Skiljeklausul

Beskrivning saknas!

Rättsfall40

AD 1994 nr 28: Arbetsdomstolen har ansett att en skiljeklausul i ett anställningsavtal angående en banktjänsteman inte är oskälig enligt 36 § avtalslagen. - Enligt 1 kap. 3 § arbetstvistlagen får i vissa fall tvister rörande könsdiskriminering inte hänskjutas till avgörande av skiljemän. Arbetsdomstolen har ansett att en skiljeklausul av detta skäl saknar verkan som rättegångshinder endast om part gör sannolikt att könsdiskriminering har ägt rum.
AD 1995 nr 34: Fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen på en skiljeklausul i ett enskilt anställningsavtal. Arbetsdomstolen har funnit att klausulen inte är oskälig enligt bestämmelserna i detta lagrum.
NJA 1983 s. 510: Fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen på skiljeklausul i avtal mellan näringsidkare och konsument.
AD 2008 nr 29: Fråga om en skiljeklausul i ett enskilt anställningsavtal mellan ett taxiflygbolag och en pilot utgör rättegångshinder.
AD 1997 nr 43: Fråga om giltigheten av en i kollektivavtal intagen skiljeklausul.
AD 2002 nr 72: Fråga om en skiljeklausul kommit att utgöra avtalsinnehåll mellan parterna i ett anställningsförhållande och om en tillämpning av klausulen i en tvist mellan parterna är oskälig.
AD 1994 nr 36: I mål om skadestånd på grund av uppsägning framställer arbetsgivaren rättegångsinvändning under hänvisning till en skiljeklausul i ett mellan parterna ingånget anställningskontrakt. Fråga huruvida den åberopade skiljeklausulen omfattar tvist rörande den aktuella uppsägningen. Så befinns vara fallet, men då arbetsgivaren i en s.k. besvärshänvisning som intagits i uppsägningsbeskedet anvisat arbetstagaren att väcka talan vid domstol, om han ville framställa anspråk mot arbetsgivaren på grund av uppsägningen, har arbetstagaren likväl ansetts berättigad att i tvisten väcka talan vid domstol (jfr AD 1977 nr 110 och 1989 nr 27).
AD 2018 nr 3: Bestämmelsen i 7 kap. 54 § första stycket aktiebolagslagen om att en föreskrift om skiljeförfarande i en bolagsordning har samma verkan som ett skiljeavtal gäller bara tvister där bolaget är part på ena sidan och där styrelsen, aktieägare eller bolagsfunktionär för talan i egenskap av styrelse, aktieägare eller bolagsfunktionär. En arbetstvist mellan bolaget och en arbetstagare, som i och för sig också varit aktieägare och styrelseledamot, om anspråk som har sin grund i anställningsförhållandet, som inte avsett verkställande direktör, har således inte ansetts omfattad av bestämmelsen.
AD 1994 nr 111: I ett avtal om anställnings upphörande och om avgångsvederlag har tagits in en skiljeklausul. Fråga om klausulen kan anses oskälig mot arbetstagaren.
NJA 1989 s. 638: Sedan lastskada och manko uppkommit vid en sjötransport för vilken konossement utfärdats, överlät lastmottagaren till befraktaren sin rätt till skadestånd mot rederiet. Vid krav mot rederiet på grund av överlåtelsen har befraktaren ansetts bunden av en i det för transporten avtalade certepartiet intagen skiljeklausul.
AD 1994 nr 120: Fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen på en skiljeklausul i ett enskilt anställningsavtal mellan en arbetsgivarorganisation och en arbetstagare. Arbetsdomstolen finner att skiljeklausulen i den föreliggande tvisten skall lämnas utan avseende.
AD 1997 nr 104: Fråga om skiljeklausul i kollektivavtal utgör hinder för tingsrätt att pröva viss tvist.
NJA 1982 s. 738: I mål, vari A fordrade skadestånd av B på grund av att dennes tillverkning och försäljning av vissa produkter utgjort intrång i A tillkommande mönsterrätt, invände B att han enligt ett mellan parterna träffat licensavtal haft rätt till de omtvistade åtgärderna. B åberopade dessutom att licensavtalet upptog en skiljeklausul och yrkade att Å:s talan därför måtte avvisas. Spörsmål huruvida åberopandet av skiljeklausulen borde föranleda att A:s talan omedelbart avvisades eller huruvida part borde föreläggas att inom viss tid visa att skiljeförfarande inletts och, i så fall, mot vilken av parterna föreläggandet borde riktas.
AD 2008 nr 11: Rättegångshinder? En arbetstagare har av sin arbetsgivare fått avslag på en begäran om förslagsersättning. Anspråket grundar sig på regler i kollektivavtal, som också innehåller en bestämmelse om att tvister ska hänskjutas till särskild skiljenämnd. Fråga om denna skiljeklausul ska tillämpas på tvist om ersättningen trots att kollektivavtalet upphört att gälla.
