SOU 2011:19

Tid för snabb flexibel inlärning

Sammanfattning

Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att undersöka hur fler nyanlända invandrare ska kunna lära sig svenska snabbare genom att reglerna ändras för under hur lång tid det ska vara möjligt att delta i svenskundervisning för invandrare (sfi).

Direktiven till utredningen finns som bilaga i detta betänkandet samt på webbplatsen

1

.Utredningens förslag ska syfta till att effektivi-

sera utbildningen så att det skapas gynnsammare förutsättningar för invandrare att integreras i samhället och för att de snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Utredningen har kommit fram till en tidsbegränsning som innebär att en nyanländ invandrare måste börja läsa sfi senast ett år efter första folkbokföringsdagen. Den sammanlagda studietiden får inte överstiga två år. I likhet med vad som gäller inom övrig vuxenutbildning ska det vara möjligt att göra uppehåll under studietiden. Rätten att delta i utbildning i svenska för invandrare föreslås upphöra helt efter fyra år från den dag en person första gången folkbokfördes i en kommun. Under studietiden ska man själv kunna bestämma studietakt och längden på eventuella uppehåll så länge det sker inom den bestämda fyraårsperioden.

Tidsbegränsningen har utformats utifrån vad som gäller för den nyligen introducerade etableringsreformen för vissa nyanlända invandrare. Syftet med denna reform är att så snart som möjligt ge de nyanlända förutsättningar för egenförsörjning och att stärka deras aktiva deltagande i arbets- och samhällslivet, vilket även ligger i linje med denna utrednings direktiv.

Det räcker emellertid inte med att sätta tidsgränser för att fler ska få en första och snabb grund i det svenska språket. Det behövs ytterligare insatser för att en tidsbegränsning ska fungera enligt intentionerna i direktiven. Förslaget till tidsbegränsning bör därför ses som en delreform som ställer krav på att också annat reformeras.

1http://www.sou.gov.se/sfi/

Framför allt behöver undervisningen göras mer flexibel och individualiseras i högre grad. Övergången till ordinarie utbildningssystem liksom till de insatser som erbjuds inom arbetsmarknadspolitiken måste fungera på ett smidigt sätt. För analfabeter och personer med kort utbildning behövs särskilda arbetsmarknadsutbildningar.

Från och med den 1 juli 2012 blir det obligatoriskt med individuella studieplaner i utbildningen i svenska för invandrare. Utredningen föreslår att Skolverket får i uppdrag att ta fram allmänna råd för hur dessa planer kan användas som verktyg för att i högre grad individualisera undervisningen. För att varje deltagare ska kunna komma så långt som möjligt under den tid som står till förfogande är det också viktigt att läraren noga följer upp de framsteg som görs. Detta ska fortlöpande dokumenteras. För att undervisningen ska bli tillgänglig för alla krävs att anpassningar görs för personer med funktionsnedsättning samt för personer som har svårt att tillgodogöra sig undervisningen på grund av ohälsa.

Det flexibla lärandet kan med teknikens hjälp göra utbildningen mer tillgänglig, både i tid och rum, vilket ökar möjligheterna att kunna ta del av undervisningen vid t.ex. föräldraledighet och förvärvsarbete. Det ger även möjligheter att differentiera undervisningsgrupperna på ett bättre sätt genom samarbete över kommungränserna. Utredningen föreslår att en delegation tillsätts för att utveckla ett sådant flexibelt lärande.

För att inte personer som fortsätter att läsa svenska som andraspråk inom den grundläggande vuxenutbildningen ska behöva ansöka om studiemedel så länge som man läser svenska på grundläggande nivå, föreslår vi att studier i svenska som andraspråk under de två första åren inte ska vara studiemedelsberättigade. Med detta förslag bedöms de föreslagna förändringarna inte påverka kostnadsansvaret mellan stat och kommun.

Det är viktigt att tidsbegränsningen följs upp så att effekterna närmare kan studeras. Det är särskilt viktigt att följa upp vilka konsekvenser en tidsbegränsning får för personer som har kort utbildningsbakgrund eller är analfabeter samt vilka konsekvenser en tidsbegränsning får för personer med funktionsnedsättning. Konsekvenserna av tidsbegränsningen bör även följas upp ur ett bredare integrations- och jämställdhetsperspektiv. Slutligen måste även ekonomiska och andra konsekvenser för såväl stat, kommun som individ följas upp.

Sammanfattning

Utredning om SFI Lättläst sammanfattning

Regeringen vill att invandrare ska lära sig svenska snabbare

Regeringen vill att personer som nyligen har kommit till Sverige ska lära sig svenska snabbare. Därför har regeringen bett en utredare att föreslå nya regler för utbildning i svenska för invandrare, sfi.

Med de nya reglerna vill regeringen att invandrare snabbare ska få ett arbete och bli en del av det svenska samhället.

Utredaren föreslår att personer som nyligen kommit till Sverige måste börja utbildning i svenska för invandrare, sfi, senast ett år efter att de blivit folkbokförda i en svensk kommun.

Personer som studerar sfi, kan studera som mest i två år. De personer som behöver ett uppehåll i undervisningen, kan få det, men uppehållet får inte vara hur långt som helst. Alla personer som studerar svenska för invandrare, sfi, måste bli klara med sin utbildning inom fyra år från att de blivit folkbokförda i en svensk kommun.

Alla ska så snabbt som möjligt få ett arbete och kunna försörja sig

I december år 2010 började en ny lag gälla. Den brukar kallas etableringsreformen och gäller för vissa nyanlända invandrare. Meningen med lagen är att personer som kommer till Sverige så snabbt som möjligt ska få ett arbete och vara en del av samhället. Det finns likheter mellan de nya reglerna för sfi och den lagen.

Egna planer ska ge bättre undervisning

Utredaren vill också att undervisningen i svenska för invandrare, sfi, ska vara anpassad efter vad varje person behöver lära sig.

Utredaren tycker att det är viktigt att personer som inte kan läsa och skriva när de kommer till Sverige och de personer som har gått kort tid i skola i sitt hemland får en undervisning som också passar dem.

Från och med den 1 juli år 2012 ska alla som studerar svenska för invandrare, sfi, ha en egen plan för sina studier. Utredaren föreslår att Skolverket ska visa hur en sådan plan ska se ut. Planerna är till för att alla ska få så bra undervisning som möjligt.

Alla har samma rätt till undervisning

Undervisningen måste också fungera för personer som har funktionsnedsättning, och för personer som mår dåligt och är sjuka.

De personer som är föräldralediga eller som arbetar ska också kunna studera. Datorer och andra tekniska hjälpmedel

ska göra det enklare att studera hemifrån eller på andra platser än i skolan. Ibland behöver kommuner samarbeta för att alla personer ska kunna studera på den plats och den tid som passar dem bäst.

Det kallas flexibelt lärande. Utredarna vill att en grupp personer ska fundera vidare på hur flexibelt lärande ska fungera i framtiden.

Om du läser svenska på grundnivå ska du inte söka studiemedel

Utredarna föreslår att personer som fortsätter att studera svenska efter sfi inte ska behöva söka studiemedel under de första två åren.

Hur kommer tidsbegränsningen att fungera?

Utredaren säger att det är viktigt att undersöka om de nya reglerna blir bra eller inte. Särskilt viktigt är det att undersöka hur reglerna fungerar för personer som inte kan läsa och skriva när de kommer till Sverige och för personer som har gått kort tid i skola i sitt hemland.

De nya reglerna ska passa lika bra för män som för kvinnor.

Det är också viktigt att undersöka vad de nya reglerna kostar staten och kommunerna.

Om du vill veta mer om utredningen kan du läsa på webben: www.sou.gov.se/sfi/ Sidan är inte lättläst.

Summary

The Government has appointed an Inquiry Chair to investigate how more newly arrived immigrants can learn Swedish more quickly through changes to the rules concerning how long it should be possible to take part in Swedish for Immigrants (SFI).

The terms of reference for the Inquiry are included as an annex to this report and are also available on the website

1

. The Inquiry proposals are intended to make language training more efficient in order to create more favourable conditions for immigrants to become integrated into society and in order for them to be able to become established on the labour market more quickly. The Inquiry has decided on a time limit, which means that a newly arrived immigrant must begin to attend SFI classes no later than one year after the first day on which they are registered in the population register. The total study period may not exceed two years. As is the case with other adult education courses, it shall be possible to take a break during the study period. It is proposed that the right to attend Swedish for Immigrants classes expire completely after four years from the day on which a person was first registered as a resident in a given municipality. During the study period, immigrants are to be able to determine their pace of study and the length of any breaks themselves, as long as this remains within the set four-year period. This time limit has been chosen based on the rules that apply for the establishment reform for certain newly arrived immigrants that was recently introduced. The aim of this reform is to create the conditions for newly arrived immigrants to, as soon as possible, support themselves and to strengthen their active participation in working life and society; this is in line with the terms of reference of this Inquiry.

1 http://www.sou.gov.se/sfi/

However, it is not enough merely to set time limits for more immigrants to receive an initial and speedy grounding in the Swedish language. Much more is needed if a time limit is to work in the way the terms of reference intend. The proposal for a time limit should therefore be seen as a partial reform that requires other areas to be reformed as well. Above all, teaching needs to be made more flexible and better adapted to the needs of the individual. The transition to the ordinary education system, as well as to the measures offered within labour market policy, must be a smooth one. Special employment training is needed for people who are illiterate or who have had a short education.

From 1 July 2012, individual study plans for Swedish for Immigrants will be made obligatory. The Inquiry proposes that the National Agency for Education be tasked with drawing up general advice on how these plans can be used as tools to better adapt teaching to the needs of the individual. In order for every participant to progress as far as possible during the time at their disposal, it is also important that the teacher carefully monitors the progress made. This must be continuously documented. In order for teaching to be accessible for all, adjustments need to be made for people with disabilities and for people who have difficulties benefiting from teaching due to ill health.

With the help of technology, flexible learning can make teaching more accessible – both in terms of time and location – which improves the possibilities of accessing teaching, for example during parental leave or employment. It also provides opportunities to better differentiate between teaching groups through cooperation between municipalities. The Inquiry proposes that a delegation be appointed to develop such a system of flexible learning.

So that people who continue to study Swedish as a second language as part of basic adult education do not need to apply for financial support for studies as long as they are studying Swedish at basic level, we propose that studies in Swedish as a second language during the first two years should not carry an entitlement to financial support for studies. With this proposal, the proposed changes will not affect the cost responsibility between central government and municipalities.

It is important that the time limit be followed up so that the effects can be studied more closely. It is particularly important to follow up what consequences a time limit may have for people who, for various reasons, have learning difficulties, who do not

have much education or who are illiterate. The consequences of the time limit should also be followed up from a broader integration and gender equality perspective. Finally, the financial and other consequences for central government, municipalities and individuals must also be followed up.

صخلم

(Arabiska)

فيك نع ثحب لمعب مايقلا ةمھم صاخ ققحم ىلإ ةيديوسلا ةموكحلا تدھع ةغللا ديوسلا ىلإ اثيدح نيمداقلا نيرجاھملا نم ربكأ ددع ملعتي نأ نكمي يتلا ةرتفلاب ةقلعتملا دعاوقلا رييغت قيرط نع كلذو عرسأ ةروصب ةيديوسلا

سارد يف ةكراشملا يف ءرملا اھيضمي نأ نكمي نيرجاھملل ةيديوسلا ةغللا ة ) سا

يإ فا sfi .(

لكش ىلع ةدوجوم قيقحتلا ىلع مئاقلا اھيلع لصح يتلا تاھيجوتلا نإ

تنرتنلإا عقوم يفو حارتقلاا اذھ عم قحلم

1

. قيقحتلا حارتقا فدھي نأ بجي جمدل ربكأ ةروصب ةبسانم فورظ قلخت ثيحب ميلعتلا ةيلاعف ةدايز ىلإ

متجملا يف نيرجاھملا قوس يف مھسفنأ تيبثت نم عرسأ ةروصب اونكمتي يكلو ع

لمعلا .

ىلإ اثيدح دفاولا رجاھملا ءدب ينعي ينمز ديدحت ىلإ قيقحتلا لصوت دعب ةدحاو ةنس ىدعتت لا ةرتف للاخ نيرجاھملل ةيديوسلا ةغللا ةسارد ديوسلا

ةيندملا لاوحلأا لجس يف هيف هليجست مت موي لوأ ) سوفنلا ديق .( أ بجي لا ديزت ن

لإا ةساردلا ةرتف نيتنس نع ةيلامج . نمض يرسي امل ةبسنلاب لاحلا وھ امكو

لا نع فقوتلا ءرملا عسوب نوكي نأ بجيف ىرخلأا نيغلابلا تاسارد ةسارد

ةساردلا ةرتف للاخ . حرتقي أ يف ميلعتلا يف ةكراشملا يف قحلا يضقني نأ اضي

دعب ةمات ةروصب نيرجاھملل ةيديوسلا ةغللا تاسارد خيراتلا نم تاونس عبرأ ىدحإ يف ةيندملا لاوحلأا لجس يف صخشلا ليجست ةرم لولأ هيف مت يذلا

تايدلبلا . رتف للاخ ءرملا عسوب نوكي نأ بجي ةعرس هسفنب ررقي نأ ةساردلا ة

إ ناك املاط كلذ دوجو ةلاح يف ةساردلا نع فقوتلا ةرتف لوطو ةساردلا مامت

لأا ةرتف راطإ نمض متي ءيشلا اذھ تاونس ةعبر .

ينمزلا ديدحتلا ليكشت مت ا حلاصلإ ةبسنلاب يرسي يذلا ءيشلا نم اقلاطن ىلإ اثيدح نيمدقلا نيرجاھملا ضعبل ةبسنلاب ارخؤم هقيبطت ءدب يذلا خيسرتلا

ديوسلا . ةيتاؤملا فورظلا ريفوت وھ حلاصلإا اذھ ءارو نماكلا فدھلا نإ

و عرسأ يف نكمتي يكل اثيدح مداقلا رجاھملل هسفنب هسفن ةلاعإ نم نكمم تق

1http://www.sou.gov.se/sfi/

نم ديازتم ددع نكمتي يكل ةينمزلا دودحلا عضو يفكي لاف لاح يأ ىلع

يديوسلا ةغللا يف عيرسو يلوأ ساسأ ىلع لوصحلا سانلا ة . نم ديزم كانھ ةدودحملا ةينمزلا ةرتفلا رطأ ريست يكل مزلت يتلاو رملأا اھبلطتي يتلا ءايشلأا

ام ىلع تاھيجوتلا ءارو نماكلا دصقلا بسح ماري . حارتقا رابتعا بجيف كلذل

ع اطورش ضرفي يئزج حلاصإك ينمزلا ديدحتلا بجي ىرخأ ءايشأ دوجو ىل

اھحلاصإ أ اضي . وأ ةروصب رملأا بلطتي ،ةنورم رثكأ ميلعتلا لمع متي نأ ةيل

ربكأ لكشب يدرف ساسأ ىلع هلمع متي نأو . نإ يداع يميلعت ماظن ىلإ لاقتنلاا

و أ رعت يتلا تاءارجلإا اضي ريست نأ بجي لمعلا قوس ةسايس نمض ض

ةنرم ةروصب . ةريصقلا ةيميلعتلا ةيفلخلا يوذ نم صاخشلأاو نييملأل ةبسنلاب

لمعلا قوسب قلعتت ةصاخ تاسارد بلطتي رملأا نإف .

