SOU 2020:5

Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget

Till statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Regeringen beslutade den 5 juni 2019 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att utreda utvidgningar av rutavdraget. F.d. avdelningschefen Ulf Rehnberg förordnades som särskild utredare fr.o.m. den 13 juni 2019.

Som experter förordnades fr.o.m. den 13 augusti 2019 departementssekreteraren Viveca Bergstrand, rättsliga experten Pia Blank Thörnroos, ämnesrådet Charlotta Broman, departementssekreteraren Magnus Gustavsson, förbundsstyrelseledamoten Kjell Hansson, rättssakkunnige Henrik Hasslemark, näringspolitiska experten Evelina Kogsta, nationalekonomen Johan Lidefelt, handläggaren Thomaz Ohlsson, ordföranden Christina Tallberg och departementssekreteraren Jenny Wada.

Den 27 augusti 2019 entledigades Viveca Bergstrand och som ny expert förordnades fr.o.m. samma datum departementssekreteraren Marina Ekenberg. Den 7 oktober 2019 entledigades Thomaz Ohlsson och som ny expert förordnades fr.o.m. den 8 oktober 2019 samordnaren Greger Bengtsson.

Som sekreterare anställdes fr.o.m. den 1 juli 2019 kammarrättsassessorn och adj. universitetsadjunkten Catarina Fäger. Ämnesrådet Jenny von Greiff var anställd som sekreterare på deltid under perioden 29 augusti 2019–15 januari 2020. Skattehandläggaren Trine Daleng var anställd som sekreterare i utredningen under perioden 1 oktober–15 januari 2020.

Utredningen, som har antagit namnet Rut-utredningen, överlämnar härmed betänkandet Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget (SOU 2020:5). Två särskilda yttranden bifogas betänkandet.

Återstående fråga som omfattas av utredningens uppdrag kommer att behandlas i utredningens slutbetänkande som ska redovisas senast den 1 september 2020.

Stockholm i januari 2020

Ulf Rehnberg

/Catarina Fäger

Jenny von Greiff Trine Daleng

Sammanfattning

Utredningen har haft i uppdrag att föreslå

  • hur rutavdraget kan utökas med vissa angivna tjänster
  • en höjning av taket för rutavdraget till 75 000 kronor
  • en särskild ordning för rutavdrag för äldre personer.

I enlighet med tilläggsdirektiv omfattar detta delbetänkande frågorna om hur fler tjänster kan inkluderas i rutavdraget och ett höjt tak för rutavdraget. Frågan om en särskild ordning för rutavdrag för äldre kommer att redovisas i slutbetänkandet, som ska lämnas senast den 1 september 2020.

Utredningen föreslår att rutavdraget ska utökas med fyra tjänster:

  • Tvätt vid tvättinrättning, inklusive transport av tvätten.
  • Möblering av bostad, inklusive montering av nya möbler.
  • Transport av bohag till andrahandsbutiker, loppmarknader och liknande där bohaget kan komma till återanvändning samt till och från magasinering.
  • Enklare tillsyn av bostad, t.ex. ett fritidshus.

Utredningen föreslår vidare att taket för rutavdraget ska höjas till 75 000 kronor per person och beskattningsår medan rotavdragets tak på 50 000 kronor ska lämnas oförändrat.

Enligt förslaget ska de nya tjänsterna inkluderas i rutavdraget fr.o.m. den 1 januari 2021. Detsamma ska gälla det höjda taket för rutavdraget.

Ett viktigt syfte med rutavdraget är att omvandla obetalt hushållsarbete till marknadsarbete och därigenom öka arbetsutbudet bland

köparna av tjänsterna. Ett välutformat rutavdrag förväntas dessutom leda till att fler arbetstillfällen skapas för personer med svag anknytning till arbetsmarknaden, vilket bedöms kunna leda till ökad sysselsättning i ekonomin i sin helhet på lång sikt. Ökat arbetsutbud bland köparna och ökad sysselsättning leder till fler arbetade timmar i ekonomin och således till en högre bruttonationalprodukt (BNP). Ett annat syfte är att omvandla svart arbete till vitt.

Tvätt vid tvättinrättning

Hushållen ska kunna få rutavdrag för att lämna sin tvätt till en tvättinrättning. Om tvättinrättningen erbjuder transport av tvättgodset kan kostnaden för transporten också ge rutavdrag. Arbeten som normalt förknippas med tvättning ska ingå, t.ex. torkning, mangling, strykning och vikning.

Rutavdraget förväntas öka efterfrågan på tvätteritjänster och leda till att hushållens egna arbete hemma med tvätt till viss del omvandlas till marknadsarbete. Det bedöms leda till ökat arbetsutbud bland köparna och till ökad sysselsättning inom tvätteribranschen. Den ökade sysselsättningen i tvätteribranschen förväntas i viss mån komma personer till del som är bosatta i Sverige och har en svag anknytning till arbetsmarknaden.

All slags tvätt ska inte ge rätt till rutavdrag. För att ge rätt till rutavdrag krävs att kläderna eller hemtextilierna tvättas i vatten. Varken kostnader för att tvätta t.ex. äkta mattor i särskilda matttvättmaskiner eller för att tvätta kläder eller hemtextilier på kemisk väg (kemtvätt) ska ingå i rutavdraget.

Tvättningen ska utföras vid en tvättinrättning för att ge rutavdrag. Vad som menas med tvättinrättning ska definieras i lagen.

Kostnader för arbeten som ligger nära tvättning ska också ge rutavdrag. På motsvarande sätt som när tvättning utförs i bostaden ska det vara möjligt att få rutavdrag för bl.a. mindre reparationer av kläder, förutsatt att detta tas om hand av tvättinrättningen.

Kostnaderna för ett tvätteri att tvätta hushållstvätt är i stor utsträckning hänförliga till lokaler, maskiner och förbrukningsmaterial. Tvättning av hushållstvätt är inte en lika arbetsintensiv tjänst

som t.ex. städning. Eftersom rutavdrag ska ges för arbetskostnaderna kan därför inte hela kostnaden för tvättningen läggas till grund för rutavdrag.

För att hantera denna problematik föreslår utredningen att en schablon används för att fastställa arbetskostnaden och att schablonen ska bestämmas till 50 procent av den totala kostnaden, inklusive mervärdesskatt, för tjänsten. Med andra ord ska hälften av kostnaderna för att lämna tvätt till en tvättinrättning läggas till grund för rutavdrag. I praktiken innebär det att rutavdrag ges med 25 procent av tvättkostnaden. I kostnaden kan då ingå transportkostnader.

Möblering

Kostnader för att få hjälp med att möblera och flytta bohag och annat lösöre i en bostad ska kunna ge rutavdrag.

Ett arbete som ligger nära möblering är att montera och demontera möbler. Enligt utredningens mening är särskilt arbetet med att montera nya möbler ett lämpligt rutarbete som kan leda till fler arbetstillfällen för personer med svag anknytning till arbetsmarknaden. Att inkludera montering och demontering av nya möbler minskar samtidigt gränsdragningsproblemen mot andra ruttjänster, i första hand flyttjänsten, som också kan avse arbete med montering och demontering.

Arbetet ska utföras i eller i nära anslutning till bostaden. Om en möbel monteras någon annanstans ges inget rutavdrag.

Inredning och hemstajling inför t.ex. en försäljning av bostaden omfattas inte av möbleringstjänsten. Detta är mer specialiserade och kompetenskrävande arbeten. Rutavdrag för sådana arbeten bedöms inte ge några positiva sysselsättningseffekter på lång sikt.

Transporttjänster

Enligt direktiven ska utredningen lämna förslag på olika slags transporttjänster som kan underlätta för hushållen, med undantag för sådan bortforsling av hushållsavfall för vilken kommunen eller en producent ansvarar.

Utredningen föreslår att rutavdraget ska utvidgas med två separata transporttjänster.

Den ena är transport eller bortforsling av bohag och annat lösöre från bostaden till en plats där det kan komma till återanvändning, närmare bestämt till en försäljningsverksamhet som bedrivs i syfte att främja återanvändning. Det kan exempelvis vara transporter till andrahandsbutiker, loppmarknader, auktionsverk, antikvariat och liknande. En sådan transporttjänst kan underlätta för hushållen i vardagen samt främja återanvändning och därigenom bidra till den cirkulära ekonomin.

Den andra tjänsten är transport av bohag och annat lösöre mellan bostaden och utrymmen för magasinering av bohaget. Transport till och från magasinering kan redan i dag ge rutavdrag, om den utförs i samband med en flytt. Utredningen föreslår att sambandet med flytt mellan bostäder slopas och att alla transporter av bohag mellan en bostad och magasinering kan ge rätt till rutavdrag, om en transportör anlitas.

På samma sätt som för tvätteritjänster är transportverksamhet i regel förenad med andra stora verksamhetskostnader än arbetskostnader, såsom fordonskostnader, drivmedel, försäkring etc. Hela kostnaden för en transport kan därför inte ge rätt till rutavdrag.

Utredningen föreslår att en schablon ska användas för att beräkna arbetskostnaden och att schablonen ska bestämmas till 50 procent av den sammanlagda kostnaden, inklusive mervärdesskatt, för transporten. Det innebär att rutavdraget blir 25 procent av priset för transporten.

Schablonen ska användas vid beräkning av arbetskostnadsandelen för transporter till återanvändning. När det gäller transport av bohag och annat lösöre till och från magasinering ska underlaget utgöras av arbetskostnaden enligt nuvarande regler.

Utredningen har övervägt om rutavdraget bör utvidgas med andra transporttjänster men kommit fram till att avvisa dessa tankar.

När det gäller varutransporter eller persontransporter bedömer utredningen att dessa typer av transporter inte lämpar sig för att ingå i rutavdraget. För sådana transporter är det i princip inte möjligt att på ett ändamålsenligt sätt särskilja transporter som utförs för hushållen från transporter som utförs för företag. Varu- och persontransporter utförs också redan i dag utan rutavdrag, varför dödviktskostnaden med ett rutavdrag för sådana transporter skulle bli betydande. Mot den bakgrunden har utredningen bedömt att varken varu- eller persontransporter ska inkluderas i rutavdraget.

Efter en omfattande genomgång av regelverket om hantering av hushållsavfall har utredningen vidare kommit fram till att inte lämna något förslag om att inkludera transport för bortforsling av grovavfall, trädgårdsavfall, förpackningar, returpapper eller elavfall i rutavdraget. Skälet till detta är att sådan bortforsling faller inom kommunens eller producenternas ansvar enligt avfallsregleringen.

Trygghetstjänster – tillsyn av bostad

När man är bortrest eller lämnar fritidshuset för säsongen finns det ofta ett behov av att någon ser till bostaden medan man är borta. Denna tillsyn utförs i dag många gånger utanför den reguljära marknaden, exempelvis av grannar, släktingar eller vänner.

Utredningen föreslår att rutavdraget utvidgas med en tjänst som avser tillsyn av bostad. Med ett rutavdrag ges förutsättningar att i större utsträckning än i dag erbjuda detta arbete på den reguljära marknaden. Tillsynen, som ska vara av enklare slag, ska utföras i eller i nära anslutning till bostaden. Det kan t.ex. handla om att vattna blommor, spola kranar och toaletter och att se efter om något inträffat i bostaden eller om något behöver tas om hand, t.ex. vid strömavbrott.

Den tjänst som utredningen har i åtanke, och som kan ha förutsättningar att växa fram med hjälp av ett rutavdrag, befinner sig i gränslandet mellan säkerhetsföretagens tillståndspliktiga verksamhet och gratistjänster grannar och vänner emellan.

Kostnader för hemmalarm eller bevakningstjänster som säkerhetsföretagen erbjuder ska inte ge rätt till rutavdrag. Det gäller både för installationer och utryckningar.

Rutavdrag ska ges för tillsyn av såväl permanentbostad som fritidsbostad. Anledningen till eller längden på frånvaron från bostaden ska inte påverka rätten till rutavdrag. Frånvaro från bostaden bör dock vara en förutsättning för rutavdrag.

Utredningen bedömer att en utvidgning av rutavdraget med en tjänst av beskrivet slag i viss mån kan bidra till en ökad sysselsättning hos personer med svag anknytning till arbetsmarknaden.

Höjt tak för rutavdraget

Det sammanlagda taket för rut- och rotavdragen höjs från 50 000 kronor till 75 000 kronor per person och beskattningsår.

Rotavdraget får uppgå till högst 50 000 kronor per person och beskattningsår.

Konsekvenser av förslagen

Utredningen beräknar att förslagen har en offentligfinansiell kostnad på totalt cirka 270 miljoner kronor vid ett införande den 1 januari 2021. På längre sikt, då efterfrågan och utbud anpassats till nya lägre priser på tjänsterna, bedöms kostnaden bli högre.

Den största kostnaden på 121 miljoner kronor avser tvätt vid tvättinrättning. Möblering och montering av möbler beräknas kosta 82 miljoner kronor och det höjda taket för rutavdraget 67 miljoner kronor. Övriga förslag beräknas ha försumbara offentligfinansiella effekter införandeåret.

Sysselsättningseffekterna av förslagen är svåra att beräkna. Effekterna har i de flesta fall inte varit möjliga att kvantifiera på grund av bristande underlag. Ett undantag gäller för tvätteritjänsten. Förutsättningarna för en sysselsättningsökning inom tvätteribranschen bedöms vara relativt goda. En grov uppskattning indikerar att sysselsättning i branschen kan öka med 1 500 personer. Hur det antas påverka sysselsättningen respektive arbetslösheten på längre sikt i ekonomin i sin helhet beskriver utredningen i tre scenarier med olika antagande kring andelen som var bosatta i Sverige före sysselsättningen. I samtliga scenarior förväntas en viss ökning av sysselsättningen på lång sikt i ekonomin i sin helhet. Även möbleringstjänsten bedöms på lång sikt bidra till ökad sysselsättning i ekonomin i sin helhet. För övriga förslag förväntas effekterna vara små eller försumbara.

Tvätteritjänsten antas öka köparnas arbetsutbud, främst bland kvinnor, men storleken på ökningen går inte att närmare kvantifiera. Effekten på köparnas arbetsutbud av övriga förslag bedöms vara försumbar.

Förslagen förväntas öka omsättningen för befintliga företag och leda till att fler företag startas inom de berörda branscherna. Förslagen bedöms även i någon utsträckning minska svartarbetet.

På kort sikt bedöms förslagen bidra till en något större spridning i disponibel inkomst, men på lång sikt då effekterna för dem som sysselsätts till följd av förslagen beaktas, är effekten på fördelningen av disponibel inkomst oklar. Förslagen bedöms ha en något positiv effekt på den ekonomiska jämställdheten.

Som finansiering av förslagen föreslår utredningen att flygskatten höjs så att den 2021 inbringar ytterligare 270 miljoner kronor till staten.

1. Författningsförslag

1.1. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)

dels att 67 kap. 11, 13 och 19 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 67 kap. 11 a § och

14 a §, och närmast före 67 kap. 11 a § ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

67 kap

11 §1

Rätt till skattereduktion enligt 12–19 §§ har efter begäran de som

1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år,

2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och

3. har haft utgifter för utfört hushållsarbete, fått förmån av hushållsarbete som ska tas upp i inkomstslaget tjänst eller har redovisat ersättning för utfört hushållsarbete i en förenklad arbetsgivardeklaration.

Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för hushållsarbete som har utförts före dödsfallet.

1 Senaste lydelse 2011:1256.

Utgifterna för hushållsarbetet utgörs av det debiterade beloppet för arbetet inklusive mervärdesskatt.

Utgifter för hushållsarbete

11 a §

Utgifterna för hushållsarbetet utgörs av det debiterade beloppet för arbetet inklusive mervärdesskatt, om inte annat följer av andra stycket.

Utgifter för sådant hushållsarbete som anges i 13 § 12 och 13 utgörs av 50 procent av det debiterade beloppet för tjänsten i sin helhet inklusive mervärdesskatt.

13 §2

Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande.

1. Enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden.

2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.

3. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.

4. Häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning samt beskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.

5. Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.

6. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.

2 Senaste lydelse 2016:1055.

7. Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till och från magasinering i samband

med flytt mellan bostäder.

8. Arbete som avser installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete, när arbetet, handledningen och rådgivningen utförs i eller i nära anslutning till bostaden.

9. Reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden.

7. Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till och från magasinering.

10. Möblering och förflyttning av bohag och annat lösöre som hör till hushållet samt montering och demontering av sådana föremål, när arbetet utförs i eller i nära anslutning till bostaden. 11. Enklare tillsyn av bostaden när tillsynen utförs i eller i nära anslutning till bostaden. 12. Vattentvätt och vård av kläder och hemtextilier vid tvättinrättning samt hämtning och lämning av sådant tvättgods till och från tvättinrättningen, om det ingår i tjänsten. 13. Transport av bohag och annat lösöre från bostaden till försäljningsverksamhet som bedrivs i syfte att främja återanvändning.

14 a §

Med tvättinrättning avses vid tillämpning av 13 § 12 lokaler som används för sådan tvätteriverksamhet som avses i 39 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Till tvättinrättning räknas även andra lokaler som huvudsakligen används i verksamheten.

Med försäljningsverksamhet som bedrivs i syfte att främja återanvändning avses vid tillämpning av 13 § 13 auktion, loppmarknad, andrahandsbutik och liknande som bedrivs inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

19 §3

Skattereduktionen uppgår till

1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,

2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2 till den del det avser sådant hushållsarbete som anges i 13 § och 30 procent av underlaget till den del det avser annat hushållsarbete, och

3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.

3 Senaste lydelse 2019:450.

Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst

50 000 kronor för ett beskatt-

ningsår.

Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för så-

dant hushållsarbete som anges i 13 a § och 13 b § får dock uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2. Lagen tillämpas första gången på hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 31 december 2020, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 31 december 2020 samt hushållsarbete som har utförts efter den 31 december 2020 och för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.

1.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete

Härigenom föreskrivs att 7, 9, 17 och 19 §§ lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §4

Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran om utbetalning.

Utbetalningen får dock uppgå till högst

1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och

2. tre sjundedelar av det be-

lopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete.

Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 50 000 kronor för ett beskattningsår.

1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och

2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete.

Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbe-

talning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a § och 13 b § inkomstskattelagen skulle överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.

4 Senaste lydelse 2019:451.

9 §5

En begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om

1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren,

2. personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns för köparen,

3. debiterad ersättning för hushållsarbete, debiterad ersättning för material och debiterad ersättning för annat än hushållsarbete och material, betalt belopp för hushållsarbete och den dag som betalningen för hushållsarbetet kommit utföraren tillhanda,

4. vad hushållsarbetet avsett och antalet arbetade timmar,

och

5. det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket.

4. vad hushållsarbetet avsett och antalet arbetade timmar

förutom i fråga om sådant arbete som avses i 67 kap. 13 § 12 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) ,

17 §6

Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med

1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 11 § beslutat om till utföraren, och

2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen.

5 Senaste lydelse 2014:1458. 6 Senaste lydelse 2019:451.

Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Den prelimi-

nära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a § och 13 b § inkomstskattelagen (1999:1229) får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

19 §7

Skatteverket ska så snart som möjligt skriftligen meddela köparen av hushållsarbetet om

1. beslut enligt 11 § om utbetalning,

2. beslut enligt 14 § om återbetalning, och

3. belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Meddelandet ska innehålla uppgifter om

1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket,

2. utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, och

3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 17 §.

3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 17 §, och

hur stor del av denna skattereduktion som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a § och 13 b § inkomstskattelagen (1999:1229) .

7 Senaste lydelse 2019:451.

Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 17 §.

Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 17 §.

Det ska av meddelandet framgå hur stor del av denna skattereduktion som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a § och 13 b § inkomstskattelagen .

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

1.3. Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

14 §8

Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara

1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och

2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete. Skatteavdraget ska som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.

Skatteavdraget ska som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om för-

mån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a § och 13 b § inkomst-skattelagen ska dock skatteavdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2020.

8 Senaste lydelse 2019:452.

2. Utredningens arbete och uppdrag

2.1. Uppdraget

Utredningen ska enligt kommittédirektivet Utvidgningar av rutavdraget (dir. 2019:26) utreda utvidgningar av rutavdraget. Utredningen ska bl.a.

  • föreslå hur rutavdraget kan utökas med fler tjänster i form av tvättarbete som utförs utanför bostaden, ommöblerings- och bortforslingstjänster samt trygghetstjänster,
  • föreslå en höjning av taket för rutavdraget till 75 000 kronor,
  • föreslå en särskild ordning för rutavdrag för äldre personer, och
  • lämna nödvändiga författningsförslag.

Utredaren ska beräkna och redovisa offentligfinansiella och samhällsekonomiska konsekvenser av förslagen inklusive effekter för berörda myndigheter, den ekonomiska jämlikheten liksom konsekvenserna i övrigt av eventuella förslag i enlighet med 14–15 a §§kommittéförordningen (1998:1474).

Enligt tilläggsdirektiv till Rut-utredningen (dir. 2019:100) ska uppdraget i de delar som avser en utökning av antalet tjänster i rutavdragssystemet och en höjning av taket för rutavdraget redovisas i ett delbetänkande senast den 31 januari 2020. Uppdraget ska vad gäller en särskild ordning för rutavdrag för äldre personer redovisas senast den 1 september 2020.

Uppdraget beskrivs närmare i utredningens direktiv som finns i

bilaga 1 och 2.

2.1.1. Avgränsningar

Utredningen har under arbetet att förhålla sig till vissa givna gränser. Uppdraget avgränsas i utredningsdirektiven enligt följande.

Utredningens förslag på införande av flera tjänster i rutavdraget kan ges formen av såväl helt nya tjänster som justeringar av befintliga tjänster. De förslag som lämnas får dock inte innebära någon inskränkning av det nuvarande tillämpningsområdet. Även rutavdragets subventionsgrad på 50 procent av arbetskostnaden ska lämnas orörd. Detta gäller emellertid inte uppdraget i den del som handlar om utökat rutavdrag för äldre. Här står möjligheten öppen för utredningen att lämna förslag som låter äldre ha en högre subventionsgrad eller ett högre tak för maximal skattereduktion. Frågan om en särskild ordning för rutavdrag för äldre kommer, som ovan nämnts, att behandlas senare.

De förslag som lämnas ska vidare inte innebära någon ändring av rutavdragets inriktning mot arbetskostnader. Utredningen bör därför vid förslagens utformning beakta att det för vissa typer av tjänster kan vara svårt att särskilja vad som är kostnader för arbete.

Det ligger inte heller i utredningens uppdrag att föreslå någon ändring av vilka tjänster som i dag ingår i rotavdraget eller andra förändringar av rotavdragets utformning eller omfattning.

2.1.2. Allmänna utgångspunkter för uppdraget

Riktlinjer för skattepolitiken

Som en allmän utgångspunkt för utredningen gäller att uppdraget ska utföras med beaktande av de riktlinjer och vägledande principer för skattepolitikens utformning som riksdagen antog våren 2015.1

Enligt riktlinjerna är skattepolitikens främsta syfte att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för ett rättvist fördelat välstånd, en hållbar

1 Propositionen 2015 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer (prop. 2014/15:100), avsnitt 5.5, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254.

tillväxt och hög sysselsättning. Skattepolitiken ska stödja en utveckling där produktiviteten och det totala antalet arbetade timmar i ekonomin ökar och där fler jobb skapas. Dessutom ska skattepolitiken bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. För att kunna stödja den ekonomiska politiken på ett effektivt sätt bör skattepolitiken utformas enligt ett antal vägledande principer bl.a. följande.

Ett legitimt och rättvist skattesystem

Skatter ska tas ut på ett rättssäkert sätt. För att stärka legitimiteten ska regelverket vara möjligt att förstå och inte leda till onödigt stora administrativa kostnader för dem som tillämpar reglerna. Detta ska särskilt beaktas vid utformningen av nya skatteregler. Nyttan av förenklingar ska dock alltid vägas mot behovet av att värna skatteintäkterna, åstadkomma rättvisa mellan skattskyldiga samt motverka skattefusk och skatteundandragande.

Generella och tydliga regler

Skatteregler ska vara generella och tydliga, utan komplicerade gränsdragningar, med breda skattebaser och skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Detta bidrar till förståelse och legitimitet för skattesystemet och minskar även utrymmet och riskerna för fel och fusk.

Beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället

Beskattning ska i möjligaste mån ske i nära anslutning till inkomsttillfället. En minskad förekomst av skattekrediter säkerställer svenska skatteintäkter. Avsteg från denna princip kan i vissa fall motiveras av explicita krav på styrning eller av samhällsekonomiska effektivitetsskäl. Skatteutgifter, dvs. stöd till hushåll och företag på budgetens inkomstsida till följd av särregler t.ex. nedsatt skatt på vissa varor och tjänster, bör därför regelbundet omprövas.

Hållbara regler i förhållande till EU

Regelverket ska vara förenligt med EU-rätten, både i förhållande till specifika rättsakter och till bestämmelser i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om fri rörlighet och om statligt stöd.

Utredningsdirektiven

Enligt direktiven ska de förslag som utredningen lämnar så långt möjligt utformas för att bidra till ökad efterfrågan på tjänster och därmed ökad sysselsättning hos personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden. Arbetstillfällena kan ta formen av såväl anställning som eget företagande.

Förslagen ska vidare så långt möjligt utformas så att det inte uppstår så kallade dödviktseffekter, dvs. subvention av tjänster som skulle ha utförts ändå utan subvention, och undanträngning av befintliga tjänster. Förslagen bör även, så långt möjligt, bidra till att köparna ökar sitt arbetsutbud, dvs. ökar antalet arbetade timmar.

Utvidgningar av rutavdraget kan också bidra till minskat svartarbete.

I direktiven anges inte särskilt att utredningen ska överväga om följdändringar eller andra författningsändringar krävs med anledning av utredningens förslag. Här utgår emellertid utredningen från att det i uttrycket ”nödvändiga författningsändringar” ingår att lämna förslag på följdändringar eller andra författningsändringar som bedöms nödvändiga med anledning av utredningens olika förslag i sakfrågorna.

Vad gäller utredningens tolkning av direktiven avseende de specifika delfrågorna redovisas denna, i förekommande fall, i respektive övervägandekapitel.

2.2. Utredningens redovisning av uppdraget

Utredningen påbörjade sitt arbete i juli 2019. I ett tidigt skede konstaterade utredningen att uppdraget är relativt omfattande och väcker flera förhållandevis komplicerade frågeställningar, särskilt i fråga om ett utvidgat rutavdrag för äldre personer (äldrerut). Utredningstiden bedömdes därför som för knapp för den delen av uppdraget. I och

med det begärde den särskilde utredaren att tidpunkten för redovisningen av uppdraget avseende äldrerut skulle flyttas fram till den 1 september 2020. Övriga delar av uppdraget bedömdes kunna redovisas inom den tid som anges i direktivet men att redovisningen då görs genom ett delbetänkande.

Regeringen beslutade den 11 december 2019 om tilläggsdirektiv till utredningen.2 I tilläggsdirektivet anges att utredaren ska redovisa uppdraget avseende utvidgningen av rutavdraget med fler tjänster och höjt tak för rutavdraget senast den 31 januari 2020 och att utredningstiden för uppdraget avseende äldrerut förlängs. Uppdraget i den delen ska redovisas senast den 1 september 2020.

Utredningens förslag om en särskild ordning för rutavdrag för äldre kommer alltså redovisas särskilt i ett betänkande senast den 1 september 2020. I det betänkande som nu lämnas redovisar utredningen sina förslag om hur rutavdraget kan utökas med fler tjänster som avser tvätt vid tvättinrättning, inklusive transport av tvättgods, möblerings-, transport- och trygghetstjänster (tillsyn av bostad) samt en höjning av taket för rutavdraget till 75 000 kronor.

2.3. Utredningens arbete

Utredningsarbetet inleddes, som ovan nämnts, i juli 2019. Arbetet har bedrivits på sedvanligt sätt med regelbundna sammanträden med experterna. Sammanlagt har utredningen haft fyra sammanträden inför delbetänkandet.

Den samverkan som utredningen enligt direktivet ska ha i form av att hämta in synpunkter från berörda myndigheter, pensionärs- och anhörigorganisationer och andra intresseorganisationer har huvudsakligen skett genom experterna. Därutöver har utredningen träffat representanter för Avfall Sverige, Sveriges Transportarbetarförbund, Sveriges Tvätteriförbund och Säkerhetsföretagen i syfte att fånga upp information, kunskap och synpunkter från respektive organisation. Information har vidare inhämtats från Mio AB och Myrorna. Utredningen har också gjort studiebesök på Vic Tvätt AB i Kållered och Triangeltvätt i Malmö samt intervjuat innehavaren av Gothia Antik i Göteborg.

2 Dir. 2019:100.

Utredningen har under arbetets gång även tagit hjälp av Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Trafikanalys och Lars Aspholmer AB, som arbetar på uppdrag av Sveriges Åkeriföretag, för att hämta in statistiska uppgifter. Slutligen har Tjänstemännens centralorganisation (TCO) bidragit med en skrivelse med synpunkter på utredningens direktiv.

2.4. Betänkandets disposition

Betänkandet är indelat i 14 kapitel. Författningsförslagen presenteras i kapitel 1. I detta kapitel, kapitel 2, redogörs för utredningens uppdrag och arbete. Här finns också de allmänna utgångspunkterna för uppdraget samt förklaringar till olika begrepp som återkommande används i betänkandet. Sedan redogörs i kapitel 3 kortfattat för de regeländringarna som rutavdraget under årens lopp har varit föremål för, följt av dagens bestämmelser om rutavdrag samt EUrätt. I kapitel 4 redogörs för statistik kring rutavdraget, vilka effekter man kan förvänta sig av ett rutavdrag på sysselsättning, arbetade timmar och svartarbete samt tidigare rapporter och utvärderingar avseende rutavdraget. Därefter redovisas i kapitel 5 de skattelättnader vid köp av hushållstjänster som finns i våra grannländer Danmark och Finland.

I kapitel 6–10 behandlas de olika sakfrågorna. I kapitel 6 behandlas tvätt vid tvättinrättning, inklusive transport av tvättgods. Därpå behandlas möbleringstjänster i kapitel 7, transporttjänster i kapitel 8, trygghetstjänster (eller enligt utredningens benämning; tillsyn av bostad) i kapitel 9 och ett höjt tak för rutavdraget i kapitel 10. Utredningen redogör för sina överväganden och förslag i respektive kapitel.

Utredningens förslag till ikraftträdande och övergångsbestämmelser presenteras i kapitel 11. Detta följs av en analys av förslagens överensstämmelse med EU-rätten i kapitel 12. I kapitel 13 analyseras konsekvenserna av förslagen och slutligen finns författningskommentaren i kapitel 14.

2.5. Förklaringar av begrepp

För att underlätta läsningen av betänkandet lämnas nedan förklaringar till vissa begrepp och uttryck som återkommande används i texterna.

2.5.1. Fakturamodellen

Fakturamodellen innebär förenklat att den som köper rut- och rotarbete får en ekonomisk lättnad redan när han eller hon köper arbetet genom att enbart betala hälften av den fakturerade arbetskostnaden. När kunden har betalat och arbetet är utfört begär utföraren av arbetet utbetalning från Skatteverket med resterande belopp.

Fakturamodellen beskrivs närmare i avsnitt 3.2.6.

2.5.2. Köpare

Med köpare avses en privatperson som inte bedriver näringsverksamhet och som köper hushållsarbete hänförligt till sitt eller sin förälders hushåll.

2.5.3. Rutarbete

Som rutarbete räknas hushållsarbete som normalt utförs av hushållen själva och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden.

Vad som omfattas av begreppet hushållsarbete i rutsammanhang framgår av 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229). Här listas rutarbetena i den ordning som de räknas upp i lagtexten. Rut står för rengöring, underhåll och tvätt.

1. Städ- och rengöringsarbete.

2. Kläd- och textilvård.

3. Snöskottning.

4. Trädgårdsarbete.

5. Barnpassning.

6. Personlig omsorg och tillsyn.

7. Flyttjänster.

8. It-tjänster.

9. Reparation och underhåll av vitvaror.

2.5.4. Rotarbete

Som rotarbete räknas reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion eller av en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt.3

2.5.5. Rotavdrag

Skattereduktionen för rotarbete kallas ofta för rotavdrag. Skatterättsligt handlar det emellertid inte om ett avdrag utan en reduktion av den skatt som Skatteverket räknat fram utifrån deklarerade uppgifter. Uttrycket rotavdrag är emellertid allmänt vedertaget och används därför även i betänkandet som uttryck för skattereduktion för rotarbete.

2.5.6. Rutavdrag

Skattereduktionen för rutarbete kallas ofta för rutavdrag. Skatterättsligt handlar det emellertid inte om ett avdrag utan en reduktion av den skatt som Skatteverket räknat fram utifrån deklarerade uppgifter. Uttrycket rutavdrag är emellertid allmänt vedertaget och används därför även i betänkandet som uttryck för skattereduktion för rutarbete.

2.5.7. Skattereduktion

En skattereduktion innebär att den skatt som Skatteverket räknar ut utifrån lämnade uppgifter i inkomstdeklarationen, minskas med ett belopp motsvarande det man får i skattereduktion.4 Regler om skattereduktion finns i 67 kap. inkomstskattelagen.

367 kap. 13 a § och 13 b §inkomstskattelagen. 4 Skattereduktionen räknas av mot skatten i en bestämd ordning enligt 67 kap. 2 § inkomstskattelagen och 56 kap 7 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Skattereduktionen räknas av mot kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

2.5.8. Utförare

Med utförare menas den som utför hushållsarbetet.5

2.5.9. Underlag för rutavdrag

Enligt dagens bestämmelser om rutavdrag är det endast arbetskostnader som får ingå i underlaget för rutavdrag. I underlaget räknas även den mervärdesskatt som belöper på arbetskostnaden in, däremot inte kostnader för material, utrustning och resor.6

Se avsnitt 3.2.4 för en närmare redogörelse av underlaget för rutavdraget.

2.5.10. Återanvändning

Med återanvändning avses att något som inte är avfall används igen för att fylla samma funktion som det ursprungligen var avsett för.

Se vidare avsnitt 8.4 om återanvändning.

2.5.11. Återvinning

Användning av material, näringsämnen eller energi från avfall.

2.5.12. Återvinningscentral

Bemannad större anläggning för mottagning av grovavfall, trädgårdsavfall etc. Återvinningscentraler kan också kallas återvinningsgård, retur- eller kretsloppspark, återbruk m.m.

2.5.13. Återvinningsstation

Obemannad mindre station för mottagning av förpackningar, tidningar och andra trycksaker.

5 Denna förklaring är hämtad från 67 kap. 16 § inkomstskattelagen. 667 kap. 18 § andra stycket inkomstskattelagen.

3. Bakgrund

3.1. Rutavdragets historia

I budgetpropositionen för 20071 aviserade regeringen ett införande av en skattereduktion för fysiska personers köp av hushållstjänster. Inom Finansdepartementet utarbetades därefter en promemoria –

Skattelättnader för hushållstjänster – innehållande ett förslag till skatte-

lättnader för fysiska personers utgifter för hushållsarbete. Promemorian remissbehandlades och propositionen Skattelättnader för

hushållstjänster, m.m.2arbetades fram med ett förslag om skatte-

reduktion för fysiska personer som haft utgifter för hushållsarbete. Den 30 maj 2007 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen.3

3.1.1. Rutavdraget införs den 1 juli 2007

Den 1 juli 2007 trädde lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete i kraft. Syftet med lagen var bl.a. att omvandla svart arbete till vitt samt att möjliggöra för kvinnor och män att öka sin tid på arbetsmarknaden. Avsikten var även att fler korttidsutbildade skulle komma in på arbetsmarknaden och att såväl kvinnor som män skulle kunna kombinera familjeliv och arbetsliv på lika villkor.4

Hushållsarbete som omfattades av lagen var städarbete eller annat rengöringsarbete, vård av kläder och hemtextilier, matlagning, snöskottning och skötsel av tomt eller trädgård i form av häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning. Även omsorg och tillsyn som

1 Budgetpropositionen för 2007 Förslag till statsbudget för 2007, finansplan, skattefrågor och till-

läggsbudget m.m. (prop. 2006/07:1) volym 1 s. 141.

2Prop. 2006/07:94. 3Prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15, rskr. 2006/07:181. 4Prop. 2006/07:94 s. 1.

en fysisk person behöver samt barnpassning omfattades. Hushållsarbetet skulle i huvudsak vara utfört i eller i nära anslutning till bostaden av någon som hade F-skattsedel (numera godkännande för F-skatt).

Skattereduktion för hushållsarbete gavs enligt lagen med 50 procent av arbetskostnaden, dock högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. Om det sammanlagda underlaget för skattereduktionen understeg 1 000 kronor tillgodoräknades dock ingen reduktion.

Det dåvarande systemet innebar att den som köpte hushållsarbete fick betala hela kostnaden till utföraren och sedan skriftligen ansöka om skattereduktion hos Skatteverket. Köparen kunde få ligga ute med pengar i upp till 23 månader. Det innebar att Skatteverket fick hantera ansökningar från ett stort antal personer.

Skattereduktionen kom hos gemene man att kallas för rutavdrag, där rut står för rengöring, underhåll och tvätt.

3.1.2. Löneförmån i form av hushållsarbete 2008

Den 1 januari 2008 kompletterades lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete med en möjlighet till skattereduktion även i de fall fysiska personer haft skattepliktig löneförmån i form av hushållsarbete.5

3.1.3. Fakturamodellen och inkomstskattelagen 2009

Från och med den 1 juli 2009 ersattes systemet med ansökan om skattereduktion av den som köpt hushållsarbetet av den s.k. fakturamodellen, som fortfarande används. Modellen innebär att det är utföraren av tjänsten som rapporterar in underlaget för skattereduktion till Skatteverket.

Vidare infördes en bestämmelse om att skattereduktion även ska kunna tillgodoräknas en privatperson som köper hushållsarbete av en fysisk person som inte har godkännande för F-skatt och som inte bedriver näringsverksamhet.

Det var också nu som bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete infördes i ett nytt kapitel – 67 kap. – i inkomstskattelagen

5 Se propositionen Skattelättnader för förmån av hushållstjänster (prop. 2007/08:13).

(1999:1229).6 Bestämmelserna kompletterades med en särskild lag (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, som fortfarande gäller.

3.1.4. Läxhjälp 2013

När rutavdraget funnits i några år visade det sig att bestämmelsen om rutavdrag för barnpassning hade medfört tillämpningssvårigheter när det gällde läxhjälp. Detta ledde till att en ny bestämmelse infördes om rutavdrag för hjälp med läxor och annat skolarbete till barn och unga elever i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer.7

Bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2013.

3.1.5. Läxhjälp slopas augusti 2015

Drygt ett och ett halvt år efter införandet slopades möjligheten till rutavdrag för hjälp med läxläsning och annat skolarbete.8 Samtidigt ändrades bestämmelsen om rutavdrag för barnpassning så att endast viss hjälp med läxor och annat skolarbete omfattas av den bestämmelsen.

Skatteverket har med anledning av den ändrade lagstiftningen gett ut ett ställningstagande om barnpassning i kombination med läxläsning.9

3.1.6. Sänkt tak för rutavdraget, matlagning exkluderas och endast enklare städning från och med januari 2016

Den 1 januari 2016 sänktes taket för rutavdraget från 50 000 kronor till 25 000 kronor för den som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Vidare begränsades rutavdraget till att endast innefatta enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning. Samtidigt slopades bestämmelsen om rutavdrag för matlagning.10

6Prop. 2008/09:77, bet. 2008/09:SkU20, rskr. 2008/09:184. 7 Se vidare propositionen Skattereduktion för läxhjälp (prop. 2012/13:14). 8 Se propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) s. 49 f. 9Barnpassning i kombination med läxläsning – rutarbete, 2015-07-21, dnr 131 408313-15/111. 10Budgetpropositionen för 2016 Förslag till statens budget för 2016, finansplan och skattefrågor (prop. 2015/16:1) s. 187 f.

3.1.7. Trädgårdstjänster, flytt- och it-tjänster från och med augusti 2016

Under år 2016 utvidgades rutavdraget till att omfatta fler typer av trädgårdsarbete. Även flytt- och enklare it-tjänster infogades i rutavdragssystemet.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2016.11

3.1.8. Reparation och underhåll av vitvaror 2017

Den 1 januari 2017 utvidgades rutavdraget ytterligare. Nya tjänster i form av reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden, även kallat repavdraget, fördes in i systemet.12

3.1.9. Höj tak för rutavdraget 2019

I det förslag till statens budget för år 2019 som riksdagen ställde sig bakom ingick ett tillkännagivande till regeringen om att taket för rutavdrag borde höjas för att ta till vara sysselsättningspotentialen i rutsektorn. Detta ledde till att taket för rutavdrag för personer som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång höjdes från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår.13

Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2019.

3.1.10. Krav på elektronisk betalning 2020

Den senaste ändringen av rutavdragssystemet trädde i kraft den 1 januari 2020. För att motverka felaktiga utbetalningar vid utfört rut- och rotarbete har ett krav på elektronisk betalning införts.14

11 I propositionen Vårändringsbudget för 2016 utvecklas vad som avses med respektive tjänst (prop. 2015/16:99) s. 33 ff. 12 Bestämmelsen infördes som en miljöåtgärd genom budgetpropositionen för 2017

Förslag

till statens budget för 2017, finansplan och skattefrågor (prop. 2016/17:1).

13 Se propositionen Höjt tak för rutavdrag (prop. 2018/19:89). 14 Budgetpropositionen för 2020 Förslag till statens budget för 2020, finansplan och skattefrågor (prop. 2019/20:1), bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2019/20:59. Bestämmelsen finns i 67 kap. 15 a § inkomstskattelagen.

3.2. Gällande rätt

3.2.1. Rut- och rotavdragen

Rutavdraget trädde i kraft den 1 juli 2007. Det följdes av rotavdraget som gäller fr.o.m. den 8 december 2008. Syftet med rut- och rotavdragen är bl.a. att öka arbetsutbudet och därigenom stimulera sysselsättningen och tillväxten genom att omvandla sådant arbete som utförs av hushållen själva till marknadsarbete. Rotavdrag lämnas för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder.15

Rutavdrag lämnas enligt 67 kap. 13 § inkomstskattelagen för följande arbeten.

1. Enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden.

2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.

3. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.

4. Häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning samt beskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.

5. Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.

6. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.

7. Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till och från magasinering i samband med flytt mellan bostäder.

8. Arbete som avser installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete, när arbetet, handledningen och rådgivningen utförs i eller i nära anslutning till bostaden.

15 67 kap. 13 a och b §§ inkomstskattelagen.

9. Reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden.

Rut- och rotavdrag ges, som tidigare framgått, genom skattereduktion. Skattereduktionen räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt samt kommunal fastighetsavgift.16

Skattereduktion ges inte för arbete för vilket har lämnats försäkringsersättning eller för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd har lämnats från staten, en kommun eller ett landsting.17 Detta gäller oavsett i vilken form stödet lämnats.

3.2.2. Krav på köparen

Vilka som kan få rutavdrag

Personer som har rätt till skattereduktion är de som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret eller, i vissa fall, begränsat skattskyldiga.18 En förutsättning för detta är att beskattning sker enligt inkomstskattelagen.

Normalt beskattas begränsat skattskyldiga i Sverige enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta19 (SINK) men det finns möjlighet för utomlands bosatta att begära beskattning enligt inkomstskattelagen i stället. Samma möjlighet finns för begränsat skattskyldiga artister och idrottsutövare samt utländska artistföretag som omfattas av lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatt artister (A-SINK).20

För att begränsat skattskyldiga ska få rätt till rutavdrag krävs att personens överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.21 Med begreppet överskott av förvärvsinkomster i Sverige menas summan av tjänsteintäkter och intäkter av näringsverksamhet efter avdrag för kostnader i respektive inkomstslag.

1667 kap. 2 § inkomstskattelagen. 17 Se 67 kap. 13 c inkomstskattelagen och prop. 2006/07:94 s. 44 och 60 för motivering. 1867 kap. 11 § inkomstskattelagen. 19 SFS-nr 1991:586. 20 SFS-nr 1991:591. 2167 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen.

När det gäller dödsbon har sådana rätt till skattereduktion för arbete som har utförts före dödsfallet.

Arbetet ska utföras i köparens hushåll

För att ha rätt till rutavdrag krävs att det utförda arbetet är hänförligt till den som begär skattereduktion (alltså köparen) eller dennes förälders hushåll.22 Föräldern måste vara bosatt i Sverige. Köparen kan däremot ha sin bostad i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Arbetet får vidare inte utföras av den som begär skattereduktion eller av en närstående till denne.23 Personer som räknas som närstående är t.ex. föräldrar, barn, syskon, far- och morföräldrar.24

Att köparen ska ha sitt hushåll i bostaden innebär också att arbete i utrymme där köparen eller någon annan bedriver näringsverksamhet inte kan ge rutavdrag. I förarbeten anges att om exempelvis en privatperson bedriver näringsverksamhet i en viss del av sin villa och bor i den övriga delen, då omfattas bara det arbete som utförs i den del som är köparens bostad av rutavdrag.25

3.2.3. Krav på bostaden

En av de centrala utgångspunkterna för rutavdraget vid valet av tjänster har varit att arbetet huvudsakligen ska utföras i eller i nära anslutning till bostaden.26 Rutavdraget omfattar bl.a. mot den bakgrunden inte tvätt vid en tvättinrättning.27

Med bostad menas ett utrymme som med nyttjanderätt eller äganderätt helt eller till väsentlig del används av köparen för boende, dvs. där köparen har sitt hushåll, inom EES. Till bostaden räknas även garage, förråd och tvättstuga. Med bostad menas inte hotell, pensionat eller vandrarhem.28 Inte heller räknas gemensamhetsutrymmen i flerfamiljshus, exempelvis trappuppgång, som bostad.

2267 kap. 15 § inkomstskattelagen. 2367 kap. 15 § andra stycket inkomstskattelagen. 24 Vilka personer som ses som närstående anges i 2 kap.20–22 §§inkomstskattelagen. 25Prop. 2006/07:94 s. 46. 26 Se bl.a. prop. 2006/07:94 s. 40, prop. 2015/16:99 s. 33 och 38 samt prop. 2016/17:1 s. 202. 27Prop. 2006/07:94 s. 42. 2867 kap. 14 § inkomstskattelagen.

Vid dubbel bosättning omfattas båda bostäderna av begreppet bostad.

3.2.4. Underlaget för skattereduktionen

Arbetskostnaden

Eftersom rutavdragets subvention riktas mot arbete omfattar avdraget bara kostnader för arbete, inklusive mervärdesskatt, och inte kostnader för material, utrustning och resor.29 Detta innebär att arbetskostnaden måste särskiljas från övriga kostnader när rutarbete utförs, oavsett om arbetet utförs till fast pris eller på löpande räkning.

Hur arbetskostnaden ska beräknas eller hur de totala kostnaderna ska fördelas mellan arbetskostnader och andra kostnader har inte reglerats. I samband med en översyn av bestämmelserna har lagstiftaren uttryckligen avvisat tanken på att införa en sådan reglering.30I samma lagstiftningsärende uttalades att det inte finns något som hindrar att en utförare debiterar köparen för material till självkostnadspris eller med ett mycket lågt pålägg och bara tar ut fullt vinstpålägg för arbetet, så länge pålägget för arbetet inte är beräknat på ett sådant sätt att utföraren i själva verket kompenseras för avsaknaden av vinstpålägg på materialkostnaden.31

Kostnader för vissa enklare handverktyg som normalt är en förutsättning för att arbetet ska kunna utföras kan ingå i underlaget. Med handverktyg menas verktyg som hålls med en eller två händer. Det saknar betydelse om verktygen drivs med handkraft eller är motordrivna. Det innebär att t.ex. motorsåg, cirkelsåg, skruvdragare och liknande är redskap som inte behöver särskiljas vid underlaget för skattereduktion.32

Däremot anges i förarbetena att utrustning som gräsklippare, snöplog33 och flyttbil och magasinshyra34 inte får ingå i underlaget.

29 Enligt 67 kap. 11 § fjärde stycket inkomstskattelagen utgörs utgifterna för hushållsarbetet av det debiterade beloppet för arbetet inklusive mervärdesskatt. I 67 kap. 18 § andra stycket samma lag anges att utgifter för material, utrustning och resor inte får räknas in i underlaget för skattereduktion. 30 Propositionen Förbättringar av husavdragets fakturamodell (prop. 2014/15:10) s. 24 f. 31Prop. 2014/15:10 s. 20. 32 Informationen hämtad på webbplatsen www.skatteverket.se den 30 november 2019. 33Prop. 2006/07:94 s. 49. 34Prop. 2015/16:99 s. 36.

En utförare som begär utbetalning för kostnader som uppges avse arbete men som rätteligen avser t.ex. materialkostnader kan göra sig skyldig till bedrägeri.35 En köpare som är utföraren behjälplig med detta kan göra sig skyldig till medhjälp till bedrägeri. Om köparen i sin inkomstdeklaration begär skattereduktion för sådana kostnader kan vederbörande göra sig skyldig till skattebrott. Detsamma gäller naturligtvis i fråga om begäran om utbetalning eller begäran om skattereduktion för arbete som rätteligen inte omfattas av rutavdrag.36

Rättspraxis om beräkning av arbetskostnad

Om det visar sig att material, utrustning eller resor till viss del ingår i underlaget får Skatteverket uppskatta en skälig arbetskostnad. Högsta förvaltningsdomstolen har i två fall – HFD 2017 ref. 46 I och II – slagit fast hur arbetskostnaden ska beräknas vid rut- och rotarbete.

I det första fallet hade bolaget vidarefakturerat sina materialkostnader till kunderna med samma belopp som bolaget betalat, i förekommande fall efter avdrag för den inköpsbonus bolaget sedermera erhållit. Bolaget hade vidare beräknat arbetskostnaden genom att reducera den debiterade totalkostnaden med sådana utgifter som bolaget hade haft och som inte får räknas in i underlaget för skattereduktion. Det belopp som därefter återstod ansåg bolaget utgöra kundens kostnad för arbete. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det saknades skäl att ifrågasätta den av bolaget tillämpade modellen för att beräkna arbetskostnaden.

I det andra fallet bedömde Högsta förvaltningsdomstolen att det inte var möjligt att fastställa den verkliga arbetskostnaden på ett tillförlitligt sätt utifrån det underlag som utföraren presenterat. Enligt domstolen hade därför inte utföraren rätt till någon utbetalning baserad på den verkliga arbetskostnaden. Domstolen prövade därefter frågan om utföraren hade rätt till utbetalning på grundval av en uppskattad arbetskostnad. Enligt Skatteverket var det inte möjligt att uppskatta arbetskostnaden om utföraren i förhållande till kunden hade valt att redovisa sina verkliga kostnader. En schablonmässig beräkning av arbetskostnaden kunde enligt verket bara komma i

359 kap. 1 § brottsbalken. 36Prop. 2014/15:10 s. 12.

fråga om utföraren även i förhållande till kunden hade beräknat arbetskostnaden på det sättet. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen saknades stöd för Skatteverkets uppfattning att en uppskattning av arbetskostnaden skulle vara utesluten bara för att utföraren hade valt att redovisa sina verkliga kostnader i förhållande till kunden. I ett fall som detta, där skattereduktionsgrundande arbete hade utförts men utföraren inte hade lyckats styrka den verkliga kostnaden, förhåller det sig, enligt domstolen, tvärtom på det sättet att arbetskostnaden måste uppskattas till vad som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet framstår som skäligt.

Skatteverkets ställningstagande

Skatteverket har med anledning av viss problematik med att fastställa arbetskostnaden för utförda flyttjänster gett ut ställningstagandet

Rutarbete – beräkning av arbetskostnad vid flyttjänster.37 Av detta föl-

jer sammanfattningsvis följande.

Skattereduktion avseende flyttjänster, rutarbete, medges med 50 procent av arbetskostnaden. Med arbetskostnad avses i detta sammanhang utbetalad lön per timme multiplicerat med 250 procent plus moms. Om uppgift om utbetald lön per timme saknas kan i stället en för branschen genomsnittlig timkostnad (för den som utfört arbetet) användas. Av ansökan om utbetalning ska framgå hur många arbetstimmar som har utförts. Debiterat belopp utöver det uppräknade timpriset multiplicerat med antalet arbetade timmar ger normalt inte rätt till skattereduktion.

Om arbetskostnaden beräknats på annat sätt än ovan måste utföraren vid förfrågan kunna visa hur arbetskostnaden räknats fram. Om underlag för beräkning av arbetskostnad för utfört arbete saknas eller är bristfälligt ska Skatteverket medge ett skäligt belopp och i förekommande fall återkräva för mycket utbetalat belopp.

En beräkning av arbetskostnaden som innebär att material och kostnad för fordon och drivmedel räknas bort från totalpriset bör i normalfallet inte godtas eftersom en sådan beräkning inte klargör priset per arbetad timme samt antalet arbetade timmar.

Det har vidare visat sig att det kan vara svårt att fastställa hur stor del av det totala priset som avser arbete vid värmepumpinstallationer

37 2017-09-11, dnr 202 331999-17/111.

till fast pris. För att underlätta för utförare av sådana entreprenader och deras kunder har därför Skatteverket utfärdat ställningstagandet

Skattereduktion för husarbete – arbetskostnad vid värmepumpentreprenader i vilket anges att Skatteverket godtar att arbetskostnaden be-

räknas enligt schablon.38 För installation av vätska-vattenvärmepump (t.ex. bergvärme) godtas att arbetskostnaden beräknas till 35 procent av den totala entreprenadkostnaden och för installation av luftvärmepump är motsvarande andel 30 procent. Det är representanter för branschen i samverkan med Svenska Värmepumpföreningen som har beräknat hur stor del av totalpriset som i normalfallet utgör arbetskostnad vid installation av en ny värmepump.

3.2.5. Krav på elektronisk betalning för rätt till rut- och rotavdrag

Den 1 januari 2020 infördes en ny bestämmelse i rut- och rotavdragssystemet.39 I denna anges att det för rätt till skattereduktion krävs att det utförda hushållsarbetet har betalats elektroniskt när arbetet har utförts av en näringsidkare som är godkänd för F-skatt eller, om arbetet utförts utomlands, genomgår motsvarande kontroll i utlandet. Syftet med bestämmelsen är att motverka felaktiga utbetalningar.

Betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt. I förarbetena ges exempel på vad som avses med elektronisk betalning: betalning med kontokort, inbetalningskort, BankID och Swish. Däremot omfattas exempelvis inte betalning med check som är ett löpande skuldebrev, som löses in av innehavaren och som medför en utbetalning där uppgift om mottagare inte behöver anges. Inte heller utgör betalning med kryptovalutor, som Bitcoin och liknande betalningslösningar, en elektronisk betalning eftersom sådana betalningar inte förmedlas av en betaltjänstleverantör enligt betaltjänstlagen, vilket innebär att information om avsändare, mottagare, belopp eller tidpunkt inte kan identifieras.40

38 2014-04-03, dnr 131 183266-14/111. 3967 kap. 15 a § inkomstskattelagen. 40 Budgetpropositionen för 2020 Förslag till statens budget för 2020, finansplan och skattefrågor (prop. 2019/20:1) s. 210.

3.2.6. Förfarandet

Tre spår

Det finns tre sätt att få rutavdrag inom systemet med skattereduktion.

För det första kan man anlita en näringsidkare som, när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut, är godkänd för Fskatt. Detta sätt kallas fakturamodellen och är det absolut vanligaste sättet. Om rutarbete utförs utomlands men inom EES och utföraren inte bedriver någon näringsverksamhet i Sverige krävs inte F-skatt. Utföraren ska då i stället ha ett intyg eller liknande (skuldfrihetsintyg) som visar att företaget i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt i Sverige, när det gäller skatter och avgifter.41

För det andra kan man anlita en privatperson som inte är godkänd för F-skatt (däremot inte en näringsidkare som av någon anledning inte är godkänd för F-skatt).

För det tredje kan man få tjänsterna tillhandahållna som en skattepliktig löneförmån av sin arbetsgivare. Den enskilde får en lättnad direkt genom att arbetsgivaren inte gör något avdrag för preliminär skatt för förmån av rutarbete.

När en näringsidkare med godkännande för F-skatt anlitas eller arbete tillhandahålls som en löneförmån är skattereduktionen 50 procent av arbetskostnaderna inom ramen för rutavdraget. Det sammanlagda taket för rut- och rotavdragen är 50 000 kronor.

Bestämmelser om förfarandet vid rutavdrag finns i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.

Fakturamodellen

Fakturamodellen innebär att köparen får sitt rutavdrag direkt i samband med betalningen av det utförda arbetet. För att fakturamodellen ska kunna tillämpas krävs att utföraren har godkännande för F-skatt. Utföraren fakturerar kunden som vanligt men gör avdrag med viss del av arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt.42 För rutarbete är avdraget maximalt 50 procent av arbetskostnaden.

4167 kap 17 § inkomstskattelagen. 42 6–9 §§ lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.

När arbetet är utfört och köparen har betalat sin del av arbetskostnaden kan utföraren ansöka om utbetalning av resterande del av arbetskostnaden hos Skatteverket. Ansökan ska lämnas elektroniskt och vara undertecknad av utföraren eller dennes ombud eller annan behörig företrädare för utföraren. Skatteverket gör utbetalningen till utföraren och samtidigt tillgodoförs köparen en preliminär skattereduktion. Den preliminära skattereduktionen är förifylld i inkomstdeklarationen. När köparen lämnar sin inkomstdeklaration begär denne slutlig skattereduktion genom att underteckna deklarationen.

Om köparen har tillräckligt mycket skatt att betala påverkar skattereduktionen inte den beräknade slutskatten. Köparen har i praktiken redan fått sin skattelättnad i och med den reducerade betalningen till utföraren. Skulle köparen ha mindre skatt att betala än det belopp som den preliminära skattereduktionen uppgår till resulterar det i en tillkommande post vid beräkningen av slutskatten.

Även för rutarbete som utförs utanför Sverige men inom EES tillämpas fakturamodellen.

Skatteverket ska ha fått begäran om utbetalning senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet utfördes och köparen betalade för arbetet. Anledningen till detta är att underlaget för skattereduktionen ska kunna förtryckas i inkomstdeklarationen.43Efter den 31 januari mister en utförare sin möjlighet att få utbetalning från Skatteverket för arbete som betalats av köparen föregående år. I detta sammanhang kan även noteras att fakturamodellen inte är tvingande. Det är därför viktigt, om köparen vill ha rutavdrag på det planerade arbete, att utföraren och köparen är överens om att fakturamodellen ska tillämpas innan arbetet påbörjas och att utföraren gör begäran om utbetalning hos Skatteverket i rätt tid. Det är nämligen inte möjligt att få rutavdrag i efterhand genom ett yrkande i inkomstdeklarationen.

När Skatteverket beslutar om utbetalning till utföraren ska verket så snart som möjligt skriftligen meddela köparen detta. Så ska också ske om verket beslutar om att utföraren ska återbetala ett belopp.44

Om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren varit berättigad till det, ska mottagaren snarast underrätta verket som i sin tur ska fatta beslut om att det felaktigt utbetalda beloppet

43 Se propositionen Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete (prop. 2008/09:77) s. 39. 44 19 § första stycket 1 och 2 lagen om förfarandet vid skattereduktioner för hushållsarbete.

ska betalas tillbaka. Om utföraren betalar tillbaka ett belopp till köparen ska utföraren genast meddela Skatteverket om återbetalningen. Verket ska i sin tur snarast fatta beslut om återbetalning med ett belopp som motsvarar vad som betalats tillbaka till köparen.45

När en anställd får rutarbete som förmån

Om en arbetsgivare erbjuder sina anställda en förmån av rutarbete beskattas de anställda för denna förmån. Förmånen värderas till marknadsvärdet, dvs. det pris som den anställde själv skulle få betala för motsvarande tjänst.46 Den som får förmån av rutarbete har rätt till rutavdrag på den delen som avser arbetskostnad.

Förutsättningen för rutavdraget är att utföraren är godkänd för F-skatt eller har ett skuldfrihetsintyg. Uppgifterna förtrycks i inkomstdeklarationen och den anställda ska godkänna dessa för att slutlig skattereduktion ska medges.

Arbetsgivare ska vid beräkning av skatteavdraget beakta förmånens värde och minska skatteavdraget med det belopp som motsvarar arbetstagarens skattereduktion. Skatteavdraget ska således reduceras med 50 procent av värdet för förmån av rutarbete.

Köparen anlitar en person som inte har F-skatt

När en köpare anlitar en fysisk person som inte har godkännande för F-skatt och som inte bedriver näringsverksamhet motsvarar rutavdraget de arbetsgivaravgifter som redovisas för privatpersonen i en förenklad arbetsgivardeklaration.47 Personen som utför arbetet får inte heller vara skattskyldig för mervärdesskatt i fråga om verksamhet som avser rot- eller rutarbete.48 För att den enskilde i dessa fall ska kunna få skattelättnaden direkt slipper den enskilde betala arbetsgivaravgifterna.

45 Bestämmelser om underrättelse om felaktig utbetalning och beslut om återbetalning finns i 13 och 14 §§ lagen om förfarandet vid skattereduktioner för hushållsarbete. 4661 kap. 2 § inkomstskattelagen. 47 Enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). 4867 kap. 16 § inkomstskattelagen.

Skatteverket ska så snart som möjligt skriftligen meddela köparen den preliminära skattereduktionen som motsvaras av de redovisade arbetsgivaravgifterna i fråga.49

3.2.7. EU-rätt

Allmänt

EU-rätten är en självständig rättsordning. Samtidigt utgör unionsrätten en del av varje medlemsstats rättsordning och medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa och ge effekt åt EU-rättens regler och principer. Förhållandet mellan EU-rätten och de nationella rättsordningarna behandlas inte uttryckligen i de två grundfördragen, dvs. fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som utgör EU:s rättsliga grund. I fördragen regleras unionens principer, befogenheter och funktioner. Genom rättspraxis har EU-rätten emellertid utvecklats till ett överordnat rättssystem som utgör en integrerad del av medlemsstaternas nationella rättssystem och som skapar rättigheter och skyldigheter för enskilda. Medlemsstaterna ska säkerställa att de skyldigheter som följer av grundfördragen och av unionens institutioners akter fullgörs.

En betydande del av EU-rätten är direkt tillämplig i medlemsstaterna genom s.k. direkt effekt. Detta gäller inte minst EU- och EUF-fördragen. Denna direkta effekt, i kombination med den allmänna samarbets- och lojalitetsförpliktelsen, innebär att bestämmelser i grundfördragen och bestämmelser med direkt effekt i andra av unionens institutioners akter kan åberopas direkt i en nationell domstol samt att nationell rätt som strider mot bestämmelserna måste sättas åt sidan och inte tillämpas av medlemsstaterna. Medlemsstaterna har också en skyldighet att inte behålla eller införa nationell rätt som är oförenlig med unionsrätten.

49 19 § första stycket 3 lagen om förfarandet vid skattereduktioner för hushållsarbete.

Skatterättens område

Skatterätten är ett rättsområde som i stor utsträckning påverkas av EU-rätten. Detta gäller särskilt den indirekta beskattningen. Det området styrs nästan uteslutande av direktiv på unionsnivå. Såväl mervärdesskatten som de mest centrala punktskatterna ligger inom det harmoniserade området. Annorlunda förhåller det sig med den direkta beskattningen. Den långtgående harmonisering som ägt rum på den indirekta beskattningens område saknar motsvarighet inom den direkta beskattningen. Detta innebär emellertid inte att EU-rätten saknar betydelse på den direkta beskattningens område. Exempelvis har de grundläggande fördragsbestämmelserna om fri rörlighet och icke-diskriminering fått stor betydelse på den direkta beskattningens område, framför allt sedan EU-domstolen i ett flertal fall funnit att olika inslag i medlemsstaternas nationella inkomstskattelagstiftningar varit oförenliga med de s.k. fördragsfriheterna.50

I EUF-fördraget fastslås unionens grundläggande målsättning att upprätta en harmoniserad inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, personer (inklusive fri etableringsrätt) och kapital inom unionen, fri från diskriminering och olikbehandling, där hindren för den fria rörligheten avskaffas. Även om det inte annat än för fri rörlighet för varor särskilt föreskrivs att det även omfattar fiskala hinder följer det av EU-domstolens rättspraxis att det gäller samtliga fördragsfriheter.

På skatterättens område kan en skatteregel som negativt särbehandlar gränsöverskridande förhållanden jämfört med motsvarande rent inhemska förhållanden, om det inte endast är ett resultat av att medlemsstaterna parallellt utövar sin beskattningsrätt, strida mot fördragsfriheterna. Några undantag från förbudet mot direkt diskriminering medges inte.

I vissa fall kan skatteregler som innebär indirekt missgynnande och i princip utgör hinder för fördragsfriheterna dock rättfärdigas. Då ska regeln kunna motiveras på de grunder som anges i fördraget eller som utvecklats i EU-domstolens rättspraxis.51 Utrymmet för

50 Ståhl, Kristina m.fl., EU-skatterätt, s. 21 ff. och 70 ff., med där angivna hänvisningar, samt Derlén, Mattias m.fl., Grundläggande EU-rätt, s. 56 ff. med där angivna hänvisningar. 51 Rättfärdigandegrunder som har godtagits är önskemålet att hindra skatteflykt, upprätthållande av en effektiv skattekontroll och skatteuppbörd, skattesystemets inre sammanhang, territorialitetsprincipen, att bevara fördelningen av beskattningsrätten samt risken att förluster beaktas två gånger. Se Ståhl, Kristina m.fl., EU-skatterätt, s. 70 ff., med där angivna hänvisningar.

att godta skatteregler som hindrar fördragsfriheterna är emellertid begränsat.

EUF-fördragets regler säkerställer primärt den fria rörligheten inom EU-området men genom att motsvarande regler om fri rörlighet finns även i EES-avtalet gäller den fria rörligheten även inom EES. Utgångspunkten är att bestämmelserna om fri rörlighet i EESavtalet tolkas på samma sätt som motsvarande bestämmelser i EUFfördraget.52

Fri rörlighet för personer

Den fria rörligheten för personer omfattar fri rörlighet för arbetstagare (artiklarna 45 EUF-fördraget) och etableringsfriheten (artikel 49 EUF-fördraget). För fysiska personer gäller både etableringsfriheten och den fria rörligheten för arbetstagare, medan endast etableringsfriheten kan aktualiseras för juridiska personer.

I artikel 45 punkterna 1 och 2 EUF-fördraget anges att fri rörlighet för arbetstagare ska säkerställas inom unionen och att denna fria rörlighet ska innebära att all diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet ska avskaffas vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor. Vilka aktiviteter som omfattas av den fria rörligheten för arbetstagare utvecklas i punkten 3. Där anges att den fria rörligheten för arbetstagare innefattar en rätt att anta erbjudanden om anställning, att förflytta sig fritt inom medlemsstaternas territorium för detta ändamål och att uppehålla sig i en medlemsstat i syfte att inneha anställning.

Numera skyddas inte endast arbetstagare av fördraget utan även den som endast flyttar sin bosättning. I artikel 21 punkt 1 EUF-fördraget om unionsmedborgarskap anges att varje unionsmedborgare ska ha rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, om inte annat följer av de begränsningar och villkor som föreskrivs i fördragen och i bestämmelserna om genomförande av fördragen.

När det gäller etableringsfriheten anges i artikel 49 i EUF-fördraget att inskränkningar för medborgare i en medlemsstat att fritt etablera sig på en annan medlemsstats territorium ska förbjudas. För-

52 Se t.ex. mål C-452/01 Ospelt, punkt 29 och mål C-286/02 Bellio, punkt 34.

budet ska även omfatta inskränkningar för medborgare i en medlemsstat som är etablerad i någon medlemsstat att upprätta kontor, filialer eller dotterbolag. Etableringsfriheten ska innefatta rätt att starta och utöva verksamhet som egenföretagare samt rätt att bilda och driva företag på de villkor som etableringslandets lagstiftning föreskriver för egna medborgare, om inte annat följer av bestämmelserna i kapitlet om kapital.

När det gäller skatteregler som utgör hinder för den fria rörligheten kan sådana förekomma både i verksamhetsstaten och i hemstaten. Med verksamhetsstaten avses den stat dit personen som utnyttjar rätten till fri rörlighet har sökt sig för att t.ex. ta en anställning eller genomföra en etablering och med hemstaten avses helt enkelt personens ursprungliga hemstat. Om det finns ett hinder för den fria rörligheten i verksamhetsstaten medför detta att utländska personer utestängs från denna stat eftersom de inte tillåts att verka där på samma villkor som inhemska personer. Ett hinder i hemstaten leder däremot till att inhemska subjekt tvingas stanna i det egna landet och hindras från att ta anställning eller etablera sig i andra medlemsstater.53

Fördragsbestämmelserna tar i första hand sikte på att förbjuda öppen diskriminering av medborgare från andra medlemsstater. EUdomstolen har emellertid i flertalet mål slagit fast att bestämmelserna även förbjuder indirekt diskriminering.

Fri rörlighet för tjänster

Den fria rörligheten för tjänster regleras i artikel 56 EUF-fördraget. Där anges att inskränkningar i friheten att tillhandahålla tjänster inom unionen ska förbjudas beträffande medborgare i medlemsstater som har etablerat sig i en annan medlemsstat än mottagaren av tjänsten.

För att artikeln ska vara tillämplig krävs att den som tillhandahåller tjänsten dels är medborgare i ett EU-land, dels är etablerad

53 Ståhl, Kristina m.fl., EU-skatterätt, s. 103.

inom unionen.54 Artikel 56 gäller inte endast för den som tillhandahåller tjänsten utan även mottagaren av en tjänst har rätt att göra gällande de rättigheter som följer av artikeln.55

Som ”tjänster” i fördragens mening ska enligt artikel 57 i EUFfördraget anses prestationer som normalt utförs mot ersättning, i den utsträckning de inte faller under bestämmelserna om fri rörlighet för varor, kapital och personer.

Enligt EU-domstolens rättspraxis innebär artikel 56 att det är nödvändigt att avskaffa all form av diskriminering på grund av nationalitet av en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat. Artikeln innebär även att det är nödvändigt att avskaffa varje inskränkning – även om den är tillämplig på inhemska tjänsteleverantörer och tjänsteleverantörer från andra medlemsstater utan åtskillnad – som innebär att den verksamhet som bedrivs av en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat, där denne lagligen utför liknande tjänster, förbjuds, hindras eller blir mindre attraktiv.

Statligt stöd

EUF-fördraget innehåller, förutom regler om fri rörlighet, regler som ska säkerställa en väl fungerande konkurrens på den inre marknaden. Bland dessa finns bestämmelser om statligt stöd. Bestämmelserna återfinns i artiklarna 107–109 i fördraget och har till syfte att förhindra att konkurrensförhållandena inom unionen snedvrids genom att medlemsstaterna gynnar vissa företag eller viss produktion ekonomiskt.

Statligt stöd är enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget som utgångspunkt förbjudet. Ett stöd kan emellertid efter prövning av Europeiska kommissionen bedömas vara förenligt med den gemensamma marknaden. Medlemsstaterna ska anmäla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder till kommissionen för granskning och får

54 Se t.ex. mål C-290/04 Scorpio som visar att den fria rörligheten för tjänster inte omfattar en tjänstesäljare som är medborgare i tredje land trots att denne är hemmahörande, och att tjänsten tillhandahålls, inom unionen. Med EU-medborgare likställs enligt artikel 62 i EUFfördraget jämförd med artikel 54 i EUF-fördraget juridiska personer som bildats i överensstämmelse med en medlemsstats lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom unionen. 55 Se t.ex. mål C-118/96 Safir.

inte genomföra åtgärderna förrän kommissionen gett sitt godkännande (genomförandeförbudet). Genomförandeförbudet följer av artikel 108.3 i fördraget och har direkt effekt, vilket innebär att det ger upphov till rättigheter för enskilda som kan åberopas även inför nationella domstolar. Kommissionen är den enda instans som får godkänna statligt stöd inom EU. För att underlätta och förenkla hanteringen av statligt stöd inom EU har kommissionen dock beslutat om vissa undantag från genomförandeförbudet.

För stöd som uppfyller förutsättningarna i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (gruppundantagsförordningen) eller kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, finns undantag från anmälningsförfarandet. Det finns dock regelverk och rapporteringsskyldigheter som måste följas för att dessa undantag ska vara tillämpliga.

Konsekvenserna av att inte följa bestämmelserna avseende genomförandeförbudet hanteras i lag (2013:388) om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler. Statligt stöd som lämnas i strid med genomförandeförbudet ska medlemsstaten återkräva från stödmottagaren med ränta så att konkurrensförhållandet återställs.

4. Statistik, sysselsättning och effekter av rutavdraget

4.1. Inledning

I detta kapitel redovisas rutavdragets utveckling över tid, vilka som utnyttjar rutavdraget och i vilken omfattning. Vidare diskuteras vilka effekter ett rutavdrag kan förväntas få på sysselsättning, arbetade timmar och svartarbete. Utredningen belyser även vilka som arbetar i några av dagens rutbranscher. Avslutningsvis sammanfattas tidigare utvärderingar och rapporter kring rutavdraget. Kapitlet syftar till att ge en bild av det nuvarande rutavdraget och att ge en bakgrund till bedömningarna av utredningens förslag. Det utgör också ett underlag för utredningens konsekvensutredning.

4.2. Statistik för rutavdraget

4.2.1. Rutavdraget ökar från år till år

I tabell 4.1 nedan framgår rutavdragets utveckling under 2009–2017. Tabellen visar totalt antal folkbokförda över 20 år, antal rutköpare över 20 år samt andelen rutköpare i förhållande till antalet folkbokförda. Andelen rutköpare mellan 18–20 år är försumbar och redovisas inte.1 Tabellen visar också antal utförare respektive år.

1 Uppgifter hämtade 2019-11-28 från Statistiska centralbyråns (SCB) databas hushållens ekonomi, området inkomster och skatter förutom uppgifter om utförare som hämtats 2019-11-28 från webbplatsen www.skatteverket.se, Rot och rut, senast uppdaterad 2018-12-21.

Källa: Statistiska centralbyrån och Skatteverket (antal utförare). *) Utredningens beräkning.

Tabellen visar att köp av ruttjänster har ökat från år till år. Under 2009 uppgick rutavdraget till totalt cirka 750 miljoner kronor medan det under 2017 uppgick till totalt cirka 4,6 miljarder kronor. Vid en jämförelse med året innan var ökningen under 2016 cirka 406 miljoner kronor, vilket motsvarar 12 procent. Under 2017 var ökningen cirka 990 miljoner kronor, vilket motsvarar 25 procent.

Under 2009 köpte knappt 190 000 personer ruttjänster medan antalet köpare under 2017 var drygt 890 000. Detta motsvarar 2,5 respektive 11,1 procent av antalet folkbokförda över 20 år.

Medelvärdet för ruttjänster har ökat varje år sedan 2009. År 2009 var medelvärdet för köpta tjänster cirka 4 100 kronor och under 2017 var medelvärde cirka 5 200 kronor. Ökningen är större än vad som motsvaras av den allmänna prisökningen i ekonomin under samma period (mätt med konsumentprisindex). Antalet utförare av ruttjänster har också ökat, förutom under 2015 då det blev cirka 500 färre utförare.

4.2.2. Vilka ålders- och inkomstgrupper som använder rutavdraget

Som framgår av föregående avsnitt uppgick antalet rutköpare till drygt 890 000 personer under 2017. Av dessa var drygt 550 000 rutköpare i åldersgruppen 20–64 år, vilket motsvarar 62 procent av rutköparna. Drygt 340 000 köpare var i åldersgruppen över 65 år, vilket motsvarar 38 procent av rutköparna.2

I tabell 4.2 nedan redovisas andelen beviljade rutavdrag i förhållande till samtliga folkbokförda inom olika åldersgrupper. Även medelvärdet för rutavdraget inom respektive grupp redovisas. Tabellen visar också fördelningen mellan män och kvinnor. Uppgifterna omfattar personer över 20 år under 2017. Antalet personer i åldersgruppen 18–20 år som beviljades rutavdrag 2017 var försumbart och redovisas därför inte.

Källa: Statistiska centralbyrån, Skattereduktion för ROT-arbete och hushållsarbete (RUT) 2017 efter ålder som senast uppdaterats 2019-01-31. Hämtad den 2019-11-28.

2 Uppgifter hämtade från SCB:s databas om hushållens ekonomi.

Uppgifterna i tabell 4.2 åskådliggörs i nedanstående diagram.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Av tabell 4.2 och figur 4.1 kan man utläsa att medelvärdet var lägst i åldersgruppen 20–24 år där det var 2 492 kronor och högst i åldersgruppen 40–44 år där det var 7 521 kronor. Medelvärdet för kvinnor i åldersgruppen 40–44 år var 890 kronor högre än för män i samma åldersgrupp. I de efterföljande åldersgrupper sjunker medelvärdet och i gruppen 70–74 år uppgår det till 3 932 kronor. Medelvärdet ökar återigen i åldersgruppen över 75 år, då till 4 049 kronor. Kvinnor har ett högre medelvärde än män fram till åldersgruppen 55–59 år. Medelvärdet är därefter något högre för män än för kvinnor. I åldersgruppen över 75 år är medelvärdet för män 450 kronor högre än för kvinnor.

Hur rutavdraget används i olika inkomstklasser redovisas i tabell 4.3. Tabellen innehåller uppgifter om nyttjandet av rutavdrag i olika inkomstintervall för köpare över 20 år.

9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000

0

Medelvärde för rutavdrag fördelat på samtliga samt män

och kvinnor under 2017

Medelvärde samtliga (kr) Medelvärde kvinnor (kr)

Medelvärde män (kr)

Källa: Statistiska centralbyråns databas om hushållens ekonomi, området inkomster och skatter. *) Utredningens beräkning.

Det kan noteras att andelen rutköpare 2017 var cirka 42 procent i inkomstklassen över 1 000 000 kronor. Inom denna klass köptes ruttjänster till ett belopp om 396 miljoner kronor. Medelvärdet var cirka 10 700 kronor. Vidare kan noteras att det stora antalet köpare, nästan 750 000 personer, fanns bland köpare med inkomster under 600 000 kronor. Dessa köpte ruttjänster till ett belopp om cirka 3,3 miljarder kronor. Medelvärdet var dock lägre i inkomstklasserna med inkomster under 600 000 kronor jämfört med inkomstklasserna med inkomster över 600 000 kronor.

Att få barn påverkar användningen av rutavdraget

Skatteverkets rapport om skattesystemets utveckling under 2006– 20153 visar på att kvinnor över 70 år samt höginkomsttagare med barn är överrepresenterade i användningen av rutavdrag. En iakttagelse som görs i rapporten är att andelen som använder rutavdraget gradvis ökar till och med första barnets födelseår, för att sedan minska, främst för kvinnor men också för män, och därefter åter öka. Skillnaden mellan andelen kvinnor och män som gör avdraget tycks inte påverkas långsiktigt av att bli förälder. Skillnaden är ungefär lika

3 Hämtad 2019-10-11 från webbplatsen www.skatteverket.se, Skattesystemets utveckling 2006–

2015 Del II, daterad 2018-06-21.

stor några år efter att man blivit förälder som det var innan. I rapporten anges även att behovet av rut- och rottjänster verkar öka med antal barn upp till tre barn. Detta indikerar sammantaget att rutavdraget i hög grad används för att underlätta barnfamiljers vardag.

4.2.3. Fler kvinnor än män köper ruttjänster

Det är inte bara för ett enstaka år som kvinnor använder rutavdraget mer än män. Även sett över en längre period dominerar kvinnor som köpare av ruttjänster, även om de senaste årens utveckling indikerar av viss utjämning mellan könen. Detta framgår av tabell 4.4 som visar hur rutavdraget fördelat sig mellan kvinnor och män över 20 år under 2009–2017.

Källa: Statistiska centralbyråns databas om hushållens ekonomi, området inkomst och skatter. *) Utredningens beräkning.

Andelen kvinnliga rutköpare var under ovan redovisad tidsperiod större än andelen manliga rutköpare. Till exempel utgjorde andelen kvinnliga rutköpare 61,2 procent under 2015 medan de manliga utgjorde 38,8 procent. Under 2017 sjönk andelen kvinnliga rutköpare till 56,8 procent, medan andelen manliga rutköpare ökade till 43,2 procent.

Nedanstående figur illustrerar förändringen av antalet rutköp för kvinnor respektive män. Figuren visar bl.a. att ökningen av andelen manliga rutköpare var förhållandevis jämn åren 2010–2016. Mellan 2016 och 2017 sker däremot en betydande ökningen, nästan 3 procentenheter, av andelen manliga rutköpare jämfört med åren innan.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Under 2016 genomfördes ett flertal förändringar av rutavdraget. Taket för rutavdraget begränsades till 25 000 kronor för den som var under 65 år vid årets ingång. Vidare begränsades avdraget till att endast innefatta enklare städning eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning. Möjligheten till skattereduktion för matlagningshjälp, annat än av enklare slag, slopades. Rutavdraget utvidgades samtidigt till att omfatta fler typer av trädgårdsarbete samt flytt- och enklare it-tjänster. Dessa förändringar kan sammantaget ha påverkat utvecklingen av rutavdraget i positiv riktning som framgår av figur 4.2.

Förändring av antal rutköp, kvinnor respektive män

600 000

500 000

400 000

300 000

200 000

100 000

0

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Antal kvinnor totalt 20+ med rut

Antal män totalt 20+ med rut

4.2.4. Få personer slår i taket för rutavdraget

Utredningen har hämtat in uppgifter om hur många som under 2017 använde rutavdraget fullt ut, dvs. maximala 25 000 kronor för personer upp till 65 år respektive 50 000 kronor för personer över 65 år, samt antalet av dessa med en sambo eller make/maka4 med utrymme kvar att använda för köp av ruttjänster (och med skatt kvar att reducera), se tabellen 4.5 nedan. Det sammanlagda taket för rut- och rotavdragen uppgick för båda grupperna till 50 000 kronor.

Källa: Statistiska centralbyråns simuleringsmodell FASIT, STAR-urvalet 2017. Uppgifterna avser de rutavdrag som individerna gjort avdrag för under året. Uppgifterna tar inte hänsyn till om den som gjort avdraget haft skatt att reducera eller inte, dvs. huruvida avdraget getts i den slutgiltiga taxeringen. *) Det totala beloppet har summerats baserat på icke avrundade belopp, vilket förklarar varför delkomponenterna i tabellen inte summerar till totalen.

Som framgår av ovanstående tabell var det förhållandevis få, endast 11 900 personer, som under 2017 slog i taket för rutavdraget. Av dessa hade 7 900 personer en sambo eller make/maka med utrymme kvar att använda för köp av ruttjänster.

4 En person definieras som make/maka om den är gift eller har ingått partnerskap enligt partnerskapslagen. Personer som har gemensamt barn, utan att vara gifta med varandra eller vara registrerade partner, och är folkbokförda på samma fastighet eller lägenhet räknas som sammanboende i sambopar (sambo). Personer som saknar gemensamma barn och är folkbokförda på samma fastighet eller lägenhet räknas som sambo om: personerna är minst 18 år, personerna är av olika kön, åldersskillnaden mellan personerna är mindre än 15 år, personerna inte är nära släkt och endast ett möjligt sambopar kan bildas inom hushållet.

4.2.5. Hur rutavdraget används i olika delar av Sverige

Under inkomståret 2017 uppgick rutavdraget, som nämns ovan, till cirka 4,6 miljarder kronor. Av tabell 4.6 nedan framgår hur rutavdraget fördelade sig mellan Sveriges län under detta år.

Källa: Statistiska centralbyråns databas om hushållens ekonomi, området inkomst och skatter. *) Utredningens beräkning.

Av tabellen framgår att det under 2017 var i Stockholms län som flest personer gjorde rutavdrag. Det var också här som rutavdraget var störst totalt sett. Inom Stockholms län uppgick rutavdraget till cirka 1,8 miljarder kronor, vilket utgjorde 38 procent av hela rutavdraget. Stockholm var också det län där flest invånare i förhållande till den egna befolkningen gjorde rutavdrag, 14,1 procent av länets folkbokförda över 20 år gjorde rutavdrag.

Efter Stockholm följer Skåne län med cirka 700 miljoner i rutavdrag, vilket motsvarar 15 procent av det totala rutavdrag 2017. Det län med lägst rutavdrag i kronor var Gotland där avdraget uppgick till 17 miljoner kronor. Nio procent av Gotlands befolkning över 20 år gjorde rutavdrag under 2017. De län under 2017 där lägst antal personer gjorde rutavdrag i förhållande till den egna befolkningen var Västerbotten och Jämtland med 6,7 procent vardera.

Stockholms kommun har högst rutavdrag och Åsele kommun har lägst

Av tabell 4.7 framgår vilka 10 kommuner som under 2017 har högst respektive lägst rutavdrag.

Källa: Statistiska centralbyråns databas om hushållens ekonomi, området inkomst och skatter.

Av tabellen 4.7 framgår att rutavdraget användes mest i Stockholms kommun under 2017, cirka 800 miljoner kronor medan det i Åsele kommun användes endast till ett belopp om 100 000 kronor. Danderyds kommun hade högst medelvärde, cirka 9 900 kronor, medan Malå var kommunen med lägst medelvärde, cirka 1 900 kronor.

4.2.6. Vilka rutarbeten köps mest?

Tabellerna 4.8 och 4.9 visar antalet utförda arbetstimmar inom olika rutarbeten under 2015 och 2017. Det är intressant att jämföra dessa år då effekterna av införandet av flyttjänster, som infördes den 1 augusti 2016, ingår under 2017.

Källa: Skatteverket 2019-11-11 som hämtat uppgifterna från sitt informationslager. Uttaget för 2017 har Skatteverket gjort oktober 2019 utifrån betalningsår, godkänt belopp och status på ärendet. Köpare som saknar person-/organisationsnummer (på grund av skyddad identitet), har samordningsnummer eller har ett organisationsnummer (företag) har exkluderats.

Källa: Skatteverket 2019-11-11 som hämtat uppgifterna från sitt informationslager. Uttaget för 2017 har Skatteverket gjort oktober 2019 utifrån betalningsår, godkänt belopp och status på ärendet. Köpare som saknar person-/organisationsnummer (på grund av skyddad identitet), som har samordningsnummer eller organisationsnummer (företag) har exkluderats.

Städning är populärast bland rutarbetena och utgjorde under 2017 cirka 80 procent av samtliga ruttjänster. Trädgårdstjänster var näst populärast och utgjorde 12 procent av rutarbetena under 2017. Tredje störst under 2017 var flyttjänsten, som infördes den 1 augusti 2016, med 6 procent av rutarbetena. Andelen städtjänster var marginellt högre 2015.

4.2.7. Tidsanvändningsundersökning

Statistiska centralbyrån (SCB) har genomfört en undersökning av svenska folkets tidsanvändning under perioden 2010 fram till april 2011, vilket mynnat ut i rapporten Nu för tiden – En undersökning

av svenska folkets tidsanvändning år 2010/11. Uppgifterna har sam-

lats in med hjälp av telefonintervjuer och dagböcker. Fler än 7 000 kvinnor och män i åldern 15–84 år valdes slumpmässigt ut att delta i undersökningen. De utvalda personerna fick fylla i två dagböcker var, en för en vardag och en för en veckoslutsdag. Utredningen anser att siffrorna i stort ännu bör vara relevanta, trots att det passerat förhållandevis lång tid sedan undersökningen gjordes.5

Av rapporten framgår hur personer fördelat sin tid mellan t.ex. förvärvsarbete och hemarbete. I rapporten definierar SCB hemarbete som en aktivitetskategori som bygger på flera underkategorier såsom hushållsarbete, underhållsarbete, omsorg om egna barn, omsorg om andra och inköp av varor och tjänster. Med hushållsarbete menas bl.a. att laga mat, städa och tvätta. Underhållsarbete omfattar bl.a. arbete på tomt och i trädgård, renovering och att tvätta bilen.6

I åldersgruppen 20–64 år ägnade under 2010–2011 kvinnor mer än 56 procent av sin tid på hemarbete medan männen ägnade 44 procent av sin tid på hemarbete. Motsvarande siffror under 2000–2001 var 60 procent för kvinnor och 40 procent för män.7

I rapporten skriver SCB att tvätta är en betydande aktivitet sett till det totala hushållsarbetet i tid mätt och att det var kvinnorna som ägnade mest tid åt detta. Det är den minst jämställda hushållssysslan

5 SCB hänvisar till statistiken i sin lathund om jämställdhet från 2018: SCB, På tal om kvinnor

och män, en lathund om jämställdhet, s. 43–45.

6 S. 63 f. 7 S. 64.

både sett till genomsnittlig tid och till andelen kvinnor respektive män som utför aktiviteten.8

Av tabell 4.10 nedan framgår tidsanvändning per vecka för kvinnor respektive män under 2010–2011.

Källa: Webbplatsen www.scb.se, Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet som uppdaterats 2019-06-11, flik 4.5. Källan anges vara Tidsanvändningsundersökningen, SCB, publicerad i SCB Jämställdhet. Vidare framgår att: ”Uppgifterna från Tidsanvändningsundersökningen kan i vissa fall skilja sig något från tidigare publicerade uppgifter på grund av förändrad beräkningsmetod. Skillnader i skattningarna är i huvudsak marginella och påverkar inte beskrivningen av tidsanvändningen i Sverige och dess utveckling.” Hämtad 2019-11-07. *) Sköta tomt och trädgård, renovera, tvätta bil m.m.

Kvinnor ägnade mer tid per vecka åt hemarbete än män. Vad gäller hushållsarbete så ägnade kvinnor cirka fem timmar mer i veckan åt detta än män. Vad gäller underhållsarbete ägnade män dubbelt så många timmar per vecka (4:16) åt detta jämfört med kvinnor (2:23). Mest tid i anspråk tog skötsel av tomt och trädgård samt reparationer och underhåll av olika slag i hemmet. Noterbart är att aktiviteter som har med reparationer och underhåll av hushållets fordon att göra i

8 SCB skriver att mätningen av tid för tvätt av kläder har varit något problematisk. I vissa dagböcker har personen fyllt i den tid det tog att fylla tvättmaskinen. De aktiviteter som utförs fram till att tvättmaskinen töms igen kan vara av helt annan karaktär. I andra dagböcker har personen fyllt i den tid som det tog för tvättmaskinen att bli klar från att den startades. SCB skriver att det därför råder en viss inkonsekvens i mätningen av tid som åtgår till tvättande av kläder vilket inte har justerats för i statistiken. Se s. 70.

stort sett enbart utfördes av män. Denna aktivitet är därför den minst jämställda underhållsaktiviteten.9 Man kan uttrycka detta på så vis att fördelning av hemarbetet enligt tidsstudien följde traditionella mönster, kvinnor ägnade mer tid åt hushållsarbete medan män ägnade mer tid åt underhållsarbete.

Om man jämför sammanboende personer utan barn kan man, enligt SCB,10 urskilja något som kan tolkas som att fördelningen av hemarbete möjligen är en generationsfråga. Sammanboende personer utan barn i åldersgruppen 20–44 år delade lika på det obetalda hemarbetet. Bland dem som var i åldern 45–64 år ägnade kvinnorna i det närmaste en timme mer än männen åt hemarbete. För sammanboende över 65 år var skillnaden något mindre, ungefär en halvtimme, men här ägnade kvinnor mer än en och en halv timme mer än män på hushållsarbete.

Den enda grupp där män ägnade mer tid åt hemarbete än kvinnor var ensamstående i åldern 45–64 år. Även i denna grupp var det dock så att kvinnor ägnade mer tid åt hushållsarbete än män. Män ägnade i stället mer tid än kvinnor på att arbeta med underhåll av hus och hem. Just underhållsarbete är något som sammanboende män över 65 år ägnade en stor del av den totala hemarbetstiden åt. Enligt SCB var det i denna grupp extra tydligt att uppdelningen av hemarbetet mellan kvinnor och män kan vara av tradition.

4.3. Sysselsättningseffekter av rutavdraget

I detta avsnitt presenteras inledningsvis teoretiska resonemang kring långsiktiga effekter av rutavdraget på antalet arbetade timmar, sysselsättning och svartarbete. Sedan presenteras statistik över de som är sysselsatta inom ett par av de nuvarande rutbranscherna.

9 S. 71. 10 S. 68.

4.3.1. Hur sysselsättning, arbetsutbud och svartarbete kan påverkas av ett rutavdrag

Sysselsättning

Ett rutavdrag sänker kostnaden för berörd tjänst och förväntas därför leda till ökad efterfrågan på denna typ av tjänst. Ökad efterfrågan på tjänsten, och således den arbetskraft som utför den, leder till ökad sysselsättning inom branschen.

I normalfallet förväntas ökad sysselsättning i en bransch leda till att sysselsättningen i övriga branscher minskar. Detta förklaras av att ökad efterfrågan på arbetskraft leder till en press uppåt på lönerna, vilket ökar arbetskostnaden, och således dämpas efterfrågan på arbetskraft. En möjlig mekanism bakom att lönerna stiger är att löntagarnas förhandlingsposition, i förhållande till arbetsgivarna, förbättras då arbetslösheten temporärt minskar. Den ökning av sysselsättningen som uppkommer initialt i den berörda branschen till följd av lägre kostnader för tjänsterna, neutraliseras på lång sikt i ekonomin som helhet.

En reform som ökar efterfrågan på arbetskraft bedöms varaktigt kunna öka sysselsättningen i ekonomin i sin helhet på lång sikt i den mån den riktas mot grupper med hög arbetslöshet och en svag position på arbetsmarknaden, vilket ofta utgörs av personer med kort formell utbildning och utrikes födda. I detta fall förväntas efterfrågan på arbetskraft kunna öka utan att det leder till en påtaglig press uppåt på lönerna. Det finns fler teoretiska förklaringar till detta. Ett resonemang går ut på att det för denna grupp i dag bedöms finnas ett arbetsutbudsöverskott, dvs. efterfrågan på arbetskraft är mindre än utbudet, till följd av bindande förhandlade lägstalöner.11Vid ett arbetsutbudsöverskott kan den ökade efterfrågan mötas av högre utbud utan att löner och priser ökar, eftersom man befinner sig i en avvikelse från jämvikt i utgångsläget.12 Avgörande för huruvida

11 För en diskussion kring minimilöner, lågkvalificerad arbetskraft och sysselsättning se, t.ex. Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport 2016. Se även huvudbetänkandet och bilaga 5 (skriven av Nils Gottfries) i Långtidsutredningen 2011. 12 Det finns flera andra mekanismer utifrån nationalekonomisk teori som också kan förklara att ökad efterfrågan på personer med låga kvalifikationer och svag anknytning till arbetsmarknaden leder till högre sysselsättning på lång sikt. En mekanism, som lyfts fram i IFAUworking paper 2019:15 av A. Forslund, utgår från att då fler anställs med svag anknytning till arbetsmarknaden blir gruppen arbetssökande starkare (lägre grad av personer med svag anknytning till arbetsmarknaden). Det leder till att den förväntade tiden att fylla en vakans minskar vilket ökar företagens incitament att utlysa vakanser. Det resulterar, allt annat lika, i

en ökad efterfrågan på en tjänst bedöms ha långsiktiga sysselsättningseffekter är således anknytningen till arbetsmarknaden hos de personer som förväntas utföra de aktuella tjänsterna.

En annan viktig aspekt är i vilken mån de som sysselsätts är bosatta och folkbokförda i Sverige i utgångsläget, dvs. före sysselsättningen. Detta påverkar i vilken grad arbetslösheten och sysselsättningen i Sverige kommer att påverkas. En person med en påtagligt svag ställning på arbetsmarknaden som är bosatt och folkbokförd i Sverige och som går från arbetslöshet till sysselsättning kommer att innebära att både sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar. En person som flyttar till Sverige som arbetskraftsinvandrare eller från annat EU/EES-land till följd av att ett arbete erbjuds, kommer däremot inte påverka antalet arbetslösa. Antalet sysselsatta påverkas vidare endast i den mån personen avser att bosätta sig här i minst ett år, och således folkbokförs. Vid tillfälligt uppehälle i Sverige påverkas varken sysselsättning eller arbetslöshet, enligt den officiella statistiken.13

Om de som kommer hit för ett arbete folkbokförs i Sverige blir effekten på sysselsättningen lika stor som om hela sysselsättningsökningen sker genom ökad sysselsättning av personer med svag anknytning till arbetsmarknaden. Detta eftersom arbetsutbudet ökar lika mycket som sysselsättningen och att det förväntas medföra att det inte uppstår någon press uppåt på lönerna, på samma sätt som då personer med svag anknytning till arbetsmarknaden anställs. I detta fall blir den långsiktiga effekten på sysselsättningen i ekonomin sin helhet lika stor som effekten i branschen. Huruvida den som anställs till följd av subventionen är bosatt och folkbokförd i Sverige sedan tidigare är således sammantaget avgörande för effekten på sysselsättning och arbetslöshet.

en högre sysselsättning på lång sikt. Empiriskt är dock väldigt lite känt kring styrkan i denna effekt. En annan mekanism går genom arbetsutbudet. Om en person anställs med rutavdrag som annars hade lämnat arbetskraften, på grund av stora svårigheter att finna arbete, så leder rutavdraget till ökat arbetskraftsutbud (s.k. ”Discourage-worker”-effekt). Ökat arbetsutbud leder även långsiktigt till ökad sysselsättning. Detta resonemang har ett starkare empiriskt stöd enligt nämnd rapport. 13 Arbetskraftsundersökningen (AKU) från SCB mäter sysselsättningen i Sveriges befolkning. Befolkningen består av alla som är folkbokförda i Sverige. För att bli folkbokförd krävs att man bedöms vistas i Sverige i minst ett år.

Arbetsutbud bland köparna

Rutavdraget förväntas medföra en ökad efterfrågan på olika typer av marknadsproducerade tjänster. Då hushållen köper in tjänster från marknaden, som de annars hade utfört själva, frigörs tid för hushållet. Denna tid kan antingen läggas på fritid eller marknadsarbete. I den mån tiden läggs på marknadsarbete ökar köparnas arbetsutbud och antalet arbetade timmar i ekonomin i sin helhet. Hur stor effekten på arbetsutbudet blir beror på hur många timmar som frigörs och köparnas preferenser mellan fritid och marknadsarbete. För tjänster som är ofta återkommande och relativt omfattande i tid förväntas effekten på arbetsutbudet vara större än för tjänster som endast utförs sporadiskt eller är mindre tidskrävande. För olika tjänster som är lika tidskrävande men där den första utförs återkommande och den andra vid ett enskilt tillfälle, kan det vara rimligt att tro att arbetsutbudet ökar mer för den första. I det första fallet kan arbetsutbudet och antalet arbetade timmar tänkas påverkas genom grad av deltidsarbete, medan i det andra fallet bör det mer handla om grad av uttag av t.ex. semester, föräldraledighet eller annan tjänstledighet.

Det är också möjligt att arbetsutbudet ökar till följd av lägre sjukfrånvaro. Stressrelaterad psykisk ohälsa är en vanlig anledning till sjukskrivning bland främst kvinnor. Minskad grad av hemarbete kan minska stressen och således minska den stressrelaterade psykiska ohälsan, vilket leder till fler arbetade timmar.

Svartarbete

Rutavdraget innebär att relativpriset på vita tjänster gentemot svarta minskar. Relativprisförändringen förväntas leda till att köp av svarta tjänster minskar, och vita ökar. Ett rutavdrag bedöms således leda till en omvandling från svarta till vita tjänster. I vilken grad detta sedan sker är osäkert och beror på flera orsaker. Till exempel påverkas effekten av normer och värderingar hos köparna och utförarna av tjänsterna.

4.3.2. Statistik över de sysselsatta i utvalda rutbranscher

Som framgår av föregående avsnitt är de förväntade effekterna på sysselsättningen på lång sikt i ekonomin i sin helhet helt beroende av vilka som anställs för att utföra tjänsterna. Utifrån detta är det intressant att studera egenskaperna hos dem som i dag är sysselsatta inom rutbranscher. För att kartlägga detta har utredningen använt mikrodatabasen STATIV från SCB. Databasen innehåller detaljerad information kring en mängd olika områden för alla som är folkbokförda i Sverige.

I statistiken är det inte möjligt att identifiera de sysselsatta som arbetar med rutarbeten eller som arbetar i företag som utför sådana arbeten. I stället studeras branscher där rutavdragstjänster förekommer. De som inkluderas arbetar således inte uteslutande med tjänster som berättigar till rutavdrag, utan endast i branscher där rutarbeten förekommer. För att identifiera dessa branscher används en uppdelning enligt standard för svensk näringsgrensuppdelning från 2007 (SNI 2007). Kategoriseringen avser den sysselsattes arbetsställe.14Indelningen innehåller 821 kategorier men även på den finaste nivån är det många delar av rutavdraget som ingår i en näringsgren som innehåller många andra tjänster vars karaktär kan skilja sig mycket från rutarbetena. Utredningen har därför valt att inte studera alla branscher där rutavdrag kan ges, utan endast branscherna som i hög utsträckning bedöms utgöras av tjänster som skulle kunna vara rutavdragsberättigande. De två näringsgrenar som valts ut är flytttjänster (SNI 49.420) och lokalvård (SNI 81.210).15 Städtjänster utgjorde 2017 den enskilt största posten inom dagens rutavdrag, och flyttjänster den tredje största posten (se tidigare avsnitt).

Utredningen studerar bakgrundsfaktorer för personer som är anställda eller enmansföretagare i de aktuella branscherna. Som enmansföretagare räknas den som arbetar i enskild firma, handelsbolag eller i eget fåmansbolag utan andra anställda. Utredningen avgränsar sig även till privat sektor, då rutavdrag endast är aktuellt där.

14 För individer som arbetar på flera ställen avses det huvudsakliga arbetsstället, i normalfallet för november månad. Det arbetsställe som har gett den högsta inkomsten i november månad anses vara det huvudsakliga arbetsstället. Ett företag kan ha fler arbetsställen. 15 Notera att inom lokalvård bör en stor del utgöra städning av lokaler och företag. Tjänsten är dock i stort mycket lik hemstädning, varför de som utför dessa tjänster även borde kunna utföra hushållsstädning.

Bakgrundsfaktorer som är särskilt intressanta är utbildningsnivå, härkomst, när och varför man anlänt till Sverige samt arbetslöshetshistoria. Detta beror på att personer som har låg utbildningsnivå, är utrikes födda, i synnerhet utomeuropeiskt födda, och nyligen har anlänt till Sverige oftare har en sämre anknytning till arbetsmarknaden och svårare att etablera sig än genomsnittet. Även arbetslöshetshistorien indikerar hur stark anknytningen till arbetsmarknaden är. En person med svag förankring på arbetsmarknaden kan generellt sett förväntas att i högre omfattning ha fler och längre perioder av arbetslöshet än en person med god förankring. Huruvida utrikes födda personer har kommit till Sverige som flykting, arbetskraftskraftsinvandrare eller EU/EES-medborgare är intressant då det säger något generellt om anknytningen till arbetsmarknaden, men även mot bakgrund av att det är avgörande för effekterna på arbetslöshet och sysselsättning i Sverige.

I tabell 4.11 presenteras ett antal egenskaper hos anställda och enmansföretagare på arbetsställen som utför lokalvård och flyttjänster i privat sektor. I jämförande syfte redovisas även siffror för privat sektor totalt sett för samtliga näringsgrenar.

Källa: Egna beräkningar baserat på databasen STATIV från Statistiska centralbyrån.

Det finns många intressanta saker som är värda att lyfta fram från tabell 4.11. Till att börja med kan man konstatera att det är en överrepresentation av kvinnor inom lokalvård men underrepresentation

inom flyttjänster. Andelen som är svenska medborgare är lägre inom både flyttjänster och lokalvård än inom privat sektor i sort, i synnerhet inom lokalvård. Detta kan kopplas samman med att det är en större andel personer som nyligen har anlänt till Sverige men även att det är en större andel EU/EES-medborgare, och för lokalvård, även en högre andel arbetskraftsinvandrare.

Både för flyttjänster och lokalvård är det en högre andel personer som har utländsk bakgrund än i privat sektor i stort. För lokalvård är skillnaden mycket stor. Inom lokalvård har 66 procent av de sysselsatta utländsk bakgrund, 32 procent är födda utanför Europa, 19 procent är nyanlända (de har anlänt till Sverige inom de senaste fem åren) och hela 48 procent har anlänt till Sverige inom de senaste 15 åren. Detta är stor skillnad jämfört med privat sektor i stort där 22 procent av de sysselsatta har utländsk bakgrund, 11 procent är födda utanför Europa och 12 procent har anlänt till Sverige inom de senaste 15 åren. Skillnaden för flyttjänster är avsevärt mindre. Avseende utomeuropeiskt födda, en grupp som överlag brukar ha särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, är den obetydlig.

Det finns olika skäl till varför man kommit till Sverige och bosatt sig här. Här redovisas tre olika skäl för bosättning: flyktingar och deras anhöriga, arbetskraftsinvandrare och EU/EES-medborgare.16Avseende orsak till bosättning i Sverige kan utredningen notera att skillnaderna är förhållandevis små i de redovisade kategorierna mellan flyttjänster och privat sektor i stort. För lokalvård finns det däremot stora skillnader. Det är en kraftig överrepresentation av flyktingar och deras anhöriga och av personer som är EU/EES-medborgare, samt en överrepresentation av arbetskraftsinvandrare. I personer räknat är det cirka 10 000 med flyktingbakgrund, 1 200 arbetskraftsinvandrare och 3 700 EU/EES-medborgare som är anställda eller enmansföretagare på ett arbetsställe inom lokalvård i privat sektor i Sverige.

Angående utbildningsnivå är det 27 procent som har högst förgymnasial utbildning inom både lokalvård och flyttjänster, vilket är betydligt högre än i privat sektor i stort där motsvarande andel är 12 procent. Enligt SCB:s klassificering har 68 procent lågkvalificerade

16 Med EU/EES-medborgare avses här EU/EES-medborgare utan permanent uppehållsrätt. Som arbetskraftsinvandrare klassas de som har uppehållsrätt till följd av studier eller arbete. Notera att vi inte redovisar kategorin anhöriga till invandrare som ej är flyktingar.

arbeten inom lokalvård och 43 procent inom flyttjänster, att jämföra med endast 6 procent i privat sektor i stort.

När utredningen studerar arbetslöshetshistoria och deltagande i arbetsmarknadsåtgärder etc. kan man notera att bilden är väldigt lik för flyttjänster och lokalvård. En högre andel personer har i dessa näringsgrenar varit arbetslösa, långtidsarbetslösa, haft arbete med stöd17 och deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder någon gång under det senaste året i jämförelse med i privat sektor i stort. 18 När man studerar föregående års arbetsmarknadsstatus ges en liknande bild.19Få har erhållit etableringsersättning av de sysselsatta inom alla tre grupperna.

Utifrån detta kan utredningen konstatera att både inom lokalvård och flyttjänster tycks det vara en överrepresentation av personer med svag anknytning till arbetsmarknaden. Detta indikeras samstämmigt av arbetslöshetshistoria, härkomst (främst för lokalvård) och utbildningsnivå. Det sagda kan ses som ett stöd för att inkluderandet av dessa sektorer i rutavdragssystemet i viss mån kan bidra till högre sysselsättning i ekonomin i sin helhet på lång sikt. Som påpekats tidigare visar dock statistiken hur det ser ut för hela branschen och inte enbart för de företag som arbetar med rutavdragsberättigande tjänster. Det är oklart i vilken mån denna statistik är representativ för den senare gruppen. Överrepresentationen av arbetskraftsinvandrare och medborgare i övriga EU/EES inom främst lokalvård bör även noteras.

17 Följande anställningsformer ingår i arbete med stöd: utvecklingsanställning, trygghetsanställning, lönebidrag, offentligt skyddat arbete, trainee, extratjänster, utbildningsvikariat, kulturarvslyftet, utvecklingsanställning Samhall, instegsjobb och nystartsjobb. 18 Som framgår av tabell 4.11 är det ett antal individer som haft ett arbete med stöd under innevarande år. Det framgår inte av statistiken huruvida detta avser sysselsättningen i november månad, dvs. huruvida de arbetar i de olika näringsgrenarna till följd av en anställning med stöd. Att exkludera alla personer som haft ett arbete med stöd under året ändrar dock inte bilden utan har endast marginella effekter. 19 Notera att det inte finns statistik för föregående år (2016) för samtliga individer som finns i data 2017. De siffror som presenteras avser således endast de individer som fanns i data även 2016. Att utredningen inte exkluderar de individer som inte finns i data både 2016 och 2017 beror på att utredningen är måna om att fånga även sådana individer som folkbokförs först 2017, och således inte är med 2016.

4.4. Tidigare rapporter och utvärderingar kring rutavdraget

I detta avsnitt sammanfattas ett antal tidigare rapporter och utvärderingar kring rutavdraget.

4.4.1. Rapporten Välfärd

I SCB:s rapport Välfärd 1/2016 presenteras och analyseras statistik om bl.a. utrikes födda i rot- och rutföretag. Det framgår att det under 2013 fanns 10 200 aktiva rutföretag, varav hälften var enmansföretag.20 82 procent av rutföretagen hade startat efter att rutavdraget infördes 2007. SCB tror inte att ökningen av antalet rutföretag och anställda inom dessa enbart beror på att rutavdraget infördes. SCB skriver att det har skett andra förändringar i samhället under de senaste åren som har påverkat viljan och möjligheten att starta företag. Som exempel nämns att i april 2010 sänktes beloppet för minsta aktiekapital för aktiebolag från 100 000 kronor till 50 000 kronor, vilket gjorde det lättare att starta aktiebolag. Under 2011 sattes rekord i antalet nybildade bolag hos Bolagsverket.

Vidare framgår att av samtliga företagare i Sverige under 2013 var 69 procent män och 31 procent kvinnor.21 Av de som drev rotföretag var andelen män 95 procent och bland rutföretagarna var 52 procent kvinnor. Det är således en överrepresentation av kvinnor inom rutföretag och av män inom rotföretag. Andelen utrikes födda rutföretagare var 38 procent, varav de vanligaste födelseländerna var Polen, Finland och forna Jugoslavien. Vad gäller anställda i rutföretag framgår att under år 2013 var 63 procent av de anställda kvinnor, varav var tredje anställd var född utanför Sverige. De vanligaste födelseländerna var Polen, forna Jugoslavien och Irak.

20 S. 14. 21 S. 15.

4.4.2. Kvinnor med flyktingbakgrund i rutsubventionerade företag

I SNS Analys nr 56 Kvinnor med flyktingbakgrund i rutsubventio-

nerade företag av Johanna Rickne22 studeras egenskaper för syssel-

satta i rutsubventionerade företag i jämförelse med andra branscher. Särskilt fokus är på andelen kvinnor med flyktingbakgrund. Genom att använda data från Skatteverket och SCB identifieras företag som i stor utsträckning säljer ruttjänster, s.k. rutnischade företag. Egenskaperna för de anställda i dessa företag jämförs sedan med privat sektor i stort och utvalda branscher.

Med de data som används omfattas alla individer som har fått inkomster från lön eller företagande på mer än 99 kronor. Det medför att även personer som arbetar men inte är folkbokförda i Sverige ingår, t.ex. tillfälliga arbetskraftsinvandrare. Författaren skriver att det tycks vara få tillfälliga arbetskraftsinvandrare i rutbranschen, de utgör mindre än två procent. Dock noteras att omfattande serviceimport skulle kunna förekomma genom underentreprenader.

Författaren visar genom sin studie att de som främst är sysselsatta inom rutsubventionerade företag är kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda i övriga Europa utan flyktingbakgrund. I företag som är starkt rutnischade (hög subventionsgrad) är andelen kvinnor som är födda i övriga Europa utan flyktingbakgrund till och med större än andelen födda i Sverige. Andelen sysselsatta som är födda i övriga Europa och utan flyktingbakgrund sticker ut kraftigt vid en jämförelse med övriga branscher och privat sektor i stort. I rutnischade företag är denna andel 24–32 procent (uppskattat utifrån figur i rapporten) och i starkt rutnischade företag 32–42 procent, att jämföra med privat sektor i stort där motsvarande andel ligger på 1–3 procent. Även kvinnor födda utanför Europa utan flyktingbakgrund är kraftigt överrepresenterade. Andelen i de rutnischade företagen är uppskattningsvis 6–12 procent, jämfört med privat sektor i stort där andelen tycks vara 0–3 procent. Bland etablerade anställda inom starkt rutnischade företag är andelen kvinnor utan flyktingbakgrund födda utanför Sverige uppskattningsvis 54 procent.

Kvinnor med flyktingbakgrund utgör en relativt liten andel. Denna andel är lägre än inom lokalvård i övrigt och inom hemtjänst,

22 SNS Analys nummer 56, 2019

men snarlik den i restaurangbranschen och högre än i privat sektor i stort.

Vidare finner hon att rutnischade företag till relativt stor del rekryterar från svaga grupper på arbetsmarknaden. Andelen som sysselsätts i rutnischade företag och som klassas som att de tidigare befunnit sig i ekonomiskt utanförskap är ungefär 15 procent. Detta är lägre än i övrig lokalvård och inom restaurangbranschen men i linje med hemtjänsten. Avseende tidigare arbetslöshet är andelen i rutnischade företag lika hög som inom övrig lokalvård och restaurangbranschen men högre än i hemtjänsten. Inga siffror presenteras för privat sektor i stort.

Författarens slutsats utifrån studien är att rutavdraget har skapat en ny efterfrågan på ”enkla jobb” med låga krav på utbildning och språkkunskaper och att dessa jobb till stor del utförs av utrikes födda kvinnor. Däremot utgörs dessa kvinnor endast i liten grad av kvinnor med flyktingbakgrund.

4.4.3. Ökar RUT-avdrag kvinnors arbetsmarknadsutbud?

I artikeln Ökar RUT-avdrag kvinnors arbetsmarknadsutbud? av Karin Halldén och Anders Stenberg23 undersöks om rutavdraget leder till ett ökat arbetsutbud. Särskilt fokus läggs på kvinnor, eftersom de utför merparten av allt obetalt hemarbete. Med hjälp av registerdata över årlig förändring av hushållens rutavdrag, och ett antagande om timpris, mäter de frigjord tid och jämför detta med förändringar i arbetsutbudet. Arbetsutbudet mäts genom årsarbetsinkomsterna. Mer specifikt analyserar de om årslöneinkomsten för individer samvarierar med förekomsten av rutavdrag i hushållet och med rutavdragets storlek. Genom att matcha individer med liknande egenskaper försöker de beakta eventuella selektionsproblem.

Resultaten indikerar ett positivt samband mellan antalet timmar köpta hushållstjänster och gifta kvinnors arbetsutbud (årsarbetsinkomster). Ett rutavdrag som motsvarar cirka 40–80 timmar per år ökade arbetsinkomsterna för de studerade kvinnorna proportionellt med rutavdragets storlek. Inkomsterna ökar inte mer för avdrag större än 80 timmar per år, vilket indikerar ett tak för arbetsutbudseffekterna. För färre timmar än 40 finner de överlag endast försumbara

23 Ekonomisk debatt nr 2 2015.

effekter. Arbetsutbudseffekterna för män än svagare och mindre stabila. Då författarna tolkar resultaten utifrån tidigare enkätdata, som indikerar att cirka 1,8 timmar frigörs för varje timme inköpt hushållsarbete, implicerar deras resultat att 60 procent av den frigjorda tiden för gifta kvinnor används till marknadsarbete. Man bör notera att det i studien inte går att skilja på en ökning av antalet arbetade timmar och timlönen.

4.4.4. Utvärdering av RUT-avdraget – effekter på företagens tillväxt och överlevnad

I rapporten Utvärdering av RUT-avdraget - effekter på företagens till-

växt och överlevnad av Tillväxtanalys24 utvärderas rutavdragets effekt

för företagen som utför tjänsterna. Tillväxtanalys studerar antalet anställda, omsättning, arbetsproduktivitet och företagens överlevnad. I utvärderingen används detaljerad registerdata för 2009–2015. För att kunna fånga effekterna av rutavdraget för antalet anställda, omsättning, arbetsproduktivitet studeras förändringar över åren i rutföretagen i jämförelse med motsvarande förändringar för andra tjänsteföretag som anställer personer med liknande bakgrund men som inte omfattas av rutavdraget. På detta sätt kan förändringarna rensas från trender som är gemensamma mellan rutföretagen och de utvalda tjänsteföretagen. För att fånga sannolikheten att företaget överlever används durationsanalys. Rutföretag definieras som ett företag som någon gång under 2009–2015 fått rutavdrag.

Resultaten av utvärderingen indikerar positiva effekter av rutavdraget för samtliga studerade utfall, dvs. antalet anställda, omsättning, arbetsproduktivitet och överlevnad. Tillväxtanalys drar slutsatsen att sysselsättningen ökat med i genomsnitt 9,2 procent, motsvarande cirka 8 500 personer, i befintliga företag till följd av rutavdraget. I den mån nya företag har skapats är denna siffra en underskattning. Beräkningen av antalet sysselsatta baseras på den skattade genomsnittliga ökningen för de studerade åren och antalet sysselsatta i rutföretag 2009. Den procentuella ökningen växer de första åren för att sedan stagnera och slutligen avta marginellt. Notera att denna sysselsättningsökning är ökningen i rutföretagen och inte i ekonomin i sin helhet.

24 PM 2019:08.

4.4.5. Om RUT och ROT och VITT och SVART

I Skatteverkets rapport 2011:1 Om RUT och ROT och VITT och

SVART analyseras effekterna av svartarbete av både rut- och rot-

avdrag. I denna sammanfattning återges endast resultaten kring svartarbete för rutavdraget.

För att fånga effekterna telefonintervjuar Skatteverket ett slumpmässigt urval om 2 000 rutköpare (fullständiga intervjuer genomfördes med 869 personer). Verket ställer ett antal frågor, bl.a. om rutköparna köpt motsvarande tjänst svart tidigare och hur de skulle reagera på ett borttagande av rutavdraget. Den uppmätta beteendeförändringen kring svartarbete relateras till mätningen av det totala svartarbetet inom detta segment i Skatteverkets tidigare svartarbetskartläggning för 2005.

Som svar på frågan om hur man skulle agera om rutavdraget skulle sänkas till 25 procent uppger 26 procent att de skulle sluta köpa och 30 procent skulle köpa mindre städtjänster. Om skattereduktionen skulle tas bort skulle 55 procent upphöra att köpa tjänsterna och 19 procent skulle köpa tjänsterna i mindre omfattning.

Till dem som uppgett att de skulle köpa mindre eller helt sluta köpa tjänsterna om rutavdraget upphörde ställdes frågan om hur de då skulle få arbetet utfört. Resultaten av detta, utslaget på samtliga som köpt städtjänster, innebär att 60 procent skulle ha utfört jobbet själva och 8 procent skulle ha anlitat svart arbetskraft. Baserat på Skatteverkets svartarbetskartläggningen 2005, och antalet tidigare svartköpare bland rutköparna, beräknas minskningen av antalet svartköpande hushåll till 10 procent. Överslagsmässigt beräknas rutavdraget ha inneburit en minskning av antalet svarta städtimmar med 11 till 12 procent.

I rapporten anges att det finns ett antal olika anledningar till varför effekten på svartarbete kan vara underskattad. En orsak kan vara att det är en känslig fråga som rutköparna väljer att inte svara uppriktigt på. Det kan även bland de nytillkomna ruthushållen finns sådana som annars skulle ha efterfrågat svart arbetskraft. Vidare kan det förekomma en utfasning av svartarbetet i takt med att gamla överenskommelser om svart städning upphör, vilket talar för en större effekt senare.

Vidare konstateras att den jämförelse som gjorts av svarta priser för städtjänster indikerar att svarta städtjänster har utförts på en tudelad marknad. En del med ”normala” svarta priser och en del med

extremt låg prissättning. Det kan i det senare fallet handla bl.a. om papperslösa migranter som lever dolt och arbetar svart. Det har troligen också funnits en del bidragstagare som drygat ut sitt bidrag med svartarbete.

4.4.6. Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2017

Skatteverket gör regelbundet mätningar av privatpersoners och företagens syn på bl.a. skattefusk . I rapporten Resultat från de årliga attityd-

undersökningarna 201725 redogör Skatteverket bl.a. för mätningar som

genomförts av Demoskop.26 Mätningarna har skett inom Demoskoppanelen som genomförts vid 13 tillfällen under 2000-talet. Där har det ställts tre frågor till medborgare om egna normer kring svartarbete och skattefusk.

Resultatet från Demoskop-panelen visar att förhållningssättet kring svartarbete kontinuerligt förbättrats mellan 2007–2012 men att trenden under 2012–2016 snarare gick i motsatt riktning. I synnerhet syns en skillnad mellan 2015 och 2016 då fler kan tänka sig att anlita svart arbetskraft. Skatteverket anger att en bidragande orsak kan vara att rotavdraget reducerades den 1 januari 2016 från 50 procent till 30 procent av arbetskostnaden. Skatteverket konstaterar samtidigt att mellan 2016 och 2017 har resultaten återhämtat sig. Enligt Skatteverket är det en osäker slutsats men den omständigheten att moralen förbättrats igen 2017 ger en viss indikation på att regelförändringen endast orsakade en tillfälligt försämrad moral kring svartarbete.

Vidare har Demoskop bl.a. dragit följande slutsatser efter den aktuella mätningen under 2017:

  • Benägenheten att anlita svart arbetskraft har återigen minskat.
  • 37 procent har uppgett att de troligen eller absolut skulle anlita svart arbetskraft om de visste att det inte skulle få någon påföljd. Det är jämfört med förra året tre procentenheter lägre, en signifikant minskning.
  • Som förra året är det störst andel i gruppen 30–49 år som kan tänka sig anlita svart arbetskraft och minst andel i gruppen 65–89 år.
  • Benägenheten att jobba svart minskar.

25 Rapport från Skatteverket 2018-02-16, Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2017. 26 S. 72.

4.4.7. Dags för större lönespridning?

I fördjupningsruta 4.3 i Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport

Dags för större lönespridning? görs ett försök att beräkna hur många

arbeten som uppkommit i rutbranscherna till följd av rutavdraget. Utifrån avdragets storlek 2015, och ett antagande om kostnad per timme, beräknar Arbetsmarknadsekonomiska rådet det totala antalet köpta timmar av hushållsnära tjänster. Dessa timmar, efter ett antal mindre justeringar, omvandlas sedan till antalet helårsarbetskrafter. Utifrån denna beräkning finner rådet att cirka 10 900 helårsarbetskrafter arbetar med denna typ av tjänster. En grov uppskattning, baserat på bl.a. en rapport från Skatteverket27 av hur många som arbetade med hushållsnära tjänster innan avdraget infördes ger dem 1 500 sysselsatta. Utifrån detta säger rådet att rutavdraget grovt uppskattat (och avrundat) skapat 9 000 arbeten i de hushållsnära branscherna. Rådet noterar dock att det inte kan uteslutas att dessa arbeten skulle ha växt fram även utan skattereduktionen. Vidare bör påpekas att detta inte är en uppskattning av effekten i ekonomin i sin helhet, utan endast i branschen.

27 Se ”Om RUT och ROT och VITT och SVART”, Rapport Skatteverket, SKV 2011:1.

5. En nordisk utblick

5.1. Inledning

Det finns ett antal länder inom EU, förutom Sverige, som har olika former av skattelättnader för köp av hushållsnära tjänster. Utredningen har tittat närmare på Danmarks och Finlands system för skattelättnader för hushållstjänster i syfte att ta reda på vilka tjänster som ingår i systemen och inhämta idéer om hur tjänster kan utformas i rutavdragssystemet. Utredningen har inte haft möjlighet att, inom tiden för uppdraget studera fler länders system.

I detta kapitel redogörs således för grunddragen av Danmarks och Finlands system för skattelättnader för hushållstjänster med särskilt fokus på de tjänster som ingår.

5.2. Danmark

1

5.2.1. Bakgrund

Systemet med skattelättnad för hushållsnära tjänster och hantverksarbeten – BoligJobsystemet – har funnits i Danmark i olika former sedan 2011 och fr.o.m. 2018 är det permanent.2 Syftet är att skapa sysselsättning genom att minska hushållens gör-det-själv-arbete och köp av svarta tjänster.

1 Avsnittet bygger huvudsakligen på information hämtad från den danska skattemyndighetens Skats webbplats Den juridiske vejledning 2019-2, C.A.4.3.6 Servicefradrag og håndværker-

fradrag, 2019-10-07.

2 Lov nr. 396 af 2. maj 2018.

5.2.2. Tjänster som omfattas av serviceavdrag

Den danska motsvarigheten till rut- och rotavdrag benämns serviceavdrag (servicefradrag) respektive hantverksavdrag (håndværkerfra-

drag).3 Följande tjänster omfattas av serviceavdrag.4

Allmän städning

  • Tvätta och torka ytor i hemmet.
  • Toalett- och badrumsstädning.
  • Dammsugning, golvtvätt och boning.
  • Diskning, tvätt och strykning.
  • Rengöring eller tvätt av mattor, gardiner, persienner etc.

Fönsterputsning

  • Invändigt och utvändigt.

Barnvakt

  • Barnomsorg i hemmet eller i ett fritidshus.
  • Lämning och hämtning av barn till och från daghem, skola, fritidsklubb och fritidsaktiviteter.

Vanlig trädgårdsskötsel etc.

  • Gräsklippning.
  • Häckklippning.
  • Rensning av ogräs.
  • Beskärning av buskar och träd.
  • Snöskottning.

3 Bestämmelser om avdragen finns i 8 V § Bekendtgørelse af lov om påligningen af indkomstskat til staten (ligningsloven) och av Bekendtgørelse om BoligJobordningen i 2018 og frem. 4 Tjänsterna som ger rätt till avdrag räknas upp i en bilaga 1 till ligningsloven.

Hantverksavdrag medges för grön renovering, bredbandsanslutning och stöldlarmsinstallation.

5.2.3. Vem har rätt till serviceavdrag?

Den som i slutet av inkomståret är 18 år och som var permanent bosatt i helårsbostaden vid tidpunkten för arbetets utförande har rätt till serviceavdrag för arbete som utförts där. När det gäller fritidshus är avdragsrätten begränsad till personer som äger och som betalar fastighetsskatt för fritidshuset vid tidpunkten då arbetet utförs. Även ägarens make eller maka ingår i personkretsen, om makarna är gifta och sammanboende vid tidpunkten då arbetet utförs.

5.2.4. Förutsättningar för serviceavdrag

En förutsättning för serviceavdrag är att arbetet utförs av ett mervärdesskatteregistrerat företag i Danmark. Arbetet kan även utföras av en person som har fyllt 18 år före utgången av det aktuella inkomståret och som är obegränsat skattskyldig i Danmark.