NJA 2005 s. 276: Vid prövning huruvida likvidator skall utses i ett enkelt bolag invänds att det saknas likvidationsgrund för bolaget och att hinder för prövning av denna tvistefråga föreligger på grund av skiljeklausul i bolagsavtalet. Tvistefrågan har ansetts skiljedomsmässig varför den inte skall prövas av domstolen, något som emellertid i sig inte föranlett att ansökningen om utseende av likvidator har avvisats.
AD 2012 nr 20: En fotbollsspelare har ingått ett anställningsavtal med en idrottsförening. Dagen innan anställningsavtalet undertecknades kom parterna överens om att spelaren skulle erhålla ett visst belopp i s.k. sign on fee. Denna överenskommelse manifesterades genom upprättandet av ett enkelt skuldebrev. Anställningsavtalet - vilket uttryckligen angavs äga retroaktiv verkan - innehöll en skiljeklausul, medan skuldebrevet inte innehöll någon sådan klausul. Arbetstagaren har väckt talan mot idrottsföreningen och yrkat att den ska förpliktas utge betalning i enlighet med skuldebrevet. Idrottsföreningen har invänt att tvisten omfattas av anställningsavtalets skiljeklausul. Fråga om fordran enligt skuldebrevet omfattas av anställningsavtalets skiljeklausul och tvisten därmed ska avgöras genom skiljeförfarande. Också fråga om skiljeklausulen är oskälig enligt 36 § avtalslagen.
AD 2004 nr 59: Skiljeklausul gäller mellan parterna. Arbetstagaren, en personlig assistent, har avskedats från sin anställning och har i en förtryckt avskedandehandling erhållit en fullföljdshänvisning, som förutom att hänvisa till skiljeförfarande, även hänvisar arbetstagaren att under vissa angivna omständigheter väcka talan vid domstol. Fråga dels om skiljeklausulen i sig är oskälig, dels om arbetstagaren insett eller bort inse att hänvisningen om att väcka talan vid domstol inte avsåg henne.
AD 2005 nr 79: Fråga om en skiljeklausul i ett kollektivavtal kommit att utgöra avtalsinnehåll mellan parterna i ett anställningsförhållande och om klausulen utgör ett rättegångshinder.
NJA 1997 s. 866: En part som av domstol medgivits anstånd enligt 32 kap 3 § RB med att avge svaromål har ansetts vara bevarad vid sin rätt att i svaromålet göra invändning som avses i 34 kap 2 § RB. En i ett leveransavtal intagen skiljeklausul har ansetts binda den som förvärvat rättigheter enligt avtalet.
AD 1998 nr 103: Enligt en bestämmelse i det kommunala pensionsavtalet kan arbetsgivaren för särskilt fall efter överenskommelse med arbetstagaren besluta att utge garantipension till arbetstagaren. Sedan det uppstått tvist huruvida ett antal kommunalt anställda lärare blivit berättigade till garantipension enligt denna bestämmelse väcker arbetstagarnas organisationer talan i arbetsdomstolen. Kommunen gör därvid invändning om rättegångshinder med hänvisning till att tvister om tolkning och tillämpning av pensionsavtalets bestämmelser enligt avtalet skall avgöras av en särskild skiljenämnd. I målet uppkommer följande frågor: - a) utgör den aktuella tvisten en sådan tvist om tolkning och tillämpning av pensionsavtalet som skall avgöras av skiljenämnden? - b) är kommunen på grund av bestämmelserna i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen förhindrad att i rättegången åberopa skiljeklausulen? - c) har kommunen vid central förhandling i tvisten avstått från rätten att åberopa skiljeklausulen för den händelse talan väcks vid domstol? - d) är en tillämpning i detta fall av pensionsavtalets skiljeklausul att anse som oskälig enligt 36 § avtalslagen? - e) skall tvisten återförvisas till förnyade tvisteförhandlingar mellan parterna?
NJA 2007 s. 475: Käranden har som en tredje grund påstått att hans skadeståndstalan inte stöds på det rättsförhållande som regleras i ett nyttjanderättsavtal med en skiljeklausul utan avser ett anspråk som grundas på vållande genom brott. De faktiska omständigheter som åberopats har bedömts ha direkt anknytning till nyttjanderättsavtalet. Med hänsyn härtill och då de två övriga grunderna enligt lagakraftvunnet beslut skall prövas av skiljemän har allmän domstol ansetts vara obehörig att pröva den tredje grunden.
NJA 1992 s. 143: Fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen på skiljeklausul i entreprenadavtal mellan byggbolag och bostadsrättsförening. Tillika fråga om tillämpning av grunderna för 18 kap 3 § 2 st RB.
AD 2007 nr 90: Kollektivavtal gällde på arbetsplatsen. Flera arbetstagare omplacerades till andra arbetsuppgifter vid en omläggning av produktionen på arbetsplatsen. Fyra av arbetstagarna var medlemmar i en annan arbetstagarorganisation än den kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationen. Fråga om dessa arbetstagare har rätt till lönetillägg enligt kollektivavtalets reglering. Därvid i huvudsak fråga om kollektivavtalets normerande verkan, om avtalets bestämmelser om lönetillägg och en skiljeklausul i kollektivavtalet är tillämpliga på de utanförstående arbetstagarna, och om omplaceringarna inneburit övergång till annat arbetsområde i enlighet med kollektivavtalets reglering.
AD 2011 nr 31: Fråga om skiljeavtal gällde i anställningsförhållandet mellan en arbetstagare och det aktiebolag där han även var aktieägare och styrelseledamot. Arbetstagaren har ansetts ha samtyckt till att vara bunden av en skiljeklausul genom att han vid ett styrelsesammanträde godkänt att anställningsavtalen för honom och övriga grundare skulle vara utformade på ett visst sätt och innehålla en skiljeklausul. Rättegångshinder på grund av skiljeavtal har därför ansetts föreligga.
NJA 1981 s. 1205: Frågor om giltigheten av skiljeklausul som upptagits i villkor för en på kollektivavtal grundad tjänstegrupplivförsäkring och om jäv för skiljeman i en skiljenämnd som inrättats enligt sådana villkor. 5, 20 och 21 §§ lagen (1929:145) om skiljemän.
NJA 1982 s. 800: Tillämpning av 36 § avtalslagen på skiljeklausul i avtal mellan näringsidkare och konsument.
AD 1997 nr 35: Fråga om skiljeklausul i kollektivavtal utgör hinder för tingsrätt att pröva viss tvist.
NJA 1982 s. 711: Sedan lagsökningsmål på gäldenärens begäran hänskjutits till rättegång har gäldenären vid första förberedelsen framställt invändning om skiljeklausul. Invändningen har ansetts gjord i rätt tid.
AD 1996 nr 61: Fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen på en skiljeklausul i ett enskilt anställningsavtal mellan en idrottsklubb och en idrottstränare. Arbetsdomstolen finner att klausulen utgör ett rättegångshinder.
NJA 1987 s. 639: Fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen på skiljeklausul i avtal mellan näringsidkare.
NJA 1993 s. 641: Fråga om en skiljeklausul i ett avtal som ett aktiebolag ingått före sin konkurs är bindande för konkursförvaltaren, då denne avser att föra talan mot medkontrahenten om återbäring av olovlig vinstutdelning.
NJA 1992 s. 290: Fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen på skiljeklausul i franchiseavtal.
AD 1996 nr 86: I en anställningsskyddstvist har part gjort invändning om att en skiljeklausul utgör rättegångshinder. Tingsrätten har funnit att invändningen om rättegångshinder framställts för sent och att på grund härav rätten att göra invändning är förfallen samt att partens yrkande därför inte föranleder någon vidare åtgärd från tingsrättens sida. Parten har överklagat tingsrättens dom och har i samband med överklagandet yrkat att motpartens talan skall avvisas. Som grund härför har parten åberopat att invändningen om rättegångshinder framställts i tid. - Arbetsdomstolen finner att vad tingsrätten uttalat får uppfattas som ett beslut om avvisning av rättegångsinvändningen och att parten varit berättigad att föra talan mot beslutet i samband med överklagandet av domen. Domstolen kommer vid en prövning av rättegångsfrågan till samma slutsats som tingsrätten, nämligen att partens invändning om rättegångshinder hade framställts för sent. Partens yrkande om avvisning av motpartens talan lämnas därför utan bifall.
NJA 1982 s. 853: Tillämpning av 36 § avtalslagen på skiljeklausul i ett fackförbunds stadgar.
AD 2002 nr 137: Fråga om en skiljeklausul i ett kollektivavtal som arbetsgivaren var bunden av kommit att utgöra avtalsinnehåll i ett anställningsavtal mellan arbetsgivaren och en arbetstagare som inte tillhörde den kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationen.
AD 2013 nr 80: Fråga om rättegångshinder. I § 18 i mellan SAF, LO och PTK träffad överenskommelse om gemensamma försäkringsvillkor för AFA-försäkringarna och Avtalspension SAF-LO finns en skiljeklausul. Arbetsdomstolen har funnit att skiljeklausulen är tillämplig på den talan om allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott som arbetstagarorganisationen för i målet och har avvisat talan.
AD 1995 nr 135: I ett avtal om anställning i en tjänst som innefattar telefonförsäljning till privatpersoner har tagits in en skiljeklausul. Fråga om klausulen utgör ett rättegångshinder.
NJA 1986 s. 388: Frågor huruvida tvist är att anse som arbetstvist och huruvida skiljeklausul är oskälig enligt 36 § avtalslagen.
AD 1993 nr 141: En skiljeklausul har tagits in i en fristående regelsamling som gällt för samtliga anställda vid ett företag. Arbetsdomstolen finner att klausulen infogats i regelsamlingen på ett sådant sätt att de krav på tydlighet som måste ställas inte har uppfyllts och att klausulen därmed inte blivit en del av arbetstagares anställningsavtal.
AD 2018 nr 30: Fråga om en arbetstagarorganisations talan för egen respektive en medlems räkning ska avvisas på grund av en skiljeklausul i ett kollektivavtal som medlemmens anställningsavtal hänvisar till, men som arbetstagarorganisationen inte är bunden av. Även fråga om arbetsgivaren har haft skyldighet att på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisationen enligt 13 § medbestämmandelagen innan medlemmens enligt kollektivavtalet tidsbegränsade anställning avslutades.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator