Prop. 2018/19:92

Återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 4 april 2019

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition föreslås att skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet och det därmed sammanhängande förfarandet med godkännande av gåvomottagare återinförs.

Förslaget föranleder en ny lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva samt ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229) och skatteförfarandelagen (2011:1244).

Vidare föreslås ett slopande av regleringen av när en särskild skattedeklaration för skatt enligt den numera upphävda lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m. ska lämnas.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Hänvisningar till S2

  • Prop. 2018/19:92: Avsnitt 5.2

2.1. Förslag till lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § I denna lag finns bestämmelser om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Hänvisningar

2 § I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om

– vissa definitioner och villkor för skattereduktion (20–22 §§), – begäran om skattereduktion (23 §), – vilka som kan få skattereduktion (24 §), – underlag för skattereduktion (25 §), och – skattereduktionens storlek (26 §).

Definitioner

3 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inget annat anges.

Beslutande myndighet

4 § Beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket.

Belopp

5 § Uppgifter om belopp ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

Godkänd gåvomottagare

6 § En svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund ska efter ansökan godkännas som gåvomottagare under förutsättning att

1. den sökande vid beslutet om slutlig skatt året före det år då ansökan görs är inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229),

2. den sökande har som ändamål att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriver sådan verksamhet,

3. det är sannolikt att den sökande

a) även vid de två beslut om slutlig skatt som fattas efter det beslut som avses i 1 kommer att bli inskränkt skattskyldig enligt den bestämmelse som anges i samma punkt, och

b) kommer att använda gåvorna på det sätt givarna avsett,

4. det av den sökandes bokföring eller räkenskaper är möjligt att avgöra vilka gåvor som har tagits emot och hur de har använts, och

5. den sökande har minst en auktoriserad eller godkänd revisor.

7 § För en sökande vars skattskyldighet prövas enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) än 3 §, ska prövningen enligt 6 § 1 och 3 a denna lag gälla om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig vid tillämpning av 7 kap. 3 § inkomstskattelagen.

8 § Som gåvomottagare ska efter ansökan godkännas även utländska sökande om förutsättningarna i 6 § är uppfyllda och den sökande hör hemma i en stat

1. inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

2. med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.

Prövningen enligt 6 § 1 och 3 a ska då gälla om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) om denne skulle beskattas i Sverige.

För att den sökande ska kunna godkännas som gåvomottagare gäller dessutom att ett skriftligt åtagande enligt 23 kap. 7 § och 38 kap. 1 §skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha kommit in till Skatteverket.

Godkännande som gåvomottagare

Ansökan

9 § Den som vill bli godkänd som sådan gåvomottagare som avses i 6–8 §§ ska ansöka om detta hos Skatteverket.

En ansökan ska lämnas enligt fastställt formulär och innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter.

De handlingar som den sökande önskar åberopa ska lämnas tillsammans med ansökan.

Giltighetstid och förlängning

10 § Ett godkännande som gåvomottagare gäller till utgången av det tredje året efter det år då beslutet fattades.

Om en ansökan om förlängning kommer in innan godkännandet har upphört att gälla, får godkännandet förlängas till utgången av det tredje året efter det år då godkännandet annars skulle ha upphört att gälla.

Om en ansökan om förlängning har kommit in, är godkännandet giltigt även efter den tid som anges i första eller andra stycket till dess att frågan om förlängning har prövats av Skatteverket.

11 § Vid ansökan om förlängning enligt 10 § andra stycket tillämpas 9 §.

Underrättelse till Skatteverket

12 § Om en godkänd gåvomottagare inte längre uppfyller ett eller flera av de krav som avses i 6–8 §§, ska gåvomottagaren omedelbart underrätta

Skatteverket om detta.

Förelägganden

13 § Skatteverket får meddela de förelägganden som behövs för att verket ska kunna ta ställning till om ett godkännande ska återkallas.

Återkallelse

14 § Skatteverket ska återkalla ett godkännande som gåvomottagare om

1. innehavaren begär det,

2. förutsättningarna för godkännande inte längre är uppfyllda,

3. innehavaren vid ett beslut om slutlig skatt som fattats under den tid som avses i 10 § inte är inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) eller, när det gäller en svensk mottagare som är inskränkt skattskyldig enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen än 3 § eller en utländsk mottagare, inte skulle ha blivit inskränkt skattskyldig vid tillämpning av 7 kap. 3 § inkomstskattelagen,

4. innehavaren inte följer ett föreläggande enligt 13 §, eller

5. innehavaren inte lämnar kontrolluppgifter enligt 22 kap. 22 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Om det finns synnerliga skäl, får Skatteverket avstå från återkallelse enligt första stycket 2, 3 eller 5.

15 § Ett beslut att återkalla ett godkännande gäller omedelbart.

Kontrollavgift

16 § Skatteverket får ta ut en kontrollavgift av den som inte kommit in med en sådan underrättelse som avses i 12 §.

Kontrollavgiften uppgår till ett belopp motsvarande 10 procent av värdet på de gåvor som tagits emot efter den tidpunkt då en underrättelse borde ha kommit in och till dess att frågan om återkallelse har prövats av Skatteverket och som är av det slaget att de ingår i givarens underlag för skattereduktion enligt 67 kap. 25 § inkomstskattelagen (1999:1229), dock lägst 5 000 kronor.

Om värdet på de gåvor som avses i andra stycket inte kan beräknas tillförlitligt, får Skatteverket uppskatta värdet till ett skäligt belopp.

Kontrollavgiften tillfaller staten.

17 § Om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det finns andra särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis befria gåvomottagaren från kontrollavgiften.

Första stycket ska beaktas även om något yrkande om befrielse inte har framställts.

18 § Om Skatteverket beslutar om kontrollavgift, gäller bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om

1. debitering och betalning av kontrollavgift i 61–65 kap.,

2. verkställighet i 68 kap. 1 §, och

3. indrivning i 70 kap.

Omprövning och överklagande

19 § I fråga om beslut om godkännande enligt 6 §, om förlängning av godkännande enligt 10 § och om återkallelse av godkännande enligt 14 § tillämpas bestämmelserna i 66 och 67 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) om omprövning och överklagande av beslut avseende på vilket sätt preliminär skatt ska betalas.

I fråga om beslut om kontrollavgift enligt 16 § tillämpas bestämmelserna i 66 och 67 kap. skatteförfarandelagen. Tidsfristen i 66 kap. 24 § skatteförfarandelagen ska dock räknas från den dag beslutet om kontrollavgift meddelades.

Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.

2.2. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1

dels att 1 kap. 11 § och 67 kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sju nya paragrafer, 67 kap. 20–26 §§, och närmast före 67 kap. 20 och 23–26 §§ nya rubriker, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

11 §2

Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.

Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete och mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap.

Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap.

67 kap.

1 §3

I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer i 2–19 och 27–33 §§ och för juridiska personer i 2 och 27– 33 §.

I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer i 2–33 §§ och för juridiska personer i 2 och 27–33 §§.

2 §4

Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, underskott av kapital, hushållsarbete och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning.

Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, underskott av kapital, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning.

Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighets-

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2015:775. 3 Senaste lydelse 2019:128. 4 Senaste lydelse 2019:128.

avgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 d §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.

Gåva

Grundläggande bestämmelser

20 §

5

Skattskyldiga har i den omfatt-ning som anges i detta kapitel rätt till skattereduktion för gåva till en godkänd gåvomottagare enligt lagen (2019:000) om godkännande av gåvomottagare vid skatte-reduktion för gåva.

21 §

6

Med gåva avses vid tillämp-ningen av detta kapitel en gåva i pengar som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor.

22 §

7

Om det sammanlagda underlaget för skattereduktionen understiger 2 000 kronor, görs ingen skatte-reduktion.

Begäran om skattereduktion

23 §

8

En begäran om skattereduktion för gåva ska göras i inkomst-deklarationen för det beskattnings-år då gåvan har lämnats.

Vilka som kan få skattereduktion

24 §

9

Rätt till skattereduktion enligt 25 och 26 §§ har efter begäran de som

1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år,

5 Tidigare 20 § upphävd genom 2015:775. 6 Tidigare 21 § upphävd genom 2015:775. 7 Tidigare 22 § upphävd genom 2015:775. 8 Tidigare 23 § upphävd genom 2015:775. 9 Tidigare 24 § upphävd genom 2015:775.

2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattnings-året, och

3. har haft utgifter för gåva avseende främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning till en godkänd gåvo-mottagare eller ska ta upp värdet av sådan gåva som inkomst.

Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvs-inkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för gåva som har lämnats före dödsfallet.

Underlag för skattereduktion

25 §

10

Underlag för skattereduktion består av

1. utgifter för gåva som har betalats under beskattningsåret, och

2. värdet av gåva som ska tas upp som inkomst av den skattskyldige.

I underlaget räknas inte in om-kostnader i samband med gåvan.

Skattereduktionens storlek

26 §

11

Skattereduktionen uppgår till 25 procent av underlaget. Skatte-reduktionen får dock uppgå till högst 1 500 kronor för ett beskatt-ningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.

10 Tidigare 25 § upphävd genom 2015:775. 11 Tidigare 26 § upphävd genom 2015:775.

2. Lagen tillämpas inte på gåvor som lämnas före ikraftträdandet.

2.3. Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244)

dels att 22 kap. 1 §, 26 kap. 35 §, 31 kap. 33 § och 38 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 22 kap. 22 § och 23 kap. 7 §, och närmast före 22 kap. 22 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 kap.

1 §1

I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om

– överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§),

– samfällighet (5 och 6 §§), – räntebidrag (7 §), – pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§), – avskattning av pensionsförsäkring (10 §), – tjänstepensionsavtal (11 §), – underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §), – skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §), – elcertifikat (14 §), – utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §),

– schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §), – schablonintäkt vid innehav av andelar i värdepappersfonder, fondföretag, specialfonder och utländska specialfonder (17–21 §§),

– gåva (22 §),

– investeraravdrag (23 och 24 §§), – skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (25 §), och – utnyttjande av vissa personaloptioner (26 §).

Gåva

22 § 2

Kontrolluppgift ska lämnas om sådan gåva som avses i 67 kap.20 och 21 §§inkomstskattelagen (1999:1229), om den som har lämnat gåvan är känd. Kontroll-uppgift ska lämnas för den som har gett gåvan av den som tagit emot gåvan. I kontrolluppgiften ska

1 Senaste lydelse 2019:129. 2 Tidigare 22 § upphävd genom 2015:768.

uppgift lämnas om det gåvobelopp som har tagits emot under året.

23 kap.

7 §

3

En utländsk gåvomottagare som gör en sådan ansökan som avses i 9 § lagen (2019:000) om god-kännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, ska samtidigt ge in ett åtagande om att lämna kontrolluppgifter enligt 22 kap. 22 §.

Nuvarande lydelse

26 kap.

35 §4

Särskilda skattedeklarationer ska, om inte annat följer av 36 eller 37 §, lämnas enligt följande uppställning:

Deklaration som avses i ska ha kommit in till Skatteverket senast 7 § första stycket den 26 i månaden efter redovisningsperiodens utgång 7 § andra stycket 35 dagar efter förvärvet 7 § tredje stycket den 26 i andra månaden efter den månad då det nya transportmedlet levererades 8 § 1 fem dagar efter den händelse som medför skattskyldighet 8 § 2 vid den händelse som medför skattskyldighet 8 § 3 25 dagar efter den händelse som medför skattskyldighet

9 § den 12 i månaden efter den månad då den skattepliktiga ersättningen kom den skattskyldige till del, med undantag för januari och augusti då deklarationen i stället ska ha kommit in senast den 17

3 Tidigare 7 § upphävd genom 2015:768. 4 Senaste lydelse 2015:892.

Föreslagen lydelse

26 kap.

35 §

Särskilda skattedeklarationer ska, om inte annat följer av 37 §, lämnas enligt följande uppställning:

Deklaration som avses i ska ha kommit in till Skatteverket senast 7 § första stycket den 26 i månaden efter redovisningsperiodens utgång 7 § andra stycket 35 dagar efter förvärvet 7 § tredje stycket den 26 i andra månaden efter den månad då det nya transportmedlet levererades 8 § 1 fem dagar efter den händelse som medför skattskyldighet 8 § 2 vid den händelse som medför skattskyldighet

9 § den 12 i månaden efter den månad då den skattepliktiga ersättningen kom den skattskyldige till del, med undantag för januari och augusti då deklarationen i stället ska ha kommit in senast den 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31 kap.

33 §5

Den som begär skattereduktion för hushållsarbete eller mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap. 11–19 och 27–33 §§inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.

Den som begär skattereduktion för hushållsarbete, gåva eller mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap.1133 §§inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.

I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.

38 kap.

1 §6

Fastställda formulär ska användas för att lämna

1. kontrolluppgifter,

2. åtagande

5 Senaste lydelse 2015:768. 6 Senaste lydelse 2017:185.

a) enligt 10 kap. 22 § om att göra skatteavdrag,

b) enligt 23 kap. 6 § om att lämna kontrolluppgifter om pensionsförsäkringar och sådana avtal om tjänstepension som är jämförbara med en pensionsförsäkring, och

c) enligt 23 kap. 8 § om att lämna vissa kontrolluppgifter,

b) enligt 23 kap. 6 § om att lämna kontrolluppgifter om pensionsförsäkringar och sådana avtal om tjänstepension som är jämförbara med en pensionsförsäkring,

c) enligt 23 kap. 7 § om att lämna kontrolluppgifter om gåvor, och

d) enligt 23 kap. 8 § om att lämna vissa kontrolluppgifter,

3. deklarationer,

4. land-för-land-rapporter,

5. särskilda uppgifter, och

6. periodiska sammanställningar.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.

2. Lagen tillämpas inte på gåvor som lämnats före ikraftträdandet.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3. Ärendet och dess beredning

Riksdagen beslutade den 12 december 2018 att till regeringen överlämna finansutskottets betänkande Statens budget 2019 Rambeslutet, med anmälan att riksdagen samma dag bifallit bland annat reservation 5 under punkt 2 i utskottets förslag till riksdagsbeslut (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62).

Av reservationen framgår att Moderaterna och Kristdemokraterna bl.a. föreslår att riksdagen ska tillkännage att regeringen ska återkomma med förslag om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet enligt utformningen i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1). Utöver detta ska ansöknings- och årsavgiften för organisationer som ansöker om respektive godkänns som gåvomottagare tas bort för att stärka en livaktig ideell sektor. Reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2019. Genom förslagen i denna proposition bedömer regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett i den delen.

Mot bakgrund av tillkännagivandet har en promemoria med förslag om återinförande av en skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet och ett förfarande med godkännande av gåvomottagare utarbetats inom Finansdepartementet. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2019/00123/S1).

I denna proposition behandlas promemorians förslag. Ett utkast till avsnitt om personuppgiftsbehandling har beretts under hand med Datainspektionen (se avsnitt 5.10).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 14 mars 2019 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga

4. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag föreslås ytterligare ändringar i 26 kap. 35 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Ändringarna i den del de avser deklarationstidpunkt för skatt på vinstsparande m.m. innebär, som framgår av avsnitt 7, att hänvisningen till den upphävda 26 kap. 36 § skatteförfarandelagen tas bort. De innebär även ett slopande av en bestämmelse rörande deklarationstidpunkten för skatt enligt den upphävda lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m. Till följd av dessa ändringar föreslås även en ny övergångsbestämmelse till ändringen i skatteförfarandelagen.

Förslagen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats i dessa delar. Vidare har några redaktionella ändringar gjorts.

Hänvisningar till S3

  • Prop. 2018/19:92: Avsnitt 5.1

4. Gällande rätt

4.1. Avdrag för gåvor

I 9 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns regler om utgifter som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen. Till sådana utgifter hänförs enligt 9 kap. 2 § första stycket IL den skattskyldiges levnadskostnader. Av paragrafens andra stycke framgår att utgifter för gåvor räknas som levnadskostnader. En gåva kännetecknas av att givaren frivilligt och utan tanke på motprestation överför pengar eller andra tillgångar till någon annan och att givaren i samband med gåvan inte förbehåller sig några rättigheter avseende det bortgivna.

