SOU 1997:86

Punktskattekontroll av alkohol, tobak och mineralolja, m.m. : slutbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

få;

Statens offentliga utredningar

vi Eg

1997:86 w Finansdepartementet

Punktskattekontroll

av alkohol, tobak och

m.m.

rnineralolj

Slutbetänkande av 1995 års skatteflyktskommitté Stockholm 1997

0a 50a/

çlm

m Statens offentliga utredningar

WW 1997:86

E35 Finansdepartementet

Punktskattekontroll av

alkohol,

tobak och

m.m.

mineralolj a,

slutbetänkande 1995 års

av skatteflyktskommitté Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag Regeringskansliets törvaltningsavdelning. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-3 g20523-4 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Thomas Östros

Genom beslut den 26 januari 1995 bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartementet att tillkalla en parlamentarisk kommitté med tre ledamöter med uppdrag att dels utforma lagstiftning mot en ny skatteflykt, dels ompröva de regler om revision infördes den m.m. som 1juli 1994 och föreslå de ändringar är motiverade i syfte att stärka som och effektivisera skattekontrollen. Regeringen har även i beslut den 29 juni 1995 överlämnat Riksskatteverkets RSV hemställan vissa om ändringar i reglerna för skatterevision dnr Fi 94/4469 samt m.m. RSV:s skrivelse beträffande tillfällig handel dnr Fi 95/1453 till kommittén för att övervägas inom för redan givna direktiv. ramen Den 21 december 1995 beslutade regeringen att genom tilläggsdirektiv ge kommittén i uppdrag att kartlägga de brister och problem som finns vid den punktskattekontroll gäller införsel EG-intema som av varor och lämna de förslag som behövs för att förbättra kontrollen. Till ledamöter förordnades statssekreteraren Claes Ljungh, ordförande, samt riksdagsledamöterna Lars Hedfors s, Karl-Gösta Svenson m och Eskil Erlandsson c. Till sakkunniga har förordnats regeringsrådet, tillika Regeringsrättens ordförande, Gunnar Björne samt departementsrådet Carl Gustav Fernlund, vilken entledigades den 11 september 1995, och, från och med den 11 september 1995, departementsrådet Peter Kindlund, som entledigades den 19 juni 1996, samt från och med den 19 juni 1996 departementsrådet Karin Almgren. Till experter förordnades professorn Sture Bergström, länsskattechefen Lennart Bjerkner, vilken entledigades den 19 juni 1996, kammarrättsassessom Stefan Holgersson, avdelningsdirektören Kerstin Källman, vilken entledigades den 17 januari 1996, skattejuristen Kerstin Nyquist, vilken entledigades den 19 juni 1996, skattedirektören Leif Rosenfeld samt, från och med den 18 januari 1996, kanslirådet Agneta Bergqvist och chefsjuristen Per Kjellsson. Den 19 juni 1996 förordnades även skattechefen Vilhelm Andersson, direktören Gunnar

RabesamtkammarrättsassessomJohan Montelius att biträda som experter.

Till sekreterare förordnades numera junkand. Magnus Elfström, som entledigades den 16 mars 1996, kammarrättsassessom Lena Gustafson och, från och med den 1 mars 1996, kammarrättsassessom Monika Wendleby.

Vi har antagit nanmet 1995 års skatteflyktskommitté.

Vi har tidigare avlämnat delbetänkandena SOU 1996:44 Översyn av skatteflyktslagen Reformerat förhandsbesked samt SOU 1996:79 Översyn revisionsreglema. Vi överlämnar härmed vårt slutbetänkan-

av de Punktskattekontroll av alkohol, tobak och mineraloljeprodukter, m.m.

Vid utarbetandet slutbetänkandet har Lena Gustafson och Monika

av Wendleby arbetat som sekreterare.

Stockholm i juni 1997

Claes Ljungh

Lars Hedfors Karl-Gösta Svenson Eskil Erlandsson

/Lena Gustafson Monika Wendleby

Innehåll

Förkortningar 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 27

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Del A Punktskattekontrollfrågor 27

- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Del B Identitetskontroll och några frågor angående -

tillfällig handel 38

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Del A Författningsförslag beträffande punkt- skattekontrollen m. m. 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om punktskattekontroll m.m. avseende alkoholvaror, tobaksvaror och

mineraloljeprodulcter 41

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i lagen 1965:94 om

polisregister 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocess-

lagen 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Förslag till förordning om ändring i fartygs-

registerförordningen 1975:927 72

. . . . . . . . . . . . . . Förslag till förordning om ändring i körkorts-

förordningen 1977:722 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till förordning om ändring i bötes-

verkställighetsförordningen 1979:197 74

. . . . . . . . . Förslag till lag om ändring av lagen 1982:395

om Kustbevakningens medverkan vid polisiär

övervakning 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i lagen 1994: 1563

om tobaksskatt 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1564

om alkoholskatt 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10. Förslag till lag ändring i lagen 1994:1565 om om beskattning av privatinförsel av alkohol-

drycker och tobaksvaror från land är som medlem i Europeiska unionen 78 . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll

1 Förslag till lag ändring i lagen 1994:1776 om skatt energi 84 om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12. Förslag till lag ändring i lagen 1976:701 om om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot

ett annat land inom Europeiska unionen 89 . . . . . . . . . 13. Beträffande lagen 1984:151 om punktskatter

och prisregleringsavgifter 90

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Del B Författningsförslag beträffande identitetskontroll

och tillfällig handel 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14. Förslag till lag särskild skattekontroll om beträffande tillfällig handel 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15. Förslag till lag om ändring i lagen 1984:151 om

punktskatter och prisregleringsavgifter 95

. . . . . . . . . 16. Förslag till lag om ändring i taxeringslagen

1990:324 98 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17. Förslag till lag ändring i lagen 1994:466 om särskilda tvängsåtgärder i beskattningsom förfarandet 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18. Förslag till lag om ändring i skattebetalnings-

lagen 1997:000 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Skatteflyktskommitténs uppdrag och arbete 103 . . . . . 1.1 Del A Punktskattekontrollfrågor 103 - . . . . . . . . . . . . . 1.1.1 Uppdraget 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1.2 Utredningsarbetet 104 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1.2 Del B Identitetskontroll och kontroll av -

tillfällig handel 105

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2.1 Uppdraget 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

1.2.2¶Utredningsarbetet 105

. . . . . . . . . . . . . . . . ..

DelA Punktskattekontrolfrågor

2¶Allmänt kontroll av punktskattepliktiga

om 109 varor . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Bakgrund 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Cirkulationsdirektivet 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Yrkesmässig hantering av punktskatte-

pliktiga varor 111

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2.2¶Distansförsäljning 113

. . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.2.3 Införsel för privat bruk 114 . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll 7

2.2.4 The Man Black 116 . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3¶Schengensamarbetet 118

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4¶Märkning av mineraloljeprodukter 119

. . . . . . . . . . . . . 2.4.1 EG-rätten beträffande märkning av

mineraloljeprodukter l 19

. . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.2 Särskilt den finska rödmärkta om

oljan 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.5 Kontrollbefogenheter på punktskatte-

området m.m 122 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5.1 Tullkontrollen före och etter

EU-inträdet 122 . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . 2.5.2 Skattekontrollen efter EU-inträdet 124 . . . . . 2.5.2.1 Kontroll yrkesmässig av

införsel 124 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5.2.2 Kontroll införsel för privat av

bruk 126 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.6¶Kringgående EG-reglema 127

av . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.6.1¶Mineraloljeprodukter 127

. . . . . . . . . . . . . . . 2.6.2 Alkohol- och tobaksvaror 128 . . . . . . . . . . .

2.6.3¶Ledsagardokumentet 131

m.m . . . . . . . . . . . . 2.6.4 Ett exempel på hur systemet med

ledsagardokument kringgås 133

. . . . . . . . .

3 Utländsk rätt 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . 3.1 Punktskattekontroll i yrkesmässig m.m. av varor

hantering i Danmark 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1. l Organisation 135

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.1.2 Något om problembilden 135 . . . . . . . . . . . . 3.1.3 Rätt att stoppa fordon 135 m.m . . . . . . . . . . . 3.1.4 Rätt att omhänderta 136 varor m.m . . . . . . . . 3.1.5 Rätt att kontrollera lokaler 137 m.m. . . . . . . 3.1.6 Sanktioner 137 . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . .

3.1.7¶Skattskyldigbegreppet 138

. . . . . . . . . . . . . . 3.2 Punktskattekontroll i yrkesmässig m.m. av varor

hantering i Finland 138 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.1¶Organisation 138

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Något problembilden 138 om . . . . . . . . . . . . 3.2.3 Rätt att stoppa fordon 139 m.m. . . . . . . . . . 3.2.4 Rätt att omhänderta 139 varor m.m . . . . . . . .

3.2.5¶Övervakningskameror 140

. . . . . . . . . . . . . . 3.2.6 Rätt att kontrollera lokaler 141 m.m. . . . . . .

3.2.7¶Skattskyldigbegreppet 141

. . . . . . . . . . . . . .

Innehåll

3.2.8 Återförvisning transporter 142 av . . . . . . . . 3.3 Punktskattekontroll m.m. av varor i yrkesmässig

hantering i Tyskland .142 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.1¶Organisation 142

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

3.3.2¶Något problembilden 143

om . . . . . . . . . . . . 3.3.3 Rätt att stoppa fordon 144 m.m . . . . . . . . . . . 3.3.4 Rätt att omhänderta 145 varor m.m . . . . . . . . 3.3.5 Rätt att kontrollera lokaler 145 m.m. . . . . . . 3.3.6 Sanktioner 146 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

3.3.7¶Skattskyldigbegreppet 146

. . . . . . . . . . . . . . 3.4 Punktskattekontroll m.m. av varor i yrkesmässig

hantering på Irland 146 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.1 Organisation 146 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

3.4.2¶Något problembilden 148

om . . . . . . . . . . . . 3.4.3 Rätt att stoppa fordon m.m 148 . . . . . . . . . . . 3.4.4 Rätt att omhänderta 150 varor m.m . . . . . . . . 3.4.5 Rätt att kontrollera lokaler m.m 150 . . . . . . 3.4.6 Sanktioner 151 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4.7¶Skattskyldigbegrcppet 152

. . . . . . . . . . . . .. 3.5 Punktskattekontroll m.m. av varor i yrkesmässig

hanteringi Skottland 152 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.5.1¶Organisation 152

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.5.2¶Något problembilden 153

om . . . . . . . . . . . . 3.5.3 Rätt att stoppa fordon 154 m.m . . . . . . . . . . . 3.5.4 Rätt att omhänderta m.m 155 varor . . . . . . . . 3.5.5 Rätt att kontrollera lokaler 155 m.m. . . . . . . 3.5.6 Sanktioner 156 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

3.5.7¶Skattskyldigbegreppet 156

. . . . . . . . . . . . . . 3.6 Något kontrollen införsel för privat om av

brukiandra länder 157 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.6.1 Danmark och Finland 157 . . . . . . . . . . . . . . 3.6.1.1 Danmark 158 . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.6.1.2 Finland 159 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.2 Tyskland, Storbritannien och Irland 159 . . . 3.6.2.1 Tyskland 160 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.2.2 Irland -160 . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

4¶En proportionalitetsbestämmelse 163

. . . . . . . . . . . . .

4.1¶Regeringsfonnen 163

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

4.2 Proportionalitetsbestämmelser i svensk lag-

stiftning 165 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.3 överväganden och förslag 166 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll 9

Transport- och lokalkontroller 167 . . . . . . . . . . . . . . .

5.1¶Inledning 169

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Regeringsfonnen 169 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Europakonventionen 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Artikel 8 i Europakonventionen 171 . . . . . . . 5.3.1.1 Niemietz mot Tyskland 171 . . . . . . 5.3.1.2 Stå i överensstämmelse med

lagen Olsson 1 mot -

Sverige 174

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.1.3 Funke, Crémieux och Miailhe

mot Frankrike 175 . . . . . . . . . . . . . 5.3.1.4 Chappell mot Storbritan-

nien 178 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.3.1.5 RÅ 1996 ref. 97 182 . . . . . . . . . .. 5.3.2 Artikel 6 i Europakonventionen 183 . . . . . . . 5.3.2.1 Skattekontrollutredningen 184 . . . 5.3.2.2 Funke mot Frankrike 184 . . . . . . . . 5.3.2.3 RÅ 1996 ref. 97 186 . . . . . . . . . .. 5.3.3 Rätt att röra sig fritt 186 . . . . . . . . . . . . . . . .

5.3.4¶Statens tolkningsutrymme -the margin

of appreciation 187 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Något om EG-rätten 187 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.1 EG-rätten och de mänskliga

rättigheterna 187

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.2 EG-rättens förhållande till nationell

rätt 189 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.5 Övriga svenska bestämmelser 190 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.1 Rättegångsbalken 190 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.5.2 Polislagen samt polisens fordons- och

förarkontroll 193 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.3 Lagen om straff för varusmuggling 194 . . . . 5.5.4 Lagen om förbud i vissa fall mot in-

försel av spritdrycker 195 . . . . . . . . . . . . . . . 515.5 Tullagen 196 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.5.6¶Inregränslagen 196

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.7 Lagen om Kustbevakningens med-

verkan vid polisiär övervakning 197 . . . . . . . 5.5.8 Transportkontrollagen 198 . . . . . . . . . . . . . . 5.5.9 Lagen om transport av farligt gods

m.m. 200 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.lO Alkohollagen 201 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

10 Innehåll

5.5.1 Lagen om försäljning av teknisk sprit

m.m. 202 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.12 Tvångsåtgärdslagen 202 . . . . . . . . . . . . . . .. 5.5. 13 Lagen om skatt på energi 206 . . . . . . . . . . . . 5.5. 14 Ekobrottsberedningens förslag om

skattekrirninal 206 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5. 15 Övriga bestämmelser om husrannsakan

och liknande intrång 207 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5. 16 Något om protokollföring och bevis över

verkställighet 207

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6 Straff mot hindrande av myndighetsutövning 208 . . . . 5.7 Allmän eller offentlig plats 209 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8 Överväganden och förslag 211 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8.1 Regeringsformen och Europa-

konventionen m.m. 211 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8.2 Behovet av ny lagstiftning 212 . . . . . . . . . . . 5.8.3 Vilka transporter skall kontrolleras 214 . 5.8.4 Vilka transportformer bör omfattas av

bestämmelserna 214 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8.5 Transportkontroller enskild plats 216 . . .

5.8.6 Beskattningsmyndighetens kontroll-

befogenheter vid transportkontroll 217 . . . . . 5.8.7 Skyldigheten att legitimera sig 218 . . . . . . . . 5.8.8 Skyldigheten att medföra dokument

m.m J 219 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8.9 Den enskildes medverkan vid

kontrollen 220 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8.10 Allmänt om lokalkontroll 222 . . . . . . . . . . . . 5.8. l l Befogenheter och skyldigheter vid

lokalkontroll 224 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8. 12 Kontrollbefogenheter som rör

bostäder m.m. 225 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8. 13 Undantagande av handling från

kontroll 226 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8. 14 Särskilda bestämmelser beträffande

verkställighet 226 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8. 15 Protokollföring och bevis över

verkställighet 228 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6¶Omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande 231

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Inledning 232 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll ll

6.2 Regeringsformen 233 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Europakonventionen 234 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.1 Skyddet för äganderätten i artikel 1 i

första tilläggsprotokollet 234 . . . . . . . . . . . . 6.3.2 Handyside mot Storbritannien 235 . . . . . . . . 6.3.3 Agosi mot Storbritannien 235 . . . . . . . . . . . . 6.3.4 Air Canada mot Storbritannien 237 . . . . . . . . 6.3.5 Gasus Dosier- und Fördertechnik

GmbH mot Nederländerna 240 . . . . . . . . . . . 6.4 Övriga svenska bestämmelser 244 . . . . . . . . . . . . . . . .

6.4.1¶Rättegångsbalken 244

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.1.1 Allmänt om beslags-

bestämmelserna 244 . . . . . . . . . . . 6.4.1.2 Gränsdragningen mellan husrann-

sakan och beslag 247 . . . . . . . . . . . 6.4.2 Brottsbalken 248 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.3 Lagen om straff för varusmuggling 250 . . . . 6.4.4 Tullagstiftningen 252 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.4.5¶Alkohollagen 253

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.6 Lagen om försäljning av teknisk sprit

m.m. 255 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.7 Lagen om förverkande av alkohol-

haltiga drycker m.m. 255 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.8 Lagen om skatt på energi 256 . . . . . . . . . . . . 6.4.9 Lagen om tobaksskatt 256 . . . . . . . . . . . . . . . 6.4. 10 Lagen om visst stöldgods m.m. 257 . . . . . . .

6.4.l1 Tvångsåtgärdslagen 257

. . . . . . . . . . . . . . . .

6.4.l2 Betalningssäkringslagen 258

. . . . . . . . . . . . .

6.4. 13 Ekobrottsberedningens

förslag om

skattekriminal 260 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.5 överväganden och förslag 261

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.1 Artikel l iförsta tilläggsprotokollet 261 . . . . 6.5.2 Behovet av ny lagstiftning 262 . . . . . . . . . . . 6.5.3 Omhändertagande 263 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.3.1 Omhändertagande vid transport-

och lokalkontroll 263 . . . . . . . . . . .

6.5.3.2 Punktskattepliktiga varor på-

träffas vid andra myndigheters

kontroller 265 . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.5.3.3 När kan ett omhändertagande

aktualiseras 265 . . . . . . . . . . . . . .

12 Innehåll

6.5.3.4 När skall ett omhändertagande-

beslut fattas 266 . . . . . . . . . . . . . 6.5.3.5 Samlastning och sam-

förvaring 268

. . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.4 Skattebeslag och skatteförverkande 269 . . . . 6.5.4.1 Förutsättningar för skatte-

beslag och skatteförverkande

m.m. 270 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.4.2 Förhållandet mellan skatte-

verkande och betalnings-

säkring 273 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.4.3 Vad skall gälla beträffande den

som innehar särskild rätt till-egen-

dom 274 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.4.4 Vilket värde bör ett beslut om

skatteförverkande kunna

omfatta 275 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.4.5 Vilket värde bör ett beslut om

skattebeslag kunna omfatta 276 .

6.5.4.6¶Möjligheten att erlägga

lösen 277 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.4.7 Skydd för godtroende ägare

till egendom som kan bli föremål

för skatteförverkande 277 . . . . . . . 6.5.4.8 Försäljning m.m 280 . . . . . . . . . . . 6.5.5 Konkurrens med bestämmelser om

förverkande i samband med brott 281 . . . . . .

7 Särskilda kontrollbefogenheter 283 . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Inledning 283 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2¶Regeringsformen 284

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Europakonventionen 284 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.1 Klass mfl. mot Förbundsrepubliken

Tyskland 285 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.2 Lüdi mot Schweiz 290 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Polismyndighets spaningsbefogenhet 291 . . . . . . . . . . . 7.5 Tullmyndighets spaningsbefogenhet 293 . . . . . . . . . . . 7.6 Ekobrottsberedningens förslag skatteom kriminal 294 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7 överväganden och förslag 294 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7.1 Regeringsformen och Europa-

konventionen 294 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll 13

7.7.2 Behovet lagstiftning 295

av ny

. . . . . . . . . . . 7.7.3 Spaningsliknande åtgärder som metod

ikontrollverksamheten 297

. . . . . . . . . . . . . .

8 Punktskattekontrollregistret m.m. 299

. . . . . . . . . . . . . 8.1 Inledning 300

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.2¶Regeringsfonnen 300

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Europakonventionen m.m. 301

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.1 Artikel 8 och dataskyddsfrågor 301

. . . . . . . 8.3.2 Leander mot Sverige 302

. . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.3 Dataskyddskonventionen 303

. . . . . . . . . . . . 8.4 Dataskyddsdirektivet 305

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5 Datalagen m.m 308

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5.1 Gällande rätt 308

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5.2 Förslag till persondatalag 309

. . . . . . . . . 8.6 ADB-användning inom Skattemyndigheten 310

. . . . . . 8.6.1 Det centrala skatteregistret 3 ll

. . . . . . . . . . . 8.6.2 Förslag till ändringar i skatteregister-

lagen 314

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.6.3 De regionala skatteregistren 316

. . . . . . . . . . 8.6.4 SEED-registret 316

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.6.5 Register för beskattningsmyndigheten 318

. . 8.6.6 Utredning beträffande register för skatte-

brottsutredningar 319

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.7 ADB-användning inom tullen 319

. . . . . . . . . . . . . . . . . 8.7.1 Tullregistret 319

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.7.2 Tullens register för den brottsutredande

verksamheten 320

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.7.2.1¶SPADI-registret 320

. . . . . . . . . ..

8.7.2.2 Pågående översynsarbete 321

. . . . 8.7.3 Underrättelseverksamheten inom

tullen 321

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.7.4 Trovärdighetsbedömning av

infonnation 322

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.7.5 Bearbetning av infonnation m.m. 323

. . . . . 8.8 ADB-användning inom polisen 323

. . . . . . . . . . . . . . . 8.8.1 Det allmärma kriminalregistret 323

. . . . . . . 8.8.2 Polisregister m.m. 324

. . . . . . . . . . . . . . . . . 8.8.3 Förordningen om rättsväsendets

informationssystem 325

. . . . . . . . . . . . . . . .

8.8.4¶Registerutredningens förslag om

kriminalunderrättelseregister m.m. 326

. . . .

14 Innehåll

8.9 Andra register 327 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.9.1¶Skepps- och båtsregistren 327

. . . . . . . . . . .

8.9.2¶Körkortsregistret 327

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.9.3¶Yrkestrafikregistret m.m 328

. . . . . . . . . . . . .

8.9.4¶Register med stöd alkohollagen 329

av . . . .

8.10¶Tillgång till transportföretags bokningsregister 330

. . .

8.10.l Datastraffutredningen 330

. . . . . . . . . . . . . .

8.10.2¶EU-gränskontrollutredningen 331

. . . . . . . . 8.lO.3 Inregränslagen 332 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.11 överväganden och förslag 335

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . l 1.1 Regeringsformen, Europakonventionen

och dataskyddsdirektivet 335 . . . . . . . . . . . . 8.1 1.2 Behovet av ny lagstiftning 336 . . . . . . . . . . . 8.1 1.3 Uppgifter som inhämtas beav

skattningsmyndigheten vid transport-

och lokalkontroller 339 m.m. . . . . . . . . . . . .

8.1 1.4 Tillgång till vissa belastnings-

uppgifter 342 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l 1.5 Uppgifter ur tullregistret och SPADI 345 . . 8.1 1.6 Tillgång till transportföretags boknings-

register 346 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l 1.7 Tillgång till vissa andra register 348 . . . . . .

l 1.8 Punktskattekontrollregistret

och annan

ADB-användning för punktskatte-

kontroll 349 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l 1.8. 1 Punktskattekontrollregistrets

ändamål m.m 349 . . . . . . . . . . . . . . 8.1 1.8.2 Tenninalåtkomst till vissa

8.1 1.8.3 Sambearbetning, lagring

m.m. 351 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9¶Skattskyldigbegreppet 353

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .

9.1¶Inledning 353

. . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2 Cirkulationsdirektivet 354 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3 Svenska bestämmelser 356 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3.1 Lagen om skatt energi 356 . . . . . . . . . . . . 9.3.2 Lagarna alkoholskatt och tobaksom skatt 358 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . 9.3.3 Deklaration, uppbörd 359 m.m . . . . . . . . . . . .

9.3.4¶Skattebrottslagen 360

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.4 överväganden och förslag 363 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll 15

9.4.1 Problembilden idag skatterättsligt ur perspektiv 363 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.4.2 Skattskyldigheten knyts till ett ägande-

rättsbegrepp 367

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.4.3¶Deklarationstidpunkten vid införsel

av redan beskattade varor m.m 370 . . . . . . . . . . .

10 Sanktioner mot den skattskyldige 373 . . . . . . . . . . . . . 10.1 Inledning 373 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.2¶Regeringsformen 374

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.3 Europakonventionen 374 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.4 Skattetillägg och tulltillägg 376 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.5 Överväganden och förslag 377 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l0.5.1 Behovet av ny lagstiftning 377 . . . . . . . . . . . l0.5.2 Transporttillägget och artikel 6 i Europa-

konventionen 378 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l0.5.3 Transporttilläggets nivå 379 . . . . . . . . . . . . . lO.5.4 Transporttillägg när anmälnings-

skyldigheten inte iakttagits eller

viss säkerhet inte ställts 379 . . . . . . . . . . . . .

ll Övriga sanktioner 381 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ll.l Inledning 381 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 Gällande rätt 382 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1.2. 1 Något om bestämmelser beträffande

skyldigheter och sanktioner i svensk

lagstiftning 382

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2.2 Häktning m.m. 386 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l 1.2.3 Deposition av böter, rättegångsombud

m.m. 388 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3 överväganden och förslag 390 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ll.3.l Behovet av ny lagstiftning 390 . . . . . . . . . . . 11.32 Utfommingen straffav bestämmelserna 392 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 Frågor om behörighet, samverkan mellan

myndigheter m.m 395

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.1 Nuvarande bestämmelser 396 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.1.l Inledning 396 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l2.l.2 Beskattningsmyndigheten 397 . . . . . . . . . . . . l2.l.3 Transportkontrollema. 398 . . . . . . . . . . . . . . 12.2 Möjligheten att överflytta ärenden 400 . . . . . . . . . . . . .

16 Innehåll

12.3¶Omprövningsinstitutet 402

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.4 Bestämmelser om överklagande 406 . . . . . . . . . . . . . . . 12.5 Något om myndigheters befogenhet att stoppa

personer och transportmedel 408 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.6 Sekretess mellan myndigheter m.m. 410 . . . . . . . . . . . . 12.6.1 Allmänt om myndigheters sekretess 410 . . . . 12.6.2 Informationsutbyte mellan

myndigheter 411 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.6.3 Sekretess för polisregister m.m. 414 . . . . . . . 12.7 Något om förvaringen av beslagtagen egendom 416 . . 12.8 Kostnadsansvaret 416 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 12.9 Skadeståndsansvaret 418 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

12.10¶Övervägandenoch förslag 420

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.10. Beslutsfattande myndighet 420 . . . . . . . . . . . 12.10.1.1 Transport- och lokal-

kontrollema 420 . . . . . . . . . . . . . . 12.10.1.2 De särskilda kontroll-

befogenhetema 424 . . . . . . . . . . .. 12. 10. 1.3 Omhändertagande, skatte-

beslag och skatte-

förverkande 424 . . . . . . . . . . . . .. 12.10.1.4 Sanktionema 425 . . . . . . . . . . . . . . . 12. 10. 1.5 En underrättelseenhet och

mobila kontrollgmpper 425

. . . . . 12.10,2 Medverkan av andra myndigheter 426 . . . . . 12.103 Rätt att anmana förare eller befälhavare

att stanna m.m 428 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12. 10.4 Informationsutbytet mellan myndig-

heterna 430 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.105 Registeranvändning m.m. 432 . . . . . . . . . . . . 12.106 Kostnadsansvaret m.m 434 . . . . . . . . . . . . . . 12.10,7 Skadeståndsansvaret 436 . . . . . . . . . . . . . . . . 12.108 Omprövning och överklagande 437 . . . . . . .

13¶Några domstolsfrågor 439

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.1 Inledning 440 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.2 Europakonventionen 441 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 13.2.1 Civila rättigheter och skyldigheter 441 . . . . . 13.2. 1.1 Vad är civila rättigheter och

skyldigheter 441 . . . . . . . . . . . . . . 13.2. 1.2 Förverkandebestämmelser

m.m. 443 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll

13.2.2 Anklagelse för brott 445 . . . . . . . . . . . . . . . . 13.2.2.1 RÅ 1996 ref. 97 445 . . . . . . . . . .. 13.2.2.2 Förverkandebestämmelser

m.m 446 Överlämnande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.3 mål 448 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13.3.l Något instansordningen 448

om m.m. . . . . . . 13.32 Nuvarande ordning beträffande över-

flyttning av mål 448

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13.3.3¶Översyn inom Justitiedepartementet 449

. . . 13.4 Prövningstillstånd i karnmarrätt 450 m.m. . . . . . . . . . .

13.4.1¶Allmänt prövningstillstånd i

kammarrätt 450 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13.4.2¶Transportkontrollagen 450

. . . . . . . . . . . . ..

134.3¶Prövningstillstånd i hovrätt

i mål om

förverkande 451 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13.5¶Överväganden och förslag 452

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.5. 1 De befogenhetema i förnya m.m.

hållande till artikel 6 i Europakonven-

tionen 452 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.5. l Transport- och lokalkontroller

samt omhändertagande 452

. . . . . . 13.5. 1.2 Skattebeslag och skatte-

förverkande 453 . . . . . . . . . . . . . . . 13.5.2 Behovet av ny lagstiftning 455 . . . . . . . . . . . 135.3 Fonner för domstolsprövning 455

. . . . . . . . . 13.5.3.1 Lokalkontroller 455 . . . . . . . . . . .. 13.5.3.2 Transportkontroller 456 . . . . . . . ..

13.5.3.3¶Omhändertagande 458

. . . . . . . . .. 13.5.3.4 Skattebeslag och skatte-

förverkande 458 . . . . . . . . . . . . . . . 13.5.3.5 Förtida försäljning av egen-

dom som är föremål för

skattebeslag 459

. . . . . . . . . . . . . . .

13.5.3.6¶Transporttillägg 459

. . . . . . . . . .. 13.5.3.7 Kostnadsansvaret 460

. . . . . . . . .. 13.5.3.8 Undantagande handling 460 av . . .

l3.5.4 Vissa förfarandefrågor 461

. . . . . . .. . . . . . . l3.5.4.1 Allmän part 461 m.m. . . . . . . . . . . 13.5.4.2 Särskild bestämmelse om

enskild part m.m. 462 . . . . . . . . . . 13.5.4.3 Krav skyndsam hand-

läggning 464

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll

13.5.4.4 Kommunikation och möjlig-

heten att fatta interirnistiska

beslut 464 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.5.4.5 Muntlig förhandling 465 . . . . . . .. l3.5.5 Överlämnande mål ; 465 av . . . . . . . . . . . . . .

l3.5.6 Prövningstillståndikarmnarrätt 468

. . . . . ..

14 Införsel för privat bruk 469 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.1 Gällande rätt 471 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 14. 1.1 Regeringsformen och Europa-

konventionen 471 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14. 1.2 Det svenska undantaget beträffande

alkoholdrycker och tobaksvaror m.m. 471 . .

14.l.3 Mineraloljeproduktema 477

. . . . . . . . . . . . . 14.2 Överväganden och förslag 478 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l4.2.l Inledning 478 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.2.2 Regeringsfonnen och Europa-

konventionen 479 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l4.2.3 Behovet eller ändrad lagstiftning 479 av ny . l4.2.3.1 Införseln för privat bruk av

alkohol- och tobaksvaror 479 . . . . l4.2.3.2 Införseln för privat bruk av

mineraloljeprodukter 481

. . . . . . . . 14.2.4 Gränsdragningen mellan införsel för

yrkesmässig användning och införsel

för privat bruk 481 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l4.2.5 Något den lagtekniska lösningen 483 om . . . 14.2.6 Allmänna bestämmelser om punkt-

skattekontrollverksamheten beträffande

införsel för privat bruk 483 . . . . . . . . . . . . . . 14.2.7 Införsel för privat bruk alkohol- och av tobaksvaror 485 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.2.7.1 Inledning 485 . . . . . . . . . . . . . . . . 14.2.7.2 Införsel endast anvisad

plats 486 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.273 Deklaration i stället för

anmälan 486 . . . . . . . . . . . . . . . . . l4.2.7.4 Den särskilda avgiften 488 . . . . . . l4.2.7.5 Betalningen punktskatten 488 av .

l4.2.7.6 Transportkontroller 489

. . . . . . . .

14.2.7¶Omhändertagande 492

. . . . . . . . .

Innehåll 19

l4.2.7.8 Skattebeslag och skatte-

förverkande 494 . . . . . . . . . . . . . .

14.2.7.9¶Beslutsbehörighet 497

m.m. . . . . . 1427.10 Särskilda befogenheter vid

tullmyndighetens medverkan

på bemannad tullplats 498 . . . . . . l4.2.7. 1 1 Bestämmelser omprövning om

och överklagande i privat-

m.m.

införsellagen 499

. . . . . . . . . . . . . l4.2.8 Införsel för privat bruk mineralav

oljeprodukter 501

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.2.8.1 Inledning 501 . . . . . . . . . . . . . . .. l4.2.8.2 Transportkontroller 501 . . . . . . ..

l4.2.8.3 Omhändertagande, skattebeslag

och skatteförverkande 503 . . . . . .

14.3¶Distansförsäljning 505

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . ..

15 Kontrollen användningen märkta av av

mineraloljeprodukter 507

. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . 15.1 Gällande rätt 508 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15.2¶Övervägandenoch förslag 510

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Del B Identitetskontroll

Några frågor angående tillfällig handel

16 Identitetskontroll 515 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16.1¶Inledning 515

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 16.2 Gällande rätt 516 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16.2.l Regeringsformen och Europa-

konventionen 516 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . I6.2.2 Övriga svenska bestämmelser 517 . . . . . . . .

16.3¶Övervägandenoch förslag 518

. . . . . . . . .. . . . . . . . . .

17 Några frågor om tillfällig handel 521 . . . . . . . . . . . . .

17.1¶Regeringsformen 522

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 17.2 EG-rätten 523 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 17.3 Övrig svensk lagstiftning 524 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17.3.1¶Ordningslagen 524

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. l7.3.2 Lagen tillfällig förom säljning 525 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17.3.3¶Hemförsäljningslagen 527

. . . . . . . . . . . . . ..

20 Innehåll

17.4 Skattekontrollen tillfällig handel i av andra länder enkätsvaren 528 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17.5 Konsumentverkets utvärdering av lagen om till-

fällig försäljning 529

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17.6 Krav översyn den tillfälliga handeln 530 av . . . . . . . 17.7 RSV:s förslag 531 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17.8¶Skattemyndighetemas synpunkter 532

. . . . . . . . . . . . .

17.9¶Branschsaneringsutredningen 533

. . . . . . . . . . . . . . . . . 17.10 Vad F-skattesedel 533 är en . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17.1 l överväganden och förslag 534 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17.11. Regeringsformen 534 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l7.l1.2 EG-rätten 535 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l7.ll.3 Behovet lagstiftning 535 av ny . . . . . . . . . . .

17.ll.4 Platsupplåtarens kontrollskyldighet 536

. . . . 17.1 1.5 Skyldighet för upplåtare att lämna

kontrolluppgiñ till Skattemyndigheten 538

. . l7.ll.6 Revision 539 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

l7.ll.7 Identifieringsbesök 540

. . . . . . . . . . . . . . . .. l7.ll.8 Krav kassaapparat 542 . . . . . . . . . . . . . . . 17.l1.9 Skattemyndighets behörighet m.m. 542 . . . . l7.1l.l0 Omprövning och överklagande m.m. 543 . . . l7.ll.l1 Protokollföring 544 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

18 Övriga frågor 545 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18.1 Proviantering 545 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 18.2 Kostnader 545 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. l8.2.l Punktskattekontrollen 545 . . . . . . . . . . . . . .. 18.2.2 Identitetskontroll och tillfällig handel 547 . . . 18.3 Ikraftträdande 548 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18.4 De generella direktiven 548 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Del A Författningskommentarer beträffande förslagen om -

punktskattekontroll 55l

m.m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslaget till lag om punktskattekontroll m.m.

avseende alkohol, tobak och mineralolje-

produkter 55l

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslaget till lag om ändring i lagen om

polisregister 604

m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslaget till lag om ändring i förvaltningsprocess-

lagen 605 , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Förslaget till förordning om ändring i fartygs-

registerförordningcn 606

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll 21

Förslaget till förordning om ändring i körkortsförordningen 606

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslaget till förordning ändring i bötes-

verkställighetsförordningen 606

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslaget till lag om ändring lagen av om Kustbevakningens medverkan vid polisiär

övervakning 607

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslaget till lag om ändring i lagen om tobaksskatt 608 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslaget till lag om ändring i lagen

om alkoholskatt 608 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10. Förslaget till lag ändring i lagen

om om

beskattning av privatintörsel av alkoholdrycker

och tobaksvaror från land som är medlem i

Europeiska unionen 609 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Förslaget till lag om ändring i lagen skatt om på energi 610 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12. Förslaget till lag ändring i lagen Tullom om

verkets befogenheter vid Sveriges gräns mot

ett annat land inom Europeiska unionen 6 l 3 . . . . . . . . . 13. Förslaget tilllag om ändring i lagen om

punktskatter och prisregleringsavgifter 613

. . . . . . . . .

Del B Författningskommentarer beträffande förslagen

om identitetskontroll och tillfällig handel 615 . . . . . . 14. Förslaget till lag särskild skattekontroll om beträffande tillfällig handel 615 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15. Förslaget till lag ändring i lagen om om

punktskatter och prisregleringsavgifter 620

. . . . . . . . .

16. Förslaget till lag ändring i taxerings-

lagen 621

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17. Förslaget till lag om ändring i lagen särskilda om

tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet 622

. . . . . . . .

18. Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen 622

. . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Reservation av Karl-Gösta Svenson 625 . . . . . . . . . . . . . . . . . Särskilt yttrande av Per Kjellsson 629 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Särskilt yttrande Vilhelm Andersson 631 av . . . . . . . . . . . . . . . Särskilt yttrande Gunnar Rabe 633 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

22 Innehåll

Bilagor

1 EG-rättsakter 641

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2¶Europadomstolens avgöranden 645

. . . . . . . . . . . . . . . .

3¶Litteraturförtecming 647

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Summary 649

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förkortningar

ADB automatisk databehandling

AO Abgabenordnung tysk

betalningssäkringslagen lag 1978:880 betalningssäkring för

om skatter, tullar och avgifter BrB brottsbalken BRIS Besluts-, redovisnings- och informationssystem för det särskilda skattekontoret CEDRIC Customs Excise Departemental Related

Computer brittisk

cirkulationsdirektivet rådets direktiv den 25 februari 1992 av

92/l2EEG1

dataskyddsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv av den 24 oktober 1995 95/46EG dataskyddskonventionen konventionen till skydd för enskilda vid

automatisk databehandling

av personuppgifter dir. direktiv Ds departementsserien EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen beteckning före den l november 1993 EG Europeiska gemenskapen EG-domstolen Europeiska gemenskapernas domstol

1 Fullständigt nanm på EG-rättsakter återfinns i bilaga

24¶Förkortningar

EGT Europeiska gemenskapernas officiella

tidning EG-kommissionen Europeiska gemenskapernas kommission Ekobrottsberedningen Regeringens ekobrottsberedning

EU Europeiska unionen

den europeiska domstolen för de mänskli-

Europadomstolen

ga rättigheterna den europeiska kommissionen för de

Europakommissionen

mänskliga rättigheterna

Europakonventionen den europeiska konventionen den 4

november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema EVIL Excise Verification Officers brittisk Fi Finansdepartementet

tilläggsprotokollet tilläggsprotokoll den 20 mars 1952 till

Första konventionen angående skydd för de

mänskliga rättigheterna och de grundläg-

gande frihetema GTS Generaltullstyrelsen HD Högsta domstolen IB Investigation Bureau irländsk inregränslagen lagen 1996:701 Tullverkets om befogenheter vid Sveriges gräns mot annat land inom Europeiska unionen JK Justitiekanslern JO Riksdagens ombudsmän Kol- och stålfördraget fördraget upprättandet Europeiska om av

kol- och stålgemenskapen

LAS lagen 1994: 1564 alkoholskatt om

LPP lagen 1984:151 om punktskatter och prisregleringsavgifter LSE lagen 1994: 1776 om skatt energi LTS lagen 1994:1563 om tobaksskatt MKG die mobile Kontrollgruppen tysk MTU Mobile Task Units irländsk NJA Nytt juridiskt arkiv

OASIS Operational Anti-Smuggling Information

System brittiskt

PBR person- och belastningsregistret privatinförsellagen lagen 1994:1565 beskattning om av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen privatinförselförordningen förordningen 1994: 1615 beskattning om av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land är medlem i som Europeiska unionen prop. proposition RB rättegångsbalken RF regeringsformen Romfördraget fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen RSV Riksskatteverket RÅ Regeringsrätten årsbok SOU statens offentliga utredningar SPADI tullmyndighetemas spaningsdiarium SSK Särskilda skattekontoret i Ludvika

TF tryckfrihetsförordningen

TOMER Torg- och Marknadshandlamas

Ekonomiska Riksförening TSU tullstrategiska underrättelser tillämpningskodexen kommissionens förordning 2454/93

nr transportkontrollagen lagen 1996:598 om kontroll av yrkes-

mässiga vägtransporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak

tullkodexen rådets förordning EEG nr 29 l 3/92 av

den 12 oktober 1992 tullordningen Generaltullstyrelsens föreskrifter m.m.

TFS 1994:45 för tillämpningen av tullagen 1994:1550 och tullförordningen 1994:1558

tvångsåtgärdslagen lagen 1994:466 särskilda tvångsåt-

gärder i beskattningsförfarandet

YGL yttrandefrihetsgrundlagen

USC underrättelse- och sambandscentralen VSL lagen 1960:418 om straff för

varusmuggling ZollvG Zollverwaltungsgesetz tysk

Fullständigt nanm på EG-ráttsakter återfinns i bilaga

Sammanfattning

Del Punktskattekontrollfrâgor

I samband med att Europeiska gemenskapen EG vid årsskiftet 1992/93 införde den inre marknaden försvann i princip möjligheten till traditionella gränskontroller mellan medlemsstaterna. När Sverige inträdde i den Europeiska unionen EU behövdes därför nya kontrollmöjligheter punktskatteornrådet. Ganska snart inkom också rapporter om omfattande skattefusk vid införsel alkohol- och av

tobaksvaror samt mineraloljeprodukter.

Det bör understrykas att våra förslag syftar till att förbättra möjligheterna till skattekontroll och skatteindrivning; de bör således inte blandas ihop med förslag tar sikte brottsbekämpning. En som annan sak är att förslag som leder till effektivare skattekontroll i förlängningen också leder till att flera skattebrott och ekonomisk annan

brottslighet upptäcks.

Vårt uppdrag har bestått i att skapa ett system för effektiv punktskattekontroll avseende alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljepro-

dukter. Våra förslag omfattar både den yrkesmässiga hanteringen,

inklusive distansförsäljning, och införseln för privat bruk. Förslagen avseende kontroll av införsel för privat bruk bygger till viss del på våra förslag avseende kontroll den kommersiella hanteringen. I vissa fall av har dock särlösningar valts. Vi har valt att behandla frågor kontroll om av införsel för privat bruk i ett separat kapitel. Även förslagen rörande kontroll av användningen märkta mineraloljeprodukter redovisas i av ett eget kapitel. Man kan säga att vårt förslag till ny lagreglering beträffande punktskattekontrollverksamhet vilar på fyra pelare, nämligen möjligheten att göra fysiska kontroller, möjligheten att säkra skatteindrivningen, möjligheten att på ett tidigt stadium tillgång till relevant

IT here a Summary in English in appendix 4 bilaga 4 Bilaga 4 innehåller en sammanfattning på engelska.

information samt möjligheten till effektiva sanktioner. De fyra pelama eller delarna i vårt förslag är alla viktiga för att punktskattekontrollverksamheten skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Vi lämnar

också förslag om hur punktskattekontrollarbetet skall organiseras och

genomföras; i denna del finns förslag både beträffande beskattningsmyndighetens arbete och beträffande samverkan med andra myndigheter. Vi länmar även vissa förslag rörande domstolsforfarandet.

Möjlighet att göra fysiska kontroller

Den första beståndsdelen i en effektiv punktskattekontrollverksarnhet

är möjligheten att göra fysiska kontroller. Här föreslår vi ett system

med transportkontroller och lokalkontroller samt omhändertagande av

varor mm under den tid som det behövs för att punktskattekontrollen

skall kunna genomföras. I förslagen finns givetvis också vissa rättsäkerhetsgarantier. Det kan redan här nämnas att transportkontroll

på enskild plats och lokalkontroll i princip endast får genomföras om domstol efter ansökan lämnar tillstånd till kontrollen. Beskattningsmyndigheten får fatta nämnda beslut endast i två fall, nämligen dels vid fara i dröjsmål, dels om samtliga enskilda som berörs av beslutet underrättats och inte uttryckligen motsätter sig kontrollen. Vid lransport- och lokalkontroller samt omhändertagande skall vidare vissa bestämmelser om undantagande av handling från kontroll iakttas.

m.m.

Vidare införs en proportionalitetsbestämmelse som skall gälla samtliga

beslut enligt lagen; beslut om åtgärd får enligt denna bestämmelse fattas endast skälen för åtgärden uppväger det intrång och i

om men övrigt som åtgärden innebär för enskild.

Transportkontroll är en form av punktskattekontroll. Vid transportkontroll kan beskattningsmyndigheten kontrollera bl.a. att transporter

svenskt territorium genomförs i enlighet med cirkulationsdirektivets bestämmelser. Transportkontroller får genomföras på offentlig plats, men kontrollerna får också, som nyss antytts, genomföras på enskild plats. Härmed avses plats som inte är offentlig enligt ordningslagen

1993: 1617 och som är trädgård, parkeringsplats eller annan uppställ-

ningsplats för fordon, upplagsplats eller plats för eller pålastning

avav varor. Transportkontroll får genomföras beträffande såväl vägtran-

sporter som järnvägs-, flyg- och sjötransporter. Vid transportkontroll

får beskattningsmyndighetem undersöka låda, behållare eller andra utrymmen i transportmedel, container, tank eller transporthj älpmedel där alkoholvaror, tobaksvaror eller mineraloljeprodukter kan förvaras under transport. Myndigheten får också eftersöka och granska

handlingar och ta på Förare, befälhavare eller skattskyl-

prov varorna. dig medföljer transportmedel är skyldig att legitimera sig eller på

som annat godtagbart sätt styrka sin identitet. Detsamma gäller annan

medföljer transporten och som är eller kan antas vara person som ansvarig for transporten eller varoma. Förare eller befälhavare är vidare skyldig att tillse att föreskrivna dokument medföljer transporten; han skall också förete dokumenten vid beskattningsmyndighetens kontroll. Dessa skyldigheter gäller dock inte befälhavare transportmedel som i yrkesmässig trafik befordrar andra transportmedel, containrar eller tankar.

Förare, befälhavare eller ägare till vara som skall kontrolleras skall vid transportkontroll för den transport som behövs för

ansvara kontrollen samt för och återinpackning Han skall vidare

upp- av vara. i förekommande fall öppna transportmedel, container, tank eller transporthjälpmedel, är låst eller har tillslutits annat sätt; denna

som skyldighet gäller även låda, behållare eller annat utrymme som finns i transportmedel, transporthjälpmedel, container, tank eller enskild plats. Enskild skall också bereda beskattningsmyndigheten tillträde till enskild plats. Vid transportkontroll enskild plats åvilar skyldigheter-

även den äger eller innehar nyttjanderätten till den enskilda na som platsen. Samtliga nämnda skyldigheter gäller endast i den utsträck-

nu ning enskild förfogar över utrymmet eller egendomen.

som

Lokalkontroll är den andra formen punktskattekontroll som kan

av göras med stöd den föreslagna lagen. Sådan kontroll får göras

av av oss i lokal samt därtill hörande enskild plats, där det finns anledning att

anta att pimktskattepliktiga yrkesmässigt tas emot, avsänds,

varor tillverkas, bearbetas eller förvaras. Vid dessa kontroller får myndigheten undersöka utrymmen där punktskattepliktiga varor kan finnas, undersöka och ta prov på vara samt eftersöka och granska handlingar

kan ha betydelse for kontrollen. Myndigheten får också undersöka som

transportmedel, container, tank eller transporthjälpmedel som finns i

lokalen eller platsen. Den som befinner sig platsen är skyldig att identifiera sig han skälig grund kan antas ha ett sådant samband

om med kontrollerad att kännedom om hans identitet kan vara av

vara

betydelse för punktskattekontrollen. Den äger eller har nyttjande-

som rätten till den plats där lokalkontroll görs eller ägare till vara som skall kontrolleras skall för och återinpackning Även

ansvara upp- av vara. beträffande lokalkontroll har enskild vissa skyldigheter att öppna lås

dessa överensstämmer i princip med förslagen rörande transportmm., kontroll.

Beskattningsmyndigheten får vid genomförande av transport- eller lokalkontroll öppna transportmedel, transporthj älpmedel, container

eller tank, som är låst eller har tillslutits annat sätt; dessa befogenheter gäller även låda, behållare eller annat utrymme finns i

som transportmedel, container, tank eller transporthj älpmedel samt i lokal och på enskild plats. Vidare f°ar myndigheten bereda sig tillträde till lokal som inte är bostad och till enskild plats samt försegla transportmedel, container, tank, transporthjälpmedel, lokal och enskild plats.

Som komplement till transport- och lokalkontrollema ges beskattningsmyndigheten möjlighet att omhänderta varor, transportmedel, container, tank, transporthjälpmedel och handlingar omhändertagande vid transport- eller lokalkontroll. Omhändertagandet skall

vara tillfälligt och får göras endast det behövs för punktskattekontrollen.

om Omhändertagande av handling får dock bestå även efter det att punktskattekontrollen avslutats, under den tid handlingen behövs

som i bevishänseende i mål eller ärenden enligt vårt lagförslag eller lagen 1984: 151 om punktskatter och prisregleringsavgifter LPP, lagen 1994: 1563 om tobaksskatt LTS, lagen 1994:1564 om alkoholskatt LAS eller lagen 1994:1776 om skatt energi LSE. Beslut om omhändertagande skall alltid fattas om transportkontroll eller lokalkontroll inte avslutats inom den tid domstol förordnat eller inom sex timmar från att kontrollen påbörjades. Detsamma gäller

om vara eller handling förflyttas från den plats där lokal- eller transportkontroll

enskild plats görs samt om det vid en transportkontroll finns behov av att kvarhålla ett transportmedel används för att yrkesmässigt

som befordra passagerare, så att ordinarie avgångstid inte kan hållas.

Möjlighet att säkra

skatteindrivningen

Den andra beståndsdelen i vårt förslag är möjligheten att säkra skatteindrivningen. Möjligheter att fatta beslut om skattebeslag och skatteförverkande är viktiga för att de fiskala intressena skall kunna säkras. Förutsättningarna för skattebeslag och skatteförverkande är att det inte framgår att punktskatt beträffande varan är betalad i Sverige och att säkerhet beträffande varan har ställts i laga ordning och kan

Beslut om skattebeslag och skatteförverkande får inte fattas om det framgår att punktskatt beträffande inte skall betalas i Sverige

varan eller om punktskatten erläggs i rätt tid. Beträffande skatteförverkande gäller dessutom att beslut inte får fattas innan punktskatt beträffande varan förfallit till betalning samt under den tid för vilken anstånd att betala punktskatt medgivits. Såväl punktskattepliktiga som

varor transportmedel, transporthjälpmedel, containrar och tankar kan vara föremål för skatteförverkande och skattebeslag, även om annat än

punktskattepliktiga endast kan skatteförverkas om värdet på

varor varoma inte räcker till. Skatteförverkandevärdet f°ar avse skatteskulden med ett tillägg fyrtio procent samt de kostnader för förfarandet som staten halt. Istället för att egendom skatteförverkas kan lösen fastställas. Förslaget innehåller även skyddsbestämmelser för ägare till egendom. Ägaren möjlighet till jämkning vid

skyddas dels genom skatteförverkande, dels genom bestämmelser om skydd för godtroende ägare till egendom som är föremål för skattebeslag.

Efter att beslutet om skatteförverkande vunnit laga kraft skall egendomen sälj as genom beskattningsmyndighetens försorg; influtna intäkter skall i första hand användas för att betala det fastställda skatteförverkandevärdet. Förslaget innehåller även bestämmelser om förtida försäljning av egendom som är föremål för skattebeslag.

att få till relevant information

Möjlighet tillgång

Den tredje delen behandlar är möjligheten att tillgång till relevant infonnation ett så tidigt stadium möjligt. Här är det nödvändigt

som att beskattningsmyndigheten dels f°ar möjlighet att bedriva viss spaningsliknande verksamhet, dels f°ar tillgång till ett effektivt ADBbaserat system för inhämtning och bearbetning av information.

Beskattningsmyndigheten föreslås befogenhet att skugga person, ställa frågor och hålla uppsikt över det som är eller kan antas vara yrkesmässig transport samt lokal eller annat område där det kan antas att punktskattepliktiga varor yrkesmässigt tas emot, avsänds, tillverkas, bearbetas eller förvaras.

Vi föreslår att ett punktskattekontrollregister inrättas. I detta register skall vissa uppgifter från transport- och lokalkontroller registreras. Vidare skall vissa uppgifter rörande omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande läggas i registret samt beslut att påföra transporttillägg. Beskattningsmyndigheten ges också rätt att

registrera vissa belastningsuppgifter i punktskattekontrollregistret.

Registret f°ar inte innehålla uppgift enskilds etniska urspning,

om ras, politiska åsikter, religiösa eller politiska övertygelse, medlemsskap i fackförening, hälsa eller sexualliv. Punktskattekontrollregistret får användas vid transport- och lokalkontroller, omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande samt vid utövandet av de särskilda spaningsliknande befogenhetema och tillståndsprövning m.m. av upplagshavare och registrerade varumottagare.

Beskattningsmyndigheten föreslås terrninalåtkomst till tullrnyndighetemas spaningsdiarium, körkortsregistret och skepps- och

båtsregistren. Vidare föreslås vissa ändringar i lagen l965:94 om polisregister m.m.: beskattningsmyndigheten får rätt att begära utdrag ur eller upplysning från polisregister.

Vi föreslår slutligen att beskattningsmyndigheten skall få tillgång

till vissa uppgifter om det som är eller kan antas vara yrkesmässig transport ur transportföretagens bokningsregister; inhämtade uppgifter

skall läggas in i pmiktskattekontrollregistret. Uppgifterna ur

bokningsregistren får lämnas med hjälp av ADB, men något krav på detta uppställs inte. Det överlämnas till transportföretagen och beskatttningsmyndigheten att komma överens om formerna för överlämnande av uppgifter.

att använda effektiva sanktioner

Möjlighet

Den järde delen av vårt förslag består av sanktioner mot överträdelser. Här ingår sanktioner mot den skattskyldige i form av en administrativ avgift samt straffrättsliga sanktioner mot förare mfl. som på olika sätt försvårar kontrollarbetet. Vi föreslår således att transporttillägg skall kunna påföras den skattskyldige; bestämmelserna om transporttillägg har till viss del utfonnats sätt i lagen 1996:598 om

samma som

kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak transportkontrollagen. Transporttillägg skall

således kunna påföras den skattskyldige om ledsagardokument eller bevis ställd säkerhet inte medföljer Även underlåten-

om transporten. heten att anmäla att redan beskattade varor skall föras in till Sverige samt underlåtenheten att ställa säkerhet vid distansförsäljning sanktioneras med transporttillägg. Nivån tillägget är fyrtio procent av den skatt som belöper på eller kan antas belöpa de punktskattepliktiga varorna.

Förare eller befälhavare som uppsåtligen underlåter att medföra ledsagardokument och i föreskrivna fall bevis om ställd säkerhet under färd skall kunna dömas enligt straffrättslig bestämmelse för

en transportkontrollbrott till böter eller fängelse i sex månader. Den som av grov oaktsamhet bryter mot skyldigheten att medföra nämnda dokument skall kunna dömas för transportkontrollförseelse till dagsböter. Vi föreslår även en straffbestämmelse beträffande den som av uppsåt eller grov oaktsamhet underlåter att stanna på anmaning. Även i detta fall skall straffet dagsböter. Den vägrar att

vara som legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet vid en transporteller en lokalkonlroll skall kunna dömas till penningböter. Ansvar skall

dock inte ådömas beskattningsmyndigheten ändå genast kunnat

om fastställa den tillfrågades identitet.

För att sanktionssystemet skall effektivt är det också viktigt

vara att det går att fastställa vem som är skattskyldig. Skattskyldigbegreppet i LTS, LAS och LSE behöver därför ändras. Skattskyldigbegreppet ändras så att den som i ett annat EG-land förvärvar en punktskattepliktig ett bindande överlåtelseavtal som gäller vid den

vara genom tidpunkt då skattskyldigheten inträder, varan förs in till Sverige

om och här skall används för annat än privat bruk är skattskyldig. Någon

ändring deklarationstidpunkten vid införsel redan beskattade

av av varor införs inte.

Hur skall arbetet organiseras

l vårt uppdrag ingår också att lämna förslag till hur kontrollverksamheten skall bedrivas i praktiken.

Skattemyndigheten i Dalarnas län är beskattningsmyndighet för punktskatter. Våra förslag innefattar delvis arbetsuppgifter för

nya myndigheten. För att våra förslag skall får genomslagskraft bör en organisation med mobila kontrollgrupper byggas upp. Vidare bör en underrättelseenhet inrättas. Såvitt kan bedöma kommer den nya organisationen att innebära personalkostnader motsvarande åtminstone 100-125 årsarbetskrafter.

Punktskattekontrollen skall stå under beskattningsmyndighetens

ledning. Andra skattemyndigheter och tullmyndigheter får medverka i

kontrollverksamheten att genomföra kontroller för beskattnings-

genom myndighetens räkning. Tjänstemännen vid dessa myndigheter har härvid kontrollbefogenheter tjänstemännen vid beskatt-

samma som

ningsmyndigheten; beskattningsmyndigheten får också uppdra annan

skattemyndighet eller tullmyndighet att fatta beslut för beskattningsmyndighetens räkning i visst ärende eller i viss grupp av ärenden. Polismyndighet och Kustbevakningen skall begäran lämna biträde vid beskattningsmyndighetens kontroller. Anmaning att stanna fordon får tjänsteman vid beskattningsmyndigheten och tjänsteman vid

ges av

skattemyndighet särskilt förordnats härtill av beskattningsannan som myndigheten. Sådan anmaning får också ges av tjänsteman vid tullmyndighet medverkar i kontroll i hamnar och gränsnära

som områden samt polisman biträder vid kontroll. Polisman och

av som tjänsteman vid Kustbevakningen biträder vid beskattningsmyndig-

som hetens kontroll får anmaning att stanna fartyg och om det är

ge uppenbart nödvändigt även inbringa fartyg till hamn.

2 17-0815

Våra förslag omfattar även vissa sekretessbrytande bestämmelser; dessa har införts för att underlätta myndigheternas samarbete när det

gäller punktskattekontroll. Exempelvis skall uppgifter som tulhnyndig-

het, polismyndighet eller Kustbevakningen förfogar över och som behövs för punktskattekontrollen beskattningsmyndighetens begäran tillhandahållas denna. Ett annat exempel är att tullmyndighet, polismyndighet eller Kustbevakningen genast skall underrätta beskatt-

ningsmyndigheten de påträffar obeskattade punktskattepliktiga

om varor. För att underlätta samarbetet har också bestämmelser om registerutdrag m.m samt tenninalåtkomst till punktskattekontrollregistret införts. Beskattningsmyndigheten skall således på begäran lämna de myndigheter son1medverkar i eller biträder vid beskattningsmyndighetens kontroller utdrag ur eller uppgift om innehållet i punktskattekon-

trollregistret om det behövs för punktskattekontrollen. Tjänstemän

skattemyndighet i vars uppgifter utförande av transport- och lokalkontroller, handläggningen ärenden om skattebeslag eller skatteförver-

kande eller utövande av de spaningsliknande kontrollbefogenhetema ingår samt tjänstemän Generaltullstyrelsens GTS underrättelse-

och sambandscentral U SC får ha tenninalåtkomst till punktskattekon-

trollregistret. Tjänsteman beskattningsmyndigheten som prövar

upplagshavare samt registrerade varumottagare får ha terminalåtkomst

till vissa uppgifter.

Förare eller befälhavare samt ägare till varor som skall kontrolleras skall stå för kostnaderna för förfarandet vid transportkontroller. Den som äger eller innehar nyttjanderätt till den plats där lokalkontroll görs samt ägaren till skall kontrolleras skall stå för kostnaderna

varor som för förfarandet vid lokalkontroller. Statens kostnader för förvar vid omhändertagande och skattebeslag skall ersättas av den som äger egendomen. Skyldighet att ersätta staten för kostnaderna får efterges helt eller delvis om det framstår som oskäligt att ta ut ersättning.

Bestämmelserna omprövning i 4 kap. 3-12 §§ LPP och

om överklagande i 8 kap. LPP skall enligt vårt förslag i tillämpliga delar även gälla beslut om transporttillägg. Beträffande omprövning och överklagande av beslut om omhändertagande och beslut angående kostnaderna för förfarandet gäller bestämmelserna i 23-25 §§ samt 27 och 28 §§ förvaltningslagen 1986:223. Våra förslag omfattar även bestämmelser om överlämnande av beslutanderätten till annan

myndighet m.m.

Domstolsförfarandet

Vi lämnar även vissa förslag rörande domstolsförfarandet. Beskattningsmyndigheten skall som tidigare nämnts ansöka hos länsrätt om att

företa transportkontroll enskild plats och lokalkontroll. Detsam-

gäller beträffande skattebeslag och skatteförverkande samt förtida ma försäljning egendom som är föremål för skattebeslag; när det gäller

av förtida försäljning av egendom kan i ett fall även enskild göra en ansökan till länsrätten. Vid fara i dröjsmål kan beskattningsmyndigheten utom då det är fråga om skatteförverkande fatta ett interimis-

tiskt beslut skyndsamt skall underställas länsrätten. Ägare till

som omhändertagen egendom ges rätt att överklaga beskattningsmyndighetens omhändertagandebeslut och beslut angående kostnadsansvar. Vidare införs vissa bestämmelser angående länsrättens hantering av mål beträffande undantagande av handling; regleringen på detta område överensstämmer med vad som gäller enligt lagen 1994:466 om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet tvångsåtgärdslagen.

Beskattningsmyndigheten är part i länsrätt även i sådana fall där beslut i första instans fattats annan myndighet; beskattningsmyndig-

av heten får dock besluta att den andra myndigheten skall föra myndighetens talan. Vidare införs särskilda bestämmelser om partsställning vid transportkontroll enskild plats, lokalkontroll, omhändertagande, skattebeslag, skatteförverkande samt förtida försäljning av egendom som är föremål för skattebeslag; om ägaren är okänd eller saknar känt hemvist i landet fâri stället den som senast innehade varorna vara part i länsrätten. Innan beslut om skatteförverkande fattas skall dock länsrätten göra försök att delge ägaren till egendomen; i de fall ägaren till egendomen inte är känd skall länsrätten istället utfärda ett föreläggande i Post och Inrikes tidningar.

I lagen införs särskilda bestämmelser skyndsam handläggning,

om möjlighet att fatta interimistiska beslut och muntlig förhandling.

Det införs också en möjlighet att överlämna mål angående transportkontroll enskild plats, lokalkontroll, omhändertagande, skattebeslag; skatteförverkande och förtida försäljning av egendom som är föremål för skattebeslag från den behöriga domstolen till annan domstol.

Det uppställs inget krav prövningstillstånd vid fullföljd till kammarrätt.

Kontroll införsel för bruk och användning

av privat av av märkta mineralolj eprodukter

Vi lärrmar också förslag till nya bestämmelser beträffande kontroll av införsel för privat bruk och användning av märkta mineraloljeprodukter.

Vi föreslår vissa ändringar i lagen 1994: 1565 om beskattning av privatinförsel alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är

av medlem i Europeiska unionen privatinförsellagen. Den som för in en

för vilken skattskyldighet föreligger enligt nämnda lag skall vara deklarera detta vid införseln. Om införseln görs bemannad tullplats skall deklarationen lämnas till tulltjänsteman. I annat fall skall deklarationen lämnas till beskattningsmyndigheten; den skall då han inkommit till myndigheten senast sju dagar efter införseln. Punktskatten skall betalas i samband med att deklaration lämnas. I de fall deklarationen lämnas till beskattningsmyndigheten skall punktskatten betalas genom insättning ett särskilt konto. I de fall deklarationen lämnas till tulltjänsteman vid bemannad tullplats skall punktskatten betalas till tullmyndigheten; tullmyndigheten skall i dessa situationer besluta om och uppbära punktskatten.

Transportkontroller f°ar genomföras även för kontroll beträffande införsel för privat bruk; när det gäller alkoholvaror och tobaksvaror dock endast annan plats än enskild plats. Härvid gäller beträffande beskattningsmyndighetens befogenheter och enskilds skyldigheter i viss

utsträckning bestämmelserna om transportkontroll samt besluts-

behörighet i samband med yrkesmässig hantering.

m.m.

Beskattningsmyndigheten får i samband med transportkontroller

fatta beslut om omhändertagande och skattebeslag av punktskatteplikti-

alkoholvaror och tobaksvaror enskild fört i landet för privat ga som bruk. Länsrätten får ansökan beskattningsmyndigheten besluta

skatteförverkande alkoholvaror och tobaksvaror som är föremål om av för skattebeslag. Beslutet om skatteförverkande får avse egendom motsvarande värdet av den punktskatt som belöper varorna samt dröjsmålsavgift och särskild avgift enligt privatinförsellagen.

Beskattningsmyndigheten får i samband med transportkontroll beträffande privatinförsel av mineraloljeprodukter fatta beslut om omhändertagande. Härvid gäller beträffande myndighetens befogenhet och enskilds skyldigheter och rättigheter bestämmelserna om omhändertagande i samband med kontroll yrkesmässig hantering i

av tillämpliga delar. Länsrätten får beskattningsmyndighetens ansökan besluta om skattebeslag och skatteförverkande.

Sammanfattning 37

Annan skattemyndighet och tullmyndighet får medverka i beskatt-

ningsmyndighetens transportkontrollverksamhet genom att genomföra

kontroller för beskattningsmyndighetens räkning. Härvid har myndig-

heterna samma kontrollbefogenheter som beskattningsmyndigheten;

beskattningsmyndigheten får också uppdra arman skattemyndighet eller tullmyndighet att fatta beslut för beskattningsmyndighetens räkning i visst ärende eller i viss grupp av ärenden. Tullmyndighet får även fatta beslut om skattebeslag av alkoholvaror och tobaksvaror för beskattningsmyndighetens räkning. Tulhnyndighet får också då införsel för privat bruk av alkoholvaror eller tobaksvaror görs bemannad tullplats anmana person att stanna, undersöka väska eller annat handresgods samt företa kroppsvisitation om det finns synnerliga skäl att anta att en i Sverige obeskattad punktskattepliktig vara döljs i den kontrollerades klädedräkt. Bestämmelserna om biträde från polismyndighet och Kustbevakningen gäller även transportkontroller beträffande införsel för privat bruk.

Många av bestämmelserna om yrkesmässig hantering gäller också beträffande privatinförsel. Således gäller bestämmelserna beträffande punktskattekontrollregistret i huvudsak också denna punktskattekontrollverksamhet. Ett undantag är bestämmelserna transportföretags

om skyldighet att lämna uppgifter ur bokningsregister; dessa skall således inte tillämpas i privatinförselfallen. Vissa av straftbestännnelsema är också desamma. Således gäller straftbestämmelsema beträffande brott mot skyldighet att stanna anmaning och att identifiera sig även beträffande dessa kontroller. Dessutom skall de bestämmelser om kostnadsansvar gäller vid kontroll yrkesmässig hantering också

som av gälla vid kontroll av privatinförsel. Slutligen skall samma regler gälla beträffande omprövning, överklagande samt handläggning i domstol. Förvaltningslagens bestämmelser om omprövning och överklagande skall således tillämpas beträffande beskattningsmyndighetens eller tullmyndighets beslut om skattebeslag beträffande alkoholdrycker och tobaksvaror. Detsamma gäller beskattningsmyndighetens beslut om omhändertagande beträffande mineraloljeprodukter och kostnadsansvar.

Som tidigare nämnts lämnar även vissa förslag beträffande

kontrollen användningen märkta mineraloljeprodukter. Även

av av dessa kontroller skall till den del de är punktskattekontroller stå

- under beskattningsmyndighetens ledning; vad avser misstänkta brott mot märkningsföreskrittema föreslår ingen ändring utan i dessa fall skall även fortsättningsvis de straffprocessuella bestämmelserna gälla. Kontrollema skall samma sätt som transportkontroller m.m. utföras av beskattningsmyndigheten. Annan skattemyndighet, tulhnyndighet,

polismyndighet och Kustbevakningen får medverka i kontrollverksamheten genom att utföra kontroller för beskattningsmyndighetens räkning.

Beskattningsmyndigheten skall vid kontroll få undersöka transportmedlets bränsletank och andra utrymmen där det kan antas att mineraloljeprodukter förvaras. Myndigheten skall härvid få öppna låsta utrymmen m.m.; föraren eller befälhavaren skall vara skyldig att öppna låsta utrymmen m.m. Myndigheten skall vidare eftersöka och granska de handlingar som behövs för kontrollen och ta prov på mineraloljeprodukter. För uttagna prov skall ersättning inte utges. Då kontrollerna utförs av annan myndighet skall myndigheten ha samma befogenheter som beskattningsmyndigheten. Förare och befälhavare båt skall vara skyldig att stanna anmaning samt att legitimera sig eller på annat godtagbart sätt styrka sin identitet. Vid brott mot dessa skyldigheter skall dags- respektive penningböter kunna ådömas. Bestämmelserna om undantagande av handling i LPP skall gälla beträffande dessa kontroller.

Del Identitetskontroll och vissa frågor

angående tillfällig handel

I del B lämnar förslag dels om identitetskontroll, dels om särskild skattekontroll beträffande tillfällig handel.

kapitel 16 redovisas våra överväganden beträffande identitetskontroll. Skattemyndigheten får befogenhet att vid besök i verksamhetslokaler i samband med skattekontroll begära att person som befinner sig på platsen skall legitimera sig eller styrka sin identitet på annat godtagbart sätt, om personen i fråga kan antas ha ett sådant samband med den kontrollerade verksamheten att kännedom hans identitet

om är av betydelse för kontrollen. Begreppet besök i samband med skattekontroll är avsett att omfatta såväl revisioner i verksamhetslokaler som besök i andra sammanhang, exempelvis taxeringsbesök. Den som bryter mot skyldighet att identifiera sig skall dömas till penningböter. Ansvar skall dock inte ådömas om Skattemyndigheten genast kunnat fastställa den tillfrågades identitet.

I kapitel 17 finns förslag beträffande särskild skattekontroll av tillfällig handel. Den som upplåter plats för tillfällig handel skall vara skyldig att före det att upplåtelse sker kontrollera huruvida den som

l önskar plats upplåten till sig är innehavare av F-skattsedel. Upplåta-

ren skall också vara skyldig att infordra en kopia av befintlig Fskattsedel samt i de fall F-skattsedel inte finns föra anteckningar om platshyrarens och i förekommande fall dennes företrädares nanm,

adress och telefonnummer. Är platshyraren juridisk personnummer, en person skall även firma och organisationsnummer antecknas. Uppgifterna skall bevaras i sju kalenderår efter det att upplåtelsen skedde.

Den som upplåter plats för tillfällig handel är skyldig att på begäran lämna Skattemyndigheten ovanstående uppgifter. Skattemyndigheten kan fatta beslut om att påföra upplåtaren en särskild avgift platsupplåtarens kontrollavgift med l 000 kr om denne inte fullgjort sin

kontroll- och anteckningsskyldighet. Avgiften får efterges om det

framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den. Skattemyndigheten får vidare besluta om revision hos den som har eller kan antas ha upplåtit plats för tillfällig handel för att kontrollera att han har fullgjort sina ovan nämnda skyldigheter.

Skattemyndigheten får i syfte att identifiera enskild kan antas

som bedriva tillfällig handel besluta om identifieringsbesök. Vid ett sådant besök f°ar Skattemyndigheten, utöver att efterfråga persons identitet, kontrollera innehav av F-skattsedel och ställa frågor om verksamheten. Den som befinner sig platsen är skyldig att på skattemyndighetens begäran legitimera sig eller annat godtagbart sätt styrka sin identitet; denna skyldighet skall dock åvila endast person som skälig grund kan antas ha ett sådant samband med den kontrollerade verksamheten att kännedom om hans identitet kan vara av betydelse för skattekontrollen. Den som bryter mot skyldigheten att identifiera sig skall kunna dömas till penningböter.

Protokoll skall föras över identiñeringsbesök.

Det är skattemyndigheten i det län där upplåtelsen platsen för

av tillfällig handel görs som är behörig att fatta beslut enligt lagen samt att ompröva beslut. Myndigheten får dock uppdra annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Myndigheten får också uppdra annan skattemyndighet som fattat ett beslut enligt lagen att ompröva beslutet. Förutsättningen för överlämnande av beslutanderätt är att den andra myndigheten medger det och att det inte innebär avsevärd olägenhet för enskild. Beslut om platsupplåtarens kontrollavgift samt nyssnämnda beslut om överlämnande av beslutanderätt till annan skattemyndighet f°ar överklagas hos länsrätten.

Del A

beträffande

Författningsförslag

m.m.

punktskattekontrollen

Förslag till

Lag om punktskattekontroll m.m.

avseende alkoholvaror, tobaksvaror

och mineralolj eprodukter

Härigenom föreskrivs följ

1 kap. Allmänna bestämmelser

Lagens tillämpningsområde m.m.

1 § Denna lag är tillämplig vid punktskattekontroll som avser sådan hantering punktskattepliktiga omfattas rådets direktiv

av varor som av 92/l2/EEG den 25 februari 1992 om allmänna regler för punkt-

av skattepliktiga och innehav, flyttning och övervakning av

varor om sådana varor, senast ändrat rådets direktiv 96/99/EG2. Genom

genom denna lag genomförs delar detta direktiv.

Bestämmelserna i denna lag är tillämpliga beträffande

yrkesmässig hantering av punktskattepliktiga varor,

distansförsäljning av punktskattepliktiga varor och

införsel för privat bruk av punktskattepliktiga varor med de inskränkningar som anges i 13 kap.

2 § Med punktskatteplikzig tobaksvara, alkoholvara och

vara avses

mineraloljeprodukt.

Med tobaksvara avses vara som anges i l § andra stycket lagen 1994: 1563 om tobaksskatt.

1EGT L 76, 23.392, 1 Celex 392140012.

nr s. 2EGT L 11.1.1997, s.l2 Celex 396L0099

Med alkoholvara avses vara som anges i 2-6 §§ lagen 1994: 1564 om alkoholskatt.

Med mineraloljeprodukt avses bränsle som anges i l kap. 3 a § lagen 1994: 1776 om skatt energi.

3 § Med handling avses framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.

Med ledsagardokument avses sådant ledsagardokument som skall medfölja transport enligt det i l § angivna direktivet.

Med bevis om ställd säkerhet avses sådant dokument som anges i artikel 18.3 i det i 1 § angivna direktivet.

4 § Med transportmedel avses fordon, fartyg, luftfartyg och tåg.

Med fordon förstås sådant motordrivet fordon, släpfordon, terrängfordon och efterfordon som avses i 2 § vägtrañkkungörelsen 1972:603.

Med fartyg varje farkost används eller kan användas för

avses som transport vatten.

Med luftfartyg avses varje farkost som används eller kan användas

för lufttransport.

Med förare förare fordon.

avses av

Med befälhavare avses befälhavare fartyg och luftfartyg samt tågbefälhavare.

5 § Med enskild plats avses mark som inte är offentlig plats enligt ordningslagen 1993: 1617 och som utgör trädgård, parkeringsplats eller arman uppställningsplats för fordon, upplagsplats eller plats för av- eller pålastning av varor.

Med allmän flygplats avses flygplats för allmänt bruk.

Oavsett vad som stadgas i första stycket är område på bangård och allmän flygplats inte enskild plats.

att anse som

6 § Med skattskyldig avses vid yrkesmässig hantering av punktskattepliktig vara den som är skattskyldig enligt

9 § första stycket l-5 eller 27 § lagen 1994:1563 om tobaksskatt,

8 § första stycket l-5 eller 7 eller 26 § lagen 1994:1564 om alkoholskatt samt

4 kap. l § första stycket l-5 eller 7 eller 2 § lagen 1994:1776 om skatt på energi.

Med skattskyldig avses vid införsel för privat bruk punktskatte-

av pliktig vara

den som skall betala skatt enligt lagen 1994:1565 om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen och

den som är skattskyldig enligt 4 kap. l § 8 lagen 1994:1776 om skatt energi.

7 § Med beskattningsmyndighet Skattemyndigheten i

avses Dalarnas län.

Med länsrätt avses Länsrätten i Dalarnas län.

Proportionalitet

8 § Beslut åtgärd enligt denna lag får fattas endast om skälen för

om åtgärden uppväger det intrång eller i övrigt åtgärden innebär

men som för enskild.

Gränsdragningen mellan införsel för yrkesmässig användning och införsel för privat bruk m. m.

9 § I 10-12 §§ finns bestämmelser om hur gränsdragningen mellan införsel för yrkesmässig användning och införsel för privat bruk skall göras vid tillämpningen av denna lag.

10 § Vid bedömning införsel har gjorts för yrkesmässig

av om användning eller för privat bruk skall hänsyn tas till

innehavarens kommersiella status, skälet till innehavet,

finns, den plats där varan det använda transportsättet, handlingar hänför sig till varan,

som varans beskaffenhet samt omfattningen av införseln.

11 § Om införsel av tobaksvaror överstiger 800 st cigarretter, 400 st cigarriller, 200 cigarrer eller 1 röktobak skall den anses vara gjord för yrkesmässig användning, om inte starkare skäl talar emot det. Vid bedömningen skall varje varuslag behandlas för sig.

12 § Om införsel av alkoholvaror överstiger 10 liter spritdrycker, 20 liter mellanklassprodulcter, 90 liter vin högst 60 liter mousseran-

varav de vin eller 110 liter öl skall den anses vara gjord för yrkesmässig användning, om inte starkare skäl talar emot det. Vid bedömningen skall varje varuslag behandlas för sig.

Undantagande av handlingar från granskning m.m.

13 § Granskning handlingar, som görs med stöd av denna lag,

av omfattar enskilds begäran inte

handling som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § rättegångsbalken och

arman handling med ett betydande skyddsintresse, handlingens om innehåll på grund av särskilda omständigheter inte bör komma till annans kärmedom. Enskild får även begära att handling,I han inte skall som anser omfattas kontrollen, skall undantas från granskning. av Handling som avses i första stycket 2 f°ar undantas endast om handlingens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen.

14 § Enskild skall upplysas om möjligheten att begära att handling skall undantas från granskning.

15 § Om en handling eller en del handling undantagits från av granskning, får innehållet inte återges eller åberopas vid redogörelse för granskningen eller armars inför myndighet. Detta gäller även om en handling, utan beslut av länsrätten, återlänmats efter det att den begärts

undantagen.

16 § Vid granskning av upptagning för automatisk databehandling får endast de tekniska hjälpmedel och sökbegrepp användas behövs som för att tillgodose ändamålet med åtgärden. Granskningen får inte genomföras via telenät. Bestämmelserna i 2-4 och 6 lagen 1987:1231 om automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m. tillämpas vid eftersökning, granskning och omhändertagande av upptagning för automatisk databehandling enligt denna lag.

2 kap. Transportkontroll och lokalkontroll

1 § Punktskattekontroll enligt denna lag får göras genom transportkontroll eller lokalkontroll. I 3 kap. finns bestämmelser om omhändertagande vid transportkontroll och lokalkontroll. I 4 kap. finns bestämmelser om särskilda kontrollbefogenheter.

T ransportkontroll

2§ Punktskattepliktig vara som flyttas enligt det förfarande för skatteuppskov som fastställs i det i l kap. l § angivna direktivet, skall åtföljas av ett ledsagardokument och i förekommande fall bevis om ställd säkerhet.

3§ Transportkontroll får genomföras dels beträffande pågående transport, dels då varor på-, av- eller omlastas i direkt anslutning till transport. Transportkontroll får genomföras även på enskild plats. Transportkontroll på enskild plats f°ar dock göras endast om det inte är möjligt att genomföra behövlig punktskattekontroll med stöd av revisionsbestämmelsema i lagen 1984:151 punktskatter och om

prisregleringsavgitter eller lagen 1994:466 om särskilda tvångsåtgär-

der i beskattningsförfarandet.

4 § Beskattningsmyndigheten får vid transportkontroll undersöka

låda, behållare eller annat utrymme i transportmedel, container, tank eller transporthj älpmedel där punktskattepliktig vara kan förvaras under transport. Myndigheten får vidare eftersöka och granska ledsagardokument, bevis ställd säkerhet och annan handling som

om kan betydelse för beskattningen samt undersöka och ta prov

vara av

Myndigheten får vid granskningen använda tekniskt hjälpmedel

vara.

finns i transportmedlet. som

5 § Förare är skyldig att starma anmaning som ges av tjänsteman vid beskattningsmyndigheten, annan skattemyndighet, tullrnyndighet

eller polismyndighet.

Befälhavare fartyg är skyldig att stanna anmaning som ges av

polisman eller tjänsteman vid Kustbevakningen.

6 § Förare eller befälhavare samt skattskyldig som medföljer transporten är skyldiga att beskattningsmyndighetens begäran legitimera sig eller på annat godtagbart sätt styrka sin identitet. Detsamma gäller annan person som medföljer transporten samt person

befinner sig enskild plats där transportkontroll utförs. som

Skyldighet att identifiera sig enligt första stycket åvilar endast

skälig grund kan antas ha ett sådant samband med person som stannat eller undersökt transportmedel, container, tank, transporthj älpmedel eller att kännedom hans identitet kan vara av betydelse

vara om

för punktskattekontrollen.

7 § Förare eller befälhavare är skyldig att tillse att ledsagardokument eller bevis ställd säkerhet medföljer transport i enlighet med

om 2 Vid transportkontroll skall förare eller befälhavare tillhandahålla beskattningsmyndigheten nämnda dokument.

Skyldighet enligt första stycket gäller inte befälhavare transportmedel i yrkesmässig trafik befordrar andra transportmedel,

som containrar eller tankar.

8 § Förare, befälhavare eller ägare till vara som skall kontrolleras skall vid transportkontroll för den transport som behövs för

ansvara kontrollen samt för uppackning och återinpackning av vara.

ansvara

Förare, befälhavare, ägare till eller enskild plats eller nyttjande-

vara rättshavare till enskild plats skall i förekommande fall

öppna transportmedel, container, tank eller transporthj älpmedel, som är låst eller har tillslutits annat sätt och

bereda myndigheten tillträde till enskild plats.

Skyldighet enligt andra stycket gäller även låda, behållare eller annat utrymme finns i transportmedel, container, tank eller tran-

som sporthjälpmedel eller enskild plats.

Skyldighet enligt andra stycket l gäller endast i den utsträckning som enskild förfogar över den i punkten nämnda egendomen. Skyldighet enligt andra stycket 2 gäller endast för enskild förfogar över

som den enskilda platsen. Skyldighet enligt tredje stycket gäller endast den som förfogar över lådan, behållaren eller utrymmet.

Lokalkontroll

9 § Beskattningsmyndigheten får genom lokalkontroll eftersöka punktskattepliktig vara om det finns skälig anledning att anta att

punktskatt beträffande varan inte är betalad i Sverige eller i laga ordning ställd säkerhet beträffande varan saknas eller

inte kan infrias.

Lokalkontroll får göras endast om det inte är möjligt att genomföra behövlig punktskattekontroll med stöd av revisionsbestämmelsema i lagen 1984:151 om punktskatter och prisregleringsavgifter eller lagen 1994:466 om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet.

10 § Lokalkontroll f°ar göras i lokal samt därtill hörande enskild plats, där det finns skälig anledning att anta att punktskattepliktig vara yrkesmässigt tas emot, avsänds, tillverkas, bearbetas eller förvaras.

ll § Beskattningsmyndigheten får vid lokalkontroll undersöka utrymmen där punktskattepliktig vara kan fmnas. Myndigheten får vidare undersöka och Vid lokalkontroll f°ar även

ta prov vara.

utrymmen i transportmedel, container, tank eller transporthjälpmedel,

som finns i lokalen eller platsen, undersökas.

Beskattningsmyndigheten får vid lokalkontroll eftersöka och granska ledsagardokument och bevis ställd säkerhet. Detsamma gäller

om annan handling som kan vara av betydelse för beskattningen. Myndigheten får vid granskningen använda tekniskt hjälpmedel som finns på platsen.

12 § Den som befinner sig på plats där lokalkontroll görs är skyldig

att på beskattningsmyndighetens begäran legitimera sig eller på annat

godtagbart sätt styrka sin identitet.

Skyldighet att identifiera sig åvilar endast person som på skälig grund kan antas ha ett sådant samband med kontrollerad vara att kännedom hans identitet kan betydelse för punktskattekon-

om vara av trollen.

13 § Den som äger eller innehar nyttjanderätt till den plats där lokalkontroll görs eller ägare till skall skall

vara som kontrolleras

ansvara för uppackning och återinpaclming Agare till

av varan.

punktskattepliktig vara som påträffas är också ansvarig för den

transport som behövs för kontrollen.

Den äger eller innehar nyttjanderätt till den plats där lokalkon-

som troll görs eller ägare till skall kontrolleras skall vidare i

vara som förekommande fall

öppna transportmedel, container, tank eller transporthj älpmedel, som är låst eller har tillslutits annat sätt och

bereda myndigheten tillträde till lokal eller enskild plats.

Skyldighet enligt andra stycket l gäller även låda, behållare eller annat utrymme finns i transportmedel, container, tank, tran-

som sporthj älpmedel eller lokal eller enskild plats.

Skyldighet enligt andra stycket l gäller endast i den utsträckning

enskild förfogar över den i punkten nämnda egendomen. Skyldigsom het enligt andra stycket 2 gäller endast för enskild som förfogar över. lokalen eller den enskilda platsen. Skyldighet enligt tredje stycket gäller endast den förfogar över lådan, behållaren eller utrymmet.

som

Särskilda bestämmelser beträffande verkställighet beslut om

av transportkontroll eller lokalkontroll

14 § Vid genomförande transportkontroll eller lokalkontroll får

beskattningsmyndigheten

öppna transportmedel, container, tank eller transporthj älpmedel, som är låst eller har tillslutits annat sätt,

bereda sig tillträde till lokal som inte är bostad, bereda sig tillträde till enskild plats samt

försegla transportmedel, container, tank, transporthjälpmedel, lokal

eller enskild plats.

Behörigheten enligt första stycket l och 4 gäller även låda, behållare eller annat utrymme finns i transportmedel, container, tank,

som transporthjälpmedel eller lokal eller på enskild plats.

15 § Beslut transportkontroll enskild plats och lokalkontroll

om får inte, utan att det föreligger särskilda skäl, verkställas mellan kl. 19.00 och kl. 08.00.

3 kap. Omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande

Omhändertagande

1 § Beskattningsmyndigheten får vid transportkontroll tillfälligt ta

hand transporterad vara, transportmedel, container, tank, transport-

om hjälpmedel och handling som medförts vid transporten om det behövs för punktskattekontrollen omhändertagande vid transportkontroll. Härvid gäller bestämmelserna i 2 kap. 6-8 och 14 §§.

Beskattningsmyndigheten f°ar vid lokalkontroll tillfälligt ta hand om

transportmedel, container, tank, transporthj älpmedel och handling vara,

del

det behövs för punktskattekontrollen omhändertagande vid

om lokalkontroll. Härvid gäller bestämmelserna i 2 kap. l 14 §§. Omhändertagande handling får bestå även efter det att punktav skattekontrollen genomförts, under den tid handlingen behövs i som bevishänseende i mål eller ärende enligt denna lag, lagen 1984:151

punktskatter och prisregleringsavgifter, lagen 1994:1563 om om tobaksskatt, lagen 1994:1564 om alkoholskatt eller lagen

1994:1776 skatt energi. om

2 § Vid omhändertagande och handling får även emballage, av vara behållare och förvaringsmaterial tas om hand. Vid omhändertagande handling f°ar även tekniskt hjälpmedel som av behövs för att handlingen skall kunna uppfattas tas hand. Sådant om omhändertagande får dock göras endast det finns synnerliga skäl om för detta.

3 § Beslut omhändertagande skall alltid fattas om transportkontroll eller lokalkontroll inte har avslutats inom den om tid domstol förordnat enligt 9 kap. 1 § första stycket eller inom sex som timmar från det att kontrollen påbörjades, eller handling förflyttas från den plats där lokalkontroll eller om vara transportkontroll på enskild plats görs eller det vid transportkontroll finns behov av att kvarhålla ett om en transportmedel, används för att yrkesmässigt befordra passagerasom så att ordinarie avgångstid inte kan hållas. re,

4§ Om omhändertagande handling omfattar upptagning för

av automatisk databehandling skall, det är möjligt, ett exemplar av om upptagningen lämnas kvar hos innehavaren.

5 § Egendom är föremål för omhändertagande skall förvaras av som beskattningsmyndigheten eller den fått i uppdrag myndigheten som av sköta förvaringen. Omhändertagen egendom f°ar vid behov flyttas att till lämpligt kontrollställe eller magasineras. Omhändertagen egendom skall vårdas väl och stå under noggrann

tillsyn.

Förutsättningarna för skattebeslag

6 § Beslut skattebeslag punktskattepliktig med emballaom av vara behållare eller annat förvaringsmaterial samt transportmedel, ge, container, tank eller transporthjälpmedel, använts vid transport av som fär fattas det inte framgår att varan, om punktskatt beträffande är betalad i Sverige och varan säkerhet beträffande ställts i laga ordning och kan infrias. varan Beslut skattebeslag får inte fattas om det framgår att punktskatt om beträffande inte skall betalas i Sverige eller om punktskatt varan

beträffande varan erläggs i rätt tid. Medgivet anstånd att betala punktskatt beträffande varan utgör inte hinder för skattebeslag.

Ett beslut om skattebeslag får avse ett värde som överstiger det värde som anges i 7 § första stycket.

Förutsättningarna för skatteförverkande

7 § Ett beslut om skatteförverkande får avse egendom motsvarande värdet av

den punktskatt som enligt bestämmelserna i lagen 1994: 1563 om tobaksskatt, lagen 1994:1564 om alkoholskatt eller lagen 1994:1776 om skatt energi beräknas belöpa de punktskatteplilctiga varorna,

ett tillägg på fyrtio procent av den punktskatt som anges i l samt sådana kostnader för förfarandet enligt 8 kap. som staten haft.

Om beslutet om skatteförverkande framstår som obilligt med hänsyn till ägarens ekonomiska situation eller övriga omständigheter får värdet enligt första stycket jämkas.

8 § Punktskattepliktig vara f°ar, tillsammans med emballage, behållare eller annat förvaringsmaterial, förklaras skatteförverkad om det inte framgår att

punktskatt beträffande varan är betalad i Sverige och

säkerhet beträffande varan ställts i laga ordning och kan infrias.

Om värdet på den punktskattepliktiga varan inte täcker det värde som anges i 7 § första stycket 1 f°ar även transportmedel, container, tank eller transporthjälpmedel, som använts vid transport av varan, skatteförverkas.

Särskild rätt till egendom som förklarats, skatteförverkad består om inte även den särskilda rätten förklaras skatteförverkad. Sådan rätt som vunnits genom utmätning eller betalningssäkring upphör om egendomen förklaras skatteförverkad såvida det inte av särskild anledning förordnas att rätten skall bestå. I beslut om skatteförverkande skall anteckning om bestående särskild rätt göras.

9 § Beslut om skatteförverkande får inte fattas

om punktskatt enligt 7 § första stycket l betalas i rätt tid,

om det framgår att punktskatt beträffande varan inte skall betalas i Sverige,

innan punktskatt enligt 7 § första stycket l förfallit till betalning eller

under den tid för vilken anstånd att betala punktskatt enligt 7 § första stycket l medgivits.

Skydd för godtroende ägare vid skatteförverkande

10 § Punktskattepliktig vara får inte skatteförverkas om varans ägare

grund förhållandena vid förvärvet samt omständigheterna i övrigt

av inte insåg eller borde ha insett

att varan skall beskattas i Sverige och att punktskatt beträffande varan inte har betalats i Sverige.

Det som enligt första stycket gäller beträffande ägare till egendom gäller även beträffande den som innehar särskild rätt till egendom.

11 § Transportmedel, container, tank eller transporthjälpmedel får skatteforverkas endast om ägaren grund av omständigheterna insåg eller borde ha insett

att transporten avsåg punktskattepliktig vara, att varan skall beskattas i Sverige och att punktskatt beträffande varan inte har betalats i Sverige. Det enligt första stycket gäller beträffande ägare till egendom

som

gäller även beträffande den som innehar särskild rätt till egendom.

Förhållandet till brottsutredningar

12 § Beslut skatteförverkande, skattebeslag eller omhänder-

om tagande annat än handling f°ar inte fattas egendomen är beslag-

av om tagen i samband med brottsutredning eller brottmål.

Om ett beslut om beslag i samband med brottsutredning eller brottmål meddelas beträffande egendom är föremål för skatte-

som beslag, skall beslutet om skattebeslag hävas. Detsamma gäller beslut om omhändertagande av annat än handling.

Förfarandet med egendom som är föremål för skattebeslag

13 § Egendom som är föremål för skattebeslag skall förvaras av beskattningsmyndigheten eller den som fått i uppdrag av myndigheten att sköta förvaringen. Egendomen får härvid magasineras. Om det kan ske utan fara och eljest är lämpligt f°ar dock egendomen lämnas kvar i innehavarens besittning. Egendom som lämnas kvar i innehavarens besittning skall förseglas eller märkas det inte framstår som

om obehövligt.

Innehavaren f°ar inte överlåta egendom som lämnats kvar i hans besittning. Han får inte heller förfoga över den annat sätt som står i strid mot beslutet om skattebeslag.

Egendom är föremål för skattebeslag skall vårdas väl och stå

som under noggrann tillsyn.

Förtida försäljning av egendom som är föremål för skattebeslag

14 § Är egendom som är föremål för skattebeslag utsatt för försämring eller annan värdenedgång får den om ägaren begär det genast säljas. Om försäljning inte påkallas av ägaren får beskattningsmyndigheten ansöka om tillstånd till försäljningen hos länsrätten.

Om kostnaderna för förvaringen uppgår till eller beräknas uppgå till betydande belopp i förhållande till egendomens värde får beskattningsmyndigheten eller ägaren till förvarad egendom ansöka hos länsrätten om att egendomen genast skall säljas.

Vid prövningen av skatteförverkandet skall intäkterna från förtida försäljning träda istället för den försålda egendomen.

Lösen

15 § Vid prövning av skatteförverkande får länsrätten yrkande av ägare till egendom som är föremål för skattebeslag förordna att lösen motsvarande det värde som anges i 7 § skall betalas i stället för att egendomen skatteförverkas.

Lösen skall betalas senast en månad efter det att beslutet om lösen vunnit laga kraft. Om betalning inte erläggs inom denna tid skall egendomen anses vara skatteförverkad.

När lösen erlagts skall egendomen genast överlämnas till dess ägare.

Förfarandet med egendom som är föremål för skatteförverkande

16 § Sedan beslut om skatteförverkande vunnit laga kraft skall egendomen försäljas genom beskattningsmyndighetens försorg. Härvid skall förbehåll göras för sådan beskattningsmyndigheten vid

av försäljningstillfället känd rättighet som gäller enligt 8 § tredje stycket.

Försäljningsintälctema skall användas för att betala det värde enligt 7 § för vilket skatteförverkande gjorts. Härvid skall avräkning först göras för den punktskatt som anges i 7 § första stycket l och därefter för de kostnader för förfarandet i 7 § första stycket

som anges Slutligen skall avräkning göras för det tillägg anges i 7 § första

som stycket Om egendom är sådan kvalitet att den inte kan säljas f°ar

av den istället förstöras. Avräknade intäkter tillfaller staten.

17 § Överskjutande intäkter vid försäljning skall utges till den vars egendom skatteförverkats, om denne vid tidpunkten för försäljningen är känd av beskattningsmyndigheten. Då egendom som avses i 8 § andra stycket skatteförverkats skall Överskjutande intäkter i första hand utges till ägare till sådan egendom. Om flera fått egendom skatteförverkad skall var och en erhålla ersättning i proportion till värdet av den egendom som skatteförverkats från honom.

Overskjutande intäkter inte kunnat fördelas enligt första stycket

som skall återbetalas till den erlagt kostnadsersätming enligt 8 kap. 1

som

och 2 avseende de kostnader denne erlagt. Om flera erlagt kostnadsersättning skall och erhålla återbetalning i proportion till den

var en

kostnadsersättning han erlagt.

Om överskjutande intäkter inte kunnat utges enligt första stycket eller återbetalas enligt andra stycket inom ett år från försäljningen tillfaller de staten. Detsamma gäller det efter återbetalning kvarstår

om överskjutande intäkter.

4 kap. Särskilda kontrollbefogenheter

1 § Beskattningsmyndigheten får det behövs för punktskattekon-

om trollen

hålla uppsikt över transport som är eller kan antas vara yrkesmässig, skugga person, ställa frågor och

hålla uppsikt över lokal eller plats där det kan antas att

annan punktskattepliktiga varor yrkesmässigt tas emot, avsänds, tillverkas, bearbetas eller förvaras.

5 kap. Punktskattekontrollregistret m.m.

Punktskattekontrollregistrets ändamål

1 § Beskattningsmyndigheten får för de ändamål som anges i 2 § föra ett register med hjälp automatisk databehandling punktskatte-

av kontrollregistreü.

2 § Punktskattekontrollregistret får användas vid

transportkontroll och lokalkontroll, omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande,

utövande sådana särskilda kontrollbefogenheter som avses i

4 kap. 1

prövning och tillsyn över upplagshavare och skatteupplag enligt

av 10 och 12 §§ lagen 1994:1563 tobaksskatt, 9 och ll lagen

om 1994:1564 alkoholskatt samt 4 kap. 3 och 5 §§ lagen

om 1994:1776 om skatt energi eller

prövning och tillsyn över registrerad varumottagare enligt

av 13 § lagen 1994: 1563 om tobaksskatt, 12 § lagen 1994:1564 om alkoholskatt samt 4 kap. 6 § lagen 1994:1776 om skatt på energi.

Punktskattekontrollregistret får inte innehålla uppgift om enskilds

etniska politiska åsikter, religiösa eller filosofiska ras, urspnmg, övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv.

Punktskattekontrollregistrets innehåll

3 § Punktskattekontrollregistret får beträffande transportkontroll och lokalkontroll innehålla

uppgift om beskattningsmyndighetens beslut, dock inte skälen för

beslutet, och om detta har underställts länsrätt, uppgift om domstols beslut, dock inte skälen för beslutet, och om detta överklagats eller vunnit laga kraft, uppgift om tid och plats för kontrollen, uppgift om beslutande tjänsteman vid skattemyndighet eller tullmyndighet, identifikationsuppgifter beträffande genomsökt transportmedel eller transporthjälpmedel och ägare till detta, identifikationsuppgifter beträffande genomsökt container eller tank och ägare till denna, identifikationsuppgifter beträffande genomsökt lokal eller plats, identifikationsuppgifter beträffande ägare och nyttj anderättshavare till genomsökt lokal eller plats,

uppgift om punktskattepliktig vara påträffats eller inte, 10. uppgift om påträffad punktskattepliktig samt

vara l identifikationsuppgifter beträffande ägare och skattskyldig till punktskattepliktig vara. Vid transportkontroll får registret dessutom innehålla identifikationsuppgifter beträffande förare eller befälhavare. Punktskattekontrollregistret får också innehålla uppgift ur vid transport medfört ledsagardokument beträffande namn och punktskattenummer för avsändare och mottagare, avsändarland, destinationsland, avsändningsdag, transporttid, leveransplats, säkerhet och Varubeskrivning. Om någon av dessa uppgifter vid kontroll visar sig vara felaktig får även anteckning härom göras i registret.

4 § Punktskattekontrollregistret får, med den begränsning

som anges i andra stycket, beträffande omhändertagande innehålla uppgift om beskattningsmyndighetens beslut, dock inte skälen för beslutet, och om beslutet överklagats, uppgift om beslutande tjänsteman vid skattemyndighet eller tullmyndighet samt uppgift om domstolsbeslut, dock inte skälen för beslutet, och om detta överklagats eller vunnit laga kraft. Registrering i punktskattekontrollregistret får inte göras beträffande beslut om omhändertagande som inte omfattar punktskattepliktig vara. Om beslut omhändertagande hävs med stöd 3 kap. 12 § andra om av

stycket får i punktskattekontrollregistret registrering diarie-

göras av

nummer eller motsvarande beteckning hos åklagarmyndighet.

5 § Punktskattekontrollregistret får beträffande skattebeslag innehålla uppgift om beskatmingsmyndighetens beslut, dock inte skälen för beslutet, och om beslutet överklagats eller underställts länsrätt,

del

uppgift beslutande tjänsteman vid skattemyndighet eller tull-

myndighet,

uppgift beskattningsmyndighetens ansökan såvitt avser datum

om för ansökan, vilken egendom är föremål för ansökan och identifi-

som

kationsuppgifter beträffande ägaren till egendomen samt

uppgift domstolsbeslut, dock inte skälen för beslutet, och om det

om överklagats eller vunnit laga kraft.

skattebeslag hävs enligt 3 kap. 12 § andra stycket får

Om beslut om

ipunktskattekontrollregistret registrering diarienummer eller

göras av motsvarande beteckning hos åklagarmyndighet.

6 § Punktskattekontrollregistret får beträffande skatteförverkande

lösen innehålla eller beslut om

uppgift beskattningsmyndighetens ansökan såvitt avser datum

om för ansökan, vilken egendom är föremål för ansökan och identifi-

som

kationsuppgifter beträffande ägaren till egendomen samt

uppgift domstolsbeslut, dock inte skälen för beslutet, och om det

om överklagats eller vunnit laga kraft.

7 § Punktskattekontrollregistret f°ar innehålla uppgift om beslut om transporttillägg, dock inte skälen för beslutet.

8 § Punktskattekontrollregistret får beträffande transpoitkontrollbrott och transportkontrollförseelse samt brott mot skyldigheten att stanna enligt 7 kap. 2 § innehålla

uppgift dom i brottmål, dock inte domskälen, och om domen

om överklagats eller vunnit laga kraft,

uppgift om godkänt strafföreläggande samt uppgift förekomst ärende hos polis- eller åklagarmyndighet,

om av

såvitt diarienummer eller motsvarande beteckning och identifika-

avser tionsuppgift beträffande misstänkt.

9 § Punktskattekontrollregistret får innehålla de tekniska och administrativa uppgifter behövs för att tillgodose ändamålet med

som registret.

Tillgång till uppgifter ur transportföretags bokningsregister m.m.

10 § Transportföretag befordrar varor, fordon, containrar eller

som

tankar skall begäran beskattningsmyndigheten skyndsamt lämna

av aktuella uppgifter det är eller kan antas vara yrkesmässig

om som transport och som år

identifikationsuppgifter beträffande transporterat fordon, transporterad container eller transporterad tank,

identifikationsuppgifter beträffande ägare till transporterat fordon, transporterad container eller transporterad tank,

identifikationsuppgifter beträffande förare av transporterat fordon,

uppgift om transporterad vara,

uppgift om resrutt samt

uppgift om sättet för betalning och bokning.

Transportföretag behöver endast lämna sådana uppgifter som

företaget redan har tillgång till.

Transportföretag får lämna uppgifter så sätt att de görs läsbara för beskattningsmyndigheten genom terminalåtkomst.

11 § Beskattningsmyndigheten får begära uppgifter enligt 10 § endast

om uppgifterna kan antas ha betydelse för punktskattekontrollverksam-

heten. Uppgifterna får särskilt utsedd tjänsteman

begäras endast av beskattningsmyndigheten.

Beskattningsmyndigheten skall genast förstöra uppgifter om enskilda personer som lämnats med stöd av 10 § om de saknar betydelse för punktskattekontrollverksamheten.

Beskattningsmyndigheten f°ar, om det behövs för punktskattekon-

trollverksamheten, med den begränsning som anges i andra stycket bearbeta och lagra uppgifter i punktskattekontrollregistret.

Terminalåtkomst m. m. till punktskattekon trollregistret

12 § Tenninalåtlcomst till uppgifter i punktskattekontrollregistret f°ar

endast för de ändamål i 2 § första stycket och i den ges som anges utsträckning som anges i 13 och 14 §§.

13 § Tjänsteman skattemyndighet, i vars arbetsuppgifter utförande av transportkontroller och lokalkontroller, handläggning av ärenden om skattebeslag eller skatteförverkande eller utövande av de särskilda kontrollbefogenhetema enligt 4 kap. 1 § ingår, får ha terrninalåtkomst till punktskattekontrollregistret.

Tjänsteman beskattningsmyndigheten som prövar eller utövar tillsyn över upplagshavare och skatteupplag samt registrerade vannnottagare får ha terminalåtkomst till uppgift som avses i 3 9 §§.

- Terminalåtkomst till uppgifter som avses i 3 § tredje stycket får dock finnas endast beträffande sådana fall där uppgifter i ledsagardokumentet varit felaktiga.

14 § Tjänsteman Generaltullstyrelsens underrättelse- och sambandscentral f°ar ha tenninalåtkomst till punktskattekontrollregistret.

Utdrag ur punktskattekontrollregistret m. m.

15 § Utdrag ur eller upplysning om innehållet i punktskattekontrollregistret skall lämnas, när framställning görs av Riksskatteverket, Justitiekanslern, Riksdagens ombudsmän, Datainspektionen eller allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller för myndighet som medverkar i eller biträder vid beskattningsmyndighetens kontroll enligt denna lag.

del

Uppgifter punktskattekontrollregistret får också lämnas ut till

andra myndigheter och i den utsträckning regeringen för vissa slag

ärenden och för särskilda fall ger tillstånd till detta. av

16 § Vad gäller enskilds rätt att få utdrag ur eller upplysning om innehållet i punktskattekontrollregistret beträffande sådan uppgift som

i 4 § tredje stycket, 5 § andra stycket och 8 § 3 gäller 3 § första avses stycket 3 och 6 § första stycket lagen l965:94 om polisregister m.m. I övrigt framgår enskilds rätt att utdrag ur eller upplysning om innehållet i punktskattekontrollregistret 10 § datalagen 1973:289.

Gallring av punktskattekontrollregistret

§ Uppgifter avses i 3 4 § första och andra styckena, 5 §

som andra stycket samt 6 och 7 skall gallras tio efter det att de

registrerades.

Uppgifter i 4 § tredje stycket, 5 § tredje stycket och

som avser 8 § skall gallras skäl för detta föreligger enligt 14 § polisregister-

om lamgörelscn 1969:38. Uppgifterna skall dock alltid gallras senast tio

år efter det att de registrerades.

Uppgifter i 10 och ll skall gallras två år efter det att

som avses uppgifterna registrerades.

Sambearbetning

18§ Uppgifter till punktskattekontrollregistret får hämtas in från annat register med hjälp av automatisk databehandling.

6 kap. Transporttillägg

1 § Beskattningsmyndigheten skall påföra den skattskyldige en

särskild avgift transporttillägg om

ledsagardokument eller bevis ställd säkerhet inte medföljer

om transporten iden utsträckning följer av 2 kap. 2

som

anmälningsskyldighet följer 17 § lagen 1994:1563 om

som av tobaksskatt, 16 § lagen 1994:1564 om alkoholskatt eller 4 kap.1 § fjärde stycket lagen 1994:1776 skatt energi inte iakttagits eller

säkerhet enligt 16 § lagen 1994: 1563 tobaksskatt, 15 § lagen

om 1994:1564 alkoholskatt eller 4 kap. 10 § lagen 1994:1776 om

om skatt på energi inte ställts på föreskrivet sätt.

Transporttillägget är fyrtio procent av de punktskatter som belöper

eller kan antas belöpa varoma.

2 § Om den skattskyldige inkommer med ett i laga ordning upprättat ledsagardokument eller bevis ställd säkerhet till beskattningsmyn-

digheten, skall transporttillägg påförts med stöd av l § första

som stycket l eller 3 undanröjas.

3 § Beskattningsmyndigheten får medge befrielse ñån transporttillägg om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget.

4§ Bestämmelserna om undanröjande av och befrielse från transporttillägg skall beaktas yrkande om detta inte har

även om framställts.

5§ Transporttillägg tas ut samma sätt som skatt enligt 5 kap.

lagen 1984:151 punktskatter och prisregleringsavgifter.

Lagen 1978:880 om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter är tillämplig beträffande transporttillägg.

7 kap. Straff

1 § Förare eller befälhavare uppsåtligen underlåter att medföra

som föreskrivna ledsagardokument eller bevis ställd säkerhet skall

om dömas för transportkontrollbrøtt till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om ett brott som avses i första stycket begås av grov oaktsamhet skall dömas för transportkontrollfirseelse till dagsböter.

2 § Den som av uppsåt eller grov oaktsamhet bryter mot skyldighet att stanna anmaning enligt 2 kap. 5 13 kap. 6 § l eller 13 kap. 13 § l döms till dagsböter.

Ansvar enligt första stycket första meningen skall inte ådömas om den tjänsteman som givit anmaning att stanna inte varit behörig enligt 9 kap.1l § eller 13 kap. 2 §4.

3 § Till penningböter döms den som bryter mot skyldighet att legitimera sig eller på annat godtagbart sätt styrka sin identitet enligt 2 kap. 6 eller 12 § eller 13 kap. 6 § l eller 13 § Ansvar skall dock inte ådömas om beskattningsmyndigheten genast kunnat fastställa den

tillfrågades identitet.

8 kap. Ansvaret för kostnader m.m.

1 § Den som åsidosätter skyldighet enligt 2 kap. 8 eller 13 § eller 13 kap. 6 § l eller 13 § 1 skall ersätta staten för de kostnader som uppkommer grund härav.

2 § Statens kostnader i samband med förvaring vid omhändertagande och skattebeslag skall ersättas av den som äger förvarad punktskattepliktig vara.

3 § Ersättningsskyldigheten enligt 1 eller 2 § får efterges helt eller delvis om det framstår som oskäligt att ta ut ersättning.

4 § För prov som tas vid transportkontroll eller lokalkontroll utges ingen ersättning.

5 § Om kostnadema enligt l och 2 §§ tillsammans understiger 100 kr skall ersättning inte tas ut.

9 kap. Behörighet att fatta beslut m.m.

Behörighet att fatta beslut

1 § Beslut om transportkontroll enskild plats, lokalkontroll, skattebeslag och skatteförverkande fattas av länsrätt på ansökan av beskattningsmyndigheten. När länsrätten fattar beslut om transportkontroll enskild plats eller lokalkontroll skall domstolen även fastställa hur länge kontrollen får pågå.

Beslut om förtida försäljning av egendom som är föremål för skattebeslag fattas av länsrätt ansökan av beskattningsmyndigheten. Såvitt fråga enligt 3 kap. 14 § andra stycket får dock ansökan

avser även göras av ägare till egendom som förvaras av beskattningsmyndigheten.

Beslut transportkontroll enskild plats, lokalkontroll, skatte-

om beslag och förtida försäljning av egendom som är föremål för skattebeslag får verkställas omedelbart om inte något annat anges i beslutet.

Beslut om transportkontroll enskild plats och lokalkontroll förfaller om verkställigheten inte påbörjas inom en månad från beslutet.

2 § Beslut om undantagande av handling fattas av länsrätten.

Om beskattningsmyndigheten att handling, som enskild

anser en begärt skall undantas, bör granskas, skall handlingen omedelbart förseglas och överlämnas till länsrätten.

3 § transportkontroll enskild plats och lokalkontroll får

Beslut om fattas av beskattningsmyndigheten, om samtliga enskilda som berörs av beslutet underrättats och uttryckligen inte motsatt sig kontroll.

Vid fara i dröjsmål får beskattningsmyndigheten fatta beslut om transportkontroll på enskild plats, lokalkontroll, skattebeslag och förtida försäljning av egendom som är föremål för skattebeslag enligt 3 kap. 14 § första stycket. Sådant beslut skall snarast underställas länsrätten.

Beslut enligt 2 och 3 kap. som inte omfattas av l § samt beslut enligt

6 och 8 kap. fattas av beskattningsmyndigheten.

del

Protokollförin g m. m.

4 § Protokoll skall föras över transportkontroll och lokalkontroll. Vid transportkontroll annan plats än enskild plats behöver dock protokoll föras endast om en punktskattepliktig påträffas. vara Av protokollet skall framgå var beslutet verkställts, vilka som var närvarande vid kontrollen, när kontrollen påbörjades och avslutades samt vad som genomsökts, resultatet av åtgärden, om beslut om omhändertagande fattats samt annat av betydelse som förekommit vid kontrollen.

5 § När beslut om transportkontroll, lokalkontroll, omhändertagande och skattebeslag har verkställts skall bevis över verkställigheten utfärdas. Vid transportkontroll annan plats än enskild plats behöver dock bevis lämnas endast om punktskattepliktig vara påträffas eller om enskild begär det. Bevis över verkställighet skall överlämnas till den berörs som av åtgärden och innehålla uppgift om var beslutet verkställts, såvitt avser transportkontroll och lokalkontroll vilka närsom var varande vid kontrollen, när kontrollen påbörjades och avslutades samt vad som genomsökts, såvitt avser omhändertagande vad omhändeitagits samt som såvitt avser skattebeslag vad tagits i skattebeslag. som

Samverkan med andra myndigheter m. m.

6 § Punktskattekontroll enligt denna lag skall stå under beskatt-

ningsmyndighetens ledning.

7 § Annan skattemyndighet får medverka i kontrollverksamhet enligt denna lag genom att genomföra kontroll för beskattningsmyndighetens räkning. Härvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 2 kap. 3-8, 14 och 15 §§ beträffande transportkontroll, 2 kap. 9-15 §§ beträffande lokalkontroll, 3 kap. 1-5 §§ beträffande omhändertagande, 4 kap. 1 § beträffande utövandet av särskilda kontrollbefogenheter, 2 § andra stycket och l kap. 13- 16 §§ beträffande undantagande av handling m.m., 3 § tredje stycket beträffande beslutsbehörighet såvitt beslut avser enligt 3 och 4 kap. samt 4 och 5 beträffande protokollföring och utfärdande bevis över av

verkställighet.

Beträffande annan skattemyndighets befogenhet att medverka i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet avseende införsel för

privat bruk punktskattepliktig finns särskilda bestämmelsen

av vara 13 kap.

8 § Tullmyndighet får medverka i kontrollverksamhet enligt denna lag att genomföra kontroll för beskattningsmyndighetens

genom räkning. Härvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i

2 kap. 3-8, 14 och 15 §§ beträffande transportkontroll, 2 kap. 9-15 §§ beträffande lokalkontroll, 3 kap. l-5 §§ beträffande omhändertagande, 4 kap. l § beträffande utövandet av särskilda kontrollbcfogenheter,

2 § andra stycket och 1 kap. 13-16 §§ beträffande undantagande av handling m.m.,

3 § tredje stycket beträffande beslutsbehörighet såvitt avser beslut enligt 3 och 4 kap. samt

4 och 5 beträffande protokollföring och utfärdande av bevis över

verkställighet.

Beträffande tullrnyndighets befogenhet att medverka i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet avseende införsel för privat bruk av punktskattepliktig finns särskilda bestämmelser i 13 kap.

vara

9 § Beskattningsmyndigheten får, utöver vad som sägs i 7 § första stycket och 8 § första stycket, uppdra annan skattemyndighet eller tullmyndighet att fatta beslut för beskattningsmyndighetens räkning i ett visst ärende. Sådant beslut får fattas endast den andra myndighe-

om ten medger det och det inte innebär avsevärd olägenhet för enskild.

10 § Polismyndighet och Kustbevakningen skall begäran lämna biträde i kontrollverksamhet enligt denna lag.

Behörighet att stoppa transportmedel m.m.

11 § Anmaning att stanna fordon får ges av tjänsteman vid beskattningsmyndigheten. Sådan anmaning f°arockså ges

tjänsteman vid skattemyndighet, om han av beskattnings-

av annan myndigheten särskilt förordnats att starma fordon, när han medverkar i kontrollverksamhet enligt denna lag och

tjänsteman vid tullmyndighet i harrmar och i gränsnära områden,

av när han medverkar i kontrollverksamhet enligt denna lag.

Anmaning att stanna fordon får också polisman, som biträder

ges av vid beskattningsmyndighetens kontroll enligt denna lag.

Anmaning att stanna fartyg får polisman eller tjänsteman vid

ges av Kustbevakningen, biträder vid beskattningsmyndighetens kontroll

som enligt denna lag. Polisman eller tjänsteman vid Kustbevakningen får

också det är uppenbart nödvändigt för punktskattekontrollen

om inbringa fartyg till hamn.

SOU l 997: 86 F öyattningyörslag A 61

del

10 kap. Utlämnande av uppgifter

1 § Uppgifter som tullmyndighet, polismyndighet eller Kustbevakningen förfogar över och som behövs för punktskattekontroll enligt

denna lag skall beskattningsmyndighetens begäran tillhandahållas denna. Om tullmyndighet, polismyndighet eller Kustbevakningen i sin

verksamhet påträffar punktskattepliktig kan antas vara, som vara obeskattad, skall myndigheten genast underrätta beskattningsmyndigheten. Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger inte i fråga om uppgifter for vilka sekretess gäller enligt 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen 1980: 100 eller en bestämmelse till vilken hänvisas i någon av de nämnda paragrafema. Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen 1980:100 och ett utlämnande skulle medföra synnerligt men for något enskilt eller allmänt intresse föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen ansökan beskattningsmyndigheten av beslutar att uppgiften skall länmas ut.

2 § Uppgifter rörande punktskattekontroll, skattebeslag och skatteförverkande som beskattningsmyndigheten förfogar över, skall på begäran lämnas ut till de myndigheter medverkar i eller biträder som

vid beskattningsmyndighetens punktskattekontroll

enligt denna lag om

det behövs för punktskattekontrollverksamheten.

Uppgifter som avses i första stycket får tillhandahållas myndighet i främmande stat med vilken Sverige har träffat överenskommelse om handräckning i skatteärenden. .

11 kap. Omprövning och överklagande m.m

Omhändertagande, skattebeslag och kostnadsansvar

1 § Bestämmelserna i 27och 28 §§ förvaltningslagen 1986:223 angående omprövning gäller beslut om omhändertagande enligt 9 kap. 3 § tredje stycket och 13 kap. 6 § 3 och 13 §

skattebeslag enligt 13 kap. 7 § samt

kostnadsansvar enligt 9 kap. 3 § tredje stycket och 13 kap. 6 § 3 och 13 §5.

2 § Beslut som avses i l § får överklagas hos länsrätt. Härvid gäller bestämmelserna i 23-25 §§ förvaltningslagen 1986:223.

Transporttillägg

3 § Bestämmelserna omprövning i 4 kap. 3-12 och över-

om klagande i 8 kap. lagen 1984: 15l om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller i tillämpliga delar beslut om transporttillägg.

4 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i 4 och 8 kap. lagen 1984:151 om punktskatter och prisregleringsavgifter förstås med

beskattningsår det kalenderår under vilket beslutet om transporttillägg fattades,

skattskyldig den som påförts transporttillägg och

beskattningsbeslut beslut om transporttillägg.

5 § Beslut om transporttillägg f°ar överklagas hos länsrätt.

Övriga beslut

6 § Beskattningsmyndighetens beslut att uppdra arman myndighet att fatta beslut enligt 9 kap. 9 § eller 13 kap. 2 § 3 får överklagas hos länsrätt.

7 § Beskattningsmyndighetens beslut, med undantag av vad som stadgas i 6 och 8 §§, får inte överklagas.

Omprövning beslut fattats annan myndighet för beskatt-

av som av ningsmyndighetens räkning

8 § Beskattningsmyndigheten skall ompröva beslut även i sådana ärenden där beslut fattats myndighet för beskattningsmyndig-

av annan hetens räkning. Beskattningsmyndigheten får dock, efter samråd med den andra myndigheten, besluta att denna myndighet i stället skall ompröva beslutet. Sådant beslut får fattas endast om den andra myndigheten medger det och det inte innebär avsevärd olägenhet för enskild.

Beslut enligt första stycket andra meningen får överklagas hos länsrätt.

Företrädare för det allmänna m. m.

9 § Beskattningsmyndigheten får överklaga länsrätts beslut enligt denna lag.

10 § Beskattningsmyndigheten är part i länsrätten även i sådant mål, där beslut i första instans fattats myndighet för beskattnings-

av annan myndighetens räkning. Beskattningsmyndigheten får dock besluta att

del

den andra myndigheten skall föra beskattningsmyndighetens talan i målet. Beskattningsmyndigheten får besluta att annan myndighet som tidigare fört talan i målet även får överklaga länsrättens beslut och

härvid föra beskattningsmyndighetens talan.

Beslut enligt första och andra styckena får fattas endast den om andra myndigheten medger det och det inte innebär avsevärd olägenhet för enskild.

11 § Riksskatteverket får ta över uppgiften att i allmän förvaltningsdomstol föra det allmännas talan i ett visst ärende eller viss en grupp av ärenden. Riksskatteverket får överklaga ett beslut länsrätten eller kammarav rätten även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet. Riksskatteverket får uppdra tjänsteman vid skattemyndighet en en att företräda verket i allmän förvaltningsdomstol.

12 § Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.

Särskild bestämmelse enskild part om

13§ I mål om transportkontroll enskild plats, lokalkontroll, skattebeslag, skatteförverkande och förtida försäljning egendom av som är föremål för skattebeslag skall, ägaren till egendomen inte om är känd eller saknar känt hemvist i riket, den som senast innehade varorna anses vara motpart enligt 10 § förvaltningsprocesslagen 1971:291 i stället för ägaren till egendomen. Agare till egendom får överta talan som förs av den som anses vara motpart enligt första stycket.

12 kap. Vissa bestämmelser handläggningen i domstol om m.m.

Handläggningen i domstol

1 § Mål om transportkontroll enskild plats, lokalkontroll, om-

händertagande, undantagande av handling, skattebeslag, skatte-

förverkande samt förtida försäljning egendom är föremål för av som skattebeslag skall handläggas skyndsamt.

2 § Innan beslut om skatteförverkande fattas skall länsrätten försöka delge ägaren till egendomen, även än ägaren om annan anses vara motpart enligt ll kap. 13 § första stycket. Härvid skall länsrätten, om ägaren till egendomen inte är känd, utfärda föreläggande i Post och Inrikes tidningar att ägaren skall sig till känna senast två månader ge efter föreläggandet, vid påföljd att frågan kan avgöras utan att armars ägaren beretts tillfälle att yttra sig. Föreläggandet skall innehålla en

del

beskrivning egendomen samt övriga omständigheter som kan vara

betydelse för identifiering av ägaren. av

enligt första stycket gäller beträffande ägare till egendom

Det som gäller även beträffande den innehar särskild rätt till egendom.

som Föreläggande behöver dock endast utfärdas det finns särskild

om anledning att anta att någon innehar särskild rätt till egendomen.

3 § I mål transportkontroll enskild plats, lokalkontroll,

om skattebeslag och förtida försäljning egendom är föremål för

av som skattebeslag det föreligger fara i dröjsmål, domstol förordna

får, om rörande saken utan att motparten beretts tillfälle att yttra sig.

4 § Vid handläggning i länsrätt eller kammarrätt av frågor om

transportkontroll enskild plats, lokalkontroll, omhändertagande,

skattebeslag, skatteförverkande, förtida försäljning av egendom som är föremål för skattebeslag samt transporttillägg skall muntlig förhandling hållas enskild part begär det. Muntlig förhandling behöver dock inte

om hållas det är uppenbart obehövligt. Enskild part skall upplysas om

om rätten till muntlig förhandling.

Särskilda bestämmelser beträjfande undantagande av handling

5 § Om den enskilde begär det, skall länsrätten i mål om undantagande handling beslut kan fattas utan att rätten granskar

av pröva om

handlingen.

6 § I mål undantagande handling bestämmer länsrätten i fråga

om av

upptagning kan läsas, avlyssnas eller annat sätt uppfattas om som endast med tekniskt hjälpmedel i vilken form eller på vilket sätt den

skall tillhandahållas i målet.

I fråga upptagning i första stycket får länsrätten

om som avses besluta sådana begränsningar i rätten att använda tekniska

om hjälpmedel och sökbegrepp behövs för att en upptagning som skall

som undantas från granskning inte skall bli tillgänglig för beskattningsmyn-

digheten.

Särskild bestämmelse beträffande skattebeslag

7 § Då länsrätt fattar beslut skattebeslag eller fastställer

om verkställt skattebeslag skall domstolen utsätta den tid inom vilken ansökan skatteförverkande skall göras. Tiden får inte sättas längre

om än vad som är nödvändigt.

Om den utsatta tiden är otillräcklig får länsrätten medge förlängning. Framställning förlängning skall göras före den utsatta tidens

utgång.

skattetörverkande inte inkommer inom den utsatta

Om ansökan om tiden eller medgiven förlängning är beslutet skattebeslag förfallet.

Överlämnande mål

8 § En domstol får, om det föreligger särskilda skäl och det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part, flytta över mål om transportkontroll enskild plats, lokalkontroll, omhändertagande, skattebeslag, skatteförverkande samt förtida försäljning av egendom

är föremål för skattebeslag till annan domstol. som

I fråga överlämnande av mål skall samråd mellan domstolarna

om ske på lämpligt sätt. Råder olika meningar huruvida målet skall överlämnas förfaller frågan.

13 kap. Punktskattekontroll beträffande införsel för

m.m.

privat bruk av punktskattepliktig vara

Allmänna bestämmelser

1 § Då punktskattekontrollverksamhet avser införsel för privat bruk

punktskattepliktig får beskattningsmyndigheten använda av vara befogenheter eller fatta beslut enligt denna lag endast i den utsträckning behörighet följer av detta kapitel. Vidare har den enskilde endast de skyldigheter enligt denna lag som anges i kapitlet.

I l kap. 1-8 finns bestämmelser om lagens tillämpningsområde

och i l kap. 9-12 om gränsdragningen mellan införsel för m.m. yrkesmässig användning och införsel för privat bruk. I 7 kap. finns bestämmelser om straff, i 8 kap. om ansvar för kostnader m.m. och i 1 1 kap. om omprövning och överklagande.

Bestämmelsernai 1kap. 13-16 §§ och i 9 kap. 2 § om undantagande av handling m.m., i lO kap. om utlämnande av uppgifter och i 12 kap. om handläggning i domstol gäller i tillämpliga delar även beträffande införsel för privat bruk av punktskattepliktig vara.

Såvitt uppgifter rörande införsel för privat bruk gäller

avser bestämmelsema i 5 kap. i tillämpliga delar med undantag för det som stadgas i 5 kap. 10 och 11 samt 8 § såvitt avser transportkontrollbrott och transportkontrollförseelse.

2 § Vid kontrollverksamhet enligt detta kapitel gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 9 kap. om

protokollföring och utfardande av bevis över verkställighet i 4 och 5 §§,

beskattningsmyndighetens rätt att uppdra annan myndighet att fatta beslut i 9

polismyndighets och Kustbevakningens biträde i 10 § samt anmaning att stanna i ll

3 § Annan skattemyndighet f°ar medverka i kontrollverksamheten enligt detta kapitel att genomföra kontroller för beskattnings-

genom myndighetens räkning. Härvid har myndigheten samma befogenheter som beskattningsmyndigheten.

3 l708l5

del

4 § Tullmyndighet får medverka i kontrollverksamhet enligt detta

kapitel genom att genomföra kontroller för beskattningsmyndighetens räkning. Härvid har myndigheten samma befogenheter som beskattningsmyndigheten.

5 § De förutsättningar som enligt l och 2 §§ gäller för beskattningsmyndighetens kontroller gäller även för kontroller som genomförs med stöd av 3 och 4 §§.

Särskilda bestämmelser beträfande införsel för privat bruk av alkoholvara eller tobaksvara

6 § Beträffande införsel för privat bruk alkoholvara eller

av tobaksvara gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om

transportkontroll i 2 kap. 3 § första meningen, 4-6, 8 och

14 §§,

omhändertagande i 3 kap. l § första och tredje styckena, 2 § första stycket, 3 § l och 3 samt 5 och 12 och

beslutsbehörighet i 9 kap. 3 § tredje stycket.

7 § Beskattningsmyndigheten får besluta om skattebeslag av påträffad alkoholvara eller tobaksvara med emballage, behållare eller annat förvaringsmaterial, om det inte framgår att punktskatt beträffande varan är betalad i Sverige. Härvid gäller i tillämpliga delar 3 kap. 6 § andra stycket, 12 13 § första stycket första och andra meningarna

och tredje stycket samt 14

Ett beslut om skattebeslag får avse ett värde som överstiger det värde som anges i 8 § andra stycket.

Då beskattningsmyndigheten fattar beslut om skattebeslag enligt första stycket skall myndigheten utsätta den tid inom vilken punktskatten skall betalas. Om den utsatta tiden inte är tillräcklig får beskattningsmyndigheten medge förlängning. Framställning om förlängning skall göras före den utsatta tidens utgång.

8 § Länsrätten f°ar ansökan av beskattningsmyndigheten besluta att alkoholvara eller tobaksvara med emballage, behållare eller annat förvaringsmaterial som är föremål för skattebeslag enligt 7 § skall skatteförverkas om punktskatt beträffande varan inte har betalats inom den tid angivits i beslutet om skattebeslag. Beslut om skatteförver-

som kande får dock inte fattas sådant hinder för skatteförverkande som

om anges i 3 kap. 9 § föreligger.

Ett beslut om skatteförverkande får avse egendom motsvarande värdet av den punktskatt som beräknas belöpa varan samt de

avgifter som framgår av 6 och 7 lagen 1994: 1565 om beskattning

av privatiniörsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen. Värdet får jämkas i enlighet med bestämrnelseni 3 kap. 7 § andra stycket.

9 § Sedan beslut skatteförverkande vunnit laga kraft skall om

egendomen försälj beskattningsmyndighetens försorg.

as genom Försäljningsintäktema skall användas för att betala det värde enligt 8 § andra stycket för vilket skatteförverkande gjorts och i denna del tillfalla staten. Om egendom är sådan kvalitet att den inte kan sälj as av f°ar den i stället förstöras. Överskjutande intäkter vid försäljning skall utges till den vars egendom skatteförverkats. Överskjutande intäkter inte kunnat som utges till den egendom skatteförverkats skall återbetalas till den vars erlagt kostnadsersättning enligt 8 kap. 1 eller 2 § avseende de som kostnader denne erlagt. Om flera erlagt kostnadsersättning skall som och erhålla återbetalning i proportion till den kostnadsersättning var en han erlagt. Intäkter inte har kunnat utges eller återbetalas inom ett som år från försäljningen tillfaller staten.

10 § Tullmyndigheten får fatta beslut skattebeslag m.m. enligt om

7 § för beskattningsmyndighetens räkning.

11 § På bemannad tullplats f°ar tullmyndighet i syfte att kontrollera införsel för privat bruk alkoholvara eller tobaksvara av anmana person att stanna, undersöka väska och annat handresgods och företa kroppsvisitation det finns syimerliga skäl att anta att en i om Sverige obeskattad punktskattepliktig döljs i den kontrollerades vara klädedräkt. Kontroll enligt första stycket f°ar inte utformas på sådant sätt att urvalet kontrolleras sker slumpmässigt. av vad och vem som

12 § Bevis över verkställighet kroppsvisitation skall utfärdas av den undersökte begär det, om påträffats vid undersökningen omhänderom vara eller handling som tas eller om beslut om skattebeslag fattas beträffande punktskattepliktig vara påträffats vid undersökningen. som Beviset skall överlämnas till den som undersökts.

Särskilda bestämmelser beträffande införsel för privat bruk av mineraloljeprodukt

13 § Beträffande införsel för privat bruk mineraloljeprodukt gäller av i tillämpliga delar bestämmelserna om transportkontroll i 2 kap. 3-6, 14 och 15 §§, omhändertagande i 3 kap. l § första och tredje styckena, 2 § första stycket, 3 § 1 och 3 samt 5 och 12 §§, förtida försäljning i 3 kap. 14 lösen i 3 kap. 15 §och beslutsbehörighet i 9 kap. l och 3 §§.

14 § Beslut om skattcbeslag av punktskattepliktig vara med emballa-

behållare eller annat förvaringsmaterial samt transportmedel, ge, container, tank eller transporthj älpmedel, som använts för transport av

får fattas det inte framgår att punktskatt är betalad i Sverige. varan, om Bestämmelserna i 3 kap. 6 § andra och tredje stycket samt 12-14 §§ gäller i tillämpliga delar sådant skattebeslag.

15 § Punktskattepliktig får, tillsammans med emballage,

vara behållare eller annat förvaringsmaterial, förklaras skatteförverkad om det inte framgår att punktskatt beträffande varan är betalad i Sverige.

Transportmedel, container, tank eller transporthjälpmedel får förverkas i den utsträckning som anges i 3 kap. 8 § andra stycket.

Bestämmelserna i 3 kap. 7 § första stycket 1 och 3 samt andra stycket, 8 § tredje stycket, 9-12 samt 15 17 §§ gäller i tillämpliga

delar sådant skatteförverkande.

Denna lag träder i kraft den l juli 1998. Genom lagen upphävs lagen 1996:598 om kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak. Den upphävda lagen gäller dock i fråga om kontrollåtgärd som har påbörjats före ikraftträdandet av denna lag samt i fråga ärende transporttillägg hänförligt till

om om kontrollåtgärd som har påbörjats före ikraftträdandet.

Förslag till

Lag om ändring i lagen 1965:94 om polis-

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen 1965:94 om polisregister m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Utdrag eller upplysning innehållet i polisregister skall meddelas,

av om när framställning därom görs av

justiekanslem, riksdagens justiekanslern, riksdagens om-

om-

budsmän, rikspolisstyrelsen, den budsmän, rikspolisstyrelsen, den centrala utlänningsmyndigheten, centrala utlänningsmyndigheten, länsstyrelse, länsrätt, polismyn- länsstyrelse, länsrätt, polismyn-

dighet, allmän åklagare eller Al- dighet, allmän åklagare, Alko-

koholinspektionen; holinspektionen eller Skattemyn-

digheten i Dalarnas län;

myndighet, och i den mån regeringen för visst slag av

annan om ärenden eller för särskilt fall tillstånd därtill;

ger

enskild, han behöver utdraget för att ta till vara sin rätt i

om främmande stat, för att få tillstånd att inresa, vistas, bosätta sig eller arbeta i främmande stat eller för att pröva fråga om anställning eller uppdrag i verksamhet, vård eller som är av betydelse för

som avser rikets säkerhet eller för förebyggandet eller beivrandet av brott, och regeringen i förordning medgivit att utdrag eller upplysning länmas för sådant ändamål eller, i annat fall, den enskilde styrker att hans rätt

om är beroende upplysning registret och regeringen medger att

av ur upplysning meddelas.

Regeringen kan förordna att myndighet som avses i första stycket

en f°ar ha terminalåtkomst till polisregister.

Denna lag träder i kraft den l juli 1998.

1Senaste lydelse 1994: 1743.

Förslag till

Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen

1 97 1 :29

Härigenom föreskrivs att 34 § förvaltningsprocesslagen 1971:291 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Mot beslut, som innebär att målet avgöres, får talan föras endast i samband med talan mot beslut i själva målet. Talan får dock föras särskilt när rätten ogillat invändning om jäv mot ledamot rätten eller invändning av om att hinder föreligger för talans prövning, avvisat ombud eller biträde, förordnat rörande saken i avvaktan målets avgörande, förelagt någon att medverka annat sätt än genom inställelse infor rätten och underlåtenheten att iakttaga föreläggandet kan medföra särskild påföljd för honom, utdömt vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iaktta föreläggande eller ådömt straff för förseelse i förfarandet eller ålagt vittne eller sakkurmig att ersätta kostnad vållats försumsom genom melse eller tredska, förordnat angående undersökning eller omhändertagande av person eller egendom eller om annan liknande åtgärd, förordnat angående ersättning för någons medverkan i målet, utlåtit sig i annat fall än utlåtit sig i annat fall än som som avses i 7 i fråga som gäller rätts- avses i 7 i fråga gäller rättssom hjälp enligt rättshjälpslagen hjälp enligt rättshjälpslagen 1972:429 eller 1972:429, beslutat i fråga om förläng- beslutat i fråga förlängom ning av tidsfrist enligt 7 § första ning tidsfrist enligt 7 § första av stycket lagen 1978:880 om stycket lagen 1978:880 om betalningssäkring för skatter, betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. tullar och avgifter eller 10. beslutat i fråga om tidsfrist enligt 12 kap. 7 § eller 13 kap.

7 § tredje stycket lagen 1998:000 om punktskattekon-

Senaste lydelse 1989:1001.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

troll m.m. avseende alkoholva-

ror, tobaksvaror och mineral-

oljeprodukter.

Mot beslutyarigenom mål återförvisas till lägre instans, får talan föras endast om beslutet innefattar avgörande av fråga, som inverkar

målets utgång.

Denna lag träder i kraft den 1juli 1998.

Förslag till

Förordning om ändring i

fartygsregisterförordningen 1975 :927

Härigenom föreskrivs i fråga fartygsregisterförordningen

om 1975:927 att det i 1 kap. skall införas en ny paragraf, 5

a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l kap. § 5 a

Skattemyndigheten i Dalarnas

län får ha terminalåtkomst till skeppsregistret och båtregistret vad avser uppgifter om

beteckningar på skepp eller

båtar och

namn, person- eller oganisationsnummer samt adressuppgifter avseende ägare och redare till skepp eller båtar.

Denna lag träder i kraft den 1juli 1998.

Förslag till

Förordning om i körkortsförord-

ändring

ningen 1977:722

Härigenom föreskrivs i fråga om körkortsförordningen 1977:722 att det skall införas en ny paragraf, 93 a av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

93 a §

Skattemyndigheten i Dalarnas

lån får ha terminalåtkomst till

körkortsregistrets identitetsupp-

gifter.

Denna lagträder i kraft den l juli 1998.

Förslag till

Förordning om ändring i bötesverk-

97 l

ställighetsförordningen 1 97

Härigenom föreskrivs att 2 § bötesverkställighetsförordningen 1979: 197 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Förskottsbetalning av böter sker Förskottsbetalning av böter sker till polismyndighet eller, i mål till polismyndighet, varmed tullverket tar befattning, till tullmyndighet, i mål

vartill tullmyndighet. med tullverket tar befattning

eller

till Skattemyndigheten i Dal-

arnas län såvitt avser brott enligt

7 kap. lagen 1998:000 om

punktskattekontroll m.m. avse-

ende alkoholvaror, tobakvaror

och mineraloljeprodzzkter.

Denna lag träder i kraft den1juli 1998.

Förslag till

Lag om ändring i lagen 1982:395 om

Kustbevakningens medverkan vid polisiär

övervakning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1982:395 om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning att det skall införas en ny paragraf, 2 a med följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a §

Om det föreligger misstanke att

brott enligt 7 kap. lagen

1998:000 om punktskattekon-

troll m.m. avseende alkoholvar-

or, tobaksvaror och mineral-

oljeprodukter har begåtts, har

tjänsteman vid Kustbevakningen

de befogenheter som anges i 2

Denna lag träder i kraft den l juli 1998.

Förslag till

Lag om ändring i lagen 1994:1563 om

tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen 1994: 1563 om tobaksskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9§

Skyldig att betala skatt skattskyldig är den

som

har godkänts som upplagshavare enligt 10 § eller den i

som Sverige yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor,

yrkesmässigt från ett annat EG-land tar emot skattepliktiga varor enligt 13 eller 14

har godkänts som skatterepresentant enligt 15

säljer skattepliktiga varor till Sverige genom distansförsäljning enligt 16

i annat fall än som avses i 1-3, i annat fall än i 1-3,

som avses från ett annat EG-land till Sveri- i ett annat EG-lana förvärvar ge för in eller tar emot skatte- punktskattepliktiga varor genom pliktiga varor, skall ett bindade överlåtelseavtal

om varorna som användas för annat än privat gäller vid den tidpunkt skattskylbruk, digheten inträder, om varorna

förs in till Sverige och här skall

användas för annat än ;privat

bruk eller

från tredje land importerar skattepliktiga varor.

Skattskyldighet föreligger inte för varor som förs till Sverige under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att medge återbetalning av skatten enligt 31 a

Denna lag träder i kraft den 1juli 1998.

1 Senaste lydelse 1995:6 l

Förslag till Lag om ändring i lagen 1994:1564 om

alkoholskatt

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen 1994:1564 alkoholskatt om skall ha följ ande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Skyldig att betala skatt skattskyldig är den som har godkänts upplagshavare enligt 9 § eller den i Sverige som som yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor, yrkesmässigt från ett annat EG-land tar emot skattepliktiga varor enligt 12 och 13 §§, har godkänts skatterepresentant enligt 14 som säljer skattepliktiga till Sverige distansförsäljning varor genom enligt 15 i annat fall än i 1-3, i annat fall än som avses i 1-3, som avses från ett annat EG-land till Sveri- i ett annat EG-land förvärvar för in eller tar emot skatte- punktskattepliktiga varor genom ge pliktiga skall ett bindade överlåtelseavtal som varor, om varorna användas för annat än privat gäller vid den tidpunkt skattskylbruk, digheten inträder, om varorna förs in till Sverige och här skall användas för annat än privat bruk,

från tredje land importerar skattepliktiga varor, annars i Sverige tillverkar etylalkohol. Skattskyldighet föreligger inte för förs till Sverige varor som under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att medge återbetalning skatten enligt 31 a av

Denna lag träder i kraft den l juli 1998.

1Senaste lydelse 1995:613.

10. till

Förslag

Lag om ändring i lagen 1994:1565 om

beskattning av privatinförsel av alkohol-

drycker och tobaksvaror från land är

som

medlem i Europeiska unionen

Härmed föreskrivs beträffande lagen 1994: 1565 beskattning om av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land är som medlem i Europeiska unionen dels att 9 § skall upphöra att gälla, dels att 8 och 10 §§ skall ha följande lydelse, dels att det skall införas paragrafer, ll 16 §§, med följande sex nya lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

Den som för in en vara för vilken Den för för vilken som en vara skatt skall betalas enligt denna skatt skall betalas enligt denna lag skall vid införseln anmäla lag skall vid införseln självmant detta till Skattemyndigheten i deklarera detta. Deklarationen Dalarnas län beskattningsmyn- skall lämnas på heder och samdigheten. Beskattningsmyndig- vete. Om införseln görs på beheten beslutar om den skatt mannad tullplats skall deklarasom skall betalas för varje skatteplik- tionen lämnas till tulltjänsteman. tig införsel. Skatten skall betalas Om införseln görs på annan senast två veckor efter dagen för plats skall deklarationen lämnas detta beslut. Skatten betalas till Skattemyndigheten i Dalargenom insättning på ett särskilt nas län beskattningsmyndighetkonto. Betalningen anses ha skett en. Deklaration lämnas till som den dag då den har bokförts på beskattningsmyndigheten skall det särskilda kontot. ha inkommit sju dagar senast efter det att införseln gjordes. Tullverket skall för beskatt- Punktskatten skall betalas ningsmyndighetens räkning ta samtidigt deklaration lämsom emot anmälan som avses i första enligt första stycket. Har nas stycket när införseln sker där deklaration lämnats till tulltjänbemannad tullplats finns. steman på bemannad tullplats skall Tullverket, för beskatt-

ningsmyndighetens räkning,

Senaste lydelse 1996:966.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och uppbära skatten.

besluta om

I annat fall skall skatten betalas

genom insättning på ett särskilt

konto.Betalning anses i sådant

fall ha gjorts den dag då den har

bokförts på det särskilda kontot.

På annan plats skall Tullverket där det är möjligt se till att anmälan kan lämnas på annat sätt. Tullverket skall i sådana

fall vidarebefordra anmälan till

beskattningsmyndigheten.

Har anmälan skett enligt and-

stycket skall Tullverket för ra

beskattningsmyndighetens räk-

ning besluta om skatten och får i samband därmed uppbära skatten, samt vidta nödvändig skattekontroll.

5§ l Den för för vilken Har deklaration lämnats i den

som in en vara skatt skall betalas enligt denna ordning som anges i 4 anses lag skall, när inresan sker där beskattningsbeslut ha fattats i bemannad tullplats finns, anmä- enlighet med deklarationen. la detta till Tullverket vid inför- Om deklaration inte har lämseln. Sker införseln på nats i den ordning som anges i

annan plats skall anmälan ändå lämnas 4 anses skatten ha bestämts till Tullverket sådan möjlig- beskattningsbeslut till 0

om genom het tillhandahålls verket. I kronor. Kommer deklaration in

av annat fall skall anmälan in- till beskattningsmyndigheten vid

om förseln lämnas till beskattnings- tidpunkt anses beslutet

en senare myndigheten senast tre dagar i stället ha fattats i enlighet med efter införseln. deklarationen, om omprövnings-

beslut inte har meddelats dess-

förinnan.

Senaste lydelse 1996:704.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

Har resande vid fullgörande Har resande vid fullgörande

av av

anmälningsslgøldighet enligt den- deklarationsskyldighet enligt 4 §

na lag lämnat uppgift som be- första stycket lämnat uppgift

som finns oriktig, skall särskild befinns oriktigt skall särskild

en en avgift påföras honom. Avgiften avgift påföras honom. Avgiften ärfemtio procent av det skattebe- är fyrtio procent det skattebe-

av lopp som inte skulle ha påförts lopp inte skulle ha påförts

som honom den oriktiga uppgif- honom den oriktiga uppgif-

om om ten hade godtagits. ten hade godtagits.

Har resande fört in för Har resande fört för

vara vara vilken skatt skall betalas enligt vilken skatt skall betalas enligt denna lag utan att anmäla detta, denna lag utan att deklarera detskall en särskild avgift påföras ta, skall särskild avgift påfö-

en honom. Avgiften är femtio honom. Avgiften är børtio

pro- ras cent av den skatt som påförs ho- procent den skatt påförs

av som nom. honom.

8§2

Beskattningsmyndigheten skall Beskattningsmyndigheten skall påföra särskild avgift enligt 7 påföra särskild avgift enligt 7 I fall där den oriktiga uppgiften I fall där den oriktiga uppgiften lämnats i anmälan direkt till lämnats i deklaration direkt till Tullverket eller det vid kontroll Tullverket eller det vid kontroll som Tullverket företagit Tullverket företagit fram-

som framkommit att anmälan inte kommit att deklaration inte lämlämnats skall Tullverket påföra nats skall Tullverket för beskattsärskild avgift. ningsmyndighetens räkning på-

föra särskild avgift.

Senaste lydelse 1996:704. 2Senaste lydelse 1996:704.

Författningsförslag del A

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 Beslut enligt denna lag får över- Bestämmelserna om omprövning klagas hos allmän förvaltnings- i 4 kap. 3 12 §§ lagen

domstol. Prövningstillstånd 1984:151 om punktskatter och krävs vid överklagande till kam- prisregleringsavgifter gäller i marrätten. tillämpliga delar beslut enligt denna lag. Överklagas beslut enligt Beskattningsmyndigheten denna lag förs det allmännas skall ompröva beslut enligt dentalan av beskattningsmyndighe- na lag även i sådana ärenden ten. där beslut fattats av tullmyndighet för beskattningsmyndighetens räkning. Beskattningsmyndigheten får dock, efter samråd med tullmyndigheten, besluta att denna myndighet i stället skall ompröva beslutet. Sådant beslut får dock fattas endast om den andra myndigheten medger det och det inte innebär avsevärd olägenhet för enskild.

11§ Beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten i Dalarnas län. Härvid gäller bestämmelser-

i 8 kap. lagen 1984:151 om na

punktskatter och prisreglerings-

avgifter. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

12§ Beskattningsmyndigheten får överklaga länsrätts beslut enligt denna lag.

13§ Beskattningsmyndigheten är part i länsrätten även i sådant mål, där beslut i första instans fattats 1 Senaste lydelse enligt prop. 1996/971116.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av tullmyndighet för beskattningsmyndighetens räkning. Beskattningsmyndigheten får dock besluta att tullmyndigheten skall föra beskattningsmyndighetens talan i målet.

Beskattningsmyndigheten får besluta att tullmyndighet som tidigare fört talan i målet även får överklaga länsrättens beslut

och härvid föra beskattnings-

myndighetens talan.

Beslut enligt första och andra styckena får fattas endast

om tullmyndigheten medger det och det inte innebär avsevärd olägenhet för enskild.

14§ Riksskatteverket får överta uppgiften att i allmän förvaltningsdomstol föra det allmännas talan i visst ärende eller

viss grupp av ärenden.

Riksskatteverket får överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet.

Riksskatteverket för det allmännas talan iRegeringsrätten.

15§ Vid handläggningen i länsrätt eller kammarrätt av mål om särskild avgift skall muntlig förhandling hållas om enskild part begär det. Muntlig förhandling behöver dock inte hållas om det intefnns anledning att anta att avgift kommer att tas ut. Enskild part skall upplysas rät-

ten till muntlig förhandling.

Författningsftärslag del A 83

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16§

En domstol får, om det förelig-

ger särskilda skäl och det kan

göras utan avsevärd olägenhet

för någon part, flytta över mål

enligt denna lag till annan dom-

stol.

1fråga om överlämnande av

mål skall samråd mellan dom-

stolarna ske på lämpligt sätt.

Råder olika meningar huruvida

målet skall överlämnas förfaller

frågan.

Denna lag träder i kraft den 1juli 1998. Tidigare bestämmelser skall dock tillämpas beträffande införsel gjorts innan lagen

som träder i kraft.

ll. till

Förslag Lag om ändring i lagen 1994:1776 om

skatt på energi

Härigenom föreskrivs beträffande lagen 1994: 1776 om skatt på energi dels att 4 kap. l § samt 10 kap. 9 och 10 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i 10 kap. skall införas fyra nya paragrafer, 10 10 d §§,

a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 ka

Skyldig att betala energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt skattskyldig för bränslen som avses i 1 kap. 3 a § är

den som i Sverige tillverkar eller bearbetar bränsle eller annan som godkänts som upplagshavare enligt 3

varumottagare som avses i 6 eller 7

skatterepresentant enligt vad som anges i 8

den som i annat fall än som den som i annat fall än som avses i l-3 från ett annat EG- avses i l-3 i ett annat EG-land land till Sverige för in eller tar förvärvar punktskattepliktigt emot leverans av bränsle, om bränsle genom ett bindande bränslet skall användas för annat överlåtelseavtal som gäller vid än privat ändamål, den tidpunkt skattskyldigheten

inträder, om bränslet förs in till

Sverige och här skall användas

för annat än privat ändamål,

den som från ett annat EG-land, säljer och levererar bränsle till en köpare i Sverige genom distansförsäljning enligt 9

annan än upplagshavare som importerar bränsle från tredje land,

den förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt

som skall betalas när bränslet används för ett visst ändamål men som säljer eller förbrukar bränslet för ett annat ändamål som medför att skatt skall betalas med högre belopp och

1 Senaste lydelse 1995: 525.l

Författningsförslag del A 85

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för privat ändamål för in bränsle till Sverige enligt vad den som som angesi ll Vad i första stycket 7 tillämpas även i fråga bränsle som sägs om för vilket antingen ingen skatt har betalats eller skatt har betaltats enligt 2 kap. l § första stycket 3 och förbrukas i skepp, när som skeppet används för privat ändamål. skattskyldighet föreligger inte för bränsle förs in till Sverige som i normal bränsletank motordrivet fordon eller till fordonet kopplad släpvagn, fartyg eller luftfartyg används yrkesmässigt som bränslet användas i motor fordonet, släpvagnen, om är avsett att fartyget eller luftfartyget under transporten, eller under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att medge återbetalning skatten enligt 9 kap. l av Den är skattskyldig enligt första stycket 4 skall, innan som bränslet från det andra EG-landet påbörjas, lämna en transporten av redovisning bränslet till beskattningsmyndigheten samt hos över beskattningsmyndigheten ställa säkerhet för betalning av skatten.

10 kap. 9 §

Tillsynen Beskattningsmyndigheten skall

över efterlevnaden av

bestämmelserna detta kapitel utföra punktskattekontroller bei skall vad motordrivna for- träffande användningen av avser

polismyndigheter- märkta mineraloljeprodukter.

don utövas av tullmyndigheterna Myndigheten får härvid underna samt av

gränskontroll. söka transportmedels bränsle-

vad avser tank och andra utrymmen där det kan antas att mineraloljeprodukter förvaras. Myndigheten får också eftersöka och granska de handlingar som behövs för kontrollen och på mineralta prov oljeprodukter. För uttagna prov utges ingen ersättning. Kustbevakningen skall utöva Beskattningsmyndigheten får tillsynen båtar. Polismyndig- vid kontroll enligt första stycket av heterna skall dock utöva sådan öppna låsta eller på annat sätt tillsyn inom områden inte tillslutna utrymmen. som övervakas av Kustbevakningen.

1 Senaste lydelse 1995:912.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10§ För kontroll efterlevnaden Förare är skyldig på av av att stanna bestämmelserna i detta kapitel anmaning tjänsteman som ges av

har polismyndighetema och and- vid beskattningsmyndigheten, ra tillsynsmyndigheter rätt att få skattemyndighet, polis-

annan tillträde till låsta utrymmen i myndighet eller tullmyndighet. fordon och båtar. Myndigheterna har rätt att få de upplysningar, handlingar och prov som behövs för tillsynen. För uttagna prov betalas inte ersättning. Befälhavare på båt är skyldig att stanna på anmaning som ges av polisman eller tjänsteman vid

Kustbevakningen.

Förare eller befälhavare på båt är vid kontroll enligt 9 §

skyldig att på beskattningsmyn-

dighetens begäran legitimera sig eller på annat godtagbart sätt styrka sin identitet. Förare eller befälhavare på båt är vid kontroll enligt 9 § skyldig att öppna låsta eller på annat sätt tillslutna utrymmen.

10a§ Enskild har rätt att begära att handling skall undantas från granskning som görs med stöd av 9 Härvid gäller bestämmelserna i 3 kap. 15 -15 d§§ lagen 1984:151 om punktskatter och

prisregleringsavgiper.

Författningsförslag del A 87

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

101 §

Annan skattemyndighet, polis-

myndighet, tullmyndighet och Kustbevakningen får medverka i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet enligt detta kapitel att utföra kontroller för

genom

beskattningsmyndighetens räk-

ning. Härvid har myndigheterna

de befogenheter i 9 §

som anges och enskild de skyldigheter och rättigheter som anges i 10 och 10a§§.

10c§ Anmaning att stanna fordon får

tjänsteman vid beskattges av

ningsmyndigheten. Sådan anma-

ning får också ges

tjänsteman vid annan skat-

av temyndighet, om han av beskatt-

ningsmyndigheten särskilt för-

ordnats att stanna fordon, när han medverkar i kontrollverksamhet enligt detta kapitel,

polisman när han medver-

av kar i kontrollverksamhet enligt detta kapitel och

tjänsteman vid tullmyndig-

av het i hamnar och på gränsnära områden när han medverkar i kontrollverksamhet enligt detta kapitel.

Anmaning att stanna båt får ges av polisman eller tjänsteman vid Kustbevakningen, när han medverkar i beskattnin gsmyndi ghetens kontrollverksamhet enligt detta kapitel. Polisman eller tjänsteman vid Kustbevak ningen får också det är uppenbart

nödvändigt för punktskattekon-

trollen inbringa fartyg till hamn.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10d§ Den som av uppsåt eller grov oaktsamhet bryter mot skyldighet att stanna på anmanin g enligt 10 § första stycket döms till dagsböter. Ansvar skall dock inte âdömas om den tjänsteman som givit anmaningen inte varit behörig härtill enligt 10

Den som bryter mot skyldighet att legitimera sig eller på annat godtagbart sätt styrka sin identitet enligt 10 § andra stycket döms till penningböter. Ansvar skall dock inte ådömas be-

skattningsmyndigheten genast

kunnat fastställa den tillfrågades identitet.

Denna lag träder i kraft den 1juli 1998. Tidigare bestämmelser gäller

dock beträffande de kontrollåtgärder påbörjats innan lagen

som trädde i kraft.

12. till

Förslag

Lag om ändring i lagen 1996:701 om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns

mot ett annat land inom Europeiska unionen

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen 1996:701 om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§ För kontroll av att anmälnings- För kontroll av att anmälningsskyldigheten enligt denna lag, skyldigheten enligt denna lag eller enligt lagen 1994:1565 fullgjorts riktigt och fullständigt, om beskattning av privatinförsel samt för kontroll av att gällande av alkolholdrycker och tobaksva- villkor för in- eller utförsel av ror från ett land som är medlem sådana varor som anges i 3 § l i Europeiska unionen, fullgjorts och 3 12 uppfyllts, får en tull-

riktigt och fullständigt, samt för tjänsteman undersöka kontroll av att gällande villkor för in- eller utförsel av sådana varor som anges i 3 § l och 3

- 12 uppfyllts, får en tulltjänsteman undersöka

transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras vid införsel från eller utförsel till ett annat EU-land,

handresgods, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och liknande som medförs av en resande vid inresa från eller utresa till ett annat EU-land, eller av den som kan anmanas att stanna enligt 5 § första stycket

Ytterligare bestämmelser befogenheter bl.a. avseende

om kroppsvisitation och kroppsbesiktning finns i lagen 1960:418 om straff för varusmuggling.

Denna lag träder i kraft den l juli 1998. Tidigare bestämmelser gäller dock beträffande införsel gjorts innan lagen trädde i kraft.

som

13. Beträffande om

lagen 1984:151 punkt-

skatter och prisregleringsavgifter

Vi föreslår ändring i l kap. 2 § LPP som tar sikte punktskatte-

en kontrollverksamheten. Denna bestämmelse gäller lagens tillämpningsområde och den föreslagna ändringen är endast av formell karaktär. Förslaget ändringar i LPP återfinns därför i sin helhet

om idel B författningsförslag 15.

Del

Författningsförslag beträffande

identitetskontroll och tillfällig

handel

14. till

Förslag

Lag om särskild skattekontroll beträffande

tillfällig handel

Härigenom föreskrivs följ ande.

l § Med tillfällig handel avses i denna lag sådan handel

som omfattas av lagen 1990: l 183 om tillfällig försäljning.

Med zipplåtelsetillfälle avses varje tillfälle då viss plats upplåts till viss person för tillfällig försäljning.

Skyldigheter vid upplåtelse plats

2 § Den som upplåter plats för tillfällig handel är skyldig att före det att upplåtelse sker kontrollera huruvida den önskar plats

som upplåten till sig är innehavare av F-skattsedel. Upplåtaren är vidare skyldig att infordra kopia befintlig F -skattsedel samt att i de

en av fall F-skattsedel inte finns föra anteckningar platshyrarens och i

om förekommande fall företrädares adress

dennes namn, personnummer, och telefonnummer. Ar platsuthyraren juridisk skall även

en person firma och organisationsnummer antecknas.

Uppgifter som inhämtats med stöd första stycket skall bevaras

av i sju kalenderår efter det kalenderår upplåtelsen skedde.

3 § Den som upplåter plats för tillfällig handel är skyldig att på begäran av Skattemyndigheten lämna sådana uppgifter han

som enligt 2 § år skyldig att inhämta och bevara.

Revision

4§ Skattemyndigheten får besluta revision hos den har

om som eller kan antas ha upplåtit plats för tillfällig handel för att kontrollera

att han fullgjort sina skyldigheter enligt 2

Revision enligt första stycket får göras hos den som är eller kan

bokföringsskyldig enligt bokföringslagen 1976: 125 eller antas vara skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen 1979: 141 och hos juridisk person än dödsbo.

annan

I övrigt gäller bestämmelserna i 3 kap. 6 samt 9 14 c §§

taxeringslagen 1990:324 i tillämpliga delar.

Identifieringsbesök m.m.

5 § Skattemyndigheten får i syfte att identifiera enskild som kan antas bedriva tillfällig handel besluta om identi/ieringsbesök. Myndigheten får vid ett sådant besök kontrollera innehav av Fskattsedel och ställa frågor om verksamheten.

6 § Vid skattemyndighetens identifieringsbesök är person som befinner sig på platsen skyldig att på skattemyndighetens begäran legitimera sig eller annat godtagbart sätt styrka sin identitet samt i förekommande fall förete F-skattsedel.

Skyldighet att identifiera sig åvilar endast person som skälig grund kan antas ha ett sådant samband med den kontrollerade verksamheten att kännedom hans identitet kan vara av betydelse för

om skattekontrollen.

Protokollföring och bevis över verkställighet

7 § Protokoll skall föras över identifieringsbesök.

Av protokollet skall framgå var besöket avlagts, vilka som var närvarande vid besöket, när besöket påbörjades och avslutade, samt annat av betydelse som förekommit vid besöket.

Platsupplåtares kontrollavgift

8 § Om upplåter plats för tillfällig handel inte fullgjort

den som skyldighet enligt 2 § skall skattemyndigheten påföra honom en särskild avgift platsupplåtares kontrollavgift med l 000 kr.

Platsupplåtares kontrollavgift får tas ut för varje upplåtelsetillfälle där skyldighet enligt 2 § inte fullgjorts.

9 § Platsupplåtares kontrollavgift får efterges det framstår

om som

uppenbart oskäligt att ta ut dem.

Bestämmelsen eftergilffskall beaktas även om yrkande härom

om inte har framställts.

SOU 1997: 86 F örfattningsförslag del B 93

10§ Platsupplåtares kontrollavgift påförs enligt skattebetalningslagen 1997:000.

Lagen 1978:880 om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter är tillämplig beträffande platsupplåtares kontrollavgift.

Behörighet att fatta beslut m.m.

11 § Beslut enligt denna lag fattas av Skattemyndigheten i det län där den tillfälliga handel bedrivs eller har bedrivits även om den enskilde handlaren har hemvist i ett annat län.

Revision enligt 4 § och identifieringsbesök enligt 5 § genomförs

den skattemyndighet som anges i första stycket. av

12 § Skattemyndighet som anges i ll § första stycket får uppdra annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe i ett visst ärende eller viss ärenden. Sådant uppdrag får ges endast om den

en grupp av andra myndigheten medger det och det inte innebär avsevärd olägenhet för enskild.

Omprövning m.m.

13§ Vid omprövning av beslut om platsupplåtares kontrollavgift gäller bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen 1986:223.

14 § Skattemyndighet som anges i ll § första stycket skall ompröva beslut om platsupplåtares kontrollavgift även i sådana ärenden där beslut fattats av annan skattemyndighet som erhållit uppdrag enligt 12 Skattemyndigheten får dock, efter samråd med den andra myndigheten, besluta att denna myndighet i stället skall ompröva beslutet. Sådant beslut får fattas endast om den andra myndigheten medger det och det inte innebär avsevärd olägenhet för enskild.

Överklagande m.m.

15 § Beslut om platsupplåtares kontrollavgift samt beslut enligt 12 § första meningen och 14 § andra meningen får överklagas hos länsrätt. Härvid gäller bestämmelserna i 23-25 §§ förvaltningslagen.

Ovriga beslut Skattemyndigheten enligt denna lag får inte

av överklagas.

16§ Vid handläggningen i länsrätt eller kammarrätt av mål om

platsupplåtares kontrollavgift skall muntlig förhandling hållas om

enskild part begär det. Muntlig förhandling behöver dock inte hållas

det inte finns anledning att anta att avgift kommer att tas ut. om Enskild part skall upplysas om rätten till muntlig förhandling.

Företrädare för det allmänna m.m.

17 § Skattemyndighet som anges i ll § första stycket får uppdra annan skattemyndighet att i allmän förvaltningsdomstol föra det allmännas talan i visst ärende eller viss grupp av ärenden. Ett sådant ärende får endast den andra myndigheten medger det och det

ges om inte innebär avsevärd olägenhet för enskild.

18 § Riksskatteverket får ta över uppgiften att i allmän domstol föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.

Riksskatteverket får överklaga ett beslut av länsrätten eller kammarrätten verket inte tidigare har fört det allmännas

även om talan i målet.

Riksskatteverket får uppdra en tjänsteman vid en skattemmdighet att företräda verket i allmän förvaltningsdomstol.

19 § Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.

Straff

20§ Den som bryter mot skyldighet enligt 6 § dömes till penningböter. Ansvar skall dock inte ådömas om Skattemyndigheten genast kunnat fastställa den tillfrågades identitet.

Denna lag träder i kraft den l juli 1998.

del

15. till

Förslag

Lag om ändring i lagen 1984:151 om

punktskatter och prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1984:151 punktskatter

om om och prisregleringsavgifter dels att 1 kap. 2 § och 3 kap. 6 § skall ha följande lydelse, dels att det i 3 kap. skall införas en ny paragraf, 6 och att det i

a 9 kap. skall införas en ny paragraf, 3 a av följande lydelse, dels att det skall införas rubrik närmast före 3 kap. 6 § med

en a lydelsen Skyldighet att identifiera sig, dels att det skall införas rubrik närmast för 9 kap. 3 § med

en a lydelsen Straff

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kap.

2§ Vissa bestämmelser i denna lag Vissa bestämmelser i denna lag gäller också för överlastavgift, gäller också för överlastavgift, fordonsskatt, växtförädlingsav- fordonsskatt, växtförädlingsavgiñ, tillfällig fömiögenhetsskatt, gift, tillfällig förmögenhetsskatt, miljöavgift och skatt på alko- miljöavgift, skatt alkoholholdrycker och tobaksvaror en- drycker och tobaksvaror samt ligt vad som föreskrivs i lagen särskild avgift enligt vad

som 1972:435 om överlastavgift, föreskrivs i lagen 1972:435

om vägtrafikskattelagen 1973 :60 ,l överlastavgift, vägtrafikskatteutsädeslagen 1976:298 och lagen 1973:601, utsädeslagen lagen 1986:1225 om tillfällig 1976:298, lagen 1986:1225

förmögenhetsskatt för livförsäk- om tillfällig fömiögenhetsskatt ringsbolag, understödsföreningar för livförsäkringsbolag, under-

och pensionsstiftelser, fordons- stödsföreningar och pensionsskattelagen 1988:327, lagen stiftelser, fordonsskattelagen 1990:613 om miljöavgifter 1988:327, lagen 1990:613

om utsläpp av kväveoxider vid en- miljöavgift utsläpp kväve-

av ergiproduktion samt lagen oxider vid energiproduktion, 1994:1565 beskattning lagen 1994:1565 beskatt-

om av om privatinförsel alkoholdrycker ning privatinförsel alko-

av av av och tobaksvaror från land är holdiycker och tobaksvaror från

som medlem i Europeiska unionen. land är medlem i Europe-

som

iska unionen.

Senaste lydelse 1994: 1786.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vissa bestämmelseri lagen gäl-

ler även för särskild avgift enligt

vad som föreskrivs i lagen

1998:000 om punktskattekontroll m.m. avseende alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.

3k.

Bestämmelserna i 3 kap. 17 § Bestämmelserna i 3 kap. 16

taxeringslagen 1990:324 17 §§ taxeringslagen 1990:324

om utlämnande uppgifter gäller i om utlämnande av uppgifter gäller

av fråga om uppgifter i deklarationer i fråga om uppgifter i deklarationer och andra handlingar har och andra handlingar som har

som avlämnats till ledning för beslut avlämnats till ledning för beslut

skatt enligt denna lag eller har om skatt enligt denna lag eller har om upprättats eller för granskning upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll. vid skattekontroll.

Handlingar i första stycket skall förvaras hos beskattnings-

som avses myndigheten. Om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat, skall handlingarna förstöras sju

efter utgången det kalenderår under vilket beskattningsåret gått

av ut.

6a§

Vid beskattningsmyndighetens

besök i samband med skattekon-

troll är person som befinner sig

på platsen skyldig att på beskatt

ningsmyndighetensbegäran legiti-

mera sig eller på annat godtagbart

sätt styrka sin identitet. Skyldighet

att identifiera sig åvilar endast

som på skälig grund kan

person

antas ha ett sådant samband med

den kontrollerade verksamheten

att kännedom om hans identitet

betydelse för skatte-

kan vara av kontrollen. Senaste lydelse 1990:331.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 3a § Den bryter mot skyldighet

som enligt 3 kap. 6 a § dömes till penningböter. Ansvar skall dock inte ådömas om beskattningsmyndigheten genast kunnat fastställa den tillfrågades identitet.

Denna lag träder i kraft den 1juli 1998.

4 17-0815

16. till

Förslag

Lag om ändring i taxeringslagen

1990:324

Härigenom föreskrivs i fråga taxeringslagen 1990:324 om att det i 3 kap. skall införas en ny paragraf, 6 och att det i 7 kap. skall införas en ny paragraf, 2 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 6 § Vid skattemyndighetens besök i samband med skattekontroll är person som befinner sig på

platsen skyldig att på skattemyn-

dighetens begäran legitimera sig eller på annat godtagbart sätt styrka sin identitet.

Skyldighet att identifiera sig åvilar endast person som på skälig grund kan antas ha ett sådant samband med den kontrollerade verksamheten att kännedom om hans identitet kan vara av betydelse för skattekontrollen.

7kap. 2a§ Den som bryter mot skyldighet enligt 3 kap. 6 § dömes till penningböter. Ansvar skall dock inte ådömas om Skattemyndigheten genast kunnat fastställa den tillfrågades identitet.

Denna lag träder i kraft 1juli 1998.

17. Förslag till

Lag om ändring i lagen 1994:466

om särskilda i

tvångsåtgärder

beskattningsförfarandet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen 1994:466 om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Denna lag tillämpas vid revision eller annan kontroll av att skatt eller avgift tas ut enligt bestämmelserna i

kupongskattelagen 1970:624, lagen 1984: 15 l om punktskatter och prisregleringsavgifter, fordonsskattelagen 1988:327, taxcringslagen 1990:324,

lagen 1991:591 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

artister mfl.,

skattebetalningslagen skattebetalningslagen 1997:000. 1997:000 samt

lagen 1998:000 om sär-

skild skattekontroll beträffande

tillfällig handel.

Lagen tillämpas även vid revision enligt tullagen 1994:1550 och för kontroll att föreläggande enligt lagen 1990:325 om självde-

av klaration och kontrolluppgifter eller 69 § tullagen fullgjorts riktigt och fullständigt.

Denna lag träder i kraft den l juli 1998.

"Lydelse enligt 1996/97: 00.l

prop.

18. till

Förslag

Lag om ändring i skattebetalningslagen

1997:0001

Härigenom föreskrivs i fråga skattebetalningslagen 1997:000 dels att det i 14 kap. skall införas en ny paragraf, 5 § och att det i

a 23 kap. skall införas en ny paragraf, 2 a av följande lydelse, dels att det skall införas en rubrik närmast framför 14 kap. 5 a § med lydelsen Skyldighet att identifiera sig, dels att det skall införas en rubrik närmast framför 23 kap. 2 § med

a lydelsen Straff

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 kap.

