1 §  Denna förordning gäller vid indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

2 §  Begrepp som används i denna förordning har samma innebörd som i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m. m.

2 a §  Beslut i en fråga enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. får sättas upp i form av ett elektroniskt dokument.

Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. Förordning (1995:488).

3 §  Innan ansökan om indrivning görs skall sökanden, om det kan ske utan väsentlig olägenhet och inte särskilda skäl talar emot det, uppmana gäldenären att betala fordringen.

Uppmaningen skall innehålla uppgift om

1. fordringens belopp,
2. dröjsmålsavgift eller annan avgift som skall betalas med anledning av dröjsmålet,
3. den dag då betalning senast skall ske för att inte ansökan om indrivning skall göras.

Uppmaningen skall också innehålla uppgift om att indrivningen är förenad med ytterligare kostnader för gäldenären.

4 §  Bestämmelser om begäran om indrivning av fordringar på skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483) finns i 20 kap.1 och 2 §§ den lagen.

Indrivning av fordran på felparkeringsavgift skall, om inte särskilda skäl talar emot det, begäras senast fem månader efter det att fordringen skulle ha betalats.

Indrivning av fordringar som avser återbetalningsskyldighet enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd skall, om inte särskilda skäl talar emot det, begäras senast fem månader efter det att den äldsta fordringen skulle ha betalats.

För andra fordringar skall indrivning, om inte särskilda skäl talar emot det, begäras senast två månader efter det att fordringen skulle ha betalats.

Indrivning skall begäras skyndsamt

1. om det kan antas att fordringen kommer att föranleda en konkursansökan,
2. om gäldenären redan är försatt i konkurs, eller
3. om ett dröjsmål skulle äventyra indrivningen. Förordning (2004:566).

5 §  Indrivning skall begäras genom ansökan hos Skatteverket eller, om saken är brådskande, hos en kronofogdemyndighet som enligt 4 kap. 8 § utsökningsbalken är behörig att pröva frågor om utmätning. Finns det inte någon behörig myndighet enligt den bestämmelsen, skall indrivning begäras hos den kronofogdemyndighet som Skatteverket bestämmer.

Skatteverket får efter samråd med sökanden besluta att ansökan om indrivning i fråga om visst medelsslag skall göras hos Kronofogdemyndigheten i Stockholm i stället för hos verket. Förordning (2003:964).

6 §  En ansökan om indrivning skall, om inte Skatteverket föreskrivit något annat, innehålla uppgift om

1. sökandens namn och personnummer eller organisationsnummer samt postadress,
2. gäldenärens namn och personnummer eller organisationsnummer, hemvist samt postadress,
3. när fordringen uppkom, vad fordringen avser och fordringens belopp samt andra uppgifter som behövs för indrivningen,
4. det antal poster och det sammanlagda belopp som ansökan avser.

Skatteverket får efter samråd med sökanden besluta att sådana uppgifter som avses i första stycket får lämnas på medium för automatisk databehandling.

Till en ansökan om indrivning skall, utom när den lämnas på medium för automatisk databehandling, bifogas en exekutionstitel eller någon annan handling som kan ligga till grund för indrivningen. Förordning (2003:964).

7 §  Har sökanden uppgifter om gäldenärens ekonomiska förhållanden som kan antas vara av betydelse för indrivningen, skall kronofogdemyndigheten underrättas om detta när ansökan om indrivning görs eller så snart som möjligt därefter.

8 §  Har gäldenärens betalningsskyldighet fallit bort eller satts ned, skall sökanden skyndsamt underrätta kronofogdemyndigheten om detta. Detsamma gäller om gäldenären har beviljats anstånd med betalningen eller om det kommit fram att indrivning inte borde ha begärts.

9 §  Om sökanden får betalt för en fordran som överlämnats för indrivning, skall han skyndsamt underrätta kronofogdemyndigheten om detta.

10 §  Skatteverket skall föra dagbok över ansökningar om indrivning. Dagbok får föras med hjälp av automatisk databehandling. Dagboken skall innehålla uppgift om sökanden samt om det medelsslag, det antal poster och det sammanlagda belopp som ansökan avser. Förordning (2003:964).

11 §  Ansökningar om indrivning skall granskas av Skatteverket.

Om en ansökan inte innehåller de uppgifter som anges i 6 § första stycket eller om en upptagning som avses i 6 § andra stycket är bristfällig, skall Skatteverket uppmana sökanden att avhjälpa bristen. En fråga om att avvisa ansökan prövas av den kronofogdemyndighet som enligt 12 § skall tilldelas målet eller, om denna inte är behörig enligt bestämmelserna i 4 kap. 8 § utsökningsbalken, av en behörig kronofogdemyndighet.

När en ansökan om indrivning görs hos en kronofogdemyndighet skall vad som sägs om Skatteverket i första och andra styckena gälla kronofogdemyndigheten. Förordning (2003:964).

12 §  Skatteverket skall registrera en ansökan om indrivning i utsöknings- och indrivningsdatabasen. Målet skall samtidigt tilldelas kronofogdemyndigheten i den region där allmänt mål mot gäldenären redan finns eller där gäldenären har sitt hemvist eller där utmätning annars får äga rum. Kan målet inte tilldelas någon kronofogdemyndighet enligt dessa regler, beslutar Skatteverket vilken myndighet målet skall tilldelas. Förordning (2003:964).

13 §  Anmaning enligt 5 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. behöver inte göras vid indrivning i de fall som avses i 18 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483).

Föreskrifter om särskild underrättelse finns i 4 kap. 12 § utsökningsbalken och 7 § lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter. Förordning (1997:1083).

14 §  Bestämmelserna om konkurs, likvidation, företagsrekonstruktion och avbrytande av indrivning i 15-18 §§ lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. skall tillämpas även på

1. felparkeringsavgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
2. fordran enligt förordningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador m.m.,
3. avgifter enligt 10 kap.plan- och bygglagen (1987:10),
4. fordran enligt 48 § andra stycket jaktlagen (1987:259),
5. böter som tillkommer jaktvårdsfonden och viltskadefonden,
6. avgifter enligt lagen (1989:41) om TV-avgift,
7. avgift enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Förordning (2003:964).

15 §  När ett konkursbo vill väcka talan i domstol, får kronofogdemyndigheten, med den begränsning som anges i andra stycket, i den utsträckning det behövs för att ta till vara borgenärens rätt på grund av en fordran som myndigheten gör gällande i konkursen

1. ställa säkerhet i form av borgen för den skada som kan tillfogas motparten om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd beviljas,
2. gentemot boet ta på sig betalningsansvar för de rättegångskostnader som boet genom avgörande i målet kan bli skyldigt att betala när avgörandet vunnit laga kraft.

Bestämmelserna i första stycket gäller endast sådan fordran som tillkommer staten och inte grundas på studiestödslagen (1973:349) eller studiestödslagen (1999:1395) samt sådan fordran som anges i 14 §. Förordning (2001:264).

16 §  Vistas gäldenären utomlands eller kan det i annat fall antas att gäldenären har egendom i utlandet, får kronofogdemyndigheten begära biträde vid indrivningen av en svensk beskickning eller ett svenskt lönat konsulat om en fordran som avses i 15 § andra stycket inte utan väsentliga svårigheter kan drivas in i Sverige. Om fordringen kan drivas in av en myndighet i den främmande staten skall kronofogdemyndigheten, om inte indrivningen avbryts tills vidare med stöd av 18 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., begära sådan åtgärd.

17 §  Kronofogdemyndigheten skall föra kassajournal med löpande noteringar om influtna medel. Kassajournalen skall avslutas vid utgången av varje kalendermånad. Förordning (1997:1083).

18 §  Kronofogdemyndigheten skall enligt vad Skatteverket föreskriver skyndsamt registrera uppgifter om influtna medel i utsöknings- och indrivningsdatabasen. Detsamma gäller sådana uppgifter som har lämnats till kronofogdemyndigheten enligt 8 eller 9 §. Förordning (2003:964).

20 §  Skatteverket beslutar efter samråd med sökanden hur influtna medel skall betalas ut till sökanden om inte medlen skall föras direkt till statsbudgeten. Utbetalning till sökanden skall göras senast vid utgången av varje kalendermånad. Vid utbetalningen får de under månaden influtna beloppen sammanföras till en post för varje medelsslag. Beloppen skall dock specificeras om sökanden begär det. Förordning (2003:964).

21 §  Skatteverket beslutar om annan redovisning till sökanden än utbetalning av influtna medel efter samråd med sökanden. Förordning (2003:964).

24 §  Kronofogdemyndigheten skall, i den utsträckning Skatteverket beslutar, i utsöknings- och indrivningsdatabasen registrera sådana uppgifter som avses i 2 kap. 5 § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet. Förordning (2003:964).

25 §  Om en fordran på grund av beslut om utmätning av lön eller av annan anledning har betalats av någon annan än gäldenären och om gäldenären inte har fått uppgift om vilken fordran som har betalats, skall kronofogdemyndigheten på begäran av gäldenären lämna sådan uppgift. Förordning (1996:45).

26 §  Kronofogdemyndigheten skall på begäran lämna sökanden de uppgifter som myndigheten har om gäldenärens ekonomiska förhållanden om det behövs för att sökanden skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt lag eller förordning.

Skatteverket får meddela föreskrifter om informationsutbyte och annan samverkan mellan kronofogdemyndigheten och sökanden samt om avbrytande av indrivning. Verket får också meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. och denna förordning. Förordning (2003:964).