4.2. Avdrag för inkomsternas förvärvande och bibehållande

Som konstaterats i föregående avsnitt får gåvor inte dras av. Vad som däremot ska dras av vid inkomstberäkningen är ”kostnader för inkomsternas förvärvande och bibehållande”. Bestämmelser med denna innebörd finns för de olika inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital i 12 kap. 1 §, 16 kap. 1 § och 42 kap. 1 § andra stycket IL. Bestämmelsen om avdragsrätt för kostnader för inkomsternas förvärvande och bibehållande kan sägas återspegla den grundläggande principen om vad som ska beaktas vid den för beskattningen relevanta inkomstberäkningen.

4.3. Beskattning av stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund

Allmänt

I 7 kap. IL finns regler av betydelse för hur ideell verksamhet ska beskattas.

Av 7 kap. 1 § första stycket IL framgår att det i kapitlet finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Vidare framgår att bestämmelserna om undantag från skattskyldighet också omfattar staten, kommuner, pensionsstiftelser, vissa andra juridiska personer och vissa fastighetsägare.

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund

Särskilda bestämmelser om stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund finns i 7 kap. 3–11 §§ IL. Av 7 kap. 3 § framgår att stiftelser som uppfyller ändamålskravet enligt 4 §, verksamhetskravet enligt 5 § och fullföljdskravet enligt 6 § samt ideella föreningar och registrerade trossamfund som förutom dessa krav även uppfyller öppenhetskravet i 10 § är skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster.

Föreningar och trossamfund som uppfyller ändamåls-, verksamhets-, fullföljds- och öppenhetskraven är dock inte skattskyldiga för sådan inkomst som kommer från en självständig näringsverksamhet eller en sådan särskild förvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från

a) verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana ändamål som avses i 7 kap. 4 § IL eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål,

b) verksamhet som avser upplåtelse av rättigheter som uppkommit genom främjandet av sådana ändamål som avses i 7 kap. 4 § IL,

c) verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete,

d) verksamhet som bedrivs med stöd av 6 kap. spellagen (2018:1138), eller

e) verksamhet som inte avses i c eller d och som av hävd har använts som finansieringskälla för ideellt arbete.

Vidare är föreningar och trossamfund inte skattskyldiga för inkomst från innehav av en fastighet som tillhör föreningen eller trossamfundet och som används i föreningens verksamhet på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

För vissa ideella föreningar finns särskilda bestämmelser i 7 kap. 15–17 §§ IL. För personalstiftelser och vissa andra stiftelser finns särskilda bestämmelser i 7 kap. 16–18 §§ IL.

När det gäller det ändamålskrav som finns för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund framgår av 7 kap. 4 § första stycket IL att stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska ha ett eller flera allmännyttiga ändamål. Med allmännyttigt ändamål avses ett ändamål som främjar

– idrott, – kultur, – miljövård, – omsorg om barn och ungdom, – politisk verksamhet, – religiös verksamhet, – sjukvård, – social hjälpverksamhet, – Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet, – utbildning, – vetenskaplig forskning, eller – en annan likvärdig verksamhet. Av 7 kap. 4 § andra stycket IL framgår att stiftelsens ändamål inte får vara begränsat till vissa familjer eller bestämda personer. Föreningens eller trossamfundets ändamål får inte vara begränsat till vissa familjers, medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen.

Verksamhetskravet i 7 kap. 5 § IL innebär att stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet i den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande ska tillgodose sådana ändamål som anges i 4 § (se ovan). Om verksamhetskravet inte är uppfyllt under beskattningsåret, får hänsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året före beskattningsåret, beskattningsåret samt det närmast följande beskattningsåret.

Enligt fullföljdskravet i 7 kap. 6 § IL ska stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet under beskattningsåret i skälig omfattning använda sina intäkter för ett eller flera allmännyttiga ändamål enligt 4 §. Hänsyn får även tas till hur intäkterna sammantaget har använts under en period av flera beskattningsår.

Fullföljdskravet är uppfyllt även om stiftelsen, föreningen eller trossamfundet under beskattningsåret inte har använt sina intäkter i tillräcklig omfattning, om detta förhållande kan antas vara tillfälligt. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till om kravet har uppfyllts de föregående beskattningsåren samt förutsättningarna för att det kommer att uppfyllas under det närmast följande beskattningsåret.

Kravet på öppenhet innebär enligt 7 kap. 10 § IL att en ideell förening eller ett registrerat trossamfund inte får vägra någon inträde som medlem om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av dess verksamhet, syfte eller annat.

Vissa andra juridiska personer

I 7 kap. 15–20 §§ IL finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet som gäller vissa andra juridiska personer utöver dem som berörts i de tidigare paragraferna (staten m.fl., stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund).

I 7 kap. 15 § första stycket IL behandlas ett antal juridiska personer som bara är skattskyldiga för sådan inkomst av näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL. Sådana juridiska personer är vidare inte skattskyldiga för kapitalvinster och kapitalförluster enligt paragrafens andra stycke. De juridiska personer som avses är domkyrkor, lokalkyrkor eller dylikt som hör till Svenska kyrkan i deras egenskap av ägare till vissa tillgångar som är avsedda för Svenska kyrkans verksamhet, sjukvårdsinrättningar som inte bedrivs i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar och hushållningssällskap. När det gäller hushållningssällskapen måste de ha stadgar som fastställts av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt.

I 7 kap. 16 och 17 §§ IL finns regler om juridiska personer som bara är skattskyldiga för innehav av fastighet. I den förra paragrafen finns mer generella undantagsregler medan den senare innehåller en uttrycklig uppräkning av vissa namngivna subjekt.

Exempel på juridiska personer som omfattas av dessa regler är akademier, personalstiftelser, Nobelstiftelsen och Stiftelsen Anna Lindhs minnesfond.

Av 7 kap. 18 § IL framgår att bestämmelserna om begränsningar i skattskyldigheten som gäller för vissa juridiska personer enligt 15–17 §§ tillämpas för stiftelser bara under förutsättning att fullföljdskravet enligt 6 § är uppfyllt. Om det finns särskilda krav eller liknande när det gäller verksamheten, tillämpas begränsningarna i skattskyldigheten bara om stiftelserna i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa krav. Om det anges att en stiftelse uteslutande ska bedriva viss verksamhet gäller dock det.

Enligt 7 kap. 20 § IL är producentorganisationer skattebefriade för inkomster som avser marknadsreglering enligt lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.

4.4. EU-rätt

Inom Europeiska unionen omfattas frågor om direkta skatter av medlemsstaternas behörighet. Enligt EU-domstolens rättspraxis är medlemsstaterna dock skyldiga att iaktta EU-rätten vid utövandet av sin behörighet.

EU-domstolen har i målet C-386/04 Centro di Musicologia Walter Stauffer funnit att det stred mot fördraget att Tyskland inte medgav skattebefrielse för inkomster som en italiensk stiftelse hade från en näringsfastighet i Tyskland, när motsvarande inkomster hos en tysk ideell stiftelse hade varit skattebefriade.

EU-domstolen har vidare underkänt nationella regler som bara ger skattereduktion för forskning och utveckling om den bedrivs i den aktuella medlemsstaten (mål C-39/04 Laboratoires Fournier).

EU-domstolen har därutöver i målet C-318/07 Hein Persche funnit att gåvor som skänks till organisationer som har sitt hemvist i en annan medlemsstat och som är erkänt allmännyttiga i denna stat, omfattas av fördragets bestämmelser om fri rörlighet för kapital i artikel 56 i EG-fördraget (numera ersatt av artikel 63 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget). Vidare utgör enligt domen artikeln hinder för en medlemsstats lagstiftning enligt vilken ett skattemässigt avdrag för gåvor till allmännyttiga organisationer begränsas till att endast avse organisationer inom det nationella territoriet.

Domstolen ansåg att bestämmelsen om fri rörlighet för kapital utgör hinder för en medlemsstats lagstiftning enligt vilken ett skattemässigt avdrag för gåvor som skänkts till erkänt allmännyttiga organisationer, endast beviljas för de gåvor som skänkts till organisationer som har hemvist i den medlemsstaten, utan någon som helst möjlighet för den skattskyldige att bevisa att en gåva som skänkts till en organisation som har sitt hemvist i en annan medlemsstat uppfyller de villkor som uppställs i nämnda lagstiftning för beviljande av en sådan fördel. Domstolen slog fast att den i målet aktuella nationella tyska lagstiftningen inte heller kunde rättfärdigas av behovet att upprätthålla en effektiv skattekontroll.

Bara om det visar sig vara omöjligt att kontrollera nödvändiga uppgifter om institutionen kan avdrag vägras. I domen uttalade domstolen bland annat att det beträffande allmännyttiga organisationer belägna i tredjeländer i princip är tillåtet för den beskattande medlemsstaten att inte bevilja en skattemässig fördel om det, bland annat på grund av att det saknas en avtalad skyldighet för detta tredjeland att tillhandahålla uppgifter, visar sig vara omöjligt att erhålla nödvändiga uppgifter från nämnda land. Ett liknande resonemang om möjligheten att vägra en skattefördel återfinns i domstolens dom i målet C-101/05 A.

I mål C-10/10 Kommissionen mot Österrike har EU-domstolen, med hänvisning till bland annat domen i Hein Persche-målet, ansett att Österrike underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 56 EGfördraget (numera ersatt av artikel 63 EUF-fördraget) och artikel 40 EESavtalet genom att endast medge skattemässig avdragsrätt för gåvor till vissa inrättningar när dessa inrättningar har hemvist i Österrike.

Hänvisningar till S4-4

  • Prop. 2018/19:92: Avsnitt 5.4

5. Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet

Hänvisningar till S5

  • Prop. 2018/19:92: Avsnitt 6

5.1. Införande av skattereduktion för gåvor

Regeringens förslag: Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet införs.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ekonomistyrningsverket avstyrker förslaget och anför att det innebär ytterligare en skatteutgift som undgår riksdagens årliga budgetprövning och bidrar till att göra skattesystemet mer komplext.

Övriga remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 2012 infördes en skattereduktion för fysiska personers gåvor till ideell verksamhet (prop. 2011/12:1 Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.16, bet. 2011/12:FiU1, rskr. 2011/12:32). Skattereduktionen slopades den 1 januari 2016 (prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.7, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51). Skattereduktionen kom att gälla för gåvor som lämnades under tiden 2012–2015.

Riksdagen har som framgår av avsnitt 3 tillkännagett att regeringen ska återkomma med förslag om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet enligt utformningen i budgetpropositionen för 2012, dvs. ett återinförande av tidigare lagreglering. Enligt de skäl som framförts för tillkännagivandet anser Moderaterna och Kristdemokraterna att skattereduktionen visade god effekt, då givandet ökade till välgörande ändamål (s. 131 i betänkandet).

När det gäller den tidigare skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet fanns regler rörande godkännande av gåvomottagare i en särskild lag, lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva. Verkställighetsföreskrifter och föreskrifter om avgifter fanns i förordningen (2011:1295) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva. De materiella bestämmelserna om skattereduktion för gåvor inordnades bland övriga bestämmelser om skattereduktion i 67 kap. inkomstskattelagen. I skatteförfarandelagen placerades vissa bestämmelser rörande skattereduktionen och lämnande av kontrolluppgifter.

I enlighet med riksdagens tillkännagivande (bet. 2018/19:FiU1, reservation 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62) föreslås i det följande ett återinförande av den skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet som slopades den 1 januari 2016 i dess dåvarande utformning, utom såvitt avser ansöknings- och årsavgifter för gåvomottagare (se avsnitt 5.2). De skäl för förslagen som anges i de följande avsnitten ansluter till de skäl som anfördes vid införandet av den tidigare skattereduktionen för gåvor (prop. 2011/12:1 Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.16.3.3–6.16.3.6.2 och 6.16.3.6.4–6.16.3.12).

5.2. Godkännande av gåvomottagare

Regeringens förslag: Skattereduktion för gåvor ges endast för gåvor som lämnats till gåvomottagare som godkänts av Skatteverket utifrån fastställda kriterier.

Regeringens bedömning: Den som ansöker om att bli godkänd gåvomottagare ska inte betala någon ansökningsavgift och en godkänd gåvomottagare ska inte betala någon årsavgift för godkännandet.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. De som uttalar sig om ansöknings- och årsavgifterna tycker att det är bra att avgifter inte ska tas ut eftersom sådana anses ha tyngt eller avhållit mindre organisationer som velat använda sig av systemet. Skattebetalarnas förening anför att pengarna gör större nytta i den ideella sektorn.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Skattereduktionen för gåvor avgränsas i fråga om vilka mottagare som de skattskyldiga kan lämna gåvor till med skattereduktionsverkan. Detta sker genom ett system med förhandsgodkännande genom en individuell prövning av varje enskild mottagare mot i förväg fastställda generella kriterier. Förhandsgodkännandet sker i form av ett ansökningsförfarande. Det är således endast mottagare som själva är aktiva som blir föremål för prövning.

Den som i det tidigare systemet för godkännande av gåvomottagare ansökte om att bli godkänd gåvomottagare skulle betala en ansökningsavgift om 10 000 kronor. Om avgiften inte betalades fick Skatteverket avvisa ansökan. En godkänd gåvomottagare skulle också betala en årsavgift om 7 000 kronor för varje år efter det år då ett godkännande som gåvomottagare meddelats. Avgiften skulle betalas före det år avgiften avsåg. Obetald årsavgift utgjorde grund för återkallelse av godkännandet (15 § första stycket 4 lagen [2011:1269] om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva). Av riksdagens tillkännagivande (se avsnitt 2) framgår att ordningen med ansöknings- och årsavgifter ska tas bort. Enligt de skäl som framförts för tillkännagivandet av Moderaterna och Kristdemokraterna har flera hjälporganisationer vittnat om att ansökningsavgiften innebar en tröskel för de mindre ideella verksamheterna att ansöka om att bli godkända som gåvomottagare (s. 131 i betänkandet). Det nu aktuella förslaget till nytt system för godkännande av gåvomottagare innehåller därför inget förslag om avgifter för gåvomottagare.

Lagförslag

Förslaget föranleder införandet av en ny lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

5.3. Förutsättningar för godkännande som gåvomottagare för gåvor till ideell verksamhet

Regeringens förslag: En svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund ska godkännas som gåvomottagare under förutsättning att

1. den sökande vid beslutet om slutlig skatt året före det år då ansökan görs är inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen,

2. den sökande har som ändamål att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriver sådan verksamhet,

3. det är sannolikt att den sökande – även vid de två beslut om slutlig skatt som fattas efter det beslut som avses i 1 kommer att bli inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen, och

– kommer att använda gåvorna på det sätt givarna avsett,

4. det av den sökandes bokföring eller räkenskaper är möjligt att avgöra vilka gåvor som har tagits emot och hur de har använts, och

5. den sökande har minst en auktoriserad eller godkänd revisor. Om den sökande är sådan att beskattningen ska ske enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen än 3 §, ska prövningen av frågan om inskränkt skattskyldighet gälla om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig vid tillämpning av 7 kap. 3 §.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Karolinska institutet och Uppsala universitet anser att universitet och högskolor ska kunna bli godkända gåvomottagare. En majoritet av remissinstanserna anser att fler ideella ändamål bör omfattas av skattereduktionen. Av dessa anser de flesta att samtliga ideella ändamål i 7 kap. inkomstskattelagen bör omfattas. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor efterlyser en närmare analys av om bestämmelserna skulle kunna missbrukas av personer med oärligt eller kriminellt uppsåt.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med riksdagens tillkännagivande föreslås att skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet återinförs.

Karolinska institutet och Uppsala universitet har förordat att universitet och högskolor ska kunna bli godkända gåvomottagare. I Gåvoincitamentsutredningens betänkande Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet (SOU 2009:59), som låg till grund för den tidigare skattereduktionen för gåvor, föreslogs att skattereduktionen skulle omfatta även vissa gåvor till universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare. Förslaget genomfördes dock inte. Det nu aktuella förslaget om skattereduktion för gåvor föranleds av riksdagens tillkännagivande, enligt vilket skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet ska utformas som ett återinförande av tidigare lagreglering. Skattereduktionen för gåvor omfattar gåvor till sådana stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som kan vara inskränkt skattskyldiga enligt 7 kap. 3 § IL.

Remissinstanserna har inte anfört sådana skäl att regeringen bedömer att

förslaget bör utformas på annat sätt än i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Propositionens förslag har därför utformats i enlighet med detta.