5a§

Vid skattemyndighetens besök i

samband med skattekontroll är

person som befinner sig på plat-

sen skyldig att på Skattemyndig-

hetens begäran legitimera sig

eller på annat godtagbart sätt

styrka sin identitet.

Skyldighet att identifiera sig

åvilar endast person som på skä-

lig grund kan antas ha ett sådant

samband med den kontrollerade

verksamheten att kännedom om

hans identitet kan vara av bety-

delse för skattekontrollen.

23 kap. 2 a §

Den som bryter mot skyldighet enligt 14 kap. 5 a § dömes till

1Lagen föreslås

i prop. 1996/97: l OO.

Författningsförslag del B 101

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

penningböter. Ansvar skall dock inte ådömas om Skattemyndigheten genast kunnat fastställa den tillfrågades identitet.

Denna lag träder i kraft den 1juli 1998.

Wii §45i r;z:""rPr-"VI:Q"|omnmuunmnws.I..,

-. ii

.I v-x.

d 919.242;;J12et{u

1¶Skatteflyktskommitténs

och arbete

uppdrag

l Del A

- Punktskattekontrollfrågor

1 1 l Uppdraget

. .

Vårt uppdrag utgör del regeringens strategi mot den ekonomiska

en av

brottsligheten

Enligt våra tilläggsdirektivz skall kartlägga de brister och problem

finns vid den punktskattekontroll gäller införsel av EGsom som interna och lämna de förslag behövs för att förbättra

varor som effektiviteten i kontrollen. Våra huvuduppgifter anges vara

utreda hur myndigheternas befogenheter skall utformade för

att vara att möjliggöra en effektiv punktskattekontroll,

att undersöka vilka sanktioner behövs för det fall föreskrivna

som ledsagardokumcnt och säkerheter saknas vid transport av skattepliktiga

varor och

lämna förslag till hur skattekontrollen privatinförsel skall

att av utformas.

I direktiven vidare att skall lägga fram förslag till åtgärder

anges för kontroll proviantering för försäljning skattefria alkohol- och

av av tobaksvaror ombord färjor mellan länder inom gemenskapen. Det

också är oförhindrade att ta även andra än de berörda anges att upp frågorna för att stärka skattekontrollen.

Slutligen i direktiven att i utredningsarbetet skall beakta

anges hur andra länder inom EU löst motsvarande kontrollproblem och

utforma förslagen så att de inte kommer i konflikt med regelverket

inom EG.

1Seregeringens skrivelse 1994/952217 Samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten 18 samt regeringens skrivelse 1996/97:49 Lägesrapport i

s. fråga den ekonomiska brottsligheten s. 19.

om ZDir. 1995:165.

I juli 1996 trädde transportkontrollagen i kraft. I förarbetena till lagen gjordes vissa uttalanden vårt arbete. Bland annat uttalades om

att det förutsattes att utredde frågan beskattningsmyndigheten

om skulle ha rätt att beslagta grund än att lös egendom med varor arman stöd av 16 och 17 lagen 1978:880 betalningsäkring för skatter, om tull och avgifter betalningssäkringslagen i vissa fall kan tas i förvar.

1 1

Utredningsarbetet

I och med att Sverige gick med i EU ändrades förutsättningarna för punktskattekontrollen. I vårt utredningsarbete har haft målsättningen att våra förslag angående punktskattekontroll skall så heltäckande vara som möjligt. Självklart har en viktig utgångspunkt i utredningsarbetet varit att förslagen skall stå i överensstämmelse med EU:s rättskällor. En annan lika självklar utgångspunkt har varit att förslagen inte skall strida mot RF eller den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande frihetema Europakonventionen. I utredningsarbetet har också fortlöpande gjort jämförelser mellan befogenheter och arbetsmetoder m.m. hos skatteförvaltning, tull och polis; eftersom de förslag till punktskattekontroll m.m. som lämnar avviker f°ar vad som hittills varit gängse for skatteförvaltningen har det i många fall funnits skäl att titta på hur befogenheter m.m. utformats exempelvis för tullen. Vi har fortlöpande haft samtal med företrädare för skatte- och tullforvaltningen. Dessutom har gjort flera studiebesök hos myndigheter både i Stockholm och ute i landet. Vi har även haft flera samtal

med företrädare för åklagarmyndigheter.

I vårt uppdrag har också legat att utreda hur andra EU-länder har utformat sina kontrollsystem. Vi har därför besökt och samtalat med företrädare för de behöriga myndigheterna i Danmark, Finland, Tyskland, Storbritannien Skottland och Irland. Besökens längd har varierat mellan en och två dagar. Vi har dessutom tagit del relevanta av lagtexter m.m. från dessa länder.

1 Se prop. 1995/96:197 s. 11.

1.2¶Del B Identitetskontroll och

kontroll av tillfällig handel

1 .2.1 Uppdraget

RSV fick under våren 1993 i uppdrag av regeringen att redovisa en bedömning av möjligheterna att förbättra kontrollen av skatte- och avgiftsredovisningen inom torg- och gatuhandeln och verksamhet bedriven för myndigheterna okända personer. RSV redovisade sin

av bedömning i en promemoria den 24 februari 1995. Regeringen överlämnade våren 1995 denna promemoria till oss för utredning. I samband med att våra i avsnitt 1.1.1 nämnda tilläggsdirektiv överlämnades till oss beslutades att skulle presentera våra överväganden och förslag beträffande den tillfälliga handeln tillsammans med våra överväganden och förslag beträffande punktskattekontrollen i vårt slutbetänkande.

1 vårt delbetänkande SOU 1996:79 Översyn av revisionsreglema uttalade att vi, mot bakgrund av att det fortsatta arbetet kimde komma att beröra frågeställningar som har samband med revisioner, kunde ha anledning att återkomma med förslag till ytterligare ändringar av revisionsreglema. Vi har återkommit till revisionsreglema endast på så sätt att de förslag lämnar i kapitel 16 beträffande enskilds skyldighet att identifiera sig på skattemyndighetens begäran skall gälla bl.a. vid revisioner.

1¶Utredningsarbetet

Under vårt utredningsarbete beträffande revisionsreglema skickade ut en enkät till landets skattemyndigheter. I denna enkät ställdes också frågor beträffande den tillfälliga handel. Vi har vidare samtalat med företrädare för RSV och Torg- och Marknadshandlamas Ekonomiska Riksförening, TOMER. En av sekreterarna har dessutom varit närvarande som observatör vid en kontrollaktion Gävlefestivalen och i samband härmed inhämtat synpunkter från företrädare för såväl Skattemyndigheten som polismyndigheten i Gävleborgs län.

Se s. 46.

.gçgfmd

DEL A PUNKTSKATTEKONTROLL- FRÅGOR

i i 4

2¶Allmänt om kontroll av

varor

punktskatteplilçtiga

2.1¶Bakgrund

Före den l januari 1993 EG tullunion med gemensam tullmur

var en

tredje land och inga tullar mellan medlemsländerna. Skatter utåt mot reglerades nationellt och påfördes vid gränspassering även vid

mellan medlemsländerna. Vid årsskiftet 1992/93 gränspassage genomfördes dock den inre marknaden och i samband därmed slopades gränskontrollema mellan medlemsländerna vad kommersiell

avser trafik och resandetrafik. Huvudregeln är inga gränsformaliteter

numera skall följa enbart till följd gräns mellan medlemsländer

av att en

passeras.

Den inre marknaden skall omfatta de fyra friheter EG:s regelverk är uppbyggt kring, nämligen fri rörlighet för tjänster och

personer, varor, kapitall. Vad de tre sistnämnda frihetema är den inre marknaden

avser förverkligad, medan det förhåller sig motsatt sätt när det gäller fri

rörlighet för Personkontroller vid gränsen, d.v.s. kontroll av

personer

visum och liknande, därför alltjämt vara tillåtna även pass, anses mellan medlemsländer. Däremot är det inte tillåtet att slumpmässigt,

det föreligger misstanke oegentligheter, kontrollera vilka utan att om

för med sig eftersom detta inskränka den fria varor en person anses rörligheten för varor.

För att fri rörlighet för skall uppnås är det viktigt att med-

varor lemsstatemas bestämmelser mervärdesskatter och punktskatter

om harmoniseras. Principema detta område har tidigare varit att skatten

1 Principen den inre marknaden fastslås i Fördraget om upprättandet av

om den Europeiska ekonomiska gemenskapen momfördraget. I artikel 3 anges att avveckling tullar och kvantitativa restriktioner mellan medlemsstaterna

av är ett viktigt medel för att uppnå detta mål. Vidare listas införandet av

tulltariff, avskaffandet av hindren för fri rörlighet för personer, gemensam tjänster och kapital, införandet gemensam politik på jordbruks- och

av en transportområdet viktiga medel för att uppnå en inre marknad.

m.m. som 2Se vidare avsnitt 2.3 Schengensamarbetet.

110 Allmänt...

skall tas ut i det land där konsumeras med konsumtionslandets varan skattesats och tillfalla konsumtionslandet. Traditionellt har detta åstadkommits genom att exporten orts skattefri och att det vid import påförs skatter med samma skattesats tas ut inne i landet. som varor Förfarandet att påtöra skatter vid införsel innefattar dock gränsfonnaliteter; det är därför inte förenligt med principen den inre marknaden. om Det problem som detta innebär kan lösas olika sätt. Ett sätt är att överge principen om beskattning i konsumtionslandet och övergå till beskattning i det land där varan köpts. Denna lösning har i princip valts när det gäller privatpersoners inköp för eget bruk. För den kommersielhandeln har medlemsländerna inte velat frångå den tidigare principen. Olika lösningar har valts mervärdesskatteområdet och punktskatteområdet. På mervärdesskatteområdet finns inom EU ett temporärt system som i mångt och mycket överensstämmer med vad gällde tidigare. som Försäljning till en i ett annat EU-land mervärdesskatteregistrerad köpare är skattebefriad i försäljningslandet medan köparen påförs mervärdesskatt sitt hemland. Skatten påförs dock inte i samband med gränspassage utan i samband med avgivande deklaration. I av

kontrollsyfte har en särskild uppgiftsskyldighet för såväl köpare

som säljare införts. Vidare finns särskild databank med uppgifter för att en underlätta myndigheternas kontroll. Inom kommissionen pågår för närvarande ett arbete med att utarbeta ett permanent system för mer mervärdesskattema . När det gäller punktskatteområdet har antytts andra som ovan lösningar valts. För punktskatter alkohol- och tobaksvaror samt mineraloljeprodukter har förfaranderegler införts gemensamma genom cirkulationsdirektivetz. För andra f°ar punktskatter finnas varugrupper endast om uttaget punktskatter inte leder till gränsfomialiteter av mellan medlemsländerna. En skatt tas ut vid registrering är ett som exempel en sådan skatt som inte leder till gränsfonnaliteter. När i betänkandet fortsättningsvis använder begrepp som

punktskatter, punktskattepliktiga etc. är det de punktskatter

varor som regleras av cirkulationsdirektivets bestämmelser inte som avses om annat särskilt anges.

1 Se kommissionens rapport den lO juli 1996 A Common System of VAT. A programme for the Single Market, Com 328 96 Final. 2 Rådets direktiv 92/12/EEG. Fullständig beteckning på EG-rättsalcter återges i bilaga

Allmänt... lll

2.2¶Cirkulationsdirektivet

2.2.1¶Yrkesmässig hantering av punktskattepliktiga varor

Förfarandereglema i cirkulationsdirektivet innebär i princip att punktskattepliktiga skall kunna cirkulera fritt d.v.s. utan

varor

gränskontroller, beskattningskonsekvensema mellan medlemslän-

att derna skjuts ända tills varorna når den slutgiltige konsumenten

upp

beskattningen skall ske i konsumtionslandet. Bestämmelserna samt att har efter Sveriges inträde i EU införlivats i svensk lagstiftning genom bestämmelser i LSE, LAS och LTS. I cirkulationsdirektivets artikel 4 definieras vissa begrepp som är centrala för förståelsen förfarandereglema. I direktivtexten lärrmas

av således följ ande definitioner:

godkänd lagerhavare .fysisk eller juridisk person som av en

medlemsstats behöriga myndigheter fått tillstånd att tillverka, bearbeta, förvara, ta emot och avsända punktskattebelagda varor

inom för sin affärsverksamhet, varvid punktskatten är

ramen

vilande enligt uppskovsreglerna för skatteupplag.

b skatteupplag: plats där är belagda med punkt-

en varor som skatt tillverkas, bearbetas, förvaras, mattas eller avsänds enligt

uppskovsreglerna godkänd lagerhavare inom ramen för

av en hans affärsverksamhet, under de särskilda villkor som fastställts

de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där skatteuppav laget är beläget.

uppskovsregler: skatteordning tillämpas på tillverkc en som ning, bearbetning, förvaring och flyttning varor, varvid

punktskatten är vilande näringsidkare med punktskatteregistrering: fysisk eller

juridisk person utan ställning som godkänd lagerhavare, som av

behöriga myndigheter medlemsstat fått tillstånd att, inom

i en

för sin afärsverksamhet, ta emot punktskattebelagda varor

ramen från medlemsstat enligt uppskovsreglerna. Denna typ av

en annan näringsidkare får varken inneha eller avsända sådana varor

enligt uppskovsreglerna

1I svensk lagstiftning benämns godkänd lagerhavare upplagshavare. 2Detta system kallas oftast suspensionsordning. I svensk lagstiftning saknas

uppskovsregler, suspensionsordning eller liknande helt. begrepp som 3 I svensk lagstiñning benämns näringsidkare med punktskatteregistrering registrerad varumottagare.

112 Allmänt...

e näringsidkare utan punktskatteregistrering: jj/sisk eller juridisk person utan ställning godkänd lagerhavare, har som som rätt att inom ramen för sin affärsverksamhet tillfälligtvis ta emot punktskattebelagda varor från en annan medlemsstat enligt uppskovsreglema. Denna typ av näringsidkare får varken förvara eller avsända sådana varor enligt uppskovsreglerna. En närings-

idkare utan punktskatteregistrering måste garantera betalningen

av punktskatt till skattemyndigheterna i destinationsmedlemsstaterna innan avsänds varorna

De varor som omfattas av cirkulationsdirektivet är punktskatteplikti ga i och med att de framställs inom EU eller i och med att de införs till EU. Syftet med suspensionsordningen är att trots att de är varoma, skattepliktiga, skall kunna bearbetas, lagras och förflyttas mellan medlemsländerna i tidigare led än detaljistledet utan att beskattningskonsekvenser inträder. Skatten förfaller med andra 0rd inte till betalning under den tid varorna befinner sig inom suspensionsordningen, vilket innebär att beskattningskonsekvenserna skjuts framåt. Betalningsskyldighet för punktskatt inträder först blir när varan tillgänglig för konsumtion, vilket den när den upphör att anses vara

omfattas suspensionsordningen. För punktskattepliktiga

av varor som inte omfattas av suspensionsordningen gäller att punktskatten förfaller till betalning i samband med att varan framställs eller importeras från land utanför gemenskapen. Vid omsättning mellan medlemsländer av varor som befinner sig i suspensionsordningen skall enligt artikel 18.1 icirkulationsdirektivet varorna åtföljas av ett ledsagardokument upprättas avsändaren. som av Ledsagardokumentet skall upprättas i fyra exemplar, ett varav exemplar skall behållas av avsändaren och resten skall medfölja under transport artikel 19.1 i cirkulationsdirektivet samt 6 kap. 3 och 4 §§ LSE, 22 § LAS och 23 § LTS. Efter leverans skall ett exemplar behållas mottagaren och ett exemplar, returexemplaret, återsändas av till avsändaren senast femton dagar efter utgången den kalendennåav nad under vilken varorna mottagits för slutavräkning. Om avsändaren inte inom två månader efter utgången den kalendermånad under av vilken varorna avsänts för export erhållit returexemplaret skall avsändaren utan dröjsmål underrätta beskattningsmyndigheten om detta. När beskattade skall transporteras till mottagare i annat varor

1 I svensk lagstiftning benämns näringsidkare utan punktskatteregistrering Oregistrerad varumotta gare.

Allmänt...

detta. När beskattade skall transporteras till mottagare i annat

varor EU-land skall förenklade ledsagardokument användas 6 kap. 8 och 8 a §§ LSE, 25 och 25 a LAS och 26 och 26 LTS. För sådana

a dokument gäller delvis andra regler.

Enligt artikel 18.3 i cirkulationsdirektivet skall i de fall mottagaren inte är godkänd lagerhavare eller näringsidkare med punktskatteregislrering ledsagardokumentet åtföljas ett bevis ställd säkerhet. I

av om detta bevis skall dels adressen till aktuell skattemyndighet i

anges destinationslandet, dels datum för och uppgifter betalningen eller

om skattemyndighetens godkännande av betalningsgarantin. Bestämmelser om bevis om ställd säkerhet finns i 6 kap. 7 § LSE, 22 § LAS och 22 § LTS. I prop. l996/97zll6 föreslås vissa ändringar av dessa bestärmnelser.

I artikel 20 i cirkulationsdirektivet regleras vad sker

som om oegentligheter eller överträdelser har begåtts i samband med

en vamflyttning som berör punktskattepliktens inträde. Enligt artikel 20. l skall punktskatten i sådana fall betalas i den medlemsstat där överträdelsen eller oegentligheten begicks och erläggas av den som ställt garanti för skattebetalningen. Enligt artikel 20.2 skall, det inte går

om att fastställa var överträdelsen skedde, den anses ha skett i den medlemsstat där överträdelsen upptäckts. När punktskattepliktiga varor inte når sin destination och det inte går att fastställa överträdelsen

var begicks, skall enligt artikel 20.3 oegentligheten anses ha begåtts i avsändannedlemsstaten. I svensk lagstiftning att obeskattade

anges om varor skall transporteras mellan Sverige och ett annat EG-land och varorna inte når den mottagare som angivits i ledsagardokumentet, skall varorna beskattas i Sverige om varorna finns i Sverige eller om de levererats från en svensk upplagshavare och det inte kan utredas

var varorna finns eller har konsumerats se 4 kap. 2 § LSE, 26 § LAS och 27 § LTS.

Distansförsäljning

Särskilda bestämmelser gäller vid distansförsäljning. Dessa återfinns i artikel lO i cirkulationsdirektivet. Om en person som inte är upplagshavare eller registrerad, alternativt Oregistrerad varumottagare anskaffar en vara i ett medlemsland, och om varan levereras till honom i ett annat medlemsland direkt eller indirekt genom säljarens försorg, skall skatteuppbörden ske i det sistnämnda landet varit

även om varan tillgänglig för konsumtion i det förstnämnda landet. Det är således

114 Allmänt...

skattskyldig och skattskyldigheten inträder när leverans sker. Ledsagardokument skall inte medföras vid transporten, eftersom denna inte sker inom suspensionsordningen. Innan transporten påbörjas skall emellertid säkerhet för skattebetalningen ställas. Enligt artikel 10. 3 i cirkulationsdirektivet skall nämligen den medlemsstat där säljaren är etablerad bl.a. se till att säljaren innan varorna avsänds garanterar betalning av punktskatt de villkor som ställs av den stat som varorna skall levereras till.

I svensk lagstiftning återfinns bestämmelserna om distansförsäljning i 4 kap. 9 och 10 §§ LSE, 15 § LAS och 16 § LTS.

Reglerna om distansförsäljning är oklart fonnulerade. Särskilda kontrollproblem har också uppkommit vid distansförsäljning från en säljare i ett EU-land till köpare i ett annat EU-landl. Kommissionen

en har initierat översyn reglerna. Arbetet med översynen pågår för

en av närvarande.

2.2.3 Införsel för bruk

privat

I artikel 8 i cirkulationsdirektivet att punktskatt beträffande varor

anges som förvärvats av enskilda individer för deras eget bruk och transporterats av dem själva skall tas ut i den medlemsstat där de förvärvats; i artikeln anges också att detta följer av principen för den inre marknaden. Begreppet eget bruk täcker beträffande privatpersoner både personemas eget behov och i tillämpliga fall deras familjers behov.

Enligt artikel 9.1 i cirkulationsdirektivet inträder skattskyldighet för punktskatt då varor för konsumtion i en medlemsstat förvaras i en annan medlemsstat för kommersiella ändamål. Rådet och kommissio-

har förklarat att artikel 9.1 medlemsstaterna möjlighet att i nen ger en sin nationella lagstiftning införa ett bevismedel som kan innefatta införandet vägledande gränsvärden, liksom regel om att affärer

av en som överstiger denna gräns kommer att anses gjorda i förvärvssyfte såvida inte personen i fråga nöjaktigt kan visa för Skattemyndigheten att så inte är fallet.

I artikel 9.2 i cirkulationsdirektivet anges att medlemsstaterna för att fastställa huruvida de som avses i artikel 8 är avsedda för

varor kommersiella ändamål måste ta hänsyn bl.a. till

1Se även avsnitt 2.2.4 beträffande tolkningssvárigheter avseende begreppen införsel för privat bruk och distansförsäyning.

Allmänt... 115

innehavarens kommersiella status och dennes skäl för att inneha dem,

finns eller, i förekommande fall, det använda - den plats där varorna transportsättet,

alla handlingar som hänför sig till varorna, -

varomas beskaffenhet och -

varomas kvantitet. -

För att kunna tillämpa kriteriet beträffande kvantitet får

varomas medlemsstaterna fastställa referensnivåer, uteslutande till ledning för bevisningen. När det gäller tobaksvaror och alkoholdrycker f°ar dessa referensnivåer inte understiga följ ande:

tobaksvaror alkoholdrycker

cigarretter 800 st spritdrycker 10 l cigarr-iller 400 st mellanprodukter 20 l cigarrer 200 st viner 90 l 1 röktobak l kg öl 110 l

Beträffande dessa riktlinjer uttalade regeringen i förarbetena till LTS och LASZ att den inte ansåg det lämpligt att införa tumregler av

vara detta slag i svensk lagstiftning. Regeringen anförde vidare att regler av detta slag kunde utfärdas tillämpningsföreskrifter om de skulle

som

underlätta den praktiska hanteringen beskattningen. Några anses av tillämpningsföreskrifter har inte utfärdats.

Som framgått är utgångspunkten att införsel för privat bruk av

ovan alkoholdrycker och tobaksvaror inte skall punktbeskattas; punktskatt skall istället tas ut i den stat där förvärvats. När det gäller

varorna förvärv mineralolieprodukter redan släppts för förbrukning i en

av som

medlemsstat är utgångspunkten en annan. Beträffande sådana annan förvärv får enligt artikel 9.3 i cirkulationsdirektivet medlemsstaterna också föreskriva att punktskatt skall tas ut i den medlemsstat där förbrukningen sker, produktema transporteras med ovanliga

om transportsätt av enskilda individer eller för deras räkning. Med ovanliga transportsätt avses transport av bränslen annat sätt än i fordons tankar eller lämpliga reservdunkar liksom transport av flytande eldningsbränsle annat sätt än i tankar som används vid yrkesmässig trafik.

1Varav högst 60 liter mousserande vin. 2Prop. 1994/95:56 91.

116 Allmänt...

2.2.4¶The Man Black

Det kan svårt att fastställa huruvida ett visst förfarande är införsel

vara för privat bruk eller yrkesmässig införsel. Det är särskilt svårt att dra gränsen mellan införsel för privat bruk och distansförsäljningk

Ett förfarande i Storbritannien, iscensatt av väl insatta jurister, har

blivit en fråga för Europeiska gemenskapernas domstol EG-domsto-

len. En engelsk domstol har i ett mål mellan Customs and Excise och företaget Emu Tabac Sarl fl tillfrågat EG-domstolen ett visst

m. om förfarande skall utgöra införsel för privat bruk enligt artikel 8 i

anses cirkulationsdirektivet eller distansförsäljning enligt artikel 10 i samma direktiv.

Omständighetema i detta mål visar komplexiteten i problemet. Det är ostridigt i målet att det enligt brittisk lag föreligger skatteplikt för

i Storbritannien. Frågan är emellertid förfarandet kan varorna om klassas som införsel for privat bruk enligt gemenskapsrätten och så sätt vara skattefritt i Storbritannien.

Omständighetema i målet är följande. The Enlightened Tobacco Company har två dotterbolag, EMU Tabac Sarl nedan kallat detaljisten och The Man in Black Limited nedan kallat agenten. De båda dotterbolagen har affärskontakter med varandra; de har inte samma ledning. Detaljisten, som har sitt säte i Luxemburg, införskaffar cigarretter av märket Death från en fabrik kontinenten. Försäljningen går i huvudsak till privatpersoner bosatta i Storbritannien även

viss försäljning också sker till privatpersoner i Luxemburg. Det i om målet ifrågasatta förfarandet är konstruerat på följande sätt. Ett avtal sluts mellan detaljisten och agenten enligt vilket alla köp från detaljistens kunder skall via agenten; agenten skall således anses vara agent för varje enskild kund. Avtal sluts mellan detaljisten och kunden. Kunden skall dock lämna sin köporder vidarebefordrar

till agenten som den till detaljisten. Agenten tar också emot detaljistens accept av köpordem och vidarebefordrar den till kunden. Detta förfarande genomförs i praktiken så sätt att den enskilda kunden tillhandahålls en beställningsorder cigarretter. När han fyller i beställningsordem

1 Se avsnitt 2.2.2 beträffande distansförsäljning och avsnitt 2.2.3 avseende införsel för privat bruk. 2 Court of Appeal appeal from the High Court of

Case C-296/95. Se även on Justice, mål 2849/95 mellan engelska staten The Queen ana the Commissioners of Customs and Excise och Emu Tabac Sarl, The Man in Black Ltd samt John Anthony Cunningham.

Allmänt... 117

använder han prislista han fått agenten och han får därvid

en som av välja han vill köpa 200, 400, 600 eller 800 cigarretter. Kunden

om skickar beställningslistan till agenten och betalar samtidigt cigarret-

check ställd till agenten. När kundens betalning tema genom en influtit agentens bankkonto i London f°ar personalen på agentens kontor i Luxemburg underrättelse. En agentens anställda hämtar

en av därefter cigarettema hos detaljisten; agenten och detaljisten har kontor i byggnad. Agenten paketerar cigarrettema och arrangerar

samma transporten till Storbritannien; detta utförs den enskilda kundens uppdrag. Transporten utförs budfirma anlitad av agenten.

av en Slutligen betalar agenten detalj isten.

De enskilda kundernas syfte med köpeavtalet är att tillgång till cigarretter för enskilt bruk; det föreskrivs också i avtalet att ingen ktmd får köpa än 800 cigarretter vid ett köptillfalle samt att agenten

mer skall vägra sälja cigarretter till enskild kund under samma månad

som gör ett stort antal beställningar 800 cigarretter eftersom det då inte är ett inköp för privat bruk.

Något från EG-domstolen frågan förfarandet skall

svar om

införsel för privat bruk föreligger ännu inte. Däremot har klassas som

generaladvokaten avgivit sitt yttrande i målet

Frågeställningama beträffande artikel 8 har delats upp i tre delar i

generaladvokatens yttrande, nämligen

cigarrettema skall förvärvade av enskild,

om anses vara

förvärvet avsett enskilds privata bruk och

cigarrettema kan transporterade den enskilde.

om anses vara av

I målet är ostridigt att kriteriema i den andra punkten är uppfyllda; förvärvet f°ar, enligt generaladvokatens bedömning, således anses vara för enskilds privata bruk. Beträffande den första punkten bör man,

enligt generaladvokaten, skilja fall där förvärvet görs av den

enskilde och där det görs agent eller ett ombud för hans räkning;

av en enligt generaladvokaten kan endast det förstnänmda fallet omfattas av artikel Beträffande frågeställningen i den tredje punkten konstaterar generaladvokaten att de olika språkliga versionerna av direktivtexten skiljer sig åt. Efter att tolkat ordalydelsen i de olika versionerna drar generaladvokaten slutsatsen att artikel 8 endast gäller de fall där privatpersoner själva transporterar varorna. Sammanfattningsvis anser således generaladvokaten att 77:e Man in Black-upplägget inte utgör införsel för privat bruk enligt artikel

1Seyttrande generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomer avlämnat den 17 april

av 1997 imál C -296/95.

118 Allmänt...

Generaladvokaten gör också vissa uttalanden rörande rekvisitet avsänds eller transporteras direkt av säljaren i artikel 10 distansförsäljning. Med tanke att agenten och detaljisten ingår i samma koncern borde det inte vara omöjligt att göra en genomsyn; med tanke på de organisatoriska förhållandena borde transporten, som rent faktiskt organiseras av agenten, kunna anses vara gjord av detaljisten

sälj

2.3¶Schengensamarbetet

Det grundläggande Schengenavtalet slöts år 1985 mellan Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Förbundsrepubliken Tyskland. Avtalet är ett separat mellanstatligt avtal formellt utanför EG-ramen. Dess syfte är avskaffandet personkontroller vid

av gränserna mellan medlemsländerna. I samband med undertecknandet av avtalet tillsattes ett antal arbetsgrupper som skulle utfonna förslag till kompensatoriska bestämmelser polis- och säkerhetsområdena. Dessa arbetsgrupper lade fram förslag som godtogs i den tilllämpningskonvention som undertecknades i juni 1990. Det är denna konvention som innehåller de viktigaste reglerna för Schengensamarbetet. Numera har även Danmark, Finland, Grekland, Italien, Portugal, Spanien, Sverige och Österrike skrivit under Schengenavtalet. Sverige kommer dock att delta fullt ut först 1999, förutsatt att riksdagen röstar för deltagande. Norge och Island deltar som associerade medlemmar utan rösträtt.

Schengensamarbetet är ett provisorium i avvaktan att medlemsstaterna i EU skall enas om gemensamma regler för den fria rörligheten for personer. Den dag samarbetet i den så kallade tredje pelaren träder i kraft upphör Schengensamarbetet. I Schengenavtalet föreskrivs att EG-rätten har företräde framför avtalet. När Schengenavtalet och tillärnpningskonventionen undertecknades var den inre marknaden ännu inte förverkligad. Det rådde ännu inte fri rörlighet för varor, tjänster, kapital eller personer mellan de dåvarande EG-ländema. Därför innehåller Schengenavtalet vissa bestämmelser Numera har dock

om varor. gemensamma EG-bestämmelser införts detta område. Bestämmel-

1 Innehållet i detta avsnitt har hämtats från bl.a. Utrikesdepartementets handelsavdelnings skrift Fri rörlighet för personer. Svensk anslutning till Schengensamarbetet. Maj 1996.

Allmänt... 119

i Schengenkonventionen behövs därför inte längre i dessa delar. serna Länderna i Schengensamarbetet tillämpar i stället EG-bestämmelsema, helt i överensstämmelse med stadgandet att EG-rätten har företräde.

Schengenavtalet reglerar således inte punktskattekontrollen av

vare sig det är fråga om kontroll av yrkesmässiga transporter varor,

eller kontroll av privatinförsel.

2.4¶Märkning av mineralolj eprodukter

2.4.1 EG-rätten beträffande märkning

av mineralolj eprodukter

När det gäller punktskattemas nivå inom EU har det inte föreskrivits fasta skattesatser utan endast vissa minimiskattesatser inte får som underskridas. I artikel 5 i rådets direktiv 92/82/EEG anges att minimiskattesatsen för punktskatt på dieselbrännolja skall vara 245 ecu per 1000 liter.

Regler betalning punktskatt mineraloljeprodukter finns

om av inte bara i cirkulationsdirektivet. Även i rådets direktiv 92/81/EEG finns vissa bestämmelser detta. I artikel 2.2 anges att medlemsstaom

tema får föreskriva att punktskatt mineraloljeprodukter också skall

betalas när det konstateras att ett slutanvändningsvillkor som fastställts ide nationella reglerna för reducerad skattesats eller skattebefrielse en inte är eller har upphört att uppfyllt. I artikel 8 direktiv vara samma vissa omständigheter då medlemsstaterna kan tillämpa en total anges eller partiell nedsättning skattesatserna 8.2 och 8.3. Artikeln har

av se

följande lydelse.

Förutom de allmänna bestämmelser som anges i direktiv 92/12/EEG skattebefriade användningsområden för skatteom pliktiga produkter, och utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapens bestämmelser skall medlemsstaterna av undanta följande från den harmoniserade punktskatten, på villkor de skall fastställa i syfte att säkerställa en riktig och okomplisom cerad tillämpning dessa undantag samt förebygga skattefusk, av

skatteundandraganden eller missbruk:

mineraloljor används för andra ändamål än som motora som bränsle eller för uppvärmning,

120 Allmänt...

Utan att det påverkar tillämpningen av andra av gemenskapens bestämmelser får medlemsstater i följande fall helt eller delvis tillämpa regler om skattebefrielse eller nedsatta skattesatser för mineraloljor som under skattekontroll används:

b för annan sjöfart på inre vattenvägar än med privata nojesfartyg

uteslutande inom jordbruks- och trädgårdsnäringarna samt inom skogsbruk och vid insjöfiske,

Medlemsstater får även beträffande samtliga eller vissa av följande industriella och kommersiella användningsområden tillämpa en reducerad skattesats på dieselbrännolja, gasol, metan och fotogen som används under skattekontroll, förutsatt att den skattesats som uttas inte understiger den minimiskattesats som fastställs i direktiv 92/82/EEG om tillnärmning av punktskattesat-

serna för mineraloljor:

a stationära motorer, b anläggningar och maskiner som används vid byggnadsarbeten, väg- och vattenbyggnad och offentliga arbeten, c fordon som är avsedda att användas utanför allmän väg eller som inte fått tillstånd att användas huvudsakligen på allmän väg.

När det gäller punktskattemas nivå mineraloljeområdet görs en uppdelning dels mellan olika bränslekategorier, dels mellan olika användningsområden inom bränslekategori; inom varje samma grupp skall enhetlig skattesats tillämpas. Det står medlemsländerna fritt att en själva bestämma skattenivåer, så länge minimiskattesatsen iakttas. Det förekommer allmänt inom EU system för märkning av mineraloljeprodukter som skall användas för ett lågbeskattat ändamål. Det sätt som de olika medlemsländerna märker mineraloljeproduktema på skiljer sig åt. Som exempel kan nämnas att regeringen för Sveriges del har föreskrivit att de lägbeskattade mineraloljeproduktema skall märkas med ett gult märkärnne och ett blått färgämne gör oljan som grön, medan man i Finland föreskrivit tillsättning av märk- och färgänmen som gör att mineraloljeproduktema blir röda. Man håller inom EU att bygga upp ett system med en så kallad euromarker för märkning av mineraloljeprodukter. Genom rådets direktiv 95/60/EG införs ett märkningssystem för dieselbrännolja och fotogen. Märkningen skall enligt artikel 2 i direktivet bestå av en noga bestämd sammansättning av kemiska tillsatsämnen som tillförs innan de berörda mineraloljoma släpps för konsumtion. Medlemsstaterna får dock, om en direktleverans från en annan medlemsstat omfattas av

suspensionsordningen, kräva att märkning görs innan produkten lämnar

Allmänt... 121

det skatteupplag den sänds ifrån. Enligt artikel 3 skall medlems-

som staterna vidta nödvändiga åtgärder för att försäkra sig om att oriktig användning märkta produkter undviks och särskilt säkerställa att

mineraloljoma i fråga inte kan användas för förbränning i motor på

fordon avsedda för vägtrafik eller förvaras i bränsletankama till sådana fordon. Medlemsstaterna skall infria de bestämmelser som behövs för att uppfylla direktivet, så snart den så kallade euromarkern är införd. Arbetet med att ta fram euromarkern pågår för närvarande.

2.4.2 Särskilt om den finska

rödmärkta oljan

Som tidigare nämnts beskattas mineraloljeprodukter olika beroende användningsområde i såväl Finland Sverige och system med

som märkning mineraloljeproduktema tillämpas i båda länderna för att

skatterättsligt skilja olja för skilda användningsområden. I Sverige

är det förbjudet att använda märkt olja i motordrivna fordon se 2 kap. 9 § LSE medan man i Finland tillåter att den lågbeskattade oljan används vid drift fartyg, arbetsmaskiner, traktorer och utlandsregi-

av strerade personbilar. Den finländska röda oljan är belagd med betydligt lägre skatt i Finland än den lågbeskattade gröna oljan i Sverige.

Rapporter om kontrollproblem m.m. i samband med mineraloljeprodukter inkom redan under 1995 till Finansdepartementet. I rapporterna beskrevs skattefusk i samband med en omfattande gränshandel med finsk rödmärkt oljaz. För att råda bot vissa av de påtalade missförhållandena gjordes ändringar i LSE som tog sikte märkning

mineraloljeprodukter. En utvidgning av förbudet mot att använda

av märkta mineraloljeprodukter i motordrivna fordon gjordes på så sätt att även olja märkt enligt finska föreskrifter kom att omfattas av förbudet. Åtgärdenbedömdes som nödvändig för att stävja skatteundandragandena.

Efter påpekande i april i år från Europeiska gemenskapernas kommissions EG-kommissionen generaldirektorat XXI för Tullunion och indirekta skatter, att den i Finland lagligen fyllt bränsletank

som en på ett motordrivet fordon med lågbeskattad olja skall kunna passera svenska gränsen utan att drabbas av beskattningskonsekvenser eller

1Angående skattesatserna, även avsnitt 2.6.1.

se 2Se även avsnitt 2.6.1 problemen med den finska rödmärkta oljan.

122 Allmänt...

sanktioner, har Finansdepartementet gjort översyn bestämmelser-

en av

i LSE förbud mot användning av finsk rödmärkt olja. Översynen na om har lett till att regeringen i l996/97:122 föreslår att förbudet

prop. slopas såvitt gäller motorredskap och traktorer till dess finsk

samt lagstiftning området ändras även personbilar. Ändringen föreslås

träda i kraft den första juli 1997, tillämpas retroaktivt för tid från

men och med den l januari 1996.

2.5 på

Kontrollbefogenheter punktskatteområdet m.m.

2.5.1¶Tullkontrollen före och efter EU-inträdet

Före EU-medlemskapet hade tullen rätt att i samband med varuimport

göra långtgående kontroller vid gränsen och tillgripa tvångsåtgärder

utan att det förelåg misstanke brott Den svenska tullagstiftningen

uppbyggd kring skyldighet att anmäla in- och utförsel av varor var en till tullen. Anmälningsskyldighet förelåg oavsett om införseln var privat eller kommersiell. Tullen hade rätt att undersöka transportmedel, containrar, lådor Vidare fick tullen undersöka vissa områden som

m.m. tullupplag och tulllager. Tullen fick även undersöka handresgods". Dessa befogenheter reglerades i den då gällande tullagen 1987:1065.

Med stöd ovannämnda befogenheter kunde tullen göra stick-

av provskontroller, där kontrollobjekt valdes ut helt slumpmässigt, selektiva kontroller, där objektet valdes ut av ett eller flera skäl som att

1 EG-rätten medger inte att lágbeskattad olja får användas i bränsletankar i fordon. Den finska lagstiftningen står i den delen inte i överenstämmelse med gemenskapsrätten. EG-kommissionen har i en skrivelse till Finland under våren 1997 uppmärksammat denna tillämpning och hävdat att den strider mot gemenskapsrätten. Enligt uppgift har den finska regeringen för avsikt att inom kort lägga fram ett förslag till lagändring i frågan se prop. 1996/97: l 22 s. 7. 2Före EU-inträdet tullen beskattningsmyndighet beträffande punktskatte-

var pliktiga varor från andra länder. 3Motsvarande regler gäller fortfarande för varuimport från tredje land, nya

se tullagen 1994:1550. 4Vid brottsmisstarxlcekunde tullen även genomföra kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning med stöd av tullens befogenheter vid varusmuggling. Detta är oförändrat efter EU-inträdet.

Allmänt... 123

tullen fått underrättelse om misstänkt smugglingsförsök, att tullen bedrivit riktad spaning före kontrolltillfället, att kontrollobjektet stämde med uppgjorda riskprofiler eller att tidigare erfarenheter eller intuition hos tulltjänsteman gjorde att denne fattade misstanke eller på-

en dragskontroller t.ex. kontroll av samtliga passagerare på visst plan.

Efter Sveriges EU-inträde vidhölls genom Övergångsbestämmelser-

na till den nya tullagen anmälnings- och uppgiftsskyldigheten avseende in- eller utförsel i strid med gällande restriktion till eller från ett annat EU-land av varor tillhörig någon av de uppräknade varugruppema

narkotika, injektionssprutor, kanyler, kulturföremål, vissa djur vapen, och alkoholdrycker. Övergångsbestämmelsemainnehöll även bestämmelser om krigsmateriel och strategiska produkter samt alkoholdrycker och tobaksvaror som skall beskattas enligt det särskilda undantag som Sverige har fått avseende införsel för privat bruk från annat EU-land.

övergångsbestämrnelsema kimde tullen undersöka bl.a. Med stöd av dels transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras vid införsel eller utförsel, dels hamnar, flygplatser, bangårdar och godsterminaler där varor som står under tullkontroll förvaras liksom lokaler inom sådana områden. Något krav viss grad

misstanke för att genomföra kontroller ställdes inte, men i av propositionen om den svenska tullagstiftningen vid ett EUmedlemskapz uttalades att bestämmelserna inte bör tillämpas ett sådant sätt att objektet tas ut slumpmässigt.

Lagen 1996:701 om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen inregränslagen trädde ikraft den l juli 1996 och ersatte därmed övergångsbestämmelsema. Inregränslagen motsvarar till sitt innehåll i huvudsak vad som farms

reglerat i övergångsbestämrnelsema. I inregränslagen anges bl.a. att

spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen 1994:1738 skall omfattas av anmälningsskyldigheten. Regeringen har i propositionen bedömt att begränsningen av den fria rörligheten av varor kan motiveras med de undantag från fri rörlighet som anges i artikel 36 i Romfordraget3. I propositionen uttryckligen att kontrollerna inte

anges

1Angående Sveriges undantag, avsnitt l4.1.2.

se 2 Se prop. 1994/95:34 s. 111 3Se 1995/96: 166 49 I Romfördraget fastslås tidigare nämnts

prop. - som principen om den inre marknaden se artikel 2 och 3 i fördraget. I avdelning l finns de grundläggande bestämmelserna om fn rörlighet för varor. I artikel 9 anges att gemenskapen grundar sig på en tullunion och att import- och exporttirllar förbjuds. Av artikel 30 framgår att kvantitativa importrestriktioner samt åtgärder med motsvarande verkan skall vara förbjudna mellan medlems-

124 Allmänt.

. .

får genomföras slumpmässigt. Något krav brottsmisstanke uppställs

dock inte.

Inregränslagen tullen befogenheter att utföra kontroller avseende

ger

beskattningen införsel för privat bruk alkohol- och tobaksvaror

av av samt kontroller den införselrestriktion finns i 4 kap. 2 §

av som alkohollagen yrkesmässigt för in alkoholvaror och härvid

Den som saknar föreskrivna tillstånd eller har ett felaktigt sådant är enligt den

lagen skyldig att anmäla detta till tullen. Kontrollbefogenhetema nya avseende den kommersiella införseln alkoholdrycker omfattar dock

av inte beskattningen. Beträffande kommersiell införsel av tobaksvaror och införsel mineraloljeprodukter från annat EU-land saknar tullen

andra kontrollbefogertheter än dem som följer av transportkon-

numera trollagen. Tullen har således ingen befogenhet att kontrollera införsel

för privat bruk av mineraloljeprodukter".

2.5.2 efter EU-inträdet

Skattekontrollen

2.5.2.1 Kontroll av yrkesmässig införsel

Skattekontrollen och skattemyndighetens befogenheter utökades inte i och med EU-inträdet. Någon kompensation för bortfallet av tullens

kontrollrnöjligheter infördes således inte vid detta tillfälle och ett vakuum uppstod beträffande kontroller av punktskattepliktiga varors förflyttningar Inte heller infördes några särskilda sanktioner i

m.m.

staterna.Enligt artikel 36, är bestämmelse om undantag från principen

som en

ñi rörlighet, finns inget hinder mot förbud eller restriktioner som grundas om på intresset att skydda människors och djurs hälsa. En begränsning vid

av användandet artikel 36 är dock att restriktionen inte får utgöra en godtycklig

av diskriminering eller innefatta förtäckt begränsning av handeln mellan

en medlemsstaterna. Avsikten med den svenska restriktionen är dels att hindra

att den som är under tjugo är inför alkoholdrycker till Sverige, dels att begränsa den omfattande illegala införseln alkoholvaror över inre gräns. En

av omfattande spritsrnuggling bedöms i förarbetena till inregränslagen medföra risk för omfattande sociala, samhällsekonomiska och medicinska problem.

Se vidare avsnitt 2.5.2.2. 2För införsel alkoholdrycker i kommersiellt syfte fordras partihandels- eller

av tillverkningstillstånd enligt 4 kaprZ § alkohollagen. 3 En sak är att tullen har vissa kontrollbefogenheter beträffande

annan användningen av märkta mineraloljeprodukter, se avsnitt 15.1.

Allmänt... 125

svensk lagstiftning mot den som bröt mot reglerna beträffande suspensionsordning, t.ex. genom att inte medföra ledsagardokument under transport. Det har dessutom visat sig svårt att väcka åtal för skattebrott när oegentligheter upptäckts, bl.a. grund av skattskyldigbegreppets oklara utfommingl.

I december 1995 fick genom tilläggsdirektiv i uppdrag att kartlägga de brister och problem som farms vid punktskattekontrollen samt lämna förslag i syfte att förbättra och effektivisera kontrollen.

Kontrollproblemen förvärrades dock och under början av 1996 inkom rapporter till Finansdepartementet från bl.a. tull- och

nya skattemyndigheter; dessa visade att kontrollproblemen framförallt avseende mineraloljeprodukter och även alkohol fått sådan omfattning att det inte fanns tid att invänta vårt betänkande. Under våren utarbetade därför Finansdepartementet ett förslag till lag beträffande transportkontroller av yrkesmässiga transporter, vilket antogs av riksdagen. Lagen, den ovan nämnda transportkontrollagen, trädde i kraft den l juli 1996.

Genom transportkontrollagen har beskattningsmyndighetenz fått befogenhet att undersöka transportmedel samt behållare, containrar, lådor och andra utrymmen där kan förvaras under transport.

varor Myndigheten kan också med stöd av lagen granska ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet samt undersöka och ta prov varor. Lagen innehåller vidare bestämmelser om skyldighet för förare av transportmedel att stanna anmaning och att legitimera sig samt att tillhandahålla handlingar och lämna uppgifter. Om ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet i förekommande fall inte medföljer transporten kan myndigheten påföra den skattskyldige och föraren en särskild sanktionsavgift, transporttillägg. Polismyndigheten skall enligt förslaget lämna biträde vid genomförandet av kontrollen. Tullmyndigheten skall medverka vid beskattningsmyndighetens kontroll genom att i gränsnära område utöva kontrollen. I propositionen att

anges lagförslaget skall ses som en provisorisk lösning till dess att hunnit

utreda frågan

I direkt anslutning till transportkontrollagens ikraftträdande började

beskattningsmyndigheten och tullmyndighetema att genomföra

transportkontroller. Erfarenheterna av samarbetet mellan myndigheter-

1 Skattskyldigbegreppet behandlas i kapitel 2 Skattemyndigheten i Dalarnas län är beskattningsmyndighet. En beskrivning av hur punktskattearbetet är organiserat återfinns i kap. 12. 3 Prop. 1995/96:197 s.

126 Allmänt...

är, enligt de uppgifter fått från olika myndighetsföreträdare, goda.

na Samarbetet med polismyndighetema påbörjades under vintern 19961.

När det gäller det faktiska utfallet av transportkontrollema kan nämnas att 1 776 fordon kontrollerats från det att lagen trädde ikraft till den sista december 1996. Drygt hälften de genomförda kontrollerna

av har utförts i Sverige. På grundval underlaget från genomförda

norra av

transportkontroller har fem beslut transporttillägg avseende förare

om fattats; två beslut har fattats den grunden att ledsagardokument saknats vid mineraloljeprodukter och tre beslut har fattats

transport av på den grunden att ledsagardokument saknats vid transport av alkoholvaror. Vid årsskiftet 1996-1997 hade fortfarande inget beslut

transporttillägg avseende skattskyldig fattats. Detta beror enligt om företrädare för beskattningsmyndigheten bl.a. på problem med skattskyldigbegreppets utfomming. Ytterligare 38 fall, där transporttillägg kan bli aktuellt, har under 1996 rapporterats till beskattningsmyndigheten och utreds för närvarande. Vid årsskiftet 1996/97 pågår dessutom 57 revisioner angående yrkesmässig handel med finsk

lågbeskattad olja.

De företrädare för beskattningsmyndigheten och tullmyndighetema

vi samtalat med har påpekat att det blygsamma resultatet av som kontrollerna till stor del beror att beskattningsmyndigheten idag saknar spaningsbefogenheter samt system för inhämtning och bearbetning underrättelser på området. Frånvaron effektiva metoder för

av av kontrollurval är således viktig förklaring till den dåliga träffbilden.

2.5.2.2 Kontroll av införsel för privat bruk

Beskattningsmyndigheten har i dag ingen som helst befogenhet att kontrollera den införsel alkoholdrycker, tobaksvaror och mineral-

av oljepordukter sker för privat bruk. När det gäller alkoholdrycker

som och tobaksvaror finns det i privatinförsellagenz endast en bestämmelse

kontrollbefogenheter; enligt 4 § andra stycket privatinförsellagen om skall Tullverket, i de fall införseln görs där bemannad tullplats finns, för beskattningsmyndighetens räkning besluta skatten. Verket får

om i samband härmed uppbära skatten och vidta nödvändig skattekontroll.

1Myndigheternas samarbete vid transportkontrollema finns beskrivet i

m.m. avsnitt l2. l .3. 2Privatinförsellagen behandlas utförligt i avsnitt 14.l .2.

Allmänt... 127

Kontrollema görs således för beskattningsmyndighetens räkning, men de utförs alltid av Tullverket.

När det gäller införsel för privat bruk av mineraloljeprodukter finns det överhuvudtaget inte några bestämmelser om punktskattekontroll. Däremot finns det i 10 kap. LSE bestämmelser om kontroll av

användningen av märkta mineral01jeprodukter.

2.6¶Kringgående av

EG-reglema

2.6.1¶Mineraloljeprodukter

När det gäller punktskattemas nivå inom EU har det, som tidigare nämnts, inte föreskrivits fasta skattesatser utan endast vissa minimiskattesatser inte får underskridas. Det står medlemsländerna fritt

som att själva bestämma skattenivåer, så länge minimiskattesatsen iakttas. En nackdel med systemet med olika skattesatser i medlemsländerna är att oseriösa personer som kringgår systemet kan tjäna stora summor pengar. Man kan också göra stora vinster genom att använda lågbeskattade mineraloljeprodukter ett otillåtet sätt.

Den exakta omfattningen av skatteundandragandena punktskatteområdet är inte känd. Det är överhuvudtaget svårt att ange mer exakta siffror beträffande storleken skatteundandraganden. Att det är svårt att fastställa mörkertal beträffande skatteflykt ligger i sakens natur Det ligger också utanför vårt uppdrag att kartlägga omfattningen. Den beskrivning av läget som fått från företrädare för beskattningsmyndigheten samt tull- och åklagarmyndigheter ger dock indikationer på att läget kan betraktas som allvarligt. I de nordligaste områdena i Sverige finns skäl att anta att problemet med skatteundandraganden avseende mineraloljeprodulcter är mycket stort. Omständigheter, som att oseriösa aktörer i dessa områden öppet annonserar i annonsblad och dagspress om försäljning av lågbeskattad finsk olja samt att det går att hyra specialkonstruerade fordon för transport av mindre kvantiteter mineralolja, är tecken problemets omfattning. Dessutom har man enligt uppgifter från företrädare för tullen i Haparanda och Övertomeå, konstaterat att ledsagardokument m.m. har saknats i samtliga de fall

Se även kapitel 15. 2Denna problematik finns utförligt beskriven i SOU 1996:84 Ekobrottsforskning. Se särskilt s. 41 ff.

128 Allmänt...

transportkontroller av oljetankbilar genomförts under perioden juni

t.0.m. oktober 1996.

Den lågbeskattade röda oljan är belagd med betydligt lägre skatt i Finland än den lågbeskattade gröna oljan i Sverige. Tabellen nedan illustrerar skillnaden mellan punktskattesatsema i de båda länderna.

Tabell

Svenska och finska punktskattesatser, 1997-01-01 per m3

Sverige Finland

Högbeskattad omärkt 2 574 SEK 1 785 FM 2 647 SEK

olja för fordonsdrift

Lågbeskattad märkt l 704 SEK 290 FM 430 SEK

olja för uppvärmning

En stor tankbil inklusive släp kan transportera ca 50 kubikmeter olja. Om sådan oljelast inte till beskattning kan staten, beroende

en tas upp

hur oljan används, förlora över 100 000 kr i punktskatter. Till detta kommer i många fall även bortfall av mervärdesskatt.

De största skatteundandragandena finns naturligtvis den

kommersiella sidan. Den stora skillnaden mellan de svenska och finska skattesatserna torde dock också ha lett till en omfattande införsel för privat bruk finsk röd olja. Som nämnts ovan kan den som vill föra

mindre mängder av olja från Finland hyra specialbyggda fordon för ändamålet. Dessa transporter torde göras för privat bruk och kan därför idag kontrolleras endast inom för tillsynen över efterlevnaden av

ramen bestämmelserna förbud mot användning av märkt olja

2.6.2¶Alkohol- och tobaksvaror

När det gäller handel med obeskattad alkohol och tobak kan än större vinster göras den som inte följer systemet och betalar punktskatter.

av Även här varierar skattesatserna betydligt inom EU. Skatteundandragandet beträffande långtradare fylld med alkoholvaror kan uppgå

l Avser olja i rniljöklass 2 Sevidare avsnitt 15.

Allmänt... 129

till två-tre miljoner kronor. När det gäller cigarretter kan statens förluster av skatteintäkter uppgå till 20 miljoner kr för varje oredovisad långtradarlast. Risken för upptäckt torde också vara mindre än beträffande mineraloljeprodukter.

Det finns vissa indikationer att både den yrkesmässiga handeln med obeskattadc alkoholvaror och införseln för privat bruk av alkoholdrycker ökat i omfattning, särskilt i de södra delarna av landet, sedan tullens kontrollmöjligheter vid gränserna minskades efter EUinträdet. Även här är det emellertid svårt att göra uppskattningar

om mörkertalet beträffande skatteundandraganden. I rapporten Ds 1997:8 Svartsprit och ungdomar, som i slutet av 1996 överlämnades till regeringen, finns vissa uppgifter som tyder att införseln av obeskattade alkoholvaror har ökat. Bl.a. har tullens beslagsstatistik för 1993

1996 studerats Av statistiken framgår att tullens beslag av alko- holdrycker ökade mellan 1994 och 1995 med nära femtio procent och mellan 1993 och 1995 med nära tjugofem procent. Under första halvåret 1995 beslagtogs 13 000 liter alkoholdrycker, men den stora ökningen av alkoholbeslag kom under andra halvåret 1995 bl.a. gjordes ett stort beslag i oktober 1995 30 000 liter alkoholdrycker och under 1996. Mellan januari och oktober 1996 beslagtog tullen 398 000 liter alkoholdrycker, vilket ger ett snitt 37 000 liter i beslag per månad. I rapporten dras slutsatsen att volymen beslagtagen alkohol ökat mer än fem gånger mellan 1995 och 1996, under förutsättning att volymen tullens beslag 1996 uppgår till 37 000 liter per månad. I rapporten finns också uppgifter om vilka belopp skatteintäktema uppgått till. Enligt rapporten minskade skatteintäktema avseende starksprit med cza 150 miljoner kr under mars månad 1996. Under perioden januari till oktober 1995 uppgick skatteintäktema till 4 550 miljoner kr medan intäkterna under motsvarande period 1996 endast uppgick till 4 088 miljoner kr. Av rapporten kan också utläsas att Systembolaget rapporterar sjunkande törsäljningsintälcter.

Regeringen uppdrog den 9 november 1995 åt Rikspolisstyrelsen, Läkemedelsverket, Folkhälsoinstitutet och Alkoholinspektionen att efter samråd med SvenskaKommunförbundet och länsstyrelserna kartlägga omfattningen av och karaktären pä den olovliga sprithanteringen i landet och föreslå åtgärder; i regeringens uppdrag angavs att särskilt polisiära åtgärder kombinerade med lämplig typ av andra förebyggande insatser skulle utredas. Senare utsträcktes uppdraget att omfatta även GTS. Uppdraget har redovisats till regeringen i nämnda promemoria. 2 Se Ds 1997:8 s. 26 ti.

5 |7-08|5

130 Allmänt...

Mörkertalet när det gäller alkoholsmuggling studeras även i ett annat sammanhang; Alkoholinspektionen, Folkhälsoinstitutet, Systembolaget och AB Vin Sprit har givit en forskargrupp i uppdrag att utreda mörkertalet. En denna kartläggning beräknas vara

rapport om klar i juni 1997.

Även handeln med obeskattade cigarretter förefaller ha ökat senare tid. Oegentligheter förekommer både genom oriktiga transiteringsförfaranden och genom missbruk cirkulationsdirektivets

av bestämmelser. I nyligen presenterad vetenskaplig studie beträffande

cigarrettsmuggling uppskattas smugglingsvolymen under 1996 till 150

miljoner cigarretter; smugglingen bedöms ha ökat de senare åren, även om ökningen inte antas vara dramatisk. I studien konstateras att det är svårt att mäta omfattningen av den illegala handel sker att

som genom bestämmelserna i cirkulationsdirektivet kringgås eftersom det i allt väsentligt saknas uppgifter om sådant missbruk. I uppskattningen

av smugglingsvolymen har forskarna dock tagit hänsyn till att det kan förekomma missbruk även detta område Trots att forskarna inte halt underlag att göra en vetenskaplig bedömning av det mörkertal som har samband med missbruk av bestämmelserna om suspensionsordning varnar de för en negativ utveckling området. Under rubriken Förslag till åtgärder anför de bl.a.

De s.k. skattelagren utgör ett nytt och kritiskt inslag i sammanha-

get. Kontrollen av denna verksamhet måste skärpas kraftigt såväl

vad gäller de i verksamheten inblandade de

personerna som

lager, transporter och distributionsnät som dessa förfogar över.

Lyckas man icke med detta kommer konkurrensvillkoren att sned-

vridas och den legala hanteringen att skadas allvarligt. På sikt

kommer också ett sådant misslyckande att leda till att beskatt-

ningsinstrumentet blir verkningslöst för att minska rökningens

1 Två forskare, Leif G W Persson och Jan Andersson, har på uppdrag

av Grossistförbundet Svensk Handel genomfört en vetenskaplig kartläggning av cigarrettsmugglingens omfattning och verkningar. Studien presenterades i april 1997. 2Efter genomgång av beslagstatistik m.m. uppskattar forskarna att undandragandet kan ligga i storleksordningen 100 miljoner cigarretter. Därefter anförs: "Samtidigt så tror vi att detta ger oss en underskattning. Skälen till detta är flera. Dels har vi bortsett från den speciella problematiken som sammanhänger med s.k. skattelagren. Dels är våra beräkningar allmänt försiktigt hållna. En s.k. bildad gissning -hur man nu leder en sådan i bevis hamnar

därför högre. Vi tror således att den aktuella volymen ligger i storleksordningen 15 0 miljoner cigaretter under år 1996. "

Allmänt... 131

omfattning, liksom givetvis att skatteintäkterna uteblir. I stället

har då kombinationen hög beskattning och låg

man - genom av

kontroll skapat utomordentliga förutsättningar för en ny och

allvarlig form av ekonomisk brottslighet.

Vi har inte gjort någon egen uppskattning av mörkertalet beträffande illegal hantering cigarretter. Företrädare för tullmyndigheter som

av varit i kontakt med har dock uppgivit att de märkt att bestämmelsema i cirkulationsdirektivet kringgås även när det gäller cigarretter. Som exempel kan nänmas att tullmyndigheten i Ystad under perioden den 21 juli 1996 till den 10 1997 vid ett flertal tillfällen funnit laster på

mars över 20 000 obeskattade cigarretter i personbilar, Skåpbilar eller husbilar. I ett fall hittades 112 000 cigarretter och i ett annat fall så mycket 400 000 cigarretter. Vid samtal med tjänstemän i andra

som EU-länder har också fått uppgifter om att det framförallt är handeln med obeskattade tobaksvaror som vållar de största problemenl.

Sverige har genom det tidigare nämnda undantaget från cirkulationsdirektivet viss möjlighet att kontrollera att de resande beskattas för införsel för privat bruk av alkoholdrycker och tobaksvaror i laga ordning. Bestämmelserna om anmälan och inbetalning av punktskatt kringgås dock flera sätt. Kontroller kan bara göras i de fall införseln sker där det finns bemannade tullstationer. Vidare är det många som visserligen anmäler införseln, sedan inte betalar skatten

men

Ledsagardokumentetm.m.

Skattefusk på punktskatteområdet kan genomföras på flera olika sätt. Om det vid kontroll uppdagas att föreskrivna ledsagardokument inte medföljer en yrkesmässig transport av obeskattade punktskattepliktiga varor är det tydligt att systemet har kringgâtts; i varje fall har reglerna för hur transporter av varor under suspension skall genomföras inte följts. Andra mer utstuderade sätt att fuska är att på olika sätt använda i och för sig riktiga ledsagardokument ett otillåtet sätt, att

m.m. förfalska dokumenten eller att fylla i oriktiga uppgifter i dokumenten och på så sätt manipulera systemet.

Bestämmelserna om ledsagardokument kan kringgås på många sätt och detta även i de fall då avsändaren och/eller mottagaren är kända.

1Se kapitel 3 beträffande utländsk rätt. 2 Kringgáendet bestämmelserna i privatinförsellagen behandlas vidare i

av kapitel 14.

132 Allmänt...

Ett exempel är att en fiktiv destination anges ledsagardokumentet,

fiktiv mottagare i ett annat EU-land med högre skattesatser. I t.ex. en sådana fall kommer returexemplaret av ledsagardokumentet inte att återsändas vilket medför att punktskatten skall betalas av avsändaren enligt avsändarlandets lägre skattesats. En annan variant på detta

- är att ett förfalskat returexemplar återsänds och att skatt inte alls betalas. Bestämmelserna kan också kringgås om varorna levereras till köparen utan att deklaration avges och skatt betalas. Detta förfarande kan användas skatten i det land varorna skall levereras till är högre

om än skatten i avsändarlandet. Eftersom returexemplaret inte återsänds av mottagaren kommer avsändaren att bli skyldig att betala skatten, men enligt den lägre skattesats gäller i avsändarlandet. Bara om det kan

som säkerställas att oegentligheten skedde i mottagarlandet skall skatten betalas enligt mottagarlandets högre skattesats. Ett annat sätt att missbruka systemet är att använda ett ledsagardokument flera gånger att t.ex. ändra datum för transporten. Detta förfarande

genom är möjligt eftersom ledsagardokumentet inte behöver återsändas direkt utan först efter femton dagar efter den kalendennånad när leverans skedde, vilket kan till veckors respit. En fjärde variant är att

ge upp sex på ledsagardokumentet ange att en transport går från ett land med hög skattesats till ett land med lägre skattesats och sedan faktiskt köra lasten till ett annat land än det angivits i dokumentet eller helt

som enkelt låta lasten bli kvar i avsändarlandet. Den angivna mottagaren kvitterar falskeligen transporten och betalar den lägre skatt som gäller i hans land. En annan metod är att under transportens gång lasta av delar av lasten. Om avlastningen håller sig en rimlig nivå för svinn,

kan godtas myndigheterna, är det enda som händer att en som av notering görs ledsagardokumentet om avvikelsen. Både avsändaren och mottagaren kan förbli okunniga om svinnet så länge det håller sig på en rimlig nivå. När det gäller transporter av mineraloljeprodukter kan färgtillsatser i olja ändras under själva transporten. Genom att färga oljan kan man ändra en högbeskattad variant av olja till en lågbeskattad variant olja. Det KN-nummerz för oljan finns

av som angivet ledsagardokumentet är detsamma för lågbeskattad olja som för högbeskattad olja. Slutligen kan man kringgå systemet genom att

1 Detta är exempel på upplägg där utgått ifrån att fusket inte upptäcks. Utfallet kan givetvis bli armorlunda, exempelvis om oegentlighetema upptäcks i ett högskatteland seartikel 20 i cirkulationsdirektivet avsnitt 2.2.1 ovan.

- 2Ett åsattsi enlighet med bestämmelserna den kombinerade

nummer, som om nomenklaturen inom gemenskapen.

Allmänt... 133

blanda sämre olja i oljelast och sedan sälja den exempelvis som

en svavelfattig olja eller olja enligt miljöklass l trots att det fråga om olja

enligt miljöklass 3.

2.6.4¶Ett exempel på hur systemet med

ledsagardokument kringgås

Givetvis finns det många olika upplägg för att kringgå lagstiftningen

området, vilket torde framgå beskrivningen i föregående avsnitt.

av Sätten bryta mot lagstiftningen är ofta komplicerade och innefattar

att flera olika transaktioner i olika länder. För att visa hur den illegala verksamheten kan uppbyggd länmas följ ande verklighetsbaserade

vara

inhämtats från Tullkrirninalavdelningen vid Tullmyndigexempel som heten i Stockholm.

Sprit köps direkt från fabrik i exempelvis Sydeuropa skatte-

en upplag l och transporteras med ledsagardokument till skatteupplag

skickar tillbaka ett kvitterat returexemplar till skatteupplag som Skatteupplag 2 skickar sedan iväg spriten till skatteupplag 3 som ligger i annat land. Även denna gång åtföljs lasten av ett ledsagar-

ett dokument där returexemplaret återsänds skatteupplag 3 till skatte-

av upplag 2 efter att spriten levererats. Spriten skickas därefter vidare med

ledsagardokument där köparen person i exempelett nytt anges vara en vis Ryssland. När spriten kommer till Sverige tas den emot av olika gäng och skingras Returexemplaret förses med falsk stämpel och skickas tillbaka till skatteupplag så sätt får bevis för att

som spriten kommit fram.

1 fall tullkriminalen hade kontaktat Åkericentra-

I ett somutretts av en person len och bett dem ordna transport. Den åkare som åtog sig uppdraget blev

en under gång kontaktad okänd person som bad honom stanna och

resans av en stå still under viss tid vissa platser på sin väg till Stockholm. Under färdens gång fick chauñören order att lämna trailern på visst ställe. Sannolikt hade den okände beställaren anat oråd eñersom han upptäckt ett flertal hyrbilar i närheten lransponen, vilket kunde vara ett tecken på att tullkriminalen var

av dem på spåret.

smvøxjsásøa

u 0-.momnam...

Kat

Märwâázâgjâw

m: inga

Wwwwxiâwf

3¶Utländsk rätt

3.1¶Punktskattekontroll m.m. av varor i

yrkesmässig hantering i Danmark

3.1 l Organisation

I Danmark handläggs sedan några tillbaka skatte- och tullfrågoma

och myndighet, Told- Skattestyrelsen, som har 31 av en samma og regionsstyrelser spridda över landet. Kontrollen av förflyttningar av, alkohol- och tobaksvaror samt mineraloljeprodukter handhas av tjänstemärmen kontrollavdelningama inom de olika regionsstyrelser-

regioner, Sönderborg och Padbom Söderjylland, finns na. I ett par det så kallad PT-gmpp, vilket är permanent grupp som består av

en en både polis- och tull-skattetjänstemän.

3.1.2¶Något om problembilden

Skatteundandragandena beträffande mineraloljeprodulcter har inte en sådan omfattning att de utgöra något större problem. När det

anses gäller alkohol- och tobaksvaror är skatteundandragandena större.

3.1.3 Rätt att stoppa fordon m.m.

Bestämmelser de harmoniserade punktskattema återfinns i lov nr

om 1015 den 19 december 1992 afgiyft öl, vin frugtvin m.m.

av om af og Denna lag tar sikte den yrkesmässiga hanteringen av varorna. Stadganden kontrollbefogenheter finns i 22 24 §§ nämnda lag.

om -

l Lagen har ändrats bl.a. lov 1073 den 23 december 1992 och

genom nr av lov nr 376 av den 18 maj 1994.

13 6 Utländsk rätt

Tull- och skattemyndighetema har befogenhet att företa kontroll eftersyn av varor under transport, när dessa varor säljs yrkesmässigt från utlandet eller yrkesmässigt transporteras till andra än registrerade verksamheter. Det räcker med en misstanke att transporten är om yrkesmässig för att kontroll skall ske. Myndigheterna har härvid rätt att stoppa transporten och söka igenom transportmedlet och lasten. Om föraren inte starmar på myndigheternas anmaning, tillkallas polis. Kontrollen är inte begränsad till vägtransporter utan kan också göras vid transport järnväg, flygplan och fartyg. Det statliga

jämvägsbolaget och luftfartsmyndigheten är skyldiga att genomföra

vissa kontroller och att anmäla oegentligheter till tull- och skattemyn-

dighetema.

Transportkontrollema kan enligt lagen göras över hela landet, men sker i praktiken endast i det gränsnära området. Polisen skall ge tull- och skattemyndighetema bistånd i enlighet med de regler, som fastställs efter förhandling mellan skatteministem och justitieministem. Tjänstemännen vid tull- och skattemyndighetema är inte beväpnade.

3.1.4 Rätt att omhänderta varor m.m.

Enligt 84 § toldloven nr 1116 av den 22 september 1993 kan transportmedel, som använts vid insmuggling eller försök att smuggla in högbeskattade eller för transport sådana insmugglade varor av varor på det danska tullornrådet, omhändertas tillbageholdes av tull- och skattemyndighetema eller av polisen för dessa myndigheters räkning.

Omhändertagandet upphör när tull-, skatte- och bötesbelopp samt

omkostnader som förorsakats ägaren eller föraren, manskap eller av andra anställda transportrnedlet betalats eller säkerhet ställts för betalningen. Om betalning inte skett inom två månader efter att saken avgjorts slutligt, kan transportmedlet förverkas. Omhändertagande kan ske endast det är nödvändigt för att säkra betalningen de om av ovarmänmda beloppen. Om den hade rådighet över transportmedsom let under det att insmugglingen skedde inte hade rätt att besitta det, kan omhändertagande inte ske.

I Lagen har ändrats genom bl.a. lov 376 den 18 maj 1994, lov nr av nr 1114 av den 21 december 1994 och lov 1097 den 20 december nr av 1995.

Utländsk rätt 137

84 § toldloven talar visserligen om insmuggling och försök till insmuggling. De företrädare för tull- och skatteregionsstyrelsema som vi samtalat med menar dock att omhändertagandebestämmelsen är tillämplig även vid punktskattekontroller då ledsagardokument saknas eller är felaktiga; när så är fallet nämligen misstanke

anses om smuggling eller försök härtill föreligga.

3.1.5 Rätt att kontrollera lokaler

m.m.

Tull- och skattemyndighetema har befogenhet att företa kontroll

eftersyn av de verksamheter som omfattas lov om afgift af öl, vin

av og frugtvin m. m. samt att kontrollera verksamheternas varulager,

företagsböcker, övrigt räkenskapsmaterial och korrespondens. Före-

tagarna och de personer som är sysselsatta i verksamheterna, skall ge tull- och skattemyndighetema nödvändig vägledning och hjälp vid revisionen. De nyssnämnda handlingarna skall på begäran överlämnas eller insändas till myndigheterna. Näringsidkare

skall på begäran ge myndigheterna upplysningar om sina inköp och eventuella vidareför-

säljning av skattebelagda varor.

1 Sanktioner

Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet avger oriktiga eller

vilseledande upplysningar eller förtiger upplysningar skulle kunna

som vara till bruk för skattekontrollen kan dömas till böter enligt 25 § lov om afgift af öl, vin og frugtvin m. m. Vidare kan den dömas till böter som bryter mot skyldigheten att ge myndigheterna vägledning och hjälp vid kontrollen. Även överträdelse bestämmelserna skyldighet att

av om överlämna eller insända handlingar till myndigheten samt skyldighet att

ge myndigheterna upplysning om inköp och eventuell vidareförsäljning

av skattebelagda varor kan bestraffas med böter. Det finns också ett bötesstraff som riktar sig mot den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet förvärvar eller tillägnar sig varor, för vilka skatt, som skulle ha varit betald enligt lagen, inte har erlagts. begått

Den som någon av de ovan uppräknade överträdelsema med uppsåt att undanhål-

statskassan skatt, kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Även försök att begå detta brott kan bestraffas med böter.

13 8 Utländsk rätt

1 Skattskyldigbegreppet

I de situationer då det finns för vilka skatt inte erlagts och inte

varor heller registrering skett eller säkerhet ställts, är förvärvaren och den

är i besittning solidariskt ansvariga för betalning av som av varorna skatten.

3.2¶Punktskattekontroll m.m. av varor i

yrkesmässig hantering i Finland

3.2.1¶Organisation

I Finland har tullmyndighetema ansvarat för punktskattekontrollema sedan 1970-talet. Det finns sju tulldistrikt i Finland. I varje tulldistrikt finns det ett distriktstullkontor och ett antal tullkontor. Distriktstullkontoren är underställda den centrala Tullstyrelsen, som i sin tur sorterar under Finansministeriet.

Det har inom för det i Finland benämnda Öst-projektet

ramen upprättats ett samarbete mellan tull-, skatte-, polis- och kronofogdemyndighetema. Detta samarbete innebär bl.a. att myndigheterna utbyter information.

3.2.2¶Något om problembilden

Finland är grund sitt geografiska läge den naturliga porten till EU

av för bl.a. Ryssland. Man har stora problem med sprit, och cigarretter

enligt befintliga handlingar skall exporteras till Ryssland inom som

för transiteringsförfarandet, de facto släpps för

ramen men som konsumtion i Finland. Man har också problem med alkohol och

befinner sig under suspension enligt cirkulationsdirekticigarretter som vets bestämmelser. Välorganiserade ligor har satt punktskattebedrägeriema i system.

I svensk massmedia har förekommit uppgifter om att Finland skulle

problem med billig rysk olja, sätt Sverige har ha stora samma som

I Östprojektet har tillkommit för skall bukt med den tilltagande

att man ekonomiska brottslighet som styrs från främst Ryssland.

Utländsk rätt 139

problem med den finska oljan. De tulltjänstemän som samtalat med sade sig inte känna till någon sådan problematik.

Finland har ett speciellt punktskatteproblem som dock inte rör de harmoniserade punktskattema. Landet har en tämligen hög punktskatt på godis och läskedrycker. På grund härav har det uppstått en handel i vilken finskt godis Fazer transporteras till Sverige, och släpps för konsumtion här, för att sedan transporteras tillbaka till Finland i obeskattat skick. Det förekommer också viss gränshandel med öl.

- en sänkningen från årsskiftet 1996/97 den svenska skattesatsen öl

av kommer, enligt de företrädare för den finska tullen som samtalat med, sannolikt att innebära en ökning av denna gränshandel.

3.2.3 Rätt att fordon

stoppa m.m.

Tulhnyndighetemas befogenheter att göra punktskattekontroller regleras i lagen påförande accis. Enligt 62 § fjärde stycket

om av andra meningen nämnda lag har tullmyndighetema rätt att hej da fordon och företa granskningar under pågående varutransport. Alla typer av fordon och transporter omfattas av stadgandet. Befogenheten används dock mycket sällan för kontroller utmed vägarna inne i landet. Sådana kontroller görs i praktiken endast efter det att man genom spaning och

riskanalyser funnit att det föreligger en tillräcklig misstanke om brott.

Man riktar då tillslaget mot vissa fordon eller lokaler. Enligt uppgift från distriktstullkammaren i Helsingfors används befogenheten betydligt oftare i hanmama.

3.2.4 Rätt att omhänderta

varor m.m.

För att tullen skall kunna beslagta varor krävs att det föreligger misstanke om tullbrott. Tullbrott är enligt en definition i 3 § 5 tullagen brott, som innebär överträdelse av stadgandena i tullagen eller någon annan lag vars iakttagande och verkställighet tullverket skall övervaka. Detsamma gäller stadganden eller bestämmelser

som utfärdats med stöd av tullagen eller någon arman lag där tullverket övervakar iakttagandet och verkställigheten. Vidare olaga

anses

1Lagen den 29 december 1994 påförande accis 1469/94. Med

om av nr accis avses det som i Sverige benämns punktskatter. 2 Tullagen av den 29 december 1994 nr 1466/94.

140 Utländsk rätt SOU 1997: 86

befattningstagande med infört gods, vissa former av häleri samt överträdelser stadganden import eller export av egendom

av som avser

tullbrott. Tullbrottet kan således komma att omfatta stor mängd som en olika gärningar. De företrädare för tullstyrelsen som varit i kontakt med att förfarandet att inte betala accis kimde anses utgöra ett

uppgav tullbrott i motsats till andra former skattebedrägerier. Ett Straffrätt-

av sligt beslag och förverkande är därför möjligt när någon underlåtit att betala accis.

Vid sidan det straffrättsliga beslagsinstitutet finns en möjlighet

av att administrativt omhänderta och, punktskatten inte betalas,

varor om också sälja I 41 § lag påförande accis stadgas följ ande.

varorna. om av

Tullmyndigheten har rätt att omhänderta accispliktiga produkter

inte på behörigt sätt har anmälts till beskattning.

som

På produkterna kan då i tillämpliga delar tillämpas vad

tullagen stadgar tullauktion. På de medel som inflyter vid

tullauktion betalas accisen sedan tullen har betalats.

Det administrativa omhändertagandeinstitutet kan således användas för att säkra de fiskala intressena vad avser tull och punktskatter.

3.2.5 övervakningskameror

Tullrnyndighetema har sedan den 1 juli 1996 rätt att vid kontroller enligt tullagen inhämta information med hjälp av teknisk övervakning. Med teknisk övervakning enligt 3 § 6 tullagen iakttagande eller

avses

avlyssning förhand Ospecificerad persontrafik eller godstrafik

av med hjälp av en teknisk anordning samt automatisk upptagning av ljud eller bild. Denna befogenhet används så sätt att det vid olika gränsavsnitt har satts övervakningskameror. Dessa kameror

upp används främst för spaning i brottsutredningar främst smuggling av

narkotika och alkohol även kunna tillämpas vid accis-

- men anses kontroller detta följer bedömningen att underlåtenhet att betala

av accis är ett tullbrott. Övervakningskameroma används i hamnen i Helsingfors först då efter genomgång och bok-

man av passagerarningslistor funnit ett misstänkt objekt. I Tomio används övervakningskameror i större utsträckning.

Utländsk rätt 141

3.2.6¶Rätt att kontrollera lokaler m.m.

Tullrnyndigheten har rätt att granska utrymmen där man innehar eller i kommersiellt syfte behandlar accispliktiga produkter. Enligt de tjänstemän vid Tullstyrelsen samtalat med innebär bestämmel-

som

att kontroll f°ar företas vid tämligen låg grad av misstanke; sen en exempelvis räcker det att det finns anledning att anta att det förekom-

yrkesmässig hantering av accispliktiga varor platsen. Denna mer fråga har dock ännu inte ställts sin spets. Lokalkontroller sker oftare än kontroller ute vid vägama.

3.2.7¶Skattskyldigbegreppet

I 10 § lagen påförande accis finns bestämmelser om accisskyl-

om av dighet. Paragrafen räknar inledningsvis upp de fall där upplagshavare, varumottagare, skatterepresentanter, personer som importerar varor

från tredje land mfl. är accisskyldiga. I paragrafens två sista stycken

finns accisskyldigheten i övriga fall reglerad Där stadgas.

Om accispliktiga produkter redan har överlåtits till konsum-

som

medlemsstat, i Finland överlåts eller är avsedda tion i en annan att överlåtas eller användas för de behov som en näringsidkare

utövar självständig ekonomisk verksamhet eller en ojfentli g-

som rättslig inrättning har, är den accisskyldi g som tar emot produkterna i Finland.

1 andra fall än de som avses i denna paragraf är acciskyldi g

för i Finland obeskattade produkter den som här innehar

produkterna i kommersiellt syfte eller den som här tar emot

produkter vilka mot vederlag avsänts från medlemsstat.

en annan

Det sista stycket har tillkommit för att personer som i Finland tar emot produkter mot vederlag avsänts från annan medlemsstat skall

som en kunna träffas av accisskyldighet. Bl.a. omfattas privatpersoners försändelser när reglerna distansförsäljning inte är tillämpliga.

1 62 § fjärde stycket första meningen lagen påförande accis.

om av 2 Sista stycket är ändrat lagen ändring i lagen påförande

genom om om av accis nr 900 av den 3 0juni 1995.

142 Utländsk rätt

Återförvisning av transporter

Under utarbetandet transportkontrollagen anmärkte Svenska av Petrolium Institutet att de finska myndigheterna förefaller ha en befogenhet att återförvisa transporter som kan uppvisa erforderlig dokumentation vid distansförsäljning. I förarbetena till transportkontrollagen uttalas att det f°ar förutsättas att bl.a. denna fråga utreds av oss. Någon befogenhet att återförvisa transportmedel finns inte. Enligt de tulltjänstemän som samtalat med härrör detta rykte från enda en incident då tullkontoret i Åbo efter ha fått underrättelser från att utländsk tullmyndighet stoppade en transport och grep föraren. Föraren valde att godta tullmyndighetens erbjudande att lämna landet och om återvända till kontinenten; transporten sattes ett fraktfartyg med destination Nederländerna.

3.3¶Punktskattekontroll m.m. av varor i

yrkesmässig hantering i Tyskland

3.3. l Organisation

I Tyskland handhas punktskattefrågoma tullförvaltningen. Inom av

tullförvaltningen finns mobila enheter, die Mobile Kontrollgruppen

MKG, som bl.a. har till uppgift att kontrollera förflyttningama av punktskattepliktigt gods. Därutöver har MKG också att kontrollera att tull och avgifter betalts för icke-gemenskapsvaror samt att kontrollera efterlevnaden av in- och utförselbegränsningar beträffande narkotika, vapen, radioaktiva ämnen m.m. Det finns 40 MKG. Varje består grupp av nio tjänstemän. Inom varje har åtta tjänstemän utbildning grupp medelnivå medan en tjänsteman har högre utbildning. Sammanlagt arbetar ca 360 personer i MKG. Trots att de flesta förvaltningarna g.a. budgetläget är tvungna att spara pengar och dra ner verksamheten, tillförs MKG hela tiden nya resurser. De är också beväpnade av säkerhetsskäl. Under 1995 stannades 239 456 fordon av MKG. Prognosen för 1996/97 är 360 000 ingripanden.

Prop. 1995/962197 s. 11.

Utländsk rätt 143

Inom tullförvaltningen finns tullkriminal som bl.a. utreder brott

en förknippade med punktskatteförflyttningar. Underrättelseverksamheten har stöd olika datasystem, bl.a. INZOLL, ett tulldatasystem för

av brottsbekämpning, och INPOL, ett polisregister. Det har varit svårt att bygga ut helt effektiva kontrollsystem med hjälp automatisk

av databehandling ADB eftersom dataintegritetsbestämrnelser lagt hinder i vägen.

3.3.2¶Något om problembilden

De största problemen med skatteundandraganden finns tobaksområdet, problem finns också beträffande alkoholprodukter.

men Problemen det sistnämnda området är störst i södra Tyskland, dit lågbeskattat vin m.m. förs in från Sydeuropa.

Tullkriminalen har visat ett gott resultat när det gäller brottslighet i samband med förflyttningar punktskattepliktiga varor. MKG:s

av resultat punktskattesidan är däremot enligt de tyska tjänstemän som

talat med inte tillräckligt bra mot bakgrund de problem som finns

av och de MKG förfogar över. Förklaringen till att man inte

resurser uppnår bättre resultat är att punktskatteförflyttningar är mer komplicerade att kontrollera än t.ex. narkotikasmuggling. För att kunna genomföra effektiva kontroller måste tjänstemännen ha kunskaper om cirkulationsdirektivets bestämmelser om ledsagardokument m.m. MKG, före 1993 endast ägnade sig att kontrollera vilket bränsle

som

användes i fordon, har inte fått tillräcklig utbildning för detta. Den som

veckor långa utbildningen inom punktskatteornrådet, som alla sex MKG-tjänstemän fått, är i vissa avseenden inte tillräcklig för att man skall kunna klara de problem kan uppstå. Detta leder i sin tur

av som till att MKG känner sig osäkra vad skall kontrolleras. Till detta

som kommer att själva kontrollerna kan svårare att genomföra tekniskt

vara än t.ex. narkotikakontroll. Vid den sistnämnda kontrollen kan man

en låta narkotikahund sniffa på och den hittar något

en varorna - om direkt överlämna ärendet till tullkriminalen. I många fall när MKG hittar punktskattepliktiga nöjer man sig med att skicka ett

varor kontrollmeddelande till tullrnyndigheten den angivna mottagarorten. Om transporten aldrig når den uppgivna mottagaren har man tappat bort transporten och kan inget göra.

144 Utländsk rätt

3.3.3 Rätt att stoppa fordon m.m.

I samband med att den inre marknaden genomfördes 1993 infördes i den lag reglerar bl.a. skattekontrollen, Abgabenordnung AO,

som bestämmelser om kontrollen av punktskatteplilctiga varor. Enligt § 210 tredje stycket AO är de tjänstemän som anförtrotts skattekontrollen

således i detta fall MKG berättigade att inom ramen för i tiden och platsen begränsade kontroller stoppa skepp och andra transportmedel,

förefaller användas yrkesmässigt. Den som stannats är skyldig att som legitimera sig och ge upplysningar om de medförda varorna; han skall också visa fram fraktsedeln och övriga transportdokument. Om det härigenom eller genom andra omständigheter uppkommer orsak att anta att det finns punktskattepliktiga varor i transporten, kan tjänstemännen eftersöka och kontrollera dessa varor. Den som starmats är skyldig att lämna upplysningar om varomas ursprung, att tillåta att tjänstemännen tar Varuprover och att även i övrigt hjälpa till vid kontrollen

Då denna bestämmelse trädde i kraft 1993 hade MKG-tjänstemännen inte någon rätt att stoppa transportmedel. Det skulle polisen bistå med. Anledningen var att MKG-tjänstemännen inte var tillräckligt vana vid denna typ av kontroller. Denna bestämmelse har numera ändrats; det krävs således inte att polis biträder vid kontrollerna. MKG sköter arbetet själva. Om brottsmisstanke uppstår tillkallas tullkriminalen.

För att kontrollerna skall kunna genomföras krävs ofta att de stoppade fordonen förs till en annan plats. Tullen har beträffande lastbilar träffat avtal med flera uppställningsplatser.

l Lagen ärfrän den 1976 BGBI. I.S. 613; 1977 I.S. 269. Ett flertal

16 mars ändringar har gjorts i lagen eñer dess ikrañträdande. 2 2l 0 § tredje stycket AO lyder: "Die der Finanzbehörde mit der

von Steueraufsicht betrauten Amtsträger sind femer berechtigt, im Rahmen von zeitlich und Örtlich begrenzten Kontrollen, Schiffe und andere Fahrzeuge, die nach ihrer äusseren Erscheinung gewerblichen Zwecken dienen, anzuhalten. Die betrojenen haben sich auszuweisen und Auskunft über die mitgeführten Waren zu geben; sie haben inbesondere Frachtbriefe und sonstige Beförderungspapiere, auch nicht steuerlicherArt, vorzulegen. Ergeben sich dadurch oder aufgrund sonstiger Tatsachen Anhaltpunkte, dass verbrauchsteuerpjlichtige Waren mitgefihrt werden, können die Amtsträger die mitgeführten Wahren übeiprüfen und alle Feststellungen treffen, die für eine Besteuerung dieser Waren erheblich sein können. Die Betroffenen haben die H erkunft der verbrauchsteuerpjlichtigen unentgelt-

Waren anzugeben, die Entnahme von lichen Proben zu dulden una die erforderliche Hilfe zu leichten. "

Utländsk rätt 145

Det kan tilläggas att den tyska tullen enligt 10 § Zollverwaltungsgesetz Zoll VG; kan översättas tullförvaltningslagen har rätt att stoppa

och transportmedel och företa undersökningar. En sådan personer kontroll får göras även utanför det gränsnära området om det finns anledning anta att person eller transportmedel medför varor som står under tullmyndighetens övervakning enligt EU:s tullbestämrnelser eller enligt bestämmelserna i ZollVGÅ Denna befogenhet används mest för sökande efter narkotika. Dessa kontroller görs normalt samtidigt med punktskattekontrollema.

3.3.4 Rätt att omhänderta varor m.m.

MKG kan hålla kvar transportmedlet och lasten under den tid som erfordras för att genomföra skattekontrollen. Varorna kan också beslagtas och användas som säkerhet till dess skatten är betald; en viss tidsfrist sätts i sådana fall ut inom vilken skatten skall vara betald. Ägaren till kan välja han vill betala skatten direkt istället

varorna om för att varorna skall beslagtas. För att transportmedlet skall kunna beslagtas krävs att det föreligger en brottsmisstanke.

Om skatten inte betalas inom föreskriven tidsfrist kan varorna och i förekommande fall transportmedlet förverkas.

3.3.5¶Rätt att kontrollera lokaler m.m.

Tjänstemännen har rätt att utföra kontroller fastigheter och i lokaler

tillhör näringsidkare har anknytning till sakförhållanden som som som är underkastade skattekontroll. Dessa kontroller får normalt endast utföras under affärs- eller arbetstid. Om det föreligger omständigheter som innebär att det kan antas att smuggelgods eller punktskattepliktiga

1 Denna lag är från den 21 december 1992 BGBI. I.S. 2125. Därefter har vissa ändringar gjorts. 10 § andra stycket ZolIVG lyderz Für örtlich una zeitlich begrenzte Kontrollen ausserhalb des grenznahen Raums giltAbsatz

Grund derAnnahme besteht, dass Waren, die der zollamtlichen

wenn zu überwachung nach dem gemeinschaftlichen Zollrecht oder diesem Gesetz unterliegen, von Personen oder in Beförderungsmitteln mitgeführt werden. I första stycket Absatz stadgas tullmyndighetens rätt att i det gränsnära området stoppa och undersöka personer och transportmedel.

146 Utländsk rätt

för vilka skatt erlagts i laga ordning finns på fastigheten eller varor i lokalen får kontrollen ske även vid andra tider. Vid fara i dröjsmål får undersökning såväl bostadsrum som affärslokaler ske utan dom-

av stolsbeslut.

3.3.6¶Sanktioner

MKG har möjlighet att ta ut mindre avgift ca 75 D-mark om fel i

en ledsagardokumentet upptäcks i samband med en kontroll. Avgiftens syfte för fortsatta överträdelser. Huvudkontor inom

är att varna tullförvaltningen har också möjlighet att besluta administrativ

om en avgift på ett högre belopp; beslut om detta kan överklagas inom en månad. Nästa steg i sanktionskedjan blir strafföreläggande, utfärdat av åldagarmyndigheten. Denna sanktion skiljer sig från den administrativa avgift huvudkontoren beslutar om främst genom att ett godkänt strafföreläggande ett straff och det tas också i straffregi-

anses vara stret.

3.3.7¶Skattskyldigbegreppet

I de olika lagarna om mineraloljeprodukter, alkoholvaror respektive tobakvaror finns definitioner av skattskyldigbegreppet. Skattskyldig är enligt dessa bestämmelser upplagshavare eller den som för punktskattepliktiga varor. Särskilda bestämmelser finns för oregelmässiga fall. Om försvinner under transport blir den som skickade

en vara

ansvarig. Dessutom blir mottagaren ansvarig om han tagit emot varorna

innan skatten förfallit till betalning. I vissa fall har det varit varorna svårt att fastställa vem som är skattskyldig.

3.4¶Punktskattekontroll m.m. av varor i

hantering på Irland

yrkesmässig

3.4. 1 Organisation

Pâ Irland handläggs skatte- och tullfrågor the Revenue Commissio-

Under styrelsen arbetar tre enheter nämligen, Customs Excise, ners.

Utländsk rätt 147

har hand tull och punktskatter, Common Services, som bl.a. som om har hand lagstiftningsfrågor, och Inland Revenue, som bl.a.

om handhar inkomstskatten och mervärdesskatten. Customs Excise är uppdelat på National Investigation Bureau IB, som handlägger

en narkotikabrott och större tull- och punktskattebedrägerier, och åtta regionala Customs Excise Collections.

Det finns 40 Mobile Task Units MTU utspridda i landet. MTU arbetar vardagar från kl. nio till kl. fem. Varje MTU är underställd en chef the collector den regionala nivån. MTU är bemarmade med tre Några uppgifterna för MTU är att ta på olja i

personer. av prov dieseldrivna bilar för att kontrollera att lågbeskattade rnineraloljeprodukter inte används fel sätt att kontrollera att vehicle registration

, tax har betalats och att kontrollera förflyttningar punktskattepliktiga

av varor. MTU utför inga systematiska kontroller vid gränsen. Det finns inga fasta kontrollpunkter; MTU arbetar flytta kontrollpunkter-

genom na kontinuerligt. En kontrollpunkt sätts således upp för några timmars kontrollarbete för att sedan flyttas vidare till nästa ställe.

IB finns i Dublin, genomför undersökningar över hela Irland.

men Myndigheten arbetar i nära kontakt med flygplatser, MTU och övriga Customs Excise-kontor. Någon tjänsteman IB har alltid jour och kan nås dygnet runt. IB utreder själv skattebrott, men överlämnar andra

upptäcks under undersökningarna till polismyndigheten. Till brott som stöd för arbetet har tillgång till flera register, bl.a. ett register där

man

registrerar misstänkta. Vidare har IB träffat avtal som ger man myndigheten on-line kontakt med de flesta faijelinjers bokningsregister. Avtalen med farjebolagen främst narkotikabekämpning, men vid

avser misstanke om visst bestämt brott kan registret användas även för annan brottsbekämpning. Genom bokningsregistret kan uppgifter om vem

bokat och betalt biljetten, checkat och gått som om passagerare ombord m.m. tas fram. Vidare kan man sex månader tillbaka i tiden och försöka hitta mönster i viss lastbils förflyttningar, vilka förare en lastbil haft etc. Man kan också kontrollera vem som äger en container och hur containern flyttats nmt. De uppgifter man f°ar ur bokningsregistret tas i myndigheten älv upprättat riskanalyssystem. Den

ett av databaserade underrättelseverksamheten är en effektiv brottsbekämpningsmetod. En tjänsteman inom IB beskrev sitt arbete så sätt att det skulle behövas 1 000 tjänstemän ute fältet, för att uppnå samma spaningsresultat hon kan uppnå vid sina datorer.

som

148 Utländsk rätt

3.4.2 om problembilden Något

Det vanligaste sättet att föra punktskattepliktiga varor illegalt är att ta in det sjövägen. Transporter med lastbil över gränsen förekommer endast gränsen mot Nordirland. I sådana fall rör det sig ofta om gods transporterat med annat gods och ofta dolt bland det, t.ex. cigarretter i en container med frukt.

Problemet med punktskattepliktiga förs i landet och

varor som sedan säljs utan att punktskatter påförs är till största delen ett politiskt problem och inte ett ekonomiskt, även det givetvis inte heller är

om godtagbart från statsfrnansiella utgångspunkter. Till skillnad från vad

hittills främst varit fallet i Sverige, nämligen brottslighet kopplad

som till mineraloljeprodukter och alkohol, är det största problemet på Irland försäljning obeskattade cigarretter. Obeskattade cigarretter säljs

av öppet gatorna i sådan utsträckning att det blivit besvärande för

en lagstiftaren. Hittills har det varit svårt att till stånd en effektiv

kontroll av den illegala tobaksförsåljningen. Kontrollproblematiken är

däremot inte lika komplicerad när det gäller exempelvis bryggerinäringen. Att skatteupplagen inom det området år och att tjänstemännen på Customs Excise ofta känner ställforeträdarna personligen gör att det är betydligt svårare att sälja m.m. utan att punktskattema betalas.

3.4.3 Rätt att stoppa fordon m.m.

I 1995 års Finance Act stadgas i 86 § bl.a.

1 An officer in uniform stop vehicle

- may any -

in which excisable products or any other products

a or on

chargable with duty of excise are being transported or in which

or on which is reasonably believed by the omcer that such

products are being transported, or

b for the purpose of examining and taking samples of any fuel

in or on, or in anything attached to, the vehicle for use or capable of being used for combustion in its engine.

För att kunna stanna fordon måste, när det gäller kontroll av punktskattepliktigt gods, tjänstemännen ha en grundad anledning att tro reasonably believed att punktskattepliktiga produkter transporteras i fordonet. Rätten att stanna fordon anses vara integritetskränkande och omgärdas därför av mer restriktioner än t.ex. taxeringsrevisioner. Enligt en tolkning gjord av en företrädare för Common Services som träffat

Utländsk rätt 149

är rätten att stanna fordon till och med mer inskränkt än rätten att genomsöka fordon. Enligt hans mening tillåter irländsk lagstiftning att ett parkerat fordon genomsöks för kontroll av om punktskattepliktiga

transporteras i det, utan att det behöver föreligga grundad varor anledning att tro att det rör sig en sådan transport. På en parke-

om ringsplats skulle det således vara möjligt att göra slumpmässiga kontroller transportmedel samtidigt som samma transportmedel

av endast kan stoppas under en förflyttning, om det finns grundad anledning att misstänka att transporten avser punktskattepliktigt gods. Att märka är också att det inte ställs krav misstanke för att stanna bilar syftet är att ta bränsle eller vid kontroll vehicle

om prov av registration tax. På dessa områden har man rätt att stanna bilar slumpmässigt. Kontroller dessa skatter genomförs också av MTU.

Utformningen den irländska lagstiftningen området har lett till

av att MTU använder större delen sina resurser till att undersöka vilket

av bränsle som används i fordon och om vehicle registration tax är betalad. Kontroller förflyttningar av punktskattepliktigt gods är

av svåra att genomföra grund av restriktionema beträffande rätten att stanna fordon. Det syns sällan utanpå en långtradare om den används för att transportera t.ex. alkohol eller tobak. Tillämpama anser också att detta försvårar effektiva kontroller av punktskattepliktiga transporter. Den arbetsmetod man är hänvisad till är att föra liggare i varje MTU-bil misstänkta incidenter. Efter tre-fyra sådana anteckningar

ofta nått till misstankegraden reasonably anser man att man upp believed.

MTU-enhetema har rätt att stoppa transporter utan assistans av polismyndighet. Det enda krav som ställts i lagstiftningen är att de tjänstemän som stoppar bilar skall vara uniforrnerade. Unifonnskravet har ställts säkerhetsskäl, exempelvis för att försvåra för terrorister

av eller andra brottslingar att genomföra bilkapningar. Tanken är att en förare får ett stopptecken uniformerad tjänsteman skall se att

som av en det är en myndighetsperson som är ute och arbetar. Tidigare var MTU hänvisade till att begära hjälp av polismyndigheten för att stoppa bilar. Detta ledde i många fall till att polismännen överskred sina befogenheter. Trots att MTU nu kan stoppa bilar utan assistans av polisman föreligger ett nära samarbete mellan MTU och polisen.

1 Se punkt b i den aktuella paragrafen samt avsnitt 3.6.2.2 nedan.

150 Utländsk rätt

3.4.4 Rätt att omhänderta varor m.m.

Myndigheten har rätt att kvarhålla transporter så länge det behövs för att undersökningen av lasten skall kunna genomföras. I Finance Act 86 § 4 punkt c uttrycks detta det sättet att den enskilde är skyldig att låta tjänstemännen

...carry out such searches of the vehicle as appear to the ojficer to be necessary to establish i whether any excisable products being transported in or on, or in any manner attached to, the vehicle correspond in every material respect with the description of such products in any a document referred to in paragraf f .

Rätten att genomsöka transportmedlet används således i syfte att konstatera både om det finns punktskattepliktiga i fordonet och varor om vad som faktiskt transporteras står i överenstämmelse med vad som angivits i ledsagardokurnentet. Om tjänstemännen efter att ha genomfört den grundläggande kontrollen upptäcker att det föreligger skillnader mellan vad som angivits i ledsagardokurnentet och vad faktiskt fraktas kan han som besluta att kvarhålla varorna och transportmedlet i en månad för att genomföra ytterligare undersökningar. Detsamma gäller han har om anledning att tro att punktskattepliktigt gods kan komma att förverkas. Efter utgången av månaden kan godset och transportmedlet tas i beslag.

Detta görs vid speciella domstolsförhandlingar.

3.4.5¶Rätt att kontrollera lokaler

m.m.

I 87 §Finance Act finns bestämmelser myndighetens rätt att ta sig om in i och undersöka lokaler power to enter and search premises. Paragrafen ger inledningsvis i punkterna 1 och 2 myndigheten befogenhet att genomsöka lokaler där olika former näringsverksamav het pågår. Sådana kontroller får göras vid rimliga tidpunkter. Vidare föreskrivs att myndigheten får titta räkenskapshandlingar ta prover, m.m. Myndighetens rätt att ställa frågor till finns i personer som lokalen är också reglerad.

1 Härmed avses bl.a. ledsagardokument.

Utländsk rätt 151

I paragrafens tredje punkt finns bestämmelse husrarmsakan.

en om När det finns anledning att anta reasonable grounds for suspecting att kan förverkas finns i en lokal kan en husrarmsakansorder

varor som search warrant utfärdas. Paragrafen lyder.

3 Without prejudice to power conferred by subsection 1 or

any

2, judge of the District Court satisfied on the sworn

information of officer that there are reasonable grounds for

suspecting that thing that Iiable to forfeiture under the law

any

relating to excise being kept concealed on or at any premises

place, he issue search warrant.

or may a

Om domare vid distriktsdomstol finner att förutsättningarna för

en en husrannsakan är uppfyllda kan han således utfärda en search warrant. I paragrafens fjärde punkt uppställs vissa formkrav avseende denna handling.

I paragrafens femte punkt föreskrivs att den som befinner sig i lokaler som genomsöks är skyldig att uppge namn och adress.

3.4.6¶Sanktioner

I irländsk lagstiftning har föreskrivits böter 1 000 pund, om man t.ex. försvårar för myndigheterna att genomföra kontroller eller det saknas ledsagardokument vid transporten. Det kan dock i många fall

svårt att väcka åtal, eftersom den misstänkte ofta är utländsk vara medborgare. Man åtalar praxis inte utländska medborgare för brott

denna svårighetsgrad, det förstagångsförbrytelse. Däremot av om är en görs anteckningar den misstänkte och om han begår ett liknande

om brott igen åtalas han. Om ett felaktigt ledsagardokument upptäcks hos någon t.ex. är registrerad varumottagare utgår myndigheten i

som många fall från att det rör sig slarv från dennes sida. Om punktskat-

om tema betalas ett riktigt sätt i sådan situation försöker man komma

en tillrätta med problemet genom att utbilda, inte åtala.

Vid samtal med företrädare för the Revenue Commissioners framkom att tjänstemännen allmänt anser att den bästa och mest kraftfulla sanktionen är möjligheten att beslagta och förverka gods och transportmedel. Visserligen kan beslagsbeslut överklagas och ändras, det är sällan någon överklagar besluten. Efter att godset

men har förverkats domstolsbeslut kan det säljas och utestående

genom skatteskulder kan betalas. På detta sätt får staten in sina skatteinkomster och den enskilde drabbas ett kärmbart sätt.

152 Utländsk rätt

3.4.7¶Skattskyldigbegreppet

På Irland anses det inte finnas något större behov av att fastställa vem

är skattskyldig för viss transaktion. Istället koncentrerar sig som man

att hitta en person som är betalningsskyldig för skatten eller på att

skatteskulden reglerad något annat sätt. Om gods har beslagtagits och förverkats och detta täcker skatteskulden anses det inte intressant att spåra vem som i och för sig är skattskyldig.

3.5¶Punktskattekontroll m.m. av varor i

yrkesmässig hantering i Skottland

3 5 1

Organisation

. .

I Skottland liksom i övriga Storbritannien handläggs punktskattema

- av H M Customs Excise tillsammans med tullfrågoma. Lagstiftningen är i stora delar den samma i hela Storbritannien, men det finns avvikelser för exempelvis Skottland. Arbetet inom H M Customs Excise är uppdelat avdelningarna Underrättelse Intelligence, Undersökning Investigation och Excise Verification Officers EVIL. EVIL-gruppema arbetar som mobila enheter. Underrättelseavdelningen är numera organisatoriskt skild från undersökningsavdelningen för att kunna ge stöd både undersökningsavdelningen och EVIL-gnipperna.

För underrättelseverksamheten finns ett starkt datorstöd som är samlat på en ledningscentral som är öppen 24 timmar om dygnet. Särskilda säkerhetssystem och larm har installerats i byggnaden för att skydda systemen. Särskilt de datorsystem som genomför analyser måste vara förvarade ett fysiskt säkert sätt. Dessutom byts accesskodema ut till dessa system sjunde dag, trots att det tar minst 42 dagar

var för de idag mest avancerade datasystemen att knäcka sådana koder.

Underrättelseverksamheten har tillgång till en rad olika register och

analyssystem. I CEDRIC-registret Customs Excise Departemental

Related Computer finns uppgifter misstänkta och tidigare

straffade. OASIS-registret Operational Anti-Smugglin g Information

System är uppkopplat on-line mot färjelinjemas bokningsregister men lagrar också information om fordons och förares förflyttningar med färjor de senaste två åren. OASIS-registret har byggts upp en frivillig basis genom avtal med färjebolagen och ännu är inte alla

Utländsk rätt 153

färjebolag anslutna. Inledningsvis träffades avtalen för skulle att man ett medel att komma narkotikasmugglingen, idag används de men även för kontroll av förflyttningar punktskattepliktigt gods. av Myndigheten har också inrättat ett särskilt telefonnummer, dit allmänheten kan ringa om man har några tips brott med anknytning till om punktskatter. Information kommer från allmänheten eller från som annat håll, t.ex. från andra myndigheter, bearbetas och sållas ett av dataprogram innan det används i verksamheten. Genom analyssystem får också reda vilka företag bör revideras man som om man t.ex. arbetar med att spåra viss typ brottslighet, t.ex brott med anknytav ning till färgad mineralolja. I ledningscentralen finns bl.a. också tillgång till bostadsregistret och fordonsregistret.

Något om problembilden

Liksom Irland har Skottland problem med insmugglade tobaksvaror. Det andra eller tredje största tobaksmärket är ett märke inte säljs som legalt i landet. Även problem med obeskattade alkoholvaror förekom-

mer. Problembilden förstärks också det faktum att det är enkelt och av billigt att t.ex. åka färja till Frankrike och att referensnivåema för privatinförsel i cirkulationsdirektivets nionde artikel är så höga När den inre marknaden infördes besöktes alla handlare EVILav gruppema. De fick information det regelsystemet och att de inte om nya fick handla med obeskattade produkter. Tanken att de ändå var om handlade med sådant gods skulle ha bättre möjlighet lagföra man att dem, eftersom de inte skulle kunna hävda att regelsystemet okänt. var I början behandlade man också lagöverträdelser ett milt sätt. Detta var, enligt de företrädare för de brittiska myndigheterna talat som med, ett misstag, eftersom det öppnade möjligheterna för brottsligen het, som det sedan har visat sig svåra att stopp på. Så här i vara efterhand anses det att det hade varit bättre ingripit hårt direkt, om man med stränga straff och stor publicitet. Som det kom mycket var av publiciteten att röra olika lobbygruppers påpekande att exempelvis öl var mycket billigare i Frankrike och Belgien och att skattesatserna borde sänkas. Budskapet att öl billigare utomlands motverkade var andra preventiva insatser. Lobbygmppema hävdade också att det vällde in obeskattade till Storbritannien. Eftersom det kom ungefär varor lika mycket skatteintäkter efter genomförandet den inre marknaden av

1 Se avsnitt 2.2.3.

Utländsk 154 rätt

före hade företrädare för staten svårt att acceptera uppgifterna och som mycket kraft gick för att försöka om omfattningen av enas problemet. Ett problem är förknippat med det faktum att det skatteupplag annat sänder iväg är ansvarigt för skattebetalningen, om inte det som varorna återfár ledsagardokumentets returexemplar. Det finns idag många utestående ledsagardokument i Storbritannien, där returexemplaret inte har Exempelvis kan ett större företag ha 500 utestående retumerats. ledsagardokument vilket kan motsvara 50 miljoner pund. Om returexemplaren inte skulle återsändas är det risk för att ett sådant i och för sig seriöst bolag går i konkurs vilket ytterligare snedvrider konkurren- Detta visar hur viktigt det är även för näringslivet att kontroll sen.

förflyttningama punktskattepliktigt gods. En sida av

över av annan detta är att många tjänstemän är uppbundna under långa perioder för utreda och lagföra missbruk ledsagardokument. Ett hundratal att av tjänstemän håller exempelvis med rättsliga frågor förknippade med ledsagardokument i domstolarna.

3.5.3 Rätt att stoppa fordon m.m.

I 163 § Customs and Excise Management Act från 1979 föreskrivs

bl.a. följande

Without prejudice other conferred by the Customs to any power and Excise Acts 1979, where there reasonable grounds to are that vehicle vessel be carrying any goods suspect any or or may which are chargable with duty which has not been paid secured a any or

o/icer constable member Her Majesty s armed forces any or or coastguard stop and search that vehicle or vessel. or may

För kunna stoppa transport krävs således att det finns grundad att en anledning misstänka reasonable grounals to suspect att obeskattaatt de finns i lasten. Detta har visat sig vara en begränsning som varor försvårar arbetet. För att komma runt begränsningen arbetar EVILofta tillsammans med polismyndigheten. Om polisen stoppar gruppema fordon, för kontrollera något har samband med ett t.ex. att som trafiksäkerheten, EVIL-gruppema att göra sina kontroller. passar Det är vanligt att EVIL samordnar sina kontroller med andra myndighe-

ters, som polis, socialtjänst etc.

Utländsk 155 rätt

Bestämmelsen med rekvisitet reasonable grounds to suspect är äldre än cirkulationsdirektivet. På den tid lagstiftningen fanns antogs möjlighet till gränskontroller även mot annat EU-land. När cirkulationsdirektivet införlivades och den inre marknaden infördes kom rekvisitet att stå kvar utan ändring. Detta kan historisk vara en förklaring till varför rekvisitet finns. ° Om det föreligger grundad anledning att misstänka att viss transport avser obeskattade varor har en EVIL-tjänsteman rätt att själv stoppa transporten utan bistånd polis. Man utnyttjar dock inte denna av möjlighet i särskilt stor utsträckning med hänsyn till de faror kan som vara förknippade med stoppandet för personalen.

3.5.4¶Rätt omhänderta

varor m.m.

I 139 § Customs ana Excise Management Act att allt kan anges som komma att förverkas enligt lagstiñningen kan kvarhållas eller beslagtas av "... any o/icer constable member of Her Majesty s armed or or any forces or coastguard... " Gods kan kvarhållas i månad innan en man behöver fatta ett beslut om beslag. Förutom att förverka själva kan, enligt 141 även varorna any ship, aircraft, vehicle, animal, container including article any of passengers , baggage or other thing whatsoever which has been used for the carriage, handling, deposit concealment the thing

or of

so liable toforfeiture " förverkas. Detta innebär således allt att som använts vid förtlyttningen av varorna kan förverkas.

3.5.5 Rätt att kontrollera lokaler m.m.

I 161 § Customs and Excise Management Act finns bestämmelser om myndighetens rätt att genomsöka lokaler power to search premises. I paragrafen följande. anges

1 Without predjudice other conferred by the to any power Customs and Excise Act 1979 but subject to subsection 2 below, where there are reasonable grounds to suspect that thing any liable to forfeiture under the customs and excise acts is kept or

1 I paragrafens andra punkt anges att ingen tjänstemän får genomföra en sådan undersökning under nattetid om han inte biträds av en poliskonstapel.

156 Utländsk rätt

concealed in building or place, any officer having a writ of

any

assistance

may -

enter that building place at time, whether by day or

a or any

night, on any day, and search for, seize, and detain or remove any

such thing; ana

b far reasonably necessary for the purpose of such

so as

entry, search, seizure, detention removal, break open any door,

window container and force and remove any other impediment

obstruction.

En tjänsteman kan uppvisa en writ of assistance har i de fall det

som finns skälig anledning att anta att gods kan förverkas reasonable

som grounds to suspect that thing liable to forfeiture finns i en

any byggnad eller plats rätt har att genomsöka platsen m.m.

annan

3.5.6¶Sanktioner

begår överträdelser kan drabbas både straffrättsligt och Personer som

administrativ avgift uppgår till 100 procent av värdet på de av en som obeskattade Den administrativa avgiften kan jämkas. Vanligen

varoma. används den administrativa sanktionen, eftersom det inte är lätt att fallande domar i juryrättegång med den krångliga lagstiftning som

en finns på området. Att beslagta och allt haft sarnröre med

varorna som

är också kännbart för den som åker fast. Många tjänstemän varorna

att detta är den mest verkningsfulla sanktionen. anser

3¶Skattskyldi gbe greppet

I The Excise Goods Holding, Movement, Warehousing and REDS

Regulations 1992 tredje del payment of the duty stadgas i 5 §

inledningsvis att importören är ansvarig för skattebetalningen. Vidare stadgas att och vissa specificerade personer är solidariskt

var en av ansvariga having the specifed connection with the excise goods

at the excise duty point, shall be jointly and severally liable to pay the duty med importören för skattebetalningen De som kan bli

solidariskt ansvariga är:

1Uttrycket REDS betecknar registrerad varumottagare.

Utländsk rätt 157

authorised warehousekeeper or REDS acting on behalf

a any

of the importer of the excise goods in respect of the importation

of those goods;

b other person acting on behalf of the importer of the excise

any

goods in respect of the importation of those goods;

c vendor of the excise goods consigned in the United

any

Kingdom under a distance selling arrangement;

d any tax representative of the vendor ;

consignee of the excise goods which have been imported

e any

into the United Kingdom; and

f other person who causes or has caused the imported goods

any

to reach an excise duty point.

Att märka är att lagstiftningen inte har något skattskyldigbegrepp i den mening har i Sverige, utan endast ett begrepp som kan översättas

skyldig att betala punktskatter liable to pay the duty. Det som solidariska betalningsansvaret för skatten är också en lösning som avviker lägger i det svenska skattskyldigbegreppet.

från vad man

Liksom Irland är man i Skottland mindre intresserad av att fastställa är skattskyldig än av att hitta någon som är

vem som betalningsansvarig alternativt annat sätt skatteskulden reglerad. Direkta jämförelser mellan systemen är därför svåra att göra.

3.6 om kontrollen av införsel för

Något

bruk i andra länder

privat

3.6.1¶Danmark och Finland

Danmark och Finland har liksom Sverige genom undantag från cirkulationsdirektivet fått rätt att övergångsvis ha lägre kvantitativ

en gräns för uttag av punktskatt vid införsel för privat bruk av alkoholdrycker och tobaksvaror. De danska och finska undantagen skall upphöra att gälla den 31 december 20031.

se rådets direktiv 96/99/EG.

158 Utländsk rätt

3.6.1.1 Danmark

De danska gränserna för skattefri införsel för privat bruk av alkoholdrycker och tobaksvaror framgår 12 kap. 96 97 §§ bekendt-

av görelsen om tOIdbehandIingÅ Resande med hemvist utanför det danska tullområdet får vid inresa till det danska tullområdet från andra EU-länder punktskattefritt medföra 1,5 liter spritdrycker och 300 cigarretter eller 150 cigarriller eller 75 cigarrer eller 400 gram röktobak. För resande har hemvist inom det danska tullområdet gäller

som

gränser han uppehållit sig mer än 36 timmar utanför det samma om danska tullområdet. Om han befunnit sig utanför tullområdet under kortare tid kan han inte införa någon sprit punktskattefritt, men däremot 100 cigarretter eller 150 cigarriller eller 75 cigarrer eller 400 gram röktobak.

Bestämmelsen om skattefri införsel för privat bruk av mineraloljeprodukter finns i 99 § femte stycket samma lag. Resande som reser i Danmark från annat EU-land f°ar skattefritt införa mineralolja för privat bruk oljan förs i fordonets bränsletank eller i en reserv-

om dunk.

De danska bestämmelserna kontroll införsel för privat bruk

om av av alkoholdrycker, tobaksvaror och mineraloljeprodukter från annat EU-land återfinns i toldloven. Enligt ll § toldloven är det tull- och skattemyndighetema som uppbär punktskatten vid införsel för privat bruk av alkholdrycker och tobaksvaror och företar den nödvändiga kontrollen. Detsamma gäller för mineraloljeprodukter som resande medför för privat bruk annat sätt än i transportmedlets bränsletank eller i reservdunk.

Enligt 12 § toldloven skall resande deklarera införsel av punktskattepliktiga alkoholdrycker, tobaksvaror eller mineraloljeprodukter vid inresan till det danska tullområdet.

Meningen är att deklarationema skall lämnas i de lådor som satts

för ändamålet vid gränsstationema, strax innanför den danska upp gränsen. Enligt uppgift från företrädare för told- och skattemyndigheterna fungerar lådsystemet inte särskilt väl. Vid obevakade gränsövergångar bryr sig de resande oftast överhuvudtaget inte om att deklarera; det är alltför lätt blir stoppad i kontroll

att om man senare en inne i landet säga att avsett att deklarera inte sett någon låda

man men och att man i varje fall tänkt betala skatten, som inte förfaller till betalning förrän Vid de bemannade gränsstationema händer det

senare.

1Skatteministeriets bekendtgörelse 1172 den 21 december 1994.

nr av

Utländsk rätt 159

att folk deklarerar, men då oftast under fingerat namn. Lådsystemet har därför kompletterats med fysiska kontroller. Enligt de företrädare för de danska myndigheterna talat med kan de resande stoppas

som direkt efter det att de passerat deklarationslådoma, för kontroll av att deklarationsplikten uppfyllts.

3.6.1.2 Finland

De finska bestämmelserna om punktskattefri införsel av alkoholdrycker, tobaksvaror och mineraloljeprodukter från andra EU-länder finns i 18 § och 20 § andra stycket lagen om påförande av accis. Av 18 § första stycket lagen om påförande av accis framgår att de finska kvantitetsgränsema beträffande alkoholdrycker och tobaksvaror är desamma som de svenska kvantitetsgränsema. Av tredje stycket samma

paragraf framgår att punktskatteskyldighet åligger den som för privat

bruk för bränslen skaffats i en annan medlemsstat då det är

som fråga om motorbränsle som förs något annat sätt än i motorfordonets sedvanliga bränsletank, motorbränsle som förs i en bärbar reservtank, då mängden är större än 10 liter per motorfordon, eller flytande bränsle som används för uppvärmning och bränslet förs in på något annat sätt än i en tankbil som används i yrkesmässig näringsverksamhet.

Av 24 § lagen påförande accis framgår att produkter som

om av skall påföras accis och privatpersoner fört med sig skall deklareras

som och att accis skall påföras enligt vad tullstyrelsen bestämmer.

Den befogenhet tullmyndigheten har att stoppa fordon och företa kontroller enligt 62 § fjärde stycket lagen påförande accis har

om av utformats så sätt att den kan tillämpas även beträffande införsel för privat bruk.

3.6.2¶Tyskland, Storbritannien och Irland

Tyskland, Storbritannien och Irland har inte något undantag beträffande införsel for privat bruk alkoholdrycker och tobaksvaror. De i artikel

av 9.2 fastslagna höga referensnivåema innebär dock stora kontrollproblem.

1Se avsnitt 3.2.3.

160 Utländsk rätt

Storbritannien har inte hatt något behov av att införa kontrollbefo-

genheter beträffande införsel för privat bruk av mineraloljeprodukter.

Tyskland och Irland har vissa bestämmelser som tar sikte mineraloljeproduktema.

3.6.2.1 Tyskland

De tyska skattemyndighetema har inte någon befogenhet att göra punktskattekontroller beträffande införsel för privat bmk. Kontroller kan ske endast inom för 10 § Zoll VG. Enligt 10 § 1 Zoll VG får

ramen tulltjänstemän stoppa och utföra kontroller personer och transportmedel i det gränsnära området. Enligt 10 § 2 Zoll VG får till tiden och platsen begränsade kontroller också genomföras utanför det gränsnära området det finns grund att anta att varor som står under tullmyn-

om dighetens övervakning enligt EU:s tullbestärmnelser eller Zoll VG medförs av personer eller i ett transportmedel.

Enligt uppgift från företrädare för de tyska myndigheterna som varit i kontakt med är det svårt att kontrollera införsel för privat bruk. I praktiken görs kontroller endast om det föreligger anledning att anta att det i älva verket är fråga om yrkesmässig införsel.

3.6.2.2 Irland

När det gäller införsel för privat bmk av mineraloljeprodukter har man på Irland koncentrerat sig att kontrollera användningen av märkt olja. För dessa kontroller har man rätt att slumpmässigt stoppa fordon. Kontrollerna genomförs MTU, ett sätt som liknar kontrollerna

av enligt LSE. Bilarnas vinkas ut i vägrenen, där MTU-tjänsteman tar

oljan att sticka en plastslang kopplad till en plastflasprov genom ka i bilens tank och bränsle i flaskan. Om bränslet är färgat

suga upp skrivs rapport genast. Ett visst slumpmässigt urval av prover med ofärgat bränsle analyseras direkt platsen, för kontroll av att

färgämnen i bränslet inte har tagits bort. Det analysmaterial som

behövs för detta i bagageutrymmet i ett av MTU:s fordon. Om

ryms provet visar att det kan ha förekommit borttagande av markörer skickas provet till ett laboratorium för ytterligare tester. Denna typ av kontroller tar ofta bara några minuter att genomföra. Om MTU hittar

1Se avsnitt 15.1 beträffande kontrollerna enligt LSE.

Utländsk rätt 161

färgad diesel i tanken ett fordon, ägare tidigare dömts för brott

vars mot bestämmelserna om färgat bränsle, tas fordonet i beslag platsen. Vid förstagångsförseelse skrivs rapport och föraren får sedan åka

en vidare.

6 I7-BI5

4 En

proportionalitets-

bestämmelse

Förslag: En proportionalitetsbestämmelse införs för punkt-

skattekontrollen. Beslut om åtgärder skall få fattas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för enskild.

4 1

Regeringsformen

I 2 kap. RF behandlas de grundläggande ñi- och rättigheterna. De flesta av bestämmelserna i rättighetskatalogen tillförsäkrar medborgarna rättigheter i förhållande till det allmänna och således inte i relation till andra enskilda. I kapitlets första del beskrivs de centrala fri- och rättigheterna. Vissa rättigheterna är absoluta i den meningen att de

av inte kan inskränkas annat än efter en grundlagsändring. Flertalet kan dock relativa i den bemärkelsen att de kan begränsas genom

ses som vanlig lag eller i undantagsfall även genom annan författning genom bemyndigande i lag. I 2 kap. 12-14 §§ RF finns bestämmelser om hur inskränkningar i de relativa rättigheterna får göras.

I de första två styckena i 2 kap. 12 § RF stadgas följande:

De frz- och rättigheter i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och

som avses

i 11 § andra stycket får, i den utsträckning som 13 -16 §§

medgiver, begränsas genom lag eller genom annan författning

efter bemyndigande i lag. Efter bemyndigande i lag får de

begränsas författning i de fall som anges i 8 kap.

genom annan

7 §första stycket 7 och 10

---

Begränsning iförsta stycket får göras endast för att

som avses tillgodose ändamål är godtagbart i ett demokratiskt samhäl-

som le. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål har föranlett den och heller

som sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får

en av

göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan

sådan åskådning.

De rättigheter som anges i första stycket är yttrandefriheten, infonnationsñiheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten

, skyddet for den kroppsliga integriteten i andra avseenden än som anges i 2 kap. 4 och 5 RFZ, skyddet mot husrannsakan och intrång i rätten till förtrolig kommunikation3, skyddet mot frihetsberövande rätten att röra sig fritt i riket och rätten att lämna riket 5samt domstolsförhand-

lingars offentlighet

Enligt motiven till 2 kap. 12 § andra stycket RF har stadgandet införts för att understryka kravet att lagstiftaren noga redovisar sina syften vid rättighetsbegränsande lagstiftning7. Vid genomförandet av lagförslag, som begränsar någon av rättighetema måste frågan om ändamålet är godtagbart i ett demokratiskt samhälle besvaras jakande. Vidare måste tillses att lagförslaget håller sig inom för vad

ramen som erfordras för att det skall tillgodose sitt ändamål samt att avvägningen mellan de motstående intressena gjorts sådant sätt att inskränkningar i berörda rättigheter inte blir större än vad som är acceptabelt i ett demokratiskt samhälle. I en lagstiftning som begränsar enskilds rättigheter måste det alltid finnas en proportion mellan begränsningen av rättigheten och ändamålet med begränsningen.

De avvägningar som föreskrifterna i andra stycket nödvändiggör blir i många fall beroende av tidsmässiga värderingar. Den aktuella bedömningen torde regelmässigt böra hänföra sig till de värderingar som gällde vid tidpunkten för normens tillkomst. En antagen lagregel, som var konstitutionellt godtagbar då den antogs, kan inte bli

senare grundlagsstridig på grund av att allmänheten ändrat uppfattning

1Dessa återfinns i 2 kap. 1 § 1-5 RF. 2Här 2 kap. 6 § RF behandlar påtvingat kroppsligt I 2

avses som ingrepp.

kap 4 § RF föreskrivs att dödsstraff inte får förekomma och i 2 kap. 5 §RF föreskrivs att medborgarna är skyddade mot kroppsstraff m.m. 3Se 2 kap. 6 § RF. Se även avsnitt 5.2.

4Se2kap.8§RF.

5 Se 2 kap. 8 § RF. Se även avsnitt 5.2.

6Se2kap. 11 §RF.

7Prop. 1975/762209 s.l53. 8 Petrén och Ragnemalm, 71. I bilaga 2 finns fullständig förteckning

s. - en över åberopad litteratur. Somkällhänvisning i löpande text anges därför endast namn på författare samt sida.

En proportionalitetsbestämmelse 165

I 11 kap. 14 § RF finns föreskrifter lagprövningsrätten. Finner om domstol eller offentligt att föreskrift står i strid med annat organ bestämmelse i grundlag eller överordnad författning eller att annan stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid dess tillkomst, får föreskriñen inte tillämpas. Om riksdagen eller regeringen beslutat föreskriften skall tillämpningen underlåtas endast felet är om uppenbart. Stadgandet i 2 kap. 12 § andra stycket kan aktualisera så myndighet har att pröva bestämmelse

lagprövningsrätten snart en en

innebär begränsning i någon de i första stycket åsyftade som en av

rättigheterna

4.2¶Proportionalitetsbestämrnelser

i svensk lagstiftning

återfinns flera ställen i sådan svensk

Proportionalitetsbestännnelser

lagstiñning, kan komma att innebära intrång i enskilds rättigheter. som några exempel detta. Nedan ges I rättegångsbalkens RB kapitel sådana tvångsmedel som om häktning och anhållande, reseförbud och anmälningsskyldighet, kvarstad, beslag och hemlig telefonavlyssning m.m. samt husrannsakan återfinns bestämmelser med innebörden att beslut aktuellt tvångsom medel får fattas endast skälen för åtgärden uppväger det intrång om eller i övrigt åtgärden innebär för den misstänkte eller för men som något annat motstående intresse I 8 § polislagen 1984:387 de allmänna principerna för anges

polisingripanden. Av paragrafen framgår bl.a. att polismannen skall

ingripa försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och ett sätt som är övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas skall detta ske endast i den form och i den utsträckning behövs för att det avsedda som resultatet skall uppnås. Även i vissa författningar skatteområdet har proportionali-

tetsprincipen kommit till uttryck. I 4 § betalningssäkringslagen anges

således beslut betalningssäkring får fattas endast skälen för att om om det intrång eller i övrigt åtgärden innebär åtgärden uppväger men som

1Petrén och Ragnemalm, 7 s. 224 kap. l § RB, 25 kap. l § RB, 26 kap. 1 § RB, 27 kap. l § RB samt 28 kap, 3 a § RB.

för gäldenären eller något annat motstående intresse. En motsvarande bestämmelse återfinns i 4 § tvångsåtgärdslagen.

4.3 och

överväganden förslag

De förslag till punktskattekontroll lämnar i detta betänkande

ger beskattningsmyndigheten relativt långtgående befogenheter. Användandet av befogenhetema kan komma att innebära intrång i enskilds rättigheteH. Det är viktigt att de föreslagna befogenhetema används endast när de behövs för punktskattekontrollen. När befogenhetema används måste det också föreligga proportionalitet mellan det intrång som enskild drabbas av och syftet med åtgärden. Vi föreslår därför att det införs en bestämmelse om att beslut om åtgärd enligt den föreslagna lagen om punktskattekontroll avseende alkoholvaror, tobaksvaror

m.m. och mineraloljeprodukter får fattas endast skälen för åtgärden

om uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för enskild se 1 kap 8 § lagförslaget Vi kommer i den fortsatta framställningen fortlöpande att lämna exempel hur denna proportionalitetsbestärmnelse är avsedd att tillämpas.

1Angående vad som kan utgöra intrång i enskilds rättigheter, avsnitten

se om RF och Europakonventionen i de kommande kapitlen. 2 Fortsättningsvis kommer förslaget om lag om punktskattekontroll

m.m. avseende alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter benämnas lagförslaget.

5 och lokalkontroller

Transport-

Förslag: Transportkontroll får genomföras dels beträffande pågående transport, dels då på-, eller omlastas i direkt anslutning

varor avtill transport. Transportkontroll får göras beträffande såväl vägtransporter jämvägs-, flyg- och sjötransporter. Transportkontroll får

som även göras enskild plats. Med enskild plats med undantag

avses -

områden bangårdar och allmänna flygplatser plats som inte av är offentlig enligt ordningslagen och utgör trädgård, parkerings-

som plats eller uppställningsplats för fordon, upplagsplats eller

annan plats för eller pålastning Myndigheten får vid transport-

av- av varor. kontrollerna undersöka låda, behållare eller annat utrymme i transportmedel, container, tank eller transporthjälpmedel där punktskattepliktig kan förvaras under transport. Myndigheten

vara får också eftersöka och granska ledsagardokument, bevis om ställd säkerhet samt handling kan betydelse för

annan som vara av beskattningen. Myndigheten får vidare undersöka och ta prov på

Myndigheten får använda tekniskt hjälpmedel som finns i vara. transportmedlet.

Förare är skyldig att stanna anmaning ges av tjänsteman

som vid beskattningsmyndigheten, skattemyndighet, tullmyndighet

annan eller polismyndighet. Befälhavare fartyg är skyldig att stanna på anmaning polisman eller tjänsteman vid Kustbevakning-

som ges av en.

Förare eller befälhavare samt skattskyldig som medföljer transportmedel är skyldiga att legitimera sig eller på annat godtagbart sätt styrka sin identitet. Detsamma gäller annan person som medföljer transporten eller som befinner sig på enskild plats där transportkontroll görs. Skyldigheten att identifierasig åligger dock endast

skälig grund kan antas ha ett sådant samband med person som stannat eller undersökt transportmedel, container, tank, transporthjälpmedel eller att kännedom hans identitet kan vara av

vara om

betydelse för punktskattekontrollen.

Förare eller befälhavare är skyldig att tillse att föreskrivna dokument medföljer transporten; de skall också tillhandahålla dokumenten vid beskattningsmyndighetens kontroll. Dessa skyldig-

168 Transport- och lokalkontroller

heter gäller dock inte befälhavare på transportmedel i yrkes-

som mässig trafik befordrar andra transportmedel, containrar eller tankar.

Förare, befälhavare eller ägare till vara skall kontrolleras

som samt ägare eller nyttjanderättshavare till enskild plats där transportkontroll görs är vidare skyldiga att vid transportkontroll för

ansvara den transport behövs förpunktskattekontrollen samt att

av vara som ansvara för uppackning och återinpackning De är också

av varan. skyldiga att öppna transportmedel, container, tank eller transporthjälpmedel som är låst eller har tillslutits annat sätt samt lådor, behållare, m.m. samt att bereda myndigheten tillträde till enskild plats. Dessa skyldigheter gäller endast i den utsträckning enskild förfogar över utrymmet eller egendomen.

Beskattningsmyndigheten ges rätt att företa kontroll i lokal samt på därtill hörande enskild plats, där det finns anledning att anta att punktskattepliktig vara yrkesmässigt tas emot, avsänds, tillverkas, bearbetas eller förvaras lokalkontroll. Lokalkontroll får göras för eftersökande av punktskattepliktig det finns skälig anled-

vara om ning att anta att punktskatt beträffande inte är betalad i Sverige

varan eller att i laga ordning ställd säkerhet saknas eller inte kan infrias. Lokalkontroll får göras endast om det inte är möjligt att genomföra behövlig kontroll med stöd av revisionsbestämmelsema. Vid lokalkontroller har myndigheten i kontrollbefogen-

stort sett samma heter som vid transportkontroll. Den som befinner sig på platsen är skyldig att identifiera sig om han på skälig grund kan antas ha ett sådant samband med kontrollerad att kännedom hans

vara om identitet kan betydelse för punktskattekontrollen.

vara av

Liksom vid transportkontroll har enskild vissa skyldigheter att svara för upp- och återinpaclcning och eventuell nödvändig

av varor transport av varor samt att låsa upp m.m. Dessa skyldigheter gäller endast i den utsträckning enskild förfogar över utrymmet eller egendomen.

Myndigheten får vid transport- och lokalkontroll öppna transportmedel, container, tank eller transporthjälpmedel är låst eller har

som tillslutits på annat sätt. Myndigheten får också bereda sig tillträde till lokal som inte är bostad och enskild plats. Myndigheten får försegla transportmedel, container, tank, transporthjälpmedel samt lokal och därtill hörande enskild plats. Dessa befogenheter gäller även låda, behållare m.m.

Beslut om transportkontroll enskild plats och lokalkontroll får inte utan att det föreligger särskilda skäl verkställas mellan kl. 19.00 och kl. 08.00.

Transport- och lokalkontroller 169

l Inledning

Den traditionella skattekontrollen sker skrivbordsgranskning genom deklarationer eller revisioner räkenskaper och andra av genom av handlingar, antingen granskning av insända handlingar eller genom ute på företagen. Skatteförvaltningen har visserligen främst genom tvångsåtgärdslagen givits tämligen långtgående möjligheter att genomföra revisioner överraskningsvis och mot den reviderades vilja. Dessa kontrollformer räcker dock inte för punktskatteområdet. Här krävs för skatteförvaltningen typ mer fysiska en ny av kontroller, undersökningar rent faktiskt ligger närmare exempelsom vis sådan husrannsakan tullmyndighetema utför än vanliga som revisioner. Transportkontrollagen tillkom under våren 1996 och som trädde i kraft den l juli 1996 har också utformats i enlighet härmed. Transportkontrollagen är naturlig utgångspunkt för vårt en fortsatta arbete. Den tillkom dock under stor tidspress. Studier av förutsättningarna för aktuella tvångsåtgärder och jämförelser med andra rättsområden hanns inte med. Det förutsattes emellertid att detta skulle göras inom för vårt utredningsarbete. Vidare ramen förutsattes att skulle utreda det fanns anledning att tillföra om

beskattningsmyndigheten ytterligare befogenheter för punktskatte-

kontrollen. I detta kapitel lämnas inledningsvis kortfattad redogörelse för en de konstitutionella bestämmelser berör kontroller av aktuellt som slag. Därefter behandlas artiklarna 6 och 8 i Europakonventionen och den europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna Europadomstolens praxis i relevanta delar. Vidare berörs Europakonventioförhållande till EG-rätten och EG-rättens förhållande till nens nationell rätt. Därpå följer redogörelse för övriga svenska en bestämmelser husrannsakan och liknande intrång samt rätt att om stoppa transportmedel. Vidare behandlas begreppen allmän plats och offentlig plats. Slutligen presenteras våra överväganden och förslag till bestämmelser om kontrollåtgärder.

5.2¶Regeringsformen

Enligt 2 kap. 6 § RF är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot bl.a. husrannsakan och liknande intrång. Skyddet mot husrannsakan inte bara åtgärder mot bostäder; även åtgärder avser

170 Transport- och lokalkontroller

mot företagslokaler omfattas. Med husrannsakan förstås varje av myndighet företagen undersökning hus, eller slutet förvaav rum ringsställe oavsett syftet med undersökningen, däri inbegripet exekutiva åtgärder i den mån dessa är förenade med undersökning av nyssnämnt slag Enligt 2 kap. 8 § andra meningen RF är varje medborgare tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna detta. Då en myndighet stoppar ett transportmedel för att företa kontroll, en inkräktar myndigheten rörelsefriheten för samtliga färdas i som transportmedlet. Såväl rätten till skydd mot husrannsakan och liknande intrång som rätten till rörelsefrihet får enligt 2 kap. 12 § RF begränsas genom lag. Som nämnts i avsnitt 4.1 får dock begränsningen göras endast för att tillgodose ett ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle; den får vidare aldrig utöver vad är nödvändigt som med hänsyn till det ändamål har föranlett den och inte heller som sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Denna reglering är ägnad att understryka kravet att lagstiftaren, när fri- och rättighetsinen skränkande lag beslutas, redovisar sina syften I övrigt har noga innebörden av stadgandet inte berörts närmare i förarbetena. Det kan dock konstateras att de krav uppställs i lagrummet för att som en begränsning av rättigheten skall göras stämmer tämligen väl överens med de krav som uppställts beträffande inskränkning av motsvarande rättigheter i artikel 8 i Europakonventionen se avsnitt 5.3 nedan. Av 2 kap. 22 § andra stycket RF framgår att skyddet enligt 2 kap. 6 § omfattar såväl svenska medborgare utlänningar, medan som skyddet enligt 2 kap. 8 § RF omfattar endast svenska medborgare Enligt 2 kap. 23 § RF får lag eller föreskrift meddelas i annan strid med Sveriges åtaganden grund Europakonventionen. av

1 Se prop. 1973:90 s. 246. 2 Se prop. 1975/762209 s. 147. 3 Se även avsnitt 4.1. 4 2 kap. 22 § andra stycket RF gäller om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag .

Transport- och lokalkontroller 171

5.3¶Europakonventionen

5.3.1¶Artikel 8 i Europakonventionen

Enligt lag 1994:1219 den europeiska konventionen angående om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterskall Europakonventionen med de ändringar och tillägg som na gjorts tilläggsprotokoll gälla som lag i Sverige. genom

Artikel 8 i Europakonventionen lyder:

Envar har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Offentlig myndighet må inte stora åtnjutandet av denna rättighet med undantag för vad är stadgar i lag och i ett som demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till landets yttre säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd, förebyggandet oordning eller brott, hälsovården, av skyddande sedligheten eller andra fri- och av av personers rättigheter.

5.3.1.1 Niemietz mot Tyskland

Det har ifrågasätts huruvida skyddet enligt artikel 8 också inbegriper kontor och affärslokaler. Europadomstolen har i fallet Niemietz mot Tyskland funnit att så kan fallet. Omständighetema i målet var vara följ ande. En domare vid Amtsgericht i Freising emottog ett brev som undertecknats viss Klaus Wegner möjligen ett fiktivt namn av en för den Antiklerikala Arbetargruppen inom Freiburgs Bunte Liste ett lokalt politiskt parti. Brevet innehöll grava anklagelser mot domaren, vilket föranledde att åtal väcktes mot Klaus Wegner. Det visade sig dock omöjligt att finna Wegner eller att ens vara upplysningar honom Som ett led i försöken att information om Wegner genomfördes husrannsakan bl.a. i advokaten Niemietz om kontor N iemietz hade anknytning till Bunte Liste. Niemietz anförde inför den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna Europakommissionen bl.a. att den genomförda husrannsakan stred

1 I bilaga l återges den fullständiga beteckningen pâ de domar som omnämns i betänkandet. 2 Åtalet mot Wegner lades också ned så småningom.

172 Transport- och lokalkontroller

mot skyddet för hem och korrespondens enligt artikel Europakommissionen fann att Niemietz kontor omfattades skyddet enligt av artikel 8 och fäste härvid stor vikt vid att det fråga ett var om advokatkontor. Den tyska regeringen bestred Europakommissionens slutsats och hävdade att konventionen gjorde klar åtskillnad en mellan privatlivet och hemmet å ena sidan och yrkes- och affärslivet och dess lokaler å andra sidan. Europadomstolen fann i likhet med Europakommissionen att kontoret omfattades av skyddet enligt artikel Domstolen delade inte Europakommissionens uppfattning att den omständigheten att det fråga ett advokatkontor var om var avgörande. Domstolen anförde bl.a. följande:

28. In arriving at its opinion that there had been an interference with Mr Niemietzs private life" and "home", the Commission attached particular significance to the conjidential relationship that exists between lawyer and client. The Court shares the Governmenfs doubts to whether this factor as can serve as a workable criterion for the purposes of delimiting the of the scope protection afforded by Article Virtually all professional and business activities may involve, to a greater or lesser degree, matters that are Confidential, with the result that, that criterion were adopted, disputes would frequently arise to where the as line should be drawn.

Domstolen fann således att den omständigheten att det fråga var om ett advokatkontor inte var ett användbart kriterium för bestämmande av omfattningen av skyddet enligt artikel Härvid framhölls att i stort sett all affärsverksamhet kunde innehålla mer eller mindre konfidentiellt material; skulle man låta det konfidentiella inslaget i förhållandet mellan advokat och klient ett kriterium för skydd vara enligt artikel 8 skulle det kunna vara svårt att dra gränsen i andra fall där konfidentiellt material âberopades. Domstolen fortsatte:

29. The Court does not consider possible to or necessary attempt an exhaustive definition of the notion of private life However, would be too restrictive to limit the notion to an "inner circle " in which the individual live his personal may own life as he chooses and to exclude therefrom entirely the outside world not encompassed within that circle. Respect for private life must also comprise to certain degree the right to establish and a develop relationships with other human beings.

There appears, furthermore, to be principle why

no reason of this understanding the notion of "private life " should be taken to exclude activities of professional business nature since a or after all, in the of their working lives that the majority course

Transport- och lokalkontroller 173

of people have signzfcant, not the greatest, opportunity of a developing relationships with the outside world. This view is

supported by the fact that, rightly pointed out by the as was Commission, always possible to distinguish clearly which not individual s activities form part of his professional or

of an

business and which do not. Thus, especially in the case of a

life

exercising liberal profession, his work in that context person a and parcel of his life to such degree that may form part a becomes impossible to know in what capacity he acting at a

given moment of time. To deny the protection of Article 8 the ground that the on complained of related only to professional activities as measure the Government suggested should be done in the present case could lead inequality of treatment, in that such moreover to an protection would remain available to whose professioa person nal and non-professional activities intermingled that were so there of distinguishing between them. was no means 31. More generally, interpret the words private life" and to home " including certain professional or business activities as premises would be consonant with the essential object and or of Article namely to protect the individual against purpose arbitrary interference by the public authorities.---

Domstolen fann att det varken möjligt eller nödvändigt att var definiera uttrycket privatliv private life "; privatliv borde dock inte

utesluta yrkes- eller affärsmässiga aktiviteter, eftersom det kan vara

svårt att i varje situation fastställa i vilken egenskap en person agerar.

Domstolen gjorde således den bedömningen inte kan hävda att man

att artikel 8 inte är tillämplig på den grunden att den ifrågasatta

åtgärden endast omfattar den enskildes yrkesverksamhet.

Efter att ha gjort dessa allmänna uttalanden, påpekade mer domstolen att det just i Niemietz-fallet fanns ytterligare en omstän-

dighet vikt. Det aktuella beslutet husrannsakan gällde av om eftersökande och omhändertagande dokument kunde avslöja av som Klaus Wegners identitet. Granskama undersökte fyra lådor med data

beträffande klienter samt akter beträffande vissa personer. sex Granskamas åtgärder måste därför ha omfattat bl.a. korrespondens.

Domstolen konstaterade att

32...it szgficient to note that that provision här avses artikel 8

does not does for the word "life", any adjective to use, as qualify the word "correspondence". And. indeed. the Court has

already held that, in the context correspondence in the form

telephone calls, such qualification to be made. Again in

no ---

number relating to correspondence with lawyer... the

a cases a Court did advert to the possibility that Article 8 might be not even

174 Transport- och lokalkontroller

inapplicable on the ground that the correspondence was of a professional nature.

Skyddet för korrespondens är således inte begränsat till privat-

korrespondens, det omfattar även affarskorrespondens.

Europadomstolen har i Niemietz-domen klargjort att den rätt till skydd den enskilde åtnjuter enligt artikel 8 kan gälla de som även lokaler som används i yrkesverksamhet samt affärskorrespondens.

5.3.1.2 Stå i överensstämmelse med lagen - Olsson I mot Sverige

Av artikel 8.2 framgår att inskränkning rätten till skydd enligt en av artikeln måste stå i överensstämmelse med lagen. I fallet Olsson I

mot Sverige har Europadomstolen gjort följande uttalande beträffan-

de innebörden av stå i överensstämmelse med lagen ..in accordance with the law...

61. Requirements which the Court has identified flowing as from the phrase "in accordance with the law" include the following. a A norm cannot be regarded "law " unless as a jbrmulated with su/icient precision to enable the citizen need be, with appropriate advice to foresee, degree that - to a reasonable in the cicumstances, the which given consequences a action may entail; however, experience shows that absolute precision unattainable and the need to avoid excessive ri gidity and to keep pace with changing circumstances that means many laws are inevitably couched in terms which, to greater lesser a or extent, The phrase "in accordance with the law" are vague. --does not merely refer back to domestic law but also relates the to quality of the law, requiring to be compatible with the rule

law; thus implies that there must be protection in a measure of domestic law against arbitrary interferences by public authorities with the rights safeguarded by, inter alla, paragraph 1 article

c A law which confers discretion not in itself inconsistent a with the requirement of foreseeability, provided that the scope of the discretion and the of its exercise indicated with manner are suf/icient clarity, having regard to the legitimate aim the

measure in question, to give the individual adequate protection

against arbitrary interference

---

Begreppet in accordance with the law omfattar både att stöd skall

finnas i inhemsk lag och att den inhemska lagen viss kvalitet; är av

Transport- och lokalkontroller 175

det måste finnas ett mått skydd i inhemsk lag mot ingrepp från det av allmänna i rättigheter skyddade av artikel

5.3.1.3 Funke, Crémieux och Miailhe mot Frankrike

l målen beträffande Funke, Crémieux och Miailhe har Europadomstolen gjort intressanta uttalanden bl.a. avseende huruvida vissa inskränkningar skyddet enligt artikel 8 kan anses vara nödvändiga av i ett demokratiskt samhälle. Funke tysk medborgare och affärsman bosatt i Frankrike. var en I samband med undersökning om brott mot lagstiftningen en av beträffande ekonomiska mellanhavanden med utlandet begåtts, genomförde tre tulltjänstemän åtföljda av en polisofficer husrannsakan i Funkes och hans hustrus hem för att erhålla närmare upplysningar deras tillgångar utomlands. Husrannsakan pågick från kl. om 10.30 till kl. 15.00. Man fann och beslagtog ett flertal kontoutdrag och checkhäften från utländska banker, tysk räkning för en en bilreparation och två kameror. Åtgärden ledde inte till åtal för brott

mot ovannämnda lagstiftning.

Crémieux styrelseordförande och verkställande direktör i ett var bolag tullmyndighetema undersökte i samband med en utredsom ning huruvida brott lagstiftningen beträffande ekonomiska mot mellanhavanden med utlandet förekommit. Under perioden januari 1977 till februari 1980 företog tullen ett flertal gånger husrannsakan i Crémieux hem och andra platser han disponerade och som beslagtog därvid stor mängd dokument. En husrannsakan en påbörjades kl. 07.00 i Crémieux°s hem och i dennes frånvaro. Tjänstemännen togs emot Crémieuxs De sökte igenom av son. Crémieuxs kontorsrum och beslagtog 518 dokument, av vilka några, enligt Crémieux, inte hade något samband med tullens utredning. Sonen fick underteckna förteckning över dokumenten. Crémieux en anlände kl. 09.10 och fick tillsammans med sin son skriva under tjänstemännens rapport, enligt utsago utan att han fått tillfälle egen att igenom dokumenten. Man företog också husrannsakan hos flera Crémieuxs affarsbekanta. Vid ett tillfälle påbörjades av husrannsakan hos Crémieuxs kvinnliga kollegor kl. 08.00; en av enligt Crémieux°s utsago följde tjänstemännen vid det tillfället till och med kvinnan i badrummet då hon skulle byta kläder. Talan -

1 Däremot åtalades han för att han inte överlärrmat vissa dokument till vidare avsnitt 5.3.2.2. myndigheten, se

176 Transport- och lokalkontroller

väcktes mot Crémieux i november 1982, tullen gick sedennera men med på en förlikning varefter brottmålet avskrevs. Familjen Miailhe herr och fru Miailhe och herr Miailhes - mor var franska medborgare dem även filippinsk men en av var av nationalitet. Herr Miailhe företagsledare och också filippinsk var honorärskonsul. Tullmyndigheten genomförde vid två tillfällen den - 5 och 6 januari 1983 husrannsakan i familjen Miailhes fastighet vilken även var filippinskt konsulat och huvudkontor för det företag som herr Miailhe företagsledare för. Husrannsakan ägde var rum mellan kl. 09.15 och kl. 15.30 den första dagen och mellan kl. 09.15

och kl. 12.00 den andra dagen. Myndigheten beslagtog nämnare 15 000 dokument; de lades osorterade i åtta kartonger beseglasom des och medtogs till myndigheten. Tullen registrerade 9 478 dokument; resten återlämnades då den inte ansågs ha någon anknytning till utredningen. Undersökningen vidtogs dels i samband med en utredning enligt immigrationslagstiftningen, dels för att fastställa huruvida det begåtts något brott mot lagstiftningen beträffande ekonomiska mellanhavanden med utlandet. Åtal väcktes 1985. 1991 lades åtalet mot herr Miailhes 1992 förklarade brottmålsmor ner; domstolen le tribunal correctionnel beträffande Miailhe paret att det på grund av preskription förelåg hinder för såväl det allmännas

åtal som åsättande tullsanktionsavgifter.

av I alla tre fallen hade husrannsakan företagits med stöd 64 § i av den franska tullagen code des douanes, vilken vid tiden för åtgärderna löd:

Pour la recherche des marchandises détenues fraudeleusement dans rayon des douanes, á exception des agglomérations dont la population s éléve au moins á 2 000 habitants, ainsi que pour la recherche tous lieux des marchandises soumises en aux dispositions de l article 215 ci-aprês, les agents des douanes peuventprocéder a des visites domicilaires faisant en se accompagner d un omcier municipal du lieu d un officier de police ou judiciaire. En aucun cas, ces visites peuvenr être faites pendant la ne nuit. Les agents des douanes peuvent intervenir l assistance sans d un oficier municipal du lieu d un officier de police judiciou azre:

1 Bestämmelser om vilka tjänstemän behöriga att utföra husrannsasom var kan fanns i artiklarna 453 och 454 samma lag.

Transport- och lokalkontroller 177

opérer les visites, recensements et contröles a domicile a pour chez les titulaires d un compte ouvert d animaux d un titre de ou pacage; b rechercher des marchadises qui, poursuivies a vue sans pour interruption dans les conditions prévues par article 332 ciaprês, sont introduites dans une maison ou autre bâtiment même sis en dehors du rayon. S il refus d ouverture des portes, les agents des douanes y a peuvent les faire ouvrir présence d un omcier municipal du en lieu d un omcier de police judiciaire. ou

Det stod således tullen fritt att utan någon som helst prövning av domstol företa husrannsakan visites d0micilaires° för att söka efter de i artikeln nämnda de enda begränsningarna var att varorna; undersökningarna aldrig fick företas natten och att lokal en kommunal tjänsteman eller polisman av viss rang måste närvara. en Sådan tjänstemans närvaro var dock inte nödvändig dels om undersökningen gjordes hos någon hade rätt att hålla boskap, som dels undersökningen gällde sökande efter i hus eller annan om byggnad lagrade följts och hållits under oavbruten uppsikt varor som i lagen föreskrivet sätt. Vid vägran att släppa tulltjänstemänen krävdes det dock alltid lokal kommunal tjänsteman eller nen att en polisman viss närvarade för att tulltjänstemännen skulle en av rang få bereda sig tillträde. Europadomstolen konstaterade att det hade skett ett intrång i privatlivet och korrespondensen hos såväl Funke och Crémieux som Miailhe, att ingripandena skett för landets ekonomiska välbefinmen nande°, vilket ett godtagbart ändamål. Domstolen övergick var därefter till bedömningen huruvida inskränkningama av skyddet av varit nödvändiga i ett demokratiskt samhälle. Domstolen fann att det mot bakgrund de allvarliga svårigheter såväl komplexiteten av som och storleken banksystein och finansiella flöden som den enonna av omfattningen internationella investeringar innebär för kampen av mot kapitalutilöde och skatteflykt, kan nödvändigt att ha vara tillgång till åtgärder husrannsakan och beslag. Lagstiftningen som och tillämpningen därav måste dock erbjuda lämpliga och effektiva garantier mot missbruk. Domstolen fann att sådana garantier inte förelegat i de aktuella fallen. Vid tiden för åtgärderna mot Funke, Crémieux och Miailhe hade tullmyndighetema mycket vidsträckta befogenheter; de hade odelad befogenhet att själva bestämma

huruvida undersökning skulle göras samt längden och omfattning-

en densamma. Domstolen framhöll att avsaknaden av något som en av helst krav domstolsbeslut innebar att de restriktioner och villkor

ställdes i lagen framstod som alltför vaga och fulla av kryphål som

178 Transport- och lokalkontroller

för att inskränkningen av de enskildas rättigheter skulle kunna anses ha stått i proportion till det legitima syftet med tvångsåtgärdema. Domstolen påpekade vidare att myndigheterna aldrig kommit att föra talan mot Funke för brott mot bestämmelserna ekonomiska om mellanhavanden med främmande länder och att de beslag som gjordes hos Miailhe skedde utan åtskillnad och framför allt planlöst. Domstolen fann att det förekommit brott mot artikel Det kan tilläggas att 64 § hade ändrats innan Europadomstolen avkunnade sin dom. Le Conseil constitutionnel hade funnit lag att en som tillät undersökningar privata platser utan krav domares bemyndigande stred mot den franska konstitutionen. Numera krävs bl.a. domstolsbeslut för varje undersökning, utom då någon tas på bar gärning flagrant délit.

5.3.1.4 Chappell mot Storbritannien

Också i fallet Chappell mot Storbritannien prövade Europadomstolen bl.a. frågan om vilka inskränkningar i fri- och rättigheter kan som motiveras med vad som är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Chappell hade ett företag, Video Exchange Limited. Från senare delen av 1980 till slutet av april 1981 drev han sitt företag genom en klubb för utbyte av videokassetter, the Video Exchange Club. Företaget spelade in kassetter som sedan gjordes tillgängliga för klubbens 4 000 medlemmar. Ett stort antal inspelningarna hade av gjorts i strid med copyright-bestämmelsema. Två filmbolag och två organisationer vars syfte var att skydda upphovsmannarättigheter kärandena fick kännedom verksamheten och anlitade om en utredare som kom fram till att Chappell inkräktade deras rättigheter. Kärandena vände sig till the High Court med ett yrkande att om domstolen skulle utfärda så kallad Anton Pillar-order. Domstolen en biföll detta yrkande. En Anton Pillar-order innehåller ett antal ålägganden och förbud. I detta fall förbjöds svaranden d.v.s. Chappell att handha sådant material som var föremål för åtgärden, exempelvis piratkopior av videoband. Han ålades också att visa den som överlämnade beslutet var allt sådant material fanns och att överlämna det till kärandena. Vidare ålades Chappell bl.a. att ge käranden tillträde till viss lokal för att söka efter och omhänderta vissa specificerade föremål. Beslut om att utfärda Anton Pillar- - en order fattas i svaranden frånvaro eftersom överraskning är förutsättningen för att syftet med beslutet skall uppnås. För att domstolen skall utfärda en Anton Pillar-order måste käranden visa att han har mycket starka grunder för sitt yrkande, att den faktiska eller

Transport- och lokalkontroller 179

potentiella skadan av svarandens agerande år mycket allvarlig för honom och att det finns klara bevis för att svaranden har inkriminerande dokument eller föremål i sin besittning och att det föreligger en reell risk att han förstör sådant material om han förvamas om åtgärderna. Vidare innehåller en Anton Pillar-order ett flertal villkor som är avsedda att skydda svaranden. Som exempel kan nämnas att det vanligen ställs som villkor att käranden skall åtaga sig att betala för skada som svaranden kan orsakas genom de åtgärder som beslutet föranleder, att käranden ansvarar för att svaranden får del av beslutet och andra relevanta handlingar samt att kärandens advokat solicitor åtar sig att förklara för svaranden vad det hela rör sig om. Advokaten brukar också åläggas bl.a. att göra en förteckning över det som frånhänts svaranden samt att överhuvudtaget till att de åtgärder

se som vidtas enligt beslutet alltid står under en advokats kontroll.

En Anton Pillar-order är en del av en civilrättslig process; den ger inte innehavaren rätt att bereda sig tillträde till lokaler med tvång. Svaranden kan framställa yrkanden om att beslutet skall ändras eller upphävas och om inhibition i avvaktan att domstolen skall pröva dessa yrkanden. Svaranden kan också föra talan skadestånd;

om om han att käranden eller dennes advokat åsidosatt sina åligganden

anser enligt beslutet, kan han föra tala mot dem genom att åberopa Contempt of court.

Med stöd av Anton Pillar-ordern genomförde kärandena den 2 mars 1981 en undersökning i det hus som innehöll såväl Chappells verksamhetslokaler som hans bostad. Kärandenas undersökning sammanföll med en husrannsakan som polisen företog i en brottsutredning. Totalt deltog sexton eller sjutton personer i åtgärderna, som pågick från ca kl. 11.30 till kl. 16.20; elva eller tolv av personerna var polistjänstemän. Kärandenas advokat uppfyllde sina skyldigheter enligt beslutet att informera Chappell. Denne ansåg dock att han genom att två olika undersökningar pågick samma gång inte hade möjlighet att övervaka åtgärderna och notera vilket material som beslagtogs. Han menade också att kärandenas advokat tog en del privata, konfidentiella och personliga dokument som inte var relevanta i målet. Den aktuella Anton Pillar-ordern och det sätt

som kärandena genomfört sin undersökning blev föremål för prövning av såväl the High Court som the Court of Appeal; Chappell förde talan såväl mot beslutets utfomining som beträffande contempt of court. Chappell vann dock inte någon framgång trots att domsto-

180 Transport- och lokalkontroller

larna hade vissa synpunkter kärandenas agerande. I sina klagomål till Europadomstolen anförde Chappell bl.a. det att sätt vilket han delgivits Anton Pillar-ordern genom att kärandena anlände samtidigt med polisen hade han inte någon chans vägra att dem tillträde och vilket undersökningen sedan genomförts stred

mot artikel Storbritanniens regering vidgick att det skett ett

inkräktande på Chappells skydd privatliv och hem. Europadomav stolen prövade därför i denna del endast åtgärderna skett i om enlighet med lagz och om de varit nödvändiga i ett demokratiskt

samhälle.

Vad beträffar nödvändigheten åtgärderna konstaterade av domstolen först att den med tanke beskaffenheten och omfatt-

ningen Chappells verksamhet inte hyste några tvivel älva av om att utfärdandet Anton Pillar-order nödvändig åtgärd för av en var en kärandena. Domstolen konstaterade också bl.a. att beslutet innehöll

ett antal viktiga restriktioner exempelvis gällande under hur lång tid

undersökningen fick pågå och hur många fick delta samt vidare som att rättssäkerhetsgarantiema stöttades de förpliktelser åvilade av som kärandena och deras advokater. Vad gäller själva utförandet av åtgärden i Chappells lokaler uttalade domstolen, efter att ha avfärdat

vissa av Chappells argument, bl.a. följande.

63. Of more consequence the remaining factors relied are on, namely the manner in which the Plaintijjfs gained entry to the applicant s premises and the fact that the latter searched, were simultaneously, by sixteen seventeen people. or The Court would with the criticisms of these agree aspects of the case made by the Court of Appeal, which described what happened as "disturbing" and unfortunate and regrettable --- 64. Mr Chappell was admittedly not afforded a proper opportunity to refuse the Plaiti/Ts entry to his premises at the door, since members of their party entered together with Detective Chief Inspector A. --- However, the applicant subsequently raised objection no on this Indeed, rather than execising his right asking the score. of Plaintiff to leave, he acquiesced, after receiving legal advice, in their search operations. Moreover, until such advice was not had been tendered that those operations put in hand---. were

l The Court Appeal fann bl.a. den omständigheten att så många deltagit

i undersökningen i Chappells lokaler disturbing och "unfortunate vara ana regrettable". 2 Diskussionen i denna del rör den engelska law-traditionen och common är inte av något större intresse för vårt utredningsarbete.

Transport- och lokalkontroller 181

65. Manifestly the simultaneous searches by the police and the Plaintipfs must have been distracting for Mr Chappell ana must have created dijficzzlties for him, regards supervision and as regards taking advice from and giving instructions to his as solicitor. --- Against this have be weighed the following factors. Firstly, to is clear that the two searches concerned at least partly the same materials. Secondly, the applicant made no request for one of the searches to be deferred until the other had been completed. Thirdly, the domestic courts after hearing jirst-hand evidence found that in fact Mr Chappell was able to look after his interests whilst the order being implemented... Finally, Mr was Justice Warner domaren i the High Court found that there was nothing inherently with the mode of execution of the wrong order and the Court of Appeal concluded that was not necessato set the order aside for the purpose of doing justice to Mr ry Chappell---. 66. In the light of the above, the Court of the opinion that the shortcomings in the procedure followed which, by its very nature, bound to dif/iculties for the applicant was cause some serious that the execution of the order can, in the were not so cicumstances of the be regarded disproportionate to the case, as legitimate aim pursued. This being so, the Court does not find to father into the matter...of the remedies available necessary go to the applicant. 67. In conclusion, breach of Article 8 has been established no in the cicumstances of the present case.

Europadomstolen fann således i likhet med the Court of Appeal att det sätt vilket kärandena berett sig tillträde till Chappells lokaler

och den omständigheten att åtgärderna genomförts av sexton eller sjutton såväl störande som olyckligt och beklagansvärt personer var Chappell hade inte fått någon verklig möjlighet att neka kärandena tillträde och de båda samtidigt pågående undersökningarna måste ha varit distraherande för Chappell och inneburit svårigheter för honom. Domstolen fann dock att det fanns vissa faktorer som måste vägas emot detta. För det första avsåg de båda undersökningarna åtminstodelvis material. För det andra begärde Chappell aldrig att ne samma den undersökningen skulle skjutas För det tredje hade de ena upp. inhemska domstolarna funnit att Chappell hade möjlighet att bevaka

sina intressen under det att åtgärden vidtogs. För det fjärde hade the High Court funnit att det inte förelegat något fel i själva genomförandet åtgärden enligt Anton Pillar-ordern samtidigt the Court av som

of Appeal dragit slutsatsen att det inte var nödvändigt att upphäva

Anton Pillar-ordern för att göra Chappell rättvisa. Europadomstolen

gjorde i ljuset dessa omständigheter den bedömningen att de av

182 Transport- och lokalkontroller

brister som förelegat i proceduren, i sig är sådan beskafsom av en fenhet att den måste skapa svårigheter för den utsätts för den, som inte var så allvarliga att användandet Anton Pillar-ordern kan av anses vara oproportionerligt i förhållande till det legitima ändamålet med det. Europadomstolen fann således att det inte förelegat något brott mot artikel

5.3.1.5 RÅ 1996 ref. 97

Regeringsrätten har i RÅ 1996 ref 97 avseende eftersökande och

omhändertagande av handlingar enligt tvångsåtgärdslagen prövat

bl.a. huruvida länsrättens beslut tvångsåtgärder förenliga med om var artikel 8 i Europakonventionen. De beslutade tvångsåtgärdema ingick som ett led i urvalsrevision i bolagen Jaba i Åstorp en Fastighets AB och Jaba Byggservice AB. Handlingar som omfattades av revisionen fick enligt länsrättens beslut eftersökas och omhändertas dels i bolagens verksamhetslokaler, dels i bolagens ställföreträdarens bostad, som var belägen på adress det förstnämnda samma som bolagets lokaler. Regeringsrätten konstaterade att frågan huruvida länsrättens beslut varit förenliga med artikel 8 borde bedömas i

anslutning till närmare granskning förutsättningarna

en av om förelegat enligt 7 och 8 §§ tvångsåtgärdslagen att tillåta åtgärder av det aktuella slaget. Regeringsrätten fann att de fonnella förutsättningarna för åtgärderna, nämligen att Skattemyndigheten beslutat om revision och att den reviderade inte följt ett föreläggande att lämna ut handlingar som behövs för revisionen, varit uppfyllda. Regeringsrätten fann vidare att det i 4 § tvångsåtgärdslagen uppställda kravet på proportionalitet mellan skälen för åtgärderna och intrånget eller menet i övrigt var uppfyllt såvitt avsåg åtgärderna i bolagens verksamhetslokaler. Beträffande åtgärderna i ställföreträdarens bostad gjorde domstolen följande uttalande.

När det sedan gäller frågan åtgärder bort tillåtas även i om ställföreträdarens bostad finns uttalanden intresse i regeringav ens proposition i samband med att T VL tvångsåtgärdslagen föreslogs. Bl.a. uttalades följande i den allmänna motiveringen prop. 1993/9415 106f. s. I detta sammanhang bör påpekas att eftersökande och

omhändertagande av handlingar på annan plats än i verksam-

hetslokaler typiskt sett kan sägas tillhöra de integrimer

Se avsnitt 5.5.12 beträffande tvångsåtgärdslagen.

Transport- och lokalkontroller 183

tetskränkande åtgärderna varför proportionalitets- principen här kommer att stor betydelse. Eftersom detta innebär

att vikten åtgärden skall uppväga det intrång eller annat

åtgärden innebär för den reviderade, bör möjlighe-

men som

ten således tillämpas med försiktighet. Att tvångsvis utföra

omfattande granskning hos en privatperson är så gott

en mer

alltid starkt integritetskränkande och myndigheternas som

befogenheter i detta hänseende bör därför omgärdas av starka

rättssäkerhetsgarantier. I specialmotiveringen till 8 § T VL anfördes bl.a. att handlingar

inte förvaras i den reviderades verksamhetslokaler kan som finnas ex. i bostaden hos en företagsledare prop. s. 156.

Av de redovisade motivuttalandena framgår att det vid lagens tillkomst varit avsett att tillstånd till eftersökning och omhändertagande handlingar företagsledares bostad bör lämnas

av i en bara starka skäl föreligger. 1 sammanhanget måste också

om beaktas de krav på skydd för den enskildes hem som gäller enligt artikel 8 i Europakonventionen. Det är mot denna bakgrund tydligt att stor restriktivitet måste iakttas när det gäller att lämna medgivande till åtgärder i någons bostad I förevarande fall kunde i och för sig den omständigheten att bolagen och deras ställföreträdare hade adress leda fram till ett antagande

samma

att handlingar kunde finnas i ställföreträdarens bostad Med om hänsyn till kravet på restriktivitet kan emellertid en sådan omständighet inte anses utgöra tillräcklig grund för att utan några begränsningar låta en eftersökningsåtgärd omfatta även bostaden. Ett beslut om medgivande till eftersökning omfattande bostaden borde därför ha getts först sedan det visat sig att eftersökning i övriga utrymmen blivit resultatlös eller om man

velat undvika omgången med två olika beslut- ha villkorats på sätt här angivits. Eftersom det i länsrättens avgöranden inte föreskrivits någon turordning för eftersökningsåtgärderna har avgörandena till den del de avsett ställföreträdarens bostad inte varit förenliga med 8 § T VL.

Regeringsrätten avslog överklagandena såvitt avsåg åtgärderna i bolagens verksamhetslokaler och upphävde kammarrättens och länsrättens avgöranden såvitt avsåg tillstånd till åtgärder i ställföreträdarens bostad.

5.3.2¶Artikel 6 i Europakonventionen

Enligt artikel 6.1 första meningen skall när det gäller att pröva

envar,

hans civila rättigheter och skyldigheter eller anklagelse mot honom för brott, berättigad till opartisk och offentlig rättegång inom

vara skälig tid och inför oavhängig och opartisk domstol, som

184 Transport- och lokalkontroller

upprättats enligt lag. Denna bestämmelse innebär bl.a. att den är som misstänkt för brott har rätt att tiga.

5.3.2.1¶Skattekontrollutredningen

Frågan huruvida bestämmelserna skatteutredningar står i om överensstämmelse med bl.a. rätten att tiga i artikel 6 har utretts av

Skattekontrollutredningen. I utredningens delbetänkande SOU

1996:116 Artikel 6 i Europakonventionen och skattutredningen behandlas således frågan skatteutredningar vid brottsmisstanke. om Utredningens slutsats är att skyddet i artikel 6 vid anklagelse för brott måste beaktas i skatteutredningar när misstanke skattebrott om uppkommit. Utredningen därför att den misstänks för anser som skattebrott har rätt att tiga i skatteutredning i de delar skatteutreden ningen har samband med brottsutredningen. I de fall den skattskyldiges skyldighet att aktivt medverka i skatteutredningen upphör grund av att han är misstänkt för skattebrott bör enligt utredningen skattemyndighetens utredningsskyldighet utökas. Skattekontrollutredningen föreslår också vissa ändringar i tvångsåtgärdslagen som har samband med den angivna problematiken. Tredska bör, enligt

utredningen, i fortsättningen inte utgöra grund för åtgärd enligt tvångsåtgärdslagen om den reviderade eller den föreläggandet

som avser skäligen kan misstänkas för brottz.

5.3.2.2 Funke mot Frankrike

Europadomstolens praxis vad gäller artikel 6 är riklig. l Skattekontrollutredningens delbetänkande finns också ett flertal rättsfall från Europadomstolen utförligt refererade. Med hänsyn till att sedvanliga skatteutredningar och transportkontroller genomförs olika sätt finns det dock skäl att i detta sammanhang beröra ytterligare ett rättsfall, Funke mot Frankrike Omständighetema i målet i den del avsåg prövning enligt som artikel 6 följande. Funke hade ombetts att inkomma med var kontoutdrag från vissa banker till tullmyndigheten. Funke lovade

Se SOU 1996:116 s. 147-148. 2 Se SOU 1996:116 s. 160. 3 I avsnitt 5.3.1.3 finns Funke mot Frankrike utförligt refererat i de delar rättsfallet berör artikel

Transport- och lokalkontroller 185

först att göra detta, ändrade sig sedan vilket ledde till att han

men ställdes inför rätta i polisdomstolen i Strassbourg. Myndigheten yrkade att Funke skulle dömas till böter eller fängelse samt att ett vite skulle fastställas. Domstolen dömde Funke att betala l 200 francs i böter. Vidare beslutade domstolen att han skulle betala vite med 20 francs för varje dag därefter som han underlät att överlämna de aktuella kontoutdragenl. Funke överklagade beslutet men vann inte framgång; istället ökades vitesbeloppet till 50 francs per dag.

De lagregler i den franska tullagen code des douanes som domstolen baserade sitt beslut om sanktioner mot Funke hade följande innehåll. Vissa särskilt angivna tjänstemän hade rätt att begära att handlingar, rörande ämnesområden som var intressanta för tullmyndigheten, tillhandahölls 65 §. Den som vägrade att överlämna handlingarna kunde dömas till fängelse i tio dagar till en månad eller böter 413 §. Dessutom kunde vite, inte understigande 10 francs per dag, dömas ut 431 §; den som inte betalade vitet kunde sättas i fängelse 382 § .

Europadomstolen yttrade följ ande.

44. The Court notes that the customs secured Mr Funke s

conviction in order to obtain certain documents which they

believed must exist, although they were not certain of the fact. Being unable or unwilling to procure them by some other means,

they attempted to compel the applicant himself to provide the

evidence of offences he had allegedly committed. The special

features of Customs law cannot justijñ/ such an infringement of

the right of anyone "charged with a criminal offence within the

autonomous meaning of the expression in Article to remain silent and not to contribute to incriminating himself

There has accordingly been a breach of Article 6 §

1I den engelska versionen rättsfallet tullmyndigheten försökte

av anges att få Funke ...sentenced to afine and afitrther penalty of 50 francs a day until such time as he produced the bank statements; they also made an application to have him committed to prison. I den franska versionen används ordet amende där den engelska versionen använder termen fine och det franska ordet astreinte för det engelska uttrycket father penalty. Det engelska ordet ;fine kan översättas med både ordet böter och ordet vite. Det franska ordet amende kan endast översättas med böter. Det engelska ordet penalty betyder både straff och vite medan den franska termen astreinte kan översättas med förpliktelse, böter eller vite. Efter att ha beaktat den språkliga innebörden av uttrycken har kommit fram till att rättsfallet skall tolkas på det angivna sättet.

186 Transport- och lokalkontroller

Domstolen konstaterade att ett förfarande genom vilket en misstänkt tvingas ta fram material vars existens myndigheten inte är helt

säker för att myndigheten skall kunna bevisa att han begått visst

brott inte står i överenstämmelse med rätten att tiga i artikel 63

5.3.2.3 RÅ 1996 ref. 97

Regeringsrätten har i RÅ 1996 ref. 97 gjort vissa allmänna uttalanden om räckvidden av den rätt den enskilde i Europadomstolens praxis ansetts ha att vara passiv och inte lämna uppgifter som är belastande för honom själv. Enligt Regeringsrätten är det tydligt att rätten att förhålla sig passiv får anses innebära att en person som vägrat att lämna en handling med för honom själv besvärande innehåll inte får straffas eller bli föremål för tvångsåtgärder i syfte att han skall förmås aktivt medverka till att handlingen lämnas

5.3.3 Rätt att röra sig fritt

Enligt artikel 2.1 i protokoll nr 4 till Europakonventionen äger den som lagligen befinner sig en stats område rätt att röra sig fritt där. Denna rättighet får dock inskränkas. Av artikel 2.3 i samma protokoll framgår sådan inskränkning måste vara angiven i lag och

att en dessutom vara nödvändig i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till statens säkerhet och den allmänna säkerheten, för upprätthållande av den allmänna ordningen och förhindrande av brott, för hälsovården samt för skyddandet av sedligheten eller av annans fri- och rättigheter3.

Det är inte uteslutet kontroll som inleds med att resande

att en stoppas, exempelvis transportkontroll, skulle kunna innebära ett

1Europadomstolen har även prövat frågan vad gäller enligt

senare om som artikel 6 beträffande rätten att tiga, se t.ex. Saunders mot Storbritannien. 2 Jaha-målet beskrivs utförligt i denna del i avsnitt l3.2.2. 3 Artikel 2.3 lyder på engelska: No restriction shall be placed the

om exercise these rights other than such as are in accordance with law and are necessary in a democratic society in the interests national security Q7 public safety, for the nzaintenaitce ordre public, for the prevention crime, for the protection of health morals, for the protection the

g or rights and freedoms of others.

Transport- och lokalkontroller 187

intrång i rätten att röra sig fritt. Vi har dock inte funnit några avgöranden från Europadomstolen behandlar denna fråga.

som

5.3.4¶Statens tolkningsutrymme the margin of

appreciation

Vid bedömningen vad kan nödvändigt i ett

av som anses vara demokratiskt samhälle åtnjuter den enskilda staten rätt till ett visst tolknings-utrymme, a margin of appreciation. Storleken på detta tolknings-utrymme varierar; det fastställs av domstolen utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. De omständigheter som är av avgörande betydelse härvidlag är beskaffenheten av det påstådda brottet mot konventionen, den grund för inskränkning av en rättighet som vederbörande stat åberopar och vilken rättighet eller frihet inskränkningen kränker. Av domstolens praxis sålunda framgå

synes att den enskilda staten har ett större tolkningsutrymme då det är fråga om skyddet av enskilds hem än då det är fråga enskilds privatliv.

om Såvitt avser den åberopade grunden för inskränkning det

synes avgörande vara i vilken utsträckning grunden kan objektiveras. Staten har exempelvis ett vidare tolkningsutrymme vad gäller skyddet av moral än vad gäller bibehållandet av rättsväsendets auktoritet. Staten synes vidare ha ett tämligen stort tolkningsutrym-

vad gäller skyddet landets ekonomiska välstånd. me av

5.4 om EG-rätten

Något

5.4.1 EG-rätten och de

mänskliga

rättighetema

Det finns skäl att i detta sammanhang något beröra EG-rättens förhållande till de mänskliga rättighetemaz.

1Innebörden av begreppet zargin of appreciation diskuteras i van Dijk och van Hoof s. 583 Sedan denna upplaga utkom har domstolens praxis utvecklats ytterligare; exempelvis är domarna beträffande Niemietz och Funke mfl. av senare datum. 2 Innehållet i detta avsnitt har hämtats han Lysén s. 97

188 Transport- och lokalkontroller

EG är i sig inte part till Europakonventionen. Konventionen är därför inte fonnellt bindande för EG. Däremot är samtliga medlemsstater bundna av konventionen. Även Europakonventionen inte är bindande för EG tillmäts de

om grundläggande folkrättsliga principerna stor betydelse inom EGrätten. EG-domstolen respekterar de grundläggande folkrättsliga instrumenten, såsom exempelvis Europakonventionen, och använder de folkrättsliga principerna vid tolkningen av bl.a. Romfördraget. De mänskliga rättigheterna utgör en del av de allmänna rättsgrundsatser som EG-domstolen upprätthåller. De mänskliga rättigheterna kan begränsas med hänsyn till EG:s allmänna och övergripande målsättningar. Detta framgår bl.a. av EGdomstolens avgörande i målet Nold. Denne klagade över att EGrätten enligt Kol- och stålfördraget kränkte hans professionella frihet samt hans rätt att besitta egendom. Domstolen uttalade beträffande skyddet för mänskliga rättigheter bl.a. följ ande.

13. As the Court has already stated, fundamental rights form an integral part of the general principles of law, the observance of which ensures.

In safeguarding these rights, the Court is bound to draw inspiration from constitutional traditions common to the Member States, and cannot therefore uphold measures which are incompatible with fundamental rights recognized and protected by the constitutions of those states.

Similarly, international treaties for the protection of human rights on which the Member States have collaborated or of which they signatories, supply guidelines which should be

are can followed within the framework of Community law.

The submissions of the applicant must be examined in the light of these principles.

14. rights of ownership protected by the constitutional

are laws of all the Member States and similar guarantees are given in respect of their right freely to choose and practice their trade or profession, the rights thereby guaranteed, far from constituting unfetteredprerogatives, must be viewed in the light of the social function of the property ana activities protected thereunder.

For this rights of this nature are protected by law

reason, subject always to limitations laid down in accordance with the public interest.

Within the Community legal order Iikewise seems legitimate that these rights should, necessary, be subject to certain limits

1 1974 ECR 0491-0510 Celex 673J0O04.

Transport- och lokalkontroller 189

justi/ied by the overall objectives pursued the Community, on

condition that the Substance of these rights left untouched.

EG-domstolen fastställde således att de grundläggande rättigheterna

väsentlig del av de allmänna rättsprinciper vars efterlevnad är en domstolen garanterar. Vid säkrandet av dessa rättigheter är domstolen tvungen att hämta inspiration från medlemsstaternas konstitutionella traditioner och kan inte uppehålla sådana förfaringssätt som inte står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter som stadfästs och garanteras av medlemsstaternas konstitutioner.

Domstolen anförde vidare att de internationella konventioner för skyddet av mänskliga rättigheter som medlemsstater har upprättat tillsammans eller skrivit under, kan utgöra riktlinjer som bör följas inom ramen för gemenskapsrätten. Domstolen konstaterade dock även att äganderätten och rätten att fritt utöva handel och driva annan yrkesverksamhet inte framstår som några absoluta prerogativ även om dessa rättigheter skyddas av de nationella konstitutionema; rättigheterna måste betraktas i ljuset av den skyddade egendomens eller aktivitetens sociala funktion. Det är därför berättigat att dessa rättigheter, om det är nödvändigt, begränsas om det är motiverat med hänsyn till de allmänna mål som gemenskapen strävar efter.

I Maastrichtfördraget stadgas att EU skall respektera grundläggande rättigheter såsom de garanterats i Europakonventionen. Detta stadgande är inte ett tillägg till EG-fördragen och faller inte under EG-domstolens kompetens. Stadgandet innebär därför inte någon ändring i EG:s förhållande till Europakonventionen med avseende bundenhet som part; det innebär dock att unionens organ och även medlemsstaterna är skyldiga att respektera konventionen.

5.4.2 EG-rättens förhållande till nationell rätt

EG-domstolen har utvecklat vissa principer för gemenskapsrättens förhållande till nationell rätt. Bland dessa märks principen om direkt tillämplighet, som innebär att grundfördragen och en betydande del av sekundärrätten automatiskt utgör en del av medlemsstaternas interna rätt, principen direkt effekt, innebär att vissa

om som gemenskapsrättsliga regler grundar rättigheter eller skyldigheter för enskilda som kan åberopas inför domstolar och myndigheter i

1 Innehållet i detta avsnitt har hämtats från Gmndlagsutredningen inför EG:s betänkande SOU 1993:14 62.

190 Transport- och lokalkontroller

medlemsstaterna samt principen gemenskapsrättens företräde

om framför nationell rätt, som innebär att nationella domstolar skall tillämpa en gemenskapsrättslig regel framför en mot denna regel stridande intern lag.

Direkt tillämplig rätt utgörs av de grundläggande, konstituerande fördragen, som Romiördraget, samt av utfärdade förordningar. Förordningar skall i medlemsstaterna tillämpas i sin EG-rättsliga form, de får inte transforrneras eller inkorporeras i den nationella rätten. Förordningarna träder i kraft uteslutande genom att de publiceras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning EGT.

Eftersom förordningarna utgör direkt tillämplig rätt, har de också direkt effekt i de delar de tillägger medborgarna några rättigheter eller skyldigheter. Även direktiv, exempelvis cirkulationsdirek-

som tivet, kan ha direkt effekt; direktiv är bindande vad gäller det resultat som skall uppnås men överlåter de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt. Direktiv har emellertid direkt effekt endast såvitt gäller enskildas rättigheter gentemot det allmänna. De kan inte ha direkt effekt vad gäller enskildas skyldigheter eller överhuvudtaget i förhållanden emellan enskilda.

Gemenskapsrätten har företräde framför nationell rätt. En medlemsstat kan inte sätta gemenskapsrätten ur spel genom intern lagstiñning. Den nationella domstolarna måste tillämpa gemenskapsrätten i dess helhet och skydda de rättigheter som gemenskapsrätten tillerkänner individer. De nationella domstolarna måste därför åsidosätta varje bestämmelse i nationell lag som strider mot gemenskapsrätten, oberoende av om den nationella bestämmelsen är äldre eller yngre än EG-bestämmelsen. Gemenskapsrättens företräde gäller även mot nationell grundlag

5.5 svenska bestämmelser

Övriga

5.5.1¶Rätte

I 28 kap. RB finns bestämmelser om bl.a. husrannsakan. Enligt 28 kap. l § RB må, om det förekommer anledning att misstänka att brott varå fängelse kan följa förövats, husrannsakan företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe för eftersökande av föremål, som är underkastat beslag eller eljest till utrönande av omständighet, som kan äga betydelse för utredning om brottet. Hos annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet må husrannsakan dock företas endast om

Transport- och lokalkontroller 191

brottet förövats hos honom eller den misstänkte gripits där eller eljest synnerlig anledning förekommer, att genom rannsakningen föremål, som är underkastat beslag, skall anträffas eller utredning

annan om brottet vinnas.

Husrannsakan får enligt 28 kap. 3 a § RB beslutas endast

om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller i övrigt

men som åtgärden innebär för den misstänkte eller något annat motstående intresse. Vidare får enligt 28 kap. 6 § RB olägenhet eller skada förorsakas utöver vad är oundgängligen nödvändigt. Rum eller

som förvaringsställe får, om det erfordras, öppnas med våld. Om så har skett, skall det efter förrättningen åter tillslutas på lämpligt sätt.

Av 28 kap. 4 § RB framgår att beslut om husrannsakan fattas

av fönmdersökningsledaren, åklagaren eller allmän domstol utom då det gäller delgivning av stämning i brottmål, då fattar domstolen alltid beslutet. Om husrannsakan kan antas bli stor omfattning

av eller medföra synnerlig olägenhet för den hos vilken åtgärden företas, bör, om det inte är fara i dröjsmål, åtgärden inte vidtas utan rättens förordnande. Om det föreligger fara i dröjsmål får enligt 28 kap. 5 § RB polisman själv besluta att företa husrannsakan Vad

som avses med fara i dröjsmål får givetvis avgöras från fall till fall. Riksdagens ombudsman JO har i ett visst ärende uttalat att fara i dröjsmål inte förelegat då det vid det aktuella tillfället fanns

en beredskapsåklagare i tjänst hade till uppgift att fatta beslut i

som frågan I ett annat ärende, där JO fann det tveksamt huruvida

vara fara i dröjsmål förelegat, omständigheterna följande. Två

var säkerhetsvakter vid Volvo gjorde sådana iakttagelser att anställda vid Volvo kunde misstänkas för att ha stulit viss utrustning från Volvo. De konstaterade vidare att gods, kunde antas frånhänt

som vara Volvo, förvarades i i vissa bostadspaviljonger. Man tillkallade

rum polis. Sedan en av de fyra kriminalinspektörer infann sig

som informerats förhållandena bl.a. att de aktuella

om - rummen beboddes av utländska praktikanter inom någon dag skulle

som lämna landet beslöt han att husrannsakan skulle ske i

- sex av rummen. Man beslagtog i samtliga rum föremål, som uppenbarligen tillgripits från Volvo. Härefter tog polisinspektören kontakt med sitt

l Husrannsakan får också göras för eftersökande av misstänkta och för delgivning; dessa fall är dock av mindre intresse för vår utredning. 2 Detta gäller dock inte vid husrannsakan för delgivning. 3 JO:s ämbetsberättelse 1988/89 s. 54 i ärende om användning av tvångsmedel mot kurdiska invandrare i fömndersökningar angående misshandel och angående mordet Olof Palme.

192 Transport- och lokalkontroller

närmaste befäl i polishuset, som fattade beslut om husrannsakan även i de övriga 66 som disponerades av praktikanter. Beslag gjordes

rum i ytterligare 18 rum. JO fann det vara tveksamt om fara i dröjsmål förelegat vid det första beslutet samt vidare att det andra beslutet grund åtgärdens omfattning rätteligen borde ha underställts

av åklagare för beslut

Om det är möjligt skall förrättningsmannen ha med sig ett trovärdigt vittne till förrättningen. Den hos vilken husrannsakan företas eller hans hemmavarande husfolk skall tillfälle att övervaka förrättningen och även att tillkalla ett vittne, om detta inte skulle orsaka dröjsmål. Om detta inte kunnat iakttagas skall den, hos vilken husrannsakan företagits, underrättas denna så snart det kan

för utredningen 28 kap. 7 § RB. Dessa bestämmelser ske utan men är tillämpliga även då det inte är fråga om förrättningar i bostäder.

Bestämmelserna husrannsakan avser som nämnts ovan sådan

om undersökning företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe.

som Självfallet kan det finnas anledning att med samma syfte som vid husrannsakan företa undersökning annan plats. Det kan gälla gårdsplaner, fabriksområden, brädgårdar samt byggnadsplatser eller platser är tillgängliga för allmänheten. I det sistnämnda fallet

som kan undersökning med syfte husrannsakan göras utan

samma som stöd särskilt stadgande. Platser inte är tillgängliga för all-

av som mänheten åtnjuter ett starkare skydd. Därför stadgas i 28 kap. 10 § RB att för ändamål som sägs i 1 eller 2 § age undersökningsleda-

eller åklagaren så 00k polisman företaga undersökning å annat ren ställe än i 1 § även det icke är tillgängligt för allmän-

avses. om heten

Det bör tilläggas att Polisrättsutredningen i sitt slutbetänkande SOU 1995:47 Tvångsmedel enligt 27 och 28 kap. RB samt polislagen föreslår vissa ändringar i bestämmelserna om husrannsakan. Utredningen föreslår bl.a. att undersökning allmänt tillgängliga

av utrymmen, förvaringsutrymmen inte är slutna samt områden

som utomhus inte är allmänt tillgängliga endast skall få ske på

som

villkor undersökningar av hus, rum och slutna förvasamma som ringsutrymmen. Utredningen föreslår också att det i lagen skall skrivas dels att beslut tvångsmedel skall verkställas ett sätt

år försvarligt med hänsyn till den berördes integritet, åtgärdens som syfte och övriga omständigheter, dels att då våld måste tillgripas detta skall ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet skall uppnås.

l JO:s ämbetsberättelse 1974 86.

Transport- och lokalkontroller 193

5.5.2 samt fordons- och

Polislagen polisens

förarkontroll

I polislagen finns särskilda bestämmelser om polismans befogenheter att företa husrannsakan och liknande intrång. Med stöd 20 § får

av polisman för att eftersöka eller ett föremål som skall

en person omhändertas bereda sig tillträde till bostad eller annat hus, rum eller ställe disponeras den eftersökte eller föremålets ägare eller

som av innehavare. Detsamma gäller lokal som är tillgänglig för allmän-

en heten.

Polismannen har också viss befogenhet att undersöka transportmedel på viss plats. Sådan kontroll får ske för att söka efter någon

rymt från fängelse strafftiden är minst fyra år, psykiatrisk som om tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård. Förutsättningen är dock beträffande fånge att den avvikit kan antas utgöra en allvarlig

som fara för liv eller hälsa eller för rikets säkerhet och att det finns

annans särskild anledning anta att han kan komma att passera platsen och beträffande patient att det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl att anta att den avvikit utgör allvarlig fara för

som en

liv eller hälsa eller för rikets säkerhet. Om det är fara i annans dröjsmål får polismannen själv fatta beslut om åtgärderna, normalt skall dock beslut fattas av polismyndigheten.

En polisman får enligt 21 § också bereda sig tillträde till hus, rum eller annat ställe det finns anledning anta att någon där har avlidit

om eller är medvetslös eller oförmögen att tillkalla hjälp.

annars Åtgärden får även vidtas när det är nödvändigt för efterspaning av någon är försvunnen, om denne kan antas behöva hjälp.

som

Utöver vad sagts ovan och de befogenheter som följer av

som 28 kap. RB, har polisen också tämligen långtgående befogenheter att vidta åtgärder för att förebygga brott. Om det av särskilda skäl kan

att risk föreligger att något brott, innebär allvarlig fara för anses som liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse egendom, kommer

av att förövas en viss plats, får enligt 22 § första stycket en polisman i syfte att avvärja brottet eller bereda skydd mot detta dels bereda sig tillträde till ett hus, rum eller annat ställe för att söka efter sprängmedel, eller något annat farligt föremål, dels avstänga,

vapen utrymma eller förbjuda tillträde till ett hus, rum eller annat ställe, meddela förbud mot flyttande av visst föremål eller mot trafik med visst kommunikationsmedel eller vidta någon annan sådan åtgärd. Även i dessa fall får åtgärden vidtas utan föregående beslut av

polismyndigheten endast vid fara i dröjsmål.

7 17-0815

194 Transport- och lokalkontroller

En polisman har i viss utsträckning befogenhet att kräva att okända skall identifiera sig. Enligt 14 § polislagen får personer en okänd person anträffas polisman omhändertas för som av en identifiering, han vägrar att lämna uppgift sin identitet eller om om det finns anledning anta att hans uppgift denna är oriktig. om Förutsättningen är dock att det finns särskild anledning anta att den okände är efterspanad eller efterlyst och med stöd lag skall av berövas friheten vid anträffandet. När det är fråga utlänningar är om polismans befogenhet att kontrollera okänds identitet vidsträckt. mer Enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen 1989:529 utlänning är en som vistas i Sverige skyldig att begäran av polisman visa upp sitt pass eller andra handlingar som visar att han har rätt att uppehålla sig i Sverige. Polismannen får dock framställa sådan begäran endast en om det finns anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig i Sverige eller det finns särskild anledning om annars till kontrolll.

Det finns vissa allmänna principer för polisingripanden. Enligt 8 § första stycket polislagen skall polisman, har att verkställa en som en tjänsteuppgift, under iakttagande vad föreskrivs i lag eller av som annan författning ingripa ett sätt är försvarligt med hänsyn som till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas,

skall detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet skall uppnås. Vidare får, enligt andra stycket i samma lagrum, ett ingripande begränsar någon de som av grundläggande fri- och rättigheter som avses i 2 kap. RF grundas enbart bestämmelserna i första stycket.

5.5.3 straff för

Lagen om varusmuggling

Även i lagen 1960:418 om straff för varusmuggling VSL finns en bestämmelse husrannsakan. Enligt 18 § må för eftersökande om av egendom, som kan antas förverkad enligt VSL, polisman,tullvara

l En utlänning medborgare i nordiskt land och kommer som är ett annat som till Sverige direkt frän ett sådant land, behöver inte ha vid inresa eller pass vistelse i Sverige. Han skall dock begäran polismyndighet eller av polisman visa att passfrihet föreligger för honom.

Transport- och lokalkontroller 195

tjänsteman och tjänsteman vid Kustbevakningen utan förordnande företaga husrannsakan i lägenhet, i 28 kap. 3 § RB, samt som avses i magasin, upplagsbodar och uthus. I övrigt äger tulltjänsteman och tjänsteman vid Kustbevakningen i fråga om brott, som avses i VSL, rätt att utan förordnande företaga husrannsakan som polisman samma har enligt 28 kap. RB.

5.5.4 förbud i vissa fall mot införsel

Lagen om av

spritdrycker

Enligt l § l mom. lagen 1960:419 om förbud i vissa fall mot införsel spritdrycker får spritdrycker inte föras in till svenskt av territorialvatten från internationellt eller utländskt område med fartyg mindre bruttodräktighet än 850. Om det föreligger särskilda av omständigheter får regeringen meddela motsvarande förbud för införsel till visst område svenskt territorialvatten också beträffanav de större fartyg. Enligt 1 § 2 lag utgör förbudet i l mom. inte hinder mom. samma mot införsel spritdrycker dryckema utgör skeppsproviant för av om det fartyg med vilket de forslas, dryckema tillhör en resande eller om en besättningsman som medföljer fartyget och dryckema inte uppgår till än tio liter person samt vid genomfart utan onödigt mer per uppehåll Öresund visst ställe Detsamma gäller det för genom om dryckema medförs ledsagardokument eller bevis ställd säkerhet om enligt LAS. Av 2 § l lag framgår att brott mot förbud enligt mom. samma l § vara varusmuggling enligt VSL. anses Enligt 3 § 1 lag äger tulltjänsteman eller tjänsteman mom. samma vid Kustbevakningen, "där honom anbefalld tjänstgöring därtill föranleder, företa den visitation fartyg som oundgängligen erfordras för utrönande huruvida spritdrycker medförs ombord i strid

1Lägenhet i 28 kap. 3 § RB är ...lágenhet, är tillgänglig för som avses som allmänheten eller plågar utgöra tillhåll för Iäsdrivare eller förbrytare eller där sådant gods, som eftersöks, plågar trppköpas eller mottagas som

2 Mellan Falsterbo och Kullens fyr från internationellt eller utländskt rev ormáde till annat sådant omrâde. Förutsättningen är i detta fall vidare att det omständigheterna uppenbarligen framgår att dryckema inte är avsedda av att olovligen införas till riket; vidare får vattenomrádet inom en halv kilometer från svenska landet inte befaras.

196 Transport- och lokalkontroller

mot förbud enligt l Denna bestämmelse har inte ändrats i samband med EU-inträdet. Meningen torde att den skall kopplas till de vara befogenheter myndigheterna har enligt tullagen och inregränslagen. Lagen innehåller inga specialbestämmelser överklagande. om

5.5.5¶Tullagen

Då det är fråga om varusmuggling kan tullen använda sig av husrannsakansbestämmelsen i VSL. Tullen kan dock ha behov av att företa undersökningar transportmedel även för att kontrollav m.m. era att deklarations- och uppgiftsskyldighet fullgjorts. Detta kan göras med stöd 57 § första stycket tullagen: av

För kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldighet enligt tullagstiftningen har fullgjorts riktigt och fullständigt får tullmyndigheten undersöka transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras, områden för tillfälligt lager, tullager, frizoner, frilager och exportbutiker, flygplatser och bangårdar, där står varor som under tullkontroll förvaras, och även lokaler inom sådana områden, samt handresgods, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och liknande medförs resande vid inresa till eller som av utresa från EGss tullområde eller kan person som anmanas stanna enligt 58

Enligt förarbetena skall befogenheten enligt 57 endast § avse varuförsel till eller från gemenskapen och övrig trafik med ickegemenskapsvaror.

Inregränslagen

Vad avser gemenskapsintema varuflöden stadgas i 7 § första stycket inregränslagen följande:

För kontroll av att anmälningsskyldigheten enligt denna lag, eller

enligt lagen 1994:1665 om beskattning privatinförsel

av av alkoholdrycker och tobaksvaror från annat land är medlem som

lProp. 1994/9534 s. 147.

Transport- och lokalkontroller 197

iEuropeiska unionen, fullgjorts riktigt och fullständigt, samt för kontroll att gällande villkor för in- eller utförsel av sådana av i 3 § 3-12 upp/âzllts, får en tulltjänsteman varor som anges undersöka transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där kan förvaras vid införsel från eller utförsel till ett annat varor E U-land, handresgods, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och liknande medförs resande vid inresa från eller som av en till ett annat EU-land, eller av den som kan anmanas att utresa enligt 5 § första stycket 2. stanna

Enligt 13 § skall den uppgifter skall kontrolleras, eller för vars vars räkning införs eller utförs, den som verkställer kontrollen varan ge tillfälle undersöka och transportmedlet och utan kostnad att varan tillhandahålla de behövs. Den utför kontrollen Varuprover som som skall också lämnas tillträde till de lokaler och andra utrymmen som används för den transport, förvaring eller verksamhet som kontrollen Den uppgifter skall kontrolleras eller för vars räkning avser. vars införs eller utförs skall svara för den transport av varan som varorna behövs samt för uppackning och återinpackning. Han skall även tillhandahålla hjälper till vid provtagning och vägning. någon som

åsidosätter dessa skyldigheter kan bli ersättningsskyldig.

Den som Polisen och Kustbevakningen är skyldiga att medverka i kontroll-

verksamheten enligt lagen. Deras tjänstemän har härvid samma

befogenheter som tulltj änstemännen. De beslut fattas enligt 13 och 15 §§ får enligt 22 § överklasom hos allmän förvaltningsdomstol. Besluten enligt 5 och 7 §§ får gas inte överklagas.

5.5.7¶Lagen Kustbevakningens medverkan

vid polisiär övervakning

Av l § lagen 1982:395 Kustbevakningens medverkan vid om polisiär övervakningen framgår att Kustbevakningen skall bedriva övervakning till havs och i kustvatten samt i Vänern och Mälaren för

att hindra brott mot föreskrifter i lagar och andra författningar som

I 5 § inregränslagen finns bestämmelser tulltjänstemans befogenhet att om att stanna; vidare avsnitt 12.5. Vi behandlar bestämanmana personer se privatinförsel i kapitel 14. melserna om

198 Transport- och lokalkontroller

gäller bl.a. märkning och användning mineraloljeprodukter. Som

av framgår av lagens namn medverkar Kustbevakningen härvid i den polisiära verksamheten. Verksamheten faller således inom polisens ansvarsområde även det i praktiken mestadels är Kustbevakning-

om en som utför övervakningen.

Om det finns anledning att misstänka att det förövats ett brott mot någon dessa föreskrifter, har kustbevakningstj änsteman enligt

av 2 § samma lag samma befogenheter polisman att exempelvis

som företa husrannsakanl. Kustbevakningstjänsteman får enligt 4 § stoppa och visitera fartyg eller inbringa det till svensk hamn det

om uppenbart behövs för att utöva bl.a. ovannämnda befogenhet.

Befogenhetema att företa husrannsakan och att stoppa och visitera fartyg eller inbringa det till svensk hamn får enligt 6 § utövas endast av kustbevakningstjänsteman som uppfyller de krav regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver i fråga

om tjänste-ställning, utbildning och erfarenhet eller i annat avseende

Enligt 8 § får en kustbevakningstjänsteman inte använda strängare medel än förhållandena kräver för att verkställa åtgärd

en enligt lagen. Tjänstemännen bör i första hand söka vinna rättelse genom upplysningar och anmaningar och tillgripa våld bara när uppgiften inte kan lösas annat sätt. Om våld tillgrips, skall den lindrigaste form som kan leda till det avsedda resultatet användas. Våld får inte brukas längre än är oundgängligen nödvändigt.

som Vidare skall enligt 9 § åtgärder enligt 2 4 §§, det vill säga bl.a.

husrannsakan och stoppande, vistitering och inbringande till svensk hamn av fartyg, skyndsamt anmälas till polismyndighet.

Transportkontrollagen

Transportkontrollagen gäller vid kontroll att det är eller kan

av som antas vara yrkesmässig transport genomförs i enlighet med

av varor

l Förutsatt att åtgärden syñar till att eñersöka den skall gripas eller att

som verkställa beslag. 2 Enligt 2 § förordningen l 9832124 om kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning får befogenhetema chefen för kustbevak-

utövas av ningen, chef vid regional ledning vid kustbevakningen eller

annan tjänsteman som handhar operativa övervakningsuppgiñer. Befogenhetema får dock utövas endast av de tjänstemän som genomgått av kustbevakningen föreskriven utbildning för detta ändamål.

Transport- och lokalkontroller 199

bestämmelserna i LSE såvitt avser mineraloljeprodukter enligt l kap. 3 a § denna lag, LAS och LTS.

Kontroller enligt transportkontrollagen får göras endast beträffande varor som är under transport, det vill säga från det att en transportör tar hand om varorna till det att varorna når sin destination. Av förarbetena framgår att med transport avses även lastning, lossning, förvaring och annan hantering som utgör led i förflyttning.

Enligt 4 § transportkontrollagen är, för kontroll av att transporterna genomförs i enlighet med ovannämnda lagar, föraren av transportmedel skyldig att legitimera sig och i förekommande fall tillhandahålla beskattningsmyndigheten ledsagardoktunent samt bevis om ställd säkerhet. Föraren är vidare skyldig att lämna upplysningar om vem som är eller kan antas vara skattskyldig för de transporterade

är uppdragsgivare, som är mottagare, varifrån varorna, vem som vem varorna har transporterats, varomas destination samt att även i övrigt lämna upplysningar och tillhandahålla medförda handlingar som kan ha betydelse för beskattningen.

Enligt 5 § första stycket samma lag får beskattningsmyndigheten vid kontroll undersöka transportmedel samt behållare, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras under transport. Myndigheten får också granska ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet samt undersöka och ta prov varorna. Kontrollen skall genomföras sådant sätt att den inte onödigt hindrar transporten.

Den kontrollbefogenhet beskattningsmyndigheten fått genom

som transportkontrollagen utgör ett komplement till de övriga kontrollbefogenhetema revision mm. som täcker kontroller av exempelvis upplag och fasta driftställen. Den är inte avsedd att ersätta revision

enligt skatteförfattningamaz.

Av 12 § transportkontrollagen framgår att Skattemyndigheten i Dalarnas län är beskattningsmyndighet med frihet att uppdra annan skattemyndighet att i visst ärende eller i viss grupp av ärenden fatta beslut enligt lagen i dess ställe. Enligt 13 § första stycket samma lag skall polisen begäran lämna biträde vid kontroll enligt lagen. Förare av transportmedel är skyldig att stanna polismans anmaning. Av 13 § andra stycket framgår att tullmyndighet skall medverka i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet genom att utöva kontroll i gränsnära områden. Därvid har tullmyndighet samma befogenheter som sådan myndighet har enligt inregränslagen. När

1Se 19995/96:197 17.

prop. s. 2 Se prop. 1995/962197 s. 12 if.

200 Transport- och lokalkontroller

dessa befogenheter används för kontroll enligt transportkontrollagen skall de dock tillämpas enligt de förutsättningar gäller enligt som denna lag. Beslut enligt 4 och 5 §§ transportkontrollagen är inte överklagbara.

5.5.9¶Lagen gods

om transport av farligt 1n.1n.

I lagen 1982:821 transport farligt gods finns särskilda om av säkerhetsbestämmelser för transporter vissa i lagen angivna av varor. Lagen omfattar bl.a. transporter av mineraloljor. Tillsynen över efterlevnaden av lagen utövas Sjöfartsverket, Luftfartsverket, av polismyndighetema landtransporter utom jämvägstransporter, Sprängämnesinspektionen landtransporter av vissa varor, Banverket och tullmyndighetema gränskontroll vägtransporter till och av från utlandet samt kontroll av fordon och andra lastenheter som inkommer med fartyg. Kustbevakningen deltar i Sjöfartsverkets och tullens tillsyn. Tillsynsmyndigheten äger tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen används i samband med transport, som eller till transportmedel och transportanordningar. Myndigheten har rätt att de upplysningar, handlingar och prov som behövs för tillsynen. Det åligger polismyndighetema att lämna den handräckning som behövs. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot de föreskrifter, förelägganden eller förbud som meddelats med stöd lagen kan av dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Under förundersökningen är RB:s bestämmelser om husrannsakan tillämpliga. I 11 § förordningen om transport av farligt gods finns bestämmelser om transporthandlingar. För varje transport farligt gods skall av finnas en godsdeklaration, som skall innehålla uppgifter bl.a. den om korrekta tekniska benämningen godset. I godsdeklarationen eller vidfogat denna skall också finnas ett intygande avsändaren att av godset får transporteras enligt lagen transport farligt gods och om av föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen, samt att godsets mängd, tillstånd, inneslutning och märkning överensstämmer med föreskriftema. Dessa transporthandlingar skall tillhandahållas av avsändaren om inte annat är särskilt föreskrivet. Den innehar handlingarna som skall, om innehavet är ett led i pågående transport, lämna en

1 Se förordning 1982:923 om transport av farligt gods.

Transport- och lokalkontroller 201

handlingen vidare till den som i nästa led behöver handlingen för den fortsatta transporten.

I 27 och 28 §§ förordningen om transport av farligt gods finns bestämmelser om överklagande. Enligt 27 § får en polismyndighets beslut enligt lagen om transport av farligt gods eller med stöd

av lagen meddelade föreskrifter överklagas hos länsstyrelsen. Vidare får beslut av annan tullmyndighet än GTS överklagas hos GTS. Enligt 28 § får beslut av länsstyrelse eller annan central förvaltningsmyndighet än Kämkraftinspektionen som meddelats enligt lagen om transport av farligt gods eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter överklagas hos kammarrätten. Andra beslut som sådan myndighet meddelat eller beslut av Kärnkraftsinspektionen får överklagas hos regeringen.

Det har nyligen införts ändringar, föranledda av EU-inträdet, i förordningen om transport av farligt gods. Ändringarna avser internationella transporter av farligt gods på väg och järnväg. Enligt dessa bestämmelser har Statens räddningsverk vissa tillsynsuppgifter. Verket skall också avge årliga rapporter till EG-kommissionen angående kontroller av vägtransporter och därvid lämna uppgifter bl.a. om uppskattad mängd farligt gods som transporterats väg, antal utförda kontroller och kontrollerade fordon, antal anmälda överträdelser och antal och slag av påföljder. Tillsynsmyndighetema skall förse Statens räddningsverk med dessa uppgifter.

5.5 1 O

Alkohollagen

Alkohollagen gäller tillverkning av alkoholdrycker och handel med sådana varor. Sprit och spritdrycker får inte tillverkas utan tillverkningstillstånd, medan vin, starköl och inte f°ar tillverkas utan tillstånd om det inte är fråga tillverkning i hemmet för eget

om behov. Försäljning av spritdrycker, vin och starköl f°ar endast ske

om det föreligger rätt härtill enligt alkohollagen. Vidare finns det särskilda bestämmelser för detaljhandel med och servering av öl.

Enligt 8 kap. 1 § alkohollagen utövar Alkoholinspektionen den centrala tillsynen över efterlevnaden av lagen. Länsstyrelsen utövar tillsynen inom länet. Den omedelbara tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna om servering av spritdrycker, vin och starköl utövas

av kommunen och polismyndigheten, liksom tillsynen över servering av och detaljhandel med öl. Enligt 8 kap. 4 § alkohollagen skall, tillsynsmyndighet

om en begär det, en tillståndshavare lämna tillträde till driftsställe med

202 Transport- och lokalkontroller

tillhörande lokaler. Han skall vidare tillhandahålla handlingar

som rör verksamheten samt utan ersättning hjälpa till vid tillsynen, lämna Varuprover som behövs och redovisa uppgifter om verksamhetens omfattning och utveckling. Enligt 8 kap. 6 § samma lag har

en tillsynsmyndighet rätt att av dem som bedriver servering av eller detaljhandel med öl på anfordran upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten har också rätt att få tillträde till rörelsens lokaler för att kunna utöva sin tillsyn.

Av 8 kap. 7 § alkohollagen framgår att polismyndigheten på begäran skall lämna annan tillsynsmyndighet det biträde behövs

som vid tillämpningen av bl.a. 8 kap. 4 och 6 §§.

Av 9 kap. 2 § alkohollagen framgår att Alkoholinspektionens och kommuns beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Såväl Alkoholinspektionen kommunen får överklaga domsto-

som lens beslut. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

5.5.11¶Lagen om försäljning teknisk" sprit

av m.m.

Läkemedelsverket utövar kontrollen över försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Enligt 2 § andra stycket lagen

1961:181 försäljning teknisk sprit åligger det den

om av m.m. som försäljer eller i handelsnytt eller för yrkesmässig förbrukning till riket inför teknisk sprit eller alkoholhaltiga preparat, att anfordran av Läkemedelsverket lämna tillträde till de lokaler används i

som verksamheten. Han skall också tillhandahålla handelsböcker och övriga handlingar hörande till verksamheten samt utan ersättning biträda med behövlig handräckning och lämna erforderliga varuprov. Den som inköper teknisk sprit enligt särskilt tillstånd eller eljest för

yrkesmässig förbrukning har samma åligganden. Kontrollen skall

såvitt möjligt ske på sådant sätt och sådan tid att den inte förorsakar hinder i den därav berörda verksamheten.

Lagen om försäljning av teknisk sprit innehåller inte några

m.m. specialbestämmelser om överklagande.

5.5. 12

Tvångsâtgärdslagen

Som nämnts inledningsvis har Skattemyndigheten tämligen långtgå-

ende befogenheter att genomföra en revision mot den reviderades

vilja och/eller överraskningsvis inom ramen för tvångsåtgärdslagen.

Transport- och lokalkontroller 203

Enligt 5 § tvångsåtgärdslagen f°ar en revision genomföras i den reviderades verksamhetslokaler den reviderade inte lämnat

även om sitt medgivande till det, om revisionen inte utan svårighet kan genomföras på någon annan plats. Detsamma gäller den revidera-

om de inte medverkar på föreskrivet sätt, eller om det finns en påtaglig risk att han kommer att undanhålla eller förvanska det får

som granskas, inventeras eller besiktigas. Då sådan sabotagerisk föreligger, får åtgärden vidtas utan att den reviderade underrättats det.

om Skattemyndigheten har också enligt 6 8 §§ tvångsåtgärdslagen rätt

att eftersöka och omhänderta handlingar omfattas revision

som av vare sig revisionen genomförs med stöd 5 § tvångsåtgärdslagen

av eller inte och enligt 9 § tvångsåtgärdslagen att eftersöka och omhänderta handling som omfattas av ett föreläggande, om föreläggandet inte följts och det finns särskild anledning att anta att den begärda handlingen finns hos den som förelagts. 8 § tvångsåtgärdslagen ger Skattemyndigheten befogenhet att eftersöka och omhänderta handlingar i lokal, förvaringsplats eller i annat utrymme

som inte utgör den reviderades verksamhetslokaler, det finns särskild

om anledning att anta att handlingarna finns där. Av förarbetena framgår att det som avses är både markområden, transportmedel, förvaringsplatser eller andra utrymmen som används i verksamheten och exempelvis en företagsledares bostad. I förarbetena sägs också att det bör påpekas att eftersökande och omhändertagande

av handlingar på annan plats än i verksamhetslokaler typiskt sätt kan sägas tillhöra de mer integritetskränkande åtgärderna varför proportionalitetsprincipen där får en stor betydelse; möjligheten bör således

tillämpas med försiktighet

Enligt 13 § tvångsåtgärdslagen får lokal, förvaringsplats eller annat utrymme förseglas, om de handlingar som skall granskas inte kan föras från platsen och det kan befaras att de undanhålls

annars eller förvanskas.

Av 14 § tvångsåtgärdslagen framgår att beslut tvångsåtgärd

om fattas av länsrätten ansökan av granskningsledarenå Granskningsledaren får enligt 15 § tvångsåtgärdslagen fatta ett interimistiskt

1 I prop. l996/97:10O och SOU 1996:116 föreslås vissa ändringar i tvångsåtgärdslagen. 2 Prop l993/94:l5l ss. 106 och 156. 3 Id. s. 106. 4 Beslut om eftersökande och omhändertagande enligt 6 § och beslut om försegling enligt 13 § fattas dock av granskningsledaren.

204 Transport- och lokalkontroller

beslut om länsrättens beslut inte kan avvaktas på grund av sabotagerisk. Detta beslut skall dock omedelbart underställas länsrätten.

I 16 19 tvångsåtgärdslagen finns bestämmelser om undan-

tagande handlingar Enligt 16 § tvångsåtgärdslagen skall åtgärder

av enligt tvångsåtgärdslagen den enskildes begäran inte omfatta sådan handling som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § RB samt annan handling med ett betydande skyddsintresse, om handlingens innehåll grund av särskilda omständigheter inte bör komma till annans kännedom. När det gäller det slaget handling får

senare av undantagande göras endast om handlingens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen. 27 kap. 2 § RB innehåller en bestämmelse om beslagsförbud; handlingar får inte tas i beslag om de kan antas innehålla uppgifter som vittne med stöd av 36 kap. 5 § RB kan vägra att uttala sig om. I denna senare bestämmelse hänvisas i första stycket till vissa bestämmelser i sekretesslagen som stadgar tystnadsplikt bl.a. till skydd för rikets säkerhet. Andra stycket avser personer som tillhör vissa yrkeskategorier, bl.a. advokater, läkare och psykologer. I tredje och fjärde styckena finns bestämmelser om bl.a. rättegångsombud. I femte stycket stadgas absolut tystnadsplikt

om för präster beträffande det de erfarit under bikt. l sjätte stycket finns slutligen vissa bestämmelser om tystnadsplikt som följer av tryckfri-

hetsförordningen TF och yttrandefrihetsgrundlagen YGL.2

Enligt 17 § tvångsåtgärdslagen skall handling som den enskilde begär skall undantas och Skattemyndigheten granskningsledaren anser bör granskas, omedelbart förseglas och överlämnas till länsrätten. Länsrätten skall utan dröjsmål pröva handlingen skall

om undantas från granskning. l fråga om upptagning som kan läsas, avlyssnas eller annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel stadgas i 17 § andra stycket tvångsåtgärdslagen att länsrätten skall bestämma i vilken fonn eller vilket sätt den skall tillhandahållas i målet. Av 18 § samma lag framgår att länsrätten får besluta om sådana begränsningar i rätten att använda tekniska hjälpmedel och sökbegrepp behövs för att upptagning skall undantas

som en som från granskning inte blir tillgänglig för myndigheten.

1Bestämmelser om undantagande av handlingar finns också i taxeringslagen 1990:324, LPP och andra lagar med bestämmelser om revision. 2 Polisrättsutredningen har i SOU 1995:47 bl.a. föreslagit att beslagsförbudet skall framgå direkt av lagtexten och att hänvisningen till frågeförbudet i 36 kap. 5 § RB skall tas bort. Se även vårt delbetänkande SOU 1996:79 beträffande beslagsförbudets förhållande till revisionsregleina.

Transport- och lokalkontroller 205

Om den enskilde begär det, skall enligt l7 § tredje stycket tvångsåtgärdslagen länsrätten pröva om beslut kan fattas utan att rätten granskar handlingen.

Den enskilde kan också anföra att den aktuella handlingen inte omfattas av skattemyndighetens granskning. Enligt 17 § fjärde stycket skall frågan om undantagande av sådan handling handläggas på motsvarande sätt som andra frågor om undantagande.

Av 19 § tvångsåtgärdslagen framgår att innehållet i en handling eller del handling undantagits från granskning inte får återges

av som eller åberopas vid redogörelse för granskningen eller annars inför

en myndigheten. Detta gäller även om en handling, utan beslut av länsrätten, återlämnats efter det att den begärts undantagen.

Enligt 20 § tvångsåtgärdslagen skall till beslut enligt tvångsåtgärdslagen fogas upplysningar om möjligheterna att undanta handling samt om vad som gäller vid verkställighet enligt 21 23 §§

tvångsåtgärdslagen.

Av 21 § första stycket tvångsåtgärdslagen framgår att det är kronofogdemyndigheten begäran granskningsledaren får

som av verkställa beslut åtgärd enligt tvångsåtgärdslagen. Gransknings-

om ledaren får dock själv verkställa beslut om åtgärder i verksamhetslokaler om det kan ske obehindrat. Ett beslut om tvångsâtgärd får enligt tredje stycket i samma paragraf inte utan särskilda skäl verkställas mellan kl. 19.00 och kl. 08.00.Vidare framgår fjärde

av stycket i paragraf att ett beslut om tvångsâtgärd förfaller om

samma verkställigheten beslutet inte påbörjats inom en månad.

Enligt 22 § första stycket tvângsåtgärdslagen skall, om annat inte föreskrivits, den hos vilken ett beslut om åtgärd skall verkställas och annan som berörs av beslutet ha underrättats av beslutet samt givits tillfälle att själv eller behörig företrädare närvara och tillkalla

genom ombud eller biträde innan beslutet verkställs. Om den som skall underrättas beslutet inte kunnat nås med underrättelse, får enligt

om andra stycket i paragraf beslutet verkställas endast om det

samma finns synnerliga skäl. Verkställigheten får inte påbörjas förrän de som har rätt att närvara haft skälig tid att inställa sig. Detta gäller dock inte åtgärden därigenom fördröjs i väsentlig omfattning

om eller det finns en påtaglig risk att ändamålet med åtgärden annars

om inte uppnås.

Liksom beträffande andra tvångsåtgärder finns det ett krav proportionalitet mellan åtgärd enligt tvångsåtgärdslagen och

1 Enligt förarbetena, 1993/942151 160, kan särskilda skäl

prop. s. vara att åtgärden riktar sig mot en kvällsöppen restaurang.

206 Transport- och lokalkontroller

ändamålet med densamma. Enligt 4 § tvångsåtgärdslagen får beslut om åtgärd enligt lagen fattas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt åtgärden innebär för den enskilde. som I 23 § tvångsåtgärdslagen stadgas vidare att åtgärder enligt lagen skall genomföras så att de innebär minsta möjliga olägenhet för den som berörs av den. Inom ramen för dessa proportionalitetsbestämmelser har kronofogdemyndigheten enligt lagmm rätt att, samma om det behövs, låta öppna lås eller ta sig i tillslutna utrymmen annat sätt. Kronofogdemyndigheten får även i övrigt bruka våld om det kan anses vara befogat med hänsyn till omständigheterna. Våld mot person får dock brukas endast kronofogdemyndigheten om möter motstånd och om det med hänsyn till ändamålet med åtgärden kan anses vara försvarligt.

5.5.l3 Lagen skatt energi om på

Som framgår beskrivningen i kapitel 2 kan vissa oljeprodukter av innehålla märkämnen. I 10 kap. LSE finns bestämmelser sanktioner om vid otillåten användning av märkta oljeprodukter. l kapitlet finns också bestämmelser beträffande tillsynen över efterlevnaden bestämmelserav na om märkning. Bestämmelserna i lO kap. LSE behandlas i kapitel 15.

5.5.l4 Ekobrottsberedningens skatteförslag om

kriminal

Regeringens ekobrottsberedning Ekobrottsberedningen har i sin rapport Ds 1997:23 Skattekriminal föreslagit att det skall införas skattekriminalverksamhet inom skatteförvaltningen. Enligt förslaget skall skattemyndighetema inom för denna verksamhet, ramen som skall utövas av särskilt inrättade skattekriminaler, dels biträda åklagaren i fönmdersökningar, dels självständigt utföra så kallade förenklade brottsutredningar. I rapporten finns ett förslag till lag om skattemyndigheters medverkan vid förundersökning, Av m.m. lagförslaget framgår att transportkontrollagen tillhör skattekriminalens verksamhetsområde. Av 8 § iden föreslagna lagen framgår också att skattekriminalen då den leder förundersökning får besluta bl.a. en om

1 Se även avsnitt 4.2.

Transport- och lokalkontroller 207

husrannsakan enligt 28 kap. l § RB; skattekriminalen får också verkställa undersökningsledarens, åklagarens eller rättens beslut om husrannsakan. Av 10 § i lagförslaget framgår att skattekriminalen då den verkställer ett beslut om husrannsakan får, även utan föregående beslut undersökningsledare eller åklagare, bereda sig tillträde till

av tillslutet utrymme eller lokal som inte är bostad, om det behövs för att åtgärden skall kunna utföras.

5.5. 1 5 Övriga bestämmelser husrannsakan och

liknande intrång

I lagen 1991:572 om särskild utlänningskontroll och i lagen 1964:167 med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare finns hänvisningar till RB:s bestämmelser om husrannsakan.

I 7 kap. 14 § konkurslagen 1987:672 och 2 kap. 17 § utsökningsbalken finns särskilda bestämmelser om kronofogde myndighetens rätt att genomsöka hus, rum och förvaringsställen. Myndigheten får bereda sig tillträde till utrymme som är tillslutet genom att låta öppna lås eller annat sätt. Vid förrättning enligt utsökningsbalken får förrättningsmannen dock inte bereda sig tillträde till bostad i innehavarens frånvaro annat än om underrättelse om tiden sänts till innehavaren med posten eller lämnats annat lämpligt sätt och det kan antagas att denne håller sig undan eller om eljest särskilda skäl föreligger.

5.5.l6 Något om protokollföring och bevis över

verkställighet

Av 28 kap. 9 § första stycket RB framgår att det skall föras protokoll över husrannsakan. I protokollet skall ändamålet med förrättningen och "vad därvid förekommit anges. I övriga ovan nämnda lagar saknas specialbestämmelser om protokollföring. Här gäller i stället 15 § förvaltningslagen 1986:223. Enligt detta lagrum skall myndighet anteckna de uppgifter som myndigheten fått annat sätt

handling kan ha betydelse för utgången i ärendet, än genom en som förutsatt att ärendet myndighetsutövning mot någon enskild.

avser Detta stadgande har ett naturligt samband med stadgandet om partsinsyn i 16 § samma lag, enligt vilket en sökande, klagande eller

208 Transport- och lokalkontroller

annan part har rätt att ta del av det har tillförts ärende, detta som om avser myndighetsutövning mot någon enskild Enligt 28 kap. 9 § andra stycket RB skall den, husrannsakan som företagits hos, på begäran ett bevis härom, också skall som innehålla uppgift om det brott misstanken avser. Enligt 27 § tvångsåtgärdslagen skall bevis över verkställighet utfärdas när ett beslut åtgärd enligt lagen verkställts. Beviset om skall överlämnas till den hos vilken åtgärden genomförts och annan som berörs av åtgärden. Beviset skall innehålla uppgift när och om var beslutet verkstållts, vilka närvarande samt som var annat av betydelse som förekommit vid verkställigheten. Har handlingar eller annat omhändertagits skall beviset även innehålla förteckning en över detta.

5.6¶Straff mot

hindrande av myndig-

hetsutövning m.m.

I 17 kap. Brottsbalken BrB finns bestämmelser straff för den om

som förgriper sig någon i hans myndighetsutövning.

Enligt 17 kap. l § BrB skall den med våld eller hot våld som om förgriper sig på någon i hans myndighetsutövning dömas för våld

eller hot mot tjänsteman till fängelse i högst fyra år eller, brottet om är ringa, till böter eller fängelse i högst månader. Detsamma sex gäller för den som använder våld eller hot våld för att tvinga om änstemannen till åtgärd eller hindra honom från åtgärd i myndighetsutövningen, eller för att hämnas sådan åtgärd. Ansvar skall också ådömas den som förgriper sig detta sätt mot någon tidigare som utövat myndighet för vad denne gjort eller underlåtit att göra i

myndighetsutövning.

Den som gör sig skyldig till försök eller förberedelse till våld eller hot mot tjänsteman döms till enlig de gängse bestämmelserna ansvar om försök och förberedelse till brott i 23 kap. BrB, såvida inte brottet, det hade fullbordats, skulle ha varit att ringa, om anse som detta framgår av 17 kap. 16 § BrB. Enligt 17 kap. 2 § BrB skall den annat sätt än som som omfattas av 1 § för att tvinga eller hindra någon i hans myndighetsut-

1 Denna rätt att ta del av uppgiñer gäller dock med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen.

Transport- och lokalkontroller

övning eller för att hämnas för åtgärd däri, otillbörligen företaget gärning, för honom medför lidande, skada eller annan olägenhet, som eller hotar därmed, dömas för förgripelse mot tjänsteman till böter eller fängelse i högst månader. Om brottet är grovt är straffet sex fängelse i högst fyra år. Den annat sätt än som omfattas av l och 2 §§ genom att som sätta sig till motväm eller eljest med våld försöker hindra någon i hans myndighetsutövning, skall enligt 17 kap. 4 § BrB dömas för våldsamt motstånd till böter eller fängelse i högst månader. sex återgivna bestämmelserna skall enligt 17 kap. 5 § BrB De ovan också gälla någon det omnämns i bestämmelserna om sätt som förgriper sig emot eller hindrar den, som enligt särskild föreskrift skall åtnjuta sådant skydd är förenat med myndighetsutövning som eller är eller varit kallad att biträda förrättningsman vid åtgärd som som omfattas av sådant skydd. Enligt 17 kap. 13 § första stycket BrB skall den olovligen som rubbar, skadar eller förfogar över egendom som är föremål för annars utmätning, kvarstad, betalningssäkring, beslag eller annan liknande åtgärd dömas för överträdelse myndighets bud till böter eller av fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som skadar eller borttager myndighets anslag eller försegling eller eljest olovligen öppnar vad myndighet tillslutit eller annars överträder annat dylikt myndighet meddelat förbud. Enligt andra stycket i samma av paragraf skall den vägrar förrättningsman inträde, som denne som har rätt till, dömas för hindrande av förrättning till böter.

5.7¶Allmän eller

offentlig plats

Transportkontroller får göras även då aktuella varor som är under transport tillfälligt är placerade i anslutning till transportmedlet för omlastning och dylikt. Det torde vanligt att omlastning sker på vara platser inte är tillgängliga för allmänheten. Med hänsyn till att som intrånget i enskildas integritet torde större då kontroller vara genomförs sådana platser, finns det anledning att något beröra innebörden i begreppen allmän plats och offentlig plats. Begreppet allmän plats förekommer bl.a. i RF, TF, YGL och BrB. Enligt 8 kap. 7 § RF kan regeringen efter bemyndigande i lag förordning meddela föreskrifter beträffande bl.a. trafik eller genom ordning allmän plats. 6 kap. 2 § TF innehåller bestämmelser om

begränsningar i rätten att sprida tryckta skrifter, bl.a. vid förevisning

210 Transport- och lokalkontroller .

av pomografisk bild på eller vid allmän plats på ett sätt kan som väcka allmän anstöt. 3 kap. 12 § YGL stadgar att bestämmelserna i YGL inte hindrar att det meddelas föreskrifter i lag straff och om särskild rättsverkan bl.a. för den förevisar pomografiska bilder som på eller vid allmän plats ett sätt kan väcka allmän anstöt. I som BrB utgör begreppet allmän plats ett rekvisit för den straffbara handlingen vid vissa brott. Som exempel kan nämnas 16 kap. 16 § BrB, enligt vilken den som för oljud allmän plats eller annars offentligt beter sig ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelseväckande beteende. I motiven till RF berörs inte innebörden begreppet allmän av plats närmare. Grundlagsberedningens uttalanden till vilka det föredragande statsrådet hänvisade är inte heller särskilt klargörande. Begreppet brukar dock sammanfalla med BrB:s anses begrepp Detta torde vara fallet även beträffande begreppen i TF

och YGL, särskilt dessa bestämmelser tillkommit i samband som med att bestämmelsen i 16 kap. ll § BrB, angående straff mot förevisande pomograñsk bild eller vid allmän plats, infördes. av Av motiven till bestämmelsen i BrB framgår att utfommingen av begreppet allmän plats har hämtats från ll kap. ll § strafflagen l864:l1. Därför omfattas bl.a. gator, vägar, torg och parker samt för allmänheten tillgängliga delar flygplatser och andra trafikomav råden, väntsalar, restauranger, affärer och biografer begreppet. av Tåg och allmänna kommunikationsmedel också utgöra allmän anses plats. Enskilda områden, dit allmänheten inte har tillträde, skog samt och mark är inte allmän plats. Enligt 1 kap. 2 § första stycket ordningslagen 1993: 1617 avses med offentlig plats allmänna vägar,

gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och har upplåtits för sitt ändamål, som områden i detaljplan redovisas kvartersmark för som som hamnverksamhet, de har upplåtits för detta ändamål och är om tillgängliga för allmänheten samt

andra landområden och utrymmen inomhus stadigvarande som används för allmän trafik.

lProp. 1973:90 s. 311 2 SOU 1972:15 Ny regeringsforrn Ny riksdagsordning 104 154 och

160. 3 Se exempelvis prop. 1992/931210 54 och 59. ss. 4 Prop. 1962:10 del B s. 238.

Transport- och lokalkontroller 21 l

Av punkt 4 följer att även en enskild väg kan vara offentlig

ovan plats, under förutsättning att den verkligen används regelbundet av allmänheten. En enskild väg som bara används som infart till eller körväg för några enstaka fastigheter är inte en offentlig plats enligt denna punkt.

Ett harrmområde är offentlig plats endast om det är tillgängligt för allmänheten. Av detta följer att frihamnsornråden och andra hamnornråden dit allmänheten inte har fritt tillträde såsom hamnområde

dit allmänheten har tillträde endast under förutsättning att färdbiljett köpts faller utanför begreppet offentlig plats.

För allmänheten avsedda områden eller utrymmen en jämvägsstation eller flygplats är offentlig plats. Även här dras gränsen så, att platsen är offentlig endast allmänheten har tillträde dit utan att

om först lösa färdbiljett eller utan att det annars ställs särskilda krav för tillträde.

5.8 och förslag

överväganden

5.8.1¶Regeringsformen och Europakonventionen

m.m.

Vid stiftandet av lagar är det viktigt att tillse att dessa inte står i strid mot bestämmelserna i RF och Europakonventionen. Som framgår av den tidigare framställningen kan detta också betydelse för bedömningen lagregels förenlighet med gemenskapsrätten.

av en

2 kap. 6 § RF avser bl.a. skydd mot husrannsakan och liknande intrång. Artikel 8 i Europakonventionen avser skydd för privat- och familjeliv, hem och korrespondens. Såsom framgått av den tidigare redogörelsen kan skyddet enligt såväl RF som Europakonventionen åberopas avseende både åtgärder i enskilds bostad och åtgärder i verksamhetslokaler. Intrånget anses dock vara lindrigare då det är fråga verksamhetslokaler. Statens tolkningsutrymme torde också

större vad gäller kontroller av lokaler än beträffande kontroller vara i enskilds hem.

Man kan ifrågasätta huruvida kontroller transportmedel och

av utrymmen där varor kan förvaras under transport överhuvudtaget omfattar sådana åtgärder kan komma i konflikt med skyddet

som

Se prop. 1992/93210 239.

2 12 Transport- och lokalkontroller SOU 1997: 86

enligt 2 kap. 6 § RF och artikel 8 i Europakonventionen. Det kan dock inte uteslutas att så kan vara fallet. Det kan exempelvis tänkas att myndighetens undersökning av ett transportmedel inkräktar chaufförens eller medföljandes skydd för privatliv och annan korrespondens. Utgångspunkten bör därför att 2 kap. 6 § RF och vara artikel 8 i Europakonventionen kan tillämpliga. vara Det torde vidare stå helt klart att en transportkontroll inkräktar svensk medborgares rätt att förflytta sig fritt enligt 2 kap. 8 § RF. Det torde dock vara fråga om en tämligen mild form intrång. Som av sagts ovan i avsnitt 5.3.3 kan det vidare även inte funnit - om något rättsfall som behandlar frågan inte uteslutas att transport- - en kontroll skulle kunna inkräkta enskilds rätt att röra sig fritt enligt artikel 2 i protokoll 4 till Europakonventionen. Kontroller som sker för att säkra skatteindrivningen torde ha ett syfte som är ett godtagbart ändamål för inskränkning rätten till av skydd; det är ytterst fråga landets ekonomiska välstånd. Punktom skattekontroller i fonn såväl kontroller transporter av av som kontroller i verksamhetslokaler förekommer också i flera andra europeiska länder. Det torde inte heller någon tvekan att vara om befogenheter att kontrollera transporter och lokaler är nödvändiga, särskilt med beaktande den omfattande skatteflykt och i förlängav ningen också ekonomiska brottslighet torde finnas som numera

punktskatteområdet

. Kontrollema skall utföras ett sådant sätt att de enskilda orsakas minsta möjliga besvär och obehag. Detta följer den i 4 kap. av föreslagna proportionalitetsprincipen se även l kap. 8 § i lagförslaget. Det bör också erinras att myndighetens utövande om av befogenheter att kontrollera transporter och lokaler kommer att omfattas av det skadeståndsansvar staten är underkastad enligt som 3 kap. 2 § första stycket skadeståndslagen Detsamma gäller bl.a. polis- och tullmyndighetemas myndighetsutövning.

5.8.2¶Behovet

av ny lagstiftning

Enligt tilläggsdirektiven är en av våra huvuduppgifter att utreda hur myndigheternas befogenheter skall vara utformade för att möjliggöra en effektiv punktskattekontroll. Det sägs vidare att det kan ifrågasättas om inte Skattemyndigheten bör ha möjlighet att stoppa fordon för

1 Jämför med avsnitt 2.6. 2 Se avsnitt 12.9 beträffande statens skadeståndsansvar.

Transport- och lokalkontroller 213

att kontrollera att nödvändiga dokument finns, vilka varor som transporteras, är transportör etc. Genom transportkontrollavem som tillkom efter det att våra tilläggsdirektiv skrivits, fick gen, som Skattemyndigheten just sådan befogenhet att kontrollera fordon. en Bestämmelserna i transportkontrollagen gäller vid kontroll av att

det är eller kan antas vara yrkesmässig vägtransport av varor som genomförs i enlighet med bestämmelserna i LTS, LAS och LSE.

Syftet är att transporterna skall genomföras ett sätt som möjliggör riktig beskattning samt att bestämmelserna i cirkulationsdirektivet en skall följas. Beskattningsmyndigheten eller tullmyndigheten i gränsnära område kontrollerar att föreskrivna dokument medföljer att dokumenten är korrekta samt att lasten överensstämmer varorna, med dokumenten. Transportkontrollagen trädde i kraft den l juli 1996. Erfarenheten tillämpningen lagen är därför begränsadl. Det torde dock av av redan kunna konstateras att själva befogenheten att kontrollera nu transporter 5 § i viss utsträckning bör ha den utformningen den har i dag. Det måste således exempelvis möjligt att kontrollera en vara transport utan att vet att den innehåller punktskattepliktiga man Det skulle knappast möjligt att knyta kontrollbefogenhevaror. vara ten till ett krav att känner till innehållet i lasten. Det är först man vid själva kontrollen beskattningsmyndigheten kan klart för som sig att det är fråga transport där ledsagardokumenten inte om en stämmer överens med eller att någon annan oegentlighet varorna föreligger. En jämförelse kan göras med bestämmelserna i andra länder, exempelvis Storbritannien och Irland. I båda dessa som länder har motsvarande kontrollbefogenhet knutits till någon form av kännedom lastens innehåll. Såväl de brittiska som de irländska om tillämpama detta försvårar kontrollen avsevärt I Finland, uppger att Danmark och Tyskland har i stället valt den lösningen att det man räcker med misstanke att transporten är yrkesmässig för att en om kontroll skall få göras Även själva kontrollbefogenheten huvudsakligen bör behålla om sin nuvarande utformning finns det skäl att överväga vissa förbättringar. Det finns också skäl att överväga huruvida det finns behov ytterligare kontrollbefogenheter; det kan framför allt finnas ett av behov befogenhet att utföra kontroller i lokaler och andra av en

1 Se avsnitt 2.5.2.1 och l2.l.3 beträffande erfarenheterna av tillämpningen

av transportkontrollagen. 2Se avsnitt 3.4 och 3.5. 3Se avsnitt 3.1, 3.2. samt 3.3.

214 Transport- och lokalkontroller

platser där punktskattepliktiga kan finnas. Nedan varor antas redovisas våra överväganden i dessa delar.

5.8.3¶Vilka skall få transporter kontrolleras

Transportkontrollagen får användas för kontroll det är eller av som kan antas vara yrkesmässig transport. Det måste således föreligga en misstanke om att transporten är yrkesmässig. I vissa fall framgår det tämligen tydligt av transportmedlet att det är fråga yrkesmässig om transport; så torde ofta fallet då transporten sker i lastbil. vara Emellertid kan givetvis kommersiell införsel göras även i exempelvis personbilar. Av inte är skrymmande, exempelvis tobaksvaror som varor, kan stora mängder rymmas i personbil utan att det på en utsidan går att vad transporteras. Som exempel kan nämnas se som att tullmyndigheten i Ystad under perioden 2 juli 1996 - 10 mars 1997 vid ett flertal tillfället funnit laster över 20 000 cigarretter i personbilar, Skåpbilar eller husbilar; i ett fall hittades 112 000 cigarretter och i ett annat så många 400 000 cigarretter. som Vi anser sammanfattningsvis att bestämmelserna transportom kontroll i stället skall utformas så sätt att transportkontroll får genomföras dels beträffande pågående transport, dels då på-, varor av- eller omlastas i direkt anslutning till transportmedlet 2 kap.

3 § lagförslaget; något krav att transporten är eller kan antas vara yrkesmässig uppställs inte.

5.8.4¶Vilka transportfonner bör omfattas

bestämmelsema

Transportkontrollen är enligt våra förslag punlctskattekontroll, en som ger beskattningsmyndigheten möjlighet att kontrollera bl.a. att transporter som sker på svenskt territorium genomförs i enlighet med cirkulationsdirektivets bestämmelser. Det kan ifrågasättas om transportkontrollen bör begränsad vara till vägtransporter. Starka skäl kan anföras för att även transporter som sker med fartyg, tåg eller flygplan skall undersökas. Ett stort antal av transporterna punktskattepliktiga av varor kommer Sjövägen till svenska hamnar. Kontroller ombord fartyg vore därför ett värdefullt komplement till vägtransportkontrollema. Beskattningsmyndigheten borde därför ha sådan kontrollbeäven en

fogenhet.

Transport- och lokalkontroller 2 l 5

En transportkontroll ombord bil- eller tågfärja skulle i

en normalfallet inte avse fartyget i sig utan de transportmedel som fraktas med fartyget. Det kan dock givetvis inte uteslutas att en transportkontroll också kan komma att omfatta utrymmen i själva färjan.

Det är naturligtvis inte alltid praktiskt möjligt eller ens lämpligt att stoppa fartyg för att företa transportkontroller, särskilt då det är fråga stora fartyg eller bilfärjor. Det kan dock förekomma

om situationer då detta kan vara en lämplig åtgärd; transporter av mineraloljeprodukter, alkoholvaror eller tobaksvaror kan göras även i mindre fartyg eller båtar, där hela lasten tillhör en och samma transport eller åtminstone inte är större eller mer omfattande än att en kontroll skulle kurma möjlig. Vidare skulle det kunna finnas

vara behov möjlighet att göra kontroller i anslutning till att varorna

av en lastas eller av fartyget.

Det torde också finnas ett behov av att kunna företa kontroller av järnvägs- och flygtransporter. Det ligger dock i sakens natur att ett flygplan inte kan undersökas under luftfärd utan endast flygplatser i samband med på-, eller omlastning. Även kontroller

av- av jämvägstransporter torde nonnalt genomföras vid på-, av- eller omlastning. Det är i vilket fall inte lämpligt att tåg stoppas ute banan. Kontroll jämvägstransport under själva transporten får

av därför ske under färd eller när tåget stannat vid station eller annan anhaltspunkt det bedöms lämpligt. Härvid bör givetvis

om vara tågbefälhavarens bedömning kontrollens lämplighet tillmätas stor

av betydelse.

Vi föreslår sammanfattningsvis att befogenheten att företa transportkontroller skall omfatta såväl vägtransporter som fartygs-,

jämvägs- och flygtransporten

Befälhavare fartyg och flygplan och tågbefalhavare bör i många avseenden ha samma skyldigheter som förare av transportmedel används på väg. Av praktiska skäl har valt att använda

som beteckningen befälhavare ett samlingsnamn för dessa kategorier

som

se 1 kap. 4 § lagförslaget.

1 Befogenheten förare eller befälhavare att stanna behandlas i

att anmana avsnitt 12.103.

216 Transport- och lokalkontroller

Transportkontroller på enskild plats

Vi anser som anförts att transportkontroller skall göras dels ovan beträffande varor som befinner sig under transport, dels då varor på-, av- eller omlastas i direkt anslutning till transportmedlet. Kontroller beträffande under transport kommer i flertalet varor fall att kunna genomföras på platser är tillgängliga för allmänsom heten, exempelvis kontrollplatser utmed allmänna vägar. Vidare får transportkontroller givetvis genomföras ombord transportme-

del under pågående transport det är lämpligt och praktiskt om genomförbart. Det kan exempelvis fråga transportkontroller vara om ombord bil- eller tågfärjor eller tåg. Härvid måste naturligtvis beaktas att kontrollerna skall genomföras svenskt territorium; med hänsyn bl.a. härtill bör kontroller ombord färjor i möjligaste mån genomföras då färjorna ligger i svenska hamnar. Det förekommer givetvis att på-, eller omlastning görs avplatser som är att anse som offentliga. Det torde dock ofta så att vara sådana och liknande åtgärder i samband med transport görs på platser

som inte är tillgängliga för allmänheten, såsom för allmänheten icke tillgängliga områden på flygplatser och på bangårdar. Lastningsåtgärdema kan också vidtas exempelvis i magasin eller på en transportörs inhägnade gård. Självklart bör transportkontroller kunna genomföras även sådana platser. . När det gäller transportkontroller görs områden på som bangårdar och allmänna flygplatser torde risken för intrång i enskildas integritet inte större än då transportkontroller görs på vara

offentlig plats.

När det gäller kontroller platser är utpräglat privata som mer är risken för intrång mer påtaglig. Vi därför att det finns skäl anser att införa särskilda bestämmelser beträffande transportkontroll som genomförs på sådana platser. De platser bör omfattas dessa som av särskilda bestämmelser är enligt vår mening med undantag för områden på bangårdar och allmänna flygplatser platser mark som inte är offentlig enligt ordningslagen och utgör trädgård, som parkeringsplats eller annan uppställningsplats för fordon, upplagsplats eller plats för av- eller pålastning av varor. Vi föreslår legaldefinitionen enskild plats för dessa platser l kap. 5 lagförslaget.

Med hänsyn till att risken för intrång i enskilds integritet är större

vid transportkontroller enskild plats att beslut sådan

anser om kontroll skall fattas länsrätten ansökan beskattningsmyndigav av

1 Se avsnitt 5.7 angående vad som anses utgöra allmän eller offentlig plats.

Transport- och lokalkontroller 217

heten 9 kap. l § första stycket lagförslaget. Beskattningsmyn-

digheten skall dock vid fara i dröjsmål kunna fatta ett interimitstiskt beslut som snarast skall underställas länsrätten se 9 kap. 3 § andra stycket lagförslaget. Undantag från denna huvudregel skall göras endast om samtliga enskilda som berörs av beslutet underrättats och uttryckligen inte motsatt sig kontroll; i de situationema får beskattningsmyndigheten fatta beslut transportkontroll även enskild

om plats se 9 kap. 3 § första stycket lagförslaget

De kontrollbefogenheter beskattningsmyndigheten får genom

som den föreslagna lagen är avsedda att utgöra komplement till

av oss bl.a. revisionsbestärnmelsema. Transportkontroll enskild plats bör därför företas endast om det inte är möjligt att företa nödvändig kontroll med stöd av revisionsbestämmelsemzf; åtminstone vissa av de platser som avses med begreppet enskild plats torde kunna utgöra sådana platser som kan omfattas av en revision i verksamhetslokaler se 2 kap. 3 § lagförslaget.

5.8.6¶Beskattningsmyndighetens kontrollbefogenheter vid transportkontroll

Vi föreslår att beskattningsmyndigheten vid en transportkontroll skall få undersöka låda, behållare eller annat utrymme i transportmedel, container, tank eller transporthj älpmedel där punktskattepliktig kan förvaras under transport se 2 kap. 4 § första meningen

vara lagförslaget. Med utrymme avses alla sådan utrymmen där en punktskattepliktig kan förvaras under transport; således avses

vara även väskor och annat handresgods enskild använder för sitt

som privata bruks.

Vi föreslår också att myndigheten skall eftersöka och granska ledsagardokument, bevis om ställd säkerhet och amian handling som kan vara av betydelse för beskattningen samt undersöka och ta prov

vara. I den mån det finns några tekniska hjälpmedel i transportmedlet bör myndigheten använda dem vid granskningen se 2 kap. 4 § andra och tredje meningarna lagförslaget. Härvid skall på

1Se vidare avsnitt 12.10.1.1 och 13.5.3.2. 2Jämför med vårt förslag beträffande lokalkontroller, avsnitt 5.8. lO.

se 3Våra förslag till bestämmelser beträffande domstolsprövning kommenteras iett sammanhang i kapitel 13. 48e även avsnitt 5.8.l0. 5Se även avsnitt 5.8. 12.

2 1 8 Transport- och lokalkontroller SOU l 997: 86

samma sätt som vid revisioner endast de tekniska hjälpmedel och

sökbegrepp användas som behövs för att tillgodose ändamålet med åtgärden. Vidare skall åtgärden inte genomföras via telenätet se l kap. 16 § lagförslaget.

5.8.7¶Skyldigheten att legitimera sig

Enligt 4 § transportkontrollagen är föraren skyldig att legitimera sig. Han är således skyldig att förete en godkänd legitimationshandling, det räcker inte att han på annat sätt styrker sin identitet. Det kan ifrågasättas om detta är en lämplig konstruktion. Beskattningsmyndigheten syfte är att fastställa förarens eller befalhavarens identitet. Det torde inte vara av någon betydelse huruvida detta sker genom att föraren eller befälhavaren företer en i Sverige godkänd legitimationshandling eller genom att han styrker sin identitet annat tillförlitligt sätt. Som exempel kan nämnas att det beträffande utländska förare eller befälhavare borde tillräckligt att företes. Med anled-

vara pass ning av det anförda föreslår vi att bestämmelsen i stället utformas på så sätt att föraren eller befälhavare skall vara skyldig att legitimera sig eller annat godtagbart sätt styrka sin identitet 2 kap. 6 § första stycket lagförslaget.

Om den som är skattskyldig för de transporterade punktskattepliktiga varorna medföljer transporten bör också han vara skyldig att identifiera sig se lagrum. Vidare kan andra

samma personer som medföljer transport eller som befinner sig på enskild plats där transportkontroll görs ha ett sådant samband med transportmedlet, containern, tanken, transporthjälpmedlet eller varan att kännedom om hans identitet kan vara av betydelse för punktskattekontrollen. Vi föreslår därför att även sådan person skall vara skyldig att identifiera sig enligt ovan 2 kap. 6 § första stycket andra meningen samt andra stycket lagförslaget.

Det är således den enskilde som skall styrka sin identitet, han har bevisbördan. Den kontrollerande myndigheten har att bedöma de uppgifter eller handlingar han stöder sig på. I vissa fall bör

som myndigheten komplettera utredningen. Myndigheten år dock inte skyldig att göra någon mer ingående undersökning; i kravet att identiteten skall styrkas godtagbart sätt ligger bl.a. att det underlag för identitetskontrollen som föraren eller befälhavaren skall ge myndigheten måste ha en viss kvalitet. Vilken utredning som är

Passet är inte en godkänd legitimationshandling i Sverige.

SOU 1997: 86 Transport- och Iokalkontroller 2 19

behövlig f°ar avgöras från fall till fall. Om föraren eller befálhavaren företer pass eller handling vilken hans identitet framgår

annan av torde någon utredning inte behövas, givetvis förutsatt att det inte finns skäl att betvivla handlingens autenticitet. Om föraren eller befälhavaren endast lämnar muntliga uppgifter bör uppgifterna naturligtvis normalt kontrolleras, exempelvis mot folkbokföringsregistrct eller körkortsregistret eller såvitt utländska förare eller

avser befälhavare genom kontakt med aktuella myndigheter i förarens eller befälhavarens hemland.

5.8.8 att medföra dokument

Skyldigheten m.m.

Som framgått ovan skall då punktskattepliktiga förflyttas inom

varor EU enligt bestämmelserna om skatteuppskov ledsagardokument och i förekommande fall bevis ställd säkerhet medfölja transporten.

om Enligt vår uppfattning bör föraren eller befälhavaren vara skyldig att tillse att föreskrivna dokument medföljer transporten Föraren eller befalhavaren bör också vara skyldig att vid transportkontroll i förekommande fall tillhandahålla beskattningsmyndigheten dokumenten. Ett undantag bör dock göras beträffande befälhavare transportmedel som i yrkesmässig trafik befordrar andra transportmedel, containrar eller tankar; det skulle föra alltför långt att ålägga exempelvis befälhavaren en bilfärja med hundratals transportmedel ombord ovannämnda skyldigheter

Vi föreslår således att förare eller befälhavare skall skyldig

vara att tillse att föreskrivna dokument medföljer transporten och att i före-kommande fall tillhandahålla beskattningsmyndigheten dokumenten samt vidare att undantag från dessa skyldigheter skall göras för befälhavare transportmedel i yrkesmässig trafik

som befordrar andra transportmedel, containrar eller tankar se 2 kap.

7 § lagförslaget.

Se avsnitt 2.2. 2 Att den skattskyldige har för dokumenten medföljer

ett ansvar att transporten följer av de föreslagna bestämmelserna om transporttillägg, se avsnitt 10.5 samt 6 kap. 1 § i lagförslaget.

l kap. 4 § lagförslaget finns en definition av begreppet befälhavare. 4 Angående skyldigheten att stanna anmaning se avsnitt 12. 10.3.

220 Transport- och lokalkontroller

5.8.9¶Den enskildes medverkan vid kontrollen

Enligt 4 § transportkontrollagen är föraren till kontrollerat transportmedel skyldig att på förfrågan från beskattningsmyndigheten lämna upplysningar är eller kan antas vara skattskyldig för de

om vem som transporterade är uppdragsgivare och varomas

varorna, vem som destination samt att även i övrigt lämna upplysningar och tillhandahålla medförda handlingar kan ha betydelse för beskattningen.

som Det finns dock inte någon sanktion kopplad till upplysningsplikten.

Vi har övervägt att föreslå motsvarande upplysningsplikt för

en föraren eller befälhavaren. Vi har dock funnit det vara ogörligt att utforma några sanktioner som är effektiva och samtidigt uppfyller rimliga krav rättssäkerhet och förutsebarhet; en icke sanktionerad upplysningsplikt skulle enligt vår mening inte fylla någon uppgift. Utmärkande för de uppgifter nämns i 4 § transportkontrollagen

som är att det inte kan klarläggas föraren eller befälhavaren verkligen

om besitter kunskap eller inte. Något framstår obstruktion

som som en från hans sida kan mycket väl bero att han saknar kunskap om de rätta förhållandena. Normalt sett torde föraren eller befälhavaren veta varifrån varorna transporterats och deras destinationsort, men det är inte självklart att han vet det; han kanske ansvarar bara för en bit transportsträckan. När det gäller frågan som är eller

av om vem kan antas vara skattskyldig för de transporterade varorna tillkommer att föraren eller befälhavaren måste göra i många fall knepig

en juridisk bedömning för att kunna svara ett adekvat sätt.

Till de angivna svårigheterna kommer även problemställ-

ovan ningar rörande artikel 6 i Europakonventionen. I fall där det är föraren eller befälhavaren själv som är skattskyldig blir problematiken särskilt tydlig. En skatteutredning skulle i sådana fall kunna komma att bedrivas parallellt med en brottsutredning. På motsvaran-

vid andra skatteutredningar borde den enskilde i sådana de sätt som fall ha rätt att tiga när misstanke brott uppstått. Eftersom det kan

svårt att förhand, innan föraren eller befälhavaren lämnat vara upplysningar, bestämma han är skattskyldig eller misstänkt för

1 Jämför Europadomstolens uttalande i fallet Funke mot Frankrike avsnitt 5.3.2.2 ovan.

Transport- och lokalkontroller 221

skattebrott är det också svårt att använda den modell Skattekontrollutredningen förordade för andra skatteutredningar där det redan är fastställt vem som är skattskyldig. Föraren eller befälhavaren kan nämligen genom sina uppgifter komma att peka ut sig själv eller också en helt skattskyldig. I ett fall där det saknas annan person som ledsagardokument är hans uppgifter kanske den enda utgångspunkt myndigheten har. Att med straffbestämmelse tvinga föraren eller en befälhavaren att prestera vissa uppgifter och i efterhand säga att dessa uppgifter pekar ut honom som brottslig torde strida mot artikel 62. Övervägande skäl talar därför för det inte bör införas att en straffsanktionerad upplysningsplikt. Eftersom anförts som ovan inte anser att en icke sanktionerad upplysningsskyldighet skulle fylla någon uppgift, har valt att inte föreslå någon bestämmelse om upplysningsskyldighet för förare eller befälhavare. Att enskild inte får hindra eller försvåra myndighetsutövning, som exempelvis en transportkontroll, följer framgår - som av redogörelsen för gällande rätt3 bestämmelserna i 17 kap. BrB. - av Någon ytterligare reglering i denna del torde inte behövas. Däremot kan det inte anses följa av dessa bestämmelser att enskild har en skyldighet att delta aktivt genom att exempelvis öppna låsta transportmedel eller igenspikade lådor eller bereda myndigheten tillträde till enskild plats. Enligt vår mening skall sådan skyldighet en åligga såväl förare eller befälhavare ägare till skall som vara som kontrolleras och ägare eller nyttjanderättshavare till enskild plats där transportkontroll görs; dessa personer skall också för den ansvara transport av vara som behövs för punktskattekontrollen samt för uppackning och återinpackning av vara. Dessa skyldigheter skall dock givetvis åligga den enskilde endast i den utsträckning han som förfogar över egendomen eller platsen. En förare är exempelvis självklart inte skyldig att låsa upp annat fordon än det han själv som har ansvaret för se 2 kap. 8 § lagförslaget.

l Att märka skattebrott enligt 2 § skattebrottslagen är att l97l:69 endast blir aktuellt när någon på annat sätt än muntligen uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till myndighet eller underlâter att till myndighet lämna deklaration, kontrolluppgiñ eller annan föreskriven uppgiñ. Se vidare innehållet i om skattebrottslagen avsnitt 9.3.4. 2 Jämför Europadomstolens slutsats i fallet Funke mot Frankrike samt Regeringsrättens uttalande i RÅ 1996 ref. 97 se avsnitt 5.3.2.2 och 5.3.2.3 ovan. 3 Se avsnitt 5.6.

222 Transport- och lokalkontroller

5.8.1O Allmänt lokalkontroll

I förarbetena till transportkontrollagen uttalas att den kontrollbefogenhet beskattningsmyndigheten får genom lagen utgör ett komplement till de övriga kontrollbefogenhetema revision m.m., som täcker kontroller av exempelvis upplag och fasta driftsställen. Kontroller enligt transportkontrollagen får endast avse varor som befinner sig under transport samt dokument som medförs vid transport. Då inte är under transport utan befinner sig i ett

varorna skatteupplag eller lagras annan plats skall således i stället bestämmelserna om sedvanliga skattekontroller tillämpas. Med stöd av dessa bestämmelser kan beskattningsmyndigheten företa bl.a. skatterevision. Skatterevision företas normalt hos den deklarationseller uppgiftsskyldige för kontroll av att deklarations- eller uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och fullständigt. Om lagändring görs enligt våra i SOU 1996:79 presenteradez förslag kommer det att vara möjligt att företa skatterevision hos tredje man och att revidera löpande beskattningsperiod. Skatterevision samt eftersökande och omhändertagande handlingar kan dessutom göras med stöd av

av tvångsåtgärdslagen3. Det kan emellertid ifrågasättas om dessa befogenheter är tillfyllest. När det gäller revisioner är utgångspunkten att revision skall ske i samverkan med den reviderade. Denna samverkan kommer till uttryck bl.a. i att den reviderade skall underrättas i förväg att revision skall ske. En revision utan

om samverkan med den reviderade kan göras endast inom ramen för tvångsåtgärdslagen. Även vid sådan revision skall den reviderade

en erhålla underrättelse i förväg om att revision skall ske om det inte finns en påtaglig risk att den reviderade kommer att undanhålla eller förvanska det som får granskas, inventeras eller besiktigas. För att sådan sabotagerisk skall föreligga krävs det enligt förarbetena att risken skall kunna beläggas i det enskilda fallet; det skall finnas någon konkret omständighet talar för sabotagerisk. Man kan

som således inte nöja sig med att konstatera att det allmänt sett brukar föreligga sabotagerisk i en viss typ av situationer; sabotagerisken måste vara individualiserad.

För att Skatterevision skall kunna genomföras krävs således antingen att det finns en reviderad som underrättas i förväg om revisionen och som samtycker till eller motsätter sig revisionen

Prop. 1995/962197 s. 12-13. 2 Se SOU 1996:79 ss. 64 och 67 samt prop. 1996/97: 100 s. 477 3Se avsnitt 55.12.

Transport- och lokalkontroller 223

eller att det finns i det enskilda fallet belagd sabotagerisk. När det en gäller punktskattekontroll alkoholvaror, tobaksvaror och mineralav oljeprodukter torde inte alltför sällan den situationen uppkomma att beskattningsmyndigheten endast har vetskap eller misstankar att om det finns obeskattade punktskattepliktiga i viss lokal. Man varor en vet inte vem som är skattskyldig för eller äger varorna vem som varorna. Myndigheten kanske inte heller äger eller har vet vem som nyttjanderätten till den lokal finns Så skulle exempelsom varorna vis kunna vara fallet då en last cigarretter hittats i ett gömställe eller myndigheten fått konkreta uppgifter att försäljning punktskatteom av pliktiga mineraloljeprodukter tillfälligt sker från visst ställe. En liknande situation skulle kunna uppstå då beskattningsmyndigheten genom utnyttjande av sådana spaningsliknande befogenheter som föreslår skall införas kunnat följa last punktskattepliktiga en av varor till viss plats. I dessa situationer torde det inte alltid möjligt vara att tillämpa revisionsreglema. Man finner inte någon att samverka med, eller också är den befinner sig på platsen inte behörig person som att lämna ett samtycke. Enligt vår mening skulle det nämligen krävas att samtycke kunde inhämtas från samtliga berörda, det vill såga såväl ägaren till ägaren eller nyttjanderättshaxraren till lokalen varorna som eller området fanns på. Det torde ofta röra sig olika som varorna om personer av vilka en eller flera i många fall är okända. Det är inte heller säkert i alla de fall där behörigt samtycke praktiska att man av skäl inte kan inhämtas kan påvisa att sabotagerisk föreligger. Det kan exempelvis vara svårt i det fallet då det finns på platsen en person som samtycker, men det framgår att man skulle behöva inhämta samtycke av ytterligare, okända personer. Vi föreslår därför att bestämmelserna sedvanlig skattekontroll om och transportkontroll skall kompletteras med bestämmelse en som

ger beskattningsmyndigheten befogenhet att inom för

ramen en punkt-skattekontroll eftersöka punktskattepliktiga det finns varor om skälig anledning att anta att punktskatt beträffande inte är varorna betalad i Sverige eller att i laga ordning ställd säkerhet beträffande varorna saknas eller inte kan infrias lokalkontroll, 2 kap. 9 § se första stycket lagförslaget. Vi föreslår vidare att sådan lokalkontroll skall företas i lokal samt därtill hörande enskild plats där det finns skälig anledning att anta att punktskattepliktiga yrkesvaror mässigt tas emot, avsänds, tillverkas, bearbetas eller förvaras 2 kap. 10 § lagförslaget. För att lokalkontroll skall göras krävs således att det som stadgas i såväl 2 kap. 9 § 2 kap. 10 § är uppfyllt. som

1 De särskilda kontrollbefogenhetema behandlas i kapitel

224 Transport- och lokalkontroller

Bestämmelserna lokalkontroll skall tillämpas endast i de

om situationer då det inte är möjligt att tillämpa revisionsreglema. Detta skall framgå direkt av lagen se 2 kap. 9 § andra stycket.

I de fall beskattningsmyndigheten i förväg kan fastställa att samtliga berörda, det vill säga ägaren till varorna och ägaren eller nyttjande-rättshavaren till den lokal eller det område där varorna finns, inte motsätter sig kontrollen bör beskattningsmyndigheten kunna fatta beslut kontrollen. I annat fall bör lokalkontrollen

om underkastas domstolsprövning, vidare avsnitt 13.53.

5.8.1¶Befogenheter och skyldigheter vid

lokalkontroll

De kontrollbefogenheter beskattningsmyndigheten skall ha vid

som lokalkontroll bör vara utformade i stort sett samma sätt som befogenhetema vid transportkontroll. Vi föreslår därför att myndigheten får undersöka utrymme där punktskattepliktig vara kan finnas; myndigheten skall kunna undersöka transportmedel, container tank

, och transporthjälpmedel finns i den lokal eller på därtill hörande

som enskild plats där kontrollen genomförs. Vi föreslår vidare att myndigheten skall undersöka påträffad punktskattepliktig vara och

den. Vidare skall myndigheten kunna eftersöka och ta prov granska eventuellt ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet samt handling kan ha betydelse för beskattningen.

annan som Myndigheten skall också vid granskningen kunna använda tekniskt hjälpmedel finns i lokalen se 2 kap. ll § lagförslaget. Härvid

som skall sätt vid revisioner endast de tekniska

- samma som hjälpmedel och sökbegrepp användas som behövs för att tillgodose ändamålet med åtgärden. Vidare skall åtgärden inte genomföras via telenätet se 1 kap. 16 § lagförslaget.

Vi föreslår vidare att den befinner sig platsen för lokal-

som kontrollen skall skyldig att legitimera sig eller annat

vara godtagbart sätt styrka sin identitet; denna skyldighet bör dock åvila endast skälig grund kan antas ha ett sådant samband

person som med kontrollerad att kännedom hans identitet kan vara av

vara om betydelse för kontrollen se 2 kap. 12 § lagförslaget.

Vi föreslår också att den som äger eller innehar nyttjanderätten till den plats där lokalkontroll görs samt ägare till vara som skall

1 Jämför med vån förslag beträffande identifieringsskyldighet i kapitel 16.

Transport- och lokalkontroller 225

kontrolleras skall skyldig att öppna transportmedel, container, vara tank och transporthjälpmedel är låst eller har tillslutits annat som sätt samt lådor, behållare Han skall också vara skyldig att m.m. bereda myndigheten tillträde till lokal och enskild plats. Han skall vidare för uppackning och återinpackning vara. Kontroll ansvara av torde normalt kunna göras platsen. Det kan dock inträffa av vara påträffad punktskattepliktig måste flyttas för att konatt en vara trollen skall kunna genomföras. Härvid bör ägaren till varan vara ansvarig för transporten; det skulle enligt vår mening föra för långt ålägga ägaren eller nyttjanderättshavaren till lokalen ansvar. På att vid transportkontroll skall skyldighetema att låsa samma sätt som och för packning samt transport givetvis gälla endast i den upp svara utsträckning den enskilde förfogar över utrymmet eller egensom domen se 2 kap. 13 § lagförslaget.

5.8.l2 berör bostäder

Kontrollåtgärder som m.m.

Som konstaterats i avsnitt 5.8.1 kan det inte uteslutas att transportkontroller kan omfatta åtgärder kan innebära intrång i enskilds som rätt till skydd enligt 2 kap. 6 § RF och artikel 8 i Europakonventio- Detsamma gäller de föreslagna lokalkontrollema; som framgått nen. redogörelsen för Niemietz-fallet kan det exempelvis inte uteslutas av kontrollåtgärd i verksamhetslokal kan innebära ett intrång att en en i enskilds rätt till skydd för sitt hem. Vad som anförts i avsnitt 5.8.1 beträffande ändamålet för och nödvändigheten kontroller gäller av naturligtvis både transportkontrollema och de föreslagna lokalkontrollema. Icke förty måste myndigheterna naturligtvis vid utövandet

punktskattekontrollverksamheten beakta att kontrollåtgärdema

av kan innebära integritetsintrång. Risken för intrång i integriteten är givetvis särskilt stor om kontrollåtgärdema berör bostadsutryrnmen. Lokalkontroll skall företas i lokaler där det finns skälig anledning att anta att det förekommer yrkesmässig hantering alkoholvaror, tobaksvaror av eller mineraloljeprodukter. Normalt sett torde det röra sig om olika

slag verksamhetslokaler, lager etc. Det kan dock inte uteslutas att av lokalkontroll kan komma att omfatta utrymmen i en lokal som en också används bostad. Det kan vidare förekomma att det som transportmedel stoppas och blir föremål för undersökning i en som transportkontroll också används bostad; kontrollen kan exemsom pelvis transport görs i en husbil. avse en som Som i avsnitt 5.8.6 omfattar begreppet utrymme även sagts ovan sådant handresgods enskild använder för sitt privata bruk. Det som

8 l7-08|5

226 Transport- och lokalkontroller

föreligger naturligtvis påtaglig risk för integritetsintrång även i de

en fall en kontroll innefattar undersökning vissa slag handres-

en av av gods, såsom handväskor.

Det är självklart att beskattningsmyndigheten i sitt kontrollarbete skall beakta att risken för integritetsintrång är särskilt stor i de

ovan nämnda situationema. Att så skall ske följer den föreslagna

av proportionalitetsbestämmelsen se l kap. 8 § lagförslaget. Ju större det intrång eller men i övrigt kontrollåtgärden innebär för den

som enskilde är, desto tyngre måste skälen för åtgärden Det är också

vara. självklart att myndigheten skall vinnlägga sig att kontrollen skall

om innebära minsta möjliga för den enskildel.

men

5.8.13 från kontroll

Undantagande av handling

Som framgått av redogörelsen för gällande rätt har enskild möjlighet att begära att handlingar skall undantas från granskning såväl vid åtgärder enligt tvångsåtgärdslagen som vid skattekontroller som sker i samverkan mellan den enskilde och Skattemyndigheten

Vi anser att enskild bör ha möjlighet att begära att handlingar skall undantas också från transport- och lokalkontroller. Vi föreslår därför att bestämmelser med motsvarande innehåll som bestämmelserna

om undantagande av handling i tvångsåtgärdslagen införs beträffande de föreslagna transport- och lokalkontrollema se l kap. 13 15 §§,

- 9 kap. 2 § samt 12 kap. 5 och 6 §§ lagförslaget.

5.8. 14 Särskilda bestämmelser beträffande

verkställighet

Som framgår redogörelsen för gällande rätt3 kan den vägrar

av som förrättningsman inträde dömas till böter. Det åligger således enskild att bereda myndighetsutövande tjänstemän tillträde; detta gäller även låsta utrymmen. Dessutom är enligt 2 kap. 8 och 13 lagförslaget enskild vid transport- och lokalkontroll bl.a. skyldig att öppna låsta utrymmen. Myndigheten kan dock inte alltid räkna med att bli

1Seäven Regeringsrättens uttalanden i RÅ 1996 ref. 97 beträffande kontroll i verksamhetslokal som också utgör bostad se avsnitt 5.3.1.5. 2 Se avsnitt 55.12. 3Se avsnitt 5.6.

Transport- och lokalkontroller 227

insläppt i de låsta utrymmen vill företa kontroll det

som man kanske inte finns någon behörig platsen som kan låsa upp, eller den enskilde kanske vägrar trots straffbestämmelsen och bestämmel-

kostnadsansvar. Vi föreslår därför att beskattningsmyndigserna om heten vid transport- och lokalkontroll skall ha behörighet att öppna transportmedel, container, tank eller transporthjälpmedel som är låst eller har tillslutits annat sätt samt att bereda sig tillträde till lokal

inte är bostad och till enskild plats. Vi föreslår också att som beskattningsmyndigheten skall försegla transportmedel, container, tank, transporthjälpmedel, lokal eller enskild plats. Nyssnämnda befogenheter skall också gälla låda, behållare m.m. som finns i transportmedel, container eller tank samt i lokal och enskild plats se 2 kap. 14 § lagförslaget.

Som sagts kan det inte uteslutas att lokalkontroll kan

ovan en komma att omfatta utrymmen i sådan lokal också används

en som

bostad avsikten i och för sig inte är att lokalkontroller som även om skall göras i privatbostäder. Enligt vår mening skulle det föra för långt beskattningsmyndigheten befogenhet att öppna lås och

att ge eljest bereda sig tillträde till låsta utrymmen i bostäder. I den mån det kan bli tal att bereda sig tillträde till låsta utrymmen i bostäder

om bör beskattningsmyndigheten biträdas av polis.

Av den allmänna proportionalitetsbestänmielsen i l kap. 8 §

lagförslaget följer att befogenheten att låsa upp och bereda sig tillträde till tillslutna utrymmen får användas endast om det är oundgängligen nödvändigt. Om syftet kan uppnås användan-

genom de mindre ingripande åtgärd, som försegling i avvaktan att

av en behörig enskild infinner sig, skall givetvis denna åtgärd tillgripas. Förseglingsinstitutet torde också kunna komma till nytta i situationer då pågående kontroll måste avbrytas och det är omöjligt eller

en olämpligt att flytta det skall kontrolleras.

som

Som framgår redogörelsen för gällande rätt får åtgärder enligt

av tvångsåtgärdslagen inte verkställas mellan kl. 19.00 och kl. 08.00 om det inte föreligger särskilda skäl härför. Enligt vår mening bör motsvarande gälla beträffande transportkontroller enskild plats och lokalkontroller. Särskilda skäl att genomföra kontroll kvällseller nattetid kan föreligga då kontrollen skall genomföras platser där det bedrivs verksamhet kvällen eller natten. Det kan också föreligga särskilda skäl att genomföra kontroll om det finns en

en risk att det myndigheten vill kontrollera inte kommer att finnas

som kvar längre väntar med att genomföra kontrollen. Befogen-

om man

1Se avsnitt 5.5.12.

Transport- och lokalkontroller

heten måste givetvis användas med försiktighet, särskilt konom trollen skall genomföras i lokal också används bostad. en som som Hänsyn till kravet proportionalitet mellan åtgärden och syftet med densamma är som tidigare nämnts särskilt stor betydelse i sådana av situationer.

5.8.15 och bevis över verk-

Protokollföring ställighet

Som framgår avsnitt 5.5.l6 har enligt 15 § förvaltningslagen av myndigheter viss skyldighet att föra anteckningar uppgifter om som tillförts ärende på annat sätt ån i handlingar. Vi dock att det anser med hänsyn till att flera av de åtgärder föreslår är tämligen som av långtgående natur skall finnas särskild bestämmelse beträffande - en protokollföring. Denna bestämmelse bör främst ta sikte de mer integritetskränkande kontrollåtgärdema, nämligen transportkontroll på enskild plats och lokalkontroll. När det gäller de transportkontroller som genomförs plats inte är enskild plats torde det som räcka att skyldighet att föra protokoll föreligger då punktskattepliktiga varor påträffas. Vi föreslår således en bestämmelse enligt vilken det vid transportkontroll och lokalkontroll skall föras protokoll, med det undantaget att det beträffande transportkontroller genomförs plats som som inte är enskild plats behöver föras protokoll endast punktskatteom pliktiga varor påträffas se 9 kap. 4 § första stycket lagförslaget. Av protokollet skall framgå var beslutet verkställts, vilka som närvarade vid kontrollen, när kontrollen påbörjades och avslutades samt vad som genomsökts, resultatet av kontrollen, beslut om om omhändertagande fattats och betydelse förekommit annat av som vid kontrollen se 9 kap. 4 § andra stycket lagförslaget. Annat av betydelse kan exempelvis vara det den enskilde anför vid som kontrollen beträffande ägarförhållanden, transportsätt, skattskyldighet m.m. Anteckning bör alltid göras beträffande person som myndighetens begäran identifierat sig; anteckningen bör omfatta uppgift om vilket sätt identifieringen gjorts. Vi föreslår vidare att det samma sätt vid verkställighet som av beslut enligt tvângsåtgärdslagen skall utfärdas bevis över verkställig-

het av beslut transportkontroll, lokalkontroll, omhändertagande

1 Våra förslag beträffande omhändertagande presenteras i kapitel

Transport- och lokal/controller 229

och skattebeslag samt att beviset skall överlämnas till den som berörs åtgärden se 9 kap. 5 § första stycket lagförslaget. Vid

av transportkontroll plats än enskild plats skall dock bevis

annan behöva utfärdas endast punktskattepliktig vara påträffats eller om

om enskild begär det. Beviset skall innehålla uppgift om var beslutet verkställts, vilka som närvarade vid kontrollen, när kontrollen påbörjades och avslutades, vad genomsökts samt beträffande

som beslut omhändertagande vad som omhändertagits och beslut om

om skattebeslag vad beslagtagits se 9 kap. 5 § andra stycket

som lagförslaget.

Med den berörs åtgärden avses den som direkt berörs av

som av själva åtgärden, det vill säga exempelvis den som måste svara frågor eller medverka annat sätt vid transport- eller lokalkontroll samt ägaren till sådan egendom omhändertas eller tas i skatte-

som beslag.

1Våra förslag beträffande skattebeslag presenteras i avsnitt

6¶Omhändertagande, skattebeslag och

skatteförverkande

Förslag: En bestämmelse som ger beskattningsmyndigheten möjlighet att omhänderta transportmedel, container, tank,

vara, transporthjälpmedel och handling införs. Omhändertagandet skall

tillfälligt och beträffande annat än handlingar göras endast vara

om det behövs för punktskattekontrollen. Omhändertagande av

handling får bestå även under den tid handlingen behövs i be-

som vishänseende i mål eller ärenden enligt vårt lagförslag LPP, LSE, LAS eller LTS.

Vidare införs möjligheter att fatta beslut om skattebeslag och skatteförverkande. Förutsättningarna för skattebeslag och skatteförverkande är att det inte framgår att punktskatt beträffande varan är betalad i Sverige samt att säkerhet beträffande ställts i

varan laga ordning och kan infrias. Beslut om skatteförverkande eller skattebeslag får inte fattas det framgår att punktskatt beträffan-

om de inte skall betalas i Sverige eller punktskatt beträffande

varan om

erläggs i rätt tid. Beslut skatteförverkande f°ar inte heller varan om fattas under den tid för vilken anstånd att betala punktskatten medgivits eller punktskatten inte förfallit till betalning.

om Medgivet anstånd hindrar dock inte att beslut om skattebeslag fattas.

Vid prövning skatteförverkandefrågan finns möjlighet för

av den egendom är föremål för skattebeslag att begära att få

vars betala lösen istället för att egendomen skall skatteförverkas.

Skatteförverkandevärdet får avse den skatt som kan beräknas belöpa på de punktskattepliktiga med ett tillägg fyrtio

varorna procent samt de kostnader for förfarandet staten haft. Punktskattepliktiga transportmedel, containrar, tankar och transport-

varor, hjälpmedel föremål för skatteförverkande. I första hand

kan vara skall dock punktskattepliktiga skatteförverkas.

varor

Särskilda bestämmelser förvaring omhändertagen

om av respektive skattebeslagtagen egendom införs. När beslut om skatteförverkande vunnit laga kraft får den skatteförverkade

egendomen säljas. Försäljningsintäktema skall användas för att betala det fastställda skatteförverkandevärdet. Särskilda regler om

avräkning av försäljningsintäkter och återbetalning m.m. av

överskjutande intäkter föreslås också. Bestämmelser om förtida försäljning av egendom som är föremål för skattebeslag införs. Förtida försäljning skall kurma ske i två fall, nämligen dels när skattebeslagtagen egendom är utsatt for försämring eller arman värdenedgång, dels när kostnaderna för förvaringen uppgår till betydande belopp i förhållande till egendomens värde. Skyddsbestänrmelser för ägare införs dels genom möjlighet till jämkning vid skatteförverkande, dels genom bestämmelser om skydd för godtroende ägare.

1 Inledning

Förverkande innebär att egendom tvångsvis och utan ersättning tas ifrån ägaren. Förverkad egendom tillfaller i allmänhet staten. Förverkande egendom fylla viktig funktion inom straffrättenl. av anses en Genom förverkande kan den brottslige fråntas den vinning han fått genom brottet. Vidare kan farlig egendom som varit föremål för brott oskadliggöras genom förverkande. Slutligen kan förverkande vara ett användbart komplement till straff eller annan påföljd som ett medel att göra följderna av ett brott mer kärmbara för en gärningsman. Förverkande sker antingen genom att viss egendom förklaras förverkad sakförverkande eller genom att värdet av egendomen förverkas och att viss person förpliktas utge detta värde värdeförverkande. Ett beslag innebär typiskt sett att någon ett myndighetsgenom beslut tvångsvis och tills vidare frånhänds besittningsrätten till ett föremål. För att någon slutgiltigt skall berövas äganderätten till ett beslagtaget föremål krävs att det beslagtagna förklaras förverkat. I svensk lagstiftning förekommer dessutom bestämmelser som ger en myndighet rätt att tillfälligt omhänderta ett föremål, under vissa angivna förutsättningar, t.ex. för att genomföra en kontroll.

1 Bestämmelser om förverkande finns såväl i BrB som i specialstraffrätten. Förverkande på grund av brott sker i allmänhet förverkandeförklaring genom av domstol eller genom godkännande av strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot.

Beslag är vanligt förekommande i samband med utredningar av brott enligt VSL. Sådana brott uppdagas ofta i samband med tullkontroll och beslut beslag meddelas då i allmänhet genast. Oftast gäller

beslagsbeslutet den egendom varit föremål för vanismuggling eller

som försök till sådant brott, ibland läggs också beslag föremål i

men enbart bevissäkrande syfte t.ex. fakturor och annat bokföringsmaterial kan betydelse för brottsutredningen och senare lagföring.

som Det är inte möjligt att förverka egendom skattebrott. Beslag i

g.a. bevissäkrande syñe kan dock förekomma.

Kritiken mot transportkontrollagen har till stor del varit inriktad

att den inte beskattningsmyndigheten möjlighet att kvarhålla lasten

ger efter att myndigheten stoppat och kontrollerat den. Jämförelser har därvid gjorts med de möjligheter tullen förfogar över enligt tullagen och VSL. I förarbetena till lagen som skäl till att denna inte

angavs innehöll beslagsbestämmelser att införandet sådana bestämmelser

kräver överväganden och att det därför inte ansågs lämpligt

noggranna att införa dem i det förevarande sammanhanget. Det uttalades dock att det förutsattes att frågan utreddes av oss.

För att skall kunna ta ställning till ett eventuellt införande av

man

beslag måste först utredas hur sådana regler förhåller regler om m.m.

sig till RF och Europakonventionen. Även de svenska lagbestärnmelser-

omhändertagande, beslag och förverkande inom straffrätten na om måste undersökas. För att en helhetsbild måste även tvångsåtgärdsla-

gen och betalningssäkringslagen beröras.

6.2¶Regeringsformen

I RF:s andra kapitel grundläggande fri- och rättigheter finns en

om bestämmelse direkt tar sikte medborgares egendom, nämligen

som bestämmelsen skydd mot expropriation eller annat sådant förfaran-

om de 2 kap. 18 § RF. Denna bestämmelse ger dock inget skydd vid

beslag eller förverkande av egendom.

I 2 kap. 10 § första stycket RF finns ett förbud mot retroaktiv strafflagstifüiing inskrivet. Detta gäller både kriminalisering av viss

gärning och brottspåföljd. Stadgandet gäller inte endast de brottspåfölj-

der räknas i l kap. 3 § BrBz utan också andra särskilda

som upp

Se prop. 1995/96: 197 s. 11. 2Brottspåföljdema är böter, fängelse, Villkorlig dom, skyddstillsyn och överlárrmande till särskild värd.

rättsverkningar av brott. En sådan rättsverkan av brott är enligt l kap. 8 § BrB förverkande av egendom.

6.3¶Europakonventionen

6.3.1 för i artikel 1 i första

Skyddet äganderätten tilläggsprotokollet

Frågor som rör inskränkningar i äganderätten behandlas inte i Europakonventionen utan i första tilläggsprotokollet till konventionenk I

artikel 1 till första tilläggsprotokollet stadgas följande.

Envarfjzsisk eller juridisk persons rätt till sin egendom skall

lämnas okränkt. Ingen må berövas sin egendom annat än i det

allmännas intresse och under de förutsättningar angivas i

som

lag och av folkrättens allmänna grundsatser.

Ovanstående bestämmelser inskränka likväl icke en stats

rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner erforderlig för att reglera nyttjandet av viss egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse eller för att säkerställa betalning

skatter och andra pålagor eller böter och viten.

En åtgärd som syftar till att någon skall kunna berövas sin egendom måste stå i överensstämmelse med lag och ske i det allmännas intresse.

Även inskränkningar i nyttjanderätten till fast egendom måste ske i det

allmännas intresse.

Europadomstolen har framhållit att artikel l innehåller tre olika regler. Den första fastslår principen att egendom skall respekteras första styckets första mening, den andra uppställer villkoren för att enskild skall berövas sin egendom första styckets andra mening och den tredje behandlar inskränkningar i enskilds rätt att utnyttja egendom andra stycket; reglerna är inte fristående från varandra utan skall ses i ett sammanhang Vid bedömningen brott mot artikel

av om

1 Tilläggsprotokollet den 20 mars 1952 till den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande ñihetema första tilläggsprotokollet. 2 I avsnitt 5.3.1.2 finns rekvisitet stå i överensstämmelse med lag beskrivet. 3 Se exempelvis Sporrong Lönnroth mot Sverige och James mfl. mot Storbritannien.

. .

1 föreligger måste ta ställning till det föreligger en rimlig

man om balans mellan de medel använts och de mål som eftersträvas av en

som stat och förhållandet mellan allmänna och enskilda intressen är

om rättvis; i denna bedömning är dock utgångspunkten att staten har ett stort tolkningsutryrnme "a wide margin of appreciation "f,

6.3.2¶Handyside mot Storbritannien

I fallet Handyside fråga beslag och förverkande bok, The

var om av en Little Red Schoolbook, brittiska myndigheter ansågs vara

som av olämplig läsning för den ungdomliga publik boken vände sig till; bl.a. innehöll boken ett tjugosex sidor långt avsnitt om frågor kring sexualitet. I målet gjordes bl.a. gällande att Storbritannien brutit mot artikel l vad avsåg både beslutet att beslagta böckerna och beslutet att förverka och förstöra dem. Eftersom beslutet att beslagta böckerna endast under viss period hindrade klaganden att använda böckerna,

han fortfarande ägare till, ansåg Europadomstolen att första som var delen artikel 1 att ingen må berövas sin egendom inte var tillämp-

lig. Däremot fanns koppling mellan beslagsbeslutet och klagandens

en möjlighet att nyttja egendomen han ville. En bedömning kunde

som därför göras huruvida beslagsbeslutet innebar otillåten inskränkning

en i rätten att använda egendom. Den brittiske lagstiftarens syfte, "...the protection of morals... ansågs dock vara en godtagbar begränsning

omfattades begreppet i det allmännas intresse. Något brott mot som av Europakonventionen hade därför inte förekommit. Beslutet att förverka och förstöra böckerna ansågs i och för sig kunna omfattas av första styckets första mening i artikel 1 att ingen må berövas sin egendom,

eftersom begränsningen användningen även här skedde i det men av allmännas intresse farm domstolen att inget brott förekommit mot konventionen i den delen.

6.3.3¶Agosi mot Storbritannien

Fallet Agosi gällde förverkande guldmynt insmugglade till Stor-

av britarmien. Det tyska bolaget Agosi, ägare till guldmynten,

som var

3Seexempelvis Agosi mot Storbritannien. I frågor rörande äganderätten har Europadomstolen gett staterna ett större tolkningsutrymme än i vissa andra måltyper se Dijk och Hoof 594. Jämför även avsnitt 5.3.4.

van van s.

gjorde gällande att smugglingen hade utförts av annan och att bolaget saknade kärmedom smugglingen. Åtal väcktes inte heller om mot företrädare för Agosi utan mot smugglama. Agosi klagade inte på det urspnmgliga beslagtagandet av godset, som gjordes av tullmyndigheten, utan först på beslutet att förverka mynten och beslutet att vägra återlänma dem till Agosi. Inledningsvis konstaterade Europadomstolen allmän princip att en i alla stater som skrivit under konventionen att smuggelgods kunde var förverkas. Att förverka smuggelgods fick anses vara en godtagbar begränsning av äganderätten i det allmännas intresse. För att ett beslut om förverkande skulle vara godtagbart var det dock viktigt att det i den interna lagstiftningen uppställdes krav samband mellan ägarens beteende och lagbrottet. Med andra ord var det viktigt att det i den interna lagstiftningen fanns möjligheter för en helt oskyldig ägare, som agerat ett försiktigt och ansvarsfullt sätt, att kunna tillbaka godset. Vid bedömningen av proportionaliteten i beslutet att förverka guldmynten och inte återlämna dem var det därför betydelsefullt att fastställa om det engelska rättssystemet kunde pröva om Agosi kunde anses ha varit aktsam och om det fanns något samband mellan bolagets beteende och det lagbrott som inträffat. Enligt engelsk rätt kunde en enskild vända sig till en administrativ myndighet, the Commissioners, efter att the High Court förverkat beslagtaget gods. Myndigheten kunde därefter bedömning av omständigheterna och återlänma göra en godset till myndigheten fann skäl för detta. Enligt brittisk ägaren om lagstiftningen hade myndigheten vida möjligheter att göra skälighetsbedömningari enskilda fall l lagstiñningen 288 § i Customs and Excise Act 1952 uttrycktes detta följ ande sätt:

The Commissioners may, as they fit see

b restore, subject to such conditions, any, as they think proper, any thing forfzited or seized under the said Act...

Myndigheten kunde således bl.a. bedöma hur ägaren agerat i förhållande till brottet och ägaren befanns ha agerat ett godtagbart sätt - om besluta att godset skulle återlänmas till honom. - Domstolen gjorde följande bedömning.

62. Ihe Court finds therefore that the procedure available to the applicant company against the Commissioner s refusal to restore the Kruegerrands cannot be dismissed inadequate for as an one the purposes of the requirements of the second paragraph of Article In particular, has not been established that the British

either to that reasonable account was taken

system failed ensure

the behaviour the applicant to ayford the

of of company or applicant company a reasonable opportunity to put its case.

Eftersom det hade varit möjligt att i rimlig omfattning frågan om

samband mellan bolagets beteende och brottet prövad i ett rättsligt förfarande i Storbritannien -i ett administrativt förfarande inför the Commissioners kunde överprövas domstol ansåg Europa-

som av domstolen att det hade gjorts godtagbar avvägning mellan de

en allmänna och enskilda intressena. Något brott mot artikel 1 i första tilläggsprotokollet hade inte förekommit.

6.3.4¶Air Canada mot Storbritannien

I fallet Air Canada mot Storbritannien uppkom frågan om ett beslut att beslagta ett flygplan kombinerat med ett beslut att flygbolaget mot lösen 50 000 pund återfick flygplanet stod i överensstämmelse med artikel

Under perioden 1983 till 1986 inträffande en rad händelser som gav

upphov till frågeställningar flygbolaget Air Canadas rutiner

om Heathrow flygplats. Flera försändelser som innehöll eller misstänktes innehålla narkotika försvann och två anställda Air Canada dömdes också för narkotikabrott. I juni 1986 skrev Customs and Excise till flygbolagets Cargo Terminal Manager sin oro över att så mycket

om narkotika smugglades i landet med bistånd av Air Canadas personal. Air Canada lovade i ett svarsbrev att förbättra säkerheten. I december 1986 skickade Customs and Excise brev till samtliga flygbolag på flygplatserna Heathrow och Gatwick och varnade dem för tänkbara

påföljder olaglig import upptäcktes ombord deras flygplan. Av

om brevet framgick ett flygplan användes för att transportera något

att om

kunde förverkas, skulle myndigheten överväga att använda de som rättsliga möjligheter fanns i lagstiftningen; detta inkluderade

som beslag och förverkande flygplan. Senare samma månad skickade

av Customs ana Excise ett nytt brev till Air Canada angående tidigare brott säkerheten. Vid tidpunkt försvann ytterligare för-

mot samma sändelser från områden kontrollerade Air Canada och bolaget dröjde

av med att informera Customs and Excise om detta.

Den 26 april 1987 landade ett flygplan Heathrow; i planet fanns

försändelse, när den öppnades visade sig innehålla cannabis till en som ett värde 800 000 pund. Flera fel noterades i flygbolagets

av ca säkerhets- och kontrollrutiner; bl.a the airway bill number

var

förfalskat och i flygbolagets datasystem saknades uppgifter om försändelsen. Den l maj beslagtog tulltjänstemännen flygplanet, som var värt över 60 miljoner pund, med stöd av paragraf 139 och 141 i Customs ana Excise Management Act 1979. I beslutet att angavs flygbolaget kunde återfå flygplanet om det betalade en avgift 50 000 pund. Något skäl för beslutet angavs inte. Air Canada, som betalade avgiften, överklagade beslutet och vann bifall till sin talan i the High Court. Domen ändrades dock the Court of Appeal. av Air Canada gjorde i Europadomstolen gällande att intrång skett i bolagets äganderätt, både temporärt under den tid flygplanet varit beslagtaget och permanent genom att bolaget varit tvunget att betala lösen för att återfå planet. Domstolen uttalade följande.

32. For the Government, with whom the Commission agreed, this was not a case involving a deprivation of property since no transfer of ownership of the applicant s aircraft had taken place. The seizure and demand for payment to be part of were seen as the system for the control of the use of an aircrajft which had been

employed for the import of prohibited drugs.

33. The Court of the same wiew. observes, in the first place, that the seizure of the aircraft amounted to a temporary restriction on its use and did not involve a transfer of ownership and, in the second place, that the decision of the Court of Appeal to condemn the property as forfeited did not have the effect of depriving Air Canada of ownership since the sum required for the release of the aircraft had been paid. --- 34. In addition, clear from the scheme of the legislation that the release of the aircraft subject to the payment of of a sum money was, in effect, a measure taken in furtherance of a policy of seeking to prevent carriers from bringing inter alia prohibited drugs into the United Kingdom. As such, amounted to a control of the use of property. therefore the second paragraph of Article 1 which is applicable in the present case. ---

Domstolen konstaterade således att Air Canada inte förlorat äganderätten till planet, eftersom lösesurmnan betalats och bolaget återfått detta. Både beslutet att beslagta planet och beslutet att en lösesurnma skulle erläggas var därför att se som ingrepp i nyttjanderätten och inte i äganderätten. Andra stycket i artikel därför tillämplig. l var Därefter gick Europadomstolen frågeställningen om statens ingrepp i flygbolagets nyttjanderätt stod i överensstämmelse med en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som den finner erforderlig

1Se avsnitt 3.5.4. även

för reglera nyttjandet viss egendom i överensstämmelse med det att av allmännas intresse. Domstolen gjorde därvid följande bedömning:

40. The Court observes that clear from the decision of

first

the Court Appeal that both the seizure of the aircraft ana the

requirement of payment, in the absence of any finding of fault or negligence the the applicant, in conformity with on part of were the relevant provisions of the 1979 Act. --- 41. While the width the offorfeiture conferred on the of powers Commissioners by section 141 § 1 of this Act striking, the the applicants aircraft and its release subject to seizure of undoubtedly exceptional measures which were payment were resorted in order to bring about improvement in the compato an security procedures. These were taken following nys measures the discovery container, the shipment of which involved

of a

various irregularities, holding 331 kilograms of transport cannabis resin... Moreover, this incident was the latest in a long series alleged security lapses which has been brought to Air

Canada s attention involving the illegal importation of drugs in to the United Kingdom during the period 1983-1987... In particular, Air Canada along with other Operators had been warned in a - letter from the Commissioners that, where prohibited goods have been carried, they would consider exercising their powers under the 1979 Act including the seizure and forfeiture of aircraft. 42. Against this background there be doubt that the can no taken conformed to the general interest in combatting measures international drug tramcking.

Domstolen konstaterade att beslaget flygplanet och beslutet att av lämna det lösen mycket långtgående metoder för att komma ut mot var

tillrätta med flygbolagets säkerhetsproblem; mot bakgrund av de

många incidentema med narkotika flygplanen och vamingarna som givits bolaget dock statens åtgärder, vidtagits för att bekämpa var som internationell narkotikatrafik, godtagbara. Efter att ha beaktat marknadsvärdet den stora kvantitet av av funnits det beslagtagna planet och jämfört detta med cannabis som lösenbeloppets storlek fann domstolen att beslutet inte kunde anses oproportionerligt betungande för bolaget; i detta ställningstagande vägdes även statens syfte att förhindra narkotikasmuggling in. Med beaktande detta och "...the State s margin of appreciation in this av

area... " var en rättvis balans a fair balance uppnådd i målet. Något brott mot artikel l hade inte förekommit.

6.3.5¶Gasus Dosier- und Fördertechnik GmbH

mot Nederländerna

I fallet Gasus Dosier- und Fördertechnilc GmbH Gasus mot Nederlän-

derna gällde frågan utmätningz och försäljning maskin

- av en som en

utländsk köpare åberopade äganderätt till i anledning skatte-

- av en skuld. Den 17 juni 1980 mottog Gasus order från ett nederländskt en bolag, Atlas Junior Beton B.V. Atlas rörande en betongblandare. I sin orderbelträftelse förbehöll sig Gasus äganderätten till betongblandaren fram till dess att den hade betalats. Vidare att tysk lag skulle angavs gälla i tvister om avtalet. I juli mottog Gasus ytterligare order från Atlas och samma förbehåll gjordes i orderbekräñelsenUnder juli och augusti samma år skickade Gasus fakturor 125 401,24 D-mark till Atlas som inte kom med några invändningar mot dessa. Gasus erhöll dock enbart 21 672 D-mark i betalning. Betongblandaren installerades på Atlas område av Gasus; detta arbete ägde mellan den 28 juli rum och den 2 augusti. Den 31 juli 1980 utmätte belastingdeurwaarder all lös egendom hos Atlas med stöd av tre exekutionstitlar utfärdade Ontvanger der av directe belastingen. Egendom värd 67 741 :59 guiden omfattades. Betongblandaren omnänmdes i protokollet från förrättningen. Atlas

men inte Gasus delgavs beslagsbeslutet.

Eftersom Atlas inte hade möjlighet att betala sina skulder sökte bolaget moratorium som beviljades distriktsdomstolen i Haag. En av advokat utsågs därvid att försöka reda ut affärerna och han lyckades i oktober 1980 bl.a. intressera ett annat bolag, Baarsen Wandplaten van

1 Även i Air Canada-målet prövade Europadomstolen den bestämmelse i brittisk lagstiftning som ger the Commissioners rätt att göra skälighetsbedömningar i enskilda fall ---T he Commissioners may as they see/it...rest0re, subject to such conditions, any, as they think thing forfeited proper, any or seized under the said Act---. På samma sätt som i Agosi-målet ansågs denna bestämmelse lämna tillräckliga möjligheter att pröva frågan om bolagets beteende i förhållande till brottet. 2Det engelska uttrycket seizure betyder både beslag och utmätning; i detta fall synes det vara fråga utmätning. om

Omhändertagande, skattebeslag... 241

B.V. Baarsen, att ta över verksamheten; uppgörelsen gick ut

van

Baarsen skulle betala 500 000 gulden för att ta över maskiner att van och andra inventarier. Halva detta belopp skulle betalas till Skattemyndigheten och halva beloppet till borgenär. Fr.0.m. den 27 oktober annan fortsatte Baarsen Atlas verksamhet i Atlas lokaler. van Den 21 oktober 1980 skickade Gasus ett kravbrev till Atlas, som

nådde Atlas den 24 månad. I brevet angavs att betongblandaren samma skulle återtas den 30 oktober Atlas inte senast den 28 samma om månad betalade sina skulder; betalning erlades inte, handlingarmen av i målet kimde inte utläsas att Gasus vidtog några åtgärder. na Den 30 oktober 1980 gick Atlas i konkurs. Konkursärendet

avskrevs i juni 1990 den grunden att ytterligare tillgångar i boet att

dela ut Saknades. Den 4 1981 mottog Skattemyndigheten directeur der directe mars belastingen brev med yrkande i utmätningsfrågan från Gasus; ett ett Gasus hade i detta läge fått reda att betongblandaren var utrnätt. avslog yrkandet eftersom detta inkommit för sent.

Skattemyndigheten

Gasus inledde därefter rättegångar mot Skattemyndigheten, konkursboet och Baarsen. De nederländska lagregler låg till grund för van som utmätningen Skattemyndigheten vissa särskilda fönnåner; oavsett gav äganderätten, kunde egendom utgjorde utrustning i lokaler eller som användes för vissa andra Särskilda ändamål utmätas. De domstolssom förfaranden Gasus inledde mot Skattemyndigheten, under åberopande

sin äganderätt, blev resultatlösa eftersom de levererade maskinerna av ansågs utgöra sådan utrustning. Europadomstolen tog först ställning till om skyddet för äganderätt i artikel 1 kan omfatta äganderättsförbehåll. Domstolen anförde.

53. The Court recalls that the notion possessions " in French: biens in Article 1 of Protocol No. 1 has an autonomous meaning which certainly not limited to ownership of physical goods: other rights and interests constituting assets can also be certain "property rights", and thus possessions for the

regarded as as

of this provision. In the present context therefore purposes immaterial whether Gasus s right to the Concrete-mixer to be considered right of ownership as a security right in rem. as a or In event, the seizure and sale of the Concrete-mixer constituany " with the applicant companys right "to the

ted an "interference

1 Enligt belgisk lag skulle yrkandet ha inkommit senast sju dagar efter att utmätningen verkställts; beslutsfattaren hade funnit anledning att andra om utmätningsbeslutet hadedock omständigheten att yrkandet inkom för sent inte

tillmätts någon betydelse.

peaceful enjoyment" of a "possession " within the meaning of Article 1 of Protocol No.1 .

Europadomstolen fann således att Gasus rätt till betongblandaren genom äganderättsförbehåll i och för sig omfattades begreppet av egendom i artikel Efter att ha fastslagit att det brott mot artikel 1 som gjorts gällande av Gasus att Gasus inte återfått betongblandaren var en effekt - - av skattemyndighetens utnyttande av sin rätt att utmäta, fortsatte domstolen.

59. Against this background the most natural approach, in the --- Courts opinion, to examine Gasus s complaints under the head of "securing the payment of taxes which comes under the rule in the second paragraph of Article That paragraph explicitly reserves the right of Contracting States to such laws they pass as deem neccessary to secure the payment of taxes. The importance which the drafters of the Convention attached to this aspect of the second paragraph of Article 1 be gauged from the fact that may at a stage when the proposed text did not contain such explicit reference to taxes, was already understood to the States reserve power to pass whatever fiscal laws they considered desirable, provided always that measures in this field did not amount to arbitrary confiscation-u The fact that current tax legislation makes possible for the tax authorities, on certain conditions, to recover tax debts against a third party s assets does not warrant different conclusion any as to the applicable rule. Neither does sujfice in itself to describe den åberopade nederländska lagregeln granting as powers of arbitrary confiscation. Conferring upon a particular creditor the power to recover against goods which, although in fact the debtor s possession, are legally owned by third parties is, in several legal systems, an accepted method of strengthening that creditors possession in enforcement proceedings. Under Netherlands law as stood at the material time, landlords had comparable with respect a power to unpaid rent, as they did also under French and Belgian law; the Government have also cited several provisions in the tax laws of other member States that give similar to the tax authoritipowers es in special cases. Consequently, the fact that the Netherlands legislature has seen fit to stengthen the tax authorities position in enforcement proccedings against tax debtors does not justijj/ the conclusion that åberopad nederlänsk lag is not aimed at "securing the payment oftaxes that using the conferor power red by that section constitutes "confiscation whether "arbia

trary not, rather than method of recovering a tax debt. or a

Domstolen konstaterade således att frågan skulle prövas mot bakgrund

andra styckets sista moment för att säkerställa betalning av av skatter och andra pålagor eller böter och viten... i artikel det av fastslogs att innebörden denna skrivning i artikel 1 är att en stat kan av genomföra de skattelagar den önskvärda så länge lagarna inte anser möjliggör skönsmässig konfiskation arbitrary confiscation av

egendom. Efter att ha gått igenom lagstiftningen och gjort jämförelser

med andra rättssystem farm Europadomstolen att den nederländska

lagstiftningen inriktad att säkerställa skattebetalning; den kunde var således inte innebära konfiskation, skönsmässig eller anses Domstolen fortsatte.

60. As follows from the previous paragraph, the present case

the right of States to enact such laws as they deem concerns for the purpose of "securing the payment oftaxes necessary In the present the Court not called upon to ascertain case whether this right, the wording of the provision may suggest, as limited procedural laws that to laws which is to tax say: regulate theformalities of taxation, including the enforcement of

tax debts whether also substantive tax laws that or covers laws which lay down the circumstances under which tax is to say: due and the amounts payable; den åberopade nederländska

lagstiftningen plainly a procedure law.

was In passing such laws the legislature must be allowed a wide

margin appreciation, especially with regard to the question

whether- and to what extent- the tax authorities should be so, in better position to enforce tax debts than ordinary put a creditors enforce commercial debts. The Court will are in to respect the legislature s assessment in such matters unless

devoid of reasonable fondation.

Europadomstolen i förevarande mål inte behövde pröva frågan om som skattelagstiftning än processuell sådan i detta inbegripet annan lagstiftning för att driva skatter konstaterade att sådan skattelag -

godtagbar konventionssynvinkel så länge den vilade rimlig

var ur

grund.

Domstolen konstaterade däreñer att det för att en lagstiftning vila rimlig grund måste det föreligga proportionalitet skulle anses -

mellan det allmännas ingrepp i äganderätten och målet med åtgärden.

I bedömningen proportionaliteten beaktade Europadomstolen att

av Gasus ett aktiebolag, sålt och levererat betongblandaren till ett var som nederländskt bolag och installerat det hos detta bolag. Eftersom bolaget

sålt godset med äganderättsförbehåll var dess huvudintresse att betalt och inte att behålla äganderätten. Domstolen fann därför att det var rimligt att en stat skilde äganderättsförbehâll och annan form av äganderätt; det spelade i detta hänseende ingen roll om skillnaden kom till uttryck i äganderättsinskränkningar eller processuell lagstiftning. Efter att ha beaktat omständigheterna i målet bl.a. att Gasus tagit en affärsrisk genom att installera maskinen innan bolaget fått betalt, att Gasus faktiskt genom äganderättsförbehållet ägde företräde före alla andra borgenärer än staten skattefordringar samt att staten inte hade möjlighet att samma sätt som andra borgenärer skydda sig mot

betalningsproblem hos sina gäldenärer de som har skatteskulder

farm Europadomstolen att det inte förelegat något brott mot artikel l i det aktuella fallet.

6.4 svenska bestämmelser

Övriga

6.4. 1 Rätte

gångsbalken

6.4.1.1 Allmänt om beslagsbestämmelserna

I 27 kap. RB finns bestämmelser beslag i brottmål. Föremål om som skäligen kan antagas vara av betydelse för utredning om brott eller som avhänts någon genom brott får, enligt 27 kap. l § RB, tas i beslag. Detsamma gäller föremål, som skäligen kan antagas komma att förverkas grund brott. Vidare gäller bestämmelsen också skriftlig av handling om inte annat särskilt föreskrivits. Att föremålet ägs eller innehas av någon annan än den misstänkte hindrar inte ett beslag. För att man skall kunna beslagta egendom med stöd av bestämmelsen krävs inte heller att kan peka ut misstänkt. Det spelar inte heller man en någon roll om föremålets innehavare samtycker eller inte till att föremålet beslagtas. I 27 kap. 1 § finns också proportionalitetsprinen cip; beslag får beslutas endast skälen för åtgärden uppväger det om intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Beslag enligt 27 kap. l § RB kan ske endast tre olika grunder, nämligen att fram bevis eller arman information visst konkret om

1 Se vidare avsnitt 4.2.

brott, att återställa egendom avhänts någon brott eller att

som genom säkerställa ett förverkande föremål grund brott. I det först-

av av nämnda grunden innefattas inte endast fall där ett föremål senare kan antas komma att åberopas bevis i rättegång utan också fall där

som

omhändertagandet utgör utgångspunkt för förundersökningens

bedrivande och fall där det beslagtagna kan användas som ledtråd i spaningama efter förövaren av brottet. Med stöd av denna bestämmelse kan således vårdeföremål beslagtas för att värderas och pengar för kontroll sedelnummer eller fingeravtryck etc. Beslag av pengar

av enbart i syfte att undersöka hur stora den misstänktes tillgångar är t.ex. vid utredningar om ekonomisk brottslighet kan inte göras. Beslag som görs for att säkerställa förverkande av föremål grund av brott, d.v.s. enligt den tredje grunden, utgör ett sakförverkande och inte ett värdeförverkande. För att åstadkomma ett värdeförverkande måste man använda reglerna om kvarstad i 26 kap. RB.

I 27 kap. 2 och 3 RB finns bestämmelser om beslagsförbud. Bestämmelserna inskränker polisens möjligheter att beslagta handling-

och postförsändelser av olika slag

Enligt 27 kap. 4 § RB får den med laga rätt griper eller anhåller

som misstänkt eller verkställer ett beslut häktning, husrarmsakan,

en om

kroppsvisitation eller kroppsbesiktning ta ett föremål som påträffas i

samband med åtgärden i beslag. Föremål som påträffas i ett annat sammanhang får tas i beslag efter beslut undersökningsledaren eller

av åklagaren. I brådskande fall vid fara i dröjsmål får enskild

- - en polisman utan sådant beslut eget ta föremål i beslag. Om

ansvar beslag verkställts än undersökningsledaren eller åklagaren och

av amian denne inte har beslutat beslaget skall, enligt tredje stycket samma

om paragraf, åtgärden skyndsamt anmälas hos undersökningsledaren eller åklagaren då omedelbart skall pröva om beslaget skall bestå.

som

I SOU 1995:47 föreslås bl.a. att polismans rätt att besluta om

en beslag skall utvidgas i förhållande till vad som gäller enligt 27 kap. 4 § RB. En polisman skall enligt detta förslag ha befogenhet att ta föremål och annat i beslag, oavsett på vilket sätt och i vilket samman-

Det kan i många situationer vara svårt att skilja på beslag enligt denna grund och kvarstad i brottmål 26 kap. RB. Om polisen finner kontanter hos en

misstänks för stöld kan beslagtas om det är just de person som pengarna

hittat har frånstulits málsäganden. Om ett sådant samband pengar man som inte finns får man istället använda sig av kvarstadsinstitutet. 2En redogörelse för bestämmelserna beslagsförbud finns i avsnitt 5.5. l 2

om om tvångsåtgärdslagen ovan.

hang det har påträffats och utan föregående beslut av någon annan tjänsteman.

Enligt 27 kap. 5 § RB kan även domstol förordna om beslag i fråga om föremål som företes vid domstolen eller annars är tillgängligt för beslag. Domstolen kan även ta upp frågan om beslag på yrkande av undersökningsledaren eller åklagaren. Sedan åtal är väckt kan domstolen också självmant, liksom yrkande från målsäganden, ta upp frågan om beslag. Har beslag verkställts utan domstolens förordnande, kan den som drabbas av beslaget begära domstolens prövning av åtgärden med stöd av 27 kap. 6 § RB.

Av 27 kap. 7 § RB framgår att i de fall domstolen själv förordnat om beslag eller fastställer verkställt beslag, skall domstolen också om

åtal inte redan väckts utsätta den tid inom vilken åtal skall väckas.

- Tiden får inte sättas längre än vad är nödvändigt. Domstolen kan

som också medge en förlängning av tiden, om tiden är otillräcklig. Bestämmelsen fick denna utformning 1995. Före 1995 skulle åtal väckas inom en i lag angiven tid när polis eller åklagare beslutade om beslag. Anledningen till att bestämmelsen om detta upphävdes var att det

ansågs onödigt resurskrävande för åklagarmyndigheter att bevaka

tidsñistema samt att det från rättssäkerhetssynpunkt ansågs tillräckligt att den som drabbas av ett beslag har möjlighet att begära rättens prövning av beslaget; genom en sådan begäran kan den drabbade framtvinga längsta tid för åtal.

Enligt 27 kap. 8 § RB åligger det domstolen att, när målet avgörs, pröva om beslaget skall bestå. I samma paragraf anges också att beslaget omedelbart skall hävas om åtal inte väckts inom den tid

som bestämts enligt 27 kap. 7 § samma lag.

I 27 kap. 14 a § RB stadgas att ett föremål får tas i beslag om det skäligen kan antas vara förverkat enligt 36 kap. 3 § BrB se nästa avsnitt.

Enligt 27 kap. l5 § RB får beslutas att byggnad eller skall

rum tillstängas, tillträde till visst område förbjudas, förbud meddelas mot flyttande av visst föremål m.m. Syftet med beslutet skall vara att säkerställa utredning om brott.

Enligt 27 kap. 17 § RB skall avvikande bestämmelse beslag i

om annan författning gälla före bestämmelsema i RB.

I 26 kap. RB finns bestämmelser kvarstad. Är någon skäligen

om misstänkt för brott och kan det skäligen befaras, att han genom att avvika eller genom att undanskaffa egendom eller annorledes undandra-

Seprop. 1994/9523 s. 115.

sig att betala böter, får enligt 26 kap. 1 § RB förordnas om ger kvarstad så mycket hans egendom att fordringen kan antas bli

av täckt vid utmätning. Detsamma gäller skäligen kan befara att

om man han undandrager sig att betala värdet förverkad egendom, företags-

av bot eller ersättning till målsägande som kan komma att dömas

annan ut med anledning av brottet.

Beslut kvarstad meddelas enligt 26 kap. 2 § RB av tingsrätten.

om Med stöd 26 kap. 3 § får dock undersökningsledaren eller åklagaren

av ta lös egendom i förvar i avbidan tingsrättens beslut; är fara i dröjsmål får sådan åtgärd även vidtagas av polisman. I det sistnämnda fallet skall anmälan skyndsamt göras till undersökningsledaren eller åklagaren får besluta egendomen skall kvarbli i förvar.

som om

6.4.1.2 Gränsdragningen mellan husrannsakan och beslag

Vid husrannsakan påträffas ibland stora mängder skriftligt material. Tidigare har polismyndigheten i sådana situationer med stöd av ett JOutlåtande från 1956 kunnat fortsätta husrannsakan polisstationen för att avskilja vilka handlingar skall beslagtas; ett krav i de fall

som husrannsakan fortsatte polisstationen var dock att de handlingar som skulle beslagtas sorterades ut omedelbart och om möjligt i ett samman-

hang.

Rättsläget är idag ett annat. Numera anses det vara fråga om beslag så snart tar med egendom tillhörig annan från den plats där

man husrannsakan företas. JO uttalade i 1982-83 års ämbetsberättelse bl.a.

följande om gränsdragningenz:

Det kännetecknande för husrannsakan är att en representant för

myndighet genomsöker utrymmen eller områden som inte är

tillgängliga för allmänheten. Ett beslag innefattar däremot ett

omhändertagande en skriftlig handling eller ett föremål i visst

syfte, t.ex. till främjande av en utredning om brott. Enligt min

mening ligger det därför närmast till hands att anse det vara

fråga ett beslag så snart man tar med sig annan tillhörig

egendom från den plats där husrannsakan har skett. Konstruk-

tionen med fortsatt husrannsakan i polisens lokaler anser jag

därför inte böra användas. Genom beslag betrakta ett

att som

gSe JO:s ämbetsberättelse 1956 s. 95.

Se sid. 47 1ämbetsberättelsen.

provisoriskt omhändertagande av den typ som det är fråga om

här uppnår man också att beslagsreglerna i 27 kap. rättegångsbalken skall tillämpas. ---

6.4.2¶Brottsbalken

I 36 kap. BrB finns bestämmelser om förverkande av egendom, töretagsbot och annan särskild rättsverkan brott. I kapitlets första av paragraf stadgas att utbyte av brott enligt BrB skall förklaras förverkat om det inte är uppenbart oskäligt. Med utbyte av brott avses t.ex. muta eller vederlag for brott. Detsamma gäller vad någon har tagit emot som ersättning för kostnader i samband med ett brott, om mottagandet utgör brott enligt BrB. I det sistnämnda fallet får också värdet förklaras förverkat istället för det mottagna. Vid bedömningen av om det är uppenbart oskäligt att förklara utbyte förverkat skall bland andra omständigheter beaktas om det finns anledning att anta att skadeståndsskyldighet i anledning brottet kommer att åläggas eller bli av armars fullgjord. I 36 kap 2 § BrB får egendom som använts som hjälpmedel vid brottsbalksbrott förklaras förverkat om det är påkallat till förebyggande av brott eller eljest särskilda skäl föreligger. Detsamma gäller egendom vars användande utgör brott. Istället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat. Förverkande får, enligt 36 kap. 3 § BrB, i annat fall än som avses i 2 § beslutas avseende vissa föremål. Dessa är sådana som grund av sin särskilda beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan befaras komma till brottslig användning. Vidare omfattas föremål är som ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa och som har påträffats under omständigheter som gav anledning att befara att de skulle komma till sådan användning samt föremål som innefattar skada på egendom och som har påträffats under omständigheter som gav uppenbar anledning att befara att de skulle komma till sådan användning. Paragrafen är till skillnad från de tidigare nämnda paragrafema inte begränsad till brott enligt BrB. Som ett led i kampen mot den ekonomiska brottsligheten infördes 1982 en bestämmelse om förverkande till följd brott är av som

Bestämmelser om förverkande på grund av brott finns också i annan lagstiftning. I avsnitten 6.4.3, 6.4.5-6.4.6 och 6.4.8-6.4.10 beskrivs bl.a. sådana förverkandebestännnelser.

begånget i näringsverksamhet Syftet med bestämmelsen var att eliminera det vinstintresse kan ligga bakom brott som begås av

som näringsidkare. Bestämmelsen återfinns i 36 kap. 4 § BrB. Om

numera det vid sådana brott uppkommer ekonomiska fördelar för näringsidkare skall, enligt paragrafen, värdet därav förklaras förverkat. Med ekonomiska fördelar menas både förtjänster och besparingar. Bestämmelsen täcker bl.a. sådana fall då näringsidkare har underlåtit att fullgöra straffsanktionerade skyldigheter av olika slag som åvilar dem för att exempelvis spara in den kostnad som fullgörande av åtagandet skulle medföra Ett förverkande med stöd av 36 kap. 4 § BrB kan dock inte göras förverkandet skulle vara oskäligt. Av förarbetsuttalande-

framgår att utrymmet för att inte besluta förverkande av na om billighetsskäl skall vara vidare detta område än vad som i allmänhet brukar gälla; stor vikt är därvid regelöverträdelsen skett med

av om företagsledningens vetskap eller ledningen åtminstone bort kunna förhindra överträdelsen3.

Förverkande får, enligt 36 kap. 5 § BrB, ske hos gärningsmannen eller som medverkat i brottet, den i vars ställe gärningsmarmen

annan eller medverkande den genom brottet beretts vinning

annan var, som eller näringsidkare som avses i 4 § samt den som efter brottet förvärvat egendomen bodelning eller grund av arv, testamente eller

genom genom gåva eller som efter brottet förvärvat egendomen annat sätt och därvid haft vetskap om eller skälig anledning till antagande om egendomens samband med brottet. Om egendomen inte tillhörde någon av de angivna kategorierna får förverkande med stöd av bestämmelserna i BrB inte ske. l paragrafen finns också en bestämmelse om särskild rätt till egendom; särskild rätt till egendom förklaras förverkad

som består, om inte också den särskilda rätten förklaras förverkad. Sådan

vunnits utmätning eller betalningssäkring upphör dock rätt som genom om det inte av särskild anledning förordnas att den särskilda rätten skall bestå.

1 Utredningen företagsbot dir. 1995:95 häller för närvarande på att

om utvärdera bestämmelserna om företagsbot; utifrån utvärderingen skall utredningen föreslå hur sanktionssystemet beträffande brott inom näringsverksamhet skall effektiviseras. 2Se 1981/82:142 27.

prop. s. 3 Prop. 198l/82:l42 s. 28.

6.4.3 straff för varusmuggling Lagen om

Enligt 15 § första stycket VSL har tulltjänstemän, tjänstemän vid

Kustbevakningen, tjänsteman vid lots- och fyrstaten och polisman rätt

att beslagta egendom kan komma att förverkas med stöd av lagen.

som En motsvarande rätt tillkommer tjänsteman vid Statens järnvägar inom

för den tillsyn för uppdagande av brott mot VSL som ålagts dem ramen i 14 § första stycket lag. I 15 § första stycket sista punkten VSL

samma

att tulltjänsteman och tjänsteman vid Kustbevakningen i övrigt anges ifråga om brott enligt VSL har samma rätt att beslagta egendom som enligt RB tillkommer polisman. Detta innebär att en tulltjänsteman i brådskande fall, utan föregående förordnande från undersökningsledaren eller åklagaren, bl.a. kan ta i beslag smuggelgods och andra föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredningen av brott mot VSL samt förpackning eller ett hjälpmedel som kan antas komma att förverkas jämför 27 kap. 4 § andra stycket RB. Om beslag har verkställts någon annan än undersökningsledaren eller åklagaren och

av någon sådan inte heller har fattat beslut beslaget åligger det, enligt

om 15 § andra stycket VSL, den som har verkställt beslaget att skyndsamt anmäla åtgärden till förtmdersökningsledaren eller åklagaren. Denne skall då omedelbart pröva om åtgärden skall bestå. Sistnämnda bestämmelse överensstämmer med 27 kap. 4 § tredje stycket RB. Om beslag lagts egendom som kan antas bli förverkad enligt VSL skall åklagaren enligt 16 § nämnda lag så snart det kan ske antingen väcka åtal för det brott som föranlett beslaget eller talan vid domstol med yrkande om egendomens förverkande.

I 9 §VSL anges att gods, som har varit föremål för varusmuggling eller försök därtill, skall förklaras förverkat. Detsamma gäller emballa-

eller kärl, godset förvaras Om egendomen inte finns i behåll ge som skall i stället värdet förklaras förverkat. Om någon förvärvat gods eller särskild rätt därtill i god tro kan, enligt andra stycket samma paragraf, förverkande inte ske.

Om påföljden att förverka godset framstår som uppenbart obillig får förverkandet helt eller delvis efterges enligt 9 § första stycket VSL. Förverkande är således inte obligatoriskt, men i motiven till VSL framhölls att huvudregeln borde vara att smuggelgods förverkas, eftersom förverkandeinstitutet har en starkt brottsförebyggande effekt. Det betonades också att godset undantagslöst borde förverkas vid smuggling sprit- och tobaksvaror. Eftergiftsbestämmelsen har i

Seprop. 1960:115 s. 74.

praxis bl.a. tolkats så att ett förverkande g.a. smugglingsbrott

som trots att det i och för sig uppfyller kraven straffbarhet som uppsåtligt brott- mer präglas av obetänksamhet än bedrägligt uppsåt, helt kan efterges. I ett fall NJA 1994 65 eftergav högsta domstolen

s. HD förverkande privatperson köpt safirer och fört in dem i

när en Sverige utan att betala mervärdesskatf.

Förverkande riktas mot den egendom som har varit föremål för smuggling eller försök därtill och det saknar i princip betydelse det

om är ägaren eller någon arman som har gjort sig skyldig till den aktuella brottsligheten. På denna punkt skiljer sig förverkandebestämrnelsema i VSL från de allmänna bestämmelsema i BrB.

I 10 § VSL anges att det som använts som hjälpmedel vid vamsmuggling eller försök därtill kan förklaras förverkat helt eller delvis. En förutsättning är att ägaren eller någon som var i hans ställe uppsåtligen förövat gärningen eller medverkat till den. Förverkande kan aldrig ske mot den som i god tro förvärvat egendomen eller särskild rätt till den. I förarbetena till VSL anfördes att förverkande av hjälpmedel främst borde ske när åtgärden är påkallad för att förebygga fortsatt brottslighet från gämingsmarmens eller andra sida Domstol kan

personers istället för att förverka egendomen meddela föreskrift åtgärder till

om förebyggande av missbruk enligt 12 § VSL. Föremål för förverkande enligt 10 § är främst olika forslingsredskap, t.ex. bilar och båtar, väskor och liknade som smuggelgods har fraktats

I 23 § VSL finns en bestämmelse om förtida försäljning av beslagtagen egendom. I paragrafen anges att om beslagtagen egendom är underkastad försämring, snar förstörelse eller arman nedgång i värde får den genast säljas. Om ägaren så begär skall sådan egendom alltid sälj as. Uppskattas värdet egendomen till 500 kr eller och

mer försäljningen inte påkallats av ägaren, skall dock tillstånd till försäljningen sökas hos domstol som, utan att ägaren hörs, får meddela beslut i frågan. I 23 § andra stycket samma lag föreskrivs att, då beslag

1 I NJA 1994 s. 65 fastslog HD att förverkande mera sällan kan anses vara obilligt när det är fråga om godssom uppsåtligen införts i strid mot införselförbud betraktelsesätt måste gälla det fråga

men att ett mer nyanserat när är om införsel utan erläggande av skatt eller avgiñ. HD uttalade därvid bl.a. ---I vissafall av sådan införsel, då något egentligt bedrägligt uppsåt inte visats föreligga, kan det framstå oproportionerligt sträng åtgärd att

som en utöver ådömande av straff och i stället för utkrävandet av de skatter eller avgifter som borde ha betalats i samband med införseln förklara

egendomen ifråga förverkad. Se även NJA 1989 s. 78. 2 Se prop. 1960:115 s 75.

lagts alkoholhaltiga drycker kan antas vara förverkade enligt

som VSL, skall bestämmelserna i 2 § l lagen 1958:205 om förverkande

alkoholhaltiga drycker äga motsvarande tillämpningl. av m.m.

6.4.4¶Tullagstiftningen

Enligt 48 § i den gällande tullagen får tullmyndigheten tillfälligt ta

nu hand oförtullad det behövs för tullkontrollen. En

om en vara om liknande bestämmelse finns också i 17 § inregränslagen. Varan får i nämnda fall också läggas lager för tillfällig förvaring eller

upp tullager.

Bedömningen hur länge gods kan omhändertas med stöd av

av 48 § tullagen och vilka grunder omhändertagandet får ske är inte alldeles klarlagt i motivuttalandena. I förarbetena till den gamla tullagen, också innehöll en bestämmelse om omhändertagande,

som anfördes bl.a. att befogenheten att tillfälligt omhänderta gods kunde användas när det fanns risk för att tull, skatt eller införselavgift undandrogs eller risk för att någon importreglering överträddes utan att det för den skull farms grund för att ta varan i beslag I propositionen till den tullagen karaktäriserade man omhändertagandeinstitutet

nya

ett omhändertagande i administrativ ordning, som möjliggör för som tullmyndigheten att ta i besittning. Vidare anfördes bl.a. att

en vara bestämmelsen borde behållas för att den varit ett praktiskt värdefullt inslag i tullagstiftningen för hantering oregelmässiga situationer,

av t.ex. situationer då det inte förelegat förutsättningar att ta en vara i beslag, medan ett omhändertagande av varan är påkallat för att säkerställa de fiskala intressena. Det anfördes också att en liknade bestämmelse finns i 53.2 i tullkodexen3 att denna bestämmelse inte

men sträcker sig lika långt Bedömningen att 48 § tullagen ger utrymme att hantera oregehnässiga situationer, är dock en helt annan än den EUgränskontrollutredningen gjorde. utredningens betänkandeS anfördes

1Angående denna lag, avsnitt 6.4.7.

se 2Se 1986/87: 166 86.

prop. s. 3 Rådets förordning EEG 2913/92. I artikel 53.2 tullkodexen att

nr anges tullmyndighetema får, på bekostnad av den person som innehar varorna och på hans risk, låta flytta varornanill en särskild plats som står under deras övervakning tills fallet har reglerats. 4Se 1994/9534 142.

prop. s. 5SOU 1994:131 Skyddet vid den inre gränsen s. 118.

bl.a. att den bedömning tulltjänsteman har att göra vid ett omhänder-

en tagande enligt 48 § tullagen är begränsat till om den tillfälliga förvaringen behövs för tullkontrollen och att omhändertagandet måste hävas så snart tullkontrollen genomförts. Utredningen drog slutsatsen att ett omhändertagande för tullkontroll därför i regel får antas vara

av en vara relativt kortñistigt och att beslag alltid bör beslutas i de fall utredningen av en brottsmisstanke kräver ett längre omhändertagande än vad som motiveras av tullkontrollen. Den tolkning EU-gränskontrollutredningen gjorde av lagnimmets innebörd stämmer bättre överens med den språkliga utfommingen lagmmmet "...ta hand om en oförtullad

av -

det behövs för tullkontrollen " än den tolkning gjordes vara om - som i propositionen till den nya tullagen.

Enligt 59 § tullagen får tullmyndighet anbringa lås, förseglingar

en och igenkänningsmärken transportmedel, containrar och andra varor

står under tullkontroll. Vidare får tullmyndigheten också tillfälligt som ta hand om registreringsbevis och liknande handlingar, som avser ett sådant transportmedel, när det behövs för att hindra transportmedlets avgång.

I 90 § tullagen anges att om en oförtullad vara eller dess värde blir föremål för förverkande skall skatt än tull, avgifter och tulltillägg

annan inte tas ut till den del varan eller dess värde förverkats. Ett tidigare meddelat beslut om sådan pålaga skall upphävas eller ändras sedan dom eller beslut innefattar förverkande vunnit laga kraft.

som

Alkohollagen

Alkohollagen innehåller flera straffbestämmelser, vilka återfinns i lagens tionde kapitel. Således kan, enligt 10 kap. l § alkohollagen, den som olovligen tillverkar sprit eller spritdrycker dömas till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som bereder mäsk i uppenbart syfte att olovligen tillverka sprit eller spritdrycker samt den som forslar, döljer eller förvarar sprit eller spritdrycker, som uppenbarligen är olovligt tillverkade eller mäsk som uppenbarligen är avsedd för olovlig tillverkning av sprit eller spritdrycker. Vidare kan den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer alkoholdrycker utan tillstånd eller

spritdrycker i vissa fall dömas för olovlig försäljning av serverar

1Härmed den inte iakttar vad sägs i 6 kap. 5 § alkohollagen.

avses som som I denna paragraf angesatt den som har serveringstillstånd får köpa spritdrycker, vin och starköl som behövs för rörelsen av någon som har ett parti-

till böter eller fängelse i högst två år. Är brott enligt 10

spritdrycker

kap. l eller 2 § grovt utökas straffskalan till fängelse fyra

att anse som

enligt 10 kap. 3 § alkohollagen; vid bedömningen om brottet är att

grovt skall särskilt beaktas gärningen utgjort ett led i en anse som om verksamhet bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning.

som Alkohollagen innehåller vidare strañbestämmelser som bl.a. träffar den

olovligen tillverkar vin, starköl eller öl, den som innehar spritsom

drycker i uppenbart syfte att olovligen sälja dem samt den som

m.m.

uppsåtligen oaktsamhet säljer eller utlämnar alkoholdrycker till

eller av någon inte uppnått föreskriven ålder. Den till vilken sprit, mäsk

som eller alkoholdrycker har anskaffats för personligt bruk kan inte dömas för medverkan till brott enligt alkohollagen.

Sprit, alkoholdrycker och mäsk varit föremål för brott enligt

som alkohollagen kan förverkas med stöd ll kap. l § alkohollagen;

detsamma gäller värdet sprit, alkoholdrycker eller mäsk samt utbyte

brott. Förverkande kan ske även från den till vilken sprit, mäsk eller av alkoholdrycker anskaffats för personligt bruk, trots att han inte kan ställas till for brott. Har sprit eller alkoholdrycker olovligt

ansvar tillverkats får även destillationsapparater, apparatdelar och redskap

använts vid tillverkningen, råämnen uppenbarligen varit som som avsedda för tillverkningen och beredningen samt kärl och emballage

forvarats i förklaras förverkade. Detta framgår av ll kap. som varoma 2 § alkohollagen.

Förordnande förverkande får, enligt ll kap. 3 § alkohollagen,

om inte meddelas det skulle uppenbart oskäligt; rekvisitet

om vara

uppenbart tillkom efter lagrådets påpekande för att uppnå likhet med

vad gäller i flera andra fall.

som

I ll kap. 4 § alkohollagen att lagen förverkande av

anges om alkoholhaltiga drycker mm gäller i tillämpliga delar beträffande sprit, alkoholdrycker eller mäsk kan antas bli förverkade. Vidare anges

som att alkoholdryck, har lagts tillfälligt läge eller tagits om

som upp hand tullmyndighet for tillfällig förvaring skall som förverkad

av anses

den inte tagits ut från lagret inom trettio dagar från uppläggningen. om

handelstillständ för varan. 1Prop. 1994/9539 116 och 225.

s. 2Se avsnitt 6.4.7. 3 tillfälligt lager enligt 24 § tullförordningen 1994: l 558.

Härmed avses

6.4.6¶Lagen teknisk

om försäljning av sprit m.m.

I 9-12 §§ lagen försäljning teknisk sprit finns vissa om av m.m ansvarsbestämmelser. Bl.a. kan den säljer teknisk sprit utan att äga som rätt därtill dömas till någon av de påföljder som anges i 10 kap. 2 eller 3 § a1kohol1agen. Den till vilken teknisk sprit avyttrats eller m.m. anskaffats för personligt bruk är, enligt 14 § andra meningen, fri från ansvar, vilket innebär att han inte kan dömas medverkande till som brott. Även lagen försäljning teknisk sprit innehåller om av m.m. en

förverkandebestämrnelse, nämligen lagens 13 Om någon begår ett

brott enligt 9-1 l §§ samma lag kan, det inte är uppenbart oskäligt, om hos honom befintliga förråd teknisk sprit och alkoholhaltiga av

preparat liksom kärl och emballage samt rednings- och filtreringsmedel

förklaras förverkade. Förverkande kan dessutom ske hos den enligt som 14 § andra stycket är fri från ansvar. I 13 § finns också bestämmelser om förverkande av alkoholhaltiga läkemedel.

6.4.7 förverkande

Lagen om av alkoholhaltiga drycker m.m.

Enligt l § första stycket lagen förverkande alkoholhaltiga om av

drycker m.m. får alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel,

vilka påträffas hos den begått rattfylleribrott etc förklaras som förverkade, det inte finns särskilda skäl mot det. I tredje stycket om samma paragraf finns motsvarande bestämmelse för spritdrycker, vin och starköl, påträffas hos den förtär eller förvarar sådana som som drycker i strid mot vissa bestämmelser i ordningslagen eller lokala ordningsföreskrifter. Förverkande kan också ske, i båda de angivna fallen, om angivna berusningsmedel påträffas hos den medföljt vid som tillfället och om berusningsmedlet kan antas ha varit avsedda även för den som begått gämingen. I 2 § lagen om förverkande alkoholhaltiga drycker att av m.m. anges vad i allmänhet är stadgat beslag i brottmål skall äga som om motsvarande tillämpning, med vissa avvikelser, när det gäller beslag enligt

1 Se avsnitt 6.4.5. 2 I paragrafen finns en hänvisning till vissa brott i lagen 1951:649 straff om för vissa trañkbrott, jämvägssäkerhetslagen 1990:1157, luñfartslagen 1957:297 och sjölagen 1994: 1009.

den angivna lagen. Sådana avvikelser är bl.a. att beslagtagen egendom får förstöras dess värde är ringa eller dess förstörande eljest måste

försvarligt och att egendomen i annat fall får säljas. I det anses sistnämnda fallet tillfaller ersättningen staten.

6.4.8¶Lagen om skatt på energi

I 10 kap. LSE finns bestämmelser sanktioner vid otillåten använd-

om ning märkta oljeprodukter m.m. Det finns även förverkande-

av en bestämmelse. Av 10 kap. 3 § LSE följer nämligen att ett föremål som

hjälpmedel vid brott enligt LSE eller dess värde får använts som förklaras förverkat. Förverkande får endast beslutas om det är nödvändigt för att förebygga brott eller det finns andra särskilda skäl

för det.

I 10 kap. 7 § LSE finns särskilda bestämmelser om vem som skall

ägare till fordon vid återtaganderättsförbehåll respektive

anses vara nyttjanderätt. Köparen skall ägare beträffande fordon eller

anses vara båt köpts kredit med förbehåll återtaganderätt. Även den

som om

innehar fordon eller båt med nyttjanderätt minst ett år som ett en om

vid tillämpningen LSE vara ägare till fordonet respektive anses av båten. Detsamma gäller i andra fall nyttjanderätt, om nyttjande-

av rättshavaren har befogenhet att bestämma förare eller anlitar annan

om förare än ägaren har utsett. I förarbetena till paragrafen anges att allmänna bevisregler äganderätten bör tillämpas

6.4.9¶Lagen om tobaksskatt

Varje cigarrettprodukt skall tillverkaren eller hans representant3

av åsättas ett högsta pris, inklusive skatter, tobaksprodukten får

som

säljas för i detaljhandeln detaljhandelspris. Den tillhandahåller

som cigarretter till försäljning annat sätt än i originalförpackning försedd med särskild märkning med uppgift detaljhandelspris döms, enligt

om 6 § LTS, till böter eller fängelse i högst månader. Av 7 § samma

sex lag framgår att cigarretter har varit föremål för brott enligt 6 §

som

1Angående märkning oljeprodukter, avsnitt 2.4.

av se 2Se 1994/95203 50.

prop. s.

T 3 Om cigarretter imponeras från tredje land fastställs detaljhandelspriset av importören.

skall förklaras förverkade, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsam-

gäller värdet cigarrettema, dessa inte finns kvar. ma av om

6.4.1O Lagen om visst stöldgods m.m.

Enligt 1 § lagen 1974: 1065 om visst stöldgods m.m. kan egendom

frånhänts någon brott tas i förvar om den anträffas hos som genom någon uppenbart saknar rätt till egendomen. Detsamma gäller om

som egendomen har anträffats i någons besittning. l de nämnda

utan att vara fallen f°ar egendomen tas i förvar om varken ägaren eller någon annan

har rätt till egendomen är känd eller gör anspråk egendomen som och det inte är uppenbart oskäligt att egendomen tas i förvar. Beslut att ta egendomen i förvar fattas av allmän domstol talan av åklagare enligt lag. Åklagaren får dock besluta i frågan i vissa fall.

2 § samma

6.4.1 1

Tvångsåtgärdslagen

Revision enligt exempelvis taxeringslagen eller LPP bygger frivillighet. Därför finns inga bestämmelser i dessa lagar som medger omhändertagande handlingar mot den enskildes vilja. Om handlingar

av vid revision behöver omhändertas mot den enskildes vilja måste därför detta ske med stöd tvångsåtgärdslagen. Bestämmelser om efter-

av sökande och omhändertagande handlingar återfinns i 6-9

av tvångsåtgärdslagen.

Enligt 6 § tvångsåtgärdslagen får, när revision genomförs med stöd

5 § lag, handling omfattas revisionen eftersökas där av samma som av och omhändertas, om den inte tillhandahålls utan skäligt dröjsmål eller

det finns påtaglig risk att handlingen undanhålls eller förvanskas. om Enligt andra stycket samma paragraf får, när revision genomförs i den reviderades verksamhetslokaler i annat fall, handling som påträffas eller granskas omhändertas om det behövs för revisionen.

I 7 § finns bestämmelser om eftersökande och omhändertagande av handling vid revision inte genomförs i den reviderades verksam-

som hetslokaler. 8 § reglerar eftersökande och omhändertagande av handlingar i lokaler inte utgör den reviderades verksamhetslokaler.

som I 9 § finns en specialbestämmelse om fall som inte reglerats i 7 och

9 |708l5

8 §§.

När handling omhändertas med stöd av tvångsåtgärdslagen får även pämi, mapp eller dylikt förvaringsmaterial i vilket handlingen förvaras, tas med. Detta följer av 24 § tvångsåtgärdslagen. Tekniskt hjälpmedel får omhändertas endast om det finns synnerliga skäl för det. Möjligheten att omhänderta tekniskt hjälpmedel är avsedd att användas i

mycket speciella situationer där det inte finns möjlighet för skattemyn-

digheten att annat sätt ordna med teknisk utrustning för granskning

visst omhändertaget dokument Om ADB-upptagning omhändertas av skall, om det är möjligt, ett exemplar lämnas kvar hos innehavaren.

Omhändertagna handlingar skall, enligt 26 § tvångsåtgärdslagen, återlämnas så snart de inte längre behövs. Därvid skall det beaktas i vilken mån handlingen behövs i bevishänseende

i ärende eller mål om skatt, tull eller avgift. I Rättssäkerhetskommitténs specialmotivering till bestämmelsen görs härvid vissa gränsdragningar. Efter revision

att en slutförts kan normalt räkenskaper och andra Omhändertagna handlingar återlämnas, särskilt om revisionen inte föranlett några anmärkningar. Iden mån har anledning att anta att viss handling kan betydelse

man

i bevishänseende vid eftertaxering, annat omprövningsförfarande eller

i en domstolsprocess kan handlingen kvarhållas. Bestämmelsen omfattar inte åklagarmyndighetens behov av att tillgång till en handling under ett skattebrottmål; åklagarmyndigheten är i sådana situationer i stället hänvisad till att ta handlingen i beslag med stöd

av RB

Betalningssäkringslagen

Betalningssäkring4 är ett institut som används för att säkerställa betalning av skatter, tullar och avgifter; betalningssäkring kan användas i awaktan att en skattefordring förfaller till betalning och kan utmätas. Betalningssäkring kan således inte direkt jämföras med

l Regeringsrätten har i RÅ 1996 ref. 97 frågan hur dessa bestäm-

prövat om melser skall tolkas förhållandei till artikel 8 i Europakonventionen i visst fall. Se vidare avsnitt 5.3.1.5. 2 Se SOU 1993:62 Rättssäkerheten vid beskattningen, 24

s. 3 Se sou 1993:62 5241-242. 4 Betalningssäkring kan jämföras med kvarstad, som också kan användas i awaktan pá att en fordring förfaller till betalning och kan utmätas. Till skillnad från betalningssäkring kan kvarstad inte användas på skattefordringar.

bestämmelser om omhändertagande samt beslag och förverkande i brottmål, vilka syftar till att möjliggöra kontroller och brottsutredningar samt att till att vinning från brottslig verksamhet och det som

se använts vid brottslig verksamhet inte återgår till brottsling eller annan. Eftersom i andra länder tar egendom i beslag även för att säkra

man

betalning av skattefordringar kan dock jämförelsen vara av ett visst

intresse.

I l § betalningssäkringslagen anges att man, för att säkerställa betalning av fordran skatt, tull eller avgiñ, får ta så mycket av gäldenärens egendom som svarar mot fordringen i anspråk genom betalningssäkring. Är det fråga fordran inte är fastställd får

om som betalningssäkring ske endast om det finns sannolika skäl att fordringen kommer att fastställas.

Beslut om betalningssäkring f°ar enligt 4 § fattas om det finns påtaglig risk att gäldenären försöker undandra sig att betala fordringen och denna, eller om det finns flera fordringar mot samma gäldenär dessa tillsammans, uppgår till betydande belopp. Tidigare var rekvisitet

för betahiingssäkring om det finns påtaglig risk att gäldenären inte

kommer att betala fordringen. Denna skrivning ansågs omfatta både att någon försökte undgå att betala sin skatteskuld betalningsovilja och betalningssabotage och att det farms risk att någon inte skulle kunna betala sin skatteskuld betalningssvårigheter. Rekvisitet ändrades dock till påtaglig risk att gäldenären försöker undandra sig att betala fordringen efter förslag från Rättssäkerhetskommitténz. Syftet med detta var att endast fall betalningsovilja eller betalningssabotage

av skulle falla under lagen. I 4 § anges vidare att, om fordringen är att hänföra till viss tidsperiod, betalningssäkring f°arbeslutas endast om perioden gått till ända eller fordringen förfallit till betalning. I para-

grafen finns också en proportionalitetsprincip intagen

Fråga om betalningssäkring prövas enligt 3 § av länsrätten. Avser beslutet om betalningssäkring en fordran som inte är fastställd, skall länsrätten enligt 7 § häva beslutet, om inte talan om fastställelse av fordringen eller av underlaget för den har väckts vid domstol inom sex månader från dagen för beslutet eller fordringen eller underlaget för den inom samma tid har fastställts i annan ordning.

Beslut om betalningssäkring får, enligt lO verkställas genast av kronofogdemyndigheten ansökan av skattemyndigheten. Av 18 §

1Se avsnitten utländsk rätt i kap.

om 2 Se SOU 1993:62 s. 124 ffoch prop. 1993/942151 s. 143. 3 Se även avsnitt 4.2.

framgår att gäldenären kan erbjuda sig ställa säkerhet till kronofogdemyndigheten och att betalningssäkringen i sådant fall skall hävas i motsvarande mån.

Av 16 § framgår att den som är granskningsledare enligt tvångsåtgärdslagen kan ta egendomen i förvar i avvaktan länsrättens beslut, om det är fara att lös egendom som kan bli föremål för betalningssäkring undanskaffas. Har egendomen tagits i förvar enligt nämnda paragraf skall, enligt 17 Skattemyndigheten så snart det kan ske och senast fem dagar därefter, göra framställning betalnings-

om säkring hos länsrätten. Om sådan framställning inte görs eller om framställningen lämnas utan bifall skall egendomen omedelbart återställas.

Ekobrottsberedningens förslag om

skattekiiminal

Ekobrottsberedningen har som tidigare nämnts i Ds 1997:23 lämnat förslag om inrättande av en skattekriminal. Förslaget innehåller också vissa bestämmelser om skattekriminalens användning av tvångsmedel.

Skattekriminalen får enligt förslaget rätt att verkställa beslut om beslag enligt 27 kap. l § RB. Vidare får skattekriminalen verkställa beslut åtgärd i 27 kap. 15 skattekriminalen får således

om som avses bl.a. verkställa beslut om tillstängning av byggnad eller rum. Förundersökningen kommer, enligt förslaget, i de flesta fall att ledas av åklagare. I ett längre perspektiv föreslås dock att skattekriminalen -i likhet med polisen och tullen själv skall leda förundersökningar

- om saken är av enkel beskaffenhet. När skattekriminalen leder fönmdersökning får den såsom undersökningsledare besluta om beslag enligt 27 kap. l § RB eller åtgärd enligt 27 kap. 5 § RB. Skattekriminalen har dessutom givits viss rätt att fatta interirnistiska beslut beslag; vid

en om fara i dröjsmål eller når skattekriminalen verkställer ett beslut om husrannsakan får myndigheten ta egendom i beslag eller fatta beslut om åtgärd enligt 27 kap. 5 § RB utan föregående beslut av undersökningsledaren, åklagaren eller rätten.

1 Se beträffande 27 kap. 15 § RB även avsnitt 6.4.

6.5 överväganden och förslag

6.5.1¶Artikel l iförsta tilläggsprotokollet

Som framgått den tidigare framställningen kan såväl beslag som

av förverkande betraktas intrång i den rätt som skyddas av artikel l

som

i första tilläggsprotokollet. För att beslag och liknande åtgärder inte

skall strida Europakonventionens bestämmelser skydd för

mot om äganderätten fordras att åtgärden har stöd i lag, att den står i överensstämmelse med allmänna intressen samt att den anses vara nödvändig; den får dock inte orimligt betungande för den enskilde med hänsyn

vara till det intresse skall tillgodoses. Vid bedömningen av om en

som

inskränkning är erforderlig krävs således att avvägning görs mellan

en de allmänna intressena och den enskilde ägarens intresse. Om en åtgärd inte kan betraktas försvarlig vid sådan bedömning är den inte

som en konventionsenlig.

Det torde inte råda någon tvekan att bestämmelser om beslag

om och förverkande för att skydda stat mot skattefusk och grov

en ekonomisk brottslighet har ett syfte utgör ett godtagbart allmänt

som intresse enligt konventionen. När det gäller att säkra skatteindrivning-

har rätt att utfärda den skattelagstiñning, som behövs en en stat förutsatt lagstiftningen inte innebär skönsmässig konfiskation av

att

egendom Bekämpning skattefusk och i förlängningen i många

av -

fall också ekonomisk brottslighet i samband med punktskattepliktiga

förflyttningar torde således utgöra ett godtagbart allmänt varors intresse kan motivera relativt långtgående inskränkningar i den

som enskilda äganderätten, särskilt syftet också år att säkra skattebetal-

som ning. Vid utarbetandet lagregler området är det emellertid viktigt

av att tillse att den enskilde tillförsälcras tillräckliga rättssäkerhetsgaranti-

Exempelvis måste det finnas möjlighet för en oskyldig ägare

er. en

återfå egendom beslagtagits. Det är också viktigt att det att som föreligger proportionalitet mellan statens ingrepp i äganderätten och

en det åsyftade målet. Härvid är de uttalanden Europadomstolen gjort om

proportionalitet i ingripanden3 den naturliga utgångspunkten.

1 Se exempelvis Agosi mot Storbritannien vad gäller bekämpning av brottslighet avsnitt 6.3.3. 2 Se Gasus mot Nederländerna avsnitt 6.3.5. 3 Se Air Canada mot Storbritannien och Gasus mot Nederländerna avsnitt 6.3.4 och 6.3.5.

6.5.2¶Behovet

av ny lagstiftning

För att kunna genomföra transportkontroll ett effektivt sätt måste en beskattningsmyndigheten ha möjlighet att kvarhålla lastbil tillräcken ligt länge for att myndigheten skall kunna grundlig genomsökgöra en ning av bilen och de transporterade En rätt för beskattningsvarorna. myndigheten att kvarhålla lasten under den tid myndigheten kontrollerar vissa uppgifter är också av yttersta vikt. Det är allvarlig brist att en transportkontrollagen inte ger stöd för kvarhållande av lastbilar så länge det erfordras för att genomföra punktskattekontroll i båda en nämnda avseenden. Även när det gäller lokalkontroller finns behov ett av att kunna omhänderta varor och handlingar under erforderlig tid. Det finns enligt vår bedömning således ett stort behov lagregler inom av detta område.

När det gäller frågan om det skall vara möjligt att i en administrativ ordning ta varor m.m. i beslag och i förlängningen också förverka dem måste ta ställning till vilket behov har sådana - man man av åtgärder och väga det mot det intrång görs i enskildas äganderätt. som Här är det viktigt att först konstatera att det kontroll- och sanktionstänkande som följer cirkulationsdirektivets regler suspensionsordav om ning, ledsagardokument m.m. avviker från de kontrollfilosofier som idag är gängse for den svenska skatteförvaltningen. Istället för det som hittills varit det vanligaste granskning vid skrivbordet eller revision måste granskningen bli mer fysisk; granskningen måste med andra ord göras på den plats och vid det tillfälle då något händer. Det ligger nämligen i sakens natur att förflyttningama ofta utförs utländska av chaufförer, att fasta driftsställen saknas etc. Vidare och inte minst viktigt måste kontrollen ledsagardokumentet är riktigt bl.a. - av om stämmas mot vad faktiskt transporteras. Även när det gäller av som lokalkontroller är kontrollmetoden än den hittills en annan som använts; som framgår av avsnitt 5.8. 10 anser inte att beskattningsmyndighetens kontrollbehov täcks revisionsinstitutet vid genom punktskattckontroller av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Den kontrollmetod behövs liknar i stället tullens fysiska som undersökningar vid gränskontroll och husrannsakan vid utredningar av varusmuggling. Av samma skäl som att kontrollen inte kan ske det för skatteförvaltningen tidigare typiska sättet kan andra överväganden behöva

göras när det gäller möjligheten att säkra att punktskatteintäkter inflyter till statskassan. Ett vanligt problem när det gäller oseriösa

förflyttningar av punktskattepliktiga varor är att det är svårt att spåra

den skattskyldige, också i de fall då upptäcker obeskattade man

punktskattepliktiga vid kontroll. Även liknande problem

varor en om också kan uppkomma inom andra skatteornråden försvåras sökandet efter den skattskyldige inom detta område ofta att det i många fall

av är flera olika utländska intressenter inblandade. Det sannolikt mest effektiva sättet att både betalt för skattefordringen och påföra en kraftig sanktion mot kringgående och missbruk är att i lagstiftningen införa möjligheter att beslagta och förverka gods för fiskala ändamål. Utvecklingen av den illegala hanteringen av punktskattepliktigt gods har idag gått så långt att kraftfulla insatser måste till. Beslags- och förverkanderegler för att säkra fiskala intressen är av stort värde även för att åstadkomma preventiva effekter. Vid jämförelse med

en rättsordningen i andra länderz finner också att beslags- och

man törverkandebestärmnelser anses vara mycket verkningsfulla instrument för att komma tillrätta med problemen området.

6.5.3¶Omhändertagande

6.5.3.1 Omhändertagande vid transport- och lokalkontroll

Vi föreslår att bestämmelser införs som ger beskattningsmyndigheten möjlighet att tillfälligt ta hand vara, transportmedel, container, tank,

om transporthj älpmedel samt handling. Ett omhändertagande skall kunna göras dels i samband med transportkontroller omhändertagande vid transportkontroll, 3 kap. l § första stycket lagförslaget, dels i

se samband med lokalkontroller omhändertagande vid Iokalkontroll, se 3 kap. 1 § andra stycket lagförslaget. En förutsättning för omhändertagande egendom i båda dessa situationer skall vara att omhänderta-

gandet behövs för genomförandet punktskattekontroll. Vi har

av en begränsat rätten att göra ett omhändertagande till utförandet av

punktskattekontrollen. Något stöd för att med hjälp av omhändertagan-

debestämmelsema omhänderta gods för andra ändamål än kontrollän-

1I avsnitt 2.6 finns kontrollproblematiken beskriven. Även andra EG-länder har problem med kontrollen hanteringen av punktskattepliktiga varor se

av kapitel 3. 2 Se avsnitten utländsk rätt i kapitel

damål, t.ex. för att säkerställa fiskala intressen, finns således inte i bestämmelsen . Vid omhändertagande skall flera kontrollbestärnrnelsema i 2 kap. av

lagförslaget äga tillämpning. Detta framgår uttryckligen 3 kap. 1 §

av lagförslaget. Således gäller vid omhändertagande vid transportkontroll bestämmelserna i 2 kap. 4 § om undersökning utrymmen i av transportmedel m.m., i 2 kap. 6 § skyldigheten att legitimera sig om m.m., i 2 kap. 7 § om skyldigheten att förete ledsagardokument m.m., i 2 kap. 8 § skyldigheten för enskild att medverka i kontrollen om genom att låsa upp m.m. samt i 2 kap. 14 § beskattningsmyndighetens rätt om att låsa upp och försegla utrymmen Vid omhändertagande vid m.m. lokalkontroll gäller bestämmelserna i 2 kap. 11-14 lagförslaget. Dessa bestämmelser motsvarar i stort vad gäller beträffande som transportkontroll; någon motsvarighet till stadgandet i 2 kap. 7 § finns dock inte beträffande lokalkontroll. När det gäller omhändertagande handlingar föreslår att av omhändertagandet skall kunna utsträckas även till efter att det punktskattekontrollen genomförts, nämligen i de fall handlingarna behövs som bevis i mål eller ärenden enligt lagförslaget, LPP, LTS, LAS eller LSE se 3 kap. 1 § tredje stycket lagförslaget. Vid omhändertagande av handlingar gäller självklart lagförslagets bestämrnelser om undantagande handlingar m.m.se 1 kap. 13-16 §§ lagförav

s1aget2.

Vid omhändertagande av varor och handlingar får även emballage, behållare och förvaringsmaterial tas med se 3 kap. 2 § första stycket lagförslaget. I 3 kap. 2 § andra stycket att även ett tekniskt anges hjälpmedel som behövs för att handlingen skall kunna uppfattas får omhändertas; ett sådant omhändertagande får dock göras endast det om finns synnerliga skäl för detta. En liknande bestämmelse finns i 24 § andra stycket tvångsåtgärdslagen3. Vid omhändertagande ADBav en upptagning skall om möjligt ett exemplar upptagningen lämnas kvar av hos innehavaren 3 kap. 4 § lagförslaget. Även detta överensstärn-

mer med vad som föreskrivs i tvångsåtgärdslagen för motsvarande situationer 24 § tredje stycket denna lag.

1 Om det föreligger behov av att säkra punktskattebetalning får istället man använda sig av det av oss föreslagna instituten skattebeslag och skatteförverkande. Se beträffande detta avsnitt 6.5.4. 2 Se också avsnitt 55.12 om undantagande av handlingar. 3 Se avsnitt 64.11. förslag Skillnaden i ordalydelsen mellan vårt och 24 § tvångsâtgärdslagen är endast av språkli g natur.

I 3 kap. 5 § finns bestämmelser om förvaring och försegling. Det åligger beskattningsmyndigheten att ansvara for förvaringen det som

av omhändertagits. Myndigheten kan dock ge annan i uppdrag att sköta förvaringen för myndighetens räkning. Gods som omhändertagits får flyttas till lämpligt kontrollställe samt läggas upp i magasin. Beskattningsmyndigheten kan dock som tidigare nämnts i stället för att flytta

egendomen försegla transportmedel, lokaler eller andra utryrmnen.

- Av proportionalitetsbestännnelsen i l kap. 8 § följer att myndigheten i valet mellan flyttning och försegling skall välja framstår som

det som minst ingripande för den enskilde, om detta inte försvårar eller omöjliggör kontrollen. Omhändertagen egendom skall vårdas väl och stå under noggrann tillsyn.

6.5.3.2 Punktskattepliktiga varor påträffas vid andra

myndigheters kontroller

Ett behov av att omhänderta varor m.m. kan även uppstå om annan myndighet i sin verksamhet påträffar varor under sådana omständigheter att en punktskattekontroll borde initieras. Exempelvis kan en polismyndigheten under husrannsakan upptäcka ett lager

en av mineraloljeprodukter eller cigarretter. Vidare kan en kommun eller en länsstyrelse vid genomförande av operation krogsanering upptäcka såväl obeskattade alkoholdrycker som obeskattade tobaksvaror. Man kan också tänka sig att myndigheter som utövar tillsyn över transporter av farligt gods påträffar obeskattade mineraloljeprodukter. I sådana situationer saknas direkt stöd i 3 kap. l § lagförslaget att omhänderta varorna för punktskattekontroll, eftersom omhändertagandet enligt denna paragraf kopplats till transport- och lokalkontroller. Inget hindrar emellertid att beskattningsmyndigheten i sådana fall ansöker om att få genomföra lokalkontroll eller om det föreligger fara i dröjsmål fattar

ett interimistiskt beslut därom och själv undersöker lokalen. Om

förutsättningar för transportkontroll föreligger kan givetvis i stället ett beslut om sådan kontroll fattas. Därefter kan beskattningsmyndigheten

om det föreligger behov av en mer ingående undersökning av det som påträffats besluta om omhändertagande.

6.5.3.3 När kan ett omhändertagande aktualiseras

Ett omhändertagande kan aktualiseras om man vid en transport- eller lokalkontroll påträffar punktskattepliktiga varor och länmade uppgifter

någon anledning behöver kontrolleras. Beslut om omhändertagande av kan också fattas genomsökningen ett transportmedel och

om av transporterade varor upptar en längre tidsperiod. Att dokument saknas eller att det finns andra oklarheter beträffande dem kan vara en annan grund för att omhänderta varorna. Vidare kan äganderätten till varorna och/eller skattskyldigheten behöva utredas, exempelvis om det finns anledning att anta att den som anmält sig som skattskyldig i själva verket är bulvan eller målvakt. Myndigheten kan också genom

en utnyttjandet sina spaningsliknande befogenheter och sin underrättel-

av severksarnhet ha funnit att vissa förhållanden är oklara och behöver utredas beträffande varorna.

6.5.3.4 När skall ett omhändertagandebeslut fattas

Vid tillämpningen av bestämmelser om omhändertagande kan vissa gränsdragningsproblem uppkomma. Ett sådant problem är vid vilken tidpunkt beslut om omhändertagande måste fattas. Beskattningsmyndigheten har i samband med transportkontroll rätt att stoppa fordon

en I direkt samband med att fordon stoppas är det rimligt att anta att beskattningsmyndigheten begär att se medförda dokument, ställer vissa frågor och kanske också gör en ytlig besiktning av lasten. Transportkontroller kan även komma att utföras i samband med om-,

och pålastningar lastbilar. Även här är det rimligt att transportav- av kontrollen kan omfatta en ytlig besiktning. Så länge beskattningsmyndighetens agerande inskränker sig till detta är det enligt vår uppfattning inte heller nödvändigt att fatta ett beslut om omhändertagande; de befogenheter myndigheten utövar i dessa fall bör i stället rymmas inom transportkontrollinstitutet. Samma överväganden har gjorts beträffande lokalkontroll; ytliga besiktningar av lokaler och varor i lokaler ryms således inom lokalkontrollinstitutet.

Enligt vår uppfattning bör mer ingripande undersökningar än de nu nämnda göras med stöd omhändertagandebestämmelser och inte

av med stöd transport- eller lokalkontrollbestämrnelser. I 3 kap. 3 §

av lagförslaget tre fall undersökningar som till sin natur får anses

anges av vara mer ingripande; i dessa tre fall, som beskrivs mer ingående nedan, skall beslut om omhändertagande alltid fattas. Genom att ett beslut om

1De spaningsliknande befogenhetema beskrivs i kapitel I kapitel 8 beskrivs underrättelseverksamheten. 2Se avsnitt 12.103.

omhändertagande fattas får den, vars egendom kontrolleras,

en möjlighet till domstolsprövning eftersom han har rätt att överklaga beslutet; vid transportkontroll annan plats än enskild plats är detta för övrigt den enda möjlighet finns att till stånd dom-

som en stolsprövning av myndighetens kontroll.

En undersökning som drar ut på tiden får typiskt sett anses vara en mer ingripande fomi av undersökning än en ytlig besiktning som genomförs under en kortare tidsrymd. Av denna anledning anser att beslut om omhändertagande bör fattas vid tidsmässigt utdragna

mer undersökningar. Vad som skall anses vara en tidsmässigt utdragen undersökning kan dock diskuteras. Vi föreslår därför att länsrätten skall fastställa hur lång tid kontrollen får ta i samband med att domstolen fattar beslut om transportkontroll enskild plats och lokalkontroll. Många kontroller kommer dock att inledas utan föregående domstolsprövning; detta gäller alla transportkontroller annan plats än enskild plats samt i de fall beskattningsmyndigheten fattar interimistiska beslut om transport- eller lokalkontroll. För såväl enskilda som får sin egendom kontrollerad som för de tjänstemän skall tillämpa

som bestämmelserna torde det vara en fördel om gränsdragningen mellan omhändertagande å ena sidan och transport- och lokalkontroll å andra sidan i dessa fall tydligt framgår lag. En bestämmelse att ett

av om omhändertagandebeslut alltid skall fattas efter en viss i lag angiven tidsrymd är enkel att tillämpa för myndigheterna; tjänstemännen behöver inte fundera undersökningen vid transport- eller

om en lokalkontroll dragit ut tiden alltför länge, utan kan hämta ledning i en tydlig lagbestämmelse. Vi har funnit att en lämplig avgränsning är att beslut om omhändertagande skall fattas transport- eller

om lokalkontroll inte avslutats inom den tid som angivits i domstols beslut eller inom sex timmar från det att kontrollen påbörjades se 3 kap. 3 § l lagförslaget. Vid detta ställningstagande har bl.a. beaktat de tidsramar som förekom i Europadomstolens fall Funke mil. mot Frankrike

Även i de fall då beskattningsmyndigheten flyttar eller

varor handlingar från kontrollstället bör beslut om omhändertagande fattas se 3 kap. 3 § 2 lagförslaget. Kontrollstället är härvid den lokal eller den enskilda plats som angivits i beslutet lokalkontroll eller

om transportkontroll enskild plats. Någon möjlighet att fortsätta lokalkontrollen i beskattningsmyndighetens lokaler eller plats

annan bör, enligt vår uppfattning, inte finnas. På detta sätt uppnås också en

1 Se avsnitt 5.3.1.3.

likhet med vad gäller för polismyndighet vid husrannsakanl.

som Bestämmelsen är begränsad till lokalkontroller och transportkontroller

enskild plats; vid transportkontroller annan plats än enskild plats

torde bestämmelse med detta innehåll vara tämligen svårtillämpad.

en I många fall skulle det kunna vara svårt att fastställa både vad som utgör kontrollställe kan tänka sig att både den plats där

- man transporten stoppades och den plats där kontrollen påbörjades skulle kunna kontrollställe och vad förflyttning från

anses vara - som utgör en kontrollstället. Tolkningsproblem skulle kunna uppstå i många fall; frågor typen innebär det att lastbilen förflyttats till en ny kontroll-

plats, beskattningsmyndigheten trañkskäl flyttar lastbil några

om av en hundra meter skulle behöva besvaras. Detta är inte en bra lösning.

Enligt vår uppfattning bör bestämmelserna om omhändertagande vara enkla att tillämpa. När det gäller transportkontroller last eller transportmedel i

av samband med jämvägstransporter, färjetransporter och vissa flygtransporter tillkommer ytterligare aspekter. Konsekvenserna av ett

kvarhållande kan bli mycket stora för transportföretag, som yrkesmäs-

sigt befordrar Även drabbas ett kollektivt

passagerare. passagerare om transportmedel kvarhålls efter ordinarie avgångstid för att punktskattekontroll skall kunna genomföras. För att understryka vikten av att även sådana intressen skall beaktas när beskattningsmyndigheten önskar kvarhålla ett transportmedel, som används för att yrkesmässigt befordra passagerare, har i vårt lagförslag intagit en bestämmelse om att kvarhållande sådana transportmedel endast får göras med stöd av

av ett omhändertagandebeslut i de fall kontrollen innebär att en ordinarie avgångstid inte kan hållas se 3 kap. 3 § 3 lagförslaget. Givetvis gäller den proportionalitetsbestämmelse som finns i l kap. 8 § lagförslaget även sådana beslut.

6.5.3.5 Samlastningoch samförvaring

Det är inte ovanligt att samlastas i lastbil, vilket kan leda till

varor en särskilda kontrollproblemz. I en lastbil kan således en pall med sprit

1Se avsnitt 6.4.1.2

ovan. 2 Kontrollproblematiken är densamma på tullområdet; för att exempelvis kontrollera låda, påstås ha visst innehåll, döljer narkotika eller

om en som

måstetullen öppna lådan och igenom den eller undersöka den med vapen hjälp röntgenkamera, vilket tar tid och kan medföra kostnader och

av irritation hos lådans ägare.

samlastas med helt andra Ett omhändertagandebeslut kan som

varor. tidigare nämnts komma att omfatta såväl varor som transportmedel. Dessutom omfattar ett omhändertagande av varor även det som varorna förvaras En liknande situation kan uppstå vid lokalkontroll, om varor samförvaras i lokal. Även här måste beskattningsmyndigheten ha

en möjlighet att igenom lådor och andra behållare där varor kan förvaras. Om punktskattepliktiga samlastas eller samlagras med

varor andra kan det således finnas ett behov av att omhänderta även

varor sådana varor.

Omhändertagandebestärmnelsema gäller varor; någon begränsning till punktskattepliktiga finns inte. När beslut om omhändertagan-

varor de fattas kommer i många fall sannolikt även samlastade eller sarnförvarade varor -i vart fall inledningsvis att omfattas av beslutet, om

det inte redan vid ytlig besiktning står klart att dessa inte kan dölja

en punktskattepliktiga Det är dock viktigt att omhändertagandet av

varor. de andra varorna inte blir mer ingripande än nödvändigt. Den proportionalitetsprincip framgår av 1 kap. 8 § lagförslaget skall

som självfallet tillmätas stor betydelse vid beslut omhändertagande av

om samlastade eller sarnförvarade varor. När myndigheten kontrollerat innehållet i lådor eller liknande utrymmen avseende de samlastade eller sarnförvarade och det är klarlagt att dessa inte har något

varorna

samband med punktskattepliktigt gods bör omhändertagandet avseende

de samlastade respektive sarnförvarade varorna genast hävas. Det är överhuvudtaget viktigt att understryka att ett omhändertagandebeslut inte f°aromfatta längre tid än vad som behövs för punktskattekontrollen. Det förtjänar också att poängteras att ägaren till de varor som samlastats eller samförvarats med de punktskattepliktiga varorna bör

möjlighet att vända sig till länsrätten för att få grunden för ges en omhändertagandebeslutet prövad.

6.5.4¶Skattebeslag och skatteförverkande

Genom förslagen transport- och lokalkontroll samt omhänder-

tagande får beskattningsmyndigheten långtgående befogenheter att

genomföra kontroller beträffande hanteringen av punktskattepliktiga

Det är viktigt att de kontrollbefogenhetema också leder till varor. nya att staten f°ar de skatter belöper punktskattepliktigt gods.

som Problemen med ett omfattande skattefusk inom detta område är inte

1Se vidare avsnitt 13.533.

enbart av statsfmansiell natur. En omfattande skatteflykt kan också leda till att obeskattade produkter översvämmar marknaden, något

som är till stor nackdel inte minst för de seriösa näringsidkama. Vi föreslår därför att det skall bli möjligt att säkerställa de fiskala intressena genom ett administrativt förfarande liknar förfarandet med beslag

som och förverkande i brottmål; för att markera skillnaden mellan det straffrättsliga förfarandet och det administrativa förfarandet har valt att benämna de nya instituten skattebeslag och skatteförverkande. skattebeslag och skatteförverkande skall således kunna tillgripas för att säkra skatteindrivningen. Dessa institut kommer, enligt vår uppfattning, att vara mycket värdefulla kompliment till de föreslagna bestämmelserna om punktskattekontroll. Bestämmelserna om skattebeslag och skatteförverkande är inte kopplade till någon straffbestämmelse och tillämpningen av bestämmelserna skall också helt fristående från

vara straffrättsliga bedömningaf.

6.5.4.1 Förutsättningar för skattebeslag och

skatteförverkande m.m.

Skattebeslag och skatteförverkande är tänkta att användas exempelvis i sådana fall då en lastbil som stoppas är lastad med punktskattepliktigt gods, men erforderlig dokumentation saknas eller visar sig felaktig

vara vid kontroll och ingen ger sig till känna och gör anspråk på godset. I sådana fall torde man ofta kunna utgå från att lasten släppts för konsumtion och att skattskyldighet inträtt; eftersom detta upptäckts i Sverige skall punktskatten ofta betalas här enligt artikel 20.2 i cirkulationsdirektivetz. När idag upptäcker last i den angivna

man en situationen säger sig chauffören ofta ovetande och lasten blir

vara stående hos tullmyndigheten utan att någon gör anspråk den.

Om en punktskattepliktig vara har påträffats i en sådan situation att den kan omhändertas bör den också, enligt vår uppfattning, kunna bli föremål för skattebeslag. Således bör punktskattepliktiga varor m.m. som påträffats vid transportkontroll eller lokalkontroll kunna beslagtas om övriga förutsättningar för skattebeslag är uppfyllda. Något krav på att egendomen först skall omhändertas finns inte.

1 I avsnitt 6.5.5 finns redogörelse för våra överväganden beträffande

en konkurrens mellan brottmål och våra förslag om omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande. 2Se avsnitt 2.2.1.

Förutsättningarna för skattebeslag och skatteförverkande är till viss del lika. Beslut skattebeslag och skatteförverkande kan fattas om

om det inte framgår att punktskatt beträffande är betalad i Sverige

varan och att säkerhet beträffande ställts i laga ordning och kan infrias

varan

3 kap. 6 § första stycket och 3 kap. 8 § första stycket. I 3 kap. 9 §

finns vissa hinder mot skatteförverkande upptagna. I de två första punkterna i paragrafen finns absoluta hinder mot skatteförverkande. Skatteförverkande får enligt första punkten inte ske om punktskatt betalas i rätt tid; att skatteförverka egendom i dessa situationer skulle givetvis obilligt. Vidare får beslut skatteförverkande inte fattas

vara om

det framgår att punktskatt beträffande inte skall erläggas i om varan Sverige. Detta framgår andra punkten. I de två sista punkterna finns

av temporära hinder mot skatteförverkande; skatteförverkande får således inte ske så länge de omständigheter som anges i någon av punkterna föreligger. Enligt tredje punkten får beslut om skatteförverkande inte fattas så länge punktskatt beträffande varan inte förfallit till betalning. Skatteförverkande får inte heller, enligt fjärde punkten, göras under den tid för vilken anstånd att betala punktskatt medgivits.

Även beträffande skattebeslag finns två absoluta hinder. Således får inte heller ett skattebeslagsbeslut fattas om det framgår att punktskatt beträffande inte skall betalas i Sverige eller om punktskatt

varan beträffande erläggs i rätt tid se 3 kap. 6 § andra stycket

varan lagförslaget. Några temporära hinder mot skattebeslag finns däremot inte. Beslut skattebeslag får, enligt våra förslag, således fattas även

fastställd punktskatt inte förfallit till betalning eller under den tid om för vilken anstånd att betala skatt medgivits. Anledningen till detta är att skatteindrivningen skall kunna säkras även om skyldigheten att erlägga skatt ännu inte inträtt, exempelvis man vid en transportkon-

om troll påträffar punktskattepliktiga varor under sådana omständigheter att det finns skäl att anta att punktskatt inte kommer att betalas. Eftersom skattebeslag till skillnad från skatteförverkande inte innebär ett slutgiltigt frånhändande äganderätt till egendom utan endast ett

av ingrepp i nyttjanderätten anser det motiverat att samhällets möjligheter att säkra skatteindrivningen stärks detta sätt, även det kan

om innebära vissa nackdelar för berörda enskilda. Det bör i detta sammanhang också framhållas att beslut skattebeslag har fattats innan

om om skyldighet att betala punktskatt inträtt och skatten sedermera betalas i rätt tid skall skattebeslagsbeslutet självklart genast hävas. Möjligheten att besluta skattebeslag innan punktskatten förfallit till betalning

om bör givetvis tillämpas med stor försiktighet. Det är viktigt att understryka att beslut skattebeslag i nämnda fall endast bör fattas om det

kan antas att andra inte lika långtgående åtgärder är meningslösa

jämför med proportionalitetsbestämmelseni l kap. 8 § lagförslaget.

I de fall beskattningsmyndigheten känner till den skattskyldiges

identitet torde i normalfallet beslut om skattebeslag innan punktskatten förfallit till betalning alltför långtgående och oproportionerlig

vara en åtgärd. Det torde i denna situation krävas att Skattemyndigheten också har grundad anledning att anta att punktskatten inte kommer att erläggas, exempelvis for att ledsagardokument saknas. I de fall där den skattskyldiges identitet är okänd torde å andra sidan det i många fall föreligga tillräcklig grund för att fatta ett skattebeslagsbeslut.

Även det föreligger vissa olikheter beträffande förutsättningarna

om för skattebeslag och skatteförverkande finns det också stora likheter mellan instituten. Som tidigare nämnts är den grundläggande skillnaden mellan de båda instituten att skattebeslag endast innebär en inskränkning av nyttj anderätten medan ett lagakrañvunnet beslut skatteförverkande

om slutgiltigt frånhänder ägaren äganderätten till egendomen. En konsekvens av detta är bl.a. att särskilda rättssäkerhetsgarantier uppställts vid skatteförverkande, t.ex. bestämmelserna god tro i 3 kap. 9 och 10 §§ och

om bestämmelserna om kallelse okända ägare i Post och Inrikes tidningar 12 kap. 2 § lagförslaget. Att skattebeslag endast inskränkning

är en i nyttjanderätten till egendom innebär att det finns vissa möjligheter för ägaren till egendom som är föremål för skattebeslag att överlåta egendomen 3 kap. 12 § lagforslagetY. Det föreligger också en skillnad mellan de båda instituten när det gäller de ekonomiska värden för vilka skattebeslag respektive skatteförverkande kan ske se 3 kap. 6 § tredje stycket och 8 § andra stycket lagförslaget

Punktskattepliktiga varor, transportmedel, containrar, tankar och transporthjälpmedel som använts vid transporten bör enligt vår uppfattning kunna skatteförverkas. Det är dock rimligt att de punktskatteplilctiga varorna skatteförverkas i första hand; först värdet

om dessa är så lågt att de inte täcker skatteskulden kan således även transportmedel, containrar, tankar och transporthjälpmedel förverkas. Detta framgår av 3 kap. 8 § andra stycket lagförslaget.

se vidare avsnitten 6.5.4.7 och 135.42. 2 Se vidare avsnitt 1210.6. 3Se vidare avsnitt 6.5.4.4 skatteförverkande och 6.5.4.5 skattebeslag.

6.5.4.2 Förhållandet mellan skatteförverkande och

betalningssäkring

Som framgår avsnitt 6.4.l2 är betalningssäkring ett institut som

av används för att säkerställa betalning av skatter, tullar och avgifter. En av förutsättningarna för betalningssäkring är att det föreligger påtaglig risk att gäldenären inte kommer att betala fordringen; är det frågan om fordringar som inte är fastställda krävs dessutom att det finns sannolika skäl att fordringen kommer att fastställas. Betalningssäkring riktas alltid mot en känd gäldenär skattskyldig.

Enligt vårt förslag kan skatteförverkande göras beträffande punktskattepliktiga varor m.m. För att undvika kollision mellan betalningsäkringsinstitutet och skatteförverkandeinstitutet skulle man kunna föreskriva att den skattskyldige måste vara okänd för att skatteförverkande skall göras. Detta skulle dock öppna fältet för skatteflykt i de fall då skattskyldigheten inträder exempelvis vid gränspassering. Det skulle vara alltför enkelt att konstruera upplägg där ett bolag med säte i ett Skatteparadis äger lasten i det ögonblick skattskyldigheten inträder men därefter direkt överlåter den till annan person. I ett sådant fall skulle man inte komma de punktskattepliktiga varorna vare sig med betalningssäkring eller skatteförverkande, om det för skatteförverkande krävdes att den skattskyldige var okänd.

En alternativ metod att komma till rätta med detta skulle vara att konstruera någon form skattetlyktsklausul, som skulle ge möjlighet

av att tillämpa ett genomsynsresonemang för de olika typer av skatteflykt som kan tänkas förekomma. Detta vore dock, enligt vår mening, inte

någon bra lösning; en skatteflyktsklausul skulle vara mycket svårkon-

struerad och den skall täcka många olika fall skattetlykt måste

om av den dessutom en generell utfomming. Vi har istället valt att inte föreslå att den skattskyldige måste vara okänd för att ett skatteförverkande skall göras. Härigenom löses ytterligare ett problem som annars skulle kunna uppstå vid lokalkontroller. Rekvisiten för skatteförverkande överensstämmer till viss del med vad som gäller för lokalkontrollsinstitutet se 2 kap. 9 § lagförslaget. Det är också naturligt att det finns en koppling mellan skatteförverkande och lokalkontroller; en jämförelse kan härvid göras med regleringen i RB där husrannsakan får företas för eftersökande föremål är

av som underkastat beslag i brottmål. förutsättning för skatteförver-

Om en kande och lokalkontroll vore att den skattskyldige var okänd skulle

1Se avsnitt 5.5.1.

problem kunna uppstå under verkställigheten av en lokalkontroll. Vad händer om beskattningsmyndigheten under en lokalkontroll helt plötsligt kan klarlägga eller i vart fall ana sig till vem den skattskyldige

är Måste myndigheten då övergå till att tillämpa tvångsåtgärdslagen

Problemen är inte alldeles enkla att lösa. Gränsdragningsfrågoma skulle sannolikt vara mycket besvärliga för de tjänstemän som är ansvariga för att verkställa beslutet om lokalkontroll.

Vi har således valt att inte föreslå att den skattskyldige måste vara okänd för att ett skatteförverkande skall kunna beslutas. Nackdelen med detta är givetvis när det gäller vissa punktskattepliktiga

att man varor får parallella system för betalningssäkring och skatteför-

verkande, som delvis kommer att vara överlappande. Vid en jämförelse mellan de olika alternativen har dock funnit att den av oss valda konstruktionen är att föredra trots denna nackdel.

6.5.4.3 Vad skall gälla beträffande den som innehar särskild

rätt till egendom

En särskild fråga är vad som skall gälla när någon innehar särskild rätt till egendom, t.ex. ide fall då egendomen förvärvats med äganderättsförbehåll. En möjlig lösning vore att i lagtexten föreskriva vem som skall anses vara ägare i olika tänkbara fall; en sådan lösning har exempelvis valts i LSE beträffande sanktioner vid otillåten användning av märkta mineraloljeproduktef. Det kan emellertid ifrågasättas om det beträffande skatteförverkande går att föreskriva att den som har viss rätt till egendom, såsom återtaganderätt, inte skall anses vara ägare till egendomen med den följden att en sådan ägare inte skulle kunna vara part i ett mål om skatteförverkande. Hans möjligheter att få grunderna för sin rättighetsförlust prövade skulle då vara ytterst begränsade. Europadomstolen har, som tidigare nämnts, i fallet Gasus mot Nederländerna funnit att en rätt till egendom genom äganderättsförbehåll omfattas av begreppet egendom i artikel 1 till första tilläggsprotokollet; ett intrång i sådan rättighet kan således utgöra kränkning

en en av artikeln Vi har med beaktande detta avgörande valt att inte ge

av någon definition av vem som skall anses vara ägare till egendom.

Vi har istället för att definiera skall ägare till

vem som anses vara egendom i lagförslaget valt att föreslå vissa särbestämmelser om den

1Se avsnitt

6.4.8 ovan. 2 avsnittI 6.3.5 finns en redogörelse för rättsfallet.

har särskild rätt till egendom är föremål för åtgärd enligt som som lagförslaget. Exempelvis sägs i 3 kap. 8 § tredje stycket lagförslaget att särskild rätt till egendom som förklarats skatteförverkad består, om inte annat särskilt förordnas. Vidare gäller godtroskyddet enligt 3 kap. 10 och ll §§ lagförslaget även den som har särskild rätt till egendom. Vid försäljning skatteförverkad egendom skall förbehåll göras för sådan

beskattningsmyndigheten känd särskild rättighet består trots att av som egendomen skatteförverkats se 3 kap. 16 § första stycket lagförslaget.

6.5.4.4 Vilket värde bör ett beslut om skatteförverkande

kunna omfatta

Skatteförverkandet bör högst kunna den punktskatt beräknas

avse som belöpa på varorna med ett tillägg fyrtio procent motsvarande transporttilläggetz samt de kostnader för förfarandet som staten haft se 3 kap. 7 § första stycket lagförslaget. Att skatteförverka större belopp än detta är oskäligt eftersom det här inte rör sig om en rättsverkan

vore på grund skattebetalande.

av brott utan om

Det är, enligt vår bedömning, viktigt att skatteförverkandet även kan omfatta ett tillägg fyrtio procent motsvarande transporttillägg som kan tas ut även den skattskyldige är okänd. I annat fall kommer en

om känd skattskyldig i ett betydligt sämre läge än en okänd; en okänd skattskyldig skulle utan detta tillägg i skatteförverkandevärdet enbart riskera att få betala den skatt han ändå varit skyldig att betala samt de kostnader han förorsakat samhället. Vi har däremot inte föreslagit att skatteförverkande skall kurma användas för att säkra betalningen av beslutade transporttillägg; sådan konstruktion skulle leda till att ett

en skatteförverkande i vissa situationer skulle kunna avse både transporttillägg och ett tillägg fyrtio procent skatteskulden, vilket vore

av obilligt. Om egendom skatteförverkats täcker skatteskulden med

som ett tillägg på fyrtio procent samt kostnaderna för förfarandet bör det dock finnas anledning att medge befrielse från transporttillägget, om fråga detta uppkommer i skede se 6 kap. 3 § lagförsla-

om ett senare get. Om å andra sidan transporttillägg redan betalats avseende det aktuella ärendet när frågan skatteförverkande skall avgöras finns

I En liknande bestämmelse finns i 36 kap. 5 § tredje och fjärde styckena BrB. 2 Våra förslag beträffande transporttillägg finns i kapitel l0.

istället grund for att jämka beslutet om skatteförverkande med stöd av 3 kap. 7 § andra stycket lagförslaget. skatteförverkande bör även kunna ske av varor med ett ringa värde eller varor som inte kan sälj as av staten. Det kan exempelvis tänkas att ett parti cigarretter håller en så låg kvalitet att det är omöjligt att sälja dem på marknaden; detta skall dock inte vara ett hinder för skatteförverkande. Begränsningen i 3 kap. 7 § första stycket lagförslaget vad av ett skatteförverkande av egendom högst skall få omfatta är endast tänkt att ange en högsta gräns för vad som kan skatteförverkas. Egendom som är föremål för skattebeslag skall, när skatteforverkandefrågan prövas, åsättas det värde den kan förväntas inbringa vid statens försäljning; ofta torde detta värde överensstämma med det marknadsvärde egendomen har. I vissa fall kommer sannolikt, som ovan antytts, skattebeslagtaget gods att vara av så dålig kvalitet att staten inte kan ta på sig ansvaret att sälja varorna; i sådant fall får värdet egendomen bestämmas till 0 kr. Detta lär bli särskilt vanligt när det gäller alkoholvaror. Ett beslut om skatteförverkande skall, tidigare nämnts, kunna som jämkas beslutet framstår obilligt med hänsyn till ägarens om som situation och övriga omständigheter se 3 kap. 7 § andra stycket. Jämkningsmöjligheten bör enligt vår uppfattning inte tillämpas alltför restriktivt särskilt när det gäller transportmedel och andra hjälpmedel och såväl omständigheterna i fallet som ägarens ekonomiska situation bör kunna beaktas vid bedömningen om ett skatteförverkande är av obilligt eller inte. Härvid är det viktigt att det i besluten skatteförom verkande finns en rimlig proportion mellan statens intresse att säkra skatteindrivningen och ägarens situation samt beteende i det aktuella fallet; självklart måste proportionalitetsbestämmelsen i l kap. 8 lagförslaget alltid beaktas. Det bör också framhållas godtroende att en ägare skyddas av bestämmelserna i 3 kap. 10 och ll §§ lagförslaget.

6.5.4.5 Vilket värde bör ett beslut skattebeslag om kunna omfatta

Även ett skatteförverkande endast f°ar den skatteskuld om avse som belöper på varorna med ett tillägg fyrtio procent samt kostnaderna för förfarandet bör ett skattebeslagsbeslut kunna omfatta egendom som har ett värde överstigande detta belopp se 3 kap. 6 § tredje stycket i lagförslaget. En annan ordning skulle nämligen den konsekvensen att skattebeslag överhuvudtaget inte skulle kunna ske exempelvis om

eller transportmedlets värde översteg skatteskulden m.m.. varomas Man bör dock eftersträva inte skattebcslagta egendom än vad att mer för säkra skatteindrivningen. Även i detta fall

som är nödvändigt att

skall proportionalitetsbestämmelsen i l kap. 8 § lagförslaget vara

vägledande.

6.5.4.6 Möjligheten att erlägga lösen

Enligt vår uppfattning bör ägare till egendom som kan komma att skatteförverkas kunna välja han vill betala lösen för egendomen i om stället för att den skatteförverkas; särskilt om det finns ett betydande övervärde i kan detta ett intressant alternativ. Det kan

egendom vara

också finnas andra skäl att ägare exempelvis lastbil eller en av en container skulle föredra att betala lösen. Vi har därför lämnat ett

förslag till en lösenbestämmelse. Vid prövning skatteförverkande kan länsrätten, på yrkande av av till egendom är föremål för skattebeslag, förordna att lösen ägare som får erläggas istället för att egendomen förverkas se 3 kap. 15 § kan form värdeförverkandez. Vid lagförslaget. Detta sägas vara en av fastställandet lösesumman skall bestämmelserna i 3 kap. 7 § av lagförslaget beaktas, vilket innebär att även de jämkningsregler som finns i paragrafens andra stycket är tillämpliga. Lösen skall betalas månad efter det att beslutet lösen vunnit laga kraft. Om senast en om betalning inte erläggs i rätt tid skall egendomen istället skatteföranses verkad 3 kap. 15 § andra stycket lagförslaget.

6.5.4.7 Skydd för godtroende ägare till egendom som kan bli föremål för skatteförverkande

Genom föreskriva att både och transportmedel m.m. kan att varor skatteförverkas ökar möjligheten att driva skattefordringen. man Dessutom borde den preventiva effekten mot skatteundandraganden öka. En sådan möjlighet kommer nämligen sannolikt också att innebära

1Jämför härvid Air Canadamot Storbritannien där lösesumman var väsentligt mycket mindre än värdet på flygplanet ovan avsnitt 6.3.4. 2Vad sakförverkande respektive ett värdeförverkande beskrivs som utgör ett i avsnitt 6.1. En jämförelse kan också göras med regleringen i RB förverkande med stöd 27 kap. RB och kvarstad med stöd av 26 kap. RB se av avsnitt 6.4.1.1 ovan.

ett kraftigt incitament för åkare och andra som hyr ut egendom att försäkra sig om att egendomen inte används för oseriösa ändamål. Givetvis måste dock fordonsägare, är helt ovetande att en som om fordon transporterar obeskattade varor och som agerat ett klanderfritt sätt, kunna tillbaka sitt fordon. Det är självklart åkeriägare att en inte skall kunna drabbas av ett skatteförverkande om någon hans av anställda agerat utan hans vetskap ett oseriöst sätt Inte heller skall exempelvis en bensinstationsägare som hyrt ut en mindre lastbil kunna drabbas av att hans lastbil förverkas, denna skulle påträffas med om obeskattade cigarretter; i ett sådant fall behövs det konkreta omständigheter, t.ex. att bilen specialkonstruerats för denna form skattefusk, av som visar att ägaren inte var ovetande om vad bilen skulle användas till, för att ett beslut om förverkande skall kunna fattas. Det kan i detta sammanhang nämnas att vissa bensinstationer i gränsområdet Sverige- Finland idag hyr ut specialbyggda släpvagnar att användas för transport av finska mineraloljeprodukter. Ägarentill ett sådant specialkonstruerat fordon torde inte kunna åberopa att han varit i god tro. Skyddet för godtroende ägare återfinns i 3 kap. 10 och 11 §§ lagförslaget. I 10 § att punktskattepliktiga inte får anges varor skatteförverkas om varornas ägare grund förhållandena vid av förvärvet samt omständigheterna i övrigt inte insett skall att varorna beskattas i Sverige. I ll § finns skyddet för godtroende ägare till transportmedel, container, tank och transporthjälpmedel inskrivet. I paragrafen föreskrivs att förverkande får ske enbart ägaren om grund av omständigheterna borde ha insett att transporten avsåg punktskattepliktiga varor och att varorna skall beskattas i Sverige. Skatteförverkande får således endast ske ägaren varit i ond tro. om Bestämmelserna om god tro skiljer sig framförallt beträffande bevisbördans placering. I en process har ägaren till är varor som föremål för skattebeslag initialt bevisbördan för att han varit i god tro se 3 kap. 10 § lagförslaget. Beträffande transportmedel är förm.m. hållandet det omvända. Här har beskattningsmyndigheten initialt bevisbördan beträffande ond tro hos egendomens ägare se 3 kap. ll § lagförslaget. Vi har övervägt bestämmelserna beträffande noga om godtroskydd bör utformas detta sätt eller lämpligare lösning om en hade varit att bevisbördan i båda fallen initialt skulle åvila ägaren. Den

1 Jämför Air Canada mot Storbritannien. Anställda i flygbolaget begick narkotikabrott. Air Canada hade fått påpekanden från myndigheten om brister i sin kontroll och i sina rutiner men inte gjort något. Air Canada ansågs således inte vara en oskyldig ägare", handlat i god tro se avsnitt 6.3.4. en som ovan

valda lösningen kan markering att bedömt att skyddet

ses som en av för godtroende ägare bör starkare för ägare till transportmedel

vara

än för ägare punktskattepliktiga Några större skillnader m.m. av varor. i tillämpningen de båda paragrafema är dock inte avsedd; bevis-

bördans placering endast i inledningsskedet har

anger vem som ansvaret för att viss utredning görs. Beträffande bedömningar enligt 3 kap. 10 § räcker det att ägaren till gör sarmolikt att han varit

varorna i god något krav att han skall styrka detta har inte uppställts.

tro - Om ägaren visar att det föreligger konkreta omständigheter som tyder på han varit i god tro vid tillfället åligger det således beskattnings-

att myndigheten att motbevisa hans påståenden. Detsamma gäller

beskattningsmyndighetens bevisbörda enligt 3 kap. 11 om myndig-

heten kan peka omständigheter som gör det sannolikt att ägaren varit i ond tro får egendomen förverkas ägaren inte kan åberopa

om omständigheter eller bevis till sin fördel förtar bevisvärdet av det

som

beskattningsmyndigheten åberopat. Nedan ges ytterligare några som exempel på omständigheter kan tala för eller emot god tro hos

som ägaren.

Det ligger i sakens natur att ägaren till varor eller transportmedel oftast inte kan hävda att han ovetande om vad som försiggått

var exempelvis ledsagardokument saknas eller är uppenbart felaktigt;

transportmedlet krävs givetvis också i sådana fall

vad gäller ägaren av

denne medveten eller borde känt till att transporten avsåg att var om punktskattepliktiga Vidare kan andra tecken som betalning

varor. osedvanligt sätt, märkliga transportrutter etc. ägnade att väcka

vara misstanke hos ägaren, vid förekomsten av sådana omständigheter

som kan svårare att påvisa att han är i god tro. l de fall föraren är anställd

ägaren kan även sådana omständigheter att föraren saknar av som visum till det land där enligt handlingarna skall avlämnas, att

varorna föraren inte har tillräckligt med bensinpengar för att nå sin destination och att föraren inte har bokat farjebiljetter tyda att ägaren inte är i god tro. Även förhållandet att ägare eller flera gånger

samma en tidigare varit inblandad i transporter genomförts ett tvivelaktigt

som sätt bör tas med i bedömningen. Slutligen kan beskaffenheten av den information reglerna området från skatteförvaltningen eller

myndighet, ägaren erhållit eller eljest tagit del av, vara av annan som intresse; i detta avseende är det särskilt intressant om ägaren tidigare

1Det är inte ovanligt i sådana här sammanhang att enligt handling-

varor som

skall till ett land körs kors och tvärs över Europa och att den körsträcka arna som körs blir väsentligt längre än vad som hade behövts.

fått påpekanden från någon myndighet i det aktuella hänseendet. Om lagstiftning genomförs området bör skatteförvaltningen därför informera företag i kommunikationsbranschen de lagreglema om nya samt om myndighetens rättsliga möjligheter till skattebeslag och skatteförverkande. Det är också lämpligt att beskattningsmyndigheten så långt det är möjligt lämnar information till företag inom transportsektorn om hur de kan skydda sig mot oseriösa aktörer.

6.5.4.8 Försäljning m.m.

Bestämmelser om försäljning av egendom och fördelning m.m. av försäljningsintäkter återfinns i 3 kap. 16 och 17 §§ lagförslaget. I 16 § forsta stycket stadgas att egendomen, efter att ett beslut om skatteförverkande vunnit laga kraft, skall säljas beskattningsmyndighegenom tens försorg. Härvid skall, som tidigare nämnts, förbehåll göras för av

beskattningsmyndigheten vid försäljningstillfället känd särskild

rättighet. I andra stycket stadgas att försäljningsintäktema skall användas för att betala det värde för vilket skatteförverkande gjorts och tillfalla staten. Vidare finns bestämmelser avräkning försäljom av

ningsintäkter. Om försäljningsintäktema

inte täcker hela det värde som angivits i beslutet om skatteförverkande skall den punktskatt som beräknas belöpa varorna och de kostnader för förfarandet staten som haft avräknas före det tillägg fyrtio i 3 kap. 7 § procent som anges första stycket Att denna lösning har valts sammanhänger med bl.a. det faktum att att betalning skatteförverkande anser genom av nämnda tillägg medför att det torde föreligga grund för att medge befrielse från skattetillägg, den frågan aktualiseras i ett om senare skede. Avräknade intäkter tillfaller staten. Om gods som är föremål för skattebeslag är så dålig kvalitet att av staten inte kan ta sig ansvaret att sälja får de istället varorna förstöras se 3 kap. 16 § andra stycket. I 3 kap. 17 § återfinns bestämmelser om hur eventuella överskjutande intäkter vid försäljningen skall fördelas; det kan nämligen tänkas att man vid försäljningen erhåller större intäkter än behövs för att som täcka det värde för vilket skatteförverkande f°ar göras. Överskjutande intäkter från försäljningen skall enligt huvudregeln i första stycket återbetalas till egendomens ägare, denne vid tidpunkten för om försäljningen är känd för beskattnings-myndigheten se 3 kap. 17 §

1 Se Air Canada mot Storbritannien avsnitt 6.3.4.

skattebeslag.

första stycket. Om transportmedel förverkas skall dock överskjum.m. tande intäkter i första hand utges till sådan egendom. Om det ägare av kvarstår överskjutande intäkter efter att ägare till skatteförverkad egendom fått ersättning skall den som erlagt ersättning för kostnader för förfarandet erhålla återbetalning 3 kap. 17§ andra stycket.

Överskjutandeintäkter som inte kan utges eller återbetalas inom ett från försäljningstillfallet tillfaller staten se 3 kap. 17 § tredje stycket lagförslaget. Om egendom som är föremål för skattebeslag utsätts för försämring eller annan nedgång i värde bör den kurma säljas genast. Detsamma gäller om kostnaderna för förvaringen uppgår till betydande belopp i förhållande till egendomens värde; enligt reglerna kostnadsansvar om enligt 8 kap. 2 § lagförslaget åvilar kostnadsansvaret i sådana fall egendomens ägare. Det är, enligt vår uppfattning, orimligt att i de nämnda fallen avvakta med försäljningen tills det slutliga avgörandet

av skatteförverkandefrågan föreligger. Ägare till egendom som är utsatt

för försämring eller värdenedgång bör också ha ett inflytande över förfarandet. Vi föreslår därför att egendom är utsatt för försämring som eller värdenedgång alltid skall säljas om ägaren till egendomen begär det. Någon domstolsprövning behövs inte i dessa fall. I andra fall måste beskattningsmyndigheten, enligt vårt förslag, ansöka om tillstånd hos länsrätten för att vidta åtgärden l de fall då kostnaderna för förvaring uppgår till eller kan beräknas uppgå till betydande belopp får såväl ägaren som beskattningsmyndigheten ansöka i länsrätt förtida om försäljning se 3 kap. 14 § andra stycket lagförslaget Försäljningsintäkterna vid förtida försäljning skall träda istället för skattebeslagtagen egendom. Således kan, när sedermera prövning skatteförverav

kandet görs, försäljningsintäktema tas i anspråk sätt

samma som

egendom som är föremål för skattebeslag, förutsättningar för

om skatteförverkande föreligger.

6.5.5¶Konkurrens med bestämmelser

förverkande i samband med brott

Behovet att skatteförverka egendom gör sig gällande i de fall då det finns anledning att anta att punktskatt inte kommer att betalas. I vissa

1 Beträffande våra överväganden om kostnadsansvar, se avsnitt 12.10. 16. 2 Se vidare avsnitt 13.5.3.5. 3 Se vidare avsnitt l3.5.3.5.

dessa fall kommer sarmolikt också misstanke om brott att uppstå av För att konkurrens inte skall uppstå mellan beslag har samband

som med brottsutredning å sidan och omhändertagande, skattebeslag

ena och skatteförverkande å andra sidan har låtit bestämmelserna om beslag i samband med brottsutredningar i de flesta fall ha företräde framför bestämmelserna omhändertagande, skattebeslag och

om skatteförverkande. Ett skäl till detta är att förverkande på grund av brott bl.a. kan ha till syfte att vinning från brott eller att egendom vars användande i sig utgör brott förverkasz, medan våra förslag enbart syftar till att säkra skatteindrivningen. I de fall någon begår en straffbar gärning, kan leda till att ett förverkande enligt de straffrättsliga

som bestämmelserna aktualiseras, bör enligt vår uppfattning de straffrättsliga bestämmelserna ha företräde.

13 kap. 12 § lagförslaget finns konkurrensreglema intagna. Beslut

skatteförverkande, skattebeslag eller omhändertagande av annat än om handling får inte fattas egendomen är beslagtagen i samband med

om brottsutredning eller brottmål. Om beslut beslag i samband med

om brottsutredning eller brottmål meddelas beträffande egendom som är föremål för skattebeslag skall beslutet om skattebeslag hävas. Detsamma gäller beslut omhändertagande av annat än handling.

om Den föreslagna bestämmelsen innebär dock inte något hinder mot att använda omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande efter att ett beslag i brottmål har hävts.

Det kan här tilläggas att förverkande i brottmål inte kan beslutas med anledning skattebrott. Däremot kan punktskattepliktiga varor

av beslagtas utredningsskäl i brottsutredning rörande skattebrott.

av en Vidare kan beslag egendom varit föremål för brott

av annan som komma i fråga. Konkurrens mellan förverkande i brottmål och skatteförverkande kan vad alkoholvaror uppstå framförallt i de

avser fall då misstanke brott enligt VSL eller alkohollagen föreligger och

om vad tobaksvaror i de fall då förverkande kan ske med stöd av

avser LTS vad mineraloljeprodukter förverkande kan ske med

samt avser om

LSE stöd av

1 Om Ekobrottsberedningens förslag skattekriminal genomförs kommer

om vissa brottsutredningar kunna genomföras skatteförvaltningen se avsnitt

av 6.4. 13. Våra förslag rör dock tidigare nämnts endast det fiskala omrâdet.

som Det således inte meningen att våra förslag punktskattekontroll skall

är om tillämpas vid skattebrottsutredningar m.m. 2 Se avsnitt 6.4.2

ovan. 3Angående avsnitten 6.4.3 VSL, 6.4.5 alkohollagen, 6.4.8

dessa lagar, se LSE och 6.4.9 LTS.

7¶Särskilda

kontrollbefogen-

heter

Förslag: Beskattningsmyndigheten befogenhet att skugga

ges person, ställa frågor och hålla uppsikt över det som är eller kan antas vara yrkesmässig transport samt lokal eller plats där annan det kan antas att punktskattepliktiga yrkesmässigt tas emot, varor avsänds, tillverkas, bearbetas eller förvaras.

1 Inledning

Befogenheter att stoppa och undersöka transporter samt att undersöka lokaler är viktiga hömstenar i ett punktskattekontrollsystem. För att dessa befogenheter skall kunna användas ett ändamålsenligt och effektivt sätt krävs dock ytterligare ett element. Eftersom kontrollerna i stor utsträckning gäller är varor som under transport är det viktigt att beskattningsmyndigheten verkligen kan följa varomas förflyttningar. Detta torde inte möjligt vara om myndigheten inte har befogenhet att bedriva viss yttre spaning. en Beskattningsmyndighetens arbete skulle naturligtvis också underlättas väsentligt det farms bättre möjlighet att göra om en riskanalyser med hjälp av dataregister. Detta kontrollsystem måste anpassas till de nya krav som punktskattekontrollen ställer på myndigheten. Frågan beskattningsmyndighetens möjlighet att om insamla, lagra och använda information kommer att behandlas i nästa

kapitel.

Det finns i dag inte några bestämmelser som ger en skattemyndighet rätt att vidta spaningsliknandc åtgärder för skattekontroll. Vid utfominingen av en spaningsbefogenhet får jämförelse i stället göras med de spaningsbefogenheter polis- och framför allt tullmyndigsom heterna har. Vidare bör Ekobrottsberedningens förslag beträffande skattekriminalen beaktas. Nedan följer därför, efter RF:s och att Europakonventioncns bestämmelser området behandlats, en kortfattad redogörelse för polis- och tullmyndighetemas spaningsbe-

fogenheter samt Ekobrottsberedningens förslag i denna del.

7.2¶Regeringsformen

Såsom nämnts tidigare är varje medborgare enligt 2 kap. 6 § RF skyddad mot bl.a. husrannsakan och liknande intrång. Lagrummet

också skydd mot undersökning av brev eller annan förtrolig ger försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Också detta skydd hör till de rättigheter får begränsas enligt 2 kap. 12 § RFZ. I övrigt finns

som det inte några bestämmelser i 2 kap. RF kan anses avse det

som

allmännas spaningsbefogenheterl.

7.3¶Europakonventionen

Artikel 8 i Europakonventionen fastslår att envar har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Såsom framgår av redovisningen i avsnitt 5.3 kan dock skyddet enligt artikel 8 inskränkaså

Det torde kunna förekomma att spaningsåtgärder inkräktar rätten till skydd enligt artikel Av de domar Europadomstolen meddelat beträffande denna artikel kan dock endast ett fåtal anses

spaningsåtgärder. De prövade åtgärderna är av en mycket avse långtgående karaktär såsom telefonavlyssning eller inskränkningar

postsekretess. Några fallen kan dock även om sådana av av spaningsbefogenheter knappast kan komma i fråga för punktskattekontrollen intresse främst med hänseende de mer

- vara av allmänna uttalanden Europadomstolen gör beträffande hemlig

övervakning

1 Skyddet enligt 2 kap. 6 § RF gäller enligt 2 kap. 22 § andra stycket 3 RF även utlänningar annat inte följer av särskilda föreskrifter i lag.

om 2 Se avsnitt 4.1 beträffande förutsättningarna för att begränsning skall få ske. 3Bortsett från 2 kap. 3 § RF anteckningar i dataregister, vidare

som avser se avsnitt 8.2. 4 Se detta avsnitt beträffande förutsättningarna för inskränkning. 5 Vi har valt att här redovisa dir båda domar enligt vår mening är

som av störst intresse. Frågor om telefonavlyssning har också prövats i fallen Malone mot Storbritannien samt Kiuslin och Huvig mot Frankrike.

7.3.1¶Klass mil. mot Förbundsrepubliken Tyskland

Oberstaatsanwalt Gerhard Klass, domaren Jürgen Nussbruch samt advokaterna Peter Lubberger, Hans-Jürgen Pohl och Dieter Selb klagandena anförde att 10 § andra stycket i den tyska grundlagen Grundgesetz samt fritt översatt lagen inskränkningar i brev-,

post- och telesekretessen stred mot Europakonventionen. De

ifrågasatte inte statens rätt att ha tillgång till de övervakningsmetoder som återfanns i lagstiftningen. Det de vände sig mot var att lagstiftningen tillät att dessa metoder användes utan att det fanns ett åliggande för myndigheterna att i varje enskilt fall underrätta berörda i efterhand, samt vidare att lagstiftningen inte

personer erbjöd någon möjlighet att beslut och verkställande av

om åtgärderna prövade domstol Klagandena åberopade inte en

av vetskap att de utsatts för övervakningsåtgärdema, men väl den

om omständigheten att lagstiftningens utfornming innebar att de mycket väl kunde ha utsatts för åtgärderna utan att veta om det.

Den tyska staten yrkade i första hand att talan skulle avvisas och i andra hand att talan skulle lämnas utan bifall. Staten anförde att klagandena aldrig utsatts för de aktuella övervakningsåtgärdema och därför inte offer i den mening som avses i artikel 25.1 i

var Europakonventionen3 samt vidare att artikel 8.2 inte innebär ett krav på att hemlig övervakning underkastas juridisk kontroll. Staten anförde vidare att det system för granskning som införts med stöd av 10 § andra stycket i grundlagen tog tillvara individens rättigheter ett effektivt sätt. Staten anförde också att kränkningen, om sådan

1Gesetz Beschränkung des Brief-, Post- und Fernmehldegeheimnisses.

zur 2 10 § i den tyska grundlagen Grundgesetz lydde i fri översättning Sekretessenbeträffande korrespondens, post och telekommunikationer skall

okränkbar. inskränkningar får beslutas endast med stöd av lag. I vara den mån syftet med sådana inskränkningar är att skydda den fria demokratiska konstitutionella ordningen eller Federationens eller ett Lands existens eller säkerhet, får lagen föreskriva att den person som berörs inte skall underrättas inskränlmingen och att domstolsprövningen skall ersättas

prövning eller hjälporgan utsetts av folkets valda av av organ som representanter. 3 Artikel 25 § l lyder i relevant del: Kommissionen må mottaga till Europarådets generalsekreterare riktade framställningar från enskilda

icke-statliga organisationer eller enskilda, som påstå personer, grupper av sig hava någon de höga fördragsslutande parterna utsatts för

genom av kränkning någon de dennai konvention angivna rättigheterna... °

av av

ansågs föreligga, var nödvändig i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, förebyggandet av oordning eller brott samt skyddandet andras fri- och rättigheter. av Europadomstolen prövade först frågan huruvida klagandena kunde anses vara offer för kränkning. Domstolen konstaterade en härvid inledningsvis att en enskild person under vissa omständigheter kunde anses ha varit offer för kränkning orsakad själva en av befmtligheten av hemliga åtgärder eller lagstiftning tillåter som sådana åtgärder och således utan att göra gällande att åtgärderna de facto vidtagits mot honom, stat använder hemlig övervakom en ning, vars existens förblir okänd för de personer som kontrolleras och som därför är omöjlig att invända emot, kan artikel 8 i stor utsträckning bli reducerad till en nullitet. Huruvida en kränkning verkligen skett fick avgöras från fall till fall, med beaktande av vilken rättighet den påstådda kränkning avsåg, beskaffenheten de av aktuella hemliga åtgärderna samt relationen mellan klaganden och dessa åtgärder. Domstolen anförde härefter bl.a. följ ande.

37. As to the facts of the particular case, the Court observes that the contested legislation institutes a system of surveillance under which all persons in the Federal Republic of Germany can potentially have their mail, post and telecommunications monitored, without their ever knowing this unless there has been either some indiscretion or subsequent notifcation in the circumstances laid down in the Federal Constitutional Court s judgement...T o that extent, the disputed legislation directly ajfects all users or potential users of the posta and teleconzmunication services in the Federal Republic of Germany. Furthermore...this of menace Surveillance can be claimed in itself to restrict free communication through the postal and telecommunication services, thereby constituting for all users or potential users a direct interference with the right garanteed by Article 38. Having regard to the specific circumstances of the present case, the Court concludes that each of the applicants is entitled to "clain1 to be the victim ofa violation " ofthe Convention, even though he is not able to allege in support of his application that he has been subject to a Concrete of Surveillance. measure The question whether the applicants were actually the victims of any violation of the Convention involves determining whether the contested legislation in itself compatible with the Convention s provisions. ---

Domstolen fann således att och klagandena hade rätt att var en av prövat hurvida han var offer för en kränkning av konventionen, även

han inte kunde påstå att han rent konkret utsatts för någon om övervakningsåtgärd. Europadomstolen övergick härefter till att pröva hurvida lagstiftningen kunde utgöra kränkning artikel Domstolen anses en av konstaterade härvid först att telefonkonversation omfattas av skyddet för privatliv och korrespondens. Domstolen konstaterade härefter följande.

41. Clearly, of the permitted surveillance measures, once --- any applied to given individual, would result in an interference by a public authority with the exercise of that individual s right to a respect for his private and family life and his correspondence. Furthermore, in the existence of the legislation itself there mere involved, for all those to whom the legislation could be applied, of Surveillance; this menace necessarily strikes at a menace freedom of communication between of the postal and users telecommunication services and thereby constitutes an ntetferenby public authority" with the exercise of the applicants right ce a to respect for private and family life and for correspondence. The Court does not exclude that the contested legislation, and therefore permitted thereunder, could also involve the measures interference with the exercise of person s right to respect for an a his home. However, the Court does not deem necessary in the present proceedings to decide this point.

Domstolen konstaterade således att var och en av de enligt tysk lag tillåtna övervakningsåtgärdema helt klart kunde innebära en inskränkning skyddet enligt artikel 8 så snart de riktats mot en av viss individ. Domstolen fann vidare att det i själva existensen av den aktuella lagstiftningen fanns ett hot hemlig övervakning som om riktades mot friheten att kommunicera. Detta hot utgjorde en inskränkning rätten till skydd för privat- och familjeliv samt av korrespondens för alla användare post- och telekommunikationav stjänstema. Domstolen uteslöt inte heller att den omstridda lagstiftningen kunde innebära inskränkning rätt till skydd en av en persons för sitt hem, ansåg det inte nödvändigt att pröva denna men vara fråga i målet. Europadomstolen fann att den avgörande frågan i målet var huruvida den konstaterade inskränkningen kunde anses vara tillåten enligt bestämmelserna i artikel 8.2. Kravet att inskränkningen

skulle vara stadgad i lag befanns vara uppfyllt. Frågan var om övriga

rekvisit uppfyllda. Syftet med bestämmelserna befanns vara att var

I Se avsnitt 5.3.1.

värna om den nationella säkerheten och/eller att förebygga oordning eller brott. Med hänsyn till de hot om sofistikerat spioneri och terrorism som demokratiska samhällen numera är utsatta för, fann domstolen att den måste acceptera att existensen av lagstiftning som tillåter hemlig övervakning av korrespondens, post- och telekommunikationer under vissa särskilda omständigheter är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till statens säkerhet och/eller för förebyggande av oordning eller brott. Domstolen underströk dock vikten av att det fanns adekvata och effektiva garantier mot missbruk av bestämmelserna. Vilka garantiema måste vara beror enligt domstolen på samtliga omständigheter i det enskilda fallet, såsom utfommingen och omfattningen åtgärden, vilka förutsättningarna

av är för att beslut om åtgärd skall fattas, vilken myndighet som får vidta och utöva tillsyn över åtgärderna samt vilken gottgörelse den nationella lagstiftningen erbjuder. Domstolen fann att den aktuella tyska lagstiftningen innehöll tillräckliga garantierl.

Domstolen konstaterade att tillsyn över hemlig övervakning kunde ske vid tre olika stadier; beslutet om övervakningen, själva övervakningen och perioden efter att övervakningen upphört. Domstolen fann att det beträffande de två första stadiema låg i sakens natur att såväl övervakningen som tillsynen över denna skulle ske utan att den enskilde underrättades. I frågan huruvida det måste finnas tillgång till prövning i efterhand och den enskilde måste

om underrättas i efterhand om vidtagna åtgärder, yttrade domstolen bl.a. följande.

58. In the opinion of the Court, has to be ascertainea whether

even feasible in practice to require subsequent notifcation in

all cases.

The activity or danger against which a particular series of

surveillance measures is directed may continue for many years.

even decades, after the suspension of those measures. Subsequent

notification to each individual affected by a suspended measure

might well jeopardise the long-term purpose that Originally

prompted the Surveillance. Furthermore...sztch notifcation might

1 Sonderande eller allmänna övervakningar var inte tillåtna. Den administrativa beslutsprocessen säkerställde att beslut om övewakningsâtgärdei inte fattades på måfå, inkoirekt eller utan lämpliga överväganden. Det fanns strikta villkor för användandet av insamlad information. Vidare stod hanteringen av öveivakningsâtgärder under löpande tillsyn av tvâ särskilt utsedda organ, en parlamentariskt sammansatt kommitté och en kommission, vars medlemmar var helt självständiga i sin verksamhet.

to reveal the working methods and fields of operation of the

serve

intelligence services and even possibly to identijy their agents. In

the Court s view, insofar the "interference " resulting from the

contested legislation in principle justijied under article 8 §

2...the fact of not informing the individual once surveillance has

ceased cannot itself be incompatible with the provision since is

this fact the effcacity of the "interference

very which ensures

59. Both in general and in relation to the question of subsequ-

ent notifzcation, the applicants have constantly invoked the

dan of abuse a ground for their contention that the

ger as

legislation they challange does not fulfl the requirements of

Article 8 § 2 of the Convention. While the possibility of improper

action a dishonest, negligent or over-zealous ojfcial can never

be completely ruled out whatever the system, the considerations

that matter for the of the Court s present review are the

purposes

likelihood of such action and the safeguards provided to protect

against

it. ---

Domstolen påpekade att den aktivitet eller fara vissa bestämda

som övervakningsåtgärder kan pågå i många år efter att åtgärderna

avser vidtagits. En underrättelse till varje individ berörts av åtgärderna

som skulle kunna riskera syftet med åtgärderna. Vidare skulle en sådan underrättelse kunna avslöja underrättelseverksamhetens arbetsmetoder och till och med agentemas identitet. Domstolen fann att den omständigheten att individerna inte informerades i efterhand inte kunde stå i strid med artikel 8.2, under förutsättning att den

anses kränkning den aktuella lagstiftningen innebar ansågs ha ett

som godtagbart syfte. Domstolen konstaterade vidare att man aldrig kan undvika en eventuell förekomst av oriktiga åtgärder av ohederliga, oaktsamma eller överambitiösa tjänstemän. Den bedömning domstolen hade att göra hur troligt det att sådana åtgärder

var var skulle vidtas och vilka garantier det fanns mot att så skulle kunna ske. Domstolen utgick vid denna bedömning från att de tyska myndigheterna tillämpade lagen rätt sätt. Domstolen uttalade vidare bl.a. följande.

59. The Court with the Commission that some compro-

--- agrees mise between the requirements for defending democratic society and individual rights inherent in the system of the Convention...As the Preamble to the Convention states, "Rtndamental

Freedoms...are best maintained on the one hand an effective

political democracy and on the other a common understanding

and observance of the Human Rights upon which the Contrac-

ting States depend. " In the context of Article this means that

balance must be sought between the exercise the individual

I0 17-0815

of the right guaranteed to him under paragraph 1 and the

necessizy under paragraph 2 to impose secret Surveillance for the

protection of the democratic society as a whole.

Domstolen ansåg således att måste göra vissa kompromisser

man mellan behovet av att skydda ett demokratiskt samhälle och individens rättigheter. Såvitt artikel 8 måste det finnas balans

avser en mellan individens utövande sina rättigheter enligt första stycket

av och nödvändigheten att med stöd av andra stycket använda hemlig övervakning för att skydda det demokratiska samhället.

Europadomstolens slutsats var att den kränkning som den aktuella tyska lagstiftningen innebar nödvändig i ett demokratiskt

var samhälle för skyddet av statens säkerhet och för förebyggandet

av oordning och brott. Det hade därför inte förekommit någon brott mot artikel

7.3.2 Lüdi mot Schweiz

Den tyska polisen infonnerade polisen i den schweiziska kantonen Bern om att Lüdi bett en landsman om 200 000 schweizerfrancs som skulle användas till inköp 5 kg kokain i Schweiz. En schwei-

av ca zisk undcrsökningsdomare inledde en förundersökning mot Lüdi och fattade beslut om hemlig avlyssning Lüdis telefon. Samtidigt

av beslutade polisen att en polistjänsteman under falskt namn skulle utge sig för att vara en eventuell köpare kokainet. Spaningsarbetet

av ledde till att Lüdi kunde arresteras; han åtalades sedermera för narkotikalangning. Lüdi anförde inför Europadomstolen bl.a. att såväl användandet hemlig agent den hemliga telefonav-

av en som lyssningen var brott mot artikel Europadomstolen fann att telefonavlyssningen helt klart innebar en inskränkning av Lüdis rätt till skydd för privatliv och korrespondens. Denna inskränkning bedömdes dock vara nödvändig i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till förebyggande av brott och således tillåten. Användandet av en hemlig agent ansågs å andra sidan inte i detta fall beröra rätten till skydd för privatlivet enligt artikel Agenten kontaktade

som Lüdi hade uppgivit att han beredd att sälja 2 kg kokain till

var honom. Lüdi måste ha varit medveten att han att accepte-

om genom ra detta erbjudande deltog i ett brottsligt förfarande och att han

1 Undersökningsdomaren hade brevledes informerat Lüdi om avlyssningen efter att denna avbrutits i samband med att Lüdi arresterades.

genom att delta i narkotikahandel löpte risken att träffa på en polistjänsteman vars uppgift var att avslöja honom. Domstolen fann således sammantaget att det inte hade förekommit något brott mot artikel

7.4¶Polismyndighets spanings-

befogenhet

Av 2 § polislagen framgår att polisens uppgifter bl.a. är att förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten samt att bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal. Den allmänna spaningsbefogenhet som finns i detta lagrum förutsätter inte att det föreligger någon konkret misstanke om att brott begåtts. Polisen kan därför vidta åtgärder av spaningskaraktär redan grundval av ett rykte om brottslighet. Denna form av spaning brukar kallas kriminalunderrättelseverksamhet eller förspaning. Syftet med denna verksamhet är att fastställa huruvida det finns grund för att inleda en förundersökning.

Kriminalunderrättelseverksamheten, eller förspaningen, är normalt en helt polisiär angelägenhet. När verksamheten gäller ekonomisk brottslighet samverkar polisen ofta med skatte- och kronofogdemyndigheterna.

Användandet av tvångsmedel förutsätter alltid att fönmdersökning inletts.

I 23 kap. RB finns bestämmelser om förundersökning. Enligt 23 kap. l § RB skall förundersökning inledas så snart det grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Det måste således finnas en brottsmisstanke. Denna kan dock vara tämligen vag. Vidare kan gärningsmannen vara okänd. Av 23 kap. 2 § RB framgår att man under förundersökningen skall utreda vem som skäligen kan

1 Det finns endast ett undantag från detta: enligt 23 kap. 8 § RB är den

som befinner på den plats där ett brott har förövats skyldig att polismans tillsägelse medfölja till ett förhör som hålls omedelbart därefter. Om vederbörande vägrar utan giltig orsak, får polismannen ta med honom till förhöret. Detta gäller också den som befinner sig inom ett område i anslutning till den plats där ett brott nyligen förövats, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fanelse i fyra är.

misstänkas för brottet och om tillräckliga skäl föreligger för åtal mot honom. Vidare skall under förundersökningen målet så beredas att bevisningen kan förebringas i ett sammanhang vid huvudförhandlingen. Spaning bedrivs således ofta även efter det att förundersökningen inletts.

De allmänna principerna för polisingripanden som framgår av 8 § polislagen gäller också för spaning. Spaningen skall således ske på ett sätt är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och

som övriga omständigheter. Om tvång måste tillgripas skall detta ske endast i den form och den utsträckning behövs för att det

som avsedda resultatet skall uppnås. Vidare måste de spaningsåtgärder

begränsar någon de grundläggande fri- och rättigheter som som av

i 2 kap. RF ha direkt stöd i lag; de kan inte grundas enbart avses bestämmelserna i 8 § första stycket polislagen. Av förarbetena till polislagen framgår att dessa allmänna principer skall ligga till grund för bedömningen vilken spaningsmetod som skall användas.

Spaning kan avse en eller flera personer eller ett brott. Den sker i form av antingen yttre eller inre spaning.

Den yttre spaningen kan ske enligt olika metoder. Det kan röra sig bevakning den aktuella personen eller en viss plats. Det

om av kan också röra sig om skuggning av fordon.

Polisen har också under vissa förutsättningar möjlighet att begagna hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning. Dessa åtgärder, betraktas tvångsmedel, får dock vidtas endast om

som som någon är skäligen misstänkt för brott med tämligen högt straffvärde och åtgärden synnerlig vikt för utredningen. De kan således

är av vidtas först sedan förundersökningen nått utredningsstadiet. Åtgärderna får endast avse telefonapparat eller annan teleanläggning som innehas eller annars kan antas komma att användas av den misstänkte. Frågor hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning

om prövas av rätten ansökan av åklagare

Polisen har också, sedan förundersökning inletts, viss möjlighet att använda beslagsinstitutet i spaningsarbetet3.

Inre spaning bedrivs med hjälp olika dataregister. De uppgifter

finns i registren är givetvis till god hjälp i spaningsarbetetl. som

l Prop. 1983/84:l ll 47 och 78.

s. 2 Bestämmelserna hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning

om återfinns i 27 kap. 18 25 RB.

- 3Se avsnitt 6.4.1.1. 4Polismyndighetemas dataregister behandlas i avsnitt 8.8.

Spaningsmetodema får aldrig användas ett sätt som innebär att polisman begår kriminaliserad handling för att efterforska eller en en avslöja ett brott. En polisman får inte heller provocera eller eljest förmå någon att inleda brottslig verksamhet. Vidare får polismynen digheten aldrig spaningsskäl underlåta att vidta föreskrivna av åtgärder mot brott eller för brott misstänkt person. Detta hindrar en inte att dessa åtgärder i bland kan skjutas upp om det är lämpligt. Så kan exempelvis narkotikakurir står under bevakning tilllåtas en som gränskontroll med narkotikan för att han skall leda att passera en polisen till de övriga medlemmarna i den brottsliga organisationen.

7.5¶Tullmyndighets spaningsbefogenhet

Enligt 13 § VSL får tullmyndighet inleda förundersökning rörande brott i lagen. Det finns inte någon bestämmelse som som avses uttryckligen tullmyndigheten rätt att bedriva spaning. En sådan ger befogenhet dock följa bestämmelsen om rätt att inleda anses av förundersökning. En del spaningsverksamhet bedrivs ute fältet, exempelvis skuggande eller transporter eller dold bevakning genom av personer från fast kontrollpunkt eller vissa lokaler. Tullmynen av personer digheten har också befogenhet att under vissa förutsättningar undersöka postförsändelser, såsom paket, brev och liknandel. Mycket spaningsarbetet görs dock med hjälp av olika datareav gister inom för underrättelseverksamheten. Tullmyndigheten ramen har bl.a. tillgång till ett eget spaningsregisterz.Med hjälp av dataregistren gör tullmyndigheten riskanalyser, som gör det möjligt att sätta in kontrollåtgärdema rätt plats. Detta spaningsarbete fyller en mycket viktig funktion; det underlättar i hög grad arbetet ute på

fältet.

l § tullagen och 8 § imegränslagen. Se 57 a 2Tullens registerspaningsverksamhet m.m. behandlas i avsnitt 8.7.

7.6¶Ekobrottsberedningens förslag om

skattekriminal

Som nämnts i avsnitt 5.5.l3 lämnar Ekobrottsberedningen i sin rapport Ds 1997:23 ett förslag till lag skattemyndigheters om medverkan vid förundersökning, Enligt 2 § i detta lagförslag m.m. skall skattemyndighetema, inom för skattekriminalverkramen samheten, bl.a. bedriva spaning i fråga brott i lagen. om som avses I sina överväganden konstaterar beredningen bl.a. att skattemyndigheterna redan i dag utför viss verksamhet kan jämföras med en som polisens spaning, såsom att ett led i skattekontrollen kontrollera som produktionen vid viss industrianläggning eller antalet anställda i en en rörelse där det misstänks att svart arbetskraft används. De legala gränserna för denna kontrollverksamhet förefaller dock något vara oklara. Beredningen konstaterar vidare att behovet yttre spaning av säkert kommer tämligen begränsat inom skattekriminalatt vara verksamheten och att det därför huvudsakligen praktisk fråga är en om denna spaning skall utföras skattekriminalen själv med av egen personal eller om man hellre bör använda sig polisens spaningsreav surser. Beredningen anför att spaning med personal från skattekriminalen i praktiken endast kan komma i fråga i enkla fall där kvalificerad spaningskompetens är obehövlig och situationen framstår som ofarlig. Ekobrottsberedningen anför vidare att det bör ankomma på åklagaren att från fall till fall bedöma han bör anlita biträde om av polisen för spaningsuppgiften eller denna bör utföras skatteom av kriminalens spaningspersonal, i den mån sådan finns tillgänglig. egen

7.7 och

överväganden förslag

7.7. l Re geringsfonnen och Europakonventionen

I den mån spaningsverksamheten i sig inbegriper husrannsakan eller liknande intrång, undersökning förtroliga försändelser eller av hemlig avlyssning eller upptagning förtroliga meddelanden, kan av verksamheten innebära ett intrång i individens skydd enligt 2 kap.

Se Ds 1997:23 s. 225.

Särskilda kontrollbefogenheter 295

övriga spaningsåtgärder står myndigheterna till

6 § RF. Mot som skuggning eller fordon eller spaning mot viss buds, som av personer inget skydd i RF. De spaningsbefogenheter beskattlokal, finns kan tänkas behöva för punktskattekontrollen torde

ningsmyndigheten

tillhöra den sistnämnda kategorien och således knappast vara av en sådan natur att de omfattas nämnda grundlagsskyddz. av Artikel 8 i Europakonventionen omfattar skydd för privat- och

familjeliv, hem och korrespondens. l den mån spaningsåtgärdema detta skydd artikeln naturligtvis tillämplig. Som inkräktar är har Europadomstolen endast prövat vissa mycket nämnts ovan

spaningsåtgärder, hemliga intrång i

speciella och långtgående som telekommunikationssekretessen, syfte explicit varit att post- och vars säkerhet och att bekämpa brottslighet. Man kan värna om statens dock sluta sig till tämligen långtgående spaningsåtgärder kan att även inskränkningar individens rätt till skydd enligt utgöra tillåtna av det finns balans mellan rätten till skydd och artikel förutsatt att en nödvändigheten använda åtgärderna för att skydda ett demokraatt samhälle. Syftet med att tilldela beskattningsmyndigheten vissa tiskt särskilda kontrollbefogenheter spaningsliknande natur är ytterst av landets ekonomiska välstånd att säkra skatteindrivatt skydda genom ningen, syfte brukar tillmätas stor vikt i Europadomstolens ett som Mot detta syfte torde den tämligen lindriga inskränkning av

praxis

rättigheter, de spaningsliknande åtgärder som kan individens som fråga vid punktskattekontroller kan innebära, väga rätt lätt. komma i Befogenhetema torde därför i de fall de överhuvudtaget kan anses inkräkta på individens rättigheter enligt artikel 8 kunna anses vara nödvändiga i demokratiskt samhälle och således tillåtna. ett

7.7.2¶Behovet av ny lagstiftning

trädde i kraft den l juli 1996 och till och

Sedan transportkontrollagen

december 1996 har tidigare nämnts l 776 kontroller gjorts. med som kontrollerna mycket blygsamt; endast i fem fall har Utfallet av är förare fattats. Detta beror enligt

beslut om transporttillägg mot

l givetvis åtgärderna inte utgör led i att exempelvis utöva Förutsatt att medborgare är förbjudet enligt 2 kap. 2 § RF. sådant tvång mot som 2 integritetskyddet enligt 2 kap. 3 § RF och underrättel- Förhållandet mellan severksamheter behandlas i avsnitt 8.2. 3 Europadomstolens dom beträffande Funke mfl. mot Förbunds- Se bla. republiken Tyskland. Denna dom behandlas i avsnitt 5.3.1.3.

tillämpar-na på dels inte kan följa med stöd

att man varorna av spaningsbefogenheter, dels inte har tillgång till underrättelsekanaler.

Beskattningsmyndighetens kontroller förflyttningar

av av punktskattepliktiga varor skulle i hög grad underlättas och effektiviseras om det fanns en möjlighet att med hjälp spaningsåtgärder ta

av fram riskprofiler och göra riskanalyser. På detta sätt skulle

man kunna rikta en stor del av kontrollerna mot vissa kontrollvärda objekt. Genom detta skulle uppnås dels att träffsäkerheten blir bättre, dels att färre transporter där allt är i sin ordning behöver besväras av transportkontroller.

Det är väsentligt att beskattningsmyndigheten verkligen kan följa de aktuella förflyttningar. Det kan exempelvis inträffa att

varomas det i vissa situationer är lämpligare att låta transport, är

en som man intresserad av att kontrollera, fortsätta sin färd i stället för att genast stoppa den; så sätt kanske lättare kan fastställa är

man vem som skattskyldig eller åtminstone hitta dem har ekonomisk vinning

som av agerandet. Det kan också finnas behov en möjlighet att rikta

av spaningsåtgärder mot en viss lokal.

Det finns således enligt vår bedömning ett stort behov vissa

av spaningsmöjligheter inom ramen för punktskattekontrollen. Beskattningsmyndighetens befogenheter behöver dock inte vara särskilt långtgående. Sådana tvångsmedel som hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning bör naturligtvis inte komma i fråga. Det torde inte heller finnas något behov av så långtgående spaningsåtgärder för punktskattekontrollen. Vi anser att spaningsbefogenheten överhuvud-taget skall användas med försiktighet och omdöme. Det måste alltid föreligga proportionalitet mellan det intrång i enskilds integritet som åtgärden innebär och syftet med åtgärden. Den föreslagna proportionalitetsbestämmelsen i l kap. 8 § lagförslaget avses givetvis omfatta också dessa befogenheter.

Även det således inte blir fråga särskilt långtgående

om om befogenheter, bör de enligt vår mening lagregleras; det är inte lämpligt att de legala gränserna för verksamhet i något

en som hänseeende kan innebära integritetsintrång inte är klart preciserade.

1 Se även avsnitt 4.2.

1997:86 Särskilda kontrollbefogenheter 297

SOU

7.7.3 åtgärder som metod i

Spaningsliknande

kontrollverksamheten

Vi föreslår det införs bestämmelse enligt vilken beskattningsatt en myndigheten får befogenhet att utföra vissa särskilda åtgärder av spaningskaraktär. Bestämmelsen bör lagtekniskt utformas så att myndigheten får vissa klart angivna befogenheter. Det är viktigt att slå fast endast de befogenheter framgår direkt lagtexten att som av får användas.

De spaningsbefogenheter beskattningsmyndigheten har

som behov är enligt vår uppfattning skuggning person och möjligav av heten hålla uppsikt över det är eller kan antas vara yrkesmäsatt som sig och lokal eller plats där det kan antas att transport annan

punktskattepliktiga yrkesmässigt tas emot, avsänds, tillverkas,

varor bearbetas eller förvaras. Myndigheten bör även ha befogenhet att

ställa frågor se 4 kap. l § lagförslaget. För skuggning och bevakning det som är eller kan av person av yrkesmässig transport föreslår vi inte något krav på att det antas vara skall föreligga skäl punktskattepliktiga har samband att anta att varor med objektet. Ett sådant krav skulle innebära effektivitetshämen mande inskränkning och göra bestämmelsen svårtillämplig. Det är

också rimligt att ribban inte ligger högre än för beslut om transportkontroll. Det bör dock påpekas att de spaningsliknaitde åtgärderna är avsedda att användas för kontroll yrkesmässig hantering av av

punktskattepliktiga Det är inte vår avsikt att myndigheten skall

varor. kunna skugga för eller antas föra för sitt personer som varor privata bruk. Vidare skall befogenheten att skugga personer givetvis

användas med stor urskiljning. Befogenheten ställa frågor bör innebära rätt att ställa frågor att en både till företag och allmänheten. Myndigheten bör exempelvis ha fråga kioskägare han erbjudits att köpa obeskattade rätt att en om cigarretter eller arbetare med lastning om han lastat en en person som punktskattepliktiga ett transportmedel. Det är viktigt att varor den tillfrågas inte är skyldig att och att

understryka att som svara

beskattningsmyndigheten inte tilldelas några maktmedel för att Trots detta bör befogenheten att ställa frågor framgå direkt av svar. lagen eftersom den kan innebära intrång i den tillfrågades eller annan

persons integritet.

Åtgärdernaskall givetvis vidtas offentlig plats. De bör också

vidtas plats inte är tillgänglig för allmänheten; det kan som exempelvis finnas behov att vidta dem i hamnområden, av flygplatser och bangårdar och ombord färjor eller i affärslokaler.

De föreslagna spaningsliknande befogenhetema är självklart avsedda att kunna användas som självständiga institut och inte bara i direkt samband med transport- och lokalkontroller. Med hjälp

av dessa befogenheter skall kontrollvärda objekt kunna väljas ut för

en senare punktskattekontroll, exempelvis i form transport- eller

av en lokalkontroll.

8¶Punktskattekontrollregistret

m.m.

Förslag: Ett punktskattekontrollregister inrättas. I detta register får vissa uppgifter från transport- och lokalkontroller registreras. Vidare får vissa uppgifter rörande omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande samt beslut att påföra transporttillägg

läggas i registret. Beskattningsmyndigheten ges också rätt att

registrera vissa belastningsuppgiñer i punktskattekontrollregistret.

Punktskattekontrollregistret f°ar inte innehålla uppgift om enskilds etniska urspnmg, politiska åsikter, religiösa eller

ras, filosofiska övertygelse, medlemsskap i fackförening, hälsa eller sexualliv.

Punktskattekontrollregistret får användas vid transport- och lokalkontroll, vid handläggning skattebeslag eller skatteför-

av verkande de särskilda spaningsliknande kontroll-

vid utövandet av

, befogenhetema och vid tillståndsprövning upplagshavare och

av registrerade varumottagare.

Beskattningsmyndigheten föreslås terrninalåtkomst till tullmyndighetemas spaningsdiarium, körkortsregistret samt skepps- och båtsregistren. Vidare föreslås beskattningsmyndigheten få rätt till utdrag eller upplysning innehållet i polis-

ur om register.

Beskattningsmyndigheten föreslås få rätt att ta del av vissa

uppgifter rörande yrkesmässiga transporter ur transportföretagens

bokningsregister. Sådana uppgifter får tas in och bearbetas i punktskattekontrollregistret. Uppgifterna ur bokningsregistren får lämnas med hjälp ADB, något krav på detta uppställs inte.

av men

Det överlämnas till transportföretagen och beskattningsmyndig-

heten att komma överens om formerna för överlämnande av uppgifter.

8.1¶Inledning

Insamling, lagring, bearbetning och användning av information är viktiga inslag när det gäller myndigheters kontrollverksamhet. När man bygger upp ett kontrollsystem för punktskatter är det således viktigt att dessa frågor inte glöms bort. Informationsinsamling m.m. av personuppgifter kan dock innebära ingrepp i den personliga integriteten särskilt när den sker med stöd av ADB. Inledningsvis kommer därför RF och artikel 8 i Europakonventionen m.m. att beröras. Dessutom ges

en redogörelse för innehållet i dataskyddsdirektivef.

8.2¶Regeringsformen

Redan i l kap. 2 § tredje stycket RF att den enskildes privatliv anges och familjeliv skall det allmänna. Från den l januari 1989 vämas av finns även i ñ-i- och rättighetskatalogen i 2 kap. RF bestämmelse en om skydd för den enskildes personliga integritet vid dataregistrering av personuppgifter. I 2 kap. 3 § andra stycket således anges

Varje medborgare skall i den utsträckning som närmare angives i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränkes genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databe-

handling.

Bestämmelsen har utformats som ett direktiv till lagstiftaren. Till skillnad från de flesta fri- och rättighetsreglema i 2 kap. RF, som ålägger det allmänna att inte vidta åtgärd annat än det finns stöd i om lag för dessa, åläggs genom bestämmelsen i 2 kap. 3 § andra stycket RF lagstiftaren en skyldighet att aktivt stifta och vidmakthålla en

datalagstiftning. Stadgandet kan inte tillämpas direkt av myndigheter-

na. I förarbetena till bestämmelsen anges att denna skall uppfattas så att lagstiftningen dataområdet skall verklig och allvarligt utgöra en menad skyddslagstiñning för den enskilde Det är svårt att närmare avgränsa vad med begreppet som avses personlig integritet i 2 kap. 3 § andra stycket RF. I förarbetena till lagstiftningen angavs att begreppet inte skall uppfattas något som

1Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995. 2 Seprop. 1987/88:57 s. 11.

Punktskattekontrollregistret 301

m.m.

begreppet mycket väl kan ha olika innebörd vid skilda statiskt utan att tidpunkter och förhållanden Bestämmelsen i 2 kap. 3 § RF omfattar inte juridiska personer. Även andra bestämmelser i RF kan intresse när det gäller vara av till myndighet. Enligt 8 kap. 3 § RF måste föreskrif-

uppgiñslärrmande

förhållandet mellan enskilda och det allmärma, som gäller ter om för enskilda eller i övrigt ingrepp i enskildas personliga eller

åligganden

ekonomiska förhållanden, meddelas lag. Riksdagen har dock genom

delegera denna nonngivningskompetens, vilket stora möjligheter att

också Således kan regeringen utan hinder vad stadgas i

gjorts. av som

8 kap. 3 § RF med stöd 8 kap. 7 § lag efter bemyndiganav samma - de i förordning meddela föreskrifter annat än skatt bl.a. lag genom om vad in- eller utförsel Detsamma gäller skydd för avser av varor.

personlig integritet vid registrering uppgifter med hjälp av automa-

av tisk databehandling. Enligt 8 kap. 9 § RF kan regeringen efter bemyndigande i lag förordning meddela föreskrifter tull införsel genom om

av vara.

8.3 m.m.

Europakonventionen

8.3.1¶Artikel 8 och dataskyddsfrågor

Som tidigare redogjorts för innehåller artikel 8 två delar. I den första delen fastslås bl.a. har rätt till skydd for sitt privatliv. Detta att envar omfattar även frågor enskilds skydd mot registrering i

skydd om

dataregister m.m. Frågan registrering enskilda har varit uppe om av till bedömning Europakommissionem. I ett mål, Leander mot

Sverige, har Europadomstolen närmare preciserat vad inbegrips i som till skydd for privatlivet. Detta mål behandlas i nästa avsnitt. rätten I artikelns andra punkt stadgas att offentlig myndighet inte får störa

åtnjutandet den rättighet finns angiven i första punkten.

av som Undantag från detta kan det är nödvändigt i ett demokratiskt göras om

1 1987/88:57 s.l Se prop 2Artikel 8 finns redovisad i avsnitt 5.3. 3Även myndighets upprättande personakter omfattas av skyddet i artikel av I fallet Gaskin mot Storbritannien prövades frågan om rätten för enskild att ta del handlingar i akt angående hans fosterhemsvârd m.m. av 4Frågan registrering enskild finns behandlad i Dijk och van Hoof om av van s. 369-370.

m. m.

samhälle bl.a. med hänsyn till landets ekonomiska välstånd och förebyggandet av brott. Ytterligare ett krav är att undantaget finns står i överensstämmelse med lag. När det gäller vad inbegrips i som begreppet nödvändigt i ett demokratiskt samhälle har staten ett tolkningsutrymmez. En rimlig balans mellan statens och enskildas intressen måste upprätthållas.

I samband med att vissa ändringar gjordes i datalagen 1973:289 år 1981 diskuterades i propositionen innebörden för Sveriges del av vissa internationella överenskommelser. Bakgrunden till uppkomsten

av Europarådets konvention den 28 januari 1981 skydd för av om enskilda vid automatisk databehandling personuppgifter dataav skyddskonventionen, som år 1980 antogs Europarådets ministerav kommitté, berördes. Bl.a. anfördes

---Det internationella arbetet har ägt bakgrund rum mot av att skyddet för den personliga integriteten vid användningen ADB av anses kunna härledas från överenskommelser mänskliga om rättigheter. Inom Europarådet antog således rådets ministerkommitté 1973 och 1974 två resolutioner dataskydd. I om --dessa resolutioner åberopades artikel 8 i den Europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de

mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

--- Det internationella samarbetet på dataskyddsområdet inom Europarådet har resulterat i konvention till skydd för senare en enskilda vid automatisk databehandling personuppgifter. av

Innehållet i dataskyddskonventionen, som får precisering anses vara en av det skydd artikel 8 i Europakonventionen ger vid ADB-användning,

redovisas nedan i avsnitt 8.3.3.

8.3.2 Leander mot

Sverige

Leander fick arbete som vikarierande museitelcniker ett museum som låg i ett militärt område, han fick lämna tjänsten vad men g.a. som framkommit vid personalkontroll enligt personalkontrollkungörelsen en

1 Vad som avses med begreppet stå i överensstämmelse med lag behandlas

i avsnitt 5.3.1.2. 2 Statens tolkningsutryrmne enligt artikel 8 synes vara olika stort beroende pá

vilken rättighet som är ifråga. Det är därför svårt säker bild vilket att ge en av tolkningsutrymme staten har i viss fråga se avsnitt 5.3.4. en 3Prop. 1981/82:l89 41. s.

1969:466. l Europadomstolen gjorde Leander gällande att hans rätt till privatliv enligt artikel 8 hade kränkts; resultatet av personalkontrollen, innebar att han förlorade sin anställning, hade medfört sociala som problem för honom, särskilt eftersom han hade familj att försörja. en Han hade också förvägrats att ta del vad fanns registrerat om av som

honom i säkerhetspolisens register. Europadomstolen yttrade.

48. is uncontested that the secret police-register contained information relating to Mr. Leander s private life. Both the storing and the release of such information, which coupled with refirsal to allow Mr. Leander an opportunity were a amounted to interference with his right to respect

to refizte an

for private life guaranteed by Article 8 § as

Europadomstolen framhöll att både lagring och användning av information i ett register innehåller uppgifter om någons privatliv som kopplat till vägran att låta den som registrerats ta del av registrets - en innehåll- innefattade ett intrång i rätten till respekt för privatlivet som garanteras i artikel 8.1.

8.3.3¶Dataskyddskonventionen

Dataskyddskonventionen trädde i kraft den l oktober 1985, då kravet fem medlemsstater måste tillträda konventionen var uppfyllt. att Sverige har undertecknat konventionen. Även konventionstexten om inte är direkt tillämplig rätt i Sverige har den ändå viss betydelse när det gäller att bestämma innebörden av den svenska rätten.

Syftet med dataskyddskonventionen är att säkerställa respekten för

grundläggande fri- och rättigheter, särskilt den enskildes rätt till personlig integritet i samband med automatisk databehandling av personuppgifter i allmän och enskild verksamhet. De centrala delama i dataskyddskonventionen är artiklarna 4 -l vilka innehåller de grundläggande principerna för dataskydd. Varje konventionsstat skall vidta de åtgärder behövs för att dess som nationella lagstiftning skall innehålla materiella regler som motsvarar dessa principer. I artikel 5 vissa krav arten av de personuppanges gifter undergår automatisk databehandling: som

1 Europadomstolen gjorde däreñer en prövning enligt artikel 8.2. Den prövningen utmyrmade i att det inte förelegat något brott mot artikel 8 i det aktuella fallet.

304¶Punktskattekontrollregistret SOU

m. m. 1997: 86

Personuppgifer som undergår automatisk databehandling skall:

a ha erhållits och skall behandlas på korrekt och lagligt ett sätt; b lagras för särskilt angivna och lagliga ändamål och inte användas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål; c vara ändamålsenliga, relevanta och inte onödiga för de ändamål för vilka de lagras; d vara riktiga och, om nödvändigt, hållas aktuella; e bevaras på ett sådant de registrerade sätt att personerna inte kan identifieras under längre tid än vad är nödvändigt med som hänsyn till det ändamål för vilket dessa uppgifter lagras.

Enligt artikel 6 får personuppgifter avslöjar och som rasursprung politiska åsikter samt uppgifter rör hälsa eller sexualliv inte som databehandlas såvida den nationella lagen inte

ger ett ändamålsenligt

skydd. Detsamma gäller personuppgifter hänför sig till att någon som dömts för brott. Lämpliga säkerhetsåtgärder skall, enligt artikel vidtas for att skydda personuppgifter gentemot oavsiktlig eller otillåten förstörelse, oavsiktlig förlust samt otillåten tillgång, eller

ändring spridning. I artikel 8 finns ytterligare skyddsåtgärder föreskrivna.

Enligt denna artikel skall och veta ADB-baserat var en om ett personregister finns och vilket huvudsakligt ändamål ett sådant register har. Vidare skall och kunna upplysning var en om vem som är

registeransvarig och var den registeransvarige har sitt säte eller

hemvist. Varje skall också ha mellanrum person rätt att med rimliga och utan alltför stora kostnader kunna bekräftat personuppgift om om honom finns i registret. Var och har också kräva en rätt att att uppgifter rättas eller raderas de har behandlats i strid med lag. I om artikel 8 föreskrivs också att beslut rör rätten få bekräftelse på som att att person förekommer i registret och rätten att kräva uppgifter att rättas eller raderas skall kunna överklagas.

I artikel 9 finns undantag och inskränkningar i tillämpningen

av artiklarna och 8 inskrivna:

1 Undantag från bestämmelserna i artiklarna 6 och 8 denna i konvention får göras endast i den utsträckning i denna som anges artikel. 2 Avvikelse från bestämmelserna i artiklarna 6 och 8 denna i konvention får göras endast om sådan avvikelse medges i partens nationella lagstiftning och den är nödvändig demokratiskt i ett samhälle för att: a skydda statens säkerhet, den allmänna säkerheten, statens penningintressen eller brottsbekämpning; b skydda den registrerade personen eller andra fripersoners och rättigheter.

3 Inskränkningar i utövandet av de rättigheter som anges i artikel 8 b, och d får göras i lag när det gäller automatise-

rade personregister används för statistikändamål eller för

som vetenskapliga forskningsändamål, om det uppenbarligen inte föreligger någon risk för intrång i de registrerades personliga integritet.

8.4¶Dataskyddsdirektivet

Redan i dataskyddsdirektivets ingress fastslås följande.

2 Systemen för databehandling uppgifter är till för männi-

av skornas skull. Oavsett fysiska medborgarskap eller

personers hemvist måste systemen respektera dessa personers grundläggande fri- och rättigheter särskilt rätten till privatliv och bidra till

- ekonomiska och sociala framsteg, handelns utveckling och enskilda personers välfärd.

10 Ändamålet med den nationella lagstiftningen behandling

personuppgifter är att skydda grundläggande fri- och rättigav heter, särskilt den rätt till privatlivet som erkänns både i artikel

8 i den europeiska konventionen och i gemenskapsrättens

allmänna rättsprinciper. Av denna anledning får tillnärmningen

denna lagstiftning inte medföra någon inskränkning i det skydd av de utan skall istället syfta till att garantera en hög skyddsni-

ger, vå inom gemenskapen.

ll De principer skydd för enskilda fri- och

om personers rättigheter, särskilt rätten till privatlivet, som detta direktiv innehåller, utgör en precisering och en förstärkning av principer-

i Europarådets konvention den 28 januari 1981 om skydd na av för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter.

Syftet med dataskyddsdirektivet är att skapa en gemensam hög nivå integritetsskyddet för att därigenom möjliggöra ett fritt flöde av personuppgifter medlemsländerna emellan. I direktivets första artikel uttalas att medlemsstaterna skall skydda fysiska och juridiska personers grundläggande fri- och rättigheter, särskilt rätten till privatliv, i samband med behandlingen personuppgifter. Medlemsstaterna får

av inte hindra eller förbjuda det fria flödet av personuppgifter mellan medlemsstaterna av skäl som har samband med detta skydd.

Direktivet gäller enligt artikel 3 behandling av personuppgifter med hjälp av ADB samt annan behandling av uppgifter rörande

personer som ingår i eller kommer att ingå i ett register Direktivet gäller inte för sådan verksamhet inte omfattas gemenskapsrätten. Inte

som av heller gäller dataskyddsdirektivet enskilda fysiska personers verksamheter av rent privat natur eller sådant som har samband med privatpersoners hushåll.

I artikel 6 fastslås vilken kvalitet uppgifterna i ett register skall hålla. I artikelns första moment anges vad medlemsstaterna är skyldiga att föreskriva i detta hänseende i sin nationella lagstiftning. Det andra momentet anger att det åligger den registeransvarige att säkerställa att de föreskrifter som skall meddelas enligt första momentet följs. Uppräkningen av vad medlemsstaterna skall föreskriva i lagstiftningen är relativt omfattande. Medlemsstaterna är skyldiga att föreskriva att personuppgifter skall behandlas ett korrekt och lagligt sätt. Vidare måste medlemsstaterna föreskriva att personuppgifter endast får samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål samt att senare behandling av uppgifterna inte får ske ett sätt är

som oförenligt med dessa ändamål. Det åligger även medlemsstaterna att föreskriva att personuppgifter skall vara adekvata och relevanta3 samt att personuppgifterna skall riktiga, och nödvändigt, aktuella.

vara om Slutligen åligger det medlerrisstaterna att föreskriva att personuppgifter skall förvaras på ett sådant sätt förhindrar identifiering den

som av registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka uppgifterna samlades eller för vilka

de senare behandlades.

I artikel 7 finns principer för uppgiftsbehandling. Även här åligger det medlemsstaterna att föreskriva att personuppgifter skall behandlas

1Med personuppgifter avses varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar person. En identifierbar person är kan identifieras,

en person som direkt eller indirekt, framförallt genom hänvisning till ett identifikationsnummer eller till en eller flera faktorer som är specifika för hans fysiska, fysiologiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet se artikel 2 a. 2 Med behandling personuppgifter avses varje åtgärd eller serie

av av åtgärder som vidtas beträffande personuppgiñer, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, till exempel insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller sarnkörning, blockering, utplåning eller

förstoring se artikel 2 b.

De får inte omfatta mer än vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål för vilka de har samlats och för vilka de senare behandlas.

visst sätt. Det åligger medlemsstaterna att föreskriva att personuppgifter endast får behandlas i vissa fall. Dessa är om den registrerade otvetydigt har lämnat sitt samtycke, behandlingen är nödvändig för

om att fullgöra ett avtal i vilket den registrerade är part, om behandlingen är nödvändig för att fullgöra rättslig förpliktelse som åvilar den registeransvarige, behandlingen är nödvändig för att skydda

om intressen som är av grundläggande betydelse för den registrerade, om behandlingen är nödvändig för att utföra en arbetsuppgift som är av allmänt intresse eller som är ett led i myndighetsutövning som utförs av den registeransvarige eller tredje man till vilka uppgifterna har lämnats ut eller slutligen om behandlingen är nödvändig för ändamål som rör berättigade intressen hos den registeransvarige eller hos den tredje uppgifterna har lämnats ut.

man som

I artikel 8.1 anges att medlemsstaterna skall förbjuda behandlingen av särskilda kategorier av uppgifter, nämligen personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemsskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa och sexualliv. I artikelns andra moment anges till vilka delar föreskrifterna i första momentet inte gäller. I artikel 9 regleras förhållandet mellan behandlingen av personuppgifter och yttrandefriheten.

Det åligger medlemsstaterna att föreskriva infonnationsplikt till förmån för den registrerade i vissa fall i artikel 10 och ll.

som anges En relativt långtgående informationsplikt slås fast både vad gäller information vid insamling av uppgifter från den registrerade artikel 10 och information när uppgifterna inte har samlats in från den registrerade artikel 11. I det sistnämnda fallet behöver staten inte föreskriva informationsplikt gentemot den registrerade om registrering eller utlämnande uttryckligen föreskrivs i författning se artikel

en 11.2.

I artikel 12 anges att det åligger medlemsstaterna att säkerställa att varje registrerad utan hinder och med rimliga intervall samt utan

större tidsutdräkt eller kostnader bl.a. kan bekräftelse om

uppgifter om honom behandlas eller inte av den registeransvarige. Den registrerade har också rätt att kännedom den logik använts

om som när uppgifter som rör honom behandlas automatisk väg.

I artiklarna 16 och 17 finns bestämmelser om sekretess och säkerhet vid behandling. Artikel 21 behandlar medlemsstaternas skyldighet att

1I det sistnämnda fallet är uppgiñsbehandling tillåten endast intresset

om av att behandla uppgifterna uppvägs av den registrerades intressen eller dennes grundläggande fri- och rättigheter.

vidta åtgärder for att tillse att behandlingar görs offentligt tillgängliga. Bestämmelser om rättslig prövning, skadeståndsansvar och sanktioner finns i artiklarna 22-24.

Medlemsstaterna har, enligt artikel 13, rätt att genom lagstiftning begränsa de skyldigheter och rättigheter som framgår av artiklarna l0, ll. 12 och 21 i fall då en sådan begränsning är nödvändig med hänsyn till bl.a. statens säkerhet. En begränsning kan också

göras om den är nödvändig med hänsyn till "---ett viktigt ekonomiskt eller finansiellt intresse hos en medlemsstat eller hos Europeiska unionen, inklusive monetära frågor, budgetfrågor och skattefrågor ---" se artikel 13.1 e.

8.5 m.m.

Datalagen

8.5.1 Gällande rätt

Datalagen reglerar användandet av personregister. Med personregister avses i datalagen register, förteckning eller andra anteckningar som förs med hjälp av ADB och som innehåller personuppgifter som kan hänföras till den som avses med uppgiften. En personuppgift definieras som en upplysning som avser enskild person.

Personregister får inrättas och föras endast den har anmält

av som sig hos Datainspektionen och fått särskild licens eller tillstånd se 2 § datalagen. Tillstånd av Datainspektionen behövs dock inte för personregister som beslutats av Riksdagen eller regeringen se 2 a § första stycket 1 datalagen. Personregister, som skatteregistren och polisregistren mfl., faller således utanför datalagens tillståndskrav.

Utöver licens behövs tillstånd från Datainspektionen bl.a. för att inrätta och föra personregister som skall innehålla personuppgifter som inhämtats från något annat personregister se 2 § andra stycket 4 datalagen. Tillstånd krävs dock inte om registreringen av uppgifterna eller utlämnandet av dessa sker med stöd av författning, Datainspektionens beslut eller den registrerades medgivande.

I 7 § datalagen finns de allmänna bestämmelser gäller för att

som personregister skall inrättas och föras. Reglerna är tillämpliga alla register, oberoende av om det krävs tillstånd från Datainspektionen för att inrätta eller föra registret. I paragrafen föreskrivs att personregister skall föras så att otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet inte uppkommer. Därvid skall bl.a. särskilt beaktas att registret förs för

särskilt ändamål, att inte andra uppgifter registreras än de som står ett i överensstämmelse med registrets ändamål samt att uppgifter inte samlas in, lämnas ut eller används annat än i överensstämmelse med registrets ändamål, vad gäller enligt lag eller annan författning

som

eller enligt den registrerades medgivande.

1 10 § datalagen finns bestämmelser registerutdrag till enskild.

om Enligt denna bestämmelse skall den registeransvarige begäran av enskild så snart det kan ske underrätta denne innehållet i person-

uppgift ingår i personregistret och som innefattar upplysning om

som honom eller att sådan uppgift inte förekommer i registret. En

om begäran underrättelse skall egenhändigt undertecknad av den

om vara enskilde. Har underrättelse lämnats till enskild behöver den registeransvarige inte lämna underrättelse till enskild förrän tolv

en ny samma månader därefter. Underrättelsen skall lämnas utan kostnad för den

enskilde.

8.5.2¶Förslag till persondatalag

Datalagskommittén lämnade i april 1997 sitt slutbetänkande SOU 1997:39 Integritet Offentlighet Informationsteknik. I betänkandet finns ett förslag till persondatalagKFörslaget till persondatalag bygger i

stora delar dataskyddsdirektivet. De särskilda registerförfattningama

har däremot inte behandlats kommittén; Datalagskommittén påpekar

av dock att registerförfattningama måste över under de närmaste åren

ses och anpassas till den nya persondatalagenz.

I förslaget till persondatalag finns uttömmande uppräkning av de

en fall då personuppgifter får behandlas. Personuppgifter får enligt förslaget alltid behandlas den registrerade lämnat sitt samtycke. I annat

om fall krävs att behandlingen är nödvändig för vissa angivna ändamål; dessa överensstämmer med uppräkningen i artikel 7 i dataskyddsdirek-

1Förslaget bör, enligt Datalagskommittén, träda i krañ den l januari 1999 och tillämpas fullt ut på de behandlingar som påbörjas däreñer. För behandlingar

redan pågår bör enligt förslaget datalagen gälla till den 1oktober 2001. som Beträffande vissa delar förslaget till ny persondatalag föreslås särskilda

av Övergångsbestämmelser. 2 I 2 § förslaget till persondatalag stadgas: Om det i en annan lag eller

ny förordning finns bestämmelser avviker från denna lag, skall dessa

som bestämmelser gälla. Denna bestämmelse innebär att registerförfattningama inte berörs se även SOU 1997:39 s. 208 ff.

tivet. För behandlingen känsliga personuppgifter gäller särskilda av regler. Som känsliga personuppgifter sådana anses upp-

gifter som rör

hälsa eller sexualliv, ras eller etniskt ursprung, -

politiska åsikter,

religiös eller filosofisk övertygelse eller -

medlemsskap i fackförening.

- Uppgifter om lagöverträdelser, brottmålsdomar m.m. f°ar i princip behandlas bara av myndigheter; regeringen eller den myndighet regeringen förordnar kan dock föreskriva undantag från detta. Personnummer skall liksom idag användas bara när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten säker av en identifiering eller något annat beaktansvärt skäl.

De som registreras skall kännedom behandlingen

om av personuppgifter. När uppgifterna hämtas från någon källa än den annan registrerade, behöver information inte lärrmas bl.a. registrering eller om

utlänmande uppgifter är författningsreglerat.

av Den registrerade skall ha rätt att begäran gång kalenderår en per erhålla registerutdrag. Detta skall lämnas utan kostnad för honom. Den

persondataansvarige skall begäran korrigera personuppgifter är

som felaktiga, missvisande eller ofullständiga eller inte har behandarmars lats enligt de bestämmelser som gäller.

8.6 inom

ADB-användning Skattemyndigheten

Skatteförvalmingen använder ADB i stor utsträckning i sin verksamhet. Bestämmelserna skatteregistren finns i skatteregisterlagen om 1980:343. Ett centralt skatteregister förs för hela riket. Vidare förs regionala skatteregister för varje län. RSV förfogar över det centrala

skatteregistret. Skattemyndigheten i respektive län förfogar över det

centrala skatteregistret såvitt gäller uppgifter hänför sig till länet som samt över det regionala registret för länet.

Skatteregistren får, enligt l § andra stycket skatteregisterlagen, vid

beskattning användas bl.a. för samordnad registerföring identifieav

Se förslaget till 10 § persondatalag i sou 1997:39.

ringsuppgifter beträffande fysiska och juridiska personer, revisionsoch konlrollverksamhet, taxering samt uppbörd. Registren skall

annan

underlätta planeringen, samordningen och uppföljningen av revisions-

och kontrollverksamheten hela skatteområdet. Skatteregistren får inte användas för brottsutredande verksamhet.

Skattemyndighetema har även tenninalåtkomst till vissa myndigheters register. Bl.a. har skattemyndighetema temiinalåtkomst till det centrala utsökningsregistret beträffande uppgifter om personer som

förekommer i ärende hos kronofogdemyndighetem. Skattemyndigheten

har även tenninalåtkomst till Alkoholinspektionens register

8.6.1¶Det centrala skatteregistret

Det centrala skatteregistrets innehåll finns reglerat i 5-9 §§ skatteregisterlagen. Registret omfattar stor mängd uppgifter, av vilka

en några redovisas här. Beträffande fysiska innehåller registret

personer bl.a. uppgifter adress, civilstånd, nationalitet

om personnummer, namn, och registrering enligt mervärdesskattelagen. För juridiska personer och för enkelt bolag, partsrederi och utländskt bolags filial i Sverige finns bl.a. uppgifter organisationsnummer, namn, finna, adress, säte och

om juridisk form samt registrering enligt mervärdesskattelagen. Vidare får bl.a. uppgifter innehav skattsedel, anståndsbeslut, beskattnings-

om av

beslut och utmämingsbeslut registreras. I det centrala skatteregistret

finns även uppgifter att fordran mot viss person registrerats hos

kronofogdemyndigheten, uppgifter antal anställda i företag och de

om anställdas personnummer och uppgifter om omsättning i näringsverksamhet. I registret finns också uppgifter om fastighetsbeteckningar och

uppgifter fastighetsforväw och ägare till fastigheter. Uppgifter från

om det centrala bilregistret3 om innehav av fordon, fordons registrerings-

märke, typ och årsmodell får också tas in i skatteregistret. nummer,

Det centrala skatteregistret f°ar innehålla relativt långtgående uppgifter beträffande revisions- och kontrollverksamhet. Således får

registret, enligt 7 § 2 skatteregisterlagen, innehålla uppgifter angående

avslutad revision, verkställt besök eller annat Sammanträffande enligt

1s §utsökningsregisterlagen 1986:617. 2 Se vidare avsnitt 8.9.4. 3 Bilregistret förs Vägverket med stöd ADB, vidare 70-86

av av se bilregisterkungörelsen 1972:599 samt bilaga l till kimgörelsen.

bl.a. 3 kap. 7 § taxeringslagen; för varje sådant besök får tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts registreras. Vidare får det centrala skatteregistret, enligt 7 § 14 Skatteregisterlagen, innehålla uppgift om tid och plats för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag denna Även som avser. uppgifter om planerat besök eller annat Sammanträffande enligt bl.a. 3 kap. 7 § taxeringslagen får registreras. I samband med en ändring av skatteregisterlagen år 1994 infördes de nämnda möjligheterna till ADB-stöd i revisions- och kontrollverksamhet; syftet var att skatteregistret skulle kunna användas i sådan verksamhet för framtagande kontrollvärda förhållanden av genom urval. Skatteregisterlagen får således numera användas även för urvalskontroller och vid genomförandet revision eller kontroll. I av författningskommentaren angavs därvid följande om ändringen av

ändamålsbeskrivningeni l § Skatteregisterlagen

Ändringen i paragrafen föranleds av att skatteregistret skall få användas i samtliga stadier av revisions- och kontrollverksamheten. I begreppet revisions- och kontrollverksamhet ligger också att registret får användas för att genom urvalssöknin gar ta fram kontrollvärda skattskyldiga. Registret skall också användas när kontrollen genomförs. Detta innebär bl.a. att revisorer vid revision skall kunna ta med sig uppgifter ur skatteregistret i en bärbar persondator. Om det anses nödvändigt för att garantera ADB-säkerheten har Datainspektionen möjlighet att meddela de ytterligare föreskrifter kan behövas jfr 6 § datalagen som 1973:289.

Bestämmelser om tenninalåtkomst till det centrala skatteregistret återfinns i 10 § Skatteregisterlagen. RSV har terminalåtkomst3 till det

1 I 3 kap. 7 § taxeringslagen anges följande om taxeringsbesök: "Om några uppgifteri en självdeklaration behöver kontrolleras avstämning mot genom räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar, får skattemyndigheten komma överens med den skattskyldige om att sådan avstämning skall göras vid ett besök hos honom eller vid annat personligt sammantraffande. Överenskommelse får även träffas om besiktning avfastighet, inventarier eller annat som är betydelse för taxeringskontrollen av 2 Se prop. 1993/94:224 s. 25. Se även 22-23 i proposition. s. samma 3 Terminalåtkomst får endast finnas för de ändamål som anges i l § skatteregisterlagen.

centrala skatteregistrets hela innehåll. Vidare har samtliga skattemyndigheter terminalåtkomst till vissa basuppgifter ur registret, s.k. riksåtkomst. Skattemyndighetema har vidare medgivits riksåtkomst när det praktiska skäl ansetts finnas behov sådan åtkomst till av av uppgifterna, t.ex. mervärdesskatte- och arbetsgivaruppgifter. Till de

flesta uppgifterna i registret, bl.a. uppgifter från kontrolluppgifter och

flertalet uppgifter från självdeklarationer, f°ar enligt 10 § andra stycket, tenninalåtkomst endast finnas i den mån uppgiften hänför sig till länet eller rör skattskyldig beskattas i länet.

som I samband med att beskattningen punktskatter den l juli 1993

av fördes över från RSV:s beskattningsavdelning till Särskilda skattekontoret i Ludvika SSK ändrades bl.a. 10 § andra stycket skatteregisterlagen. I författningskommentaren till ändringen anfördes bl.a.

Såväl vid övergripande planering som vid planering av enskilda

revisionsobjekt, normalt företag, har punktskattekontoret behov

att så bra bild möjligt de företag kan bli av en som av som föremål för revision. Beslut om revision registreras i revisionsregistret, är ett delregister i det centrala skatteregistret.

som Härigenom får skattemyndigheterna och beskattningsavdelnin gen nödvändig kännedom om varandras revisions- och kontroll-

verksamhet Det förekommer attpunktskatterevisioner samordnas

med skattemyndighetens revisionsverksamhet. Exempel på sådana är företag omfattas den samordnade planmässiga

som av revisionsverksamheten. Därmed avses den revisionsverksamhet

utförs hos de 200 största koncernerna i landet. Innan en som revision påbörjas tas regelmässigt fram olika terminaluppgiñer som anger den reviderades status och skattesituation. Uppgifter-

kan sedan påverka revisionens inriktning beroende på na uppgifternas innehåll i relation till företaget och ändamålet med revisionen. Punktskatteregistred innehåller huvudsakligen uppgifter deklarerade och inbetalade punktskatter. Utöver

punktskatter erlägger företagen regel även skatter som

som förekommer i det centrala skatteregistret, ex. mervärdeskatt. Punktskatter inräknas i beskattningsvärdet för mervärdeskatt. Mot bakgrund bl.a. härav är det väsentlig betydelse för

av punktskattekontoret att ta del av dessa uppgifter innan revision avseende punktskatter påbörjas. Under revisionen kan det finnas anledning att kontrollera uppgifter som in te finns i punktskatteregistret men väl i det centrala skatteregistret. Vid punktskatterevisioner, ex. vid revision avseende reklamskatt, erhålls inte sällan

Prop. 1992/93: 196 s. 68-69. 2Tidigare handlades punktskatter-na RSV:s beskattningsavdelning.

av 3Angående detta register avsnitt 8.6.5 nedan.

dessutom information om andra skattskyldiga som inte är men som borde vara registrerade för reklamskatt. Eftersom uppgifter saknas om dessa i punktskatteregistret är det synnerli vikt att av g uppgifter om dessa kan hämtas ur det centrala skatteregistret.

Uppgifter till skatteregistren får hämtas från andra register med hjälp av ADB. Detta framgår av 14 § skatteregisterlagenz, har som utformats i enlighet med vad föreskrivs 2 § andra stycket 4 som datalagen3.Skattemyndighetema får en rad uppgifter från andra register ADB-medium for bearbetning i skatteregistret, t.ex. kontrolluppgifter och specifikation över kvarstående skatt betalats som genom skatteavdrag. Paragrafen ger stöd för att uppgifter hämtas in till skatteregistret både ADB-medium och genom överföring via telenätet I 19 § skatteregisterlagen finns bestämmelser om gallring av skatteregistret. Med vissa särskilt angivna undantag skall sådana uppgifter som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras när sju år gått från utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut. Uppgift om revision får bevaras under högst tio efter utgången det av år under vilken revisionen avslutades.

8.6.2¶Förslag till i

ändringar skatteregisterlagen

RSV inkom under hösten 1996 med en framställan ändring i om

skatteregisterlagen till Finansdepartementet. Förslaget tog framförallt

sikte det behov som finns för revisions- och annan kontrollverksamhet men punktskattekontrollfrågor föll helt utanför verkets framställan. Finansdepartementet har i 1996/97: l 16 upprättat ett förslag prop. till ändring i skatteregisterlagen, som i relativt stor utsträckning baseras på RSV:s framställan. l propositionen föreslås bl.a. att uppgifter om

företagsledare i fåmansföretag, uppgifter trafiktillstånd vissa

om m.m., uppgifter ur Patent- och registreringsverkets aktiebolagsregister, uppgifter om tillstånd enligt alkohollagen m.m., vissa uppgifter från länsarbetsnämndema, vissa uppgifter från GTS och tullrnyndighetema rörande företag som handlar med tredje land samt vissa uppgifter från Riksförsäkringsverket skall registreras i det centrala skatteregistret.

1 Även regionala skatteregister avses. 2 Tidigare återfanns denna bestämmelse i 9 § skatteregisterlagen.a 3 Se ovan avsnitt 8.5.1. 4 Se prop. 1993/94224 s. 17 och 25.

misstanke brott, domar i brottmål och uppgifter från

Uppgifter om om

skattemyndigheternas diarier rörande anmälningar misstänkta brott, om företrädaransvar och anmälan avseende auktoriserade eller godkända revisorer skall dock inte i nuläget registreras i det centrala skatteregi- Flertalet remissinstanser avstyrkte RSV:s förslag om registrering stret. nämnda uppgifter. Eftersom det i RSV:s framställan inte redovisaav des några överväganden rörande det principiellt lämpliga i att registrera uppgifter brott och brottsmisstanke i det centrala skatteregistret, om fann regeringen att frågan registrering av denna kategori av om uppgifter behöver utredas vidare. Regeringen delade således remissinbedömning att det inte går att ta ställning till RSV:s stansemas nu framställan i dessa delar. I propositionen föreslås även bestämmelser

bevakningsmarkeringar i registret; be-vakningsmarkering skall

om en enligt förslaget kunna knytas till visst företag och innebär att företaget automatiskt urvalsträff inom den tid som anges när genereras som en markeringen registrerades. Förslaget omfattar också frågor om tenninalåtkomst. Samtliga skattemyndigheter skall få ha tenninalåtkomst till uppgifter hämtas från Patent- och registreringsverket. som

I övriga uppgifter skall skattemyndighet endast ha fråga om en

terminalåtkomst till uppgiftema i den mån de skattskyldig i avser en länet. Vid revision är dock tenninalåtkomsten utvidgad beträffande uppgifter ett företags delägare är bosatt i ett annat län än där om som det reviderade företaget beskattas. Även förslagen i 1996/97:116 inte ger skattemyndigheterom prop. rätt att registrera belastningsuppgifter är det ändå ett relativt na m.m. långtgående ändringsforslag. Som motivering till förslagen anförs bl.a. följ ande.

Det väsentligt att myndigheterna har goda kontrollmöjligheter är och kontrollen sker i så nära anslutning möjligt till den att som händelse skall registreras. Det kan därigenom undvikas att som skatte- och avgiftsskulden ackumuleras ochtill slut resulterar i att går miste betydande intäkter. Aven från brottsförebygstaten om gande synpunkt är det angeläget att Skattemyndigheten ges

förbättrade möjligheter att snabbt kunna skaffa sig information näringsidkare inte fullgör sina skyldigheter för att

om som härefter kunna vidta lämpliga åtgärder. Genom att man snabbt upptäcker misstänkta brottsliga förfaranden kan även bekämpden ekonomiska brottsligheten såväl intensifieras som ningen av

göras effektivare. De föreslagna ändringarna i skatteregisterla-

1Se l996/97:l 16 45 prop. s.

m. m.

gen kan enligt regeringens mening utgöra ett led i att tillgodose dessa syften.

8.6.3 De

regionala skatteregistren

I de regionala skatteregistren får, enligt ll § första stycket skatteregisterlagen, uppgifter om identitet, taxeringsår, beskattningsår m.m. finnas. Vidare finns uppgifter att skatteärenden omprövats eller om överklagats samt domstols beslut i dessa register. Registren f°ar också, enligt ll § andra stycket samma lag, innehålla handlingar kommit som in eller upprättats i ett ärende hänför sig till länet Som sökbegsom repp får endast ärendebeteckning och beteckning på handlingen användas. RSV och respektive skattemyndighet f°ar ha terminalåtkomst3 till uppgifter som anges i ll § första stycket skatteregisterlagen. Det skattekontor skall handlägga ett ärende f°ar ha terminalåtkomst till som uppgifter som nämns i 11 § andra stycket skatteregisterlagen. Skattekontoret f°ar också ha terminalåtkomst till handling finns i ett som ärende vid ett annat skattekontor om det behövs för handläggningen av ett ärende. I 20 § skatteregisterlagen finns bestämmelser gallring de om av regionala skatteregistren.

SEED-registret

Enligt artikel 15 i cirkulationsdirektivef skall myndigheterna i varje a medlemsstat införa elektronisk databas skall innehålla ett en som register över personer som är godkända upplagshavare eller registrera-

1 Som sökbegrepp får endast organisationsnummer, personnummer, namn, firma, ärendebeteckning, beskattningsår, inkomstår, redovisningsperiod, handläggande enhet, datum och uppgift om var i handläggningsgángen ärendet befinner sig användas 13 § skatteregisterlagen. 2 En sådan handling får innehålla uppgift i 4 § eller andra som avses 6 § stycket datalagen endastom enskild lämnat uppgiften eller den behövs för om handläggningen av ärendet. 3 Terminalátkomst fâr endast finnas för de ändamål i 1 § skattesom anges registerlagen. 4 Artikel 15 a har införts i cirkulationsdirektivet genom rådets direktiv 92/108/EEG.

de varumottagare och över de lokaler är godkända som skattesom upplag. Detta register brukar benämnas SEED-registret. Registret skall enligt artikelns andra moment innehålla det registreringsnummer som utfärdats behöriga myndigheter beträffande personen eller lokalerna, av på och adress till eller lokalerna, den kategori av namn personerna får hållas eller tas emot av personen eller i lokalerna, varor som adressen till de behöriga myndigheter kan kontaktas för ytterligare som upplysningar samt dagen då registreringsnumret utfärdats och i förekommande fall då det upphört att gälla. Uppgifterna i varje lands SEED-register skall lämnas till behöriga myndigheter i de andra medlemsländerna; de inte automatiskt vidarebefordras skall de om tillhandahållas uttrycklig begäran från medlemsstat. Uppgifterna en i registret får endast användas till att avgöra personen eller om lokalerna godkänts och registrerats eller inte. De behöriga myndigheteri varje enskilt EG-land skall tillförsäkra att personer som är na involverade i omsättningen skattepliktiga inom EU har rätt att av varor inhämta bekräftelser de uppgifter registrerats i enlighet med som artikeln. Alla uppgifter lämnats med stöd av artikeln skall åtnjuta som sekretesskydd liknande uppgifter har enligt den aktuella samma som medlemsstatens lagstiftning; detta hindrar dock inte att den behöriga myndigheten i det EG-land begär uppgiften kan använda den för som näraliggande ändamål, detta är tillåtet enligt den utlämnande statens om lagstiftning. Sverige har införlivat artikel 15 bestämmelser i 6 kap. a genom ll § LSE, 36 § LAS och 36 § LTS. Registret förs av Skattemyndigheten i Dalarnas län. Nedan kortare beskrivning innehållet i ges en av

de svenska lagreglema.

Ändamålet med det svenska SEED-registret i de ovannämnda anges lagarna att tillhandahålla skattskyldiga och behörig myndighet i vara Sverige eller annat EG-land uppgifter godkännande och registrering om godkänts upplagshavare eller som är registrerade av personer som som varumottagare samt över godkända skatteupplag. Avsikten med registret är således att skattskyldiga och myndigheter i Sverige och i andra EG-länder skall kunna besked huruvida registrering och om godkännande föreligger i aktuella avseenden. Detta kan ske telefon, eller telefax eller användande ADB-teknikl. med post genom av Registret skall innehålla uppgifter om den registrerades namn, registreringsnummer, adress, skatteupplagets registreringsnummer och adress, vilken kategori den registrerade får ta emot eller av varor som

1Se 1994/95:56 107-108. prop. s.

m. m.

som f°arlagras skatteupplaget, beskattningsmyndighetens adress och

datum för godkännande samt registreringens eventuella giltighetstid. Uppgifterna i registret f°ar inhämtas med hjälp databehandling. av

I samband med att lagstiftningen SEED-registret infördes

om angavs att uppgifter om upplagshavare, registrerade och varumottagare skatteupplag skulle inhämtas från det personregister används vid som

beskattningen av bl.a. skattskyldiga för punktskatterz. En särskild

föreskrift att uppgifterna i registret får lämnas från om ett annat register som förs hos beskattningsmyndigheten infördes därför. Gallring av uppgifterna i SEED-registret skall göras sju efter utgången av det kalenderår upplagshavaren eller som varumottagaren inte längre innehar tillstånd upplagshavare eller registrerad att vara varumottagare.

Användningen av SEED-registret inom gemenskapen försvåras idag

av att det kan stor eftersläpning när det gäller registrering vara av uppgifter i vissa länders register. Eftersläpningen gör SEEDatt registret i flertalet fall, enligt de företrädare för beskattningsmyndigheten talat med, inte anses vara tillförlitligt beträffande uppgifter om

utländska upplagshavare, registrerade varumottagare och skatteupplag.

8.6.5 för

Skattemyndigheten i Dalarnas län är registeransvarig för personregistret BRIS Besluts-, Redovisnings- och Informationssystem för det

Särskilda skattekontoret enligt tillstånd meddelat Datainspektionen av den 21 juni 19933. Detta register används vid uppbörd och annan administration punktskatter. Ändamålet med BRIS-registret av är

diarieföring, bokföring, skatteadministration, revision och betalnings-

kontroll. Uppgifter i BRIS kan också utgöra underlag för vissa utbetalningar. Registerinnehållet, är begränsat, innehåller bl.a. som

olika identifieringsuppgifter, uppgifter redovisningsperioder och

om beskattningsår4. BRIS får exempelvis inte, det centrala skattesom

lProp. 1994/95:56 107. s. 2 Angående detta register, se avsnitt 8.6.5. 3 Se Datainspektionens beslut nämnda dag med dnr 1939-93. 4Registeransvaret för personregistret BRIS överfördes till Skattemyndigheten i Dalarnas län i samband med att Särskilda skattekontoret i Ludvika bildades. Tidigare kallades registret för punktskatteregistret; RSV var registeransvarig. BRIS innehåll baseras till största delen på vad det ursprungliga punktskattere-

registret, användas för urvalskontroller vid revision eller annan kontroll.

8.6.6 beträffande för

Utredning register skattebrottsutredningar

Ekobrottsberedningen har tidigare nämnts i Ds 1997:23 intagit

som ståndpunkten att utredningar skattebrott i framtiden skall handhas

av av en skattekriminal inom skattemyndigheten.

En särskild utredare har fått i uppdrag att utreda vilka register en kommande skattekriminal vid skatteförvaltningen kan ha behov av för skattebrottsutredningar samt föreslå den författningsreglering av registren är motiveradÅ I uppdraget ingår också att undersöka

som behovet tillgång till uppgifter hos andra myndigheter samt att se

av över infonnationsutbytet mellan bl.a. tullmyndighetema och skatteförvaltningen. Utredaren skall redovisa sitt arbete före utgången av november 1997.

8.7¶ADB-användning inom tullen

8.7. 1 Tullregistret

I tullmyndighetens verksamhet ingår att fastställa och uppbära tull

I denna verksamhet använder sig tullmyndigheten tullregistret m.m. av

förs med stöd tullregisterlagen 1990: 137. Tullregistret får som av också användas för fullgörande övervaknings-, kontroll- och

av revisionsuppgifter inom tullmyndighetens område.

Tullregistret innehåller bl.a. vissa uppgifter rörande import och export, identitetsuppgifter för fysiska och juridiska personer och uppgifter identitetsbeteckningar för transportmedel. I registret

om återfinns också uppgifter registrering hos Skattemyndigheten i

om Dalarnas lån importörer är skattskyldiga avseende vissa

av som punktskatter. Samtliga tullmyndigheter har terminalåtkomst till tull-

gistret, inrättat 1983, fick innehålla. Se Datainspektionens beslut den 6 juli 1983 dnr 527-83 och den 28 november 1984 dnr 2704-83.

Dir. 1996:89.

m. m.

registret. Annan myndighet än GTS får dock endast ta del de av uppgifter behövs i myndighetens verksamhet. Från tullregistret får som uppgifter lämnas med stöd av ADB till bl.a. RSV och skattemyndigheterna. Uppgifter i tullregistret skall gallras efter utgången sex av det kalenderår då uppgiften lämnades.

8.7.2¶Tullens för den brottsutredande

verksamheten

8.7.2.1 SPADI-registret

Tullmyndighetema svarar i stor utsträckning själva för utredning av brott inom sitt verksamhetsområde. Myndigheten bedriver även spanings- och underrättelseverksamhet när det gäller bekämpandet av varusmuggling. Enligt lO § a lagen om polisregister m.m. får hos GTS eller någon annan tullmyndighet föras register i den mån det behövs för den

brottsbekämpande verksamhet som ankommer tullmyndighetema;

ändamålet med ett sådant register är att det skall tjäna till upplysning om brott, för vilket någon har misstänkts, åtalats eller dömts eller om någons personliga förhållanden i övrigt. Tullmyndighetema har således tillgång till ett ADB-baserat spaningsdiarium, SPADI, i sin brottsutredande verksamhet. De närmare regleringen SPADI finns i förordningen 1987:864 tullverkets av om register för brottsbekämpande verksamhet. SPADI innehåller bl.a. uppgifter om personer misstänkta för brott enligt VSL, narkotikastrañlagen l968:64 och tullagen. I registret får även tas in uppgifter om transportmedel och varor som misstänks ha samband med brott enligt nämnda lagar. I SPADI får också motsvarande uppgifter från

polismyndighet och polisregister tas in. SPADI-registret består fem

av olika uppgifter, nämligen grupper av notiser, som innehåller beskrivning i tullsammanhang brottslig av en företeelse, uppgifter om fysiska personer, om förutsättningarna för registrering är uppfyllda, uppgifter om väg- eller terrängfordon, uppgifter om juridiska personer inklusive enskild näringsverksamhet samt uppgifter om farkoster, vilket innefattar fartyg, luftfartyg, järnvägsvagn eller container.

De fyra sista består faktauppgifter om objekt. Dessa

gnippema av registreras för sig i sin respektive notiser registreras för sig. För

grupp; att sammanhängande information måste man länka samman

en notiserna med objektsuppgiftema. Genom att uppgifterna markeras med s.k. spärrar i kan fånga objekt är intresse i rese-

man upp som av och trañkströmmama. Vidare innehåller registret operativa underrättel-

Dessa uppgifter misstänkta objekt inte uppfyller ser. avser om som kriterierna för spärr.

Utdrag eller upplysning innehållet i tullverkets brottsregister

om lämnas framställning Rikspolisstyrelsen, polismyndigheter och

av Kustbevakningen. Tullmyndigheter, Rikspolisstyrelsen och polismyndighetema får ha terrninalåtkomst till SPADI. Ytterligare föreskrifter

tenninalåtlcomst får meddelas GTS efter samråd med Rikspolisom av styrelsen.

8.7.2.2 Pågående översynsarbete

Inom Finansdepartementet pågår för närvarande ett översynsarbete beträffande hur tullens register för brottsbekämpande verksamhet skall

uppbyggda. departementspromemorian Ds 1997:2 Nya register vara för tullens brottsbekämpande verksamhet föreslås att tullen skall inrätta underrättelseregister efter mönster och med i stort sett

samma

materiella innebörd de register har föreslagits för samma som som polisens del i Registerutredningens delbetänkande SOU 1996:35 Kriminalunderrättelseregister DNA-register. Vidare föreslås att bestämmelserna tullens framtida register i den brottsbekämpande

om verksamheten skall samlas i lag istället för att förordningen om

en ny tullverkets register för brottsbekämpande verksamhet ändras. Beträffande regleringen SPADI-registret föreslås inga större ändringar;

av regleringen registret föreslås dock överföras till den nya lagen.

8.7.3¶Underrättelseverksamheten inom tullen

Hos Kontrollbyrån GTS finns central avdelning för underrättel-

en seinsamling nämligen, USC, vilken fungerar som en underrättelse- och sambandscentral för tullen i hela landet. USC samarbetar även med Skattemyndigheten i Dalarnas län när det gäller transportkontroller av

1Angående detta betänkande, avsnitt 8.8.4.

l7-08I5

m.m.

punktskattepliktiga varor. Bl.a. kan den person som har jour på SSK kontaktas av sambandscentralen dygnet runt. Ungefär 80 personer är sysselsatta med underrättelseverksamhet i tullen idag. USC har 34 anställda, däribland analytiker, underrättelsetjänstemän och tekniker samt åtta tjänstemän stationerade i utlandet. Ivarje region bedrivs underrättelseverksamhet, den organiseäven om ras olika i de olika regionerna. I varje region arbetar 2-10 tjänstemän med underrättelsearbete. Kontrollbyrån kan inte värdera all infonnation som kommer in; mycket arbetet sker bl.a. därför också regionalt. av

8.7.4 information

Trovärdighetsbedömning av

Underrättelseverksamhet infonnationsprocess innefattar är en som insamling av information, analys och systematisering av information

samt rapportering och uppföljning rapporter. Ett de viktigaste

av av områdena är analysverksamheten. Infonnationsinflödet är enonnt. Om information inte värderas blir den därför i praktiken oanvändbar. Tullens analyssystem vad gäller trovärdighetsbedömningar baseras på 4 x 4 systemet. Detta system utvecklades under första världskriget i London. Systemet är vanligt förekommande inom underrättelsetj änster i EU och även i övrigt i Norden. I trovärdighetsbedömningen inbegrips en bedömning av informationskällan samt värdering en av informationsinnehållet. Båda dessa områden värderas och åsätts sedan ett indextal; det finns fyra nivåer inom varje område. När det gäller infonnationskällans eller uppgiftslämnaren trovärdighet viktig är en faktor vilken tillförlitlighet källan tidigare haft, lika viktigt är att men beakta en uppgiltslämnare förmåga och möjlighet att rätt kunna ta emot och återge materialet. Bakomliggande motiv hos informatörer beaktas också. Det mest elementära vid bedömningen informationsinnehållet av är frågan om hur infonnatören eller infonnationskällan kommit i besittning av informationen. En grundläggande frågeställning är härvid om det är fråga om något infonnatören känner till personligen eller om

det rör sig om andrahandsuppgifter.

1 Tjänstemärmen finns i Ryssland, Polen, Tyskland, Danmark, England och Frankrike och from. den l januari 1998 även i Lettland. Dessutom finns en tjänsteman stationerad på Europol Drug Union EDU i Holland.

8.7.5¶Bearbetning av information m.m.

Inom Kontrollbyrån bearbetas informationen. I bearbetat skick länmas den till tulltjänstemännen fältet för att tjäna underlag i operativa

som insatser. Strategisk information lämnas ut i form tullstrategiska

av underrättelser TSU. TSU-meddelandena, som i skriftlig form kommer

gång i månaden, innehåller beskrivningar av trender inom ut en brottsområdet, modus operandi Kontrollbyrån skickar också

m.m.

SPADI ut operativa underrättelser till fältet. Dessa pekar ut genom vissa intressanta kontrollobjekt. En operativ underrättelse kan innehålla information utpekade misstänkta som kan komma att passera

om gränsen, ungefärlig tidpunkt för detta etc. Informationen ligger kvar under viss tidsperiod. Därefter görs omvärdering informationen.

en av Mycket viktiga operativa underrättelser kan ligga i systemet under en längre tidsperiod innan omvärdering sker.

8 inom polisen ADB-användning

Rikspolisstyrelsen för flera olika slag register, bl.a. det allmänna

av lcriminalregistret och olika polisregister, person- och belastningsre-

som gistret PBR.

8.8.1¶Det allmänna kriminalregistret

Det alhnänna lcriminalregistret regleras i lagen 1963: 197 om allmänt kriminalregister och kriminalregisterkungörelsen 1973 :58. Registret

i praktiken är integrerad del PBR, innehåller uppgifter om som en av

har dömts till andra påföljder än böter och som behövs personer som idomstolamas verksamhet för att BrB regler om Sammanträffande av brott skall kunna tillämpas.

1Se kap. 34 i BrB.

m.m.

Polisregister m.m.

PBR, som är det största polisregistret, regleras i lagen polisregister

m.m. och polisregisterkimgörelsen 1969:38.

Innehållet i PBR skall begränsas till uppgifter är nödvändiga som för att polisen skall kunna uppdaga och förebygga brott samt fullgöra sin verksamhet i övrigt. Inom polisen används uppgifterna i PBR såväl vid spaning och brottsutredning som vid ordnings- och trafikpolisverksamhet. PBR innehåller uppgifter påföljder och andra belastningsom uppgifter skall antecknas enligt kriminalregister- eller polissom registerförfatmingama. Dessutom antecknas uppgifter den är om som skäligen misstänkt för brott. Utdrag ur eller upplysning innehållet i polisregister skall enligt om 3 § första stycket l lagen polisregister lämnas när framställom m.m. ning görs av Justiekanslem, JO, Rikspolisstyrelsen, den centrala utlänningsmyndigheten, länsstyrelse, länsrätt, polismyndighet, allmän åklagare eller Alkoholinspektionen. Den sistnämnda myndighetens rätt att ta del av polisregistret härleds från myndighetens skyldighet att göra en vandelsprövning när tillverknings- eller partihandels-tillstånd söks Polismyndigheten får också, enligt 8 § lagen polisregister om m.m., utfärda intyg eller utlåtande någons vandel, redbarhet eller om lämplighet för viss verksamhet till myndigheter nämns i 3 § första som stycket l samma lag. Enligt 3 § 3 lagen polisregister har om m.m. enskild i vissa fall rätt att erhålla utdrag registret. Regeringen kan ur ge annan myndighet tillstånd att utdrag eller upplysning ur om innehållet i registret. Dessutom kan regeringen förordna att myndighet får ha terminalåtkomst till uppgifterna 3 § första stycket 2 och

andra stycket lagen om polisregister m.m.. I lagen om polisregister finns inga bestämmelser gallring. m.m. om Däremot uppräknas i 14 § l-7 polisregisterkungörelsen de fall då uppgift skall utgå ur polisregister. Dessa är bl.a. om misstanke antecknats inte längre föreligger, - som om domstol genom dom eller beslut, vunnit laga kraft, - som frikänt tilltalad för åtalad gärning,

I praktiken är kximinalregistret, tidigare angivits, integrerad del i som en PBR. För PBR gäller alltså olika regelkomplex beroende på om det är fråga om dess användning som loiminalregister eller polisregister; innehållet till den del som gäller kriminalregister regleras kriminalregisterlagen och för PBR av i övrigt gäller polisregisterlagen. 2 Se prop. 1994/9539 77 s.

om strafföreläggande undanröjts,

domstol efter resning meddelat frikännande dom eller undanröjt - om strafföreläggande detta beslut vunnit laga krañ,

framställning utlämning för brott inte bifallits, - om om

åttio år förflutit från den registrerades Födelseår eller - om

uppgiften i annat fall inte behövs för registret. - om

Hos Rikspolisstyrelsen förs med stöd av lagen om polisregister

också flera andra register än PBR. Dessa register används m.m.

framförallt i spaningsverksamheten. Hit hör bl.a. brottsanmälansregi-

stret, det allmänna spaningsregistret, signalements- och kärmeteckens-

registret samt beslags- och analysregistret. Till polisregistren hör också Finanspolisens analys- och spaningsregister. Vidare för polismyndighe-

ten vissa lokala register.

Körkortsregistrets belastningsdel förs av Rikspolisstyrelsen.

Bestämmelser körkortsregistret finns i körkortsförordningen

l977:722.

8.8.3¶Förordningen om rättsväsendets

informationssystem

PBR och körkortsregistrets belastningsdel förs med stöd av ADB.

Kriminal- och polisregisterförfattningama är emellertid inte skrivna med utgångspunkt från att dessa register skall datoriserade. Det

vara formella stödet för att föra PBR och körkortsregistrets belastningsdel med stöd ADB finns i förordningen 1970:517 rättsväsendets

av om informationssystem Nämnda förordning innehåller bestämmelser om delsystem för databehandling bl.a. dom och slutligt beslut i brottmål,

strafföreläggande, föreläggande ordningsbot, brottsanmälan samt

av uppgift lämnas personblad person som är misstänkt för

som om brott.

l Se även avsnitt 8.9.2.

l § första stycket förordningen om rättsväsendets informationssystem anges följande: "För att insamla, lagra, bearbeta och lämna uppgifter som har samband med verksamheten inom polis-, åklagar- och domstolsväsendet

kriminalvården skall finnas ett informationssystem grundat på samt automatisk databehandling rättsväsendets infonnationssystem. Informationssystemet skall bestå delsystem. "

Registerutredningens förslag om kriminalunderrättelseregister m.m.

Polisregistren m.m. är för närvarande föremål för översyn av Registerutredningen. Utredningen har, tidigare nämnts, lämnat delbetänsom kandet SOU 1996:35.

Kriminalunderrättelseregisterz förs idag enligt polisregisterlagen

men för att de också skall föras med stöd ADB krävs tillstånd av

från Datainspektionen. Hittills har endast Säkerhetspolisen och Rikspolisstyrelsens finanspolis fått tillstånd att föra sådana register

Registerutredrtingen föreslår i sitt delbetänkande att Rikspolisstyrelsen och de polismyndigheter som leds av länspolismästare, vid misstanke om allvarlig brottsligheti skall få föra två olika typer av

kriminalunderrättelseregister, nämligen analysregister och infonna-

tionsregister; skillnaden mellan de olika typerna register av som föreslås är att analysregistren skall knutna till tidsbegränsade vara undersökningar av underrättelsekaraktär och i princip innehålla alla

uppgifter som är nödvändiga för undersökningen, medan infonnations-

registren skall permanenta och innehålla uppgifter vara som visserligen inte omedelbart föranleder någon särskild undersökning, men har sådan karaktär att de senare kan komma att behövas vid brottsutredning.

I Se dir. 1995:38. I uppdraget ingår utarbetandet förslag rättslig av till reglering av belastningsregistret och misstankeregistret. Vidare skall utredaren överväga vilka ändringar som behövs i polisregisterlagen. Slutligen skall utredaren, enligt direktiven, också utreda frågan om att författningsreglera polisunderättelseregister och DNA-register. 2 Vad som avsesmed lcriminalunderrättelseverksamhet framgår av avsnitt 7.4. 3 Se SOU 1996:35 s. 10. 4Med allvarlig brottslighet menar utredningen dels brottslighet som omfattar brott med högt straifvärde, tex. grov ekonomisk brottslighet, samt omfattande brott som inte är av lika allvarlig art, t.ex. seriebrottslighet, ligabrottslighet eller utbredd brottslighet inom viss bransch. Se SOU 1996:35 s. l l och s. 75

8.9¶Andra register

8.9.1¶Skepps- och båtsregistren

Bestämmelserna i fartygsregisterförordningen 1975:927 omfattar registrering i skeppsregistret, båtsregister och skeppsbyggnadsregistret.

Registennyndighet är sjöfartsregistret, är särskild enhet vid

som en Stockholms tingsrätt. Domstolsverket för driften inforrna-

svarar av tionssystemet och får också, efter att ha hört tingsrätten, medge terminalåtkomst till registret myndighet eller förutsättning

arman; en för detta är dock att hinder inte föreligger enligt datalagen.

I skeppsregistret finns ett stort antal uppgifter registrerade. Bland

finns identifieringsuppgittef, uppgifter om skepp, ägarå samt

annat huvudredare antecknade se 2 kap. 2 § fartygsregisterförordningen. Även i båtsregister finns ett stort antal uppgifter till viss del

som

motsvarar vad finns i skeppsregistret se 4 kap. 2 § fartygsregis-

som terförordningen. Således finns även här identifieringsuppgiftef,

uppgifter båt, ägare och huvudredare registrerade.

8.9.2¶Körkortsregistret

För registrering behörigheten föra motorfordon m.m. finns ett för

av av landet körkortsregister 2 § tredje stycket körkorts-

gemensamt förordningen. Körkortsregistret förs Vägverket med stöd av ADB.

av Som tidigare nämnts förs dock körkortsregistrets belastningsdel av

Rikspolisstyrelsenf.

De bestämmelserna körkortsregistret återfinns i

närmare om körkortsförordningen 90-94 §§. Ett stort antal uppgifter finns i

körkortsregistret, bl.a. identitetsuppgifter, körkortsuppgifter och belastningsuppgifter. När det gäller identitetsuppgifter får bl.a.

1Dessa uppgifter registerbeteckning, ñskeskepps distriktsbeteckning och

är

se 2 kap. 3 § fartygsregisterförordningen. nanm 2I skeppsregistrets avdelning för ägare införs bl.a. den som sökt inskrivning i registret se 2 kap. 6 § fartygsregisterförordningen. 3 Dessa uppgifter är registerbeteckning, fiskebäts distriktsbeteckning och

se 4 kap. 2 § fartygsregisterförordningen. nanm 4 I båtsregistrets avdelning för ägare införs bl.a. den som sökt inskrivning i registret se 4 kap. 5 § faitygsregisterförordningen. 5Se avsnitt 8.8.2.

fullständigt nanm, personnummer och adress den som avses med registreringen registreras.

Yrkestrafikregistret m.m.

Förordningen 1979:785 om yrkestrañkregister gäller registrering av tillståndsinnehav enligt yrkestrañkförfattningama trañktillstånd,

tillstånd till biluthyrning och transportfönnedling i ett för landet

gemensamt yrkestrafikregister. Registret förs med hjälp av ADB av Vägverket, som är central registreringsmyndighet. Länsstyrelserna är regionala registreringsmyndigheter. I yrkestrafikregistret får

bl.a. uppgifter om tillståndshavaren, den myndighet som meddelat tillståndet samt slag av tillstånd antecknas.

Vid länsstyrelsemas tillståndsprövning av yrkestrafiken tillåts idag

viss samköming av yrkestrafikregistret med utsökningsregistret. Syftet

bakom bestämmelsen, tillåter att registren får samköras, är att

som länsstyrelsemas tillsyn av den yrkesmässiga trafiken enligt yrkestrafiklagen 1988:263 skall underlättas

I 16 a § polisregisterkungörelsen föreskrivs att en länsstyrelse får ha tenninalåtkomst till polisregistret för upplysning i vissa ärenden, bl.a. om körkortstillstånd, och om trafiktillstånd enligt yrkestrafiklagen. Åtkomsten är begränsad till uppgift huruvida den ansöker

att avse som om nämnda tillstånd förekommer i registret eller inte.

1995 års yrkestrafikutredning har avgivit betänkandet SOU 1996:93 Ny yrkestrafiklagstiñning, som f.n. bereds inom Kommunikationsdepartementet. I betänkandet föreslås vissa ändringar i lagstiftningen om yrkesregister. Vidare föreslås att möjligheterna till sam-

köming av yrkestrafikregistret, utsökningsregistret och bolagsregistret

skall utökas samt att temiinalåtkomsten till polisregistret skall utvidgas. I det sistnämnda hänseendet är bl.a. området för registersökning utvidgat till hela den personkrets som skall lämplighetsprövas. Vidare föreslås att även Vägverket skall terrninalåtkomst till polisregistret.

Se 2 c § utsökningsregisterförordningen 1986:678. 2 Prop. 1993/94:168 s. 21.

8.9.4¶Register med stöd av alkohollagen

För att tillverka eller idka partihandel med alkohol krävs, enligt

alkohollagen, tillstånd Alkoholinspektionen. Alkoholinspektionen

av får också föra register med stöd ADB. Detta register regleras i 12

ett av kap. alkohollagen. Registret får användas för handläggning av tillståndsärenden, tillsyn tillståndshavares verksamhet samt upp-

av följning och utvärdering lagens tillämpning. Uppgifter om den som

av har eller har haft tillstånd, den ansökan är föremål för prövning

vars

den tidigare ansökt tillstånd ansökan avslagits, samt som om men vars avvisats eller avskrivits får finnas i registret; om de uppräknade kategorierna får registret innehålla vissa identiñkationsuppgifter, som

eller organisationsnummer. Vidare f°aruppgift bl.a.

namn och person-

dom i brottmål, såvitt domstol, domsnurnmer, utgången i om avser målet och tillämpade bestämmelser samt uppgift om förekomst av ärende hos polis- eller åklagarmyndighet, såvitt diarienummer

avser eller motsvarande beteckning samt uppgift om registrering av mervärdesskatteskyldighet, punktskatteskyldighet och upplagshavare enligt skattelagstiftningen registreras beträffande de angivna kategorierna. Även uppgifter konkurser samt restförda skatter och avgifter,

om uppgifter den verksamhet tillståndet och villkor som

om avser om meddelats för denna uppgifter överträdelser föreskrifter

samt om av och meddelade villkor utförda inspektioner får registreras

samt om beträffande dessa. Slutligen f°arregistret innehålla tillståndsmyndighets och domstols beslut i ärenden enligt alkohollagen och de bestämmelser som har tillämpats.

I 16 b § polisregisterkungörelsen bl.a. att uppgifter i

anges polisregistret får sambearbetas med uppgift om namn och personnum-

för tillståndshavare enligt alkohollagen. mer

Vissa uppgifter i registret får lämnas ut medium för ADB till vissa särskilt angivna mottagare för särskilt angivna ändamål.

Skattemyndigheten och tullmyndigheten har rätt att ta del av uppgift

verksamhet omfattas alkohollagen för beskattning eller för om som av påförande av tull.

I 12 kap. l0 § alkohollagen finns bestämmelser information

om angående registret till den har eller den söker tillstånd enligt

som som lagen. Nämnda kategorier skall lämpligt sätt information om vad registret innehåller, ändamålet med registret, rätten att registerutdrag enligt datalagen m.m.

m.m.

8.10 till

Tillgång transportföretags

bokningsregister

De flesta transportföretag befordrar resande kan i den mån som m.m. uppgifter om resande, resandes transportmedel, gods etc. registreras antas föra ADB-baserade kundregister. Således torde både rederier och flygbolag i allmänhet ha sådana register. Registeransvariga för sådana register är, enligt 7 § datalagen, skyldiga att självmant tillse att personuppgifter inte lämnas ut annat än i överensstämmelse med registrens ändamål. Ett uppgiftslämnande för skattekontroll faller sannolikt utanför ramen för bokningsregistrens registerändamål. En väsentlig fråga är således och i sådana fall i vilken omfattning om - -

beskattningsmyndighcten skall ha tillgång till transportföretags

bokningsregister for punktskattekontroll. Nedan lämnas redogörelse en för hur frågan om tillgång till bokningsregister hittills har hanterats i

lagstiftningssammanhang.

Datastraffutredningen

Redan i Datastraffutredningens betänkande SOU 1992: l 10 Infonnation och den nya lnfonnationsTeknologin straff- och processrättsliga frågor m.m. framfördes tankar att polis- och tulhnyndigheter skulle

ha tillgång till flygföretagens bokningsuppgifter. Enligt förslaget skulle

uppgiftsplikt för flygföretagen endast föreskrivas i syfte avslöja att eller motverka brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år; därmed ansåg utredningen att tillämpningsområdet hade begränsats till sådant ändamål att visst intrång i den enskildes integritet inte kunde otillbörligtz. Vidare begränsade anses som utredningen sitt förslag till att avse uppgiftslämnande när uppgiftsplikt framstod som särskilt angelägen, t.ex. när tullen eller polisen fått tips om viss eller viss transport Frågan utlämnande person om av uppgifterna skulle, enligt förslaget, domstol efter ansökan avgöras av från åklagare. Uppgifterna bokningsregistren skulle inte få länmas ur

1 Se ovan avsnitt 8.5. 2 SOU 1992:110 s. 493. 3 SOU 1992:110 s. 494.

SOU 1997: 86 Punktskattekontrollregistret m.m. 331

på ADB-medium och de skulle inte heller ADB-registreras hos

myndigheterna

. Datastraffutredningens betänkande fick ett blandat mottagande av

remissinstansema. Vissa remissinstanser ansåg att förslaget innebar ett

alltför stort ingrepp i enskildas integritet medan andra ansåg att

uppgiñsskyldigheten borde utvidgas eftersom det förslaget inte skulle

någon praktisk betydelse för kontrollverksamheten. bli av

10.2¶EU- gränskontrollutredningen

Frågan transportföretags bokningsregister behandlades därefter av om EU- gränskontrollutrednjngenz, som i sitt betänkande SOU 1994: 131

bl.a. uttalade

Det diskuteras är frågan olika uppgifter bör vara som nu om åtkomliga för tullen och polisen även i de fall det inte föreligger någon misstanke om brott. ---

Från strikt ejfizktivitetssynpunkt skulle generell tillgång till

en uppgifter om resenärer, resvägar, betalningssätt, m.m. självfallet

stort värde för både tullens och polisens spaningsverk-

vara av samhet. Med hjälp sådana uppgifter skulle man kunna av kartlägga exempelvis ofta till ett visst land personer som reser är intressant smugglingssynpunkt och personer som väljer som ur ovanliga resvägar eller företar något i övrigt avviker som som från det normala. Man skulle skaffa sig ökade kunskaper om beteendemönster. Uppgifter enbart rör resor kan inte heller som sägas i sig vara påtagligt integritetskränkande. Mot detta skall ställas att det kan finnas naturliga förklaringar till beteenden vid första anblicken ter sig underliga. En som ovanlig resväg kan ha sin förklaring i ett personligt besök på en Frekvent resande kan grundas på både personliga och viss ort. yrkesmässiga faktorer. Enbart insamlande uppgifter om av resenärer och torde endast i undantagsfall upphov till resor ge brottsmisstanke. För resultat i det enskilda fallet skulle det att ge krävas bearbetning de uppgifter som kom till tullens respektive av polisens kännedom innefattar kontroll mot andra uppgifter som de berörda Det är framförallt det sistnämnda som om personerna.

1SOU 1992:110 495 s. 2Utredningen hade enligt sina direktiv dir. 1993:131 att utreda hur Sverige skall förhindra att den fria rörligheten och varor inom EU leder till av personer ett ökat inflöde av narkotika och illegala vapen i landet. 3sou 263-264. 1994:131 s.

innebär avsevärda risker för integritetsintrång. Om vill man uppnå största möjliga effektivitet i brottsbekämpningen är detta emellertid en oundviklig följd

Vid sin awägning mellan effektivitet i brottsbekämpningen och kravet

rättssäkerhet och integritet kom EU-gränskontrollutredningen till ett

i många avseenden liknande resultat Datastraffutredningen. En som

skillnad var dock att åklagare i EU-gränskontrollutredningens förslag

skulle ha behörighet att besluta utlämnande uppgifter. I motsats om av

till Datastraffutredningen fann EU-gränskontrollutredningen också att

inte bara Hygtöretag utan även andra transportföretags bokningsregister, t.ex. rederiemas, skulle omfattas. Även vid behandlingen av EU-gränskontrolluuedningens förslag var remissutfallet blandat.

Inregränslagen

Inom Finansdepartementet utarbetades i samband med arbetet med

inregränslagen en promemoria med förslag tillgång till bokningsre-

om gister för tullmyndighetema som betydligt avvek från de båda tidigare utredningamas förslag Innehållet i promemorian, remissbehandsom lades i en särskild omgång, överensstämmer i stort med regeringens förslag i propositionen angående tullens befogenheter vid inre gräns Det förslag som lämnades i propositionen har också antagits av riksdagen. Från den l juli 1996 finns således följande bestämmelsen

15 och 16 §§ inregränslagen.

15 § Transportföretag befordrar eller

som varor, passagerare fordon till eller från Sverige skall på begäran av en tullmyndighet skyndsamt lämna de aktuella uppgifter ankommande och om avgående transporter, som företaget har tillgång till. Transportföretag har endast skyldighet att lämna de uppgifter om passagerare som avser namn, resrutt, bagage och medpassagerare samt

sättet för betalning och bokning.

Tullmyndigheten får begära uppgifter enligt Ersta stycket endast om uppgifterna kan antas ha betydelse för Tullverkets

brottsbekämpande verksamhet.

sou 1994:131 264 s. 2Se bilaga 5 till 1995/96: 166. prop. 3 Se avsnitt 10.3 i prop 1995/962166.

16 § Transportföretag får lämna uppgifter enligt 15 § på så sätt

de görs läsbara för tullmyndi gheten genom terminalåtkomst. att

Tullmyndigheten får del uppgifter terminalåt-

ta av genom komst endast i den omfattning och under den tid behövs för

som att kontrollera aktuella transporter. Tullmyndigheten får inte ändra eller på sätt bearbeta eller lagra uppgifter hålls

annat som tillgängliga på detta sätt.

Uppgifter enskilda som lämnats på annat sätt än

om personer

terminalåtkomst, skall omedelbart förstöras, om de visar genom sig sakna betydelse för utredning och lagföring av brott.

I propositionen framhölls att poängen för tullmyndighetema med

tillgång till bokningsregister hos transportföretag att underrättelse-

var tjänsten inom tullen skulle möjlighet att göra en förhandsgransk-

en ning och riskbedömning avseende ankommande last och passagerare innan ankommer till Sverige. Vidare anfördesl:

transportmedel

---Det är vid granskningen inte iförsta hand namn på passagera-

är intressant. Såvitt person inte är känd eller efterlyst re som en

i sig inte något smugglingsrisken. Det är heller säger namnet om

heller säkert bokat i sitt riktiga namn. Det inte att personen resan

andra uppgifter såsom avreseort, resrutt, betalningssätt, är bokningsrutin och bagage i första hand kan fånga underrät-

som telsetjänstens uppmärksamhet och intresse. Av erfarenhet har det visat sig att narkotikasmugglare kan uppvisa ett beteendemönster inför avviker från resandes i allmänhet. Det kan ex.

resan som röra sig bokningar och ombokningar, onödiga omvägar

om sena

kontantbetalning Flera sådana omstäni resrutten, av resan m.m. digheter avviker från det normala kan ge en indikation om att

som det kan frågan smuggling. Dessa uppgifter kan i sin tur

vara om leda fram till ett intresse av att kontrollera en viss person, ett visst

eller varusändning. Information av detta slag finns att

fordon en

hämta i de större transportföretagens register, innan transportmedlet ankommit till Sverige eller i samband därmed När väl

transportmedlet ankommit har uppgifternas värde minskat

betydligt då passagerarna och fordonen snabbt passerar gränsen och försvinner tullens kontroll, särskilt i E U-trafiken. Metoden

ur används för att bättre grund och urval för kon trollverksam-

en heten och på så sätt kunna rikta kontrollerna mot de som misstänks för brottslighet.

Regeringen förde därefter i propositionen kring frågan

ett resonemang

förslaget kunde utgöra ett otillbörligt integritetsintrång. om anses

Prop. 1995/96:166 s. 79.

m.m.

Härvid framhölls bl.a. att tusentals i reseföretagen i sitt arbete personer redan använder uppgifterna i bokningsregistren samt att utländska

tullmyndigheter redan har tillgång till uppgifterna. Vid samlad

bedömning fann regeringen att behovet av uppgifterna i brottsbekämp-

ningen väger tyngre än det intrång i de resandes personliga integritet som ligger i att ett begränsat antal svenska tulltjänstemän får tillgång

till uppgifterna

. När det gäller tullens hantering av bokningsuppgiftema infördes flera restriktioner i lagstiftningen. I propositionen framhölls att tillgången till bokningsregister inte innebär tillåtande systematisk av en kartläggning av resandeströmmarna eller något generellt insamlande av uppgifter; det är således inte avsett att uppgifter resande skall om registreras, lagras eller bearbetas tullen ett sådant sätt att av nya

personregister med uppgifter om resande skapas. Uppgifter saknar

som betydelse för vidare åtgärder får inte uppgifterna inte sparas; om omedelbart skall användas för kontrollåtgärd eller brottsutredning en en måste de förstöras När det gäller formen för uppgiftslänmande pekade regeringen att det av effektivitetskäl vore praktiskt tullen fick ta om del av uppgifterna dataterminal; någon skyldighet för transportföretagen att tillhandahålla uppgifterna detta sätt kunde dock inte föreskrivas, eftersom ett sådant system framförallt för mindre företag kunde vara betydligt mer kostsamt och opraktiskt än överlämnade på annat sätt. Regeringen pekade också det angelägna i att näringslivets goda vilja att samarbeta med tullen tillvaratas; vikten att de av administrativa och praktiska utformas så smidigt arrangemangen som möjligt så att de inte i onödan belastar företagen framhölls i detta sammanhang. Regeringen föreslog av dessa skäl inget om de praktiska fonnema för uppgiftslämnandet; dessa skulle närmare utarbetas genom frivilliga överenskommelser mellan tullen och företagen I samband med att skatteutskottet tillstyrkte föreslaget tillgång om

till transportföretags bokningsregister konstaterade utskottet

att regeringen vid utfonnningen sitt förslag hade beaktat inteav noga gritetsaspektema samt att reglerna inte onödigt kommer att belasta

företagen arbets- eller kostnadsmässigt

1 Se prop. 1995/96:166 s. 80. 2 Prop. 1995/96:l66 s. 83 3 Prop. 1995/96: 166 s. 83 och s. 85. 4 1995/96:SkU23 s. 28.

8.11 överväganden och förslag

8.11.1¶Regeringsfonnen, Europakonventionen

och dataskyddsdirektivet

Som framgår avsnitt 8.2 har 2 kap. 3 § andra stycket RF utformats

ett direktiv till lagstiftaren; lagstiftaren har således en grundlagssom fast skyldighet att aktivt stifta och vidmakthålla en datalagstiftning som

den enskilde skydd mot att hans personliga integritet kränks genom ger ADB-användning.

Det skydd artikel 8.1 i Europakonventionen erbjuder innefattar

som

frågor enskildas skydd mot registrering m.m. av personuppgifter.

om Staten har dock, enligt 8.2, rätt att göra inskränkningar i det skydd som

artikelns första del; härvid är i ett lagstifcningssannnangaranteras av hang framförallt ñågan vad innefattas i begreppet nödvändigt

om som

demokratiskt samhälle intresse. Staten har här, liksom i andra i ett av

frågor rörande artikel ett tolkningsutrymme; en rimlig avvägning

måste dock göras mellan enskilda och allmänna intressen. Det är svårt att dra några långtgående slutsatser vad som inbegrips i begreppet

om nödvändigt demokratiskt samhälle när det gäller ADB-skydd och

i ett skattekontroll, eftersom det saknas rättsfall området. En rimlig utgångspunkt är dock att staten har ett relativt stort tolkningsutrymme på detta område, eftersom syftet med skattekontroll är att säkra skatteintäkter till staten. Europadomstolen brukar tillmäta detta syfte

vikt; vid bedömningen vilket tolkningsutrymme en stat har stor av måste dock även andra aspekter vägas in, t.ex. om inskränkningen av skyddet enligt artikel 8 skyddet för enskilds hem eller enskilds

avser

privatliv.

Dataskyddsdirektivet, har till ändamål att skydda fri och

som

rättigheter enligt artikel 8 i Europakonventionen och gemenskaps-

rättens allmänna rättsprinciper och är precisering och förstärk-

som en

dataskyddskonventionen, ställer relativt långtgående krav

ning av medlemsstaterna lagstiftning. Det är givetvis viktigt att man vid

utformningen lagstiftning beaktar dataskyddsdirektivets be-

av ny stämmelser; härvid kan dock noteras att staten har rätt att göra undantag från flera viktiga artiklar i direktivet om detta är nödvändig för att tillgodose ett viktigt ekonomiskt eller finansiellt intresse, t.ex.

skattefrågor. Som tidigare nämnts har Datalagskommittén i SOU

1Angående statens tolkningsutrymme, seavsnitt 5.3.4.

m. m.

1997:39 föreslagit en ny persondatalag baseras principerna i som

dataskyddsdirektiveU. Datalagskommittén har också påpekat att den förutsätter att registerlagstiftningama över. Enligt vår bedömning

ses är bestämmelserna i 5 kap. lagförslaget väl förenliga med det som stadgas i dataskyddsdirektivet och de principer som fastslås i Datalagskommitténs förslag. Det får vidare förutsättas att vårt förslag om punktskattekontrollregister stäms av mot de lagstiftningsåtgärder som, efter remissbehandling, kan bli aktuella med anledning Dataav lagskommitténs förslag.

8.11.2¶Behovet

av ny lagstiftning

För att öka effektiviteten och resultaten kontrollen beträffande - - av

punktskattepliktiga varors förflyttningar bör urvalet de transporter

av som kontrolleras inte helt slumpmässigt. Detta illustreras kanske vara tydligast av den statistik som finns avseende ingripanden enligt transpoitkontrollagen. Som tidigare nämnts har efter 1 776 genomförda transportkontroller endast fem beslut transporttillägg enligt 7 § om transportkontrollagen fattats Behovet bearbetad information för att av göra kontrollurval har alltid varit stort, det har blivit ännu större men efter att Sverige gick med EU och möjligheterna till gränskontroll gentemot andra medlemsländer försvann. När kontrollen inte längre får ske genom gränskontroll, utan skall genomföras i hela riket ett likvärdigt sätt, torde även behovet att så långt det är möjligt rikta av insatserna mot kontrollvärda objekt öka; vid kontroller sker vid som gränspasseringar vet man åtminstone att kontrollerar varuinförsel. man Dessutom är det i det rådande statsñnansiella läget särskilt viktigt att se till att myndigheternas kan användas så effektivt resurser som möjligt; ett led i sådana strävanden är att myndigheterna har tillgång till den information som behövs i deras verksamhet. Regeringen har också i ett regeringsbeslut den 21 november 1996 beslutat strategi för om en

samordning av rättsväsendets infonnationsförsörjning3. Samordning

inom detta område bedöms av regeringen vara en förutsättning för att rättsväsendets myndigheter, däribland RSV och GTS, bättre än för närvarande skall kunna bedriva verksamhet präglas en som av effektivitet, kvalitet och rättssäkerhet och tillgodoser statsmaktersom

1 Se avsnitt 8.5.2. 2 Se avsnitt 2.5.2. 3 Regeringsbeslutet har diarienummer Ju96/3163.

krav samordnad verksamhetsredovisning. Målet med samordnas ningen anges vara att en uppgift normalt skall registreras endast en gång och kontrolleras direkt vid källan samt att varje behörig myndighet skall kunna den information som behövs vid vilken tidpunkt som helst och i önskad form; en förutsättning för detta är att den personliga integriteten även fortsättningsvis vämas. Samordningen skall inledningsvis omfatta infomiationsförsörjningen inom brottmålsförfarandet i vid mening, men samordningen skall också successivt utökas till att omfatta även de andra verksamhetsområden där myndigheterna har

intressen gemensamma

Att ge beskattningsmyndigheten möjlighet att med hjälp av ADB

insarnla, bearbeta och använda information för att ta fram ett lämpligt urval för kontroll är nödvändigt för att inte förslaget om framförallt transportkontroller skall bli alltför urvattnat. Möjligheten att använda ADB-baserade underrättelser skall ses som en effektivitetshöj ande och kompensatorisk åtgärd bl.a. avsedd att ersätta möjligheterna till

gränskontroll för att komma tillrätta med de stora kontrollproblem

uppstått punktskatteområdet efter EU-inträdetz.

som

bedömer behovet av ytterligare ADB-stöd för punktskatte-

När man kontroller måste jämförelser göras med det ADB-stöd som skattemyndigheten idag förfogar över i sin revisions- och kontrollverksamhet3. Även bakgrunden till varför bestämmelserna ADB-stöd i revisions-

om och kontrollverksamheten infördes är intressant. Vid 1994 års ändringar i skatteregisterlagen uttalade regeringen att det är viktigt att skatteförvaltningen i så stor utsträckning som möjligt tar ADBsystemen till hjälp för att klara de rationaliseringskrav som ställs på förvaltningen. I detta sammanhang anfördes också att förfinade metoder för urval av kontrollobjekt är ett viktigt instrument för effektivare skattekontroll och att effektivare urval innebär att resurser kan styras till kontrollvärda objekt För närvarande behandlas dessutom, tidigare nämnts, proposition om utökad ADB-

som en

Regeringen beslutade även att inrätta ett råd för rättsväsendets informationsförsörjning RIP-rådet, i vilket representanter för Domstolsverket, Riksáklagaren,Rikspolisstyrelsen, Krirninalvårdsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, GTS och RSV skall ingå. En kontraktperson på Justitiedepartementet har också utsetts.RIP-rådet påbörjadeade sitt arbete i början av 1996. 2I avsnitt 2.6 finns redogörelse för de kontrollproblem uppstått eñer

en som EU-inträdet. 3Se avsnitten 8.6.1 och 8.6.2. 4Se 1993/941224 15 och 22.

prop. s.

m.m.

användning vid skattekontroll med syfte att ytterligare effektivisera kontrollema. Detta förslag, får relativt långtgående, som anses vara omfattar inte punktskattekontrolleñ. Skäl saknas för att punktskattekontrollen inte skall kunna bedrivas lika effektivt övriga skattesom kontroller.

För bedömningen av beskattningsmyndighetens behov ytterligare

av ADB-stöd kan också andra länders kontrollsystem intresse. vara av Tillämpare i länder som har långtgående möjligheter att använda ADBbearbetad infonnation i sina punktskattekontroller att detta är ett anser mycket verkningsfullt instrument i verksamheten En jämförelse bör också göras med tullens underrättelseverksamhet, bl.a. USC, vilken anses vara mycket värdefull för effektiviteten i tullverksamheten. I denna verksamhet är väl underbyggda analyser och efterföljande operativa underrättelser i SPADI-systemet och TSU-meddelangenom den mycket viktiga instrument för att styra resursanvändningen till konlIollvärda objekt Även beträffande tullen finns förslag upprättade inom Finansdepartementet som, om de genomförs, kommer att; leda till effektivare urvalsmetoder bl.a. att fler uppgifter får registreras genom Vid en samlad bedömning har beskattningsmyndigheten, enligt vår uppfattning, behov att föra ett register för punktskattekontroll. Det av är lämpligt att bestämmelserna rörande registret tas i lag samma som

de övriga kontrollbefogenheter föreslår. Beskattningsmyndigheten

kan därutöver ha behov av att vissa uppgifter via terrninalåtkomst till andra register. Vad som skall ingå i punktskattekontrollregistret och vad som skall regleras genom bestämmelser terrninalåtkomst eller om rätt till registerutdrag m.m. analyseras nämnare i avsnitten 8.113 - 8.11.7 nedan. I avsnitt 8.11.8 sammanfattas det tänkta innehållet i

punktskattekontrollregistret.

Cirkulationsdirektivets system med suspensionsordning innebär bl.a. att punktskattepliktiga varor kan transporteras i obeskattat skick mellan skatteupplag. Ett viktigt led i bekämpandet skattefusk på av punktskatteområdet är således att tillse att prövningen vilka får av som tillstånd att vara upplagshavare och registrerade varumottagare kan genomföras ett seriöst sätt. Även frågor har samband med som tillståndsprövningen behandlas således nedan.

1 Förslaget behandlas i avsnitt 8.6.2. 2Se avsnitt 3.4.1 och 3.5.1. 3 Se avsnitten 8.7.3 och 8.7.5. 4 Se avsnitt 8.7.2.2.

Frågor underrättelseverksamhet och annan kontrollverksamhet

om med stöd register innehåller personuppgifter innefattar frågor

av som

integritetsskydd for enskilda. Det är därför viktigt att användningen om

ett ADB-baserat system sker i enlighet med ett lagstadgat ändamål av

att användningen uppgifterna begränsas; endast de tjänstemän samt av

har behov uppgiftema i sitt arbete skall ha tillgång till uppsom av gifterna. Andra krav måste ställas systemet är att de uppgifter

som

får samlas och bearbetas behövs för punktskattekontrollen och som att uppgifterna inte får lagras längre än vad som behövs för att ändamålet skall uppnås.

8.1 l inhämtas

Uppgifter som av beskattningsmyndigheten vid

transport- och lokalkontroller m.m.

Beskattningsmyndigheten kommer vid transport- och lokalkontroller att få tillgång till information kan intresse när man senare

som vara av skall bedöma kontroller skall genomföras avseende samma

var nya

kontrollobjekt eller skattskyldig. Tillgången till denna typ av

samma information kan också göra det lättare att bestämma vilka som skall kontrolleras vid framtida insatser. Informationen kan således underlätta kontrollurvalet. Vi föreslår därför att det införs möjligheter att registrera vissa uppgifter vid transport- och lokalkontroller, vissa uppgifter rörande omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande samt

beslut att påföra transporttillägg.

Att beslutat att genomföra transportkontroll i ett fall kan

man en underlätta kontrollurvalet i framtiden. Det ligger dock i sakens natur att många transportkontroller med stor sannolikhet kommer att göras utan

några punktskattepliktiga påträffas. I nonnalfallet saknas

att varor behov att registrera uppgiñer beträffande sådana kontroller. Det

finns dock fall då uppgifter från transportkontroller, där punktskatte-

pliktiga inte påträffats, skulle kunna ha ett värde i kontrollarbetet

varor och detta särskilt i de fall transportkontrollen är en del i ett spaningseller underrättelsearbete. Ett exempel sådan situation är då

en beskattningsmyndigheten under viss period hållit uppsikt över ett fordon trott transporterat obeskattade punktskattepliktiga

som man

ett sätt är oförenligt med cirkulationsdirektivets bestämvaror som

1Den sistnämnda frågan behandlas i avsnitt 12. 0.5.l

melser och det vid transportkontroll visar sig att fordonet inte transporterar sådana varor. Det är dock viktigt att befogenheten att registrera transportkontroller, där inga påträffats, används med urskiljning. varor Det kan också nämnas att den allmänna proportionalitetsbestämrnelsen i l kap.8 § lagförslaget även gäller vid beslut om registrering av

uppgifter i punktskattekontrollregistret.

För att beskattningsmyndigheten skall kunna genomföra lokalkontroller krävs det, enligt våra förslag, beslut domstol; visst utrymme av finns dock för beskattningsmyndigheten att fatta ett interimistiskt beslut om lokalkontroll vid fara i dröjsmåP. Också beträffande lokalkontroller bör det förhållandet att inga varor påträffas vid kontrollen registreras. En sådan registrering skulle underlätta framtida kontrollurval; lokaler som kontrollerats utan att något påträffats bör nämligen, enligt vår uppfattning, inte kontrolleras igen om inte ytterligare omständigheter tillkommit. Därför bör registreen ring av att lokalkontroll genomförts i viss lokal utan att en varor påträffats hindra att beskattningsmyndigheten fattar interimistiska beslut att undersöka lokal igen utan att konkreta omständigsamma nya heter tillkommit. Finns ett registerutdrag angående tidigare utförda lokalkontroller torde också domstolens ställningstagande vid nya ansökningar underlättas. Sammanfattningsvis bör således, enligt vår uppfattning, uppgifter från transport- och lokalkontroller registreras oavsett det om påträffas punktskattepliktiga varor vid kontrollen eller inte. I lagförslaget har detta kommit till uttryck i 5 kap. 3 § första stycket 9 där det stadgas att beskattningsmyndigheten får registrera uppgift huruvida punktskattepliktiga varor påträffats vid kontroller eller inte. Vid transport- och lokalkontroller får enligt vårt förslag se 5 kap. 3 § lagförslaget tidpunkten och platsen avseende kontrollen, identifikationsuppgift beträffande genomsökt transportmedel, container, tank, transporthjälpmedel, lokal eller plats registreras. Vidare får uppgift om vilka varor som påträffats samt identifikationsuppgifter beträffande ägare till varorna, skattskyldig, ägare till transportmedel, container, tank eller transporthjälpmedel registreras. Även identifikationsuppgifter beträffande förare eller befälhavare samt äger eller person som innehar nyttjanderätten till genomsökt lokal eller plats får registreras. Vidare får beskattningsmyndighetens beslut registreras; detta kan bli aktuellt dels när beskattningsmyndigheten fattar interimistiska beslut om transportkontroll enskild plats eller lokalkontroll, dels när

1Se avsnitt 1353.1.

beskattningsmyndighetens transportkontroll enskild plats

beslut om eller lokalkontroll grundas att ingen enskild som berörs av kontrollen uttryckligen motsätter sig den. När frågan lokalkontroll och

om transportkontroll enskild plats prövas domstol får även dom-

av stolens beslut i anledning av detta registreras. Vid transportkontroller får dessutom uppgifter från ledsagardokument om avsändare och mottagare lasten registreras; ledsagardokumentet vid

av m.m. om kontroll visar sig förfalskat eller innehålla oriktiga uppgifter får

vara även detta registreras 5 kap. 3 § tredje stycket i lagförslaget.

Beslut att omhänderta samt beslut skattebeslag och

varor om skatteförverkande bör registreras. Bestämmelser om detta

av varor återfinns i 5 kap. 4-6 §§ lagförslaget. Vad gäller omhändertagandebeslut får sådana, enligt 5 kap. 4 § andra stycket lagförslaget, registre-

enbart punktskattepliktig omfattas beslutet; enligt ras om en vara av vår uppfattning föreligger inget behov från kontrollsynpunkt av att

registrera uppgifter omhändertagande inte omfattar punktskat-

om som tepliktig vara.

Beträffande omhändertagandebeslut bör beskattningsmyndighetens

beslut, uppgift att beslutet har överklagats samt beslut i högre

om instans registreras 5 kap. 4 § första stycket l och 3 lagförslaget. Detsamma gäller för skattebeslag där även vissa uppgifter angående

beskattningsmyndighetens ansökan får registreras 5 kap. 5 § första

stycket 3 och 4 lagförslaget. Om omhändertagande eller skattebeslag hävs grund att beslagsbeslut fattats i brottsutredning eller

av brottmål bör även åklagares diarienummer registreras 5 kap. 4 § tredje stycket och 5 § andra stycket lagförslaget. Vid skatteförverkan-

de får vissa uppgifter rörande beskattningsmyndighetens ansökan och

domstolshandläggningen registeras 5 kap. 6 § lagförslaget.

Vid transport- och lokalkontroller samt vid omhändertagande och skattebeslag f°ar, förutom tidigare nämnda uppgifter, även uppgift om

beslutande tjänsteman vid skattemyndighet eller tullmyndighet tas in i

registret 5 kap. 3 § första stycket 5 kap. 4 § första stycket 2 och

5 kap. 5 § första stycket 2 lagförslaget. Anledningen till detta är att tjänstemän utför transport- och lokalkontroller sådan

som genom en registrering lätt skall kunna kännedom om vilken tjänsteman som tidigare handlagt ärenden beträffande person, fordon etc. Med

samma hänsyn till bör eftersträva att kontroller inte drar ut på tiden i

att man onödan är det värdefullt att de tjänstemän som utför kontrollerna ett enkelt sätt kan reda vilka andra tjänstemän som kan besitta värdefulla upplysningar. En jämförelse kan i detta sammanhang även

göras med SEED-registret där uppgifter om den behöriga myndighetens

m.m.

adress skall finnas i de nationella registren för att handläggare i andra länder skall veta vart man skall vända sig för ytterligare informationk Även beslut bör

att påföra transporttillägg registreras; för att

likhet skall uppnås med bestämmelsen i 7 § 8 skatteregisterlagenz, bör dock skälen för besluten inte registreras. Bestämmelser detta har om

tagits i 5 kap. 7 § lagförslaget.

8.11.4¶Tillgång till vissa

belastningsuppgifter

Vid prövningen upplagshavare skall godkärmas skall beskatt-

av om

ningsmyndigheten bl.a. ta ställning till upplagshavaren med hänsyn

om till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i

övrigt är lämplig som upplagshavare. Beskattningsmyndigheten kan även

återkalla beslut att godkänna någon upplagshavare, förutsättsom om ningarna för godkännande inte längre finns Det ankommer således

myndigheten att göra en vandelsprövning vid tillståndsgivning och vid

eventuell återkallelse. Även vid tillståndsgivning och återkallelse beträffande registrerade varumottagare skall beskattningsmyndigheten

göra en viss prövning SSK får idag SEED-registret tillgång till

genom vissa uppgifter beträffande upplagshavare och skatteupplag, har som

betydelse vid myndighetens tillständsprövning och tillsyn Detta täcker

dock inte beskattningsmyndighetens behov information. Vid samtal av med företrädare för SSK har det framkommit att dessa det anser att är en brist i dagens system att belastningsuppgifter inte får inhämtas och

registreras. Beskattningsmyndigheten bör enligt vår uppfattning, sätt

samma

som Alkoholinspektionen, ha möjlighet att erhålla upplysningar

om vissa belastningsuppgifter polisregister, att användas vid tillur ståndsprövningen och prövningen återkallelseñ Att upplagshavare av och registrerade varumottagare bedriver seriös verksamhet är givetvis

en viktig förutsättning för att handeln med och hanteringen

Se vidare avsnitt 8.6.4. 2I denna paragraf anges att uppgift beslut beskattning får registreras, om om men inte skälen för beslutet. 3Beträffande tillståndsprövning och prövning av återkallelse på detta område, se4 kap. 3 och 5 LSE, 9 och ll LAS samt 10 § och 12 § LTS. 4 Se kap.4 6 § LSE, 12 § LAS och 13 § LTS. 5 Se avsnitt 8.6.4. 6 Se vidare avsnitt 8.9.4 beträffande Alkoholinspektionens register.

betydelse vid myndighetens tillståndsprövning och tillsyn. Detta täcker dock inte beskattningsmyndighetens behov av infonnation. Vid samtal med företrädare för SSK har det framkommit att dessa anser att det är

brist i dagens system att belastningsuppgifter inte får inhämtas och en registreras.

Beskattningsmyndigheten bör enligt vår uppfattning, samma sätt

Alkoholinspektionen, ha möjlighet att erhålla upplysningar om som vissa belastningsuppgifter ur polisregister, att användas vid tillståndsprövningen och prövningen återkallelserz. Att upplagshavare

av och registrerade varumottagare bedriver seriös verksamhet är givetvis

viktig förutsättning för att handeln med och hanteringen av en alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter skall fungera i enlighet med cirkulationsdirektivets bestämmelser. Till detta kommer

att upplagshavare genom bestämmelserna om suspensionsordningen

beviljas stora skattekrediter, eftersom punktskatten inte skall betalas förrän lämnat suspensionsordningen. Självklart är det av stort

varorna intresse vid en vandelsprövning att veta om den som ansöker om tillstånd tidigare är straffad för eller misstänks för exempelvis ekonomisk brottslighet.

För att beskattningsmyndigheten skall få tillgång till relevanta uppgifter PBR har föreslagit ändring av 3 § lagen om polis-

ur en register denna paragraf skall det framgå att även beskattnings-

m.m.; av myndigheten har rätt till utdrag ur eller upplysning om innehållet i polisregister Genom denna ändring kommer beskattningsmyndigheten ock så kunna begära intyg från polismyndighet beträffande vandel. Det kan i detta sammanhang framhållas att, förutom Alkoholinspektionen, även tillståndsgivande myndigheter inom yrkestrafikområdet har viss

tillgång till polisregistref.

Med de föreslagna ändringarna i lagen om polisregister m.m. får

beskattningsmyndigheten tillgång till belastningsuppgifter beträffande

den är eller vill bli upplagshavare eller registrerad varumottagare.

som Beskattningsmyndighetens tillståndsprövning skulle möjligen underlättas ytterligare om myndigheten också fick möjlighet att registrera

inhämtade belastningsuppgifter i punktskattekontrollregistret på samma sätt som Alkoholinspektionen får registrera belastningsuppgif

ter i sitt register. Mot detta måste ställas att belastningsuppgifter

1Se avsnitt 8.6.4. 2Se vidare avsnitt 8.9.4 beträffande Alkoholinspektionens register. 3Se avsnitt 8.8.2. 4Se avsnitt 8.9.3 och 8.9.4.

tyngre än integritetsskyddsaspektema. Om vårt förslag beträffande transportkontrollbrott och transportkontrollförseelse godtas kan registreringen av belastningsuppgifter avseende dessa brott vara av intresse för beskattningsmyndigheten särskilt vid genomförandet av transportkontroller. Uppgifter om att någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte medfört ledsagardokument tidigare är typiskt sett en uppgift är intressant vid kontrollurvalet. Likaså kan uppgifter som om att viss person dömts för att han inte stannat anmaning vid transportkontroll vara betydelsefulla när det gäller att ta ställning till om och hur ett fordon skall stoppas, om beskattningsmyndigheten skall begära biträde av polis m.m. Med hänsyn till att den tidsrymd som beskattningsmyndigheten kommer att ha för att göra kontrollurval vid transportkontroller lär vara mycket kort oftast enbart den tid det tar för ett fordon kontrollplatsen är myndigheten i dessa att passera situationer inte mycket behjälpt rätten att begära upplysning PBR. av ur Vi föreslår i stället att nu nämnda belastningsuppgifter skall få registreras se 5 kap. 8 § lagförslaget. De belastningsuppgifter får som registreras med stöd denna bestämmelse har begränsats till dom i av brottmål med undantag för domskälen samt uppgift om domen överklagats eller vunnit laga kraft, uppgifter godkänt strafförelägom gande samt uppgifter om diarienummer eller motsvarande beteckning såvitt avser förekomst av ärende rörande brottsmisstanke beträffande viss person hos polis- eller åklagarmyndighet. Som tidigare nämnts får, enligt artikel 6 i dataskyddskonventionen, uppgifter om att någon dömts för brott inte registreras om den nationella lagstiftningen inte ger ett ändamålsenligt skydd Enligt vår bedömning ger våra förslag om registrering av belastningsuppgifter sådant skydd. Härvid kan särskilt framhållas att tenninalåtkomsten till uppgifter skall registreras i registret begränsats till mindre som en tjänstemän behöver uppgiftema i sitt arbete Det bör vidare grupp som understrykas att vårt förslag om registrering av sådana belastningsuppgifter som avses i 7 kap. lagförslaget inte innebär att beskattningsmyndigheten får direktåtkomst till uppgifter i PBR. Istället har beskattningsmyndigheten givits rätt att begära utdrag eller upplysning en ur om innehållet i registret; inhämtade uppgifter kan sedan vid behov registreras.

1 Angående dessa brott, seavsnitt 11.3.2. 2Se avsnitt 8.3.3. 3 Angående detta, seavsnitt 12.105.

nationella lagstiftningen inte ett ändamålsenligt skydd. Enligt vår

ger bedömning våra förslag om registrering av belastningsuppgifter

ger sådant skydd. Härvid kan särskilt framhållas att terminalåtkomsten till uppgifter skall registreras i registret begränsats till en mindre

som

behöver uppgifterna i sitt arbete Det bör vidare grupp tjänstemän som understrykas att vårt förslag registrering sådana belastningsupp-

om av gifter som avses i 7 kap. lagförslaget inte innebär att beskattningsmyndigheten får direktåtkomst till uppgifter i PBR. Istället har beskattningsmyndigheten givits rätt att begära utdrag eller upplysning

en ur

innehållet i registret; inhämtade uppgifter kan sedan vid behov om registreras.

8.1 1.5 och SPADI

Uppgifter ur tullregistret

Företrädare för SSK har framhållit att uppgifter ur tullregistret i vissa avseenden kan användas i punktskattekontrollsammanhang; uppgifter

registret rörande import och export av punktskattepliktiga varor är ur

intresse för punktskattekontrollen. Eftersom skattemyndigheterna av idag med stöd 7 § tullregisterlagen kan uppgifter ur tullregistret

av utlämnade ADB-medium behövs enligt vår bedömning ingen ytterligare lagreglering i detta avseende

De uppgifter i SPADI, som har samband med punktskattepliktiga varors förflyttningar, är av intresse även i punktskattekontrollsammanhang. Vi föreslår därför att beskattningsmyndigheten skall ha terminalåtkomst till sådana uppgifter. När beskattningsmyndigheten vid en transportkontroll skall avgöra viss bil skall stoppas är det exempel-

om vis intresse att veta att anteckningar om den bilen finns registrerade

av i SPADI och att det finns ett samband med punktskattepliktiga varor. Det framstår ett slöseri med samhällsresurser att myndighet

som en

har till uppgift att kontrollera skattefusk, bl.a. genom att utföra som transportkontroller i hela landet, inte har tillgång till operativa underrättelser typen ett visst fordon som sannolikt är väg till

av Sverige misstänks medföra betydande last alkoholvaror. Det kan

en av också nämnas att tulltjänstemän som arbetar med gränskontroll har tillgång till operativa underrättelser av detta slag; uppgifterna är således inte förbehållna enbart tjänstemän vid tullkriminalavdelningar. De

1Se avsnitt 8.3.3. 2 Angående detta, se avsnitt 12.105. 3 Se avsnitt 8.7.1.

m.m.

bedömning är det just innehållet i notiser och operativa underrättelser som kan betydelse för punktskattekontrollarbetet. Andra vara av uppgifter ur tullens brottsbekämpande register än de finns i notiser som och i operativa underrättelser behövs däremot inte i punktskattekontrollarbetet; en annan sak är att det kan finnas ett behov ytterligare av uppgifter ur detta register för tjänstemän knutna till den Ekobrotts- - av beredningen föreslagna skattekriminalen som arbetar med punktskat- tebedrägerier. Denna fråga bör dock utredas den utredare fått av som i uppdrag att lägga förslag om ett register för skattebrottsutredningarl. Mot bakgrund av att det i det pågående översynsarbetet beträffande tullens register för brottsbekämpande verksamhet föreslås helt en ny lagstiftning bl.a. för det område som idag omfattas förordningen - av om Tullverkets register för brottsbekämpande verksamhet

som

reglerar SPADI-registret är det svårt för att föreslå någon - oss

lagteknisk lösning hur beskattrâingsmyndighetens åtkomst skall

regleras. Vi lämnar således inga lagförslag i dessa delar. Vi förutsätter dock att frågan tas i samband med beredningen de övriga upp av förslag om ADB-användning vid punktskattekontroll vi lämnar; som

vid denna tidpunkt bör den framtida utformningen SPADI-registret

av vara klar.

8.11.6 till

Tillgång transportföretags bokningsregister

Tillgång till transportföretags bokningsregister är stort intresse för av genomförandet av punktskattekontrollverksamheten vad avser framförallt transportkontroller och spaningsverksamhet. Vi föreslår således att beskattningsmyndigheten skall ha rätt att ta del uppgifter av

ur bokningsregister i viss omfattning. Lagtekniskt har valt att lägga

transportföretagens skyldigheter i en paragraf 5 kap. 10 § lagförslaget och beskattningsmyndighetens befogenheter i paragraf 5 kap. en annan

l l § lagförslaget.

När det gäller frågan om vilka uppgifter transportföretag skall vara

skyldiga att utlämna till beskattningsmyndigheten måste först titta

man vilket behov beskattningsmyndigheten har. Härvid kan det först slås fast att beskattningsmyndigheten, till skillnad från tull- och polismyndighetema, inte har något behov att följa privatpersoners resande. av Att använda uppgifter ur företags bokningsregister för att kontrollera

Se avsnitt 8.6.6.

införsel för privat bruk skulle, enligt vår uppfattning, föra för långt. I stället är det framförallt uppgifter om lastbilar, containrar och tankar

färjor och järnvägar som är av intresse. Detta begränsar kretsen av

transportbolag som är rapporteringsskyldiga. I vårt lagförslag har begränsat uppgiftsskyldiga transportföretag till sådana transportföretag

som befordrar varor, fordon, containrar eller tankar. De uppgifter

beskattningsmyndigheten skall ha tillgång till från nämnda företags

bokningsregister är aktuella identifikationsuppgifter beträffande transportmedel, containrar eller tankar och ägare och förare till sådana samt betalning, resrutt och last. Uppgifterna skall på begäran skyndsamt utlämnas till beskattningsmyndigheten och registreras av denna

se 5 kap. 10 § och 5 kap. ll § tredje stycket lagförslaget. Beskattningsmyndigheten får, enligt 5 kap. l 1 § lagförslaget, begära

att uppgifter bokningsregister skall lämnas ut endast om uppgifterna

kan antas ha betydelse för punktskattekontrollverksamheten; i detta

ligger ett krav på beskattningsmyndigheten att inte slentrianmässigt begära uppgifter. Endast vissa särskilt utsedda tjänstemän skall ha rätt att begära uppgifterna Det är också viktigt att understryka att enbart de nu angivna uppgifterna från transportföretagens register skall vara tillgängliga för beskattningsmyndigheten. Andra personuppgifter som kan finnas i transportföretags bokningsregister, t.ex. om privatpersoners resande, skall givetvis inte kunna lämnas till beskattningsmyndigheten med stöd av den nu föreslagna bestärmnelsen. Om beskattningsmyndigheten ändå får tillgång till överskottsinfonnation om enskilda, t.ex. rörande passagerares resande, skall informationen omedelbart förstöras; sådan information saknar helt klart betydelse för

punktskattekontrollverksamheten avseende den yrkesmässiga hanteringen av punktskattepliktiga varor Självklart får nämnda överskottsuppgifter inte registreras eller ens användas av myndigheten. Bestäm-

melsema om förfarandet med överskottsinformation återfinns i 5 kap. l l § andra stycket lagförslaget. I detta stycke anges således att beskattningsmyndigheten genast skall förstöra uppgifter om enskilda personer, om de saknar betydelse för punktskattekontrollverksamheten.

Eftersom uppgifterna hänför sig till transporter utförda av näringsidkare torde de inte kunna anses vara lika känsliga ur integritetshänseende som uppgifter om enskilda privatpersoners resande. Möjligen

I Se vidare avsnitt 12.105.

13kap l § lagförslaget anges att bestämmelserna om bokningsregister inte gäller kontrollen av införsel av punktskattepliktiga varor för privat bruk. Se vidare avsnitt l4.2.6.

skulle man kunna säga att uppgifter om föraren kan användas för att kartlägga enskilds resande; det skulle dock inte fråga en vara om en enskilds privatresor utan om transporter en enskild utför som anställd i ett företag, varför integritetsintrånget inte kan lika stort i anses vara detta fall. En förutsättning för att ett transportföretag skall vara skyldigt att lämna uppgifter till myndigheten är att företaget har tillgång till uppgiften i sin verksamhet; det skulle föra för långt att tvinga transportföretag att ta uppgifter företaget inte själv använder 5 kap.

10 § andra stycket. Uppgifterna bör kunna lämnas med hjälp ADB, av men för att uppgiftskyldigheten inte skall bli onödigt betungande för transportföretagen bör det inte finnas en skyldighet att lämna upplysningar detta sätt. Det bör överlämnas till beskattningsmyndigheten och trarisportföretagen att närmare utarbeta hur inforrnationsöverlämnandet skall till se 5 kap. 10 § tredje stycket lagförslaget.

8.11.7 till vissa andra register

Tillgång

Vid transport- och lokalkontroller ingår en skyldighet för bl.a. förare och dem som befinner sig i lokalen att identifiera sig. Beskattningsmyn-

digheten bör därför ha tillgång till körkortsregistrets identifieringsupp-

gifter se förslaget till ändring i körkortsförordningen. Uppgifterna i körkortsregistret gäller i huvudsak svenska förare. Genom vårt förslag

om registrering av identifieringsuppgifter beträffande förare vid

transportkontroll kommer även uppgifter om utländska förare i viss

utsträckning att finnas tillgängliga för beskattningsmyndigheten.

För att beskattriingsmyndigheten skall kunna genomföra transportkontroller på skepp och båtar behövs vissa uppgifter skepps- och ur båtsregistren. Här är främst uppgifter beteckningar skepp, båtar om ägare och redare intresse ändringsförslaget avseende fartygs-

av se

registerförordningen.

1 I Europadomstolens praxis ansesuttrycket private life kunna omfatta även yrkes- eller affärsmässiga aktiviteter, eftersom det kan vara svårt att i varje situation fastställa i vilken egenskap en person agerar. Se Nieniietz mot Tyskland avsnitt 5.3. l l . .

l l Punktskattekontrollregistret och annan ADB-användning för punktskattekontroll

8.11.8.1¶Punktskattekontrollregistrets ändamål

m.m.

Vi föreslår att de uppgifter som behövs för transport- och lokalkontroll, omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande avseende alkohol- och tobaksvaror samt mineraloljeprodulcter skall få läggas

i ett punktskattekontrollregister. Detta behövs enligt vår mening för att

man skall ett effektivt kontrollsystem punktskatteområdet, Beskattningsmyndigheten skall vidare använda detta register vid utövandet sina spaningsliknande befogenheter samt vid tillsyn över

och prövning upplagshavare och registrerade varumottagare. Ända-

av målet med registret, täcker dessa behov, anges i 5 kap. 2 § första

som stycket lagförslaget; registret får användas vid

transport- och lokalkontroller, omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande, utövandet av sådana särskilda kontrollbefogenheter som avses i

4 kap. l §lagförslaget, prövning av och tillsyn över upplagshavare och skatteupplag enligt

LTS, LAS och LSE samt

prövning och tillsyn över registrerad varumottagare enligt LTS,

av LAS och LAS.

Vi föreslår att de uppgifter som anges ovan i avsnitt 8.1 1.3 får

registreras, lagras och bearbetas i punktskattekontrollregistret med

iakttagande vad föreskrivits registrets ändamål. Även

av som om

uppgifter transportkontrollbrott, transportkontrollförseelse och

om brott mot skyldigheten att stanna samt uppgifter från transportföretags bokningsregister f°ar, enligt våra förslag, tas in i punktskattekontroll-

registret. Det är också väsentligt att beskattningsmyndigheten får

möjlighet att bearbeta och analysera uppgifter med stöd av ADB. Att ge beskattningsmyndigheten tillgång till en stor mängd information utan att samtidigt ge myndigheten rätt att bearbeta infomiationen ger i realiteten ingen större effektivitetsvinst.

Som framgår av redogörelsen för artikel 8 i dataskyddsdirektivet

skall medlemsstaterna i princip förbjuda behandlingen av vissa

personuppgifter, nämligen uppgifter som avslöjar ras, etniskt ursprung,

politisk åsikt, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemsskap i fackförening samt uppgifter hälsa och sexualliv. Denna kategori

1 Se avsnitt 8.4.

av uppgifter behövs inte i punktskattekontrollarbetet. I 5 kap. 2 § andra stycket lagförslaget finns ett förbud mot registrering av nämnda uppgifter. Identifikationsuppgifter om enskild får således inte avse ras, etniskt urspnmg, politisk åsikt, religiös eller filosofisk övertygelse,

medlemsskap i fackförening, hälsa eller sexualliv.

I 5 kap. 12-14 finns bestämmelser om tenninalåtkomst till punktskattekontrollregistret. Sådan tenninalåtkomst har begränsats till tjänstemän i arbetsuppgifter utförande av transport- och lokalkon-

vars roller, handläggning skattebeslag och skatteförverkande

av ärenden om samt utövande de särskilda konlrollbefogenhetema ingår. Vidare har

som prövar upplagshavare och registrerade varumottagare

viss tenninalåtkomst. Även tjänstemän USC vid GTS en ges tenninalåtkomst till registretl.

I 5 kap. 15 § lagförslaget finns bestämmelser rörande utdrag ur eller upplysning innehållet i punktskattekontrollregistret. Sådant utdrag

om eller sådan upplysning skall lämnas efter framställning RSV,

av Justitiekanslern, JO, Datainspektionen eller allmän förvaltningsdomstol. Även myndighet medverkar i eller biträder vid beskattnings-

som myndighetens kontroll skall ha rätt till utdrag ur eller upplysning om innehållet i registret. Vidare får uppgifter ur punktskattekontrollregistret lämnas ut till andra myndigheter efter beslut av regeringen.

Den enskilde har enligt 10 § datalagen rätt till registerutdrag beträffande uppgifter honom I 3 § första stycket 3 lagen

om om polisregister begränsas emellertid enskilds rätt till utdrag; syftet med detta är att polismyndighetens arbete inte skall försvåras eller omöjliggöras av att enskild f°ar reda att brottsutredning mot honom har initierats. Även i 6 § lag finns begränsning har

samma en som samma syfte; i denna paragraf stadgas nämligen att uppgift om brottsmisstanke endast får medtagas i ett registerutdrag till enskild, om åtal väckts för brottet. Uppgifter om polismyndighets och åklagarmyndighets diarienummer är typiskt sett sådana uppgifter som, om de röjs för enskild i fel skede av brottsutredningen, kan försvåra brottsbekärnpningen. Vi föreslår därför att 3 § första stycket 3 och 6 § lagen om polisregister skall gälla för enskilds rätt till utdrag ur eller upplysning om innehållet i punktskattekontrollregistret beträffande denna typ av uppgifter se 5 kap. 16 § lagförslaget.

1Våra överväganden beträffande tenninalátlçomst framgår avsnitt 12.105.

av 2Se avsnitt 8.5.1

ovan.

8.11.8.2 Terminalåtkomst till vissa register m.m.

Det är inte lämpligt att uppgifter från SPADI samt uppgifter från de register som nämns i avsnitt 8.1 1.7 ovan läggs i punktskattekontrollregistret. Istället bör beskattningsmyndigheten terminalåtkomst till dessa register i angiven utsträckning. Som tidigare nämnts bör beskattningsmyndigheten dessutom ha rätt att ta del av uppgifter från

transportföretags bokningsregister.

Ett problem kan i detta sammanhang uppstå när det gäller hur ändamålen för de angivna registren är utformade, eftersom dessa inte omfattar skattekontroll. Sverige är i detta hänseende bundet av bl.a. dataskyddsdirektivet. I artikel 6.1 b dataskyddsdirektivet anges, som tidigare beskrivits, att medlemsstatema har en skyldighet att föreskriva att personuppgifter skall samlas för särskilt uttryckligt angivna ändamål och att senare behandling av uppgifterna inte får ske ett sätt som är oförenligt med ändamålet. Möjlighet att ge en myndighet tenninalâtkomst till en annan myndighets register utan att ändra registerändamålet torde inte vara förenlig med denna bestämmelse. Det finns dock ett undantag från nämnda artikel i dataskyddsdirektivet som gäller bl.a. skattekontroll. Enligt artikel 13.1 tillåts nämligen

e en medlemsstat att i sin lagstiftning vidta åtgärder för att begränsa omfattningen av de skyldigheter som anges i artikel 6.1 det är

om en nödvändig åtgärd med hänsyn till ett viktigt ekonomiskt eller finansiellt intresse hos en medlemsstat; häri inbegrips skattefrågor Det torde därför vara tekniskt möjligt att låta beskattningsmyndigheten få terminalåtkomst till de angivna registren utan att ändra registerändamålen för dessa register. Om Datalagskommitténs förslag leder till att registerlagstiñxiingama ses över får det förutsättas att också frågeställningarna kring förhållandet mellan registers ändamål, uppgiftsinsamling och tenninalåtkomst utreds närmare.

8.1 l .8.3 Sambearbetning, lagring m.m.

Det är viktigt att uppgifterna i punktskattekontrollregistret får sambearbetas med uppgifter som beskattningsmyndigheten har rätt att ta in från andra ADB-register och uppgifter från transportföretags bokningsregister. När det exempelvis gäller tillgång till bokningsregistren är det överhuvudtaget inte meningsfullt att låta beskattningsmyn-

1 Angående dataskyddsdirektivets innehåll, se avsnitt 8.4.

digheten ha tillgång till sådana register de inte får lagra och

om bearbeta informationen. För myndighet skall kunna göra

att en sambearbetningar av olika personregister krävs lagstöd eller tillstånd från Datainspektionen. I 5 kap. 18 § lagförslaget har därför en bestämmelse om sambearbetning intagits.

I 5 kap. 17 § lagförslaget finns bestämmelser om gallring av

punktskattekontrollregistret. Uppgifter hänförliga till transport- och

lokalkontroller samt omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande får, enligt förslaget, bevaras i högst tio år i punktskattekontrollregistret; i dag får uppgifter om revision bevaras under en sådan tidsperiod i skatteregistref. En särreglering föreslås dock beträffande de fall som rör uppgifter om dom i brottmål eller misstanke om brott. I dessa fall skall uppgift utgå ur registret om något av de fall som anges i 14 § 1-7 polisregisterkungörelsen är för handenz; nämnda uppgifter skall dock aldrig bevaras i längre än tio i registret. När det gäller tillgång till uppgifter transportföretagens bokningsregister får

ur sådana få bevaras i högst två år.

1Se avsnitt 8.6.1. 2Se avsnitt 8.8.2 beträffande innehållet i paragrafema.

9 Skattskyldigbegreppet

Förslag: skattskyldighet vid införsel redan beskattade varor till

Sverige inträder vid gränspasseringen. Skattskyldigbegreppet i

LSE, LAS och LTS ändras. Enligt den föreslagna lydelsen blir

skattskyldig den som i ett annat EG-land förvärvar en punktskat-

tepliklig ett bindande överlåtelseavtal som gäller vid

vara genom

den tidpunkt då skattskyldigheten inträder, om varorna förs in

till Sverige och här skall användas för annat än privat ändamål.

Någon ändring deklarationstidpunkten vid införsel av redan

beskattade införs inte. Här hänvisas istället till förslaget om

varor

omhändertagande av varor, som möjliggör för beskattningsmyn-

di gheten att omhänderta varor under den tid det behövs för

punktskattekontroll samt bestämmelserna om skattebeslag och

skatteförverkande, säkrar skatteindrivningen.

som

1 Inledning

Representanter för såväl åklagar- som skatte- och tullmyndigheter har framhållit att skattskyldigbegreppet i LSE, LAS och LTS inte är tillräckligt tydligt fonnulerat vad avser det fall då en vara släpps för konsumtion i ett medlemsland och sedan förbrukas i ett annat. Detta har lett till stora tillämpningsproblem både skatterättsligt och straffrättsligt. De oavsiktliga kryphål som finns i lagstiftningen har utnyttj ats på i många fall flagranta sätt. Problemen med skattskyldigbegreppet måste därför lösas. Även för att övriga bestämmelser kontroller,

om befogenheter och sanktioner skall bli effektiva är det viktigt att bestämmelserna ses över.

Det har också gjorts gällande att det uppstår tillämpningsproblem på grund av att deklarationsskyldigheten inte inträder vid samma tidpunkt skattskyldigheten, när en redan beskattad vara förs in till

som Sverige för att förbrukas här. Även detta problem har därför behandlats av oss.

12l7-08I5

Nedan beskrivs inledningsvis cirkulationsdirektivets reglering på de angivna områdena samt hur lagtexten i punktskatteförfattningama är formulerad idag. En genomgång relevanta straffbestämmelser görs

av också.

9.2¶Cirkulationsdirektivet

I artikel 6.1 första stycket att skattskyldighet för punktskatt

anges inträder släppts för konsumti0n. I andra stycket preciseras

när varan innebörden av detta följande sätt.

.---

Frisläppande punktskattebelagda varor för konsumtion skall

utgöras av

a varje avvikelse, inklusive otillåten avvikelse, från uppskovsreg-

lerna,

b all tillverkning, inklusive otillåten tillverkning, av sådana

utom för uppskovsreglerna,

varor ramen

c all införsel, inklusive otillåten infirsel, av sådana varor om de

inte omfattas av uppskovsregler.

De villkor för skatteuttag och punktskattesats som skall tillämpas skall, enligt artikel 6.2, de gäller den dag då skatten skall tas ut i

vara som den medlemsstat släpps för konsumtion. Punktskatt skall,

där varan enligt bestämmelse, påföras och uppbäras enligt det förfarande

samma

har fastställts varje medlemsstat, varvid medlemsstaterna skall som av tillämpa samma förfaranden för skatteuttag och uppbörd på inhemska varor som sådana som kommer från andra medlemsstater.

Artikel 7 reglerar de fall då punktskattepliktiga varor redan släppts för konsumtion i en medlemsstat men förbrukas i en annan medlemsstat. Enligt artikel 7 gäller i sådana fall följande.

Då punktskattebelagda varor som redan släppts för konsumtion

i en medlemsstat förvaras för kommersiella ändamål i en annan

medlemsstat, skall punktskatten tas ut i den medlemsstat där

varorna jörvaras.

1Detsamma gäller i vissa fall när lagerbrist har registrerats jämför artikel 6.1 med artikel 14.3.

Utan att det påverkar tillämpningen artikel 6 skall av därför, då varor som redan släppts för konsumtion enligt definitionen i artikel 6 i en medlemsstat antingen levereras till, är avsedda att levereras till medlemsstat eller används en annan i en annan medlemsstat av en näringsidkare bedriver som

självständig verksamhet eller ett offen reglerat

tligrättsligt organ,

punktskatten tas ut i denna andra medlemsstat . Beroende på omständigheterna skall skatten betalas av den som utför leveransen eller innehar de är avsedda för varor som leverans, av den som tar emot varorna för användning i en annan medlemsstat än den där de redan har blivit släppta för konsumtion eller av näringsidkaren eller det ojfentligrättsliga organet. De varor som avses i punkt 1 flyttas mellan olika som medlemsstaters territorier skall åtföljas ett ledsagardokument av som upptar de väsentliga uppgifterna från den handling som avses i artikel 18.12 -- För den person, den näringsidkare eller det organ som

avses i punkt 3 gäller följande:

a Han skall innan varorna avsänds göra deklaration till en skattemyndigheterna i destinationsmedlemsstaten och garantera betalningen av punktskatten. b Han skall betala punktskatten i destinationsmedlemsstaten i enlighet med det förfarande som fastställts denna medlemsstat. av c Han skall samtycka till varje kontroll gör det möjligt för som destinationsmedlemsstatens myndigheter att förvissa sig att om varorna faktiskt har mottagits och att utgående punktskatt har

erlagts.

Den punktskatt erlagts i den första medlemsstat som som avses i punkt 1 skall återbetalas i enlighet med artikel 22. 33.

I artikel följande.

anges

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6-8 inträder

skattskyldighet för punktskatt då varor för konsumtion i en medlemsstat förvaras medlemsstat för kommersiella i en annan ändamål.

1 Punkt 2 i artikel 7 har denna lydelse efter ändring direktiv genom 92/108/EEG. 2 I artikel 18.1 finns bestämmelser ledsagardokurnentets utformning. om 3Av artikel 22.3 framgår följ ande. de fallI som avses i artikel 7 är avsändarmedlemsstaten skyldig att återbetala den erlagda punktskatten endast om punktskatten tidigare har erlagts i destinationsmedlemsstaten i enlighet med det förfarande som anges i artikel 7.5.

I artikel 9.2 finns en beskrivning av vad som avses med kommersiella ändamål. I artikeln finns också, som tidigare nämnts, stadgat att medlemsstaterna får fastställa referensnivåer, uteslutande till ledning för bevisningen; miniminivåema referensnivåer finns däreñer angivna för tobaksvaror och alkoholdrycker Det kan i detta sammanhang nämnas att det inom EG-kommissionen pågår en översyn artiklarna 7 till 10 i cirkulationsdirektivet, av eftersom utformningen av artiklarna har lett till tolkningssvårigheter.

9.3¶Svenska bestämmelser

Cirkulationsdirektivet innehåller ingen definition begreppet av skattskyldig utan beskriver snarare vem som är ansvarig för betalningen av punktskatterz. Vid införlivandet av cirkulationsdirektivet i svensk rätt ansåg man emellertid att det var möjligt att även fortsättningsvis använda det i Sverige väl inarbetade begreppet skattskyldig även de EG-anpassade skattema3.

9.3.1 skatt

Lagen om på energi

Enligt 4 kap. 1 § LSE är följande skattskyldiga4:

l den som i Sverige tillverkar eller bearbetar bränsle eller annan som

godkänts som upplagshavare5,

2 registrerad eller Oregistrerad varumottagarei

3 skatterepresentant7,

4 den som i annat fall än som avses i l-3 från ett annat EG-land till Sverige för eller tar emot leverans av bränsle, om bränslet skall användas för annat än privat ändamål,

1 Se vidare avsnitt 2.2.3. 2 Jämför artikel 7.3 i cirkulationsdirektivet. 3 Se prop. 1994/95:56 556. 4 Skyldiga att betala energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för bränslen som avsesi l kap. 3 a § samma lag. 5 l 4 kap. 3 § LSE framgår vilka som kan godkännas som upplagshavare. 6 I 4 kap. 6 och 7 LSE anges förutsättningarna för varumottagare. 7I 4 kap. 8 § LSE finns bestämmelser skatterepresentant. om

Skattskyldigbegreppet 357

5 den från ett annat EU-land säljer och levererar bränsle till en

som

köpare i Sverige distansförsäljning

genom

, 6 än upplagshavare importerar bränsle från tredje land,

annan som

förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt skall 7 den som betalas när bränslet används för visst ändamål medför att skatt

som skall betalas med högre belopp och 8 den for privat ändamål för bränsle till Sverige enligt vad som

som

i 4 kap ll § LSEZ. anges

I 5 kap. LSE finns bestämmelser skattskyldighetens inträde.

Således finns i l § reglerat när skattskyldigheten för upplagshavare

inträder, i 2 § l när den inträder för varumottagare samt i 2 § 2 när den inträder för skatterepresentant. I 5 kap. 3 § finns bl.a. reglerat när skattskyldigheten inträder i de fall tas upp i punkterna 7 och 8

som ovan.

För den är skattskyldig enligt punkt 4 ovan den som från annat

som EG-land för in eller tar emot leverans bränsle, om bränslet skall

av användas för annat ändamål än privat bruk inträder skattskyldighet när bränslet förs till Sverige. Detta följer 5 kap. 2 § 3 LSE.

Cirkulationsdirektivets bestämmelser bygger tidigare redogjorts

som för att skatt skall betalas när en vara lämnar suspensionsordningen. Om förbrukas i ett annat medlemsland skall dock skatten betalas

varan där och återbetalas i det första landet. I LSE finns således vissa återbetalningsbestämrnelser beträffande fall då skatt på bränsle skall

som beskattas i ett annat EU-land har betalats i Sverige se 9 kap. 10 och ll §§ LSE3. På sätt finns bestämmelser om förfarandet vid in-

samma försel till Sverige redan beskattat bränsle. Således har i 4 kap. l §

av sista stycket LSE föreskrivits att den är skattskyldig enligt de

som bestämmelser återges under punkt 4 ovan, skall lämna en

som redovisning över bränslet till beskattningsmyndigheten och ställa säkerhet för betalning skatten innan transporten bränslet från det

av av andra EG-landet påbörjas. När redan beskattat bränsle skall föras till Sverige skall således anmälan göras i förväg till beskattningsmyn-

dighetenå

1I 4 kap. 9 § LSE finns bestämmelser distansförsäljning.

om 2Se avsnitt 14.1 beträffande innehållet i 4 kap 11 §LSE. 3Se artikel 7.6 i cirkulationsdirektivet. 4Jämför artikel 7.5 a i cirlculationsdirektivet.

9.3.2¶Lagama alkoholskatt och tobaksskatt

Utformningen skattskyldigbegreppet i 8 § LAS och 9 § LTS

av överensstämmer i stort med motsvarande begrepp i LSE även om paragrafema är olika i redaktionellt och språkligt avseende Skattskyldig enligt dessa bestämmelser är nämligen l den som har godkänts som upplagshavarez eller den i Sverige

som yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor, 2 den som yrkesmässigt från ett annat EG-land tar emot skattepliktiga

varor registrerad eller oregistrerad varumottagaref,

3 den som har godkänts som skatterepresentanti 4 den som säljer skattepliktiga varor till Sverige genom distansförsälj-

ningS,

5 den som i annat fall än som avses i 1-3, från ett annat EG-land till Sverige för eller tar emot skattepliktiga varor, om varorna skall användas för annat än privat bruk, 6 den som från tredje land importerar skattepliktiga och

varor 7 vad gäller alkohol, den som armars i Sverige tillverkar etylalkohol.

Även bestämmelserna skattskyldighetens inträde överensstäm-

om mer i stort med motsvarande bestämmelser i LSE5, vilket är naturligt eftersom dessa också bygger cirkulationsdirektivets bestämmelser. skattskyldighetens inträde finns reglerat 19 § LAS och 20 § LTS. Av dessa bestämmelser följer bl.a. att skattskyldigheten inträder när de skattepliktiga varorna förs till Sverige i det fall under

som anges punkt 5 ovan se 19 § första stycket 6 LAS och 20 § första stycket 6 LTS.

128 § LAS och 29 § LTS finns bestämmelser återbetalning

om av skatt i de fall skatt betalats i Sverige för skattepliktiga

varor som därefter levereras till ett annat EG-land. I 16 § LAS och 17 § LTS anges att den som för enligt punkt 5 redogörelsen

varor se ovan

skall anmäla till beskattningsmyndigheten och ställa säkerhet

varorna

l Exempelvis återfinns fallen då redan beskattat bränsle förs till Sverige under punkt 4 4 kap.i 1 § LSE och under punkt 5 i både 9 § LTS och 8 § LAS. 2 I 9 § LAS och 10 § LTS finns stadgat vem som fär godkännas som upplagshavare. 3 Se 12 och 13 LAS samt 13 och 14 LTS. 4 Se 14 § LAS och 15 § LTS. 5 I 15 § LAS och 16 § LTS finns bestämmelser om distansförsäljning. 6Här avsesenbart de harmoniserade produkter som omfattas av cirkulationsdirektivet.

för skattebetalningen innan transporteras från det andra EG-

varorna landet.

9.3.3¶Deklaration, uppbörd m.m.

I LPP finns förfarandebestämmelser för punktskatteorrxrådet. Har i skatteförfattning lärrmats föreskrift avviker från LPP gäller, enligt

som l kap. l § andra stycket LPP, i stället den bestämmelsen.

Den är skattskyldig skall, enligt huvudregeln i 2 kap. l § LPP,

som redovisa skatten till beskattningsmyndigheten genom att lämna deklaration.

I 2 kap. 2 och 3 §§ LPP framgår vilka redovisningsperioder som gäller för skatteredovisningen punktskatteområdet. Huvudregeln är att varje redovisningsperiod omfattar en månad. Andra regler gäller dock för vissa skattskyldiga enligt 6 kap. 2 § LSE, 21 § LAS och 22 § LTS. Enligt dessa bestämmelser skall redovisning ske för varje skattepliktig händelse och deklaration skall lämnas inom en femdagarsfrist. De angivna fallen är

den är oregistrerad varumottagare skall lämna deklaration för - som varje mottagen leverans skattepliktiga varor; deklaration skall ha

av kommit till beskattningsmyndigheten senast fem dagar efter den dag varorna togs emot,

den är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första stycket 4 eller 8 LSE, - som 8 § första stycket 5 LAS eller 9 § första stycket 5 LTS när skatteplikti-

förs in till Sverige; deklarationen skall ha kommit in till ga varor

beskattningsmyndigheten senast fem dagar efter införseln, samt

den som tillverkar skattepliktiga varor utan att vara upplagshavare skall lämna deklaration tillverkas; deklaration skall ha

när varorna inkommit till beskattningsmyndigheten senast fem dagar efter att varorna tillverkades.

Uppbörden skatten är kopplad till redovisningstidpmilcten enligt

av 5 kap. l § LPP. Enligt denna bestämmelse skall skatten för varje redovisningsperiod eller, när skatteredovisningen inte följer redovisningsperioder, varje skattepliktig händelse inbetalad senast den

vara dag när deklarationen skall ha inkommit. När det föreskrivs att deklaration skall ha inkommit senast fem dagar efter införseln av varor till Sverige skall även skatten betald inom denna tidsperiod.

vara

1 härvid "tillverkas eller bearbetas

I LSE anges

360¶Skattskyldigbegreppet SOU 1997: 86

I 2 kap. 6 och 7 LPP finns bestämmelser om deklarationens utformning och innehåll. Av dessa bestämmelser framgår bl.a. vilka uppgifter en deklaration skall innehålla, nämligen beskattningsvärde eller annan grund för beräkning av skatten, skattens bruttobelopp och yrkade avdrag samt skattens nettobelopp. Enligt 4 kap. 1 § LPP skall beskattningsbeslut fattas för varje

redovisningsperiod eller, om skatteredovisningen inte avser redovis-

ningsperioder, för varje skattepliktig händelse. Punktskatter påförs i stor omfattning automatiska beslut. genom Enligt 4 kap. 2 § LPP fattas beskattningsbeslut på följande sätt. Om deklarationen har inkommit i rätt tid anses beslutet fattat i enlighet med deklarationen. Detsamma gäller deklarationen inkommit inom den om tid som anges i ett beslut om anstånd. Om deklaration däremot inte inkommer i rätt tid beskattningsbeslut skatten ha bestämts anses genom till noll kronor. Kommer deklaration för sent anses beskattningsbeslut istället ha fattats i enlighet med deklarationen, om inte ett omprövningsbeslut har meddelats dessförinnan. Detta innebär att om en deklaration inkommer för sent anses beslut ha fattats i enlighet med deklarationen inte myndigheten dessförinnan meddelat ett - om omprövningsbeslut istället för det tidigare automatiska beslutet på noll kronor.

Skattebrottslagen

Hur skattskyldigbegreppet utfonnas har direkt betydelse för någon om kan ställas till ansvar for skattebrott. Bristerna i nuvarande lagstiftning har, som tidigare nämnts, också kritiserats av representanter för åklagarmyndigheten. Det är därför av intresse att något beröra skattebrottslagen 197 l 269. Skattebrottslagen har nyligen omarbetats i väsentliga hänseenden. Från och med den 1 juli 19962 har lagens tillämpningsområde utvidgats till att omfatta i stort sett samtliga straffbestämmelser finns skatteområdet. Lagen har gjorts som generellt tillämplig alla skatter. Skattebedrägeribrottet har fått en ny brottsbeteckning, skattebrott. Skattebrottet har konstruerats ett som farebrott med ett enhetligt subjektivt rekvisit. Med fara förstås i skattebrottslagen konkret fara, d.v.s. beaktansvärd risk. en

1 Bestämmelser om omprövning behandlas i avsnitt 12.3. 2 Se SFS 1996:658. Enligt övergångsbestämmelsema tillämpas äldre bestämmelser i fråga om gärningar som begåtts före ikrañträdandet.

Skattskyldigbegreppet 361

I 2 § skattebrottslagen följande.

anges numera

Den på annat sätt än muntligen uppsåtligen lämnar oriktig

som

uppgift till myndighet eller underlåter att till myndighet lämna

deklaration, kontrolluppgift eller föreskriven uppgift och

annan

därigenom upphov till fara för att skatt undandras det

ger

allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till

honom själv eller döms för skattebrott till fängelse i högst

annan

två år.

Om brottet är att anse som ringa rubriceras brottet som skatteförseelse med böter påföljd 3 § skattebrottslagen. Är brottet i stället att

som

grovt blir brottsrubriceringen grovt skattebrott och påföljden anse som fängelse i lägst månader och högst år 4 § skattebrottslagen.

sex sex Vid bedömande brottet är grovt skall särskilt beaktas om det rört

av om sig mycket betydande belopp eller gärningsmannen använt sig

om om

falska handlingar eller vilseledande bokföring. Detsamma gäller om av förfarandet ingått ett led i brottslighet utövats systematiskt

som en som eller i större omfattning eller i annat fall har varit synnerligen farlig

av art.

Anledningarna till att skattebrottet gjorts om till ett farebrott

istället för ett effektbrott som det var tidigare är många. Det mest

beaktansvärda skälet att ändra brottet från ett effektbrott till ett farebrott i propositionen svårigheterna med den tidigare

angavs vara ordningen bestämma när brottet hade fullbordats. En

att annan anledning omnämndes att de allmänna domstolarna inte i lika

som var stor omfattning tidigare varit fallet skulle tvingas avvakta ett

som lagakrañägande avgörande från förvaltningsdomstolarna; det framhölls dock att detta kanske inte skulle få så stor praktisk betydelse eftersom, oavsett konstruktionen i övrigt brottet, rekvisitet oriktig uppgift

av ingår brottsförutsättning. Vad är oriktig uppgift måste i

som en som sin tur avgöras med ledning bestämmelserna i den skatteförfattning

i det enskilda fallet reglerar skattskyldigheten. I propositionen

som beskrevs skillnaden härvidlag mellan den gamla och den nya ordningen

på följande sätt

Konstruktionen brottet ett effektbrott innebär emellertid

av som dessutom att prövningen i skatteinstanserna även i formell

mening blir avgörande betydelse för brottmålets bedömning.

1Prop. 1995/96:170 92.

s. 2 Prop. 1995/96:17O s.9l-92.

Om skatteprocessen utmynnar ett konstaterande att skattskyldighet inte föreligger för de belopp åtalet gäller den som anses allmänna domstolen sålunda enligt nuvarande ordning formellt bunden av detta avgörande Ofr NJA 1979 286 och 1982 212. s. s. Denna ordning är också avsedd ofr 1971 10 24 7 och 351 prop. . s. och prop. 1982/83:134 1O. Betydelsen detta skall dock inte s. av överdrivas; även om brottet konstrueras ett farebrott skulle som de allmänna domstolarna naturligtvis regel följa förvaltsom ningsdomstolarnas uppfattning i själva skattefrågan. Utrymmet för att avgöra ett skattebrottmål utan att avvakta lagakraftvunnet

avgörande i skatteprocessen torde visserligen öka något

om brottet omkonstrueras till farebrott. I praktiken skulle dock säkerligen skillnaden inte bli så stor. I de fall ett skattemål innehåller komplicerade eller svårbedömda skattefrågor måste det ofta ofrånkomligt att avvakta utgången i skattemålet vara innan brottmålet företas till slutlig handläggning oavsett om brottet har en konstruktion med ett emektrekvisit eller ett farerekvisit. Och även ifall då åtalet under alla omständigheter är till

fullo styrkt, kanju den slutliga bedömningen av det undandragna

beloppets storlek ha betydelse för straffmätningen.

Skattebrottet fullbordas när någon lämnar oriktig uppgift till skattemyndigheten. Skattebrott är emellertid också fullbordat när tidpunkten att lämna en föreskriven uppgift inträder utan att skyldigheten fullgjorts. Deklarationstidpunkten har således betydelse även vid den straffrättsliga prövningen. Det bör dock i detta sammanhang tilläggas att det i 12 § skattebrottslagen finns möjlighet till frivilligt tillbakaträdande. Enligt denna paragraf döms inte till någon frivilligt vidtar ansvar om åtgärd som leder till att skatten kan påföras, tillgodoräknas eller återbetalas med rätt belopp. För att någon skall kunna ådömas för skattebrott krävs att ansvar brottet begåtts uppsåtligen. Uppsåtet skall täcka samtliga objektiva brottsförutsätüiingar, d.v.s. det skall täcka lämnandet eller underlåten-

heten, uppgiftens oriktighet och skatteundandragandet.

I propositionen anfördes därvid bla

Lagrådet har i detta sammanhang anfört att det förtjän påpekas ar att, även om faran för skatteundandragande skall täckt vara av

lProp. 1995/96:17O 159. s.

uppsåt, det inte torde krävas att gärningsmannen har en exakt

uppfattning storleken det belopp riskerar att undan-

om av som

dras. Inte heller torde gärningsmannen behöva ha fullt klart för

sig vilka skatter eller avgifter påverkas av hans handlande...

som

Regeringen har inget att invända mot vad Lagrådet anfört.

9.4 och förslag

överväganden

9.4.1¶Problembilden idag ur skatterättsligt perspektiv

Ur skatterättslig synvinkel finns ett antal tillämpningsproblem som kan knytas till skattskyldigbegreppet. Ett klart avgränsat skattskyldigbegrepp är också betydelse i brottsbekämpningen. Den kanske

av viktigaste och kanske också besvärligaste frågan är vem som är

- skattskyldig i Sverige då är släppta för konsumtion i ett

varor, som annat EU-land, förs in i Sverige för användning i Sverige. När det gäller mineraloljeprodukter som har beskattats i Finland och förts över till Sverige har flera olika typsituationer uppstått. Några av dessa anges nedan för att visa problemets vidd och komplexitet:

Fall En svensk näringsidkare A exempelvis en åkare åker till

Finland och köper olja. A transporterar sedan själv oljan till Sverige

och använder den i sin verksamhet.

Fall En finsk oljehandlare A transporterar olja till Sverige och

säljer oljan till eller flera svenska näringsidkare.

Fall En finsk oljehandlare A beställningar olja från de

tar upp

svenska näringsidkama E och Fristående avtal om köp träffas

med respektive näringsidkare. A transporterar sedan oljan till

Sverige och överlämnar den till D, E och

Fall 4: En svensk oljehandlare B åker uppdrag av en svensk

näringsidkare A till Finland och köper olja. Oljan levereras sedan

till A.

l l den fortsatta framställningen är de problem uppstått med oljeinförseln

som utgångspunkten för resonemanget. Eftersom samma regler gäller för alkoholoch tobaksvaror gäller principresonemanget även dessa varor.

Fall En svensk näringsidkare A sluter ett avtal köp finsk om av olja. Därefter A svensk oljehandlare B i uppdrag att åka till ger en Finland och hämta oljan samt leverera den till honom. Fall En svensk näringsidkare A avtalat om köp av finsk olja. Han ger därefter en svensk oljehandlare, i uppdrag att åka till Finland och hämta oljan för vidare leverans till den svenske näringsidkaren C. Fall En svensk näringsidkare A köper olja i Finland. Därefter säljer A, medan oljan fortfarande är kvar i Finland, oljan vidare till en annan svensk näringsidkare B. B hämtar oljan i Finland och transporterar den till Sverige för egen användning eller vidareför-

säljning.

Fall 8: En grupp svenska näringsidkare åkerier vidtalar av en mängd olika transportörer, som regelbundet har kömingar till Finland, att näringsidkare i gruppen är intresserade att köpa olja. av Transportörema får således inte ett konkret uppdrag att hämta olja för viss näringsidkare, men känner till att det finns säker en avsättning för olja som tas med till Sverige; det är således underförstått att någon i den inblandade näringsidkare kommer gruppen av att köpa olja, som köpts i Finland av transportörema.

Fall Överenskommelse lagra olja. Näringsidkaren A

att ger en annan person, i uppdrag att för hans räkning köpa olja i Finland och leverera den till lagerhavare C som kan vara näringsidkare eller privatperson. C åtar sig att tillsvidare lagra oljan. A hämtar sedan oljan hos C när han behöver oljan.

I samtliga dessa fall uppkommer frågan om vem som skall anses vara

skattskyldig. Tolkningen av rekvisiten för in eller tar emoti 4 kap.l §

4 LSE blir härvid av största betydelse. Hur begreppet skall tolkas är dock inte klart. Flera olika frågeställningar kan kopplas till denna fråga. Den första frågeställningen är vad skall förstås med begreppet som för in eller tar emot. Om endast till ordens rent språkliga man ser innebörd torde den som rent faktiskt transporterar över gränsen varorna eller den som fysiskt tar emot dem omfattas. Med sådan tolkning en skulle följaktligen chauffören eller den lastar bilen person som av kunna bli skattskyldig. Detta förefaller inte ett rimligt resultat. vara Förarbetsuttalandena området är inte heller klargörande. Vid införlivandet cirkulationsdirektivets bestämmelser i LSE uttalades av

följande i författningskommentaren till 4 kap. l § första stycket 41:

Se prop. 1994/9554 s. 103.

Skattskyldigbegreppet 365

Gemenskapsrätten medför att skatt skall tas utför bränslen, som

beskattas EG-land förs in till Sverige i avsikt att i ett annat men användas någon för annat än privat ändamål. Mottagaren av av sådant bränsle, till skillnad från vad gäller vid s.k. som som själv för transporten bränslet,

distansförsäljning ansvarar av

är skattskyldig enligt första stycket ---

samband med förbud infördes mot att använda olja är märkt I att som finska föreskrifter i motordrivna fordon uttalades bl.a. enligt

Om bränsle förs in till Sverige från ett annat EG-land för att

användas för privat ändamål, är den för in eller tar annat än som leveransen bränslet skyldig att betala skatt i Sverige. Om emot av utländsk säljare för leveransen bränslet är det en ansvarar av dock han är skyldig att betala skatten. som

Förarbetsuttalandena beträffande LSE således inte mycket vägger ledning. Möjligen kan utläsas att den för leveransen är som ansvarar för leveransen Är skattskyldig, men vad ligger i begreppet ansvara

det den fysiskt kontrollerar leveransen eller är det den som är som

juridiskt ansvarig för den som avses Utfommingen bl.a. skattskyldigbegreppet är språkligt och

av redaktionellt olika i LSE å sidan och LAS och LTS å andra sidan. ena I förarbetena till den förstnämnda lagen dock att avsikten är att anges den materiella innebörden bestämmelserna som grundar sig av direktivtext skall densamma, trots att den språkliga samma - vara varierar, inte annat särskilt kommenteras Vid

uppbyggnaden om

tolkningen vad med för in eller tar emot bör även av som avses motiven till de sistnämnda lagarna således beröras.

Förarbetsuttalandena till LAS och LTS ger inte heller mycket

vägledning för hur begreppet för in eller tar emot skall tolkas. Bl.a.

anförs3 i författningskommentaren till 9 § LTS följande.

Om beskattas i EG-land och sedan förs till en vara ett annat Sverige för användas i kommersiell verksamhet, måste det att säkerställas beskattning sker här, artikel 7 och 9 cirkulationsatt direktivet. Beskattningen kan ske att en svensk upplagsgenom havare eller varumottagare blir skattskyldig enligt punkterna 1

och 2 förevarande paragraf Om däremot beskattad vara förs i en

se prop. 1995/96:57 s. 28.

2se 1994/9554 102. prop. s. 3Se 1994/95:56 84. prop. s.

hit på annat sätt måste särskild regel skattskyldighet en om finnas. En regel detta har tagits in ifemte punkten denna om av paragraf Den kan avse flera situationer. Ett fall är då en näringsidkare för hit en skattepliktig beskattats i vara som ett annat EG-land för att använda den i kommersiell verksamhet här.

Ett annat fall är då t.ex. organisation eller myndighet en en

förvärvar punktskattepliktiga i ett annat EG-land och

varor transporterar hit dem för användning här i Sverige. ---

Inte heller i motiven till LTS finns således några klargörande uttalanden

om vad som avses med begreppet för in eller tar emot.

Hur begreppet skall tolkas har inte heller ställts sin i spets rättspraxis genom något avgörande Regeringsrätten eller HD. av Något säkert svar vad begreppet omfattar kan således inte idag. ges En annan frågeställning som är knuten till rekvisitet för in eller tar emot är vem som är skattskyldig den som för eller den tar - som emot varorna Vem skall skattskyldig för anses vara om en person varan och tar emot den Det är inte helt ovanligt aktör en annan att en transporterar varan och en annan tar emot den. Vissa tecken tyder också

på att oseriösa aktörer för att försvåra skattekontrollen ser till att olika personer för att föra och ta emot Inte heller här ansvarar varor. finns något klarläggande i förarbetsuttalandena. svar

1 Frågan har dock prövats av Hovrätten för Övre Norrland, dömt som en person för grovt skattebedrägeri enligt 4 § skattebrottslagen i dess lydelse före den l juli 1996 och för skattebrott enligt 4 § skattebrottslagen i dess nuvarande lydelse beträffande sammanlagt tre åtalspunkter. I gämingsbeskrivningen för åtalspunkt 2 angavs att det bolag varit faktisk företrädare mannen för under tiden den 28 augusti 30 oktober 1995 i Finland köpt sammanlagt - 2 257 400 liter mineraloljeg som bolaget därefter med anlitande tr:ansportör av fört till Sverige, däroljan sålts till bolagets kunder. Under åtalspunkt 8 och 11 fanns likande gärningsbeskrivningar; här kvantitetema mineraluolja dock var l 343 731 liter december l995-maj 1996 och 989 526 liter juni sept - 1996. Den sammanlagda undandragna punktskatten angavs i domen vara ca 13,5 miljoner kr 6 528 500 kr + 4 004 500 kr + 2 990 300 lkr. Se hovrättens dom den 14 april 1997 i mål B 44/97.

Skattskyldigbegreppet 367

9.4.2¶Skattskyldigheten knyts till ett

äganderättsbegrepp

Som analysen i det föregående avsnittet visar uppstår flera tillämpningsproblem vid tolkningen begreppet för in eller tar emot i de fall

av redan beskattade mineraloljeprodukter förs till Sverige från Finland.

Flera olika lösningar på problemet kan diskuteras. Ett sätt att komma åt problemet skatterättsligt kunde att införa någon form

vara

solidariskt betalningsansvar för skattebetalningen enligt den av brittiska eller danska modellen. Med ett sådant synsätt skulle exempelvis importören kunna primärt skattskyldig och ett antal

anges som andra specificerade solidariskt ansvariga för skatteinbetal-

personer ningen, importören inte fullgör sin skyldighet att betala skatten. Ett

om sådant system med solidariskt skattskyldigbegrepp skulle, förutom att det är främmande i det svenska skattesystemet, medföra att skattskyldigbegreppet inte kunde kopplas till skattebrottslagen.

En variant kunde att föreskriva att den som innehar

annan vara

också är skattskyldig. Förutom att en sådan modell skulle varorna

skattskyldigheten och straffansvaret i många fall skulle medföra att - läggas på oskyldig tredje av en eller annan anledning

en man som befattat sig med varorna, t.ex. chauffören eller den som lossar varorna, skulle sannolikt besvärliga följdfrågor uppkomma. Man kan exempelvis fråga sig vilken vikt i ett sådant system åtminstone i

man straffrättsligt avseende måste fästa vid innehavarens subjektiva

insikter. Härvid blir frågan innehavarens uppsåt av största

om betydelse. Sannolikt torde det i vart fall vid straffrättslig bedömning

en krävas att den misstänkte innehavaren insåg att varorna var skattepliktiga i Sverige och att skatt inte hade betalats för dem.

Det bästa sättet att komma till rätta med problematiken är, enligt vår mening, att koppla skattskyldigheten till den som när skattskyldigheten inträder är ägare till Avgränsningen har härvid gjorts genom

varorna. att det i förslagen till ändring 9 § första stycket 5 LTS, 8 § första

av stycket 5 LAS och 4 kap. l § första stycket 4 LSE föreskrivits att den

förvärvat punktskattepliktig bindande överlåtelsom en vara genom seavtal är giltigt vid den tidpunkt skattskyldigheten inträder, om

som

bränslet förs in till Sverige och skall användas här for varorna

än privat ändamål är skattskyldig. Som tidigare framhållits annat inträder skattskyldigheten när varorna förs till Sverige

1Se avsnitt 3.1.7 och 3.5.7. 2Se avsnitt 9.3.1 och 9.3.2.

Det är ett rent obligationsrättsligt synsätt utan några sakrättsliga

kopplingar som skall användas vid fastställandet - av vem som förvärvat varan genom bindande överlåtelseavtal; den som genom ett obligationsrättsligt giltigt överlåtelseavtal förvärvat och är ägare varan till den när varan passerar gränsen är skattskyldig. Något krav att varorna skall ha levererats till köparen finns givetvis inte i denna konstruktion. Det saknar också betydelse vilken köprättsligt part som står risken för vid gränspasseringen; frågan säljaren varorna om avlämnat till självständig fraktförare saknar helt betydelse varorna en

i bedömningen. Således är det äganderättsbegrepp, används det

som när gäller att skatterättsligt fastställa ingår i köparens varulager, om varor

inte tillämpligt här.

Det kan i detta sammanhang nämnas att det är vanligt oljelaster att byter ägare vid många tillfällen under transport. Detta uppmärksamen mades vid tillkomsten köplagen 1990:931 och särskild

av en paragraf

som behandlade problematiken infördes Enligt 15 § köplagen går risken över på köparen vid köpet när det gäller köp med av varor som parternas vetskap befinner sig under transport. Detta innebär att köparen direkt efter att köpeavtalet ingåtts står risken för att varan förstörs, kommer bort, försämrats eller minskas. Från denna huvud-

regel görs undantag i de fall det framgår att köparen har åtagit sig att bära risken från den tidpunkt då varan överlämnades till den transpor-

tör som har utfärdat transportdokumentet. I paragrafen också anges att säljaren alltid bär risken för har förstörts, försämrats eller att varan minskat om han kände till eller borde ha känt till detta inte upplyst men

köparen om det. När det gäller bedömningen är skattskyl-

av vem som dig skall, enligt vår mening, avseende fästas endast vid vid vem som tidpunkten för skattskyldighetens inträde bindande överlåtelsegenom avtal förvärvat någon hänsyn till träffat andra varan; om parterna uppgörelser om risken för skall inte tas. varan Med det skattskyldigbegrepp föreslår kvarstår, enligt vår som

uppfattning, inga av de tolkningsproblem varit förknippade med

som begreppet för in eller tar emot. En sak är att bevisproblematik annan kan uppstå exempelvis bulvaner används eller om det upprättas

1SeRÅ 1987 ref. 45. Frågan i målet rörde köparens rätt till lagemedskrivning av varor under transport från säljaren. RSV:s nämnd för rätttsärenden farm att varorna får räknas i varulagret ñán den tidpunkt då de har avlärnnats till en självständig fraktförare för transport från säljarens fabrik. Regeringsrätten fastställde nämndens beslut. 2 Se prop. 1988/89:76 s.82-83.

skenkontralctl. Denna problematik är dock inte speciell för punktskatteområdet. Liknande problem uppstår alltid då en rättsverkan har knutits till begrepp förvärva, förvärvstidpunkt, avyttra etc., vilket är

som vanligt på alla områden inom skatterätten.

Genom att skattskyldigheten knyts till den som är ägare till varorna vid skattskyldighetens inträde träffar beskattningseffekten också den

har ekonomisk vinning ett agerande. En sådan lösning torde inte som av stå i strid med cirkulationsdirektivets bestämmelser.

De åtta typfall presenterades i avsnitt 9.4.1 kan användas för

som att åskådliggöra hur ett skattskyldigbegrepp kopplat till äganderätten skulle fungera i praktiken. I fall 1 och där en svensk näringsidkare A köper olja i Finland och transporterar den till Sverige, blir i fall 1 A och i fall 7 B skattskyldig, eftersom dessa är ägare till oljan i det ögonblick gränsen Ett liknande resonemang kan föras i

som passeras. fall 5 och I dessa två fall har näringsidkaren A träffat ett för honom bindande avtal; den enda skillnaden mot de förstnämnda fallen är att näringsidkaren A dessutom anlitat olika medhjälpare; oljehandlare B

transportör och ifall 9 lagerhavaren C Ifall där en finsk som - -

. oljehandlare A transporterade olja till Sverige och sedan säljer den här, blir denne skattskyldig i Sverige. Fall 3 företer vissa likheter med fall

skillnaden är att den finske oljehandlaren här tagit upp beställningar i förväg från sina svenska kunder D, E och Förutsatt att giltiga överlåtelseavtal träffats i samband med att beställningarna tas upp mellan den finske oljehandlaren A och och av de svenska

var en näringsidkama E och blir D skattskyldig för den olja han köpt, E för den olja han köpt och F för den olja han köpt. I fall där det föreligger ett uppdragsförhållande mellan oljehandlaren B och näringsidkaren A, får det avtal träffats mellan B och A stor

som betydelse. Om B enbart är en mellanman när han köper olja i Finland blir A skattskyldig. Om, å andra sidan, så inte är fallet är det B som genom bindande överlåtelseavtal förvärvat oljan när gränsen passeras; han är då följaktligen också skattskyldig. l fall som rörde intresseanmälningar från näringsidkare riktade till svenska transportörer, blir varje transportör skattskyldig beträffande den olja han för in. Om

1Bulvanproblernatiken är för närvarande föremål för utredning. I dir. 1996:55 Åtgärder mot vissa bulvanförhállanden m.m. anges bl.a. att utredaren skall överväga hur man lättare skall kunna avslöja illojala bulvanförhállanden, exempelvis när ett företag träder i alfärsförbindelse med annat företag s.k. aifarskontroll. Ett mål för utredningen är att lämna förslag som effektiviserar bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten genom att förhindra eller försvåra att sådan brottslighet bedrivs med hjälp av bulvaner.

exemplet varieras så sätt att transportören vid förvärvet av oljan agerar med stöd av fullmakt från någon näringsidkare blir dock den sistnämnde skattskyldig.

En invändning mot den föreslagna lösningen att göra ägaren skattskyldig är att det i många fall kan visa sig omöjligt att utreda vem det är som förvärvat varan genom ett bindande överlåtelseavtal som gäller vid gränspasseringen. Det kan exempelvis vara svårt att utreda vad som avtalats mellan olika kontrahenter, särskilt eftersom muntliga avtal är giltiga och ord kan stå mot ord. När det finns anledning att göra en fördjupad punktskattekontroll kan dock, vårt förslag i dessa

om delar vinner gehör, omhändertas för skatteutredning.

varorna m.m. Vidare kan om förutsättningarna för detta är uppfyllda de föreslag-

- na bestämmelserna om skattebeslag och skatteförverkande tillämpas. I detta sammanhang kan också nämnas att vissa andra EU-länder anser det vara mycket mer effektivt att använda sig av ett förverkandeinstitut än att fastställa vem som är skattskyldig

Tillämpningsproblem torde också kunna uppstå om varor påträffas i Sverige, exempelvis i samband med att polisen gör husrannsakan hos en illegal spritleverantör, utan att det kan utrönas varifrån varorna kommer. Det kan vara oklart när kom till Sverige, hur de fördes

varoma in och av vem eller för vems räkning varorna fördes in. l sådana fall torde det ofta vara omöjligt att utreda är skattskyldig

vem som oavsett hur skattskyldigbegreppet utformas. Däremot torde i många fall varorna kunna bli föremål för omhändertagande efter att beskattningsmyndigheten fattat beslut om lokalkontrolP, skattebeslag och skatteförverkande.

9.4.3 vid införsel

Deklarationstidpunkten av

redan beskattade varor m.m.

Företrädare för skatt-, tull- och åklagarmyndigheter har framhållits att det inte är lämpligt att ha frist fem dagar efter den skattepliktiga

en händelsen för ingivande av deklaration. Som tidigare nämnts är deklarationstidpunlcten knuten till uppbörden4. Av praktiska skäl måste den skattskyldige viss tid sig att betala skatten efter det att han

1Se avsnitt 6.5.3. 2 Sekapitel 3 Se avsnitt 6.5.3.2 ovan. 4Se avsnitt 9.3.3.

har passerat gränsen. Man skulle möjligen kunna korta deklarationsfristen och skyldigheten att göra skatteinbetalning något, exempelvis

en från fem till tre dagar, men detta skulle inte lösa problemen. En annan variant är att frikoppla deklarationsskyldigheten från uppbörden av skatt. Förutom att detta skulle avvika från regleringen i övrigt på punktskatteområdet skulle praktiska problem dyka upp även här. Om deklarationsskyldighet uppstår direkt vid införsel måste det

av varan också finnas praktiska möjligheter deklaration. Ett relativt

att avge heltäckande system med platser nära gränsen där deklaration kan lämnas brevlådor eller liknande skulle behöva införas och det skulle

- sarmolikt ändå inte räcka till. Det bör härvid särskilt beaktas att Sverige inte bara har lång landgräns utan även en mycket lång gräns mot

en havet. Till detta kommer att den skattskyldige oftast inte medföljer transporten; i det ögonblick då gränsen passeras lär i många fall den skattskyldige befinna sig ett annat ställe och vem skall då avgiva

deklaration heder och samvete Ett alternativ är att föreskriva att sådana transporter skall anmälas till någon myndighet när gränsen

detta skulle innebära gränsfonnalitet som sarmolikt passeras, men en

tillåten enligt EG-reglema. inte skulle vara

Problemet med femdagarsfristen f°ar således angripas från ett annat håll. Som tidigare redovisats föreligger en skyldighet för den skattskyldige att göra anmälan till beskattningsmyndigheten innan han

en för redan beskattade Dessutom föreligger skyldighet för

varor. en honom att ställa säkerhet Om transport stoppas borde det vara

en relativt enkelt att kontrollera med beskattningsmyndigheten om någon anmälan har gjorts och säkerhet har ställts; beskattningsmyndig-

om heten har för punktskattekontrollen anordnat ett joursystem, enligt vilket tjänsteman har jour i hemmet under icke-kontorstid. Om

ledsagardokument, säkerhet eller anmälningsskyldigbestämmelser om het inte följts utreder frågan kan lasten

- eller under tiden man omhändertas

Eftersom kan omhänderta lasten under den tid behövs för

man som skattekontrollen innebär femdagarsfristen inte samma problem även om en frist med att avlämna deklaration efter det att skattskyldigheten inträtt alltid lämnar ett utrymme för den som upptäcks vid en kontroll att inge deklaration för att undgå straffrättsliga sanktioner. Man skall

1 Jämför avsnitt l4.l.2 angáende den i dag gällande anmälningsfristen vid införsel av alkoholdrycker och tobaksvaror för privat bruk. 2Se avsnitten 9.3.1 och 9.3.2

ovan. 3Se avsnitt 6.5.3.

dock komma ihåg att det med vårt förslag sanktioner riktade mot

den skattskyldige går att påföra transporttillägg när anmälningsskyl-

digheten inte fullgjorts. Detta innebär att den skattskyldige i de aktuella fallen kan påföras transporttillägg med fyrtio procent även han

om sedermera inlämnar deklaration, vilket i sig kännbar sanktion.

är en

I Se avsnitt l0.5.4.

10¶Sanktioner mot den

skattskyldige

Förslag: Transporttillägg skall påföras den skattskyldige om

ledsagardokument eller bevis ställd säkerhet inte medföljer om transporten. Även underlåtenheten att anmäla att redan beskattade skall föras in till Sverige samt underlåtenheten att ställa varor

säkerhet vid distansförsäljning sanktioneras med transporttillägg.

Nivån på tillägget är fyrtio procent den skatt som belöper eller av kan antas belöpa på de punktskattepliktiga varorna.

10. 1 Inledning

I våra direktiv att skall analysera behovet sanktioner för det anges av fall lagenliga dokument och säkerheter saknas vid transport av skattepliktiga och utfomia de förslag föranleds analysen. varor som av Vid analys vilka sanktioner kan lämpliga är det befintliga av som vara

sanktionssystemet i transportkontrollagen en lämplig utgångspunkt. I transportkontrollagen finns två typer sanktioner, nämligen en

av straffrättslig och administrativ. Endast föraren kan drabbas av den en strañiättsliga sanktionen. När det gäller den administrativa sanktionen särskild avgift, lransporttilläggLpåföras såväl den skattskyldige kan en transportmedel. I detta kapitel kommer den administratisom förare av sanktionen riktas mot den skattskyldige att analyseras. Ett va som särskilt kapitel kommer att behandla frågan sanktioner riktade mot om

annan än den skattskyldige

Transporttillägg skall enligt 6 § transportkontrollagen påföras den

skattskyldige kraven medförande ledsagardokument och i om av

1Av 1 l § transportkontrollagen framgår att transpoittillägg tas ut på samma sätt som skatt enligt 5 kap. LPP. 2Se kap. 11 Övriga sanktioner.

374 Sanktioner mot den skattskyldige

förekommande fall bevis ställd säkerhet inte följs. Transportom tillägget är i dessa fall tjugo procent av de punktskatter belöper på som eller antas belöpa på varorna. I 8 § transportkontrollagen att transporttillägget skall anges undanröjas om den skattskyldige inkommer med ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet. Av 9 § lag framgår att tillägget samma får elterges det framstår uppenbart oskäligt att tillägget. om som ta ut

10.2¶Regeringsformen

I 2 kap. 10 § RF stadgas att straff eller brottspåföljd inte får annan åläggas för gärning inte belagd med brottspåföljd när som var gämingen förövades. Inte heller får svårare brottspåföljd åläggas för gämingen än föreskrivet när gämingen begicks. Vad som var som sagts om brottspåtöljd gäller även särskild rättsverkan brott. Detta förbud av mot retroaktiv strafflagstiftning torde även omfatta administrativa

reaktioner som direkt baseras brottmålsdom, t.ex. återkallelse av körkort rättsverkan rattfylleridom. Administrativa sanktioner som av en av straffliknande art omfattas dock inte formellt stadgandef. av Lagregler om straffliknande administrativa påföljder, t.ex. som

skattetillägg torde dock åtminstone analogisk tillämpning

- genom - , omfattas av bestämmelsen. Att retroaktiv verkan regler sådana ge om administrativa sanktioner trätt istället för straffrättsliga påföljder som kan nämligen anses utgöra ett klart kringgående förevarande förbud. av Detsamma gäller beträffande införande av administrativa sanktioner av uppenbart repressiv, straffliknande karaktär tidigare oreglerade områden

10.3¶Europakonventionen

Artikel 6 i Europakonventionen syftar till att tillförsäkra den enskilde

grundläggande rättssäkerhetsgarantier bl.a. vid anklagelse för brott. Den fråga som omdebatterats under tid är skattetillägget kan senare om anses utgöra ett straff enligt artikel 6 och förfarandet att påföra om

1Petrén och Ragnemalm, s. 64. 2 Se prop. 1975/762209 s.125.

Sanktioner mot den skattskyldige 375

skattetillägg omfattas de rättssäkerhetsgarantier som uppställs i

av artikeln.

Av artikel 6 följer bl.a. att den som är anklagad för brott skall ha

rätt till opartisk och offentlig rättegång inom skälig tid, -

rätt att betraktas som oskyldig till dess hans skuld fastställts, -

rätt till kostnadsfri tolk om han inte förstår språket, -

rätt till kostnadsfritt rättegångsbiträde om han saknar egna medel och ärendets beskaffenhet kräver det samt

rätt att tiga och inte tvingas producera bevis mot sig själv. -

Vid fastställandet något kan anklagelse för brott eller

av om avse

någon skall anses vara anklagad för brottslig gärning är det inte om avgörande att gämingen inom den nationella rättsordningen eller på annat sätt klassificeras som brottslig gärning; det avgörande är istället

gämingen till sin natur är att betrakta som en brottslig gäming. Alla om gärningar den nationella rättsordningen själv kriminaliserat

som omfattas normalt begreppet anklagelse för brott. Detta begrepp

av omfattar också gärningar avkriminaliserats även efter

som men som avkriminaliseringen medför straffliknande påföljder. Begreppet omfattar dessutom vissa andra handlingar som i den nationella rätten behandlats ett snarlikt sätt. Att en sanktion betecknas som en administrativ sanktion i den nationella rätten medför således inte att sanktionen automatiskt faller utanför det skydd artikel 6 uppställer vid anklagelse för brott. Vid prövningen av om en gärning skall anses utgöra en brottslig gärning enligt konventionen gör Europadomstolen

helhetsbedömning där bl.a. gämingens art och sanktionens syfte en samt sanktionen kan omvandlas till en frihetsberövande påföljd

om beaktas.

Skattekontrollutredningen har i delbetänkandet SOU 1996:116 funnit att övervägande skäl talar för att det svenska skattetilläggsförfarandet inte omfattas av artikel 6 såvitt framgår av Europadomstolens hittillsvarande praxis. Utredningens bedömning i det här avseendet har mött stark remisskritik. Betänkandet bereds för närvarande inom

Finansdepartementet

1Rätten att tiga och inte tvingas producera bevis mot sig själv framgår inte direkt av ordalydelsen av artikeln utan av Europadomstolens praxis.

376 Sanktioner mot den skattskyldige

10.4 och

skattetillägg tulltillägg

Med hänsyn till att transporttillägg är administrativ sanktion kan det en vara motiverat att något beröra konstruktionen av administrativa sanktioner näraliggande områden. Således lämnas en kort beskrivning av skattetilläggsinstitutet nedan. Mot bakgrund av att det fysiska inslaget i transportkontrollen påminner om tullförvaltningens fysiska kontrollverksamhet finns också anledning att något beröra tulltillägget. Enligt 5 kap. l § taxeringslagen skall skattetillägg påföras skattskyldig som skriftligen lämnat en oriktig uppgift i självdeklaration eller annat skriftligt meddelande som han avgett under taxeringsförfarandet till ledning för sin taxering. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om taxering och uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak. Tillägg skall dock enligt 5 kap. 4 §taxeringslagen inte påföras vid uppenbara fel, oriktiga yrkanden eller om den skattskyldige frivilligt rättat den oriktiga uppgiften. skattetillägg skall inte heller påföras den oriktiga om uppgiften hade kunnat rättas med stöd av kontrolluppgifter i inkomstslaget tjänst och kapital. Tillägg utgår vid inkomsttaxeringen med fyrtio eller tjugo procent av den skatt som skulle ha undandragits den om oriktiga uppgiften följts. Om avvikelse har skett från deklaration skönstaxeringz en genom kan skattetillägg påföras med stöd av 5 kap. 2 § taxeringslagen. Detsamma gäller om skönstaxering har skett grund av utebliven självdeklaration trots att föreläggande skickats ut till den skattskyldige; inkommer deklaration före utgången av den i 5 kap. 3 § taxeringslagen föreskrivna tiden skall dock beslut om skattetillägg undanröj l 5 kap. 6 och 7 finns bestämmelser eftergift skattetillägg. om av Bestämmelserna om eftergift, som skall beaktas även om den skattskyldige inte framställt något yrkande, innebär att skattetillägg skall eñerges helt, om felaktigheten eller underlåtenheten kan antas ha sådant samband med den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller liknande förhållande att den kan ursäktlig. Eftergift skall anses

1 Bestämmelser om administrativa sanktioner med i princip samma uppbyggnad som i taxeringslagen finns pá skatteomrádet i LPP, mervärdesskattelagen och lagen om uppbörd av socialavgiñer från arbetsgivare. 2 Skönstaxering kan ske om skatt eller underlaget för skatt inte kan beräknas tillförlitligt på grundval av larmade uppgifter; i dessafall páförs skattetillägg inte på grundval oriktig uppgift utan pä grundval att deklarationen varit av av så bristfällig att den inte kunnat läggas till grund för taxeringen.

Sanktioner mot den skattskyldige 377

också medges felaktigheten eller underlåtenheten framstår som

om ursäktlig med hänsyn till uppgiftens beskaffenhet eller annan särskild omständighet eller det framstår uppenbart oskäligt att ta ut

om som

avgiften.

I 82 § tullagen finns bestämmelse om påförande av tulltillägg,

till sin utformning påminner 5 kap. l § taxeringslagen. Enligt som om denna paragraf kan den är tullskyldig och skyldig att lämna

som deklaration påföras tulltillägg han i deklaration eller annat

om dokument lämnats under förfarandet lämnat oriktig uppgift för

som fastställande tull. Tulltillägget är tjugo procent av den tull som inte

av skulle ha påförts den oriktiga uppgiften hade godtagits; detta kan

om dock jämkas till tio procent bl.a. den oriktiga uppgiften har rättats

om eller kunde ha rättats med ledning kontrollmaterial. Vidare finns

av bestämmelser tulltillägg vid skönstulltaxering.

I 83 § tullagen att tulltillägg skall påföras om tullskyldighet

anges uppkommer grund olaga införsel, olaga undandragande av varor

av från tullövervakning eller förfogande i övrigt över oförtullad vara i

en strid mot för föreskriven inskränkning i förfoganderätten; detta

varan gäller dock endast den tullskyldige rätteligen skulle ha lämnat en

om deklaration till ledning för fastställande av tull.

I 88 § tullagen finns bestämmelser om eftergift av tulltillägg, som i princip överensstämmer med taxeringslagens. Till skillnad från vad

skattetillägg i taxeringslagen kan dock tulltillägg som stadgas om efterges helt eller delvis.

10.5 överväganden och förslag

10.5¶Behovet lagstiftning

av ny

När det gäller sanktioner riktade mot den skattskyldige är, enligt vår uppfattning, ordningen med administrativ sanktion, transporttillägg,

en att föredra framför ett straffrättsligt förfarande. En sådan ordning står också i överensstämmelse med det administrativa sanktionssystem som finns inom skatterätten. Vi förespråkar således ett system där transporttillägg påförs den skattskyldige föreskrivna dokument inte medförs

om under färd 6 kap. l § första stycket l lagförslaget; om den

skattskyldige inkommer med ett i laga ordning upprättat ledsagardokument eller bevis ställd säkerhet till beskattningsmyndigheten i

om efterhand skall tillägget undanröj 6 kap. 2 § lagförslaget. Vidare

as se

378 Sanktioner mot den skattskyldige

finns en möjlighet att medge befrielse från tillägget 6 kap. 3 § lagförslaget. Den föreslagna modellen överenstämmer i stora drag med

vad som gäller idag för transporttillägg riktat mot den skattskyldige

enligt tzransportkontrollagen; de skillnader finns mellan regleringen som i transportkontrollagen och bestämmelserna i vårt förslag språklig är av eller redaktionell natur. Transporttillägget är avsett att träffa situationer då föreskrivna dokument inte medförs under transport. Det finns emellertid ytterligare situationer, där transporttillägg enligt vår bedömning skulle vara en effektiv sanktion. Ett sådant fall är när den skattskyldige inte iakttagit sin anmälningsskyldighet vid införsel redan beskattade enligt av varor LSE, LAS och LTS. Ett annat fall är när den skattskyldige vid distansförsäljning inte ställt säkerhet i den ordning som föreskrivits i de nämnda lagarna.

Det kan även ifrågasättas nivån transporttillägget skall

om höjas; dagens nivå, tjugo procent av de punktskatter belöper som varorna, har visat sig otillräcklig för att de förväntade preventiva effekterna med systemet skall uppnås.

10.5.2 och artikel 6 i

Transporttillägget Europakonventionen

Europadomstolens praxis är inte så entydig att kan bedöma det om av oss föreslagna transporttillägget omfattas av artikel 6 eller inte. Det är självklart svårt att förhand ha klar uppfattning hur en om Europadomstolens praxis kan komma att utvecklas. Om Europadomstolen skulle finna att transporttillägg omfattas skyddet i artikel 6 av vid anklagelse för brott skulle detta inte, enligt vår bedömning, innebära alltför stora ändringar svensk lagstiftning. Möjligen skulle av bl.a. vissa ändringar beträffande rättshjälpsinstitutet behöva göras; det kan tänkas att den är anklagad för brottslig gärning kan ha rätt till som rättegångsbiträde i större utsträckning än vad gäller i dag inom som förvaltningsprocessen. Man bör dock komma ihåg att att allmänna

förvaltningsdomstolar har en utredningsskyldighet även till förmån för

enskild som i viss mån fungerar kompensation för rättegångssom en biträde.

Sanktioner mot den skattskyldige 379

10.5.3 nivå

Transporttilläggets

Som antytts kan det ifrågasättas om den nuvarande nivån på

ovan transporttillägget är ändamålsenlig. Enklast visas detta förhållande genom ett räkneexempel. Antag att en skattskyldig tar en last med varor och att skatten denna är 100 000 kr. Om han chansar och inte betalar skatten upptäcks vid en transportkontroll kommer han

men att påföras 20 000 kr i transporttillägg, d.v.s. totalt f°ar han betala 120 000 kr. Om den skattskyldige sätter i system att inte betala skatten och chansa att han inte upptäcks kan han fastna i en kontroll vid fyra tillfällen av fem och ändå göra en vinst; i ett sådant fall får han betala 480 000 kr 4 120 000 kr vilket kan jämföras med utfallet för

x den laglydige, som f°ar betala 500 000 kr 5 x 100 000 kr. För att ett transporttillägg motsvarande tjugo procent skall bli kännbart för skattefuskaren krävs att han i princip upptäcks vid varje tillfälle. Med tanke att Sverige har ett till ytan stort landområde att kontrollera och att myndigheterna förfogar över i sammanhanget begränsade kontrollresurser, är upptäcktsrisken långt ifrån hundraprocentig; även om de utökade befogenheter som föreslår införs kommer kontrollerna aldrig att vara heltäckande.

För att minska vinsterna i att spekulera i att inte åka fast bör nivån transporttillägget höjas. Genom en höjning av nivån ökar också den preventiva effekten mot skatteundandraganden, särskilt om man ser till vårt förslag i sin helhet med möjlighet till bl.a. skatteförverkande. Vi föreslår därför att transporttillägget skall vara fyrtio procent av de punktskatter som belöper eller kan antas belöpa på de

transporterade varorna 6 kap. 1 § andra stycket lagförslaget.

10.5¶Transporttillägg när anmälningsskyldigheten

inte eller viss säkerhet inte ställts

iakttagits

Som framgår av redogörelsen för problematiken kring skattskyldigbegreppet i kap. 9 har problem uppstått när framförallt den finska lågbeskattade mineraloljan redan beskattats i Finland förs till

som Sverige. En del i problemkomplexet är att den anmälningsskyldighet som föreskrivs i LSE inte följs.

l skattefuskaren betalar detta exempel ingen skatt alls vid det femte tillfället.

380 Sanktioner mot den skattskyldige

Enligt cirkulationsdirektivets artikel 7.5 a har medlemsstaterna rätt att föreskriva anmälningsskyldigheü. Så har också gjorts i 4 kap. l § LSEZ, 16 § LAS och 17 § LTS Den är skattskyldig är således som . skyldig att anmäla varorna till beskattningsmyndigheten och ställa säkerhet innan transporten påbörjas. Enligt uppgifter från SSK har

anmälningsskyldigheten när det gäller oljetransporter iakttagits endast

i ett enstaka fall. Samtidigt har under den relativt korta tidsperiod under

vilken transportkontrollagen tillämpats flera oanmälda oljetransporter

fastnat i transportkontroller. För att ett heltäckande sanktionssystem krävs att transport-tillägg

även kan utgå när skattskyldig inte iakttagit sin anmälningsskyldighet. Vi föreslår därför att transporttillägg får påföras den skattskyldige med

fyrtio procent av de skatter som belöper eller kan antas belöpa varorna även i de fall transporter inte anmälts föreskrivet sätt 6

kap. l § första stycket 2 lagförslaget. Även transporttillägg beslutat på denna grund skall kunna efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget 6 kap. 3 § lagförslaget. Någon möjlighet att undanröja tillägget har dock inte föreskrivits. Vid distansförsåljning" från en säljare i ett annat EG-land till en köpare i Sveriges skall säljaren ställa säkerhet for betalning skatten av innan transporten från det andra EG-landet påbörjas se 16 § första stycket LTS, 15 § första stycket LAS och 4 kap. 10 § första stycket LSE. Det är viktigt att bestämmelserna detta följs. Vi därför om anser att transporttillägg bör påföras även i de fall där säljaren inte ställt säkerhet beträffande skatteinbetalningen föreskrivet sätt vid distansförsäljning; självklart behöver säljaren inte ställa säkerhet för skatten om han innan transporten påbörjas i stället betalat skatten

6 kap. l § första stycket 3 lagförslaget. Transporttillägg beslutat på denna grund skall kunna undanröjas och eñerges om förutsättningar för detta föreligger 6 kap. 2 och 3 lagförslaget.

l Se avsnitt 9.2

Se avsnitt 9.3. 3 Se avsmtt 9.3.2. 4 Förfarandet vid distansforsaljmng. beskrivs ,l avsmtt 2.2.2. Ett exempel på glistansförsäljningär till privatpersoner eller andra.

postordeiförsälfjninå

Den svenske köparen får vid distans örs jning inte vara upplagshavare eller varumottagare.

1997:86 381 SOU

11 sanktioner

Övriga

Förslag: Förare eller befälhavare underlåter att medföra som föreskrivna ledsagardokument eller bevis ställd säkerhet under om färd skall kunna dömas för transportkontrollbrott till böter eller fängelse i månader. En förutsättning för ansvar är att brottet sex begås uppsåtligen. Den grov oaktsamhet bryter mot som av skyldigheten medföra nämnda dokument skall kunna dömas för att

transportkontrollförseelse till dagsböter.

Den uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot som av grov skyldighet att stanna anmaning skall kunna dömas till dagsböter. Ansvar skall dock inte dömas ut om tjänstemännen som givit anmaningen inte varit behörig att göra det. Den vägrar att legitimera sig eller annat sätt styrka sin som identitet vid transport- eller lokalkontroll skall kunna dömas till en penningböter. Ansvar skall dock inte ådömas beskattningsmynom digheten genast kunnat fastställa den tillfrågades identitet.

1 1.1

Inledning

Vid bedömningen vilka sanktioner behövs utöver transportav som

tillägg kan regleringen i transportkontrollagen tjäna som utgångspunkt.

Erfarenheterna lagstiftningen kan utnyttjas när det gäller att bygga av långsiktigt systern området. upp ett mer Föraren kan enligt transportkontrollagen drabbas av både en strañiättslig och administrativ sanktion. Innan sanktionssystemet för en föraren berörs bör dock innebörden förarens skyldigheter helt kort av beskrivas.

I 4 § transportkontrollagen finns de flesta av förarens skyldigheter

angivna. Enligt bestämmelsen är föraren skyldig att legitimera sig och i förekommande fall tillhandahålla beskattningsmyndigheten ledsagardokument bevis ställd säkerhet. Föraren är vidare skyldig att samt om

förfrågan beskattningsmyndigheten lämna upplysningar om vem

382 Övriga sanktioner

som är eller kan antas skattskyldig för de transporterade vara varorna, vem som är uppdragsgivare, vem som är mottagare, varifrån varorna har transporterats och destination samt att även i övrigt lämna varomas upplysningar och tillhandahålla medförda handlingar kan ha som betydelse för beskattningen. Enligt 13 § är en förare skyldig att stanna på polismans anmaning. Enligt 7 § transportkontrollagen kan föraren påföras transporttillägg om han inte medför eller tillhandahåller ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet och det föreligger skyldighet att medföra sådana dokument. I detta fall skall transporttillägget påföras med ett fast belopp 5 000 kr. Transporttillägget skall undanröjas föraren om inkommer med ledsagardokument eller bevis ställd säkerhet. om Tillägget kan också efterges om det framstår uppenbart oskäligt som

att ta ut tillägget.

Förutom de administrativa avgiñema finns, redan nämnts, även som en strañbestämmelse i lagen I 14 § att den uppsåtligen eller anges som av oaktsamhet låter bli att starma på polismans anmaning döms till böter. r Det finns skäl att överväga vilka sanktioner skall kunna riktas som mot förare eller befälhavare m.fl. och vilken utformning dessa skall ha. Med anledning av vårt förslag om lokalkontroller analyseras även behovet av sanktioner i samband med sådana kontroller.

En beskrivning av medborgares skyldigheter och därtill kopplade

sanktioner andra näraliggande områden lämnas i nästa avsnitt.

Vidare genomgås relevanta bestämmelser om personella tvångsmedel,

rättegångsombud, deposition böter av m.m.

11.2¶Gällande rätt

11.2.1 bestämmelser beträffande

Något om

skyldigheter och sanktioner i svensk

lagstiftning

I 4 och 13 § transportkontrollagen finns redovisats förarens som ovan skyldigheter angivna. Som tidigare nämnts finns två sanktioner - en administrativ enligt 7 § och en straffrättslig enligt 14 § att tillgå - om föraren inte fullgör sina skyldigheter. Enligt 7 § transportkontrollagen

skall beskattningsmyndigheten påföra föraren transportmedlet

av transporttillägg med 5 000 kr om han inte medför eller tillhandahåller

Övriga sanktioner 383

föreskrivna ledsagardokument och/eller bevis om ställd säkerhet. Av 14 § framgår att föraren kan dömas till böter han uppsåtligen eller

om av oaktsamhet underlåter att stanna polismans anmaning.

I flera andra lagar finns skyldigheter föreskrivna som liknar de

skyldigheter föraren har enligt transpoitkontrollagen. En kortare genomgång sådana lagbestännnelser bör därför göras.

Polisens allmänna befogenheter och allmänhetens skyldigheter

gentemot polisen regleras i polislagen. Bestämmelser om polisens

befogenheter finns också inrymda i ett flertal andra författningar. Inom vissa områden saknas dock detaljregleringar om polisens befogenheter.

Polisen har rätt att meddela tillsägelser vilket anses inrymmas i

en polismans befallningsrätt. I Polisrättsutredningens delbetänkande SOU 1993:60 Polisens rättsliga befogenheter beskrivs polisens befallningsrätt på följande sätt.

---Den egentliga innebörden av befallningsrätten är oklar.

Framför allt är gränsen flytande mellan en befallning och en

upplysning eller anvisning, eftersom effekten dessa ofta blir

en av densamma. Människor i allmänhet torde nämligen inte ha någon

möjlighet att skilja mellan en regelrätt befallning, som de är

skyldiga att åtlyda, och en upplysning eller anvisning om ex. det

lämpligaste förfaringssättet i en viss uppkommen situation. Man

godtar därför oftast vad en polisman säger utan att närmare

reflektera över om man är tvungen att göra det enligt vad som

föreskrivs i lag eller annan författning.

Det finns inga uttryckliga bestämmelser i polislagen vilka förutsätt-

om ningar som skall vara uppfyllda för att polisman skall meddela befallningar. Det saknas följaktligen också sanktioner mot att befallningar inte följsz. Inte heller polisens rätt att stoppa fordon är idag

lagreglerad3.

Polisen har rätt att meddela anvisningar för trafiken, vilket indirekt framgår av 8 §vägtraf1kkungörelsen 1972:603. I denna bestämmelse

att vägtrafikant skall lyda polismans anvisning för trafiken. anges Polismannens anvisning har företräde före anvisning som lämnats

1 sou 1993:60 s.l77. 2 I SOU 1993:60 föreslås polismans befallningsrätt lagregleras;

att en bestämmelse med innehåll att polisman får meddela någon befallning om polismannen har befogenhet att beröva honom friheten, avlägsna honom eller på annat sätt inskränka hans rörelsefrihet föreslås. Någon stralfsanktion föreslås dock inte i detta sammanhang se s. 179 fi. 3 Se avsnitt 12.5.

384 Övriga sanktioner

exempelvis genom trafikmärke. I 9 § samma lag anges att förare av motordrivet fordon skall stanna tecken den myndighet av som av förordnats att kontrollera fordon eller förare. I 164 § första stycket 3 vägtrafikkungörelsen stadgas att den som bryter mot bl.a. 8 eller 9 §§ kan dömas till penningböter. I 13 § lagen om transport av farligt gods får tillsynsmyndighet meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen eller de föreskrifter meddelats med stöd lagen skall efterlevas. Det som av åligger vidare polismyndigheten att lämna den handräckning som behövs för tillsynen enligt 12 § samma lagz. Av 16 § första stycket 2 framgår att den som uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot av föreläggande eller förbud som lämnats med stöd av 13 § kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år; är brottet ringa kan dock att anse som endast pemringböter komma ifråga I ll § förordningen om transport av farligt gods finns bestämmelser om transporthandlingari. I flera trafikförfattningars finns bestämmelser skyldighet att om medföra handlingar och sanktioner vid överträdelser. Som m.m.

exempel kan 8 § körkortsforordningen° nänmas; i denna paragraf

anges att körkort skall medföras under färd och i sådant skick att det vara kan läsas utan svårigheter. Av 105 § samma förordning framgår att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 8 § döms till penningböter. Vid färd med lastbil, med bil jämte släpvagn eller med terrängfordon skall föraren för varje fordon medföra det senast utfärdade registreringsbeviset eller bestyrkt kopia därav. Denna skyldighet följer av 16 § bilregisterkungörelsen. Föraren är enligt samma bestämmelse även skyldig att vid tillsägelse visa registreupp

1 Vilka som är tillsynsmyndigheter framgår av 25 §förordningen om transport av farlig gods. Se även avsnitt 5.5.9 ovan. 2 I 26 § förordningen om transport av farligt gods finns bestämmelser som ger polisman rätt att i vissa fall avbryta färd med transportmedel som framförs i strid med lagen. 3 Ansvarsbestâmrnelsen är allmänt formulerad. Mot bakgrund av att den offentligrättsliga regleringen är omfattande och detaljrik, att många vitt skilda situationer avsesoch att lagen riktar sig mot flera personkategorier ansågs det i lagstiñningsarbetet ofrånkomligt att sanktionsbestämmelsen fick en generell utformning se prop. 1981/8294 s. 28. 4 Beträffande transporthandlingar, seäven avsnitt 5.5.9. 5Förutom de exempel som lämnas i texten finns liknande bestämmelser också i68 och 72 fordonskungörelsen 1972:595, 6 § kungörelsen 1973:766 om interimslicens för fordon och 34 § trafikskadelagen 1975: 1410. 6 Se även 50 § tredje stycket och 77 § andra stycket samma lag.

Övriga sanktioner 385

ringsbeviset eller kopian för bilinspektör eller polisman; handlingen skall därvid i sådant skick att den kan läsas utan svårigheter. Den

vara

bryter mot bestämmelsen kan dömas till penningböter. som

I fordonsktmgörelsen finns bestämmelser som ger polisman rätt att

genomföra flygande besiktningar; i 35 § nämnda författning anges

att polisman han finner anledning att antaga att fordon som han

- om anträffar i trafik inte är i föreskrivet skick får undersöka fordonets

beskaffenhet och utrustning saint provköra det. Den som förhindrar eller försvårar sådan kontroll kan enligt 106 lag dömas till

§ samma

penningböter.

Även i tullens verksamhet finns bestämmelser föreskriver att

som enskild skall utföra vissa saker eller att myndigheten har vissa befogenheter. Till bestämmelserna har sanktioner kopplats. Nedan följer kortare redogörelse för bestämmelserna.

Som tidigare redogjorts för återfinns tullmyndighetens befogenheundersöka transportmedel, i 57 § tullagen. Även 58 §

ter, bl.a. rätt att tullagen, i vilken bestämmelser om förares och befälhavares skyldigheter under den tid dessa står under tullkontroll återfinns, har berörts tidigare. Kort kan dock sägas att förare och befälhavare som står under tullkontroll är skyldiga att använda anvisad väg, medföra passhandling för transportmedlet och dess last samt stanna tullmyndighetens anmaning. Även inte står under tullkontroll är skyldiga

personer som att stanna på anmaning; sådan f°ar dock endast när det finns

ges anledning att anta att anmälningsskyldighet föreligger för honom enligt tullagstiflningen.

Vissa skyldigheter för enskild framgår tullkodexen3 eller

av annan

EG-författning. När den tullagen infördes gjordes följande av-

nya

gränsning4:

Då tullkodexen inte ger tullmyndigheterna kontrollbefogen-

---

heter krävs kompletterande bestämmelser på nationell nivå. De

nuvarande bestämmelserna i tullagen om tullverkets kontrollverk-

Se avsnitt 5.5.5. 2 I 55 § tullagen förklaras begreppet står under tullkontroll. Med detta begrepp att icke-gernenskapsvaror och varor som hänförts till en

avses godkänd tullbehandling som innefattar att varorna förs ut ur EG:s tullområde

är underkastade tulhnyndighetemas övervakning och kontroll. Att en vara står under tullkontroll innebär således att tulhnyndigheten har befogenhet att utöva kontroll över varan se även SOU 1994:131 s.108. 3Rådets förordning EEG 2913/92.

nr 4Prop. 1994/9434 105.

IJ l7-U8l5

386 Övriga sanktioner

samhet bör därför, med undantag för stadgandet om skyldighet

för transportförare att förete de handlingar som behövs för

tullkontroll som blir överflödigt på grund bestämmelserna i

av artikel 14 i tullkodexen, föras över med i stort sett oförändrat innehåll till den nya tullagen.

I 96 § tullagen anges att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att lämna uppgift eller inge handling till tullmyndighet enligt föreskrift i tullagstiñningen eller beslut tullmyndigheten meddelat

som med stöd lagstiftningen döms för tullförseelse till böter I

av samma paragraf anges också att den som bryter mot tullkodexen, tillämpningskodexenz, tullagen, föreskrifter som meddelats med stöd tullagen

av samt vissa beslut som tullmyndighet meddelat med stöd lagen kan

av dömas för tullförseelse. Åtal för tullförseelser f°ar väckas endast efter medgivande av tullmyndighet och ansvar skall inte ådömas om underlåtenheten är straffbelagd enligt VSL.

Även tullens befogenheter i inregränslagen har beskrivits tidigare Endast huvuddragen återges därför. Enligt 7 § inregränslagen har tulltjänsteman om vissa angivna förutsättningar uppfyllts bl.a. rätt

- att undersöka transportmedel. Enligt 5 § nämnda lag anges att var och en är skyldig att stanna tulltjänstemans anmaning. Den som enligt 5 § är skyldig att stanna är också skyldig att tulltj änstemans begäran lämna upplysningar och visa upp handlingar som behövs för tullkontrollen se 6 Straffbestämmelsen återfinns i 19 I denna anges att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 5 eller 6 § döms till böter.

Häktning m.m.

Sanktioner vid transportkontroller kommer i många fall att riktas mot personer som inte har hemvist i Sverige. Av denna anledning kan det vara motiverat att kortfattat igenom lagbestämmelser reglerar

som de personella tvångsmedel, som kan tillgripas mot sådana personer.

1Detsamma gäller den som underlåter att lägga upp en vara på tillfälligt lager samt den som använder eller förbrukar en icke-gemenskapsvara i strid mot föreskrift i tullagstiftningenen eller beslut som tullrnyndigheten meddelat med stöd av tullagen. 2 Kommissionens förordning nr 2454/93. 3 Se avsnitt

5.5.6 ovan.

Övriga sanktioner 387

I 24 kap. RB finns bestämmelser häktning och anhållande. I

om första paragrafen huvudregeln; den sarmolika skäl är

anges som misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse i ett år eller därutöver, kan häktas det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den

om misstänktes förhållanden eller någon annan omständighet föreligger minst tre angivna häktningsgmnder. Dessa är att det finns risk för

en av att den misstänkte avviker eller annat sätt undandrar sig lagföring eller straff flyktfara, att han genom att undanröja bevis eller annat sätt försvårar sakens utredning kollusionsfara eller att han fortsätter sin brottsliga verksamhet recidivfara. I 24 kap. l § sista stycket stadgas att häktning inte f°ar ske, det kan antas att den misstänkte

om endast kan dömas till böter.

I 24 kap. 2 § finns ett undantag från huvudregeln i första paragrafen. Den sannolika skäl är misstänkt för brott får häktas

som oberoende brottets beskaffenhet han är okänd och vägrar att

av om

och hemvist eller om hans uppgift om detta kan vara uppge nanm

På sätt kan den saknar hemvist inom riket häktas osarm. samma som oberoende brottets beskaffenhet, om det finns risk för att han genom

bege sig från riket undandrar sig lagföring eller straff. Även den att

endast är skäligen misstänkt för brott kan häktas någon av de som angivna grunderna det är synnerlig vikt att han tas i förvar i

om av avvaktan ytterligare utredning om brottet se 24 kap. 3 § RB.

Bestämmelserna om häktning är grundläggande även när det gäller åklagarens möjligheter att anhålla och polismans möjligheter att gripa

misstänkt. Om det föreligger häktningsgrund kan en misstänkt, i en awaktan domstolens beslut i häktningsfrågan, anhållas med stöd av 24 kap. 6 § RB

Om det finns skäl att anhålla någon kan polisman med stöd av 24

en kap. 7 § RB i brådskande fall gripa misstänkt

l Även den endast är skäligen misstänkt för brott kan häktas i vissa fall,

som se 24 kap. 3 § RB. 2Även det inte finns fulla skäl till häktning kan en misstänkt anhållas om

om det är synnerlig vikt att han tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning.

av 3Av 24 kap. 7 § andra stycket följer att den begått brott pá vilket fängelse

som kan följa får gripas av envar om han påträffas bar gärning eller flyende fot. Envar har också rätt att gripa den som är efterlyst för brott.

388 Övriga sanktioner

11.2.3 böter,

Deposition av rättegångsombud m.m.

Personer som saknar känt hemvist i landet kan ovan anförts häktas som oavsett brottets beskaffenhet. Detta innebär således att sådan person kan häktas endast böter har föreskrivits i straffskalan. Ett för även om den enskilde mindre ingripande alternativ kan i sådana situationer vara att betala förskott böter kan komma att åläggas honom. Nedan som ges en kort bakgrund till regelsystemet detta område. Enligt huvudregeln kan uppbörd av böter ske så snart dom, strafföreläggande eller föreläggande ordningsbot meddelats, 2 § av se

bötesverkställighetslagen 1979: 189. Indrivningen av böterna kan

dock inte ske förrän domen har vunnit laga kraft eller föreläggandet har godkänts. Utan hinder av att dom eller föreläggande inte har meddelats får den misstänkte dock, med stöd av 2 § andra stycket bötesverkställighetslagen, betala förskott böter kan komma att åläggas som

honom. Av 2 § bötesverkställighetsförordningen 1979:197 framgår att förskottsbetalning av böter kan göras till polismyndighet eller

tullrnyndighet; det sistnämnda dock endast i mål varmed tullverket tar befattning. I specialmotiveringen till 2 § bötesverkställighetslagen uttalades

följande om förskottsbetalningsinstitutet.

Enligt andra stycket får misstänkt redan innan dom eller föreläggande har meddelats betala förskott på böterna. Det förekommer nämligen i praktiken att den som misstänks för brott deponerar ett visst belopp, avsett att täcka böter, förutses bli ådömda inom som en snar jramtid. Bötema kan oftast i förväg beräknas någorlunda säkert, särskilt ifall när det finns vägledande anvisningar såsom ex. för smugglingsmål... Depositionen sker hos polis- eller

tullmyndighet.

Dessa depositioner, vanligen benämnda förskott, tillkommer i regel på initiativ av den myndighet som utreder brottet. Den misstänkte kan därvid befinna sig i en viss tvångssituation, ex. när ett personellt tvångsmedel övervägs på grund av att den misstänkte kan befaras undandra sig straffáfr 24 kap. 2 § och 25 kap. 1 § RB. Förskottsförfarandet ligger i sådant fall ganska nära RBss reella tvångsmedel. Det har därför ansetts rikti gast att införa ett direkt lagstöd för den sålunda redan tillämpade ordninge --- I förskottsbetalningens natur torde anses ligga att den som lämnar ifrån sig medlen bindande betalningsdisposition gör en

1 Prop. 1978/79:40 5.28.

Övriga sanktioner 389

och har kvar endast villkorad fordran mot staten i händelse av

frikännande dom eller dom på lägre böter. Härav följer att den

betalande inte före sådan doms lagakraftvinnande kan göra

anspråk på tillbaka och vidare att medlen inte kan

att pengarna

för gäld. Sedan lagakraftvunnen frikännande dom

utmätas annan

föreligger kan medlen givetvis utmätas; de inbegrips då inte

under avräkningsreglerna i 5

Förskottsbetalning böter kan kombineras med att den misstänkte

av lämnar ombud fullmakt att föra hans talan i rättegång alternativt

ett

godkänna strafföreläggande. Polismyndigheten och tullverket har tagit

fram särskilda blanketter för detta ändamål

En misstänkt är enligt huvudregeln i 21 kap. 2 § RB skyldig att infinna sig personligen vid huvudförhandling i tingsrätt och hovrätt; sådan skyldighet föreligger dock inte målet kan avgöras även om

om han inte infinner sig vid huvudförhandlingen och hans närvaro kan antas utan betydelse för utredningen När den misstänkte inte är

vara skyldig intima sig personligen får hans talan föras genom ombud.

att Därvid gäller de allmänna bestämmelser ombud som återfinns i 12

om kap. RB

Av 48 kap. 10 § RBS framgår att ombud i den misstänktes ställe skriftligen kan godkänna strañöreläggande. Fullmakt skall i sådana fall inges till åklagaren i original. Fullmakten skall utöver vad som följer av 12 kap. RB innehålla förklaring att ombudet har rätt att godkänna strafföreläggande den misstänktes vägnar, uppgift om det brott som

l I 5 § bötesverkställighetslagen föreskrivs viss avräkningsordning, om det uppkommer överskott vid uppbörd. 2 Se exempelvis blanketten Erkännande och fullmakt nr Tv 510.30. 3Av 46 kap. 15 § andra stycket RB framgår att huvudförhandling kan hållas

den tilltalade uteblivit eller inställt sig genom ombud trots att han även om kallats att inställa sig personligen. Förutsättningarna för detta är att saken kan utredas tillfredsställande samt att det inte finns anledning att döma till annan påföljd böter, fängelse tre månader, Villkorlig dom, skyddstillsyn eller

än sådana påföljder i förening. Detsamma gäller om den tilltalade eller att stämning delgetts honom awikit eller håller sig undan på sådant sätt att han inte kan hämtas till huvudförhandling eller den tilltalade lider av en

om allvarlig psykisk störning och hans närvaro på grund därav inte är nödvändig. 4Som rättegångsombud får inte brukas arman än den som rätten med hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare verksamheter finner lämplig 12 kap. 2 § RB. Lagfaren domare i eller rättsbildad befattningshavare vid domstol, allmän åklagare eller kronofogde får i princip inte vara ombud 12 kap. 3 § RB. 5I 6 §straiföreläggandekimgörelsen l970:60 finns ytterligare bestämmelser om strafföreläggande och ombud.

Övriga sanktioner

godkännandet får avse samt uppgift om den högsta bötespåföljd, den särskilda rättsverkan och det enskilda anspråk som den misstänkte är villig att godta. Om sådan fullmakt har ingetts till åklagaren får ombudet motta handlingar i saken den misstänktes vägnar.

11.3 och

överväganden förslag

11.3.1¶Behovet av lagstiftning

Vad avser sanktioner mot förare m.fl behöver andra överväganden göras än när det gäller transporttillägg riktade mot den skattskyldige. Bestämmelsen om det transporttillägg som riktas mot föraren i transportkontrollagen företer klara likheter med sådana straffbestämmelser i trafikförfattningama är inriktade att föraren måste ha

som med sig vissa handlingar under färd. Det kan ifrågasättas det

om verkligen är logiskt att påföra böter om föraren inte medför körkort under färd och att påföra administrativ avgift föraren inte

en om medför ledsagardokument under färd, särskilt som en tanke bakom bestämmelser om att vissa dokument skall medföras under färd är att myndigheters kontroller av vissa förhållanden skall underlättas. Till detta kommer att den administrativa avgift idag riktas mot föraren

som med stöd av transportkontrollagen avviker från vad som är vanligt för administrativa avgifter inom skatteområdet, eftersom den inte sanktionerar den skattskyldiges beteende om denne inte råkar vara samma person som föraren.

Även andra argument kan åberopas för att sanktioner riktade mot förare eller befälhavare skall utformas som en straffrättslig sanktion istället för dagens administrativa sanktion. Ett viktigt skäl är att möjligheten att ge sanktionen en reell innebörd torde öka, om man gör om den till en straffrättslig sanktion. Det ligger i sakens natur att många av de förare som kan åläggas transporttillägg med stöd av transportkontrollagen torde vara utländska medborgare eller förare utan

hemvist i Sverige. Visserligen fattas beslut transporttillägg i de

om flesta fallen direkt vid transportkontrollema och föraren delges beslutet på platsen. Till beslutet finns också ett inbetalningskort fogat. Inget hindrar dock föraren att lämna landet och möjligheterna till indrivning

Det regleras i skatteförfattning och trafikâförfattning skiljer sig

som en en givetvis åt; trafikförfattningamas syfte är att värna trafiksäkerheten mm.

Övriga sanktioner 391

torde därmed i de flesta fall små. Om i stället

av transporttillägget vara

den sanktion riktas föraren eller befälhavaren är straffrättslig som mot kan han häktas; även andra personella tvångsmedel kan tillgiipas. Vidare finns för föraren deponera tänkta bötesbelopp och

möjlighet att

använda rättegångsombudz. Den sistnämnda lösningen torde i det övervägande antalet fall den mest praktiska och används idag av vara tullmyndigheten t.ex. vid tullförseelser. Vi föreslår därför de sanktioner riktas mot föraren eller att som befälhavaren utfonnas straffrättsliga sanktioner. som transportkontrollagen kan förare dömas till böter om han

Enligt en

polismans anmaning. Något skäl att överge denna inte stannar ordning finns inte. En straffbestämmelse med motsvarande innehåll finns således även i vårt lagförslag, dock med den skillnaden att det enligt vårt förslag även är straffbart att inte stanna på anmaning av

skattemyndighet, tullmyndigheten och beskattningsmyndigheten, annan

Kustbevakningen. Det straffrättsliga området bör även kunna omfatta andra skyldigheter de nämnda. I 4 § transportkontrollagen föreskrivs att än nu föraren är skyldig att legitimera sig, underlåtenhet att göra detta men en träffas enligt den gällande lagstiftningen inte någon sanktion. av Möjligheten att begära att enskild skall identifiera sig är givetvis ett led i punktskattekontrollen liksom i skattekontroll; i

viktigt arman

kapitel 5 lämnar förslag att enskild begäran skall vara skyldig om identifiera sig eller godtagbart sätt styrka sin identitet Det att annat kan dock ifrågasättas osanktionerad skyldighet att identifiera sig om en har något värde. Vi det således rimligt att rikta en större anser vara straffsanktion mot förare och andra berörda enskilda som vägrar att styrka sin identitet. Även

legitimera sig eller annat godtagbart sätt

vid lokalkontroll befogenheten att kontrollera enskilds identitet en är

viktig. I många fall torde det de utgångspunkter myndigheten

vara en av

det gäller spåra den skattskyldige. En jämförelse bör också

har när att göras med våra förslag skyldighet att legitimera sig eller annat om sätt styrka sin identitet som lämnas i kap. 16.

Angående häktning m.m., se avsnitt 11.2.2. 2Angående deposition böter och rättegångsombud, se avsnitt l 1.2.3. av 3Se avsnitt 5.8.7 och 5.8.11.

392 Övriga sanktioner

11.3.2 Utformningen straftbestämmelsema av

Frågan om utformningen av bestämmelser detta område inrymmer frågor dels om vilka gärningar som skall kriminaliseras, dels om vilket straffvärde en gärning skall anses ha. Nedan behandlas inledningsvis frågan om vilka gärningar som bör kriminaliseras. Därefter följer ett resonemang om vilket straff gärningama bör beläggas med. I 2 kap. 2 § lagförslaget fastslås att punktskattepliktig vara som

förflyttas under skatteuppskov skall åtföljas av ett ledsagardokument

och i förekommande fall bevis om ställd säkerhet. I 2 kap. 7 § lagförslaget finns skyldigheten att medföra dokument angiven. Enligt denna bestämmelse är förare eller befälhavare skyldig att tillse att ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet medföljer transporten . Skyldigheten att medföra dokument gäller dock inte befälhavare på transportmedel i yrkesmässig trafik befordrar andra transportsom medel, containrar eller tankar; en befälhavare en bilfärja eller en tågbefälhavare behöver således inte kontrollera att ledsagardokument medföljer transporten. Enligt vår uppfattning bör den förare eller befälhavare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot skyldigheten att medföra dokument kunna straffas. Vi föreslår således att förare eller befälhavare uppsåtligen underlåter att medföra som föreskrivna ledsagardokument eller bevis ställd säkerhet skall om kunna dömas för transportkontrollbrott se 7 kap l § första stycket lagförslaget. Vi föreslår vidare att den som av grov oaktsamhet bryter mot nämnda skyldighet skall kunna dömas för transportkontrollförseelse se 7 kap. 1 § andra stycket. Förare är skyldig att stanna anmaning som av tjänsteman vid ges beskattningsmyndigheten, annan skattemyndighet, tullmyndighet eller polismyndighetz. En anmaning som ges av en tjänsteman från någon av dessa myndigheter skall således åtlydas trafikanterna. I 9 kap. 1 l § av

lagförslaget finns bestämmelser om myndighets befogenhet att stoppa

transportmedel. Befogenheten att stoppa transportmedel är begränsad i flera avseenden; bl.a. är rätten att stoppa fordon vidare än rätten att stoppa fartyg medan det helt saknas rätt att stoppa tåg eller flygplan. Beträffande tjänstemän annan skattemyndighet finns krav särskilt förordnande och beträffande tulltjänsteman gäller vissa geografiska

l Sevidare avsnitt 5.8.8. 2 Stratfstadgandet gäller även införsel för privat bruk. Beskrivningen i detta kapitel avser dock inte dessa fall. Dessa kommenteras i stället i kapitel 14.

Övriga sanktioner 393

begränsningaH. Vi har valt att föreslå att skyldigheten att stanna skall gälla även den tjänsteman anmaningen saknar befogenhet om som ger det aktuella transportmedlet; den får anmaning att att stoppa som en skall inte börja fundera vilka befogenheter tjänstemannen stanna anmaningen har, utan lyda anmaningen. I 7 kap. 2 § lagförslasom ger finns ett förslag till ett straffstadgande beträffande den som av grov get oaktsamhet bryter mot skyldighet att stanna anmaning. Ansvar skall dock inte ådömas den tjänsteman givit anmaningen inte varit om som behörig att sådan; skyldigheten att stanna på en anmaning som ges ge obehörig tjänstemän är således inte straffsanktionerad. av en I 2 kap. 6 § och 12 § lagförslaget finns bestämmelser om enskilds skyldighet styrka sin identitet; utforrningen dessa bestämmelser att av överensstämmer med de förslag i kapitel 16 lämnar om identitetskontroller skatteornrådet. Vi föreslår att ett straffstadgande införs beträffande den bryter mot skyldighet att legitimera sig eller som på annat godtagbart sätt styrka sin identitet se 7 kap. 3 § lagförslaget2; enligt detta straffstadgande skall dock inte utdömas om ansvar beskattningsmyndigheten genast kunnat fastställa den tillfrågades identitet 7 kap. 3 § andra stycket lagförslaget. Även utformningen

nämnda straffstadgande överensstämmer med våra förslag i kapitel av 163. I frågeställningar kring gämingars straffvärde måste frågan huruvida påföljden skall fängelse, dagsböter eller penningböter vara besvaras. En rimlig utgångspunkt är härvid att olika påföljder kan väljas beroende vad den enskilde brutit mot. I detta sammanhang bör de uttalanden gjordes i samband med 1991 års ändring av som bötesstraffen beaktas. Vid detta tillfälle uttalades bl.a. att man av

principiella skäl bör använda dagsbotsstraffet för brott i mer egentlig

mening, medan penningböter skall användas vid brott som mer har

karaktär ordningsförseelse eller bagatellartad natur. Brott

av är av mer forskyller tjugo dagsböter eller bör bestraffas med dagsböter som mer medan brott med lägre straffvärde bör kunna bestraffas med penning- Om straffvärdet avseende gärning motsvarar ett högre antal en dagsböter, 80 dagsböter eller bör även fängelse finnas i straffskamer, lan.

l Se vidare avsnitt 12.10,3. 2Straffstadgandet gäller även införsel för privat bruk; sevidare kapitel 14. 3Se avsnitt 16.3. 4 Se 1990/91 :68 109 prop. s.

394 Övriga sanktioner

Det är enligt vår uppfattning rimligt att skilja mellan det fall där förarens underlåtenhet att medföra dokumenten görs uppsåtligen och det fall där underlåtenheten beror slarv grov oaktsamhet. Av denna anledning har såsom tidigare nämnts den uppsåtliga underlåtenheten fått benämningen transportkontrollbrott, medan den culpösa underlåtenheten benämns transpoitkontrollförseelse. Begreppet uppsåt har härvid samma betydelse det har beträffande underlåtenhetsbrotten som i skattebrottslagen. Detta innebär att det enhetliga uppsåtsrekvisit som infördes genom 1996 års ändring skattebrottslagen skall användas av Vid transportkontrollbrott med hänsyn tagen till gämingens straffvärde, dagsböter eller fängelse i månader den lämpligaste sex

påföljden; stora kontrollproblem uppstår när ledsagardokumenten

saknas, vilket också har satts i dem fuskar med skatter system av som på detta område. En jämförelse kan också göras med brott osant som intygande. För detta brott kan straffet bli böter eller fängelse i sex månader Straffvårdet för gäming består i att uppsåtligen som underlåta att medföra föreskrivna ledsagardokument under färd m.m. och osant intygande torde detsamma. vara Vad beträffar brottet att av grov oaktsamhet underlåta att medföra föreskrivna dokument, transportkontrollförseelse, att straffet anser skall vara dagsböter. Detsamma gäller underlåtenheten att starma på anmaning. Beträffande skyldigheten att legitimera sig eller annat sätt styrka sin identitet bör straffet kunna penningböter. En jämförelse bör vara härvid även göras med våra förslag i kapitel 16 angående skyldighet att legitimera sig eller annat sätt styrka sin identitet.

1 Prop.1995/96: 170 s. 98 tf. 2 Det lägsta antalet dagsböter som kan dömas ut för ett brott är trettio dagsböter och det högsta antalet är 150 dagsböter. Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp frän och med trettio till och med ettusen kr. Om det finns särskilda skäl får dagsbotens belopp jämkas; minsta bötesbelopp är dock 450 kr se 25 kap. 2 § BrB. 3 Osant intygande är enligt 15 kap. l l § BrB när någon i intyg eller annan urkund länmar osann uppgift han är eller annat än angeläom vem om egna genheter. Vidare föreligger osant intygande när någon för skens skull upprättar en urkund rörande rättshandling. En förutsättning är dock att intygandet medfört fara i bevishänseende.

12 om

Frågor behörighet,

samverkan mellan

m.m.

myndigheter

Förslag: Punktskattekontrollen skall stå under beskattningsmyndighetens ledning, Andra skattemyndigheter och tullmyndigheter får medverka i kontrollverksamheten att genomföra genom kontroller för beskattningsmyndighetens räkning. Tjänstemänvid dessa myndigheter har härvid kontrollbefogenhenen samma ter som tjänstemännen vid beskattningsmyndigheten. Polismyndighet och Kustbevakningen skall begäran lämna biträde vid beskattningsmyndighetens kontroller. Anmaning att stanna fordon får ges av tjänsteman vid beskattningsmyndigheten och tjänsteman vid annan skattemyndighet särskilt förordnats härtill av beskattningsmyndighesom ten. Sådan anmaning får också tjänsteman vid tullmyndigges av het medverkar i kontroll i hamnar och i gränsnära områden som samt polisman biträder vid kontroll. Polisman och av som tjänsteman vid Kustbevakningen biträder vid beskattningssom myndighetens kontroll får ge anmaning att stanna fartyg. Uppgifter tull- eller polismyndighet eller Kustbevaksom ningen förfogar över och behövs för punktskattekontroll som skall beskattningsmyndighetens begäran tillhandahållas denna. Om någon nyssnämnda myndigheter i sin verksamhet av

påträffar punktskattepliktig kan obeskattad,

vara som antas vara skall myndigheten genast underrätta beskattningsmyndigheten. Beskattningsmyndigheten skall på begäran lämna de myndigmedverkar i eller biträder vid beskattningsmyndigheheter som tens kontroller utdrag eller uppgift innehållet i punktskatur om tekontrollregistret det behövs för punktskattekontrollen. om Tjänstemän skattemyndighet, i vars uppgifter utförande av transport- och lokalkontroller, handläggning av ärenden beträffande skattebeslag eller skatteförverkande eller utövande av de särskilda kontrollbefogenheterna enligt 4 kap. l § lagförslaget ingår, får ha terminalåtkomst till punktskattekontrollregistret. Tjänsteman beskattningsmyndigheten som prövar upplagsha-

vare samt registrerade varumottagare får ha tenninalåtkomst till

vissa uppgifter. Slutligen får tjänsteman vid USC ha terminalåt-

komst till registret.

Förare eller befälhavare samt ägare till skall

varor som

kontrolleras skall stå för kostnaderna för förfarandet vid tran-

sportkontroller. Den som äger eller innehar nyttjanderätt till den

plats där lokalkontroll görs samt ägaren till skall

varor som

kontrolleras skall stå för kostnaderna för förfarandet vid lokal-

kontroller. Statens kostnader för förvar vid omhändertagande

och skattebeslag skall ersättas den äger förvarad punkt-

av som

skattepliktig vara. Skyldighet att ersätta staten för kostnaderna

får efterges helt eller delvis om det framstår som oskäligt att ta

ut ersättning.

Bestämmelserna om omprövning i 4 kap. 3-12 §§ LPP och

överklagande i 8 kap. LPP gäller i tillämpliga delar beslut

transporttillägg. Beträffande omprövning och överklagande

beslut om omhändertagande och beslut angående kostnaderna

för förfarandet gäller bestämmelserna i 23-25 §§ och 27och

28 §§ förvaltningslagen.

12.1¶Nuvarande bestämmelser

12.1.1¶Inledning

Regeringen har i sin skrivelse 1994/952217 presenterat strategi

en för att komma till rätta med den mycket stora ekonomiska brottslighet som brett ut sig i samhället. Vårt uppdrag är ett viktigt delmoment i denna strategi. Enligt regeringens skrivelse är skattekontrollen en av grundstenama i den kontroll syftar till att förebygga den

som ekonomiska brottsligheten. Strategin innebär bla. att skattekontrollen skall stärkas och effektiviseras. De myndigheter på olika sätt är

som inblandade i skattekontrollen skall utveckla strategier

gemensamma och annat samarbete. De skall bygga ett informationsutbyte och

upp göra gemensamma kontrollaktioner. Arbetssätten skall

vara förebyggande och problemorienterade. Myndigheterna förväntas överhuvudtaget arbeta i nära samverkan; detta är enligt regeringens uppfattning nödvändigt för att man skall kunna förebygga och ingripa mot den ekonomiska brottsligheten ett effektivt sätt.

I Se även regeringens skrivelse 1996/97:49.

Frågor om behörighet... 397

Det viktigt att dessa grundläggande principer beaktas vid är utfominingen organisationen för punktskattekontrollema. Det är av emellertid lika viktigt att bestämmelserna organisationen om innehåller tillräckliga rättssäkerhetsgarantier. I detta avsnitt lämnas inledningsvis redogörelse för hur en

organisationen ut i dag. Vidare återges gällande omprövnings-

ser bestämmelser punlctskatteområdet. Därpå berörs relevanta bestämmelser myndigheters rätt att stoppa fordon. Därefter om behandlas, med hänsyn till vikten att infonnationsutbytet mellan av myndigheter fungerar tillfredsställande, relevanta sekretess-

bestämmelser. Transport- och lokalkontrollåtgärdema kan förväntas medföra

kostnader olika slag. Det torde också kunna förekomma att av åtgärderna medför att enskild lider ekonomisk skada. Vid bedömningen vilka bestämmelser kostnads- och av om skadeståndsansvar bör gälla beträffande transport- och som lokalkontroller bör jämförelse göras med de bestämmelser som m.m. gäller i övrig skattelagstiftning. Det finns dock också anledning att beakta de regler gäller liknande kontrollåtgärder andra som rättsområden. Därför lämnas i detta avsnitt avslutningsvis en redogörelse för relevanta bestämmelser kostnads- och om skadeståndsansvar.

12. l Beskattningsmyndigheten

Av l kap. 5 § LPP framgår att Skattemyndigheten i Dalarnas län är den myndighet skall besluta beskattning när det gäller som om bl.a. LSE, LAS och LTS. Skattemyndigheten i Dalarnas län är således beskattningsmyndighet för hela riket beträffande bl.a. dessa punktskatter. Rent praktiskt handhas punktskattefrågoma av ett av de lokala skattekontor sorterar under Skattemyndigheten, nämligen som SSK. Kontoret är tämligen litet för att rikstäckande. Man har vara fast anställda fördelade förutom kontorschef, två 78 personer expertfunktioner och administration två skattenheter, varav den handhar punktskattema energi, alkoholvaror och tobaksvaror. ena

Det kan nämnas att det för närvarande pågår en utredning inom RSV beträffande regionindelning skatteförvaltningen. Slutrapport skall en av lämnas senast den 31 oktober 1997. Förslagen i denna rapport kan komma att påverka organisationen m.m. hos SSK.

Den årliga skatteuppbörden är mycket stor; under 1995 uppgick uppbörden på enbart alkohol, tobak och bränslen till över 53 miljarder kronor. Den totala punktskatteuppbörden uppgick till dryga 67 miljarder kronor.

12. 1

Transportkontrollema

De kontroller görs med stöd transportkontrollagen som av är skattekontroller, syfte är att beskattningsmyndigheten vars ge underlag för beslut beskattning. Behörigheten fatta beslut om att enligt lagen har också lagts på beskattningsmyndigheten, som dessutom enligt 12 § transportkontrollagen har möjlighet - - att delegera beslutsbefogenheten för visst ärende eller viss grupp av ärenden till annan skattemyndighetz. I praktiken handhas kontrollerna enligt transportkontrollagen av punktskatterevisorer vid skattemyndighetema i Stockholms, Göteborgs och Bohus, Skåne samt Dalarnas län. Avsikten är att på sikt bygga mobila kontrollenheter. Personal till dessa skall enligt upp uppgifter från företrädare för SSK rekryteras bland är personer som vana att utföra den typ av kontrollåtgärder blir aktuella vid som transportkontroller, såsom stoppande fordon och genomsökande av av laster lastbilsflak eller i containrar. I nuläget har dock de skattetjänstemän som skall utföra kontrollerna inte någon sådan vana, bortsett från den erfarenhet de fått medverkan i de genom transport- kontroller som gjorts sedan den l juli 1996. Beskattningsmyndigheten har möjlighet att få hjälp med genomförandet av transportkontrollema. Av 13 § första stycket transportkontrollagen framgår att polisen på begäran skall lämna biträde vid genomförandet kontroll enligt lagen samt att förare av av transportmedel är skyldig att stanna polismans amnaning. Av andra stycket samma lagmm framgår att tullmyndighet skall medverka i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet att genom utöva kontroll i gränsnära område. Tullmyndigheten har härvid

samma befogenheter som den har enligt inregränslagen

1 Öl 3,1 miljarder kronor, vin 2,9 miljarder kronor, spritdiyckei 5,5 ca ca ca miljarder kronor, tobak 7,2 miljarder kronor och bränslen 34,2 ca ca miljarder kronor varav ca 22,8 miljarder kronor bensin. avser 2 Se vidare avsnitt 12.2. 3 Se avsnitt 5.5.6.

Frågor om behörighet... 399

Beträffande polisens medverkan vid transportkontroller anförs i

förarbetena till transportkontrollagen bl.a. följ

Polisen... bör i viss utsträckning medverka vid kontrollen. Polisens medverkan ökar möjligheterna till effektiv kontroll en vissa befogenheter i polislagen 1984:387

eftersom som anges

kan komma till användning. Polisen har också helt andra

befogenheter än skatteförvaltningen vid brottsmisstanke.

Exakt vilka befogenheter enligt polislagen avses nämns inte. Det som åsyftas torde dock följande. Enligt 2 § 5 polislagen hör det som vara till polisens uppgifter att fullgöra den verksamhet ankommer som polisen enligt särskilda bestämmelser. Av 10 § polislagen framgår att polisen vid fullgörandet bl.a. dessa uppgifter f°ar använda våld av under vissa omständigheter. Detta innebär att polisen vid lämnande biträde enligt 13 § transportkontrollagen får använda våld om av förutsättningarna i 10 § polislagen är uppfyllda. Som nämnts skall polisen medverka genom att begäran ovan biträda vid kontrollen, medan tullen skall medverka genom att utöva kontroll i gränsnära områden. I lagen har således olika former för myndigheternas medverkan föreskrivits. Till detta kommer att de har olika långt gående befogenheter vid kontrollerna; polisen härleder sina befogenheter från polislagen medan tullen härleder sina från inregränslagen. Polisen har inte någon befogenhet att hand, egen beskattningsmyndigheten deltar, utföra kontroller. Polisen utan att kan visserligen utföra även andra kontrollåtgärder än själva

stoppandet fordonet, såsom exempelvis genomsökning av

av fordonet, då endast biträde vid beskattningsmyndighetens men som kontroll. Tullen, å andra sidan, kan utöva kontrollen självständigt, endast i gränsnära områden. men Varken polis- eller tullmyndighet kan fatta beslut om transporttillägg. Ett antal tulltjänstemän har dock förordnats av

beskattningsmyndigheten att fatta beslut om transporttillägg mot

förare för beskattningsmyndighetens räkning vid de tillfällen skattetj änstemän inte närvarar vid kontrollerna. Beskattningsmyndighetens samarbete med tullen inleddes den l juli 1996, samtidigt transportkontrollagen trädde i kraft. som Samarbetet fungerar enligt samstämmiga uppgifter från de företrädare för såväl beskattningsmyndigheten som tullen som varit i kontakt med mycket väl. Verksamheten bedrivs i projektfonn; nuvarande projekt pågår fram till och med den 30 juni 1997.

1Prop. 1995/96:197 15.

Verksamheten är koncentrerad till fyra områden, nämligen nordöstra Norrland, Stockholm, Göteborg och Malmö. Kontrollerna görs både i hamnar och utmed vägar i det gränsnära området. Samfällda kontroller, där personal från såväl beskattningsmyndigheten som tullmyndighet deltar, sker månatligen. Däremellan gör tullen transportkontroller inom för sin vanliga verksamhet. Man har ramen vidare inrättat ett jourtelefonnummer vid SSK tjänstemännen som ute på fältet både skattetjänstemän och tulltjänstemän kan ringa - dygnet nmt. De som stoppas för transportkontroll får RSV framtagen en av informationsbroschyr som innehåller kortfattad information på svenska, finska, engelska, franska och tyska. Föraren upplyses om kontrollens syfte, vad beskattningsmyndigheten får undersöka och vad han som förare har för skyldigheter. Han upplyses också att om transporttillägg påförs om han inte direkt kan visa de dokument som efterfrågas och att transporttillägget undanröjs de aktuella om om dokumenten senare kommer till beskattningsmyndigheten. Föraren får också veta vart han skall vända sig för ytterligare upplysningar samt med stöd vilken lag kontrollen utförs. av Beskattningsmyndighetens samarbete med polisen har påbörjats under vintern 1996.

12.2 att ärenden

Möjligheten överflytta

Som nämnts ovan har behörigheten att fatta beslut enligt

transportkontrollagen lagts beskattningsmyndigheten. Enligt

12 § andra stycket transportkontrollagen får dock beskattningsmyndigheten uppdra annan skattemyndighet att i visst ärende eller i viss grupp ärenden fatta beslut i dess ställe. l av förarbetena till lagen uttalas i denna del bl.a. följande.

I paragrafen ges beskattningsmyndigheten rätt att uppdra åt annan skattemyndighet att i visst ärende eller viss grupp av ärenden fatta beslut i dess ställe med stöd lagen. av Begränsningen till visst ärende eller ärenden har viss grupp av tillkommit för att klargöra att beskattningsmyndigheten inte

tillagts normgivningsbefogenheter. För att snabba kontroller i

hela landet skall möjliga kan begränsning till vissa vara en

lProp. 1995/96:197 20. s.

Frågor om behörighet... 401

skattemyndigheter inte göras i lagen. Beskattningsmyndigheten bör kunna begränsa uppdraget till den andra Skattemyndigheten till kontroller enligt 4 och 5 §§ samt i den mån det att avse bedöms lämpligt påförande av transporttillägg enligt 7 Frågan påförande transporttillägg enligt 6 § torde dock endast om av sällan kunna avgöras utan efterföljande utredning. Med en hänsyn till detta och att transporttillägget i dessa fall är nära knutet till själva beskattningsbeslutet torde det ofta inte vara aktuellt att överföra beslutsbefogenheterna i dessa fall.

Begränsningen till visst ärende eller viss grupp av ärenden har således tillkommit för att klargöra att beskattningsmyndigheten inte har tilldelats nonngivningsbefogenheter. Detta skulle nämligen stå i strid mot grundlagen. Enligt 8 kap. 3 § RF meddelas föreskrifter förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller om åtaganden för enskilda eller i övrigt ingrepp i enskildas avser personliga eller ekonomiska förhållanden, lag. Sådan genom föreskrift är bl.a. föreskrifter skatt till staten. Till dessa räknas om inte endast materiella skattebestämmelser utan även exempelvis bestämmelser är skattskyldig, om hur skatten skall utgå om vem som och skattens storlek samt grunderna för taxerings- och om

uppbördsförfarandet

. Möjligheten att lämna uppdrag till annan skattemyndighet har framgått använts av beskattningsmyndigheten; som ovan Skattemyndighetema i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Skåne län har fått uppdrag av beskattningsmyndigheten. Enligt nuvarande bestämmelser i transportkontrollagen kan beslut transporttillägg överklagas hos allmän förvaltningsdomstol; om övriga beslut enligt lagen får inte överklagas. Om våra förslag godtas kommer de flesta besluten, bl.a. beslut transporttillägg, att kunna om prövas allmän förvaltningsdomstol. Enligt de allmänna av principerna beträffande forum skall besluten prövas av den länsrätt inom domkrets ärendet först prövats Detta torde innebära att vars det är den länsrätt, inom domkrets den myndighet till vilket vars ärendet överlämnats befinner sig, som skall göra prövningen. Vad beträffar möjligheten att överklaga myndighets beslut att överlämna ärende till myndighet är rättsläget oklart. Eftersom annan det i lagen att andra beslut beskattningsmyndigheten än anges av beslut transporttillägg inte får överklagas, kan det ifrågasättas om om ett sådant beslut överhuvudtaget kan överklagas. Det kan nämnas att

l Se exempelvis Petrén och Ragnemalm, 174. s. 2Se vidare avsnitt 13.3.

samma oklarhet föreligger beträffande ärenden om inkomsttaxeringar; det förefaller inte finnas någon möjlighet att

överklaga skattemyndighets beslut enligt 2 kap. 2 § taxeringslagen.

12.3¶Omprövningsinstitutet

Den allmänna bestämmelsen myndigheters omprövning beslut om av

finns i förvaltningslagen. Enligt 27 § förvaltningslagen skall

en myndighet, om den finner att ett beslut den meddelat första som som instans är uppenbart oriktigt grund omständigheter eller av nya av någon annan anledning, ändra beslutet. En förutsättning är dock att ändringen kan ske snabbt och enkelt och utan att den blir till nackdel för någon enskild part. Denna omprövningsskyldighet gäller även om beslutet överklagas. Omprövning skall dock inte ske den om som överklagat beslutet yrkar att beslutet tills vidare inte skall gälla inhibition. Skyldigheten att ompröva gäller inte, myndigheten om har överlämnat handlingarna i ärendet till högre instans eller en om det i annat fall finns särskilda skäl mot att myndigheten ändrar beslutet. På skatteområdet finns särskilda bestämmelser om omprövning.

Enligt 28 § förvaltningslagen förfaller ett överklagande

av en myndighets beslut, myndigheten själv ändrar beslutet så om som klaganden begär. Om myndigheten ändrar beslutet annat sätt än klaganden begär, skall överklagandet omfatta det beslutet, anses nya om inte avvisning skall ske enligt 24 De bestämmelser för omprövning gäller beslut som om punktskatter finns i 4 kap. 3-12 LPPZ. Enligt 15 §

transportkontrollagen gäller dessa bestämmelser i tillämpliga delar

beslut om transporttillägg3.

1 Enligt 2 kap. 2 § tredje stycket taxeringslagen har skattemyndighet

möjlighet att under vissa förhållanden uppdra åt skattemyndighet att annan fatta beslut i dess ställe. I 6 kap. 1 § lag vilka samma anges skattemyndighetsbeslut som kan överklagas, nämligen taxeringsbeslut och beslut att avvisa en begäran omprövning taxeringsbeslut. om av 2 I detta avsnitt beskrivs förfarandet beträffande punktskatter i allmänhet.

Således gäller betämmelsema även andra punktskatter än punktskattema på det harmoniserade omrâdet. 3 Transpoittillägg tas enligt l 1 § transpoitkontrollagen ut sätt samma som skatt enligt 5 kap. LPP.

Frågor om behörighet... 403

Enligt 4 kap. 3 § LPP skall beskattningsmyndigheten ompröva ett beskattningsbeslut fråga kan ha betydelse för beskattningen i en som den skattskyldige begär det eller om det finns andra skäl. om Omprövning skall också ske när den skattskyldige har överklagat ett

beskattningsbeslutl. Beskattningsmyndigheten f°ar avstå från att

eget initiativ ompröva ett beslut det endast är fråga ett mindre om om belopp. En fråga avgjorts allmän förvaltningsdomstol får inte som av

omprövas

Enligt 4 kap. 4 § LPP skall skattskyldigs begäran om omprövning göras skriftligt; den skall ha inkommit till beskattningsmyndigheten senast sjätte året efter utgången det kalenderår under vilket av beskattningsåret har gått ut eller, när skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har inträffat. Om den skattskyldige gör sannolikt att han inte inom två månader före utgången nyssnämnda tid fått kännedom om ett beskattningsbeslut av är till hans nackdel eller annan handling med uppgift om som skattens storlek, f°ar han ändå begära omprövning, förutsatt att han gör det inom två månader från den dag han fick sådan kännedom. Om den skattskyldige ingivit begäran om omprövning i rätt tid men till allmän förvaltningsdomstol i stället för till en beskattningsmyndigheten, får ärendet prövas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas till myndigheten med uppgift om den dag då handlingen kom in till domstolen. Av 4 kap. 4 § LPP framgår att beskattningsmyndigheten i de fall a

begäran omprövning inte är egenhändigt undertecknad av den

en om skattskyldige eller hans ombud, får utfärda ett föreläggande om att undertecknande skall ske vid äventyr att omprövning annars inte

gors. I de fall beskattningsmyndigheten självmant omprövar ett beslut får, enligt 4 kap. 5 § LPP, omprövningsbeslut är till den som skattskyldi fördel meddelas senast under sjätte året efter utgången ges det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut eller, om av skatteredovisningen inte redovisningsperioder, den avser

skattepliktiga händelsen har inträffat. Ett sådant omprövningsbeslut

får meddelas även efter denna tid det föranleds av om beskattningsmyndighetens beskattningsbeslut eller allmän

Detta framgår av 8 kap. 4 § LPP. 2 Det finns dock ett undantag från denna regel framgår av 4 kap. 4 b § som LPP; fråga som avgjorts av läns- eller kammarrätt genom beslut som en vunnit laga krañ får omprövas om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgörande som har meddelats härefter.

förvaltningsdomstols beslut i mål skatt enligt LPP avseende om

annan redovisningsperiod eller annan skattskyldig.

Enligt 4 kap. 6 § första stycket LPP får ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige, utom i fall i som avses andra stycket och i 7 och 8 §§, inte meddelas än under andra senare året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret

har gått ut eller, skatteredovisningen inte

om avser redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har inträffat. Enligt andra stycket i samma lagmm får ett omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges nackdel meddelas efter utgången av ovan angivna tid den skattskyldige inte har givit in deklaration i tid. om Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas inom ett år från den dag deklarationen inkom till beskattningsmyndigheten, dock senast under sjätte året efter utgången det kalenderår under vilket av

beskattningsåret har gått ut eller, om skatteredovisningen inte

avser redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har inträffat. I 4 kap. 6 a 12 LPP finns bestämmelser efterbeskattning. - om Av lydelsen av 7 kap. 7 § LPP torde kunna dra den slutsatsen att man lagens bestämmelser om omprövning och således också om efterbeskattning är tillämpliga beträffande beslut om skattetillägg. Därför torde det vara så att dessa bestämmelser skall användas i tillämpliga delar även beträffande beslut transporttillägg. - om Om förutsättningar för efterbeskattning föreligger, får

beskattningsmyndigheten under vissa förutsättningar och visst sätt

meddela ett omprövningsbeslut är till nackdel för den som skattskyldige efter utgången av den tid i 6 § första stycket. som anges Enligt 4 kap. 7 § LPP får efterbeskattning ske den om skattskyldige i deklaration eller på annat sätt under förfarandet lämnat oriktig uppgift till ledning för beslut rörande beskattningen, lämnat oriktig uppgift i mål om skatt, underlåtit att lämna deklaration eller infordrad uppgift, eller underlåtit att tillhandahålla begärt - varuprov, och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett

beskattningsbeslut blivit felaktigt eller inte fattats. Efterbeskattning får även ske vid rättelse felräkning, misskrivning eller annat av uppenbart förbiseende och ändring föranleds beslut när en av som avses i 5 § andra stycketl.

1 Det vill säga myndighets beskattningsbeslut eller allmän förvaltnings-

domstols beslut i mål punktskatt avseende redovisningsperiod om annan eller annan skattskyldig.

Frågor om behörighet... 405

Enligt 4 kap. 8 § LPP får efterbeskattning som avser annat än omprövning beslut föranleds 5 § andra stycket endast ske av som av den belopp någon betydelse. Efterbeskattning f°ar inte om avser av ske beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som om uppenbart oskäligt eller beskattningsmyndigheten tidigare fattat om beslut efterbeskattning avseende samma fråga. om Av 4 kap. 9 § LPP framgår inom vilken tid beskattnings-

myndighetens beslut efterbeskattning skall meddelas. Tidfristen om för beslut efterbeskattning är i princip densamma som den som om i 4 kap 5 § LPP; i 10 12 §§ finns dock undantag från denna anges huvudregel. Enligt 4 kap. 10 § LPP får beslut efterbeskattning enligt 7 § om andra stycket 2 meddelas även efter den tid som anges i 9 § men

månader efter det beslut föranleder ändringen. Beslut senast sex som efterbeskattning grund oriktig uppgift i omprövningsbeslut om av eller mål skatt får meddelas efter den tid som anges i 9 § men om inom ett från utgången den månad då senast av beskattningsmyndighetens eller domstolens beslut i ärendet eller

målet har vunnit laga kraft. 4 kap. 12 § LPP behandlar situationen då den skattskyldige både fysiska och juridiska delgivits underrättelse om personer misstanke brott avseende punktskatter. Enligt lagrummets första om stycke får så skett beskattningsmyndigheten meddela beslut om om

efterbeskattning för den redovisningsperiod eller den skattepliktiga

händelse brottet även efter utgången av i 9 § angiven tid. som avser Detsamma gäller tiden för att ådöma den skattskyldige påföljd om för sådant brott har förlängts genom beslut enligt 14 a § skattebrottslagen eller den skattskyldige vidtagit frivillig rättelse

enligt 12 § skattebrottslagen Beslutet skall i dessa fall meddelas

före utgången kalenderåret efter det då någon de där angivna av av åtgärderna först vidtogs, eller, då det är fråga frivillig rättelse, om

1 § skattebrottslagen de situationer då den misstänks för 14 a avser som skattebrott eller grovt skattebrott inte kunnat delges stämning på på grund att han saknar känt hemvist och det inte kan klarläggas var han uppehållit av sig, han inte kunnat anträffas på känt hemvist inom riket och det inte har att kunnat klarläggas han uppehållit sig samt det kan antas att han hållit sig var undan eller att han har stadigvarande vistats utomlands. 2 12 § skattebrottslagen lyder: Den frivilligt vidtar åtgärd leder som som skatten kan påföras, tillgodoräknas eller återbetalas med rätt belopp, till att döms inte till Ansvar enligt I 0 § inträder inte för den som frivilligt ansvara uppfyller skyldighet där " 10 § gäller bl.a. bokföringssom avses. skyldighet.

före utgången kalenderåret efter det att rättelsen vidtogs. Har den av skattskyldige avlidit skall dock beslut om efterbeskattning meddelas inom sex månader från dödsfallet. Beslut om efterbeskattning vid misstanke brott skall, utom i om fall i 12 § skattebrottslagen, undanröjas beskattningssom avses av myndigheten om åtal inte väckts på grundval den förundersökning av som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsförlängning eller, om åtal har väckts, åtalet läggs ned eller inte bifalls till någon del.

12.4¶Bestämmelser

om överklagande

I 23-25 §§ förvaltningslagen finns bestämmelser överklagande om av myndighets beslut. Enligt 23 § förvaltningslagen skall ett beslut överklagas skriftligt; skrivelsen skall till den myndighet meddelat beslutet. ges som Överklagandet skall ha inkommit till myndigheten inom tre veckor

från den dag då klaganden fick del av beslutet.

I 24 § förvaltningslagen finns bestämmelser rättidsprövning. om Det är den myndighet som meddelat det överklagade beslutet som skall pröva skrivelsen med överklagandet inkommit i rätt tid. Om om skrivelsen har inkommit för sent skall myndigheten avvisa den, om inte förseningen beror på att myndigheten lämnat klaganden en felaktig besvärshänvisning. Skrivelsen skall inte heller avvisas om den inom överklagandetiden inkommit till den myndighet som skall pröva överklagandet. Om skrivelsen inte avvisas skall enligt 25 § förvaltningslagen

den myndighet som meddelat det överklagade beslutet överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den myndighet som skall pröva överklagandet.

De bestämmelser om överklagande gäller beslut som om punktskatt återfinns i 8 kap. LPP. Av 8 kap. 2 § LPP framgår att skattskyldigs överklagande skall ha inkommit inom sex år efter utgången det kalenderår under av vilket beskattningsåret gått ut eller, när skatteredovisningen inte

avser redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har inträffat. Om beskattningsbeslutet har meddelats efter den 30 juni

sjätte året efter det kalenderår under vilket det beskattningsår som beslutet har gått ut eller, när skatteredovisningen inte avser avser

redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har inträffat och

Frågor om behörighet... 407

den skattskyldige har fått del beslutet efter utgången av oktober av år, får överklagandet dock komma in inom två månader från samma den dag då den skattskyldige fick del av beslutet. I 8 kap. 3 § LPP finns bestämmelser rättidsprövning. Det är om beskattningsmyndigheten som skall göra prövningen.Om överklagandet har inkommit för sent skall det avvisas, om förseningen inte beror på att beskattningsmyndigheten givit den skattskyldige felaktig besvärshänvisning. Överklagandet skall inte en heller avvisas det inom överklagandetiden har inkommit till om allmän förvaltningsdomstol. Enligt 8 kap. 4 § skall beskattningsmyndigheten genast ompröva det överklagade beslutet, överklagandet inte skall avvisas enligt om 3 § eller hinder omprövning inte föreligger enligt 4 kap. 3 Ett mot överklagande förfaller, beskattningsmyndigheten ändrar beslutet om den skattskyldige begär. Om myndigheten ändrar beslutet på så som sätt än den skattskyldige begär, skall överklagandet anses annat omfatta det beslutet. Om det finns skäl härför, skall nya beskattningsmyndigheten lämna den skattskyldige tillfälle att

återkalla överklagandet. Om överklagandet inte avvisas eller förfaller, skall beskattningsmyndigheten enligt 8 kap. 5 § LPP överlämna handlingarna i ärendet

till länsrätten. I 8 kap. 6 § LPP finns bestämmelser tidsfristen för det om allmännas överklagande. Överklagande RSV eller det allmänna av ombudet skall ha kommit in inom tidsfrist enligt 4 kap. gäller som

för beslut omprövning initiativ av beskattningsmyndigheten

om eller efter sådan tid inom två månader från den dag det men överklagade beslutet meddelades. Överklagas ett omprövningsbeslut efterbeskattning och yrkas ändring till den skattskyldiges som avser nackdel, skall överklagandet ha kommit inom två månader från den dag beslutet meddelades. Om RSV eller det allmänna ombudet

har överklagat ett beskattningsbeslut, skall därav föranledd talan om

särskild avgift föras samtidigt. Av 8 kap. 9 § LPP framgår att bestämmelserna i 6 kap. 10 24 §§ taxeringslagen gäller i tillämpliga delar för mål enligt LPP; i dessa finns bestämmelser överklagande länsrätts och

paragrafer om av

kammarrätts beslut, företrädare för det allmänna och handläggning

vid domstol.

