Prop. 1994/95:93

Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen, m.m.

Regeringens proposition 1994/95:93

Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen, m.m. Prop. 1994/ 95 : 93

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 oktober 1994

Mona Sahlin

Göran Persson (Finansdepartementet)

Lagrådet

Regeringen beslutade den 13 oktober 1994 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. lagrådets yttrande finns i bilaga 5.

Lagrådet har inte yttrat sig över förslagen till ändring i 7 5 24, 10 å sjätte stycket och 175 andra stycket skatteregisterlagen (1980:343). Förslagen gäller ett ämne som tillhör lagrådets granskningsområde. Ändringarna är en följd av regeringens proposition 1994/95:57 Mervärdesskatten och EG. De är därför av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

4 ADB-användningen inom beskattningsverksam— heten

4.1 Nuvarande ordning Beslut

Enligt 4 kap. 1 & taxeringslagen (1990:324, TL) är taxeringsbeslut grundläggande beslut om årlig taxering, omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärd efter domstols beslut. Ett grundläggande beslut om årlig taxering som inte innebär någon avVikels'e från deklarationen dokumente- ras enligt nuvarande rutiner inte i någon särskild beslutshandling utan den beslutande tjänstemannen sätter sin signatur på deklarationsblanketten. Genom signeringen anses beslut om taxering ha fattats. I och med signeringen anses även beslut om pensionsgrundande inkomst (PGI) och beslut om underlag för egenavgifter fattade. Beslutade belopp framgår dels av deklarationsblanketten, dels av uppgifter som registreras i skatteregistret. För de beslut som inte innehåller något bedömnings- moment beräknas taxering och PGI maskinellt i skatteregistret. I dessa fall är således själva deklarationen beslutsbärare.

I de fall skattemyndigheten avviker från de uppgifter som lämnats i deklarationen underräth den skattskyldige genom ett särskilt besluts- dokument eller - i vissa fall - genom anmärkning på skattsedeln på slutlig skatt (9 och 10 55 taxeringsförordningen [1990:1236]).

Särskild A-skatt och preliminär F-skatt debiteras antingen på grundval av uppgifter från den senaste debiterade slutliga skatten eller med ledning av en preliminär taxering. I det förra fallet sker debiteringen auto- matiskt. Debitering med ledning av en preliminär taxering sker genom att en handläggare går igenom ärendet och gör en bedömning samt beräknar den preliminära skatten. Om skattemyndigheten avviker från de

• Sida 19
•  Original

lämnade uppgifterna underrättas den skattskyldige om detta i ett beslut. Skattebelopp och förfallodagar framgår av skattsedeln.

Beslut om jämkning fattas sedan en handläggare gått igenom ansökan och gjort en bedömning. Att beslut om jämkning föreligger registreras i skatteregistret. Den skattskyldige erhåller en underrättelse om beslutet. Beslut om jämkning som innebär att belopp och skälen för särskild beräkningsgrund är desamma som föregående år fattas automatiskt. Uppgifter om beslutet inklusive belopp registreras i skatteregistret. Dessutom förtecknas samtliga beslut på en lista som skrivs ut och signeras. Någon särskild beslutshandling för varje enskild skattskyldig finns inte och underlaget vid själva uträkningen av skattebeloppen bevaras inte i registret. Beslut meddelas normalt endast på A—skat- tesedeln. I det fall myndigheten avviker från den skattskyldiges uppgifter i ansökan underrättas denne om detta i ett särskilt beslut.

Debitering av slutlig skatt sker nästan undantagslöst maskinellt. Vid debiteringen gottskrivs bl.a. preliminär A-skatt och debiterad särskild A- skatt och preliminär F-skatt samt överskjutande ingående mervärdesskatt. I vissa fall tar en handläggare ställning till ärendet och upprättar ett beslut. Den skattskyldige underrättas om beslutet genom skattsedeln på slutlig skatt. Besluten lagras endast i skatteregistret.

Den som är registrerad för mervärdesskatt redovisar mervärdesskatten i en särskild deklaration, som samtidigt utgör inbetalningskort. Deklara- tionen är förberedd för optisk läsning. Uppgifter från en positiv deklaration läses in maskinellt i skatteregistret. De negativa deklarationer- na hanteras däremot manuellt. Den som inte är registrerad för mervär- desskatt utan redovisar mervärdesskatten i sin självdeklaration betalar in mervärdesskatten i samma ordning som gäller för inkomstskatt. Om den skattskyldige lämnar in en mervärdesskattedeklaration i rätt tid anses beskattningsbeslut ha fattats enligt deklarationen. I annat fall anses skatten genom beskattningsbeslut ha bestämts till noll kronor, 15 kap. 2 & mervärdesskattelagen (l994:200, ML).

Motsvarande hantering tillämpas vid uttag av socialavgifter från arbetsgivare och de skatter som omfattas av lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, LPP. Beslutsförfarandet inorn mervärdesskatte-, arbetsgivaravgifts- och punktskatteområdena skiljer sig således från förfarandet på inkomstskattesidan.

Utöver de beskrivna rutinerna för själva beskattningsbesluten årttar skattemyndigheten under ärendehandläggningen en rad andra beslut. Det kan t.ex. vara fråga om anstånd med att lämna deklaration eller betala skatt eller att förelägga den skattskyldige att inkomma med en självde- klaration eller att lämna kompletterande uppgifter.

Uppgijislämnande Skattemyndigheten får i dag en rad uppgifter på medium för automatisk

databehandling. Detta gäller bl.a. kontrolluppgifter och specifikation över kvarstående skatt som betalats genom skatteavdrag. Vidare kan närings-

• Sida 20
•  Original

idkare, efter särskilt medgivande från RSV eller myndighet som RSV bestämmer, lämna de uppgifter om näringsverksamhet (s.k. SRU- uppgifter) som enligt 2 kap. 19 5 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK) skall lämnas i självdeklarationen på medium för automatisk databehandling. RSV bedriver fr.o.m. taxeringsåret 1994 en försöksverksamhet som innebär att SRU-uppgifter även kan lämnas genom filöverföring från ett informationssystem via telenätet direkt till en mottagningsfunktion hos skatteförvaltningen.

4.2 Planerade rutiner

Genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 1994 (prop. 1993/94:224, bet. 1993/94:SkU42, rskr. 1993/94:384, SFS 1994:764) har skattemyndigheten fått möjlighet att fr.o.m. 1995 års taxering fatta vissa beslut av masskaraktär genom ADB. De nya reglerna innebär att grundläggande beslut om årlig taxering, i de fall någon awikelse inte görs från deklarerade uppgifter, får fattas helt automatiskt på grundval av de uppgifter som finns registrerade i skatteregistret. Det är framför allt beslut som grundar sig på den förenklade självdeklarationen som kommer att fattas på detta vis. Inte enbart taxeringsbeslut som grundar sig på en förenklad självdeklaration utan även beslut där skattemyn- digheten utan awikelse godtar uppgifterna i en särskild självdeklaration kan fattas genom ADB. Vidare kan de beslut som grundas på taxerings- beslutet, t.ex. beslut om PGI och underlag för beräkning av egenavgifter samt debiteringsbeslut fattas helt maskinellt.

De nya rutiner för ärendehandläggningen som behandlas i betänkandet innebär att också beslut som kräver en bedömning av en handläggare skall sättas upp och förvaras i elektronisk form. Ett sådant beslut avses fattas genom att den som handlägger ärendet sätter sin elektroniska signatur på en upptagning som innefattar beslutet. Den elektroniska signaturen avses vara kopplad till handläggarens personliga kod och behörighetskort. Beslutet kan därefter ändras endast genom ett särskilt beslut. Besluten skall avfattas och sparas endast i ett skatteregister i form av ett elektroniskt dokument. Den skattskyldige skall få en särskild underrättelse i ett pappersdokument om beslutet eller - när det är tillräckligt - underrättas via skattsedeln på slutlig skatt. Skattemyndigheterna skall vidare läsa in och lagra inkomna pappers- handlingar med hjälp av s.k. bildteknik. Rutinerna för avbildning av handlingar (bildfångst) avses bestå av två delar, en sökdel och en bilddel. Bilddelen skapas genom att en inkommen handling registreras genom bildfångst och lagras, t.ex. inbränd på en s.k. WORM—skiva, så att den sedan kan tas fram för handläggning av ärendet. Varje bild avses vara låst till innehåll och utseende eftersom syftet endast är att bevara handlingens originalinnehåll. Bilden avses således inte användas på något annat sätt än pappersoriginalet. De handlingar som registrerats genom bildfångst är till skillnad från beslut som sätts upp i elektronisk form och handlingar som ges in elektroniskt inte elektroniska dokument. Hand-

• Sida 21
•  Original

lingarna är endast kopior av pappershandlingama. Originalhandlingarna Prop. 1994/95:93 skall förvaras under sedvanliga former så att de kan tas fram vid behov.

Utredningens förslag

I betänkandet Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen föreslås att den pappersbaserade ärendehanteringen ersätts med elek- troniska dokument och elektroniska akter. De regionala skatteregistren föreslås tas i anspråk för de elektroniska akterna. Skyddet för den enskildes personliga inegritet tillgodoses inom ramen för föreskrifter om terminalåtkomst till den elektroniska akten. Möjligheten till elektroniskt uppgiftslämnande föreslås utvidgad till att även avse deklarationer.

4.3 Allmänna överväganden

Skatteförvaltningen använder redan i dag i stor utsträckning ADB i sin verksamhet. Inom skatteförvaltningen finns en mängd informationssystem och register. För hela landet förs med hjälp av ADB ett centralt skattere- gister och för varje län ett regionalt skatteregister. Skatteregistren får användas bl.a. vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen samt vid bestämmande och uppbörd av inkomst- och förmögenhetsskatt m.fl. skatter och avgifter. I skatteregistren får samtliga de uppgifter som behövs för beskattningen registreras. I registren får också beslut registreras med undantag av skälen för besluten.

Genom att utnyttja datorstödet har det blivit möjligt att effektivisera delar av ärendehanteringen. Regeringen har i andra sammanhang understrukit vikten av att fortsätta utvecklingsarbetet. Som tidigare nämnts skall skattemyndigheten fr.o.m. 1995 års taxering kunna fatta vissa beslut av masskaraktär genom ADB. För att ytterligare effektivisera och underlätta ärendehanteringen finns det enligt regeringens mening skäl att så långt som möjligt ta till vara de rationaliseringsmöjligheter som ADB-tekniken erbjuder. Ett utökat användande av ADB-tekniken kan medföra förenklingar för såväl skattemyndigheten som enskilda. Rationaliseringen får emellertid inte ske på bekostnad av ett rimligt skydd för den personliga integriteten och rättssäkerheten.

Frågan om de rättsliga konsekvenserna av en ärendehandläggning baserad på bildfångade pappershandlingar är ny. Eftersom bildfångst - om inte särskilda begränsningar görs - innebär att alla uppgifter i en handling registreras oavsett hur känslig en uppgift är, krävs åtgärder för att tillgodose behovet av skydd för den enskildes personliga integritet. Motsvarande gäller lagring av beslut och andra handlingar som upprättas i ett ärende.

Remissinstansema har ställt sig positiva till det föreslagna systemet med en elektronisk ärendehantering. Datainspektionen och Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) anser dock att det är angeläget att förslagen inte genomförs förrän det inom skatteförvaltningen finns säkra

• Sida 22
•  Original

tekniska lösningar för en dokumenthantering i enlighet med förslagen. Riksåklagaren (RÅ) är inte beredd att tillstyrka förslaget i den del som innebär att självdeklarationer skall kunna lämnas i ett elektroniskt dokument.

Säkerhetsarbetet inom skatteförvaltningen är enligt regeringens mening så väl utvecklat att goda förutsättningar finns för att skapa och vid- makthålla en sådan säkerhetsnivå som fordras för de föreslagna systemen. RSV:s planer på att genom elektroniska signaturer och kryptering bereda skydd för själva handlingarna ger förutsättningar för att också skapa rutiner som tillgodoser såväl informationssystemens säkerhet som den rättsliga regleringen på området. Det kan i detta sammanhang påpekas att på tullområdet har ett system med uppgiftslämnande genom elektroniska dokument tillämpats sedan år 1990. Regeringen anser mot bakgrund härav att det inte kan anses föreligga några hinder att nu införa ett system med elektronisk dokumenthantering. Detta gäller givetvis under förutsättning att frågor om bl.a. informationssäkerhet, rättssäkerhet och integritetsskydd ges en tillfredsställande lösning.

Vad gäller frågor om rättssäkerheten vid ärendehandläggningen bör en utgångspunkt vara det synsätt som har präglat hanteringen av dessa frågor i pappersmiljö. Här kan en användning av elektroniska dokument - rätt utformad - ge samma säkerhet som ett pappersbaserat förfarande.

I betänkandet uttalas att rekvisitet "handling" i skattebrottslagen (1971:69) torde böra förstås så att även elektroniskt lämnade deklaratio- ner innefattas. Med anledning härav föreslås ingen ändring i skatte- brottslagen. RÅ anför i sitt yttrande att med hänsyn till innebörden av ordet handling i allmänt språkbruk och till det nyligen införda förbudet mot analog tillämpning av straffbestämmelser, gör förslagen om elektroniskt uppgiftslämnande det nödvändigt att i skattebrottslagen införa en definition av vad som i lagen förstås med handling.

Skattebrottslagen är för närvarande föremål för översyn av 1993 års skattebrottsutredning (Fi l993:08). Utredningen väntas lägga fram ett delbetänkande om ändringar i skattebrottslagen i början av år 1995. Regeringen är inte beredd att nu föregripa utredningens arbete genom att föra in en definition av begreppet handling i skattebrottslagen. Till följd av detta bör inte heller ett ställningstagande till förslaget om elektroniskt lämnade deklarationer tas nu. Regeringen avser att återkomma till frågan i samband med översynen av skattebrottslagen.