Det finns vissa stiftelser och ideella föreningar som är skattegynnade enligt andra bestämmelser i 7 kap. IL. Bland dessa bestämmelser märks bland annat den s.k. katalogen, där flera stiftelser återfinns. Även dessa stiftelser och ideella föreningar kan bli godkända gåvomottagare, under förutsättning att deras förhållanden är sådana att de skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldiga vid tillämpning av 7 kap. 3 § IL om deras skattskyldighet hade prövats mot den bestämmelsen.

Vidare krävs att den sökande antingen har som ändamål att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriver sådan verksamhet utan att ha detta som ett formellt ändamål. Det kan t.ex. handla om att ett registrerat trossamfund har till ändamål att bedriva gudstjänstverksamhet men i sin verksamhet också bedriver främjande av social hjälpverksamhet. Som framgår av avsnitt 5.7 krävs för rätt till skattereduktion att en gåva avser främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Det innebär att en gåva till en godkänd gåvomottagare inte kommer att kunna grunda rätt till skattereduktion om mottagaren trots ett sådant främjande som ändamål inte också till någon del bedriver sådan verksamhet. Att skattereduktion inte kan komma i fråga i ett sådant fall påverkar inte i sig frågan om godkännande.

Flera remissinstanser har framfört att fler ideella ändamål bör omfattas av skattereduktionen. Av riksdagens tillkännagivande följer dock att skattereduktionen ska utformas i enlighet med tidigare lagreglering.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har efterlyst en analys kring risken för missbruk. Vid införandet av den tidigare skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet anförde den dåvarande regeringen att risken för fusk och missbruk var påtaglig men att den kunde begränsas något genom att beloppen liksom antalet mottagare och ändamål hölls nere (prop. 2011/12:1 Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.16.3.1 och 6.16.3.5).

Med främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning avses här detsamma som i 7 kap. 4 § IL. Det finns här således en koppling mellan Skatteverkets hantering av godkända gåvomottagare och den kontroll som, i fråga om svenska subjekt, den ordinarie beskattningen utgör. En närmare beskrivning av vad som menas med främjande och vad som menas med social hjälpverksamhet respektive vetenskaplig forskning finns i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.14.5.2, 6.14.5.3.3 och 6.14.5.3.4).

När det gäller kravet på inskränkt skattskyldighet gäller som villkor att den sökande vid beslutet om slutlig skatt året före det år då ansökan görs ska vara inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § IL. Om den sökande t.ex. är en nystartad ideell förening som ännu inte vid ett beslut om slutlig skatt har prövats i förhållande till 7 kap. IL saknas alltså en förutsättning för att kunna bli godkänd gåvomottagare. Villkoret utgör således en form av tröghetsregel för nystartade mottagare.

Den sökandes förhållanden ska dessutom vara sådana att man kan förvänta sig att denne kommer att hänföras till 7 kap. 3 § IL även vid nästföljande beslut om slutlig skatt. Kriteriet uttrycks som att detta ska vara sannolikt. För stiftelser och ideella föreningar som är inskränkt

skattskyldiga enligt andra bestämmelser i 7 kap. IL gäller som nämnts ovan att det ska ske en hypotetisk prövning av dessa associationers skattskyldighet i förhållande till 7 kap. 3 §.

Prövningen av sökande innefattar även ett villkor att det är sannolikt att den sökande kommer att använda inkomna gåvor i enlighet med vad givarna avsett. Vid bedömningen av denna sannolikhet kan exempelvis beaktas sådana omständigheter som den sökandes ledning, organisation, personal och erfarenhet. Huruvida fortsatt inskränkt skattskyldighet kan förväntas för en stiftelse eller ideell förening eller ett registrerat trossamfund beror på en helhetsbedömning. Kravet på gåvornas användning är däremot ett instrument för prövning av hur just den del av verksamheten som godkännandet avser sköts.

Ett ytterligare villkor är att den sökande ska ha en redovisning som är ordnad på visst sätt. Det ska av bokföringen eller räkenskaperna vara möjligt att avgöra vilka gåvor som har mottagits och hur de har använts. Det innebär att det ska vara möjligt att se vilka gåvor av sådan beskaffenhet och storlek att de kan grunda rätt till skattereduktion (se avsnitt 5.8 om gåvans beskaffenhet och avsnitt 5.9 om det minsta belopp en gåva måste uppgå till för att kunna räknas in i underlaget för skattereduktion) som har lämnats och vem som har lämnat dem. Det kan, eftersom pengar är en typ av egendom som inte låter sig särskiljas (se avsnitt 5.8 om att endast penninggåvor omfattas), inte krävas att varje enskild gåvas användning kan härledas men däremot tillfredsställande dokumentation av att minst så mycket medel som motsvarande vad som influtit i form av skattereduktionsgrundande gåvor använts till de ändamål för vilka gåvorna varit avsedda.

Det ska dessutom finnas minst en godkänd eller auktoriserad revisor.

Lagförslag

Förslaget föranleder införandet av 6 och 7 §§ lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

5.4. Utländska mottagare

Regeringens förslag: Som gåvomottagare ska godkännas utländska motsvarigheter till sådana svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som kan bli godkända gåvomottagare. Detta gäller under förutsättning att de hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden. Prövningen av frågan om inskränkt skattskyldighet för dessa utländska motsvarigheter ska gälla om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen om den sökande skulle beskattas i Sverige. För att den sökande ska kunna godkännas som gåvomottagare gäller dessutom att ett skriftligt åtagande att lämna kontrolluppgifter om gåvor ska ha kommit in till Skatteverket. Åtagandet ska lämnas enligt fastställt formulär.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har kommenterat förslaget. Skälen för regeringens förslag: Av avsnitt 5.3 framgår vilka svenska associationer som kan godkännas som gåvomottagare och under vilka omständigheter detta kan ske. Av EU-rättsliga skäl (se avsnitt 4.4) måste även vissa utländska motsvarigheter kunna godkännas som gåvomottagare. Förslaget är därför att även utländska motsvarigheter till sådana svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som kan bli godkända gåvomottagare kan godkännas som gåvomottagare, under förutsättning att de hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden. Beträffande stiftelser krävs av de utländska motsvarigheterna bland annat att de står under en statlig tillsyn som motsvarar den som de svenska subjekten är föremål för.

Utländska sökande som inte beskattas i Sverige kan naturligtvis inte uppfylla ett krav på inskränkt skattskyldighet enligt 7 kap. IL. Prövningen innebär därför i stället att så långt det är möjligt bedöma om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och komma att bli inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § IL om denne skulle beskattas i Sverige. Det ankommer i första hand på de sökande att visa att förutsättningar för godkännande föreligger.

Som föreslås i avsnitt 5.6 ska godkända gåvomottagare lämna kontrolluppgifter om gåvor som kan berättiga till skattereduktion. För utländska mottagare uppställs ett krav att en utländsk sökande endast kan godkännas som gåvomottagare om den sökande gett in ett skriftligt åtagande om att lämna kontrolluppgifter till Skatteverket. Liknande bestämmelser om åtagande att lämna kontrolluppgifter gäller sedan tidigare för försäkringsgivare som meddelar försäkring från fast driftställe utanför Sverige men i en stat inom EES och för värdepapperscentraler som hör hemma i en annan stat inom EES än Sverige och som inte bedriver verksamhet från ett fast driftställe i Sverige. Den närmare utformningen av åtagandet bör fastställas i förordningsform.

Lagförslag

Förslaget föranleder införandet av 8 § lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, en ny paragraf, 23 kap. 7 §, i skatteförfarandelagen (2011:1244) samt en ändring i 38 kap. 1 § samma lag.

5.5. Godkännande av gåvomottagare och tillsyn över godkända gåvomottagare

Hänvisningar till S5-5

  • Prop. 2018/19:92: Avsnitt 7.6

5.5.1. Ansökan om godkännande som gåvomottagare

Regeringens förslag: Den som vill bli godkänd gåvomottagare ska ansöka om godkännande hos Skatteverket. En ansökan ska lämnas enligt fastställt formulär och innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter. De handlingar som den sökande önskar åberopa ska lämnas tillsammans med ansökan.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har kommenterat förslaget. Skälen för regeringens förslag: Den som vill bli godkänd som gåvomottagare ska, precis som enligt tidigare system för godkännande, ansöka om detta hos Skatteverket. Ansökan ska lämnas enligt fastställt formulär och innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter. De närmare föreskrifterna om ansökans innehåll bör ges som verkställighetsföreskrifter i förordning. I den upphävda 2 § förordningen (2011:1295) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva angavs att ansökan skulle innehålla namn, organisationsnummer eller motsvarande registreringsnummer och motsvarande utländska nummer, samt postadress. Tillsammans med ansökan ska den sökande lämna de handlingar som önskas åberopas.

Precis som beträffande skatteförfarandelagen (2011:1244) är kravet på fastställt formulär ett teknikneutralt uttryck för att uppgifterna ska lämnas på ett strukturerat sätt, vilket inte begränsar möjligheterna att använda elektronisk kommunikation (jfr prop. 2010/11:165 s. 346).

Lagförslag

Förslaget föranleder införandet av 9 § lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

5.5.2. Giltighetstid och förlängning

Regeringens förslag: Ett godkännande som gåvomottagare gäller till utgången av det tredje året efter det år då beslutet fattades. Om en ansökan om förlängning kommer in innan godkännandet har upphört att gälla, får godkännandet förlängas till utgången av det tredje året efter det år då godkännandet annars skulle ha upphört att gälla. Det ställs samma krav på en ansökan om förlängning som på en ny ansökan. Om en ansökan om förlängning har kommit in, är godkännandet giltigt även efter den tidpunkt då det annars skulle ha upphört att gälla till dess att frågan om förlängning har prövats av Skatteverket.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har kommenterat förslaget. Skälen för regeringens förslag: Ett godkännande som gåvomottagare gäller till utgången av det tredje året efter det år som beslutet om godkännande fattades. Därefter kan förlängning av godkännandet ske. Om en

ansökan om förlängning kommer in innan ett godkännande har upphört att gälla, får godkännandet förlängas till utgången av det tredje året efter det år då godkännandet annars skulle ha upphört att gälla. Ett förlängt godkännande kan i sin tur förlängas ytterligare om förutsättningarna för beslut om förlängning var uppfyllda. Det gäller samma kriterier i fråga om form och innehåll för en ansökan om förlängning som för den ursprungliga ansökan. Precis som en ny ansökan ska en ansökan om förlängning lämnas enligt fastställt formulär.

Om en ansökan om förlängning har kommit in innan det tidigare godkännandet löpt ut är godkännandet fortsatt giltigt även efter den tidpunkt då det annars skulle ha upphört att gälla till dess att frågan om förlängning har prövats av Skatteverket. Detta hindrar inte att Skatteverket återkallar det tidigare godkännandet om förutsättningarna för återkallelse är uppfyllda (se avsnitt 5.5.4 om återkallelse). Den utsträckta giltigheten av godkännandet upphör så snart Skatteverket har prövat frågan om förlängning.

Om Skatteverket däremot prövar frågan om förlängning innan det tidigare godkännandet har löpt ut leder ett avslag på ansökan inte i sig till att godkännandet upphör att gälla före den tidpunkt då det enligt tidigare beslut skulle löpa ut. Skatteverket är dock oförhindrat att återkalla godkännandet om förutsättningarna för återkallelse är uppfyllda.

Har en ansökan om förlängning inte kommit in innan det tidigare godkännandet löpt ut upphör godkännandet att gälla enligt tidigare beslut och en eventuell ansökan om förlängning som kommer in senare blir i så fall att anse som en ny ansökan. Gåvor som i en sådan situation lämnas efter att ett tidigare godkännande upphört att gälla och innan ett eventuellt nytt godkännande beslutas kommer inte att kunna grunda rätt till skattereduktion.

Lagförslag

Förslaget föranleder införandet av 10 och 11 §§ lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

5.5.3. Förelägganden

Regeringens förslag: Skatteverket får meddela de förelägganden som behövs för att verket ska kunna ta ställning till om ett godkännande ska återkallas.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har kommenterat förslaget. Skälen för regeringens förslag: En del av kontrollen av de godkända gåvomottagarna kommer att ske i samband med beskattningen eftersom vissa av de godkända gåvomottagarna måste vara inskränkt skattskyldiga.

I övrigt är verket oförhindrat att kontrollera användningen av insamlade medel, redovisning, etc. Skatteverket bör inom ramen för sin tillsyn ha möjlighet att, när ett godkännande av någon anledning sätts i fråga och det övervägs om återkallelse bör ske, kunna utfärda de förelägganden som behövs för att verket ska kunna ta ställning till om ett godkännande ska återkallas. En sådan möjlighet föreslås därför. Om ett föreläggande inte

följs ska Skatteverket återkalla godkännandet (se avsnitt 5.5.4 om återkallelse).

Lagförslag

Förslaget föranleder införandet av 13 § lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

5.5.4. Återkallelse av godkännande

Regeringens förslag: Skatteverket ska återkalla ett godkännande som gåvomottagare om

1. innehavaren begär det,

2. förutsättningarna för godkännande inte längre är uppfyllda,

3. innehavaren vid ett beslut om slutlig skatt som fattats under den tid som ett godkännande gäller inte är inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen eller, när det gäller en svensk mottagare som är inskränkt skattskyldig enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen än 3 § eller en utländsk mottagare, inte skulle ha blivit inskränkt skattskyldig vid tillämpning av 7 kap. 3 §,

4. innehavaren inte följer ett föreläggande, eller

5. innehavaren inte lämnar kontrolluppgifter. Om det finns synnerliga skäl, får Skatteverket avstå från återkallelse enligt 2, 3 eller 5. Ett beslut att återkalla ett godkännande gäller omedelbart.

Om en godkänd gåvomottagare inte längre uppfyller ett eller flera av de krav som uppställs för godkännande, ska gåvomottagaren omedelbart underrätta Skatteverket om detta.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Malmö efterlyser ytterligare vägledning beträffande vad som ska anses utgöra synnerliga skäl för

Skatteverket att avstå från återkallelse av ett godkännande.

Skälen för regeringens förslag: Skatteverket ska precis som enligt tidigare lagstiftning återkalla ett godkännande som gåvomottagare i ett antal angivna situationer. Den första situationen är om innehavaren själv begär det. En ytterligare situation är om de förutsättningar som legat till grund för godkännandet brister. Det kan t.ex. handla om att villkoren i fråga om revisor eller redovisningens beskaffenhet inte uppfylldes.

Ett godkännande ska också återkallas om det vid ett visst beslut om slutlig skatt konstateras att mottagaren inte längre uppfyller ställda krav för att bli inskränkt skattskyldig. Beträffande utländska mottagare som inte beskattas i Sverige samt svenska mottagare som är inskränkt skattskyldiga enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. IL än 7 kap. 3 § gäller prövningen i detta avseende i stället om förhållandena är sådana att mottagaren inte skulle ha blivit inskränkt skattskyldig vid tillämpning av 7 kap. 3 §.

Ett godkännande som gåvomottagare ska också återkallas vid underlåtenhet att följa ett föreläggande och om gåvomottagaren inte uppfyller sin skyldighet att lämna kontrolluppgifter.

En återkallelse gäller omedelbart och utan hinder av att återkallelsebeslutet överklagats. Det innebär att en gåva som lämnas till en mottagare

efter att dennas godkännande har återkallats inte kan ingå i underlaget för skattereduktion. Om beslutet om återkallande efter överklagande till allmän förvaltningsdomstol (se avsnitt 5.11 om överklagande) inhiberas enligt 28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) kan de gåvor som lämnas under den tid som inhibitionen gäller ingå i underlaget för skattereduktion.

Det finns en möjlighet för Skatteverket att i vissa situationer underlåta att återkalla ett godkännande som gåvomottagare om det finns synnerliga skäl. Det kan t.ex. vara så att en förening under ett enstaka år inte blir inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § IL men att orsaken till detta är sådan att det inte bör påverka föreningens status som godkänd gåvomottagare. Förvaltningsrätten i Malmö har efterlyst ytterligare vägledning rörande kravet på synnerliga skäl. Undantaget är avsett att tillämpas restriktivt (jfr prop. 2011/12:1 Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.22.2). Det bör med hänsyn till detta exempelvis inte vara möjligt att beträffande en viss gåvomottagare tillämpa undantaget återkommande. Undantaget gäller inte när återkallandet sker på initiativ av den godkända gåvomottagaren själv och inte heller när en godkänd gåvomottagare underlåter att följa ett föreläggande.