نم ءادتبا 1 ويلوي ) زومت ( 2012 ةروصب ضرفيس إ دوجو ةيرابج

جاھملل ةيديوسلا ةغللا ةسارد نمض ةيدرف ةيسارد تاططخم نير . حرتقي

سرادملا ةحلصم ىلإ دھعي نأ قيقحتلا Skolverket ةماع حئاصن ةباتكب مايقلا سيردتلا لعجل لولأا ماقملا يف ةادأك تاططخملا هذھ لامعتسا ةيفيك لوح

ايدرف . لاجم دعبا ىلإ لوصولا يف نيكراشملا نم صخش لك نكمتي يكل

ي نأ اضيأ مھملا نمف هل ةحاتملا ةرتفلا للاخ نكمم ةقيقد ةروصب سردملا عبات

ثدحي يذلا يباجيلاا روطتلا . ةرمتسم ةروصب كلذ قيثوت متي نأ بجي . يكلو يوذ نم صاخشلأل ةئيھتلا بلطتي رملأا نإف عيمجلل احاتم ميلعتلا نوكي ةدافتسلاا يف ةبوعص نم نوناعي نيذلا صاخشلأل اضيأو ةصاخلا تاجايتحلاا

ةيحصلا مھتلاح ءوس ببسب ميلعتلا نم .

ةدعاسمب ربكأ ةروصب احاتم ميلعتلا لعجي نأ نكمي نرملا ملعتلا نإ

تاينقتلا نم ديزي ءيشلا اذھو ،ناكملاو نامزلا نم لكب قلعتي اميف ،ةرفوتملا ةزاجإ يف ازاجم ءرملا نوك ةلاح يف لاثم ميلعتلا ىلع لوصحلا ةيناكمإ

مع سرامي وأ نيدلاولا لاخد هنم بسكي ل . اذھ رفوي امك أ اضي عيزوت ةيناكمإ

تايدلبلا دودح ربع نواعتلا قيرط نع لضفأ ةروصب ةيساردلا تاعومجملا .

نرملا ملعتلا ريوطت ةيلوؤسم اھيلإ دھعي ةدحو سيسأت قيقحتلا حرتقي .

ةغلك ةيديوسلا ةغللا ةسارد يف نورمتسي نيذلا صاخشلأا جاتحي لا يكل

معد بلط ىلإ ةيساسلأا نيغلابلا تاسارد نمض ةيناث اوناك املاط يسارد يدام تاسارد لھؤت لا نأ حرتقن اننإف يساسلأا ىوتسملا ىلع ةساردلا نوسرامي يداملا معدلا ىلع نيتنس لوأ للاخ لصحي نأ ءرملا ةيناث ةغلك ةيديوسلا ةغللا

يساردلا . ىلع رثؤت نل ةحرتقملا تارييغتلا نأ ميقن حارتقلاا اذھ قيرط نع

نيب فيلاكتلا عيزوت ةيلوؤسم ةيدلبلاو ةموكحلا .

نع ةمجانلا راثلآا ةسارد نكمي ثيحب ينمزلا ديدحتلا ةعباتم مھملا نم

ةقيقد ةروصب كلذ . جانلا بقاوعلا يھ ام ةعباتم ةصاخ ةروصب مھملا نم نع ةم

لأل ةبسنلاب ينمزلا ديدحتلا تابوعص نم ةفلتخم بابسلأ نوناعي يذلا صاخش

ةيميلعتلا ةيفلخلا يوذ وأ ،ملعتلا يف نييملأا نم مھنوك ببسب وأ ةريصقلا . امك

دارفلأاو ةيدلبلاو ةموكحلل ةبسنلاب ىرخلأا بقاوعلاو ةيداملا بقاوعلا ةعباتم .

Xulase

(Kurmandji)

Hikûmetê komîsyoneke taybetî tayîn kiriye ku lêkolînê bikin ka wê çawa xerîbên nûhatî wê xwe zûtir fêrî swedî bikin bi riya ku qaîde werin guhertin ji bo dema beşdarbûna (sfi) – perwerdeya zimanê swêdî ya ji bo bîyanîyan-.

Talûmatên lêkolînê wek pêvok di vê raporê de û di malperêda

1

heye. Mebesta lêkolînê ew e ku perwerdeyê baştir bike jiber encamên bi fayde ji bo bîyanîyan da ku ew tevlî civakê bibin û di pêvajoyê de zûtir di nav piyaseya kar de xwedî şixul bibin.

Lêkolîn demsînorek didê xwiyakirin ku mirovekî ku nû tê Swêd mecbûre bi derengî yek salî pey qeyda nufûsê dest bi sfi bike. Dem ya perwerdeyê nabê ku tevde ji du sala bibûrê. Mîna xwendina salmezinan mimkune ku mirov navberê bixê xwendinê. Mafê beşdarbûna perwerdeya swêdî ji bo bîyanîyan pêşnîyaz dibe ku piştî roja mirovek li şaredarîyekê qeyd dibe û çar salan wêde ji binî betal bibe. Di nava van çar salan de mirov bi xwe biryara lez û dirêjbûna perwerdeyê an jî navberên muhtemel dide.

Demsînor li gor reformek bingehîn ku bi çendakî ji bo bîyanîyên nûhatî pêşkeş bûye hatiye amade kirin. Mebesta vê reformê ew e ku di demek e kintirînde şertê li xwe bi xwenêrîn bi dest kesê nûhatî biêxê û piştgiriya wan bikê ku di jiyana karî û civakî de çalak bin. Ev jî bi talîmata lêkolînêde di yek xetêde ye.

Di gel vê çendê de jî danîna demsînoran têra bingehekî ewil û xurt yê zimanê swêdî nakin. Hîn tiştên zêdetir divin heta ku demsînor wezîfeya esas ya talômatê bi cih bîne. Ji ber wilo divê ku pêşniyazî weke nîvreformekî werê dîtin ku hewcebûnê bi reforme kirina tiştên dîn bike. Berî her tiştî divê perwede bêtir fleksibel û kesî bibê. Veguhastina sîstema perwerdarîyê ya normal mîna pêşniyaziyên pêşkeş di nav siyaseta bazara karîde bi awayeke hesanî pêk werê. Ji bo nexwenda û kêmxwendeya perwerdeya siyaseta karî ya diyar pêwiste.

1 http://www.sou.gov.se/sfi/

Ji 1ê temûzê 2012a pê de planên dersa yê kesî ji xwendevanên sfi re mecbûrî dibe. Lêkolîn ji Daîreya Giştî ya Dibistanan re pêşnîyaz dikê û wezîfe ya ku van planan têxê faliyetê ji bo perwerdeyeke kesî bi sitû dêxê. Ji ber her beşdar heta ku jê tê bi pêşve herê hewceye ku mamoste gavavêtinan teqîb bike. Eviya wê bênavber werê qeytkirin. Ji ber ku perwerdeyî ji herkesî re berdest bê hewcebûn bi adaptasyonan heye. Da ku kesên malûl an jî ji sebebnan tendurustîya wan dest nedê karibin dersa bibînin.

Fêrkirina fleksîbel karê bi alîkarîya teknîkê dersan bêtir berdest bikê. Hem ji awyê wext hem jî cih. Ev jî îmkana ku tu heman dema karibe dersê bibînê bi dest tîne. Wek Mïnak: dema ku mirov karê bêmeaş bikê an jî di îzna dêûbavîtîyêde bê. Her wekî din bi riya ku mirov di navbera şaredarîyande hevkarîyê bikê îmkana ku mirov sinifan jev cude bikê çêdibe. Lêkolîn pêşnîyaz dike ku delegasyonek tayîn bibe ku fêrkirina wisa fleksîbel bêtir bipêşve bibê.

Ji ber ku şexsên ku xwendina xwe ya bingehî bi swêdî wek zimanê duyemîn berdewam dikin mecbûr nemînin miracaetê li piştgiriya maddî ya ji bo xwendinê bikin, em pêşnîyaz dikin ku her du salên pêşî bê mafdarîya piştgiriya maddî ya ji bo xwendinê bin. Bi vê pêşnîyazê nayê bawerkirin ku ew guhrtinên nû têsîre li berpirsîyarîya mesrefa di navbera dewlet û şaredarîyêde bikê.

Giringe ku demsînor werê taqîpkirin ji ber ku mirov karibê ji nêzîk ve hûrlênêrîna bikê û têsîra ferq bikê. Bi taybetî giringe ku mirov taqip bikê ma demsînorek çi têsîran li şexsna dikê. Weke şexsên ku ji sebebê guhertî zehmetîya fêrbûnê dikişênin, kesê kêmxwende an jî kesên nexwend. Gerek netîceyên vê demsînorê ji perpektîveke berfirehtir ya têvlibûn û wekhevbûnê jî werê taqîpkirin. Di dawîyêde herweha divê ku encamên aborî û yê din ji bo hem kesan, hem jî dewletê werin berçavkirin.

(

Sorani

)

ەوەندرکەتخووپ

ح

ا يائ ەک تا کب ادەوەل نيناوڕ ێت یەوەئ ۆ ب ەود نارزەماد یتەبەيا ت یکەيەوەرەڵۆ کێل تەمو ک ەل نبر ێفرتارێخ یديو س ینا مز ووتا ھ تڵاو ۆ ب ەزا ت ینا يب ەل ر تەرف یکەيەرا مژ نٶ چ ەل ندرکيراد شەب ی تەفرەد ەک یەيەوا م وەئ یژ ێرد یناکاس ێڕواساي ەک یەوەئ یەگ ێڕ

ێف

نانايب ۆب یديوس ینامز یندرکر ) sfi (

نێردڕۆگب ەيەھ .

مەل کەيۆک شاپ کەو ەيەوەنيڵۆ کێل مەئ یەکەييتەيارەبەو ێرەب ەنا مرەف

ەيەھ اد بێو یەگێ پ ەل ا ھەورەھ ادەيەوەنوو بدرووێل .

ت ێبەد ەکەوەنيڵۆ کێل یراينش ێپ

يينايب ۆ ب رترا بەل ی جرەم یەوەئ ۆ ب ت ێب ەکەند نێوخ یندرکرەگيرا کەب یت سەبەم

نا کە ادرا ک یرازا ب ەل ر تووز ەک شەوەئ ۆ ب ەو اد ڵەمۆک وا ن ەل نوو بڵەکێت ۆ ب تێرد نێقڵووخب

ەوەنەکب نبريگێج .

ەزا ت ەک ت ێنەيەگەد ەوەئ شەمەئ ەک تا ک یندرکيرايدروون س ەتش يەگ ەکەوەنيڵۆ کێل

ەب ت سەد ەوەيندر ک سوونوا ن یژۆڕ ەل ڵا س کەي یادوەماود ت ێبەد ک ێرەنێھچۆک sfi

تا کب .

ەجرە س

ت ێڕەپبێت ڵا س وود ەل ت ێبان ەکەند نێوخ یەوا م یم .

ڵەگەل ەوێ شواھ یەوا م ەل نترگنا چوو ەک ت ێبەھ ەوەئ یراو ب ت ێبەد نڵاا سەروەگ یر ت یناکەند نێوخ

ت ێرکب ادەکەند نێوخ .

راو چ شا پ اد ندنێوخ ەل ندرکيراد شەب یفا م ەک ت ێرکەد راينش ێپ او

ەک وەئ ەک ەوەژۆڕ وەل ت ێنێمەن یواوەت ەب رەھ ڵا س

ادکەيناوەرا ش ەل را ج مەکەي ۆ ب ە س

ەوارک سوونوان .

یەوا م یژ ێرد ەو یەکەند نێوخ ی توەڕ یۆ خ ۆ ب ڤۆر م ت ێبەد راو چ وەئ یەوا م ەل ێ جرەمەب مڵاەب تاد ب را يڕب ادەکەند نێوخ یەوا م ەل نترگنا چوو

تاد بووڕ ەواردرە سەل یرا يڕب یەڵا س .

ەل یيا تۆک یزاوێ ش ەکەوا م یندرکيرادروون س

ر کريگێج یزاوێ ش ووتا ھەزات یرەنێھچۆ ک ێد نەھ ۆ ب ەک ەو ەوارکشەکش ێپ ەزا ت ەک یەکەند

تێرگەدەواچرە س تێرکەد ێپيراک . ەب ت ێرکب ا تەھ ەک ەيەوەئ ەندرککا چ مەئ یجنا مائ یا مەنب یندرکت سوورد ۆ ب تێرنێس خەڕب نا کەووتاھەزات ۆ ب تەفرەد تا ک نير تووز

را ک ینا يژ ەل نا يەناکلااچ یندرکيراد شەب ەو ندرکو ێخەبۆخ -

وەت پ اد ييتەيڵاەمۆک ەو ەييتەيارەبەو ێڕەب ەنا مرەف مەئ ەک تاوڕەد ا گێڕ نا مەھ رە سەل اد يۆخەل شەمەئ ەک ،ت ێرکب

یتێتسەبەم .

1

http://www.sou.gov.se/sfi/

ەل ار ێخ یکەيەغا نب یەوەئ ۆ ب تا کان شەب ەوا م یندرکيرادروون س مڵاەب

ینا مز

ت ێرنێھب ت سەدەب اديديو س .

یەوەئ ۆ ب ەيەھ ەوەمەئ ڵا پ ەل ر ت یت ش رۆز ەب یتس يوێپ ەوەئ

یتێت سەبەم ەييتەيارەبەو ێڕەب ەنا مرەف مەئ ەک تا کب را ک او ەکەوا م یندرکيرادروون س .

ەک ت ێرکب ا شامەت ک ێندرککاچ ە شەب کەو ت ێبەد ەوا م یندرکيرايدروون س یەکەراينش ێپ

یت ش یندرککا چ ی جرەم

تا کب اواد شير ت .

ش يرۆز ەکەندر کرێف ەوەکێت ش وو مەھ شێ پ ەل

نامش ێکەب ەک ەيەھ ەوەب یتس يوێپ )

واجنوگ شۆخ ((

سەک یۆخەبيا ت ەتاو یوەڕکا ت ەو

ت ێرکب .

ەک یەنا ندرکووبراب وەئ ۆ ب شا ھەورەھ ند نێوخ یر ت یکێمەتس يس ۆ ب ەوەنت ساوگ

يەوێش ەب تێبەد نێرکەد شەکشێپ ادراکيڕازاب یتەسايس وان ەل

تاکب راک ناينومرەن یکە .

یناکەند نێوخ ەب تس يوێپ ەيەھ نا يتروکەوام یند نێوخ ەک ێنا سەک ەو ناراوەنێو خەن ۆ ب

ەيەھ تەبەيات یراکيڕازاب .

ەل ١

یۆ يلوي ی )

زو ممەت (

٢٠١٢

ینا مز یند نێوخ ەل یوەڕکا ت یند نێوخ یەش خەن ەو

ت ێبەد ێ لمەرۆز ەب نا کەينايب ۆ ب یديو س .

ەب ت ێرکب ەک تا کەد راينش ێپ ەکەوەنيڵۆ کێل ۆ ب ەوەيا کەتێنێھب یتش گ یرا گژۆمائ ەک ەوەناکاگند نێوخ ی تەڵوەد یيا گزەد رە سەب کرەئ

ب ی کەيەداڕ ا ت ەو ک ێزارمائ کەو ەناش خەن مەئ ینا نێھراکەب یتێنۆ چ

ەکەند نێوخ زرە

ت ێرکب وەڕکا ت .

وەل ت ێچب شێ پوەرەب ت ێرکب ا تەھ کێرەکيراد شەب وو مەھ یەوەئ ۆ ب یدروو ەب ەکات سۆمام ماوەدرەب ەک ەگنر گاوەئ ەياد ی فێکڕ ر ێژەل ەک یەيەوا م

ت ێبەھ ت ێرکەد ەک یناکەنووچەوەش ێپوەرەب رە سەل ی نتوەکوودەو .

ماوەدرەب ت ێبەد ەمەئ

ت ێرکب ت نێموکۆد ەب .

ەوەئ ۆ ب

ەک ت ێرکەداواد اوەئ ت ێوەکب ناو مەھ گ نچ ەکەندر کرێف ی ەو ن شۆخەن ەک یەنا سەک وەئ ۆ ب ا ھەورەھ ەڵوو جمەک ینا سەک ۆ ب تێرنێس خەڕب ند ناجنوگ

نرگبرەو ەکەندرکرێف ەل دووس نايلا ەل ەتخەس .

