Propositionens huvudsakliga innehåll

Genom försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse (frikom- munförsöket). som pågår till utgången av år 1988. har nio kommuner och tre landsting getts möjlighet att dels pröva förändringar i den traditionella sektorsindelade nämndorganisationen. dels göra avsteg från föreskrifter i övrigt i lagar och andra författningar som utgör hinder för en effektiv kommunal verksamhet.

Riksdagen har våren 1988 beslutat förlänga frikommunförsöket i den del som gäller nämndorganisationen till utgången av år 1991. Samtidigt har riksdagen beslutat att ytterligare kommuner och landsting skall ges möjlig- het att delta i dessa försök.

[ propositionen föreslås motsvarande förlängning och utvidgning av frikommunförsöket i dess helhet. De särskilda lagar som gäller för frikom- munverksamheten föreslås därför, med ett undantag. förlängda till utgång- en av år 1991. Samtidigt öppnas möjlighet för de nya frikommuner som får bedriva försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation att tillämpa dessa lagar. Lagarna gäller följande försöksområden: — enhetliga patientavgifter inom offentlig öppen hälso- och sjukvård. — möjlighet för en kommun att bedriva viss hälso- och sjukvård (primär- vård). — minskad tillsyn över kommunala stiftelser. — ökade kommunala befogenheter vid tillsyn enligt djurskyddslagen. — kommunal tillståndsprövning för enskilda förskolor och fritidshem. — kommunal tillständsprövning för lokala lotterier och bingo. Försöksverksamheten med kommunal tillståndsprövning enligt miljö-

• Sida 2
•  Original

skyddslagen för motorsportbanor och skjutbanor föreslas bli förlängd till utgången avjuni l989

I propositionen föreslås också en ny lag som möjliggör försök med ett- gemensamt beslutsorgan för en kommun och ett landsting när det gäller bl. a. primärvård och socialtjänst.

Det föreslas vidare att regeringen ges fortsatt bemyndigande att inom ramen för f1ikommunförsöket göra avsteg från anslagsvillkor, riktlinjer o.d. som riksdagen tidigare har fastställt.

I propositionen redovisar regeringen också sin syn på den fortsatta försöksverksamhetens Omfattning och inriktning. Genom riksdagens tidi- gare nämnda beslut blir det i princip möjligt för alla kommuner och lands- ting att bedriva försök med-en friare kommunal-nämndorganisation. De nya frikommuner som kommer att bedriva sådana försök föreslås — för- utom möjligheten att pröva de förändringar som medgetts för de nuvarande frikommunerna — också få möjlighet att taupp nya frågor om dispenser m.m. som anknyter till de organisationsförändringar.som genomförs. För- söksverksamheten bör dessutom enligt regeringens mchihå'vidgasså att även mera generella förändringssträvanden kan tas upp. Det gäller bl.a.

— formerna för information och kunskapsuppbyggnad om det statliga re- gelsystemet. ' — utvecklingen av nya uppföljnings- och utvärderingssystem för den kom- munala verksa mheten,

— möjligheter till utvidgat samarbete mellan landsting och kommuner,

— förenkling av kommunernas och landstingens egna regler. Stat-kommunberedningen skall liksom hittills ha ansvaret för utvärde— ringen av frikommunförsöket. En parlamentarikergrupp med företrädare '

för samtliga riksdagspartier kommer att följa utvärderingsarbetet.

lx)

• Sida 3
•  Original

Lagförslag ] Förslag till . .

Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1985: 1003) om' . försöksverksamhet med enhetliga patientavgifter inom offentlig öppen hälso- och sjukvård; dels ändring i samma lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985: 1003) om försöksverksam- het med enhetliga patientavgifter inom offentlig öppen hälso- och sjukvård. som gäller till utgången av år 1988,

dels att lagen skall fortsätta att gälla-till utgången av år 1991 ,. dels att lagen skall ha följande lydelse. '

Nuvarande lydelse

För att möjliggöra försöksverk- samhet med enhetliga patientavgif- ter inom offentlig öppen hälso- och sjukvård i Örebro läns. Jämtlands läns samt Göteborgs och Bohus läns landstingskmnmuner får rege- ringen meddela l"öreskrifter, om av- vikelse från 7 å andra stycket lagen (l98l:49) om begränsning av läke- medelskostnader. m.m. Sådana fö- reskrifter får gälla längst till utgång- en av år I 988. -

Föreslagen lydelse

För att möjliggöra försöksverk- samhet med enhetliga patientavgif- ter inom offentlig öppen hälso- och sjukvård får regeringen meddela fö- reskrifter om avvikelse från 75 andra stycket lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostna- der, m.m. Sådana föreskrifter får gälla längst till utgången av år 199].

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985: 1089) om försöksverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område

Härigenom föreskrivs att lagen (1985: 1089) om försöksverksamhet inom hälso— och sjukvårdens område skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Om regeringen för ett särskilt fall medger det får Ale. Bräcke. Gno- sjö. Haninge. Helsingborgs. Sand- vikens. Tyresö, Varbergs och Öre- bro kommuner på försök helt eller delvis bedriva viss hälso- och sjuk- vård (primärvård) i kommunen un- der förutsättning att landstingskom- munen och kommunen har kommit överens om det. Regeringen får be- stämma de villkor som skall gälla för försöksverksamheten.

Föreslagen lydelse

Om regeringen för ett särskilt fall medger det. får de kommuner som får bedriva _)?jrsöksverksamhet en- ligt lagen (I984.'382) om försöks- verksamhet med en friare kommu- nal nämndorganisation på försök helt eller delvis bedriva viss hälso- och sjukvård (primärvård) i kom- munen under förutsättning att landstingskommunen och kommu- nen har kommit överens om det. Regeringen får bestämma de villkor som skall gälla för försöksverksam— heten.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

• Sida 5
•  Original

'3 Förslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:98) om undantag för vissa kommuner och landstingskommuner från bestämmelserna i lagen ( 1929: 1 16) om tillsyn över stiftelser

Härigenom föreskrivs att lagen (1986198) om undantag för vissa kommu- ner och landstingskommuner från bestämmelserna i lagen (1929: 116) om tillsyn över stiftelser. som gäller till utgången av år 1988. skall fortsätta att gälla till utgången av år 1991.

• Sida 6
•  Original

4. Förslag till

Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1986:99) om försöksverksamhet med ökade kommunala befogenheter vid tillsyn enligt djurskyddslagen (19882534). dels ändring i samma lag

Härigenom föreskriVs i fråga om lagen (_1986:99) om försöksverksamhet med ökade kommunala befogenheter vid tillsyn- enligt djurskyddslagen (19881534). som gäller till utgången av år 1988.

dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 1991, dels att 1 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

lå'

Med avvikelse från vad som fö- reskrivs i 29, 31 och 32 åå djur- skyddslagen (1988:534) får försöks- verksamhet enligt denna lag bedri— vas i Haninge, Tyresö, Gnosjö. Helsingborgs, Varbergs, Ale, Örebro. Sandvikens och Bräcke kommuner.

Med avvikelse från vad som fö- reskrivs i 29, 31 och 32 55 djur- skyddslagen (19881534) får försöks- verksamhet enligt denna lag bedri- vas i de kommuner som får bedriva försöksverksamhet ' enligt lagen (I984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndor- ganisation.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1989,

' Senaste lydelse 19881536. -

• Sida 7
•  Original

5. Förslag. till Prop. 1988/89: 1

Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620'). dels ändring i samma lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:442) om försöksverksam- het med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980z620), som gäller till'utgång'en av år 1988,

dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 1991. dels att 1 & skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

1 5

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 69 & socialtjänstlagen (19801620) får försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning bedrivas enligt Nuvarande lydelse bestämmelserna i denna lag.

Försöksverksamheten skall be- drivas i den eller de av följande kommuner som skriftligen har underrättat länsstyrelsen om att de åtar sig att delta i denna verksam-' het. nämligen Haninge, Tyresö. Gnosjö, Helsingborg, Varberg. Ale. Orebro, Saudi-ikea och Bräc- ke.

Försöksverksamheten skall be- drivas i den eller de kommuner som "får bedriva försöksverksamhet_ en- "ligt lagen (I984:382) om'försöks-

verksamhet med en friare kommu- nal niiinndorganisation och som skriftligen har underrättat länssty- ' relsen om att de åtar sig att delta i denna verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari" 1989. '

• Sida 8
•  Original

6. Förslag till Prop. 1988/89:1

Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1987:443) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning enligt lotterilagen (1982: 1011), dels ändringi samma lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:443) om försöksverksam- het med kommunal tillståndsprövning enligt lotterilagen.(1982: 1011), som gäller till utgången av år 1988,

dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 1991 , dels att 1 och 2 %$? skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse lå

Försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning enligt lotteri- lagen (1982:1011) får bedrivas enligt bestämmelserna i' denna lag.

Försöksverksamheten skall be- drivas i den eller de av följande kommuner som skriftligen har underrättat lotterinämnden om att de åtar sig att delta i denna verk- samhet, nämligen Haninge. Ty- resö, Gnosjö. Helsingborg, Var- berg, Ale. Örebro. Sandviken oclt Bräcke.

Den kommunala nämnd som kommunen bestämmer prövar frå- gor om tillstånd enligt — II 35 lotterilagen (I982:l()ll), om

ansökningen görs av en sam-

ntanslutning som huvudsakligen är verksam i kommunen och lot- teriet skall bedrivas endast inom kommunen. — 14 5 lotterilagen, om ansökning- en annars skulle ha prövats av polismyndigheten i kommunen.

Försöksverksamheten skall be- drivas i den eller de kommuner som får bedriva försöksverksamhet en- ligt lagen (l984:382) om Firsöks- verksamhet med en friare kommu- nal nämndorganisation och som skriftligen har underrättat lotteri-' nämnden om att de åtar sig att delta i denna verksamhet.

5

Den kommunala nämnd som kommunen bestämmer prövar frå- gor om tillstånd till bingospel enligt [1.6 lotterilagen (]982:1011). om ansökningen görs av en samman- slutning som huvudsakligen är verksam i kommunen och spelet skall bedrivas endast inom kommu- nen.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

• Sida 9
•  Original

7. Förslag till Lag om fortsatt giltighet av lagen (1987:444) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen (1969: 387)

Härigenom föreskrivs att lagen (1987:444) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen (1969:387), som gäl- ler till utgången av år 1988, skall fortsätta att gälla till utgången av juni 1989.

Prop. 1988/8951

• Sida 10
•  Original

8. Förslag till Lag om försöksverksamhet inom socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens samt omsorgsverksamhetens område

Härigenom föreskrivs följande.

Om regeringen medger det. får Jämtlands läns landstingskommun och Östersunds kommun på försök gemensamt fullgöra uppgifter. inom social- tjänsten, viss hälso- och sjukvård (primärvård) samt verksamheten med särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Detta gäller under förutsättning att landstingskommunen och kommunen har kommit överens om det. Regeringen får bestämma de villkor som skall gälla för försöks- verksamheten.

Verksamheten skall bedrivas genom' kommunalförbund.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 och gäller till utgången av år 1991.

• Sida 11
•  Original

Civildep'artementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9juni 1988

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Peterson. S. Andersson. Göransson. Gradin,-Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Hulterström. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén '

Föredragande: statsrådet Holmberg-

Proposition om förlängning och utvidgning av frikommunförsöket

1. Inledning

Riksdagen beslöt i juni 1984 att en försöksverksamhet med ökad kommu- nal självstyrelse — det s.k. frikommunförsöket — skall bedrivas till utgång- en av år 1988 (prop. 1983/84: 152. KU 32. rskr. 368). '

Avsikten med försöksverksamheten är att de deltagande kommunerna och landstingen genom avsteg från föreskrifter i lagar och andra författ- ningar skall ges möjligheter att bättre-anpassa den kommunala organisatio- nen till lokala förhållanden, bättre utnyttja de samlade samhällsresurserna samt åstadkomma ökad samordning och effektivitet i den kommunala verksamheten. Försöksverksamheten kan också gälla att utveckla former för en bättre samverkan mellan kommuner och landsting. liksom mellan kommunala och statliga myndigheter.

lsamband med riksdagens beslut om försöksverksamheten antogs lagen (1984: 382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nä'mndorgani- sation (omtryckt 1988: 136).

Regeringen har utsett de kommuner och landsting som ingår i försöket. ' de s.k. frikommunerna. Det är Haninge. Tyresö. Gnosjö. Helsingborgs. Varbergs, Ale. Örebro. Sandvikens och Bräcke kommuner samt Göte- borgs och Bohus läns, Örebroläns och Jämtlands läns landsting:--

Frikommunerna har framfört sina önskemål om dispenser-och andra ' åtgärder till regeringen. Regeringen-har därefter fattat en rad beslut om avsteg från gällande författningar m. m. I några fall har riksdagen beslutat om lagstiftningsåtgärder.

Stat-kommunberedningen (C 1983202) har i uppdrag att svara för att frikommunförsöket genomförs'och utvärderas (dir. 1984z28). Beredningen . skall också yttra sig över och bereda frikommunernas framställningar till- regeringen. Beredningen har nyligen presenterat betänkandet (SOU 1988:26) Frikommunförsöket. I betänkandet lämnas en redogörelse för försöksverksamhetens hittillsvarande utveckling. Vidare lämnar. bered-

• Sida 12
•  Original

ningen förslag om hur försöksverksamheten bör bedrivas i fortsättningen. Betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ].

Tidigare har stat-kommunberedningen överlämnat betänkandet (SOU 1988:25) Förnyelse och utveckling. I detta betänkande sammanfattar be- redningen resultatet av hela sitt utredningsarbete om ökad samverkan mellan stat och kommun och förenkling av statliga regler. Beredningen diskuterar också former och innehåll för det fortsatta förnyelse- och ut- vecklingsarbetet. Regeringen har i årets budgetproposition i allt väsentligt ställt sig bakom beredningens förslag (se prop. 1987/88: 100 bil. 15 s. 9). Betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2-.

Riksdagen har nyligen beslutat att frikommunförsöket skallförlängas till utgången av år 1991 i den del som gäller friare kommunal nämndorganisa- tion och att ytterligare kommuner och landsting skall ges möjlighet att delta i dessa försök (KU 1987/88z23. rskr. 154). Beslutet fattades med anledning av regeringens proposition 1986/87':91 om aktivt folkstyre i kommuner och landsting.

Jag kommer i det följande att behandla de konsekvenser som jag anser att bl. a. detta beslut bör få för frikommunförsöket i dess helhet.

3. Erfarenheterna av den hittillsvarande försöksverksamheten

Min bedömning: Frikommunförsöket har blivit ett viktigt instrument för att utveckla och förnya den offentliga sektorn. '

Skälen för niin bedömning: De frågor som tagits upp i frikommunförsö- ket spänncr över ett brett fält av samhällsverksamhcten. Frikommunerna har framfört en rad önskemål om dispenser och andra åtgärder. Totalt rör det sig om ca 280 förslag. -Av dessa har mer än en tredjedel tillgodosetts genom beslut om försöksverksamhet. I ett 40-tal fall har klargjorts att några hinder i statliga regler inte finns för att genomföra förändringsförsla- gen. Därtill kommer att vissa frikommunfrågor fått sin lösning helt. i huvudsak eller delvis i samband med generella åtgärder.

De frågor som prövas genom försöksverksamhet omfattar ett flertal samhällsområden. Inom bostadssektorn pågår försök med kommunal be— slutanderätt för viss statlig långivning. På skolområdet bedrivs försök med ökad kommunal frihet-:i fråga om organisation av skolenheter. friare an- vändning av vissa statsbidrag, utbyte av personal mellan grundskolans lågstadium och förskolan. friare former för konl'erensverksamheten i sko-

lan,'förläggning av skolarbctstiden. friare fördelning av resurserna till '

undervisning i B-språk. musikundervisning m.m.

• Sida 16
•  Original

På kommunikationsområdet har dispens medgetts för bl. a. försök med integrering av olika trafikslag inom bostadsområden.

Inom miljöskydds- och naturvårdsområdet har kommunerna fått möjlig- het att ta över beslutanderätten och tillsynen från länsstyrelsen för bl. a. viss miljöfarlig verksamhet och tillstånd att sätta upp skyltar i naturen. Även i fråga om ingripande mot vanvård av djur pågår försök med ökade kommunala befogenheter. Kommunerna i frikommunförsöket har vidare getts möjlighet att ta över länsstyrelsens beslutanderätt i fråga om tillstånd för vissa lotterier och bingo.

Ett annat område med försöksverksamhet gäller hälso- och sjukvården. Kommunerna kan här bedriva primärvård under förutsättning att lands- tinget och kommunen kommit överens om det. [ landstingen är det möjligt att ta ut enhetliga patientavgifter inom öppenvården och att friare tillsätta vissa tjänster inom folktandvården.

Inom socialtjänstens område har kommunerna bl. a. getts möjlighet att ta över länsstyrelsens beslutanderätt i fråga om tillstånd för enskilda perso- ner eller sammanslutningar att bedriva förskole- eller fritidshemsverksam- het. _

Arbetsmarknadspolitiken är ett område som ägnats stort intresse i fri- kommunförsöket. Kommunernas förslag har här lett till att lokala arbets- förmedlingsnämnder har inrättats. Några av kommunerna har getts möjlig- het att tillsätta en kommunal ordförande. Nämnden har möjlighet att friare använda statsbidragen för vissa sysselsättningsskapande åtgärder. Lands- tingen kan upprätta avtal med länsarbetsnämnderna, s.k. sysselsättnings- kontrakt.

Frikommunerna har vidare en särställning när det gäller förvaltning av stiftelser. Dessa är undantagna från statlig tillsyn om förmögenheten är mindre än 200000 kr.

Frågan om en friare kommunal nämndorganisation har spelat en central roll i frikommunförsöket. Enligt lagen om en friare kommunal nämndorga- nisation. den s. k. frikommunlagen. behöver kommunerna i frikommunför- söket således inte inrätta särskild byggnadsnämnd. miljö- och hälso- skyddsnämnd. skolstyrelse och socialnämnd. Det är också möjligt att fritt fördela uppgifter mellan olika nämnder. Vidare har det öppnats större möjligheter att decentralisera nämndarbetet till lokala organ och att inrätta särskilda utvecklingsgrupper för förvaltning och verkställighet under t. ex. en kommundelsnämnd.

En närmare redovisning för regeringens behandling av frikommunernas önskemål och den försöksverksamhet som bedrivs lämnas i stat-kommun- beredningens betänkande om försöksverksamheten.

Erfarenheterna av den hittillsvarande försöksverksamheten visar att ett fortlöpande och ömsesidigt samspel behövs mellan stat och kommun. Försöksverksamheten har mer och mer förskjutits från ett projekt — med förenkling av det statliga regelsystemet i centrum — till en väsentlig del i en process med ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Arbetet har gett vid handen att statliga organ på olika sätt kan medverka och stimulera förnyel- searbetet i landsting och kommuner. I de fall föreskrifter i lagar eller andra författningar lägger hinder i vägen för en önskvärd utveckling i den kom-

• Sida 17
•  Original

munala verksamheten är det väsentligt att former finns för att praktiskt - pröva förändringar och föra en diskussion om den fortsatta utvecklingen. ' Enligt min mening" har frikommunförsöket blivit ett viktigt instrument för att på detta sätt utveckla och-förnya den offentliga sektorn.

'24

• Sida 25
•  Original

vården inom hälso- och sjukvården. Å andra sidan kan kravet på kontinui- tet göra det motiverat att fortsätta en behandling inom den sociala sektorn.

Principerna för gränsdragningen kan följaktligen inte ge en exakt vägled- ning om vilken vårdgivare som i varje enskilt fall har skyldighet att svara för att vårdbehovet tillgodoses. Detta förhållande får dock inte leda till att en människa i en viss situation inte får den vård och hjälp hon behöver. Det är därför synnerligen angeläget att en samverkan mellan de olika vårdom- rådena kommer till stånd.

Enligt lagen (1985c568. ändrad senast 1986: 1 192) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. skall de särskilda omsorgerna syfta till att ge de psykiskt utvecklingsstörda möjlighet att leva _som andra och i gemenskap med andra. Omsorgerna skall vara inriktade på att utveckla den enskildes egna resurser. Boende i gruppbostad är en av de fem i lagen uppräknade typerna av särskilda omsorger. Varje landsting skall svara för de särskilda omsorgerna åt de psykiskt utvecklingsstörda som är bosatta inom landstinget. -Vad som sägs om landsting enligt lagen gäller också kommuner som inte ingår i något landsting.

Omsorgsverksamheten är alltså som huvudregel en landstingskommunal. uppgift i omsorgslagen. ] lagen har det dock öppnats en möjlighet för- landstingen att träffa avtal med en kommun om att kommunen skall ta över ansvaret för en. flera eller alla särskilda omsorger. För att så långt som '- möjligt få en samordning och därigenom undvika eventuella oönskade effekter ställs som villkor att regeringen medger en övergång av ansvaret..

I förarbetena till omsorgslagen anförde departementschefen att utveck- lingen går mot att kommunerna får fler uppgifter inom omsorgsverksamhe- ten och att omsorgerna till stor del egentligen också till sitt innehåll är en social service av sådant slag som i och för sig skulle kunna vara en del av socialtjänsten. Den medicinska delen är en landstingskommunal uppgift på samma sätt som för alla andra medborgare (prop. 1984/85: 176 s. 23). I lagen finns uttryckliga bestämmelser om att det hör till landstingens upp- gifter att i samverkan med kommunerna samordna verksamheterna samt att efter samråd med kommunerna planera för de särskilda omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda (8 & 3 och 9 ä). '

Samverkan mellan kommuner och landsting i de nu berörda frågorna förekommer på många håll i landet. Sjukvård i hemmet och hemtjänsten är områden där samverkan mellan hälso— och sjukvården och socialtjänsten är särskilt angelägen. Avtal om sådan samverkan har träffats mellan hu- vudmännen för socialtjänsten och primärvården i samtliga län under 1980-talet. '

1 förarbetena till de nu aktuella lagarna har vikten av att kommuner och landsting samverkar och samordnar sina insatser betonats. Likaså har det. framhållits att tveksamheter beträffande ansvarsfördelningen bör lösas genom överenskommelser mellan huvudmännen. l prop. 1983/84:152 om försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse angav jag några huvudområden som bör ingå i frikommunförsöket. Jag framhöll därvid bl. a. att försökskommunerna borde ges möjlighet att finna nya vägar för nära samverkan mellan landstingen och kommunerna. När det gällde den frågan framhöll jag betydelsen av att man kunde finna former för ett praktiskt samarbete.

• Sida 26
•  Original

Genom lagen (1985: 1089") om försöksverksamhet inom hälso- och sjuk- vårdens område har inom frikommunförsökets ram öppnats möjlighet för kommuner att ta över driftansvaret för primärvården. Härigenom har en ökad samverkan mellan socialtjänsten och primärvården kunnat komma till stånd. Försöksverksamhet pågår i Gnosjö och Örebro kommuner.

I prop. 1987/88: 176 om äldreomsorgen inför 90—talet pekas också på behovet av samverkan mellan primärvården och socialtjänsten inom flera områden. Förutom äldreomsorgen gäller det t. ex. i fråga om insatser för människor med missbruksproblem eller för barn. Enligt föredraganden finns det därför anledning att överväga om ytterligare och utvidgade för- söksverksamheter bör initieras för att få fördjupade erfarenheter i fråga om huvudmannaskapet för primärvården i sin helhet (prop. s. 47).

Den utvidgning av möjligheterna till försöksverksamhet som jag nu föreslår skulle enligt min mening kunna bidra till att ytterligare värdefullt erfarenhetsunderlag samlas för den framtida bedömningen. Syftet med försöket är att pröva om verksamheten kan utvecklas och anpassas till den enskildes behov av kvalitet och kontinuitet. Syftet är också att pröva om en enhetlig ledningsorganisation, som består av landstinget och kommu- nen. kan utnyttja de tillgängliga resurserna effektivare än vad som nu sker. Jag anser det angeläget att en sådan försöksverksamhet kommer till stånd.

Jag föreslår således att det inom ramen för frikommunförsöket öppnas en möjlighet för Jämtlands läns landsting och Östersunds kommun att samverka på det lokala planet när det gäller socialtjänsten, viss hälso- och sjukvård (primärvården) och omsorgerna om de psykiskt utvecklingsstör- da m. fl.

Försöksverksamheten bör enligt min mening kunna avse all verksamhet enligt socialtjänstlagstiftningen (socialtjänstlagen och anslutande lagar om vård i vissa fall av unga och av missbrukare) och lagen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Den verksamhet som be- drivs enligt dessa lagar går att avgränsa lokalt så att upptagningsområdet för verksamheten motsvarar en kommun eller en kommundel. Beträffande verksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen föreslår jag att försöket be- gränsas till primärvården. Även primärvården kan naturligt anränsas till en kommun eller en kommundel. Begreppet primärvård är inte definierat i någon författning. Med primärvård brukar man i praktiken avse främst den del av hälso- och sjukvårdsorganisationen som är förlagd utanför de sjuk- hus som är avsedda för i huvudsak somatisk korttidsvård och psykiatrisk vård. Primärvårdsbegreppet har berörts bl. a. i prop. 1981/82:97 om hälso- och sjukvårdslag. m.m. samt i prop. 1984/85: 181 om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården. m.m.

Försöksverksamheten kan självklart också begränsas till att omfatta delar av de verksamhetsområden som jag nu har angett. Försöksverksam- heten får dock inte leda till att kravet på en likvärdig standard och "en rättvis fördelning av resurserna inom landstinget respektive kommunen åsidosätts. Skyldigheter av övergripande natur skall därför ligga kvar centralt hos kommunen respektive landstinget.

Hälso- och sjukvården är en landstingskommunal angelägenhet och so- cialtjänsten en kommunal angelägenhet. För att de båda huvudmännen

• Sida 27
•  Original

skall kunna samverka i ett gemensamt beslutsorgan är det nödvändigt att båda är formellt behöriga att handha verksamheten.

Omsorgsverksamheten är en landstingskommunal uppgift. l omsorgs—- lagen har det dock öppnats en möjlighet för landstinget att överlåta uppgift enligt lagen till en kommun. Någon bestämmelse som ger en kommun befogenhet att bedriva omsorgsverksamhet behövs därför inte. Däremot behövs det även för omsorgsverksamheten en lagbestämmelse som anger att verksamheten får bedrivas gemensamt med ett landsting.

De bestämmelser som behövs för att göra försöksverksamheten möjlig bör enligt min mening tas in i en särskild lag. Av lagen bör framgå att försöket omfattar endast Jämtlands läns landsting och Östersunds" kom- mun. Det bör vidare anges att försöksverksamheten skall bygga på att det träffas ett avtal mellan landstinget och kommunen om att parterna under en försöksperiod gemensamt skall svara för den verksamhet man kommit överens om. Det finns en rad frågor som måste klaras ut i dessa avtal.

För att säkerställa att avtalen inte får oönskade effekter för bl. a. den enskilde anserjag att det bör krävas att regeringen godkänner samarbetet. Regeringen bör också ges rätt att bestämma de villkor som skall gälla för __ försöksverksamheten. Detta motsvarar vad som gäller i fråga om för- söksverksamheten med kommunalt bedriven primärvård.

Jämtlands läns landsting och Östersunds kommun har i sin ansökan föreslagit att försöksverksamheten får en enhetlig administrativ organisa- tion och en sammanhållen lokal politisk ledning gemensamt tillsatt av kommunen och landstinget.

Ett kommunalförbund är den enda offentligrättsliga formen för mellan- kommunal samverkan. Kommunalförbundet är en offentligrättslig juridisk person medlegen rättskapacitet. Den specialreglering som kan finnas för en uppgift som lagts på ett kommunalförbund blir enligt en särskild regel i kommunalförbundslagen ( 1985 :894) direkt tillämplig på kommunalförbun- det- i stället för kommunen eller landstingskommunen. Det är således fullt möjligt att flytta över specialreglerade uppgifter eller en del av en special— reglerad uppgift på ett kommunalförbund. Det finns inte heller något hinder mot att ett kommunalförbund omfattar en del av en kommun och ett landsting. Även myndighetsutövning kan överföras till kommunalförbund.

Att de föreskrifter som finns för en specialreglerad uppgift automatiskt blir gällande för kommunalförbundet medför att den enskildes rättsställ- ning-inte försämras när en uppgift läggs på ett kommunalförbund. Den enskilde kan fortfarande anföra förvaltningsbesvär i de olika specialregle- rade ärendena. En samverkan i kommunalförbundsform medför också att allmänhetens och de förtroendevaldas insyn och inflytande är större än om samverkan sker i privaträttslig form.

Sekretesslagen kommer också att vara tillämplig på kommunalförbun- det. Det är självfallet väsentligt att vid planering och genomförande av för- söksverksamheten hänsyn tas till de krav som sekretesslagens regler stäl- ler. bl.a. i fråga om förhållandet mellan olika myndigheter och mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet (1 kap. 3 & sekretesslagen).

Med beaktande av vad jag här framhållit anser jag att försöksverksamhe-

• Sida 28
•  Original

ten bör bedrivas i form av kommunalförbund enligt kommunalförbunds- lagen. . Jag vill i detta sammanhang erinra om att det sedan den 1 januari 1986 är_ möjligt att organisera kommunalförbund i en enklare form med ett enda organ. förbundsdirektion. Förbundsdirektionen handhar alla de uppgifter som i det traditionella kommunalförbundet är fördelade mellan fullmäktige samt styrelsen och övriga nämnder. Det är självfallet angeläget att se till att direktionen inrymmer tillfredsställande kompetens för samtliga de uppgif- ter som skall omfattasav förbundets verksamhet. .

Jag har tidigare föreslagit att frikommunförsöket förlängs till utgången av år 1991. Också den nu aktuella försöksverksamheten bör få bedrivas till denna tidpunkt.

9. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört'har inom civildepartementct upprättats förslag till .

1. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (198521003) om försöksverk- samhet med enhetliga patientavgifter inom offentlig öppen hälso- och sjukvård. dels ändringi samma lag.

2. lag om ändring i lagen (1985: 1089) om försöksverksamhet inom häl- so- och sjukvårdens område.

3. lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:98) om undantag för vissa kommuner och landstingskommuner från bestämmelserna i lagen (1929: 116) om tillsyn över stiftelser.

4. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (l986:99) om försöksverksam- het med ökade kommunala befogenheter vid tillsyn enligt djurskyddslagen (1988z534). dels ändring i samma lag.

5. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om försöksverksam- het med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt soeialtjänstlagen (19802620). dels ändring i samma lag.

6. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (l987z443) om försöksverksam- het med kommunal tillståndsprövning enligt lotterilagen (1982: 1011), dels ändring i samma lag.

7. lag om fortsatt giltighet av lagen (1987:444) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen (1969z387).

8. lag om försöksverksamhet inom socialtjänstens. hälso- och sjukvår- dens samt omsorgsverksamhetens område.

Lagförslag 1 och 2 har upprättats i samråd med chefen för socialdeparte- mentet. lagförslag 3 i samråd med chefen förjustitiedepartementet. lagför- slag 4 i samråd med chefen för jordbruksdepartementet. lagförslag 5 i samråd med statsrådet Lindqvist. lagförslag 6 i samråd med statsrådet Lönnqvist. lagförslag 7 i samråd med chefen för miljö- och energidep'arte- mentet och lagförslag 8 i samråd med chefen för socialdepartcmentet och statsrådet Lindqvist.

En del av lagförslagen hör till lagrådets område. De är emellertid sådana att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. '

10. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels anta lagförslagen. dels godkänna att regeringen till utgången av år 1991 inom ramen för det fortsatta frikommunförsöket gör avsteg från vad riksdagen har bestämt i samband med anvisande av anslag. godkännande av riktlinjer för en viss verksamhet eller annan liknande åtgärd.

Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att

ta del av vad jag i övrigt har anfört om frikommunförsöket under aVsnitt 3 och 5.

• Sida 30
•  Original

11. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som han har hemställt om.

• Sida 31
•  Original

Bilaga 1

& Statens offentliga utredningar sättet 1988: 26 ' %%

Civildepartementet

FRIKOMMUNFÖRSÖKET

En rapport om försöksverk— samheten med ökad kommunal självstyrelse

Delbetänkande av stat-kommunberedningen Stockholm 1988

• Sida 32
•  Original

Bilaga 1

Statsrådet och chefen för Civildepartementet

Stat-kommunberedningen föreslog i februari 1984 att en försöksverksam- het med ökad kommunal självstyrelse skullelgenomföras. Beredningens förslag låg till grund för regeringens och riksdagens beslut under våren 1984 om det s.k. frikommunförsöket.

Riksdagens beslut innebär att en försöksverksamhet bedrivs i nio kom- muner och tre landsting. Försökskommunerna har bl. a. getts möjlighet att göra avsteg från statlig reglering för att kunna pröva nya vägar i den kommunala verksamheten. Försöket är avsett att pågå under en fyraårspe- riod och att efter utVärdering ligga till grund för mera generella övervägan- den om förändringar. När det gäller möjligheten att pröva en friare kom- munal nämndorganisation har riksdagen i mars 1988 beslutat att frikom- munförsöket i denna del skall förlängas med tre år och utvidgas till fler kommuner.

Stat-kommunberedningen har regeringens uppdrag att svara för frikom- munförsöket. Vi har fortlöpande på olika sätt informerat regeringen och riksdagen om försöksverksamhetens utveckling. I den här rapporten läm- nar vi en samlad redovisning. Regeringens ställningstaganden till frikom- munernas förändringsförslag behandlas område för område. Vi gör också en uppsummering av vunna erfarenheter och läggermot den bakgrunden förslag om den fortsatta försöksverksamhetens inriktning.

Stockholm i april ”1988 På stat-kommunberedningens vägnar

Jan N ygren Ordförande

• Sida 33
•  Original

Bilaga 1

InnehåH

Sid. Allmän bakgrund ............................................. 34, Från idé till beslut ........................................... 34 Ett sätt att pröva nya vägar ............ : ..................... 35 Lokal förankring ......... ' ............................... - . . . 36 Uppföljning och utvärdering ................................. 36 Försöksverksamheten sjösätts och tar form ...................... 36 Ett brett engagemang ....................................... 37 Många önskemål från frikommunerna ......................... 37 Regeringen i huvudsak positiv ................................ 38 Ett par hundra försök ....................................... 40 Frikommunförsöket område för område ........... , ............. 40 Den kommunala organisationen .............................. 40 Plan- och byggområdet ...................................... 44 - Bostadssektorn .................. '. .......................... 45 Utbildningsområdet ......................................... 47 Kommunikationer .......................................... .. 49 Miljöskyddochnaturvård ....... 51 Hälso- och sjukvård. social omsorg ........................... 53 Arbetsmarknadspolitik ...................................... 56 Frikommunfrågor i övrigt .................................... 57 Riksdagsbeslut om fortsatt och utvidgad försöksverksamhet ' ....... 58 Friare nämndorganisation ................. ' .................. 58 Fortsatt kommunallagsarbete .......................... '. ..... 59 Samråd med brukarna ....................................... 59 Ökad målstyrning ..................................... -. ..... 59 Frikommunförsök i Norden .' ................................... 60 Danmark ...................................... , ............ 60 ' Norge ..................................................... . 61 - Finland .................................................... 62 Nordiskt frikommunförsök .................................. 62 Den fortsatta försöksverksamheten ........... ' ............... '. . . 62 Försöksperioden bör förlängas ............................... 63 Antalet frikommuner bör utökas .............................. 63 Försöksverksamhetens innehåll bör vidgas . .................... 64 Arbetssätt och utvärdering bör ses över ....................... 67 Bilagor 1. Karta med frikommunerna och frilandstingen ................. 68 2. Lag om en friare kommunal nämndorganisation ............... 69 3. Förteckning över ställningstaganden till frikommunernas föränd- ringsförslag ............................................... 72 4. Stat-kommunberedningcns sammansättning ................... . 81 5. Tilläggsdirektiv till stat-kommunberedningen .................. 82 6. Källor och litteratur ........................................ 84

33'

• Sida 34
•  Original

Bilaga 1

Allmän bakgrund

Kommunerna och landstingen har ansvar för viktiga samhällsuppgifter. En femtedel av vårt lands resurser används för kommunala angelägenheter. Mer än en miljon är kommun- eller landstingsanställda och som förtroen- devalda är över 70000 personer engagerade. Ett förnyelsearbete om den offentliga sektorn handlar därför i hög grad om den kommunala verksam- hetens utveckling.

Samspelet mellan stat och kommun intar en central plats när förändring- ar i samhällsförvaltningen övervägs. Olika metoder har under arens lopp använts för att förenkla relationerna mellan statlig och kommunal verk- samhet. Det vanliga tillvägagångssättet har varit att genom utredningsarbe- . te finna generella lösningar. När Civildepartementet bildades 1982 gällde

det att finna nya arbetssätt. Frikommunförsöket kom då in i bilden.

Från idé till beslut

Idén om 'en försöksverksamhet med frikommuner togs från regeringshåll

upp första gången i ettanförande av civilminister Bo Holmberg den 5 ' oktober 1983. Vid en statlig verksledningskonferens framhöll han att kom- munsektorn är ett viktigt område i arbetet med att reformera den offentliga sektorn. Den långtgående statliga regelstyrningen av kommuner och lands- ting borde enligt civilministern kunna begränsas.

Frikommunidén togs under hösten 1983 också upp i riksdagen. På en fråga om Kalmar som "byråkratisk frizon'” gav civilministern följande svar:

"Det är enligt min mening angeläget-att vi så snabbt som möjligt kan nå fram till resultat. Regeringen överväger därför att under vårriksdagen lägga fram en proposition om försöksverksamhet med minskad statlig reglering av kommunal verksamhet. Avsikten är att regeringen skall kunna ge kom- munerna dispens från en del statliga regler. Genom att pröva nya och obyråkratiska former för samverkan mellan stat och kommun hoppas jag att de kommunala organen skall kunna söka sig fram till lösningar som bäst svarar mot lokala behov och förutsättningar.

Ett underlag för regeringens förslag om försöksverksamheten kommer att utarbetas av stat-kommunberedningen. Frågan om hur de medverkande kommunerna skall utses kommer att behandlas av beredningen."

Ett intensivt _utredningsarbete inleddes därmed i stat-kommunbered- ningen. I februari 1984 kunde vi redovisa ett förslag till försök med ökad kommunal självstyrelse. Detta vann regeringens gillande varför en propo-' sition kunde avlämnas till riksdagen en månad senare. Den 1 juni 1984 godkände riksdagen de riktlinjer för en försöksverksamhet med ökad kom- munal självstyrelse som redovisats i propositionen. Riksdagen antog också en lag om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation och gav regeringen bemyndigande att göra avsteg från s.k. riksdagsbundna författningar. Strax efter riksdagsbeslutet utsågs frikommunerna* och stat-

* Ale Bräcke Gnosjö. Haninge. Helsingborgs. Sandvikens Tyresö. Varbergs och Örebro kommuner samt Göteborgs och Bohus Jämtlands och Örebro läns lands- ting.

• Sida 35
•  Original

Bilaga 1

kommunberedningen flck'regeringens uppdrag att svara för försöksverk- samhetens genomförande. Frikommunförsöket var därigenom i full gång. En' idé hade på några månader lett till riksdagsbeslut.

Ett sätt att pröva nya vägar

I vårt betänkande om frikommunförsöket konstaterar vi att behovet 'av statlig tillsyn och kontroll övervägts vid olika tillfällen. Genom sektorsvisa studier har problemen inventerats och förslag genomförts främst med hänsyn till den berörda sektorns behov och förutsättningar. Vår slutsats är att ett reformarbete med 'denna inriktning möter tvekan från ansvariga samhällsorganjust därför att de förändrade förutsättningarna inte prövatsi praktiken.

Den offentliga sektorns problem kräver att nya former prövas-för om- prioritering och förnyelse av samhällsorganisationen. När det gäller den kommunala verksamheten är det väsentligt att skapa bättre förutsättningar för kommuner och landsting att anpassa sina beslut och åtgärder till de lokala förhållandena. I vårt betänkande framhåller vi att en begränsning av den statliga regleringen kan öka de enskilda människornas inflytande och medverka till att samhällsresurserna kan utnyttjas på ett effektivare sätt. En försöksverksamhet med denna inriktning anser vi därför angelägen. Särskilda former för fältförsök kan enligt vår mening underlätta för ett mera intensivt förändringsarbete av såväl samhällsverksamhetens innehåll.

som former.

Möjligheter

Det grundläggande syftet med frikommunförsöket är att pröva möjligheten att avsevärt öka den kommunala självstyrelsen. I första hand skall för- söksverksamheten vara inriktad på regler om kommunernas organisation och uppgifter.-Frågor som tas upp skall alltså ligga inom den kommunala sfären — det skall handla om kommunal verksamhet'och statens förhållan— de till denna. Det finns dock inget hinder mot att inom områden där kommuner och landsting är engagerade ta upp frågor om att ta över uppgifter som idag ligger på statliga organ.

Förutom rena dispensfrågor dvs. frågor om avsteg från statliga regler kan försöksverksamheten gälla möjligheten att hitta nya former för samar- bete mellan statliga och kommunala organ samt mellan kommuner och landsting.

Begränsningar

Försöksverksamheten har uttryckligen begränsats när det gäller skyddet för vitala samhällsintressen. En grundläggande begränsning är den. som följer av att regering och riksdag även fortsättningsvis måste ha möjlighet att genomföra en politik för landet som helhet..t. ex. vad gällerlikvärdig standard och rättvist fördelad samhällsservice. Andra begränsningar gäller skyddet för medborgarna._Det kan sålunda inte bli fråga om att undanröja

• Sida 36
•  Original

Bilaga 1

sådan statlig reglering som utgör ett skydd för medborgarnas liv och hälsa och för särskilt utsatta eller svaga grupper. Det kan inte heller bli fråga om att ta bort de bestämmelser som har kommit till för att garantera de enskildas rättssäkerhet. Det kan gälla möjligheten till insyn i offentlig verksamhet och rätten att anföra besvär över samhällsorganens beslut. Över huvud taget bör grundläggande frågor om kommunernas och lands- tingens förhållande till enskilda kommunmedlemmar inte tas upp inom ramen för försöksverksamheten. De enskilda medborgarna skall inte rätts- ligt komma i ett sämre läge än andra-. De frågor som prövas i försöksverk- -- samheten får vidare inte öka de statliga kostnaderna.

Samtidigt som dessa gränser starkt betonas i propositionen framhåller civilministern att de uppdragna gränserna för verksamheten inte skall uppfattas så att de utgör hinder för en djärv och nydanande syn på behovet av och formerna för statlig styrning. Just det faktum att det är fråga om en försöksverksamhet som följs och utvärderas från statens sida gör att man - bör acceptera en relativt långtgående frihet för försökskommunerna.

Lokal förankring

En viktig utgångspunkt för försöksverksamheten är att frikommunerna själva hos regeringen skall anmäla behov och önskemål om förändringar. En sådan uppläggning har bedömts vara av stor betydelse för att kunna skapa ett brett engagemang i berörda kommuner och landsting. Detta'är en synpunkt som särskilt underströks vid riksdagsbehandlingen.

Uppföljning och utvärdering

Stat-kommunberedningcn har regeringens uppdrag att svara för att för- -- söksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse genomförs och följs upp. En viktig uppgift är att hålla fortlöpande kontakt med försökskommu- nerna och på olika sätt-bistå dem. Vi skall också yttra oss över och bereda försökskommunernas framställningar om förändringar. I vårt uppdrag in- går vidare att svara för en systematisk och allsidig utvärdering.

Försöksverksamheten sjösätts och tar form

Försöksverksamheten med frikommuner är ett nytt sätt att arbeta med samhällsförändringar. ] stället för att utreda sig fram till slutliga lösningar gäller det här att genom försök vinna erfarenheter innan generella beslut fattas. De nya tankegångarna har mötts med förväntningar och rönt upp- märksamhet. Beslutet i riksdagen fattades under bred politisk enighet och ett stort antal kommuner och landsting uttalade intresse för att vara med. En intensiv debatt inleddes om den kommunala självstyrelsens ställning och det statliga regelsystemets Utformning.

Frikommunförsöket är också unikt genom att de fortlöpande kontakter- na sker direkt mellan regeringskansliet och de enskilda kommunerna. På detta sätt har synpunkter och förändringsförslag på lokal nivå kunnat föras

• Sida 37
•  Original

Bilaga 1

vidare till regering och riksdag. Vid planeringen av försöket och under arbetets gång har det varit väsentligt att bygga upp en förtroendefull samverkan med frikommunerna.

Ett brett engagemang

Under ("försöksperioden har en nära samverkan ägt rum mellan stat-kom- munberedningen och frikommunerna. I det inledande skedet besökte re- presentanter för beredningen alla berörda kommuner och landsting varvid försöksverksamhetens uppläggning diskuterades. Vid olika tillfällen har seminarier och konferenser arrangerats för att byta erfarenheter om fri- kommunförsökets utveckling. Sådana överläggningar har ägt rum på civil- departementct, i Örebro, Sandviken och Tyresö kommuner samt i Jämt- lands läns landsting. Särskilda informationsinsatser görs genom tidskriften Förnya Lokalt och informationsbladet Frikommunnytt.

Ett stort antal personer är engagerade i frikommunförsöket. Förtroen- devalda i fullmäktige och nämnder har avsatt mycket tid och många tjäns- temän har avdelats för arbetet med att utforma framställningar till regering- en. Organisatoriskt har detta kommit till uttryck genom att särskilda kon—. taktpersoner utsetts i berörda kommuner och landsting. inom regerings- kansliet och vid statliga myndigheter. Fortlöpande kontakter sker också med kommunförbunden och fackliga organisationer.

De statliga myndigheterna har engagerats på olika sätt. Ett regerings- uppdrag gavs den 19 juni 1985 till statens planverk att lämna särskild rådgivning om byggnadslagstiftningens tillämpning. De nio berörda läns- styrelserna fick den 12 september 1985 regeringens uppdrag att medverkai försöksverksamheten. När det gäller utvärderingen av frikommunförsöket medverkar Göteborgs universitet, riksrevisionsverket. socialstyrelsen och skolöverstyrelsen.

Många önskemål från frikommunerna

När startskottet gått för frikommunförsöket ijuni 1984 inleddes ett omfat— - tande inventerings- och utredningsarbete på lokal nivå. Avsikten var att frikommunernas önskemål skulle föreligga redan under hösten 1984. Detta visade sig vara alltför optimistiskt. Den stora mängden förändringsförslag kom i stället in till regeringskansliet under våren och sommaren 1985. Aktiviteten när det gäller antalet förslag har varit olika i frikommunerna. Mer än en tredjedel av de aktualiserade frågorna kommer från Haninge och Örebro kommuner. Antalet förslag från landstingen är lägre än för merpar- ten av kommunerna. Förklaringen till detta är sannolikt att den helt domi- nerande verksamheten i landstingen. hälso- och sjukvården. regleras av en tämligen ny ramlag som ger landstingen ett stort mått av frihet. Även inom andra landstingsområden 'har nya lagar antagits som öppnar nya" vägar för landstingen att själva avgöra arbetsformer och organisation. Förändrings- förslagens fördelning på de olika frikommunerna framgår av den följande sammanställningen. ' ' ' '

• Sida 38
•  Original

Antal förändringsförslag från frikommunerna Prop 1988/89” 1 Kommun Antal Bilaga 1 Ale 25 Bräcke 23 Gnosjö 32 Haninge 46 Helsingborg 23 Sandviken 11 Tyresö 16 Yarberg 8 Orebro 51 ' Landsting . Jämtlands läns 18 göteborgs och Bohus läns 15 ' Orebro läns 16 Summa - 284

Frikommunernas ansökningar är av skiftande omfattning. I några fall har en genomgång gjorts av hela det kommunala verksamhetsområdet. I andra fall har vissa begränsade frågor tagits upp. Sammanlagt har cirka 280 olika förslag om dispenser och andra åtgärder förts fram. Av dessa gäller nästan två tredjedelar områdena planering och bebyggelse samt skola och arbets- marknad. Frikommunernas förändringsönskemål fördelade på olika äm- nesområden redovisas i den följande tabellen.

Frikommunernas förslag fördelade på verksamheter

Verksamhet - Antal Kommunallagsfrågor . _ 13 Plan- och byggområdet ' - - 64 Bostadssektorn ll Skolfrågor 72 Kommunikationer 17 Miljöskydd och naturvård m.m. 25 Hälso- och sjukvård. social omsorg m.m. 39 Arbetsmarknadsfrågor 32 Övriga frikommunförslag 11 Summa 284

Regeringen i huvudsak positiv

Frikommunernas förändringsönskemål har behandlats av stat-kommunbe- redningen. I yttranden. till regeringen har vi i stor utsträckning ställt oss bakom kommunernas och landstingens förslag. Detta har lett till att dis- pensönskemål tillgodosetts helt. i huvusak eller delvis. I vissa fall har dispens lämnats från en författningsbestämmelse eller annan åtgärd vidta- gits som möjliggör att frågan prövas i försöksverksamheten.

• Sida 39
•  Original

Bilaga 1

En annan form av positivt beslut är att 'förändringsönskemålet genom- förs generellt för hela landet utan föregående försök. För vissa frågor klargörs att några formella hinder inte föreligger'i dag för en förändring.

För den enskilda försökskommunen innebär "förändringspaketet" att man i regel .utöver'de "egna” frågorna får möjlighet att också pröva förändringsförslag som aktualiserats av de övriga frikommunerna. I vissa fall har försöksprojekt möjliggjorts speciellt för en kommun eller ett lands- ting.

En del framförda förändringsförslag ryms dock inte inom försöksverk- ' samhetens ram och kan därför inte tillgodoses. Det gäller här förslag som bedömts leda til ökade kostnader för staten eller få negativa effekter när det gäller rättssäkerheten. Omfattande h'uvudm'annaskapsförändringar har heller inte bedömts vara lämpliga att pröx a i frikommunförsöket. Exempel på frågor som avstyrkts är ändringar i besvärsrätten i vissa naturvårds- ärenden samt i rätten att bestämma i frågor om transport av farligt gods. Andra exempel gäller förändringar i ansvarsfördelningen för arbetsmark- nadspolitiken samt för fastighetsregistrering och fastighetsbildning. '

Av de 284 framförda förändringsönskemålen har mer än en tredjedel tillgodosetts genom beslut om' försöksverksamhet. I ett 40-tal fall har vi klargjort att förslagen kan genomföras utan ändringar i statliga regler. Därtill kommer att vissa frikommunfrågor fått sin lösning helt. i huvudsak eller delvis genom generella åtgärder. Sammantaget har således frikommu- nerna haft framgång med tre fjärdedelar av sina önskemål.

En förklaring till att en fjärdedel av frikommunförslagen behandlats i samband med generella åtgärder är att frikommunerna tagit upp frågor som varit aktuella i statliga utredningssammanhang. Den stora mängden för- ändringsförslag på plan— och byggområdet var sålunda redan föremål för beredning inför en ny lagstiftning. Detsamma gällde olika önskemål beträf- fande omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. Avsikten från frikommu- nernas sida var här att bedriva försök fram till dess den generella lagen trädde i kraft.

Frikommunförslag som tillgodosetts genom försöksverksamhet eller generella åtgär- der -

Åtgärd - Antal Procent Tillgodosetts genom beslut om för- söksverksamhet 99 Framförda förslag som kan genom- föras utan ändring av regler 43 76 Tillgodosetts helt, i huvudsak eller ' de'lvis genom generella åtgärder -' 73 '

Förslag som ej tillgodosetts . . ' 59 21 Förslag som bereds _ 10 .