Enligt den tidigare lagstiftningen om godkännande av gåvomottagare gällde att om en godkänd gåvomottagare inte betalade en årsavgift i tid skulle godkännandet återkallas. Som berörts i avsnitt 5.2 lämnas inget förslag om avgifter och följaktligen lämnas inte heller något förslag om återkallelse av godkännande som gåvomottagare på grund av obetald avgift.

Lagförslag

Förslaget föranleder införandet av 12, 14 och 15 §§ lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

5.5.5. Kontrollavgift

Regeringens förslag: Skatteverket får ta ut en kontrollavgift av en godkänd gåvomottagare som inte omedelbart underrättat verket om att ett eller flera av kraven för godkännande inte längre uppfylls. Kontrollavgiften uppgår till ett belopp motsvarande 10 procent av värdet på de gåvor som tagits emot efter den tidpunkt då en underrättelse borde ha kommit in och till dess att frågan om återkallelse har prövats av

Skatteverket och som är av det slaget att de ingår i givarens underlag för skattereduktion. Kontrollavgiften är dock lägst 5 000 kronor. Om värdet på de gåvor som tagits emot inte kan beräknas tillförlitligt, får Skatteverket uppskatta värdet till ett skäligt belopp. Kontrollavgiften tillfaller staten. Om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det finns andra särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis befria gåvomottagaren från kontrollavgiften.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har kommenterat förslaget. Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 5.5.4 ska en godkänd gåvomottagare som inte längre uppfyller ett eller flera av de krav som uppställs för godkännande omedelbart underrätta Skatteverket om

detta. En godkänd gåvomottagare som underlåter att underrätta Skatteverket ska påföras en kontrollavgift.

Kontrollavgiften uppgår till ett belopp som motsvarar 10 procent av summan av de gåvor som vid varje gåvotillfälle uppgått till minst 200 kronor (se avsnitt 5.9 om minsta beloppsgräns per gåva) och som tagits emot efter den tidpunkt då underrättelse senast bort ske och till dess att frågan om återkallelse har prövats av Skatteverket. Om förhållandena är sådana att det inte går att på ett tillförlitligt sätt beräkna hur många sådana gåvor som kommit in får Skatteverket göra en skönsmässig uppskattning och lägga ett skäligt belopp till grund för kontrollavgiften. Kontrollavgiften är dock alltid lägst 5 000 kronor.

Befrielse från kontrollavgiften, helt eller delvis, kan ske om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det finns andra särskilda skäl.

Ett särskilt skäl att efterge kontrollavgiften kan t.ex. vara att Skatteverket funnit det föreligga synnerliga skäl att avstå från återkallelse av mottagarens godkännande (se avsnitt 5.5.4 om återkallelse). Ett annat särskilt skäl kan vara att underlåtenheten berott på omständigheter utanför gåvomottagarens kontroll eller att en brist som i och för sig bort föranleda en underrättelse sedermera rättats till och det därför inte finns grund för att återkalla godkännandet. Ett annat skäl kan vara att frågan om förutsättningarna för godkännande varit fortsatt uppfyllda är svårbedömd. Om avgiften framstår som oskäligt hög i sig med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, bör även det kunna utgöra grund för befrielse. Bedömningen av om det finns särskilda skäl ska vara nyanserad och inte alltför restriktiv.

Det är möjligt att begära omprövning av eller överklaga Skatteverkets beslut om kontrollavgift till domstol (se avsnitt 5.11 om omprövning och överklagande, m.m.).

Bestämmelserna om kontrollavgift gäller även för utländska godkända gåvomottagare. Mot utländska mottagare som underlåter att underrätta Skatteverket om ändrade förhållanden torde det dock i realiteten inte finnas andra sanktionsmöjligheter än att återkalla ett godkännande som gåvomottagare.

Lagförslag

Förslaget föranleder införandet av 16 och 17 §§ lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

5.5.6. Sekretess och tillhandahållande av information om godkända gåvomottagare

Regeringens bedömning: Skatteverkets verksamhet med godkännande av gåvomottagare omfattas av sekretess enligt 27 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Sekretessen gäller inte beslut.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har kommenterat förslaget. Skälen för regeringens bedömning: Enligt 27 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt

fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Av 27 kap. 6 § samma lag framgår att sekretessen inte gäller för beslut varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida inte beslutet meddelas i ärende om förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga, beskattning av utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden, trängselskatt, eller prissättningsbesked vid internationella transaktioner.

Skatteverkets hantering av godkännande av gåvomottagare kommer att omfattas av sekretessen enligt 27 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. För att en givare ska kunna få skattereduktion måste gåvan ges till en godkänd gåvomottagare och givaren har således ett behov av att på ett tillförlitligt sätt kunna få reda på om en presumtiv mottagare är godkänd. Besluten rörande godkända gåvomottagare får anses utgöra sådana beslut varigenom underlag för bestämmande av skatt fastställs. Detta innebär att besluten enligt 27 kap. 6 § offentlighets- och sekretesslagen inte kommer att omfattas av sekretessen enligt 27 kap. 1 §.

Undantaget från sekretess gäller alla beslut enligt lagstiftningen om godkännande, dvs. inte bara beslut om godkännande utan även t.ex. beslut om återkallelse och beslut om kontrollavgift.

När det gäller godkännanden enligt den förra lagstiftningen om godkända gåvomottagare publicerade Skatteverket på sin webbplats en kontinuerligt uppdaterad lista över godkända gåvomottagare med uppgift om vilken tidsperiod varje gåvomottagares godkännande avsåg.

5.6. Kontrolluppgifter

Regeringens förslag: En godkänd gåvomottagare ska lämna kontrolluppgift om en sådan gåva som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor om den som lämnat gåvan är känd. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det gåvobelopp som tagits emot under året.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna anser att rapporteringen till Skatteverket bör förenklas för gåvomottagarna och att bestämmelsen om kontrolluppgiftslämnande bör ses över då administreringen enligt dem är kostsamt och svårhanterligt för en stor del av de potentiella gåvomottagarna.

Skälen för regeringens förslag: Det nu aktuella förslaget om skattereduktion för gåvor föranleds av riksdagens tillkännagivande, enligt vilket skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet ska utformas som ett återinförande av tidigare lagreglering. De som är godkända gåvomottagare ska därför vara skyldiga att lämna kontrolluppgifter (se även avsnitt 5.4 om kravet på utländska gåvomottagare att ge in åtagande om att lämna kontrolluppgifter) om sådana gåvor som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor under förutsättning att den som lämnat gåvan är känd. Kontrolluppgiftslämnandet medför att uppgifterna kan förtryckas i givarnas inkomstdeklarationer. Det ansågs även vid införandet av den

tidigare skattereduktionen för gåvor bidra till att minska risken för fusk (prop. 2011/12:1 Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.16.3.8).

Kravet på att den som lämnat gåvan är känd innebär att kontrolluppgifter således inte behöver lämnas för anonyma gåvor. I avsnitt 5.8 föreslås att gåvor som ger rätt till skattereduktion ska kunna utgöras av en löneförmån eller av en gåva från ett aktiebolag för vilken en delägare ska utdelningsbeskattas. I sådana fall är det den anställde respektive delägaren som ska anges som givare. Den som faktiskt betalat gåvan är i dessa avseenden bara att se som en förmedlare. Kontrolluppgiften ska innehålla uppgift om gåvobelopp som tagits emot under året, dvs. summan av de gåvor som mottagits under året och som uppnår minimibeloppet per gåva.

Lagförslag

Förslaget föranleder en ändring i 22 kap. 1 § skatteförfarandelagen och

införandet av en ny paragraf, 22 kap. 22 §, i samma lag.

5.7. Vilka som kan få skattereduktion och begäran om skattereduktion

Regeringens förslag: Rätt till skattereduktion för gåva till godkända gåvomottagare har en fysisk person som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och som är obegränsat skattskyldig någon gång under beskattningsåret. Han eller hon ska också ha haft utgifter för gåva avseende främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning till en godkänd gåvomottagare eller vara skyldig att ta upp en sådan gåva som inkomst. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 inkomstskattelagen, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

Dödsbon har endast rätt till skattereduktion för gåvor som lämnats före dödsfallet. Skattereduktionen begärs i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då gåvan har lämnats.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna anser att även juridiska personer ska kunna få skattereduktion för gåvor.

Skälen för regeringens förslag: Av riksdagens tillkännagivande följer att den återinförda skattereduktionen för gåvor ska ha samma avgränsningar som tidigare lagstiftning. Remissinstanserna har inte anfört sådana skäl att regeringen bedömer att förslaget bör utformas på annat sätt än i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Propositionens förslag har därför utformats i enlighet med detta. De som har rätt till skattereduktion för gåva till ideell verksamhet är fysiska personer som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år. Rätten till skattereduktion gäller de som är obegränsat skattskyldiga någon gång under beskattningsåret och de som är begränsat skattskyldiga men vars överskott av förvärvsinkomster i Sverige och andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av

överskott av förvärvsinkomster i Sverige. För rätt till skattereduktion krävs att gåvan lämnats till en godkänd gåvomottagare och avser främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Ett dödsbo kan få skattereduktion för gåvor som den avlidne själv lämnat eller för gåvor som lämnats av någon annan före den avlidnes dödsfall och som dödsboet ska ta upp som förmån eller utdelningsbeskattas för (se även avsnitt 5.8 om gåvans beskaffenhet). Skattereduktion begärs i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då gåvan har lämnats. Uppgifterna kommer i normalfallet att vara förtryckta på deklarationsblanketten med ledning av lämnade kontrolluppgifter (se avsnitt 5.6 om kontrolluppgiftslämnande).

Lagförslag

Förslaget föranleder införandet av tre nya paragrafer, 67 kap. 20, 23 och 24 §§, i inkomstskattelagen, samt en ändring i 31 kap. 33 § skatte-

förfarandelagen.

5.8. Gåvans beskaffenhet

Regeringens förslag: Endast penninggåvor ger rätt till skattereduktion.

Skattereduktion kan ges inte bara för gåva som en person själv har lämnat utan även för förmån av gåva samt gåva som ska utdelningsbeskattas. Testamente till förmån för en godkänd gåvomottagare ger inte rätt till skattereduktion.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har kommenterat förslaget. Skälen för regeringens förslag: Precis som enligt den tidigare lagstiftningen om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet kan endast penninggåvor grunda rätt till skattereduktion. Testamentsförordnanden omfattas inte. Inte heller omfattas s.k. aktiegåvor, där en aktieägare skänker bort rätten till utdelning från bolaget till ett skattebefriat subjekt utan att beskattas för utdelningen (jfr Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden RÅ 2006 ref. 45 och RÅ 2009 ref. 68).

Om en arbetsgivare som en skattepliktig löneförmån för en viss arbetstagare ger en gåva till en godkänd gåvomottagare kan denna ingå i arbetstagarens underlag för skattereduktion, under förutsättning att det är fråga om en penninggåva som dessutom uppfyller beloppsgränsen för att räknas med i underlaget för skattereduktion (se avsnitt 5.9 om beloppsgränser).

Skattereduktionen för gåvor omfattar även den situationen att ett bolag gav en penninggåva till en godkänd gåvomottagare, för vilken aktieägarna ska utdelningsbeskattas för gåvans värde (jfr Högsta förvaltningsdomstolens avgörande RÅ 2007 not. 161 och Skatterättsnämndens förhandsbesked den 6 februari 2009 i ärende dnr 59-08/D). Det utdelningsbeskattade beloppet får ingå i delägarnas underlag för skattereduktion under förutsättning att den del som faller på respektive delägare vid varje gåvotillfälle uppfyller det allmänna kravet på en gåvas minsta värde (se avsnitt 5.9 om beloppsgränser). Utdelningsbeskattning torde även kunna aktualiseras när ett bolag lämnar en aktiegåva (se ovan om aktiegåvor). En sådan gåva kommer dock inte att grunda rätt till skattereduktion för en

delägare eftersom endast penninggåvor räknas med i underlaget för skattereduktion. Utdelningen ska redovisas på kontrolluppgift på sedvanligt sätt och värdet kan förtryckas i givarens inkomstdeklaration.

Lagförslag

Förslaget föranleder införandet av två nya paragrafer, 67 kap. 21 och

25 §§, i inkomstskattelagen .

5.9. Underlag för skattereduktion och skattereduktionens storlek

Regeringens förslag: Underlaget för skattereduktion består av summan av gåvor som har lämnats under beskattningsåret. Endast gåvor som vid varje gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor räknas in i underlaget. Om det sammanlagda underlaget för skattereduktionen understiger 2 000 kronor görs ingen skattereduktion. Skattereduktionen uppgår till 25 procent av underlaget. Skattereduktionen får för ett beskattningsår uppgå till högst 1 500 kronor.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna vill se en ändring av beloppsgränserna för att inkludera fler gåvor och större gåvor.

De flesta av dessa förordar att gränsen på 200 kronor per gåva tas bort, att gränsen för minsta gåvobelopp per år sänks till 1 500 kronor och att maximalt underlag för skattereduktion höjs till 10 000 kronor. Svenska kyrkan föreslår att gränsen per gåva ska sättas till 150 kronor. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor vill däremot särskilt framhålla vikten av beloppsgränser och tillstyrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Remissinstanserna har inte anfört sådana skäl att regeringen bedömer att förslaget bör utformas på annat sätt än i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Propositionens förslag har därför utformats i enlighet med detta. För att en penninggåva ska ingå i underlaget för skattereduktion för gåva krävs, på samma sätt som enligt den tidigare lagstiftningen om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet (se prop. 2011/12:1 Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.16.3.11), att den vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor. Det finns även en årlig minimigräns.

Underlaget för skattereduktion för ett år behöver uppgå till minst 2 000 kronor för att skattereduktion över huvud taget ska ske. Skattereduktionens storlek är 25 procent av underlaget, dock högst 1 500 kronor. Det innebär att maximal skattereduktion ges för lämnade gåvor om (1 500 kronor / 0,25 =) 6 000 kronor. För att en gåva ska anses ha lämnats krävs att den kommit mottagaren tillhanda (jfr avsnitt 5.6, i vilket föreslås att en kontrolluppgift ska innehålla det gåvobelopp som tagits emot under året).

Lagförslag

Förslaget föranleder införandet av fyra nya paragrafer, 67 kap. 20, 22, 25 och 26 §§, i inkomstskattelagen.

5.10. Personuppgiftsbehandlingen

Regeringens bedömning: Den behandling av personuppgifter som förslaget i denna proposition ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning och föranleder inga ändringar i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Promemorians bedömning: Promemorian innehåller inte någon motsvarande bedömning.

Skälen för regeringens bedömning: I denna proposition föreslås att skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet och det därmed sammanhängande förfarandet med godkännande av gåvomottagare återinförs. Ett villkor för godkännande som gåvomottagare är att ha en redovisning som är ordnad så att det av bokföringen eller räkenskaperna är möjligt att avgöra vilka gåvor som har mottagits och hur de har använts, vilket bland annat innebär att det ska framgå vem som har lämnat gåvorna (se avsnitt 5.3). En godkänd gåvomottagare ska vidare lämna kontrolluppgift om en sådan gåva som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor om den som lämnat gåvan är känd. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det gåvobelopp som tagits emot under året (se avsnitt 5.6). Förslaget ger upphov till att personuppgifter måste behandlas av gåvomottagaren och därefter av Skatteverket i beskattningsdatabasen.

Förslaget ger således upphov till en sådan personuppgiftsbehandling som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad EU:s dataskyddsförordning. Regeringen gör bedömningen att förslaget är förenligt med denna förordning (se närmare nedan). Ett utkast till skälen för denna bedömning har beretts under hand med

Datainspektionen. Datainspektionen har inte haft några synpunkter.

För Skatteverkets personuppgiftsbehandling i beskattningsverksamheten gäller även lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet som innehåller bestämmelser som kompletterar dataskyddsförordningen. Vissa av bestämmelserna i lagen gäller också vid behandling av uppgifter om juridiska personer och avlidna (se 1 § andra stycket).

Behandling hos enskilda (i detta fall godkända gåvomottagare) av sådana uppgifter bedöms ha rättslig grund på det sätt som krävs enligt artikel 6 i dataskyddsförordningen. Den rättsliga grunden för behandlingen hos gåvomottagarna i detta fall är i första hand att den är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse på det sätt som anges i artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen. Förpliktelsen ifråga innebär att ha redovisningen ordnad så att det bland annat framgår vem som har lämnat gåvor och att lämna kontrolluppgift avseende mottagna gåvor. Kravet på rättslig grund är därmed uppfyllt. Grunden för behandlingen är vidare fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen. Den rättsliga grunden framgår av förslaget till lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva och förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen.

