Personnummer

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

PERSONNUMMER

INTEGRITET OCH EFFEKTIVITET

-

Betänkande av

.

i

Personnummerutredmngen

å SOU1 994163

min

my Statens

offentliga utredningar WW 1994:63

P113] Justitiedepartementet

Personnummer

och effektivitet

— integritet

Betänkande av Personnummerutredningen Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjanst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag Regeringskansliets törvaltningskontor

av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Omslag: Bed‘ mg

ISBN 91-38-13662-7

ISSN 0375-250X

Graphic SystemsAB, Malmö 1994

Till statsrådet Reidunn Laurén

Utredningen Ju 1993:01 begränsning användningen

om en av av personnummer tillsattes i februari 1993 med uppdrag att utreda frågan om en begränsad användning

av personnummer.

Till särskild utredare förordnades regeringsrådet Ulla Wadell.

Utredningen, som påbörjade sitt arbete i april 1993, antog namnet Personnummerutredningen.

Till sakkunniga förordnades fr.0.m. den l juni 1993 fastighetsrådet Bertil Hall och skattechefen Mats Sjöstrand. Till experter förordnades om inte annat sägs fr.0.m. den l juni 1993 ingenjören Göran Berg, Svenska Postorderföreningen fr.o.m. den 22 september 1993,

datarådet vid Datainspektionen Ingela Halvorsen, avdelningschefen vid

DAFA Data AB Dan Hellsing, hovrättsassessom i Justitiedepartementet Martin Holmgren, bankdirektören iNordbanken Marianne Liedström, förbundsjuristen i Svenska Kommunförbundet Ulrika Lindmark, bolagsjuristen Kerstin Osterman för Sveriges Försäkringsforbund, numera chefsjuristen vid Affársverket Svenska Kraftnät Bertil Persson fr.0.m. den ll april 1994, hovrättsassessom i Socialdepartementet Björn Reuterstrand, docenten vid Epidemiologiskt centrum Måns Rosén, verkställande direktören vid Företagens Uppgiftslämnardelegation Nils Rydén, chefsjuristen vid SCB Per Samuelson och chefsjuristen vid Intrum Justitia Sweden AB G.A. Westman.

Sekreterare utredningen har varit Bertil Persson fr.0.m. den 1 januari 1994 t.o.m. den 10 april 1994 och hovrättsassessom Eva Wendel fr.0.m. den 19 april 1993.

Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande Personnummer integritet och effektivitet.

-

Särskilda yttranden har lämnats Mats Sjöstrand, Göran Berg, Dan

av Hellsing, Marianne Liedström, Ulrika Lindmark, Kerstin Ostennan, Nils Rydén och G.A. Westman.

Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm imaj 1994.

Ulla Wadell

Eva Wendel

Innehåll 5

Innehållsförteckning

Sammanfattning .9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Férfanningsfiirslag 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Utredningsuppdraget 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Bakgrund 37 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Inledning 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Folkbokföringen .38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 1946 års folkbokföringsförordning födelsenummer 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 1967 års folkbokföringsförordning personnummer 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 1991 års folkbokföringslag, lagen

om fingerade personuppgifter, 40 m.m. . . . . . . . . . 2.3 Datalagstiftningen .42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Offentlighets- och sekretesslagstiftnings-

kommittén .42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Datalagstiftningskommittén 43 . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.3 Data- och offentlighetskommittén 44 . . . . . . . . . . . 2.3.4 Datalagsutredningen, 49 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Särskild registerlagstifining 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Övriga utredningar 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Rättslig reglering 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Folkbokföringen .57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 Folkbokföringslagen, folkbokföringsförord- .

ningen och folkbokföringskungörelsen 57

. . . . . . . . 3.1.2 Lagen om fungerade personuppgifter 60 . . . . . . . . . 3.2 Datalagstiftningen .61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Datalagen och dataförordningen 61 . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Datainspektionens författningssamling 70 m.m. . . . . 3.3 Bestämmelser om sekretesstystnadsplikt 72 . . . . . . . . . . . 3.3.1 Sekretesslagen och sekretessförordningen 72 . . . . . . 3.3.2 Andra sekretessbestämmelser avseende

allmän verksamhet 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.3 Bestämmelser tystnadsplikt inom den om

enskilda sektorn 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Övriga bestämmelser 80 om personnummer . . . . . . . . . . . 3.5 Bestämmelser om namn 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll

Personnummeranvändningen 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inledning .85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statsmaktsregister 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Gällande ordning 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Tidigare lagstiñningsärenden 90 . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 Kartläggning statsmaktsregister 92 av . . . . . . . . . . 4.3 Personnummer i register hos myndigheter, kommuner m.m. 93

4.3.1 Folkbokföring, beskattning, exekution och val 94 . . . 4.3.2 Svenska kyrkan 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.3 SPAR 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.4 Registrering hos kommuner och landsting 114 . . . . . 4.3.5 Personaladministrativa system 122 . . . . . . . . . . . . 4.3.6 Domstolar och andra rättsvårdande myndigheter 123 . 4.3.7 Körkortsregistret. 134 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.8 Det centrala kriminalvârdsregistret 135 . . . . . . . . . 4.3.9 Tullregistret 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1O Fastighetsregister 136 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.ll Forskning, statistik, SCB, Socialstyrelsen m.m. 141

4.3.12 RFV 146 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.13 Utbildning 147 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.14 Övrigt 148 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Personnummer i register inom den enskilda sektorn 148

4.4.1 Personaladministrativa system 149 . . . . . . . . . . . . 4.4.2 Fackliga organisationer 149 m.m. . . . . . . . . . . . . 4.4.3 Kundregister, direktreklam m.m. 153 . . . . . . . . . . 4.4.4 Bank- och finanssektorn 155 . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.5 Kreditupplysning 166 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.6 Försäkringsbolag 170 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Övrig personnummeranvåndning 172 . . . . . . . . . . . . . . . 4.6 Allmänhetens inställning m.m. 175 . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6.1 Klagomål hos Datainspektionen 176 . . . . . . . . . . . 4.6.2 Tidigare attitydundersökningar 176 . . . . . . . . . . . . 4.6.3 Attityder vid folk- och bostadsräkningar 176 . . . . . . 4.6.4 Allmänhetens inställning till integritetsfrâgor 178 . . . 4.6.5 undersökning 178 SCB:s nya . . . . . . . . . . . . . . . 4.7 Utvärdering bestämmelsen i 7 § andra stycket av

datalagen 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Allmänna överväganden 185 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inledning 185 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.1 Allmänna utgångspunkter 187 . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Integritetsaspekter 187 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Identifikationsfrågor 189 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Personnummer i register m.m. 193 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.1 Samkömingarsambearbetningar 193 . . . . . . . . . . .

Innehåll 7

5.4.2 Personnumrets betydelse för nuvarande admini-

strativa system 195 . . o - - . . . . . . o . . - . . . 0 . 5.4. 3 Oñrändrad personnummeranvändning 199 . . . . . . 5.4.4 Begränsad personnummeranvåndning 200 . . . . . . . 5.5 Begränsad exponering 203 av personnummer . . . . . . . . . 5.6 Metod för reglering personnummeranvändningen 204 av . 5.6.1 En särskild lag eller reglering i datalagen 204 . . . . 5.6.2 Speciella begrånsningsregler 207 m.m. . . . . . . . .

Utredningens förslag 209 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Olika begrånsningregler 209 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.1 Lag om användning av personnummer 210 . . . . . . 6.1.2 Framtida personnummeranvändning 213 . . . . . . . . 6.1.3 Frågor avseende övergången till den nya

regleringen 224 - . - . . . . . . . . . . . . . - - . . u . 6.2 Särskild identitetsbeteckning för enskilda närings-

idkare företagarnummer 224 . . . . . . . . . . . . . - . . . . 6.2.1 Inledning 224 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.2 Enskild näringsidkare 225 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.3 Tilldelning av identitetsbeteckning 225

6.2.4 Tidigare utredningsförslag 227 . . . . . . . . . . . . . 6.2.5 Registrering m.m. 228 . . . . . . - - . . - . . . . . . . 6.2.6 Ett nytt identitetsbegrepp för enskilda

näringsidkare 236 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Begränsning av tilldelningen av personnummer i vissa

fall 243 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.1 Tilldelning av personnummer 243 . . . . . - . . . . . . 6.3.2 Uppehållstillstånd, SIV-nummer 248 m.m. . . . . . . . 6.3.3 Utredningens överväganden och förslag 250 . . . . . . 6.4 Minskad exponering av personnummer 260 . . . . . . . . . . 6.4.1 Sekretess för 260 personnummer . . . . . . . . . . . . 6.4.2 Kryptering, aliasnummer 269 m.m. . . . . . . . . 0 . 6.5 Kriminalisering obehörigt utnyttjande av av annans

identitet 281 . . . . . . . . . . . a . . . . . o o o . . . . . . . 6.5.1 Bakgrund 282 . . o . . - - . . . . . . . - . . . . . . . .

6.5.2 överväganden 283

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.3 Förslag till bestämmelse i brottsbalken 285 . . . . . .

évriga integritet.sfranyande åtgärder 289 . . . . . . . . . . . . 7.1 Okat krav på legitimation 290 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Behörighetskontroller 291 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Självreglering och information gällande regler 292 om .

Konsekvenser av utredningens förslag 295 . . . . . . . . . . . . Inledning 295 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Innehåll

8.2 Lag om användning av personnummer 295

. . . . . . . . . . . . 8.3 Tilldelning av företagamummer till enskilda

näringsidkare 303

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 Begränsad tilldelning av personnummer för personer

som inte är folkbokförda i landet 305

. . . . . . . . . . . . . . . 8.5 Sekretess för uppgift om personnummer 306

. . . . . . . . . .

9 Specialmotivering 309

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1 Förslaget till lag om användning av personnummer 309

. . . . 9.2 Förslaget till lag om ändring i datalagen 321

. . . . . . . . . . 9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen om identitets-

beteckning för juridiska personer m.fl. 321

. . . . . . . . . . . 9.4 Förslaget till lag om ändring i handelsregisterlagen 322

. . . . 9.5 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen 322

. . . . . 9.6 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen 322

. 9.7 Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen 323

. . . . 9.8 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen 323

. . . . . . . 9.9 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken 323

. . . . . . . . .

Särskilda yttranden 325

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga 1 Utredningens direktiv 363

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 Författningar i SFS som innehåller bestämmelser om

personnummer 375

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 3 Utländska förhållanden 413

. . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 4 Internationella dokument 449

. . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 5 SCB:s statistiska undersökning 451

. . . . . . . . . . . . . . Bilaga 6 RFV:s personregistrering 509

. . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 7 Förteckning över ADB-system inom polisen 523

. . . . . Bilaga 8 Ärenden från JO och JK 525

. . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 9 Praxisredovisning 537

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summary 549

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning

Utredningen har enligt direktiven haft att göra översyn

en av personnummeranvändningen utifrån syftet att påtagligt begränsa användningen av personnummer i olika sammanhang i samhället. Ett antal villkor uppställdes i direktiven. De förslag utredningen lämnar får exempelvis inte innebära att förutsättningarna för statistiskt och ekono-

miskt utredningsunderlag och forskning försämras. Rättsskyddet får

inte sänkas. Förslaget får inte heller förorsaka samhället

stora kostnader.

Data- och offentlighetskommittén DOK genomförde 1987

en kartläggning av användningen av personnummer. Denna kartläggning har utredningen haft utgångspunkt vid det inledande utrednings-

som arbetet. På grund av den snabba utvecklingen inom informationstekno-

login och den ökande datoriseringen i samhället har utredningen

emellertid ansett det vara nödvändigt att komplettera DOK:s kart-

läggning.

Avsnitt 4 innehåller en redogörelse för den kompletterande kartläggning av personnummeranvändningen som utredningen genomfört. I avsnittet beskrivs bl.a. personnummeranvändningen i vissa

större register hos myndigheter och kommuner. Utredningen har också studerat personnummeranvändningen inom den enskilda sektorn.

Utredningen har vidare undersökt användningen nationella

av identitetsbegrepp i ett flertal andra länder. Resultatet denna studie

av redovisas i bilaga

SCB har för utredningens räkning företagit undersökning

en av allmänhetens inställning till personnummeranvändningen i samhället. Undersökningen redovisas i avsnitt 4.6.5 och i bilaga Undersökningen har tillsammans med kartläggningen i avsnitt 4 utgjort

underlag för utredningens ställningstaganden beträffande begränsningar

av personnummeranvändningen.

Den första reglering särskilt syftade till begränsa

som att användningen av personnummer infördes den 1 januari 1992

genom ett tillägg till 7 § datalagen. Enligt bestämmelsen får

personnummer registreras endast när det klart är motiverat med hänsyn till registrets ändamål, vikten av en säker identifiering eller beaktansvärt

av annat skäl. Personnummer får återges på datautskrifter endast när det finns

10 Sammanfattning

särskilda skäl. Enligt vad som anförs i utredningens direktiv går denna bestämmelse inte tillräckligt långt utan begränsningen bör ske på ett mera kraftfullt sätt.

Utredningen redovisar i betänkandet flera metoder att begränsa personnummeranvändningen. De olika förslagen samverkar men är också med modifieringar i vissa fall möjliga att genomföra var för

- sig.

Huvudförslaget är en lag om användning av personnummer avsnitt 6.1.1 och 9.1. Lagen, är att betrakta som en ramlag, anger vad

som

krävs för att användning av personnummer skall vara tillåten. som Lagförslaget kompletteras med ett förslag om tilldelning av särskilt s.k. foretagarnummer för enskilda näringsidkare avsnitt 6.2. Utredningen föreslår vidare att tilldelningen av personnummer för personer som inte är folkbokförda i landet skall begränsas avsnitt 6.3. För att begränsa exponeringen personnummer anvisar

av utredningen två metoder. För det första föreslår utredningen att sekretess skall gälla för uppgift personnummer avsnitt 6.4.1. Den

om andra metoden innebär att inom vissa områden exponeringen av personnummer elimineras genom att uppgift om personnummer krypteras eller genom att s.k. aliasnummer används i stället för personnummer avsnitt 6.4.2.

För att stärka skyddet för den enskildes personliga integritet och ge samhället större möjligheter att ingripa vid vissa former av integritetskränkande handlingar föreslår utredningen slutligen att obehörigt utnyttjande av annans identitet kriminaliseras avsnitt 6.5.

Lag om användning av personnummer

Lagen är att ramlag anger när det skall vara tillåtet att använda

som

Enligt lagen får personnummer användas bara när personnummer. användningen medgivits i lag eller användningen erfordras för att

om uppfylla krav angående personnummer som föreskrivs i lag.

Lagen reglerar både manuell användning av personnummer och sådan användning av personnummer som sker med tekniskt hjälpmedel.

I lagen finns också bestämmelser syftar till att begränsa den

som yttre exponeringen Personnummer får enligt lagen

av personnummer. inte placeras synligt på postförsändelser. De får inte heller utan särskilda skäl handlingar skall spridas till annan än den

anges som som personnumret avser.

Lagen gäller inte användning av eget personnummer eller användning personnummer som sker för personligt bruk. Uppgift om

av avlidnas omfattas inte heller av lagen.

personnummer

Sammanfattning 11

Utlämnande av uppgift om personnummer till behörig användare

skall i princip ske genom skattemyndighetens försorg.

Regeringen kan med stöd av lagen utse en eller flera tillsynsmyndigheter att utöva tillsyn över efterlevnaden lagen. Tillsynsmyndig-

av het kan efter regeringens bemyndigande meddela närmare regler om ADB-behandling av personnummer samt meddela föreläggande med de villkor som behövs för efterlevnaden lagen eller föreskrifter

av meddelade med stöd av lagen. Sådana förelägganden skall kunna förenas med vite.

Om det föreligger synnerliga skäl kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer i enskilda fall medge undantag från kravet på lagstöd för användning av personnummer.

Lagen straffsanktionerar personnummeranvändning sker utan

som erforderligt lagstöd och sådan användning som strider mot föreskrift som meddelats med stöd av lagen.

Utredningen föreslår att lagen skall träda i kraft den 1 januari 1998.

Lagförslaget förutsätter att det tillkommer ett antal lagar

som reglerar sådan personnummeranvändning som riksdagen anser är angelägen och bör få fortgå. Innan man tar ställning till

om användningen av personnummer i framtiden bör tillåtas inom en viss sektor eller i ett visst register anser utredningen att det krävs

en noggrann analys av behovet av personnummer inom varje sådant område. Kartläggningen bör bl.a. klargöra hur personnummer används internt och externt, om lagstadgad skyldighet att lämna information som innehåller uppgift om personnummer föreligger och vilka kostnader en omläggning av befintliga system skulle medföra.

I avsnitt 6.1.2 redogör utredningen för sin syn på var personnummer i framtiden bör användas, var de inte bör få användas och

var

användningen bör begränsas.

Zilldelning av företagarnummer för enskilda näringsidkare

Antalet enskilda näringsidkare har uppskattats till mellan 250.000 och 300.000. Enskilda näringsidkare måste i dag använda

sitt personnummer som identitetsbeteckning i sin näringsverksamhet. Personnumret skall bl.a. anges på varje faktura utfärdas vid skattepliktig

som en omsättning. För att minska denna frekventa exponering av personnummer föreslår utredningen att enskilda näringsidkare i samband med registrering i handelsregistret skall tilldelas ett särskilt s.k. företagarnummer. Utredningen betonar att tilldelningen av företagarnummer inte innebär att något nytt rättssubjekt skapas. Det är därför angeläget att det nya företagarnumret ges en sådan utformning att riskerna för förväxling minimeras.

Begränsning av tilldelningen av personnummer för personer som inte drfolkbolg‘Z1rda i landet

Det finns f.n. omkring 408.000 personer som, utan att vara folkbokförda, tilldelats personnummer. Till folkbokföringsmyndigheten inkommer ett stort antal framställningar om tilldelning av personnummer för personer som inte är folkbokförda. Tilldelning sker bl.a. för registrering i rättsväsendets register, skatteregister och register hos allmänna försäkringskassor. Utredningen anför bl.a. att det framstår som stötande att den fördel som det i många sammanhang innebär att tilldelas ett personnummer är kopplad till en kriminell handling. Det förslag utredningen lämnar innebär stora begränsningar av tilldelningen av personnummer för personer som inte är folkbokförda i landet.

Sekretess för uppgift om personnummer

Utredningen har ansett det angeläget att så långt som möjligt minska exponeringen av personnumren. Utredningen föreslår att det införs en ny bestämmelse i sekretesslagen av innebörd att sekretess skall gälla för uppgift om personnummer. Sekretessen föreslås bli absolut och således inte beroende av s.k. menprövning. Enligt förslaget gäller sekretessen under den enskildes livstid.

Utan hinder av sekretessen skall uppgift om personnummer få lämnas till den som enligt lagen om användning av personnummer har rätt att använda detta.

Kryptering och användning av aliasnummer

Utredningen anser att kryptering i många fall kan vara en verksam metod att stärka integritetsskyddet genom att eliminera personnummer i klartext. Utredningen förespråkar tre olika krypteringsmodeller. Den första innebär att personnummer elimineras i klartext vid korrespondens med enskilda. Metoden innebär att s.k. aliasnummer används. Den andra metoden innebär en eliminering av personnummer i klartext i register. Även här används aliasnummer. Den tredje metoden innebär en eliminering av personnummer i klartext vid datakommunikation.

Kriminalisering av obehörigt utnyttjande av annans identitet

Det har förekommit att en person mer eller mindre regelmässigt obehörigen utnyttjat en annan persons identitet vid kontakter med exempelvis polis och sjukvård. Möjligheterna att komma till rätta med sådana beteenden har hittills varit relativt begränsade.

Utredningen föreslår att bestämmelse kriminaliserar

en som obehörigt utnyttjande av annans identitet förs i brottsbalken. Bestämmelsen träffar både utnyttjande sker muntligen och

som skriftligen. För att förfarandet skall straffbart krävs det

vara att inneburit fara i bevishänseende.

Utöver de förslag om redovisats pekar utredningen också på andra åtgärder som, utan att direkt syfta till att begränsa användningen

av personnummer, är avsedda att stärka integritetsskyddet kap. 7.

se

Utredningen förordar bl.a. skärpt kontroll, exempelvis krav

en genom

på uppvisande av legitimation, i de sammanhang det är viktigt

att styrka någons identitet. Behörighetskontroller och arbete med

att

analysera och minimera risker för integritetsintrång bedömer

utredningen också som viktigt. Utredningen också positivt på sådan

ser

begränsning av personnummeranvändningen kommer till stånd

som genom självreglering, t.ex. genom branschvisa rekommendationer.

De konsekvenser utredningens förslag medför beskrivs främst

som

i avsnitt Kostnader för förändringar i ADB-system och investeringar

i nya system kan många gånger förutsägas bli höga. För så

att långt

som möjligt minska dessa kostnader föreslår utredningen relativt långa övergångsperioder.

y

;mm

az;s;+§

mm

Fdrfattningmfirslag 15

Författningsförslag

1 till

Förslag

Lag om användning av personnummer

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

l § Syftet med denna lag är att begränsning användgenom en av ningen av personnummer stärka skyddet for den enskildes personliga

integritet.

2 § I denna lag med avses personnummer: sådan identitetsbeteckning i 18 § folksom anges bokföringslagen 1991:481 samt identitetsannan beteckning som innehåller uppgift födelsetid i om kombination med födelsenummer, användning: notering, sammanställning eller återgivning av personnummer som sker manuellt eller med tekniskt

hjälpmedel.

3 § Personnummer får användas endast om användningen har medgivits i lag eller användningen erfordras för att uppfylla krav angående personnummer som föreskrivs i lag. Användning av personnummer som sägs i första stycket får ske endast för föreskrivet ändamål. Bestämmelser sekretess för uppgift finns i 7 om om personnummer

kap. 35 § sekretesslagen 1980:100.

4 § Personnummer får inte placeras synligt på postförsändelser. Personnummer får inte utan särskilda skäl pá handlingar anges som skall spridas till annan än den som personnumret avser.

5 § Denna lag gäller inte enskilds användning av eget personnummer, användning av eget eller annans personnummer för personligt bruk och

användning personnummer för avlidna. av

Bestämmelser om förfarandet m.m.

6 § Skattemyndigheten skall, inte annat anges i lag eller annan om författning, lämna uppgift till den som enligt ut om personnummer denna lag är behörig att använda sådan uppgift. Närmare föreskrifter sådant utlämnande fär meddelas av regeringen om av personnummer eller den myndighet som regeringen bestämmer. Den hos myndighet begär att få utlämnat uppgift om som en

skall hänvisas till skattemyndigheten.

personnummer Föreskrifterna i denna paragraf inskränker inte myndigheternas enligt reglerna allmänna handlingars offentlighet i

skyldigheter om tryckfrihetsförordningen.

7 § Tillsynen över efterlevnaden denna lag samt av föreskrifter och av med villkor har meddelats med stöd av 8 § utövas

förelägganden som den eller de myndigheter regeringen bestämmer.

av som

8 § Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig-

het, får meddela närmare föreskrifter automatisk databehandling av personnumom mer samt 2. föreläggande med de villkor behövs för efterlevnaden av denna som lag eller föreskrifter har meddelats med stöd av lagen. som Föreläggande enligt första stycket 2 får förenas med vite.

Undantag

9 § Om det finns synnerliga skäl kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge undantag från bestämmelserna i 3

Sanktioner m.m.

10 § Till böter eller fängelse i högst månader döms den som med sex uppsåt eller oaktsamhet bryter mot 3 § eller föreskrift som har av meddelats med stöd av 8 § första stycket I ringa fall döms inte till ansvar.

Överklagande

11 § Beslut av myndighet

enligt 6

om föreläggande enligt 8 § första stycket 2 och

enligt 9 §

får överklagas hos länsrätten.

Justitiekanslern får föra talan för att tillvarata allmänna intressen.

Denna lag träder i kraft den l januari 1998.

2 till

Förslag Lag om ändring i datalagen 1973:289

Härigenom föreskrivs att 7 § datalagen 1973:289 skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

Personregister skall inrättas och föras så att inte otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet uppkommer. Därvid skall särskilt iakttas

att registret förs för ett bestämt ändamål,

att inte andra uppgifter registreras än som står i överensstämmelse med registrets ändamål,

att uppgifter inte utan medgivande av den registrerade, myndig-

av heter försäljs annat än i enlighet med lag, förordning eller särskilt beslut av regeringen, 4. att i övrigt uppgifter inte samlas in, lämnas ut eller används

annat än i överensstämmelse med registrets ändamål eller vad gäller

som enligt lag eller annan författning eller i enlighet med den registrerades medgivande, 5. att uppgifterna i registret skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstörelse eller mot otillåten ändring eller spridning.

I fråga om personnummer I fråga

om personnummer gäller dessutom att registrering finns särskilda bestämmelser i fär ske endast när det klart är lagen användning

om av permotiverat med hänsyn till regi- 1994:000.

sonnummer strets ändamål, vikten av en

säker identifiering eller

av annat beaktansvärt skäl. Vidare gäller att personnummer fdr återges på datautskrifter endast när det finns särskilda skäl.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1998.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1974: 174 om identitetsbeteckning för juridiska m.fl.

personer

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1974:174 om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. skall införas en ny paragraf, 1 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1a§

Identitetsbeteckning i numerisk

form fibretagarnummer skall

fastställas för enskild närings-

idkare.

Vad som föreskrivs i 5

och 6 §§ gäller även för före-

tagarnummer.

Denna lag träder i kraft den J

januari 1998.

4 till

Förslag Lag om ändring i handelsregisterlagen 1974:157

Härigenom förskrivs att 4 § handelsregisterlagen 1974: 157 skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Handelsregister skall innehålla följande uppgifter

om:

Enskild näringsidkare:

näringsidkarens firma, näringsidkarens firma,

näringsidkarens fullständiga näringsidkarens fullständiga namn, personnummer och pos- namn, före-

personnummer, tadress, tagarnummer och postadress.

näringsverksamhetens art, näringsverksamhetens art, 4. det län och den ort där hu- 4. det län och den ort där huvudkontoret fmns samt konto- vudkontoret finns samt kontorets postadress. rets postadress.

Handelsbolag:

bolagets firma, näringsverksamhetens art,

det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets

postadress,

4. bolagsmännens fullständiga och postadresser,

namn, personnummer

av vem och hur firman tecknas, när firman får tecknas varje

av

bolagsman ensam, om bolaget utgör kommanditbolag, vilken eller vilka av bolagsmännen som är kommanditdelägare och beloppet av varje sådan bolags-

mans utfásta insats.

Ideell förening och stiftelse:

den firma under vilken föreningen eller stiftelsen idkar näring,

föreningens eller stiftelsens namn, om det sammanfaller med firman,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

näringsverksamhetens art, 4. det län och den ort där föreningens eller stiftelsens styrelse har sitt säte samt föreningens eller stiftelsens postadress,

5. styrelseledamöternas och, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn, personnummer och postadresser,

av vem och hur föreningens eller stiftelsens namn tecknas, om namnet tecknas av styrelsen ensam.

Denna lag träder i kraft den I

januari 1998.

5 till

Förslag

Lag om ändring i skatteregisterlagen 1980:343

Härigenom föreskrivs att 5 § skatteregisterlagen 1980:343 skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

För fysisk person som är folkbokförd i riket skall i det centrala

skatteregistret anges

personnummer, namn, adress, civilstånd, datum för civilståndsän-

dring och folkbokföringsförhållanden,

2. registrering enligt lagen 1968:430 mervärdeskatt, särskilt

om registrerings- och redovisningsnummer, organisationsnummer och firma, 4. registrering i sjömansregistret, tillhörighet till icke territoriell församling, tillhörighet till svenska kyrkan,

nationalitet, personnummer för hos folkbokförda barn

personen under 18 år, antal hemmavarande barn inte har uppnått 16 eller

som 18 års ålder, personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person, personnummer för denne, 6. slag av pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring, i den mån det behövs för att

debitera socialförsäkringsavgift,

slag av preliminär skatt som personen skall betala.

För enskild näringsidkare skall också företagarnummer

anges.

För person som inte har uppnått 18 års ålder skall också

anges personnummer för den hos vilken personen är folkbokförd.

För person som inte har uppnått 15 års ålder skall införas endast uppgift om personnummer, och adress samt för

namn personnummer den hos vilken personen är folkbokförd, inte ytterligare uppgift

om som avses i första stycket behövs för beskattning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För person som är folk- För person som är folkbokförd här i riket skall upp- bokförd här i riket skall uppgifter enligt första, andra eller gifter enligt första, andra, tredje stycket införas i den tredje eller fjärde stycket man det behövs för beskattning införas i den mån det behövs här i riket. för beskattning här i riket.

Denna lag träderi krafl den I

januari 1998.

6 Förslag till

Lag om ändring i mervärdesskattelagen 1994:200

Härigenom föreskrivs att ll kap. 5 § mervärdesskattelagen 1994:200

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

5§

En faktura eller jämförlig handling skall i de fall i 2 § l

som anges eller 2 innehålla uppgift om

ersättningen,

skattens belopp, utställarens och mottagarens namn och adress eller någon

annan uppgift genom vilken de kan identifieras, 4. transaktionens art,

platsen för varans mottagande, den skattskyldiges registreringsnummer enligt 14 kap. 24 § eller,

då den skattskyldige inte är registrerad, hans eller organisa-

persontionsnummer det finns ett sådant och likvärdig uppgift,

om annars en och

7. övrigt som kan ha betydelse för bedömningen skattskyldigheten

av och mottagarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning.

För enskild näringsidkare

anges företagarnummer i stäl-

let för iförsta stycket 6 angivet

nummer.

En faktura eller jämförlig handling utfärdas enligt 2 § 3 skall

som innehålla uppgift om den utgående skatt säljaren har redovisat

som eller skall redovisa för gjorda skattepliktiga uttag tjänster på

av

fastigheten. Handlingen skall dessutom innehålla de uppgifter

som anges i första stycket 6 och

Denna lag träder i kraft den I

januari 1998.

7 till

Förslag

Lag om ändring i folkbokföringslagen 1991:481

Härigenom föreskrivs att 18 § folkbokföringslagen 1991:481 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §

För varje folkbokförd person För varje folkbokförd

person fastställs ett fastställs ett

personnummer personnummer

som identitetsbeteckning. Vid- som identitetsbeteckning. Vid-

are fastställs personnummer fastställs

are personnummer for personer som inte är folk- for inte är folk-

personer som bokförda i de fall som anges i bokförda i de fall det i lag lag eller annan författning. eller författning

annan anges

att sådant nummer skall fast-

ställas.

Personnumret innehåller födelsetid, födelsenummer och kontrollsiff-

ra.

Födelsetiden anges med siffror, två för året, två för månaden

sex och två för dagen i nämnd ordning.

nu

Födelsenumret består av tre siffror och är udda för män och jämnt för kvinnor.

Mellan födelsetiden och födelsenumret sätts ett bindestreck byts

som ut mot ett plustecken när en person fyller 100 år.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1998.

8 till

Förslag Lag om ändring i sekretesslagen 1980:100

Härigenom föreskrivs att i sekretesslagen 1980: 100 skall införas

en ny paragraf, 7 kap. 35 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

35 §

Sekretess gäller för uppgift om

sådan identitetsbeteckning

personnummer som avses i

18 §folkbolqbringslagen

1991:481.

Sekretess hindrar inte att uppgifi om personnummer lämnas till den som enligt 3 § lagen 1994.00 om anvandning av personnummer har rätt att använda sådant nummer.

I fråga om uppgift

om enskilds personnummer i allmän handling gäller sekretessen under den enskildes livstid.

Denna lag träder i kraft den I januari 1998.

9 till

Förslag

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att det i brottsbalken skall införas paragraf, en

15 kap. 13 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap. 13 a§

Den som, i annat fall än som nämnts tidigare i detta kapitel, obehörigen utnyttjar annans identitet döms, åtgärden om innebär fara i bevishänseende,

för obehörigt utnyttjande

av annans identitet till böter eller fängelse i högst sex månader.

Denna lag träder kraft den I januari 1995.

Utredningsuppdraget

Utredningens direktiv Dir. 1993:7 innebär ett uppdrag att utreda frågan om en begränsning användningen

av av personnummer. Direktiven i sin helhet framgår bilaga

av

Utredningsarbetet inleddes i april månad 1993. Det inledande skedet ägnades huvudsakligen att samla in faktamaterial och igenom tidigare utredningsmaterial inom samma eller närliggande ärnnesområden.

Data- och offentlighetskommittén DOK genomförde 1987,

som framhålls i direktiven, en grundlig kartläggning av användningen

av personnummer. Denna kartläggning har utredningen haft som utgångspunkt vid det inledande utredningsarbetet. På grund den

av snabba utvecklingen inom informationsteknologin och den ökande datoriseringen i samhället har utredningen emellertid ansett det

vara nödvändigt att komplettera DOK:s kartläggning. För detta ändamål har företrädare för utredningen bl.a. besökt Datainspektionen, Riksförsäkringsverket RFV, Riksskatteverket RSV, Rikspolisstyrelsen RPS och Statistiska centralbyrån SCB. Utredningen har också haft kontakter med bl.a. Centralnärrmden för fastighetsdata CFD, Domstolsverket DV och Finansinspektionen.

För att samla in material som berör kommunernas

personnummeranvändning har företrädare för utredningen bl.a. besökt företaget Dialog Data AB och Gruppen för integritetsfrågor inom dataområdet

GRIND i Göteborg.

Enligt direktiven får utredningens förslag inte innebära att förutsättningarna för statistiskt och ekonomiskt utredningsunderlag och forskning försämras. För att ta del uppgifter

av om personnummeranvändningen inom forsknings- och statistikområdet har företrädare för utredningen besökt SCB och Socialstyrelsen.

Utredningen har, i enlighet med direktiven, undersökt möjligheterna att genom kryptering begränsa den öppna användningen av personnummer. När det gäller frågor om kryptering har bl.a. Lars Philipson, professor i datorteknik vid Lunds Tekniska Högskola, bidragit med synpunkter. Även SCB, Ikaros Datakonsulter i Göteborg och Linné Data AB har bistått utredningen i dessa spörsmål.

36 Utredningsuppdraget SOU 1994263

För att tillgodogöra sig erfarenheterna av användningen av identitetsbeteckningar i Finland och Danmark har företrädare för utredningen besökt Dataombudsmannen och Befolkningsregistercentralen i Finland samt Indenrigsministeriets CPR-kontor och Registertilsynet i Danmark. Även andra utländska kontakter har förekommit, bl.a. med företrädare för federala och provinsiella myndigheter i Kanada.

Det har enligt direktiven älegat utredningen att redovisa kostnadskonsekvenserna av sitt förslag både för den allmänna och för den enskilda sektorn samt anvisa hur förslaget kan finansieras. När det gäller kostnadsberäkningar har bl.a. RSV, Patent- och registreringsverket PRV, och Folksam bistått utredningen.

Samråd har under arbetets gång skett med Aviseringsutredningen Fi 1992: 12. Utredningen har diskuterat personnummeranvändningen vid kreditupplysningsverksamhet med Kreditupplysningsutredningen Ju 1991:06 som i december 1993 överlämnade sitt slutbetänkande SOU 1993:110 Integritet och effektivitet på kreditupplysningsområdet. Genom Kommittén om översyn av socialtjänstlagen S 1991:07 har utredningen fått ta del av material om registerföringen inom socialtjänstområdet. Samråd har under hand också skett med bl.a. Integritetsskyddsutredningen Fi 1993:03, 1993 års Vallagskommitté Ju 1991:02 i mars 1994 överlämnade sitt slutbetänkande SOU

som 1994:30 Vallagen, Utredningen angående vissa frågor om skyddet för enskilda personers privatliv Ju 1992:C som i april 1994 redovisade sitt uppdrag i en departementspromemoria Skyddet för enskilda personers privatliv En studie Ds 1994:51 och Hälsodatakommittén S 1993:12.

Till utredningen har överlämnats ett antal skrivelser m.m. Från Finansdepartementet Dnr 453993 har överlämnats handlingar i ett ärende som behandlar motstridiga uppfattningar mellan Datainspektionen och RSV i fråga om tillhandahållande av uppgifter ur det centrala skatteregistret. Från Justitiedepartementet Dnr 93-4756 har överlämnats framställning från Datainspektionen med hemställan om

en lagstiftningsåtgärder mot missbruk av annans identitet.

Bakgrund 37

2 m.m.

Bakgrund

I detta kapitel beskrivs huvuddragen i det utrednings- och lagstiftningsarbete som lett fram till eller i övrigt haft störst betydelse för reglerna om personnummer. De grundläggande reglerna om personnummer finns inom folkbokföringen. I det följande inledande avsnittet lämnas en kort historik om folkbokföringsreglerna fram till 1946, då föregångaren till personnumren, de s.k. födelsenumren, tillskapades. Avsnittet 2.2 inleds med en redogörelse för den lagstiftning folkbokföringens område som skett därefter och som har beröring med regleringen av personnumren. I de därefter följande avsnitten görs motsvarande redovisning i fråga om främst data- och registerlagstiftningen.

2.1¶Inledning

Mantalsskrivningen kan sägas ha sin grund i fogdeförordningen för Finland av år 1556. I denna ålades fogdarna att låta skriva hur

upp mycket mantal det var i varje by och gård, både män och kvinnor och ålder. Med mantal avsågs ett hemman av sådan storlek att det kunde ge uppehälle en familj och samtidigt bära en fastställd skatteenhet. Sedan boskapsskatten år 1620 och mantalspenningarna år 1634 hade påbjudits förrättades årlig mantalsskrivning för uttagandet dessa

av skatter.

Mantalsskrivningen verkställdes ursprungligen av prästerskapet men uppgiften överflyttades år 1652 på särskilt anställda mantalskommissa-

rier. Mantalskommissarietjänsterna drogs 1779 och uppgiften att

förrätta mantalsskrivningen uppdrogs i stället häradsskrivarna. Från 1779 förrättades mantalsskrivningen landet häradsskrivarna. I

av städerna sköttes uppgiften i vissa fall kommunala befattningshavare

av under 1800- och 1900-talet. När mantalsskrivningen avskaffades 1991 sköttes den i hela landet den lokala skattemyndigheten.

av

I äldre tid bedömdes de flesta samhälleliga rättigheter och skyldigheter som var beroende bosättning med utgångspunkt i

av en persons mantalsskrivningen. Exempel detta rösträtt, medlemskap i

var kommun, rätt till fattigvård och skattskyldigheter olika slag.

av

38 Bakgrund

Kyrkobokföringen och mantalsskrivningen hade från början olika materiella bosättningsregler i vissa hänseenden beroende att mantalsskrivningen tjänade borgerliga syften medan kyrkobokföringen i första hand tjänade församlingsvården. Skillnaderna i bosättningsreglerna upphörde i och med 1946 års folkbokföringsförordning SFS 1946:469.

2.2¶Folkbokföringen

2.2.1 1946 års folkbokföringsförordning födelsenummer

-

Det Folkbokföringskommittén som i sitt betänkande SOU

var 1944:52 föreslog att det för envar i riket kyrkobokförd person skulle finnas ett fastställt födelsenummer. Alla i riket folkbokförda personer skulle, enligt förslaget, tilldelas ett födelsenummer bestående av födelsedata skrivna med siffror och ett tresiffrigt nummer, udda för

och jämnt för kvinna samt olika för alla som var födda samma man dag. Numret kallades vanligen folkbokföringsnummer.

Enligt folkbokföringskommittén skulle födelsenumret föras in i personakt men i övrigt inte vara obligatoriskt i kyrkböckerna. I prästbevis skulle numret endast sättas ut på begäran. Nummerserien 001 999 skulle delas upp i mindre serier, en för varje län och en för

-

flyttat in från ett annat land. Kommittén ansåg att personer som numret skulle bli av mindre betydelse för identifieringen inom själva kyrkobokföringen. Förslaget hade kommit till närmast med tanke befolknings- och socialstatistiken samt taxeringsarbetet. Det skulle också bli möjligt att avskaffa värnpliktsnumren och att lösa civilförsvarets identifieringsproblem. När det gäller födelsenumrets betydelse för

statistikproduktion påpekade kommittén möjligheterna till maskinell

bearbetning. Som exempel nämndes att man kunde stansa in föräldrars födelsenummer och andra grundläggande data på hålkort. Med denna metod skulle man kunna få fram statistik som för olika åldrar och yrkesgrupper visade familjeutvecklingen med hänsyn till antalet barn, tidpunkten för deras födelse m.m.

Bland remissinstanserna meningarna om behovet att införa ett

var födelsenummer delade. Några invändningar beträffande konsekvenser för den enskildes personliga integritet redovisades inte.

I den proposition som föregick folkbokföringsförordningen prop. 1946:255 41 o.f. anförde departementschefen bl.a. att det andra

s. områden inom samhällslivet, utanför den lokala folkbokföringen, förelåg ett behov ett entydigt, lättillgängligt och lätthanterligt

av mera hjälpmedel för identifieringen än en personbeskrivning bestående av

yrke, bostad och födelsetid. Även för folkbokföringen ansågs namn,

Bakgrund 39

dock födelsenumren i flera hänseenden vara betydelsefulla. Beträffande födelsenumrens praktiska betydelse framhölls i propositionen särskilt de fördelar som dessa nummer erbjuder för det statistiska arbetet. Speciellt erinrades i propositionen om den besparing i tid, arbete och kostnader och den ökade tillförlitlighet hos arbetsresultatet som torde vinnas genom födelsenumrens användning. Vidare anfördes att födelsenumren kunde utnyttjas i stället för inskrivningsnummer för värnpliktiga framdeles skulle skrivas in. Även vid taxeringsarbetet

som förutsågs födelsenumren kunna bli till stort gagn, bl.a. med avseende på hopsorteringen av deklarationer och löneuppgifter. Också vid registreringen av pensionsavgifter ansågs numret kunna vara till nytta. Vad angick civilförsvarets identifieringsproblem anfördes att det torde vara svårt att komma fram till en tillfredsställande lösning på annat sätt än med hjälp av födelsenummer. Enligt departementschefen föreföll det också troligt att födelsenumren skulle kunna komma till användning i större enskilda företags bokföring.

Bestämmelsen om födelsenummer fick den lydelse som kommittén föreslagit. Den togs in i 3 § folkbokföringsförordningen 1946:469. Den närmare tillämpningen av bestämmelsen i 3 § folkbokföringsförordningen reglerades i kungörelsen 1946:783 med vissa bestämmelser om födelsenummer.

2.2.2 1967 års folkbokföringsförordning personnummer

-

folkbokföringsförordning kom till sedan statsmakterna 1963 En ny fattat ett principbeslut om övergång till ADB för registrerings-, beräknings- och redovisningsarbeten inom folkbokföring, taxering och uppbörd senast vid årsskiftet 196768. Detta medförde behov av en identitetsbeteckning i nummerform prop. 1963:32, SU 41, rskr. 101.

1967 års folkbokföringförordning SFS 1967:198 byggde till stor del på de förhållanden i samhället som rådde sedan många decennier. Lagens tillkomst grundade sig inte någon mera omfattande översyn

av 1946 års folkbokföringsförordning.

Under förarbetena till 1967 års folkbokföringsförordning anförde departementschefen prop. 1967:88 s. 65 bl.a. att behovet av en identitetsbeteckning i nummerfonn kraftigt ökat genom den tekniska utvecklingen och den ökade användningen av ADB-maskiner.

1967 års folkbokföringsförordning utgjorde i stort sett en teknisk omarbetning av sin föregångare. Förordningen innebar förenklingar av mantalsskrivningsförfarandet och i fråga om allmänhetens skyldighet att göra anmälan till pastorsämbete.

Eftersom en viss begreppsförvirring inträtt angående benämningen på den sifferkombination vi nu kallar personnummer beslutade man att i folkbokföringsförordningen skapa en enhetlig beteckning med det

40 Bakgrund

nybildade ordet personnummer födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra. Samtidigt bestämdes att födelsedata i personnumret alltid skall skrivas med sex siffror, varvid nollor skall användas som utfyllnadssiffror. För att förebygga fel som beror på felaktigt eller otydligt angivet personnummer infördes slutligen den kontrollsiffra som placeras efter födelsenumret.

2.2.3 1991 års folkbokföringslag, lagen fingerade

om

personuppgifter, m.m.

1983 års Folkbokföringskommitté fick i sina direktiv Fi 1983:04 i uppdrag att lägga fram förslag till en helt ny folkbokföringslag. Genom tilläggsdirektiv Fi 1989:64 gavs kommittén också i uppdrag att överväga och lämna förslag till åtgärder som förhindrar att någon med hjälp av personnummer kan leta rätt en person i syfte att utöva våld, hot eller trakasserier.

Kommittén lämnade 1983 promemorian Allmänt ombud inom folkbokföringen Ds Fi 1983:31. Förslagen i det betänkandet har lett till lagstiftning prop. 198586:56, SkU 18, rskr. 57, SFS 1985:1121. År 1989 lämnades betänkandet SOU 1989: 10 Rätt adress och i juni 1990 slutbetänkandet SOU 1990:50 Ny folkbokföringslag. Förslagen har resulterat bl.a. iden nu gällande nya folkbokföringslagen och till

fullföljande av tilläggsdirektiven lagen om fingerade personuppgifter

prop. 199091:153,SkU 28, rskr. 328, SFS 1991:481 och 1991:483. De båda lagarna trädde i kraft den 1 juli 1991. Den grundläggande regeln om personnummer finns nu i 18 § nämnda lag, se vidare nedan.

Organisationskommittén för folkbokföringen Fi 1988:02 tillkallades efter det att riksdagen år 1987 beslutat om ett ändrat huvudmannaskap för folkbokföringen. Kommittén fick i uppdrag att lämna förslag till den närmare utformningen av folkbokföringens organisation och att i övrigt lämna förslag till andra åtgärder som kunde behövas för att genomföra den nya organisationen. Kommittén har lämnat betänkandet SOU 1990: 18 Lag om folkbokföringsregister, som lett till lagstiftning prop. 199091:53, SkU rskr. 109, SFS 1990: 1536 och betänkandet SOU 1990:109 Författningsförslag med anledning av en ny folkbokföringsorganisation m.m.

Genom tilläggsdirektiv fick, som tidigare nämnts, 1983 års Folkbokföringskommitté 1989 i uppdrag att överväga och lämna förslag till åtgärder som förhindrar att någon med hjälp av personnummer kan leta rätt på en person i syfte att utöva våld, hot eller trakasserier. Kommittén skulle bl.a. överväga frågan om ändring av personnummer för att åstadkomma ett verkligt effektivt skydd för personer som är utsatta för t.ex. allvarliga hot om våld.

Bakgrund 41

1983 års Folkbokföringskommitté lämnade i sitt slutbetänkande

SOU 1990:50 Ny folkbokföringslag förslag till regler identitetsom byte. Under sina allmänna överväganden anförde kommittén bl.a. betänkandet 97 att uppgifterna inte skulle kunna missbrukas s. för att söka rätt på en person i syfte att förfölja eller hota denne. Gällande

regler om sekretess för uppgifter i folkbokföringen och liknande registrering av befolkningen ansågs inte ett heltäckande skydd. Ett ge fullständigare skydd skulle, enligt kommittén, kunna åstadkommas på två sätt. Det ena sättet att låta den byta var utsatta personen personnummer och övriga identifierande uppgifter i folkbokföringen. Det andra var att undvika att folkbokföringen innehöll eller utvisade förföljda personers verkliga vistelseort. När det gällde identitetsbyte

föreslog kommittén att regler detta skulle tas in i folkbokom föringslagen. I förarbetena till lagen fingerade personuppgifter anförde om föredragande statsrådet prop. 19909l:153 118 o.f. att det inte s. kunde uteslutas att för mycket allvarligt hot en person som var utsatt grund av speciella omständigheter inte kunde tillfredsställande

skydd genom möjligheten att behålla sin folkbokföringsort. För dessa undantagsfall kvarstod ett behov att kunna erbjuda bättre ännu möjligheter till skydd. En borde därför kunna medges person att använda fingerade personuppgifter. Skälet härför angavs vara att man kan använda andra sökbegrepp än och i personnummer namn ett personregister. Genom att exempelvis använda uppgifter relation om till barn och dag för civilståndsändring urvalskriterier det som är möjligt att ur olika register hämta uppgifter och på så sätt begränsa antalet tänkbara personer avsevärt. Förföljaren har sedan möjlighet att identifiera den han söker. Det kan således, framhölls i person propositionen, vara nödvändigt att byta ut också andra uppgifter i folkbokföringen än namn och I propositionen s. 121 personnummer. anfördes vidare att den avvägning måste göras innan som en användning av fingerade personuppgifter kan tillåtas skulle kräva en annan och mera kvalificerad bedömning än vad normalt föresom

kommer inom folkbokföringen. Det skulle bli nödvändigt be-

att göra dömningar som inte är främmande för de allmänna domstolarna. Med

hänsyn härtill förordades att frågorna medgivande använda om att fingerade personuppgifter regleras särskilt och att saken prövas av domstol. I propositionen lämnades förslag till särskild lag en om fingerade personuppgifter.

Lagrådet underströk i sitt yttrande över lagförslaget

att möjligheten

att använda fingerade personuppgifter måste utnyttjas med den yttersta restriktivitet med hänsyn till risken för rättsförluster både för den skyddade och för andra prop. 199091:153, bilaga 6.

42 Bakgrund

Lagen fingerade personuppgifter 1991:483 trädde i kraft om samtidigt som den nya folkbokföringslagen.

2.3¶Datalagstiftningen

Några invändningar beträffande risker för medborgarnas personliga integritet gjordes varken 1963 eller 1967 i samband med överväganden angående folkbokföringen. Det först i samband med 1970 års folkvar och bostadsräkning integritetsdebatten fick någon större genomsom slagskraft. Detta ledde till att den 1969 tillkallade Offentlighets- och

sekretesslagstiftningskommittén OSK i maj 1971 fick tilläggsdirektiv

med uppdrag att undersöka vilka effekter den automatiska databehandlingen kunde få för den enskildes integritet.

2.3.1¶Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén

Det förslag OSK lämnade i betänkandet SOU 1972:47 Data och integritet ledde till den nuvarande datalagen 1973:289 som i huvudsak trädde i kraft den 1 juli 1973. Utgångspunkten för förslaget den enskilde borde tillförsäkras sfär, som skyddar mot var att en otillbörligt intrång från myndigheter och andra som kan uppfattas som utomstående. När det gäller konkret skyddsområdet konstaterade att mera ange OSK att det förelåg betydande gränsdragningsproblem, eftersom rätten bli lämnad i fred aldrig kan absolut i ett modernt samhälle. En att vara konflikt föreligger mellan å ena sidan den enskildes uppfattning om att viss informationsanvändning är ett hot eller kränkning, och å andra en sidan de allmänna och enskilda intressen i vissa fall talar för att som information skilda slag måste få samlas in och användas för olika av ändamål.

OSK ansåg att integritetsskyddet ADB-omrâdet bäst tillgodosågs tillståndsreglering syftade till avvägning mellan

genom en som en behovet dataregister och riskerna för integritetsintrång. Tillståndsav kunde enligt OSK, i då gällande läge, endast ett fåtal

givningen punkter med lagbestänirnelser. Tillståndsmyndigheten fick

styras bygga praxis med ledning av de allmänna synpunkter som upp en

framfördes i lagstiftningsärendet.

OSK avvisade tanken på att den enskildes samtycke skulle vara ett självständigt kriterium för registrering skulle få ske. En sådan att ordning skulle tvinga registerförarna att ha specialrutiner. Om en större eller mindre del de som berördes av ett visst system av personer sig registrering, fick det i stället beaktas inom ramen för motsatte tillståndsprövningen.

Bakgrund 43

Genom datalagens tillkomst infördes tillståndsplikt för i princip all personregistrering som sker med hjälp ADB. Undantag gjordes

av endast för register vars inrättande beslutats riksdagen eller

av regeringen. Datainspektionen inrättades med uppgift att tillståndspröva befintliga och nyinrättade register och att utöva tillsyn datalagens

av

efterlevnad. Vid sin tillståndsprövning skulle Datainspektionen

ta ställning till frågan om registret kunde medföra otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet.

2. 3 Datalagstiftningskommittén

Våren 1976 tillsattes Datalagstiftningskommittén DALK fick i

som uppgift att se över datalagen. Datalagen har fram till 1982 varit föremål för en rad justeringar efter förslag från DALK.

DALK undersökte 1977-78 sambandet mellan användning

av personnummer och risker vid samkörning av personregister. Undersökningen omfattade också en bedömning konsekvenserna

av av bestämmelser om att begränsa eller avskaffa DALK

personnumren. konstaterade att ett avskaffande av personnummer i personregister inte på något avgörande sätt skulle lägga hinder i vägen för samkörningar. Om man i detta syfte ville förbjuda användningen

av personnummer skulle man inte nå målet. Visserligen skulle man kort sikt försvåra möjligheterna till samkörning rent tekniskt något längre sikt

men skulle svårigheterna övervinnas.

Kostnaderna för en omläggning av befintliga ADB-baserade personregister kunde, enligt DALK:s uppfattning, inte överblickas utan mycket ingående undersökningar. Dessa kostnader bedömdes dock bli mycket höga och med nödvändighet drabba även den enskilde genom höjda avgifter och priser. Under en Övergångstid kunde de praktiska olägenheterna t.ex. i form betydligt ökade risker för

av förväxling av personer antas bli kännbara. DALK ansåg emellertid att det kunde vara motiverat att ta hänsyn till den kritik mot användningen av personnummer som förts fram i olika sammanhang. Som exempel angavs att den registrerades personnummer görs tillgängligt för

var och en i sammanhang där han inte detta motiverat, att den

anser enskilde i utdata från personregister enbart med

anges personnummer och inte med namn och att man vid kontakter med bl.a. myndigheter ofta krävs på uppgift om personnummer utan att detta egentligen behövs.

DALK fann att intressekonflikten mellan behovet kontroller,

av t.ex. i taxeringsarbetet och vid beslut om behovsprövade förmåner, samt den enskildes krav personlig integritet medförde svåra avvägningsproblem. Kontrollbehovet motiverade inte att integritetsskyddet försvagades hur långt som helst samtidigt skyddet, enligt

som

44 Bakgrund

DALK, inte borde göras så starkt att det kunde uppfattas som en strävan att hindra den kontroll som de flesta medborgare, inte minst i egenskap av skattebetalare, anser angelägen och nödvändig.

DALK ansåg det inte möjligt att reglera den ovan berörda intresseavvägningen i datalagen en gång för alla. De kontrollbehov som behandlats ovan ansågs främst vara en följd av de system för beskattning och behovsprövade förmåner som beslutats av riksdagen. DALK ansåg därför att förutsättningarna för och omfattningen av de kontroller som var nödvändiga borde bestämmas i samma ordning. Eftersom det var fråga om politiska överväganden borde dessa frågor inte överlämnas till Datainspektionen eller andra myndigheter. I den mån samkörning och annat samutnyttjande av data syftar till att kontrollera den enskilde medborgaren borde detta således inte regleras i datalagen. statsmakterna borde i sina beslut klarare ange för vilka ändamål uppgifter i statliga register får användas. Det borde krävas medgivande av riksdag eller regering så snart användningsområdet utvidgades. Den metod som rekommenderades av DALK var att författningsreglera alla statliga personregister av betydelse för den enskildes personliga integritet. Utöver dessa registerförfattningar kunde det eventuellt också finnas behov av att ersätta datalagen med generella regler de former för personregistrering som kan tillåtas

om vare sig det gäller utnyttjande av ADB eller inte.

En mycket stor del av arbetet hos Datainspektionen kom att ägnas

tillståndsprövning av register som, från integritetssynpunkt, var relativt ofarliga. Detta ledde till att inspektionen i allt för liten omfattning kunde ägna sig tillsynsverksamhet. För att komma till rätta med detta genomfördes 1982 en lagändring som begränsade tillståndsplikten. I gengäld infördes anmälningsskyldighet för alla som vill inrätta och föra personregister. Prop. 1981822189, SFS 1982:446.

2.3.3¶Data- och offentlighetskommittén

I maj 1984 tillsattes Data- och offentlighetskommittén DOK, som fick i uppdrag att utreda användningen av personnummer inom den offentliga och enskilda sektorn. Genom tilläggsdirektiv i december 1984 fick DOK i uppdrag att utreda de problem som är förknippade med offentlighetsprincipens tillämpning ADB-upptagningar. Här lärrmas redogörelse för de förslag till begränsning av användningen

en

personnummer och en del av de överväganden som DOK presenteav rade i sitt delbetänkande SOU 1987:31 Integritetsskyddet i infonnationssarnhället 4.

DOK lärrmade tvâ alternativa förslag till begränsning av användningen personnummer, dels det s.k. kompletteringsförslaget dels ett

av

Bakgrund 45

lagförslag. DOK tog inte ställning till vilket förslagen borde av som genomföras. DOK-s kompletteringsförslag innebar att i 7 § datalagen tillades en bestämmelse om att personnummer endast fick registreras när detta var uppenbart påkallat med hänsyn till registrets ändamål, vikten av en säker identifiering av registrerad eller annat skäl. Tanken av var att de registeransvariga själva skulle visa återhållsamhet med användning av personnummer och att en prövning skulle göras såväl vid tillståndsgivning som i samband med tillsyn över befintliga register. Vidare innebar förslaget att personnummer inte utan särskilda skäl skulle få användas på datautskrifter. Kompletteringsförslaget motsvarar i stort sett den lagändring som infördes i 7 § andra stycket datalagen den 1januari 1992. Lagändringen redovisas i avsnitt 3.2.1, där också det huvudsakliga innehållet i övrigt i datalagen redovisas. DOK:s lagförslag innebar en helt lag användning ny om av personnummer. Enligt förslaget skulle inte få användas personnummer i personregister som förs med hjälp av ADB om inte någon följande av fyra förutsättningar var uppfyllda: Den registrerade har medgett användningen av personnummer. Registret har stöd i lag eller förordning. De registrerade uppgifterna förs inom verksamhet från vilket en det enligt lag eller förordning finns skyldighet att lämna personuppgifter som innehåller till sådant register personnummer som har stöd i lag eller förordning. 4. Datainspektionen har medgett användning i av personnummer tillståndspliktigt register för forskning eller framställning av statistik. Datalagens krav att personregister skall inrättas och föras så att inte otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet uppkommer skulle, enligt lagförslaget, bli utvidgat så att det gällde också när personnummer används utan samband med såväl användning ADB av

som med personregistrering.

Innan personnummer registrerades måste enligt lagförslaget kontroll

ske av uppgiftens riktighet.

Endast om särskilda skäl medgav det skulle enligt lagförslaget personnummer få placeras synligt postförsändelser eller på handlingar som skulle spridas till än den annan som personnumret avser. Sådana särskilda skäl kunde godtagbara behov identivara av tetskontroll, registersökning eller registrering. Lagförslaget innehöll vidare en uttrycklig bestämmelse att den om enskilde aldrig fick avkrävas uppgift sitt det om personnummer om inte fanns städ i lag eller förordning för ett sådant krav. En sådan

46 Bakgrund

bestämmelse menade DOK skulle göra det lättare för den enskilde att motivera sin vägran att uppge personnummer.

DOK anförde i sina allmänna överväganden till grund för sina båda alternativa förslag bl.a. att en begränsad användning av personnummer skulle motverka ett slentrianmässigt val av samma sökbegrepp i alla personregister. Detta skulle kräva noggrannare överväganden av nödvändiga kommunikationsbehov redan i samband med registeruppbyggnaden eftersom möjligheterna till samkörningar och att efter hand utvidga registerändamålet och kommunikationerna med andra register minskades. Det skulle bli mera angeläget att pröva administrativa lösningar och en inriktning på forskning och statistikframställning som kräver mindre personregistrering. Det skulle också bli mera angeläget att utforma ny lagstiftning så att den inte kräver en omfattande kontroll och övervakning av medborgarna. En begränsad användning av enhetliga sökbegrepp i olika personregister kunde också motverka centrala registerlösningar till förmån för regionala sådana. Användningen av personuppgifter från myndighetsregistren för kommersiella ändamål liksom otillåten registeranvändning skulle försvåras.

De begränsningar av informationsutbytet som en minskad användning av enhetliga ID-begrepp skulle medföra innebar enligt DOK att registeranvändarna i större utsträckning fick hämta in uppgifter direkt från de berörda. Allmänheten fick i ökad utsträckning själva avisera myndigheter och andra om förändringar t.ex. i fråga om bostadsadress och familjeförhållanden samt t.ex. med intyg styrka de uppgifter som lämnas i samband med ansökningar om tillstånd eller förmåner av olika slag.

Den långsiktiga målsättningen borde, enligt DOK, vara att endast ett begränsat antal stora och väl reglerade register skulle använda personnummer utan den registrerades medgivande. De register som kunde komma i fråga borde antingen ha ett omfattande och av starka skäl motiverat utbyte av uppgifter med andra register eller ha ett ändamål som medför mycket högt ställa krav garantier mot förväxling, t.ex. polisregister och utsökningsregister. Behovet av utbyte med andra register borde prövas noga. I de fall där utbytet var begränsat till något fåtal register borde man överväga möjligheten att sköta kommunikationen utan hjälp av ADB eller att använda sig av registernummer som är unika och således inte kunde användas i andra sammanhang. I de fall där det var önskvärt med ett omfattande utbyte av uppgifter mellan många olika register var, framhöll DOK, ett gemensamt ID-begrepp nödvändigt.

När det fanns ett klart behov av att använda personnummer borde man enligt DOK överväga om tekniska lösningar som kryptering, registrering av personnummer som inte är sökbara eller avidentifiering kort tid efter registrering kunde användas.

Utöver befintlig registerlagstifining föreslog DOK att särskilda registerlagar skall reglera verksamheten i följande personregister:

Socialstyrelsens register,

-

landstingens register, -

kommunernas register inom socialtjänsten och skolhälsovården samt -

Riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas register. -

En sådan specialreglering borde enligt DOK inte omfatta register för administration av löner, personal, ekonomi etc.

Bland de frågor som DOK särskilt behandlade var hur forskningens villkor skulle påverkas av en begränsad användning av personnummer. DOK ansåg att en sådan begränsning skulle medföra sämre möjligheter att följa en grupp människor under en följd av år eller att länka samman uppgifter från skilda tidpunkter om en och samma person. Det var emellertid enligt DOK svårt att bedöma i vilken utsträckning en begränsad användning av personnummer skulle inkräkta på viktiga forskningsintressen. Någon allmän friskrivning vad beträffar forskning och statistikproduktion med hjälp av databaserade personregister kunde DOK inte tänka sig. I stället ansåg man att det borde finnas en möjlighet för Datainspektionen att lämna dispens till forsknings- och statistikregistren från förbudet i lagförslaget att registrera personnummer utan den registrerades samtycke.

DOK:s undersökningar, genomförda under tiden 1985 87, visade

att personregistren inom den enskilda sektorn var begränsade till ett fåtal användningsområden. Det rörde sig i stort sett uteslutande om löne- och personaladministrativa register, kundregister och medlemsregister.

Hanteringen av framför allt de löne- och personaladministrativa

registren och kundregistren påverkades enligt DOK i mycket stor

utsträckning av i lag eller avtal påbjuden uppgiftsskyldighet till andra register. Det var därför inte realistiskt att förorda förbud mot att använda personnummer i dessa register om inte mottagande register kunde lösa sina behov av kontroller och annan erforderlig kommunikation på ett tillfredsställande sätt utan personnummer. DOK föreslog därför att det skulle föreligga en rätt att registrera personnummer i den utsträckning som erfordras för att fullgöra olika myndighetskrav, vilka enligt DOK skulle minska allt eftersom myndigheterna kunde hitta nya administrativa lösningar.

I bankregister, fbrsakringsregister, kreditupplysningsregister och

inkassoregister ansåg DOK att det tills vidare borde finnas möjlighet att använda personnummer även när detta inte motiverades av ett myndighetskrav. Som skäl för ställningstagandet angavs att förväxlingar och felaktigheter i dessa register medför särskilt stora risker för otillbörligt integritetsintrång. Behovet av uppdatering och annan kommunikation med stora offentliga register som t.ex. skatteregister,

48 Bakgrund

utsökningsregister, fastighetsregister och bilregister är omfattande.

Den nuvarande registerhanteringen hos banker, försäkringsbolag, kreditupplysningsföretag och inkassoföretag var enligt DOK av väsentlig betydelse för möjligheterna att lämna god service till kunderna. DOK framhöll att dessa verksamheter var väl reglerade och kontrollerade och ansåg att det inte, med undantag för kredituppnoga

lysningsverksamhet, förekom någon nämnvärd spridning av uppgifter

från de aktuella registren och inte heller någon insynsrätt som kunde

betänklig från integritetssynpunkt.

vara I medlemsregister var det enligt DOK lämpligt att låta i vanlig ordning fastställda stadgar bli avgörande för rätten att använda En valfrihet för medlem i fråga att registrera sitt personnummer. om personnummer var naturligtvis att föredra. DOK antog att användningen inom den enskilda av personnummer sektorn i rätt stor utsträckning kunde regleras genom frivilliga överenskommelser. De företag som ansåg sig behöva ha personnumi sina kundregister fick försöka skapa förståelse för detta hos mer kunderna information angående registrens innehåll och genom

användning samt vilka begränsningar som gällande lagstiftning

innebar. Lyckades inte detta fick man avstå antingen från kunden eller från att registera dennes personnummer. De kunder som inte ville tillåta registrering med borde enligt DOK inte få personnummer avvisas utan särskild anledning. Företagen måste dock själva få avgöra t.ex. i vad mån de vill lämna krediter till den som vägrade att låta registrera sitt personnummer. DOK pekade på de övergdngsproblem som uppkommer vid en

begränsad personnummeranvändning. En begränsning av använd-

ningen måste, enligt DOK, genomföras successivt av personnummer för att inte upphov till olägenheter och kostnader som inte står i ge

proportion till fördelarna från integritetssynpunkt.

Vid remissbehandlingen av DOK:s förslag ansåg det stora flertalet remissinstanser att reglering personnummeranvändningen borde en av ske och de ställde sig också bakom något av DOK:s förslag till lagstiftningsåtgärder. Ett fåtal remissinstanser uttalade att de föreslagna lagstiftningsåtgärderna inte borde vidtas. De åberopade bl.a. vikten av ett enhetligt identifikationsbegrepp, att konsekvenserna för forskningen borde utredas först, kostnadsskäl samt att man borde avvakta DOK:s slutbetänkande som vid tidpunkten för remissinstansernas yttranden ännu inte hade lagts fram. Av de remissinstanser ställt sig bakom något av DOK:s förslag som förordade övervägande del kompletteringsförslaget. Dessa remissinen stanser uttalade att det andra förslaget skulle komma att medföra en onödig byråkratisering och betydande kostnadsökningar samtidigt som fördelarna med särskild lag inte kunde förväntas bli särskilt stora. en

Bakgrund

Flera av remissinstanserna påtalade att den lagen kunde förutsättas nya medge undantag i mycket stor omfattning rad olika områden en varför man inte kunde tala något förbud användningen om mot av personnummer. Många remissinstanser anmärkte kravet i den att huvudregel som enligt förslaget skulle gälla att användningen - av personnummer skulle grunda sig samtycke från den registrerade inte skulle få så stor betydelse eftersom någon valfrihet för den enskilde i många fall rent faktiskt inte skulle komma finnas. att I prop. 199091:60 deklarerade föredragande statsrådet att ett genomförande av kompletteringsförslaget inte behövde resultera i ett lägre integritetsskydd än alternativet med helt lag. Kompletteen ny ringsförslaget hade dessutom de fördelarna att det mindre resurskvar rävande och medgav i större utsträckning än det alternativa förslaget en successiv anpassning till en begränsad användning av personnummer prop. s. 68. DOK:s kompletteringsförslag motsvarar i stort den ändring i sett datalagen som trädde i kraft den l januari 1992, jfr avsnitt 3.2.1.

2.3.4 Datallagsutredningen,

m.m.

Datalagsutredrningen tillsattes i maj 1989 med uppdrag att göra en översyn av datalagen från såväl saklig som lagteknisk synpunkt. I en första etapp i utredningsarbetet övervägde utredningen vissa principiella utgångspunkter för framtida datalag. Utredningens en överväganden och förslag i denna del redovisades i betänkandet SOU 1990:61 Skärpt tillsyn huvuddrag i reformerad datalag - en som överlämnades i september 1990. I en andra etapp behandlade utredningen vissa frågor rör som

integritetsskyddet i samband med personregistrering och automatisk

databehandling inom områdena för forskning och statistik för samt massmediernas och arbetslivets del. Övervägandena i denna del redovisades i april 1991 i betänkandet SOU 1991:21 Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och massmedieområdena m.m. I en tredje etapp, som i september 1991 redovisades i SOU 1991:62 Vissa särskilda frågor beträffande integritetsskyddet ADBområdet, avhandlade utredningen vissa särskilda frågor på integritetsområdet. Det gällde framför allt begreppen personregister och registeransvarig, liksom frågor om straff och skadestånd samt fullföljd mot Datainspektionens beslut. Dessa tre delbetänkanden remissbehandlades och Datalagsutredningen utarbetade, med beaktande de remissyttranden av som avgetts, ett förslag till en ny datalag. Förslaget presenterades i februari 1993 i slutbetänkandet SOU 1993: 10 En datalag. ny

Enligt Datalagsutredningens förslag skall datalagen även i fortsättningen bara reglera sådan informationshantering som sker med hjälp ADB. Liksom hittills skall lagen gälla både för den enskilda och av offentliga sektorn. I övrigt innebär den föreslagna lagen mycket betydande förändringar i förhållande till vad som gäller i dag. Bland de föreslagna förändringarna kan följande nämnas:

3¶Personregisterbegreppet, har gett upphov till en hel del

som tolkningsproblem, slopas. Den nya datalagen blir tillämplig på behandling personuppgifter. Med behandling förstås varje åtgärd av vidtas med personuppgifter genom ADB. Vissa undantag görs som från huvudregeln, bl.a. tas ordbehandling och behandling som sker uteslutande för personligt bruk undan från lagens tilllämpningsområde. I det nya förslaget skall det också bli lättare att avgöra vem

är registeransvarig, persondataansvarig med utredningens

som

terminologi.

Systemet med licens och tillstånd avskaffas för att rationalisera Datainspektionens arbete och ge inspektionen mera tid för till-

synsverksamhet.

En förutsättning för att man skall kunna övergå till ett renodlat tillsynsförfarande är att datalagen ger en så utförlig reglering som möjligt de förutsättningar som gäller för ADB-hantering av av personuppgifter. Det nuvarande begreppet otillbörligt intrång i personlig integritet avskaffas. I stället införs regler för de olika momenten i informationsbehandlingen. I den nya datalagen finns bestämmelser bl.a. den nödvändiga anknytningen till ett om ändamål, förutsättningarna för behandling personuppgifter, vilka av personuppgifter som får behandlas, formen för samtycke från den enskilde, säkerhet och gallring. Regleringen i den datalagen skall kunna kompletteras med benya stämmelser utfärdas Datainspektionen och som avser olika som av branscher eller sektorer.

Ett system med anmälningsskyldighet för vissa persondataansvariga

införs. En anmälan skall göras till Datainspektionen när vissa

känsliga uppgifter behandlas med ADB. Anmälningarna skall ligga

till grund för Datainspektionens tillsyn.

Liksom i dag skall personuppgifter få ADB-behandlas bara för bestämda ändamål. Ändamålet skall dock enligt utredningens förslag med större precision än enligt nuvarande datalag. Möjliganges heterna att använda personuppgifter för annat ändamål än det, som uppgifterna samlats in för, begränsas. I den föreslagna lagen i olika punkter de alternativa anges sex grunder rätt att ADB-behandla personuppgifter. En av som ger grunderna är samtycke från dem som berörs av behandlingen. För känsliga personuppgifter kommer särskilda regler att gälla. I den

Bakgrund 51

föreslagna datalagen lämnas också särskilt författningsstöd i fråga om behandling av känsliga uppgifter på forskningsområdet och hos arbetsgivare. En uttrycklig regel om förbud för den persondataansvarige att ADB-behandla personuppgifter för direktreklamändamål i strid med den enskildes önskan tas in i datalagen. Särskilda regler införs i datalagen klargör hur de intressen som som

följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skall avvägas mot integritetsintressena.

Enligt utredningen förslag skall överföring utan särskilt medgivande kunna ske till stat visserligen inte har anslutit sig till en som Europarådets konvention till vilken Sverige är ansluten - - men som har ett integritetsskydd som motsvarar det följer konsom av ventionens regler. Datainspektionens beslut skall i fortsättningen överklagas till domstol, inte som i dag till regeringen. I fråga om personnummer hänvisade Datalagsutredningen till att regeringen beslutat tillsätta en särskild utredare för att utreda frågan

om en begränsning av användningen av personnummer. I Datalagsut-

redningens förslag till ny datalag har tagits in bestämmelse en som motsvarar 7 § andra stycket i den gällande datalagen. De ändringar som vidtogs var redaktionella och hänförde sig till den förändring av

begreppsbildningen som utredningens lagförslag innebar.

Datalagsutredningens förslag har remissbehandlats. Bland de remissinstanser som yttrat sig över utredningens förslag om en övergång till ett renodlat tillsynssystem med datalag utförligt en som reglerar de förutsättningar gäller vid ADB-hantering som av personuppgifter, kompletterat med generella föreskrifter utfärdade av Datainspektionen, har majoriteten tillstyrkt förslaget eller inte haft någon erinran. Flera remissinstanser har dock datalag ansett att en ny inte bör antas förrän EG-kommissionens förslag till direktiv bilaga

se

4 slutligt antagits. När det gäller Datalagsutredningens förslag till bestämmelse om personnummeranvändning 15 § i utredningens förslag till datalag ny har bl.a. följande synpunkter framförts. Datainspektionen anförde i sitt remissvar att inspektionen meddelat en rad beslut vari gränsen preciserats för den personnummeranvändning som kan godtas enligt den allmänt hållna texten i 7 § mera datalagen. Den begränsning därigenom åstadkommits borde, som menade inspektionen, framgå justering lagtexten i avvaktan av en av på de ytterligare förändringar som kan antas bli följden Personnumav merutredningens kommande förslag. Av lagtexten bör således, menade inspektionen, framgå att personnummer inte får användas i ett företags utåtriktade verksamhet, exempelvis fakturor. Detta gäller även den

52 Bakgrund

offentliga sektorn. Inte heller får personnummer i nytillkomna ADBregister utgöra externa sökbegrepp, exempelvis kundnummer försäkringsnummer, bankkontonummer. Socialstyrelsen konstaterade i sitt remissvar att användningen av fungerat bra och är nödvändig. Socialstyrelsen ser i personnummer dag inga möjligheter att hitta alternativ lösning. en Generaltullstyrelsen har ansett det angeläget för användningen av tulldatasystemet att någon inskränkning inte sker vad gäller möjligheten att använda sökbegrepp i tullregistret i de personnummer som fall importörenexportören saknar organisationsnummer. Finansinspektionen har framhållit att personnummeranvändningen torde komma att få ökad betydelse inom den finansiella sektorn t.ex. den lagen åtgärder mot penningtvätt och i övrigt genom nya om de skärpta krav ställs instituten i anledning av den s.k. genom som finanskrisen. RSV har understrukit den betydelse som användningen av personhar för säkerheten, kostnaderna och effektiviteten inom nummer skatte- och exekutionsväsendet. Umeå Universitet och Chalmers tekniska högskola har ansett att det för universitet och högskolor krävs entydig identifikationskod en såsom när det gäller dokumentation om utbildningen. personnummer Särskilt viktigt har detta ansetts vara i samband med att studenter byter studieort och uppgifter mäste föras över till annat universitet eller högskola. En stor del antagningen till högskolan sker också av samordnat via Verket för högskoleservice. Karolinska institutet har påpekat personnumrets betydelse som ett instrument för säker personidentifiering men har också instämt i den kritik framförts mot att personnummer används för att identifiera som annat än t.ex. när personnumret används som bankkontopersonen, nummer eller som fakturanummer. Köpmannaförbundet har ansett att personnumret medför en rationell och enkel identifikation enskilda personer. Förbundet har också av framfört att personnummer i första hand bör användas när andra identifikationsmetoder blir svåra och komplicerade att tillämpa. LO har i sitt remissvar ansett det riktigt att ta bort personnumren från dataetiketter, adresser och utskrifter, men menat att längre gående utmönstring personnumret inte garanterar integritetsvinster i av proportion till de stora merkostnader som omläggningar kan betyda för

t.ex. organisationer.

DAFA Data AB DAFA har anfört att alla utvecklade länder har i eller form och att användningen kommer att personnummer en annan gå i samma riktning som i Sverige när datoriseringen och kraven effektivitet i den offentliga förvaltningen ökar. DAFA har vidare framfört att personnummer utgör en garanti för den personliga

Bakgrund

integriteten i ADB-register, att numret inte längre är förut-

men en sättning för att register skall kunna samköras vissa risker för

om förväxling av personer kan accepteras. DAFA har ansett att Datalagsutredningen gjort en riktig bedömning stannat vid

som samma avvägning när det gäller personnummeranvändningen gällande

som

lagstiftning.

Krigsarkivet har konstaterat har betydande fördelar

att personumren

ur forskningssynpunkt, speciellt när det gäller stora informationsmäng-

der.

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt Svenska kyrkans centralstyrelse har ansett att onödig användning

av personnummer bör stävjas och att hänsyn bör tas till den före-

oro som kommer. Dessa remissinstanser har också påpekat användningen

att av personnummer inte nödvändigtvis måste utgöra ett hot mot den personliga säkerheten och integriteten utan också kan ett

ses som medel för att öka säkerheten i systemen. Personnumret utgör unik

en och tydlig nyckel till informationen Att utveckla

om en person. nya nycklar är kostsamt och flera nycklar utgör i sig säkerhetsrisk då

en information skall överföras mellan olika system. Ett sätt reducera

att skadliga verkningar av personnummeranvändningen är, framhålls i remissvaren, att begränsa samkörningar datasamlingar.

av

Regeringen har ansett att frågan att stifta datalag bör

om en nya anstå till dess ett slutligt ställningstagande av EU angående Kommissionens direktivförslag är för handen prop. 199394:116 9. I

s. stället har en delreform genomförts innebörd att Datainspektionen

av ges möjligheter att reglera ADB-behandling personuppgifter för

av olika branscher och sektorer. Ett införande sådan ordning i det

av en nuvarande systemet medför att de typer av register för vilka Datainspektionen utfärdat bransch- eller sektorsföreskrifter kan undantas från tillståndsplikt. Riksdagen har vidare godtagit ett förslag i propositionen om att det genom ett tillägg i 8 kap. 7 § regeringsformen blir möjligt för regeringen att efter bemyndigande i lag delegera normgivningskompetensen i fråga om ADB-behandling personuppgifter till

av Datainspektionen.

2.4¶Särskild

registerlagstiftning

Arbetet med att komplettera datalagen med särskilda registerlagar pågår alltjämt.

Ett förslag från Utredningen socialförsäkringsregisterlag, SOU

om 1991:9 Lokala sjukförsäkringsregister, har lett till lagstiftning

om försäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna SFS 1993:747.

Utredningen sociabförsäkringsregisterlag lämnade i sitt slutbeom tänkande SOU 1993:11 förslag till en lag om socialförsäkringsregister och förslag till förordningar om

dagersättningsregister,

-

pensionsregister,

bidragsregister, -

familjebidragsregister och

-

register för yrkesskadelivräntor och frivillig pensionsförsäkring.

- Den föreslagna lagen socialförsäkringsregister är tänkt att om tillämpas personregister som behövs för sådan handläggning av ärenden socialförsäkringsförmåner och andra förmåner som enligt om lag eller författning ankommer de allmänna försäkringskasannan eller Riksförsäkringsverket RFV. I lagförslaget benämns dessa sorna register socialförsäkringsregister. I lagförslaget anges under vilka förutsättningar får antecknas i ett socialförsäkringsregister. en person Beträffande får antecknas i registret skall, enligt personer som utredningens förslag, anges i lokala folkbokföringsregister registrerade uppgifter bl.a. och adress. Förekommer inte om personnummer, namn dessa uppgifter i det lokala folkbokföringsregistret skall i stället anges identitet. Även ytterligare uppgifter får enligt

tillgängliga uppgifter om

förslaget om namn, adress och telefonnummer. Lagförslaget anges reglerar också vilka ytterligare uppgifter om sjukperioder m.m. som får antecknas. I sin specialmotivering Utredningen socialförsäkringen angav om bl.a. betänkandet 181 att en effektiv och rättssäker handläggning s.

hos försäkringskassorna och RFV kräver att identitetsuppgifter är

korrekta och att de är lika oavsett i vilket sammanhang de förekommer. Därför föreskrivs i lagförslaget att socialförsäkringsregister skall innehålla de uppgifter bl.a. personnummer, namn och adress om

som finns i de lokala folkbokföringsregistren.

Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom

regeringskansliet.

Genom tilläggsdirektiv Dir. 1993:7 har Kommittén om översyn av socialtjänstlagen S 1991:07 fått i uppdrag att utreda och lägga fram förslag författningsreglering personregister inom socialtjänstens om av område. FDS-utredningen uttalade i sitt betänkande SOU 1992:34 Fastighetsdatasystemets datorstruktur, att den ökande användningen av fastighetsanknuten information i vissa sammanhang kan komma i konflikt med intresset att skydda den personliga integriteten och att en författningsmässig reglering fastighetsdatasystemet bl.a. av detta av skäl bedöms angelägen. Något förslag till författningsreglering som lämnas dock inte i betänkandet. Inom en arbetsgrupp med representanter från bl.a. Miljö- och naturresursdepartementet och Justitiedeparte-

Bakgrund 55

mentet pågår emellertid ett arbete med att över författnings-

se regleringen för fastighetsdatasystemet. Vid denna översyn kommer enligt vad utredningen inhämtat integritetsfrågor att beaktas.

I promemorian Lag som kriminalregister, Ds 1992:32 lades

m.m. fram ett förslag om författningsreglering av den framtida brottsregistreringen. Promemorian innehöll förslag till tre olika författningar, nämligen en kriminalregisterlag, en lag om misstankeregister och en lag om polisregister. I anslutning till dessa lagar lades också fram förslag till förordningsbestämmelser. Enligt förslaget skall den centrala registreringen av påföljder ske i ett register, kriminalregistret. I detta register skall också ingå sådana påföljdsuppgifter som för närvarande antecknas i körkortsregistret. I det särskilda misstankeregistret skall, enligt förslaget, antecknas uppgifter om skälig misstanke om brott. Polisregisterlagen skall gälla för de register förs

som av polisen för spanings- och utredningsändamål. Promemorian har remissbehandlats och ärendet bereds för närvarande inom Justitiedepartementet.

Hälsodatakommittén Dir. 1993:111 har fått i uppdrag att lägga fram förslag till författningsreglering av personregister inom hälsooch sjukvårdens område.

2.5¶Övriga utredningar

Aviseringsutredningen överlämnade i mars 1994 sitt betänkande SOU 1994:44 Folkbokföringsuppgifternai samhället. Utredningen föreslog bl.a. att personbanden, riksaviseringsbandet och SPAR skulle avskaffas. I stället skulle ett centralt register för avisering och annat tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter inrättas.

Integritetsskyddsutredningen avser att under våren 1994 överlämna ett betänkande som kommer att innehålla ett förslag till statistikregisterlag.

Utredningen angående vissa frågor om skyddet för enskilda personers privatliv Ju 1992:C har i en departementspromemoria Ds 1994:51 Skyddet för enskilda personers privatliv En studie, behandlat frågor om den enskildes rätt till ett fredat privatliv.

Rättslig reglering 57

3 Rättslig reglering

I detta avsnitt lämnas redogörelse för bestämmelserna en om personnummer och användningen av dessa nummer. Avsnittet inleds med en beskrivning av de grundläggande reglerna folkbokföringen och om datalagstiftningen. Här lämnas också kort redogörelse för been

stämmelser om personnummer i Datainspektionens författningssamling

DIFS. Vidare redovisas vissa sekretessbestämmelser och regler i narnnlagen. Sist i avsnittet redovisas övriga

författningar med

bestämmelser om personnummer.