Summa . 284 100

• Sida 40
•  Original

Bilaga 1

Ett par hundra försök

De möjligheter till försök som öppnats tillämpas med något undantag av en eller flera frikommuner. Ofta är det flertalet frikommuner som utnyttjar försöksmöjligheterna. Mer än hälften av alla möjliga försök b'edrivs sålun- dai samtliga frikommuner. Detta innebär att den enskilda kommunen i stor utsträckning prövar förändringar som grundar sig på förslag från annan försökskommun. Härigenom kommer en fråga att prövas i olika typer av kommuner. Underlaget för att få fram erfarenheter och dra generella slutsatser blir på detta sätt betydligt bredare. Om man ser till de olika områdena pågår de llesta försöken inom skolsektorn. För frikommunförsö- ket i sin helhet rör det sig om ett par hundra pågående försök.

Frikommunförsöket område för område

Frikommunernas förändringsönskemål berör de Hesta kommunala verk- samheter. I det följande lämnas en översiktlig redovisning område för område av de åtgärder som vidtagits från regeringens och riksdagens sida. _ I första hand behandlas frikommunförslag som tillgodosetts genom för- söksverksamhet och generella åtgärder. Vidare redovisas frågor från fri- kommunerna som kan genomföras utan ändringar i statliga regler. En heltäckande förteckning över gjorda ställningstaganden till de framförda förslagen redovisas i bilaga till rapporten.

Den kommunala organisationen

Frågan om att öka den organisatoriska friheten för kommuner och lands- ting var aktuell redan när frikommunförsöket startades. Önskemål fanns om dispens från bestämmelser om obligatoriska nämnder. Avsikten var. att skapa-en nämndorganisation som var anpassad till lokala förhållanden och till en decentraliserad förvaltningsorganisation. Vi föreslog därför att en lag om försöksverksamhet med en friare kommunal. nämndorganisation (frikommunlagen) skulle finnas redan i inledningen av frikommunförsöket. ' Regeringen och riksdagen anslöt sig till detta.

Nämnder blir frivilliga

Frikommunlagen ger frikommunerna en nästan fullständig frihet att organi- - sera de centrala nämnderna. Endast kommunstyrelsen, förvaltningsutskot- tet. valnämnden och i förekommande fall folkhögskolestyrelse är obligato- riska. ] övrigt har frikommunerna rätt att lägga uppgifter som ankommer på en central nämnd på en eller flera andra nämnder. Detta innebär att avsteg har gjorts från kravet på att ha en särskild socialnämnd. miljö— och hälsoskyddsnämnd. byggnadsnämnd och skolstyrelse. Dessa obligatoriska nämnder har alltså gjorts fakultativa för frikommunerna.

Att en specialreglerad nämnds uppgifter kan fördelas på flera nämnder innebär också avsteg från principen om kommunen som odelad förvalt—

• Sida 41
•  Original

Bilaga 1

ningsenhet. Härigenom har det t. ex. gjorts möjligt att samordna uppgifter som rör förskolan med uppgifter som rör grundskolan.

Kommundelsnämnd får fler uppgifter

Även i fråga om lokala organ har frikommunerna genom frikommunlagen fått ökad organisationsfrihet. Det har således öppnats möjlighet att inrätta institutionsstyrelser inom det specialreglerade området. Vidare kan upp- gifter lämnas till lokala organ även om uppgiften inte är begränsad till kommundelen. Frikommunerna har också genom den särskilda frikom- ..munförordning som gäller på skolområdet getts möjlighet att låta lokala organ handlägga uppgifter som avser statligt reglerade tjänster, huvudsak- ligen lärar- och skolledanjänster.

Den ökade frihet som getts frikommunerna i fråga om lokala organ har utnyttjats i ganska begränsad omfattning. Möjligheten att handlägga frågor om statligt reglerade tjänster har dock tagits upp avsamtliga frikommuner som har en decentraliserad nämndorganisation.

Byutvecklingsgrupper kan inrättas

Under frikommunförsökets gång har ytterligare önskemål om förändringar som gäller nämndorganisationen förts fram. Dessa önskemål har tillgodo- setts genom tillägg i frikommunlagen. Den ena av dessa förändringar innebär att frikommunerna får inrätta särskilda organ för att ta hand om viss förvaltning och verkställighet under ett lokalt organ, t. ex. för en by eller ett bostadsområde.,Den nya organisatoriska möjligheten utnyttjas av Bräcke kommun som inrättat byutvecklingsgrupper.

Delegation förenklas

Ett annat frikommunförslag gäller reglerna om anmälan av delegationsbe- slut. Frikommunerna har här getts möjlighet att göra avsteg från kravet på att beslut som har fattats "med stöd av delegering från en nämnd skall anmälas till nämnden. Nämnden får själv besluta i vilken utsträckning anmälan skall ske. Denna möjlighet tillämpas av Ale, Gnosjö. Haninge och Tyresö kommuner._

Förändrad nämndorganisation i Ale, Bräcke _och Sandviken

Tre av frikommunerna har utnyttjat möjligheten att förändra den centrala nämndorganisationen. Det gäller Ale, Bräcke och Sandviken vilka samtli- ga har anpassat den centrala organisationen till en decentraliserad förvalt- ning med geografiskt heltäckande kommundelsnämnder.

I Ale trädde den nya organisationen i kraft den 1 januari 1986. Under kommunstyrelsen finns tre facknämnder. nämligen tekniska nämnden, bygg- och miljönämnden samt arbetsmarknads-, rehabiliterings- och ut- bildningsnämnden. Inom kommunstyrelsen har en särskild barn- och ung- domsdelegation inrättats. Följande figur illustrerar den politiska organisa- tionen i kommunen. '

• Sida 42
•  Original

Arbetsmark- nads-, rehabi-

Kommunfullmäktige

Kommunstyrelse Arbetsutskott

Byggnads- och miljö- nämnd

. _ Barn- och ungdomsdelega'tion literings- och ' Teknisk utbildnings- nämnd nämnd

Fem kommundelsnämnder

De långa avstånden inom Bräcke gör att den traditionella kommunala organisationen med ett antal centrala facknämnder och förvaltningar inte passar kommunen särskilt bra. När kommundelsnämnder infördes i hela kommunen 1984 var det naturligt att också förändra den centrala nämnd- organisationen genom att slå ihop och slopa vissa facknämnder. Bräcke har också utnyttjat möjligheten att inrätta särskilda organ, s. k. byutveck- lingsgrupper. under kommundelsnämnderna. I dag ser organisationen ut på följande sätt.

Kommunfullmäktige

Kommunstyrelse Plan- och_mi|jöde|egation Tre kommundelsnämnder"

Byutvecklingsgrupper

Räddningsnämnd

_

• Sida 43
•  Original

Sandviken har från och med den ljanuari 1986 en organisation med fyra Prop,- 1988/89: ] centrala nämnder och åtta kommundelsnämnder eller områdesstyrelser Bilaga 1 som kommunen har valt att kalla de lokala nämnderna. Organisationen ser_ ut på följande sätt. '

Kommunfullmäktige . ' Byggnads-, miljö- -- -— Kommunstyrelse ,

och hälsoskyddsnämnd

Personal- Tekniskt Utbildnings- utskott 'UlSkOtt och arbets- '

marknads-

. nämnd Åtta områdesstyrelser

Kultur- och fritids- nämnd

Kallelse till fullmäktige

Ett frikommunförslag har gällt' förenkling av kommunallagens" regler om kallelse till fullmäktiges sammanträden. Förslaget har tillgodosetts gene- rellt utan försök genom en ändring i kommunallagen så att kallelse numera kan ske även på annat tillförlitligt sätt än med posten, t. ex. genom bud.

Ökat brukarinflytande

Några frikommuner har framföft förslag. som skulle öka brukarnas infly- tande 1 den kommunala verksamheten. Förslagen har 1 huvudsak tagit sikte pa att tillskapa särskilda brukarstyre'ls'er med representanter för brukarna. t. ex föräldrarna pa en 'barnstuga, och de anställda. Regeringen har tagit upp frågan om brukarinflytande' 1 propositionen om aktivt folkstyre. Rege- ringens förslag innebär att nya möjligheter att utveckla brukarinflytandet genom delegeringsinstitutet införs i kommunallagen. Delegering från en nämnd till en anställd'får enligt förslaget förenas med villkor om krav på samråd med brukarna och krav på enighet med företrädare för dessa. Som framgår längre fram i rapporten har riksdagen godtagit 'förslagen.'

• Sida 44
•  Original

Bilaga 1

Lokala folkomröstningar

En frikommun har önskat dispens från kommunallagens regler om lokala folkomröstningar. Förslaget innebär att en minoritet bestående" av en tre'd- jedel av fullmäktiges ledamöter skulle ges rätt att besluta om en undersök- ning av opinionsläget i en lokal folkomröstning eller liknande förfarande.

Detta förslag har regeringen inte ansett lämpligt att pröva i försöksverk- samheten. Enligt regeringens mening skulle ett generellt genomförande av förslaget innebära en försvagning av det representativa systemet.

Plan- och byggområdet

Det statliga regelsystemet inom plan- och byggområdet är omfattande. Det är därför naturligt att frikommunerna framförde förslag till lättnader i byggnadslagstiftningen. En del önskemål fordrade lagändringar för att tillgodoses. Andra däremot var möjliga att genomföra helt eller delvis utan lagändring.

Ny plan- och bygglag

Arbetet med att förenkla reglerna för fysisk planering och byggande priori- terades av regeringen. En proposition överlämnades till riksdagen redan våren 1985. Genom förslagen i denna tillgodosågs huvuddelen av de kom- munala önskemålen. Syftet med de föreslagna förändringarna var att göra det enklare för allmänheten och att ge frikommunerna bättre möjligheter att lämna god service i plan- och byggärenden. Riksdagens behandling av propositionen kom dock att kopplas samman med det aviserade förslaget till ny plan- och bygglag. " .

Genom den nya plan- och bygglagen, som trädde i kraft den 1 juli 1987, kom de flesta av frikommunernas önskemål att tillgodoses generellt. Den nya lagstiftningen innebär att det statliga regelsystemet förenklas och moderniseras. Ett genomgående drag i reformen är decentralisering av beslutsfattandet. Kommunerna får sålunda själva besluta om planer och de statliga myndigheternas plangranskning har begränsats till statliga och regionala intressen samt säkerhetsfrågor. Reglerna om bygglov har också förenklats. Kommunerna kan numera under vissa förutsättningar i de- taljplan eller områdesbestämmelser besluta att vissa åtgärder får utföras utan bygglov. Detta gäller bl.a. för enklare fritidshus, kolonistugor och liknande, komplementbyggnader, mindre tillbyggnader och .vissa ändring- ar av byggnader. Även tillbyggnader och ändringar av befintliga industri- byggnader skall kunna befrias från bygglovsplikt. Bygglovsh'anteringen har också förenklats genom att ansökningen kan ske muntligen och kraven på ansökningshandlingar gjorts mer flexibla. Möjligheterna att ge tillfälliga bygglov har också utökats. Förenklingar har vidare genomförts i fråga om byggnadsnämndens verksamhet, besiktning m.m.

• Sida 45
•  Original

Bilaga 1

Uppdrag till statens planverk Många av de problem som frikommunerna tagit upp har gällt byggnads- lagstiftningens tillämpning. Regeringen beslutade därför 1985 ge statens planverk i uppdrag att i samverkan med bostadsstyrelsen. lantmäteriverket och länsstyrelsernas organisationsnämnd lämna särskild rådgivning till frikommunerna. .

Planverket utarbetade ett program för frikommunförsöket inom plan- och byggområdet. En speciell projektledare anställdes. ”Frikommunarki- tekten" besökte kommunerna varvid en inventering gjordes av problem. önskvärda förändringar och praktikfall. I planverkets rapport behandlas frikommunernas förslag till förenklat bygglovsförfarande, rationell hante- ring av arbetslokalfrågor, samordnad tillståndsgivning. flexiblare tillämp-__ ning av egenskapskrav,'rationell planfastställelse samt flexiblare krav på kvalitet och detaljeringsgrad. . I sin rapport redovisar planverket en rad slutsatser av studien. En är att oklarheter om tolkningsutrymmct i gällande lagstiftning skapar självpåtag- ' na kommunala regelsystem. En annan är att kommunerna hellre vill ge råd än bygglovbefria för att förhindra byggfel och granntvister. Därigenom kan man också ha kvar uppsikten över miljöns förändring. I de fall flera myndigheter skall besluta är information till den bygglovsökande om ären- dets gång och förväntat beslutsdatum särskilt viktig. Handläggningen av bygglov och planer varierar mycket med kommunstorlek och tjänsteman- nakompetens samt med politisk sammansättning och engagemang. I rap—' porten konstateras också att kritiken mot gällande lagstiftning i regel inte kommer från de tjänstemän som dagligen använder lagarna.'Kunnig perso- nal anses väsentlig för hanteringen av bygglov. Studien visar slutligen att kommunerna är klart intresserade av ökad handlingsfrihet och att den kreativitet som frikommunförsöket skapat lett fram till förenklingar i ar- betsrutiner. De framkomna erfarenheterna har därför förmedlats till alla landets kommuner.

Byggnadsavgifter

Från nägra frikommuner har framförts förslag om ändringar i lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande. Denna lag har numera inarbetats i PBL varvid önskemålen har tillgodosetts så att alla landets kommuner har möjlighet att jämka eller efterge byggnadsavgifter som tas ut vid överträdelser av plan- och bygglagen. Om överträdelsen är ringa kan byggnadsnämnden sätta ned eller efterge byggnadsavgiften. '

Bostadssektorn

Kommunerna har i stor utsträckning ansvaret för planering. byggande och förvaltning av bostäder. Det kommunala ansvaret för bostådsförsörjningen innebär att kommunerna skall verka för att kommuninvånarna får tillgång till ändamålsenliga bostäder och en god boendemiljö. De statliga bostadslå- nen och bidragen har därvid stor betydelse. I frikommunförsöket har

• Sida 46
•  Original

Bilaga 1

förslag förts fram om ett ökat kommunalt ansvar för besluten. Regeringen har även inom detta område gått kommunerna tillmötes trots att det handlar om statliga medel.

Beslut om bostadslån

Frikommunerna har getts rätt att bedriva försök med kommunal beslutan- derätt i fråga om bostadslån'och bostadsanpassningsbidrag i vissa fall. Det gäller beslut om bostadslån för nybyggnad av småhus som skall bebos av lånesökanden. Det gäller vidare beslut om dels statliga s. k. bostadsanpass- ningslån. dvs. bostadslån till sådana anpassningsåtgärder som är'standard- höjande och för vilka bostadsanpassningsbidrag lämnas. _dels statliga bo- stadsanpassningsbidrag som lämnas i samband med bostadslån för nybygg- nad av småhus. När det gäller bostadsanpassningsbidrag utan kombination med bostadslån eller förbättringslån har kommunerna redan beslutanderät- ten. Möjligheten att ta över beslutanderätten för fler bostadsfrågor har utnyttjats av Bräcke, Gnosjö. Haninge, Helsingborgs. Sandvikens. Tyresö och Örebro kommuner. '

Utvärdering av riksre1-'i.5'i0nst-'erket

Försöket med kommunal beslutanderätt om bostadslån m. ni. har utvärde— rats av riksrevisionsverket (RRV). Av utvärderingen framgår bl. a. att alla kommunerna är mycket positiva till att få besluta om lån till låntagarbygg- da småhus. Uppgiften ses inte som särskilt svår eller betungande. Det kommunala förmedlingsorganets beslutanderätt betyder kortare — för ett par kommuner väsentligt snabbare — handläggning och förbättrad service. Uppfattningen om vilket merarbete det medför skiftar mellan olika förmed- lingsorgan. Samtliga är angelägna att få ha kvar rätten att besluta om lån till låntagarbyggda småhus. _

När det gäller länsbostadsnämnderna har några fått påtaglig avlastning. En länsbostadsnämnd tror inte att det blir någon besparing eftersom frågor från förmedlingsorgan och från konsulter blivit fler. Några klagomål på kommunerna har man inte fått. och besvär över småhusbesluten förekom- mer knappast. Länsbostadsnämndcrna ser allmänt positivt på utfallet av försöket. '

I fråga om lån i kombination med bidrag till bostadsanpassning anser kommunerna att reglerna är krångliga. Ärendena är sällsynta och omfattar i motsats till låntagarbyggda småhus mänga bedömningar. Inte minst gäller det vilka åtgärder som är att hänföra till standardhöjande. Kommunerna tycker dock beslutanderätten är bra ur servicesynpunkt och vill ha den kvar. Länsbostadsnämnderna anser i allmänhet denna typ av ärenden alltför komplicerade för kommunala beslut.

Riksrevisionsverket anser att utvärderingen leder till slutsatsen att ing- enting talar mot att länsbostadsnämndernaskall få ge de kommuner. som så önskar och som har erforderlig kompetens och resurser. rätt att besluta om lån till låntagarbyggda småhus under insyn av länsbostadsnämnderna. Kommuner med för liten byggverksamhet bör normalt inte få rätt att fatta beslut anser RRV. ' "'

• Sida 47
•  Original

Bilaga 1

När det gäller bostadslån i kombination med bostadsanpassningsbidrag anser RRV att mot kommunal beslutanderätt talar att ärendena innehåller svåra bedömningar och att de är så sällsynta. Å andra sidan medför

kommunal beslutanderätt förbättrad service till de sökande. RRV anser - dock att dessa ärenden inte är lämpliga för kommunalt beslutsfattande.

Beslut om statligt stöd

Försök med kommunal beslutanderätt kan också bedrivas i fråga om statligt stöd till vissa förbättringsåtgärder i bostadshus. Det gäller bl.a. räntestöd vid förbättring av bostadshus och energisparbidrag. Försöks- verksamhet på detta område pågåri Bräcke. Haninge. Helsingborgs. Sand- vikens, Tyresö o'ch Örebro kommuner.

Uträrderihg av riksret'isimiswrké't

Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag utvärderat-försöksverk- samheten. Beslutsdelegeringen har för kommunerna i allt väsentligt inte medfört att administrativa rutiner tillkommit eller bortfallit. De mätbara administrativa vinsterna har gjorts vid länsbostadsnämnderna. Det är dock bara i storstadslänen med stora ärendemängder i försökskommunerna som länsbostadsnämnderna anser att bortfallet av ärenden inneburit en bety- dande avlastning. '

Ärendenas totala handläggningstid har minskat som en följd av att läns- bostadsnämnderna inte deltar i handläggningen. Denna förkortning har dock endast betydelse i de fall då den sökande kan befara att länsbostads- nämndens beslut skall avvika från kommunens yttrande och därför inte påbörjar arbetet så snart kommunens beredning är slutförd.

RRV anser att en förkortad handläggningstid ur servicesynpunkt inte är ett bärande argument för en delegering av beslut vad gäller räntebidrags- ärenden. Därmed inte sagt att en förkortad handläggningstid inte kan ha andra vinster. En påtaglig positiv effekt'av försöksverksamheten är att de sökande numera kan få mer klara och definitiva "besked vid under—hands- kontakter med kommunens handläggare. '

Undersökningen styrker den allmänna uppfattningen bland länsbostads- nämnderna att försökskommunerna är kompetenta att fatta beslut i dessa frågor. De olikheter i tolkningarna av föreskrifterna som finns kan enligt RRV:s uppfattning avhjälpas genom en förbättrad kommunikation mellan länsbostadsnämnderna och kommunerna.

Utbildningsområdet

Utbildningsområdet är den sektor där frikommunerna har fört fram flest önskemål om förändringar. Nästan en tredjedel av förslagen kan hänföras till detta område. Det beror naturligtvis i hög grad på att skolan är ett viktigt och omfattande kommunalt verksamhetsområde. Därtill kommer att uppgifterna i hög grad är statligt detaljreglerade.. _

Regeringens behandling av frikommunernas totalt 72 önskemål-inom

• Sida 48
•  Original

Bilaga 1

detta område innebär att huvuddelen har fått en positiv behandling. Endast i ll frågor har önskemålen inte kunnat tillgodoses. De möjligheter till försök som öppnats tillämpas i stor utsträckning av alla frikommunerna.

De avsteg från gällande regler som prövas i försöksverksamheten har samlats i en särskild förordning. Därutöver har en dispens lämnats genom ett särskilt regeringsbeslut. Vidare har generella åtgärder vidtagits som tillgodoser vissa av frikommunernas önskemål. I några fall har klargjorts att nuvarande regler inte hindrar ett genomförande.

Statsbidragen förenklas

Flera av frikommunernas förändringsförslag syftar till en friare användning av statsbidragen. Kommunerna har här getts möjlighet att fritt fördela basresurser. förstärkningsresurser och tilläggsbidrag mellan olika skolen- heter. Frikommunerna får också använda mindre resurser för undervis- ningen i B-språk än vad som sägs 'i skolöverstyrelsens föreskrifter." De resurser som frigörs på detta sätt får istället användas för undervisning i andra ämnen. När det gäller statsbidraget till lokal skolutveckling får kommunerna och landstingen själva bestämma fördelningen mellan perso- nalutbildning och lokalt utvecklingsarbete. '

Organisatorisk frihet

Genom frikommunförsöket har kommunerna också fått större frihet att organisera skolarbetet. Frikommunerna har sålunda getts rätt att utan länsskolnämndens medverkan besluta om att anordna eller dra in skolen- heter. Frilandstingen får istället för skolöverstyrelsen och länsskolnämn- den fördela elevplatserna inom sektorsramar för landstingets gymnasie- skola. l försöksverksamheten prövas också friare former för samverkan i skolan. enklare förfarande vid praktisk arbetslivsorientering samt friare regler för beslut om förläggning av läsåret och skolarbetsveckan. Frikom- munerna har vidare rätt att ändra nämndorganisationen. Detta har lett till att skolfrågorna i några kommuner samordnats med andra kommunala verksamheter.

Ökat ansvar för personal

En del förändringar på skolområdet gäller personalen. Inom frikommun- försöket är det möjligt att låta kommundelsnämnder och andra lokala organ behandla frågor om statligt reglerade tjänster. lstället- för länsskol- nämnden får frikommunerna tillsätta skolledare. De har också rätt att låta lärare vid kommunal musikskola undervisa i grundskolan samt anordna utbyte av personal mellan lågstadiet och förskolan. Det är också möjligt att bevilja arbetstidsminskning för skolledare i samband med delpension.

• Sida 49
•  Original

Bilaga 1

Frikommunförslag blir generella

Vissa önskemål från frikommunerna på skolområdet har tillgodosetts helt eller delvis genom generella åtgärder. Frågor som behandlats på detta sätt är ökade möjligheter till ämneskombinationer. ändring av mcritvärderings- systemet vid lärartillsättningar. friare disposition av skolledningsresurser- na samt förenkling av bestämmelserna om statsbidrag till huvudlärare i gymnasieskolan. Andra exempel på ”'frikommunbeslut" som gäller alla

landets kommuner och landsting är möjligheten att bättre anpassa skolhäl- . sovården. gymnasieskolans utbildning och den kommunala vuxenutbild--

ningen till lokala förhållanden.

Inga hinder i nuvarande regler

Några av de förslag som frikommunerna fört fram till regeringen har visat sig möjliga att genomföra utan förändringar i statliga regler. Det finns. således inga hinder för en kommundelsnämnd att fastställa lokala arbets- planer för skolan. Vi kan också konstatera att det kommunala uppfölj- ningsansvaret för [6 — l7-åringar gäller även om kommunen saknar egen gymnasieskola. Det är vidare möjligt att inrätta särskilda flickklasser vid tekniska linjer inom gymnasieskolan. En annan fråga 'där regelsystemet "missuppfattats" gäller tilldelningen av resurser till utbildningsplatser inom gymnasieskolan. I detta fall har klargjorts att statsbidrag utgår obero— ende om utbildningen innehåller praktikavsnitt eller inte.

Det framtida ansvaret för skolan

Den lämnade redovisningen visar att skolfrågorna intar en central plats i den kommunala verksamheten. Det är därför inte förvånande att frikom- munerna ägnat skolan stor uppmärksamhet. En viktig del av frikommun- försöket är att genom försök med förändringar på olika områden vinna "nya erfarenheter. Försöksverksamheten är självfallet bara en del av det ut- ' vecklingsarbete som pågår om skolan. Ett viktigt arbete har bedrivits i en särskild parlamentarisk kommitté — den s.k. styrningsber'edningen. Den- na har haft till uppgift att ta fram underlag för ett principiellt ställningsta- gande i fråga om ansvarsfördelning och styrning på skolområdet. Styr- ningsberedningen har i ett betänkande i mars l988 redovisat sina ställ- ningstaganden för regeringen.

Kommunikationer

På kommunikationsområdet kan kommunerna med stöd av olika plan- och trafikförfattningar påverka trafikutveeklingen. Det kommunala ansvaret omfattar också gatu- och väghållning liksom insatser för att ordna den kollektiva persontrafiken. lnom frikommunförsöket har olika önskemål om dispenser och andra åtgärder förts fram.

• Sida 50
•  Original

Bilaga 1

Lokala trafikföreskrifter

Frikommunerna fick möjlighet att bedriva försök med kommunal beslutan- derätt i fråga Om lokala tratikföreskrifter i vissa fall. Beslutsbefogenheter- na kunde övertas från länsstyrelsen för huvudled. stopplikt. väjningsplikt och färdhastighet för sådana vägar och gator som inte är. riksvägar eller primära länsvägar.

Dispensmöjlighetcn tillämpades av Ale. Bräcke. Gnosjö. Haninge och Tyresö kommuner. Lagstiftningen blev 1986 generell och gav alla kommu- ner ökade möjligheter att meddela lokala trafikföreskrilter.

Tratikintegrering i bostadsområden

Haninge kommun ansökte om att få pröva trafikintegrering i bostadsområ- den och skapa trafikmiljöer där trafik och andra aktiviteter blandas på de oskyddade trafikanternas villkor. Traliksäkerhetsverket fick l985 rege- ringens uppdrag att utarbeta regler för en försöksverksamhet inom frikom-_ munförsökets ram. ] regeringsbeslutet framhålls att försöksverksamheten bör avsc avgränsade områden. Besluten om trafikregler bör fattas i form av lokala trafikföreskrifter. Vidare anges att traiiksäkerhetsverket skall utför- ma sina föreskrifter i nära samarbete med de frikommuner som önskar delta i försöksverksamheten. Haninge kommun har för _avsikt att under året påbörja ett försök med speciella trafikregler.

Vägskyltning ses över

Frikommunerna har tagit upp flera frågor som rör skyltning. En sådan gäller vägverkets regler för vägvisning. Haninge kommun anser att en speciell storstadsmodell behövs. På denna punkt har konstaterats att några hinder i den nuvarande lagstiftningen inte finns för att genomföra förslaget. 1 en annan skyltfråga önskar kommunen beslutanderätt för skyltning av hotell. vandrarhem m.m. Regeringen avser att under året tillgodose detta önskemål genom en generell ändring i vägmärkesförordningen så att kom- muner som är väghållare får överta ansvaret från länsstyrelsen. En allmän översyn av fördelningen av ansvaret för olika skyltfrågor bör enligt vår mening göras. Synpunkter från frikommunerna visar att oklarheter råder på detta område.

Trafiktillstånd slopas

Frikommunernas dispensönskemål på kommunikationsområdet har i stor utsträckning tillgodosetts genom generella författningsändringar. l sam- band med nya plan- och bygglagen genomfördes olika lagändringar. Ge- nom ändring i väglagen avskaffades kravct på länsstyrelsens tillstånd för anläggningar utanför vägområde som kräver bygglov. Kommuner som är väghållare har också fått överta beslutsbefogenheter från länsstyrelsen för en del frågor. En begäran om dispens från kravet på behovsprövning av trafiktillstånd för landstingets handikappfordon kommer också att tillgodo-

• Sida 51
•  Original

ses genom en generell lagändring. Av intresse i sammanhanget är vidare att trafikhuvudmännen i samtliga län kommer fr. o. m. I juli 1989 att ha rätt att bedriva lokal och regional kolletivtraflk utan krav på linjetrafiktillstånd.

Miljöskydd och naturvård

På miljöskydds- och naturvårdsområdcna har kommunerna viktiga uppgif- ter. Som ansvariga för samhällsbyggandet och närmiljöns utformning är de kommunala insatserna väsentliga. l frikommunförsöket har önskemål om dispenser och andra åtgärder i det statliga regelsystemet förts fram. Hu— vuddelen av kommunernas förändringsförslaghar fått en positiv behand- ling. Flera frågor gäller ansvarsfördelningen mellan länsstyrelsen och kom- munerna.

Beslut om skyltar

Länsstyrelsen beslutar idag om skyltar i naturen. Det gäller tillstånd att sätta upp reklamskyltar och beslut om att ta bort anordningar som vanpry- der landskapsbilden. Frikommunerna anser att de själva bör ha hand om den här tillståndsprövningen. Detta önskemål har regeringen tillgodosett genom att en särskild förordning utfärdats om försöksverksamhet. .Undan- tag har dock gjorts för de fall där tillstånd även-krävs enligt väglagen. Försök med kommunal tillståndsprövning pågår i Ale. Gnosjö. Haninge och Tyresö kommuner.

Anmälan om miljöfarlig verksamhet

Anmälningar om miljöfarlig verksamhet skall idag göras till länsstyrelsen. På förslag av frikommunerna har dessa getts möjlighet att bedriva försök som innebär att anmälningar istället skall göras till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Denna förändring prövas nu i Ale, Tyresö och Örebro kommuner.

I den under våren framlagda propositionen om miljöpolitiken inför 1990-talet bedömer regeringen att det finns underlag för att generellt ge— nomföra den ordning som prövas i frikommunförsöket. I fortsättningen skall alltså i alla kommuner anmälningar om miljöfarlig verksamhet göras till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Kommunerna skall också utöva tillsy- nen av sådan miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig eller som inte kräver vare sig anmälan eller tillstånd enligt miljöskyddslagen.

Beslut om motorsport- och skjutbanor

Länsstyrelsen beslutar idag om tillstånd att anlägga motorsportbanor och vissa skjutbanor. Frikommunerna har ifrågasatt den här ordningen för tillståndsprövning. Riksdagen har därför beslutat om en försöksverksam- het med kommunal tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen. Denna möj- lighet tillämpas av Helsingborgs. Tyresö och Örebro kommuner.

1 den miljöpolitiska propositionen tar regeringen upp frågan om kommu-

Prop. 1988/89: l Bilaga ]"

• Sida 52
•  Original

Bilaga 1

nal tillståndsprövning i miljöskyddsärenden. Ett ökat kommunalt inflytan- de välkomnas. Regeringen anser dock att det f. n. inte finns underlag för att lägga tillståndsgivning i större skala på kommunerna. Ytterligare erfaren- heter från frikommunförsöket bör avvaktas.

Djurskydd

Genom frikommunförsöket har kommunerna getts ökade befogenheter vid tillsyn enligt lagen om djurskydd. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan ges samma befogenheter som länsstyrelsen att ingripa mot försummelser vad gäller vård och behandling av djur. Försöksverksamhet med utvidgat kom- munalt ansvar på djurskyddsområdet pågår i Bräcke. Gnosjö. Haninge. Helsingborgs och Örebro kommuner.

Livsmedelskontroll .

Personal som arbetar med livsmedel skall enligt livsmedelsförordningen gå igenom hälsokontroll en gång om året. Dessa bestämmelser har ansetts vara alltför omfattande. Statens livsmedelsverk har därför utfärdat förenk- lade föreskrifter om personalhygien." De förenklade föreskrifterna innebär _ att miljö- och hälsoskyddsnämnden i en frikommun får ge dispens från bestämmelserna om årlig hälsokontroll. Vidare får miljö- och hälsoskydds- nämndens personal istället för läkare och leg. sjuksköterska möjlighet att lämna den årliga hygieninformationen till personal som arbetar med livs- medel. Försöksverksamhet med de förändrade reglerna bedrivs av Bräcke. Gnosjö. Helsingborgs och Örebro kommuner.

Lantbruksdelegation

Bräcke kommun har i frikommunförsöket aktualiserat olika glesbygdsfrå- gor. Genom ett sådant initiativ fick lantbruksstyrelsen i uppdrag att inrätta en delegation för ärenden i lantbruksnämnden som berör Bräcke kommun. Delegationen har till uppgift att fatta beslut om tillstånd enligt .jordför- värvslagen (förvärvlstillstånd). statligt stöd till investeringar i företag (gles- bygdsstöd. rationaliseringsstöd), m.m. Målsättningen för delegationens verksamhet är att man bättre skall kunna utnyttja dc-förutsättningar som finns förjord- och skogsbruk och att stärka kommunens egen roll i besluts- processen.

Beslutsordningen i delegationen är likartad den som tillämpas i lant- bruksnämnden. Skillnaden är att det finns tjänstemän inom lantbruks- nämndens kansli som har som särskild uppgift att bereda-ärenden som- berör Bräcke kommun. Delegationens arbete har under den första tiden väsentligen varit inriktad på att, tillsammans med kommunens glesbygds- projekt. informera om olika typer av glesbygdsstöd till kommunens företag och invånare. Vidare har ett antal utbildningsträffar arrangerats och stu- dieresor gjorts med företagare i kommunen.

• Sida 53
•  Original

Bilaga 1

Gränsvärdeskontroll

En del av frikommunernas förslag på miljöskyddsområdet kräver inte lagändringar. Vi har då klargjort att det är möjligt att genomföra förslaget inom ramen för nuvarande regler. Ett sådant exempel är möjligheten att överföra tillsynsansvaret för gränsvärdeskontroll och besiktning .av-yissa vatten- och avloppsanläggningar från länsstyrelsen till kommunen. I ett annat fall har vi klargjort att kommuner kan ta över länsstyrelsens dispens- rätt enligt naturvårdslagen för byggande inom strandskyddsområde.

Hälso- och sjukvård. social omsorg

Landstingens och kommunernas ansvar för människornas sociala välfärd är omfattande och mångfasetterat. Det är därför inte överraskande att ett stort antal frågor aktualiserats i frikommunförsöket. En del av dessa har gällt förändringar i lagar och andra författningar som gett frikommunerna möjlighet att bedriva försök. 1 ett flertal fall har dock förändringsförslagen tagits upp i samband med generella reformer. I några avseenden har statligt stöd lämnats för att genomföra olika projekt. Av de 40-tal frågor som behandlats inom detta område är det endast ett fåtal som inte har lett till några åtgärder. '

Försök inom hälso- och sjukvården

I riktlinjerna för frikommunförsöket anges att nya vägar bör prövas för samverkan mellan landsting och kommuner. Det är enligt civilministern viktigt att man kan finna former för ett praktiskt samarbete. Avsikten är däremot inte i första hand att frågor om förändringar i huvudmannaskap skall prövas i försöksverksamheten.

Kommunalt ansvar för primärvården

Inom frikommunprojektets ram pågår försök med kommunalt ansvar för primärvården. 1 Örebro har kommundelsnämnden i Vivalla-Lundby ge- nom avtal med landstinget tagit över driftansvaret för närvården i kom- -_ mundelen under en försöksperiod på tre år. Landstinget anvisar ett årligt ramanslag till kommunen. Personalen är dock fortfarande landstingsan- ställd. Ett liknande avtal har också upprättats mellan Gnosjö kommun och landstinget i Jönköpings län. Avtalet innebär att kommunen tar över an- svaret för primärvården. inom Gnosjö primärvårdsområde. Försöket skall pågåt.o.m. 199].

Enhetslaxa

Örebro läns landsting har tagit upp frågan om enhetliga patientavgifter. Detta har lett till att riksdagen beslutat om försöksverksamhet i frilands- tingen. Försöket innebär att landstingen får ta ut en enhetlig taxa på 40 kronor för läkarvård och annan sjukvårdande behandling.

• Sida 54
•  Original

Bilaga 1

lnrygsfri sjukskrivning

Vid den probleminventering som Jämtlands läns landsting gjorde vid fri- kommunförsökets början aktualiserades ett projekt om förlängd intygsfri sjukskrivning. Inom några försäkringskassor, däribland Jämtlands län. pågår nu en försöksverksamhet med "utVidgning av rätten till egen sjuk- skrivning". Försöket innebär att sjukintyg fordras först fr.o.m. den fem- tonde dagen efter sjukanmälan. Riksförsäkringsverket stödjer projektet bl. a. genom ekonomiska anslag för information och utvärdering.

Recep(förs/(rivitingsrätt

Jämtlands läns landsting har också tagit upp frågan om försök med recept- förskrivningsrätt för distriktssköterskor. En sådan försöksverksamhet kommer att påbörjas i länet under 1988 och omfatta ett 40—tal distriktsskö- terskor. IJämtlands län har en lokal projektgrupp bildats med representan— ter för landstinget. distriktsläkarna och läkemedelskommittén. Distrikts- sköterskorna har genomgått utbildning vid vårdhögskolan i Östersund. Socialstyrelsen skall bl. a. ansvara för försökets utvärdering. Riksdagens beslut innebär också att lagen om begränsning av läkemedelskostnader tillämpas för försöksverksamheten.

Til/sättning av tjänster

I frikommunförsöket behandlas en fråga som berör folktandvården. Fri- landstingen har möjlighet att tillämpa ett enklare sakkunnigförfarande vid tillsättning av tjänst som chef för specialisttandvård. Försök med de ändra- de bestämmelserna pågåri Örebro läns landsting.

Samverkan med försäkringskassan

I frikommunförsöket ingår några frågor som gäller samverkan med försäk- ringskassan. En försöksverksamhet pågår i Örebro kommun där admini- strationen av socialbidrag förts över till försäkringskassan i två kommun- delar. Syftet med försöket är att åstadkomma bättre effektivitet och sam- ordning av resurserna för bidragshantering och rehabiliteringsinsatser. Effekterna för försäkringstagarna och socialtjänstens verksamhet skall också studeras.

I Örebro kommun pågår också ett annat försök tillsammans med försäk- ringskassan. Det gäller handläggningen av underhållsbidrag som försäk'- ringskassan nu sköter istället för socialförvaltningen. Regeringen har med— givit att sådana försök får bedrivas vid fyra allmänna försäkringskassor. Av en rapport från riksförsäkringsverket framgår att försöksverksamheten slagit väl ut. Handläggningstiderna har blivit kortare och servicen till allmänheten förbättrats. En orsak till detta är att försäkringskassan redan har den information som behövs för att besluta om underhållsbidrag. För båda de här nämnda projekten har"riksförsäkringsverket och regeringen anslagit särskilda medel.

• Sida 55
•  Original

Bilaga 1

Rehabilitering utan gränser

Flera frikommuner och landsting har framfört önskemål om ett utökat samarbete mellan kommunens socialtjänst. landstinget. försäkringskassan. arbetsförmedlingen och samhällsföretag då det gäller rehabiliteringsfrågor.

En vidgad samverkan på detta område anser vi angelägen. Exempel på de initiativ som tagits är projektet "Rehabilitering utan gränser" som har initierats av den s.k. Paraplygruppen i Stockholms län. I denna ingår företrädare för länsarbetsnämnden. hälso- och sjukvårdsförvaltningen. so— cialförvaltningen. Svenska kommunförbundets länsavdelning samt försäk- ringskassan. Av frikommunerna deltar Tyresö kommun. Avsikten är att socialtjänsten. försäkringskassan och arbetsförmedlingen skall intensifiera sitt samarbete i rehabiliteringsärenden. Regeringen har beviljat särskilda medel som bör disponeras för projekt med okonventionella lösningar.

Då det gäller förslag till en ny form av ersättning från försäkringskassan. s.k. rehabiliteringslön. samt flexiblare regler för arbete vid sjukskrivning ses dessa frågor f. n. över av den s.k. rehabiliteringskommittén.

Barnomsorg och social hemtjänst

Ett önskemål från Bräcke kommun har varit att få disponera statsbidragen till barnomsorg och social hemhjälp på ett friare sätt. Dessa förändrings- förslag ledde till att regeringen beviljade kommunen medel för utvecklings- och förnyelsearbete. Genom dessa insatser har två serviceprojekt kommit - till stånd. I det ena fallet är syftet att samlokalisera olika kommunala aktiviteter och i det andra prövas hur servicen till pensionärer i glesbygd kan förbättras. '

"Alla åldrars hus" används på dagtid till förskola och som samlings- punkt för personalen inom äldreomsorgen. På kvällstid utnyttjas lokalen som ungdomsgård och av föreningar. Solbacken — som gården heter — har blivit en hela byns angelägenhet och har skapat engagemang hos befolk- ningen. Genom samverkan över förvaltningsgränserna har en bättre verk- samhet kunnat skapas.

Serviceverksamheten vid Hungegården är också ett exempel på samver- kan i glesbygd mellan olika intressenter. Projektet leds av representanter för kommunen, landstinget, kommundelsnämnden. byutvecklingsgruppen och pensionärsföreningen. Lokaler har ordnats för fotvård åt pensionärer. träningsverksamhet. vårdbiträdesgrupp inom hemtjänsten, barnomsorgs- kooperativ, idrottsförening och vandrarhem.

För alla frikommuner gäller att de istället för länsstyrelsen kan fatta beslut om tillstånd för enskilda personer eller sammanslutningar att bedri- va förskole- eller fritidshemsverksamhet.

Generella frikommunheslut

En del av frikommunernas förändringsförslag på omsorgsområdet har ta- gits upp i samband med att beslut fattats om generella åtgärder. Ett exempel på detta utgör den nya omsorgslagen. Genom denna är det möjligt

"55

• Sida 56
•  Original

Bilaga 1 |

för landstingen att träffa avtal med kommunerna att dessa skall överta en eller flera omsorger. Några av frikommunernas önskemål om statsbidra- gens utformning har behandlats vid riksdagsbeslut om bidrag till missbru- karvård och kommunal barnomsorg. Båda besluten syftar till en friare disposition och förenkling av reglerna. Utformningen av bilstödet till han- dikappade har också tagits upp i frikommunförsöket. Ett generellt förslag har lagts som förbättrar villkoren. För landstingens del har behörighetsbe- stämmelserna ändrats vid förordnande av icke behörig vikarie på vissa läkartjänster.

Arbetsmarknadspolitik

Inom sysselsättningspolitiken har de kommunala insatserna avgörande betydelse. Frikommunförsöket har på detta område visat att kommunerna och landstingen vill ta ett ökat ansvar. En del av förändringsförslagen har tillgodosetts genom försöksverksamhet med ökat kommunalt inflytande på den statliga arbetsmarknadspolitiken.

Arbetsförmedlingsnämnder

Genom frikommunförsöket har en ny form för samarbetet mellan stat och kommun införts. I frikommunerna har lokala arbetsförmedlingsnämnder inrättats. I Ale, Bräcke. Haninge och Tyresö tillsätts nämndens ordföran- de på förslag av kommunen. Arbetsförmedlingsnämnden får inom givna ekonomiska ramar besluta om fördelningen av medel för beredskapsarbete och rekryteringsstöd samt avgöra beredskapsperiodens och rekryterings- stödets längd upp till 12 månader. Nämnden får vidare inom ramen för statsbidragsreglerna besluta om statsbidragsnivån för beredskapsarbete. Nämnden får också besluta om fördelning av resurser till särskilda insatser för ungdom. I Tyresö kommun får praktik ordnas hos privata arbetsgivare för personer som anvisats kommunalt beredskapsarbete. '

l Örebro kommun har olika kommunala åtgärder vidtagits för att skapa sysselsättning. Ett projekt gäller försök med ungdomsarbete. Kommunen har vidare beviljats medel av. regeringen till en försöksverksamhet med integrerad svenskundervisning och arbete för flyktingar.

Samordning av nämnder

Genom bestämmelserna om en friar'e kommunal nämndorganisation har det blivit möjligt att bättre samordna de kommunala insatserna på syssel- sättningsområdet. Sambandet mellan utbildning och arbetsmarknadsfrågor ' har särskilt uppmärksammats. I Ale kommun har en nämnd bildats för arbetsmarknad. rehabilitering och utbildning. I Sandvikens kommun har en gemensam utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd inrättats. Även Örebro kommun har beslutat att inrätta en sådan nämnd. Förändringarna syftar till att skapa bättre överblick och möjligheter till bättre resursutnytt- jande. '

• Sida 57
•  Original

Bilaga 1

Sysselsättningskontrakt Även frilandstingen har uppmärksammat sysselsättningsl'rftgorna. Olika förslag har framförts för att skapa sysselsättning för länets invånare. Gc- nom dessa initiativ har frilandstingen getts möjlighet att sluta olika syssel- sättningsköntrakt med länsarbetsnämnden. G'enom'en kombination av be-

redskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning kan sysselsättning skapas upp till 12 månader inom vårdområdet.

Generella frikommunheslut

Frikommunerna har framfört önskemål om ett utökat samarbete mellan arbetsmarknadsutbildning och kommunal vuxenutbildning. Riksdagens beslut 1984 om en ny organisation för AMU förutsätter ett utvidgat sam- rådsförfarande med i första hand skolan och länsarbetnämnden. En för- bättrad samverkan mellan olika utbildningsgivare främjas också genom de ökade möjligheter kommunerna fått att bedriva uppdragsutbildning. Ett annat frikommunförslag som genomförts generellt är att åldersgränsen sänkts från 18 till 17 år för ungdomar i ungdomslag som avslutat gymnasie- utbildning. '

Ett genomgående drag i frikommunernas förändringsönskemål på ar- betsmarknadsområdet är behovet av samverkan mellan olika intressenter. I dessa fall finns i regel inget hinder i statliga bestämmelser. Exempel på sådana frågor är ett närmare samarbete mellan landsting och länsarbets-

nämnd för att lösa problem med arbetsanpassning samt mellan landsting - . och Samhall för att genomföra ett projekt för förståndshandikappade.

Frikommunfrågor i övrigt

Utöver den områdesvisa genomgång som här gjorts finns ett antal frikom- munfrågor som inte naturligt kan hänföras till någon sektor. I det följande "redovisas de. återstående frågor som lett till åtgärder i försöksverksamhe- ' ten. — På förSIag av Haninge kommun har frikommunerna undantagits från lagen om tillsyn över stiftelser om förmögenheten i stiftelse som förval- tas av kommunen är mindre än 200000 kr. '

— Helsingborgs kommun har på försök tagit över beslutanderätten i vissa "

skyddsrumsfrågar från länsstyrelsen. — Statsbidrag till konsulentverksamheten inom hemslöjden kan 'utgå till annan huvudman än landsting. l Jämtlands läns'landsting pågår försök med utvecklingsfonden som huvudman. ' '

— På förslag av Helsingborgs kommun har frikommunerna getts möjlighet att ta över länsstyrelsens och polismyndighetens beslutanderätt för till- stånd att anordna lokala bingospel och vissa andra lokala lotterier. — Genom initiativ av Helsingborgs och Örebro kommuner får alla kommu- ner i fortsättningen bestämma' om trafikövervakarnas uniformer. — Haninge kommun har ställt frågan om det är möjligt att sälja idéer och uppfinningar som görs inom en kommun. Vi .har därvid klargjort att sådana åtgärder enligt vår bedömning ryms inom ramen för den kommu- nala kompetensen.

• Sida 58
•  Original

"Bilaga 1

Riksdagsbeslut om fortsatt och utvidgad försöksverksamhet

I regeringens proposition våren 1987 om aktivt- folkstyre i kommuner och landsting behandlas en rad kommunala demokratifrågor. Riksdagen har i mars 1988 tagit ställning till förslagen. I flera avseenden berörs frikommun- försöket. I det följande lämnas en redovisning för riksdagens beslut.

Friare nämndorganisation

Regeringens förslag innebar vidgade möjligheter för kommunerna att för- ändra den kommunala nämndorganisationen på central nivå inom i första hand det specialreglerade området. Som motiv för detta angav civilminis- tern att gjorda utvärderingar visar att erfarenheterna av decentraliserings- arbetet i huvudsak är positiva. Det-ansågs angeläget att ge kommuner som infört lokala nämnder möjlighet att anpassa och utveckla sin nämndorgani- sation. Nya organisatoriska förutsättningar borde skapas inför nästa man- datperiod.

I konstitutionsutskottets betänkande framhålls att man ser positivt på decentraliseringsåtgärder som syftar till att fördjupa och förstärka den kommunala demokratin. Utskottet var dock inte berett att tillstyrka en permanent lagstiftning. Vissa av förslagen har enligt utskottet endast prö- vats i begränsad omfattning. Någon slutlig utvärdering har heller inte kunnat göras av de försök med en friare kommunal nämndorganisation som bedrivs med stöd av frikommunlagen.

Istället för en generell lagstiftning har riksdagen på förslag av konstitu- tionsutskottet beslutat att de ökade möjligheterna till decentralisering i första hand skall prövas inom ramen för det pågående frikommunförsöket. I princip skall det bli möjligt för de kommuner som så önskar att bedriva försöksverksamhet enligt frikommunlagen. Regeringen ges möjlighet att föreskriva vilka kommuner som får bedriva försöksverksamhet. Utgångs- punkten för regeringens prövning 'bör enligt riksdagens beslut vara att önskemål från kommunernas sida att få tillämpa lagen bör godtas om det inte föreligger särskilda skäl som talar mot detta. Ändringarna 1 frikom- munlagen träder 1 kraft den I maj 1988 och lagens giltighetstid förlängs till utgången av år 1991. Lagtexten framgår av bilaga till rapporten.

Vid riksdagsbehandlingen togs också frågan om ytterligare dispenser upp. Riksdagen anslöt sig till följande uttalande av konstitutionsutskottet:

"Under beredningen av det nu aktuella ärendet har uppmärksammats att det för de kommuner som kommer att tillämpa frikommunlagen kan finnas tionen som prövas. Bl.a. har pekats på frågan om dispens från statliga regler vad gäller skolchefi kommun. Det kan också tänkas att frikommu- nerna vill tillämpa dispenser som medgetts tidigare i försöksverksamheten. Enligt utskottet bör det ankomma på regeringen att efter vederbörlig beredning pröva behovet av ytterligare avsteg från författningar och vid behov förelägga riksdagen förslag."

• Sida 59
•  Original

Bilaga 1 '

Fortsatt kommunallagsarbete

En översyn av kommunallagen görs f.n. av en arbetsgrupp i civildeparte- mentet. Avsikten är att ett betänkande skall föreligga vid halvårsskiftet 1988. Riksdagen anser att beredningsarbetet därefter bör ske under med- verkan av representanter för de politiska partierna i riksdagen. En viktig uppgift blir därvid att beakta erfarenheterna av den nuvarande lokalor- ganslagen och utvärderingen av frikommunförsöket. I detta sammanhang kan det enligt riksdagens uttalande vara naturligt att överväga frågan om behovet av en generell organisationsfrihet för kommunerna. Samtidigt bör en översyn göras av de jävs- och sekretessregler som bör gälla den kom- munala nämndverksamheten. Riksdagen framhåller vidare att det bör an- komma på Stat-kommunberedningen att svara för utvärderingen av den utvidgade försöksverksamheten.

I det fortsatta kommunallagsarbetet bör enligt riksdagens mening ytterli- gare frågor tas upp. Direktvalda lokala nämnder bör kunna övervägas liksom möjligheterna att förbättra de mindre partiernas insyn och arbets- förhållanden i kommunalpolitiken. De i propositionen framlagda lagförsla- gen om de anställdas och de förtroendevaldas uppgifter anser riksdagen också bör behandlas i samband med en ny kommunallag.

Samråd med brukarna

I frikommunförsöket har olika frågor tagits upp om brukarinflytande. Riksdagsbeslutet om aktivt folkstyre innebär att ändringar görs i kommu- nallagen som stärker brukarnas medverkan i den kommunala beslutspro- cessen. De kommunala nämnderna skall verka för att samråd sker med brukarna. Det ankommer på kommunstyrelsen och andra nämnder — om inte annat framgår av speciallagstiftningen — att avgöra formerna för samrådet liksom hur brukarnas deltagande skall vägas mot andra hänsyn som är viktiga i en förvaltningsverksamhet. Bestämmelsen har getts en allmän utformning. Ett uteblivet samråd i ett visst ärende innebär därför inte att beslutet blir ogiltigt. Brukarinflytandet förstärks också genom en annan kommunallagsändring som anknyter till lagens delegeringsregler. Ett delegeringsuppdrag från styrelsen eller en nämnd till en anställd skall i fortsättningen kunna förenas med villkor om samråd med brukarna. Yt- terst skall emellertid beslutanderätten ligga kvar hos nämnden om enighet inte kan uppnås. '

Ökad målstyrning

Ett väsentligt syfte med frikommunförsöket är att vidga kommunernas och landstingens möjligheter att besluta om sin egen organisation och verksam- het. Frikommunerna har väckt olika förslag med denna inriktning. En fråga som diskuterats gäller ramanslag till nämnderna. Riksdagen har nu beslutat om ändring i kommunallagen som preciserar gränserna för full- mäktiges möjligheter att ge vida anslagsbemyndiganden. I samband med att budgeten fastställs eller anslag beviljas får fullmäktige uppdra åt styrel-

• Sida 60
•  Original

sen eller annan nämnd att genomföra en viss verksamhet inom ramen för de riktlinjer eller'andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige har fastställt. Riksdagen betonar att förslaget inte innebär någon föränd- ring i kompetensfördelningen mellan fullmäktige och nämnderna.