Skattemyndighetemas informationssystem består av många delsystem. Det torde inte vara praktiskt möjligt att ta ett nytt heltäckande system i drift vid ett enda tillfälle. Nya rutiner får därför införas successivt.

Viss verksamhet av försökskaraktär pågår och den föreslagna elektro- niska akthanteringen planeras bli genomförd i lokala försök vid 1995 års taxering. Enligt RSV kan med den inriktning av systemutvecklingen och inköpen av utrustning som gäller f.n. en ärendehandläggning grundad på elektroniska akter genomföras inom hela skatteförvaltningen under senare delen av 1990-talet.

Förslagen har inte någon omedelbar inverkan på skatteförvaltningens resursbehov. Däremot gör regeringen den bedömningen att ett genom—

• Sida 23
•  Original

förande av förslagen är av stor betydelse för att man inom skat- teförvaltningen skall kunna ta tillvara de möjligheter till rationalisering av ärendehandläggningen som modern teknik erbjuder. Det bidrar därmed till minskade administrationskostnader på sikt.

5 Elektronisk dokumenthantering

Regeringens förslag: Den pappersbaserade ärendehanteringen skall kunna ersättas med elektroniska dokument och elektroniska akter. En elektronisk akt skall innehålla alla handlingar i ett ärende, både handlingar som har upprättats i elektronisk form och elektroniska avbildningar av pappersbaserade handlingar.

För låsta elektroniska handlingar skall införas beteckningen elektroniska dokument. Elektroniska dokument skall ha samma ställning som pappersdokument.

Beslut i beskattningsårenden skall få sättas upp i form av ett elektroniskt dokument.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I betänkandet föreslås emellertid att det i lag regleras att ett beslut får sättas upp i en skriftlig handling eller i ett elektroniskt dokument. Vidare föreslås att beslut under en övergångstid skall få lagras i ett register även om det inte satts upp i ett elektroniskt dokument.

Remissinstansema: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Länsrätten i Stockholms län anför att något undantag från kravet på elektronisk signatur inte bör införas. Datainspek- tionen och FAR anser att det är angeläget att förslagen inte genomförs förrän det inom skatteförvaltningen finns säkra tekniska lösningar för en dokumenthantering i enlighet med förslagen. Riksarkivet anför att det finns ett behov av att klargöra vilket material i de elektroniska akterna som hör till ärenden i förvaltningslagens mening till skillnad från material av endast administrativ eller annan art. Indmtryförbundet och Företagens uppgiftslämnanielagation (F UD) anser att det finns ett behov av att definiera begreppet elektronisk akt. Flera remissinstanser framhåller att kraven på säkerhet och lås måste ställas mycket högt.

Skälen för regeringens förslag: Den elektroniska ärendehanteringen bör i så stor utsträckning som möjligt fogas in i gällande regelmönster. Av grundläggande betydelse är att de elektroniska dokumenten kan jämställas med och ges samma bevisvärde som pappersdokument och - inte minst mot bakgrund av straffrättsliga aspekter - kunna bindas till utställaren. Detta är emellertid närmast ett tekniskt och administrativt problem.

Genom ändringar år 1990 i tullagen (1987: 1065) har begreppet elektro- niskt dokument införts (SFS 1991 : 157). Begreppet har definierats som en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst

• Sida 24
•  Original

tekniskt förfarande. Denna definition har också förts in i lagen (1994:448) om pantbrevsregister. Det kan ifrågasättas om inte en definition av begreppet nu bör föras in i förvaltningslagen (1986:223) eller annan lag av mer övergripande karaktär. Justitiedepartementet har emellertid tillsatt en utredning som enligt direktiven (dir. 1994z42) har till uppgift att föreslå generella regler för elektroniska dokument i förvaltningen. Enligt regeringens mening bör, i awaktan på utredningens förslag, bestämmelserna placeras i den lagstiftning som berörs på be- skattningsområdet. Det får anses lämpligt att också använda samma terminologi som på tulldata- och datapantbrevsområdena.

Regeringen föreslår därför att en definition av begreppet elektroniskt dokument efter förebild av begreppen i tullagen och lagen om pantbrevs- register förs in även i skattelagstiftningen.

Kraven på säkerhet när det gäller lås för de elektroniska dokumenten med anknytning till utställare bör ställas så höga att det elektroniska dokumentet kan jämställas med ett undertecknat pappersdokument. Det finns många tekniska metoder för att lagra data och för att åstadkomma en äkthetskontroll. Det är enligt regeringens mening varken möjligt eller lämpligt att lägga en teknisk beskrivning till grund för det rättsliga synsättet på dokumenten. Skattemyndigheternas informationssystem bör enkelt kunna anpassas till nya säkerhetslösningar. Vilken teknisk lösning som skall användas för att åstadkomma lås med anknytning till utställaren bör därför inte bestämmas i lag. Det bör i stället överlämnas till RSV att ange den eller de metoder för att signera elektroniska dokument som skall användas på skatteområdet.

Regeringen vill dock framhålla att det är lämpligt att de elektroniska dokumenten utformas så att det av varje läsbart exemplar framgår vem som är utställare och att dokumentet är signerat. Den elektroniska signeringen bör vidare utformas så att utställaren, t.ex. genom att skriva sitt namn vid signeringsproceduren, får klart för sig att motsvarande verkan inträder som vid ett traditionellt undertecknande av en pappersurkund.

Beskattningsbeslul m.m.

Förvaltningslagen innehåller inte någon, reglering av hur ett beslut skall sättas upp. Inte heller finns i taxeringslagen eller annan lag på be- skattningsornrådet regler om hur beslut skall sättas upp. I 9 & taxerings- förordningen (1990:1236) stadgas att taxeringsbeslut som innefattar awikelse från självdeklaration eller skönstaxering i avsaknad av deklaration samt omprövningsbeslut och beslut om särskild avgift skall undertecknas av beslutsfattaren. I 13 5 förordningen (1984:247) om punktskatter och prisregleringsavgifter stadgas att beslut om taxerings- revision skall vara skriftligt. I övrigt regleras beslutens utformning i verksförordningen (1987:1100). Enligt 29 & verksförordningen skall i fråga om statliga myndigheters beslut finnas en handling varav framgår bl.a. beslutets innehåll, vem som fattat beslutet och beslutsdag.

• Sida 25
•  Original

Genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 1994 infördes i taxeringslagen bestämmelser om att grundläggande beslut om årlig taxering får fattas genom ADB i det fall skälen för beslutet enligt 20 9 första stycket 1 förvaltningslagen får utelämnas (SFS 1994:766). Motsvarigheter till bestämmelsen infördes också i uppbördslagen och lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Det är här fråga om beslut som fattas helt automatiskt på grundval av de uppgifter som finns i skatteregistret. Besluten förses genom ett tekniskt förfarande med ett "lås" så att de inte senare kan ändras annat än i form av ett omprövningsbeslut eller efter överklagande. Sådana beslut signeras däremot inte så att beslutet kan knytas till någon bestämd beslutsfattare. I stället anses beslut genom ADB fattade av länsskattechefen. Detta kommer till uttryck i 3 kap. 13 å andra stycket förordningen (1990: 1293) med instruktion för skatteförvaltningen. Av sådant beslut behöver inte framgå vem som fattat det (3 kap. 3 & andra stycket förordningen).

Beslut om mervärdesskatt anses enligt 15 kap. 2 & ML, om deklaration inkommit i rätt tid, lättade i enlighet med avgiven deklaration. I annat fall anses skatten genom beskattningsbeslut ha bestämts till noll kronor. Besluten sätts inte upp i någon särskild handling. Motsvarande gäller beslut om uttag av socialavgifter från arbetsgivare och de skatter som omfattas av lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Det system med elektroniska akter som nu föreslås innebär att beslut som sätts upp i en särskild handling, dvs. andra beslut än beslut genom ADB samt beslut enligt 15 kap. 2 & ML, 4 kap. 2 & LPP och 11 & lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, USAL, skall kunna sättas upp i ett elektroniskt dokument och lagras i akten. I ett ärende fattas en rad beslut utöver själva beskattningsbesluten. Inkommer t.ex. den skattskyldige inte med deklaration skall han föreläggas att inom viss tid göra detta. Finner skattemyndigheten att anledning finns att företa revision skall myndigheten fatta ett särskilt beslut om detta.

Bestämmelser om hur beskattningsbeslut skall sättas upp finns i dag inte i lag utan i de förordningar som knyter an till lagstiftningen. Regeringen anser mot bakgrund härav att bestämmelser om att beslut får sättas upp i ett elektroniskt dokument lämpligen bör tas in i de för- ordningar som knyter an till skattelagarna, nämligen taxeringsför- ordningen (1990:1236), förordningen (1990:1237) om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppbördsförordningen (1967:626), mervärdes- skatteförordningen ( 1994:223) och förordningen (1984:247) om punkt— skatter och prisregleringsavgifter. Bestämmelserna skall omfatta de beslut som fattas i ett ärende av beskattningsmyndigheten och som i dag sätts upp i en särskild handling. I fråga om beräkning av PGI saknas reglering i förordning. Bestämmelser om att beslut får sättas upp i ett elektroniskt dokument även inom detta område måste därför införas i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

• Sida 26
•  Original

I fråga om andra handlingar som skattemyndigheten upprättar i ett ärende bör RSV kunna meddela föreskrifter om hur sådana upptagningar skall sättas upp.

I betänkandet har föreslagits att införandet av formkravet att besluten skall vara försedda med en elektronisk signatur och låsas, skall kunna senareläggas. Enligt regeringens mening är det ur rättssäkerhetssynpunkt emellertid inte lämpligt att införa rutiner med beslut upprättade i elektronisk form innan rutiner för lås och elektroniska signaturer har utarbetats. Det är viktigt för den enskilde att kunna förlita sig på att det inte är möjligt att manipulera fattade beslut. Den enskilde bör också kunna kontrollera vem som fattat beslutet.

Elektronisk akthantering

Beslut och andra handlingar som upprättas i form av ett elektroniskt dokument kommer tillsammans med de handlingar som bildfångats att lagras i en s.k. elektronisk akt. De möjligheter som nu finns att lämna t.ex. uppgifter enligt 2 kap. 19 & LSK, s.k. SRU-uppgifter, via telenätet eller på diskett medför att även inkomna teckenbaserade upptagningar kan komma att ingå i de elektroniska akterna. En elektronisk akt kommer således att innehålla såvä handlingar som registrerats genom bildfångst som elektroniska dokument. Enligt regeringens mening bör begreppet elektronisk akt däremot inte införas i skatteregisterlagen (l980:343). Det får anses tillräckligt att ange att samtliga handlingar som kommer in eller upprättas i ett ärende får tas in i ett register. Begreppet används emellertid i det följande som en beteckning på de handlingar som finns i ett ärende.

I en akt sammanförs normalt handlingar som kommer in eller upprättas i ett ärende. Någon reglering på förvaltningsområdet av vad som utgör en akt eller ett ärende finns inte. De rutiner som finns har fungerat utan någon detalj reglering i lag. Enligt regeringens mening kan det inte heller vid en elektronisk akthantering anses nödvändigt med en reglering i lag. De närmare rutinerna för akthantering bör i stället behandlas i verk- ställighetsföreskrifter.

Det kan förekomma att handlingar som lämnats in av en skattskyldig av någon anledning inte kan registreras och tas in i en akt med hjälp av den teknik för bildfångst som nu tillämpas. Regeringen vill därför i detta sammanhang påpeka att det är av mycket stor vikt att det klart framgår av de register som kommer att föras om en sådan, icke bildfångad, handling finns i ärendet.

• Sida 27
•  Original

6 Registerfrågor

6.1 Regionala register för elektroniska akter m.m.

Regeringens fdrslag: De nuvarande regionala skatteregistren skall i fortsättningen ses som delar av det centrala skatteregistret. I stället skall nya regionala register inrättas för de elektroniska akterna och sökregistren m.m. som behövs för den elektroniska dokumenthanteringen.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstansema: Flertalet remissinstanser har inte haft något att erinra mot förslaget. Länsrätten i Stockholms län anser att de elektroniska akterna bör finnas i mindre register hos resp. lokalt skattekontor.

Skälen för regeringens förslag: De elektroniska akterna kommer som tidigare beskrivits att innehålla såväl beslut m.m. som upprättats i ett elektroniskt dokument som handlingar som registrerats genom bildfångst. Detta innebär att akterna kan komma att innehålla känsliga personupp- gifter. Den enskilde bör också vara oförhindrad att genom uppgifter i handlingar ta tillvara sin rätt samtidigt som myndigheterna bör få motivera sina beslut, oberoende av om integritetskänsliga uppgifter därigenom registreras.

Skyddet för den enskildes personliga integritet kan med det föreslagna systemet för ärendehandläggning inte garanteras enbart genom att begränsa de uppgifter som får registreras. Ett rikstäckande register vars ändamål är ärendehandläggning vid beskattning kan därför inte godtas om känsliga personuppgifter skall få registreras. Hanteringen av de elektro- niska akterna bör därför begränsas till regionala register.

En skattemyndighet består vanligtvis av ett länsskattekontor, ett eller flera lokala skattekontor, länsgemensamma stödenheter (administrativ enhet och rättsenhet) samt sekretariat. Den nya organisationen har medfört att bl.a. processföringen sker under medverkan och överinseende av en länsgemensam funktion. S.k. EKO-brottsrevision utförs i de flesta länen på länsskattekontoret och kan naturligtvis avse skattskyldiga i hela länet. Det finns vidare en tydlig tendens mot att verksamheten inom en skattemyndighet bedrivs i projektform i stället för genom en fast organisation med enheter eller sektioner. Detta leder till att hand- läggningen av ett visst ärende kan aktualiseras vid flera kontor eller andra enheter och att det inte av t.ex. geografiska begränsningar kan utläsas vid vilken organisatorisk enhet ett ärende skall handläggas.