3.1¶Folkbokföringen

l Folkbokföringslagen, folkbokföringsförordningen och folkbokföringskungörelsen

Den l juli 1991 trädde den

nya folkbokföringslagen 1991:481 i

kraft. Numera har skattemyndigheterna övertagit de

arbetsuppgifter inom folkbokföringen tidigare tillkom

som pastorsämbetena. Tilldelning av personnummer har dock hela tiden varit

en arbetsuppgift för skatteförvaltningen.

Den nya folkbokföringslagen innebar

att mantalsskrivningen av-

skaffades. Det ansågs inte längre motiverat behålla att mantalsskriv-

ningen för att bestämma domstolars, och myndigheters försäkringskas-

sors behörighet att ta upp ärenden. Syftet med att geografiskt fördela

ärenden mellan olika lokala och regionala myndigheter kunde lika väl

uppfyllas med utgångspunkt i den löpande folkbokföringen. En avveckling av mantalsskrivningen ansågs dessutom medföra

en

förenkling och renodling folkbokföringen. Prop. 1990912153

av s. 84 85. - I folkbokföringslagens 2 5 §§ finns bestämmelser - om folk-

bokföring.

Följande bestämmelse infördes i om personnummer folkbok-

föringslagens 18

58 Rättslig reglering

För varje folkbokförd person fastställs ett personnummer som

identitetsbeteckning. Vidare fastställs personnummer för personer

som inte är folkbokförda i de fall som anges i lag eller annan

författning.

Personnumret innehåller födelsetid, födelsenummer och

kontrollsiffra.

Födelsetiden anges med sex szfiror, två för âret, två för

månaden och två för dagen i nu nämnd ordning.

Födelsenumret består av tre szfiror och är udda för män och

jämnt för kvinnor.

Mellan födelsetiden och födelsenumret sätt ett bindestreck som

byts ut mot ett plustecken när en person fyller 100 år.

Personnummer skall således, enligt 18 § folkbokföringslagen, fastställas för varje folkbokförd person. Vidare skall personnummer fastställas för personer som inte är folkbokförda i de fall som anges i lag eller arman författning. Personnummer för personer som inte är folkbokförda fastställs av den skattemyndighet som RSV bestämmer,

jfr 34 § tredje stycket folkbokföringslagen och 5 § folkbokföringsförordningen 1991 :749.

Personnumret är avsett att utgöra en identitetsbeteckning. Det skall innehålla födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra. Födelsetiden anges med sex siffror, två för år, tvâ för månad och tvâ för dagen. Födelsenurnret består av tre siffror och är udda för män och jämnt för kvinnor. Mellan födelsetiden och födelsenumret sätts ett bindestreck som vid utskrifter byts ut mot ett plustecken när en person fyller 100 år. För att öka säkerheten lagras även en sekelangivelse inom folkbok-

föringssystemet.

Kontrollsiffran bestäms enligt den s.k. modulus-IO-metoden med vikterna 1 och Metoden innebär att siffrorna i födelseår, -månad,

dag och -nummer multipliceras växelvis med 2 och Siffrorna i produkterna läggs därefter samman. Om produkten blivit högre än nio läggs först siffrorna i produkten samman så att det bildas ett ental. Entalssiffran i den framräknade siffersumman dras sedan från talet 10. Restsiffran blir kontrollsiffra. Om resten blir 10 blir kontrollsiffran

Kontrollsiffror som beräknas enligt den beskrivna metoden ger ett begränsat skydd mot felskrivningar. I vissa fall blir kontrollsiffran densamma även om exempelvis månad och datum förväxlas.

En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för en allvarlig eller upprepad brottslighet, förföljelser eller andra trakasserier får, om han har flyttat eller har för avsikt att flytta, medges att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten i högst tre år 16 §. Förfarandet kallas kvarskrivning och medges efter ansökan. Även den utsatte personens medflyttande familj kan kvarskrivas.

Rättslig reglering 59

Möjligheterna till kvarskrivning infördes efter förslag 1983 års av Folkbokföringskommitté i betänkandet Ny folkbokföringslag. Kommittén lämnade samtidigt förslag till regler identitetsbyte. Ett om fullständigt identitetsbyte ansågs vara en effektivt sätt att ge skydd för en förföljd person. Ett identitetsbyte medför emellertid också omfattande nackdelar. Som alternativ metod för att erbjuda skydd föreslogs kvarskrivning. Betänkandet s. 100 0.f. Beträffande reglerna om identitetsbyte hänvisas till avsnitt 3.1.2. I propositionen som föregick folkbokföringslagen anförde föredragande statsrådet prop. 199091:153 116 att kvarskrivning i de s. allra flesta fall bör kunna medföra ett effektivt skydd mot att uppgifter i folkbokföringen används för att söka med avsikt upp en person att utsätta den för våld, hot om våld eller trakasserier. Folkbokföringslagen innehåller vidare bestämmelser anmälom ningar och ansökningar. Enligt 25 § skall den flyttat inom som en vecka anmäla flyttningen till en skattemyndighet, allmän fören säkringskassa eller till ett postkontor. En sådan flyttningsanmälan skall enligt 28 § innehålla uppgift och datum för om namn personnummer, ändring av bostads- eller postadress, bostads- och postadress samt ny dess beräknade giltighetstid, registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen avser samt uppgift upplåtit den om vem som fastighet eller bostadslägenhet som den bostadsadressen nya avser.

.Folkbokföringsförordningen föreskriver bl.a. allmän för-

att en säkringskassa eller ett postkontor som tagit emot flyttningsanmälan en skall sända anmälan till skattemyndighet 1 §. Förordningen en ålägger också Värnpliktsverket, Vägverket, kronofogdemyndighet och

allmän försäkringskassa att underrätta Skattemyndigheten den

om adress en person har så snart det finns anledning att anta att adressen inte är registrerad i folkbokföringen 2 §. En sådan underrättelse behöver dock inte lämnas om det är uppenbart att adressen är tillfällig eller av annat skäl inte skall registreras. Beslut i ärende enligt folkbokföringslagen efter anmälan eller ansökan eller när det annars finns skäl till det fattas skattemyndigav heten. När det gäller ärenden folkbokföring fastighet eller i om församling beslutar Skattemyndigheten i det län där fastigheten eller församlingen är belägen. Personnummer för inte är personer som folkbokförda fastställs, tidigare anförts, den skattemyndighet som av som RSV bestämmer. I övriga ärenden beslutar den skattemyndighet inom vars verksamhetsområde är eller senast har varit en person

folkbokförd 34 § folkbokföringslagen.

Skattemyndighetens beslut överklagas hos länsrätten, medan beslut om personnummer överklagas hos RSV 38 §. Jfr även prop. 199394:224 s. 27. RSV:s beslut får inte om personnummer överklagas 39 §.

60 Rättslig reglering

Enligt folkbokföringsförordningen 3 § åligger det allmän för-

valtningsdon1stol att underrätta RSV och Skattemyndigheten beslut

om

enligt folkbokföringslagen. Skattemyndigheten för enligt 74 § folkbokföringskungörelsen

1967:495 magnetband register över befolkningen i länet person-

band. Detta är de regionala folkbokföringsregistren, kallade FB-data

och som utgör grunden för riksaviseringen. För varje person anges bl.a. personnummer. Om någon ändring sker bl.a. uppgift av om personnummer i skattemyndighetens register i fråga den är om som

inskriven i sjömansregistret, underrättar Skattemyndigheten

snarast sjömansregistret om detta genom personavi 76 §.

Samtidigt med den nya folkbokföringslagen trädde riksdagen

en av beslutad lag 1990:1536 om folkbokföringsregister i kraft, se om denna vid avsnitt 4.3.1.

3.1.2¶Lagen ñngerade om personuppgifter

Lagen om ñngerade personuppgifter 1991:483 trädde i kraft den 1

juli 1991, samtidigt som den folkbokföringslagen, vidare

nya se avsnitt 3.1.1. Genom lagen är folkbokförda i landet ges personer som en möjlighet att använda andra personuppgifter sig själv än de om verkliga ñngerade personuppgifter. Stockholms tingsrätt får efter skriftlig ansökan medge får använda ñngerade att en person personuppgifter 1 §. Ansökan görs RPS efter framställning från den av som vill använda ñngerade personuppgifter 2 §. Medgivande får lämnas

om det föreligger en uppenbar risk för att är folkboken person som förd i landet kan bli utsatt för särskilt allvarlig brottslighet riktar som sig mot dennes liv, hälsa eller frihet och inte kan personen ges tillräckligt skydd på annat sätt. Medgivandet får gälla under högst fem år. Även familjemedlem varaktigt bor tillsammans som med en person som löper risk att utsättas för den angivna typen brottslighet kan av medges att använda fingerade personuppgifter 1 §. Ett medgivande innebär att i fråga har i alla personen rätt att avseenden använda de flngerade uppgifterna i stället för de verkliga. När det exempelvis i olika författningar talas registrering eller om arman hantering av personuppgifter är det de fingerade uppgifterna skall som komma till användning för den fått medgivande. Under försom arbetena anförde föredragande statsrådet det, för avsedd effekt att att skall uppnås med ett medgivande, är särskilt angeläget fingerade att uppgifter används inom folkbokföringen. Uppgifterna i folkbokföringsregistren har stor genomslagskraft i samhället och ligger till grund för ett stort antal andra register hos olika myndigheter prop.

199091:154 s. 144.

Rättslig reglering 61

Fram till våren 1993 hade drygt 30 formella framställningar gjorts till RPS om ansökan om att använda fingerade personuppgifter. Endast omkring en fjärdedel ledde till ansökan hos Stockholms tingsrätt där de, med ett undantag, beviljades. Många av framställningarna till RPS har återtagits när sökanden blivit medveten om de praktiska konsekvenserna av ett identitetsbyte.

Även den möjlighet till s.k. kvarskrivning i folkbok-

som ges föringslagen, jfr avsnitt 3.1.1 ovan, kan ge ett visst skydd till personer som kan antas bli utsatta för trakasserier av olika slag. Vid kvarskrivning behåller personen sitt personnummer. Hittills har, enligt uppgift från RSV, 40 50 kvarskrivningar registrerats.

-

3.2¶Datalagstiftningen

3.2.1¶Datalagen och dataförordningen

I detta avsnitt lämnas en översiktlig beskrivning av den gällande datalagen 1973:289 och dataförordningen 1982:480.

Vissa grundbegrepp

Datalagen inleds med definitioner av vissa av de begrepp som lagen innehåller. I l § förklaras således vad som menas med personuppgift, personregister, registrerad och registeransvarig.

Med begreppet personuppgift förstås upplysning som avser enskild

Sådana personuppgifter kan vara av många olika slag.

person. Uppgifter som avser en persons namn, personnummer, födelsedatum, nationalitet, utbildning och familje- och anställningsförhållanden är

självklart sådana personuppgifter. Även upplysningar

att anse som som är av mindre personlig natur kan emellertid anses utgöra personupp-

gift. Hit bör enligt lagmotiven höra exempelvis upplysningar om en persons bostadsförhållanden, banktillgodohavanden, fastighets- eller

bilinnehav samt upplysningar i övrigt rör en persons ekonomiska

som ställning jfr prop. 1973:33 s. 117.

Med begreppet personregister enligt lagen register, för-

avses teckning eller andra anteckningar som förs med hjälp av automatisk databehandling ADB och som innehåller personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften. Avgörande för frågan om datalagen överhuvudtaget är tillämplig ett register är således huruvida registret förs med ADB eller inte. Register som förs med hjälp av annan teknik än ADB faller i dag utanför datalagens tillämpningsområde. Jfr prop. 1973:33 s. 118.

62 Rättslig reglering

En personuppgift kan hänföras till en viss antingen direkt

person genom själva personuppgiften eller med hjälp av särskild identitetsuppgift som också ingår i registret. En identitetsuppgift behöver inte

vara entydig och unik eller sådan att den är allmänt bekant. Även

mera register som inte innehåller andra identitetsuppgifter än sådana

som gör det möjligt enbart för den invigde att förstå vilken person, som en upplysning avser, kan omfattas av datalagens bestämmelser. Om

en person kan identifieras genom anställningsnummer, medlemsnummer, kundnummer eller liknande, är registret att anse som ett personregister. Detsamma gäller statistiska uppgifter, där beteckningar och dylikt som också återfinns på dokument, gör det möjligt att återknyta uppgifterna till en viss person.

Datalagen är begränsad till att skydda enskilda personer mot otillbörligt intrång i deras integritet. Juridiska personer skyddas således inte genom lagen. Med begreppet registrerad avses därför

en enskild person beträffande vilken det förekommer personuppgift i

en

ett personregister.

För varje register skall finnas en registeransvarig. Därmed förstås den för vars verksamhet personregistret förs, om han förfogar över registret. Såväl fysiska som juridiska personer och myndigheter kan vara registeransvariga. Med att förfoga över ett register avses närmast en befogenhet att överföra registrets innehåll till läsbar form. En registeransvarig måste också kunna påverka innehållet i registret genom att tillföra eller ändra de uppgifter som ingår i registret för att anses förfoga över det.

Den registeransvarige svarar för att registret förs för ett bestämt ändamål, att bara sådana uppgifter registreras som överensstämmer med detta ändamål och att uppgifter inte utan medgivande av den registrerade av myndigheter försäljs annat än med stöd i lag, förordning eller särskilt beslut av regeringen, jfr 7 § datalagen. Den registeransvarige skall också se till att uppgifter i övrigt samlas in, lämnas ut eller används i överensstämmelse med registrets ändamål eller vad som gäller enligt lag, författning eller den registrerades medgivande. Han ansvarar vidare för att uppgifterna skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstörelse eller mot otillåten ändring eller spridning.

Licensanmälan

Personregister får, enligt 2 § första stycket datalagen, inrättas och föras endast av den som efter anmälan har fått licens av Datainspektionen. En sådan licens berättigar den registeransvarige att föra ett eller flera personregister. Licens behövs inte för personregister

som en enskild för, om registret används uteslutande för personligt bruk.

Rättslig reglering 63

Anmälan att personregister skall inrättas och föras görs om skriftligen hos Datainspektionen. I anmälan skall anges den registeran-

svariges nanm, postadress och person- eller organisationsnummer samt namnet på en kontaktperson, jfr 2 § dataförordningen. Datainspektio-

granskar inte anmälan i sak utan ger endast den registeransvarige nen ett bevis licens att anmälan har gjorts samt ett licensnummer jfr om 10 § dataförordningen. Den erhållit licens skall enligt 1 och 3 §§ förordningen som 1982:481 avgifter för Datainspektionens verksamhet betala en om årlig avgift, f.n. som regel 435 kr, till inspektionen. Datainspektionen skall med hjälp av ADB föra ett register över licensanmälningar licensregistret, 3 § dataförordningen. Från se verksamhetsåret 198990 för Datainspektionen detta licensregister LIRE med hjälp dator. Datainspektionen får använda av egen licensregistret för sin tillsyns- och informationsverksarnhet samt som underlag för uppbörd av licensavgifter se 4 § dataförordningen.

Tillstánd m.m.

För vissa register, bedöms innebära särskilda risker för otillsom börligt intrång i enskilds personliga integritet, krävs enligt 2 § datalagen jämförd med 4 och 6 utöver licens även ett särskilt tillstånd från Datainspektionen. De fall då tillstånd krävs är följande. Tillstånd krävs i regel för att inrätta och föra ett personregister som innehåller

1 känsliga personuppgifter,

2 omdömen eller annan värderande upplysning om den registrerade,

3 uppgifter saknar sådan anknytning till den

om personer som registeransvarige som följer av medlemskap, anställning, kundförhållande eller något därmed jämförligt förhållande samt

4 personuppgifter inhämtats från något annat personregister s.k.

som

samkörning.

Känsliga uppgifter är enligt 4 § datalagen t.ex. uppgift om att någon misstänks eller dömts för brott, uppgift om någons politiska uppfattning eller religiösa tro eller sjukdom, hälsotillstånd eller om sexualliv eller uppgift att någon fått ekonomisk hjälp eller vård om inom socialtjänsten. Från tillståndsplikten görs i 2 § undantag för sammanslutningar a inrättar och för register innehåller sådana uppgifter om som som medlemmarnas politiska uppfattning, religiösa tro eller övertygelse i övrigt utgör grunden för medlemskap i sammanslutningen. som Vidare behövs enligt 2 § datalagen inte tillstånd i följande fall. a Hälso- och sjukvårdsmyndigheter får utan tillstånd för vård- eller -

behandlingsändamål inrätta och föra personregister som innehåller

64 Rättslig reglering

uppgifter om någons sjukdom och hälsotillstånd 2 § tredje stycket a andra punkten. Detsamma gäller myndigheter inom socialtjänsten i fråga om dem som fått ekonomisk hjälp eller vård jfr 2 § tredje a stycket tredje punkten. Läkare och tandläkare får utan tillstånd inrätta och föra register - som innehåller sådana uppgifter någons sjukdom eller hälsotillstånd om i övrigt som de har erfarit i sin yrkesverksamhet jfr 2 § tredje a stycket fjärde punkten. Arbetsgivare jfr 2 a § tredje stycket femte punkten. - Tillstånd behövs inte heller för att samköra register om samkör- ningen sker med stöd av författning eller Datainspektionens beslut eller med den registrerades samtycke jfr 2 § andra stycket fjärde punkten. Vidare behövs inte tillstånd av Datainspektionen för sådana personregister vilka inrättats genom riksdagens eller regeringens beslut se 2 a § första stycket. Tillstånd behövs inte heller för sådana personregister som har tagits emot för förvaring av en arkivmyndighet se 2 a § andra stycket. Personregister som enskild person använder uteslutande för personligt bruk är också undantagna från tillståndsplikt se 2 § tredje stycket. Vid sin tillståndsgivning har Datainspektionen att beakta vissa i

datalagen angivna förutsättningar.

En grundläggande förutsättning för att Datainspektionen skall kunna ge tillstånd att inrätta och föra personregister är att det inte finns anledning att anta att registreringen medför otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet. Vid prövningen skall Datainspektionen, enligt 3 § datalagen, särskilt beakta arten och mängden av de personuppgifter som skall ingå i registret, hur och från vem som uppgifterna skall inhämtas samt vilken inställning de kan komma som att registreras har eller kan antas ha till saken. Det måste dessutom särskilt beaktas att inte andra uppgifter eller andra registreras personer än som står i överensstämmelse med ändamålet med registret. Tillstånd att inrätta och föra personregister omfattar andra än som medlemmar, anställda eller kunder hos den registeransvarige eller personer som har annan därmed jämställd anknytning till denne får meddelas endast om det finns särskilda skäl se 3 §. a För att andra än myndigheter som enligt lag eller annan författning har att föra förteckning över sådana uppgifter skall kunna beviljas tillstånd att inrätta och föra personregister som gäller vissa känsliga uppgifter exempelvis uppgifter om att någon misstänks eller dömts för brott eller har varit föremål för vissa tvångsingripanden måste synnerliga skäl föreligga se 4 § första stycket datalagen.

Rättslig reglering 65

Tillstånd att inrätta och föra personregister som i övrigt innehåller uppgifter om någons sjukdom, hälsotillstånd eller sexualliv eller uppgift om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen får endast

om särskilda skäl föreligger meddelas annan än myndighet som enligt lag eller annan författning har att föra förteckning över sådana uppgifter. Särskilda skäl krävs också för registrering av uppgifter om någons

ras eller politiska uppfattning eller religiösa övertygelse se 4 § andra och tredje styckena datalagen.

Enligt lagens förarbeten kan det förhållandet att ett personregister skall användas för statistiska bearbetningar eller vetenskapliga undersökningar i sig utgöra särskilda eller synnerliga skäl under förutsättning att enskilda personers identitet inte offentliggörs. Enligt fast praxis avstår Datainspektionen från att pröva om registret behövs för det uppgivna forskningsändamålet intar den principiella

men ståndpunkten att forskningsregister skall grunda sig på s.k. informerat samtycke. Med informerat samtycke avses att den som skall registreras får information om registret och registreringen och därefter frivilligt lämnar de uppgifter som begärs eller medger att dessa inhämtas från någon annan källa. Jfr Claes Kring, Sten Wahlquist, Datalagen med kommentarer, Göteborg 1989, s. 126 o.f.

När tillstånd att inrätta och föra personregister länmas, skall Datainspektionen samtidigt meddela beslut om ändamålet med registret se 5 § datalagen. Datainspektionen kan vid behov också meddela andra villkor, t.ex. om vilka uppgifter som får registreras och

om utlärrmande av uppgifter se 6 §. Föreligger särskilda skäl, får tillståndet begränsas till viss tid se 5 §.

Inrättande och förande av personregister; personnummer m.m.

I 7 § datalagen slås fast att personregister skall inrättas och föras så att inte otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet

uppkommer. Därefter anges i punktform några faktorer har särskild

som

betydelse för integritetsskyddet. I 7 § således närmare vad

anges som skall iakttas för att nå upp till vad som brukar kallas god registersed. Reglerna i 7 § är tillämpliga på alla slag av personregister, oavsett om de kräver tillstånd av Datainspektionen eller inte. De gäller också för sådana personregister som får föras utan licens, dvs. sådana

förs uteslutande för personligt bruk. Även register har som som beslutats av regeringen eller riksdagen, s.k. statsmaktsregister, omfattas av bestämmelsen.

Genom en lagändring som trädde i kraft den 1januari 1992 infördes i 7 § datalagen ett andra stycke med en särskild bestämmelse om personnummeranvändningen. Bestämmelsen motsvarar i stort sett den

66 Rättslig reglering

bestämmelse som DOK, såsom tidigare anförts, föreslog i sitt betänkande SOU 1987:31 och som har betecknats kompletteringsförslaget. En redogörelse för DOK:s förslag finns i avsnitt 2.3.3. Bestämmelsen har följande lydelse:

[fråga om personnummer gäller dessutom att registrering får ske endast när det klart år motiverat med hänsyn till registrets ändamål, vikten av en säker identifiering eller av annat beaktansvårt skål. Vidare gäller att personnummer får återges på datautskrifter endast när det finns särskilda skål.

Enligt bestämmelsen får således registrering av personnummer ske endast när det klart är motiverat med hänsyn till registrets ändamål, vikten av en säker identifiering eller av annat beaktansvärt skäl. Vidare gäller att personnummer får återges på datautskrifter endast när det finns särskilda skäl.

I förarbetena till bestämmelsen prop 19909l:60 s. 70 och 115 framhöll föredragande statsrådet beträffande de vid ikraftträdandet befintliga registren att i de fall användningen av personnummer kan avvaras skall de tas bort ur registren i enlighet med den nya regeln. Det påpekades dock att kostnadsaspekten måste vägas in när ställning tas i denna fråga. De föreslagna reglerna ansågs inte hindra att personnummer av kostnadsskäl får finnas kvar tills systemen av annan anledning konstrueras om eller byts ut. Lagrådet ansåg att kostnadsaspekten övergångsvis kunde anses som ett sådant beaktansvärt skäl som anges i det nya stycket och ansåg därför att en särskild övergångsbestämmelse i detta hänseende inte behövdes.

Statsrådet framhöll vidare att det i första hand kommer den

an registeransvarige att själv bedöma vilka konsekvenser bestämmelsen om personnummeranvändning får i det enskilda fallet. Den självständiga skyldigheten för de registeransvariga att motverka obefogad användning av personnummer medför alltså, anförde departementschefen, att bestämmelsen kan genomslagskraft även i register som är tillståndspliktiga. Föreskrifterna i 7 § anger en minimistandard för persondataskyddet. Datainspektionen är oförhindrad att besluta om föreskrifter som innebär ytterligare skyldigheter för de registeransvariga i de avseenden som nämns i paragrafen. Sådana föreskrifter kan beslutas med stöd av 6 § datalagen i samband med att tillstånd meddelas för ett tillståndspliktigt register jfr 6 a § datalagen. Bestämmelserna i 7 § ger också inspektionen ett underlag för att vid behov ingripa enligt tillsynsreglerna även mot register som inte omfattas av tillståndsplikten. Om det visar sig nödvändigt kan inspektionen ingripa med föreskrifter enligt 18 § både mot tillståndspliktiga och andra register prop. s. 69 o.f..

Rättslig reglering 67

En förutsättning för att förslaget skall avsedd effekt är, anförs i propositionen, att Datainspektionen får en betydande frihet när det gäller att finna lämpliga former för den framtida användningen av personnummer. Förslagets genomslagskraft blir således i hög grad beroende av hur Datainspektionen väljer att hantera personnummefrågan. Man kan därvid, menade departementschefen, utgå från att inspektionen beaktar vikten av ett gott skydd för den personliga integriteten.

Datainspektionen har sedan lagändringen i ett flertal fall inte medgivit att personnummer skall ingå i personregister, se vidare bilaga

Eftersom datalagen inte reglerar manuellt förda register, gäller bestämmelsen i 7 § datalagen endast för register som förs med hjälp

automatisk databehandling. Någon motsvarande reglering för av manuellt förda register finns inte. Däremot kan olika regler om sekretess i vissa fall hindra att personnummer lämnas ut. Föreskrifter till skydd mot otillbörligt intrång i personlig integritet finns bl.a. i sekretesslagen 1980: 100.

Den registeransvarige är skyldig att förteckna de personregister han

är ansvarig för se 7 a § datalagen. Förteckningen skall vara aktuell och hållas tillgänglig för Datainspektionen. Dessa krav gäller alla personregister oberoende av om tillstånd behövs för dem eller om det räcker med licensamnälan. Den förteckning över personregister som den registeransvarige enligt datalagen är skyldig att ha skall innehålla uppgift om i vad mån personnummer registreras se 7 a § första stycket 6 datalagen.

I datalagen finns också särskilda bestämmelser om ADB-användningen som är avsedda att garantera att personuppgifter är riktiga och fullständiga. Dessa bestämmelser, som återfinns i 8 och 9 §§, behandlar bl.a. rättelse av oriktiga och missvisande uppgifter.

En central bestämmelse är vidare datalagens lO Den ger den enskilde en rätt till insyn i personregister. Där stadgas att den registeransvarige på skriftlig begäran av den enskilde skall underrätta denne om innehållet i registret, såvitt det gäller honom eller henne. Ett sådant utdrag, s.k. 10 §-utdrag, har den enskilde rätt att kostnadsfritt få en gång per år.

Innan den registeransvarige lämnar ut personuppgifter ur ett personregister till annan, åligger det den registeransvarige enligt ll § datalagen eller 7 kap. 16 § sekretesslagen 1980:100 om den registeransvarige är myndighet, att undersöka, om det finns anledning

en anta att uppgifterna skall användas för automatisk databehandling i strid med datalagen. I så fall får ett utlärrmande inte ske. Som exempel kan nämnas utlämnande till någon som saknar licens eller i förekommande fall tillstånd. Finns det anledning anta att personuppgift

68 Rättslig reglering

skall användas för ADB i utlandet, får uppgiften lämnas ut endast efter medgivande av Datainspektionen. Sådant medgivande får lämnas endast, om det kan antas att utlämnandet av uppgiften inte kommer att medföra otillbörligt intrång i personlig integritet. Något medgivande behövs dock inte, om personuppgift skall användas för ADB enbart i en stat som har anslutit sig till Europarådets konvention skydd för

om enskilda vid ADB av personuppgifter.

I datalagen finns vidare allmänna bestämmelser om gallring

av personuppgifter och om vad som skall iakttas då ett personregister upphör att föras se 12 §.

En särskild bestämmelse om dokumentationsskyldighet att

avser göra det möjligt att i efterhand fastställa vilka uppgifter i ADB-

en upptagning som har legat till grund för avgörandet ett mål eller

av ärende hos en myndighet. Sådan ADB-upptagning skall tillföras handlingarna i målet eller ärendet i läsbar form. Undantag gäller endast, om det finns särskilda skäl till det. Denna skyldighet gäller ADB-upptagningar över huvud taget, alltså inte enbart personregister se 14 § datalagen.

Vissa bestämmelser om tystnadsplikt finns också 13 § datalagen.

Statsmaktsregister

Personregister om vars inrättande riksdagen eller regeringen beslutar är enligt 2 a § första stycket datalagen undantagna från kravet på tillstånd. Om ett sådant s.k. statsmaktsregister innehåller uppgifter som i annat fall skulle ha medfört tillståndsplikt, skall dock yttrande inhämtas från Datainspektionen innan beslut om att inrätta registret fattas. När Datainspektionen avger ett sådant yttrande skall

en bedömning av registret ske enligt samma grunder vid prövning

som av ett tillståndsärende 11 § dataförordningen. Datainspektionen kan även meddela beslut om villkor för dessa register, i den mån inte regeringen eller riksdagen har meddelat något villkor i hän-

samma seende jfr 6 a och 18 §§ datalagen.

Datalagens bestämmelser om den registeransvariges skyldigheter, om tillsyn samt om straff och skadestånd gäller även för statsmaktsregistren. Datainspektionen kan dock beträffande sådana register inte förbjuda fortsatt förande eller återkalla något tillstånd 18 § andra stycket datalagen. Se vidare om statsmaktsregister i avsnitt 4.2.

Tillsyn m.m.

Datainspektionen utövar tillsyn över att automatisk databehandling inte medför otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet 15

se -

18 §§ datalagen.

Rättslig reglering 69

I denna tillsyn innefattas enligt 16 § datalagen en rätt att få tillträde till de lokaler som har samband med ADB-verksamheten, att få tillgång till den dokumentation som rör databehandlingen och att föranstalta om datakörningar. Det åligger vidare enligt 17 § den registeransvarige att lämna Datainspektionen de uppgifter som inspektionen begär för sin tillsyn. Datainspektionen kan enligt 24 § vitesförelägga den registeransvarige om denne inte fullgör sina skyldigheter i samband med tillsynen.

Överklagande

Datainspektionens beslut får överklagas hos regeringen. Justitiekanslern får föra talan för att ta tillvara allmänna intressen se 25 § datalagen.

Sanktioner m.m.

Har förande av personregister medfört eller kan antas medföra otillbörligt intrång i personlig integritet kan Datainspektionen meddela villkor eller, om rättelse inte på annat sätt kan åstadkommas, förbjuda fortsatt förande av personregister eller återkalla meddelat tillstånd se 18 § datalagen.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inrättar eller för personregister utan licens eller tillstånd, bryter mot Datainspektionens beslut

villkor eller förbud, obehörigen lämnar ut personuppgift, inte om gallrar registret, inte lämnar riktigt registerutdrag enligt 10 § eller lämnar Datainspektionen osanna uppgifter i samband med tillsyn kan dömas till böter eller till fängelse i högst ett år se 20 § första stycket datalagen.

Vidare kan den dömas till böter som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte för registerförteckning eller inte håller förteckningen tillgänglig för inspektionen och begäran denna ger in förteckningen jfr 20

av § andra stycket datalagen.

Ett personregister kan förklaras förverkat, om det inrättats eller förts utan nödvändig licens eller tillstånd jfr 22 § datalagen.

Den som olovligen bereder sig tillgång till upptagning för ADB

eller olovligen ändrar eller utplånar eller i register för in sådan upptagning kan dömas för dataintrång till böter eller fängelse i högst tvâ år. Brottet är straffbart även på försöks- och förberedelsestadiet, om det inte är ringa se 21 § datalagen.

Om en registrerad tillfogas skada genom att personregister innehåller oriktig eller missvisande uppgift om honom, skall den registeransvarige ersätta skadan. Om någon tillfogas skada genom brott mot datalagen, skall den som har gjort sig skyldig till brottet

70 Rättslig reglering

ersätta skadan. Härvid skall hänsyn tas även till lidande och andra omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse se 23 § datalagen.

SPAR

I datalagen finns också bestämmelser om SPAR, det statliga

personoch adressregistret 26 28 §§. Uppgifterna i SPAR används bl.a.

för aktualisering och kontroll av uppgifter i andra personregister och för urvalsdragningar. SPAR får användas både myndigheter och

av enskilda. Den enskilde har möjlighet att få infört en direktreklamspärr i SPAR. En utförligare redovisning av regelverket kring SPAR finns i avsnitt 4.3.3.

Dataförordningen

Kompletterande bestämmelser om bl.a. licensanmälan, tillståndsansökan, handläggningen hos Datainspektionen och bistånd till

personer som är registrerade utomlands finns i dataförordningen 1982: 480. I 14 § dataförordningen finns vidare ett bemyndigande för Datainspektionen att meddela verkställighetsföreskrifter till datalagen.

3.2.2¶Datainspektionens författningssamling

m.m.

Datainspektionen kan i tillstândsbeslut föreskriva att ett register inte får innehålla personnummer eller att användningen av personnummer i ett visst register skall vara villkorad på något sätt jfr 6 och 18 §§ datalagen. Denna möjlighet har inspektionen utnyttjat i sin tillståndsverksamhet. Datainspektionen har vidare, angetts under

som föregående punkt, enligt 14 § dataförordningen bemyndigats att meddela verkställighetsföreskrifter till datalagen.

De föreskrifter som reglerar användningen finns

av personnummer publicerade i följande föreskrifter meddelade i Datainspektionens

författningssamling DIFS.

I föreskrifter om vissa löne- och personalregister DIFS 1979:2 -

föreskrivs att den registrerades inte får lämnas ut

personnummer

från registret i vidare mån än behövs för att tillgodose

som

ändamålet med registret. Om uppgiften blir tillgänglig i visuellt

läsbar form utanför den egna verksamheten, t.ex. i samband med

postbefordran skall den registeransvarige särskilt beakta att detta

inte sker i onödan eller sätt som kan väcka eller förargelse

oro punkt 6.8. En motsvarande bestämmelse finns också i föreskrifter om vissa kund- och leverantörsregister m. DIFS 1979:3, punkt

Rättslig reglering 71

6.6, i föreskrifter om vissa hyresregister DIFS 1980:3, punkt 6 och i föreskrifter vissa medlernsregister DIFS 1981:1, punkt om Datainspektionens föreskrifter om ett förenklat ansökningsförfarande för vissa personregister i kommunal verksamhet DIFS 1990:2 bl.a. vilka slag uppgifter får registreras i kommuneranger av som informationsregister respektive deras administrativa register. nas Föreskrifterna medger att personnummer registreras i befolkningsregister, fastighetsregister och företagsregister informationsregister. Personnummer fâr också registreras i register över förtroendevalda, bostads- och tomtkö, bygglov, bostadsbidrag, Överförmyndaren och förhandlingsuppdrag administrativa register. Bilagan till föreskrifterna ändrad genom DIFS 1993:3. I Datainspektionens föreskrifter om ett förenklat ansökningsför- för vissa personregisteri svenska kyrkans verksamhet DIFS

farande

1991:2 bl.a. i vilka fall personnummer får registreras i anges personregister hos myndigheter inom svenska kyrkan som inrättas enligt författningen. Föreskrifterna reglerar församlingsregister, ministerialböcker, Svenska kyrkans centralstyrelses referensregister och Svenska kyrkans centralstyrelses register för underrättelse till pastor i vissa fall. Föreskrifterna ändrade genom DIFS 1991:3 och 1993:2. Ändringarna avser inte föreskrifterna om registrering av

personnummer. Datainspektionens föreskrifter om ett förenklat ansökningsförfarande

-

för vissa personregisteri statlig och landstingskommunal forsknings-

verksamhet DIFS 1993:1 reglerar inte i detalj vilka uppgifter som får registreras. Vid ansökan skall sökanden ange om personnummer skall registreras eller inte. I anslutning till ansökningsblanketten redovisas bestämmelserna om personnummer i 7 § datalagen.

Datainspektionens föreskrifter om ett förenklat ansökningsförfarande

för vissa direktreklamregister DIFS 1993:5 trädde i kraft den 1 november 1993, då inspektionens föreskrifter DIFS 1988:1 om förenklat ansökningsförfarande för vissa direktreklamregister upphörde att gälla. Den viktigaste ändringen i de nya reglerna är att inte längre får finnas i ett direktreklamregister som personnummer förs med stöd ett tillstånd meddelats enligt det förenklade av som

ansökningsförfarandet.

Enligt föreskrifterna direktreklamregister är en förutsättning för om tillstånd enligt det förenklade tillståndsförfarandet att registret bara skall existera begränsad tid, nämligen högst tre månader. Den som en vill inrätta och föra ett direktreklamregister med annat innehåll eller under längre tid än vad sägs i författningen, får ansöka om som tillstånd i vanlig ordning. När det gäller personnummer anser Datainspektionen att det normalt inte finns skäl att registrera personnummer i direktreklamregister.

72 Rättslig reglering

Av föreskrifterna avser de från tiden före 1982 register som om de inrättas numera inte är tillståndspliktiga. Dessa föreskrifter

tillämpas

därför numera endast riktlinjer i inspektionens verksamhet. som

Datainspektionen gav i mars 1992 ut skrift

en om personnummer i personregister nr 14 i ,skriftserien Datainspektionen informerar. I skriften finns en redogörelse för datalagens regler om personnummeranvändning och motiven till bestämmelsen i 7 § andra stycket datalagen. Här finns också beskrivning Datainspektionens en av prövning av personnummeranvändningen och inspektionens på syn personnummeranvändningen.

Datalagsutredningens förslag m.m.

Datalagsutredningen föreslog i sitt slutbetänkande SOU 1993:10 En ny datalag att en bestämmelse motsvarande den i dag finns i 7 § som andra stycket datalagen skulle tas i datalag. Utredningen en ny hänvisade till att bestämmelsen användningen om av personnummer för relativt kort tid sedan införts i den gällande datalagen och att regeringen beslutat tillsätta särskild utredare för utreda frågan en att om en begränsning av användningen s. 407. av personnummer

3.3¶Bestämmelser

om sekretesstystnadsplikt

3.3.1¶Sekretesslagen och sekretessförordningen

Sekretesslagen 1980:100 innehåller bestämmelser tystnadsplikt om i det allmännas verksamhet och förbud utlämna allmänna om att handlingar. Bestämmelserna förbud röja uppgift, sig det avser att vare sker muntligen eller att allmän handling lämnas eller pâ genom ut annat sätt se 1 kap. 1 § sekretesslagen. I brottsbalken 20 kap. 3 § finns bestämmelser brott mot tystnadsplikt. om

Enligt 1 kap. 2 § sekretesslagen får uppgift är sekretessbelagd

som inte röjas för enskild i andra fall än som anges i sekretesslagen eller lag eller förordning sekretesslagen hänvisar till. Motsvarande som bestämmelse med förbud för myndighet att röja uppgift för annan myndighet finns i 1 kap. 3 Särskilda regler finns vidare i sekretesslagen om överföring av sekretess mellan myndigheter. I 20 kap. 3 § brottsbalken finns bestämmelser för den om ansvar som bryter mot förbud enligt sekretesslagen att röja eller utnyttja uppgift och för den bryter mot förbehåll har uppställts med som som stöd av sekretesslagen vid utlämnande uppgift. av

Den grundlagsgivna offentlighetsprincipen, dvs. del

rätten att ta av

allmänna handlingar, regleras i tryckfrihetsförordningen TF. I 2 kap.

Rättslig reglering 73

1 § TF stadgas att varje svensk medborgare skall ha rätt att ta del av allmänna handlingar. I 2 § anges de fall då, inom offentlighetsprincipens ram, begränsningar får göras i rätten att ta del av sådana handlingar. Dessa begränsningar får enligt lagrummet göras endast om det är påkallat med hänsyn till

rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation,

rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn, intresset att förebygga eller beivra brott, det allmännas ekonomiska intresse, skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, intresset att bevara djur- eller växtart. Begränsningarna av rätten att ta del av allmänna handlingar skall

enligt bestämmelsen göras i en särskild lag nu sekretesslagen eller

- annan lag som den särskilda lagen hänvisar till. Efter bemyndigande i sådan bestämmelse får regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet.

De fall då begränsningar i skyldigheten att utge allmänna handlingar ligger inom offentlighetsprincipens ram, anges således i 2 kap. 2 § TF under de ovan angivna punkterna l-7. Dessa motsvaras av regler i 2- 10 kap. sekretesslagen, där således regler lämnas om sekretess med hänsyn till de intressen som avses i 2 kap. 2 § TF vid punkterna l-7.

I samtliga nyssnämnda kapitel i sekretesslagen, dvs. 2-10 kap. med materiella regler om sekretess, torde uppgifter om enskilda komma ifråga i verksamheter för vilka sekretess gäller. Det innebär att också uppgifter om personnummer torde förekomma inom alla dessa områden. Här skall särskilt framhållas 5 kap. avseende brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet, 7 kap. avseende skyddet för enskilds personliga förhållanden, 8 kap. avseende skyddet av enskilds ekonomiska förhållanden och 9 kap. avseende skyddet av enskilds förhållanden av såväl personlig som ekonomisk natur.

Till grund för avgörandet sekretess gäller för uppgifter och

om handlingar av de slag som avses i nämnda kapitel i sekretesslagen skall ligga det men som bedöms uppkomma om uppgiften handlingen lärrmas ut. Sekretess föreligger därvid enligt huvudreglerna om den utlämnande myndigheten bedömer enligt vissa stadganden att den

- enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs s.k. rakt skaderekvisit eller enligt andra stadganden om det vid

- bedömningen inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller honom närstående lider men om uppgiften röjs s.k. omvänt skaderekvisit.

Åtskilliga bestämmelser i sekretesslagen omfattar således uppgift om personnummer och en menbedömning skall i dessa fall enligt lagen

74 Rättslig reglering

göras vid röjandet av dessa uppgifter. Här skall bara några bestämmelser nämnas som kan vara särskilt aktuella i sammanhanget, nämligen 7 kap. 16 § som avser personregister enligt datalagen och bestärnrnelserna i 15 kap. 9-13 §§ med särskilda bestämmelser om upptagningar för automatisk databehandling. Vidare finns i sekretesslagen bestämmelser om s.k. folkbokföringssekretess 7 kap. 15 § första och tredje styckena. Dessa bestämmelser har följande lydelse:

Sekretess gäller i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som

avser registrering av betydande del av befolkningen.

Sekretess gäller i ärende om fin erade personuppgifter för uppgift om enskilds personliga förhål anden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.

Med stöd av 7 kap 15 § sekretesslagen har i l a § sekretessförordningen 1980:657 föreskrivits att sekretess skall gälla i vissa angivna verksamheter som avser registrering av betydande del av befolkningen för uppgift om enskildas personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretess gäller för verksamhet som avser

fastighetsregistennyndigheternasochinskrivningsmyndigheternas

informationssystem

kommunala fastighetsregister

rikspolisstyrelsens centrala passregister statens räddningsverks register över civilförsvarspliktig personal socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal statens löne- och pensionsverks pensionsregister Vägverkets trafikregister

värnpliktsverkets och truppregistreringsmyndigheternas register

över försvarsmaktens personal

9. svenska kyrkans centralstyrelses referensregister och register för

underrättelse till pastor i vissa fall 10. svenska kyrkans församlingars medlemsregister och ministerial-

böcker.

Sekretessen i 7 kap 15 § första stycket sekretesslagen gäller således både för den egentliga folkbokföringen och för andra befolkningsregister som omfattar en betydande del av befolkningen. Exempelvis omfattas det statliga person- och adressregistret SPAR och SCB:s register över totalbefolkningen.

Regeringen har nyligen föreslagit ändringar i sekretesslagen i syfte att bl.a. förbättra integritetsskyddet för enskilda och att tillgodose vissa viktiga insynsintressen i fråga uppgifter som i dag är om sekretesskyddade prop 199394:165. Förslagen i propositionen grundar sig på tidigare inom Justitiedepartementet framtagen en promemoria, Ds 1993:55 Några frågor om sekretess. Med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott föreslås bestämmelser gör det möjligt att sekretessbelägga uppgifter i som ritningar över t.ex bankvalv. Enligt förslaget skall även ett körkorts referensnummer kunna sekretessbeläggas. Numret skall endast kunna lämnas ut i de fall där det står klart att det kan ske utan risk för förfalskning. För att stärka skyddet för den enskildes personliga förhållanden föreslås att sekretess skall gälla för känsliga uppgifter som finns med anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, för uppgifter i en i läkarintyg i ärenden parkeringstillstånd för rörelsehindrade, för om uppgifter i ärenden rör befrielse från skyldigheten att fullgöra som värnplikt i de fall då t.ex. ekonomiska och sociala skäl åberopas som grund för befrielse, i verksamhet avser förande av eller uttag ur som

sjömansregistret och för uppgifter i ärenden hos regeringen som rör

överförande verkställighet av brottmålsdom. av Vissa offentliganställdas bostadsadress, hemtelefonnummer och skall också, i den utsträckning regeringen föreskriver, personnummer kunna hållas hemliga. Det gäller sådana uppgifter om anställda hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt det inte står klart att uppgiften kan röjas utan men, om att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Som exempel nämns polis, åklagare, domare, socialtjänstpersonal och kronofogdar prop. 33. Vid Lagrådets behandling av lags. förslaget anfördes att för att syftet med bestämmelsen skall tillgodoses sekretesskyddet även bör omfatta uppgift om personnummer. I propositionen säger regeringen sig dela denna bedömning och beaktar att det knappast kan finnas något egentligt insynsintresse beträffande offentliga funktionärers För att bestämmelsen skall få personnummer. avsedd effekt bör enligt propositionen även personnummer kunna omfattas sekretess inom den personaladministrativa verksamheten av eftersom den har kunskap någons personnummer på ett enkelt som om sätt t.ex. förfrågan till folkbokföringen kan få uppgift om genom en adress till den person numret rör prop. s. 34. Vidare föreslås att sekretess skall gälla för uppgifter i tjänstgöringsomdömen upprättas inom utrikesförvaltningen, för uppgifter i som verksamhet tillsyn över stiftelser samt för vissa uppgifter som avser hos Justitiekanslern.

I propositionen föreslås även vissa inskränkningar sekretessen.

av Det gäller uppgifter som kan hjälpa myndig att hitta sina

en person biologiska föräldrar. En lindring i skattesekretessen föreslås också. Den innebär att konkursförvaltare skall få ta del revisionsprome-

av morior. De nya reglerna föreslås träda i kraft den l juli 1994.

3.3.2 Andra sekretessbestämmelser avseende allmän

verksamhet

Enligt 2 kap. 2 § andra stycket TF skall begränsningarna i hand-

lingsoffentligheten i princip tas in i en enda lag. Samtidigt

ger bestämmelsen möjlighet att for särskilda områden ta regler i

annan lag till vilken den förstnämnda lagen får hänvisa. Denna möjlighet har utnyttjats i viss utsträckning.

I de flesta fall har härvid den grundläggande bestämmelsen tagits in i sekretesslagen, medan det den särskilda lagen har överlämnats att reglera t.ex. frågor om utlämnande av uppgifter och andra

om begränsningar i sekretessen. Denna metod har kommit till användning bl.a. i fråga om sekretessen avseende skatteregister 9 kap. 1 §, kriminal- och polisregistren 7 kap. 17 § och angående patent- och mönstersekretessen 8 kap. 13 §. Så gäller t.ex. om utlämnande

av uppgifter ur polisregister vad som är föreskrivet i lagen 1965 :94 om

polisregister m.m. och i polisregisterkungörelsen l969:38. Enligt 3

§ lagen om polisregister m.m. förutsätter sådant utlämnande regeringens medgivande antingen genom bestämmelser i förordning eller genom beslut i det särskilda fallet. I 17 § polisregisterkungörelsen har meddelats allmänna bestämmelser de fall då uppgifter från

om polisregister får utlämnas till enskilda. Utlämnande av uppgifter från skatteregister regleras i 12 § skatteregisterlagen 1980:343.

I andra fall har sekretessregleringen i sin helhet förts över till särskild lagstiftning. Detta gäller t.ex. i fråga om sekretessen i ärenden enligt lagen 1971:1078 om försvarsuppfinningar 2 kap. 2 § första

stycket sekretesslagen.

Tekniken att komplettera en bestämmelse i sekretesslagen med

av regeringen beslutade föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet har använts i ett par fall. Det viktigaste exemplet är regleringen

av sekretessen i statlig tillsyns- och stödverksamhet med avseende

m.m. på näringslivet 8 kap. 6 §.

3.3.3 Bestämmelser om tystnadsplikt inom den enskilda sektorn

Skyldighet att iaktta sekretess och tystnadsplikt inom den enskilda sektorn grundas i de flesta fall på avtal. Regler sådan skyldighet

om

Rättslig reglering 77

kan finnas i anställningsavtal, men kan också uppställas i avtal mellan olika företag. Det finns också ett mindre antal lagar som innehåller bestämmelser om tystnadsplikt avseende den enskilda sektorn. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en sådan i lag fastställd tystnadsplikt riskerar att ådömas ansvar för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap 3 § brottsbalken.

I detta avsnitt ges en kort översikt över de tystnadspliktsbestämmelser som avser att vara ett skydd för uppgifter om den enskildes personliga förhållanden.

Datalagen 1973:289

Enligt 13 § datalagen får den som är registeransvarig eller har tagit

befattning med personuppgifter eller uppgifter som insamlats till sådana register inte obehörigen röja vad han därigenom

fått veta om enskilds personliga förhållanden. Se beträffande datalagen avsnitt 3.2.1.

Kreditupplysningslagen 1973:11 73

I 14 § kreditupplysningslagen stadgas att den som är eller har varit verksam i kreditupplysningsverksamhet inte obehörigen får röja eller utnyttja vad han till följd därav fått veta om enskildas personliga

förhållanden eller om yrkes- eller affärshemligheter. Ett utnyttjande

eller utlämnande inom ramen för kreditupplysningsverksamheten får bara ske på det sätt som anges i kreditupplysningslagen eller i de föreskrifter som Datainspektionen med stöd av lagen utfärdat för verksamheten.

Inkassolagen 1974:182

Den som är eller har varit verksam i en inkassoverksamhet som avser

indrivning av fordringar för annans räkning eller fordringar som har

övertagits för indrivning får enligt 11 § inkassolagen inte obehörigen röja eller utnyttja vad han till följd därav fått veta om enskildas

personliga förhållanden eller om yrkes- eller affärshemligheter. Detta

gäller dock inte i fråga om inkassoverksamhet som är av tillfällig natur och avser endast enstaka fordringar.

Bankrärelselagen 1987:617

Lagbestämmelsen om s.k. banksekretessåterfinns i I kap. 10 § bankrörelselagen. Där föreskrivs att enskildas förhållande till bank inte obehörigen får röjas. Med uttrycket enskildas förhållande till bank

78 Rattslig reglering

åsyftas fysiska eller juridiska personers förhållande till banken just i dess egenskap av bank. Lagregeln tar alltså sikte på sådana omständigheter som hänger samman med kundförhållandet mellan banken och den enskilde. Då en bank lämnar upplysningar om en kund till mottagare utanför banken röjs kundens förhållanden till banken. Ett

sådant röjande sker obehörigen om det inte föreligger någon om-

ständighet som medför att det är tillåtet för banken att lämna ut

upplysningen. Enligt vissa lagbestärnmelser har en bank skyldighet att lämna

uppgifter om sina kunder till myndigheter. Ett sådant föreskrivet

utlämnande av uppgifter anses ske behörigen. Som exempel kan

nämnas att det åligger en bank att lämna vissa uppgifter om skattskyldiga till skattemyndighetema. Även andra intressenter än myndigheter kan enligt lag ha rätt att ta del av information som innehåller sekretessbelagda uppgifter. Det kan exempelvis röra sig om aktieägare i banken eller företrädare för de anställda i banken.

Utöver den lagreglerade skyldigheten anses bankerna i vissa situationer ha rätt att lämna ut uppgifter om sina kunder trots att detta inte uttryckligen åligger dem. Som stöd för denna rätt kan åberopas en fast praxis eller förekomsten av sådana omständigheter att bankkunden kan antas acceptera uppgiftslämnandet. Som ett exempel på det sistnämnda kan nämnas att den som erhållit eller överväger att ta emot en check som betalning anses ha rätt att få besked om det finns täckning på kontot. Detsamma gäller den som tar emot betalning genom ett kontokort. Se vidare härom Håkan Nial, Banksekretessen, 5 uppl. s. 33.

Datainspektionen har med stöd av datalagen utfärdat föreskrifter för

bankernas behandling av personuppgifter. Inspektionen har även med

stöd av kreditupplysningslagen utfärdat föreskrifter för det informationsutbyte som äger rum. Dessa föreskrifter har visserligen inte

någon självständig betydelse för banksekretessen, men påverkar obehörighetsbegreppen i datalagens och kreditupplysningslagens

sekretessbestämmelser.

Lagen 1992:1610 om kreditaktiebolag

I 1 kap. 5 § lagen om kreditaktiebolag föreskrivs att enskildas förhållande till kreditmarknadsbolag inte obehörigen får röjas. Regeln har utformats efter förebild av regeln om banksekretess.

Lagen 1980.I 1 om tillsyn över hdlso- och sjukvdrdspersonalen m.fl

I lagens 6 6 a § och 6 b § finns bestämmelser om tystnadsplikt för den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonal. Vem

Rättslig reglering 79

är sådan personal anges i lagens 1 Tystnadsplikten omfattar som bl.a. uppgifter om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör

uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.

Enligt 7 a § är hälso- och sjukvårdspersonal, utöver vad som annars följer av lag eller förordning, skyldig att lämna ut uppgift om

huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning, om uppgiften för

särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet,

kronofogdemyndighet eller skattemyndighet, uppgift som behövs för

rättsmedicinsk undersökning, uppgift som Socialstyrelsens råd för en vissa rättsliga sociala och medicinska frågor behöver för sin verksamhet, uppgift om en studerande som behövs för prövning av ett ärende om avskiljande av denne från högskoleutbildning och uppgift som Vägverket behöver för prövning av någons lämplighet att ha körkort eller traktorkort.

Socialtjänstlagen 1980:620

Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt socialtjänstlagen lag får enligt lagens 71 a § inte obehörigen röja vad han därvid erfarit om enskildas personliga förhållanden.

Arbetsmiljölagen 1977:1160

I 7 kap. 13 § arbetsmiljölagen finns regler om tystnadsplikt för skyddsombud, ledamot i skyddskommitté och den som deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Tystnadsplikten

omfattar bl.a. uppgift om enskilds personliga förhållande.

Lagen 1991 047 om sjuklön

Enligt 18 § sjuklönelagen får den som i en arbetsgivares personalad-

ministrativa verksamhet genom visst intyg av läkare eller tandläkare eller särskild försäkran erhåller kännedom om en enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt inte obehörigen röja detta.

Övrigt

Bestämmelser om tystnadsplikt beträffande uppgifter om enskilds personliga förhållanden finns även i lagen 1975:689 om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare, lagen 1992:314 om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen, lagen 1992:1602 om valuta- och kreditreglering och lagen 1993:387 om stöd och service till vissa

80 Rdttslig reglering

funktionshindrade. Regler om sådan tystnadsplikt återfinns också i lagen 1980:578 om ordningsvakter och lagen 1990:484 över-

om vakningskameror m.m.

I 19 § postlagen 1993:1684 stadgas tystnadsplikt för den i

som postverksamhet fått del av eller tillgång till vissa i lagen särskilt angivna uppgifter. För uppgift om en enskilds adress gäller

persons tystnadsplikt dock endast om det kan antas att ett röjande av adressen skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men.

Om en personuppgift som anger att en försäkringstagare har vidtagit dispositioner beträffande i framtiden utfallande försäkringsbelopp till förmån för någon annan har införts i sådant personregister

som avses i datalagen, får enligt 7 kap. 20 § försäkringsrörelselagen 1982:713 uppgiften inte lämnas ut till denne. Vad i övrigt angår försäkringsbolags hantering av uppgifter om enskildas förhållanden finns inte

någon särskild tystnadsplikt angiven i försäkringsrörelselagen och

lagen 1989:508 om försäkringsmäklare.

3.4¶Övriga bestämmelser om

personnummer

En sammanställning har gjorts över författningar i SFS innehåller

som bestämmelser om personnummer. Till grund för sammanställningen ligger en sökning i rättsdatabasen efter författningar innehåller

som begreppet personnum-. Sökningen har givit resultatet att det finns 139 olika författningar som reglerar personnummer och personnummeranvändning. Med hänsyn till söktekniken i databasen kan visst bortfall förekomma, t.ex. då det gäller bestämmelser innehåller

om sammansättningen person- ocheller organisationsnummer. Bestämmelser som eventuellt reglerar frågor om personnummer utan att innehålla termen i fråga finns i regel inte med. Detsamma gäller äldre författningar som är upphävda men ändå kan ha betydelse, t.ex. 1956

års taxeringslag 1956:623. Författningarna har i sammanställningen indelats i följande fyra

grupper: A. Författningar inom skatteförvaltningen

B. Registerförfattningar

C. Författningar om tillstånd att bedriva viss verksamhet

m.m. D. Diverse

En lista över författningarna redovisas i bilaga I samma bilaga redovisas innehållet i de bestämmelser

om personnummer som sökningen resulterat Här skall några typer av de framtagna bestämmelserna inom de ovannämnda fyra grupperna redovisas i korthet.

Rättslig reglering 81

Grupp A författningar inom skatteförvaltningen omfattar ett

- sextiotal bestämmelser som ingår i elva olika författningar. Dessa avser i huvudsak skyldighet att lämna deklarationer och kontrolluppgifter som innehåller personnummer. Det finns således sådana bestämmelser avseende inkomst- och fastighetsdeklarationer. Enligt ett antal uppbördsregler skall personnummer anges bl.a. i uppbördsdeklarationer. Av särskilt intresse kan en anvisning till 16 § lagen 1968:430 om mervärdeskatt vara. l denna föreskrivs att faktura, avräkningsnota eller motsvarande i vissa fall skall ange den skattskyldiges personnummer. Vid vissa förvärv skall handlingen också innehålla uppgift om säljarens personnummer eller organisationsnummer eller, om sådant nummer saknas, en likvärdig uppgift. En motsvarande bestämmelse finns i den nya mervärdesskattelag som träder i kraft den 1 juli 1994 SFS 1994:200.

Av övriga bestämmelser avser ett fyrtiotal, intagna i 3 kap. lagen

1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter, skyldighet för arbetsgivare, banker, försäkringsinrättningar m.fl. att lämna kontroll-

uppgifter om löner, räntor, pensioner m.m. Kontrolluppgifterna skall enligt 3 kap. 57 § innehålla personnummer eller organisationsnummer på både den uppgiftsskyldige och den uppgiften avser.

Grupp B registerförfattningar anger 14 lagar och förordningar

- avseende s.k. statsmaktsregister, där det redan av lagen eller förordningen framgår att personnummer skall ingå i registret. De register för vilka det gäller är

skatteregister -

folkbokföringsregister

-

tullregister

-

bilregister

-

utsökningsregister -

polisregister

-

register för registerföring vid allmänna domstolar -

register för registerföring vid vissa myndigheter inom åklagarväsen- -

det

register för betalningsföreläggande och handräckning

-

handelsregister -

allmänna företagsregistret -

Endast i sex av dessa register ges regeln om att personnummer får ingå i registret i en särskild lag om registret. Dessa är skatteregistret, folkbokföringsregistret, tullregistret, utsökningsregistret, registret för

betalningsföreläggande och handräckning samt handelsregistret.

Grupp C avser författningar om tillstånd att bedriva viss verksamhet m.m. Denna grupp innehåller regler i 31 olika författningar. En stor del av dessa bestämmelser avser ansökningar hos annan myndighet än domstol om till viss person knutna tillstånd eller auktorisationer, där

82 Rattslig reglering

sökanden i ansökningen skall ange sitt personnummer. Hit hör bl.a.

ansökningar om

förordnande som ordningsvakt -

registrering som fastighetsmäklare -

trafiktillstånd -

tillstånd att inneha vapen, ammunition, 0. dyl. -

interimslicens för fordon -

pass se grupp D -

tjänstekort se grupp D. -

Hit hör också regler om att vissa tillstånd skall innehålla person-

nummer, t.ex. körkort.

Likartade är ansökningar hos annan myndighet än domstol om att

få driva viss näringsverksamhet. t.ex.

inkassoverksamhet se grupp D -

kreditupplysningsverksarnhet

-

handel med skrot -

handel med begagnade varor -

bevakningsföretag -

handel med finansiella instrument -

bilskrotning -

transportförmedling -

biluthyrning

-

försäkringsmäkleri. -

I ansökan om oktroj m.m. för att driva bankrörelse skall stiftarnas

personnummer uppges då det rör sig om bankaktiebolag och sparbank. För föreningsbank skall styrelseledamöternas personnummer anges.

Enligt åtskilliga regler skall personnummer lämnas i samband med att juridiska personer av skilda slag skall registreras. I anmälningarna

för registrering skall då med vissa variationer anges personnummer

- för styrelseledamöter och deras suppleanter, verkställande direktör, firmatecknare revisorer, revisorssuppleanter m.fl.

Ett stort antal uppgifter om personnummer ingår i VPC-systemet för den nya aktiehanteringen enligt aktiekontolagen. Personnummer för aktieägare i avstämningsbolag ingår i nämnda system och införs i bl.a.

aktieboken.

Iden fjärde gruppen grupp D, som avser resterande författningar med bestämmelser om personnummer, finns bl.a. datalagstiftning,

lagstiftning om folkbokföring, tullagstiftning, smittskyddslagstiftning

och värnpliktslagstiftning. Bestämmelser om personnummer finns

också i regleringen av arbetslöshetskassans register och SCB:s

sysselsättningsregister. Vidare ingår regler om personnummer i

vallagen och sametingslagen samt i lagstiftningen om fastighets-

registrering och SPAR.

Åtskilliga regler i den fjärde gruppen finns vidare i lagstiftning som reglerar viss polisiär och judiciell verksamhet. Vid förundersökning skall misstänkts och vittnes personnummer antecknas. Den som ansöker om betalningsföreläggande och handräckning skall uppge sitt personnummer.

Den första inlagan från en part till en domstol skall som regel innehålla hans personnummer. Personnummer för motpart och eventuella vittnen m.fl. skall också Även vissa anmälningar

uppges. och ansökningar som skall göras hos domstol skall vara försedda med personnummer. Det gäller t.ex. dödsboanmälan, ansökan om tillstånd att förvärva viss egendom och om företagsinteckning. Vid särskild postdelgivning och vid delgivning genom polismyndighets försorg skall vidare det kuvert, som innehåller den handling som skall delges, på framsidan vara försett med den söktes personnummer.

3.5¶Bestämmelser om namn

En begränsad användning av personnummer kommer sannolikt att innebära att namn får en större betydelse som identifikationsmedel. I detta avsnitt lämnas därför en översiktlig redogörelse för de regler om namnändring som finns i namnlagen 1982:670. I avsnitt 5.3 redovisas vissa uttalanden under förarbetena till namnlagen och

statistikuppgifter beträffande namn.

Namnlagen

Bestämmelser om personnamn, varmed avses efternamn, mellannamn och förnamn, finns i namnlagen. Namnlagen föreskriver att den som vill byta ett efternamn som har förvärvats vid födelsen till ett annat efternamn som bärs av någon av föräldrarna kan göra detta genom

anmälan till skattemyndigheten. Genom anmälan till skattemyndigheten

kan byte ske även till ett efternamn som någon av föräldrarna senast har burit som ogift. Så länge ett barn är under 18 år kan barnet med stöd av de redovisade bestämmelserna flera gånger byta till ett efternamn som har anknytning till någon av föräldrarna. Sedan barnet fyllt 18 år får byte till annat med anknytning till föräldrarna

namn däremot ske endast en gång se 5 §.

Beträffande makars byte av efternamn innebär namnlagen i huvudsak att makarna vid äktenskapets ingående kan välja mellan att antingen få namngemenskap genom att en av dem tar den andras efternamn eller behålla sina efternamn från tiden före giftermålet. Efternamn får antas som gemensamt efternanm endast om den vars namn avses lämnar sitt samtycke och namnet inte har förvärvats

genom ett tidigare äktenskap. Om makarna bär olika efternamn kan den ena av dem under äktenskapet byta till den andras efternanm. Har den ena maken vid giftermålet eller senare bytt till den andras efternamn kan den maken ta tillbaka sitt efternamn ogift. Som

som en generell regel gäller att en make som en gång bytt sitt efternamn inte därefter kan byta till den andra makens efternamn 10 §.

se

Den som i vissa andra fall vill byta sitt efternamn kan få tillstånd till detta efter ansökan hos PRV. Byte kan ske både till ett nybildat efternamn eller till något annat eftemanm. Om ett sådant nanmbyte skett en gång krävs det särskilda skäl för ytterligare byten 11 §.

se

Ett mellannamn skall alltid bäras mellan förnamn och efternarrm. Den som vill bära ett mellannamn skall anmäla detta till skattemyndigheten. Den som inte längre vill bära ett mellannamn skall också anmäla detta till Skattemyndigheten se 29 §.

Den som ursprungligen förvärvat ett enda förnamn kan

genom anmälan till Skattemyndigheten förvärva ytterligare ett eller flera förnamn. Den som ursprungligen förvärvat flera förnamn kan

genom anmälan till Skattemyndigheten byta ut, stryka eller lägga till ett eller flera förnamn. Det av de förnamn ursprungligen förvärvats skall

som dock alltid behållas se 31 §.

Ändring av ordningsföljden mellan förnamn görs genom anmälan till skattemyndigheten. På samma sätt kan även stavningen ändras,

om inte namnets uttal ändras detta 32 §. Tillägg, ändring eller

genom se strykning av förnamn kan i andra fall ske efter ansökan hos Patent-

och registreringsverket, om det föreligger särskilda skäl 33 §.

se

Namnlagen innehåller en uttrycklig bestämmelse att dubbelnamn

om inte får godkännas som nybildat efternamn se 12 § första stycket 3. Det intresse som skulle kunna tillgodoses dubbelnamn har

genom ansetts i stället få tillgodoses mellannamn.

genom

Namnlagens regler gäller inte bara för svenska medborgare utan även för medborgare i Danmark, Finland och Norge är bosatta

som här i landet. Andra utländska medborgare har hemvist i Sverige

som får med tillämpning av lagen förvärva, ändra eller behålla

namn genom anmälan till Skattemyndigheten eller efter ansökan hos PRV

se

51 §. Lagen tillämpas också på statslösa har hemvist i

personer som Sverige eller, om de inte har hemvist i något land, har sin vistelseort här se 52 §.

Bestämmelser om förfarandet i ärenden hos PRV finns i namnförordningen 1982:1136.

Personnummeranvändningen 85

4 Personnummeranvändningen

4. 1

Inledning

Utvecklingen informationsteknologin har medfört att denna kommit

av att användas inom de flesta områden och fått stor betydelse för samhällsutvecklingen. Numera utnyttjas ADB-teknik inom alla samhällssektorer som har behov av information och av att förmedla information. Datorutrustningen har blivit kraftfullare, billigare och enklare att hantera. Detta har medfört att att en mycket stor del av personregistreringen i dag utförs med stöd av ADB.

Ett personregister i datalagens mening uppstår när man dataregistre-

uppgifter som kan kopplas till en enskild person. Inte bara register rar som innehåller personnamn och personnummer räknas som personregister. Också förteckningar med exempelvis kundnummer, telefonnummer eller andra koder som kan kopplas till en person räknas som personregister.

Det finns ingen uppgift om hur många personregister som existerar. Hos Datainspektionen finns registrerat omkring 52 000 licenser för

personregister. Datalagsutredningen uppskattade i sitt betänkande SOU

1993:10 att antalet borde vara mellan 500 000 och en miljon om alla följde datalagen. Därtill kommer de personregister som förs av enskilda uteslutande för personligt bruk och som inte är tillstånds-

eller licenspliktiga.

När det gäller den oflentliga sektorn finns uppgifter om enskilda registrerat i ett stort antal register. Vissa stora, centrala myndighetsregister är beslutade av regering eller riksdag. Den omstrukturering som pågår genom att verksamhet som staten eller kommunerna tidigare svarat för överförs till privat regi torde komma att innebära en ökning av antalet personregister inom den enskilda sektorn. Samtidigt kan privatiseringen innebära en viss minskning av antalet personregister inom den offentliga sektorn.

Kommunerna har olika register över invånarna i kommunen. Svenska kyrkan har installerat ett datoriserat informationssystem med uppgifter om medlemmar och andra.

Hos RPS förs bl.a. kriminalregister, polisregister och körkorts-

registrets belastningsdel.

86 Persormummeranvandningen SOU l994:63

Kriminalvårdsstyrelsen för bl.a. ett kriminalvårdsregister. Hos

kronofogdemyndigheten finns bl.a. utsökningsregistret, även kallat

REX, med uppgifter för kronofogdemyndighetens verksamhet.

RFV för stora register som bl.a. innehåller uppgifter om pension och olika bidrag.

Försäkringskassorna har stora personregister. På sjukhusen har de

olika klinikerna personregister som används för att administrera hälsooch sjukvården, för att följa upp vården samt för forskning. Socialstyrelsen för bl.a. cancerregistret, hälso- och sjukvårdspersonalregistret

samt det medicinska födelse- och missbildningsregistret. Forsknings-

register finns bl.a. hos universitet och högskolor.

SCB har för statistiska ändamål omkring 130 register. Här finns exempelvis register över befolkningens utbildning, folk- och bostadsräkningarna, inkomst- och förmögenhetsregister samt register över totalbefolkningen. Här förs också BASUN, det allmänna företagsregistret.

Skatteförvaltningen har olika skatteregister m.m. Länsstyrelserna för

register om exempelvis krigs- och beredskapförhållanden samt

lönegarantier.

SPAR-nämnden för det statliga person- och adressregistret SPAR med driften förlagd till DAFA Data AB. Statens invandrarverk har bl.a. SU-systemet som är ett diarium över samtliga ärenden och beslut som avser tillståndsgivning och medborgarskapsprövning.

Studerande som fått studiestöd ocheller studiehjälp finns registrerade hos Centrala studiestödsnänmden. Fastighetsägare finns registrerade

i fastighetsdatasystemet hos Centralnämnden for fastighetsdata, CFD.

Statens löne-och pensionsverk har ett matrikelregister som omfattar

anställda i offentlig tjänst som omfattas av statliga pensionsbestämmel-

och ett pensionsregister som förs för beräkning av statliga ser

tjänstepliktsformåner m.m. Hos Arbetarskyddsstyrelsen finns flera personregister, likaså hos

olika arbetsförmedlingar och länsarbetsnämnder.

Tullverket för ett spaningsregister benämnd SPADI. Hos Vägverket finns bl.a. körkortsregistret. Värnpliktsverket ansvarar för olika register som omfattar försvarsmaktens personal.

Inom den enskilda sektorn kan personer finnas registrerade exempelvis i olika abonnent-, fakturerings-, hyres-, kund-, leverantörs-

och medlemsregister. Kundregister med information som många

gånger kan betraktas känslig finns bl.a. hos banker, kontokort-

som

företag och försäkringsbolag. Företagshälsovården använder ofta ADB. Hos Apoteksbolaget AB registreras under viss tid uppgifter om receptutfärdande. Radiotjänst

i Kiruna AB för ett register med innehavare av TV-mottagare samt fakturamottagare. Telia AB för register över kunder som abonnerar

Personnummeranvändningen 87

telekommunikationstjänster. VPC för bl.a. ett register över vissa aktiekontoinnehavare.

Ett 20-tal företag har fått tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet. I de kreditupplysningsregister som förs finns i vissa fall alla personer i landet som är över 15 år registrerade. Omkring 340 företag har tillstånd att bedriva inkassoverksarnhet.

Den dominerande registreringen av personuppgifter torde dock inom den enskilda sektorn ske i de personaladministrativa registren. Både inom stora och små företag ökar datoriseringen. Det krävs ett stort antal instruktioner per anställd för att underhålla ett personaladministrativt system. Olika författningsbestämmelser gör det nödvändigt för arbetsgivare att registrera uppgifter om sina anställda.

Det finns inte någon uppgift om i hur många register eller sammanhang personnummer används. Med tanke på att de bestämmelser om personnummeranvändning som infördes i datalagen år 1992, enligt vad som framkommit vid utredningens undersökningar, hittills inte i någon större utstäckning påverkat registreringen av personnummer kan det hållas för troligt att personnummer registreras i det stora flertalet av de ovannämnda registren. Personnummeranvändningen kan således sägas vara omfattande inom både den offentliga och den enskilda sektorn. Den offentliga sektorn kan på sätt och vis sägas ha styrt utvecklingen genom att personnummer kommit till användning som kopplingsbegrepp i stora statliga personregister.

Datainspektionen har i sin skriftserie Datainspektionen informerar

nr 16 sammanställt en förteckning över de största och vanligaste registren som var i drift våren 1993. Förteckningen innehåller bl.a.

uppgift om adress till respektive registeransvarig. Även vid sidan ADB-registreringen förekommer användning

av av personnummer. Personnummer noteras exempelvis på många intyg, i domar och på tjänstgöringslistor, på identitets- och medlemskort m.m. Vid kontakter med myndigheter och sjukvård efterfrågas ofta i första hand personnummer och först i andra hand namn och adress-

uppgifter.

4.2¶Statsmaktsregister

De statsmaktsregister som förs omfattar ofta ett stort antal personer, ibland hela befolkningen. I dessa register är användningen av personnummer mycket vanlig. En anledning till detta är att dagens system byggts upp under den förutsättningen att personnummer kan användas som identitetsbeteckning. Användningen av personnummer som identitetsbegrepp har också underlättat möjligheterna till samkör-

ningar för kontroll och uppdatering. Personnummeranvändningen har också varit ett sätt att undvika personförväxlingar i stora register. Några egentliga överväganden om möjligheterna att underlåta personnummerregistrering eller att använda alternativa identitetsbegrepp har i princip inte förekommit förrän under tid.

senare

4.2.1 Gällande ordning

Personregister om vars inrättande riksdagen eller regeringen beslutar är enligt 2 a § datalagen undantagna från kravet på tillstånd.

Om ett sådant s.k. statsmaktsregister innehåller uppgifter i

som annat fall skulle ha medfört tillståndsplikt, skall dock yttrande inhämtas från Datainspektionen innan beslut om att inrätta registret fattas se 2 a § första stycket andra meningen. När Datainspektionen avger ett sådant yttrande skall en bedömning registret ske enligt

av samma grunder som vid prövning av ett tillståndsärende 11 § data-

se

förordningen.

Datainspektionen kan även meddela beslut om villkor för dessa register, i den mån inte regeringen eller riksdagen har meddelat något villkor i samma hänseende jfr 6 a och 18 §§ datalagen.

Datalagens bestämmelser om den registeransvariges skyldigheter,

om tillsyn samt om straff och skadestånd gäller även för statsmaktsregistren. Datainspektionen kan dock beträffande sådana register inte förbjuda fortsatt förande eller återkalla något tillstånd jfr 18 § andra

stycket datalagen. I de fall ett statsmaktsregister utvidgas, måste det prövas utvidg-

om ningen är sådan att den kan jämställas med att ett nytt register inrättas. I sådant fall måste ett yttrande från Datainspektionen inhämtas.

I förarbetena till datalagen prop. 1973:33 s. 97 anförde departementschefen att det av flera skäl nödvändigt att särbehandla vissa

var statliga personregister. För det första borde riksdagen kunna besluta om inrättande av personregister för riksdagens verksamhet eller

egen verksamheten hos organ som är underställda riksdagen. Vidare förekommer på den offentliga sektorn personregistrering sådan vikt

av från allmän och enskild synpunkt att det är nödvändigt att frågan

om registrens inrättande förbehålls statsmakterna själva. Det förutsattes att statsmakterna beslutar om inrättande av ADB-register endast i sådana fall då det är starkt motiverat med hänsyn till registrets betydelse eller med hänsyn till övriga omständigheter. Under remissbehandlingen

av OSK:s förslag hade påpekats att ett tillstånd Datainspektionen i

av exempelvis de fall inrättandet av ett register beslutats av regeringen och riksdagen eller av endera av statsmakterna skulle få karaktären

av en överprövning av statsmakternas beslut.

Personnummeranvändningen 89

Frågan om inrättandet av ett statsmaktsregister kan i

tas upp en proposition. Det har ibland varit oklart riksdagsbeslut om ett som inneburit att medel anvisats för bl.a. register också inneburit ett att ett nytt register skulle inrättas. Konstitutionsutskottet KU

198485:25

har framhållit vikten att inrättande statsmaktsregister kommer av av till klart uttryck i propositioner och i andra

sammanhang.

Det finns ett stort antal personregister regleras som genom särskilda

registerförfattningar. Registerlagarnas innehåll varierar beroende på

bl.a. vid vilken tidpunkt lagarna kommit till och den

uppfattning om

vad som borde regleras då rådande. En del

som var registerlagar fanns

redan när datalagen infördes. Dessa äldre

registerlagars primära mål

har inte varit att värna om integriteten utan de innehåller främst regler om vad som skall registreras och hur information får spridas. Nyare registerlagar kompletterar eller ersätter delvis datalagens integritets-

skydd. De kan innehålla bestämmelser registerändamål, registeranom

svar, registerinnehåll, sökbegrepp dvs. eventuella begränsningar i

sökmöjligheterna, utlämnande av uppgifter och regler gallring. om

Ibland kompletteras lagarna med förordningar. Datainspektionen kan

också komplettera med föreskrifter eller villkor i den mån

riksdagen

eller regeringen inte utfärdat sådana. Det finns också ett antal registerförordningar med bestämmelser register. om Riksdagens revisorer har i en rapport ADB och integritet om rapport 199192:8 med utgångspunkt från dels

Datainspektionens

uppgifter om samtliga yttranden enligt 2 § datalagen a t.o.m. november 1991 dels SFS-registret upprättat en förteckning över registertör-

fattningar.

Vid datalagens tillkomst ansågs det viktigt

att Datainspektionens

yttrande alltid inhämtades, innan statsmakterna beslutade inrättande om av ADB-register med personuppgifter prop. 1973:33 98. Vid s. en

granskning av regeringens handläggning ärenden enligt av datalagen

som KU gjorde 1984 KU 198384:30 uppmärksammades det hade att förekommit att regeringen på grund förbiseende hade av inrättat personregister utan att först hämta yttrande från

Datainspektionen.

Inspektionen också vid utfrågning inför utskottet uppgav att utvidgningar av register i några fall hade varit att anse som inrättande av nya sådana, varför inspektionen borde ha fått sig. Vidare yttra hade inspektionen ibland fått yttra sig på ett allt för stadium. Vid sent en förnyad granskning 1986 konstaterade KU att regeringen i ytterligare några fall hade underlåtit att hämta yttrande från inspektionen KU

198586:25. KU framhöll i sitt granskningsbetänkande på

nytt betydelsen av att avsikten att inrätta ett statsmaktsregister kommer till

klart uttryck i propositioner och andra sammanhang.

Av de totalt 213 yttranden som Datainspektionen avgivit till riksdag och departement under perioden den 1 juli 1986 den 31 december -

90 Personnummeranvändningen

1989 har inspektionen bedömt endast 32 utgöra verkliga yttranden enligt 2 a§ datalagen. För tiden efter den 30 juni 1990 redovisas yttranden enligt 2 § särskilt i inspektionens diarium. Enligt diariet a fyra sådana yttranden under sista halvåret 1990. Under 1991 avgavs sammanlagt åtta yttranden och under budgetåret 199293 avgavs

avgavs 18 yttranden.

4.2.2¶Tidigare lagstiftningsärenden

I sitt fjärde delbetänkande SOU 1987:31 lntegritetsskyddet i informationssamhället Personregistrering och användning av

föreslog DOK att ytterligare myndighetsregister med

personnummer känsliga personuppgifter skulle regleras i särskilda registerlagar. Målsättningen borde, enligt kommittén, att alla register med ett vara stort antal registrerade och ett kvalificerat innehåll skulle specialregleras uppgifterna i registret är föremål för en inte obetydlig om spridning. I första hand föreslogs att vissa register hos extern Socialstyrelsen, landstingen, kommunerna socialtjänst och skolhälsovård samt RFVförsäkringskassorna skulle regleras i registerla- Något förslag registerlagstiftning beträffande register inom gar. om den enskilda sektorn lades inte fram. Detta berodde bl.a. på att avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen inom den enskilda sektorn ansågs lättare att göra och att spridningen från de vara enskilda registren kunde begränsas i större omfattning. Dessutom menade det fanns ett större inslag frivillighet i samband man att av

med registrering i enskilda register.

Den föreslagna registerlagstiftningen syftade till att åstadkomma en ingående prövning och debatt innehållet i och utformningen av de om

från integritetssynpunkt mest känsliga registren. Registerlagstiftningen

ansågs också kunna bidra till att avlasta Datainspektionen. DOK:s förslag reglering känsliga personuppgifter i vissa om en av särskilda registerlagar avsnitt 2.3.3

myndighetsregister genom se

tillstyrktes vid remissbehandlingen i stort sett samtliga remissinstan-

av

I den proposition 199091:60, Offentlighet, integritet och ADB

ser. följde på DOK:s förslag anförde departementschefen att hennes som bedömning behovet särskilda registerlagar överensstämde med av av DOK:s förslag. En målsättning borde att i de fall register med vara, stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll inrättas, ett bestämmelser skall meddelas i form lag. Detta gällde särskilt i de av fall uppgifterna i registret spreds externt i inte obetydlig omfattning. Om uppgifter används för strikt avgränsade ändamål i ett register där de primärt har registrerats, t.ex. inom försvaret eller arbetsmarknadsutbildningen och i många kommunala sammanhang ansåg

departementschefen däremot att någon specialreglering i regel inte behövdes. I dessa register kunde integritetsskyddet tillgodoses genom

Datainspektionens tillståndsprövning. Om de uppgifter ingick i

som registret i sådana fall inte var sekretesskyddade, kunde det övervägas om en utvidgning av bestämmelserna i sekretesslagen är väg att en

uppnå ett bättre integritetsskydd.

Vad gäller den enskilda sektorn uttalades i propositionen det då att inte fanns något uttalat behov registerlagar inom den sektorn. av Propositionen 199091:60 offentlighet, integritet och ADB om behandlades i konstitutionsutskottets betänkande 199091:KUll. Beträffande frågan om behovet särskilda registerlagar anförde av utskottet att det allmänt sett är stor betydelse att författningsav en reglering av ADB-register kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för de registrerade i samband med nödvändig registrering känsliga av

uppgifter i myndighetsregister. Utskottet delade uppfattningen

att

register hos Socialstyrelsen, landstingskommunerna, kommunerna och

RFV borde regleras i särskilda registerlagar. Likaså ansåg utskottet att det krävs ingående överväganden i fråga vilka register inom dessa om områden som bör lagregleras. Utskottet förutsatte att frågan vilka övriga register regleras om som skulle komma att ägnas en fortlöpande uppmärksamhet från regeringens sida och att åtgärder skulle vidtas för att få till stånd sådana regleringar. Något särskilt uttalande från riksdagens sida enligt var utskottets mening därmed inte nödvändigt. Utskottets uttalande

godtogs av riksdagen rskr. 160. Med anledning av en proposition om ändring i sekretesslagen prop.

199192:73 Sekretess inom rättsväsendets informationssystem har konstitutionsutskottet i sitt riksdagen godkända betänkande av 199192:KU 23, rskr. 119 framhållit bl.a. att det är stor vikt att av de ADB-register som innehåller integritetskänsliga uppgifter regleras

genom särskilda registerlagar.

Datalagsutredningen föreslog i sitt slutbetänkande SOU 1993: 10 En

ny datalag, att det i det nya föreslagna tillsynssystemet inte skulle

vara

obligatoriskt att höra Datainspektionen innan ett statsmaktsregister

inrättas. I stället borde man, menade Datalagsutredningen, kunna falla tillbaka på den allmänna bestämmelsen i 7 kap. 2 § regeringsformen

som innebär att regeringen vid beredningen regeringsärenden skall

av

inhämta behövliga upplysningar och yttranden från berörda myndig-

heter. Förslaget innebär att remiss till Datainspektionen bara bör ske när inspektionens yttrande behövs som underlag för statsmakternas beslut om behandling personuppgifter. av Regeringen uttalade i prop. 199394:116 s. 12 att avsikten är att den nuvarande skyldigheten för regering och riksdag inhämta att yttrande från inspektionen enligt 2 § datalagen skall avskaffas. I a

92 Personnummeranvändningen

stället bör den allmänna regeln i 7 kap. 2 § RF, som innebär att regeringen vid beredning regeringsärenden skall inhämta behövliga av upplysningar och yttranden från berörda myndigheter tillämpas.

4.2.3¶Kartläggning av statsmaktsregister

Riksdagens revisorers rapport

I rapporten ADB och integritet, rapport 199192:8, konstaterade Riksdagens revisorer att 1.200 statsmaktsregister anmälts till inspektionen. En del dessa register har upphört. En övervägande del av gäller typ av register, men med olika myndigheter som samma registeransvariga. Som exempel nämns kommunernas rätt att samköra bostadsbidragsregistren med register som innehåller uppgift om

sjukpenninggrundande inkomst.