Behandlingen hos gåvomottagarna bedöms inte avse sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Av artikel 9.1 framgår bland annat att behandling av personuppgifter som avslöjar politiska åsikter, religiös och filosofisk övertygelse är en sådan behandling av känslig personuppgift som enligt huvudregeln är förbjuden. Den föreslagna skattereduktionen omfattar inte t.ex. medlemsavgifter. Den som till t.ex. ett registrerat trossamfund lämnat en gåva som omfattas av rätten till skattereduktion har således inte gjort detta i egenskap av medlem och kan således inte därigenom anses ha avslöjat en känslig personuppgift. Skattereduktionen för gåvor omfattar vidare endast gåvor till verksamhet i form av främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning, i den mening dessa begrepp har i 7 kap. IL. Sådan verksamhet är till sin natur inte i sig av politisk eller religiös art och givande av gåvor avslöjar därför inte heller i sig någon känslig personuppgift. Denna bedömning förändras inte av att en sådan verksamhet kan bedrivas av t.ex. ett registrerat trossamfund. För det fall det i något enskilt fall ändå skulle kunna sägas röra sig om känsliga personuppgifter föreskrivs i artikel 9.2 f ett undantag från detta förbud om behandlingen är nödvändig för att fastställa, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk (anspråket på skattereduktion).

Behandlingen hos gåvomottagarna är mot denna bakgrund förenlig med EU:s dataskyddsförordning.

När gåvomottagaren har lämnat kontrolluppgift till Skatteverket behöver myndigheten behandla personuppgifterna i beskattningsdatabasen. Detsamma gäller när Skatteverket gör en revision av en gåvomottagare. Personuppgiftsbehandlingen hos Skatteverket bedöms ha rättslig grund på det sätt som krävs enligt artikel 6 i dataskyddsförordningen. Den rättsliga grunden är i första hand att behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning på det sätt som anges i artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen. Den aktuella grunden för behandlingen har vidare stöd i rättsordningen på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen. Grunden är fastställd i såväl förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket som i skatteförfarandelagen och de närmare ändamålen för behandlingen är fastställda i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Som anges ovan bedöms det inte vara fråga om behandling av känsliga personuppgifter i den mening som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. För det fall det i något enskilt fall ändå skulle kunna sägas röra sig om känsliga personuppgifter föreskrivs i artikel 9.2 g ett undantag från förbudet om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av t.ex. medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. Dessa förutsättningar för att få behandla känsliga personuppgifter bedöms vara uppfyllda när det gäller Skatteverkets behandling.

Av 1 kap. 4 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet framgår att uppgifter får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för fastställande av underlag för

samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter (4 § 1) och för bland annat revision (4 § 4). Av 2 kap. 2 § samma lag framgår vidare att i beskattningsdatabasen får uppgifter behandlas om personer som omfattas av verksamhet enligt 1 kap. 4 § 1–9. I 2 kap. 3 § i lagen och i 2 § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finns bestämmelser om vilka uppgifter som får behandlas i beskattningsdatabasen.

Den behandling av personuppgifter som förslaget ger upphov till hos Skatteverket är tillåten enligt de angivna bestämmelserna. Även om det skulle röra sig om känsliga personuppgifter så finns stöd för behandlingen. Av 1 kap. 7 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet följer att känsliga personuppgifter får behandlas endast om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för behandlingen av det, eller om det särskilt anges i 2 kap. I 2 kap. 4 § samma lag anges att en handling som har kommit in i ett ärende får behandlas i beskattningsdatabasen och får innehålla sådana uppgifter som avses i 1 kap. 7 §.

Sammanfattningsvis görs bedömningen att den personuppgiftsbehandling som förslaget i denna proposition ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning och inte föranleder några ändringar i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Hänvisningar till S5-10

  • Prop. 2018/19:92: Avsnitt 3

5.11. Omprövning och överklagande m.m.

Regeringens förslag: Om Skatteverket beslutar om kontrollavgift, gäller skatteförfarandelagens bestämmelser om debitering och betalning av kontrollavgift, om omedelbar verkställighet och om indrivning.

För omprövning och överklagande av Skatteverkets beslut om godkännande av gåvomottagare, om förlängning av godkännande, om återkallelse av godkännande och om kontrollavgift tillämpas bestämmelserna om omprövning och överklagande av beslut enligt skatteförfarandelagen. För beslut om godkännande, om förlängning av godkännande och om återkallelse av godkännande tillämpas bestämmelserna för beslut avseende på vilket sätt preliminär skatt ska betalas. Tidsfristen i skatteförfarandelagen avseende omprövning till nackdel för den enskilde av beslut om kontrollavgift räknas från den dag beslutet om kontrollavgift meddelades. Andra beslut rörande gåvomottagare kan inte överklagas.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket anser att det vore önskvärt med ett klargörande om vad som gäller när ett beslut avseende godkännande av gåvomottagare överklagats och en ny ansökan sedan lämnas.

Skälen för regeringens förslag: Kontrollavgiften vid underlåtelse att underrätta Skatteverket (se avsnitt 5.5.5) ska liksom enligt tidigare lagstiftning hanteras inom ramen för skattekontosystemet. Skatteförfarandelagens (2011:1244) regler om debitering och betalning av kontrollavgift görs därför tillämpliga när det gällde påförande av kontrollavgift för godkända gåvomottagare. Även regeln om omedelbar verkställighet av beslut i skatteförfarandelagen är tillämplig på beslut om kontrollavgift.

Att betalningen och debiteringen av kontrollavgiften ska ske enligt skatteförfarandelagens regelverk medför att anståndsreglerna och reglerna om ställande av säkerhet i den lagen blir tillämpliga på kontrollavgifterna. Det innebär vidare bland annat att förvaltningsrätt och kammarrätt ska hålla muntlig förhandling om den klagande begär det, men att muntlig förhandling inte behövs om det inte finns anledning att anta att avgift kommer att tas ut (67 kap. 37 § skatteförfarandelagen).

För beslut om godkännande av gåvomottagare, om förlängning av godkännande, om återkallelse av godkännande och om kontrollavgift ska det finnas möjlighet att begära omprövning och överklaga. Övriga beslut, såsom beslut om förelägganden, ska däremot inte kunna överklagas.

För omprövning och överklagande av beslut om godkännande av gåvomottagare, om förlängning av godkännande, om återkallelse av godkännande och om kontrollavgift tillämpas skatteförfarandelagens regler. Beslut om godkännande av gåvomottagare, om förlängning av godkännande och om återkallelse av godkännande följer därvid den ordning som gäller för beslut avseende på vilket sätt preliminär skatt ska betalas enligt skatteförfarandelagen. Tidsfristen i skatteförfarandelagen avseende omprövning till nackdel för den enskilde av beslut om kontrollavgift räknas från den dag beslutet om kontrollavgift meddelades.

Hänvisningarna till skatteförfarandelagens överklagandebestämmelser innebär bland annat att prövningstillstånd gäller vid överklagande till kammarrätten (67 kap. 27 § skatteförfarandelagen).

Skatteverket har efterlyst ett förtydligande av vad som gäller om det kommer in en ny ansökan om godkännande av gåvomottagare efter att ett tidigare beslut rörande godkännande av gåvomottagare har överklagats. Av 39 § förvaltningslagen (2017:900) framgår att ett beslut som har överklagats får ändras av den myndighet som har meddelat det som första instans enbart i vissa fall av uppenbara felaktigheter enligt 38 § samma lag och bara om överklagandet och övriga handlingar i ärendet ännu inte har överlämnats till den högre instans som ska pröva överklagandet. Bestämmelsen ger uttryck för en förvaltningsrättslig litispendensregel, vars innebörd är att samma fråga inte ska kunna bli föremål för parallell behandling och beslut av två olika instanser samtidigt (s.k. litispendens). Av 4 § förvaltningslagen framgår att om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, tillämpas den bestämmelsen. Den nu föreslagna lagstiftningen om skattereduktion för gåvor utgör i allt väsentligt ett återinförande av tidigare lagstiftning och innehåller ingen avvikelse från bestämmelsen i 39 § förvaltningslagen. Har ett beslut rörande godkännande av gåvomottagare överklagats gäller således att Skatteverket endast får rätta uppenbara felaktigheter. Om överklagandet har överlämnats till förvaltningsrätten får verket varken ändra beslutet eller fatta ett nytt beslut rörande godkännande av samma sökande.

Lagförslag

Förslaget föranleder införandet av 18 och 19 §§ lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

5.12. Ikraftträdande

Regeringens förslag: De nya bestämmelserna om skattereduktion för gåvor och godkännande av gåvomottagare träder i kraft den 1 juli 2019.

Skattereduktionen gäller inte för gåvor som lämnats före ikraftträdandet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Röda Korset tycker att ikraftträdande bör ske den 1 januari 2020. Det är enligt organisationen rimligt att förslaget träder i kraft i början av ett år då det finns en stark koppling till deklarationsförfarandet. Organisationen tror att det finns risk för att incitamentet att skänka till ideella organisationer minskar när ett halvår redan gått och befarar att administrationen av kontrolluppgifter skulle kunna bli större än ökningen av gåvor. Skatteverket påpekar att givarna för 2019 bara får ett halvår på sig för att komma upp till det minimibelopp som krävs för skattereduktion.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med riksdagens tillkännagivande ska skattereduktionen för gåvor införas den 1 juli 2019. Remissinstanserna har inte anfört sådana skäl att regeringen bedömer att förslaget bör utformas på annat sätt än i enlighet med riksdagens tillkännagivande.

Propositionens förslag har därför utformats i enlighet med detta. Regeringen föreslår således att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2019. Bestämmelserna om skattereduktion ska inte tillämpas på gåvor som lämnats före ikraftträdandet. Skattereduktionen kommer således att tillämpas första gången vid beslut om slutlig skatt som fattas under 2020.

6. Deklarationstidpunkt för skatt på vinstsparande m.m.

Regeringens förslag: Hänvisningen i 26 kap. 35 § skatteförfarandelagen till den upphävda 26 kap. 36 § tas bort. Reglerna i 26 kap. 35 § skatteförfarandelagen rörande deklarationstidpunkten för skatt enligt den upphävda lagen om skatt på vinstsparande m.m. tas bort.

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2019. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 2018 upphörde 26 kap. 36 § skatteförfarandelagen (2011:1244) att gälla. Därefter har bestämmelsen endast betydelse för förhållanden som är hänförliga till tiden före den 1 januari 2018. Hänvisningen i 26 kap. 35 § skatteförfarandelagen till den numera upphävda paragrafen bör därför tas bort.

I 26 kap. 35 § skatteförfarandelagen regleras när särskilda skattedeklarationer i vissa fall ska lämnas till Skatteverket. Bland annat ska en särskild skattedeklaration (26 kap. 8 § 3) avseende skatt enligt lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m. lämnas senast 25 dagar efter den händelse som medför skattskyldighet. I och med omregleringen av

spelmarknaden den 1 januari 2019 (prop. 2017/18:220, bet. 2017/18:KrU8, rskr 2017/18:363) upphävdes emellertid lagen om skatt på vinstsparande m.m. och ersattes av lagen (2018:1139) om skatt på spel. Omregleringen föranledde även följdändringar i skatteförfarandelagen. En av dessa följdändringar var att 26 kap. 8 § 3 i sistnämnda lag utgick eftersom punkten endast reglerade att skatten på vinstsparande skulle redovisas i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medförde skattskyldighet i stället för i en punktskattedeklaration för den aktuella redovisningsperioden.

Genom övergångsbestämmelserna till lagen om skatt på spel och lagen (2018:1146) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), dvs. den ändringslag som ändrade 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen, gäller de äldre bestämmelserna fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före dessa lagars ikraftträdande.

Eftersom såväl lagen om skatt på vinstsparande m.m. som regleringen i skatteförfarandelagen att skatt enligt den förstnämnda lagen ska redovisas i en särskild skattedeklaration endast är tillämpliga på förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet, föreslås att regleringen av deklarationstidpunkten för sådan skatt ska utgå.

För att ändringarna av skatteförfarandelagen ska kunna samordnas med de förslag till förändringar av skatteförfarandelagen som följer enligt förslagen i avsnitt 5 föreslås även dessa ändringar träda i kraft den 1 juli 2019.

För att säkerställa att äldre bestämmelser fortfarande ska kunna tillämpas på förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet, exempelvis i samband med omprövningar, föreslås att en övergångsbestämmelse införs med sådan innebörd.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändring i 26 kap. 35 § skatteförfarandelagen samt påverkar utformningen av övergångsbestämmelserna i lagförslag 2.3.

Hänvisningar till S6

7. Konsekvensanalys

Hänvisningar till S7

  • Prop. 2018/19:92: Avsnitt 3

7.1. Syfte och alternativa lösningar

Åtgärden syftar till att tillmötesgå riksdagens tillkännagivande avseende återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet (bet. 2018/19:FiU1 s. 137140, rskr. 2018/19:62). Alternativa lösningar som tillmötesgår dessa tillkännagivande saknas.

7.2. Offentligfinansiella effekter

Den offentligfinansiella effekten av förslaget har beräknats i finansutskottets betänkande 2018/19:FiU1 och är därmed beaktad i inkomst-

beräkningen för 2019–2021. Ekonomistyrningsverket anser att konsekvensanalysen är bristfällig då den offentligfinansiella effekten inte redovisas, utan det endast hänvisas till finansutskottets betänkande. Förslaget i denna proposition syftar dock enbart till att genomföra en av riksdagen redan inkomstberäknad reform, varför regeringen anser att behovet av att redovisa en ny beräkning är begränsat.

Till skillnad från det tidigare systemet med skattereduktion för gåvor medför det nu aktuella förslaget inga intäkter av ansöknings- och årsavgifter för gåvomottagare. Förslaget om att återinföra skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet innebär att en skatteutgift uppstår.

7.3. Effekter för mottagare

För en organisation som vill vara godkänd gåvomottagare kommer de föreslagna reglerna att innebära administrativt merarbete genom att organisationen blir föremål för ett godkännandeförfarande, kontrolluppgifter ska utfärdas för mottagna gåvor och uppföljning kan komma att ske om hur mottagna gåvor har använts. Detta merarbete måste dock vägas mot ett eventuellt ökat inflöde av gåvor. Jämfört med tidigare regler om skattereduktion för gåvor betalar inte organisationer som ansöker om respektive godkänns som gåvomottagare någon ansöknings- eller årsavgift. Dessutom är reglerna frivilliga och organisationen väljer själv om den vill vara godkänd gåvomottagare. I detta val torde det ligga en bedömning av om fördelarna överväger de nackdelar som kan uppkomma i form av en ökad administrativ börda. Jämfört med tidigare system för godkännande är den administrativa bördan något lägre i och med att nu aktuellt förslag inte innehåller något uttag av ansöknings- och årsavgifter.

7.4. Fördelnings- och jämställdhetseffekter

År 2012, det år då den tidigare skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet infördes, lämnade enligt kontrolluppgifter drygt 626 000 personer gåvor. Av dessa uppnådde knappt 195 000 personer minimibeloppet för skattereduktionen. År 2013 ökade antalet personer med kontrolluppgifter till drygt 760 000 personer, varav drygt 255 000 personer uppnådde minimibeloppet för skattereduktionen. Antalet personer med kontrolluppgifter förväntades öka fram till året då reduktionen slopades.

Det är möjligt att höginkomsttagare kommer att använda sig av reglerna i större utsträckning än de med lägre inkomster eftersom den tidigare kategorin generellt sett har mer resurser. Att ett skatteincitament ges genom skattereduktion i stället för genom avdrag leder till att marginalskatteeffekter uteblir. Om skatteincitamentet i stället hade getts i form av ett avdrag skulle reglerna ha gynnat höginkomsttagare i större utsträckning. Trots att det finns inkomstskillnader mellan män och kvinnor bör förslaget inte på ett generellt plan gynna män i förhållande till kvinnor.

Av de personer som fick skattereduktion för gåvor 2012 var 64 procent kvinnor. Mot den bakgrunden skulle det kunna antas att kvinnor i större

utsträckning än män kan komma att gynnas av förslaget om skattereduktion för gåvor. Detta är dock inte helt klart, eftersom frågan även hänger samman med till vilka ändamål kvinnor respektive män ger, samt hur stora belopp som ges. Det är med andra ord svårt att förutse om förslaget påverkar den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män.

7.5. Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Skattereduktionen för gåvor kommer att innebära ökade kostnader för Skatteverket för hanteringen av dels frågor om godkännande av gåvomottagare, dels själva skattereduktionen som sådan. Därutöver tillkommer kostnader för systemanpassningar, anpassning av blanketter och broschyrer samt andra informationsinsatser. Skatteverket beräknar de totala initiala kostnaderna till 11,7 miljoner kronor och de löpande kostnaderna från och med 2020 till 8,1 miljoner kronor per år.

Skattereduktionen för gåvor förväntas även kunna ge upphov till en viss ökning av arbetsbelastningen hos de allmänna förvaltningsdomstolarna, vilket i sin tur ökar domstolarnas kostnader. Med beaktande av att inga domstolsprocesser om godkännande av gåvomottagare fördes inom ramen för tidigare lagstiftning bedöms förslaget endast påverka måltillströmningen marginellt.

Skatteverkets och domstolarnas kostnader kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

7.6. Förslagets förenlighet med EU-rätten

Riksdagen antog våren 2015 riktlinjer för skattepolitiken (prop. 2014/15:100, avsnitt 5.5). Av riktlinjerna framgår att en viktig princip för skattepolitiken är att regelverket ska vara förenligt med EU-rätten. Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.

Hänvisningar till S7-6

7.7. Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha några betydande effekter för enskilda annat än vad som beskrivits ovan eller för den offentliga sektorn. Inte heller miljön eller sysselsättning förväntas påverkas av förslaget i någon betydande omfattning.

8. Författningskommentar

8.1. Förslaget till lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva

1 §

Paragrafen anger lagens innehåll. Bakgrunden till bestämmelsen finns i avsnitt 5.2.

Paragrafen motsvarar vad som tidigare gällde enligt 1 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

2 §

Paragrafen är en innehållsförteckning avseende de frågor om skattereduktion för gåva som behandlas i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Bakgrunden till bestämmelsen finns i avsnitt 5.2.

Paragrafen motsvarar vad som tidigare gällde enligt 2 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

3 §

I bestämmelsen anges att termer och uttryck som används i lagen har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Bakgrunden till bestämmelsen finns i avsnitt 5.2.

Paragrafen motsvarar vad som tidigare gällde enligt 3 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

4 §

I paragrafen anges att Skatteverket är den myndighet som fattar beslut enligt lagen. Bakgrunden till bestämmelsen finns i avsnitt 5.2.

Paragrafen motsvarar vad som tidigare gällde enligt 4 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

5 §

I paragrafen anges att beloppsuppgifter ska avrundas nedåt till hela krontal. Bakgrunden till bestämmelsen finns i avsnitt 5.2.

Paragrafen motsvarar vad som tidigare gällde enligt 5 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

6 §

Paragrafen omfattar fem punkter i vilka anges de grundläggande förutsättningarna för att en svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund av det slag som avses i 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska godkännas som gåvomottagare. Samtliga krav i paragrafen måste vara uppfyllda för att ett godkännande ska kunna meddelas. I 8 § regleras det förhållandet att en utländsk motsvarighet vill bli godkänd gåvomottagare. I 7 § regleras den situationen att en svensk

stiftelse eller en svensk ideell förening som kan bli helt befriad från skatt eller inskränkt skattskyldig enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen än 3 § vill bli godkänd gåvomottagare.

I första punkten uppställs det grundläggande kravet på att den sökande vid beslutet om slutlig skatt året före ansökningsåret ska ha blivit inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen. Det betyder alltså att den sökande vid beskattningen ska ha uppfyllt de i angivet lagrum uppställda villkoren i fråga om ändamål, fullföljd, etc. Det måste dock inte vara fråga om inskränkt skattskyldighet på grund av något av de två ändamål som avses i andra punkten.

Kravet på att den sökande ska ha bedömts som inskränkt skattskyldig innebär att nystartade stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund – vilka ännu inte hunnit bedömas – inte kan bli godkända gåvomottagare.

I andra punkten anges att den sökande för att bli godkänd gåvomottagare måste ha som ändamål att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning eller annars helt eller delvis bedriva sådan verksamhet. Med främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning avses här detsamma som i 7 kap. 4 § inkomstskattelagen. Att bestämmelsen tar sikte på såväl det formella ändamålet som den helt eller delvis faktiskt bedrivna verksamheten innebär t.ex. att en idrottsförening med ett formellt ändamål inom idrotten som även bedriver främjande av social hjälpverksamhet har möjlighet att bli godkänd gåvomottagare.

Stadgandet i tredje punkten innebär att Skatteverket vid prövningen av den aktuella ansökningen ska göra en prognos. Utgångspunkten för denna prognos är att det är sannolikt att den sökande även fortsättningsvis kommer att bli inskränkt skattskyldig.

Härtill kommer ytterligare ett krav, nämligen att det är sannolikt att gåvorna kommer att användas på det sätt givarna avsett, dvs. att gåvorna används till främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.

Exempel på omständigheter som kan beaktas vid prövningen av tredje punkten är den sökandes ledning, organisation, personal och erfarenhet.

I fjärde punkten finns ett krav som tar sikte på den sökandes bokföring eller räkenskaper. Det ska av dessa vara möjligt att avgöra vilka gåvor som har mottagits och hur de har använts. Detta krav kommenteras närmare i avsnitt 5.3.

I femte punkten uppställs ett krav på att den sökande ska ha minst en revisor som är auktoriserad eller godkänd. Bestämmelser om auktoriserade och godkända revisorer finns i revisorslagen (2001:883).

Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.3, motsvarar vad som tidigare gällde enligt 6 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

7 §

Paragrafen tar sikte på t.ex. de stiftelser som finns i 7 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229) och som alltså vid beskattningen inte prövas enligt de allmänna reglerna i 7 kap. 3 § inkomstskattelagen. Även i de fallen får en prövning göras som i sak påminner om den som måste ske för utländska sökande enligt 8 §.

Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.3, motsvarar vad som tidigare gällde enligt 7 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

8 §

Paragrafen gäller utländska mottagare och är uppdelad i tre stycken.

Första stycket tar sikte på utländska motsvarigheter till sådana svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller förutsättningarna i 6 §. Dessa utländska motsvarigheter kan godkännas om de hör hemma inom EES eller i ett tredjeland med vilket Sverige ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.

Eftersom utländska motsvarigheter till svenska stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund inte är föremål för beskattning i Sverige kan de inte uppfylla villkoren om inskränkt skattskyldighet i 6 § 1 och 3 a. Enligt andra stycket ska Skatteverket därför vid sin prövning av ansökan ta ställning till frågan om den sökande skulle bli inskränkt skattskyldig om den sökande skulle vara föremål för beskattning i Sverige. Vidare ska Skatteverket på motsvarande sätt göra en prognos över om den sökande skulle komma att bli inskränkt skattskyldig i framtiden om denne skulle beskattas i Sverige.

I likhet med vad som gäller för svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund innebär kravet på inskränkt skattskyldighet ett faktiskt hinder mot att nystartade associationer kan bli godkända gåvomottagare. När Skatteverket prövar om en utländsk motsvarighet till t.ex. en ideell förening kan godkännas som gåvomottagare ligger det i sakens natur att om den sökande är helt nystartad så skulle den, om den varit svensk, inte ha hunnit bli beskattad och en förutsättning för att bli godkänd gåvomottagare saknas.

Av 23 kap. 7 § skatteförfarandelagen (2011:1244) framgår att när en utländsk gåvomottagare ansöker om att bli en godkänd gåvomottagare ska denne samtidigt till Skatteverket ge in en förbindelse om att lämna kontrolluppgifter. Ett krav för att en sådan sökande ska kunna godkännas som gåvomottagare är enligt tredje stycket att en sådan förbindelse faktiskt kommit in till Skatteverket. Formkravet för en sådan förbindelse regleras i 38 kap. 1 § skatteförfarandelagen.

Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.4, motsvarar vad som tidigare gällde enligt 8 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

9 §

Av första stycket framgår att den som vill bli godkänd som gåvomottagare ska ansöka om detta hos Skatteverket.

Av andra stycket framgår att ansökan ska lämnas enligt fastställt formulär och innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter. Kravet på fastställt formulär begränsar inte möjligheterna att använda elektronisk kommunikation (jfr prop. 2010/11:165 s. 346). Bestämmelsen är teknikneutral.

I tredje stycket anges att de handlingar som den sökande önskar åberopa ska lämnas tillsammans med ansökan. Skatteverket kan antas behöva få in t.ex. stadgar av senaste lydelse, stadgar i äldre lydelse om de ändrats under

de senaste åren, årsredovisningar för två räkenskapsår eller motsvarande sammanställningar över inkomster och utgifter, tillgångar och skulder vid respektive räkenskapsårs början och slut samt verksamhetsberättelser för de senaste två åren.

Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.5.1, motsvarar vad som tidigare gällde enligt 9 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

10 och 11 §

I paragraferna behandlas frågan om hur länge ett beslut som godkänd gåvomottagare ska gälla och vad som gäller i samband med en ansökan om förlängning. Detta behandlas i avsnitt 5.5.2.

Paragraferna motsvarar vad som tidigare gällde enligt 10 och 11 §§ lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

12 §

Stadgandet tar sikte på den situationen att den godkända gåvomottagaren inte längre uppfyller kraven för att vara en godkänd gåvomottagare. Mottagaren är då skyldig att omedelbart underrätta Skatteverket om detta förhållande. Skatteverket ska efter en sådan underrättelse ta ställning till frågan om återkallelse ska ske enligt 14 §.

Det kan t.ex. vara så att en ideell förening ändrar sin verksamhet och inte längre bedriver främjande av social hjälpverksamhet. Detta kan innebära att givare ges skattereduktion fast förutsättningarna för detta egentligen inte längre borde vara uppfyllda. En gåvomottagare som inte underrättar Skatteverket om att förhållandena är sådana att mottagaren inte borde vara godkänd kan påföras en kontrollavgift enligt bestämmelserna i 16–18 §§.

Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.5.4, motsvarar vad som tidigare gällde enligt 13 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

13 §

I paragrafen anges att Skatteverket får utfärda de förelägganden som behövs för att ta ställning till om ett godkännande ska återkallas. Återkallelse på grund av underlåtenhet att följa ett föreläggande regleras i 14 § första stycket 4.

Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.5.3, motsvarar vad som tidigare gällde enligt 14 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

14 §

I stadgandets första stycke regleras förutsättningarna för att ett beslut om godkännande som gåvomottagare ska kunna återkallas.

Detta kan ske därför att gåvomottagaren själv begär det (första punkten) eller därför att Skatteverket finner att förutsättningarna för att vara godkänd gåvomottagare inte längre föreligger (andra punkten). Utgångspunkten för att bedöma om återkallelse ska ske är de krav för att bli godkänd gåvomottagare som uppställs i 6–8 §§. För att bli godkänd gåvomottagare krävs bland annat att den sökande förväntas använda gåvorna på det sätt som givarna räknar med.

Enligt tredje punkten ska återkallelse även ske om gåvomottagaren vid ett beslut om slutlig skatt som fattats under den tid som avses i 10 § (dvs. under tid då ett godkännande gäller) inte blivit inskränkt skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) eller, om det är fråga om en sådan gåvomottagare som avses i 7 § eller en utländsk gåvomottagare, inte skulle ha blivit inskränkt skattskyldig enligt den paragrafen.

Återkallelse ska enligt fjärde punkten ske om gåvomottagaren inte följer ett föreläggande.

Enligt femte punkten ska återkallelse ske om en godkänd gåvomottagare inte lämnar kontrolluppgifter. Detta gäller också utländska gåvomottagare, vilka enligt 8 § tredje stycket ska lämna ett skriftligt åtagande att lämna kontrolluppgifter.

I andra stycket finns en regel som innebär att Skatteverket om det finns synnerliga skäl kan avstå från att återkalla ett godkännande i ett fall då förutsättningarna för godkännande inte längre är uppfyllda enligt andra, tredje eller sjätte punkten. Det kan t.ex. vara så att en förening vid ett enstaka beslut om slutlig skatt inte blir inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. inkomstskattelagen, men att orsaken till detta är sådan att det inte bör påverka föreningens status som godkänd gåvomottagare. Undantaget är avsett att tillämpas restriktivt.

Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.5.4, motsvarar vad som tidigare gällde enligt 15 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva med undantag för 15 § första stycket 4 den lagen.

15 §

I paragrafen anges att återkallelsebeslut enligt 14 § gäller omedelbart, dvs. utan hinder av att det har överklagats.

Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.5.4, motsvarar vad som tidigare gällde enligt 16 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

16 §

Av paragrafens första stycke framgår att Skatteverket får ta ut en kontrollavgift av en godkänd gåvomottagare som inte kommit in med en sådan underrättelse som avses i 12 §, dvs. en underrättelse om att förutsättningarna för att vara en godkänd gåvomottagare inte längre är uppfyllda. Stadgandet omfattar även det förhållandet att en godkänd gåvomottagare visserligen kommit in med en underrättelse men borde ha kommit in med underrättelsen tidigare.

Kontrollavgiften uppgår enligt andra stycket till 10 procent av det sammanlagda värdet på alla penninggåvor som uppgått till minst 200 kronor och som mottagits under tiden från det att en underrättelse borde ha kommit in och till det att Skatteverket har prövat frågan om återkallelse. Kontrollavgiften är alltid minst 5 000 kronor. Uttaget av kontrollavgift är således inte beroende av att det rent faktiskt har lämnats några gåvor under den angivna tidsperioden.

Kan beloppet enligt första stycket inte beräknas tillförlitligt utifrån gåvomottagarens egna uppgifter eller genom annat tillgängligt material får det enligt tredje stycket uppskattas till ett skäligt belopp.

Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.5.5, motsvarar vad som tidigare gällde enligt 17 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

17 §

Enligt paragrafen får Skatteverket helt eller delvis medge befrielse från kontrollavgiften om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det finns andra särskilda skäl. Frågan om vad som kan utgöra särskilda skäl har utvecklats i avsnitt 5.5.5. Bestämmelsen om befrielse ska beaktas även om gåvomottagaren inte själv har framställt ett yrkande om befrielse.

Paragrafen motsvarar vad som tidigare gällde enligt 18 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

18 §

I paragrafen stadgas att kontrollavgift som beslutas av Skatteverket ska debiteras och betalas på samma sätt som kontrollavgift enligt skatteförfarandelagen. För kontrollavgiften gäller vidare skatteförfarandelagens bestämmelser om omedelbar verkställighet och om indrivning. Innebörden av detta behandlas närmare i avsnitt 5.11.

Paragrafen motsvarar vad som tidigare gällde enligt 19 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

19 §

Paragrafen anger vilka av Skatteverkets beslut enligt lagen som får omprövas och överklagas samt att skatteförfarandelagens bestämmelser gäller för omprövning och överklagande. Det innebär bland annat att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. De beslut som kan omprövas och överklagas är beslut om godkännande, om förlängning av godkännande, om återkallelse av godkännande och om kontrollavgift.

För beslut om godkännande, förlängning av godkännande och återkallelse av godkännande tillämpas bestämmelserna för beslut avseende på vilket sätt preliminär skatt ska betalas. Tidsfristen i 66 kap. 24 § skatteförfarandelagen, som avser omprövning på initiativ av Skatteverket av beslut om kontrollavgift till nackdel för den som beslutet gäller, ska räknas från den dag beslutet om kontrollavgift meddelades.

Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5.11, motsvarar vad som tidigare gällde enligt 20 § lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

8.2. Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

1 kap.

11 §

I kapitlet som innehåller grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt finns i den aktuella paragrafens tredje stycke en

hänvisning till de regler om skattereduktion som finns i 67 kap. Stycket har kompletterats så att det framgår att 67 kap. också omfattar skattereduktion för gåva.

Bakgrunden till bestämmelsen finns i avsnitt 5.1.

67 kap.

1 §

Ändringen i första stycket är en följd av att nya bestämmelser om skattereduktion för gåva införs i kapitlet.

Bakgrunden till bestämmelsen finns i avsnitt 5.1.

2 §

I paragrafens första stycke anges i vilken ordning skattereduktionerna ska göras när en skattskyldig har rätt till flera skattereduktioner. Bestämmelsen har kompletterats så att det framgår att skattereduktion för gåva ska göras efter skattereduktion för hushållsarbete men före skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.

Bakgrunden till bestämmelsen finns i avsnitt 5.1.

20 §

Bestämmelsen är det grundstadgande som innebär att skattskyldiga har rätt till skattereduktion för gåvor till godkända gåvomottagare i den omfattning som anges i 67 kap. Regler om vem som kan bli godkänd gåvomottagare finns i 6–8 §§ lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.7 och 5.9.

21 §

Av paragrafen framgår att skattereduktion bara kan komma i fråga för penninggåvor samt att en gåva för att ingå i givarens underlag för skattereduktion måste uppgå till minst 200 kronor vid varje gåvotillfälle. Tre gåvor om t.ex. 100 kronor räknas således inte in i givarens underlag, medan däremot en gåva om 300 kronor gör det. En penninggåva kan bestå av annan valuta än svenska kronor.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.8.

22 §

Av paragrafen framgår att det sammanlagda underlaget måste uppgå till minst 2 000 kronor för att skattereduktion över huvud taget ska kunna komma i fråga.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.9.

23 §

Av bestämmelsen framgår att en begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då en gåva har lämnats. Detta avser både den situationen att den skattskyldige har lämnat gåvan och den situation att någon annan har lämnat en sådan gåva som den skattskyldige ska förmåns- eller utdelningsbeskattas för. Den senare situationen berörs ytterligare i kommentaren till 24 §.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.7.

24 §

I paragrafen anges vilka fysiska personer som kan få skattereduktion. Av första stycket framgår att skattereduktion kan efter begäran medges de som vid beskattningsårets utgång fyllt 18 år (första punkten), varit obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret (andra punkten) och lämnat gåvor till främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning om mottagaren är en godkänd gåvomottagare (tredje punkten). Vidare framgår av tredje punkten att skattereduktion också kan komma i fråga när den skattskyldige fått en gåva i sitt namn till en godkänd gåvomottagare som en löneförmån. Tredje punkten omfattar också den situationen att ett bolag lämnat en gåva men omständigheterna är sådana att en aktieägare utdelningsbeskattats. Situationen behandlas i avsnitt 5.7 och 5.8. Den som på detta sätt blir utdelningsbeskattad har rätt till skattereduktion.

Av andra stycket framgår att skattereduktion även kan tillgodoräknas begränsat skattskyldiga personer som har skattepliktiga inkomster enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, dvs. utomlands bosatta som begärt att få sina inkomster beskattade enligt inkomstskattelagen i stället för enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister, m.fl. samt skattskyldiga som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för inkomster från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige. Överskottet av sådana förvärvsinkomster som ska beskattas i Sverige ska vidare uteslutande eller så gott som uteslutande utgöra den skattskyldiges sammanlagda överskott av förvärvsinkomster från Sverige och andra länder. Med överskott av förvärvsinkomster avses summan av tjänsteintäkter och intäkter av näringsverksamhet efter avdrag för kostnader i respektive inkomstslag. Det ankommer på den skattskyldige att ange vilka inkomster denne uppbär utomlands.

Tredje stycket gäller dödsbon. Boet kan ges skattereduktion som grundas på en gåva som den avlidne lämnat före dödsfallet eller för gåva som under den avlidnes livstid lämnats av någon annan och som ska tas upp som inkomst (dvs. förmånsbeskattning eller utdelningsbeskattning).

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.7.

25 §

I paragrafens två stycken regleras hur underlaget för skattereduktion ska beräknas.

I första stycket första punkten finns den grundläggande regeln om underlaget för skattereduktionen. I underlaget ingår alla de gåvor som personen lämnat under året och som vid ett och samma gåvotillfälle uppgått till minst 200 kronor.

I första stycket andra punkten behandlas de gåvor som en arbetsgivare lämnat som en löneförmån för en arbetstagares räkning och sådan bolagsgåva som en delägare blivit utdelningsbeskattad för. Kravet på att gåvan vid gåvotillfället ska uppgå till minst 200 kronor gäller också i dessa fall. Av andra stycket följer att omkostnader som givaren haft för att lämna gåvan inte räknas in i underlaget. Exempel på sådana omkostnader är gireringsavgift och porto.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.8 och 5.9.

26 §

I paragrafen anges hur man beräknar skattereduktionens storlek. Skattereduktionen är 25 procent av underlaget för skattereduktionen. Som framgår av 22 § måste underlaget uppgå till minst 2 000 kronor för att skattereduktion över huvud taget ska kunna komma i fråga. Det betyder att den lägsta skattereduktion som kan komma i fråga är (25 % av 2 000 =) 500 kronor. Den högsta skattereduktion som en fysisk person kan få är 1 500 kronor. Maximal skattereduktion uppnås när underlagets belopp är (1 500 / 0,25 =) 6 000 kronor.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.9.

8.3. Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

22 kap.

1 §

Paragrafen inleder kapitlet och anger dess innehåll. Den kompletteras med en hänvisning till 22 § som handlar om skyldighet att lämna kontrolluppgift om gåva.

Ändringen har behandlats i avsnitt 5.6.

22 §

I paragrafens första stycke stadgas att kontrolluppgift ska lämnas avseende gåvor som avses i 67 kap.20 och 21 §§inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. penninggåvor som vid varje gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor och som ges till godkända gåvomottagare, om den som har lämnat gåvan är känd. Kontrolluppgiftsskyldigheten omfattar således inte gåvor under 200 kronor eller gåvor från anonyma givare.

Av andra stycket framgår att kontrolluppgiften ska avse givaren och att den ska lämnas av den som har tagit emot gåvan. Om det är fråga om en gåva som en anställd ska förmånsbeskattas för eller en delägare ska utdelningsbeskattas för ska denne anges som givare.

Enligt tredje stycket ska kontrolluppgiften innehålla uppgift om det gåvobelopp som har tagits emot under året. Gåvobeloppet är summan av alla sådana gåvor enligt första stycket som erhållits under året.

Kontrolluppgiftslämnandet har behandlats närmare i avsnitt 5.6.

23 kap.

7 §

En utländsk gåvomottagare ska enligt bestämmelsen samtidigt med ansökan om att bli godkänd gåvomottagare ge in en förbindelse om att lämna kontrolluppgifter. Av 8 § tredje stycket lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva framgår att det är ett villkor för att den sökande ska godkännas som gåvomottagare att en sådan förbindelse har kommit in till Skatteverket.

Frågan om åtagande att lämna kontrolluppgift har behandlats närmare i avsnitt 5.4.

26 kap.

35 §

I paragrafen regleras vid vilken tidpunkt särskilda skattedeklarationer ska lämnas i vissa fall. Ändringen innebär dels att den obsoleta hänvisningen till 26 kap. 36 § upphävs, dels att den del av bestämmelsen som rör skatt på vinstsparande m.m. tas bort.

I enlighet med tredje punkten i övergångsbestämmelserna ska dock äldre bestämmelser fortfarande tillämpas på förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.

31 kap.

33 §

Ändringen, som har behandlats i avsnitt 5.7, innebär att den som begär skattereduktion för gåva ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.

38 kap.

1 §

I paragrafen anges vilka uppgifter som ska lämnas enligt fastställda formulär. Andra punkten kompletteras så att det framgår att även ett åtagande om att lämna kontrolluppgifter om gåvor ska lämnas enligt ett fastställt formulär. Kravet på fastställt formulär är teknikneutralt och begränsar inte möjligheterna att använda elektronisk kommunikation (jfr prop. 2010/11:165 s. 346).

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.4.

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § I denna lag finns bestämmelser om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Hänvisningar

2 § I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om

– vissa definitioner och villkor för skattereduktion (20–22 §§), – begäran om skattereduktion (23 §), – vilka som kan få skattereduktion (24 §), – underlag för skattereduktion (25 §), och – skattereduktionens storlek (26 §).

Definitioner

3 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inget annat anges.

Beslutande myndighet

4 § Beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket.

Belopp

5 § Uppgifter om belopp ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

Godkänd gåvomottagare

6 § En svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund ska efter ansökan godkännas som gåvomottagare under förutsättning att

1. den sökande vid beslutet om slutlig skatt året före det år då ansökan görs är inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229),

2. den sökande har som ändamål att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriver sådan verksamhet,

3. det är sannolikt att den sökande

a) även vid de två beslut om slutlig skatt som fattas efter det beslut som avses i 1 kommer att bli inskränkt skattskyldig enligt den bestämmelse som anges i samma punkt, och

b) kommer att använda gåvorna på det sätt givarna avsett,

4. det av den sökandes bokföring eller räkenskaper är möjligt att avgöra vilka gåvor som har tagits emot och hur de har använts, och

5. den sökande har minst en auktoriserad eller godkänd revisor.

7 § För en sökande vars skattskyldighet prövas enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) än 3 §, ska prövningen enligt 6 § 1 och 3 a denna lag gälla frågan om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig vid tillämpning av 7 kap. 3 § inkomstskattelagen.

8 § Som gåvomottagare ska efter ansökan godkännas även utländska sökande om förutsättningarna i 6 § är uppfyllda och den sökande hör hemma i en stat

1. inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

2. med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.

Prövningen enligt 6 § 1 och 3 a ska då gälla frågan om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) om denne skulle beskattas i Sverige.

För att den sökande ska kunna godkännas som gåvomottagare gäller dessutom att ett skriftligt åtagande enligt 23 kap. 7 § och 38 kap. 1 §skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha kommit in till Skatteverket.

Godkännande som gåvomottagare

Ansökan

9 § Den som vill bli godkänd som sådan gåvomottagare som avses i 6–8 §§ ska ansöka om detta hos Skatteverket.

En ansökan ska lämnas enligt fastställt formulär och innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter.

De handlingar som den sökande önskar åberopa ska lämnas tillsammans med ansökan.

Giltighetstid och förlängning

10 § Ett godkännande som gåvomottagare gäller till utgången av det tredje året efter det år som beslutet fattades.

Om en ansökan om förlängning kommer in innan godkännandet har upphört att gälla, får godkännandet förlängas till utgången av det tredje året efter det år då godkännandet annars skulle ha upphört att gälla.

Om en ansökan om förlängning har kommit in, är godkännandet giltigt även efter den tid som anges i första eller andra stycket till dess att frågan om förlängning har prövats av Skatteverket.

11 § Vid ansökan om förlängning enligt 10 § andra stycket tillämpas 9 §.

Underrättelse till Skatteverket

12 § Om en godkänd gåvomottagare inte längre uppfyller ett eller flera av de krav som avses i 6–8 §§, ska gåvomottagaren omedelbart underrätta

Skatteverket om detta.

Förelägganden

13 § Skatteverket får meddela de förelägganden som behövs för att verket ska kunna ta ställning till om ett godkännande ska återkallas.

Återkallelse

14 § Skatteverket ska återkalla ett godkännande som gåvomottagare om

1. innehavaren begär det,

2. förutsättningarna för godkännande inte längre är uppfyllda,

3. innehavaren vid ett beslut om slutlig skatt som fattats under den tid som avses i 10 § inte är inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) eller, när det gäller en svensk mottagare som är inskränkt skattskyldig enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen än 3 § eller en utländsk mottagare, inte skulle ha blivit inskränkt skattskyldig vid tillämpning av 7 kap. 3 § inkomstskattelagen,

4. innehavaren inte följer ett föreläggande enligt 13 §, eller

5. innehavaren inte lämnar kontrolluppgifter enligt 22 kap. 22 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Om det finns synnerliga skäl, får Skatteverket avstå från återkallelse enligt första stycket 2, 3 eller 5.

16 § Ett beslut att återkalla ett godkännande gäller omedelbart.

Kontrollavgift

17 § Skatteverket får ta ut en kontrollavgift av den som inte kommit in med en sådan underrättelse som avses i 12 §.

Kontrollavgiften uppgår till ett belopp motsvarande 10 procent av värdet på de gåvor som tagits emot efter den tidpunkt då en underrättelse borde ha kommit in och till dess att frågan om återkallelse har prövats av Skatteverket och som är av det slaget att de ingår i givarens underlag för skattereduktion enligt 67 kap. 25 § inkomstskattelagen (1999:1229), dock lägst 5 000 kronor.

Om värdet på de gåvor som avses i andra stycket inte kan beräknas tillförlitligt, får Skatteverket uppskatta värdet till ett skäligt belopp.

Kontrollavgiften tillfaller staten.

18 § Om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det finns andra särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis befria gåvomottagaren från en kontrollavgift.

Första stycket ska beaktas även om något yrkande om befrielse inte har framställts.

19 § Om Skatteverket beslutar om kontrollavgift, gäller bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om

1. debitering och betalning av kontrollavgift i 61–65 kap.,

2. verkställighet i 68 kap. 1 §, och

3. indrivning i 70 kap.

Omprövning och överklagande

20 § I fråga om beslut om godkännande enligt 6 §, om förlängning av godkännande enligt 10 § och om återkallelse av godkännande enligt 14 § tillämpas bestämmelserna i 66 och 67 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) om omprövning och överklagande av beslut avseende på vilket sätt preliminär skatt ska betalas.

I fråga om beslut om kontrollavgift enligt 17 § tillämpas bestämmelserna i 66 och 67 kap. skatteförfarandelagen. Tidsfristen i 66 kap. 24 § skatteförfarandelagen ska dock räknas från den dag beslutet om kontrollavgift meddelades.

Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1

dels att 1 kap. 11 § och 67 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas sju nya paragrafer, 67 kap. 20–26 §§, och närmast före 67 kap. 20 och 23–26 §§ nya rubriker, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

11 §2

Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.

Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, fackföreningsavgift, allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete och mikroprodukten av förnybar el finns i 67 kap.

Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, fackföreningsavgift, allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap.

67 kap.

2 §3

Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, fackföreningsavgift, underskott av kapital, hushållsarbete och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning.

Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, fackföreningsavgift, underskott av kapital, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning.

Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 d §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2018:626. 3 Senaste lydelse 2018:626.

Gåva

Grundläggande bestämmelser

20 §

4

Skattskyldiga har i den omfatt-ning som anges i detta kapitel rätt till skattereduktion för gåva till en godkänd gåvomottagare enligt lagen (2019:000) om godkännande av gåvomottagare vid skatte-reduktion för gåva.

21 §

5

Med gåva avses vid tillämp-ningen av detta kapitel en gåva i pengar som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor.

22 §

6

Om det sammanlagda underlaget för skattereduktionen understiger 2 000 kronor, görs ingen skatte-reduktion.

Begäran om skattereduktion

23 §

7

En begäran om skattereduktion för gåva ska göras i inkomst-deklarationen för det beskattnings-år då gåvan har lämnats.

Vilka som kan få skattereduktion

24 §

8

Rätt till skattereduktion enligt 25 och 26 §§ har efter begäran de som

1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år,

2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattnings-året, och

4 Tidigare 20 § upphävd genom 2015:775. 5 Tidigare 21 § upphävd genom 2015:775. 6 Tidigare 22 § upphävd genom 2015:775. 7 Tidigare 23 § upphävd genom 2015:775. 8 Tidigare 24 § upphävd genom 2015:775.

3. har haft utgifter för gåva avseende främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning till en godkänd gåvo-mottagare eller ska ta upp värdet av sådan gåva som inkomst.

Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvs-inkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för gåva som har lämnats före dödsfallet.

Underlag för skattereduktion

25 §

9

Underlag för skattereduktion består av

1. utgifter för gåva som har betalats under beskattningsåret, och

2. värdet av gåva som ska tas upp som inkomst av den skattskyldige.

I underlaget räknas inte in om-kostnader i samband med gåvan.

Skattereduktionens storlek

26 §

10

Skattereduktionen uppgår till 25 procent av underlaget. Skatte-reduktionen får dock uppgå till högst 1 500 kronor för ett beskatt-ningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.

2. Lagen tillämpas på gåvor som lämnas efter ikraftträdandet.

9 Tidigare 25 § upphävd genom 2015:775. 10 Tidigare 26 § upphävd genom 2015:775.

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244)

dels att 22 kap. 1 §, 31 kap. 33 § och 38 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 22 kap. 22 § och 23 kap. 7 §, samt närmast före 22 kap. 22 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 kap.

