats.

27 § Vid omprövning enligt 21 kap. 5 § miljöbalken ett tillstånd

av enligt miljöskyddslagen 1969:387 får en produktionsm ängd eller annan omfattning av verksamheten som angetts i tillståndet ändras mot tillståndshavarens bestridande endast när omprövningen görs enligt första stycket

28 § Bestämmelsen i 21 kap. 5 § första stycket l miljöbalken om att omprövning får göras tio år efter det att ett tillståndsbeslut har vunnit laga kraft innebär inte någon inskränkning av omprövningstider som har bestämts i domar och beslut meddelade enligt äldre bestämmelser.

29 § Ett tillstånd enligt vattenlagen 1918:523 till Vattenkraftverk eller vattenreglering för kraftändamål eller villkoren för ett sådant tillstånd får omprövas enligt 21 kap. 5 § första stycket l miljöbalken tidigast trettio år efter den dag då företaget enligt meddelade föreskrifter skall vara fullbordat, om inte något annat följer av andra stycket. Om nyprövning har gjorts enligt vattenlagen 1918:523 får en sådan omprövning göras tidigast trettio år efter den dag då domen om nyprövning vann laga kraft.

Om företaget skulle ha kunnat underkastas nyprövning enligt 4 kap. vattenlagen 1918:523 vid en tidpunkt efter den 31 december 1983, får omprövning göras så snart den för nyprövning gällande tiden har gått ut.

Ett tillstånd enligt vattenlagen 1918:523 eller villkoren för ett sådant tillstånd får omprövas enligt 21 kap. 5 § första stycket 6 miljöbalken endast om förändringen i omgivningen har skett efter den 31 december 1983.

30 § Omprövning enligt 21 kap. 5 § första stycket ll miljöbalken får göras även när anordningar har vidtagits eller villkor har meddelats till skydd för fisket med stöd av motsvarande bestämmelser i äldre lag.

Övergångsbestämmelser 17

31 § Omprövning enligt miljöbalken kan göras sådan särskild av en rättighet att förfoga över vattnet i 2 kap. 41 § vattenlagen som avses 1918:523.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 23 kap. miljöbalken

32 § Ett föreläggande eller förbud skall beslutat enligt 23 kap. anses miljöbalken, om en tillsynsmyndighet har beslutat det enligt bestämmelser i en lag i 2 § eller motsvarande bestämmelser som anges i äldre lag eller enligt föreskrifter har meddelats med stöd som av sådana bestämmelser.

33 § Särskild handräckning enligt 23 kap. 16 § andra stycket miljöbalken får meddelas även vid gärning har begåtts före en som miljöbalkens ikraftträdande, gämingen straffbar när den begicks. om var

Särskilda Övergångsbestämmelser till 27 kap. miüöbalken

34 § Bestämmelserna miljösanktionsavgift i 27 kap. miljöbalken om tillämpas endast på överträdelser har ägt efter balken har som rum att trätt i kraft.

Bestämmelsemaom miljöskyddsavgiftimiljöskyddslagen 1969:387

skall fortfarande tillämpas i mål och ärenden sådan avgift, om om ansökan om påförande avgift har kommit till Koncessionsnämnden av för miljöskydd innan miljöbalken trädde i kraft.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 28 kap. miljöbalken

35 § I stället för reglerna i 28 kap. miljöbalken skadereglering vid om vissa ingripanden det allmänna skall äldre bestämmelser gälla i fråga av om rätt till ersättning eller inlösen på grund beslut har av som meddelats före balkens ikraftträdande.

36 § Vid omprövning ett tillstånd enligt vattenlagen 1918:523 eller av motsvarande äldre bestämmelser gäller följande i fråga ersättning om enligt 28 kap. 20-22 miljöbalken. Vad som sägs andelskraft i 28 kap. 21 § tredje stycket om miljöbalken tillämpas även beträffande ersättning överföring genom av kraft enligt vattenlagen 1918:523 i dess lydelse före den l juli 1974. I stället för vad sägs i 28 kap. 22 § andra fjärde stycket som miljöbalken är tillståndshavaren skyldig att utan ersättning tåla förlusten eller inskränkningen till så stor del tillsammans med vad som,

tillståndshavaren tidigare efter den l januari 1984 har avstått enligt denna paragraf samt 12 och 14 lagen 1983:292 om införande av vattenlagen 1983:291, motsvarar en tjugondel av det produktionsvärde eller det värde vattenmängd, fallhöjd eller magasinsvolym som avses

av i 28 kap. 22 § andra stycket miljöbalken.

Har ansökan om omprövning gjorts före den l juli 1995 skall i stället tillämpas 11 och 12 lagen 1983:292 om införande av vattenlagen 1983:291 i deras lydelse före detta datum.

37 § Bestämmelserna i 36 § skall tillämpas också när en sådan särskild rättighet att förfoga över vattnet omprövas som avses i 2 kap. 41 § vattenlagen 1918:523.

38 § Bestämmelsen i 28 kap. 23 § miljöbalken om begränsning av rätten till ersättning skall gälla innehavare tillstånd enligt vattenlagen

av 1918:523 eller äldre bestämmelser, bestämmelserna om kungsådra

om var tillämpliga på vattenföretaget. Begränsning skall i sådana fall även ske det vattenföretaget är markavvattning eller en vattentäkt

om nya en for bevattning.

Första stycket gäller också i fråga förlust eller inskränkning som

om den drabbats utan särskilt tillstånd driver ett vattenföretag som

av som har kommit till före den l januari 1984.

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 19

Förslag till om införande av med

lag lagen

särskilda bestämmelser om

vattenföretag

A llm tärna bestäm m elser

l § Lagen 0000 med särskilda bestämmelser vattenföretag och

om denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2 § Om det i lag eller någon författning hänvisas till

en annan föreskrifter som har ersatts föreskrifterna i lagen 0000 med

genom särskilda bestämmelser om vattenföretag eller i denna lag, skall i stället de nya föreskrifterna tillämpas.

3 § Föreskrifter som gäller vid ikraftträdandet lagen 0000 med

av särskilda bestämmelser vattenföretag skall meddelade med

om anses stöd av motsvarande bestämmelser i den lagen, de har meddelats

om med stöd bestämmelser i vattenlagen 1983:291 eller motsvarande

av äldre lag och föreskrifterna gäller områden regleras i den

som nya lagen. Detta gäller dock inte regeringen föreskriver något annat.

om Detta gäller inte heller för föreskrifter har meddelats

som av en annan myndighet än regeringen, den myndighet regeringen

om som bestämmer föreskriver något annat.

4 § Vad som enligt lagen 0000 med särskilda bestämmelser

om vattenföretag gäller om ägare fastighet skall tillämpas även på den

av en som innehar en fastighet med ständig besittningsrätt eller med fideikommissrätt.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 2 kap. lagen

nya

5 § Genom 2 kap. 2 och 3 lagen 0000 med särskilda bestämmelser om vattenföretag inskränks inte den rätt någon hade före lagens

som ikraftträdande på grund dom, unninnes hävd eller någon

av annan särskild rättsgrund eller enligt l kap. 2 § andra stycket vattenlagen 1918:523.

6 § Bestämmelserna om rådighet i 2 kap. 4 § 4 och 5 § första stycket 2 vattenlagen 1983:291 skall enligt 14 § första stycket l lagen 0000

införande miljöbalken fortfarande tillämpas i fråga om allmänna om av flottleder.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 4 och 5 kap. nya lagen

7 § samfälligheter har bildats enligt vattenlagen 1983:291 skall

som anses vara bildade enligt lagen 0000 med särskilda bestämmelser om vattenföretag.

8 § Bestämmelserna i 3 kap. 12-25 och 27 §§, 7 kap. 61-65 samt 8 kap. 38-45 vattenlagen 1918:523 flera deltagares förvaltning

om av företag som har kommit till enligt den lagen skall tillämpas så länge företagets förvaltning inte har ordnats på något annat sätt.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 6 kap. nya lagen

9 § Om någon är skyldig att betala årlig avgift enligt 2 kap. 8 eller 10 § eller 4 kap. 14 § vattenlagen 1918:523 eller motsvarande äldre lag skall avgiften utan särskilt beslut räknas om årligen i förhållande till den ändring basbeloppet enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring

av som har skett mellan avgiftsåret och året innan dess.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 7 kap. nya lagen

10 § Bestämmelsen om ändring av bygdeavgift och ñskeavgift i 7 kap. 16 § lagen 0000 med särskilda bestämmelser om vattenföretag gäller också avgifter enligt 2 kap. 8 och 10 §§ samt 4 kap. 14 § vattenlagen 1918:523.

11 § Bestämmelserna i 7 kap. 18 och 19 lagen 0000 med särskilda bestämmelser om vattenföretag skall tillämpas även på

samfälligheter enligt 3 kap. vattenlagen 1918:523 som avser vattenreglering enbart för kraftändam ål,

samfälligheter enligt 7 kap. vattenlagen 1918:523, samfälligheter för de ändamål som avses i 8 kap. 20 § vattenlagen

1918:523, och

samfälligheter enligt motsvarande äldre bestämmelser. Om kretsen av deltagare i en sådan samfällighet eller

kostnadsfördelningen mellan dem ändras genom omprövning enligt 7 kap. 18 § lagen 0000 med särskilda bestämmelser om vattenföretag eller godkännande av en överenskommelse enligt 7 kap. 19 § samma lag, skall en samfällighet enligt den nya lagen anses bildad.

Övergångsbestämmelser 21

12 § Bestämmelserna om omprövning i 15 kap. 9 § vattenlagen 1983:291 skall enligt 14 § första stycket 6 lagen 0000 om införande av miljöbalken fortfarande tillämpas i fråga om allmänna flottleder.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 9 kap. nya lagen

13 § Bestämmelsen i 9 kap. 4 § lagen 0000 med särskilda bestämmelser om vattenföretag skall tillämpas också i fråga om andelskraft enligt vattenlagen 1918:523 och ersättning genom överföring av kraft enligt samma lag i dess lydelse före den l juli 1974.

14 § I fråga ersättning enligt vattenlagen 1918:523 i dess

om som lydelse före den 1 juli 1974 skall lämnas genom överföring av kraft gäller fortfarande bestämmelserna i den lagen.

På talan av part får miljödomstolen bestämma att sådan rättighet till överföring av kraft skall avlösas mot ersättning i pengar, om detta inte medför betydande olägenhet för en motpart. För sådan talan gäller

en bestämmelserna om talan som avses i 7 kap. 2 § 7 lagen 0000 med särskilda bestämmelser om vattenföretag. Miljödomstolen bestämmer dag då skyldigheten att fullgöra kraftöverföringen upphör. Ersättningsgivaren skall innan dess ha betalat föreskriven penningersättning. I fråga om sådan ersättning gäller i övrigt bestämmelserna i 28 kap. miljöbalken.

l Ett förslag till promulgationslag

Den 4 juli 1996 överlämnade vi till miljöministem vårt huvudbetänkande SOU 1996:103 Miljöbalken en skärpt och

samordnad miljölagstiftning hållbar utveckling. Våra direktiv och

för en vårt tidigare arbete har redovisats i det betänkandet.

I fråga om nya balkar brukar bestämmelser om tidpunkten för ikraftträdandet och Övergångsbestämmelser meddelas i särskild lag,

en en s.k. promulgationslag. Vårt huvudbetänkande innehöll inte något förslag till sådana bestämmelser. Vi presenterar i stället ett förslag till en promulgationslag i detta betänkande.

I vårt huvudbetänkande lämnade vi vidare förslag till en lag med särskilda bestämmelser om vattenföretag. Vi föreslår nu en promulgationslag även till denna lag.

Vi tar dessutom ställning till behovet Övergångsbestämmelser till

av några andra lagförslag i vårt huvudbetänkande.

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 23

2¶Verksamhet som bedrivs när

träder i kraft

miljöbalken

Utgångspunkten i vårt förslag är att hela miljöbalken skall tillämpas omedelbart när den träder i kraft. Ett antal undantag måste dock göras från denna huvudprincip. Förslag på sådana undantag lämnas i kommande avsnitt. Redan här skall dock diskuteras en fråga som flera gånger återkommer i den fortsatta framställningen, nämligen i vilken utsträckning miljöbalkens regler skall iakttas vid verksamheter

som redan bedrivs när balken träder i kraft. Av särskilt intresse är frågan på vilket sätt balken skall kunna innebära inskränkningar i tillstånd har

som meddelats enligt äldre rått.

När en ny lagstiftning genomförs kan den situationen uppstå att en tidigare lagenlig verksamhet inte bedrivs i enlighet med den lagens

nya krav. Om den lagstiftningen blir omedelbart tillämplig på befintliga

nya verksamheter finns det risk för att investeringar och planering

som verksarnhetsutövaren redan har genomfört går till spillo. I extrema situationer kan de nya kraven innebära att verksamhet tvingas

en upphöra.

Ett undantag för befintliga verksamheter skulle innebära att de miljöeffekter som lagstiftaren vill motverka inte kan förhindras förrän efter mycket lång tid, i princip så lång motsvaras dessa

som av verksamheters fortsatta bestånd. Detta skulle ge samhällsekonomiskt negativa verkningar. Senare tillkomna verksamheter skulle drabbas, eftersom det finns risk för att det allmänna försöker uppnå målsättningen genom att desto högre krav ställs på dessa verksamheter. Detta kan naturligtvis uppfattas som orättvist och kan dessutom vara en dålig resursanvändning, eftersom man riskerar att det läggs större

ner summor för att nå viss stömingsreduktion, därför att för del

en man en nya verksamheter ställer så höga krav att marginalkostnadema för reduktionen stiger i höjden Westerlund, Miljöfarlig verksamhet, 1975, s. 242

Vår principiella uppfattning är att miljöbalken bör gälla även for befintlig verksamhet. Detta bör fallet både när verksamheten pågår

vara oförändrad och när den har ändrats. Den huvudregel vi förordar är för övrigt den vanliga vid miljölagstiftning. När behandlar balkens

ny olika bestämmelser får vi dock vid flera tillfällen anledning att återkomma till frågan.

24 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

Särskild uppmärksamhet bör redan ägnas de fallen där

nu verksamheten bedrivs med stöd tillstånd. Det allmänna har då gjort

av en bedömning av verksamheten och funnit att denna får bedrivas under vissa i tillståndet angivna förutsättningar. Tillståndet skall

ge tillståndshavaren trygghet, innebärande att denne inte skall behöva

en drabbas av andra inskränkningar i verksamheten än sådana följer

som av tillståndet eller sker med stöd av lag. Genom att studera lagen skall tillståndshavaren alltså kunna bedöma vilka inskränkningar kan

som komma att ske i framtiden.

I vårt huvudbetänkande lämnar förslag på ett antal bestämmelser som skall kunna innebära inskränkningar meddelade tillstånd. Viktigast är reglerna om omprövning m.m. i 21 kap., innebär att tillstånd kan

som ändras, återkallas eller förverkas och villkor ändras. Andra bestämmelser som kan innebära inskränkningar i tillstånd är de generella

om föreskrifter för miljöfarlig verksamhet, föreskrifter för miljöskyddsområden eller vattenskyddsområden samt tillsynsmyndigheters förelägganden och förbud i brådskande fall. Allt detta framgår av vårt förslag till rättskraftsregel i 21 kap. l § miljöbalken.

När tillstånd har meddelats redan före miljöbalkens ikraftträdande har däremot inte tillståndshavaren att studera lagen kunnat göra

genom en bedömning av vilka inskränkningar som kan ske i tillståndet med dess villkor såvida inte motsvarande inskränkningar kunde ske redan enligt äldre lag.

Grundlagen innehåller inget förbud mot att meddela föreskrifter

som inskränker tillstånd meddelade före föreskriftemas ikraftträdande jfr 2 kap. 10 § regeringsformen. Grundlagen verkar alltså inte hindra att befintliga tillstånd begränsas lagstiftning. En paragraf i

genom ny regeringsformen bör dock uppmärksammas. Enligt 2 kap. 23 § får lag eller annan föreskrift inte meddelas i strid mot Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema Europakonventionen. Av lagen 1994:1219 den europeiska konventionen angående skydd för

om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema framgår att Europakonventionen med ändringar och tillägg gäller lag i Sverige.

som

Skyddet för äganderätten framgår artikel l i det första

av tilläggsprotokollet den 20 1952 till Europakonventionen. Enligt

mars den svenska översättningen se bet. 1994/95:KU5, bil. 2 skall varje fysisk eller juridisk ha rätt till respekt för sin egendom. Det sägs

person vidare att ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar i lag och folkrättens

som anges av allmänna grundsatser. Emellertid görs det tillägget att det sagda inte

Övergångsbestämmelser 25

inskränker en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner nödvändig för att reglera nyttjandet av egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse eller för att säkerställa betalning av skatter eller andra pålagor eller av böten och viten.

Även ekonomiska intressen är förbundna med utövandet

som av näringsverksamhet eller annan ekonomisk verksamhet skyddas

av artikeln. Således kan en återkallelse av ett driftstillstånd ses som ett ingrepp i enskild äganderätt, tillåtlighet måste prövas enligt de

vars kriterier som anges i artikel l i tilläggsprotokollet Danelius, Mänskliga rättigheter, 1993, 248.

s.

Inskränkningar i ägarens rätt att använda sin egendom förekommer i stor utsträckning i alla länder, varvid syftet vanligen är att tillgodose olika allmänna intressen. Inte minst gäller detta fast egendom, för vilken ofta gäller inskränkningar i rätten att bebygga egendomen, rätten att utnyttja den för olika ändamål och ibland också rätten att överlåta den till annan ägare. Sådana inskränkningar är i många fall naturliga och normala, och de ger inte anledning till några speciella problem i förhållande till artikel l i tilläggsprotokollet till Europakonventionen, vars andra stycke uttryckligen medger en stat att genomföra sådan lagstiftning som den finner nödvändig för att reglera utnyttjandet

av egendomen i det allmännas intresse. Inskränkningama kan emellertid vara så betungande för ägaren att överensstämmelsen med artikel l kan ifrågasättas. Europadomstolen tillämpar i detta fall ett proportionalitetsresonemang: det måste avvägning mellan det

göras en allmänna intresset och den enskilde ägarens intresse, och om en rimlig balans inte uppnås, kan inskränkning i rätten att utnyttja egendomen

en tänkas strida mot artikel När det gäller inskränkningar i rätten att använda egendom har emellertid Europadomstolen anlagt ett för den enskilde synnerligen strängt synsätt och funnit även mycket tyngande begränsningar ägarens rättigheter kunna accepteras i det allmänna

av intresset Danelius, Mänskliga rättigheter, 253.

1993, s.

Grundlagen hindrar alltså inte att miljöbalken görs tillämplig på tillstånd som har meddelats enligt äldre rätt. Det blir i stället fråga

en om lämplighet i vilken utsträckning sådana tillstånd skall kunna inskränkas av balkens bestämmelser.

Vid bedömningen av denna fråga måste vi väga tillståndshavarens intresse av trygghet mot de allmänna och enskilda intressen talar

som för att de nya reglerna skall gälla fullt ut. Det krävs enligt vår mening tungt vägande skäl för att utforma regler att tillstånd meddelade

om enligt äldre rätt skall kunna inskränkas genom bestämmelser som saknar motsvarighet i de lagar som ersätts av balken.

26 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

Miljöskäl kan sådana tungt vägande skäl. Bestämmelserna skall

vara i så fall avsedda att komma till rätta med allvarliga situationer. Om

vara däremot exempelvis tillstånd till en viss typ av miljöfarlig verksamhet av enbart praktiska skäl skall ersättas av generella föreskrifter, bör det inte utan vidare komma i fråga att omedelbart låta föreskrifterna inskränka de meddelade tillstånden.

Det kan vidare följa av Sveriges medlemskap i EU att vi måste införa vissa bestämmelser tar över redan meddelade tillstånd. I

som sådana fall har vi inte någon valfrihet.

Hänsyn bör tas till möjligheten att uppnå samma resultat med andra bestämmelser. Ett skäl för att t.ex. låta generella föreskrifter gälla även verksamheter bedrivs med stöd äldre tillstånd kan vara att

som av samma resultat ändå kan uppnås vid en omprövning av tillstånden.

Även konkurrensskäl kan ha betydelse vid bedömningen

av om inskränkningar skall ske i alla tillstånd eller bara i tillstånd meddelade enligt miljöbalken. En ojämn konkurrenssituation kan uppkomma om tillståndshavama bedöms olika. Dessa skäl skall dock inte övervärderas, eftersom det ligger i sakens natur och är allmänt accepterat inom miljörätten att verksamhetsutövare bedöms olika beroende på när bedömningen sker. Ibland har dock konkurrenssynpunkter stor betydelse, såsom när skall avgöra vilka verksamheter som skall

man tvingas till minskade utsläpp etc. när en miljökvalitetsnorm har överträtts. Det allmänna får då inte göra det enkelt för sig genom att endast ingripa mot några få många förorenare. Om detta skulle ske

av uppkommer en ojämn konkurrenssituation.

3 för

Tidpunkten miljöbalkens

ikraftträdande

Förslag: Miljöbalken träder i kraft den l januari 1998. De 16 lagar som skall ingå i miljöbalken samt vattenlagens

promulgationslag upphävs samtidigt.

Riksdagens Jordbruksutskott har begärt att regeringen lämnar ett förslag till miljöbalk som kan behandlas vårriksdagen 1997 för att träda i av kraft den 1 januari 1998 bet. 94/95zJoU 16 15 Vid detta s. förhållande har vi inte utrymme för att diskutera någon tidpunkt annan för ikraftträdande. Vi föreslår därför bestämmelse att miljöbalken en om skall träda i kraft nämnda dag. Den tid står till buds för att förbereda balkens genomförande som blir knapp. Det är därför angeläget att framhålla vikten av att genomförandet förbereds så att komplikationer i samband med noga, ikraftträdandet undviks. Förordningar bör utfärdas i god tid före ikraftträdandet, bl.a. med hänsyn till den omfattande utbildning som måste genomföras. Det behövs inte några Övergångsbestämmelser medger som att föreskrifter får utfärdas med stöd bemyndiganden i miljöbalken före av balkens ikraftträdande. Föreskrifter att lag skall träda i kraft om en en viss dag hindrar nämligen inte att utan några särskilda man Övergångsbestämmelser redan dessförinnan vidtar de administrativa åtgärder som behövs för att lagen skall kunna tillämpas i sin helhet från och med den dagen jfr Lagrådets yttrande i 1983/84:30 172 prop. s. Samtidigt med att miljöbalken träder i kraft bör den lagstiftning som har arbetats i balken upphävas. I vårt huvudbetänkande föreslår vi att följande lagar samordnas i miljöbalken.

naturvårdslagen 1964:822, -

miljöskyddslagen 1969:387,

lagen 1971:1154 om förbud mot dumpning avfall i vatten, - av lagen 1976:1054 svavelhaltigt bränsle, - om lagen 1979:425 om skötsel av jordbruksmark, renhållningslagen 1979:596, hälsoskyddslagen 1982:1080, -

vattenlagen 1983:291, -

lagen 1983:428 spridning bekämpningsmedel över - om av skogsmark,

lagen 1985:426 om kemiska produkter, -

miljöskadelagen 1986:225, -

lagen 1987:12 om hushållning med naturresurser m.m., -

lagen 1990:1079 tillfälliga bilförbud, - om

lagen 1991:639 förhandsgranskning av biologiska - om bekämpningsmedel,

lagen 1994:900 genetiskt modifierade organismer, samt - om

lagen 1994:1818 åtgärder beträffande djur och växter som tillhör - om skyddade arter.

Samtliga dessa lagar bör alltså upphöra att gälla vid utgången av

december 1997. Vidare bör lagen 1983:292 införande av

om vattenlagen 1983:291 upphävas.

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 29

4¶Fortsatt äldre

giltighet av beslut

4.1¶Föreskrifter

Förslag: Förordningar och andra föreskrifter meddelade före miljöbalkens ikraftträdande skall fortsätta att gälla, inte något om annat bestäms.

Vårt förslag till miljöbalk innebär samordning inte mindre än 16 en av nu gällande lagar. Balken innehåller åtskilliga betydelsefulla nyheter. Samtidigt bevarar den i många hänseenden grunderna för den äldre lagstiftningen. Liksom tidigare kommer miljörätten i betydande utsträckning att få sitt innehåll föreskrifter, dvs. genom nommer, som utfärdas av regeringen eller myndigheter regeringen bestämmer. som De förordningar och myndighetsföreskrifter har meddelats som tidigare bör över och normalt arbetas Detta arbete bör ses om. prioriteras. Det är emellertid inte möjligt att avsluta hela detta mycket omfattande arbete redan innan miljöbalken har trätt i kraft. Vi har tidigare gjort bedömningen SOU 1996:103, del 450 s. att översynen av myndigheternas föreskrifter bör klar senast ett år efter det vara att miljöbalken har trätt i kraft. Det kommer dock bli svårt på denna att att korta tid ersätta samtliga föreskrifter med nya. Föreskrifter måste alltså fortfarande gälla, inte något om annat bestäms. Det bör därför i promulgationslagen införas allmän en övergångsbestämmelse innebörden att föreskrifter har meddelats av som med stöd av äldre bestämmelser skall ha verkan de samma som om hade meddelats med stöd miljöbalken. av Gemensamt för de föreskrifter skall meddelas med stöd nya som av miljöbalken är att erforderliga Övergångsbestämmelser bör meddelas i föreskrifterna. Detta hindrar dock inte från att i några fall göra vissa oss överväganden hur sådana Övergångsbestämmelser bör utformas

om se

t.ex. avsnitt 7.1.

30 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

4.2¶Tillstånd

Förslag: Tillstånd och liknande beslut meddelade enligt äldre lagstiftning skall fortsätta att gälla. Detta gäller dock inte äldre dispenser från skyldigheten att söka tillstånd enligt miljöskyddslagen.

Det kan givetvis inte komma i fråga att i samband med miljöbalkens ikraftträdande generellt upphäva alla tillstånd och liknande godkännanden i enskilda ärenden har meddelats med stöd av

som nuvarande lagar. Besluten bör i stället förbli gällande även sedan miljöbalken har trätt i kraft. Tillståndsbesluten skall anses vara meddelade motsvarande bestämmelser i miljöbalken.

med stöd av

I den mån det behövs får tillstånden tas upp till omprövning enligt miljöbalkens regler. I avsnitt 8.4 behandlas i vilken utsträckning de nya omprövningsreglema kan användas vid beslut fattade enligt äldre rätt.

I avsnitt 7.1 föreslår vi att den som bedriver en verksamhet med stöd

dispens från tillståndsplikten meddelad enligt miljöskyddslagen av 1969:387 i dess lydelse före den l juli 1981 skall bli tvungen att söka tillstånd, verksamheten tillhör en tillståndspliktig bransch. Dispensen

om bör därför inte fortsätta att gälla. Villkoren i dispensen bör dock gälla fram till dess att de har villkor. Till dess så har skett bör

ersatts av nya de anses meddelade enligt tillsynsbestämmelsema i 23 kap. 8 § miljöbalken. Tillsynsmyndigheten bör alltså ha rätt att meddela förelägganden och förbud enligt dessa bestämmelser.

Övergångsbestämmelser 31

5 inledande bestämmelser

Miljöbalkens

5¶Allmänna

aktsamhetsregler

Förslag: Några Övergångsbestämmelser knyts inte till miljöbalkens allmänna aktsamhetsregler.

De allmänt utformade aktsamhetsreglema i de nuvarande miljölagama har i vårt förslag lagts till grund för ett antal allmänna aktsamhetsregler. Dessa finns införda i 3 kap. i vårt förslag till miljöbalk. Som utgångspunkt för de allmänna aktsamhetsreglema har främst valts bestämmelser i miljöskyddslagen 1969:387, vattenlagen 1983:291 och lagen 1985:426 kemiska produkter. om Majoriteten av de allmänna aktsamhetsreglema i miljöbalken har stora likheter med aktsamhetsreglema i gällande rätt. Det finns emellertid väsentliga skillnader. De föreslagna reglerna kommer få att generell tillämpning på olika typer verksamheter hittills har av som reglerats genom särskilda bestämmelser eller inte reglerats alls. Av olika i dag förekommande modeller har vanligen den strängaste valts. Frågan är i vilken utsträckning miljöbalkens aktsamhetsregler skall tillämpas på verksamheter redan bedrivs när balken träder i kraft som se också avsnitt 2. Vid denna bedömning bör ha klart man för sig att ett tillstånds rättskraft medför att i sådana frågor har i som prövats tillståndet kan krav utöver vad följer tillståndet med dess villkor som av normalt inte ställas på tillståndshavare. Däremot kan och hårdare en nya krav ställas vid omprövning. I vilken mån de en nya omprövningsreglema skall tillämpas på befintliga tillstånd diskuteras i avsnitt 8.4. Den fortsatta diskussionen här gäller i första hand dels hur långt kan gå vid sådan omprövning alltså har funnit man en om man att omprövning får ske, dels vilka krav kan ställas på befintliga som verksamheter bedrivs utan tillstånd. som I det framtida miljöarbetet bör det enligt vår uppfattning prioriteras att komma till rätta med de problem orsakas det antalet som av stora verksamheter hittills inte har haft tillstånd enligt miljöskyddslagen som och som därför i endast liten utsträckning har varit föremål för

32 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

ingripande från myndigheternas sida. Det är därför väsentlig fråga i

en vilken utsträckning miljöbalkens aktsamhetsregler skall tillämpas på

verksamheter bedrivs utan tillstånd när balken träder i kraft.

som

I samband med miljöskyddslagens tillkomst gjordes bedömningen att

den lagen borde tillämplig på verksamheter som redan fanns

nya vara

lagen trädde i kraft. Samtidigt gjordes följande uttalande prop. när 1969:28 s. 214.

Oavsett vad sagts kommer emellertid den

som nu

tillåtlighetsprövning skall göras beträffande anläggningar som

som

redan finns vid lagens ikraftträdande att ställa de tillämpande

myndigheterna inför svåra och grannlaga avvägningsproblem. I regel

det tekniskt svårare att utföra behövliga skadeförebyggande

är

anordningar och åtgärder på gamla anläggningar än att vid

nyuppförande drift och anordningar efter miljövårdens krav.

anpassa

Om ingripande sker i efterhand kan ett företag drabbas av kostnader

inte alls räknade med när kalkylema för anläggningens

som man

uppförande och drift gjordes.

Det ansågs således att den lagen inte kunde tillämpas fullt ut på

nya

sätt mot befintliga anläggningar som mot nyetablering. Detta samma innebar dock inte skulle undvika att ingripa mot befintliga

att man stömingskällor målmedvetet och effektivt för att komma till rätta med problemen. I fråga luftföroreningar, buller och liknande, där inte

om

praxis utvecklats inom vattenvårdsområdet, uttalades att det samma som måste krävas synnerliga skäl för anläggning skulle kunna tvingas

att en

upphöra med driften. Så borde kunna ske endast om att skadeverkningar-na, trots skyddsåtgärder, så stora att det framstod

var

oförsvarligt att driften fortsatte. En möjlighet att minska den som ekonomiska belastningen för ett företag kunde att skyddsåtgärdema

vara inte behövde genomföras i full utsträckning på en gång utan kunde slås

ut över tidsperiod av lämplig längd.

en

Miljöbalksutredningen konstaterar att den situation som nu står inför dvs. att införa miljöbalk med regler i olika avseenden är

en som

strängare än tidigare regler har likheter med situationen när

miljöskyddslagen infördes år 1969. Samtidigt kan konstateras att förhållandena i dag på olika sätt skiljer sig från vad gällde vid

som miljöskyddslagens tillkomst. Kunskaperna om miljöproblemens omfattning och orsaker är i dag bättre och opinionen för att göra något

problemen kraftfull både bland företagare och enskilda.

mer Uppmärksamheten riktas inte längre i första hand mot enskilda

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 33

industriers punktutsläpp utan i stället mot ett stort antal s.k. diffusa utsläpp.

Det är tveksamt om man behöver göra någon skillnad mellan verksamhet som bedrevs före balkens ikraftträdande och verksamhet påbörjas först Även sådan skillnad bör som senare. om man anser att en göras kan detta enligt vår mening tillgodoses utan någon särskild övergångsbestämmelse. Kraven i vårt förslag till allmänna

aktsamhetsregler gäller nämligen enligt 3 kap. 10 § inte i den utsträckning det är orimligt att uppfylla dem med hänsyn till den risk för skada eller olägenhet som en verksamhet det slaget det är av som fråga kan medföra, nyttan skyddsåtgärder och andra om av försiktighetsmått och de kostnader sådana skyddsåtgärder och som försiktighetsmått föranleder. Kostnaden för åtgärden skall alltså jämföras

med nyttan. Om kostnaden för åtgärden är orimlig med hänsyn till miljönyttan slipper verksamhetsutövaren att vidta åtgärden. Den hänsyn som kan behöva tas till verksamheter redan pågår när miljöbalken som träder i kraft inom begränsningsregeln i 3 kap. 10 ryms Det finns enligt vår bedömning därför inte något hindrar att som miljöbalkens allmänna aktsamhetsregler tillämpas vid omprövning av tillstånd som har meddelats enligt tidigare bestämmelser. Den hänsyn som kan behöva tas till att verksamheten kan ha svårt helt följa att balkens krav ryms inom begränsningsregeln i 3 kap. 10 Vidare innebär det att tillsynsmyndighet med stöd 23 kap. 8 en av § miljöbalken kan ingripa mot verksamhet utan tillstånd bedrevs en som redan när balken trädde i kraft och kräva att verksamhetsutövaren rättar sig efter de allmänna aktsamhetsreglema. Om sådana förelägganden ges kort tid efter det att miljöbalken har trätt i kraft bör tillsynsmyndigheten utforma föreläggandet på ett sådant sätt att verksamhetsutövaren ges en skälig tid innan åtgärderna skall utförda. Eftersom vara verksamhetsutövare oavsett eventuella ingripanden från

tillsynsmyndighetema är skyldiga att följa balkens regler bör tidsfristema sättas kortare längre tid har gått efter balkens som ikraftträdande.

Begränsningsregeln i 3 kap. 10 § är inte tillämplig vid miljöbalkens

stoppregel i 3 kap. ll Enligt stoppregeln får verksamhet inte en bedrivas riskerar att försämra det allmänna hälsotillståndet som ensam eller väsentligt försämra miljön eller hushållningen med naturresurser.

Stoppregeln ställer hårdare krav än dagens motsvarigheter i 6 § miljöskyddslagen och 3 kap. 3 § vattenlagen och har dessutom en vidare tillämpning. Det måste därför övervägas stoppregeln om föranleder införandet någon övergångsbestämmelse. av

2 16-1253

Stoppregeln kan inte, förutom i de brådskande fall beskrivs i 23

som kap. 8 § miljöbalken, åberopas mot en tillståndshavare i frågor som omfattas tillståndet, tillståndshavaren bedriver sin verksamhet i

av om enlighet med tillståndets krav. Den kan däremot få betydelse vid en tillämpning balkens bestämmelser förverkande och omprövning.

av om I avsnitt 8.4 behandlas i vilken utsträckning dessa bestämmelser skall kunna tillämpas när tillstånd har meddelats enligt äldre rätt.

Stoppregeln skall gripa in när balkens övriga aktsamhetsregler inte räcker till för att åstadkomma ett tillräckligt skydd mot farliga verksamheter. Nivån har satts vid vad som inte kan accepteras i ett modernt samhälle. På grund detta kan det enligt vår mening inte

av komma i fråga att införa generell regel att stoppregeln inte skall

en om gälla för verksamheter redan bedrivs när miljöbalken träder i kraft.

som Det är tvärtom rimligt att enskilda och företag omedelbart anpassar sig efter den. Om det i något enstaka undantagsfall skulle få orimliga konsekvenser att omedelbart tillämpa stoppregeln på en befintlig verksamhet får detta lösas med hjälp av regeringens möjlighet att ge dispens från stoppregeln. Enligt 19 kap. 9 § miljöbalken får regeringen tillåta verksamhet inte uppfyller förutsättningarna i stoppregeln,

en som

verksamheten synnerlig betydelse från allmän synpunkt. om är av

Någon dispensmöjlighet finns dock inte verksamheten ensam kan

om befaras försämra det allmänna hälsotillståndet. Någon övergångsbestämmelse bör inte finnas i detta fall.

5.2¶Hushållningsbestämmelser

Förslag: Några Övergångsbestämmelser knyts inte till miljöbalkens hushållningsbestämmelser.

Nuvarande bestämmelser i 2 och 3 kap. naturresurslagen l987:l2 skall enligt vårt förslag införas utan ändring 4 och 5 kap. miljöbalken.

som Kapitlen får dock rubriker, nämligen Grundläggande bestämmelser

nya vid ändrad markanvändning respektive Särskilda bestämmelser vid ändrad markanvändning för vissa områden i landet.

Eftersom några ändringar inte föreslås behövs inte heller några Övergångsbestämmelser.

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 35

5.3¶Miljökvalitetsnormer

Förslag: Några Övergångsbestämmelser knyts inte till miljöbalkens regler miljökvalitetsnormer. om

I miljöbalken skall enligt vårt förslag införas bestämmelser om miljökvalitetsnormer i 6 kap. I bestämmelserna regeringen eller, när ges det krävs till följd EU-medlemskapet, den myndighet regeringen av som bestämmer rätt att föreskriva sådana det behövs om normer, om för att skydda människors hälsa eller miljön. Miljökvalitetsnonner är föreskrifter lägsta godtagbara miljökvalitet på mark, luft eller om vatten, naturen i övrigt för vissa geografiska områden eller för hela landet.

Normema får avse bl.a. högsta eller lägsta förekomst i naturen av kemiska eller biotekniska produkter inte får överskridas eller som underskridas efter viss tidpunkt. en Miljökvalitetsnormemas rättsverkan framgår direkt den föreslagna av lagtexten. Normema riktar sig till myndigheter och kommuner och endast indirekt till företag och andra enskilda. Den indirekta verkan mot verksamhetsutövare innebär bl.a. att tillsynsmyndigheter med stöd 23 av kap. 8 § kan meddela de förelägganden och förbud behövs som för att en miljökvalitetsnorm inte överträds. Enligt vår bedömning skall sådana ingripanden kunna ske även mot verksamheter bedrivs som när miljöbalken träder i kraft. Verksamhetsutövare bedriver sin som verksamhet med stöd tillstånd skyddas tillståndets rättskraft av genom mot ingripanden av det allmänna. Ett tillstånd kan dock återkallas, förverkas eller omprövas verksamheten medverkar till om att en miljökvalitetsnonn överträds. I avsnitt 8.4 föreslår vi att detta även skall gälla tillstånd meddelade före miljöbalkens ikraftträdande.

Sammanfattningsvis gäller balkens bestämmelser om om miljökvalitetsnonnemas rättsverkan att dessa inte skapar något behov av Övergångsbestämmelser, eftersom miljöbalken enligt huvudregeln gäller fullt ut när den träder i kraft.

Miljökvalitetsnormema kommer inte att utformas som lagbestämmelseri miljöbalken utan föreskrifter meddelas med som som stöd av balken. Det saknas därför även i övrigt behov införa av att Övergångsbestämmelser till reglerna i balken miljökvalitetsnormer. om

36 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

Det kan däremot bli aktuellt att ta in Övergångsbestämmelser i de föreskrifter i vilka miljökvalitetsnomiema läggs fast.

5.4¶Miljökonsekvensbeskrivningar

Förslag: Äldre bestämmelser miljökonsekvensbeskrivningar

om skall tillämpas i mål och ärenden där ansökan har gjorts när miljöbalken träder i kraft.

Kraven på miljökonsekvensbeskrivningar utökas och skärps i vårt förslag till miljöbalk. En ansökan tillstånd enligt miljöbalken skall

om vanligtvis innehålla miljökonsekvensbeskrivning. Ett tidigt samråd

en skall ske med enskilda särskilt berörs och med

som tillståndsmyndigheten långt innan ansökan görs och miljökonsekvensbeskrivningen upprättas. För verksamheter som kan antas ha betydande miljöpåverkan skall genomföras ett förfarande för miljökonsekvensbedömning innebär ett utvidgat samråd med fler

som myndigheter och bredare allmänhet. Grannländer som kan antas

en utsättas för betydande miljöpåverkan från en planerad verksamhet skall informeras och få möjlighet att delta i miljökonsekvensbedömningen.

Miljöbalken skall enligt vårt förslag innehålla bestämmelser om vilka uppgifter miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla. Det gäller bl.a.

en de åtgärder planeras för att skadliga verkningar skall undvikas och

som alternativ beträffande lokalisering, om sådana är möjliga, samt konsekvenser att allt förblir oförändrat, det s.k. nollalternativet.

av

Vårt förslag miljökonsekvensbeskrivningar innebär alltså flera

om väsentliga ändringar i förhållande till nuvarande system. Bland annat skall samråd hållas långt innan ansökan tillstånd ges in. Det skulle

om

opraktiskt att införa det förfarandet i redan pågående mål och vara nya ärenden. Tidigare bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar bör även i fortsättningen gälla i dessa fall. Som framgår av avsnitt 8.3 bör det finnas övergångsbestämmelse som säger att äldre rätt skall

en tillämpas i de pågående målen och ärendena. En sådan bestämmelse omfattar även miljökonsekvensbeskrivningar.

De bestämmelserna miljökonsekvensbeskrivningar skall

nya om däremot tillämpas i mål och ärenden där ansökan eller anmälan sker

Övergångsbestämmelser 37

efter balkens ikraftträdande. Eftersom samråd skall ske innan ansökan eller anmälan in måste verksamhetsutövare under

ges en som avser att tiden närmast efter balkens ikraftträdande ansökan eller anmälan

göra en ha en sådan framförhållning att denne till att balkens krav är

ser uppfyllda när ansökan eller anmälan görs. I vissa speciella situationer får det dock i ett övergångsskede accepteras att samtliga krav inte

är uppfyllda. Ett uppenbart exempel är att samråd inte kan ske med

en miljödomstol före balkens ikraftträdande, eftersom sådana domstolar inrättas först balken.

genom

6 av områden m.m.

Skydd

6.1 av områden

Skydd

Förslag: Områden har skyddats enligt äldre bestämmelser som skall skyddade enligt motsvarande bestämmelser i anses miljöbalken. Miljöbalkens bestämmelse när strandskyddsdispens om en upphör att gälla skall från och med den l januari 1999 tillämpas också på dispenser meddelade före den l augusti 1991. Föreskrifter för miljöskyddsom råden skall inte kunna innebära inskränkningar i tillstånd har meddelats enligt som miljöskyddslagen. Äldre bestämmelser interimistiska förbud skall tillämpas om i fråga förlängning förbud gäller vid miljöbalkens om av som ikraftträdande.

Vårt förslag till miljöbalk innehåller bestämmelser områdesskydd i om 8 kap. Bestämmelserna är hämtade från naturvårdslagen 1964:822, miljöskyddslagen 1969:387 och vattenlagen 1983:291 men har arbetats om. De ändringar vi har föreslagit i vårt huvudbetänkande SOU som 1996:103, del 313 ff är huvudsakligen följande. Naturreservat, s. naturvårdsområde och det särskilda skyddet djur- eller växtarter inom av ett område slås samman till en skyddsform som benämns naturreservat. Skyldigheten att vidta kompensationsåtgärder när intrång tillåts i ett naturreservat utvidgas till att gälla alla intrång i naturvårdsintressen inom reservatet och alltså inte endast intrång i våtmarks en naturvårdsintresse. En skyddsform införs med namnet kulturreservat. ny I strandskyddsområden skall inte få vidtas åtgärder som väsentligen försämrar livsvillkoren for djur- eller växtarter. Områden som inte uppfyller miljökvalitetsnormer skall kunna förklaras som miljöskyddsområden. Föreskrifter i miljöskyddsområden skall kunna innebära ändring i tidigare meddelade tillståndsbeslut. Interimistiska förbud skall kunna meddelas även vid kulturreservat och

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 39

vattenskyddsområden. Giltighetstiden för interimistiska förbud blir kortare.

Beslut om att skydda och vårda ett område eller föremål bör ett enligt vår mening förbli gällande även sedan miljöbalken har trätt i kraft. Besluten skall meddelade med stöd balkens anses av bestämmelser. Det är då självklart balkens regler nationalparker att om skall tillämpas på gamla nationalparker, reglerna på om naturreservat gamla naturreservat Några äldre typer skyddsfonner har dock osv. av namn som inte återfinns bland balkens regler. I de lagar som nu upphävs gäller detta skyddsfonnema naturvårdsområde och skydd för djur- och växtarter inom ett område. För dessa två skyddsfonner bör det

anges uttryckligen att de reglerna naturreservat skall tillämpas. nya om Det finns dock även områdestyper i äldre lagar än de upphävs, som nu vilka fortfarande kan gälla. Om det i något sådant fall visar sig nödvändigt att hitta motsvarighet i miljöbalken får det från en avgöras fall till fall vilka områdesbestämmelseri balken skall tillämpas. Vid som denna bedömning är skyddsformens syfte största betydelse. Man kan av även se på de regler som får finnas för att uppnå detta syfte. Om det inte går att hitta någon motsvarighet i balken bör det gamla förordnandet områdesskydd omprövas. om I samband med beslut att skydda ett område har vanligen om meddelats ett stort antal föreskrifter riktade till fastighetsägare och andra med särskild rätt till marken samt allmänheten. Det kan inte komma i fråga att i samband med miljöbalkens ikraftträdande utfärda nya föreskrifter för redan beslutade skyddsfonner. Även föreskrifterna bör i stället fortsätta att gälla och få verkan samma som om de hade meddelats med stöd miljöbalken. av En fråga som bör uppmärksammas är tillägget i 8 kap. 14 § om miljöbalken att det är förbjudet att i strandskyddsområde vidta åtgärder

som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- eller växtarter även bör gälla åtgärder pågår när miljöbalken träder som i kraft. Av betydelse vid bedömningen av denna fråga är att förbudet enligt 8 kap. 15 § inte gäller åtgärder behövs för jordbruket, fisket, skogsbruket eller som renskötseln. Undantagna är vidare verksamheter har fått tillstånd som enligt miljöbalken eller föreskrifter meddelade med stöd balken. Av av avsnitt 4.2 framgår att detta även gäller tillstånd enligt tidigare regler. På detta sätt har undantagits de verksamheter där det skulle kunna vara betänkligt att låta förbudet gälla åtgärder pågår balken som när träder i kraft. Några Övergångsbestämmelser bör därför inte införas. Förbudet kommer därmed att gälla för pågående åtgärder i icke undantagna

verksamheter.

Enligt tillägg i 16 § naturvårdslagen 8 kap. 16 § i vårt förslag ett a till miljöbalk den l augusti 1991 upphör ett beslut om strandskyddsdispens att gälla den åtgärd med dispensen om som avses inte har påbörjats inom två år eller avslutats inom fem år från den dag då beslutet laga kraft. Någon särskild övergångsbestämmelse vann infördes inte. Det har härefter rått oklarhet bestämmelsen gäller även om dispenser har meddelats före ikraftträdandet. Oavsett hur det som förhåller det sig med den saken gör vi bedömningen att det är lämpligt införa övergångsbestämmelse att miljöbalkens att nu en om motsvarighet till bestämmelsen efter ett visst datum även skall gälla

dispenser har meddelats före lagändringen. Det är lämpligt att som som datum välja den dag infaller ett år efter balkens ikraftträdande. som Eftersom det då normalt torde ha gått åtminstone fem år sedan de beslut omfattas ändringen laga kraft innebär detta i praktiken att som av vann innehavare äldre dispenser f°ar ett år på sig från balkens av ikraftträdande att avsluta den åtgärd omfattas av dispensen. som En nyhet i vårt förslag är att föreskrifter för ett miljöskyddsområde meddelade med stöd 8 kap. 18 § skall kunna innebära inskränkningar av i redan meddelade tillstånd. Vi måste därför ta ställning till sådana om inskränkningar skall få ske även tillstånd har meddelats med av som miljöskyddslagen. stöd av Vi har i avsnitt 2 hävdat att det krävs tungt vägande skäl för att låta bestämmelser innebära inskränkningar i tillstånd redan har nya som meddelats bestämmelserna tillkommer. Detta gäller även i nu när diskuterat fall. Förutsättningen för få förklara ett mark- eller vattenområde som att miljöskyddsområde är enligt vårt förslag att det krävs särskilda

föreskrifter för området därför att detta är utsatt för föroreningar eller inte uppfyller miljökvalitetsnonn. Skyddsformen skall tillgripas en endast vid allvarliga situationer. Förordnanden om miljöskyddsområde enligt nuvarande bestämmelser har bara skett i två fall, nämligen för

Ringsjön och Laholmsbukten. För kunna åstadkomma nödvändig förbättring av förhållandena att en inom miljöskyddsområde är det viktigt att kunna minska ett verkningarna samtliga verksamheter bidrar till den dåliga av som situationen. Detta gäller naturligtvis även verksamheter har tillstånd som meddelade enligt miljöskyddslagen. Möjligheten finns att ompröva dessa tillstånd. På grund detta saknas de tungt vägande skäl som nämns i av avsnitt Föreskriftemas direktverkan på tillstånd bör därför begränsas

till tillstånd har meddelats enligt miljöbalken. som Om inte något föreskrivs kommer miljöbalken att gälla helt annat och hållet även på tillstånd meddelade enligt äldre rätt. Det behövs

Övergångsbestämmelser 41

därför en särskild övergångsbestämmelse för att hindra att föreskrifter för miljöskyddsområden skall innebära inskränkningar i sådana tillstånd.

Enligt ll § naturvårdslagen kan ett interimistiskt förbud längst

som gälla i sex år. Enligt 8 kap. 21 § i vårt förslag till miljöbalk blir den maximala tiden fem år. Samtidigt skärps förutsättningarna för

att meddela långa förbud. Ändringarna träder i kraft samtidigt med miljöbalken. Med hänsyn till naturvårdens planering bör dock enligt vår uppfattning interimistiska förbud gäller vid balkens ikraftträdande

som inte påverkas ändringen. För att detta skall bli möjligt måste

av en särskild övergångsbestämmelse finnas.

I övrigt anser vi inte att det behövs några Övergångsbestämmelser i anledning de föreslagna ändringarna. Några Övergångsbestämmelser

av från tidigare ändringar naturvårdslagens strandskyddsbestämmelser

av måste

dock upprepas.

6.2 för och växtarter

Skydd djur-

Förslag: Några Övergångsbestämmelser knyts inte till

miljöbalkens regler skydd för djur- och växtarter.

om

Vårt förslag till miljöbalk innehåller i 9 kap. särskilda bestämmelser

om skydd för djur- och växtarter. Bestämmelserna är hämtade från naturvårdslagen och lagen åtgärder beträffande

om djur och växter som tillhör skyddade arter. De motsvarar i allt väsentligt gällande Några

rätt. Övergångsbestämmelser behövs därför inte.

I avsnitt 4.1 framgår att äldre föreskrifter att t.ex. djur- eller

om växtarter skall vara fredade fortfarande gäller, inte bestäms.

om annat

42 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

7¶Särskilda bestämmelser om vissa

verksamheter

7.1¶Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Förslag: Miljöfarlig verksamhet i dag inte är

som

tillståndspliktig därför att den bedrevs redan innan

tillståndsplikten infördes eller omfattas dispens från

av en

tillståndsplikten enligt äldre bestämmelser i miljöskyddslagen

skall ha tillstånd enligt miljöbalken, sådant tillstånd krävs

om

enligt föreskrifter som meddelas med stöd av balken.

Bestämmelser miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd finns i vårt

om förslag till miljöbalk samlade i 10 kap. Bestämmelserna är huvudsakligen hämtade från miljöskyddslagen och hälsoskyddslagen men innehåller ett antal nyheter.

En nyhet är att föreskrifter generell karaktär meddelade med stöd

av

10 kap. 5 § miljöbalken skall kunna ersätta den individuella av tillståndsprövningen SOU 1996:103, del 341 ff. Detta kan skapa

s. ett behov Övergångsbestämmelser avseende redan meddelade

av tillstånd. Hur dessa Övergångsbestämmelser skall se ut kan dock inte bedömas redan Övergångsbestämmelsema får i stället meddelas i

nu. föreskrifterna. Det kan då bli aktuellt att reglera om tillstånd fortfarande gäller när tillståndsplikten upphör. Inom doktrinen råder oenighet i denna fråga se Lindberg i Förvaltningsrättslig tidskrift 1995 s. 77 ff och iMiljörättslig tidskrift 1996 92 ffsamt Westerlund i Miljörättslig

s. tidskrift 1995 s. 121

En nyhet i vårt förslag är att pågående verksamheter skall

annan kunna omfattas tillstånds- eller anmälningsplikt enligt 10 kap. 6 §

av miljöbalken SOU 1996:103, del s. 340 Vad som sägs i det följande tillståndsplikt enligt denna paragraf bör gälla även för

om anmälningsplikt.

Även verksamhet är ett tillståndspliktigt slag krävs i dag

om en av inte tillstånd verksamheten har etablerats före tillståndspliktens

om införande. Detta beror på att det i 10 § 1 miljöskyddslagen 1969:387 är själva anläggandet en fabrik eller annan inrättning som kan göras

av

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 43

tillståndspliktig. Även förändringar verksamheten av anses dock kunna kräva tillstånd. Efter miljöskyddslagens införande har större eller mindre förändringar gjorts i tillståndsplikten åren 1972, 1981, 1989, 1990 och 1994. Vid förändringarna åren 1989 och 1990 blev bl.a. anläggandet av flygplatser, bergtäkter och kafferosterier tillståndspliktiga. År 1994 infördes tillståndsplikt för bl.a. krematorier. Enligt en uppskattning år 1995 Naturvårdsverket, Rapport 4590 har 90 % de tillståndspliktiga s.k. A-verksamhetema och 66 % av av Bverksamheterna tillstånd. Av A-verksamhetema saknar andel en stor tillstånd inom branschen samfardsel. Av B-verksamhetema är det en stor andel som saknar tillstånd inom branscherna offentlig förvaltning, försvarsverksamhet, partihandel och varufönnedling jordbruk. samt Dessutom har 2 % respektive 8 % A- och B-verksamhetema fått av dispens från tillståndsplikten enligt miljöskyddslagen i dess lydelse före den l juli 1981. Antalsmässigt innebär det de 7 709 att av tillståndspliktiga verksamheterna har 578 stycken dispens. Av verksamheterna med dispens finns 86 % inom branscherna jordbruk och renings-, renhållnings- och rengöringsverksamhet. Det möjligt är att flera av de verksamheter fortfarande drivs med stöd som av dispensbeslut har förändrats i sådan grad de borde ha att tillståndsprövats. Redan i propositionen till miljöskyddslagen prop. 1969:28 222 s. anfördes att det bör möjligt föreskriva prövningsskyldighet vara att om för befintliga föroreningskällor. Detta ansågs framför allt vara av intresse när det gällde kommunala avloppsföretag. Frågan har därefter behandlats Utredningen miljövårdens av om organisation SOU 1987:32 324 Utredningen anförde bl.a. följande. s.

Det är enligt utredningens mening helt otillfredsställande att ett stort antal föroreningskällor, tillhör tillståndspliktiga branscher, som fortfarande efter närmare 20 år saknar tillståndsbeslut reglerar som verksamheten. Utredningen föreslår därför övergångsatt en bestämmelse införs i lagstiftningen med syfte att samtliga anläggningar, tillhör tillståndspliktiga branscher, skall ha sökt som tillstånd för verksamheten före utgången viss tidpunkt. Med av en tanke på att det torde bli fråga omfattande tillståndsprövning om en som ställer stora krav på såväl myndigheternas företagens som resurser bör övergångstiden inte göras alltför kort. Den kan förslagsvis sättas till tre år.

Ett stort antal verksamheter har dispensbeslut i stället - - - för

44 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

tillstånd. Villkoren i dessa dispenser kan f.n. inte omprövas efter en viss tid än i det fall att verksamheten ändras så att tillstånd annat måste sökas. Huvuddelen dessa dispenser har meddelats i mitten av 1970-talet varför än tio år redan förflutit. av mer

Enligt utredningens mening bör Övergångsbestämmelser som samma för icke tillståndsprövade anläggningar införas även för dem som har dispenser och tillhör tillståndspliktiga branscher. Dock skall som tillståndsprövning inte behöva ske förrän tio år förflutit från dispensbeslutet. Eftersom verksamheterna redan är reglerade med villkor bör prövningen kunna förenklas och göras summarisk. mer

Utredningen miljövårdens organisation föreslog en särskild lag om om skyldighet söka tillstånd enligt miljöskyddslagen SOU 1987:32 s. 80 att Enligt lagförslaget skulle den bedrev verksamhet påbörjats som som före den l juli 1969 ansöka tillstånd senast den l januari 1992. om Detsamma skulle gälla den utövar verksamhet som har fått dispens. som Förslaget blev dock aldrig genomfört. Miljöbalksutredningen konstaterar att det fortfarande finns ett stort antal verksamheter bedrivs utan tillstånd. Vi delar den uppfattning som framfördes Utredningen miljövårdens organisation för snart som av om tio år sedan. Ytterligare skäl har dessutom tillkommit. I vårt huvudbetänkande redogör vi för förslaget inom EU till IPPC-direktiv SOU 1996:103, del 335 I artikel 5 i förslaget anges att s. medlemsstaterna skall säkerställa att myndigheterna med hjälp av tillstånd övervakar befintliga anläggningar drivs i överensstämmelse att med ett flertal direktivets artiklar senast åtta år efter direktivets av genomförande. Ur rättssåkerhetssynpunkt finns det enligt vår mening inte några betänkligheter mot att införa tillståndsplikt för befintliga verksamheter. Som har nämnts förutsattes det redan i miljöskyddslagens nyss förarbeten att tillstånd skulle kunna krävas dessa. Såvitt avser av dispenser kan tilläggas att dessa hade begränsad rättsverkan. Den en direkta rättsliga effekten att företagaren löstes från var förprövningsplikten. Till skillnad mot tillstånd gälldedispensen bara tills vidare. Villkoren kunde när helst ändras den gett dispensen. som av som Dispensen hindrade inte heller tillsynsmyndighet från att ställa en ytterligare krav på verksamheten. Dessutom kunde en fastighetsdom stol ställa villkor och till och med förbjuda verksamheten Westerlund, Miljöfarlig verksamhet, 1975, s. 68 Bemyndigandet att föreskriva tillståndsplikt i 10 kap. 6 § första om stycket 1 miljöbalken är annorlunda utformat än motsvarande

SOU l996zl47 Övergångsbestämmelser 45

bemyndigande i 10 § l miljöskyddslagen. Inte bara själva anläggandet av en inrättning utan också driften verksamhet kan enligt av en miljöbalkens bestämmelse kräva tillstånd. När regeringen använder bemyndigandet till att föreskriva tillståndsplikt för driften om av en verksamhet kommer tillståndsplikten att gälla även för verksamheter som pågår vid bestämmelsens ikraftträdande, inte annat i om anges föreskriftens övergångsbestäinmelser. Vi att inte bör göra anser man något sådant undantag. Den tillståndsplikt införs bör nämligen som omfatta även befintlig verksamhet. Detta bör gälla även verksamheter som omfattas av dispens från tillståndsplikten enligt miljöskyddslagen i dess lydelse före den l juli 1981. Av avsnitt 4.2 framgår att sådana dispenser inte skall fortsätta att gälla. Tillståndsplikten för befintlig verksamhet kommer att gälla omedelbart, om inte annat i övergångsbestämmelserna till de anges föreskrifter där tillståndsplikt föreskrivs. Detta innebär bl.a. att de som därefter fortsätter driften tillståndspliktig verksamhet utan att av en tillstånd har beviljats omedelbart träffas straffansvaret i 26 kap. 2 § av miljöbalken om otillåten miljöverksamhet. En sådan ordning år naturligtvis otillständig. I föreskrifternas Övergångsbestämmelser bör därför anges en tid inom vilken tillstånd skall ha inhämtats. Ansökan om tillstånd till större miljöfarliga verksamheter prövas enligt vårt förslag i 10 kap. 8 § miljöbalken miljödomstolen och av alltså inte, som i dag, av Koncessionsnämnden för miljöskydd. I avsnitt 8.3 behandlas behovet av Övergångsbestämmelser till följd denna av ändring. Anläggningar för grundvattentäkt, exempelvis enskilda brunnar, skall enligt 10 kap. 10 § första stycket i vårt förslag till miljöbalk inrättas och användas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Paragrafen saknar motsvarighet i gällande rätt. Med olägenheter för människors hälsa i detta fall att bostad inte har avses en tillgång till vatten i tillräcklig omfattning och godtagbar kvalitet. av Regeln bör enligt vår mening gälla omedelbart även för befintliga anläggningar. Någon övergångsbestämmelse bör därför inte införas. Enligt 10 kap. 10 § andra stycket miljöbalken får kommun en föreskriva att det krävs tillstånd för att inrätta och använda en ny anläggning för grundvattentäkt i ett område där det råder eller kan befaras uppkomma knapphet på sött grundvatten. Redan paragrafen av framgår att tillståndsplikt inte skall kunna införas för befintliga anläggningar. Detta behöver därför inte regleras i någon övergångsbestämmelse.

46 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

7.2¶Vattenföretag

Förslag: Bestämmelserna i vattenlagen 1983:291 om allmänna flottleder skall fortfarande tillämpas.

Enligt vårt förslag skall stora delar av vattenlagen arbetas in i miljöbalken. De bestämmelser som hamnar i ett särskilt kapitel om vattenföretag 11 kap. får i allt väsentligt samma innehåll som de har i gällande rätt. Några nya Övergångsbestämmelser behövs därför inte utöver vad föreslås nedan om tillståndsmyndigheter och flottning.

som

Ansökan om tillstånd till markavvattning skall enligt vårt förslag i ll kap. 9 § till länsstyrelsen. Ansökan om tillstånd till andra

ges vattenföretag skall enligt lagrum till miljödomstolen och

samma ges inte, i dag, till vattendomstolen. I avsnitt 8.3 och 12 görs en

som bedömning vilka Övergångsbestämmelser dessa ändringar

av som fordrar.

Vattenlagen innehåller ett antal bestämmelser som berör flottning. När en allmän flottled inrättas eller utvidgas behöver det i allmänhet utföras anläggningar eller åtgärder i vatten. Utförandet av sådana anläggningar och åtgärder utgör nonnalt vattenföretag. Vattenlagens generella bestämmelser om vattenföretag gäller naturligtvis för denna verksamhet. Sedan allmän flottled har avlysts, och även i andra fall,

en kan det bli aktuellt att riva ut flottningsanläggningar. Även sådana åtgärder utgör vattenföretag. Flottningen som sådan är däremot inte något vattenföretag.

Utöver de generella bestämmelserna om vattenföretag har vattenlagen ett antal bestämmelser som särskilt avser allmänna flottleder. Särskilda bestämmelser finns om rådighet 2 kap. 4 § 4 och 5 § första stycket 2, särskilda tvångsrätter 8 kap. l § första stycket 3, ersättning 9 kap. 3 § andra stycket, ll § tredje stycket, 14 § och 15 §, prövningen av vattenmål 13 kap. 13 § första stycket 8 och 24 § l, utrivning 14 kap. 3 § samt omprövning 15 kap. 9 §.

Sedan flottningen upphörde i Klarälven i början av 1990-talet förekommer det inte någon flottning i Sverige. Ett antal flottningsanläggningar finns dock kvar. Sådana anläggningar kan i framiden behöva rivas ut. Trots behovet av att riva ut flottnngsanläggningar har vi bedömt i vårt huvudbetänkande SOU

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 47

1996:103, del s. 365 f att det i miljöbalken inte behövs några särskilda bestämmelser som gäller flottning. Vi har i stället anfört att det i balkens Övergångsbestämmelser kan att de särskilda anges bestämmelserna i 1983 års lag alltjämt skall tillämpas. Ett sådant förslag presenteras i detta betänkande. Det är bara de bestämmelser i vattenlagen 1983:291 särskilt som avser allmänna flottleder som bör fortsätta att gälla. När gammal en flottningsanläggning rivs ut kommer däremot miljöbalken att tillämpas. Ett antal bestämmelser från lagen 1983:292 införande om av vattenlagen 1983:291 måste i övergångsbestämmelsema till upprepas miljöbalken. Dessa kommenteras i författningskommentaren.

7.3¶Täkter, skötsel av och

jordbruksmark

vissa andra verksamheter

Förslag: Några Övergångsbestämmelser knyts inte till miljöbalkens regler om täkter, skötsel jordbruksmark och vissa av andra verksamheter.

I 12 kap. i vårt förslag till miljöbalk behandlas täkter, skötsel av jordbruksmark och vissa andra verksamheter. En nyhet bland dessa regler är att husbehovstäkter skall kunna underställas prövningsplikt 12 kap. l § andra stycket. Eftersom det i dag inte finns några regler om tillstånd för husbehovstäkter kan det bli aktuellt att förena sådana regler med Övergångsbestämmelser. Hur dessa skall utformas blir beroende av hur bemyndigandet att föreskriva tillstånd utnyttjas. om Övergångsbestämmelser kan därför först i de föreskrifter där krav ges ställs på prövning. Enligt den s.k. samrådsparagrafen 12 kap. 6 § miljöbalken får en verksamhet måste anmälas för samråd påbörjas tidigast veckor som sex efter det att anmälan har gjorts, inte samrådsmyndigheten medger om något annat. Enligt gällande bestämmelse 20 § naturvårdslagen får nu arbetsföretag påbörjas genast när samråd har Om den ägt rum. nya regeln tillämpas omedelbart kan det tyckas att de har samrått som strax innan balkens ikraftträdande måste vänta till veckor innan de upp sex får påbörja arbetsföretaget. Vi dock inte att det behöver införas anser

48 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

någon övergångsbestämmelse i denna fråga. En sådan bestämmelse skulle ha betydelse veckor. Om tveksamhet skulle uppstå

i endast sex

den regelns tillämplighet fall där samråd har skett enligt den om nya gamla bestämmelsen är det i stället lämpligt att samrådsmyndigheten medger att arbetsföretaget får påbörjas genast.

Inte heller i övrigt behöver enligt vår uppfattning några särskilda Övergångsbestämmelser knytas till miljöbalkens bestämmelser i 12 kap.

täkter, skötsel jordbruksmark och vissa andra verksamheter. om av

7.4¶Genetiskt modifierade organismer

Förslag: Några Övergångsbestämmelser knyts inte till miljöbalkens regler genetiskt modifierade organismer.

om

Vi har föreslagit att bestämmelserna i lagen 1994:900 genetiskt

om modifierade organismer arbetas i 13 kap. miljöbalken. Den enda ändring vi föreslår av de materiella reglerna i lagen är att ett krav

som på märkning bör framgå lagtexten och inte endast föreskrivas som

av villkor i enskilda tillstånd. Vid detta förhållande behövs det enligt vår bedömning inte några särskilda Övergångsbestämmelser till miljöbalkens regler.

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 49

7.5¶Kemiska och biotekniska produkter

Förslag: Några Övergångsbestämmelser knyts inte till

miljöbalkens regler om kemiska och biotekniska produkter.

Vi har föreslagit att reglerna i lagen 1985:426 om kemiska produkter och i lagen 1991:639 förhandsgranskning biologiska

om av bekämpningsmedel samordnas i 14 kap. miljöbalken och får mindre ramlagskaraktär än tidigare. Reglema skall enligt vårt förslag utökas till att omfatta alla kemiska och biotekniska produkter.

Utökningen till att gälla även biotekniska produkter innebär bl.a. att import särskilt farliga sådana underkastas krav tillstånd 14 kap.

av 14 §. Förslaget innebär vidare den nyheten att en skyldighet införs för bl.a. tillverkare av kemiska och biotekniska produkter att underrätta tillståndsmyndigheten när det efter ett tillstånd eller godkännande kommer fram nya uppgifter om skadliga effekter 14 kap. 24 §. Detta har hittills bara gällt godkända växtskyddsmedel. Sådan upplysningsskyldighet skall enligt vårt förslag även gälla för produkter för vilka krav på tillstånd eller godkännande inte gäller, om nya uppgifter kommer fram att produkten kan ha vissa skadliga effekter, t.ex. vara cancerframkallande.

Vi föreslår att lagen 1983:428 om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark smälts in i dessa regler. Lagen handlar endast om spridning av kemiska bekämpningsmedel. I miljöbalken skall reglerna enligt vårt förslag även omfatta biologiska bekämpningsmedel.

När det gäller användning bekämpningsmedel föreslår vi i 14 kap.

av 19 § en allmän aktsamhetsregel. Den innebär att andra kemiska eller bekämpningsmedel som har godkänts eller meddelats dispens för enligt balken får användas för bekämpning endast om det är uppenbart att användningen inte medför risker för hälsan eller miljön.

Vidare innebär vårt förslag att lagen 1976:1054 svavelhaltigt

om bränsle infogas i miljöbalken. Bestämmelserna skall enligt vårt förslag utökas till att omfatta allt bränsle och alltså inte bara svavelhaltigt sådant.

Miljöbalkens bestämmelser om kemiska och biotekniska produkter kommer således att innehålla ett antal nyheter. Enligt vår bedömning fordrar reglerna dock inte några särskilda Övergångsbestämmelser.

7.6¶Avfall och producentansvar

Förslag: Kommunala renhållningsordningar antagna före

miljöbalkens ikraftträdande skall fortsätta att gälla till dess

en ny

renhållningsordning har antagits.

Regler om avfall och producentansvar finns i 15 kap. i vårt förslag till miljöbalk. En viktig nyhet i dessa bestämmelser definition

är att en ges av avfallsbegreppet i 15 kap. 1 Definitionen överensstämmer med den som gäller inom EU. Det är svårt att överblicka vilka konsekvenser införandet av EG:s definition får jfr SOU 1996:103, del 424

s. Såvitt kan bedömas finns det dock inte något behov

av Övergångsbestämmelser.

Vi har föreslagit det tillägget i reglerna producentansvar 15 kap.

om 6 § tredje stycket 2 att regeringen får meddela föreskrifter

om skyldighet för producenten att lämna uppgifter vilka ämnen och

om material som en vara eller förpackning innehåller. Vi kan inte att

en se detta får till följd att någon övergångsbestämmelse behövs, sig i

vare balken eller i föreskrifterna. När det gäller reglerna producentansvar

om har vi i övrigt inte föreslagit några ändringar.

En annan nyhet i vårt förslag 15 kap. 7 § tredje stycket är att kommunerna i sina planer och beslut skall ta hänsyn till fastighetsinnehavares och nyttjanderättshavares möjlighet att själva ta hand om hushållsavfall och annat avfall. Bestämmelsen bör endast

avse framtida planer och beslut och inte påverka äldre sådana. Något behov finns därför inte Övergångsbestämmelser.

av

Vi har vidare föreslagit en ny aktsamhetsregel 15 kap. ll § att

om vid slutligt omhändertagande avfall skall väljas sådan metod att

av en varje avfallsslag behandlas med utgångspunkt i sina särskilda egenskaper. Den metod skall enligt paragrafen väljas medför att

som minsta olägenhet uppkommer och att avfallets utnyttjas på bästa

resurser sätt utan att oskälig kostnad uppstår. Om inte annat anges i övergångsbestämmelsema så blir regeln direkt tillämplig även på befintliga avfallsanläggningar. Dessa anläggningar kan behöva ändras för att framtida avfallshantering skall stämma överens med den

nya regeln. Avfallsanläggningar bedrivs dock ofta med stöd tillstånd

av enligt miljöskyddslagen. Tillståndens rättskraft begränsar då vanligen

i Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147 5l

tillämpningsområdet för den nya bestämmelsen. En annan sak är att tillståndet kan ändras vid omprövning. Bestämmelsen bör enligt vår

en mening kunna tillämpas vid omprövning av äldre tillstånd. I de situationer där renhållningsverksamheten bedrivs utan tillstånd är det enligt vår uppfattning lämpligt att bestämmelsen blir omedelbart tillämplig. Det har vid denna bedömning betydelse att bestämmelsen innehåller den begränsningen att oskälig kostnad inte får uppstå. Någon övergångsbestämmelse bör därför inte skrivas.

Vårt förslag innehåller bestämmelser kommunala

om renhållningsordningari 15 kap. 13-14 §§. De ändringar som vi föreslår är inte sådana att en tidsgräns bör bestämmas före vilken en renhållningsordning som stöder sig på miljöbalken skall ha antagits. Trots avsaknaden en sådan bestämmelse är det lämpligt att

av kommunerna ser över och anpassar sina renhållningsordningar till miljöbalkens krav.

Vi hari avsnitt 4.1 föreslagit en övergångsbestämmelse som handlar om giltigheten föreskrifter meddelade med stöd av äldre lag.

av Bestämmelsen är allmänt skriven och omfattar även renhållningsordningar. Det har dock ibland framförts att det konstitutionella underlaget för äldre renhållningsordningar är något tveksamt se t.ex. SOU 1993:66 s. 80. Det är därför enligt vår mening lämpligt att införa en särskild övergångsbestämmelse som bekräftar deras fortsatta giltighet.

De ändringar som vi i övrigt har föreslagit i 15 kap. miljöbalken ställer enligt vår mening inte krav på några Övergångsbestämmelser.

7.7 och

Gaturenhållning skyltar

Föislag: Några nya Övergångsbestämmelser knyts inte till miljöbalkens regler om gaturenhållning och skyltar.

Renhållningslagens bestämmelser gaturenhållning, Snöröjning och

om liknande åtgärder och naturvårdslagens bestämmelser om skyltar och liknande anordningar skall enligt vårt förslag föras in i 16 kap. miljöbalken utan ändringar i sak. Några särskilda Övergångsbestämmelser behövs därför inte. En tidigare

52 Övergångsbestämmelser

övergångsbestämmelse från naturvårdslagen skyltar måste dock

om upprepas.

7.8¶Föreskriftsrådet

Förslag: Några Övergångsbestämmelser knyts inte till miljöbalkens regler Föreskriftsrådet.

om

Vi hari 17 kap. miljöbalken föreslagit att ett särskilt samordningsorgan med namnet Föreskriftsrådet inrättas för de centrala myndigheternas föreskriftsarbete i anslutning till miljöbalken. Rådet skall knytas

till Naturvårdsverket. Föreskriftsrådet skall inte ersätta någon

annan myndighet och inte heller ta över några uppgifter från någon

annan myndighet jfr SOU 1996:103, del 450 ff. Några särskilda

s. Övergångsbestämmelser behövs därför inte.

SOU l996zl47 Övergångsbestämmelser 53

8¶Processuella bestämmelser

I fråga domstolars och andra myndigheters förfarande gäller som

om huvudregel att lag tillämpas från och med ikraftträdandet. De nya

ny processuella bestämmelserna skall alltså tillämpas även i mål och ärenden pågår när balken träder i kraft. Undantag kan dock behöva

som göras från denna regel. I detta avsnitt diskuteras i vilken utsträckning sådana undantag skall göras.

8.1¶Allmänt om prövningen

Förslag: Tillstånd har meddelats enligt äldre rätt för

som obegränsad tid skall kunna tidsbegränsas, det är nödvändigt

om för att Sverige skall uppfylla sina internationella åtaganden.

Enligt 18 kap. l § första stycket i vårt förslag till miljöbalk skall tillstånd, godkännanden och dispenser kunna meddelas för begränsad

en tid. Tanken är att tidsbegränsning skall ske oftare än vad som är fallet i dag. Nu saknas ofta lagstöd för att tidsbegränsa tillstånd. Detta hindrar dock inte att ett tillstånd ändå kan begränsas när det meddelas första gången och att ett gammalt tidsbegränsat tillstånd kan begränsas på nytt

det förlängs. Det är däremot knappast möjligt att vid annat än om tvingande säkerhetsskäl utan lagstöd tidsbegränsa ett tillstånd som har meddelats för obegränsad tid Strömberg, Allmän förvaltningsrätt, 1992,

79 jfr också RÅ 1990 not 198 och SOU 1995:139 423. Det bör s. s. observeras att tidsbegränsning inte nödvändigtvis förutsätter att det i lagen sägs att just tidsbegränsning får ske. Om det anges i ett lagrum att ett tillstånd får återkallas under vissa förutsättningar och dessa förutsättningar är uppfyllda måste tillståndet rimligen kunna tidsbegränsas i stället för återkallas jfr RÅ 1990 not 197.

att

I avsnitt 2 har vi anfört att det krävs tungt vägande skäl för att tillstånd meddelade enligt äldre rätt skall kunna inskränkas genom bestämmelser i miljöbalken saknar motsvarighet i de lagar som

som ersätts balken. Att tidsbegränsa ett tillstånd har meddelats för all

av som

54 Övergångsbestämmelser sou 1996: 147

framtid är en ingripande åtgärd. Detta bör enligt vår mening komma i fråga endast när det är nödvändigt för att skall uppfylla våra internationella åtaganden. Av intresse är bl.a. EG:s grundvattendirektiv 80/68/EEG, där det sägs i artikel ll att vissa tillstånd innebär

som utsläpp farliga ämnen i grundvattnet skall meddelas för begränsad

av en tidsperiod och skall omprövas minst vart fjärde år. Tillstånden kan enligt artikeln då förnyas, ändras eller upphävas. Vidare bör nämnas direktivet om utsläpp farliga ämnen i vatten 76/464/EEG, där det

av anges i artikel 3 att tillstånd endast får beviljas för begränsad

en tidsperiod.

Det finns situationer där redan i dag "eviga" tillstånd kan tidsbegränsas. Med stöd 18 § femte stycket naturvårdslagen

av 1964:822 kan detta ske beträffande täkter. Regeln har i miljöbalken

en motsvarighet i 21 kap. 5 § andra stycket. Äldre täkttillstånd skall naturligtvis kunna tidsbegränsas även i fortsättningen. Tidsbegränsning kan vidare ske med stöd av 25 § miljöskyddslagen 1969:387

av tillstånd att släppa ut avloppsvatten. Inte heller här någon ändring.

avses

Sammanfattningsvis anser vi att tillstånd, godkännanden och dispenser som har lämnats för obegränsad tid enligt äldre rätt skall kunna tidsbegränsas vid omprövning enligt 18 kap. l § endast

en om detta är nödvändigt för att skall kunna uppfylla våra internationella åtaganden eller tidsbegränsning kunde ske redan vid omprövning enligt den gamla lagen.

Enligt 18 kap. 5 § miljöbalken får bl.a. tillstånd vägras den inte

som har följt tidigare tillstånd. Bestämmelsen har i dag motsvarighet endast i naturvårdslagen beträffande täkter samt i lagen åtgärder

om beträffande djur och växter tillhör skyddade arter. I miljöbalken blir

som dock regeln generell. Det finns enligt vår mening inget hindrar att

som hänsyn tas till misskötsel har skett före balkens ikraftträdande.

som

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 55

8.2¶Regeringsprövning

Förslag: Ärenden tillstånd enligt 4 kap. naturresurslagen skall

om även i fortsättningen handläggas och bedömas enligt äldre lag, om de handläggs av regeringen vid miljöbalkens ikraftträdande.

Obligatorisk regeringsprövning skall inte ske av vägar, järnvägar, allmänna farleder eller flygplatser som har börjat anläggas före den l januari 2001.