12.5 om

Något myndigheters befogenhet

att stoppa och transportpersoner

medel

Det finns i polislagen inte någon bestämmelse polismans rätt att om stoppa fordon. Det överhuvudtaget inte i någon lagstiftning synes finnas någon sådan bestämmelse, med undantag för transportkontrollagen se avsnitt 5.4.8. De bestämmelser återfinns bl.a. som i 8 och 9 §§ vägtrafikkungörelsen beträffande trafikants skyldighet att lyda polismans anvisning eller att stanna tecken den av som av myndighet förordnats att kontrollera fordon eller förare, riktar sig till trafrkantema och inte kunna utgöra grund för polisiära anses befogenheter att stoppa fordon. Samtidigt finns det i ett flertal lagar bestämmelser om polismyndighet kontroll fordon och förare, av

såsom i bilregisterkungörelsen, vägtrafikkungörelsen, körkortslagen,

väg-trafikskattelagen och lagen tillfälliga bilförbudl om Enligt 58 § tullagen är förare eller befälhavare på transportmedel som står under tullkontroll skyldig att använda anvisad väg eller led, att medföra passhandling för transportmedlet och dess last och att stanna tullmyndighets amnaning. Tullmyndigheten får också förbjuda föraren eller befälhavaren att göra uppehåll under inom resa det svenska tullområdet, eller att utan tullmyndighetens medgivande ankomma eller avgå med transportmedlet samt att beträda eller lämna och lossa eller lasta transportmedlet. Även då transporten inte står under tullkontroll är föraren eller befälhavaren skyldig att stanna på tullmyndighetens anmaning. Sådan anmaning får när det finns ges anledning anta att anmälningsskyldighet för honom föreligger enligt tullagstiftningen. Anvisning, anmaning och förbud enligt 58 § får överhuvudtaget meddelas endast det behövs för att möjliggöra om Tullverkets övervakning och kontroll import eller export och inte av utöver vad som är nödvändigt för detta ändamål. Om det behövs för att möjliggöra Tullverkets övervakning och kontroll import eller export får tullmyndighet enligt av av varor en 61 § tullagen preja fartyg inom det svenska tullområdet. Vidare får tullmyndigheten inbringa ett fartyg till plats inom det svenska en tullornrådet fartyget i fråga under mellan orter inom EG:s om resa

1 Polisrättsutredningen har i sitt delbetänkande SOU 1993:60 s.227 upp-

märksammat frånvaron av bestämmelser polismans rätt att stoppa fordon om och föreslår att bestämmelser skall införas.

Frågor behörighet... 409 om

tullonrråde lämnar detta område och därvid avviker från sin rätta kurs utan att nöd eller annat tvingande skäl föreligger. Om en anmaning inte kan eller det finns särskild anledning att anta att en ges om anmaning skulle förhindra eller avsevärt försvåra ett inbringande av fartyget, får det inbringas utan föregående anmaning. och transportmedel finns också enligt Rätt att stoppa personer 5 § första stycket inregränslagen, som lyder:

Var och är skyldig att stanna på en tulltjänstemans anmanin en Sådan anmaning får ges den i omedelbart samband med inresa till Sverige från ett som annat EU-land eller vid utresa från Sverige till ett sådant land befinner sig i omedelbar närhet gränspassage, om det behövs av för att möjliggöra sådan kontroll som avses i 7 den antrafas i trakterna invid Sveriges landgräns mot ett som annat EU-land, eller kuster, eller i närheten av eller inom flygplats eller annat område har direkt trafkförbindelse med som annat EU-land, detfinns anledning anta att han medför en ett om i 3 och att han inte fullgjort sin anmälningsvara som avses skyldighet enligt 4

En anmaning enligt 5 § första stycket 2 inregränslagen får ges endast det behövs för att möjliggöra kontroll enligt 7 § samma lag och om får inte utöver vad är nödvändigt för detta ändamål. Den som som är skyldig att stanna enligt 5 § inregränslagen, skall på en tulltjänstemans begäran lämna de uppgifter och visa upp de handlingar behövs för kontroll enligt 7 § inregränslagen; detta som framgår av 6 § samma lag. Kustbevakningen har befogenhet att stoppa fartyg. Detta framgår bl.a. 4 § lagen Kustbevakningens medverkan vid polisiär av om övervakning. Vid kontroller enligt transportkontrollagen är enligt 13 § första stycket den lagen förare transportmedel skyldig att stanna av polismans anmaning. Förare är också skyldig att stanna tulltjänstemans anmaning då kontroll sker i det gränsnära området; denna rätt att stoppa fordon härleds ur tullmyndighetens befogenheter enligt inregränslagen.

1 Ett inbringande fartyg får inte utländskt fartyg eller ske inom av avse ett stats vattenomrâde, om det inte medges enligt avtal med den andra annan staten.

12.6¶Sekretess mellan mm.

myndigheter

l2.6.l Allmänt

om myndighetssekretess

Enligt 2 kap. l § TF har varje svensk medborgare rätt att taga del

av allmänna handlingar. Denna rättighet får dock enligt 2 kap. 2 § första stycket TF begränsas om det är påkallat med hänsyn till vissa, i paragrafen angivna intressen. Begränsning får exempelvis ske det

om är påkallat med hänsyn till myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller tillsyn, intresset att förebygga eller beivra brott,

annan det allmännas ekonomiska intresse och skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Enligt 2 kap. 2 § andra stycket TF skall begränsning rätten att

av ta del av allmänna handlingar angivas i bestämmelse i

noga en särskild lag eller, om så i visst fall befinnes lämpligare, i lag

annan vartill den särskilda lagen hänvisar.

I sekretesslagen 1980: 100 finns bestämmelser begränsningar

om av rätten att ta del av allmänna handlingar.

Enligt 4 kap. 2 § sekretesslagen gäller sekretess bl.a. för uppgift som hänför sig till pågående granskning för kontroll beträffande skatt eller avgift till staten eller kommun, om det med hänsyn till syftet med kontrollen är av synnerlig vikt att uppgiften inte uppenbaras för den som kontrollen avser.

Enligt 9 kap. l § sekretesslagen gäller sekretess i myndighets verksamhet, som avser bestämmande skatt eller

av som avser taxering eller i övrigt fastställande underlag för bestämmande

av av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som i

avses skatteregisterlagen för uppgift som har tillförts sådant register. Denna sekretess gäller med några få här inte aktuella undantag

- inte beslut varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande skatt fastställs.

Enligt 9 kap. 2 § sekretesslagen gäller sekretess bl.a. i särskilt ärende om revision eller kontroll i fråga skatt, tull eller

annan om avgift samt annan verksamhet tullkontroll och inte

som avser som faller under 9 kap. l för uppgift enskilds personliga eller

om ekonomiska förhållanden. Denna sekretess gäller även beslut. Den

1Utom beslut i ärende om kompensation för eller återbetalning skatt eller

av ärende om anstånd med erläggande av skatt.

Frågor om behörighet... 411

föreslagna transport- och lokalkontrollverksamheten torde av oss falla under denna bestämmelse.

Sekretessen enligt 9 kap. l och 2 §§ sekretesslagen är absolut såvitt avser skatteförvaltningen; det finns inte något skaderekvisit. Uppgift hos tullverket får lämnas det står klart att uppgiften

ut om kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

Enligt 9 kap. 17 § gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden bl.a. i utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål, i angelägenhet som anser användning av tvångsmedel i brottmål eller annan verksamhet som avser förebyggande av brott samt i åklagarmyndighets, polismyndighets eller Kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott. Denna sekretess gäller dock endast det kan antas att den enskilde eller någon honom

om närstående uppgiften röjs.

lider skada eller men om

Enligt 12 kap. 4 § sekretesslagen upphör sekretess att gälla i visst mål eller ärende för uppgift i målet eller ärendet i domstols rättsskipande eller råttsvårdande verksamhet, om uppgiften tas i dom eller annat beslut i samma mål eller ärende. Detta gäller dock inte om domstolen i domen eller beslutet har förordnat att sekretessen skall bestå. Ett sådant förordnande får dock inte omfatta domslutet eller motsvarande del av annat beslut, såvida inte rikets säkerhet eller annat intresse av synnerlig vikt oundgängligen påkallar det.

12 .6.2 Infonnationsutbyte mellan myndigheter

Det råder i princip sekretess mellan myndigheter. Detta framgår av 1 kap. 3 § sekretesslagen, enligt vilken uppgift som förekommer hos viss myndighet och för vilken sekretess gäller inte får röj as för annan myndighet i andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen hänvisar. Detta gäller också mellan skilda verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet, när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. I 1 kap. 5 § sekretesslagen sägs dock att sekretess inte utgör hinder mot

1 Om det fråga någons civila rättigheter eller skyldigheter eller

är om anklag- else mot någon för brott får sådant förordnande bara göras om riket dessutom befinner sig i krig eller krigsfara eller om andra utomordentliga, av krig föranledda förhållanden råder.

att uppgift lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten eller verksamhetsgrenen inom myndighet, jfr l kap. 3 § skall kunna fullgöra sin verksamhet. Syftet med denna bestämmelse är att förhindra att sekretessregleringen gör det omöjligt för myndigheten och dess personal att sköta de uppgifter åvilar

som myndigheten. Bestämmelsen skall dock tillämpas restriktivt. Sekretessen får efterges bara i sådana fall då det nödvändig

är en förutsättning för att myndigheten skall kunna fullgöra ett visst åtagande. En bedömning att effektiviteten i myndighets

en verksamhet nedsätts genom en föreskriven sekretess är således inte tillräcklig grund för brytande sekretessen.

I 14 kap. sekretesslagen finns sådana sekretessbrytande bestämmelser som avses i l kap. 3

Enligt 14 kap. l § sekretesslagen hindrar sekretess inte att uppgift lämnas till annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer lag

av eller förordning. Det måste föreligga en uttrycklig uppgiftsskyldighet; mer allmänt hållna föreskrifter om samarbete mellan myndigheter kan inte läggas till grund för brytande

av sekretess enligt 14 kap. 1 § sekretesslagen Ett exempel sådan i lag inskriven uppgiftsskyldighet är den skyldighet tullmyndigheter har enligt 118 § tullagen att begäran tillhandahålla bl.a. RSV och skattemyndighet uppgifter som förekommer hos tullmyndighetema och som rör import eller export av varor. Ett annat exempel är bestämmelserna i 3 kap. 16 och 17 §§ taxeringslagen. Enligt den förstnämnda dessa bestämmelser skall uppgifter myndighet

av som förfogar över och som behövs för taxering skattemyndighetens begäran tillhandahållas denna. Enligt den andra bestämmelsen skall uppgifter i självdeklarationer begäran lämnas ut till de myndigheter som utövar taxerings- eller skattekontroll det

om behövs för kontrollverksamheten. Detsamma gäller beträffande uppgifter i andra handlingar som har upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid taxeringskontroll eller lämnats till ledning för taxering enligt bestämmelserna i lagen 1990:325

älvdeklaration och kontrolluppgifter. Det kan nämnas att det

- av 3 kap. 6 § LPP framgår att bestämmelserna i 3 kap. 17 § taxeringslagen gäller i fråga om uppgifter i deklarationer och andra handlingar som har avlämnats till ledning för beslut om skatt enligt LPP eller har upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet

1 Se Corell mfl., s. 78. 2 Se Corell mfl. s. 370.

Frågor om behörighet... 413

vid skattekontroll. Någon koppling till 3 kap. 16 § taxeringslagen finns inte i LPP.

Vidare hindrar enligt 14 kap. 2 § fjärde stycket samma lag sekretess inte heller att uppgift som angår misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda påfölj än böterl. Överhuvudtaget får,

annan enligt 14 kap. 3 § första stycket samma lag, den så kallade generalklausulen, sekretessbelagd uppgift lämnas till myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda Denna generalklausul ger särskilt utrymme för informationsutbyte när det är fråga om myndigheter med samma sakliga behörighet men med skilda lokala kompetensornråden, eller myndigheter som har närbesläktade funktioner och som båda har rättslig befogenhet att direkt fordra de utväxlade uppgifterna.

I prop. 1979/80:l46 med förslag till skatteregisterlag tog det föredragande statsrådet upp frågan om utlämnande av sekretessbelagda skatteuppgifter i allmänhet mellan myndigheter. Han anförde3 bl.a. följande.

Om man först ser på utlämnande av sekretessbelagda

skatteuppgifier i allmänhet mellan myndigheter är det enligt min

mening naturligt att ha skilda betraktelsesätt beroende på om

uppgiftsutbytet avses ske inom skatteområdet eller mellan

skatteområdet och annat verksamhetsområde.

fråga om utbyte av uppgifter mellan myndigheter och verk-

samhetsgrenar inom skatteområdet bör utgångspunkten att

vara

utlämnande skall ske uppgifterna behövs för verksamheten.

Detta bör gälla även ifråga om uppgiftsutbyte mellan de vanliga

skattemyndigheterna och tex. tullmyndigheterna som admini-

strerar bl. a. mervärdeskatt vid införsel. Det är sålunda enligt min

mening naturligt att även i detta avseende betrakta skatteområdet

som en enhet.

1 För uppgifter som omfattas av vissa sekretessbestämmelsei" i 8 och 9 kap. sekretesslagen gäller 14 kap. 2 § fjärde stycket endast såvitt angår misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff an fängelse i två år. 2 Bestämmelsen gäller inte uppgifter i polisregister och allmänt kriminalregister och inte heller beträffande vissa andra sekretessbestämmelser. De

undantagen avser dock inte här aktuella sekretessbestämmelser.

äistnämnda

Se s. 26.

Den omständigheten att verksamheten på skatteområdet är uppdelad på flera myndigheter och organisatoriska enheter bör alltså inte lägga hinder i vägen för ett uppgiftsutbyte behövs som för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett rationellt och

effektivt sätt.

Statsrådet anförde vidare att det, med hänsyn till att indrivning av skatter och avgifter hör nära ihop med beskattningsverksamheten, var naturligt att kronofogdemyndighetema skulle få tillgång till uppgifterna i skatteregistren, i den mån de behövdes för indrivningsverksamheten. Han fortsatte :

Vad sedan gäller utbyte uppgifter i övrigt mellan skatteav området och annat verksamhetsområde bör utgångspunkten vara en annan. De enskilda medborgarna bör normalt kunna utgå från att uppgifter av känslig natur som lämnas för viss verksamhet in te används också för annan verksamhet. Ett uppgiftsutbyte i sådana fall skulle av många kunna upplevas som otillbörligt. Detta talar för att man bör inta en restriktiv hållning när det gäller sådant uppgiftsutbyte. Å andra sidan måste beakta dels man att informationsutbyte mellan myndigheter kan minska den enskildes uppgiftslämnande och statsförvaltningens kostnader, dels att sådant utbyte kan möjliggöra angelägna kontroller. Vid den intresseavvägning som således måste ske bör man...inte tillåta uppgiftsutbyte i andra fall än då intresset av utlämnande klart bedöms väga över risken för otillbörligt integritetsintrång. Därvid måste man beakta bl. hur nära de ifrågavarande a. pass verksamhetsområdena ligger varandra, i vilken mån uppgifterna är sekretesskyddade hos den mottagande myndigheten samt om det finns möjlighet att i förväg underrätta de enskilda om uppgiftsutbytet.

12.6.3¶Sekretess för polisregister

1n.1n.

De uppgifter som finns i det allmänna kriminalregistret eller i polisregister är skyddade av särskilda Sekretessregler. Enligt 7 kap. 17 § sekretesslagen gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur allmänt kriminalregister eller register som förs enligt lagen om polisregister m.m. för uppgift som har tillförts registret. De

sekretessbrytande bestämmelserna i 14 kap. sekretesslagen gäller inte

1 Se 26.s.

Frågor behörighet... 415

dessa uppgifter. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller endast de föreskrifter som finns i lagen allmänt kriminalregister och lagen

om om polisregister samt i förordningar har stöd i dessa lagar.

m.m som

Med begreppet register som förs enligt lagen polisregister

om m.m. avses dels polisregister, dels annat register som förs i enlighet med den lagen. Som exempel på sådant register kan nämnas SPADI som har samma ändamål som polisregistren.

Sekretessen enligt 7 kap. 17 § sekretesslagen gäller både hos den registerförande myndigheten och hos de myndigheter kan göra

som utdrag ur registren. Myndigheter enligt lag har terminalåtkomst

som till PBR eller SPADI faller under denna bestämmelse. Om

en registeruppgift lämnas till myndighet, följer sekretessen

en annan uppgiften dit bara i den mån detta följer bestämmelserna

av om överföring av sekretess i bl.a. 13 kap. sekretesslagen Av 12 kap. 2 § sekretesslagen följer att sekretess enligt bl.a. 7 kap. 17 § inte gäller hos domstol i dess rättsskipande eller rättsvårdande verksamhet, såvida inte domstolen har erhållit uppgiften för att pröva huruvida den kan lärrmas ut

Det kan tilläggas att Justitiedepartementet inom för

ramen regeringens strategi mot den ekonomiska brottsligheten kommer att tillsätta en utredning som skall se över frågor sekretess vid

om bekämpning av ekonomisk brottslighet. Enligt regeringens lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten3 skall ett mål för utredningen vara att föreslå åtgärder i syfte att effektivisera bekämpningen av ekonomisk brottslighet att göra det möjligt

genom för berörda myndigheter och andra organ att i ökad utsträckning lämna information om sådant som har betydelse för att förebygga, upptäcka eller utreda ekonomisk brottslighet.

1 13 kap. sekretesslagen avser exempelvis de situationer då myndighet erhåller sekretessbelagda uppgifter i sin föwaltande verksamhet tex. i ärende om disciplinansvar, i tillsynsverksamhet, i forskningsverksarnhet eller som arkivmyndighet. 2 Det bör dock observeras uppgift kan

att en vara belagd med sekretess grund av en annan bestämmelse i sekretesslagen, exempelvis 5 kap. l §

som gäller bl.a. sekretess i förundersökning i brottmål och och polisens och tullens verksamhet i övrigt att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott. 3 Regeringens skrivelse 1996/97:49 s. 18.

12.7 om av

Något förvaringen

beslagtagen egendom

I 27 kap. 10 § RB finns bestämmelser om hur beslagtagen egendom skall förvaras. Huvudregeln är att beslagtaget föremål skall tas i förvar av den som verkställt beslaget. Om det kan ske utan fara och även annars är lämpligt, får dock föremålet lämnas kvar i innehavarens besittning. Om föremålet lämnas kvar skall det förseglas eller märkas som beslagtaget om detta inte framstår som obehövligt.

Den från vilken beslaget har skett får inte överlåta föremålet eller förfoga över det på annat sätt i strid mot ändamålet för beslaget. Om det beslagtagna föremålet har lämnats kvar i innehavarens besittning och inte förseglats, får innehavaren nyttja det om inte annat beslutas.

Ett föremål som tagits i beslag skall vårdas väl och hållas under noggrann tillsyn. i

12.8¶Kostnadsansvaret

I skattelagstiftningen finns, med undantag av 5 § transportkontrollagen enligt vilken ersättning ges för uttagna prover, inga uttryckliga bestämmelser om vem som skall bära de kostnader som myndigheternas kontroller kan medföra. I bestämmelserna om revision, exempelvis 3 kap. lloch 12 §§ LPP, fastslås endast att revisorn har rätt att företa vissa åtgärder samt att den reviderade är skyldig att vara honom behjälplig. Det torde dock vara främst i de fall revisioner och eftersökande av handlingar genomförs med stöd av tvångsåtgärdslagen, som kostnader kan uppstå. Det kan exempelvis vara fråga om att bryta upp skåp och lådor eller att bryta upp lås för att öppna dörrar. Om sådana åtgärder behövs, skall nämnts tidigare kronofogdemyndigheten verkställa beslutet om tvångsåtgärd. Inte heller i bestämmelserna om kronofogdemyndighetens myndighetsutövning finns några regler beträffande kostnadsansvar. Huvudprincipen är dock att ersättning

Frågor om behörighet... 417

för kostnader endast inom för bestämmelserna om ges ramen skadestånd . I tullagstiftningen finns vissa bestämmelser om ansvaret för de kostnader tullens kontroller kan medföra. som Enligt 13 § inregränslagen skall den uppgifter skall vars kontrolleras, eller för räkning införs eller utförs, bl.a. ge vars varan den verkställer kontrollen tillfälle att undersöka varan och som transportmedlet; han skall också utan kostnad tillhandahålla de behövs. Vederbörande skall vidare svara för den varuprov som transport behövs samt för uppackning och av varan som återinpackning. Han skall även tillhandahålla hjälp vid provtagning och vägning. åsidosätter dessa skyldigheter skall enligt Den som beslut tullmyndighet ersätta staten för dess kostnader för av en åtgärderna i fråga. Tullmyndigheten får besluta befrielse helt om eller delvis från ersättningsskyldigheten. Enligt 14 § lag skall transportföretag, som befordrar samma resande från ett annat EU-land, utan kostnad för staten ställa de lokaler och anordningar till Tullverkets förfogande som enligt GTS:s bedömning behövs för undersökning resgods och fordon som av resande för med sig, för förhör och kroppsvisitation av resande samt för tullpersonal under uppehåll i tjänstgöringen. Enligt 17 § samma lag skall den för eller för ersätta Tullverket för de som ut en vara kostnader verket haft för uppläggning och förvaring vid som varans sådan tillfällig förvaring behövts för kontroll. som Liknande bestämmelser finns i tullagen. Enligt 62 § första stycket tullagen skall vid kontroller enligt 57 den uppgifter vars kontrolleras eller för vars räkning varan importeras eller exporteras bl.a. den verkställer kontrollen tillfälle att undersöka varan ge som och transportmedlet. Av andra stycket i samma lagrum följer att den inte fullgör sina skyldigheter för den transport och som att svara hantering är nödvändig för undersökning och provtagning av som skall ersätta staten dess kostnad för åtgärderna enligt beslut av varor, tullmyndigheten. Myndigheten får medge befrielse helt eller delvis från ersättningsskyldigheten. Enligt 64 § tullagen får tullmyndigheten det finns anledning att anta att en uppgift som om lämnats enligt tullagstiftningen inte är riktig, anlita särskild sakkunnig för att få fram den upplysning som behövs. Om uppgiften

1 Det kan dock i vån delbetänkande SOU 1996:79 utgick i nämnas att från att den reviderade skulle ersättning för vaiuproxrer i de fall de skulle orsaka honom beaktansvärda kostnader. 2Se avsnitt 5.5.5 angående 57 § tullagen.

4 l7-08I5

visas vara oriktig, är den som lämnat uppgiften skyldig att stå för kostnaden för den sakkunnige. Sådan skyldighet föreligger dock inte om den oriktiga uppgiften avser varans tull- eller skattepliktiga värde och det slutligen fastställda värdet inte överstiger det uppgivna med mer än tio procent. Det finns också viss möjlighet att anlita sakkunnig när uppmaning att lämna uppgift eller handling inte följts, varvid den som rätteligen skulle ha lämnat uppgiften eller handlingen normalt skall stå för kostnaden.

När det gäller tullmyndighetens eftergranskning genom revision sägs det i tullagen inte något kostnaderna. Enligt tullordningen

om skall dock den reviderade svara för uppackning och återinpackning och tillhandahålla arbetsbiträde vid provtagning och Vägning, i den mån dessa moment förekommer vid revisionen.

I 8 kap. 4 § alkohollagen sägs att en tillståndshavare bl.a. skall hjälpa till vid tillsynen och lämna de Varuprover som behövs utan ersättning. Enligt 2 § lagen om försäljning av teknisk sprit skall den kontrollerade utan ersättning biträda med behövlig handräckning och lämna erforderliga Varuprover.

12. 9 Skadeståndsansvaret

Skatteförvaltningens kontrollverksamhet är sådan myndighetsutövning som omfattas av statens skadeståndsansvar enligt 3 kap. 2 § första stycket skadeståndslagen 1972:207. Enligt detta lagmm skall staten eller kommun ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar.

Särskilda bestämmelser om statens stadeståndsansvar på skatteområdet finns endast i betalningssäkringslagen. Dessa bestämmelser, i 21 och 22 §§ betalningssäkringslagen, avser den situationen då ett beslut om betalningssåkring fattas beträffande en fordran som inte ännu är fastställd. Om fordringen inte senare blir fastställd eller fastställs till ett väsentligt lägre belopp än det som har betalningssäkrats, har gäldenär rätt till ersättning av staten för ren

1 Generaltullstyrelsens föreskrifter m.m. TFS 1994:45 för tillämpning av tullagen 1994:1550 och tullförordningen 1994:1558.

Frågor om behörighet... 419

förmögenhetsskada tillfogats honom därigenom. Statens ansvar

som

är således i dessa fall strikt. Statens skadeståndsansvar vid kontroller som genomförs av tullmyndighet regleras endast i 3 kap. 2 § skadeståndslagen. Detta är också fallet beträffande exempelvis polismyndighets åtgärder vid husrarm- sakan eller kronofogdemyndighets åtgärder vid utmätning. HD har i NJA 1989 s. 191 prövat huruvida staten är skyldig att ersätta ägaren till segelbåt för de skador som uppstått båten då den, belagd med kvarstad, förvarades på ett varv. Hovrätten, vars dom fastställdes av HD, uttalade i målet bl.a. följande.

Enligt 3 kap 2 § skadeståndslagen skall staten ersätta skada som

vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning.

Vad gäller frågan om fel eller försummelse framgår av förarbetena till skadeståndslagen att skadeståndsfrågan skall avgöras på grundval av en objektiv bedömning av det förfarande orsakat skadan. Skadeståndsansvar för staten kan alltså som åläggas även på grund eller kumulerade fel och ifall av anonyma då skadevållaren kan åberopa sådana subjektiva ursäkter för sitt objektiva culpösa handlingssätt, som fritar honom från personligt skadeståndsansvar. I likhet med lRsn gör HovRsn den bedömningen att försummelse vid vård egendom, som tvångsvis omhänderav tagits får myndighetsutövning och att staten således anses som ansvarar för skada som orsakats av fel eller försummelse vid vården egendom, som belagts med kvarstad och därvid tagits av i förvar.

Före tillkomsten av skadeståndslagen hade i rättspraxis utbildats vissa regler för skada på gods i tullverkets om ansvar vård Ansvarigheten har då grundats på culpa hos tullverket eller tullpersonalen, men bevisbördan är omkastad så att det ålegat tullverket att visa att fel eller försummelse inte förekommit. Detta har inneburit att domstolarna analogiskt har tillämpat de ansvarsregler gäller i fråga om enskilt förvar eller som deposition se NJA 1950 s 5. Skadeståndslagen tar inte direkt ställning till statens ansvar för skada på omhändertagen egendom. Om avsikten varit att bryta med nyssnämnda praxis borde detta emellertid ha kommit till uttrycki vart falli lagens förarbeten. Departementschefen har i stället i förarbetena uttalat den uppfattningen att det inte kan föremål för tvekan att det allmänna skall svara för skada vara orsakats fel eller försummelse vid vården av som genom

omhändertagen egendom samt att som huvudregel bör gälla att

det allmänna i hithörande fall skall bära samma presumtionsenskild depositarie se prop. 1972:5 s 358 ansvar som

Med hänsyn till det anförda anser Hovrsn, i likhet med TR:n, att staten har att bära det Torsten S hävdade presumtionsav ansvaret. Beträffande frågan statens vid anlitande om ansvar av självständiga medhjälpare är i förevarande fall att beakta, att vården av båten visserligen anförtrotts varvet, att vården men utövats för statens räkning och ingått som ett led i dess myndighetsutövning. Med hänsyn härtill... finner H0vr:n att staten har att svara för fel eller försummelse hos varvet i fråga om vårdnaden av båten...

Hovrätten uttalade vidare att staten visat att båten inte skadats till följd av försummelse vid vården densamma samt att Torsten S av inte kunde anses vara medvållande till skadan. Staten befanns vara ersättningsskyldig. I SOU 1993:55 Det allmännas skadeståndsansvar föreslår Kommittén för översyn det allmännas skadeståndsansvar, av som haft i uppdrag att göra allmän översyn över det allmännas en

skadeståndsansvar vid myndighetsutövning, vissa ändringar

av bestämmelserna statens skadeståndsansvar. Exempelvis föreslås om att begreppet vid myndighetsutövning i 3 kap. 2 § skadeståndslagen skall bytas ut mot i samband med myndighetsutövning; kravet på fel eller försummelse föreslås kvarstå. Vidare föreslås ett strikt skadeståndsansvar bl.a.vid ingrepp innebär att enskild utsätts för som frihetsinskränkning samt då skador uppkommit vid polisens och andra myndigheters användning lagligt våld. Ärendet bereds för av närvarande inom Justitiedepartementet.

12.10 och

överväganden förslag

12. 1 1 Beslutsfattande

myndighet

12.10. Transport- och lokalkontrollerna

Det krävs särskilda kunskaper och erfarenhet för skall kunna att man genomföra en kontroll av en transport eller lokal ett effektivt en och ändamålsenligt sätt. De tjänstemän som arbetar med kontrollerna måste både behärska ett juridiskt komplicerat rättsområde och kunna utföra fysiska kontroller. Även andra aspekter måste beaktas vid

utfominingen av befogenheter mm. för den beslutande myndigheten.

Frågor om behörighet... 421

Det kan inte utslutas att denna typ kontroller kan vara förenade av med fara. Under den korta tid transportkontrollagen har varit i som kraft har redan allvarlig incident inträffat; denna bestod i att en en tankbil i hög fart körde kontrollantemas bil. Vidare har en person dömts för han hotat tulltjänstemän i samband med kontroll. att en Detta kan visserligen vara isolerade företeelser; det går åtminstone inte i nuläget att urskilja ett mönster i de kontrollerades beteende. Transportkontrollema, och sannolikt även de föreslagna lokalkontrollema, är dock till sin beskaffenhet sådana att måste räkna man med att tjänstemän kan komma att utsättas för våld eller hot under tjänsteutövningen. När det gäller kontroll mineraloljetransporter av måste också vägas in att det är fråga transporter av farligt gods. om En tankbil inte har rengjorts föreskrivet sätt eller en transport som inte sker i enlighet med bestämmelserna härom kan i sig utgöra som mycket stor fara för både allmänheten och miljön. Här kan en nämnas att det inträffat åtminstone trafikolycka har samband en som med de illegala oljetransportema, då tankbil vält i ett samhälle. en Även transport alkohol kan i sig utgöra fara. en av en Transportkontrollema utgör för skatteförvaltningen helt ny typ en kontroller, ställer helt andra krav på tjänstemännen än den av som traditionella skrivbordsgranskningen och skatterevisionen. Detta torde åtminstone i viss mån gälla även de föreslagna lokalkontrollema, även dessa företer vissa likheter med om skatterevisionema. Det finns därför i dag inte någon nämnvärd erfarenhet hur kontroll exempelvis en last i en container av en av skall genomföras inom skatteförvaltningen. Samtidigt är transportkontrollema liksom de föreslagna lokal- kontrollerna rena skattekontroller, enda syfte är att i möjligaste mån säkerställa att vars får in skatteintäkter. Ändamålet är, tidigare framhållits, staten som att skapa underlag för beskattningsbeslut. Det är därför naturligt att den myndighet beslutar beskattningen också beslutar om som om kontrollåtgärdemaz. Man kan inte heller bortse i från att det är av stort värde att de tjänstemän genomför kontrollerna är väl insatta som i skatterätten på området. Jämförelse kan här göras med de tyska kontrollgruppema MKG. Dessa besitter goda kunskaper i hur

l Se Hovrättens för Norrland dom den 14 april 1997 i mål övre nr B 44/97. 2 Som tidigare pågår inom RSV ett utredningsarbete beträffande den antytts regionala indelningen skatteförvaltningen. Det är givetvis möjligt att man av inom för den utredningen framlägger förslag om vilken myndighet ramen skall handha beskattningen punktskatteomrâdet. Vi har dock utgått som i från den nuvarande ordningen.

fysiska kontroller skall utföras, har sämre underbyggnad när det men gäller punktskatterättsliga bedömningar. Detta har varit till för men effektiviteten i kontrollverksamheten. Vidare kan givetvis även man

inom skatteförvaltningen sikt tillägna sig de kunskaper och

erfarenheter som krävs för att utföra de aktuella kontrollerna. Det får förutsättas att det mycket stora utbildningsbehov de som nya kontrollbefogenhetema ger upphov till tillgodoses. Vidare måste

skatteförvaltningen beakta punktskattekontrollemas särskilda

beskaffenhet då personal rekryteras. I den mån det är möjligt att rekrytera personal som redan har erfarenhet fysiska kontroller av av transporter, är detta naturligtvis lämpligt. Samtidigt är det viktigt att komma i håg att personalen bör insatt i vara punktskattebestämmelsema. Vidare kräver, tidigare nämnts, som tolkningen av EG:s bestämmelser och de svenska lagbestämmelsema på området att beslutsfattarna besitter juridiska kunskaper i en svårtillgänglig materia. Besluten om transport- och lokalkontroller bör i möjligaste mån fattas och verkställas speciellt utsedda av tjänstemän som har stor erfarenhet skattelagstiftningen på av området. De bör åtminstone ha genomgått grundläggande en utbildning. Bestämmelser härom bör införas i myndighetens

arbetsordning.

Vi anser således att kontrollverksamheten bör stå under beskattningsmyndighetens ledning. Behörighet att fatta beslut om kontroller bör därför med vissa begränsningar tillkomma beskattningsmyndigheten. Beslut om transportkontroll på enskild plats och lokalkontroll bör fattas av länsrätt ansökan beskattningsav myndigheten. Övriga beslut bör fattas beskattningsmyndigheten. av Beskattningsmyndigheten bör även ha möjlighet att vid fara i en dröjsmål fatta interimistiska beslut transportkontroll enskild om plats och lokalkontroll. Vidare bör beskattningsmyndigheten ha befogenhet att fatta beslut transportkontroll enskild plats och om lokalkontroll i de fall samtliga berörs beslutet lämnat sitt som av samtycke till kontrollen Även kontrollverksamheten skall stå under beskattningsom myndighetens ledning och i huvudsak bedrivas beskattningsav myndigheten, kan det av praktiska skäl lämpligt att tjänstemän vara vid andra skattemyndigheter i landet kan medverka i den här aktuella punktskattekontrollverksamheten. Bestämmelsen andra skatteom myndigheters deltagande i kontrollverksamheten bör dock ha en

1Se vidare avsnitt 3.3. 2Se vidare kapitel beträffande 13 domstolsprövning.

Frågor om behörighet... 423

utfomming än den nuvarande bestämmelsen i 12 § transportannan kontrollagen; bestämmelse med sådana begränsningar torde

en nämligen vara svår att tillämpa för myndigheterna. För att den andra Skattemyndigheten skall ha rätt att fatta beslut om exempelvis en transportkontroll, måste beskattningsmyndigheten ha lämnat sitt uppdrag innan transportkontrollen äger rum. Hur skall beskattningsmyndigheten kunna veta i förväg, inför transportkontroll, vilket

en ärende eller vilken grupp av ärenden det kommer att bli fråga om Enligt vår mening bör bestämmelsen beträffande deltagandet i kontrollverksamheten utformas skattemyndighet

så sätt att annan får medverka i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet genom att utföra kontroller för beskattningsmyndighetens räkning

Det är viktigt att det framgår att avsikten inte har varit att ge beskattningsmyndigheten normgivningsbefogenheterz. Detta uppnås genom stadgandet att den andra myndigheten skall genomföra kontrollerna för beskattningsnzyndighetens räkning.

Det sagda gäller skattemyndighets medverkan i

nyss annan kontrollverksamheten utförande kontroller. Härvid bör den

genom av andra Skattemyndigheten ha kontrollbefogenheter som

samma beskattningsmyndigheten. Den av oss föreslagna punktskattekontrollverksamheten omfattar dock även beslutsfattande som går utöver själva kontrollerna. Som exempel kan nämnas interimistiska beslut skattebeslag eller förtida försäljning av egendom som är

om föremål för skattebeslag. Det kan givetvis i vissa fall vara lämpligt att tjänsteman vid en annan skattemyndighet kan fatta sådana

en beslut. Det bör därför också finnas en möjlighet för beskattningsmyndigheten att uppdra annan skattemyndighet att fatta även andra beslut i visst ärende än beslut vid kontroller för beskattningsmyndighetens räkning.

Vi föreslår sammanfattningsvis att den här aktuella punktskattekontrollverksamheten skall stå under beskattningsmyndighetens ledning och att beskattningsmyndigheten skall ha befogenhet att fatta beslut i enlighet med vad som anförts ovan. Vi föreslår vidare att

skattemyndighet skall medverka i beskattningsannan myndighetens kontrollverksamhet att genomföra kontroller

genom för beskattningsmyndighetens räkning samt att annan skattemyndighet härvid skall ha samma kontrollbefogenheter som beskattningsmyndigheten se 9 kap. 6 och 7 §§ lagförslaget. Vi föreslår vidare att beskattningsmyndigheten utöver vad som sagts

1 avsnitt beträffande samverkan med bl.a. tullmyndigheter.

Se 12.102 2 Se avsnitt 12.2.

nyss skall uppdra annan skattemyndighet att fatta beslut i visst ärende för beskattningsmyndighetens räkning. Sådant uppdrag skall dock få ges endast den andra myndigheten medger det och det

om kan ske utan avsevärd olägenhet för enskild se 9 kap. 9 § lagförslaget.

12.10.1.2 De särskilda kontrollbefogenheterna

Beslut om att följa efter fordon och dylika åtgärder bör kunna fattas av den skattetjänsteman som utför kontrollen; dessa beslut torde oftast fattas ute fältet. Sådana beslut gäller större och

som mer samordnade åtgärder i vilka många tjänstemän kan inblandade,

vara som spaning under en längre tid från en fast punkt mot viss lokal, bör lämpligen fattas myndigheten eller myndigheten särskilt

av en av utsedd högre tjänsteman. Bestämmelser härom bör enligt vår mening lämpligen tas in i myndighetens arbetsordning.

12.10.1.3 Omhändertagande, skattebeslag och

skatteförverkande

Beslut om omhändertagande är avsedda att kunna fattas då vid

man transport- eller lokalkontroller påträffar punktskattepliktiga och

varor det finns behov av att kontrollera vissa uppgifter. Så kan fallet

vara exempelvis då ledsagardokument saknas eller är ofullständiga. Beslut om omhändertagande bör därför kunna fattas av den skattetj änsteman som utför kontrollen. Beslutet, som skall vara skriftligt, skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol

Beslut om skattebeslag och skatteförverkande bör fattas av allmän förvaltningsdomstol; vidare avsnitt l3.5.3.4. l brådskande fall, då

se det föreligger fara i dröjsmål, bör dock beslut skattebeslag kunna

om fattas av beskattningsmyndigheten. Ett sådant beslut skall snarast underställas allmän förvaltningsdomstol se 9 kap. 3 § andra stycket lagförslaget.

1Se vidare avsnitt 135.33.

Frågor om behörighet... 425

12.10.1.4 Sanktionerna

Beslut transporttillägg bör liksom i dag fattas av

om beskattningsmyndigheten och möjliga att överklaga till allmän

vara förvaltningsdomstol se 9 kap. 3 § tredje stycket lagförslaget. Bestämmelserna omprövning och efterbeskattning i LPP bör

om liksom i dag är fallet enligt transportkontrollagen tillämpas även

beträffande transporttillägg se ll kap. 3 § lagförslaget.

Övriga föreslagna sanktioner är av straffrättslig karaktär och faller därför för RB:s bestämmelser.

inom ramen

En fråga är förknippad med införandet av straffbestämmelser

som är frågan skall rapportera och utreda brottet. Eftersom

om vem som det rör sig brottsutredning är det i dagsläget lämpligt att

om en polisen utför detta arbete, eftersom Skattemyndigheten inte handhar brottsutredningar. Det torde dock inte finnas något hinder mot att skatte- eller tulltjänstemän i enklare fall vid utredning av transportkontrollförseelse tar emot deposition böter och i samband

av därmed gör erforderliga anteckningar för att sedan lämna över ärendet till polismyndigheten se förslaget till ändring i bötesverkställighetsförordningen. Idag hanteras motsvarande verksamhet tullområdet ofta direkt bevakningspersonal. Om

av Ekobrottsberedningens förslag inrättande skattekriminalerz

om av blir verklighet bör brottsutredningen beträffande brott som avses i 7 kap. lagförslaget kunna genomföras inom ramen för skattekriminalens verksamhet. Vi föreslår dock inte någon ändring i den Ekobrottsberedningen föreslagna lagen om

av skattemyndigheters medverkan vid förundersökning, m.m. Vi förutsätter i stället att frågan tas i samband med beredningen av

upp denna lag.

l2.10.1.5 En underrättelseenhet och mobila kontrollgrupper

Som framgått avsnitt 8.7.3 finns det vid GTS:s Kontrollbyrå en

av central underrättelseenhet, USC, samordnar och har det över-

som gripande ansvaret för underrättelseverksamheten inom Tullverket. Genom denna konstruktion med central enhet har man vunnit

en många fördelar. Insamlingen och bearbetningen av informationen sker ett effektivt sätt, samtidigt som kraven en hög

1Jämför med avsnitt 12.3. 2Se Ds 1997:23.

säkerhetsnivå kan uppfyllas. Vi anser att även beskattningsmyndighetens informationsinsamling och analys av information bör utföras central underrättelseenheü.

av en

De enheter som utför transport- och lokalkontrollema måste vara rörliga; kontrollerna måste kunna göras på olika platser över hela landet. Det torde därför vara lämpligt att kontrollerna utförs av mobila kontrollgrupperz. Dessa grupper bör självklart ha tillgång till erforderlig kommunikationsutrustning; detta förutsättning för

är en att grupperna skall kunna kommunicera med bl.a. underrättelseenheten. Underrättelseenheten skall lämna operativa underrättelser till de mobila enheterna och tjäna som informationspool för dem.

Såsom tidigare nämnts bör de tjänstemän utför kontrollerna

som vara unifomierade; det skall tydligt framgå att det är fråga om myndighetsutövning.

12.102¶Medverkan andra myndigheter

Det finns inom polis- och tullmyndighetema en stor erfarenhet av att företa kontroller av såväl personer som fordon och lokaler. Skatteförvaltningens tjänstemän kommer naturligtvis att med tiden tillägna sig en allt större erfarenhet. I nuläget är det dock nödvändigt att skattetj änstemännen också kan luta sig mot de andra myndigheternas erfarenhet. Dessutom skulle det innebära ett resursslöseri att inte ta vara på och använda den kunskap som finns hos tjänstemännen vid dessa myndigheter. Det bör därför även fortsättningsvis finnas bestäm melser enligt vilka polis- och tullmyndighetema skall biträda eller medverka i kontrollerna.

Det bör således finnas en bestämmelse enligt vilken polismyndighet begäran skall lämna biträde vid beskattningsmyndighetens kontroll.

Vi föreslår i avsnitt 5.8.4 bl.a. att transportkontroller skall få utföras även ombord fartyg som används yrkesmässigt. Såsom framgår av bl.a. avsnitt 5.5.7 medverkar Kustbevakningen i viss

utsträckning i den polisiära övervakningen; Kustbevakningen

medverkar också i kontrollverksamheten enligt inregränslagen. Kustbevakningen skall även utöva tillsyn enligt LSE över båtar Det

l Se vidare avsnitt 12.10.5 angående registeranvändning. 2 Liknande organisation finns i andra länder; sekapitel 3 Sevidare avsnitt 15.

Frågor om behörighet... 427

förefaller lämpligt att Kustbevakningen biträder

vara beskattningsmyndigheten vid de transportkontroller som utförs inom Kustbevakningens verksamhetsområde. Om det i samband med punktskattekontroll upptäcks att brott enligt något av straffstadgandena i 7 kap. lagförslaget föreligger kan Kustbevakningen använda vissa av de befogenheter som den har enligt

Kustbevakningens medverkan i polisiär övervakning se lagen om förslaget till lag om ändring i lagen om Kustbevakningens medverkan i polisiär övervakning. Vi föreslår därför att polismyndighet och Kustbevakningen begäran skall lämna biträde vid beskattningsmyndighetens kontroller se 9 kap. 10 § lagförslaget.

Som framgår av redogörelsen för gällande rätt skall tullmyndighet enligt transportkontrollagen medverka genom att utföra kontroller i gränsnära områden. Tullen kan alltså genomföra kontroller enligt transportkontrollagen inom ramen för sin ordinarie verksamhet, utan att skattetjänstemän närvarar. Att så är fallet har praktiska orsaker; de kontroller som tullen gör enligt inregränslagen innehåller ofta samma kontrollmoment som kontrollerna enligt transportkontrollagen. Som nämnts tidigare fungerar enligt de företrädare

u för såväl beskattningsmyndigheten som Tullverket som varit i kontakt med samarbetet mellan beskattningsmyndigheten och

tullmyndighetema mycket väl. Enligt vår mening bör detta samarbete fortsätta. Även den kontrollverksamhet handhas tullen skall

som av stå under beskattningsmyndighetens ledning. Beskattningsmyndigheten skall således ha det övergripande ansvaret för verksamheten. Vi föreslår att tullmyndighet samma sätt som andra skattemyndigheter skall få medverka i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet genom att genomföra kontroller för beskattningsmyndighetens räkning. Härvid skall tulltjänstemännen ha samma kontrollbefogenheter som beskattningsmyndighetens tjänstemän se 9 kap. 8 § lagförslaget. Vidare skall beskattningsmyndigheten ha möjlighet att uppdra tullmyndighet att utöver vad som nyss nämnts fatta beslut i visst ärende se 9 kap. 9 § lagförslaget. Sådant beslut skall dock få fattas endast om tullmyndigheten medger det och det kan ske utan avsevärd olägenhet för enskild.

l Se avsnitt 5.5.7.

12.103 Rätt att anmana förare eller befälhavare att

stanna m.m.

Såsom transportkontrollagen är konstruerad i dag är föraren skyldig att stanna på polismans anmaning och, genom hänvisningen till inregränslagen, även tulltjänstemans anmaning. Det finns således inte någon skyldighet att stanna på anmaning av beskattningsmyndigheten. Detta innebär i praktiken att beskattningsmyndigheten inte kan genomföra en kontroll enligt transportkontrollagen utan polisens eller tullens medverkan. Om tanken är att beskattningsmyndigheten sikt skall kunna genomföra flertalet transportkontroller egen hand, vilket är logiskt med tanke på att det är fråga om rena punktskattekontroller, är detta inte en lämplig ordning. Det är enligt vår mening överhuvudtaget inte lämpligt att beskattningsmyndigheten är helt beroende av andra myndigheters prioriteringar och resurser för genomförandet av punktskattekontroller.

Beskattningsmyndigheten borde åtminstone vad beträffar vägtransporter ha rätt att egen hand anmana förare att stanna. När det gäller övriga transportfonner finns det skäl att överväga en annan ordning. Exempelvis bör stoppandet av fartyg i praktiken genomföras av de myndigheter som till fullo behärskar de förhållanden som råder till sjöss, nämligen polisen och Kustbevakningen; det kan inte förväntas att skattetjänstemännen skall göra detta. Kontroller av flygtransporter skall, som tidigare anförts, genomföras endast i samband med på-, av- eller omlastningar. Inte heller i fråga om jämvägstransporter blir det fråga om att anmana förare att stanna. I stället kan det bli tal om att myndigheten vid kontroller i samband med på-, av- eller omlastning håller kvar flyg- eller jämvägstransporter på flygplatser respektive bangårdar. En sådan befogenhet måste som tidigare framhållits givetvis användas med urskiljning. Särskilt när det gäller större transportmedel som befordrar passagerare i yrkestrafik kan ett kvarhållande stora följder. Därför bör kvarhållande av sådana transportmedel inte få göras utan att beslut om omhändertagande fattats se 3 kap. 3 § lagförslaget. Fördelen med ett sådant villkor är att beskattningsmyndigheten måste fatta ett skrifligt beslut med angivande av skälen för kvarhållandet samt att ägaren till

transportmedlet kan beslutet prövat av domstol

1Se vidare avsnitt 6.5.3.4.

Frågor om behörighet... 429

Eftersom andra skattemyndigheter skall medverka i kontrollverksamheten att utföra bl.a. transportkontroller för beskattgenom ningsmyndighetens räkning, bör även tjänstemän vid andra skattemyndigheter ha fordon att stanna när de medverkar rätt att anmana i beskattningsmyndighetens kontroll. Det måste dock kunna ställas vissa krav särskilt kunnande och erfarenhet, bl.a. beträffande trafiksäkerhetsfrågor, hos de tjänstemän som får utöva denna befogenhet. Man torde inte kunna räkna med att det kommer att byggas ett sådant kunnande och en sådan erfarenhet rent upp generellt hos skattetjänstemän vid skattemyndigheter normalt som sett inte handlägger punktskattefrågor. Ett minimikrav bör därför att tjänstemän vid andra skattemyndigheter får anmaning att vara ge stanna endast de särskilt förordnats härtill av beskattningsom myndigheten. Avsikten är inte att förordnande skall göras inför varje kontrolltillfälle; det torde räcka med ett generellt förordnande för den enskilde tjänstemännen att vid transportkontroller ge anmaning om att stanna fordon. Anmaning att stanna fordon bör också ges av polisman som biträder vid beskattningsmyndighetens kontroll samt av tjänsteman vid tullmyndighet när han medverkar i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet. För att befogenheten inte skall avvika alltför

mycket från motsvarande befogenhet enligt inregränslagen, bör dock

tulltjänsteman anmaning endast i hamnar och gränsnära ge områden. Som nämnts skall anmaning att stanna fartyg få ges av polisovan och tjänsteman vid Kustbevakningen som biträder vid beskattman ningsmyndighetens kontroll. Det kan inträffa att kontrollen inte kan genomföras till sjöss. Polisman och tjänsteman vid Kustbevakningen bör därför ha befogenhet det är uppenbart nödvändigt för att om punktskattekontrollen inbringa fartyg till hamn. Denna befogenhet skall givetvis användas restriktivt. Vi föreslår således att tjänsteman vid beskattningsmyndigheten skall få anmaning att stanna fordon Vi föreslår vidare att sådan ge anmaning också skall få härtill särskilt förordnad tjänsteman ges av vid skattemyndighet när han medverkar i beskattningsannan myndighetens kontroll samt i hamnar och gränsnära områden av tulltjänsteman när han medverkar i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet 9 kap. ll § första stycket lagförslaget. Vi

1 sådant motordrivet fordon, släpfordon, teirängfordon Med fordon avser och eñerfordon som avses i 2 § vägtrafikkungörelsen.

föreslår vidare att anmaning att stanna fordon skall

ges av polisman som biträder vid beskattningsmyndighetens kontroll se 9 kap. ll § andra stycket lagförslaget. Vi föreslår också att anmaning att stanna fartyg skall ges av polisman och tjänsteman vid Kustbevakningen som biträder vid beskattningsmyndighetens kontroll samt att sådan tjänsteman om det är uppenbart nödvändigt för punktskattekontrollen också skall inbringa fartyg till hamn

9 kap. 11 § tredje stycket.

Beskattningsmyndighetens tjänstemän skall naturligtvis vara uniformerade ett sådant sätt att det tydligt framgår att det är fråga om en myndighetskontroll. Vidare bör föraren erhålla information om varför transporten stoppats. Den framtagna infonnationsbroschyren bör alltid överlämnas.

De här föreslagna bestämmelserna kompletteras bestämmelser

av om förares och befälhavares skyldighet att stanna anmaning se 2 kap. 5 § lagförslaget.

1210.4 mellan

Infonnationsutbytet myndigheterna

Som nämnts ovan kommer Justitiedepartementet att tillsätta en utredning som skall göra en översyn av sekretessbestämmelsema med syfte att underlätta utbytet information mellan myndigheter.

av De eventuella lagändringar som denna utrednings arbete kommer att leda till kommer dock att dröja i flera år. Med hänsyn härtill och till hur viktigt informationsutbytet är för att punktskattekontrollema skall kunna genomföras ett effektivt sätt, anser att det finns skäl att föreslå ändringar av sekretessbestämmelsema inom ramen för vårt arbete.

Det övergripande ansvaret för transport- och lokalkontrollema ligger hos en enda myndighet, beskattningsmyndigheten. Enligt våra förslag kommer dock tjänstemän vid andra skattemyndigheter, tullmyndigheter, polismyndigheter och Kustbevakningen att delta i kontrollerna. Behövlig information måste givetvis kunna utbytas mellan de myndigheter som utför eller på olika sätt biträder vid kontrollen. Det kan med hänsyn till att kontrollerna ofta kommer att avse beskattning förflyttas mellan flera olika länder

av varor som också finnas behov av att lämna ut uppgifter till myndigheter i andra länder.

1Se avsnitt l2.6.3.

Frågor om behörighet... 431

Beskattningsmyndigheten bör skyldig att på begäran lämna

vara

myndighet medverkar i eller biträder vid punktskatteannan som kontrollverksamheten utdrag eller upplysning innehållet i

ur om

punktskattekontrollregistret. Berörda myndigheter bör själva få

bestämma i vilken mån och vilket sätt inforrnationsutbytet skall

ske se 5 kap. 15 § lagförslaget.

Det kan vidare inträffa att tull- och polismyndighetema och Kustbevakningen i sin brottsutredande eller kontrollerande verksamhet påträffar mineraloljeprodukter, alkoholvaror eller tobaksvaror. I de fall det finns anledning att anta att skatt skall betalas för i Sverige, bör myndigheterna vara skyldiga att

varorna upplysa beskattningsmyndigheten om att varor påträffats. Beskattningsmyndigheten bör i detta läge få ta del av de andra myndigheternas handlingar i den mån det behövs för skattekontrollen

se 10 kap. l § lagförslaget.

Många de nämnda uppgifterna kan lämnas utan hinder av

av ovan sekretess I den mån infonnationsutbytet gäller av domstol meddelade domar eller beslut innebär sekretesslagens bestämmelser inte något hinder; framgått upphör sekretessen nonnalt att

som ovan gälla för uppgift tas in i dom eller beslut. Vidare kan

som beskattningsmyndigheten lämna uppgifter som angår misstanke om brott till åklagar- och polismyndighetema samt även till tullmyndigheten då det är fråga om vamsmuggling3. I dessa delar saknas behov nya bestämmelser. Vad beträffar annat utbyte av

av sekretessbelagda uppgifter kan sekretesslagens bestämmelser utgöra ett hinder. Vi föreslår därför att det införs en bestämmelse av det slag

finns i 118 § tullagen möjliggör att beskattningssom som myndigheten får ta del av tull- och polismyndighetemas samt Kustbevakningens uppgifter i den utsträckning det behövs för

punktskattekontrollen4samt bestämmelse att tull- och

en om polismyndighetema och Kustbevakningen genast skall underrätta

1Jämför med 10 kap. 2 § lagförslaget kommenteras längre fram i detta

som avsnitt. 2 Jämför med redogörelsen för sekretessbestämmelsema i avsnitten 12.6. 3 Kravet fängelse skall föreskrivet för brottet är uppfyllt

på att vara beträffande exempelvis flertalet av brottsrubriceringama i skattebrottslagen och VSL; huruvida brottet kan antas föranleda annan påföljd än böter mäste avgöras från fall till fall. 4 Vi har redan i sammanhang föreslagit ändring i 3 § 1 lagen

annat en om polisregister för att möjliggöra att beskattningsmyndigheten får tillgång till vissa uppgifter ur polisregister, se avsnitt 8.1 1.4.

beskattningsmyndigheten om de i sin verksamhet påträffar punktskatteplikti kan antas obeskattade ga varor som vara se 10 kap. l § lagförslaget. Vi föreslår vidare att det införs bestämen melse enligt vilken uppgifter rörande punktskattekontroll, skattebeslag och skatteförverkande begäran skall lämnas ut till de myndigheter som medverkar i eller biträder vid beskattningsmyndighetens punktskattekontroll det behövs för punktskatteom kontrollverksamheten se 10 kap. 2 § första stycket lagförslaget. Vi föreslår slutligen att sådana uppgifter också skall tillhandahållas myndighet i främmande stat med vilken Sverige har träffat överens kommelse om handräckning i skatteärenden se 10 kap. 2 § andra stycket lagförslaget. Andra myndigheter, särskilt tull-, polis- och åklagarmyndighetema, skulle givetvis kunna ha behov att ta del även av av andra handlingar i ärenden om transport- och lokalkontroller än offentliga beslut i sin brottsbekämpande verksamhet. Vi har dock valt att begränsa våra förslag till sådana bestämmelser är som nödvändiga för punktskattekontrollen; frågor informationsutbyte om för att effektivisera bekämpningen den ekonomiska brottsligheten av bör enligt vår mening behandlas i ett större sammanhang den av utredning som Justitiedepartementet avser att tillsätta för just detta ändamål. Som nämnts i avsnitt l2.5.2 finns det i LPP inte någon hänvisning till bestämmelsen i 3 kap. 16 taxeringslagen. Beskattningsmyndigheten kan således inte i ett beskattningsförfarande exempelvis en revision inom för LPP begära att - som ryms ramen annan myndighet skall tillhandahålla uppgifter behövs för som beskattningen. Denna begränsning inte ha tillkommit synes avsiktligt. Vi föreslår därför att 3 kap. 6 § LPP ändras på så sätt att hänvisning görs även till 3 kap. 16 § taxeringslagen.

12. 10.5 Re

gisteranvändning mm.

Det bör som tidigare anförts inrättas en central underrättelseenhet vid

beskattningsmyndigheten som för punktskattekontrollregistret och

har det övergripande ansvaret för registeranvändningen. Enheten, som bör vara bemannad dygnet runt, skall samla uppgifter och

1 Jämför med 5 kap. 15 § lagförslaget som avser utdrag eller uppgift ur om innehållet i punktskattekontrollregistret. 10 kap. 2 § avser övriga uppgifter som beskattningsmyndigheten förfogar över, exempelvis på papper.

Frågor om behörighet... 433

analysera deras trovärdighet. Detta innebär att den egentliga registerspaningen kommer att utföras enheten. När det gäller

av analyser torde förebilden kunna hämtas i det analyssystem som används inom tullen.

Terrninalåtkomst till punktskattekontrollregistret skall få ges endast för de ändamål som anges i 5 kap. 2 § första stycket lagförslaget, det vill säga för transport- och lokalkontroll, omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande, utövandet av de särskilda befogenheter i 4 kap. 1 § lagförslaget samt

som avses prövning och tillsyn över upplagshavare, skatteupplag och registrerade varumottagare.

Endast de särskilt utsedda tjänstemännen vid underrättelseenheten skall ha full åtkomst till punktskattekontrollregistret. Registrering, lagring och bearbetning uppgifter i punktskattekontrollregistret

av skall således göras enbart vid den centrala underrättelseenheten. Vi har valt att inte lämna något författningsförslag i denna del. Bestämmelser om behörigheten bör dock tas i en förordning.

De tjänstemän skattemyndighet i vars uppgifter utförande av transport- och lokalkontroller, handläggning av ärenden om skattebeslag och skatteförverkanden eller utövande av de särskilda kontrollbefogenhetema enligt 4 kap. 1 § lagförslaget ingår skall ha terrninalåtkomst till registret samma sätt som revisorer har tillgång till skatteregistret under revisionerz 5 kap. 13 § första stycket lag-

förslaget. Underrättelseenheten bör även ha möjlighet att skicka ut operativa underrättelser via systemet till de mobila grupperna.

Som framgått handhar USC vid Generaltullstyrelsen den

ovan centrala underrättelseverksamheten. Eftersom tulltjänstemän skall medverka i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet är det lämpligt att USC har terminalåtkomst till registret se 5 kap. 14 § lagförslaget.

De tjänstemän beskattningsmyndigheten som prövar frågor om godkännande upplagshavare m.m. bör ha terminalåtkomst till de

av delar av registret som rör dessa frågor. När det gäller uppgifter ur ledsagardokument torde det dock räcka med åtkomst beträffande fall då uppgifter i dokumentet varit felaktiga. De bör även ha möjlighet att göra framställningar utdrag eller upplysning om innehållet

om ur i polisregister3 se 5 kap. 13 § andra stycket i lagförslaget samt förslaget till ändring i polisregisterlagen.

1Se avsnitt 8.7.4. 2 avsnitt

Se 8.6.1. 3 vidare avsnitt 8.1

Se 1.4.

Vidare bör endast tjänstemännen vid underrättelseenheten ha tillgång till uppgifter ur tullregistret, SPADI, transportföretagens

bokningsregister, körkortsregistret samt skepps- och båtregistren.

Uppgifterna ur dessa register bör också få bearbetas tillsammans med de uppgifter som underrättelseenheten lägger i punktskatte-

kontrollregistret.

Det kan i sammanhanget erinras om att SPADI omfattas den av absoluta sekretessen enligt 7 kap. 17 § sekretesslagen samt att denna sekretess gäller inte bara hos den registerförande myndigheten GTS, utan även hos de myndigheter har terrninalåtkomst till som registret. Nivån säkerhetsbestämmelsema för underrättelseenheten bör vara hög. De utrymmen enheten arbetar i bör som givetvis hållas låsta och enhetens terminaler bör kunna användas endast av behörig personal. Behörighetskodema bör bytas ut ofta och regelbundet. Det bör också finnas ett avancerat larmsystem.

12.10.6¶Kostnadsansvaret

m.m.

Egendom som omhändertagits skall förvaras den myndighet av som fattat beslutet om omhändertagandet eller den myndigheten som förordnat att sköta förvaringen för myndighetens räkning. Således skall annan skattemyndighet för förvaringen ansvara om annan skattemyndighet fattat beslutet om omhändertagandet, medan tullmyndighet skall ansvara för förvaringen av det som omhändertas genom tullmyndighetens beslut. Det finns dock inte något som hindrar att beskattningsmyndigheten tar över ansvaret för förvaringen av den Omhändertagna egendomen om så är lämpligt. Vidare skall självklart beskattningsmyndigheten för ansvara

förvaringen i de fall beskattningsmyndigheten fattat beslutet

omhändertagande se 3 kap. 5 § jämförd med 9 kap. 7 § fösta stycket

3 och 8 § första stycket 3. Det skall ankomma på beskattningsmyndigheten att förvara den egendom som är föremål för skattebeslagz. Det skall på sätt samma som beträffande egendom som är omhändertagen finnas möjlighet en för myndigheten att förordna annan att sköta förvaringen för beskattningsmyndighetens räkning; såväl varorna i sig som

1Se avsnitt l2.6.3. 2 Detta gäller skattebeslag enligt 3 kap. lagförslaget; när det gäller införsel för privat bruk av alkoholdrycker och tobaksvaror är förhållandena något annorlunda, se avsnitt 14.2.7.8.

Frågor om behörighet... 435

transportmedlen kan kräva sådana förvaringsförhållanden som myndigheten själv inte kan tillhandahålla se 3 kap. 5 och 13 §§ i lagförslaget.

Det kan givetvis i samband med att ett omhändertagande, som gjorts skattemyndighet eller tullmyndighet, övergår i ett

av annan skattebeslag, som sker efter beslut av länsrätt ansökan av beskattningsmyndigheten, uppstå frågor exempelvis beträffande ansvaret för förvaringen och tillsynen över egendomen i fråga.

av Detta torde dock verkställighetsfrågor bör behandlas

vara rena som i förordningar och föreskrifter; någon reglering i lag är enligt vår mening inte nödvändig.

Det skall också möjligt att låta beslagtagen egendomen förbli

vara i innehavarens besittning. Detta skall dock naturligtvis göras endast

det kan ske utan fara och det är lämpligt. Om om om annars egendom lämnas kvar i innehavarens besittning, skall den förseglas eller märkas om detta inte framstår som uppenbart onödigt. lnnehavaren får givetvis inte överlåta den beslagtagna egendomen

annat än inom för bestämmelserna förtida försäljning

ramen om eller i övrigt förfoga över den något sätt strider mot beslutet

som

skattebeslag se 3 kap. 13 § i lagförslaget. om

Överhuvudtaget bör gälla att omhändertagen eller beslagtagen egendom skall vårdas väl och stå under noggrann tillsyn se 3 kap. 4 och 13 §§ i lagförslaget.

Det bör framhållas att beskattningsmyndigheten alltid är ytterst ansvarig för förvaringen av omhändertagen eller beslagtagen egendom även om myndigheten har förordnat annan att sköta

förvaringen för beskattningsmyndighetens räkning.

Som framgått ovan är huvudregeln beträffande såväl skattemyndighetemas bla. tull-, polis- och kronofogdemyndighetemas

som myndighetsutövning att ansvaret för de kostnader för enskilda som uppkommer vid myndigheternas kontrollverksamhet inte skall bäras

det allmänna. Enligt vår mening finns det inte anledning att frångå av denna princip när det gäller den föreslagna punktskatte-

av oss kontrollverksamheten. Vi således att staten i princip skall

anser

för kostnaderna endast dessa faller inom ramen för ansvara om statens skadeståndsansvar.

Vi lämnar i avsnitten 5.8.9 och 5.8.1l vissa förslag beträffande enskilds skyldigheter vid transport- och lokalkontroller beträffande öppnande av låsta utrymmen, upp- och inpackning av varor samt eventuell transport Vi föreslår att den åsidosätter dessa

av varor. som

1Se avsnitt 12.8.

skyldigheter skall vara skyldig att ersätta staten för de kostnader

som uppkommer grund härav se 8 kap.1 § lagförslaget. Vi föreslår vidare att statens kostnader i samband med förvaring vid omhändertagande av varor och skattebeslag skall ersättas den äger de

av som punktskattepliktiga varorna se 8 kap. 2 § lagförslaget; det skulle enligt vår mening vara oskäligt att ålägga ägaren till det transportmedel eller den container, tank eller transporthjälpmedel som varan fraktats i betalningsansvar.

Vi föreslår också att det skall finnas en möjlighet att efterge ersättningsskyldigheten helt eller delvis om det framstår som oskäligt att ta ut ersättningen se 8 kap. 3 § lagförslaget. Så kan fallet

vara exempelvis då kostnader uppstått grund omständigheter

av som den ersättningsskyldige inte kunnat råda över. Vidare skall,

om staten vid försäljning av skatteförverkade varor helt erhåller ersättning för sina kostnader och det finns ett överskjutande belopp som inte kan fördelas bland dem som fått sin egendom skatteförverkad, ersättning erlagts enskild enligt

som av ovan återbetalas i motsvarande månl. Om ersättning erlagts flera

av enskilda, skall var och en en andel av det återbetalade beloppet som motsvarar den del av ersättningen som han erlagt 3 kap. 17 § lagförslaget.

Slutligen föreslår att staten inte skall lämna ersättning för prov som tas vid transport- eller lokalkontroller se 8 kap. 4 § i lagförslaget.

12. 10.7 Skadeståndsansvaret

Som framgått ovan regleras skatteförvaltningens skadeståndsansvar av 2 kap. 3 § skadeståndslagen med undantag för särbestämmelsen beträffande beslut betalningssäkring. Även polis- och tull-

om myndighets skadeståndsansvar vid sådan myndighetsutövning

som husrannsakan och fordonskontroller regleras av detta lagmm. Enligt vår uppfattning är det lämpligt att samma bestämmelse gäller för den myndighetsutövning som nu föreslår. Vidare pågår som nämnts tidigare en allmän översyn av bestämmelserna om det allmännas

1 Ett sådant överskjutande belopp torde finnas endast i de fall återbetalning till egendomens ägare inte kunnat göras exempelvis för att denne inte är känd. 2 avsnitt Se 12.9.

Frågor om behörighet... 437

skadeståndsansvar i samband med myndighetsutövning. Vi föreslår därför inte några särbestämmelser skadeståndsansvar. om

1210.8 Omprövning och överklagande

Beskattningsmyndigheten kommer enligt våra förslag att fatta tre beslut kan bli föremål för omprövning, nämligen beslut typer av som transporttillägg, beslut omhändertagande av varor och om om

transportmedel samt beslut angående kostnadsansvar I förarbetena till transportkontrollagen uttaladesz att förfarande-

reglema skatteområdet möjligt bör vara enhetligt utformade, om varför bestämmelserna omprövning och överklagande i LPP om också bör gälla beslut transporttillägg3. Vi har ingenting att erinra om mot detta se 11 kap. 3 § lagförslaget. När det gäller besluten omhändertagande och kostnadsansvar om finns det inte någon naturlig koppling till beskattningsbesluten. Det är här inte fråga beslut att påföra skatt eller avgift, utan om ett om beslut att under viss tid frånhända någon nyttjanderätten till vissa och visst transportmedel eller beslut skall bära varor om vem som kostnaderna för förfarandet. Ett beslut beträffande nyttjanderätt bör kunna omprövas löpande under det att beslutet består; när omhändertagandet upphört finns det inte längre något att pröva, frågan har då förfallit. Inte heller beslut angående kostnadsansvar är knutna till skattefrågan. De dessutom inte alltid den avser skattskyldige eller fall där punktskattefrâgor är aktuella. Någon ens anledning ha sexårig omprövningstid beträffande att en omhändertagandebesluten och besluten kostnadsansvar finns om därför inte. Omprövning bör i dessa fall i stället ske enligt förvaltningslagens bestämmelser. Vi föreslår att bestämmelserna om omprövning dessa beslut utformas i enlighet härmed se ll kap. av l § i lagförslaget. Vi föreslår vidare att bestämmelserna i 23-25 förvaltningslagen skall tillämpas beträffande överklagande av beslut omhändertagande och kostnadsansvar se ll kap. 2 § om lagförslaget.

1 Beskattningsmyndigheten fattar omprövningsbara beslut rörande inäven försel för privat bruk, avsnitten 142.6, l4.2.7.8 och 14.2.7.l se 2Prop. 1995/96:197 15. s. 3Dessa bestämmelser finns i relevanta delar återgivna i avsnitt 12.3. 4 Se avsnitt 12.4.

tfi

3med f L325 " t

135mm.

13¶Några domstolsfrågor

Förslag: Beskattningsmyndigheten skall ansöka hos länsrätt beträffande transportkontroll enskild plats, lokalkontroll, skattebeslag och skatteförverkande. Detsamma gäller beträffande

förtida försäljning, om egendom som är föremål för skattebeslag

är utsatt for förstörelse eller annan värdenedgång och försäljningen inte påkallas ägaren. Både beskattningsmyndigheten och ägare

av till förvarad egendom kan ansöka om förtida försäljning, om kostnaderna för förvaring beräknas uppgå till betydande belopp. Vid fara i dröjsmål kan beskattningsmyndigheten fatta ett interimistiskt beslut i de nämnda fallen med undantag för skatteförver-

kande och förtida försäljning av egendom grund av höga förvaringskostnader som skyndsamt skall underställas länsrätten.

Den som berörs av beskattningsmyndighetens omhänder-

tagandebeslut och beslut angående kostnadsansvar ges rätt att överklaga dem. Vidare införs vissa bestämmelser angående länsrättens hantering av mål beträffande undantagande av handling; regleringen på detta område överensstämmer med vad som gäller enligt tvångsåtgärdslagen.

Beskattningsmyndigheten är part i länsrätt även i sådana fall där beslut i första instans fattats myndighet; beskatt-

av annan ningsmyndigheten får dock besluta att den andra myndigheten skall föra myndighetens talan. Vidare införs särskilda bestämmelser om partsställning vid transportkontroll på enskild plats, lokalkontroll, omhändertagande, skattebeslag, skatteförverkande samt förtida försäljning av egendom som är föremål för skattebeslag. Om ägaren är okänd eller saknar känt hemvist i landet får i stället den

senast innehade vara part i länsrätten; ägaren kan som varorna dock alltid överta talan i målet. Innan beslut om skatteförverkande fattas skall länsrätten, i de fall den som senast innehade varorna förordnats att vara part, försöka delge ägaren till egendomen; i de fall ägaren till egendomen inte är känd skall länsrätten istället utfärda ett föreläggande i Post och Inrikes tidningar. Det som i

detta hänseende gäller beträffande ägare till egendom skall även i viss utsträckning gälla den innehar särskild rätt till egendosom men. I lagen införs särskilda bestämmelser skyndsam handom läggning, möjlighet att fatta interimistiska beslut och muntlig

förhandling.

En möjlighet att överlämna mål angående transportkontroll på

enskild plats, lokalkontroll, omhändertagande, skattebeslag,

skatteförverkande och förtida försäljning egendom är av som föremål för skattebeslag från den behöriga domstolen till annan domstol införs.

Det uppställs inget krav prövningstillstånd vid fullföljd till

kammarrätt.

13.1¶Inledning

Det systern för kontroll beträffande punktskatter föreslås innebär som ett nytänkande när det gäller skattekontroll; exempelvis avviker de fysiska inslagen i transport- och lokalkontroller och bestämmelserna om omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande från vad som hittills varit vanligt vid skattekontroll. I samband med bestämatt nya melser införs måste också ta ställning till bl.a. formen för man domstolskontroll. Även frågan hur de rättsinstitut föreslår förhåller nya som sig till artikel 6 i Europakonventionen måste givetvis behandlas. I kapitlet behandlas därför frågor beträffande hur skyddet i artikel 6 förhåller sig till transport- och lokalkontroller, omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande. Däremot berörs inte frågeställningen förhållanom det mellan artikel 6 och den administrativa sanktionen transporttillägg; vi har istället något berört denna fråga i kap. 10 i samband med behandlingen av frågan om hur den administrativa sanktionen skall utformas.

Det är ofrånkomligt att ett nytt kontrollsystem för skatteförvaltning-

en kan medföra att vissa bestämmelser rörande domstolsförfarandet behöver ändras. Exempelvis måste analys bestämmelserna en av om överlämnande av mål och prövningstillstånd i kammarrätt göras. Nedan ges en beskrivning även dessa institut. av

13.2¶Europakonventionen

13 .2.1 Civila rättigheter och

skyldigheter

13.2.1.1 Vad är civila rättigheter och skyldigheter

Enligt artikel 6.1 i Europakonventionen har enskild en rätt till domstolsprövning vid avgörande av en tvist om hans civila rättigheter och skyldigheter. Artikeln är tillämplig om det föreligger en verklig tvist mellan en enskild och någon eller myndighet,

person annan person om tvisten gäller en rättighet eller skyldighet har sin grund i den

som nationella rätten samt om denna rättighet eller skyldighet kan karaktäriseras som en civil rättighet eller skyldighet. Det krävs att den tvist som föreligger om rättigheten eller skyldigheten är seriös. I princip skall rättigheten eller skyldigheten följa av inhemsk lag. Det räcker att den enskilde rimliga grunder kan göra gällande att han har rättighet

en enligt inhemsk rätt för att han också skall kunna sitt anspråk prövat. När det gäller frågan om vad som inbegrips i begreppet civil rättighet eller skyldighet är det inte avgörande om en viss fråga enligt inhemsk rätt regleras av civilrättsliga normer eller inte; det är rättighetens eller skyldighetens materiella innehåll i nationell rätt än dess

snarare klassificering som tillmäts vikt vid bedömningen. Vidare har Europadomstolen vid bedömningen inte fast något avseende vid det gällt

om en tvist mellan enskilda eller en tvist mellan staten och enskild. Inte heller har frågan om förfarandet faller inom allmän domstols eller myndighets jurisdiktion tillmätts någon avgörande betydelse

Det är inte enkelt att avgöra vad som utgör en civil rättighet eller skyldighet. Några exempel på vad som kan ingå i begreppet bör dock ges. Europadomstolen har ansett att artikel 6.1 är tillämplig bl.a. frågor om expropriation, förvärv av fast egendom, byggnadstillstånd och liknande frågor av betydelse för enskilda personers äganderätt och nyttjanderätt till egendom. Även beträffande frågor rätten att

om bedriva viss ekonomisk verksamhet samt förfaranden rörande skadestånd har artikel l ansetts tillämplig. Däremot har skatteprocessen

av Europakommissionen konsekvent ansetts falla utanför tillämpningsområdet för artikel 6.12. Det bör också framhållas att Regeringsrätten

1Se Danelius 140 Dijk och Hoof 296 if.

s. samt van van s. 2Se Danelius 144 och Dijk och Hoof. 302- 303.

s. van van s.

i RÅ 1996 ref. 97 uttalat att revision med stöd tvångsåtgärdslagen av inte omfattar frågor som kan anses utgöra en civil rättighet. I fallet Editions Périscope mot Frankrike gjorde Europadomstolen vissa allmänna uttalanden om vad som inbegrips i begreppet civila rättigheter. Klaganden hade ansökt hos la Commission paritaire des publications et agences de presse om registrering av sin publikation men fått avslag; med registreringen följde vissa ekonomiska fördelar som skattenedsättning i den franska texten benämnd abattements fiscaux och i den engelska texten tax consessions. Klaganden stämde sedermera den franska staten och yrkade skadestånd motsvarande den skada bolaget lidit grund av myndigheternas agerande. Europadomstolen yttrade.

Was the disputed right a civil right --- 39. The Government also contended that no "civil right" was in issue. the contrary view were to be accepted in this instance, that would, in their opinion, mean that Article 6 § 1 would be applicable in any proceedings aimed at securing compensation for damage, irrespective of the nature of the right invoked. The present case fell within a class of activities in which the State intervened the holder of the public authority. The Commisas --sion s case-law clearly excluded taxation and the related area of tax consessions from the field of private law; the granting of preferential posta rates concerned the relationship between consumers and a public administrative service and not an industrial and commercial one which was a public law matter. -, Finally, the State s liability in relation to private individuals for the application of rules in the spheres of taxes and posta charges fell outside the scope of civil law principles in France and could not be classified as "civil There was a two-way link between jurisdiction and the merits; the fact that the rules in force derogated from the ordinary law determined the administative courts jurisdiction to examine the disputes thereby generated. --- 40. The Court notes that the subject-matter of the applicant companys action was pecuniay" in nature and that the action was founded on an alleged infringement of rights which were likewise pecuniary rights. The right in question was therefore a "civil right", notwithstanding the origin of the dispute and the fact that the administrative courts had jurisdiction. ---

Staten gjorde bl.a. gällande att frågan rörde skatteornrådet och att sådana bestämmelser helt klart inte ingick i det civilrättsliga området

1Citat RÅ 1996 ref. 97 bl.a. idenna del återfinns i avsnitt l3.2.2.l. av

i fransk lagstiñning. Europadomstolen framhöll dock att rättigheten berörde materiella värden och att rättigheten därför var att anse som en civil rättighet trots tvistens och det faktum att de administratiursprung va domstolarna hade jurisdiktion i frågan. Artikel 6.1 därför var tillämplig i målet.

13.2.1.2 Förverkandebestämmelser m.m.

I Europadomstolens mål Agosi mot Storbritannien, rörde förversom

kande av guldmynt, prövades förverkandefrågor kan

om anses omfattas av det skydd artikel 6 vid anklagelse för brott Europager domstolen farm det dock inte nödvändigt att pröva ñågan vara om förverkande i förhållande till begreppen civila rättigheter och skyldigheter i artikel eftersom denna frågeställning inte aktualiserats av

klaganden3.

I fallet Air Canada mot Storbritannien prövade Europadomstolen däremot frågan om civila rättigheter och skyldigheter i förhållande till förverkande. Målet rörde beslag ett flygplan och lösen detta av av Domstolen yttrade:

56. has not been disputed by those appearing the Court

before

that the present dispute relating to the applicant case concerns a companys civil rights. On the basis of its established case-law the Court sees no reason to differ from this view ---

l Omständighetema i målet beskrivs utförligt i avsnitt 6.3.3. 2Se avsnitt 13.2.2. 3Frågan berördes dock avde domare som anförde skilj aktiga meningar. En av de skiljaktiga domarna, Thor Vilhjálmsson uttalade bl.a. "It

sumcesto say

that the rather special circumstances of the lead without present case me hesitation to classifv AGOSI s claim for the of the gold coins recovery as an assertion of a "civil right "for the of Article 6 § 1 of the Convenpurposes tion." Den andre skiljaktiga domaren, L.-E. Pettiti, uttalade bl.a. bolagets försök att återfå guldrnynten "mc/early concerned with civil rights and obligations within the meaning of Article 6 § 4 Omständighetema i målet beskrivs i avsnitt 6.3.4. 5 Här hänvisades till avsnitt 40 i Editions Périscope Frankrike mot av Europadomstolen. Detta avsnitt domen citeras i avsnitt 13.2.1. ur

I målet hade parterna inte ifrågasatt att tvisten rörde en civil rättighet och Europadomstolen såg ingen anledning att ha en annan uppfattning i frågan.

Domstolen prövade därefter frågan hur det brittiska förfarandet stod i överensstämmelse med artikeln. Air Canada gjorde härvid gällande att varken förverkandeförfarandet eller tillgången till rättslig prövning stod i överensstämmelse med artikeln. Särskilt det förhållandet att åtgärdemas proportionalitet inte kunde prövas i ett rättsligt förfarande åberopades av bolaget. Den engelska staten, å andra sidan, påpekade att the Commissioners inte kunde förverka egendom utan att saken prövades rättsligt "condemnation proceedings in the

genom High Court" samt att bolaget haft möjlighet att till stånd en rättslig prövning av beslutet om lösenbelopp.

Europadomstolen, som noterade att klagomålet avsåg både beslaget av flygplanet och beslutet om lösen, uttalade:

61. As regards the seizure, the relevant provisions of United

Kingdom law required the Commissioners to take proceedings for

forfeiture once the seizure of the aircraft had been challenged.

---

Such proceedings were in fact brought and, with the agreement of

the parties, were limited to the determination of specified

questions of law. In such circumstances, the requirement of access

to court inherent in Article 6 § 1 satisfied

was

62. Furthermore, was also open to Air Canada to bring

judicial review proceedings contesting the decision of the

Commissioners to require payment as a condition for the return

of the aircraft. As noted above had such proceedings been

---

brought, Air Canada could have sought to contest the factual

grounds on which the exercise of discretion by the Commissioners

was based. However, for whatever reason, such proceedings were

not in fact instituted. Against this background, the Court does not

consider appropriate to examine in the abstract whether the

ofjudicial review, applied by the English courts, would

scope as

be capable of satisfying Article 6 § 1 of the Convention.

63. Accordingly, there has been no violation of Article 6 § 1

of the Convention.

Vad gällde frågan om det farms möjlighet att få beslaget prövat i domstol påpekade Europadomstolen att det enligt den engelska rätten ankom the Commissioners att pröva frågan i de fall beslagsbeslutet ifrågasattes. Denna prövning hade med parternas medgivande

- emellertid begränsats till vissaañiågor. Under omständigheterna ansåg Europadomstolen att kravet på rätt till domstolsprövning enligt artikel 6.1. vara uppfyllt. När det gällde beslutet om lösen konstaterade

Europadomstolen att Air Canada haft möjlighet att inleda ett rättsligt förfarande för att grunderna för the Commissioners bedömning prövade, men att denna rättighet inte utnyttj ats. Europadomstolen fann det i denna situation inte vara lämpligt att göra en hypotetisk bedömning huruvida de engelska domstolarnas prövning i detta hänseende skulle ha uppfyllt kraven i artikel Sammanfattningsvis farm Europadomstolen att det inte förelegat något brott mot artikel l i Air Canada-målet. Det kan noteras att domstolen inte var enig; majoriteten bestod av fem domare medan fyra domare var skiljaktiga.

13.2.2¶Anklagelse för brott

En annan fråga är om de tänkta förfaranden föreslår för punktskattekontrollen kan omfattas av de rättigheter artikel 6 ger vid anklagelse för brott. Vid bedömningen av hur en nationell rättsregel skall tolkas i förhållande till det skydd som artikel 6 ger härvidlag är det som tidigare nämnts inte avgörande hur rättsregeln klassificeras i

den nationella rättsordningenh

13.2.2.1 RÅ 1996 ref. 97

l RÅ 1996 ref. 972 behandlas bl.a. frågan hur revision med stöd

om av 7 och 8 tvångsåtgärdslagen i företagsledares bostad förhåller sig till artikel

Länsrätten, beslut inte ändrades kammarrätten, hade

vars av beslutat att handlingar fick eftersökas bl.a. i företagsledarens bostad. I målet gjorde denne gällande att de beslutade tvångsåtgärdema stred mot hans rätt att förhålla sig passiv. Regeringsrätten, som fann att innehållet i artikel 6.1 inte utgjorde hinder mot att lämna tillstånd till eftersökande och omhändertagande av handlingar i de aktuella lokalema, uttalade följande.

Frågan från vilken tidpunkt någon skall anses anklagad för brott

i konventionens mening har behandlats i ett antal avgöranden av

Europadomstolen... Den vägledning som i förevarande samman-

hang kan hämtas från dessa avgöranden synes emellertid

I Se avsnitt l0.5.2. 2Detta mål redovisas också i avsnitt 5.3.1.5 och 5.3.2.3.

begränsad, eftersom de närmast rört frågan om den tilltalade erhållit rättegång inom skälig tid. Det finns dock skäl att anta att skyddet enligt artikeln i vart fall inte inträder innan den skattskyldige skäligen kan misstänkas för att ha förfarit i strid mot någon författning eller vederbörande myndighet vidtagit någon åtgärd som tyder på att sådan misstanke föreligger. Enbart den omständigheten att den mot vilken ett förfarande av här nämnt slag, d.v.s. en urvalsrevision, inletts tycker sig ana en misstanke om brott räcker inte för att konventionens regelsystem om rätt till en

opartisk och offentlig rättegång skall träda i tillämpning. Det

skall tilläggas att det iförevarande mål inte rör sig om en "civil right" i konventionens menin

.--

Regeringsrätten finner med hänsyn till det sagda att övervägande skäl talar för att artikel 6 i Europakonventionen inte är tillämplig i målen. Med hänsyn till den oklarhet angående uttrycket "anklagelsemför brott" som ändå kan anses råda finns det emellertid anledning att i sammanhanget något beröra frågan om räckvidden av den rätt den enskilde i Europadomstolens praxis ansetts ha att vara passiv och inte lämna uppgifter som är belastande för honom själv.

Det är till en början tydligt att denna rätt att vara passiv får antas innebära att en person, som vägrat lämna en handling med för honom själv besvärande innehåll, inte får straffas eller bli föremål för tvångsåtgärder i syfte att han skall förmås att aktivt medverka till att handlingen lämnas. De åtgärder varom fråga är i förevarande mål är inte att betrakta som strå/f De kan inte heller ses som sådana tvångsåtgärder som syftar till att förmå bolagen till att aktivt överlämna några handlingar. Besluten

innebär istället att skattemyndigheten fått medgivande när

att viss utredning inte kunnat erhållas på annat sätt i utrednings-

syfte i vissa utrymmen efterforska och ta hand om handlingar av visst slag. Ett sådant medgivande kan till sin karaktär jämföras med ett beslut om husrannsakan under en förundersökning. Det kan inte antas att rätten enligt artikel 6 att inte behöva lämna vissa uppgifter omfattar ett generellt skydd mot att husrannsakan eller andra liknande åtgärder genomförs som ett led i en förundersökning respektive en skatteutredning.

l3.2.2.2 Förverkandebestämmelser m.m.

Europadomstolen prövade i fallen Agosi och Air Canada det

om förekommit något brott mot artikel 6 i Europakonventionen avseende

1 Omständighetema i dessa mål finns utförligt beskrivna i avsnitt 6.3.3 och 6.3.4.

rätten till en rättvis rättegång samt i fallet Agosi rätten att bli

- betraktad som oskyldig intill dess skulden lagligen fastställts. Både Agosi och Air Canada gjorde gällande att det rättsliga förfarandet inbegrep en straffrättslig bedömning och att det skydd som artikel 6 uppställer i dessa delar inte iakttagits. I Agosi-målet uttalade Europadomstolen:

66. None of the proceedings complained of be considered

-- can to have been concerned with "the determination of criminal

charge " against the applicant accordingly, Article 6 of

company; the Convention did not apply in this respect.

Eftersom inget av förfarandena kunde anses innefatta en straffrättslig prövning ansågs artikel 6 i de åberopade delarna inte tillämplig.

vara I Air Canada-målet fortsatte Europadomstolen sitt resonemang från Agosi-målet, bl.a. genom att göra jämförelser med detta:

53. is further recalled that a similar argument had been made

the applicant in the AGOSI On that occassion the Court

case... held that the forfeiture of the goods in question by the national court were measures consequential upon the act of smuggling committed by another party and that criminal charges had not been brought against AGOSI in respect of that act. The fact that the propertyrights AGOSI were adversely ajfected could not of itself lead to the conclusion that "criminal charge" for the

a purpose of Article could be considered as having been brought against the applicant company.

---

54. Bearing in mind that, unlike the AGOSI case, the applicant company had been required to pay a sum of money and that its property had not been confscated, the Court proposes to follow the same approach.

Europadomstolen framhöll inledningsvis att bolaget rent faktiskt inte stått åtalat for en brottslig gärning. Det faktum att ett bolags äganderätt påverkats på ett ogynnsamt sätt ett brottmålsförfarande riktat mot

av annan ledde inte till slutsatsen att man kunde anse att bolaget varit åtalat för brott. I sin bedömning framhöll domstolen även det faktum att Air Canada till skillnad från Agosi inte förlorat äganderätten

- genom förverkandet utan endast varit tvunget att betala lösesumrna.

13.3¶Överlämnande av mål

13.3. l Något instansordning

om m.m.

De allmänna förvaltningsdomstolama är länsrätter, kammarrätter och Regeringsrättem. Den allmänna forurnregeln för länsrätt uttrycks på så sätt att beslut skall överklagas till den länsrätt inom vars län ärendet först inte regeringen lör visst slag av mål föreskriver något

prövats, om annat se 14 § 2 stycket lagen 1971:289 om allmänna förvaltningsdomstolar. I förordningen 1977:937 om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet finns bestämmelser grunderna för kammar-

m.m. om rätts behörighet att pröva mål. Överklaganden m.m. skall enligt huvudregeln ske hos den kammarrätt inom vars domkrets beslutande förvaltningsdomstol eller domstol i första instans är belägen. Vissa undantag från detta finns angivna i förordningen.

Som tidigare nämnts är Skattemyndigheten i Dalarnas län beslutsmyndighet när det gäller punktskatterz. Följaktligen är Länsrätten i Dalarnas län den länsrätt till vilken beslut i punktskatteärenden skall överklagas Kammarrätten i Sundsvall prövar mål som avgjorts i första instans av Länsrätten i Dalamas län.

13.3.2 Nuvarande ordning beträffande

mål

överllyttning av

Förekommer det vid mer än en länsrätt flera mål som har ett nära samband med varandra får målen handläggas vid en av länsrätterna om det kan göras utan olägenhet för någon enskild se 14 § tredje stycket lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Närmare föreskrifter om

l Kommittén om domstolsväsendets organisation häller för närvarande. på att göra en översyn av den organisatoriska strukturen inom domstolsväsendet. l en första etapp skall kommittén lämna förslag till en ny organisation för domstolsväsendet som helhet se dir. 1995: 102. 2Se avsnitt 1212. 3 Vi hari 1 kap. 7 § lagförslaget intagit en bestämmelse om att länsrätt är Länsrätten iDalamas län. Anledningen till detta är att även andra myndigheter kan komma att fatta beslut med stöd av lagen; för att undanröja alla tvivel om vilken länsrätt som är behörig vid överklagandet finns den nämnda bestämmelsen. Sevidare författningskommentaren till paragrafen.

överlämnande av mål i det angivna fallet har meddelats av regeringen. I l § förordningen 1986: 1347 länsrätts behörighet i vissa mål

att mål beskattning bör handläggas vid en länsrätt om det anges om gäller likartade frågor rörande företag i koncern eller som

samma annat sätt har nära samband med varandra; förekommer sådana mål vid fler än länsrätt bör målen således handläggas vid en länsrätt. En

en förutsättning är dock att sammanläggningen flera mål till en länsrätt

av inte innebär avsevärd olägenhet för enskild. När fråga uppkommer om överlämnande mål skall samråd ske mellan länsrättema; om enighet

sammanläggning inte kan uppnås förfaller frågan. Råder olika om meningar vilken länsrätt skall handlägga målen, skall de

om som handläggas den länsrätt vid vilken talan först har anhängiggjorts.

av Parterna skall underrättas att mål överlämnasl.

I 4 § förordningen allmänna domstolars behörighet m.m. finns

bestämmelse överlämnande mål mellan kammarrätter, som i en om av stora drag överensstämmer med vad gäller för länsrätterna enligt

som l § förordningen länsrätts behörighet i vissa mål. Förekommer i

än kammarrätt mål beskattning gäller samma förvärvsmer en om som källa eller annat sätt har nära samband med varandra, skall

som målen handläggas vid kammarrättema, om inte särskilda skäl

en av talar mot detta. Samråd skall lämpligt sätt ske mellan kammarrätter-

det råder olika meningar mellan domstolarna om sammanföringna; om

förfaller frågan. Kan enighet inte nås om vilken kammarrätt som en skall handlägga målen, skall dessa handläggas den kammarrätt vid

av vilken talan först anhängiggjordes.

13.3.3¶Översyn inom Justitiedepartementet

En översyn förvaltningsprocessen pågår för närvarande inom

av Justitiedepartementet. En särskild utredare har fått i uppdrag att etappvis lämna förslag till forsatta reformer området; uppdragets första etapp, omfattar bl.a. frågan överflyttning av mål, har

som om redovisats i departementspromemorian Ds 1996:40 Översyn av förvaltningsprocessen. I promemorian föreslås att det i lagen om

allmärma förvaltningsdomstolar införs generell möjlighet till

överflyttning mål mellan domstolarna; en grundförutsättning för

1Möjligheten attöverilytta mål infördes i samband med att Mellankommunala skatterättens verksamhet överflyttades till länsrättema. Se vidare prop. 1986/87247 s. 92 ñ".

l5 l7-08l5

överilyttning är dock att det föreligger särskilda skäl för det. Bestämmelsen bör, enligt förslaget, utformas lika för länsrätt och kammarrätt och ges den innebörden att en domstol f°ar flytta över mål till en annan behörig domstol, det föreligger särskilda skäl och det kan ske utan om avsevärd olägenhet för någon part. Förslaget lämnar således inget utrymme att överlämna mål till en domstol normalt aldrig som handlägger mål av den aktuella typen. Det finns med andra ord en

begränsning i möjligheten att överflytta mål kan härledas från den

som sakliga kompetensen hos domstolarna.

13.4 i kammarrätt

Prövningstillstånd

m.m.

13 .4.l Allmänt i kammarrätt

om prövningstillstånd

I samband med instansordningsrefonnen 1994 infördes regler om

prövningstillstånd i kammarrätt i 34 a § förvaltningsprocesslagen

1971:291. Prövningstillstånd f°ar enligt denna bestämmelse meddelas om det är till vikt för ledning rättstillämpningen att överklagandet av prövas av högre rätt prejudikatdispens, om det finns skäl att ändra länsrättens beslut ändringsdispens eller det finns synnerliom annars ga skäl att pröva överklagandet extraordinär dispens. Regler vilka om målgrupper som skall omfattas av krav prövningstillstånd har inte tagits i förvaltningsprocesslagen utan i de materiella författningama. Kravet på prövningstillstånd i kammarrätt framstår numera som huvudregel på området. Endast i ett begränsat antal måltyper har det

ställningstagandet gjorts, att något krav prövningstillstånd inte skall

gälla. Ett sådant område är skattemålen.

13 .4.2

Transportkontrollagen

Beslut om transporttillägg kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol se 16 § andra stycket transportkontrollagen; något krav på prövningstillstånd i ledet kammarrätt länsrätt finns emellertid inte i lagen. I författningskommentaren till bestämmelsen att skälet angavs

1 Se Ds 1996:40 s. 129 n

till att prövningstillstånd inte föreskrevs var att lagstiftningen var ny

provisorisk karaktärl. och av

13 .4.3 i hovrätt i mål

Prövningstillstând om

förverkande

Genom våra förslag till bestämmelser bl.a. skattebeslag och

om skatteförverkande uppkommer frågan prövningstillstånd avseende

om dessa målkategorier. Av denna anledning kan det vara av intresse att något beröra vad gäller prövningstillstånd i hovrätt i mål om

som förverkande.

Bestämmelser prövningstillstånd i hovrätt återfinns i 49 kap.

om 12 § RB vad tvistemål och i 49 kap. 13 § RB vad avser brottmål.

avser I den sistnämnda paragrafens första stycke stadgas bl.a. följ

13 § I brottmål krävs prövningstillstånd för att hovrätten skall

pröva tingsrätts dom vilken den tilltalade inte dömts till

en genom

annan påföljd än böter eller frikänts från ansvar för brott för

vilket det inte är föreskrivet svårare straff än fängelse i sex

månader.

Det finns ingen särskild bestämmelse prövningstillstånd angående

om förverkande. Enligt författningskommentaren till 49 kap. 13 § RB, får det framgå paragrafens formulering att det krävs prövnings-

anses av tillstånd i hovrätten i de fall då tingsrätten samtidigt som den bestämt påföljden till böter även beslutat om förverkande; när det krävs prövningstillstånd omfattas således alla frågor som har avgjorts i domen kravet prövningstillstånd och detta oavsett om domen

av överklagats i påföljdsdelen eller inte. I författningskommentaren förtydligas detta följande sätt3:

--Om den tilltalade överklagar en dom endast i den del som avser

förverkande krävs det alltså prövningstillstånd påföljden i

domen har bestämts till böter medan det däremot inte krävs

prövningstillstånd för att få förverkandefrågan prövad i de fall påföljden har bestämts till fängelse.

1Se 1995/96:197 21.

prop. s. 2Det enda undantaget från dennaregel är avgöranden enskilda anspråk

om om tagits i domen se 49 kap. 13 § andra stycket RB. 3Prop. 1992/93:216 s.89.

I Domstolsutredningens betänkande SOU 1991:106 Domstolarna infor 2000-talet som låg till grund for bestämmelsen prövningstillstånd

om i brottmål, gjordes en undersökning av brottmål på vissa avdelningar i Svea hovrätt och Hovrätten för Västra Sverige. Utredningen fann att det är ganska ovanligt att frågor om förverkande av egendom uppkommer för den kategori brottmål omfattas bestämmelsen i 49 kap.

som av 13 § RB. Utredningen drog också slutsatsen att det inte fanns skäl att avstå från att låta kravet prövningstillstånd omfatta även frågor om förverkande; iden mån sådana frågor förekom de, enligt utredningens

var uppfattning, aldrig så ingripande betydelse för den enskilde att

av man av den anledningen skulle ha en annan ordning för brottmål där även frågor om förverkande ingick.

13.5 och

överväganden förslag

13.5¶De i förhållande

nya befogenhetema m.m. till artikel 6 i Europakonventionen

13.5.1 Transport- och lokalkontroller samt omhändertagande

Frågor om vad som omfattas av rekvisiten civila rättigheter och skyldigheter samt anklagelse för brott är inte enkla att besvara. När det gäller transportoch lokalkontroller RÅ 1996 ref. 97 viss vägledning; åtminstone kan

ger man utifrån detta rättsfall försöka göra tolkning hur Regeringsrätten

en av skulle se transport- och lokalkontroller i förhållande till artikel

om en fråga beträffande något dessa institut kom under domstolens pröv-

Även beträffande frågan om hur omhändertagandeinstitutet förhåller

sig till artikel 6 torde vissa tolkningar kunna göras.

Transport- och lokalkontroller samt omhändertagande är liksom taxeringsrevisioner instrument för skattekontroll. Med hänsyn till att frågor rörande skatteprocess av Europakommissionen inte ansetts kunna hänföras

1SOU 1991:106, del A, s.316-317 I prop. 1996/97:131 lämnar regeringen ett förslag om införande av ett generellt krav pá prövningstillstånd i ledet tingsrätt hovrätt. Om lagändring genomförs i enlighet med förslaget kommer

således prövningstillstånd alltid att krävas vid fullföljd till hovrätt oavsett vilken påföljd som bestämts.Det ärdock möjligt att propositionen kommer att återkallas; det är oklart om det föreligger majoritet i riksdagen för förslaget. 2 Se avsnitt 13.2.l.1 och 13.2.2.1.

till civila rättigheter och skyldigheter samt till Regeringsrättens uttalande att taxeringsrevision inte en civil rättighet torde man kunna utgå från att även skattekontroller transport- och lokalkontroller

som inte civila rättigheter. Även omhändertagande kan ses som

del beskattningsmyndighetens utredningsbefogenheter, varför

en av resonemanget torde giltigt även beträffande detta förfarande.

vara

Också beträffande frågan om vilka förfaranden som kan inrymmas i begreppet anklagelse för brott Regeringsrättens dom viss vägled-

ger ning. Regeringsrättens slutsats att skatterevisioner, liksom husrannsakan, skall utredningsåtgärder och att de inte torde omfattas av rätten

ses som att inte behöva lämna uppgifter enligt artikel 6 kan, enligt vår mening, också appliceras transport- och lokalkontroller samt omhändertagande.

Enligt vår bedömnjngtordedetslcydd somartikel 6 uppställer beträñande civila rättigheter och skyldigheter samt vid anklagelse för brott inte omfattatransport- och lokalkontroller samtomhändertagande. Dettahindrar inte att dessa kontrollformer kan komma att enskilds rättigheter enligt artikel 8. Ett omhändertagande kan dessutom innebära ett ingrepp inyttjanderätten, som skyddas av artikel l i första tilläggsprotokolletz. Med hänsyn till de tydliga inslagen av tvång i instituten bör dessa, enligt vår mening, så långt det är praktiskt möjligt ställas under

som domstolskontroll.

13.5.1.2 Skattebeslag och skatteförverkande

Som tidigare nämnts har Europakommissionen ansett att skatteprocessen inte innefattas i begreppet civila rättigheter och skyldigheter Detta hindrar inte ändå måste beakta uttalandena i Air Canada-målet

att man Visserligen syftar ett skatteforverkande till att säkra skatteindrivningen; det kan sägas ingå i skatteprocessen i vid bemärkelse. Ett skatteforverkande drabbar dock inte den skattskyldige utan ägaren till den egendom som är föremål för skatteförverkande5. Den berör med andra ord materiella

Se avsnitt 5.3.1 och 5.8.1. 2 Se avsnitt 6.3. 3Se avsnitt l3.2.l.l. 4 Se avsnitt 13.2.1.2. 5 Givetvis är ägaren till egendomen och den skattskyldige i många fall densamme i vart fall avseende de punktskattepliktiga varorna. När det gäller transportmedel torde ägaren till egendomen ofta vara en annan än den

m.m. skattskyldige.

värden hos ägaren. Det är också den godtroende ägarens rättigheter i form av nyttjanderätt och äganderätt som skall skyddas i enlighet med första tilläggsprotokollets artikel Man bör i detta sammanhang också komma ihåg att Europadomstolen i Air Canada-målet ansåg att det förhållandet att bolagets äganderätt påverkats ogynnsamt av ett brottsligt förfarande mot en annan person inte innebar att Air Canada kunde anses ha varit anklagad för brottslig gärning. Slutsatsen att viss egendoms ägare inte skall inblandad anses vara i en skatteprocess enbart den grunden att hans äganderätt påverkas negativt av att en annan person inte fullföljt sina skyldigheter det fiskala området ligger enligt vår mening nära till hands; skatteprocessen även om inte anses omfattas av begreppet civila rättigheter och skyldigheter kan mycket väl en process, i vilken frågan huruvida en persons äganderätt f°arge vika för betalning av en annan persons skatteskuld prövas, göra det. Man torde således inte, enligtvåruppfattning, kunnadra några slutsatser vad gäller tillämpningen av artikel 6 från hur förfarandet beträffande den som har en skatteskuld har klassificerats när det gäller att fastställa hur frågor om skatteförverkande av egendom m.m. kopplade till detta förfarande skall bedömas. Vi anser att det vid helhetsbedömning långt ifrån kan uteslutas en att frågor beträffande skattebeslag och skatteförverkande samt förtida försäljning av egendom som är föremål för skattebeslag också innefattar civila rättigheter eller skyldigheter enligt artikel Detta har också varit vår utgångspunkt när utformat våra förslag till bestämmelser om

domstolsprövning.

När det gäller frågan huruvida skattebeslag och skatteförverkande kan anses innefatta anklagelse för brott är de uttalanden en som Europadomstolen gjorde i Agosi-målet och Air Canada-målet vägledande. Skattebeslag och skatteförverkande torde, enligt vår bedömning, än mindre än beslag och förverkande i brottmål kunna avse anklagelse för brott;

skattebeslagochskatteförverkande-tillskillnadlrånbeslagochförverkande

inom straffrätten bygger nämligen inte att någon anklagelse brott - om riktas mot någon eller ens att brottsmisstanke finns. Vi sammanfattanser ningsvis att det finns omständigheter talar för att skattebeslag och som skatteförverkande kan komma att avse civila rättigheter och skyldigheter men att de inte kan omfattas skyddet vid anklagelse för brott. anses av

1SeEuropadomstolens uttalanden beträffande materiella värden i målet Editions Périscope mot Frankrike avsnitt 13.2. l ovan. 2 Se avsnitt 6.3 och 6.5.1.

13.5.2¶Behovet

av ny lagstiftning

De nya befogenheter som beskattningsmyndigheten tillförs enligt våra förslag om transport- och lokalkontroller samt omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande kan karaktäriseras tvångsmedel,

som som kan komma att innebära intrång i enskildas integritet. Vi det

anser därför vara viktigt att tillämpningen bestämmelserna så långt det är

av praktiskt möjligt ställs under domstolskontroll. Den närmare utformningen av den föreslagna domstolskontrollen beskrivs i avsnitt 13.5.3. Frågor om muntlig förhandling, kommunikation, interimistiska beslut och skyndsam handläggning berörs i avsnitt 13.5.4.

Om de föreslagna bestämmelserna transportkontroll på

av oss om enskild plats, lokalkontroll, omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande införs kommer Länsrätten i Dalarnas län att till-

m.m. föras nya komplicerade måltyper med stora inslag muntlig förhandling

av och skyndsam handläggning. Sådana åtgärder brukar typiskt

sett vara resurskrävande för domstolarna. Det kan därför olämpligt att belasta

vara enbart en mindre länsrätt med de måltypema; i vart fall borde ett

nya visst utrymme för flexibilitet när det gäller överlämnande mål finnas.

av Även geografiska aspekter bör härvid beaktas. Kontroller av punktskatteplilctiga varor är avsedda att göras i hela landet. I många fall torde det av praktiska skäl vara lämpligt att handläggningen i domstol kan ske i närheten av den plats där omhändertagits; behovet härav är givetvis

varor särskilt stort då eller muntlig förhandling aktualiseras. För att systemet

syn

inte skall bli alltför svårhanterligt bör därför möjligheterna att överflytta

mål utvidgas detta område. Våra överväganden beträffande överflyttning av mål presenteras i avsnitt 13.5.5.

Vid utformandet lagstiftning inom förvaltningsrätten måste

av ny man numera alltid ta ställning till om det skall krävas prövningstillstånd vid fullföljd till kammarrätt. Denna fråga behandlas i avsnitt l3.5.6.

13.5.3 Former för

domstolsprövning

13.5.3.1 Lokalkontroller

De förutsättningar som gäller för att lokalkontroll skall få genomföras finns angivna i 2 kap. 9 och 10 lagförslaget. Med hänsyn till de tydliga inslagen tvång skall, enligt vår mening, användandet befogenheten

av av att företa lokalkontroll underkastad domstolsprövning. Domstols-

vara prövning behövs dock inte i de fall då samtliga enskilda som berörs av beslutet kunnat underrättas detta och ingen de underrättade

om av

uttryckligen motsatt sig kontrollen. I det sistnämnda fallet får beskattnings-

lokalkontroll, eftersom det i dessa situationer myndigheten besluta om inte finns inslag tvång. denna situation föreligger inte heller,

samma av enligt vår mening, något behov av enbestämmelse om rätt till överklagande av beskattningsmyndighetens beslut.

Vi föreslår därför att beskattningsmyndigheten i de fall samtliga

enskilda berörs beslutet inte har kunnat underrättas eller om en

som av eller flera enskilda uttryckligen motsatt sig kontrollen skall ansöka i

allmän förvaltningsdomstol rätt att företa lokalkontroll se 9 kap.

om 1 § första stycket och 9 kap. 3 § första stycket lagförslaget. Om det föreligger fara i dröjsmål, vilket kan vara fallet exempelvis då beskattningsmyndigheten, med stöd de befogenheter föreslås i 4 kap. l följt

av som varorna till viss plats, bör beskattningsmyndigheten ha möjlighet att fatta ett interimistiskt beslut som genast skall underställas länsrätten; bestämmelser detta återfinns i 9 kap. 3 § andra stycket lagförslaget.

Beslut om lokalkontroll får verkställas omedelbart om inte något annat anges i länsrättens beslut se 9kap. l §tredje stycket lagförslaget. Beslutet förfaller om inte verkställighet påbörjas inom en månad från beslutet se 9 kap. 1 § fjärde stycket lagförslaget.

13.5.3.2 Transportkontroller

Transportkontroll enligt transportkontrollagen föregås idag inte av dornstolsprövning. Det finns tungt vägande skäl att inte ändra denna ordning beträffande transportkontroller som sker offentlig plats. När man skall fatta beslut om transportkontroll, som inte avses att genomföras

enskild plats, är det nämligen i princip inte möjligt att i förväg

sådant sätt att domstolsprövning är möjlig bestämma vilken specifik

transport som skall kontrolleras. Visserligen kommer de av oss föreslagna spanings- och underrättelsebefogenhetemaz säkerligen att leda till att man i vissa fall kan peka ut vissa fordon som särskilt kontrollvärda, men det innebär inte att det är lättare att förutsäga exakt var och när en rörlig transport skall kontroHeras. Beslut om kontroll av förbipasserande trafik måste fattas omedelbart och platsen, annars har tillfället i de flesta fall gått myndigheten ur händerna. Det finns klara likheter mellan beslut om transportkontroller annan plats än enskild plats och tullens beslut att kontrollera vissa transporter. Likheter finns också med polisens

1 Angående resonemanget kring samtycke, sevidare avsnitt 5.8. 10. 2Sekapitel 7 och

kontrollarbetc vid vägarna när det gäller exempelvis nykterhetskontroller och kontroller farligt gods. Transportkontrollen företer vad gäller älva

av förfarandet många likheter med tullens gränskontroll, vilken inte ansetts böra eller kunna föregås domstolsprövning. Vi anser inte heller att

av transportkontroll plats än enskild plats är av så ingripande natur

annan för den enskilde att domstolsprövning är nödvändig.

Det bör i detta sammanhang framhållas att transportkontroll inte är tänkt att någon längre tidsperiod; kontrollen pågår i mer än sex

avse om timmar måste ett omhändertagandebeslut fattas se 3 kap. 3 § l lagförslaget; eftersom ett omhändertagandebeslut skall kunna överklagas kom-

tillgång till domstolsprövning att finnas i de fall där ingrepp i den mer personliga integriteten framförallt kan tänkas uppstå.

Beslut transportkontroll enskild platszfattas av länsrätt an-

om sökan beskattningsmyndigheten; i de fall samtliga enskilda som be-

beslutet underrättas och uttryckligen inte motsätter sig kontrollen rörs av får kontrollbeslutet fattas beskattningsmyndigheten se 9 kap. l §

av första stycket och 9 kap. 3 § första stycket lagförslaget. Enligt vår uppfattning företer denna typ kontroller sådana likheter med

av lokalkontroller att det är rimligt att bestämmelserna beslutande instans

om och interimistiska beslut är densamma for de två instituten. Även övriga

bestämmelser transportkontroll enskild plats överensstämmer med

om bestämmelserna lokalkontroll. Således får beskattningsmyndigheten

om fatta ett intenmistiskt beslut om det föreligger fara i dröjsmål se 9 kap. 3 § andra stycket lagförslaget. Ett beslut om transportkontroll enskild plats fattat länsrätt f°ar verkställas omedelbart om inte annat anges

av i beslutet 9 kap. l § tredje stycket lagförslaget och det förfaller om

verkställighet inte har påbörjats inom månad från det beslutet fattades

en 9 kap. I § fjärde stycket lagförslaget.

1Sevidare avsnitt l3.5.3.3. Transportkontrollen kontroll transport-

- avser av medel och utrymmen där kan förvaras under transport. Det kan dock

varor tänkas att myndigheternas undersökning i vissa fall också inkräktar på chaufförens eller befälhavarens och eventuella passagerares skydd till privatliv och korrespondens se framförallt gränsdragningen i fallet Niernietz mot Tyskland, avsnitt 5.3. l ovan. Vara förslag om omhändertagande skall

rättssäkerhetsgarantier i de fall kontrollerna är av mer genomgripande ses som natur se även avsnitt 6.5.3 ovan. 2I 1 kap. 5 § lagförslaget definition begreppet enskild plats.

ges en av

13.53,3 Omhändertagande

Vi föreslår att beslut om omhändertagande får fattas beskattningsav myndigheten samt att beskattningsmyndighetens beslut kan överklagas till länsrätt av ägaren till omhändertagen egendom 9 kap. 3 § tredje

stycket och l l kap. 2 § lagförslaget. Att föreskriva att beslutet skall underställas länsrätten i och med att ett omhändertagande görs torde vara en opraktisk lösning i många fall eftersom ett omhändertagande är tänkt att vara tillfälligt. Om länsrättsprövning skulle göras obligatorisk genom krav underställning skulle den fråga länsrätten har att pröva i många fall vara förfallen vid domstolens prövning, eftersom Skattemyndigheten redan släppt godset.

13.5.3.4 Skattebeslag och skatteförverkande

Det bör ankomma länsrätten att besluta skattebeslag och om skatteförverkande ansökan beskattningsmyndigheten. Vi föreslår av därför att bestämmelser med detta innehåll införs 9 kap. l § första se stycket lagförslaget. Vidare föreslår att ett beslut skattebeslag om skall kunna fattas den skattetj änsteman är plats vid fara i dröjsmål av som se 9 kap. 3 § andra stycket lagförslaget. Behov detta kan exempelvis av uppstå om man finner att det inte längre finns grund att omhänderta en vara punktskattekontrollen är avslutad och inte hinner få skatteman beslaget prövat av länsrätten. Om det inte fanns möjlighet för en tjänstemännen att i sådant fall beslagta skulle tvungen varan man vara att släppa den. Beslut om skattebeslag fattat tjänsteman bör snarast av en underställas länsrättens prövning.

Skattebeslag är till sin natur en tillfällig inskränkning nyttj anderätten

av till egendomen. Av denna anledning måste det uppställas tidsramar inom vilka frågan om skatteförverkande skall avgöras. När länsrätten fattar beslut om skattebeslag eller fastställer verkställt skattebeslag skall länsrätten, enligt 12 kap. 7 § lagförslaget, utsätta den tid inom vilken ansökan om skatteförverkande skall göras. Om den utsatta tiden är otillräcklig

får den förlängas. En framställning förlängning tiden skall göras

om av före den utsatta tidens utgång. Om ansökan skatteförverkande inte om inkommer inom utsatt tid är beslutet skattebeslag förfallet. Vi har om

vidare föreslagit en ändring 34 § förvaltningslagen; den före-

av genom slagna ändringen skall beslut om tidsfiist enligt 12 kap. 7 § lagförslaget kunna överklagas särskilt.

Vid prövning av skatteförverkandefrågan får länsrätt, yrkande

av ägare av egendom som är föremål för skattebeslag, förordna att lösen

skall erläggas i stället för att besluta om skatteförverkande av egendomen

3 kap. 15 § lagförslaget. Frågan lösen skall således handläggas

se om

tillsammans med frågan skatteförverkande. Om länsrätten förordnat

om att lösen skall erläggas har den enskilde en månad på sig att göra inbetalningen efter att domen vunnit laga krañ; försitter han denna möjlighet skall egendomen i stället skatteförverkad.

anses vara

13.5.3.5 Förtida försäljning av egendom som är föremål för

skattebeslag

Som tidigare nämnts: finns det två situationer då förtida försäljning av egendom är föremål för skattebeslag kan aktualiseras. Ett fall gäller

som egendom är utsatt för försämring eller nedgång i värde enligt

som annan 3 kap. 14 § första stycket lagförslaget. I de fall ägaren inte begär att sådan egendom skall säljas bör det ankomma länsrätten att på ansökan av

beskattningsmyndigheten försäljning i förtid skall ske 9 kap.

pröva om l § andra stycket lagförslaget. Vid fara i dröjsmål får dock beskattningmyndigheten fatta beslutet se 9 kap. 3 § andra stycket lagförslaget. Beslut

förtida försäljning egendom får verkställas genast, om inte annat om av särskilt förordnats se 9 kap. l § tredje stycket lagförslaget.

Det andra falletdå förtida försäljning kan aktualiseras ärnär kostnadema för förvaring uppgår till eller kan beräknas uppgå till betydande belopp iförhållande till egendomens värde. Detta regleras i 3 kap. 14 § andra stycket lagförslaget. l dessa situationer bör enligt vår uppfattning både beskattningsmyndigheten och ägare till egendom som förvaras ha rätt att ansöka i länsrätt förtida försäljning 9 kap. l § andra stycket

om se

lagförslaget. Även denna kategori beslut får verkställas omedelbart

inte i beslutet 9kap. l §tredje stycket. Någon möjlighet om annat anges se för beskattningsmyndigheten att i dessa situationer fatta interimistiska beslut vid fara i dröjsmål har dock inte föreskrivits.

13.5.3.6 Transporttillägg

Beslut transporttillägg fattas beskattningsmyndigheten se 9 kap.

om av 3 § tredje stycket lagförslaget. Besluten kan överklagas till länsrätt

1Se även avsnitt 6.5.4.6

ovan. 2 Se avsnitt 6.5.4.8.

l l kap. 5 §lagförslaget. Bestämmelserna omprövning och överklagande om i LPP gäller i tillämpliga delar beslut om transporttillägg se l l kap.

3 § lagförslaget

13.5.3.7 Kostnadsansvaret

Som framgår av avsnitt 12.10. 6 kommer beskattningsmyndigheten att

lcunna fatta flera olika typer av beslut rörande enskilds för kostnaderna ansvar för förfarandet se även 8 kap. lagförslaget jämfört med 9 kap. 3 § tredje stycket. Beskattningsmyndighetens beslut angående kostnadsansvaret skall kunna överklagas till länsrätt se ll kap. 2 § lagförslaget.

13.5.3.8 Undantagande handling av

Som framgår av avsnitt 5.8. 13 skall vissa bestämmelser undantagande om av handling tillämpas vid transport- och lokalkontroller samt då beslut

om omhändertagande fattas. Vårt förslag till reglering beträffande

undantagande av handling överensstämmer i sak med vad som gäller enligt tvångsåtgärdslagen. Länsrätten prövar således frågor undantagande om av handling från granskning. Om enskild begär att handling som beskattningsmyndigheten vill granska skall undantas, skall handlingen förseglas och överlämnas till länsrätten 9 kap. 2 § lagförslaget. På

yrkande av den enskilde skall länsrätten vidare pröva om beslut kan fattas utan att domstolen granskar handlingen se 12 kap. 5 § lagförslaget. Länsrätten får också avgöra hur handling, som endast kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas, skall tillhandahållas i målet. I fråga sådan om upptagning f°ar länsrätten också besluta begränsningar i rätten att om använda tekniska hjälpmedel och sökbegrepp, det behövs för att om handlingen som skall undantas från granskning inte skall bli tillgänglig

för beskattningsmyndigheten se 12 kap. 6 § lagförslaget.

l Se vidare avsnitt l2.10.8.

13.5.4¶Vissa förfarandefrågor

l3.5.4.1 Allmän part m.m.

Som framgår avsnitt 12. 10. 1 och 12. 10.2 skall annan skattemyndighet

ochtullmyndighetivissa fallmedverkaibeskattningsmyndighetens kontroll att genomföra den för beskattningsmyndighetens räkning se även

genom

9 kap. 7 och 8 §§ lagförslaget. Vidare kan beskattningsmyndigheten

uppdra skattemyndighet eller tullmyndighet att fatta beslut för

annan

beskattningsmyndighetens räkningivisst ärende se9 kap. 9 §lagförslaget.

Slutligen kan tullmyndighet fatta vissa beslut avseende införsel för privat bruk för beskattningsmyndighetens räkning vidare kapitel 14.

Vad gäller ett beslut fattas exempelvis tullmyndighet i norra

om av en

Sverige för beskattningsmyndighetens räkning Vilken myndighet skall

ompröva beslutet och företräda det allmänna i länsrätten Vilken länsrätt är behörig att pröva överklagandet Svaret dessa frågor är inte givet. Vi föreslår därför att det införs bestämmelse se 1 l kap. 10 § lagför-

en slaget är att anse som allmän part när annan myndighet

om vem som fattat ett beslut för beskattningsmyndighetens räkning. Enligt det nämnda lagrummet är beskattningsmyndigheten part i länsrätten. Beskattningsmyndigheten skall dock kunna besluta att den andra myndigheten skall föra beskattningsmyndighetens talan i målet. Sådant beslut får dock fattas endast den andra myndigheten medger det och det kan ske utan olägen-

om het för enskild. Vi föreslår också motsvarande bestämmelse införs

att en beträffande rätt att överklaga länsrätts dom och omprövning För att råda bot på problemet rörande vilken länsrätt skall behörig

som anses när annanmyndighet fattar förbeskattningsmyndighetens räkning

I Frågan har varit till prövning beträffande en liknande reglering i

uppe privatinförsellagen. Länsrätten i Skåne län beslut den 13 1997 i mål

mars l589-97E avvisade i nämnda beslut ett överklagande av ett beslut fattat av Tullrnyndigheten i Ystad; beslutet fattat för beskattningsmyndig-

ansågs vara hetens räkning. Se även förslag till ändringar av 8 och 10 privatinförsellagen i 1996/972116. Genom de föreslagna ändringarna klargörs att

prop. Tullverkets beslut avgift fattas för beskattningsmyndighetens räkning samt

om att beskattningsrnyndigheten skall enskilds motpart i allmän förvaltnings-

vara domstol se prop. 1996/97:1 16 s. 73. 2Seavsnitt 12.10.8 angående omprövnings- och överklagandebestärnmelser. Se även ll kap. l § i lagförslaget.

har i l kap.7 § andra stycket definierat länsrätt; med länsrätt avses således Länsrätten i Dalarnas län. I ll kap. 9 § lagförslaget fastslås dessutom att beskattningsmyndigheten skall ha rätt att överklaga samtliga beslut fattade av länsrätten. Bestämmelsen har tagits in i lagförslaget för att undanröja eventuella tveksamheter beträffande beskattningsmyndighetens rätt att överklaga de beslut länsrätten fattat efter underställningz. Ill kap. 11 och 12 §§återñmisbestämmelseromRsVzsrättattföneträda det allmänna. Dessa överensstämmer med vad som gäller enligt andra skatteförfattningar. RSV f°ar enligt förslaget ta över uppgiften att föra talan Verket f°ar vidare överklaga ett beslut, även om det inte fört talan tidigare i målet. RSV för alltid det allmännas talan i Regeringsrätten.

13.5.4.2 Särskild bestämmelse enskild part om m.m.

I 10 § förvaltningsprocesslagen stadgas att ansökningshandling m.m. skall tillställas motpart eller mot vilken åtgärd ifrågasätts. Detta annan innebär att det vid en ansökan lokalkontroll eller transportkontroll om enskild plats blir ägaren till de transportmedel, lokaler eller områden som är föremål för beskattningsmyndighetens ansökan blir part i som länsrätten. Detsamma gäller ägare till egendom som förvaras i transportmedlet eller platsen. Om någon innehar hyresrätt eller arrenderätttill lokalen eller området blir istället denne part i målet. Vid förhandlingar om omhändertagande, skattebeslag, skatteförverkande samt förtida försäljning av egendom som är föremål för skattebeslag blir enligt samma bestämmelse ägaren till egendomen part i domstolen. Det ligger i sakens natur att ägaren till egendomen i många av dessa fall är okänd, alternativt saknar känt hemvist i riket. För att det inte skall vara omöjligt att få till stånd domstolsprövning måste därför andra en

1Detta torde följa redan av den allmänna fonnnregeln för länsrätt se avsnitt l3.3.l ovan. Vi har dock valt att tydliggöra detta med definition en av begreppet, eftersom tolkningsproblern annars skulle kunna uppkomma i de fall en annan myndighet fattar beslut för beskattningsmyndighetens räkning. 2 Vid tillkomsten av tvångsätgärdslagen påtalade Lagrådet att frågan om det allmärmas rätt att överklaga länsrättens beslut inte var utredd. Av denna anledning togs det en bestämmelse i 30 § tvängsätgärdslagen om att det allmänna skulle ha rätt att överklaga länsrättens beslut; ett av skälen till bestämmelsen angavs i författningskommentaren att rättsläget oklart vara var beträffande det allmännas rätt att överklaga länsrätts beslut, fattats efter som underställnirlg. Se prop. 1993/94:l5l 164 och 255. s. s.

lösningar än den finns i 10 § förvaltningsprocesslagen prövas. Härvid som kan det intresse att titta hur motsvarande problem har lösts vara av på varusmugglingsområdet. l 20 § VSL att om det är fråga om anges egendom än forslingsredskap och ägaren inte är känd eller saknar arman känt hemvist i riket får talan egendomens förverkande föras mot forslare om eller innehavare den beslagtagna egendomen. Detsamma gäller annan av delgivning inte kan ske det är stadgat för stämning i om sätt som brottmåP. En liknande lösning borde kunna användas även vid lokalkontroll, transportkontroll enskild plats, skattebeslag, skatteförverkande förtida försäljning egendom är föremål för skattebeslag. samt av som Vi föreslår därför att den senast innehade varorna får vara parti som länsrätten i stället för ägaren i de fall ägaren inte är känd eller saknar känt hemvist i landet. En sak är att ägaren alltid har rätt att överta annan talan i målet se 11 kap. 13 § lagförslaget. Skatteförverkande innebär slutgiltig förlust äganderätten. Det en av därför viktigt att domstolen verkligen försöker hitta ägaren till egenär domen. Sedvanliga bestämmelser delgivning av part måste givetvis om iakttas när ägaren till egendomen är känd vilket innebär att de möjligheter till delgivning finns i delgivningslagen 1970:428 måste användas som föreskrivet sätt. När det gäller de fall då ägaren är okänd föreslår länsrätten i stället skall kungöra i Post och Inrikes tidningar att viss att egendom kan komma att skatteförverkas utan att ägaren beretts tillfället att yttra sig ägaren inte inom viss tid sig till känna; i en sådan om ger kungörelse måste självklart förhållandena när godset påträffades samt beskrivning egendomen lämnas. Bestämmelser detta återfinns i av om 12 kap. 2 § första stycket lagförslaget. Det bör understrykas att nämnda bestämmelse skall tillämpas även i de fall där innehavaren anses vara enligt ll kap. 13 § lagförslaget. Syftet med bestämmelsen är motpart att hitta den riktiga ägaren. Om den riktiga ägaren blir känd för länsrätten skede får denne också, tidigare närrmts, överta rollen i ett senare som motpart ll kap. 13 § andra stycket. som se Även beträffande den särskilda bestämmelsen om delgivning m.m. i 12 kap. 2 § lagförslaget har det intagits bestämmelse om den som en har särskild rätt till egendom. En sådan skall jämställas med ägare person vid tillämpningen paragrafen andra stycket. Länsrätten behöver

av se

dock utfärda föreläggande i Post och Inrikes tidningar enbart i de fall

1I NJA 1977 82 fördes talan mot B. avseende ansvar och förverkande av en s. bil. Det klarlagt att bilen tillhörde P., som inte var instämd i målet. var Eftersom ett förverkande uppenbart obilligt mot P. ogillades förverkandevar talan.

det finns särskild anledning att anta att någon innehar särskild rätt beträffande egendomen.

13.5.4.3 Krav på skyndsam handläggning

Frågor rörande transportkontroll enskild plats, lokalkontroll,

omhändertagande, skattebeslag och förtida försäljning av egendom som

är föremål för skattebeslag bör behandlas skyndsamt både myndigheter av och domstolar. För den enskilde kan ibland stora ekonomiska värden stå spel och en alltför lång tidsutdräkt vid handläggningen kan förorsaka honom onödig skada. Exempelvis kan näringsidkare komma i dröjsmål med avtalade leveranser efter att en varusändning omhändertagits. Det ligger också i kravet proportionalitet att målens handläggning inte i onödan fördröjs. Beträffande transportkontroll enskild plats och lokalkontroll har framförallt beskattningsmyndigheten intresse att av handläggningen sker snabbt; risken att varorna kan komma att flyttas är här skäl för att beslut skall fattas så fort det är möjligt. Vi föreslår att målens förturskaraktär understryks i lagen ett stadgande att genom

de skall handläggas skyndsamt 12 kap.l § lagförslaget.

13.5.4.4 Kommunikation och möjligheten att fatta interimistiska beslut

I 10 12 och 18 §§ förvaltningsprocesslagen finns bestämmelser - om kommunikation av yrkanden Huvudregeln är att part har rätt att m.m. ta del av vad motparten yrkat och anfört samt att part har rätt att yttra sig över detta. I 28 § lag finns möjligheten att fatta interimistiska samma beslut reglerad. Enligt denna bestämmelse kan domstol som har att pröva ett överklagande förordna att det överklagade beslutet tills vidare inte skall gälla och även i övrigt förordna rörande saken. När någon överklagat ett omhändertagandebeslut till länsrätten kan domstolen således vid behov besluta om inhibition. Som tidigare anförts bör beslut bl.a. transportkontroll på enskild om plats, lokalkontroll, skattebeslag och förtida försäljning egendom av som är utsatt för försämring eller värdenedgång fattas länsrätten annan av eller ansökan av Skattemyndigheten Beträffande de fall där förvaringskostnadema är höga kan även ägare till förvarad egendom ansökan göra en om förtida försäljning. Det torde dock inte höra till ovanlighetema att man i nämnda målgrupper inte kan avvakta att målet kommuniceras på sedvanligt sätt utan att beslutet måste fattas omedelbart för att inte ändamålet

med ansökan skall förfalla. För att länsrätten skall kunna fatta ett interimistiskt beslut i anledning ansökan har därför bestämmelse

av en

detta tagits i 12 kap. 3 § lagförslaget. I denna paragraf föreskrivs om att länsrätten i de nämnda målgruppema får förordna rörande saken utan att motparten beretts tillfälle att yttra sig det föreligger fara i dröjsmål.

13.5.4.5 Muntlig förhandling

I 9 § förvaltningsprocesslagen finns bestämmelser muntlig förhandling

om i förvaltningsprocessen. Även huvudregeln är skriftlig handläggning,

om kan muntlig förhandling ingå i handläggningen om det kan anses vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet. Muntlig förhandling skall också hållas om enskild som för talan i målet begär det, det inte är obehövligt eller särskilda skäl talar emot det.

Iviss lagstiftning finns särskilda bestämmelser om muntlig förhandling. Ett exempel sådan lagstiftning är betalningssäkringslagen i vilken det i 8 § stadgas att muntlig förhandling skall hållas om gäldenären begär det; muntlig förhandling behöver dock inte hållas, om det är uppenbart obehövligt. Gäldenären skall upplysas rätten till muntlig förhandling.

transportkontroll enskild plats, lokalkontroll, omhänder-

Beslut om tagande, skattebeslag, skatteförverkande och förtida försäljning av egendom är föremål för skattebeslag kan medföra sådana ingrepp i den

som enskildes rättigheter att hans möjlighet att begära muntlig förhandling inte får vara alltför inskränkt. För att likhet skall uppnås med vad som gäller för skattetillägg bör möjligheten till muntlig förhandling beträffande transporttillägg också generöst utformad. Vi föreslår därför att muntlig

vara förhandling i de angivna målgruppema skall hållas i länsrätt och kammarrätt enskild part begär det. Undantag från detta bör göras endast

muntlig förhandling är uppenbart obehövlig. Enskild part bör också om upplysas om rätten att begära muntlig förhandling se 12 kap. 4 § lagförslaget.

13 .5.5 Överlänmande mål

Den generella möjlighet att överlämna mål som föreslås i Ds 1996:40 är begränsad av domstolarnas sakliga kompetens. Eftersom Länsrätten i Dalarnas län är den enda domstol som är behörig att handlägga

överklaganden och ansökningar från beskattningsmyndigheten lämnar den föreslagna lagregleringen inget utrymme att lämna över målen till en annan länsrätt i detta fall. Samtidigt kan konstateras att behovet av att lämna över mål torde bli ovanligt stort med de målgruppema. nya Transport- och lokalkontroller är tänkta att genomföras i hela landet. Följaktligen kommer även omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande att aktualiseras över hela riket. En ytterligare komplikation är att den plats där ett fordon stoppas ofta torde helt vara en arman plats än den plats där ägaren till varorna respektive fordonet befinner sig. Särskilda krav har dessutom ställts upp handläggningen; den ska vara skyndsam och möjligheten till muntlig förhandling har utformats generöst. Mankan enkelt föreställa handläggningssituationer kan uppstå; skall domstolsledamötema till Luleå eller som resa Sveg, om ett omhändertagande görs efter en transportkontroll i Luleå och den som överklagar beslutet t.ex. ägaren till lastbilen bor i Sveg eller är det lämpligare att förhandlingen hålls i länsrättens lokaler Någon generell lösning problemen finns inte utan omständigheterna i det enskilda fallet är avgörande för vad som är lämpligast. Allt talar således för att möjligheten att överlämna mål inom detta område måste göras mer flexibel än vid andra måltyper. Det argument som kan anföras mot möjlighet till överlämnande en av mål är att denna leder till att domstolar som aldrig handlagt den aktuella målgruppen övertar ansvaret, vilket kan ställa till problem vid handläggningen och beslutsfattandet. Den domstol som innehar den sakliga kompetensen området besitter naturliga skäl helt kunskap av en annan och erfarenhet avmål grupperna än en domstol som normalt inte handlägger sådana målgrupper. Problemet bör dock inte överdrivas. Förvaltningsdomstolarna handlägger idag ett mycket stort antal olika målgrupper och de rättsligaområden somornfattas avdomstolamas arbeteärmycketvidsträckt. Vissa mindre målgrupper behandlas dessutom mycket sällan; ofta krävs en förnyad inläsning av rättsområdet när en sådan målgrupp skall be handlas. Det finns således hos domare i förvaltningsdomstolarna en vana att sätta sig i nya regelsystem och tillämpa dem. Till detta kommer att principen om den sakliga kompetensen beträffande punldskatter delvis

hargenombrutitgenomtransportkontrollagenAvförfattningskommentaren

till bestämmelsema om transporttillägg framgår nämligen att beslut om transporttillägg får när det gäller ärenden som överflyttats från - en skattemyndighet till en annan överklagas till den länsrätt har att - som

1Seäven avsnitt l3.5.4.l beträlfande våra överväganden avseende allmän part m.m.

den beslutsfattande myndighetens beslut. Sammantaget är de skäl pröva

överflyttningsmöjlighet enligt vår uppfattning inte lika

som talar mot en tungt vägande de skäl talar för en sådan möjlighet. som som Vi föreslår att det införs möjlighet att överlämna mål angående en transportkontroll på enskild plats, lokalkontroll, omhändertagande,

skattebeslag, skatteförverkande och förtida försäljning av egendom som

är föremål för skattebeslag från den behöriga domstolen till annan länsrätt eller kammarrätt 12 kap. 8 § lagförslaget. Överlänmande bör kunna

ske när det föreligger särskilda skäl för detta och det kan ske utan olägenhet

för enskild Samråd skall ske lämplig sätt mellan domstolarna. part. Kan domstolarna inte komma överlänmande förfaller frågan. överens om Vid ett mål skall överlämnas nråste en helhetsbedömning av om göras. Härvid kan de uttalanden gjordes i Ds 1996:40 vara till viss som

ledning

Fördelarna med kunna flytta över mål när det uppstår behov att avmuntligheti förfarandet ärfrämst ekonomiska. Domstolen behöver inte företa längre och får på så sätt mer tid åt andra mål. en resa Den enskilde behöver inte heller iförekommande fall företa en längre än nödvändigt. Ar handläggningen skriftlig uppstår däremot resa sällan några fördelar med överflyttning enstaka mål. en av Vid diskussion fördelarna med möjlighet till överflyttning en om en mål måste även inverkan den tvåpartsprocessen beaktas. av av nya Om mål flyttas till domstol för att den enskilde skall ett en annan till domstolen kan det innebära längre resa för det närmare en allmännas företrädare. Fördelarna med överflyttning kan då en gå förlorade. 1 den mån situationen inte är förutseddi den aktuella speciallagstiftningen bör överflyttning i sådana fall komma i en fråga främsti defall kostnaderna kan begränsas exempelvis genom

myndigheten uppdrar åt någon befattningshavare vid en annan

att myndighet att föra myndighetens talan i målet.

Det är således viktigt att de processekonomiska skälen noggrant övervägs innan överflyttning sker. Med det flexibla system för överflyttning en föreslås får domstolarna ett utrymme att avgöra hur ett mål skall som nu handläggas det enklaste och effektivaste sättet, dock givetvis med

utgångspunkten att enskild part inte blir lidande.

1Se 1995/96:l97 21. prop. s. 2Ds 1996:40 5142-143.

l3.5.6 i kammarrätt

Prövningstillstând

Idag föreligger inte krav prövningstillstånd avseende skattemål. De nya måltyper som kommer att införas om våra förslag genomförs är inte skattemål i egentlig bemärkelse utan kan snarare karaktäriseras som mål angående tvångsmedel m.m. Ett annat utmärkande drag som särskiljer målen från sedvanliga skattemål är att det är ägaren till egendom och ägare av lokal mfl. och inte den skattskyldige som är part i målet

- -

när det är fråga om lokalkontroller, omhändertagande, skattebeslag,

skatteförverkande och förtida försäljning egendom är föremål

av som

för skattebeslag.

Trots att det föreligger vissa olikheter mellan sedvanliga skattemål och de målgrupper som följer av vårt förslag finns skäl att inte föreskriva prövningstillstånd i ledet länsrätt kammarrätt. De nya målgruppema

kommer sannolikt i många fall innefatta lika svåra bedömningar

som sedvanliga skattemål och följderna kan bli minst lika ingripande för enskilda. Vi anser därför att det- så länge det inte föreligger ett generellt krav prövningstillstånd skatteområdet vid fullföljd till kammarrätt

inte bör införas ett krav prövningstillstånd i de målgrupper

- som

följer av vårt förslag.

14¶Införsel för bruk

privat

Förslag: Den för in för vilken skyldighet att betala skatt som en vara föreligger enligt privatinförsellagen skall deklarera detta vid införseln. Deklarationen skall heder och samvete. Om avges införseln görs bemannad tullplats skall deklarationen lämnas till tulltjänsteman. I annat fall skall deklarationen lämnas till beskattningsmyndigheten; den skall då ha inkommit till myndigheten senast sju dagar efter införseln. Punktskatten skall betalas i samband med att deklaration lämnas. I de fall deklarationen lämnas till beskattningsmyndigheten skall punktskatten betalas insättning på ett genom särskilt konto. I de fall deklarationen lämnas till tulltjänsteman vid bemannad tullplats skall punktskatten betalas till tullmyndigheten; tullmyndigheten skall i dessa situationer besluta och uppbära om

punktskatten.

När det gäller införsel för privat bruk av mineraloljeprodukter föreslås ingen ändring bestämmelserna deklarationsskyldigav om het. Bestämmelser gränsdragningen mellan yrkesmässig användom ning och införsel för privat bruk punktskattepliktiga varor införs av i den av oss föreslagna lagen om punktskattekontroll m.m. Transportkontroller får genomföras även för kontroll beträffande införsel för privat bruk; när det gäller alkoholdrycker och tobaksvadock endast plats än enskild plats. Härvid gäller vissa ror annan bestämmelserna i 2 och 9 kap. lagförslaget beträffande beskattav ningsmyndighetens befogenheter och enskilds skyldigheter i tillämpliga delar.

Beskattningsmyndigheten får i samband med transportkontroller

fatta beslut omhändertagande och skattebeslag av punktskatteom pliktiga alkoholdrycker och tobaksvaror som enskild fört in i landet för privat bruk. Länsrätten får ansökan av beskattningsmyndigheten besluta skatteförverkande alkoholdrycker och tobaksvaror om av är föremål för skattebeslag; beslut skatteförverkande får som om dock inte fattas sådant hinder i 3 kap. 9 § lagförslaget om som anges

föreligger. Beslutet om skatteförverkande får avse egendom motsvarande värdet av den punktskatt som belöper på varorna samt dröjsmålsavgift och särskild avgift enligt privatinförsellagen.

Beskattningsmyndigheten får i samband med transportkontroll beträffande privatinförsel mineraloljeprodukter fatta beslut

av om omhändertagande. Härvid gäller beträffande myndighetens befogenhet och enskilds skyldigheter och rättigheter bestämmelserna i 3 kap. lagförslaget i tillämpliga delar. Länsrätten får beskattningsmyndighetens ansökan besluta skattebeslag och skatteförverkande;

om härvid gäller bestämmelserna i 3 och 9 kap. lagförslaget i tillämpliga delar.

Annan skattemyndighet och tullmyndighet får medverka i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet att genomföra

genom kontroller för beskattningsmyndighetens räkning. Härvid har myndigheterna samma befogenheter som beskattningsmyndigheten. Tullmyndighet får även fatta beslut om skattebeslag alkoholdryck-

av er och tobaksvarör för beskattningsmyndighetens räkning. Tullmyndighet får också då införsel för privat bruk alkholdrycker eller

av tobaksvaror görs på bemannad tullplats att stanna,

anmana person undersöka väska eller annat handresgods samt företa kroppsvisitation om det finns synnerliga skäl att anta att en i Sverige obeskattad punktskattepliktig vara döljs i den kontrollerades klädedräkt.

Bestämmelserna biträde från polismyndighet och Kustbevak-

om ningen gäller även transportkontroller beträffande införsel för privat bnik.

Bestämmelserna i 5 kap. lagförslaget beträffande punktskattekontrollregistret omfattar också denna punktskattekontrollverksamhet, med undantag för bl.a. bestämmelserna transportföretags

om skyldighet att lämna uppgifter bokningsregister. Straffbestämmel-

ur sema beträffande brott mot skyldighet att stanna anmaning och att identifiera sig skall gälla även beträffande dessa transportkontroller. De bestämmelser om kostnadsansvar gäller vid yrkesmässig

som hantering skall i tillämpliga delar gälla även här. Bestämmelserna

informationsutbyte, omprövning, överklagande och handläggning i

domstol i 10, 11 och 12 kapitlen i lagförslaget skall gälla i tillämpliga delar.

14. 1 Gällande rätt

14.1.1¶Regeringsformen och Europakonventionen

Bestämmelserna i 2 kap. 6 § RF beträffande medborgares skydd mot husrannsakan och liknande intrång och 2 kap. 8 § RF beträffande medborgares rätt att förflytta sig fritt kan givetvis bli aktuella även då myndighetens kontrollåtgärder gäller införsel för privat bruk. Detsamma gäller bestämmelserna enskilds rätt till motsvarande

om skydd enligt artikel 8 i Europakonventionen och artikel 2 i protokoll

4 till konventionen. I dessa delar hänvisar till avsnitten 5.2 och nr 5.3.

När det gäller kontrollen införsel för privat bruk måste

av ytterligare skyddsbestämmelse i RF beaktas. Enligt 2 kap. 6 § RF

en är enskild också skyddad mot kroppsvisitation. På samma sätt som då det är fråga husrannsakan och liknande intrång får skyddet

om mot kroppsvisitation enligt 2 kap. 12 § RF begränsas genom lag.

Den rätt till skydd för privatliv enskild åtnjuter enligt artikel

som 8 i Europakonventionen torde omfatta rätt till skydd mot kroppsvisitation Som framgår redovisningen i avsnitt 5.3 får dock rätten till

skydd för privatlivet begränsas

l4.l.2 Det svenska undantaget beträffande

alkoholdrycker och tobaksvaror m.1n.

Sverige beviljades vid anslutningen till EU såvitt alko-

avser holdrycker och tobaksvaror övergångsvis ett undantag från huvudregeln i artikel 8 i cirkulationsdirektivet, att privatpersoners inköp endast skall beskattas i inköpslandetál. Enligt detta undantag får Sverige5 behålla sin tidigare låga kvantitativa gräns för uttag av punktskatt beträffande alkoholdrycker och tobaksvaror. Denna gräns

1Förutsättningarna för begränsning i avsnitt 5.2.

anges 2Jämför med Dijk och Hoof 373.

van van s. 3Förutsättningarna för begränsning i avsnitt 5.3. l anges 4 Se anslutningsfördraget. Överenskommelse har träffats att låta

om undantaget fortsätta att gälla till den 30 juni 2000; se rådets direktiv 96/99/EG. 5 Även Finland och Danmark har beviljats undantag, se avsnitt 3.6.1.

l liter spritdryck eller 3 liter starkvin, 5 liter vin, 15 liter starköl, 300 cigarretter eller 150 cigarriller eller 75 cigarrer eller 400 gram röktobak. Det undantag Sverige medgivits beträffande alkoholdrycker och tobaksvaror innebär att Sverige får beskatta införsel överstiger som de angivna kvantitetema, vare sig införseln sker för privat bruk eller i yrkesmässig verksamhet; beskattningen sker antingen enligt LAS eller LTS eller enligt privatinförsellagen. De medgivna lägre nivåerna har däremot inte något att göra med uppskattningen av huruvida en införsel sker för privat bruk eller yrkesmässigt. 1 den delen torde Sverige vara hänvisat till de allmänna, i avsnitt 2.2.3 redovisade riktlinjerna. Dessa riktlinjer har dock inte införlivats i svensk rätt. Bestämmelser beträffande beskattningen införsel för privat av bruk alkoholdrycker och tobaksvaror och vilken kvantitet får av som föras i landet utan att punktskatt skall tas ut finns i privatinförsellagen. Skattesatsema är enligt l § denna lag 196 kronor/liter för spritdryck, 45 kronor/liter för starkvin, 27 kronor/liter för vin, 8 kronor/liter för starköl, 95 öre/styck för cigarretter, 44 öre/styck för cigarriller eller cigarrer och 489 kronor/kg för röktobak. Enligt 2 § första stycket privatinförsellagen skall skatt inte tas ut till den del införseln uppgår till högst de nivåer fastställts i som överens- kommelsen om undantag. I kvoten för vin ingår sedan den l januari 1997 alkoläsk; vin definieras nämligen i l § numera privatinförsellagen som annat vin än starkvin samt alkoannan holdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 inte 15 volymmen procent och som inte är starköl. 1 2 § andra stycket samma lag finns en särbestämmelse beträffande tobaksvaror; för tobaksvara skall skatt, oavsett vad i som anges första stycket, inte tas ut till den del införseln uppgår till högst 40 cigarretter eller 20 cigarrer eller cigarriller eller 100 gram röktobak. Denna bestämmelse har samband med bestämmelserna provianom tering och försäljning i tax-free-butiker. Den är inte avsedd att innebära en inskränkning den angivna kvoten. av ovan Bestämmelserna i 2 § gäller endast för resande är bosatt i som annat land än Sverige samt för resande är bosatt i Sverige som om inresan skett med luftfartyg i yrkesmässig trafik eller utlandsvisom

Införsel för privat bruk 473

telsen varat längre än 24 timmar eller om varorna beskattats i annat land är medlem i Europeiska unionen. som Den för för vilken skatt skall betalas enligt ovan, som en vara skall, enligt 4 § första stycket privatinförsellagen, vid införseln anmäla detta till beskattningsmyndigheten, som med stöd av amnälan beslutar den skatt skall betalas för varje skattepliktig införsel. som Skatten skall betalas senast två veckor efter dagen för detta beslut

insättning ett särskilt konto. genom Enligt 4 § andra stycket lag skall Tullverket för beskattsamma ningsmyndighetens räkning ta emot anmälan när införseln sker där

bemannad tullplats finns. Tullverket skall då också besluta om skatten för beskattningsmyndighetens räkning. Verket får i samband därmed uppbära skatten samt vidta nödvändig skattekontroll. Det finns inte någon bestämmelse inom vilken tid skatten måste vara om betalad i de fall Tullverket beslutat skatten; detta kommenteras om inte heller i förarbetena till bestämmelsen Avsikten torde dock vara regler skall gälla då beskattningsmyndigheten fattat att samma som beslutet. I varje fall tillämpas bestämmelserna det sättet. Enligt 4 § tredje stycket lag skall Tullverket om möjligt samma på plats än bemannad tullplats till att anmälan kan lämnas annan se på annat sätt. Verket skall i sådana fall vidarebefordra anmälan till beskattningsmyndigheten. I dessa situationer har Tullverket inte någon befogenhet att besluta och uppbära skatt samt företa om kontroll. Bestämmelser skattskyldigs skyldighet att anmäla införsel om finns även i 5 § privatinförsellagen. Enligt detta lagrum skall den för in för vilken skatt skall betalas enligt privatinförselsom en vara lagen anmäla detta till Tullverket när inresan sker där bemannad tullplats finns. Om införseln sker plats skall anmälan annan lämnas till Tullverket möjlighet att göra det tillhandahållits av ; om verket. I annat fall skall anmälan införsel lämnas till beskattom ningsmyndigheten senast tre dagar efter införseln. Bestämmelserna

E -

i 5 § privatinförsellagen infördes vid ändring lagen per den l j en av juli 1996, då flertalet bestämmelserna i förordningen 1994: 1615 E av beskattning införsel för privat bruk alkoholdrycker och om av av

1 Av 3 § privatinförsellagen framgår att lagen inte gäller införsel från ett område ligger inom EG:s tullomräde utanför EG:s skatteområde som men jämför med 9 § tullagen samt sådan införsel där förvärvats av bl.a. varor utländsk beskickning och förutsättningar att medge återbetalning av skatten enligt 31 a §LAS och 31 a § LTS föreligger. 2Se 1995/961166 108. prop. s.

474 Införsel för privat bruk

tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen privatin-

förselförordningen togs in i lagen.

Enligt 7 § privatinförsellagen skall en särskild avgift påföras resande som vid fullgörandet av anmälningsskyldigheten lämnat oriktig uppgift. Avgiften är femtio procent av det skattebelopp som inte skulle ha påförts honom den oriktiga uppgiften hade godtagits. om Avgift skall också påföras resande som fört in vara för vilken skatt skall betalas enligt privatinförsellagen utan att anmäla detta. Avgiften är då femtio procent av den skatt som påförs honom. Enligt 8 § privatinförsellagen är det beskattningsmyndigheten som skall påföra särskild avgift, utom i de fall den oriktiga uppgiften lämnats i anmälan direkt till Tullverket eller det vid kontroll som Tullverket företagit framkommit att anmälan inte lämnats; i de fallen skall Tullverket påföra särskild avgift. 19 § första stycket privatinförsellagen finns en straffbestämmelse. Den som uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar uppgift befinns av som oriktig eller underlåter att anmäla skattepliktig införsel enligt privatinförsellagen döms till böter. I ringa fall skall dock inte dömas till Av andra stycket paragraf framgår att VSL inte ansvar. samma skall tillämpas införsel enligt privatinförsellagen utom såvitt avser 13 § och 24 § första stycket VSL: samt att inte heller skattebrottslagen skall tillämpas sådan införsel. Lagrådet anförde i yttrande över förslaget till privatinförsellag bl.a. följande 3 beträffande förhållandet mellan 7 och 9 §§ privatinförsellagen.

Enligt 7 § andra stycket i remissförslaget skall särskild avgift påföras en resande som har fört in för vilken skatt skall en vara betalas enligt lagen utan att anmäla detta; avgiften får dock enligt 12 § efterges om det är uppenbart oskäligt att ta ut densamma. Den som uppsåtligen eller oaktsamhet underlåter av att anmäla skattepliktig införsel enligt lagen skall enligt 9 § dessutom dömas till böter. Den särskilda avgiften drabbar alltså samma personkrets som bötesstrayfet och förutsättningarna för sanktionerna är också i praktiken desamma. Med hänsyn härtill finns det inte några egentliga skäl för ordning enligt vilken en ekonomiska sanktioner för samma förfarande skall fastställas i

l Iprop. 1996/97:1 16 föreslås s. 73 att paragrafen skall den utformningen att Tullverket skall påföra särskild avgiñ för beslcattningsmyndiglzetetzs räkning. 2 13 § VSL gäller förundersökning och 24 § första stycket VSL gäller rätt för befattningshavare vid Tullverket att föra talan m.m. 3 Se prop. 1995/962166 s. 160.

Införsel för privat bruk 475

två skilda procedurer. 1 den mån det finns ett önskemål att göra den ekonomiska konsekvensen särskilt kännbar kan ju detta tillgodoses inom ramen för endera av sanktionerna. Lagrådet förordar därför att det övervägs att antingen bötesstraffet eller också den särskilda avgiften utgår.

Lagrådets yttrande i denna del bemöts i propositionen på följande sätt.

Lagrådet i sitt yttrande att det inte finns egentliga skäl för anser en ordning enligt vilken två ekonomiska sanktioner för samma förfarande skall fastställas i två skilda procedurer och att det därför bör övervägas att antingen bötesstra/fet eller den särskilda avgiften utgår. Regeringen har i och för sig förståelse för denna synpunkt. Med hänsyn till att det i de aktuella fallen normalt kommer att röra sig skatteundandraganden av om förhållandevis begränsad storleksordning skulle det ligga närmast till hands att enbart ha särskild avgift. Enligt en regeringens mening är det emellertid inte lämpligt att helt avkriminalisera underlåtenhet att anmäla skattepliktig imförsel. En strayfsanktion bör därför jinnas. Om å andra sidan bötesstraff skulle den enda sanktionen skulle i vissa fall för exempelvis vara med låga inkomster bötesstraffeat i kronor räknat bli lågt personer iförhållande till den undandragna skatten. De två olika sanktiokompletterar således i viss mån varandera. Regeringen är nema därför inte beredd att följa lagrådets rekommendation i denna fråga.

Beslut enligt privatinförsellagen får enligt 10 § privatinförsellagen överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Någon bestämmelse om vilken myndighet som skall vara part i domstolen finns inte. I prop. 1996/972116 föreslås: dock att det skall införas bestämmelse en enligt vilken beskattningsmyndigheten skall vara part i allmän förvaltningsdomstol. Enligt l § privatinförselförordningen får RSV och GTS efter samråd med RSV meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten privatinförsellagen. GTS har utfärdat sådana av föreskrifter3; RSV har ännu inte utfärdat några föreskrifter.

1Se 1995/962166 44. prop. s. 2Se 73 i nämnda s. prop. 3 TFS 1996:19 Generaltullstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för verkställigheten lagen 1994:1565 beskattning av privatinförsel av av om alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen.

476 Införsel för privat bruk

Flertalet av inregränslagens bestämmelser Tullverket befogen-

om heter gäller även Tullverkets kontroll av införsel av varor skall

som beskattas enligt privatinförsellagen. Tulltjänstemännen får således även vid denna typ kontroll att stanna och

av anmana personer undersöka transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras vid införsel från eller utförsel till ett annat EUlandz. Tulltjänstemännen får också undersöka handresgods, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och liknande som medförs av en resande vid inresa från eller utresa till ett annat EU-land. Vidare är bestämmelsema i 6 och 13 §§ inregränslagen beträffande den kontrollerades skyldigheter att lämna uppgifter, visa upp handlingar och i övrigt medverka i kontrollen samt kostnadsansvaret tillämpliga Dessutom skall enligt 14 § inregränslagen transportföretag, som befordrar resande från ett annat EU-land, utan kostnad för staten ställa de lokaler och anordningar till Tullverkets förfogande, som, enligt vad GTS bedömer, behövs för undersökning av resgods och fordon som resande för med sig, för förhör och kroppsvisitation av resande samt för tullpersonal under uppehåll i tjänstgöringen. Även bestämmelserna i 15 och 16 §§ inregränslagen beträffande transportföretags skyldighet att ställa lokaler och anordningar till förfogande och att lämna uppgifter ur bokningsregistefl är tillämpliga. Vidare är också bestämmelserna i l7§ beträffande tullmyndighets rätt att omhänderta varors tillämpliga.

Slutligen är också den till skyldigheten att stanna och lämna uppgifter och uppvisa handlingar knutna straffbestämmelsen i 19 § inregränslagen tillämplig

Antalet anmälningar av införsel för privat bruk av alkoholdrycker och tobaksvaror är inte särskilt stort, även om det stadigt ökar. Under

1995 gjordes 66 amnälningar. Under perioden januari juni 1996

gjordes 144 anmälningar. Under andra halvåret 1996 skedde en markant ökning; antalet anmälningar uppgick till 1 461. Under januari 1997 gjordes 166 amnälningar. Den totala skatten den här angivna anmälda införsel för privat bruk uppgår till ca 3 040 000 kronor. Härav var i februari 1997 ca l 655 000 kronor obetalda.

1 Se även avsnitt 12.5 beträffande rätten att anmana personer att stanna. 2 Se avsnitt 5.5.6.

även 3 Se även avsnitt 5.5.6. 4 Se även avsnitt 8.103. 5Se avsnitt 6.4.4.

även 6Se även avsnitt l 1.2.1.

Mineralolj eprodukterna

Artikel 9.3 har införlivats med den svenska lagstiftningen genom 4 kap. ll § LSE. Enligt detta lagrum är den som för privat ändamål för in bränsle till Sverige från ett annat EG-land skyldig att betala skatt för bränslet, om han inte visar att skatt har betalats för det i Sverige, när det är fråga om

flytande bränsle som är avsett för uppvärmning och som förs på annat sätt än genom distansförsäljning enligt 9 eller

motorbränsle som förs in på annat sätt än i fordonstank, bränsletank fartyg eller luftfartyg eller i reservdunk som rymmer högst 10 liter Bestämmelsen gäller också den för vars räkning införseln äger rum.

I förarbetena till LSE sägs3beträffande bestämmelsen i 4 kap. ll § bl.a. följande.

Vad som avses med annat än sedvanligt transportsätt för flytande

bränsle avsett för uppvärmning anges i första stycket Det rör

sig om transport på annat sätt än i fordon som används yrkes-

mässigt. Avsikten är alltså att flytande bränslen som är avsedda

för uppvärmning skall transporteras endast i näringsidkares

tankfordon. Om en privatperson hyr ett sådant fordon och

transporterar bränsle som beskattats i ett annat EG-land skall

han alltså bli skyldig att betala skatt för bränslet här i landet.

---

Vad gäller motorbränsle är det sedvanliga sätt på vilket privat-

personer transporterar sådant bränsle i fordonets bränsletank

eller i reservdunkar. En privatperson som påträffas med en g släpvagn lastad med ett Herta fat innehållande dieselolja bor

med stöd av denna bestämmelse kunna åläggas att visa att

bränslet beskattats i Sverige. Om han inte gör det blir han skyldi g

att betala skatt på bränslet enligt reglerna i denna paragraf

Av 5 kap. 3 § LSE framgår att skattskyldigheten för införsel för privat bruk inträder när bränslet förs in i Sverige. Enligt 6 kap. 2 § andra stycket LSE skall den som är skattskyldig för införsel för

1Se avsnitt 2.2.2 beträffande distansförsäljning. 2 Jämför med 4 kap. l § tredje stycket LSE; skattskyldighet föreligger inte för bränsle som förs till Sverige i normal bränsletank motordrivet fordon eller till fordonet kopplad släpvagn, fartyg eller luñfaityg som används yrkesmässigt om bränslet är avsett att användas i motor på fordonet, släpvagnen, fartyget eller luftfartyget under transporten. 3 Prop. 1994/9554 s. 112.

478 Införsel för privat bruk

privat bruk lämna deklaration när bränslet förs in i Sverige; deklarationen skall ha inkommit till beskattningsmyndigheten senast fem dagar efter den dag då bränslet fördes till Sverige.

I 6 kap. l § LSE att bestämmelserna i LPP om förfarandet

anges vid beskattning gäller för skatt enligt LSE om inte annat särskilt anges. Detta innebär att bl.a. bestämmelserna om deklarationsgranskning i LPP är tillämpliga beträffande skatt införda mineraloljeprodukter. I övrigt finns det varken i LSE eller annan lag några bestämmelser som kan tillämpas för punktskattekontroller av införsel för privat bruk mineraloljeprodukter. Däremot finns det i 10 kap.

av 9 och 10 §§ LSE bestämmelser tillsyn och kontroll beträffande

om användningen av märkta oljeprodukterl.

Den nämnda hänvisningen till bestämmelserna i LPP

ovan innebär också att punktskatten för mineraloljeprodukter som förts i landet för privat bruk skall inbetalad senast den dag då

vara deklaration skall ha kommit in; detta följer av 5 kap. l § LPP.

14.2 överväganden och förslag

14 .2. 1 Inledning

Som framgår redogörelsen för gällande rätt följer rätten att ta ut

av punktskatt vid införsel för privat bruk av alkoholdrycker eller tobaks-

ett visserligen förlängt med ändå till sin natur tillfälligt varor av undantag från cirkulationsdirektivet, medan rätten att ta ut punktskatt vid införsel för privat bruk av mineraloljeprodukter finns inskriven i cirkulationsdirektivet. Förutsättningarna för beskattning, och därmed också för kontroller i samband härmed, är således i nuläget delvis olika. Vi har därför valt att i viss utsträckning behandla dessa områden var för sig.

Nedan följer först ett inledande avsnitt beträffande RF och Europakonventionen och därpå ett avsnitt beträffande behovet av ny eller ändrad lagstiftning. Därefter följer ett avsnitt beträffande gränsdragningen mellan införsel för yrkesmässig användning och införsel för privat bruk. Så följer ett avsnitt som kort berör den lagtekniska lösningen. Därpå följer ett avsnitt som behandlar de mer allmänna bestämmelser skall gälla i kontrollvcrksam-

som anser

1Sevidare kapitel 15.

Införsel för privat bruk 479

heten beträffande införsel för privat bruk såväl alkohol- och

av tobaksvaror mineraloljeprodukter. I det därpå följande avsnittet

som behandlas de särskilda bestämmelserna beträffande alkohol- och tobaksvaror; det avsnittet innehåller också förslag till ändringar i privatinförsellagen. Slutligen behandlas de särskilda bestämmelserna beträffande mineraloljeprodukter.

14.2.2¶Regeringsformen och Europakonventionen

Kontroller av enskilds privata transportmedel kan givetvis komma att innebära intrång i enskilds integritet. En genomsökning exempel-

av vis en husvagn eller husbil skulle kunna innebära ett stort intrång i enskilds rätt till skydd enligt både 2 kap. 6 § RF och artikel 8 i Europakonventionen; sådana kontroller skulle i många fall kunna vara att jämställa med kontroller i hem. Dessutom åtnjuter

som nämnts tidigare enskild rätt till skydd mot kroppsvisitation enligt såväl 2 kap. 6 § RF artikel 8 i Europakonventionen. Vidare kan

som självklart en kontroll som inleds med att enskild att stanna

anmanas inkräkta på svensk medborgares rätt att förflytta sig fritt enligt 2 kap. 8 § RF samt rätten att röra sig fritt enligt artikel 2 i protokoll 4 till Europakonventionen. Som nämnts tidigare får dock rätten till skydd enligt ovan inskränkas om det är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle för att tillgodose vissa godtagbara ändamål. Som tidigare konstaterats torde kontroller sker för att säkra skatteindrivningen

som ha ett godtagbart ändamål. Det är dock viktigt att minnas att kontrollåtgärdema alltid måste stå i proportion till ändamålet. Vid bedömningen av vilka kontrollåtgärder som är godtagbara och står i proportion till ändamålet måste den omständigheten, att kontroller som avser enskildas privatliv och hem kan innebära kännbara intrång i den enskildes integritet, alltid beaktas.

l4.2.3 Behovet eller ändrad

av ny lagstiftning

14.2.3.1 Införseln för privat bruk av alkhol- och tobaksvaror

Som framgår av redogörelsen för gällande rätt har beskattningsmyn-

gheten överhuvudtaget inte några kontrollbefogenheter beträffande

införsel för privat bruk alkohol- och tobaksvaror. Kontrollema

av utförs uteslutande av Tullverket, i samband med att de resande passerar gränsen. Det är i praktiken också Tullverket fattar de

som

flesta besluten beskattning och särskild avgift. De anmälningar

görs beträffande införsel för privat bruk alkoholdrycker och som av tobaksvaror görs nämligen i stort sett bara av resande som passerar gränsen platser där det finns kontrollerande tullpersonal. Flertalet anmälningar görs dessutom först sedan tullen beslutat att kontrollera resenären. Beskattningsmyndigheten har från lagens ikraftträdande till den l februari 1997 tagit emot endast två amnälningar.

Enligt vår uppfattning faller det sig naturligt att kontrollerna normalt utförs Tullverket för beskattningsmyndighetens räkning

av eftersom kontrollerna i praktiken företas i samband med att de resande gränsen. De är vidare till sin karaktär sådana att de

passerar utgör naturlig del tullens arbete. Kontrollema av införsel för

en av privat bruk är emellertid punktskattekontroller; de bör stå under

rena beskattningsmyndighetens ledning. Därför bör också beskattningsmyndigheten ha befogenhet att utföra kontroller. Behov av nya bestämmelser föreligger således i denna del.

Det finns också skäl att överväga vissa ändringar av befintliga bestämmelser. Enligt samstämmiga uppgifter från de tillämpare som vi varit i kontakt med fungerar systemet med anmälningar dåligt. Som nämnts görs anmälningar i stort sett endast de resande

ovan av

gränsen plats där det finns kontrollerande som passerar en tullpersonal. Det är vidare vanligt att de som anmält införsel för privat bruk inte betalar in skatten. Som framgått ovan har mer än hälften den totala punktskatten de alkoholdrycker och tobaks-

anmälts under perioden 1995 januari 1997 inte betalats varor som in. Det har visat sig svårt att driva punktskatten i efterhand.

vara Det är vanligt att de resande falska adresser. Vidare tycks det

uppger ha satts i system att utländska medborgare utan hemvist i landet bär in och att det är fråga införsel för privat bruk,

varorna uppger om när syftet i själva verket är att sälja varorna vidare. Det förekommer också upplägg liknar the Man in Black-uppläggetz, det vill säga

som att den för gör det uppdrag som skall ha

som varorna av annan,

för sitt eget privata bruk. När anmälama är utländska varorna medborgare utan hemvist i landet är det givetvis hart när omöjligt att driva in punktskatten i efterhand. Till allt detta kommer den problematik med dubbelsanktionering som Lagrådet pekade på i sitt ovan berörda yttrande

I Se avsnitt l4.1.2. 2 Se avsnitt 2.2.4 beträffande detta rättsfall. 3 Se avsnitt l4.1.2.

Införsel för privat bruk 481

Vi har från olika håll fått förslag hur bestämmelserna skulle kunna ändras. Ett förslag är att införsel alkoholdrycker och

av tobaksvaror endast skall göras vid gränspassager där det finns bemannade tullplatser samt att införselanmälan alltid skall göras till tullmyndighet. Ett annat förslag är att punktskatten och den särskilda avgiften skall erläggas kontant direkt vid gränspassagen i de fall oanmälda varor påträffas vid en kontroll och resenären hävdar att det är fråga om införsel för privat bruk. Det föreslås också att varorna skall kunna beslagtas och förverkas i de fall resenären saknar medel att betala skatten och avgiften vid kontrollen.

14.2.3.2 Införseln för privat bruk mineraloljeprodukter

Sveriges rätt att ta ut punktskatt i samband med införsel för privat bruk mineraloljeprodukter beror tidigare påpekats inte ett

av som undantag från cirkulationsdirektivet. Beskattningsrätten följer i stället direkt av cirkulationsdirektivet. Förutsättningarna för kontroll är således i viss utsträckning desamma då det är fråga

som om yrkesmässig införsel av mineraloljeprodukter. Däremot kan den omständigheten att det nonnalt är fråga betydligt mindre

om skattebelopp än vid yrkesmässig införsel påverka synen vad som kan anses vara en nödvändig och proportionerlig kontrollåtgärd. Det finns ändå skäl att överväga huruvida några av de bestämmelser

som vi föreslår beträffande den yrkesmässiga införseln även kan tillämpas beträffande införsel för privat bruk av mineraloljeprodukter.

14.2.4 mellan införsel för

Gränsdragningen

och införsel för

yrkesmässig användning privat bruk

Frågan huruvida punktskattepliktiga förvärvats för yrkesmässig

varor användning eller för privat bruk aktualiseras på ett flertal olika sätt i den oss föreslagna punktskattekontrollverksamheten. Exempel-

av vis avses vissa kontrollåtgärder kunna företas endast beträffande det som är eller kan antas yrkesmässig hantering punktskatte-

vara av

pliktiga varor se 1 kap. l § andra stycket jämfört med 13 kap. l §

lagförslaget. Sverige har visserligen redovisats i avsnitt 14. 1.2

som beviljats ett undantag som innebär att Sverige får behålla sina före EU-inträdet gällande kvantitativa gränser för uttag punktskatt

av beträffande alkoholdrycker och tobaksvaror. Dessa kvantitativa

Ilv ITUBIS

482 Införsel för privat bruk

gränser är dock inte avsedda att utgöra gränser för huruvida införsel sker för yrkesmässig användning eller för privat bruk. Införseln kan givetvis ske för privat bruk den överstiger de nyssnämnda

även om gränserna; innebörden av undantagsbestämmelsen är endast att punktskatt får tas ut även vid privatinförsel.

Det är självklart att det måste finnas några riktlinjer för hur bedömningen av om införsel sker för yrkesmässig användning eller för privat bruk skall göras; detta gäller såväl alkohol- och tobaksvaror som mineraloljeprodukter. Enligt vår uppfattning skall gränsdragningen ske i enlighet med de riktlinjer finns angivna i cirkula-

som tionsdirektivet. Såsom redovisats i avsnitt 2.2.3 i artikel 9.2

anges första stycket i cirkulationsdirektivet att medlemsstaterna för att fastställa om varor förvärvats för kommersiella ändamål måste ta hänsyn bl.a. till

innehavarens kommersiella status och dennes skäl för att inneha varorna,

den plats där finns eller, i förekommande fall, det använda - varorna transportsättet,

alla handlingar som hänför sig till varorna, -

varomas beskaffenhet och -

varomas kvantitet. -

Dessa omständigheter måste således beaktas. Bestämmelsen bör med andra 0rd införlivas i svensk rätt, i vart fall i de avseenden

som vi behandlar. Vi föreslår att så sker. Med tanke på att bedömningen utgör ett led i en kontrollverksamhet som kan innebära tämligen stora intrång i enskildas integritet och ingrepp i exempelvis äganderätten, är det enligt vår mening lämpligt att dessa riktlinjer införs i den av oss föreslagna lagen om punktskattekontroll m.m. avseende alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter se l kap. 9 och 10 §§ lagförslaget. Bestämmelserna om gränsdragning mellan yrkesmässig användning och införsel för privat bruk skall således gälla vid tillämpningen av bestämmelserna i lagförslaget.

När det gäller alkohol- och tobaksvarors kvantitet får medlemsstaterna till ledning för bevisningen fastställa referensnivåer, inte

som får understiga de i artikel 9.2 andra stycket i cirkulationsdirektivet angivna nivåerna. Det är således till medlemsstat att avgöra

upp var om den anser det vara lämpligt att införa referensnivåer. Enligt vår mening skulle referensnivåer kunna till praktisk hjälp i vid

vara bedömningen av om det är fråga om yrkesmässig användning eller införsel för privat bruk. Det bör dock påpekas att införandet

1 Dessa lägsta nivåer anges i avsnitt 2.2.3.

Införsel för privat bruk 483

referensnivåer inte skulle innebära att införsel av en punktskattepliktig vara i kvantitet understiger referensnivån inte kan

en som bedömas ske för yrkesmässig användning. Referensnivåema innebär endast att affärer som överskrider nivåerna kommer att

anses vara gjorda i förvärvssyfte såvida inte den enskilde nöjaktigt kan visa att så inte är fallet Vi föreslår således att även bestämmelser

om referensnivåer skall införas i den av oss föreslagna lagen. Vi föreslår vidare att dessa nivåer skall vara de i artikel 9.2 i cirkulationsdirektivet angivna nivåerna se 1 kap. ll och 12 §§ lagförslaget.

14.2.5¶Något den lagtekniska lösningen

Enligt vår mening bör bestämmelserna punktskattekontrollverk-

om samheten beträffande införsel för privat bruk finnas i samma lag som reglerar punktskattekontrollverksamheten beträffande införsel för yrkesmässig användning. I 1 kap. l § andra stycket 3 lagförslaget anges att bestämmelserna i lagen är tillämpliga beträffande införsel för privat bruk av punktskattepliktiga varor med den inskränkning som anges i 13 kap. l vi har valt att samla bestämmelserna beträffande införsel för privat bruk i kapitel 13, sist i lagen. I de fem inledande paragrafema i kapitlet finns vissa allmänna bestämmelser som skall tillämpas avseende såväl alkohol- och tobaksvaror som mineraloljeprodukter. Därefter följer i 6 12 §§ särskilda bestämmel-

ser beträffande införsel för privat bruk alkoholvara eller tobaksva-

av ra. I 13 16 §§ finns särskilda bestämmelser beträffande införsel för

privat bruk av mineraloljeprodukt.

l4.2.6 Allmänna betämmelser punktskatte-

o1n kontrollverksamhet beträffande införsel

för privat bruk

Vår utgångspunkt är att de bestämmelser som föreslår beträffande den kontrollverksamhet som är inriktad kommersiell införsel också i viss utsträckning skall kunna tillämpas i kontrollverksamheten beträffande införsel för privat bruk. Av 1 kap. 1 § andra stycket

3 lagförslaget framgår att bestämmelserna i lagen är tillämpliga

1 Jämför med avsnitt 2.2.3.

484 Införsel för privat bruk

beträffande införsel för privat bruk med den begränsning som anges i 13 kap. lagförslaget. Vi det vara viktigt att det tydligt framgår

anser av lagtexten exakt vilka bestämmelser som gäller också beträffande privatinförseln. Därför stadgas i 13 kap. l § första stycket lagförslaget att beskattningsmyndigheten då punktskattekontrollverksamhet avser införsel för privat bruk av punktskattepliktig vara får använda befogenheter eller fatta beslut enligt lagen endast i den utsträckning behörighet följer av kapitlet. I samma stycke stadgas också att enskild vid sådan verksamhet endast har de skyldigheter enligt lagen som anges i kapitlet.

Avsikten är således att ett flertal av bestämmelserna i den av oss föreslagna lagen punktskattekontroll m.m. avseende alkohol-

tobaksvaror och mineraloljeprodukter också skall tillämpas i varor, kontrollverksamheten beträffande införsel för privat bruk. Självklart skall de inledande bestämmelserna i kapitel 1 beträffande lagens tillämpningsområde och definitioner gälla. Vidare skall givetvis proportionalitetsbestännnelsen i l kap. 8 § tillämpas. Vidare skall även bestämmelserna beträffande undantagande handling i l kap.

av 13 15 §§ och 9 kap. 2 § samt bestämmelsen beträffande användan-

de tekniska hjälpmedel och sökbegrepp m.m. i 1 kap. 16 § gälla.

av Det finns inte heller anledning att ha andra bestämmelser beträffande utlämnande av uppgifter, omprövning och överklagande samt handläggning i domstol; bestämmelserna i 10, 11 och 12 kapitlen gäller därför i tillämpliga delar. Även bestämmelserna straff i

om 7 kap. gäller i tillämpliga delar; som framgår ovan föreslår vi att bestämmelsen enskilds skyldighet att identifiera sig skall gälla

om även vid transportkontroller beträffande införsel för privat bruk. Vidare skall förare eller befälhavare på fartyg vara skyldig att stanna på anmaning se 13 kap. 6 § l och 13 kap. 13 § 1; bestämmelserna i 9 kap. ll § om befogenhet att ge anmaning att stanna skall också gälla. Vi föreslår att också de straffbestämmelser som är knutna till dessa skyldigheter skall gälla även då enskild brutit mot skyldighet att stanna eller identifiera sig vid transportkontroll av införsel för privat bruk se 7 kap. 2 -3 §§ samt 13 kap. l § andra och tredje styckena lagförslaget.

Enligt vår uppfattning föreslagna punktskattekon-

bör det av oss trollregistret kunna användas i tillämpliga delar även i denna

- kontrollverksamhet. Undantag bör dock göras för de bestämmelser som tar direkt sikte den yrkesmässiga hanteringen, nämligen bestämmelserna beträffande uppgifter om transporttillägg, transportkontrollbrott och transportkontrollförseelse samt bestämmelserna om

tillgång till uppgifter ur transportföretags bokningsregister se

13 kap. 1 § fjärde stycket lagförslaget.

Införsel för privat bruk 485

Punktskattekontrollverksamheten beträffande införsel för privat bruk av punktskattepliktiga varor skall stå under beskattningsmyndighetens ledning. På samma sätt som då det är fråga om kontroller av den yrkesmässiga hanteringen av punktskattepliktiga varor måste dock beskattningsmyndigheten ha möjlighet att samverka med andra myndigheter. Vi föreslår därför skattemyndighet och tull-

att annan myndighet skall medverka även i denna kontrollverksamhet samt att bestämmelsen beträffande polismyndighets och Kustbevakningens biträde skall gälla även kontrollverksamheten beträffande införsel för privat bruk se 13 kap. 2 4 §§ lagförslaget. De

förutsättningar som gäller för beskattningsmyndigheten vid genomförandet dessa transportkontroller skall givetvis gälla även då

av kontrollerna genomförs av tjänstemän vid andra skattemyndigheter eller tullmyndigheter se 13 kap. 5 § lagförslaget. Också bestämmelsen i 9 kap. 9 § lagförslaget om beskattningsmyndighetens rätt att uppdra myndighet att fatta beslut samt bestämmelsen i

annan 9 kap. ll § lagförslaget om befogenheten att ge anmaning att stanna skall tillämpas. Detsamma gäller bestämmelserna om protokollföring och utfärdande av bevis över verkställighet i 9 kap. 4 och 5 §§ lagförslaget se 13 kap. 2 § lagförslaget. Slutligen anser vi att bestämmelserna om ansvaret för kostnaderna för förfarandet skall gälla också beträffande denna kontrollverksamhet se 13 kap. 1 § andra stycket lagförslaget.

14.2.7 Införsel för privat bruk alkohol- och

tobaksvaror

14.2.7.1 Inledning

Som framgår ovan har valt att i viss utsträckning behandla de båda områdena införsel för privat bruk av alkohol- och tobaksvaror samt införsel för privat bruk mineraloljeprodukter för sig. I detta

av var avsnitt behandlas införseln för privat bruk av alkohol- och tobaksvaror. Avsnittet innehåller dels förslag till särskilda bestämmelser i 13 kapitlet i den oss föreslagna nya lagen, dels förslag till

av i å ändringar i privatinförsellagen.

1Seäven avsnitt 14.2.7. 10 beträffande tullmyndighets medverkan.

14.2.7.2 Införsel endast på anvisad plats

Som nämnts har från myndighetshåll fått förslaget att

ovan införsel alkohol- och tobaksvaror endast skall få göras vid

av gränspassager där det finns bemannade tullplatser samt att införselanmälan alltid skall göras till tullmyndighet.

Privatinförsellagen omfattar all införsel för privat bruk av alkoholdrycker och tobaksvaror från annat medlemsland och således inte bara den införsel som sker sedan resenärer inhandlat sina taxfree-ransoner i de butiker som finns på flygplatser och i hamnar eller ombord flygplan och färjor. Tullstationer med dygnet-nmtbemanning finns i stort sett bara de stora flygplatserna och i de större hamnama; exempel kan nämnas att det vid landgränsen

som till Finland finns endast en tullstation, i Haparanda, som är bemannad dygnet runt. Ett krav att alla som reser i landet med varor som skall anmälas enligt privatinförsellagen skall ta stora omvägar för att ta sig till bemannade tullstationer kan bortsett från de betydande

praktiska problem det skulle medföra knappast vara förenligt

som med den grundläggande principen fri rörlighet för personer och

Det skulle givetvis innebära ett märkbart hinder för det fria varor. flödet av varor.

Vi finner således att det inte är möjligt att styra all införsel för privat bruk till bemannade tullstationer.

14.2.7.3 Deklaration i stället för anmälan

för för vilken skatt skall erläggas enligt privatin- Den som en vara försellagen skall anmäla detta. Denna anmälningsplikt har utformats med förebild i VSL, även om begreppet anmälan inte används i VSL. Anmälan enligt privatinförsellagen är således både en deklaration beträffande punktskatten och anmälan av älva införseln. Att

en sammanblandningen de båda instituten är olycklig framgår bland

den kritik Lagrådet riktat mot den dubbelsanktionering annat av som

uppstått genom att en person genom att företa eller underlåta att som företa viss handling, det vill säga anmälan, kan drabbas både av

en den särskilda avgiften som riktar sig mot deklarationsskyldigheten

och bötesstraffet riktar sig mot införselanmälningsslxyldighetenl.

som

Se avsnitt 14.12.

Det kan vidare ifrågasättas om en bestämmelse obligatorisk

om anmälan av införsel av punktskattepliktiga varor från annat EU-land står i överensstämmelse med principen fria rörlighet.

om varors Undantaget från cirkulationsdirektivet innebär inte att Sverige får ha bestämmelser som hindrar eller begränsar införseln alkoholdryck-

av er eller tobaksvaror. Detta är inte heller syftet med privatinförsellagen; den handlar enbart om beskattningen och förfarandet vid beskattningen av införsel för privat bruk av alkoholdrycker eller tobaksvaror. Därför finns det enligt vår uppfattning inte någon anledning att föreskriva att den som för in punktskattepliktiga alkoholdrycker eller tobaksvaror skall anmäla införseln. Det den enskilde i stället bör åläggas att göra, för att beskattning skall kunna ske, är att avlämna deklaration i de fall skyldighet att betala skatt föreligger. Vi föreslår därför att bestämmelserna om införselanmälan och den därtill hörande straffbestämmelsen i 9 § privatinförsellagen tas bort och att 4 § privatinförsellagen istället utformas följande sätt. Den som för in en vara för vilken skatt skall betalas enligt privatinförsellagen skall vid införseln självmant deklarera detta. Deklarationen skall då införseln görs vid bemannad tullplats

en lämnas till tulltjänsteman. Om införseln görs på plats skall

annan deklarationen lämnas till beskattningsmyndigheten. fallen

l de senare skall deklarationen ha inkommit senast sju dagar efter det att införseln gjordes. Vi har således valt att föreslå tidsfrist sju

en dagar i stället för fem dagar, är vanlig punktskatteornrådet.

som Vi anser den något längre tidsfristen motiverad eftersom det i

vara dessa fall är fråga införsel görs privatpersoner. Dessa

om som av måste ha en rimlig chans att tag deklarationsblanketter, att fylla i dessa och att skicka iväg dem.

Deklarationen skall lämnas självmant. En deklaration lämnas

som först sedan resenären kontrollerats och befunnits ha punktskattepliktiga varor med sig skall inte anses ha lämnats självmant.

Vi har medvetet valt att renodla konstruktionen på så sätt att deklaration skall lämnas antingen till tulltjänsteman bemannad tullplats eller till beskattningsmyndigheten. Vi det inte

anser vara lämpligt att ha ett system med deklarationslådor vid gränspassager där det inte finns bemannade tullstationer. Ett system med sådana lådor fyller enligt vår uppfattning ingen uppgift inte kontroller

om görs regelmässigt och med korta tidsintervall de platser där lådorna sitter, kontroller givetvis skulle kunna betraktas

som som gränskontroller.

488 Införsel för privat bruk

14.2.7.4 Den särskilda avgiften

Som framgår av redogörelsen för gällande rätt skall en särskild avgift

vid fullgörande av anmälningsskyldighet lämnat påföras resande som uppgift som befinns oriktig. Med hänsyn till vårt ovan presenterade förslag att deklaration skall lämnas i stället för anmälan, föreslår att den särskilda avgiften i stället skall träffa den som vid fullgörande

deklarationsskyldighet lämnat uppgift som befinns vara oriktig av samt vidare att detsamma skall gälla då den resande underlåtit att inge deklaration se förslaget till ändring av 7 § privatinförsellagen.

Den nyssnämnda särskilda avgiften uppgår i dag till femtio procent av det skattebelopp som inte skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften hade godtagits eller, vid underlåtelse att anmäla, av den skatt som påförs. När det gäller den särskilda avgift som den skattskyldige kan drabbas av i samband med den yrkesmässiga hanteringen av punktskattepliktiga varor, transporttillägget, har föreslagit att beloppet skall uppgå till fyrtio procent av de punktskatter belöper eller kan antas belöpa varomal. Med hänsyn

som till likheterna mellan de båda sanktionema anser att det är lämpligt att de utgår med samma procentsats. Det är enligt vår mening inte rimligt att ha en kraftfullare sanktion mot oegentligheter vid införsel för privat bruk än vid införsel för kommersiellt bruk.Vi föreslår därför att procentsatsen även i det förstnämnda fallet skall vara fyrtio procent se förslaget till ändring av 7 § privatinförsellagen.

14.2.7.5 Betalningen av punktskatten

Enligt nuvarande bestämmelser har den skattskyldige två veckor sig att betala in skatten efter det att beskattningsmyndigheten har fattat beskattningsbeslutet; vad gäller de situationer då Tullverket fattar beslutet finns nämnts inte några bestämmelser om

som ovan när punktskatt skall betalas. Bestämmelsen om tidsfrist torde ha endast praktiska skäl; den skattskyldige är inte närvarande när beskattningsbeslutet fattas och det kan ta ett tag innan han har fått del av beslutet och haft möjlighet att göra inbetalningen.

Punktskatten alkoholdrycker och tobaksvaror är lätt att räkna ut. Som framgår av redogörelsen för gällande rätt utgår skatten med ett fastställt belopp för viss mängd Det borde således

en av en vara.

1 Avgiften uppgår i dag till endast 20 procent; se avsnitt 10.53.

Införsel för privat bruk 489

inte alltför svårt för den skattskyldige att själv räkna ut vilken

vara skatt som skall erläggas, särskilt om deklarationsblanketten utformas på ett lika utförligt sätt som de anmälningsblanketter som används i dag; dessa anges de olika varuslagen och skattesatserna. Enligt vår mening finns det inte något som hindrar att punktskatten samma sätt som vid införsel för privat bruk av mineraloljeprodukter betalas i samband med att deklaration lärrmas. En jämförelse kan också göras med självdeklarationen och därmed sammanhängande system för uträkning och betalning av kvarstående inkomstskatt. Den enskilde förutsätts klara av skatteberäkningen och betala in skatten även i dessa fall.

Vi föreslår således att punktskatten skall betalas samtidigt som deklaration lämnas se förslaget till ändring av 4 § andra stycket privatinförsellagen. Då deklaration lämnas till tulltjänsteman vid bemannad tullplats skall punktskatten betalas direkt till Tullverket, som således både beslutar om och uppbär punktskatten för beskattningsmyndighetens räkning. Då deklaration inges till beskattningsmyndigheten skall punktskatten betalas samtidigt som deklarationen inges genom insättning ett särskilt konto. Som framgår av avsnitt l4.2.7.3 har den enskilde i sådana fall sju dagar på sig att

deklaration. Följaktligen skall inbetalningen ha gjorts inom sju avge dagar; betalning anses vara gjord den dag den bokförs på det särskilda kontot.

Som nämnts i avsnitt 9.3.3 påförs punktskatter i stor omfattning genom automatiska beslut. Enligt vår mening vore detta lämpligt även beträffande de punktskatter som påförs med stöd av privatinförsellagen. Vi föreslår därför att det i privatinförsellagen införs en bestämmelse härom förslaget till 5 § privatinförsellagen. Således

skall om deklaration lämnats i rätt ordning beskattningsbeslut anses ha fattats i enlighet med deklarationen. Vidare skall då deklaration inte har lämnats i rätt ordning skatten anses ha bestämts genom ett beskattningsbeslut till 0 kronor; om deklaration kommer in senare skall beslutet i stället anses ha fattats i enlighet med deklarationen, om omprövningsbeslut inte har meddelats dessförinnan.

14.2.7.6 Transportkontroller

Kontrollema av införsel för privat bruk av alkoholdrycker eller tobaksvaror skall vara rena punktskattekontroller. De skall därför

enligt vår uppfattning stå under beskattningsmyndighetens ledning.

Av den anledningen är det inte tillfredsställande att beskattningsmyndigheten inte har någon som helst befogenhet att utföra kontroller,

Införsel för privat bruk

vilket är fallet i dag. Det bör därför någon övervägas om av de bestämmelser kontrollbefogenheter föreslår beskattom som att

ningsmyndigheten skall ha beträffande den yrkesmässiga hanteringen

av punktskattepliktiga kan tillämpas också för kontroll varor av införsel för privat bruk alkoholdrycker eller tobaksvaror. av Vid bedömningen vilka kontrollbefogenheter kan komma av som i fråga måste det som tidigare framhållits beaktas att det när kontrollerna gäller privatpersoner finns större risk för i enskilds

en intrång

skydd för privatliv och hem än då det är fråga kontroll om av yrkesmässig hantering. Enligt vår uppfattning skulle kontroller motsvarande lokalkontroll och transportkontroll enskild plats vara för långtgående; en befogenhet att i hem för undersöka att om enskilda fullgjort sin skyldighet att deklarera de tagit in några att flaskor för mycket skulle definitivt inte stå i proportion till ändamålet med sådan kontroll. en Enligt vår mening är den kontrollbefogenhet kan komma i som fråga transportkontroll plats inte är enskild plats. som Det finns ytterligare omständighet det framstår en som gör att som naturligt att beskattningsmyndigheten i viss utsträckning får använda transportkontrollinstitutet även i detta sammanhang. Som framgår av avsnitt 5.8.3 föreslår att transportkontrollinstitutet skall kunna användas inte bara beträffande det är eller kan antas som vara en yrkesmässig transport, utan överhuvudtaget beträffande pågående transporter och då på-, eller omlastas. Grunden för detta varor avförslag är inte bara att att transportkontroll skall kunna anser användas även beträffande införsel för privat bruk, även det utan att kan vara mycket svårt att huruvida yrkesmässig se en transport är eller inte, särskilt då det är fråga så föga skrymmande om varor som exempelvis cigarretter; tidigare nämnts har mycket som stora kvantiteter cigarretter hittats i personbilar, Skåpbilar och husbilar . Enligt vår uppfattning är det därför överhuvudtaget inte lämpligt att begränsa möjligheten att företa transportkontroll till sådana situationer då det föreligger misstanke att transporten är yrkesmässig. en om

Beskattningsmyndigheten får således enligt vårt förslag redan

härigenom en befogenhet att kontrollera privata transporter, även om syftet i det fallet givetvis är att kontrollera eventuell yrkesmässig hanteringen. Det framstår därför naturligt att beskattningsmynsom digheten även får kontrollera införsel för privat bruk vid transportkontroll.

I och med att skyldigheten att inkomma med deklaration

enligt

vårt förslag i vissa fall inte inträffar förrän sju dagar efter införseln,

kan syftet med transportkontrollen sätt syftet med - samma som kontroller yrkesmässiga transporter inte till

av knytas fullgörandet

deklarationsskyldigheten utom i de fall införseln gjorts vid av bemannad tullplats. I övrigt blir syftet att i möjligaste mån säkerställa deklarationsskyldigheten kommer att uppfyllas och att punktatt skatten kommer att betalas. Det kan givetvis ifrågasättas hur stora resurser beskattningsmyndigheskall förväntas lägga ned kontrollen införsel för privat bruk. ten av skatteundandragandena finns givetvis inom den yrkes- mässiga De stora hanteringen punktskattepliktiga det är också där tyngdpunkten av varor; i kontrollverksamheten bör ligga. Man får inte heller glömma att proportionalitetsbestämmelseni l kap. 8 § lagförslaget givetvis gäller även vid kontroll införsel för privat bmk; att genomföra en av genomgripande och tidsödande transportkontroll enbart i syfte att söka efter någon liter sprit eller något paket cigarretter skulle givetvis föra för långt. I praktiken torde beskattningsmyndigheten mycket sällan komma utföra transportkontroller enbart för att kontrollera införsel att för privat bruk alkoholdrycker eller tobaksvaror. Det torde snarare av vanligen bli fråga att beskattningsmyndigheten i samband med om transportkontroller den yrkesmässiga hanteringen också kontrollerar av införsel för privat bruk Det finns dock situationer då en transportkontroll riktar sig enbart mot införsel för privat bruk skulle kunna fylla som viktig funktion. Som exempel kan nämnas att det enligt uppgifter en från företrädare för Tullverket arrangeras bussresor till Tyskland vars huvudsyfte är att bereda möjlighet att föra in alkoholvaror passagerarna i landet for privat bruk utan att betala punktskatt. Denna trafik har fått tämligen stor omfattning. Det naturligtvis lämpligt om en vore transportkontroller kunde genomföras beträffande dessa transporter. Vid de transportkontroller införsel för privat bruk av som avser alkoholdrycker eller tobaksvaror bör beskattningsmyndigheten ha befogenheter vid de transportkontroller avser den samma som som yrkesmässiga hanteringen när det gäller att undersöka transportmedlet och de utrymmen där punktskatteplikti varor kan förvaras under ga

transport

Det finns visserligen inget behov befogenheter som riktar sig av hanteringen ledsagardokument och bevis ställd säkermot av om het, såsom eftersökande sådana dokument, det kan givetvis av men förekomma att det finns andra handlingar är betydelse för som av beskattningen, såsom exempelvis kvitton. Beskattningsinyndighetbör därför ha rätt att eftersöka handlingar. Det kan också finnas en ett behov att ta varoma. Vidare bör bestämmelserna om av prov

1Se avsnitt 5.8.6.

492 Införsel för privat bruk

enskilds skyldighet att identifiera sig gälla även vid dessa transportkontroller. Skyldigheten att stanna anmaning behandlas i avsnitt l4.2.6. Likaså bör bestämmelserna i 2 kap. 8 § lagförslaget beträffande enskilds skyldighet att öppna låsta utrymmen och för ansvara packning och transport gälla. Detsamma gäller bestämmelserna i 2 kap. 14 § lagförslaget myndighetens befogenhet bereda sig om att tillträde till utrymmen eller lokaler och försegling. Såsom framgår ovan har den enskilde även vid dessa transportkontroller möjlighet att begära att vissa handlingar skall undantas från granskningen. Vi föreslår således att beskattningsmyndigheten skall kunna göra transportkontroller plats än enskild plats även beträffande annan införsel för privat bruk alkohol- och tobaksvaror av samt att bestämmelserna i 2 kap. 4 8 och 14 §§ lagförslagetz beträffande myndighetens befogenheter och enskilds skyldigheter vid sådan kontroll skall gälla. Vid utförandet av transportkontroller beträffande införsel för privat bruk måste myndigheten beakta att risken för intrång i enskildas integritet kan större än då kontrollerna yrkesvara avser mässiga transporter. Att kontroll kan innebära intrång i skyddet en för privatlivet är uppenbart. Om kontrollen exempelvis omfattar genomsökning av en husbil kan den också innebära ett intrång i enskilds skydd för sitt hem. Vidare kan genomsökning väskor en av och annat handresgods används för privat bruk uppfattas som som integritetskränkande. Den avvägning av proportionaliteten mellan skälen för kontrollåtgärden och det intrång eller i övrigt men som den innebär för den enskilde skall ske enligt den föreslagna som proportionalitetsbestämmelsen måste göras med särskild försiktighet i dessa fall. Det resonemang som förs i avsnitt 5.8. 12 gäller givetvis i hög grad även dessa kontroller.

14.2.7.7¶Omhändertagande

Även transportkontroll givetvis skall genomföras om en så att den innebär minsta möjliga för enskild, kan den dra tiden. men ut Beskattningsmyndigheten skall med stöd av bestämmelserna om transportkontroll exempelvis kunna stoppa charterbussar och

1 Se avsnitt l4.2.6. 2 2 kap. 7 § lagförslaget skall givetvis inte tillämpas; den paragrafen rör skyldighet att tillse att ledsagardokument och bevis ställd säkerhet om medföljer transporten.

Införsel för privat bruk 493

Beskattningsmyndigheten skall med stöd bestämmelserna om av exempelvis kunna stoppa charterbussar och

transportkontroll

kontrollera och givetvis också chaufförens införsel passagerarnas för privat bruk. Det är inte otroligt att sådan transportkontroll en skulle kunna innebära att resenärerna försenas genom att transportmedlets ordinarie avgångstid inte kan hållas. En transportkontroll kan också komma tid exempelvis för att det är svårt att att ta fastställa huruvida införseln görs för yrkesmässig användning eller

för privat bruk. enskilde bör inte hamna i ett sämre läge vid kontroll Den beträffande införsel för privat bruk än vid kontroll beträffande användning. Därför bör enligt vår mening bestämmel-

yrkesmässig

omhändertagande gälla i tillämpliga delar. Detta innebär serna om bl.a. beslut omhändertagande alltid skall fattas om en att ett om transportkontroll inte avslutats inom timmar från det att den sex påbörj ades eller det vid transportkontroll finns behov av att om en

kvarhålla ett transportmedel, används för att yrkesmässigt

som så ordinarie avgångstid inte kan hållas beforda passagerare, att Vi omhändertagande och handlingar skall anser att av varor det behövs för punktskattekontrollen. Givetvis skall göras om omhändertagandet också kunna omfatta exempelvis transportmedel eller transporthjälpmedel; även här är förutsättningen att omhän-

dertagandet behövs för punktskattekontrollen. Ett omhändertagande handlingar skall bestå handlingen behövs som bevis i av om ärende eller mål enligt den föreslagna lagen, LAS, LTS eller av oss LPP. Omhändertagandet skall också kunna omfatta emballage, behållare eller förvaringsmaterial. Däremot att det skulle anser föra for långt låta beskattningsmyndigheten omhänderta teknisatt

ka hjälpmedel; tidigare nämnts torde omhändertagande av

som handlingar i samband med införsel för privat bruk avse kvitton och

liknande. Vi föreslår således att bestämmelserna i 3 kap. l § första och tredje styckena, 3 kap. 2 § första stycket, 3 kap. 3 § 1 och 3 kap. och 5 3 kap. 12 § lagförslaget skall tillämpas 13 kap. 4 §§ samt se

I De transportkontroller får utföras är transportkontroller på annan plats som enskild plats; således finns inget krav på domstolsprövning i dessa fall. än Av denna anledning kommer rekvisitet inom den tid som domstolen förordnar i 3 kap. 3 § l lagförslaget inte att någon betydelse. 2 Däremot gäller naturligtvis inte 3 kap. 3 § 2 lagförslaget eftersom den punkten lokalkontroll och transportkontroll enskildplats; dessa avser kontrollformer skall inte användas beträffande införsel för privat bruk av

alkohol- eller tobaksvaror.

494 Införsel för privat bruk

om omhändertagande eller den fått i uppdrag myndigheten som av att sköta förvaringen; se vidare våra överväganden i avsnitt 12. 10.6.

14.2.7.8 Skattebeslag och skatteförverkande

Det kan givetvis inträffa att resenären inte har tillräckliga likvida medel tillgängliga för att betala punktskatten i samband med att deklaration inges till tullen bemannad tullplats. Staten måste i en sådan situation ha möjlighet att säkerställa punktskatten en att verkligen betalas Det kan också hända den skattskylsenare. att dige vägrar att betala punktskatten. Det kan vidare inträffa att beskattningsmyndigheten vid en transportkontroll finner att omständigheterna är sådana att det inte framstår troligt den skattsom att skyldige kommer att betala in punktskatten. Även i dessa situationer måste staten i möjligaste mån kunna säkerställa punktskatten att verkligen betalas in. Därför bör det enligt vår mening finnas en möjlighet att fatta beslut skattebeslag. Vi föreslår därför det om att införs en bestämmelse härom 13 kap. 7 § lagförslaget. Förutsätt-

ningen för att beslut skattebeslag skall fattas skall det om vara att inte framgår att punktskatt beträffande är betalad i Sverige; varan detta överensstämmer med regleringen avseende den yrkesmässiga hanteringen. Liksom då det är fråga Skattebeslag beträffande om varor som är föremål för yrkesmässig hantering måste beslutet om skattebeslag kunna avse ett värde överstiger det värde får som som skatteförverkas se nedan beträffande detta värde. För att skattebeslagsinstitutet inte skall stå i orimlig proportion till syftet med detsamma skall beslagsmöjlighetema begränsas till att bara kunna omfatta påträffade alkoholdrycker eller tobaksvaror med tillhörande emballage, behållare eller förvaringsmaterial; annat att inkludera exempelvis transportmedel skulle enligt vår uppfattning vara orimligt. Härmed kommer de värden skattebeslag får göras som för i de allra flesta fall inte att uppgå till några större belopp. Med

hänsyn härtill anser att beslut skattebeslag i dessa fall skall få om fattas av beskattningsmyndigheten eller, införseln på om görs bemannad tullplats, tullmyndighet 13 kap. 7 och av se 10 §§

lagförslaget. Den skattebeslagtagna egendomen skall förvaras

av den myndighet som beslutat skattebeslaget eller den fått i om som

uppdrag av myndigheten att sköta förvaringen.

I de fall skattebeslag aktualiseras då införseln bemannad görs tullplats kommer punktskatten att ha förfallit till betalning det när eventuella beslutet om Skattebeslag fattas. Då införseln har gjorts på annan plats och beskattningsmyndigheten i samband med en

transportkontroll fattar beslut skattebeslag, torde punktskatten i om många fall inte ha förfalllit till betalning vid beslutstillfzilletl. Det bör

dock framhållas att den allmänna proportionalitetsbestämmelsen

torde den enskilde ett gott skydd även i dessa situationer; beslut ge skattebeslag får givetvis fattas endast skälen för att fatta ett om om sådant beslut uppväger det intrång eller i övrigt som åtgärden men innebär för enskild. I detta ligger att myndigheten självklart skall nöja sig med mindre ingripande åtgärd syftet säkrandet av en om punktskatteintäkten kan uppnås med hjälp sådan åtgärd. av en - Skattebeslag torde således inte komma i fråga den enskilde om identifierat sig och lämnat adressuppgifter och det inte finns skäl att

ifrågasätta de lämnade uppgifterna eller att av annan anledning anta punktskatten inte kommer att betalas. I de fall den skattskyldiges att och adress är kända torde självklar förutsättning för att namn en skattebeslag skall kunna komma i fråga att det rör sig om en vara mängd att besluta skattebeslag beträffande en större varor; om enstaka flaska eller några cigarrett-paket i dessa fall torde knappast proportionerlig åtgärd. Om å andra vara att anse som en sidan den enskilde vägrar att identifiera sig och hans identitet sålunda känd för myndigheten, torde grund för skattebeslag föreligga. inte är En grund för skattebeslag kan att den enskilde saknar annan vara känt hemvist i Sverige; i det fallet torde skattebeslag kunna komma i fråga beträffande relativt små kvantiteter alkohol- eller även av tobaksvaror. Samtidigt beskattningsmyndigheten eller tullmyndigheten som beslutar skattebeslag skall myndigheten också fastställa den tid om inom vilken betalning skall göras; myndigheten skall också i ett skede kunna medge förlängning den fastställda tiden inte senare om räcker till 13 kap. 7 § tredje stycket lagförslaget. Beslutet om

förlängning skall kunna överklagas särskilt se förslaget till ändring

i förvaltningsprocesslagen.

Några de bestämmelser gäller skattebeslag vid yrkesmäsav som sig hantering punktskattepliktiga bör gälla även dessa av varor skattebeslag. De absoluta hinder för skattebeslag anges i 3 kap. som 6 § andra stycket skall självklart också gälla beträffande införsel för privat bruk. Sålunda får beslut skattebeslag inte fattas om det om framgår att punktskatt inte skall betalas i Sverige eller om punktskaterläggs i tid. Medgivet anstånd utgör inte hinder för skatteten rätt Vidare skall skattebeslaget stå i förhållande till

beslag. samma brottsutredningar; beslag ibrottsutredning eller brottmål skall således

Jämför med avsnitt l4.2.7.5.

496 Införsel för privat bruk

ha företräde. Vidare skall egendom är föremål för skattebeslag som förvaras av beskattningsmyndigheten eller den fått i uppdrag som av myndigheten att göra det; bestämmelsen beträffande möjligheten att låta egendomen kvarbli i innehavarens besittning skall givetvis inte

gälla. Vidare skall egendomen vårdas väl och stå under noggrann tillsyn. Slutligen skall det möjligt att ägarens begäran eller vara efter beslut länsrätten genast sälja beslagtagen egendom av som är utsatt för försämring eller värdenedgång. Länsrätten skall också ansökan av beskattningsmyndigheten eller ägaren till egendomen i fråga kunna besluta förtida försäljning kostnaderna för om om förvaring uppgår till eller beräknas uppgå till betydande belopp i förhållande till egendomens värde. Vid prövningen skatteförverav kandefrägan skall intäkterna förtida försäljning träda i stället för av den sålda egendomen. Se hänvisningen till bestämmelserna i 3 kap. i 13 kap. 7 § lagförslaget. Bestämmelserna omprövning i 27-28 §§ förvaltningslagen om och överklagande i 23-25 §§ samma lag gäller beslut skattebeslag om i ärenden beträffande införsel för privat bruk alkohol- eller av tobaksvaror se ll kap. l och 2 §§ lagförslaget. De skattebeslagtagna bör kunna skatteförverkas varorna genom beslut av länsrätten. Vi föreslår att beslut skatteförverkande skall om fattas om punktskatten inte betalas inom den tid i som anges beslutet om skattebeslag eller beslutet förlängning tidsfristen. om av De absoluta och temporära hinder för skatteförverkande som anges i 3 kap. 9 § lagförslaget skall givetvis gälla även nämnda skatteförverkanden. Beslut skatteförverkande skall således på om samma sätt

som då det är fråga om yrkesmässig hantering punktskattepliktiga

av varor fattas bara i de situationer då punktskatten förfallit till betalning. Skatteförverkande får inte heller ske under den tid för vilken anstånd medgivits beträffande betalningen punktskatten. av Vidare får beslut skatteförverkande inte fattas punktskatten om om beträffande varorna betalas i rätt tid eller det framgår om att punktskatt beträffande inte skall betalas i Sverige Vi föreslår varan vidare att ett beslut skatteförverkande skall egendom om avse motsvarande värdet av den punktskatt belöper och de som varorna avgifter som framgår 6 och 7 privatinförsellagen, det vill av säga

dröjsmålsavgift och särskild avgift se 13 kap. 8 § lagförslaget.

Vi föreslår inte någon bestämmelse beträffande särskild till rätt alkoholdrycker eller tobaksvaror införs för privat bruk. Enligt som

Se avsnitt 6.5.5. 2 Jämför med avsnitt 6.5.4.1. och kommentaren till 3 kap. 9 § lagförslaget.

Införsel för privat bruk 497

vår bedömningen kommer det knappast att uppstå situationer då det skulle kunna finnas ett behov sådan bestämmelse. av en När beslut skatteförverkande vunnit laga kraft skall ett om egendomen försäljas beskattningsmyndighetens försorg. genom Försäljningsintäktema skall givetvis användas för betalning av punktskatten och avgifterna 13 kap. 9 § första stycket lagförsla-

get. Om det uppstår överskjutande intäkter vid försäljningen skall till den egendom skatteförverkats. Om det kvarstår dessa utges vars intäkter efter detta skall de återbetalas till den som erlagt kostnadsersättning. På sätt som då det är fråga om yrkesmässig samma hantering skall intäkter inte har kunnat betalas ut inom ett som från försäljningen tillfalla staten se 13 kap. 9 § andra stycket

lagförslaget. Om egendomen sådan kvalitet att den inte kan säljas får är av en den i stället förstöras.

14.2.7.9 Beslutsbehörighet m.m.

Som framgått att punlctskattekontrollen införsel för ovan anser av privat bruk alkoholdrycker och tobaksvaror skall stå under av beskattningsmyndighetens ledning. Vi således att beskattningsanser myndigheten skall behörig att fatta beslut om transportkontroller vara och omhändertagande; detta framgår den hänvisning till 9 kap. av 3 § tredje stycket görs i 13 kap. 6 § 3 lagförslaget. Som anförts som vidare att beskattningsmyndigheten skall kurma fatta ovan anser beslut skattebeslag; det torde i normalfallen inte röra sig om om några större värden och det skulle knappast befogat att belasta vara länsrätten med dessa frågor 13 kap. 7 § lagförslaget. Vidare skall

besluten självklart kunna överklagas se ll kap. l och 2 §§ lagförslaget. Däremot skäl anförts när det gäller den anser av samma som yrkesmässiga hanteringen punktskattepliktiga varor att beslut om av skatteförverkande skall fattas länsrätten på ansökan av beskattav ningsmyndigheten se 13 kap. 8 § lagförslaget.

l Se avsnitt 13.534.

498 Införsel för privat bruk

14.2.7.10 Särskilda befogenheter vid tullmyndighetens medverkan på bemannad tullplats

Som sagts ovan skall tullmyndighet medverka utföra genom att transportkontroller för beskattningsmyndighetens räkning. Transportkontrollerna riktar sig mot den införsel görs i ett transportmedel, som som då den skattskyldige kör i landet i bil. För att kontrollen av införseln för privat bruk alkoholdrycker eller tobaksvaror skall av kunna genomföras ett ändamålsenligt sätt måste dock tullmyndighet bemannad tullplats också kurma kontrollera inte personer som befinner sig i ett transportmedel vid införseln; tullmyndigheten måste med andra ord kunna stoppa och kontrollera går personer som igenom tullfiltret. I dag har tullmyndighet sådana befogenheter genom kopplingen mellan privatinförsellagen och inregränslagen. Enligt vår mening är det lämpligare att tullmyndigheten kan härleda sina befogenheter vid punktskattekontrollema direkt till den lag som innehåller bestämmelser punktsskattekontroll. Vi föreslår därför om att bestämmelser om tullverkets särskilda befogenheter vid punktskattekontroller bemannad tullplats i stället läggs in i 13 kap. 11 § i den av oss föreslagna lagen. De befogenheter tullmyndighet behöver, utöver de som ovan behandlade befogenhetema vid medverkan i transportkontroller, är enligt vår mening rätt att anmana person att stanna, rätt att undersöka väska eller annat handresgods och rätt att företa kroppsvisitation. Den kontroll som tullmyndighet skall utföra med hjälp dessa av befogenheter är punktskattekontroller. Kontrollema de rena bemannade tullplatsema är dock, till skillnad från transportkontrollerna är avsedda att genomföras i hela riket, till sin som natur gränskontroller.Vi har därför för att bestämmelserna inte skall komma i konflikt med principen den fria rörligheten om valt att utforma befogenhetema så sätt att kontroll inte får göras slumpmässigt. En kroppsvisitation torde alltid innebära ett stort intrång i den visiterades integritet. Därför finns det enligt vår uppfattning anledning att föreskriva att kroppsvisitation skall göras endast om det finns synnerliga skäl att i Sverige obeskattad punktanta att en skattepliktig vara döljs i den kontrollerades klädedräkt. Synnerliga skäl torde föreligga exempelvis tullen har trovärdig information om om att en viss resenär bär sig obeskattade eller det varor ser ut som att något döljs i klädedräkten. Symierliga skäl kan också föreligga om tullmyndigheten hittat betydande mängder alkoav holdrycker eller tobaksvaror i den kontrollerades handresgods.

Den har blivit utsatt för kroppsvisitation skall kunna begära som att ett bevis över verkställigheten kroppsvisitationen. Bevis av skall också utfärdas eller handling påträffats vid om en vara som kroppsvisitationen omhändertas eller beslut om skattebeslag om

fattas beträffande punktskattepliktig påträffats vid

en vara som

kroppsvisitationen se 13 kap. 12 § lagförslaget.

l4.2.7.l1 Bestämmelser omprövning och överklagande om m.m. i privatinförsellagen

Som framgår redovisningen gällande rättz finns det inte några av av bestämmelser omprövning i privatinförsellagen. När det gäller om överklagande sägs endast, i 10 § första stycket, att beslut enligt lagen

får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol samt att prövningstill-

stånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Som nämnts tidigarez föreslås i 1996/97:1l6 bestämmelse skall prop. att en införas enligt vilken det allmännas talan skall föras av beskattningsmyndigheten beslut enligt lagen överklagas. I övrigt finns inga om bestämmelser företrädare för det allmänna. om Våra förslag innebär att alla bestämmelser om punktskattekontroll beträffande införsel för privat bruk läggs i den föreslagna av oss lagen. Beslut enligt privatinförsellagen kommer således att vara beskattningsbeslut samt beslut särskild avgift. Enligt vår mening om bör bestämmelserna omprövning i 4 kap. 3 12 §§ LPP och om överklagande i 8 kap. LPP gälla i tillämpliga delar vid omprövning och överklagande dessa beslut. Vi föreslår därför att det införs av bestämmelser härom i privatinförsellagen förslaget till ändring av

10 § första stycket privatinförsellagen och förslaget till ll §

privatinförsellagen.

Vi vidare att utgångspunkten bör vara att beskattningsmynanser digheten skall ompröva beslut enligt privatinförsellagen, även om

beslutet fattats tullmyndighet för beskattningsmyndighetens

räkning. Beskattningsmyndigheten bör dock ha möjlighet att uppdra tullmyndigheten att göra omprövningen i stället, självklart under

den förutsättningen att den andra myndigheten medger det och att det

Som framgår våra presenterade förslag är tanken att Tullverket då av ovan införsel sker vid bemannad tullplats inte bara skall kunna utföra kontroller utan även besluta och uppbära punktskatten samt besluta om skatteom beslag. 2Se avsnitt l4.1.2.

500 Införsel för privat bruk

inte innebär avsevärd olägenhet för enskild förslaget till ändring

av lO § andra stycket privatinförsellagen. Våra förslag i denna del överensstämmer med den ordning föreslår för omprövning av beslut beträffande punktskattekontroll, kapitel ll i lagförslaget. se Av samma skäl som anförs beträffande överklagande beslut av om punktskattekontroll att bestämmelsen överklagande anser om i privatinförsellagen bör utformas så sätt att beslut enligt lagen får överklagas hos länsrätten i Dalamas län se förslaget till ll § privatinförsellagen. Vi föreslår bestämmelse enligt vilken även en en domstol om det föreligger särskilda skäl får flytta över mål enligt lagen till annan domstol, givetvis under förutsättning att det inte innebär avsevärd olägenhet för någon part se förslaget till 16 § privatinförsellagen. Våra förslag i dessa delar överensstämmer med de lagförslag lämnar i lagen punktskattekontroll om mm. avseende alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukterz. Vi anser vidare att beskattningsmyndigheten skall överklaga länsrättens beslut enligt privatinförsellagen förslaget till 12 §

privatinförsellagen

Vi anser också att det bör införas bestämmelser företrädare för om det allmänna är utförliga än de finns i det nämnda som mer som ovan förslaget i 1996/971116. Det bör klart framgå det prop. att är beskattningsmyndigheten som är part i länsrätten även i mål där beslut i första instans fattats tullmyndighet för beskattningsmynav dighetens räkning. Beskattningsmyndigheten skall dock i denna situation kunna besluta att tullmyndigheten skall föra beskattningsmyndighetens talan i målet. Beskattningsmyndigheten skall också kunna besluta att myndighet tidigare fört talan i målet får annan som överklaga länsrättens beslut och därvid föra beskattningsmyndighetens talan. Även i dessa fall skall förutsättningen beslutet inte vara att innebär avsevärd olägenhet för enskild den andra myndighesamt att ten medger åtgärden se förslaget till 13 § privatinförsellagen. Det bör också införas bestämmelser RSV föra talan som ger rätt att samt överklaga länsrätts eller kammarrätts beslut förslaget till 14 §

privatinförsellagen.

Slutligen anser att det skall finnas bestämmelse beträffande en muntlig förhandling i mål särskild avgift. Den enskilde bör enligt om vår mening samma sätt som då det är fråga exempelvis skatteom tillägg eller transporttillägg ha möjlighet att begära att muntlig

1Se författningskommentaren till ll kap. lagförslaget samt avsnitt l3.5.4.l. 2 Se avsnitt 13.5.5. 3 Jämför med ll kap. 9 § lagförslaget samt avsnitt 13.54,1.

Införsel för privat bruk 501

förhandling skall hållas. Muntlig förhandling skall dock inte behöva hållas det inte finns anledning att anta att avgift kommer att tas om

ut se förslaget till 15 § privatinförsellagen.

142.8 Införsel för privat bruk av mineralolje-

produkter

l4.2.8.l Inledning

I detta avsnitt behandlas de bestämmelser om punktskattekontrollverksamheten beträffande införsel för privat bruk av mineraloljeprodukter har något utfomming än motsvarande bestämsom en annan melser beträffande införsel för privat bruk alkohol- och tobaksvaav

ror.

14.2.8.2¶Transportkontroller

införsel för privat bruk mineraloljeprodukter bör Kontrollen av av inrikta sig på transporterna att införa bestämmelser om av varorna; lokalkontroller skulle enligt vår uppfattning leda för långt. Införsel för privat bruk mineraloljeprodukter kan avse stora av och punktskattebelopp än vad införsel för kvantiteter betydligt större bruk alkoholdrycker eller tobaksvaror normalt torde avse.

privat av

Därför kan det när det är fråga mineraloljeprodukter vara om motiverat transportkontroll får företas även enskild plats. Det att

här inte fråga beskattningsmyndigheten skall få ta sig in i

är om att enskildas hem för göra kontroll, sagts skulle det leda att en som nyss för långt tillåta lokalkontroller. Det är i stället att det att som avses inte lämpligt förare kunde undgå kontroll genom att köra vore en in på enskild plats. Vid transportkontroll enskild plats finns en

andra befogenheter än transportkontrollbefogenheter; det är

inga således även vid sådana kontroller transportmedlet och de varor som under eller omlastning kontrolleras. Med hänsyn till är av-, på- som

beskattningsmyndigheten får befogenheter att göra transportkon-

att troll enskild plats bör bestämmelsen i 2 kap. 15 § verkställigom het under kvälls- eller nattetid m.m. äga tillämpning.

Den har framgår redogörelsen för gällande skattskyldige som av

fem sig inkomma med deklaration och betala rätt dagar att

efter införseln ägde En transportkontroll kan punktskatten att rum.

därför lika lite då det är fråga yrkesmässiga transporter syfta som om

502 Införsel för privat bruk

till att fastställa den skattskyldige uppfyllt sin

om deklarationsskyl-

dighet. Det torde inte heller möjligt att knyta några bestämmelvara ser om administrativa sanktioner motsvarande transporttillägget till kontrollen; något krav att vissa dokument skall medfölja transporten såsom ledsagardokument vid yrkesmässig transport finns inte. - - Däremot kan beskattningsmyndigheten fastställa huruvida skattskyldighet föreligger för införseln och i så fall är skattskyldig; vem som i de fall deklarationsskyldigheten befinns ha inträffat kan kontrollen givetvis också huruvida deklarationsskyldigheten fullgjorts avse riktigt och fullständigt. Vid de transportkontroller införsel för privat bruk som avser av

mineraloljeprodukter bör beskattningsmyndigheten ha

samma befogenheter som vid de transportkontroller den yrkessom avser mässiga hanteringen när det gäller att undersöka transportmedlet och de utrymmen där mineraloljeprodukter kan transporteras. Det finns visserligen inget behov befogenheter riktar sig av som mot hanteringen av ledsagardokument och bevis ställd säkerhet, om såsom eftersökande sådana dokument, det kan givetvis av men förekomma att det finns andra handlingar är betydelse för som av beskattningen, såsom exempelvis kvitton och fakturor. Beskattningsmyndigheten bör därför ha rätt att eftersöka handlingar. Det kan också finnas ett behov att ta mineraloljeproduktema. av prov Vidare bör bestämmelserna enskilds skyldighet identifiera om att sig gälla även vid dessa transportkontroller. Likaså bör bestämmel-

serna i 2 kap. 8 § lagförslaget beträffande enskilds skyldighet att öppna låsta utrymmen och för packning och gälla. ansvara transport Detsamma gäller bestämmelserna i 2 kap. 14 § lagförslaget om myndighetens befogenhet att bereda sig tillträde till tillslutna utrymmen m.m. och försegling. I avsnitt l4.2.6 behandlas skyldighe-

ten att stanna amnaning. Såsom framgår ovan har den enskilde även vid dessa transportkontroller möjlighet begära vissa att att

handlingar skall undantas från granskningen.

Vi föreslår således att bestämmelserna transportkontroll skall om kunna användas även för kontroll transporter vid införsel för av privat bruk av mineraloljeprodukter samt att bestämmelserna i 2 kap. 3 6 8 samt 14 och 15 §§ skall gälla härvid 13 kap. 13 § l

- se

lagförslaget.

1 Se avsnitt l4.2.6.

14.2.8.3 Omhändertagande, skattebeslag och

skatteförverkande

Även i de situationer då det är fråga punktskattepliktig införsel om för privat bruk mineraloljeprodukter bör vissa av de institut, av utöver transportkontroller, föreslår beträffande varor som som införts yrkesmässigt kunna tillämpas. Beskattningsmyndigheten bör ha möjlighet att i samband med transportkontroll tillfälligt omhänderta punktskattepliktig vara,

transportmedel, container, tank, transporthjälpmedel samt handlingar

medförts vid transporten det behövs för punktskattekontrolsom om len 13 kap. 13 § 2 § lagförslaget. På samma sätt som då det är

fråga yrkesmässig hantering mineraloljeprodukter bör om av omhändertagande handling bestå även efter det att punktskatteav kontrollen genomförts handlingen behövs i bevishänseeende i om mål eller ärende enligt den föreslagna lagen, LPP eller LSE. Däremot

skäl som har anförts i avsnitt l4.2.7.7 att ett anser av samma omhändertagande inte skall kunna tekniskt hjälpmedel. avse Det bör också finnas möjlighet att fatta beslut om skattebeslag en nyssnämnd egendom i de fall det inte framgår att punktskatt för av den aktuella är betalad i Sverige se 13 kap. 14 § lagförslaget. varan Beslut skattebeslag skall dock inte fattas om det framgår att om punktskatt beträffande inte skall betalas i Sverige eller om varan punktskatt beträffande erläggs i rätt tid. Medgivet anstånd att varan betala punktskatt innebär inte hinder för skattebeslag. Av praktiska skäl bör beslutet ett värde överstiger det värde för vilket avse som skatteförverkande får göras detta värde berörs nedan. Eftersom den skattskyldige har fem dagar sig från införseln att deklarera och betala punktskatten kan beslut skattebeslag på om vid yrkesmässig införsel komma att fattas innan samma sätt som punktskatten har förfallit till betalning. Vad anförts ovan i som avsnitt l4.2.7.8 beträffande den allmänna proportionalitetsprincipen gäller givetvis även för beslut skattebeslag beträffande mineraloom ljeprodukter förts för privat bruk. Vid bedömningen av som proportionaliteten gäller således de överväganden redovisar i

avsnitt 6.5.4.1. Det bör vidare finnas möjlighet att skatteförverkä den punkten skattepliktiga intill värdet den punktskatt som beräknas varan av belöpa kostnaderna för förfarandet; förutsättningen skall den samt även här att det inte framgår att punktskatt beträffande varan är vara betalad i Sverige 13 kap. 15 § första stycket lagförslaget. På

sätt då det är fråga yrkesmässig hantering av samma som om punktskatteplikti bör det finnas möjlighet att skatteförverga varor en

504 Införsel för privat bruk

ka transportmedel, container, tank och transporthjälpmedel om värdet den punktskattepliktiga inte täcker det värde varan som skatteförverkandet skall se 13 kap. 15 § andra stycket lagföravse slaget. På samma sätt då det är fråga yrkesmässig hantering som om av mineraloljeprodukter skall beslut skatteförverkande inte om fattas innan punktskatten beträffande förfallit till

varan betalning

samt inte heller under den tid för vilken anstånd med betala att punktskatten har medgivits; detta utgör hinder temporära mot skatteförverkande. Beslut skatteförverkande skall inte heller om fattas om punktskatten betalas i tid eller det framgår punktom att skatt beträffande inte skall betalas i Sverigel; detta absoluta varan är hinder mot skatteförverkande.

Beslutet om skatteförverkande skall kunna jämkas det om framstår uppenbart obilligt med hänsyn till ägarens ekonomiska som situation eller övriga omständigheter.

Samtliga bestämmelser skydd för godtroende ägare, förhålom landet till brottsutredningar, förfarandet med egendom som är föremål för skattebeslag eller skatteförverkande lösen och samt förtida försäljning sådan egendom föreslår beträffande av som beslut om skattebeslag och skatteförverkande vid yrkesmässig

hantering skall i tillämpliga delar gälla även i dessa fall hänvis-

ningarna till relevanta lagrum i 3 kap. i 13 kap. 13 15 §§ lagför- slaget.

Vi anser således att det till skillnad mot då det är fråga om alkoholdrycker och tobaksvaror skall finnas möjlighet att fatta en beslut skattebeslag och skatteförverkande beträffande om transportmedel, container, tank och transporthjälpmedel. Anledningen härtill

är att punktskattema i de flesta fall torde kunna uppgå till betydligt

högre belopp då det är fråga om mineraloljeprodukter. Det framstår

därför som lämpligt att exempelvis de tidigare nämnda

specialbygg-

da fordonz mineraloljeprodukter fraktas i kan i

som tas skattebeslag

och också skatteförverkas. Det bör påpekas till dessa att ägaren specialbyggda fordon knappast kan komma att i god anses vara tro även om han inte själv gör införseln.

1 Jämför med 3 kap. 9 § lagförslaget och kommentaren till detta lagrum. 2 Se avsnitt 2.6.1.

14.3¶Distansförsäljning

Den föreslagna lagen punktskattekontroll m.m. avseende

av oss om alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter är avsedd att tilllämpas även beträffande distansförsäljning se 1 kap. 1 § andra stycket 2 lagförslaget. Några särlösningar för distansförsäljningen föreslås inte.

Som nämnts i avsnitt 2.2.2 är bestämmelserna om distansförsäljning i cirkulationsdirektivet något oklara. Av redogörelsen för The Man in Black-fallet framgår Oklarhetema; det kan svårt att

en av vara fastställa huruvida ett visst förfarande utgör införsel för privat bruk eller yrkesmässig införsel distansförsäljningl. Oklarhetema

genom i cirkulationsdirektivets bestämmelser har givetvis medfört att även bestämmelserna i i denna del i LTS, LAS och LSE är oklara.

Bestämmelserna distansförsäljning i cirkulationsdirektivet är

om föremål för översyn inom EU. Av allt att döma kan vidare utgången i The Man in Black-målet ha betydelse för bedömningen av hur gränsdragningen mellan införsel för privat bruk och distansförsäljning skall göras samt hur kontrollbestämmelsema beträffande distansförsäljning skall utformade. Om EG-domstolen godtar

vara det i målet använda förfarandet bör enligt vår mening bestämmelser-

punktskattekontroll över samtidigt övriga bestämmelna om ses som

beträffande distansförsäljning. Detsamma gäller om resultatet av ser det pågående översynsarbetet inom EG skulle innebära att bestämmelserna beträffande distansförsäljning måste ändras.

1Se avsnitt 2.2.4.

15¶Kontrollen av

användningen

av märkta

mineraloljeprodukter

Förslag: Punktskattekontrollen av användningen av märkta mineraloljeprodukter skall stå under beskattningsmyndighetens ledning. Kontrollema skall samma sätt som transportkontroller utföras beskattningsmyndigheten. Annan

m.m. av skattemyndighet, polismyndighet, tullmyndighet och Kustbevakningen får medverka i kontrollverksamheten genom att utföra kontroller för beskattningsmyndighetens räkning. Då kontroller-

utförs någon dessa myndigheter, har myndigheten na av av

befogenheter beskattningsmyndigheten; enskild har samma som

rättigheter och skyldigheter som då kontrollerna utförs samma av beskattningsmyndigheten.

Myndigheten får vid kontroll undersöka transportmedlets bränsletank och andra utrymmen där det kan antas att mineraloljeprodukter förvaras. Myndigheten får härvid öppna låsta eller

annat sätt tillslutna utrymmen; föraren eller befalhavaren är skyldig att öppna sådana utrymmen. Myndigheten får vidare eftersöka och granska de handlingar som behövs för kontrollen. Bestämmelserna undantagande av handling i LPP gäller

om härvid. Myndigheten får också mineraloljeprodukter.

ta prov För uttagna prov skall ersättning inte utges.

Förare och befälhavare båt är skyldig att stanna på anmaning samt att legitimera sig eller annat godtagbart sätt styrka sin identitet. Vid brott mot dessa skyldigheter skall dagsrespektive penningböter kunna ådömas.

15. 1 Gällande rätt

Som tidigare nämnts finns det i 2 kap. 9 och 9 §§ LSE bestämmela

ser om förbud mot användning märkta mineraloljeprodukter. En

av bränsletank förser motor motordrivet fordon eller som motor båt med bränsle får inte innehålla oljeprodukt är försedd med en som märkänmen. Förbudet gäller också mineraloljeprodukt från vilken en avlägsnat märkämnen.: man I 10 kap. LSE bestämmelser sanktioner samt tillsyn och om kontroll beträffande användningen märkta oljeprodukter. I 10 kap. av l och 2 §§ LSE finns bestämmelser straff; bl.a. stadgas den om att som avlägsnar märkämnen från mineraloljeprodukter döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet har rört betydande värden eller i annat hänseende är att döms, anse som grovt om förfarandet inte utgör led i gärning är belagd med strängare som

straff enligt skattebrottslagen, till fängelse i högst två år. I 10 kap.

3 § finns en bestämmelse förverkande föremål använts om av som som hjälpmedel vid brott enligt lagen eller värdet sådant föremål. av I 10 kap. 5 8 §§ LSE finns bestämmelser särskild avgift. - om Enligt 10 kap. 5 § LSE skall särskild avgift betalas för motordrien vet fordon och båt, bränsletank innehåller oljeprodukter i strid vars mot 2 kap. 9 eller 9 a §§. Avgiften uppgår för personbil och båt till

10 000 kr. När det gäller lastbilar, bussar, traktorer och tunga tcrrängvagnar som är registrerade i bilregistret beräknas avgiften på samma sätt fordonsskatten efter vikt; exempel kan som - som nämnas att avgiften är 40 000 kr i intervallet 15 001 20 000 kilogram. För andra motordrivna fordon är avgiften 20 000 kr. Av 10 kap. 6 § LSE framgår att den särskilda avgiften påförs ägaren till fordonet eller båten. Ett undantag finns dock för de fall då någon brukar annan fordon eller båt utan lov; då påförs brukaren avgiften. I 10 kap. 9 och l0 §§ LSE finns bestämmelser tillsyn och om kontroll beträffande användningen märkta oljeprodukter. av Bestämmelserna har utformats på så sätt att tillsynen såvitt avser motordrivna fordon skall utövas polismyndighetema av samt av tullmyndighet vad avser gränskontroll, medan tillsynen båtar skall av

Se avsnitt 2.4.2. 2 Beskattningsmyndigheten kam medge undantag beträffande båt som disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Kustbevakningen eller annan statlig myndig samt det föreligger särskilda skäl även för om annan båt.

i Kontroll av användningen... 509

utövas Kustbevakningen och polismyndighetema inom av av områden inte övervakas Kustbevakningen 10 kap. 9 § LSE. som av Enligt 10 kap. 10 § LSE har polismyndighetema och övriga tillsynsmyndigheter rätt att tillträde till låsta utrymmen i fordon och båtar. Myndigheterna har också rätt att de upplysningar, handlingar och behövs för tillsynen. För uttagna prov prov som betalas inte ersättning. Till den del det är fråga brottsutredningar om torde polisen också kunna använda sig sina befogenheter enligt av RB och polislagen, medan Kustbevakningen har vissa befogenheter enligt Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervaklagen om

ning.

Som framgår omfattar bestämmelserna om förbud mot ovan användning märkta oljeprodukter bränsletankar i båtar men inte av bränsletankar i skepp. Det är således i och för sig tillåtet att använda märkta mineraloljeprodukter i bränsletanken ett skepp. I detta sammanhang kan dock följande uttalande i 1994/952542 prop. vara av intresse.

Huvuddelen skeppen kan antas användas främst för yrkesmäsav siga ändamål och bränsleförbrukningen i dessa fartyg torde regelmässigt uppgå till betydande volymer. Vid bunkring av utländska fartyg köps vanligen oljan mot försäkran. Det är därför lämpligt att behålla den nuvarande ordningen med skattefria inköp olja för den är skattskyldig och, mot försäkran av av som

förbrukare, när oljan förvärvas för att förbrukas i skepp

annan inte används för privata ändamål. Mot bakgrund av risken som för skatteundandraganden bör bestämmelserna tillämpas endast

för lågbeskattade, märkta, oljor. Motsvarande reglering gäller enligt nuvarande lagstiftning.

Olja förbrukas i skepp används för privat bruk som som beskattas enligt regeringens förslag efter den högre energiskatte- Den använder ett skepp för sådant ändamål bör satsen. som någon sanningsenlig försäkran bränslets använd-

eftersom om

ning för yrkesmässigt ändamål inte kan lämnas köpa hög- beskattad, omärkt, olja till skeppet. Enligt den föreslagna utformningen beskattningsbestämmelserna är det dock alltid av möjligt att köpa lågbeskattad, märkt, olja för användning i skepp. Om skeppet används för privata ändamål blir dock förbrukaren i och med denna användning skyldig att betala skillnaden i skattebelopp mellan hög- och lågbeskattad olja för den förbruka-

de bränslemängden.

1Se även avsnitt 5.5.7 beträffande Kustbevakningen. 2 Se s. 72.

15.2 och

överväganden förslag

Syftet med att dela in bränslen i olika miljöklasser och att märka vissa bränslen är givetvis ytterst att värna om miljön. Den metod som har valts för att åstadkomma detta är dock skatterättslig. Bestämmelserna om märkning och påföljdema vid otillåten användning av märkta oljeprodukter har också tagits in i lag beskattning,

en om LSE. De kontroller som utförs beträffande användningen märkt

av olja är således huvudsakligen punktskattekontroller, även om det också knutits straffrättsliga sanktioner mot avlägsnande av märkämnen m.m. till förfarandet. Vidare är det beskattningsmyndigheten som fattar beslut om den särskilda avgift skall betalas vid

som otillåten användning av märkta oljeprodukter 10 kap. 8 § LSE. Enligt vår mening bör därför punktskattekontrollema beträffande användningen av märkt olja stå under beskattningsmyndighetens ledning; vad avser misstänka brott mot märkningsföreskriftema m.m. skall dock givetvis om förtmdersökning i RB gälla. Ytterligare

m.m. en omständighet som talar för att detta lämpligt är att dessa

vore kontroller naturligtvis kan utföras i samband med transportkontroller. Vi anser därför att bestämmelserna beslutsbehörighet i huvudsak

om skall utformas samma sätt som motsvarande bestämmelser beträffande transportkontroller. Det finns dock inte skäl att ändra polismyndighetemas och Kustbevakningens förutsättningar att utföra kontrollerna utan att tjänstemän från beskattningsmyndigheten närvarar; dessa myndigheter har i dag befogenhet att genomföra kontroller och enligt de uppgifter fått fungerar detta bra. Därför bör dessa myndigheter även fortsättningsvis och på samma sätt som annan skattemyndighet och tullmyndighet kunna medverka i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet genom att utföra kontroller beträffande användningen märkta mineraloljeprodukter

av för beskattningsmyndighetens räkning.

Vi föreslår således att punktskattekontrollen beträffande användning av märkta mineraloljeprodukter skall utövas av beskattningsmyndigheten samt att annan skattemyndighet, polismyndighet, tullmyndighet och Kustbevakningen skall medverka i kontrollverksamheten genom att utföra kontroller för beskattningsmyndighetens räkning se förslag till ändring av 10 kap. 9 § LSE samt förslag till 10 kap. lO b § LSE.

Vi föreslår vidare att myndigheten vid kontrollen skall undersöka transportmedlets brânsletank och andra utrymmen där det kan antas att mineraloljeprodukter förvaras samt att myndigheten skall öppna låsta eller annat sätt tillslutna utrymmen. Vi

Kontroll av användningen... 5 ll

föreslår att myndigheten också skall eftersöka och granska de handlingar som behövs för kontrollen och ta prov mineraloljeprodukter samt att det inte skall utges någon ersättning för uttagna prov se förslaget till ändring 10 kap. 9 § första stycket LSE. Vi

av föreslår också att bestämmelserna beträffande undantagande

av handling i 3 kap. LPP skall gälla vid dessa kontroller se förslaget till 10 kap 10 a § LSE.

Vi föreslår vidare att föraren eller befälhavaren skall skyldig

vara att öppna låsta eller annat sätt tillslutna utrymmen se förslaget till ändring av 10 kap. l0 § sista stycket LSE.

Förare eller befälhavare båt bör även vid dessa kontroller

vara skyldiga att legitimera sig eller på annat godtagbart sätt styrka sin identitet. Vi föreslår att bestämmelser motsvarande 2 kap. 5 § andra stycket första meningen och 7 kap. 3 § i förslaget till lag

om punktskattekontroll m.m. avseende alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter införs se förslaget till ändring av 10 kap. 10 § tredje stycket LSE samt förslaget till 10 kap. 10 d § LSE.

För att myndigheterna skall kunna genomföra kontrollerna måste de utövande tjänstemännen ha befogenhet att amnaning att stanna

ge och förare och befälhavare skyldiga att följa anmaningen.

vara Överträdelser bör bestraffas enligt straffrättslig bestämmelse. Vi

en föreslår att det införs bestämmelser motsvarande de bestämmelser föreslår i 2 kap. 5 § första stycket, 9 kap. 12 § och 7 kap. 2 § förslaget till lag om punktskattekontroll m.m. avseende alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter se förslaget till ändring av 10 kap. 10 § LSE samt förslaget till 10 kap. 10 och d §§ LSE.

Av samma anledning då det är fråga transportkontroller,

som om se avsnitt 5.8.9, anser att en bestämmelse beträffande enskilds skyldighet att lämna upplysningar inte fyller någon funktion; föreslår därför inte någon sådan bestämmelse.

Utöver de ovan angivna befogenhetema har tidigare antytts

som polisen och Kustbevakningen givetvis vid misstanke brott de

om befogenheter som följer RB, polislagen och lagen Kustbevak-

av om ningens medverkan vid polisiär övervakning. Självklart står kontrollverksamhet som har samband med brottsutredning inte under beskattningsmyndighetens ledning. Detta följer av gällande rätt; någon ändring i nämnda lagar föreslås inte. a

Som framgår ovan omfattar kontrollbestämmelsema i 10 kap. l LSE båtar

men inte skepp, eftersom förbudet mot användning inte avser skepp. Samtidigt skall den som använder lågbeskattad märkt olja för förbrukning i skepp används för privat bruk betala

som skillnaden i skattebelopp mellan hög- och lågbeskattad olja. Därför föreligger det enligt vår mening behov av att kunna genomföra

kontroller även beträffande användningen av märkt olja i skepp. Vi finner dock att utformningen av nya regler beträffande sådana kontroller skulle föranleda ställningstaganden ligger vid sidan

som

vårt uppdrag. Vi lämnar därför inte några förslag i denna del. Vi om förutsätter dock att frågan tas vid en kommande översyn av LSE.

upp

DEL B

IDENTITETSKONTROLL NÅGRA FRÅGOR ANGÅENDE TILLFÄLLIG HANDEL

.EET

16¶Identitetskontroll

Förslag: Skattemyndigheten får befogenhet att vid besök i verksamhetslokaler i samband med skattekontroll begära att person som befinner sig platsen skall legitimera sig eller styrka sin identitet på annat godtagbart sätt, om personen i fråga kan antas ha ett sådant samband med den kontrollerade verksamheten att kännedom om hans identitet är av betydelse för kontrollen. Begreppet besök i samband med skattekontroll är avsett att omfatta såväl revisioner i verksamhetslokaler som besök i andra sammanhang, exempelvis taxeringsbesök. Den som bryter mot skyldighet att identifiera sig skall dömas till penningböter. Ansvar skall dock inte ådömas om skattemyndigheten genast kunnat fastställa den tillfrågades identitet.

1 1

Inledning

Skattemyndigheten har i dag bortsett från vid kontroll enligt

transportkontrollagen inte någon befogenhet att vid revisioner,

taxeringsbesök eller andra kontroller kräva att personer skall uppge sin identitet och vid behov styrka den med legitimation. Detta innebär naturligtvis ett stort avbräck i kontrollverksamheten, bl.a. då det är fråga om kontroll av tillfällig handel som på grund av sin ambulerande natur ofta bedrivs av personer som är okända för Skattemyndigheten platsen. Avsaknaden av denna befogenhet kan dock innebära problem även vid kontroll av annan verksamhet. Vid en revision är den reviderade, det vill säga näringsidkaren själv eller dennes företrädare, visserligen skyldig att tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar behövs för revisionen. Denna

som skyldighet torde kunna anses innefatta en skyldighet för den reviderade att tala om vem han är och också styrka det. Den reviderades skyldighet att medverka vid revisionen kan dock inte anses

516 Identitetskontroll

i l z innebära skyldighet befinner sig platsen r en för andra personer som l

vilka de är och styrka det med legitimation. Det är enligt i att uppge uppgift från företrädare för skatteförvaltningen vanligt att skattemyndigheten vid besök eller revisioner i verksamhetslokaler får höra att de befinner sig i lokalen inte är anställda utan bara

personer som hjälper till, eller att de börjat sin anställning samma dag. I dessa situationer kontroll ifrågavarande personers identitet av

vore en av stort värde, inte minst när det gäller att fastställa underlag för arbetsgivaravgifter Även vid kontroller exempelvis

mm. av byggentreprenader byggarbetsplatser skulle det vara av stort värde att kunna göra en kontroll av personers identitet.

16.2¶Gällande rätt

16.2.1¶Regeringsfonnen och Europakonventionen

RF:s bestämmelser integritetsskydd innehåller inte någon

om bestämmelse rätt till anonymitet gentemot myndigheter. En

om befogenhet för myndighet att begära att enskild skall identifiera

en sig innebär således inte något intrång i de grundläggande fri- och rättigheter varje medborgare är garanterad enligt RF. Däremot

som skulle en befogenhet att företa kroppsvisitation för att klarlägga identiteten hos enskild vägrar identifiera sig kunna strida mot

som det skydd mot kroppsvisitation varje medborgare åtnjuter enligt

som 2 kap. 6 § RF. En sådan rättighet kan dock i och för sig på samma sätt rätten till skydd mot husrannsakan och liknande intrång

som begränsas med stöd 2 kap. 12 § RFI.

Inte heller Europakonventionen innehåller något stadgande som innebär ovillkorlig rätt till anonymitet. Det kan dock tänkas att

en utövandet befogenhet att kräva att en person skall identifiera

av en sig skulle kunna innebära ett intrång i den rätt till skydd för sitt

privatliv enskild åtnjuter enligt artikel 8 i Europakonventionen.

som Rättigheten har i resolutionz Europarådets parlamentariska

en av församling definierats följande sätt:

Se avsnitt 5.2. 2 Resolution 4281970.

Identitetskontroll 517

The right to privacy consists essentially in the right to live one s

own life with a minimum of interference. conserns private,

family ana home life, physical and moral integrity, honour and

reputation, avoidance of being placed in a false light, non-

revelation of irrelevant and embarrassing facts, unauthorised

publication ofprivate photographs, protection from disclosure of

information received the individual confidentially.

given or

Rätten till skydd för privatlivet består således huvudsakligen i en rätt att leva sitt liv med ett minimum intrång. Skyddet gäller privatliv,

av familjeliv och hemliv, fysisk och moralisk integritet samt heder och rykte. Det gäller också att den enskilde slipper att ställas i felaktig dager, att irrelevanta och besvärande fakta inte avslöjas, att privata fotografier inte publiceras utan tillstånd samt att sådan information som givits eller tagits emot konfidentiellt av den enskilde inte avslöjas.

Rätten till skydd för privatlivet kan dock tidigare redovisats

som inskränkas ett stadgande i lag det i ett demokratiskt

genom om samhälle är nödvändigt med hänsyn till landets yttre säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd, förebyggande av oordning eller brott och hälsovården samt skyddandet av sedligheten

andra personers fri- och rättigheter. eller av

16.2.2 svenska bestämmelser

Övriga

Enligt 5 § andra stycket passlagen 1978:302 är svensk medborgare som är skyldig att medföra giltigt pass vid resa ur riket skyldig att på begäran visa upp sitt pass för polisman eller annan passkontrollant. Motsvarande skyldighet föreligger vid inresa från utomnordiskt land, det svenska medborgarskapet inte styrks annat sätt.

I polislagen finns inte någon bestämmelse som rent generellt ger polistjänsteman rätt att kräva att någon skall legitimera sig. Däremot finns det i 19 § polislagen bestämmelse enligt vilken en polisman

en som med laga stöd griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon får kroppsvisitera personen i fråga i anslutning till ingripandet, i den utsträckning det är nödvändigt bl.a. för att fastställa hans

1Se avsnitt 5.3.

5 18 Identitetskontroll

identitet Vidare kan den vägrar att sin identitet häktas,

som uppge anhållas eller gripas i vissa situationer

I 8 § körkortsförordningen finns en bestämmelse enligt vilken körkort skall medföras under färd och tillsägelse visas upp för bilinspektör eller polisman. Som framgår av redogörelsen i avsnitt 11.2.l skall enligt 105 § körkortsförordningen den som bryter mot skyldigheten enligt 8 § dömas till penningböter.

Bestämmelserna i i 17 kap. BrB om brott mot allmän verksamhet kan givetvis bli tillämpliga i de fall enskild vägrar att uppfylla sin skyldighet enligt och sätter sig till motväm3. Vidare finns i 15

ovan kap. BrB allmänna bestämmelser straff för osant intygande och

om missbruk av urkrmd. Enligt 15 kap. 11 § BrB döms bl.a. den som i intyg eller annan urkund lämnar osann uppgift om vem han är för osant intygande till böter eller fängelse i högst sex månader om åtgärden innebär fara i bevishänseende. Enligt 15 kap. 12 § BrB döms bl.a. den som missbrukar pass genom att giva sig ut för att vara annan för missbruk av urkund till böter eller fängelse i högst sex månader, eller brottet är grovt till fängelse i högst två år;

om förutsättningen är även i detta fall att åtgärden innebär fara i bevishänseende.

16.3 och

överväganden förslag

Vi föreslår att Skattemyndigheten får befogenhet att vid besök i verksamhetslokaler i samband med skattekontroll begära att person som befinner sig platsen skall legitimera sig eller styrka sin identitet på annat godtagbart sätt, om personen i fråga kan antas ha ett sådant samband med den kontrollerade verksamheten att kännedom om hans identitet är av betydelse för kontrollen. Begreppet besök i samband med skattekontroll är avsett att omfatta såväl revisioner i verksamhetslokaler som besök i andra sammanhang, exempelvis taxeringsbesök.

Den föreslagna befogenheten innebär inte i sig en befogenhet att vidta tvång genom exempelvis kroppsvisitation för att få en person

Vidare kan enligt 24 kap. 2 § RB den som pâ sannolika skäl är misstänkt för brott häktas bl.a. om han vägrar att uppge nanm och hemvist; se vidare hörom avsnitt l 1.2.2. 2 Se avsnitt l 1.2.2. 3 Seäven avsnitt 5.6.

Identitetskontroll 519

att identifiera sig. Att tilldela Skattemyndigheten en sådan befogenhet skulle föra för långt. I praktiken skulle det nämligen innebära att

också måste Skattemyndigheten befogenhet att gripa och man ge medtaga till förhör. Däremot måste det givetvis finnas en

personer sanktion mot vägran att uppge identitet. Vi föreslår att denna

en sanktion utformas ett bötesstraff, lämpligen penningböter. Detta

som skulle stå väl i överensstämmelse med de ansvarsbestämmelser som finns beträffande skyldighet att visa identitetshandling andra

upp rättsområden samt också med de förslag lämnar punktskat-

som teområdet.

Bestämmelserna skattemyndighets befogenhet att begära att

skall identifiera sig bör införas i taxeringslagen och andra personer lagar innehåller bestämmelser förfarandet vid skattekontrol-

som om ler.

Som framgår redogörelsen för gällande rätt kommer själva

av befogenheten att kräva att enskild skall identifiera sig inte i konflikt med enskilds rättigheter enligt RF och knappast heller med enskilds rättigheter enligt Europakonventionen; det intrång i enskilds privatliv

utövandet befogenheten eventuellt skulle kunna innebära som av torde att anse som godtagbart i ett demokratiskt samhälle.

vara

Envar har i och för sig rätt att gripa personer som begått brott vilket fängelse kan följa pä bar gärning eller flyende fot se 24 kap. 7 § RB, men här åsyftas längre gående befogenheter som i dag endast tillkommer polisen. Se vidare avsnitt l 1.2.2.

17¶Några frågor om tillfällig

handel

Förslag: Den som upplåter plats för tillfällig handel skall vara. skyldig att före det att upplåtelse sker kontrollera huruvida den

som önskar plats upplåten till sig är innehavare F-skattseav del. Upplåtaren skall också skyldig att infordra kopia vara en av befintlig F-skattsedel samt i de fall F-skattsedel inte finns föra anteckningar om platshyrarens och i förekommande fall dennes företrädares namn, adress och telefonnummer. personnummer, Är platshyraren en juridisk skall även finna och organisaperson tionsnummer antecknas. Uppgifterna skall bevaras i sju kalenderår efter det att upplåtelsen skedde. Den upplåter plats för som tillfällig handel är skyldig att begäran lämna skattemyndigheten ovanstående uppgifter. Skattemyndigheten får besluta om revision för att kontrollera han uppfyllt sina kontroll- och om anteckningsskyldigheter. Skattemyndigheten skall påföra platsupplåtaren särskild en avgift platsupplåtares kontrollavgift med 1 000 kr han inte om fullgjort sin kontroll- och anteckningsskyldighet. Avgiften får efterges om det framstår uppenbart oskäligt att ta ut den. som Skattemyndigheten får i syfte att identifiera enskild kan som antas bedriva tillfällig handel besluta identifieringsbesök. om Vid ett sådant besök får Skattemyndigheten, utöver att efterfråga

persons identitet, kontrollera innehav F-skattsedel och ställa av frågor om verksamheten. Den befinner sig platsen är som skyldig att skattemyndighetens begäran legitimera sig eller på annat godtagbart sätt styrka sin identitet; denna skyldighet skall dock åvila endast på skälig grund kan antas ha person som ett sådant samband med den kontrollerade verksamheten att kännedom hans identitet kan betydelse för skattekonom vara av trollen. Den bryter mot skyldigheten identifiera sig skall som att kunna dömas till penningböter. Vid identifieringsbesök skall

rotokoll föras. Vidare skall bevis över verkställighet utfärdas.

Det är Skattemyndigheten i det län där upplåtelsen plats för

av tillfällig handel görs som är behörig att fatta beslut enligt lagen. Skattemyndigheten f°ar ge annan skattemyndighet i uppdrag att fatta beslut i visst ärende eller viss grupp av ärenden.

Beslut om platsupplåtares kontrollavgift får överklagas till länsrätten.

17.1¶Regeringsformen

Enligt 2 kap. 20 § första stycket RF får begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att att gynna vissa personer eller företag. Denna bestämmelse tillkom år 1994, i samband med att Europakonventionen inkorporerades i svensk rätt. I förarbetena till bestämmelsen sägs bl.a. följandel.

Skyddet har utformats så att det tar sikte på ett särskilt moment i närings- och yrkesfriheten, nämligen den ekonomiska sidan av den s.k. likhetsprincipen. Denna prinip kan kortfattat sägas innebära att alla regleringar på närings- och yrkesfrihetens område måste vara generella på så sätt att alla skall ha möjlighet att konkurrera på lika villkor under förutsättning att de i övrigt uppjâ/ller de krav som kan ställas upp för just det yrket eller den näringsgrenen. Under dessa förutsättningar skall bestämmelsen förhindra att någon enskild ekonomiskt skall få på någon

gynnas annans bekostnad

Enligt kommittén har inskränkande föreskrifter på näringsområdet tillkommit för att tillgodose främst säkerhets-, hälsovårdsoch arbetarskyddsintressen. Kommittén även att det finns

anger bestämmelser om kompetens eller vissa krav för att

en person skall utöva ett visst yrke samt att i vissa fall också näringsidkarens ekonomiska förhållanden bedöms för att utröna viljan och förmågan att fullgöra kommande skyldigheter gentemot det allmänna.

Sådana begränsningar i närings- och yrkesfriheten

som tillgodoser angelägna allmänna intressen måste även ifortsättningen kunna införas. I paragrafens första stycke slås därför

inledningsvis den principen fast att inga andra inskränkningar

får göras i rätten att driva näring eller utöva yrke än sådana som är nödvändiga för att skydda angelägna allmänna intressen.

Konkurrensverket har uttryckt farhågor för att grundlagsskyddet

1 Prop. 1993/94117 50-52.

kan urholkas och grundlagsenligheten bli svårbedömd om inte begreppet angelägna allmänna intressen preciseras närmare.

Som kommentar till detta kan sägas att tillåtna inskränkningar i

vart fall måste röra något som tar sikte på sådana intressen som

kommittén i detta sammanhang nämnt. I övrigt får, i likhet med

vad som anförts i avsnitt 5 om egendomsskyddet, det slutliga

ställningstagandet till vad som är ett angeläget allmänt intresse

göras från fall till fall i enlighet med vad som kan anses vara

acceptabelt i ett demokratiskt samhälle.

En inskränkning som införs för att tillgodose ett angeläget

---

allmänt intresse måste vara generell och får inte leda till att

likhetsprincipen åsidosätts. Det bör för tydligehetens skull

---

även anmärkas att med uttrycket företag avses både juridiska och

fysiska personer som driver näring till skillnad från enskilda

personer som utövar ett yrke hos något offentligt organ.

17.2¶EG-rätten

I EG-rätten finns inga särbestämmelser om kontroll av tillfällig handel; det rådsdirektiv finns området syftar endast till att

som främja den faktiska etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster som handelsresande och hemförsäljaré. Direktivet förhindrar särbehandling grundad nationalitet vad gäller rätten att etablera sig och erbjuda tjänster. Som exempel kan nämnas att en stat, som av de egna medborgarna kräver företeende av skötsamhetsbevis, i fråga om medborgare i andra medlemsstater skall godta utdrag ur det andra landets kriminalregister. Om något sådant intyg inte kan uppvisas, skall staten godta motsvarande handling utfärdad av behörig

en rättsinstans eller förvaltningsmyndighet i utlänningens ursprungsland eller senaste hemvistland, det denna handling framgår att

om av

vilkoren är uppfyllda.

l Rådets direktiv 75/369/EEG av den 16 juni l975. Direktivet skall tillämpas bl.a. på de former av försäljningsverksamhet som bedrivs på marknadsplatser utan fasta stånd och på utomhusmarknader.

17 svensk lagstiftning

Övrig

I svensk gällande rätt finns inga särbestämmelser för skattekontroll

den tillfälliga handeln. Det finns inte heller några särskilda av bestämmelser i bokföringslagen 1976:125. De särbestämmelser som finns tar sikte antingen upprätthållandet av den allmänna

ordningen eller konsumentintressen

17.3 l Ordningslagen

Enligt 3 kap. l § ordningslagen får en offentlig plats: inom detaljplanelagt område inte utan tillstånd av polismyndigheten användas ett sätt inte stämmer överens med det ändamål som platsen har

som upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget. Tillstånd behövs dock inte om platsen tas i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning och utan att inkräkta någon annans tillstånd.Vad gäller detta undantag från tillståndskrav i förarbetena3 följ

anges

Ett nyttjande av platsen som sträcker sig längre än några timmar

kan som regel inte anses vara ett tillfälligt ianspråktagande. Inte

heller blir ianspråktagandet att anse som tillfälligt, om platsen

används någon låt under endast under några timmar men

av vara

nyttjaren efter ett kortare uppehåll återkommer till platsen och

återupptar sin verksamhet där. Således krävs tillstånd om en

gatuhandlare nyttjar en plats på ex. en gågata under några

timmar varefter han avbryter sin verksamhet under någon timme

för att därefter återkomma till platsen och återuppta sin försälj-

ningsverksamhet. I än högre grad gäller detta om ett avbrott

beror på att polisen uppträder på platsen.

För att ett ianspråktagande offentlig plats inte skall

av en

kräva tillstånd uppställs som ett ytterligare krav att ianspråk-

tagande är endast obetydligt. Av avgörande betydelse i samman-

hanget blir då storleken på ytan av den offentliga platsen. Ar det

fråga begränsad yta kan således ett mycket blygsamt

om en

ianspråktagande bli tillståndspliktigt, om en större del av den

offentliga platsen därigenom tas i anspråk. Av betydelse för

bedömningen av omfattningen av ianspråktagandet blir också om

flera personer nyttjar den ofentliga platsen samtidigt, tex. om ett

1De eventuella särbestämmelser kan finnas exempelvis i lagstiftningen

som angående kontroll av livsmedel berörs inte här. 2Se avsnitt 5.7 beträffande begreppet offentlig plats. 3Prop. 1992/93210 274.

stort antal gatuförsäljare samtidigt belamrar gågata med

stånd och filtar. Det får i såfall göras en samlad bedömning av

ianspråkstagandena. Inte heller blir sådana gatuförsäljares verksamhet fri från kravet på tillstånd enbart av den anledningen

de under verksamhetens gång byter platser med varandra.

att

Aven enskild nyttjare skulle anses ta en offentlig plats i

om en

anspråk endast i obetydlig omfattning kan hans verksamhet

således falla under kravet på tillstånd, om flera andra

anses

tar platsen i anspråk på samma eller något liknande

personer

Sätt.

Uppställning på offentlig plats av fordon från vilka försälj-

ning sker, fordon i vilka olika utställningar förevisas, fordon som

utgör lotterivinster, lastfordon och containrar är exempel på

mark-dispositioner som kan kräva tillstånd, om ianspråktagandet inte endast är tillfälligt och sker i obetydlig omfattning.

Torghandeln faller utanför kravet tillstånd; det skall vara fråga om att platsen används på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som den upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget.

En kommun får meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del denna behövs för att upprätthålla den allmänna

av som ordningen på offentlig plats. En sådan föreskrift omfattar också torghandel, syftar framgår endast till att upprätthålla den

men som allmänna ordningen.

17.3.2 tillfällig försäljning Lagen om

Syftet med lagen 1990: l 183 tillfällig försäljning är att främja

om konsumenternas långsiktiga intresse av tillgången till en god kommersiell service med viktiga basvarorz. Lagen gäller näringsidka-

yrkesmässigt säljer till konsumenter. Den skall dock re som varor inte tillämpas vid försäljning bedrivs stadigvarande från ett fast

som tillverknings- eller försäljningsställe eller i omedelbar anslutning till näringsidkarens fasta tillverknings- eller försäljningsställe. Enligt förarbetena är lagen tillämplig på all tillfallighetshandel, oavsett om den bedrivs i lokaler eller liknande utrymmen utnyttjas vid

som enstaka tillfällen eller för kortare tid, från försäljningsstånd, fordon

1 Se förordning 1993:1632 med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen 1993:1617. 2 Prop. 1990/9117 s. 20

eller andra anordningar som har ställts utomhus eller upp genom kringföring. Lagen är alltså tillämplig även torghandel, marknadshandel samt handel sker mässor och liknande. som Näringsidkaren är underkastad informationsskyldighet. Han skall genom en väl synlig skylt eller något annat verksamt sätt lämna upplysning sitt sin postadress och sitt telefonnummer. om namn, Annat verksamt sätt kan att ha texten själva fordonet. Om det vara pris som konsumenten sammanlagt skall betala överstiger 300 kr, skall informationen dessutom lämnas skriftligen till konsumenten Den som uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot reglerna av om informationsskyldighet döms om förseelsen inte är ringa till - penningböter. Lagen om tillfällig försäljning reglerar också i vilka fall det krävs tillstånd för försäljning. Utgångspunkten för lagstiftningen är att tillstånd inte behövs. Om det behövs med hänsyn till Varuförsörjningen i ett visst område, får regeringen i förordning föreskriva att en försäljning i området kläder, skor eller sådana livsmedel inte av som är avsedda för förtäring stället får ske bara efter särskilt tillstånd av den kommun där området ligger. Genom förordning 1990: 1235 om kommunala föreskrifter tillfällig försäljning har regeringen om också föreskrivit att kommunerna får meddela föreskrifter om tillståndskrav. Av lagen framgår dock att föreskrifter får meddelas bara i fråga försäljning sker i lokal eller liknande om som en utrymme som näringsidkaren utnyttjar vid enstaka tillfällen eller för en kortare tid eller från ett fordon huvudsakligen är inrättat för som försäljning eller transport av varor. Föreskrifterna får inte avse försäljning inom lokal där någon näringsidkare bedriver en annan stadigvarande försäljning, försäljning från ett fordon har ställts som upp efter tillstånd enligt 3 kap. l § ordningslagen eller på ett salutorg eller någon liknande plats kommunen har upplåtit till allmän som försäljningsplats eller försäljning vid allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar som avses i ordningslagen. Tillstånd skall lämnas, försäljningen inte kan väntas medföra om någon störning av betydelse för Varuförsörjningen inom området. Tillstånd ges för ett bestämt tillfälle eller för viss tid, högst tre år en i sänder. Tillståndet får förenas med villkor. Ett tillstånd får återkallas om en föreskrift i lagen eller föreskrift eller ett villkor en som

Prop. 1990/9117 s.29. 2 Bestämmelserna om informationsskyldighet gäller inte hemförsäljom ningslagen 1981:1361 är tillämplig; de ersätts av informationsskyldigheten enligt denna lag.

meddelats lagen åsidosatts i något väsentligt hänseende. med stöd av Vidare skall den uppsåtligen eller av oaktsamhet bedriver som försäljning utan föreskrivet tillstånd eller bryter mot villkor dömas till böter om förseelsen inte är ringa. Det är näringsidkaren som för gämingen den begåtts i hans rörelse och han haft eller svarar om borde ha haft vetskap om den. Det är kommunen som fattar beslut om tillstånd. Kommunens beslut får överklagas till länsstyrelsen, beslut i sin tur får vars överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. För prövning i kammarrätt krävs prövningstillstånd. Den avreglering den tillfälliga handeln som genomfördes år av 1990 gjordes således med utgångspunkt i konsumenträttsliga hänsynstaganden. Främjandet av en effektiv konkurrens ansågs vara ett viktigt led i konsumentpolitiken. En framtida reglering av den tillfälliga handeln skulle utgå från konsumentintresset. Strävan skulle att minska antalet regler och att decentralisera beslutsfattandet. vara Vad beträffar synpunkten att lagstiftning om den tillfälliga en handeln borde fungera kontroll över att tillfällighetsförsäljare som en betalar skatter och avgifter de skall, konstaterade departementsom schefen kortfattat inte funnit belägg för att näringsidkare att man driver tillfällig handel generellt sett skulle vara mindre benägna som att betala skatt än näringsidkare driver fast handel samt att det som redan fanns ett flertal föreskrifter med syfte att motverka oegentligheter och att dessa generella föreskrifter på respektive område borde det behövdes ytterligare åtgärder. skärpas om

17¶Hemförsäljningslagen

Hemförsäljningslagen tillämpas vid yrkesmässig överlåtelse eller upplåtelse lös egendom eller utförande av tjänster till konsumenav ter för huvudsakligen enskilt bruk, avtalet ingås vid hembesök, om vid telefonsamtal är led i försäljning eller liknande verksamhet som näringsidkaren organiserad utflykt till plats utanför eller under en av dennes fasta försäljningsställe. Lagen skall dock inte tillämpas om konsumenten sammanlagt skall betala understiger 300 det pris som kr. Lagen innehåller huvudsakligen avtalsrättsliga bestämmelser och torde därför inte något större intresse för vårt utredningsarbevara av f te.

Prop 1990/9117 sid 16-17.

17.4¶Skattekontrollen av

tillfällig handel

i andra länder enkätsvaren

I den enkät som i samband med översynen revisionsreglema av skickade till Damnark, Norge, Finland, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Österrike och USA ställdes bl.a. frågor beträffande

skattekontrollen tillfällig handel. av Varken Norge, Danmark eller Finland sig ha några uppgav speciella regler för den tillfälliga handeln. Finland påpekade dock att man i samband med det så kallade grå ekonomi-projektet reviderat såväl byggnadsföretag restauranger och då krävt arbetstagarsom att na visar sina legitimationer och samtidigt hos vilket företag uppger de arbetar. Detta har skett med stöd de vanliga revisionsreglema. av I Storbritannien har taxeringsinspektörema inte någon befogenhet att kräva att handlare skall identifiera sig. Man påpekade dock att handlare normalt måste ha tillstånd från myndigheterna på orten local government authority. Skatteförvaltningen kan ta kontrolluppgifter beträffande dessa tillstånd.

I Frankrike finns ett liknade system. En ambulerande handlare med fast bostad måste avge deklaration till prefekturen och inneha ett tillstånd carte de marchand ambulant erhålls först efter - - som kontroll med handelsregistret. Tillståndet skall förnyas vart annat år. En handlare som inte har någon fast bostad måste dessutom uppge en kommun som han har anknytning till och i vilken han måste ha en postadress. All den information samlas prefekturema samlas som av i en central databas är tillgänglig för skatteförvaltningen. som I USA finns inga särskilda regler för kontroll tillfällig handel. av Skatteförvaltningen kan dock använda sig sin generella befogenav het att företa stickprovskontroller att deklarationsskyldigheten av uppfylls. I Tyskland finns särskilda regler beträffande omsättningsskatt. Alla företagare som bedriver handel utan att ha ett fast driftställe eller utanför ett sådant, är skyldiga att föra så kallad omsättningsen skattebok. Företagaren ansöker denna bok hos Skattemyndigheten om innan han påbörjar sin verksamhet och skall sedan alltid ha den med under utövandet av verksamheten. Av boken skall bl.a. samtliga leveranser till eller från företagaren och all import framgå. av varor I Österrike finns inte några speciella

regler.

17.5¶Konsumentverkets utvärdering av

lagen om tillfällig försäljning

I samband med att den nya lagen om tillfällig försäljning antogs av riksdagen gav regeringen Konsumentverket i uppdrag att göra en utvärdering av lagen. I sin rapport, som avlämnades i mars 1994, konstaterade Konsumentverket bl. a. att efterlevnaden av infomiationsskyldigheten var otillfredsställande; exempelvis saknade mer än en tredjedel av torghandlama skylt i storstäderna ännu fler. Verket drog slutsatsen att insatserna för att kontrollera och beivra oseriöst beteende inom detajhandeln bör förstärkas vad avser både tillfällig och fast handel. Verket ansåg att det borde övervägas om inte de som upplåter plats för tillfällig försäljning tex. marknadsarrangörer, kommunala torgföreståndare, polisen och ägare till lokaler som används för tillfällig försäljning skulle kunna åläggas att lämna uppgift om aktuella försäljare till vederbörande skattemyndighet. På så vis, menade verket, kunde kontrollförutsättningama för den tillfälliga försäljningen och den fasta handeln bli mer likartade.

- Konsumentverkets rapport bereds för närvarande inom Inrikesdepartementet.

Enligt den utvärdering som Konsumentverkets rapport grundar sig på har den tillfälliga handeln ökat kraftigt sedan avregleringen. Antalet torg har ökat med 30 procent från 1990 till 1993, från 365 till 474 torg. Det faktiska utnyttjandet av torgen per vecka har ökat från 10 944 torgdagplatser per vecka år 1991 till 13 305 torgdagsplatser vecka 1993. Antalet marknader har med stöd

per

en enkät till landets kommuner beräknats ha ökat från 538 år 1991 av till 605 år 1993. Även försäljningen i tillfälliga lokaler och från ambulerande fordon anses vara omfattande även om den av naturliga skäl är svår att mäta.

Det finns inget som tyder att den tillfälliga försäljningen skulle ha minskat efter år 1993.

I utvärderingen sägs också att det inte finns några belägg för att det skulle finnas utbrett skattefusk i den tillfälliga handeln än

ett mer i den fasta handeln.

1 Magnusson, Den tillfälliga handeln, mars 1994.

17.6¶Krav av den

på översyn tillfälliga

handeln

Som nämnts ovan har den tillfälliga handeln, främst torg- och marknadshandeln, ökat kraftigt sedan år 1990, samtidigt som den har avreglerats. Detta har inneburit att en allt större uppmärksamhet har riktats mot den tillfälliga handeln. Det har också från olika håll gjorts gällande att redovisningen skatter och avgifter är bristfällig inom

av vissa delar av den tillfälliga handeln. I motion till 1991/92 års

en riksmöte framställdes ett yrkande att lämpliga åtgärder skulle

om vidtas för att förbättra redovisningen av skatter och sociala avgifter; motionärerna anförde att LO-distriktet i sydöstra Sverige tillsammans med skatteförvaltningen och riksdagens revisorer kunnat konstatera att runt 90 procent av den tillfälliga handeln underlåter att fullgöra sina skyldigheter med både mervärdesskatt och sociala avgifter. Den tillfälliga handeln togs också upp i en motion till riksmötet 1992/933, vari motionärerna framställde ett yrkande om en översyn av skatte- och avgiftsredovisningen inom torg- och gatuhandeln. Motionerna föranledde att skatteutskottet i mars 1993 föreslog att riksdagens revisorer skulle granska skattekontrollen av torg- och gatuhandel i syfte att klarlagt de problem som från kontrollsynpunkt finns detta område och även komma med förslag hur

om kontrollmöjlighetema skulle kunna förbättras. Riksdagens revisorer konstaterade att skattekontrollen av den tillfälliga handeln och den reguljära kontrollen på lokal nivå borde utvidgas. Revisorerna ansåg bl.a. att åtgärder som skulle skattemyndighetema möjlighet att

ge göra egna undersökningar angående identiteten hos den som bedriver skattepliktig verksamhet borde övervägas. Revisorerna fami dock inte skäl att genomföra en fördjupad granskning i ärendet med hänsyn till att RSV fått i uppdrag av regeringen att utreda dessa frågor. Regeringen hade nämligen efter ett beslut av riksdagen våren 1993 uppdragit RSV att redovisa en bedömning av möjligheterna att förbättra kontrollen av skatte- och avgiftsredovisningen inom torg- och gatuhandel och verksamhet bedriven av för myndigheterna okända personer. RSV skulle också bedöma genomförbarheten och ändamålsenligheten av att förena den kommunala tillståndsgivningen på detta område med krav vissa former av redovisning som är

anpassade till gatuhandelns karaktär.

1 Motion Ju 810 av Hans-Göran Franck mfl. s. 2 Motion 1992/93:Sk803 av Inger Lundberg och Martin Nilsson s.

RSV redovisade sin bedömning i en promemoria den 24 februari 1995 och föreslog därvid vissa konkreta åtgärder för att underlätta skattekontrollen. Regeringen har överlämnat RSV:s promemoria till

och beslutat att skall utreda de förslag RSV lämnat. oss

17.7¶RSV:s förslag

RSV påpekar i sin promemoria att de kontrollformer som står till buds för Skattemyndigheten normalt bygger överenskommelse och samverkan med den skall kontrolleras och att skattemyndig-

som heten måste ha konkret kunskap som ansvarar för den

om vem verksamhet skall kontrolleras. Om innehavare inte självmant

som en lämnar relevanta uppgifter måste Skattemyndigheten göra tidsödande efterforskningar för att fastställa de rätta förhållandena. Någon rätt att kräva skall legitimera sig föreligger inte.

att personer

RSV anser att Skattemyndigheten bör ha möjlighet att göra egna undersökningar avseende identiteten hos den som bedriver näringsverksamhet och föreslår därför att en ny besöksform, registreringsbesök, skall införas i taxeringslagen. Registreringsbesöket skulle uteslutande syfta till att klargöra identiteten beträffande en okänd näringsidkare eller den företräder denne platsen, för efterfö-

som

ande kontroll vederbörande är registrerad i företagsskatteregi-

om stret. Registreringskontrollen skulle tillämpas mot en person som kan antas näringsidkare, som säljer varor ett sådant sätt att

vara det finns skäl att anta att lagen om tillfällig försäljning är tillämplig. Det skulle finnas möjlighet att ta till straffsanktioner mot en näringsidkare eller företrädare som vägrar att legitimera sig.

RSV anför vidare att Konsumentverkets förslag om rapporteringsskyldighet är bra ur skattekontrollsynvinkel, men att det skulle leda till att Skattemyndigheten skulle ett stort antal rapporter beträffande verksamhet Skattemyndigheten redan känner till. RSV

som föreslår i stället att den upplåter plats alternativt ger tillstånd

som skall åläggas avkräva hyresgästen ett bevis att F-skattsedel

att om erhållits eller i undantagsfall att särskild A-skatt debiterats. RSV . å påpekar att krav innehav av F-skattbevis är vanligt redan i dag när det gäller tjänster och upphandlingar, varför en utökning skulle te sig é naturlig. Ett undantag från kravet F-skattbevis måste dock göras

1 Se avsnitt 17.10 beträffande innebörden F-skattsedel.

av innehav av

för viss försäljningar, såsom privatpersoners försäljningar i

typ av mindre skala eller ideella föreningars icke skattepliktiga verksamhet. I de fall hyresgästen eller tillståndssökanden gör gällande att näringsverksamhet inte bedrivs eller att är frikallad från

man skattskyldighet, skulle det åligga platsupplåtaren eller tillståndsgivaren att kontrollera de rätta förhållandena med Skattemyndigheten innan upplåtelse sker eller tillstånd ges. RSV föreslår att reglerna införs i lagen om tillfällig försäljning.

RSV föreslår också att man för att komma till rätta med den otillfredsställande efterlevnaden av informationsskyldigheten borde överväga att ersätta den nuvarande straffsanktionen i lagen om tillfällig försäljning med ett system med administrativa avgifter. RSV ställer sig tveksam till huruvida en överflyttning av tillsynsansvaret beträffande infonnationsskyldigheten från polisen till de olika platsuthyrama skulle fungera i praktiken, men tror att möjligen

man skulle kunna ha kommunen som tillsynsansvarig samtidigt

om man införde ett system med administrativa avgifter, det vill säga ett system av samma sort som systemet med kommunala parkeringsvakter som direkt plats kan skriva ut parkeringsavgifter. Avgiften bör tas ut av den som har tillstånd att bedriva försäljning. Eftersom försäljama ofta har tillstånd i flera kommuner kan det krävas ett centralt register för sanktionsavgiftema. RSV påpekar vidare att det vore lämpligt om informationsskyltama var enhetligt utformade och

om inforrnationsskyldigheten även omfattade person- eller organisa-

tionsnummer.

17. 8

Skattemyndighetemas synpunkter

I den enkät som skickat ut till länsskattemyndighetema i landet i samband med översynen av revisionsreglema ställdes bl. a. frågan vilka svårigheter skattemyndighetema stött vid kontroll torg-

av och gatuhandeln samt hur dessa svårigheter skulle kunna undvikas. Av svaren att döma ligger svårigheterna huvudsakligen i problemet att få fram handlamas identitet. Skattemyndighetema vill ha möjlighet att själva kräva att handlama skall identifiera sig.

I några fall har skattemyndighetema fått till stånd ett samarbete med kommunerna, så sätt att kommunerna kräver att de

personer som önskar hyra torgplats och eller

uppger namn personnummer företer F-skattsedel. Vissa skattemyndigheter förordar att krav på företeende av F-skattsedel för erhållande torgplats skall införas.

om 4

Några skattemyndigheter föreslår tvång på kassaapparat. En skattemyndighet påpekar att det kan innebära problem att behörigheten att besluta revision tillkommer Skattemyndigheten där den

om reviderades hemortskommun är belägen. Vidare skall ansökan enligt tvångsåtgärdslagen prövas den länsrätt som för det år då framställ-

av ningen gjordes skall pröva taxering till statlig inkomstskatt för den

åtgärden Först sådan länsrätt inte finns är länsrätten som avser. om i det län där åtgärden skall verkställas eller har verkställts behörig.

17.9¶Branschsaneringsutredningen

Det kan i sammanhanget nämnas att även Branschsaneringsutredningen behandlar den tillfälliga handeln inom ramen för sitt arbete. Enligt direktiven skall utredaren bl.a. överväga frågor om vandelsprövning och andra åtgärder för att sanera branscher som är särskilt utsatta för ekonomisk brottslighet. Han skall också överväga 1 i vissa frågor hur främst det förebyggande arbetet mot den

om i ekonomiska brottsligheten kan effektiviseras kontroll i

genom samband med tillstånds- eller bidragsgivning.

17.10¶Vad är en F-skattsedel

Eftersom RSV och några skattemyndigheter har lämnat förslag som bygger på företeende bevis över innehav av F-skattsedel lämnas

av här kortfattad redogörelse för bestämmelserna om F-skattsedel.

F-skattsedeln är preliminärskattesedel, som utfärdas efter

en ansökan för skattskyldig som bedriver eller kan antas komma att bedriva näringsverksamhet.

Såväl fysiska juridiska personer kan erhålla F-skattsedel. Till

som F-skattsedeln skall fogas ett F-skattbevis. Skattsedeln, som förnyas årligen, skall översändas till den skattskyldige senast den 18 januari under inkomståret.

l Dir. 1995:142, Branschsanering och andra åtgärder mot ekonomisk brottslighet.

Preliminärskattesedelns funktion är att reglera i vilken ordning betalning av preliminärskatt och sociala avgifter skall ske. Innehav av F-skattsedel innebär att den skattskyldige själv för ansvarar

inbetalningen. Samtidigt finns det ett inslag vandelsprövning i

av tilldelandet F-skattsedel. Skattemyndigheten nämligen av gör en kontroll att den sökande inte har några skatteskulder, han av att inkommit med självdeklarationer i laga ordning och han inte att satt tidigare bolag i konkurs innan innehav F-skattsedel medges. mm. av Det finns vidare möjlighet att återkalla skattsedeln. Så skall ske en bl.a. då innehavaren inte efterkommer föreläggande lämna att särskild självdeklaration. Detsamma gäller då innehavaren brister i redovisning eller betalning preliminär eller slutlig skatt, skatt av som skall innehållas genom skatteavdrag, sådana avgifter uppbärs som enligt lagen om uppbörd socialavgifter från arbetsgivare eller av mervärdesskatt och försummelsen inte är ringa. F-skattsedeln skall också återkallas då innehavaren meddelats näringsförbud eller då innehavaren är försatt i konkurs eller är företagsledare i fåmansägt ett handelsbolag och företagets eller bolagets F-skattsedel har återkallats på grund av ett förhållande kan hänföras till företagsledaren. som

17.11 och

överväganden förslag

17.1 l

Regeringsformen

Som framgår av beskrivningen gällande rätt finns det i 2 kap. av 20 § RF ett skydd för rätten att bedriva näring eller yrke. En utöva bestämmelse innebär att vissa förutsättningar måste som vara uppfyllda för att näringsverksamhet skall bedrivas kan givetvis innebära ett intrång i rätten till näringsfrihet. Rättigheten får dock begränsas förutsatt att begränsningen görs till skydd för angelägna allmänna intressen. Med ledning det i avsnitt 17.1

av återgivna

förarbetsuttalandet torde kunna dra den slutsatsen säkrandet man att av skatteintäktema är ett sådant angeläget allmänt intresse för vilket en begränsning av rätten att driva näring får göras. Självklart måste dock en begränsning näringsfriheten stå i rimlig proportion till av

ändamålet med begränsningen.

Begränsningen av näringsfriheten får inte heller strida mot

likhetspricipen. Någon konflikt med denna princip torde inte

föreligga; som framgår nedan ligger tyngdpunkten i våra förslag beträffande kontroll tillfällig handel i den

av att som upplåter plats

för tillfällig handel skall skyldig att inhämta och bevara vissa vara

i Skattemyndigheten får möjlighet att be enskild uppgifter samt att en

kan antas bedriva tillfällig handel att identifiera sig. Liknande som bestämmelser beträffande skyldighet att identifiera sig föreslås som framgår kapitel 16 gälla även vid skattekontroller andra av av verksamheter; lämnar liknande förslag även beträffande punkt-

skattekontrollen.

17.1 l EG-rätten

Som framgår avsnitt 17.2 behandlar det rådsdirektiv som avser av bl.a. den tillfälliga handeln endast frågor särbehandling på grund om nationalitet vad gäller vandelsprövning och dylikt. Våra förslag av baseras visserligen delvis systemet med F-skattsedel. Som

framgår nedan föreslår dock inte att det skall ställas krav på innehav F-skattsedel eller annat tillstånd för att tillfällig handel av skall bedrivas. Våra förslag endast Skattemyndigheten ger befogenhet kontrollera den handel de facto bedrivs. Någon att som konflikt med EG-rätten föreligger därför inte.

17.11.3¶Behovet av ny lagstiftning

I takt med att den tillfälliga handeln har ökat har det blivit allt

tydligare skattemyndighetema behöver bättre befogenheter för att

att kunna bedriva ändamålsenlig kontroll. en har det från olika håll hävdats att skatte- och Som nämnts ovan

avgiftsredovisningen är bristfällig inom delar av den tillfälliga

handeln. Samtidigt har det i vissa studier gjorts beträffande den som tillfälliga handeln konstaterats att det inte går att belägga att skattefusket skulle större i den tillfälliga handeln än i den fasta vara handeln. Det har dock inte ingått i vårt uppdrag att utreda omfattningen skatteflykten inom den tillfälliga handeln. Det är inte av heller misstanke att skattefusk är vanligare inom tillfällig en om handel inom den fasta handeln utgör det huvudsakliga skälet än som för skattemyndighetema behöver bättre, eller helt enkelt andra att

kontrollbefogenheter. Behovet särskilda kontrollbefogenheter är

av i stället kopplat till den tillfälliga handelns karaktär. De som snarare bedriver tillfällig handel är ofta rörliga ett helt annat sätt än dem

bedriver sin handel från ett fast driftsställe. Handeln bedrivs ofta som flera olika orter runt i landet och således även i andra om

536¶Några frågor tillfällig handel

kommuner än hemortskommunen. Handlaren är ofta endast en kort tid på varje ort. Själva denna rörlighet torde innebära möjlighet en att ställa sig utanför skattesystemet, bygger näringsidkare som att skall taxerade för skatter och avgifter vara en viss ort. Det befintliga kontrollsystemet bygger i sin tur på bestämmelserna om

taxering samt deklarations- och upplysningsplikt. Utgångspunkten

är hela tiden att Skattemyndigheten i förväg skall vet vem som kontrolleras.

Enligt vår mening är det uppenbart att skattemyndighetema behöver särskilda kontrollbefogenheter för kontrollen den av tillfälliga handeln. Samtidigt är det självklart dessa befogenheter att skall stå i rimlig proportion till de befogenheter skattemyndighesom terna har vid kontrollen av den fasta handeln. Utgångspunkten skall

som framhållits ovan vara att den tillfälliga handeln till sin natur är sådan att vissa särskilda befogenheter behövs; det finns inte någon

anledning att utpeka handlama inom den tillfälliga handeln som särskilt benägna till skatteflykt. Vi förutsätter vidare den att översyn av lagen om tillfällig försäljning pågår inom lnrikesdepartemensom tet kommer att leda till att efterlevnaden de

av konsumenträttsliga

bestämmelserna exempelvis skyltar blir bättre. om Nedan redovisas våra överväganden och förslag till åtgärder.

Platsupplåtarens kontrollskyldighet

Den som upplåter plats till torghandel eller

en annan tillfällig

försäljning bör kunna åläggas viss skyldighet att vidta åtgärder för att underlätta skattekontrollen. Man kan dock inte ställa alltför långtgå-

ende krav på upplåtaren. De åtgärder upplåtaren skulle kunna som åläggas att vidta måste kunna vidtas lätt och snabbt, han utan att tvingas företa betungande utredningar. Ett åstadkomma detta sätt att vore att ha som utgångspunkt att den skall bedriva tillfällig som handel skall kunna förete ett bevis utfärdats skattemyndighesom av ten efter en prövning tar sikte den skattskyldiges skötsel som av

redovisning och betalning skatter och avgifter. Platsupplåtaren

av kan då åläggas att kontrollera att den vill hyra plats innehar som ett sådant bevis.

Av allt att döma skulle det befintliga med F-skattsedel systemet och tillhörande F-skattbevis kunna användas i förevarande även sammanhang. F -skattsedeln skulle således kunna tjäna bevis för som att innehavaren bedriver seriös näringsverksamhet.

Flertalet de handlare bedriver näringsverksamhet inom

av som den tillfälliga handeln innehar enligt uppgift från TOMER Fskattsedel. Det föreligger dock inte något skatterättsligt krav att näringsidkare skall inneha F-skattsedel. Vidare förekommer det att tillfällig försäljning bedrivs ideella föreningar och i vissa fall av

av privatper-soner inte bedriver näringsverksamhet. För dessa

som kommer innehav F-skattsedel inte i fråga. RSV föreslår att

av platsupplåtare skall skyldig att kontrollera de rätta förhållandena

vara med Skattemyndigheten innan plats upplåts i de fall hyresgästen gör gällande att han inte bedriver näringsverksamhet eller att han är befriad från skattskyldighet. Med hänsyn bl.a. till att det råder absolut sekretess i skatteärenden kan det ifrågasättas vad en sådan kontroll skulle Upplåtaren skulle sannolikt i de flesta fall inte

ge. kunna få ett tillräckligt underlag för bedömning av huruvida den

en tilltänkte hyresgästen är seriös eller inte. Det mest effektiva sättet att få till stånd ett heltäckande kontrollsystem vore att införa krav på att även dessa skall inneha något slags tillstånd utfärdat av

personer skattemyndigheten. Ett sådant system skulle dock medföra en tämligen omfattande pappershantering; det torde också vid en jämförelse med exempelvis kontrollen den fasta handeln kunna

upplevas oproportionerligt långtgående. Vi föreslår i stället en

som alternativ, mindre långt gående ordning.

Vi föreslår att upplåtare platser för tillfällig handel skall

av åläggas skyldighet att vid upplåtelsen infordra en kopia av F-

en skattebevis i de fall sådant finns och i de fall F-skattebevis inte företes föra anteckningar den person som upplåtelsen sker till.

om Av dessa anteckningar skall hyresgästens och dennes eventuelle ställföreträdares personnummer, adress och telefonnummer

namn, framgå. Vidare skall i förekommande fall firma och organisations-

framgå 2 § första stycket i förslaget till lag om särskild nummer se skattekontroll beträffande tillfällig handel.

De uppgifter som platsupplåtaren inhämtat kan givetvis vara av intresse i skatteutredningar. De bör därför bevaras åtminstone under den tid då det normalt kan bli aktuellt att Skattemyndigheten initierar ett eftertaxeringsärende mot handlaren. Skattemyndighets beslut om eftertaxering skall normalt meddelas före utgången av femte året efter taxeringsåret. Detta innebär att uppgifter som inhämtats vid skattekontroll kan behövas i taxeringsarbetet i åtminstone år. Om

sex handlaren har brutet räkenskapsår, kan uppgifterna behöva bevaras

i mer än sex kalenderåH. Det dock orimligt att ålägga den vore enskilde upplåtaren att kontrollera vilka räkenskapsår handlama har. Vi föreslår därför i stället att upplåtaren skall bevara uppgifterna i sju kalenderår efter det kalenderår då upplåtelsen skedde se 2 § andra stycket i förslaget till lag om särskild skattekontroll beträffande

tillfällig handel.

Vi föreslår en administrativ sanktionsavgift, platsupplåtares kontrollavgift, som skall säkerställa att upplåtaren fullgör sin skyldighet se 9 § i förslaget till lag särskild skattekontroll om beträffande tillfällig handel. Det bör dock beaktas att sanktionen endast kan själva skyldigheten att ta kopia F-skattebevis avse av och att föra anteckningar; upplåtaren torde inte kunna åläggas någon skyldighet att efterforska de uppgifter lämnas är riktiga. Han om som kan exempelvis inte ges någon befogenhet att kräva att skall personer legitimera sig. Han har inte heller i normalfallet någon möjlighet att kontrollera uppgifterna mot dataregister eller dylikt. Det torde inte heller vara praktiskt möjligt att ha sanktionsavgift beträffande en vare sig upplåtarens eller den enskilde handlarens skyldighet att lämna uppgifter, eftersom avsikten med sådan sanktionsavgift en endast skulle att bestraffa brott mot uppgiftsskyldigheten. vara Avgiften bör kännbar samtidigt stå i rimlig proportion vara men till förseelsen. Vi föreslår därför att avgiften skall uppgå till 1 000 kr för varje enskilt tillfälle då skyldigheten inte uppfyllts. Vi föreslår vidare att avgiften skall kunna efterges det om framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den samt vidare att beslut om plats-upplåtares kontrollavgift skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol se 9 och 15 §§ i förslaget till lag särskild om skattekontroll beträffande tillfällig handel.

17.11,5 för att lämna kontroll-

Skyldighet upplåtare uppgift till Skattemyndigheten

Det har bl.a. från konsumentverkets sida framställts förslag att om tillståndsgivare och upplåtare platser för tillfällig handel skall av

1 En handlares bolag har räkenskapsår maj april. En upplåtelse görs den l juli 1995. Uppgiftema beträffande denna upplåtelse är aktuella vid taxeringen 1996. Eñeitaxeringsbeslut får fattas före utgången är 2001. av För att uppgifterna skall finnas kvar under hela den tid under vilken eñertaxeringsbeslut kan fattas bör uppgiñema bevaras från den l juli 1995 till och med den 31 december 2001, eller i sex och ett halvt år.

åläggas skyldighet att lämna kontrolluppgift om upplåtelsema till

en Skattemyndigheten. Förslaget innebär att Skattemyndigheten skulle få kontrolluppgift för upplåtelse sker. De företrädare för

en var som katteförvaltningen samtalat med har invänt att det skulle

som innebära stora svårigheter att hantera så stor mängd av uppgifter

detta skulle Det har vidare påpekats att många av de som ge. uppgifter myndigheten skulle skulle vara överflödiga i den bemärkelsen att myndigheten redan har kännedom den aktuella

om handlarens verksamhet. Enligt vår mening borde de kontrollbefogenheter Skattemyndigheten får genom de förslag som lämnas

Som beträffande befogenhet att kontrollera identitet och identifieringskontroller Skattemyndigheten så goda möjligheter att utföra en

ge pass effektiv kontroll att det inte finns något reellt behov av den föreslag-

uppgiftsskyldigheten. Vi föreslår därför inte någon sådan na uppgiftsskyldighet. Däremot kan det givetvis finnas ett behov av att hämta in uppgifter från upplåtaren. Skattemyndigheten bör dock själv få bedöma när så skall ske. Vi föreslår därför att det skall föreligga en skyldighet för upplåtaren att på begäran av Skattemyndigheten lämna Sådana uppgifter om upplåtelser som han enligt vad

framgår våra förslag Skall skyldig att inhämta och som av ovan vara bevara se 3 § i förslaget till lag särskild skattekontroll beträffan-

om de tillfällig handel.

17.1 1.6 Revision

Skattemyndigheten måste ha möjlighet att kontrollera att den som

en . upplåtit plats för tillfällig handel fullgjort sina kontroll- och anteckningsskyldigheter. Det torde inte tillräckligt att myndigheten

vara kan begära in uppgifter från upplåtaren; Skattemyndigheten måste också kunna företa kontroller hos upplåtaren. Vi föreslår därför att det i den föreslagna lagen Särskild skattekontroll beträffan-

av oss om de tillfällig handel införs en revisionsbestämmelse se 4 § i detta lagförslag.

Skattemyndigheten Skall kunna besluta revision för att

om kontrollera att den upplåter plats för tillfällig handel fullgjort

som sina skyldigheter enligt 2 § i den föreslagna lagenl; detta Skall vara det enda ändamålet med revisionen. Det är Således inte fråga om en

skatterevision upplåtaren. Om Skattemyndigheten vill företa en

1Se avsnitt 17. l 1.4 beträffande upplåtarens skyldigheter.

sådan skall i stället revisionsbestämmelema i taxeringslagen, skattebetalningslagen eller andra skattelagar tillämpas.

Den här föreslagna revisionen skall kunna göras hos den har

som eller kan antas ha upplåtit plats för tillfällig handel. Revisionen skall vidare samma sätt som exempelvis taxeringsrevision inte få göras hos annan än den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen eller jordbruksbokföringslagen 1979: 141 samt hos annan juridisk person än dödsbo. Vidare skall revisionen bedrivas i samverkan med den enskilde och ett sådant sätt att den inte i onödan hindrar verksamheten. Överhuvudtaget bör beträffande förfarandet vid revision regler gälla för bl.a. taxeringsre-

samma som visioner. Vi föreslår därför att bestämmelserna i 3 kap. 6 och 9 14

c §§ taxeringslagen skall tillämpliga beträffande dessa revi-

vara sionerl.

I flertalet fall kommer revisionen givetvis att kunna genomföras i samverkan med upplåtaren. Det kan dock inträffa att samförstånd inte kan uppnås. Skattemyndigheten måste kunna genomföra kontroller även i sådana situationer. Vi föreslår därför att tvångsåtgärdslagens bestämmelser skall vara tillämpliga även beträffande dessa revisioner se förslag till ändring av 1 § tvångsåtgärdslagenf.

17.1 1.7 Identifieringsbesök

Vi har i delbetänkandet SOU 1996:79 föreslagit att befogenheten att företa revision av det löpande årets handlingar samt tredjemansrevision skall återinföras. Redan förekomsten sådana befogenheter

av skulle givetvis underlätta kontrollen av den tillfälliga handeln såsom de överhuvudtaget skulle underlätta skattekontrollen av all näringsverksamhet. Vidare föreslår framgår föregående avsnitt

som av vissa kontrollåtgärder riktar sig mot den upplåter plats för

som som tillfällig handel. Det kan dock finnas behov ytterligare

av en kontrollbefogenhet. Det största hindret för att kontrollen dem

av som bedriver tillfällig handel skall kunna genomföras ett effektivt sätt torde vara skattemyndighetens svårigheter att kännedom

om handlaren och hans verksamhet, Den tillfälliga handeln är till sin

1 kap.3 6 § taxeringslagen skall enligt vått förslag innehålla en bestämmelse om identitetskontroll, seavsnitt 11633.I 3 kap. 9 12 taxeringslagen finns

bestämmelser om förfarandet vidtaxeringsrevisioner. I 3 kap. 13 14

- c taxeringslagen finns bestämmelser om undantagande av handling. 2 Se avsnitten 5.5.12 och 6.4.1 1 beträffande tvångsâtgärdslagen.

sådan kontroller platsen är nödvändiga. Även natur att ute om upplåtaren platser åläggs viss skyldighet att kontrollera försäljama

av måste Skattemyndigheten ha möjlighet att själv genomföra

en kontroller. Det kan finnas ett behov att verifiera upplåtarens

av uppgifter. Vidare torde det förekomma för- säljare som inte erhållit tillstånd och inte heller fått plats upplåten till sig formell väg.

RSV har efterlyst befogenhet att utan samband med revision

en eller visst taxeringsärende företa besök hos personer som bedriver tillfällig handel. Syftet med besöket Skulle vara att insamla informa-

. tion handlarens eller dennes företrädares och eventuella anställ-

das identitet för avstämning mot skattemyndighetens företagsskatte-

register. Detta föreslagna identifieringsbesök i RSV:s förslag benämnt registreringsbesök motsvarar i stort Sett den kontroll av tillfällig försäljning i dag görs i samverkan mellan polisen och

som Skattemyndigheten; denna har ofta formen av ett besök som huvudsakligen har till syfte att identifiera handlaren och dennes anställda eller andra medhjälpare. Även den information framkom-

om som

vid dessa besök i vissa fall kan vara av intresse för polisen, utgör mer besöken till övervägande del skattekontroller, som Skattemyn-

rena digheten inte har befogenhet att utföra inom ramen för skattelagstiftningen. Den information som samlas in detta sätt anses vara en värdefull hjälp i kontrollarbetet. Uppenbarligen finns därför ett behov identifieringsbesök. Eftersom det är fråga skattekon-

av om en troll borde Skattemyndigheten ha befogenheten att göra besöken, vilket naturligtvis inte hindrar att polisen och Skattemyndigheten utför kontroller tillsammans då så lämpligt. Vi föreslår

anses vara därför att det Skall införas bestämmelser Skattemyndigheten

som ger befogenhet att göra identifieringsbesök för att identifiera enskild som kan antas bedriva tillfällig handel se 5 § i förslaget till lag om särskild skattekontroll beträffande tillfällig handel.

Identifieringsbesök bör kunna företas hos den som bedriver eller kan antas bedriva tillfällig handel vare sig det sker i näringsverksamhet eller inte; Skattemyndigheten har bl.a. behov av att fastställa huruvida näringsverksamhet föreligger eller inte.

Vid ett identifieringsbesök skall Skattemyndigheten Självklart få efterfråga identitet och kontrollera handlaren innehar F-

persons om skattsedel. Myndigheten bör också ställa frågor beträffande verksamheten 5 § i förslaget till lag särskild skattekontroll

se om

beträffande tillfällig handel. befinner sig platsen skall

Person som

vara Skyldig att beskattningsmyndighetens begäran legitimera sig

eller på armat godtagbart sätt styrka sin identitet samt i förekommande fall förete F-skattsedel. Skyldigheten att identifiera sig skall åvila endast skälig grund kan antas ha ett sådant Samband

person som

med den kontrollerade verksamheten att kännedom hans identitet om kan vara av betydelse för skattekontrollen 6 § i förslaget till lag

om särskild skattekontroll beträffande tillfällig handel. Vidare skall den bryter mot skyldigheten att identifiera sig kunna dömas till som penningböter se 20 § i förslaget till lag särskild skattekontroll om beträffande tillfällig handel. Ansvar skall dock inte ådömas om Skattemyndigheten genast kunnat fastställa identiteten.

17.1 l Krav

på kassaapparat

Det har från skattemyndighetemas sida föreslagits att det skall införas krav att de näringsidkare bedriver tillfällig handel som skall ha en plomberbar kassaapparat. Möjligheten att kunna avstämma inkomsterna mot kassaremsor skulle givetvis göra det lättare för skattemyndighetema att genomföra sina kontroller. Det kan dock ifrågasättas ett eventuellt krav kassaapparat bör begränsas till om den tillfälliga handeln; behovet av att kunna göra avstämningar mot kassaremsor torde lika stort vid kontroller den fasta handeln. vara av Dessutom skulle ett införande krav på kassaapparat innebära av ändringar i bokföringslagen och därmed också överväganden som inte är av rent skatterättslig art. Vi sammanfattningsvis anser att frågan om ett eventuellt införande krav på kassaapparater bör av behandlas i ett större sammanhang. Vi lämnar därför inte något förslag i denna del.

17.11,9

Skattemyndighets behörighet 1n.1n.

Beslut i taxeringsärenden fattas nonnalt Skattemyndigheten i det av län där den skattskyldiges hemortskommun för taxeringsåret är belägen. Beslut gällande mervärdesskatt fattas nomialt skattemynav digheten i det län där den skattskyldige är registrerad. Beslut beträffande punktskatter och prisregleringsavgifter fattas Skatteav myndigheten i Dalarnas län. Det är den skattemyndighet fattar som

beskattningsbesluten beskattningsmyndigheten är behörig att

som fatta beslut kontrollåtgärder och genomföra dem. Det finns om visserligen möjlighet för beskattningsmyndighet uppdra en en att en annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe i visst ärende eller i en viss ärenden. Detta förutsätter dock beskattgrupp av att ningsmyndigheten i förväg kontrollen skall eftersom vet vem avse; syftet med identifierings-besöken och infordrandet uppgifter från av

platsupplåtare är att fastställa vilka bedriver tillfällig personer som handel på ett visst ställe vid viss tidpunkt är den möjligheten att en överlämna beslutsbefogenheten tämligen värdelös. De kontrollbefogenheter föreslår, infordrande uppgifter som av från upplåtare och identifieringsbesök, måste få göras av skattemyndigheten i det län där den aktuella upplåtelsen sker. Vi föreslår därför dessa kontrollåtgärder skall vidtas Skattemyndigheten i det län att av där upplåtelsen äger se 12 § i förslaget till lag om särskild rum skattekontroll beträffande tillfällig handel. Det är sedan upp till Skattemyndigheten att sortera de insamlade uppgifterna och i de fall den enskilde är hemmahörande i annat län överlämna de uppgifter kan intresse till den behöriga beskattningssom vara av myndigheten, givetvis dock inom för den prövning som skall ramen göras enligt 14 kap. 3 § första stycket sekretesslagen Av praktiska skäl bör det också den skattemyndighet som vara utför kontrollerna fattar beslut platsupplåtares kontrollavgift. som om Det skulle kurma förekomma situationer då det vore praktiskt om Skattemyndigheten kunde uppdra skattemyndighet att fatta annan beslut i dess ställe. Det bör därför finnas en bestämmelse som möjliggör detta se 12 § i förslaget till lag om särskild skattekontroll

beträffande tillfällig handel.

17.1 l 10 Omprövning och överklagande 1n.1n.

Vi att förvaltningslagens bestämmelser omprövning och anser om överklagande skall tillämpas beträffande beslut platsupplåtares om kontrollavgift 13 och 15 §§ i förslaget till lag om särskild

skattekontroll beträffande tillfällig handel. . Med hänsyn till att föreslår att Skattemyndigheten skall kunna uppdra skattemyndighet att fatta beslut bl.a. om platsupplåtannan kontrollavgift finns det anledning att i lagen klargöra vilken ares myndighet skall ompröva avgiftsbeslut. Vi anser att utgångssom punkten skall att Skattemyndigheten det vill säga skattemynvara digheten i det län där upplåtelsen skett skall göra omprövningen även skattemyndighet fattat beslutet enligt uppdrag. Av om annan praktiska skäl bör Skattemyndigheten dock kunna besluta att den andra myndigheten, fattat det beslut skall omprövas, också som som

1Sekretessbelagd uppgift fâr enligt det lagmmmet lämnas till myndighet om det är uppenbart att intresset av att lämna uppgiften har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.

skall göra omprövningen. Förutsättningen för detta skall givetvis vara att den andra myndigheten medger det och att det inte innebär avsevärd olägenhet för enskild. Dessutom bör beslutet att om överlämna omprövningen till myndighet kunna överklagas till annan allmän förvaltningsdomstol 15 § i förslaget till lag särskild

se om

skattekontroll beträffande tillfällig handel. Skattemyndigheten bör vidare kunna uppdra annan skattemyndighet att föra det allmännas talan i visst ärende eller viss ärenden, givetvis under grupp av förutsättning att den andra myndigheten medger det och det inte innebär avsevärd olägenhet för enskild se 17 § i förslaget till lag om särskild skattekontroll beträffande tillfällig handel. Slutligen bör RSV i enlighet med vad gäller enligt andra som lagar skatteornrådet kunna ta över uppgiften att föra det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol; verket bör också överklaga ett beslut av länsrätt eller kammarrätt även verket inte tidigare har om fört det allmännas talan i målet. Det skall också RSV för vara som det allmännas talan i Regeringsrätten. Av praktiska skäl bör verket kunna uppdra tjänsteman vid skattemyndighet företräda en en att verket i allmän förvaltningsdomstol 18 och 19 §§ i förslaget till

lag om särskild skattekontroll beträffande tillfällig handel.

17.1 l l

Protokollföring

ldentifieringsbesöken innehåller sätt de överrasksamma som ningsrevisioner som genomförs med stöd tvångsåtgärdslagen av ett visst mått av tvång. l de allra flesta fall kommer den enskilde inte att ha något emot att sin identitet, han skulle vägra finns uppge men om hotet av en bötessanktion. Vi finner därför att det skall föras protokoll över identifieringsbesöken se 7 § i förslaget till lag om särskild skattekontroll beträffande tillfällig handel. Av protokollet skall framgå besöket avlagts, vilka närvarande vid var som var besöket samt när besöket påbörjades och avslutades. Vidare skall annat av betydelse som förekommit vid besöket framgå, vilket exempelvis kan vara relevanta uppgifter lämnats enskild, som av vilka ombetts identifiera sig samt det sätt enskild identifiesom som rat sig på.

18¶Övriga frågor

1 1

Proviantering

Enligt våra tilläggsdirektiv skall lägga fram förslag till åtgärder för kontroll proviantering för försäljning skattefria alkohol- och

av av tobaksvaror ombord på färjor mellan länder inom gemenskapen.

Under arbetets gång har upptäckt att det när det gäller proviantering också föreligger vissa problem beträffande kontrollen av förbrukning samt att kontrollproblemen också gäller försäljning och förbrukning ombord flygplan. Dessutom omfattar problemen på provianteringsområdet inte bara punktskattefrågor utan även frågor beträffande mervärdesskatt och exportbidrag jordbruksområdet. Vi anser därför att det inte är lämpligt att den fråga omfattas våra direktiv

som av behandlas enskilt; i stället bör frågan behandlas i ett större sammanhang.

l 8.2 Kostnader

1 8.2. 1 Punktskattekontrollen

Under de senaste åren har vikten förstärkt skattekontroll betonats

av en

i budgetarbeteU. Våra förslag syftar till att göra punktskattekontrollen

och indrivningen berörda punktskatter effektivare. De föreslagna

av åtgärderna torde komma att ha en preventiv effekt och på så sätt minska skatteflykten på området Vidare kommer våra förslag

om skatteförverkande att innebära förbättrade möjligheter att säkra skatteindrivningen. Det är dock svårt att göra några beräkningar hur

Se bl.a. prop. 1996/97:1 utgiftsområde 3 s. 10. 2Beträffande omfattningen skatteñykten, avsnitt 2.6.

av se

18I7-08I5

546 Övriga frågor 1997:86

stora ökningar av skatteinkomstema våra förslag kommer att medföra. Enligt vår bedömning torde dock de intäktsökningar, som en förbättrad skattekontIoll och skatteindrivning punktskatteområdet kommer att ge, vida överstiga de direkta kostnadema för uppbyggnaden och vidmakthållandet av en effektiv kontrollorganisation.

Skatteförvaltningen tillfördes inga nya medel i samband med transportkontrollagens tillkomst Transportkontrollverksamheten bedrivs i dag inom för beskattningsmyndighetens revisions-

ramen verksamhet på punktskatteområdet. Totalt är 25 årsarbetskrafter avdelade för punktskatterevisioner och transportkontroller. Den huvudsakliga verksamheten avser revisioner och endast en mindre del av resurserna används således för transportkontroller. Skatteförvaltningen har ännu inte rekryterat särskild personal för transportkontrollverksamheten; i stället sköts verksamheten punktskatterevisorer.

Våra förslag innefattar delvis helt nya uppgifter för Skattemyndigheten i Dalarnas län. För att våra förslag skall få genomslagskraft måste en organisation med mobila kontrollgrupper byggas Detta

upp. kommer att leda till kostnader beträffande både personal och utrustning. Organisationen måste vara rikstäckande. Arbetsuppgifterna måste utföras personal dels har vid att genomföra fysiska

av som vana kontroller, dels besitter nödvändiga juridiska kunskaper.

Det är svårt att idag ge en färdig bild av hur organisationen med mobila kontrollgrupper skall se ut. Om den föreslagna omfattningen ligger på en tillräcklig nivå bör kunna bedömas, när ytterligare praktiska erfarenheter av kontrollverksamheten vurmits. Givetvis måste dock frågan om ytterligare resurser till denna typ av kontrollverksamhet vägas mot effekterna av att använda resurserna till kontrollverksamhet

andra skatteområden.

Det bör finnas mobila enheter åtminstone ett tiotal ställen i landet. Varje mobil enhet bör ha tillgång till en bil och bemarmas med minst två tjänstemän; eftersom de mobila kontrollgruppema inte bör vara verksamma endast under kontorstid kommer det krävas åtminstone fyra årsarbetskrafter per mobil enhet. Varje stationeringsort bör ha några mobila enheter; för vissa av stationeringsortema kommer det sannolikt att behövas ett större antal enheter.

1 I propositionen till transportkontrollagen Skatteförvaltningen

angavs att borde kunna hantera transportkontrollverksamheten inom ramen för befintliga resurser, bl.a. mot bakgrund av att förvaltningen fått vissa resursförstärkningar i syfte att förbättra skattekontrollen. Se prop. l995/96:l97 s. 17

1997:86 Övriga frågor 547

Kostnader kommer också att uppkomma om våra förslag om punktskattekonlrollregistret genomförs. Till detta kommer också

m.m. kostnader för underrättelseenhet inom skatteförvaltningen, som

en sannolikt kräver dygnetruntbemarming; möjligtvis kan detta samordnas med verksamheten USC inom GTS.

En organisation skissat slag kommer, såvitt kan bedöma,

av ovan

innebära personalkostnader motsvarande åtminstone 100 125 att årsarbetskrafter. Till detta kommer kostnader för utrustning m.m. Vi kan inte bedöma de nämnda kostnaderna kan finansieras genom

om omfördelningar och effektiviseringar eller om ytterligare resurser behöver tillföras skatteförvaltningen.

Enligt våra förslag skall Tullverket medverka i punktskattekontrollverksamheten. Anledningen är att det är rationellt att ta tillvara Tullverkets kompetens avseende fysiska kontroller m.m. Skatteförvaltningen är formellt ansvarig för kontrollverksamheten; Tullverket kan medverka i kontrollerna för beskattningsmyndighetens räkning. Det bör ankomma skatteförvalmingen och Tullverket att överenskomma hur arbetsuppgifter och kostnader skall fördelas.

Våra förslag innebär även att polismyndighet och Kustbevakningen skall biträda vid punktskattekontrollema. Vidare föreslås vissa straffbestämmelser kan medföra arbete för polis, åklagare och

som allmänna domstolar. Omfattningen dessa åligganden torde dock inte

av bli större än att de kan finansieras inom för nuvarande anslag.

ramen

Förslagen medför vidare att de allmänna förvaltningsdomstolama

särskilt Länsrätten i Dalarnas län tillförs måltyper. Det är i dag - - nya svårt att göra någon över hur stor måltillströmningen kan

prognos tänkas bli. Den eventuella merkostnad förslagen kan medföra torde

som dock kunna finansieras omfördelning av anslaget för de

genom allmänna förvaltningsdomstolama.

Våra förslag beträffande framför allt omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande innebär vissa kostnader för förvaring och försäljning Dessa kostnader skall dock enligt våra förslag i

m.m. huvudsak bestridas enskilda.

l8.2.2 Identitetskontroll och tillfällig handel

De förslag som lämnar syftar till att göra skattemyndighetemas kontrollverksamhet beträffande berörda skatter och avgifter mer effektiv. Förslagen kan därför och då de inte innebär några nya

548 Övriga frågor 1997:86

åligganden för myndigheterna medföra såväl kostnadsbesparingar som större skatteintäkter. Förslagen medför vidare att de allmänna förvaltningsdomstolama tillförs en ny målgrupp, nämligen beträffande platsupplåtarens kontrollavgift. Den ökning av måltillströmningen detta innebär som torde dock vara marginell. Kostnaden torde kunna finansieras inom

ramen för befintliga anslag.

18.3¶Ikraftträdande

De föreslagna bestämmelserna om punktskattekontroll, identitetskontroll och tillfällig handel torde kunna träda i kraft den 1juli 1998. De flesta bestämmelserna torde kunna tillämpas omedelbart efter ikraftträdandet med följande undantag. I samband med att den föreslagna av oss lagen om punktskattekontroll avseende alkoholvaror, tobaksvaror m.m.

och mineraloljeprodukter träder i kraft upphävs transportkontrollagen.

Den upphävda lagen skall dock gälla i fråga kontroll- åtgärd om som har påbörjats före ikraftträdandet den lagen samt i fråga av nya om

ärende om transporttillägg är hänförligt till kontrollåtgärd

som som påbörjats före ikraftträdandet den lagen. Även beträffande av nya inregränslagen skall tidigare bestämmelser gälla avseende de kontrollåtgärder som påbörjats innan ändringarna trädde i kraft. Vidare skall beträffande ändringarna i 10 kap. LSE tidigare bestämmelser gälla beträffande kontrollåtgärder som påbörjats innan ändringarna trädde i kraft. Slutligen skall beträffande privatinförsellagen de tidigare bestämmelserna tillämpas beträffande införsel gjorts innan lagen som trädde i kraft.

18.4 De

generella direktiven

Regeringen beslutade den l0 juni 1996 att ge direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa konsekvenser för

brottsligheten och det brottsförebyggande arbetetl. I direktiven

anges bl.a. att alla förslag som läggs fram skall föregås analys och av en

1Se dir. 1996:49.

1997:86 Övriga frågor

innehålla redovisning effekterna brottsligheten och det

en av brottsförebyggande arbetet.

Som tidigare nämnts är vårt arbete del i regeringens strategi för

en åtgärder mot den ekonomiska brottslighetenl.

Våra förslag i del A syftar till att förbättra möjligheterna till

punktskattekontroll och indrivning punktskatteområdet. Förslagen kommer, de genomförs, att leda till betydligt bättre befogenheter för

om beskattningsmyndigheten. Dessutom innefattar förslaget samverkan med tullmyndigheter, polismyndigheter och Kustbevakningen. Effektivare skattekontroll kommer sannolikt även att leda till att skattebrottslighet i samband med hanteringen av punktskatteplik-

m.m.

upptäcks. De förväntade preventiva effekterna torde också tiga varor

genomslag inte bara beträffande skatteflykt utan även beträffande skattebrottslighet. Till detta kommer att även lämnat vissa förslag till straffrättsliga sanktioner. Sammantaget torde våra förslag således i förlängningen leda till effektivare bekämpning av ekonomisk

brottslighet.

Även förslagen i del B identitetskontroll och kontroll av tillfällig

om handel syftar till effektivare skattekontroll. Även här torde

en en effektivare skattekontroll kunna leda till att ekononomisk brottslighet upptäcks.

Regeringen har även givit direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att beskriva lämnade förslags effekter jämställd-

hetspolitikenz och regionalpolitiken3. Enligt vår uppfattning påverkar

våra förslag inte dessa områden.

1Se regeringens skrivelser 1994/951217 s.l8 och 1996/9749 19.

s. 2Se dir. 1994: 124. 3Se dir. 1992:50.

Del

Författningskommentarer

beträffande om

förslagen

m.m.

punktskattekontroll

Förslaget till lag om

punktskattekontroll m.m.

avseende alkoholvaror, tobaksvaror

och mineralolj eprodukter

1 kap.

1§

I paragrafen lagens tillämpningsområde. Lagen skall vara

anges tillämplig enbart beträffande den punktskattekontroll som avser sådan hantering omfattas cirkulationsdirektivet. De flesta av

som av cirkulationsdirektivets bestämmelser har tidigare införts i svensk lagstiftning i LTS, LAS och LSE. I paragrafens andra stycke preciseras att lagen är tillämplig beträffande yrkesmässig hantering

punktskattepliktiga distansförsäljning av punktskatteplikti-

av varor,

samt införsel för privatbruk av punktskattepliktiga varor

ga varor med den inskränkning i 13 kap. Vi har funnit skäl att

som anges förtydliga lagen skall tillämpas beträffande distansförsäljning

att

denna försäljningsfomi i och för sig innebär yrkesmässig trots att hantering; anledningen till detta är att distansförsäljning är föremål för särskild reglering i cirkulationsdirektivet. Skillnaden mot

en ,

yrkesmässig hantering, såsom transporter av punktskatteplikti-

annan

mellan skatteupplag, är att mottagaren vid distansförsäljning ga varor

privatperson. ofta är en

2§

I paragrafen definieras begreppen punktskattepliktig vara, tobaksva-

alkoholvara och mineraloljeprodukt.

ra,

Begreppet punktskattepliktig används i lagen ett vara som samlingsbegrepp för sådan tobaksvara, alkoholvara och mineraloljeprodukt omfattas cirkulationsdirektivet. Med tobaksvara som av avses i sin tur sådana i l § andra stycket LTS, det varor som anges vill säga cigarretter, cigarrer, cigarriller och röktobak hänförs till som nr 2402 och 2403 i den kombinerade nomenklaturen enligt förordningen EEG 2658/87. Med alkoholvara sådan avses vara som anges i 2-6 §§ LAS. Dessa varor är öl, vin och andra jästa drycker, mellanklassprodukter samt etylalkohol; till etylalkohol räknas såväl spritdrycker alkohol, exempelvis sådan alkohol ingår som annan som i parfymer, om denaturering inte skett. Med spritdryck i avses huvudsak drycker med alkoholhalt överstiger 22 volymproen som cent. Med mineraloljeprodukt i l kap. 3 § avses vara som anges a LSE. Detta är bl.a. bensin, eldningsolja och dieselbrännolja.

3§

I paragrafen definieras begreppen handling, ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet. Begreppet handling har utformats med förebild i tvångsätgärdslagen. En handling är således framställning i skrift eller bild samt en upptagning som kan läsas, avlyssnas eller annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Begreppen ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet har samma innebörd de har i cirkulationsdirektivet. Ett ledsagardosom kument är således ett sådant avsändaren upprättat dokument av som enligt artikel 18.1 i cirkulationsdirektivet skall åtfölja alla punktskattepliktiga varor som flyttas mellan medlemsstater under skatteuppskov. I de fall mottagaren inte är godkänd lagerhavare godkänd upplagshavare eller näringsidkare med punktskatteregistrering registrerad varumottagare måste enligt artikel 18.3 i cirkulationsdirektivet ledsagardokumentet åtföljas ett dokument intygar av som att punktskatt har erlagts i destinationsmedlemsstaten eller att något annat förfarande för uppbörd punktskatter har följts i överensav stämmelse med de villkor fastställts destinationsmedlemssom av staternas behöriga myndigheter. Detta dokument är ett bevis senare om ställd säkerhet.

4§

I paragrafen definieras begreppen transportmedel, fordon, fartyg, luftfartyg, förare och befälhavare.

Begreppet transportmedel används ett samlingsbegrepp för som fordon, fartyg, luftfartyg och tåg. Utformningen begreppet fordon har hämtats från 2 § vägtraav fikkungörelsen. Med motordrivet fordon avses enligt denna senare paragraf fordon för framdrivande är försett med motor, dock som flygplan eller sådan eldriven rullstol är att hänföra till cykel. Ett som släpfordon är enligt paragraf ett fordon är inrättat för samma som koppling till bil, traktor eller motorredskap och avsett för personeller godsbefordran eller för att bära anordning för drivande av bilen, traktorn eller motorredskapet. Begreppet terrrängfordon innefattar såväl terrängmotorfordon terrängsläp. Ett efterfordon är ett till som bil, traktor, motorredskap eller terrängmotorfordon kopplat fordon inte är släpfordon eller terrängsläp. som Utformningen begeppet fartyg har hämtats från l § av sjötrafikför- ordningen 1986:300. Begreppet luftfartyg är avsett att omfatta varje farkost som används eller kan användas för lufttransporter. Begreppet torde härmed inbegripa bl.a. sådana luftfartyg omfattas av luftfartssom lagen; begreppet luftfartyg har dock inte definierats i den lagen. Begreppet förare framgår av paragrafens fjärde stycke avser som förare fordon, medan begreppet befälhavare är ett samlingsnamn av för befälhavare fartyg och luftfartyg samt tågbefalhavare. Ombord på ett tåg har lokföraren ansvaret för själva loket och körandet av tåget, medan tågbefälhavaren har det övergripande ansvaret för tåget i övrigt. Vi har därför funnit det lämpligt att likställa tågbefälhavaoch inte lokföraren, med befälhavare fartyg och luftfartyg. ren,

5§

I paragrafen definieras begreppen enskild plats och allmän flygplats. Ordningslagens begrepp offentlig plats har använts för att avgränsa vad skall enskild plats. Vad som är att som anses vara betrakta offentlig plats finns angivet i avsnitt 5.7. Enskild plats som är enligt definitionen i paragrafen mark inte är offentlig enligt som ordnings-lagen och utgör trädgård, parkeringsplats eller annan som uppställningsplats för fordon, upplagsplats eller plats för eller av pålastning av varor. Med allmän flygplats flygplats för allmänt bruk. Denna avses definition har hämtats från 6 kap. 4 § luftfartslagen. Som framgår 5 § tredje stycket skall oavsett vad som sägs i av första stycket områden bangårdar och allmänna flygplatser inte enskild plats. Syftet med bestämmelserna om enskild plats anses vara

är att kringgärda transportkontroller sådana platser där risken för.

del

intrång i enskildas skydd för privatliv kan stor med särskilda vara

rättssäkerhetsgarantier i form av domstolsprövning. Enligt vår

uppfattning innebär transportkontroll utförs på områden en som bangårdar och allmänna flygplatser inte någon större risk för intrång i enskildas integritet än andra transportkontroller; vi därför anser att

det inte föreligger något behov särskilda rättssäkerhetsgarantier

av beträffande dessa kontroller.

6§

I paragrafen definieras vad med begreppet skattskyldig som avses

dels vid yrkesmässig hantering punktskattepliktiga och

av varor distansförsäljning av sådana dels vid införsel för privat bruk varor, av punkt-skattepliktiga alkholdrycker eller tobaksvaror. I paragrafen hänvisas till 9 § första stycket 1 5 och 27 § LTS, 8 § första stycket - 1 5 och 7 samt 26 § LAS, 4 kap.l § första stycket l 5 7 och - - samt

8 samt 2 § LSE samt till privatinförsellagen.

7§

l första stycket i denna paragraf definieras begreppet beskattnings-

myndighet. Med beskattningsmyndighet Skattemyndigheten i

avses Dalarnas län, den skattemyndighet är beskattningsmyndighet som enligt 1 kap. 5 § 1 LPP. I andra stycket i paragrafen anges att med länsrätt länsrätavses ten i Dalarnas län. Eftersom Skattemyndigheten i Dalarnas län är

beskattningsmyndighet följer det av forumreglema att den länsrätt

som skall överpröva beskattningsmyndighetens beslut och fatta beslut om undantagande handlingar är länsrätten i Dalarnas av m.m. län. Med hänsyn till våra förslag att andra myndigheter skall om medverka i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet har dock ansett det nödvändigt att klargöra länsrätten i Dalarnas vara att län är rätt forum; olika tolkningsproblem skulle kunna uppstå. annars Det sagda innebär givetvis belastning för länsrätten i Dalarnas län. en Som framgår av 12 kap. 8 § har länsrätten dock möjlighet att överlämna mål till annan länsrätt vidare avsnitt l3.5.5.

8§

I paragrafen finns en proportionalitetsbestämmelse. Denna beskrivs i den allmänna motiveringen i kapitel Vidare ges i våra överväganden i kapitel 5-14 exempel hur bestämmelsen tänkt tillämär att pas.

l bestämmelsen att beslut åtgärd endast får fattas om anges om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller i övrigt som men innebär för enskild. Alla enskilda berörs av en åtgärd

åtgärden som

skall skyddas bestämmelsen. Den innebär således att man vid av beslut transportkontroll måste beakta intressen hos exempelvis ett om flera olika berörda, såsom intressen hos föraren, befälhavaren, medpassagerare och transportföretag. Självklart innebär propoitionalitetsbestämmelsen också myndighetema i valet mellan två att åtgärder skall använda den för den enskilde minst ingripande åtgärden, det bakomliggande syftet, t.ex. att genomföra en om punktskattekontroll eller säkra skatteindrivningen, därigenom inte

förfelas eller försvåras.

9-12§§

I paragrafema finns bestämmelser gränsdragningen mellan om införsel för yrkesmässig användning och införsel för privat bruk vid

tillämpningen av lagen. I 10 § vissa omständigheter som beskattningsmyndigheten anges alltid hänsyn till vid bedömningen huruvida införsel gjorts skall ta av inom för yrkesmässig hantering eller för privat bruk. De ramen uppräknade omständigheterna är omständigheter som samma medlemsstaterna måste ta hänsyn till vid fastställandet av om punktskattepliktiga är avsedda för kommersiellt bruk enligt varor artikel 9.2 första stycket i cirkulationsdirektivet. Vad gäller inneha-

kommersiella status torde exempelvis innehav av partihandelvarens stillstånd enligt alkohollagen tyda att det är fråga kommersiell om införsel. Andra viktiga tolkningsdata är införseln görs juridisk om av eller införseln görs någon bedriver näringsverkperson om av som samhet där alkoholvaror, tobaksvaror eller mineraloljeprodukter används. När det gäller transporter mineraloljeprodukter skall av bestämmelser transport farligt gods iakttas; även hur dessa om av bestämmelser iakttagits kan vägas när det gäller att bedöma kommersiell Beträffande skälet för innehavet varorna kan status. av den enskilde exempelvis att han skall fira större familjeuppge en högtid och därför införskaffat större kvantiteter av alkoholdrycker att användas familjefest eller privat tillställning; införsel en en annan alkoholdrycker skall användas privat exempelvis en av som femtioårsfest utgör privatinförsel. Myndigheten måste härvid

naturligtvis göra bedömning trovärdigheten i den enskildes

en av uppgifter dessa med de övriga omständigheterna. och väga samman När det gäller omfattningen införseln finns särskilda presumtionsav regler i ll och 12 §§. l dessa paragrafer har de referensnivåer

556¶Författningskommentar A SOU

del 1997: 86

beträffande tobaksvaror och alkoholdrycker i artikel 9.2 som anges andra stycket i cirkulationsdirektivet tagits in; införseln överstiom ger de angivna nivåerna är presumtionen att det är fråga yrkesom mässig införsel. Vad med tobaksvaror och alkoholvaror som avses behandlas i författningskommentaren till 1 kap. 2 Vid bedömningen enligt 11 och 12 §§ skall varje varuslag behandlas för sig; om en person samtidigt för 20 liter spritdrycker och 20 liter öl är presumtionen således att införseln spritdrycker kommersiell av avser användning, men att införseln öl är för privat bruk. av Bestämmelserna kommenteras i avsnitt l4.2.4.

13-15§§

Iparagrafema finns bestämmelser undantagande handling från om av granskning. Bestämmelserna har i huvudsak utformats i enlighet med motsvarande bestämmelser i b1.a. taxeringslagen. l 9 kap. 2 § bl.a. att beslut undantagande handling anges om av fattas av länsrätt. I 12 kap. 5 och 6 §§ finns bestämmelser om handläggningen i domstol av mål beträffande undantagande av

handling.

v16.§

I paragrafens första stycke sägs att endast de tekniska hjälpmedel och sökbegrepp som behövs för att tillgodose ändamålet med åtgärden får användas vid granskning upptagning för automatisk databeav handling. Vidare sägs att granskningen inte får genomföras via telenät. Bestämmelsen har utfomiats med förebild i revisionsbestämmelsema, exempelvis 3 kap. 12 § tredje stycket taxeringslagen. se Bestämmelsen att granskning upptagning inte får ske via telenät av innebär exempelvis att granskningen inte får ske on-line genom en kontakt mot en databas där uppgifter basen granskas skärm ur en via en modemuppkoppling. Enligt vår uppfattning är även en filöverföring för granskning förbjuden enligt bestämmelsen; senare ñlöverföringen får inledande åtgärd i granskningsarbetet. ses som en Däremot hindrar bestämmelsen inte att uppgifter skrivits på som ut papper faxas eller att man per telefon diskuterar uppgifter hämtade från en upptagning för automatisk databehandling med en annan behörig tjänsteman; bestämmelsen tar sikte endast granskning av upptagning för automatisk databehandling.

Av paragrafens andra stycke framgår att bestämmelserna i 2 4 och 6 lagen 1987:1231 automatisk databehandling vid om

taxeringsrevision m.m. skall tillämpas vid eftersökning, granskning

och omhändertagande av upptagning för automatisk databehandling enligt den föreslagna lagen. I 2 § nyssnämnda lag stadgas att

av oss granskning av personregister inte får leda till otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet. Enligt 3 § första stycket samma lag utövar Datainspektionen tillsyn över att granskning som sker med hjälp av automatisk databehandling inte medför otillbörligt intrång i personlig integritet; 15 § andra stycket och 16 § datalagen skall tillämpas härvid. Enligt andra stycket i samma paragraf skall den som verkställer revisionen lämna Datainspektionen de uppgifter om den automatiska databehandlingen som inspektionen begär för sin tillsyn. Enligt 4 § lag får Datainspektionen i fråga om

samma granskning, i den mån det behövs för att förebygga risk för otillbörligt intrång i personlig integritet, meddela föreskrifter i särskilda fall beträffande utförandet av den automatiska databehandlingen, den tekniska utrustningen, bearbetning, utlämnande eller annan användning av personuppgifter, bevarande och gallring av personuppgifter samt kontroll och säkerhet. I 6 § första stycket samma lag finns en bestämmelse om överklagande; den som har beslutat om revision och den hos vilken revisionen sker får överklaga Datainspektionens beslut enligt lagen hos allmän förvaltningsdomstol. Vidare får Justitiekanslern föra talan för att ta till vara allmänna intressen. Enligt andra stycket i samma paragraf gäller beslut enligt lagen omedelbart om inte annat anges i beslutet. l prop. 1996/972100

föreslås att ordet revision i 3 och 6 lagen om automatisk databehandling vid taxeringsrevision mm. skall ersättas med ordet granskning.

2 kap.

I kapitel 2 finns bestämmelser om transport- och lokalkontroller. Vissa av bestämmelserna om transportkontroll är helt eller delvis tillämpliga både vad beträffar yrkesmässig hantering av punktskattepliktiga varor samt distansförsäljning och vad beträffar införsel för privat bruk av punktskattepliktiga varor. Av bestämmelserna i 13

kap. 6 § l avseende alkohol- och tobaksvaror och 13 § 1 avseende

mineraloljeprodulder framgår vilka bestämmelser som även gäller införsel för privat bruk; i 13 kap. 1-5 finns vidare vissa generella bestämmelser avseende införsel för privat bruk. Bestämmelsema i l kap. 9 12 beträffande gränsdragningen mellan införsel för

yrkesmässig användning och införsel för privat bruk är givetvis av

558¶Författningskommentar del A

stor betydelse när myndigheten skall ta ställning till vilka kontrollåtgärder som skall vidtas.

1§

I denna paragraf hur punktskattekontroll enligt lagen får anges genomföras; punktskattekontroll enligt lagen får göras genom transportkontroll eller lokalkontroll. I andra stycket erinras två kontrollinstitut kan om som sägas vara kopplade till bestämmelserna och lokalkontroller, om transportnämligen omhändertagande se 3 kap. l-5 §§ och särskilda kontrollbefogenheter se 4 kap. l §; den sistnämnda

kontrollbefogenheten

kan dock användas även utan direkt samband med eller transportlokalkontroller.

2§

Iparagrafen anges i vilka fall transport måste åtföljas ledsagaren av dokument och i förekommande fall bevis ställd säkerhet. om När punktskattepliktiga förflyttas under det förfarande med skattevaror uppskov som fastställts cirkulationsdirektivet suspensionsgenom ordningen skall ledsagardokument och i förekommande fall bevis om ställd säkerhet medfölja transporten jämför med kommentaren till l kap. 3 §. Vi har valt att knyta direkt till cirkulationsdirektian vet och inte till LTS, LAS och LSE eftersom de relevanta bestämmelserna i dessa lagar enligt uppgift från tillämpare har givit upphov till vissa tolkningsproblem beträffande vilka får transporter som kontrolleras.

3§

Av paragrafens första mening framgår att transportkontroller får genomföras dels beträffande pågående transporter, dels då på-, varor av- eller omlastas i direkt anslutning till transport. Begreppet pågående transport innefattar också kortare uppehåll, som exempelvis chaufförens lunchrast. Vad beträffar kontroller då på-, varor aveller omlastas är den typiska situationen att varorna under en transport byter transportmedel, det skall också möjligt men vara att företa en transportkontroll när lastas i varorna början av en transport eller av i slutet transport. av en Rätten att företa transportkontroller har inte begränsats till visst

transportsätt; kontroller får således göras oberoende av transportsätt. Denna bestämmelse skall dock läsas tillsammans med 2 kap. 5 § och

9 kap. ll innehåller bestämmelser förares eller befälhava-

som om

skyldighet att stanna anmaning samt myndighets befogenres om het anmaning att stanna. Av nämnda bestämmelser framgår att

att ge transportkontroll inleds med anmaning att stanna kan göras

som endast beträffande fordon och fartyg begreppen fordon och fartyg definieras i 1 kap. 4 §. Transportkontroll luftfartyg se definition

av i l kap. 4 § kan således göras endast i samband med på- eller

av-, omlastning. Transportkontroll tåg kan göras i samband med av-,

av på- eller omlastning eller då tåget står stilla vid station eller annan anhaltspunkt. Det finns inte heller något hindrar att kontrollen

som görs ombord tåget under färd detta är lämpligt och praktiskt

om möjligt. Förutsättningen är dock givetvis att trafiksäkerheten inte riskeras.

Av 3 kap. 3 § 3 framgår att beslut om omhändertagande måste fattas för att transportmedel som används för att yrkesmässigt befordra skall kvarhållas så att ordinarie avgångstid

passagerare inte kan hållas. Detta stadgande kan i vissa fall begränsa möjligheter-

att företa transportkontroll i samband med av-, på- eller omlastna ning; självklart kan erforderlig kontroll i sådana fall genomföras med stöd ett omhändertagandebeslut.

Enligt paragrafens andra mening får transportkontroll även genomföras enskild plats. Begreppet enskild plats definieras i l kap. 5 §.Transportkontroll enskild plats får genomföras endast

det inte är möjligt att genomföra behövlig punktskattekontroll om

revisionsbestämrnelsema i LPP eller tvångsåtgärdslagen. med stöd av

Särskilda regler beslutbehörighet gäller beträffande transport-

om kontroller enskild plats se 9 kap. l och 3 §§.

4§

I paragrafen beskattningsmyndighetens kontrollbefogenheter

anges vid transportkontroll. Myndigheten får således undersöka låda,

en behållare eller annat utrymmei transportmedel, container tank eller transporthjälpmedel där punktskattepliktig vara kan förvaras under transport. Alla utrymmen där alkohol- och tobaksvaror eller mineraloljeprodukter kan förvaras under transport får undersökas och

en således också sådant handresgods enskild använder för sitt

som privata bruk se även avsnitt 58.12 i denna del.

Begreppet rransporthjälpmedel är avsett att täcka olika sorters

forslingsredskap konstruerats för frakten av de punktskatteplik-

som tiga och som

varorna

inte är ett transportmedel, container eller en tank och - en

inte kan anses vara ett emballage, en behållare eller ett förvarings- material.

Ett exempel vad som kan anses vara ett transporthjälpmcdel är de lådor eller ställningar som ett parti vin fraktas i själva vinflaskorna däremot är att enzballage, författningskommentaren

anse som se till 3 kap. 2 §.

Myndigheten fär också eftersöka och granska ledsagardokument, bevis om ställd säkerhet och andra handlingar som kan vara av betydelse för beskattningen samt undersöka och varoma.

ta prov Begreppen handling, ledsagardoltvzment och bevis om ställd säkerhet definieras i l kap. 3 §. Vidare får myndigheten vid granskningen använda de tekniska hjälpmedel som finns i transportmedlet. Härvid avses inte enbart de tekniska hjälpmedel som behövs för granskning upptagning för automatisk databehandling, utan

av alla tekniska hjälpmedel. Hjälpmedlet får dock självklart användas endast om det behövs för punktskattekontrollen och om myndigheten inte själv förfogar över motsvarande hjälpmedel kan användas

som i stället; att så är fallet torde följa av proportionalitetsbestämmelsen i l kap. 8 Vid granskning av upptagning för automatisk databehandling gäller 1 kap. 16 § se kommentaren till den paragrafen. Av l kap. 13 § framgår att enskild kan begära att en handling skall undantas från granskning; bestämmelser om undantagande av handling finns också i l kap. 14 och 15 §§, 9 kap. 2 § samt 12 kap. 5 och 6 §§.

I 2 kap. 8 § finns enskilds skyldighet att packa upp vara och öppna lås m.m. angivna. l 2 kap. 14 § finns bestämmelser om myndighets befogenhet att öppna lås m.m. Bestämmelser om enskilds kostnadsanvar m.m. finns i 8 kap. Av 8 kap.4 § framgår att staten inte utger ersättning för prov som har tagits vara.

Frågor beträffande beskattningsmyndighetens kontrollbefogenheter m.m. vid transportkontroll behandlas bl.a. i avsnitten 5.8.6 och 5.8. 12.

5§

I paragrafens stadgas förares eller befälhavares skyldighet att stanna på anmaning. Lagrummet skall läsas i hop med 9 kap. ll § som innehåller bestämmelser om myndighetstjänstemans behörighet att ge anmaning att stanna, straffbestämmelsen i 7 kap. 2 § samt 9 kap. 6-10 som innehåller bestämmelser om beskattningsmyndighetens samverkan med andra myndigheter.

Förare definition i l kap. 4 §-är skyldig att stanna

anmaning som ges av tjänsteman vid beskattningsmyndigheten,

annan skattemyndighet, tullmyndighet eller polismyndighet. Befälhavare fartyg är skyldig att stanna anmaning som ges av polisman eller tjänsteman vid Kustbevakningen begreppen befälhavare och fartyg definieras i l kap. 4 §. Vid en jämförelse med 9 kap. 11 § framgår att förares och befälhavares skyldighet att stanna är vidare utformad än bestämmelserna om tjänstemännens behörighet att ge anmaning. Att så är fallet är naturligt; man kan inte rimligen kräva att föraren eller befälhavaren då han anmanas att stanna skall kunna avgöra huruvida just den tjänstemannen har behörighet att ge honom en anmaning att stanna. Av 7 kap. 2 § andra stycket framgår dock att straff inte skall ädömas den som inte följt en anmaning att stanna om den tjänsteman som givit anmaningen inte var behörig att göra det.

De tjänstemän som ger anmaning att stanna skall självklart vara unifonnerade ett sådant sätt att det tydligt framgår att det är fråga om myndighetsutövning.

6§

Paragrafen behandlar enskilds skyldighet att legitimera sig eller på annat godtagbart sätt styrka sin identitet vid transportkontroll. Inte bara föraren eller befälhavaren och skattskyldig som medföljer transporten är skyldig att identifiera sig; skyldigheten gäller även andra personer som medföljer transporten eller befinner sig enskild plats där transportkontroll görs. Skyldigheten att identifiera sig har dock begränsats till att åvila endast person som skälig grund kan antas ha ett sådant samband med stannat eller undersökt transportmedel, container, tank, transporthjälpmedel eller vara att kännedom om hans identitet kan vara av betydelse för punktskattekontrollen. Befälhavare hör naturligtvis normalt till

denna personkrets, men det kan förekomma att så inte är fallet, exempelvis om transportkontrollen görs en färja eller annat transportmedel som yrkesmässigt fraktar andra transportmedel eller containrar. Den skattskyldige samt den aktuella varans ägare hör naturligtvis alltid till personkretsen. Detsamma torde gälla föraren, i vart fall om det föreligger oklarheter beträffande innehållet i ledsagardokumentet eller beträffande identiteten hos varornas ägare eller den skattskyldi-

Även den under visst i sitt arbete har för ge. som ett moment ansvar varan, till exempel vid lastning, eller den som äger eller har nyttjanderätten till den enskilda plats där transportkontroll görs, kan tillhöra personkretsen.

Bestämmelsen är kopplad till straffbestämmelsen i 7 kap. 3 den

som bryter mot skyldigheten att identifiera sig döms till penningböter

om beskattningsmyndigheten inte genast kunnat fastställa identiteten. Ett sätt att fastställa identiteten utan den enskildes medverkan kan vara att utnyttja tenninalåtkomsten till körkortsregistret förslaget

till ändring i körkortsförordningen.

7§

I paragrafens första stycke att föraren eller befälhavaren är anges skyldig att se till att föreskrivna ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet följer med transporten; vid transportkontroll skall föraren eller befälhavaren också tillhandahålla beskattningsmyndigheten dokumenten. Begreppenförare och befälhavare definieras i l

kap. 4 § och begreppen ledsagardokument och ställd säkerhet i 1 kap. 3 Det kan inträffa att transportkontrollen genomförs ombord en bil- eller tågfärja eller ett tåg. Kontrollen gäller då de kanske

hundratals transportmedel, containrar eller tankar fraktas på som färjan eller tåget. Det inte rimligt att ålägga befälhavaren vore färjan eller tåget någon skyldighet beträffande dokumenten för ombordvarande transporter. I paragrafens andra stycket därför anges att skyldigheten enligt första stycket inte gäller befälhavare transportmedel som i yrkesmässig trafik befordrar andra transportmedel, containrar eller tankar. Det bör understrykas att detta undantag gäller enbart befälhavare; förare, exempelvis lastbilschaufför, är en givetvis skyldig att medföra föreskrivna dokument hans även om transportmedel används för att yrkesmässigt befordra container en eller en tank. Självklart varje förare ett transportmedel ansvarar av för att erforderlig dokumentation finns även när transportmedlet fraktas exempelvis bilfärja. en

8§

I paragrafens första stycke vissa de skyldigheter anges av som enskild har vid transportkontroller. Förare eller befälhavare samt ägare till skall kontrolleras skall för den vara som ansvara transport av vara som behövs för punktskattekontrollen samt för ansvara

uppackning och återinpackning Vidare är enligt andra

av vara. stycket förare, befälhavare, ägare till eller enskild plats eller vara nyttjanderättshavare till enskild plats i förekommande fall skyldig att

öppna transportmedel, container, tank eller transporthjälpmedel,

som är låst eller tillslutits annat sätt första punkten och bereda

myndighet tillträde till enskild plats andra punkten.

Av tredje stycket framgår att skyldighet enligt första stycket l även gäller låda, behållare eller annat utrymme som finns i transportmedel, container, tank eller transporthjälpmedel eller enskild plats.

Det skulle vara orimligt att ålägga enskild skyldighet att vidta de ovan nämnda åtgärderna beträffande sådant utrymme eller sådan egendom som han inte förfogar över. Därför stadgas i fjärde stycket i paragrafen att skyldighet enligt andra stycket l gäller endast i den utsträckning som enskild förfogar över den i punkten nämnda egendomen. Vidare stadgas i stycket att skyldighet enligt andra stycket 2 gäller endast för enskild som förfogar övr den enskilda platsen. Slutligen stadgas att skyldighet beträffande låda, behållare eller annat utrymme gäller endast den som förfogar över dem. Det sagda innebär exempelvis att en chaufför inte kan åläggas att öppna låsta utrymmen annat transportmedel än det han själv ansvarar för. Inte heller kan ägaren till en enskild plats, t.ex. en parkeringsplats, åläggas annat än att bereda beskattningsmyndigheten tillträde till platsen, om det inte av omständigheterna framgår att han även ansvarar exempelvis för ett eller flera parkerade fordon.

Enskild är ansvarig för att de åtgärder som nämns i paragrafen vidtas, vare sig han vidtar dem själv eller om myndigheten gör det. Bestämmelsen skall läsas i hop med bestämmelserna om kostnadsansvar i kapitel 8 och bestämmelsen i 2 kap. 14 § beträffande beskattningsmyndighetens befogenhet att bereda sig tillträde till och försegla utrymmen m.m. Jämför även med författningskommentaren till 2 kap. 13 § som innehåller en motsvarande reglering för lokalkontroller.

9§

I paragrafen anges ramarna för när lokalkontroll får företas. Den första förutsättningen är att det finns skälig anledning att anta att punktskatten beträffande de varor man vill eftersöka inte är betalad i Sverige eller att i laga ordning ställd säkerhet beträffande varorna saknas eller inte kan infrias jämför med förutsättningarna för skattebeslag och skatteförverkande i 3 kap. 6 och 8 §§. Den andra förutsättningen är att det inte är möjligt att genomföra behövlig punktskattekontroll med stöd av revisionsbestämmelsema i LPP eller

tvångsåtgärdslagen. Dessa förutsättningar måste således vara

uppfyllda för lokalkontroll skall genomföras; dessutom

att en

måste förutsättningarna i uppfyllda.

10 § vara

I 9 kap. l och 3 finns bestämmelser om beslutsbehörighet beträffande bl.a. lokalkontroller.

10§

I paragrafen anges var lokalkontroll får företas. Lokalkontroll får således företas i lokal samt på därtill hörande enskild plats

definition i 1 kap. 5 § hör till lokalen, det finns skälig som om

anledning att anta att punktskattepliktiga yrkesmässigt tas

varor emot, avsänds, tillverkas, bearbetas eller förvaras där. Det skall således fråga kontroll yrkesmässig hantering punktvara om av av skattepliktiga varor; som anförts i den allmänna motiveringen

avsnitten l4.2.7.6 och 14.2.8.2 skall lokalkontroller inte användas för kontroll införsel för privat bruk. av Skälig anledning att anta att punktskattepliktiga yrkesmäsvaror sigt tas emot, avsänds, tillverkas, bearbetas eller förvaras plats en

föreligger givetvis myndigheten sett punktskattepliktiga

om varor transporteras dit eller om myndigheten har fått information det om som bedöms vara trovärdig. Det torde dock räcka att myndigheten exempelvis genom utnyttjande sina i 4 kap. 1 § angivna spaningsav liknande befogenheter fått vetskap att platsen i fråga brukar om användas för något av de nämnda ändamålen. Begreppet ovan förvaras har använts i stället för lagra för att det skall framgå det att kan vara fråga kortare tidsperiod; kanske förvaras i om en varorna en lokal i avvaktan på omlastning före fortsatt transport. Det kan finnas skäl att i detta sammanhang påpeka att transportkontroll visserligen får företas även på enskild plats, att det så fort det är fråga men om kontroll i lokal är bestämmelserna lokalkontroll skall en om som tillämpas. Om en lastbil körts i ett skall således bestämmelgarage serna om lokalkontroll tillämpas och inte bestämmelserna om transportkontroll på enskild plats. Vid lokalkontroll exempelvis en i ett garage f°ar beskattningsmyndigheten givetvis även undersöka

transportmedel som finns där, se 2 kap. 11

11§

I paragrafen vilka kontrollbefogenheter beskattningsmyndig-

anges heten har vid lokalkontroller. Befogenhetema är huvudsakligen desamma som vid transportkontroller författningskommentaren

till 2 kap. 4 §. Bestämmelsemai 1 kap. 13 -15 §§, 9 kap. 2 § och 12 kap. 5 och 6 §§ beträffande undantagande handling gäller även av granskning av handlingar vid lokalkontroller. Vidare gäller bestämmelserna i 8 kap. beträffande kostnadsansvar m.m. Eftersom beskattningsmyndigheten även vid lokalkontroll får

granska handlingar, har i paragrafen intagits bestämmelse

en om att myndigheten härvid får använda tekniskt hjälpmedel finns i som

lokalen. Bestämmelsen skall läsas i hop med l kap. 16 § se kommentaren till den paragrafen.

12§

I paragrafen anges att den befinner sig plats där lokalkontroll

som görs är skyldig att beskattningsmyndighetens begäran legitimera sig eller annat godtagbart sätt styrka sin identitet; skyldigheten åvilar dock bara person som skälig grund kan antas ha ett sådant samband med kontrollerad vara att kännedom om hans identitet kan vara av betydelse för punktskattekontrollen. Bestämmelsen har som synes utformats i enlighet med det förslag till bestämmelser om identitetskontroll lämnar i kapitel 16 och är avsett att

som som gälla på hela skatteornrådet.

Varans ägare och personer som under ett visst moment i sitt arbete har ansvar för varan torde ha ett sådant samband med varan att kännedom om hans identitet kan vara av betydelse för punktskattekontrollen. Om varorna fortfarande befinner sig under transport kan transportörens, chaufförens eller befalhavarens identitet

vara av betydelse jämför författningskommentaren till 2 kap. 6 §. Även identiteten hos den som äger eller har nyttj anderätten till lokalen där kontrollen görs och sådan ställföreträdare kan

persons vara av betydelse.

13§

I paragrafen anges vissa de skyldigheter enskild har vid

av som lokalkontroller. Den som äger eller har nyttjanderätten till den plats där lokalkontroll görs eller ägare till vara som skall kontrolleras skall ansvara för uppackning och återinpackning av varan. Ägaren till punktskattepliktig vara som påträffas är också ansvarig för den transport av vara som behövs för punktskattekontrollen. Vidare skall enligt andra stycket i paragrafen den äger eller innehar nyttjan-

som derätten till den plats där lokalkontroll görs eller ägare till

vara som skall kontrolleras i förekommande fall öppna transportmedel, container, tank eller transporthjälpmedel som är låst eller har tillslutits annat sätt; han skall också bereda myndigheten tillträde till lokal eller enskild plats. Skyldigheten att öppna eller låsa

upp gäller även lådor, behållare eller annat utrymme finns i tran-

som sportmedel, container, etc. Enskild är således ansvarig för att åtgärderna vidtas, vare sig han vidtar dem själv eller myndig-

om heten gör det. Bestämmelsen skall läsas i hop med bestämmelserna om kostnadsansvar i 8 kap. och bestämmelsen i 2 kap. 14 § beträf-

fande beskattningsmyndighetens befogenhet att bereda sig tillträde till och försegla utrymmen.

Det skulle vara orimligt att ålägga enskild skyldighet att vidta de ovan nämnda åtgärderna beträffande sådant utrymme eller sådan egendom som han inte förfogar över. Därför stadgas i fjärde stycket i paragrafen att skyldighet enligt andra stycket l gäller endast i den utsträckning som enskild förfogar över den i punkten nämnda egendomen samt att skyldighet enligt andra stycket 2 gäller endast för enskild som förfogar över lokalen eller den enskilda platsen. Slutligen stadgas att skyldighet beträffande låda, behållare eller andra utrymmen gäller endast enskild som förfogar över dem. Som nämnts i kommentaren till 2 kap. 8 som innehåller motsvarande bestämmelser beträffande transportkontroller, kan exempelvis en chaufför inte åläggas skyldighet att öppna låsta utrymmen på något annat transportmedel än det som han själv har ansvar för. När det gäller utrymme i lokal eller till lokalen hörande enskild plats kan rätten att förfoga över utrymmet i fråga tillkomma lokalens eller platsens ägare och dennes eventuelle ställföreträdare, men om utrymmet i fråga är uthyrt är det i stället den som hyr utrymmet som förfogar över det.

14§

I paragrafen finns särskilda bestämmelser beträffande verkställigheten av beslut transport- och lokalkontroller. Jämförelse bör göras

om med bestämmelserna om enskilds skyldigheter i 2 kap. 8 och l3 §§ samt bestämmelserna om kostnadsansvar i 8 kap.

Enligt 14 § får beskattningsmyndigheten öppna transportmedel, container, tank eller transporthjälpmedel, som är låst eller tillslutits på annat sätt första punkten. Vidare får beskattningsmyndigheten bereda sig tillträde till lokal som inte är bostad andra punkten. Myndigheten får också bereda sig tillträde till enskild plats tredje punkten. Begreppet bereda sig tillträde till innefattar att myndigheten, om det behövs, får öppna lås. Slutligen får myndigheten försegla transportmedel, container, lokal och enskild plats fjärde punkten. Behörigheten enligt första och fjärde punkterna gäller också lådor, behållare och andra utrymmen i transportmedel, container, tank eller transporthjälpmedel samt i lokal eller enskild plats se andra

stycket.

Befogenheten att bereda sig tillträde till låsta utrymmen

m.m. skall givetvis användas med eftertanke och försiktighet. Kan syftet uppnås genom en mindre ingripande åtgärd, exempelvis försegling i avvaktan att någon behörig låser skall myndigheten

person upp,

naturligtvis ta till den åtgärden i stället se proportionalitetsprincipen i l kap. 8 §. Man bör också komma i håg bestämmelserna om enskilds ansvar enligt 2 kap. 8 och 13 §§g enskild är exempelvis skyldig att öppna låsta utrymmen. Självklart bör myndigheten inte öppna lås den enskilde frivilligt öppnar dem.

Befogenheten att bereda sig tillträde till lokal har begränsats till att gälla lokal som inte är bostad. När det gäller den mindre ingripande åtgärden försegling finns inte samma begränsning. Bestämmelsen om försegling är dock givetvis inte avsedd att användas så sätt att utrymmen som enbart används som bostad förseglas. Det som kan bli aktuellt torde snarare vara försegling av ett rum eller ett annat utrymme där man vet eller har anledning att anta att det finns punldskattepliktiga varor. Det bör vidare erinras om att förutsättningen för att kontroll skall företas i lokal är att det finns skälig

en anledning att anta att punktskattepliktig vara yrkesmässigt tas emot, avsänds, tillverkas, bearbetas eller förvaras där se 2 kap. 10 § och författningskommentaren till denna bestärrmaelse.

15§

Enligt 15 § får beslut transportkontroll enskild plats och lokal-

om kontroll inte verkställas mellan kl. 19.00 och kl. 08.00 utan att det föreligger särskilda skäl. Huvudregeln är således att kontroll skall företas dagtid. Bestämmelsen har utfonnats med förebild i tvångsåtgärdslagen och tar som synes sikte de kontroller som torde kunna innebära det största intrånget i enskilds integritet; något skäl för en motsvarande begränsning beträffande transportkontroller ute på vägar eller plats inte är enskild finns enligt vår

annan som mening inte. Särskilda skäl föreligger självklart i de fall det finns anledning att anta att de aktuella varoma kan försvinna om man avvaktar med kontrollen. Särskilda skäl föreligger också om det föreligger fara i dröjsmål annat sätt; det kan exempelvis finnas en risk att de ansvariga personerna avviker eller att handlingar bortförs. Särskilda skäl kan också föreligga kontrollen skall genomföras

om på plats där det bedrivs verksamhet kvällen eller natten.

3 kap.

Bestämmelserna om omhändertagande, skattebeslag och skatteförverkande gäller fullt ut vid kontrollverksamhet mm. som avser

yrkesmässig hantering av punktskattepliktiga varor inklusive distansförsäljning se l kap. l § andra stycket

Vissa av bestämmelserna i 3 kap. är också helt eller delvis tillämpliga beträffande införsel för privat bruk; av 13 kap. lagförslaget framgår vilka av bestämmelserna som även gäller införsel för privat bruk. Av redogörelsen i kapitel l4 framgår också hur bestämmelserna om införsel för privat bruk i 13 kap. lagförslaget sammanhänger med bestämmelserna i 3 kap. lagförslaget. l l kap. 9 l2 §§

finns bestämmelser om gränsdragningen mellan införsel för yrkesmässig användning och privat bruk; dessa får givetvis stor betydelse när det gäller att ta ställning till huruvida kontrollbefogenheter enligt 3 eller 13 kap. lagförslaget skall användas.

1§

I paragrafen anges de grundläggande förutsättningarna för omhändertagande av vara, transportmedel, container, tank, transporthjälpmedel angående detta begrepp, se författningskommentaren till 2 kap. 4 § eller handling. Det bör särskilt framhållas att ett omhändertagande inte är begränsat till punktskattepliktig

av vara vara; ett omhändertagande av en vara kan således även avse en samlastad eller samförvarad vara se vidare avsnitt 6.5.3.5.

Omhändertagande kan göras om beskattningsmyndigheten vid en transport- eller en lokalkontroll behöver göra en mer ingripande punktskattekontroll; omhändertagande ingår således i punktskattekontrollverksamheten. Detta framgår av paragrafens första och andra stycke genom rekvisitet om det behövs för punktskattekontrollen. Vid kontroller som görs efter ett omhändertagandebeslut fattats får beskattningsmyndigheten använda de befogenheter beträffande transport- respektive lokalkontroll som anges i lagrummet; det är därför viktigt att det tydligt framgår vilken grund omhändertagandebeslutet har fattats. Hänvisningen till bestämmelsen i 2 kap. 14 § som görs vid båda fomierna av omhändertagande innebär exempelvis att myndigheten får försegla transportmedel, container, tank, transporthjälpmedel, lokal eller annat utrymme. Om försegling i ett visst fall mindre ingripande åtgärd för enskild än

anses vara en bortforsling, bör försegling väljas om inte starka skål talar mot det jämför med den allmänna proportionalitetsbestämmelsen i l kap. 8 § lagförslaget. Försegling kan användas exempelvis då man inte

hunnit fullfölja undersökningen av det Omhändertagna och ämnar

fortsätta dagen därpå.

Av första och andra styckena framgår också att en förutsättning

för att omhändertagande skall kunna göras är att det som behöver

kontrolleras påträffats vid en transport- eller lokalkontroll; omhändertagande med stöd av bestämmelsen kan nämligen göras endast vid transport- eller lokalkontroll. Om punktskattepliktiga varor påträffas vid en annan myndighets kontroll och den myndigheten inte genomför en transport- eller lokalkontroll för beskattningsmyndighetens räkning måste således först ett beslut om transport- eller lokalkontroll fattas innan varor m.m. kan omhändertas. Detsamma gäller om beskattningsmyndigheten vid en punktskatterevision påträffar punktskattepliktiga varor se även avsnitt 6.5.3.2.

I rekvisitet att omhändertagande endast får ske om det behövs för punktskattekontrollen ligger också att ett omhändertagande får bestå endast under den tid som det behövs för att sådan kontroll skall kunna genomföras. I de fall det föreligger behov av att kvarhålla egendom efter att punktskattekontrollen genomförts för att säkra skatteindrivningen måste beslut om skattebeslag eller skatteförverkande fattas. Förutsättningarna härför framgår av 3 kap. 6 9 §§

lagförslaget.

I paragrafens tredje stycke finns en särbestämmelse rörande omhändertagande av handlingar. En definition av begreppet handling finns i 1 kap. 3 § första stycket lagförslaget. Handlingar får givetvis omhändertas under den tid som de behövs för punktskattekontrollen detta följer av första och andra styckena. Om det är möjligt och lämpligt att kopiera handling i stället för att omhänderta den bör detta självklart göras. Kopiering av handling torde för den enskilde i många fall vara en mindre ingripande åtgärd än omhändertagande; enligt den allmänna proportionalitetsbestämmelsen i l kap. 8 § bör den minst ingripande åtgärden alltid väljas. Om handlingen behövs i bevishänseende i ärende eller mål enligt lagförslaget, LSE, LTS, LAS eller LPP får omhändertagandet bestå också under den tid som det behövs för detta ändamål. Det är viktigt att understryka att handlingar inte kan omhändertas med stöd av stadgandet i tredje stycket om de behövs i ett mål enligt någon annan skatteförfattning än de nämnda. Inte heller kan handlingen omhändertas med stöd av bestämmelsen för att handlingen behövs som bevis i ett brottmål angående punktskattepliktiga varor; om en åklagare har behov av en handling i en brottmålsprocess får han i stället fatta ett beslut om beslag enligt RB.

I Jämför med vad som gäller beträffande 26 § tvângsåtgärdslagen avsnitt 6.4.1 ovan.

Vid omhändertagande av handlingar skall bestämmelserna om undantagande av handling m.m. i 1 kap. 13-16 §§ lagförslaget iakttas.

2§

I paragrafen anges vad ett omhändertagande av vara eller handling omfattar utöver älva varan eller handlingen.

Bestämmelsen överensstämmer till viss del med vad som gäller enligt 24 § tvångsåtgärdslagen. Den skillnad som finns beror på att omhändertagande enligt lagförslaget inte är begränsat till handling utan även kan göras beträffande varor se skillnaden mellan begreppen emballage, behållare och förvaringsmaterial i lagförslaget och begreppen pärm, mapp och dylikt förvaringsmaterial i 24 § tvångsåtgärdslagen; när det således i paragrafens första stycke anges att emballage och förvaringsmaterial får tas med vid omhändertagande ger detta stöd för att även omhänderta pärm, mapp eller dylikt. Med emballage, behållare eller annat förvaringsmaterial för vara avses det som den punktskattepliktiga varan närmast förvaras t.ex. en flaska alkoholvara, ett paket cigarretter eller en bensindunk eller ett oljefat mineraloljeprodukter. Se även författningskommentaren till 2 kap 4 beträffande gränsdragningen mot transporthjälpmedel.

3§

I paragrafen finns bestämmelser om när ett omhändertagandebeslut måste fattas. Bestämmelsen kommenteras utförligt i avsnitt 6.5.3.4.

I paragrafens tredje punkt finns en bestämmelse beträffande kvarhållande av transportmedel som används för att yrkesmässigt beforda passagerare. Detta begrepp omfattar alla former av för allmänheten tillgängliga kollektiva transportmedel, t.ex. flygplan i reguljär trafik, tåg, bussar, färjor etc. som avgår enligt viss tidtabell. Även transportmedel används vid charterresor, yrkesmäs-

som som sigt anordnas av särskilda arrangörer för allmänhetens räkning, omfattas. Om man vid en transportkontroll måste kvarhålla ett sådant transportmedel så att den ordinarie avgångstiden inte kan hållas måste ett beslut om omhändertagande fattas se vidare avsnitt

1 Beträffande vad föreskrivs i tvångsåtgärdslagen, avsnitt 6.4.1

som se ovan.

del

6.5.3.4. Däremot omfattas inte privatperson eller

ett av en en grupp av privatpersoner specialchartrat transportmedel bestämmelsen.

4§

I paragrafen finns en specialbestämmelse beträffande omhändertagande handling; omhändertagande handling omfattar ADB-

av om av upptagning skall, om det är möjligt, ett exemplar upptagningen

av lämnas kvar hos innehavaren. Beträffande definitionen handling,

av se l kap. 3 § första stycket lagförslaget. Bestämmelsen överensstämmer med vad som gäller enligt 24 § tvångsåtgärdslagem.

5§

I paragrafen finns bestämmelser förfarandet med egendom

om som är föremål för omhändertagande. Det är beskattningsmyndigheten som har ansvaret för förvaringen den Omhändertagna egendomen,

av men myndigheten kan uppdra att sköta förvaringen. Det kan

annan exempelvis vara fråga om att förvara båt ett eller mineral-

en varv oljeprodukter en oljedepå. Eftersom ett omhändertagande

av punktskattepliktiga varor kan bestå under en längre tid, måste myndigheten också ha möjlighet att magasinera sådana Det

varor. bör i detta sammanhang understrykas att beskattningsmyndigheten har det yttersta ansvaret för den förvarade egendomen,

även om annan fått i uppdrag att sköta förvaringen. Beskattningsmyndigheten ansvarar således för den skada som kan drabba annan vid felaktig förvaring, om skadeståndsskyldighet skulle uppstå. Detta hindrar dock inte att myndigheten i sin tur kan rikta regresskrav mot uppdragshavaren. I vissa fall kan annan myndighet sköta förvaringen efter att ha fattat beslut för beskattningsmyndighetens räkning; i sådana fall är det oftast den andra myndigheten kommer att

som ansvara för förvaringen se vidare avsnitt l2.lO.6, 14.278 och l4.2.8.3.

Myndigheten får vid behov flytta omhändertagen egendom till ett lämpligt kontrollställe. Behov av att göra detta kan föreligga exempelvis då transportkontroll företagits ute vid vägkant och

en myndigheten funnit att det är nödvändigt att igenom hel last.

en Rätten att flytta egendom gäller även sådan med punktskattepliktig vara samlastad eller samförvarad egendom inte hunnit kontrolle-

som

1 Beträffande vad som föreskrivs i tvångsålgärdslagen, se avsnitt 6.4.ll

ovan.

än. Sådan egendom är egentligen inte av något intresse för ras punktskattekontrollen, men det är först sedan undersökning gjorts som myndigheten säkert kan särskilja sådana varor från punktskattepliktiga varor; det kan nämligen inte uteslutas att punktskattepliktiga

göms i samlastad eller samförvarad egendom. Som anförts i varor den allmänna motiveringen avsnitt 6.5.3.5 skall dock omhändertagandet beträffande sådana samlastade hävas så fort som

varor möjligt.

6§

I första stycket finns rekvisiten för skattebeslag angivna; vissa begränsningar återfinns dock i andra stycket. Rekvisiten i första stycket överenstämmer med rekvisiten för skatteförverkande i 3 kap. 8 § första stycket lagförslaget.

I första stycket anges vad som kan vara föremål för skattebeslag. Av bestämmelserna framgår att beslut skattebeslag kan fattas

om beträffande punktskattepliktig vara, transportmedel, container, tank och transporthjälpmedel påträffats vid en transport- eller

som lokalkontroll. Vad utgör transporthjälpmedel kommenteras i

som författningskommentaren till 2 kap. 4 §. Beträffande varan får även emballage, behållare eller annat förvaringsmaterial tas med se även författningskommentaren till 3 kap. 2 §. Handlingar kan däremot inte vara föremål för skattebeslag; ett omhändertagande av handling kan dock bestå även efter att punktskattekontrollen avslutats om den behövs bevis i mål eller ärende enligt angivna punktskatteför-

som fattningar se 3 kap. l § tredje stycket. Att märka är också att endast punktskattepliktiga kan tas i skattebeslag; andra varor som

varor omhändertagits kan således inte kvarhållas när det inte längre finns grund för omhändertagande.

Enligt 6 § första stycket l är en förutsättning för skattebeslag att det inte framgår att punktskatt är betald i Sverige. Ett skattebeslag kan således göras i alla situationer det inte kan klarläggas att punktskatt är betalad om övriga förutsättningar för skattebeslag är uppfyllda se nedan. Det kan föreligga grund för skattebeslag så länge punktskatten de facto inte har erlagts.

Av 6 § första stycket 2 framgår att punktskattepliktiga varor får tas i skattebeslag det inte framgår att säkerhet beträffande

om varorna ställts i laga ordning och kan infrias. Av rekvisitet i laga ordning framgår att säkerheten. skall ställd i den ordning som

vara

föreskrivits i författning ellerrgodtagits av myndigheter i det EU-land

där skyldighet att ställa säkerhet uppstått. Om säkerhet skall ställas i Sverige gäller således vad föreskrivits om ställande av säkerhet

som

i punktskatteförfattningama och i tillämpliga anvisningar från RSV. Det kan i detta sammanhang påpekas att det i l996/97:l 16

prop. framläggs förslag rörande bestämmelserna om ställande av säkerhet i LSE, LTS och LAS. Begreppet i laga ordning innebär att endast sådan säkerhet som ställts före de punktskattepliktiga varorna påträffades skall beaktas. Ett annat sätt att uttrycka detta är att en person inte har möjlighet att ställa säkerhet efter att han upptäckts för att slippa undan skattebeslag och i förlängningen också skatteförverkande; detta möjligt skulle att ställa

om vore en person genom säkerhet i efterhand kunna undgå att betala det tillägg fyrtio procent på skatteskulden som kan tas ut vid skatteförverkande se 3 kap. 6 § första stycket 2 lagförslaget. Om han dessutom ingav bevis om ställd säkerhet skulle påfört tranporttillägg undanröjas se 6 kap. 2 § lagförslaget. Rekvisitet kan infrias i andra punkten innebär att en säkerhet som inte kan infrias inte heller innebär ett hinder mot skattebeslag eller skatteförverkande; jämför med 3 kap. 8 § lagförslaget. Om anledningen till att säkerheten inte kan infrias är en rättslig tvist, obestånd hos garanten eller något annat förhållande saknar härvid betydelse. Säkerheten skall kunna infrias efter det att skattskyldigheten beträffande inträtt.

varorna

Vid tillämpningen av bestämmelsen i första stycket l skall även bestämmelserna i paragrafens andra stycke beaktas.

Enligt andra stycket får beslut om skattebeslag inte fattas om det framgår att punktskatt beträffande varan inte skall betalas i Sverige eller om punktskatt erläggs i rätt tid. Om punktskatten erläggs i rätt tid skall ett redan fattat beslut skattebeslag hävas. Det är viktigt

om att understryka att betalningen måste ske i rätt tid för att den skall utgöra ett hinder för beslut om skattebeslag; punktskatten skall

anses vara betalad i rätt tid även då den betalas inom den tid i

som anges ett anståndsbeslut. Att punktskatten betalas för sent eller först efter indrivning utgör således inte skäl att häva ett skattebeslagsbeslut;

en arman sak är att skattcbeslaget då bara bör avse ett värde avseende det som nämns i 3 kap. 7 § första stycket 2 och 3 av 6 § tredje stycket framgår i och för sig att skattebeslag får ett värde

avse som överstiger det värde som anges i 7 men självklart bör alltid

man eftersträva att inte skattebeslagta mer egendom än vad som är nödvändigt. Medgivet anstånd att betala punktskatt beträffande varan utgör inte hinder för skattebeslag.

Ses.64ñ°.

I tredje stycket anges, som tidigare nämnts, att ett beslut om skattebeslag får överstiga det värde i 3 kap. 7 § första

som anges stycket. Innebörden bestämmelsen beskrivs i avsnitt 6.5.4.5.

I 12 kap. 7 § i lagförslaget finns ytterligare bestämmelser som skall iakttas när länsrätten fattar beslut om skattebeslag eller fastställer verkställt skattebeslagsbeslut; när ett sådant beslut fattas skall länsrätten utsätta den tid inom vilken ansökan om skatteförverkande skall göras.

7§

Av beslutet skatteförverkande skall framgå dels vilken egendom

skatteförverkats, dels vilket värde som skatteförverkandet avser. som I 3 kap. 8 § finns bestämmelser om det förstnämnda beslutet. I 7 § finns bestämmelser vilket värde ett skatteförverkande får avse.

Vid fastställandet det värde som skall skatteförverkas måste

av hänsyn tas till bestämmelserna i både första och andra styckena. Detta innebär vid tillämpningen måste ta hänsyn dels till

att man bestämmelserna i första stycket om att ett skatteförverkande får avse egendom motsvarande värdet av den punktskatt som beräknas belöpa på de punktskattepliktiga med ett tillägg på fyrtio procent

varorna samt kostnader för förfarandet som staten haft, dels till bestämmelsen i andra stycket om jämkning.

Beträffande mineraloljeprodukter finns skilda skattesatser beroende användningsområdä. Av rekvisitet beräknas belöpa på i första stycket l följer att man måste göra en beräkning av vilken punktskatt belöper härvid måste också

som varorna; man beträffande mineraloljeproduktema fastställa tänkt användningsområde. Vid bestämmandet skatteförverkandevärdet beträffande

av mineraloljeprodukter skall man således försöka utröna det tilltänkta användningsområdet och bestämma skatteförverkandevärdet i enlighet med vad det tänkta användningsområdet i

som stadgas om LSE. Om det går att fastställa tänkt användningsområde skall skattesatsen således beräknas efter detta. I annat fall får man göra en sammanvägning omständigheterna och göra beräkningen efter det

av användningsområde framstår som mest sannolikt.

som

Att märka är att kostnaderna skall räknas in i skatteförverkandevärdet endast staten haft kostnader avseende förfarandet; något

om grund för att räkna kostnader rent faktiskt erlagts av enskild

som

Se avsnitt 2.4 ovan.

med stöd av 8 kap. i det värde som får skatteförverkas finns inte. Detta framgår av 7 § första stycket

Innehållet i paragrafen beskrivs även i allmämnotiveringen se avsnitt 6.5.4.4 ovan.

8§

Av beslutet om skatteförverkande skall framgå dels vilken egendom som skatteförverkats, dels vilket värde som skatteförverkandet avser. I 8 § finns bestämmelser om vilken egendom som beslutet om skatteforverkandet får avse.Vidare i paragrafen förutsättningar-

anges na för att beslut skatteförverkande skall fattas. I 7 § lagförsla-

om get finns bestämmelser om vilket värde får skatteförverkas.

som

I första stycket finns rekvisiten för skatteförverkande av punktskattepliktiga varor angivna. Rekvisiten i detta stycke överensstämmer med rekvisiten för skattebeslag se 3 kap. 6 § första stycket lagförslaget. En viss överensstämmelse finns också med rekvisiten för lokalkontroll se 2 kap. 9 § första stycket lagförslaget. l första stycket anges också vilken egendom som kan vara föremål för skatteförverkande. Punktskattepliktig vara får tillsammans med emballage, behållare eller förvaringsmaterial förklaras skatteförverkad se specialmotiveringen till 3 kap. 2 § lagförslaget beträffande begreppen emballage, behållare och förvaringsmaterial. Vidare kan även transportmedel, container, tank och transporthjälpmedel skatteförverkas.

Skatteförverkande kan ses som en form av sakförverkande, eftersom det är viss bestämd egendom som förklaras skatteförverkad; vid beslutsfattandet saknas möjlighet att välja mellan att skatteförverka viss egendom eller helt eller delvis skatteförverka värdet av den. Bestämmelsen i 3 kap. 15 § om lösen kan dock sägas innebära ett värdeförverkande, eftersom ett beslut om lösen innebär att egendomens ägare förpliktas utge visst lösenbelopp baserat på egendomens värde, i stället för att egendomen skatteförverkas. Bestämmelserna om skatteförverkande och lösen är kopplade till varandra.

Enligt 8 § första stycket l förutsättning för skatteförverkan-

är en de att det inte framgår att punktskatt är betalad i Sverige. Ett skatteförverkande kan således göras i alla situationer det inte kan klarläggas att punktskatt är betalad, om övriga förutsättningar för skatteförverkande är uppfyllda se nedan. Det föreligger grund för skatteförverkande punktskatt beträffande inte har erlagts

om varorna till beskattningsmyndigheten; skatteförverkande får dock inte göras, innan skatten är förfallen till betalning se 3 kap. 9 § 3. Detsamma gäller den tid för vilken anstånd med betalning av punktskatt

medgivits se 3 kap. 9 § 4. Skatteförverkande får inte heller göras

punktskatten betalas i rätt tid se 3 kap. 9 § l eller om det om framgår att punktskatt beträffande varan inte skall betalas i Sverige se 3 kap. 9 § 2.

I 8 § första stycket 2 finns bestämmelse rörande i laga ordning

en ställd säkerhets betydelse för möjligheten att skatteförverka; denna överensstämmer med bestämmelsen om skattebeslag i 3 kap. 6 § första stycket I författningskonnnentaren till den sistnämnda bestämmelsen finns beskrivet hur paragrafen är tänkt att tillämpas. Egendomens ägare kan inte i efterhand ställa säkerhet för att undgå skatteförverkande. En annan sak är att egendomens ägare har möjlighet att begära att han i stället för att egendomen förklaras

skatteförverkad skall tillbaks egendomen mot erläggande av

lösen 3 kap. 15 § lagförslaget, vid bestämmandet av lösen skall

ett tillägg fyrtio procent skatteskulden och statens faktiska

av kostnader för förfarandet medräknas.

Med stöd av stadgandet i 8 § andra stycket kan även transportmedel, container, tank eller transporthjälpmedel som använts vid transporten skatteförverkas. Ett skatteförverkande transportmedel,

av container, tank eller transporthjälpmedel vad som avses med transporthjälpmedel framgår författningskommentaren till 2 kap.

av 4 § är dock tänkt att subsidiärt till ett skatteförverkande av

vara punktskattepliktiga Sådan egendom får således skatteförverkas

varor. endast värdet de punktskattepliktiga inte täcker den

om varoma punktskatt beräknas belöpa se vidare avsnitt 6.5.4.4

som varorna beträffande hur punktskattepliktiga värderas m.m.. Se även 3

varor kap. ll § lagförslaget beträffande skydd för godtroende ägare till transportmedel m.m. vid skatteförverkande.

I tredje stycket finns bestämmelse om särskild rätt till egen-

en dom. Särskild rätt till egendom har exempelvis den som har återtagandeförbehåll till egendomen. Huvudregeln är att särskild rätt till egendom består efter egendom skatteförverkats. Även

även att särskild rätt till egendom kan dock förklaras skatteförverkad; om det föreligger grund för skatteförverkande och den som innehar den särskilda rättigheten inte varit i god tro enligt 3 kap. 10 eller ll §5, kan således länsrätten förordna att även den särskilda rätten skall skatteförverkas. Beträffande sådan särskild rätt som vunnits genom utmätning eller betalningssäkring finns särskild bestämmelse;

en sådan rätt upphör egendomen förklaras skatteförverkad, såvida

om det inte särskild anledning förordnas att rätten skall bestå. Vid

av försäljning skatteförverkad egendom skall förbehåll göras för

av särskild rätt se 3 kap. 16 §. Det är därför viktigt att det tydligt framgår skatteförverkandebeslutet om det finns en kvarstående

särskild rättighet beträffande den skatteförverkade egendomen se sista meningen i tredje stycket i 8 §.

9§

I 9 § finns bestämmer om hinder mot skatteförverkande.

I 9 § l och 2 finns bestämmelser om absoluta förbud mot skatteförverkande. Ett skatteförverkande skall inte kunna ske om punktskatten betalas i rätt tid. Detta framgår av 9 § Beslut om skatteförverkande får inte fattas under den tid för vilken anstånd medgivits se nedan. Om punktskatten betalas innan anståndstiden löpt ut har den betalats i rätt tid. Skatteförverkande får inte heller göras om det framgår att punktskatt beträffande varan inte skall betalas i Sverige se 9 § 2.

Bestämmelserna i 9 § 3 och 4 kan ses som temporära hinder för skatteförverkande; när hindret enligt dessa punkter inte längre föreligger får skatteförverkande således ske om förutsättningarna i övrigt för skatteförverkande är uppfyllda. I 9 § 3 anges att beslut om skatteförverkande inte får fattas innan punktskatt enligt 3 kap. 7 § första stycket l förfallit till betalning. Detsamma gäller, som tidigare nämnts, enligt 9 § 4 under den tid för vilken anstånd att betala punktskatt enligt 7 § första stycket l medgivits. Hänvisningen till första punkten i 7 § innebär att det är den punktskatt som beräknas belöpa de punktskattepliktiga varorna som skall beaktas. Motsvarande begränsningar finns inte beträffande skattebeslag. Så länge punktskatten inte har förfallit till betalning eller om anstånd med-

givits för skattebetalningen kan således egendomen vara föremål

för skattebeslag, men den kan inte skatteförverkas.

10 och 11 §§

Paragrafema innehåller bestämmelser om skydd för godtroende ägare vid skatteförverkande. Bestämmelserna kommenteras utförligt i avsnitt 6.5.4.7 ovan.

12§

Paragrafen, som reglerar förhållandet mellan skatteförverkande,

skattebeslag samt omhändertagande och brottsutredningar, kommen-

teras i avsnitt 6.5.5.

I första stycket anges att beslut om skatteförverkande, skattebeslag eller omhändertagande inte får fattas om egendom beslagta-

gits i samband med brottsutredning eller brottmål. Det straffrättsliga

l9 I7-08I5

beslaget har således företräde. Bestämmelsen gäller inte omhändertagna handlingar, eftersom sådana kan kopieras och finnas i en skatteutredning och brottsutredning samtidigt.

Även beslut i samband med brottsutredning eller brottmål

om meddelas efter det att beslut om omhändertagande eller skattebeslag fattats har beslagsbesluten i samband med brottsutredning eller brottmål företräde. Detta framgår av andra stycket. Inte heller denna bestämmelse gäller Omhändertagna handlingar. Någon motsvarande bestämmelse finns inte beträffande skatteförverkande, eftersom ett skatteförverkande innebär att någon slutgiltigt fråntas sin äganderätt till skatteförverkad egendom.Vidare är det dessutom långt ifrån säkert att skatteförverkad egendom fortfarande finns kvar i statens besittning; efter ett beslut om skatteförverkande vunnit laga kraft skall egendomen säljas.

13§

I denna paragraf finns bestämmelser om förfarandet med egendom som är föremål för skattebeslag. Liksom då det är fråga om egendom som är föremål för omhändertagande är det beskattningsmyndigheten som har ansvaret för förvaringen av egendomen, även om myndigheten har uppdragit att förvara egendomen se författnings-

annan kommentaren till 3 kap. 5 §. Se också 8 kap. 2 § lagförslaget beträffande enskilds kostnadsanvar vid förvaring.

14§

I paragrafen finns bestämmelser om förtida försäljning av egendom

är föremål för skattebeslag. Bestämmelsen kommenteras i som avsnitt 6.5.4.8.

15§

I paragrafen att lösen kan bestämmas istället för att beslut om

anges skatteförverkande beträffande viss egendom fattas. Bestämmelsen om lösen kan sägas innebära ett värdeförverkande, eftersom egendomens ägare förpliktas utge visst lösenbelopp, medan ett beslut

skatteförverkande kan ses som en fonn av sakförverkande, om eftersom det är viss bestämd egendom som förklaras skatteförverkad.

I paragrafens första stycke sägs att lösen motsvarande det värde som anges i 7 § skall betalas i stället för att egendomen skatteförverkas; genom hänvisningen till 7 § gäller beträffande lösen dels bestämmelserna i denna paragrafs första stycke om att ett skatteför-

del

verkande får avse egendom motsvarande värdet den punktskatt

som beräknas belöpa de punktskattepliktiga med ett

varorna tillägg fyrtio procent av punktskatteskulden samt kostnaderna för förfarandet, dels bestämmelsen i andra stycket jämkning.

Enligt andra stycket skall lösenbeloppet betalas månad

senast en efter att beslutet lösen vunnit laga kraft. Om betalning inte

om erläggs inom denna tid skall egendomen istället anses skatteförverkad. Vid utebliven betalning blir egendomen således automatiskt skatteförverkad. Det är därför viktigt att det beslutet lösen

av om tydligt framgår vilken egendom täckas lösenbeloppet.

som avses av Det är nämligen denna egendom skatteförverkad lösen

som anses om inte erläggs i tid.

Av tredje stycket framgår att den egendom täckas

som avses av lösenbeloppet får återlämnas till ägaren först när betalning lösen

av har erlagts. När betalningen har erlagts skall egendomen genast återlämnas.

16§

I paragrafens första stycke finns bestämmelser försäljning

om av skatteförverkad egendom m.m. och i andra stycket finns bestämmelser om i vilken ordning influtna försäljningsintäkter skall avräknas.

Det är beskattningsmyndigheten som ansvarar för försäljningen;

egendomen skall nämligen enligt stadgandet i första styckets första

mening försäljas genom beskattningsmyndigherens försorg. Detta

innebär att det åvilar beskattningsmyndigheten att tillse att försäljning görs samt att beskattningsmyndigheten är ansvarig för den skada som kan åsamkas försäljningen, skadestånds-

annan genom om

skyldighet skulle uppstå. Även beskattningsmyndigheten har

om anlitat någon utomstående entreprenör för att sälja egendomen är myndigheten således ytterst ansvarig för försäljningen; detta hindrar givetvis inte att beskattningsmyndigheten i sin tur kan rikta anspråk mot entreprenören om denne gjort något som grundar skadeståndsskyldighet för honom. Vid försäljningen skall förbehåll göras för av beskattningsmyndigheten vid försäljningstillfället känd särskild rätt som gäller enligt 3 kap. 8 § tredje stycket; beskattningsmyndigheten

eller den myndigheten anlitar skall således tillse att förbehåll - - om sådan rättighet görs i samband med att avtal försäljning sluts.

Även i dessa fall är beskattningsmyndigheten för den ytterst ansvarig

skada som åsamkas rättighetsinnehavare, förbehåll inte har

om gjorts.

Beskattningsmyndigheten ansvarar för försäljningen vilket givetvis också innebär att myndigheten skall tillse att försäljningen sker ett lagenligt sätt. När det gäller försäljning av sådana varor som omfattas av alkohollagen skall således bestämmelserna i denna

lag tillämpas. Beskattningsmyndigheten är vid försäljningen av

exempelvis spritdrycker, vin eller starköl hänvisad till att låta någon som innehar partihandelstillstånd sköta försäljningen se 4 kap. l § alkohollagen. I paragrafens andra stycke anges att försäljningsintäkterna skall användas för att betala det värde enligt 7 §för vilket skatteföverkande gjorts. Av beslutet om skatteförverkande skall framgå dels vilken egendom som skatteförverkats enligt 3 kap. 8 § lagförslaget, dels vilket värde enligt 3 kap. 7 § lagförslaget som skatteforverkandet avser. Försäljningsintäktema skall således användas för att betala det värde enligt 3 kap. 7 § som angivits i beslutet om skatteförverkande. För att åskådliggöra vad som åsyftas kan följande exempel ges. Antag att länsrätten bestämt att egendom motsvarande ett värde av 160 000 kr skall skatteförverkas utgångspunkten i detta exempel är att den punktskatt som beräknas belöpa på de punktskattepliktiga varorna uppgår till 100 000 kr vilket ger

ett tillägg 40 000 kr att kostnader för förvaring enligt 8 kap.

- , 2 § uppgår till 20 000 kr samt att det inte förelegat grund för jämkning enligt 3 kap. 7 § § andra stycket; de försäljningsintäkter som inflyter skall då användas för att betala det fastställda värdet, 160 000 kr.

I andra stycket finns också bestämmelser om i vilken ordning forsäljningsintäkter skall avräknas. När avräkning görs minskar den bakomliggande skulden med motsvarande belopp. Avräkning skall först göras för den punktskatt som beräknas belöpa de varorna i det ovan angivna exemplet skulle avräkning således först göras med 100 000 kr. Därefter skall avräkning göras för de kostnader för förfarandet som uppstått; här avses sådana kostnader som anges i kapitel 8 i exemplet skulle avräkning därefter således göras med 20 000 kr avseende kostnader; de kostnader som inräknas i skatteförverkandevärdet skall anges i beslutet om skatteförverkande. Slutligen skall avräkning göras beträffande tillägget på fyrtio procent. Anledningen till att detta belopp skall avräknas sist är att betalning av tillägget kan medföra att befrielse skall medges vid erläggandet av transporttillägg se vidare avsnitt 6.5.4.4.Vidare stadgas att avräknade intäkter tillfaller staten. I 3 kap. 17 § finns bestämmelser om återbetalning m.m., om intäkter kvarstår efter att avräkning gjorts.

I andra stycket finns det slutligen en bestämmelse beträffande de fall då egendom är av sådan kvalitet att den inte kan säljas; i sådana

fall får den istället förstöras. Bestämmelsen är avsedd att träffa både de fall egendom undemiålig kvalitet och de fall det finns är av sådana tveksamheter kvaliten att staten inte kan påta sig ansvaret om att sälja den.

17§

Om det efter avräkning enligt 3 kap. 16 § finns kvar intäkter från försäljningen skall dessa möjligt återbetalas. Bestämmelser om detta om finns i denna paragraf. I första hand skall den fått sin egendom skatteförverkad som erhålla ersättning de överskjutande intäkterna; förutsättning för ur en detta är dock han vid försäljningen också är känd beskattningsatt av myndigheten. Det finns således ingen skyldighet för beskattningsmyndigheten att i detta läge försöka utreda är ägare till viss vem som egendom; försök att fastställa är ägare till egendom skall i vem som stället göras länsrätten innan den slutgiltiga prövningen av av skatteförverkandefrågan sker 12 kap. 2 §. Om skatteförverkandet

både punktskattepliktiga och sådan egendom som avses

avser varor i 3 kap. 8 § andra stycket, exempelvis ett transportmedel, skall ersättning betalas till ägaren den typen egendom; i ut av senare av sådana fall kommer det normalt inte att finnas något värde att fördela till ägare. Det enda fall då ersättning kan komma att utgå varornas även till ägare är då fler än ett forslingsredskap det vill säga av varor transportmedel, container, tank eller transporthjälpmedel skatteförverkats och eller flera ägarna till forslingsredskapen är okända, en av varför ersättning inte kan betalas ut till dem; i sådan situation kan en det finnas kvar ett överskjutande värde att fördela till den eller dem

äger de skatteförverkade punktskattepliktiga varorna. som Överskjutande intäkter inte kunnat fördelas enligt ovan skall som enligt andra stycket återbetalas till den erlagt kostnadsersättning. som Återbetalning enligt detta stycke kan således göras endast i det fall det inte finns någon har rätt till betalning enligt första stycket. som I praktiken innebär det att återbetalning blir aktuell endast om

samtliga ägare till skatteförverkad egendom är okända. Den som erlagt kostnadsersättning kan givetvis erhålla ersättning endast för de kostnader han faktiskt haft. För att åskådliggöra detta kan ett som exempel lämnas. Antag enskild har betalat 5 000 kr i kostnadsatt en ersättning, att ingen enskild erlagt kostnadsersättning samt att annan det kvarstår överskjutande intäkter l0 000 kr efter att fördelning

enligt andra stycket har gjorts. I detta fall skall den enskilde erhålla 5 000 kr motsvarande den kostnad han faktiskt haft. Resterande

belopp, 5 000 kr, tillfaller staten.

I tredje stycket finns tidsfrist inom vilken fördelning eller en återbetalning skall vara gjord; överskjutande intäkter inte har om kunnat fördelas eller återbetalas inom ett år från försäljningen tillfaller de staten. Detsamma gäller det efter betalning kostom av nadsersättning kvarstår intäkter. Bestämmelsen har införts för att

frågan om återbetalning försäljningsintäkter inte skall stå öppen

av allför länge; den är avsedd att tillämpas i de fall den erlagt som kostnadsersättning inte kan nås, denne befinner sig på okänd t.ex. om ort. Självklart bör intäkterna från försäljningen sättas på ett räntebärande konto tills fördelning sker.

4 kap.

I detta kapitel, består paragraf, finns bestämmelser så som av en om kallade särskilda kontrollbefogenheter. Beskattningsmyndigheten får om det behövs för punktskattekontrollen hålla uppsikt över transport som är eller kan antas yrkesmässig, skugga ställa vara personer, frågor och hålla uppsikt över en lokal eller plats där det kan annan

antas att punktskattepliktiga varor yrkesmässigt tas emot, avsänds,

tillverkas, bearbetas eller förvaras. Myndigheten får med andra ord vidta vissa spaningsliknande åtgärder beträffande sådana objekt som kan bli föremål för transport- eller lokalkontroller. Bestämmelserna tar sikte på den yrkesmässiga hanteringen punktskattepliktiga av varor och distansförsäljning och skall inte användas för kontroll av införsel för privat bruk. Befogenhetema är avsedda att kunna användas självständigt, utan att vara direkt kopplade till transport- eller lokalkontroll. De en kommer i själva verket i praktiken ofta förberedelser för att vara kommande kontroller.

De särskilda kontrollbefogenhetema skall framgår

som av allmänmotiveringen se avsnitt 7.7.3 kunna användas även på plats som inte är tillgänglig för allmänheten.

5 kap.

Bestämmelserna i kapitlet gäller både uppgifter angående kommersi-

ell hantering av punktskattepliktiga distansförsäljning och

varor, uppgifter beträffande införsel för privat bruk. Beträffande införsel för privat bruk är dock bestämmelserna i 10, ll samt 8 § såvitt

avser transportkontrollbrott och transportkontrollförseelse inte tillämpliga se 13 kap. l § fjärde stycket.

1 och 2 §§

I paragrafema finns ändamålet med registret beskrivet.

Punktskattekontrollregistret får inte innehålla uppgift som rör enskilds etniska politiska åsikter, religiösa eller

ras, ursprung, filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv se 2 § andra stycket. Denna bestämmelse skall läsas i hop med de bestämmelser i 5 kap. medger registrering av identifika-

som

tionsuppgifter enskild. En sådan identifikationsuppgift får

om således aldrig innehålla de uppräknade uppgifterna. I författningskommentaren till 5 kap. 3 § exempel vad som kan utgöra

ges

idennfikationsuppgift.

Ändamålsbestämmelser bör läsas tillsammans med bestämmelser

skall föra registret, tenninalåtkomst till registret m.m. om vem som Enligt vår uppfattning bör den personalgnipp på beskattningsmyndigheten underrättelseenheten som har rätt att föra in uppgifter i registret mycket begränsad; vi har dock valt att inte lägga

vara något författningsförslag i den delen se avsnitt 12. 10. 1.5. l 5 kap. 12-14 finns bestämmelser tenninalåtkomst till registret; även

om tenninalåtkomsten har begränsats på sådant sätt att endast de som har

uppgifter i sitt arbete får tillgång till dem. behov av

3§

I paragrafen finns bestämmelser om punktskattekontrollregistrets innehåll transportkontroll och lokalkontroll.

vad avser

Registret får enligt paragrafen bl.a. innehålla uppgift om beskattningsmyndighetens beslut samt domstolsbeslut, dock inte skälen för beslutet. Alla uppgifter återfinns annat ställe i dom eller

som beslut än i skälen får således registreras. Detta innebär att beslutet eller domslutet, målsnummer och identifikationsuppgifter beträffan-

får registreras i registret. de part m.m.

En iden tifikationsuppgif är uppgift som kan användas för att

en identifiera eller ett objekt. Typiska sådana uppgifter är

en person beträffande ägare, förare, skattskyldig eller nyttjanderättshavare

adress och telefonnummer. Identifikationsuppgifter personnummer,

enskild får aldrig etniskt politisk åsikt, om avse ras, ursprung, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemsskap i fackförening, hälsa eller sexualliv vidare författningskommentaren till 5 kap.

2 §. Beträffande transportmedel kan registreringsnummer, årsmodell etc. vara identifikationsuppgifter. Identifikationsuppgifter

beträffande lokal eller plats kan utgöras av fastighetsbeteckning och adress.

Enligt tredje stycket får punktskattekontrollregistret innehålla vissa uppgifter om ledsagardokument. Den av EG fastställda blanketten för ledsagardokument har olika numrerade fält där uppgifter skall fyllas vissa av dessa uppgifter får enligt tredje stycket registreras i punldskattekontrollregistret. Registret får således innehålla uppgifter om namn och punktskattenummer avsändare och mottagare; dessa uppgifter finns i fält l avsändarens namn, fält 2 avsändarens punktskattenummer, fält 4 mottagarens punktskattenummer och fält 7 mottagaren blanketten. Vidare får registret innehålla uppgifter om avsändarland fält 12, destinationsland fält 13, avsändningsdag fält 16, transporttid fält 17, leveransplats fält 7 a, säkerhet fält 10 och Varubeskrivning fält 18 19

a-c, a-c, 20 a-c, 21 a-c och 22 a-c. Syftet med registreringen av uppgifter ur ledsagardokumentet är att fusk med dokumenten lättare skall upptäckas Genom att det t.ex. finns möjlighet att registrera avsändningsdag och transporttid kan fusk bestående i att samma ledsagardokument används för flera olika transporter lättare upptäckas.

4-6§§

I paragrafema finns punktskattekontrollregistrets innehåll beträffande omhändertagande 4 §, skattebeslag 5 § och skatteförverkande 6§ angivet. Beträffande registrering av domstolsbeslut m.m. och identifikationsuppgifter, se författningskommentaren till 5 kap. 3

7§

I paragrafen finns bestämmelser om registrering av uppgifter beträffande transporttillägg jämför även med författningskommentaren till 5 kap. 3§.

3§

I paragrafen finns en bestämmelse som medger registrering av vissa belastningsuppgifter vid transportkontrollbrott, transportkontrollför-

1 En beskrivning av hur fusk med ledsagardokument kan genomförasfinns i avsnitt 2.6.4.

seelse och brott mot skyldigheten att stanna transportmedel. Paragrafen kommenteras i avsnitt l 1.4.

9§

I paragrafen stadgas att punktskattekontrollregistret får innehålla de tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålet med registret. Ett exempel en uppgift som kan registreras med stöd av bestämmelsen är uppgift om beskattningsmyndighetens diarienummer.

10mhU§§

I paragrafema finns bestämmelser om tillgång till transportföretags bokningsregister. I 10 § regleras transportföretagens skyldighet att lämna uppgifter och i ll § beskattningsmyndighetens möjlighet att begära uppgifter mm. I avsnitt l 1.6 beskrivs paragrafemas innehåll mer ingående. Se också författningskommentaren till 5 kap. 3 § såvitt avser begreppet identifikationsuppgift; en jämförelse bör även göras med 5 kap. 2 § andra stycket.

12-14§§

Iparagrafema finns bestämmelser om terrninalåtkomst till punktskattekontrollregistret. Bestämmelserna har beskrivits i allmänmotiveringen, se avsnitt 12.105.

Med skattemyndighet i beskattningsmyndigheten,

13 § avses annan skattemyndighet och RSV. Tjänsteman på RSV som exempelvis handlägger processer om skattebeslag eller skatteförverkande har således rätt till tenninalåtkomst till registret.

15§

I paragrafen regleras möjligheten till utdrag ur eller upplysning om innehållet i punktskattekontrollregistret.

I 15 § finns bestämmelser om myndigheters rätt till sådant utdrag eller sådan upplysning. Bl.a. skall de myndigheter som biträder vid eller medverkar i beskattningsmyndighetens kontroll enligt lagen kunna ta del av uppgifter i registret. De myndigheter som avses är de myndigheter som anges i 9 kap. 7-10 §§ samt i 13 kap. 3-5 §§. Det är endast när de nämnda myndigheterna biträder vid eller

medverkar i punlctskattekontroll som de har rätt till upplysningar; en

tulltjänsteman har således rätt till uppgifter ur registret endast om det

behövs för att han skall kunna utföra en punktskattekontroll, t.ex. transportkontroll, eller om uppgifterna behövs vid spaning som utförs med stöd av 4 kap. l § lagförslaget.

16§

l 16 § finns enskilds rätt till utdrag ur eller upplysning om innehållet i registret reglerat. Enskild har med undantag för vissa i paragrafen angivna belastningsuppgifter rätt till utdrag i den omfattning som stadgas i 10 § datalagen. Beträffande vissa i lagrummet särskilt angivna belastningsuppgifter gäller i stället 3 § första stycket 3 och 6 § första stycket lagen om polisregister m.m.

17 och 18 §§

l paragrafema finns bestämmelser om gallring och sambearbetning av punktskattekontrollregistret. Se angående detta avsnitt 8.11.83. i allmänmotiveringen.

6 kap.

1§

Bestämmelsen överensstämmer i stora drag med 6 § transportkontrollagen. En skillnad mellan regleringen i paragrafen och regleringen i transportkontrollagen är att nivån tillägget höjts från tjugo till fyrtio procent. En annan skillnad är att transporttillägg enligt paragrafens andra punkt även kan påföras om anmälningsskyldighet som följer av 17 § LTS, 16 § LAS eller 4 kap l § fjärde stycket LSE inte iakttagits eller om säkerhet enligt 16 § LTS, l5 § LAS eller 4 kap 10 § LAS inte ställts föreskrivet sätt. Dessa ändringar kommenteras i avsnitt l0.5.3 och l0.5.4.

Det finns ytterligare en skillnad av mer lagteknisk natur mellan regleringen i l § lagförslaget och 6 § transportkontrollagen; i den sistnämnda lagen finns en hänvisning till LSE, LTS och LAS genom att det föreskrivits att det skall finnas skyldighet att medföra

en dokument enligt dessa lagar för att transporttillägg skall kunna beslutas. l l § finns ingen koppling till de svenska punktskatteförfattningarna; i stället stadgas att transporttillägg kan påföras om dokument inte medföljer transporten i den utsträckning som anges i 2 kap. 2 Anledningen härtill är att hänvisningen i transportkon-

trollagen har inneburit att det uppstått osäkerhet huruvida lagen är tillämplig alla transporter i Sverige; för att slippa sådana tolkningsproblem har utfonnat paragrafen angivet sätt.

I 2 kap. 2 § stadgas att punktskattepliktig vara som flyttas under det i cirkulationsdirektivet fastställda förfarandet för skatteuppskov skall åtföljas av ett ledsagardokument och i förekommande fall bevis om ställd säkerhet. Bestämmelserna om att bevis om ställd säkerhet skall medfölja transport finns i artikel 18.3 cirkulationsdirektivet. Denna artikel behandlas i avsnitt 2.2.1 och i författningskommentaren till l kap. 3

2§

Paragrafens innehåll överensstämmer i princip med innehållet i 8 § transportkontrollagen.

Skillnaden mellan innehållet i förevarande paragraf och 8 § transportkontrollagen ligger i att det i 2 § direkt i lagen utskrivs att det enbart är ingivandet dokument upprättats i laga ordning

av som som kan medföra att tillägget skall undanröjas. Dokument upprättade i efterhand, d.v.s. efter att en transportkontroll har genomförts, kan således inte åberopas för undanröjande tillägget. Detta gäller i och

av för sig även beträffande undanröjande beslut transporttillägg

av om som fattats med stöd av 8 § transportkontrollagen. Stadgandet

om att dokumenten skall vara upprättade i laga ordning innebär således ingen ändring i förhållande till bestämmelsen i transportkontrollagen; syftet med den nya formuleringen är endast att ännu tydligare i lagtexten klargöra vad som gäller beträffande handlingar

som upprättas i efterhand.

3§

Paragrafens innehåll överensstämmer i princip med 9 § transportkontrollagen. Ändringen från efterge till medge befrielse från är gjord

av språkliga skäl; någon skillnad i sak är således inte åsyftad.

l författningskommentaren till 3 kap. 7 § anges ett fall då det kan anses vara uppenbart oskäligt att ta ut transporttillägg, nämligen det fall då staten efter försäljning av skatteförverkad egendom erhållit avräkning av försäljningsintäktema beträffande hela det tillägg fyrtio procent som anges i 3 kap. 7 § första stycket Se även avsnitt 6.5.4.4.

Seprop. 1995/962197 s. 19.

4 och 5 §§

Bestämmelserna överensstämmer med vad som stadgas i 10 och 11 §§ transportkontrollagen.

7 kap.

1-3 §§

I 7 kap. finns bestämmelser straff. Straffstadgandet i l § riktar sig

om mot förare eller befälhavare. Dessa kan straffas om de underlåter att medföra föreskrivna dokument under färd. I 2 kap. 7 § finns bestämmelser förares och befalhavares skyldigheter att medföra

om dokument.

Straffbestämmelsen i 2 § avser brott mot skyldigheten att stanna

amnaning. Denna skyldighet finns reglerad i 2 kap. 5 § samt i 13 kap. 6 § loch 13 § Jämförelse bör göras med bestämmelseni 9 kap. ll § beträffande tjänstemans befogenhet att ge anmaning att stanna; framgår 2 § andra stycket skall straff inte ådömas om

som av den tjänsteman givit anmaningen inte varit behörig att göra det.

som

Straffbestämmelsen i 3 § gäller brott mot skyldigheten att identifiera sig. Denna skyldighet regleras i 2 kap. 6 och 12 samt -13 kap. 6 § l och 13 §

Paragraferna kommenteras i avsnitt 11.3 samt, vad avser införsel för privat bruk, i avsnitt l4.2.6.

Beskattningsmyndigheten har viss möjlighet att ta emot böter hänförliga till straffbestämmelserna i 7 kap. Se beträffande detta förslaget till ändring i bötesverkställighetsförordningen.

8 kap.

I kapitlet finns vissa bestämmelser om enskilds kostnadsansvar. Bestämmelserna skall läsas tillsammans med bestämmelserna i kapitlen 2 och 3 beträffande enskilds skyldigheter och myndighetens befogenheter samt förfarandet vid försäljning skatteförverkad

av egendom; i 3 kap. 17 § finns bestämmelser om avräkning och

återbetalning kostnadsersättning. Av 13 kap. l § framgår att

av bestämmelserna i kapitel 8 även gäller beträffande införsel för privat bruk

1§

Enligt denna paragraf skall den åsidosätter sin skyldighet enligt

som 2 kap. 8 eller 13 § eller 13 kap. 6 eller 13 § ersätta staten för de kostnader uppkommer grund härav.

som

2§

Av paragrafen framgår att statens kostnader i samband med förvaring vid omhändertagande och skattebeslag skall ersättas av den som äger förvarad punktskattepliktig Bestämmelsen gäller både vid

vara. yrkesmässig införsel inklusive distansförsäljning och införsel för privat bmk. Ägaren till det transportmedel eller den container, tank, eller transporthjälpmedel använts vid transport har således inte

som ålagts något kostnadsansvar beträffande förvaring.

3§

Enligt denna paragraf får ersättningsskyldigheten efterges helt eller delvis det framstår oskäligt att ta ut ersättning. Det är

om som omständigheterna i det enskilda fallet som avgör om ersättning skall krävas helt eller delvis eller inte alls. Det kan exempelvis vara oskäligt att kräva att enskild skall ersätta kostnader som uppkommit på grund omständigheter han inte kunnat råda över. Det kan

av som också oskäligt att låta förare ersätta hela kostnaden för

vara en förfarandet när det framgår att det finns flera ansvariga, även om dessa är okända; 3 kap. 7 § första stycket 3 framgår att staten har

av möjlighet att ersättning för sina kostnader inom ramen för skatteförverkandeförfarandet. I 3 kap. 17 § finns bestämmelser om återbetalning överskjutande intäkter till den som erlagt kostnad-

av sersättning.

4§

Av denna paragraf framgår att staten inte betalar ersättning för uttagna prov.

5§

I denna paragraf ett lägsta belopp för uttagande av ersättning.

anges Om kostnaderna enligt 8 kap. l och 2 tillsammans understiger 100 kr skall ersättning inte tas ut. Denna bestämmelse torde vara av

intresse främst i de fall kontrollverksamheten införsel för privat avser bruk.

9 kap.

1 §

I paragrafens första och andra stycken finns bestämmelser vilka om beslut länsrätt fattar ansökan beskattningsmyndigheten eller av såvitt avser förtida försäljning enligt 3 kap. 14 § andra stycket- även ägare till egendom förvaras beskattningsmyndigheten. Vissa som av bestämmelser beträffande domstolshandläggningen nämnda målav grupper finns i kapitel 12 i lagförslaget. Av paragrafens tredje stycke kan utläsas att vissa i paragrafen angivna beslut får verkställas omedelbart inte särskilt om annat förordnats. Den önskar hindra verkställighet nämnda beslut som av måste således antingen framställa ett yrkande i länsrätten att länsrätten skall förordna att beslutet inte får verkställas innan det vunnit laga kraft eller begära inhibition vid överklagande till kammarrätten. Motsvarande gäller givetvis när frågan prövas i kammarrätten; i sådana fall får part vända sig till Regeringsrätten

med inhibitionsyrkandet.

I fjärde stycket anges att domstols beslut transportkontroll på om enskild plats och lokalkontroll förfaller inte verkställigheten om påbörjats inom en månad från beslutet.

2§

Av paragrafen framgår att det är länsrätten fattar beslut som om undantagande av handling från granskning. Bestämmelsen skall läsas i hop med de andra bestämmelserna undantagande handling; om av dessa finns i 1 kap. 13 15 §§ samt 12 kap. 5 och 6 §§. Vidare finns i paragrafen en bestämmelse försegling och överlärrmande till om länsrätt av handling som enskild begärt skall undantas från granskning. Av bestämmelsen framgår att det är först den enskilde om och beskattningsmyndigheten huruvida handlingen skall är oense om granskas eller inte handlingen skall överlämnas till länsrätten för som

avgörande. Om beskattningsmyndigheten direkt finner den

att enskildes begäran kan bifallas, kan myndigheten själv fatta beslut om

undantagande.

3§

Av paragrafens första stycke framgår att beskattningsmyndigheten får transportkontroll enskild plats och lokalkon-

fatta beslut om troll om samtliga enskilda som berörs av beslutet underrättats om beslutet och uttryckligen inte motsatt sig kontroll. Bestämmelsen berörs i avsnitten 5.8.5, 58.10, 13.5.3.2 och 13.5.3.1. Myndigheten måste således kurma visa att samtliga enskilda som berörs av beslutet

kontroll har underrättats beslutet och uttryckligen inte motsatt om om sig kontroll för att förfarandet med ansökan i länsrätt skall kunna underlåtas. Det finns ingen möjlighet att överklaga beslut om kontroll som fattas med samtycke från samtliga berörda.

I paragrafens andra stycke regleras beskattningsmyndigheten

möjligheter att fatta interimistiska beslut om sådana kontrollåtgärder som det annars ankommer länsrätt att besluta om samt om skattebeslag och förtida försäljning egendom som är föremål för

av skattebeslag jämför med bestämmelsen i 12 kap. 3 § om länsrätts möjlighet att fatta interimistiska beslut. Förutsättningen för att myndigheten skall få fatta ett interimistiskt beslut är att det föreligger fara i dröjsmål i det enskilda fallet; det kan röra sig om sabotagerisk eller en risk att det som man vill kontrollera finns platsen under endast kortare tid. Beträffande förtida försäljning kan faran i

en stället gälla att varorna hinner försämras eller förstöras i en inte oväsentlig omfattning om försäljningsförfarandet drar ut tiden. Det bör observeras att beskattningsmyndigheten inte kan fatta interimistiska beslut förtida försäljning i de fall grunden är att

om kostnaderna för förvaring uppgår till betydande belopp; det bör dock understrykas att länsrätten kan fatta interimistiska beslut i dessa fall se 12 kap. 3 § Den enskildes rätt till domstolsprövning tillgodo-

att beskattningsmyndighetens interimistiska beslut alltid ses genom skall underställas länsrätten med det snaraste.

Av paragrafens tredje stycke framgår att beskattningsmyndighe-

ten fattar övriga beslut enligt lagen, det vill säga beslut enligt kapitlen 2 och 3 som inte omfattas av 9 kap. l § samt beslut enligt kapitlen 6 och Beslutsbehörigheten angående straff enligt 7 kap. är dock givetvis förbehållen de brottsutredande myndigheterna. Om förslaget om skattekriminal vinner bifall bör sådana utredningar givetvis genomföras av skattekriminalen; det kan också noteras att

1Se de i avsnitt 5.5.1 återgiva .lO-utlâtandena beträffande vad kan

även som anses utgöra fara i dröjsmål.

beskattningsmyndigheten har tilldelats vissa möjligheter att ta emot böter se förslaget till ändring i bötesverkställighetsförordningen.

4 och 5 §§

I paragrafema finns bestämmelser protokoll och bevis över

om verkställighet. Bestämmelsema berörs i avsnitt 58.15.

5§

l paragrafen fastslås att punktskattekontroller enligt lagen skall stå under beskattningsmyndighetens ledning. Bestämmelsen utgör ramen för de följande bestämmelserna i 7-10 §§ om myndighetens

samverkan med andra myndigheter.

7§

Denna paragraf handlar om annan skattemyndighets medverkan i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet. Annan Skattemyndighet får genomföra kontroller för beskattningsmyndighetens räkning. Härvid har Skattemyndigheten de befogenheter beskattnings-

som myndigheten har enligt de i paragrafen uppräknade lagrummen. Överhuvudtaget gäller de förutsättningar som gäller för beskattningsmyndighetens kontroller också för kontroller utförs

som av annan skattemyndighet; exempelvis skall proportionalitetsbestämmelsen samt bestämmelserna om gränsdragning mellan införsel för yrkesmässig användning och för privat bruk självklart tillämpas.

Den andra Skattemyndigheten genomför således kontrollerna för beskattningsmyndighetens räkning. Av hänvisningen till 9 kap. 3 § tredje stycket framgår att Skattemyndigheten härvid sätt

samma som beskattningsmyndigheten får fatta sådana beslut enligt kapitlen 2 4 som inte omfattas av 9 kap. 1 Skattemyndigheten får således

bl.a. fatta beslut transportkontroll plats än enskild plats

om annan och omhändertagande; myndigheten får också använda de särskilda kontrollbefogenhetema i kapitel Denna paragraf bör läsas i hop

med 9

Av paragrafens tredje stycke framgår att paragrafen inte gäller kontrollverksamheten beträffande införsel för privat bruk; beträffande den kontrollverksamheten finns särskilda bestämmelser i 13 kap.

8§

I denna paragraf anges tullmyndighets rätt att medverka i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet. Bestämmelsen har utformats på samma sätt som 9 kap. 7

9§

Enligt denna paragraf får beskattningsmyndigheten, utöver vad som sägs i 9 kap. 7 och 8 §§, uppdra annan skattemyndighet eller tullmyndighet att fatta beslut för beskattningsmyndighetens räkning i visst ärende. Genom denna bestämmelse kan den andra myndigheten exempelvis i uppdrag att fatta ett beslut enligt 9 kap. 3 § första stycket beslut om transportkontroll enskild plats eller lokalkontroll, i de fall ingen enskild berörs beslutet uttryckligen

som av motsatt sig beslutet eller ett interimistiskt beslut, förutsatt att det går att hänföra till ett visst ärende.

Förutsättningen för att beskattningsmyndigheten skall uppdra

annan skattemyndighet eller tullmyndighet att fatta beslut i visst ärende är att den andra myndigheten medger det och att det inte innebär avsevärd olägenhet för enskild. Vad som skall anses utgöra en avsevärd olägenhet för enskild får naturligtvis avgöras från fall till fall. Som exempel en situation då sådan olägenhet kan uppstå kan nämnas det fallet att den enskilde får liknande sakfrågor prövade hos mer än en myndighet. Eftersom det är myndigheterna som avgör om avsevärd olägenhet skall anses föreligga, har den enskilde givits rätt att överklaga beslut enligt denna paragraf till länsrätten; detta framgår av ll kap. 6

10§

Av denna paragraf framgår att polismyndighet och Kustbevakningen på beskattningsmyndighetens begäran skall biträda vid beskattningsmyndighetens kontroll. Denna bestämmelse skall läsas parallellt med 2 kap. 5 § och 9 kap. ll § som rör förares och befälhavares skyldighet att stanna amnaning och tjänstemans rätt att ge anmaning att stanna samt Kustbevakningens och polisens rätt att inbringa fartyg. Kustbevakningen och polisen skall således biträda i kontrollen, men vid biträdandet har dessa myndigheter vissa befogenheter som går

utöver de befogenheter som tilldelats beskattningsmyndigheten,

nämligen befogenhetema att ge anmaning att stanna till sjöss och att inbringa fartyg. När det gäller Kustbevakningen skall bestämmelsen också läsas parallellt med vårt förslag till 2 lagen om Kustbe-

vakningens medverkan vid polisiär övervakning; detta förslag ger Kustbevakningen vissa polisiär befogenheter om myndigheten upptäcker att brott enligt 7 kap. har begåtts.

Med begreppet biträde avses att polisman eller tjänsteman vid Kustbevakningen skall hjälpa beskattningsmyndigheten rent praktiskt vid verkställigheten, både med att stoppa transportmedlen och med själva genomförandet av kontrollen, exempelvis vid genomsökandet av ett transportmedel. Eftersom de skall biträda vid kontrollerna har de ingen möjlighet att egen hand initiera kontroller; kontroll skall således alltid göras tillsammans med företrädare för beskattningsmyndigheten eller myndighet som har delegation enligt 9 kap. 7 eller 8

Att polisman har vissa möjligheter att använda våld då han biträder beskattningsmyndigheten följer av 10 § 5 polislagen. Tjänsteman vid Kustbevakningen har de befogenheter att använda våld som följer av 2 § lagen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning och vårt förslag till 2 a §§ nämnda lag; att märka är dock att tjänsteman vid Kustbevakningen har rätt att använda våld endast i de fall då misstanke om brott uppstår.

11§

I paragrafen finns bestämmelser tjänstemans befogenhet att

om anmana förare eller befälhavare fartyg att stanna. Paragrafen skall läsas parallellt med 2 kap. 5 § och 7 kap. 2 I 1 kap. 4 § finns definitioner av fordon, fartyg, förare och befälhavare.

Som framgår av paragrafens första styckes första punkt får tjänsteman vid annan skattemyndighet ge anmaning att stanna fordon endast om han särskilt förordnats av beskattningsmyndigheten att göra detta. Avsikten är att säkerställa att anmaning endast ges av personal som har tillräcklig kunskap om och erfarenhet av de trafiksituationer som kan förekomma.

Bestämmelsen beträffande tjänsteman vid tullmyndighet har utformats så att befogenheten i huvudsak överensstämmer med motsvarande befogenhet i inregränslagen. Anmaning att stanna fordon får självklart också ges av polisman som biträder vid

beskattningsmyndighetens kontroll; detta framgår av andra stycket.

Av paragrafens tredje stycke framgår att det endast är polisman

samt tjänsteman vid Kustbevakningen som har befogenhet att

anmana befälhavare fartyg att stanna fartyg.

Vissa kontroller kan svåra att genomföra till sjöss. Vidare

vara kan det vara svårt att verkställa ett beslut om omhändertagande till

sjöss. Därför har polisman och tjänsteman vid Kustbevakningen

också enligt paragrafens tredje stycke en befogenhet att om det behövs för punktskattekontrollen inbringa fartyg till hamn.

10 kap.

1 och 2 §§

Kapitel 10 innehåller bestämmelser utlämnande av uppgifter

om mellan de myndigheter som samverkar i punktskattekontrollverksamheten.1 § har utformats med förebild i 3 kap. 16 § taxeringslagen; 2 § har utformats med förebild i 3 kap. 17 § taxeringslagen. En skillnad mot bestämmelserna i taxeringslagen är dock att det i 1 § första stycket föreskrivs att tullmyndighet, polismyndighet och Kustbevakningen genast skall underrätta beskattningsmyndigheten

de i sin verksamhet påträffar punktskattepliktiga varor som kan om antas obeskattade. Bestämmelserna berörs i avsnitt 12.10,4.

vara Bestämmelsen skall läsas parallellt med 14 kap. l § sekretesslagen;

bestämmelserna införs sådan uppgiftsskyldighet enligt lag genom som avses i det lagrummet.

11 kap.

Bestämmelserna i kapitlet gäller omprövning och överklagande av beslut har samband med den yrkesmässiga hanteringen av

mm. som punktskattepliktiga distansförsäljning eller införsel för privat

varor, bruk. Se även 13 kap. l

Vi har medvetet valt att använda begreppet länsrätt i stället för begreppet allmän förvaltningsdomstol i paragrafema; anledningen till detta är att velat markera att endast en länsrätt, nämligen Länsrätten i Dalarnas län, är behörig att fatta beslut enligt lagen om mål inte överflyttas från länsrätten med stöd av 12 kap. 8 §. I 1 kap 7 § anges nämligen att med länsrätt avses just denna länsrätt. Samtliga överklagbara beslut fattas med stöd lagen skall

som av överklagas till länsrätten i Dalarnas län.

1 och 2 §§

Av l § framgår att förvaltningslagens bestämmelser beträffande omprövning skall gälla för omprövning av beslut om omhänderta-

gande, skattebeslag och kostnadsansvar. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 12.10,8 och 142.6.

I 2 § finns bestämmelser överklagande omhändertagande-

om av beslut, beslut om skattebeslag samt beslut kostnadsansvar.

Det ankommer beskattningsmyndigheten att fatta beslut

om omhändertagande både vid yrkesmässig införsel se 9 kap 3 § tredje stycket jämförd med 3 kap. l § lagförslaget och vid införsel för privat bruk se 13 kap. 6 § och 13 § lagförslaget. De nämnda besluten får överklagas hos länsrätt.

Beskattningsmyndigheten kan fatta beslut skattebeslag i två

om fall, nämligen dels vid fara i dröjsmål med stöd av 9 kap. 3 § andra stycket yrkesmässig hantering eller 13 kap. 13 § 5 införsel för privat bruk av mineraloljeprodukt, dels i samband med införsel för privat bruk av alkohol- eller tobaksvara med stöd av 13 kap. 7 § lagförslaget. Den förstnämnda typen av beslut skall omedelbart underställas länsrätten; här finns således inget behov överklagan-

av debestämmelser. Skattebeslagsbeslut som fattas med stöd av 13 kap. 7 § kan överklagas med stöd bestämmelsen i 2

Beskattningsmyndigheten kan även fatta beslut angående kostnadsansvar både vid yrkesmässig införsel se 9 kap 3 § tredje stycket jämförd med 8 kap. lagförslaget och vid införsel för privat bruk av mineraloljeprodukter, alkoholdrycker och tobaksvaror se 13 kap. 6 § 3 och 13 § 5. Även beslut angående kostnadsansvaret kan överklagas till länsrättl enligt 2

Vid överklagande gäller bestämmelserna i 23-25 §§ förvaltningslagen, vilket också uttryckligen angivits i 2 Detta innebär bl.a. att besvärstiden är tre veckor vid de nämnda typerna av beslut se vidare avsnitt 12.4 ovan.

3 0ch4 §§

Av 3 § framgår att bestämmelserna omprövning och överklagan-

om de i LPP skall gälla beträffande beslut om transporttillägg. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 1210.8.

I 4 § anges hur vissa begrepp som används i LPP skall förstås vid tillämpningen av LPP:s bestämmelser beträffande omprövning och överklagande av beslut om transporttillägg.

5§

I paragrafen anges att beslut om transporttillägg får överklagas till

länsrätt.

5§

Av paragrafen framgår beskattningsmyndighetens beslut att att uppdra myndighet att fatta beslut f°ar överklagas. annan

7§

I paragrafen att andra beskattningsmyndighetens beslut än

anges av i omnämnda inte får överklagas. Detta innebär

de paragrafen exempelvis att beskattningsmyndighetens beslut enligt 9 kap 3 § om

transportkontroll och lokalkontroll med stöd samtycke inte f°ar av överklagas. Inte heller beskattningsmyndighetens beslut att annan myndighet skall föra beskattningsmyndighetens talan i domstol kan överklagas. Ytterligare exempel beslut inte kan överklagas som tjänstemans beslut att stoppa ett transportmedel samt myndighets är beslut att öppna lås eller att magasinera varor.

8§

Som framgår 9 kap. 9 kan beskattningsmyndigheten uppdra av

skattemyndighet eller tullmyndighet att fatta vissa beslut för

annan beskattningsmyndighetens räkning. Eftersom besluten fattats för

beskattningsmyndighetens räkning, är det beskattningsmyndigheten

även dessa beslut. I vissa situationer kan det dock som skall ompröva lämpligare den myndighet fattat beslutet också omvara att som det. Därför får beskattningsmyndigheten, efter samråd med prövar den andra myndigheten, besluta att den myndigheten i stället skall omprövningen. Myndigheterna måste överens om detta. göra vara Dessutom får det inte innebära någon avsevärd olägenhet för den enskilde att det i stället är den andra myndigheten som gör ompröv- Vad skall avsevärd olägenhet för enskild kan ningen. som anses vara självklart variera; det bör givetvis fråga om en mer påtaglig vara olägenhet. Avsevärd olägenhet för enskild torde oftast föreligga om den enskilde överlämnandet får liknande sakfrågor prövade genom myndighet. Om det föreligger flera ärenden hos hos mer än en beskattningsmyndigheten och endast ett överlämnas till annan myndighet kan således avsevärd olägenhet uppstå. Bedömningen av olägenhet föreligger myndigheterna; den enskilde kanske om görs av inte delar deras bedömning i den frågan. Därför skall beslutet om att överlämna ärendet överklagas till länsrätt. Jämför även med

författningskommentaren till 9 kap. 9

598¶Författningskommentar del A SOU 1997: 86

9§

l 33 § förvaltningsprocesslagen att länsrätts beslut får anges överklagas till kammarrätt den det angår, det gått honom av som om emot. I 9 § har tagits en bestämmelse att beskattningsmyndigom heten får överklaga länsrättens beslut enligt denna lag. Stadgandet har införts för att det inte skall föreligga någon osäkerhet beträffande beskattningsmyndighetens rätt att överklaga länsrättens beslut, exempelvis om länsrätten efter underställning ändrat beskattningsmyndighetens beslut. Genom bestämmelsen får beskattningsmyndigheten således rätt att överklaga alla beslut fattade länsrätt. av

10§

I paragrafen finns vissa bestämmelser allmän part. Huvudregeln om är att beskattningsmyndigheten har rätt att föra det allmännas talan och överklaga beslut. Denna rätt kan dock delegeras till annan myndighet som tidigare fattat beslut för beskattningsmyndighetens räkning eller fört beskattningsmyndighetens talan i målet. Någon möjlighet att överklaga beslut att överlämna talerätten om till annan myndighet finns inte; enligt vår uppfattning kan bestämmelsen jämställas med bestämmelser om rättegångsombud. Det kan inte vara av någon större betydelse för enskild vilken myndighet som för det allmännas talan i målet. Bestämmelserna i paragrafen kommenteras utförligt i avsnitt mer 13.5.4.l ovan.

110ch12§§

I paragrafema finns bestämmelser RSV:s rätt inträda i om att processen mm.

13§

I paragrafen finns bestämmelser skall om vem som anses vara motpart i vissa situationer där ägare till egendomen inte är känd. Med begreppet senast innehade varorna den senast hade avses som varorna i sin besittning; vid transportkontroller torde detta oftast vara föraren eller befälhavaren. Se vidare avsnitt 13.5.4.2.

kap.

1§

I paragrafen finns bestämmelser skyndsam handläggning. Se om vidare avsnitt l3.5.4.3.

2§

I paragrafen finns bestämmelser delgivning och kallelse om okända ägare. Paragrafen, bör läsas tillsammans med ll kap. som 13 kommenteras utförligt i avsnitt 13.5.4.2.

3§

I paragrafen stadgas att länsrätten när det föreligger fara i dröjsmål f°ar förordna i saken utan att motparten beretts tillfälle att yttra sig i vissa måltyper. Se även l3.5.4.4.

4§

I paragrafen finns bestämmelser muntlig förhandling. Se vidare om avsnitt 13.5.4.5.

5 och 6 §§

Bestämmelserna, gäller undantagande handling, överenssom av stämmer med motsvarande reglering i tvångsåtgärdslagen. Se även avsnitt 13.5.3.8. Beslut enligt paragrafema kan överklagas särskilt med stöd 34 § första stycket 6 förvaltningsprocesslagen. Övriga av bestämmelser undantagande av handling finns i 1 kap. 13-15 §§ om och i 9 kap. 2

7§

I paragrafen finns bestämmelse om skattebeslag. När beslut om en skattebeslag fattas skall länsrätten utsätta den tid inom vilken ansökan skatteförverkande skall göras. Vi har inte ansett det om lämpligt att föreskriva direkt i lagen inom vilken tid ansökan skall

göras. Den tidsrymd som bedöms lämplig torde variera mycket från fall till fall och det är onödigt att belasta myndigheter och domstolar med tunggrodd hantering av förlängningsyrkanden. Vilken tidsrymd som kan anses vara lämplig beror en rad faktorer såsom vilken tid beskattningsmyndighetens utredningen kan beräknas ta och

om anstånd att betala punktskatter beviljats. I det sistnämnda fallet föreligger så länge anståndsbeslutet gäller hinder för skatteförverkande; det finns i sådana situationer ingen anledning att tvinga beskattningsmyndigheten att göra en ansökan om skatteförverkande eller att komma med en ansökan om förlängning innan anståndstiden gått ut. Bestämmelsen i 3 kap. 9 § 3 och 4 temporära hinder för

om skatteförverkande bör således beaktas när tidsfristen bestäms.

Den tid inom vilken ansökan skatteförverkande skall göras får

om givetvis inte sättas längre än nödvändigt. Detta framgår uttryckligen av lagtexten. Skulle det i ett fall föreligga osäkerhet vilken

om tidsrymd som kan vara lämplig är det således bättre att bestämma

en kortare tid än en längre. Det bör även framhållas att länsrättens beslut beträffande inom vilken tid ansökan skall inges kan överklagas se ändringsförslaget beträffande 34 § förvaltningsprocesslagen. Part som är missnöjd med länsrättens beslut kan således överklaga det till kammarrätten.

I andra stycket anges att länsrätten kan medge förlängning

av tiden, om den utsatta tiden är otillräcklig. Härvid skall länsrätten göra en prövning av vilken ytterligare tid kan behövas; länsrättens

som prövning i detta fall skall således göras sätt prövning-

samma som en enligt första stycket. Beskattningsmyndighetens framställning om förlängning skall göras före den insatta tidens utgång. Detta innebär att framställningen skall ha inkommit till länsrätten före denna tidpunkt. Något hinder mot att beskattningsmyndigheten lämnar in fler ansökan förlängning finns inte.

än en om

Om ansökan om skatteförverkande inte inkommer inom den utsatta tiden enligt första stycket eller medgiven förlängning enligt andra stycket är beslutet skattebeslag förfallet. Detta framgår

om av tredje stycket i paragrafen. Om beslutet förfaller skall den skattebeslagtagna egendomen genast återställas till egendomens ägare.

1 Jämför härvid med bakgrunden till regleringen i 27 kap. 7 § RB avsnitt 6.4.1.

SOU 1997: 86 F Özfattningskommentar del A 601

3§

1 paragrafen finns en särbestämmelse om överlämnande av mål mellan förvaltningsdomstolar. Bestämmelsen beskrivs i avsnitt l3.5.5.

13 kap.

I kapitel 13 finns särskilda bestämmelser om punktskattekontrollverksamhet beträffande införsel för privat bruk. I 1 5 §§ finns vissa

allmänna bestämmelser som skall tillämpas beträffande såväl alkohol- och tobaksvaror som mineraloljeprodukter. Därefter följer i 6 12 §§ särskilda bestämmelser avseende alkohol- och tobaksva-

ror. Slutligen finns i 13 15 §§ särskilda bestämmelser avseende

mineraloljeprodukter.

1§

I paragrafens första stycke anges ramarna för punktskattekontrollverksamheten beträffande införsel för privat bruk; beskattningsmyndigheten får när verksamheten gäller införsel för privat bruk använda befogenheter eller fatta beslut enligt lagen endast i den utsträckning behörighet följer av kapitel 13. Vidare har enskild endast de skyldigheter enligt lagen som anges i kapitlet. Denna bestämmelse kan jämföras med l kap. 1 § av vilken framgår att bestämmelserna i lagen är tillämpliga beträffande införsel för privat bruk med de inskränkningar som anges i 13 kap.

Av paragrafens andra stycke framgår vilka bestämmelser i andra kapitel som också gäller privatinförsel. Inledningsvis anges att flera av bestämmelserna i l kap är tillämpliga. När det gäller straff är 7 kap. 2 och 3 §§ tillämpliga även beträffande införsel för privat bruk; detta framgår direkt av dessa lagrum. Av bestämmelserna i kapitel ll är samtliga paragrafer, utom 3 -5 §§ som avser beslut transporttil-

om lägg, tillämpliga. Samtliga bestämmelser i 8 kap. gäller även privatinförsel. Av paragrafens tredje stycke framgår att samtliga bestämmelser i kapitlen 10 infomiationsutbyte och 12

om om handläggningen i domstol samt vidare bestämmelserna beträffande

undantagande av handling m.m. i l kap.l3-16 och i 9 kap. 2 § gäller i tillämpliga delar. Av paragrafens fjärde stycke framgår att bestämmelserna

punktskattekontrollregistret i kapitel 5 är tillämpliga även beträffan-

de registrering uppgifter gäller införsel för privat bruk med

av som vissa undantag. Bestämmelsen i 5 kap. 7 § avser beslut om transporttillägg. Bestämmelsen i 5 kap. 8 § är inte tillämplig till den del den

transportkontrollbrott och transportkontrollförseelse. Dessa avser brott är knutna till den yrkesmässiga hanteringen av punktskattepliktiga varor; registrering eller användning av sådana uppgifter är inte aktuell då det är fråga införsel för privat bruk. Vidare skall

om bestämmelserna tillgång till uppgifter bokningsregister i 5 kap.

om ur 10 och ll §§ bara gälla det är eller kan antas vara yrkesmässig

som transport; sådana uppgifter får inte heller användas vid kontroll av införsel för privat bruk.

2§

Av paragrafen framgår att vissa bestämmelser i kapitel 9 skall tillämpas i kontrollverksamheten beträffande införsel för privat bruk. Sålunda skall bestämmelserna om protokoll och bevis över verkställighet tillämpas, liksom bestämmelsen om beskattningsmyndighetens rätt att uppdra annan myndighet att fatta beslut i visst ärende. Vidare gäller bestämmelserna om polismyndighets och Kustbevakningens biträde samt tjänstemans befogenhet att ge anmaning att stanna även vid kontroll av införsel för privat bruk.

3-5§§

l paragrafema finns bestämmelser om annan skattemyndighets och

tullmyndighets medverkan i punktskattekontrollverksamheten

avseende införsel för privat bruk. På samma sätt som då det är fråga

yrkesmässig hantering punktskattepliktiga varor får de andra om av myndigheterna medverka i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet genom att genomföra kontroller för beskattningsmyndighetens räkning. Vid sin medverkan har myndigheterna befogen-

samma

beskattningsmyndigheten. Överhuvudtaget gäller de i 13 heter som kap. l och 2 §§ angivna förutsättningarna även för dessa myndigheter; att så är fallet i 5 Det är här fråga de kontrollbefo-

anges om genheter myndigheterna har vid utförandet av kontrollerna och inte

beslutsbehörigheten. Beslutsbchörigheten behandlas i stället i 13 om kap. 2 § beskattningsmyndigheten har möjlighet att uppdra

skattemyndighet eller tullmyndighet att besluta i visst ärende annan även då kontrollverksamheten avser införsel för privat bruk. En bestämmelse beträffande beslutbehörighet finns också i 13 kap.

10 § som avser tullmyndighets beslutbehörighet beträffande

skattebeslag av alkohol- och tobaksvaror.

del

6§

Paragrafen avser införsel för privat bruk alkohol- eller tobaksvara.

av Av paragrafens första och andra punkt framgår i vilken utsträckning bestämmelserna i kapitel 2 beträffande transportkontroll och kapitel 3 beträffande omhändertagande skall tillämpas. Av paragrafens tredje punkt framgår att bestämmelsen om beslutsbehörighet i 9 kap. 3 § tredje stycket är tillämplig.

7-9§§

I paragrafema finns bestämmelser skattebeslag och skatteförver-

om kande påträffade alkoholdrycker och tobaksvaror. Bestämmelser-

av na kommenteras i avsnitt l4.2.7.8.

Beslut om tidsfrist enligt 13 kap. 7 § tredje stycket får överklagas särskilt; se förslaget till ändring i förvaltningsprocesslagen.

Beträffande bestämmelsen försäljning i 9 även författ-

om se ningskommentaren till 3 kap. 16 §§. I andra och tredje stycket denna paragraf finns bestämmelser hur beskattningsmyndigheten skall

om förfara med överskjutande intäkter; jämför författningskommentaren till 3 kap. 17

10§

Av paragrafen framgår att tullmyndighet har rätt att fatta beslut

skattebeslag m.m. enligt 13 kap. 7 § för beskattningsmyndighetens

räkning. Denna bestämmelse tar främst sikte de situationer då införseln skett vid bemannad tullplats och tullen således har

en att besluta och uppbära punktskatten. Övriga bestämmelser

om om tullmyndighets medverkan i kontroller enligt 13 kap. finns i kapitlets 4 och 5 §§. Se även 13 kap. 11 och 12 §§; i dessa paragrafer finns vissa särskilda kontrollbefogenheter beträffande införsel sker

som bemannad tullplats samt bestämmelse bevis över verkställig-

en om het.

11 och 12 §§

I paragrafema finns särskilda bestämmelser tullmyndighets

om befogenhet vid kontroll bemannad tullplats beträffande införsel för privat bruk av alkohol- och tobaksvaror samt bestämmelse

en om bevis över verkställighet. Bestämmelserna kommenteras i avsnitt 14.2.7.l0.

A SOU I997:8.6

604¶F örfattningskommentar del

13§

Paragrafen införsel för privat bruk mineraloljeprodukter.

avser av Av paragrafens första punkt framgår vilka bestämmelser i kapitel 2 beträffande transportkontroll är tillämpliga. Av paragrafens

som andra, tredje och fjärde punkter framgår vilka bestämmelser i kapitel 3 beträffande omhändertagande, förtida försäljning och lösen som är

tillämpliga. Slutligen framgår det paragrafens femte punkt att

av bestämmelserna beslutsbehörighet i 9 kap. l och 3 §§ gäller i

om tillämpliga delar.

14 och 15 §§

I paragrafema finns bestämmelser beträffande skattebeslag och skatteförverkande. Bestämmelserna kommenteras i avsnitt l4.2.8.3.

till lag om ändring i lagen Förslaget

om polisregister m.m.

3§

Genom ändringen första punkten i 3 § får även beskattningsmyn-

av digheten rätt att begära registerutdrag ur eller upplysning om innehållet i polisregister. Sådant utdrag eller sådan upplysning får dock inte innehålla upplysning gärning, frikännande dom

om om meddelats beträffande gämingen och den frikännande domen vunnit laga kraft 6 § lagen polisregister m.m. Ändringen av

se om

paragrafen medför också att polismyndighet får utfärda intyg eller utlåtande vandel, redbarhet eller lämplighet till beskatt-

om persons

ningsmyndigheten 8 § lagen polisregister m.m.. Se även

se om

avsnitt 8.11.4.

Förslaget till lag om ändring i

förvaltningsprocesslagen

133 och 34 §§ förvaltningsprocesslagen finns bestämmelser om vilka domstolsbeslut som kan överklagas. Länsrätts beslut får enligt 33 § i den nämnda lagen överklagas i kammarrätt av den som det angår, om det gått honom emot.

34§

I paragrafen finns bestämmelser om vilka beslut som kan överklagas särskilt. Den uppräkning som finns i paragrafen täcker med ett undantag de situationer då rätt att överklaga beslut särskilt enligt den föreslagna lagen om punktskattekontroll m.m. avseende alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter bör finnas. Således kan talan föras särskilt exempelvis vid beslut enligt 12 kap. 5 och 6 §§ nämnda lagförslag angående undantagande av handling med stöd av 34 § första stycket 6 förvaltningsprocesslagen.

I förslaget till lagen om punktskattekontroll m.m. avseende alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter stadgas i 12 kap. 7 § att länsrätten, då den fattar beslut skatteförverkande, också

om skall utsätta den tid inom vilken ansökan skatteförverkande skall

om göras. Vidare finns möjlighet att besluta om förlängning av tiden, om denna skulle visa sig otillräcklig. 12 kap. 7 § nämnda lagförslag gäller även vid privatinförsel av mineraloljeprodukter se 13 kap. l § tredje stycket. I 13 kap 7 § tredje stycket samma lagförslag finns en liknande tidsfristregel för skattebeslag vid privatinförsel av alkohol- och tobaksvaror. Självklart måste det finnas möjlighet att överklaga nämnda beslut och för att rätten att överklaga besluten inte skall bli meningslös måste man dessutom ha rätt att överklaga besluten utan att avvakta att målet avgjorts slutligt. Av denna anledning har det i 34 § första stycket 10 intagits en bestämmelse att även de nu angivna besluten skall kunna överklagas särskilt.

Förslaget till förordning om ändring

i fartygsregisterförordningen

5a§

Genom paragrafen får beskattningsmyndigheten terrninalåtkomst till vissa uppgifter i fartygsregisterförordningen. Se vidare avsnitt 8.9.1 och l 1.7.

Förslaget till förordning om ändring

i körkortsförordningen

93 a §

Genom paragrafen får beskattningsmyndigheten temiinalâtkomst till körkortsregistrets identitetsuppgifter. I 91 § körkortsförordningen finns en definition av identitetsuppgifter. Med identitetsuppgifter avses fullständigt namn, personnummer, födelseland och adress för den som avses med registreringen. Se också avsnitt 8.9.2 och l 1.7.

Förslaget om förordning om ändring

i bötesverkställighetsförordningen

2§

I 7 kap. 2 3 §§ förslaget till lag om punktskattekontroll m.m.

avseende alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter finns bestämmelser om straff för enskilds förseelser mot viss skyldighet som åvilar honom vid punktskattekontroller. Enligt vårt förslag till ändring av 2 § bötesverkställighetsförordningen skall förskottsbetalning av böter beträffande sådana förseelser kunna göras till beskatt-

ningsmyndigheten Skattemyndigheten i Dalarnas län Av paragra-

fens andra punkt framgår att även tullen kan ta emot förskottsbetalning. I de fall tullen medverkar i beskattningsmyndighetens kontroll

del

enligt lagen torde nämligen tullmyndigheten även ta befattning

anses med målen i enlighet med lydelsen i paragrafen.

Det kan i detta sammanhang också erinras Ekobrottsbered-

om ningens förslag i Ds 1997:23 inrättande skattekriminaler.

om av Enligt beredningens förslag skall befattningshavare vid skattekriminalen få befogenhet att utfärda strafföreläggande; detta

om genomförs bör handläggningen av förskott samordnas med organisationen för strafföreläggande.

Förslaget till lag om ändring i lagen om Kustbevakningens

medverkan vid polisiär övervakning

2a§

Kustbevakningen skall framgår bl.a. förslaget till 9 kap. 10

som av § lagen om punktskattekontroll avseende alkoholvaror,

m.m. tobaksvaror och mineraloljeprodukter begäran lämna beskattningsmyndigheten biträde vid kontroller enligt nämnda lag. Vid sådana kontroller kan misstanke brott mot lagens straffbestäm-

om melser se 7 kap. nyssnämnda lag uppkomma. För att Kustbevakningen skall kunna genomföra en brottsutredning i sådana situationer måste tjänsteman vid Kustbevakningen ha vissa befogenheter. I paragrafen därför att tjänsteman vid Kustbevakningen i dessa

anges situationer skall ha samma befogenhet i 2 Tjänsteman-

som anges nen skall således ha samma befogenhet som polisman att hålla förhör och vidta annan åtgärd med stöd 23 kap. 3 § tredje stycket RB, ta

av med någon till förhör med stöd 23 kap. 8 § första stycket RB,

av gripa någon med stöd 24 kap. 7 § RB och företa husrannsakan

av med stöd av 28 kap. 5 åtgärden har till syfte att eftersöka den

om som skall gripas eller att verkställa beslag.

Enligt 23 kap. 3 § tredje stycket RB får polisman innan förundersökning hunnit inledas hålla förhör och vidta andra utredningsåtgärder är betydelse för utredningen.

som av

Enligt 23 kap. 8 § första stycket RB är den befinner sig

som

den plats där ett brott förövats skyldig att tillsägelse polisman

av medfölja till ett förhör som hålls omedelbart därefter. Vägrar han utan giltig orsak, får polisman ta med honom till förhöret. Detta

gäller enligt andra stycket samma paragraf också den befinner

som

sig inom ett område i anslutning till den plats där ett brott nyligen förövats, för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än

om fängelse i fyra år. Detta gäller även försök till sådant brott. Bestämmelserna i 23 kap. 8 § gäller också innan förundersökning hunnit inledas.

Enligt 24 kap. 7 § första stycket RB får, om det finns skäl att anhålla någon, polisman i brådskande fall gripa honom även utan anhållningsbeslut.

28 kap. 5 § RB behandlas i avsnitt 5.5.

Förslaget till lag om ändring i lagen

om tobaksskatt

9§

I paragrafens första stycke 5 görs ändring av skattskyldigbegrep-

en pet avseende det fall då redan beskattad förs in till

en vara - som Sverige och här skall användas för annat än privat bruk förvärvas

i ett annat EG-land. Se vidare avsnitt 9.4.2.

Förslaget till lag om ändring i lagen

om alkoholskatt

8§

I paragrafens första stycke 5 görs en ändring av skattskyldigbegreppet avseende det fall då redan beskattad vara som förs in till

en - Sverige och här skall användas för annat än privat bruk förvärvas

i ett annat EG-land. Se vidare avsnitt 9.4.2.

10. till om i

Förslaget lag ändring lagen

om beskattning av privatinförsel av

och tobaksvaror från

alkoholdrycker

land som är medlem i Europeiska

unionen

I denna lag finns bestämmelser om den beskattning av införsel för privat bruk av alkoholdrycker och tobaksvaror som Sverige kan göra med stöd av det temporära undantaget från cirkulationsdirektivet. Lagen innehåller, om våra ändringsförslag genomförs, inga bestämmelser om punktskattekontroll, utan skall läsas parallellt med förslagen i kapitel 13 i lagen om punktskattekontroll m.m. avseende alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.

4§

De tidigare bestämmelserna anmälan har ersatts av bestämmelser

om om deklaration. Bestämmelserna kommenteras i avsnitt l4.2.7.3 och l4.2.7.5.

5§

Den tidigare regleringen om anmälningsskyldighet utgår. Av paragrafens nya lydelse framgår att beslut om sådan punktskatt som påförs enligt privatinförsellagen så kallade automatiska

fattas genom beslut. Bestämmelsen kommenteras i avsnitt l4.2.7.5; förfarande med automatiska beslut behandlas också i avsnitt 9.3.3.

7§

I paragrafen finns bestämmelser om särskild avgift. Paragrafen har ändrats i två avseenden. Begreppet anmälningsskyldighet har ersatts med deklarationsskyldighet. Vidare har procentsatsen ändrats till fyrtio procent, mot tidigare femtio procent. Dessa ändringar kommenteras i avsnitt l4.2.7.4.

3§

Paragrafen har ändrats så sätt att ordet amnälan har ersatts med deklaration. Vidare har rekvisitet för beskattningsmyndighetens

20 l7-08I5

räkning införts. Jämför med förslagen till ändring 10 § andra av stycket och 13

9 §

Paragrafens första stycke upphör att gälla, vidare avsnitt 14.2.7.3. se

10 16 §§ -

I 10 12 §§ finns bestämmelser omprövning och överklagande. - om I 12 14 §§ finns bestämmelser företrädare för det allmänna. - om Bestämmelserna har utformats i enlighet med motsvarande bestämmelser i den av oss föreslagna lagen punktskattekontroll om m.m. avseende alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. I 15 § finns en bestämmelse muntlig förhandling vid handom läggning av mål om särskild avgift. Bestämmelsen har utformats samma sätt som 6 kap. 24 § taxeringslagen. I 16 § finns bestämmelse överlämnande mål. Även en om av denna bestämmelse har utfonnats i enlighet med motsvarande bestämmelse i den föreslagna lagen punktskattekontroll av oss om m.m. avseende alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter se 12 kap. 8 § i detta lagförslag.

11. till i

Förslaget lag om ändring lagen om skatt på energi

4 kap.

1 §

I paragrafens första stycke 4 ändring skattslxyldigbegrepgörs en av pet avseende det fall då redan beskattat bränsle förs till - som Sverige och här skall användas för annat än privat bruk förvärvas i ett annat EG-land. Se vidare avsnitt 9.4.2.

Författningskommentar del A 611

kap.

I 10 kap. LSE finns bl.a. bestämmelser kontroll beträffande om

användningen av märkta mineraloljeprodukter.

9§

Paragrafen har fått ett helt nytt innehåll. Av första stycket framgår att beskattningsmyndigheten får utföra punktskattekontroller beträffande användningen av märkta mineraloljeprodukter. Vidare framgår de befogenheter myndigheten har vid dessa punktskattekontroller; myndigheten får undersöka transportmedels bränsletank och andra utrymmen där det kan antas att mineraloljeprodukter finns. Av 10 kap. 5 § framgår att de transportmedel kan komma som i fråga är motordrivet fordon och båt; avgiftsbestämmelsema omfattar endast dessa båda typer av transportmedel. Myndigheten får också eftersöka och granska de handlingar behövs för kontrollen och på som ta prov mineraloljeprodukter. Av paragrafens andra stycke framgår att beskattningsmyndigheten får låta öppna låsta utrymmen. Denna bestämmelse skall läsas i hop med 10 § fjärde stycket beträffande förares eller befälhavares skyldighet att öppna låsta utryrmnen. Punktskattekontroll enligt detta lagrum får endast gälla användningen av märkta mineraloljeprodukter. Om myndigheten i samband med en sådan kontroll också vill göra sådan punktskattekontroll en som faller inom ramen för vårt förslag till lag punktskattekontroll om avseende alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter, skall bstämmelsema i den lagen, exempelvis transportkontroller, om tilllämpas.

10§

I denna paragraf anges de skyldigheter förare eller befälhavare på båt har i samband med en kontroll enligt 9 Paragrafens första stycke, som gäller skyldighet att stanna anmaning, skall läsas parallellt med 10 § gäller tjänsteman befogenhet anmaning c som att ge att stanna och straffbestämmelsen i lO d § första stycket; den bryter som mot skyldigheten döms till dagsböter. I 10 § andra stycket finns en bestämmelse förares eller befälhavares skyldighet identifiera om att sig. Denna bestämmelse överensstämmer med våra

förslag om

identitetskontroll vid punktskattekontrollen och övriga skatteom-

rådet. Den skall läsas parallellt med straffbestämmelsen i 10 d § andra stycket.

10a§

Av paragrafen framgår att enskild har rätt att begära att handling skall undantas från granskning enligt 9 I paragrafen hänvisas till bestämmelserna i 3 kap. 15 15 d § LPP. Samma regler om undanta-

gäller vid exempelvis revisioner skall således gälla vid gande som kontroller enligt 10 kap. LSE.

l0b§

I paragrafen finns bestämmelser om samverkan med andra myndigheter. Dessa bestämmelser har utformats med förebild i de samverkansbestämmelser som föreslår beträffande punktskattekontrollen. Annan skattemyndighet, tullmyndighet, polismyndighet och Kustbevakningen skall kunna medverka i beskattningsmyndighetens kontrollverksamhet att utföra kontroller för beskattningsmyn-

genom dighetens räkning. Paragrafen skall läsas parallellt med 10 § första stycket gäller förares eller befalhavares skyldighet att stanna och

som 10 § gäller änstemans befogenhet att ge anmaning att stanna.

c som

l0c§

I paragrafen finns bestämmelse om tjänstemans befogenhet att ge anmaning att stanna. Avgränsning har gjorts så sätt att anmaning att stanna båt endast får polisman och tjänsteman vid

ges av Kustbevakningen. Bestämmelsen har överhuvudtaget utfomiats på i stort sett sätt motsvarande bestämmelser beträffande

samma som

föreslagna punktskattekontrollen. Vi hänvisar därför till den av oss kommentarerna till dessa bestärrmielser; se avsnitt 12.10,3 samt författningskommentaren till 2 kap. 5 § och 9 kap. ll § förslaget till

punktskattekontroll avseende alkoholvaror, tobaksvaror och lag om mineraloljeprodukter.

10d§

I denna paragraf finns två straffbestännnelser. Bestämmelsen i första stycket gäller brott mot skyldighet att stanna amnaning enligt 10 § första stycket och skall således läsa parallellt med den bestämmelsen. Bestämmelsen i andra stycket gäller brott mot skyldighet att

SOU 1997: 86 F örfattningskommentar del A 613

identifiera sig enligt 10 § andra stycket och skall därför läsas i hop med det lagrummet.

12. Förslaget till lag om ändring i lagen

om Tullverkets befogenheter vid

Sveriges mot ett annat land

gräns

inom Europeiska unionen

7§

Paragrafen har ändrats så sätt att hänvisningen till privatinförsellagen har tagits bort. Bestämmelser Tullverkets medverkan i

om kontrollverksamheten beträffande införsel för privat bruk finns i stället i den föreslagna lagen om punktskattekontroll m.m.

av oss avseende alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter se kapitel 9 och 13 i detta lagförslag.

13. Förslaget till lag om ändring i lagen

om punktskatter och prisreglerings-

avgifter

kap.

2 §

Paragrafen har ändrats så sätt att vissa bestämmelser i lagen också skall gälla för särskild avgift enligt vad som föreskrivs i privatinförsellagen samt i den oss föreslagna lagen om punkt-

av skattekontroll avseende alkoholvaror, tobaksvaror och mineral-

m.m.

oljeprodukter.

Vissa LPP:s bestämmelser gäller beslut om transporttillägg se

6 kap. 5 § och ll kap. 3 § nyssnämnda lagförslag. LPP:s bestäm-

1 Övriga ändringsförslag beträffande LPP kommenteras i del B författningskommentaren till avsnitt 16.

melser om omprövning och överklagande gäller även beslut enligt

privatinförsellagen se 10 och 13 §§ den lagen.

Del

beträffan-

Författningskommentarer

de förslagen om identitetskontroll

och tillfällig handel

14. till särskild skatte-

Förslaget lag om

kontroll beträffande tillfällig handel

1§

l paragrafen definieras begreppen tillfällig handel och upplåtelsenfälle.

Begreppet tillfällig handel avser sådan handel som omfattas av lagen om tillfällig försäljning. I avsnitt l7.3.2 anges vilken handel som omfattas.

Med upplåtelsetillfälle avses varje tillfälle då viss plats för tillfällig försäljning upplåts till viss person. Med viss person avses såväl viss fysisk person som viss juridisk person. Denna definition behövs för att tolkningssvårigheter inte skall uppstå vid tillämpning-

9 platsupplåtares kontrollavgift skall tas ut för varje en av upplåtelsetillfalle där skyldighet enligt 2 § inte fullgjorts.

2§

l denna paragraf anges de kontrollskyldigheter som åvilar den som upplåter plats för tillfällig handel. Bestämmelsen behandlas i

en avsnitt 17.ll.4. Paragrafen skall läsas parallellt med 8 l0 §§ som

innehåller bestämmelser administrativ sanktionsavgift som

om en skall påföras den som inte fullgjort skyldighet enligt 2

3§

Som anförts i avsnitt 17.1 1.5 har inte velat föreslå en skyldighet för platsupplåtare att automatiskt lämna kontrolluppgift beträffande alla upplåtelser av plats för tillfällig handel. l 3 § finns i stället en

bestämmelse som innebär att Skattemyndigheten kan begära att platsupplåtaren skall lämna sådana uppgifter han enligt 2 § är

som skyldig att inhämta och bevara. Skattemyndigheten kan självklart välja om uppgifterna skall hämtas skriftligen eller muntligen.

4§

I paragrafen finns en revisionsbestämmelse. Skattemyndigheten får besluta om revision för att kontrollera att den som upplåter plats för tillfällig handel fullgjort sina skyldigheter enligt 2 Bestämmelsen kommenteras i avsnitt l7.l1.6. Se även vårt förslag till ändring i

tvångsåtgärdslagen.

5 och 6 §§

I dessa paragrafer finns bestämmelser identzjieringsbesök. l 5 §

om första meningen att Skattemyndigheten får besluta

anges om identifieringsbesök i syfte att identifiera enskild kan antas

som bedriva tillfällig handel. Identifieringsbesökets syfte skall således vara att ta reda den enskildes identitet. Det är inte fråga någon

om fullständig granskning av verksamheten som vid revision. Därför

en har också myndighetens befogenheter vid identifieringsbesök begränsats till att myndigheten får efterfråga persons identitet, kontrollera innehav F -skattsedel och ställa frågor

av om verksamheten.

Av samma skäl som anförts beträffande upplysningsskyldigheten vid punktskattekontroller finns det inte någon sanktion kopplad till myndighetens rätt att ställa frågor jämför med avsnitt 5.8.9.

Enligt 6 § första stycket befinner sig den plats

är person som där Skattemyndigheten gör ett identifieringsbesök skyldig att på skattemyndighetens begäran legitimera sig eller annat godtagbart sätt styrka sin identitet samt i förekommande fall förete F-skattsedel. Skyldighet att identifiera sig åvilar dock, enligt 6 § andra stycket, endast skälig grund kan antas ha ett sådant samband

person som med den kontrollerade verksamheten att kännedom om hans identitet kan vara av betydelse för skattekontrollen. Bestämmelsen om skyldighet att identifiera sig har utformats samma sätt som de bestämmelser skyldighet att identifiera sig föreslår skall

om som gälla vid alla former av besök i samband med skattekontroll; se bl.a. avsnitt 16.3.

Begränsningen i 6 § andra stycket innebär att skattemyndigheten

inte kan begära helst råkar befinna sig platsen

att vem som som skall identifiera sig. Sådant samband med verksamheten krävs

som

F örfattningskommentar del B 617

för Skattemyndigheten skall efterfråga identitet har givetvis att älv, bestämmelsen också ställföreträdare eller handlaren men avser Huruvida skälig grund för antagande att personen i fråga anställd. ovannämnda samband med verksamheten föreligger måste har från fall till fall. Sådana befinner sig platsen avgöras personer som arbetsuppgifter eller är klädda i för verksamheten och som utför som arbetsklädsel eller uniform omfattas givetvis bestämmel-

typisk av

gäller befinner sig områden där sen. Detsamma personer som anställda får vistas, det inte omständigheterna klart enbart om av framgår inte har med verksamheten att göra. En motsatt att personen gäller givetvis det är fråga lokal dit allmänhepresumtion om om en har tillträde. Syftet med bestämmelsen är således inte att kunder ten skall tvingas att legitimera sig.

7§

bestämmelse protokollföring. Protokoll

I paragrafen finns en om

skall alltid föras identifieringsbesök. Protokollet skall innehålla över uppgift besöket avlagts, vilka närvarade vid besöket, när om var som besöket påbörjades och avslutades samt annat av betydelse som om vid besöket. Detta kan exempelvis vara de förekommit senare uppgifter enskild lämnat vid besöket. Se även avsnitt 17. l 1.11. som

s-10§§

finns bestämmelser administrativ sanktionsavgift, I 8 l0§§ om en skall påföras den som inte fullgjort

platsupplåtarkontrollavgift, som

skyldighet enligt 2 Avgiften behandlas i avsnitt 17. l 1.4. framgår 8 § andra stycket skall avgiften tas ut för varje Som av upplåtelsetillfälle där skyldighet enligt 2 § inte fullgjorts. Begreppet

upplåtelsetillfälle har defmierats i l med upplåtelsetillfälle avses

varje tillfälle då viss plats för tillfällig försäljning upplåts till viss Varje upplåtelse vid marknad eller festival är ett uppperson. en låtelsetillfälle; någon vid marknad hyr två platser är det om en således fråga om två upplåtelser. finns bestämmelser eftergift. Platsupplåtares kontroll- I 9 § om får efterges det framstår uppenbart oskäligt att ta ut

uppgift om som

den. Bestämmelsen är avsedd att tillämpas samma sätt som motsvarande eftergiftsbestämmelser andra skatteområden, som

bestämmelsen eftergift skattetillägg i 5 kap. 6 § exempelvis om av

taxeringslagen.

6 l 8 Författningskommentar B del

11§

I paragrafen anges vilken skattemyndighet som är behörig att fatta beslut enligt lagen och genomföra revisioner och identifieringsbesök.

Bestämmelserna kommenteras i avsnitt 17.1 1.9.

12§

I paragrafen har intagits bestämmelse den

en som ger skattemyndig-

het som är behörig enligt 11 § möjlighet att uppdra annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe i visst ärende eller ett en viss ärenden. Bestämmelsen har grupp av utformats på sätt samma

som 2 kap. 2 § tredje stycket taxeringslagen. Förutsättningen

för att beslutanderätten skall överlämnas är att den andra myndigheten medger det samt att överlämnandebeslutet inte skulle innebära avsevärd olägenhet för enskild. Vad skall som anses vara avsevärd olägenhet för enskild måste från avgöras fall till fall, rent men generellt kan sägas att det måste röra sig

om en mer påtaglig

olägenhet. Det skulle exempelvis kunna medföra merarbete för den enskilde ärenden avgift handlades om om flera myndigheter

samtidigt.

13§

I paragrafen anges att bestämmelserna i 27 och 28

§§ förvaltnings-

lagen gäller vid omprövning av beslut platsupplåtares kontrollom avgift. Innehållet i bestämmelserna återges i avsnitt 12.3.

14§

Av paragrafen framgår huvudregeln

att är att det är skattemyndig-

heten i det län, där den kontrollerade tillfälliga handeln bedrivs eller

har bedrivits, skall ompröva beslut

som om platsupplåtares kon-

trollavgift, även beslutet avgiften har fattats om om av en annan

skattemyndighet. Skattemyndigheten kan dock besluta

att omprövningen i stället skall göras den myndighet av som fattat beslutet om avgiften. Även här är förutsättningen att att den andra myndigheten medger det samt att överlämnandebeslutet inte skulle innebära avsevärd olägenhet för enskild kommentaren till

se föregående

paragraf.

15 och 16 §§

Av 15 § framgår att beslut platsupplåtares kontrollavgift samt om beslut överlämnande beslutanderätt enligt 12 § första om av meningen och 14 § andra meningen får överklagas hos länsrätt. Övriga beslut enligt lagen, exempelvis beslut om revision eller

identifieringsbesök, får inte överklagas.

Av de allmänna forumreglema följer att beslutet skall överklagas hos länsrätten i det län där den skattemyndighet som fattat beslutet är belägen. 1 16 § finns bestämmelse beträffande muntlig förhandling. en Muntlig förhandling skall hållas den enskilde begär det. Muntlig om förhandling behöver dock inte hållas det inte finns anledning att om anta att avgift kommer att tas ut. Bestämmelsen har utformats i enlighet med 6 kap. 24 § taxeringslagen.

17-19§§

I paragrafema finns bestämmelser företrädare för det allmänna. om Av 17 § framgår att Skattemyndigheten får uppdra annan skattemyndighet att i allmän förvaltningsdomstol föra det allmännas talan i visst ärende eller viss ärenden. Förutsättningen för grupp av att sådant uppdrag skall är att den andra myndigheten medger ges det samt att det inte innebär avsevärd olägenhet för enskild se kommentaren till 12 §. Detta beslut kan inte överklagas. I 18 och 19 §§ finns bestämmelser om RSV:s talerätt m.m.

20§

I paragrafen finns straffbestämmelse är kopplad till 6 Den en som bryter mot skyldighet att identifiera sig enligt 6 § skall dömas som till penningböter; skall dock inte ådömas skattemyndigansvar om heten genast kunnat fastställa den tillfrågades identitet. Denna straffbestämmelse har utformats på sätt som de straffbestämsamma melser är kopplade till de bestämmelser om enskilds skyldighet som identifiera sig vi föreslår skall gälla rent allmänt vid att som skattemyndighets besök i samband med skattekontroll.

15. till om i

Förslaget lag ändring lagen

om punktskatter och prisreglerings-

avgifterl

3 kap. 6 §

Paragrafen har ändrats endast så sätt att hänvisning görs även till 3 kap. 16 § taxeringslagen. Enligt 3 kap. 16 § första stycket taxeringslagen skall uppgift som myndighet förfogar över och behövs för taxering på skattemynsom dighets begäran tillhandahållas denna. Enligt andra stycket samma lagrum gäller inte denna uppgiftsskyldighet i fråga uppgifter för om vilka sekretess gäller till följd 2 kap. l eller 2 § rikets säkerhet av eller dess förhållande till stat eller mellanfolklig organisation annan eller 3 kap. l § sekretesslagen rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik eller bestämmelse till vilken hänvisas en i någon av de nämnda paragrafema. Tredje stycket i lagrum samma gäller den situationen då sekretess föreligger för uppgift enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen och ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt eller allmänt intresse;

härvid föreligger uppgiftsskyldighet endast regeringen

om ansökan av Skattemyndigheten beslutar att uppgiften skall lämnas ut.

6a§

I paragrafen har tagits bestämmelse beträffande enskilds en skyldighet att identifiera sig skattemyndighetens begäran vid myndighetens besök i samband med skattekontroll. Skyldigheten åvilar person befinner sig platsen för skattemyndighetens som besök om personen på skälig grund kan antas ha ett sådant samband med den kontrollerade verksamheten att kännedom hans identitet om kan betydelse för skattekontrollen. Sådant samband med den vara av kontrollerade verksamheten har givetvis den bedriver verksom samheten eller dennes ställföreträdare, också hans anställda. men Huruvida det föreligger skälig grund för antagande i att personen fråga har ovannämnda samband med verksamheten måste avgöras

l Förslaget till ändring av l kap. 2 § LPP kommenteras i avsnitt 13 i författningskommentaren i del A.

F örfattningskommentar del B 621

från fall till fall. Personer utför arbetsuppgifter på platsen eller som i för verksamheten typisk arbetsklädsel eller uniform är klädda omfattas givetvis bestämmelsen. Detsamma gäller personer som av sig i delar verksarrihetslokalen där endast anställda får befinner vistas, det inte omständigheterna klart framgår att personen om av inte har med verksamheten att göra. Paragrafen skall läsas parallellt med straffbestämmelsen i 9 kap.

3 a

9kap.

3a§

I finns straffbestämmelse är kopplad till skyldig-

paragrafen en som

heten identifiera sig enligt 3 kap. 6 Den bryter mot denna att a som skyldighet skall dömas till penningböter för så vitt skattemyndigheinte ändå kurmat fastställa den tillfrågades identitet. ten genast

16. till om ändring i Förslaget lag

taxeringslagen

3 kap. 6 §

paragrafen har tagits bestämmelse beträffande enskilds l en identifiera sig skattemyndighetens begäran vid skyldighet att myndighetens besök i samband med skattekontroll. Skyldigheten åvilar befinner sig platsen för skattemyndighetens person som skälig grund kan antas ha ett sådant samband besök om personen med den kontrollerade verksamheten att kännedom om hans identitet kan betydelse för skattekontrollen. Sådant samband med den vara av kontrollerade verksamheten har givetvis den bedriver som verksamheten eller dennes ställföreträdare, också hans anställda. men det föreligger skälig grund för antagande att i Huruvida personen fråga har ovannämnda samband med verksamheten måste avgöras från fall till fall. Personer utför arbetsuppgifter platsen eller som klädda i för verksamheten typisk arbetsklädsel eller uniform är omfattas givetvis bestämmelsen. Detsamma gäller personer som av befinner sig i delar verksarnhetslokalen där endast anställda får

vistas, det inte omständigheterna klart framgår att personen om av inte har med verksamheten att göra.

622¶F örfattningskommentar B

del

Paragrafen skall läsas parallellt med straffbestämmelsen i 7 kap. 2 a

7kap. 2a§

I paragrafen finns straffbestämmelse kopplad en som är till skyldigheten att identifiera sig enligt 3 kap. 6 Den bryter som mot denna skyldighet skall dömas till penningböter för så vitt

skattemyndig-

heten inte ändå genast kunnat fastställa den tillfrågades identitet.

17. till

Förslaget lag om ändring i lagen

om särskilda i

tvångsâtgärder beskattningsförfarandet

1§

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Av punkt 8 framgår att lagen skall tillämpas också vid revision enligt 4 i den § av oss föreslagna lagen om särskild skattekontroll beträffande tillfällig handel.

18. till

Förslaget lag om ändring i

skattebetalningslagenz

14 kap. 5 a§

som skattemyndighetens

2 Denna lag föreslås i prop. 1996/97: 100.

besök skälig grund kan antas ha ett sådant samband

om personen med den kontrollerade verksamheten att kännedom om hans identitet

betydelse för skattekontrollen. Sådant samband med den kan vara av kontrollerade verksamheten har givetvis den som bedriver verksamheten eller dennes ställföreträdare, men också hans anställda. Huruvida det föreligger skälig grund för antagande i

att personen fråga har ovannämnda samband med verksamheten måste avgöras från fall till fall. Personer utför arbetsuppgifter på platsen eller

som är klädda i för verksamheten typisk arbetsklädsel eller uniform omfattas givetvis av bestämmelsen. Detsamma gäller personer som befinner sig i delar verksamhetslokalen där endast anställda får vistas, det inte omständigheterna klart framgår att personen

om av inte har med verksamheten att göra.

Paragrafen skall läsas parallellt med straffbestämmelsen i 23 kap. 2 a

23 kap. 2 a §

I paragrafen finns straffbestämmelse är kopplad till skyldig-

en som heten att identifiera sig enligt 14 kap. 5 a Den som bryter mot denna skyldighet skall dömas till penningböter för så vitt skattemyndigheten inte ändå genast kunnat fastställa den tillfrågades identitet.

#06

ggn?

;çszå gu ,Hår-q

Reservation av Karl-Gösta Svenson

Skatteflyktskommitténs sista betänkande präglas liksom de föregående av att rättssäkerhetsaspekter får stå tillbaka för kravet på ökade kontrollmöjligheter. Härtill kommer i detta betänkande även förslag som berör den personliga integriteten genom att majoriteten vill inrätta ett punktskattekontrollregister och tillåta samkömingar med olika slag av känsliga myndighetsregister.

Det är självklart att det skall finnas en effektiv skattekontroll som kan komma till rätta med fusket. Det är emellertid anmärkningsvärt att kommittén så ensidigt behandlar kontrollaspekten utan att ifrågasätta den höga beskattningen i vårt land alkohol, tobak och olja i

av förhållande till de nivåer som förekommer såväl i angränsande i

som många andra länder. Kommittén är visserligen inte att göra

ensam om denna missbedömning. Regeringen har senast i samband med vårpropositionen föreslagit ytterligare höjd tobaksskatt från den l augusti 1997 utan att reflektera över anledningen till att utfallet den senaste

av höjningen av tobaksskatten från den 1januari i under årets första fyra månader ligger 360 miljoner kronor under regeringens prognoser.

Genom denna ensidiga behandling belyses heller inte de problem

som uppkommer vid en ökad legal gränshandel. Det är orimligt att

bibehålla så höga skatter i vårt land att denna handel ökar och därmed minskar möjligheter för svenska företag att kunna konkurrera lika villkor. En sådan utveckling skadar tilltron till det svenska skattesystemet.

Förslaget avvisas

Kommitténs förslag innebär att Skattemyndigheten får ta sig an polisiära uppgifter genom att rätt att stoppa fordon och utföra spaning och skugga person. Det kommer också enligt förslaget att leda till ökade kostnader. Enbart personalkostnadsökningen kommer att motsvara 125 årsarbetskrafter.

2I I7-08IS

626 Reservation

Jag vill av principiella skäl avvisa det föreliggande förslaget. Det är inte förenligt med betryggande rättssäkerhet att ge skattemyndighe-

en ten polisiära uppgifter. Det förekommer på flera ställen i betänkandet avsnitt Ekobrottsberedningens förslag om att inrätta en skattekrimi-

om nal. Det råder ingen tvekan att kommittén synes positiv till en sådan

om utveckling. Jag vill därför för egen del kraftfullt avvisa tankarna på att inrätta en skattekriminal.

Det är enligt min mening också slöseri med resurserna att bygga upp en ny verksamhet inom skatteförvaltningen när motsvarande resurser och kompetens finns inom tullförvaltningen. Det finns enligt min mening möjlighet att ett rättssäkert sätt kunna utöva punktskatte-

en kontrollen i den anda som föreslås i betänkandet om adekvata delar av tullmyndigheten läggs samman med skatteförvaltningen till en

tull- och skattemyndighet. I avvaktan härpå bör den gemensam nuvarande transportkontrollagen fortsätta att gälla i befintligt skick.

Oaktat min principiella inställning vill jag ändå kommentera en del

av förslagen.

Punktskattekontrollregistret m.m.

Myndighetskraven ökar för kontrollsynpunkt inrätta eller utöka

att ur redan befintliga register samt möjlighet till att ta del av andra myndigheters register. Det saknas en total överblick över den växande registreringen för kontrolländamål. Det är i denna situation helt orimligt att utan denna överblick inrätta ytterligare register. Kommitténs förslag

inrättande av ett omfattande punktskatteregister och möjlighet för om skattemyndigheten att ta del uppgifter i tullmyndighetens spanings-

av diarium, körkortsregistret, skepps- och båtsregistren och utdrag ur eller

innehållet i polisregister bör därför awisas. Regeringen upplysning om bör i stället ta initiativ till att över redan befintliga register som har

se bäring olika former skattekontroller. Vid en sådan utredning bör

ordentlig genomlysning vad gäller integritet, säkerhet och sårbarhet

en komma till stånd. Den bör också ta frågan att företagen ges en

upp om uttrycklig rätt till insyn i vilka uppgifter som hämtas in och registreras.

Transporttillägg

Kommittén kan inte bedöma om deras förslag om införande av ett tzransporttillägg omfattas av artikel 6 i Europakonventionen. Transporttillägget kan jämställas med skattetillägget. Eftersom det med fog kan

Reservation 627

ifrågasättas om inte det svenska skattetillägget omfattas av artikel 6 är det i awaktan ett klarläggande härom orimligt att följa kommitténs förslag i detta hänseende.

Kommittén föreslår också att nivån skall vara 40 procent i stället för den normala nivån 20 procent som gäller för punktskatter. Det i betänkandet anförda exemplet som skall utgöra ett skäl för en sådan fördubbling är inte särskilt välgrundat. Det andas i hög grad avskräckning och bestraffning och därmed skulle ifrågavarande tillägg inte vara förenligt med artikel 6 i Europakonventionen. Kommittén vill uppenbarligen inte förstå vad artikel 6 i Europakonventionen innebär och det är svagt att uppgifter i ett offentligt betänkande inte vilar saklig grund.

Det är också märkligt att kommitténs majoritet när det gäller eftergiftsgrund föreslår motsvarande vad som gäller beträffande skattetillägg trots att densamma är föremål för en omfattande kritik. Enligt min mening bör i vart fall uppenbart oskäligt ändras till

oskäligt.

Kommitténs förslag vilar inte en rättssäker grund.

Kostnader vid omhändertagande

Statens kostnader för omhändertagande skall enligt förslaget ersättas av den som äger förvarad punktskattepliktig vara. Jag anser att denna kostnad utgör ett led i kontrollen och skall således bestridas av staten.

Transportkontroller på enskild plats

Det får inte finnas några oklara begrepp när det gäller transportkontroll på enskild plats. Det skall därför inte finnas några undantag från kravet på att länsrätt skall besluta om sådan åtgärd eller att vid fara i dröjsmål ett interirnistiskt beslut f°ar fattas som snarast skall underställas länsrätten. Det av kommittén föreslagna undantaget att i den mån samtliga enskilda har underrättats och uttryckligen inte motsatt sig kontroll kan beslut fattas utan föregående domstolsprövning. Det är ett sätt att kringgå rättssäkerhetsgarantiema som jag det bestämdaste motsätter mig.

628 Reservation

Privat införsel av olja

Majoriteten i kommittén har inte tagit upp frågan om den finska röda oljan trots att regeringen efter påtryckning från EU-kommissionen fått ändra uppfattning beträffande rätten att utan svensk beskattning föra in röd olja i befintliga tankar avseende motorredskap och traktorer.

När det gäller privatinförsel av finsk röd olja för andra ändamål än

drift motordrivna fordon uppställer Sverige oöverstigliga hinder.

av Den privatperson vill använda finsk olja för att värma sin villa i

som Sverige måste idag betala både finsk och svensk punktskatt. Dessutom tas svensk punktskatt ut efter den nivå som gäller för oljor som används för drift av motorfordon. Denna dubbelbeskattning gör att det

i praktiken inte är möjligt for privatpersoner att köpa finsk röd olja och använda den för uppvärmning i Sverige.

Det råder knappast någon tvekan att medborgarna inte kan

om känna någon solidaritet med ett sådant skattesystem.

Dessa regler står enligt min uppfattning i klar strid med principen

om konsumenternas fria tillgång till den gemensamma marknaden. På

sätt när det gäller andra måste det möjligt for samma som varor vara en

att utan någon beskattning i Sverige föra in röd finsk olja för person uppvärmning av egen villa.

Med hänsyn är det minst sagt anmärkningsvärt att kommittén uttalar att i den mån vissa bensinstationer i gränsområdet Sverige

- Finland hyr ut specialbyggda släpvagnar för att användas av transport

finländska mineraloljeprodukter kan dessa bli föremål för skatteförav verkande. Ägarna till dessa specialfordon torde enligt kommittén inte kunna åberopa god tro.

Särskilt av Per ellsson

yttrande

Utredningen föreslår bl.a. ändringar i privatinförsellagens sanktionsbestämmelser avseende brott mot lagens anmähiings-ldeklarationsplilct.

I dag skall den bryter mot sin anmälningsplikt betala skatt enligt

som lagen samt en särskild avgift om 50 procent samt riskerar ett bötesstraff. Enligt förslaget skall den som bryter mot deklarationsplikten betala skatt enligt lagen samt en särskild avgift om 40 procent. Bötesstraffet föreslås bli borttaget.

Förslaget innebär en anpassning till vad utredningen föreslår beträffande s.k. kommersiell införsel.

Enligt min uppfattning är det inte den naturligaste jämförelse. I

stället bör en jämförelse göras med vad som gäller vid husbehovssmuggling alkoholdrycker och tobaksvaror från land utanför EU,

av tredje land.

Där gäller att smuggling av mindre kvantiteter normalt sett är att bedöma som ringar varusmuggling vilket förskyller bötesstraff. Därutöver följer vanligen att varan förverkas till staten vilket medför att resenären blir med sin flaska men behöver inte betala skatt för

av den.

Påföljden för husbehovssmuggling över yttre respektive inre

gräns är således redan i dag inte den samma, men är ändå jämförbara. Böter och förverkande i det ena fallet samt böter och särskild avgift i det andra.

Det skall dock märkas att privatinförsellagens nuvarande bestämmelser infördes så den uppfattning som bl.a. media gav uttryck för

var att det var en stor fördel för hushållssmugglande resenärer att de skulle få behålla sin flaska, även om det skulle betalas skatt och en särskild avgift. Vissa talade om en avkriminalisering och att smuggling över inre gräns nu var tillåtet.

Det finns skäl att tro att en viss uppluckring redan har skett i fråga om synen husbehovssmugglingen över EU-gräns bl.a. mot bakgrund av rapporter från den sydliga delen av landet avseende beslag i samband med kontroller av bussar med passagerare som företagit en resa till annat EU-land.

630 Särskilt yttrande

Att nu faktiskt föreslå att brottspåtöljden bötesstraffet tas bort och dessutom sänka den särskilda avgiften tror jag i sammanhanget

ger en mycket olycklig signal om hur samhället ser denna företeelse, vilken i mycket kan komma att förta den positiva effekt kan förväntas

som av de i övrigt avseende denna lag lämnade ändringsförslagen. Det skulle också stå i strid med den uppfattning i frågan som regeringen

gav uttryck for i prop. 1995/96: 166 s. 44 Enligt regeringens mening är det emellertid inte lämpligt att helt avkriminalisera underlåtenhet att anmäla skattepliktig införsel.

Särskilt Vilhelm

yttrande av

Andersson

Kommittén har endast summariskt belyst fmansieringsfrågan. De

föreslagna arbetsuppgiftema är helt nya för skatteförvaltningen. Enligt

min mening kan inte uppbyggnaden av den nya punktskattekontrollverksamheten ske utan resurstillskott.

Särskilt av Gunnar Rabe

yttrande

Inledning

Skatteflyktskommitténs betänkande om punktskattekontroll måste sms i ljuset av det speciella regelsystem som gäller för punktskatter inom EU. Pimktskattcplilmga varor skall kunna flyttas utan skattekonsekvenser mellan medlemsländerna enligt den s.k. suspensionsordningen, så länge de inte är avsedda för slutlig konsumtion. Detta betyder att någon form av särskild kontroll är nödvändig för att se till att skatt verkligen betalas.

En annan sak är att höjden de svenska skatterna på olja, alkohol och tobak gör att incitamenten för kringgåenden och rent brottsligai förfaranden förstärks.

Den enklaste toøhmest effektiva åtgärden för att minska utbytet

av eventuell brottslighet vore därför att anpassa våra punktskatter till de som gäller bland övriga medlemsländer. All logik talar också för att så kommer att ske, åtminstone medellång eller lång sikt. Sverige, med ett så stort beroende av omvärlden, kan rimligen inte i längden avvika alltför mycket från denna omvärld Denna anpassning av skattesatserna borde starta redan nu. Utgångspunkten i direktiven för kommitténs arbete är därmed delvis felaktig.

I avsnitt 2.6.2 ibetänkandet redovisas en färsk utredning; såfärsk att den inte funnits tillgänglig under kommittéarbetet. Den visar att kombinationen av låg kontroll och hög beskattning riskerar att skapa. utomordentliga förutsättningar för en ny och allvarlig form av ekonomisk brottslighet. Eftersom det inte sig önskvärt eller

är vare tänkbart att bygga ut kontrollen så mycket att incitamenten till brottslighet helt försvinner, bör inte skattesatsskillnadema mellan Sverige och andra medlemsländer alltför stora.

vara

Eftersom suspensionsordningen innebär att varor får flyttas

skattefritt mellan medlemsländerna, måste emellertid, även i ett läge med harmoniserade Skattesatser, någon form av kontrollåtgärder finnas för att säkerställa att skatt betalas vid den slutliga konsumtionen.

Ett rimligt kontrollsystem bör därför accepteras.:

634 Särskilt yttrande

Däremot bör enbart skatteförvaltningens behov inte tillåtas styra utformningen av detta kontrollsystem sätt framställs i betänsom kandet. Särskilt oroande är två huvuddelar förslagen, dels hela av att

skatteförvaltningen mer eller mindre generellt skall polisiära

uppgifter, dels att stora centrala register skall byggas Enligt upp. förslaget skall samtliga skattemyndigheter få medverka i kontrollverksamheten för beskattningsmyndighetens räkning. Att förlita sig på att myndigheternas interna arbetsordningar skall reglera och inskränka befogenhetema ett tillfredsställande sätt är inte godtagbart. Som exempel på hur vittomfattande förslagen är kan nämnas att enligt den föreslagna lagen 2 kap. 5 § är varje trafikant skyldig att stanna anmaning av vilken person som helst anställd på skattemyndighet. en Det blir också sammanblandning olika funktioner. Skattemynen av dighetens utredning syftar till att ta fram korrekt underlag för beskattning. En brottsutredning syftar till att ta fram material till åklagaren för att han skall kunna avgöra åtal skall väckas. I skatteutredningen har om den skattskyldige uppgiftsskyldighet och sanningsplikt. I brottsutredningen har den misstänkte rätt att tiga. Den föreslagna organisationen med polisiära uppgifter för skattetjänstemännen riskerar att skapa

samma sammanblandning av arbetsuppgifter som det, även av delar av

rättsväsendet, alldeles nyligen så hårt kritiserade förslaget till skattekriminal skulle innebära. Möjligen skulle det kunna rimligt att tilldela tjänstemännen vid vara den särskilda beskattningsmyndigheten för punktskatter de polisiära uppgifter som föreslås i betänkandet. Det rör ett relativt litet antal personer, som sarmolikt skulle kunna tillräcklig utbildning för att ges sköta dessa grannlaga uppgifter. Helt orimligt blir det dock om samtliga anställda vid skattemyndigheterna skulle, i utredningsförsom slaget, möjlighet att utföra de långtgående kontroller förslaget som omfattar. Att låta dessa polisiära uppgifter få utföras på av personer

skattemyndigheten ökar risken för gränsdragningsproblem och

överträdelse av sekretessreglema. Dessutom skulle rättssäkerheten bli beroende av myndigheternas interna arbetsinstruktioner om vem som får göra vad.

De förslag som läggs fram att skattemyndigheterna skall få

tillgång till bl.a. tullens spaningsdiarium och polisregistret

kan synas

ändamålsenliga ur renodlad kontrollsynpunkt. Förslagen väcker dock

betänkligheter eftersom de ger möjlighet för myndigheter att bygga upp stora personregister genom samkömingar. Exempelvis innehåller tullens spaningsdiarium också många subjektiva bedömningar inte som är lämpade att sprida till större krets. en Samma betänkligheter hade uppenbarligen även regeringen i prop 1996/97: I 16 när den i april i år, i vart fall i avvaktan ytterligare

Särskilt yttrande 635

överväganden, avvisade Riksskatteverkets begäran om att i centrala

skatteregistret bl.a. registrera uppgifter om misstanke om brott.

Regeringens tvekan beror sannolikt de särskilda krav som ställs i datakonventionens artikel 6 när det gäller ändamålsenligt skydd för personuppgifter hänför sig till politiska åsikter,

som rasurspnmg, religiös tro eller övertygelse, hälsa och sexualliv liksom även

annan personliga uppgifter hänför sig till att någon dömts för brott.

som

I ett ansträngt statsfmansiellt läge kan också diskuteras om det är rätt att bygga stor organisation för att behandla den här typen

upp en ny

ekonomisk brottslighet. De enda tillgängliga siffrorna vidden av av derma brottslighet finns och också redovisas i kommittébetän-

som som kandet tyder snarast motsatsen. Faktiskt vidtagna kontroller har endast lett till ett fåtal ingripanden. Bättre vore därför att i stället arbeta hårdare för uppbyggande mellanstatlig kontroll i form av utveckling

arbetet inom den s.k. tredje pelaren i EU. Efterlevnaden och av kontrollen suspensionsordningen borde vara det primära.

Den vanliga medborgaren anser nog att det vore viktigare att satsa

bekämpande brottslighet i fonn av våld mot person. resurserna av Av uppgifter Polisväsendets Årsredovisning framgår bl.a. att det vid

ur utgången 1996 totalt farms 183 997 ärenden i balans hos

av polismyndighetema. Av dessa avsåg 48 120 ärenden våldsbrott, 26 235 ärenden bedrägeribrott och 6 063 ärenden ekonomiska brott.

I motsats till dessa faktiska siffror saknas således konkreta underlag för att bedöma det verkliga behovet av uppbyggande av den nya

organisation som i praktiken föreslås.

och artikel 6

Transporttillägget

Det föreslagna transporttillägget har utformning som gör att det i

en många hänseende kan likställas med skattetillägget. Utredningen anför att Europadomstolens praxis inte är så entydig att det går att bedöma

det föreslagna transporttillägget omfattas artikel 6 i Europakonom av ventionen eller inte.

I SOU 1996: l 16 ansåg däremot Skattekontrollutredningen att övervägande skäl talar för att de svenska skattetilläggsreglema inte omfattades artikel Denna slutsats kritiserades emellertid mycket

av starkt praktiskt taget samtliga remissinstanser. Dessa farm antingen

av att skattetilläggen strider mot artikel 6 eller att det är stor risk att de gör det. Många instämde i det särskilda yttrandet av experterna Kerstin Nyquist och Cecilia Gunne fann att avgörande för att de svenska

som skattetilläggen skall omfattas artikel 6 är att de är av så ingripande

636 Särskilt yttrande

natur att de är avskräckande och bestraffande och att vid sådan en bedömning avgiñemas storlek avgörande betydelse. år av Jag kan inte finna att transporttillägg något avgörande sätt skiljer sig från skattetillägg. Möjligheten är enligt min mening därmed-stor att även det förstnämnda kan komma att omfattas skyddsreglema i .av artikel Utredningen anför att för den händelse transporttillägget omfattas av artikel vissa ändringar möjligen skulle behöva göras beträffande

rättshjälpsinstitutet. Andra skyddsregler skulle behövt behandlas

som är själva utgångspunkten för artikel nämligen skall bli att en person betraktad som oskyldig till dess annat fastställts, vidare hans rätt att tiga, rätt till advokat, rätt till tolk och möjlighet till muntlig förhandling.

nivå

Transporttilläggets

I avsnitt 1105.3 förs transporttilläggets nivå. ett resonemang om

Utredningen att transporttillågget behöver höjas över det på

punktskatteområdet normala tillägget 20 % för att inte någon skall spekulera i att inte åka fast. Detta är ett helt verklighetsfrämmande resonemang.

Antag att någon brottsligen för sprit. Spriten kostar 7-8 kronor

per liter att tillverka. Skatten är idag 494 kronor liter alkohol. per ren Rätteligen skulle för denna sprit betalas 494 kronor alkoholskatt plus mervärdesskatt 123 kronor eller sammanlagt 617 kronor liter. per Dessutom skulle enligt kommitténs förslag transporttillägg betalas med 244 kronor per liter. Från skattetillägget mervärdesskatten bortses här. Det vanliga tillägget punktskatteområdet är 20 % och summa skatt och transporttillägg skulle därmed hamna på 739 kronor. Jag har svårt attrinse att extra avgift på 122 kronor den nivån skulle en vara särskild mycket extra avskräckande. Rimligen är det ur avskräckningssynpunkt ingen större skillnad att behöva betala 861 kronor i stället för 739 kronor. Skatterna och avgiftema blir ändå än 100 gånger som synes mer större än tillverkningskostnaden. Som visasilndustxiförbundets skrivelse den 20 december 1996 till Finansdepartementet med begäran om lagändring rörande skattetilläggen .frmis en lång rad exempel hur felaktigt, eller rättare sagt

fullkomligt utan hänsyn, skattetilläggen kan slå. Det finns skäl att

befara att även transporttillägg i vissa fall kan drabba skattskyldiga på ett olämpligt sätt. Transporttilläggen bör därför ligga på den normala nivån för prniktskatter, dvs. 20 %.

Särskilt yttrande 637

Eftergift av transporttillägg

Möjligheten till eftergift transporttillägget är i utredningsförslaget

av alldeles för hårt kringskuren. Kommittén föreslår samma rekvisit som för skattetilläggen, nämligen uppenbart oskäligt. Som visas av

praxis, i RÅ 1993 ref. 95 och RÅ 1994 ref. 85, Regeringsrättens uppfattar vår högsta förvaltningsdomstol uppenbart oskäligt som praktiskt taget aldrig. Förarbetsuttalandena har därvid inte haft någon nämnvärd betydelse för utgången i målen.

I RÅ 1994 ref. 85 hade ett bolag tolkat skattereglema ett sätt

både länsrätten och kammarrätten instämde I regeringssom senare rätten förlorade bolaget i sakfrågan med röstsiffroma 3-2. Trots dessa tydliga tolkningsproblem ansågs det inte uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägg.

Slutsaten blir att det praktiskt taget aldrig går att använda eftergiftsregeln med den föreslagna utformningen. En bättre lydelse än uppenbart oskäligt vore därför det något mildare oskäligt.

Transportkontroll

Befogenhetema i 2 kap. 4 § är alldeles för långtgående. Enligt lagtextförslaget skulle beskattningsmyndigheten få eftersöka ledsagardokument i samband med transportkontroll. Detta betyder i praktiken att myndigheten vid varje transport f°ar möjlighet att leta igenom varje fordon efter dokument. Förslaget går alldeles för långt, det borde räcka med att leta efter punktskattepliktiga varor.

Dessutom är det så förare faktiskt inte alltid känner till lasten

att en i detalj. Han kan fraktsedel med varubeteclqiing som han inte

en en förstår, han kan hämta sarnlastad container m.m. Jag vill understryka

en att föraren mycket väl inte behöver ha varit oaktsam även om lasten vid

kontroll skulle visa sig innehålla punktskattepliktiga varor. en

Detsamma gäller ägaren till fordonet.

Lokalkontroll

Beslut lokalkontroll fattas länsrätt. Emellertid skall vid

om avses av fara i dröjsmål beskattningsmyndigheten få fatta beslut. Ett sådant beslut skall snarast underställas länsrätten.

Eftersom punktskattcpliktiga åtminstone alkohol och tobak, är varor, lätta att transportera bort, kan det med skäl ifrågasättas inte den om föreslagna lagtextens krav fara i dröjsmål eller mindre regelmer

mässigt är uppfyllt. I praktiken blir det således skattetjänstemän

som får fatta dessa grannlaga beslut, något de varken har utbildning eller träning för. Ett något bättre skydd skulle dock erhållas regel om samma som i 5 § Tvångsåtgärdslagen infördes. Det lagmmmet gäller revision i den reviderades verksamhetslokaler där krävs sabotagerisk.

och

Omhändertagande

Eftersom ett omhändertagandebeslut kan vilken helst avse vara som kan således viktiga insatsvaror till industri bli liggande i avvaktan en på att en helg skall törlöpa. Eftersom redan några timmars försening

kan skapa stora problem i dagenssystem med just-in-timctransporter måste krävas att ett omhändertagande andra än punktskatte-

av varor pliktiga varor blir så kort som möjligt. Att, kommittén gör, som hänvisa till möjligheten att överklaga hos länsrätt, är inte tillñedsställande. Att en ägare punktskattepliktiga skall stå för kostnaderna av varor för omhändertagandet och för kontrollen är inte heller tillfredsställande. Detta är en kostnad typiskt sett bör stanna på staten. F örfarandet som strider mot allmänna principer vid skattekontroll.

Förverkande

Rent principiellt kan ifrågasättas skattemyndighetema

om genom åtgärder i endast administrativ ordning skall kunna frånhända de

skattskyldiga egendom till betydande värden beslag och

genom förverkande, utan att brottsmisstanke föreligger. Något som måste beaktas vid diskussion kring beslag och förverkande år artikel l i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen. Detta har också kommittén uppmärksammat och att det inte torde anger råda någon tvekan att bestämmelser beslag och förverkande för om om att skydda en stat mot skattefusk och ekonomisk brottslighet har grov ett syfte som utgör ett godtagbart allmänt intresse enligt konventionen. Sannolikt är detta korrekt bedömning. Däremot drar kommittén en enligt mitt mening alltför långtgående slutsatser det s.k. Gasusmålet. av I målet anges att en stat får utfärda de skattelagar behövs för att som säkra skatteindrivning förutsatt att lagarna inte innebär skönsmässig

Särskilt yttrande 639

konfiskation egendom. Kommitténs tolkning att det skulle öppna

av dörren för i princip vilka åtgärder helst är orimlig, då skulle en

som enskild inte ha något skydd alls så fort frågeställning rör skatter. Att

förlust till någon eller mindre väsentlig del skatt påstå att en mer av olja, alkohol och tobak skulle hota landets ekonomiska välstånd synes också väl magstarkt. Artikeln kan inte någon uttrycklig grund

anses ge för de relativt långtgående inskränkningar i den enskildes integritet som

föreslås.

Beträffande förverkande gör kommittén, när det gäller bevisbördan, skillnad mellan och transportmedlet. Om förverkande av

varorna

punktskattepliktiga är aktuellt, åligger det den skattskyldige att

varor visa han i god tro för att inte skall förverkas. Om

att var varorna

förverkandet transportmedlet har Skattemyndigheten bevisbördan.

avser

Utifrån kommitténs problematiken har lagtexten här

sätt att se

ändamålsenlig utfomining. Däremot är motiven i avsnitt 6.5.4.7 fått en alltför hårt skrivna. Bl.a. sägs att märkliga transportrutter bör leda till

inte kan i god tro. För det första är just märkliga att ägaren vara transportnitter inte sällan förekommande och för det andra är det inte säkert att ägaren i tid får kännedom om transportrutten.

:lika: reg: w Ö

Kansli ilmánüv i

. .áiaesxâgamzx Yâlifüf :skull a Em

ñrverêxxñêe

prixsaágáeáääámga am: "åkâiâäüyñáiâgüfáälââåä 4/ man

åägâfârrvå aning üääiiiüg sååå káannä E:â%n§zä:tadix13m i

-slçaiigsiaáyidâgsxv âägásâiz ,hiüâåüg

fåsyäw§ü°6mm§i$,§lååiiñfååáçkåsåmwxuåza 5

- Tüáâgxämms iøáxâgåligsåtáufåfáiüâf am;.föxwg A

:Mâmøjüaáäággâgxäáiråkâzâåvxt:tik Iêu:apz2§:marmi.å:wm.

ha.:xx;§9á; .wäagasâawxkwswwsangçxstazatbfmgsr:u:131% torg-v

inte:

cm bügâag:mi: 123,15;

" agé: grav eåcønibsxå bråäiiälig§âl hä L

an: aümânsLiasrmseamå-:g:km;ävvazatigpiezz.vg

Eøcøåâåzmiag drar âzgymzániiián . N -- wwg.

1 Bilaga

EG-rättsakter

Nedan de EG-rättsakter behandlas i betänkandet med

anges som fullständigt hänvisning till det publicerats i EGT och uppgift

namn, var

celexnummer. Vedertagna förkortningar direktivet anges med om av kursiv text.

Namn EGT -publicering och

celexnummer

Grundläggande rättsakter

Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen Romfördraget

Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen Kol- och stålfördraget

Rådsförordningar

Rådets förordning EEG 2913/92 EGT nr L 302, 19. 10.92,

den 12 oktober 1992 om inrättandet s. l av

tullkodex för gemenskapen celex 392R29l3/S av en

tullkodexen

Direktiv

Rådets direktiv 75/369/EEG EGT nr L 167, 30.6.75,

av den 16 juni 1975 om åtgärder för 29 att främja den faktiska etablerings- celex 375L0369/S friheten och friheten att tillhandahålla tjänster som handelsresande

Namn EGT -publicering och

celexnummer

och hemförsäljare, särskilt övergångs-

åtgärder for dessa fonner av verksamhet

Rådets direktiv 92/12/EEG EGTnr L 76, 23.392, s av den 25 februari 1992 allmänna celex 392LO0l2 om

regler för punktskattepliktiga och

varor

om innehav, flyttning och övervakning

av sådana varor cirkulationsdirektivet

Rådets direktiv 92/8l/EEG EGT L 316, 3l.l0.92, nr av den 19 oktober 1992 12 om s. harmonisering av strukturerna celex 392L0081 för punktskatter mineraloljor

Rådets direktiv 92/82/EEG EGT L 316, 31.10.92, nr av den 19 oktober 1992 19 om s.

tillnärmning av punktskatte- celex 392LOO82 satser för mineraloljor

Rådets direktiv 92/108/EEG EGT L 390, 3 12.92, nr av den 14 december 1992 med 124 s. ändring av direktiv 92/12/EEG celex 392L0108 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor och med ändring direktiv av 92/ 8 l/EEG

Rådets direktiv 95/60/EG EGT L 291, 06.12.95, nr av den 27 november 1995 om 46 s.

märkning för beskattningsändamål celex 395L0O60 av dieselbrännolja och fotogen

Europaparlamentets och rådets EGT L 281, 23.1l.95, nr direktiv 95/46/EG den 24 31 av s. oktober 1995 skydd för celex 395L0046 om enskilda personer med avseende

Namn EGT -publicering och

celexnummer

behandling av personuppgifter

och om det fria flödet av sådana upp-

gifter dataskyddsdirektivet

Rådets direktiv 96/99/EG EGT nr L l 1.01.97,

den 30 december 1996 om s. 12 av ändring rådets direktiv 92/ 12/EEG celex 396LO099

allmänna regler för punktskatte-

om pliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor

Kommissionsförordningar

Kommissionen förordning EEG EGT nr L 256, O7.09.87,

nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om s. l tulltaxe- och statistiknomenklaturen celex 387R2658/S och om Gemensamma tulltaxan

Kommissionens förordning EEG nr EGT nr L 253,11.10.93, 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämp- s. 1 ningsföreskrifter för rådets förordning celex 393R2454 EEG nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen

tillämpningskodexen

2¶Bilaga Europadomstolens avgöranden

Nedan lämnas en förteckning över de Europadomstolsdomar som behandlas i betänkandet. Domarna refereras i Publications of the European Court of Human Rights, Serie A: Judgments and Decisions.

Mål	Datum	Nr
Agosi mot Storbritannien	1986-10-24	108
Air Canada mot Storbritannien	1995-05-05	316
Chappell mot Storbritannien	1989-03-30	152-A

Editions Périscope mot Frankrike 1992-03-26 234-B Funke, Crémieux och Miailhe mot Frankrike 1993-02-25 256-A Gaskin mot Storbritannien 1989-02-23 160 Gasus Dosier- und Fördertechnik

GmbH mot Nederländerna	1995-02-23	306-B
Handyside mot Storbritannien	1976-12-07	24
Huvig mot Frankrike	1990-04-24	176-B
James mil mot Storbritannien	1986-02-21	98

Klass mfl. mot Förbundsrepubliken Tyskland 1977-11-18 28

646 Bilaga 2		SOU 1997:86
Mål	Datum	Nr
Kruslin mot Frankrike	1990-04-24	176-A
Leander mot Sverige	1987-03-26	1 16
Lüdi mot Schweiz	1992-06- 15	238
Malone mot Storbritannien	1984-08-02	8295-A
Niemietz mot Tyskland	1992-12-16	251-B
Olsson I mot Sverige	1988-03-24	130
Saunders mot Storbritannien	1996-12- 17	--
Sporrong och Lönnroth	1982-09-23	52

mot Sverige 1 Málnr. 43/1994/490/572.

3¶Bilaga Litteraturforteckning

Corell, Hans Sekretesslagen. Kommentar till 1980 Egerstedt, Olof års lag med ändringar, tredje upplagan Eliason, Marianne Lund 1992 Heuman, Sigurd Regncr, Göran

Danelius, Hans Mänskliga rättigheter, femte upplagan

Stockholm 1993

Dijk, Theory and Practice of the European van

Hoof, G.J.H. Convention Human Rights, andra van on

upplagan Deventer-Boston 1990

Lysén, Göran Europas grundlag. Europakonven-

mänskliga rättigheter, andra

tionen om

upplagan Uppsala 1993

Petrén, Gustaf Sveriges grundlagar och tillhörande Ragnemalm, Hans författningar med förklaringar, tolfte

upplagan Uddevalla 1980

:rxüçaiåaixil

:gt/såå

:xogsâkci

H3 lwáiJ

,iuäilfh/H

nnütäk:;mçagüH

ma.

.xigfüzxrsv . .H i .é6{ 11232.

nsxia :zybeid

j inåaxsij ,nånwfl

erat: :rzie-ráalrgnfi ,

4 Bilaga

Summary

PartA

One of the main principles of the inner market the free movement of goods within the union. Traditional border controls are in principle longer allowed far movement of goods between

no as as member concemed. When Sweden joined the EEC the new

states are Customs Act drawn accordingly. However, the need for new

was up rules concerning the control of the movement of goods that are subject to excise duty soon became apparent.

Our task has been to create system of rules allowing the tax

a new authorities to control the movement of alcohol and alcoholic beverages, manufactured tobacco and mineral oils henceforth referred the products, i.e. the products to which the Council

to as Directive 92/ l2/EEC2 applies. Our work comprises both the commercial handling of the products and the acquisition of the products by private individuals for their own use.

Our bill consists of four pans. The first part the possibility to make controls. The tax authorities will have the power to stop and search vehicles and ships and to search trains and air-planes in order to control that transports of products conducted in accordance

are with the Directive.

The tax authorities will also have the to search premises

power

of the above mentioned products reasonably believed were any are to be commercially manufactured, worked on or kept.

The second part of our bill consists of the possibility to use seizure and forfeiture order the payment of excise duty.

to secure Both the products and the value of the products too low -the

of transport, containers and tanks be seized and forfeited, means may

Tullagen 1994:1550. 2 Council Directive 92/12/EEC of 25 February 1992 on the general arrangements for products subject to excise duty and the holding, movement and monitoring of such products, OJ L 76, 23.392, celex 392L00l2.

if cannot be concluded that swedish excise duty has been paid and that security has been given according to Article 18.3 of Directive 92/12/EEC. Seizure and forfeiture cannot be used be can concluded that there no liability to pay excise duty for the products in Sweden or excise duty paid due time. Furthennore forfeiture not allowed during granted respite for the payment of a the excise duty; the goods cannot be forfeited the excise duty not due for payment. Forfeiture may cover the value of the tax dept with additional an 40 percent and the costs for the procedure. possible to avoid forfeiture by paying that represents the value for which the a sum goods are to be forfeited. The bill also contains some rules that aim to protect the owners of the goods that subject to seizure forfeiture. The are or owner protected partly through rules adjustment of values, partly on through rules that protect who have acquired the goods owners question in good faith. The third part of bill consists of the possibility to obtain our relevant information as early possible. The tax authorities will to as some extent have the power to carry out surveillance. The tax authorities also get to efficient computer system for access an gathering and processing infonnation. The forth part of the bill consists of sanctions. There will be a surcharge to be levied the who liable to excise duty on person pay the rules concerning administrative documents etc. have been violated cfr. with article 18 of Directive 92/12/EEC. There will also be penalties against obstruction from drivers i.a. The tax authorities has the main responsibility for the controls. The customs authorities take part the activity by canying out may controls. The police and the coastguard shall request assist the tax on authorities. The tax authorities have to obtain order from the County an Administrative Court order to out controls private carry on premises or grounds. The County Administrative Court also decides on seizure and forfeiture. The tax authorities however make may provisional decisions conceming controls and seizure delay a would imperil the operation. Some of the rules mentioned above, which apply to the control concerning the commercial handling of the products, also apply to the control conceming products acquired private individuals for their own use. The bill also contains proposals concerning the control of the use of coloured fuel motor vehicles. The tax authorities, the police, the

customs authorities and the coastguard will be able to stop and search vehicles and boats.

Part B

In part B, chapter 16, we present a proposal concerning identification. The tax authorities will have the power to require a person who

present at the site of a tax-control to identify himself, the person in question can be assumed to have such a connection with the investigated business that knowledge of his identity of consequence to the audit investigation.

Chapter 17 contains a bill concerning the control of market traders and vendors whose identity not known to the tax authorities. The tax authorities are given special powers to control the identity of the traders and vendors. The person who lets places for market stalls will have a duty to acquire certain information on the traders vendors who rent from him and to present this information

or to the tax authorities on request.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. 32.Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. . - Inkomstskattelag,del I-III. Fi. 33. Att läraövergränser.Enstudieav0ECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinformation.M. 34.Övervakningavmiljön.M. . Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35.Ny kurs i trafikpolitiken+bilagor. K. . arbetshandikappade.A. 36.Bekämpandeavpenningtvätt.Fi.

Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.K. 37. Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38. Myndigheteller marknad. . påsexförvalmingsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsfonner.Fi.

% Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40.Ungaocharbete.In. . hetsanpassning statsförvaltningensav 41.Statenochtrossamfunden

struktur. Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag - 11 Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . - 12 lT-problem inför ZOOO-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. . slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden

IT-kommissionenden18december. Begravningsverksamheten.Ku.

IT-kommissionensrapport1/97.K. 43. Statenochtrossamfunden

13.Regionpolitikfor helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen

14.IT kulturenstjänst.Ku.i ochdekyrkliga arkiven.Ku.

15.Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44. Statenochtrossamfunden

ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden . 17.Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden

Granskningavgranskning. Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku. . Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47.Statenochtrossamfunden

19.Bättreinfonnationomkonsumentpriser.In. Denkyrkligaegendomen.Ku.

20.Konkurrenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitiki staten.

21. Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Förkompetensochresultat.Fi.

unga6-16år. U. 49. Grundlagsskyddför nyamedier.Ju.

22.Aktiebolagetskapital.Ju. 50.Altemativautvecklingsvägarför EUzs

23.Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensammajordbmkspolitik. Jo.

demokratiochdelaktighetden november8 1996 5 Bristeri omsorg . anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötande äldre.av kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52. Omsorgmedkunskapoch inlevelse

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. K. enfrågaombemötandeaväldre.S. - 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53.Avskaffa reklamskattenlFi. - 25. Svensk påEU-fat.Jo. 54.Ministem ochmakten. mat- 26.EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav

27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku.

28. l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga och1 Ju.

29.Bampomograñfrågan. 57. I medborgarnastjänst.

Innehavskriminaliseringm.m.Ju. Ensamladforvaltningspolitikfor staten.Fi.

30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor 58. Personaluthyrning.A.

svenskstatsforvaltning.Fi. ülrSvenskhemmetVoksenåsensförvalmingsform.Ku.

31.Kristallkulan-tretton rösteromframtiden. till Betal-TV inomSverigesTelevision.Ku.

IT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61.Att växablandbetongochkojor. Ettdelbetänkande bamsom ochungdomars uppväxtvillkor i storstädernasutsattaområdenfrån Storstadskommittén.S. 62. Rosoravbetong. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland betongoch kojorfrån Storstadskommittén. 63.Sverigeinfor epokskiñet. IT-kommissionensrapport5/97.K. 64.Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd + Bilagedel.A 65.Polisensregister.Ju. 66.Statsskuldspolitiken.Fi. 67.Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. Grannlands-TVi kabelnät.Ku. . 69.Besparingaristortochsmått.U. 70.Totalforsvaretochfrivilligorganisationema uppdrag,stödochersättning.Fö. - 71.Politik for unga. + st2 bilagor. In. 72.Enlagomsocialforsäkringar.S. 73.Inforensvenskpolicyomsäkerelektronisk kommunikation.Referatfrånettseminarium anordnatavIT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementetoch SElSdenll december 1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 74.EU:sjordbrukspolitik,miljön ochregional utveckling.Jo. 75.Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför fysiskapersoner.Fi. 76.Invandrarei vårdochomsorg enfrågaombemötandeaväldre. - 77.Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. 78.Medelsforvaltningi kommunerochlandsting.ln. 79.Försäkringsmäklare. lagöversynEn av Försäkringsmäklarutredningen.Fi. 80.Refonneradstabsorganisation.Fi. 8l. Allmännyttigabostadsforetag. + Bilaga.ln. 82.Likamöjligheter.ln. 83. Ommaktochkön i spårenavoffentliga organisationersomvandling.A. 84.En hållbarkemikaliepolitik.M. 85.Förmånefter inkomst Samordnatinkomstbegrepp for bostadsstöden nyaoch kvaliñkationsreglerfor rätttill sjukpenninggrundandeinkomst. 86.Punktskattekontrollavalkohol,tobakoch mineralolja,m.m.Fi.

Statens offentliga 1997 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kristallkulan trettonrösteromframtiden. - Fastighetsdataregister.3 IT-kommissionensrapport3/97.31

Ny kurs itrafikpolitiken + bilagor. 35 Aktiebolagetskapital.22 Sverigeinför epokskiñet. Bampomograñfrågan. Innehavskriminalisering IT-kommissionensrapport5/97.63 m.m.29 Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk Integritet Offentlighet Informationsteknik.39

Grundlagsskyddför kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav nyamedier.49 Folket rådgivareochbeslutsfattare. IT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet som Bilaga ochl 56 och SEISden11december1996. + Polisensregister.65 IT-kommissionensrapport6/97. 73

Utrikesdepartementet Finansdepartementet

Återkallelse uppehållstillstånd.67 Inkomstskattelag,dell-Ill. 2 av Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändringpåsex

Försvarsdepartementet törvaltningsområden.7

Totalförsvaretochfrivilligorganisationema Flexibel förvaltning. Förändringochverksam-

hetsanpassning statsförvaltningensav struktur.9 - uppdrag,stödochersättning.70 Ansvaretför valutapolitiken.10

Socialdepartementet Skatter,miljö ochsysselsättning.ll

Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Rösterombarnsoch ungdomarspsykiskahälsa.8 ochproblematik.15 Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24 - Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Bristeri omsorg Bilagor. 17 + enfrågaombemötande äldre.51av - Granskning granskning. av Omsorgmedkunskapochinlevelse Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 enfrågaombemötande äldre.52av - Kontroll Reavinst Värdepapper.27 Att växablandbetongochkojor. I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars vårt offentligaetos.28 uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Storstadskommittén.61 svenskstatsförvaltning.30 Rosoravbetong. Att läraövergränser.En studieavOECD:sförvaltnings- Enantologitill delbetänkandetAtt växabland politiska samarbete.33 betongochkojor från Storstadskommittén.62 Bekämpande penningtvätt.36av En lagomsocialtörsäkringar.72 Myndigheteller marknad. Invandrarei vårdochomsorg Statsförvaltningensolikaverksamhetsfonner.38

enfrågaombemötande äldre.76av - Arbetsgivarpolitiki staten. Förmånefterinkomst Samordnatinkomstbegrepp - För kompetensochresultat.48 för bostadsstödenochnyakvaliñkationsreglerför Avskaffa reklamskatten53 rätttill sjukpenninggmndandeinkomst.85 Ministem ochmakten.

Hur fungerarministerstyrei praktiken 54

Kommunikationsdepartementet

I medborgarnastjänst. Länsstyrelsemasroll itrafik- ochfordonsfrågor.6 En samladförvalmingspolitikförstaten.57 lT-problem inför 2000-skiftet.Referatochslutsatserfrån Statsskuldspolitiken.66

enhearinganordnad IT-kommissionendenav Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför 18december.IT-kommissionensrapport1/97.12 fysiskapersoner.75 Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, Uppföljning avinkomstskattelagen.77 demokratiochdelaktighetden8 november1996 Försäkringsmäklare. En lagöversynav anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- Försäkringsmäklarutredningen.79 kommissionenoch Kommunikationsforsknings- Reformeradstabsorganisation. 80 beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. 23 Punktskattekontroll alkohol,tobakochav

mineralolja,m.m.86

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Närings- och handelsdepartementet Dennyagymnasieskolan stegfor steg.1 Regionpolitikför helaSverige.13

- Växai lärande.Förslagtill läroplanför bamoch Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 unga6-16år. 21 Konkurrenslagen1993-1996.20 Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37

ochsmått.69 Inrikesdepartementet Besparingari stort

Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Jordbruksdepartementet ocharbete.40

Unga Svenskmat- påEU-fat. 25 Politik förunga. EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- + 2 stbilagor.71 försörjningen.26 Medelsiörvalmingi kommunerochlandsting.78 Alternativautvecklingsvägarför EU:s Allmännyttigabostadsföretag. gemensammajordbrukspolitik. 50 + Bilaga.81 EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional Lika möjligheter.82 utveckling.74

Miljödepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Förbättradmiljöinformation. 4 Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför Föüdlagstifcningtill miljöbalken.32 arbetshandikappade.5 Övervakningavmiljön. 34 Personaluthyrning.58 Enhållbarkemikaliepolitik. 84 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd +Bilagedel.64 Ommakt ochkön -i spåren offentligaav organisationersomvandling.83

Kulturdepartementet lT i kulturenstjänst.14 Statenochtrossamfunden Rättsligreglering

Grundlag -

Lag omtrossamfund -

Lag omSvenskakyrkan.41 - Statenochtrossamfunden Begravningsverksamheten.42 Statenochtrossamfunden Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomenoch dekyrkliga arkiven.43 Statenochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenochtrossamfunden Stöd,skatterochfinansiering.45 Statenochtrossamfunden Statlig medverkanvid avgiñsbetalning.46 Statenochtrossamfunden Denkyrkliga egendomen.47 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav förslagenfrån destatligautredningarna.55 SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.59 Betal-TV inom SverigesTelevision.60 Grannlands-TVi kabelnät.68