Frikommunförsök i Norden

Det svenska frikommunförsöket har stått modell för utformning av liknan- de projekt i Danmark och Norge. Den finska regeringen står i begrepp att ' överlämna en propositiön 'till riksdagen med förslag om att ett finskt frikommunförsök skall starta vid årsskiftet 1988/89. Nordiska rådet har också beslutat om en försöksverksamhet.

Dan mark

Frikommunförsöket i Danmark startade ijanuari 1985 med att 22 kommu- ' ner och 5 amtskommuner (landsting) utsågs till frikommuner av regering- en. Det danska folketinget antog en lag om frikommuner som gäller till utgången av år 1989. I lagen anges generella bestämmelser för' försöket. Lagen gav också frikommunerna möjlighet att genomföra försök inom social- och undervisningsområdena. Ett år senare antog folketinget en ny _

frikommunlag som väsentligt utökade frikommunernas möjligheter till för- sök inom en rad verksamhetsområden. Då förlängdes också frikommunpe- rioden till den 31 december 1993. Under våren 1988 kommer antalet frikommuner att utökas med åtta kommuner och ett amt. Totalt kommer alltså 30 kommuner och 6 amt att vara frikommuner i Danmark.

Syftet med det danska frikommunförsöket är "att ge regering och folke- ting upplysning om vilka uppgifter kommunerna kan påta sig. och hur kommunerna bäst utifrån egna förutsättningar kan bedriva den verksamhet som man har ålagts. Från regeringens sida betonas att det finns intresse för att få fram en mer nyanserad lagstiftning för kommunerna. som i högre grad än den nuvarande ger den enskilda kommunen möjlighet att välja en lösning som passar de lokala behoven.

I likhet med vad som gäller för det svenska frikommunförsöket finns - vissa begränsningar i den danska frikommunlagen. Försök vilka har till syfte att göra ingrepp i löne- och anställningsförhållanden kan inte godkän- nas. Detsamma gäller försök som går emot den ekonomiska politik som riksdag och regering för. En annan förutsättning för godkända försök. är att de är utgiftsneutrala mellan stat och kommun liksom även mellan kommunerna inbördes. För övrigt står det kommunerna fritt att föreslå försök som man finner lämpliga. Försök som har godkänts för en kommun kan, efter godkännande av vederbörande minister, även genomföras av andra frikommuner.

Fram till mars 1988 har ca 180 försök godkänts. Hälften av dessa berör skolområdet. Ett av huvudsyftena med dessa försök är att skapa nya samarbetsformer mellan politiker. föräldrar. lärare. elever och den kom- munala administrationen. Försök har också påbörjats med att utöka skol-

• Sida 61
•  Original

Bilaga 1

myndighetens uppgift till att även omfatta sysselsättningsfrågor för ungdo- mar. Cirka en fjärdedel av de godkända försöken berör miljö- och planfrå- gor. samt indelningsfrågor. Här har beslutsrätten förts över från amtsråd till kommunfullmäktige. Resterande försök fördelas ungefär jämnt på ar- betsmarknads-. bostads-. industri-. jordbruks- och socialdepartementens områden.

I Danmark är det i första hand kommunen som ansvarar för utvärdering- en av det enskilda försöket. Fackdepartementen skall vid godkännande av försöken tillse att det kommer till stånd en sådan utvärdering. För försök som påverkar centrala politiska. juridiska och/eller ekonomiska beslut._är regeringen beredd att ställa ekonomiska-resurser till förfogande för utvär- dering. Sådana har också beviljats i ett flertal fall.

Inrikesministeriet arbetar med målsättningen att resultaten av frikom- munförsöket med nya kommunala styrformer skall föreligga så tidigt att det går att utnyttja erfarenheterna redan inför nästa danska kommunalval som äger rum i november 1989.

Norge

I Norge startade frikommunförsöket våren 1986 då stortinget antog lagen om försöksverksamhet i kommuner och fylkeskommuner. 20 kommuner och 4 fylkeskommuner (landsting) har efter ansökan hos regeringen givits status som frikommuner.

Försöket i Norge syftar till att bättre anpassa den kommunala förvalt- ningen till lokala behov. ge bättre service till invånarna samt att effektivare utnyttja befintliga resurser. Detta skall ske-genom- att kommunerna ges dispens från lagar och förordningar som fastlägger hur uppgifter skall lösas och verksamheten organiseras. Frikommunerna skall istället besluta om egna regler. Dessa skall godkännas av Konungen. Liksom i Sverige tillåter inte frikommunlagen att den enskildes rättssäkerhet sätts i fråga.

Frikommunlagen i Norge omfattar hela den kommunala verksamheten. Meningen är att kommunerna själva skall lägga fram förslag om förändring- ar. Det kan gälla hur uppgifter skall lösas eller hur den kommunala organi- sationen skall utformas. Hela ansvaret för både ide'. utformning av konkret förslag och genomförande ligger lokalt.

Frikommunförsöket är ett led i förnyelsen av den offentliga förvaltning- en i Norge. Arbetet med att vidareutveckla den kommunala självstyrelsen förs vidare i frikommunförsöket. Man har genom försöket öppnat för en kritisk granskning av existerande lagar och föreskrifter för att få dem anpassade till dagens behov i skilda kommuner. Inför starten av frikom- munförsöket inbjöds Norges kommuner att inkomma med förslag på fri- kommunprojekt. Följande fem huvudområden framkom: *" näringslivs- och sysselsättningsfrågor — med Samordnad näringsutveck- ling som mål * barn- och ungdomsfrågor — med en samlad syn på frågor om miljö. skolutveckling och administrativ förenkling som mål * hälso- och socialscktorn —- med samordning. effektivisering och förbätt- ring av servicen som mål '

• Sida 62
•  Original

Bilaga 1

* plan- och byggfrågor — med en förenkling av lagstiftningen och snabbare ärendebehandling gentemot allmänheten som mål * kommunala styr- och'organisationsfrågor — med stärkt politikerinflytan- de och en effektivare förvaltning som mål.

Vid årsskiftet l987/88 hade 20 olika projekt godkänts för tio kommuner och tre fylken. Innehållet i projekten innebär dock att betydligt fier dispen- ser givits i cnskilda frågor. Den tidigare nämnda frikommunlagen medger långtgående dispensgivning vilket också regeringen tagit fasta på. Man har vid tillståndsgivningen helt gått på kommunernas framarbetade förslag och godkänt alla som blivit antagna av fullmäktige i kommunen.

Frikommunförsöket i Norge kommer att förlängas med ett år från det ursprungliga förslaget, så att det kan pågå i fyra år till utgången av år 1991. Ett brett forskningsprogram har lagts upp för utvärdering av frikommun- försöket. Totalt satsas 7—9 milj. kr. av vilka regeringen svarar för merpar- ten samt NORAS (Norges råd för anvendt samfunnsforskning) och kom- munförbunden för resten.

Finland

I Finland tillsattes i december 1985 en arbetsgrupp med uppgift att utreda- förutsättningarna för ett finskt frikommunförsök. Arbetsgruppen överläm- nade sitt betänkande ijanuari 1987. Inom inrikesministeriet pågår f.n. arbetet med att färdigställa en proposition i syfte att ett frikommunförsök skall starta vid årsskiftet- 1988/89.

Begreppet frikommun står i Finland för försök som avser relationerna mellan stat och kommun. Begreppet servicekommun används för en kom- mun som arbetar med att förbättra servicenivån inom kommunen. De finska kommunerna har i ett första skede inbjudits att delta i försöket genom att det tidigare nämnda betänkandet sänts på remiss till dessa. .

Nordiskt f rikommunförsök

Vid Nordiska rådets session i Oslo 1988 behandlades ett medlemsförslag om ett frikommunförsök över riksgränserna i Norden. Förslagsställarna anser att ett intensifierat gränsutbyte särskilt bör komma till stånd inom områdena turism. kommunikationer och transporter. skola. barn- och äld- reomsorg samt hälso- och sjukvård. Förslaget antogs vid sessionen och" kommer nu att beredas av en projektgrupp inom Nordiska ministerrådet.

Den fortsatta försöksverksamheten

Genom frikommunförsöket har ett betydelsefulltutvecklingsarbete satts i gång. En diskussion har tagits upp om förnyelse och förändring i såväl den statliga som den kommunala verksamheten. Beslut om dispenser och andra åtgärder har fattats som möjliggjort försök inom olika samhällsområ- den. Försöksverksamheten spelar därigenom en viktig roll för att stimulera till nytänkande inom hela den offentliga sektorn. Mot den här bakgrunden

• Sida 63
•  Original

Bilaga 1

anser vi det väsentligt att nu göra en uppsummering av den hittillsvarande verksamheten och lägga förslag om det fortsatta frikommunförsökets in- riktning.

Försöksperioden bör förlängas

Frikommunförsöket skall enligt riksdagens och regeringens ställningsta- ganden för fyra år sedan pågå till utgången av 1988. Ett undantag är primärvårdsförsöket som skall pågå ytterligare under tre år. När riksdagen fattade sitt beslut förutsattes att försök som slår väl ut borde kunna genomföras generellt utan att man avvaktar försöksperiodens utgång. I några fall har så redan skett.-De hittillsvarande erfarenheterna visar dock att försöksperioden i huvudsak upplevs som för kort. Många försök starta- de också senare än beräknat. På llertalet områden saknas därför idag tillräckliga erfarenheter för att dra generella slutsatser.

Förutsättningarna för frikommunförsöket har också förändrats genom riksdagens nyligen fattade beslut om försöksverksamhet med förändringar i den kommunala nämndorganisationen. Som tidigare framgått föreslog regeringen en generell lagstiftning som skulle ge alla kommuner i huvudsak samma organisatoriska frihet som idag gäller för frikommunerna. Riksda- gen var dock inte beredd att godta en permanent lagstiftning då förslagen inte ansågs tillräckligt prövade. I stället förordas att frikommunförsöket i denna del förlängs till utgången av 1991.

Flera skäl talar enligt vår uppfattning för att hela frikommunförsöket bör förlängas med tre år. Vi anser att generella förslag bör grundas på en samlad och allsidig utvärdering. En sådan har ännu inte kunnat göras eftersom försöken inte pågått tillräckligt länge. Riksdagens beslut om en förlängning av lagen om en friare kommunal nämndorganisation får också konsekvenser för hela försöksverksamheten. Till detta kommer vår all- männa bcdömning att frikommunförsöket utgör en viktig del i ett allmänt utvecklings- och förnyelsearbete. Det är numera enligt vår uppfattning en inarbetad förändringsmetod med många fördelar för både stat och kom- mun.

Antalet frikommuner bör utökas

Idag deltar nio kommuner och tre landsting i försöksverksamheten. ] ett inledande skede var det "naturligt att begränsa antalet försökskommuner. Samtidigt är det självfallet så att ett betydande utvecklingsarbete pågår i ett stort antal andra kommuner och landsting. I vissa fall utgör-statliga regler hinder för att driva förnyelseprocessen vidare. Detta har särkilt kommit till uttryck när det gäller möjligheterna att decentralisera och förändra i den kommunala nämndorganisationen. Det nämnda riksdagsbe- slutet ger nu regeringen möjlighet att låta ytterligare kommuner delta i frikommunförsöket i denna del. Detta innebär att försöksverksamheten kan breddas och nya idéer—om förändringar i den kommunala verksamhe- ten kan'komma att prövas. Vi anser detta väsentligt.

Den utvidgade försöksverksamhet i nämndorganisationsfrågor som riks-

• Sida 64
•  Original

Bilaga 1

dagen beslutat om_undcr våren 1988 innebär inga begränsningar i fråga om antalet försökskommuner. Utgångspunkten för regeringens prövning skall vara att kommunernas önskemål bör godtas. Det bör enligt vår mening i huvudsak vara kommuner som tillämpar lagen om en friare kommunal nämndorganisation som också ges möjlighet att delta i frikommunförsöket ] övrigt.

Försöksverksamhetens innehåll bör vidgas"

Inom ramen för det nuvarande frikommunförsöket har en rad frågor tagits upp. Av de 284 framförda förändringsönskemålen har mer än en tredjedel lett till att möjligheter öppnats att bedriva försök inom olika kommunala verksamheter. I ett 40-tal fall har vi klargjort att förslagen kan genomföras, utan ändringar i statliga regler. Vissa frikommunförslag har tillgodosetts _genom generella åtgärder.

Försöksmöjligheterna bör i fortsättningenkunna utnyttjas av de nya frikommunerna. Dessa bör också kunna ta upp nya frågor om dispenser och andra åtgärder som ansluter till de-förändringar i den kommunala nämndorganisationen som genomförs. För att förverkliga en decentralise- rad nämnd- och förvaltningsorganisation kan lättnader inom exempelvis speciallagstiftningen vara nödvändiga.

Pågående försök

De frågor som prövas i frikommunförsöket omfattar ett flertal samhällsom- råden. Inom bostadssektorn pågår försök med kommunal beslutanderätt för viss statlig långivning. På skolområdet är det möjligt att pröva förslag om en friare organisation av skolenheter. friare användning av vissa stats- bidrag, utbyte av personal mellan grundskolans lågstadium och förskolan. konferensverksamhet. förläggning av skolarbetstiden. friare fördelning av resurserna till undervisning i B-språk. musikundervisning m.m. På kom- munikationsområdet har dispens medgivits för försök med integrering av olika trafikslag inom bostadsområden.

Inom miljöskydds- och naturvårdsområdet har frikommunerna fått möj- lighet att ta över beslutanderätten och tillsynen från länsstyrelsen för vissa ärendegrupper bl.a. viss miljöfarlig verksamhet samt tillstånd att sätta upp skyltar i naturen. Även i fråga om ingripande mot vanvård av djur ges frikommunerna ökade befogenheter. Ett annat område med försöksverk- samhet gäller hälso- och sjukvården. Frikommunerna kan här bedriva primärvård under förutsättning att landstinget och kommunen kommit överens om detta. I frilandstingen är det möjligt att ta ut enhetliga patient- avgifter inom öppenvården och att friare tillsätta vissa tjänster inom.folk- tandvården.

Arbetsmarknadspolitiken är ett område som ägnats stort intresse i fri-. . kommunförsöket. Frikommunernas förslag har lett till att lokala arbetsför- medlingsnämnder inrättats. Några av frikommunerna har getts möjlighet att tillsätta en kommunal ordförande. Nämnden har "möjlighet att friare använda statsbidragen för vissa sysselsättningsskapande åtgärder. Fri-

• Sida 65
•  Original

Bilaga 1

landstingen kan upprätta avtal med länsarbetsnämnderna. s.k. sysselsätt- ningskontrakt. _

Frågan om en friare kommunafnämndorganisation har,.som tidigare framhållits. spelat en central plats i frikommunförsöket. Frikommunerna behöver sålunda inte inrätta särskild byggnadsnämnd. miljö- och hälso- skyddsnämnd. skolstyrelse och socialnämnd. Det är vidare möjligt att inrätta lokala utvecklingsgrupper för förvaltning och verkställighet under t. ex. en kommundelsnämnd.

Frikommunerna har vidare en särställning när det gäller förvaltning av stiftelser. De'är om deras förmögenhet är mindre än 200000 kronor undan— tagna statlig tillsyn. Flera försök innebär att frikommunerna tar över beslutanderätten från länsstyrelsen. Detta gäller exempelvis beslut om tillstånd för hem för vård och boende. för vissa lotterier och bingo samt för anläggning av motorsport- och skjutbanor.

Utvidgad försöksverksamhet

Våra erfarenheter av frikommunförsöket visar att ett fortlöpande och ömsesidigt samspel behövs mellan stat och kommun. Försöksverksamhe- ten har mer och mer förskjutits från ett projekt till en väsentlig del i en process med ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Vårt arbete har gett vid handen att statliga organ på olika sätt kan medverka och stimulera förnyelsearbetet i landsting och kommuner. I de fall statliga regler lägger hinder i vägen för en önskvärd utveckling i den kommunala verksamheten är det väsentligt att det finns former för att fånga upp och bearbeta de förslag till förändringar som diskuteras på lokal nivå.

Den principiella syn som vi här redovisar på frikommunförsöket bör enligt vår mening leda till att försöksverksamhetenfördjupas och breddas till att. förutom enskilda frågor, omfatta mer generella förändringssträvan-' den. Vi har i vår rapport "Förnyelse och utveckling” lagt fram ett program för samverkan mellan stat och kommun. I rapporten framhålls att bered- ningen bör följa och ta initiativ till olika utvecklingsinsatser. Vi anser det väsentligt att arbeta vidare med frågor om förnyelse av den kommunala självstyrelsen och demokratin. En fråga som därvid bör tas upp gäller statens sätt att organisera och utforma sin styrning i en delvis ny och förändrad kommunal organisation. Ett fortsatt utvecklingsarbete behövs också enligt vår mening för att skapa en helhetssyn på kommunallagstift- ningen och för att utvidga informationsutbytet mellan stat och kommun inom olika verksamhetsområden. Vi vill även flytta fram frågor om sam- verkan inom den kommunala sektorn liksom arbetet med bättre service och ökad valfrihet. Inom de ramar som anges i rapporten kan försök i frikommunerna och frilandstingen bereda marken för permanenta ställ- ningstaganden. _

Frågan om förnyelse av den kommunala självstyrelsen och demokratin bör även framgent ges en framskjuten plats i försöksverksamheten. Ett centralt område för frikommunförsöket är det statliga regelsystemet. För- söksverksamheten har tydligt visat att statliga bestämmelser ibland utgör hinder för en effektiv kommunal verksamhet. Det råder också betydande

• Sida 66
•  Original

Bilaga 1

missuppfattningar om vilka bestämmelser som faktiskt gäller. Av de för- ' slag som frikommunerna fört fram till regeringen kan en inte obetydlig andel genomföras utan förändringar i statliga regler. Kommunerna har således inte känt till vilka regler som gäller. I en del fall har ett allmänt råd uppfattats som bindande och i andra fall har man tolkat en regel på fel sätt.- Det förekommer också att regionala statliga myndigheter "fyllt ut" över- ordnade regler på ett inte avsett sätt. Dessa erfarenheter torde gälla alla landets kommuner och landsting. Vi anser därför att ett viktigt inslag i det fortsattautvecklingsarbetet mellan stat och kommun bör vara att finna former för information och kunskapsuppbyggnad om det statliga regelsys- temet. Stat-kommunberedningen bör i samråd med frikommunerna över- väga hur denna fråga skall kunna bli en del i frikommunförsöket.

Samtidigt som förändringar av den statliga regleringen görs på det cen- trala planet är det naturligt att frikommunerna överväger den egna förvalt- ningens sätt att fungera. Det är angeläget att sambandet mellan statliga regler och kommunernas tillämpning av dessa uppmärksammas. Frikom- munförsöket har gett oss erfarenheter om kommunernas och landstingens egna regelsystem. Vid den inventering som gjordes i frikommunerna fram- kom att förvaltningarna ofta upplever de egna reglerna som hinder för verksamheten. På det statliga området pågår ett omfattande arbete med att förenkla och ta bort regler. Olika metoder har använts för att tvinga fram ett ställningstagande till behovet av varje enskild regel. Exempel på sådana åtgärder är '”solnedgångsbestämmelser”” och "stupstockar”. De erfaren- heter som kommit fram i det statliga regelförenklingsarbetet borde kunna komma kommuner och landsting till nytta. Även i detta avseende bör stat-kommunberedningen kunna ta initiativ och med frikommunerna över- väga hur denna fråga skall kunna tas upp i försöksverksamheten.

Ett utredningsarbete pågår om kommunallagen. I vår rapport framhöll vi att kommunernas och landstingens handlingsfrihet bör vidgas. Det är enligt vår mening naturligt att de principer som ligger bakom kommunallagens utformning slår igenom i speciallagstiftningen. Ett komrnunalrärtsligt "ut— redningsarbete bör initieras för att skapa en enkel och flexibel lagstiftning på alla områden. Även här anser vi att en försöksverksamhet kan vara lämplig för att komma vidare med vissa frågor. I de fall hinder finns i lagar och andra författningar för exempelvis samarbete mellan landsting och kommuner bör beredningen initiera förändringar.

En utveckling mot ramlagstiftning och målstyrning innebär att arbetet med uppfFHjning och utvärdering behöver ägnas ökad uppmärksamhet. Stat—kommunberedningen har regeringens uppdrag att behandla dessa frå- gor. Det viktigaste syftet med ett nytt,- uppföljnings- och utvärderingssys- tem skall vara att redovisa hur verksamhetsmål uppfylls. vilka problem som orsakar brister i måluppfyllelsen. effektiviteten i verksamheten och vilka tecken som tyder på att en revision av lagstiftningen kan vara befo- gad. Vi har tillsammans med bl. a. kommunförbunden, riksrevisionsverket - och statskontoret inlett ett kartläggningsarbete. Metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhet inom olika kommunala områden behöver dock prövas i praktiken. Detta bör enligt vår mening vara en lämplig fråga att ta upp i frikommunförsöket.

• Sida 67
•  Original

Bilaga 1

Arbetssätt och utvärdering bör ses över

Riksdagsbeslutet om en utvidgad försöksverksamhet med en friare kom- munal nämndorganisation innebär att stat—kommunberedningens ansvar för frikommunförsöket förlängs fram till år 1992. I konstitutionsutskottets betänkande framhålls vikten av att försöket utvärderas och att den parla- mentarikergrupp som är knuten till beredningen deltar i detta arbete. Dessa ställningstaganden innebär att en ny plan för utvärderingsarbetet behöver utarbetas. Betydande insatser bör också liksom hittills göras för att. bistå frikommunerna i deras utvecklingsarbete. En nära samverkan med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet är här angelä- gen. Det är vidare väsentligt att informationsfrågorna ägnas stor uppmärk- samhet. Detta kan ske genom tidskriften Förnya Lokalt och informa- tionsbladet Frikommunnytt. Genom dessa åtgärder bör kunskap och erfa— renheter om försöksverksamheten kunna förmedlas till alla landets kom- muner och landsting.

En framgångsrik försöksverksamhet bygger på en aktiv och positiv medverkan från olika intressenter. Vår erfarenhet av det hittillsvarande arbetet är att hinder och motstånd redovisats från olika fackområden. Detta har försvårat arbetet med att få till stånd angelägna försök inom olika områden. Vi anser därför att riksdag och regering klart måste markera frikommunförsökets betydelse för att utveckla den offentliga sektorn.

Det svenska frikommunförsöket har väckt uppmärksamhet såväl inom som utom vårt lands gränser. Olika länder har tagit del av våra erfarenhe- ter. Av den tidigare redovisningen framgår att" olika frikommunförsök startats eller planeras i Norden efter svenskt mönster. Ett viktigt inslag i det fortsatta arbetet bör därför vara att befrämja ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter om de olika frikommunförsöken mellan de nordiska länderna.

Prop.- 1988/89zl

• Sida 68
•  Original

Bilaga 1: 1

F rikommuner och frilandsting som utsågs I 984

Jämtlands läns

landsting BRÄCKE SANDVIKEN

Örebro läns TYRESÖ landsting HANINGE Gbgs/Bohus " läns landsting OREBRO

ALE $O VARBERG GNOSJO

HELSINGBORG

• Sida 69
•  Original

Bilaga 1: 2

Svensk författningssamling

gaia Edla? låt

Lag

om dels fortsatt giltighet av lagen (1984: 382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation, dels ändring i samma lag;

utfärdad den 24 mars l988.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om lagen (19841382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation

rIt'Ix att lagen. som gäller till utgången av :ir HHS. skall fortsätta att gälla till utgången av år l*)*)l.

dels att t. 6 och 8 N skall ha följande lydelse. Lagen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna lag träder i kraft.

Allmänna bestämmelser

1 & Kommuner och landstingskommuner får i enlighet med föreskrifter— na i denna lag bedriva försöksverksamhet med en annan nämndorganisa- tion än som föreskriVs i lag eller annan författning.

Föreskrifter om vilka kommuner och landstingskommuner (försökskom- muner) som försöksverksamheten skall avse meddelas av regeringen. Lag ”988: IJé).

2 & Försöksverksamheten kan avse såväl nämnder med hela försöks-" kommunen som verksamhetsområde (centrala nämnder) som nämnder med uppgifter som avser en del av försökskommunen eller någon anlägg- ning i denna (lukt:/u organ). '

Med fill/mäktige avses i lagen kommunfullmäktige och landstinget.

2 a 5 Om fullmäktige beslutar det. får en nämnd i en försökskommun. .utan hinder av vad som föreskrivs i 3 kap. 12 & tredje stycket och l3'5 andra. stycket kommunallagen (l97_7: l79) eller i någon annan författning om anmälan av beslut som har fattats med stöd av uppdrag från nämnden. besluta-om i vilken utsträckning sådan anmälan skall ske. Beslut som inte anmäls-skall protokollföras särskilt. om beslutet fär överklagas enligt 7 kap. kommunallagen. Lag (l986:97). ,

* Prop. l986i8729l. KU |9R7/8Fl: 23. rskr. l54.

SFS 1988: 136

Utkom från trycket den 7 april l9lltl Omtryck

• Sida 70
•  Original

Bilaga 1: 2

:FS 1988: 136

|.

Centrala nämnder

3 5 Fullmäktige i en försökskommun fär uppdra åt en eller flera nämnder att helt eller delvis handha förvaltning och verkställighet som annars enligt lag eller annan författning ankommer på en viss annan nämnd. Detta gäller inte uppgifter som ankommer på kommunstyrelse. förvaltningsutskott. folkhögskolestyrelse och valnämnd.

4 5 En nämnd får inte med stöd av 3 & ges i uppgift att bestämma om rättigheter och skyldigheter för försökskommunen i ärenden i vilka nämn- den har att företräda försökskommunen som part.

5 & När en nämnd fullgör sådant uppdrag som avses i 3 5. gäller vad som är föreskrivet i lag eller annan författning om den nämnd på vilken uppgif- terna annars ankommer.

6 & Upphör verksamheten hos en central nämnd sedan nämndens uppgif- ter cfter beslut av fullmäktige enligt denna lag har tagits över av en eller flera andra nämnder. skall ledamöterna och suppleanterna i den centrala nämnden anses cntledigade utan vidare åtgärd. Lag (1988: Ijö).

Lokala organ

7 & Fullmäktige i en försökskommun fär inrätta en institutionsstyrelse som för en eller flera anläggningar får handha förvaltning och verkställig- het som enligt lag eller annan författning ankommer på miljö- och hälso- skyddsnämnden. skolstyrelsen och socialnämnden. Som förutsättning här- för gäller att uppgiften på grund av sin begränsning till anläggningen och' sin beskaffenhet i övrigt lämpar sig för handläggning i en institutionsstyrel- se. ' . ,

I fråga om institutionsstyrelser som inrättas med stöd av denna paragraf skall 2 5 andra stycket. 3 5 andra stycket. 4 5 andra stycket och 5 & lagen _ (l979: 408) om vissa lokala organ i kommunerna tillämpas.

8 &: Fullmäktige i 'en försökskommun får lägga en uppgift på ett lokalt organ också i sådana fall då kravet på anknytning till kommundel eller begränsning till anläggning enligt lagen (|979: 408) om vissa lokala organ i kommunerna eller enligt 7 &" inte är uppfyllt. Lugi/988.136).

9. & Fullmäktige i en försökskommun får inrätta särskilda organ för att handha förvaltning'och' verkställighet under ett lokalt organ. l fråga'om sådana särskilda organ skall 4 & Ia'gen (1979: 408) om vissa lokala organ i kommunerna tillämpas; Ett "särskilt organ får dock inte väcka ärende hos

fullmäktige. 'Dess budgetförslag skall lämnas tilldet lokala organet inom_ den tid 'som'detta har bestämt. Lttg ”986: 97).

: Ändringen innebär att första stycket sista meningen och andra stycket upphävs.

• Sida 71
•  Original

Denna lag” träderikraft den I maj l988. ' SFS 1988: 136 Prop. 1988/8911 'la a l: 2 På riksdagens vägnar Bl g

80 HOLMBERG

Lennart Aspegren (Civildepartementet)

-' l9llll: m».

• Sida 72
•  Original

Förteckning över ställningstaganden till Prop- 1988/8921 frikommunernas förändringsförslag* Bl'aga 123

Den kommunala organisationen

Försöksmöjligheter

— Kommunerna har getts möjlighet att göra avsteg från kravet på särskild socialnämnd. miljö- och hälsoskyddsnämnd, byggnadsnämnd och skol- styrelse. — Kommuner och landsting får full frihet att föra över uppgifter mellan olika nämnder. — Kommunerna får inrätta institutionsstyrelser inom områdena för social- nämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden och skolstyrelsen. — Uppgifter kan lämnas till lokala organ även om uppgiften inte är begrän— sad till kommundelen.

— Kommunerna får inrätta särskilda organ för att ha hand om viss förvalt- ning och verkställighet under ett lokalt organ, t.ex. för en by eller ett bostadsområde. — Kommuner och landsting får göra avsteg från kravet på att beslut som har fattats med stöd av delegering från en nämnd skall anmälas till nämnden. '

Generella åtgärder

— Reglerna om kallelse till fullmäktiges sammanträden har förenklats så att kallelse kan ske även på annat tillförlitligt sätt än med posten. — Ökade möjligheter har getts att utveckla brukarinflytandet i den kom- munala verksamheten.

Avslagna frikommunförslag

— Möjlighet för en minoritet i fullmäktige att besluta om en kommunal folkomröstning.

Plan— och byggområdet

Försöksmöj ligheter

— Kommunerna har möjlighet att göra avsteg från kravet på särskild byggnadsnämnd. — Kommunerna får inrätta institutionsstyrelse inom byggnadsnämndens område.

* I de fall flera kommuner tagit upp samma önskemål anges här frågan endast en gång.

• Sida 73
•  Original

Bilaga 1: 3

Generella åtgärder

— Kommunerna har fått beslutanderätt i fråga om planer. — Statliga myndigheters granskning av planer har begränsats.

— Varierad bygglovsplikt genom kommunala beslut. .

— Förenklad bygglovshantering med bl. a. flexiblare krav på nybyggnads- karta, utsättning och besiktningar. ' — Utökade möjligheter till tillfälliga bygglov. ' — Förenklingar i fråga om byggnadsnämndens verksamhet.

— Byggnadsnämnden får möjlighet att nedsätta eller efterge byggnadsav-

gift.

Inga hinder i statliga regler

— Muntligt plansamråd med lantmätare möjligt före planfastställelse. — Samordning kan ske av bygglov med annan lovgivning. — Lämplighetsprövning av bebyggelse möjligt på grundval av planskisser.

Utredningsuppdrag

— Statens planverk har haft regeringens uppdrag att i samverkan med bostadsstyrelsen, lantmäteriverket och länsstyrelsernas organisations- nämnd lämna särskild rådgivning till frikommunerna. En rapport har avlämnats som översänts till samtliga kommuner.

Avslagna frikommunförslag

— Överföring av fastighetsbildning och fastighetsregistrering till kommu- nerna.

— Rätt för kommun att själv fastställa och uppbära förrättningsavgift för fastighetsbildning. — Slopad skyldighet att infordra yrkesinspektionens yttrande. — Befrielse i vissa fall från krav på bygglov. — Bygglov som inkluderar alla erforderliga tillstånd. - Bygglov kompletteras med "servitut" där byggherren godkänner stör- ningar från verksamhet på grannfastighet. — Ändringar i besvärsordningen inom plan- och byggområdet. — Plan- och bygglagen införs tidigare i frikommunerna. -— Möjlighet att genomdriva gårdssamverkan inom kvarter med mer än en fastighetsägare. '

• Sida 74
•  Original

Bilaga 1: 3

Bostadssektorn

Försöksmöjligheter

— Frikommunerna får besluta om bostadslån för nybyggnad av småhus som skall bebos av lånesökanden.

— Frikommunerna får också besluta om bostadsanpassningslån och bo- stadsanpassningsbidrag i kombination med bostadslån. . — Kommunal beslutanderätt är vidare möjlig i fråga om statligt stöd till vissa förbättringsåtgärder.

Avslagna frikommunförslag

— Ändring i låneregler så att eftersatt underhåll, energibesparande åtgär- der och eget arbete får ingå i låneunderlaget.

Utbildningsområdet

Försöksmöjligheter

— Kommunerna har möjlighet att göra avsteg från kravet på särskild skolstyrelse. — Kommunerna får inrätta institutionsstyrelse inom skolstyrelsens områ- de.

— Kommunerna har getts möjlighet att fritt fördela basresurser, förstärk- ningsresurser och tilläggsbidrag mellan olika skolenheter. Vidare har kommunerna getts rätt att utan länsskolnämndens medverkan besluta om anordnande eller indragning av skolenheter. , — Kommunerna får använda mindre resurser för undervisningen i B-språk .

än som sägs i skolöverstyrelsens föreskrifter. De resurser som inte utnyttjas får användas för undervisning 1 andra ämnen. — Kommunerna och landstingen ges rätt att fritt fördela statsbidraget till lokal skolutveckling m.m. mellan personalutbildning och lokalt utveck- lingsarbete. — Landstingen får i stället för skolöverstyrelsen och länsskolnämnden .. fördela elevplatserna på studievägar inom dels vård- ,, social- och kon-,

sumtionssektorn (VSK- sektorn), dels jordbruks- och skogsbrukssek- torn (JST- sektorn).

— Kommunfullmäktige' 1 en försökskommun får uppdra åt ett lokalt organ

att handlägga frågor om statligt reglerade tjänster som rektor, biträdan- de skolledare. lärare och syo-funktionär. — Kommunerna och landstingen får i stället för länsskolnämnden tillsätta tjänster som rektor och studierektor i grundskolan och gymnasieskolan.

— Lärare vid kommunal musikskola får under vissa förutsättningar ge undervisning i musik även i grundskolan. — Kommunerna ges möjlighet att anordna utbyte mellan lågstadielärare och förskollärare. ' — Kommunerna och landstingen får pröva friare former för samverkan i

• Sida 75
•  Original

- Bilaga 1: 3

skolan.

— Kommunerna ges frihet när det gäller fördelning av PRAO-verksamhe- ten på olika sektorer. — Kommunerna ges rätt att själva besluta att en klass eller grupp som tillhör årskurs 1 eller 2 i grundskolan skall vara fria från skolarbete en skoldag i veckan. — Friare regler för beslut om läsårets förläggning har medgetts för Örebro läns landstings gymnasieskola för jordbruks-, skogsbruks- och träd- gårdsutbildning.

Generella åtgärder

— Möjlighet till ämneskombinationeri SO- och NO-ämnen m.m. — Ändring av meritvärderings'systemet vid lärartillsättningar. — Friare disposition av skolledningsresurserna. — Förenkling av bestämmelserna om huvudlärare och institutionsförestån- dare i gymnasieskolan. — Möjlighet att medge undantag från bestämmelser om lägsta elevantal för att påbörja kurs inom kommunal vuxenutbildning. — Bättre anpassning av skolhälsovårdsinsatserna till aktuella förhållan- den. I — Förenklat förfarande för resursfördelningen till kommunal vuxenutbild- ning. — Större frihet att anpassa kurser och linjer inom gymnasieskolan till den lokala arbetsmarknaden.

- Förenklat statsbidragssystem för gymnasieskolan. — Möjlighet för landstingen att finansiera enstaka kurser inom högskolan med egna medel.

Inga hinder i statliga regler

— Möjlighet för en kommundelsnämnd att fastställa lokala arbetsplaner för skolan. ' — Kommunalt uppföljningsansvar för 16-17-åringar även om kommunen saknar egen gymnasieskola. — Inrättande av särskilda flickklasser vid tekniska linjer inom. gymnasie- _

skolan. — Tilldelningen av resurser till utbildningsplatser inom gymnasieskolan.

görs oberoende av om utbildningen innehåller praktikavsnitt.

Avslagna frikommunförslag

— Större möjlighet att inom gymnasieskolan inrätta linjer för specialkurser särskilt anpassade för kommunens behov. — Möjlighet att besluta om bl. a. organisationen av viss del av specialkur- serna i gymnasieskolan. '

— Frihet att omfördela platser mellan den s. k. direktramen och lilla ramen' " '

inom gymnasieskolan.

Prop. 1988/89zl

'75

• Sida 76
•  Original

Bilaga 1: 3

-— Friare regler i fråga om intagning till specialkurser i gymnasieskolan. — Möjlighet att använda statsbidrag till lokal skolutveckling för att anställa en fortbildningsansvarig för s. k. LUVA-medel. — Möjlighet för kommunen att finansiera del av en skolchefstjänst med statliga medel. — Möjlighet för Skolstyrelsen att införa en veckas lov på hösten. — Möjlighet att göra avsteg från skolöverstyrelsens föreskrifter om högsta antal lektioner för kurser inom kommunal vuxenutbildning. — Möjlighet att inom den kommunala vuxenutbildningen använda 8000 timmar för undervisning i grupper med färre deltagare än tolv samt specialdestinering av 1000 elevveckor till folkhögskolor som anordnar utbildning till arbetslös ungdom inom ramen för projekt ungdomsarbete. — Kommunalisering av syo-konsulenterna. — Kommunal ackvisition av PRAO-platser genom syo-konsulenterna.

Miljöskydd och naturvård m.m. '

Försöksmöj ligheter

— Kommunerna har möjlighet att göra av steg från kravet på särskild miljö- och hälsoskyddsnämnd. ' ' — Kommunerna får inrätta institutionsstyrelse inom miljö— och hälso- skyddsnämndens område. ' — Kommunerna har getts möjlighet att ta över länsstyrelsens tillstånds- prövning enligt naturvårdslagen i fråga om rätt att sätta upp reklam- skyltar o. d. — Kommunerna har getts möjlighet att bedriva försök som innebär att anmälningar om miljöfarlig verksamhet skall göras till kommunens mil- jö- och hälsoskyddsnämnd i stället för till länsstyrelsen. — Kommunerna har getts möjlighet att ta över länsstyrelsens beslutande- rätt enligt miljöskyddslagen i fråga om tillstånd att anlägga motorsport- banor och vissa skjutbanor. ' — Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder har getts samma befo-

genheter som länsstyrelsen att ingripa mot försummelser i fråga om vård ' och behandling av djur. — Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder har getts möjlighet att bevilja dispens från kravet på årlig hälsokontroll av personal som arbe- tar med livsmedel. " ' ' '

— För Bräcke kommun har en särskild delegation för vissa ärenden i lantbruksnämnden inrättats.

Generella åtgärder

— Miljö- och hälsoskyddsnämndens personal får i stället för läkare eller legitimerad sjuksköterska lämna den årligahygieninformation som skall ske till personal som arbetar med livsmedel.

• Sida 77
•  Original

Bilaga 1: 3

Inga hinder i statliga regler

— Överföring av tillsynsansvaret i fråga om gränsvärdeskontroll och be- siktning av vissa VA-anläggningar från länsstyrelsen till kommunen. — Möjlighet för kommunen att ta över länsstyrelsens dispensrätt enligt 16 & naturvårdslagen i fråga om byggande inom strandskyddsområde.

Avslagna frikommunförslag

— Upphävande av naturvårdsverkets rätt att överklaga ett kommunalt beslut enligt 15 och 16 55 naturvårdslagen. — Kommunal beslutanderätt i fråga om täkttillstånd. — Kommunal beslutanderätt i fråga om förordnande och föreskrift om undantag från strandskyddsbestämmelser som avses i 15 å andra styc- ket naturvårdslagen. — Överföring av tillståndsprövningen för bilskrotsverksamhet från läns- styrelsen till kommunen. '

Kommunikationer

Försöksmöjligheter

— Frikommunerna får tillämpa särskilda trafikregler för att genomföra trafikintegrering i bostadsområden. , — Försök i frikommunerna har pågått om kommunal beslutanderätt om lokala trafikföreskrifter i vissa fall. Förslaget har gjorts generellt och gäller nu för alla kommuner.

Generella åtgärder

— Krav på länsstyrelsens tillstånd har avskaffats för anläggningar utanför vägområde som kräver bygglov. — Kommuner som är väghållare har tagit över beslutsbefogenheter från länsstyrelsen för en del frågor. — Trafikhuvudmännen får rätt att bedriva lokal och regional kollektivtra- fik utan linjetillstånd. — Kravet på trafiktillstånd för landstingets handikappfordon kommer att slopas. — Kommuner som är väghållare får överta ansvaret för viss skyltning från länsstyrelsen. '

Inga hinder i statliga regler

— En speciell "storstadsmodell" för vägvisning från europavägnätet till en kommun.

Avslagna frikommunförslag

— Kommunal beslutanderätt för transport av farligt gods inom kommunen.

• Sida 78
•  Original

Bilaga 1: 3

Hälso- och sjukvård, social omsorg m. m.

F örsöksmöjligheter

— Kommunerna har möjlighet att göra avsteg från kravet på särskild socialnämnd.

— Kommunerna får inrätta institutionsstyrelse inom socialnämndens om-

råde.

— Kommunerna har getts möjlighet att ta över driftansvaret för primärvår- den från landstinget. _ — Landstingen har getts möjlighet att ta ut enhetliga patientavgifter för läkarvård och annan sjukvårdande behandling. — Kommunerna får ta över.]änsstyrelsens beslutanderätt i fråga om till- stånd för enskilda personer eller sammanslutningar att bedriva förskole- eller fritidshemsverksamhet. — Landstingen har getts möjlighet att tillämpa ett enklare sakkunnigförfa- rande vid tillsättning av tjänst som chef vid enhet för specialisttandvård. — I Jämtlands läns landsting har en försöksverksamhet möjliggjorts med förlängd egen sjukskrivning som innebär att sjukintyg fordras först fr.o.m. femtonde dagen. — I bl.a. Jämtlands läns landsting har försök med receptförskrivningsrätt för distriktssköterskor möjliggjorts. — 1 Örebro kommun har en försöksverksamhet startats med överföring av administrationen av socialbidrag från kommunen t'ill försäkringskassan. — I bl.a. Örebro kommun har det öppnats möjlighet till en försöksVerk- samhet där försäkringskassan biträder föräldrar med att fastställa och jämka underhållsbidrag till barn samt lämnar förhandsbesked om skälig- heten av vissa underhållsbidrag när det gäller bidragsförskott. — Bräcke kommun har getts bidrag till ett utvecklings- och förnyelsepro- jekt inom barnomsorgen. — Bräcke kommun har getts bidrag till ett ,utvecklings- och förnyelsepro- jekt inom den sociala hemhjälpen.

Generella åtgärder

— Landstingen har getts ökad organisatorisk frihet i fråga om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. — Statsbidragen till öppen missbrukarvård får disponeras friare. — De nya reglerna för statsbidrag till kommunal barnomsorg tillgodoser önskemål om avsteg från statsbidragsreglerna för fritidshem. — Landstingen har getts möjlighet att medge dispens från gällande behö- righetsbestämmelser vid förordnande av icke behörig vikarie på vissa läkartjänster. — Sjukvårdshuvudmännen har fått särskilt statsbidrag för att öka opera- tionskapaciteten inom sjukvården. — Förslag har lagts fram om ett nytt och förbättrat bilstöd till handikappa- de.

• Sida 79
•  Original

Inga hinder i statliga regler . Prop. 1988/89: 1 — Flexiblare regler för arbete vid sjukskrivning (arbetsprövning). Bllaga ]: 3 — Möjligheter till visst arbete vid sjukskrivning. — Personliga befattningar genom överföring av försäkringsmedel.

Avslagna frikommunförslag

— Möjlighet att införa förlängd föräldraförsäkring i en kommun. — Möjlighet till ersättning från försäkringskassan för resor m.m. i sam- band med vård utomlands. — Möjlighet att använda statsbidraget till förskolekonsulenter friare.

Arbetsmarknadspolitik

Försöksmöjligheter .

— I lokala arbetsförmedlingsnämnder som inrättats i frikommunerna har fyra kommuner getts rätt att utse ordförande. I övriga kommuner utser kommunen vice ordförande. —— Arbetsförmedlingsnämnderna i frikommunerna har getts ökad frihet att disponera statsbidragen till beredskapsarbete och rekryteringsstöd. — Beredskapsperiodens och rekryteringsstödets längd får avgöras fritt upp till 12 månader. "

— Resurser som avsatts för beredskapsarbete och rekryteringsstöd får användas för särskilda insatser för ungdomar som fyllt 18 år eller, om de har avslutat gymnasieutbildning, 17 år. — Landstingen ges möjlighet att sluta olika sysselsättningskontrakt med länsarbetSnämnden som bl. a. innebär en kombination av beredskapsar— bete och arbetsmarknadsutbildning omfattande 12 månader inom vård- området. — Tyresö kOmmun har getts möjlighet att erbjuda praktik hosprivata arbetsgivare åt personer i kommunalt beredskapsarbete. — Inom ramen för det s.k. projekt ungdomsarbete i Örebro har det varit möjligt att inrätta ungdomsarbete hos enskilda arbetsgivare. — Örebro kommun har fått bidrag till ett projekt med integrerad svenskun- dervisning och arbete för flyktingar.

Generella åtgärder

— Genom den nya organisationen för arbetsmarknadsutbildningen (AMU) och de ökade möjligheterna för kommuner att bedriva uppdragsutbild- ning tillgodoses önskemål om ett utökat samarbete mellan AMU och den kommunala vuxenutbildningen. — Möjlighet har öppnats att placera ungdomar. som fyllt 17 år och genom- gått en minst tvåårig gymnasieutbildning, i ungdomslag.

• Sida 80
•  Original

Bilaga 1: 3

Inga hinder i statliga regler

— Möjlighet att med stöd av den s. k. främjandelagen genomföra utbyte av arbetstagare mellan olika arbetsgivare genom medverkan av arbetsför- medlingen. — Projekt för förståndshandikappade med medverkan av Samhall.

Avslagna frikommunförsök

— Lagändring för att möjliggöra tidigareläggning av pensionsavgångar.

Frikommunfrågor i övrigt

Försöksmöjligheter

— Stiftelser som förvaltas av kommunerna undantas från länsstyrelsens tillsyn om förmögenheten är mindre än 200000 kronor.

— En frikommun har på försök tagit över beslutanderätten i vissa skydds- rumsärenden från länsstyrelsen. ' — Kommunerna får ta över länsstyrelsens och polismyndighetens b'eslu- tanderätt för tillstånd att anordna bingospel och vissa andra lotterier.

Generella åtgärder

— Statsbidrag till konsulentverksamheten inom hemslöjden kan utgå till annan huvudman än landstinget. —— Kommunerna får själva bestämma hur trafikövcrvakarnas uniformer skall se ut.

Inga hinder i statliga regler

— Den kommunala kompetensen medger att kommunerna får sälja idéer och uppfinningar som görs i den kommunala verkSamheten.

Avslagna frikommunförslag

— Förändringar i redovisning av statsbidrag till folkbibliotek. — Möjlighet att i en lokal TV-kanal blanda lokalt producerade program med satellitsändningar. — Dispens från kravet på att endast typgodkända vattenmätare får installe- ras.

— Skattesubventionerade arbetsresor med kollektivtrafik .

— Kommunalt avgörande inflytande över öppettiderna vid systembutikcr- na. . — Utvecklingsfonden ges-beslutanderätt ifråga om vissa regionalpolitiska stödåtgärder. — Förenklingar i hanteringen av anställning av kulturarbetare i bered- skapsarbete.

• Sida 81
•  Original

Stat-kommunberedningens sammansättning - Prop. 1988/89:1 Ordförande Bilaga 12 4 Statssekreterare Jan Nygren

Ledamöter

Budgetchef Inga-Britt Ahlenius Statssekreterare Monica Andersson Förbundsdirektör'Jan-Åke Björklund Sakkunnig Odd Engström Förbundsdirektör Walter Slunge Statssekreterare Gunnar Svensson

Sakkunniga

Sekreterare Björn Attersved Avdelningschef Olof Eliason Departementsråd Peter Honeth Departementsråd Bo Jonsson Sakkunnig Anders Lönnberg Departementsrå'd carl-Gunnar Peterson Sakkunnig Eva Segerström Sakkunnig Ann-Christin Tauberman Stadsdirektör Uno Williamsson Generaldirektör Claes Örtendahl

Experter Departementssekreterare Birger Höök Rättschef Per Erik Lindeberg Departementssekreterare Jörgen Nilsson Kammarrättsassessor Ingvar Paulsson Rättschef Rolf Strömberg Departementssekreterare Erik Westman Departementssekreterare Lena Eriksson

Parlamentarikergrupp Riksdagsledamot Anders Andersson (m) Landstingsråd Bror R Eriksson (c) Riksdagsledamot Margit Gennser (m) Riksdagsledamot Inger Hestvik (s) Riksdagsledamot Jan Jennehag (vpk) Riksdagsledamot Ulla Johansson (s) Riksdagsledamot Rune Jonsson (s) Kontorist Margareta Lorentzen (fp) Riksdagsledamot Gunnar Nilsson (s)

Sekretariat

Departementssekreterare Birgitta Lerjeryd Bitr. sekreterare Anita Eriksson '

• Sida 82
•  Original

ata

L..-__J

Kommittédirektiv %& ta

. Dir 1984:28 Tilläggsdirektiv till stat—kommunberedningen ' (C 1983:02)

Dir 1984128 ' Beslut vid regeringssammanträde 1984-06-07

Chefen för Civildepartementet, statsrådet Holmberg. anför. Stat- kommunberedningen bör få i uppdrag att svara för att försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse genomförs och följs upp.

Bakgrund

Stat-kommunberedningen (Dir 1983130) avlämnade i februari 1984 betänkandet (Ds C 198421), Försök med ökad kommunal självstyrelse. Beredningens förslag låg till grund för regeringens proposition och riksda- gens beslut om försöksverksamhetens utformning (prop. 1983384352. KU 32. rskr 368).

Riksdagens beslut innebär att en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse skall genomföras i högst nio kommuner och tre landstingskom- muner. Försökskommunerna skall ges möjlighet att göra avsteg från statlig reglering och därigenom kunna pröva nya vägar i den kommunala verksamheten. Försöket är avsett att pågå under en f_vraårsperiod och att efter utvärdering ligga till grund för mera generella överväganden.

Genom riksdagsbeslutet får regeringen möjlighet att inom ramen för försöksverksamheten göra avsteg från vad riksdagen har bestämt i samband med anvisande av anslag. godkännande av riktlinjer för en viss verksamhet eller annan liknande åtgärd. En lag om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation träder i kraft den 1 juli 1984.

Uppdraget

Stat-kommunberedningen bör enligt min mening svara för att försök5verk- samheten genomförs. En viktig uppgift för beredningen blir att hålla fortlöpande kontakt med försökskommunerna och på olika sätt bistå dem. Beredningen bör också yttra sig över och bereda försökskommunernas

• Sida 83
•  Original

Bilaga 1: 5

lx)

framställningar till regeringen om förändringar i den statliga regleringen.