I vårt förslag till miljöbalk föreslår vi i 19 kap. att naturresurslagens l987:12 och vattenlagens 1983:291 bestämmelser om regeringsprövning av stora miljöpåverkande verksamheter arbetas samman SOU 1996:103, del s. 457 ff. Regeringsprövning skall enligt förslaget ske ett led i den ordinarie tillståndsprövningen.

som Detta innebär att ansökan om tillstånd ges till ordinarie tillståndsmyndighet, att denna handlägger ansökan på vanligt sätt och håller huvudförhandling, att tillståndsmyndigheten därefter med eget yttrande överlämnar frågorna om tillåtlighet och lokalisering till regeringen, att regeringen prövar nämnda frågor och eventuellt ställer andra villkor samt att tillståndsmyndigheten därefter meddelar tillstånd med villkor om regeringen har tillåtit verksamheten. Detta system liknar i väsentliga delar nuvarande regeringsprövning enligt ll kap. vattenlagen. För den prövning som i dag sker enligt 4 kap. naturresurslagen blir det däremot stora förändringar.

Enligt vår mening bör ärenden som före balkens ikraftträdande har väckts hos regeringen enligt 4 kap. naturresurslagen handläggas klart av regeringen. De gamla och de nya reglerna har både materiellt och processuellt sådana skillnader att äldre bestämmelser måste tillämpas även i fortsättningen. I avsnitt 8.3 föreslår vi en allmän bestämmelse om att äldre rätt skall tillämpas i ärenden som pågår vid balkens ikraftträdande. Det behövs därför inte någon särskild övergångsbestämmelse regeringsprövning.

om

En annan nyhet är att vi föreslår att större vägar, järnvägar, allmänna farleder och flygplatser alltid skall tillåtlighetsprövas regeringen

av SOU 1996:103, del s. 463 ff. Utmärkande för blivande

trafikanläggningar är att planeringsarbetet måste ske med väl tilltagen framförhållning. Med hänsyn till detta finns det enligt vår mening skäl för en övergångstid innan obligatorisk prövning införs dessa projekt.

av Vi föreslår därför att trafikanläggningar vars anläggande påbörjas de närmaste tre åren efter miljöbalkens ikraftträdande inte skall vara underkastade obligatorisk regeringsprövning.

Den föreslagna regeln hindrar naturligtvis inte att regeringen de tre första åren ändå prövar större trañkanläggningar efter förbehåll. Om ett sådant förbehåll sker gäller de nya bestämmelserna om det kommunala vetot.

Övergångsbestämmelser 57

8.3 Prövning vid domstolar,

förvaltningsmyndigheter och kommuner m.m.

Förslag: Koncessionsnämnden för miljöskydd, vattendom stolarna och Vattenöverdomstolen läggs ner omedelbart vid miljöbalkens ikraftträdande.

Mål och ärenden som har inletts vid andra prövningsorgan före ikraftträdandet skall slutföras, även om prövningsorganet enligt miljöbalken inte skall handlägga sådana mål eller ärenden.

I mål och ärenden som har inletts före ikraftträdandet skall äldre rätt tillämpas. De reglerna miljökvalitetsnonner

nya om skall dock tillämpas omedelbart. Vidare skall miljödomstolarna och Miljööverdomstolen tillämpa miljöbalkens processuella bestämmelser i pågående mål och ärenden.

Äldre bestämmelser gäller i fråga överklagande,

om om en dom eller ett beslut har meddelats före ikraftträdandet

samt om en dom eller ett beslut har meddelats en allmän

av förvaltningsdomstol efter ikraftträdandet.

Vårt förslag till miljöbalk innebär att vattendomstolama och Koncessionsnämnden för miljöskydd läggs och ersätts regionala

ner av miljödomstolar SOU 1996:103, del s. 469 ff. Miljödomstolama kommer liksom dagens vattendomstolar att tingsrätter i

- - vara särskild sammansättning. Koncessionsnämnden upphör däremot helt. Vi föreslår vidare att Vattenöverdomstolen ersätts

av Miljööverdomstolen. Miljööverdomstolen kommer liksom Vattenöverdomstolen att ingå i Svea hovrätt. Vid de prövningsorgan som läggs ner handläggs även mål och ärenden enligt andra lagar än de skall ingå i miljöbalken.

som Exempelvis överklagas enligt lagen 1976:839 om statens va-nämnd beslut av va-nämnden till Vattenöverdomstolen. I nästa betänkande kommer vi att föreslå nödvändiga lagändringar i de lagar ligger

som utanför balken. När miljöbalken träder i kraft kommer handläggningen att pågå i ett stort antal mål och ärenden vid Koncessionsnämnden, vattendomstolama och Vattenöverdom stolen. För Koncessionsnämndens del kan övervägas om denna bör behållas under övergångsperiod för att avsluta de

en

58 Övergångsbestämmelser sou 1996:147

ärenden som har inletts före balkens ikraftträdande. En liknande lösning föreslogs när Försäkringsöverdomstolen skulle läggas Förslaget

ner. innebar att domstolen skulle fungera parallellt med Regeringsrätten i två år. Det genomfördes inte, eftersom det ansågs olämpligt med två

vara prejudikatinstanser i samma mål prop. l992/93:215 s. 20.

Koncessionsnämnden har i dag en balans på omkring 300 ärenden. Många av dessa är prövotidsärenden som kommer att pågå under lång tid. Om Koncessionsnämnden skall fortsätta sin verksamhet under ett övergångsskede bör denna tid därför göras relativt lång. Mot detta talar emellertid att det skulle vara värdefullt om den kompetens som finns vid nämnden kan föras över till miljödomstolarna och Miljööverdomstolen. Detta kan inte åstadkommas om nämnden finns kvar under lång tid.

Det saknas därför enligt vår uppfattning skäl att ha kvar Koncessionsnämnden under en övergångsperiod efter balkens ikraftträdande. Detsamma gäller vattendomstolama. Pågående mål och ärenden i Koncessionsnämnden och vattendomstolama bör i stället fördelas på miljödomstolama. Pågående mål i Vattenöverdomstolen bör lämnas över till Miljööverdomstolen.

Förrättningsmännens tillståndsprövning markavvattning enligt 12

av kap. vattenlagen 1983:291 saknar motsvarighet i miljöbalken. Enligt vår uppfattning bör de förrättningar som pågår när balken träder i kraft handläggas klart.

I övrigt innebär inte vårt förslag att något prövningsorgan läggs

ner. Ett antal mål- och ärendetyper skall dock flyttas från regeringen, allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar till miljödomstolama. Enligt vår uppfattning bör dock inte pågående mål och ärenden flyttas. Dessa skall i stället slutföras.

Som påpekas i inledningen till avsnitt 8 är huvudregeln i fråga

om regler domstolars och andra myndigheters förfarande att lag

om ny tillämpas från och med ikraftträdandet. Denna lösning kan dock enligt vår uppfattning inte väljas för de mål och ärenden skall handläggas

som av prövningsorgan som enligt miljöbalken inte skall pröva sådana mål eller ärenden. Balkens processuella bestämmelser helt enkelt inte

passar för dessa prövningsinstanser. De bör därför tillämpa

samma förfaranderegler tidigare. För att undvika komplikationer i

som pågående ärenden och för att åstadkomma ett enhetligt regelsystem föreslår vi att även ärenden av sådan typ som fortsättningsvis skall bli prövade av samma tidigare prövas enligt äldre

organ som förfaranderegler. Som har påpekats i avsnitt 5.4 kan det exempelvis inte komma i fråga att tillämpa de reglerna miljökonsekvens-

nya om

beskrivningar i mål och ärenden påbörjats före balkens som ikraftträdande.

Regeln om att gamla iörfaranderegler skall tillämpas kan dock inte

gällamiljödomstolama. Koncessionsnämnden skall till miljödomstolarna

överlämna de ärenden nämnden har kvar den läggs som när ner. Om

miljödomstolarna skulle tillämpa äldre

förfaranderegler i dessa ärenden

skulle det bli de regler gäller for Koncessionsnämnden. som Det är dock

inte lämpligt att domstolarna tillämpar de regler som har gällt för en

nämnd. De skall i stället omedelbart tillämpa miljöbalkens processuella

regler. Det kan då uppstå frågor om vilket skede i

miljödomstolsprocessen som ärendet befinner sig när det lämnas över. Dessa frågor är dock inte svårare än de torde kunna att lösas inom

ramen för de föreslagna reglerna.

Även i övrigt bör miljödomstolen tillämpa miljöbalkens processuella

bestämmelser. I ett fall måste dock domstolen tillämpa gamla

förfaranderegler. En förrättningsmans beslut enligt vattenlagen 1983:291 skall enligt 12 kap. 37-38 överklagas till

vattendomstolen. Det finns i 13 kap. 56-64 särskilda bestämmelser

om förfarandet i vattendomstolamas

förrättningsmål. Vissa

av bestämmelserna saknar motsvarighet i miljöbalken. Det är nödvändigt

att bestämmelserna fortsätter att tillämpas

när vattendomstolamas

förrättningsmål har överlämnats till miljödomstolen.

Även Miljööverdomstolen bör omedelbart tillämpa de nya

förfarandereglema.

När processuella bestämmelser införs föreskrivs nya det normalt att

äldre bestämmelser skall tillämpas beträffande överklagande och krav

på prövningstillstånd när dom eller beslut har meddelats före

bestämmelsemas ikraftträdande. Detta bör gälla även i miljöbalken.

Motsatsvis gäller de bestämmelserna när domar och beslut nya meddelas

efter ikraftträdandet. Det saknar då betydelse om målet eller ärendet har

inletts före eller efter ikraftträdandet.

Undantag måste dock göras från dessa regler. Även efter balkens

ikraftträdande skall länsrätts avgörande överklagas en till kammarrätten

och en kammarrätts avgörande till Regeringsrätten. Ett avgörande av en

allmän domstol, inbegripet fastighetsdomstolen,

bör däremot kunna

överklagas till Miljööverdomstolen. Förrättningsmännens

beslut enligt

12 kap. vattenlagen bör överklagas till miljödomstolen. Det kan

diskuteras allt detta kräver övergångsbestämmelser. om För tydlighets

skull vi dock att sådana skall införas. anser

Vi kommer härefter över till frågan om gammal eller ny materiell

rätt skall tillämpas i de mål och ärenden pågår som när miljöbalken

träder i kraft. Skälet till låta prövningsinstansema att omedelbart

tillämpa miljöbalken skulle vill att dessa regler skall få ett

vara att man snabbt genomslag. Detta argument är givetvis tungt. Det finns emellertid ett antal anledningar att fortsätta tillämpa äldre materiell rätt i pågående mål och ärenden. De prövningsorgan som endast skall avsluta pågående mål och ärenden och inte har någon funktion enligt miljöbalken

som slipper sätta sig in i ett nytt regelsystem. Det skulle vidare kunna uppkomma väsentliga fördyringar och andra komplikationer om ny materiell rätt skall tillämpas. Ett mål eller ärende är klart för

som avgörande, kanske sedan huvudförhandling har hållits, skulle kunna behöva kompletteras med ytterligare utredning. Inblandade parter har kanske lagt talan och även i övrigt agerat på grundval av

upp överväganden gällande rätt. Ett system innebärande att äldre

om förfaranderegler materiella regler skall gälla skulle dessutom

men nya kunna skapa svårlösta frågor gränsen går mellan dessa

om var regelgrupper. Allt detta innebär sammantaget att även äldre materiell rätt bör tillämpas.

Regeln att äldre materiell rätt skall tillämpas i de mål och ärenden

har inletts före balkens ikraftträdande innebär att den äldre rätten som även skall tillämpas överprövningsorgan sedan ett sådant mål eller

av ärende efter balkens ikraftträdande har överklagats.

Bestämmelserna i miljöbalken miljökvalitetsnonner är dock

om sådana att de omedelbart bör få genomslag i pågående mål och ärenden. Det kan exempelvis inte komma i fråga att tillåta nya verksamheter som medverkar till att sådan överträds. Den nya verksamhetens

en norm tillstånd skulle lämnas på bekostnad av andra verksamhetsutövare, eftersom dessa skulle tvingas till hårdare åtgärder för att normen skall klaras.

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 61

8.4¶Tillstånds och

giltighet omprövning

Förslag: Miljöbalkens förutsättningar för omprövning skall gälla även tillstånd har meddelats enligt äldre rätt. som Den produktionsmängd eller omfattning i övrigt av verksamheten har angetts i ett tillstånd enligt som miljöskyddslagen skall dock kunna omprövas endast om verksamheten medverkar till att miljökvalitetsnonn överträds. en Bestämmelsen om att omprövning får ske tio år efter det att tillståndet har vunnit laga kraft gäller inte längre tid för om en omprövning har bestämts i dom eller ett beslut har en som meddelats enligt äldre rätt.

Regler om tillstånds giltighet, omprövning finns i 21 kap. i vårt m.m. förslag till miljöbalk. Reglerna omprövning är intresse om av stort när vi diskuterar Övergångsbestämmelser. Det finns två huvudfrågor knutna till omprövning tillstånd av meddelade enligt äldre bestämmelser. Den de ena är om nya förutsättningarna för omprövning skall gälla även för de äldre tillstånden. Den frågan behandlas i detta avsnitt. Den andra huvudfrågan är om samtliga regler i balken skall kunna ligga till grund för bedömningen, när väl har funnit att omprövning får ske. Man man måste till exempel ta ställning till miljöbalkens regel tillstånd om om att får tidsbegränsas 18 kap. 1 § första stycket skall kunna användas vid omprövning av icke-tidsbegränsade tillstånd. Detta behandlas inte här utan i de avsnitt där respektive bestämmelse behandlas avsnitt se t.ex. 8.1. Vårt förslag innehåller, framför allt för vattenföretagens del, några nya omprövningsförutsättningar. Enligt 21 kap. 5 § första stycket l får ett tillstånd eller villkoren för detta omprövas när tio har gått från det att tillståndsbeslutet laga kraft. Omprövning vann får ske med kortare mellanrum om detta följer Sveriges medlemskap i EU. Bestämmelsen av gäller även för vattenföretag. I dag bestämmer vattendom stolen i domen en tid för omprövning av villkoren på mellan tio och 30 år 15 kap. 3 § vattenlagen.

Vi att tid för omprövning villkor som redan har bestämts

anser en av

vattendomstol skall respekteras. Någon omprövning av villkor av en enligt 21 kap. 5 § första stycket I skall alltså inte kunna ske efter tio år

längre tid har bestämts i tillståndsdomen. Om däremot en om en föreskrift meddelas att omprövning skall ske med kortare mellanrum

om på grund att EG-regel kräver detta, skall denna tid gälla i stället

av en för vad har angetts i tillståndet. Detta bör anges i föreskriftemas

som Övergångsbestämmelser.

När den i tillståndsdomen angivna tiden har gått ut bör däremot de

tiderna tillämpas. Det bör i sammanhanget påpekas att miljöbalkens nya regel inte innebär att omprövning alltid skall ske efter tio år. Många vattentöretag kommer liksom tidigare att omprövas med betydligt längre mellanrum.

En nyhet i miljöbalken är att omprövning skall kunna ske om

annan

verksamhet medverkar till att miljökvalitetsnonn överträds. en en Möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormer skulle starkt begränsas

inte åtgärder kunde sättas in mot samtliga verksamheter som bidrar om till att normen överträds. En ojämn konkurrenssituation skulle dessutom uppstå vissa verksamheter slapp minska sina utsläpp. Av detta följer

om att även tillstånd meddelade före miljöbalkens ikraftträdande bör kunna omprövas de tillståndsgivna verksamheterna medverkar till att en

om miljökvalitetsnonn överträds.

Även i övrigt bör enligt vår mening miljöbalkens omprövningsförutsättningar kunna tillämpas omedelbart på befintliga tillstånd. Tillstånd meddelade enligt äldre bestämmelser skall enligt 5 § gälla de meddelade enligt miljöbalken. Det behövs därför

som om var inte någon särskild övergångsbestämmelse för att göra balkens regler om omprövning tillämpliga.

En nyhet i miljöbalkens omprövningsregler är att omprövning får ske

tillståndet som sådant. Enligt nuvarande lydelse av av omprövningsreglema i miljöskyddslagen 1969:387 och vattenlagen 1983:291 är det endast tillståndets villkor kan omprövas. Vi

som måste därför ta ställning till om omprövning enligt miljöbalkens bestämmelser skall få ske av tillståndet som sådant när detta har meddelats enligt de gamla bestämmelserna.

När tillstånd lämnas enligt miljöskyddslagen bör omfattningen av verksamheten preciseras i själva tillståndsmeningen. Enligt Koncessionsnämndens praxis får denna precisering inte ske som ett villkor. Oftast produktionsmängd år eller också kan

anges en per kapacitet, drifttid eller ytstorlek Exempelvis bör för

anges. avfallsanläggningar den mängd avfall som får deponeras eller tas emot vid anläggningen anges. Ett annat alternativ när det gäller

Övergångsbestämmelser

avfallsanläggningar är att ange den yta får disponeras Bjällås, som Miljöskyddslagen, 1996, 105 också Koncessionsnämndens beslut s. se B 64/93. Om ändringen skall gälla även tillstånd har meddelats som enligt miljöskyddslagen kan fortsättningsvis den i

tillståndsmeningen

angivna produktionsmängden etc. omprövas.

Beträffande tillstånd enligt vattenlagen är det svårare bedöma vad att ändringen innebär. När tillstånd till utföra vattenanläggning ges att en beskrivs denna normalt i själva tillståndet. Trots detta kan enligt 15 kap. 3 § vattenlagen "villkoren" omprövas för förbättra anläggningens att säkerhet. Vid sådan omprövning beslutas ofta anläggningen en att skall ändras. Det kan även i övrigt diskuteras vad själva tillståndet som utgör till ett vattenföretag och vad är villkor för detta. som Det är enligt vår mening i första hand vid tillstånd meddelade enligt

miljöskyddslagen skäl kan åberopas låta de reglerna som mot att nya gälla även gamla tillstånd. Att ändra tillåten

en produktionsmängd är en

ingripande åtgärd bör kräva vägande skäl jfr som tungt avsnitt 2. Som redan har påpekats får enligt 21 kap. 5 § första stycket 2 i vårt

förslag till miljöbalk tillstånd omprövas verksamheten medverkar till om att en miljökvalitetsnonn överträds. För skall kunna klaras att normen kan det nödvändigt att verksamheter i övrigt vara som uppfyller miljöbalkens krav minskar sin miljöpåverkan. Om ytterligare krav inte

kan ställas genom reglerna bästa möjliga teknik 3 kap. 7 § och om övriga aktsamhetsregler återstår bara produktionen måste att minskas. Eftersom samtliga verksamheter skall bidra till att miljökvalitetsnormema klaras bör omprövning den tillåtna av produktionsmängden kunna ske i de tillstånd har meddelats före som balkens ikraftträdande.

Vid omprövning enligt övriga omprövningsgrunder i 21 kap. 5 §

miljöbalken bör enligt vår mening däremot inte ändring kunna ske av en produktionsm ängd eller begränsning verksamheten har annan av som angetts i ett tillstånd meddelat enligt miljöskyddslagen. Eftersom huvudregeln är att samtliga omprövningsregler gäller även för äldre tillstånd kräver detta särskild övergångsbestämmelse. en Några särskilda Övergångsbestämmelser omprövning behövs för om vattenföretag har tillstånd enligt vattenlagen 1918:523. som Bestämmelserna presenteras i författningskommentaren.

I 21 kap. miljöbalken finns vidare bestämmelser återkallande och om förverkande tillstånd. Enligt vår mening bör av dessa regler gälla omedelbart för tillstånd har meddelats före balkens ikraftträdande. som Någon övergångsbestämmelse behövs inte detta. om

8.5 och liknande kostnader

Rättegångskostnader

Några Övergångsbestämmelser knyts inte till

Förslag:

miljöbalkens regler rättegångskostnader och liknande

om

kostnader.

rättegångskostnader och liknande kostnader finns Bestämmelser om

i 22 kap. i vårt miljöbalksförslag. Reglerna motsvarar i allt intagna väsentligt gällande och innebär i huvudsak att ersättning kan betalas

rätt

vattenföretag inte i mål miljöfarlig verksamhet. Några i mål om men om Övergångsbestämmelser behövs inte.

Övergångsbestämmelser 65

9 m.m.

Tillsyn

9.1¶Tillsyn

Förslag: Förelägganden och förbud tillsynsmyndigheter har som meddelat fore miljöbalkens ikraftträdande och fortfarande som gäller vid ikraftträdandet skall gälla också efter denna tidpunkt.

Särskild handräckning enligt miljöbalken skall få meddelas för

en gärning som har begåtts före balkens ikraftträdande, om gämingen var straffbar när den begicks.

Vi har i 23 kap. i vårt förslag till miljöbalk smält de samman bestämmelser tillsyn finns i de lagar skall ingå i balken. om som som De föreslagna bestämmelserna har inte alltid någon motsvarighet i de enskilda lagarna. I miljöbalken kommer dock bestämmelserna att vara generella. På detta sätt åstadkoms skärpning lagstiftningen. Trots en av denna skärpning anser vi att det saknas anledning införa några att Övergångsbestämmelser. Vi har i lagtexten använt ordet tillsynsmyndighet i stället för att ange en viss myndighet. Vi har vidare gjort principiella uttalanden om tillsynens fördelning mellan olika myndigheter. Tanken är att tillsynsansvaret skall regleras i förordningar innan balken träder i kraft.

En omorganisation av tillsynen kommer då i viss utsträckning ske. att I den mån detta ställer krav på Övergångsbestämmelser får sådana tas in i förordningama.

Tillsynsverksamheten bör självfallet fortsätta avbrott i samband utan med balkens ikraftträdande. Förelägganden och förbud som tillsynsmyndigheter har meddelat före ikraftträdandet och gäller vid som detta bör därför kunna tillämpas också efter ikraftträdandet. Detta kräver

en övergångsbestämmelse. Som framgår av avsnitt 4.2 gäller miljöbalkens bestämmelser om tillstånd även tillstånd meddelade före balkens ikraftträdande. Av detta

följer att en tillsynsmyndighet med stöd 23 kap. 8 § får meddela de av förelägganden och förbud behövs för tillståndet med dess villkor som att

3 l6-l253

skall efterlevas. Tillståndsbeslutets rättskraft hindrar inte en tillsynsmyndighet från att meddela sådana brådskande förelägganden eller förbud är nödvändiga till följd särskilda omständigheter.

som av

Ett tillståndsbesluts rättskraft omfattar bara frågor som har prövats i tillståndet. Av detta följer att tillsynsmyndighet med stöd av 23

en kap. 8 § får meddela förelägganden och förbud för att sådana bestämmelser i balken skall efterlevas behandlar frågor som inte

som har prövats i tillståndet. Detta förhållande får särskild betydelse när en miljöbalk införs, eftersom denna i många fall innebär att krav ställs som saknar motsvarighet i gällande rätt och alltså i redan meddelade tillstånd.

Det är enligt vår mening lämpligt att tillämpa miljöbalkens bestämmelser särskild handräckning även på gärningar som har

om begåtts före balkens ikraftträdande. För att särskild handräckning skall kunna meddelas skall alltså gärning ha begåtts som avses i 26 kap.

en

6 eller 7 § miljöbalken. En förutsättning bör att gämingen var

vara straffbar även när den begicks.

9.2¶Avgifter

Förslag: Några Övergångsbestämmelser knyts inte till

miljöbalkens regler om avgifter.

Vårt förslag till miljöbalk innehåller i 24 kap. bestämmelser om avgifter. Reglerna innehåller huvudsakligen bemyndiganden. Det finns inte något behov Övergångsbestämmelser till miljöbalkens

av avgiftsbestämmelser.

Övergångsbestämmelser 67

9.3¶Tillträde

Förslag: Några Övergångsbestämmelser knyts inte till miljöbalkens regler om tillträde.

I 25 kap. miljöbalken föreslår vi bestämmelser tvångsvis tillträde till

om annans egendom för att där kunna utföra undersökningar och andra åtgärder. Bestämmelserna är sådana att de genast kan börja tillämpas helt och hållet. Några Övergångsbestämmelser behövs därför inte.

68 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

10. Sanktioner

10.1¶Straff och förverkande

Förslag: Några Övergångsbestämmelser knyts inte till miljöbalkens regler om straff och förverkande.

I fråga straffrättsliga bestämmelser brukar det i allmänhet inte

om uppstå några övergångsproblem. Straffbestämmelser får enligt 2 kap. 10 § första stycket regeringsformen inte retroaktiv verkan. I 5 § lagen

ges

införande brottsbalken BrP detta och dessutom finns om av upprepas där föreskrifter förhållandet mellan gammal och ny strafflag.

om Föreskrifterna är tillämpliga också vid framtida ändringar av strafflagstiftningen på brottsbalkens område och inom specialstraffrätten.

Huvudregeln i 5 § andra stycket BrP är att straff skall bestämmas efter den lag gällde när gämingen begicks. Avgörande tidpunkt är

som när den handlande avslutade den verksamhet kan sägas innefatta

som brottets utförande. Att från själva handlingen till tiden skild effekt

en inträder först efter lagändringens ikraftträdande är således utan betydelse. Kommer ett brott till stånd successivt handlande, får

genom det i princip att någon del handlandet infaller under den

anses, om av

lagens tid, denna lag skall bli tillämplig på det hela Berg mil., nya Kommentar till Brottsbalken, del III, 1994, s. 552

Om lag gäller när dom meddelas, skall enligt 5 § andra

en annan stycket BrP den lagen tillämpas, den leder till frihet från straff eller

om till lindrigare straff. Jämförelsen skall resultatet i det enskilda fallet

avse

tillämpning gammal respektive ny lag. av en av

Gärningar har begåtts före den tidpunkt då miljöbalken träder

som i kraft huvudregel bedömas enligt de straffbestämmelser

bör alltså som

har gällt enligt någon de lagar upphävs i samband med som av som balkens ikraftträdande. Detta framgår 5 § BrP och någon särskild

av övergångsbestämmelse behövs därför inte till miljöbalken.

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 69

Det förslag till straffbestämmelser vi har lämnat i vårt som huvudbetänkande SOU 1996:103 innebär framför allt den ändringen

att straffskaloma har ändrats så att det finns möjlighet döma till att strängare straff än tidigare. Huvudregeln skall därför oftast tillämpas, dvs. i fråga om gärning har begåtts före bedöms efter en som men miljöbalkens ikraftträdande skall i allmänhet ansvarsreglema i den äldre

lagen tillämpas.

I några få fall innebär vårt förslag gärning avkriminaliseras. att en Detta gäller straffsanktioneringen produktvalsprincipen även kallad av substitutionsprincipen och tidigare införd i 5 § lagen kemiska om produkter. För avkriminaliseringar gäller enligt 5 § BrP det undantaget

från huvudregeln att när det är fråga gärning under viss tid om en som har varit straffbelagd på grund då rådande särskilda förhållanden, så av skall straffbestämmelser gällde under den tiden tillämpas. Detta som undantag är inte tillämpligt såvitt avkriminaliseringen brott avser av mot produktvalsprincipen, eftersom ändringen beror på ändrad på en syn kriminaliseringen. Sedan miljöbalken har trätt i kraft skall alltså inte

brott mot substitutionsprincipen i lagen kemiska produkter beivras. om Även i fråga förverkande gäller de tidigare om att bestämmelserna skall tillämpas beträffande gärningar har begåtts före som ikraftträdandet. Det finns inte någon möjlighet tillämpa miljöbalkens att strängare förverkandebestämmelser retroaktivt, eftersom de kopplade är till balkens straffbestämmelser. Det finns knappast någon situation där

förverkande kunde ske enligt äldre bestämmelser inte enligt de men nya. Något behov Övergångsbestämmelser finns därför inte till balkens av bestämmelser om förverkande.

10.2¶Miljösanktionsavgifter

Förslag: Miljösanktionsavgift skall inte tas ut för överträdelser

har skett före miljöbalkens ikraftträdande. som

Mål och ärenden miljöskyddsavgift i vilka ansökan till

om Koncessionsnämnden har skett före balkens ikraftträdande skall slutföras. Några ansökningar miljöskyddsavgift får inte

nya om ske efter ikraftträdandet.

Miljöskyddslagens 1969:387 system med miljöskyddsavgifter skall enligt vårt förslag bli miljösanktionsavgifter SOU 1996:103,

ersatt av del 593 ff. Härigenom skall systemet bli mer effektivt. Några

s. väsentliga ändringar föreslås är att avgiften skall beslutas direkt av

som tillsynsmyndigheten, att avgiften skall utgå enligt tariffer som fastställs

regeringen samt att överträdelsen inte behöver ha medfört ekonomisk av fördel för verksamhetsutövaren.

Den i avsnitt 10.1 nämnda grundlagsregeln i 2 kap. 10 § första stycket regeringsformen är tillämplig på straff och brottspåföljd

annan samt förverkande och särskild rättsverkan av brott. I regelns

annan förarbeten sades att det måste ett klart kringgående av

anses som förbudet mot retroaktiv strañlag, man skulle ge retroaktiv verkan

om administrativa sanktioner uppenbart straffliknande karaktär prop.

av l975/76:209 125. Detta uttalande torde enligt vår uppfattning vara

s.

tillämpligt på miljösanktionsavgifter.

Det bör alltså inte komma i fråga att ta ut miljösanktionsavgifter för överträdelser begångna före miljöbalkens ikraftträdande. I övergångsbestämmelserna bör därför föreskrivas att 27 kap. miljöbalken endast får tillämpas på överträdelser har skett efter ikraftträdandet.

som Enligt 27 kap. l § i förslaget till miljöbalk förutsätts för att miljösanktionsavgift skall kunna påföras för en överträdelse att regeringen med stöd 2 § i kapitlet har utfärdat föreskrifter om

av storleken på avgiften för den ifrågavarande överträdelsen. Sådana föreskrifter kan komma att utfärdas regeringen beträffande olika

av överträdelser efter hand också sedan balken har trätt i kraft. Med hänsyn till vad tidigare har sagts är det givet att föreskrifterna inte kan ges retroaktiv verkan. Det kan därför finnas anledning att i de föreskrifter

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 71

som utfärdas efter balkens ikraftträdande uttryckligen föreskriva att dessa endast skall tillämpas på överträdelser har ägt efter som rum att föreskrifterna har trätt i kraft.

En annan fråga som ställs inför är tidigare bestämmelser om om miljöskyddsavgifter även efter balkens ikraftträdande skall kunna

tillämpas för de äldre överträdelsema. Frågor om miljöskyddsavgift prövas enligt 56 § miljöskyddslagen 1969:387 Koncessionsnämnden för miljöskydd. Vårt förslag till av miljöbalk innebär att Koncessionsnämnden skall läggas och bli ner ersatt av regionala miljödomstolar SOU 1996:103, del 469 ff. Om s. frågor miljöskyddsavgift fortfarande skall kunna i första om prövas instans måste detta därför ske vid myndighet i dag. Det blir en annan än i så fall vid en myndighet inte tidigare har prövat sådana frågor. som Det sagda talar för att några ansökningar miljöskyddsavgift inte om skall kunna ske efter miljöbalkens ikraftträdande. Detta skulle knappast få några märkbara effekter, eftersom det är ovanligt ytterst att miljöskyddsavgift utgår mellan juli 1981 och september 1996 vid endast fem tillfällen, det senaste ärendet överklagat. Dessutom varav är kvarstår möjligheterna till vinningsförverkande enligt 36 kap. 4 § brottsbalken och företagsbot enligt 36 kap. 7 § brottsbalken.

De ansökningar redan har skett när miljöbalken träder i kraft som skall däremot kunna prövas. I avsnitt 8.3 föreslår vi att Koncessionsnämnden läggs omedelbart vid balkens ikraftträdande. ner För den händelse att nämnden vid denna tidpunkt har något ärende om miljöskyddsavgift skall detta, likom övriga ärenden, överlämnas till regional miljödomstol för att handläggas klart där.

Det är vidare tänkbart att något mål miljöskyddsavgift finns vid om Svea hovrätt eller Högsta domstolen när miljöbalken träder i kraft. Även

sådana mål skall handläggas klart. Som framgår avsnitt 10.1 gäller enligt 5 § BrP beträffande straff av att ny lag skall tillämpas på gärningar har begåtts före den som nya lagens ikraftträdande, den leder till frihet från straff eller till om lindrigare straff. För avgifter finns det dock inte någon motsvarighet till denna regel. Det är svårt att göra jämförelse mellan en

miljöskyddsavgifter och miljösanktionsavgifter, eftersom de utgår efter

delvis olika kriterier. Vi därför inte det bör införas någon anser att motsvarande övergångsbestämmelse för den händelse det blir aktuellt att att pröva frågor miljöskyddsavgift även efter balkens ikraftträdande. om

72 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

11. och skadestånd m.m.

Ersättning

11.1 vid av det allmänna

Skadereglering ingripande och vid tillståndsprövning av vattenföretag

Förslag: Frågor rätt till ersättning och inlösen vid ingripanden

om

det allmänna skall prövas enligt den lag som gällde när det

av

inskränkande beslutet meddelades.

Vårt miljöbalksförslag innehåller i 28 kap. regler skadereglering vid

om ingripande det allmänna. Bestämmelserna har förebilder i

av naturvårdslagen 1964:822 och till viss del även i vattenlagen

1983:291.

En nyhet i dessa regler är att rätten till ersättning vid myndigheters ingripanden enligt den s.k. samrådsparagrafen 20 § naturvårdslagen och 12 kap. 6 § miljöbalken har vidgats SOU 1996:103, del s. 622. Skyldighet att betala ersättning finns i dag bara vid förbud enligt samrådsparagrafen. Vårt förslag i 28 kap. 4 § första stycket 5 miljöbalken innebär även förelägganden skall kunna ligga till grund

att för ersättningsanspråk.

Samtidigt föreslår vi generell minskning ersättningama vid

en av ingripanden det allmänna. Ersättning skall nämligen enligt 28 kap.

av 6 § miljöbalken minskas med det belopp ligger under den s.k.

som kvaliñkationsgränsen SOU 1996:103, del s. 621.

Enligt vår uppfattning bör frågor rätt till ersättning och inlösen

om prövas enligt den lag gällde när det inskränkande beslutet

som meddelades. Detta innebär bl.a. att avdrag ersättningen med det belopp ligger under den s.k. kvaliñkationsgränsen inte skall ske när

som beslutet har meddelats före balkens ikraftträdande.

I 28 kap. miljöbalken finns även bestämmelser skadereglering

om vid tillståndsprövning vattenföretag Dessa bestämmelser

av m.m.

dagens reglering i vattenlagen 1983:291. Nya motsvarar Övergångsbestämmelser behövs därför inte. Några Övergångsbestämmelser till vattenlagen behöver dock upprepas. Dessa kommenteras i författningskommentaren.

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 73

11.2¶Skadestånd

Förslag: Några Övergångsbestämmelser knyts inte till miljöbalkens regler skadestånd.

om

En allmän rättsgrundsats beträffande skadestånd den lag skall

är att tillämpas gällde vid den tidpunkt skadefall inträffade

som när ett se bl.a. prop. 1972:5 593 och NJA 1983 3. Det behövs inte någon

s. s. övergångsbestämmelse om detta.

Vid miljöskadelagens 1986:225 tillkomst meddelades

en övergångsbestämmelse innehåll att även skadefall inträffat

av om ett efter ikraftträdandet skulle lagen inte tillämpas, skadan följd

om var en av en störning som hade upphört före ikraftträdandet. Skälet att den

var nya miljöskadelagen i vissa avseenden innebar skärpning

en av skadeståndsansvaret i förhållande till tidigare lag. Någon motsvarande övergångsbestämmelse behövs inte i miljöbalken, eftersom balkens bestämmelser i 29 kap. motsvarar reglerna i miljöskadelagen. Skador som har uppkommit till följd störningar har upphört före

av som miljöskadelagens ikraftträdande den l juli 1986 och där skadefallet inträffar efter balkens ikraftträdande kommer preskriberade.

att vara

11.3¶Förorenade områden

Förslag: Vi avstår från att föreslå Övergångsbestämmelser till miljöbalkens regler om förorenade områden.

Vårt förslag till miljöbalk innehåller i 30 kap. särskilda bestämmelser om förorenade områden. I dessa regler läggs fast för utredning

ansvaret och efterbehandling sådana områden. Vidare regler

av ges om

4 16-1253

registering områdena. Bestämmelserna har nära samband med den

av allmänna aktsamhetsregeln i 3 kap. 9 Enligt denna skall den som bedriver eller har bedrivit verksamhet har medfört skada eller

en som olägenhet för människors hälsa eller miljön vidta de åtgärder som behövs betala de kostnader uppstår för att avhjälpa skadan

samt som eller olägenheten.

Vårt har delvis utgått från utgångspunkter som kan ha

resonemang blivit inaktuella Regeringsrättens dom den 31 maj 1996 mål nr

genom 3665-1994 angående saneringsåtgärder i Jämsjön. I det fortsatta lagstiftningsarbetet måste därför vårt förslag arbetas Vid detta

om. förhållande saknas det anledning att diskutera Övergångsbestämmelser

till vårt förslag.

11.4 och saneringsförsäkring Miljöskadeförsäkring

Förslag: Några Övergångsbestämmelser knyts inte till

miljöbalkens regler miljöskadeförsäkring och

om

saneringsförsäkring.

Miljöskyddslagens 1969:387 regler miljöskadeförsäkring har

om arbetats in i 31 kap. i vårt miljöbalksförslag. Reglerna har utvidgats till att även omfatta saneringsförsäkring. Från denna försäkring skall

en betalas ersättning för det allmännas kostnad för sanering.

Av 31 kap. 2 § framgår att det skall i försäkringsvillkoren

anges vilka skador omfattas. Det är därför inte aktuellt att diskutera några

som Övergångsbestämmelser detta. Anmärkas kan dock att det ligger i en

om försäkrings natur att den inte kan omfatta händelser som redan har inträffat vid försäkringens ikraftträdande. Detta måste rimligen gälla även saneringsförsäkringen. Liksom redan är fallet beträffande miljöskadeförsäkringen bör detta framgå försäkringens villkor.

av

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 75

12. med särskilda bestämmelser

Lagen om

vattenföretag

Förslag: Lagen med särskilda bestämmelser vattenföretag om träder i kraft samtidigt med miljöbalken. Övergångsbestämmelsema till lagen samlas i särskild lag. en

Den av oss föreslagna lagen med särskilda bestämmelser om vattenföretag LVF innehåller huvudsakligen bestämmelser har som överförts från vattenlagen 1983:291 med endast redaktionella

ändringar. På ett område innehåller dock lagen bestämmelser, nya nämligen beträffande prövningen markavvattning. Dessa av bestämmelser finns i 8 kap.

Tillståndsprövningen av markavvattning sker enligt miljöbalkens

regler kompletterade reglerna i LVF. Ansökan skall enligt ll kap. 9 av § miljöbalken ges till länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall i vissa fall enligt 8 kap. l § LVF överlämna ärendet till miljödomstolen. Miljödomstolen skall i de fall i 8 kap. 3 § LVF förordna som anges en markavvattningssakkunnig. Denne skall in ett yttrande till ge miljödomstolen 8 kap. 11 § LVF. Enligt dagens regler kan markavvattningar tillståndsprövas av förrättningsmän enligt 12 kap. vattenlagen. Vi vill avskaffa detta system. Pågående förrättningar bör dock handläggas klart. Eftersom vattenlagen

upphävs i miljöbalkens promulgationslag och sistnämnda lag föreslås innehålla bestämmelse att pågående tillståndsprövningar skall en om handläggas klart se avsnitt 8.3 behövs det inte någon särskild övergångsbestämmelse detta till LVF. om LVF måste träda i kraft samtidigt med miljöbalken. I avsnitt 3 föreslår vi att balken träder i kraft den l januari 1998.

Några bestämmelser i lagen 1983:292 införande vattenlagen om av hänför sig till bestämmelser i vattenlagen överförs till LVF. I den som mån dessa bestämmelser fortfarande är aktuella måste de i upprepas LVF :s Övergångsbestämmelser. Bestämmelserna är sådant antal av ett att övergångsbestämmelsema till LVF bör samlas i särskild lag. en

13. Övriga lagförslag

Förslag: Övriga lagändringar bör träda i kraft samtidigt med

miljöbalken. Några Övergångsbestämmelser bör inte införas.

Vi hari vårt huvudbetänkande föreslagit särskild lag om kungörelse,

en skriftväxling och delgivning i miljömål. Denna bör träda i kraft samtidigt med miljöbalken, dvs. den l januari 1998. Några Övergångsbestämmelser behövs inte.

Vi har vidare föreslagit att bestämmelsen miljöklassning av

om bensin i 6 § lagen 1985:426 kemiska produkter flyttas till

a om bilavgaslagen 1986:1386. Slutligen har vi föreslagit att en ny bestämmelse införs i konkurslagen 1987:672 innebärande att konkursförvaltare skall anmäla till tillsynsmyndigheten enligt miljöbalken konkursgäldenären har lämnat kvar kemiska produkter

om eller miljöfarligt avfall behöver tas omhand. Detsamma skall gälla

som vid misstanke mark- eller vattenföroreningar. Inte heller i dessa fall

om

vi att det behövs några Övergångsbestämmelser. De nya anser bestämmelserna bör träda i kraft den l januari 1998.

Övergångsbestämmelser 77

14

Författningskommentar till lagen om

införande av

miljöbalken

Allmänna bestämmelser

1 § Miljöbalken och denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Miljöbalken skall enligt paragrafen träda i kraft den 1 januari 1998.

Tidpunkten För ikraftträdandet blir dock naturligtvis beroende när av miljöbalken kan komma att riksdagen. I avsnitt 3 utvecklas antas av

varför nämnda tidpunkt har valts.

2 § Genom miljöbalken upphävs med de begränsningar följer som av denna lag

naturvårdslagen 1964:822, . miljöskyddslagen 1969:387, . lagen 1971:1154 förbud mot dumpning om av avfall i vatten, . lagen 1976:1054 svavelhaltigt bränsle, om . lagen 1979:425 skötsel jordbruksmark, om av . renhållningslagen 1979:596, . hälsoskyddslagen 1982:1080, . vattenlagen 1983:291, . lagen 1983:292 införande vattenlagen 1983:291, om av . 10. lagen 1983:428 spridning bekämpningsmedel om av över skogsmark,

11. lagen 1985:426 kemiska produkter, om 12. miljöskadelagen 1986:225,

13. lagen 198 7:12 hushållning med naturresurser om m.m., 14. lagen 1990:1079 tillfälliga bilförbud, om 15. lagen 1991:639 förhandsgranskning biologiska om av bekämpningsmedel,

16. lagen 1994:900 genetiskt modifierade organismer, och om 17. lagen 1994:1818 åtgärder beträffande djur och om växter som tillhör skyddade arter.

78 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

Vi har i vårt huvudbetänkande SOU 1996:103 föreslagit att 16 lagar skall samordnas i miljöbalken. Dessa lagar skall enligt paragrafen sluta miljöbalken träder i kraft. Även vattenlagens att gälla samtidigt som promulgationslag skall sluta att gälla vid nämnda tidpunkt. Utöver dessa lagar finns det ett stort antal lagar behöver ändras som till följd att miljöbalken träder i kraft. Vi återkommer till dessa av ändringar i nästa betänkande.

3 § Om det i lag eller någon författning hänvisas till en annan bestämmelser har ersatts bestämmelser i miljöbalken eller som genom i denna lag, skall i stället de bestämmelserna tillämpas. nya

Som har nämnts kommer vi i vårt fortsatta arbete att överväga nyss behovet ändringar i andra lagar. Vår ambition är att föreslå ändringar av i alla de lagar där hänvisningar förekommer till någon lag som skall upphävas enligt 2 För det fall att vi förbiser någon lag liksom beträffande författningar lägre dignitet vilka kanske inte alla hinner av gås igenom innan balken träder i kraft finns en "trolleribestämmelse" behandlad paragraf. i nu Bestämmelsen syftar inte bara på lagar enligt 2 § upphävs i som samband med miljöbalkens ikraftträdande, utan också på tidigare gällande lagar som de förra i sin tur har ersatt.

4 § Föreskrifter gäller vid miljöbalkens ikraftträdande skall anses som meddelade med stöd motsvarande bestämmelser i balken, om de har av meddelats med stöd bestämmelser i lag i 2 § eller av en som anges motsvarande bestämmelser i äldre lag. Detta gäller dock inte om en regeringen föreskriver något annat. Detta gäller inte heller för föreskrifter har meddelats annan myndighet än regeringen, som av en den myndighet regeringen bestämmer föreskriver något annat. om som

I avsnitt 4.1 har vi anfört att föreskrifter har meddelats före som miljöbalkens ikraftträdande alltjämt skall gälla, de inte har hunnit om ersättas föreskrifter. Enligt paragrafen skall därför sådana av nya föreskrifter meddelade med stöd motsvarande bestämmelser i anses av miljöbalken.

Övergångsbestämmelser 79

Föreskrifter, dvs. normer, finns i mycket stort antal. Bland dessa ingår även sådana som har meddelats på lokal nivå. Även beslut om generella förbud omfattas. Det kan tänkas att det finns föreskrifter utfärdade med stöd ännu av äldre lagar än de som nu föreslås upphävda, exempelvis enligt lagen 1973:329 om hälso- och miljöfarliga Även sådana föreskrifter varor. omfattas av övergångsbestämmelsen.

Paragrafen medför att de föreskrifter har meddelats med stöd som av äldre lag kommer att straffsanktionerade vara genom ansvarsbestämmelsema i miljöbalken.

5 § Tillstånd, godkännanden, lagligförklaringar, dispenser, medgivanden, villkor eller registreringar verksamheter som avser hanteringar eller andra åtgärder skall fortsätta att gälla, de har om meddelats beslut enligt bestämmelser i lag 2 § genom en som anges i eller motsvarande bestämmelser i äldre lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd sådana bestämmelser. Besluten skall av anses meddelade med stöd motsvarande bestämmelser i miljöbalken eller av i föreskrifter har meddelats med stöd miljöbalken, det som av om inte följer något annat denna lag eller föreskrifterna. av av Första stycket gäller inte sådan dispens från skyldigheten att söka tillstånd i 10 § andra stycket eller 17 § andra stycket som anges miljöskyddslagen 1969:387 i dess lydelse före den 1 juli 1981. Villkoren för sådan dispens skall dock fortsätta gälla till dess en att något annat bestäms. Villkoren skall meddelade enligt 23 anses vara kap. 8 § miljöbalken.

Tillstånd, godkännanden, lagligförklaringar, dispenser, medgivanden, villkor och registreringar fortsätter enligt paragrafen gälla enligt sitt att innehåll. De skall beslut meddelade med stöd balken eller anses som av av föreskrifter utfärdade med stöd bemyndiganden i balken. av Undantag från detta kan dock följa denna lag. Även i av nya föreskrifter, enligt vilka de äldre besluten skulle meddelade, kan anses föreskrivas att de äldre besluten inte skall beslut enligt anses som föreskrifterna, det finns skäl till det. om Paragrafen omfattar inte bara tillstånd etc. enligt de lagar som upphävs genom miljöbalken, utan även sådana har meddelats enligt som äldre lagar som har ersatts de upphävda lagarna. Exempelvis av nu omfattas vattendomstols eller medgivande enligt vattenlagen synemans 1918:523 att släppa ut förorenat vatten eller lägga fast avfall. Ett upp

80 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

annat exempel är regeringens tillstånd enligt 136 a § byggnadslagen 1947:385 att anlägga stora verksamheter.

Bestämmelsen innebär bl.a. att miljöbalkens omprövningsregler kan tillämpas på de gamla tillstånden. Vissa begränsningar i detta gäller dock enligt bestämmelserna i denna lag.

Vi har i avsnitt 7.1 anfört att tillståndsprövning skall ske av verksamheter bedrivs med stöd dispenser enligt

som av miljöskyddslagen 1969:387 i dess lydelse före den l juli 1981. Av paragrafens andra stycke framgår därför att dispenserna inte skall fortsätta att gälla. De villkor har meddelats i dispenserna skall dock

som fortsätta att gälla tills något annat bestäms. Det normala blir att villkoren ersätts av villkor i ett tillstånd.

Villkoren i dispens skall meddelade enligt 23 kap.8 §

en anses vara miljöbalken. Detta innebär bl.a. att tillsynsmyndighet med stöd av 23

en kap. skall kontrollera efterlevnaden villkoren och kunna meddela nya

av förelägganden eller förbud enligt detta kapitel samt att brott mot villkoren kan bestraffas enligt 26 kap. 6 § första stycket 29.

6 § Mål och ärenden har inletts före miljöbalkens ikraftträdande

som skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om det inte följer något annat denna lag. Bestämmelserna om

av miljökvalitetsnormer i 6 kap. och 18 kap. 4 § miljöbalken skall tillämpas omedelbart.

Miljödomstolarna och Miljööverdomstolen skall i överklagade eller överlämnade mål och ärenden har inletts före miljöbalkens

som ikraftträdande tillämpa bestämmelserna i miljöbalken i fråga om förfarandet. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas ifråga

miüökonsekvensbeskrivningar. om

Paragrafen kommenteras i avsnitt 8.3.

7 § Vad enligt miljöbalken gäller ägare fastighet skall

som om av en tillämpas även på den innehar fastighet med ständig

som en besittningsrätt eller med fideikommissrätt.

När det i miljöbalken talas ägare till fastighet skall bestämmelsen

om en tillämpas även på ständig besittningsrätt och fideikommissrätt.

Med ständig besittningsrätt avses bl.a. stadgad åborätt. Detta är en

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 81

ärftlig besittningsrätt som från och med 1700-talet upplåts landbor på kronohemman. Äldre bestämmelser gäller enligt 7 § lagen 1970:995 om införande av jordabalken fortfarande för stadgad åborätt.

Med fideikommiss avses egendom som till följd av en föreskrift i ett fideikommissbrev eller ett testamente för alltid skall stanna i viss

en släkt. Fideikommissinstitutet har funnits i Sverige sedan l600-talet. Möjligheten att upprätta fideikommiss i fast egendom kvarstod till år 1810. Kvarstående fideikommiss skall enligt 3 § lagen 1963:583 om avveckling av fideikommiss upphöra när den som vid lagens ikraftträdande var innehavare av fideikommisset avlider. Lagen innehåller dock bestämmelser om uppskjuten avveckling. Av Kulturarvsutredningens delbetänkande Kulturegendomar och kulturföremål, SOU 1995:128, bil. framgår att det 1995 fanns 36 kvarvarande fideikommiss med fastighet. Tre av dessa var under avveckling. Beträffande fideikommissens framtid är att märka att Kulturawsutredningen har föreslagit att kulturhistoriskt värdefulla fideikommiss inte skall avvecklas förrän deras långsiktiga bevarande i sammanhållen form tryggats på annat sätt SOU 1995:128 s. 212

I punkt 6 i övergångsbestämmelsema till expropriationslagen 1972:719 finns en bestämmelse som är av intresse för miljöbalken. Enligt bestämmelsen får löseskilling och intrångsersättning för en fastighet som innehas med fideikommissrätt inte sättas lägre än som föranleds av lagens ersättningsregler. Sådan ersättning som tillkommer innehavaren av fideikommissegendomen skall alltid nedsättas hos länsstyrelsen och får inte betalas ut innan Fideikommissnämnden har bestämt vad som skall ske med ersättningen. Expropriationslagens övergångsbestämmelse gäller även vid tillämpningen miljöbalkens

av regler om inlösen och ersättning vid ingripanden av det allmänna och vattenföretag 28 kap. 2 § miljöbalken. Den behöver därför inte upprepas i miljöbalkens Övergångsbestämmelser.

Särskilda övergångsbestämmelser till 8 kap. miljöbalken

8 § Beslut som har meddelats före miljöbalkens ikraftträdande att

om skydda och vårda ett område eller föremål samt beslut ändring

om av tidigare sådana beslut skall anses meddelade med stöd av motsvarande bestämmelser i miljöbalken. Naturvårdsområden och områden skyddade enligt 14 b § naturvårdslagen 1964:822 skall vid tillämpningen

av miljöbalken anses som naturreservat.

Om ett förordnande enligt 2 kap. 14 § tredje stycket vattenlagen 1918:523 till skydd mot förorening eller 2 kap. 62 § lag till

samma

82 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

skydd för vattenförsörjningen ändras eller upphävs, skall det antecknas i inskrivningsregistret.

Av paragrafen framgår att tidigare beslut om områdesskydd skall fortsätta att gälla. Bestämmelsen omfattar både områdesförordnandet som sådant och de föreskrifter som detta beslut innehåller. Den gäller även beslut att t.ex. ändra omfattningen av ett redan skyddat område

om eller att lägga till föreskrifter.

Exempel på skyddsfonner som omfattas av paragrafen är nationalpark 4 § NVL, naturreservat 7 § NVL, naturminne 13 § NVL, s.k. djur- eller växtskyddsområden 14 b § NVL, naturvårdsområden 19 § NVL, miljöskyddsområden 8 § ML och

a vattenskyddsomräden 19 kap. 2 § VL. Vidare omfattas biotopskydd 21 § NVL, i de fall där området har pekats ut i enskilda fall, samt strandskydd 15 § NVL, när området i enskilda fall har vidgats utöver den generella 100-metersgränsen.