1 §1

I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om

– överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§),

– samfällighet (5 och 6 §§), – räntebidrag (7 §), – pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§), – avskattning av pensionsförsäkring (10 §), – tjänstepensionsavtal (11 §), – underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §), – skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §), – elcertifikat (14 §), – utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §),

– schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §), – schablonintäkt vid innehav av andelar i värdepappersfonder, fondföretag, specialfonder och utländska specialfonder (17–21 §§),

– gåva (22 §),

– investeraravdrag (23 och 24 §§), – skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (25 §), – utnyttjande av vissa personaloptioner (26 §), och – skattereduktion för fackföreningsavgift (27 §).

Gåva

22 § 2

Kontrolluppgift ska lämnas om sådan gåva som avses i 67 kap.20 och 21 §§inkomstskattelagen (1999:1229), om den som har lämnat gåvan är känd. Kontroll-uppgift ska lämnas för den som har gett gåvan av den som tagit emot gåvan. I kontrolluppgiften ska

1 Senaste lydelse 2018:625. 2 Tidigare 22 § upphävd genom 2015:768.

uppgift lämnas om det gåvobelopp som har tagits emot under året.

23 kap.

7 §

3

En utländsk gåvomottagare som gör en sådan ansökan som avses i 9 § lagen (2019:000) om god-kännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, ska samtidigt ge in ett åtagande om att lämna kontrolluppgifter enligt 22 kap. 22 §.

31 kap.

33 §4

Den som begär skattereduktion för hushållsarbete eller mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap. 11–19 och 27–33 §§inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.

Den som begär skattereduktion för hushållsarbete, gåva eller mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap.1133 §§inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.

I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.

38 kap.

1 §5

Fastställda formulär ska användas för att lämna

1. kontrolluppgifter,

2. åtagande

a) enligt 10 kap. 22 § om att göra skatteavdrag,

b) enligt 23 kap. 6 § om att lämna kontrolluppgifter om pensionsförsäkringar och sådana avtal om tjänstepension som är jämförbara med en pensionsförsäkring, och

c) enligt 23 kap. 8 § om att lämna vissa kontrolluppgifter,

b) enligt 23 kap. 6 § om att lämna kontrolluppgifter om pensionsförsäkringar och sådana avtal om tjänstepension som är jämförbara med en pensionsförsäkring,

c) enligt 23 kap. 7 § om att lämna kontrolluppgifter om gåvor, och

d) enligt 23 kap. 8 § om att lämna vissa kontrolluppgifter,

3. deklarationer,

4. land-för-land-rapporter,

3 Tidigare 7 § upphävd genom 2015:768. 4 Senaste lydelse 2015:768. 5 Senaste lydelse 2017:185.

5. särskilda uppgifter, och

6. periodiska sammanställningar.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.

2. Lagen tillämpas på gåvor som lämnats efter ikraftträdandet.

Förteckning över remissinstanser

Efter remiss har yttrande kommit in från Bokföringsnämnden, Domstolsverket, Ekonomistyrningsverket, Equmeniakyrkan, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, Frälsningsarmén, Förvaltningsrätten i Malmö, Judiska Centralrådet i Sverige, Karolinska institutet, Kungl. Vetenskapsakademien, Myndigheten för statligt stöd till trossamfund, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Röda Korset, Skattebetalarnas förening, Skatteverket, SOS Barnbyar, Statskontoret, Stockholms Katolska Stift, Stockholms Stadsmission, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Svenska kyrkan, Svensk Insamlingskontroll, Sveriges Kristna Råd, Uppsala universitet och Vetenskapsrådet.

Yttrande har dessutom inkommit från Insamlingsstiftelsen Kvinnor och Hälsa – Kvinna mitt i livet, Föreningen Blomsterfonden, Islamic Relief, Hungerprojektet, Hand in Hand Sweden, Project Playground, IOGT-NTOrörelsen, Läkarmissionen, Alzheimerfonden, Riksförbundet HjärtLung, Barncancerfonen, Nordisk Hjälp, Uppsala Stadsmission, We Effect, Föreningen Stiftelser i Samverkan, IM Individuell Människohjälp, Neuro, Göteborgs Stadsmission, Djurens rätt, Djurskyddet Sverige, World Animal Protection Sverige, Mercy Ships Sverige Insamlingsstiftelse, Bröstcancerförbundet, Sveriges Stadsmissioner, Insamlingsstiftelsen Choice, Vi-skogen och Eskilstuna Stadsmission.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Cancerfonden, Concord, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forum – idéburna organisationer med social inriktning, Funktionsrätt Sverige, Hjärt-Lungfonden, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Kungl. Vitterhetsakademien, Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare, Rädda Barnen, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Stiftelsen för strategisk forskning, Sveriges advokatsamfund och Sveriges Muslimska Råd.

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § I denna lag finns bestämmelser om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Hänvisningar

2 § I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om

– vissa definitioner och villkor för skattereduktion (20–22 §§), – begäran om skattereduktion (23 §), – vilka som kan få skattereduktion (24 §), – underlag för skattereduktion (25 §), och – skattereduktionens storlek (26 §).

Definitioner

3 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inget annat anges.

Beslutande myndighet

4 § Beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket.

Belopp

5 § Uppgifter om belopp ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

Godkänd gåvomottagare

6 § En svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund ska efter ansökan godkännas som gåvomottagare under förutsättning att

1. den sökande vid beslutet om slutlig skatt året före det år då ansökan görs är inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229),

2. den sökande har som ändamål att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriver sådan verksamhet,

3. det är sannolikt att den sökande

a) även vid de två beslut om slutlig skatt som fattas efter det beslut som avses i 1 kommer att bli inskränkt skattskyldig enligt den bestämmelse som anges i samma punkt, och

b) kommer att använda gåvorna på det sätt givarna avsett,

4. det av den sökandes bokföring eller räkenskaper är möjligt att avgöra vilka gåvor som har tagits emot och hur de har använts, och

5. den sökande har minst en auktoriserad eller godkänd revisor.

7 § För en sökande vars skattskyldighet prövas enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) än 3 §, ska prövningen enligt 6 § 1 och 3 a denna lag gälla om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig vid tillämpning av 7 kap. 3 § inkomstskattelagen.

8 § Som gåvomottagare ska efter ansökan godkännas även utländska sökande om förutsättningarna i 6 § är uppfyllda och den sökande hör hemma i en stat

1. inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

2. med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.

Prövningen enligt 6 § 1 och 3 a ska då gälla om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) om denne skulle beskattas i Sverige.

För att den sökande ska kunna godkännas som gåvomottagare gäller dessutom att ett skriftligt åtagande enligt 23 kap. 7 § och 38 kap. 1 §skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha kommit in till Skatteverket.

Godkännande som gåvomottagare

Ansökan

9 § Den som vill bli godkänd som sådan gåvomottagare som avses i 6–8 §§ ska ansöka om detta hos Skatteverket.

En ansökan ska lämnas enligt fastställt formulär och innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter.

De handlingar som den sökande önskar åberopa ska lämnas tillsammans med ansökan.

Giltighetstid och förlängning

10 § Ett godkännande som gåvomottagare gäller till utgången av det tredje året efter det år då beslutet fattades.

Om en ansökan om förlängning kommer in innan godkännandet har upphört att gälla, får godkännandet förlängas till utgången av det tredje året efter det år då godkännandet annars skulle ha upphört att gälla.

Om en ansökan om förlängning har kommit in, är godkännandet giltigt även efter den tid som anges i första eller andra stycket till dess att frågan om förlängning har prövats av Skatteverket.

11 § Vid ansökan om förlängning enligt 10 § andra stycket tillämpas 9 §.

Underrättelse till Skatteverket

12 § Om en godkänd gåvomottagare inte längre uppfyller ett eller flera av de krav som avses i 6–8 §§, ska gåvomottagaren omedelbart underrätta

Skatteverket om detta.

Förelägganden

13 § Skatteverket får meddela de förelägganden som behövs för att verket ska kunna ta ställning till om ett godkännande ska återkallas.

Återkallelse

14 § Skatteverket ska återkalla ett godkännande som gåvomottagare om

1. innehavaren begär det,

2. förutsättningarna för godkännande inte längre är uppfyllda,

3. innehavaren vid ett beslut om slutlig skatt som fattats under den tid som avses i 10 § inte är inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) eller, när det gäller en svensk mottagare som är inskränkt skattskyldig enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen än 3 § eller en utländsk mottagare, inte skulle ha blivit inskränkt skattskyldig vid tillämpning av 7 kap. 3 § inkomstskattelagen,

4. innehavaren inte följer ett föreläggande enligt 13 §, eller

5. innehavaren inte lämnar kontrolluppgifter enligt 22 kap. 22 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Om det finns synnerliga skäl, får Skatteverket avstå från återkallelse enligt första stycket 2, 3 eller 5.

15 § Ett beslut att återkalla ett godkännande gäller omedelbart.

Kontrollavgift

16 § Skatteverket får ta ut en kontrollavgift av den som inte kommit in med en sådan underrättelse som avses i 12 §.

Kontrollavgiften uppgår till ett belopp motsvarande 10 procent av värdet på de gåvor som tagits emot efter den tidpunkt då en underrättelse borde ha kommit in och till dess att frågan om återkallelse har prövats av Skatteverket och som är av det slaget att de ingår i givarens underlag för skattereduktion enligt 67 kap. 25 § inkomstskattelagen (1999:1229), dock lägst 5 000 kronor.

Om värdet på de gåvor som avses i andra stycket inte kan beräknas tillförlitligt, får Skatteverket uppskatta värdet till ett skäligt belopp.

Kontrollavgiften tillfaller staten.

17 § Om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det finns andra särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis befria gåvomottagaren från kontrollavgiften.

Första stycket ska beaktas även om något yrkande om befrielse inte har framställts.

18 § Om Skatteverket beslutar om kontrollavgift, gäller bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om

1. debitering och betalning av kontrollavgift i 61–65 kap.,

2. verkställighet i 68 kap. 1 §, och

3. indrivning i 70 kap.

Omprövning och överklagande

19 § I fråga om beslut om godkännande enligt 6 §, om förlängning av godkännande enligt 10 § och om återkallelse av godkännande enligt 14 § tillämpas bestämmelserna i 66 och 67 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) om omprövning och överklagande av beslut avseende på vilket sätt preliminär skatt ska betalas.

I fråga om beslut om kontrollavgift enligt 17 § tillämpas bestämmelserna i 66 och 67 kap. skatteförfarandelagen. Tidsfristen i 66 kap. 24 § skatteförfarandelagen ska dock räknas från den dag beslutet om kontrollavgift meddelades.

Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1

dels att 1 kap. 11 § och 67 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas sju nya paragrafer, 67 kap. 20–26 §§, och närmast före 67 kap. 20 och 23–26 §§ nya rubriker, av följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2018/19:45 Föreslagen lydelse

1 kap.

11 §

Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.

Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete och mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap.

Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap.

67 kap.

2 §

Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, underskott av kapital, hushållsarbete och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning.

Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, underskott av kapital, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning.

Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5–9 d §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.

1 Lagen omtryckt 2008:803.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Gåva

Grundläggande bestämmelser

20 §

2

Skattskyldiga har i den omfatt-ning som anges i detta kapitel rätt till skattereduktion för gåva till en godkänd gåvomottagare enligt lagen (2019:000) om godkännande av gåvomottagare vid skatte-reduktion för gåva.

21 §

3

Med gåva avses vid tillämp-ningen av detta kapitel en gåva i pengar som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor.

22 §

4

Om det sammanlagda underlaget för skattereduktionen understiger 2 000 kronor, görs ingen skatte-reduktion.

Begäran om skattereduktion

23 §

5

En begäran om skattereduktion för gåva ska göras i inkomst-deklarationen för det beskattnings-år då gåvan har lämnats.

Vilka som kan få skattereduktion

24 §

6

Rätt till skattereduktion enligt 25 och 26 §§ har efter begäran de som

1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år,

2 Tidigare 20 § upphävd genom 2015:775. 3 Tidigare 21 § upphävd genom 2015:775. 4 Tidigare 22 § upphävd genom 2015:775. 5 Tidigare 23 § upphävd genom 2015:775. 6 Tidigare 24 § upphävd genom 2015:775.

2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattnings-året, och

3. har haft utgifter för gåva avseende främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning till en godkänd gåvo-mottagare eller ska ta upp värdet av sådan gåva som inkomst.

Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvs-inkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för gåva som har lämnats före dödsfallet.

Underlag för skattereduktion

25 §

7

Underlag för skattereduktion består av

1. utgifter för gåva som har betalats under beskattningsåret, och

2. värdet av gåva som ska tas upp som inkomst av den skattskyldige.

I underlaget räknas inte in om-kostnader i samband med gåvan.

Skattereduktionens storlek

26 §

8

Skattereduktionen uppgår till 25 procent av underlaget. Skatte-reduktionen får dock uppgå till högst 1 500 kronor för ett beskatt-ningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.

7 Tidigare 25 § upphävd genom 2015:775. 8 Tidigare 26 § upphävd genom 2015:775.

2. Lagen tillämpas inte på gåvor som lämnas före ikraftträdandet.

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244)

dels att 22 kap. 1 §, 31 kap. 33 § och 38 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 22 kap. 22 § och 23 kap. 7 §, samt närmast före 22 kap. 22 § en ny rubrik av följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2018/19:45 Föreslagen lydelse

22 kap.

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om

– överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§),

– samfällighet (5 och 6 §§), – räntebidrag (7 §), – pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§), – avskattning av pensionsförsäkring (10 §), – tjänstepensionsavtal (11 §), – underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §), – skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §), – elcertifikat (14 §), – utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §),

– schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §), – schablonintäkt vid innehav av andelar i värdepappersfonder, fondföretag, specialfonder och utländska specialfonder (17–21 §§),

– gåva (22 §),

– investeraravdrag (23 och 24 §§), – skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (25 §), och – utnyttjande av vissa personaloptioner (26 §).

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Gåva

22 § 1

Kontrolluppgift ska lämnas om sådan gåva som avses i 67 kap.20 och 21 §§inkomstskattelagen (1999:1229), om den som har lämnat gåvan är känd. Kontroll-uppgift ska lämnas för den som har gett gåvan av den som tagit emot gåvan. I kontrolluppgiften ska

1 Tidigare 22 § upphävd genom 2015:768.

uppgift lämnas om det gåvobelopp som har tagits emot under året.

23 kap.

7 §

2

En utländsk gåvomottagare som gör en sådan ansökan som avses i 9 § lagen (2019:000) om god-kännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, ska samtidigt ge in ett åtagande om att lämna kontrolluppgifter enligt 22 kap. 22 §.

31 kap.

33 §3

Den som begär skattereduktion för hushållsarbete eller mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap. 11–19 och 27–33 §§inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.

Den som begär skattereduktion för hushållsarbete, gåva eller mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap.1133 §§inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.

I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap.13 a och 13 b §§inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.

38 kap.

1 §4

Fastställda formulär ska användas för att lämna

1. kontrolluppgifter,

2. åtagande

a) enligt 10 kap. 22 § om att göra skatteavdrag,

b) enligt 23 kap. 6 § om att lämna kontrolluppgifter om pensionsförsäkringar och sådana avtal om tjänstepension som är jämförbara med en pensionsförsäkring, och

c) enligt 23 kap. 8 § om att lämna vissa kontrolluppgifter,

b) enligt 23 kap. 6 § om att lämna kontrolluppgifter om pensionsförsäkringar och sådana avtal om tjänstepension som är jämförbara med en pensionsförsäkring,

c) enligt 23 kap. 7 § om att lämna kontrolluppgifter om gåvor, och

d) enligt 23 kap. 8 § om att lämna vissa kontrolluppgifter,

3. deklarationer,

4. land-för-land-rapporter,

5. särskilda uppgifter, och

2 Tidigare 7 § upphävd genom 2015:768. 3 Senaste lydelse 2015:768. 4 Senaste lydelse 2017:185.

6. periodiska sammanställningar.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.

2. Lagen tillämpas inte på gåvor som lämnats före ikraftträdandet.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2019-03-20

Närvarande: F.d. justitieråden Eskil Nord och Lena Moore samt justitierådet Dag Mattsson

Återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet

Enligt en lagrådsremiss den 14 mars 2019 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva,

2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Peter Österberg.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 april 2019

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, M Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind

Föredragande: statsrådet Andersson

Regeringen beslutar proposition Återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet