Inaktuell version

Semesterlag (1977:480)

Departement
Arbetsmarknadsdepartementet ARM
Utfärdad
1977-06-09
Ändring införd
SFS 1977 i lydelse enligt SFS 2010:869
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19
Övrigt
Rättelseblad 2009:1439 har iakttagits.

Inledande bestämmelser

Semesterförmåner

1 §  Arbetstagare har rätt till semesterförmåner enligt denna lag. Semesterförmånerna utgörs av semesterledighet, semesterlön och semesterersättning.

[S2]Särskilda bestämmelser om förlängd semesterledighet finns i lagen (1963:115) om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete. Lag (2009:1439).

  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.

Överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare

2 §  Ett avtal, som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag inskränks, är ogiltigt i den delen. Detta gäller dock inte, om något annat framgår av lagen. Lag (2009:1439).

  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.
Införd: SFS 2009:1439 (None)
Ändrad: SFS 2009:1439 (None)

2 a §  Genom avtal får avvikelse göras från 5, 12, 12 b, 19–21 och 30 a §§, i den utsträckning som framgår av de bestämmelserna.

[S2]Genom kollektivavtal, som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation, får avvikelse göras från 3, 3 a, 9, 11 § andra stycket, 16–16 b, 22, 26, 26 a, 29, 29 a och 30 §§.

[S3]En arbetsgivare, som är bunden av ett kollektivavtal som omfattar frågor som avses i första och andra styckena, får i dessa frågor tillämpa avtalet även på en arbetstagare som inte är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen. Detta gäller under förutsättning att arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal. Lag (2009:1439).

  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.
  • AD 2016 nr 2:Arbetstagare har arbetat oregelbundet lördag och/eller söndag (kranshelg). Fråga om ledighet för sådana kransdagar är förenad med rätt till ersättning i första hand enligt mellan parterna gällande kollektivavtal och i andra hand enligt semesterlagen.

Semesterår och intjänandeår

3 §  Med semesterår avses tiden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid närmast före ett semesterår kalllas intjänandeår. Lag (2009:1439).

Införd: SFS 2009:1439 (None)
Ändrad: SFS 2009:1439 (None)

Semesterledighet och semesterdagar

3 a §  Semesterledighet avser hela dagar. I ledigheten ingår enstaka semesterdagar eller en period av semesterdagar, inklusive arbetsfria dagar. Ledigheten börjar och slutar med en semesterdag.

[S2]Lördag och söndag räknas inte som semesterdagar annat än i fall som avses i 9 § tredje stycket. Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton. Lag (2009:1439).

  • AD 2016 nr 2:Arbetstagare har arbetat oregelbundet lördag och/eller söndag (kranshelg). Fråga om ledighet för sådana kransdagar är förenad med rätt till ersättning i första hand enligt mellan parterna gällande kollektivavtal och i andra hand enligt semesterlagen.

4 §  En arbetstagare har rätt till tjugofem semesterdagar varje semesterår. Om anställningen påbörjas efter den 31 augusti under semesteråret, har arbetstagaren rätt till endast fem semesterdagar.

[S2]Under semesterledighet ska arbetstagaren ha semesterlön, om sådan har tjänats in enligt 7 §. Lag (2009:1439).

  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.

5 §  När det gäller en anställning som avses pågå i högst tre månader och som inte varar längre tid, får det avtalas att semesterledighet inte ska läggas ut. I sådant fall har arbetstagaren rätt till semesterersättning. Lag (2009:1439).

  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.

6 §  En arbetstagare som byter anställning har rätt till semesterledighet i den nya anställningen endast i den utsträckning arbetstagaren inte redan har haft sådan ledighet i den tidigare anställningen.

[S2]Om överföring av semesterförmåner till ny anställning hos samma arbetsgivare finns bestämmelser i 30 b §. Lag (2009:1439).

Semesterdagar med semesterlön

7 §  Antalet semesterdagar med semesterlön beräknas på följande sätt. Från de dagar arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under intjänandeåret (anställningstiden) subtraheras de dagar då arbetstagaren varit helt frånvarande från arbetet utan lön. Frånvaro som beror på semesterledighet, permittering eller ledighet som enligt 17–17 b §§ är semesterlönegrundande, liksom arbetsfria dagar som infaller under sådana frånvaroperioder, ska dock räknas in i anställningstiden. Differensen divideras med antalet dagar under intjänandeåret. Kvoten multipliceras med tjugofem. Om ett brutet tal då uppstår, avrundas detta till närmast högre hela tal. Lag (2009:1439).

Semesterdagar utan semesterlön

8 §  En arbetstagare får avstå från rätt till semesterledighet som inte är förenad med semesterlön.

[S2]En arbetstagare ska på begäran lämna arbetsgivaren besked om sina önskemål när det gäller utläggningen av semesterledighet utan semesterlön eller i vilken omfattning arbetstagaren önskar avstå från sådan ledighet. Besked behöver inte lämnas innan arbetsgivaren har meddelat hur många semesterdagar utan lön arbetstagaren har eller kan beräknas få rätt till.

[S3]Har semesterledighet utan lön lagts ut med anledning av arbetstagarens besked enligt första stycket, får arbetstagaren inte senare avstå från ledigheten utom i fall som anges i 13 §. Lag (2009:1439).

  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.

Semesterledighet för arbetstagare som regelbundet arbetar lördag eller söndag

9 §  En arbetstagare, som regelbundet arbetar lördag eller söndag eller båda dessa dagar, har vid semesterledighet som omfattar minst fem dagar rätt till ledighet motsvarande tid av veckoslut, dels under semesterledigheten, dels antingen omedelbart före eller omedelbart efter denna. Omfattar semesterledigheten minst nitton dagar har arbetstagaren rätt till ledighet motsvarande tid av veckoslut såväl omedelbart före som omedelbart efter ledigheten, om inte särskilda skäl talar emot detta.

[S2]Har i fall som avses i första stycket arbetstagaren ledighet av motsvarande omfattning en veckodag, som inte är lördag eller söndag, och som infaller under semesterledigheten, räknas den veckodagen som semesterdag.

[S3]Om semesterledigheten är kortare än fem dagar och arbetstagaren är ledig en lördag eller söndag, som annars skulle ha utgjort arbetsdag, räknas sådan dag som semesterdag. Arbetsfri dag ska då inte anses som semesterdag. Lag (2009:1439).

  • AD 2016 nr 2:Arbetstagare har arbetat oregelbundet lördag och/eller söndag (kranshelg). Fråga om ledighet för sådana kransdagar är förenad med rätt till ersättning i första hand enligt mellan parterna gällande kollektivavtal och i andra hand enligt semesterlagen.
  • AD 2004 nr 76:Tolkning av kollektivavtal m.m. Tvisten gäller hur antalet semesterdagar i en semesterperiod skall beräknas för anställda med oregelbundna arbetstider vid Tågia AB.

Semesterledighetens förläggning

10 §  Mellan parter som träffar kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor bör det, om arbetstagarparten begär det, även träffas kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarna i frågor som rör förläggningen av semesterledighet. I fråga om en arbetstagare för vilken ett sådant avtal inte har träffats gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena.

[S2]Det som föreskrivs om arbetsgivares förhandlingsskyldighet i 11 och 13 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet ska tillämpas på motsvarande sätt när det gäller förläggning av sådan semesterledighet som avses i 12 §. Om arbetstagaren inte företräds av en förhandlingsberättigad organisation eller om en sådan organisation inte önskar förhandla, ska arbetsgivaren samråda med arbetstagaren om ledighetens förläggning.

[S3]När det gäller förläggningen av annan semesterledighet än sådan som avses i 12 §, ska arbetsgivaren samråda med arbetstagaren, om förhandling med arbetstagarens organisation inte har ägt rum. Lag (2009:1439).

  • AD 2017 nr 33:En arbetsgivare ändrade semesterförläggningen för fem barnmorskor. Den huvudsakliga tvistefrågan har avsett om detta varit i strid med semesterlagen eller dess grunder, så att det finns rätt till allmänt skadestånd enligt semesterlagen eller om det i vart fall varit i strid med mellan parterna gällande kollektivavtal. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsgivaren haft fog för åtgärden och att rätt till allmänt skadestånd enligt semesterlagen därmed inte funnits och att agerandet inte heller utgjort kollektivavtalsbrott. En ytterligare tvistefråga har varit om arbetsgivaren underrättat arbetstagarna om den ändrade semesterförläggningen eller i vart fall lämnat underrättelse om förändringen i strid med 11 § andra stycket semesterlagen. Arbetsdomstolen har funnit att underrättelse lämnats för sent i ett fall, men att varken semesterlagen i sin helhet eller såvitt avser 11 § andras stycket är en del av kollektivavtalet och att den för sena underrättelsen därmed inte utgjort ett kollektivavtalsbrott.

11 §  Om det inte går att komma överens om hur semesterledighet ska förläggas, bestämmer arbetsgivaren om förläggningen, om inte något annat har avtalats.

[S2]Har beslut om förläggning av semesterledigheten träffats på något annat sätt än genom överenskommelse med en arbetstagare eller dennes företrädare, ska arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen ska lämnas senast två månader före ledighetens början. Om det finns särskilda skäl, får den lämnas senare, dock om möjligt minst en månad före ledighetens början. Lag (2009:1439).

  • AD 2017 nr 33:En arbetsgivare ändrade semesterförläggningen för fem barnmorskor. Den huvudsakliga tvistefrågan har avsett om detta varit i strid med semesterlagen eller dess grunder, så att det finns rätt till allmänt skadestånd enligt semesterlagen eller om det i vart fall varit i strid med mellan parterna gällande kollektivavtal. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsgivaren haft fog för åtgärden och att rätt till allmänt skadestånd enligt semesterlagen därmed inte funnits och att agerandet inte heller utgjort kollektivavtalsbrott. En ytterligare tvistefråga har varit om arbetsgivaren underrättat arbetstagarna om den ändrade semesterförläggningen eller i vart fall lämnat underrättelse om förändringen i strid med 11 § andra stycket semesterlagen. Arbetsdomstolen har funnit att underrättelse lämnats för sent i ett fall, men att varken semesterlagen i sin helhet eller såvitt avser 11 § andras stycket är en del av kollektivavtalet och att den för sena underrättelsen därmed inte utgjort ett kollektivavtalsbrott.

12 §  Om inte annat har avtalats, ska semesterledigheten förläggas så, att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni–augusti. Även utan stöd av avtal får en sådan semesterperiod förläggas till annan tid, när särskilda skäl föranleder det. Lag (2009:1439).

12 a §  Semesterledighet ska förläggas så, att arbetstagare med lägre sysselsättningsgrad än heltid eller med oregelbunden arbetstid får lika lång ledighet som en arbetstagare som arbetar heltid eller en arbetstagare med regelbunden arbetstid. Lag (2009:1439).

  • AD 2016 nr 2:Arbetstagare har arbetat oregelbundet lördag och/eller söndag (kranshelg). Fråga om ledighet för sådana kransdagar är förenad med rätt till ersättning i första hand enligt mellan parterna gällande kollektivavtal och i andra hand enligt semesterlagen.

12 b §  Av semesterdagar som läggs ut under ett visst semesterår ska dagar med semesterlön läggas ut först, om inte annat har avtalats. Lag (2009:1439).

Semesterledighet vid permittering

13 §  Beslutar en arbetsgivare om permittering som arbetstagaren inte hade anledning att räkna med när besked lämnades enligt 8 §, har arbetstagaren rätt att avstå från utlagd semesterledighet utan semesterlön, om ledigheten sammanfaller med permitteringsperioden. Detta gäller dock endast om arbetstagaren underrättar arbetsgivaren senast två veckor före ledighetens början. Får arbetstagaren först senare kännedom om permitteringen, får arbetstagaren avstå från ledigheten om han eller hon utan dröjsmål underrättar arbetsgivaren. Har semesterledigheten då inletts, upphör ledigheten vid utgången av den dag då arbetsgivaren underrättades. Lag (2009:1439).

Semesterledighet i samband med uppsägning och sjukdom m.m.

14 §  Semesterledighet får inte utan arbetstagarens medgivande förläggas till uppsägningstid.

[S2]Skulle vid uppsägning från arbetsgivarens sida uppsägningstiden helt eller delvis infalla under redan utlagd semesterledighet och beror uppsägningen på förhållanden som inte hänför sig till arbetstagaren personligen, ska semesterledighetens förläggning i samma mån upphävas, om arbetstagaren begär det.

[S3]Första och andra styckena gäller inte om uppsägningstiden överstiger sex månader. Lag (2009:1439).

  • AD 2012 nr 65:Fråga om en arbetsgivare haft rätt att förlägga intjänad semester till arbetstagares uppsägningstid när uppsägningstiden varit arbetsbefriad.

15 §  Om det under semesterledigheten infaller en eller flera dagar då arbetstagaren inte har kunnat arbeta på grund av sjukdom eller arbetsskada, eller en eller flera dagar som i övrigt är semesterlönegrundande enligt 17–17 b §§ ska, om arbetstagaren utan dröjsmål begär det, sådana dagar inte räknas som semesterdagar. I sådant fall ska de semesterdagar som återstår förläggas i ett sammanhang, om arbetstagaren inte medger annat. Lag (2009:1439).

Beräkning av semesterlön

16 §  Semesterlön för en arbetstagare som har lön bestämd per vecka eller månad beräknas enligt 16 a §, om inte annat framgår av andra stycket eller arbetsgivaren väljer att beräkna semesterlönen enligt 16 b §.

[S2]Semesterlön beräknas enligt 16 b § för en arbetstagare som har

  1. lön som inte är bestämd per vecka eller månad,
  2. lön som regelbundet består av en fast och en rörlig del om den rörliga lönedelen kan uppskattas till minst tio procent av den sammanlagda lönen under semesteråret, eller
  3. en sysselsättningsgrad som har varierat under intjänandeåret, eller som har
  4. ändrat sysselsättningsgrad mellan intjänandeåret och semestertillfället, eller
  5. varit frånvarande under intjänandeåret av skäl som inte är semesterlönegrundande enligt 17–17 b §§, dock inte om frånvaron pågått i samma omfattning under hela intjänandeåret och pågår i den omfattningen vid semestertillfället.

[S3]Särskilda bestämmelser om vissa förmåner vid beräkning av semesterlön finns i 24 och 25 §§. Lag (2009:1439).

Semesterlön enligt sammalöneregeln

16 a §  Semesterlön enligt sammalöneregeln är den vid semestertillfället aktuella vecko- eller månadslönen, eventuella fasta lönetillägg samt ett semestertillägg.

[S2]Semestertillägget för varje betald semesterdag är för veckoavlönade arbetstagare 1,82 procent av veckolönen och för månadsavlönade arbetstagare 0,43 procent av månadslönen. Har arbetstagaren fasta lönetillägg ska vecko- respektive månadslönen ökas med dessa tillägg före beräkningen av semestertillägget.

[S3]Har arbetstagaren även rörliga lönedelar är semesterlönen för dessa lönedelar tolv procent av arbetstagarens sammanlagda förfallna rörliga lön under semesteråret. Lag (2009:1439).

Semesterlön enligt procentregeln

16 b §  Semesterlön enligt procentregeln utgör tolv procent av arbetstagarens förfallna lön i en anställning under intjänandeåret.

[S2]I lönesumman ska inte följande inräknas:

  1. semesterlön,
  2. ersättning för dag då arbetstagaren helt eller delvis har haft semesterlönegrundande frånvaro enligt 17–17 b §§, eller
  3. permitteringslön som lämnas i anledning av driftsuppehåll med samtidig semester när rätt till semesterlön inte föreligger för samma tid.

[S3]För varje sådan frånvarodag som anges i andra stycket 2 ökas i stället lönesumman med ett belopp motsvarande den inkomst arbetstagaren skulle ha haft om arbete i stället utförts i normal omfattning för arbetsgivarens räkning. Med normal omfattning avses arbetstagarens ordinarie arbetstidsmått. Går beloppet inte att fastställa ska det uppskattas till den inkomst som kan antas skulle ha betalats om arbetstagaren under frånvarotiden hade arbetat för arbetsgivarens räkning. Lag (2009:1439).

Semesterlönegrundande frånvaro

17 §  Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller ledighet på grund av sjukdom, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar, eller om frånvaron beror på arbetsskada. I sådan frånvaroperiod inräknas även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete.

[S2]Frånvaron upphör att vara semesterlönegrundande då arbetstagaren varit helt eller delvis frånvarande från arbetet under ett helt intjänandeår, utan längre avbrott i frånvaron än fjorton dagar i en följd. Lag (2009:1439).

17 a §  Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller ledighet enligt föräldraledighetslagen (1995:584) i fråga om

  1. ledighet enligt 8 § första stycket nämnda lag, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 120 dagar, eller för ensamstående förälder 180 dagar,
  2. tid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller
  3. tid för vilken föräldrapenning lämnas med anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap.3 och 5 §§ lagen om allmän försäkring, om frånvaron för varje barn eller vid flerbarnsbörd sammanlagt inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder 180 dagar.

[S2]I en frånvaroperiod enligt första stycket räknas in även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete. Lag (2009:1439).

/Träder i kraft I: 2012-07-01/

17 b §  Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller

  1. ledighet med anledning av risk för överförande av smitta,
    1. om arbetstagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, och
    2. om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar,
  2. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45 dagar,
  3. ledighet för utbildning som till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor eller för ersättningsberättigande teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar och ledigheten inte ger rätt till semesterlön enligt någon annan lag,
  4. ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar, eller
  5. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare.

[S2]I en frånvaroperiod enligt första stycket räknas in även dagar när arbets-tagaren inte skulle ha utfört arbete. Lag (2010:869).

Rätt att spara semesterledighet

18 §  En arbetstagare, som under ett semesterår har rätt till mer än tjugo semesterdagar med lön, får spara en eller flera sådana överskjutande dagar till ett senare semesterår.

[S2]En sparad semesterdag ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades, om inte annat följer av 20 § andra stycket.

[S3]Semesterdagar får inte sparas under ett semesterår då arbetstagaren får ut semesterdagar, som har sparats från tidigare år. Lag (2009:1439).

  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.

19 §  Vill en arbetstagare spara semesterdagar eller ta ut sparade semesterdagar i anslutning till semesterledigheten i övrigt, ska arbetsgivaren underrättas i samband med att förläggningen av årets semesterledighet bestäms. Underrättelse behöver dock inte lämnas förrän arbetsgivaren har meddelat hur många semesterdagar med lön arbetstagaren har eller kan beräknas få rätt till. En arbetstagare som vill ta ut sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt, ska meddela arbetsgivaren detta senast två månader i förväg.

[S2]Första stycket gäller endast om inte annat har avtalats. Lag (2009:1439).

Förläggning av sparade semesterdagar

20 §  Sparade semesterdagar ska förläggas till det semesterår som arbetstagaren väljer. Detta gäller dock inte om något annat har avtalats eller om det finns särskilda skäl mot att semesterdagarna förläggs till det året.

[S2]Om arbetstagaren har avsett att sparade semesterdagar ska förläggas till det femte året efter det semesterår då de sparades och om sådan förläggning skulle medföra betydande olägenhet, får överenskommelse träffas om att semesterdagarna ska läggas ut under det sjätte året. Lag (2009:1439).

21 §  Önskar en arbetstagare samtidigt få ut minst fem sparade semesterdagar, ska dessa och hela semesterledigheten för semesteråret läggas ut i en följd, om inte annat har avtalats. Lag (2009:1439).

Semesterlön för sparade semesterdagar

22 §  Semesterlön för sparade semesterdagar beräknas enligt 16–16 b §§. Samtliga sparade semesterdagar som läggs ut ska betraktas som intjänade under det närmast föregående intjänandeåret. Lag (2009:1439).

23 § Har upphävts genom lag (2009:1439).

Särskilda bestämmelser om semesterlön

24 §  Vid beräkning av semesterlön ska hänsyn inte tas till förmån av fri bostad eller till en löneförmån, som är avsedd att utgöra ersättning för särskilda kostnader. Lag (2009:1439).

25 §  En arbetstagare, som får fri kost i arbetsgivarens hushåll, har rätt till skälig kostersättning för de semesterdagar då förmånen inte har utnyttjats till någon del. Lag (2009:1439).

Utbetalning av semesterlön

26 §  Arbetsgivaren ska betala ut semesterlön till arbetstagaren i samband med semesterledigheten.

[S2]Semesterlön för rörliga lönedelar som avses i 16 a § tredje stycket ska betalas senast en månad efter semesterårets utgång. Lag (2009:1439).

  • AD 2016 nr 73:En biträdande jurist har väckt talan mot sin tidigare arbetsgivare med krav på semestersättning och allmänt skadestånd på grund av brott mot semesterlagen. Fråga om det avtalats mellan parterna att semesterlön skulle ingå i provisionslönen.
  • AD 2012 nr 88:Sedan en taxichaufför väckt talan mot sin före detta arbetsgivare, ett taxibolag, med krav på obetald lön och semesterersättning, har arbetsgivaren kvittningsvis åberopat motfordran avseende påstått oredovisade kontantersättningar från kunder i taxirörelsen. Fråga om vem av parterna som har bevisbördan vid tvist om betalning, redovisning, av de omtvistade kontantersättningarna har skett. Även fråga om det har avtalats mellan parterna att semesterlön ingick i månadslönen.
  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.
  • AD 2017 nr 13:En kemist som under ett antal månader fått lägre lön än den som framgick av hans anställningsavtal kontaktade sin arbetstagarorganisation som sände arbetsgivaren ett kravbrev om de lönebelopp som dragits av. När arbetsgivarbolaget fick kravbrevet uppstod en ordväxling med förhöjt tonläge mellan bolagets företrädare och arbetstagaren, varpå arbetstagaren lämnade arbetsplatsen för att inte mer återkomma. Fråga om lönesänkningen varit avtalad och om arbetstagaren självmant lämnat anställningen eller om han blivit avskedad samt om det i så fall har inneburit en kränkning av arbetstagarens föreningsrätt och ett intrång i arbetstagarorganisationens verksamhet. Även fråga om bolaget utnyttjat en oklar situation om arbetstagarens anställning på ett sådant sätt att det är att jämställa med ett avskedande. - Fråga om hur stort, om något, allmänt skadestånd som ska betalas på grund av att arbetsgivaren i strid med 26 § semesterlagen betalat ut arbetstagarens semesterlön månadsvis.
  • AD 2010 nr 89:En arbetsgivare har till en arbetstagare betalat ut semesterlön löpande tillsammans med månadslönen i stället för i samband med semesterledigheten. Fråga om arbetsgivaren har brutit mot semesterlagen och ådragit sig skyldighet att till arbetstagaren betala allmänt skadestånd.
Införd: SFS 2009:1439 (None)
Ändrad: SFS 2009:1439 (None)

Semesterlön för semester som inte har kunnat läggas ut

26 a §  Semesterdagar med semesterlön som inte har sparats enligt 18 § och som inte har kunnat läggas ut under semesteråret ersätts med semesterlön. Sådan semesterlön bestäms enligt grunderna för beräkning av semesterlön i 16–16 b §§, och ska betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång. Semesterlön betalas dock ut endast för det antal dagar som tillsammans med det antal dagar som intjänats under intjänandeåret överstiger tjugofem. Lag (2009:1439).

27 § Har upphävts genom lag (2009:1439).

Semesterersättning

28 §  Om anställningen upphör innan arbetstagaren har fått den semesterlön som tjänats in, ska arbetstagaren i stället få semesterersättning. Detta gäller inte om annat följer av 30 b eller 31 §.

[S2]Motsvarande ska gälla om arbetstagarens anställningsvillkor ändras så att semesterledighet med semesterlön ska förläggas redan under intjänandeåret. I sådant fall ska bestämmelserna om semesterersättning tillämpas som om anställningen hade upphört vid den tidpunkt från vilken de nya anställningsvillkoren ska gälla.

[S3]När det gäller arbetstagare som anställs för arbete som avses pågå i högst tre månader finns särskilda bestämmelser om semesterersättning i 5 §. Lag (2009:1439).

  • AD 2016 nr 73:En biträdande jurist har väckt talan mot sin tidigare arbetsgivare med krav på semestersättning och allmänt skadestånd på grund av brott mot semesterlagen. Fråga om det avtalats mellan parterna att semesterlön skulle ingå i provisionslönen.
  • AD 2012 nr 88:Sedan en taxichaufför väckt talan mot sin före detta arbetsgivare, ett taxibolag, med krav på obetald lön och semesterersättning, har arbetsgivaren kvittningsvis åberopat motfordran avseende påstått oredovisade kontantersättningar från kunder i taxirörelsen. Fråga om vem av parterna som har bevisbördan vid tvist om betalning, redovisning, av de omtvistade kontantersättningarna har skett. Även fråga om det har avtalats mellan parterna att semesterlön ingick i månadslönen.
  • AD 2002 nr 13:Fråga om en arbetstagare blivit avskedad från sin tillsvidareanställning eller självmant lämnat den.

29 §  Semesterersättning bestäms enligt grunderna för beräkning av semesterlön.

[S2]För sparade semesterdagar ska semesterersättning beräknas som om de tagits ut under det semesterår då anställningen upphörde. Lag (2009:1439).

29 a §  Har en arbetstagare mottagit semesterlön i förskott, minskas semesterersättningen med sådan semesterlön. Detta gäller dock inte, om den semesterlön som togs emot i förskott utbetalades mer än fem år före anställningens upphörande eller om anställningen har upphört på grund av

  1. arbetstagarens sjukdom,
  2. förhållanden som avses i 4 § tredje stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd, eller
  3. uppsägning från arbetsgivarens sida som beror på förhållanden som inte hänför sig till arbetstagaren personligen, utom när uppsägning sker i samband med en konkurs. Lag (2009:1439).

Utbetalning av semesterersättning

30 §  Semesterersättning ska betalas ut till arbetstagaren utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande.

[S2]Om det inte går att beräkna semesterersättning inom en månad efter anställningens upphörande, ska den betalas ut inom en vecka efter det att hindret mot att beräkna ersättningen upphörde. Lag (2009:1439).

  • AD 2019 nr 35:En arbetstagare, som varit anställd på ett bolag inom byggbranschen, har tillsammans och i samförstånd med ytterligare en person tagit diverse byggnadsmaterial från arbetsgivaren. Arbetsdomstolen har funnit att agerandet har utgjort laga grund för avskedande. Arbetsdomstolen har också prövat om bolaget har haft en kvittningsgill motfordran mot arbetstagarens anspråk på allmänt skadestånd för brott mot 19 § anställningsskyddslagen och 30 § semesterlagen men funnit att bolaget inte förmått styrka sin påstådda skada.
  • AD 2016 nr 73:En biträdande jurist har väckt talan mot sin tidigare arbetsgivare med krav på semestersättning och allmänt skadestånd på grund av brott mot semesterlagen. Fråga om det avtalats mellan parterna att semesterlön skulle ingå i provisionslönen.
  • AD 2002 nr 13:Fråga om en arbetstagare blivit avskedad från sin tillsvidareanställning eller självmant lämnat den.
Införd: SFS 2009:1439 (None)
Ändrad: SFS 2009:1439 (None)

Okontrollerade arbetstagare

30 a §  Om en arbetstagare utför arbete under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat, får avtal träffas om avvikelse från bestämmelserna om förläggning av semesterledighet i 9–15 §§. Sådan avvikelse får inte innebära en inskränkning i arbetstagarens rätt att ta ut tjugofem semesterdagar, eller det mindre antal semesterdagar som arbetstagaren har rätt till varje semesterår. Lag (2009:1439).

Ny anställning i anslutning till en tidigare anställning

30 b §  Om det innan en anställning har upphört står klart att en ny anställning mellan parterna kommer att påbörjas i nära anslutning till den tidigare, ska anställningarna i semesterhänseende räknas som en enda anställning.

[S2]Första stycket tillämpas endast om

  1. den intjänade semesterledigheten inte redan har lagts ut,
  2. semesterersättning inte redan har betalats ut, och
  3. arbetstagaren har förklarat att intjänade semesterförmåner ska överföras till den nya anställningen. Lag (2009:1439).

Övergång till ny arbetsgivare

31 §  En arbetstagares rätt enligt denna lag påverkas inte av att ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet, övergår till en ny arbetsgivare genom en sådan övergång som omfattas av 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Arbetstagarens rätt påverkas inte heller av att ett företag eller en del av ett företag övergår till en ny arbetsgivare i samband med konkurs.

[S2]Övergår en arbetstagare till en ny arbetsgivare inom samma koncern, ska arbetstagaren i semesterhänseende ha samma rätt i den nya anställningen som i den tidigare. Detta förutsätter dock, att arbetstagaren inte får semesterersättning av den tidigare arbetsgivaren och att arbetstagaren senast en månad efter anställningens upphörande förklarar för både den tidigare och den nye arbetsgivaren, att han eller hon vill överföra intjänade semesterförmåner till den nya anställningen.

[S3]I fall som avses i andra stycket är den nye arbetsgivaren berättigad att av den tidigare arbetsgivaren få ett belopp motsvarande den semesterersättning som den tidigare arbetsgivaren annars skulle ha betalat till arbetstagaren. Lag (2009:1439).

Skadestånd

32 §  Arbetsgivare som bryter mot denna lag skall till arbetstagaren utge, förutom den semesterlön eller semesterersättning vartill arbetstagaren kan vara berättigad, ersättning för uppkommen skada.

[S2]Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tagas även till arbetstagarens intresse av att erhålla semesterledighet och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

[S3]Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt, kan skadeståndet nedsättas eller helt bortfalla.

  • AD 2016 nr 73:En biträdande jurist har väckt talan mot sin tidigare arbetsgivare med krav på semestersättning och allmänt skadestånd på grund av brott mot semesterlagen. Fråga om det avtalats mellan parterna att semesterlön skulle ingå i provisionslönen.
  • MIG 2019:15:Det finns förutsättningar att bevilja en utlänning fortsatt uppehållstillstånd på grund av arbete även om det inte är utrett att personen fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder.
  • AD 2010 nr 89:En arbetsgivare har till en arbetstagare betalat ut semesterlön löpande tillsammans med månadslönen i stället för i samband med semesterledigheten. Fråga om arbetsgivaren har brutit mot semesterlagen och ådragit sig skyldighet att till arbetstagaren betala allmänt skadestånd.
  • AD 2002 nr 13:Fråga om en arbetstagare blivit avskedad från sin tillsvidareanställning eller självmant lämnat den.

Preskription

33 §  En arbetstagare som vill begära semesterlön, semesterersättning eller skadestånd enligt denna lag ska väcka talan inom två år från utgången av det semesterår då arbetstagaren enligt lagen skulle ha fått den förmån som begäran gäller. Försummar arbetstagaren det, är rätten till talan förlorad. Lag (2009:1439).

Rättegång

34 §  Mål om tillämpning av denna lag handlägges enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Semesterlag (1977:480)

Lag (1978:411) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Lag (1982:90) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Lag (1985:86) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. Den nya bestämmelsen om semesterlönegrundande frånvaro i samband med havandeskapspenning tillämpas endast på frånvaro som har inträffat efter ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1984/85:78
    Omfattning
    ändr. 17 §
    Ikraftträder
    1985-07-01

Lag (1985:91) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Lag (1986:164) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Lag (1987:293) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Lag (1988:1468) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.
    2. Äldre bestämmelser skall gälla i fråga om ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare. Lag (1989:339).
    Förarbeten
    Prop. 1987/88:176
    Omfattning
    ändr. 17 §
    Ikraftträder
    1989-07-01

Lag (1989:339) om ändring i lagen (1988:1468) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Förarbeten
    Prop. 1988/89:112
    Omfattning
    ändr. 17 §, övergångsbest. till 1988:1468
    Ikraftträder
    1989-07-01

Lag (1990:102) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1990. Semesterledighet enligt den nya lagen utgår dock först under semesteråret den 1 april 1991 - den 31 mars 1992, om ej annat överenskommes.
    2. Kollektivavtal eller annat avtal, som har träffats med utgångspunkt i äldre lag och innefattar sämre förmåner än som följer av den nya lagen, är i sådan del utan verkan.
    Förarbeten
    Prop. 1989/90:59
    Omfattning
    ändr. 4, 15, 16, 27 §§
    Ikraftträder
    1990-04-01

Lag (1990:638) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Lag (1991:1114) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Lag (1992:1329) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 april 1993. Såvitt avser semesterledighet tillämpas den nya lagen dock först under semesteråret den 1 april 1994--den 31 mars 1995.
    Förarbeten
    Prop. 1992/93:50, Bet. 1992/93:FiU1
    Omfattning
    ändr. 4, 16, 27 §§
    Ikraftträder
    1993-04-01

Lag (1993:334) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juni 1993. De nya bestämmelserna tillämpas vid beräkning av semesterlön för tid från och med den 1 april 1993. Semesterlön som intjänats före ikraftträdandet skall dock inte minskas.
    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:335, Prop. 1992/93:178, Bet. 1992/93:SfU17
    Omfattning
    ändr. 17 §
    Ikraftträder
    1993-06-01

Lag (1994:606) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:368, Prop. 1993/94:220, Bet. 1993/94:SfU15
    Omfattning
    ändr. 17 §
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1994:637) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:394, Prop. 1993/94:208, Bet. 1993/94:LU34
    Omfattning
    ändr. 29 §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:1688) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Lagen skall dock inte tillämpas beträffande en övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som inträffat före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:123, Prop. 1994/95:102, Bet. 1994/95:AU4
    Omfattning
    ändr. 31 §
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1994:2079) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:78, Prop. 1994/95:6, Bet. 1994/95:FöU1
    Omfattning
    ändr. 15, 17 §§
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1995:585) om ändring i lagen (1994:2079) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:364, Prop. 1994/95:207, Bet. 1994/95:AU16
    Omfattning
    ändr. 17 § i 1994:2079

Lag (1996:1396) om ändring i semesterlagen (1977:480)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:101, Prop. 1996/97:1, Bet. 1996/97:UbU2
    Omfattning
    ändr. 17 §
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (1998:565) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:317, Prop. 1997/98:150, Bet. 1997/98:FiU27
Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
1998-07-01

Lag (1999:1399) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Den äldre lydelsen gäller fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395).
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:96, Prop. 1999/2000:10, Bet. 1999/2000:UbU7
Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2002:625) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för särskilt utbildningsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:312, Prop. 2001/02:161, Bet. 2001/02:UbU15
Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2006:1529) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om rekryteringsbidrag som har lämnats enligt den upphävda lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.
Förarbeten
Rskr. 2006/07:53, Prop. 2006/07:17, Bet. 2006/07:UbU2
Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2007:392) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:185, Prop. 2006/07:111, Bet. 2006/07:AU14
Omfattning
ändr. 5, 17 §§
Ikraftträder
2007-07-01

Lag (2009:1052 ) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:16, Prop. 2008/09:194, Bet. 2009/10:SfU4
Omfattning
ändr. 17 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:1439) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2010.
  2. De nya bestämmelserna i 17 § tillämpas första gången på frånvaroperioder som påbörjas efter ikraftträdandet. När det gäller den som vid lagens ikraftträdande på deltid är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom eller arbetsskada, tillämpas dock de nya bestämmelserna redan från ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:83, Prop. 2009/10:4, Bet. 2009/10:AU4
Omfattning
upph. 23, 27 §§, rubr. närmast före 4 §; ändr. 1, 2, 3–22, 24, 25, 26, 28, 29, 30, 31, 33 §§, rubr. närmast före 9, 10, 18, 31 §§; nya 2 a, 3 a, 12 a, 12 b, 16 a, 16 b, 17 a, 17 b, 26 a, 29 a, 30 a, 30 b §§, rubr. närmast före 1, 2, 3, 3 a, 7, 8, 13, 14, 16 a, 16 b, 17, 20, 22, 26, 26 a, 30, 30 a, 30 b §§
Ikraftträder
2010-04-01

Lag (2010:869) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:370, Prop. 2009/10:165, Bet. 2009/10:UbU21
Omfattning
ändr. 17 b §
Ikraftträder
2012-07-01

Lag (2010:1223) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Omfattning
ändr. 17 a, 17 b §§
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1224) om ändring i lagen (2010:869) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Omfattning
ändr. 17 b § i 2010:869

Lag (2011:129) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:163, Prop. 2010/11:42, Bet. 2010/11:AU4
Omfattning
upph. rubr. före 1 §; ändr. 15 §, p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2009:1439
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2012:333) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:216, Prop. 2011/12:115, Bet. 2011/12:FöU5
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2012-07-01

Lag (2013:950) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:56, Prop. 2013/14:1, Bet. 2013/14:FiU1
Omfattning
ändr. 7, 13 §§, rubr. närmast före 13 §
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2014:424) om ändring i semesterlagen (1977:480)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:265, Prop. 2013/14:80, Bet. 2013/14:UbU18
Omfattning
ändr. 5, 28 §§
Ikraftträder
2014-07-01