Paragrafen gäller även skyddsfonner enligt redan upphävd lagstiftning, i den mån detta skydd fortfarande fanns vid miljöbalkens ikraftträdande. En skyddsfonn som fortfarande har stor betydelse är förordnanden till skydd för landskapsbilden enligt 19 § naturvårdslagen 1964:822 i dess lydelse före den 1 januari 1975. Enligt punkt 6 i övergångsbestämmelsema till 1974 års ändringar i naturvårdslagen gäller i fråga om förordnanden som har meddelats enligt 19 § i dess tidigare lydelse äldre bestämmelser intill dess länsstyrelsen förordnar annat.

Vårt förslag innebär att skyddsformerna naturreservat, naturvårdsområde och det särskilda skyddet enligt 14 b § naturvårdslagen för en djur- eller växtart inom ett visst område slås samman till en skyddsfonn, som benämns naturreservat SOU 1996:103, del s. 314 Miljöbalkens bestämmelser om naturreservat skall enligt den andra meningen i paragrafens första stycke tillämpas även på områden skyddas naturvårdsområde eller "djur- eller

som som växtskyddsområde" enligt tidigare beslut.

Beträffande skyddsfonner i sedan tidigare upphävda lagar får det avgöras efter omständigheterna vilken skyddsforrn i miljöbalken som skall tillämpas. Vid denna bedömning har områdesskyddets syfte störst betydelse. Vägledning kan vidare hämtas från de regler som finns för att uppnå syftet. Om det inte går att hitta någon motsvarighet i miljöbalken bör det gamla förordnandet om områdesskydd omprövas.

Föreskrifter enligt 1918 års vattenlag till skydd mot förorening eller

Övergångsbestämmelser 83

till skydd för vattenforsörjningen antecknades vid sin tillkomst i fastighetsboken. Om de ändras eller upphävs måste därför även det

nu antecknas. Detta framgår av paragrafens andra stycke.

9 § Strandområden som vid utgången av juni 1975 ingick i fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan skall inte omfattas av strandskydd enligt miljöbalken, om det inte bestäms något annat.

Paragrafen motsvarar punkt 4 i övergångsbestämmelsema till 1974 års ändringar i naturvårdslagen SFS 1974:1025.

Fortfarande finns ett stort antal stadsplaner och byggnadsplaner enligt byggnadslagen 1947:385. Dessa gäller enligt 17 kap. 4 § plan- och bygglagen 1987:l0 detaljplaner. Fastställda generalplaner gäller

som enligt 17 kap. 3 § samma lag som områdesbestämmelser. När det generella strandskyddet infördes år 1975 undantogs områden som ingick i fastställda generalplaner, stadsplaner eller byggnadsplaner. Detta undantag bör enligt vår mening finnas kvar även i fortsättningen.

Strandområdet förblir undantaget från strandskyddet även om den gamla planen upphävs jfr SOU 1990:38 s. 231 ffoch prop. 1990/91:90 s. 410 Om inte planen ersätts av en motsvarande plan enligt planoch bygglagen är det ofta lämpligt att länsstyrelsen fattar beslut att

om införa strandskydd.

10 § Förordnanden om undantag från strandskydd som har meddelats enligt 15 § andra stycket första meningen naturvårdslagen 1964:822 i dess lydelse före den 1 juli 1994 skall omprövas med tillämpning

av 8 kap. 11 § miljöbalken senast den 30 juni 1999. Har ett förordnande inte omprövats innan dess, upphör förordnande att gälla.

Paragrafen motsvarar punkt 2 i övergångsbestämmelsema till de ändringar i naturvårdslagens strandskyddsregler som trädde i kraft den ljuli 1994 SFS 1994:854.

Syftet med strandskyddet före den l juli 1994 enbart att trygga

var förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv. Från och med nämnda datum syftar strandskyddet dessutom till att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Med stöd äldre lydelse

av av 15 § andra stycket första meningen naturvårdslagen 8 kap. 13 § första stycket i vårt förslag till miljöbalk har länsstyrelsen haft rätt att

84 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

upphäva strandskyddet inom områden som uppenbart saknar betydelse för allmänhetens friluftsliv. Sådana områden kan dock ha betydelse för strandskyddets nya syfte, att bevara goda livsvillkor för djur- och växtarter. En omprövning skall därför ske tidigare upphävanden. Om

av omprövning inte sker senast den 30 juni 1999 inträder åter strandskydd.

Enligt punkt 3 i övergångsbestämmelsema till nämnda ändringar i naturvårdslagen skulle ett beslut om dispens från strandskydd som har meddelats enligt 16 a § naturvårdslagen före den ändrade lydelsen gälla även därefter. Detta följer i vårt förslag 5 Någon särskild

av övergångsbestämmelse om strandskyddsdispens behövs därför inte.

Enligt punkt 4 i övergångsbestämmelsema till nämnda ändringar får byggnader, anläggningar eller anordningar tillkommit före

som ändringen av 15 § naturvårdslagen användas för sitt ändamål också i fortsättningen. Detta är enligt vår uppfattning en självklarhet som inte behöver sägas i Övergångsbestämmelser.

11 § Bestämmelsen i 8 kap. 16 § andra stycket miljöbalken om när ett beslut om dispens från förbudet att vidta åtgärder i strandskyddsområde upphör, skall från och med den 1 januari 1999 tillämpas också på dispenser meddelade före den 1 augusti 1991.

Sedan den 1 augusti 1991 gäller i naturvårdslagen 1964:822 att ett beslut om dispens från förbudet att vidta åtgärder i strandskyddsområde upphör att gälla om den åtgärd som avses med dispensen inte har påbörjats inom två år eller avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft. Detta skall efter den 1 januari 1999 gälla även dispenser meddelade före bestämmelsens införande. I avsnitt 6.1 redogörs kortfattat för motiven till att införa paragrafen.

12 § Föreskrifter för ett miljöskyddsområde enligt 8 kap. 17 § miljöbalken innebär inte inskränkningar tillstånd enligt

av miljöskyddslagen 1969:387.

En nyhet i miljöbalken är att föreskrifter för ett miljöskyddsområde skall kunna innebära inskränkningar i tillstånds rättskraft. Detta skall dock inte gälla tillstånd som har meddelats enligt miljöskyddslagen. Dessa tillstånd kan dock omprövas för att de strider mot föreskrifterna. En kort motivering till paragrafen lämnas i avsnitt 6.1.

Övergångsbestämmelser 85

13 § Bestämmelserna förlängning interimistiska förbud i

om av naturvårdslagen 1964:822 skall fortfarande tillämpas i fråga

om förbud gäller vid balkens ikraftträdande.

som

Då en fråga har uppkommit bildande naturreservat eller

om av om meddelande av beslut om nya grunder för ett reservat eller ytterligare inskränkningari reservatet, får länsstyrelsen enligt ll § naturvårdslagen för viss tid, högst tre år, meddela förbud mot att utan länsstyrelsens tillstånd vidta åtgärder strider mot syftet med

som reservatsföreskriftema. Om det finns särskilda skäl får det interimistiska förbudet förlängas med högst tre år. Bestämmelsen kan tillämpas också vid skyddsformema naturminne och naturvårdsområde.

I miljöbalken kommer det enligt vårt förslag till 8 kap. 21 § att bli möjligt att meddela interimistiska förbud på högst fem år. Tiden kortas alltså. För det sista året kommer att krävas synnerliga skäl. Enligt paragrafen skall den bestämmelsen inte tillämpas på förbud

nya som gäller vid balkens ikraftträdande. Detta innebär treårig förlängning

att en skall kunna ske även efter det att balken har trätt i kraft.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 11 kap. miljöbalken

14 § I fråga om allmänna flottleder skall fortfarande tillämpas bestämmelserna i vattenlagen 1983:291

om

rådighet i 2 kap. 4 § 4 och 5 § första stycket

särskilda tvångsrätter i 8 kap. 1 § första stycket

ersättning i 9 kap. 3 § andra stycket, 11 § treaje stycket, 14 § och 15

prövningen av vattenmål i 13 kap. 13 § första stycket

utrivning i 14 kap. 3 och

omprövning i 15 kap. 9

Vad som sägs i 14 kap. 3 § och 15 kap. 9 § vattenlagen 1983:291 om vattendomstolen skall i stället gälla miljödomstolen.

Bestämmelsen kommenteras i avsnitt 7.2.

15 § Frågan lagligheten vattenanläggning har tillkommit

om av en som före ikraftträdandet miljöbalken utan tillstånd enligt vattenlagen

av

86 Övergångsbestämmelser SOU l 996: 147

1983:291 eller motsvarande äldre bestämmelser bedöms enligt de bestämmelser gällde vid anläggningens tillkomst.

som

Enligt vårt förslag skall laglighetsprövning av äldre vattenanläggningar kunna ske med stöd ll kap. 17 § miljöbalken. Prövningen av

av lagligheten skall ske med utgångspunkt i de bestämmelser som gällde vid anläggningens tillkomst, dvs. 1983 års vattenlag, 1918 års vattenlag eller motsvarande äldre bestämmelser.

Någon tillståndsprövning vattenanläggning som är att anse som

av en laglig enligt äldre bestämmelser behöver alltså inte ske enligt miljöbalken. Anläggningen är däremot underkastad miljöbalkens regler

bl.a. underhåll och tillsyn. om

16 § Vad föreskrivs underhåll i 11 kap. 18 § andra stycket

som om miljöbalken gäller även den som med stöd av 8 kap. 2 § vattenlagen 1983:291 eller motsvarande äldre bestämmelser har getts rätt att använda någon vattenanläggning.

annans

Vad föreskrivs fastighetsägares skyldigheter i 11 kap.

som om en ny 21 § första stycket miljöbalken gäller även när den förra ägaren har övertagit underhållsskyldigheten med stöd 14 kap. 2 § vattenlagen

av 1983:291.

Med stöd 25 kap. 12 § i vårt förslag till miljöbalk kan

av miljödomstolen rätt att använda någon annans

ge en person vattenanläggning. Den får denna rätt blir enligt vårt förslag i 11

som kap. 18 § andra stycket underhållsskyldig tillsammans med ägaren. Motsvarande rätt att använda någon annans vattenanläggning fanns i 8 kap. 2 § vattenlagen 1983:291. Enligt behandlad paragrafs första

nu stycke skall miljöbalkens regel om underhållsskyldighet gälla även för den får använda någon anläggning med stöd av äldre

som annans bestämmelser.

Enligt ll kap. 20 § i vårt miljöbalksförslag kan miljödomstolen i stället för att lämna tillstånd att riva ut en vattenanläggning i ytvatten förordna att skyldigheten att underhålla anläggningen och att fullgöra vad i övrigt åligger anläggningens ägare skall övergå på en

som fastighetsägare skulle skadas av utrivningen. Om fastigheten

som därefter överlåts enligt ll kap. 21 § den ägaren för de

svarar nya skyldigheter följer övertagandet. Enligt nu behandlad paragrafs

som av

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 87

andra stycke gäller detta även när skyldigheten att underhålla anläggningen har övergått på den förra fastighetsägaren med stöd 14 av kap. 2 § vattenlagen 1983:292. Miljöbalkens regler underhåll vattenanläggningar gäller i om av övrigt för äldre anläggningar utan någon särskild övergångsbestämmelse om detta.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 15 kap. miljöbalken

17 § En kommunal renhållningsordning enligt 9-13 §§ renhållningslagen 1979:596 skall fortsätta att gälla till dess en ny renhållningsordning har antagits med stöd miljöbalken. av

Paragrafen kommenteras i avsnitt 7.6.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 16 kap. miljöbalken

18 § Tavlor, skyltar, inskrifter eller därmed jämförliga anordningar som avses i 16 kap. 5 § miljöbalken och inte undantas i 16 kap. 6 § som samma balk får bibehållas trots vad sägs i de bestämmelserna, som om de har satts upp lagligen före den 1januari 1965. Om en anordning är uppenbart vanprydande i landskapsbilden, får länsstyrelsen förelägga den för anordningen att ta bort som ansvarar den eller ändra den. Föreläggandet får förenas med vite. Om föreläggande inte följs skall kronofogdemyndigheten efter ansökan från länsstyrelsen verkställa beslutet. Verkställighet enligt utsökningsbalken får då ske. Om det finns särskilda skäl skall länsstyrelsen tillerkänna den som har förelagts att ta bort anordningen ersättning för förlust med ett belopp högst motsvarar kostnaderna för skajfa, och som att sätta upp ta bort anordningen.

Paragrafen motsvarar 47 § naturvårdslagen 1964:822. Enligt 16 kap. 5 § i vårt förslag till miljöbalk behövs tillstånd för att sätta upp reklam skyltar och vissa liknande anordningar. Tillståndsplikten gäller dock enligt 16 kap. 6 § inte bl.a. anordningar informerar som om en verksamhet som bedrivs på platsen. Bestämmelserna har i sak samma innehåll 22 § första och andra stycket naturvårdslagen, vilka har som gällt sedan naturvårdslagens ikraftträdande den l januari 1965.

88 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

Före ikraftträdandet naturvårdslagen fanns det ingen

av tillståndsplikt. Däremot gällde enligt 22 § naturskyddslagen 1952:688 att den önskade att varaktigt utomhus sätta en tavla, skylt,

som upp inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam, propaganda eller liknande ändamål först skulle samråda med länsarkitekten, om anordningen på grund sin storlek eller någon annan orsak kunde

av av komma att störa landskapsbilden.

Möjligheten att enligt paragrafens andra stycke ingripa mot en anordning motsvarar de möjligheter till ingripande fanns i

som naturskyddslagen. Även ersättningsregeln i det tredje stycket har

en motsvarighet i naturskyddslagen. Ersättning kan vara motiverad t.ex. om anordningen har satts i samråd med länsarkitekten eller den har

upp om godkänts enligt 39 § i då gällande lag om enskilda vägar.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 18-20 kap. miljöbalken

19 § Mål och ärenden, före miljöbalkens ikraftträdande har inletts

som hos domstol, myndighet eller förrättningsman som enligt

en annan miljöbalken eller föreskrifter meddelade med stöd balken inte skall

av handlägga sådana mål eller ärenden, skall slutföras av denna.

Ett mål eller ärende inte har avgjorts Koncessionsnämnden

som av för miljöskydd eller vattendomstol vid miljöbalkens ikraftträdande

en skall dock därefter handläggas den miljödomstol är behörig

av som enligt 20 kap. 12 § miljöbalken. Ett mål vid ikraftträdandet inte har

som avgjorts Vattenöverdamstølen skall därefter handläggas av

av Miljööverdomstolen.

Paragrafen kommenteras i avsnitt 8.3.

20 § Äldre bestämmelser gäller i fråga överklagande och krav på

om prövningstillstånd, om

dom eller ett beslut har meddelats före miljöbalkens

en ikraftträdande, eller

dom eller ett beslut har meddelats allmän

en av en förvaltningsdomstol efter miljöbalkens ikraftträdande.

Paragrafen kommenteras i avsnitt 8.3.

Övergångsbestämmelser 89

21 § Domar och beslut tingsrätt eller fastighetsdomstol som en en meddelar efter miljöbalkens ikraftträdande i frågor regleras 28 som i och 29 kap. miljöbalken skall överklagas till Miljoöverdomstolen.

Paragrafen kommenteras i avsnitt 8.3.

22 § Beslut förrättningsman meddelar efter miljöbalkens som en ikraftträdande i frågor regleras i 12 kap. vattenlagen 1983:291 som skall överklagas till miüödomstolen. När Miljödomstolen prövar sådana överklaganden skall den tillämpa 13 kap. 30-33, 36, 38, 41-43 och 45 §§, 46 §första stycket, 47-50 §§ samt 56-63 §§ vattenlagen 1983:291. Vad sägs vattendomstol som om skall gälla miljödomstol. Vad i 61 § sägs nämndemän skall som om gälla sakkunniga ledamöter.

Paragrafen kommenteras i avsnitt 8.3.

23 § Tillstånd, godkännanden eller dispenser enligt äldre som bestämmelser har lämnats för obegränsad tid får vid en omprövning tidsbegränsas enligt 18 kap. 1 § första stycket miljöbalken, om det följer av Sveriges internationella åtaganden sådan att en tidsbegränsning skall ske, eller tidsbegränsning kunde ske vid omprövning enligt de äldre en bestämmelserna.

Paragrafen kommenteras i avsnitt 8.1.

24 § Vägar, järnvägar, allmänna farleder eller flygplatser behöver inte prövas av regeringen enligt 19 kap. 1 § 18-21 miljöbalken, de har om börjat anläggas före den 1 januari 2001.

Paragrafen kommenteras i avsnitt 8.1.

S 16-1253

90 Övergångsbestämmelser SOU 1996147

25 § Om ett vattenföretag har utförts under vattenlagens 1983:291 giltighetstid utan tillstånd, är företagaren bevisningsskyldig i fråga om de förhållanden rådde i vattnet innan företaget utfördes. som Detsamma gäller andra vattenföretag än dikning som har utförts under vattenlagens 1918:523 giltighetstid den lagen var tillämplig om på företaget.

Vårt förslag till miljöbalk innehåller i 18 kap. 9 § en bestämmelse om bevisskyldighet i fråga förhållanden rådde innan en verksamhet om som igång. Enligt bestämmelsen är verksamhetsutövaren sattes bevisningsskyldig verksamheten har bedrivits utan tillstånd. om Bestämmelsen har hämtats från 4 kap. 6 § vattenlagen 1983:291 men har gjorts tillämplig på även andra verksamheter än vattenföretag. Miljöbalkens bestämmelse gäller bara verksamheter som har bedrivits tillstånd under miljöbalkens giltighetstid. En övergångsbestämmelse utan behövs därför för att hålla vid liv den bevisningsskyldighet som fanns enligt 4 kap. 6 § vattenlagen 1983:291 och motsvarande bestämmelser i 1918 års vattenlag. Anknytningen till 1918 års vattenlag har utformats bakgrund att dels dikning inte omfattades kravet på mot av av tillståndsplikt i den lagen, dels definitionen vattenföretag delvis av var annorlunda. Det kan diskuteras inte liknande bevisregel gäller redan i dag om en utanför vattenlagens område, trots avsaknaden lagregler om detta. I av fall gällde tidigare bevisregel i 1918 års vattenlag fram till vart miljöskyddslagens tillkomst vattenföroreningar. Att miljöbalkens övergångsbestämmelse endast behandlar vattenföretag beror på att det endast är på detta område lagregel finns i dag. Några som en motsatsslut får alltså inte dras miljöbalkens övergångsbestämmelse. av

Särskilda Övergångsbestämmelser till 21 kap. miljöbalken

26 § Bestämmelserna förverkande i 21 kap. 3 och 4 §§ miljöbalken om gäller också vattenanläggningar har kommit till före balkens som ikraftträdande, även någon domstols eller myndighets om annan tillstånd inte har behövts och inte heller lämnats.

Paragrafen motsvarar 19 § tredje stycket lagen 1983:292 införande om vattenlagen. Den innebär att miljöbalkens bestämmelser om av

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser

förverkande blir tillämpliga också på vattenanläggningar saknar som äldre tillstånd.

27 § Vid omprövning enligt 21 kap. 5 § miljöbalken tillstånd av ett enligt miljöskyddslagen 1969:387 får produktionsmängd eller en annan omfattning av verksamheten angetts i tillståndet ändras som mot tillståndshavarens bestridande endast när omprövningen görs enligt första stycket

Paragrafen kommenteras i avsnitt 8.4.

28 § Bestämmelsen i 21 kap. 5 § första stycket 1 miljöbalken om att omprövning får göras tio år efter det att ett tillståndsbeslut har vunnit laga kraft innebär inte någon inskränkning omprövningstider av som har bestämts i domar och beslut meddelade enligt äldre bestämmelser.

Paragrafen kommenteras i avsnitt 8.4.

29 § Ett tillstånd enligt vattenlagen 1918:523 till eller

Vattenkraftverk

vattenreglering för kraftändamål eller villkoren för sådant tillstånd ett får omprövas enligt 21 kap. 5 § första stycket 1 miljöbalken tidigast trettio år efter den dag då företaget enligt meddelade föreskrifter skall vara fullbordat, inte något annat följer andra stycket. Om om av nyprövning har gjorts enligt vattenlagen 1918:523 får sådan en omprövning göras tidigast trettio år efter den dag då domen om nyprövning vann laga kraft. Om företaget skulle ha kunnat underkastas nyprövning enligt 4 kap.

vattenlagen 1918:523 vid tidpunkt den 31 december 1983 får

en efter

omprövning göras så snart den för nyprövning gällande tiden har gått ut. Ett tillstånd enligt vattenlagen 1918:523 eller villkoren för ett sådant tillstånd får omprövas enligt 21 kap. 5 § första stycket 6 miljöbalken endast förändringen i har skett om omgivningen efter den 31 december 1983.

92 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

Paragrafen delvis 20 § lagen 1983:292 om införande av

motsvarar vattenlagen. Den innehåller bestämmelser när omprövning av vissa

om tillstånd meddelade enligt 1918 års lag tidigast får ske.

30 § Omprövning enligt 21 kap. 5 § första stycket 11 miljöbalken får

anordningar har vidtagits eller villkor har meddelats till göras även när skydd för fisket med stöd motsvarande bestämmelser i äldre lag.

av

Paragrafen motsvarar delvis 19 § fjärde stycket lagen 1983:292 om införande vattenlagen. Enligt den kan även bl.a. äldre fiskeavgifter

av omprövas enligt miljöbalken. De äldre bestämmelser som åsyftas är 3 kap. ll § och 10 kap. 5 § vattenlagen 1983:291 samt 2 kap. 8 och 10

vattenlagen 1918:523.

31 § Omprövning enligt miljöbalken kan göras sådan särskild

av en rättighet förfoga över vattnet i 2 kap. 41 § vattenlagen

att som avses 1918:523.

Paragrafen motsvarar delvis 19 § andra stycket lagen 1983:292 om införande vattenlagen.

av

Enligt paragrafen skall särskilda rättigheter att förfoga över vattnet enligt 2 kap. 41 § vattenlagen 1918:523 kunna omprövas enligt miljöbalken. I nämnda bestämmelse talades "den rätt och frihet, som

om är förunnad bergverk, kvarnar och fiskeverk". Vidare talades om "annan rättighet att stänga eller uppdämma vattendrag eller i övrigt förfoga över vattnet". Rättigheterna har i regel karaktären servitut till förmån för

av

fastighet där vattenanläggning ligger. I 37 § finns en särskild en en bestämmelse begränsning rätten till ersättning vid omprövning.

om av

Särskilda Övergångsbestämmelser till 23 kap. miljöbalken

32 § Ett föreläggande eller förbud skall anses beslutat enligt 23 kap. miljöbalken, tillsynsmyndighet har beslutat det enligt

om en bestämmelser i lag i 2 § eller motsvarande bestämmelser

en som anges

äldre lag eller enligt föreskrifter har meddelats med stöd av i som sådana bestämmelser.

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 93

Den tillsynsverksamhet pågår i samband med miljöbalkens som ikraftträdande bör fortgå ostörd och utan avbrott. Förelägganden och förbud har meddelats centrala, regionala eller lokala som av tillsynsmyndigheter fore ikraftträdandet bör därför gälla även efter den tidpunkten. Detta åstadkoms bestämmelse genom en om att föreläggandena och förhuden beslut enligt balken. Av 5 § anses som andra stycket framgår att även villkor i gamla dispensbeslut enligt miljöskyddslagen skall gälla förelägganden enligt 23 kap. 8 § som miljöbalken. Genom vårt förslag utvidgas möjligheterna till verkställighet av

tillsynsmyndigheters beslut genom kronofogdemyndighetens försorg. Även tillsynsmyndighetens möjlighet besluta

att om rättelse på den felandes bekostnad utökas. Nu behandlad paragraf medför att verkställighet och rättelse enligt balken kan även genomförande avse av beslut som har meddelats före balkens ikraftträdande.

33 § Särskild handräckning enligt 23 kap. 16 § andra stycket miljöbalken får meddelas även vid gärning har begåtts före en som miljöbalkens ikraftträdande, gärningen straffbar den om var när begicks.

Enligt paragrafen får särskild handräckning enligt miljöbalken ske även när en gärning har begåtts före ikraftträdandet. En förutsättning för detta är att gär-ningen var straffbar även när den begicks.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 27 kap. miljöbalken

34 § Bestämmelserna miljösanktionsavgift i 27 kap. miljöbalken om tillämpas endast på överträdelser har ägt efter balken har som rum att trätt i kraft. Bestämmelserna miljöskyddsavgift i miljöskyddslagen 1 969.38 7 om skall fortfarande tillämpas i mål och ärenden sådan avgift, om om ansökan påförande avgift har kommit in till Koncessionsnämnden om av för miljöskydd innan miljöbalken trädde i kraft.

Paragrafen kommenteras i avsnitt 10.2.

94 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

Särskilda Övergångsbestämmelser till 28 kap. miljöbalken

35 § I stället för reglerna i 28 kap. miljöbalken skadereglering vid om vissa ingripanden det allmänna skall äldre bestämmelser gälla i av fråga rätt till ersättning eller inlösen på grund av beslut som har om meddelats före balkens ikraftträdande.

Paragrafen kommenteras i avsnitt 11.1.

36 § Vid omprövning ett tillstånd enligt vattenlagen 1918:523 eller av motsvarande äldre bestämmelser gäller följande i fråga om ersättning enligt 28 kap. 20-22 §§ miljöbalken. Vad sägs andelskraft i 28 kap. 21 § tredje stycket som om miljöbalken tillämpas även beträffande ersättning genom överföring av kraft enligt vattenlagen 1918:523 i dess lydelse före den 1 juli 1974. I stället för vad sägs i 28 kap. 22 § andra-fjärde stycket som miljöbalken är tillståndshavaren skyldig att utan ersättning tåla förlusten eller inskränkningen till så stor del tillsammans med vad som, tillståndshavaren tidigare efter den 1 januari 1984 har avstått enligt denna paragraf samt 12 och 14 §§ lagen 1983:292 om införande av vattenlagen 1983:291, motsvarar tjugonde av det produktionsvärde en eller det värde vattenmängd, fallhöjd eller magasinsvolym som avses av 28 kap. 22 § andra stycket miljöbalken. i i Har ansökan omprövning gjorts före den 1 juli 1995 skall i om stället tillämpas 11 och 12 §§ lagen 1983:292 införande av om vattenlagen 1983:291 i deras lydelse före detta datum.

Paragrafens första stycke motsvarar delvis ll och 12 lagen 1983:292 införande vattenlagen. Eftersom miljöbalkens om av bestämmelser omprövning tillstånd skall tillämpas även på om av tillstånd meddelade före balkens ikraftträdande har nu behandlade bestämmelser arbetats så att de endast innehåller undantag från och om tillägg till balkens bestämmelser. Tillståndshavare och andra har i de fall som anges i 28 kap. 20 § miljöbalken rätt till ersättning vid omprövning. I 28 kap. 21 § finns en bestämmelse skall betala ersättningen. Ersättning vid om vem som minskning andelskraft från Vattenkraftverk skall betalas av den som av har tillstånd till kraftverket. Vad andelskraft skall enligt som sägs om

Övergångsbestämmelser

punkt l i behandlad paragraf tillämpas även på ersättningskraft enligt nu 1918 års vattenlag.

I 28 kap. 22 § miljöbalken finns bestämmelser begränsning om av tillståndshavarens rätt till ersättning vid omprövning. Denna begränsning

är enligt punkt 2 i behandlad paragraf annorlunda utformad nu när tillståndet har meddelats enligt 1918 års vattenlag eller äldre ännu bestämmelser.

I 9 kap. 4 § lagen med särskilda bestämmelser vattenföretag om finns bestämmelse begränsning till ersättning för en om av rätten mottagaren av andelskraft. Enligt 13 § lagen införande lagen med om av särskilda bestämmelser vattenföretag skall detta gälla om även ersättningskraft och andelskraft enligt 1918 års vattenlag. Paragrafens andra stycke motsvarar punkt 2 i övergångsbestämmelsema till den ändring gjordes den l juli 1995 som av ll och 12 lagen ändring i lagen 1983:292 införande om om av vattenlagen SFS 1995:346. Före den 1juli 1995 gällde innehavare att av tillstånd enligt äldre vattenrättslig lagstiftning hade till ersättning rätt även för kostnader med anledning sådana eller ändrade villkor av nya om skadeförebyggande eller skadekompenserande åtgärder som föreskrevs vid omprövning villkoren för tillståndet. Om ansökan av om omprövning har gjorts före nämnda datum skall tillståndshavaren ha kvar denna rätt till ersättning.

3 7 § Bestämmelserna i 36 § skall tillämpas också sådan särskild när en rättighet att förfoga över vattnet omprövas 2 kap. § som avses i 41 vattenlagen 1918:523.

Paragrafen motsvarar 13 § lagen 1983:292 införande om av vattenlagen. Enligt 31 § kan rättigheter enligt 2 kap. 41 § vattenlagen 1918:523

att förfoga över vattnet omprövas enligt reglerna i miljöbalken. I kommentaren till den paragrafen redogörs kortfattat för vilka rättigheter

som avses. Vid omprövning rättigheterna blir inte av om annat anges miljöbalkens bestämmelser ersättning vid omprövning tillämpliga. om Samma begränsning tillståndshavarens rätt till ersättning bör dock av gälla som enligt tillstånd meddelade enligt 1918 års lag. Detta åstadkoms behandlad paragraf. genom nu

96 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

38 § Bestämmelsen i 28 kap. 23 § miljöbalken om begränsning av rätten till ersättning skall gälla innehavare tillstånd enligt

av vattenlagen 1918:523 eller äldre bestämmelser, om bestämmelserna

kungsådra tillämpliga på vattenföretaget. Begränsning skall i om var sådana fall även ske det vattenfäretaget är en markavvattning

om nya eller vattentäkt för bevattning.

en

Första stycket gäller också ifråga förlust eller inskränkning som

om den drabbats utan särskilt tillstånd driver ett vattenföretag som

av som har kommit till före den 1 januari 1984.

Paragrafen motsvarar delvis 14 § lagen 1983:292 införande av

om vattenlagen.

I 28 kap. 23 § första stycket miljöbalken finns bestämmelse om

en begränsning rätten till ersättning för tillståndshavare som förlorar

av en vatten, fallhöjd eller rätt att reglera vattnets avrinning på grund av att tillstånd lämnas till vissa allmännyttiga vattenföretag. Av 5 § i denna lag följer att bestämmelsen skall tillämpas även när den ersättningsberättigades tillstånd har meddelats med stöd av äldre lag.

Beträffande tillstånd har meddelats enligt 1918 års vattenlag

som eller ännu äldre bestämmelser skall dock enligt behandlad paragraf

nu

förutsättning uppfylld för att balkens begränsningar av rätten till en vara ersättning skall gälla. Förutsättningen är att reglerna kungsådra var

om tillämpliga på den ersättningsberättigades vattenföretag. Kungsådra var

benämning på den del strömfåra skulle hållas öppen till en av en som förmån för fisket, sjöfarten och flottningen. Enligt 1 kap. 5 § vattenlagen 1918:523 fanns kungsådra i vissa särskilt uppräknade vattendrag, vid lågvatten hade vattenföring minst fem

som en av kubikmeter per sekund.

Såvitt tillstånd enligt 1918 års lag eller motsvarande äldre

avser bestämmelser räknas även markavvattning och vattentäkt för bevattning

sådana vattenföretag medför att ersättningsrätten för befintliga som som vattenföretag skall begränsas.

Vad sägs gamla tillstånd gäller enligt paragrafens andra

som om stycke även vattenföretag har tillkommit före ikraftträdandet av

som 1983 års vattenlag och saknar tillstånd.

som

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 97

15 till om

Författningskommentar lagen

införande av med särskilda

lagen

bestämmelser om

vattenföretag

Allmänna bestämmelser

1 § Lagen 0000 med särskilda bestämmelser vattenföretag och

om denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Enligt paragrafen skall lagen med särskilda bestämmelser

om vattenföretag LVF och dess promulgationslag träda i kraft samtidigt med miljöbalken, dvs. den l januari 1998. Tidpunkten för ikraftträdandet blir dock beroende när miljöbalken och LVF kan

av komma att antas av riksdagen.

2 § Om det i lag eller någon författning hänvisas till

en annan föreskrifter som har ersatts föreskrifternavi lagen 0000 med

genom särskilda bestämmelser vattenföretag eller i denna lag, skall i stället

om de nya föreskrifterna tillämpas.

För en kommentar av bestämmelsen hänvisas till författningskommentaren till 3 § lagen införande miljöbalken.

om av

3 § Föreskrifter som gäller vid ikraftträdandet lagen 0000 med

av särskilda bestämmelser vattenföretag skall meddelade med

om anses stöd av motsvarande bestämmelser i den lagen, de har meddelats

om med stöd av bestämmelser i vattenlagen 1983:291 eller motsvarande äldre lag och föreskrifterna gäller områden regleras i den

som nya lagen. Detta gäller dock inte regeringen föreskriver något annat.

om Detta gäller inte heller för föreskrifter har meddelats

som av en annan myndighet än regeringen, den myndighet regeringen bestämmer

om som föreskriver något annat.

98 Övergångsbestämmelser sou 1996: 147

Vattenlagen 1983:291 innehåller endast ett fåtal bemyndiganden. Ett exempel är 10 kap. l där regeringen rätt att föreskriva hur

ges bygdeavgifter skall användas. Bemyndigandet har utnyttjats i förordningen 1983:945 avgifter enligt vattenlagen. I 6 kap. 1 §

om LVF upprepas bemyndigandet.

Föreskrifter som har meddelats före lagens ikraftträdande skall alltjämt gälla, de inte har hunnit ersättas av nya föreskrifter. Enligt

om bestämmelsen skall därför sådana föreskrifter meddelade med stöd

anses

motsvarande bestämmelser i den nya lagen. av

4 § Vad som enligt lagen 0000 med särskilda bestämmelser om vattenföretag gäller om ägare av en fastighet skall tillämpas även på den som innehar en fastighet med ständig besittningsrätt eller med fideikommissrätt.

För kommentar bestämmelsen hänvisas till

en av författningskommentaren till 7 § lagen om införande av miljöbalken.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 2 kap. nya lagen

5 § Genom 2 kap. 2 och 3 §§ lagen 0000 med särskilda bestämmelser

vattenföretag inskränks inte den rätt någon hade före lagens om som ikraftträdande på grund av dom, urminnes hävd eller någon annan särskild rättsgrund eller enligt 1 kap. 2 § andra stycket vattenlagen 1918:523.

Bestämmelsen motsvarar 7 § lagen 1983:292 om införande av vattenlagen.

Bestämmelserna rådighet över vatten innebär inte några

om inskränkningar i rättigheter som förvärvats tidigare. Uttrycket "annan särskild rättsgrund" t.ex. lantm äteriförrättning, privilegiebrev eller

avser skattläggning. Enligt l kap. 2 § andra stycket i 1918 års vattenlag fick vid rinnande vatten ena sidans ägare tillgodogöra sig mer än hälften, om han när lagen trädde i kraft med stöd äldre lag tillgodogjorde sig

av detta vid lågvatten.

6 § Bestämmelserna om rådighet i 2 kap. 4 § 4 och 5 § första stycket 2 vattenlagen 1983:291 skall enligt 14 § första stycket 1 lagen 0000

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 99

om införande av miljöbalken fortfarande tillämpas ifråga allmänna om flottleder.

I paragrafen hänvisas till bestämmelse i miljöbalkens en promulgationslag. Denna bestämmelse kommenteras i avsnitt 7.2.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 4 och 5 kap. nya lagen

7 § Samfälligheter har bildats enligt vattenlagen 1983:291 skall som anses vara bildade enligt lagen 0000 med särskilda bestämmelser om vattenföretag.

I vattenlagen 1983:291 finns bestämmelser samfälligheter i bl.a. om 5-7 kap. Bestämmelserna har överförts till lagen med särskilda bestämmelser vattenföretag utan att ändras i sak. De om nya bestämmelserna kan därför utan svårighet tillämpas på de gamla samfällighetema. Lagtekniskt uppnås detta att samfällighetema genom skall anses vara bildade enligt den lagen. nya

8 § Bestämmelserna i 3 kap. 12-25 och 27 §§, 7 kap. 61-65 §§ samt 8 kap. 38-45 §§ vattenlagen 1918:523 flera deltagares förvaltning om av företag som har kommit till enligt den lagen skall tillämpas så länge företagets förvaltning inte har ordnats på något annat sätt.

Paragrafen motsvarar 26 § lagen 1983:292 införande om av vattenlagen. Beträffande samfälligheter bildade med stöd 1918 års vattenlag av kan inte utan vidare de bestämmelserna tillämpas. Enligt paragrafen nya skall i stället de gamla förvaltningsbestämmelsema fortsätta att tillämpas till dess att förvaltningen har ordnats på något annat sätt. En sådan ändring kan ske på det i ll sätt som anges

100 Övergångsbestämmelser SOU 1996: 147

Särskilda Övergångsbestämmelser till 6 kap. nya lagen

9 § Om någon är skyldig att betala årlig avgift enligt 2 kap. 8 eller 10 § eller 4 kap. 14 § vattenlagen 1918:523 eller motsvarande äldre lag skall avgiften utan särskilt beslut räknas årligen i förhållande till

om den ändring basbeloppet enligt lagen 1962:381 om allmän

av försäkring har skett mellan avgiftsåret och året innan dess.

som

Paragrafen motsvarar 16 § tredje och delar femte stycket lagen

av 1983:292 om införande av vattenlagen.

I 16 § lagen införande vattenlagen finns bestämmelser om

om av omräkning regleringsavgifter och fiskeavgifter enligt 1918 års

av vattenlag eller ännu äldre lag. Omräkning skall enligt bestämmelserna normalt ske år 1984. Därefter skall årliga omräkningar ske med utgångspunkt i basbeloppet. Eftersom förstnämnda omräkning redan skall ha skett räcker det att ha övergångsbestämmelse om därefter

nu en kommande omräkningar.

Omräkning skall ske med utgångspunkt i basbeloppet även om det har angetts i den dom där avgiftsskyldigheten fastlagts att omräkningen skall ske med hänsyn till förändringar i penningvärdet. Detta anges särskilt i 16 § sjätte stycket lagen om införande av vattenlagen. Enligt vår mening behöver detta dock inte upprepas i nu diskuterad övergångsbestämmelse, eftersom det framgår redan av föreslagen lagtext.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 7 kap. nya lagen

10 § Bestämmelsen ändring bygdeavgift och fiskeavgift i 7 kap.

om av 16 § lagen 0000 med särskilda bestämmelser om vattenföretag gäller också avgifter enligt 2 kap. 8 och 10 §§ samt 4 kap. 14 § vattenlagen 1918:523.

Paragrafen motsvarar delvis 19 § fjärde stycket lagen 1983:292 om införande vattenlagen. Enligt den kan även fiske- och

av regleringsavgifter enligt vattenlagen 1918:523 omprövas enligt lagen med särskilda bestämmelser vattenföretag. Att även fiske- och

om bygdeavgifter enligt vattenlagen 1983:291 kan omprövas framgår av

Övergångsbestämmelser 101

lydelsen av 7 kap. 16 § lagen med särskilda bestämmelser om vattenföretag.

11 § Bestämmelserna i 7 kap. 18 och 19 §§ lagen 0000 med särskilda bestämmelser om vattenföretag skall tillämpas även på

samfälligheter enligt 3 kap. vattenlagen 1918:523 som avser vattenreglering enbart för krafländamål,

samfälligheter enligt 7 kap. vattenlagen 1918:523, samfälligheter för de ändamål i 8 kap. 20 § vattenlagen

som avses

1918:523, och

samfälligheter enligt motsvarande äldre bestämmelser.

Om kretsen deltagare i sådan samfällighet eller

av en kostnadsfördelningen mellan dem ändras genom omprövning enligt 7 kap. 18 § lagen 0000 med särskilda bestämmelser om vattenfäretag eller godkännande överenskommelse enligt 7 kap. 19 § samma

av en lag, skall samfällighet enligt den nya lagen anses bildad

en

Paragrafen motsvarar 22 § lagen 1983:292 om införande av vattenlagen.

I 7 kap. 18 och 19 lagen med särskilda bestämmelser om vattenföretag finns bestämmelser ändrade förhållanden i

om samfälligheter. Av 7 § följer att dessa bestämmelser skall gälla också samfälligheter bildade enligt 1983 års vattenlag. De skall enligt första stycket i behandlad paragraf dessutom tillämpas på sådana

nu samfälligheter i 1918 års lag som har en motsvarighet i dagens regler.

Beträffande förvaltningen av samfälligheter bildade enligt 1918 års vattenlag skall enligt 8 § äldre bestämmelser fortfarande tillämpas. Detta gäller fram till dess att förvaltningen har ordnats på något annat sätt. Enligt behandlad paragrafs andra stycke skall de nya bestämmelserna

nu tillämpas också om en omprövning enligt 7 kap. 18 § lagen med särskilda bestämmelser om vattenföretag har medfört ändring av deltagarkretsen eller kostnadsfördelningen i en äldre samfällighet. Detsamma skall överenskommelse sådan ändring har

gälla om en om en fastställs enligt 7 kap. 19 § samma lag.

En följd att samfällighet enligt den nya lagen anses bildad blir

av en att deltagandet blir av personlig art. Några fastigheter är alltså inte deltagare. Vid omprövningen bör hänsyn tas till de konsekvenser som detta kan medföra.

12 § Bestämmelserna om omprövning i 15 kap. 9 § vattenlagen 1983:291 skall enligt 14 § första stycket 6 lagen 0000 införande om av miljöbalken fortfarande tillämpas i fråga allmänna jlottleder. om

I paragrafen hänvisas till en bestämmelse i miljöbalkens promulgationslag. Denna bestämmelse kommenteras i avsnitt 7.2.

Särskilda Övergångsbestämmelser till 9 kap. lagen nya

13 § Bestämmelsen i 9 kap. 4 § lagen 0000 med särskilda bestämmelser vattenföretag skall tillämpas också i fråga om om andelskraft enligt vattenlagen 1918:523 och ersättning genom överföring kraft enligt lag i dess lydelse före den 1 av samma juli 1974.

Paragrafen motsvarar 15 § lagen 1983:292 införande om av vattenlagen. Mottagare av andelskraft är i vissa fall regleras i 9 kap. 4 § som lagen med särskilda bestämmelser vattenföretag skyldig att utan om ersättning tåla minskning den kraftmängd utgår en av som som andelskraft. Enligt paragrafen gäller detta även mottagare av ersättningskraft eller andelskraft enligt vattenlagen 1918:523.

14 § I fråga om ersättning enligt vattenlagen 1918:523 i dess som lydelse före den 1 juli 1974 skall lämnas överföring kraft genom av gäller fortfarande bestämmelserna i den lagen. På talan av part får miljödomstolen bestämma att sådan rättighet till överföring av kraft skall avlösas mot ersättning i detta inte pengar, om medför betydande olägenhet för motpart. För sådan talan gäller en en bestämmelserna talan i 7 kap. 2 § 7 lagen 0000 med om som avses särskilda bestämmelser vattenföretag. Miljödomstolen bestämmer om dag då skyldigheten att fullgöra kraftöverföringen upphör. Ersättningsgivaren skall innan dess ha betalat föreskriven penningersättning. I fråga om sådan ersättning gäller i övrigt bestämmelserna i 28 kap. miljöbalken.

Övergångsbestämmelser 103

Paragrafen motsvarar punkt 6 i övergångsbestämmelsema till lagen 1974:273 om ändring i vattenlagen 1918:523. Vid tillkomsten av vattenlagen 1983:291 upprepades inte denna övergångsbestämmelse. Möjligheten till avlösen av ersättningskraft har dock fortfarande betydelse, varför bestämmelsen bör âterinföras. I fråga om motiven till stadgandet hänvisas till prop. 1974:83 s. 59, 149 och 214.

Särskilt yttrande Richard Almgren och Allert

av

Alverborg

Från industrins sida välkomnar vi en reforrnering miljörätten. Det

av finns, som utredningen har utvecklat i sitt huvudbetänkande, starka skäl för en reformering av det miljörättsliga regelverket. Emellertid borde det enligt vår mening ha gjorts förutsättningslös prövning huruvida

en av målen för reformeringen bäst uppnås mycket bred och

genom en omfattande balk eller genom en mer begränsad "balk" kompletterad

av sinsemellan väl samordnade "speciallagar". Tyvärr har utredningen genom sina direktiv och den fastställda tidplanen varit förhindrad att göra den prövningen, vilket enligt vår mening grundläggande brist.

är en

Att genomföra den föreslagna miljöbalken är mycket stor

nu en lagändring, som berör de flesta sektorer i samhället. Som framgår det

av särskilda yttrandet Allert Alverborg och Lars G Larsson till

av utredningens huvudbetänkande SOU 1996:103 Miljöbalken, kan inte förslaget genomföras hel del genomgripande förändringar. En

utan en viktig punkt, vi vill understryka, är behovet stabilitet och

som av förutsebarhet för verksamhetsutövare i allmänhet och särskilt för dem som har redan beviljade tillstånd.

Den följdlagstiftning i form av förordningar och föreskrifter,

som kommer att komplettera miljöbalken, bör beredas och träda i kraft vid samma tidpunkt som miljöbalken. Konsekvenserna lagändringama

av för de statliga och kommunala myndigheterna bör övervägas närmare. En omfattande utbildning berörd personal hos dessa myndigheter och

av hos företagen bör genomföras innan de föreslagna förändringarna

nu kan träda i kraft.

För vår del vill vi mot denna bakgrund framföra allvarliga invändningar mot den snäva tidplanen för genomförandet. Den tidplan som utredningen valt att följa har lagts fast riksdagens jordbruksutskott.

av Tidplanen har i praktiken omöjliggjort för utredningen att lämna ett komplett och väl genomarbetat förslag till miljöbalk, samtidigt

som departementsbehandlingen av förslaget måste forceras på ett orimligt sätt. Vi att utredningen själv bör det i nuvarande

anser vara organ som

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 105

läge bäst kan bedöma vilken tid som måste tillåtas för såväl den fortsatta beredningen som för erforderliga förberedelser för ikraftträdandet. Enligt vår mening borde därför utredningen

ha tagit upp en ingående diskussion om vilken tidplan är realistisk. Vår

som bedömning är att sådan diskussion skulle ha visat att beredningen

en borde ske med inriktning på ett riksdagsbeslut tidigast under våren 1998 samt ikraftträdande under 1999.

När det gäller gamla tillstånd, dvs tillstånd beviljade före miljöbalkens ikraftträdande, innebär förslaget att sådana tillstånd inte skall få behålla den rättsverkan de har enligt gällande regler. Bl föreslås att alla

nu a nya omprövningsgrunder skall tillämpas fullt ut även mot miljöfarlig verksamhet med gamla tillstånd. Vi att inte på detta sätt skall

anser man kunna inskränka rättsverkningama redan givna tillstånd. Även när det

av gäller generella föreskrifter meddelade med stöd förslaget i 10 kap.

av 5 § bör det finnas tydlig övergångsbestämmelse enligt vilken sådana

en generella föreskrifter inte får innebära inskränkningar i tillstånd beviljade enligt miljöskyddslagen.

Vi vill i övrigt med instämmande hänvisa till det särskilda yttrande

som avgivits av experten Owe Björk.

Särskilt yttrande av Owe Björk

Behov av en ävergångsbestämmelse rörande verkan av s.k. generella föreskrifter visavi tillstånd har meddelats enligt

som miljöskyddslagen

I avsnitt 7.1 i betänkandet har uttalats, att det kan finnas behov

av Övergångsbestämmelser vad gäller verkan av s.k. generella föreskrifter enligt 10 kap. 5 § miljöbalken på tillstånd meddelade enligt miljöskyddslagen. Någon övergångsbestämmelse har dock inte föreslagits. Skälet därtill synes vara att man anser att det bör lämnas regeringen eller myndighet som utfärdar föreskriften att i övergångsbestämmelser därtill ange i vad mån föreskriften skall kunna medföra inskränkning i ett meddelat tillstånd.

Frågan har utvecklats under avsnitt 2 i betänkandet, men någon klar grundprincip har inte redovisats. Det sägs å ena sidan, att det inte utan vidare bör komma ifråga att omedelbart låta generella föreskrifter inkräkta på meddelade tillstånd och att det krävs tungt vägande skäl för att tillåta detta, å andra sidan nämns ett skäl det

men som - om anses tungt vägande eller anges inte att samma resultat, d.v.s. genomslag

av den generella föreskriften, kan uppnås vid en omprövning av tillstånd.

Det sistnämnda resonemanget har enligt min mening mycket liten tyngd. Vid en omprövning måste skäligheten att införa föreskriften prövas

av med tillämpning 3 kap. 10 § miljöbalken och under beaktande

av av omständigheterna i det enskilda fallet. Någon sådan prövning sker däremot inte generell föreskrift utfärdas.

när en

Det måste för övrigt anses inkonsekvent att i lagen föreslå en övergångsbestämmelse om att föreskrifter för miljöskyddsområden inte skall innebära inskränkningar i tillstånd som meddelats enligt miljöbalken samtidigt lämna fältet fritt för genomslag andra

men av generella föreskrifter.

En övergångsbestämmelse till l0 kap. 5 § miljöskyddslagen borde alltså infogas och omfatta 14 kap. 23 § miljöbalken, också innebär ett

som bemyndigande för regeringen eller myndighet att utfärda generella

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser 107

föreskrifter som kan få genomslag i tillstånd meddelade enligt miljöskyddslagen. Denna övergångsbestämmelse bör liksom

12 § ange att generella föreskrifter, utfärdade med stöd 10 kap. 5 § och 14 kap.

av 23 § miljöbalken, inte får innebära inskränkningar tillstånd enligt

av miljöskyddslagen.

2. Behov av en övergängsbestämmelse beträffande de allmänna aktsamh etsreglernas tillämplighet vid omprövning tillstånd och villkor

av för tillstånd, meddelade enligt upphävda lagar

Behovet av en övergångsbestämmelse härom har avfärdats i avsnitt 5.1 i betänkandet med hänvisning till att skälighetshänsyn enligt 3 kap. 10 § miljöbalken kommer att tas vid omprövning.

Det är väl i och för sig sant att en viss skälighetshänsyn enligt nämnda lagrum kan komma att tas, och det är väl också troligt att denna i huvudsak kan likvärdig med skälighetsavvägningen idag sker

vara som enligt 5 § miljöskyddslagen. För vattenföretag däremot blir situationen väsentligt försämrad. Vid omprövning vattenföretag enligt nuvarande

av regler skall 15 kap. l0 § vattenlagen tillämpas, andra stycke har

vars följande lydelse:

"Vid omprövning enligt 3 eller 4 § får sådana villkor inte föreskrivas som medför att ändamålet med företaget inte kan tillgodoses eller att förutsättningarna rubbas avsevärt. Villkor får inte heller för tillståndshavaren, mottagare andelskraft eller andra har inrättat

av som sig efter företaget medföra kostnader står i missförhållande till de

som fördelar från allmän synpunkt kan vinnas. Hänsyn skall vid

som omprövningen tas till vad tillståndshavaren enligt tidigare omprövningsdomar har fått underkasta sig till förmån för allmänna intressen."

Det har under arbetet med miljöbalken övervägts att föra över nämnda bestämmelse till balkförslaget, tanken härpå övergavs i slutskedet

men trots att det från min sida underströks hur väsentlig bestämmelsen år för vattenföretagens del. Jag hänvisade bl.a. till den ändring i vattenlagens promulgationslag ägde så sent 1995, varvid bl.a.

som rum som framhölls "att begränsningarna i 15 kap. 10 § vattenlagen garanti

är en för att de eller ändrade villkoren inte får alltför ingripande

nya verkningar för tillståndshavaren." 1994/952135, sid. 16

se prop.

När det nu, dessa invändningar till trots, saknas en motsvarande bestämmelse i balkförslaget borde man i övergångsbestämmelsema till balken tillse att den försämring av rättsläget som balkförslaget innebär för innehavare av tillstånd enligt vattenlagen i vart fall inte drabbar vattenföretagen vid en första villkorsomprövning. Jag anser därför att man bör ge en övergångsbestämmelse säkerställer detta.

som

3. Behov av en övergångsbestämmelse till 21 kap. miljöbalken vad gäller omprövning av tillstånd till och villkor för vattenföretag

I 27 § i förslaget till Övergångsbestämmelser har en restriktion inskrivits vad gäller möjligheterna till omprövning enligt 21 kap. 5 § miljöbalken av tillstånd enligt miljöskyddslagen men däremot ingen motsvarighet vad gäller tillstånd enligt vattenlagen. Detta finner jag oacceptabelt.

Skälen för förslaget i 27 § har angivits i avsnitt 8.4. Där anges att tillstånd enligt miljöskyddslagen mestadels är anknutna till högsta

en produktionsmängd, kapacitet, drifttid eller ytstorlek och vidare

en konstateras helt riktigt att en ändring av ett givet tillstånd som

- innebär inskränkning exempelvis tillåten produktionsmängd är

en av en ingripande åtgärd. För en sådan ordning finns enligt förslaget inga tungt vägande skäl; detta motiverar den föreslagna övergångsbestämmelsen i 27

Enligt min mening finns det inte någon avgörande skillnad mellan tillstånd enligt miljöskyddslagen och tillstånd enligt vattenlagen vad gäller definitionen tillstånd respektive villkor. Även när tillstånd

av lämnas enligt vattenlagen anges mestadels företagets omfattning i kvantitativa termer, exempelvis som tillstånd att bygga ett kraftverk med viss effekt eller med kapacitet att kunna sluka viss högsta vatten-

en mängd, tillstånd att med en damm uppdämma vattnet i en sjö eller älvsträcka upp till högsta höjd, tillstånd att anlägga ett

en regleringsmagasin och reglera detta med en maximal variation i meter eller centimeter eller utnyttja en maximal regleringsvolym om ett visst antal milj. m3. Anmärkningen omprövning enligt 15 kap. 3 §

att en vattenlagen för att förbättra en vattenanläggnings säkerhet ofta utmynnar i en ändring av anläggningen, vilket skulle liktydigt med att själva

vara tillståndet till vattenföretaget ändras, är i detta sammanhang oväsentlig och dessutom felaktig. För det första har bestämmelsen omprövning

om för detta ändamål, vilken infördes så år 1989, aldrig tillämpats

sent som

Övergångsbestämmelser 109

i praktiken och för det andra lär en sådan omprövning om den skulle

bli aktuell ta sikte på att förstärka vattenanläggningen och

- snarare utvidga tillståndet än att inskränka detsamma.

Att det i enskilda fall kan råda osäkerhet om vad som utgör själva tillståndet i ett tillståndsbeslut och vad som är villkor kan gälla både tillstånd enligt miljöskyddslagen och tillstånd enligt vattenlagen. För avfallsanlåggningar, är särskilt omnämnda i förslaget, är det

som exempelvis inte ovanligt att tillståndet endast knyts till ett visst område och att behandlingen av olika typer av avfall maximeras i form av villkor.

Det finns alltså inga tungt vägande skäl för att behandla vattenföretag annorlunda vad gäller möjligheterna att vid omprövning göra intrång i gällande tillstånd. Någon sådan skillnad har heller inte ansetts motiverad när det gäller möjligheterna att vid omprövning tidsbegränsa tillstånd som meddelats för all framtid. Här är förslaget i 23 § och motiveringen i avsnitt 8.1 tydlig och konsekvent.

Jag anser alltså att 27 § borde ges följande lydelse:

"Vid omprövning enligt 21 kap. 5 § miljöbalken av ett tillstånd enligt miljöskyddslagen, vattenlagen 1983:291 och äldre vattenlagen 1918:523 får mot tillståndshavarens bestridande ändring ske i

av en tillståndet angiven produktionsmängd eller annan omfattning av verksamheten endast när omprövningen sker enligt första stycket 2."

Ett alternativ kan att särskild övergångsbestämmelse för

vara ge en vattenföretag vilken då bör knyta an till 15 kap. 10 § vattenlagen jämför vad jag anfört därom under punkt l ovan enligt följande:

"00 Vid omprövning enligt 21 kap. 5 § miljöbalken ett tillstånd

av enligt vattenlagen 1983:584 eller äldre vattenlagen 1918:523 får sådana villkor inte föreskrivas som medför att ändamålet med företaget inte kan tillgodoses eller att förutsättningarna för detta rubbas avsevärt. Villkoren får inte heller för tillståndshavaren, mottagare av andelskraft eller andra som har inrättat sig efter företaget medföra kostnader som står i missförhållande till de fördelar från allmän synpunkt som kan vinnas. Hänsyn skall vid omprövningen tas till vad tillståndshavaren enligt tidigare omprövningsdomar har fått underkasta sig till förmån för allmänna intressen.

Särskilt yttrande av Staffan Westerlund

Föreliggande betänkande i stora delar synnerligen tekniskt och representerar i och för sig ett synnerligen aktningsvärt sekretariatsarbete. Samtidigt är det inte särskilt tidseffektivt att ägna detaljer

nu uppmärksamhet, såvida inte har anledning tro att själva

man miljöbalksförslaget går relativt oförändrat igenom lagstiftningsprocessen. Jag tar därför upp endast två saker. Den första är tidpunkten för ikraftträdande, den andra rör vid något av den materiella regleringen.

Tidpunkten för ikraftträdande

En utredning är inte till för att legitimera orimliga beslut. Därför är det fel att föreslå l jan 1998 som ikraftträdandetid för balken. Att ett utskott har bestämt den tiden är en sak. En utredning ska inte föreslå i enlighet härmed, om det är orimligt. Samtidigt kan ett sådant uppenbart oprofessionellt förslag dra huruvida omotiverad eller inte kan i och

en för sig diskuteras skugga över kvaliteten på utredningens övriga

bedömningar. Endast miljöbalksförslaget hade varit så

om pass välkonstruerat att balken kunnat stå på ben, dvs. utan

egna konvulsioner i den offentliga miljövården och rättstillämpningen kunde fungera även innan mycket omfattande flora förordningar och

en av andra föreskrifter hunnit utformas, skulle jag ha gjort

en annan bedömning.

Med andra ord saknar utredningen underlag för att föreslå viss tidpunkt för ikraftträdandet. Men med den konstruktion balken har fått, och

som med beaktande av att utredningen inte ens när detta skrivs har tagit ställning till balkens roll i de oerhört många situationer där speciallag kanske fortfarande ska den gäller, samt med beaktande

vara som av den synnerliga långsamhet med vilken svenska föreskrifter utformas på miljöområdet, samt med beaktande miljödepartementets

av hittillsvarande stora motvilja mot att själv ta hand reglering och i

om stället hänskjuta sådant till centrala verk, kan inte något datum före l jan 1999 komma i fråga.

SOU 1996: 147 Övergångsbestämmelser l l l

Verksamhet som pågår när miljöbalken träder i kraft

Det tidigare avgivna förslaget till miljöbalk har en konstruktion i 3 kap. som kommer att vara svårförståelig för tillämpare. Att inte heller utredningen själv har förstått det som vi trodde 3 kap. skulle innebära framgår av hur utredningen behandlat verksamheter som pågår. Den beskrivning av 3 kap. 10 § som nu ges leder till ett annat eller i vart fall mycket otydligare uttryckt rättsläge, än vad som gällt för motsvarande frågor under miljöskyddslagen. Problemet måste lösas genom en bättre utformning 3 kapitlet i balken, och det skrivs i föreliggande

av som nu betänkande om Övergångsbestämmelser vad gäller materiella regler och tillämpningen av 10 § bör så skyndsamt som möjligt förpassas dit, där det inte kommer att uppfattas som rättskälla.

Det för här alltför långt att föreslå regelutformningen. Frågan är ingående behandlad i litteraturen och olika förslag finns redan till regeltext för att täcka dessa slags frågor på samma sätt, som miljöskyddslagen nu innebär.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trañkpolitiken+ Bilagor. K. . - Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27.Enstrategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. . finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Norden . Om kön och fördelningavfritidsresurser.C. 1990-talet.U. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen1996.UD. 30. Borgenärsbrotten enöversynav ll kap.

- Politikomrâdenunderlupp. FrågoromEU:s första brottsbalken.Fi. . pelareinför regeringskonferensen1996.UD. 31.Attityder ochlagstiftningi samverkan Ett år med EU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheteravarbeteti EU. UD. 32. Mössochmänniskor.Exempel bra Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och IT-användningblandbarn ochungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33.Banverketsmyndighetsrollm.m. K. Batterierna en laddadfråga.M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.A.+ . - Omjärnvägenstrañkledningm.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister . 10.Forskningför vår vardag.C. DNA-register. Ju. 11. EU-mopeden.Älders-och behörighetskravför 36. Högskolai Malmö. U. två-och trehjuligamotorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FN:s familjeår. S. 12.Kommuneroch landstingmedbetalnings- 38. Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39. Rapportfrån klimatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. 14.Budgetlag regeringensbefogenheter 40. Elektroniskdokumenthantering.Ju.

ñnansmaktensområde.Fi. 41. Statensmaritimaverksamhet.Fö. 15.Union för bådeöstochväst.Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament och ekonomiskaaspekteravEU:s sjätte ochoffentlighet i EU. UD. utvidgning. UD. 43.Jämställdheteni EU. Spelregleroch 16.Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44.Översynavskatteflyktslagen. rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättretrafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregelnexpropriationslagen.i Ju. 18.Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier 46. Enskildavägar.K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. 19.Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin an Urbanizing bedömningarinför regeringskonferensen1996. World. SwedishNationalReportfor HabitatlI. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 50. Förbudmotvapen allmänplatsm.m. Ju. U. 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- 2 .Reform och förändring. Organisationoch ring alternativoch förslag. A.

verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Preciseringavhandelsändamåleti detaljplan.M. 1993års universitets och högskolereform.U. 53. Kalkningavsjöar ochvattendrag.M. 22.Inflytande riktigt Om eleversrätt till 54.Kooperativa möjligheteri storstadsområden.

inflytande, delaktighetochansvar.U. 55. Sverige,framtidenoch mångfalden.A. 23. Kartläggningoch analysavdenoffentligasektorns 55. Pâväg mot egenföretagande.A. upphandlingav varoroch tjänstermed 55. Vägar in i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56. Hälftenvore nog omkvinnor och män

- 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagoch debattinför 57. Pensionssamordning svenskarför i EU-tjänst. Fi, regeringskonferensen1996.UD. 58. Finansieringen det civilaav försvaret.Fö. 25. Från massmediatill multimedia

attdigitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59.Europapolitikenskunskapsgrund. 86.Utveckladsamordninginom detcivila försvaret

Enprincipdiskussionutifrån och fredsräddningstjänsten.Kartläggning,

EU 96-kommitténserfarenheter.UD. övervägandenoch förslag. Fö.

60.Miljö ochjordbruk. Om EU:smiljöregler och 87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju.

utvidgningenseffekter pâ den gemensamma 88.Kameraövervakning.Ju.

jordbrukspolitiken. UD. 89. Samverkanmellanhögskolanoch de småoch

61.Olika länder olika takt. Om flexibel integration medelstoraföretagen.N.

-

ochförhållandetmellanstoraoch smástateri EU. 90. Sammanhålletstudiestöd.U.

UD. 91. Den privata värdensomfattningoch framtida

62. EU, konsumenternaochmaten de nationella

ersättningsformer En översynav-

Förväntningaroch verklighet. Jo. för läkareochsjukgymnaster.S.

- taxorna 63.Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 92. IT i miljöarbetet.M. 64.FörsäkringskassanSverige Översyn

- av 93. Ny yrkestrafiklagstiftning.K.

socialförsäkringensadministration.S. 94.Nationell teleadresskatalog.K.

65. Administrationenav EU:sjordbrukspolitik 95.Botniabanan.K.

i Sverige.Jo. 96. Strukturförändringoch besparing.

66. Utvärderatpersonval.Ju. genomfördaförändringar

En uppföljning av 67.Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. inom försvarsmaktensledningsorganisation.Fö.

Fi. 97. Effektivare försvarsfastigheter

68. Någrafolkbokföringsfrágor.Fi. Utvärdering reform. Fö.

av en 69.Kompetensoch kapital+ bilaga. N. 98. Vem styr försvaret Utvärdering

av 70. Samverkanmellan högskolanochnäringslivet.N. effekterna LEMO-reformen. Fö.

av 71. Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder 99. Aweckling medinlärning. Erfarenheterfrån

och landsbygd.In. LEMO-reformensavveckling personal.Fö.

av 72.Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 100. för skattebetalningar.Del A.

Ett nytt system 73.Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. för skattebetalningar.Del B.

Ett nytt system

Volym l En granskning.M. Författningsförslag,författningskommentarer

- 73.SwedishNuclearRegulatoryActivities. ochbilagor. Fi.

Volume l An Assessment.M. 10 .Kärnavfall teknik ochplatsval.KASAMs

- - 74.Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. yttrandeöver SKBsFUD-Program95. M.

Volym 2 Faktaredogörelser.M. 102.TUFF Teckenspräksutbildningför föräldrar. U.

- - 74. SwedishNuclearRegulatoryActivities. 103.Miljöbalken. En skärptoch samordnad

Volume2 Descriptions.M. miljölagstiftningför hållbar utveckling.

- en 75.Värden i folkhögskolevärlden.U. Del l och M.

76.EU:sregeringskonferens procedurer,aktörer, 104.Konsumentskydd elmarknaden.C.

-

formalia. Sammanfattningavett seminariumi 105.Att främjadonationertill universitet

april 1996.UD. och högskolor. U.

77.Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti 106.EU och Sverige från Kirunatill Malmö.

-

Sverige.Fi. Sammanfattning fyra regionalamöten

av 7 .ElberedskapenOrganisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD.

och finansiering.N. 107.Union gränser konsekvenser,möjligheter,

utan - 79.Översynavrevisionsreglerna.Fi. Sammanfattning seminariumi

problem. avett 80. Viktigt meddelande. november1995.UD.

RadioochTV i Kris ochKrig. Ku. 108.Konsumenternaoch miljön. C.

81. Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.Fi. 109.Frånäkerlottertill Paradis ettdelbetänkande

- 82.En översynav luft- sjö- och spärtrañkens från Utredningen universitetsfastigheter

om m.m.

tillsynsmyndigheter.K. angåendeöverlâtelserochtomträttsupplätelser

av 83. Allmänt pensionssparande. vissahögskolefastigheter.Fi.

84. Ekobrottsforskning.Ju. 110.Inför Svensktkulturnät IT ochframtiden

ett - 85. EgonJönsson enkartläggningav lokalasam- inom kulturomrâdet.Ku.

-

verkansprojektinom rehabiliteringsomrädet.S.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

lll. Bevakadövergång.Åldersgränserför 137.Kommunalförbundochgemensamnämnd

ungaupp -

till 30år. C två formerför kommunalsamverkan.In. 112.Integreringavmiljöhänsyninom den statliga 138.Ny behörighetsreglering hälso-och sjukvårdens

förvaltningen.M. områdem.m. S. 113.En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch 139 Skatt avfall. Fi.

.

rehabilitering.Del l och2. 140.KO:sbiträde enskilda.In. 114.En körkortsreform.K. 141.Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård,m.m. S. 115.Barnkonventionenoch utlänningslagen.S. 142.Länsstyrelsemasroll i infrastrukturplaneringen.K. 116.Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- 143.Krock ellermöte Om denmångkulturella

-

utredningen.Fi. skolan.U. 117.Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén.Fi. 144Ökadkonkurrensi handelnmedlivsmedel.N.

. 118.Station StockholmNord. K. 145.Arbetstid längdförläggninginflytande.A.

- 119.Lättnadi dubbelbeskattningenavmindre företags 146.Att återerövravardagen.

inkomster.Fi. 147.Övergångsbestämmelsertill miljöbalken.M.

i Slutbetänkande.U. 120.Högskolan Malmö -

.Spár, miljö ochstadsbildi centralaStockholm.K. 122.Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar

och hantverksutövande.U. 123.Iakttagelserochförslagefter omstruktureringenav

försvaretsledningoch stöd. Fö. 124.Miljö för enhållbarhälsoutveckling.

Betänkande.Förslagtill nationellthandlingsprogram.S.

Bilaga Miljörelateradehälsorisker.

Bilaga Aktörerochverktygi miljöhälsoarbetet.S. 125.Drogeri trafiken.Ju. 126.Dopingi folkhälsoperspeldiv.Del A ochDel B. S. 127.Folkbildningensinstitutioner.U. 128.Skyddetavkulturmiljön.Enöversynav

kulturminneslagensbestämmelser byggnaderom

ochkulturmiljöer,prästgårdar,kyrkstäderoch

ortnarrm.Ku. 129.Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.In. 130.Detvå kulturema.RapporteravKlausRichard

Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStålvantsamtKent

Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill

UTFÖR:sslutbetänkandesou 1996:123.Fö. 13 Externvärderingavhot ochförmåga.Bilagormed

.

underlagsmaterialtill UTFÖR:sslutbetänkande

SOU1996:123.Fö. 132.Detstoraochsnabbagreppet.OmLEMO-reformens

metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial

till UTFÖR:sslutbetänkandesou 1996:123.Fö. 133.Jämställdvård.Olikavård lika villkor. 134.Jämställdvård.Möteni vårdenurett

tvärvetenskapligtperspektiv.S. 135.Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystrofi.

KunskapslägeochbehovavframtidaFoU. 136.EffekteravEU:sjordbrukspolitik.Jo.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer,

-

formalia. Sammanfattningavett seminariumi Mössoch märmiskor.Exempel bra

april 1996. 76 IT-användningbland barn och ungdomar.32

EU och Sverige frän Kiruna till Malmö.

- Justitiedepartementet Sammanfattning fyra regionalamötenav

1995-96.106 Kriminalunderrättelseregister

Union utangränser konsekvenser,möjligheter, DNA-register. 35 -

problem. Sammanfattningavett seminariumi Elektroniskdokumenthantering.40

november1995. 107 Presumtionsregelni expropriationslagen.45

Förbudmot vapenpå allmänplatsm.m. 50

Försvarsdepartementet

Utvärderatpersonval.66

Totaltörsvarspliktigam95.Förslagomjobb/studier Ekobrottsforskning.84

efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, Tredimensionellfastighetsindelning.87

försäkringar. 18 Kameraövervakning.88

Statensmaritima verksamhet.41 Drogeri trafiken.125

Finansieringen det civila försvaret. 58av

Utrikesdepartementet Utveckladsamordninginomdet civila försvaret

och fredsräddningstjänsten.Kartläggning, Vembestämmervad EU:s internaspelreglerinför

övervägandenoch förslag. 86 regeringskonferensen1996. 4

Strukturförändringoch besparing. Politikorrtrâdenunderlupp. FrågoromEU:s första

En uppföljningav genomfördaförändringar pelareinför regeringskonferensen1996.5

inom försvarsmaktensledningsorganisation.96 Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns

Effektivare försvarsfastigheter erfarenheteravarbeteti EU. 6

Utvärderingav en reform. 97 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och

Vem styr försvaret Utvärderingav säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7

effekternaavLEMO-reformen. 98 Union för bådeöstochväst. Politiska,rättsliga

Avveckling medinlärning. Erfarenheterfrån och ekonomiskaaspekteravEU:s sjätte

LEMO-reformensavvecklingavpersonal.99 utvidgning. 15 Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, iakttagelseroch förslagefter omstruktureringenav

försvaretsledningoch stöd. 123 utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga

Detvåkulturerna.Rapporter KlausRichardav rättigheteri EU. 16

Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStálvantsamtKent Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs

Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill bedömningarinför regeringskonferensen1996.19

UTFÖR:sslutbetänkandeSOU 1996:123.130 Fran Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga

Externvärderingavhot ochförmåga.Bilagormed EU-ländersförslagoch debattinför

underlagsmaterialtill UTFÖR:sslutbetänkande regeringskonferensen1996. 24

SOU 1996:123.131 Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament

Detstoraochsnabbagreppet.Om LEMO-reformens och offentlighet i EU. 42

metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial JämställdheteniEU. Spelregleroch

till UTFÖR:sslutbetänkandeSOU 1996:123.132 verklighetsbilder. 43

Europapolitikenskunskapsgrund. Socialdepartementet

En principdiskussionutifrân

Sverigesmedverkani FN:s familjeâr. 37 EU 96-kommitténserfarenheter.59

Kooperativamöjligheteri storstadsomrâden.54 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och

FörsäkringskassanSverige Översynav utvidgningenseffekter dengemensamma -

Socialförsäkringensadministration.64 jordbrukspolitiken. 60

Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 Olika länder olika takt. Om flexibel integration

- Allmänt pensionssparande.83 och förhållandetmellanstoraoch småstateri EU.

EgonJönsson enkartläggningavlokala 61 -

samverkansprojektinom rehabiliteringsomrâdet.85

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Denprivata vårdensomfattningochframtida Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 ersättningsformer En översynavde nationella Någrafolkbokföringsfrågor. 68

taxomaför läkareoch sjukgymnaster.91 Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti Enallmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch Sverige.77 rehabilitering.Del 1 och 113 Översyn revisionsreglerna.79

av Barnkonventionenoch utlänningslagen.115 Skyddför sparandei sparkasseverksarnhet.81 Miljö för en hållbarhälsoutveckling. Ettnytt systemför skattebetalningar.Del A. Betänkande.Förslagtill nationellthandlingsprogram.124 Ettnytt systemför skattebetalningar.Del B. Bilaga Miljörelateradehälsorisker. 124 Författningsförslag,författningskommentarer Bilaga Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet. och bilagor. 100 124 Frånåkerlottertill Paradis ett delbetänkande

- Dopingi folkhälsoperspektiv.Del A ochDel B. 126 från Utredningenomuniversitetsfastigheterm.m. Jämställdvård. Olikavårdpålika villkor. 133 angåendeöverlåtelserochtomträttsupplâtelserav Jåmställdvård. Möteni vårdenur ett vissahögskolefastigheter.109 tvärvetenskapligtperspektiv.134 Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystroñ. utredningen.116 KunskapslägeochbehovavframtidaFoU. 135 Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén.117 Nybehörighetsregleringpå hälso-ochsjukvårdens Lättnadi dubbelbeskattningenavmindre företags områdem.m. 138 inkomster. 119 Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård,m.m. 141 Skatt avfall. 139 ttt återerövravardagen.146

Utbildningsdepartementet Kommunikationsdepartementet

Den nyagymnasieskolan hur går det 1

- Omjärnvägenstrañkledningm.m. 9 Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering. EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför 2 två- ochtrehjuligamotorfordon. 11 Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. Bättretrafik medväginformatik.17 20 Ny kurs i trañkpolitiken+ Bilagor. 26 Reformochförändring.Organisationoch verksamhet Banverketsmyndighetsrollm.m. 33 vid universitetochhögskolorefter 1993års Enskildavägar.46 universitets-och högskolereform.21 Enöversynavluft- sjö-och spártrañkens Inflytande riktigt Om eleversrätt till

tillsynsmyndigheter.82 inflytande,delaktighetochansvar.22 Ny yrkestrafiklagstiftning.93 Enstrategiför kunskapslyftoch livslångtlärande.27 Nationellteleadresskatalog.94 Detforskningspolitiskalandskapeti Norden Botniabanan.95 1990-talet.28 Enkörkortsreform114 Forskningoch Pengar.29 StationStockholmNord. 118 Högskolai Malmö. 36 Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.121 Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför Länsstyrelsernasroll i infrastruktur-planeringen.142 individ ochlokalsamhälle.47

Värden i folkhögskolevärlden.75 Finansdepartementet Sammanhålletstudiestöd.90 Kommuneroch landstingmedbetalnings- TUFF Teckensprâksutbildningför föräldrar. 102

svårigheter.12 Att främja donationertill universitet

regeringensbefogenheter och högskolor.105 Budgetlagñnansmaktensområde.14 Högskolani Malmö slutbetänkande.120

- Borgenärsbrotten översyn 11kap. Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar

- en av brottsbalken.30 och hantverksutövande.122 Översyn skatteflyktslagen. Folkbildningensinstitutioner.127

av Reformeratförhandsbesked.44 Krock eller möte Om denmångkulturellaskolan,143

- Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst. 57

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Civildepartementet Offentlig djurskyddstillsyn.13 Fritid i förändring. EU, konsumenternaochmaten Om kön och fördelningavfritidsresurser.3

Förväntningaroch verklighet. 62 Forskningför vár vardag. 10 - AdministrationenavEU:sjordbrukspolitik Attityder och lagstiftningi samverkan i Sverige.65 + bilagedel.31 EffekteravEUzsjordbrukspolitik.136 Konsumentskydd elmarknaden.104

Konsumenternaoch miljön. 108 Arbetsmarknadsdepartementet Åldersgränser

Bevakadövergång. för ungaupptill Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34+ 30 âr. 111 Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring

alternativoch förslag.51 Inrikesdepartementet Sverige,framtidenoch mångfalden.55 Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäderoch Pâväg motegenföretagande.55 landsbygd.71 Vägar i Sverige.55 Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.129 Hälftenvore nog omkvinnor och män Kommunalförbundochgemensamnämnd

- - 90-taletsarbetsmarknad.56 tvâ former för kommunalsamverkan.137 Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 KO:s biträde enskilda.140 Arbetstid längd förläggninginflytande. 145-

Miljödepartementet Kulturdepartementet

Batterierna en laddadfråga.8

- Från massmediatill multimedia Nationalstadsparker.38

attdigitaliserasvensktelevision.25 Rapportfrån klimatdelegationen1995. Viktigt meddelande. Klimatrelateradforskning. 39 Radiooch TV i Krisoch Krig. 80 Preciseringavhandelsändamáletdetaljplan.i 52 Inför ett Svensktkulturnät IT och framtiden Kalkningav sjöaroch vattendrag53

inom kulturomrádet.110 Svenskkärnteknisktillsynsverksamhet. Skyddetavkulturmiljön. En översynav Volym l Engranskning.73

kulnirminneslagensbestämmelser byggnaderom SwedishNuclearRegulatoryActivities. ochkulturmiljöer,prästgárdar,kyrkstäderoch Volume l An Assessment.73

ortnamn.128 Svenskkärnteknisktillsynsverksamhet.

Volym 2 Faktaredogörelser.74 Näringsdepartementet -

SwedishNuclearRegulatoryActivities. Kartläggningoch analysavdenoffentliga sektorns Volume 2 Descriptions.74

upphandlingav varor och tjänstermed IT miljöarbetet.92i miljöpåverkan.23 Kärnavfall teknik och platsval.KASAMs

- ShapingSustainableHomesin anUrbanizing yttrandeöver SKBsFUD-Program95. 101 World. SwedishNationalReportfor HabitatII. 48 Miljöbalken. En skärptoch samordnad Reglerför handelmedel. 49 miljölagstiftningför enhållbar utveckling. Kompetensoch kapital + bilaga.69 Del l och 103 Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet. 70 Integreringavmiljöhänsyninom den statliga Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch förvaltningen.112 finansiering.78 Övergångsbestämmelsertill miljöbalken.147 Samverkanmellanhögskolanoch de smáoch medelstoraföretagen.89

Närings- och handelsdepartementet Ökad konkurrensi handelnmedlivsmedel.144