ی نتوەکگنچ ەوەکي نکەت ەل نتر گرەو یتەمرا ي ەب ەيەنامش ێکەب ەنوو برێفوەئ ت ێرکەد

ەل ەکەند نێوخ

ی تەفرەد اد يۆخ ەل شەمەئ ،تا کب ر تپ ادش ينێوش و تا ک کوودرەھ دوخا ي نەکەدرا ک یەناوەئ ۆ ب ەنوو من ۆ ب تا کەد دا يز ند نێوخ ەل نترگرەودوو س

ەيەھ ناياوا س یڵاد نم ینتا ھەوەگنەتەب ی سەخەرەم .

تادەد شەوەئ ی تەفرەد ا ھەورەھ ەمەئ

یکەيەوێ ش ەب اد ناکەندرکرێف یەڵەمۆ ک ناو ێن ەل یرا کايج ەک

ش يوەئ تێرد ب ما جنەئ رت شاب

ادناکەيناوەرا ش یروون س یەوەرەد ەل یرا کيراھ یەگ ێڕ ەل .

تا کەد راينش ێپ ەکەوەنيڵۆ کێل

نامشێک ەب یکێندرکرێف ینادێپوەرب ۆب تێرنێرزەمباد رەنێون یکەيەتسەد ەک .

ی يەنيچنب یند نێوخ ەل مەود ینا مز کەو یديو س ینا مز ەک یەنا سەک وەئ یەوەئ ۆ ب

نڵاا سەروەگ

وەئ ا تەھ نەک ب ناراکد نێوخ یزرەق یاواد ەک تا کەن تس يوێپ ننێو خەد اد یديو س ەک ن يەکەد راينش ێپ اوەئ ،ت ێنێوخب ی يەنيچنب یرا قائ رە سەل یديو س ڤۆر م یەتا ک

ت ێوەکەن یراکد نێوخ یزرەق یفا م اد مەکەي یڵا س وود ەل مەود ینا مز کەو .

ەراينش ێپ مەب

نش ێپ ەييرا کناڕۆگ ەک تێرنێگنە سەدڵەھ او

یراي سرپرەب رە سەل نا ييرەگيراک ناکەوارکراي

تێبەن اديناوەراش و تەڵوەد ناوێن ەل ەکەنووچێت .

یەوەئ ۆ ب ت ێب رە سەل ی نتوەکوودەو ەکەوا م یندرکيرادروون س ەک ەگنر گ ەوەئ

ت ێب رە سەل ی نيناوڕێت ەوەکيز ن ەل نا ييرەگيراک .

ن توەکوودەو ەک ەگنر گ تەبەيا ت ەب ەوەئ

نا کەماجنەئرەد رە سەل

نا ينووبرێف یتخە س یەناوەئ رە س ۆ ب ەوا م یندرکيرايدروون س ی

ت ێرکب نراوەد نێوخەن دوخا ي ەترو ک نايند نێوخ یەنيش ێپ ،ەيەھ .

ن توەکوودەو ەک ەش يشاب او یر تناوارف ی کەيەگناوڕ ەل ت ێرکب ەوا م یندرکيرايدروون س ینا کەماجنەئرەد رە سەل

Soo koobid (

Somaliska

)

Dawaladdu waxay u xilsaartay baare khaas ah oo soo baaraya sidee bay qaxootiga cusub ee wadankan soo gala, intooda ugu badanni ay afka iswidhishka sida ugu dhakhsaha badan u baran karaan, haddii xeerarka jira wax laga bedelo iyo wakhtiga loo qoondeynayo in ay qaataan waxbarashada afka iswidhishka ee shisheeyaha loogu taloglay (sfi).

Raadraaca iyo tilmaamaha la siiyay baaritaanka dadka soo samaynaya waxay ku jiraan lifaaqa la socda mashruuca soo jeedinta ah iyo weliba bogga internetka

1

. Soo jeedinta baarintaanka waxay ujeedaddiisu noqonaysaa tayayn lagu samaynayo waxbarashada, si ay ugu socon lahayd si wax ku ool ah, loona abuuri lahaa xaalad wanaagsan oo uu shisheeyaha ah dhaxalsiisa inay isdhexgeli taam ah la yeeshaan bulshada, islamarkaasna ay sida ugu dhakhsaha badanna uu qeyb uga noqon lahaa suuqa shaqada. Baaritaanku waxay soo jeediyeen in wakhti xadidaad la sameeyo, taasi oo micnaheedu noqonayo in qofka cusub ee qaxootiga ahi uu dhigto afka iswidhishka ee sfi, inta ka horeysa ugu dambeyn hal sano, marka laga soo bilaabo maalinta ugu horeysa ee la diiwaangeliyay. Isku dar wakhtiga loo ogol yahay waxbarashadu waa in aanu ka badnaan laba sanno. Sida waxbarashooyinka kale ee dadka waaweyn ee caadiga ah, waxaa suurtogal ah in la samayn karo kala joojoojin inta lagu guda jiro wakhtiga waxbarashada. Xaqa uu qofku u leeyahay in uu dhigto waxbarashada afka iswidhishka ee loogu talogalay shisheeyaha, waxaa la soo jeedinayaa in gebi ahaaba aanu tirtir maayo, marka ay ka soo wareegto mudo afar sannadood ahi, wakhtigii ugu horeeyay ee laga diiwaangeliyay degmo. Inta lagu jiro wakhtiga waxbarashada, qofku isaga ayaa go,aanka iska leh, hadba sida uu ugu dhakhsanayo waxbarashadiisa iyo dhererka wakhtiga kala joojoojinta waxbarasho, shardi waxa uun ah, inay waafaqsan tahay xilli sannaddeedka loo qoondeeyay waxbarashada.

1 http://www.sou.gov.se/sfi/

Xadidaadda wakhtigu waxay u qaabaysan tahay nidaamka cusub ee loogu talogalay dejinta qaxootiyada cusub qaarkood. Ujeedada qorshahan cusub waxaa uu yahay in sida ugu dhakhsaha badan ee suurtogal ah uu qofka wadanka ku cusubbi uu ugu gudbo xaalad uu ku dammaanad qaadanayo in uu isagu masaariiftiisa, islamarkaasna lagu xoojinaanayo inuu si firfircoon uu uga qeyb qaato suuqa shaqada iyo hawlaha kale ee dhinacyada nolosha bulshada, taasi oo ka turjumaysa raadraacii iyo tusaalooyinkii loo jeexay baaritaankan. Kuma filna oo keli ah in waxbarashada lagu sameeyo wakhti xadiddaad oo keli ah, si loo hanto horumar iyo aasaas adag oo afka iswidhishka laga gaaro. Waxaa kale oo jira waxyaabo kale oo loo baahan yahay, si ay habsami ugu shaqeysto xadiddaada wakhtiga waxbarashadu, sida ku cad raadraaca iyo tilmaamaha la siiyay baaritaanka. Sidaas awgeed, soo jeedinta xadiddaada wakhtiga, waa in loo arkaa inay qeyb ka tahay isbedel, kaasi oo u baahan in waxyaabo kale lagu sameeyo iyana isbedel. Ugu horeyn waxaa loo baahan yahay in waxbarashada laga dhigo mid la bedbedeli karo, oo ku salaysan qof kasta heerkiisa waxbarasho, intii suurtogal ah. U gudubka tacliinta caadiga ah iyo sidoo kale dadaallada dheeraadka ah ee lagu fidiyo waxqabad dhinaca siyaasadda suuqa shaqada, waa in ay u hirgalaan hab debecsan. Dadka aan waxna qorin, waxna akhriyin iyo dadka heerka waxbarashadoodu aadka u hooseyso, waxay u baahan yihiin waxbarashooyin khaas ah oo la xiriirra suuqa shaqada.

Laga bilaabo 1 luuliyo 2012 iyo wixii ka dambeeyaba waa khasab in qof kasta loo sameeyo qorshe waxbarasho oo u khaas ah isaga, lana xiriirra luqadda afka iswidhishka ee shisheeyaha loogu talogalay. Baaritaanku waxaa uu soo jeedinayaa in Hay’adda Waxbarashada loo xilsaaro inay ka soo talobixiso guud ahaan, sida ugu habboon ee qorshahaas loo isticmaali karo u adeegsiga waxbarasho, intii suurogal ah, waxbarasho qof kasta gaarkiisu ugu habboon. Si ka qeybgale kastaa uu ugu guuleysan karo heerka ugu sareeya ee u suurtogalka ah wakhtiga cayiman ee loo qoondeeyay, waxaa muhiim ah in macalinku uu si dhab ah kuurgal ugu sameeyo guulaha la hantiyay. Kuwaasi oo si taxane ah loo diiwaangeliyo. Si waxbarashadu ay u noqoto mid loo siman yahay, waxaa loo baahan yahay in tixgelin loo sameeyo dadka naafada ah iyo dadka uu fahamku ku adag yahay, si ay uga faa’iideystaan waxbarashadu, iyada oo ay jiraan sababbo caafimaad darro awgeed.

Farsamada casriga ahi, waxay sahlaysaa in waxbarashadu ay noqoto mid la bedbedeli karo, islamarkaasna loo siman yahay,

marka laga fiiriyo dhinaca wakhtiga wax la baranayo iyo meesha wax lagu baranayaba, taasi waxay kor u qaadaysa suurtogalka ah in laga qeybgeli karo waxbarasho, iyada oo lagu jiro fasaxa waalidiinta ee dhalmada iyo haddii uu qofku helo shaqoba. Waxaa kale oo iyana jiri karta kala habeynta kooxaha waxbarashada, haddii la hagaajiyo wada shaqeynta degmooyinka ka dhexeysa. Baaritaanku waxaa uu soo jeedinayaa in la sameeyo ergo kala habeeyo waxbarashadaas la bedbedeli karo.

Si aanay dadka doonaya inay sii wataan waxbarashada luqadda iswidhishka ee ah ee loo qaato luqad labaad ahaan, kuna jira waxbarashada aasaasiga ah ee dadka waaweyn ugu baahan inay dalbadaan gunnada waxbarasho, inta ay ku dhex jiraan heerka waxbarasho ee aasaasiga ah ee af iswidhishka, waxaanu soo jeedinaynaa in waxbarashada afka iswidhishka ee luqadda labaad, labada sannadood ee ugu horeeya in aanay noqon mid lagu qaatan karo gunnada waxbarasho. Waxaanu ku talinaynaa soo jeedintan iyo wax ka bedellada kale ee la xiriirra, aanay wax saamayn masuuliyadda kharashka ee u dhexeysa qaranka iyo daegmooyinka.

Waxaa muhiim ah in xadiddaada wakhtiga, lagu sameeyo daba gal natiijooyinka ka soo ifbaxa, oo si qoto dheer looga baaraandego. Waxaa si gaar ah muhiimad u leh in lala socdo saameynta ay ku yeelanayso xadiddaada wakhtigu dadka, sababbo dhinaca fahamada awgeed dhibaatooyin ka haystaan, ama heerkooda waxbarasho uu aad u hooseeyo, amaba ah dad aan waxna qorin, waxna akhriyin. Saameynta xadiddaadda wakhtigu ay ku yeelanayso isdhexgalka iyo sinaanta dhinacooda iyana waa in lala socdaa.

Ugu dambeys waa in xitaa saamaynta dhinca dhaqaalaha iyo saameynta kale ee ay ku leedahay qaranka, degmada iyo qofka shaqsiga ahba waa in lala socdaa.

บทสรุป (Thailändska)

รัฐบาลได้แต่งตั้งผู้ตรวจสอบพิเศษในการตรวจสอบหาวิธีการเพื่อคนต่างด้าวที่ย้ ายมาใหม่ให้มีความสามารถในการเรียนรู้ภาษาสวีเดนได้เร็วเพิ่มจํานวนมากขึ้นโดย จะมีการปรับเปลี่ยนกฏการกําหนดเวลาการเรียนภาษาสวีเดนสําหรับคนต่างด้าว

( sfi)

หนังสือคําสั่งในการตรวจสอบได้แนบมากับบทสรุปฉบับนี ้และมีที่เว็บไซต์

1

ด้วย

ข้อเสนอของการตรวจสอบนี ้มีวัตถุประสงค์คือ เพื่อเพิ่มประสิทธิภาพของการศึกษาเพื่อที่จะสร้างคุณสมบัติที่เป็นประโยชน์ขั้นพื ้นฐ านสําหรับคนต่างด้าวในการเข้าเป็นส่วนหนึ่งของสังคมและสามารถเข้าสู่ในตลาดแร งงานได้เร็วขึ้น

จากการตรวจสอบมีข้อสรุปว่าให้มีการกําหนดเวลาเรียน คือ คนต่างด้าวที่ย้ายมาใหม่จะต้องเริ่มเรียน sfi โดยไม่เกินหนึ่งปีหลังจากวันแรกที่มีการลงทะเบียนใน สํามะโนประชากร ซึ่งในกฏข้อเดียวกันนี ้จะมีระยะเวลาในการเรียนรวมทั้งหมดไม่เกินสองปี และหากมีการหยุดพักการเรียนในระหว่างที่เรียนให้ใช้กฏเกณฑ์เดียวกันกับระบบกา รศึกษาผู้ใหญ่อื่นๆ และได้เสนอว่าสิทธิ์ในการเข้าเรียนภาษาสวีเดนสําหรับคนต่างด้าวจะหมดลงหลังจา กสี่ปี โดยนับจากวันแรกที่มีการลงทะเบียน

1http://www.sou.gov.se/sfi/

สํามะโนประชากรที่เทศบาล โดยในระหว่างที่เรียนสามารถกําหนดว่าจะเรียนเร็วหรือช้าและระยะเวลาที่จะหยุดพั กการเรียนด้วยตัวเองได้ภายในเวลาเรียนทั้งหมดสี่ปี

การกําหนดเวลาเรียนนี ้มีรูปแบบมาจากการปฏิรูปแบบใหม่สําหรับคนต่างด้าวบ างคนที่เพิ่งย้ายมา วัตถุประสงค์ของการปฏิรูปนี ้คือการให้คนต่างด้าวที่ย้ายมาใหม่มีคุณบัติสามารถปร ะกอบอาชีพคํ ้าจุนตัวเองได้และเสริมสร้างการเข้ามีส่วนร่วมด้านการงานและสังคมม ากขึ้นโดยเร็วที่สุดเท่าที่จะเป็นไปได้ซึ่งสอดคล้องกับคําสั่งของการตรวจสอบ การที่จะทําให้ผู้ที่เรียนภาษาสวีเดนขั้นพื ้นฐานได้เร็วเพิ่มจํานวนมากขึ้นนั้นการกําหน ดเวลาเรียนอย่างเดียวไม่อาจเพียงพอ หากแต่จะต้องมีดําเนินการในหลายๆเรื่องด้วยกันเพื่อให้การกําหนดเวลาเรียนนั้นบร รลุผลตามจุดประสงค์ของคําสั่ง การกําหนดเวลาเรียนตามที่เสนอมานั้นควรที่จะมองว่าเป็นเพียงส่วนหนึ่งในการปฏิรู ปเท่านั้นซึ่งจะต้องมีการปฏิรูปในส่วนอื่นๆด้วย โดยเฉพาะอย่างยิ่งการสอนจะต้องยืดหยุ่นและปรับเปลี่ยนให้เหมาะสมกับแต่ละบุค คลให้มากขึ้น โดยการดําเนินการสําหรับเรียนต่อในระบบการศึกษาภาคปกติหรือหลักสูตรที่เสนอจ ากนโยบายด้านแรงงานจะต้องเป็นไปอย่างสะดวกราบรื่น สําหรับบุคคลที่ไม่รู้หนังสือและบุคคลที่มีความรู้พี ้นฐานน้อยจะต้องมีการอบรมวิชาชี พสําหรับผู้ว่างงานแบบพิเศษ

การบังคับใช้แผนการเรียนเป็นรายบุคคลสําหรับการเรียนภาษาสวีเดนสําหรับคน ต่างด้าวจะเริ่มตั้งแต่วันที่ 1 มิถุนายน พ.ศ.2555 เป็นต้นไป และจากการตรวจสอบนี ้มีข้อเสนอแนะให้

Skolverket

มีหน้าที่ในการให้คําปรึกษาโดยทั่วไปสําหรับวิธีที่จะนําแผนงานต่างๆมาใช้เป็นเครื่อ งมือในการสอนเป็นรายบุคคลมากชึ้น นอกจากนี ้ยังเป็นเรื่องสําคัญสําหรับครูที่จะติดตามความคืบหน้าของการเรียนเพื่อให้ นักเรียนทุกคนสามารถประสบผลด้านการเรียนที่ดีที่สุดเท่าที่เป็นไปได้โดยจะต้องมีก

ความยืดหยุ่นของการเรียนการสอนที่อาศัยความช่วยเหลือทางด้านเทคนิคสามา รถทําให้มีการเข้าถึงการศึกษาได้มากขึ้นและทั้งในด้านเวลาและช่องทางซึ่งเป็นการเ พิ่มโอกาสในการศึกษา เช่น ผู้ที่ลาหยุดเพื่อเลี ้ยงดูบุตรหรือผู้ที่ทํางานก็สามารถเรียนได้ ทั้งนี ้ยังเป็นโอกาสที่จะแยกความแตกต่างระหว่างการสอนเป็นกลุ่มในทางที่ดีขึ้นโดย การทํางานร่วมกันระหว่างเขตเทศบาล จากการตรวจสอบมีข้อเสนอให้แต่งตั้งคณะตัวแทนเพื่อพัฒนาการเรียนการสอนที่ยืด หยุ่นดังกล่าว

จากการตรวจสอบนี ้มีข้อเสนอว่าผู้เรียนภาษาสวีเดนเป็นภาษาที่สองในระดับขั้น พื ้นฐานจะไม่มีสิทธิ์ในการยื่นขอเงินช่วยเหลือเพื่อการศึกษาขณะที่เรียนอยู่ในช่วงสอ งปีแรกเพื่อไม่ให้ผู้ที่เรียนต่อภาษาสวีเดนเป็นภาษาที่สองซึ่งอยู่ในระบบการศึกษาผู้ใ หญ่ขั้นพื ้นฐานยื่นขอเงินช่วยเหลือเพื่อการศึกษา ซึ่งข้อเสนอนี ้ประเมินว่าการเปลี่ยนแปลงของข้อเสนอต่างๆไม่มีผลกระทบต่อการรับ ผิดชอบเรื่องค่าใช้จ่ายหว่างรัฐบาลและเทศบาล สิ่งที่สําคัญคือ การตรวจสอบการกําหนดเวลาเรียนเพื่อที่จะศึกษาถึงผลลัพท์ต่างๆเพิ่มเติมได้และสิ่ง ที่สําคัญเป็นพิเศษคือ การตรวจสอบผลกระทบของการกําหนดเวลาเรียนต่อบุคคลที่มีปัญหาด้านการเรียน รู้ที่เกิดจากสาเหตุต่างๆหรือมีพื ้นฐานความรู้น้อยหรือเป็นบุคคลไม่รู้หนังสือ ผลกระทบของการกําหนดเวลาเรียนควรที่จะตรวจสอบตามหลักการบูรณการด้วยคว ามเสมอภาคและทัศนะคติที่เปิดกว้าง ในท้ายที่สุดแล้วยังจะต้องมีการตรวจสอบผลกระทบด้านเศรษฐกิจและผลกระทบด้า นอื่นๆที่มีต่อทั้งประเทศ เทศบาลและปัจเจกบุคคลด้วย

Författningsförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

dels att 22 kap. 16 och 17 §§ samt 28 kap. 12 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 22 kap. 14 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 kap.

14 a §

En person har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare under sammanlagt högst två år. Utbildningen får påbörjas senast inom ett år från den dag då personen första gången folkbokfördes i en kommun. Rätten att delta i utbildningen upphör helt fyra år efter den dag då personen första gången folkbokfördes i en kommun.

16 §

Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen.

Huvudmannen ska dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra när eleven deltagit i utbildningen under sammanlagt

två år eller efter fyra år från den dag eleven första gången folkbokfördes i en kommun.

Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.

Huvudmannen får även besluta att utbildningen på kursen ska upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–20 §§.

17 §

Den för vilken utbildningen har upphört enligt 16 § andra stycket eller som frivilligt avbrutit utbildningen ska på nytt beredas sådan utbildning om det finns särskilda skäl för det.

Den för vilken utbildningen har upphört enligt 16 § andra eller tredje stycket får på nytt beredas sådan utbildning om det finns särskilda skäl för det.

28 kap.

12 §

Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om

1. barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5 §,

2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,

3. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,

4. mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,

5. åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma,

6. placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket, 11 kap. 29 § andra stycket eller 19 kap. 19 § andra stycket,

7. behörighet eller mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 § eller mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever,

8. tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 8 § andra stycket,

9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket eller 22 §, till särskild utbildning för vuxna enligt

21 kap. 7 § tredje stycket eller till utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap. 15 §,

10. upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket, i särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9 § andra stycket eller i utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap. 16 § andra stycket,

10. upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket, i särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9 § andra stycket eller i utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap. 16 § andra eller tredje stycket,

11. att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje stycket, särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9 § tredje stycket eller utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap. 17 §,

12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 § tredje stycket, eller

13. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.

2. För en person som första gången folkbokförts i en kommun före den 1 juli 2012 men inte tidigare deltagit i svenskundervisning för invandrare upphör rätten att delta i utbildning i svenska för invandrare den 1 juli 2013. Om personen före den 1 juli 2012 har deltagit i svenskundervisning för invandrare upphör rätten att delta i utbildning i svenska för invandrare den 1 juli 2015.

1. Om uppdraget och arbetet med uppdraget

Under flera decennier har vi i Sverige varit medvetna om språkets betydelse för invandrares etablering och integration. Även om undervisningen varit utformad på olika sätt över åren har det ända sedan mitten av 1960-talet funnits möjligheter till avgiftsfri undervisning i svenska språket. Ambitionerna att ge dem som invandrat stöd för sin etablering och integration har alltså länge varit höga.

Erfarenheterna och kunskaperna under dessa år har emellertid visat att det inte alltid är så lätt att nå uppsatta mål. Trots höga ambitioner och många satsningar över åren på att utforma en utbildning som leder till att vuxna invandrare snabbt får en grund i svenska språket har resultatet hittills inte blivit tillräckligt bra. Under senare år har det kommit en lång rad rapporter som har visat på brister och problem. De flesta av dessa brister och problem har varit kända sedan länge.

Om de förslag vi lägger i denna utredning förverkligas, och om de bedömningar vi gör tas på allvar, kan en del av de höga ambitioner som finns för invandrares integration, infrias. Våra förslag och bedömningar visar att det handlar om en hel del mer än att sätta gränser för tiden för utbildningen. Det handlar också om förbättringar av utbildningen som ger möjligheter till snabb och flexibel inlärning.

1.1. Uppdraget

Enligt direktiven till utredningen om tidsbegränsning i svenskundervisning för invandrare (dir. 2009:09)

1

ska utredningen under-

söka hur fler nyanlända invandrare ska kunna lära sig svenska snabbare

1 Direktiv, bilaga 1.

genom att reglerna ändras för under hur lång tid det är möjligt att delta i svenskundervisning för invandrare (sfi). De förslag som tas fram ska syfta till att effektivisera utbildningen och skapa bättre förutsättningar för invandrare att kunna etablera sig snabbare på arbetsmarknaden och integrera sig i samhället. Uppdraget syftar alltså inte till att utreda om utan hur en tidsbegränsning ska utformas.

I uppdraget ingår att föreslå hur en tidsbegränsning av sfi ska utformas samt se närmare på konsekvenserna av en tidsbegränsning. Utredningen ska även bedöma hur en tidsbegränsning av sfi kan påverka utbildningens genomförande och om undantag behöver göras för personer med funktionsnedsättning och för personer med läs- och skrivsvårigheter.

Vidare ingår i uppdraget att se hur en tidsbegränsning kan påverka kursplanen i ämnet svenska som andraspråk inom grundläggande kommunal vuxenutbildning (komvux) samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). I uppdraget ingår också att se vilka de ekonomiska konsekvenserna av en tidsbegränsning blir för stat respektive kommun.

Sfi är en utbildning som är tänkt att stödja och underlätta invandrares integration i Sverige och förhindra utdragna etableringsperioder som riskerar att leda till långvarigt utanförskap. Därför är det, enligt direktiven, viktigt att tydliggöra utbildningens roll som en tidsbegränsad integrationspolitisk insats med sikte på att förbättra individens möjligheter att snabbare kunna etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. En snabbare etablering är alltså ett övergripande syfte med uppdraget.

Trots flera reformer över åren har genomströmningen i utbildningen och de studerandes resultat inte blivit bättre. Flera exempel ges på detta i direktiven. Den bild av situationen som tecknas där har stöd av kunskaper och erfarenheter som funnits sedan länge och som visar att sfi inte fungerar som man skulle önska. Det tar helt enkelt för lång tid att skaffa sig grundläggande kunskaper i det svenska språket.

1.2. Hur vi arbetat med uppdraget

Arbetet med utredningen påbörjades i februari 2010. Efter en tids arbete stod det klart för oss att ett förslag till tidsbegränsning inte kunde läggas utan att vi fick mer tid att närmare studera såväl konsekvenserna av en tidsbegränsning som vad som behövs för att

en tidsbegränsning ska fungera på ett så bra sätt som möjligt. Detta ledde till att vi fick förlängd tid för arbetet med tre månader.

2

En

tid som vi har använt för att närmare analysera vad som behövs och vad som måste beaktas vid en tidsbegränsning.

Mycket snart kunde vi konstatera att de rapporter och utvärderingar som gjorts under senare år inte var ett tillräckligt underlag för att utforma ett förslag till hur sfi skulle kunna tidsbegränsas. Befintlig dokumentation i form av utredningar, utvärderingar, forskning m.m., behövde kompletteras med kunskaper av annat slag. Kunskaper som måste inhämtas med hjälp av bland annat enkäter, statistik och studiebesök.

Under våren och sommaren 2010 gjorde vi därför ett 15-tal studiebesök i olika delar av landet. Ett viktigt syfte med studiebesöken var att få träffa både sfi-lärare och kursdeltagare och att få lära oss mer om själva undervisningssituationen. Eftersom en tidsbegränsning måste utformas så att den passar olika typer av kommuner, när det gäller det geografiska läget, befolkningssammansättningen, arbetsmarknadssituationen m.m., påverkade det vårt val av kommuner. Flera av de kommuner vi besökte hade bjudit in kollegor från andra kommuner i regionen till mötet med oss, vilket gav oss en ännu bredare bild av hur det ser ut i olika delar av landet. På så sätt har vi sammantaget kunnat föra en dialog med ett stort antal kommuner.

Studiebesöken har gett oss ett brett spektrum av erfarenheter. Intrycken har också förstärkts av att vi fått tillfälle att träffa många olika kategorier av personer under våra besök. Förutom sfi-lärare och studerande har vi träffat rektorer, studievägledare, utbildningsanordnare, arbetsförmedlare, flyktingsamordnare, socialsekreterare och många andra. Inte minst intressant har det varit att vi fått ta del av de studerandes synpunkter och erfarenheter. Det har gett oss insikter om att man inte på något enkelt sätt kan beskriva vad en person kan och vill uppnå med sina studier. Det är nödvändigt att föra en dialog som ger en bild av varje enskild persons behov och drivkrafter. Att en person är analfabet eller har en mycket kort utbildning behöver t.ex. inte betyda att personen inte har intresse för utbildning eller saknar höga ambitioner att nå långt med sina studier.

För att vidga våra vyer och ta del av andra länders erfarenheter och kunskaper när det gäller invandrares språkinlärning har vi också gjort studiebesök i Norge och Danmark. Med hjälp av de

2 Tilläggsdirektiv, bilaga 2.

svenska ambassaderna i EU-länderna har vi även genom en enkät skaffat oss kunskaper om hur motsvarigheten till sfi ser ut i andra europeiska länder. Vi har också skickat en enkät med frågor om tidsbegränsning till länsstyrelserna samt fått hjälp av Sveriges Kommuner och Landsting med en enkät till kommunerna om studieavbrott.

Utöver detta har vi haft kontakter och möten med flera myndigheter och organisationer: Skolverket, Skolinspektionen, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten m.fl. Vi har även haft ett möte med SIOS som är ett samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige. Kontakterna med Skolverket har varit av flera slag. Bland annat har vi varit i kontakt med Skolverket om det uppdrag som verket fått av regeringen att göra en översyn av kursplanerna för grundläggande vuxenutbildning och grundläggande vuxenutbildning för utvecklingsstörda. I detta uppdrag ska Skolverket bland annat utreda möjligheten att använda verksamhetspoäng som mått på studieomfattning inom sfi. I det arbetet har Skolverket i uppdrag att samråda med vår utredning.

Fyra experter och fyra sakkunniga har ingått i utredningen. Vi har haft sex möten med dessa experter och sakkunniga. Förutom att bidra med sina kunskaper på våra möten, har de på olika sätt bidragit med synpunkter och förslag under hela arbetsprocessen.

Vi har också utsett en referensgrupp med representanter för privata och offentliga organisationer. I denna referensgrupp har förutom ett urval av de kommuner vi gjort studiebesök i bland annat ingått företrädare för Svenskt Näringsliv, SACO, TCO, LO, Folkhälsoinstitutet, Försäkringskassan, Skolinspektionen, Lernia och Handisam. Vi har träffat referensgruppen två gånger och inhämtat deras kunskaper och synpunkter.

1.2.1. Några begrepp

Riksdagen beslutade i juni 2010 om den nya skollagen (2010:800) Denna lag trädde i kraft den 1 augusti 2010 men ska tillämpas på vuxenutbildningen från och med den 1 juli 2012. I denna lag byter skolformen sfi namn till utbildning i svenska för invandare och den nuvarande förkortningen, sfi, har inte först in i den nya lagen. Även förkortningarna särvux och komvux tas bort. I våra förslag utgår vi därför från begreppet utbildning i svenska för invandare. I övrig

text har vi dock tagit oss friheten att även fortsättningsvis använda oss av vedertagna förkortningar som t.ex. sfi, komvux och särvux.

I lagtexter talar man om elever, även om det handlar om vuxna personer. Vi har valt att kalla personer som deltar i utbildning i svenska för invandrare för deltagare eller studerande.

1.3. Hur vi lagt upp betänkandet

Efter detta inledande kapitel börjar vi med att i kapitel 2 presentera vårt förslag till hur utbildningen i svenska för invandrare ska tidsbegränsas och vilka våra utgångspunkter till detta förslag är.

I kapitel 3 tar vi upp ett antal olika faktorer som måste beaktas och åtgärdas för att en tidsbegränsning ska fungera både under den tid en person deltar i utbildningen och efter utbildningen. Tidsbegränsningens ekonomiska förutsättningar och vilka de ekonomiska konsekvenserna blir för stat, kommun och individ tas upp i kapitel 4.

En del av det bakgrundmaterial och underlag som varit av betydelse för utredningsarbetet och våra förslag och bedömningar redovisas i kapitel 5. Här finns bland annat en summering av våra studiebesök samt de enkäter vi skickat ut. I betänkandet finns också förslag till författningsändringar. Författningsförslagen är inte kommenterade i ett särskilt avsnitt. De kommenteras i stället i direkt anslutning till att vi presenterar våra förslag.

2. Förslag till tidsbegränsning – utgångspunkter och utformning

För alla nyanlända invandrare är språket av avgörande betydelse för möjligheterna att kunna få arbete och bli delaktig i det svenska samhället. Detta är något som har avspeglats i den svenska integrationspolitiken sedan decennier. Den första undervisningen i svenska för invandrare startade i form av en försöksverksamhet redan 1965. Även om många förändringar av undervisningen har skett sedan dess så har den grundläggande undervisningen i svenska för invandrare, det som i många år har kallats sfi, hela tiden varit en central del av integrationspolitiken.

I integrationspolitiken poängteras vikten av åtgärder under den första tiden i Sverige och att det är särskilt viktigt att erbjuda nyanlända invandrare utbildning i svenska så snart som möjligt. Utgångspunkten är att ge alla nyanlända en bra start i Sverige, vilket innebär att man både ska erbjudas och ta del av språkundervisning så tidigt som möjligt, oavsett på vilken grund man fått sitt uppehållstillstånd.

Sedan många år har det funnits särskilda stöd och åtgärder riktade till dem som fått stanna av flyktingskäl och vissa nära anhöriga till dessa. När det gäller den gruppen, den s.k. flyktinggruppen, genomfördes en ny reform den 1 december 2010. Denna reform kallas etableringsreformen och den syftar till att underlätta och påskynda nyanlända flyktingars etablering i arbets- och samhällslivet. (Mer om etableringsreformen, se kap. 5).

Vi har av flera skäl valt att utgå från etableringsreformen vid utformandet av vårt förslag till tidsbegränsning av sfi, trots att målgruppen för sfi är betydligt större än den som omfattas av etableringsreformen. Det huvudsakliga skälet är att sfi ingår som en del i den etableringsplan som den nyanlända har rätt att få, enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Vi menar att det är viktigt att inte konstruera ytterligare ett system

som komplicerar intentionerna med den nya etableringsreformen och som dessutom skulle kunna medföra ett administrativt merarbete. De ambitioner om att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbetsliv och samhällsliv, som kommer till uttryck i den proposition som ligger till grund för etableringsreformen (prop. 2009/10:60), bedömer vi dessutom ligga väl i linje med vad som gäller för samtliga sfi-deltagare.

Integrationspolitiken är på flera sätt viktig för Sveriges utveckling. Den pågående globaliseringen ökar ständigt samarbetet över gränserna och kontaktytor med omvärlden är av stor betydelse, inte minst ur ett tillväxtperspektiv. Språkutbildning handlar alltså inte enbart om att ge utbildningsmöjligheter för den som behöver kunna svenska för att integrera sig i det svenska samhället och hitta vägar till sin egen försörjning, utan kan också ses som en långsiktig satsning för att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. För att kunna ta tillvara potentialen i den arbetskraft som kommer med invandringen är det viktigt att så många som möjligt så snabbt som möjligt lär sig svenska.

Till skillnad från vad som gäller i flera andra europeiska länder är språkkunskaper inte kopplade till invandringsreglerna i Sverige. I Sverige har vi exempelvis inga bestämmelser som säger att man måste klara av ett språktest för att få medborgarskap eller uppehållstillstånd, vilket är fallet i ett antal europeiska länder. I dessa länder skapas tydliga incitament för nyanlända invandrare att lära sig det nya språket så snabbt som möjligt. Eftersom reglerna för uppehållstillstånd och medborgarskap ser annorlunda ut i Sverige måste vår utgångspunkt för en tidsbegränsning vara av ett annat slag.

Sfi, eller utbildning i svenska för invandrare som det kallas i den nya skollagen, är en egen skolform som kännetecknas av speciella förutsättningar. Jämfört med andra utbildningar utgör kursdeltagarna en mycket heterogen grupp när det gäller såväl utbildningsbakgrund, inlärningsförutsättningar som kulturella referensramar. Vid första anblicken kan det se ut som om de speciella förutsättningar som gäller för sfi inte skulle kunna medge någon tidsbegränsning över huvud taget. Vår slutsats är emellertid att fördelarna med en tidsbegränsning överväger.

Under arbetets gång har vi blivit övertygade om att en tidsbegränsning kan skapa incitament för en effektivare utbildning och bidra till en ökad genomströmning. Detta kräver emellertid flera förändringar både av sfi och inom områden som ligger utanför sfi, t.ex. inom den övriga vuxenutbildningen och inom Arbetsförmed-

lingens verksamhetsområde. Vidare behöver undervisningen göras mer flexibel så att det i högre grad går att kombinera sfi med t.ex. förvärvsarbete och föräldraledighet. Undervisningen måste dessutom i högre grad anpassas för personer med funktionsnedsättning och även för analfabeter. En tidsbegränsning ställer också krav på en fungerande samverkan mellan olika aktörer. Mer om vad som krävs för att en tidsbegränsning ska fungera tar vi upp i kap. 3.

Om förslagen

Som tidigare sagts är utredningens uppdrag inte att föreslå om utan hur rätten till sfi kan tidsbegränsas. I detta kapitel presenterar vi våra förslag till utformning av en tidsbegränsning. I korthet innebär förslagen att det införs en tidsbegränsning, både för rätten att påbörja utbildningen och för hur länge en person ska ha rätt att delta. Vi har kommit fram till att samma tidsbegränsning ska gälla för alla som har rätt att delta i utbildningen. Det innebär att tidsbegränsningen föreslås vara densamma oavsett på vilka grunder en person fått uppehållstillstånd och bosatt sig i Sverige och oavsett personens livssituation och utbildningsbakgrund. Detta innebär att undervisningen måste anpassas till såväl familjesituation som arbetsförhållanden. Man måste även beakta att vissa deltagare kan vara påverkade av olika former av migrationsrelaterad ohälsa.

Eftersom utbildningen i svenska för invandrare är tänkt som ett första steg in i det svenska språket och det svenska samhället är det självklart att det steget ska tas så snart som möjligt. Utformningen av vårt förslag till tidsbegränsning innebär därför att man ska påbörja sfi senast ett år efter att man har blivit folkbokförd första gången. När det gäller den tid man får ha till förfogande att läsa sfi har vår utgångspunkt varit att hitta en tidsgräns som kan vara rimlig för att flertalet nyanlända invandrare ska kunna förvärva grundläggande svenskkunskaper. Vi har funnit att två år är en rimlig tid. Denna tidsgräns stämmer även med de tidsgränser som finns i bestämmelserna för etableringsreformen.

För att få en ökad genomströmning i utbildningen måste avbrotten minska. Vi anser emellertid att avbrott bör kunna göras, men endast i begränsad omfattning. Även här utgår vi, bland annat av praktiska och administrativa skäl, från hur etableringsreformen är utformad. De som omfattas av etableringsreformen kan göra avbrott på maxi-

malt ett år. Vi menar att det är en bra utgångspunkt för i vilken omfattning man ska kunna göra avbrott.

Till skillnad från vad som gäller för etableringsreformen ser vi däremot inget behov av att skälen till avbrott behöver vara av visst slag för att godkännas. Men vi anser att lärare måste få veta och hållas väl informerade om de frivilliga avbrott som kursdeltagarna gör. Med bättre kunskaper om längden på och skälen till avbrotten kan lärare på flera sätt medverka till att kursdeltagaren inte förlorar sina möjligheter att nå de fastlagda målen för sina studier. Vi lägger även förslag som syftar till att göra undervisningen mer flexibel. Dessa förslag kommer sannolikt också att öka möjligheterna att upprätthålla och utveckla förvärvade kunskaper under ett uppehåll.

Sammantaget innebär vårt förslag till tidsbegränsning att en nyanländ invandrare måste börja läsa sfi inom ett år från den dag han eller hon första gången folkbokfördes i en kommun, att den sammanlagda utbildningstiden inte får överstiga två år och att det ska finnas utrymme för att göra uppehåll under utbildningstiden. Rätten att delta i utbildningen föreslås dock upphöra helt fyra år efter den dag då personen första gången folkbokfördes i en kommun. Det betyder att det kan gå maximalt fyra år från första folkbokföringsdatum till dess att tiden för sfi är förbrukad. Den som påbörjar sfi tidigare än ett år och som når uppsatta utbildningsmål på kortare tid än två år, kan med vårt förslag få möjlighet till lite längre uppehåll än ett år så länge som man håller sig inom den fastslagna fyraårsperioden.

2.1. Utbildningen påbörjas inom ett år

Förslag:

  • Utbildning i svenska för invandrare får påbörjas senast inom ett år från det att en person första gången folkbokfördes i en kommun.

Enligt skollagen (2010:800) ska utbildningen i svenska för invandrare finnas att tillgå så snart som möjligt efter det att rätten inträtt. Om det inte finns särskilda skäl, ska utbildningen kunna påbörjas inom tre månader. För dem som omfattas av etableringslagen ingår sfi som en central del i etableringsinsatserna. Enligt förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa

nyanlända invandrare ska Arbetsförmedlingen upprätta en etableringsplan för den nyanlände inom två månader.

Etableringsplanen ska med andra ord upprättas så tidigt som möjligt. Om det finns särskilda skäl får etableringsplanen upprättas senare, men senast inom ett år efter det att den nyanlände första gången folkbokfördes i en kommun. I samband med införandet av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare infördes en ny bestämmelse i skollagen som säger att varje kommun aktivt ska verka för att en nyanländ invandrare som omfattas av etableringslagen kan påbörja undervisningen en månad från det att den nyanlände anmält sig till en sfi-kurs hos kommunen. Här understryks således att både språkinlärningen och övriga etableringsinsatser bör påbörjas i ett tidigt skede för denna målgrupp. Det finns även en bortre gräns för när en etableringsplan senast kan upprättas.

En förutsättning för att en nyanländ invandrare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden är att han eller hon förvärvar nödvändiga språkkunskaper. Att som invandrare lära sig ett nytt språk måste därför anses vara en etableringsinsats, oavsett om man omfattas av etableringslagen eller inte. Utbildning i svenska för invandrare bör alltså påbörjas i ett tidigt skede oavsett på vilka grunder man har beviljats uppehållstillstånd. Det bör med andra ord finnas en gräns för under hur lång tid det ska vara möjligt att skjuta upp starten för sin utbildning.

De flesta kommunföreträdare som vi har träffat delar denna uppfattning och det är också något som vi fått stöd för i vår enkät till länsstyrelserna. Flera personer har påpekat att den som varit länge i Sverige bör bli erbjuden undervisning inom den ordinarie vuxenutbildningen i stället för sfi. Många har också ansett att studieförbunden skulle kunna få en tydligare roll för dem som efter ett antal år i Sverige vill förbättra sina svenskkunskaper. Det verkar således finnas en allmän uppfattning om att det inte är rimligt att man ska kunna få avgiftsfri sfi om man redan har vistats i Sverige under flera år. Vi har vid våra studiebesök sett exempel på äldre personer som återkommit till sfi efter 20–30 års yrkesarbete, vilket reser frågan om vem utbildningen egentligen ska rikta sig till. Det finns således mycket som talar för att det bör finnas en bortre gräns för under hur lång tid man ska kunna vänta med att påbörja utbildningen.

Ett år är en rimlig tidsgräns för starten på utbildningen

Statistik från Skolverket visar att de allra flesta deltagare som påbörjat sfi har gjort det inom ett år från det att de första gången folkbokfördes i en kommun. I genomsnitt hade 86 procent av männen och 81 procent av kvinnorna som påbörjat sfi under perioden 2000–2009 gjort det inom ett år från första folkbokföringsdatum.

Tabell 2.1 Andel deltagare som påbörjat sfi åren 2000-2009

1

Andel män resp. kvinnor som påbörjat sfi inom ett år från det att de folkbokfördes första gången i en kommun

År

Andel män Andel kvinnor

2000

88 %

82 %

2001

84 %

75 %

2002

86 %

79 %

2003

85 %

80 %

2004

85% 81 %

2005

87 %

82 %

2006

91 %

85 %

2007

88 %

82 %

2008

83 %

81%

20092

80 %

83 %

Totalt

86 % 81 %

Källa: Statens skolverk.

Såväl statistik på området som vår ambition att tydliggöra att sfi är en etableringsinsats talar för att ett år är en rimlig tidsgräns för hur lång tid det ska vara möjligt att skjuta upp starten, räknat från första folkbokföringsdagen. Detta är också väl förenligt med bestämmelsen i 22 kap 11 § skollagen (2010:800), som säger att utbildningen ska finnas tillgänglig så snart som möjligt. Förslaget är också i överensstämmelse med det övergripande målet för sfi, nämligen att bidra till att stärka individens ställning i arbets- och samhällslivet. Detta är också vad utredningens förslag enligt direktiven ska syfta till, nämligen gynnsammare förutsättningar för en snabbare etablering på arbetsmarknaden.

1

År 2009 ingår endast studerande som påbörjade sin utbildning under första halvåret, dvs. senast juni 2006. 2 Endast studerande med uppgift om första folkbokföringsdagen.

Det faktum att en person av olika anledningar kan ha missat eller avstått från ett erbjudandet om att läsa svenska inom sfi behöver inte innebära att möjligheterna att lära sig svenska har gått förlorade. Det är möjligt att lära sig svenska både inom vuxenutbildningen och genom studieförbund. En person som är intresserad av att lära sig svenska efter att det första året har förflutit har således möjligheter att göra det på andra sätt.

Det är ytterst angeläget att en kommun inte erbjuder sfi när en persons rätt att antas till utbildningen har upphört. Annars skulle en tidsbegränsning av sfi bli helt verkningslös. Som tidigare nämnts finns det olika alternativ för en person som inte har kunnat påbörja utbildningen inom ett år. En kommun kan också upphandla utbildningar som på olika sätt ger kunskaper i svenska språket.

Vi har även fört diskussioner om hur man bör se på familjebildning och barnafödande i kombination med intentionerna att sfi bör påbörjas så tidigt som möjligt och senast inom ett år. Här går meningarna lite isär, men merparten anser att man inte bör kunna få skjuta upp utbildningen under ett flertal år för att sedan återkomma och göra anspråk på att få läsa sfi. Vi delar denna uppfattning. Att regelmässigt ge möjligheter att uppskjuta utbildningen för att kvinnor inte förväntas kunna delta på grund av föräldraledighet rimmar även illa med de ambitioner som finns på jämställdhetsområdet. Utgångspunkten bör i stället vara att båda föräldrarna på olika sätt delar på föräldraledigheten. Några undantag i detta avseende har inte heller gjorts inom det som gäller enligt etableringsreformen.

Utmaningen måste i stället ligga i att så långt som möjligt anpassa undervisningen så att det kan fungera att läsa sfi även under den period i livet när man bildar familj och har små barn. I och med att vårt förslag till tidsbegränsning även ger möjligheter till avbrott under en viss tid (se kap. 2) innebär inte heller en tidig kursstart att den som påbörjar utbildningen måste fullfölja den i ett svep utan avbrott. Det kommer att finnas möjligheter att göra avbrott under en viss tid, bland annat för att vara föräldraledig.

Man kan emellertid inte utesluta att en tidigare start inledningsvis kan komma att innebära att vissa kvinnor helt enkelt inte hinner påbörja utbildningen. Det finns därför anledning att vid uppföljningen av den föreslagna reformen särskilt följa utvecklingen för föräldralediga kvinnor. Detsamma gäller för personer som på grund av sjukdom inte hinner börja sfi inom ett år. (Mer om uppföljningen i kap. 4).

2.2. En sammanlagd utbildningstid på högst två år

Förslag:

  • En person har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare under sammanlagt högst två år.

Förutom att utbildningen bör starta så tidigt som möjligt bör även den tid som står till förfogande för att delta i utbildningen begränsas. Det finns anledning att anta att tydliga bestämmelser om både start- och slutpunkt skapar incitament hos nyanlända invandrare att i möjligaste mån försöka organisera sitt liv på ett sådant sätt att det blir möjligt att prioritera utbildningen under den tid som står till buds. En tidsbegränsad undervisning bör också kunna leda till ökad motivation hos deltagarna, eftersom det blir viktigt för dem att få ut så mycket som möjligt av undervisningen under den begränsade tiden.

För en utbildningsanordnare kan en tidsbegränsning vara bra på så sätt att den tydliggör hur den tillgängliga tiden bör disponeras på bästa sätt för att de uppsatta utbildningsmålen ska kunna nås. Det kan i sin tur leda till ökad effektivitet. Därutöver kan ökade krav från deltagarnas sida leda till kvalitetsförbättringar. En på förhand fastslagen undervisningsperiod kan på detta sätt skapa incitament för både deltagare och utbildningsanordnare att effektivisera undervisningen.

