om följdlagstiftning till den nya omsorgslagen

Regeringens proposition ÖN

. PIN

1985/86:107 Ey

om följdlagstiftning till den nya omsorgslagen

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 februari 1986.

På regeringens vägnar

Olof Palme

Bengt Lindqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa följdändringar till lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl., som träder i kraft den 1 juli 1986. En ändring, som föreslås i lagen (1962:381) om allmän försäkring, innebär att landstingskommuns möjlighet att uppbära pensioner för psykiskt utvecklingsstörda som får vård och försörjning på landstingets bekostnad i huvudsak upphör. Vidare föreslås vissa ändringar av lagteknisk karaktär i lagen (1964:143) om bidragsförskott, rättshjälpslagen (1972:429), passlagen (1978:302), lagen (1985:127) om särskilda organ i landstingskommunerna och stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m. m.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft samtidigt som den nya omsorgslagen, dvs. den 1 juli 1986.

I Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 107

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring! dels att i 10 kap. 2 § ordet ”nomadskola” skall bytas ut mot ”sameskola”, dels att 10 kap. 3 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. 3§ Därest pensionsberättigad i annat fall än som avses i 2 § under hel månad är intagen i annan anstalt än sjukhus eller ock tillfälligt vistas utom anstalten, äger den som driver anstalten att, i den mån regeringen så förordnar, uppbära så stor del av den pensionsberättigades å månaden belöpande folkpension, som svarar mot kostnaderna för vården eller försörjningen på anstalten, varvid den pensionsberättigade dock skall äga erhålla visst belopp för sina personliga behov. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning för det fall att den pensionsberättigade åtnjuter vård eller försörjning mot avgift, som erlägges av kommun eller landstingskommun. Åtnjuter barn, för vilket barntillägg utgår, i annat fall än som avses i 2 § sista stycket under hel månad vård på anstalt eller eljest vård på allmän bekostnad, äger den som driver anstalten eller det kommunala organ som svarar för vårdkostnaden att, i den mån regeringen så förordnar, uppbära så stor del av barntillägg för månaden som svarar mot vårdkostnaden. Första stycket gäller inte i fråga Första stvcket gäller inte i fråga om pensionsberättigad som åtnjuter om pensionsberättigad som åtnjuter helinackordering i servicehus för helinackordering i servicehus för äldre människor. äldre människor eller som bor i gruppbostad eller elevhem som avses i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om pyskiskt utvecklingsstörda m. fl.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

! Lagen omtryckt 1982:120. 2

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1964:143) om bidragsförskott! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

88 Bidragsförskott utgives förskottsvis för månad.

Vid beräkningen av bidragsförskott för månad skall det årliga belopp, från vilket beräkningen utgår, avrundas till närmaste hela krontal, som är jämnt delbart med tolv. Är årsbeloppet lägre än sextio kronor, bortfaller bidragsförskottet för den månad beräkningen avser.

I den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag skall från förskott för viss månad avdragas på samma tid belöpande bidragsbelopp., som den underhållsskyldige må hava erlagt innan han erhållit underrättelse enligt 7 § andra stycket.

Åtnjuter barn under hel månad Åtnjuter barn under hel månad på statens bekostnad vård på anstalt på statens bekostnad vård på anstalt eller eljest kost och bostad, må bi- eller eljest kost och bostad, må bidragsförskott ej utgå för den måna- dragsförskott ej utgå för den månaden; dock må förskott utgå för tid då den; dock må förskott utgå för tid då barnet är inackorderat vid nomad- barnet är inackorderat vid sameskoskola. Bor barnet under hel månad i la. Bor barnet under hel månad i institution som anges i lagen elevhem eller gruppbostad, som av- (1967:940) angående omsorger om ses i lagen (1985:568) om särskilda vissa psykiskt utvecklingsstörda eller omsorger om psykiskt utvecklingspå sjukvårdshuvudmannens bekost- störda m. fl. eller på huvudmannens nad i enskilt hem enligt nämnda lag, bekostnad i familjehem enligt nämnutgår ej heller bidragsförskott för da lag, utgår ej heller bidragsförden månaden. skott för den månaden.

Har bidragsförskottet ej lyfts före utgången av året näst efter det, under vilket förskottet förfallit till betalning, skall förskottet vara förverkat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande övergångsvis för den som under hel månad bor på vårdhem eller specialsjukhus i enlighet med bestämmelserna i lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

! Lagen omtryckt 1976:277.

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Härigenom föreskrivs att 41 § rättshjälpslagen (1972:429)! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

418 Rättshjälp genom offentligt biträde beviljas i mål eller ärende 1. hos utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden angående intagning enligt 8 eller 9 § eller utskrivning enligt 16 eller 19 § lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, 2. hos beslutsnämnd eller psyki- 2. hos utskrivningsnämnd eller atriska nämnden angående inskriv- psykiatriska nämnden angående ning i eller utskrivning från vårdhem inskrivning i eller utskrivning från eller specialsjukhus enligt lagen vårdhem eller specialsjukhus enligt (1967:940) angående omsorger om 35 § lagen (1967:940) angående omvissa psykiskt utvecklingsstörda eller sorger om vissa psykiskt utveckplacering av särskolelev enligt 28 § lingsstörda, samma lag, 3. angående beredande av vård enligt lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller omedelbart omhändertagande enligt 6 § samma lag eller angående upphörande av sådan vård enligt 5 § samma lag eller hos förvaltningsdomstol vid överklagande enligt 20 § första stycket 1 samma lag, 4. hos förvaltningsdomstol angående beredande av vård enligt lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall, angående omedelbart omhändertagande enligt 8 § eller vid överklagande av beslut om förlängning enligt 16 § samma lag, S. angående utvisning enligt 38, 43, 47 eller 48 § utlänningslagen (1980:376) samt vid utredning hos polismyndighet när fråga har uppkommit om utvisning enligt angivna lagrum, 6. angående avvisning enligt utlänningslagen, dock ej hos polismyndighet, såvida icke anledning föreligger att överlämna ärendet till statens invandrarverk eller utlänningen enligt 50 eller 52 § samma lag hållits i förvar längre än en vecka, 7. angående verkställighet enligt utlänningslagen, om anledning föreligger att överlämna ärendet till statens invandrarverk med stöd av 85 eller 86 § samma lag eller hänskjuta ärendet dit med stöd av 87 § samma lag eller om utlänningen enligt 50 eller 52 § samma lag hållits i förvar längre än en vecka, | 8. angående föreskrifter som meddelats enligt 13 §, 48 § eller 74 § andra stycket utlänningslagen, 9. angående hemsändande av utlänning med stöd av 104 § första stycket utlänningslagen. 10. angående förverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap. brottsbalken, 11. angående verkställighet utomlands av frihetsberövande påföljd enligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge

! Lagen omtryckt 1983:487.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

angående verkställighet av straff m. m. eller lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottsmålsdom,

12. angående utlämning enligt lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling,

13. angående kastrering enligt lagen (1944:133) om kastrering, om giltigt samtycke till åtgärden ej lämnats,

14. hos regeringen enligt 1 § andra stycket lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Lag om ändring i passlagen (1978:302)

Härigenom föreskrivs att 22 och 28 §§ passlagen (1978:302) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22§

Fråga om passtillstånd enligt 20 § Fråga om passtillstånd enligt 20 § prövas, om sökanden är patient som prövas, om sökanden är patient som avses i 20 § 2, av utskrivningsnämn- avses i 20 § 2, av utskrivningsnämnden eller beslutsnämnden för psy- den och i annat fall av överläkaren kiskt utvecklingsstörda och i annat vid sjukhuset. Denne får dock hänfall av överläkaren vid sjukhuset. skjuta ärendet till utskrivnings- Denne får dock hänskjuta ärendet nämnden för avgörande. till vederbörande nämnd för avgörande.

Passtillstånd skall vägras, om det med hänsyn till ändamålet med vården är olämpligt att patienten har pass.

28 §!

Mot beslut av övervakningsnämnd enligt denna Jag förs talan genom besvär hos kriminalvårdsnämnden eller den hovrätt, hos vilken klaganden skulle ha kunnat anföra besvär över beslut som avses i 37 kap. 8 § brottsbalken.

Mot överläkares beslut om anmä- Mot överläkares beslut om anmälan enligt 20 § 1 får talan ej föras. lan enligt 20 § 1 får talan ej föras. Talan mot annat beslut av överlä- Talan mot annat beslut av överläkare enligt denna lag förs genom be- kare enligt denna lag förs genom besvär hos utskrivningsnämnden eller svär hos utskrivningsnämnden. Mot beslutsnämnden för psykiskt utveck- beslut av utskrivningsnämnd förs talingsstörda. Mot beslut av utskriv- lan hos psykiatriska nämnden geningsnämnd eller beslutsnämnd förs nom besvär. talan hos psykiatriska nämnden genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

! Senaste lydelse 1981:1308.

Lag om ändring i lagen (1985:127) om särskilda organ i landstingskommunerna

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1985:127) om särskilda organ i lands-

tingskommunerna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Särskilda organ får ges till uppgift Särskilda organ får ges till uppgift att handha förvaltning och verkstäl- att handha förvaltning och verkställighet som enligt lag eller annan för- lighet som enligt lag eller annan författning ankommer på hälso- och fattning ankommer på hälso- och sjukvårdsnämnden, tandvårds- sjukvårdsnämnden, tandvårdsnämnden, omsorgsstyrelsen och ut- nämnden, omsorgsnämnden och utbildningsnämnden eller som kan bildningsnämnden eller som kan handhas av sådana nämnder som av- handhas av sådana nämnder som avses I 3 kap. 13 § andra stycket kom- ses i 3 kap. 13§ andra stycket munallagen (1977:179). kommunallagen (1977:179).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Lag om ändring i stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem

m. m. Härigenom föreskrivs att 2 och 16 §§ stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 g! dä Stadgan är ej tillämplig på 1. omsorger om vissa psykiskt ut- 1. särskilda omsorger enligt lagen vecklingsstörda, varom finns särskil- (1985:568) om särskilda omsorger da bestämmelser, om psykiskt utvecklingsstörda m. fl., 2. vård av handikappade, till vilken statsbidrag utgår, 3. kontrollerad familjevård eller därmed jämförlig vård, 4. anstalt, avsedd för riksförsäkringsverkets sjukvårdande verksamhet, 5. sådant hem för vård eller boende för vilket krävs tillstånd enligt 69 § socialtjänstlagen (1980:620), 6. annat i 1 § avsett vårdhem för vilket regeringen meddelat särskilda föreskrifter. Har enskilt vårdhem inrättats med bidrag av statsmedel eller utgår statsbidrag till dess drift, skall stadgan tillämpas endast i den mån den ej strider mot statsbidragsbestämmelserna. Med kontrollerad familjevård avses sådan sluten psykiatrisk vård som i anslutning till sjukhuset anordnas i enskilt hem.

16 § Vårdhemsläkare åligger att 1. ansvara för den medicinska vården vid hemmet, i den mån ej annan läkare svarar för denna, 2. se till att vid hemmet vårdas endast sådana personer för vilka det är godkänt och som lämpligen kan vårdas där, 3. regelbundet besöka hemmet, 4. ha tillsyn över hygienen och utrustningen vid hemmet, 35. se till att av socialstyrelsen förskriven journal föres vid hemmet och förvaras där, 6. omedelbart anmäla till social- 35. omedelbart anmäla till socialstyrelsen om någon i samband med styrelsen om någon i samband med vård eller behandling vid hemmet vård eller behandling vid hemmet drabbats av eller utsatts för risk att drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjuk- drabbas av allvarlig skada eller sjukdom, dom, 7. omedelbart anmäla till polis- 6. omedelbart anmäla till polis-

myndigheten om vid dödsfall behov myndigheten om vid dödsfall behov

av rättsmedicinsk obduktion eller av rättsmedicinsk obduktion eller annan rättsmedicinsk undersökning annan rättsmedicinsk undersökning

kan antagas föreligga. kan antagas föreligga.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. I fråga om omsorger som övergångsvis tillhandahålles enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda gäller 2 § i dess äldre lydelse.

! Senaste lydelse 1982:768.

? Senaste lydelse 1982:768.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1986 Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsrådet I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Lindqvist

Proposition om följdlagstiftning till den nya omsorgslagen

1¶Inledning

Genom beslut den 5 juni 1985 antog riksdagen lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. (prop. 1984/85:176, SoU 27, rskr. 386). Lagen träder i kraft den 1 juli 1986. Den ersätter lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (1967 års omsorgslag). Till skillnad från 1967 års omsorgslag innehåller den nya omsorgslagen inga bestämmelser om utbildning för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar.

Riksdagen har den 10 december 1985 antagit en ny skollag som träder i

kraft den 1 juli 1986 (prop. 1985/86:10, UbU 6, rskr. 39, SFS 1985:1100) och som till skillnad från den nuvarande skollagen (1962:319, 1962 års skollag) innehåller bestämmelser även om utbildning för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar.

Den nya omsorgslagen föranleder vissa lagändringar som inte behandlas i propositionen 1984/85:176 (omsorgspropositionen). Dessa behandlas i det följande. Jag har i detta ärende samrått med cheferna för social-, justitieoch civildepartementen samt statsrådet Göransson i frågor som rör deras ansvarsområden.