När det gäller frågan om registren skall föras länsvis eller av de lokala skattekontoren anser regeringen, i likhet med vad som föreslagits i betänkandet, att övervägande skäl talar för att registerstrukturen bör följa den länsvisa myndighetsindelningen. Ett motsvarande skydd för den

• Sida 28
•  Original

enskilde som vid en registerstruktur knuten till lokala kontor bör kunna beredas genom föreskrifter om terminalåtkomst och sökbegrepp.

De regionala skatteregistren innehåller i dag inte annat än utdrag ur det centrala skatteregistret och uppgifter som registreras för att föras in i det centrala skatteregistret. Alla uppgifter i de regionala registren ryms således inom det centrala skatteregistret vid en utgångspunkt i det rätts- liga begreppet "register" enligt datalagen. Regeringen föreslår därför att de nuvarande regionala registren fortsättningsvis skall ses som delar av det centrala skatteregistret. Därigenom kan skatteregisterlagens reglering avseende regionala register tas i anspråk för de elektroniska akterna.

De regionala registren skall även med det nya innehållet enligt regeringens mening få användas för samma ändamål som det centrala skatteregistret.

Skatteregisterlagen gäller inte beträffande register som förs för uppgifter som avses i lagen om punktskatter och prisregleringsuppgifter. Datainspektionen har i beslut den 21 juni 1993 (dnr 1939-93) meddelat tillstånd för Skattemyndigheten i Kopparbergs län att föra personregistret BRIS (Besluts-, Redovisnings- och Informationssystem för det särskilda skattekontoret). Enligt regeringens mening bör även registerfrågor rörande elektronisk akthantering på punktskatteomrädet kunna bli föremål för Datainspektionens tillståndsprövning. Ledning torde därvid kunna hämtas från den reglering som nu arbetas in i skatteregisterlagen.

6.2 Registerinnehåll

Regeringens förslag: De regionala registren skall innehålla elektroniska akter samt de uppgifter som behövs för bl.a. identifiering av den skattskyldige, ärendet och de handlingar som hör till ärendet. Uppgifterna får finnas i ett regionalt register i den mån de hänför sig till länet.

En elektronisk akt får innehålla känsliga personuppgifter endast i det fall den enskilde själv lämnat uppgifterna eller om uppgifterna behövs för handläggning av ett ärende.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstansema har i huvudsak inte haft något att erinra. Datain- spektionen anser att det inte är en tillräcklig avgränsning att säga att ett regionalt register får innehålla sökregister. Enligt inspektionen bör det framgå direkt av lagen att det endast är fråga om uppgifter som behövs för att man skall kunna identifiera handlingar i en elektronisk akt. Det bör även anges vilka slags uppgifter det rör sig om.

Skälen för regeringens förslag: De regionala registren skall innehålla samtliga handlingar i ett ärende. Som tidigare beskrivits kan dessa handlingar komma att innehålla känsliga personuppgifter. Sådana uppgifter bör enligt regeringens mening få tas in i de elektroniska akterna

• Sida 29
•  Original

endast om den enskilde själv har lämnat uppgiften eller om myndigheten behöver uppgiften för ärendehandläggningen.

Enskilda uppgifter i ett beslut eller på en bild skall inte kunna sökas fram (se avsnitt 6.4). För att kunna söka efter en akt i ett ärende måste därför finns uppgifter som möjliggör en sådan eftersökning. Det måste oclså finnas möjlighet för handläggaren av ett ärende att enkelt få en överblick över vad som hänt i ärendet. De uppgifter som behövs för att tillgodose dessa ändamål bör endast innehålla sådana upplysningar som inte är av integritetskänslig art. Innehållet bör i huvudsak begränsas till sådana kortfattade uppgifter som behövs för att identifiera ärendet, den skattskyldige och de handlingar som hör till ärendet. Här kan en parallell dras med pappersbaserade dagboksblad. Utöver identitetsuppgifter och ärendebeteckningar kan förekomma uppgifter om t.ex. dokumenttyp ("Skrift från den skattskyldige", "Föreläggande", "Beslut", etc.), om beslut överklagats och domstols beslut.

Registret skall slutligen få innehålla de tekniska och administrativa uppgifter som behövs. Några sådana upplysningar av integritetskänslig art torde inte förekomma. Med tekniska och administrativa uppgifter avses i detta sammanhang detsamma som i 7 5 6 skatteregisterlagen. I den proposition som låg till grund för skatteregisterlagen (prop. 1979/80:146) anfördes att till tekniska och administrativa uppgifter hör t.ex. taxeringsdistrikt, taxeringsnämnd, lokal skattemyndighet, granskare, deklarationsnummer, planerad och verkställd behandling av ärende, kodnummer för registerföringen o.d. Även uppgifter om sådan klassificering av de skattskyldiga som sker för verksamheten, t.ex. indelning i branscher, räknades till administrativ uppgift.

Akterna med därtill knutna sökuppgifter och administrativa uppgifter bör få finnas i ett visst regionalt register endast i den mån de hänför sig till det län registret avser. Att materialet skall "hänföra sig till länet" ger utrymme för uppgifter som också anknyter till ett annat län men krävs för ärendehandläggningen i det aktuella länet.

Regeringen föreslår att bestämmelser om registerinnehåll tas in i en ny paragraf, 11 å, i skatteregisterlagen.

• Sida 30
•  Original

6.3 Terminalåtkomst, registeransvar m.m.

Regeringens förslag: Det lokala skattekontor som handlägger ett ärende får ha terminalåtkomst till den elektroniska akten i ärendet. Åtkomst skall i vissa fall tillåtas också för andra skattekontor och skattemyndigheter som behöver uppgifterna i sin ärendehandlägg- ning. Regeringen kan föreskriva att åtkomst till akterna får finnas även i andra fall då åtkomst behövs i myndighetens verksamhet. Riksskatteverket och skattemyndighetema skall ha åtkomst till övriga uppgifter i registret. Skattemyndigheten skall vara registeransvarig för det regionala registret.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstansema: Flertalet remissinstanser har inte haft något att erinra mot förslaget. Statskontoret framhåller att åtkomstmöjlighetema inte bör begränsas för hårt om man vill uppnå avsedda fördelar med elektronisk ärendehantering. RSV anför att åtkomsten till de elektroniska akterna måste vara lätt att anpassa till framtidens arbetssätt. F UD och Svenska Revisorssamjmdet (SRS) framhåller att skyddet mot olovlig åtkomst till uppgifter i de bärbara persondatorer som revisorerna kommer att använda sig av måste ställas högt.

Skälen för regeringens förslag: Frågan om terminalåtkomst till skatteregistren regleras i 10 & skatteregisterlagen. Utgångspunkten är att uppgifterna får finnas tillgängliga via terminal endast för vissa ändamål och endast i den mån behovet att snabbt och enkelt få tillgång till uppgifterna väger tyngre än de risker från integritetssynpunkt som en terminalåtkomst kan medföra.

För att tillgodose behovet av skydd för de registrerade måste åtkomsten till de regionala registren begränsas. Detta gäller särskilt mot bakgrund av att det inte är möjligt att genom begränsningar av registerändamål och registerinnehåll tillgodose detta behov. Även om det kan finnas starka effektivitetsskäl som talar för att man inte bör begränsa åtkomsten i alltför stor omfattning anser regeringen att övervägande skäl talar för att åtkomsten till framför allt de elektroniska akterna måste begränsas och att åtkomsten bör regleras i författning.

Åtkomsten till de elektroniska akterna bör motsvara de möjligheter till åtkomst som i dag finns till handlingarna i en pappersbaserad akt. Regeringen föreslår därför som huvudregel att endast det skattekontor som skall handlägga ett visst ärende får ha terminalåtkomst till den elektroniska akt som hör till ärendet. Ett skattekontor skall således i ett regionalt register medges åtkomst endast till elektroniska akter i ärenden som handläggs vid det skattekontoret och innehållet i dessa akter avses kunna påverkas endast av handläggare vid det skattekontoret. Härigenom

• Sida 31
•  Original

begränsas den risk för otillbörligt integritetsintrång som en fri åtkomst till omfattande uppgiftssamlingar kan medföra.

Den föreslagna regleringen av åtkomsten till de elektroniska akterna kan emellertid inte göras undantagslös. Regleringen behöver anpassas till bl.a. den överföring av beslutsbehörigheten i ärenden som på skatteom- rådet författningsenligt sker mellan myndigheter (se bl.a. 2 kap. 2 & tredje stycket TL). En anpassning behövs också för ärenden där handlingar som finns vid ett annat skattekontor behövs för ärendehand- läggningen. Rutinerna för att i pappersmiljö rekvirera och översända akter behöver kompletteras med motsvarande ADB-rutiner samtidigt som skyddet för den enskilde behöver tillgodoses. Åtkomst kan motiveras inte bara för att tillgodose effektiviteten i ärendehandläggningen utan också för att bereda den enskilde skydd mot att bli felaktigt beskattad.

Även i andra situationer kan undantag från huvudregeln tillåtas. Länsgemensamma enheter inom samma skattemyndighet, t.ex. rättsen- heter och administrativa enheter, bör kunna ges åtkomst för att i enlighet med sina åligganden följa upp verksamheten vid skattekontoren, m.m. RSV kan behöva åtkomst när verket skall överklaga ett beslut i ett ärende. Nu nämnda undantag och liknande situationer behöver enligt regeringens mening inte regleras i lag utan detta kan lämpligen göras i förordning.

Den starka decentraliseringen av de regionala registren för ärendehand— läggning gör det emellertid behövligt att ge skattemyndighetema och deras regionala och lokala kontor möjlighet att få besked om hos vilket annat lokalt skattekontor ett ärende finns som rör en viss fråga. RSV och skattemyndighetema i länen bör därför ha terminalåtkomst till de uppgifter som behövs för att identifiera ärendet samt de tekniska och administrativa uppgifterna.

Vid revision skall revisorer kunna ta med sig uppgifter ur skatte— registret i en bärbar dator. Att överföra uppgifter som förvaras i ett centralt eller regionalt register till en bärbar dator medför inte att ett nytt register uppkommer. Det måste emellertid krävas att de bärbara datorerna inte brukas i strid mot skatteregisterlagen eller andra be— stämmelser på området. Kraven på tekniskt skydd mot olovlig åtkomst måste ställas högt. Datainspektionen har meddelat föreskrifter som innebär bl.a. att uppgifter i det centrala skatteregistret som förvaras i bärbara datorer skall vara krypterat. Det är också av stor vikt att de nya uppgifter som tillförs ärendet genom att föras in i de bärbara datorerna därefter förs in i de elektroniska akterna i den mån uppgifterna skall användas i ett ärende. Enligt regeringens bedömning kan emellertid något behov av en särskild reglering i lag i fråga om åtkomsten till och användningen av bärbara datorer inte anses föreligga.

Regeringen föreslår att bestämmelser om terminalåtkomst till de regionala registren tas in som en ny paragraf, 12 5, i skatteregisterlagen. Paragrafen har utformats efter förebild av 10 & skatteregisterlagen.

Enligt l & datalagen (1973z289) är den för vars verksamhet ett personregister förs registeransvarig om han förfogar över registret. Den som kan påverka registrets innehåll och/eller överföra innehållet till

• Sida 32
•  Original

läsbar form anses förfoga över registret. Beträffande skatteregistren har frågan om registeransvar reglerats i 4 & skatteregisterlagen. Av denna bestämmelse framgår bl.a. att resp. skattemyndighet är registeransvarig för de regionala register som förs i dag.

Det är även med den föreslagna ordningen endast skattemyndigheten i länet som kan anses förfoga över de regionala registren. Den före- skrivna fördelningen av registeransvaret är därför utan ändringar förenlig med de planerade regionala registren. Visserligen avses såväl RSV som skattemyndighetema i länen få terminalåtkomst till sökregistren så att de kan få fram var en akt finns, men endast en sådan åtkomst bör inte föra med sig registeransvar.

6.4 Sökbegrepp

Regeringens förslag: I de regionala registren skall som sökbe- grepp användas endast sådana uppgifter som är nödvändiga för

ärendehandläggningen.

I de elektroniska akterna skall endast ärendebeteckning och be- teckning på handling få användas som sökbegrepp.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstansema har inte haft något att erinra. RSV föreslår att även inkomstår och deklarationsperiod skall få användas som sökbegrepp i sökregistren. Statskontoret anser att det lokala skattekontor som har åtkomst till akten bör få möjlighet till fri textsökning.

Skälen för regeringens förslag: Frågan om vilka möjligheter som bör ges till sökningar i de elektroniska akterna är av stor betydelse, inte minst från integritetssynpunkt. I likhet med vad som anförts i fråga om åtkomst till de elektroniska akterna bör sökmöjlighetema utformas så att rutinerna i princip motsvarar handläggningen av pappersbaserade akter.

Handlingarna i en akt avses vara åtkomliga endast i den urspnmgliga formen så att användaren vid sökning får ta fram en viss handling och läsa igenom den. En upptagning i en elektronisk akt skall inte få användas för att maskinellt söka en viss uppgift i upptagningen. Användaren får med andra ord inte söka på fri text i akterna även om detta skulle vara tekniskt möjligt. Enligt regeringens bedömning bör upptagningama i en elektronisk akt vara sökbara endast med ärendebe- teckning och beteckning på handling.

För övriga uppgifter i registret gör sig integritetsintressena inte gällande på samma sätt som i fråga om de elektroniska akterna. Vid utformningen av de sökmöjligheter som bör finnas måste hänsyn tas till kravet på en effektiv och rationellt bedriven ärendehantering. Sökbe- greppen bör i huvudsak avse sådana uppgifter som behövs för att kunna söka fram ett ärende. I de regionala registren bör därför som sökbegrepp få användas endast personnummer, organisationsnummer, namn, firma,

• Sida 33
•  Original

ärendebeteckning, taxeringsår, beskattningsår, handläggande enhet, datum och var i ärendegången ärenden befinner sig. Även uppgifter om inkomstår och redovisningsperiod måste få användas som sökbegrepp. Dessa sökbegrepp är nödvändiga för att kunna söka fram ärenden om bl.a. mervärdesskatt och uppbörd. Med redovisningsperiod avses även uppbördsperiod.

Regeringen föreslår att bestämmelser om sökmöjligheter införs i en ny paragraf, 13 å, i skatteregisterlagen.

6.5 Utdrag enligt 10 & datalagen, m.m.

Regeringens fdrslag: Registerutdrag enligt 10 5 datalagen behöver inte omfatta handlingar som getts in av enskild eller som skattemyndigheten har expedierat. Av registerutdraget skall emellertid framgå om sådana handlingar finns i registret.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstansema har i huvudsak inte haft något att erinra. Datain- spektionen och Göta hovrätt framhåller att det av utdraget bör framgå vilka handlingar som inte tagits med. FAR anser att det ur säkerhetssyn- punkt är väsentligt för den enskilde att kunna få ut all information som berör honom så länge den är lagrad i registret.

Skälen för regeringens förslag: Skriftliga handlingar som enskilda sänt in till skattemyndigheten kommer med den föreslagna ordningen att finnas i de elektroniska akterna lagrade som bilder. Uppgifterna i dessa handlingar är inte sökbara och skattemyndigheten kan därför inte söka fram alla handlingar där uppgift om enskilda finns. Vidare skulle utdragen bli mycket omfattande om de måste innehålla kopior av samtliga bildfångade handlingar. Eftersom den enskilde oftast själv har skrivit den aktuella texten är det enligt regeringens mening tillräckligt om det av utdragen framgår att aktuella handlingar lagras i form av bilder hos skatteförvaltningen. Undantaget bör omfatta också handlingar i de regionala registren som upptar myndighetens förelägganden, beslut. m.m. i den mån handlingarna redan har expedierats till den registrerade. Bestämmelsen föreslås som en ny 18 & skatteregisterlagen enligt vilken uppgifter i handlingar som har getts in av enskild eller som den registeransvarige har expedierat inte behöver tas med i ett registerutdrag enligt 10 & datalagen. Registerutdraget bör emellertid uppta sådana uppgifter som möjliggör för den enskilde att identifiera de handlingar som registrerats genom bildfångst eller som skattemyndigheten uppräth och som expedierats till honom.

Om den registrerade vill ta del av en handling i en akt rörande honom äger han rätt till det med stöd av offentlighetsprincipen och bestäma]- sema om partsinsyn.

• Sida 34
•  Original

En annan fråga som bör behandlas i detta sammanhang är skyldigheten enligt 14 & datalagen för myndigheter, som för handläggningen av ett ärende använder sig av automatisk databehandling, att tillföra upp- tagningen handlingarna i ärendet i läsbar form om det inte föreligger särskilda skäl. SyRet med bestämmelsen är att garantera att det skall vara möjligt att i efterhand klargöra vilka uppgifter som hade betydelse för avgörandet. I motiven framgår vidare att det ofta är en förutsättning för partsinsynen att upptagningarna överförts till läsbar form. Systemet med elektroniska akter bygger på att upptagningama i ett ärende inte skall finnas också i pappersform. I det föreslagna systemet finns alla hand- lingar samlade i den elektroniska akten. Det kan visserligen förekomma att även pappershandlingar finns i ett ärende. Detta utgör emellertid en undantagssituation. Genom de planerade rutinerna för ärendehand- läggningen kommer akterna att bli åtkomliga för part via bildskärm eller utskrift. Regeringen anser mot bakgrund av det angivna att sådana särskilda skäl som avses i datalagen föreligger. Något behov av att reglera detta särskilt kan enligt regeringens mening inte anses föreligga.

6.6 Bevarande och gallring

Regeringens förslag: Uppgifterna i de regionala registren skall i fråga om deklarationer och andra handlingar som avgetts till ledning för taxering m.m. gallras efter samma tid som gäller för motsvarande pappershandlingar.

Andra handlingar än de angivna skall gallras tolv år efter beskattningsårets utgången.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna om gallring.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstansema har i allt väsentligt inte haft något att erinra mot förslaget. Länsrätten i Stockholm län framhåller att det är väsentligt att den framtida arkivbildningen noggrant utreds.

Skälen för regeringens förslag: Ett system med elektroniska akter kommer att medföra viss trippellagring av uppgifter i form av dels ingivna handlingar, dels det bildfångade materialet och andra upp— tagningar i aktregister, dels uppgifteri skatteregistren. En förstöring av pappersmaterialet skulle medföra viss förlust av möjligheten att fastställa informationens äkthet samtidigt som en förstöring av de elektroniska bilderna efter avslutad ärendehandläggning torde ge viss förlust av sökmöjligheter. Det är oklart vilket behov av åtkomst till det pappers— baserade materialet som kommer att föreligga vid t.ex. överklagande. Därtill kommer att polis— och åklagarmyndigheterna anser att det är angeläget att orginalhandlingarna bevaras. Regeringen är mot bakgrund

• Sida 35
•  Original

härav inte beredd att på föreliggande underlag föreslå någon tidigare- läggning av gallringen beträffande pappersurkunder trots att samma upp- gifter fmns i elektroniska akter. Dessa frågor bör genomlysas närmare i annat sammanhang. Det bör dock framhållas att det är betydelsefullt att originalhandlingarna, efter att de har bildfångats, arkiveras så att de enkelt kan återfinnas.

Även frågan omakivering och gallring av ADB-medium (disketter m.m.) som ges in till skattemyndigheten behöver belysas ytterligare. RSV har tillsatt en arbetsgrupp för att klarlägga de närmare rutiner som bör användas vid arkivering av ADB-material. Resultatet av detta arbete bör inte föregripas. I awaktan på detta arbete bör Riksarkivet kunna utfärda de föreskrifter som behövs för en rationell och ändamålsenlig arkivering.

En annan fråga rör den lagkollision som i vissa fall uppkommer mellan reglerna om gallring i skatteregisterlagen och bl.a. lagen om själv- deklaration och kontrolluppgifter när handlingar lämnas till skattemyndig- heten i form av upptagningar för ADB.

Enligt 4 kap. 13 5 första stycket LSK skall självdeklarationer och andra handlingar som avlämnats till ledning för taxering eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet för taxeringskontroll förstöras sex år eller, i fråga om handlingar som avser aktiebolag eller ekonomisk förening, tio år efter taxeringsårets utgång. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får enligt andra stycket, föreskriva att handlingarna skall bevaras under längre tid. Regeringen har i förordningen (1990:1237) om självdeklarationer och kontrolluppgifter meddelat sådana föreskrifter i fråga om vissa deklarationer m.m.

Enligt nuvarande 13 5 första stycket skatteregisterlagen skall samma uppgifter i skatteregister som hänför sig till viss beskattningsperiod som huvudregel gallras när sju år gått från utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut. När uppgifterna lämnas på papper och därefter registreras i skatteregistret kan gallring ske enligt de båda regelverken utan någon regelkonflikt. Bestämmelser om bevarande av deklarationer m.m. finns även i 17 kap. 1 & ML och 73 & UBL.

När uppgifterna däremot lämnas i en ADB-upptagning blir situationen annorlunda. Uppgifter som nu lämnas till skatteförvaltningen i sådan form måste bedömas ingå i de register som förs med stöd av nuvarande skatteregisterlag. En lagkollision uppkommer därmed eftersom uppgifter som har lämnats enligt lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall gallras enligt den lagen samtidigt som skatteregisterlagens kortare gallringsfrister gäller.

En utgångspunkt för bevarande av ifrågavarande ADB-upptagningar måste vara att de skall finnas tillgängliga under lika lång tid som motsvarande pappershandlingar. Gallringen av deklarationer och andra handlingar som anges i 4 kap. 13 5 LSK och som tagits in i de regionala registren bör därför ske efter de frister som föreskrivs i LSK. Motsvaran- de bör gälla även i fråga om andra deklarationer som avges till ledning för beskattning, t.ex. mervärdesskattedeklarationer och i fråga om uppbördsdeklarationer.

• Sida 36
•  Original

När det gäller beslut och andra handlingar än de som omfattas av ovan angivna bestämmelser och som upprättas eller ges in i ett ärende gäller i fråga om pappersdokument arkivlagens bestämmelser om gallring. Riksarkivet har med stöd av dessa bestämmelser meddelat särskilda förskrifter om den tid som handlingar i ett ärende skall bevaras. På samma sätt som gäller för deklarationer m.m. uppstår inga problem i fråga om de handlingar som ges in av den skattskyldige och som bildfångats. Däremot måste frågan om hur beslut och andra handlingar som upprättas i elektronisk form skall gallras regleras särskilt. Ut- gångspunkten måste därvid vara att även dessa handlingar skall gallras på samma sätt som om de satts upp i ett pappersdokument. Eftersom det är fråga om uppgifter som kan vara känsliga från integritetssynpunkt bör bevarandet regleras i lag. Därvid talar övervägande skäl för att dessa uppgifter bör gallras efter tolv år, vilken är den tid som föreskrivs av Riksarkivet i fråga om de beslut av skattemyndigheten som sätts upp i ett pappersdokument. Samma reglering bör gälla även beträffande övriga uppgifter i ett regionalt register som är knutna till de elektroniska akterna.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bör dock ha möjlighet att föreskriva om undantag från gallringsbestämmelserna för att bevara visst material för forskningens behov. Därvid bör en motsvarande reglering som i dag finns i ovan angivna förordningar rörande undantag från gallringsbestämmelsema för deklarationer m.m. införas även för upptagningar i ett regionalt register. Det bör även vara möjligt att föreskriva att handlingar som upprättats i ett ärende skall gallras efter kortare tid.

Regeringen föreslår att bestämmelser om gallring av uppgifter i ett regionalt register tas in i en ny 20 5 i skatteregisterlagen.

Därmed kvarstår endast frågan hur länge elektroniska handlingar, SRU- och kontrolluppgifter, som med stöd av bestämmelserna i LSK getts in före ett ikraftträdande av den föreslagna bestämmelsen skall kunna bevaras. Sådana handlingar kan behövas t.ex. för att följdbeslut skall kunna fattas med anledning av en ändring i skattedomstol efter sjuårs- fristens utgång. Regeringen föreslår att frågan löses genom en övergångs- bestämmelse till skatteregisterlagen enligt vilken det föreslagna femte stycket i nuvarande 13 5 (nya 19 &) också gäller beträffande uppgifter som har getts in i elektronisk form före ikraftträdandet av den föreslagna bestämmelsen.

• Sida 37
•  Original

7 Överlämnande av förvaltningsuppgift till enskild

Regeringens förslag: Någon särskild reglering av skattemyndig-

hetemas rätt att anlita annan för registrering av uppgifter genom bildfångst av inkomna handlingar införs inte.

Utredningens förslag: Registreringen av uppgifter som avses ske med hjälp av bildfångst är att anse som myndighetsutövning. Verksamheten bör därför regleras i lag. Personal vid ett företag som anlitas för att sköta denna verksamhet skall åläggas tystnadsplikt.

Remissinstansema: SRS avstyrker förslaget och anför bl.a. att skyddet mot otillbörligt intrång i den enskildes integritet minskar om förslaget genomförs. GeneraltulLrtyreLs'en anser att det med hänsyn till att deklarationer kan innehålla känslig information är tveksamt om scanning skall tillåtas bedrivas utanför myndighetens hägn. Datainspektionen och Domstolsverket ifrågasätter om förfarandet är att anse som myndig- hetsutövning. FAR anser att den föreslagna bestämmelsen bör förtydligas så att det klart framgår att sekretessen även omfattar juridiska personer. Övriga remissinstanser har inte yttrat sig i frågan eller har inte haft något att erinra.

Skälen för regeringens förslag: Skattemyndighetema avser att, i samband med den masshantering som uppkommer när vissa frister för in- givande löpt ut, anlita dataserviceföretag för bildfångst av inkomna deklarationer m.m. Avsikten är emellertid inte att myndighetsutövning skall bedrivas vid dessa företag. Kontrollen av handlingarna avser i huvudsak inte brister på uppgiftsnivå utan endast om handlingen är möjlig att registrera genom bildfångst. En viss kontroll kommer emellertid att göras vid företaget. Vid registreringen av en uppgift kan det visa sig att en manuell kontroll av uppgiften i originalhandlingen måste göras för att kunna konstatera att den registrerade uppgiften överensstämmer med originalet. För det fall den registrerade uppgiften inte överensstämmer med originalet och det inte går att utläsa vad den skattskyldige avsett får handlingen överlämnas till skattemyndigheten för registrering. Det bör inte ankomma på det företag som skall registrera uppgifterna att "tolka" en uppgift som den skattskyldige lämnat. De åtgärder av närmast praktisk art som behövs för att stoppa visst material som inte är användbart och för att göra de tekniska korrigeringar som kan behövas kan enligt regeringens mening inte anses utgöra myndig- hetsutövning. Någon reglering av verksamheten behövs därför inte.

Regeringen finner inte heller skäl att i detta sammanhang särskilt reglera frågan om tystnadsplikt. Tystnadsplikten för personalen får i stället regleras genom avtal mellan skattemyndigheten och det företag som anlitas. När det gäller registrering av uppgifter om fysiska personer finns dessutom bestämmelser om tystnadsplikt i 13 å datalagen. Den som

• Sida 38
•  Original

tagit befattning med personregister eller med uppgifter som samlats in för att ingå i ett sådant register får inte obehörigen röja vad han till följd därav fått veta om enskilds personliga förhållanden.

I betänkandet har förordats att RSV - beträffande de handlingar där sådan säkerhet är erforderlig - överväger att låta förse de elektroniska avbildningarna med en förklaring att upptagningens innehåll överens- stämmer med originalet och att låsa upptagningen, inklusive vidime- ringen, med en elektronisk signatur. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det väsentligt att den som är ansvarig för bildfångsten också kan garantera att handlingarna återges i fullständigt och oförvanskat skick. Vilka krav som bör uppställas kan emellertid eniigt regeringens bedömning överlämnas till RSV att bestämma. Genom att pappersoriginalen kommer att bevaras även i framtiden (se avsnitt 6.6) kommer det också att finnas möjlighet att i efterhand kontrollera om en handling förvanskats.

8 Överlämnande av material till domstol m.m.

Regeringens förslag: Några särskilda regler införs inte ifråga om

överlämnande av material till allmän förvaltningsdomstol eller i fråga om rätten till skadestånd till följd av datafel.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstansema: Kammarrätten i Stockholm delar utredningens uppfattning att frågor om överlämnande av material till domstol lämpar sig bäst för riktlinjer på myndighetsnivå. Kammarrätten understryker vikten av att detta löses i ett inledande skede. Länsrätten i Stockholms län framhåller att det är viktigt att domstolen får tillgång till en innehållsför— teckning över vilka handlingar som ingår i den elektroniska akten. Sveriges Industriförbund och F UD påpekar att det är angeläget att se över möjligheterna till skadestånd vid skador till följd av den nya tekniken.

Skälen för regeringens förslag: En självklar utgångspunkt är att alla handlingar i en akt måste bli tillgängliga för domstolen och kunna identifieras. Den akthantering och de uppgifter för identifiering av bl.a. de handlingar som finns i ett ärende som föreslagits bör rätt utformade kunna tillgodose detta krav. Domstolen måste givetvis också vid behov få tillgång till originalhandlingarna i ett ärende.

Enligt regeringens bedömning bör frågor angående översändande av akter till domstol, såsom i dag, kunna lösas praktiskt genom riktlinjer utarbetade av RSV i samråd med Domstolsverket. Det är emellertid som remissinstansema påpekat angeläget att det rättsliga och praktiska underlaget för de berörda rutinerna tas fram redan i en inledande fas så att en god förvaltningsstruktur skapas.

Kommittén för översyn av det allmännas skadeståndsansvar (Ju l989:03) utredde bl.a. frågan om behovet av ett utvidgat skadeståndsan-

• Sida 39
•  Original

svar på grund av datafel. Kommitténs förslag bereds för närvarande inom Justitiedepartementet. Regeringen är därför inte beredd att i detta sammanhang föreslå ändrade regler i fråga om myndigheternas skade- ståndsansvar.

9 Beslut om skatterevision inom punktskatteområdet

Regeringens förslag: Skattemyndigheten i Kopparbergs län får uppdra åt skattemyndighetema i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län att fatta beslut om skatterevision enligt lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter i ett visst ärende

eller en viss grupp av ärenden. Detsamma gäller beträffande föreläggande att lämna kontrolluppgift enligt lagen.

Bestämmelsen om att ett särskilt beslut krävs för kassainventering vid skatterevision slopas.

RSV:s förslag: Revisionsverksamheten skall i sin helhet delas upp regionalt mellan skattemyndighetema i Stockholms, Göteborgs och Bohus, Malmöhus samt Kopparbergs län. RSV behandlar inte frågan om ändring beträffande beslut om kassainventering.

Skälen för regeringens förslag: Flertalet skatterevisioner är numera integrerade, dvs. flera skatter och avgifter kontrolleras samtidigt. Härigenom får skatterevisom en helhetssyn på företaget och dess redovisning samtidigt som kontrollinsatsen blir samordnad och effektiv.

I samband med att RSV:s beskattningsavdelning lokaliserades till Ludvika (numera Särskilda skattekontoret inom Skattemyndigheten i Kopparbergs län) år 1988 upphörde i praktiken den integrering med kontrollverksamheten avseende övriga skatter och avgifter som tidigare skett genom RSV:s distriktskontor. All revisionsverksamhet avseende punktskatter utgår sedan den 1 juli 1988 från Ludvikakontoret.

Ett företags bokföring är bl.a. gemensamt underlag för inkomstskatt, mervärdesskatt, källskatter, socialförsäkringsavgifter och punktskatter. I många fall får därför en korrigering av en skatt konsekvenser också på andra skatteområden. Så påverkar en utelämnad försäljning av en punktskattepliktig vara inkomstskatten för företaget och eventuellt ägarens egen skatt och avgifter samt mervärdesskatten. Däremot påverkas inte företagets övriga skatter och avgifter av rättelser av tekniska fel på ett punktskatteområde på annat sätt än att skatten skall bokföras som en kostnad.

Det är otillfredsställande att skatter med gemensamt underlag inte utan stora samordningsinsatser, vilka ofta innebär effektivitetsförluster, samtidigt kan bli föremål för kontroll om sådant behov finns. En stor del

• Sida 40
•  Original

av de företag som blir aktuella som skattskyldiga inom de harmoniserade punktskatteområdena tobak, alkohol och mineraloljeprodukter, men även i övrigt, torde på grund av sin storlek komma att hamna inom den grupp av företag som blir föremål för planmässig revision och i stor ut- sträckning sannolikt också inom ramen för samordnad planmässig revision. Vid en revision av ett sådant företag bör någon eller några av de deltagande revisorerna ha formell och praktisk kompetens att utöver kontrollen av andra skatter och avgifter också kunna kontrollera den stora punktskatteuppbörden. Vid behov av exempelvis periodkontroll i form av revision för att skaffa underlag för ett periodbeslut avseende punktskatt är det inte nödvändigt att alltid integrera med alla andra skatter och avgifter. Inte heller behöver detta ske vid varje annan punktskatterevi— sion. Sådana revisioner kan, på grund av uppbördens storlek, behöva göras oftare än andra revisioner. I vissa fall kan en periodkontroll inom punktskatteområdet lämpligen kombineras med periodkontroll inom områdena mervärdesskatt och/eller avgifter.

Vid en revision avseende punktskatt som integreras med andra skatter och avgifter framkommer totalt sett en bättre bild av företaget och dess redovisning och därmed bättre möjligheter att upptäcka fel. Integrationen medför att tiden för "inläsning" av företaget och dess redovisning blir kortare än om upprepade revisioner avseende var och en av de olika skatterna görs. Det reviderade företaget störs heller inte vid flera olika tillfällen.

Det förhållandet att de revisorer som i dag är stationerade i Ludvika endast har möjlighet att isolerat revidera punktskatter innebär dessutom att utvecklingen i revisionsteknik hämmas. Detta kan på sikt komma att innebära att det blir svårt att rekrytera och behålla lämpliga revisorer.

Revisionsverksamheten avseende punktskatter utgick före år 1988 från Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Skälet härtill var att de skattskyldiga framför allt fanns runt de större städerna och att en centralisering av revisionsverksamheten skulle medföra långa och kostsamma resor.

Den centralisering av revisionsverksamheten som kom till stånd i samband med placeringen av verksamheten i Ludvika har bl.a. medfört att revisorerna upplever revisionsverksamheten som påfrestande på grund av långa resor och lång bortovaro från hem och familj. Detta innebär i sin tur en begränsning av urvalet av revisorer, vilket är hämmande för revisionsverksamheten. De långa resorna och den långa bortavaron från kontoret medför administrativa problem och verksamheten blir dessutom onödigt kostsam.

RSV har föreslagit att revisioner avseende punktskatteskyldiga skall beslutas och verkställas av, förutom Skattemyndigheten i Kopparbergs län, skattemyndighetema i Stockholms, Göteborgs och Bohus och Malmöhus län. Verket föreslår följande fördelning av revisionsverksam- heten mellan dessa skattemyndigheter:

Skattemyndigheten i Stockholms län i fråga om punktskatteskyldiga inom Östergötlands, Örebros, Stockholms, Gotlands, Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län,

• Sida 41
•  Original

Skattemyndigheten 1 Göteborgs och Bohus län 1 fråga om punktskattes- kyldiga mom Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands och Skaraborgs län,

Skattemyndigheten i Malmöhus län i fråga om punktskatteskyldiga inom Malmöhus, Kristianstads, Blekinge, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län samt

Skattemyndigheten i Kopparbergs län i fråga om punktskatteskyldiga inom Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbot- tens och Norrbottens län.

Regeringen delar RSV:s uppfattning att revisionsverksamheten avseende punktskatter bör kunna integreras med revisioner avseende övriga skatter och avgifter och anser att den föreslagna fördelningen är lämplig sett utifrån såväl administrativa som kompetensmässiga syn- punkter. Enligt regeringens mening är det dock mer ändamålsenligt att Skattemyndigheten i Kopparbergs län i stället ges möjlighet att uppdra åt annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe i ett visst ärende eller viss grupp av ärenden. En sådan lösning harmonierar med bestämmelserna i 2 kap. 2 & TL. Det är också lämpligt att denna myndighet, som enligt 1 kap. 5 & LPP är beskattningsmyndighet beträffande punktskatter, även har det övergripande ansvaret beträffande skatterevision på detta område. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att det i 3 kap. 16 & LPP införs en bestämmelse med innebörd att Skattemyndigheten i Kopparbergs län får uppdra åt vissa andra skattemyndigheter att i dess ställe fatta beslut om skatterevision. Detsamma bör gälla beträffande föreläggande att lämna kontrolluppgift enligt 3 kap. 5 & LPP.

Kassainventering

Enligt 3 kap. 11 & LPP krävs ett särskilt beslut för att kassainventering skall få göras vid revisionen. Enligt regeringens uppfattning utgör kassainventering en del av skatterevisionen som helhet. Något särskilt beslut bör därför inte krävas i denna del. Regeringen föreslår därför att bestämmelsen slopas.

10 Författningskommentar

10.1 Förslaget till ändring i skatteregisterlagen

7 &

Ändringarna i punkt 2 och 14 föranleds av att det genom ändringar i uppbördslagen, lagen om uppbörd och socialavgifter från arbetsgivare och sjömansskattelagen införts motsvarigheter till taxerings- och mervärdesskattebesöket.

• Sida 42
•  Original

Ändringen i punkt 8 föranleds av att anledning till att överskjutande PTOP- 1994/95193 skatt inte betalats ut med återbetalningskort som fogas till skattsedeln fr.o.m. 1995 års taxering inte längre skall framgå av skattsedel på slutlig skatt (jfr SFS 1994:583).

I prop. 1994/95:57 Mervärdesskatten och EG föreslås att den som är registrerad till mervärdesskatt i mervärdesskattedeklarationen skall lämna uppgifter som rör varuhandel med ett annat EU-land. Vidare föreslås att den registrerade också skall lämna periodiska sammanställningar rörande sådan handel. En omfattande reglering av innehållet och utformningen av sammanställningama finns i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv artikel 28h.6. I en ny punkt 24 har tagits in bestämmelser om att de ytterligare uppgifter som skall lämnas i deklarationerna och i de periodiska sammanställningar får registreras i det centrala skatteregistret.

Övriga ändringar är endast redaktionella. Paragrafen föreslås också ändrad i prop. 1994/95:53 Omräknings- förfarande vid fastighetstaxeringen, m.m.

99

Ändringen i paragrafen föranleds av att de nuvarande regionala registren skall anses som delar av det centrala skatteregistret.

105

Ändringarna i andra och femte styckena föranleds av att de nuvarande regionala registren skall anses som delar av det centrala skatteregsitret.

Tredje och fjärde styckena har ändrats så att skattemyndigheten och Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till de uppgifter som enligt 7 5 24 får tas in i registret.

Inom EU har beslutats om ett administrativt och kontrollmässigt samarbete avseende mervärdesbeskattningen. I rådsförordningen (EEG) nr 218/92 regleras medlemsländernas hantering av de uppgifter som behövs för kontrolländamål och hur utbytet av uppgifterna skall ske. Behörig myndighet få ha terminalåtkomst till de uppgifter som skall lämnas i periodiska sammanställningar enligt 13 kap. 30 & mervärdes- skattelagen samt uppgift om namn, adress och registreringsnummer för mervärdesskatt m.m.

För uppgifterna i skatteregistret gäller absolut sekretess enligt 9 kap. 1 & sekretessslagen (1980:100). Även om sekretess föreligger får uppgifter emellertid, enligt 1 kap. 3 & tredje stycket sekretesslagen (1980:100), lämnas ut till utländsk myndighet om utlämnandet sker i enlighet med särskilda föreskrifter i lag eller förordning. I ett nytt sjätte stycke har därför tagits in bestämmelser om terminalåtkomst för behörig myndighet i ett annat EU-land.

• Sida 43
•  Original

115

I paragrafen, som är ny, regleras innehållet i de regionala registren. I ett regionalt register får endast förekomma uppgifter som hänför sig till länet. Det huvudsakliga innehållet i registren kommer att vara de handlingar som kommer in eller upprättas i ett ärende. För att ett beslut i ett ärende skall få finnas enbart i registret förutsätts att det satts upp i ett elektroniskt dokument.

Utöver elektroniska akter får de regionala registren innehålla de uppgifter som behövs för att identifiera den skattskyldige, ärendet och handlingarna i ärendet. Uppgifter behövs också för att underlätta handläggningen av ett ärende så att det enkelt går att få en överblick av vilka handlingar som finns och vilka åtgärder som planeras eller har vidtagits. Dessa uppgifter kan liknas vid ett dagboksblad.

Med ärendemening i första stycket punkt 3 avses t.ex. uppgifter om vilken typ av taxering det är fråga om, om ärendet avser mervärdesskatt, jämkning, skattetillägg o.d. och om ärendet rör omprövning eller revision. I fråga om ärendesamband får anges endast beteckning på sådant ärende som har samband med det aktuella ärendet.

I punkt 5 har tagits in en bestämmelse som innebär att uppgift om att ett beslut har överklagats eller att den skattskyldige begärt omprövning eller att skattemyndigheten omprövat ett beslut får registreras. Det kan ofta behövas en anteckning - framför allt i det ärende som rör den årliga taxeringen - om att ett beslut i ett ärende omprövats eller överklagats. Registreras dessa uppgifter i det ärende som gäller den årliga taxeringen kan man också enkelt få en fullständig bild av vad som hänt beträffande ett års taxering. Det underlättar även för en domstol om ett utdrag ur registret med "dagboksbladet" bifogas ärendet och dessa uppgifter finns med när överklagandet överlämnas till domstolen.