Ett problem som tagits upp under våra studiebesök är att vissa deltagare tenderar att bli kvar i utbildningen trots att de inte gör några framsteg. En del av dessa utgörs av deltagare som primärt läser sfi för att få sin försörjning. I en enkätundersökning som Statistiska centralbyrån (SCB) gjorde 2008 framkom att det vanligaste skälet till att studera på sfi var att lära sig svenska.

3

Åtta av tio deltagare

instämde helt i detta påstående. Sex av tio instämde helt med påståendet att man läser sfi för att lättare kunna få arbete. En av fyra instämde dock helt med att skälet var att få ersättning/försörjning.

En person som ansöker om försörjningsstöd är i regel hänvisad till att läsa svenska för att i ett senare skede kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Om individen inte själv är motiverad att lära sig svenska riskerar undervisningen att reduceras till ett måste för att få tillvaron att gå ihop rent ekonomiskt. En sådan inställning underminerar drivkrafterna för framsteg. Vi har även noterat att motiven att komma till undervisningen ibland kan vara mångbottnade.

3 SCB, Temablad 2009:1.

Skolan utvecklas ofta till en viktig social samlingspunkt där man dagligen umgås och utbyter tankar och erfarenheter. Enligt den ovan beskrivna enkätundersökningen ansåg cirka 40 procent att skälet till att man läste sfi var att få träffa vänner och få sociala kontakter.

I etniskt segregerade bostadsområden kan kontakten med skolan vara särskild betydelsefull, då den i vissa fall representerar den enda kontakten med det svenska samhället. Ibland väljer man från kommunens sida att förstärka den sociala dimensionen på skolan genom att förlägga olika typer av sociala aktiviteter i anslutning till undervisningen. Skolan i form av social mötesplats tenderar då att öka motivationen hos deltagarna att komma till skolan. En hög närvaro återspeglas dock inte alltid av motsvarande framsteg inom sfi-undervisningen. I de fall drivkrafterna att komma till skolan är mer av social natur finns risken att studieresultaten i stället nedprioriteras. En tidsbegränsning kan i dessa fall sannolikt leda till en effektivare utbildning.

När det gäller korttidsutbildade personer har vi övervägt att göra ett undantag från tidsbegränsningen, eftersom denna grupp i regel behöver längre utbildningstid än två år. Men vi har kommit fram till att inbegripa även denna grupp i vårt förslag till tidsbegränsning. Vi anser att det är viktigt att utbildningen inom det ordinarie utbildningssystemet tar vid på ett bra sätt efter avslutad sfi även för denna grupp, så att korttidsutbildade deltagare inte blir föremål för en i tiden utsträckt säråtgärd. På samma sätt har vi kommit fram till att även analfabeter som behöver läs- och skrivträning på sitt eget språk och som inte har någon tidigare utbildning bör inbegripas i denna undervisningstid. Mer om detta längre fram i detta kapitel. Mot denna bakgrund föreslår vi att det i skollagen (2010:800) införs en ny bestämmelse med innebörden att en person har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare under sammanlagt högst två år.

I och med att utbildningstiden på detta sätt begränsas är det viktigt att den utbildning som individen får inte understiger dagens riktvärde på 15 timmar i veckan. Utbildningen bör också bedrivas under hela året.

Hur ska då den sammanlagda utbildningstiden räknas? Man kan tänka sig att räkna tiden från den dag en person anmäler intresse av att delta i utbildningen eller från den dag som man blivit erbjuden att delta eller från den dag man påbörjar utbildningen. Kommunen har en skyldighet att erbjuda sfi så snart som möjligt och den enskilde har ett ansvar att utnyttja detta erbjudande utan onödigt dröjsmål. I

vissa fall kan den enskilde dock inte påverka när sfi-starten sker och i vissa fall kan det ta olika lång tid från det att man blivit erbjuden plats tills man de facto kan påbörja utbildningen. Vi menar att det blir mer rättvist att räkna tiden från det att utbildningen påbörjats. Vi föreslår därför att den sammanlagda utbildningstiden ska börja räknas från och med den tidpunkt då en deltagare som har rätt att läsa sfi för första gången påbörjade utbildningen.

Vi har också ställt oss frågan om en tidsgräns på två år i praktiken kan komma att förlänga sfi-tiden för vissa, eftersom många sfi-deltagare avslutar sfi med godkänt betyg på D-nivån på betydligt kortare tid. Men vi har inte kunna finna några skäl till att personer som är snabba med att lära sig svenska skulle bli mindre motiverade vid en tidsbegränsning. Även om den s.k. sfi-bonusen kanske skulle behöva ha en annan utformning för att fungera som incitament vid en tidsbegränsning av sfi, kan den säkert i sin nuvarande form medverka till att tiden inte förlängs för dem som i dag blir färdiga på kortare tid.

När tiden är förbrukad anser vi att kommunen inte längre ska kunna erbjuda fortsatt sfi, eftersom en tidsbegränsning då inte skulle få de önskade effekterna. För att kunna veta när tiden är förbrukad måste huvudmannen noga följa och dokumentera hur mycket undervisningstid som varje deltagare har förbrukat.

För dem som förbrukat sina två år utan att nå sina mål måste det finnas fortsatta möjligheter att studera svenska. Ett alternativ kan vara att fortsätta läsa svenska inom den kommunala vuxenutbildningen. Ett annat alternativ kan vara att ta del av yrkesinriktade kurser i Arbetsförmedlingens regi, där språkinlärning ingår som en del av utbildningen. Ett ökat utbud av varierande kurser skulle kunna hjälpa fler att få fotfäste på arbetsmarknaden. Det kan ge en större utdelning både för individ och samhälle jämfört med att vara kvar i sfi långa tider.

Som nämnts tidigare har en av våra utgångspunkter varit att harmoniera våra förslag med de tidsgränser som är fastställda för dem som omfattas av etableringsreformen. Utöver att det inte finns någon anledning att skapa omotiverade skillnader mellan olika gruppers rätt till samma utbildning skulle olikheter i detta avseende även riskera att upplevas som krångliga av skolhuvudmän och andra aktörer. Ambitionen för etableringsreformens målgrupp är att sfistarten ska ske inom en månad från det att man anmält sig till sfi och senast i anslutning till att etableringsplanen upprättas, dvs. i normalfallet inom två månader. Vårt förslag om att räkna tiden från första gången en deltagare påbörjade undervisningen torde stämma

ganska väl med den tidpunkt då etableringsplanen upprättas och påbörjas. Vi kan inte heller se att en person som omfattas av etableringsreformen och som hinner påbörja sfi innan etableringsplanen upprättas på något sätt skulle missgynnas av en tidsgräns på två år. Tvärtom bör det kunna vara till fördel för den personen eftersom utrymmet då blir större för andra, kompletterande aktiviteter i etableringsplanen.

2.2.1. Utbildningsmålen ska fastställas i en individuell studieplan

Det övergripande syftet med sfi är att ge invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Vad som anses vara grundläggande kunskaper framgår av kursplanen för sfi (SKOLFS 2009:2). Där finns även beskrivet vilka mål som den studerande ska ha uppnått efter varje avslutad kurs. Utbildningen består av tre olika studievägar, Sfi 1, Sfi 2 och Sfi 3, som riktar sig till personer med olika bakgrund, förutsättningar och mål. Sfi 1 utgörs av kurserna A och B, Sfi 2 av kurserna B och C samt Sfi 3 av kurserna C och D. De fyra kurserna tydliggör progressionen inom utbildningen. Sfi 1 vänder sig i första hand till personer med mycket kort studiebakgrund och Sfi 3 till dem som är vana att studera.

De olika studievägarna är ett sätt att strukturera undervisningen för att säkerställa att den undervisning som erbjuds överensstämmer med den studerandes utbildningsbakgrund och inlärningsförmåga. De som inte har fått möjligheter att lära sig läsa eller skriva får läs- och skrivträning parallellt med övrig undervisning. Två av kurserna finns i mer än en studieväg. Beroende på studieväg kan var och en av dessa två kurser, kurs B och C, vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs. Oavsett vilket, är målen för respektive kurs desamma, men kursen kan få olika utformning beroende på den studerandes studievana, utbildningsbakgrund och kunskaper i svenska vid kursstarten samt vald studieväg. Bedömningen av på vilken nivå en studerande ska börja sina studier ska utgå från en kartläggning av hans eller hennes kunskaper, förutsättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse för möjligheterna att nå målen. Trots att en studerande kan avsluta sfi efter respektive kurs eller studieväg är intentionen i dag att alla ska ges möjlighet att studera till och med kurs D.

Vi har sett enastående exempel på att sfi-deltagare som från början varit analfabeter och påbörjat sfi 1A har kunnat avsluta på D-nivå. Men de kommunala företrädare vi har mött har berättat att detta endast sker undantagsvis. Det är med andra ord ovanligt att en analfabet genomgår hela utbildningen från 1A till D. Detta framgår också till viss del av Skolverkets statistik som visar att endast åtta procent av dem som påbörjat kursen 1A år 2007 hade avslutat på Dnivå två år senare

4

.

I de fall man har lyckats har det i regel handlat om en tidsperiod på många år. Det är därför inte realistiskt att tro att alla ska kunna genomgå hela utbildningen från 1A till D inom två år. Däremot är det viktigt att varje deltagare kommer så långt som möjligt under denna period. Undervisningen måste därför bedrivas på ett sådant sätt att varje deltagare ges förutsättningar att komma så långt som möjligt under den tid som står till förfogande. I samband med den första kursstarten måste därför varje kursdeltagares utbildningsmål fastställas i en individuell studieplan. Ambitionen bör sedan vara att deltagaren ska nå dessa mål under den aktuella perioden.

För att sfi-deltagarna ska kunna komma så långt som möjligt under sin sfi-tid kommer det att krävas tätare uppföljningar från utbildningsanordnarens sida. En tidsbegränsning av sfi kan på så sätt bidra till att de deltagare som i dag läser svenska under längre perioder utan att göra framsteg fångas upp i ett tidigare skede. En tidigare identifiering av dessa personer ökar möjligheterna att erbjuda en undervisning som är mer anpassad till deras förutsättningar och behov. Tätare uppföljningar kan också tydliggöra behovet av att utveckla nya metoder för språkinlärning utifrån ett bredare integrationsperspektiv, för dem som inte bedöms kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. När en individuell studieplan ska tas fram måste bedömningen av vilka utbildningsmål deltagaren ska uppnå göras utifrån den tid deltagaren har till sitt förfogande. Mer om den individuella studieplanen och behovet av uppföljning tas upp i kap. 3.

4 Skolverkets statistik, Tabell 2A Kommentarer.

2.2.2. Utbildningen måste kombineras med förvärvsarbete på ett bättre sätt

Våra studiebesök har på ett tydligt sätt visat på den inbyggda målkonflikten mellan arbetslinjen och språklinjen. Vad menas egentligen med arbetslinjen? Vad syftar sfi till i ett integrationspolitiskt perspektiv? Hur mycket svenska ska man kunna efter avslutad sfi? Hur mycket svenska ska man kunna för att vara redo för arbetsmarknaden? En del, oftast sfi-lärare, menar att samtliga studerande bör ges möjligheter att nå upp till D-nivån medan andra, företrädesvis företrädare för socialtjänsten, flyktingsamordnare och rektorer, anser att man mycket väl kan vara redo för arbetsmarknaden vid avklarad C-nivå. Det finns även de som anser att man kan klara ett arbete vid uppnådd B-nivå, om man hittar rätt jobb. Från Arbetsförmedlingens sida anser man i vissa fall att den arbetssökande behöver mer svenskkunskaper och ibland att det räcker med t.ex. C-nivå för att kunna anses stå till arbetsmarknadens förfogande, sannolikt beroende på både konjunktursvängningar och efterfrågan på den lokala arbetsmarknaden.

Oavsett var man väljer att lägga ribban för ”tillräckliga” svenskkunskaper är en viktig fråga i samband med en tidsbegränsning hur man ska se på sfi i förhållande till arbete. Är det av godo eller ondo att avbryta sfi när man får ett arbete? Vissa sfi-ansvariga som vi pratat med har uttryckt en rädsla för att de krav som den s.k. arbetslinjen ställer på sfi-deltagarna, dvs. att man måste stå till arbetsmarknadens förfogande och ta de arbeten som erbjuds, riskerar att försämra möjligheterna att lära sig svenska. Andra anser att om de svenskkunskaper man hunnit förvärva under sin sfi-tid räcker för en anställning så är det tillräckligt.

Det är givetvis en utmaning att få sitt första jobb i ett nytt land där man inte har vare sig kontakter, referenser eller tidigare yrkeserfarenheter. Att å ena sidan inte ta de jobbchanser som dyker upp kan resultera i arbetslöshet och i förlängningen leda till ett permanent utanförskap. Att å andra sidan ta första bästa jobb som kanske inte ens är i en svenskspråkig miljö kan på sikt riskera att försämra möjligheterna att integreras i det svenska samhället. Vår slutsats är att det krävs en långsiktig och hållbar utveckling av språkfärdigheterna för att arbetslinjen verkligen ska fungera. Sfi utgör den viktiga basen för det livslånga lärandet av det nya språket och därutöver behövs kontinuerlig fortbildning i olika former.

Det faktum att man måste arbeta för att försörja sig om man står till arbetsmarknadens förfogande får inte innebära att man förlorar sin rätt att läsa sfi. Av det följer att undervisningen måste göras mer flexibel så att fler kan kombinera sfi med förvärvsarbete, så att valet inte behöver stå mellan att antingen läsa svenska eller arbeta. Man måste kunna göra både och.

I dag uttrycks omfattningen av sfi-utbildningen i timmar. Utbildningen ska i genomsnitt omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan, enligt 22 kap 6 § (skollagen 2010:800). Undervisningens omfattning får minskas om eleven begär det och huvudmannen finner att det är förenligt med utbildningens syfte. Timmar är ett mått som är omöjligt att förena med en flexibel undervisning eftersom det bygger på en traditionell klassrumsförlagd undervisning som inte medger t.ex. distansstudier.

En flexibel undervisning med möjligheter att studera på distans på de tidpunkter man själv väljer måste räknas på något annat lämpligt sätt. I dag finns verksamhetspoäng inom flera skolformer, bl.a. komvux. I oktober 2010 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att göra en översyn av kursplanerna för viss vuxenutbildning. I uppdraget ingår att utreda möjligheten att använda verksamhetspoäng som mått på studieomfattningen inom sfi. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 september 2011. Vår uppfattning är att en flexibel utbildning kräver att studieomfattningen beräknas i verksamhetspoäng och inte i timmar.

Förutom att det i större utsträckning och på bättre sätt måste gå att kombinera sfi-utbildningen med förvärvsarbete är det även viktigt att det efter avslutad sfi finns tydliga vägar för vidareutbildning, för att möjliggöra en kontinuerlig utveckling av språkfärdigheterna parallellt med förvärvsarbete.

2.2.3. Tidsbegränsning i förhållande till deltagare med behov av särskilt stöd

En annan fråga som diskuterats flitigt under utredningens gång är hur man ska se på tidsbegränsning i förhållande till studerande med särskilda behov. De flesta som vi har träffat under våra studiebesök har inledningsvis ansett att tiden bör förlängas för deltagare som av olika skäl har inlärningssvårigheter. Det kan t.ex. gälla flyktingar och andra skyddsbehövande som genomgått svåra upplevelser innan ankomsten till Sverige och som lider av s.k. posttraumatiskt stressyn-

drom eller personer som på grund av andra hälsoskäl eller olika former av funktionsnedsättning har svårt att tillgodogöra sig undervisningen. Samtidigt har diskussionerna ofta handlat om behovet av att i högre grad anpassa undervisningen till deltagarnas behov. Många anser att det finns en stor utvecklingspotential inom detta område.

Vår slutsats är att om man per automatik förlänger tiden i sfi för personer som av olika skäl har inlärningssvårigheter, utan att närmare reflektera över undervisningsmetodernas betydelse i sammanhanget, riskerar alltför låga ambitioner att cementeras. Utgångspunkten vid fastställande av en tidsbegränsning måste enligt vår mening vara både den studerandes inlärningsförmåga och de krav som man rimligen bör kunna ställa på en utbildningsanordnare. Vår uppfattning är därför att tidsbegränsningen även bör gälla för deltagare med behov av särskilt stöd.

I skollagen (2010:800) framgår att de studerande ska ha inflytande över hur deras utbildning ska utformas. I detta ligger även att undervisningen bör utformas efter deltagarnas förutsättningar. För att så många som möjligt ska kunna komma så långt som möjligt under sammanlagt två år är det därför viktigt att undervisningen anpassas till deltagarnas olika inlärningsförutsättningar. Som vi tidigare sagt finns det anledning att tro att incitamenten att utforma undervisningen på ett sådant sätt att målen nås ökar, om det från början står klart vilka mål som ska uppnås och när de ska ha uppnåtts. En tidsbegränsning torde därför inte per automatik försämra kvaliteten i undervisningen för deltagare som av olika skäl har behov av särskilt stöd, men det ställer tydliga krav på att undervisningen görs tillgänglig och anpassas utifrån vars och ens behov. Det måste även finnas rutiner för en kontinuerlig uppföljning av progressionen. Undervisningen måste helt enkelt kvalitetssäkras i detta sammanhang.

Som tidigare nämnts ställer en tidsbegränsning krav på att övergången från sfi till det ordinarie utbildningsväsendet fungerar på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. För personer som är i behov av särskilt stöd i undervisningen är det även viktigt att den fortsatta utbildningen utformas så att personen i fråga får det stöd som behövs för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Tidsbegränsning i förhållande till analfabeter

Gruppen analfabeter har under alla våra studiebesök kommit upp i diskussionerna. Många har understrukit att det behövs en speciell pedagogik och speciella undervisningsmetoder för denna grupp.

Alfabetiseringsundervisning bedrevs tidigare inom den grundläggande vuxenutbildningen, vilket innebar att en person parallellt med sfi-undervisningen kunde få läs- och skrivinlärning inom den grundläggande vuxenutbildning. I prop. 2005/06:148 ansåg regeringen att det innebar vissa pedagogiska och administrativa problem för de enskilda deltagarna att dessa båda utbildningar gavs i två olika skolformer. Inte minst det faktum att de två skolformerna i vissa fall var utlagda hos olika utbildningsanordnare på olika ställen i kommunen försvårade för deltagarna såväl schemamässigt som avståndsmässigt. Inom kommunerna förorsakade uppdelningen på två skolformer praktiska och administrativa problem. Regeringen föreslog därför i prop. 2005/06:148 att vuxna invandrare som saknade grundläggande läs- och skrivfärdigheter i fortsättningen skulle ha möjligheter att förvärva sådana färdigheter helt och hållet inom sfi. Så har sedan varit fallet alltsedan 2007.

Inom sfi-undervisningen ingår således läs- och skrivinlärning för personer utan tidigare utbildning samt för personer som har kort utbildning och som inte är funktionellt litterata, dvs. som inte kan läsa eller skriva en text av betydelse för det vardagliga livet. Syftet är att de ska få möjlighet att förvärva grundläggande läs- och skrivfärdigheter. Utbildningen vänder sig även till personer som är litterata men inte behärskar det latinska alfabetet. Läs- och skrivinlärningen knyts inte till någon av kurserna A–D, utan utgör en egen del, som kan läsas fristående eller kombineras med någon av kurserna. Det är alltså en process som kan pågå under hela sfi-tiden. Undervisningen får även ske på den studerandes modersmål eller annat språk och bör även då kunna ske parallellt med undervisningen i svenska.

Kommunerna är samtidigt skyldiga att erbjuda grundläggande vuxenutbildning till personer som saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan. Ett av de ämnen som ingår i den grundläggande vuxenutbildningen är svenska som andraspråk. Ämnet svenska som andraspråk syftar till att utveckla förmågan att tala, lyssna, läsa och skriva som medel för tänkande, lärande och kommunikation. Syftet är bland annat att ge varje individ tilltro till den egna språkförmågan för att stärka den personliga och kulturella identiteten och att utveckla förmågan att reflektera över likheter och skillnader

mellan egna kulturella erfarenheter och den svenska kulturen. Ämnet ska utveckla en allsidig kommunikativ förmåga utifrån den studerandes förutsättningar, behov och studiemål. Kunskaper i svenska är en förutsättning för studier i andra ämnen, för fortsatta studier och för att den studerande ska kunna fungera i vardags-, arbets- och samhällsliv. Språkutveckling sker inte bara inom ramen för utbildning utan även i arbete och under andra aktiviteter. Genom att reflektera över likheter och skillnader i språk kan den studerande utveckla både det egna språket och olika kommunikationsstrategier. Den första delen av utbildningen i ämnet svenska som andraspråk omfattar vid behov både alfabetisering på svenska eller på modersmålet och grundläggande läs- och skrivutveckling för analfabeter och kortutbildade vuxna. De studerande som har grundläggande färdigheter går vidare mot målen i den andra delen

5

.

Alfabetisering – på svenska eller på modersmålet – finns alltså alltjämt kvar inom den grundläggande vuxenutbildningen och ingår i ämnet svenska som andraspråk. Det finns därför inget som hindrar att en analfabet eller kortutbildad person som läst sfi i två år ska kunna fortsätta inom grundläggande vuxenutbildning på den nivå man då befinner sig och även vid behov få fortsatt läs- och skrivträning på svenska eller på modersmålet.

Från och med den 1 juli 2012 kommer det att vara obligatoriskt med individuella studieplaner inom utbildningen i svenska för invandrare. Inom den grundläggande vuxenutbildningen finns redan motsvarande krav. Det faktum att individuella studieplaner därmed kommer att finnas i båda skolformerna torde bidra till att skapa förutsättningar för en smidig övergång från utbildningen i svenska för invandrare till den övriga vuxenutbildningen.

Det som utmärker vuxna som inte har fått möjligheter att lära sig läsa och skriva tidigare i livet är att man är tacksam över att nu äntligen få denna möjlighet. Man är ofta motiverad och har hög närvaro och är ambitiös i sitt lärande. Det är många som under våra studiebesök gjort oss uppmärksamma på att den sfi-bonus

6

som

infördes den 1 september 2010 ofta upplevs som orättvis eftersom bonussystemet är uppbyggt så att de som klarar godkänt på kurs D på studieväg 3 får den högsta bonusen och de som klarar Godkänt på kurs B på studieväg 1 får det lägsta beloppet. Bonussystem premierar på så sätt de som redan är motiverade och har förutsättningar att nå

5

SKOLFS 2004:25 Föreskrifter om nationella kursplaner och betygskriterier för kurser inom grundläggande vuxenutbildning.6 Sfi-bonusen gäller ej för arbetskraftsinvandrare, gäststuderande och EES-medborgare.

långt på kort tid. Det reser frågan om vilken effekt bonussystemet egentligen har. Om man skulle utgå från hur mycket en sfi-deltagare anstränger sig skulle det i stället vara befogat med ett omvänt bonussystem. Oavsett hur man ser på denna fråga finns det skäl att titta närmare på bonussystemet i förhållande till en tidsbegränsning.

2.3. Möjlighet till avbrott

Förslag:

  • I likhet med vad som gäller för övrig vuxenutbildning ska det vara möjligt att göra avbrott i utbildningen i svenska för invandrare.
  • Rätten att delta i utbildning i svenska för invandrare upphör helt fyra år efter att en person första gången folkbokfördes i en kommun.
  • Under denna fyraårsperiod kan en person själv bestämma studietakt och längden på eventuella uppehåll under den fastställda studietiden.

Det är svårt att få någon djupare kunskap om orsakerna till avbrott med ledning av befintlig statistik. Avbrotten ses ofta som ett misslyckande inom sfi men förklaringarna kan vara många. Sfi är en skolform med speciella förutsättningar som riktar sig till invandrare som kommer till Sverige i vuxen ålder präglade av de liv de tidigare levt i sina hemländer. Det ligger i sakens natur att de som kan besöka sina hemländer också gör det, vilket kan vara en av förklaringarna till att avbrott görs. Många befinner sig också i den tidpunkt i livet då man bildar familj, vilket är en ytterligare förklaring till att avbrott görs. Andra väljer att avbryta sfi för att de har fått ett arbete. Oavsett vilka orsaker som ligger bakom ett avbrott måste utgångspunkten och ambitionen vara att minska avbrotten så långt som möjligt. Avbrott bör dock enligt vår mening få göras, men i begränsad omfattning.

I de diskussioner vi har fört om hur man bör se på familjebildning och föräldraledighet i kombination med sfi är en av de uppfattningar som framförts att kvinnor som är föräldralediga bör ha rätt att läsa sfi under en längre tidsperiod än två år. Merparten av

de personer vi diskuterat frågan med anser dock att det inte är rimligt att vara borta från sfi under ett flertal år för att sedan återkomma och göra anspråk på sin rätt att läsa sfi. Vi delar denna uppfattning. Som tidigare sagts kan det knappast ligga i linje med de ambitioner som finns på jämställdhetsområdet att per automatik utsträcka tiden för att kvinnor inte förväntas kunna delta på grund av barnafödande. Även här måste utmaningen i stället vara att så långt som möjligt anpassa undervisningen så att det kan fungera även under den period i livet som man bildar familj. Ett sätt att lösa detta är att tillåta avbrott i utbildningen under viss tid.

Det kan också finnas andra skäl till att man väljer att avbryta undervisningen. Det kan t.ex. handla om nedsatt hälsa, sociala problem, trångboddhet, sömnproblem eller andra mänskliga faktorer som gör det svårt för en deltagare att koncentrera sig på undervisningen i den utsträckning som är nödvändig för att nå målen. Även i dessa fall kan en periods uppehåll vara av värde för att möjliggöra återhämtning eller behandlingsinsatser.

När det gäller möjligheter att kunna göra avbrott eller uppehåll har vi valt att utgå från den konstruktion som finns i etableringsreformen och som regleras i förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Enligt denna förordning får ett avbrott från de aktiviteter som ingår i en etableringsplan sammanlagt omfatta högst ett år.

Vi anser att ett år även är en rimlig tid för avbrott från utbildningen i svenska för invandrare. Med vårt tidigare förslag om att utbildningen måste påbörjas senast inom ett år från första folkbokföringsdagen och att undervisningstiden får uppgå till högst två år, blir den totala sammanlagda tiden som en person har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare fyra år från första folkbokföringsdagen. Så länge som sfi-deltagaren håller sig inom denna fyraårsperiod, anser vi att sfi-deltagaren själv ska få bestämma studietakt och längd på eventuella uppehåll under studietiden. Den sammanlagd studietiden får dock inte överstiga två år.

Till skillnad från vad som gäller för etableringsreformen tillåter således vårt förslag en större flexibilitet. Ju tidigare man påbörjar sfi desto längre uppehåll kan man göra så länge det sker inom ramen för de fyra åren. Detsamma gäller om man sammantaget behöver mindre tid på sig än två år för att uppnå de fastställda utbildningsmålen. Den extratid som man på detta sätt kan förvärva kan t.ex. vara bra att ha för den som under sfi-tiden flyttar till en annan kommun i de fall det uppstår väntetid inför kursstart i den nya

kommunen. Vi kan inte se att detta på något sätt skulle krocka med den tidsgräns som gäller för etableringsreformen. Tvärtom bör det ligga i allas intresse med ett flexibelt system som gör att det lönar sig börja på sfi så tidigt som möjligt. Ett flexibelt system i kombination med fasta tidsramar skapar sannolikt också incitament för sfi-deltagarna att planera sina studier på ett bättre sätt, vilket i sin tur kan bidra till en effektivare undervisning. En liknande möjlighet till frivilliga avbrott finns även inom den övriga vuxenutbildningen och genom den utformning som vi föreslår kommer bestämmelserna att harmoniera.

Vi föreslår således att det införs en ny bestämmelse i skollagen (2010:800) som innebär att rätten att delta i utbildning i svenska för invandrare ska gälla under högst fyra år från första folkbokföringsdatum.

En annan skillnad gentemot de regler som gäller för etableringsreformen är att vi inte anser det vara nödvändigt att närmare reglera orsakerna till uppehåll. Att reglera frånvaroorsaker är framför allt av betydelse när deltagandet i aktiviteterna är direkt kopplade till den enskildes ersättning. För den grupp som omfattas av etableringsreformen är detta redan reglerat. För övriga sfi-deltagare anser vi inte att det är nödvändigt att närmare reglera vilka frånvaroorsaker som ska anses vara godtagbara vid avbrott från sfi. Dels saknas fortfarande tillräckliga kunskaper om avbrottsorsakerna, dels skulle det i många fall krävas så pass långtgående individuella bedömningar att det svårligen skulle kunna gå att reglera. Genom att endast reglera den tid som är möjlig att använda för avbrott tydliggörs även att det är den enskildes eget ansvar att så långt som möjligt organisera sitt liv så att den tid som står till förfogande för sfi-studier kan utnyttjas på ett så bra sätt som möjligt. Vetskapen om att rätten till undervisning upphör fyra år efter folkbokföringsdatum torde utgöra positiva incitament i detta avseende.

Som vi kommer in på i nästa avsnitt föreslår vi att reglerna om att undervisningen i vissa fall ska upphöra även ska gälla fortsättningsvis. Det talar för att avbrott inte kan göras hur som helst, eftersom en person som gör återkommande oplanerade avbrott och inte gör tillfredsställande framsteg riskerar att avstängas från utbildningen.

Vidare kan en kommun ställa krav på att en person som söker försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2001:453) ska delta i utbildning i svenska för invandrare så länge som man har rätt till utbildningen. Det innebär att skälen till avbrott även kommer att beaktas i samband med prövningen av rätten till försörjningsstöd.

Förslaget innebär att en följdändring behöver göras i 22 kap. 17 § i skollagen (2010:800). Enligt bestämmelserna i denna paragraf ska den som frivilligt avbrutit utbildningen på nytt beredas utbildning om det finns särskilda skäl för det. Eftersom vårt förslag innebär att man de facto får göra frivilliga avbrott, föreslår vi att bestämmelsen ändras så att en person som gjort ett frivilligt avbrott på nytt ska beredas utbildning utan prövning av särskilda skäl.

I detta sammanhang är det också värt att nämna att en anpassad och mer flexibel undervisning har betydelse för möjligheterna att minska avbrotten. Ökade möjligheter att kombinera sfi med förvärvsarbete kan t.ex. innebära att en person som får arbete inte behöver göra något avbrott i undervisningen över huvud taget. Likaså kan en flexibel undervisning som medger att den som är föräldraledig får möjligheter att fortsätta läsa sfi på distans, innebära att personen i fråga inte behöver börja om från början efter ett uppehåll. Mer om flexibel undervisning tas upp i kap. 3.

2.4. Undervisningen upphör

Förslag:

  • Bestämmelserna om att undervisningen ska upphöra för den som saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg ska gälla även fortsättningsvis.

Bedömning:

  • En tidsbegränsning ökar förutsättningarna att tillämpa bestämmelsen på ett adekvat sätt.

Enligt bestämmelsen i 13 kap. 11 § skollagen (1985:1100) ska sfi upphöra för den som saknar förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg. I den nya skollagen (2010:800) återfinns motsvarande bestämmelser i 22 kap. 16 och 17 §§. Detta ska fortsatt gälla. Enligt direktiven ska vi ta reda på hur kommunerna tillämpar dessa bestämmelser.