Jag har av statsrådet Göransson erfarit att han ämnar lägga fram förslag till följdändringar med anledning av den nya skollagen inom kort och att han därvid även tar upp en fråga om ändringar i sekretesslagen (1980:100) som beror på den nya omsorgslagen. Vidare finns i budgetpropositionen 1986 (prop. 1985/86:100 bil. 12, s. 101 f. och 191) med anledning bl. a. av den nya omsorgslagen förslag till ändringar i lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare.

Jag vill i detta sammahang redovisa att jag efter regeringens bemyndigande tillkallat en arbetsgrupp för utredning av bl. a. behovet av åtgärder för andra grupper handikappade barn och ungdomar än dem som ingår i den nya omsorgslagens personkrets. Arbetet skall ske med utgångspunkt i omsorgspropositionen och riksdagen behandling av ärendet. Därvid skall särskild uppmärksamhet ägnas åt frågan om översyn av lagen (1965:136) om elevhem för vissa rörelsehindrade barn m. fl. 9

2.1¶Lagen (1962:381) om allmän försäkring

De särskilda omsorgerna enligt den nya omsorgslagen är i princip inte avgiftsbelagda. Av 13 § i den nya lagen framgår emellertid att skäliga avgifter för kost och logi får tas ut av dem som har stadigvarande bostad på landstingskommunens bekostnad och uppbär folkpension i form av hel förtidspension eller hel ålderspension eller har inkomst av eget arbete. En landstingskommuns nuvarande möjligheter att uppbära pensioner för utvecklingsstörda som får vård eller försörjning på landstingskommunens bekostnad bör enligt vad riksdagen gett till känna (SoU 1984/85:27, rskr. 386) upphöra. Detta skall gälla barn och ungdomar i elevhem samt vuxna i gruppbostad. Nu nämnda grupper skall sålunda undantas från regeln i 10 kap. 3 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring som utgör grunden för rätten för bl. a. landstingskommun att uppbära folkpension för den som får vård på institution.

Vidare bör den numera föråldrade beteckningen nomadskola i 10 kap. 2 § bytas ut mot ordet sameskola.

2.2¶Lagen (1964:143) om bidragsförskott

I 8 § fjärde stycket lagen (1964:143) om bidragsförskott anges vissa förhål-

landen under vilka bidragsförskott ej skall utgå. BL. a. avses fall då barn bor i institution som anges i 1967 års omsorgslag eller enligt samma lag i enskilt hem på sjukvårdshuvudmannens bekostnad. De särskilda omsorgerna enligt den nya omsorgslagen utgörs av bl. a. boende i familjehem, i elevhem för barn och ungdomar samt i gruppbostad för vuxna. Paragrafens lydelse bör utan ändring i sak anpassas till de boendeformer som skall gälla enligt den nya omsorgslagen. I en övergångsbestämmelse får klargöras att någon ändring beträffande bidragsförskotten inte heller är avsedd för dem som bor på vårdhem eller specialsjukhus med stöd av den särskilda promulgationslagen till den nya omsorgslagen, lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

En motsvarighet till den här behandlade föreskriften i bidragsförskottslagen finns i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag. Förslag rörande den föreskriften har nyligen lagts fram i prop. 1985/86:96.

2.3¶Rättshjälpslagen (1972:429)

Enligt 41 § rättshjälpslagen (1972:429) beviljas rättshjälp genom offentligt biträde i de mål och ärenden som närmare anges i 14 punkter. I punkt 2 anges mål och ärenden hos beslutsnämnd eller psykiatriska nämnden angående inskrivning i eller utskrivning från vårdhem eller specialsjukhus enligt 1967 års omsorgslag eller angående placering av särskolelev enligt 28 § samma lag.

dom som för vuxna avvecklas. Även specialsjukhusen skall avvecklas. Regler för vad som skall gälla under avvecklingsperioden har intagits i promulgationslagen till den nya omsorgslagen. Däri föreskrivs att nyintagning i vårdhem för barn och ungdom inte får ske. Nyintagning i specialsjukhus eller i vårdhem för vuxna får ske om det finns synnerliga skäl. Sådan intagning kan, även det övergångsvis, ske oberoende av samtycke (6 § promulgationslagen). I sådana ärenden, där alltså reglerna i 1967 års omsorgslag övergångsvis kommer att gälla även efter den 1 juli 1986, kommer det således även under en viss tid efter nämnda datum att förekomma ärenden om beredande av vård där ett särskilt behov av juridisk hjälp föreligger. Rättshjälp genom offentligt biträde bör därför liksom hittills kunna beviljas i de ärenden som kan bli aktuella på grund av 6 § promulgationslagen.

Beslut som enligt 1967 års omsorgslag fattas av beslutsnämnd skall enligt 7 § andra stycket nämnda promulgationslag i stället under övergångsskedet fattas av utskrivningsnämnd enligt lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall. Sådana ärenden angående särskolelev som avses i 41 § punkt 2 rätthjälpslagen förekommer inte enligt den nya skollagen.

Rättshjälpslagen bör ändras i enlighet med vad som har sagts nu.

2.4¶Passlagen (1978:302)

Passlagen (1978:302) upptar vissa bestämmelser om krav på passtillstånd bl. a. för den som är inskriven i specialsjukhus enligt 35 §1 1967 års omsorgslag eller utskriven på försök från sådant sjukhus (20 §). Frågor om passtillstånd prövas under vissa förutsättningar av beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda (22 §). Vidare kan det förekomma att beslutsnämnd prövar besvär över överläkares beslut enligt passlagen (28 §).

Vid den nya omsorgslagstiftningens ikraftträdande avskaffas beslutsnämnden. Dess uppgifter övertas av utskrivningsnämnd. 22 och 28 §§ passlagen bör ändras i enlighet med detta. Bestämmelserna i 20 § beträffande den som är inskriven i specialsjukhus enligt 35 § i 1967 års omsorgslag eller försöksutskriven från sådant sjukhus bör emellertid kvarstå tills vidare med hänsyn till att specialsjukhusen finns kvar under en avvecklingsperiod med stöd av promulgationslagen till den nya omsorgslagen.

2.5¶Lagen (1985:127) om särskilda organ i landstingskommunerna

Enligt lagen (1985:127) om särskilda organ i landstingskommunerna får sådana organ som avses i lagen ges till uppgift att handha förvaltning och verkställighet som enligt lag eller annan författning ankommer på bl. a. omsorgsstyrelsen. I enlighet med den nya omsorgslagen skall omsorgsstyrelsen betecknas omsorgsnämnden. Detta föranleder ändring i lagen om särskilda organ i landstingskommunerna.

ul

Den nya omsorgslagen och dess terminologi föranleder en jämkning i den föreskrift i stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m. m. som anger undantagen från stadgans tillämplighet (2 §).

116 § 5 vårdhemsstadgan finns en föreskrift om att det åligger vårdhemsläkaren att se till att det vid hemmet förs och förvaras av socialstyrelsen föreskriven journal. Läkarens skyldigheter i detta avseende regleras numera i patientjournallagen (1985:562) som trädde i kraft den 1 januari 1986. Föreskriften i stadgan bör således upphävas.

3¶Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört bar inom socialdepartementet upprättats förslag till

-— . lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott, 3. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429), 4. lag om ändring i passlagen (1978:302),

5. lag om ändring i lagen (1985:127) om särskilda organ i landstingskommunerna,

6. lag om ändring i stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m. m.

Av förslagen har de under 1 och 6 angivna upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet, de under 3 och 4 angivna i samråd med chefen för justitiedepartementet och det under 5 angivna i samråd med chefen för civildepartementet.

De upprättade förslagen under 3 och 4 innehåller bestämmelser som faller inom lagrådets granskningsområde. Med hänsyn till att förslagen är av enkel beskaffenhet anser jag att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

4¶Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslagen.

3¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragaden lagt fram.

Sid PrOpOSitiONCN ..ooooer er rerer reser reser rs rs ss reses ess 1 Propositionens huvudsakliga innehåll «= sssssssssssssrer reser l Propositionens lagförsläg = .s.sssosossaserersrer sees ere sera 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1986 9 1 Inledning. sosse erersereererre reser er se rese sekr ess 9

2 —- Överväganden och förslag. ...ssssssssssrsrrsrs sr s rr sr ras 10

2.3 — Rättshjälpslagen (1972:429) issosssasss seas ses ea 10

2.4 — Passlagen (1978:302) soooooseses rese err rr ere sr ora 1

2.5 — Lagen (1985:127) om särskilda organ i landstingskom-

MUNÉINA sosorseeererrerr rer er rr rr sr rs Ke sr rerna 1

3 - Upprättade lagförsläg sosse s ere sr rr ers rs rr rr rr rs tra 12 4 Hemställan s.osooosecr re rer seser es rr rr rr rer res sens ses 12 I 2) TT 12