Enbart mindre del registren regleras genom särskild registeren av författning. I lagstiftning äldre datum föreskrivs endast att register av skall hållas. Däremot anges inte särskilt slag av lagringsmedia. Riksdagens revisorer sammanställde en förteckning över författningar avseende register. Av dessa författningar utgjorde emellertid endast en mindre del sådana direkt reglerar ett register i vilket föreskrivs som att personnummer skall ingå.

Statsmaktsregister som anmälts till Datainspektionen

l Datainspektionens diarium fanns den 29 september 1993 registrerat omkring 140 personregister beslutats riksdagen eller regeringsom av s.k. statsmaktsregister. Därvid har inte medräknats register som en inrättats RFV och SCB samt kommunernas register över bostadsbiav dragstagare. Följande kan antecknas de omkring 140 av Datainspektionen om diarieförda statsmaktsregistren. Ett 30-tal av de ifrågavarande registren avser personaladministrativa register och eller ekonomiregister. Register för i huvudsak diarieföring och ärenderegister hos domstolar och åklagare uppgår till omkring tio. Studeranderegister o.d. vid universitet och högskolor uppgår också till omkring tio. Därtill kommer vid sådana institutioner fem till tio antagnings- och tentamensregister, register avseende studiedokumentation Det finns också ett fåtal register avseende studiemedel. m.m. Register har samband med polisiär verksamhet och kriminalsom vård tio. Antalet skatte- och folkbokföringsregister och tullär ca register är ungefär lika många. Ett drygt tiotal register berör exe-

kutionsväsendet,ArbetsmarknadsstyrelsenochArbetarskyddsstyrelsen.

Bland de hos Datainspektionen diarieförda statsmaktsregister

som nu berörts ingår följande elva de i bilaga 2 omnämnda 27 register,

av i vilka personnummer enligt den grundläggande författningen skall

ingå: Folkbokföringsregister, skatteregister, tullregister, kriminal-

register, polisregister, utsökningsregister, rättsdataregister, register för registerföring vid allmänna domstolar och hos åklagare, SPAR och SLÖR.

Bland de återstående omkring 50 hos Datainspektionen diarieförda statsmaktsregistren finns främst register över olika slags egendom eller över vissa juridiska personer. Det är inskrivningsregister, fastighets-

register, sjöfartsregister, bilregister, körkortsregister, yrkestrafikregister, inskrivningsregister för värnpliktiga, handelsregister, allmänna

företagsregistret och cancerregistret.

Av återstående hos Datainspektionen diarieförda statsmaktsregister finns några som avser forskning, två miljövård

som avser samt tre som avser vissa kreditgarantier och bidrag från staten. Vidare kan

nämnas Föreningsregister och filialregister samt hos inskrivningsmyndighet förda register i anslutning till företagsinteckningar. Finansinspektionen för försäkringsregister och insiderregister och

statens personalpensionsverk ett förmånstagarregister. Ett register för en sameröstlängd har också diarieförts hos Datainspektionen.

Ytterligare ett omfattande och väsentligt statsmaktsregister har diarieförts hos Datainspektionen, nämligen Statens invandrarverks s.k.

SU-system för utlänningsärenden.

Det är svårt att bedöma vilken grad fullständighet kan

av som uppnås med utgångspunkt från Datainspektionens diarium i detta avseende. Tidigare har det, redovisats i avsnitt 4.2. förekommit

som att regeringen underlåtit att inhämta det i 2 § datalagen stadgade

a yttrandet från Datainspektionen. Det kan därför, enligt utredningens mening, inte uteslutas att det finns ett antal statsmaktsregister inte

som anmälts till Datainspektionen.

4.3¶Personnummer i hos

register myndigheter,

kommuner m.m.

I detta avsnitt finns översiktlig kartläggning

en av personnummer-

användningen och personregistreringen hos vissa myndigheter, främst

RSV och RFV, samt hos kommunerna.

94 Personnummeranvändningen

4.3.1¶Folkbokföring, beskattning, exekution och val

Folkbokföringen och beskattningen ombesörjs av skatteförvaltningen.

Med skatteförvaltningen enligt 1 kap. l § förordningen

avses 1990:1293 med instruktion för skatteförvaltningen RSV och

skattemyndigheterna i länen. RSV är chefsmyndighet inom skatteför-

valtningen och central förvaltningsmyndighet i frågor om skatter, socialavgifter, folkbokföring och val. Med exekutionsväsendet avses enligt l kap. 1 § förordningen 1988:784 med instruktion för exekutionsväsendet RSV och kronofogdemyndigheterna. RSV är chefsmyndighet inom exekutionsväsendet med övergripande ledning av och ansvar för verksamheten.

Vid ärendehanteringen inom de olika enheterna hos RSV och hos de lokala skattekontoren utnyttjas ADB-registrering i mycket hög grad. Det finns därför ett mycket stort antal register hos myndigheterna. Hos Datainspektionen har sedan 1990 registrerats 926 ärenden beträffande register inom skatteförvaltningen februari 1994. Dessa ärenden både nyinrättade register och förändringar av äldre

avser register. Det har inte varit möjligt att inom de tidsramar som gällt för

utredningen genomföra en fullständig kartläggning av personregister

hos skatteförvaltningen och exekutionsväsendet. Här lämnas därför endast översiktlig redogörelse för de största och viktigaste

en registren.

Folkbokföringen

Målet för folkbokföringsverksamheten angavs i senaste budgetpro-

positionen prop. 199394:100, bil. 8 s. 36 enligt följande:

Folkbokförin skall för olika samhällsfunktioner tillhandahålla

en

fullständig korrekt basinformation med god tillgänglighet.

oc

I december 1990 fattade riksdagen beslut lag om folkbok-

om en föringsregister prop. l99091:53, SkU9, rskr. 109, SFS 1990: 1536.

Folkbokföringsregisterlagen trädde i kraft samtidigt med folkbok-

föringslagen. Lagen innehåller bestämmelser om vilka ADB-register

förs för folkbokföringen och vad dessa får innehålla. som

Enligt den proposition som föregick folkbokföringsregisterlagen

skall all löpande folkbokföringsverksamhet inom Skattemyndigheten

ske på lokal nivå. Genom den reform organisationen av skatteför-

av valtningen trädde i kraft den 1januari 1991 avses med lokal nivå

som ett lokalt skattekontor. I den riksdagen antagna registerlagen

av kommer detta till uttryck genom att det sägs att det för närmare angivna ändamål, bl.a. handläggning av folkbokföringsärenden som

prövas av Skattemyndigheten, skall med hjälp automatisk databeav

handling föras ett lokalt folkbokföringsregister för varje lokalt

skattekontors verksamhetsområde 1 §. För hela landet förs ett

centralt referensregister.

Ett lokalt folkbokföringsregister får användas för 2 §:

samordnad registerföring identifieringsuppgifter för fysiska

av

personer och av andra folkbokföringsuppgifter, handläggning av folkbokföringsärenden som enligt folkbokföringslagen eller annan lag eller förordning prövas skattemyn-

av digheten,

framställning av personbevis och andra registerutdrag, 4. tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter myndigheter

som behöver för att fullgöra sin verksamhet,

uttag av folklängder och andra samlingar uppgifter för förvaring av

hos statliga arkivmyndigheter, planering och tillsyn av folkbokföringsverksamheten.

Det centrala referensregistret får användas för de ändamål som anges under punkterna 5 och 6 3 §. ovan

Skattemyndigheten i länet är registeransvarig för det eller de lokala

folkbokföringsregister som förs inom dess verksamhetsområde 4 §.

Skattemyndigheten i länet är vidare registeransvarig för uppgifter i det

centrala referensregistret som avser en är eller senast har person som varit folkbokförd inom myndighetens verksamhetsområde eller som av myndigheten tilldelats personnummer utan att folkbokförd i vara

Sverige 5 §.

Ett lokalt folkbokföringsregister innehåller, enligt vad som inhämtats från RSV, uppgifter om: - personnummer - namn adress -

län, kommun, församling, fastighet

civilstånd föräldrar, barn, makar födelsehemortfödelseort -

medborgarskap

-

in- och utvandring

-

dödsfall och gravsättning

- Det finns 131 olika lokala register, ett på varje lokalt skattekontor.

Handläggaren på respektive lokalt skattekontor har terminalåtkomst endast till det egna lokala registret. Alla handläggare har åtkomst till

ett centralt referensregister som är placerat hos RSV. Referensregistret

används för att tilldela och för att upplysning i personnummer ge om vilket lokalt register en person finns registrerad.

96 Personnummeranvändningen

Vidare finns det 24 olika regionala register, de s.k. personbanden,

vilka används för spridning av uppgifter ur folkbokföringsuppgifter till

andra användare, exempelvis andra register inom skatteforvaltningen. I 8 § förordningen om det statliga person- och adressregistret

1981:4 finns reglerat vilka skall få information via riksavise-

som

ringsbandet från de regionala folkbokföringsregistren. En grund-

läggande princip är att användare endast skall aviseras de uppgifter

och de personer de behöver för sin verksamhet.

Många uppgifterna kommer in genom att skattekontoren får en

av underrättelse från någon annan myndighet. Endast i ett fåtal fall måste

själv göra anmälan. Det gäller huvudsakligen namn och en person

flyttningar inom landet samt in- och utvandring.

Indata till folkbokföringen avser främst uppgifter om siffrorna

anger antal ärendenår enligt beräkningar från RSV 1993:

födelse 120 000 -

faderskap 62 000 -

vårdnad 77 000 -

adoption 2 000 -

namn 210 000 -

hindersprövning och vigsel 41 000 -

äktenskapsskillnad 31 000

-

medborgarskap 47 000 -

flyttning 930 000

-

särskild postadress 52 000 -

invandring 43 000 -

utvandring 23 000 -

dödsfall 97 000 -

gravsättning

-

personnummerändring 1 500 -

spärrmarkering 3 000

-

I samtliga fall anges personnummer och namn i anmälan eller

underrättelsen. Om personen saknar personnummer anges födelsetid

och namn.

Centrala referensregistret

Det centrala referensregistret innehåller personnummer för samtliga

personer som tilldelats personnummer utom personer som avlidit före

1980 och folkbokförda samt flertalet personer födda före

som var 1920 som är avregistrerade som utvandrade eller registrerade som

obefintliga före 1990. Det centrala referensregister är således

ofullständigt vad gäller personer födda fore 1920. Personnummer för

dessa finns i stället i ett mikrofiche-register som förvaras hos

personer lokala skattekontoret Jakobsberg.

Beskattningen

Skatteförvaltningens organisation är uppbyggd på det sättet att RSV leder och ansvarar för taxeringsarbetet i landet. I varje län finns

en skattemyndighet som ansvarar för taxeringsarbetet i länet. Varje skattemyndighet har ett eller flera skattekontor. Vid varje skattekontor finns en skattenänmd, se 2 kap. 1 § taxeringslagen 1990:324. Inom skatteadministrationen förs dels ett centralt skatteregister för hela riket dels ett regionalt skatteregister för varje län. Dessa register regleras i skatteregisterlagen 1980:343. RSV förfogar över det

centrala skatteregistret. Skattemyndigheten i länet förfogar över det

centrala skatteregistret såvitt gäller uppgifter hänför sig till länet

som samt över det regionala registret för länet 4 § skatteregisterlagen. Samtliga skattemyndigheter och lokalkontor är anslutna till skatteförvaltningens datanät. Nätet hanterar kommunikation mellan arbetsplatsutrustning och de olika värddatorerna samt även kommunikation mellan de i systemen ingående värddatorerna. För datorstödet på lokalkontoren används persondatorer hopkopplade i lokala nätverk. I persondatorerna körs terminalemuleringar mot de olika värddatormiljöerna. Inom skatteförvaltningen finns f.n. omkring 11 000 persondatorer i nät. Det centrala skatteregistret och de regionala skatteregistren skall

användas vid beskattning för se 1 § skatteregisterlagen

samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande

fysiska och juridiska personer, planering, samordning och uppföljning av revisions- och

annan kontrollverksamhet,

taxering enligt taxeringslagen samt bestämmande pensions-

av grundande inkomst, 4. bestämmande och uppbörd skatt enligt uppbördslagen 1953:

av 272, lagen 1968:430 om mervärdeskatt, lagen 1984:668

om

uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen 1990:659

om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen 1991:586

om särskild inkomstskatt för utomlands bosattta, lagen 1990:912

om nedsättning av socialavgifter samt lagen 1951:763 om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst. Registren skall dessutom användas för

avräkning enligt lagen 1958:146 om avräkning vid återbetalning

av skatter och avgifter, bestämmande av skattereduktion enligtt lagen 1993:672

om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, gäldenärsutredningen enligt lagen 1993:891 om indrivning av statliga fordringar m.m.

98 Personnummeranvändningen

Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar i kronofogdemyndighetemas exekutiva verksamhet och för RSV:s tillsyn enligt lagen 1974:174 identitetsbeteckning för om juridiska m.fl. Registret får vidare användas för att identifiepersoner

vid handläggning av folkbokföringsärenden som enligt

ra en person folkbokföringslagen eller annan lag eller förordning prövas av

Skattemyndigheten se 1 a § skatteregisterlagen.

För fysisk är folkbokförd i riket skall i det centrala person som

skatteregistret anges se 5 § skatteregisterlagen:

adress, civilstånd, datum för civilståndsänpersonnummer, namn,

dring och folkbokföringsförhållanden,

registrering enligt lagen 1968:430 om mervärdeskatt, särskilt

registrerings- och redovisningsnummer, organisationsnummer och

firma,

registrering i sjömansregistret, tillhörighet till icke territoriell

församling, tillhörighet till svenska kyrkan, nationalitet, för hos folkbokförda barn personnummer personen under 18 år, antal hemmavarande barn som inte har uppnått 16 eller 18 års ålder, personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person, personnummer för denne,

slag pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen

av 1962:381 allmän försäkring, i den mån det behövs för att om

debitera socialförsäkringsavgift,

slag preliminär skatt som personen skall betala. av För inte uppnått 18 års ålder skall också anges personperson som för den hos vilken personen är folkbokförd. För person som nummer inte har uppnått 15 års ålder skall införas endast uppgift om personoch adress samt personnummer för den hos vilken nummer, namn är folkbokförd, om inte ytterligare uppgift behövs för personen beskattning.

Även juridiska enkla bolag, partrederier och utländska

personer,

företags filialer i Sverige registreras i det centrala skatteregistret se

6 § skatteregisterlagen.

Det centrala skatteregisteret får även innehålla ett flertal andra i 7 §

skatteregisterlagen uppräknade uppgifter. En förutsättning för den

utökade registreringen är dock att denna föreskrivits av regeringen eller myndighet som regeringen föreskrivit 9 § skatteregisterlagen. Sådana föreskrifter ett utökat registerinnehåll har meddelats. om

De regionala skatteregistren får innehålla samma typ av uppgifter

det centrala skatteregistret i den mån uppgifterna hänför sig till som länet 8 § skatteregisterlagen. En förutsättning är dock, liksom be-

se

träffande uppgifter enligt 7 § skatteregisterlagen, att regeringen eller

myndighet regeringen bestämmer har föreskrivit detta jfr 9 §. som

Regeringen får föreskriva mindre avvikelser från bestämmelserna i skatteregisterlagen registerinnehåll jfr 9 § andra

om stycket.

Skatteregisterlagens 10 § innehåller bestämmelser terminalåtom komst till det centrala skatteregistret och de regionala skatteregistren. Det centrala skatteregistret är tillgängligt via terminal från

samtliga skattemyndigheter. Åtkomsten är begränsad på olika sätt.

Enligt lagens 11 § får uppgifter i registren lämnas ut till annan myndighet på ADB-medium endast det följer lag eller förom av ordning eller regeringen medgivit det. Regeringen får uppdra Datainspektionen att lämna sådant medgivande i fråga uppgifter om som inte omfattas av sekretess. Bestämmelsen gäller dock inte i fråga om utlärnnanden för beskattning. Enligt 12 § i skatteregisterlagen får vissa i paragrafen angivna uppgifter lämnas ut från registren till enskild det inte särskild om av anledning kan antas att den registrerade eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Det gäller bl.a. uppgift om personnummer, namn, adress, civilstånd, datum för civilståndsändring, folkbok-

föringsförhållanden, registrering enligt lagen om mervärdeskatt,

särskilt registrerings- och redovisningsnummer, organisationsnummer och firma.

I 4 § skatteregisterförordningen 1980:556 finns angivet i vilken utsträckning och för vilka ändamål registeransvariga myndigheter på

begäran skall lämna myndigheter uppgifter på medium för automatisk databehandling. Bestämmelsen återfinns i bilaga Uppgifterna skall förses med de identifieringsuppgifter samt tekniska och administrativa uppgifter som behövs. Enligt 5 § skattere-

gisterförordningen får uppgifter enligt 5 och 6 §§ skatteregisterlagen

om bl.a. personnummer på begäran lämnas ut på medium för ADB-

behandling till myndighet behöver uppgifterna för aktualisering

som

av sina register.

Varje år registeras uppgifter från självdeklarationer, kontroll-

uppgifter m.m. hos skattemyndigheterna. Därefter samlas uppgifterna

centralt hos RSV till den dag då den slutliga skatten har fastställts. Då

delas det centrala skatteregistret upp i regionala skatteregister.

Volymen och komplexiteten i systemet gör att det ständigt pågår ett arbete med att utveckla och förvalta detta. Av praktiska skäl utförs detta arbete i olika grupper, var och en med för sitt delområde. ansvar Uppdelningen har också tekniska och säkerhetsmässiga aspekter. I det centrala skatteregistret ingår följande uppgifter: Person-, uppbörds- och taxeringsdata. Uppgifterna används som ett hjälpmedel vid taxering och uppbörd direkt skatt, arbetsgivaravav gifter samt mervärdesskatt. Företag och företagare. Detta är basuppgifter för företag.

100 Personnummeranvandningen

Särskilda taxeringsuppgifter för rörelse, jordbruk och fåmans-

delägare. Dessa uppgifter uppdateras löpande under taxeringsperio-

den med uppgifter från inkornstdeklarationer och framräknade

uppgifter av deklarationsgranskarna. 4. Fastighetsuppgifter. För fysiska och juridiska personer finns uppgifter om fastighetsinnehav. Uppdatering sker med ägarändringar från de regionala fastighetstaxeringsregistren.

Referensuppgifter. Här visas såväl nuvarande som historiskt samband mellan fåmansbolag och deras delägare. Uppdateringar sker löpande med vissa uppgifter från inkomstdeklarationer för fåmansaktiebolag och handelsbolag samt delägare för dessa kategorier bolag.

6. Revisionsuppgifter. Omfattar alla planerade, pågående och

avslutade revisioner, momsbesök och i viss utsträckning taxeringsbesök skall utföras eller har utförts. som 7. Mervärdesskatt. Här lagras uppgifter om samtliga fysiska och juridiska personer som är redovisningsskyldiga for mervärdeskatt, jfr även avsnitt 6.2.5. Arbetsgivaruppbörd. Registret omfattar alla arbetsgivare som är skyldiga att redovisa skatt och arbetsgivaravgifter for anställda. Taxeringsöverklaganden. Registret används för diarieföring av överklagande av inkomsttaxering. Sjömansskattesystemet finns hos Skattemyndigheten i Göteborgsoch Bohuslän. I sjömansskatteregistret registreras administrativa uppgifter för sjömän folkbokföring och särskilda utbetalningsom adresser, jämkningar, skattekolumner, sjöinkomst och avdragen skatt. Även här registreras personnummer.

Kupongskattesystemet hanteras inom det s.k. punktskattesystemet

vid Skattemyndigheten i Kopparbergs län särskilda skattekontoreti Ludvika. Personnummer används som identitetsbegrepp. Ett system för taxering fastigheter används för taxering av av landets omkring 3 miljoner fastigheter. Landets fastigheter finns upplagda i länsvisa databaser. Till de regionala fastighetstaxerings-

registren hämtas uppgifter från fastighetsägare, inskrivningsmyndighet

m.fl. Härvid registreras bl.a. uppgift om personnummer. Uppgifter ur de regionala fastighetstaxeringsregistren lämnas bl.a. till fastighetsägaren. Hos RSV finns vidare ett centralt organisationsnummerregister. Registret förs med stöd av 5 § lagen 1974:174 om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. I registret finns uppgift om

organisationsnummer, adress, geografiska koder för säte län

namn, och kommun, kod för juridisk form, markering i förekommande fall för konkurs eller likvidation och tidpunkt för registrering och eventuell avregistrering i organisationsnummerregistret. Förfrågningar om vem

som har eller har haft ett visst organisationsnummer kan göras hos varje lokalt skattekontor.

Vid registrering uppgifter fysiska hos RSV används

av om personer regelmässigt personnumret som identitetsbegrepp. Lagstiftarens krav på att bl.a. det centrala skatteregistret skall innehålla

personnummer har medfört att personnummer skall fyllas i på de skatteförvalt-

av ningens blanketter som rör fysiska Detta gäller också

personer. deklarationer rör fastigheter.

som

Den förenklade .Välvdeklarationen infördes vid 1987 års taxering för att underlätta deklarationsförfarandet för det stora flertalet skattskyldiga med okomplicerade inkomst- och förmögenhetsförhållanden. En förenklad självdeklaration upptar inkomstslagen tjänst och kapital, allmänna avdrag, förmögenhet samt underlag för fastighetsskatt.

Den skattskyldige behöver i den förenklade självdeklarationen redovisa endast sådana uppgifter Skattemyndigheten inte redan har

som kännedom om genom kontrolluppgifter från tredje eller

man genom

uppgifter som finns tillgängliga i skattemyndighetens register. Systemet bygger på den grundläggande förutsättningen att såväl den skattskyldige som Skattemyndigheten får kontrolluppgifter från

arbetsgivare, banker m.fl.t med samma information. Överensstämmer de kontrolluppgifter den skattskyldige fått med de inkomster han erhållit och är de förtryckta uppgifterna om fastighetsinnehav och

sambeskattningsförhållanden riktiga behöver den skattskyldige i

princip bara skriva ett kryss i en ruta, underteckna blanketten och skicka tillbaka den till skattemyndigheten. Övriga uppgifter är

som nödvändiga för taxeringen får lämnas i form tilläggsuppgifter.

av

Systemet med förenklad självdeklaration har på ett påtagligt sätt förenklat hanteringen avsevärd del deklarationerna. En

av en av förenklad älvdeklaration utan tilläggsuppgifter behöver inte granskas utan den maskinellt beräknade taxeringen kan direkt läggas till grund för debitering. Ett mindre antal deklarationer granskas dock manuellt främst till följd av att de maskinella kontrollmomenten gett utslag

om

eventuella felaktigheter.

Vid 1992 års taxering lämnades omkring 7,3 miljoner självdeklara-

tioner varav omkring 3,5 miljoner förenklade. Omkring två miljoner

löntagare och pensionärer lämnade en allmän självdeklaration jfr prop. 199293:86 s. 35.

Från och med 1995 års taxering kommer deklarationsförfarandet att förenklas ytterligare. Det deklarationsförfarandet bygger på

nya en utökad skyldighet att lämna kontrolluppgifter. Vid förarbetena till ändringarna i lagen 1990:325 självdeklaration och kontrollupp-

om gifter anförde föredragande statsrådet bl.a. följande prop. 199293:86 s. 38 39.

-

102 Personnummeranvändningen

Jag har känt betänkligheter inför att ytterligare utöka det redan nu omfattande från tredje man. Man kan enligt min mening inte ugpgiftslämnandetfrån de farhågor från npunkt

ortse som dessa uppgifter kan väcka hos de integrxetsssidan kan

an ra hävdas det inte är fråga skattskyldii sig tillförs

att om nya er som

på uppåiinhämtas nämli systemet utan enbart att sättet vilket e en

genom i stallet for genom att den skattskyl ige

själv kontrolluppfgifterändras.

lämnanuppgi erna -

Ostridigt ar att ett stort antal förtryckta uppgifter innebar en väsentlig lättnad för de skattsk ldiga och innebär stora administrativa vinster för skattem n ighetema. Jag anser därför att fördelarna överväger de nack elar man från integritetssynpunkt kan anföra mot förslaget.

En utökad kontrollupp iftsskyldighet medför en utökad ADBhantering av personuppgi er.

Mot en utvidgad kontrollup giftsskyldighet kan också invändas

maggefsyomkenör lsådanudeflyttarfifiveri ämnarna.bestyråtmeddocfiär

ostna en s atte ontro en p upp s et oc enligt min mening ofrånkomligt att s attekontrollen till stor del byggenpå kontrollup gifter från man. Givetvis bör re-

trede

striktivitet iakttas nar et galler att utvi ga nuvarande uppgiftsskyl-

dighet.

Avgörande för att det n a systemet skall fungera ett tillfredsställande sätt är att en ökade män den kontro luppgifter lämnas på ADB-medium och att den teknis a kvalitén på lämnade kontrolluppgifter är hög. För att bidra till en högre kvalité på lämnade uppgifter, krävs också att stora resurser läggs på ökade

kontrollinsatser i form av kontrolluppgiftsrevisioner.

Det nya förenklade förfarandet beräknas komma att omfatta mellan 5,5

och sex miljoner skattskyldiga. Antalet kontrolluppgifter, som f.n. uppgår till omkring 30 miljoner, förutsätts öka till omkring 50

miljoner. På blanketten för förenklad självdeklaration skall bl.a. identifikationsuppgifter förtryckas. För fysisk person är det personnumret som utgör identifikationsbegrepp jfr 2 kap. ll § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. Lagens tredje kapitel innehåller bestämmelser

om skyldighet att lämna kontrolluppgifter. Enligt 3 kap. 57 § skall i

varje kontrolluppgift anges bl.a. personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser. När det gäller mervärdesskatt finns i anvisningarna till 16 § lagen 1968:430 om mervärdeskatt en föreskrift om att faktura, avräkningsnota eller motsvarande i vissa fall skall innehålla uppgift om den skattskyldiges personnummer. En motsvarande bestämmelse finns i den nya mervärdesskattelag som träder i kraft den l juli 1994 SFS 1994:200.

Taxeringsförordningen 1990:1236 stadgar att ett taxeringsmeddelande bl.a. skall innehålla upplysning om den skattskyldiges personnummer.

Exekutionsvâsendet

Exekutionsväsendet omorganiserades under 1988. Från att tidigare ha varit 81 myndigheter sammanfördes dessa till 24 länsmyndigheter kronofogdemyndigheter som blev direkt underställda RSV.

Kronofogdemyndigheternas uppgift är att fastställa betalnings- och

andra förpliktelser, verkställa exekutionstitlar enligt utsökningsbalken och verka för att betalningsförpliktelser och andra förpliktelser, som kan vara föremål för verkställighet, fullgörs i rätt tid.

Indrivning är den dominerande uppgiften för kronofogdemyndigheterna. Indrivningsmålen indelas i allmänna mål a-mål och enskilda mål e-mål. A-målen består av mer än 40 olika medelslag varav kvarskatt, arbetsgivaravgifter, preliminär B-skatt, mervärdesskatt och tillkommande skatt dominerar. Juridiska personer utgjorde under 1992 omkring 60 procent av balansen i a-målen. E-mälen innefattar utsökningsmål, införselmål och handräckning för återtagande av gods.

I a-målen har kronofogdemyndigheten uppgifter som borgenär medan

i e-mål myndighetens roll begränsas till verkställighet.

För kronofogdemyndigheternas verksamhet används ett centralt

ADB-system benämnt redovisningssystemet för exekutionsväsendet utsäkningsregistret, tidigare benämnt REX. Samtliga kronofog-

demyndigheter är ansluta till utsökningsregistret. Systemet utvecklades från början för att ge ADB-stöd till kronofogdemyndigheterna vid handläggning av a-mål. ADB-stödet byggdes därefter ut för hand-

läggningen av e-mål. I REX ingår huvudsakligen följande uppgifter: Centralregistrering av uppgifter om alla allmänna och enskilda

mål som är överlämnade för indrivning. Omkring en miljon

gäldenärer fysiska och juridiska personer finns i registrerade

liksom omkring 4,8 miljoner mal. Huvuddelen, cirka 80 procent, av gäldenärerna utgörs av fysiska personer.

Transaktionsregistrering som används för registrering via terminal

av nya mål, betalningar, avkortningar, anstånd m.m. och vars

uppgifter efter avstämning överförs till centralregistreringen. Det

finns uppgifter om allmänna mål och enskilda mål.

Namnuppgifter för efterforskning av personorganisationsnummer som är identifikationsbegrepp i centralregistreringen. 4. Postnummeruppgifter för fördelning och överflyttning av mål

m.m.

E-mälsuppgifter för sökning av enskilda mål med hjälp av diarienummer.

Ombudsuppgifter som innehåller uppgifter om ombud och

sökande som är frekventa beträffande e-mål. 7. Förteckning över juridiska personer som innehåller bl.a. namn

och adressuppgifter för samtliga juridiska personer i riket. Behörighetsuppgifter för kontroll av behörigheten vid användning av terminal. All datorbearbetning i REX-systemet sker centralt hos DAFA Data AB DAFA. För att påverka registrets innehåll via terminal krävs giltigt behörighetskort. Kursuppgifter for aktuella och historiska uppgifter de

om vanligaste valutorna.

10. Diarieuppgifter för besvarande av frågor om bl.a. vilka e-mäl

som inkommit viss dag till kronofogdemyndigheterna.

11. Löneexekutionsuppgifter med uppgifter om löneexekutiva beslut. 12. Kommunikationsuppgifter för kontroll kommunikation med

av

andra ADB-register. 13. Konkursförvaltaruppgifter. Innehåller och adressuppgifter

namn m.m. på alla konkursförvaltare som handläggerhandlagt konkurs som finns registrerad i REX.

Ansökan om betalningsföreläggande m.m.

Enligt lagen 1990:746 om betalningsföreläggande och handräckning, som trädde i kraft den l januari 1992, får ett yrkande om att någon skall åläggas att fullgöra en förpliktelse prövas kronofogdemyndig-

av

heten. Yrkandet kan avse betalningsföreläggande, betalningsfastställelse ur pant, vanlig handräckning eller särskild handräckning. För

handläggning hos kronofogdemyndigheterna av mål enligt lagen

om

betalningsföreläggande och handräckning skall med hjälp av ADB

föras ett register för varje kronofogdemyndighet. Registret regleras i lagen 1991 :876 om register för betalningsföreläggande och handräckning. Registret får användas även för tillsyn, planering och

uppföljning av verksamheten samt för framställning av statistik. Uppgifter i registret om utslag i målen får användas som underlag för verkställighet enligt utsökningsbalken.

Varje kronofogdemyndighet är registeransvarig för sitt register.

RSV är registeransvarig för alla registren. För fysik person får i registret anges

namn, adress, yrke och personnummer eller, när uppgift

om

personnummer saknas, särskilt registreringsnummer,

adress till arbetsplats och annan adress där parten kan anträffas för

delgivning genom stämningsman, telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen,

Personnummeranvändningen 105

4. förhållanden i övrigt betydelse för delgivning med av parten jfr

4 § lagen register för betalningsföreläggande och om handräckning

som också reglerar vilka sökbegrepp får användas. som

All datorbearbetning för betalningsföreläggande, vanlig handräck-

ning och särskild handräckning sker centralt hos DAFA. 850

Omkring

terminaler och ungefär lika många skrivare är

uppkopplade mot

DAFA:s datorer via fasta telefonlinjer. En databas hålls tekniskt åtskild så de 24

att kronofogdemyndig-

heterna har åtkomst endast till sitt

eget register. Sökbegreppen

begränsar RSV:s åtkomst. För att påverka registrets innehåll via terminal krävs

giltigt behörig-

hetskort. Uppgift att vissa kort behörighet, om ger respektive att

behörigheten har upphört förs i ett behörighetsregister den

av

säkerhetsansvarige respektive kronofogdemyndigheten.

Nya mål registreras vid kronofogdemyndigheterna i respektive län. RSV får enligt 9 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning och 6 8 §§ förordningen 1991 1339

- : om betalningsföreläggande och handräckning för kronofogdemyndigheternas räkning

ta emot ansökningar som görs på ADB-medium samt föra in dessa i det centrala

fördelningsregistret för överföring till kronofogdemyndigheternas

register. ADB-systemet används också för registrering och maskinell

bevakning av kronofogdemyndigheternas åtgärder, tidsfrister och

t.ex.

delgivningsformer. Bokning av ansökningsavgifter sker också inom

systements ram. Vissa uppgifter om nya mål och utslag överförs vecka via

varje

magnetband eller fil till kreditupplysningsföretagen Soliditet AB och

Upplysningscentralen UC AB.

Under 1993 registrerades enligt uppgift från RFV 801.524 inkomna mål i den summariska Av dessa avsåg 656.059 processen. fysiska personer. Ansökan via ADB-medium sker i drygt hälften målen. av I 244.800 av de totalt inkomna målen har sökanden begärt

verkställig-

het, dvs. att meddelat utslag direkt skall föras över till fältenhet, vilket i de flesta fall skett via ADB till REX.

Val

RSV ansvarar för registrering sker i samband med allmänna som val. Rösträtt till riksdagen har svenska medborgare som fyllt 18 år senast valdagen och är upptagna i röstlängden. Det finns två typer av röstlängd, en allmän och särskild. Båda en typerna av röstlängd upprättas varje år, men skrivs ut endast det år det skall papper hållas val. Den allmänna röstlängden upprättas för varje valdistrikt av skattemyndigheten. Iden allmänna röstlängden antecknas alla svenska

medborgare är folkbokförda på fastighet i valdistriktet vid en viss som och har fyllt eller fyller 17 år senast den 1 september det

tidpunkt som

år röstlängden upprättas. Rösträtt till landstings- och kommunfullmäktige har myndiga svenska medborgare finns upptagna i som

den allmänna röstlängden och är folkbokförda i landstinget respektive

kommunen. Alla inte är svenska medborgare och som har varit som folkbokförda i landet den 1 november de tre senaste åren före valåret automatiskt i den allmänna röstlängden och har då rösträtt i tas upp valen till landstings- och kommunfullmäktige om de fyllt 18 år senast

på valdagen.

Beträffande svenska medborgare inte är folkbokförda i Sverige som de fyllt 18 år senast på valdagen har rösträtt vid val till

gäller att som

riksdagen, de varit folkbokförda här någon gång. För att få rösta om måste de upptagna i gällande röstlängd. Utlandssvenskarna tas vara i den särskilda röstlängden. Den särskilda röstlängden upprättas upp RSV. För att bli upptagen i den särskilda röstlängden krävs att man av ansöker om det hos RSV. Vid kyrkofullmäktigval i församling eller samfällighet skall den allmärma röstlängden kunna användas. I den allmänna röstlängden därför någon vid viss tidpunkt inte är medlem i Svenska anges om en kyrkan eller tillhör en icketerritoriell församling. För den allmänna röstlängden används vid val till riksdagen, som landstingskommun och fullmäktige hämtas uppgifter om namn, och svenskt medborgarskap från de länsvis förda personnummer

Uppgifter från personbanden kompletteras med personbanden.

uppgifter från Svenska kyrkans medlemsregister. De samlade

uppgifterna samkörs med ett fastighetsregister från fastighetstaxerings-

och register innehåller uppgifter om vallokaler m.m. systemet ett som För inte är svensk medborgare men som är röstbeen person som

rättigad till val till landstings- och kommunfullmäktige erfordras för

röstlängden uppgift att personen inte är svensk medborgare men om har varit folkbokförd här under den tid krävs för att få rösta. som

Uppgift detta kommer från de lokala folkbokföringsregistren, men

om

samlas och hämtas från ett hjälpregister vid röstlängdsfrarnställningen.

De ansöker i den särskilda röstlängden registresom om att tas upp personregister för särskild röstlängd. För att det skall vara ras i ett möjligt att kontrollera att väljaren inte finns i den allmänna röstlängden måste det finnas uppgift om väljarens namn och personnummer. Med hjälp dessa uppgifter är det också möjligt att kontrollera att av ansöker har varit folkbokförd i landet någon gång. Denna den som kontroll sker mot personbanden. för röstlängderna förs med stöd särskilda tillstånd som

Register av beviljats RSV av Datainspektionen.

RSV och samtliga länsstyrelser är registeransvariga för centralt

ett kandidatregister som innehåller uppgifter om anmälda kandidater,

valsedelsuppgifter m.m. Registret används underlag för att

som fastställa det slutliga valresultatet avseende riksdags-, landstings- och

kommunfullmäktigval. Det skapas vid allmänna val och vid de

kyrkliga valen och innehåller och adress,

personnummer, namn kandidatidentitet geografiska koder, partikod, valsedelsnummer och kandidatnummer, uppgifter om röstfördelning mandat- och jämförelsetal. Registret förs med stöd särskilt tillstånd från Datainspektio-

av nen.

1993 drs vallagskommitté föreslog i sitt betänkande SOU 1994:30 Vallagen att systemet med att alltid ha gällande röstlängd skulle

en ersättas med ett system där röstlängden bara tas fram när det skall hållas ett val eller en omröstning. Vidare förslog kommittén den

att särskilda röstlängden skulle tas bort. I stället skulle utlandssvenskarna med stöd av de uppgifter utvandrade svenska medborgare

om som

finns i folkbokföringssystemet i röstlängd

tas upp samma som övriga väljare. Kommittén föreslog också särskild registerlag för röst-

en

längds- och röstkortsframställningen.

Kommittén lämnade i sitt slutbetänkande också förslag till lag

en om

röstlängdsregister. Enligt lagförslaget skall för framställning

av

röstlängder enligt kommitténs förslag till vallag, lagen 1972:704

om

kyrkofullmäktigeval, m.m. och folkomröstningslagen 1979:369 med

hjälp av ADB för varje skattemyndighet föras ett register över väljarna. I registret får enligt lagförslaget registreras uppgift bl.a.

om namn, personnummer och adress.

4.3.2 Svenska kyrkan

I samband med att den nya kyrkobokföringen infördes den l juli 1991

genomfördes en omfattande datorisering de kyrkobokförings-

av nya

register som ersatte folkbokföringsregistren i kyrkan. Flera

tusen registeransvariga kyrkoråd och pastorer ansökte om tillstånd att föra lokala församlingsregister och ministerialböcker enligt ett förenklat

ansökningsförfarande. Till grund för det förenklade ansökningsför-

farandet låg Datainspektionens föreskrifter ett förenklat

om an-

sökningsförfarande för vissa personregister i svenska kyrkans

verksamhet DIFS 1991:2. I avsnitt 3.2.2 finns kortfattad

en redogörelse för bestämmelserna i DIFS 1991:2.

om personnummer

108 Personnummeranvandningen

4.3.3 SPAR

Regelverket kring SPAR finns i datalagen, förordningen 1981:4 om

det statliga och adressregistret omtryckt 1994:22, nedan person-

benämnd sparförordningen, samt i förordningen 1988:1101 med instruktion för statens person- och adressregisternänmd. Datainspektio-

har därutöver beslutat om föreskrifter för SPAR. nen

och adressregistemämnd, i fortsättningen betecknad

Statens person-

Sparnänmden, är huvudman och registeransvarig myndighet för SPAR

1 § sparförordningen. Driften av SPAR får enligt förordningen

se

förlagd till en servicebyrå. Enligt ett avtal sköter DAFA Data AB vara driften och marknadsföringen av tjänster från SPAR. Uppgifterna i SPAR används för

aktualisering, komplettering och kontroll av uppgifter i andra

personregister, komplettering och kontroll personuppgifter i övrigt,

av uttag urval personuppgifter urvalsdragning, jfr 26 § av av datalagen. SPAR får användas myndigheter och enskilda. Den som begär av

att få uppgifter myndighets personregister för något av de ovan

ur en under punkterna 1 och 3 angivna ändamålen och som kan tillgodoses SPAR skall hänvisas till detta register se 28 § datalagen. genom SPAR innehåller uppgifter om folkbokförda personer och icke folkbokförda innehar skattsedel eller är inskrivna i en allmän som

försäkringskassa. SPAR får innehålla följande uppgifter om varje registrerad person ifr 3 § sparförordningen.

Uppgifter från register för folkbokföring: Personnummer, namn,

adress, folkbokföringsort, födelsehemort, svenskt medborgarskap, samhörighetsbeteckning, avregistrering från folkbokföring på grund

dödsfall eller dödförklaring med angivande av tidpunkt samt för av övrigt av annat skäl. Uppgifter från det centrala skatteregistret: Uppgift som anges i punkt l inte är folkbokförda i Sverige men som har om personer som skattsedel eller är inskrivna i en allmän försäkringskassa om så behövs för ändamålet med SPAR. Uppgifter från register för inkomsttaxering: Summan av taxerad förvärvsinkomst och inkomst av kapital, dock lägst 0 kr, beskattnings-

bar förmögenhet. 4. Uppgifter från register för fastighetstaxering: ägare till småhus-

enhet eller lantbruksenhet med småhus och tomtmark för sådan

byggnad samt uppgift om kommun och taxeringsidentitet, värdefakto-

ålder och standard, taxeringsvärden för småhusenhet. rer

Övriga uppgifter: Uppgift att den registrerade inte önskar om adresserad direktreklam, kod för gift och barn samt tekniska och administrativa uppgifter behövs för handhavandet SPAR. som av En enskild person har rätt att få infört direktreklamspärr i SPAR en jfr 27 § datalagen. Om SPAR innehåller uppgift om att en person inte önskar adresserad direktreklam får uppgift den inte om personen lämnas ut för direktreklamändamål 4 § sparförordningen. Denna

se

bestämmelse inskränker dock inte de skyldigheter enligt TF som åligger Spar-nämnden. Sådant utlämnande av uppgifter från SPAR som inte grundas på TF sker i form av utskrift, på ADB-medium eller anslutning genom av en eller flera terminaler eller datorer till SPAR 7 § sparförordningen.

se

Vid utlämnande uppgifter enligt 7 § får uppgifter från register av

för inkomsttaxering och fastighetstaxering lämnas endast till polismyn-

digheter och tullmyndigheter jfr 7 § sparförordningen. Polis- och a tullmyndigheter är, enligt uppgift från DAFA, de enda har som fullständig tillgång till uppgifterna i SPAR. Utlämnandet bestäms av det tillstånd som Datainspektionen lämnat för innehållet i det mottagande registret. I regel rör det sig enbart och adressuppgifter om namn och avser endast de finns i det mottagande registret. personer som Vid urvalsdragningar enligt 26 § datalagen får endast uppgifter om namn, adress, personnummer och folkbokföringsort lämnas inte ut om Datainspektionen medger annat i varje särskilt fall, 7 b § sparförse ordningen. Vid urvalsdragningar från SPAR får inte lämnas ut uppgift om födesehemort, svenskt medborgarskap eller uppgifter hämtats från som det centrala skatteregistret beträffande personer inte är folksom bokförda i Sverige har skattsedel eller är inskrivna i men som en allmän försäkringskassa, se 7 § sparförordningen. c

Vid terminalutlämning uppgifter från register för folkbokföring

av eller det centrala skatteregistret får andra uppgifter än adress, namn, personnummer, folkbokföringsort och avregistrering från folkbokföring lämnas ut endast till myndigheter, banker eller försäkringsbolag om inte Datainspektionen medger annat i varje särskilt fall, se

7 d § sparförordningen. I sparförordningens 9 § finns bestämmelse skyldighet att

en om anmäla misstanke om att uppgifter lämnats till SPAR är oriktiga. som Om en personuppgift i SPAR inte längre behövs för att tillgodose registrets ändamål, skall uppgiften enligt 10 § sparförordningen utgå ur registret. Sparnämnden granskar kontinuerligt registerinnehållet och nämnden har vid ett flertal tillfällen föreslagit ändringar i registerinnehållet och förtydliganden i regelverket. Förslagen har lett till ändringar i regelverket kring SPAR.

110 Persormummeranvdndningen

Utnyttjandet SPAR får avgiftsbelagt se 11 § sparförord-

av vara ningen. I förordningens 12 § erinras att Datainspektionen med om stöd 6 § datalagen kan meddela ytterligare föreskrifter om SPAR. av a

Det centrala register riksaviseringsbandet som förs med uppgifter

från de register skattemyndigheterna för enligt 74 § folkboksom

föringskungörelsen får enligt 8 § sparförordningen utnyttjas för aktualisering, komplettering och kontroll av uppgifter i personregister hos följande myndigheter: RPS, Kriminalvårdsstyrelsen, Centralnänmden för fastighetsdata, Vämpliktsverket, Statens räddningsverk, RFV,

Vägverket, SCB, RSV, skattemyndigheterna, Centrala studiestödsnämnden, Statens invandrarverk, länsstyrelserna, Svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkoråd i församling eller samfällighet inom svenska

kyrkan. Uppgiftslämnande till kyrkoråd inom svenska kyrkan får

endast ske gemensamt för samtliga kyrkoråd och förmedlas av svenska

kyrkans centralstyrelse.

SPAR aviseras via riksaviseringsbandet varje vecka om förändringar uppgifterna på bandet som skett. av Utlämnande från SPAR sker således både via terminal, dator till datorkoppling, magnetband och utskrifter på papper. Enligt per genom uppgift från DAFA finns det omkring 80 miljoner poster i de

kundregister regelbundet aviseras från SPAR. Aviseringskunderna

som finns främst inom näringslivet, 75 procent, medan andelen statliga kunder uppgår till 20 procent och kommunala till fem procent. Bankoch försäkringssektorn är stora användare. Radiotjänst i Kiruna, det företag administrerar TV-licensavgifter, är en mycket stor som aviseringskund. Av terminalkunderna tillhör omkring 60 procent näringslivet medan 30 procent tillhör staten och 20 procent kommunsektorn. Även bland terminalkunderna är täckningen stor inom bankoch försäkringssektorn. Polisen är också en mycket stor användare av SPAR:s terminaltjänst är öppen dygnet runt. Antalet terminalfråsom gor uppgår till omkring 60.000 per dag. Datainspektionen har beslutat vissa föreskrifter för SPAR beslut om 1987-01-28, Dnr 2189-86. Föreskrifter personnummer finns i om punkterna 2 och 5 i Datainspektionens beslut som återges nedan. Nämnden får vid tillämpning 26 § andra stycket 1 datalagen av endast överföra och adress genom sambepersonnummer, namn

arbetning med uppdragsgivarens personregister om det inte av

författning eller tillstånd för uppdragsgivaren framgår att viss ytterligare uppgift får med hjälp automatisk databehandling av inhämtas ur SPAR. 5. Nämnden får lämna ut uppgifter till SPAR ansluten terminal genom under följande förutsättningar: Utlämnandet får endast omfatta sådana folkbokföringsuppgifter som -

angivits i 3 § första punkten sparförordningen.

Personnummeranvandningen lll

Som sökbegrepp får endast användas omfrågads och - personnummer namn. Terminalanslutning skall tekniskt anordnas så att terminalanvändare inte kan utvinna andra uppgifter än dem omfattas honom som av

tilldelad behörighet. Nämnden skall fortlöpande underrätta Datainspektionen

- om upptäckta försök till dataintrång. Nämnden skall före anslutning terminalanvändare göra - av ny anmälan härom till Datainspektionen enligt särskilt formulär. Hos DAFA är det möjligt att på förändringar i prenumerera exempelvis kundregister. änsten kallas avisering. DAFA erbjuder tre olika alternativ av avisering, nämligen A-, B- och C-avisering. Gemensamt för dem alla är att de utgår från ett personnummersatt adressregister. Informationen kommuniceras via ADB-medium.

A-aviseringen är till för mycket stora register på miljon

en poster eller mer. Den går till så att kunden aviseras alla förändringar som inträffat under perioden från folkbokföringen. Från denna mängd stora poster måste kunden själv söka fram dem berör hans register. som

Denna typ av avisering kräver speciellt tillstånd från Datainspektionen.

A-avisering kan tillhandahållas vecko- eller månadsvis. B-avisering innebär att kunden till DAFA levererar en personnum-

merförteckning över sitt adressregister. DAFA returnerar sedan

en komplett adressförteckning över de personuppgifter förändrats som under perioden. B-avisering tillhandahålls månadsvis.

C-avisering kan betecknas som en utveckling B-aviseringen där

av hanteringen förenklats genom att DAFA behåller kopia kundens en av register. Varje vecka eller månad sänder DAFA sedan förteckning en

på förändringar i kundens register. Kunden skickar fortlöpande

personnummer på nytillkomna och avregistrerade kunder. Innan avisering sker kontrollerar DAFA att kunden har erforderligt tillstånd eller licens.

Aviseringstjänsterna från SPAR har hittills byggt på användningen

av personnummer. För att möta efterfrågan på personnummerläs en avisering har DAFA, enligt vad utredningen erfarit vid kontakter med DAFA, genomfört översiktlig studie konsekvenserna för SPAR en av och SPAR:s kunder. Innan avisering påbörjas sker s.k. en en

identitetssättning av de personer ingår i det aktuella registret.

som

Identitetssättningen sker sedan löpande efterhand uppgift

som om

ytterligare personer förs i registret. I dag sker identitetssättningen

med utgångspunkt från personnumret. I ett system utan personnummer

kan, enligt DAFA, identitetssättningeni princip genomföras

på samma sätt som i dag. I stället för personnummer läggs i stället upp ett referensnummer till kundens register. Referensnumret är krypterat ett personnummer som är unikt för respektive kundregister. I kundregis-

112 Personnummeranvändningen

tret bör sedan kunden koppla ett eget kundnummer till referensnurnret. Det referensnummer som kunden tilldelas blir helt oanvändbart som nyckel vid samkörningar mellan olika kundregister. Vid en eventuell samkörning är kunden därför hänvisad till namn, adress och andra uppgifter som fårkan finnas i de samkörda registren. I den inledande identitetssättningen skulle precis som i dag, man, få dels entydiga träffar och dels alternativlistor när dataprogrammet funnit flera tänkbar personer som motsvarar en kundpost. Dessa alternativlistor används för manuell identifiering. Om uppgift om personnummer slopas och ersätts med uppgift om födelsetid och kön måste enligt DAFA, räkna med viss sänkning av träffsäkerman, en heten vid identitetssättningen. DAFA framhåller i sin studie av konsekvenserna av en personnummerlös avisering att den nya formen av identitetssättning kommer att innebära total översyn nuvarande rutiner och inrättande av en en av terminalrutiner. En förändring i SPAR:s rutiner för identifiedel nya ring beräknas f.n. beröra närmare 200 regelbundna SPAR-kunder och ytterligare ett antal sporadiska kunder som tillsammans har mer mera än 100 miljoner poster i sina register. Skillnaden mellan den personnummersättning som i dag sker hos DAFA och den referensnummersättning som skulle ske i vid en personnummerlös avisering är, enligt DAFA, inte så stora. Det är en rutin redan innehåller en del manuella moment. Skillnaden är som nu att i dag utförs denna rutin bara en gång. Kostnaden för en personnummerlös avisering är beroende av hur mycket information ur personnumret som fortsättningsvis skall få användas. Får exempelvis födelsetid användas Ju mindre information som får användas desto större blir kostnaderna. Redan i dag blir det en viss rest av personposter som inte gär att identifiera. Denna rest kommer att öka i en personnummerlös avisering. Ju mindre information om personnumret får användas desto större blir den rest som inte kan identifieras. som DAFA har uppskattat kostnadsökningen för en identitetssättning av ett kundregister till omkring 15 procent. När det gäller aviseringen uppskattas kostnadsökningen för en SPAR-kund till minst 30 procent. För ett kundregister med 100.000 personer registrerade skulle kostnadsökningen för avisering enligt DAFA:s beräkningar uppgå till 15.000 kr är. För ett kundregister med 500.000 personer per registrerade blir kostnadsökningen 35.000 kr per år. Därtill kommer den kostnad det innebär att eventuellt förlora en del av de kunder som inte kan identitetsbestämmas. Denna kostnad kan utgöra betydande belopp i vissa branscher, medan kostnaden inte blir lika kännbar i andra branscher.

Merkostnaden i den personnummerlösa aviseringen beror på att ett antal manuella moment måste införas. Dessa moment måste göras hos kunden eller, på kundens uppdrag, hos SPAR. Om rutinerna görs hos kunden måste en ny terminalmtin mot SPAR byggas för att

upp identitetssätta varje nytillkommande i kundens register. Rutinen

person måste bygga på namnsökning. Namnsökningen är den dyraste terminalfrågan i SPAR beroende att sökningen är särskilt resurskrävande. Oftast erfordras en kompletterande terminalfråga, varför enbart transaktionskostnaden kan uppgå till omkring 10 kronor identitets-

per satt person. En viss risk för att identitetssättningen blir fel föreligger också.

DAFA har ännu inte påbörjat någon försöksverksamhet

med personnummerlös avisering. Man har valt att avvakta resultatet Avise-

av

ringsutredningens och Personnummerutredningens arbete.

När det gäller direktreklam i Sverige är SPAR den utan jämförelse mest använda adresskällan vid sidan av företagens kundregister.

egna Handeln med adresser mellan kundregister har i Sverige hittills varit relativt begränsad på grund av möjligheterna att erhålla uppgifter från SPAR. Genom att SPAR är den dominerande källan för direktreklamregister får en reklamspärr i SPAR en mycket stor genomslagskraft för den som begär en sådan spärr. I andra länder försöker bygga

man upp särskilda spärregister, s.k. Robinsonlistor, som skall fungera

som registertvättar. Innan utskick sker förväntas avsändaren matcha bort personer med reklamspärr mot spärrlistan.

Datalagsutredningens förslag till en ny datalag SOU 1993: 10 innehöll inte något förslag till reglering av SPAR. I stället hänvisade utredningen till att Aviseringsutredningen FI 1992: 12 tillsatts och fått i uppdrag att överväga om SPAR skall behållas i framtiden.

Aviseringsutredningen har nyligen överlämnat sitt betänkande SOU

1994:44Folkbokföringsuppgifternai samhället. Aviseringsutredningen

föreslår i sitt betänkande att personbanden, riksaviseringsbandet och SPAR skall avskaffas. I stället skall det inrättas ett centralt register för

avisering och annat tillhandahållande folkbokföringsuppgifter. Det

av nya registret benämns aviseringsregistret. Registret skall innehålla de

folkbokföringsuppgifter som i större omfattning skall tillhandahållas

myndigheter. Alla myndigheter, såväl centrala lokala, skall få

som utnyttja registret för avisering av folkbokföringshändelser, aktualisering av egna register och för kontroll adresser och andra uppgifter

av som registreras inom folkbokföringen. Aviseringsregistret skall också användas för att utföra avisering, urvalsdragningar m.m. enskilda användare. De privata användarnas möjligheter till urval eller åtkomst till uppgifter på ADB-medium föreslås begränsas något i förhållande till vad som gäller för SPAR.

Registeransvaret för aviseringsregistret skall, enligt Aviseringsutredningens förslag, läggas på RSV. Vidare föreslås att en särskild beslutande nämnd inrättas inom RSV för frågor om urvalsdragningar åt privata användare. Verksamheten med urvalsdragningar, som i stor omfattning ske för reklamändarnål, får enligt förslaget fortsätta ungefär på det sätt som sker i dag.

Aviseringsregistret skall enligt förslaget innehålla uppgift om bl.a. personnummer.

När det gäller personnummer anför Aviseringsutredningen bl.a. att personnumret har obestridliga fördelar som identifikationsbegrepp och att det inte finns några skäl att föregripa Personnummerutredningens förslag genom att lämna förslag till några omfattande inskränkningar av personnummeranvändningen betänkandet s. 47.

4.3.4¶Registrering hos kommuner och landsting

För att något belysa omfattningen av den administration och de kostnader som kommunernas verksamhet innebär, lämnas inledningsvis några sifferuppgifter som hämtats från SCB. Efter detta följer en

översiktlig beskrivning av den datortekniska utvecklingen inom

kommunerna och kommunernas verksamhet inom socialtjänstområdet. Det har inte varit möjligt att inom utredningens begränsade tidsrarn lämna någon mera fullständig redovisning av personregistreringen inom kommunerna. Utredningen har valt att beträffande kommunerna redovisa en del av den registrering som sker inom socialtjänsten. Exempel på ett sjukjournalsystem lämnas också. Journalsystem kan se ut på motsvarande sätt oavsett om sjukvården bedrivs i kommunal, landstingskommunal eller privat regi.

Primärkommunernas totala utgifter uppgick under 1992 till 319

miljarder kr vilket utgjorde 22 procent bruttonationaprodukten,

av BNP. Delar av den verksamhet som bedrivs inom kommunerna är i hög grad personalintensiv. Närmare hälften av kostnaderna 46 procent utgjordes också av personalutgifter, dvs. löner och arbetsgivareavgifter. Kommunernas driftkostnader för vård och omsorg svarade för 35 procent av utgifterna. Till vård och omsorg räknas barnomsorg, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg.

Det totala antalet årsarbetare inklusive beredskapsarbetare uppgick under 1992 till omkring 608.000. Av dessa återfinns omkring 70 procent inom skola, barnomsorg respektive äldreomsorg. Samtliga sifferuppgifter hämtade från Kommunernas finanser 1992, SCB och Vad kostar verksamheten i din kommun Bokslut 1992, Svenska Kommunförbundet och SCB.

Inom kommunerna pågår ett stort förändringsarbete bl.a.

som framtvingats av det ansträngda ekonomiska läget. Kommuner och landsting möter i allt större utsträckning den nya ekonomiska situationen genom att utsätta verksamheter för konkurrens och genom ett ökat

inslag av marknadsorientering. Skilda lösningar prövas, t.ex.

överförande av verksamhet till bolag eller till privata och kooperativa entreprenörer. Inom den kommunala verksamheten har det blivit allt vanligare att verksamheten delas enligt s.k. beställarutför-

upp en armodell. I budgetpropositionen prop. 1992:100, bil 14 10

s. framhölls att regeringen på olika sätt skulle stödja att underlätta den utveckling som skett mot nya verksamhetsformer för att rationalisera och effektivisera driften av verksamheter inom de kommunala ansvarsområdena oavsett om de bedrevs i egen eller regi.

annans

Informationstekonologin och då särskilt ADB-tekniken har kommit att spela en stor roll när det gäller att stödja, underlätta och påskynda

förändringsarbetet inom kommunerna. I tilläggsdirektiven till Socialtjänstkommittén Dir. 1993:72

framhölls att mål- och resultatstyrning den kommunala verksam-

av heten ställer krav på att såväl statens kommunernas och lands-

som

tingens uppföljnings- och utvärderingsinstrument förbättras. Kunskap

behövs för att utvärdera effekter olika behandlingsmetoder och för

av att bedöma kvalitén i det sociala arbetet. Inom individ- och familjeomsorgen saknas i stor utsträckning uppgifter om insatser och deras effekter både på det individuella planet och på övergripande

en mer nivå. Dessa omständigheter försvårar i hög grad uppföljningsarbetet. Mot denna bakgrund är det, anförs i direktiven, angeläget att det i framtiden blir möjligt för kommunerna att på ADB-medium registrera sådan information som bl.a. ger underlag för analys orsaker till

en av och effekter av sociala insatser.

Under 1970-talet började ADB att introduceras i framför allt större och medelstora kommuner. Det var stordatorsystem utvecklats

som

som färdiga paketlösningar med begränsade möjligheter till lokala

variationer som togs i bruk. ADB-stödet utnyttjades i huvudsak för administrativa uppgifter som t.ex. personal, ekonomiredovisning och avgiftsdebiteringar. Under 1980-talet kom ADB även att användas som ett hjälpmedel i själva verksamheten. Från mitten av 1980-talet har det

skett en utveckling mot on-linesystem. Den tekniken med

nya persondatorer och lokala nätverk har kommit att utnyttjas inom kommunerna.

Inom i stort sett alla kommuner används ADB som hjälpmedel i olika verksamheter. Troligen finns det ingen kommun i landet

som inte datoriserat någon del av sin verksamhet. De uppgifter ADB-

som behandlas är oftast personrelaterade. Många gånger är uppgifterna

av

känslig art. Vid ADB-hanteringen av personuppgifter inom kommuner-

116 Personnummeranvändningen

har personnumren, liksom på så många andra håll i samhället, na kommit att användas som identitetsbegrepp.

Datainspektionen har i sina föreskrifter om ett förenklat ansökningsförfarande för vissa personregister i kommunal verksamhet DIFS 1990:2 meddelat bestämmelser som skall gälla för personregister som inrättas enligt författningen. Författningen omfattar informationsregister och administrativa register. Informationsregister befolknings-

register, fastighetsregister och företagsregister får enligt författningen

innehålla bl.a. Även vissa administrativa

uppgift om personnummer. register register över förtroendevalda, bostads- och tomtkö, bygglov, bostadsbidrag, Överförmyndaren och förhandlingsunderlag får enligt författningen innehålla uppgift om bl.a. personnummer.

I det följande beskrivs översiktligt sådan personregistrering som förekommer i många kommuner inom delar av verksamhetsomrädena socialtjänst samt hälso- och sjukvård.

Socialtjänst

Varje kommun har enligt 2 § socialtjänstlagen 1980:620 ansvaret för socialtjänsten inom sitt område. Även andra myndigheter och

organ kan dock ha uppgifter inom socialtjänsten. Det gäller exempelvis Statens Institutionsstyrelse som har ansvaret för vissa institutioner.

Kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer, se 4 § socialtjänstlagen. Den eller de nämnder som har ansvaret för socialtjänsten har bl.a. till uppgift att medverka i samhällsplaneringen och att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det, jfr 5 § socialtjänstlagen. Den enskilde har rätt till bistånd av nämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt, se 6 § socialtjänstlagen.

Socialtjänstverksarnheten innefattar bl.a. åtgärder mot missbruk, omsorg om barn och ungdom, omsorg om äldre människor och omsorg om människor med funktionshinder.

Uppgifter om ömtåliga personliga förhållanden får enligt 59§ socialtjänstlagen inte tas i sådana personregister hos socialnämnden som utgör sammanställningar av uppgifter. Bestämmelsen hindrar dock inte att det tas uppgifter om åtgärder som har beslutats inom socialtjänsten och som innebär myndighetsutövning. Paragrafen

innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer att meddela ytterligare föreskrifter om registren. I 50 § socialtjänstförordningen 1981:750 föreskrivs att ytterligare föreskrifter om register enligt 59 § socialtjänstlagen meddelas av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har i sina föreskrifter

Personnummeranvändningen 117

SOSFSS 1981 : 121 personregister inom socialtjänsten föreskrivit om att i personregistren får tas sådana uppgifter inte rör ömtåliga som personliga förhållanden. Hit räknas enligt föreskrifterna namn, personnummer, adress, civilstånd och övriga familjeförhållanden,

uppgift om vårdnadshavare, förmyndare eller god

man samt nära anhörig eller annan liknande uppgift, yrke, arbetsgivare, bostadsför-

hållanden samt inkomst- och förmögenhetsförhållanden. När det är fråga om beslut inom socialtjänsten fattas den registrerade och som om som innebär myndighetsutövning får dock uppgifter

om ömtåliga

personliga förhållanden tas in i personregistren. I föreskrifterna ges exempel på sådana beslut. Bestämmerlser sekretess för uppgifter inom

om socialtjänsten finns i sekretesslagen.

Frågan om en författningsreglering personregister inom socialav tjänstens verksamhetsområde utreds, redovisas i avsnitt 2.4, som av

Socialtjänstkommittén.

Inom kommunernas socialtjänst är följande slag personregister av

vanliga:

socialregister över personer som fått ekonomisk hjälp eller vård -

inom socialtjänsten hemtjänstregister

-

barnomsorgsregister

-

färdtjänstregister

-

- kommuninvånarregister.

Även andra slag av personregister kan förekomma inom socialtjänsten beroende på hur kommunen organiserat sin verksamhet och på kommunens storlek. Kommundata AB Dialogdata

numera Informationssystem AB,

fortsättningsvis kallat Dialog hade under 1970- och 1980-talen i en det närmaste dominerande ställning när det gällde ADB-stöd inom

socialtjänsten. En stor andel kommuner utnyttjar Dialogs

system, men drift i egen regi t.ex. på persondatorer ökar. Av bl.a. ekonomiska skäl kommer kommunerna att över sin verksamhet. Därmed kan se även datordriften vid Dialog vägas alternativ där kommunen mot ett själv sköter driften eller utnyttjar privat servicebyrå. en Företaget WM-data AB tidigare Netsoft AB är i

storleksordning

efter Dialog det näst största dataföretaget när det gäller att utveckla och tillhandahålla ADB-system för

socialtjänstens verksamhetsom-

råden.

I mitten av l980-talet lanserade Dialog on-linesystemet Socia som består av ADB-rutiner för socialtjänstens skilda verksamhetsområden.

Socia bygger på användningen

av ett kommuninvånarregister KIR.

118 Personnummeranvändningen

I KIR finns alla är folkbokförda i kommunen registrerade. som Uppgift adress och personnummer registreras i KIR. om namn, Normalt sker avisering från folkbokföringen en gång per vecka. KIR innehåller s.k. nyckelkodsindelning som motsvarar kommuen indelning i planerings- eller statistikområden. Varje i kommunen nens folkbokförd finns registrerad i KIR är knuten till en person som

fastighetsbeteckning i sin tur är knuten till nyckelkodsområdet.

som Socia består fem delsystem som hanterar av akter och ärenden, barnomsorg, äldreomsorg, familjeomsorg och statistik. - I systemet för barnomsorg administreras barnomsorgsverksamheten. Här registreras kö till barnomsorg och placeringar av barn. Kommui form institutioner, avdelningar och dagbarnvårdare nens resurser av registreras också i systemet. Debitering avgifter och beräkning av av löner till dagbarnvårdare ombesörjs systemet. Debiteringen utgörs av kombination kommunens taxor, debiteringsregler, familjens av en av ekonomi, barnets placering Barnomsorgssystemet kan vidare m.m. utnyttjas för statistik- och informationsuttag på olika områden och nivåer. I särskild rutin Inkomstförfrågan inhämtas uppgift om en sjukpenninggrundande inkomst SGI för föräldrarna. Ett stort antal kommuner har erhållit Datainspektionens tillstånd att inhämta uppgifterna. Vissa andra funktioner finns också liksom möjligheten att

till systemet koppla olika tilläggsprodukter.

I det följande beskrivs personnummeranvändningen i ett ADBregister för barnomsorg som innehåller avtalsregistrering, debitering och betalningsövervakning beskrivningen avser Dialogs Socia-system

för barnomsorg.

I barnomsorgsregistret finns registrerat personnummer på barn och vårdnadshavareräkningsmottagare. Kontroll inkomstuppgifter sker av

samkörningen med uppgifter om sjukpenninggrundande

genom inkomst hos RFV. Därvid används personnumret som identiñkationsbegrepp. Placeringsmeddelanden och vissa andra utskrifter innehåller

också personnummer.

Med ledning uppgifter från barnomsorgsregistret framställs

av räkningar. På räkningarna sänds ut har personnumret ersatts med som särskilt räkningsnummer. När inbetalningar registreras hos bankett eller postgirot är det således det särskilda räkningsnumret som

registreras. Vid redovisningen betalningarna sker betalningskontroll i av en Socia varvid det särskilda räkningsnumret kopplas till personnummer. Enligt uppgift från Dialog leder den första utsändningen av räkning i

Personnummeranvändningen 119

85 procent av fallen till att betalning erläggs. De 15 procent som inte erlagt betalning erhåller påminnelser och krav. Alla påminnelser och

krav innehåller, liksom den ursprungliga

räkningen, ett särskilt

räkningsnummer i stället

för personnummer. Enligt en grov uppskattning leder 3 4 - procent av räkningarna till att kommunen lämnar in ansökan

en om betalningsföreläggande till

kronofogdemyndigheten. Innan detta sker inhämtar kommunen en

kreditupplysning avseende räkningsmottagaren. I kreditupplysningsför-

farandet används, på sedvanligt sätt, personnummer som identifika-

tionsbegrepp. Vid ansökan om betalningsföreläggande lämnas både

uppgift om personnummer i enlighet med bestämmelsen i 18 § lagen

om betalningsföreläggande och handräckning och uppgift det

om särskilda räkningsnumret.

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 föreskriver

att landsting skall

erbjuda en god hälso- och sjukvård dem bosatta som är inom landstinget. Även i övrigt skall landstignet verka för en god hälsa hos hela befolkningen. För kommuner inte ingår i

som landsting åligger

ansvaret i stället kommunen. Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall hälso- och sjukvården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Detta en innebär särskilt att vården skall vara av god kvalité och tillgodose patientens behov - av trygghet i

vården och behandlingen, vara lätt tillgänglig,

bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och

- sjukvårdsper-

sonalen jfr 2 a §.

Patientjournallagen 1984:562 föreskriver det vid vård

att av patienter inom hälso- och sjukvården skall föras

patientjournal. En

patientjournal skall enligt lagen, uppgifterna alltid

om föreligger,

innehålla uppgift om patientens identitet jfr 3 § andra stycket. Någon bestämmelse om vilka identitetsuppgifter journalen som skall innehålla finns inte. Bestämmelser sekretess inom hälso- och sjukvården om finns i

sekretesslagen.

Inom hälso- och sjukvården förs olika personregister. Vid

Socialsty-

relsen finns personregister för forskning och

statistikframställning

inom hälso- och sjuvårdens område. Vid Läkemedelsverket finns ett

läkemedelsbiverkningsregister.

Inom kommuner och landsting förs register för bl.a. vårdadmini-

stration och medicinsk service. Här finns också register för hälsokon-

troller och klinisk forskning. I lagen 1991:425 viss uppgiftsskyldighet inom hälso- och om

sjukvården bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter för

kommuner och landsting att lämna uppgifter till Socialstyrelsen och

Läkemedelsverket för forskning och statistikframställning inom hälso-

och sjukvårdens område.

Patientjournaler förs i allt större utsträckning med hjälp av ADB.

Det pågår inom hälso- och sjukvården också utveckling med en bärbara elektroniska minnen, s.k. smart cards eller patientkort.

Patientkort med chips minnesmedium eller kort med laseroptiskt som

minneskapacitet. Även för personal

minne har en mycket stor

utvecklas liknande kort för att bl.a. ange behörigheten. På marknaden finns flera olika sjukjournalsystem. Utredningen har

valt att kort beskriva journalsystemet Swedestar som tillhandahålls av

Dialog Data AB. Systemet finns på omkring 75 olika vårdställen och

har omkring 1.000 användare.

I journalsystemets kliniksystem kan i princip vilket löpnummer som helt användas identifierare. Vid kommunikation med andra som

avdelningar eller register, exempelvis faktureringsavdelning och vid

receptutfärdande kan användning olika identitetsbegrepp förorsaka av

problem. Journalsystemet innehåller följande funktioner:

läsa och skriva journal, -

signering av patientjournal,

läkemedelslista, laboratorielista, fakturalista, remisser, -

grafisk presentation av mätvärden,

-

problemorienterad journal,

läkmedelsförskrivning med receptutskrift, -

sekretess och behörighetskontroll,

-

patientregistrering,

kontakt och besöksregistrering med kassa, bokning och kallelse samt bevakning av bl.a. kontrollbesök. - Hälsodatakommittén S 1993:12 har bl.a. fått i uppdrag att lämna

förslag till författningsreglering personregister inom hälso- och

av sjukvården. Kommittén skall enligt sina direktiv Dir. 1993.l11

främst lämna förslag rörande reglering frågor som direkt hänger av med den personliga integriteten. Hit räknas enligt direktiven samman frågor de ändamål för för vilka register skall få föras och t.ex. om

vilka personuppgifter som får ingå, de bearbetningar av personuppgifter som får ske, utlämnande eller arman användning av personuppgifter, bevarande och gallring av uppgifter, kontroll och säkerhet samt

krav på krypteringssytem eller andra skyddsmekanismer.

Kommunalt integritetsskyddsarbete

Inom flera kommuner pågår arbete med att på frivillig väg stärka

integritetsskyddet vid ADB-hantering av personuppgifter.

I Malmö beslutade kommunfullmäktige att införa ett system med central förprövning av nya personregister som förs med hjälp av ADB inom olika verksamheter kommunfullmäktige den 27 februari 1986, § 37 Bih. nr 28. Denna förprövning syftar främst till att slå vakt om skyddet för den personliga integriteten och ADB-säkerheten. Systemet är numera väl etablerat och innebär att kommunstyrelsen granskar alla

nya personregister. Speciellt prövas personnummeranvändningen.

Rutinerna lades fast redan innan de skärpta reglerna togs i datalagen 1992. Berörd kommunal nämnd måste på ett övertygande sätt visa att säker identifiering bara kan ske med personnummer. Ofta kommer man överens om att i stället använda uppgift om födelsetid som

identifieringsbegrepp. Till undantagen hör bl.a. värd- och behandlingsregister inom sjukvården. Systemet med förprövning uppges ha gett

gott gensvar hos kommunens nämnder.

Kommunfullmäktige i Göteborg beslutade 1987 att inrätta en parlamentarisk grupp för integritetsfrågor inom dataområdet GRIND. GRIND fick bl.a. i uppdrag att undersöka förutsättningarna att pröva

andra identifikationsbegrepp än personnummer. Kommunfullmäktige

rekommenderade 1987 nämnderna att undvika att ange personnummer i kommunala handlingar och protokoll i den man det inte föreskrivs i författning.

På initiativ av GRIND genomfördes en inventering av personnummeranvändningen i ADB-register vid förvaltningar och bolag i Göteborgs kommun. Utredningen lämnades till kommunstyrelsen i juni 1991. GRIND föreslog ingen generell begränsning av användning

av personnummer i register som samkörs med statliga register, där

personnummer används som identifikationsbegrepp. GRIND föreslog inte heller någon begränsning vad gäller användningen

av personnummer i socialtjänstens och sjukvårdens register, där kraven på säker identifiering stora samt forsknings- och rättssäkerhetsskäl försvårar möjligheterna att pröva annat identitetsbegrepp. GRIND ansåg för dessa register att berörd nämnd skulle överväga att koda personnumret. För de personregister som inte kommunicerar med statliga register ocheller där säker identifikation med personnummer inte är ett absolut krav fanns det enligt GRIND förutsättningar för att pröva andra

122 Personnummeranvdndningen

identitetsbegrepp. GRIND föreslog här att nämndernabolagen fick i uppdrag att överväga annatandra identifikationsbegrepp.

Kommunfullmäktige beslutade 1991 Göteborgs stad, kommunfullmäktige, handling 1991 nr 299 att ge nämndbolag i uppdrag att överväga

att koda personnummer i personregister som samkörs med statliga -

register för att skydda den personliga integriteten i Göteborg,

att koda personnummer där säker identifikation med personnummer

-

krävs som t.ex. i socialtjänstens och sjukvårdens personregister,

annat identifikationsbegrepp än personnummer i register som inte -

samkörs med statliga register eller där säker identifikation med

personnummer inte är ett absolut krav. GRIND har också kommit att utgöra en obligatorisk remissinstans

för nämnderna i Göteborg vid inrättandet av nya personregister. GRIND ger löpande information till kommunens förvaltningar och bolag i datalagsfrågor och medverkar vid utarbetandet av riktlinjer för hantering av integritetsfrägor vid inrättande av personregister i kommunen.

Någon utvärdering av försök med alternativa identifikationsbegrepp i Göteborgs kommun har, enligt vad utredningen inhämtat, ännu inte

företagits.

Motsvarande förprövningssystem finns också inom andra kommuner. Vissa kommuner har också fattat beslut om att inte ange personnummer pä räkningar som sänds ut.

4.3.5 Personaladministrativa system

Personaladministrationen sköts numera i allmänhet med stöd av ADB. På marknaden finns ett flertal personaladministrativa system. Dessa kommer till användning både inom mindre företag och hos större

företag eller myndigheter. Lagstiftningen uppställer krav på registering av uppgifter, som

många gånger är känsliga, om anställda. Ett exempel på detta är arbetsgivarens ökade ansvar för de anställdas rehabilitering, jfr lagen om allmän försäkring 1962:381.

Utredningen har valt att beskriva det personaladministrativa

SLÖR Statligt löneuträkningssystem används

systemet som av flertalet myndigheter. Huvudman är Statens löne- och pensionsverk SPV. Liknande system används inom den enskilda sektorn.

I lönesystemet beräknas preliminär skatt och dras eventuell kvarskatt. Uppgifter lämnas till RSV och löntagaren. Månadens preliminärskatt och kvarskatt bokförs mot avräkningskonton i redovis-

ningssystemet.

Enligt avtal mellan SPV och Nordbanken ombesörjer banken utbetalning nettolöner för samtliga SLÖR-kunder. Information

av om lönerna överförs via magnetband från lönesystemet till bankens centrala system. Detta sker varje månad i samband med den slutliga löneberäkningen. Banden innehåller uppgifter om månadens nettolöneinsättningar i banklöne- respektive personkontosystemet. Varje kund bestämmer själv sin anslutningsform för löneutbetalning till banklönekonto eller personkonto.

Varje månad förskotterar SPV kundernas nettolöner till banken. Kunderna inbetalar lönekostnaderna månadsvis i efterskott, antingen genom automatisk överföring eller via översänd faktura.

Vissa uppgifter om sjukfrånvaro överförs automatisk till de

allmänna försäkringskassorna under förutsättning att de har rapporterats till lönesystemet.

Från SLÖR levereras varje månad uppgifter till SCB för framställning av statistik. Uppgifterna avser all information om anställningar och lönehändelser.

De löneuppgifter som har betydelse för beräkning av statlig

pensionsförmån sammanställs i SLÖR årsvis för överföring till

ett datorbaserat system för maskinell matrikelföring MAREG. För personer som närmar sig pensionsåldern lämnar arbetsgivaren uppgift till SPV om anställningsförhållanden före anslutnings-

personens tidpunkt till MAREG.

Varje månad, efter den slutliga löneberäkningen, framställs bokföringsposter som via band överförs till det statliga redovisningssystemet, Cosmos. Huvudman för Cosmos är RRV.

Uppgifter om intresseavdrag som avser premie för grupplivför-

säkring skickas varje månad från försäkringsbolag till SLÖR på

magnetband. Därefter verkställs avdragen på varje försäkringstagares lön enligt utfärdade direktiv.

Avdrag verkställs också för bl.a. fackföreningsavgifter. Vid registreringar i SLÖR används identifika-

personnumret som

tionsbegrepp.

4.3.6 Domstolar och andra rättsvårdande myndigheter

Domstolar

Det finns ett antal regler som uppställer formella krav på uppgift om personnummer i domstolarnas dömande verksamhet.

Enligt 33 kap. 1 § rättegångsbalken RB skall en enskild parts första inlaga i rättegång innehålla uppgift bl.a. partens

om personnummer. Förs partens talan av ställföreträdare skall dennes personnummer

anges. En stämningsansökan skall dessutom innehålla uppgift om enskild svarandes personnummer. Enligt 3 § förvaltningsprocesslagen 1971:291 skall en ansöknings- eller besvärshandling från en enskild bl.a. innehålla uppgift om dennes personnummer. Förs den enskildes talan av ställföreträdare skall dennes personnummer anges. Personnummer skall också anges för enskild motpart.

Vilka uppgifter som de allmänna domstolarnas och de allmänna för-

valtningsdomstolarnas protokoll, domar och beslut skall innehålla

regleras förutom i RB 6, 17 och 30 kap och förvaltningsprocesslagen 30 § i protokollskungörelsen 1971 : 1066 för de allmänna domstolarna och i förordningen 1979:575 om protokollföring m.m. vid de

allmänna förvaltningsdomstolarna.

Vad angår bl.a. rvistemâlsdomar har regeringen i förordningen 1976:819 om avfattning av dom i tvistemål m.m. föreskrivit att tingsrätterna och hovrätterna skall tillämpa vissa särskilda bestämmelser om avfattning av dom i bl.a. tvistemål. I en bilaga till förordningen finns upptaget särskilda formulär för domens utformning. Enligt dessa skall uppgift om personnummer anges för bl.a. kärande och svarande.

Regeringen har också förordnat att tingsrätterna och hovrätterna skall tillämpa vissa särskilt angivna bestämmelser om avfattning av dom och slutligt beslut i brottmål DVFS 1988:40 B 86 ändrad senast genom DVFS 1993:21 B 86.

Enligt 5 § förordningen 1970:517 om rättsväsendets informationssystem RI skall uppgift om dom eller beslut av tingsrätt, hovrätt eller Högsta domstolen lämnas till RPS i vissa särskilt angivna fall. De uppgifter som sänds till RPS ligger till grund för bl.a. kriminal-

registret, körkortsregistret, kronofogdemyndighetens indrivning

bötesavgöranden och Statistiska centralbyråns rättstatistik se vidare avsnitt 00. Närmare föreskrifter om omfattningen av uppgiftsskyldigheten och sättet för dess fullgörande meddelas enligt 8§ förordningen av DV. Verket har med stöd av bestämmelsen fastställt vissa föreskrifter om uppgift till RPS om dom och slutligt beslut i brottmål i tingsrätt DVFS 1988:38, se DVFS 1993:22, B i hovrätt DVFS 1988:37, B 1989:21, B 8:1, 1992:5, B 8:2, 1992:9, B 8:3, 1992:26, B 8:4 och 1993:15, B 8:5 och i Högsta domstolen DVFS 1988:39, B 12 och 1993:17, B 12:1.

Enligt föreskrifterna skall ett exemplar av domen eller beslutet samt s.k. RI-uppgift skickas till RPS. Omfattar domen flera tilltalade skall en RI-uppgift lämnas för varje tilltalad. Har slutligt beslut tagits in i protokoll eller tecknats på handling i akten lämnas endast RI-uppgift. Hovrätt och Högsta domstolen skall även sända en kopia av det överklagade avgörandet.

Personnummeranvändningen 125

Enligt de s.k. RI-pärmar utgivits DV

som av föreligger en skyldig-

het för domstolarna att då dom och slutligt beslut sätts upp särskilt, med vissa särskilt angivna undantag, skriva dessa på vissa av verket angivna blanketter. Blanketterna finns i särskilt ett set. Första exemplaret i varje set utgör RPS exemplar, är som avsett för optisk

läsning. Genomslagskopian utgör domboksexemplar. Vissa blanketter

behöver inte användas när utskrift dom sker av med hjälp av dator eller skrivautomat. Inte heller behöver blanketter användas för en domstol som använder sig det s.k.

av MÅHS-systemet se nedan.

Beträffande tilltalad och motpart skall enligt regeringens föreskrifter

på domsbeslutsblanketten bl.a.

anges personnummer. Har i fråga om utlänning personnummer inte fastställts skall enligt föreskrifterna anges födelsetiden med siffror år, månad sex och dag på samma sätt som i ett personnummer.

Om domstolens dom eller beslut inte avfattats på blankett skall enligt DV:s föreskrifter RI-uppgiften bl.a. innehålla uppgift om den tilltalades personnummer. DV har fastställt blanketter till domar och beslut i körkortsmál vid länsrätt samt föreskrifter för deras DVFS

användning 1983:23 B

55:4. Enligt DV:s anvisningar skall personnummer anges för körkortsinnehavaren.

Domstolarnas underrättelser

Utöver skyldigheten enligt RI-förordningen har domstolarna

ålagts att i vissa fall underrätta domar och beslut.

om Grundläggande be-

stämmelser om expediering domar, beslut och underrättelser av i brottmål finns i förordningen 1990:893 underrättelse om om dom i vissa brottmål I förordningen finns bl.a. m.m. bestämmelser om att domsbevis eller kopior domar i vissa fall skall av sändas till bl.a.

Kriminalvårdsstyrelsen, frivårdsmyndigheten, socialnämnd, länsstyrel-

sen och Statens ansvarsnämnd.

I förordningen 1987:1099 skyldighet för domstol

om att underrätta parterna om utgången i mål och ärenden finns bestämmelser m.m. om

expediering till parterna. Expedieringsbestämmelser finns

även i ett stort antal andra författningar. Här skall endast nämnas några av dessa. Domstol skall enligt 85 §

körkortsförordningen 1977:722 i vissa

fall underrätta länsstyrelse dom eller beslut. om I vissa särskilt angivna fall skall domstolen sända kopia domen av eller beslutet till länsstyrelsen. Tingsrätt skall enligt bestämmelsen också underrätta

länsstyrelse om vissa åtalsnedläggelser och då

fråga är om vissa friande domar. Underrättelserna skall enligt bestämmelsen innehålla uppgifter om personnummer.

126 Personnummeranvdndningen

Enligt taxeringsförordningen 1990: 1236 skall allmän förvaltningsdomstol underrätta Skattemyndigheten om beslut enligt taxeringslagen 1990:324 även i de fall Skattemyndigheten inte är part i målet 18 §. Allmän förvaltningsdomstol skall vidare enligt de föreskrifter som RSV meddelar lämna uppgifter till verket om sina beslut i mål enligt taxeringslagen 19 §. Länsrätten har även att underrätta kommunen beslut i mål taxering som innebär ändring i skattemyndighetens om om beslut, inte beslutet har fattats lagfaren domare ensam eller om av en kommunen i egenskap part skall underrättas beslutet enligt 31 § av om förvaltningsprocesslagen. I fråga beslut som fattats av kammarrätt om

skall dock underrättelseskyldigheten fullgöras av Skattemyndigheten

20 §. Utlänningsförordningen 1989:547 innehåller bestämmelser om att domstol då beslut eller dom gäller utlänning i vissa fall skall sända en underrättelse eller kopia domen eller beslutet till Statens invandrarav

verk, Kriminalvårdsstyrelsen, polismyndighet och länsstyrelse.

Enligt förordningen 1981:967 skyldighet för domstol och om kronofogdemyndighet att lämna underrättelser om vissa beslut av exekutiv betydelse skall domstol i vissa fall underrätta kronofog-

demyndighet, inskrivningsmyndigheten, Luftfartsverket, Sjöfarts-

registret, Patent- och registreringsverket och Statens växtortnämnd.

Bötesverkställighetsförordningen 1979: 197 innehåller bestämmel-

domstol skall, när slutligt beslut i mål om förvandling av ser om att böter har meddelats, sända bl.a. avskrift beslutet till kronofogen av demyndigheten. Hovrätten skall i vissa fall även sända avskrift av hovrättens beslut till länsstyrelsen eller den myndighet som annars har till att bötesbeloppet befordras till verkställighet. Om exatt se peditioner i mål förvandling böter finns dessutom särskilda om av föreskrifter. förordningen 1949:661 skyldighet för domstol att lämna

Enligt om

uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken m.m. har domstol i vissa fall bl.a. i ärenden och mål angående adoption, vårdnad,

faderskap och förmynderskap att underrätta skattemyndighet,

socialnämnd, försäkringskassa, Centrala studiestödsnämnden och Överförmyndaren. Enligt 13 § förordningen meddelar DV närmare bestämmelser i fråga domstols uppgiftsskyldighet enligt förom ordningen. Sådana DV meddelade föreskrifter finns i DVFS av 1991:16 B 55:4. I förordningen 1983:490 skyldighet för domstol att lämna om uppgifter beträffande äktenskapsskillnader m.m. finns bestämmelser skyldighet för domstolarna att i vissa fall sända underrättelse till om

socialnämnden och skattemyndigheten.

bestämmelser i förordningen 1987:1022 äktenskaps-

Enligt om

registret skall de allmänna domstolarna sända in uppgifter om vissa

Personnummeranvändningen 127

domar och beslut främst

som avser äktenskapsskillnadsfrågor till

äktenskapsregistret. Registret firs SCB. Med stöd

av av förordningen

har DV utfärdat föreskrifter

om att tingsrätt skall fullgöra sin

uppgiftsskyldighet genom användande särskilda formulär av DVFS

1987:33 B 39. På dessa skall uppgift anges om mannens och kvinnans

personnummer.

Enligt förordningen 1982: l 17 underrättelse

om till socialstyrelsen

om domar i vissa brottmål skall domstol en i vissa fall sända domsen

kopia till Socialstyrelsen.

Domstol skall enligt kungörelsen 1936:627 ang. översändande till

domkapitel utslag i mål vari präst blivit dömd

av till domkapitlet sända

en kopia av brottmålsdomen.

Expediering förekommer även till följd av s.k. generella rekvisitio-

ner från statliga myndigheter t.ex.

expediering till åklagaren och

lokala överenskommelser.

Enligt förordningen 1986:104 registerföring

om vid allmänna

domstolar med hjälp automatisk

av databehandling får tingsrätterna,

hovrätterna och Högsta domstolen föra register över mål och ärenden

som avses i protokollkungörelsen för de allmänna domstolarna med

hjälp av automatisk databehandling. Registret får enligt 3 § endast

innehålla de uppgifter i

som anges en bilaga till förordningen. Enligt

denna bilaga får registret bl.a. innehålla uppgift om personnummer beträffande enskild part, sakägare,

intervenient, ställföreträdare,

vittne, sakkunnig, tolk, målsägande som inte för talan, medtilltalad,

annan som avses i 36 kap. 1 § rättegångsbalken, konkursgäldenärs

make samt målet rör. annan som

Arbetet vid landets domstolar har under lång tid bedrivits utan

moderna kontorstekniska hjälpmedel och med föråldrade

tekniska

metoder. Det först i slutet 1980-talet var av som ett visst datorstöd för

kansliarbetet infördes vid några större domstolar. Detta system,

kanslidatorsystemet, används i något olika vid Stockholms

versioner

och Göteborgs tingsrätter vid de samt tre största länsrätterna.

För domstolarnas interna administration personal- och ekonomi-

administration, statistik m.m. finns antal centrala

ett datasystem vid

Domstolsverket DV. Avsikten är dessa att system, bl.a. på kommu-

nikationssidan, skall tekniskt moderniseras så

att dataregistreringen i

så stor utsträckning möjligt görs i domstolarna. som

DV har tagit fram vissa planer för införande

och användning

av datorteknik inom verkets område. Den

nu gällande ADB-planen

redovisades i DV:s treårsrapport för perioden 199293 199495. - Avsikten är att det under de närmaste åren skall införas ett mer heltäckande system i domstolarna såväl vid

handläggning av mål och

ärenden som i den interna administrationen.

Personnummeranvändningen

närvarande pågår utveckling ett målhanteringssystem För av

MÅHS användning vid domstolarna. I en första etapp

för generell

införas vid tingsrätter och länsrätter. Därefter är skall systemet

skall för användning i hovrätter och avsikten att systemet anpassas MÅHS under de två budgetåren kammarrätten Avsikten var att

skulle ha införts vid samtliga tingsrätter och 199394 och 199495

har dock ännu inte tagits i drift vid någon länsrätter. Systemet

testverksamhet har dock bedrivits vid länsrätten i domstol. Viss

MÅHS kräver inte uppgift

Jönköpings län och Jönköpings tingsrätt.

om personnummer. MÅHS alltså för närvarande 1994 endast finns i form

som mars

för den enklare utrustning för 0rd- och av en prototyp är anpassat textbehandling förekommer på många håll inom domstolsväsensom emellertid på modernt ADB-stöd som bygger på det. Krav finns ett

sammanknutna i lokala nätverk med integrerade egna

persondatorer

till databaser, såsom Rättsbanken och register och åtkomst externa

i tillgodose sådana krav har hovrätten över Skåne Rixlex. Längst att

kommit. Där använder i den dömande verksamheten och Blekinge man

med mycket stark automatisering av rutiner

ett specialanpassat system dokument Hovrättssystemet. Systemet är än så

för framställning av

knutet till något register över enskilda personer däremot länge inte

domstolar och myndigheter men man efteringår en databas över

sådan koppling. Personnummer blir i så fall det primära strävar en identifiera Hovrätten över Skåne och begreppet för att parterna.

för närvarande även ett system för administration Blekinge utprovar

utbildning. I detta kan personnummer registre-

av domarpersonalens

inte nödvändig. Den behövs dock för vidare

men uppgiften är

ras, rapportering till de centralt administrerade personaladministrativa

systemen. har i dag möjligheter att hämta information från En del domstolar

bl.a SPAR, Rättsbanken och bolagsregistren. Regeolika databaser,

har sedan åtskilliga år en omfattande ringsrätten och kammarrätterna

Rättsbanken. Personnummer är det primära sökbe-

användning av

när adressforskning sker i SPAR och BASUN. greppet införa kommunikationsnät DOMNÄT DV har för avsikt att ett

domstolsväsendet. Utbyggnaden nätet avses ske i sådan takt inom av

domstolar skall anslutna den 1 januari 1996. att samtliga vara

Polis och åklagare

polisverksamheten finns i polislagen 1984:387.

Bestämmelser om

central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och har tillsyn

RPS är

7 § polislagen. Länsstyrelsen är länets högsta polisorgan

över detta, se

för i länet och har tillsyn över den

som ansvarar polisverksamheten

Personnummeranvändningen 129

verksamhet som bedrivs polismyndigheterna i länet, 6 av se Lånen är indelade i polisdistrikt. I varje polisdistrikt finns

en polismyndighet

som ansvarar för polisverksamheten inom distriktet, 4 Den se centrala polisorganisationen är för närvarande föremål för

översyn

Dir 1994:19.

Bestämmelser om åklagare finns i 7 kap. rättegångsbalken.

Allmärma åklagare är Riksåklagaren, statsåklagare och distriktsåklagare, se 7 kap. 1 Riksåklagaren är under regeringen högste åklagare

och har i denna egenskap ansvaret för och ledningen

av åklagarväsen-

det i riket. Under Riksåklagaren har statsåklagarna, för envar sitt verksamhetsområde, ansvaret för och ledningen åklagarväsendet, av jfr 7 kap. 2

Insamlandet och bevarandet uppgifter brott, misstänkta av om om och dömda personer har ansetts nödvändigt för åstadkomma att en

framgångsrik brottsbekämpning. Registrering sådana uppgifter har

av också ansetts nödvändigt för att straffrättens regler bl.a. om sammanträffande brott och förändring påföljder skall kunna av av tillämpas. Uppgifter om registrerade påföljder används ibland också vid

lämplig-

hetsprövningar i olika tillståndsärenden.

Det allmänna kriminalregistret innehåller uppgifter om personer som dömts till andra påföljder än enbart böter. Registret förs RPS. av För registret gäller bestämmelserna i lagen 1963:197 om allmänt

kriminalregister kriminalregisterlagen och kriminalregisterkungörel-

sen 1973:53. RPS och polismyndigheterna för också olika

slag av

polisregister. För dessa register gäller lagen 1965:94 polisom

register m.m. polisregisterlagen. Polisregisterlagen

kompletteras av polisregisterkungörelsen l969:38.

Det allmänna kriminalregistret fördes år 1971 över från Kriminal-

vårdsstyrelsen till RPS och sammanfördes samtidigt med det centrala

personregister som fördes hos RPS. Det samordnade registret förs som

med hjälp av ADB kallas och belastningsregistret PBR. För

person- PBR gäller således olika regelkomplex beroende på det

om är fråga

om dess användning som kriminal- eller polisregister. Innehållet till

den del som gäller kriminalregistret regleras

av kriminalregisterlagen

medan övrigt innehåll regleras polisregisterlagen.

av Enligt 1 § kriminalregisterlagen skall hos RPS föras allmänt ett kriminalregister. I registret skall enligt lagens 2 § finnas uppgifter om personer som av domstol i landet

dömts till fängelse, villkorlig dom eller skyddstillsyn,

överlämnats till rättspsykiatrisk vård eller, för brottet är före- - om skrivet fängelse, till vård enligt lagen 1988:870 vård missom av brukare i vissa fall; eller

ålagts förvandlingsstraff för böter.

-

130 Personnummeranvandningen

kriminalregistret skall vidare antecknas och anmärkas vissa I rörande påföljder Kriminalregisterlagen innehåller

uppgifter m.m.

ingen bestämmelse reglerar vilka personuppgifter som skall finnas som

i registret. En uttrycklig reglering kring personnummeranvändning

saknas således i lagen. I 7 § föreskrivs att uppgift som beträffande någon intagits i registret skall utgå bl.a. när avlidit eller när personen åttio år förflutit från hans födelsedag. För uppdatering mot folk-

bokföringsuppgifter torde uppgift personnummer krävas i registret.

om Vilka har rätt att få upplysningar kriminalregistret anges i som ur 8 Upplysningar lämnas till domstol eller allmän åklagare, riksdagens ombudsmän, justitiekanslern, RPS, Datainspektionen eller äger rätt besluta frihetsberövande åtgärd enligt

myndighet som att om

lagarna utlämning för brott eller utlänningslagen. Till annan om och för andra fall skall utdrag lämnas, regeringen för

myndighet om

vissa slag ärenden eller i särskilda fall lämnar tillstånd. En enskild av har enligt 9 § rätt att utdrag ur registret om de uppgifter person finns honom själv. Uppgifter skall också lämnas till den som om officiella statistiken. Bestämmelser detta finns i 12 Enligt om paragraf får också under vissa villkor uppgifter lämnas ut för samma

forskningsändamål. Enligt 13§ får enligt regeringens föreskrifter

utländsk medborgare lämnas till dennes hemland. Upp-

uppgift om

gifter får också lämnas till stat vid överförande av straffen annan verkställighet. Vidare kan regeringen lämna tillstånd att uppgift även i andra situatoner får lämnas ut till främmande stat. När det en nuvarande datoriserade registret inrättades i början av 1970-talet fördes uppgifter domar och beslut meddelats före den l om som 1945 inte över till det datoriserade. Det finns dock möjlighet

januari

del också sådana äldre uppgifter. Men enligt 5 och 6 §§ att ta av kriminalregisterkungörelsen skall dessa uppgifter lämnas ut bara om det begärs särskilt.

Med polisregister avses enligt 1 § polisregisterlagen register som

förs hos RPS eller någon polismyndighet för att tjäna till annan brott, för vilka någon har misstänkts, åtalats eller

upplysning om

dömts, eller någons personliga förhållanden i övrigt. Innehållet i om skall begränsas till uppgifter är nödvändiga för att

polisregister som

polisen skall kunna förebygga och uppdaga brott samt fullgöra sin verksamhet i övrigt, jfr 2 Närmare föreskrifter om innehållet i

polisregister finns i polisregisterkungörelsen, 2-7 §§. Dessa regler

innebär bl.a. det i polisregister, förutom sådana uppgifter som skall att antecknas i kriminalregistret, skall tas in uppgifter om vissa bötesdomar och godkända strafförelägganden, åtalsunderlåtelser i vissa fall,

beslut utvisning enligt 4 kap. 7 § utlänningslagen 1989:529,

om beslut utlämning och beslut om besöksförbud. om

Rätten att få upplysningar från polisregister regleras i 3 och 4 §§

polisregisterlagen. Några myndigheter har en generell rätt att ta del av uppgifter i polisregister. Enligt 3 § skall utdrag eller upplysning

om innehållet i polisregister länmas till Justitiekanslern, riksdagens ombudsmän, RPS, Statens invandrarverk, länsstyrelse, länsrätt,

polismyndighet eller allmän åklagare. Även myndighet kan

annan erhålla utdrag, om regeringen har lämnat tillstånd för vissa slag

av ärenden eller för en särskilt fall. För närvarande har sådant tillstånd lämnats för vissa anställningsärenden samt i fråga nådeärenden och

om

vissa ärenden enligt utlänningslagen. Polisregisterlagen innehåller

också föreskrifter om uppgiftslämnande till den officiella statistiken. I vissa fall får upplysningar lämnas också till utländska myndigheter. Det gäller bl.a. polis- och åklagarmyndigheter i de nordiska länderna eller i en stat som är ansluten till Interpol. Liksom i fråga

om

uppgifter i kriminalregistret kan enskild del

en person ta av uppgifter som finns om honom själv i polisregister. Insynsrätten är

dock mera begränsad än i fråga kriminalregisteruppgifter. Närmare

om föreskrifter om villkoren för att lämna ut uppgifter till enskilda finns

i 17 § 8 polisregisterkungörelsen.

Inom polisen används uppgiftera i PBR såväl vid spaning och

brottsutredning som vid ordnings- och trañkpolisverksamhet. Uppgifterna används också som underlag i s.k. polismyndighetsärenden

där någons personliga förhållanden har betydelse, bl.a. körkortsärenden och vapenärenden. Också hos andra myndigheter, har

som rätt att få upplysningar från PBR, används uppgifterna i t.ex. olika tillståndsärenden där det ingår att pröva lämplighet. Hos

en persons

domstolar och åklagare används uppgifterna främst för handläggningen

av brottmål.

PBR ingår som ett system i BROTTSRI i sin tur utgör del

som en

av rättsväsendets informationssystem, RI-systemet. Uppbyggnaden

av

RI-systemet påbörjades 1967. Ett av syftena med systemet är att

genom ADB-behandling förenkla och förbättra informationsutbytet mellan myndigheterna inom rättsväsendet.

Rl-systemet regleras i förordningen 1970:517 rättsväsendets

om

informationssystem Rl-förordningen. Enligt denna skall det finnas ett informationssystem grundat på automatisk databehandling för att

insamla, lagra, bearbeta och lämna uppgifter har samband med

som verksamheten inom polis-, åklagar- och domstolsväsendet samt kriminalvården. Informationssystemet skall bestå olika delsystem.

av De system som hitills har utvecklats inom för Rl-projektet

ramen tillhör med några undantag antingen det nämnda BROTTSRI system för brottmålsförfarandet i vid mening hos polis, åklagare och de allmänna domstolarna samt för förfarandet inom kriminalvården, RÄTTSDATALAGRI för

system diarieföring, beslutsregistrering,

132 Personnummeranvändningen

textbehandling och informationssökning eller PLANRI system för

planering och uppföljning inom rättsväsendet. Från RI-systemet levereras uppgifter för registrering i ADB-system

utanför polisväsendet, nämligen till kronofogdemyndigheternas REX-

system, Kriminalvårdsstyrelsens centrala kriminalvårdsregister, Vägverkets körkortregister och SCB:s återfallsstatistik. Överföringen sker maskinellt och automatiskt och kontroll och sammankoppling sker med ledning av personnummer och nanm. Frågor uppbyggnad eller väsentlig förändring av informationsom systemet och standarden i systemet bereds av Samarbetsorganet för om rättsväsendets informationssystem SARI. PBR är det största polisregistret. Hos RPS förs emellertid med stöd polisregisterlagen flera andra register. Dessa används framför allt av

för brottsspaning. Hit hör bl.a. brottsanmälningsregistret, det allmänna spaningsregistret, signalements- och känneteckensregistret, fingeravtrycksregistret, U-boken med uppgifter om utvisningar. Interpol-

och beslags- och analysregistret. Även dessa register förs med

registret

hjälp ADB. Dessutom finns ett manuellt register, fotoregistret. av

Även säkerhetspolisens register regleras polisregisterlagen.

av Särskilda föreskrifter för detta register finns i 2 § personalkontrollkungörelsen 1969:446. RPS för dessutom andra register som inte

är polisregister i polisregisterlagens mening. Till dessa hör gods-

registret och registret for efterlysta fordon samt passregistret. Olika polismyndigheter för vissa lokala register. Det gäller bl.a.

lokala spaningsregister typ tillhållsregister samt register för intern

av samordning pågående utredningar. Register av nu nämnda slag av omfattas polisregisterlagen. Dessutom finns andra typer av lokala av

register för vilka polisregisterlagen inte gäller, t.ex. förundersöknings-

register. dvs. tillfälliga register som gäller en viss förundersökning.

Enligt 6 § polisregisterkungörelsen får i polisregister tas in uppgift

den är misstänkt för brott det är särskild betydelse för om som om av brottsspaning. Med stöd av denna bestämmelse upprättas s.k. person-

blad. Personbladen ingår i Rl-systemet. Enligt Rl-förordningen 2 och

3 §§ RPS för personbladsrutinen. Enligt RPS:s anvisningar ansvarar

för personbladsrutinen åligger det lokal polismyndighet och i vissa fall

tull- och åklagarmyndighet an upprätta en personblad så snart någon fyllt femton år är skäligen misstänkt för vissa brott. Polismyndigsom heten skall sända personbladet till RPS. Personbladsrutinen gäller bl.a. för brott mot brottsbalken, narkotika- eller vapen-lagstiftningen och trafikbrottslagen. Brott mot andra författningar omfattas av personbladsrutinen endast då svårare straff än böter är föreskrivet för brottet. Sedan åklagaren har fattat beslut i åtalsfrågan upprättas ytterligare ett

personblad. Även detta sänds till RPS. Uppgifterna från personbladen

registreras i PBR. I bilaga 7 finns en sammanställning de ADB-

av system som finns inom polisväsendet.

I förordningen 1992:1027 register för strafföreläggande,

om

föreläggande av ordningsbot, m.m. föreskrivs att det med hjälp

av ADB skall föras olika register över strafföreläggande och ordningsbot, se 1 Regleringen omfattar både lokala och centrala register. Vid

varje lokal åklagarmyndighet skall föras ett register över strafföreläggande, se 2 Riksäklagaren är registeransvarig för samtliga register medan den lokala åklagarmyndigheten är registeransvarig för sitt

register, jfr 9 För hela landet skall det vidare föras ett register över

alla strafförelägganden som har utfärdats inom åklagarväsendet, 4 Riksäklagaren är registeransvarig för detta register medan den lokala åklagarmyndigheten är ansvarig för uppgifter i ärenden handläggs

som

hos myndigheten, jfr 9 En motsvarande ordning i fråga

om

registerföring och registeransvar gäller för straffärelägganden

som utfärdats inom tullväsendet, jfr 5 och 9 §§. För hela landet skall föras ett register över förelägganden av

ordningsbot, se 6 § förordningen register för strafföreläggande.

om

Också här finns ett delat registeransvar. RPS är registeransvarig. Polismyndigheter och lokala tullmyndigheter är registeransvariga för uppgifter i ärenden som handläggs hos respektive myndighet, jfr 9

Personnumret används som sök- och kopplingsbegrepp i flertalet av

de register som innehåller personuppgifter. I det anmälnings-

nya

systemet, RAR rationell anmälningsrutin,

används personnumret som ingångsvärde till systemet och identitetsuppgifter hämtas automatiskt fran SPAR in till registret. Även i passregistret används personnumret

som ingángsvärde och identitetsuppgifter hämtas från SPAR och läggs automatiskt in i registreringsbilden. Inregistrering utfärdade

av ordningsförelägganden följer samma modell som vid passregistret och RAR, med den skillnaden att uppgifterna hämtas från det centrala biloch körkortsregistret. Anledningen till att uppgifterna hämtas från biloch körkortsregistret är att det föreligger ett behov att förutom av

identitetsuppgifter även hämta in körkortsuppgifter.

Inom polisväsendet pågår en uppbyggnad och konstruktion av nya. system. Bl.a. planerar RPS att bygga ett rikstäckande polisdatanät. Tanken är att nätet skall vara grunden i kommunikationsstrategi en ny som planeras vara fullt genomförd i landets alla polisdistrikt under 1995. Avsikten är bl.a. att landets poliser successivt skall förses med bärbara terminaler eller penndatorer jfr SOU 1993:10 46. Dessa s. skall kunna sättas i kontakt med olika databaser, bl.a. polisregister, som är anslutna till polisdatanätet. För de systemen planerar nya man, enligt uppgift från RPS, att använda på sätt personnummer samma

som tidigare.

I en av inom Justitiedepartementet i april 1992 framtagen promemoria Ds l992:32läggs fram förslag till en författningsreglering av den framtida brottsregistreringen. Promemorian innehåller förslag till tre olika författningar, nämligen en kriminalregisterlag, en lag om

misstankeregister och en lag om polisregister. Enligt förslagen skall den centrala registreringen av påföljder ske i ett register, kriminal-

registret. I detta register skall också ingå sådana påföljdsuppgifter som för närvarande antecknas i körkortsregistret. Vidare skall ett särskilt misstankeregister inrättas. I detta skall antecknas uppgifter om skälig misstanke om brott. Polisregister skall gälla för de register som förs av polisen för spanings- och utredningsändamål. I promemorian tas dessutom vissa andra frågor, bl.a. polisens registrering av s.k.

upp förspaningsuppgifter. Promemorieförslaget innebär att något ADBregister med förspaningsuppgifter inte bör få inrättas. Förslaget är för närvarande föremål för beredning inom regeringskansliet.

4.3.7¶Körkortsregistret

För den registrering som behövs för tillämpningen av körkortslagen 1977:477 finns ett för landet gemensamt körkortsregister. Registret regleras i körkortsförordningen 1977:722. Körkortsregistret innehåller tre slag av uppgifter, nämligen identitetsuppgifter, körkorts-

uppgifter och belastningsuppgifter. Belastningsuppgifterna gäller dels uppgifter om sådana brott som anges i 83 § körkortsförordningen

1977:722, dels vissa andra uppgifter, t.ex. om anmälan till länsstyrelse att en körkortsinnehavare inte längre uppfyller förutsättningarna för att få ha körkort. Vilka uppgifter som skall föras i registret och vilken myndighet som har ansvaret för införandet regleras i 91 § körkortsförordningen. I registret skall anges bl.a. personnummer.

Körkortsregistret förs till sin huvuddel av Vägverket genom

automatisk databehandling 90§ körkortsförordningen. I fråga om vissa belastningsuppgifter, nämligen uppgifter om brott som anges i

83 § körkortsförordningen, förs dock registret av RPS. Denna del av

registret, körkortsregistrets belastningsdel KKBEL, fyller huvudsakligen två syften: den skall lämna underlag för prövningen i körkortsmål och den skall ge information till åklagare och domstolar i trafikmål tidigare traffikbrottslighet. Även belastningsdelen ingår

om i R1-systemet och förs således med hjälp av ADB. Det författningsmässiga stödet för att föra belastningsdelen med hjälp av ADB finns i Rl-förordningen 21 §. I belastningsdelen antecknas uppgifter om domar, beslut om åtalsunderlåtelse, straffföreläggande och förelägganden av ordningsbot som innebär att en körkortshavare, innehavare av traktorkort m.fl. funnits skyldig till vissa brott. Det är

Personnummeranvändningen 135

främst fråga om brott mot trafikbrottslagen och andra trafikförfattningar, narkotikastrafflagen samt vissa brottsbalksbrott såsom misshandel och andra våldsbrott. I fråga flertalet av brottsbalks-

om brotten sker dock inte någon registrering om påföljden stannat vid böter. Uppgifter i belastningsdelen bevaras under fem år från dagen för den dom eller motsvarande som har föranlett registreringen 92 § körkortsförordningen, 21 § RI-förordningen. Om en registrerad har avlidit, skall uppgifterna om honom utgå ur registret snarast.

4.3.8¶Det centrala kriminalvårdsregistret

Hos Kriminalvårdsstyrelsen förs det centrala krfiminalvårdsregistret. Registret är uppdelat i olika delregister. Kriminalvårdsregistret innehåller uppgifter om samtliga personer som undergått kriminalvårdspåföljd i Sverige under de senaste fem åren eller som skall undergå sådan påföljd.

Kriminalvårdsregistret förs med hjälp av ADB. Ett centralt sökbe-

i registret är uppgift Även detta register grepp om personnummer. ingår i RI-systemet och regleras i RI-förordningen. I RI-förordningen

finns bestämmelser om uppgiftsskyldighet till Kriminalvårdsstyrelsen

från olika myndigheter samt om uppgiftslämnande från registret. Närmare föreskrifter om registret utfärdas av Kriminalvårdsstyrelsen.

4.3.9¶Tullregistret

För fastställande, uppbörd, restitution och redovisning av tull, annan skatt och avgifter som skall betalas till tullverket, fullgörande

av

Övervaknings-, kontroll- och revisionsuppgifter inom tullmyndig-

heternas område, planering och tillsyn av tullmyndigheternas verksamhet och framställning av statistik och andra samlingar av uppgifter inom ramen för den verksamhet som tullmyndigheterna ansvarar för får ett för tullmyndigheterna gemensamt tullregister föras med hjälp av automatisk databehandling. Registret regleras i tullregisterlagen 1990:137.

Generaltullstyrelsen är registeransvarig för tullregistret. Andra tullmyndigheter är registeransvariga när det gäller uppgifter i tullärenden som handläggs hos myndigheten. De uppgifter som registret får innehålla anges i 3 § tullregisterlagen. Tullregistret får sambearbetas med uppgifter från register hos RSV, Kommerskollegium och Statens

jordbruksverk avseende uppgifter om registrering som skattskyldig och

uppgifter om import- och exportlicenser 4 §. Tullid tullidentifikationsnummer, personnummer och organisationsnummer och organisa-

136 Personnummeranvdndningen

tionsnummer är grundläggande sökbegrepp i tullregistret 5 § andra stycket.

Samtliga tullmyndigheter får ha terminalåtkomst till

tullregistret. Annan tullmyndighet än generaltullstyrelsen får dock endast

ta del av de uppgifter som behövs i myndighetens verksamhet 6 §.

Utlämnande av uppgifter tullregistret får ske på medium ur för

automatisk databehandling till Jordbruksverket, Kommerskollegium, Riksskatteverket, skattemyndigheter, Riksrevisionsverket och

Statistiska centralbyrån. Till andra får

myndigheter uppgifter i registret

lämnas ut på medium för automatisk databehandling endast om detta

följer av lag eller förordning eller regeringen eller den om myndighet

regeringen bestämmer har medgett det 7 §. Tullverket för med stöd polisregisterlagen även av ett särskilt

spaningsregister SPADI.

4.3.1O Fastighetsregister

Personnummer ingår författningsenligt i olika

register i fastighets-

dataverksamheten. I inskrivningsregistret redovisas lagfarna ägares och tomträttshavares personnummer och ansökan

en om lagfartinskrivning

av tomträttsinnehav skall innehålla uppgift Även om personnummer. beträffande tidigare ägare redovisas De från skatteförpersonnumret.

valtningens fastighetstaxeringsregister tillförda uppgifterna

i systemet innehåller också ägarens personnummer. De här nämnda uppgifterna förutom tidigare ägare redovisas också i

byggnadsregistret.

Uppgifterna om personnummer fyller flera funktioner. Personnum-

mer används bl.a. vid registermyndigheternas ärendehandläggning.

Vid inskrivningsmyndigheternas handläggning

används personnummer bl.a. vid kontroll ägarförhållanden, behov s.k.

av av makemedgivande

Även i

m.m. fastighetsbildningsprocessen används personnumret för

t.ex. kontroll av sökandens behörighet, fastställande och kontakt av med berörda sakägare samt säkerställande berörda att rättshavares intressen tillgodoses på ett lagenligt sätt. Detta

sammanhänger med det grundläggande syftet bakom dessa register, nämligen offentlig-

att ge het vissa förhållanden.

När det gäller fastighetsdatasystemets största användargrupp, banker och andra kreditinstitut, används för kontrollera personnummer att t.ex. kreditsökandes behörighet pantsätta att en fastighet som säkerhet för ett lån. Även andra som utnyttjar systemet mäklare, kommuner m.fl. använder för kontrollera

personnumret att behörighetsför-

hållanden. I ett internationellt sammanhang kan konstateras att man i

många länder tvingats lösa behörighetskontrollfrågorna

t.ex. genom

Personnummeranvändningen 137

krav på medverkan av notarius publicus vid upprättande av köpehandlingar.

Personnumren används också för uppdatering av adress- och civilståndsuppgifter i fastighetsdatasystemet från skatteförvaltningens personregister samt för avisering av uppgifter om ägarförändringar

till skatteförvaltningens fastighetstaxeringsregister.

Personnumret redovisas i dag såväl på officiella registerutdrag och vid sökning via terminal. Vidare ingår personnummer i CFD:s

Ändringsdatatjänst, dvs. aviseringar på ADB-medium för uppdatering

av kommunala fastighetsinformationssystem och till det statliga

lantmäteriets handläggningssystem för förrättningsåtgärder.

Fastighetsdatasystemet FDS

-

Fastighetsdatasystemet FDS är ett ADB-system med information om

landets fastigheter. Uppbyggnaden sker successivt över landet genom systemets införande vid fastighesregister- och inskrivningsmyndigheter, den s.k. Fastighetsdatareformen. Centralnämnden för fastighetsdata CFD har huvudansvaret för genomförandet av Fastighetsdatareformen. FDS togs i bruk med början i Uppsala län år 1976 och kommer att omfatta landets totala fastighetsbestånd, 3,7 miljoner fastigheter, från och med hösten 1995.

Systemet innehåller i huvudsak två register, ett fastighets- och ett

inskrivningsregister. Efter beslut av riksdag och regering våren 1993 pågår uppbyggnaden av ett basregister över byggnader. Dessutom

innehåller FDS en delkopia av fastighetstaxeringsregistret FTR.

Fastighetsregistret

Fastighetsregistret FR innehåller uppgifter om fastigheter, samfálligheter, planer m.m. FR regleras genom fastighetsregisterkungörelsen 1974: 1059 och består av huvudregister, koordinatregister,

planregister, kvartersregister, adressregister och gemensamhetsanläggningsregister. Till FR hör registerkarta. Registret förs av fastighetsregistermyndighet. Adress- och vissa delar av planregistret förs i vissa

fall av kommunal organisation. Fastighetsdatasystemets fastighetsregisterdel inrymmer inte den till fastighetsregistret hörande register-

kartan, på grund av att det tidigare saknats förutsättningar att upprätta och lagra en digital registerkarta. I begränsad omfattning ajourhålls dock numera ADB-baserade registerkartor. Förändring av registrets

information initieras i regel av att en av fastighetsbildningsmyndig-

heten avslutad fastighetsbildningsåtgärd vunnit laga kraft. Den

grundinformation som fastighetsbildningsmyndigheten behöver för att

handlägga förrättningen hämtas bl.a. från fastighetsdatasystemet.

Personnummeranvändningen

Inskrivningsregistret

Inskrivningsregistret IR innehåller uppgifter om ägarförhållanden, inteckningar I detta register förs inskrivningsmyndighetens

m.m. och anteckningar i olika ärenden. IR regleras inskrivningsbeslut av 1974:1061 och består avdelningar. Dessa

kungörelsen av sex uppgifter lagfart, tomrättsupplåtelse, tomrättsinnehav, inrymmer om

inteckningar anteckningar samt hänvisningar till äldre förm.m.,

hållanden. Handläggning inskrivningsärenden sker vid inskrivnings-

av De flesta förändringar kommer till stånd till följd av

myndighet.

ansökningar lagfart eller beviljande inteckning. Förändring av om av innehållet i inskrivningsregistret kan också initieras av att en ny

bildas och registreras i fastighetsregistret fastighets-

fastighet av

registermyndighet.

Ajourhållning FDS och aviseringar till SKM av

Ajourhållningen FR sker hos statliga och kommunala fastighets-

av registermyndigheter. Förändringar sker i samband med t.ex. nysom

och ombildning fastigheter uppdateras löpande i FDS. I samband

av med detta fångas också den information skall aviseras till FTR. som

Ansvaret för uppdatering IR ligger på inskrivningsmyndigheterna

av

IM, del tingsrättsorganisationen. Vid handläggning av

som är en av ansökan lagfart handläggs denna direkt i FDS som sedan t.ex. en om med förändrad information rör ägandet av fastigheten.

uppdateras som

Samtidigt skapas automatiskt ett underlag för avisering till FTR.

Aviseringen till Skattemyndigheten regleras i fastighetsregisterkungörelsen 1974:1059 och kungörelsen om skyldighet för inskrivnings-

registermyndighet lämna vissa uppgifter om sökta lagfarter att

1971:709. De uppgifter aviseras enligt den senare kungörelsen

som

är fastighetsbeteckning, LOK-kod, församling, personlorganisationsnu-

inskrivningsdag, IR-beslut, lagfarttomträtt, andel,

mer, namn,

fångesart och köpeskilling.

Aviseringen från fastighetsregistret FR sker, till skillnad mot IRaviseringen, via särskild transaktion. Ett FR-ärenden kan innefatta en

såväl sammanläggning och fastighetsreglering och kan avstyckning,

omfatta antal fastigheter. De uppgifter som aviseras är åtgärd, ett stort datum, akt, fastighetsbeteckning, LOK-kod, församling, areal, arealän-

dring, preliminär typkod samt ägare vid nybildning.

ursprung,

Varje FR- och IR-ärende mellanlagras vid handläggningen av

avvaktan på s.k. godkännande, t.ex. inskrivningsärendet i ett av en

När har skett uppdateras respektive register och avdag. godkännande

iseringsposter till Skattemyndigheten skapas. Aviseringsposterna lagras särskild databas utnyttjas för aviseringar till ärendevis i en som

externa och interna datasystem. Ett projekt syftar till modernisom att sera alla aviseringar från FDS har initierats under innevarande budgetår. Överföring till magnetband sker slutligen med ett gemensamt program för FR och IR. Samtidigt töms basen på de aviserade ärendena. CFD och RSV har målsättning att alla magnetbandssom

aviseringar skall ersättas av överföring via telelinje. Som komplement till aviseringen och stöd i handläggningen

som av

komplicerade ärenden kan Skattemyndigheten också ha tillgång till FDS via direktuppkoppling.

I ett pågående projekt har de tidigare manuellt förda samfällighetsregistren överförts till ett ADB-register. CFD och LMV har gemensamt utformat detta register, är knutet till FDS. Ändringar i som registret skall aviseras till Skattemyndigheten SFS 1973:1166.

Aviseringen kommer att innehålla åtgärd nyregistrering, ändring eller

avregistrering, föreningens organisationsnummer, firma, adress, säte kod för län och kommun samt kod för juridisk form.

Utöver aviseringen till Skattemyndigheten administreras handläggningssystemet för byggnadsregistret och hanteringen folk-

av

bokförings- och taxeringsuppgifter från FDS.

Handläggningssystemetför byggnadsregistrering

Kommunerna skall svara för ajourföringen byggnadsregistret och

av

blir därigenom en av registermyndighetema i FDS. Ajourföringen består av ändringar i byggnadsbeståndet och ändringar i kopplingen till aktuell fastighetsbeteckning byggnadsbeteckning. Ett fåtal grundupp-

gifter registreras: läge adress och koordinater, användning För m.m. att kommunerna skall kunna sköta den sistnämnda uppgifter måste de genom FDS få sådana ändringar i fastighetsindelningen berör som

byggnader. Vid ändringar i byggnadsbeståndet är målsättningen

att en

integrering med bygglovhanteringen sker. Ändringar i byggnadsbe-

ståndet och i byggnadens koppling till fastighet skall aviseras till

skattemyndigheten. SKM måste avisera ändringar i indelningen i taxerings- och värderingsenheter till den del dessa berör byggnader i byggnadsregistret. Byggnadsregistret uppdateras direkt utan mellanlagring och

godkännande.

Hantering av folkbokförings- och taxeringsuppgifier

Exempel på inkommande avisering till FDS är adressuppgifter från

folkbokföringenochtaxeringsuppgifterfrånfastighetstaxeringsregistret

FTS.

Adressuppgifterna för lagfarna ägare och tomrättsinnehavare i

FDS:s inskrivningsregister lagras i det s.k. personreferenssystemet

som uppdateras varje vecka via magnetband från folkbokföringen och

organisationsnummerregistret. Uppgiftslämnandet är reglerat i

fastighetsdatakungörelsen SFS 1974: 1058. Personnummer ingår

som

i inskrivningsregistret vid uppläggningen eller läggs in via hand-

läggningen aviseras veckovis från FDS till folkbokföringen. Från såväl

folkbokföringssystemet som organisationsnummerregistret aviseras alla ändringar sedan fortlöpande, och de adressändringar

som avser lagfarna ägare och tomträttshavare förs in i FDS.

CFD och RSV utreder f.n. tillsammans med SCB frågan

om förbättrad hushållsstatistik med hjälp register. I detta arbete är

av frågan om en förbättrad identifiering lägenheter, baserad på

av byggnadsregistret, av central betydelse. Tillsammans med Posten och Svenska Kommunförbundet undersöker CFD och RSV också möjligheterna till en förbättrad adresshantering, främst vad fastigheter

avser

på landsbygden.

Taxeringsuppgifterna i FDS totalaviseras årligen rån FTS. Avise-

ringen regleras i fastighetsdatakungörelsen SFS 1974: 1058 och skall

omfatta taxeringsvärden, andra vid taxeringen fastställda uppgifter, ägaruppgifter som inte redovisas i inskrivningsregistret och ägaruppgifter för hus på ofri grund. I huvudsak aviseras hela innehållet i beslutet om fastighetstaxering och uppgifterna lagras i särskild

en databas taxeringsdatabasen. Basen innehåller hela riket och innehåller

samtliga taxeringsenheter och värderingsenheter. Ingen historik lagras

för närvarande. Skatteförvaltningen har upphört med

numera att

framställa och försälja fastighetstaxeringslängd och s.k. lagfartsband,

CFD:s roll som förmedlare av sådan information har i och med detta ökat.

Vid laddningen av taxeringsdatabasen påförs FDS:s interna identitet via den fastighetsbeteckning som redovisas i fastighetstaxeringsläng-

den. För huvuddelen av taxeringsenheterna kan detta ske helt maskinellt men ett litet antal måste tolkas manuellt, t.ex. vid ofullstän-

diga eller felaktiga beteckningar eller beteckningar inte är

som entydiga. För närvarande pågår ett arbete med att uppdatera FTR och FDS:s interna identitet. Det manuella inslaget i laddningen kommer därefter att minimeras.

Fastighetstaxeringssystemet

Fastighetstaxeringssystemet FT S är skatteförvaltningens ADB-system för fastighetstaxering.

Ett nytt system togs i drift under hösten 1993 för att användas inför

1994 års allmänna fastighetstaxering. Driften fastighetssystemet är

av

koncentrerad till fem driftställen. Det nya fastighetstaxeringsregistret organiseras liksom tidigare utifrån indelningen i lokala skattekontor LOK. År 1993 fanns det 131 LOK i landet. Antalet inom

fastigheter

ett LOK uppgår till mellan 5 000 och 50 000. Vid ett regionalt driftställe administreras databaserna för 20-30 LOK 400 000-800 000 fastigheter. Data lagras i relationsdatabser i UNIX-miljö.

Registren innehåller sådana fastigheter, samfálligheter och byggnader på ofri grund som är eller skall bli föremål för fastighetstaxering. De huvudsakliga funktionera i systemet är registervård, årlig taxering, domar och service.

Registervárd avser olika typer av händelser, såsom t.ex. förändring-

ar i fastighetsindelningen, ägarförhållanden, indelning i taxeringsen-

heter, registrering av skäl till föreläggande till fastighetstaxering, föranlett av någon av ovan nämnda förändringar eller t.ex. bygglov, samt tillhörighet till län, kommun, församling och valdistrikt.

Förändringar i fastighetsindelningen aviseras vidare till folkbokföring-

en.

Årlig taxering utgörs av allmän eller särskild fastighetstaxering. De

funktioner som påverka ADB-systemet inför och under en taxeringspe-

riod är i korthet

uttag av data för uppgiftsinsamlingar infor en AFT -

förtryckning av deklarationsblanketter till fastighetsägare -

registrering av inkomna deklarationer -

förändring i indelningen i taxeringsenheter och värderingsenheter -

maskinella kontroller och beräkning av riktvärde -

registrering av beslut och beslutsmotiveringar -

framställning av underrättelse om fastställd taxering till fastig- -

hetsägare. Funktionen domar innehåller registrering av inkomna besvär,

framställning av aktmaterial för handläggning av besvären samt registrering av ändrade taxeringsvärden.

Service innebär att aviseringar förs från FTS dels internt inom skatteförvaltningen, dels till vissa externa mottagare som CFD och SCB.

4.3.11¶Forskning, statistik, SCB, Socialstyrelsen m.m.

Enligt utredningens direktiv får ett förslag om en begränsning av personnummeranvändningen inte försämra förutsättningarna för statistiskt och ekonomiskt utredningsunderlag och forskning. Utredningen bör vidare, enligt direktiven, ta ställning till vad en särskild lag kan komma att få för konsekvenser för forskningens och statisti-

kens behov av personregister och andra liknande intressen, t.ex. för

att bevaka jämställdhetsfrågor. Som ett underlag för bedömningen av hur forsknings- och statisti-

kområdena påverkas av ett förslag om en begränsad

personnummeranvändning lämnas i detta avsnitt en översiktlig beskrivning av personnummeranvändning inom forskning och statistik. En summarisk beskrivning av regleringen kring forsknings- och statistikregister finns också. Frågor om statistik och integritet har bl.a. behandlats

av Integritetsskyddsutredningeni delbetänkandet SOU 1993:83 Statistik och integritet del 1 Skydd för uppgifter till den statliga statistiken m.m.

Reglering, förslag till reglering m.m.

Den ADB-behandling av personuppgifter som sker för forsknings- och

statistikändamål är inte särreglerad i datalagen. I den mån registren inte är statsmaktsregister, dvs. har tillkommit efter beslut riksdagen

av eller regeringen, krävs tillstånd av Datainspektionen för att få inrätta och föra personregister för angivna ändamål. I många fall rör

registreringen personuppgifter av känsligt slag där tillstånd enligt

datalagen får beviljas endast om särskilda eller synnerliga skäl

föreligger ifr 4 § datalagen. l Datainspektionens praxis det

anses förhållandet att uppgifterna skall användas för ett vetenskapligt ändamål i sig vara tillräckligt för att uppfylla kravet på särskilda eller

synnerliga skäl.

För vissa personregister för såväl forsknings- statistikändamål

som har Datainspektionen meddelat föreskrifter om ett förenklat

ansökningsförfarande se DIFS 1989:2 och 1990:1. För båda ändamålen föreskrivs bl.a. att informerat samtycke i en del fall skall föreligga,

dvs. att den som skall registreras i förväg får upplysningar om bl.a.

registrets ändamål och innehåll och därefter frivilligt lämnar begärda uppgifter eller medger att dessa inhämtas från någon källa. En

annan förutsättning för det förenklade förfarandet på forskningsområde: är vidare att de som hanterar registren är väl insatta i de regler som gäller. Det gäller både forskare och andra som handhar registren för

den registeransvariga myndigheten. Möjligheten att använda det

förenklade förfarandet har därför gjorts beroende Datainspektionens

av

medgivande. De statliga myndigheter som får använda det förenklade

förfarandet är universitet, högskolor och andra forskningsinrättningar som efter ansökan fått medgivande att göra det.

Det förenklade ansökningsförfarandet får inte användas för

rena

registerundersökningar, s.k. registerforskning. Det krävs därför att

uppgifterna i registret åtminstone till viss del inhämtas direkt från den registrerade själv genom en enkät eller vid en intervju.

Personnummeranvändningen 143

Vissa forskningsprojekt genomgår också en prövning hos etiska kommittéer. Exempelvis skall projekt inom medicin och epidemiologi som utgår från medicinsk fakultet godkännas av fakultetens forskningsetiska kommitté och projekt som utgår från humanistisk eller samhällsvetenskaplig fakultet godkännas av en etisk kommitté hos medelsbeviljande organ.

Det förenklade ansökningsñrfarandet beträffande vissa personregister för statistikändamdl gäller enbart ansökningar från statistiska centralbyrån SCB och får avse endast framställning av statistik. I det förenklade ansökningsförfarandet för statistikändamål finns också bestämmelser om inrättande av tillfälliga personregister genom sambearbetning av två eller flera register, liksom om ändring i registerinnehåll och om tillfälligt förande av personregister som avlämnats till Riksarkivet för förvaring.

Riksdagen antog våren 1992 en lag om den officiella statistiken prop. 199192: l 18, FiU 23, SFS 1992:889. Lagen bygger på förslag

statistikregelutredningen i dess betänkande SOU 1990:43

av Förenklad statistikreglering. I lagen, som trädde i kraft den 1 januari 1993, regleras skyldigheten att lämna uppgifter för statlig statistikframställning, liksom frågor om bl.a. uppgiftsskydd, frarnställningsmetoder och offentliggörande. Lagen är tillämplig den statistik som behövs för samhällsplanering, forskning, allmän information och internationell rapportering. I 9 § erinras om att det finns särskilda regler till skydd för den enskildes personliga integritet när fråga är om sådant personregister som anges i datalagen 1973:289.

Europarådet har antagit en rekommendation år 1983 Recommendation No. R, 83, 10 rörande skydd för personuppgift som används vid forskning eller för statistik. Sverige har godtagit rekommendationen utan reservation. Rekommendationen redovisas i Datalagsutredningens slutbetänkande SOU 1993:10 En ny datalag. Bestämmelser med direkt anknytning till forsknings- och statistikområdet finns också i förslaget till EG-direktiv om skydd för enskilda vid behandling av

personuppgifter.

Datalagsutredningen lämnade i sitt slutbetänkande förslag till bestämmelser om behandling av känsliga uppgifter för forskningseller statistikändamål. Dessa bestämmelser angav de förutsättningar

som måste föreligga för att känsliga uppgifter, utan samtycke av de

berörda enskilda, skulle få ADB-behandlas för forsknings- eller statistikändamål. I Datalagsutredningens förslag togs inte personnummer upp bland de uppgifter som bedömdess som känsliga.

Integritetsskyddsutredningen, som avser att överlämna sitt slutbetänkande under våren 1994, kommer att ge förslag till en särskild statistikregisterlag.

Registerforslcning

Vid såväl forskning som insamling av uppgifter för enbart statistiska ändamål förekommer det att information om den enskilde hämtas

ur redan befintliga register eller uppgiftssammanställningar. I vårt land och i de övriga nordiska länderna är sådan s.k. registerforskning vanlig. En förklaring till detta är den jämförelsevis goda tillgången på sådan information hos myndigheter och andra i dessa länder. I Sverige underlättas forskningen också av bestämmelserna om handlingsoffentlighet för uppgifter hos myndigheter. Vidare har den utbredda användningen av personnummer lett till att personuppgifter här är

mera lättillgängliga. Registerforskningen som metod har lett till goda

resultat, bl.a. inom cancerforskningen, och har även rönt internationell uppmärksamhet.

Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen har ansvaret för flera

nationella sjukdomsregister, t.ex. cancerregister. Enligt uppgifter

som lämnats till utredningen från Epidemiologiskt centrum finns det i Sverige ett drygt 20-tal nationella register som belyser befolkningens sjuklighet och vårdutnyttjande ur någon aspekt. Många dessa

av register innehåller uppgift om personnummer. Det finns också ett

flertal lokala sjukdomsregister som byggts på olika håll i Sverige.

upp

Vid undersökningar som sträcker sig över en längre tidsperiod, s.k.

longitudinella studier, har personnumret utgjort ett säkert sätt att identifiera personer som kan ha flyttat eller ändrat namn.

Internationellt erkända är t.ex. longitudinella studier kring hjärtkärlsjukdomar från Göteborg, Malmö och norra Sverige. De flesta lokala epidemiologiska studier utnyttjar i något skede uppgifter från nationella databaser, t.ex. för att välja fall och kontroller eller för att studera utfall i form av sjuklighet och dödlighet.

Exempel på viktiga centrala register som används i datorbaserad

registerforskning lämnas i det följande.

Registret över totalbefolkningen RIB är ett register som SCB ansvarar för. Registret hålls fortlöpande aktuellt rapporteringar

genom av förändringar avseende t.ex. födelser och dödsfall. Registret innehåller personnummer, namn, adress nationalitet, födelseland,

kyrkobokföringsuppgifter, mantalsskrivningsuppgifter, civilstånd,

samhörighet och inkomst.

Folk- och bostadsräkningarna FoB innehåller personuppgifter

av

samma slag som RTB och dessutom uppgift om yrke, yrkesställning,

näringsgren, socio-ekonomisk gruppering, arbetsplats, pendling,

hushållets sammansättning samt fastighets- och bostadsuppgifter. Den

senaste folk- och bostadsräkningen genomfördes 1990, se även avsnitt 4.6.3. SCB är registeransvarig för genomförda FoB:ar.

Personnummeranvandningen 145

Dadsorsaksregistret upprättas med stöd av de dödsbevis som utfärdas av läkare. Registret innehåller uppgift om avlidnas personnummer, kön, civilstånd, hemort, nationalitet, dödsdatum, dödsorsak, olyckans yttre orsak och skadans natur vid våldsam död och grund för dödsorsaksangivelsen. Registeransvarig är SCB.

Cancerregistret har förts sedan 1958. Det föreligger skyldighet for

vissa läkare att rapportera in nyupptäckta fall av cancer till registret. Under 1978 inrättades Cancer-miljöregistret för att underlätta möjligheterna att studera samband mellan yrke och cancer. Cancermiljöregistret består av uppgifter ur cancerregistret och FoB. Cancerregistret innehåller uppgift om personnummer, civilstånd, yrke,

sjukhus, klinik, diagnos, histopatologiska data och dödsfallsuppgifter.

Socialstyrelsen är registeransvarig.

Slutenvárdsregistret innehåller uppgifter om patienter som skrivits ut från offentlig sluten sjukvård. För den psykiatriska vården finns uppgifter sedan 1962 och för den somatiska vården sedan 1964. Täckningsgraden varierar över åren. Registret innehåller uppgift om bl.a. vårdande sjukhus och klinik, in- och utskrivningsdatum, diagnoser och operationer, patientens ålder, kön, hemort och för delar av registret även personnummer. Ett regeringsbeslut hösten 1993 gör det möjligt att göra större delen av registret personnummerbaserat. Enligt samma beslut kommer i framtiden också delar av den öppna sjukvården att registreras motsvarande sätt. Socialstyrelsen är

registeransvarig.

Medicinska födelseregistret med missbildningsregistret innehåller uppgift om moderns personnummer, barnets födelsetid, sjukhus, klinik, graviditetslängd, diagnoser, operationer, födelsevikt och

missbildningsdiagnos. Socialstyrelsen är registeransvarig.

Enligt Epidemiologiskt centrums statistik över antalet utlämnade uppgifter ur registren används dessa frekvent. Under 1992 gjordes totalt 242 större beställningar från registren. Av dessa uttag gällde 85

det medicinska födelseregistret, 73 cancerregistret, 72 slutenvårdsregistret och 12 abort- och steriliseringsstatistik.

Efter 1984 har det svenska slutenvårdsregistret saknat uppgift om personnummer och det har därför inte varit möjligt att säga om det är en person som vårdats vid tio tillfällen eller om det är tio personer som vårdats vid vardera ett tillfälle. Det har heller inte varit möjligt att uttala sig om effekterna av olika vårdinsatser.

Alternativet till registerstudier har för den medicinska forskningen varit journalstudier, vilket är betydligt mer resurskrävande och kan omfatta ett begränsat patientmaterial. En sådan begränsning försvårar på ett mycket påtagligt sätt studier av sällsynta sjukdomar och studier

146 Personnummeranvdndningen

för att följa mindre vanliga, men allvarliga biverkningar av läkeme-

delbehandling.

4.3.12 RFV

RFV och de allmänna försäkringskassorna administrerar den allmänna försäkringen som omfattar sjukförsäkring inklusive ersättning för

tandvård, föräldraförsäkring, folkpensionering och tilläggspensione-

ring, jfr 1 kap. 1 § lagen 1962:381 om allmän försäkring. Vidare har verket och kassorna hand om delpensionsförsäkring, arbetsskadeförsäkring, allmänna barnbidrag och bidragsförskott, bildstöd till handikappade, ersättning för vård av närstående, vissa arbetsuppgifter enligt lagen om sjuklön 1991:1047, ärenden som rör utbetalning av utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning, dagpenning och familjebidrag till värnpliktiga samt fr.o.m. den 1 januari 1994

- assistansersättning för personer med svåra funktionshinder samt bostadsbidrag. Verket administrerar också utbetalningar enligt lagen 1973:371 om kontant arbetsmarknadsstöd.

I lagen om allmän försäkring anges vilka som omfattas av försäkringen. Den allmänna försäkringen handhas av RFV, de allmänna försäkringskassorna samt de lokala organ som regeringen bestämmer.

RFV är central förvaltningsmyndighet för socialförsäkringen och anslutande bidragssystem. RFV svarar för den centrala ledningen och för tillsynen av de allmänna försäkringskassornas verksamhet. Det

åligger också RFV att verka för att socialtörsäkrings- och bidragssystemet tillämpas likformigt och rättvist.

RFV:s administration av försäkringsverksamheten förutsätter ett stort antal kontakter med andra myndigheter som använder personnummer. Verksamheten är i mycket hög grad automatiserad och de register som finns omfattar ett stort antal personer.

I bilaga 6 finns en redogörelse för den huvudsakliga personregistre-

ringen och personnummeranvändningen inom de enheter hos RFV som hanterar pensioner, bidrag respektive sjukförsäkring.

I RFV:s verksamhet förekommer även en yttre exponering av personnummer. En stor mängd utbetalningshandlingar skickas ut, vilket i sin tur medför ett stort antal returer. Vid identifikationen av returerna används personnumret. En del utbetalningsavier befordras utan kuvert och med personnumret angivet i klartext. Omkring 80 procent av alla utbetalningar går direkt in på bankkonton och liknande medan 20 procent av utbetalningarna går till personer som inte vill eller får använda konto. Till den sistnämna kategorin måste kontantut-

betalning ske. Kuverteringskostnaden för dessa kontantutbetalningar

kan, enligt RFV, inte finansieras inom verkets budgetramar.

Personnummeranvändningen 147

I de lokala sjukforsäkringsregister som håller på att byggas upp och

beräknas vara i produktion under 1995 används även ett system med kundnummer. Detta nummer skulle kunna användas internt i stället för personnummer. Avsikten är emellertid att personnumren skall finnas kvar i registren. Det finns således alltid en återkopplingsmöjlighet till personnumret. Systemet ger en möjlighet att minska personnummeranvändningen.

4.3.13¶Utbildning

Hos Centrala studiestödsnämnden finns studerande som fått studiestöd ocheller studiehjälp registrerade i ett register, SHS.

I förordningen 1993:1153 om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor finns bl.a. bestämmelser om registrering av uppgifter om studier vid statliga universitet och högskolor avseende grundutbildning och forskarutbildning.

Varje högskola skall dokumentera uppgifter om dem som ansöker till utbildning vid högskolan, om dem som antas till utbildning vid högskolan och om dem som bedriver studier vid högskolan. Varje högskola skall föra ett .studieregister och där ange uppgifterna individuellt för varje student. Studieregister får föras med hjälp av automatisk databehandling.

Ändamålet med studieregistret är att säkra att uppgifter sökande

om till utbildning, genomgångna studier, betyg över utbildningar och examina bevaras. Härutöver skall uppgifterna kunna ligga till grund för uppföljning och utvärdering, för administration inom respektive högskola för viss offentlig statistik samt för beslut om resurstilldelning.

I studieregistret skall för varje student bl.a. dokumenteras uppgifter om behörighet, urvalsgrund, antagning, deltagande i utbildning och prov, studieresultat, betyg, tillgodoräknad utbildning eller annan tillgodoräknad verksamhet samt examen. I studieregistret skall varje students identitet anges med hjälp av namn och personnummer. Om ett svenskt personnummer saknas, anges ett för denna student vid högskolan unikt nummer.

Uppgifter på medium för automatisk databehandling får i vissa fall lämnas ut från en högskolas studieregister till en annan högskola, till Centrala studiestödsnämnden, till Verket för högskoleservice eller något annat organ som biträder högskolan med automatisk databehandling av ansökningar till en utbildning till SCB.

SCB skall med automatisk databehandling föra ett register som ger underlag för att framställa sådan offentlig statistik över utbildningen

vid landets högskolor behövs för uppföljning, utvärdering och

som information universitets- och högskoleregistret. SCB skall föra uppgifterna individuellt för varje student. Identifieringen av enskilda individer får, med undantag för vad Datainspektionen kan medge för forskningsändamål och för vad i 10 § som anges datalagen om enskilds rätt till underrättelse innehållet i om personregister, användas av SCB endast fir att säkerställa korrekta nettoberäkningar av uppgifterna studenterna och deras studier för den om offentliga statistiken, komplettera vissa uppgifter och göra samkörningar med andra register enligt särskilda tillstånd från Datainspektio-

nen.

Registret innehåller uppgifter studenter i grundutbildning och

om om doktorander. Uppgifterna får inhämtas från högskolornas studieregister. Vissa i förordningen särskilt angivna uppgifter får även inhämtas från bl.a. andra register inom SCB, Verket för högskoleser-

vice, Landstingsförbundets antagningsnämnd och CSN.

Som underlag för statistik över högskolornas personal skall SCB ur sådana register som finns inom SCB sammanställa följande vissa i förordningen angivna uppgifter om de är anställda vid personer som en högskola. Det gäller bl.a. identitetsuppgifter. Uppgifterna skall sammanställas i ett register som förs med automatisk databehandling.

4.3.14¶Övrigt

Den kartläggning av personregistrering och personnummeranvändning som redovisats är inte fullständig, kan ändå bild men ge en av

mångfalden och komplexiteten.

I förteckningen över författningar innehåller bestämmelser som om personnummer, se bilaga återfinns ytterligare register. Som

exempel kan nämnas aktiebolagsregistret och olika tillståndsregister.

4.4¶Personnummer i register inom den enskilda sektorn

Även inom den enskilda sektorn förekommer användning av person-

nummer i stor utsträckning. I följande avsnitt lämnas översiktlig

en redovisning av användningen av personnummer i vissa typer av register inom den enskilda sektorn. Här finns bl.a. beskrivningar av

personnummeranvändningen hos fackliga organisationer, i kundregister

samt inom bank- och finanssektorn. ADB-användningen inom den enskilda sektorn kan komma att öka genom att verksamhetsgrenar som tidigare bedrivits av stat och

lPersonnummeranvändningen 149

kommun förs över till privat regi. Försäljningssstatistiken tyder också på att användningen av datorer i hushållen ökatt markant under senare tid.

4.4.1 Personaladministrativa system

En mycket stor del av personnummeranvändnimgen inom den enskilda sektorn förekommer i de personaladministratiwa systemen. Kravet på personnummer i samband med skatteredovisming m.m. medför att arbetsgivare tvingas registrera uppgifter om poersonnummer för sina anställda. I avsnitt 4.3.5 finns en översiktlig redlogörelse för ett statligt löneadministrativt system. Motsvarande system används inom den enskilda sektorn.

4.4.2¶Fackliga organisationer m.m.

Svenska Arbetsgivareföreningen SAF

Vid utredningens kontakter med SAF har disskuterats två för SAF speeciella områden där personnummer används nämligen vid registrering för de kollektivavtalsgrundade försäkringarrna och vid registrering i samband med lönestatistik.

De kollektivavtalsgrundade försäkringarna hear tecknats mellan SAF och LO samt mellan SAF och Privattjänstemamnakartellen PTK. De utgör en påbyggnad av det lagstadgade skyddlet inom socialförsäkringsområdet. Registreringen av försäkringstagare sker hos SAF:s medlemsföretag och hos de försäkringsanstaltter som administrerar

försäkringarna. Försäkringstagarnas personnummer finns registrerade.

Personnummer registreras bl.a. eftersom de: avtalsgrundade för-

säkringarna skall koordineras med de lagstadgaade försäkringarna som

i sin tur finns registrerade med personnummer i det allmännas olika

system. I vissa avtalsförsäkringar görs ingezn registrering förrän försäkringsfallet inträffar.

SAF samlar uppgifter från sina delägarförretag för att producera lönestatistik. Statistikuppgifter levereras enliggt avtal till LO, SIF,

Handelstjänstemannaförbundet HTF och SiCB. Den framtagna

lönestatistiken har varit starkt kopplad till avttalsrörelsen. SAF har övergått till att framställa lönestatistiken genom sstickprovsredovisning. När uppgifterna lämnas till SAF finns personnummer registrerat. SAF menar att det skulle vara tekniskt möjligt att lâämna uppgifterna med annat identitetsbegrepp än personnummer, meen att det skulle vara förenat med kostnader för att lägga om befintlliga system. En sådan förändring förutsätter vidare enligt SAF att ävem andra producenter av

lönestatistik t.ex. SCB upphör att använda

- - personnummer som identifikation.

Ijdnstemännens Centralorganisation TCO

Inom de till TCO anslutna förbunden används

personnummer som

identifikationsbegrepp i medlemsregistren.

Från TCO:s sida har framhållits att förbunden alltid iakttar sekretess om uppgifter i registren, dels behörighetssystem för

genom användarna och dels genom att inga uppgifter registren lämnas till

ur utomstående. I regel har de anställda arbetar med registren också

som undertecknat en förbindelse att iaktta sekretess. För få åtkomst

om att till registren krävs personligt lösenord i flera förbund byts

som en gångmånad. Lokalerna har dessutom i regel särskilda säkerhetsanordningar och larm.

Personnumret används bl.a. för att identifiera medlemmar

genom SPAR för att kunna återbetala för mycket inbetald avgift. Medlemsregistren uppdateras via SPAR. För de större TCO-förbunden rör det sig om upp till 75.000 ändringar år och förbund. Om

per per uppdateringarna inte kan ske automatiskt uppkommer dryga kostnader för manuell hantering. Blir konsekvensen att medlemmar inte registreras med korrekt adress kan detta i värsta fall innebära rättsförluster A-kassa, försäkringar m.m. medlemskapet upphört på grund

om av att kontakten med medlemmen brutits.

Många av förbundens medlemmar är valda till fackliga förtroendemän. När dessa erhåller skattepliktig ersättning från förbundet erfordras personnummer för kontrolluppgiftslämnandet. Förtroendeuppdragen växlar bland medlemmarna.

Vid administrationen av arbetslöshetskassorna A-kassorna används också personnummer. När det gäller A-kassorna är detta system på vissa förbundsområden skilt från medlemssystemet och förbunden levererar band med uppgifter medlemmar till A-kassesystemet

om varje månad. Vid denna kommunikations används

personnummer som

identifikationsbegrepp.

Förbundens A-kassor har ålagts att lämna uppgifter till olika myndigheter. A-kassorna tar också emot uppgifter från olika myndigheter. Personnumret används gemensamt identifikationsbegrepp.

som Uppgifter lämnas bl.a. enligt följande:

Till RSV lämnas uppgifter gällande skatt och utbetald ersätt-

om ning för underlag till deklaration. Till RFV lämnas uppgifter för att medlemmar skall kunna erhålla utbildningsbidrag, starta-egetbidrag m m.

Personnummeranvdndningen 151

Från försäkringskassorna erhåller A-kassorna uppgifter om utbe-

talda ersättningar i form sjukpenning, föräldrapenning och

av

utbildningsbidrag.

Från arbetsförmedlingen får A-kassorna rapporter som utgör underlag för bedömning medlem skall erhålla fortsatt ersättav om ning. 5. Till CSN lämnar A-kassorna underlag för utbetalning av vuxenstudiestöd m.m. 6. A-kassorna har kontakter med kronofogdemyndigheter när det föreligger beslut om införsel och indrivning. Personnumret används också identifikation vid A-kassornas som kontakter med banker. A-kassorna behöver därför inte registrera bankkontonummer i sina A-kasseregister. A-kassorna administrerar ofta ett stort antal medlemmar. Ett av

TCO:s större förbund, Handelstjänstemannaförbundet HTF har

exempelvis A-kassa med drygt 192 000 medlemmar. A-kassan en inom TCO:s medelstora förbund, Sveriges Arbetsledarförbund ett av SALF med 80 000 medlemmar, hanterade 1.480.000 ersättningsca dagar omfattande sammanlagt omkring 786 miljoner kronor. Inom fackförbunden används personnumret ofta för att arbetsgivaren skall kunna göra avdrag på lönen för avgift till fackföreningen. Detta kan antingen kollektivavtalsreglerat eller reglerat genom fullmakt vara från medlemmen. Förfarandet är vanligt tjänstemannasidan. Det kan tillgå på det sättet att Bankgirocentralen respektive Postgirots Autogiro varje månad gör ett avdrag från medlemmens konto med ett vid tillfälle särskilt angivet belopp. Tillsammans med med-

varje

lemsavgiften betalas också ofta premier för förbundens medlems-

försäkringar.

avtal mellan förbunden och olika försäkringsbolag kan för-

Enligt

bunden erbjuda sina medlemmar försäkringar såsom exempelvis

livförsäkring,olycksfallsförsäkring,sjukförsäkringochbarnförsälcring.

Förbunden också för registerhållningen avseende vissa gruppsvarar försäkringar. För förbund SALF rör det sig om cirka 135.000 ett som försäkringar fördelade omkring 50.000 medlemmar. Handlägg-

frågor angående förtidskapital kräver kontakt med förningen av säkringskassorna. Vid dödsfall sker kontakter med skattemyndig-

Beträffande avliden medlem lämnar förbunden även besked heterna.

försäkringsinnehav till dödsboet.

om Flera miljoner anställda och företagare omfattas av de stora system försäkringar vilka grundas på kollektivavtal slutna av arbetsav marknadens Dessa försäkringar innefattar bl.a. sjukförsäkring, parter.

arbetsskadeförsäkring, pensionsförsäkring och tjänstegrupplivför-

säkring. Försäkringarna administreras bl.a. av Arbetsmarknadsförsäkringar AMF och Trygg Hansa SPP. Personnumret annvänds som

152 Personnummeranvändningen

identifikation vid bl.a. utbetalningar, kommunikation med olika för-

säkringsadministratörer, samordning med de lagbundna försäkringar-

na, registrering och registersökning.

Vidare används personnumret i ärenden med s.k.

överhoppningsbar

tid, t ex långvarig sjukdom, där det gäller

att ta fram handlingar

alternativt kontrollera är från fem om personen medlem år och upp till tio år bakåt i tiden.

Personnumret används också i lönestatistiken.

Tidigare har

privattjänstemannasidan en lönestatistik förts mellan SAF gemensam och tjänstemannaförbunden. Sedan detta statistiksamarbete upphört inhämtas aktuella uppgifter i stället från SCB. Därvid används personnummer som identifikationsmedel. En konsekvens förbud av ett mot

användning av personnummer i lönestatistiksammanhang kan,

enligt

TVO, bli att det inte längre är möjligt studera

att löneutvecklingen för

medlemmar som byter arbetsställe och befattning, jämfört med de som har kvar arbetsgivare och samma befattning över en längre period av år.

Landsorganisationen i Sverige LO

LO representerar 21 medlemsförbund och

därigenom 2,2 miljoner

medlemmar.

Vid utredningens kontakter med LO har förbundet, i likhet med TCO, framhållit betydelse för personnumrets medlemsadministratio-

nen, administrationen A-kassorna, hanteringen av av försäkringar och

lönestatistiken.

Förbundet för jurister, samhällsvetare och ekonomer IUSEK

Vid utredningens enkätundersökning

om ändringen i datalagen,

se avsnitt 4.7, framkom att JUSEK i samband med

byte av medlemssys-

tem år 1991 ersatte huvudsakligt personnumret som sökbegrepp i medlemssystemet med ett medlemsnummer är

som ett löpnummer.

J USEK menar att härigenom kunnat

man begränsa användningen av

personnummer på listor eftersom medlemsnumret m.m. man genom har ett säkert identifikationsbegrepp för medlemmen.

JUSEK registrerar fortfarande medlemmarnas personnummer och anger som grund för denna registrering främst skäl: tre JUSEK lämnar medlemsuppgifter till Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa har identifikationsbesom personnummer som

grepp i sitt medlemsregister.

JUSEK anser sig vara i behov ett

av identifikationsbegrepp för

medlemmarna fungerar i kontakter med arbetsgivare. som

Personnummeranvändningen 153

JUSEK ansvarar för registret över de medlemmar som är anslutna till J USEK:s grupplivförsäkring. Eftersom det är en personförsäkring anser sig förbundet behöva använda personnummer för

en

säker identifiering av de försäkrade vid kontakter med försäkrings-

bolaget. Vissa försäkringar som förbundet har är dessutom s.k. P-

klassificerade försäkringar vilket enligt det förhandsbesked J USEK erhållit innebär att förbundet måste lämna besked till skattemyndigheterna om inbetalda premier m.m.

Från JUSEK:s sida uppges att man enbart fått positiva reaktioner på införandet av medlemsnummer identifikationsbegrepp i medlems-

som registret. Medlemmarna uppges också huvudsakligen använda medlemsnumret i sina kontakter med förbundet.

För övrigt framhåller JUSEK att förbundet skulle klara hela sin egen administration utan att använda personnummer. Personnummer erfordras, enligt förbundet, endast i kontakter med organisationer där behovet av en säker identifiering motiverar användningen

av personnummer.

4.4.3 Kundregister, direktreklam m.m.

Kundregister är ett mycket vidsträckt begrepp och dessa register kan också sägas tjäna olika syften. Registren bidrar till att underlätta kontakterna med kunder och kan också utgöra underlag för direktreklam. Om varor eller tjänster levereras på kredit blir registret att beteckna som register över krediter som skall bevakas.

Adresser för direktreklam kan man på olika sätt. Den dominerande källan för sådana adresser är SPAR. I viss utsträckning konkurrerar enskilda adresskällor med SPAR genom att efter beställning tillhandahålla adressetiketter. Ett företag kan vidare använda sitt eget kundregister för att marknadsföra produkter. Uttag med stöd

nya av offentlighetsprincipen kan också användas för direktreklamändamål. Vid sidan av de nu angivna metoderna förekommer det att personuppgifter behandlas genom att s.k. marknadsföringslistor marketing lists överlåts. En sådan lista innehåller, förutom namn och adress, någon uppgift om den enskilde som konsument. Utanför Sveriges gränser grundas största delen av direktreklamutskicken förutom på egna lcundregister på sådana marknadsföringslistor. I Sverige har förekomsten av SPAR inneburit att behovet av dylika marknadsföringslistor inte varit stort.

I dag krävs tillstånd att uppta andra än egna kunder i register som skall användas för direktreklamändamål. Sådana tillstånd begränsas

regelmässigt till tre månader. Datainspektionen har, som tidigare

Personnummeranvändningen

i november 1993 beslutat föreskrifter vid ett förenklat nänmts, om nya

ansökningsförfarande för vissa direktreklamregister DIFS 1993:5. Företag för sin marknadsföring vill inrätta direktreklamregister

som har i de flesta fall kundregister. Dessa kundregister oftast egna försedda med I samband med att uppgifter inhämtas personnummer. till direktreklamregister det vikt för direktrekhmkamett anses vara av framgång vilka redan återfinns i kundregistret kan panjens att personer

Genom samkörning direktreklamregistret och

bortsorteras. av kan företaget sortera bort dubbletter, egna kunder,

kundregistret

m.fl., vilket leder till att effektivitetsförluster och

nyligen avlidna

kostnader för dubbelutskick minimeras. Syftet med bortmatclmingen oftast minska antalet direktreklamförsändelser. Beträffande sättet är att bedriva direktreklam bl.a. Allt DM, utgiven av DAFA att m.m. se om Micromedia.

Postorderhandeln

Postorderhandeln har i Sverige relativt stark ställning detaljen handelsmarknaden i internationellt perspektiv. Svenska sett ett Postorderföreningen SPF är branschorgan för postorderhandeln i Sverige. SPF bildades 1973 och har i dag omkring 45 postorderföretag Medlemsföretagens sammanlagda årsomsättning som medlemmar. uppgick 1992 till 6 miljarder kronor. Kostnadsökningarna för postorderföretagen har under åttiotalet varit framförallt på området paketdistribution till kunderna. För att stora, sin konkurrenskraft jämfört med den stationära detaljhandeln har öka

genomfört omfattande rationaliseringar av de

postorderföretagen

administrativa funktionerna. Användandet ADB har tekniska och av

här spelat en avgörande roll.

Postorderföretagen har, liksom de flesta företag idag, ett antal

register vilka kan klassificeras som personregister. Personregister, som

i system och system för ekonomisk

ingår personaladministrativa

redovisning torde inte i något väsentligt avvika från liknande register inom andra branscher. De personregister som är specifika för postorderbranschen är kund-, konto- och direktmarknadsregister.

utgör grunden för ett postorderföretags verksamhet. Kundregistret Redan vid beställningstillfállet utnyttjas kundregistret, de flesta företag

erhåller det övervägande antalet beställningar per telefon. För

idag beställningen erforderliga kunddata hämtas från kundregistret genom

på sin dataterminal knappar kundens kundnumatt ordermottagaren Kundnumret är för varje kund unikt nummer, i allmänhet ett mer. ett numeriskt med 6 9 siffror. I de fall kunden inte kan ange

begrepp -

används personnumret ofta nyckel till de sitt kundnummer som aktuella kunduppgifterna. Personnumret används således inte som

primärt kundnummer. Svenska Postorderföreningen har informerat sina medlemmar om att det är olämpligt att använda

personnummer som kundnummer.

De flesta ADB-system för postorder medger också sökning med

hjälp av någon form av nyckel som på ett mer eller mindre sofistikerat sätt byggs upp av tecken ur kundens namn och adress.

En del postorderföretag saluför artiklar för vilka särskilda åldersbestämmelser gäller för köp. Sådana artiklar kan inte beställas

per telefon utan endast genom skriftlig och undertecknad beställning. Kunden måste vid beställningen också ange sin ålder. Denna uppgift

kontrolleras vid beställningstillfället mot personnumret i kundregistret.

Uppgifterna i kundregistret används också för adressering av såväl försändelser som korrespondens. Dessutom används de för marknads-

föringsändamål. Många postorderföretag utnyttjar aviseringstjänsten i SPAR. Postorderföretagens kundregister är i allmänhet stora register,

de större företagen har kundregister som omfattar en miljon kunder eller mer. Rörligheten bland kunderna är stor, årligen sker ändring

av

omkring 20 procent av kundposterna.

En relativt stor andel av postorderhandeln sker över de kontosystem som de skilda företagen erbjuder. Dessa system kan sägas motsvara de köpkortssystem som utvecklats inom den stationära handeln. Det förekommer försöker öppna konto under falskt

att personer namn. Genom rutinmässiga kontroller av namn- och adressuppgifter mot

SPAR vid behandlingen kontoansökningar kan sådana försök

av upptäckas. I de länder där den nämnda kontrollmöjligheten inte står

till buds är, enligt Svenska Postorderföreningen, bedrägerier och bedrägeriforsök riktade mot postorderföretag ett allvarligt problem.

4.4.4 Bank- och ñnanssektom

Allmänt

Bankerna har två typer av register för sina mellanhavanden med kunderna, kontoregister och kundregister ibland benämnt engage-

mangsregister.

I kontoregistren används kontonummer söknyckel. Konto-

som numret består som regel av tre delar; bankkontorsnummer clearingnummer, kontotyp och löpnummer. Bankernas kontonummer innehåller inte med undantag av Nordbankens personkontonummer

- - personnummer.

I kundregistren använder bankerna däremot

personnummer som söknyckel. Skälen till detta är att man anser sig vilja kunderna

ge en god service och att bankerna har höga krav på säkerhet inte minst i

-

156 Personnummeranvändningen

samband med identifiering av kunderna för att kunna skydda insättarnas medel. Bankerna och finansföretagen är i vissa fall skyldiga enligt lag att i samband med avlämnande av kontrolluppgifter ange personnummer

och inleverans preliminärskatt till skattemyndigheterna samt vid

av avlämnande uppgifter till Finansinspektionen, Sveriges Riksbank av och till SCB. Bankerna skall även begära personnummer av bankkunderna vid öppnande av konton i banken. I vissa fall används personnummer för att skydda uppgifter om kundens mellanhavanden med banken, t.ex. kundens kontonummer. Ofta används nämligen personnummer för identifiering av anställda då arbetsgivare gör löneinsättningar i banken för att uppgift om kunderbanktillhörighet och kontonummer skall skyddas. nas

Nordbankens personkonton

Personkontot är ett konto i Nordbanken där kontonumret utgörs av kundens Nordbanken är, såvitt utredningen känner till, personnummer. den enda bank använder personnumret på detta sätt. Personkontot som

är avsett för löne- och pensionsinsättningar samt andra periodiska

utbetalningar t insättningar av barnbidrag, sjukpenning, överex

skjutande skatt, värdepappersutbetalningar och studiestöd. I person-

kontosystemet används personnumret identifikationsbegrepp för som 2,9 miljoner kunder. Vissa har helöverföring till andra banker och ca vissa kunder får utbetalningskort. Personkontot från början hette Postlönekonto startade i Postsom banken 1963 och födelsenumret har använts kontonummer sedan som starten. Personkontona utgör sedan fusionen mellan Postbanken och Sveriges Kreditbank 1974 det dominerande lönekontot i Nordbanken. Kunden använder kontot genom att ta ut kontanter via Bankomat eller i bank- och postkassa med uttags- eller checkblanketter. Kunden kan även ansluta bankkort med VisaMasterCard-funktion till personkontot för betalningar i butiker m.m. Personkontot fungerar för såväl ankommande som avgående betalningar inom och utom Sverige. Betalningsfunktionen innebär vidare kunden kan skicka utbetalningskort från sitt konto till mottagare att utan konto. Kunden kan också ansluta sitt personkonto till Postgirots eller Bankgirots autogirosystem. Personkontot kan vara med eller utan kredit. Kontot är i många fall belastningskonto för lånebetalningar och bankfacksavgifter. Kunden kan ha automatiska överföringar till andra konton i Nordbanken eller till konton i andra banker. Via ett särskilt avdragssystem kan avdrag göras från personkontot till fackförbund, försäkringsbolag, föreningar m.fl. Det finns ett

särskilt register för sådana avdrag. Avdragen registreras och verkställs med personnumret som identitetsbegrepp. Varje månad görs 1,2

ca miljoner avdrag i detta system. Avdragsmottagaren och Nordbanken

måste ha ett gemensamt identifikationsbegrepp. Betalningsmottagare som är anslutna till PostgirotsBankgirots autogiro hyresvärdar, försäkringsbolag, bensinbolag m kan efter

medgivande av personkontokunden belasta kundens konto. För personkonto görs belastningen med personnummer som kontonummer. Personnumret finns registrerat både hos betalningsmottagaren och

PostgirotBankgirot. I de fall banken har avtal med arbetsgivarepensionsutbetalare

om utbetalning av lönpension rapporterar denne till banken personnummer, namn och adress för uppläggning av nytt personkonto. Kontot läggs upp med personnummer som kontonummer.

Kunden kan även själv ansöka om personkonto på Nordbankens kontor eller på Posten. Även i dessa fall blir kontonum-

personnumret mer.

För kund som önskar helöverföring av lönpension till annan bank sker registrering med kundens personnummer och kontot i mottagande bank.

När personkontot är öppnat, skickas beställning till ett externt tryckeri som producerar kontomateriel till kunden. Tryckeriet framställer förtryckta uttagsblanketter med namn och personnummerkontonummer. Kunden får också svarskort för att beställa automatkort, giroservice och Datasvar. Kontohandlingarna samt kontovillkor skickas till kunden i rekommenderat brev med mottagningserkännande. Om kunden beställer giroservice får kunden betalningsorder med förtryckta blanketter med namn och personnummerkontonummer. I det fall kunden beställer telefonservicen Datasvar får kunden

en fyrsiffrig kod som tillsammans med personnumret är identifikationsbegrepp i Datasvar se vidare nedan om elektroniska banksystem. Om kunden beställer checkar får kunden förtryckta blanketter

med namn och kontonummer, dvs personnummer.

Banken prenumererar på adressändringar från SPAR. Matchning mellan SPAR och bankens adressregister görs med personnumret

som

identifikationsbegrepp.

När en bankkontohavare byter bankkontor byts normalt även bankkontonummer, då clearingnumret i bankkontonumret identifierat bankkontoret. En mycket stor andel av de fel som uppstår beror på att kunden använder gamla blanketter efter bankkontorsbytet. För personkontokunder uppstår inte detta problem, då dessa kunder alltid har samma kontonummer.

Arbetsgivarepensionsutbetalare rapporterar alla insättningar till

banken med personnummer som identifikationsbegrepp. Utbetalaren

158 Personnummeranvandningen

har inte uppgift kundens kontonummer och bankval i de fall om kunden begärt överföring till bank. Dessa uppgifter finns annan registrerade i Nordbanken. Antalet insättningar uppgår till ca två miljoner per månad. Till personkontosystemet görs även ca 350.000 insättningar per

månad via gireringar från Postgirot.

Genom den valda tekniken med personnummer behöver arbetsgivaren aldrig få reda på den anställde valt en annan bank än om arbetsgivarens bank. Detta anses vara viktigt ur integritetssynpunkt. Löntagare kan hos andra banker begära att fa lönen Överförd till personkonto. I dessa fall har avsändande bank uppgift om kundens är lika med kontonumret i sitt överföringsregister. personnummer som Det rör sig 700.000 överföringar till personkonton per månad. om ca På motsvarande sätt har försäkringskassorna uppgifter i sina register för utbetalningar pensioner, barnbidrag, sjukpenning och bostadsav tillägg. Motsvarande gäller också för VPC VP-utbetalningar och

RSV överskjutande skatt.

Nordbanken erbjuder sina kunder ett alternativ till personkonto i form banklönekonto. Enligt banken sker det dock en mycket av

begränsad överflyttning från personkonto till banklönekonto och det är betydligt fler flyttar från banklönekonto till personkonto.

som Nordbanken har bl.a. framhållit följande fördelar med personnumret som kontonummer. Mycket hög säkerhet vid insättningar och överföringar

Insättningar från arbetsgivarepensionsutbetalare rapporteras till

banken med Det gäller även utbetalningar av personnummer. barnbidrag, sjukpenning, bostadstillägg, utdelningar från VPC,

utbetalning överskjutande skatt och överföringar från andra banker.

av Eftersom personnumret även är kundens kontonummer minimeras risken för felinsättning. Ur säkerhetssynpunkt är alltså personnumret

överlägset alla andra identifikationsbegrepp.

Lätt att identifiera sig i samband med kassauttag I samband med t kassauttag och annan direkt kundkontakt är det ex lätt for banktjänstemannen att kontrollera kundens identitet vilket ökar säkerheten for båda parter. En säkerhetsaspekt gynnar såväl kund som bank, bl.a. att åldern som regel går att fastställa. som genom

Möjlighet att girera till personkonton

-

Eftersom personkontot fungerar för all sorts betalningsförmedling kan girera från postgirokonto, Sparbanksgiro, Privatgiro och

man pengar andra personkonton till ett personkonto. Det finns idag inget annat lönekontosystem klarar detta. Ett byte till annat kontonummer som skulle därför innebära stor serviceförsämring för kunderna. en

Personnwnmeranvandningen 159

Lätt att komma ihåg Det är enkelt och bekvämt för kunderna också att personnumret är kontonummer. Kunden behöver inte lära sig kontonummer till. I ett akuta situationert då kontot måste spärras kommer kunden sitt

ex ihåg

kontonummer.

Övrigt

Det är kostnadsbesparande för löneutbetalande företag

- som pga skattelagstiftningen ändå är skyldiga att registrera personnumret och

därmed slipper registrera ytterligare

ett nummer. Det minskar på motsvarande sätt kostnader hos

- myndigheter försäkringskassa, skatteförvaltning.

Det minskar riskerna för felbetalningar med åtföljande kostnader och besvär för banken, kontohavaren och övriga intressenter. Det möjliggör ett betydligt större serviceutbud till kunden inom - t ex

betalningsområdet än vad andra identifikationsbegrepp gör.

Det ökar den personliga integriteten för individerna att dessa - genom inte behöver uppge för sin arbetsgivare väljer bank om man annan

än den arbetsgivaren valt.

Det minskar behovet av registerutrymme och därmed kostnader - som i slutändan betalas kunden. av Det ökar säkerheten genom att alla inkluderade betalnings- - parter, avsändare, betalningsmottagare och Nordbanken har samma

identiñkationsbegrepp.

Beträffande kundernas inställning till Nordbankens personkonton har banken pekat på en av SIFO Research AB i februari 1994 genomförd telefonintervjuundersökning med 200 personkontokunder. Av under-

sökningen SIFO dokument nr 124118 framgår att inställningen till personkontot är rent allmänt mycket positiv. Av de intervjuade upplever 59 procent att personkontot fungerar mycket bra medan 34

procent upplever att det fungerar ganska bra. Endast 4 de procent av intervjuade är negativa till personkontot. Den absolut viktigaste orsaken till den positiva inställningen är upplever personkontot att man som ett enkelt och bekvämt sätt att betala räkningar. Många upplever även att personkontot fungerar felfritt samt att personkontot är

lättillgängligt. En majoritet av de intervjuade, 58 tycker inte

procent, att det spelar någon roll att personnumret fungerar kontonummer. som Kopplingen till personnumret upplevs 27 av procent som positivt

medan 14 procent upplever kopplingen negativ. Den som viktigaste

orsaken till att kunderna upplever personnumret som positivt är att det är lätt att komma ihåg. Bland dem upplevde

som personnummerkopp-

lingen som något negativt framhålls integritets- och säkerhetsskäl som

de viktigaste orsakerna till negativ inställning. Av de en intervjuade

uppger 58 procent att de i dag skulle välja personnumret som kontonummer även möjligheten fanns välja kontonummer. om att Av

160 Personnummeranvändningen

de intervjuade tycker 22 procent att det inte spelar någon roll och 20 procent skulle föredra att få något annat kontonummer än personnum-

ret.

Nya banksystem m.m.

Pa tid har ett nytt sätt att bedriva bankverksamhet vunnit senare inträde i Sverige. Avsikten är att bankkunderna skall kunna sköta sina bankärenden på distans med hjälp enbart telefonkontakt med av

banken. Systemet kallas på engelska Telephone Banking eller Distance

Banking. Samtliga större svenska banker har i dag sådana system. Sådana bankens kunder möjlighet att via s.k. tonvalstelefon system ger kommunicera med bankens datorsystem. Den kund som anslutit sig till detta kan dygnet runt ringa till banken och utnyttja vissa system banktjänster. För närvarande kan kunden bl.a få saldon och uppgifter de senaste transaktionerna och fondandelar samt föra pengar om mellan sina inlåningskonton. För att få tillgång till systemet egna måste kunden på telefonens knappsats först knappa in sitt personnumoch personlig kod. Därefter guidar en datoriserad telefonröst mer en kunden sina instruktioner via telefonens knappsats. Det finns som ger även engelska versioner och versioner För döva och hörselskadade. Enligt uppgift har ett antal aktörer ansökt om tillstånd att nya som bedriva bankverksamhet i Sverige För avsikt att bedriva sin verksamhet där kundkontakterna till stor del baseras på sådana elektroniska banksystem och dessa att endast ha ett eller några kontor i avser Sverige. Digitala betalningssystem kommer med stor sannolikhet att inom kort introduceras i Sverige. Systemen innebär att mynt och sedlar att ersätts elektroniska betalningsmedel. Redan i dag finns i viss av begränsad omfattning sådana system i Sverige. Som exempel kan nämnas de telefonkort och olika kort for kollektivresor som kan köpas laddade med ett visst kronbelopp och senare laddas upp för ytterligare användning. I framtiden torde t.ex. en bankkund kunna fylla på sitt kort från sitt bankkonto och betala varor och tjänster med kortet. Mottagaren de digitala pengarna kan i sin tur föra av dessa sitt bankkonto. Den moderna tekniken har gjort det möjligt att på olika sätt kryptera betalningsprocessen så att kundens anonymivid betalning bevaras samtidigt som banken och dess kunder tet skyddas brottsliga förfaranden. Se bl.a. David Chaum, Achieving mot Electronic Privacy, Scientific American, August 1992 och Stefan Hellberg, Elektroniska kontantbetalningar off-line, Tele l94.

Personnummeranvándningen 161

Det kontobaserade vardepapperssystemet

Huvuddelen aktiehanteringen på den svenska aktiemarknaden av sker

i ett kontobaserat värdepapperssystem,

VP-systemet, vilket handhas av

Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag VPC. Systemet bygger på aktiekontolagen 1989:827 och innebär att de rättsverkningar

som tidigare var förbundna med besittningen själva värdepapperet i av stället har knutits vtill registreringen på konto.

ett VP-systemet

innehåller även vissa clearingfunktioner. VPC fram uppgifter tar om vilka likvider skall erläggas för gjorda affärer och kontrollerar som att likvid erlagts innan leverans sålda värdepapper sker i

av VP-systemet.

Bestämmelser om det kontobaserade finns förutom i systemet aktiekontolagen även i lagen 1989:828 införande aktiekontoom av lagen, lagen 1989:829 Värdepapperscentralen VPC

om Aktiebolag och aktiekontoförordningen 1989:845. För avstämningsbolag enligt aktiebolagslagen, försäkringsrörelselagen och bankaktiebolagslagen skall finnas avstämningsregister. Dessa

register skall föras av VPC med hjälp automatisk databehandling. av

VPC är registeransvarig enligt datalagen för avstämningsregistret. I

vissa fall får registreringsåtgärder även vidtas kontoförande institut av på VPCs vägnar. Kontoförande institut har auktoriserats Finansav

inspektionen.

Bestämmelserna i aktiekontolagen aktier skall också

om tillämpas på vissa rättigheter i avstämningsbolag, nämligen företrädesrätt

att delta i ny- eller fondemission, rätt på grund av teckning av aktier vid nyemission s.k. teckningsbevis och rätt grund

av aktieteckning

som har skett enligt villkoren vid emission skuldebrev förenade av med optionsrätt till nyteckning. Under vissa förhållanden kan även

andra instrument såsom ensidiga skuldförbindelser avsedda för allmän

omsättning registreras. För rättigheter har registrerats enligt får som aktiekontolagen inte

utfärdas något dokument.

Finansinspektionen skall övervaka att aktiekontolagen följs och har även tillsyn över VPC och de kontoförande instituten med

undantag för Riksbanken och Riksgäldskontoret.

Varje aktieägare skall för sina aktier i ha

ett avstämningsbolag ett

eller flera aktiekonton, inte aktierna är förvaltarregistrerade. om Huvudregeln är att den som är antecknad på aktiekonto ett som ägare till en aktie är, med de begränsningar framgår kontot, som av behörig att förfoga över aktien.

I ett aktiekonto skall bl.a. aktieägarens anges namn, personnummer eller annat identifieringsnummer postadress. Vidare skall samt anges namn, personnummer eller annat identifieringsnummer postadress samt för panthavare och för den har rättighet på grund som en av sådan

162 Personnummeranvändningen

inskränkning i rätten att fritt förfoga över aktien som anges i vissa

bestämmelser i aktiebolagslagen, försäkringsrörelselagen eller

bankaktiebolagslagen.

En auktoriserad förvaltare eller den som har särskilt tillstånd skall ha ett eller flera aktiekonton för de aktier i varje avstärrmingsbolag som han förvaltar. Kontona skall öppnas av ett eller flera kontoförande institut. Ett sådant konto för förvaltarregistrerade aktier skall bl.a. innehålla uppgift om den auktoriserade förvaltarens eller tillståndshavarens personnummer eller annat identifieringsnummer. På begäran av VPC skall en auktoriserad förvaltare lämna uppgifter till VPC om de aktieägare vars aktier han förvaltar. Uppgifterna skall avse bl.a. aktieägarnas personnummer eller annat identifieringsnummer.

I ett konto för skuldförbindelser som inte är förvaltarregistrerade skall anges bl.a. personnummer för borgenär, panthavare och den som har en rättighet grund av vissa inskränkningar i rätten att fritt förfoga över skuldförbindelsen. På begäran av VPC skall en auktoriserad förvaltare lämna uppgift om bl.a. personnummer eller annat identifieringsnummer för borgenär vars skuldförbindelse han förvaltar.

Föreligger misstanke om brott mot insiderlagen 1990: 1342 skall Värdepapperscentralen på begäran lämna Finansinspektionen eller åklagare besked om ett avstämningsregisters innehåll. Vidare får uppgifter som skall anmälas enligt insiderlagen utlämnas till insiderregistret se vidare nedan.

I december 1993 lade Clearingutredningen i sitt betänkande SOU 1993:114 Konto, clearing och aweckling fram förslag till ändringar i bl.a. aktiekontolagen. Utredningen föreslår bl.a. att legalmonopolet för VPC avskaffas och en utökning av kretsen registrerbara in-

strument. Utredningen tar också bl.a. upp aktiekontolagens regler om

ersättning och överklagande. Utredningens betänkande är fram till slutet av april 1994 föremål för remissbehandling. I mars 1994 överlämnade dock regeringen en lagrådsremiss till Lagrådet. l remissen föreslås en utvidgning av möjligheterna att registrera finansiella instrument enligt aktiekontolagen.

Korztrollmdjligheter

Regeringen har under senare tid lagt stor vikt vid åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. En sammanfattning av regeringens förslag och rekommendationer i kampen mot konkursmissbruk och ekonomisk brottslighet finns bl.a. i den år 1993 utgivna skriften Företagande konkurrens på likvärdiga villkor utarbetad av en interdepartemental arbetsgrupp inom regeringskansliet. En grundläggande förutsättning för arbetet har ansetts vara användande av person- och organisations-

nummer som identifikationsbegrepp.

I det följande skall behandlas två av de lagar som har till syfte att avslöja brottslighet inom den finansiella sektorn och där uppgift om personnummer anses vara av stor betydelse, nämligen insiderlagen och lagen om penningtvätt.

Insiderlagen

Bestämmelser som reglerar insiderhandel finns i insiderlagen 1990:1342, vilken började gälla den l januari 1991. Tidigare fanns bestämmelser som reglerade insiderhandel i lagen 1985:571 om

värdepappersmarknaden.

Insiderlagen innehåller bestämmelser om förbud för vissa personer

med insyn i ett aktiemarknadsbolag att handla med fondpapper på

värdepappersmarknaden samt om skyldighet att anmäla innehav av

fondpapper. Finansinspektionen övervakar efterlevnaden av be-

stämmelserna i lagen.

Personer med insynsställning i aktiemarknadsbolag är anmälningsskyldiga för eget och vissa närståendes innehav av aktier, konvertibla skuldebrev m.m. i det egna bolaget. Kretsen av personer med insynsställning anges i 8 § första stycket insiderlagen. Finans-inspektionen har att på begäran pröva frågan om en person har en sådan ställning och lämna befrielse från anmälningsskyldigheten.

Ett aktiemarknadsbolag och dess eventuella moderföretag skall till Finansinspektionen anmäla vilka personer som har sådan insynsställ-

Även den har i skall

ning. som insynsställning ett aktiemarknadsbolag

skriftligen anmäla sitt och närståendes innehav av aktier i bolaget och ändring i innehavet till Finansinspektionen. Anmälan, som skall ske

särskild av Finansinspektionen fastställd blankett, skall bl.a. innehålla uppgift om personnummer.

Vissa undantag från anmälningsskyldigheten finns och Finansinspek-

tionen kan också medge befrielse från anmälningsskyldigheten

om motsvarande uppgifter kan erhållas annat sätt. Sådan befrielse från

anmälningsskyldigheten medges av inspektionen endast för aktier som

omfattas av det kontobaserade värdepapperssystemet.

Från och med den 1 januari 1993 för Finansinspektionen det s.k. insiderregistret. Dessförinnan fördes registret av VPC. Insiderregistret innehåller uppgifter om de anmälningar som gjorts eller, i fall där inspektionen medgett befrielse från anmälningsskyldigheten, över däremot svarande uppgifter från register som förs med stöd av aktiekontolagen. Enligt aktiekontolagen får att uppgifter om sådana aktieinnehav och sådan ändring av innehavet som skall anmälas till Finansinspektionen genom automatisk databehandling utlämnas till

insiderregistret.

Uppgifter inte längre omfattas anmälningsskyldighet får

som av avföras registret. Uppgifterna skall dock bevaras i minst 10 år efter ur det de avförts. Registret skall föras med hjälp automatisk att av

databehandling och Finansinspektionen är registeransvarig enligt

datalagen för registret. Inspektionen skall på lämpligt sätt underrätta de registrerade om registret som skall vara offentligt. Enligt uppgift från Finansinspektionen företog dess insiderenhet under är 1993 ca 200 utredningar om brott mot anmälningsskyldigheten och 44 utredningar om brott mot handelsförbudet.

Lagen om åtgärder mot penningtvätt

Den 1 januari 1994 trädde lagen 1993:768 om åtgärder mot penningtvätt i kraft. Med penningtvätt förstås åtgärder i syfte att dölja eller omsätta vinningen från brottslig verksamhet. Lagen bygger på EGs direktiv åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet om används för tvättning Direktivet ingår i EES-avtalet. av pengar. Lagen omfattar i huvudsak företag som driver bankrörelse, livförsäkringsrörelse, värdepappersrörelse och verksamhet enligt lagen 1992:1610 kreditmarknadsbolag 2 §. Enligt lagen är huvudom regeln dessa företag skall kräva att kunder legitimerar sig när ett att affársförhâllande inleds eller, såvitt rör tillfälliga kunder, vid större transaktioner 4 §. Från huvudregeln finns några undantag, bl.a. behöver någon kontroll inte utföras beträffande vissa företag hemmahörande inom EES. Identitetskontroll skall dock alltid ske om det kan antas att transaktion avser medel som härrör från ett brottsligt en förvärv allvarligare slag 7 §. ldentitetskontrollen förutses ske av enligt vanlig bankpraxis, dvs. med körkort eller någon annan allmänt godtagen legitimationshandling. Även andra företag än de direkt som omfattas lagen, t.ex. försäkringsmäklare, förutsätts enligt förav arbetena komma att fullgöra identitetskontroller enligt avtal prop. l99293:207 16 Om kunden vägrar att uppvisa eller lämna s begärda handlingar eller uppgifter för att fastställa dennes identitet förutsätts att kundens begäran att inleda affärsförbindelse med om företaget eller få transaktion verkställd avvisas av företaget. en Detsamma gäller företaget konstaterar eller misstänker att tillom gängliga handlingar är förfalskade eller felaktiga eller identiteten inte kan fastställas av andra skäl prop. s. 20. Företagen skall vidare granska alla transaktioner avseende medel härröra från brottsliga förvärv allvarligare slag och som kan antas av därvid lämna uppgifter till RPS eller den polismyndighet som regeringen bestämmer alla omständigheter som kan tyda på om

penningtvätt 9 §. Den myndighet skall erhålla uppgifter har

som

bestämts till RPS, Finanspolisenheten Finanspolisen. Enligt uppgift

Personnummeranvändningen 165

hade i februari 1994 Finanspolisen fått 30

drygt anmälningar enligt lagen om penningtvätt.

RPS ansökte i augusti 1993 tillstånd

om enligt datalagen för F inanspolisen att få inrätta ett särskilt spaningsregister för

att användas för att uppdaga brott mot bl.a. lagen åtgärder

om mot penningtvätt. Datainspektionen avslog ansökan Dnr 4747-93. Efter överklagande

av RPS meddelade regeringen i december 1993 RPS tillstånd att inrätta och föra personregistret Finanspolisens analysoch spaningsregister samt lämnade ärendet åter till Datainspektionen för meddelande av föreskrifter enligt 5 och 6 §§ datalagen 93-3636.

Dnr

Datainspektonen meddelade i januari 1994 föreskrifter för bl.a. det aktuella registret Dnr 7838-93. föreskrifterna. RPS har överklagat Lämnande av upplysningar med stöd lagen skall inte betraktas av som brott mot någon sekretessregel den lämnade uppgiften om som hade anledning att räkna med att uppgifterna borde lämnas 10 §.

Företaget, dess styrelseledamöter eller anställda har ålagts viss

tystnadsplikt, men något straffansvar skall inte följa för den som bryter mot denna 11 §. Det förutsätts att efterlevnaden beav stämmelserna skall kunna upprätthållas med stöd

av arbetsrättslig

lagstiftning och de avtal som träffats på arbetsrättens område det samt

sanktionssystem som Finansinspektionen förfogar över i sin till-

synsverksamhet prop. s. 11. Med stöd av förordningen 1993:1526 åtgärder om mot pen-

ningtvätt har Finansinspektionen i sin författningssamling FFFS

utfärdat föreskrifter FFFS 1994:9 och allmänna råd FFFS 1994:10 angående kontrollrutiner till förebyggande penningtvätt. m.m. av I de allmänna råden har exempel affärsförbindelse som en som skall medföra identitetskontroll angetts avtal om öppnande av

inlåningskonto, upptagande kredit, förhyrning bankfack eller

av av servicefack, öppnande värdepappersdepå eller aktiekonto, vissa av

värdepappersköp och tecknande av pensions- eller kapitalförsäkring.

Enligt råden bör identitetskontroll normalt ske vid varje tillfälle kunden gör ett avtalsslut tjänst kunden känd om en om är för

handläggande tjänsteman.

I de allmänna råden finns också utförliga regler hur identiom tetskontrollen bör ske. Enligt dessa råd bör ärenden beträffande fysiska personer som inte är kända sedan tidigare och handläggs som i närvaro av kunden genomföras med ledning certifierade identiav tetskort eller körkort. Vid ärenden handläggs kundens som utan närvaro, t.ex per post, telefon, telefax eller terminal, bör identi-

tetskontrollen genomföras med uppgifter företaget införskaffar som skriftligen eller per telefon från kunden eller Uppgifterna kan annan. också inhämtas från register eller från register tillgängliga hos egna

166 Persormummeranvdndningen

kortutfärdaretillverkare och myndigheter. Enligt råden bör i sistnämnda fall identitetskontrollen ske genom lämplig kontroll av

namnteckning mot fotokopia av legitimationshandling, uppgifter eller organisationsnummer, firmatecknare och

om person-

styrelse,

adress, kontokortsnummer, på identitetshandling mot uppgifter i nummer företagets register eller andra register. egna Identiteten hos juridisk person och uppgift om behörighet att en företräda denna bör enligt de allmänna råden fastställas med ledning registreringsbevis eller, i den mån sådana utfärdas för den av

juridiska personen, andra behörighetshandlingar.

Om affärsförbindelse inleds via företag inte omfattas av lagen som penningtvätt bör enligt råden avtalas att identitetskontrolleni stället om utförs detta. Vid öppnande lönekonto i bank via arbetsgivare bör av av identiteten fastställas av denne. Detsamma gäller när arbetsgivare tecknar tjänstepensionsförsäkring för sina anställda och när organisation tecknar eller förmedlar pensionsförsäkring för sina medlemmar.

4.4.5¶Kreditupplysning

Kreditupplysningsverksamhet regleras av bestämmelser i kreditupplysningslagen 1973: 1173. Lagen gäller i första hand sådan kreditupplysningsverksamhet innebär att någon, utom i enstaka fall, lämnar som

kreditupplysningar mot ersättning eller som ett led i näringsverksamhet. Även kreditupplysningsverksamhet omfattas av lagen,

annan under förutsättning att verksamheten är av större omfattning. Den

kreditupplysningsverksamhet omfattas av lagen får bedrivas

som endast efter tillstånd från Datainspektionen, som också utövar tillsyn över verksamheten. För närvarande har omkring trettio företag tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet. De två största är

Upplysningscentralen UC och Soliditet. Kreditupplysningsverksamhet skall enligt kreditupplysningslagen

bedrivas på ett sådant sätt att den inte leder till otillbörligt intrång i personlig integritet innehållet i de uppgifter som förmedlas genom eller annat sätt eller till att oriktiga eller missvisande uppgifter lagras eller lämnas ut. Personliga uppgifter av särskilt ömtålig natur får i princip inte insamlas, lagras eller vidarebefordras i kreditupplysningsverksamhet. Vissa typer sådan ömtålig information kan dock av

undantagsvis få förekomma i kreditupplysningssammanhang. Kreditupplysningslagen skiljer mellan begreppen kreditupplysning och personupplysning. Med kreditupplysning avses uppgift, omdöme

eller råd lämnas till ledning för bedömning av annans kreditsom

värdighet eller vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende. Sådan upplysning kan avse såväl fysisk som juridisk Med

person. person-

upplysning avses kreditupplysning enskilda varken

om personer som är näringsidkare eller annars har så väsentligt inflytande i viss näringsverksamhet att uppgift om deras förhållanden behövs för belysa

att

verksamhetens ekonomiska ställning. En kreditupplysning

om näringsidkare eller näringsanknutna brukar benämnas företagsupplysning och kan avse även juridiska

personer.

Personupplysningar får lämnas ut endast då det på grund

av ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller i samband med andra

ekonomiska riskbedömningar finns behov upplysningen. Då

av en personupplysning lämnas, skall den omfrågade kostnadsfritt få ett skriftligt meddelande om innehållet i den upplysning lämnats

som om

honom, s.k. personupplysningskopia. Merparten av faktaunderlaget för kreditupplysningar inhämtas från

offentliga källor och register. Underlag för kreditupplysningar hämtas emellertid i begränsad omfattning också från privta källor. Datainspektionen har med stöd datalagen och kreditupplysningslagen

av genom föreskrifter reglerat vilka källor kreditupplysningsforetagen får använda då de inhämtar uppgifter för kreditupplysningsändamål. Inspektionen har också utförligt angett vilka uppgifter får registre-

som ras för detta ändamål.

Kreditupplysningsföretagens register innehåller uppgifter

om praktiskt taget hela Sveriges befolkning, dvs. omkring sju

vuxna miljoner människor. Uppgifter om fysiska personer får enligt Datainspektionens föreskrifter samlas tidigast i november månad året före det kalenderår då personen i fråga fyller sexton år.

Kreditupplysningsföretagen får veckovisuppdaterade grunduppgifter

om fysiska personer från SPAR. Informationen omfattar

personnummer, namn, adress, folkbokföringsort och medborgarskap. En gång var fjortonde dag får kreditupplysningsföretagen uppgifter från SCB:s

äktenskapsregister om datum för registrering äktenskapsförord,

av gåvor mellan makar och bodelningar. Från skatteregistren hämtar

kreditupplysningsföretagen en gång per uppgifter om taxerad in-

komst och förmögenhet. Uppgifter fysiska fastig-

om personers hetsinnehav hämtas gång året från fastighetstaxeringsregistren.

en om

Kreditupplysningsföretagen får varje vecka uppgift från de olika kronofogdemyndigheterna beträffande mål om betalningsförläggande. Förutsättningen är att kapitalbeloppet överstiger 500 kronor. Upp-

gifterna hämtas från registret för betalningsföreläggande och handräckning, jfr avsnitt 4.3.1. En gång i veckan lämnar RSV uppgifter ut-

ur

sökningsregistret, REX, till kreditupplysningsföretagen.

Från registret över näringsförbud erhåller kreditupplysningsföretagen underrättelse då ett näringsförbud meddelas. Beträffande den meddelats näringsförbud anges namn, adress och personperson som Från tingsrättemas målregister får kreditupplysningsnummer. företagen meddelande på blankett om inkomna konkursansökningar. Genom Post- och Inrikes Tidningar och dagstidningar får kreditupplysningsföretagen uppgifter om konkurser och förordnade förvaltare. UC och Soliditet får del av de cirkulärbrev med uppgifter om betalningsinställelser, ackordsförslag och ackord som Ackordscentralerna skickar till berörda borgenärer. Både UC och Soliditet har enligt Datainspektionens föreskrifter rätt att inhämta vissa uppgifter från banker och fmansbolag om kreditengagemang och missbrukade krediter. I praktiken är det emellertid bara UC som har tillgång till dessa uppgifter. Enskilda rapporterar ofta själv per telefon personer eller brev till kreditupplysningstöretagen att en ID-handling har förkommit. Beträffande fysiska personer som är näringsidkare eller näringsan-

knutna inhämtar kreditupplysningsföretagen i princip samma uppgifter

då det gäller privatpersoner. Informationskällorna är också som desamma. I vissa avseenden kan emellertid kreditupplysningsforetagen få utförligare information om näringsidkare och näringsanknutna än om privatpersoner.

Från det allmänna företagsregistret, BASUN, får kreditupplysnings-

företagen gång i månaden uppgifter om s.k. basvariabler. Been träffande enskild firma anges företagarens personnummer och namn en samt vilken eller vilka andra enskilda firmor han driver. Den aktuella informationen hämtas från myndigheterna huvud-

sakligen med hjälp av ADB. Det vanligaste är att kreditupplys-

ningsforetagen får uppgifterna genom avisering vid bestämda tidpunkter. I andra fall sker insamlingen manuellt såtillvida att upp-

gifterna lämnas genom att myndigheterna fyller i blanketter. Kreditupplysningar innehåller ett urval av de faktauppgifter som

beskrivits Ibland kombineras faktaunderlaget med någon form ovan. råd eller omdöme. Merparten av UC:s och Soliditets kreditupplysav ningar lämnas ut till kunder som har abonnerat på företagens tjänster. Det förekommer sällan att företagsupplysningar lämnas ut till någon

som inte abonnerat kreditupplysningstjänster. Kreditupplysnings-

företagen lämnar i praktiken inte heller ut enstaka kreditupplysningar privatpersoner till andra privatpersoner. om Utlämnandet kreditupplysningar sker vanligen via terminal. av Kreditupplysningsföretaget kan lämna informationen direkt från sin dator till abonnentens dator. Utlämnandet kan också ske via uppringbara linjer och modem eller via Alfaskop eller skrivande terminal.

Kreditupplysningsföretagen lämnar också ut kreditupplysningar per

Personnummeranvändningen 169

telefon. Upplysningen kan också skickas till beställaren med brev eller telefax. Inom vissa branscher s.k. spärrlistor Listorna innehåller ges ut. en

förteckningar över fysiska eller juridiska ha

personer som anses misskött sina mellanhavanden med uthyrare eller

en en kreditgivare i

den aktuella branschen. Utgivningen sker vanligen i form

av tryckt

skrift. Tillstånd krävs alltså inte enligt kreditupplysningslagen. Olika

former av kreditupplysningspublikationer också På marknaden

ges ut. finns också CD-ROM-skivor bl.a. SOU 1993:10 se s. 42 med kreditinformation. I december 1993 överlämnande sitt

Kreditupplysningsutredningen

slutbetänkande SOU 1993:110 Integritet och effektivitet på kredit-

upplysningsområdet. I betänkandet föreslogs rad ändringar i

en

kreditupplysningslagen. Ändringsförslagen berörde bl.a. lagens tillämpningsområde, vilka uppgifter fysiska borde

om personer som

få förekomma i kreditupplysningssammanhang och rätten till

insyn i

kreditupplysningsföretagens verksamhet. Utredningen diskuterade

om man inte, för att stärka integritetsskyddet, borde den

begränsa

nuvarande registreringsverksamheten och exempelvis införa krav ett på samtycke från den enskilde för att han eller hon skall kunna registreras. Utredningen ansåg emellertid att sådant skulle ett system innebära så stora praktiska problem det inte borde att genomföras. Utredningen lade också fram förslag avsedda stärka som var att

konkurrensen på kreditupplysningsområdet.

Beträffande användningen anförde av personnummer Kreditupplysningsutredningen att kraven för att använda personnummer regelmässigt fick anses vara uppfyllda i samband med

kreditupplysningsverksamhet. De skäl som åberopades för detta ställningstagande

var att man kunde utgå från att de största kreditupplysningsföretagens register även i framtiden skulle bli mycket omfattande och att det är viktigt att de personer som förekommer i registren kan bli säkert identifierade. Härtill kom att hämtar

företagen fortlöpande in uppgifter

från olika myndigheter. Det är informationen då nödvändigt att hänförs till rätt Även när person. kreditupplysningar lämnas ut måste det, menade utredningen, stå helt klart vilken person som avses. I

förslaget till lag om ändring i kreditupplysningslagen

har tagits in en bestämmelse att registrering får som anger av personnummer ske 5 §

andra stycket i Kreditupplysningsutredningens förslag.

Inkasso

Inkassoverksamhet regleras i inkassolagen 1974:182. Inkassoverk-

samhet som indrivning fordningar för räkning

avser av annans eller fordringar som har överagits för indrivning, får bedrivas endast efter

170 Personnummeranvändningen

tillstånd Datainspektionen. Det finns omkring 340 företag som har av tillstånd att bedriva inkassoverksamhet. Verksamheten sköts till stor del med stöd av ADB. Inkassolagen uppställer inte något krav på registrering av person- De krav på uppgift personnummer som uppställs vid nummer. om ansökan betalningsföreläggande medför emellertid att om m.m. regelmässigt registreras i inkassoföretagens register. personnummer

4.4.6¶Försäkringsbolag

För att säkert identifiera försäkringstagare och andra som kan vara berättigade till försäkringsersättning, registrerar försäkringsbolagen Personnumret används som ett sökbegrepp i de egna personnummer. registren och kopplingsnyckel vid samkörning med vissa andra som register. Försäkringsbolagen har utarbetat riktlinjer för sin personnummeranvändning. Det används för att undvika sammanblandningar mellan personer med och för att kontrollera att lämnade personuppgifter samma namn är riktiga. Det är möjligheten att med hjälp personnumret kontrolleav

personuppgifterna mot SPAR som enligt försäkringsbolagen ger en

ra säkerhet mot förväxlingar och felaktiga registreringar samt även skydd bedrägerier. Så snart adressuppgift inte stämmer kan försäkmot en

ringsbolagen kontrollera de lämnade uppgifterna.

En sakförsäkringstagare tecknar i de flesta fall sitt försäkringsavtal på ett år och försäkringen förlängs enligt avtalet om premie för nästa

år betalas in till försäkringsbolaget. En livförsäkringstagare är också

i de flesta fall beroende att göra regelbundna, årsvisa premieinbeav talningar för att vidmakthålla försäkringen. Genom SPAR får för-

säkringsbolagen viktiga adressuppdateringar av sina register. Försäkringsbolagen kan med den automatiska uppdateringen alltid nå

försäkringstagarna med exempelvis premieaviseringar oberoende av någon adressanmälan gjorts till bolagen. Detta minskar risken för om någon skall stå utan forsäkringsskydd, på grund av just felsända att

premie-aviseringar. Vidare kan korrespondensen mellan försäkrings-

bolagen och försäkringstagarna känslig natur och det anses då vara av viktigt riktig adress på ett säkert sätt alltid erhålls från SPAR. att en De automatiska adressuppdateringarna från SPAR innebär enligt försäkringsbolagen även mycket stora administrativa fördelar, som sänka kostnaderna for försäkringstagarna. anses Från SPAR erhåller försäkringsbolagen vidare uppgifter om någon försäkrad har avlidit. Detta har stor betydelse för exempelvis försäkringstagare omfattas olika gruppförsäkringar, särskilt de som av

som tecknats av arbetsgivare eller fackliga organisationer. Enligt bolagen händer det inte sällan att de efterlevande inte är medvetna

om att det finns en försäkring. Genom kontakterna med SPAR har

försäkringsbolagen möjlighet att utbetala försäkringsersättning även i

sådana fall.

Försäkringsbolagen är beroende av att kommunicera med andra än försakringstagarna. Denna kommunikation sker i enlighet med

försäkringsavtalen ocheller i enlighet med lag eller myndighetsfore-

skrift. Försäkringsbolagen har idag tillstånd eller medgivande till

samkörningar med vissa register som ett nödvändigt led i försäkrings-

verksamheten. Samkörning sker med hjälp

av personnummer som anses vara den säkraste metoden. Det är vidare enligt bolagen nödvändigt att med hjälp av personnummer kontrollera att uppgifter lämnade på annat sätt, t.ex. läkarintyg, rätt

avser person.

Försäkringsbolagen måste i sin verksamhet med hjälp ADB

av ocheller på annat satt bl.a. kunna kommunicera med, förutom SPAR, också enskilda företag, centrala bilregistret CBR, centrala fastighetsregistret, SCB, banker och girocentraler för betalningsöverfö-

ringar, fösäkringskassorna, sjukhus, kreditupplysningsinstitut och

inkassobyråer. Genom att personnumret används i dessa kontakter

anses riskerna för förväxlingar obetydliga. För KA-försäkringarna är personnummeranvändningen mycket

viktig. Den anses utgöra ett säkert och rationellt sätt att inhämta årliga uppgifter avseende anställda i näringslivet som omfattas KA-

av

försäkringar. För att kunna meddela gruppforsäkring måste försäkringsbolagen

erhålla personuppgifter, däribland personnummer, från arbetsgivare

och fackliga organisationer. De mycket stora administrativa och därmed kostnadsmässiga fördelarna med att teckna gruppförsäkring

anser bolagen skulle förloras, om personnummer måste inhämtas från var och en i den försäkrade

gruppen.

Såväl för riskbedömning för återförsäkring inom personförsäk-

som

ringsområdet både livförsäkring och sjuk- och olycksfallsförsäkring

anser bolagen behovet av personnummer för identifiering särskilt framträdande.

Det är nödvändigt att göra en medicinsk riskbedömning den

av försäkrades hälsotillstånd vid varje ansökan försäkring. Det

om medför i vissa fall att bolagen måste inhämta information journaler, intyg m.m. från läkare och sjukhus för att kunna göra adekvat be-

en dömning och bestämma premien. Inhämtandet sådan information

av förutsätter enligt försäkringsbolagen används.

att personnummer

Försäkringsbolagens bedömning av behovet av återförsäkring måste

göras per person och inte per försäkring. Tecknandet av återförsäkring görs också per person, eftersom såväl direktförsäkringsbolaget

som

172 Personnummeranvändningen

återförsäkringsbolaget behöver veta vilken riskexponering per person de har. I detta sammanhang används personnumret för att säkert identifera den försäkrade.

Försäkringsbolagen är skyldiga att lämna kontrolluppgifter till skattemyndigheten. I samband med detta måste uppgift om personnummer lämnas för att man säkert ska kunna identifiera rätt skattskyl-

dig.

Försäkringsbolagen inbetalar också preliminär skatt till skattemyndigheten avseende räntor till försäkringstagarna. Personnumret används för att säkert kunna redovisa den inbetalda skatten för rätt

skattskyldig. Vidare har försäkringsbolagen skyldighet att enligt nya lagen om

en åtgärder mot penningtvätt kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med bolagen och bolagen har även en

gransknings- och uppgiftsskyldighet enligt denna lag. I det samman-

hanget blir personnumret viktigt för att säkerställa att lämnade uppgifter avser rätt person.

4.5¶Övrig personnummeranvändning

I kapitlets föregående avsnitt har redogjorts för en del av personnummeranvändningen inom den offentliga och inom den enskilda sektorn. Redovisningen har huvudsakligen behandlat personnummeranvändning

genom registrering i ADB-register. Personnummeranvändningen är

emellertid inte begränsad till registreringar i olika register. I följande avsnitt lämnas en översiktlig beskrivning av personnummeranvändning

sker utanför ADB-register. I vissa fall kan den användning som som beskrivs ändå ha ett nära samband med registeranvändningen eftersom avsikten är att personnumret skall registreras i ett register.

Stöldskyddsmärkning

Svenska stöldskyddsföreningen är en riksorganisation som bildades för

omkring 60 är sedan. Intressenter i föreningen är bl.a. polis, försäkringsbolag och post. Föreningen bedriver informationsverksamhet i brottsförebyggande syfte både i regi och i samverkan med

egen försäkringsbolag, polis och andra intressenter.

Genom kampanj en Operation märkning har Stöldskyddsföreningen

m.fl. propagerat för märkning av stöldbegärlig egendom. Vid märkningen har för enskilda använts personnummer och för organisationer det särskilda organisationsnumret. Ägaren till märkt gods har genom

Personnummeranvändningen 173

person- respektive organisationsnumret kunnat identifieras genom officiella register. Enligt uppgifter från Stöldskyddsföreningen har många företag visat intresse för att märka gods med koder. Ett sådant förfarande, som förekommer i flera andra länder, kräver särskilt register att ett över

hur koderna byggs Hittills har Stöldskyddsföreningen

upp. inte ansett

det erforderligt att bygga särskilda kodregister

upp för märkt gods. Ett register över numrerade brickor för nycklar finns dock. Det arbete med att försöka begränsa användningen av personnummer som pågår har emellertid medfört att Stöldskyddsföreningen håller på att bygga upp ett särskilt register för stöldskyddsmärkta cyklar. Avsikten är att cyklar skall kunna märkas med löpnummer ett som registreras tillsammans med uppgift ägaren i register hos om ett Stöldskyddsföreningen. Eftersom det är förenat med vissa kostnader att föra ett sådant register räknar med

Stöldskyddsföreningen att det

kommer att kosta mellan 25 och 30 kr objekt att ett registrerat.

Personnummer på identitetskort

Från början av 1980-talet har s.k. certifierade SIS-märkta ID-kort använts i Sverige och i dag finns det 3 miljoner i ca sådana ID-kort landet. Utfärdandet och användandet sådana kort endast av är reglerat i lag såvitt gäller s.k. tjänstekort nedan. I övrigt grundar

se sig

utfärdande och användande ID-kort frivilliga överenskommelser av mellan banker, posten och branschorganisationer. Bankerna godtar som identitetshandling för närvarande generellt endast sådana certifierade ID-kort samt det svenska körkortet. Passet bedöms inte

vara tillräckligt säkert.

Certifieringen, som främst är avsedd att ett skydd mot förfalskvara

ning, görs av en särskild certifieringskommitté vid

Standardiserings-

kommissionen i Sverige SIS. Kommittén är sammansatt av representanter för Finansinspektionen, RPS, Sveriges lndustriförbund och

Näringslivets säkerhetsdelegation.

För att kunna godkännas måste lD-kortet uppfylla de krav som ställs i svensk standard SS 61 43 14 och tillhörande regler. Om dessa krav uppfylls utfärdar dels SIS märkningstillstånd för tillverkare, dels tillstånd att utfärda kort. Tre företag har fått SIS:s tillstånd att tillverka ID-kort; AB ID-kort, Rollfilm AB och Datema Cards AB. Det finns i dag tre slags typer ID-kort. En ID-kort av typ av är rena legitimationskort som utfärdas för att användas enbart för identifieatt ra kortinnehavaren. Korten utfärdas banker och erhållit av posten, som generellt tillstånd från SIS att utfärda sådana kort. En annan typ av ID-kort är s.k. företagskort. Det är kort förutom som att vara en legitimationshandling även visar att en person är anställd vid ett visst

Personnummeranvändningen

företag. Kortet kan oftast också användas tillträdeskort till som företaget. Ett företag vill utfärda sådana kort för sina anställda som måste ansöka särskilt tillstånd hos SIS. Det finns även s.k. om tjdnstekon‘ förutom att det identifierar innehavaren också visar att som denne är anställd vid myndighet, t.ex. polis- eller kronofogdeen Närmare bestämmelser tjänstekort finns i förordningen

myndighet. om

1958:272 tjänstekort och i de föreskrifter som med stöd av om förordningen beslutats RPS. Enligt 4 § förordningen skall tjänsteav kort bl.a. innehålla uppgift om innehavarens personnummer. Certifierade ID-kort innehåller i dag uppgift om personnummer på kortets framsida. I vissa fall finns också personnumret i form av en laserinbränning på kortet. Kortet innehåller även ett särskilt kontroll-

nummer. Det pågår arbete med att ta fram svensk standard för IDett en ny kort. Avsikten är sådant framtida ID-kort även skall innehålla att ett mikroprocessor chip och därigenom också kunna användas vid en tele- eller datoriserade tjänster. Representanter för olika intressenter och nordiska standardiseringsorganisationer har föreslagit att ett nordiskt projekt startas för att standardisera generellt användbart nordiskt ID-kort. Enligt förslaget ett skulle sådant kort kunna användas både för helt manuella, delvis ett manuella och helt automatiska rutiner. Nordiska rådet har nyligen avslagit begäran bidrag för projektet. Rådet ansåg att man en om skulle avvakta resultatet de planer finns att skapa en gemensam av som identitetshandling för EU:s medlemsländer.

Personnummer pá trafikbolagens rabattkort

Det har tidigare varit vanligt att trafikbolag krävt att resenärer med rabattkort skall anteckna till personnummer rabattkortet. Numera är krav uppgift födelseår och månad vanligt i dessa sammanom hang.

Personnummer vid biljettbeställning hos SJ

Hos SJ har införts möjlighet att telefon beställa biljetter som en per därefter sänds till beställarens adress. Vid en sådan beställning kräver SJ uppgift beställarens Personnumret lagras enligt om personnummer. från SJ ADB-medium under viss kortare tid varefter det

uppgift en gallras.

Personnummer i ansdkantillstdndsbevis

En rad författningar ställer krav på att en ansökan skall vara försedd med uppgift om sökandens personnummer. Det gäller exempelvis en

ansökan om att bli förordnad till Ordningsvakt,

ansökan om tillstånd att bedriva handel med skrot, -

anmälan för registrering av handel med begagnade varor, -

ansökan om auktorisation av bevakningsföretag, -

ansökan om interimslicens, -

anmälan om handel med finansiella instrument, -

ansökan om registrering av fastighetsmäklare, -

ansökan om auktorisation av bilskrotare, -

ansökan om trafiktillstånd, -

ansökan om tillstånd till transportförmedling, -

ansökan om tillstånd att bedriva biluthyrning -

ansökan om tillstånd att förmedla försäkringar och -

ansökan om tillstånd att inneha vapen. -

Uppgift om personnummer förs som regel i ett register. Resulterar ansökan i att någon form av tillstånd beviljas och ett bevis om

tillstånd utfärdas noteras oftast personnumret tillståndsbeviset.

Många gånger kan kravet på uppgift om personnummer motiveras

med att det innan tillstånd beviljas görs en kontroll i andra register där personnumret används som kopplingsbegrepp. Exempelvis kontrolleras om en person som ansöker om att bli förordnad Ordningsvakt

som tidigare har blivit dömd för brott. I vissa fall kommer också kontroll från annat håll att ske mot det aktuella tillståmdsregistret. Om ett tillståndspliktigt vapen påträffas hos en person kan polisen

genom registerkontroll ta reda på om innehavaren har erforderligt tillstånd

Det kan i sammanhanget noteras att förvaltningslagen 1986:223

inte uppställer några krav på uppgift personnummer i ansöknings-

om handlingar.

4.6¶Allmänhetens m.m.

inställning

Utredningen har gjort en genomgång de klagomål angående

av

personnummer som finns registrerade hos Datainspektionen. En

redovisning av detta finns i avsnitt 4.6.1. Utredningen redogör också för tidigare utförda attitydundersökningar, avsnitt 4.6.2. SCB har för

utredningens räkning genomfört en attitydundersökning för att utröna

allmänhetens inställning till personnummeranvändningen. Resultatet av SCB:s undersökning beskrivs i avsnitt 4.6.5. Undersökningen har

tagits in i bilaga

176 Personnummeranvändningen

4.6.1¶Klagomål hos Datainspektionen

I Datainspektionens diarium har under tiden 1991-01-01 1993-08-31 registrerats 78 klagomål avseende personnummer. En genomgång av dessa ärenden inte fullständig bild av alla klagomål som rör ger en Någon gång kan ett telefonsamtal, inte diarieförs, personnummer. som leda till ett tillsynsärende. Det förekommer också att klagomål beträffande finns med som en bifråga i ett klagoärenpersonnummer den registreras härrörande till annan kategori. Det kan som som en ändå visst intresse att studera vad de 78 personnummerklagovara av målen avser. Det överväganden antalet förekomst av personnummer på avser olika utskrifter och det förhållandet att personnummer används som faktura- eller kundnummer. Många klagar också på att de i olika sammanhang avkrävts sitt Det har då gällt begäran om personnummer. vid medlemskap i olika klubbar och krav på angivande personnummer vid olika beställningar. Ett klagomål avser föreav personnummer komst på identitetshandling för väktare. Några av personnummer ärenden rör förväxling av personpersonnummer. I avslutas klagoärende att klaganden tillställs inregel ett genom

formation gällande regler och Datainspektionens praxis. I något

om

fall föranleder klagoärendena att inspektionen inleder ett tillsynsären-

de. Sex ärenden har lett till tillsyn, alternativt avsett ärenden där inspektionen redan inlett ett tillsynsförfarande.

4.6.2¶Tidigare attitydundersökningar

Under 1984 genomförde SCB undersökning för att kartlägga

en allmänhetens på personlig integritet, statistikproduktion och syn

användning datorregistrering för personuppgifter. Undersökningen

av i 1985 i rapporten Data och integritet Allmän-

presenterades mars

hetens kunskaper och attityder allmänt och till SCB. DOK uppdrog SCB att företa undersökning för att utröna en allmänhetens inställning till personregister och personnummer. Resultatet undersökningen presenterade i mars 1987 i rapporten av Allmänhetens inställning till personnummer.

4.6.3¶Attityder vid folk- och bostadsräkningar

Frågan den personliga integriteten och intrång i denna i samband om med folk- och bostadsräkningar FoB:ar uppmärksammades i en omfattande allmän debatt första gången vid FoB 70. Därefter har

Personnummeranvändningen 177

debatter om integritetsfrågor förekommit tämligen regelmässigt vid de följande F0B:arna.

Debatten i samband med FoB 70 avsåg i första hand det förfarande med insamling av uppgifter genom fastighetsägarna som tillämpades. Debatten avsåg emellertid också riskerna för integritetsintrång vid bearbetning och lagring av data.

En omfattande integritetsdebatt uppstod också på grund det

av förslag om utformning av kommande FoB:ar SCB på regeringens

som uppdrag lade fram i januari 1983, det s.k. Fobalt-förslaget. Enligt detta skulle uppgifter till FoB 85 till stor del och till FoB 90 helt hämtas ur befintliga och vissa tillkommande register. Förslaget kritiserades enligt temat storebror ser dig. Kritiken riktades främst mot att datatekniken kunde användas för att kontrollera medborgarna, bl.a. genom sambearbetningar av administrativa register.

FoB 85-kommissionen och dess expertgrupp ägnade integritetsfrågorna betydande uppmärksamhet. I en delrapport Ds C 1986:9 Säkerhet, sekretess och integritet i 1985 års folk- och bostadsräkning diskuterade kommissionen även ur principiell synpunkt innebörden och betydelsen av integritet och intrång i denna. Här berördes bl.a. vilka uppgifter som orsakar oro och irritation och vilka grupper är

som oroliga för integriteten. Många upplever, enligt rapporten, bristen på kontroll av vart uppgifterna från FoB tar vägen och på vilket sätt de då kan användas som det mest oroande. Många känner kan

som oro direkt peka på vilka de fruktar. En första krets är den närmaste

omgivningen. En andra krets är alla de som i sin tiänsteutövning har eller kan skaffa sig tillgång till individuppgifter. Den tredje kretsen

som människor fruktar är vad som brukar betecknas storebror.

som Slutligen finns det en fjärde krets, nämligen de som blir makthavare

om Sverige råkar ut för ockupation eller samhällsomstörtning.

Det stora flertalet av de remissinstanser yttrade sig över FoB-

som kommissionens delrapport behandlade också integritetsfrågorna. Flera framhöll betydelsen av att hänsyn tas till människors oro och osäkerhet inför insamling av uppgifter för statistiska eller administrativa ändamål. De pekade också möjligheterna att genom information dämpa oron och öka förtroendet för bl.a. FoB.

FoB 90-kommissionen anför i sitt betänkande SOU 1993:41 Folkoch bostadsräkning år 1990 och i framtiden att den för integritet-

oro sintrång och de uppfattningar att FoB:ar är onödiga kommit till

som uttryck i den allmänna debatten och i vägran att lämna uppgifter inte har dämpats vid FoB 90 jämfört med vad iakttagits vid tidigare

som FoB:ar. Snarare kan det, menar kommissionen, fråga

vara om en ökning. Detta gäller trots strävandena informationsinsatser

att genom visa på sekretess- och integritetsskyddet och öka förståelsen för FoB.

178 Personnummeranvändningen

FoB 90-kommissionen konstaterar att det t.0.m. FoB 85 varit

möjligt att upprätthålla slutliga svarsandel på omkring 99

samma procent. Det har dock skett till priset av ökande insatser och kostnader

för påminnelser.

I FoB 90 har svarsandelarna genomgående både före och efter påminnelser samt slutligt legat påtagligt under motsvarande i tidigare FoB:ar. Samtidigt har insatserna och kostnaderna för påminnelser det större antalet uteblivna ändå blivit större än i tidigare genom svar FoB:ar. FoB 90-kommissionen menar att den minskande svarsfrekvens kan iakttas med början i Stockholm i FoB 85 och fortsättning där som och i Göteborg och Malmö i FoB 90 kan vara inledningen till en utveckling där traditionella FoB:ar trots kraftigt ökande kostnader ger kvalitativt sämre resultat.

4.6.4¶Allmänhetens inställning till integritetsfrâgor

Som framgår redovisningen under avsnitt 4.6.3 av reaktionerna mot av de senaste FoB:arna kan allmän reaktion mot registrering och en insamling uppgifter medföra att det blir mera kostsamt att få av människor att medverka i olika undersökningar. Ett ökat bortfall av medför också att resultatet blir av sämre kvalitet. svar För den enskilde är det stor betydelse att skyddet för den av personliga integriteten är gott. Genom en begränsning av de uppgifter

samlas in, Sekretessregler och olika säkerhetsåtgärder

som genom kring hanteringen uppgifter om enskilda kan integritetsskyddet av höjas. Utöver sådana faktiska åtgärder för att förbättra integritetsskyddet är det också viktigt att försöka minska den oro för integritetsintrång som kan finnas hos många människor. Det är bl.a. mot denna bakgrund som utredningen sett det som

angeläget att genomföra en förnyad studie av allmänhetens inställning

till användningen personnummer. Den undersökning som SCB av

genomfört för utredningens räkning har också gjort det möjligt att

konstatera att det finns ett motstånd mot personnummeranvändningen

och inom vilka områden som personnummeranvändningen upplevs som onödig eller integritetskränkande.

4.6.5 SCB:s nya undersökning

Utredningen under hösten 1993 SCB i uppdrag att genomföra en

gav statistisk undersökning för att utröna allmänhetens inställning till

personnummeranvändningen i samhället. Resultatet presenterades i

december 1993 i Teknisk rapport för omnibuss 93:5. Frågeformulär, den tekniska rapporten och tabeller finns i bilaga 5. Undersökningen

Personnwnmeranvandningen 179

genomfördes i SCB:s löpande omnibussverksamhet med postenkät som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Urvalet omfattade 1198 personer i åldern 18 74 år i hela riket. Fältarbetet genomfördes under novem-

ber december 1993. Den vägda svarsprocenten uppgick till 79

procent.

Allmänhetens kännedom om datoranvändning

Undersökningen inleddes med en fråga om kännedom om datoranvändning. Det visade sig att 31 procent ansåg sig känna till mycket eller ganska mycket om datoranvändning, 41 procent kände till något, medan 23 procent i stort sett inte kände till något om datoranvändning. Kunskapen är störst bland de yngre åldersgrupperna. I ålderskategorin 18 34 år uppger 41 procent att de känner till mycket eller ganska

mycket om datoranvändning. I åldersgruppen 35 54 år är motsvaran-

de andel 33 procent medan andelen i gruppen 55 74 år sjunkit till 12

procent.

Svarande med högre utbildning anser sig ha större kännedom om datorer än vad de personer anser som har en kortare utbildning.

En jämförelse med den undersökning som genomfördes av SCB 198485 visar att kännedomen om datorer ökat markant. Vid den tidigare undersökningen ansåg sig 16 procent känna till mycket eller ganska mycket om datorer. 41 procent kände till något medan 43 procent ansåg sig känna till i stort sett ingenting om datorer eller visste inte.

Obehagligt att lämna ut personnummer

I undersökningen 1993 svarade 29 procent att de någon gang tyckt att det varit obehagligt att lämna sitt personnummer. Svarsprocenten är här densamma bland kvinnor och män. 49 procent hade aldrig känt något sådant obehag och 20 procent svarade att de inte visste eller hade tänkt på saken.

På frågan i vilka sammanhang man upplevt det som obehagligt att lämna ut personnummer svarade många att det gällt i kontakter med postorderföretag, vid köp av olika slag och vid hyra av videofilm. Några personer hade tyckt att det varit obehagligt att lämna ut sitt

telefon. Även i samband med rättegång och personnummer per polisanmälan har en del personer upplevt obehag. Likaså vid läkarbesök och sjukvård. Flera har uppgivit att de i alla sammanhang upplevt det som obehagligt att lämna ut sitt personnummer.

Upplevelsen av obehag vid lämnande av personnummer är i viss mån kopplat till kännedomen om datoranvändningen. Av de som anser

sig ha mycket eller ganska mycket kännedom om datoranvändning

180 Personnummeranvändningen

41 procent att tyckt det varit obehagligt att lämna sitt personuppger medan 46 procent inte upplevt sådant obehag. Av de personer nummer inte sig veta något om datoranvändning uppger 17 procent som anser att de upplevt obehag, medan 54 procent inte upplevt obehag.

Olust över personnummeranvdndningen

Endast fyra procent svarade att de ofta känt olust över personnummeranvändningen på grund att personnumret upplyser om åldern. 12 av procent har denna anledning känt olust någon gång, medan 83 av procent aldrig upplevt sådan olust. Frågan om svaranden någon gång känt olust över personnummeranvändningen på grund att personnumret kan underlätta samkörning av med andra register besvarade 18 procent med att de ofta känt sådan olust. 34 procent hade känt olust av denna anledning någon gång, medan 46 procent aldrig gjort det. En fråga som gällde om man känt olust över personnummeranvändning på grund risken för att personnumret skulle kunna av missbrukas besvarades 21 procent med att detta ofta hänt. 42 av procent svarade att detta hänt någon gång medan 36 procent aldrig upplevt sådan olust. Denna fråga följdes upp med en fråga om på vilket sätt svaranden trodde att personnumret skulle kunna missbrukas. Här det i första hand risken for att personnumret skulle kunna var användas övertog identiteten och i samband av annan person som därmed gjorde inköp eller begick brott som väckte olust. Många ansåg det också vara obehagligt att tillgången till personnumret gav möjlighet att ta del information. Risken för samkörningar nämndes också. av

Likaså användning personnumret i reklamsammanhang. Några

av ansåg också att det fanns risk för att personnumret kunde användas vid

åsiktsregistrering. I dessa öppna svar uttrycker många en motvilja mot

att betraktas som ett nummer. Ingen behöver mitt personnummer, jag har ett namn, anges exempelvis i ett svar. Upplevelser olust på grund risken for missbruk av personav av numret är störst bland med kännedom om datorer. Av de personer sig ha mycket eller ganska mycket kännedom om datoransom anser vändning har 26 procent ofta upplevt obehag av denna anledning, 48 procent har upplevt sådant obehag någon gång medan 26 procent aldrig upplevt obehag denna anledning. Av de som saknar av kännedom datorer har 17 procent ofta upplevt obehag, 33 procent om har upplevt obehag någon gång, medan 50 procent aldrig upplevt obehag av denna anledning. 14 procent anger att de ofta känt olust över att personnummer funnits noterat på faktura, utbetalningsavi, protokoll, förordnande eller på annat synligt ställe. 30 procent har någon gång känt obehag i

sådana sammanhang, medan 54 procent svarar att de aldrig känt sådant obehag.

Skydd mot förväxlingar

När det gäller personnumrets fördelar som entydigt identitetsbegrepp

anser 55 procent att personnummer i register kan skydda mot förväxlingar med andra personer. 20 procent anser inte att personnumret ger ett sådant skydd. 24 procent vet ej.

Personnummeranvändning inom olika sektorer i samhället

Utredningen har ställt frågan vilka myndigheter, organisationer och företag som enligt svaranden inte alls skall få använda

personnummer, vilka som bör få använda dem i mindre omfattning än i dag och vilka som skall få använda dem i samma omfattning som i dag.

Toleransen mot personnummeranvändningen visade sig vara störst beträffande banker, försäkringsbolag, försäkringskassan, kronofog-

demyndigheten, polisen, skattemyndigheterna, socialnämnderna och

SCB. Här ansåg ett stort antal av de tillfrågade att personnumren skulle få användas i samma utsträckning idag. Beträffande SCB

som är bilden dock något splittrad. Drygt hälften av de tillfrågade 51 procent anser att användningen bör få vara av samma omfattning som i dag, 18 procent anser att användningen bör minska och 26 procent anser att SCB inte alls bör få använda personnummer.

Det finns ett motstånd mot personnummeranvändningen hos biblioteken. Här anser 42 procent att biblioteken inte alls bör få använda personnummer, 10 procent anser att omfattningen bör minskas medan 33 procent anser att de bör få använda personnummer i omfattning i dag. Åsikterna beträffande kontokortföre-

samma som tagens användning går något isär. 24 procent anser att dessa inte alls bör få använda personnummer, 17 procent att användningen bör

anser minska medan 43 procent anser att användningen bör ha samma

omfattning som i dag. När det gäller postorderföretagen är motståndet

större. 55 procent anser att dessa inte alls bör få använda

personnummer. Inte heller i tidningarnas prenumerantregister eller i varuhusens kundregister bör enligt majoriteten personnummer få användas.

Fördelar och nackdelar med personnummer

Utredningen diskuterade på ett tidigt stadium möjligheterna att genom användning av aliasnummer och tillskapande av nya identitetsbegrepp minska användningen av personnummer. Av denna anledning ställdes i undersökningen frågan om det skulle vara övervägande fördelar eller

182 Personnummeranvdndningen SOU 1994263

övervägande nackdelar i t.ex. kundregister skulle

om personnummer ersättas av andra nummer. Av de svarande ansåg 35 procent att det skulle vara övervägande fördelar, 23 procent ansåg att det inte skulle göra någon skillnad. ll procent ansåg att det skulle innebära övervägande nackdelar medan 30 procent svarade att de inte visste vad det skulle kunna innebära.

Accepterande av nackdelar

I avslutande fråga att begränsning av användningen av en angavs en i många fall skulle medföra att servicen minskade. Det personnummer kunde exempelvis bli nödvändigt att den enskilde själv anmälde adressändringar på flera olika ställen. Utredningens avsikt var att försöka utröna hur stor minskning servicegraden som kunde av

accepteras om personnummeranvändningen begränsades.

minskning servicegraden ansåg sig 15 procent kunna En stor av acceptera. 45 procent kunde acceptera en viss minskning medan 24 procent inte ansåg sig kunna acceptera någon minskning. 15 procent angav att det inte visste.

Vid jämförelse de olika ålderskategorierna går det inte att

en av upptäcka några större skillnader beträffande svaren. I ålderskategorin 18 34 år kan 49 procent tänka sig viss minskning av servicegra- - en den. I ålderskategorierna 35 54 år och 55 74 år är svarsprocenten - - 44 respektive 41. I den ålderskategorin kan 25 procent inte yngre acceptera någon minskning servicegraden. Motsvarande siffror i de av

övriga kategorierna är 23 respektive 24 procent.

Slutsatser

Undersökningen visar att det hos allmänheten finns en motvilja mot

den omfattning personnummeranvändningen i dag har i samhället.

som Riskerna for missbruk av personnumret skapar också, enligt vad som framgår undersökningen, upplevelser av olust hos många männiav skor. Denna olust förefaller att öka med kunskapen om datoranvändningen. Undersökningsresultatet tyder på att det finns en viss förståelse för

att begränsning personnummeranvändningen kan innebära vissa

en av nackdelar. Av de svarande kan 60 procent tänka sig att acceptera någon form av minskning av servicegraden om personnummeranvändningen begränsas.

När det gäller begränsningar av personnummeranvändningen kan

det med beaktande undersökningsresultatet finnas skäl att titta av närmare på användningen personnummer hos bibliotek, kontokortav

företag, i olika kundregister och i tidningarnas prenumerantregister.

Personnummeranvändningen

4.7 bestämmelsen i 7 §

Utvärdering av andra stycket datalagen

Den 1 januari 1992 infördes bestämmelse i 7 § andra stycket en ny datalagen. Bestämmelsen innebär att registrering får av personnummer ske bara när det klart är motiverat med hänsyn till registrets ändamål, vikten av en säker identifiering eller beaktansvärt skäl. av annat Personnummer får återges på datautskrifter bara när det finns särskilda skäl. Se även avsnitt 3.2.1. För att få en bild hur denna bestämmelse tillämpas har av utredningen tillskrivit ett antal registeransvariga myndigheter, organisationer och företag. Dessa har bl.a. tillfrågats ändringen i datalagen om medfört att användningen förändrats hos dem och av personnummer om i så fall förändringen medfört eller antas medföra några negativa eller positiva konsekvenser. Av de 28 svar som utredningen fått framgår att hos flertalet 22 ändringen i datalagen inte medfört att användningen av personnummer förändrats. Endast fyra de svarande har helt eller delvis av ersatt personnummer med annan beteckning. I dessa fall har personnummer ersatts med kundnummer, medlemsnummer eller uppgift födelseom data. Beträffande JUSEK:s användning medlemsnummer, avsnitt av se 4.4.2. Av de svarande har de flesta ansett att förändringen varken kommer att få någon negativ eller positiv effekt. Att det uppkommer negativa effekter anser åtta de svarat enkäten. Endast två av som menar att den kan antas några positiva effekter. De negativa effekter som anges är främst ökade risker för fel och ökade kostnader.

Allmänna överväganden 185

5¶Allmänna

överväganden

Inledning

Utredningens översyn av personnummeranvändningen skall, enligt direktiven, göras utifrån syftet att påtagligt begränsa användningen

av personnummer i olika sammanhang i samhället. Inriktningen bör enligt direktiven vara att personnummer skall få användas bara där tillräckligt starka skäl motiverar det.

Den nuvarande användningen av personnummer är utomordentligt omfattande. Sedan personnumren infördes på 1960-talet har de, som belysts i de tidigare avsnitten, efterhand fått en allt större användning. Detta har bl.a. lett fram till att personnumren nu i det närmaste heltäckande används som identifikationsbegrepp vid personregistrering i de stora dataregistren liksom i andra personregister. Det är dock inte möjligt att ange några tal eller mått för de registreringar av personnummer som sker i dataregister eller de transaktioner som utförs med ADB eller andra tekniska hjälpmedel och som avser personnummer.

Sverige är ett av de mest datoriserade länderna i världen och redan under 1989 använde var tredje förvärvsarbetande dator i sitt arbete. Längst har datoriseringen kommit inom bank- och försäkringsområdet där nästan 90 procent av de sysselsatta datoranvändare. Inom statsförvaltningen fanns 1991 mer än 100 000 datorstödda arbets-

platser. Jfr Data om informationsteknologin i Sverige 1993, SCB Förlag, 1993.

I direktiven och i andra sammanhang har framhållits att användningen av personnummer innebär både för- och nackdelar. Det finns därför argument som talar både för och mot en begränsning av

personnummeranvändningen.

I direktiven har olika fördelar med framhållits.

personnumren Personnumrets största fördel, sägs det, består i att det är ett enhetligt och för varje person unikt identifikationsbegrepp. Personnumret är således ett effektivt hjälpmedel när det gäller att förebygga personför-

växlingar, vilket är av betydelse bl.a. från rättssäkerhetssynpunkt. I

den meningen innebär personnumret ett skydd för den personliga integriteten.

När det gäller forskning och framtagning av statistik och annat underlag för beslut torde, anförs det, användningen av personnummer i allmänhet bidra till att öka möjligheterna och minska kostnaderna. Ofta torde användningen också bidra till att av personnummer effektivisera administrationen och minska kostnaderna för personrenågot i sin tur är ägnat att medföra lägre kostnader även

gistren, som

för den enskilde. Användningen personnummer är vidare enligt av direktiven i praktiken nödvändig förutsättning för vissa adminien strativa förenklingar, t.ex. beträffande deklarationsförfarandet. En fördel framhålls med den utbredda personnummeranannan som vändningen är, att den enskilde inte behöver hålla reda på flera olika identifikationsbegrepp såsom exempelvis kundnummer och anställ-

ningsnummer. Den kanske största nackdelen med personnumren är, sägs det i direktiven, den risk för otillbörligt integritetsintrång som de utgör de kommit att användas identitetsbegrepp i persongenom att som inom så många områden. Genom att personnumret på ett

register

enkelt sätt kan användas kopplingsnyckel i ADB-stödda register som för sarnbearbetning med andra personregister skapas ökade möjligheter till kontroll den enskilde individen i olika hänseenden. De möjligav

heter till obehöriga sammanställningar uppgifter om enskilda som

av personnumret har skapat en oro hos allmänheten. ger Vidare kan, anförs det i direktiven, personnumret inbjuda till övertro på dess tillförlitlighet enda identifikationsbegrepp. Man som kan felaktigt att kontroll identiteten inte behöver göras också tro en av med t.ex. namn och adress. De fördelar och nackdelar med framhålls i personnummer som direktiven avspeglas i de undersökningar utredningen gjort. Vid som bedömningen av vilka begränsningar av personnummeranvändningen bör genomföras skall mot bakgrund det anförda således den som av effektivitet och rationalitet i administrativa sammanhang och den rättssäkerhet inom t.ex. beskattningen och rättsvården som användvägas mot de olika former av intrång ningen av personnummer ger,

i den personliga integriteten personnummeranvändningen kan

som medföra. I de följande avsnitten lämnas allmänna synpunkter på personnummeranvändningen. l avsnitt 5.2 tas frågor integritetsrisker och upp om missbruk I det följande avsnittet 5.3 diskuteras av personnummer. olika identifikationsproblem. Avsnitt 5.4 berör främst personnummeranvändning i register. I avsnittet diskturas samkörningar, skatteadministrationen. Utredningen diskuterar också frågan i vilka sammanhang bör begränsas. I avsnitt 5.5 förordar

personnummeranvändningen

utredningen begränsning av den yttre exponeringen av personnumen avslutas med redovisning utredningens förslag till

mer. Kapitlet en av

Allmänna överväganden 187

metod för en begränsning personnummeranvändningen

av avsnitt

5.6.

l Allmänna utgångspunkter

Personnumren har, som tidigare anförts, många fördelar. Utredningen har därför inte strävat efter att åstadkomma förslag helt ett som

förbjuder användningen Utgångspunkten vid

av personnummer. utredningsarbetet har i stället varit att, i enlighet med vad som anges i direktiven, skall användas endast där

personnummer tillräckligt

starka skäl motiverar det. Både ekonomiska skäl och effektivitetshän-

syn kan i vissa fall tala för att i fall under personnummer, vart en övergångsperiod, skall användas. De argument väger vid som tyngst en bedömning av var personnummer bör få användas är emellertid, enligt utredningens mening, frågor hänger med rättsäkersom samman heten. Vid framför allt hantering mycket stora volymer av personuppgifter och i sammanhang där personförväxlingar kan medföra be-

tydande olägenheter för enskilda kan personnummeranvändningen

bidra till att minimera riskerna för rättsförluster. Frågor rättssäkerom het, effektivitet och ekonomi kan dock många gånger svåra vara att särskilja. Exempelvis kan förvaltning inte bedrivs effektivt en som medföra rättsförluster för enskilda.

5.2¶Integritetsaspekter

Risken för att personnumret skall komma att användas på sätt ett som

medför otillbörligt intrång i den personliga integriteten har skapat

en oro hos många människor. Åtskilliga är också kritiska mot att användningen av personnummer i vissa fall i det närmaste ersatt användningen av namn. Många upplever det obehagligt att i olika som sammanhang lämna ut sitt Det har också förekommit personnummer. att personer avsiktligt utnyttjat någon i sina annans personnummer

kontakter med myndigheter och företag.

När det gäller skyddet för den personliga integriteten, bl.a. uppgifterna om personnummer, är det många frågor har betydelse. som TF:s princip allmänna handlingars offentlighet innebär om att uppgifter om enskildas personliga angelägenheter, bl.a. personnum-

mer, i många sammanhang är offentliga och lämnas ut. Ett skattesys-

tem som bygger på ett tämligen omfattande uppgiftslämnande och

olika bidrags- och avgiftssystem förutsätter samkörning med

som andra register för kontroll uppgifter upphov till omfattande av ger ett

flöde information enskilda, varvid personnummer mer eller av om mindre regelmässigt kommit att användas som identifikationsbegrepp. För den enskilde är det stor betydelse att skyddet för den av personliga integriteten är gott. Genom en begränsning av de uppgifter samlas in, Sekretessregler och olika säkerhetsåtgärder som genom kring hanteringen av uppgifter om enskilda kan integritetsskyddet höjas. Utöver sådana faktiska åtgärder för att förbättra integritetsskyddet är det också viktigt att försöka minska den oro för integritetsintrång kan finnas hos många människor. som Som framgår redovisningen under avsnitt 4.6.3 ovan av reaktioav mot de senaste FoB:arna kan en allmänt negativ inställning till nerna registrering och insamling uppgifter medföra att det blir mera av kostsamt att få människor att medverka i olika undersökningar. Ett ökat bortfall medför också att resultatet blir av sämre kvalitet. av svar Det är bl.a. mot denna bakgrund som utredningen sett det som angeläget att genomföra studie av allmänhetens inställning till en användningen Undersökningen, som för utredav personnummer. ningens räkning genomförts av SCB, visar att många människor i olika sammanhang upplevt det som obehagligt att länma sitt personnummer. Upplevelsen obehag är större bland som anser sig ha god av personer kännedom datorer än bland dem som inte anser sig veta någonting om datoranvändning. Över hälften de tillfrågade att de känt om av uppgav

olust över personnummeranvändningen på grund av att personnumret

kan underlätta samkörning med andra register. Även risken för missbruk personnumret skapar, enligt undersökningen, känslor av av olust hos många märmiskor. Däremot är det inte många av de svarande mot att personnumret upplyser om åldern. som reagerar

SCB:s undersökning av allmänhetens inställning till användningen

av personnummer visar att toleransen mot personnummeranvändningen

är störst beträffande banker, försäkringsbolag, försäkringskassan, kronofogdemyndigheten, polisen, skattemyndigheterna, socialnämn-

derna och SCB. Förtroendet förefaller således vara störst gentemot de användare verksamhet på olika sätt regleras i lag. I avsnitt 4.6.5 vars finns redogörelse för resultatet av undersökningen. Undersökningsen resultatet finns intaget i bilaga 5. Redan under 1970-talet uppmärksammades att samkörningar av olika register kunde medföra risk för otillbörligt intrång i den

personliga integriteten. Uppgifter var för sig kan betraktas som

som harmlösa kan sammanställningar komma att bli känsliga. genom Personuppgifter i ett sammanhang uppfattas som rättvisande som kan, när de efter samkörning används för ett nytt ändamål eller i ett nytt sammanhang, framstå missvisande. Det kan således vid som samkörningar finnas anledning att noga undersöka om personuppgifter-

na är rättvisande i sitt nya sammanhang. Som exempel kan nämnas att inkomstbegreppet inte i alla sammanhang definieras på samma sätt.

Möjligheterna till samverkan mellan olika register innebär emellertid också många fördelar. Sådan samverkan kan bidra till att minska behovet av dubblerade registreringar. Samtidigt ökar kvalitén på informationen genom att data som registrerats närmast källan säkerställs för de fortsatta processerna. Ekonomiska och rationella skäl talar också i många fall för att myndigheterna bör använda datatekniken i sin kontrollverksamhet. Vid varje tillfälle är det: emellertid angeläget att se till att kontrollen inte utförs på ett sådant sätt att den otillbörligt kränker den enskildes integritet. Det är också betydelsefullt att det finns praktiska rutiner for att åstadkomma rättelse när registeruppgifterna har lett till felaktiga åtgärder.

Datainspektionen har under senare år kommit i kontakt med människor som drabbats av stort obehag och mycket besvär på grund av att någon obehörig utnyttjat deras identitet. Exempelvis råkade

en idrottsman ut för att någon obehörigen utnyttjade hans

personnummer vilket bl.a. medförde att idrottsmannens personnummer kom att registreras i samband med en polisanmälan om snatteri. En kvinna drabbades av att en narkoman utnyttjade hennes personnummer i kontakter med polis, sjukhus och företag. Datainspektionen hjälpte kvinnan med att försöka komma till rätta med alla felaktiga registre-

ringar som det obehöriga utnyttjandet lett till. Det visade sig att felaktiga registreringar skett i bl.a. polisregister och i register inom

hälso- och sjukvården. Hittills har Datainspektionen för kvinnans räkning kontrollerat uppgifter i omkring 500 olika register.

Fallet med kvinnan som fick sitt personnummer utnyttjat

av en narkoman föranledde Datainspektionen att tillskriva regeringen och föreslå åtgärder mot missbruk av annans identitet. Inspektionens skrivelse, som har överlämnats till utredningen, behandlas utförligare i avsnitt 6.5, där utredningen föreslår att olovligt utnyttjande av annans identitet kriminaliseras.

5.3¶Identiñkationsfrågor

Ett av de rekvisit som gör en registrering tillåten

av personnummer

enligt 7 § andra stycket datalagen är vikten en säker identifiering.

av Genom den nu gällande namnlagen 1982:670 ökades möjligheterna till namnbyten väsentligt. Det gäller främst makars rätt att välja efternamn, möjligheten att byta efternamn och tillägga ett mellarmanm. I fråga om förnamnen har möjligheten att bl.a. byta, stryka och lägga

till sådant utökats. Beträffande regleringen av namn se vidare namn avsnitt 3.5. För något belysa problemen med identifiering som sker med att en ledning och adressuppgifter lämnas i det följande vissa av namn statistikuppgifter nanm och en beskrivning av de problem som om adressändringar förorsakar. När det gäller förutsättningarna att begränsa användningen av kan noteras att det i förarbetena till 1982 års namnlag personnummer prop. 198182: 156 13 konstaterades att förslaget kännetecknades s. att det större utrymme än den tidigare lagen enskilda att av ger själva bestämma vilket de skall ha. Namnlagsutredningen hade namn i sitt betänkande SOU 1979:25 Nya namnregler hävdat att det allmännas intresse namnstabilitet inte lika framträdande som av var tidigare med hänsyn till att systemet med personnummer måste anses säkert identiñkationsmedel. Föredragande statsrådet anförde vara ett prop. s. 14:

Aven alltmer har kommit att användas som om personnumren identifikationsmedel, har naturli samhället fortfarande ett intresse namnstabilitet. En vi sträckt möjlighet att byta namn av skulle kunna komma i konflikt med det intresset. Risken för en sådan utveckling torde dock inte så stor. Ett namnbyte är i vara allmänhet förenat med så många praktiska olä enheter för den enskilde att den trots detta beslutar sig för att yta namn i regel som torde ha tungt vägande skäl för detta beslut. Det kan emellertid inte uteslutas att att byta namn ett obegränsat antal ånger en skulle kunna missbrumöjlighetdem eller mindre obe öriga as av som av mer skäl vill dölja sin identitet under olika namnbeteckningar. För att förhindra detta bör vissa spärrar införas.

Med de relativt generösa reglerna namnbyten följer en risk vid om identifiering enbart genom namn. Detsamma gäller det förhållandet att namnkombinationer bärs antal människor. Även ett flertal av ett stort den omständigheten att ibland använder olika stavning av sitt personer gör det svårare att identifiera med hjälp av namnet. namn l vissa fall kan det svårt att avgöra vilket av de namn som bärs vara invandrare är förnamn respektive efternamn. Det föreav en som kommer att efternamn förnamn och vice versa, varvid den anges som

grundläggande formateringen blir fel.

Användning identifikationsbegrepp, eller i vart fall av namn som sådant begrepp ensamt, kan medföra risk för förväxlingar av den anledningen att namnvariationen inte är speciellt stor i Sverige. De 17 vanligaste efternamnen bärs 33 procent av befolkningen och de av vanligaste kombinationerna för- och efternamn har upp till 30 000 av bärare. Enligt statistik från DAFA finns det augusti 1993 i Sverige drygt 314 000 bär efternamnet Johansson. Det finns personer som

Allmänna överväganden 191

drygt 308 000 med efternamnet Andersson, knappt 243 000 Karlsson

vartill kommer drygt 30 000 Carlsson och något än 203 000 mer Nilsson. Colin Bennett belyser problematiken i Regulating Data

privacy,

Protection and Public Policy in Europe and the United States, Cornell

University Press, Ithaca och London 1992. Bennett anför beträffande

användningen av personliga identitetsbeteckningar s.k. PIN Personal

Identification Number bl.a. följande 50:

Although the PIN especially valuable nation with millions of a Andersens, Eriksons and Petersons, contributed significantly to the recognition of the data protection problem in Sweden.

Enligt uppgift från Riksskatteverket registrerades under 1993 omkring 92.000 ärenden rörande efternamn for vuxna.

Adresser

Även identifikation med i kombination namn med adress kan i vissa fall medföra svårigheter. Ett problem i det sammanhanget det är att inte finns någon konsekvent för hur postadress skrivs. norm en Riksrevisionsverket har i sin rapport Fel data kostar F 1992:2 föreslagit att RSV, SPAR och Posten gemensamt skall påbörja ett arbete med att systematiskt anpassa gamla adresser till för en ny norm

postadressangivelse.

Varje år ändras postnummer och postort för omkring halv miljon en människor. Enligt beräkningar från DAFA ändras på ett år omkring 20 procent av uppgifterna och adresser i normalt adressom namn ett register. Hur stora dessa problem blir varierar sannolikt beroende pâ vilken typ av register det är frågan I vissa

om. sammanhang är

människor mer benägna att anmäla ändringar än i andra. Postens kostnader för hantering försändelser med felaktiga adresser från av datoriserade adressregister uppgår enligt Riksrevisionsverkets

ovannämnda rapport till mellan 100 och 200 miljoner kr år. per Posten tar i dag betalt för eftersändning vid flyttning. Det permanent finns därför risk att människor underláter anmäla

en att adressändring

hos posten. Riksrevisionsverket har överväga uppmanat posten att att avstå från att ta betalt för eftersändning.

I mars 1994 träffades ett avtal mellan Svensk Adressändring AB

SvAAB och RSV om ny rutin för mottagning anmälan av om ny adress vid flyttning. SvAAB är ett dotterbolag till och har bl.a. posten City Mail som delägare. Enligt avtalet skall rutin för adressänden ny ring pá försök introduceras i delar Stockholmsområdet. Personer av som önskar anmäla adressändring kan ringa 020-nummer till ertt

192 Allmänna överväganden

SvAAB. SvAAB registrerar anmälningarna i ett datorbaserat system. Registreringen görs i dialog mellan anmälaren och SvAAB:s operatör. I samband med registreringen görs kontroller mot SPAR och postens basregister. Systemet genererar blanketter för anmälan av efterfrågade tjänster. Blanketterna skickas till anmälaren tillsammans med pottofria svarskuvert och ett följebrev. Efter underskrift skall den enskilde sända anmälan om flyttning ocheller särskild postadress till skatteförvaltningen. Adressen till berört skattekontor är tryckt på blanketten. Övriga blanketter återsänds till SvAAB. Skatteförvaltningen skall, enligt avtalet, svara för portokostnaden för de svarskuvert som är adresserade till de lokala skattekontoren samt sina egna utredningsoch utvärderingskostnader. Övriga kostnader betalas av SvAAB. För den enskilde sker ändringsanmälan utan kostnad. I den blankett som sänds till den enskilde anges vilka som automatiskt aviseras om adressändringen. Här pekas också på vilka som i regel inte får del av ändringsanmälan. SvAAB kommer även att erbjuda eftersändning vid

flyttning, tillfällig eftersändning och lagring av post. Dessa tjänster

kommer att vara avgiftsbelagda. Samtliga tjänster kommer att erbjudas både allmänheten och företag.

En omständighet som kan försvåra identifiering genom namn och adress är att en person kan vara registrerad i folkbokföringen utan adress. Det är också tillåtet att ha dubbla adresser bostadsadress och särskild postadress.

En begränsad användning av personnummer torde föranleda vissa

krav på den enskilde när det gäller anmälningar om förändringar

beträffande namn och adress. Den undersökning som SCB utfört, se avsnitt 4.6.5, antyder emellertid att många människor är beredda att betala ett visst pris i form av exempelvis en minskad servicegrad för att i stället erhålla ett starkare integritetsskydd.

Om normer för postadressangivelser utarbetas och postnummerpostort inte i fortsättningen förändras i lika hög utsträckning som hittills kan vissa problem med identifikation genom namn i kombination med uppgift om adress förutsägas komma att minska. Det nya system för adressändringar som f.n. provas i delar av Stockholmsområdet torde också kunna bidra till att minimera risken för att människor underlåter att anmäla adressändring.

Födelsetid

I de fall uppgift om namn och adress inte bedöms som tillräckligt för en säker identifikation kan även uppgift om födelsetid, dvs. uppgift om födelseår, -månad och -dag, anges. En begränsad möjlighet att använda personnummer kan förutsägas medföra att födelsetid kommer att registreras i större utsträckning. Härigenom torde man kunna

Allmänna överväganden 193

undvika bl.a. risker för förväxlingar mellan föräldrar och barn med samma namn och mellan personer med har

samma namn som samma adress.

Datainspektionen har i sina nya föreskrifter ett förenklat

om

ansökningsförfarande för vissa direktreklamregister DIFS 1993:5,

se även avsnitt 3.2.2, inte tillåtit att uppgifter eller

om personnummer

födelsetid inhämtas till ett direktreklamregister. En förutsättning för

att erhålla tillstånd enligt det förenklade förfarandet för ett direktreklarnregister är att registret skall existera under högst tre månader. Om en registeransvarig önskar att registret skall bestå under längre tid eller innehålla uppgift om exempelvis krävs

personnummer en

prövning i vanlig ordning hos Datainspektionen. Inspektionen har

emellertid uttalat att det normalt inte finns skäl att registrera

person-

nummer i direktreklamregister. Från inspektionems sida har hävdats att

det i regel inte heller finns behov att registrera uzppgift födelsetid

om i direktreklamregister. Anledningen härtill är framför allt registret

att existerar under så kort tid och att den registeramsvarige vid urvalsdragning från SPAR har möjlighet att välja vilka ålderskategorier

som skall ingå i urvalet.

Utredningens förslag om en lag om begränsad användning

av personnummer innehåller inte några restriktioner vad gäller registrering eller användning av födelsetid, jfr bl.a. avsnitt 9.1. Detta innebär emellertid inte att utredningen anser att födelseitid bör i

exponeras större utsträckning. I första hand bör också andra lösningar eftersträvas, såsom tillskapande av särskilda nummer används bara

som inom en viss verksamhet eller inom ett visst företag.

5.4¶Personnummer i

register m.m.

Personnumret har kommit till stor användning i ADB-sammanhang. Fleratalet stora personregister innehåller uppgift

.om personnummer.

Den omständigheten att registren använder identitetsbegrepp

samma som kopplingsbegrepp har underlättat och förbill igat administrationen. Genom att samma kopplingsnyckel används i så många olika

sammanhang har emellertid också riskerna för integritetsimtrång ökat.

5.4. 1 Samköringarsambearbetningar

En allmänt godtagen grundsats när det gäller personregistrering

är att personuppgifter som samlats för ett visst register eller ett visst ändamål inte bör utnyttjas för andra register elller ändamål. Enligt datalagen krävs därför tillstånd för att inrätta och föra

ett person-

register skall innehålla personuppgifter som inhämtas från något som

annat personregister samkörning om inte registreringen av upp-

gifterna eller utlärnnandet dessa sker med stöd av författning, av

Datainspektionens beslut eller den registrerades medgivande 2 § andra

stycket 4 datalagen. Den registeransvarige har också strikt ansvar p.

för den skada som en registrerad tillfogas genom att personregister

innehåller oriktig eller missvisande uppgift om honom 23 § första

stycket.

Möjligheterna att samköra sambearbeta uppgifter i olika ADBregister medför i många fall stora effektivitetsvinster. Ett exempel på

detta är de möjligheter till uppdateringar av namn- och adressuppgifter

många myndigheter, enskilda företag och organisationer använder som sig När det gäller exempelvis differentierade avgifter och av. inkomstrelaterade förmåner torde också möjligheterna att genom samkörning kontrollera uppgifter bidra till att korrekta data läggs som underlag för beslut. Möjligheterna till samkörning innebär emellertid också vissa risker. Genom samkörningarna kan felaktig uppgift komma att spridas till en

ett mycket stort antal register. Om en felaktig uppgift registreras i ett

myndighetsregister är det för den enskilde oerhört svårt att kontrollera hur uppgiften sprids till andra register, vilket också framkommit vid de fall missbruk omtalats i avsnitt 5.2. av av personnummer som Likaså kan uppgift i sig är riktig komma att spridas till en som blir eller missvisande. Även sådan sammanhang där den felaktig en spridning kan svår för den enskilde att kontrollera och innebära vara negativa konsekvenser för honom. En effekt kan följa av en begränsad rätt att använda personsom är att de registeransvariga i stället anskaffar mer kvalificerade nummer system som kan söka på andra identitetsbegrepp. För att ett register över ett större antal personer skall vara till gagn måste man i regel registrera så mycket uppgifter person att denna blir unikt om en identifierad. Detta skulle exempelvis kunna innebära att i stället för enbart adress och registreras namn, adress, telenamn, personnummer fonnummer, titel och civilstånd. I många sammanhang måste detta sägas vara en negativ effekt av begränsningen av personnummeranvändningen. Uppgift födelseort används i många andra länder som ett om kompletterande identiñkationsbegrepp. Av denna aneldning anges uppgiften i bl.a. Uppgift om födelsehemort och födelseort anges pass. också på flertalet personbevis och innan personnumren tillkom användes födelseort kompletterande identifikationsbegrepp i som Sverige. Det kan i detta sammanhang vara påkallat att erinra om att uppgift födelseort för en del personer, särskilt för personer en om födda i utlandet, kan vara en känslig uppgift.

Allmänna överväganden 195

Den fördel i form försvarande samkörning vinner av av som man genom att inte registrera personnummer kan således medföra att ett register kommer att innehålla fler och kanske

mera integritetskänsliga

uppgifter. Vid urvalsdragningar enligt 26 § datalagen får dock, enligt

7 b § sparförordningen även avsnitt 4.3.3, inte uppgift

se om

födelsehemort länmas ut inte Datainspektionen medgett om annat i varje särskilt fall. Uppgift födelsehemort, svenskt

om medborgarskap

eller uppgifter om personer inte är folkbokförda i

som Sverige men

som har skattsedel eller är inskrivna i allmän

en försäkringskassa får inte användas vid urvalsdragningar 7 § sparförordningen.

se c

När det gäller samkörningar eller sambearbetningar är det emeller-

tid utredningens uppfattning begränsning att en av användningen av

personnummer på sikt kommer att motverka slentrianmässigt ett val av samma sökbegrepp i alla personregister. En utveckling mot en

minskad personnummeranvändning kommer medföra

att att nya

identitetsbegrepp skapas för olika användningsommåden. Även det

om inte är möjligt att undanröja alla de risker

som samkörningar medför

kommer ett system med användning olika

av identitetsbegrepp att

försvåra otillåtna sarnkörningar. Även utökad olika

en användning av krypteringsmetoder torde

åstadkomma ett starkare skydd för den enskilde genom att det på ett påtagligt sätt försvårar möjligheterna att göra obehöriga samman-

ställningar av personuppgifter. Samtidigt bör självfallet inte man skapa

kommunikationssvårigheter i de fall det bedöms som angeläget att på ett enkelt sätt jämföra uppgifter från olika håll.

Hur de maskinella identifieringarna samkörningarna påverkas om personnummer inte får användas beskrivs översiktligt i avsnitt 4.3.3.

Utvecklingen inom informationsteknologin går snabbt och det kan

förutsägas att det kommer att bli lättare öka

att integritetsskyddet

genom val av andra utökad

identifikationsbegrepp, genom behörig-

hetskontroll och i vissa

sammanhang genom avidentifiering av

uppgifter.

5.4.2¶Personnumrets för betydelse nuvarande administrativa

system

Kartläggningen av personnummeranvändningen innom olika sektorer i

samhället har visat att ett förbud eller raudikal

mot en minskning av användningen skulle medföra stora svårigheter under en längre

övergångsperiod och den skulle också bli synnerligen kostsam. Anledningen är att dagens system byggts under den förutsättupp ningen att personnummer kan användas Den

som identittetsbeteckning.

offentliga sektorn kan också sägas ha styrt utvecklingen genom att

kommit till användning identitetsbegrepp i stora personnummer som

statliga personregister.

Personnumret har underlättat möjligheterna till sambearbetningar av

uppgifter från olika register. Uppdateringar och kontroller av skilda

slag sker regelmässigt med personnummer som identifikationsbegrepp. Ett förbud personnummeranvändning inom sektor får därför mot en konsekvenser for många andra sektorer i samhället som, med persongemensamt identitikationsbegrepp, kommunicerar med numret som denna sektor. Effekterna generellt utformade begränsningsregler blir i det av mera närmaste omöjliga att överblicka. Inom skilda samhällssektorer har datoranvändningen och personnummeranvändningen fått olika spridning. Datorsystemen är också olika väl utvecklade. En förändring i system kan genomföras utan större kostnad, kan i ett som ett nytt äldre kanske inte åstadkommas utan stora kostnader och omsystem fattande störningar i den löpande verksamheten. Härtill kommer att vissa myndigheterföretag har större behov än andra att kommuniav med register förs utanför den egna verksamheten. cera som I arbetet med att begränsa personnummeranvändningen måste man därför, enligt utredningens mening, kartlägga de stora registren eller varje sektor för sig, för att kunna göra en välgrundad bedömning av

vilka effekter begränsning personnummeranvändningen kan få.

en av En sådan kartläggning bör bl.a. klargöra hur personnummer används internt och vid utåtriktade kontakter och vilket behov av kommunikation med andra uppgiftssamlingar som föreligger. Vidare bör undersöka vilka lagstadgade skyldigheter att lämna inman formation med personnummer som föreligger. Vid analys kan det i vissa fall också bli fråga om att göra avvägen ningar viktiga samhällsintressen såsom t.ex. sårbarheten i krig, av bevarandet offentlighetsprincipen, utformningen av skatte- och av bidragssystem, behovet statistik eller kontroll av uppgifter inom av statlig och kommunal förvaltning. Kostnadsaspekten är också mycket betydelsefull. Det finns därför anledning att samordna planering nya ADB-system med frågor om av

begränsning personnummeranvändningen. Med hänsyn till att ett

av

förslag begränsning personnummeranvändningen, enligt

om av utredningens direktiv, inte får förorsaka samhället stora kostnader torde det inte finnas några möjligheter att på kort sikt begränsa personnummeranvändningen inom alla samhällssektorer.

När det gäller exempelvis den omfattande personregistrering som sker inom folkbokföringen, för beskattningsändamål och inom

socialförsäkringsområdet kan det konstateras att dessa system är uppbyggda med utgångspunkten att personnummer skall få användas identitetsbegrepp. Detsamma gäller vissa forskningsregister och som

Allmänna överväganden 197

vissa stora register inom den enskilda sektorn. Skall

en begränsning

av personnummeranvändningen till rimlig kostnad kunna åstadkomen mas inom bl.a. dessa områden måste det ske på lång sikt, i samband

med uppbyggnaden datorsystem och administrativa

av nya genom nya

lösningar.

I många sammanhang torde uppgift födelsetid kunna ersätta om personnumret. Utredningen har också räknat med att ett förslag om en begränsad användning av personnummer kommer medföra att en utökad användning av födelsetid. I första hand bör dock, tidigare som anförts, andra lösningar eftersträvas, såsom tillskapande särskilda av nummer som används bara inom viss verksamhet eller inom en ett

visst företag.

Skatteadministrationen

Av utredningens kartläggning, jfr avsnitt 4.3. framgår

att en mycket

stor del av personnummeranvändningen framtvingas det nuvarande av

skattesystemet. Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter

föreskriver en relativt omfattande skyldighet att lämna kontrolluppgift. Det nya förenklade deklarationsförfarande träder i kraft fr.o.m. som 1995 års taxering beräknas omfatta mellan 5,5 och 6 miljoner

skattskyldiga och innebär en utökad skyldighet att lämna kontrollupp-

gifter jfr prop. 199293:86. Det kan många gånger vara svårt att förena en förenklad administration med ett förstärkt integritetsskydd. När det gäller skattesystemet och skyldigheten att lämna kontrolluppgifter skulle det sannolikt vara möjligt att åstadkomma en viss förbättring i

integritetsskyddet

genom att i dessa sammanhang ersätta personnumret med skatteett

nummer. Som en jämförelse kan pekas det arbete med begränsa

att användningen av Social Security Number SIN pågår i Kanada. som Där har ett nytt identitetsbegrepp, s.k. Personal Record Identifier PRI skapats för att sammanlänka anställd med

en personuppgifter om

honom inom de federala myndigheterna. även bilaga 3.

Se

Införandet av ett särskilt skattenummer kräver emellertid långtgående överväganden som inte är möjliga att göra inom utredningens tidsram. Sådana överväganden bör också samordnas med större förändringar av skattesystemet och utvecklingen skatteförvaltav

ningens ADB-system.

När det gäller möjligheterna att begränsa den omfattande personnummerhantering och exponering av personnummer det som nuvarande skattesystemet medför kan tänka sig flera olika lösningar. En man förändring av uppbördssystemet skulle exempelvis kunna medföra att arbetsgivare inte längre skulle behöva registrera anställdas personnummer för skatteändamål.

Företagens Uppgiftslämnardelegation FUD har för utredningen presenterat ett förslag om ett nytt uppbördssystem för skatt på inkomst tjänst. Det ligger inte inom för utredningens direktiv att ta av ramen ställning till FUD:s förslag. Från integritetssynpunkt har förslaget emellertid sådana fördelar att utredningen valt att här lämna en kort redogörelse för förslaget. Bakgrunden till förslaget står att finna i de alltmer omfattande uppgifter inom skatteuppbörd samt beträffande utmätning och införsel i lön kommit att läggas på företagen. FUD menar att särskilt som uppbördsskyldigheten innebär ett betungande merarbete för företagen. Företagen måste bl.a. hålla sig informerade om ett omfattande regelverk som ständigt förändras. För att klara de myndighetsrelaterade uppgifterna måste arbetsgivaren dessutom hålla sig underrättad de anställdas privata förhållanden i långt högre om utsträckning än vad som behövs för hans primära roll som företagare. Förutsättningarna för alternativa uppbördssystem har också förändrats under det senaste årtiondet. Uppbörd via arbetsgivaren betraktades det enda möjliga alternativet när rollfördelningen i som källskattesystemet bestämdes på l940-talet. De förändringar som skett är bl.a. att manuella rutiner ersatts av ADB-teknik. Lönen betalas inte längre ut kontant utan via bankkonto. Banksystemet har i mycket stor utsträckning kommit att för förmedling av betalningar för såväl svara företag och anställda skattemyndigheter. Bankerna och VPC har som också uppbördsskyldighet beträffande preliminär skatt på räntor respektive aktieutdelning. De ändrade tekniska och strukturella förutsättningarna medför,

enligt FUD, att det är möjligt att genomföra skatteuppbörden på ett

helt nytt sätt. SAF har också vid ett flertal tillfällen alltsedan slutet på 1970-talet aktualiserat denna fråga. FUD:s skiss till ett alternativt uppbördsförfarande innebär att det skapas ett centralt system för informationsbehandling och betalningar när det gäller arbetstagarnas preliminärskatt, kvarskatt, arbetsgivar-

och egenavgifter samt betalningar till kronofogdemyndigheten. Detta

centrala system benämns i förslaget Uppbördssystemet US. FUD har inte tagit ställning till ägande, juridisk konstruktion eller drift av US, utan menar att många lösningar är tänkbara. Hos US skapas, enligt FUD:s förslag, ett uppbördskonto u-konto för varje arbetstagare och pensionär. Ett u-kontobevis upprättas med ett u-kontonummer vilket till skillnad från personnumret inte innehåller någon information om kontohavaren. U-kontobeviset uppvisas för arbetsgivaren betalar in bruttolösom till u-kontot. Eventuella naturaförmåner för avlöningsperioden nen redovisas med en klumpsumma.

Allmänna överväganden 199

US beräknar preliminärskatt och individuella statliga avgifter på arbetsinkomst enligt skattetabeller från skatteförvaltningen. US

m.m. betalar preliminär skatt, avgifter och kvarskatt till skatteförvaltningen, införselbelopp m.m. till kronofogdemyndigheten och nettolön till

arbetstagarens banklönekonto.

Vid kommunikation med US använder arbetsgivaren och arbetstagaren det särskilda u-kontonumret. Därmed undviks användning

av personnummer och arbetsgivaren behöver inte längre för skatteadministrativa ändamål registrera uppgifter om de anställdas

personnummer.

Det skisserade systemet innebär att företagarna befrias från arbetet med att hålla sig informerade ett stort antal skatteregler och

om regeltörändringar. Företagen behöver i det föreslagna systemet inte

heller agera ombud för skatteförvaltningen och kronofogdemyndig-

heten gentemot de anställda.

De anställdas integritetsskydd ökar med det nya systemet, enligt FUD, genom att insynen i de anställdas privata ekonomi och övriga

förhållanden som nuvarande uppbördssystem ålägger arbetsgivaren

försvinner. Även för innebär det

myndigheterna nya systemet fördelar, menar FUD. Behovet av information och utbildning minskar. Kontrollförfaranden underlättas och kräver mindre Ansvars-

resurser. förhållanden renodlas. Den samhällsekonomiska lönsamheten att

av övergå till ett centraliserat och helt datoriserat uppbördssystem bedöms

av FUD vara betydande.

En reform av den modell som FUD skisserat skulle medföra ändringar i åtskilliga författningar, ADB-program arbetsrutiner

m.m.

, och den måste också föregås av ett tämligen omfattande utredningsarbete. Utredningen tar, som tidigare nämnts, inte ställning till FUD:s

förslag, men vill ändå peka på de möjligheter till ett utökat integritetsskydd och den minskning av användningen

av personnummer som förslaget skulle kunna innebära.

5.4.3¶Oförändrad personnummeranvändning

Vid en genomgång av författningar med bestämmelser

om personnum-

mer, en översiktlig inventering av olika statsmakztsregister och andra

register inom den offentliga sektorn samt foretagna undersökningar

av dataregister inom den enskilda sektorn har utredningen funnit att de slag av register som, enligt utredningens bedömningar, även fortsättningsvis bör få registrera personnummer generellt kan indelas i tre olika grupper.

Den första gruppen utgörs av register inom den offentliga sektorn som omfattar en stor del av befolkningen och där det ställs stora krav

på särskiljande identitetsbegrepp för att undvika personförväxlingar.

Som exempel kan nämnas skatteregister, vissa register hos RFV och kreditupplysningsregister. En andra kategori är register som innehåller

personuppgifter av sådant slag att det är av särskild vikt att personförväxlingar inte sker. Som exempel på sådana känsliga uppgifter kan nämnas uppgifter om brott i kriminalregister, uppgifter om hälsotill-

stånd i sjukjoumaler och uppgifter om betalningsanmärkningar i kreditupplysningsregister. En tredje kategori är register som sambe-

arbetas samkörs med register inom de två förutnänmda kategorierna,

vilka således har personnummer som särskiljande identitetsbegrepp.

Många register bör också i fortsättningen få innehålla uppgift om personnummer av den anledningen att det föreligger en lagstadgad

skyldighet att lämna uppgifter till myndigheterna som skall vara

försedda med upplysning om personnummer. Utredningen avser här främst skyldigheten att lämna kontrolluppgifter till skattemyndigheterna. Uppgiftsskyldigheten medför således att personnummer bör få registreras i många register inom både den offentliga och den enskilda sektorn.

Även i de angivna kategorierna torde det dock möjligt att

nu vara

kryptering eller användande av aliasnummer minska angenom vändningen av personnummer. Genomgående bör bedömningen av om

personnummeranvändning vid registertöringen är nödvändig göras

restriktivt.

Vid en bedömning av i vilka sammanhang personnummer även fortsättningsvis bör få användas måste man självfallet också se till

vilket skydd uppgifterna har hos den registeransvarige. Det gäller både

lagligt skydd i form av bestämmelser om sekretess och tekniskt skydd

i form av tillförlitliga datasystem och behörighetskontroller. Även kostnadsaspektema måste beaktas. Det integritetsskydd

som kan uppnås genom en begränsning av personnummeranvändningen måste vägas mot de kostnader som begränsningen medför.

5.4.4¶Begränsad personnummeranvändning

Utredningen anser att det är angeläget att försöka begränsa den

användning av personnummer som ur integritetssynpunkt innebär

störst risker. Ofta är det emellertid på det sättet att den personnum-

meranvändning som på grund av den stora omfattningen av uppgifter

eller på grund uppgifternas karaktär innebär de största integritets-

av riskerna också är den användning som är svårast att begränsa. I de fall ett register innehåller känslig information om den enskilde är det också av stor vikt att personforväxlingar inte sker.

Särskilda risker ur integritetssynpunkt kan uppkomma genom att känsliga uppgifter eller stora mängder personuppgifter lagras i

Allmänna överväganden 201

dataregister. Obehörig åtkomst eller användning känsliga uppgifter av om en enskild kan självfallet till skada för den drabbas. vara som Även mängder information stora som i sig inte är särskilt känslig kan, använt på ett obehörigt sätt, förorsaka skador. Centralisering av större mängder uppgifter lagras med stöd som av ADB kan också innebära större sårbarhet. Det förekommer en brottslighet av olika slag där datorer och datasystem eller mindre mer är mål eller medel för brottsligheten. Många gånger är dessa brott svåra att upptäcka. De brott uppdagas blir heller inte alltid kända, som därför att den som drabbats brottet underlåter göra anmälan for av att att inte göra skadan värre. Eventuella politiska omvälvningar eller angrepp från främmande makt kan i dessa sammanhang också utgöra hot mot den enskildes personliga integritet. Samtidigt kan en centralisering uppgifter i vissa fall innebära av ett utökat integritetsskydd genom att det med ett stort register törs som centralt kan vara lättare att begränsa behörigheten och åstadkomma andra säkerhetsarrangemang, kan svårare att få till stånd vid som vara mera decentraliserade lösningar. Sårbarhetsproblem och problem med obehörig åtkomst torde dock i allmänhet inte ha så stort samband med användningen av personnummer, även om användandet av samma identitetsbegrepp underlättar

sammankopplingar av personuppgifter i olika sammanhang där

personnumret används som identiñkationsbegrepp. I stället är det ofta frågor som kan lösas med olika tekniska metoder. Användningen kan exempelvis begränsas och kontrolleras med hjälp olika behörigav

hetssystem. Uppgiftsöverföringar kan skyddas med hjälp sigill och

av

krypteringsmetoder. Enbart en begränsning användningen

av av personnummer är i dessa sammanhang inte tillräckligt för åstadatt

komma ett gott integritetsskydd.

Den undersökning som SCB genomfört för utredningens räkning har

visat att många människor i olika sammanhang det

upplevt som

obehagligt att lämna ut sitt Bland personnummer. personer som anser sig ha mycket eller ganska mycket kännedom datoranvändning om uppger 41 procent att de tycker det varit obehagligt lämna sitt att personnummer. Vid specificeringen de situationer väckt av som obehag finns bl.a. angivet kontakter med postorderföretag, köp av olika slag och hyra videofilm. av Drygt hälften av de tillfrågade 52 procent har uppgivit de känt att

olust över personnummeranvändningen grund

av att personnumret kan underlätta samkörning med andra register. Ungefär lika många 53 procent har känt olust över personnummeranvändningen på grund av risken för att personnumret skulle kunna missbrukas. Här nämndes i första hand risken for att personnumret skulle kunna användas av

202 Allmänna överväganden

någon i samband med inköp eller vid brottslig verksamannan person het. De risker integritetssynpunkt som följer med en spridd personur nummeranvändning väcker således oro och obehag hos allmänheten. Utredningen ser det som angeläget att den reaktion mot personnummeranvändningen finns i samhället blir beaktad. I detta som sammanhang utredningen att föreslå en begränsning av den avser personnummeranvändning väcker obehag hos allmänheten. Ofta som är det den användning enligt utredningens mening innebär de som största integritetsriskerna som människor reagerar mot. Behovet 100-procentigt säker identifikation väger inte lika av en i alla sammanhang. Personnumret är otvivelaktigt ett billigt och tungt säkert identifikationsmedel. Även det finns möjlighet att med om användande andra identifikationsmedel eller metoder åstadkomma av lika säker identifikation är det möjligt att de fullgoda alternativen en ställer sig så kostsamma att man måste överväga att acceptera vissa brister vid identifikationen. del sammanhang, särskilt i de fall förväxlingar kan förorsaka l en betydande skador för den enskilde bör, tidigare anförts, försämsom ringar vid identifikationen inte accepteras. Det kan exempelvis gälla vid registreringar i sjukjournaler samt vid anteckningar i kriminalregister och kreditupplysningsregister. I andra sammanhang, där de personuppgifter förekommer inte är av lika känsligt slag, får det som bli bedömning från fall till fall hur viktigt det är med en 100en procentig identifikation. En sådan bedömning kan i vissa fall tänkas resultera i ett val identifikationsmetod som inte är lika säker av en personnumret, vid avvägning mot kostnaderna för en som men som en identifikationsmetod anses tillfredsställande. annan

Med mindre integritetskänsli information utredningen främst

g menar olika typer kundregister innehåller mera harmlös information av som om inköp m.m. I många fall kan identifikation med exempelvis namn, adress och en födelsetid den information erfordras för att eliminera förge som

växlingsrisker. Det gäller enligt utredningens uppfattning för register

innehåller uppgifter olika ansökningar och förordnanden. Som som om exempel kan nämnas ansökan om förordnande som Ordningsvakt, auktorisation bevakningsföretag och bilskrotare, tillstånd att som bedriva handel med skrot, begagnade varor eller vapen samt utfärdande av körkort och vapenlicens. Flertalet de remissinstanser som yttrat sig över DOK:s beav tänkande SOU 1987:3 l Integritetsskyddet i informationssamhället

ställer sig positiva till att onödig personnummeranvändning

begränsas. Det är dock svårt att finna någon remissinstans som inom

Allmänna överväganden 203

det egna verksamhetsområdet kan peka på någon sådan onödig

användning.

Det torde emellertid vara ostridigt att personnumret i åtskilliga fall

rent slentrianmässigt kommit att väljas identitetsbegrepp. Även

som från statsmakternas sida har det tidigare saknats överväganden

av möjligheterna att undvara personnummer när register inrättats.

nya

Om ambitionen är att åstadkomma påtaglig begränsning

en av personnummeranvändningen faller det sig emellertid naturligt att i första hand rikta sig mot sådan personnummeranvändning inte

som

fyller något större syfte ur identifikationssynpunkt. I de fall ett register

omfattar så få personer att några förväxlingar inte kan uppstå vid identifikation med hjälp och där samkörningar inte sker med

av namn andra register framstår en användning onödig.

av personnummer som Även i de fall det är möjligt till rimlig kostnad

att en åstadkomma en eliminering av personnummeranvändningen genom kryptering eller

användning av alternativa identitetsbegrepp utredningen att

menar användningen av personnummer är onödig. Hos exempelvis biblioteken bör det vara möjligt att identifiera låntagare med hjälp

av namn och adress, eventuellt i kombination uppgift låntagarnummer

av om eller liknande. SCB:s undersökning visar också att det hos allmänheten finns mycket liten förståelse för just bibliotekens

personnummeran-

vändning.

Personnummer används också i många sammanhang utanför ADBregister. Personnummer finns bl.a. noterat på fakturor, konto- och IDkort samt i olika beslut och tillståndsbevis. Även i dessa sammanhang finns det enligt utredningens uppfattning skäl att se över användningen och på olika sätt försöka begränsa den.

5.5¶Begränsad exponering av

personnummer

En öppen exponering av personnummer kan generellt sägas innebära en risk genom att personnumret lätt kan läsas obehöriga. Ut-

av redningen anser därför att all yttre, öppen exponering

av personnummer bör minimeras.

Personnummer bör enligt utredningens mening exempelvis inte få förekomma utanpå postförsändelser. Även i andra sammanhang såsom på olika typer av dokument, förordnanden och bevis bör

personnummer förekomma endast om det föreligger särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att personnumret krävs för att kontroll mot register med personnummer som identitetsbegrepp skall kunna ske.

204 Allmänna överväganden

När det gäller begränsningen av den yttre exponeringen av personnummer anser utredningen att sekretessbeläggning och kryptering kan vara effektiva metoder.

5.6¶Metod för reglering av personnummeranvändningen

Som framgår av utredningens kartläggning, avsnitt har personnumren kommit att användas i en omfattning som ursprungligen varken varit avsedd eller förutsebar. Det första avgörande steget mot en begränsning av användningen togs genom införandet av bestämmelsen i 7 § andra stycket datalagen år 1992. Datainspektionen och regeringen har, som framgår av praxisredovisningen se bilaga 9, kommit att tillämpa bestämmelsen relativt extensivt. Datainspektionen har också

följt upp arbetet med att begränsa personnummeranvändningen genom

att fatta beslut om att vid förenklat tillståndsförfarande for direktreklamregister inte tillåta registrering av personnummer DIFS 1993:5, jfr avsnitt 3.2.2.

Det är dock uppenbarligen endast en ytterst liten del av den totala personnummeranvändningen som kommit under Datainspektionens be-

dömning. Utredningens undersökning av hur ändringen i 7 § datalagen

påverkat användningen av personnummer tyder också på att lagändringen hittills i stort sett inte medfört några förändringar i de fall Datainspektionen inte fattat något beslut i begränsande riktning.

Ändringen i datalagen 1992 har således inte på något avgörande sätt påverkat personnummeranvändningen i samhället. De kostnader som är förenade med systemutveckling och förändring i befintliga datorprogram gör också att det krävs kraftfullare åtgärder för att till stånd

en påtaglig begränsning av användningen av personnummer.

Utredningen har övervägt möjligheten att skapa en generell

reglering av personnummeranvändningen. Användningen av person-

nummer har emellertid fått en sådan spridning och den har också så olika betydelse för skilda verksamheter, att utredningen inte ansett det möjligt att åstadkomma någon generellt utformad reglering som tar

ställning till all personnummeranvändning.

5.6.1¶En särskild lag eller reglering i datalagen

En viktig fråga att ta ställning till har varit vilka former av personnummerhantering som skall regleras. Skall en lag om användning av personnummer omfatta endast ADB-behandling eller skall den även reglera manuell hantering av personnummer

Den nuvarande datalagen reglerar i princip endlast uppgifter som i register förs med hjälp av automatisk databehandlling. Register som törs med hjälp av annan teknik än ADB faller utanför lagens tilllämpningsområde. Datalagsutredningen föreslog :att datalagen även i

fortsättningen bara skulle reglera sådan informationshantering som

sker med hjälp av ADB. Som skäl för denna :ståndpunkt anförde Datalagsutredningen bl.a. att manuella hanteringair inte innebär någon nämnvärd risk från integritetssynpunkt och att dlet i Sverige, såvitt utredningen kände till, inte finns några större mamuella register.

Enligt Personnummerutredningens mening finns; det emellertid flera skäl som talar för att, när det gäller lagstiftning om begränsning av personnummeranvändning, reglera även manuell hantering. En lag som reglerar alla former av personnummeranvändming torde skapa ett starkare skydd genom att regleringen blir tekmikoberoende. Man

undviker därigenom olika gränsdragningsproblerm. Utvecklingen av nya informationsbehandlingsmetoder innebär att sáåväl inmatning som

bearbetning och distribution av data kommer att underlättas. Det kan också förutsägas att det kommer att bli lättare att vid databehandling med tekniska hjälpmedel mata handskrivna data, exempelvis genom utveckling av scanningtekniken.

Ett annat argument är att EG-kommissionens förslag till direktiv om

skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter och om det fria

flödet sådana uppgifter jfr bilaga 4 omfattar även manuell

av hantering.

Med reglering som omfattar även manuellt förda uppgifter kan

en man också begränsa den manuella hantering av personnummer som ibland innebär en mycket öppen exponering. Det kan gälla exempelvis personnummer som trycks checkblanketter, personnummer på anslagna tjänstgöringslistor, personnummer på ansökningar och intyg av olika slag m.m.

Utredningen menar därför att en reglering av personnummeran-

vändningen bör omfatta både manuell hantering och ADB-behandling

av personnummer. Eftersom datalagen i princip reglerar endast ADBhantering av personuppgifter bör en reglering av personnummeranvändningen, enligt utredningens uppfattning, inte införas i datalagen.

Enligt den delreform som skall genomföras på grundval av Datalagsutredningens förslag se avsnitt 2.3.4 kommer Datainspektionen att ges möjlighet att reglera ADB-behandlingen. för olika branscher och sektorer. Härigenom kan register inom vissa branscher och sektorer komma att undantas från tillståndsplikt prop. 199394: 116.

En fördel med att reglera personnummeranvändningen i en särskild lag

är att reglerna i en sådan lag skulle kunna tillämpas både i det nuvarande tillstånds- och licenssystemet, under en övvergångsperiod när viss ADB-behandling undantas från tillståndspliktern samt i ett framtida

206 Allmänna överväganden

eventuellt helt tillståndsfritt system. Om reglerna angående

personnummeranvändning finns i en särskild lag, utanför datalagen, blir personnummeranvändningen inte beroende Datainspektionens

av

tillståndsprövning.

Den nuvarande bestämmelsen om personnummeranvändning i 7 § datalagen har fått en tämligen generell utformning. Det har inte varit

helt okomplicerat för registeransvariga att bedöma i vilka fall

en

personnummeranvändning varit förenlig med bestämmelsen. Be-

stämmelsen har inte heller varit direkt straffsanktionerad i datalagen. Däremot straffsanktioneras brott mot en föreskrift från Datainspektionen eller regeringen som innebär att inte får

personnummer registreras.

Regeringsrätten har i ett antal mål bl.a. Söderhamn Energi AB

som överklagade regeringens beslut 93-72 angående tillstånd enligt datalagen för personregister, Regeringsrättens mål 4621-1993

nr prövat om regeringens beslut om föreskrifter att personnummer inte får registreras strider mot någon rättsregel. Regeringsrätten kom vid sin rättsprövning i samtliga fall till den slutsatsen att bestämmelserna i datalagen gav de beslutande myndigheterna utrymme för att göra avvägningar mellan motstående intressen. Handlingarna i målen gav inte heller, enligt Regeringsrätten, vid handen att regeringen skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som bestämmelserna ger. Regeringsrätten fann därför att regeringens beslut inte stred mot någon åberopad rättsregel.

Genom beslut av Datainspektionen och regeringen har visserligen

datalagens bestämmelse i praxis blivit något preciserad. Bl.a. får

mera det numera genom praxis klarlagt att får

anses personnummer

användas när den registeransvarige enligt författning eller myndighetsbeslut är skyldig att lämna ut personuppgifter till myndighet.

en

Det är emellertid utredningens uppfattning att författningsreglering-

en av personnummeranvändningen bör vara betydligt mera preciserad

än vad som i dag är fallet. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det största

av vikt att en registeransvarig, redan innan han ansöker tillstånd att

om föra ett register, kan bedöma om en användning är

av personnummer tillåten eller inte.

För närvarande kommer en begränsning

av personnummeranvändningen i princip till stånd endast genom beslut av Datainspektionen eller regeringen. Detta förhållande kan inte tillfredsställan-

anses de. Förfarandet kan bl.a. bidra till att snedvrida konkurrensen

genom att företag inom samma bransch kan komma att arbeta under olika villkor. Avgörande för om ett företag får använda blir

personnummer i praktiken om företaget ansökt om tillstånd att föra ett personregister före eller efter 1992.

Allmänna överväganden 207

Datainspektionen har under senare tid i ett flertal tillsynsärenden

anfört att frågan om registrering av personnummer i tillståndsfria register i allmänhet kommer under Datainspektionens bedömning

av en tillfällighet, ofta i form av enstaka klagomål. Inspektionen har hävdat att en sådan ordning är inte effektiv ocih på den enskilda sektorn kan oönskade effekter från konkurrenssynpunkt att

genom beslut om begränsning av personnummeranvändningen bara gäller den

klagomålet avser. Inspektionen har i vissa tillsynsärenden, med

hänvisning till utredningens arbete, ansett att begränsning

en av personnummeranvändningen tills vidare bör anstå.

Sverige är ett av de mest datoriserade länderna i världen och det är inte möjligt att inom det nuvarande regelsystemet åstadkomma någon

påtaglig begränsning av personnummeranvändningen enbart genom beslut av Datainspektionen i tillstånds- och tillsynsärenden. I stället erfordras en mera preciserad författningsreglering när

som anger personnummer skall användas och som också straffsanktionerar

sådan användning som inte har stöd i författning. En väl preciserad författningsreglering av personnummeranvänd-

ningen torde också kunna medföra en uppstramning när det gäller den i dag tillståndsfria ADB-hanteringen av personuppgifter. De kostnader som är förenade med systemutveckling och förändring i befintliga datorprogram gör att det krävs en ingripande lagstiftning för att åstadkomma en verkningsfull begränsning av

personnummeran-

vändningen.

5.6.2¶Speciella begränsningsregler m.m.

Eftersom det i många fall kommer att vara svårt att helt undvara personnummer har utredningen övervägt kompletterande metoder för

att åstadkomma begränsningar av personnummeranvändningen.

Utredningen har bl.a. övervägt möjligheterna att begränsa den användning av personnummer som föranleds att personnumret

av

utgör identitetsbeteckning för enskilda näringsidkare. Vidare har utredningen sett över regleringen av tilldelningen .av personnummer.

Förslag till begränsningsmetoder i dessa avseenden lämnas i avsnitt 6.2 och 6.3.

6¶Utredningens förslag

6.1¶Olika

begränsningsregler

Utredningen föreslår att personnummeranvändningen regleras i en särskild lag, lagen om användning om personnummer. Enligt lagförslaget får personnummer i princip bara användas i de fall användningen medgivits i lag eller när användningen erfordras för att uppfylla krav angående personnummer som föreskrivs i lag. Förslaget redovisas i avsnitt 6.1.1. Specialmotivering till lagförslaget finns i avsnitt 9.1. I avsnitt 6.1.2 diskuterar utredningen vilka sektorer

som även fortsättningsvis bör få använda personnummer och i vilka fall personnummeranvändning inte bör vara tillåten.

Utöver den särskilda lagen om användning av

personnummer lämnar utredningen också andra förslag som syftar till att åstadkomma en begränsad användning av personnummer. I avsnitt 6.2 redovisas ett förslag som innebär att ett nytt identitetsbegrepp skapas för enskilda

näringsidkare föregagarnummer. Med förslaget vinner man en

minskad yttre exponering av den enskilde näringsidkarens personnummer och därmed torde också riskerna för missbruk av näringsidkarens personnummer minska.

Avsnitt 6.3 innehåller en beskrivning utredningens förslag

av om en begränsning av tilldelningen av personnummer för personer som inte är folkbokförda. I dag finns omkring 408.000 tilldelats

personer som personnummer utan att vara folkbokförda i landet. Den föreslagna

begränsningen av tilldelningen av personnummer skulle uppenbarligen

bidra till att minska personnummeranvändningen.

I avsnitt 6.4 föreslår utredningen att en bestämmelse om sekretess för personnummer införs i sekretesslagen. Utredningen redovisar också olika metoder att genom kryptering eliminera exponeringen av personnummer i klartext. Metoderna är tänkta för de fall det olika

av skäl inte är rimligt att helt förbjuda användningen av personnummer.

Ett förslag om kriminalisering av obehörigt utnyttjande

av annans identitet presenteras i avsnitt 6.5.

Utredningen anvisar således flera metoder att begränsa användningen av personnummer. De olika förslagen samverkar, är också

men

med modifieringar i vissa fall möjliga att genomföra var för sig. - -

210 Utredningens förslag

6.1.1 Lag om användning av personnummer

Förslaget om en särskild lag som reglerar användningen av personnummer innebär att det i en rarnlag anges när det skall vara tillåtet att använda personnummer. Enligt lagförslaget får personnummer användas bara när användningen medgivits i lag, alternativt om användningen erfordras för att uppfylla krav angående personnummer som föreskrivs i lag. Användningen skall också vara förenlig med de ändamål som föreskrivs i den lag som medger användningen.

Lagen innehåller också bestämmelser som syftar till att begränsa den yttre exponeringen av personnummer. Personnummer får enligt lagförslaget inte placeras synligt på postförsändelser. Det får inte heller utan särskilda skäl anges på handlingar som skall spridas till annan än den som personnumret avser.

Från lagens tillämpningsområde undantas användning av eget personnummer och användning av personnummer som sker för personligt bruk. Uppgift om avlidnas personnummer omfattas inte heller av lagen.

Förfarandet med utlämnande av uppgift om personnummer skall enligt lagförslaget i princip koncentreras till skattemyndigheten.

Utredningen föreslår att en eller flera tillsynsmyndigheter skall utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen. Lagförslaget möjliggör för tillsynsmyndighet att efter regeringens bemyndigande meddela närmare

föreskrifter om ADB-behandling av personnummer samt att meddela föreläggande med de villkor som kan behövas för att lagen skall efterlevas. Ett sådant föreläggande skall kunna förenas med vite.

Regeringen eller tillsynsmyndighet som regeringen bemyndi gat kan,

om det föreligger synnerliga skäl, i enskilda fall medge undantag från kravet på lagstöd för användning av personnummer.

Lagen straffsanktionerar personnummeranvändning som sker utan erforderligt lagstöd och sådan användning som strider mot föreskrift som meddelats med stöd av lagen.

Den föreslagna lagen om användning av personnummer anger

således inte direkt vilken personnummeranvändning är tillåten. Lagen måste kompletteras med olika författningar som reglerar användningen av personnummer i vissa register eller inom vissa sektorer i samhället.

DOK övervägde möjligheten att sammanföra alla registerförfattningar i en registerlag. En sådan lösning skulle medverka till en enhetlig utformning av lagstiftningen och ge utrymme för såväl

behövlig modernisering av befintliga författningar som en ny reglering

på de områden där sådan behövs. I en gemensam registerlag blir det emellertid svårt att reglera sådana centrala frågor som de olika registrens ändamål och innehåll. Det är också troligt för alla

att en

specialreglerade register gemensam registerlag blir allt för svåröverskådlig för att fylla sitt syfte. En möjlighet vore att ge registerlagen karaktären av rarnlag och att komplettera med registerförordningar eller föreskrifter från Datainspektionen för varje enskilt register. En sådan ramlag skulle t.ex. kunna innehålla föreskrifter om vilka frågor som skall regleras i olika registerförordningar. I princip ger dock datalagen redan vägledning den punkten. Denna lösning ger också riksdagen mindre inflytande än vad som har varit fallet vid tillkomsten av befintliga registerlagar.

Användningen av personnummer i samhället är oerhört spridd. Den vidsträckta användningen har bidragit till att underlätta kommunikationen mellan olika register. Det är därför inte möjligt att begränsa användningen inom en sektor utan att samtidigt beakta vad begränsningen innebär för andra sektorer med personnumret som

som identifikationsmedel kommunicerar med den sektor där användningen

begränsas. Behovet av ett enhetligt identitetsbegrepp varierar också inom olika sektorer i samhället. I vissa fall förekommer personlig kontakt varvid identiteten lättare kan kontrolleras, medan registrering-

o.d. i andra fall sker automatiskt utan kontakt med den som ar

registreringen berör. De kostnader för systemutveckling eller investeringar i nya system regler om begränsningar i personnummeranvändningen i de flesta

som fall medför varierar beroende standard och ålder befintliga system.

En bedömning av om användningen av personnummer i framtiden bör tillåtas inom en viss sektor eller i ett visst register bör enligt utredningen främst grundas på följande faktorer:

Hur används internt och vid kontakter med kunder

personnummer m.m.

Vilka behov av kommunikation med andra uppgiftssamlingar som föreligger och vid vilka kommunikationer personnummer används som

identifikationsbegrepp.

Lagstadgad skyldighet att lämna information som innehåller uppgift om personnummer eller som förutsätter att personnummer används.

Kostnader för omläggning av befintliga ADB-system, eventuella planer att förnya system eller investera i nya system.

Utredningen har inte ansett det möjligt att till grund för en generell lag, som utredningen nu föreslår, lägga bedömningar av dessa faktorers betydelse inom alla samhällsområden. Den föreslagna lagen måste i stället kompletteras med författningar efter utredning av

som, det särskilda användningsområdet, reglerar i vilken omfattning personnummeranvändning skall vara tillåten.

När en sektor reglerats bör det finnas bättre underlag för att bedöma konsekvenserna av en reglering inom andra sektorer. Erfarenheter av

212 Utredningens förslag

eventuella krypteringsföreskrifter m.m. kan utvärderas och läggas till grund för fortsatta regleringar.

DOK:s lagförslag, se avsnitt 2.3.3 innebar att fick

personnummer registreras i personregister om den enskilde samtyckt till detta. Utredningen har övervägt att införa en liknande bestämmelse i lagen

om användning av personnummer. Skall en regel om samtycke verkligen ge den enskilde en möjlighet att neka registrering eller

annan användning av personnummer måste det stå klart att ett samtycke lämnas helt frivilligt och att den enskilde inte utsätts för påtryckningar för att samtycka. Utredningen bedömer att den enskilde i många fall i realiteten skulle tvingas att lämna sitt samtycke till användning

av personnummer. Inom den enskilda sektorn skulle en regel om samtycke kunna öppna möjligheten för företag att bara acceptera kunder som samtycker till att deras personnummer används. Om alternativ saknas till de varor eller tjänster företaget erbjuder

som skulle den enskilde i realiteten tvingas att samtycka till registrering av

Även i exempelvis förhållandet mellan personnummer. arbetsgivare och arbetstagare kan det i vissa fall vara svårt för en arbetstagare att neka arbetsgivaren att använda personnummer för annat än i lag medgivna ändamål. Utredningen har därför stannat för att inte föreslå

någon regel om samtycke.

I Kanada skall den federala regeringen tillförsäkra att rättigheter, förmåner och privilegier inte nekas någon och att ingen bestraffas för att han vägrar att lämna ut sitt Social Identification Number SIN till en federal institution, utom i sådana fall uppgiftslämnandet är

föreskrivet i författning. När enskilda tillfrågas uppgift SIN

om om skall de informeras om ändamålet med förfrågningen, om uppgiftslämnandet är frivilligt eller obligatoriskt och konsekvenserna att

om av vägra lämna uppgift.

Utredningen har övervägt att föreslå motsvarande bestämmelser. När det gäller frågan om en bestämmelse som innebär att den enskilde inte får nekas förmåner endast av den anledningen att han vägrar lämna ut sitt personnummer menar utredningen emellertid att den reglering som föreslås i lagen om användning av personnummer gör en sådan bestämmelse överflödig. En myndighet eller annan som i lag har stöd att använda ett personnummer har också rätt att få ut uppgift om personnummer från exempelvis skattemyndigheten.

När det gäller den informationsplikt finns inom det fedrala

som området i Kanada bedömer utredningen att en motsvarande bestämmelse i svensk lagstiftning skulle medföra omfattande byråkrati

en som inte står i proportion till de vinster som kan uppnås integritetssyn-

ur punkt.

Utredningens förslag kan ses som inledningen till en långt större

begränsning av personnummeranvändningen. Avvägningar mellan

Utredningens förslag 213

integritetsskyddet och samhällets behov av kontroll kan dock inte bestämmas generellt i en lag om användning av personnummer. Dessa får i stället göras i samband med en reglering av olika samhällssektorer. Det är vidare angeläget att då nya bidragssystem, differentierade avgifter och liknande införs på förhand noga överväga vilka kontrollmöjligheter som behövs och vad detta innebär i fråga om behov av att registrera personnummer.

6.1.2¶Framtida personnumrneranvändning

Utredningens förslag om en ramlag som reglerar personnummeranvändningen förutsätter, som tidigare redovisats, att det tillkommer ett antal registerlagar och att befintliga registerlagar kompletteras med bestämmelser som preciserar den personnummeranvrändning som skall tillåtas. Lagförslaget förutsätter att områden som i dag inte är lagreglerade kommer att lagregleras såvitt avser användningen av personnummer.

I avsnitt 6.1.1 har utredningen kort diskuterat vilka faktorer som bör utredas innan man tar ställning till om en sektcor bör få använda personnummer eller inte, i vilken omfattning en eventuell användning bör få ske och vilka föreskrifter som skall kringgätrda användningen. Utredningen har som redovisats i avsnitt 4 kartlagtt delar av personnummeranvändningen i samhället. Ytterligare analyser är emellertid nödvändiga innan man tar ställning till inom vilka. områden personnummer i framtiden bör få användas och var användningen bör begränsas eller eventuellt helt upphöra.

Generellt kan sägas att all yttre exponering av personnummer bör minimeras. Personnummer bör inte användas som fakturanummer och liknande. I de fall personnummer kan anvämdas internt för att identifiera kunder m.m. bör personnumret inte anwvändas vid extern kommunikation med annan än den det berör.

Folkbokföring, beskattning, exekution och val

Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolkningen. Det är också här som tilldelningen av personnummer sker. Eftersom utredningen inte lämnar något förslag innebär ett totalt förbud

som mot användning av personnummer framstår det som naturligt att personnummer även fortsättningsvis registreras och används hos folkbokföringsmyndigheten.

Användningen av personnummer inom skatteadnninistrationen ger, som utredningen tidigare konstaterat, upphov tilll en omfattande personnumrneranvändning även utan för skattemyndligheterna. Kravet

214 Utredningens förslag

på uppgift om personnummer i kontrolluppgifter framtvingar registrering av personnummer inom skilda områden. Enligt utredningens uppfattning är det inte möjligt att inom den närmaste tiden till rimliga kostnader begränsa personnummeranvändningen inom skatteadministrationen. I framtiden skulle man kunna tänka sig personnumret i beskattningssammanhang ersattes med ett särskilt skattenummer. Införandet av ett särskilt skattenummer måste emellertid, som utredningen tidigare anfört, föregås av ett omfattande utredningsarbete. En sådan reform bör också samordnas med utredningar om det nuvarande skattesystemet, planerade omläggningar och förändringar

av befintliga ADB-system m.m. I avsnitt 5.4.2 har utredningen

redogjort för FUD:s förslag om ett nytt uppbördssystem för skatt på inkomst av tjänst.

Inom exekutionsväsendet är det av största vikt att rätt person blir föremål för kronofogdemyndighetens åtgärd. En stor del av arbetet med att utröna om gäldenären har några utmätningsbara tillgångar sker numera genom ren registersökning. Som framgår av den i avsnitt

4.3.1 givna redogörelsen finns ett omfattande ADB-system för

exekutionsväsendet, det s.k. REX-systemet. I det där ingående centralregistret utgör personnummerorganisationsnummer identifika-

tionsbegrepp. Enligt 4 § utsökningsregisterlagen skall i utsöknings-

registret anges bl.a. personnummer eller, när uppgift om personnummer saknas, särskilt registreringsnummer. I det register som förs med stöd av lagen 1991:876 om register för betalningsföreläggande och handräckning får för en fysisk person anges bl.a. personnummer. Med

hänsyn till vikten av att en riktig identifierng sker sig utred-

anser ningen inte ha anledning att ifrågasätta att i vart fall

personnummer tills vidare får användas inom exekutionsväsendet.

Enligt vissa bestämmelser skall personnummer anges då ärenden

anhängiggörs vid kronofogdemyndigheterna. Vid inbetalning av ansökningsavgiften för ansökan om betalningsföreläggande och

handräckning skall sökanden ange svarandens personnummer eller

organisationsnummer 5 § förordningen 1991:1339 om betalnings-

föreläggande och handräckning. En ansökan om indrivning skall,

om inte RSV föreskrivit något annat, innehålla uppgift om bl.a. sökandens och gäldenärens personnummer 6 § indrivningsförordningen 1993:1229.

Då det gäller ansökan från annan än myndighet ifrågasätter utredningen starkt nödvändigheten av att personnummer anges i ansökan. Enligt utredningens mening torde det vara tillräckligt med uppgift om födelsetid, namn och adress. Med hjälp av dessa uppgifter torde det vara möjligt att inhämta uppgift från

om personnummer SPAR eller det eventuella aviseringsregister, som enligt Aviseringsutredningens förslag skall föras av RSV; dvs. den för exekutions-

Utredningens förslag 215

väsendet ansvariga myndigheten och som kan komma att ersätta det registret. Rutinen för ett sådant inhämtande av uppgift om personnumtorde kunna utformas så kan inhämtas på ett mer att personnummer snabbt och smidigt sätt. Ett sådant system skulle avsevärt minska exponeringen inom den enskilda sektorn. Enligt av personnummer utredningens förslag sekretesskydd för personnummer är det inte om nödvändigt att införa en motsvarande regel för den offentliga sektorn. Inför allmärma val registreras ett mycket stort antal personer i ADB-understödda register utgör underlag för framställning av som röstlängder och röstkort. Det av 1993 års Vallagskommitté lämnade förslaget till röstlängdsregister innehåller författningsstöd för lag om registrering personnummer i dessa register. Vid den registrering av sker i samband med val är det angeläget att underlaget blir som korrekt och att ingen person som skall finnas med i registret tappas bort. Här kan personnumret bidra till att underlaget blir korrekt och att inga rättsförluster uppstår. Utredningen anser därför att inga begränsningar bör ske den nuvarande användningen av personnummer av vid registreringen i samband med val.

Kommuner och landsting

Utredningen har beträffande kommuner och landsting avsnitt 4.3.4 främst beskrivit den användning av personnummer som förekommer

inom socialtjänsten samt inom hälso- och sjukvården. När det gäller

båda dessa områden pågår arbete inom Socialtjänstkommittén och inom Hälsodatakommittén med att ta fram underlag for en för-

fattningsreglering personregistreringen. Samråd har skett med dessa

av båda kommittéer som också under utredningsarbetet kommer att kunna ta del av denna utrednings betänkande. Som allmän synpunkt beträffande personreggistreringen inom en hälso- och sjukvården vill utredningen framföra att det här är synnerliangeläget att personförväxlingar inte sker. I des.sa sammanhang är gen det många gånger frågan särskilt känsliga uppgifter varför frågor om säkerhet och sekretess kring hanteringen av uppgifterna också är om viktiga. Användning personnummer behöver emellertid inte alltid av vara det enda sättet att åstadkomma säkerhet kring registreringen.

När det gäller registreringen inom socialtjänsten anser utredningen

att all yttre exponering av personnummer, exempelvis på fakturor, generellt sett bör upphöra. Likaså bör registrering av födelsetid vara tillräckligt för att bedriva sådan verksamhet som inte kräver kontroll av uppgifter mot centrala register som använder personnummer som identitetsbegrepp. Som utredningen tidigare anfört bör man vid utarbetandet bidragssystem eller inkomstbasearade taxor i förväg av nya

216 Utredningens förslag

bedöma behovet av kontroll och vad detta innebär i form

av personnummeranvändning och risker från integritetssynpunkt.

Personaladministrativa system

I de personaladministrativa systemen finns uppgifter bildar

som underlag för bl.a. de kontrolluppgiñer som skall levereras till skattemyndigheten. Där registreras också uppgifter som skall kommuniceras

med försäkringskassor eller RFV.

För ändamål där det föreligger en lagstadgad uppgiftsskyldighet

som förutsätter att personnummer måste enligt utredningens

anges uppfattning de personaladministrativa systemen även fortsättningsvis få innehålla uppgift Även vid kommunikation med

om personnummer.

andra som erhållit lagstöd för sin personnummeranvändning bör

personnumret kunna användas. Utredningen exempelvis att

anser bankerna skall få använda personnummer. Vid kommunikation med banker i samband med löneutbetalningar bör därför få

personnummer användas. Personnummer bör däremot inte användas för andra ändamål. När det gäller den interna administrationen

menar utredningen att uppgift om namn, adress och eventuellt födelsetid kan användas som särskiljande begrepp. Redan använder många företag

nu ett anställningsnummer i den interna verksamheten. Utredningens förslag kan förutsättas medföra utökad användning särskilda

en av

anställningsnummer.

Domstolar och andra rdttsvárdande myndigheter

Utredningen har i avsnitt 4.3.6 redogjort för den registrering och

personnummeranvändning som sker hos domstolar och andra rättsvår-

dande myndigheter. Enligt utredningens mening är det rättssäker-

ur hetssynpunkt av största vikt att de tvångsåtgärder vidtas de

som av angivna myndigheterna träffar rätt person. Det är därför avgörande

av betydelse att en grundlig identitetskontroll av den enskilde sker. För närvarande förutsätter en sådan kontroll att uppgift

av personnummer erhålles och kontrolleras. Myndigheterna behöver också aktuell

uppdatering av uppgifter om den enskilde, något som i dagsläget

kräver uppgift om personnummer. För att polisen på ett effektivt sätt skall kunna utföra sina uppgifter krävs att det finns möjlighet att

en sambearbeta personuppgifter på ett säkert och effektivt sätt. De

rättsvårdande myndigheterna bör alltså i sin registerhantering i

väsentligen samma utsträckning som i dag ha rätt att använda

personnummer.

All onödig användning av bör dock undvikas.

personnummer Exponering av personnumret bör endast komma ifråga då detta är

Utredningens förslag 217

absolut nödvändigt. I dag förekommer uppgift om personnummer i bl.a. alla domar som riktar sig mot en enskild. Utredningen ifrågasätter starkt om denna exponering är nödvändig. Uppgift om födelsetid torde vara tillräcklig för att identifiera person. Den uppgift om

en personnummer som torde vara nödvändig kan antecknas på annan plats i domstolens akt än på domen eller beslutet. Vid den underrättelse om avgörandet som enligt ett olika bestämmelser skall ske till ett flertal myndigheter, kan uppgift om personnummer anges i ett separat meddelande, beträffande brottmål t.ex. på den s.k. RI-uppgiften. Då det gäller expediering av avgörandet till andra än sådana myndigheter bör uppgift om personnummer inte lämnas, om mottagaren inte har lagstöd för sin användning. Det ankommer istället på den myndighet som har att vidta eventuella åtgärder i anledning av ett domstolsavgörande att själv ta fram det aktuella personnumret. Detta kan ske genom att använda sig av registersökning enligt utredningens förslag

hos Skattemyndigheten eller annars i SPAR eller det eventuella avise-

ringsregister som kan komma att ersätta detta register. Enligt ut-

redningens mening bör alltså den kronofogdemyndighet som t.ex. erhåller ett avgörande om betalningsskyldighet för verkställighet själv

inhämta uppgift om gäldenårens personnummer.

Ansökningar och tillstånd m.m.

I ett stort antal lagar och förordningar föreskrivs skyldighet att

en ange eget och i vissa fall annans personnummer då ansökan av något slag ges till en myndighet. Detta gäller t.ex. ansökan för-

om ordnande som ordningsvakt, auktorisation som bevakningsföretag och bilskrotare, tillstånd att bedriva handel med skrot, begagnade

varor eller vapen, utfärdande av körkort och vapenlicens, se vidare bilaga

Utredningen ifråga sätter starkt om det kan anses motiverat att sådan uppgift anges. Det torde vara tillräckligt att i ansökan, förutom namn och adress, ange uppgift om födelsetid. För det fall det skulle vara nödvändigt med uppgift om personnummer för att pröva ansökan torde den mottagande myndigheten hand införskaffa upp-

egen giften, enligt utredningens förslag från skattemyndigheten eller annars

från SPAR eller det av Aviseringsutredningen föreslagna aviseringsregistret.

Utredningens bedömning gäller även kravet att i bl.a. ansökan

om stämning och i samband med ansökan om betalningsföreläggande

och handräckning ange uppgift om personnummer. Det borde vara möjligt för den domstol eller kronofogdemyndighet som erhåller en

sådan ansökan att själv ta fram de personnummeruppgifter som

eventuellt krävs. För det fall kravet personnummer i dessa fall bibehålls kan utredningens förslag till sekretesskydd komma att

urholkas. Det skulle nämligen då vara tillräckligt att en enskild framställer ett påstående om att uppgift om personnummer behövs i

en sådan ansökan för att någon sekretess inte skall gälla. Då det gälller

ansökan från myndighet, t.ex. åklagarens stämningsansökan i brottmål,

talar med hänsyn till sekretesskyddet inte lika starka skäl för att uppgiften om personnummer utelämnas i ansökan. Det finns dock skäl att ifrågasätta behovet även i dessa fall. Det torde även i dessa fall vara tillräckligt att ange nanm, adress och uppgift om födelsetid.

Även i åtskilliga andra fall kan behovet starkt

av personnummer ifrågasättas. Detta gäller t.ex. bestämmelsen i lagen om ekonomiska föreningar att föreningen för registrering skall anmäla uppgift om bl.a. personnummer för den som utsetts till styrelseledamot, verkställande direktör, direktör, suppleant, firmatecknare och den som har bemyndigats att på föreningens vägnar ta emot delgivning.

Enligt utredningens förslag till lag om användning av personnummer 4 § får personnummer inte utan särskilda skäl på

anges handlingar som skall spridas till annan än den som personnumret avser. När det gäller verksamhetsområden som omfattas av sekretesslagens bestämmelser medför utredningens förslag om sekretess för uppgift om personnummer att detta inte blir möjligt. Det blir således med den föreslagna regleringen exempelvis inte tillåtet att i ett dokument som sprids ange personnummer för samtliga sakkunniga och experter som förordnas i en utredning.

Fastighetsdatabassystemet

En central uppgift för fastighetsdatasystemet är att det skall tillhandahålla riktiga uppgifter om ägare till fastigheter och tomträtter. I

arbetet med ajourhållningen av inskrivningsregistret bör CFD kunna

arbeta med personnummer. Inskrivningsregistret bör således innehålla uppgift om ägarnas personnummer.

All onödig exponering av inskrivningsregistrets personnummer bör

däremot undvikas. Personnumret bör t.ex. inte anges på officiella registerutdrag och inte heller kunna användas vid sökning från

terminal annat än av behörig person. Aviseringar från inskrivnings-

registret om ändrade ägarförhållanden bör inte heller få innehålla uppgift om personnummer.

Inskrivningsmyndighet som skall meddela lagfart på fång av fast

egendom bör givetvis ha rätt att ta del av uppgifter i inskrivningsregistret om den tidigare ägarens personnummer och skyldighet att till registret anmäla den nye ägarens personnummer. Däremot behöver

överlåtelsehandlingen inte innehålla uppgifter om köpares och säljares

personnummer.

En fråga som bör övervägas särskilt är kreditinsttitutionernas rätt att ta del av personnumret, för ägare av fastighet sonn skall belånas.

Forskning och statistik

Inom statistikområdet pågår arbete med att ta fram rregisterlagstiftning.

Integritetsskyddsutredningen kommer under våren 1994 att lämna

förslag till en särskild statistikregisterlag.

Utredningens förslag får enligt direktiven intte försämra förutsättningarna för statistiskt och ekonomiskt utrediningsunderlag och

forskning.

För statistiska ändamål torde oftast uppgift födellsetid och eventuellt kön utgöra tillräckligt underlag. Det finns i dag,, enligt vad utredningen inhärntat, system som automatiskt geneirerar avidentifierat material som underlag för statistik. Vid sambearbettningar av uppgifter från olika register kan det emellertid i vissa fall wara erforderligt att använda personnummer som kopplingsbegrepp. I vissa fall torde det dock möjligt att i statistiksammanhang kryptera personnummer.

vara

Inom forskningsområdet gör personnumret det möjligt att följa upp personer under en längre tidsperiod. Här bör mam överväga möjligheterna att kryptera personnummer. Vid forsknimgsprojekt som inte sträcker sig över någon längre tidsperiod bör uppgift om födelsetid i de flesta fall kunna ersätta uppgift om personnummer.

RFV

Kartläggningen av RFV:s olika system och acdministrationen av socialförsäkringen och anslutande bidragssystem ;ger en bild av det stora informationsflöde som sker inom RFV samtt mellan RFV och andra myndigheter. Ett mycket stort antal personen finns registrerade hos RFV och registreringama ligger många gånlger till grund för beslut som är av avgörande betydelse för den enskillde. Registreringarna avser i vissa fall långa tidsperioder. Det framstår som ytterst

angeläget att riskerna för personförväxlingar minimeras. Enligt utredningens uppfattning är det inte möjlligt att på kort sikt

till kostnader som står i rimlig proportion till det initegritetsskydd som

kan uppnås genomföra förändringar som medför att personnummer

inte får användas vid administrationen av socialförsäkringen och de anslutande bidragssystemen. På längre sikt skulle införandet av ett särskilt socialförsäkringsnummer kunna bidra tilll en minskning av personnumrneranvändningen. Informationsflödett mellan olika myndigheter försvåras och fördyras dock avsevärt om olika identitetsbegrepp skall användas inom olika verksamheter.

Den yttre exponering som sker när utbetalningsavier med

personnummer sänds ut bör dock enligt utredningens uppfattning upphöra.

Den yttre exponerningen strider både mot utredningens förslag lag

om om användning av personnummer och förslaget om sekretess för uppgift om personnummer. Problemet torde kunna lösas antingen genom kryptering av personnumret på avierna eller genom kuverte-

ring.

Utbildning

Som framgått av avsnitt 4.3.13 gäller sedan den 1 december 1993

en förordning om redovisning av studier vid universitet och

m.m. högskolor. Enligt förordningen skall vid varje högskola föras ett särskilt studieregister där varje students identitet med hjälp

anges av namn och personnummer. Om ett personnummer saknas ett för

anges denna student vid högskolan unikt

nummer.

Utredningen ifrågasätter starkt behovet av att

personnummer anges i studieregistren, som onekligen innehåller information kan

som vara av känslig natur för den enskilde, t.ex. uppgift om studieresultat. Det torde vara tillräckligt med uppgift studentens födelsetid. Det

om vore också möjligt att alla studenter åsättes ett unikt något

nummer, som redan sker för sådana studenter som saknar personnummer.

Vad angår CSN:s register över bl.a. studiestödstagare har dessa

register sådan anknytning till de skatte- och exekutionsrättsliga

systemen att det för närvarande inte finns anledning att begränsa användningen av personnummer i dessa register.

Faclçförbund

När det gäller fackförbund och liknande organisationer ut-

anser redningen att personnummer tills vidare bör användas i de fall det erfordras för att fullgöra uppgiftslämnande från A-kassorna och för att administrera försäkringar. För medlemsadministrationen i övrigt bör det emellertid vara tillräckligt att registrera uppgift födelsetid. Ett

om annat alternativ kan vara att, som exempelvis skett inom JUSEK, tilldela medlemmarna ett särskilt medlemsnummer. I de fall förbundet måste lämna kontrolluppgift för medlem måste dock få

personnummer användas.

Kreditupplysning

Kreditupplysningsföretagens register innehåller uppgifter ett

om mycket stort antal personer. Uppgifter hämtas fortlöpande in från olika

myndigheter. I dessa sammanhang framstår det angeläget att

som

Utredningens förslag 221

personförväxlingar inte sker genom att exempelvis en betalningsan-

märkning registreras på fel person. En fungerande kreditupplysnings-

verksamhet anses också utgöra en viktig faktor för effektiviteten i näringslivet.

Kreditupplysningsutredningens förslag till ändringar i kreditupplysningslagen innehåller en bestämmelse som medger att personnummer

får registreras i kreditupplysningsverksamhet. Det är också Person-

nurnrnerutredningens bedömning att kreditupplysningsföretagen i sin verksamhet bör få använda personnummer. Kreditupplysningsföretagen skulle lämpligen, som Kreditupplysningsutredningen föreslagit, kunna erhålla lagstöd för sin användning genom ändringar i kreditupplys-

ningslagen.

När det gäller bankers och andra användares inhämtande av kreditupplysningar kan emellertid utredningens förslag medföra att bankerna m.fl. inte bör få använda personnummer vid dessa förfrågningar. Ett lagstöd för bankernas användning av personnummer bör enligt utredningens mening inte innefatta användning som avser inhämtande av kreditupplysning. Den omfrågade får i stället identifieras med hjälp av uppgift om födelsetid, adress m.m. Inte heller på de

uppgifter som lämnas ut från kreditupplysningsföretagen bör det få

finnas personnummer. Detta torde kräva systemändringar och i viss mån försvåra uppgiftlärrmande via terminal.

På sikt skulle personnummeranvändningen hos kreditupplysnings-

företagen kunna upphöra, om dessa övergick till att endast registrera uppgifter om personer som är föremål för förfrågningar. Detta förfarande är vanligt i vissa andra länder.

Försäkringsbolagen

Försäkringsbolagens verksamhet har utvecklats till att bli helt beroende av ADB. De större försäkringsbolagen har ett mycket stort antal personer registrerade i sina kundregister. Nästan hela Sveriges befolkning omfattas av någon försäkring. Många försäkringar omfattar fler personer än endast försäkringstagaren och många försäkringstagare har fler än en försäkring. Bolagen hanterar i vissa fall mycket känsliga uppgifter och det är angeläget att sammanblandning av olika personer inte sker i försäkringssarmnanhang. Bolagen bevakar adressändringar och dödsfall bland försäkringstagare och försäkrade. Från bolagens sida har hävdats att risken för att enskilda lider betydande rättsförluster skulle vara stor om inte bolagen hade denna bevakning.

Det föreligger också en skyldighet för försäkringsbolagen att lämna kontrolluppgift till Skattemyndigheten för vissa typer av försäkringar. Försäkringsbolagen betalar vidare in preliminär skatt till skattemyndig-

222 Utredningens förslag

heten avseende räntor till försäkringstagarna. Dessutom har försäkringsbolagen en skyldighet att, enligt den nya lagen om åtgärder mot penningtvätt, kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med bolagen och bolagen har gransknings-

även en och uppgiftsskyldighet enligt denna lag.

Försäkringsbolagen kommunicerar bl.a. med SPAR, enskilda företag, bilregistret, CFD, SCB, banker och girocentraler för betalningsöverföringar, försäkringskassorna, sjukhus, kreditupplysningsinstitut och inkassobyråer.

Utredningen bedömer att användningen av personnummer i försäkringsbolagens verksamhet förebygger rättsförluster och förväxlingar som kan innebära allvarliga integritetsintrång. Försäkringsbolagen bör därför för vissa ändamål få använda personnummer i sin verksamhet.

Utöver användning som har samband med skatteuppbörd eller avlämnande av kontrolluppgift anser utredningen att personnummer bör få användas för nödvändiga kontroller som sker med utomstående register eller uppgiftssamlingar som använder personnummer som identitetsbegrepp, exempelvis vid kontakter med sjukhus eller banker. Personnummer bör således få registreras i bolagens register.

Utredningen anser däremot inte att personnummer bör få utgöra kund- eller försäkringsnummer, eftersom detta leder till en ständig exponering av personnumret. En sådan exponering framstår som onödig och innebär risker ur integritetssynpunkt.

Ett eventuellt framtida lagstöd för användningen av personnummer inom försäkringsbranschen skulle kunna föras in i försäkringsrörelselagen och gälla den som har koncenssion enligt försäkringsrörelselagen att driva försäkringsrörelse.

Banker, finansbolag

Som framgått av redovisningen i avsnitt 4.4.4. utgör användningen av personnummer ett normalt inslag i bankers och andra finansföretags verksamhet. De olika systemen har byggts upp med utgångspunkt från att uppgift om personnummer är fritt tillgängligt. Personnummer har visat sig vara ett effektivt, säkert och relativt billigt sätt att identifiera den enskilde och bl.a. uppdatera uppgifter om denne. I ett flertal fall föreligger också lagliga krav inhämtande och användning av personnummer i den finansiella verksamheten. Det svenska aktiesystemet förutsätter t.ex. att uppgift om bl.a. aktieägares personnummer inhämtas och registreras. Lagen om åtgärder mot penningtvätt uppställer omfattande kontrollkrav. Den skatterättsliga och exekutionsrättsliga lagstiftningen ställer också krav på angivande av uppgift om personnummer.

Ett väl fungerande finanssystem förutsätter bl.a. möjligheter till säker identifiering av kunder. En begränsning av användningen av personnummer inom denna sektor skulle kunna resultera i försämrad effektivitet och innebära en avsevärd ökning av kostnaderna. Det skulle innebära sämre och dyrare kundservice samt ökade säkerhetsrisker. I vissa fall kan det inte uteslutas att integritetsskyddet skulle försämras om inte banker och andra finansieringsinstitut kan använda personnummer som söknyckel. Den nuvarande utformningen av

skattesystemet gör att banker och andra finansieringsföretag under alla

förhållanden måste ha en omfattande hantering av personnummer. En begränsning av personnummeranvändningen skulle också kunna förhindra den tekniska utvecklingen inom den svenska bankverksamheten, vilken på lång sikt skulle kunna missgynna de svenska aktörerna på en internationell marknad.

Utredningen anser att det saknas anledning att annat än i rena undantagsfall begränsa nuvarande personnummeranvändning inom bank- och finanssektorn. Exponering av personnummer gentemot andra än sådana som enligt lag har rätt att erhålla uppgift om detta, bör dock inte förekomma. De Sekretessregler som gäller för den finansiella verksamheten utgör redan i dag ett skydd för att så inte sker. Utredningens bedömning är alltså att banker och andra finansföretag bör erhålla rätt att använda personuppgifter i sin finansiella verksamhet. En bestämmelse om detta bör därför tas in i de lagar som reglerar deras verksamhet.

Vad angår Nordbankens unika användning av s.k. personkonton, där kontonumret motsvarar kontoinnehavarens personnummer, gör

utredningen följande bedömning. Den exponering av personnumret det aktuella kontosystemet utgör är enligt utredningens mening

som

inte godtagbar. Utredningens förslag innebär .a. att ett sekretesskydd

införs för uppgift om personnummer. Om personkontosystemet

bibehålls skulle någon reell begränsning personnummeranvänd-

av ningen inte komma till stånd. Utredningen anser därför att det aktuella systemet inte bör tillåtas i framtiden. Naturligtvis bör en rimlig

awecklingstid tillåtas.

Kuridmedlemsleverantörsregister

I dessa register används personnumret främst vid adressuppdateringar. I vissa fall kommer personnumret också till användning i samband med inhämtande av kreditupplysningar. Som utredningen tidigare anfört bör kreditupplysningar kunna inhämtas med stöd av andra uppgifter Även bör kunna

än personnumret. adressuppdateringarna

skötas med hjälp av andra identietsuppgifter, exempelvis uppgift om födelsetid.

Om en begränsning av användningen i dessa

av personnummer sammanhang medför att företag, organisationer och andra underlåter

att göra regelbundna, automatiserade adressuppdateringar kan de

negativa föl jdverkningarna minskas genom information till berörda. En minskad personnummeranvändning kan komma att medföra att den enskilde i större utsträckning själv måste anmäla ändringar

av namn och adress m.m. SCB:s undersökning, jfr avsnitt 4.6.5, tyder på att många människor är beredda att acceptera en minskad service

om

användningen av personnummer begränsas.

6.1.3¶Frågor avseende övergången till den regleringen

nya

De kostnader som är förenade med ombyggnad ADB-system och

av förändringar av rutiner m.m. gör att begränsingen användningen

av av personnummer bör ske successivt och om möjligt samordnas med investeringar i nya system. För att minska kostnaderna är det stor

av vikt att dagens personnummeranvändare får rimlig övergångstid för

en att kunna hinna utveckla alternativa identitetsbegrepp eller rutiner. Eftersom användningen fram till 1992 varit helt

av personnummer accepterad av statsmakterna är det också rimligt med längre övergångstider. Frågan om ikraftträdandebestänunelser diskuteras i avsnitt 8.2.

6.2¶Särskild för enskilda

identitetsbeteckning näringsidkare företagarnummer

Enskilda näringsidkare måste i dag använda

sitt personnummer som

identitetsbeteckning för sin näringsverksamhet. l följande avsnitt

redovisas utredningens förslag om en särskild tilldelning identitets-

av

beteckning för enskilda näringsidkare, av utredningen benämnt företagarnummer. Tilldelningen av företagarnummer skall enligt förslaget ske i samband med registrering i handelsregistret.

6.2.1¶Inledning

Enskilda näringsidkare måste ofta i samband med sin näringsverksamhet exponera sitt personnummer. Genom synpunkter framförts

som bl.a. till Datainspektionen har framkommit att det hos enskilda näringsidkare finns en motvilja mot tvånget att i så många sammanhang öppet ange sitt personnummer.

I april 1994 fanns drygt 276.000-enskilda firmor registrerade i det allmänna företagsregistret BASUN. Av dessa drygt 166.000

var

verksamma. En näringsidkare kan registrera flera olika firmor och av dessa uppgifter gär det därför inte att utläsa hur stort antalet enskilda näringsidkare RSV och PRV har uppskattat antalet enskilda näringsidkare till mellan 250.000 och 300.000.

I lagen 1968:430 om mervärdeskatt föreskrivs att en skattskyldig skall ange sitt registreringsnummer varje faktura som utfärdas vid

en skattepliktig omsättning. För en enskild näringsidkare som

registrerats för mervärdeskatt innebär detta att företagarens personnummer med tillägg av siffror som visar antalet verksamhets-

grenar skall anges fakturan. För en enskild näringsidkare som inte

registrerats för mervärdeskatt skall personnmnret anges. Det är lätt att inse att den enskilde näringsidkarens personnummer kommer till användning och exponeras öppet i ett mycket stort antal sarmnanhang.

En sådan exponering bör enligt utredningens mening undvikas.

6.2.2¶Enskild näringsidkare

Den enskilde näringsidkaren är ingen juridisk person som i den

verksamhet som bedrivs kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. I stället är det den fysiska person som driver verksamheten som är rättssubjekt och till följd härav har rättskapacitet, dvs. förmåga att ha rättigheter och förpliktelser. Vid en eventuellt rättegång är det således den fysiska personen som är part ifr RB 11 kap. 2 §.

En tilldelning av ett särskilt identitetsnummer för den enskilde företagaren innebär inte att något nytt rättssubjekt skapas. Vid konstruktionen av ett nytt identitetsbegrepp för enskilda näringsidkare är det därför angeläget att det nya numret ges en sådan utformning och användning att alla risker för förväxlingar minimeras.

6.2.3¶Tilldelning av identitetsbeteckning

I lagen I 974:] 74 om identitetsbeteckning för juridiska personer m.

.

regleras tilldelningen av identitetsbeteckningar organisationsnummer

för

aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening och samfällighets-

förening,

allmän försäkringskassa, erkänd arbetslöshetskassa, understöds-

förening och annan allmän inrättning som enligt lag eller annan

författning står under offentlig tillsyn, samt kommun, landstingskommun, församling, kyrklig samfállighet,

kommunalförbund samt annat organ för samverkan mellan kommuner 1 §.

226 Utredningens förslag

Organisationsnummer skall också fastställas för arman juridisk person såvida statlig myndighet, hos vilken den juridiska personen är registrerad eller har mål eller ärende anhängigt, påkallar detta. Organisationsnummer fastställs vidare för juridisk person som ansöker om detta. Motsvarande gäller i fråga om enkelt bolag, partrederi och utländskt företags filial i Sverige. För konkursbo får organisationsnummer inte fastställas 2 §.

Ett organisationsnummer skall bestå av tio siffror av vilka den sista är en kontrollsiffra. Ett tilldelat organisationsnummer får inte på nytt användas vid tilldelning av organisationsnummer 4 §.

Talan mot beslut som rör fastställande av organisationsnummer förs hos RSV. Mot RSV:s beslut får talan inte föras.

RSV prövar ett fåtal överklaganden per år då vederbörande myndighet beslutat vägra sökanden organisationsnummer. Som framgår nedan fastställer skattemyndighetema organisationsnummer för bl.a. stiftelser, ideella föreningar och enkla bolag. Klagomålen till RSV gäller också regelmässigt sådan tilldelning, dvs. fall då det kan ifrågasättas om sökanden är att anse som ett rättssubjekt eller inte. Särskilt beträffande stiftelser kan, enligt RSV, fråga om stiftelsebildning i visst fall föreligger eller inte ge upphov till komplicerade

gränsdragningsproblem.

Det är RSV som utfärdar anvisningar för och har tillsynen över tilldelningen av organisationsnummer 5 §. Verket för också ett centralt register över samtliga tilldelade organisationsnummer.

RSV utfärdade under 1975 anvisningar för tilldelningen av organisationsnummer Riksskatteverket, Avdelning för folkbokföring och val,

Dnr 55175-609. I anvisningarna anges bl.a. att organisationsnummer

skall vara evigt och unikt, vilket innebär att numret följer den juridiska personen under hela dess existens och två identiska nummer kan inte förekomma. Från RSV:s centrala register över tilldelade organisationsnummer kan besked lämnas om vem som har eller har haft visst organisationsnummer, och vilket organisationsnummer som fastställts för viss juridisk person.

I RSV:s centrala register över tilldelade organisationsnummer finns uppgift om organisationsnummer, nanm, adress, geografiska koder för säte län och kommun, kod för juridisk form, markering i förekommande fall för konkurs eller likvidation och tidpunkt för registrering och eventuell avregistrering i organisationsnummerregistret. Förfrågningar om vem som har eller har haft ett viss organisationsnummer kan göras hos varje lokalt skattekontor.

Organisationsnummer tilldelas av den myndighet som registrerar den juridiska personen när den bildas eller när det annars fimis anledning att införa organisationen i myndighetens register.

sou l994:63 Utredningens förslag 227

Lagen 1984:533 om arbetsställenummer m.m. innehåller bestämmelser om sysselsättningsregistret och om tilldelning av arbetsställenummer. Sysselsättningsregistret förs i syfte att framställa statistik om sysselsättningen och om resor mellan bostad och arbetsplats 1 §. Registret förs av SCB.

De arbetsgivare som stadigvarande bedriver sin verksamhet i flera lokaler arbetsställen skall av SCB tilldelas ett arbetsställenummer för varje sådant arbetsställe. SCB skall varje år underrätta berörda arbetsgivare om deras arbetsställenummer 3 §.

En enskild näringsidkare som har någon anställd i sin verksamhet och som bedriver verksamhet i flera lokaler skall således tilldelas ett arbetsställenummer.

Arbetsställenumret är enligt uppgift från SCB ett femsiffrigt

löpnummer. I registret fmns en koppling till arbetsgivarens organisa-

tions— eller personnummer.

Sådana arbetsgivare som är skyldiga att lämna kontrolluppgift enligt bestämmelserna i 3 kap. 4 § lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter skall, om de har tilldelats särskilda arbetsställenummer, i kontrolluppgiften med detta nummer utmärka arbetsstället för den arbetstagare kontrolluppgiften avser.

SCB får för sysselsättningsregistret inhämta vissa i lagen angivna

uppgifter från centralbyråns

register över totalbefolkningen bl.a. uppgift om personnummer, -

kontrolluppgiftsregister,

-

inkomst- och förmögenhetsregister,

-

centrala företagsregister, -

register över nyckelkodområden

samt från

registret vid sjömansskattekontoret vid Skattemyndigheten i Göte- borgs och Bohus län 9 §.

6.2.4¶Tidigare utredningsförslag

I Basregister över företag och andra organisationer ett principförslag

- Statskontoret 1981:11 redovisade BASUN-utredningen tre olika alternativ, nedan betecknade alternativ A C, för att komma till rätta

med problemet att om en fysisk person har fler än en firma kommer olika firmor att få samma identitet, vilket ansågs försvåra uppdatering och sökning i registret.

Alternativ A innebar att de olika verksamhetemañrmorna tilldelades var sitt arbetsställenummer och dessa betraktades som var sitt arbetsställe och kopplades till den institutionella enheten den fysiska personen.

Alternativ B innebar att varje verksamhetfirma som innehas av en person med flera rörelser tilldelades ett organisationsnummer.

Alternativ C innebar att alla enskilda firmor tilldelades organisationsnummer.

BASUN-utredningen förordade alternativ A eftersom det innebar ett fungerande system med enkla medel. identiteten för firmor som innehas av samma person borde, enligt förslaget, motsvara en arbetsställeidentitet. Utredningen anförde emellertid att det borde utredas om inte organisationsnumrets användning på sikt skulle kunna utvidgas till att omfatta även enskilda firmor.

6.2.5¶Registrering m.m.

Enskilda näringsidkare kan finnas registrerade i ett flertal register. En enskild näringsidkare som är bokföringsskyldig enligt vissa be-

stämmelser skall söka registrering i handelsregistret innan han börjar

sin verksamhet. Handelsregistret lämnar uppgift om registreringen till skatteförvaltningen som lämnat uppgiften vidare till det allmänna företagsregistret. En skattskyldig som bedriver verksamhet i vilken den skattepliktiga omsättningen till mervärdesskatt för beskattningsåret överstiger 200.000 kronor skall anmäla sig för registrering till

mervärdeskatt hos skattemyndigheten.

Handelsregistret

Frågor om registrering av enskilda näringsidkare, handelsbolag, ideella föreningar och stiftelser som idkar näring regleras i handelsregisterlagen 1974:157 och handelsregisterförordningen 1974:188.

Registrering sker i handelsregistret. Registermyndighet var tidigare länsstyrelserna. Genom en ändring i handelsregisterlagen som trädde

i kraft den 1 januari 1993 fördes registerhâllningen över till PRV 1 §

handelsregisterlagen. Enligt övergångsbestämmelserna kan emellertid en länsstyrelse även efter den 1 januari 1993 vara registermyndighet,

dock längst fram till den 1 januari 1995. Hittills januari 1994 har åtta länsstyrelseregister, bl.a. Stockholms läns register, överförts till

Patent- och registreringsverket. Sju av dessa register finns i verkets

stordatorsystem medan ett ligger i ett eget PC-nät.

I PRV:s stordatorsystem finns möjlighet till direktuppkoppling. Det

är bl.a. CFD, DAFA:s InfoTorg, Dialogs KOMNET, RFV, RSV,

större kreditupplysningsföretag, advokatbyråer, revisionsbyrâer och olika specialistombud som utnyttjat möjligheterna till direktupp-

koppling med PRV:s system. PRV beräknar att det sker åtta trans-

Utredningens förslag 229

aktioner per sekund, varav tre externa. PRV tar emot omkring 2.000

telefonförfrågningar per dag.

De flesta länsstyrelseregister håller att datoriseras. PRV har i samarbete med länsstyrelserna lagt in flertalet handelsregister i persondatorer. Verket räknar med att alla register kommer att vara införda i stordatorsystemet före 1995.

En enskild näringsidkare skall söka registrering innan verksamheten påbörjas om näringsidkaren skulle ha varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen 1929:117, om denna lag gällt även efter utgången av år 1976 2 § andra stycket handelsregisterlagen. Enligt 1929 års bokföringslag förelåg bokföringsskyldighet för en var som yrkesmässigt drev någon av de 20 olika typer av rörelser som räknades upp i lagens 1 Det gällde bl.a. handel med varor, värdepapper eller annan lös egendom eller fastigheter p l, tillverkning eller bearbetning av varor till avsalu eller beställning p 2 och byggnadsverksamhet, utförande beting av arbete å annans fastighet p 5. Vissa undantag från bokföringsskyldigheten finns angivna i 2 § i 1929 års lag.

Enskild näringsidkare registreras för det län där verksamheten skall drivas. Om verksamheten skall drivas inom flera län, sker registrering för det län där huvudkontoret skall inrättas 3 § handelsregisterlagen.

För enskild näringsidkare skall handelsregister enligt 4 § handelsregisterlagen innehålla uppgift om

näringsidkarens firma,

2. näringsidkarems fullständiga namn, personnummer och postad-

ress,

näringsverksarmhetens art,

5. det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets

postadress. En ansökan om registrering av näringsidkare skall innehålla de

uppgifter som anges i 4§ handelsregisterlagen. Den skall vidare

innehålla en försäkran om att näringsidkaren inte är i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken 5 och 6 §§ handels-

registerförordningen.

Vid bifall till en ansökan om registrering av näringsidkare skall de

föreskrivna uppgifterna införas i registret 12 § handelsregisterlagen.

Före den l januari 1993 fanns det inte någon bestämmelse i handelsregisterlagen som angav att handelsregistret skulle innehålla uppgift om en enskild näringsidkares personnummer. Däremot fanns det i handelsregisterförordningen en bestämmelse om att handelsregistret skulle innehålla uppgift om enskilda näringsidkares personnummer. Vid lagändringen den 1januari 1993 samlades bestämmelserna om vilka uppgifter handelsregistret skall innehålla i handelsregisterlagen. I förarbetena till 4 § handelsregisterlagen anförs

230 Utredningens förslag

beträffande uppgiften om personnummer att denna uppgift är klart motiverad med hänsyn till vikten säker identifiering de

av en av registrerade. Vidare sägs att personnumret gör det möjligt att snabbt identifiera rätt bolagsföreträdare och att det också är viktigt i delgivningssituationer prop. 199292:27 s. 20.

Under åren 1985 och 1986 började länsstyrelserna Stockholms län, Göteborgs och Bohus län samt Malmöhus län att jämte den manuella hanteringen av handelsregistren också göra registrering med hjälp

en av ADB. Personnummer började registreras först i samband med denna datorisering. Innan dess registrerades de enskilda näringsidkarna med ett internt löpnummer. RSV:s anvisningar tilldelning

om av organisationsnummer se avsnitt 6.2.3 möjliggjorde att länsstyrelsen

i organisationsnummerregistret införde uppgift bladnummer,

om diarienummer eller annat internt registreringsnummer. Sådan uppgift benämndes i anvisningarna internnummer. Internnumret skulle underlätta för länsstyrelsen att söka mot subj ektregistret. Avisering

om internnummer skulle inte göras via länsskattemyndigheten utan direkt till RSV. Internnummer fick omfatta maximalt tio tecken, skilj etecken och mellanslag inräknade. Internnumret fanns angivet på registreringsbevisen, men torde från de registrerades sida inte ha kommit till användning i något annat sammanhang än i kontakten med registreringsmyndigheten.

Näringsidkare registreras under den firma under vilken han driver sin verksamhet. Firma registreras enligt bestämmelserna i firmalagen 1974:156.

Firmalagen föreskriver att firma registreras endast den är ägnad

om att särskilja innehavarens verksamhet från andra. Firma består

som enbart av bokstäver eller siffror inte kan uppfattas ord

som som registreras endast om firman är inarbetad 9 §. Firmalagen innehåller också bestämmelser om i vilka sammanhang firma inte får

en registreras 10 §. Det gäller bl.a. en firma strider mot goda

som seder eller allmän ordning, firma är ägnad att vilseleda

en som allmänheten och en firma som är förväxlingsbar med näringsid-

annan kares släktnamn, närings- eller varukännetecken. En firma får överlåtas endast i samband med överlåtelse den näringsverksamhet

av vari firman används 13 §.

Om en firma registrerats i strid mot firmalagen eller mot vad

som är föreskrivet i annan författning firma och det fortfarande

om föreligger hinder mot registrering kan domstol enligt huvudregeln

en häva registreringen 16 § firmalagen. Registreringen får även hävas

om

innehavaren upphört näringsidkare,

att vara

firman förlorat sin särskiljningsförmåga,

firman blivit stridande mot goda seder eller allmän ordning,

4. om firman blivit vilseledande,

om firman inte varit i bruk under de senaste fem åren och in-

nehavaren inte visar skäl för sin underlåtenhet att använda firman.

Handelsregisterlagen innehåller bestämmelser om ändringar av

uppgifter i registret. Upphör näringsidkare med sin verksamhet eller

överlåts verksamheten eller sätts den under likvidation eller ändras på annat sätt uppgift som registrerats skall anmälan om ändringen göras till PRV. Har en enskild näringsidkare avlidit är den som har vård om boet skyldig att anmäla dödsfallet till PRV. Omfattar en överlåtelse av näringsverksamhet även firman skall anmälan om överlåtelsen göras

den nye innehavaren 13 §. av

Registrering eller avförande ur registret skall genom registre-

ringsmyndighetens försorg kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Registrering som sker efter anmälan av rätten behöver inte kungöras av registreringsmyndigheten 18 §. Har en registrerad näringsidkare inte under de tio senaste åren gett någon anmälan till registret och kan det antas att han upphört med sin verksamhet skall registreringsmyndigheten undersöka om verksamheten fortfarande utövas. Detta sker genom att brev sänds till den i handelsregistret registrerade adressen och genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Om det två månader efter kungörandet inte framgått att verksamheten fortfarande utövas eller att näringsidkare har för avsikt att återuppta verksamheten skall näringsidkaren avföras ur registret 17 §.

För registrering och dess kungörande erläggs en avgift, som i

oktober 1993 uppgick till 600 kr 12 § handelsregisterforordningen.

Talan mot registreringsmyndighetens beslut, som innebär att ansökan eller anmälan för registrering avskrivits eller registrering

om vägrats, förs hos kammarrätten 21 §.

Handelsregistret används för

samordnad registerföring av enskilda näringsidkare och handels-

bolag samt ideella föreningar eller stiftelser som idkar näring,

handläggning av registreringsärenden, och framställning av registreringsbevis och andra registerutdrag.

Ovanstående gäller under förutsätttning att handelsregistret

överförts till PRV, jfr Övergångsbestämmelser till handelsregisterför-

ordningen, SFS 1992:1455. Vid registrering hos PRV kontrolleras namn och personnummer hos

SPAR. Även när uppgifter registreringsobjekten förs över från

om

länsstyrelserna och läggs i handels- och Föreningsregistret hos PRV

kontrolleras uppgifterna mot SPAR.

Det allmänna företagsregistret BASUN

Det allmänna företagsregistret, BASUN, förs SCB också är av som

registeransvarig. BASUN regleras i förordningen 1984:692 det

om allmänna företagsregistret. Registret skall omfatta uppgifter om dem som har tilldelats organisationsnummer enligt lagen 1974:1- 74 om identitetsbeteckning för juridiska m.fl., med personer undantag för dödsbon,

enskilda näringsidkare har förts in i ett handelsregister,

som fysiska personer och dödsbon som regelbundet bedriver näringsverksamhet eller regelbundet har någon anställd 2 § försom ordningen om det allmänna företagsregistret. Med de under p. 3 upptagna fysiska och dödsbona personerna avses bl.a. sådana som registrerats för mervärdeskatt enligt lagen 1968:272 om mervärdeskatt hos en skattemyndighet, sådana som enligt 3 § 3 och 4 samt 22 § uppbördslagen - mom. enligt särskilt debitering skall betala preliminär F-skatt eller särskilt A-skatt för inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen 1928:37 och sådana som har redovisat omsättning näringsverksamhet i sin - av

självdeklaration överstigande det belopp enligt 19 § lagen

som om mervärdeskatt medför registreringsskyldighet för sådan skatt 3 §

förordningen om det allmänna företagsregistret.

BASUN får användas av både myndigheter och enskilda 5 §. Det skall användas av registerföraren för att avisera andra register om ändringar av uppgifterna i registret, göra urval uppgifter av ur registret. Uppgifterna i registret skall dessutom kunna utnyttjas av andra för att komplettera och kontrollera uppgifter i andra register och för att komplettera och kontrollera uppgifter i övrigt de fysiska om och juridiska personer omfattas registret 4 §. som av I förordningen finns reglerat vilka uppgifter registret skall respektive får innehålla 6 9 §§. Det skall bl.a. innehålla uppgift - om organisations- eller personnummer. På begäran skall för BASUN till SCB lämnas uppgifter från RSV:s

centrala skatteregister, PRV:s aktiebolagsregister samt PRV:s handels-

register 10 §. I de fall länsstyrelsens handelsregister inte överförts till PRV gäller 10 § i sin äldre lydelse fram till den tidpunkt då sådan

överföring sker.

I SCB:s företagsregister BASUN fanns det den 16 november 1992 registrerat 167.487 enskilda näringsidkare. Tidigare gällde den att som var skattskyldig till mervärdeskatt, inte hade omsättning men som en som översteg 30.000 kr per år normalt inte redovisningsskyldig var för mervärdeskatt. Genom en ändring i 19 § mervärdeskattelagen som

trädde i kraft den l januari 1991 slopades det tidigare redovisningsskyldighetsbegreppet och den som är skattskyldig till mervärdeskatt skall oberoende av årsredovisningens storlek alltid redovisa och betala mervärdeskatt. För att begränsa det antal skattskyldiga som med den nya regeln skulle kunna komma att registreras hos skattemyndigheterna bestämdes att en skattskyldig med en skattepliktig omsättning som inte överstiger 200.000 kr per år normalt skall redovisa mervärdeskatten i sin självdeklaration prop. 198990:111 s. 132. När den nya beloppsgränsen tillkom minskade antalet registrerade näringsidkare i BASUN med omkring 96.000.

Registrering hos Skattemyndigheten

Inom skatteadministrationen förs dels ett centralt skatteregister för hela riket dels ett regionalt skatteregister för varje län. Dessa register regleras i skatteregisterlagen 1980:343. Riksskatteverket förfogar

över det centrala skatteregistret. Skattemyndigheten i länet förfogar

över det centrala skatteregistret såvitt gäller uppgifter som hänför sig till länet samt över det regionala registret för länet 4 § skatteregisterlagen. För fysisk person som är folkbokförd i riket skall i det centrala

skatteregistret anges bl.a.

personnummer, nanm, adress, civilstånd, datum för civilstândsändring och folkbokföringsförhållanden 5 § första stycket l p. och

registrering enligt lagen 1968:430 om mervärdeskatt, särskilt registrerings- och redovisningsnurruner, organisationsnummer och firma 5 § första stycket 2 p..

För juridisk person, enkelt bolag, partrederi och utländskt företags filial i Sverige skall i det centrala skatteregistret anges

organisationsnummer med tidpunkt för registrering och avregistrering i registret, namn, firma, adress, hemortskommun, säte och juridisk form 6 § 1 p. och 2. registrering enligt lagen 1968:430 om mervärdeskatt, särskilt registrerings- och redovisningsnummer 6 § 2 p..

Det centrala skatteregistret får även innehålla ett flertal andra i 7 §

skatteregisterlagen uppräknade uppgifter. En förutsättning för den

utökade registreringen är dock att denna föreskrivits av regeringen eller myndighet som regeringen föreskrivit 9 § skatteregisterlagen.

Beträffande innehållet i de regionala skatteregistren anges i 8 § att dessa får innehålla de uppgifter som anges för det centrala skatteregistret i den mån uppgifterna hänför sig till länet.

Varje år registreras uppgifter från självdeklarationer, kontrollupp-

gifter m.m. hos skattemyndighetema. Därefter samlas uppgifterna

centralt hos RSV till den dag då den slutliga skatten har fastställts. Då delas det centrala skatteregistret upp i regionala skatteregister.

234 Utredningens förslag

Det centrala skatteregistret är tillgängligt via terminal från samtliga skattemyndigheter. Åtkomsten är begränsad olika

sätt.

Beträffande register inom skatteväsendet hänvisas också till avsnitt 4.3.1.

I lagen 1968:430 om mervärdeskatt finns bestämmelser om registrering. En skattskyldig som bedriver verksamhet i vilken den skattepliktiga omsättningen för beskattningsåret överstiger 200.000 kronor skall anmäla sig för registrering hos Skattemyndigheten i det län, där hans hemortskommun är belägen. skattskyldig som inte är skyldig att länma självdeklaration enligt lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter skall dock alltid anmäla sig för registrering. Driver någon flera verksamheter lämnas anmälan för varje särskild verksamhet.

Skattemyndigheten beslutar om registrering och utfärdar särskilt bevis om verkställd registrering. Vid registreringen tilldelas den skattskyldige ett registreringsnummer. För fysiska personer gäller personnumret som registreringsnummer med ett tillägg av löpnummer för varje Verksamhetsgren. Bedriver den enskilde näringsidkaren tvâ verksamhetsgrenar blir tillägget till personnumret -01 och - 02. Om det föreligger särskilda skäl kan Skattemyndigheten besluta om registrering även om den skattepliktiga omsättningen inte överstiger 200.000 kronor 19 § mervärdeskattelagen.

Momsregistreringsbevisen skrivs ut dels, vilket är normalfallet, regionalt via RSV, dels i enstaka fall via laserskrivare på lokalt skattekontor.

En skattskyldig skall, med vissa i lagen angivna undantag, utfärda

faktura eller därmed jämförlig handling för varje omsättning för vilken

skatt utgår. Av handlingen skall framgå vederlaget, skattens belopp och övrigt som har betydelse för skattskyldighet och avdragsrätt 16 § mervärdeskattelagen. I anvisningarna till 16§ anges att faktura, avräkningsnota eller motsvarande handling skall innehålla uppgift om bl.a. utställarens och mottagarens nanm och adress eller annan för

identiñeringen godtagbar angivelse samt den skattskyldiges registre-

ringsnummer. Den som inte är registrerad enligt 19 § mervärdeskattelagen skall enligt anvisningarna ange person- eller organisationsnummer. När det finns särskilda skäl får Skattemyndigheten medge att nummeruppgiften utelänmas i en avräkningsnota som upprättas av

köparen. Enskilda näringsidkare som är mervärdeskattepliktiga finns, som

nänmts, registrerade hos Skattemyndigheten 5 § första stycket 2 skatteregisterlagen. skattskyldig för mervärdeskatt är bl.a. den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktig vara eller tjänst, jfr. 2 § mervärdeskattelagen.

Riksdagen har nyligen antagit en proposition med förslag till en ny mervärdesskattelag prop. 199394:99 SkU 29, rsk. 170, SFS 1994:200. Lagen träder ikraft den 1juli 1994. När det gäller uppgift om identitetsbeteckningar på fakturor finns det i den nya mervärdesskattelagen bestämmelser som motsvarar anvisningarna till 16 § i den gällande mervärdeskattelagen jfr 11 kap. 5 § i den nya mervärdesskattelagen.

Uppbördslagen och uppbördsförordningen

Uppbördslagen 1953:272 föreskriver att preliminär F-skatt för inkornståret skall betalas av den som, enligt bestämmelserna i 33 b § första stycket, har tilldelats en F-skattesedel 3 § 3 mom. första stycket. I 33 b § första stycket anges att skattsedel för preliminär Fskatt, s.k. F-skattesedel, skall såvitt inte annat följer av 33 c §

- utfärdas efter ansökan för en skattskyldig som bedriver eller kan antas komma att bedriva näringsverksamhet. För varje uppbördsår skall, enligt 33 c utan ansökan utfärdas en F-skattesedel för den som vid utgången av närmast föregående uppbördsår har en sådan skattesedel. F-skattesedel skall dock inte, såvida det inte föreligger särskilda skäl, utfärdas för den som fått en tidigare utfärdad F-skattesedel återkallad

grund av visst missbruk eller om det skulle finnas grund för återkallelse av sådan skattesedel. Till F-skattesedel skall fogas ett Fskattebevis 33 d § första stycket.

I dag skrivs F-skattebevisen ut dels centralt via servicebyrå, vilket är normalfallet, dels i enstaka fall via laserskrivare på lokalt skattekontor. För norrnalfallen producerar RSV ett magnetband och levererar till servicebyrån. På F-skattebevis finns för enskilda näringsidkare angivet nanm, adress och personnummer.

I uppbördsförordningen 1967:626 föreskrivs att skattemyndighet skall framställa och skicka ut skattsedlar i den ordning som RSV föreskriver 11 §. På skattsedel för preliminär F-skatt avseende enskilda näringsidkare anges bl.a. personnummer.

Kronofogdemyndigheten skall underrätta Skattemyndigheten när den

finner skäl att anta att skattsedel preliminär F-skatt skall återkallas 26 § uppbördsförordningen. Indrivningen av obetalda skatter sköts

av kronofogdemyndigheten. Ytterligare föreskrifter om indrivning och

redovisning av skatt som överlämnats för indrivning finns i utsökningsförordningen 1981:981 och indrivningsförordningen 1993:1229.

Uppbördslagen innehåller regler om skyldighet att vid utbetalning av kontant ersättning för arbete göra avdrag för betalning av mottagarens preliminära A-skatt skatteavdrag. Någon skyldighet att göra skatteavdrag föreligger dock inte om den som tar emot ersättningen

236 Utredningens förslag

har en F-skattesedel när ersättningen för arbetet bestäms eller när ersättningen betalas ut. En uppgift innehav F-skattesedel får

om av en i princip tas för god om den lämnas i anbudshandling, faktura

en en

eller någon därmed järnförlig handling, även innehåller uppgifter

som om utbetalarens och betalningsmottagarens och adress eller

namn andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift be-

om

talningsmottagarens personnummer eller organisationsnummer 39 §

l mom. tredje stycket uppbördslagen.

Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter

Lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter innehåller bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för taxering enligt taxeringslagen 1990:324. I lagens andra kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna självdeklaration. En självdeklaration skall innehålla uppgift om bl.a. den skattskyldiges personnummer eller organisationsnummer 2 kap 10 §. På förtryckta deklarationsblanketter för förenklad självdeklaration skall uppgift

om bl.a. den skattskyldiges personnummer eller organisationsnummer förtryckas 2 kap ll §. Fåmansföretag och vissa andra företag skall i självdeklarationen lämna uppgift om bl.a. delägares eller honom närstående personers personnummer 2 kap. 16 §.

I lagens tredje kapitel finns bestämmelser om kontrolluppgifter. I varje kontrolluppgift skall anges bl.a. eller organisa-

personnummer tionsnummer för såväl den uppgiftsskyldige den uppgiften

som avser 3 kap. 57 §. Kontrolluppgifter skall i olika sammanhang lämnas

av bl.a. den som betalar ut lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skattepliktig intäkt av tjänst. Också utbetalning sjuk-

av

penning, föräldrapenning, pension, livränta, royalty, näringsbidrag,

räntebidrag för bostadsändamål m.m. medför skyldighet att lämna kontrolluppgift. Som exempel ur den mycket omfattande krets har

som att lämna kontrolluppgifter kan nämnas arbetsgivare, RFV, allmän försäkringskassa, arbetslöshetskassa, universitet och högskolor, CSN, länsarbetsnämnd, Värdepapperscentralen VPC AB, den yrkes-

som mässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande och den som i vissa fall utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag.

6.2.6¶Ett nytt identitetsbegrepp för enskilda näringsidkare

En tilldelning av särskilda identitetsbeteckningar för enskilda näringsidkare skulle medföra väsentlig minskning exponeringen

en av av

näringsidkares personnummer. En sådan minskning utgör enligt

Utredningens förslag 237

utredningens mening betydande vinst från

en integritetssynpunkt. På

fakturor och i många andra sammanhang kan det särskilda identitetsbegreppet användas i stället för eller registreringsnummer personnummer med personnummer huvudsaklig del. som Som tidigare påpekats innebär tilldelningen särskilt identitetsav ett begrepp inte att något nytt rättssubjekt skapas. Avsikten med

förslaget

om ett särskilt identitetsbegrepp är heller inte göra det möjligt för att den enskilde näringsidkaren att i alla sammanhang underlåta lämna att sitt personnummer. En koppling mellan och det personnumret särskilda identietsbegreppet måste också finnas i flera register, bl.a. i det centrala skatteregistret. Genom vissa begränsningar i använd-

ningen av det särskilda identitetsbegreppet utredningen menar att de eventuella risker för förväxlingar kan föreligga minimeras. som Exempelvis bör det inte möjligt att i stället för vara personnummer ange företagarnummer på en ansökan stämning. Det är också om viktigt att det särskilda identitetsbegreppet sådan

ges en utformning att

det inte kan förväxlas med person- eller organisationsnummer.

Szflerbeteckning, företagarnummer

Ett identitetsbegrepp bestående kombination siffror och av en av bokstäver skulle innebära den fördelen, förväxlingar med att personnummer och organisationsnummer skulle kunna undvikas. PRV har vid underhandskontakter bedömt att

ett rent sifferbegrepp är att

föredra framför en kombination siffror och bokstäver. Utredningen av föreslår därför att det särskilda identitetsbegreppet för enskilda

näringsidkare blir sifferbeteckning, förslagsvis benämnd

en ren företagarnummer. Numret bör utformas sådant sätt det inte kan att förväxlas med ett eller organisationsnummer. person- En fråga är om ett nytt företagarnummer skall åtnjuta skydd samma som personnumret och om de beslut från Datainspektionen och de DIFS:ar som innehåller bestämmelser skall gälla om personnummer

också för det nya identitetsbegreppet.

Det särskilda företagarnumret skulle komma knytas till att en enskild person. Ett register med företagarnummer blir därför enligt

bestämmelserna i datalagen att personregister. Registreanse som ett ring av företagarnummer kan således inte ske lika fritt exempelvis som registrering av organisationsnummer.

Om det särskilda företagarnumret skall den användning är som avsedd kan det emellertid inte omgärdas med strikta restriksamma tioner som personnumret. Den skyddsbestännnelse för personnummer som f.n. finns i 7 § datalagen och den begränsning användningen av av personnummer som utredningens förslag om en särskild lag om användning av innebär kan därför inte omfatta personnummer

238 Utredningens förslag

företagarnumren. De bestämmelser personnummer som finns i om olika DIFS:ar bör följaktligen inte heller omfatta företagarnummer. Det utredningen föreslagna sekretesskyddet, se avsnitt 6.4.1, av omfattar inte företagarnummer.

Kreditupplysningslagen 1973: 1173 skiljer på begreppen kreditupplysning och personupplysning. Med kreditupplysning avses enligt

lagen uppgift, omdöme eller råd som lämnas till ledning för bedömning kreditvärdighet eller vederhäftighet i övrigt i av annans

ekonimiskt hänseende. Med personupplysning avses kreditupplysning

enskild person än den som är näringsidkare eller annars har om annan så väsentligt inflytande i viss näringsverksamhet att uppgift om hans förhållanden behövs för att belysa verksamhetens ekonomiska egna ställning jfr 2 §. En användning företagarnummer i kreditupplysav

ningsregister skulle kunna göra det lättare att skilja ut upplysningar enskild näringsidkare. Utredningen har emellertid inte

som avser närmare utrett konsekvenserna av en sådan användning av företagarnumren och lämnar därför inte något förslag i denna del.

Var skall tilldelningen regleras och var skall den äga rum

Tilldelningen särskild identitetsbeteckning för enskilda näringsidav kare regleras lämpligen i lagen om identitetsbeteckning för juridiska m.fl. jfr avsnitt 6.2.3. Detta kan ske genom en komplettepersoner ring lagen att företagarnummer skall fastställas för av som anger enskild näringsidkare.

En identitetsbeteckning tilldelas enskild näringsidkare bör

som en unik och följa näringsidkaren under hela den tid denne bedriver vara

näringsverksamhet i form av enskild firma. Identitetsbeteckningen

måste också kunna bevaras en viss tid efter det att verksamheten upphört för att möjliggöra kontroller av olika slag. Det bör närmare övervägas i vilka register det tilldelade företagarnumret skall registre-

ras. En fråga är tilldelningen av särskilda identitetsbeteckannan var ningar bör ske. Enligt uttalanden i förarbetena till lagen om identitets-

beteckning för juridiska m.fl. prop. 1974:56 bör organisa-

personer tionsnummer tilldelas i samband med den registrering som sker i samband med att en juridisk person bildas och som oftast är en förutsättning för att den juridiska personen skall få full rättskapacitet. En registrering enskild firma i handelsregistret medför, som av tidigare påpekats, inte någon ändring beträffande rättskapaciteten. Det är fortfarande den fysiska person som driver verksamheten som är rättssubjekt. Enskild näringsidkare tilldelas, som tidigare redovisats, ett särskilt registreringsnummer vid registrering för mervärdeskatt hos skattemyn-

digheten. Registreringsnumret består näringsidkarens

av personnummer med ett löpnummer för varje mervärdeskattepliktig verksamhetsgren som bedrivs. I handelsregistret hos PRV registreras den enskilde näringsidkaren med och löpnummer. Om personnummer näringsidkaren bedriver flera verksamheter lägger PRV till 01, 02 osv. efter personnumret. I det allmärma företagsregistret registreras de som tilldelats organisationsnummer enligt lagen identitetsbeteckning för om juridiska personer m.fl. med undantag av dödsbon, enskilda näringsidkare som förts in i ett handelsregister fysiska och samt personer dödsbon som regelbundet bedriver näringsverksamhet eller regelsom bundet har någon anställd. Med fysiska här sådana personerna avses fysiska personer som registrerats för mervärdeskatt och sådana som enligt särskild debitering skall betala preliminär F-skatt eller särskild A-skatt för inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen.

Eftersom förutsättningarna är olika för registrering i handelsregistret

respektive skattemyndighetens register kan det förekomma att en enskild näringsidkare finns registrerad i endast endera dessa av register. Utredningen anser att tilldelningen särskild identitetsbeav teckning inte bör vara knuten till näringsidkares omsättning och en att

tilldelningen av särskild identitetsbeteckning bl.a. detta skäl bör ske

av

i samband med registreringen i handelsregistret hos PRV.

En konsekvens av förslaget blir att enskild näringsidkare en som inte registrerar sin firma i handelsregistret inte kommer tilldelas att

någon särskild identitetsbeteckning. Utredningens förslag sekretess

om för personnummer medför att personnumret knappast kan användas som identitetsbeteckning i näringsverksamheten för de enskilda näringsidkare som inte tilldelas företagarnummer. För dessa får i stället exempelvis uppgift födelsetid registreras. om En enskild näringsidkare är oförhindrad registrera flera olika att

firmor i handelsregistret. Utredningen dock inte det skall

anser att vara möjligt för näringsidkaren att tilldelas än särskild mer en

identitetsbeteckning företagarnummer.

Handelsregisterlagen innehåller, som tidigare redovisats, bestämmelser om avförande av firma ur registret. Ett avförande beror på som antagande om att näringsidkaren upphört med sin verksamhet torde inte medföra några större problem. Beror däremot avförandet exempelvis på en dom hävande ñrmaregistrering kan den om av situationen uppkomma att registreringar med tilldelad identitetsbeteckning finns kvar hos bl.a. skattemyndigheten, medan firman avförts ur handelsregistret. Problemet med avförande ur registret hänger till viss del samman med att upplösningen enskild firma kan ske av en formlöst, medan det för exempelvis handelsbolag och finns

aktiebolag

särskilda regler som tar sikte på organisationernas upplösning. Problemet torde kunna lösas PRV bevarar uppgifter genom att om

240 Utredningens förslag

tilldelade identitetsbeteckningar även efter det att registreringen avförts

ur handelsregistret.

Vid registrering hos Skattemyndigheten bör det identitetsbe-

nya greppet företagamumret utgöra registreringsnummer även hos Skattemyndigheten, eventuellt med ett löpnummer för varje mervär-

desskattepliktig Verksamhetsgren. Hos Skattemyndigheten skall vidare

finnas en koppling mellan företagarnumret och personnumret.

Obligatorium eller frivillighet

Utredningen har övervägt att göra tilldelningen av företagamummer beroende av en särskild ansökan från näringsidkaren. Fördelen med ett sådant systern är att de näringsidkare som inte är intresserade

av att erhålla något särskilt företagamummer inte behöver tilldelas något nummer. En del näringsidkare upplever det inte något problem

som att deras personnummer används som identitetsbeteckning. Andra har investerat i förtryckt material med personnumret angivet och vill kanske inte drabbas av extra kostnader för att ändra i detta material. Med ett ansökningsförfarande skulle förslaget också kunna finansieras genom ansökningsavgifter. Kostnaderna för en reform som bygger på tilldelning efter ansökan kan också bedömas bli lägre eftersom antalet tilldelade företagamummer skulle bli mindre än i ett obligatoriskt

tilldelningsförfarande.

En frivillig tilldelning har således vissa fördelar, men utredningen anser ändå att en obligatorisk tilldelning är att föredra. Vid

en obligatorisk tilldelning kan alla enskilda företagare tilldelas företagamummer vid samma tidpunkt och riskerna för felregistreringar hos Skattemyndigheten torde därmed minimeras. Antalet tilldelade företagamummer blir sannolikt också större vid ett obligatorium vilket medför en väsentlig minskning av användningen av personnummer. Utredningens förslag om sekretess för uppgift om personnummer kan inte heller få någon större genomslagskraft om personnummer fâr

användas som identitetsbeteckning i näringsverksamhet.

Förslaget om sekretess för uppgift om personnummer medför också att personnummer inte utan en undantagsregel i sekretesslagen kan användas i näringsverksamheten för de företagare som inte tilldelas något företagamummer. För dessa föreslår utredningen att uppgift om födelsetid används, eventuellt i kombination med en särskild kod.

En regel om tilldelning av företagamummer skulle kunna utformas så att tilldelningen, i likhet med vad som gäller vid registrering

av exempelvis handelsbolag och aktiebolag, sker automatiskt vid registrering. Utredningen lämnar förslag till ändring av handelsregisterlagen,

se författningsförslag 4.

Även om en avgiftsfinansiering inte framstår som lika tilltalande vid ett obligatoriskt tilldelningförfarande vill utredningen inte helt avvisa

tanken på en sådan finansiering. Utredningen förordar emellertid en finansiering som sker inom ramen för respektive myndighets anslag för systemutveckling.

Utredningen lämnar ett förslag till författningsreglering beträffande fastställande företagarnummer innebär lagen identitetsav som att om beteckning för juridiska personer m.fl. kompletteras med been stämmelse 1 a § som bl.a. att identitetsbeteckning i numerisk anger form företagarnummer skall fastställas för enskild näringsidkare

se

författningsförslag nr 3.

Användningsområden

Avsikten med förslaget ett särskilt företagarnummer för enskilda om näringsidkare har främst varit att försöka minska den frekventa

exponering av personnummer förekommer på momsfakturor som m.m. Det tilldelade företagarnumret bör därför på fakturor och anges därmed jämförliga handlingar omsättning för vilken skatt som avser utgår. Utredningen lämnar förslag till författningsändring avseende ll

kap. 5 § i den nya mervärdesskattelagen, författningsförslag

se nr Även på F-skattebeviset bör det vara möjligt att i stället för personnummer ange det särskilda företagarnumret. Utredningen har också övervägt möjligheterna föreskriva att att deklarationer skall innehålla företagarnummer i stället för personnummer. Den vinst från integritetssynpunkt skulle uppnå som man skulle emellertid bli mycket liten eftersom deklarationsblanketter inte är utsatta för någon större grad exponering. Med hänsyn till det av merarbete för Skattemyndigheten förfarandet skulle innebära har som utredningen stannat för att inte föreslå några ändringar bestämmelav serna om vilka identitetsnummer skall på deklarationssom anges blanketter.

Vid näringsidkarens kontakter med Skattemyndigheten bör egna därför alltid personnummer användas. Detta innebär bl.a. självatt deklarationen samt skattsedel och inbetalningskort för F-skatt skall

innehålla personnummer. Det kan emellertid inte undvikas att en enskild näringsidkare vid kontakt med Skattemyndigheten någon gång

använder företagarnummer i stället för Hos RSV personnummer. måste därför, som tidigare påpekats, finnas register knyter ett som företagarnummer till Utredningen föreslår personnummer. en ändringar i skatteregisterlagen gör det möjligt registrera som att uppgift om enskild näringsidkare i det centrala skatteregistret och i de regionala skatteregistren, författningsförslag se nr

242 Utredningens förslag

del kronofogdemyndighetens verksamhet bedrivs också En stor av registerbearbetning varvid personnumret används som koppgenom lingsbegrepp. Sedan den l januari 1992 är det också kronofogdemyndigheten handlägger den summariska processen enligt lagen om som

betalningsföreläggande ochhandräckning. Kronofogdemyndighetenbör

därför ha tillgång till register knyter företagarnummer till personsom Detta förutsätter ändring i de bestämmelser som reglerar nummer. en innehållet i kronfogdemyndighetemas RSV:s exekutiva register. Även i kreditupplysningsregister skulle användningen av föreutredningen tidigare nänmt, kunna innebära vissa tagarnummer, som fördelar.

Övergångsbestämmelser

Alla handelsregister skall enligt övergångsbestämmelserna till ändringi handelsregisterlagen överförda till PRV före 1995. Enligt arna vara uppgift från PRV skulle verket kunna inleda tilldelningen av särskilt företagarnummer för enskilda näringsidkare den 1 juli 1995. Från RSV:s sida har hävdats att ett byte från personnummer till företagarnummer bör ske vid ett årsskifte. Utredningen att tilldelningen bör inledas samtidigt för både menar

befintliga registreringar och för nyregistreringar. Tidpunkten för

införandet möjligheten att erhålla företagarnummer blir enligt av förslaget den 1 januari 1998.

Författningsändringar

Utredningen lämnar förslag till författningsreglering beträffande lagen identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl., om

handelsregisterlagen, skatteregisterlagen och

mervärdesskattelagen författningsförslag 3 6. - Förslaget torde därutöver kräva ändringar i regleringen av kronofogdemyndighetemas register och i förordningen om det allmänna

företagsregistret.

Vid de ytterligare överväganden beträffande företagarnummer som kan komma att erfordras bör bl.a. författningar med bestämmelser om organisationsnummer gås igenom för att länma underlag för bedömingar i vilka ytterligare sammanhang uppgift om företagamumav bör eller skall registrerat. Det har inom utredningens mer vara tidsramar inte funnits utrymme för en sådan genomgång.

6.3¶Begränsning av tilldelningen av

personnummer i vissa fall

Det finns f.n. omkring 408.000 folkpersoner som, utan att vara bokförda, tilldelats personnummer. Utredningen föreslår tillatt delningen av personnummer till personer inte är folkbokförda som

skall begränsas. Utredningen anser att tilldelningen

av personnummer för registrering i rättsväsendets register, skatteregister, register hos

allmänna försäkringskassor, körkort och sjömansregister bör

pass, upphöra. Tilldelningen för värnpliktsändamål bör enligt utredningens

mening övervägas ytterligare.

6.3.1¶Tilldelning

av personnummer

När den nya folkbokföringslagen trädde i kraft den 1 juli 1991

överfördes de arbetsuppgifter inom folkbokföringen tidigare

som tillkommit pastorsämbetena till skattemyndigheterna.

Tilldelningen av

personnummer har dock alltid skett hos skatteförvaltningen.

Enligt 18 § folkbokföringslagen skall fastställas för

personnummer varje folkbokförd person. Personnummer skall vidare fastställas för

personer som inte är folkbokförda i de fall i lag eller som anges annan författning. För personer som inte är folkbokförda fastställs person-

nummer av den skattemyndighet RSV bestämmer, jfr 5 §

som

folkbokföringsförordningen. Beträffande folkbokföringslagen och

folkbokföringsförordningen hänvisas bl.a. till avsnitt 3.1.1. Efter en systemändring i april 1993 sker

personnummertilldelningen numera direkt i ADB-systemet för folkbokföring registrering

genom

i det lokala folkbokföringsregistret.

Hittills har, enligt uppgift från RSV:s folkbokföringsenhet, omkring

11 miljoner personnummer tilldelats. Totalt finns f.n.

omkring

408.000 personnummer för inte är eller har varit personer som folkbokförda. Varje är ändras omkring 1.500 Det personnummer. övervägande antalet beslut förändringar kan, om av personnummer enligt RSV:s folkbokföringsenhet, ha sin grund i materiell anses en prövning av den registrerade födelsetiden för utländsk personer av härkomst.

Tilldelning personer som inte är folkbokförda

Enligt gällande praxis tilldelas för inte personnummer en person som är folkbokförd för sju olika ändamål. Dessa ändamål är:

244 Utredningens förslag

Tilldelning för rättsväsendets register. Tilldelningen sker hos skattekontoret Jakobsberg efter rekvisition från RPS. Författningsstöd för denna tilldelning finns i 23 § förordningen 1970:517 om rättsväsendets informationssystem och 12 § polisregisterkungörelsen 1969:38. Förordningen rättsväsendets informationssystem anger att den om skattemyndighet RSV bestämmer på begäran av RPS skall som fastställa för personer som saknar personnummer och personnummer vilka uppgifter kommit in till RPS. Här finns således ett uttryckligt om författningsstöd för tilldelningen.

Polisregisterkungörelsen anger att den skattemyndighet som RSV

bestämmer begäran RPS skall fastställa personnummer för av saknar personnummer och om vilka uppgifter kommit personer som in till RPS polisregister. Antalet tilldelats personnummer efter ansökan från personer som RPS uppgår till 112.130. Under 1993 tilldelades 10.480 sådana personnummer.

RSV har i remissyttrande över promemorian Ds 1992:32 Lag om

kriminalregister ifrågasatt behovet av att tilldela personnummer för en

enbart för registrering i ett polisiärt register.

person

2. Tilldelning för värnpliktsändamâl. Tilldelningen ske hos skattekontoret Jakobsberg efter framställan från värnpliktskontor med stöd av 9 § kungörelsen 1969:379 om inskrivning och redovisning av

värnpliktiga.

I kungörelsen anges att den skattemyndighet som RSV bestämmer efter framställning värnpliktskontor bestämmer personnummer för av Värnpliktig som saknar sådant nummer. Någon uppgift hur många personnummer som tilldelats för detta om ändamål har utredningen inte kunnat få fram. Enligt Värnpliktsverket sker tilldelning mycket sällan främst beroende att värnpliktslagstiftningen är tillämplig enbart på svensk medborgare och då den som bor utomlands kallas till mönstring bara om han själv begär det.

För registrering i skatteregistret fastställs personnummer av respektive skattekontor. För inte är folkbokförd skall, person som

enligt 5 § skatteregisterlagen 1980:343, personnummer registreras

i den mån det behövs för beskattning. Skattemyndigheten fastställer därför personnummer för person i samband med att skattsedel utfärdas eller beslut fattas om särskild inkomstskatt. Skatteregisterlagen innehåller inte någon bestämmelse som reglerar fastställande Uttryckligt författningsstöd för den av personnummer.

Utredningens

förslag 245

tilldelning av personnummer som sker för registrering i skatteregistret

saknas således. Antalet personer som tilldelats för detta ändamål personnummer uppgår totalt till 249.560. Under 1993 tilldelades 9.950 sådana

personnummer. I yttrandet över betänkandet SOU 1992: 133 Mottagande asylsöav kande och flyktingar har RPS avstyrkt tilldelas att personnummer asylsökande i väntan på uppehållstillstånd för att underlätta utbetalning av dagbidrag. Jfr avsnitt 6.3.2 om tilldelning SIV-kort och SIVav nummer.

4. För registrering i register hos allmän försäkringskassa fastställer respektive skattekontor efter begäran allmän personnummer av

försäkringskassa. Försäkringskassornas sjukförsäkringsregister får enligt lagen 1993:747 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskas-

sorna innehålla uppgift om personnummer för vissa i lagen angivna personer, bl.a. personer som är försäkrade enligt lagen 1962:381 om

allmän försäkring och inskrivning i försäkringskassan tillhör

genom eller tillhört lokalkontoret. Personer skall skrivas i

som försäkrings-

kassans register utan att folkbokförda och skattskyldiga tilldelas vara enligt praxis personnummer. Det gäller i första hand personer som tidigare har varit bosatta i Sverige och har rätt till ATP. numera EES-avtalet innebär att medborgare i EES-stat kan ha rätt till annan förmåner i Sverige och därför skall skrivas in i forsäkringsregistret. En sådan rätt till förmån behöver inte alltid förknippad med krav vara på bosättning i landet.

Lagen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskas-

sorna innehåller inte någon bestämmelse reglerar fastställande som av personnummer. Tidigare fanns bestämmelser i kungörelsen 1967:497 om vissa register hos folkbokföringsmyndighet över och

fastigheter

skattskyldiga m.fl. som angav att Skattemyndigheten skulle fastställa personnummer för vissa bl.a. icke skattskyldiga personer, personer som var inskrivna i försäkringskassa och skulle föras i register som över skattskyldiga i länet. Sedan kungörelsen upphävts utan att ersättas av annan bestämmelse saknas lagstöd för denna tilldelning av personnummer. Även i 1993:982

förordningen om bostadsbidragsregister finns

föreskrivet att uppgift skall registreras. Bestämmelom personnummer sen avser de bostadsbidragsregister RFV och de allmärma som

försäkringskassorna för. Inte heller i denna förordning finns be-

stämmelser om fastställande av personnummer.

Antalet personer som tilldelats personnummer för att ingå i försäkringskassornas register uppgår till 8.150. Under 1993 tilldelades 70 sådana personnummer.

5. För utfärdande av passhandling och registrering i passregistret fastställer skattekontoret Jakobsberg efter begäran

personnummer av passmyndigheten.

Passmyndigheten rekvirerar personnummer med stöd av föreskrifter för verkställighet av passlagen 1978:302 och 29 § passförordningen 1979:664. I passförordningen finns emellertid endast en delegationsbestämmelse som anger att ytterligare föreskrifter för verkställighet av passlagen och passförordningen meddelas för passmyndigheter inom riket av RPS och för passmyndigheter utom riket av Utrikesdepartementet. Någon uttrycklig bestämmelse om fastställande av personnummer finns således inte i förordningen.

I RPS föreskrifter och allmänna råd för verkställighet av passlagen och passförordningen, Rikspolisstyrelsens författningssamling RPS FS 1991:4, FAP 530-I anges att om en person ansöker

som om pass saknar personnummer, skall passmyndigheten göra framställning till RSV om att få personnummer fastställt.

UD har utfärdat motsvarande föreskrifter UF 1989: 10.

Tilldelningen för passändamål avser barn som är svenska medborgare och föds i utlandet av svensk moder som inte är folkbokförd i Sverige vid barnets födelse. I samband med rekvisitionen av personnummer skall föräldrarna anmäla namn för barnet. Skattekontoret i Jakobsberg kontrollerar att de formella och materiella förutsättningarna för registering av namn är uppfyllda.

Antalet personer som tilldelats personnummer för passändamål uppgår till 22.660. Under 1993 tilldelades 1.720

sådana personnummer.

För registrering i körkortsregistret fastställs personnummer av

skattekontoret i respektive residensstad efter begäran länsstyrelsen

av eller Vägverket.

Körkortsregistret skall bl.a. innehålla uppgift

om personnummer,

jfr 91 § körkortsförordningen 1977:722. Förordningen innehåller

inga bestämmelser om fastställande varför

av personnummer,

författningsstöd saknas för denna tilldelningskategori. Personnummer

tilldelas när svenskt körkort skall utfärdas för saknar

person som personnummer. Denna kategori torde normalt utgöras utländsk

av diplomatisk personal, men fråga har enligt RSV även uppkomrrit

om personnummer skall tilldelas för inte folkbokförd i samband

person med utfärdande av körkortstillstånd.

Utredningens förslag 247

Antalet tilldelats personnummer för körkortsändamål personer som uppgår till 3.300. Under 1993 tilldelades 50 sådana personnummer. I detta sammanhang kan också nämnas att den som saknar personvid registrering av fordonsförvärv i fordonsregistret tilldelas nummer ett tillfälligt nummer av länsstyrelsen, ett s.k. 699-nummer.

7. För registrering i sjömansregistret fastställs personnummer av skattekontoret Norrköping efter begäran av Sjöfartsverket. Sjömansregistret skall enligt 23 § mönstringslagen 1983:929 innehålla uppgifter bl.a. de enskilda sjömännens identitet. Lagen om innehåller inga bestämmelser om fastställande av personnummer,

varför författningsstöd saknas för denna tilldelningskategori.

Antalet tilldelats personnummer för detta ändamål personer som uppgår till 12.680. Under 1993 tilldelades 250 sådana personnummer.

Samtliga sifferuppgifter har hämtats ur centrala referensregistret. Sammanlagt finns, tidigare nänmts, totalt omkring 408.000 som tilldelats personnummer utan att vara eller ha varit personer som folkbokförda. Under 1993 uppgick den totala tilldelningen till icke folkbokförda till omkring 22.520. Av dessa har under 1993 folkbokförts 510 personer 1983 års folkbokföringskomrnitté uttalade i sitt slutbetänkande SOU

1990:50 Ny folkbokföringslag i specialmotiveringen till förslaget till

bestämmelse personnummer följande s.l12: om

Med hänsyn till personnumrets karaktär av grundlä gande identitetsbe är det att det i lag fastställs vi ka personer som rep

fol bo öringsmyndigangelägethar skyldighet att tilldela

eten person- För närvarande tilldelas personnummer i vissa fall med nummer. stöd förordning eller med endast ett indirekt stöd i författning. av Den föreslagna principen kan därför kräva en översyn över

personnummeranvändmngen i register utanför folkbokföringen.

Förslaget om en översyn av reglerna om personnummeranvändmngen

i andra register kommenteras inte i propositionen om en ny folkbokföringslag prop. 199091: 153.

Frarrzställningar om tilldelning av personnummer

Enligt RSV:s tolkning av bestämmelsen i 18 § folkbokföringslagen kan tilldelning av personnummer för person som saknar sådant nummer endast ske personnummer skall ingå i ett register som förs med om stöd lag eller författning. I samband med förfrågningar har av annan

RSV hittills avrått skattemyndigheterna från att utvidga den personka-

tegori kan tilldelas personnummer av annan anledning än som

folkbokföring. Det har exempelvis gällt personnummer för registrering i bilregistret samt öppnande av inlåningskonto hos bank.

I samband med att länsstyrelsernas handelsregister överförts till

PRV har framställts krav på skall tilldelas för att personnummer utländska medborgare saknar RSV har rekomsom personnummer. menderat skattemyndigheterna att vägra tilldelning eftersom handelsregisterlagen saknar bestämmelser om rekvisition av personnummer för person som saknar sådant Enbart den anledningen att nummer. registret överförts till ADB vid myndighet är, RSV, inte annan menar tillräcklig anledning att tilldela personnummer. Även i samband med arbetssökande vid

registrering av arbetsförmedling har framställts krav på tilldelning

av personnummer. Denna kvot kan komma att öka genom att EES-medborgare uppehåller sig i Sverige för att söka arbete. RSV har rekommenderat skattemyndigheterna att vägra tilldelning av personnummer eftersom arbetsförmedlingens register inte förs med stöd av lag eller förannan fattning.

6.3.2¶Uppehållstillstånd, SIV-nummer

m.m.

En utlänning som är skyldig att ha uppehållstillstånd för att få vistas här skall inte tas i folkbokföringen förrän han beviljats sådant upp tillstånd. Undantag från kravet får göras det finns synnerliga skäl om

4 § folkbokföringslagen. I förarbetena till folkbokföringslagen

uttalade fördragande statsrådet följande prop. 199091: 153 91: s.

Många skäl talar mot att en utlänning rätt att stanna i landet vars ännu inte avgjorts blir istrerad bosatt här. Exempelvis kan re som det faktum att en person olkbokförts komma att uppfattas, både av honom själv och av andra, som ett bevis på att han godkänts som invandrare. Vidare utfärdas skattsedel automatiskt för folkboken förd person. Detta tolkas inte sällan arbetsgivare av som att personen har arbetstillstånd.

Synnerliga skäl för undantag från kravet på uppehållstillstånd anses föreligga i två olika typer fall prop. 134. Den av s. ena gruppen avser sådana personer för vilka uppehållstillståndsprövningen endast är av formell natur, t.ex. för inflyttande utländska adoptivbarn till här bosatta personer eller minderåriga barn återförenas med här som bosatta föräldrar som har uppehållstillstånd. Den andra utgörs gruppen av sådana personer som utvisats men vars vistelse i landet kan förutses fortvara för längre tid på grund att något avlägsnande ändå inte av skall ske. I det senare fallet bör, enligt uttalanden i specialmotiveringen till 4 folkbokföring inte ske förrän det föreligger ett beslut om att utvisningsbeslutet inte skall verkställas.

Utredningens förslag 249

Invandrare som inte är medborgare i ett nordiskt land måste, oavsett ålder, ha uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige längre tid än tre månader.

För personer som omfattas av EES-avtalet gäller att det särskilda

uppehållstillstånd som utfärdas för denna kategori skall uppvisas vid invandringstillfället.

SIV-nummer

Från och med den 1 oktober 1993 tilldelas alla asylsökande i Sverige var sitt s.k. SIV-kort. Kortet visar bl.a. att innehavaren är registrerad som asylsökande hos Invandrarverket, den asylsökandes namn, födelsetid, kön, längd och språk. På kortet finns en bild av den asylsökande. Kortet anger också Invandrarverkets dossiemummer SN-nummer. Syftet med SIV-kortet är att alla myndigheter skall få ett gemensamt begrepp för att identifiera en asylsökande.

SIV-nurnret är ett tio-siffrigt tal som är unikt för varje individ. De två första siffrorna anger serienummer f.n. används serie 06. Efter serienumret anges ett bindestreck. Därefter följer ett sexsiffrigt tal som anger Invandrarverkets dossiemummer. Den näst sista siffran i SIVnumret anger hur många kort som utfärdats under dossiemumret och den sista siffran är en kod som visar anledningen till ett eventuellt byte av kort.

Det SIV-kort som den asylsökande får på mottagningscentret gäller fyra månader. Om asylärendet inte har avgjorts när kortet upphör att gälla måste det förnyas. SIV-kort nummer två har längre giltighetstid. Även det kan förnyas.

Den får uppehållstillstånd i Sverige skall lämna tillbaka sitt

som SIV-kort antingen när förläggningen lämnas eller om personen vistas

i kommun när personen folkbokförts. Den som får avslag på sin

asylansökan måste lämna tillbaka sitt SIV-kort innan han reser från Sverige.

Invandrarverket svarar för registreringen av uppgifterna SIVkortet och eventuella förändringar i det. Registrering sker i Invandrarverkets SU-system. För detta system har Datainspektionen utfärdat särskilda villkor.

SIV-kortet visar den identitet som den asylsökande uppgav när han

sökte asyl i Sverige. De asylsökande som inte hade något pass eller

legitimation när de sökte asyl har dessutom texten identiteten är inte styrkt på sina kort. Kortet underlättar kontakten mellan de asylsökande och samhället. Avsikten är att SIV-kortet inom sjukvården skall göra det lättare att upprätta en patientjournal för varje asylsökande. Posten har samtyckt till att lämna försändelser till asylsökande som legitimerar sig med SIV-kortet. Personer som har fått uppehållstill-

250 Utredningens förslag

stånd skall ta med SIV -kortet till det lokala skattekontor där de skall folkbokföras.

Antalet asylsökande uppgick under 1990 till 29.420, 1991 till 27.351 och 1992 till 84.018. Andelen permanenta uppehållstillstånd av alla asylbeslut uppgick för 1990 till 34 procent, för 1991 till 44 procent och för 1992 till 37 procent.

6.3.3¶Utredningens överväganden och förslag

Det förutsätts i direktiven till utredningen att personnummer skall finnas kvar i de sammanhang där tillräckligt starka skäl motiverar det.

Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolkningen i landet. I folkbokföringen registreras fortlöpande vilka som bor i landet och var de bor. Syftet med folkbokföringen kan sägas vara att tillgodose samhällets behov av basuppgifter rörande bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden om befolkningen. Skall personnummer finnas kvar är det, enligt utredningens mening, naturligt att de finns kvar hos de myndigheter där de tilldelas och ursprungligen registreras, dvs. inom folkbokföringen hos skattemyn-

digheterna.

Emellertid menar utredningen att det finns skäl att skapa en fastare reglering kring tilldelningen av personnummer till personer som inte är folkbokförda i landet. Med hänsyn till den betydelse som personnumret har i samhället och det faktum att ett personnummer med all rätt uppfattas och används på samma sätt oavsett hur det har tilldelats anser utredningen att det i lag uttryckligen bör anges i vilka fall personnummer skall tilldelas. Att personnumret är tillförlitligt och att tilldelningen sker enligt enhetliga regler med stöd av bestyrkta identitetsuppgifter får även anses vara viktigt från integritetssynpunkt. Tilldelning av personnummer bör således ske endast när det

föreligger ett uttryckligt författningsstöd.

Enligt 18 § folkbokföringslagen fastställs, som tidigare redovisats, personnummer för personer som inte är folkbokförda i de fall som anges i lag eller annan författning. Trots denna bestämmelse tilldelas enligt praxis personnummer utan att det finns något egentligt författningsstöd. Enbart det förhållandet att personnummer skall ingå i ett register som förs med stöd av lag eller annan författning kan inte, enligt utredningens mening, anses vara ett skäl för personnummertilldelning. Om en tilldelning av personnummer för personer som inte är folkbokförda skall få ske, bör det av lag eller författning uttryckligen framgå att sådant nummer skall fastställas. Utredningen föreslår därför att 18 § förtydligas genom ett tillägg som anger att personnummer för personer som inte är folkbokfördafastställs i de fall det i lag eller

annan författning anges att sådant nummer skall fastställas se författningsförslag 7. Var tilldelningen skall ske får, liksom f.n.,

anges i folkboktöringsförordningen.

Vid bedömningen av om personnummer skall få fastställas bör man vid utarbetandet av nya registerförfattningar m.m. inte enbart se till det register eller den användning som regleras. Man bör också göra en bedömning av om det finns ett behov av ett gemensamt identitetsbegrepp som möjliggör en koppling mellan olika register.

Från RSV:s sida har i olika sammanhang ifrågasätts om inte tilldelningen personnummer for personer som inte är folkbokförda

av skulle kunna begränsas. Det är också utredningens bedömning att det finns vägande skäl att begränsa denna tilldelning.

För asylsökande skulle i vissa fall i stället det s.k. SIV-numret kunna användas som identifikationsbegrepp. Ett argument mot en utökad användning av SIV-nummer kan vara att dessa hänvisar till ett ärendenummer med registrerade uppgifter hos SIV som kan vara oerhört känsliga för den enskilde. För dessa uppgifter gäller emellertid sekretess och utredningen anser därför att det är bättre att SIVnummer används än att personnummer tilldelas.

Mot en begränsning av tilldelningen av personnummer kan anföras att tilldelningen av personnummer medför vissa fördelar både för den enskilde och för samhället, bl.a. vad gäller möjligheterna att erhålla en giltig svensk legitimation. Vid öppnandet av nytt telefonabonnemang tvingas personer utan personnummer att ställa säkerhet för att kunna erhålla ett abonnemang. Utan personnummer är det också svårt att öppna ett bankkonto. Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter föreskriver att den som för egen räkning öppnar ett inlåningskonto skall ange sitt personnummer om mottagaren är skyldig att utan

föreläggande lämna kontrolluppgift beträffande räntan. Detta gäller

inte den som inte har tilldelats ett personnummer jfr 3 kap. 57 §, men i praktiken har det ändå blivit svårt för en person utan personnummer att öppna bankkonto.

För samhället innebär personnummer som enhetligt identitetsbegrepp en minimering av administrationskostnader. Kontroller av

uppgifter och sambearbetning med andra register underlättas också.

Det kan dock, menar utredningen, ifrågasättas om personer som inte har någon annan anknytning till Sverige än att de exempelvis misstänks for brott eller uppbär pension utan att vara bosatta här bör tilldelas personnummer. Om personen inte vid ett senare tillfälle blir folkbokförd saknar personnumret den funktion som det normalt har som sammanlänkande identitetsbegrepp mellan olika register. De uppgifter som ligger till grund för tilldelning av personnummer i dessa fall är ofta obestyrkta eller ofullständiga.

I de fall personnummer inte tilldelas kan i stället uppgift

om födelsetid registreras. Även särskilda

tilldelning av nummer, som används endast i vissa register, kan ett alternativ. Vidare vill

vara utredningen peka på SIV-numren, jfr avsnitt 6.3.2, som skulle kunna

ett långt större användningsområde än vad som i dag är fallet.

Beträffande de sju kategorier där f.n. med eller utan författnings-

stöd tilldelning av personnummer sker, gör utredningen följande

-

bedömningar.

Iilldelning för rättsväsendets register

Denna tilldelning har, som tidigare redovisats, uttryckligt författnings-

stöd i 23 § förordningen om rättsväsendets informationssystem och

12 § polisregisterkungörelsen. Antalet tilldelats

personer som personnummer med stöd av dessa bestämmelser är mycket stort omkring 112.000 personer. Under 1993 var detta den största

tilldelningskategorin med drygt 10.000 tilldelade

personnummer.

Från RPS:s sida har, vid de kontakter utredningen haft, framhållits att de personrelaterade ADB-systemen hos RPS byggts upp med personnumret som identifikationsbegrepp. Delar av systemen är i dag föråldrade och större förändringar blir därför kostsamma. Enligt de planer för ADB-utbyggnaden finns kommer system att tas i

som nya drift före sekelskiftet. En begränsning tilldelningen

av av personnummer för rättsväsendets register kan, enligt RPS, ske utan större kostnader om den genomförs samtidigt de systemen tas i

som nya drift. En begränsning som införs före sekelskiftet kommer emellertid att kräva stora systemförändringar och den kommer därmed också att bli kostsam.

RI-systemen jfr avsnitt 4.3.6 levererar också uppgifter för

registrering i ADB-system utanför polisväsendet, nämligen till kronofogdemyndigheternas REX-system, Kriminalvårdsstyrelsens centrala kriminalvårdsregister, Vägverkets körkortsregister och SCB:s

återfallsstatistik. Dessa överföringar sker maskinellt och

sammankoppling sker med ledning av personnummer och En be-

namn. gränsning av tilldelningen av personnummer för rättsväsendets register påverkar därför även andra register.

Även det kan ställa sig kostsamt bort

om att ta möjligheterna att

tilldela personnummer för registrering i rättsväsendets register är det,

enligt utredningens uppfattning, i dessa fall som tilldelningen framstår

som mest stötande. Den fördel som det i många sammanhang innebär att tilldelas ett personnummer bör inte kopplad till kriminell

vara en handling. Utredningen föreslår därför att det inte längre skall

vara möjligt att tilldela personnummer för rättsväsendets register. Inom rättsväsendet skulle i stället i stor utsträckning SIV-numren kunna

användas, jfr avsnitt 6.3.2. Domstolsverkets föreskrifter beträffande utformning av dom innehåller en föreskrift om att beträffande utlänning för vilken personnummer inte fastställts skall födelsetiden anges med sex siffror år, månad och dag på sätt i ett

samma som personnummer, jfr avsnitt 4.3.6.

Förslaget om upphörande av tilldelning av för

personnummer rättsväsendets register förutsätter ändringar i 23 § förordningen om

rättsväsendets informationssystem och i 12 § polisregisterkungörelsen.

Utredningen lämnar inte något förslag till ny författningstext. För att minimera kostnaderna för förändringen föreslås dock att ändringarna inte träder i kraft förrän den l januari 1998.

2. Utdelning för varnpliktsändamdl

Regeringen avser, enligt vad som uppgivits, att under våren 1994

lägga en proposition till en lag om totalförsvarsplikt bl.a. innebär

som att reglerna om värnplikt och civilplikt samlas i en författning och administreras av en ny myndighet, Totalförsvarets pliktverk. Detta får till följd att den nya myndigheten skall registrera såväl svenska

som utländska medborgare som är bosatta i Sverige och som är skyldiga att fullgöra civilplikt. Alla som är mellan 16 och 70 år föreslås bli

civilpliktiga.

Värnpliktsverkets redovisningssystem grundas på de uppgifter

som maskinellt överförts från RSV. Avsikten är att system skall

samma

tillämpas av det nya pliktverket. Eftersom även civilpliktiga skall

registeras och även utländska medborgare som är bosatta i Sverige kan behovet av att få personnummer fastställda förutsättas komma att öka markant.

Utredningen anser att frågan om begräsning av tilldelningen av

personnummer för värnplikts- eller civilpliktssändamål bör övervägas i samband med uppbyggnaden register inom det föreslagna

av nya Totalförsvarets pliktverk. Utredningen lämnar därför inte något

nu förslag om upphörande av tilldelningen av personnummer för värnpliktsändamål. Denna tilldelning har redan, som tidigare redovi-

sats, uttryckligt författningsstöd.

Fildelning för registrering i skatteregistret

Detta är den numerärt sett näst största grupp som tilldelats

personnummer. Ett upphörande av denna tilldelning, som för övrigt saknar författningsstöd, skulle således innebära en avsevärd begränsning av

personnummeranvändningen.

RSV har, vid de kontakter utredningen haft med verket, anfört att det är möjligt att i skatteadministrationen till en obetydlig merkostnad

254 Utredningens förslag

hantera uppgifter om inte folkbokförda utan att dessa tilldelas personnummer.

För vissa personer inte har används vid

som personnummer registrering hos skattemyndigheten ett s.k. GD-nummer. GD-nurnret är uppbyggt på samma sätt som ett personnummer med plus fyra

sex siffror. Alla GD-nummer börjar med siffran 30. GD-nummer tilldelas för personer som beskattas för näringsverksamhet eller fastighetsinnehav. Personer som beskattas enligt lagen 1991:586 särskild in-

om komstskatt för utomlands bosatta tilldelas däremot enligt praxis personnummer.

Utredningen förslår att tilldelningen för registre-

av personnummer ring i skatteregistret skall upphöra. Som alternativ skulle GD-nummer eller andra särskilt tilldelade nummer kunna användas för denna kategori av registrerade. Vid RSV:s kommunikationer med RFV skulle GD-nummer, särskilt tilldelat nummer eller annat

nummer som tillskapas för denna kommunikation kunna användas.

Eftersom den tilldelning som i dag sker saknar författningsstöd,

torde inte förslaget kräva någon ändring i befintliga författningar. Ut-

redningen föreslår emellertid, som ovan anförts, att 18 § folkbokföringslagen förtydligas genom ett tillägg som anger att personnummer fastställs för personer som inte är folkbokförda i de fall det i lag eller annan författning anges att sådant nummer skall fastställas.

T illdelning för registrering i register hos allmän försäkringskassa

Denna tilldelningskategori under 1993 relativt liten. Hur stor

var denna kategori kan komma att bli när EES-avtalet varit i kraft

en längre tid eller om Sverige blir medlem i EU är svårt att bedöma. Utredningen om socialförsäkringen och EG anför i sitt slutbetänkande SOU 1993:115 Social trygghet och EES, att regelsystemet inom EES medför att det administrativa samarbetet med andra EES-stater kommer att öka. Betalningar för olika förmåner skall strömma över gränserna, institutioner i de olika staterna måste få tillgång till information i andra stater om tidigare försäkringsperioder etc. För att dessa behov skall kunna tillgodoses måste administrativa rutiner

av olika slag byggas upp. Vidare kommer, enligt Utredningen

om socialförsäkringen och EG, administrativa rutiner för kontakter mellan olika institutioner i Sverige att behöva utformas. RFV och AMS,

som är av Sverige utsedda förbindelseorgan och betalningsförmedlande organ, kommer att till utländska institutioner förmedla en stor mängd information som härrör från olika andra institutioner i Sverige. Motsvarande gäller i fråga om information som tas emot från utländska institutioner. Utredningen socialförsäkringen och EG har

om i sitt slutbetänkande inte särskilt redovisat några diskussioner kring de

Utredningens förslag 255

integritetsfrågor som kan uppkomma vid informationsflödet över gränserna. Utredningen har anfört att antalet personer inom EG som utnyttjar sig av de möjligheter som den fria arbetsmarkanden erbjuder är ganska litet i förhållande till den totala befolkningen och att några större förändringar i dessa förhållanden inte torde vara att förvänta inom den närmaste framtiden.

RFV har, vid de kontakter utredningen haft med verket, framhållit personnumrens stora betydelse som identitetsbegrepp i verkets register. Särskilt beträffande registrering för pensionsförmåner har verket betonat personnumrets betydelse som entydigt begrepp för information som lagras under mycket lång tid och som skall utgöra underlag för beslut som är av stor vikt för den enskilde.

Utredningen anser, som framgår av redovisningen i avsnitt 6.1.2, att RFV även fortsättningsvis bör få registrera personnummer i sina register. När det gäller tilldelningen av personnummer till personer som inte är folkbokförda har utredningen emellertid den uppfattningen att tilldelning av personnummer för personer som inte är folkbokförda inte bör ske för registrering i försäkringskassornas register.

Som skäl för sitt ställningstagande vill utredningen särskilt framhålla de registreringar som EES-avtalet kan antas medföra. Det kan inte vara rimligt att personer, som i vissa fall inte ens är bosatta i landet, tilldelas personnummer av endast den anledningen att de skall skrivas in i försäkringskassans register. Ett flöde av uppgifter om personnummer över gränserna torde också vara svårt att förena med ett effektivt sekretesskydd för personnummer.

Personnumret har kommit att utgöra kopplingsbegrepp till ett mycket stort antal personregister i samhället. Tillskapandet av ett särskilt socialförsäkringsnummer skulle därför kunna medföra ett

utökat integritetsskydd. RFV:s och de allmänna försäkringskassornas

system är emellertid så integrerade med andra system som i dag använder personnummer att det, enligt utredningens bedömning, för närvarande inte skulle vara möjligt att till kostnader och konsek-

venser som kan betraktas som rimliga i förhållande till det utökade integritetsskydd som skulle kunna uppnås inom överskådlig tid införa

-

ett särskilt socialförsäkringsnummer.

Utredningen föreslår således att tilldelningen av personnummer för registrering i försäkringskassornas register upphör. Eftersom tilldelningen saknar författningsstöd torde förslaget, liksom beträffande tilldelningen för registrering i skatteregistret, inte kräva några ändringar i gällande författningar. Som tidigare anförts föreslår

utredningen emellertid ett förtydligande av folkbokföringslagens regler

om tilldelning av personnummer för personer som inte är folkbokförda.

256 Utredningens förslag

5. Tilldelning för passhandling och registrering i passregistret

Till en passansökan som inges till passmyndighet utom riket skall

en bl.a. fogas personbevis eller annat intyg om sökandens födelseort, personnummer och svenska medborgarskap, se 2 § 2.c passförordningen 1979:664.

En passansökan skall enligt 7 § passlagen 1978:302 avslås bl.a. om person som ansöker om pass

är anhållen, häktad, underkastad övervakning enligt 24 kap. 3 § -

första stycket rättegångsbalken eller reseförbud eller anmälningsskyldighet enligt 25 kap. 1 § samma balk, är efterlyst och skall omhändertagas omedelbart vid anträffandet,

-

genom lagakraftvunnen dom har dömts till frihetsberövande påföljd, -

som har börjat verkställas, och det finns särskilda skäl att anta att

hamn ämnar undandra sig verkställigheten samt

enligt vissa bestämmelser i konkurslagen 1987:672 är ålagd att -

lämna ifrån sig sitt pass eller förbud att uförda pass för sökanden har meddelats. En ansökan om pass föranleder således kontroller i olika register.

Dessa kontroller bör dock, enligt utredningens mening, kunna utföras med nanm och uppgift om födelsetid som identitetsbegrepp.

Pass skall, enligt 20§ passförordningen, utfärdas enligt särskilt formulär. Den svenska passboken är så utformad att den innehåller plats för personnummer. Varje avvikelse vid utfärdande av pass kan uppfattas som passet är förfalskat, vilket kan få obehagliga konsekvenser för passinnehavaren. Utrymmet för uppgift om personnummer kan därför inte lämnas tomt i passboken.

Utredningen föreslår att inte bör tilldelas för

personnummer passhandling och registrering i passregistret. Förslaget förutsätter att pass utformas så att annat identitetsbegrepp än personnummer kan antecknas i passet, exempelvis särskilt för passändamål tilldelat registreringsnummer.

När det gäller frågan om tilldelning av personnummer torde förslaget endast föranleda ändringar i RPS respektive UD:s verkställighetsföreskrifter. Utredningen lämnar därför inte något förslag till författningsändring.

Tilldelning för registrering i körkortsregistret

Denna tilldelningskategori är i dag inte särskilt stor. Framställningar om tilldelning av personnummer i samband med utfärdande

av körkortstillständ skulle dock kunna medföra att denna kategori utökades avsevärt.

Utredningens förslag 257

Körkort används i mycket stor utsträckning som legitimationshand-

ling. För att i möjligaste mån förhindra att förfalskade körkort används i brottsligt syfte förses körkort sedan den 1 januari 1993 med ett för varje körkortshandling unikt nummer, kallat referensnummer. Referensnumret åsätts körkortet under tillverkningsprocessen och registreras i körkortsregistret. Vid en kontroll av ett körkort skall referensnumret och det personnummer som finns på körkortet uppges. Om dessa två nummer också enligt körkortsregister är kopplade till varandra är körkortet med största sannolikhet äkta. Regeringen har i prop. 9394:165 s. 19 o.f. föreslagit att sekretess skall gälla för uppgift i körkortsregistret om ett körkorts referensnummer.

I dagens körkortsregistersystem är, enligt uppgift från Vägverket,

ett tiosiffrigt nummer en teknisk förutsättning för registrering. Delar av systemen uppges vara föråldrade, varför förändringar skulle bli kostsamma. Enligt de planer för ADB-utbyggnaden som finns kommer emellertid nya system att tas i drift före sekelskiftet.

I dagens system för bil- och körkortsregistrering går det enligt Vägverket inte att ersätta personnumren med uppgifter om nanm, adress och födelsetid. Däremot är det tekniskt möjligt att ersätta personnumret med ett konstruerat nummer med samma antal siffror som personnumret.

När en fordonsägare som saknar personnummer skall registreras i bilregistret tilldelas han ett särskilt nummer som är uppbyggt med nio siffror plus en kontrollsiffra. Samtliga nummer börjar på 699.

Registrering med konstruerade nummer kan medföra problem om den icke folkbokförde, som erhållit ett körkort med konstruerat nummer sedermera blir folkbokförd. En person kan då komma att bli innehavare av flera identiteter, ett personnummer och ett konstruerat nummer.

Utredningen anser inte att tilldelning av personnummer bör ske vare sig i samband med utfärdande av körkortstillstånd eller i samband med registrering i körkortsregistret. Uppgifter som har betydelse i körtkortsfrågor bör i stället kunna registreras med namn och uppgift om födelsetid eventuellt i kombination av ett särskilt tillskapat nummer. De kontroller av körkort som görs med ledning av referensnummer och personnummer torde också kunna utföras med referensnummer kombinerat med uppgift om namn och födelsetid. Om en person som erhållit ett konstruerat körkortsnummer senare folkbokförs och tilldelas ett personnummer bör detta registreras i körkortsregistret. Eventuellt får krav på utbyte av körkort övervägas för dessa fall.

Eftersom den tilldelning som i dag sker för körkortsändamål enligt

utredningens uppfattning saknar uttryckligt författningsstöd, lämnas

inte något förslag till författningsändring. Som tidigare redovisats

föreslår utredningen dock ett förtydligande av 18§ folkbok-

föringslagen.

Iilldelningför registrering i .sjömansregistret

Sjöfartsverket ansvarar för tillsyn över mönstring och därmed sammanhängande frågor. Rättsligt styrs verksamheten främst av

mönstringslagen, förordningen 1984:831 om mönstring av sjömän

samt ILO-konventionen angående nationella identitetshandlingar för sjömän, 1958 nr 108, ratificerad av Sverige 1970.

Sjömansregistret är sedan 1985 placerat i Norrköping och ingår som en enhet i Sjöfartsverket, Sjöfartsinspektionen. I samband med

överflyttning från Arbetsmarknadsstyrelsen 1983-84 blev registret

ADB-baserat.

Mönstringslagen anger att redaren omedelbart skall rapportera till

sjömansregistret om en sjömans på- respektive avmönstring.

Enligt ILO-konvention nr 108 är medlemsstat skyldig att utfärda identitetshandling för medborgare i den egna staten. Handlingen skall minst innehålla vissa uppgifter som namn, födelseort m.m. Det finns inte något krav på identitets- eller personnummer. En svensk sjöfartsbok för svensk medborgare innehåller dock, i likhet med svenskt pass, personnummer.

ILO-konventionen ger medlemsstat möjlighet att utfärda identitets- handling även för sjöman som inte är medborgare i den egna staten. Sverige utnyttjar den möjligheten och utfärdar på begäran en särskild identitetshandling för utländska medborgare. Detta formulär är av enklare slag än formuläret för svensk sjöman och är inte en identitetshandling enligt ILO-konventionen.

Intressenter till sjömansregistret är, utöver de enskilda sjömärmen,

Sjöfartsverket, redare- och personalorganisationer, arbetsmarkandsmyndigheter, försäkringskassor, skattemyndigheter, pensionsmyndig-

heter m.fl.

Till sjömansskattekontoret och skattemyndigheter sänds information automatiskt och regelbundet. Den information som överförs från

sjömansregistret är uppgift om vilka personer som är registrerade som aktiva sjömän samt till sjömansskattekontoret uppgift om adress.

Information om personer i registret hämtas främst från de tjänst-

göringsbesked som redaren enligt mönstringslagen är skyldig att sända

in. Personuppgifter hämtas i stor utsträckning från SPAR.

I sjömansregistret finns f.n. registrerat omkring 60.000 personer varav omkring 20.000 med beteckningen aktiva.

Personnumret används som nyckelbegrepp för de som är registrerade. Tidigare förekom ett till personnummer kompletterande identitetsbegrepp, ett s.k. +50-nummer, för viss kategori sjömän. Detta

Utredningens

förslag 259

nummer var kontruerat som personnumret, talet 50 adderades till men dagsiffran t.ex. 450379 i stället för 450329. De fyra sista siffrorna

tog sjömansregistret ut från en serie som framställts RSV. Detta av identitetsnummer tilldelades inte eller varit bosatta personer som var inom Norden. Frekvensen tilldelade identitetsnummer var de senaste

åren mycket låg, omkring tio år.

per

Systemet med tilldelade identitetsbegrepp hade, enligt Sjöfartsver-

ket, vissa nackdelar. Bl.a. uppstod missförstånd numret eftersom om man ibland trodde att det var ett felskrivet datum. När med en person tilldelat identitetsbegrepp bosatte sig i Norden rekvirerades personnummer. När nyckelbegreppet ändrats måste därefter samtliga registrerade uppgifter flyttas och säkerhetsspärrar införas för inte att det gamla identitetsbegreppet misstag skulle användas. Det kunde av också hända att en person med tilldelad identitetsbeteckning tilldelades

ett svenskt personnummer utan att sjömansregistret fick meddelande om detta. Konsekvensen blev då att misstag kunde ha en person av

både tilldelat identitetsbegrepp

och personnummer.

Numera sker ingen tilldelning det särskilda identitetsbegreppet

av +50-nummer. I stället rekvieras även för personnummer personer som inte är bosatta inom Norden. Enligt uppgift från Sjöfartsverket rekvirerades under 1993 omkring 650 personnummer, varav större delen avsåg nordiska medborgare. Olika sifferuppgifter föreligger således när det gäller antalet tilldelade för detta personnummer ändamål.

En begränsning denna tilldelningskategori skulle enligt Sjöfarts-

av verket medföra del praktiska problem. Sjömän byter ofta arbetsen givare och när en sjöman tillträder eller frånträder befattning en ombord skall redaren enligt bestämmlser i mönstringslagen omedelbart

rapportera detta till sjömansregistret. Om sjömän registreras med särskilda nummer i sjömansregistret måste den enskilde

sjömannen

själv hålla reda på detta nummer och vid varje anställning meddela ny redaren numret. Även administrationen av sjömansskatten skulle påverkas av en

begränsad tilldelning.

Enligt utredningens mening bör i framtiden inte

tilldelning av

personnummer för registrering i sjömansregistret ske. I stället bör särskilda identitetsbeteckningar kunna användas för detta ändamål.

Enligt vad utredningen inhämtat från Sjöfartsverket kommer en

omläggning av sjömansregistret till ett nytt ADB-system att ske inom

de närmaste åren. I samband härmed bör det, enligt utredningens

uppfattning, vara möjligt att införa rutiner minimerar de risker som för förväxlingar och andra problem kan som följa om personer

tilldelas en särskild identitetsbeteckning.

Eftersom tilldelningen av personnummer för registrering i sjömans-

registret saknar författningsstöd föreslår utredningen inga författnings-

ändringar. Som utredningen tidigare redovisat föreslås ett förtyd-

ligande av 18 § folkbokföringslagen.

6.4¶Minskad

exponering av personnummer

All yttre exponering av personnummer bör enligt utredningens uppfattning minimeras, eftersom denna kan innebära risker för

integritetsintrång. Förslaget till lag om användning

av personnummer innehåller, som tidigare redovisats, en bestämmelse 4 § som syftar till att minska den yttre exponerningen av personnummer. I följande

avsnitt anvisar utredningen ytterligare tvâ möjligheter att begränsa

exponeringen. I avsnitt 6.4.1 föreslår utredningen att sekretess skall gälla för uppgifter om personnummer. I avsnitt 6.4.2 diskuterar

utredningen möjligheterna att genom kryptering och användning av

aliasnummer eliminera personnummer i klartext.

6.4.1 Sekretess för

personnummer

Inledning

I Sverige utgör offentlighetsprincipen en viktig anledning till att

uppgifter om bl.a. personnummer kan spridas från register förs

som av myndigheter, kommuner m.m. Införande av ett sekretesskydd för personnummer skulle alltså innebära ytterligare metod att minska

en spridningen av personnummer. I detta avsnitt redovisas utredningens överväganden och förslag beträffande sekretesskydd för

personnummer. En redovisning av den svenska offentlighetsprincipen inleder avsnittet.

Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen innebär att verksamheten hos staten och kommunerna i största möjliga utsträckning är öppen för insyn från allmänheten. Detta anses vara förutsättning för att medborgarna

en skall kunna kontrollera hur myndigheterna fullgör sina uppgifter. Denna öppenhet är bl.a. en förutsättning för att massmedierna skall kunna granska det allmännas verksamhet och medverka i opinions-

bildningen. Syftet med offentlighetsprincipen anges ofta vara att den

skall garantera rättssäkerheten, effektiviteten i förvaltningen och effektiviteten i folkstyret. Offentlighetsprincipen har naturligtvis också

Utredningens förslag 261

betydelse för forskningen, kulturen och rent allmänt för det öppna samhället. Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på flera sätt. Störst betydelse har säkert principen att alla medborgare har rätt att ta del av

myndigheternas handlingar. Denna princip infördes i Sverige redan år

1766, då vi fick vår första tryckfrihetsförordning. Alla handlingar hos

myndighet är emellertid enligt gällande tryckfrihetsförordning TF

en inte tillgängliga för allmänheten. För att en handling skall omfattas av offentlighetsprincipen fordras att den utgör det heter i TF, en, som allmän handling. En handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och är att som inkommen till eller upprättad hos anse

myndighet.

Principen att allmänna handlingar är offentliga är, som nämnts, fastslagen i tryckfrihetsförordningen. I 2 kap. 1 § TF föreskrivs att varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar till

främjande ett fritt meningsutbyte och allsidig upplysning. Av 14

av en kap. 5 § framgår att utlänningar, så länge annat inte bestäms i lag, är jämställda med svenska medborgare i detta hänseende. Med handling enligt 2 kap. 3 § första stycket TF förutom avses framställningar i skrift eller bild vanligt slag också s.k. tekniska av -

upptagningar. ADB-upptagningar betraktas alltså som handlingar i

detta sammanhang. Detta innebär bl.a. att en datasamling hos en

myndighet är att anse som en handling.

Vad gäller ADB-upptagningar anses sådana enligt 2 kap. 3 § andra

stycket TF förvarade hos myndighet, om upptagningen är till-

en gänglig för myndigheten i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller

annat sätt uppfattas. Innebörden av uttrycket tillgänglig är att

varje sammanställning av sakligt sammanhängande uppgifter som en myndighet kan göra med hjälp av tillgängliga program är att anse som

handling förvaras hos myndigheten. Förutsättningen är endast

en som att sammanställningen skall kunna göras med rutinbetonade åtgärder. Förvarsrekvisitet är alltså uppfyllt oberoende av om myndigheten själv har haft eller sig ha behov att söka efter eller sammanställa anser av informationen i fråga. Det räcker emellertid inte alltid med att en myndighet har en sådan faktisk tillgång till en ADB-upptagning som här har beskrivits för att upptagningen skall anses förvarad hos

myndigheten. Är det fråga upptagning ingår i ett person-

om en som register, krävs också att myndigheten har rättslig befogenhet att göra

överföring upptagningen till läsbar form 2 kap. 3 § andra

en av

stycket 2 TF. Om myndigheten saknar befogenhet att överföra en

ADB-upptagning till läsbar form för den egna verksamheten, har allmänheten nämligen inte heller rätt att ta del av upptagningen.

En ADB-upptagning anses ha kommit in till myndighet när någon en utomstående har gjort den tillgänglig för myndigheten på så sätt att den kan läsas där. TF:s regler om när handlingar upprättade tar anses inte sikte särskilt på ADB-upptagningar. Reglerna innebär dock bl.a.

att upptagningar, som ingår i ett ADB-register förs fortlöpande,

som är upprättade när registren tas i bruk. Exempel på sådana register är polisregister, socialregister samt hälso- och sjukvårdsregister 2 kap. 7 § TF. Den omständigheten att en handling, varmed alltså avses även ADB-

upptagningar, är en allmän handling innebär inte nödvändigtvis att

vem som helst kan få del av den. En del handlingar är hemliga därför att sekretess gäller för uppgifter i dem. I TF finns de grundläggande bestämmelserna om vilka begränsningar får göras i handlingsofsom fentligheten. Närmare bestämmelser härom finns i sekretesslagen

1980: 100, omtryckt 1992:1474 och i sekretesstörordningen

1980:657, omtryckt 1991:1756. En redogörelse för relevanta Sekretessregler finns i avsnitt 3.3. En utgångspunkt vid utformningen av sekretesslagen har varit att man inte skulle åstadkomma sekretess än vad är oundmera som gängligen nödvändigt för att skydda det intresse sekretessen skall som

tillgodose. Offentlighet är således huvudprincipen.

Offentlighetsprincipen innefattar också rätt för enskilda att ta del en av allmänna handlingar utan att de i samband därmed behöver uppge sitt namn eller det ändamål för vilket handlingen önskas utlämnad. Enligt 2 kap. 14 § tredje stycket TF tillförsäkras sökanden anonymitet. Om utlämnandet avser en handling faller under någon bestämmelsom se i sekretesslagen, kan det dock hända att myndigheten behöver veta vem som vill ha handlingen eller vad den skall användas till för att pröva huruvida någon skada eller något kan uppstå handmen om lingen lämnas RÅ 1990 473. ut Se t.ex. not. Överföringen av uppgifter från statliga och kommunala till organ privaträttsliga subjekt har oftast inneburit att allmänhetens insyn i verksamheten försvåras. Offentlighetsprincipen omfattar i princip endast verksamhet utövas inom myndighetsområdet. som På det statliga området utvidgades år 1988 den ordning med viss

handlingsoffentlighet utanför myndighetskretsen gällt i några få

som fall tidigare. Det är fråga vissa aktiebolag, föreningar, stiftelser om och andra enskilda på statens uppdrag handhar förvaltorgan som

ningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning eller liknande. I

en bilaga till sekretesslagen finns angivet hos vilka rätten att ta del organ av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar skall gälla. Handlingsoffentligheten gäller i den mån handlingarna hör till den i bilagan angivna verksamheten hos organet.

Enligt 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen kan förvaltningsuppgift överlämnas till bolag, förening, samfállighet, stiftelse eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning skall det ske med stöd av lag. Omfattningen allmänhetens insyn i de kommunala företagen av varierar. Det fimis kommunägda aktiebolag i bolagsordningen har som tagit in bestämmelse att offentlighet skall gälla beträffande en om bolagets handlingar eller en del av dem. Det torde dock vara vanligast bestämmelser allmänhetens rätt till insyn saknas. Prop. att om 1990912117 s. 56. Enligt 3 kap. 17 § i den kommunallagen 1991:900 som trädde nya i kraft den 1 januari 1992 skall kommunfullmäktige, innan kommunen eller landstinget överlänmar vården kommunal angelägenhet till av en ett aktiebolag där kommunen eller landstinget bestämmer ensam, enligt besluta att allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos om företaget enligt de grunder gäller för allmänna handlingars som offentlighet i TF och sekretesslagen. Detsamma gäller när kommunen eller landstinget bildar stiftelse för en kommunal angelägenensam en het. Innan vården kommunal angelägenhet lämnas över till ett av en bolag eller förening där kommunen eller landstinget bestämmer en tillsammans med någon skall fullmäktige enligt 3 kap 18 § se annan, till att allmänheten får rätt att ta del av handlingar i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och

omständigheterna i övrigt. Detsamma gäller när kommunen eller

landstinget tillsammans med någon annan bildar en stiftelse för en

kommunal angelägenhet.

Den l januari 1995 träder en ny bestämmelse i 1 kap. 9 § sekretesslagen i kraft. Enligt denna skall vad som föreskrivs i TF om rätt del handlingar hos myndighet i tillämpliga delar också gälla att ta av handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner, landsting och kommunalförbund utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser skall vid tillämpningen sekretesslagen jämställas med av myndighet. I paragrafen i vilka fall ett sådant inflytande skall anges föreligga. För vissa delägda kommunala företag träder lagänanses dringen i kraft först den 1 januari 1998 prop. l99394z48, bet. 199394:KU13, rskr. 199394:46, SFS 1993:1298. Riksdagen har också beslutat att allmänna handlingar som finns hos myndighet skall offentliga även efter en bolagisering. Det en vara bolag eller liknande tagit över en myndighets uppgifter skall som förvara handlingarna så länge de behövs för verksamheten. Under som tiden skall handlingarna tillgängliga för den som vill ta del av vara dem. Även reglerna sekretess skall gälla för de handlingar tas om som över vid bolagisering. Handlingarna skall också vårdas enligt en

reglerna i arkivlagen. Eftersom riksdagens beslut innebär ändring en i TF kan de nya reglerna träda i kraft först den 1 januari 1995.

Dessförinnan måste, riksdagen, efter valet i september innevarande år, fatta ett andra beslut grundlagsändringen prop. 199394: 1 13, bet om

199394:KU20.

Det förslag till EG-direktiv skydd för enskilda vid behandling om av personuppgifter och om det fria flödet sådana uppgifter av Proposal for a Council Directive SYN 287 för närvarande som behandlas i Ministerrådet har givit upphov till debatt i bl.a. en massmedia om den svenska offentlighetsprincipen kan bibehållas om Sverige blir medlem i EU. Regeringen har efter avslutande av

medlemsförhandlingarna med EU i en förklaring betonat vikten

av

offentlighetsprincipen. Beträffande direktivförslaget bilaga

se

Överväganden

I avsnitt 3.3.1 har redovisats de bestämmelser i sekretesslagen med

stöd av vilka ett kan hållas hemligt. Någon sekretess personnummer gäller normalt inte för uppgifter Dock kan i vissa om personnummer. fall sekretesskydd ges även sådana uppgifter adress, som namn, civilstånd och Det är fallet då det särskild personnummer. av anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående

lider men av att sådana uppgifter röjs 197980:2, del A, se prop. s. 210 211. Jfr även 198788:41 14. Ett sådant fall kan - prop. s. vara t.ex. då en adress har blivit spärrad på grund befarad av personförföljelse RÅ 1988 785 och RÅ se not. 1992 not. 142 och 143.

Flertalet av de rättsfall rör utlämnande uppgift bl.a. som av om personnummer har avsett personer anställda vid eller varit som föremål för åtgärder inom sjukvården, socialtjänsten och

försäkrings-

kassan RÅ 1986 468, RÅ RÅ not. 1988 not. 618 och 690, 1989 not 212, RÅ 1992 RÅ not. 593, kriminalvården 1988 not 38, 1990 not. 217, 420 och 511, domstol RÅ 1989 not. 519, 520, 521 och 522 och polisen RÅ 1986 not. 84, 1988 not. 183 och 783, 1989 not 7. En genomgång av praxis utvisar att uttrycket men har getts en mycket vid innebörd och att beviskraven i fråga risken för sådant om men ställts relativt lågt, särskilt då personförföljelse kunnat befaras.

Det torde vara i undantagsfall den enskilde uppfattar utlämsom ett nande av namn, adress och något positivt. I regel personnummer som är det t.ex. fråga att inhämta sådana uppgifter i inleda om syfte att ett

inkassoförfarande, en process, ett exekutionsförfarande, oönskad

en reklamkampanj osv. Det kan inte hållas för uteslutet att även utläm-

nande av personnummer for dylika syften ibland kan få bedömas som men.

En bestämmelse som i många fall kan hindra utlämnande av uppgift om personnummer är stadgandet i 7 kap. 16 § sekretesslagen. Enligt den bestämmelsen gäller sekretess för personuppgift i sådant personregister som avses i datalagen. Sekretess gäller om det kan antas att utlämnande skulle medföra att uppgiften används för automatisk databehandling i strid med datalagen. För utlämnande kan därför ställas krav på att erforderlig licens eller tillstånd finns att föra

RÅ 1991 435. Enligt kommentaren till

personregister Se t.ex. not.

sekretesslagen Corell m.fl 3 uppl., 1992 s. 208 aktualiseras risk för

. , skada enligt paragrafen i praktiken bara vid massuttag i någon form av uppgifter från registret. Datainspektionen kan för visst personregister meddela föreskrifter enligt datalagen som innebär en begränsning av vilka uppgifter som får finnas i ett personregister. En föreskrift att ett personregister inte får innehålla uppgift om personnummer kan därför utgöra hinder att utfå sådan uppgift med stöd av offentlighetsprincipen 2 kap. 3 § andra stycket TF. Datainspektionens alltmer restriktiva tolkning av 7 andra stycket § datalagen kan därför indirekt komma att medföra en ökad sekretess för uppgift om personnummer som finns i myndigheternas personregister. Beträffan-

de Datainspektionens praxis, se bl.a. bilaga 9.

En personuppgift i ett personregister får inte heller lämnas ut om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften används för automatisk databehandling i utlandet och att detta medför otillbörligt intrång i någons personliga integritet. I det senare fallet ankommer det på Datainspektionen att pröva frågan om utlämnande. Sekretess för utlämnande till utlandet gäller dock inte när fråga är om utlämnande till länder som har anslutit sig Europarådets dataskyddskonvention.

Frågan om sekretesskydd för personnummer togs upp av DOK i betänkandet SOU 1987:31 Integritetsskyddeti informationssamhället

Kommittén fann inte skäl att föreslå ett skydd i sekretesslagen för personnummer. DOK ansåg bl.a. att personnumren i dag är så allmänt

spridda att ett sekretesskydd inte skulle full genomslagskraft på en

mansålder om man inte, samtidigt som sekretessen infördes, bytte ut alla befintliga personnummer. Vidare skulle man få avstå från att använda det nya personnumret också i allmänna handlingar vilkas innehåll inte i övrigt kräver sekretesskydd. I ADB-systemen på den offentliga sidan skulle man bara kunna registrera personnumren om man gjorde det möjligt att ta fram allmänna handlingar på ett sådant sätt att personnumren inte blev synliga. DOK ansåg att det från

integritetssynpunkt fanns mycket begränsade fördelar med ett

sekretesskydd av personnumren och att dessa fördelar inte motiverade de svåröverskådliga kostnader och omställningsproblem som en sådan förändring enligt utredningen mening skulle medföra sid 121

Utredningen föreslår en särskild lag användning

om av personnummer. Den föreslagna lagen innebär en väsentlig begränsning

av användningen av personnummer. Personnummer får enligt lagförslaget endast användas om användningen medgivits i lag. Det kan att

synas de föreslagna reglerna skulle innebära tillräcklig begränsning

en av användningen av personnummer och att något sekretesskydd för uppgift om personnummer inte skulle nödvändigt. Oavsett

vara om uppgiften om personnumret inhämtats från offentlig eller privat källa blir användningen numret beroende laga stöd finns för

av av om dess användande. Utredningens lagförslag innebär emellertid inte att personnumren försvinner från den offentliga sektorn. Inom

en överskådlig framtid kommer sådana att finnas kvar i

nummer

myndigheternas register och handlingar. Även om Aviseringsut-

redningens förslag om ett aviseringsregister skulle genomföras

kommer det att vara möjligt att med stöd offentlighetsprincipen

av inhämta uppgift om personnummer från många myndigheter. Det finns därför ett behov av att även använda sekretesslagstiftningen för att minska personnummeranvändningen. Redan på denna grund bör därför en förändring av sekretessen övervägas.

Förutom att det utgör ännu ett sätt att begränsa personnummeranvändningen bör även en del andra omständigheter vägas in i bedömningen av behovet av sekretesskydd för Med

personnummer. hänsyn till den enskildes integritetsskydd är det en klar brist att uppgift om personnummer inte har något skydd i sekretesslagen. Det framstår för många enskilda olustigt att deras

som personnummer

genom offentlighetsprincipen är tillgängliga för alla och envar.

Möjligheterna för att med personnumret som nyckel inhämta och sambearbeta olika slags personrelaterad information från offentliga register innebär en integritetsrisk som inte kan lämnas utan avseende. Offentligheten ger också den som ämnar använda personnummer i olovliga syften en möjlighet att på ett enkelt sätt inhämta nödvändiga uppgifter om enskilds personnummer se beträffande missbruk av personnummer bl.a. avsnitt 5.2.. Ett sekretesskydd för uppgift

om personnummer skulle också innebära en avsevärt minskad exponering utåt av personnumret.

Om Aviseringsutredningens förslag ett aviseringsregister för

om hela landet genomförs bör detta register, liksom dagens SPAR

se

avsnitt 4.3.3, kunna användas för att erhålla uppgift enskilds

om en namn, adress, födelsetid och personnummer. Ett sådant register skulle kunna vara uppbyggt på så sätt att innehållet den information

av som delas ut blir beroende av mottagarens behörighet att motta informationen. Personnummer skulle då kunna lämnas ut endast till dem som har stöd för detta i lagen om-användning av personnummer. I utredningens förslag till lag om användning av personnummer finns i

6 § en bestämmelse att Skattemyndigheten skall lämna om ut uppgift om personnummer till den som enligt lagens 3§ är behörig att använda sådan uppgift. Den hos myndighet begär som en att utlämnat uppgift skall hänvisas till om personnummer skattemyndigheten. Närmare föreskrifter sådant utlämnande om av personnummer får enligt bestämmelsen meddelas regeringen eller den

av myndighet som regeringen bestämmer. För det fall det föreslagna aviserings-

registret kommer till stånd torde lämpligen sådana närmare föreskrifter

om personnummerutlämning ingå i den lag som reglerar det registret. Det finns alltså ett flertal skäl talar för skydd införs i som att ett sekretesslagen för uppgift Den tekniska om personnummer. utvecklingen har fortsatt. De praktiska omständigheter tidigare som talade emot ett sådant skydd har inte längre samma styrka. Enligt uppgift är det nu tekniskt möjligt att till inte alltför hög kostnad en administrera ett system med sekretesskydd för personnummer och

hindra exponering allmänna handlingar. I

av personnummer samband med införande av sekretesskydd för kan personnummer inledningsvis uppkomma relativt höga kostnader, t.ex. för utvecklande

av nya dataprogram och rutiner, sådana kostnader torde ha men engångskaraktär. Konsekvenser utredningens förslag behandlas i av avsnitt Införandet av ett dylikt sekretesskydd skulle inte strida

mot syftet med offentlighetsprincipen och den grundlagsstadgade rätten till insyn

i allmän handling hos myndighet skulle bestå även uppgift om om

personnummer sekretesskyddas. Den uppgift som skulle skyddas är

uppgiften om personnumret som sådant och inte uppgift den om enskildes födelsetid eller Det får därför fråga namn. anses vara om en

acceptabel och ytterst marginell inskränkning handlingsoffentlig-

av heten. Däremot skulle införande

av ett sekretesskydd ge en kraftig

signal från samhällets sida vikten personnummeranvändav att ningen minskar. Även det

om naturligtvis är omöjligt att effektivt sekretessbelägga uppgifter som tidigare varit så offentliga

som personnumren får det ända anses utgöra ett medlen för att på sikt av

avsevärt minska användningen Utredningen

av personnummer. anser därför att ett sådant skydd bör införas. För skall

att ett sekretesskydd

få en verklig mening måste sekretessen omfatta uppgiften om personnummer som sådant och inte bli beroende någon s.k. av menprövning i varje enskilt fall. Det finns endast ett fåtal lagregler stadgar tystnadsplikt för den som enskilda sektorn. En dessa regler finns i 13 § datalagen. Enligt av denna bestämmelse får den är registeransvarig eller har tagit som befattning med personuppgifter eller uppgifter insamlats till som sådana register inte obehörigen röja vad han därigenom fått veta om enskilds personliga förhållanden. Regler finns också

om tystnadsplikt

268 Utredningens förslag

i kreditupplysningslagen och bankrörelselagen se vidare översikt i avsnitt 3.3.3. Vad angår personnummeranvändningen inom den enskilda sektorn kommer den att regleras av den föreslagna lagen om användning vilken torde innebära en avsevärd av personnummer, minskning den privata användningen. Utredningen anser inte att det av för närvarande finns anledning att föreslå någon ytterligare lagstadgad skyldighet tystnadsplikt för den enskilda sektorn. Frågan bör dock om omprövas tid efter den nya lagstiftningens ikraftträdande. Uten redningen vill dock i detta sammanhang peka på att det i dag, som framgått avsnitt 3.3.3, inte finns något lagstadgat sekretesskydd i av

försäkringslagstiftningen för de känsliga uppgifter om enskild som

hanteras försäkringsbolag och försäkringsmäklare. Detta framstår av bristfälligt och det borde därför finnas skäl att snarast införa ett som sådant skydd. Ett sådant sekretesskydd skulle kunna utformas likt den s.k. banksekretessen.

Utredningens förslag

Utredningens förslag innebär att det införs bestämmelse i 7 kap. en ny sekretesslagen. I bestämmelsen stadgas att sekretess gäller för uppgift

om personnummer. Personnummer har definierats som sådan identitetsbeteckning som i 18 § folkbokföringslagen. Definitionen torde bl.a. hindra att avses uppgift enbart födelsetid eller födelsenummer lämnas ut i de fall om uppgiften måste hämtas ett fullständigt angivet personnummer. ur Eventuellt kommer det att erfordras ett särskilt register som kan tillhandahålla uppgifter om födelsetid. Utan hinder av sekretessen skall uppgift om personnummer lämnas till den som enligt lagen om användning av personnummer har rätt att använda sådant nummer. Sekretess hindrar alltså inte att uppgift lämnas till den som har rätt att använda om personnummer detta enligt lag eller användning erfordras för att uppfylla krav om angående personnummer som föreskrivs i lag. Att uppgift om personnummer får lämnas till annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer lag eller förordning framgår 14 kap. l § i gällande av av

sekretesslag. Att efter någon slags menprövning lämna ut uppgift om

till någon annan än den som har rätt att använda detta personnummer förefaller inte meningsfullt. Sekretessen föreslås därför bli absolut och alltså inte beroende någon s.k. menprövning. Ett lämpligt sätt att av erhålla uppgift kan vara att använda sig av SPAR om personnummer

eller Aviseringsutredningens förslag genomförs det föreslagna

om aviseringsregistret. Bestämmelserna i 14 kap. sekretesslagen om vissa begränsningar i sekretessen avses gälla även för uppgift om person-

nummer.

Utredningens förslag 269

Det normala är att sekretessen för uppgifter i allmänna handlingar är avgränsad i tiden. När det gäller skyddet för enskildas personliga förhållanden är sekretesstiden i regel maximerad till femtio eller sjuttio år. Då det gäller uppgift om personnummer är avsikten att sekretessen skall gälla under den enskildes livstid. Det framstår därför inte som särskilt lämpligt att i lagen ange en specifik tidsgräns. För det fall en sådan skulle införas är det i vart fall inte tillräckligt med been gränsning till 70 år. Utredningen finner att det i stället för särskild en tidsgräns bör anges att sekretessen gäller under den enskildes livstid. Den som gör gällande att sekretessen upphört på grund den av att enskilde avlidit har att styrka att så är fallet. Detta gäller dock inte om det framstår som uppenbart att den enskilde inte kan i livet. vara Tystnadsplikten för uppgift om personnummer bör dock inte ha företräde framför den rätt att lämna uppgifter för offentliggörande i tryckt skrift, i radio eller TV den s.k. meddelarfriheten, m.m., om vilken det finns särskilda bestämmelser i TF och YGL. Beträffande behovet sekretesskydd i försäkringslagstiftningen av anser utredningen att frågan bör få en lösning som omfattar inte enbart ett skydd för uppgift Sekretesskyddet bör omfatta om personnummer.

alla känsliga uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska

förhållanden. Att föreslå sådan ändring försäkringslagstiftningen en av

ligger emellertid utanför utredningens uppdrag.

RSV har i en skrivelse i oktober 1993 till regeringen anmält att motstridiga uppfattningar föreligger mellan Datainspektionen och RSV i fråga om tillhandahållande uppgifter det centrala skatteregisav ur tret. Efter inhämtande av yttrande från JK har regeringen överlämnat handlingarna i ärendet till utredningen för att tas under övervägande inom ramen för utredningens arbete Dnr 453993. När det gäller tillhandahållande uppgifter av om personnummer föreslår utredningen, tidigare anförts, detta skall ske som att genom skattemyndighetens försorg. Förslaget sekretess torde innebära om stora inskränkningar när det gäller möjligheten att lämna ut uppgift om personnummer. Förfarandet vid utlärrmande uppgift av om personnummer har således i utredningens förslag blivit föremål för en relativt ingående reglering.

6.4.2 Kryptering, aliasnummer

m.m. Eliminering av

personnummer i klartext

Kryptering som metod att begränsa användningen av personnummer

I de fall det av olika skäl inte är realistiskt att avstå från användningen av personnummer kan det ändå vara möjligt att på annat sätt skapa ett

270 Utredningens förslag

starkare integritetsskydd. Genom att personnurnret inte skrivs ut i klartext kan exponeringen av personnummer minska väsentligt. Kryptering eller användning av aliasnummer är metoder som är användbara både i slutna system och i samband med överföringar av uppgifter. I det fallet kan kryptering utgöra ett verksamt skydd senare mot obehörig åtkomst av information genom kryptering av data under överföring. Kryptering innebär eliminering av personnummer i en klartext.

Allmänt om kryptering

Kryptering av ADB-information innebär att lagrade uppgifter med en algoritm förändras så att informationen blir oläsbar för den som inte har tillgång till nyckel för att dekryptera eller på annat sätt forcera en texten. Medel och metod för kryptering och dekryptering kallas kryptosystem. Tidigare låg nästan hela hemligheten med kryptering och dekryptering i själva kryptosystemet. Numera kan kryptosystemen i princip öppna. Det är hemligt läggs i en kryptonyckel eller i komvara som binationer flera sådana. En krypteringsnyckel kan bestå av ett antal av siffror. Nyckeln kan finnas lagrad i ett s.k. smart card. Det är också möjligt att bygga in nyckeln i systemet. Om personnummer i ett system krypterats att krypteringsnyckeln byggts in i systemet genom kan finnas i klartext datorskärmen, men de personnummer följer med någon tillskansar sig databasen personnummer som om finns endast i krypterad form. Metoden skyddar således mot sådan obehörig åtkomst av personnummer som sker genom tillgrepp av databasen. Säkerheten hos ett kryptosystem vilar ytterst nyckelhanteringen. Olika problem kring nyckelhanteringen har bl.a. definierats i en SISrapport SIS teknisk rapport 312, Kryptering i ADB-system. Problemen gäller framförallt vid transmissionskryptering, men är i vissa delar tillämpliga också för filkryptering. De problem som diskuteras i rapporten behandlar bl.a. transporter av krypteringsnyckel. Det finns algoritmer personnummer kan skapa nya som av sifferserier som inte är möjliga att åter härleda till personnumren. Förfarandet kan användbart i sammanhang där man vill skapa ett vara nytt identitetsbegrepp som inte behöver kunna återföras till personnumret. Överföringar personuppgifter från informationsmängd till en av en innebär risker för otillåten åtkomst av uppgifterna. Ibland annan omgärdas de sända uppgifterna av ett sigill. Sigillet innebär endast att de uppgifter i sändningen som omgärdas av sigillet inte kan ändras.

Något skydd mot otillåten åtkomst till uppgifterna skapas således inte. Sigillet öppnas med hjälp av en nyckel.

Ett annat sätt att skydda mot otillåten åtkomst i samband med överföringar är genom kryptering av uppgifterna i samband med överföringen. Krypteras personnummer hos den sändande måste mottagaren, om personnummer behövs för att matcha uppgifterna mot personnummer, ha kännedom om krypteringsnyckeln. Olika krypteringsnycklar kan användas vid varje sändning. Om uppgifterna är krypterade hos den sändande parten och denne vill hemlighâlla sin interna krypteringsnyckel kan uppgifterna först dekrypteras varefter de krypteras med den för den aktuella sändningen valda krypteringsnyckeln. När uppgifterna dekrypteras sorteras de efter

om personnummer. Det är inte nödvändigt att sortera dem sedan de krypterats med

om

sändningsnyckeln

.

En enklare form av kryptering eller omvandling

av personnummer kan ske genom att det parallellt med personnumret skapas

ett nytt nummer för varje registrerad individ. omvandlingen sker automatiskt i systemet och någon nyckel behövs inte. omvandlingen eller skapandet av ett nytt identitetsbegrepp kräver vissa systemändringar. Om man väljer att lagra aliasnummer innebär det större ingrepp i databas, register och program än om man inte lagrar det. Det är inte nödvändigt att lagra det nyskapade numret. Detta kan skapas vid behov, exempelvis för användning vid extern exponering kräver

som att posten kan återknytas till ett visst Metoden

personnummer. ger en

lägre skyddsnivå än kryptering, men den är billigare och torde i regel

inte kräva några större ingrepp i befintliga system. I detta

sammanhang är det inte helt korrekt att använda begreppet kryptering. I stället har utredningen valt att i dessa sammanhang tala användning

om av aliasnummer. Med användning aliasnummer således

av avses att en person registreras med olika nummer.

För att ett register skall personregister i datalagens

anses som mening krävs inte att registret innehåller identitetsuppgift är

en som entydig eller unik eller allmänt bekant. Även det är möjligt

mera om endast för den invigde att förstå vilken bör registret

person som avses,

omfattas regleringen i datalagen. Även där alla av ett register identitetsuppgifter ersatts med löpande nummer, kodbeteckningar eller

dylikt hänförs till kategorin personregister, förutsatt antingen

att man maskinellt eller på manuell väg kan översätta siffer- eller kodbe-

teckningama. Detta torde gälla hur tillförlitlig krypteringsmetoden än

är och hur åtskilda man än förvarar det krypterade registret och det nyckelband som måste kopplas till registret för att uppgifterna skall kunna läsas i klartext. Jfr 1973:33 118 och Claes Kring, Sten

prop. s. Wahlqvist, Datalagen med kommentarer, 1989, 55.

s.

272 Utredningens förslag

Kryptering är teknik kan medverka till skyddet av data både en som vid kommunikation och vid lagring. Enbart kryptering är emellertid inte tillräckligt för att skapa ett starkt skydd. Krypteringen bör kompletteras med fysiskt skydd, behörighetskontroll m.m. Avidentifiering ett register innebär att namn, personnummer och av andra beteckningar är direkt hänförliga till den enskilde avsom lägsnas. Genom att de uppgifter finns kvar inte längre kan som hänföras till identifierad eller identifierbar enskild person faller en en ADB-hantering uppgifterna inte längre under datalagens beav stämmelser. Teoretiskt kan det möjligt att i vissa fall genom s.k. vara bakvägsidentifikation, även efter företagen avidentifiering, en identifiera viss Datainspektionen har i sin praxis ställt höga en person. krav på att bakvägsidentifikation inte skall vara möjlig för att avidentiñering skall anses föreligga. Forcering innebär att kryptotext bearbetas så att en obehörig utan en kännedom använd kryptonyckel kan härleda den dolda klartexten om eller kan härleda den använda nyckeln. Systemforcering innebär man tar reda på funktionen hos ett okänt kryptosystem, när nyckeln samt krypto- och klartext är kända.

Kryptosystem granskning och kvalité -

Det kan svårt för användare att bedöma kvalitén på ett vara en kryptosystem. Kryptosystem som skall användas inom försvaret kräver särskilt godkännande. Det kan för avancerade kryptosystem krävas flera års kontroll. Även kryptosystem för civila ändamål kan komma att utsättas för likartade granskningar. Vilken skyddsnivå ett kryptosystem måste uppfylla beror givetvis på hur stort skydd behövs för den krypterade informationen. som Detta är i sin tur beroende vilken hotbild som finns och vilka av de kan tänkas ha som man vill skydda sig mot. resurser För allmän spridning och användning kryptering är det en mer av viktigt med Standardisering kryptofunktioner och standardiserade av ADB-gränssnitt. Jfr den nämnda rapporten från SIS, rapport ovan 312, Kryptering i ADB-system. Redan i mitten av 1970-talet gjordes det från federalt håll i USA klart att en icke hemlig krypteringsalgoritm skulle standardiseras. En sådan standard skulle medföra större användning, lägre priser och underlätta möjligheterna till samtrafik mellan olika system. National Bureau of Standards, som var det organ i USA genomförde standardiseringen menade också att publicesom randet algoritmer god garanti för att en allmän och kritisk av var en granskning av algoritmens egenskaper skulle ske. I USA har nyligen framförts förslag att det i varje telefon, om telefax och modem saluförs skall finnas en huvudnyckel i form som

Utredningens förslag 273

av ett chip the Clipper Chip möjliggör

som för myndigheterna CIA, FBI, NSA m.fl att dekryptera alla krypterade meddelanden. Se bl.a. artikeln Who Should Keep the Key’s i TIME Magazine den 14 mars 1994.

Kryptering och sekretess

Även den om information som finns hos myndighet lagras i en krypterat skick är myndigheten inte beslutats - om annat skyldig att på begäran den registrerade lämna av registerutdrag till den registrerade i enlighet med datalagens föreskrifter och

Datainspektionens före-

skrifter i DIFS 1982:2. I inspektionens föreskrifter anges att den

registeransvarige är skyldig att besvara förfrågan en om registerutdrag

snarast. Om inte besked kan länmas in 30 efter om dagar det att förfrågan erhållits måste den registeransvarige inom den tiden lämna

besked om orsaken till dröjsmålet.

En myndighet är också skyldig att utan dröjsmål dekryptera ett

personregister för att kunna fullgöra sina skyldigheter

enligt offentlighetsprincipen i TF.

I sekretesslagen 1980:100 5 kap. 2§ 3 och 4 pp. anges att sekretess gäller för uppgift säkerhets- eller

om bevakningsâtgärd med

avseende på telekommunikation 3 p. och behörighet få

att tillgång till

upptagning för automatisk databehandling eller annan handling 4 p. om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas uppgiften

om röjs.

Bestämmelsen informationssäkerhet inom telekommunikation om 3 p. kan utnyttjas för att hålla uppgifter säkerheten vid datorkomom munikation hemliga, t.ex. i ett allmänt datanät.

Bestämmelsen om informationssäkerhet för

ADB-upptagningar 4

p. gäller i första hand uppgifter och

om behörighetskoder behörig-

hetsnycklar samt arrangemang och fördelning dessa. Bestämmelsen av begränsas inte till upptagningar utgör allmänna

som hemliga,

handlingar i TF:s mening. Således skyddas även

offentliga upp-

tagningar mot risk för obehörigt intrång. Jfr Hans Corell m.fl.

Sekretesslagen Kommentarer till 1980 års lag med 1992,

ändringar,

s. 122.

Sekretesslagens 5 kap. 3 § föreskriver sekretess gäller för att uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning chiffer, om kod eller liknande metod har till syfte underlätta befordran som att eller användning i allmän verksamhet uppgifter föreskriven av utan att sekretess åsidosätts, det kan syftet med om antas att metoden motverkas om uppgiften röjs. Bestämmelsen skyddar

således den krypterings-

nyckel, kod, som används i allmän verksamhet och där syftet med krypteringen är att underlätta befordran eller i och för

användning av

sig sekretessbelagda uppgifter. Sekretessen gäller dock endast om ett

274 Utredningens förslag

röjande uppgiften kan antas motverka syftet med krypteringen eller av chiffret, dvs. att slå vakt om sekretessen i allmän verksamhet. Bestämmelsen är tillämplig även när det gäller förvaring av krypterat material.

Kryptering inom den offentliga sektorn

Inom försvaret har utvecklats och används olika slags kryptosystem. Dessa system har huvudsakligen utvecklats inom Totalförsvarets

signalskyddsavdelning. Denna avdelnings sektion för kryptering säljer

och testar krypteringsmetoder.

SCB har utvecklat olika tekniska förfaringssätt för kryptering. Syftet

öka uppgiftsskyddet och att begränsa tillgången till krypterings-

är att nyckeln samtidigt göra det möjligt att för legitima ändamål men återskapa identitetssambandet. Se bl.a. SCB:s rapport från 1991, Försöksverksamhet med kryptering vissa register och den av SCB av

år 1992 utgivna skriften Dataskydd och uppgiftslämnarfrågor.

Vid tidpunkten för det medicinska födelseregistrets tillkomst år 1972 diskuterades möjligheterna till kryptering av personnummer i Socialstyrelsens olika medicinska register. Avsikten med en kryptering i första hand att förstärka den enskilda individens skydd mot var otillbörligt intrång i registret eftersom vid denna tidpunkt något datarnaskinellt behörighetsskydd inte utvecklat vid de datacentraler var

som Socialstyrelsen anlitade.

När verksamheten vid det medicinska födelseregistret startade skedde kryptering faderns och moderns personnummer vid en av registrering statistiska uppgifter förlossningar m.m. Under 1974 av om började dock värdet den använda kryteringsmetodiken att disav kuteras. Invändningar framfördes avsåg bl.a. sekretessen. Det som ifrågasattes inte skyddet för den enskilde individen minskade vid om krypteringsförfarande. Anledningen till detta skulle vara att ett krypteringsnyckeln kunde betraktas allmän, icke sekretessbelagd, som handling. Oklarhet rådde på denna punkt. Om nyckeln betraktades allmän handling utan sekretess var slutsatsen att krypteringen som en i sig kunde åtgärd utan avsedd effekt. Med denna anses som en tolkning utgångspunkt fanns inte längre några skäl att personnumsom ret i registren lagrades i krypterad form. Ytterligare en synpunkt som framfördes mot särskild kryptering var att SCB vid denna tidpunkt en hade utvecklat ett behörighetssystem skulle förhindra obehörig som användning hemliga register. Detta behörighetssystem hade byggts av kring ett antal kontroller utfördes före, under och efter upp som maskinell bearbetning av registret. Detta behörighetssystem som

Utredningens 275

förslag

utnyttjades av Socialstyrelsen vid bearbetning registren kunde,

av menade man, ersätta den konventionella krypteringen. Diskussioner i krypteringsfrägan fördes mellan företrädare för

Socialstyrelsen, Datainspektionen och Socialdepartementet där främst Datainspektionen företrädde uppfattningen krypteringens nack-

om delar. Inspektionen menade att kryptering varit meningslös åtgärd en eftersom kodnyckeln inte kunnat hemlighållas. Genom ändring i en den dåvarande sekretesslagen 16 § trädde i kraft den 1 januari a som 1978 blev det emellertid möjligt att vid behov använda

kryptering.

Lagändringen innebar att dokumentation rörande kryptering eller därmed jämförlig åtgärd, ändamål är att skydda vissa vars typer av

statistik-uppgifter och bearbetningar mot obehörig åtkomst, inte får

lämnas ut om det kan antas att handlingens offentliggörande skulle motverka syftet med åtgärden.Se bl.a. Socialstyrelsen redovisar

1979: Principprogram för hälso- och sjukvårdsstatistik, Bilaga

s. 152. Beträffande användning krypteringsmetoder inom vårdomav rådet se bl.a. promemorian Nya tekniker för bättre dataskydd i

vårdsystemen, utgiven av Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut

i mars 1993. Se även Norges offentlige utredninger NOU 1993:22

Pseudonyme helseregistre. Arbetsmarknadsstyrelsen har i viss utsträckning använt sig

av särskilda löpnummer i statistikinformation. GRIND se avsnitt 4.3.4 kom vid sina överväganden alternativa om identifikationsbegrepp fram till att det saknades förutsättningar för att

pröva andra identifikationsbegrepp för sådana lokala register

som direkt eller indirekt kommunicerade med statliga

personregister.

Eftersom de statliga registren använder identifikapersonnummer som tionsbegrepp ansåg GRIND det nödvändigt att även de lokala register som kommunicerar med de statliga registren innehåller personnummer. Däremot menade GRIND att det fanns möjligheter att i sådana lokala register koda personnummer, exempelvis i personalregister. Det kodade numret kan användas identifikationsbegrepp i den lokala som bearbetningen av innehåller i dessa register. För att kommunicera med statliga register måste det kodade numret i förekommande fall översättas till personnummer. GRIND lade inget generellt förslag vad gäller möjligheten koda att personnummer eftersom man menade att personnumret ända är det

grundläggande identitetsbegrepp som måste finnas kvar. Däremot

ansåg GRIND att varje nämnd eller bolag skall överväga att koda personnummer i berörda register bl.a. i syfte att skydda den personli-

ga integriteten lokalt i Göteborg. Se bl.a. Personnummerutredning i Göteborgs stad, Göteborgs stad, kommunfullmäktige, handling 1991

nr 299.

276 Utredningens förslag

Datainspektionen rekommenderar i sina allmänna råd om ADBsäkerhet för personregister att överföring särskilt känsliga personav

uppgifter integritetsklass 1 mycket hög nivå enligt inspektionens

klassiñceringssystem med hjälp datakommunikation utanför den av lokaler bör ske endast i krypterad form. Även i sin

registeransvariges

tekniska rapport ADB-säkerhet för personuppgifter vid telefaxöverföring framhåller inspektionen att kryptering är önskvärd funktion vid en överföring känsliga uppgifter mellan telefaxutrustningar. Krypteav ringen kan då vara en inbyggd funktion i telefaxen. Krypteringen görs vanligen först när informationen sänds och dekrypteringen sker i samband med att information tas emot. I minnet ligger dokumentet således lagrat i klartext. För att utnyttja kryptering krävs att sändande och mottagande utrustning har kryptosystem. Det är också samma möjligt att sända okrypterade dokument till en telefax som har inbyggd kryptering. Alternativet till inbyggd kryptering är att krypteringen utförs i utrustning. Krypteringsutrustningen kopplas då in en separat mellan telefaxen och telejacket. Datainspektionen har i olika sammanhang anfört att skyddskryptering ett personregister enbart är att betrakta som en säkerhetsåtav gärd. En sådan åtgärd kan, inspektionen, inte ersätta behovet menar föreskrifter informerat samtycke i det fall exempelvis ett av om statistikregister bör bygga sådan grund. Inspektionen har också menat att ett krypterat personregister är att bedöma som ett personregister enligt datalagen och att de registrerades insynsrätt inte fick begränsas.

När det gäller skyddskryptering personregister i förening med att

av

registeransvarig myndighet avhänder sig krypteringsnyckeln till en

en myndighet har inspektionen av principiella skäl avstyrkt att annan krypteringsnycklar förvaras hos inspektionen.

Andra utredningars förslag

Statistikutredningen tog upp frågan om kryptering i sitt betänkande SOU 1990:43 Förenklad statistikutredning. Utredningen föreslog bl.a. att i princip alla ADB-baserade register skulle anonymiseras utan dröjsmål sedan statistiken hade framställts. En anonymiseringsmetod enligt utredningen kryptering. Utredningen anmärkte särskilt att var när det gällde personregister som förs med hjälp av ADB är datalagen tillämplig hur tillförlitlig anonymiseringsmetoden än är. Forskningsetiska utredningen behandlade frågan kryptering i sitt om betänkande SOU 1989:74 Forskningsetisk prövning. Utredningen föreslog att underrättelseskyldigheten till de registrerade skulle inskränkas i fråga krypterade register. Motsvarande förslag om

Utredningens förslag 277

återfinns också i Datalagsutredningens slutbetänkande SOU 1993: 10

En ny datalag.

Internationella dokument

Enligt Europarádskonventionen skall lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas för att skydda personuppgifter eller gentemot oavsiktligt otillåtet utplänande, oavsiktlig förlust, otillåten åtkomst,

ändring eller

spridning art. 7. I de olika Europarddsrekommendationerna på dataskyddsområdet ställs också särskilda krav på datasäkerhetsåt-

gärder.

En av principerna i 0ECD:s riktlinjer ifråga om integritetsskyddet

och persondataflödet över gränserna är

att rimliga säkerhetsåtgärder

skall vidtas för att skydda personuppgifter risker for förlust mot eller otillåten åtkomst, förstörelse, användning, förändring eller otillåtet röjande punkt ll. OECD:s råd antog i november 1992

riktlinjer för

säkerhet informationssystem, Guidelines For the of Informa-

Security

tion Systems. Samtliga 24 medlemsländer har godtagit dessa riktlinjer för säkerhet. OECD har bedömt

krypteringsfrågan vara av stor vikt

och dess adhoc-kommitté för dataskydd höll i december 1992 ett möte vars huvudtema var kryptering ett sätt skydda som att personuppgifter. Förslaget till EG-direktiv bilaga 4 föreskriver bl.a.

se att lämpliga

tekniska och organisatoriska åtgärder skall vidtas för

att skydda

personuppgifter mot oavsiktlig eller olaglig förstörelse eller oavsiktlig förlust och mot otillåten ändring eller röjande eller någon annan otillåten behandling. Sådana åtgärder skall säkerställa

en lämplig nivå

av säkerhet med hänsyn till arten de uppgifter skall

av som skyddas

och en värdering av de tänkbara riskerna. Härvid skall beaktas av Kommissionen utfärdade rekommendationer datasäkerhet om och

inbördes nätkompatibilitet art 17.1. Då personuppgifter sänds i ett

nätverk skall åtgärder vidtas lämplig säkerhetsnivå som ger en art 17.2. Om det finns möjlighet till skall

direktuppkoppling datorn och

programvaran vara utformad på ett sätt gör att uppkopplingen kan som ske på ett lagligt sätt art 17.3. Artikel 33 i direktiviörslaget ger Kommissionen befogenhet att utfärda bestämmelser datasäkerhet. om Det finns redan i dag inom EG antal direktiv ett stort som påverkar

databehandlingens användning och säkerhet. En del dessa

stor av gäller bestämmelser rörande produkternas tekniska

detaljer som måste

beaktas inom respektive bransch. I vissa fall innefattar dessa normer även krav på viss teknisk datasäkerhet. I 1992 fattade mars EG:s Ministerråd beslut handlingsplan för

om en datasäkerhetsarbete,

INFOSEC 92. Planen gäller för period två år. en om Syftet är att utveckla en global strategi skall användare elektroniskt som ge av

278 Utredningens förslag

lagrad, bearbetad och Överförd information ett skydd av informations-

systemen mot olika typer av hot. FN:s generalförsamling antog i december 1989 en resolution med riktlinjer för datoriserade personregister. I denna sägs bl.a. att lämpliga åtgärder skall vidtas för att skydda sådana register mot bl.a.

otillåten tillgång art. 7.

Utredningens bedömning

För- och nackdelar med kryptering

Ett dåligt kryptosystem brukar sägas vara sämre än inget kryptosystem alls. Systemet kan invagga användaren i falsk känsla av säkerhet. en teknik utvecklats under år har dock gjort det möjligt Den som senare skapa konstruktioner med avsevärt lägre vikt, volym och strömföratt brukning än tidigare. Den tekniken ger också möjlighet till en nya automatisering tidigare manuella handhavanden t.ex. för

höggradig av

och kontroller olika slag. Manuella handhavanden

nyckelinställning av

kan ibland upphov till säkerhetsrisker som t.ex. forceringsmöjligge heter. Automatiseringen bidrar även till att förenkla handhavanden så dyrbar, manuell arbetskraft. att man sparar En nackdel med krypteringsförfarande är att varje kryptering och ett dekryptering tid i anspråk. I vissa sammanhang innebär en sådan tar åtgärd materialet sorteras Det blir således mera kostsamt att att om. administrera ett krypterat register.

problemet vid kryptering uppgifter i större register har

Det stora av hittills hanteringen krypteringsnyckeln ansetts vara. Den behörige av slutar sin anställning, slarv med hanteringen medför att nyckeln blir allmänt känd Byte krypteringsnyckel kan kräva större mera osv. av eller mindre arbete beroende systemlösning. Det kan bli svårt att Olika haverier i systemet kan också

sköta backuphanteringen. typer av

komma att förvärras grund av krypteringar. En komplikation vid kryptering är vilken rätt till insyn, dvs rätt att dekrypterat, skall finnas. Rätten att ta del av de få personnumret som

uppgifter finns registrerade den frågande s.k. 10 §-utdrag

som om hörnstenarna i det skydd för den enskilde som ges i anses vara en av den nuvarande datalagen. TF:s princip allmänna handlingars om offentlighet medför också skyldighet att, i de fall registret med en krypterade är att bedöma allmän handling, på personnummer som begäran måste lämna ut personnumret i dekrypterad form. Trots nackdelarna anser utredningen att en kryptering av personhar uppenbara fördelar. Kryptering av personuppgifter nummer innebär förstärkt skydd mot onödig, oavsiktlig eller otillåten ett

spridning uppgifterna. Den yttre öppna exponeringen av person-

av

nummer kan i många fall undvikas att uppgifterna krypteras. genom När uppgifterna om personnummer inte är tillgängliga i klartext kan

sambearbetningar med personnumret identitetsbegrepp inte ske. som Hur starkt skyddet blir är givetvis avhängigt vilken krypteringsav metod som väljs och vilket skydd omgärdar krypteringsnyckeln. som

Tre olika krypteringsmodeller

Enligt utredningens mening är det främst tre olika krypteringsmodeller

som bör komma till användning i skilda situationer. Krypteringsmodellerna beskrivs nedan under rubrikerna eliminering av personnummer i klartext vid korrespondens med enskilda, eliminering av personnummer i klartext i register och eliminering i klartext vid av personnummer datakommunikation. De tvâ förstnämnda modellerna innebär att aliasnummer används. Ett sätt att beräkna aliasnummer är med en regelrätt krypteringsalgoritm och använder då nyckel. man en Skillnaden mot kryptering i vanlig mening är nyckeln inte ändras att och heller inte används explicit utan läggs in i När programvaran. man väl matat in nyckeln går det att dölja den i så det programvaran att

krävs avsevärda ansträngningar och stor kompetens för obehörig

att en skall kunna plocka fram den.

Ett avgörande skäl till att utredningen förordar metoder innebär som att en fast nyckel används är att aliasnumren liksom personnumren kommer att användas söknycklar i interaktiva databaser. Det går som då inte ens att hitta post inte använder rätt nyckel. en om man En liknande företeelse är de licensnycklar leverantörer som av professionell programvara numera ofta använder för att skydda mot piratkopiering. När man väl matat in nyckeln går det att dölja den i

programkoden så att det krävs avsevärda ansträngningar och stor kompetens för en obehörig att plocka fram den.

Den tredje modellen bygger sedvanlig kryptering.

Eliminering av personnummer i klartext vid korrespondens med

enskilda

Vid kommunikation med enskilda finns behov att unikt kunna knyta av inbetalningar m.m. till en viss person. I organisationens eller

myndighetens register används med denna metod personnummer, men i all korrespondens utnyttjas aliasnummer, unika för varje person. Dessa aliasnummer behöver inte lagras utan beräknas med hjälp av en algoritm, alternativt med en algoritm kombinerad med nyckel, en som är specifik för registret eller myndigheten och tillåts som att vara oförändrad under lång tid. Genom att avbildningen från personnum-

280 Utredningens förslag

mer till aliasnummer görs entydig och omvändbar kan inkommande handlingar, betalningar m.m. lätt knytas till rätt person via personnumrct.

Skyddet i det beskrivna systemet bygger till stor del att algoritmennyckeln döljs i programvaran och mycket sällan behöver hanteras explicit. Samma algoritmen eller nyckel skall användas endast i ett register eller hos en myndighetföretag.

Som exempel på områden där en sådan krypteringsform kan bli aktuell är t.ex. RFV:s utbetalningsavier, kommunernas in- och utbetalningsavier samt bankers och försäkringsbolags kundkontakter.

2. Eliminering av personnummer i klartext i register

Denna metod bygger på att personnumret i registret ersätts med ett aliasnummer som är unikt för varje person. Genom att man använder ett annat identitetsbegrepp i databaser och register kan man minimera den interna användningen av personnummer i klartext. Vid transaktioner mellan system med olika aliasnummer, t.ex. vid uppdatering av adresser, måste en omräkning till personnummer i klartext ske med eventuellt efterföljande ornsortering, såvida inte mottagaren arbetar

med samma ADB-gränssnitt.

Skyddet i den beskrivna metoden bygger på att register och program hålls väl åtskilda och inte är alltför lätta att piratkopiera samtidigt. Speciellt känslig är programvara avsedd för omräkning av aliasnurmner i hela eller delar av registret en gång, t.ex. sådan som sker vid uppdatering av adresser enligt ovan.

En sådan krypteringsform bör, om flera arbetar med samma ADBgränssnitt, kunna komma i fråga vid ett otal sambearbetnings- och

uppdateringsfall

.

Eliminering av personnummer i klartext vid datakommunikation

Alla transaktioner som sker med hjälp av datakommunikation över privata eller publika datanät riskerar att avlyssnas av obehöriga. Den metod som föreslås här innebär att man, för att förhindra obehörig åtkomst av personuppgifter tillsammans med personnummer i klartext utnyttjar kryptering. Parterna måste här komma överens om metod för att utbyta nycklar.

Regleringen av krypteringsanvändningen

Enligt utredningens mening vore det önskvärt om de algoritmer som kommer till användning hade testats eller godkänts av en myndighet,

Utredningens förslag 281

t.ex. Totalförsvarets signalskyddsavdelning, eller någon

annan institution, t.ex. SIS.

Datainspektionen skall vid sin prövning av en ansökan om tillstånd att inrätta och föra personregister bedöma behovet föreskrifter till

av skydd för de registrerades personliga integritet. Sådana föreskrifter kan avse t.ex. registrets ändamål och innehåll, underrättelse till berörda personer och ADB-säkerhet. Föreskrifterna skall sammantagna ge garantier för att inte risk för otillbörligt integritetsintrång skall uppkomma.

Användning av kryptering kan komma att framtvingas att

genom Datainspektionen i tillståndsbeslut föreskriver att vissa uppgifter skall krypteras.

Utredningen har övervägt att i den föreslagna lagen användning

om av personnummer också reglera kryptering av personnummer, men har stannat vid att inte föreslå någon sådan bestämmelse. Behovet

av kryptering av personnummer och slag av kryptering varierar från fall till fall och det torde därför vara varken möjligt eller lämpligt att generellt reglera sådan kryptering. Enligt utredningens mening bör behovet av och sättet för kryptering regleras i samband med att användningen av personnummer inom ett visst område regleras. I de lagar som tillåter användning av personnummer bör alltså föreskrivas om och i vilka sammanhang personnummer skall krypteras. Det torde även kunna övervägas att därutöver i en särskild lag eller förordning närmare ange de särskilda villkor, t.ex. godkännande av algoritmer, som bör gälla för all kryptering av personnummer.

Som ovan nämnts har bl.a. den invändningen gjorts mot

en kryptering av personnummer att krypteringsnyckeln kunde betraktas

som allmän, icke sekretessbelagd, handling och att krypteringen i sig

kunde anses som en åtgärd utan avsedd effekt. Utredningens förslag att sekretesskydda uppgift om personnummer innebär att denna

invändning inte längre äger giltighet.

6.5¶Kriminalisering av obehörigt utnyttjande av

annans identitet

Utredningen föreslår att obehörigt utnyttjande identitet skall

av annans

vara straffbelagt, om utnyttjandet innebär fara för personförväxlingar.

Bestämmelsen skall enligt förslaget införas i brottsbalken.

282 Utredningens förslag

6.5.1¶Bakgrund

Under hösten 1992 utnyttjade en narkoman en annan persons namn och personnummer vid kontakter med polis, sjukhus och företag. Förfarandet ledde till felregistreringar i bl.a. polisregister och register inom hälso- och sjukvården. Den drabbade bytte namn och bostad för att undvika vidare felregistreringar. På grund av personnumrets generella utnyttjande i en mängd register blev narkomanen av polisen vid ett senare gripande upplyst den drabbades namnbyte. Narko-

om manen har därefter fortsatt att utnyttja det nya namnet. Den drabbade har fått hjälp av Datainspektionen som för detta ändamål kontrollerat omkring 500 olika register. Felregistreringar har skett på ett sjukhus trots att den registeransvariga nämnden uppmärksammats på tidigare felregistrering. Den drabbade har fått en begäran om att få använda fingerade personuppgifter avslagen.

Det inträffade föranledde Datainspektionen att tillskriva regeringen och föreslå lagstiftningsåtgärder. Inspektionen anförde därvid att felregistreringarna inte bara innebar en belastning och ett lidande för den drabbade utan att de också kunde medföra avsevärd ytterligare skada. Eftersom uppgifterna sprids till andra personregister genom att flertalet register är baserade på personnummer kommer de att utgöra grund för felaktiga beslut och åtgärder inom andra sektorer, exempelvis vid kreditprövning, anställning och dylikt. Inspektionen menade att varken lagen om fingerade personuppgifter eller brottsbalken ger något skydd den drabbade och att denna inte är ensam om sina problem.

I sin skrivelse anför inspektionen vidare.

M ndigheter och uppdaterar kontinuerligt sina register mot

fofkbokföringen.företagMan ör övervä möjli heten i fall är

a att som

aktuella på av en enskil låta in öra en markering en

-

spärr i folbegäranbokföringsregistret innebörd särskild

av att en

-

identitetskontroll bör företas av den som n ttjar personuppgifterna.

Likaså bör övervägas om inte brottsbalken kompletteras med en

straffbestämmelse som träffar även den som enbart muntligen utnyttjar annans identitet.

Regeringen har beslutat att överlämna Datainspektionens skrivelse till utredningen Dnr 93-4756.

Som ytterligare exempel på obehörig användning av personnummer redovisas ett rättsfall från Stockholms tingsrätt.

En man väckte år 1989 talan vid tingsrätten och yrkade att Stockholms läns landsting skulle förpliktas att till honom utge skadestånd med 25.700 kr jämte ränta. Bakgrunden var att någon för

parterna okänd person sedan hösten 1984 vid flera tillfällen hade

-

använt en patientbricka med kärandens namn, personnummer och adress. Denne okände person hade bl.a. använt sig denna patient-

av bricka då han hade behandlats för infektionssjukdom. Då denne

en person inte återkom till infektionskliniken efter permission begärde

en sjukhuset hjälp av polisen för att hämta honom i bostaden. Polisen tog sig också in i kärandens bostad. De gjorde detta genom att bl.a. bryta upp lägenhetsdörren. Vid tidpunkten för sjukhusets begäran om biträde från polisen fanns personuppgifter i ett dataregister och i en manuellt förd journal. Käranden gjorde gällande att hans personliga integritet bl.a. hade kränkts genom det felaktiga polisingripandet i hans bostad och genom att han utpekats som en allvarligt sjuk person. Landstinget, som bestred käromålet, gjorde gällande att några felaktiga uppgifter inte hade tagits in i registret eftersom uppgifterna korrekta såvitt

var avsåg den okände man som hade varit intagen på infektionskliniken. Tingsrätten fann att det förekommit sådana oriktiga uppgifter i ett personregister för vilken ersättningsskyldighet enligt 23 § datalagen förelåg. Då enligt tingsrättens mening polisingripandet mot kärandens bostad skulle ha skett uppgifter käranden endast funnits

även om om i den manuellt förda journalen ansågs denne inte berättigad till

vara ersättning för skada som han kunde ha lidit till följd av polisingripandet. Tingsrätten fann dock klarlagt att käranden lidit ideell skada dels genom den integritetskränkning som det hade inneburit att uppgifterna i registret hade utpekat honom som en sjuk person, dels den

genom risk som funnits för att han skulle ha kunnat utsättas för felbehandling om han hade tagits in på sjukhus. Käranden tillerkändes ersättning med 10 000 kr jämte ränta. Domen meddelades i juni 1990.

6.5.2 överväganden

Ett grundlagsfäst skydd för den personliga integriteten finns

i rege-

ringsformens RF bestämmelser om skyddet för vissa medborgerliga

fri- och rättigheter. I 1 kap. 2 § RF finns bestämmelse att det

en om allmänna skall värna om den enskildes privatliv och familjeliv. Reglerna i 2 kap. RF om grundläggande fri- och rättigheter omfattar sedan 1988 också ett skydd för medborgarna mot att deras personliga integritet kränks genom att uppgifter dem registreras med hjälp

om av ADB 2 kap. 3 § andra stycket RF.

Även sekretesslagens bestämmelser i sikte på

tar stor utsträckning

att skydda den enskildes integritet. Det gäller särskilt 7 9 kap. som

innehåller sekretessbestämmelser till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden.

Narrmlagen ger ett visst skydd för egenartade efternamn. Ett efternamn anses som egenartat det är ägnat att utmärka tillhörig-

om

284 Utredningens förslag

heten till en viss släkt. Ingen får obehörigen, till nackdel för den

som har förvärvat ett egenartat efternamn, i näringsverksamhet använda en firma, ett varumärke eller ett annat kännetecken som lätt kan förväxlas med namnet. Med firma likställs här beteckning för stiftelse, ideell förening eller därmed jämförlig sammanslutning jfr 20 § namnlagen. Den som gör intrång i någon annans rätt till ett egenartat efternamn är skyldig att ersätta den andres skada, om han insett att förfarandet var till nackdel för denne. Vid bedömningen av om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tas även till lidande och övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse jfr 23 § namnlagen.

Skadestånd till den som drabbas av att annan obehörigt utnyttjar hans identitet kan komma att utgå i de fall utnyttjandet leder till ADBregistrering av uppgifterna. Den registeransvarige har nämligen enligt datalagen ett strikt ansvar för skada som registrerad tillfogas genom att personregister innehåller oriktig eller missvisande uppgift om honom. Vid bedömningen av om och i vad mån skada uppstått skall hänsyn även tas till lidande och andra omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse jfr 23 § datalagen. En registeransvarig är också skyldig att rätta, ändra eller utesluta en felaktig uppgift, om det inte saknas anledning att anta att otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet skall uppkomma 8 § datalagen. Jfr rättsfall som redovisats i avsnitt 6.5.1.

Något direkt skydd mot att någon obehörigt utnyttjar annans identitet ger emellertid inte de ovan nämnda bestämmelserna. Ett obehörigt utnyttjande av annans identitet kan i vissa fall vara straffbelagt enligt brottsbalken. Exempelvis kan den som i intyg eller annan urkund lämnar osann uppgift om vem han är, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, dömas för osant intygande 15 kap. 11 § BrB. Den som missbrukar pass, betyg eller dylik för viss person utställd urkund genom att ge sig ut för honom kan, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, dömas för missbruk av urkund 15 kap. 12 § BrB. Obehörigt utnyttjande av annans identitet kan också utgöra ett led i annan brottslighet såsom exempelvis bedrägeri eller urkundsförfalskning. Även andra bestämmelser falsk tillvitelse kan i

som undantagsfall vara tillämpliga.

Någon straffbestämmelse som är tillämplig när någon muntligen utger sig för att vara någon annan och förfarandet leder till att felaktiga uppgifter kommer att användas i andra sammanhang än inom rättsväsendet torde emellertid inte finnas. Detsamma gäller för utnyttjande som sker skriftligen i annat än urkund eller liknande handling.

Ett obehörigt utnyttjande som det ovan beskrivna kan, som Datainspektionen anfört, förorsaka den drabbade stor skada och

mycket obehag. Den drabbade kan komma att registreras med

besvärande uppgifter i mängd register. Spridningen uppgifter

en av medför också att det blir svårt att åstadkomma rättelse i alla register. De oriktiga registreringarna kan också komma att drabba andra än den

vars identitet utnyttjas exempelvis att de oriktiga uppgifterna

genom läggs till grund för beslut. Det finns därför, enligt utredningens

mening, flera skäl som talar för att ett beteende innebär som att en person obehörigt utnyttjar annans identitet bör kriminaliseras. Utredningen föreslår att bestämmelse sådan innebörd förs in i en av brottsbalkens 15 kap.

När det gäller Datainspektionens förslag om en spärr markerar som att en särskild identitetskontroll bör företas den

av som nyttjar personuppgifterna, delar utredningen uppfattningen att möjligheten

att införa en spärrmarkering skulle kunna ha vissa fördelar. Det kan emellertid vara svårt att avgränsa tillämpligheten sådan beav en stämmelse. Enligt utredningens mening bör problemet med felaktiga

registreringar som beror på att en person utger sig för att någon vara annan angripas på annat sätt.

I avsnitt 7.1 pläderar utredningen för ökad användning legitimaav tionkontroller. Utredningen också för den övertro på varnar personnumret som identifikationmedel finns. En uppgift som om personnummer bör inte tas till intäkt för att den som uppger personnumret är numrets innehavare. En allmänt utökad användning legitimationav skontroller och kontroll av personnummer mot uppgifter om nanm, adress eller annat torde enligt utredningens uppfattning det bästa vara sättet att undvika förväxlingar vid registreringar Särskilt m.m. noggrann bör identitetskontrollen vid registrering känsliga vara av

uppgifter, som exempelvis uppgifter om brott, sjukdom och kreditvärdighet.

Utredningens förslag om sekretess för personnummer bör på sikt också genom att det blir svårare att uppgifter andras - ut om personnummer kunna bidra till att minska riskerna för att någon skall utnyttja annans personnummer.

6.5.3 Förslag till bestämmelse i brottsbalken

Utredningen föreslår att en bestämmelse kriminaliserar obehörigt som utnyttjande av annans identitet förs 13 § i brottsbalkens 15 som a

kap. Förslag till författningstext lämnas författningsförslag 9.

se nr

Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att skydda den vars identitet utnyttjas och andra för skada kan uppstå han som genom att förväxlas med annan i samband med exempelvis registreringar av

känsliga uppgifter.

286 Utredningens förslag

Kriminaliseringen avser fall där någon, utan att förfarandet omfattas av tidigare bestämmelser i kapitlet, obehörigen utnyttjar annans identitet på ett sätt som innebär fara i bevishänseende. Bestämmelsen skall således enligt förslaget vara subsidiär i förhållande till tidigare bestämmelser i kapitlet. Bestämmelsen träffar både utnyttjande som sker muntligen och

skriftligen. Vid skriftligt utnyttjande krävs inte, som i flera av de

tidigare paragraferna i 15 kap., att utnyttjandet skall ske i urkund eller liknande handling. Den föreslagna bestämmelsen omfattar även utnyttjande sker att någon i exempelvis ett brev utger sig som genom för att någon annan. Uppgifter i rent privata brev och handlande vara i övrigt inom privatlivet faller dock på grund av kravet att gärningen skall innebära fara i bevishänseende generellt sett utanför det straffbara området. l beteckningen obehörigt utnyttjande ligger att användningen av annans identitet, för att vara straffbar, måste ske utan samtycke från

den identitet utnyttjas. Det obehöriga utnyttjandet kan avse

vars användning av namn eller personnummer, men även andra uppgifter och förfaranden innebär att en person obehörigen utger sig för att som någon annan omfattas av bestämmelsen. vara För att förfarandet skall vara straffbart krävs vidare att det inneburit fara i bevishänseende. Det måste vara någorlunda sannolikt att en

personförväxling kan ske. Om det för mottagaren av uppgifterna

framstår klart att den obehörigen uttnyttjar annans identitet som som inte är den han utger sig för att vara, kan således inte dömas till ansvar enligt förevarande paragraf. Begreppet fara i bevishänseende innebär inte att det behöver vara fråga något förfarande inför domstol eller annan myndighet eller om någon ekonomisk angelägenhet, men å andra sidan uteslut sådana om situationer där någon vill åstadkomma villfarelse hos någon annan endast på skämt eller annars i rent personliga angelägenheter utan allvarligare innebörd. Jfr Nils Beckman m.fl. Kommentar till Brottsbalken Brotten mot allmänheten och staten m.m., sjätte upplagan 1990. Rekvisitet fara i bevishänseende torde medföra att uppträdanden i i filmer, vid teaterföreställningar och dylikt generellt sett annans namn faller utanför tillämpningsområdet. Därmed undviks enligt utred-

ningens uppfattning också konflikter med yttrandefrihetsgrundlagen.

I subjektivt hänseende krävs uppsåt som också täcker faran i bevishänseende. När ett obehörigt utnyttjande identitet utgör ett led i ett av annans

allvarligare brott exempelvis bedrägeri bör ansvar för obehörigt

som

utnyttjande i allmänhet konsumeras av bedrägeriansvaret.

Utredningens förslag 287

Med målsägande avses den mot vilken brott är begânget eller den som blivit förnärmad eller lidit skada grund brottet jfr 20 kap.

av 8 § fjärde stycket RB. Målsägande kan således både den

vara vars identitet utnyttjas samt registerförare och andra som använder lämnade

uppgifter. Bestämmelsen om kriminalisering av obehörigt utnyttjande av

annans identitet skall enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 1995.

Övriga integritets. 289

. .

7¶Övriga integritetsfrämj ande

åtgärder

Utredningen har vid sina överväganden, som tidigare redovisats,

kommit fram till att det för åstadkomma att en effektiv begränsning av

personnummeranvändningen krävs en preciserad författningsreglering.

I strävandena mot ett starkare integritetssskydd i informationssamhället

kan emellertid begränsningen av personnummeranvändningen bara

anses utgöra ett steg på vägen. Integritetsskyddet handlar om så mycket mer än Integriteten personnummer. ställs hela tiden mot

ökande krav på effektivitet och lönsamhet. Individens krav på en fredad personlig sfär kommer ibland i konflikt

med principerna

om

offentlighet och möjligheten till kontroll

av myndigheter och andra.

Bestämmelser som den enskilde visst ger ett skydd finns bl.a. i

regeringsformen, brottsbalken och datalagen. Något övergripande skydd i lagstiftningen för den personliga

integriteten finns emellertid

inte. Tankar att skapa svensk

om en ny personlighetsrätt

av mera generell karaktär har framförts i olika sammanhang. Något arbete med

en sådan reglering har dock inte kommit till stånd.

Utredningens kartläggning har visat att stor del

en av personnummeranvändningen föranleds det nuvarande Även

av skattesystemet. bidrags- och avgiftssystem bygger möjligheter

som till kontroller

i form samkörningar med register har

av som personnummer som identitetsbegrepp medför en omfattande registrering av personnummer. Om det skall vara möjligt att i framtiden kunna åstadkomma någon

verkligt radikal minskning av personnummeranvändningen är det nödvändigt att vid planeringen skatter, av nya bidrag, avgifter m.m.

på ett tidigt stadium överväga vilka

kontrollmöjligheter som erfordras och vad detta har för betydelse integritetssynpunkt.

ur De generella kommittédirektiv finns som ålägger i huvudsak

kommittéerna att till möjligheterna effektivisera se att verksamheten

inom offentliga sektorn och belysa kostnader och andra effekter samt

ange hur lämnade förslag skall finansieras Dir 1984:5, beakta EGaspekten Dir 1988:43 redovisa

samt regionalpolitiska effekter Dir.

1992-04-09. Ett generellt direktiv ålade kommittéer som att beakta

integritetsaspekter vore en möjlighet att stärka integritetsskyddet inom

skilda sektorer i samhället.

290 Övriga integritets. ..

I de följande avsnitten tar utredningen åtgärder som inte i sig upp

innebär begränsning av personnummeranvändningen, men som

en till förhindra missbruk och andra insyftar att av personnummer

tegritetskränkande handlingar.

7.1¶Ökat krav på legitimation

Bland allmänheten finns, enligt vad framkommit vid SCB:s som undersökning, för skall komma att missen oro att personnummer brukas. Denna hänger delvis samman med att personnumret oro kommit fungera nyckel till information m.m. I alltför många att som sammanhang uppgift personnummer till intäkt för att en tas en om är behörig och kontroll sker inte genom exempelvis uppvisande person legitimation, kontroll och adress eller särskilt kundnumav av namn En sådant brist kontroll Ökar självfallet risken för att personmer. skall missbrukas exempelvis genom att en obehörig person numret med kunskap får tillgång till information om annans personnummer eller utför handlingar sedan läggs någon annan till last. som Utredningen lämnar i avsnitt 6.4.1 förslag om sekretess för personvilket skulle medföra att det blev svårare att få ut uppgift om nummer Syftet med ett förslag kriminalisering av annans personnummer. om obehörigt utnyttjande identitet avsnitt 6.5 är också att av annans se öka skyddet för den enskilde. Några rimliga metoder att helt eliminera emellertid svåra finna. Även med utriskerna för missbruk är att redningens förslag finns det således skäl att inte i alla sammanhang ta uppgift intäkt för att en person är behörig. en om personnummer som Frågor legitimationskontroller har diskuterats i flera olika om sammanhang. Här lämnas några exempel på råd och diskussioner kring legitimationskrav och -kontroller. Finansinspektionen har utfärdat allmänna råd angående kontrollrutiner till förebyggande penningtvätt. I råden, som redovisas m.m. av översiktligt i avsnitt 4.4.4, finns utförliga regler om hur identitetskontroll bör ske. Enligt råden bör exempelvis ärenden beträffande fysiska inte är kända sedan tidigare och som handläggs när personer som kunden är närvarande genomföras med ledning av certifierade identitetskort eller körkort. När ärenden handläggs utan att kunden är närvarande bör, enligt råden, identitetskontrollen genomföras med underlag eller uppgifter företaget införskaffar skriftligen, per som telefon från kunden eller annan, från egna register m.m. 1993 års vallagskommitté tog i sitt slutbetänkande SOU 1994:30 Vallagen, frågan det skall införas ett obligatoriskt krav på att upp om väljare skall legitimera sig vid rösning i vallokal. Röstlängden är

Övriga integritets. 291 . .

uppställd efter personnummer och kommittén anförde det att förhållandet att någon endast genom att uppge ett personnummer kan beredas möjlighet att rösta, kan strida anses mot de strävanden som finns att begränsa okontrollerad en användning av personnummer. Enligt detta synsätt borde i ökad utsträckning, menade

kommittén, en

person som uppger ett visst personnummer avkrävas legitimation. På så sätt kan skyddet för den personliga integriteten ökas, genom att möjligheten för obehörig missbruka en person att en annan persons identitet minskar. En regel legitimationskontroll om skulle emellertid kunna medföra att vissa de väljare saknar legitimation av som inte skulle kunna delta i val. Kommittén ansåg därför inte att en regel om legitimationskontroll borde införas.

Det är enligt Personnummerutredningens

mening angeläget att

frågan om legitimationskrav och legitimationskontroller i olika

sammanhang tas under övervägande och att önskemålet om en minskad exponering därvid beaktas. av personnumren

7.2¶Behörighetskontroller

Effektiva behörighetskontroller utgör viktigt led i

ett strävandena mot

ett starkare integritetsskydd. Ytterst syftar behörighetskontrollerna

till att skydda information så att den endast är tillgänglig för den som är behörig att ta del av den. Kontrollerna kan indelas

huvudsakligen i två

kategorier, nämligen administrativa och tekniska kontrollåtgärder.

De administrativa åtgärderna omfattar bl.a. organisation, ansvarsfördelning och manuella rutiner. De tekniska åtgärderna utgöras någon av

form av behörighetskontrollsystem. Jfr Informationssäkerhet

och dataskydd en begreppsapparat, Teknisk rapport SIS TR 322. En - ny rapport är under tryckning. I behörighetssystemen sker i regel identifiering av användaren, kontroll vilka uppgifter en av som är

åtkomliga och en rapportering användningen.

av Det är viktigt att de myndigheter, organisationer, företag m.fl. som handhar personrelaterad information analyserar var riskerna för integritetsintrång finns och på olika sätt arbetar för att minimera dessa

risker.

Allterminalprojektet är ett projekt har syftat till bygga

att upp ett grundskydd för persondatorer. Avsikten är skydda information i att datorn mot obehörig åtkomst. Informationen skall varken kunna avläsas, förändras eller förstöras. Projektet startades

av Datainspektio-

nen, RPS och Statskontoret. Utgångspunkten i det inledande arbetet var Datainspektionens allmänna råd om säkerhetskrav för persondatorer. Senare har fler myndigheter blivit involverade i arbetet med

292 Övriga integritets. ..

Allterminalprojektet. Projektet avslutas under våren 1994. Allterminalen är klar och har genomgått acceptanstest hos RPS. I det säkerhetssystem som utvecklats inom Allterminalprojektet ingår aktiva kort med kortläsare och drivrutin, lokal kryptering,

behörighetskontroll och integritetsskydd. Säkerhetsskyddet innefattar

också moduler för autenticering användare gentemot måldator, av

kryptering Överförd information och integritetsskydd, s.k. signering

av och verifiering mellan persondatorer. Avsikten är att systemet skall komma till användning inom statsförvaltningen och andra offentliga Även företag, exempelvis banker, som kräver ett starkt skydd organ. för sin information kan använda Allterminalen.

7.3¶Självreglering och information om gällande

regler

En förutsättning för att regler som begränsar personnummeranvändningen skall få effekt är självfallet att de som använder personnummer får kunskap reglerna. Detta kan exempelvis ske genom att om informerar reglerna. Även inom olika branscher Datainspektionen om kan det tas initiativ för att sprida kunskap om vilka regler som gäller. En ännu effektivare begränsning skulle kunna uppnås genom att olika företag, myndigheter eller branscher såg över sin personnummeranvändning och lämnade rekommendationer om möjliga begränsningar. Inom försäkringsbranschen togs under hösten 1993 initiativ till utarbetande riktlinjer för försäkringsbolagens personnummeranav vändning. En referensgrupp tillsattes och upprättade ett förslag till riktlinjer antogs Sveriges Försäkringsförbund i januari 1994. som av Försäkringsbranschens framtagna riktlinjer bygger den nuvarande bestämmelsen i datalagen. Riktlinjerna är avsedda om personnummer till ledning vid hanteringen personnummer. I riktlinjerna att vara av anges följande: Personnummer används endast för att identifiera de personer som

omfattas av försäkringsavtalet.

2. Personnummer kan användas som sökbegrepp i register. 3 Personnummer kan användas kopplingsnyckel till annat som register försäkringsbolag har tillstånd att kommunicera med. som 4. Personnummer kan förekomma på dataskärm. Försäkringsbolag har särskilda behörighetsregler för åtkomst till uppgift i register, särskilda regler för hur dataskärm skall vara placerad och särskilda regler för automatisk eller manuell avloggning eller nedsläckning av dataskärm.

Övriga integritets. 293 ..

5. Försäkringsbolag lämnar inte ut uppgift om personnummer till annan än den som omfattas försäkringsavtalet, såvida inte av annat

följer av avtalsförhållandet, författning eller beslut med

stöd av

författning.

6. Försäkringsbolag lämnar inte uppgift från ut register vid telefonförfrågan mot endast uppgivande av personnummer. Personnummer kan återges på vissa datautskrifter för att säker

identifiering skall uppnås.

De olika punkterna kommenteras och preciseras i dokumentet med

riktlinjerna.

Inom vissa kommuner har också initiativ tagits för begränsa både att personnummeranvändningen och övrig ADB-hantering av personuppgifter. Det vore, enligt utredningens uppfattning, Önskvärt med liknande initiativ inom andra branscher och sektorer i samhället.

Konsekvenser...

8¶Konsekvenser av utredningens förslag

8.1¶Inledning

Utredningen har lämnat flera förslag på olika sätt kan bidra till som att begränsa användningen Vilka konsekvenser av personnummer.

införandet av huvudförslaget lag begränsning användning

- en om av av personnummer kan fâ beskrivs i avsnitt 8.2. Konsekvenserna - av

förslaget om tilldelning av företagarnummer för enskilda näringsidkare

redovisas i avsnitt 8.3. I avsnitt 8.4 analyserar utredningen

följderna

av en begränsning av tilldelningen av personnummer för personer som inte är folkbokförda. Vad förslaget sekretess för uppgift om om personnummer kan komma att innebära redovisas i avsnitt 8.5.

Utredningen har i anslutning till förslaget kriminalisering

om av obehörigt utnyttjande av annans identitet avsnitt 6.5 redovisat vilka eventuella problem kan uppstå vid tillämpningen den föresom av slagna brottsbalksbestämmelsen. Konsekvenserna detta förslag av tas därför inte upp i detta kapitel.

8.2¶Lag om

användning av personnummer

Utredningen har tidigare konstaterat att personnummeranvändningen

är oerhört spridd inom i stort sett alla sektorer samhället där av

personregistrering förekommer. Användningen har emellertid inte

samma betydelse inom alla områden. Användningen inte heller ser likadan ut i alla sammanhang. Det är därför enligt utredningens mening inte möjligt att generellt beräkna kostnaderna för totalt ett förbud mot att använda Även vid begränsningar personnummer. av användningen inom en särskild samhällssektor eller inom visst ett register krävs en analys bl.a. hur används internt av personnummer och externt, vilka kommunikationer sker med andra uppgiftssamsom lingar och vilken eventuell lagstadgad skyldighet att lämna personnum-

föreligger. Är det

mer som frågan om ADB-hantering av personnummer bör också systemets uppbyggnad och eventuella planer på

förnyelse beaktas.

296 Konsekvenser...

Syftet med förslaget till lag om användning av personnummer är att

åstadkomma en påtaglig begränsning av personnummeranvändningen. Förslaget förutsätts påverka ett stort antal företag, organisationer och

också myndigheter. Hur stora begränsningar det kan bli frågan om är emellertid beroende av vilka områden som kommer att erhålla lagstöd för sin personnummeranvändning. Utredningen har i avsnitt 6.1.2

lämnat en översiktlig redogörelse för var utredningen anser att

personnummer i framtiden bör få användas respektive var de inte bör få användas. Som underlag för dessa översiktliga bedömningar har

utredningen bl.a. haft den kartläggning av personnummeranvändningen

finns i avsnitt 4. Även de konsekvensbeskrivningar lämnas som som i det följande har inverkat på bedömningama. Här redovisas således i vissa fall även konsekvenser av begränsningar som går längre än vad

utredningen förordat.

Förslaget förutsätter att flera av de lagar som i dag reglerar personnummeranvändning kompletteras med bestämmelser om bl.a. i vilka sammanhang och av vem personnummer får användas. Lagförslaget förutsätter också att det tillkommer en omfattande författningsreglering av personnummeranvändningen. I vissa fall kan det vara frågan om att reglera användning inom områden som inte alls är

lagreglerade tidigare.

En övergång till ett system utan personnummer eller med en

begränsad användning av personnummer kan inledningsvis innebära

vissa tekniska problem. ADB-system måste byggas om eller bytas ut och administrationen kan i vissa fall bli mera tungrodd när inte personnummer får användas.

Utöver övergångsproblem i form av tekniska störningar, administrativa svårigheter och kostnader kan en övergång till andra identifikationsbegrepp än personnummer medföra en ökad risk för förväxlingar och därmed också risk för rättsförluster, sämre kommunika-

tionsmöjligheter mellan olika register och sämre möjligheter att hitta

uppgifter som man kan ha nytta av. De sämre kommunikations- och sökmöjligheterna måste emellertid, åtminstone delvis, vara syftet med begränsningen. De integritetsintressen som skall skyddas står ibland i konflikt med behovet av en billig och rationell personregistrering.

Även små förändringar i befintliga medför kostnader. Civila

system myndigheter och försvaret upphandlade under budgetåret 199192

persondatorer för 476 miljoner kronor, programvara till persondatorer

för 165 miljoner kronor och skrivare till persondatorer för 51 miljoner

kronor. De civila myndigheterna och delar av försvarsdepartementets

myndigheter anskaffade under motsvarande period övrig ADB-

utrustning till ett köpvärde av 1 006 miljoner kronor.

De civila myndigheternas och försvarets totala ADB-kostnad uppgick under budgetåret 199192 till 3 386 miljoner kronor. Kost-

Konsekvenser... 297

naderna för systemutveckling utgjorde 20 procent och driftkostnaderna 80 procent. Källa: ADB i statsförvaltningen och försvaret.

Både inom den privata sektorn och inom statsförvaltningen görs

stora investeringar i ADB-utrustning.

Av ekonomiska skäl har utredningen valt relativt långa övergångsperioder vid införandet av den nya lagstiftningen. Avsikten har varit att möjliggöra en mera långsiktig planering och underlätta införandet av den nya tillämpningen. Förändringar skall i största möjliga mån kunna genomföras i samband med normalt förekommande system- och maskingenerationsskiften. Kartläggningen av personnummeranvändningen inom olika sektorer i samhället har visat att en radikal minskning av användningen skulle medföra stora svårigheter under en längre övergångsperiod och den skulle också bli synnerligen kostsam. Anledningen är att dagens system byggts upp under den förutsättningen att personnummer kan användas som identitetsbeteckning. Den offentliga sektorn kan också sägas ha styrt utvecklingen genom att personnummer kommit till användning som identitetsbegrepp i stora statliga personregister.

Utredningens utvärdering av bestämmelsen om registrering av

personnummer som infördes i datalagen den 1 januari 1992 jfr avsnitt 4.7 tyder på att lagändringen hittills inte nämnvärt påverkat

personnummeranvändningen i samhället. En förutsättning för att utredningens lagförslag skall kunna medföra någon väsentligt minskad användning av personnummer är att informationen om ny lagstiftning sprids till berörda. När det gäller ADB-behandling av personnummer ter det sig naturligt att informationen till stor del sprids genom Datainspektionens försorg. En relativt stor del av inspektionens totala arbetstid ägnas redan i dag information. Även andra

extern myndigheter som

exempelvis RSV bör kunna bistå med upplysningar och information. Informationen om ny lagstiftning bör lämpligen ske efterhand som olika sektorer lagregleras och för att minimera kostnaderna helst rikta sig direkt till de berörda. Enligt utredningens mening bör det hos Datainspektionen och RSV finnas en aktuell förteckning över för-

fattningar som innehåller stöd för personnummeranvändning. En sådan

förteckning skulle väsentligt underlätta för företag och andra myndigheter att bedöma om det är tillåtet att använda i deras

personnummer verksamhet. Kostnaderna för information och utbildning bör kunna finansieras inom ramen för myndigheternas budget för informationsverksamhet.

Kommuner

Utredningen har beträffande användningen av personnummer hos kommunerna uttalat att all yttre exponering av personnummer generellt

298 Konsekvenser...

sett bör upphöra. Vidare har utredningen ansett att registrering av födelsetid bör vara tillräckligt för att bedriva sådan verksamhet som inte kräver kontroll av uppgifter mot centrala register som använder

personnummer som identitetsbegrepp.

Dialog har i ett tillsynsärende på begäran av Datainspektionen redogjort för konsekvenserna av att helt slopa användningen av personnummer i ADB-register som förs inom bam- och äldreomsorg hos vissa kommuner. Datainspektionens Dnr 5092-91, 4317-92, 4414-92, 5226-92 och 9478-92.

Dialog samverkade vid sina beräkningar med berörda kommuner och med Svenska Kommunförbundet. De aktuella ärendena hänförde

sig till barnomsorgssystemet Socia BO och äldreomsorgssystemet

Socia ÄO. Omkring 115 kommuner använder Socia BO.

systemet

I samverkan med Sundsvalls kommun har följande uppgifter och

överslagsmässiga beräkningar tagits fram.

Antal invånare i kommunen: omkring 94.000. -

Andel av hela landets invånare: omkring 1 procent. -

Antal barn i barnomsorg daghem: omkring 4.500. -

Antal barn i skolbarnsomsorg: omkring 1.500. -

Antal pensionärer med hemtjänst: omkring 3.500. -

Antal pensionärer i särskilt boende: omkring 800. -

Dessa uppgifter användes som underlag för att extrapolera uppgifter om Sundsvall till riksnivå.

Ett förbud att använda personnummer kan medföra att möjligheterna till en säker identifiering försämras. Detta kan enligt Dialog bl.a.

ge följande effekter:

Identifiering av personer och familjesamband försvåras.

Den bristfälliga identifieringen kan göra det möjligt för en familj att

söka barnomsorg i en annan kommun än den man är bosatt

Det kan bli möjligt för en familj att uppge någon som egentligen

tillhör en annan familj familjemedlem.

som

Fel vid identifieringen av en person eller familj leder till att avgiften blir fel.

Barnets födelsedatum styr ofta ordningen i barnomsorgskön. Om kvalitén pâ födelsedatum är osäker skapas också osäkerhet i köord-

ningen.

ADB-systemet för barnomsorg samverkar med olika system med personnummer som kopplingsnyckel. Om personnummer inte registreras menar Dialog att samverkan inte kan ske, vilket uppges kunna medföra följande konsekvenser:

Om samverkan inte kan ske med det kommunala befolkningsregistret måste namn och adressuppgifter registreras inom barnomsorgen av handläggaren.

Konsekvenser... 299

Om samverkan inte kan ske för kontroll inkomstuppgift kan

av kommunens intäkter minska genom att avgiften blir för låg.

Om samverkan inte kan ske med kommunens löne- och personalsys-

tem kan registrering av personuppgifter och änstgöringsuppgifter som

underlag för lön försenas. Löneadministrationen fördyras. Aktualiteten på löneuppgifterna försämras. Utbetalningen av lön för viss tjänstgöring försenas.

Om samverkan inte kan ske med kommunens skolsystem kan registrering av personuppgifter försenas och fördyras. Administrationen av barnomsorg och skola fördyras.

Om samverkan inte kan ske med kommunens ekonomiadministrativa system kan påminnelser och krav avseende flera räkningar inte samordnas. Det finns då risk för att influten betalning hänförs till annan räkning än den betalaren avsett. Inkassoåtgärder försvåras om inte personnummer finns tillgängligt.

När det gäller ökade kostnader och minskade intäkter har Dialog Överslagsmässigt beräknat dessa för barnomsorgen inom Sundsvalls kommun.

Avgiftsintäkterna beräknas till omkring 53 miljoner kr. Om inkomstförfrågan inte kan göras hos RFV beräknas inkomstbortfallet till omkring 7 procent 3,7 miljoner kr. En tidigare mätning har visat ett bortfall på 14 procent, men vid en långsiktig bedömning räknar kommunen med att kunna halvera denna effekt.

Merkostnaden for manuell registerföring i barnomsorgen om personnummer inte får ADB-registreras beräknas till omkring 2

miljoner kr.

Vid extrapolering av uppgifter om Sundsvall till riksnivå beräknas inkomstbortfallet till mellan 200 miljoner och 300 miljoner kr. Denna uppgift har vägts ned med hänsyn till att inte alla kommuner använder

sig av inkomstförfrågan. Merkostnaden för manuell registerföring

beräknas på riksnivå uppgå till omkring 200 miljoner kr.

Inom äldreomsorgen kräver, enligt Dialog, det nya avgiftssystem

som kom 1993 i praktiken att uppgifter pensioner m.m. inhämtas

om från RFV for att användas som underlag för avgiftsberäkningen. Avgifter bestäms efter klienternas betalningsformága.

ADB-systemet för äldreomsorg samverkar med olika system med personnummer som kopplingsnyckel. Om personnummer inte registreras menar Dialog att samverkan inte kan ske, vilket uppges kunna medföra följande konsekvenser:

Om samverkan inte kan ske med RFV, RSV, Statens Pensionsverk SPV och Kommunernas Pensionsanstalt KPA blir underlaget för

avgiftsberäkningen bristfällig. Avgiften kan ofta bli fel.