Med administrativa uppgifter i punkt 6 avses uppgifter om bl.a. handläggande enhet, handläggare, var i ärendehanteringen ett ärende befinner sig samt planerade och vidtagna åtgärder i ett ärende.

125

I paragrafen regleras åtkomsten till de regionala registren. Enligt tredje stycket får som huvudregel endast det skattekontor som skall handlägga ett visst ärende ha terminalåtkomst till den elektroniska akten i ärendet. Ett skattekontor måste emellertid ha åtkomst även till andra ärenden som är nödvändiga för handläggningen av ett ärende. Det kan vara fråga om ett ärende rörande ett visst års taxering där handläggaren kan behöva åtkomst till ett ärende som rör tidigare eller senare års taxeringar. Även inom mervärdesskatte— och uppbördsområdet behöver beslutande myn- dighet tillgång till tidigare perioders uppgifter. I ärende rörande delägares i fåmansbolag eller handelsbolag taxeringar kan åtkomst behövas även till de handlingar som rör bolagets taxering. Det är även nödvändigt med åtkomst till handlingar i flera ärenden i det fall den skattskyldige

• Sida 44
•  Original

samtaxeras. De ytterligare ärenden som åtkomst kan behövas till kan PI'OP- 1994/95193 handläggas vid såväl annat skattekontor som annan skattemyndighet.

Regeringen ges dessutom möjlighet att föreskriva att även RSV eller den egna eller annan skattemyndighet skall kunna få terminalåtkomst också i andra situationer. RSV måste t.ex. kunna få terminalåtkomst till ett ärende i det fall RSV skall överklaga ett beslut i ärendet. Även den rättsenhet som finns vid skattemyndigheten och som biträder de lokala skattekontoren vid ett överklagande bör kunna få terminalåtkomst.

När en skattemyndighet uppdragit åt en annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe (se bl.a. 2 kap. 2 & tredje stycket TL) skall den senare myndigheten handlägga ärendet och den myndighet som ursprungligen hade tilldelats ärendet äger således inte längre rätt till åtkomst enligt huvudregeln i tredje stycket. Detsamma gäller i det fall ett ärende som handlagts vid ett lokalt skattekontor skall handläggas vid ett annat lokalt kontor i samma län. Vid en överflyttning mellan skattemyndigheter skall akten utgå ur ett regionalt register och föras in i ett annat regionalt register.

135

I paragrafen regleras vilka sökmöjligheter som skall finnas i de regionala registren. Sökmöjlighetema skall enligt första stycket vara begränsade till de uppgifter som behövs för att få fram en elektronisk akt.

Uppgifterna i en handling skall enligt andra stycket däremot inte vara sökbara. I en handling får som sökbegrepp användas endast ärendebeteck- ning och beteckning som åsatts handlingen (t.ex. "Föreläggande", "Skrivelse" eller "Aktbilaga 1").

175

I ett nytt andra stycke har därför tagits in bestämmelser som innebär att uppgifter om registreringsnummer för mervärdesskatt, m.m. samt uppgifter som skall lämnas i periodiska sammanställningar får lämnas ut till behörig myndighet i ett annat EU-land med hjälp av automatisk data- behandling eller på annat sätt. Användningen och utlämnadet av uppgifterna regleras, som tidigare nämnts i kommentaren till 10 & sjätte stycket, i rådsförordningen (EEG) nr 218/92. Utlämnandet av uppgifterna är av stor betydelse för det kontrollsystem som införts för mervärdesskat- ten i den inre marknaden.

Registreringsnummer för mervärdesskatt kommer i vissa fall att lämnas ut även till enskild i ett annat EU-land. Enligt nya 16 & skatteregister- lagen får denna uppgift lämnas ut till enskild utan hinder av sekretess. Någon särskild reglering behövs därför inte för utlämnande av uppgift till enskild.

• Sida 45
•  Original

18å

De i 13 & föreslagna begränsningarna av sökbegrepp medför att en sökning av om uppgifter om en viss person finns i andra akter än de som rör honom inte får ske. Möjligheten till undantag från 10 & datalagen (1973z289) har därför formulerats så att undantaget från under- rättelseskyldigheten gäller ingivna och expedierade handlingar i de elektroniska akterna, oberoende av vem akten avser och vem som gett in en handling. Undantaget gäller vidare sådana handlingar i personens akt som har expedierats till honom själv. För övriga handlingar och uppgifter i ett regionalt register skall 10 & datalagen tillämpas.

195

Ändringarna föranleds av att paragrafen skall gälla endast för det centrala registret.

205

I paragrafen har bestämmelser om gallring av uppgifter i de elektroniska akterna införts. Utgångspunkten är att handlingarna i de elektroniska akterna skall bevaras under lika lång tid som motsvarande pappers- handlingar.

Med beskattning avses fastställande av underlag för skatt, bestämmande och uppbörd av skatt samt bestämmande av pensionsgrundande inkomst (se 2 & skatteregisterlagen).

Det bör vara möjligt för regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer att meddela föreskrifter om såväl kortare som längre gallringsfrister.

10.2 Förslaget till ändring i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter

3 kap. 11 5

Andra stycket som tidigare innehöll en bestämmelse om särskilt beslut för kassainventering har slopats. I stället har i uppräkningen i första stycket kassainventering tagits upp som en av de åtgärder som kan ingå i skatterevision.

165

I ett nytt första stycke har intagits en bestämmelse om att Skattemyn- digheten i Kopparbergs län får uppdra åt skattemyndighetema i Stock- holms, Göteborgs och Bohus eller Malmöhus län att i dess ställe fatta

• Sida 46
•  Original

beslut om skatterevision enligt 3 kap. Detsamma skall gälla beslut om PTOP- 1994/95293 föreläggande att lämna kontrolluppgift enligt 3 kap. 5 &.

Ändringarna i andra stycket (förutvarande första stycket) är av redak- tionell natur.

7kap. 2.81

Genom ändringen rättas en tidigare felaktig hänvisning.

10.3 Förslaget till ändring i uppbördslagen 55 5 2 mom

Genom ändringen rättas en tidigare felaktig hänvisning.

10.4 Förslaget till ändring i lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Ibå

I paragrafen som är ny införs i första stycket en bestämmelse som innebär att beslut får sättas upp i form av ett elektroniskt dokument. De beslut som avses är sådana som fattas av en handläggare och som sätts upp i en särskild handling. Däremot omfattas inte de beslut som med stöd av 1 a 5 får fattas genom automatisk databehandling.

I andra stycket har en definition av begreppet elektroniskt dokument tagits in.

• Sida 47
•  Original

Bilaga 1

Utredningens sammanfattning av betänkandet Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvalt- ningen (Ds l994:80)

Uppdraget har varit att föreslå de författningsändringar som är nöd- vändiga för att möjliggöra ett utökat användande av automatisk databe- handling i skatteförvaltningens ärendehantering.

Betänkandet är indelat i tre kapitel. Efter en inledning (kap. ]) beskrivs vissa tekniska, procedurmässiga och rättsliga förutsättningar för över- vägandena (kap. 2). Därefter redovisas överväganden och förslag (kap. 3).

Den pappersbaserade ärendehanteringen avses ersättas med elektroniska dokument och elektroniska akter. En elektronisk akt föreslås innehålla alla handlingar i ett ärende, både handlingar som har upprättats i elektronisk form och elektroniska avbildningar av pappersbaserade handlingar.

En utgångspunkt för arbetet har varit att finna lösningar där grund- läggande principer i gällande rätt för den enskildes rättsskydd m.m. kan tillämpas utan alltför stora avsteg. Begreppet elektroniskt dokument har därför föreslagits bli infört i skatteförfattningama, med samma definition som i tullagen och lagen om pantbrevsregister. Med utgångspunkt i detta begrepp har, såsom vid införandet av tulldatasystemet, föreslagits lösningar av bl.a. frågor om när ett elektroniskt dokument skall anses in- kommet i tryckfrihetsförordningens respektive förvaltningslagens mening.

En annan utgångspunkt har varit att tillgodose den enskildes behov av skydd mot otillbörligt integritetsintrång och att avväga detta intresse mot behovet av effektivitet inom skatteförvaltningen.

De regionala registren enligt skatteregisterlagen har i praktiken kommit att utgöra kopior av det centrala skatteregistret. Därför har föreslagits att de nuvarande regionala skatteregistren fortsättningsvis skall ses som delar av det centrala skatteregistret. Regleringen i skatteregisterlagen avseende regionala register har därmed - efter erforderliga anpassningar - kunnat tas i anspråk för de elektroniska akterna. Dessa regionala register avses bestå av såväl elektroniska akter som sökregister och administrativa uppgifter. Skattemyndighetema i länen föreslås vara registeransvariga för de regionala registren.

Skyddet för den enskildes personliga integritet avses att tillgodoses inom ramen för föreskrifter om terminalåtkomst och sökbegrepp. Som huvudregel föreslås att endast det lokala skattekontor som handlägger ett ärende får ha terminalåtkomst till den elektroniska akten i ärendet. Åtkomst bör emellertid i viss omfattning tillåtas också för andra enheter som behöver uppgifterna för sin ärendehandläggning.

Innehållet i de elektroniska akterna avses inte vara sökbart. Endast ärendebeteckning och beteckning på handling föreslås som sökbegrepp inom ramen för akterna. I stället föreslås ett sökregister för varje län.

Frågor om arkivering och gallring behandlas också. Det föreslås att skatteregisterlagens bestämmelser om gallring inte skall tillämpas

• Sida 48
•  Original

beträffande handlingar i elektroniska akter. Pr0p- 1994/95:93 Behovet av att bevara skriftliga handlingar, t.ex. deklarationer, för att Bilaga 1 tillgodose bl.a. domstolarnas och polisens verksamhet behöver ytterligare genomlysas. Därför föreslås inte några särskilda gallringsbestämmelser för dessa handlingar.

• Sida 49
•  Original

Betänkandets lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:1343)l dels att 8 5 och rubriken närmast före 8 & skall upphöra att gälla, dels att 9, 10 och 13 55 skall ha följande lydelse samt att rubriken närmast före 5 5 skall ersättas med huvudrubriken "Det centrala skatteregistret" och underrubriken "Innehåll",

dels att rubriken närmast före 9 5 skall sättas närmast före 11 &, dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 10 b - 10 d 55, 12 a 5 och 14 5 samt en ny huvudrubrik närmast före 10 b 5 och fyra nya underrubriker, närmast före 10 5. 10 b 5, 10 c 5 och 10 d 5, av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

95

Uppgifter som avses i 7 och 8 55 får tas in i registren endast i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen får föreskriva mindre avvikelser från bestämmelserna om registerinnehåll i denna lag.

Uppgifter som avses i 7 5 får tas in i registret endast i den utsträck- ning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen får föreskriva mindre avvikelser från bestämmelserna om registerinnehåll.

Terminalåtkomst

10 52

Terminalåtkomst till uppgifter i register enligt denna lag får finnas endast för de ändamål som anges i 1 5 och i den utsträckning i övrigt som anges i andra-femte styckena.

Terminalåtkomst till uppgifter i registret får finnas endast för de ändamål som anges i 1 5 och i den utsträckning i övrigt som anges i andra-femte styckena.

Skattemyndigheten i länet får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 åå, 7 5 1—6, 8, 9, 13, 15, 17 och 22 samt de uppgifter därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel.

Skattemyndigheten får vidare ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 7 & 7, 10—12, 14, 16, 18, 20, 21 och 23 och som hänför sig till länet eller gäller skattskyldig som beskattas i länet.

Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 55 samt 7 5 1-18, 20-23. Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till det centrala skatteregistret i fråga om uppgifter enligtS och6 55 samt 7 5 1, 3 och 4. Kronofogdemyndighet i det län där ett mål är registrerat för ex-

Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter enligt Sochöååsamt7å 1,30ch4. Kronofogdemyndighet i det län där ett mål är registrerat för exekutiva åtgärder fär vidare ha sådan termi-

• Sida 50
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

ekutiva åtgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst i fråga om uppgifter enligt 7 5 7, 8, 12 och 13. Terminalåtkomsten får avse den som är registrerad som gälde- när hos kronofogdemyndighet eller make till gäldenären eller annan som sambeskattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 & 1 får terminalåtkomsten avse också den som är delägare i fåmansf'ore— tag där någon som avses i tredje meningen är delägare.

De regionala skatteregistrens

Innehåll

8 &

Regionala skatteregister får in- nehålla de uppgifter som anges i 5-7 55 i den mån de hänför sig till länet.

Föreslagen lydelse

nalåtkomst i fråga om uppgifter enligt 7 & 7, 8, 12 och 13. Termi- nalåtkomsten får avse den som är registrerad som gäldenär hos kro- nofogdemyndighet eller make till gäldenären eller annan som sambe— skattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 9 1 får termina— låtkomsten avse också den som är delägare i fåmansföretag där någon som avses i tredje meningen är delägare.

De regionala skatteregistren

2 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324) att 4 kap. l 5, 5 kap. 1, 2, 4 och 5 55 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 1 & Taxeringsbeslut är grundläggande beslut om årlig taxering, ompröv- ningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder efter domstols beslut. Beslut i ett taxeringsärende skall sättas upp i en skriftlig handling eller ett elektroniskt dokument.

Med ett elektroniskt dokument avses i denna lag en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt

förfarande. Den skattskyldige skall utan dröjsmål underrättas om innehållet i ett taxeringsbeslut, om det inte är uppenbart obehövligt. Om beslutet är till den skattskyldiges nackdel skall han underrättas om hur han kan begära

omprövning av eller överklaga beslutet.