Under december månad 2010 skickade utredningen med hjälp av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ut en enkät till landets kommuner med frågor om tillämpningen av denna bestämmelse. Enkäten skickades ut till totalt 266 mottagare som antingen var utbildningschefer eller förvaltningschefer för vuxenutbildningen eller

motsvarande. Totalt inkom 162 svar vilket ger en svarsfrekvens på 61 procent.

Sammanfattningsvis visar resultatet av enkäten att kommunerna inte i särskilt stor omfattning tillämpar skollagens bestämmelse om att undervisningen ska upphöra för den som saknar förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg. Det innebär i sin tur att de kommunala skolhuvudmännen sällan får anledning att pröva om deltagaren har särskilda skäl för att återuppta sfi. Däremot förekommer det att utbildningen upphör på huvudmannens inrådan. I 38 procent av svaren framkommer att det finns kommunala riktlinjer för detta. Resultatet av enkäten överensstämmer med de intryck vi fått under våra studiebesök.

Enligt de kontakter vi haft med utbildningsanordnare är det svårt att göra en adekvat bedömning av utebliven progression eftersom en sådan bedömning kräver omfattande dokumentation. Eftersom det inte alltid finns tillräcklig dokumentation som på ett tydligt sätt styrker en utebliven progression, ser man framför sig att den som överklagar ett beslut kan komma att få rätt vid en prövning. Många anser därför att det helt enkelt inte är lönt att tillämpa bestämmelsen. Det vanliga tycks i stället vara att lärare och sfi-deltagare på ett mer informellt sätt kommer överens om och när ett avbrott ska göras, likaså om en person ska kunna återuppta sina studier.

Det är viktigt för en deltagare att veta vilka regler som gäller, inte minst med tanke på att otillfredsställande framsteg kan leda till att rätten att delta i utbildningen upphör. Det faktum att bestämmelserna inte tillämpas som det är tänkt medför ett rättsosäkert läge för den enskilde.

Vår bedömning är att dagens tillämpningsproblem inte primärt handlar om att regelverket skulle vara otydligt på något sätt, utan snarare på att det är brister i uppföljningen och dokumentationen av deltagarnas måluppfyllelse som gör det svårt att tillämpa reglerna på det avsedda sättet. I vårt förslag till tidsbegränsning är utgångspunkten att alla deltagare ska kunna komma så långt som möjligt under den tid som står till förfogande. De utbildningsmål som ska uppnås under den begränsade tiden ska fastställas i en individuell studieplan som kommer att bli ett viktigt verktyg för att få till stånd en individualiserad undervisning. Det ligger i sakens natur att täta uppföljningar och avstämningar måste göras av studieplanen för att säkerställa att utbildningsmålen nås, dvs. att tiden används på ett optimalt sätt. En tidsbegränsning torde därför öka förutsättningarna att tillämpa bestämmelsen på ett adekvat sätt.

2.5. Krav på uppgiftsskyldighet för att bli antagen

Förslag:

  • För att antas till utbildning i svenska för invandrare ska den sökande visa när han eller hon första gången folkbokfördes i en kommun.
  • Vid byte av utbildningsanordnare ska den enskilde även visa intyg från tidigare utbildning.

Vid en tidsbegränsning av utbildning i svenska för invandrare, kommer det att krävas att huvudmännen vid antagningen måste ta ställning både till om den sökande över huvud taget har rätt att påbörja utbildningen och till hur länge deltagaren har rätt att delta i utbildningen. I dag saknas ett nationellt system där huvudmännen kan få information om när den sökande kommit till Sverige. Det saknas också ett system som gör det möjligt för kommuner att på ett enkelt sätt byta information med varandra t.ex. om hur långt en kursdeltagare kommit i sina studier och vilken tid som är förbrukad.

Vid vårt studiebesök i Norge fick vi lära oss hur uppgifter av detta slag som fanns registrerade på nätet kunde komma till stor nytta för både kommuner, utbildningsanordnare och kursdeltagare. Att införa ett sådant system är svårare i Sverige än i Norge, beroende på att våra länder är uppbyggda på olika sätt när det gäller relationen statkommun. Kommunerna har en mer självständig ställning i Sverige. Att utforma ett system liknande det norska skulle kräva ett omfattande utredningsarbete vilket inte ligger inom ramen för vårt uppdrag. Vi berör dock denna fråga i kap. 3. I brist på ett nationellt informationssystem måste således nödvändig information förmedlas på annat sätt.

Sfi är i likhet med övrig utbildning en förmån som den enskilde har rätt att ta del av. I likhet med vad som gäller vid antagning till annan utbildning för vuxna bör det vara den sökandes ansvar att visa intyg på folkbokföring och eventuella tidigare studier. Vi föreslår att det i förordning regleras att den enskilde vid ansökningstillfället ska visa när han eller hon för första gången folkbokfördes i en kommun. Vid byte av utbildningsanordnare ska den enskilde även visa intyg från tidigare utbildning.

2.6. Rätten att överklaga

Förslag:

  • Beslut om att utbildningen upphör efter en sammanlagd undervisningstid på två år ska kunna överklagas. Det gäller även för beslut om att rätten att delta i utbildningen upphör helt fyra år efter första gången personen folkbokfördes i en kommun.

Det ska vara möjligt att överklaga ett beslut om att utbildningen ska upphöra när en deltagare sammanlagt deltagit i utbildning i två år. Det ska också vara möjligt att överklaga ett beslut om att utbildningen helt ska upphöra fyra år efter första gången personen folkbokfördes i en kommun. Detta är väl förenligt med vad som i övrigt gäller enligt den nya skollagen (2010:800) och innebär bara vissa anpassningar till de redan befintliga överklagandemöjligheterna.

Regeringen angav som principiell utgångspunkt för den nya skollagen i propositionen Den nya skollagen – För kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165) att bl.a. rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare ska stärkas genom att betydligt fler beslut än i dag ska kunna överklagas.

Enligt 28 kap. 12 § skollagen (2010:800) är det möjligt att överklaga de beslut en kommun eller ett landsting fattar om mottagande till utbildning i svenska för invandrare (22 kap. 15 §) och upphörande av utbildningen i svenska för invandrare (22 kap. 16 §). Enligt lagen är det också möjligt att överklaga beslut om att på nytt bereda utbildning i svenska för invandrare (22 kap. 17 §).

I fråga om överklagandemöjligheten för mottagande till utbildning i svenska för invandrare påverkas inte de nuvarande bestämmelserna i skollagen av de förslag som vi lägger i betänkandet. Samma sak gäller möjligheten att överklaga beslut om att utbildningen ska upphöra om eleven inte har förutsättningar att klara utbildningen eller inte gör tillfredsställande framsteg.

Vi föreslår emellertid att beslut om att utbildningen upphör efter en sammanlagd undervisningstid på två år ska kunna överklagas. Det föreslås även gälla för beslut om att rätten att delta i utbildningen upphör helt fyra år efter första gången personen folkbokfördes i en kommun. Ytterst handlar detta om att rätten till utbildning kan äventyras av att en huvudman beslutar att utbild-

ningen ska upphöra för tidigt. Det kan med andra ord finnas meningsskiljaktigheter om rätten till den garanterade undervisningstiden.

När det gäller överklagade ärenden till Skolväsendets överklagandenämnd som handlat om sfi har antalet varit mycket begränsat de senaste tre åren. Under 2008 var antalet ärenden som avsåg sfi åtta stycken varav två bifölls och 2009 var antalet ärenden tio stycken, varav sju bifölls. År 2010 var antalet ärenden nio, varav ett hittills bifallits. När utredningen skrivs är alla ärenden ännu inte avgjorda. Det finns inget som tyder på att de bestämmelser som föreslås i detta betänkande i nämnvärd omfattning skulle öka antalet ärenden som gäller den aktuella skolformen.

Om en huvudman avslår en persons ansökan om att bli mottagen till utbildning i svenska för invandrare kan det innebära att personen går miste om tid i utbildning. Om nämnden vid sin prövning finner att huvudmannen borde ha erbjudit personen utbildning bör nämnden också kunna ta ställning till om personens utbildningstid ska förlängas. Den tid som medges får emellertid inte innebära att den sammanlagda utbildningstiden på två år överskrids. Som en följd av detta kan en persons utbildning i vissa fall dock komma att pågå under längre tid än fyra år.

2.7. Övergången till en tidsbegränsning och ikraftträdandet

Förslag:

  • Ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 1 juli 2012.
  • För den som folkbokförts i en kommun före den 1 juli 2012 men inte tidigare deltagit i svenskundervisning för invandrare upphör rätten att påbörja utbildningen den 1 juli 2013.
  • För den som före den 1 juli 2012 har påbörjat svenskundervisning för invandrare upphör rätten att delta i utbildningen den 1 juli 2015.

De författningsförslag som föreslås i betänkandet är inte särskilt omfattande vilket talar för att de bör kunna träda i kraft relativt snart. Samtidigt innebär förslagen förändringar som påverkar både utbildningen i svenska för invandrare och den grundläggande vuxenutbildningen. Kommunerna kan därför behöva en viss förberedelsetid

för detta. Samma sak gäller alla de invandrare som berörs av förslaget. Det är därför rimligt att bestämmelserna inte träder i kraft före den 1 juli 2012.

De förslag som läggs i betänkandet kommer att påverka personer som i dag har rätt till sfi som inte är tidsbegränsad. För en person som folkbokförts i en kommun före den 1 juli 2012 och som inte tidigare har deltagit i svenskundervisning för invandrare föreslår vi att rätten att påbörja utbildningen ska upphöra den 1 juli 2013. Det innebär att även denna grupp får ett år på sig att börja på utbildningen. Därefter har denna grupp, i likhet med vad som gäller för övriga, rätt till en sammanhängande utbildningstid på två år med möjligheter till ett års avbrott.

För en person som före den 1 juli 2012 har påbörjat sfi föreslås rätten att delta i utbildningen upphöra den 1 juli 2015. Det möjliggör även för denna grupp att få en sammanhängande utbildningstid på minst två år med möjlighet att göra ett års avbrott.

2.8. Behovet av information vid övergången till en tidsbegränsning

Förslag:

  • Skolverket får i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en informationsstrategi för hur målgruppen ska informeras om de nya reglerna i samband med tidsbegränsningen av utbildningen i svenska för invandrare.
  • Skolverket ska samråda med Sveriges Kommuner och Landsting vid tillsättandet av arbetsgruppen.

Vid övergången till en tidsbegränsning av utbildningen i svenska för invandrare är det oerhört viktigt att alla invandrare som kan tänkas bli berörda av tidsbegränsningen får information om de nya bestämmelserna. Det är inte bara de nyanlända som behöver känna till vad tidsbegränsningen innebär för dem. Även invandrare som redan bott i Sverige kortare eller längre tid måste få information om de nya reglerna, så att de inte missar den möjlighet de har att ta del av utbildningen under en övergångsperiod. Riskerna för att man som invandrare, vare sig man är nyanländ eller inte, missar möjligheterna att ta del av utbildningen måste minimeras.

För att minimera dessa risker bör man tidigt se över hur informationen om det nya systemet bäst når målgrupperna. När man gör det bör man inte fastna i gamla tänkesätt om hur man informerar. Erfarenheten säger oss att man alltid måste känna till en målgrupps sätt att ta till sig information för att nå fram till den. Hur länge man varit i Sverige, utbildningsbakgrund, modersmål och kön, är faktorer som måste tänkas in. Gruppen invandrare är ju som vi vet mycket heterogen. Men inte bara det. Viktigt är också att man skaffar sig en uppfattning om på vilka sätt personerna i målgrupperna normalt tar till sig annan, mer privat information. En fråga man kan ställa sig då är t.ex. vilka webb-platser som olika grupper invandrare ofta besöker. Med kunskaper om det skulle man kunna lägga in länkar med information om tidsbegränsningen på sådana webbplatser. Eftersom förslaget till tidsbegränsning gäller alla nyanlända måste man också uppmärksamma vikten av att informationen görs tillgänglig för personer som till följd av funktionsnedsättning behöver en anpassad information. Informationen måste även göras tillgänglig för analfabeter.

Eftersom ansvaret för utbildningen i svenska för invandrare ligger på kommunerna har dessa givetvis ett särskilt ansvar att se till att informationen når fram till dem som behöver sådan information. Men förutom de enskilda kommunernas ansvar måste informationen också ges av andra och på andra sätt. Med sitt övergripande informationsansvar för utbildningsfrågor har Skolverket ett speciellt ansvar för att informera om nya bestämmelser som gäller utbildning. Som företrädare för Sveriges kommuner är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en självklart viktig part i ett kommande informationsarbete.

Exempel på andra aktörer som det kan finnas skäl att involvera i ett kommande informationsarbete är Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna och Migrationsverket. Arbetsförmedlingen har ett ansvar för etableringsreformen, som är viktig i sammanhanget. Länsstyrelserna har både ett övergripande regionalt ansvar för integration och ett ansvar för att träffa överenskommelser med kommunerna om mottagande och bosättning av nyanlända flyktingar och deras anhöriga, vilket också är av intresse i ett sådant arbete. Migrationsverket kan medverka till att information om reglerna för utbildningen i svenska och når både asylsökande, kvotflyktningar och övriga invandrare i ett tidigt skede. En annan grupp aktörer som har kunskaper som är viktiga i detta sammanhang är de etniska organisationerna.

Vi föreslår att Skolverket får i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp bestående av för uppgiften relevanta aktörer med uppgift att ta fram en informationsstrategi för hur informationen om en tidsbegränsning av utbildningen i svenska för invandrare ska utformas så att den når den aktuella målgruppen. Skolverket bör samråda med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i detta arbete.

3. Vad behövs för att en tidsbegränsning ska fungera?

Räcker det att sätta en gräns för när en nyanländ invandrare ska kunna börja läsa sfi samt reglera hur länge man sedan får hålla på för att fler ska få en första och snabb grund i det svenska språket? Svaret är nej. Det krävs en hel del ytterligare för att önskade mål ska uppnås, både när det gäller själva utbildningen och på vilket sätt undervisningen kan kombineras och kompletteras med annat – både under sfi-tiden och därefter.

För att utbildningen ska bli mer effektiv och skapa gynnsamma förutsättningar för alla nyanlända invandrare som har rätt att läsa sfi, måste undervisningen individualiseras och följas upp i högre grad. Den måste också i ökad utsträckning göras tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Därutöver måste det finnas möjlighet till större flexibilitet i lärandet. Vi har bland annat tagit fasta på de möjligheter som tekniken ger i detta sammanhang. En effektiv utbildning ställer också krav på lärarnas roll och kompetens och på att det finns en samsyn och samverkan mellan olika aktörer. Om man begränsar den tid som står till den nyanländes förfogande att skaffa sig en grund i svenska språket ställs också nya krav på de möjligheter som ges när man förbrukat rätten att läsa sfi. En tidsbegränsning ställer även krav på ett bra uppföljningssystem. Effekterna och konsekvenserna av reformen måste kunna följas upp och utvärderas.

Detta är frågor som kommer att tas upp i detta kapitel och som är av avgörande betydelse för att tidsbegränsningen ska leda till en effektiviserad utbildning. Förslaget till tidsbegränsning bör ses som en delreform som ställer krav på att också annat reformeras.

3.1. Undervisningen måste individualiseras

Som vi vet har de som kommer till Sverige och som har rätt att läsa sfi mycket skiftande bakgrunder och befinner sig i väldigt olika livssituationer. Detta är något som ställer krav på såväl undervisningen som på undervisningssituationen. Det är inget nytt, men blir än mer viktigt att beakta vid en tidsbegränsning. För att varje enskild person ska få möjligheter att komma så långt som möjligt under den begränsade tiden måste undervisningen vara individuellt anpassad. En individuell studieplan måste upprättas som svarar mot deltagarens behov och förutsättningar.

För att en tidsbegränsning ska fungera krävs därutöver att det görs kontinuerliga dokumenterade avstämningar som visar vilken tid som förbrukats och vad som uppnåtts under den tiden. Att individualisera undervisningen är ett steg på vägen till en effektivare utbildning, en utbildning som leder till att fler än i dag får en snabb grund i det svenska språket.