Arbetet får inte utföras av personer som är permanent bosatta i helårsbostaden där arbetet utförs. Inte heller medges serviceavdrag för arbete som utförs av en person som äger fritidsbostaden, eller av en person som är permanent bosatt i samma helårsbostad som ägaren eller en av ägarna till fritidshuset.

Om arbetet har subventionerats med annat offentligt stöd, inklusive enligt reglerna i hemtjänstlagen, medges inte avdrag. Utgifter för barnomsorg, som är skattefri hos stödmottagaren, är i likhet med utgifter som dras av vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten enligt andra regler i skattelagstiftningen, inte avdragsgilla.

För personer som bor i ett hyreshus, kooperativ eller bostadsrätt är ett villkor för avdrag att personen har en individuell rätt till den del av fastigheten som arbetet utförs i.

I ett fritidshus beläget utanför Danmark måste arbetet utföras av ett företag som är registrerat för mervärdesskatt i ett EU/EES-land eller, vid arbete i form av städning, tvätt, strykning, fönsterrengöring, barnomsorg och trädgårdsskötsel, av en person som i slutet av inkomståret är 18 år och helt beskattningsbar i ett EU/EES-land.

Om fritidshuset ligger i ett land utanför EU/EES får arbetet utföras av ett företag i det berörda landet, om företaget är mervärdesskatteregistrerat eller registrerat för andra omsättningsskatter eller inkomstskatter relaterade till arbetet eller vid arbete i form av städning, tvätt, strykning, fönsterstädning, barnomsorg och trädgårdsskötsel, av en person som i slutet av inkomståret är 18 år och obegränsat skattskyldig i det landet.

Landet där fritidsbostaden ligger måste utbyta information med de danska myndigheterna i enlighet med dubbelbeskattningsavtal, annat internationellt avtal eller konvention eller administrativt avtal om stöd i skattefrågor.

Ett villkor för avdrag för tjänster som avser fritidshus är att fritidsbostaden inte har hyrts ut under inkomståret. Detta beror på att avdrag för sådana intäkter redan indirekt beviljas enligt gällande regler för avdragsrätt vid hyra.

5.2.5. Underlaget och taket för serviceavdraget samt krav på elektronisk betalning

Serviceavdragets subvention riktas, i likhet med det svenska rutavdraget, mot arbete. Avdrag ges med 33 procent av arbetskostnaden. I underlaget räknas inte utgifter för material in.

Taket för serviceavdraget är fastställt till 6 200 danska kronor för 2020.

Ett krav för avdrag är att den skattepliktige har skriftlig eller elektronisk dokumentation för det utförda arbetet samt att arbetet betalats elektroniskt. Kontant betalning eller betalning med check ger inte rätt till avdrag.

5.3. Finland

5

5.3.1. Bakgrund

I Finland infördes ett temporärt skattestöd för hushållsarbete redan 1997 i vissa delar av landet. Samtidigt gjordes, i andra delar av landet, ett experiment med en s.k. företagsstödmodell, som grundade sig på

5 Avsnittet bygger huvudsakligen på information från Skatteförvaltningens webbplats, www.vero.fi, detaljerade anvisningar Hushållsavdrag, 11.12.2017 – tills vidare, hämtad den 9 december 2019.

en lag om temporärt stödsystem för hushållsarbete. Enligt den lagen beviljades stödet direkt till det företag som sålde hushållsarbetet. Vid ingången av 2001 slopades företagsstödet och skattestödmodellen kom att gälla hela landet.6

Ett av de viktigaste målen med det finska systemet är att förbättra sysselsättningen inom servicebranschen genom att öka efterfrågan på hushållstjänster bland hushållen. Ett annat mål är att skapa möjligheter för äldre att få hjälp i hemmet med t.ex. städning och mindre reparationer. Ytterligare ett mål är att minska omfattningen av svart arbete inom hushållssektorn.

Hushållsavdraget görs i första hand från inkomstskatten till staten. Avdraget görs från skatten på förvärvsinkomsten och skatten på kapitalinkomsten enligt förhållandet mellan dessa skattebelopp.

5.3.2. Arbeten som omfattas respektive inte omfattas av hushållsavdrag

Nedan anges vissa vanliga arbeten som kan utföras hemma eller i en fritidsbostad och som omfattas av det finska hushållsavdraget. Det finns också arbeten som inte ger rätt till hushållsavdrag, även om arbetet sker hemma hos den skattskyldige.7

Arbeten som omfattas av hushållsavdraget

  • Arbete som utförs av s.k. professionell organisatör. En professionell organisatör är en yrkesmässig organisatör som tillsammans med kunden skapar systematiskt och logisk ordning och reda i utrymmen. En professionell organisatör hjälper kunden att avstå från onödiga saker och att ordna upp resterande viktiga föremål och papper.
  • Städning av bostad (även städning av den gamla och nya bostaden vid flyttning).
  • Mögelrengöring av bostad och möbler som utförs i en bostad eller fritidsbostad.

6 Bestämmelser om hushållsavdraget finns i 127 a–c § i inkomstskattelagen (995/2000). 7 Information från den finska skattemyndighetens webbplats www.vero.fi, Tabell över mest

frågade arbeten som berättigar till hushållsavdrag, hämtad den 10 december 2019.

  • Installations- och anvisningsarbete för digitalboxar, dvd-spelare och tv (även i samband med flyttning).
  • Krattning och övrig renhållning på gårdsområdet.
  • Butiksbesök, bankbesök eller apoteksbesök som en del av annat och mer omfattande arbete som berättigar till avdrag.
  • Rastning av hundar e.d. som en del av annat och mera omfattande arbete som berättigar till avdrag (även om arbetet inte bokstavligen sker hemma hos den skattskyldige).
  • Klädvård hemma (tvättning, strykning, reparation).
  • Vattning av blommor i bostaden och på gårdsområde.
  • Vård av barn, sjuka, handikappade och åldringar i den skattskyldiges bostad eller fritidsbostad.
  • Hjälp med barnens skolläxor som en del av annat och mer omfattande omsorgs- och vårdarbete som berättigar till avdrag.
  • Snöskottnings- och snöplogningsarbete på gårdsområdet.
  • Montering av nya möbler.
  • Hushålls-, omsorgs- eller vårdarbete som sker i de egna utrymmena för en person som bor i ett servicehus om ingen servicesedel fåtts för samma arbete.
  • Serverings-, kaffebryggnings- och matlagningsarbete i samband med familjefester hemma.
  • Fällning av träd eller beskärning av grenar på gårdsområdet.
  • Vedhuggning och vedstapling på gårdsområdet.
  • Trädgårdsskötsel, planteringsarbete.
  • Rensning av ogräs.
  • Installationsarbete för driftsättning av en robotgräsklippare på gården till en bostad eller fritidsbostad, eller installation av en robotgräsklippare som utförs på gården.
  • Matlagning.
  • Gräsklippning och häckklippning.
  • Strykning, byktvätt eller annan klädvård hemma.
  • Planeringsarbete som en liten del av annat och mer omfattande arbete som berättigar till avdrag.
  • Installation av persienner.
  • Installations- och anvisningsarbete för dator (även i samband med flyttning).
  • Installation och uppdatering av dataprogram och viruskontroll av program och filer.
  • Bekämpning av skadedjur i bostaden och på gårdsområdet.
  • Reparations-, service- och underhållsarbete på växtvägg inklusive klippning av blad, avlägsnande av gulnade blad, kontroll av att växterna mår bra, dammtorkning och annan putsning.

Arbeten som inte omfattas av hushållsavdraget:

  • Rengöringsarbete för akvarier och terrarier.
  • Överklädning av möbler.
  • Avfallstransport.
  • Butiksbesök, bankbesök, apoteksbesök etc.
  • Hemsömnskola (en person som kommer hem och ger handledning om familjens sovrytm).
  • Persontransporttjänst.
  • Privat hemundervisning eller tilläggsundervisning hemma för barn.
  • Tömning av slambrunn.
  • Omsorgs- och vårdarbete som erhållits i form av naturaförmån.
  • Hushållsarbete som erhållits i form av naturaförmån.
  • Musiker, orkester eller annan beställd artist (t.ex. i samband med bröllop eller födelsedag).
  • Flyttjänster och packning av lösöre, demontering och montering av möbler i samband med flyttning.
  • Omsorgsavgifter vid serviceboende och övriga avgifter i samband med serviceboende (avgifter för hyra, vatten, bastu, el, måltidsservice och klädvård).
  • Servicesedel har beviljats för samma hushålls-, omsorgs- eller vårdarbete (det saknar betydelse om sedeln använts eller inte).
  • Stämning av piano.
  • Fällning av träd på gårdsområdet i samband med nybyggnad.
  • Hemtransport av matvaror och övriga varor.
  • Säkerhetstjänster i servicehus.
  • Säkerhets- och bevakningstjänster (t.ex. väktares larmbesök eller kontrollbesök till en tom bostad eller fritidsbostad).
  • Kostnader för serviceavgifter, apparater, utrustning, varor, transport- och resekostnader och kostnader för resetid som hänför sig till utförande av normalt hushållsarbete, omsorgs- och vårdarbete.

5.3.3. Hushållsavdrag beviljas endast fysiska personer

Hushållsavdrag beviljas endast fysiska personer som betalar lön eller arbetsersättning för hushållsarbete. Därmed kan t.ex. ett aktiebolag, ett allmännyttigt samfund eller någon annan juridisk person eller sammanslutning inte få hushållsavdrag. Inte heller kan ett dödsbo få hushållsavdrag, förutom i beskattningen för det år då personen har avlidit. En näringsidkare (yrkesutövare och affärsidkare) kan inte beviljas något hushållsavdrag för sådant arbete som har anknytning till näringsverksamheten.

5.3.4. Arbetet ska vara utfört i bostad eller fritidsbostad

Hushållsavdrag medges för arbete som har utförts i en bostad eller fritidsbostad som används av den skattskyldiges eller dennes makes eller bortgångna makes föräldrar, adoptivföräldrar och fosterföräldrar eller av dessa personers släktingar i rätt uppstigande led eller dessa personers make.

Typen av bostad (egnahemshus, fristående hus, parhus, radhus eller flervåningshus) eller besittning har inte betydelse för beviljandet av avdrag. Bostaden kan vara en ägar- eller hyresbostad.

Enbart det faktum att någon äger en bostad berättigar inte till avdrag. För att hushållsavdrag ska kunna beviljas förutsätts att den skattskyldige eller en släkting använder bostaden som sin permanentbostad, andrabostad eller fritidsbostad. Om personen vårdas permanent på en institution kan man anse att bostaden fortfarande är i personens besittning om hans eller hennes lösöre finns där.

Den som bor i servicehus, vårdhem, grupphem, seniorhus eller liknande kan få avdrag för omsorgsarbete som utförs där i likhet med det som gäller för andra bostäder. Om kommunen gett en servicesedel eller en betalningsförbindelse med något annat namn för omsorgsarbetet får man dock inte avdrag, inte ens för direkta betalningar för arbetet till den som gett omsorgen. Avdrag medges inte heller för direkta betalningar till kommunen.

Arbete som utförs någon annanstans än i bostaden är inte avdragsgillt. Om exempelvis festarrangemang eller matlagning utförs någon annanstans än i hemmet medges inte avdraget. Tvättservice betraktades inte som normalt hushållsarbete eftersom detta utförs utanför hemmet.8

Med bostad eller fritidsbostad avses även bostadens gårdsområde samt på detta område belägna byggnader och konstruktioner som tjänar boendet, t.ex. fristående bastu, förråd, garage och vedbod.

Med gårdsområde avses i allmänhet tomten. På glesbygden kan gårdsområdet anses vara ett område som omger byggnaden och vars storlek är högst 10 000 kvadratmeter. En enskild väg utanför gårdsområdet hör inte till bostaden.

Hushållsavdrag kan även beviljas för arbete i en bostad eller fritidsbostad som finns utomlands, om de övriga förutsättningarna för avdraget är uppfyllda.

8 Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2001:52.

5.3.5. Förutsättningar för hushållsavdrag

En av förutsättningarna för avdrag är att företaget är registrerat i förskottsuppbördsregistret. Om arbetet köps av ett förskottsuppbördsregistrerat företag är subventionen 50 procent av arbetets andel inklusive mervärdesskatt.

Om hushållet anställer en arbetstagare får 20 procent av bruttolönen och arbetsgivarens lönebikostnader dras av.9

Även tjänster som tillhandahålls av företag i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) än Finland omfattas av systemet.

Den skattskyldige ska då visa att ersättningsmottagaren inte har försummelser som avses i 26 § i lagen om förskottsuppbörd. Sådana försummelser, som beaktas vid bedömningen av hushållsavdraget, är väsentliga betalnings- och deklarationsförsummelser samt bokföringsförsummelser.

5.3.6. Underlaget för hushållsavdrag

Hushållsavdrag beviljas endast för arbetskostnaderna. I underlaget räknas inte utgifter för apparatur, tillbehör, material, ämnen, resor eller transport in.

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett fall ansett att en skattskyldig hade rätt till hushållsavdrag för arbetsersättning som betalts för leverans av en jordvärmeanläggning, då arbetsersättningen omfattade lönekostnader, leverantörens fasta och rörliga kostnader samt kostnader för apparatur som användes vid borrningen.10 Avgörandet innebär att hushållsavdrag kan medges för arbetsersättning som även inkluderar en maskinandel.

Hushållsavdrag medges inte för arbete som den skattskyldige själv har utfört, och inte heller för arbete som har utförts av en person som bor i samma hushåll som den person som yrkar avdraget.

Vidare beviljas inte hushållsavdraget om stöd har mottagits för samma arbetsprestation i form av närståendevård, servicesedel som beviljats av kommunen för social- och hälsovård, stöd som avses i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (vårdpenning,

9 Lönebikostnader är arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter, obligatoriska arbetspensionsavgifter, olycksfallsförsäkringspremier, arbetslöshetsförsäkringspremier och grupplivförsäkringspremier. 10 Högsta förvaltningsdomstolens årsboksavgörande HFD 2009:73.

vårdtillägg och kommuntillägg), lönesubvention enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) eller stöd enligt lagen om temporärt låglönestöd till arbetsgivare (1078/2005).

Andra understöd än de ovannämnda för samma arbetsprestation, t.ex. vårdbidrag för pensionstagare, utgör inte hinder för beviljande av hushållsavdrag. Understöden minskar dock de avdragsgilla kostnaderna.

5.3.7. Taket för hushållsavdraget

Hushållsavdragets maximibelopp är 2 400 euro per år och den enskilde får stå för en självrisk om 100 euro per person och år. Beloppen är desamma oberoende av om hushållet köper den avdragsgilla tjänsten från ett företag eller anställer en person.

Självrisken beräknas på det avdragbara beloppet. Om arbetets andel i företagets faktura är t.ex. 4 000 euro, är det avdragbara beloppet 2 000 euro (4 000 × 50 procent). Självrisken 100 euro dras av från 2 000 euro, varvid hushållsavdraget blir 1 900 euro.

På grund av självriskandelen beviljas avdraget först om det till företaget betalade avdragbara arbetets andel överskrider 200 euro. På motsvarande sätt måste den i arbetsförhållande betalda lönen vara cirka 250 euro innan avdraget kan beviljas.

6. Tvätt vid tvättinrättning

6.1. Inledning

Rutavdraget omfattar i dag vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden. I detta inryms bl.a. tvättning och strykning. Med bostad avses såväl permanentbostad som fritidsbostad och i begreppet bostad ingår även biutrymmen som t.ex. tvättstuga. Detta gäller även när utrymmet disponeras gemensamt med andra, exempelvis vid boende i flerfamiljshus. Eftersom det har varit en utgångspunkt för rutavdraget att arbetet huvudsakligen ska vara utfört i eller i nära anslutning till bostaden omfattas inte tvätt som utförs vid en extern tvättinrättning av rutavdrag.1

I detta kapitel lämnar utredningen förslag på hur tvättarbete, inklusive närliggande tjänster som t.ex. transport av tvättgods, som sker utanför bostaden kan inkluderas i rutavdragssystemet.

6.2. Kort om tvätteribranschen

Av Sveriges Tvätteriförbunds branschrapport2 2019 framgår att det råder en snabb utveckling inom tvätteribranschen. Från 2014 till 2018 ökade rörelseintäkterna i branschens aktiebolag med 30 procent och omsättningen, inklusive övriga företagsformer, var drygt 5,5 miljarder.3

1 Propositionen Skattelättnader för hushållstjänster, m.m. (prop. 2006/07:94) s. 42. 2 Öster Research, Branschrapport 2019 – Statistik om tvätt- och textilservicebranschens utveckling. 3 Öster Research, Branschrapport 2019 - Statistik om tvätt- och textilservicebranschens utveckling s. 6–7.

Under 2018 fanns det totalt 425 registrerade konsumenttvätterier.4 Tvätteriföretagen är i stor utsträckning små företag med ett mindre antal medarbetare. Över 80 procent av företagen i branschen har som mest tio personer anställda.5

I aktiebolagen finns närmare 4 000 helårsanställda. Tillsammans med deltidsanställda, sommarpersonal etc. arbetar uppskattningsvis cirka 5 000 personer i tvätteribranschen.6 Det finns vidare ett antal olika yrkeskategorier inom branschen,7 varav den överlägset största yrkesgruppen är maskinoperatörer, inom blekning, färgning och tvättning. Inom yrkesgruppen har 30 procent grundskola som högsta avklarade utbildningsnivå och 26 procent har högst två års gymnasieutbildning. 46 procent inom yrkesgruppen är utlandsfödda, bland dessa är de vanligaste födelseregionerna Asien, Europa utanför Norden samt Afrika.8

Antalet arbetstillfällen inom branschen ökade med 14 procent under perioden 2013–2017.9 Under perioden 2014–2018 ökade personalstyrkan med 16 procent.10

Branschorganisation för näringen är Sveriges Tvätteriförbund. Förbundet har cirka 134 medlemmar med närmare 3 000 medarbetare (exklusive anställda hos leverantörsmedlemmar) som tillsammans står för 90 procent av branschens omsättning. Tvätteriförbundets uppdrag är att genom utbildning och information bidra till en ökad tillväxt i marknaden och därigenom främja tvätterinäringen i Sverige.11

4 Konsumenttvätterierna ingår i SNI 96.012 som omfattar tvätt, kemtvätt, strykning, pressning o.d. av olika beklädnadsvaror (inklusive skinn- och pälsvaror) och textilier för privatkunder, genom maskinutrustning, handtvätt eller tvättautomat, mattrengöring samt tvätt av draperier och gardiner för privatkunder, lagning och smärre ändringar av kläder, linne o.d. i anslutning till konsumenttvätt. 5 Öster research, Branschrapport 2019 – Statistik om tvätt- och textilbranschens utveckling s. 9. 6 Sveriges tvätteriförbund (2018), Tvätt- och textilbranschens samhällsvärde – I dag och i morgon. 7 Statistiska Centralbyrån (SCB) samlar in information om befolkningens yrken i Yrkesregistret med yrkesstatistik. Registret innehåller uppgifter på individnivå om i princip alla förvärvsarbetande anställda i åldrarna 16–64 år. Varje person delas in i en yrkeskategori. 8 Öster Research, Branschrapport 2019 – Statistik om tvätt- och textilbranschens utveckling s. 20. 9 Sveriges Tvätteriförbund, Hållbarhetsrapport 2018. Statistiken avser antalet helårsanställda, alla yrkesgrupper, i branschens aktiebolag. 10 Informationen hämtad på webbplatsen www.textilservicebranschen.se den 3 december 2019. 11 Informationen hämtad på webbplatsen www.textilservicebranschen.se den 3 december 2019.

6.3. Olika former av tvätt vid tvättinrättningar

Stora som små tvätterier tvättar åt privata företag, offentliga institutioner och privatpersoner. I och med att rutavdraget gäller för privatpersoner behandlas i betänkandet enbart tvätteriverksamhet som riktar sig till privatpersoner.

Det finns vidare anledning att inledningsvis reda ut vissa begrepp som används i sammanhanget. I dagligt tal benämns tvätt vid tvättinrättning ofta som kemtvätt, oavsett om det är fråga om vanlig vattentvätt eller kemtvätt. Vattentvätt och kemtvätt, som står för kemisk tvätt, är dock två helt olika tvättformer (se vidare nedan).

Båda tvättformerna ingår dock i standarden för svensk näringsgrensindelning för konsumenttvätt som används i statistiska sammanhang.12 Exempel på vad som ingår i koden för konsumenttvätt är tvätt, kemtvätt, strykning, pressning o.d. av olika beklädnadsvaror (inklusive skinn- och pälsvaror) och textilier för privatkunder, genom maskinutrustning, handtvätt eller tvättautomat, mattrengöring samt tvätt av draperier och gardiner för privatkunder, lagning och smärre ändringar av kläder, linne och dylikt i anslutning till konsumenttvätt.

För att göra åtskillnad mellan de olika tvättformerna använder utredningen begreppen vattentvätt respektive kemtvätt.

6.3.1. Vattentvätt

Till en tvättinrättning som utför vattentvätt lämnar privatpersoner sitt tvättgods för att där arbetande personal, utan arbetsinsats från kundens sida, ska sköta om önskad behandling. Själva tvättprocessen består av tvättning och sköljning i vatten som följs av torkning och efterbehandling, vilket motsvarar processen när man tvättar sin hushållstvätt i bostaden. Men eftersom hushållen själva inte är med och håller reda på sina plagg, kommer det vid vattentvätt vid tvättinrättning till en serie arbetsmoment: mottagning av tvättgods från kunderna, insortering, vägning, kontrollräkning och märkning samt utsortering, kontroll, debitering, emballering och utlämning. I arbetsmomenten kan också ingå hämtning och hemsändning av tvättgods.

12 SNI 96.012.

Hämtning eller mottagning av tvättgods

Det är inte ovanligt att tvätterier hämtar och lämnar tvättgods vid kundernas bostäder. Ett mera centralt beläget tvätteri brukar också ha en direkt ansluten butik för leverans över disk till och från allmänheten. Större tvätterier har inte sällan flera butiker. En del av dessa är s.k. kallbutiker, vilket betyder att butiken inte bedriver någon tvätteriverksamhet på plats utan enbart tar emot och lämnar ut tvättgods för vidarebefordran till tvätteri, ofta i kombination med annan verksamhet som skrädderi eller skomakeri. Vidare distribueras tvätt genom tvättombud, dvs. olika företag som samarbetar med tvättföretag. Det kan t.ex. vara en skräddare, livsmedelsbutik, skivaffär eller en heminredningsaffär. Dessutom bedriver vissa tvätterier s.k. depåservice, vilket innebär att tvätteriet hämtar och lämnar tvättgods på arbetsplatser (som den anställde själva får stå kostnaden för enligt bifogad faktura eller, i ett fåtal fall, som den anställde får som löneförmån).

Insortering, kontrollräkning och märkning

Arbetet med insortering, kontrollräkning och märkning, som är en inledning till tvättgodsets förflyttning mellan de olika arbetsställena och processerna i tvätteriet, brukar organiseras i huvudsak enligt någon av följande principer.

1. Man försöker i möjligaste mån hålla ihop varje kunds tvättparti, exempelvis genom att tvätta i individuella småmaskiner eller i tvättpåsar i stora maskiner.

2. Man märker varje plagg. På så sätt möjliggöres även en för olika plaggtyper mera specialiserad behandling i olika maskiner.

Innan tvätt genomgår plaggen även en kontroll av fläckar, sömmar och knappar.

Insorteringen, kontrollräkningen och märkningen utförs manuellt. Samma är förhållandet med kontrollen under arbetets gång och utsorteringen och kontrollräkningen vid tvättarbetets slut.

Tvättning och interna transporter

Sedan tvättgodset insorterats, kontrollräknats och märkts förs godset till tvättavdelningen för tvättning, sköljning och centrifugering. Transporten sköts vanligen manuellt med hjälp av vagnar eller hjulförsedda bord men i större anläggningar sker den även med bandtransportörer och liknande.

Själva tvättarbetet utförs i tvättmaskiner av varierande storlekar enligt de anvisningar som finns i plaggen. Vid moderna anläggningar, där tvättmaskinerna automatiskt doserar tvättmedel, inskränker sig det manuella arbetet till fyllning och tömning av tvättmaskinerna och inställning av lämpligt tvättprogram för tvättgodset. Sådana maskiner finns främst vid större tvätterier.

Från tvättmaskinerna förflyttas sedan tvättgodset, i t.ex. vagnar, till nästa station.

Torkning och efterbehandling

Plagg som ska manglas, som lakan, örngott och handdukar, skickas efter tvätt till mangelavdelningen. I större företag finns ibland s.k. utslagningsmaskiner,13 som skakar ut – slår ut – plaggen innan manglingen. Det finns även s.k. stacknings- och vikningsmaskiner, som tar emot plaggen efter manglingen.14 Plagg, som inte går till mangling, t.ex. underkläder, torkas oftast i torktumlare. Ömtåliga plagg torkas i torkskåp.

En del tvätterier syr före efterbehandlingen i felande knappar och lagar eventuellt även andra småskador. Andra utför sådana sysslor efter tvätt.

Strykgods sänds antingen från centrifugerna direkt eller via torktumlare till press- och strykavdelningen. Strykpressar förekommer i en mångfald modeller för olika ändamål och plagg. I olika verksamheter används olika utrustningar för att göra godset slätt efter tvätt. Allt från ångdockor, ångbord, ångpressar till strykjärn där man stryker

13 En utslagningsmaskin är en vanlig torktumlare som ”slår ut” tvätten som kan vara väldigt hårt packad efter centrifugering. Uppgifter lämnade per mail av Sveriges Tvätteriförbund den 1 januari 2020. 14 ”Stackningsmaskin” är en staplare. Sådana finns ofta i samband med en vikmaskin för manglat gods. Vikmaskiner med eller utan staplare förekommer sällan på tvätterier som hanterar gods till privatpersoner. Vikmaskiner fungerar bäst då det är gods av samma kvalité. Exempelvis tvätt till hotell. Därför är i stort sett all hantering av lakan och dukar till privatpersoner en helt manuell hantering. Uppgifter lämnade per mail av Sveriges Tvätteriförbund den 1 januari 2020.

allt för hand. I samband med strykning förekommer ibland även stärkning.

När det särskilt gäller efterbehandling av skjortor finns olika metoder. Allt från att man stryker hela skjortan för hand med ett strykjärn till avancerade maskiner. Normalt används en maskin för krage och manschett som pressar och torkar i samma moment. Det finns också olika ”skjortdockor”, som stryker skjortan samtidigt som den sträcks och blir helt slät. De enklaste maskinerna har bara varmluft medan mer avancerade har både ånga, varmluft och i vissa fall pressas skjortan samtidigt. Kapaciteten är mellan 15–60 skjortor per timme beroende på hur avancerad maskin som används.

Utsortering, kontroll, debitering och emballering

Sedan plaggen fått den avsedda behandlingen förflyttas dessa till sorteringen. Där samlas varje kunds tvättgods ihop och samtliga plagg räknas in.

Som emballage till tvätten används vanligen papper eller också hängs plaggen på klädhängare som sedan skyddas med överdragen plast. Efter emballeringen är tvättgodset klart för leverans.

Vattentvätt kräver, som framgår av redogörelsen ovan, en relativt betydande arbetsinsats för sortering, dirigering, kontroll och distribution. Detta utöver själva tvättprocesserna som kräver arbetskraft, lokalutrymme och utrustning samt administration.

Expedition

Vid tvätteriet måste vidare vidtas en serie kontrollåtgärder till skydd för kunden och företaget, vilket kräver en väl fungerande administration. Varje kundparti, antingen det är litet eller stort, fordrar vanligen upprättande av följesedlar och fakturor. Kundens namn och adress samt telefonnummer måste noteras, oberoende av tvättens storlek. Ungefär samma arbetsinsats krävs vad gäller bokföring och kassahantering för en stor tvätt som för en liten.

Det förekommer en del kommunikation i form av telefonsamtal, e-post eller sms mellan ett tvätteri och en kund. Samtal kan exempelvis gälla tvättråd, reservationer, leveransdag, skador på godset, pris,

osv. Allt detta och administrationen i övrigt medför att varje kundparti oavsett sin storlek belastas med en viss fast kostnad.

Reklamationer

Även i ett välskött tvätteri går det knappast att undvika att tvättskador uppstår eller att plagg kommer bort. Ett tvätteri måste därför kalkylera med att få betala ersättningar till kunder. Skadeersättningar är ett känsligt problem för ett tvätteri. Just tvätteriets goodwill är i hög grad beroende av att kunderna känner sig rättvist behandlade av företaget. En tvätteriägare som utredningen haft kontakt med uppger att man generellt är ganska generös med att betala ut skadeersättningar eftersom det är av stort värde för företaget att ha nöjda kunder.

6.3.2. Kemtvätt

Kemtvätt, eller kemisk tvätt, är en rengöring av textilier i annan vätska än vatten. I stället används organiska lösningsmedel såsom perkloretylen eller olika former av kolväte. När kemtvätten infördes här i landet i början av 1800-talet användes bensin och terpentin. Utrustningen var länge starkt hantverksbetonad och det är närmast efter första världskriget, som maskiner i större utsträckning infördes i branschen.

I dag utförs kemtvätt i specialmaskiner som både tvättar och torkar. Kemtvätt används till allt gods som inte tål vattentvätt såsom ull, siden, olika blandmaterial och skinn. Tillverkare är skyldiga att märka textilier och skinn med den tvättmetod som ska användas.

Den manuella hanteringen av tvättgodset som ska kemtvättas liknar den som ovan beskrivs avseende vattentvätt. När plaggen kommer till kemtvätteriet, sker först insortering, kontrollräkning och märkning. Därefter inspekteras plaggen och skärpspännen och andra tillbehör, som kan skadas eller skada, avlägsnas. I den mån det behövs utifrån material delas plaggen före tvätt upp i skilda partier. Dessa kan i sin tur sorteras ytterligare med hänsyn till kulör, smutsighet etc.

De sorterade plaggen placeras i en kemtvättmaskin, som kan variera i fråga om typ och utformning. En modern kemtvättsmaskin

har inga lösningsmedelsförluster. En destillator renar all vätska som återanvänds gång på gång. All smuts samlas upp i destillatorn som sedan skickas till destruktion.

Efter tvättning centrifugeras och torktumlas plaggen. I en kemtvättsmaskin utförs, som ovan nämnts, tvätt och torkning i samma maskin. Plaggen får inte torkas i ett torkskåp. Det finns däremot olika program för olika smutsiga och känsliga plagg.

För efterbehandling av kemtvättade plagg använder man i många fall samma utrustning som vid vattentvätt, dock inte mangel. Olika utrustningar för att göra godset slätt efter kemtvätt är ångdockor, ångbord, ångpressar till strykjärn där man stryker allt för hand.

Kemtvätt är en anmälningspliktig verksamhet. Det är förbjudet att utan anmälan bedriva tvätteriverksamhet som förbrukar mer än ett kilogram organiska lösningsmedel per kalenderår.15

6.3.3. Mattvätt

Mattor som lämnas in för tvätt vid en tvättinrättning är ofta stora, dyra och äkta.16 Proceduren som följer vid en mattvätt kan beskrivas enligt följande.

Mattor tvättas ofta manuellt med vatten, skurmaskiner med mjuka borstar och anpassat tvättmedel. Det finns även särskilda mattvättmaskiner, men om sådana används sker tvätten under ständig övervakning eftersom det ofta är dyrbara mattor som tvättas i dessa. Hela proceduren för att hantera tvätt av mattor är tung och utförs i de flesta fall helt manuellt.

När mattan är torr ska den borstas, dammsugas, kontrolleras och godkännas. Slutligen rullas och plastas mattan in för leverans.

Sammanfattningsvis kan sägas att rengöring av mattor är en särskild rengöringsprocess som, liksom kemtvätten, kräver specialkunskap hos den anställde samt en stor och avancerad utrustning.

15 19 kap. 4 § miljöprövningsförordning (2013:251). 16 Uppgift lämnad vid möte med Sveriges Tvätteriförbund den 5 september 2019.

6.4. Vilka arbetar med konsumenttvätt?

17

Utredningen har tagit fram statistik om egenskaper för anställda och enmansföretagare på arbetsställen som utför konsumenttvätt i privat sektor. Dessa uppgifter redovisas närmare i avsnitt 13.3.1 och tabell 13.2.

Den framtagna statistiken visar att det är en kraftig överrepresentation av personer med utländsk bakgrund inom konsumenttvätt. Nästan hälften av dem som arbetar inom denna näringsgren är födda utanför Europa. Vidare är 17 procent nyanlända (anlänt till Sverige inom de senaste fem åren) och 38 procent har kommit till Sverige de senaste 15 åren, vilket är avsevärt mycket högre än för privat sektor i stort.

Utbildningsnivån inom konsumenttvätt är lägre än i privat sektor i stort. Hela 35 procent har som högst förgymnasial utbildning medan motsvarande andel för den privata sektorn i stort är 12 procent. Endast 3 procent anses dock enligt Statistiska centralbyråns klassificering ha ett lågkvalificerat yrke (kvalifikationsnivå 1). De flesta yrkena tillhör i stället kvalifikationsnivå 2.18 Enligt klassificeringen är detta yrken som normalt sett kräver gymnasiekompetens. Baserat på den höga andelen med endast förgymnasial utbildning är det dock uppenbart att dessa yrken i praktiken kan utföras av personer utan gymnasiekompetens.

När det gäller ålder och kön finns det inom branschen en relativt stor andel kvinnor i åldern 45–60 år. I yngre åldersgrupper är det dock en jämnare könsfördelning, med något större andel män än kvinnor. Tittar man på utvecklingen över tid har det blivit en jämnare fördelning vad gäller kvinnor och män. Enligt den senaste statistiken är 55 procent kvinnor.19

6.5. Skatteverkets kontrollmöjligheter av tvätteriverksamhet

Skatteverket har i sin kontrollverksamhet tillgång till olika typer av kontrollformer. De generella kontrollformer som Skatteverket kan använda är s.k. skrivbordskontroll. Därutöver finns vissa särskilda

17 SNI 2007 näringsgren konsumenttvätt (96.012). 18 Vanliga yrkeskoder inom konsumenttvätt är SSYK 8151 Maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning och SSYK 8159 Övriga maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri. Dessa hör till kvalifikationsnivå 2. 19 Öster Research, Branschrapport 2019 – Statistik om tvätt- och textilservicebranschens utveckling.

kontrollformer som att utföra kontrollbesök hos den som är skyldig att föra personalliggare och att utöva tillsyn över kassaregister samt utföra kontrollbesök hos den som är eller kan antas vara skyldig att använda kassaregister.

6.5.1. Personalliggare

Tvätteribranschen omfattas sedan den 1 april 2013 av kravet på att föra personalliggare enligt bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244). Syftet med personalliggaren är att bidra till att minska förekomsten av svartarbete och att skapa sunda konkurrensförhållanden.20 Att tvätteriverksamhet fördes in i personalliggarsystemet beror till stor del på att Sveriges Tvätteriförbund till regeringen framförde att tvätteribranschen borde omfattas av systemet med personalliggare eftersom det fanns en stor och besvärande konkurrens från oseriösa företag.21

Bestämmelserna om personalliggare innebär en skyldighet för den som bedriver tvätteriverksamhet att föra en personalliggare och i denna dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för näringsidkaren och löpande dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för de personer som är verksamma i näringsverksamheten.22Med tvätteriverksamhet menas näringsverksamhet som avser rengöring av textilier eller därmed jämförbara material samt sådan uthyrning, färgning, lagning eller ändring av textilier eller därmed jämförbara material som sker i samband med den näringsverksamheten.23

Undantag från skyldigheten att föra personalliggare gäller för enskild näringsverksamhet där bara näringsidkaren, dennes make eller barn under 16 år är verksamma. Detsamma gäller för fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag där bara företagsledaren, dennes make eller barn under 16 år är verksamma.24

20 Propositionen Personalliggare i fler verksamheter (prop. 2017/18:82) s. 21. 21 Sveriges Tvätteriförbunds skrivelser till regeringen, dnr Fi2007/10077 och Fi2009/3789. 2239 kap. 11 § skatteförfarandelagen. 2339 kap. 2 § skatteförfarandelagen. 2439 kap. 11 § andra stycket skatteförfarandelagen.

Personalliggaren ska finnas tillgänglig för Skatteverket i verksamhetslokalen.25 Med verksamhetslokal avses utrymmen som huvudsakligen används i verksamhet som medför eller kan antas medföra bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen eller som bedrivs av annan juridisk person än dödsbo. Med verksamhetslokal avses även markområden, transportmedel, förvaringsplatser och andra utrymmen som disponeras eller kan antas disponeras i verksamheten.26

Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att föra personalliggare fullgör sina eventuella skyldigheter. Kontrollbesök får bara genomföras i verksamhetslokalerna.27

Om Skatteverket vid ett kontrollbesök finner att den som är skyldig att dokumentera identifikationsuppgifter i en personalliggare inte fullgör denna skyldighet eller inte håller personalliggaren tillgänglig i verksamhetslokalen ska en kontrollavgift tas ut.28

6.5.2. Kassaregister

En särskild kontrollform utöver personalliggare som tvätteriverksamhet omfattas av är krav på kassaregister i 39 kap. skatteförfarandelagen. Den som i näringsverksamhet säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort ska använda kassaregister.29

Med kassaregister avses kassaapparat, kassaterminal, kassasystem och liknande apparatur för försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort.30 All försäljning och annan löpande användning av ett kassaregister ska registreras i detsamma och vid varje försäljning ska ett av kassaregistret framställt kvitto tas fram och erbjudas kunden.31

Skatteverket utövar tillsyn över att den som är eller kan antas vara skyldig att använda kassaregister har kassaregister och att kassaregister som används i en verksamhet uppfyller föreskrivna krav.32

2539 kap. 12 § skatteförfarandelagen. 263 kap. 18 § skatteförfarandelagen. 2742 kap. 8 § skatteförfarandelagen. 2850 kap. 3 § skatteförfarandelagen. 2939 kap. 4 § skatteförfarandelagen. 3039 kap. 2 § skatteförfarandelagen. 3139 kap. 7 § skatteförfarandelagen. 3242 kap. 3 § skatteförfarandelagen.

Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera om den som är eller kan antas vara skyldig att använda kassaregister fullgör sina eventuella skyldigheter. Verket får vid sådant besök göra kundräkning, kontrollköp, kvittokontroll och kassainventering.33

Om Skatteverket vid tillsyn eller kontrollbesök finner att den som är skyldig att använda kassaregister inte fullgör denna skyldighet eller inte har lämnat uppgift om de kassaregister som finns i verksamheten enligt vad som anges i lag34 ska verket ta ut kontrollavgift.35

6.6. Tidigare förslag om skattelättnad för tvätteritjänster

6.6.1. Tjänstebeskattningsutredningen

I september 1996 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare för att analysera förutsättningarna för tjänstesektorns utveckling.36 Utredningen, som antog namnet Tjänstebeskattningsutredningen, redovisade i mars 1997 uppdraget i betänkandet Skatter,

tjänster och sysselsättning.37

En del av utredningens uppdrag var att analysera motiv för och effekter av olika tänkbara regelförändringar som syftade till att främja utbud och efterfrågan på privat tillhandahållna tjänster och sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn. Här föreslog utredningen bl.a. sänkt skatt på hushållsnära tjänster.

Ett av utredningens förslag var att tvätt av kläder, mattor m.m. vid tvättinrättning borde höra till det avgiftsfria området då sådant arbete är nära substitut till hemarbete. Tvättinrättningar som vänder sig till näringslivet, t.ex. hotell och restauranger, skulle inte omfattas av avgiftsfriheten. Inte heller sjukhustvättar skulle ingå i det avgiftsfria området. För att kunna skilja de olika verksamheterna från varandra föreslog utredningen att kemtvättar o.d. endast skulle omfattas av avgiftsfriheten, om verksamheten vände sig till enskilda konsumenter.

Regeringen gick inte vidare med utredningens förslag.

3342 kap. 6 § skatteförfarandelagen. 347 kap.3 och 4 §§skatteförfarandelagen. 3550 kap. 1 § skatteförfarandelagen. 36 Dir. 1996:69. 37SOU 1997:17.

6.6.2. Finansdepartementets förslag

Finansdepartementet föreslog i oktober 2006 i promemorian Skatte-

lättnader för hushållstjänster, som låg till grund för propositionen Skattelättnader för hushållstjänster, m.m.,38 att tvätt vid tvättinrätt-

ning skulle ingå i sådant arbete som omfattas av en skattereduktion. I detta ingick även kemtvätt.

Skatteverket avstyrkte dock förslaget om att tvätt vid tvättinrättning skulle omfattas. Verket menade att denna tvätt oftast avser sådan tvätt som inte kan utföras i hemmet. Vidare ansåg Konkurrensverket att tvätt vid tvättinrättning avviker från övriga tjänster som omfattades av förslaget och att de därför inte borde ingå. Tvätteriförbundet tillstyrkte emellertid förslaget och påpekade att mer tvätt skulle komma att tas om hand på ett miljömässigt riktigt sätt genom förslaget.

Regeringen ansåg, i likhet med vad Skatteverket och Konkurrensverket anfört, att skattereduktion inte skulle medges för kostnader för tvätt vid tvättinrättning. Detta mot bakgrund av att tvätt vid tvättinrättning, till skillnad från övrigt hushållsarbete som omfattas av skattereduktionen, inte utförs i nära anslutning till bostaden och att den tvätt som utförs vid tvättinrättningar huvudsakligen avser mattvätt, kemtvätt och annan tvätt som inte utförs i bostaden. Regeringen menade att det således inte var fråga om sådant arbete som hushållen utför själva och att det därför sannolikt inte nämnvärt skulle öka arbetsutbudet bland de som köper sådana tvätteritjänster.39

38Prop. 2006/07:94. 39Prop. 2006/07:94 s. 42.

6.7. Utredningens överväganden och förslag

6.7.1. Vård av kläder och hemtextilier vid tvättinrättning

Utredningens förslag: Rutavdraget ska utvidgas med en tjänst

som avser tvätt av kläder och hemtextilier vid tvättinrättning.

Rutavdraget ska, förutom tvättning, även omfatta torkning och annan efterbehandling samt mindre reparationer av kläder och hemtextilier.

Arbetet med tvätt, efterbehandling och mindre reparationer av kläder och hemtextilier ska utföras vid tvättinrättningen. Begreppet tvättinrättning definieras i lagtexten.

Utredningens bedömning: Kemtvätt och mattvätt bör inte in-

kluderas i rutavdragssystemet.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

En tvätteritjänst som sker utanför bostaden ska o