5 kap. 1 51

Har en skattskyldig i självdekla- ration eller annat skriftligt med- delande, som han under förfaran- det avgett till ledning för taxering- en, lämnat uppgift som befinns oriktig, skall en särskild avgift (skatte-tillägg) påföras honom. Detsamma gäller om den skatt- skyldige har lämnat en sådan upp- gift i mål om taxering och uppgif- ten inte har godtagits efter pröv- ning i sak.

Har en skattskyldig i självdekla- ration eller annan handling, som han under förfarandet avgett till ledning för taxeringen, lämnat uppgift som befmns oriktig, skall en särskild avgift (skattetillägg) på- föras honom. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om taxering och uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak.

Skattetillägg enligt första stycket tas ut med tjugo procent av den mervärdeskatt och med fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap. 1 5 första stycket 1-4, 6, 7 och 10 som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make eller, i fråga om förmögenhetsskatt, någon annan person som samtaxeras med honom, eller, vad gäller mervärdeskatt, felaktigt skulle ha tillgodoräknats honom. Skulle den oriktiga uppgiften, om den hade godtagits, ha medfört sådant underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret, skall skattetillägg i stället beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet som rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört.

Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent eller, vad

• Sida 54
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gäller mervärdeskatt, tio procent av underlaget när

1. den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skattemyndig- heten och som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av november taxeringsåret,

2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga.

2 52

Om avvikelse har skett från en självdeklaration genom skönstaxering, påförs den skattskyldige skattetillägg. Tillägget beräknas på den skatt som till följd av skönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver den skatt som annars skulle ha påförts honom. Medför skönstaxeringen att sådant underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret minskar, skall skattetillägget i stället beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet som skönstaxeringen medfört. Vid beräkningen skall dessutom bestämmelserna i l å andra stycket tillämpas. Till den del skönstaxeringen innefattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldi- ge skall skattetillägg tas ut enligt bestämmelserna i 1 5.

Första stycket tillämpas också om skönstaxering har skett på grund av utebliven självdeklaration och självdeklaration inte kommit in trots att föreläggande sänts ut till den skattskyldige. Tillägget be- räknas på den skatt som till följd av skönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver den skatt som skulle ha påförts enligt de skriftliga uppgifter som den skattskyldige kan ha lämnat till ledning för taxe- ringen. Innefattar skönstaxeringen att ett vid tidigare taxering fastställt underskott i förvärvskälla i in- komstslaget näringsverksamhet eller tjänst utnyttjas helt eller del- vis, skall skattetillägg beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet som skönstaxeringen medfört. Har den skattskyldige i en skriftlig uppgift till ledning för taxeringen redovisat underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst som inte utnyttjas taxe- ringsåret och medför skönstaxer- ingen att sådant underskott min- skar, skall skattetillägget beräknas

Första stycket tillämpas också om skönstaxering har skett på grund av utebliven självdeklaration och självdeklaration inte kommit in trots att föreläggande sänts ut till den skattskyldige. Tillägget be- räknas på den skatt som till följd av skönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver den skatt som skulle ha påförts enligt de hand- lingar som den skattskyldige kan ha lämnat till ledning för taxering- en. Innefattar skönstaxeringen att ett vid tidigare taxering fastställt underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst utnyttjas helt eller del- vis, skall skattetillägg beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet som skönstaxeringen medfört. Har den skattskyldige i en handling som lämnats till ledning för taxe- ringen redovisat underskott i för- värvskälla i inkomstslaget närings- verksamhet eller tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret och medför skönstaxeringen att sådant under- skott minskar, skall skattetillägget

• Sida 55
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande" lydelse

på ett underlag somutgör en fjärde- del av den minskning av under- skottet som skönstaxeringen med- f'ort.

Föreslagen lydelse

beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av denminskning av underskottet som skönstaxeringen medfört.

453

Skattetillägg tas inte ut

1. vid rättelse av en felräkning eller misskrivning som uppenbart framgår av självdeklarationen eller av ett annat skriftligt meddelande från den skattskyldige,

1. vid rättelse av en felräkning eller misskrivning som uppenbart framgår av självdeklarationen eller av en annan handling som den skattskyldige utgett,

2. vid rättelse av en oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital, om rättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med ledning av kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter och som varit tillgänglig för skattemyndigheten före november månads utgång taxerings- året,

3. i den mån avvikelsen avser 3. i den mån avvikelsen avser bedömning av ett skriftligt yrkande, bedömning av ett yrkande i en såsom fråga om yrkat avdrag eller handling, såsom fråga om yrkat värde av naturaförmån eller till- avdrag eller värde av naturaförmån gång, och avvikelsen inte gäller eller tillgång, och avvikelsen inte uppgift i sak, gäller uppgift i sak,

4. om den skattskyldige frivilligt har rättat en oriktig uppgift. Första stycket 2 gäller inte i fråga om kontrolluppgift enligt 3 kap. 44 eller 45 5 lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.

5 äs

Om deklarationsskyldig inte har kommit in med självdeklaration inom föreskriven tid eller har han endast lämnat en självdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, skall en särskild avgift (förseningsmgift) påföras honom. Sådan avgift påförs aktiebolag med 1 000 kronor och andra skattskyldiga med 500 kronor.

Har skattskyldig, som utan föreläggande skall lämna självdeklaration, inte kommit in med deklaration senast den 1 augusti under taxeringsåret eller har han dessförinnan endast kommit in med en självdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, bestäms förseningsavgiften till fyra gånger det belopp som anges i första stycket.

Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig som har avgett en förenklad självdeklaration inom föreskriven tid men som inte följt ett föreläggande att avge en allmän självdeklaration inom den tid som föreskrivs i föreläggandet.

Har den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklara- tionshandling, som inte är behöri-

Har den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklara- tionshandling, som inte är behöri-

• Sida 56
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

gen undertecknad, tas försenings- avgift ut endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.

Föreslagen lydelse

gen undertecknad eller försedd med elektronisk signatur, tas försenings- avgift ut endast om handlingen inte undertecknas eller signeras inom den tid som föreskrivs i ett före- läggande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.

Vad som sägs om deklarationsskyldig och skattskyldig i första och andra styckena gmler också för den som utan att vara deklarationsskyldig är skyldig att lämna uppgift enligt 2 kap. 25 9 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter eller särskild uppgift enligt 2 kap. 26 & samma lag. Vad som sägs om deklaration gäller då sådan uppgift eller särskild uppgift.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

2. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får intill utgången av år 1996 medge undantag från 4 kap. l å andra stycket.

1 Senaste lydelse 1993: 1562. 2 Senaste lydelse 1991: 1902. 3 Senaste lydelse 1991:l902. 4 Senaste lydelse 1991: 1902.

• Sida 57
•  Original

Bilaga 2

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration

och kontrolluppgifter

dels att 2 kap. 2, 19 och 29 55 samt 3 kap 56 5 skall ha följande

lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 4 a 5, av följande lydelse och närmast före 4 kap. 4 a 5 en ny rubrik av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. 2 51

Självdeklaration skall avges på heder och samvete på blankett enligt fastställt formulär för förenk- lad självdeklaration eller särskild självdeklaration.

Självdeklaration skall avges på heder och samvete på blankett enligt fastställt formulär för förenk- lad självdeklaration eller särskild självdeklaration eller, i elektroniskt dokument, efter särskilt medgivan- de av Riksskatteverket eller myn- dighet som Riksskatteverket be- stämmer.

Med ett elektroniskt dokument avses i denna lag en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt

förfarande.

19 52

Den som har inkomst av näringsverksamhet skall, om inte annat framgår av 25 å, i sin självdeklaration för varje förvärvskälla från bokföringen lämna uppgifter om varje slag av

1. intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga avsättningar,

2. tillgångar, skulder, Obeskattade reserver och eget kapital. Uppgifter skall vidare lämnas om ]. arten och omfattningen av verksamheten,

2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,

3. hur det bokföringsmässiga vinstresultatet justerats för att över- ensstämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade grunderna,

4. hur avdrag för värdeminskning beräknats,

5. vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverksamheten eller tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på annat sätt använt för att betala levnadskostnader eller för andra utgifter, som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra förmåner som den skattskyldige fått av verksamheten,

• Sida 58
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6. ändrade redovisningsprinciper samt

7. under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar. Fysisk person och dödsbo skall lämna uppgift om fördelningsunderlag enligt 2 5 lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning vid utgången av närmast föregående beskattningsår samt motsvarande belopp vid beskattningsårets utgång.

Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter som avses i första och andra styckena endast lämnas av en av makarna. Var och en av makarna skall dock lämna uppgifter om arten och omfattningen av sitt arbete i verksamheten samt de övriga uppgifter som behövs för tillämpningen av anvisningarna till 52 & kommunalskattelagen.

Om det finns Särskilda Skäl, fär skattemyndigheten på ansökan av den deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1 lämnas i sammansatta poster. Ett sådant medgivande får omfatta en tid av högst tre år åt gången. En ansökan Skall ha kommit in till skattemyn- digheten före ingången av taxeringsåret.

Uppgifter som avses i första och andra styckena skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär eller, efter särskilt medgivande av Riksskatteverket eller myndighet som Riksskatteverket bestämmer, på annat lämpligt sätt.

Uppgifter som avses i första och andra styckena skall lämnas på blankett enligt åstställt formulär eller, i elektroniskt dokument, efter särskilt medgivande av Riksskatte- verket eller myndighet som Riks- skatteverket bestämmer.

295

Självdeklaration som skall läm- nas utan föreläggande och de hand- lingar som hör till den skall lämnas till skattemyndigheten eller till ett mottagningsställe som godkänts av skattemyndigheten.

Självdeklaration som skall läm-.. nas utan föreläggande och de hand- lingar som hör till den skall lämnas till en myndighet inom skattq'ör- valtningen eller till ett mottagnings- ställe som godkänts av en sådan myndighet. '

3 kap. 56 & Kontrolluppgift skall lämnas för varje person på blankett enligt fastställt formulär om inte annat särskilt föreskrivs.

Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i första styck- et.

Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge att upp- gifterna lämnas i elektmniska dokument.

4 kap.

Inkommande upptagningar

4 a 5 En upptagning anses komma in

till en rrtyndighet inom skattgf'ör-

valtningen

• Sida 59
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. när upptagningen blir till- gänglig för myndigheten med ett teknislct hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, eller

2. när data som representerar upptagningen anländer till myrdig- heten och tekniskt hjälpmedel för överföring enligt I finns hos mym dighet som skall förmedla upptag- ningen.

En upptagning anses vidare ha kommit in viss dag om det kan antas att data som representerar upptagningen har anlänt till myn- digheten den dagen men inte kun- nat

I. överföras enligt första stycket 1 eller 2 på grund av tekniskt fel i upptagningen. eller

2. tas emot på grund av fel i myndighetens mottagningsfunktion.

Beträffande handlingar i annan form finns föreskrifter i 10 5 för- valtningslagen (1986:223).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

2. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fär intill utgången av år 1998 medge att uppgifter enligt 2 kap. 19 & femte stycket och 3 kap. 56 å andra stycket lämnas elektroniskt utan användning av elektronisk signatur.

* Senaste lydelse l994z483. 2 Senaste lydelse 1993: 1563.

• Sida 60
•  Original

Bilaga 2

Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig PfOP- 1994/95:93 över betänkandet Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen (Ds 1994:80)

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av Riksdagens ombudsmän (JO), Justitiekanslern (JK), Göta hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Stockholms län, Domstolsverket (DV), Riks- åklagaren (RÅ), Rikspolisstyrelsen (RPS), Datainspektionen (DI), Post- och telestyrelsen (PTS), Statskontoret, Generaltullstyrelsen, Riks- revisionsverket (RRV), Riksskatteverket (RSV), Jordbruksverket, Fiskeriverket, Riksarkivet (RA), Landstingsförbundet, Svenska kommun- förbundet, Sveriges Industriförbund, Företagarnas riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Bankföreningen, Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD), Föreninge auktoriserade revisorer (FAR), Svenska Revisorsamfundet (SRS), Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF), TeleTrusT Sverige.

RÅ har bifogat yttranden som han hämtat in från Regionåklagarmyn- digheterna i Västerås, Härnösand och Luleå.

RPS har bifogat yttranden som styrelsen hämtat in från polismyndig- hetema i Stockholms län, Göteborgs och Bohus län samt Malmöhus län.

Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Lantbrukamas Riksförbund har avstått från att yttra sig.

• Sida 73
•  Original

Remitterade lagförslag

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)! dels att 8 5 och rubriken närmast före 8 5 skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 9 a, 11, 12, 12 & OCh 13 55 skall betecknas 14, 15, 16, 17 och 19 55, dels att 7, 9, 10 och nya 19 55 skall ha följande lydelse samt att rubriken närmast före 5 5 skall ersättas med huvudrubriken 'Det centrala skatteregistret" och underrubriken "Innehåll", dels att rubriken närmast före 9 5 skall sättas närmast före nya 15 5, dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 11-13, 18 och 20 55 samt en ny huvudrubrik närmast före nya 11 å och fyra nya under- rubriker, närmast före 10, nya 11, nya 12 och nya 13 55, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 92

För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 åå, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållanden i fåmansföretag, företag som enligt 3 5 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 5 lagen (1990:325) om själv- deklaration och kontrolluppgifter. 2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller mervärdesskattebesök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 5 taxeringslagen (1990:324) eller 17 kap. 4 & mervärdesskattelagen (1994:200). För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattnings- period, skatteslag, myndighets be- slut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokförings- skyldighet har fullgjorts.

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 & taxeringslagen (1990:324), 17 kap. 4 & mervär- desskattelagen (1994:200), 78 5 2 a mom.uppbördslagen (1953: 27), 27 a 5 lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b 5 lagen (I958:295) om sjömansskatt. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmäs- siga ändringar av skatt eller under- lag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.

• Sida 74
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav av skattsedel på preli- minär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär F—skatt med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen (l953:272), lagen ( 1984:668 ) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (l990:659) om särskild löneskatt på vissa för- värvsinkomster, lagen ( 1991:586 ) om särskild inkomstskatt för utom- lands bosatta, lagen ( 1990:912 ) om nedsättning av socialavgifter, mer- värdesskattelagen (1994:200) och lagen ( 1951:763 ) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovis- ning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.

Föreslagen lydelse

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav av skattsedel på preli— minär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen , lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen ( 1990:659 ) om särskild löneskatt på vissa för- värvsinkomster, lagen ( 1991:586 ) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen ( 1990:912 ) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattela- gen och lagen ( 1951:763 ) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbe- talning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.

5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga föer föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldig- het.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 9 första stycket punkterna 2-4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 5 lagen om självdeklaration och

kontrolluppgifter.

8. Uppgift om beslut om beskatt- 8. Uppgift om beslut om beskatt-

ning, dock ej skälen för beslutet, uppgift om utmätning enligt 68 5 6 mom. uppbördslagen samt uppgift

ning, dock ej skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 68 5 6 mom. uppbördslagen .

om anledning till att överskjutande skatt inte helt betalas ut med åter- betalningskort.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofog- demyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsför- sändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv- deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt

• Sida 75
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

från sådan särskild uppgift som avses i 3 9 lagen ( 1959:551 ) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962z381) om allmän försäkring.

13. UppgiR om beteckning, köpeskilling, taxeringsvärde, delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fänget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastig- hetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet.

14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skat- teslag som denna avser samt upp- gift om tid för planerat taxerings- eller mervärdesskatlebesök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 & taxeringslagen eller 17 kap. 4 & mervärdesskattelagen .

14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skat- teslag som denna avser samt upp- gift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 & taxeringslagen, 17 kap. 4 & mervärdesskattelagen. 78 & 2 a mom. uppbördslagen, 27a & lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare och 19 b & lagen om sjömansskatt. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen (I958:295) om sjömansskatt.

16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömans- skatt. 17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader. 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell. 20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift och uppgifter enligt 6 5 första och andra styckena lagen ( 1993:672 ) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosätt- ningsland. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 & sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive 1 Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslut- ning för koncernmoderföretag.

• Sida 76
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 5 lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 10 & nämnda lag skall reducera omkostnadsbe- loppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 å andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnum- mer och namn.

9ä

Uppgifter som avses i 7 och 8 55 får tas in i registren endast i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. .

Regeringen får föreskriva mindre avvikelser från bestämmelserna om registerinnehåll :" denna lag.

Uppgifter som avses i 7 5 får tas in i registret endast i den utsträck- ning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen får föreskriva mindre avvikelser från bestämmelserna om registerinnehåll.

Terminalåtkomst

10 53

Terminalåtkomst till uppgifter i register enligt denna lag får finnas endast för de ändamål som anges i 1 5 och i den utsträckning i övrigt som anges i andra-femte styckena.

Terminalåtkomst till uppgifter i registret får finnas endast för de ändamål somangesi 1 åochiden utsträckning i övrigt som anges i andra-femte styckena.

Skattemyndigheten i länet får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 55, 7 5 1-6, 8, 9, 13, 15, 17 och 22 samt de uppgifter därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel.

Skattemyndigheten får vidare ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 7 57, 10-12, 14, 16, 18, 20, 21 och 23 och som hänför sig till länet eller gäller skattskyldig som beskattas i länet.

Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i S och 6 55 samt 7 5 1-18, 20-23.

Kronofogdemyndighet får ha Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till det centrala skatteregistret i fråga om uppgifter enligtSochöäåsamt7ål,3 och 4. Kronofogdemyndighet i det län där ett mål är registrerat för exekutiva åtgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst i fråga om uppgifter enligt 7 5 7, 8, 12 och 13. Terminalåtkomsten får avse den som är registrerad som gälde- när hos kronofogdemyndighet eller make till gäldenären eller annan som sambeskattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 & 1 får terminalåtkomsten avse också

terminalåtkomst till uppgifter enligt 50ch6555amt751,3och4. Kronofogdemyndighet i det län där ett mål är registrerat för exekutiva åtgärder får vidare ha sådan termi- nalåtkomst i fråga om uppgifter enligt 7 5 7, 8, 12 och 13. Termi- nalåtkomsten får avse den som är registrerad som gäldenär hos kro- nofogdemyndighet eller make till gäldenären eller annan som sambe- skattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 5 1 får termina- låtkomsten avse också den som är delägare i fämansföretag där någon

• Sida 77
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

den som är delägare i fåmansföre— tag där någon som avses i tredje meningen är delägare.

Föreslagen lydelse

som avses i tredje meningen är delägare.

De regionala skatteregistren Innehåll

11 5

Ett regionalt skatteregister får innehålla följande uppgifter som hänför sig till länet:

1. uppgift om fysisk eller juridisk persons identitet,

2. uppgift om taxeringsår, be- skattningsår, inkomstår och redo- visningsperiod,

3. uppgijf om ärendebeteckning, ärendemening och ärendesamband,

4. uppgift om beteckning på handling samt i förekommande fall uppgift om att en handling i ett ärende inte finns i registret,

5. uppgift om att ärendet omprö- vats eller överklagats samt dom- stols beslut,

6. administrativa och tekniska uppgifter som behövs för handlägg- ningen av ärendet.

Registret får också innehålla handling som kommit in eller upp- rättats i ett ärende som hänför sig till länet. En sådan handling får innehålla uppgift som avses i 4 5 eller 6 5 andra stycket datalagen (1921-289) endast om en enskild har lämnat uppgiften eller om den behövs för handläggningen av ärendet.

Tånninalåtkomst

12 &

Terminalåtkomst till ett regionalt register får finnas endast för de ändamål som anges i I åoch endast i den utsträckning som anges i andra och tredje styckena.

• Sida 78
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Riksskatteverket och skattemyn- digheten i länet får ha terminalåt- komst till de uppgifter som avses i 11 & första stycket.

Det skattekontor som skall hand- lägga ett ärende får ha terminalåt- komst till handling som avses i II 55 andra stycket. Ett skattekontor får också ha terminalåtkomst till handling som finns i ett ärende vid ett annat skattekontor om det behövs för handläggningen av ett ärende.

Regeringen får föreskriva att Riksskatteverket eller skattemyndig- het i annat fall än som avses i tredje stycket får ha terminalåt- komst till handling som avses i II 5 andra stycket.

Sökbegrepp

13 &

Ifråga om uppgifter som avses i I I 5 första stycket får som sökbe- grepp användas endast personnum- mer, organisationsnummer, namn, firma, ärendebeteckning, taxerings- år, beskattningsår, inkomstår, re- dovisningsperiod, handläggande enhet, datum och uppgift om var i handläggningsgången ärendet bejinner sig.

I handling som avses i 11 å andra stycket får som sökbegrepp användas endast ärendebeteckning och beteckning på handling.

18 5

I ett registerutdrag enligt 105 datalagen (1973:289) behöver i fråga om ett regionalt register uppgift i handling som har getts in av enskild eller som den registe- ransvarige har expediemt till den registrerade inte tas med. Om uppgiften finns i ärende rörande den som begärt utdraget, skall det framgå av utdraget att uppgiften inte finns med.

• Sida 79
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

13 5

Om inte annat sägs i andra eller tredje stycket skall sådana upp- gifter i register enligt denna lag som hänför sig till viss beskatt- ningsperiod gallras när sju år gått från utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.

Föreslagen lydelse

19 54

Om inte annat sägs i andra eller tredje stycket skall sådana upp— gifter i det centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskatt- ningsperiod gallras när sju år gått från utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.

Uppgifter som avses i 5 &, med undantag av de i första stycket 5, 6 5, 7 5 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt och 7 5 23, med undantag av uppgift om upp- skovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma gäller uppgifter om 1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person, personnummer för denne,

2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,

3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart på kontrolluppgift om inkomst av kapital,

4. antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt,

5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsav- drag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdeskatt.

Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år under vilket revisionen avslutades.

Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för uppgifter som avses i första eller tredje stycket.

20 &

Upptagningar i regionala regis- ter skall ifråga om deklarationer och andra handlingar som lämnats till ledning för beskattning eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en rnyMighet för skattekontroll, gallms sju år eller, i fråga om handlingar som avser aktiebolag eller ekonomisk förening, tio år efter beskattnings- årets utgång.

Andra upptagningar i regionala register än sådana som avses i första stycket skall gallras tolv år efter beskattningsårets utgång.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i första eller andra stycket.

• Sida 80
•  Original

Bilaga 4

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

2. Efter utgången av den i 19 5 första stycket föreskrivna gallrings- fristen gäller 20 5 första stycket också beträffande uppgifter som före ikthrädandet har getts in i elektronisk form.

1 Lagen omtryckt 1983: 143. Senaste lydelse av 9 9 1994:764 12 5 1985:155 12 a & 1994:764 13 ; l993:1473. 2 Senaste lydelse l994z495. 3 Senaste lydelse l993:1473. * Senaste lydelse av förutvarande 13 ; l993zl473.

• Sida 81
•  Original

Bilaga 4

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 och 16 55 samt 7 kap. 2 5 lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande

lydelse. Nuvamnde lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

1151

Vid skatterevision får räken- skapsmaterial och andra handlingar som rör verksamheten granskas om de inte skall undantas enligt 15 &. Med handling förstås fram- ställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyss- nas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Revisorn får ta prov på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten. Vid- are får han granska varulager, inventarier, fordon, särskild räkna- rapparatur, mätapparatur och till- verkningsprocesser. Han får också prova särskild räknarapparatur och mätapparatur.

Beskattningsmyndigheten får besluta att kassainventering får göras vid revisionen.

Vid skatterevision får räken- skapsmaterial och andra handlingar som rör verksamheten granskas om de inte skall undantas enligt 15 5. Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat Sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Revisorn får ta prov på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten. Vidare får han inventera kassan, granska varula- ger, inventarier, fordon, särskild räknarapparatur, mätapparatur och tillverkningsprocesser. Han får också prova särskild räknarappara- tur och mätapparatur.

16 52

Riksskatteverket har samma be- fogenhet som Skattemyndigheten i Kopparbergs län har enligt 3 kap. 2, 3 och 7-15 55. I förekommande fall tar verket därmed över den befogenhet som annars skattemyn- digheten har.

Skattemyndigheten :" Kopparbergs län får uppdra åt Skattemyndig- heten i Stockholms län, Skattemyn- digheten i Göteborgs och Bohus län eller Skattemyndigheten i Mal- möhus län att fatta beslut om upp- giftsskyldighet enligt 5 5 eller skatterevision enligt 3 kap. i dess ställe.

Riksskatteverket har samma be- fogenhet som skattemyndigheten har enligt 3 kap. I förekommande fall tar verket därmed över den befogenhet som annars skattemyn- digheten har.

• Sida 82
•  Original

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7kap. 2å

Skattetillägg enligt 1 & tredje stycket skall undanröjas av beskatt- ningsmyndigheten, om deklaration kommer in inom en månad från den dag då den skattskyldige har fått del av beslutet om skattetil- lägg.

Skattetillägg enligt 1 & fiärde stycket skall undanröjas av beskatt- ningsmyndigheten, om deklaration kommer in inom en månad från den dag då den skattskyldige har fått del av beslutet om skattetil-

lägg.

Denna lag träder i luna den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om revisioner som beslutats före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse l994z474. ? Senaste lydelse l993:462.

• Sida 83
•  Original

Bilaga 4

2.3 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (l953:272) Prop- 1994/95:93

Härigenom föreskrivs att 55 ä 2 mom. uppbördslagen (l953:272)1 skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lylelse

555

2 mom. Arbetsgivare skall för varje arbetstagare med inbetal- ningskort som anges i 33 5 eller på blankett enligt fastställt formulär redovisa hur mycket som har dra- gits av för kvarstående skatt. Där- vid gäller bestämmelserna om uppbördsdeklaration i tillämpliga delar.

2 mom. Arbetsgivare skall för varje arbetstagare med inbetal- ningskort som anges i 33 d 5 eller på blankett enligt fastställt formulär redovisa hur mycket som har dra- gits av för kvarstående skatt. Där- vid gäller bestämmelserna om uppbördsdeklaration i tillämpliga delar.

Vid redovisning enligt första stycket får i stället för inbetalningskort användas förteckning enligt formulär, som skattemyndigheten har godkänt efter förslag av arbetsgivaren.

Riksskatteverket får på ansökan av arbetsgivare medge att skatteavdrag för kvarstående skatt redovisas i annan ordning än som anges i första eller andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Lagen omtryckt 199197. Senaste lydelse av lagens rubrik 19742771.

• Sida 84
•  Original

Bilaga 4

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att det i lagen ( 1959:551 ) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän för- säkringl skall införas en ny paragraf, 1 b 5, av följande lydelse.

Nuvamnde lydelse Föreslagen lydelse

1 b 5 Beslut enligt denna lag får av— fattas i ett eleldmniskt dokument. Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och utställare kan wri/iems genom ett visst tekniskt förfarande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1994.

' Lagen omtryckt 1976: 1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.

• Sida 85
•  Original

Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträdet 1994-10—25

Närvarande: f.d. justitierådet Ulf Gad, justitierådet Johan Munck, regeringsrådet Leif Lindstam.

Enligt en lagrådsremiss den 13 oktober 1994 om elektronisk dokument- hantering inom skatteförvaltningen, m.m. (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) m.fl. lagar.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Birgitta Pettersson.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

• Sida 86
•  Original

Finansdepartementet Prep- 1994/95:93

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994

Närvarande: statsminister Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, meerg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Persson

Regeringen beslutar proposition 1994/95:93 Elektronisk dokumenthan- tering inom skatteförvaltningen.

• Sida 87
•  Original

Rättsdatablad PfOP Förfatmingsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för

inför, ändrar, upp- bakomliggande häver eller upp- EG-regler repar ett normgiv- ningsbemyndigande Skatteregisterlagen (1980:343)392R0218

• Sida 88
•  Original

gotab 47168, Stockholm 1994