om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt, m.m.
Regeringens proposition
1980/81: 121
om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt, m. m.;
beslutad den 29 januari 1981.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
ROLF WIRTÉN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att förordningen (1964: 352) om gasolskatt slo-
pas och att gasol i stället läggs till de varor som är skattepliktiga enligt lagen (1961: 372) om bensinskatt. Detta innebär bl. a. att skattskyldigheten
för gasol flyttas över från de enskilda ägarna av gasoldrivna motorfordon
till tillverkare, importörer och vissa förbrukare av gasol. Ändringarna
föreslås träda i kraft den I juli 1981.
1 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 121 Kartong: S. 2, rad 21, höger spalt Tillkommer;, 29.08
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt
Härigenom föreskrivs att I och 2 §§ samt 7 § I mom. lagen (1961:372) om bensinskatt! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse
$
Till staten skall enligt bestämmel- Till staten skall enligt bestämmelserna I denna lag erläggas särskild serna I denna lag erläggas särskild skatt (bensinskautv för skatt (bensinskatt) för
a) bensin. aman än kemiskt ren a) bensin, urom kemiskt ren benbensin, ävensom andra moötor- Sin, och andra motorbränslen, som bränslen. som innehålla minst 70 innehåller minst 70 viktprocent viktprocent bensin (ur tulltaäxenum- bensin (ur tulltaäxenummer 27.10): mer 27.10); samt
b) metylalkohol (metanob, etyl- b) metylalkohol (metanol, etylalkohol t(etanoD, propylalkohol, alkohol (etanol) och högre alkoisopropylalkohot och andra än un- holer, ewrar av metanol och etanol der av avsedda blandningar. som in- samt andra ån under a) avsedda nehålla sådana alkoholer (ur tull- blandningar. som innehåller sådan taxenummer 22.08. 29.04 och alkohol eller eter (ur tulltaxenum- 38.19), allt under förutsättning att mer 22.08, 29:04, 29.08 och 38.19), varorna äro avsedda för använd- allt under förutsättning att varorna ning till motordrift (motoralkohol). är avsedda för användning till mo-
tordrift (mötoralkohol); samt
cc) gusol, varmed avses varor
som helt eller till huvudsaklig del
består av petroleumgaser eller and-
ra gasformiga kolväten och som
har kondenserats till vätska (ur
tulltaxenummer 27.11 och 38.19).
Skatt skall dock icke utgå för Skatt skall dock inte utgå för mineraloljeprodukt., som införes vill mineraloljeprodukter, som införs riket för att vid oljeraffinaderi an- tull landet för att vid oljeraffinade-
vändas uteslutande såsom råvara rier användas uteslutande som rå-
vid tillverkning av bensin. Skatt vara vid tillverkning av bensin. skall ej heller utgå för bensin, som Skatt skall inte heller utgå för ben-
är avsedd för annat ändamål än mo- sin, som är avsedd för annat ända-
tordrift, eller motoralkohol, när mäl än motordrift, eller för motoralvaran tillhandahålles + särskild för- kohol, när varorna tillhandahålls i packning om högst en liter. särskilda förpackningar om högst
en liter. Vidare skall skatt inte utgå
för gasol som med hänsyn till för-
säljningsform, kvantitet eller för-
packning har karaktär av butiks-
vara.
! Lagen omtryckt 1975: 274. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 274.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Vad i denna lag stadgas om ben- Bestämmelserna i denna lag om sin skall hava avseende å samtliga i bensin gäller, om annat inte sägs, första stycket angivna skatteplik- samtliga de varuslag som är skattetiga varuslag. pliktiga enligt första stycket.
2 8?
Skatten utgår med en krona ftret- Skatten utgår med / krona 73 öre
ton Öre per liter. För metanol, eta- per liter, om annat inte sägs I andra nol, propylalkohol och isopropylal- eller tredje stycket.
kohol utgår dock skatten med tret- För metanol, etanol och högre altionio öre per liter. Ingår alkohol koholer samt för etrar av metanol
som nu har sagts i blandning som och etanol utgår skatten med 39 öre avses i I $ första stycket a) eller b) per liter. Ingår sådan alkohol eller
utgår skatten för den inblandade al- eteri en sådan blandning som avses
koholen med trefttionio öre per liter i I $ första stycket a) eller b) utgår
och med en krona tretton öre per skatten för den inblandade alkoho-
liter för blandningen i övrigt. len eller etern med 39 öre per liter
och med I krona 13 öre per liter för
blandningen i övrigt.
För gasol utgår skatten med 29 öre per liter.
Skatten beräknas efter varans Skatten beräknas efter varans
fakturerade volym. I denna skall fakturerade volym. I denna skall dock icke inräknas smörjolja som dock inte inräknas smörjolja som
tillsatts bensin för motordrift. Kan har tillsatts bensin för motordrift.
skatten icke beräknas på sådant sätt Kan skatten inte beräknas på så-
eller sker faktureringen annorledes dant sätt eller sker faktureringen än enligt vedertagna grunder, äger inte enligt vedertagna grunder, får beskattningsmyndigheten fastställa beskattningsmyndigheten fastställa
grunder för beräkning av volymen. grunder för beräkning av volymen.
78 I mom. I deklaration må avdrag I mom. Fdeklaration får avdrag göras för bensin, som göras för bensin, som har
a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,
b) återtagits i samband med återgång av köp,
c) förbrukats eller försälts för förbrukning för framdrivande av tåg eller
fordon å järnväg,
d) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av luftfartyg, härunder inbegripet start av icke motordrivet flygplan, eller för varmkörning eller provkörning av luftfartygs motor,
e) förbrukats eller försålts för förbrukning, i samband med fabriksmäs-
sig tillverkning av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å
annan dylik anordning utan att transportmedel därvid framföres,
f) förbrukats eller försälts för f förbrukats eller försålts för förförbrukning för annat tekniskt än- brukning för annat tekniskt ända-
?Senaste lydelse 1980: 1084.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
damål än motordrift dock ej för mål än motordrift, om annat inte
framställning äv vara som är läm- — framgår av andra stycket,
pad eller avsedd för motordrift eller
förpackats eller försålts för att förpackas i sådan särskild förpack-
ning om högst en liter som avses i I $ andra stycket, g) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts
till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där, h) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.
i) förbrukats eller försålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft.
Avdrag enligt första stycket f) får inte göras för
1. bensin som har använts för framställning av vara som är lämpad eller avsedd för motordrift,
2. bensin som avses i I $ första stycket a) och som är avsedd för
annat ändamål än motordrift, eller
motoralkohol, när varan har förpackats eller försålts för att förpackas i särskild förpackning om högst en liter,
3. gasol som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av butiks-
vara.
Har skattskyldighet inträtt för en vara som avses i andra stycket 2 eller 3 får avdrag ändå göras enligt första stycket f).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981, då förordningen (1964: 352) om gasolskatt upphör att gälla. Den som vid utgången av juni 1981 är skattskyldig enligt den upphävda
förordningen skall lämna deklaration enligt denna för den beskattningsperiod som går till ända den 30 juni 1981. Den upphävda förordningen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 juli 1981.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt
Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1957: 262) om allmän energi-
skatt! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§
I denna lag avses med bensin I denna lag avses med bensin de
samtliga i I $ förordningen om ben- varor som är skattepliktiga enligt
sinskatt angivna skattepliktiga va- I $ första stycket a) och b) lagen
ruslag och med gasol vara, för vil- (1961:372) om bensinskatt och med
ken skatt skall erläggas enligt för- gasol vara som anges i I $ första ordningen om gasolskatt. Bestäm- stycket c) nämnda lag. Bestämmelmelserna i nämnda förordningar serna i den lagen skall, om inte anskola, där ej annat följer av 5 §, äga nat följer av 5 §, tillämpas även på motsvarande tillämpning jämväl å allmän energiskatt på bensin och
allmän energiskatt å bensin och ga- gasol. sol.
5§ Energiskatt utgår på bensin, Energiskatt utgår på bensin, utom i fall som avses i andra utom i fall som avses i andra stycket, med 34 öre per liter och på stycket, med 34 öre per liter och på
gasol med 53 öre per liter. I fråga gasol med 53 öre per liter. om buss, vars tjänstevikt överstiger tretusen kilogram, skall skatten på
gasol dock utgå med 48 öre per liter.
För bensin, som används för framställning av stadsgas, skall skatten
utgå med 1,6 öre per liter. I fråga om energiskatt på sådan bensin skall i
övrigt gälla vad i denna lag stadgas om andra bränslen än bensin och gasol.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.
Den som vid utgången av juni 1981 är skattskyldig enligt förordningen
(1964: 352) om gasolskatt skall lämna deklaration för allmän energiskatt för
den beskattningsperiod som går till ända den 30 juni 1981 enligt de äldre bestämmelserna.
De äldre bestämmelserna tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den I juli 1981.
! Lagen omtryckt 1975: 272. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 272. ? Senaste lydelse 1980: 677.
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-01-29
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo. Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson
Föredragande: statsrådet Wirtén
Proposition om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt, m. m.
1¶Inledning
Skatt på gasol som används för drift av vissa motorfordon tas f.n. ut
enligt förordningen (1964:352) om gasolskatt (gasolskatteförordningen)
och lagen (1957: 262) om allmän energiskatt (energiskattelagen). Skattskyl-
dig till gasolskatt är den enskilde fordonsägaren. I prop. 1978/79: 115 bilaga 4, som bl. a. innehöll förslag om höjning av skatterna på bensin och gasol, uttalade min företrädare bl.a. att det kunde finnas anledning att lägga fram förslag till ändrade bestämmelser på denna punkt, om antalet gasoldrivna
fordon i landet skulle öka kraftigt. |
Under hösten 1980 upprättades inom budgetdepartementet cen promemoria, Ds B 1980: 12 Omlägging av gasolbeskattningen, som behandlar möjligheterna att ta ut skatten på gasol i en annan ordning än den som nu gäller, I promemorian föreslås att skattskyldigheten i stället skall läggas på
tillverkare, importörer och vissa registrerade förbrukare efter förebild av lagen (1961:372) om bensinskatt (bensinskattelagen). Författningsförslag,
som innebär bl. a. att den nuvarande gasolskatteförordningen upphävs och en ny lag om gasolskatt införs, har upprättats.
Promemorian, som också innehåller en redogörelse för gällande bestäm-
melser om gasol- och bensinbeskattningen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I. Promemorian har remissbehandlats. Yttranden över promemorian har
avgetts av riksskatteverket (RSV), generaltullstyrelsen (GTS), kammarrätten i Stockholm, punktskatteutredningen (PU), vägtrafikskatteutredningen
(VU), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Motorbranschens riksförbund. Svenska petroleum institutet (SPI), Svenska taxiförbundet. Svenska åkeriförbundet, Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening samt Sveriges industriförbund. LRF har såsom sitt yttrande hänvisat till ett utlåtande av
Lantbrukarnas skattedelegation.
En sammanställning över remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 2.
2¶Föredragandens överväganden
Pen gällande ordningen för uttag av gasolskatt, enligt vilken de enskilda fordonsägarna är skattskyldiga, är anpassad till ett litet gasolfordonsbe-
stånd i landet. Hittills har också detta varit förhållandet. I den ovan
nämnda departementspromemorian sägs emellertid att en del uppgifter tyder på att antalet skattskyldiga och antalet gasoldrivna fordon i landet inom en nära framtid kan komma att öka avsevärt. Redan nu torde enligt promemorian åtskilliga gasoldrivna fordon framföras utan att gasolskatt
heter till uttag av gasolskatt som står till buds. Jag får härvid hänvisa till
det nyss nämnda uttalandet i prop. 1978/79: t15 bilaga 4.
I departementspromemorian diskuteras möjligheterna att beskatta gasolen genom att ta ut en förhöjd fordonsskatt för de fordon som kan drivas med gasol eller genom att göra sådana fordon kilometerskattepliktiga. Av olika skäl avvisas dessa alternativ i promemorian. I stället föreslås att
tillverkare, importörer och vissa förbrukare skall vara skattskyldiga för gasolskatt på samma sätt som gäller i fråga om bensinskatten.
Med något undantag har remissinstanserna ansett att en reform enligt de föreslagna principerna nu bör genomföras. Även jag ansluter mig till denna mening.
Departementspromemorian innehåller ewt förslag till en ny lag om gasolskatt som är avsedd att ersätta den nu gällande gasolskatteförordningen. Därutöver föreslås en mindre ändring i energiskattelagen i fråga om den energiskatt som f. n. utgår på gasol som omfattas av gasolskatteförordning-
en. RSV har ifrågasatt om det finns skäl att ta ut både gasolskatt och energiskatt på gasol, eftersom gasolskatten inte längre är specialdestinerad till vägväsendet. RSV har dessutom framhållit att det ur administrativ synpunkt skulle vara till fördel om skatterna för gasol, liksom även för bensin, sammanfördes till en skatt.
PU har tagit fasta på den nära överensstämmelsen mellan den föreslagna lagen om gasolskatt och den gällande bensinskattelagen. Enligt PU:s me-
ning bör man i stället för att införa en ny lag om gasolskatt sträva efter att
inordna den skattepliktiga gasolen i bensinskattelagen. Detta skulle enligt PU bl. a. medföra en administrativ lättnad för såväl de skattskyldiga som beskattningsmyndigheten.
För egen del får jag anföra följande. Jag instämmer med RSV om att skatterna på bensin och gasol borde kunna arbetas in i energiskatten sedan specialdestineringen av skatterna
slopats. Frågan kompliceras dock av att kompensation i olika former i
vissa fall utgår för den bensinskatt som betalas för bensin som förbrukas på annat sätt än i fordon som framförs på allmänna vägar. Inom regeringskansliet övervägs f.n. vilka effekter den slopade specialdestineringen och den alltmer ökade vikten av att hushålla med energi skall få på dessa kompensationer. Innan dessa överväganden har slutförts är jag inte beredd
att föreslå att den allmänna energiskatten läggs samman med de särskilda skatterna på bensin resp. gasol.
Däremot anser jag att PU:s förslag att inordna gasolen i bensinskattela-
gen har många fördelar. Det är en enkelt och naturlig åtgärd att ta upp även gasol i det varusortiment som nu omfattas av bensinskattelagen. Tillverka-
re och importörer av gasol torde också vara tillverkare och importörer av
bensin och därför redan skattskyldiga till bensinskatt. Neutralitetsskäl
talar för att gasol får en liknande behandling i beskattningshänseende som övriga bränsleslag i bensinskattelagen.
Jag förordar därför att reformen genomförs på det sättet att bensinskat-
telagen ändras till att avse även gasol. I 1 § första stycket bensinskattela-
gen bör gasol tas upp som en skattepliktig vara. Detta innebär att bensin-
skatt i princip kommer att utgå på all gasol oavsett användningsområde. Genom avdragsbestämmelserna i 7 § görs emellertid samtidigt gasol som används för andra ändamål än drift av motorfordon skattefri.
Grundtanken med den nuvarande gasolskatten är att endast gasol som används för drift av vissa motordrivna fordon skall beskattas. Denna
princip bör inte ändras. Jag är därför inte beredd att nu föreslå någon
väsentlig utvidgning av beskattningsområdet.
En viss utvidgning av beskattningsområdet blir dock följden. F.n. utgår
nämligen inte gasolskatt för gasol som används för drift av traktorer klass H (s.k. jordbrukstraktorer), oregistrerade motorredskap, avställda fordon, fordon som får brukas med stöd av vissa närmare angivna licenser och
tillstånd samt fordon som på vissa grunder är befriade från vägtrafikskatt,
t.ex. vissa handikappfordon. Användningen av gasol i fordon av dessa slag torde vara obetydlig, varför en utvidgning av beskattningsområdet till att
omfatta även sådan gasol knappast har någon praktisk betydelse. Att
såsom någon remissinstans har föreslagit införa särskilda bestämmelser
om kompensation för erlagd skatt på gasol för t. ex. lantbrukets traktorer
anser jag inte befogat.
I departementspromemorian har, för att i största möjliga utsträckning undvika att de som tillverkar gasol för andra ändamål än motorfordonsdrift klassificeras som skattskyldiga tillverkare. föreslagits att det skattepliktiga
varuområdet begränsas till varor som helt eller till huvudsaklig del består av petroleumgaser och som har kondenserats till vätska. Hänvisningen i nu
gällande gasolskatteförordning till tulltaxan har töreslagits slopad. GTS har emellertid påpekat att det föreslagna varuområdet i onödan skulle omfatta vissa av industrins råvaror enligt tulltaxenummer 29.01. GTS har därför föreslagit att det skattepliktiga varuområdet ytterligare begränsas till varor enligt tulltaxenummer 27.11 och 38.19. G'FS förslag bör enligt min
mening följas.
I departementspromemorian har vidare föreslagits att sådan gasol som är skattepliktig enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt (mervärdeskatte-
lagen) skall undantas från särskild gasolskatt. Av 8 § 4 och fjärde stycket
av anvisningarna till 8 § mervärdeskattelagen framgår att gasol är skattepliktig om den med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning
har karaktär av butiksvara. Riksskattenämnden har i en bindande förklaring uttalat att gasol i flaskor t. o. m. 45 kg utgör butiksvara och därmed är skattepliktig.
Jag anser att det i promemorian föreslagna undantaget för sådan gasol som är mervärdeskattepliktig är praktiskt. Det förefaller osannolikt att sådan gasol används till motorfordonsdrift med hänsyn till att den betingar ett avsevärt högre pris än annan gasol, även om mervärdeskatten räknas bort. I I $ andra stycket bensinskattelagen bör därför anges att gasol som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av butiksvara skall vara undantagen frän skatteplikt. Bestämmelsen bör självfallet tillämpas på samma sätt som den mutsvarande bestämmelsen i mervärdeskattelagen.
Riksdagen har beslutat att skatteuttaget på gasol tills vidare skall stå i viss relation till skatteuttaget på bensin (prop. 1978/79:115 bilaga 4, SkU 1978/79:44. rskr 1978/79:430). I förhållande till vad som nu gäller bör därför endast den ändringen göras att den lägre skattesatsen för gasol som används till tyngre bussar slopas. Skatten bör således enhetligt bestämmas till 29 öre per liter. Som grund för skatteberäkningen bör, som har anförts i promemorian, läggas varans fakturerade volym.
För att så långt det är möjligt göra beskattningsformerna enhetliga för bensin och gasol bör så få särbestämmelser om gasol som möjligt införas i lagen. Endast när det gäller tillåtna avdrag enligt 7 § I mom. bensinskatte- : lagen behöver enligt min mening vissa ändringar göras.
Enligt den gällande lydelsen av 7 § I mom. f) får avdrag i deklarationen göras för bensin, som har förbrukats eller försålts för förbrukning för annat
tekniskt ändamål än motordrift, dock inte för framställning av vara som är lämpad eller avsedd för motordrift eller som har förpackats eller försålts för att förpackas i sådan särskild förpackning om högst en liter som avses i
1 § andra stycket. Genom bestämmelsen i 1 § tredje stycket gäller detta även motoralkohol. Skälet till inskränkningen i avdragsrätten för bränsle i
sådana förpackningar är att någon skatt inte utgår för en sådan vara.
Genom att bensinskattelagen ändras till att avse även gasol blir avdragsreglerna i 7 § I mom. i princip tillämpliga också på gasol. Sådan gasol som
enligt det föreslagna tillägget till I $ andra stycket skall vara skattefri bör självfallet, liksom sådan bensin som enligt samma stycke är fri från skatt, undantas från avdragsrätten enligt 7 § I mom. f. även om den kan anses ha
förbrukats eller försålts för förbrukning för annat tekniskt ändamäl än
motordrift.
För överskådlighetens skull bör samtliga undantag till avdragsrätten
enligt 7 § I mom. f) sammanföras till ett nytt andra stycke till 7 § I mom.
När det gäller gasol har dock RSV påpekat att avdragsbestämmelserna
måste kompletteras så att det blir möjligt för registrerade företag att fylla gasol på flaskor så att gasolen blir skauefri enligt det nyss föreslagna tillägget till I $ andra stycket. utan att skatt utgår för det ianspråktagande
som påfyllningen utgår. Detta resultat kan uppnås på det sättet att. om skatt skulle utgå på grund av ianspråktagandet, avdrag samtidigt medges enligt ett nytt tredje stycke till 7 § I mom. Bestämmelserna om bensin som
är avsedd för andra ändamål än motordrift och motoralkoholer i förpackningar om högst en liter bör, för att undvika missförstånd. utformas på
motsvarande sätt.
Jag föreslår därför att 7 § I mom. bensinskattelagen ändras på det sätt jag nu har angett.
Innan jag lämnar bensinskattelagen vill jag ta upp ytterligare en fråga som avser motoralkoholer.
Enligt I $ första stycket b) utgår bensinskatt för metylalkohol (metanoD, etylalkohol (etanol. propylalkohol. isopropylalkohol och andra än under a) avsedda blandningar. som innehåller sådana alkoholer (ur tulltaxenummer 22.08, 29.04 och 38.19), allt under förutsättning att varorna är
avsedda för användning till motordrift. Dessa varor kallas med ett gemensamt namn motoralkohol. För alkoholen utgår skatten enligt 2 § med 39
öre per liter. Ingår en sådan alkohol i en sädan blandning som avses i I $ första stycket a) eller b) utgår skatten för den inblandade alkoholen med 39 öre per liter och med I krona 13 öre per liter för blandningen i övrigt.
Vid sidan av de nu nämnda alkoholerna används i liten utsträckning
även andra alkoholer, vilka liksom propylalkohol och isopropylalkohol är
högre alkoholer än metanol och etanol. Även derivat av metanol och
etanol av typ etrar kan komma till användning. Dessa alkoholer och etrar tillsätts bl. a. för att förbättra blandbarheten med bensinkolväten och öka toleransen mot vattenstörningar.
Även dessa alkoholer och etrar bör beskattas som motoralkohol. Detta kan enklast uppnås genom cen ändring av 1 § första stycket b) samt i det nuvarande första stycket av 2 § bensinskattelagen. Uttrycket motoralko-
hol bör även i fortsättningen användas som beteckning på de varor som
anges i I $ första stycket b) bensinskattelagen.
Utöver de ändringar i bensinskattelagen som jag nu har berört krävs
vissa ändringar i energiskattelagen.
I 4 § energiskattelagen bör anges att med bensin avses de varuslag som
är skattepliktiga enligt I & första stycket a) och b) bensinskattelagen och
att med gasol avses vara som anges i I & första stycket c) bensinskattela-
gen.
Den i 5 § energiskattelagen angivna särskilda skattesatsen för tyngre
bussar bör, i likhet med vad jag har förordat i fråga om bensinskatten på
gasol, slopas.
Enligt nuvarande gasolskatteförordning är varje kalenderkvartal be-
skattningsperiod. Det är lämpligt att de nya reglerna träder i kraft vid
utgången av ett sådant kvartal. Jag anser att de nya reglerna bör träda i kraft den 1 juli 1981.
Med hänsyn till de nu genomgångna lagstiftningsfrågornas beskaffenhet
är det enligt min mening inte motiverat att inhämta lagrådets yttrande över
lagförslagen.
3¶Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag
till
1]. lag om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt,
2. lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt.
4¶Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
CMR
BUDGET-
ej DEPARTEMENTET
OMLÄGGNING AV
GASOLBESKATTNINGEN
Ds B 1980:12
1 INLEDNING
Under senare tid har gasol fått en ökad användning som motorbränsle. Antalet motorfordon, som kan drivas med gasol ökar. Enligt gällande beskattningsbestämmelser är det den enskilde fordonsägaren som är skattskyldig till gasolskatt under det att tillverkaren/försäljaren är skattskyldig när det gäller bensin och motorbrännolja. I prop. 1978/79:113 bilaga 4, som bl.a. innehöll förslag om höjning av skatterna på bensin och gasol, uttalade föredragande statsrådet bl.a. följande.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att det enligt gällande bestämmelser är fordonsägaren som är skattskyldig till gasolskatt. Detta förhållande utgör f.n. inget problem, då endast ett fåtal fordon är inrättade för gasoldrift. Skulle antalet sådanå fordon. öka kraftigt, uppstår givetvis praktiska olägenheter med ett stort antal skattskyldiga. Det kan då finnas anledning att återkomma med förslag till ändrade bestämmelser på denna punkt.
I det följande diskuteras förutsättningarna för att gå över till ett annat beskattningssystem och hur detta bör vara utformat.
2 GÄLLANDE BESTÄMMELSER M.M.
Den särskilda beskattningen av gasol regleras i föroraningen (1964:352) om gasolskatt (ändrad senast 1974:863), gasolskatteföroråningen, och kungörelsen (1964:353) med tillämpningsföreskrifter till förordningen om gasolskatt fändrad senast 1969:304), gasolskattekungörelsen. Vidare är lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning (ändrad senast 1979:177), förfarandelagen, tillämplig på gasolskatten. Tillämpningsföreskrifter har meddelats i kontrollstyrelsens cirkulär den 29 juni 1964 angående gasolskatt. Föreskrifterna gäller fortfarande.
I det följande beskrivs huvuddragen av regelsystemet. Där inte annat anges avser paragrafhänvisningarna gasolskatteförordningen.
Under beteckningen gasol har sammanförts vissa gasformiga drivmedel för motorfoöoråon. Gasol är skattepliktig om den
används för drift av motor i motorfordon, traktor klass I'
eller registrerat motorredskap. Som förutsättning för
skatteplikten anges dessutom att fordonet skall vara upp-
taget i bilregistret och inte vara avställt eller att fordonet får brukas enligt vissa närmare angivna licenser el-
ler tillstånd. Gasol som används till fordon som på vissa
grunder är undantagna från vägtrafikskatteplikt är inte
skattepliktig (1 5).
Skattskyldig är det gasoldrivna fordonets ägare, varmed
förstås den som är eller bör vara antecknad i bilregistret
som ägare eller åen som är ädare av fordon som får brukas med stöd av de ovan nämnda licenserna eller tillstånden. Skattskvldigheten inträder då gasol fylls oå bränsletank i motorfordon eller då gasoliylld bränsletank tilliörs motor-
föoråonet (3 8).
Riksskatteverket (RSV), tidigare kontrollstyrelser, är beskattningsmyndighet vad gäller gasolskacten (2 3 3). Den skattskyldige skall vara registrerad hos RSV (4 4 3) och deklarera (6 §) och erlägga skatten till verket (25 3 förfarandelagen). 3eskattningsperioden är kalenderxvartal, om inte verket föreskriver annat. Deklarationen skall i
normalfallet ges in inom en månad efter kvartalets utgång
(6 §). Skattan skall samtidigt betalas (26 § förfarande-
lagen).
Skatten beräknas efter volymen av den till vätska kondense-
rade gasen (5 §). I praktiken torde detta innebära den
inköpta volymen. Möjlighet finns till avårag för gasol
som i någon omfattning används för drift av tippnings-
eller lastningsanordningar eller i Övrigt för andra ända-
mål än framförande av fordonen (7 9).
Vissa kontroll- och ansvarsföreskrifter har meddelats
(8 - 12 §§ samt 1 och 2 §§ gasolskattekungörelsen). Till-
lämpningsföreskrifter får meddelas av regeringen (14 §)
eller RSV (3 § gasolskattekungörelsen).
Gasolskatten utgår f.n. med 22 öre per liter i fråga om bussar vars tjänstevikt överstiger 3 ton och med 29 öre per liter i fråga om övriga fordon (5 §). Dessutom utgår för gasol allmän energiskatt enligt samma grunder som åen
särskilda gasolskatten. Den allmänna energiskatten för
gasol utgör i fråga om bussar vars tjänstevikt överstiger
3 ton 34 öre per liter och i fråga om övriga fordon 39 öre
per liter (1, 4 och 5 §5 lagen (1957:262) om allmän energiskatt). Skattebelastningen för gasol utgör således nu sam-
manlagt 536 resp. 68 öre per liter beroende på till vilken
typ av fordon det används. |
Mervärdeskatt utgår i princip inte på gasol. Denna skatte-
frihet gäller dock inte om gasoien med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av butiksvara (8 § 4 samt fjärde stvcker av anvisningarna till 8 3 lagen (1968:120) om mervärdesskatt). Riksskattenämnden
har uttalat att gasol i flaskor t.o.m. 45 kg utgör butiks-
vara och därmed skattepliktig vara (RSN 1969:88.2).
I proposition till riksdagen (orop. 1978/79:115 bilaga 4)
har föredragande statsrådet uttalat att relationen mellan gällande skatte- och avgiftsuttadg på bensin och gasol i huvudsak bör bibehållas tills vidare, Riksdagen har god-
känt uttalandet i propositionen i denna fråga (SkU 1978/79:
44, rskr 430). I december 1979 höjaes därför skatten på
gasol med 13 öre per liter under det att skatten på ben-
sin höjdes med 25 öre per liter (prop. 1979/80:30, SkU
1979/80:15, rskr 1979/80:71, SFS 1979:1047 och 1048).
Den tidigare specialdestineringen av gasolskatten har upphört fr.o.m. budgetåret 1980/81 (prop. 1976/77:130, FiU 1977/78:1, rskr 19).
3 GASOLFÖRSÄLJNINGEN M.M.
Från Svenska Petroleum Institutet har följande uppgifter inhämtats.
Under år 1979 producerades inom landet 141 000 ton, importerades 87 000 ton och exporterades 13 000 ton gasol. Nettotillförseln av gasol var alltså 215 000 ton. Av denna gasol förbrukades 196 000 ton och 19 000 ton användes för en lageruppbyggnad. Nästan all gasol förbrukades inom industrin. Endast några procent förbrukades vid drift av motorfordon.
Det finns ett tiotal tillverkare och importörer av gasol i Sverige. Hit hör några av de stora bensinbolagen. Endast sex gastankstationer finrs f.n. inom landet. Av dessa är tre beläana i Stockholm, en i Nyköping, en i Malmö och en i Göteborg.
Priset för gasol vid tankning är f.n. (juni 1980) 95 öre per liter. Ett av bolagen har dock nyligen höjt priset till 1,10 kr. ver liter. Därtill <zommer skatt, i normalfallet 68 öre per liter. Den sammanlagda literkostnaden för fordonsägaren utgör således 1,63 kr per liter. Förbrukningen av gasol ligger i allmänhet ca 20 3 högre än bensinförbrukningen när fordonen är likvärdiga.
Hos RSV fanns i början av år 1980 endast fem registrerade skattskyldiga för gasolskatt. Enlict uppgift från verket fanns vid samma tidpunkt omkring 150 gasoldrivna fordon i trafik. Omkring 30 av dessa är traktorer eller motoer-
2 Riksdagen 198081. I saml. Nr I21
redskap som drivs uteslutande på gasol, medan övriga är fordon som kan drivas såväl med bensin som med gasol.
En del uppgifter tyder på att både antalet skattskyldiga och antalet gasoldrivna fordon i landet inom en nära framtid kan komma att öka avsevärt. Redan nu torde åtskilliga gasoldrivna fordon framföras utan att gasolskatt erläggs.
d TÄNKBARA ALTERNATIV TILL NUVARANDE BESKATTNING
Den nuvarande gasolbeskattningen har byggts upp efter samma principer som gällde för den tidigare utgående särskilda
brännoljeskatten för förbrukare. Av förarbetena till gasol-
skatteförordningen framgår att man före genomförandet haft
även andra skatteformer under övervägande, främst antingen
en förhöjd fordonsskatt eller ett uttag i form av kilometer-
skatt för gasoldrivna fordon.
Det finns nu anledning att ånyo aktualisera dessa skatte-
former. Dessutom diskuteras möjligheten att eriter mönster
av bensinskattena lägga skattskyldigheten oå tillverkaren/
försäljaren.
4.1 Förhöjda fordonsskatt
Om man tar ut en högre årlig fördonsskatt för de gasoldrivna fordonen än för andra fordon kan man avstå från att beskatta gasolen särskilt.
I den departementspromemoria som låg till grund för införandet av gasolskatten (Fi stencil 1962:12) påpekades att beskattningen av de gasoldrivna fordonen var utformad på detta sätt i Danmark. Det framhölls att principen gynnade ägare av fordon med långa årliga körsträckor men missgynnade dem, som mera sporadiskt utnyttjade sina fordon. Enligt promemorian medförde detta svårigheter vid avväg-
ningen av skattesatsen, eftersom utgångspunkten måste bli medeltalet av körsträckorna för de fordon vilka utnyttjades
intensivt, dvs. taxibilar och lastbilar med långa kör-
sträckor. &Å andra sidan betonades att denna modell från
kontrollsynpunkt avgjort var att föredra.
I prop. 1964:97 avvisade departementschefen fordonsskatte-
alternativet, eftersom det med hänsyn till fordonens varie-
rande körsträckor knappast kunde förenas meå principen om
fördelning av skattebelastningen efter den kostnad olika fordon orsakade vägväsendet, den s.k. Kkostnadsansvarighetsprincipen.
4,2 Kilometerskatt
Redan år 1962 tillämpades i Norge ett system som innebar
att en särskild kilometeravgift utgick för motorfordon som
drevs med skattefritt bränsle, däribland gasol. Enligt
prop. 1964:97 ansågs emellertid denna beskattningsiorm
olämplig i Sverige för gasoldrivna fordon, bl.a. därför att åäen kunde vålla olägenheter vid använding växelvis av gasol och andra motorbränslen.
Då kilometerskatten skulle införas i Sverige i Sörjan av
1970-talet för bl.a. brännoljedrivna fordon övervägdes om
också gasoldrivna fordon skulle inordnas under denna beskattningsform. I bilskatteutredningens slutbetänkande Vägtrafikbeskattningen (SOU 1972:42 sid. 102) anfördes bl.a. följande,
Gasoldrivna fordon har under de senare åren knappast funnits i landet. Enligt uppgift från riksskatteverket fanns det vid ingången av år 1972 sålunda inte något sådant fordon registrerat. Frågan om lämplig beskattningsform för gasoldrivna fordon har därför för. närvarande ingen prak-
tisk betydelse. Utredningen vill dock framhålla några aspekter på beskattningen av sådana foråon.
Skulle fordonstypen bli mera allmän finns det lika goda skäl att kilometerbeskatta de gasoldrivna fordonen som de brännoljedrivna. Därvid kan vissa komplikationer upp-
stå. Det finns nämligen konstruktioner, som medger omväxlande bensin- och gasoldrift med en och samma motor
i ett fordon. Om dessa problem skall undgås, får man
utrusta denna typ av fordon med en särskild apparatur, som registrerar drivmedelsanvändningen, och särskilda skatteregler får införas för dem. Apparatur av nämnt slag finns inte tillgänglig.
Beskattningen av brännoljedrivna resp. gasoldrivna fordon
är vidare i avseende på skattesatserna uppbyggd på olika sätt. Automobilskatten är lika för bensin- och gasoldrivna fordon. Gasolskatten per tonkilometer räknat mot-
svarar också - utom betr. tyngre bussar - bensinskatten.
I fråga om energiskatten är att märka, att den skiljer sig i konstruktion betr. å ena sidan brännolja och å andåra sidan gasol i det att den utgår på all brännolja men endast på sådan gasol som används som drivmedel för motorfordon eller trafiktraktor. Även den särskilda motorbränsleskatten är olika för brännolja resp. gasol. Dessa förhållanden skulle vid kilometerbeskattning av de gasoldrivna fordonen medföra behov av olika skatteskalor för brännoljedrivna resp. gasoldrivna fordon, vilket utgör en komplikation som bör undvikas.
Med hänsyn till det anförda bör i vart fall i nuläget nuvarande skatteformer (fordonsskatt, gasolskatt, energiskatt
och särskild motorbränsleskatt) bibehållas för gasoldrivna
fordon.
4.3¶Skattskvldighet för tillverkare/försäljare
I prop. 1964:97 uttalades att man vid gasolbseskattningen borde knyta an till det skattesystem som redan tillämpades i fråga om drivmedelsbeskattningen. Härvid hade man att välja
mellan två olika metoder.
Den ena metaden var den som användes för all bensin och för brännolja i allmänhet. Beskattningen av bensin, som regleras i lagen (1961:372) om bensinskatt (ändrad senast 1979:1048), bensinskattelagen, är i huvuddrag utformad på följande sätt.
Bensinskatt erläggs till riksskatteverket av den som tillver-.
kar eller i större omfattning återförsäljer bensin. Skatt-
skyldigheten inträder när bensinen levereras till bensin-
stationerna, där konsumenterna sedan får köpa drivmedlet i
beskattat skick. Fordonsägarna behöver: således inte själva redovisa någon skatt. Skatten betalas inom 75 dagar efter utgången av den månad, under vilken leverans har skett. De som är skyldiga att betala skatt är registrerade hos riksskatteverket som skattskyldiga. Om någon som inte är registrerad importerar bensin betalas skatten i stället till tullverket vid importen.
Även den som i större omfattning förbrukar bensin, t.ex. ett industriföretag, kan få bli registrerad som skattskyl-
dig och får då inköpa bensin i skattefritt skick och i
förekommande fall erlägga skatt till riksskatteverket. En förbrukare som i mera avsevärd omfattning nyttjar bensin för annat tekniskt ändamål än motordrift kan på visst sätt få skattefrihet för bensin. Tekniskt sett är detta anordnat så att de, om de är registrerade hos riksskatteverket, får göra avdrag i sin deklaration och i annat fall kan få köpa bensin skattefritt från registrerat oljeföretag mot försäkran om användningen. De skattefria ändamålen är angivna i lagen. Dit hör exempelvis drift av flvgplan och spårbundna foråon och användning för kemiskt tekniska ändamål, t.ex. tvätt och fettextraktion. Den som på detta sätt får göra avdrag för hela den mängd bensin för vilken skattskyldighet inträtt under ett kalenderår får efter särskilt medgivande av riksskatteverket lämna deklaration för hela kalenderåret.
På gJ3rund av bl.a. bensinskattens hittillsvarande specialdestinering till vägväsendet utgår kompensation för bensin som används inom vissa näringsgrenar för andra ändamål än för drift av motorfordon. Viss kompensation utgår också till handikappade fordonsägare.
Hos riksskatteverket finns f.n. ca 800 registrerade skattskyldiga. Av dessa är ett 60-tal skattskyldiga tillverkare och återförsäljare, varav 5 eller 6 är bensinbolag med egna raffinaderier och ca 15 andra bensinbolag. Övriga
registrerade är förbrukare. Därtill kommer vissa som mot
försäkran medgetts tillstånd att inköpa bensin utan på-
föring av skatt.
Den andra metoden för beskattning som övervägdes när gasol-
skatten infördes var den som tillämpades för vissa förbru-
kare av såväl skattepliktig som skattefri brännolja. Enligt förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, som då gällde, kunde fordonsägaren deklarera och erlägga skatten till beskattningsmyndigheten i efterskott för viss period.
Eftersom utgångspunkten var att gasolen skulle beskattas
endast i den mån den kom till användning för motorfordons-
bränsle och denna användning angavs vara obetydlig be£farade man att kontrollen av att skatten verkligen togs ut på
denna obetydliga del av försäljningen skulle vålla opro-
portionerliga svårigheter, om beskattningen av gasol utformades enligt den förstnämnda metoden.
Som nämnts tidigare beslöts i stället att de som nyttjade gasolen för framdrivande av motorfordon skulle deklarera och erlägga skatten till bSeskattningsmyndigheten. Den som
förfogade över ett gasolirivet motorfordon skulle vara skyl-
dig att låta registrera sig hos beskattningsmyndigheten.
5 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG
De redan påtalade olägenheterna med förhöjd fordonsskatt
för gasoldrivna fordon äger alltjämt giltighet. Nackde-
larna får anses större än de fördelar som står att vinna
från uppbörds- och kontrollsyrpunkt. En övergång till ett
sådant system bör därför inte ske.
Prop. 1980/81: 121 | 23
En övergång till kilometerbeskattning av gasoldrivna for-
don innebär att problem uppstår i fråga om fordon som är
konstruerade så att de kan köras omväxlande med bensin och
gasol. Därtill kommer att vägtrafikskatteutredningen har
fått i uppdrag att göra en utvärdering av kilometerskatte-
systemet och bedöma alternativa beskattningsformer. Innan
resultatet av detta arbete föreligger bör kilometerskatte-
systemet inte utvidgas till att omfatta nya fordonskategorier.
Av de tillgängliga alternativen till förändring återstår allt
så endast det som innebär att skattskyldigheten läggs över på
tillverkare/försäljare och importör efter förebild av bensin-
skatten. I det följande behandlas en sådan ordning.
5.1 Det skattepliktiga varuområdet
Huvudinriktningen bör vara att gasol som används för motordrift skall beskattas.
Enligt den nuvarande gasolskatteförerdningen beskrivs den
skattepliktiga varan som "gasol och annan till rulltaxe-
nummer 27.11, 29.01 eller 38.19 hänförlig vara, som nelt eller till huvudsaklig del består av gasformiga kolväten".
Detta innebär att alla gasformiga kolväten är skatteolik-
tiga.
Motorgas består till 90-95 3 av propan. Det har ansetts önskvärt
att gasolen för fordonsdrift har en enhetlig sammansättning
för att inte äventyra avgasreningen. En svensk standard hål
er f.n. på att utarbetas.
Om som hittills alla gasformiga kolvägen görs skattepliktiga skulle detta innebära att gasen metan, som framställs bl.a. i samband med att reningsverken rötar slam, skulle omfattas av skatteplikten. Även den metangas som bildas i en gödselstack och som tas tillvara skulle kunna bli skattepliktig. Metangasen används mest för uppvärmning av lokaler men kan även med hjälp av viss utrustning utnyttjas för elproduktion.
En överföring i oförändrad form av det skattepliktiga varuområdet skulle med andra ord innebära att vissa personer skulle behöva klassificeras som tillverkare av skattepliktig vara, trots att den gas de framställer inte är avsedd för motordrift. Det skattepliktiga varuområdet bör avgränsas så att dessa i största möjliga utsträckning utesluts. Detta kan ske genom att man tar fasta på att den gas som nu används för motordrift är i flytande form och förvaras under visst övertryck.
Vidare bör de skattepliktiga varorna kunna definieras utan hänvisningar till tulltaxenummer. En lämplig avgränsning uppnås om skatteplikten omfattar de varor som nu anges i tulltaxenummer 27.11, petroleumgaser och andra gasformiga kolväten.
Som tidigare nämnts är gasol en mervärdeskattepliktig vara när den säljs i flaskor t.o.m. 45 kg. Sådan gasol torde normalt inte användas till motordrift.
Enligt Svenska Petroleum Institutet varierar priset för gasol i flaska exkl. mervärdeskatt mellan 2,40 kr. och 2,79 kr. per liter. Som tidigare nämnts är kostnaden på motorgas i annan form i normala fall 1,63 kr. per liter, skatten medräknad. Någon ekonomisk fördel med att använda gasol i flaska till motorfordon finns därför inte.
Vissa praktiska skäl talar för att gasol i flaska även i
fortsättningen bör vara mervärdeskattepliktig och därför undantas från den särskilda gasolbeskattningen.
5.2¶Skattskyldighet och tidpunkten för skattskyldighetens inträde, registrering m.m.
I likhet med vad som gäller i fråga om t.ex. bensinskatten
bör den som inom landet tillverkar gasol alltid vara skattskyldig för denna verksamhet. Ett registreringsförfarande efter sedvanligt punktskattemönster bör införas. Det bör finnas en möjlighet för dem som i större omfattning återförsäljer eller förbrukar gasol eller håller gasol i lager att efter ansökan registreras som skattskyldiga.
Enligt bensinskattekungörelsen får registrering inte väg-
3 ras den som antingen håller i lager minst 15 000 m ben-
sin eller har en årlig omsättning av minst 50 000 m 3 bensin. Registrering får inte heller vägras förbrukare som använder bensin för vissa skattefria ändamål, om förbrukningen uppgår till lägst 500 liter per kvartal.
Dessa kvantitetsgränser kan inte utan vidare överföras på
gasol. Med utgångspunkt i att förbrukningen av gasol vo-
lymmässigt överstiger bensinförbrukningen med 20 § i motorer som är jämförbara torde man för gasolens del kunna öka de mängder scm ances i bensinskattekungörelsen med 20 3.
Dessa blir då 18 000 m”, 60 000 m? resp. 600 liter gasol.
Den sistnämnda kvantiteten, som skulle avse lägsta för-
brukning per kvartal, bör dock anges omräknad till års-
förbrukning. Talet blir då i stället 2 400 liter.
Skattskyldigheten bör, efter förebild av bensinskatten,
inträda vid leveransen, antingen denna sker till en oregistrerad köpare eller till ett eget försäljningsställe
för detaljförsäljning som inte utgörs av depå. Skattskyl-
dighet bör också inträda vid egna uttag av skattepliktig
vara och vid avregistrering, om skattepliktig vara då finns i
lager.
Enligt bensinskattelagen finns en möjlighet för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att medge att bensin får inköpas av oregistrerad köpare utan skatt mot försäkran till den skattskyldige angående bensinens användning. Bestäm-
melsen är avsedd att tillämpas endast i undantagsfall. Erfa-
renheten visar att intygsgivningen angående användningen av skattepliktig vara medför krångel och kontrollsvårigheter.
Med hänsyn härtill och till de möjligheter till registrering som föreslagits bör någon motsvarande undantagsbestämmelse
inte gälla i fråga om gasolskatten.
5.3 Beskattningsmvndighet och formerna för redovisning
RSV bör vara beskattningsmyndighet utom då gasolen införs
till landet av annan än den som är registrerad. I sådana fall
bör tullverket vara beskattningsmyndighet.
Skatten bör redovisas i deklarationer efter mönster från övriga
punktskatter. Bensinskattelagens reglering torde kunna tjäna
som förebild. Gasolskatten bör dock som en huvudåregel redo-
visas per kalendermånad med möjlighet till årsredovisning cm
särskilda skäl föreligger. Detta bör i regel kunna anses vara fallet för skattskyldiga som använder gasolen uteslutan-
de för skattefria ändamål.
Deklarationen bör lämnas senast en månad efter beskattningsperiodens utgång. Något behov av en möjlighet till förlängning av denna frist torde inte finnas.
5.4¶Avdragsmöjligheter
När det gäller möjligheterna till avdrag i deklarationen bör
bensinskattelagens regler om avdrag för tidigare beskattad vara,
återtagen vara, vara som har exporterats samt vara som
har sålts med förlust i den mån förlusten hänför sig till
bristande betalning från köparen, införas även för gasol-
skatt.
Eftersom huvudregeln bör vara att gasol som används för
motordrift skall beskattas bör vissa andra avdragsregler införas som medger skattefri användning av gasolen. Dessa avdragsregler bör utformas i anslutning till vad som gäller i fråga om bensinskatt. Vissa modifieringar behövs dock.
Eftersom gasolskatten - i likhet med bensinskatten - inte
längre är specialdestinerad till vägväsendet saknas anledning att medge avdrag för bränsle som används till tåg
och andra fordon på järnväg eller till flygplan eller som
förbrukas i samband med motortillverkning eller motorprovning på provbädd. De två förstnämnda användningsområdena
torde f.ö. i gasolskattesammahang sakna betydelse. För
gasolskatten bör inte någon av dessa tre avdragsgrunder tas med.
Enligt 7 § 1 mom. £) bensinskattelagen får avdrag göras för vara som används för annat tekniskt ändamål än motordrift.
Denna avdragsgrund måste gälla även för gasoilskatt om hu-
vudprincipen skall följas att endast gasol som används för motorärift skall beskattas. Ordet "tekniskt" bör därvia kunna uteslutas.
Den industriella användningen av gasol blir härigenom skattefri. Även gasol som används t.ex. för framställning av stadsgas blir härigenom skattefri.
Avdrag bör medges även för gasol som förbrukats eller för-
sålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig
elektrisk kraft.
Prop. 1980/81i: 121 | 28
Som nämnts bör en möjlighet finnas att lämna deklarationer
för helt år, t.ex. när gasol förbrukas endast för skattefria ändamål. Det kan övervägas att inte låta dessa förbru-
kare vara skattskyldiga och att tillåta försäljning av gasol till dem utan skatt mot försäkran om gasolens användning.
En sådan ordning skulle emellertid skapa vissa problem. Den
skattskyldige försäljaren av varan skulle tvingas ta ställ-
ning till om den uppgivna användningen verkligen är sådan att den medför skattefrihet för varan. En felaktig bedöm-
ning skulle kunna medföra att säljaren avkrävdes skatt. Det
kan förutses att kontrollen i fråga om reglernas efterlevnad
skulle bli besvärlig.
5.5¶Underlag för skatteberäkning, skattesats
Enligt au gällande gasolskatteförordning skall skatten beräk-
nas efter volymen av den till vätska kondenserade gasen vid
skattskyldighetens inträde. Kan skatten inte beräknas på detta
sätt fastställer RSV grunderna för beräkning av volymen.
Enligt den föreslagna oråningen skall endast gasol i flytande
form vara skattepliktig. i likhet med vad som gäller i fråga
om bensinskatt bör därför den fakturerade volymen läggas till grund för skatteberäkningen. Kan skatten inte beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inte enligt vedertagna grunder får beskattninrgsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.
Den nuvarande skattesatsen är 22 öre per liter om gasoler
används till bussar vars tjänstevikt Överstiger 3 ton och
29 öre per liter om gasolen används till andra fordon. Mot-
svarande differentiering görs i fråga om den allmänna ener-
giskatten på gasol, där skatten utgör 34 resp. 39 öre per
liter.
Någon anledning att behålla den särskilda skattesatsen för
tyngre bussar torde inte finnas. Gasolskatten kan därför
bestämmas till 29 öre per liter och den allmänna energi-
skatten till 39 öre per liter.
5.6 Författningsregleringar
Den föreslagna beskattningsordningen för gasol bör regleras i en ny lag om gasolskatt. Tillämpningsföreskrifterna bör tas in i en särskild regeringsförfattning, dvs. en ny gasolskatteförordning.
I de fall RSV är beskattningsmyndighet bör förfarandelagen
tillämpas. Härmed anknyts gasolskatten till den övergri-
pande regleringen av annan punktbeskattning.
När gasolen införs till landet av den som är oregistrerad och skatten sålunda erläggs till tullmyndighet bör tullagen (1963:670) och 46 § förfarandåelagen gälla.
De uppräknade författningarna i 1 § första stycket 2 skat-
taebrottslagen (1971:69) och i 1 § första stycket 3 lagen
(1971:1072) om förmånsberättigade skatteiordringar m.m.
bör ändras till att omfatta även den föreslagna gasolskattelagen.
Vidare bör vissa följdändringar göras i 4 och 5 §§ energi-
skattelagen. Dessutom bör 25 § andära stycket energiskattelagen ändras så att avdrag får göras för gasolskatt vid produktion av elkraft.
I 8 § kungörelsen (1964:351) med tillämpningsföreskrifter till föroräningen om allmän energiskatt, energiskattekungörelsen, hänvisas till dels bensinskattekungörelsen (1961:
373), dels gasolskattekungörelsen. Denna paragraf måste
således ändras. I samband därmed bör både bensinskatte-
kungörelsen och energiskattekungörelsen, vilka i vissa hänseenden blivit föråldrade, omarbetas. Det huvudsakliga inne-
hållet bör dock kvarstå.
Prop. 1980/81: 121 | 30
De nya författningarna bör benämnas förordning om bensinskatt
resp. förordning om allmän energiskatt. Bestämmelser som
ålägger eller medger RSV att meddela anvisningar i olika hän-
seenden bör : slopas, eftersom denna uppgift för RSV framgår av 3 § 1 förordningen (1970:752) med instruktion för riksskat
teverket. När sådana anvisningar skall meddåelas först efter samråd med en annan myndighet bör dock detta anges i en författning.
Vidare bör 6 § energiskattekungörelsen slopas. Bestämmel-
sen har tillkommit med tanke på vissa avdrag som tidigare
endast fick göras efter särskild myndighetsprövning men som
nu är följer direkt av 24 och 25 §§ energiskattelagen. Den
uppgiftsskyldighet som anges i paragrafen täcks av den skyl-
dighet att sörja för ett godtagbart deklarationsunderlag
som andes i 4 § förfaranéelagen.
Slutligen bör bestämmelsen i 1 § första stycket andra punk-
ten bensinskattekungörelsen ändras så att registrering inte
får vägras vissa bensinförbrukare om förbrukningen uppgår
till lägst 2 000 liter bensin per år i stället för 500 liter per kvartal. Dessa förbrukare torde regelmässigt få lämna
deklaration för kalenderår enligt 6 § tredje stycket bensin-
skattelagen.
5.7 Ikraftträdande
Den föreslagna nya ordningen bör kunna träda i kraft i bör-
jan av år 19281.
FÖRFATTNINGSFÖRSLAG
1 Förslag till
Lag om gasolskatt
Härigenom föreskrivs följande.
18 Skatt (gasolskatt) erläggs till staten enligt denna lag för skattepliktig gasol.
Med skattepliktig gasol avses varor som helt eller till huvudsaklig del består av petroleumgaser eller gasformiga kolväten och som har kondenserats till vätska.
Från skatteplikt undantas sådan gasol som är skattepliktig enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.
2 8 Riksskatteverket är beskattningsmyndighet för gasolskatt, om inte annat följer av andra stycket. Lagen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning skall därvia tillämpas.
Införs skattepliktig gasol till landet av annan än den som har registrerats enligt 3 § skall skatten erläggas till tullmyndighet. Därvid gäller tullagen (1973:670) och 46 § lagen (19359:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.
3 § Den som inom landet tillverkar skattepliktig gasol skall anmäla sig för registrering hos riksskatteverket.
Den som i större omfattning återförsäljer eller förbrukar skattepliktig gasol eller håller sådan gasol i lager får efter ansökan registreras hos riksskatteverket. När särskilda skäl föreligger får även den, som annars förbrukar skattepliktig gasol, efter ansökan registreras.
4 § skattskyldig är den som är eller bör vara registre-
rad enligt 3 8.
5 § Skattskyldighet inträder
1. när skattepliktig gasol inom landet levereras av
den som är eller bör vara registrerad enligt 3 8 till kö-
pare som inte är registrerad eller till eget försäljnings-
ställe för detaljförsäljning som inte utgörs av depå,
2. när skattepliktig gasol inom landet tas i anspråk för annat ändamål än försäljning av den som är eller bör
vara registrerad,
3. när avregistrering sker av den som är registrerad
och gasol ingår i dennes lager.
6 § Skatten utgår med 29 öre per liter.
Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skat-
ten inte beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen
inte enligt vedertagna grunder fastställer beskattningsmyndigheten grunderna för beräkningen av volymen.
7 8 Den skattskyldige skall lämna deklaration till riks-
skatteverket för varje kalendermånad (beskattningsperiod).
Riksskatteverket får, när särskilda skäl föreligger, medge
att deklaration lämnas för helt kalenderår.
Deklarationen skall ha kommit in till riksskatteverket inom en månad från utgången av beskattningsperioden.
8§ I deklarationen skall uppgift lämnas om den mängd gasol för vilken skattskyldighet har inträtt under beskattnings-
perioden.
9 § I deklarationen får avdrag göras för skattepliktig
gasol, som har
1. förvärvats för återförsäljning eller förbrukning
i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare har inträtt,
2. återtagits i samband med återgång av köp, 3. av den skattskyldige eller för hans räkning
förts ut ur landet eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,
4. försålts med förlust för den skattskyldige i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare,
5. förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än motordrift, dock inte för framställning av vara som är lämpad eller avsedd för motordrift,
6. förbrukats eller försålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft.
Denna lag träder i kraft den , då förordningen (1964:332) om gasolskatt upphör att gälla.
Den som vid utgången av är skattskyldig skall lämna deklaration enligt den upphävda förordningen för åen beskattningsperiod som går till ända närmast före den
Den upphävda förordningen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
3 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr I21
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt
Härigenom föreskrivs att 4, 5 och 25 §§ lagen (1937:262) om
allmän energiskatt! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
I denna lag avses med ben- I denna lag avses med ben-
sin samtliga i 1 § lagen sin och gasol samtliga de
om bensinskatt angivna skat- varuslag som är skatte-
tepliktiga varuslag och med pliktiga enligt 1 § lagen
gasol vara, för vilken (1961:372) om bensinskatt skatt skall erläggas enligt respektive 1 § lagen förordningen om gasolskatt. (19 +: ) om gasclskatt. Bestämmelserna i nämnda Bestämmelserna i dessa förordningar skola, där ei lagar skall, om inte annat
annat följer av 5 §, äga följer av 5 §&, tillämpas
motsvarande tillämpning jäm- på allmän energiskatt nå
väl å allmän energiskatt å bensin och gasol.
bensin och gasol.
Energiskatt utgår oå bensin, Energiskatt utgår på bensin,
utom i fall som avses i and- utom i fall scm avses i and-
ra stycket, med 34 öre per ra stycket, med 34 öre per
liter och på gasol med 392 liter och på gasol med 39
öre per liter. I fråga om öre per liter.
om buss, vars tjänstevikt överstiger tretusen kilo-
gram, skall skatten på ga-
sol dock utgå med 34 öre
per liter.
tagen omtryckt 1975:272.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.
Senaste lydelse 1979:1047.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
För bensin, som används för framställning av stadsgas, skall skatten utgå med 1,6 öre per liter. I fråga om energiskatt nå sådan bensin skall i övrigt gälla vad i denna lag stadgas om andra bränslen än bensin och gasol.
25 5?
I deklaration som avses i 23 § 2 mom. får avdrag göras för elektrisk kraft, som
a) levererats till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål eller överförts till annat land,
b) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring eller för användning i omedelbart samband med sådan förbrukning eller vid framställning av bensin eller i förteckningen angivet skattepliktigt bränsle,
c) försålts med förlust för den redovisningsskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft,
d) producerats i mnottrycksanläggning och förbrukats i egen industriell verksamhet.
Avdrag får även göras för Avdrag får även göras för skatt för bensin eller skatt för bränsle, som har annat bränsle, som för- förbrukats vid produktion brukats vidå produktion av annan skattepliktig av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan elektrisk kraft än så- som avses i första stycket dan som avses i första d), i den mån avrag inte stycket d), i den mån har gjorts enligt 24 § g), avdrag icke gjorts en- enligt 7 § 1 mom. i) lagen ligt 24 § g) eller en- (1961:372) om bensinskatt
3 Senaste lydelse 1979:532.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ligt 7 § 1 mom. i) lagen eller enligt 9 § 6 lagen
(1961:372) om bensin- (19 ) om gasolskatt. skatt.
Denna lag träder i kraft cen
Den som vid utgången av är skattskyldig för gasol
skall lämna deklaration erligt de äldre bestämmelserna för
den beskattningsperiod som går till ända närmast före den
De äldre bestämmelserna tillämpas fortfarande i fråga om
förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdan-
det.
3 Förslag till
Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)
Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15!
Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt
1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt
vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersättnings-
skatt, lagen (1341:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen
(1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, förordningen (1970:99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten, lagen (1977: 322) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,
2. lagen (1941:251) om
2. lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, för-
särskild varuskatt, föroråningen (1943:177) om
ordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror,
skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85)
förordningen (1948:85)
om försäljningsskatt,
om försäljningsskatt,
föroråningen (1953:396)
föroräningen (19523:396) om accis å fettemulsion om accis å fettemulsion m.m. , lagen (1953:397)
m.m. , lagen (1953:397)
om avgift för fettvaror om avgift för fettvaror
som användas för fram-
som användas för fram-
ställning av fettemul-
ställning av fettemul-
sion m.m., lagen (1956: sion m.m., lagen (1956: 545) om omsättningsskatt 545) om omsättningsskatt
Isenaste lydelse 1978:145.
4¶Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 121
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
på motorfordon, lagen (1957: på motorfordon, lagen (1957: 262) om allmän energiskatt, 262) om allmän energiskatt, lagen (1960:253) om tillverk- lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av ning och beskattning av malt- och läskedrycker, la- malt- och läskedrycker, lagen (1960:258) om utjäm- gen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor, ningsskatt på vissa varor, lagen (1961:372) om bensin- lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om skatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, förordningen tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännolje- (1961:653) om brännoljeskatt, stämpelskattelagen skatt, stämpelskattelagen (1964:308), föroråningen (1964:308), förordningen (1964:352) om gasolskatt, (1964:352) om gasolskatt, förordningen (1966:21) om förordningen (1966:21) om särskild skatt på motor- särskild skatt på motorbränslen, lagen (1968:430) bränslen, lagen (1968:430) om mervärdeskatt, förordå- om mervärdeskatt, förordningen (1971:170) om annens- ningen (1971:170) om annonsskatt, lagen (1972:266) cm skatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och re- skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om xlam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973: skatt på spel, lagen (1973: 37) om avgiit på vissa 37) om avgiit på vissa dryckesförpackningar, väg- dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601), trafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:602) om särskild lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt, lagen (1973: vägtrafikskatt, lagen (1973: 1216) om särskild beredskaps- 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, avgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om åryckes- lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om skatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motcr- försäljningsskatt på motorfordan, lagen (1978:144) om fordon, lagen (1978:144) om
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
om skatt på vissa resor, om skatt på vissa resor,
lagen (19 =: ) om gasol-
skatt,
3. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring i vad avser
obligatorisk försäkring, lagen (1955:469) angående omreg-
lering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916
(nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m.m., lagen
(1960:77) om byggnadsforskningsavgift, lagen (1961:300)
om redareavgift för sjöfolks pensionering, lagen (1962:381)
om allmän försäkring, lagen 1962:398) om finansiering av
folkpensioneringen, lagen (1968:419) om allmän arbetsgivar-
avgift, lagen (1970:742) om lönegarantiavgift, lagen (1971:
282) om arbetarskyddsavgift, lagen (1975:358) om vuxenut-
bildningsavgift, lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till
arbetsmarknadsutbildningen.
Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och
tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).
Lagen tillämpas ej om skatten eller avgiften fastställes eller uppbäres i den ordning som gäller för tull och ej heller beträffande restavgift, skattetillägg eller liknan-
de avgift.
Denna lag träder i kraft den
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 8!
Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på
1. skatt och avgift, som anges 1 § första stycket uppbördslagen (1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt och kupongskattelagen (1970:624) ,
2. skatt enligt föroräningena (1959:507) om allmän varuskatt och lagen (1968:430) om mervärdeskatt,
3. skatt eller avgift enligt 3. skatt eller avgift enligt förordningen (1908:129) angå- förordningen (1908:129) angående en särskild stämpelav- ende en särskild stämpelavgift vid köp och byte av gift vid köp och byte av fondpapper, lagen (1928:376) fondpapper, lagen (1928:376) om särskild skatt å vissa om särskild skatt å vissa lotterivinster, lagen (1941: lotterivinster, lagen (1941: 251) om särskild varuskatt, 251) om särskilda varuskatt, förordningen (1943:477) om förordningen (1942:1477) om skatt å vissa pälsvaror, skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förord- försäljningsskatt, förordningen (1953:396) om accis ningen (19253:396) om accis
lgenaste lydelse 1978:895.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
å fettemulsion m.m., lagen å fettemulsion m.m., lagen
(1953:397) om avgift för fett- (1953:397) om avgift för fett-
varor som användas för fram- varor söm användas för framställning av fettemulsion ställning av fettemulsion
m.m. , lagen (1956:545) om m.m., lagen (1956:545) om
omsättningsskatt på motor- omsättningsskatt på motor-
fordon, lagen (1957:262) om fordon, lagen (1957:262) om
allmän energiskatt, lagen allmän energiskatt, lagen
(1960:253) om tillverkning (1960:253) om tillverkning
och beskattning av malt- och beskattning av malt-
och läskedrycker, lagen och läskedrycker, lagen
(1960:258) om utjämnings- (1960:258) om utjämnings-
skatt på vissa varor, lagen skatt på vissa varor, lager
(1961:372) om bensinskatt, (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaks- lagen (1961:394) om tobaksskatt, förordningen (1961: skatt, förordningen (1961: 653) om brännoljeskatt, 653) om brännoljeskatt,
stämpelskattelagen (1964: stämpelskattelagen (1964:
308), förordningen (1964: 308), förordningen (1964: 352) om gasolskatt, förord- 352) om gasolskatt, förordningen (1966:21) om sär- ningen (19686:21) om sär-
skild skatt på motorbräns- skild skatt på motorbräns-
len, förordningen (1971: len, föroråningen (1971:
170) om annonsskatt, lagen 170) om annonsskatt, lagen
(1972:266) om skatt på an- (1972:266) om skatt på an-
nonser och reklam, lagen nonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt på (1972:820) om skatt på
spel, lagen (1 73:37) om spel, lagen (1973:37) om
avgift på vissa dryckes- avgift på vissa dryckes-
förpackningar, lagen (1973: förpackningar, lagen (1973: 1216) om särskild bered- 216) om särskilda bered-
skapsavgift för oljepro- skapsavgift för oljepro-
dukter, bilskrotnings- dukter, bilskrotningslagen (1975:343), lagen lagen (1975:343) ; lagen
(1977:306) om åryckes- (1977:306) om åryckes-
skatt, lagen (1978:69) skatt, lagen (1978:69)
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
om försäljningsskatt på mo- om försäljningsskatt på mo-
torfordon samt lagen (1978: torfordon, lagen (1978:144)
144) om skatt på vissa re- om skatt på vissa resor samt
sor, lagen (19 =: ) om gasolskatt,
4. skatt enligt förordningen (1922:260) om automobilskatt,
kungörelsen (1951:750) om saluvagnsskatt, förordningen (1963:
116) om trafikomläggningsskatt, traktorskatteförordningen
(1969:297) , vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:602)
om särskild vägtrafikskatt, kungörelsen (1973:781) om salu-
vagnsskatt samt lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,
35. tull och särskild avgift enligt 39 § tullagen (1973:670) samt avgift enligt kungörelsen (1960:235) om avgift för växtskyddskontroll vid införsel av växter och förordningen
(1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,
6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jord-
brukets område och lagen (1974:226) om prisreglering på fis-
kets område,
7. avgift, som uppbäres med tillämpning av lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m., i den mån avgiften icke omfattas av 1.
Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift
som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.
Denna lag träder i kraft den
5 Förslag till
Förordning om gasolskatt
Härigenom föreskrivs följande.
18 Den som normalt håller minst 18 000 kubikmeter gasol i lager eller har en årlig omsättning av minst 60 000 kubikmeter gasol skall, efter ansökan, registreras hos riksskatte-
verket. Motsvarande gäller den som förbrukar gasol för så-
dana ändamål som anges i 9 § första stycket 5 lagen (19 :
) om gasolskatt, om förbrukningen uppgår till lägst
2 400 liter per år.
25 Om ett förhållande som har uppgetts i anmälan till
eller ansökan om registrering ändras skall riksskatteverket
underrättas härom inom en månad efter det att ändringen in-
träffade.
3 § Riksskatteverket utfärdar bevis om verkställd registrering.
4 § Om den som efter ansökan har blivit registrerad grovt åsidosätter de skyldigheter som följer av registreringen får han avregistreras. Den som har avregistrerats på denna grund får vägras ny registrerinc även om förutsättningar
härför föreligger enligt 1 §.
5 § Riksskatteverket skall snarast möjligt underrätra ge-
neraltullstyrelsen om verkställda registreringar och av-
registreringar.
6 § Den som har registrerats som skattskyldig skall, om
riksskatteverket inte bestämmer annat, vid införsel till
landet av gasol lämna skriftlig uppgift till tullmyndig-
heten angående införseln. Sådan uppgift skall lämnas på
blankett enligt formulär, som fastställs av riksskattever-
ket efter samråd med generaltullstyrelsen. Uppgiften skall
av tullverket snarast möjligt översändas till riksskatteverket.
7 8 Riksskatteverket får utfärda föreskrifter rörande redovisning och kontroll av gasolskatt.
8 8 Generaltullstyrelsen får, efter samråd med riksskatte-
verket, meddela anvisningar om införsel till landet av gasol.
Denna förordning träder i kraft den då gasol-
skattekungörelsen (1964:353) upphör att gälla.
Den upphävda kungörelsen tillämpas fortfarande i fråga om
förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdan-
det.
6 Förslag till
Förordning om bensinskatt
Härigenom föreskrivs följande.
15 Den som normalt håller minst 15 0009 kubikmeter ben-
sin i lager eller har en årlig omsättning av minst 50 000 kubikmeter bensin skall, efter ansökan, registreras hos
riksskatteverket. Motsvarande gäller den som förbrukar
bensin för sådana ändamål som anges i 7 § 1 mom. cc) - f£)
lagen (1961:372) om bensinskatt, om förbrukningen uppgår till lägst 2 000 liter per år.
2 8 Om den som efter ansökan har blivit registrerad grovt åsidosätter de skyldigheter som följer av registreringen får han avregistreras, Den som har avregistrerats på denna
grund får vägras ny registrering även om förutsättningar härför föreligger enligt 1 8.
3 § Riksskatteverket skall snarast möjligt underrätta ge-
neraltullstyrelsen om verkställda registreringar och avregistreringar.
4 § Den som har registrerats som skattskyldig skall, om riksskatteverket inte bestämmer annat, vid införsel till
landet av bensin lämna skriftlig uppgift till tullmyndigheten om införseln. Sådan uppgift skall lämnas på blan-
kett enligt formulär, som fastställs av riksskatteverket efter samråd med generaltullstyrelsen. Uppgiften skall
av tullverket snarast möjligt översändas till riksskatte-
verket.
5 § Den som inte är registrerad får köpa bensin utan på-
föring av skatt eller med nedsatt skattepåföring endast
om han avger en försäkran om att bensinen skall användas
för de ändamål som avses i 7 § 1 mom. c) - f£f) och i) lagen (1961:372) om bensinskatt.
6 §§ Generaltullstyrelsen får, efter samråd med riksskatte-
verket, meddela anvisningar om införsel till landet av bensin.
Denna förordning träder i kraft den då bensin-
skattekungörelsen (1961:373) upphör att gälla.
Den upphävda kungörelsen tillämpas fortfarande i fråga om
förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdan-
det.
7 Förslag till
Förordning om allmän energiskatt
Härigerom föreskrivs följande.
18 Den som normalt håller minst 750 ton skattepliktigt
fast bränsle eller minst 500 kubikmeter flytande sådant
bränsle i lager eller har en årlig omsättning av 7 5300 ton skattepliktigt fast bränsle eller 50 000 ton flytande sådant bränsle skall, efter ansökan, registreras hos riksskatteverket.
2 5 Om den som ansöker om registrering omsätter eller håller i lager både fasta och flytande bränslen skall varje
kubikmeter flytande bränsle räknas om till 1,5 ton fast
bränsle. Om efter denna omräkning årsomsättningen av fasta
och flytande bränslen sammanlagt normalt uppgår till minst
7 500 ton eller lagret av sådana bränslen sammanlagt nor-
malt uppgår tili minst 750 ton skall 1 § tillämpas.
3 § Den som har avregistrerats med stöd av 21 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt får vägras ny registrering även om förutsättningar härför föreligg2ar enligt 1
eller 2 §.
4 8 Riksskatteverket skall i fråga om skattepliktiga bränslen snarast möjligt underrätta generaltullstyrelsen om verkställda registreringar och avregistreringar.
5 8 Den som har registrerats som skattskyldig för andra bränslen än bensin och gasol skall, om riksskatteverket inte bestämmer annat, vid införsel till landet av sådana
andra bränslen lämna skriftlig uppgift till tullmyndighe-
ten angående införseln. Sådan uppgift skall lämnas på
blankett enligt formulär, som fastställs av riksskatte-
verket efter samråd med generaltullstyrelsen. Uppgiften
skall av tullverket snarast möjligt Ööversändas till riksskatteverket.
6 §§ Om riksskatteverket inte bestämmer annat skall distri-
bution av elektrisk kraft i följande fall anses som yrkes-
mässig, nämligen
1. där distributionen sker över distributionsnät med anslutning av flera än tio förbrukare, eller
2. där den distribuerade kraften utgör mer än 20 000 kilo-
wattimmar per år.
7 8 Riksskatteverket får på ansökan medge befrielse från
eller återbetalning av energiskatt för överskottskraft, som
förbrukas för drift av elektriska pannor för vatten eller
ånga.
För tid då allmän brist på vattenkraft föreligger får befriel-
se från eller återbetalning av skatt medges om, på grund av
speciella förhållanden, kraften har kunnat användas endast för
drift av elektriska pannor för vatten eller ånga.
Riksskatteverket meddelar producenter och distributörer av
överskottskraft om och för vilken tid allmän brist på vatten-
kraft skall anses föreligga.
8 § Den som inte är registrerad får köpa bränsle eller
elektrisk kraft utan påföring av skatt eller med nedsatt skattepåföring endast om han avger en försäkran om att
bränslet eller kraften skall användas för de ändamål som avses i 24 eller 25 § lagen (1937:262) om allmän energiskatt.
9 & I fråga om allmän energiskatt på bensin och gasol skall bensinskatteförordningen (19 : ) respektive gasolskatteförordningen (19 : ) tillämpas, om inte annat följer av lagen (1957:262) om allmän energiskatt.
10 & Generaltullstyrelsen får, efter samråd med riksskatteverket, meddela anvisningar om införsel till landet av andra skattepliktiga bränslen än bensin och gasol.
Denna förordning träder i kraft den , då kungörelsen (1964:351) med tillämpningsföreskrifter till förordningen om allmän energiskatt upphör att gälla,
Kungörelsens bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
Bilaga 2
Sammanställning av remissyttranden över den inom budgetdepartementet upprättade promemorian (Ds B 1980:12) Omläggning av gasolbeskattningen
I stort sett genomgående är remissinstanserna eniga om att det nu är
lämpligt att lägga om beskattningssystemet för gasolskatt så att den nuva-
rande skattskyldigheten för fordonsägarna slopas och i stället påläggs tillverkare, importörer och vissa förbrukare efter förebild av bensinskatten.
En annan uppfattning framförs dock av kammarrätten i Stockholm, som
anser att en gemensam beskattningsform för diesel- och gasoldrivna fordon ter sig naturlig. Kammarrätten föreslår därför i första hand att en ändring av beskattningssystemet för gasoldrivna fordon får anstå intill dess ställning tagits till vägtrafikskatteutredningens kommande utvärdering av kilo-
meterskattesystemet. Om det skulle anses att denna tidpunkt inte kan
avbidas sätter kammarrätten i fråga om inte kilometerskattemetoden i princip kan införas även för gasoldrivna fordon eller nuvarande beskattningsmetod behållas och vid behov kompletteras med vissa bestämmelser
som kan göra den mer effektiv.
Även LRF ifrågasätter om det f. n. finns anledning att införa en ny metod
för gasolbeskattning. Under förutsättning att en reform efter de riktlinjer som dragits upp i
promemorian genomförs har de framlagda författningsförslagen i stort sett tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Några remissinstanser har dock framfört en del anmärkningar, bl. a. följande.
Att specialdestineringen för gasolskatt numera har slopats medför enligt VU att det ur principiell synpunkt inte finns något alt erinra mot att beskattningsområdet för gasol utvidgas till att omfatta även gasol som används för drift att traktorer klass II och oregistrerade motorredskap. VU understryker dessutom att det av samma anledning saknas grund att medge kompensation till ägare av sådana traktorer liknande den som utgår till ägare av bensindrivna klass II-traktorer. En motsatt uppfattning framförs av LRF, som anser att det för lantbrukets traktorer bör medges restitution av erlagd gasolskatt.
RSV menar att det skulle vara en fördel om skatterna på gasol sammanfördes till en skatt. Den slopade specialdestineringen av gasolskatten gör att det inte längre finns anledning att dela upp beskattningen av gasol i en gasolskatt och en allmän energiskatt.
Beträffande den föreslagna skattefriheten för mervärdeskattepliktig ga-
sol anför RSV att de föreslagna avdragsbestämmelserna måste komplet-
teras med en bestämmelse som gör det möjligt för registrerade företag att
fylla gasol på flaskor utan att beskattas för ett sådant ianspråktagande. Enligt RSV bör också det föreslagna undantaget i I $ tredje stycket direkt
anknytas till gasol i särskild förpackning om högst 45 kg i stället för till mervärdeskattelagen. I konsekvens härmed bör en ändring göras i fjärde stycket av anvisningarna till 8 § mervärdeskattelagen av innebörd att undantaget för gas inte gäller bl.a. vara som är undantagen från gasolskatt enligt lagen om gasolskatt.
RSV instämmer vidare i bedömningen att något system med försäljning
av gasol utan skatt mot försäkran om gasolens användning inte bör införas.
Vid detta förhållande, påpekar RSV, måste de föreslagna punkterna 5 och 619 § ges en annan utformning. Vidare bör, enligt RSV, förbrukare kunna registreras även om den förbrukade kvantiteten är mindre än den som
föreslagits. GTS påpekar att det föreslagna varuområdet innebär att skatteplikten
skulle omfatta vissa av industrins råvaror enligt tulltaxenummer 29.01.
Detta är enligt GTS onödigt. GTS föreslår därför att det skattepliktiga
varuområdet begränsas till varor enligt tulltaxenummer 27.11 och 38.19.
PU har tagit fasta på att den föreslagna lagen om gasolskatt har byggts upp med bensinskattelagen som förebild. Enligt PU:s mening bör man i stället för att införa en särskild gasolskattelag sträva efter att inordna den skattepliktiga gasolen i bensinskattelagen. PU menar att samma avdrags-
regler av neutralitetsskäl bör gälla för de båda bränsleslagen, PU biträder dock ståndpunkten att något system med försäljning av gasol utan skatt mot försäkran om användningen inte bör införas, varför ett undantag för
gasolen bör göras i detta avseende.
Sveriges industriförbund betonar att den föreslagna tidpunkten för fullgörande av deklarationsskyldigheten inte sammanfaller med den som gäl-
ler för bensinskatt. Med hänsyn till att i stort sett samma företag kommer att bli skattskyldiga för gasolskatt som redan är skattskyldiga för bensinskatt anser förbundet att de båda skatterna bör kunna redovisas vid samma tidpunkt. Vidare anser förbundet att av konkurrensneutralitetsskäl en mot-
svarighet till det enligt 7 § I mom. e) bensinskattelagen tillåtna avdraget bör införas även för gasolskatt.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981