Det är väsentligt att olika försök fortlöpande utvärderas. Stat-kommun- beredningen bör svara för att utvärderingen sker på ett systematiskt och allsidigt sätt. '

Beredningen skall enligt sina direktiv ha slutfört sitt arbete den 30 juni 1985. Tiden bör med anledning av vad jag har anfört utsträckas så att arbetet med att följa och utvärdera försöksverksamheten kan fullföljas. Beredning- en bör senast den 30 juni varje år lämna regeringen en rapport om hur försöksverksamheten fortlöper. En slutrapport bör lämnas senast den_30 juni 1989.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen meddelar stat-kommunberedningen tilläggs- direktiv i enlighet med vad jag nu har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

. (Civildepartementet)

• Sida 84
•  Original

Källor och litteratur

Betänkanden och rapporter

Försök med ökad kommunal självstyrelse (Ds C 1984: 1) Statlig reglering av kommunal verksamhet (Ds C 1984: 2) Staten. kommunerna och den statliga styrningen (Rapport av Jörgen Wes- terståhl. 1986) Förändring och förnyelse i kommmuner och landsting (Rapport från konfe- rens i Örebro 1986) Förnyelse och utveckling. En rapport om ökad samverkan mellan stat och kommun (SOU 1988: 25) Den kommunala självstyrelsen, jämlikheten och variationerna mellan kommunerna (Rapport av Nils Stjernquist och Håkan Magnusson. 1988)

Regeringens propositioner och skrivelser

Proposition (1983/84:152) om försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse _ Proposition (1985/86: 42) om försöksverksamhet inom hälso- och sjukvår- dens område . ' Proposition (1985/86: 70) om vissa lagstiftningsåtgärder inom ramen för frikommunförsöket Proposition (1986/87: 118) om ytterligare försöksverksamhet i frikommu- nerna, m. m. Proposition (1986/87: 91) om aktivt folkstyre i kommuner och landsting Skrivelse (1985/86: 165) om frikommunförsöket. regelförenklingen och för- bättringen av den statliga servicen '

Författningssamlingar

Frikommunförsöket. Författningar och regeringsbeslut (Stockholm 1986) Frikommunförsöket. Författningar och regeringsbeslut. Supplement (Stockholm 1986) Frikommunförsöket. Författningar och regeringsbeslut. Supplement 11 (Stockholm 1988) -

Prop. 1988/89: 1 Bilaga '1 : 6

• Sida 85
•  Original

Bilaga 2

Statens offentliga utredningar

ww 1988225

Civildepartementet

FÖRNYELSE OCH

UTVECKLING

En rapport om ökad samverkan mellan stat och kommun

Delbetänkande av stat-kommunberedningen Stockholm 1988

Prop. 1988/89: 1

• Sida 86
•  Original

Bilaga 2

Till statsrådet och chefen för Civildepartementet

Regeringen tillsatte år 1983 en beredning om ökad samverkan mellan stat och kommun samt förenkling av statliga regler. Ledamöter är representan- ter för rcgeringskansliet och de båda kommunförbunden. Till beredningen är en särskild parlamenterikergrupp knuten med företrädare för riksdags- partierna. '

En huvuduppgift för stat-kommunberedningen är att se över formerna för samverkan mellan statlig och kommunal verksamhet. En annan uppgift är att överväga hur en förbättrad samordning skall kunna åstadkommas av statliga beslut och åtgärder som påverkar den kommunala kostnadsutveck- lingen. Beredningen skall även behandla behovet av och formerna för interkommunalt samarbete samt belysa konsekvenserna av förändrade kommunala kompetensgränser i fråga om näringslivspolitik och internatio- nella solidaritetsyttringar. En annan viktig uppgift för beredningen är att svara för försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse (frikom- munförsöket).

Stat-kommunberedningen skall enligt kommittédirektiven varje år lämna regeringen en rapport över sitt arbete. I det följande gör vi en genomgång av utredningsuppgifterna. framlagda förslag liksom regeringens och riksda- gens ställningstaganden till dessa. I ett avslutande kapitel diskuterar vi former och innehåll för det fortsatta samarbetet mellan representanter för regeringen och företrädare för kommuner och landsting.

När det gäller frikommunförsöket skall vi avge en rapport senast den 30 '

juni 1989. På stat-kommunberedningens vägnar Stockholm ijanuari 1988

Jan Nygren Ordförande

• Sida 87
•  Original

Bilaga 2

InnehåH

I INLEDNING ...........................................

1. Allmänna utgångspunkter för utredningsarbetet .............. '

2. Utredningsarbetets uppläggning ............................

SAMVERKAN MELLAN STAT OCH KOMMUN .......... Rollfördelningen mellan stat och kommun ................... Ramlagstiftningens konsekvenser för kommunal självstyrelse och ekonomi .............................................. De statliga myndigheternas normgivning och allmänna tillsyn . . Statsbidragen till kommuner och landsting ................... Statlig reglering av kommunernas och landstingens avgiftsrätt . Bestämmelser om den kommunala nämndorganisationen ...... Samordning mellan statlig och kommunal planering ........... 0. Det statliga kommittéväsendets "samordningsroll" ...........

PE”:

_PPH?M

III SAMVERKAN INOM DEN KOMMUNALA SEKTORN . . . . l 1. Ny kommunalförbundslag ................................. 12. De kommunala företagen — inflytande och insyn ............. 13. Försök i frikommuner om primärvården ..................... 14. Förslag om fördjupad samverkan inom äldreomsorgen .........

IV DEN KOMMUNALA KOMPETENSEN ................... 15. Kommunal näringslivspolitik — samverkan med staten och nä- ringslivet ................................................ 16. Kommunal medverkan i internationella frågor ............... v FRIKOMMUNFÖRSÖKET ...............................

v1 DET FORTSATTA FÖRN YELSE- OCH UTVECKLINGSAR- BETET n..u..n..u..u..u..u. ......................

Bilagor ...................................................... 1. Stat-kommunberedningens ledamöter, sakkunniga, experter och parlamentarikergrupp .....................................

2. Regeringens direktiv (Dir. 1983: 30) för stat-kommunbered- ningens arbete ........................................... 3. Tilläggsdirektiv (Dir. 1984: 28) till stat- kommunberedningen om frikommunförsöket ....................................... 4. Stat- kommunberedningens framlagda betänkanden och rappor- ter ......................................................

sid.

88 88

89 89

9 1 92 95 97 98 100 10]

102 102 102

_.103

103 104

104 105

106

109 113 114 115 122

124

Prop. 1988/89: 1

• Sida 88
•  Original

Bilaga 2

I Inledning

'92

• Sida 93
•  Original

Bilaga 2

världen och intresseorganisationcr är andra aktörer som också påverkar normbildningen och utformningen av praxis. Dessa kan därigenom påver- ka kostnadsutvecklingen för kommunerna. Slutligen framhåller-Gorpe att kommunerna själva inte heller är oskyldiga.

Statlig reglering av kommunal verksamhet

I rapporten om statlig reglering av kommunal verksamhet beskrivs olika former av statlig styrning och kontroll av kommuner och landsting. Där finns också en redogörelse för regeringsformens bestämmelser om norm- givningsmakten och hur den fördelas mellan riksdagen och regeringen särskilt i fråga om befogenhet att besluta kommunalrättsliga föreskrifter. En särskild redovisning "ges av bestämmelserna om den kommunala. nämnd- och förvaltningsorganisationen. I rapporten redogörs också för den statliga regleringen av barnomsorg och skolväsende. Sedan rapporten gavs ut har denna reglering ändrats men formerna för styrningen är i princip oförändrade.

Några principfrågor

I rapporten Staten — kommunerna och den statliga styrningen belyser professor Jörgen Westerståhl. Göteborg, några principiella problem röran- de den statliga styrningen av kommunerna. Westerståhl anger fyra skäl för att den statliga styrningen av kommuner- na bör kunna begränsas. — Kommunindelningsreformen har inneburit att vi nu över hela riket har kommuner med så stora personella och materiella resurser att en långt- gående decentralisering kan övervägas. — Det finns klara skillnader mellan kommunerna ifråga om vilken service -

medborgarna och fullmäktige prioriterar. Därmed finns det också ett politiskt utrymme för en kommunal självstyrelse som inte begränsas till' administrativa och tekniska detaljer vid genomförande avcentrala rikt- linjer för servicen till medborgarna utan som ger underlag för olika politiska ställningstaganden' 1 värdefrågor.

— Det finns en posrtrv,att1tyd till kommunal självstyrelse samtidigt som det

finns krav på samma service och samma skatt. Denna motsättning. kräver en medveten avvägning från fall till fall mellan olika hänsyn. — Den kommunala verksamheten har politiserats och partiprofileringen har ökat. Väljarna splittrar i ökad utsträckning sina röster mellan olika partier i riksdagsval och kommunalval. vilket ökar partiernas intresse för profilering. Från dessa utgångspunkter ifrågasätter Westerståhl om de statliga myn- digheterna skall få utfärda föreskrifter på den kommunala självstyrelsens område. Han anser också att det förefaller naturligt att låta begreppet kommunal självstyrelse omfatta både det statligt reglerade och det icke reglerade området. Regleringen på de specialreglerade nämndområdena bör med detta synsätt begränsas. '

Westerståhl redovisar en egen färsk studie över antalet lagar och förord-

Prop. 1988/89: 1

• Sida 94
•  Original

Bilaga 2

ningar som styr kommuner och landsting. Det finns ca 250 sådana författ- ningar av vilka 200 är klart sektorsinriktade medan 40 är allmänt konstitu- tiva typ kommunallagen. Omkring hälften har karaktär av procedurregler där huvudintresset inriktas på verksamhetens organisation 'och former medan innehållet ofta får en begränsad uppmärksamhet. Westerståhl me- nar att en på verksamhetens innehåll inriktad reglering skulle ge ett annat resultat av styrningen och han anser att procedurreglerna till stor del torde kunna utmönstras utan att den kommunala servicen till medborgarna på något mer påtagligt sätt kommer att påverkas.

Westerståhl behandlar också kravet på likvärdig samhällsservice och menar att en enhetlig central styrning inte nödvändigtvis ger samma resul- tat därför att förutsättningarna kan vara olika. Olika medel kan tvärtom krävas för att nå likvärdiga resultat".

Slutligen tar Westerståhl upp frågan om målstyrning och utvärdering och framhåller att en effektiv målstyrning kräver konkreta mål och att utvärde- ring är en politisk uppgift som bör ha direkt anknytning till politikens centrum.

Rapporten har distribuerats till kommunerna, landstingen och ett stort antal statliga organ för synpunkter.

Statlig tillsyn i 700 författningar

I rapporten om statens tillsyn av kommunerna har riksrevisionsverket (RRV) på beredningens uppdrag kartlagt och analyserat omfattningen och inriktningen av den statliga tillsynen av kommuner och landsting. RRV har funnit att statlig tillsyn regleras i närmare 700 olika författningar. En kommunal verksamhet kanmånga gånger vara föremål för tillsyn från flera olika statliga myndigheter som har olika krav, något som ofta medför problem för kommunerna och landstingen.

RRV konstaterar också att tillsynsbegreppet ofta är oklarttill sin inne- börd och att man både inom och mellan myndigheter kan ha olika uppfatt- ningar om vad som bör ingå i tillsynen. RRV föreslår därför att begreppet - tillsyn i författningar skall ges en mer preciserad innebörd. Verket vill också att myndigheterna särredovisar kostnaderna för tillsynen, vilket skulle ge regering och riksdag underlag för omprövning av tillsynens om- fattning och inriktning.

*

Frågor om den statliga regelstyrningen av den kommunala verksamhe- ten inrymmer såväl sektorsövergripande aspekter som sektorsspecifrka. De senare har länge dominerat debatten och diskussionerna. På senare tid har emellertid de mer övergripande strategiska st-yrfrågorna kommit i blickpunkten. Det handlar då mindre om administrativa och tekniska as- pekter på styrningen och mer om grundläggande synsätt på förhållandet mellan den centrala och den lokala nivån i ett" utvecklat demokratiskt samhälle. .

Kommunerna och landstingen har genom frikommunförsöket fått möj- lighet att redovisa motiv för att förändra i de statliga myndigheternas normgivning. I försöksverksamheten prövas nu frågor som rör myndighe-

• Sida 95
•  Original

Bilaga 2

ternas föreskrifter och allmänna tillsyn. I det fortsatta utredningsarbetet för en fördjupad samverkan mellan stat och kommun är det angeläget att ta tillvara de erfarenheter som kommer fram i frikommunförsöket. Vi anser också att den mångfasetterade bild som Gorpes studie visar bör leda till ytterligare undersökningar som belyser sambandet mellan statliga regler och kostnader. Det finns vidare skäl att ta upp de frågor som Westerståhl redovisar i sin rapport. En lagteknisk genomgång bör göras av kommunala författningar i syfte att förenkla regler som är inriktade på verksamhetens organisation och former. Vi'ansluter oss också till de förslag som riksrevi- sionsverket lägger fram i sin rapport om att klarare precisera begreppet tillsyn. att särredovisa tillsynens ekonomiska konsekvenser och att olika myndigheters tillsyn bör samordnas.

I ett delbetänkande om bättre regelekonomi — en ny begränsningsför- ordning föreslår vi gemensamt med normgruppen vid industridepartemen- tet att kraven på de statliga myndigheterna skärps när det gäller att redovi- sa ekonomiska konsekvenser av regelförslag.

Bakgrunden till förslaget är den ökning av myndighetsregler som ram- lagstiftningen har gett upphov till. Den nuvarande s.k. begränsnings- kungörelsen efterlevs dåligt av många myndigheter. Det finns därför behov av åtgärder för att dämpa kostnadsdrivande effekter av myndigheternas regelgivning till kommuner. landSting. näringsliv, organisationer och en- skilda.

Vårt förslag innebär också skärpta krav på kontakter med dem som berörs av ett regelförslag och att myndigheterna skall följa upp effekterna av utfärdade regler. Riksrevisionsverket föreslås få en utvidgad roll som tillsynsmyndighet och uppgiften att utveckla metoder för konsekvensut- redningar. Vidare föreslås särskilda utbildnings— och informationsinsatser riktade till regelgivande myndigheter och andra berörda.

De skärtpa kraven på myndigheterna föreslås tas in i en ny begräns- ningsförordning, som därmed ersätter den nuvarande begränsningskungö- relsen.

Betänkandet har remissbehandlats. Remissopinionen är till helt övervä- gande delen positiv till förslagen. Regeringen har därför den 26 november 1987 beslutat utfärda en ny begränsningsförordning.

III Samverkan inom den" kommunala sektorn-

Kommunerna o'ch landstingen behöver samverka på olika områden. En vanlig orsak är att resuserna i en kommun är 'otillräckliga för att kunna genomföra vissa verksamheter. Ett kommunalt samarbete kan då komma till stånd genom exempelvis avtal. interkommunala företag eller kommu- nalförbund. Vi har regering'ens'uppdrag att göra en samlad bedömning av frågor om interkommunalt samarbete. Syftet är att skapa samverkansfor- mer som både är effektiva och tillgodoser kraven på insy'n', inflytande och kontroll. ' ' " ' "

13. Försök i frikommuner om primärvården

I riktlinjerna för frikommunförsöket anges att nya vägar bör prövas för ' samverkan mellan landsting och kommuner. Det är enligt civilministern viktigt att man kan finna former för ett praktiskt samarbete. Avsikten är däremot inte i första hand att frågan om förändringar i huvudmannaskap skall prövas i försöksverksamheten.

Inom frikommunprojektets ram pågår försök med kommunalt ansvar för '

primärvården. I Örebro har kommundelsnämnden i Vivalla-Lundby ge- nom avtal med landstinget tagit över driftansvaret för närvården i kom- mundelen under en försöksperiod på tre år. Landstinget anvisar ett årligt ramanslag till kommunen. 'Personalen är dock fortfarande landstingsan- ställd. Ett liknande avtal har också upprättats mellan Gnosjö kommun och landstinget i Jönköpings län. Avtalet innebär att kommunen tar över drift- _ ansvaret för landstingets hälso- och sjukvård inom Gnosjö primärvårds- område. Försöket skall pågå t. o. m. 1991.

14. Förslag om fördjupad samverkan inom äldreomsorgen

Kommuner och landsting har båda ansvar för medborgarnas välfärd. I lagstiftningen regleras huvudmännens ansvarsområden. Behovet av sam- arbete har under senare år alltmer uppmärksammats. Genom överenskom- melser om åldringsvården har nya former för beslutsfattande och organisa- tion växt fram. Utvecklingen går från institutionsvård till öppenvård. Allt fler åldringar får vård i hemmet eller genom öppna dagcentraler. För de ökade insatser som krävs på hemtjänstens område ersätts kommunerna av landstingen: I några landsting har de ekonomiska mellanhavandena lösts genom skatteväxling. De båda kommunförbunden framhåller i en gemen- sam utredning att de ekonomiska konsekvenserna av värd- och omsorgsi - sektorns strukturförändring bör tillmätas stor betydelse. Ett framgångsrikt genomförande av värdens omstrukturering förutsätter enligt kommunför- bunden samordnad planering mellan kommuner och landsting. Ett gemen- samt utredningsarbete om boende och vårdformer pågår i de båda förbun- dens regi. ,

Vi har också följt det utredningsarbete som pågått i äldreberedningen. I sitt slutbetänkande om äldreomsorg i utveckling'presenteras enlidéskiss till den framtida lösningen av äldreomsorgen. I betänkandet poängteras att de olika huvudmännen för socialtjänsten och sjukvården har ett ansvar att samarbeta inom detta område ur flera perspektiv.-

Det är enligt äldreberedningens mening angeläget att kommuner och- landsting i samverkan planerar den lokala servicen och vården. Landsting-' en har enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldighet att planera i samverkan med kommunerna. För kommunerna finns inte motsvarande'lagfästa"skyl- dighet. Beredningen föreslår att en sådan skyldighet förs in i'socialtjänst- lagen.

Äldreberedningen föreslår vidare att en del av befintliga utvecklingsme- del avsätts för att stödja försöksverksamhet med ändrat huvudmannaskap. _ Syftet skall vara att åstadkomma en gemensam ledning av den lokala

' Prop. 1988/8911

• Sida 104
•  Original

Bilaga 2

servicen och värden där kommunerna tar ett större ansvar än idag. Äldre- beredningen säger också att det är viktigt med kvalificerad utvärdering av sådana försök.

I fråga om kostnaderna för 'omstruktureringen av äldreomsorgen anser äldreberedningen att utbyggnaden av öppna stödinsatser innebär en suc- cessiv omfördelning av uppgifter och kostnader från landsting till kommu- ner. De ersättningar som nu utgår mellan landsting och kommuner inom området sjukvård i hemmet och social hemtjänst har på många håll skapat problem mellan huvudmännen. Äldreberedningen anser det viktigt att diskussionerna om uppgiftsfördelningen och ekonomiskt ansvar i fortsätt- ningen inte försvårar utvecklingen av service och vård till äldre. Äldrebe- redningen skisserar i ett idéförslag hur ett nytt ersättningssystem bör se ut. Enligt förslaget bör nuvarande ersättningar mellan kommun och landsting upphöra och inordnas i statsbidraget till social hemhjälp.

Äldreberedningens betänkande har remissbehandlats och bereds f.n. i socialdepartementet.

IV Den' kommunala kompetensen . '

Den grundläggande bestämmelsen om kommuns och landstings kompetens finns i 1 kap. 4 5 kommunallagen. I denna anges att kommun och landsting själva får vårda sina angelägenheter. Vid olika tillfällen har kompetensen vidgats genom att s.k. smålagar införts. Exempel från senare år är en lag som möjliggör kommunalt engagemang i exportfrämjande verksamhet och lagen om bojkott av sydafrikanska varor och tjänster. I vårt utrednings- uppdrag ingår att pröva vissa frågor som rör den kommunala kompeten- sen. En sådan är kommunernas och landstingens roll i näringslivs- och sysselsättningspolitiken. Vi har vidare i uppdrag att överväga en eventuell utvidgning av den kommunala kompetensen för att möjliggöra solidaritets- yttringar i internationella frågor.

15. Kommunal näringslivspolitik — samverkan med staten och näringslivet

Kommunernas och landstingens ökade engagemang i näringslivs- och sys— selsättningspolitiska frågor har lett till en diskussion om den lagenliga kompetensen när det gäller dessa frågor. I olika sammanhang har också rests krav på en allmän översyn av gränserna för de kommunala insatser— na. Vi har därför fått regeringens uppdrag att analysera erfarenheterna av kommunernas näringslivsinsatser samt belysa konsekvenserna av olika kommunala kompetensgränser inom näringslivsområdet. I vårt uppdrag ingår också att pröva former för ökad samverkanlmellan statliga och kommunala organ samt företag och fackliga organisationer. En tredje fråga gäller kommunal representation i styrelsen för större företag.

Vi anser att staten måste ha det övergripande ansvaret för näringslivspo- litiken. När det gäller medverkan till en från samhällssynpunkt lämplig lokalisering av näringslivet skall det väsentligen vara en statlig angelägen-

• Sida 105
•  Original

Bilaga 2

het. Vi föreslår således ingen förändring av den nuvarande uppgiftsfördel- ningen mellan stat och kommun. Vi anser dock samtidigt att kommunernas och landstingens åtgärder inom ,näringslivspolitiken måste tillmätas stor betydelse.

Debatten om kommunernas näringslivsinsatser handlar ofta om den kommunala kompetensens gränser. En del av de initiativ som tagits har haft till syfte att vidga kommunernas befogenheter. Andra förslag har gått i motsatt riktning och krävt begränsningar för kommunala näringslivsenga- gemang. Vi har i vårt betänkande redovisat argument för och emot föränd- ringar av den kommunala kompetensen. Vid en sammanvägning av argu- menten finner vi att den nuvarande kompetensregeln och den rättspraxis som utvecklats innebär en lämplig avgränsning. Den ger enligt vår mening kommunerna i dag möjlighet att göra betydande lokala näringslivsinsatser samtidigt som gränser finns för alltför omfattande åtaganden. Vi föreslår därför inga förändringar av den nuvarande kommunala kompetensen.

I betänkandet framhåller vi vikten av att en nära samverkan utvecklas i kommunerna mellan olika näringslivsintressenter. Formerna för detta bör enligt vår mening byggas upp med hänsyn till lokala förhållanden och behov. Vi finner därför inga skäl att föreslå lagstiftning om exempelvis kommunal representation i företags styrelse.

En ökad kommunal medvetenhet om företagens problem och arbetsvill- kor är enligt vår bedömning nödvändig för att en kommun skall kunna göra analyser och bedömningar om risker och kostnader i samband med kom- munala näringslivsåtaganden. Mot den bakgrunden föreslår vi att statens industriverk i samarbete med kommunförbundet, landstingsförbundet och industriförbUndet undersöker behov och möjligheter att genomföra olika utbildnings— och informationsinsatser om näringslivsfrågor. På detta sätt kan ett värdefullt utbyte av kunskap och erfarenheter ske mellan statliga

och kommunala organ samt representanter från näringslivet och fackliga _

organisationer. Vi anser det också väsentligt att forsknings- och utvecklingsarbete fort- löpande kommer till stånd om kommunal näringslivspolitik. Särskild upp-

märksamhet bör därvid ägnas frågan om hur undersökningsresultaten bätt- - re skall kunna göras tillgängliga för förtroendevalda i kommuner och landsting. Det är också enligt vår mening angeläget att särskild information lämnas till bl. a. företrädare för kommuner och landsting liksom allmänhet om regeringsrättens ställningstagande i kommunalbesvärsmål som rör'den kommunala näringslivspolitiken. Vi föreslår att civildepartementct får i uppdrag att svara för de nämnda informationsinsatserna.

Vårt betänkande har remissbehandlats. Förslagen har fått ett positivt mottagande och bereds nu i civildepartementct.

16. Kommunal medverkan i internationella frågor

I kommuner, landsting, riksdagen och i den allmänna debatten har krav förts fram om att kommunala organ bör få möjlighet att i solidaritetssyfte vidta bojkottaktioner och andra åtgärder på det internationella planet. En kommunal medverkan anses ha ett betydande värde genom att arbetet för

• Sida 106
•  Original

Bilaga 2

internationell solidaritet får förankring i en så bred opinion som möjligt. Detta kan dock leda till att medborgarna i vissa internationella frågor blir bundna inte bara av beslut av riksdag och regering utan även av kommuna- la organ. Vi hari ett betänkande övervägt avvägningen mellan den kommu- nala självstyrelsen och statens ansvar för den svenska utrikespolitiken. Vid olika tillfällen har genom lagstiftning gjorts undantag från grundsat- sen att kommuner och landsting inte har befogenhet att avge internationel- la opinions- och solidaritetsyttringar. Sålunda har den kommunala kompe- tensen inom detta område blivit utvidgad genom lagar om rätt för kommun att bistå utländska studerande, om rätt för kommun och landsting att lämna internationell katastrofhjälp och om rätt för kommuner och landsting att vidta bojkottåtgärder mot Sydafrika. Den sistnämnda lagen har tillkommit efter förslag från stat-kommunberedningen.

Vår grundläggande uppfattning är att det är värdefullt och positivt att kommunerna och landstingen medverkar till att främja solidariteten över gränserna. Trots detta har våra överväganden inte resulterat i något förslag om ytterligare vidgning av kommunernas och landstingens möjligheter att avge internationella opinions- och solidaritetsyttringar.

Stor försiktighet bör enligt vår mening iakttas när det gäller att göra avsteg från lokaliseringsprincipen. Endast om mycket'starka skäl finns för ett sådant avsteg bör detta kunna komma i fråga. I grunden har vi också den inställningen att man bör vara mycket återhållsam med att blanda in kommunerna och landstingen i utrikespolitiken. Ansvaret för vårt lands internationella relationer bör även i fortsättningen å'vila statsmakterna. Kommunal medverkan i internationella frågor kan enligt vår mening ac- - cepteras endast om sådan medverkan inte står i strid med inriktningen av den svenska utrikespolitiken. Möjligheten till kommunala åtgärder bör då kunna öppnas genom särskild lagstiftning.

Vårt betänkande har remissbehandlats och fått ett positivt mottagande. Betänkandet bereds nu i civildepartementct.

V Frikommunförsöket

Riksdagen beslutade den 1juni...l984 om en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse. Nio kommuner och tre landsting deltar i frikom- munförsöket. Avsikten är att frikommunerna skall kunna få dispens från statliga regler som verkar hindrande för en effektiv kommunal verksamhet. Ett annat viktigt syfte med försöket är att utveckla former för en bättre samverkan mellan kommunala och statliga organ liksom mellan kommuner och landsting. Avsikten är också att försöksverksamheten skall bidra till ett allmänt förnyelsearbete i stat och kommun.

Genom tilläggsdirektiv den 7 juni 1984 fick vi i uppdrag att svara för försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse. Vi skall därvid hålla fortlöpande kontakt med och på olika sätt bistå frikommunerna. Vi skall vidare yttra oss över dispensframställningarna samt svara för att en systematisk och allsidig utvärdering görs. '

• Sida 107
•  Original

Frikommunernas förändringsönskemål

Frikommunernas ansökningar om dispenser och andra åtgärder är av skif- tande omfattning. I några fall har en genomgång gjorts av hela det kommu- nala verksamhetsområdet. ] andra fall har vissa begränsade frågor tagits ' upp. Sammanlagt har ca 280 olika förslag förts fram. Av dessa gäller nästan två tredjedelar områdena planering och bebyggelse samt skola och arbets- marknad. Frikommunernas förändringsönskemål på olika ämnesområden fördelar sig på följande sätt:

Verksamhet ' ' Antal Plan- och byggområdet 64 Skolfrågor - - - 72 Arbetsmarknadsfrågor _ 3l Hälso- och sjukvård, social omsorg m.m. . 39 Miljöskydd och naturvård m.m. ' 25 Kommunikationer . l7 Bostadssektorn _ - ll Kommunallagsfrågor l3 Civilförsvarsfrågor - 2 Diverse frågor 9 Summa 283

Frikommunernas förändringsönskemål har behandlats av stat-kommun- beredningen. I yttranden till regeringen har vi i stor utsträckning ställt oss bakom kommunernas och landstingens förslag.-Detta har lett till att dis- pensönskemål tillgodosetts helt. i huvudsak eller delvis. I vissa fall har dispens lämnats från en författningsbestämmelse eller annan åtgärd vidta- gits som möjliggör att frågan prövas i försöksverksamheten. En annan form av positivt beslut är. att förändringsönskemålet genomförts generellt för hela landet utan föregående försök. För vissa'frågor har klargjorts att några formella hinder inte finns för en förändring. En del förslag ryins inte inom försöksverksamhetens ram och har därför inte kunnat tillgodoses.

Exempel på frågor som prövas i frikommunerna

De frågor som prövas i frikommunförsöket omfattar ett flertal samhällsom- råden. I det följande redovisas några exempel. ' —— Inom bostadssektorn pågår försök med kommunal beslutanderätt för viss statlig långivning. —— På skolområdet pågår försök med en friare organisation av skolenheter. friare användning av viSSa statsbidrag. utbyte av personal mellan grund- skolans lågstadium och förskolan. konferensverksamhet, förläggning av skolarbetstiden. friare fördelning av resurserna till undervisning i B-språk, musikundervisning m.m. —— På kommunikationsområdet har dispens medgivits för försök med inte- grering av olika trafikslag inom bostadsområden. —- lnom miljöskydds- och naturvårdsområdet" har frikommunerna fått möj- lighet att ta över beslutanderätten och tillsynen från länsstyrelsen för vissa ärendegrupper bl.a. viss miljöfarlig verksamhet samt tillstånd att sätta upp skyltar i naturen.

- Prop. 1988/89: 1

Bilaga-2

• Sida 108
•  Original

Bilaga 2

— Även i fråga om ingripanden mot vanvård av djur ges frikommunerna ökade befogenheter. — Inom hälso- och sjukvårdens område har frikommunerna fått möjlighet att bedriva primärvård under förutsättning att landstinget och kommu- nen kommit överens om detta. I frilandstingen är det möjligt att ta ut enhetliga patientavgifter inom öppenvården och att friare tillsätta vissa tjänster inom folktandvården. — Inom arbetsmarknadspolitikens område har frikommunernas förslag lett till att en lokal arbetsförmedlingsnämnd inrättats. Några av frikommu- nerna har getts möjlighet att tillsätta en kommunal ordförande. Nämn- den har möjlighet att friare använda statsbidragen för vissa sysselsätt- ningsskapande åtgärder. Frilandstingen har möjlighet att upprätta avtal med länsarbetsnämnderna om s.k. sysselsättningskontrakt. — Frikommunerna får tillämpa en friare nämndorganisation än lagstiftning- en generellt medger. Särskild byggnadsnämnd, miljö- och hälsoskydds- nämnd, skolstyrelse och socialnämnd behöver inte inrättas. — Frikommunerna ges också möjlighet att inrätta lokala utvecklingsgrup- per för förvaltning och verkställighet under ett lokalt organ, t. ex. en kommundelsnämnd. -— Stiftelser som förvaltas av frikommunerna undantas från statlig tillsyn om deras förmögenhet är mindre än 200000 kronor. -— Flera försök innebär att frikommunerna tar över beslutanderätt från länsstyrelsen. Detta gäller exempelvis beslut om tillstånd för hem för vård och boende. förvissa lotterier och bingo-samt för anläggning av motorsport- och skjutbanor.

Frikommunförslag läggs till grund för generella lagändringar

En del av de förslag som frikommunerna fört fram har genomförts för alla landets kommuner utan försök. Detta gäller förändringar inom plan- och bygglagstiftningen där förenklingar skett genom den nya plan- och bygg- lagen i fråga om byggnadslov, ansökningshandlingar och besiktningar. I andra fall har erfarenheterna av försöksverksamheten lett till generella ställningstaganden. En lokal arbetsförmedlingsnämnd kan exempelvis från senaste årsskiftet inrättas i alla kommuner. Ett annat exempel på att frikommunförsöket avsatt konkreta resultat är förslagen i den framlagda propositionen om aktivt folkstyre. I denna bedömer regeringen erfarenhe- terna av frikommunernas försök med en förändrad nämndorganisation så positivt att förslag läggs fram om generella lagändringar.

Den fortsatta försöksverksamheten

Frikommunförsöket skall i princip pågå till och med 1988. De författningar som utfärdats för försöken gäller med ett undantag till utgången av nämnda år. För hälso- och sjukvården har försöksperioden satts till 1991.

Av den lämnade redovisningen framgår att en avlösning av försöken redan påbörjats. Regeringen och riksdagen måste före årsskiftet 1988/89 ta ställning till den fortsatta försöksverksamheten. Avsikten är att den pågå-

• Sida 109
•  Original

Bilaga 2

ende utvärderingen skall ge underlag för sådana bedömningar. I de fall försöken lett till positiva resultat bör enligt vår mening förslag till generella författningsändringar utarbetas under 1988. Om tillräckliga erfarenheter inte kommit fram kan det däremot för vissa ärendegrupper bli fråga om att förlänga försöksperioden.

Några allmänna erfarenheter

Under arbetet med frikommunförsöket har några allmänna reflektioner gjorts som är värda uppmärksamhet. En iakttagelse är att frikommunförsö- ket har satt igång en betydelsefull diskussion om förnyelse och förändring i den kommunala verksamheten. Det har blivit ett väsentligt instrument för att pröva ”nya vägar" och stimulera till nytänkande inte bara i frikommu- nerna utan inom hela den- offentliga sektorn.

Vid genomgång av det statliga regelsystemet har "missuppfattningar" kommit fram. Förtroendevalda och anställda tror ofta att statliga regler är bindande fast de är råd. Till denna "missuppfattning” bidrar att "råden" tas till utgångspunkt för administrativa domstolars ställningstaganden vid överklagande av kommunala beslut. Genom frikommunförsöket klarläggs de faktiska förhållandena och arbete läggs ned för att finna praktiska lösningar.

En annan erfarenhet av försöksverksamheten är att frikommunerna har blivit medvetna om att de av egen kraft skapat kommunala regelsystem som behöver omprövas. Samtidigt som förändringar av den statliga detalj- regleringen görs på central nivå är det därför angeläget att frikommunerna själva granskar sin egen förvaltning.

Försöksverksamheten har också lett till att representanter för statliga och kommunala organ börjat ett närmare samarbete om gemensamma frågor. En diskussion har därigenom inletts om problem som i vissa fall endast kan lösas på lite längre sikt. Det gäller förändringsförslag som inte gäller enskilda regler utan större frågor om samhällsförvaltningens ekono- mi. organisation och uppbyggnad.

VI Det fortsatta förnyelse- och utvecklingsarbetet

Av den lämnade redovisningen framgår att ett omfattande utredningsarbe- te bedrivits under de senaste åren om samverkan mellan statliga. kommu- nala och landstingskommunala uppgifter. Försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse har därvid spelat en viktig roll för att finna nya vägar för förnyelse och utveckling av den kommunala självstyrelsen. Stat-kommunberedningen har regeringens uppdrag att utreda och sam- ordna en rad frågor som rör förändringar i den offentliga sektorn. Ett flertal betänkanden och rapporter har lagts fram som lett till beslut av regering och riksdag. Den genomgång vi här gjort av 1983 års kommittédirektiv. visar att utredningsuppgifterna i huvudsak är slutförda. När det gäller vissa frågeställningar 'handlar det om en fortlöpande utvecklingsprocess där en fördjupad kunskap är nödvändig för att kunna lägga generella förslag. I

Prop. 1988/89: 1

• Sida 110
•  Original

Bilaga 2

fråga om frikommunförsöket har vi regeringens uppdrag att avge en rap- port senast den 30juni 1989.

I det fortsatta utvecklingsarbetet om den offentliga sektorn är samver- kan mellan stat och kommun av stor betydelse. Det ömsesidiga beroende som finns mellan statliga och kommunala verksamheter talar för att ett - samverkansorgan även framgent bör finnas med representanter för rege- ringskansliet och de båda kommunförbunden. Stat-kommunberedningen har enligt vår mening en viktig uppgift i detta sammanhang.

Beredningens arbete bör i fortsättningen i första hand inriktas på över- gripande och principiella frågor av långsiktig betydelse. En samlad -kun- skap och överblick behövs om utveckling och problem inom olika sam- hällssektorer där samverkan mellan statliga och kommunala verksamheter har Stor betydelse. Som ett led i detta arbete bör beredningen följa och ta initiativ till olika utvecklingsinsatser. I det följande anges någraövergri- pande frågeområden där en samlad bedömning av åtgärderna är angelägen. Beredningen bör dock vara oförhindrad att äventa upp andra frågor som aktualiseras i samverkan med kommuner och landsting. '

Förnyelse av den kommunala självstyrelsen

I beredningens hittillsvarande verksamhet har arbetet med att vidga kom- munernas och landstingens handlingsfrihet haft en framskjuten plats. För- slag har lagts om generella förändringar och i frikommunförsöket prövas frågor om ökat kommunalt ansvar inom olika områden. Det är enligt vår uppfattning viktigt att detta arbete drivs vidare i nära kontakt med kommu- nerna och landstingen. En konkret uppgift för beredningen är att svara för. försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse..Det är därvid-. angeläget att erfarenheterna av de olika försöken förmedlas till alla landets kommuner och landsting. Beredningen bör också vara en kontaktkanal för kommunsektorn när det gäller att initiera förändringar i uppgifts- och arbetsfördelningen mellan stat och kommun.

Nya vägar för den kommunala demokratin

Ett omfattande utredningsarbete har också bedrivits om den kommunala demokratin. Betänkanden från demokratiberedningen har remissbehand- lats och lagts till grund för regeringsförslag till riksdagen. I dessa behandlas lokala nämnder, de förtroendevaldas arbetsvillkor och brukarnas möjlighe- ter till inflytande. Den kommunala demokratin möts dock ständigt av nya problem och brister. 1 en del fall utgör statliga regler hinder för att bedriva förnyelse- och utvecklingsarbete på kommunal nivå. Sådana frågor bör tas upp och övervägas i stat-kommunberedningen. En viktig uppgift bör också vara att följa och underlätta initiativ i syfte att öka medborgarnas möjlighe- ter att ta ansvar för och aktivt delta i det kommunala arbetet. De försök som pågår med en decentraliserad nämnd- och förvaltningsorganisation bör särskilt studeras. En fråga som därvid bör tas upp gäller statens sätt att organisera och utforma sin styrning i en delvis ny och förändrad kommunal organisation.

• Sida 111
•  Original

Bilaga 2

Helhetssyn läggs-på komm'unallagstiftningen

Den kommunala verksamheten förändras fortlöpande. Detta innebär att "även kommunallagstiftningen behöver anpassas till nya förhållanden. En arbetsgrupp har i dag i uppdrag att göra en'i första hand juridisk-teknisk. översyn av kommunallagen. En viktig uppgift som också bör tas upp gäller kommunallagens "övergripande roll. Vi anser det naturligt att de principer som ligger bakom kommunallagen bör slå igenom i speciallagstiftningen. Den diskussion som idag försom nämndorganisationen borde enligtvår mening få sin lösning för hela kommunens verksamhet i kommunallagen. Beredningen bör i sitt fortsatta arbete-överväga hur en bättre samordning skall komma till stånd mellan kommunallagen och speciallagstiftningen. Ett kommunalrättsligt utredningsarbete bör också initieras för att skapa en enkel och flexibel lagstiftning gentemot kommuner och landsting. Exempel på områden som uppvisar en splittrad regelbild är den kommunala verk- samhetens organisation. ärendens handläggning och den kommunala av- giftsrätten.

Utökat informationsutbyte mellan stat och kommun

Den statliga detaljregleringen av kommunal verksamhet har fortlöpande omprövats. Utvecklingen på ett llertal lagstiftningsområden har istället gått mot ökad ramlagstiftning och målstyrning. I regeringens skrivelse 1985 om den offentliga sektorns förnyelse behandlas dessa frågor. I skrivelsen framhålls att arbetet bör inriktas på att utveckla en systematiserad uppfölj- nings-' och utvärderingsverksamhet. Det viktigaste syftet med denna bör vara att för'regerilng och riksdag redovisa hur verksamhetsmål uppfylls. vilka problem som orsakar brister i måluppfyllelsen. effektiviteten i verk- samheten och vilka tecken som tyder på att en' revision av lagstiftningen - kan vara befogad. Vi anser att den här frågan bör behandlas av stat-kom- munberedningen. Det. är enligt vår uppfattning väsentligt att ett sådant arbete kommer till stånd och bedrivs i nära samverkan mellan företrädare för stat. landsting och kommun.

Underlätta samverkan inom den kommunala sektorn

I vårt utredningsarbete har vi behandlat olika frågor om samverkan mellan landsting och kommuner. Genom den nya lagen om kommunalförbund har en enklare form för samarbete skapats. Inom frikommunförsökethar möj- ligheter öppnats att pröva förändringar av driftansvaret förprimärvården. Förslag har också- väckts om försök med vidgat samarbete inom andra omsorgsområden. Inom många landsting och kommuner pågår således en diskussion och överväganden om den lämpliga ansvarsfördelningen inom omsorgssektorn. Genom försöksverksamheten i frikommunerna medver- kar stat-kommunberedningen i denna utvecklingsprocess. Beredningen bör exempelvis tillsammans med kommun- och landstingssidan kunna förmedla erfarenheter och information om hur samverkansfrågorna lösts på olika håll. I de fall hinder finns för samarbete i lagar och andra författ- ningar bör beredningen initiera förändringar. '

• Sida 112
•  Original

Bilaga 2

Bättre service och ökad valfrihet

Många människor upplever svårigheter i sina kontakter med kommunala myndigheter. Det kan gälla bemötandet vid personliga besök hos förvalt- ningar och serviceinrättningar. Problem kan uppstå för enskilda när de vid skriftväxling möts av "myndighetsspråk'”. Samhällets omfattande regel- system kan också leda till svårigheter för allmänheten "att hitta rätt". Kommunernas och landstingens ökade uppgifter ställer krav på att kon- taktvägarna mellan medborgarna och de kommunala myndigheterna för- bättras. Det är också angeläget att inom skilda områden av samhälls- förvaltningen skapa möjligheter till ökad valfrihet för medborgarna. Ut- vecklingsarbete med denna inriktning pågår inom olika verksamheter. Beredningens uppgift inom dessa områden bör vara att samla upp erfaren- heter av den pågående försöksverksamheten med .”servicekommuner" och medverka till förändringar av det statliga regelsystemet så att verk- samheten kan anpassas till skiftande lokala förhållanden.

1 1-2

• Sida 113
•  Original

Bilagor Prop. 1988/89: 1 1 Stat-kommunberedningens sammansättning Bllaga 2 2 Regeringens direktiv för stat-kommunberedningens arbete (Dir 1983: 30) 3 Tilläggsdirektiv till stat-kommunberedningen (Dir 1984:28) 4 Stat-kommunberedningens framlagda betänkanden och rapporter

• Sida 114
•  Original

. Bilaga 2: 1

Stat-kommunberedningens sammansättning

Ordförande

Statssekreterare Jan Nygren

Ledamöter

Budgetchef Inga-Britt Ahlenius Statssekreterare Monica Andersson Sakkunnig Odd Engström Förbundsdirektör Sten-Sture Landström Förbundsdirektör Walter Slunge Statssekreterare Gunnar Svensson

Sakkunniga

Sekreterare Björn Attersved Avdelningschef Olof Eliason Departementsråd Peter Honeth Departementsråd Bo Jonsson Sakkunnig Anders Lönnberg Departementsråd Carl-Gunnar Peterson Sakkunnig Eva Segerström Sakkunnig Ann-Christin Tauberman Stadsdirektör Uno Williamsson Generaldirektör Claes Örtendahl

Experter

Departementssekreterare Birger Höök Rättschef Per Erik Lindeberg Departementssekreterare Jörgen Nilsson Kammarrättsassessor Ingvar Paulsson Rättschef Rolf Strömberg . Departementssekreterare Erik Westman Departementssekreterare Kerstin Åstrand

Parlanrenlarikergrupp

Riksdagsledamot Anders Andersson (m) Landstingsråd Bror R Eriksson (c) Riksdagsledamot Margit Gennser (m) Riksdagsledamot Inger Hestvik (s) Riksdagsledamot Jan Jennehag (vpk) Riksdagsledamot Ulla Johansson (s) Riksdagsledamot Rune Jonsson (5) Kontorist Margareta Lorentzen (fp) Riksdagsledamot Gunnar Nilsson (s)

Prop. 1988/89: 1

114-

• Sida 115
•  Original

; Kommittédirektiv %% &

Ökad samverkan mellan stat och kommun samt förenk- Bilaga 23 2 ling av statliga regler, m. m.

Dir 1983230 Beslut vid regeringssammanträde 1983-03-17

Chefen för Civildepartementet. statsrådet Holmberg. anför.

Den offert!/lya sektorn

Den offentliga sektorns verksamhet har avgörande betydelse för de enskilda människornas välfärd och sociala trygghet. Av landets samlade resurser används mer än en tredjedel för gemensamma angelägenheter.

Samhällsuppgifterna är i stor utsträckning decentraliserade till kommuner och landstingskommuner. Dessa tar i anspråk ca två tredjedelar av den offentliga sektorns resurser och sysselsätter nästan en fjärdedel av det. totala antalet yrkesverksamma. Utvecklingen för den senaste 15-årsperioden visar att det främst har varit den kommunala konsumtionen och sysselsättningen som har ökat. '

Sanrlrr'illsekononriska prob/em

De samhällsekonomiska problemen är i dag betydande. Den ekonomiska politiken är därför inriktad på kraftfulla åtgärder i syfte att öka produktio- nen. åstadkomma balans i samhällsekonomin och trygga den fulla sysselsätt- ningen.

En svag ekonomisk tillväxt innebär begränsningar i samhällsorganens möjligheter att bygga ut servicen till "medborgarna. Under 1980-talet kommer därför den offentliga sektorns verksamhet. effektivitet m. m. att vara en central politisk fråga. För såväl staten. som kommunerna och landstingskommunerna är det mer än någonsin angeläget att vidta åtgärder som leder till ett bättre resursutnyttjande. bättre samhällsservice och ökat deltagande i samhällsverksamhetens utformning inom den gemensamma sektorn som helhet. Ett viktigt inslag i detta arbete är att åstadkomma ökad samverkan och förenklingar av regleri relationerna mellan stat och kommun.

• Sida 116
•  Original

Bilaga 2: 2

En ökad samverkan medför att inslaget av övervakning och kontroll från statens sida därmed kan minska.

Översyn av verksamheter och regler

Regeringen och riksdagen har det övergripande ansvaret för samhällsut-_ vecklingen och medborgarnas välfärd. Det är därför naturligt att staten på ' olika sätt anger ramar för kommunernas och landstingskommunernas verksamhet.

Förutsättningarna att vidga den kommunala självstyrelsen har ökat under senare år. Framför allt har den senaste kommunindelningsreformen förbätt- rat möjligheterna för kommunerna att på egen hand sköta sina uppgifter. Vid utformningen av det statliga regelsystemet måste dock en_avvägning ske mellan olika intressen. Önskemålet om lokalt självbestämmande måste vägas mot kraven på samordning. lika tillgång till samhällsservice och rättssäkerhet. _ "

Förhållandet mellan statliga och kommunala organ måste också präglas av samverkan och respekt för den kommunala självstyrelsen. Detta är en viktig förutsättning om gemensamma samhälleliga mål skall kunna uppnås.

En väsentlig uppgift för statliga organ är att vidta åtgärder som underlättar för kommunerna och landstingskommunerna att fullgöra sina uppgifter. Det statliga regelsystemet är emellertid i dag alltför omfattande och sektoriellt uppbyggt. Det kan i många fall utgöra hinder för kommunernas och landstingskommunernas möjligheter till lokal anpassning och utveckling. Statliga regler spelar också en stor roll för hur den kommunala verksamheten utformas och vilka kostnader som uppkommer. _

Det är angeläget att de kostnadsdrivande aspekterna på den statliga regleringen ägnas stor uppmärksamhet. Det är också viktigt att ta till vara de effektiviseringar som kan uppnås genom en förstärkt samverkan mellan statlig och kommunal verksamhet liksom inom den kommunala sektorn. 'Jag föreslår att en särskild beredning tillsätts för att överväga dessa frågor. Syftet med översynsarbetet bör främst_vara att föreslå förändringar i det statliga regelsystemet som leder till effektivitctshöjningar och kostnadsreduceringar iden kommunala verksamheten. Med denna uppläggning bör beredningens arbete bl. a. inriktas på att åstadkomma positiva kommunalekonomiska effekter samt effektivare former för kommunernas möjligheter att medverka i samhällets sysselsättningspolitik och att tillgodose behoven inom de prioriterade service- och vårdområdena.

• Sida 117
•  Original

Utredningar om kommunerna och landstingskommunerna ' Prop. 1988/89: 1

. . . . . Bilaga 2:2 lnom flera kommitteer pagar utredningsarbete om kommunernas och

landstingskommunernas roll i samhällsförvaltningen.

— Stat-kommungruppen (Kn 1980103) tillsattes år 1980 för att se över de statliga myndigheternas tillsyn och kontroll av kommunal och landstings- kommunal verksamhet. Syftet med detta översynsarbete är att den kommunala självstyrelsen skall stärkas och att kostnadsdrivande statlig reglering skall begränsas. Stat-kommungruppen skall även sträva efter att minska krångel och ta bort onödig byråkrati i relationen mellan statliga och kommunala organ (Dir 1980139). .

— Kommunalföretagskommittén (Kn 1978:01) tillsattes år 1978. Av direktiven (Dir 1978:41) framgår att kommittén som huvuduppgifter har att dels göra en allmän översyn av de kommunala företagens rättsliga ställning. dels överväga om offentlighetsprincipen kan göras tillämplig på statliga och kommunala företag.

—En särskild utredare (Kn 1981:Ol) tillsattes år 1981 för att-göra en fullständig översyn av lagen (1957z281) om kommunalförbund. I uppdraget ingår även att göra en bedömning av det framtida samverkansbehovet mellan kommuner. mellan landstingskommuner .samt mellan kommuner och landstingskommuner (Dir 1981:9)_

—Med stöd av regeringens bemyndigande den 9 september 1982 har en särskild utredare (Kn 19822A) tillkallats för en kompletterande undersök- ning om lagreglering av viSS tillsyns- och kontrollverksamhet. Särskilda direktiv har inte meddelats.

Den av mig nu förordade beredningen bör fullfölja det utredningsarbete som f. n. bedrivs av stat-kommungruppen samt den nyligen tillsatta särskilda utredaren för kompletterande undersökning om lagreglering av viss tillsyns- och kontrollverksamhet. I samband med att beredningen tillkallas bör dessa utredningsuppdrag upphöra. Beredningens huvuduppgifter bör preciseras på sätt som jag anger i det följande.

Samverkan mellan stat och kommun

En av beredningens huvuduppgifter blir att se över formerna för "samverkan mellan statlig och kommunal verksamhet. Genom olika studier bör beredningen överväga om förändringar bör göras i ansvars- och .uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun. Beredningen bör också belysa vilka konsekvenser s. k. ramlagar har för den kommunala självsty- relsen och den kommunala ekonomin. Den översyn av de statliga myndig- heternas normgivningsverksamhet m. ta. som f. n. bedrivs inom stat- _ - ' kommungruppen bör skyndsamt fullföljas. Beredningen bör också behandla

• Sida 118
•  Original

Bilaga 2: 2

de statliga myndigheternas allmänna tillsyn över kommunerna och lands- tingskommunerna. dvs. den tillsyn som sker genom inspektionsverksamhet e. d. Syftet skall vara att avveckla sådan tillsyn som inte längre är nödvändig. sedan kommunindelningsreformen och utvecklingen av de politiska och administrativa organen avsevärt har höjt kommunernas och landstingskom- munernas möjligheter till självständigt beslutsfattande.

Beredningen bör vidare som underlag för fortsatta överväganden kartläg- ga och analysera de författningsbestämmelser m. ni. som detaljreglerar statsbidragen till kommunerna och landstingskommunerna. avgiftsfinansie- ringen av kommunal verksamhet samt reglerna om obligatoriska kommunala nämnder. De statliga myndigheterna har genom förordningen (1981z305) om översyn av statliga myndigheters föreskrifter, anvisningar och råd (översyns- förordningen) ålagts att göra en total genomgång av de regler som" särskilt ' riktar sig till kommunerna och landstingskommunerna. En redovisning av erfarenheterna av detta översynsarbete samt förslag om formerna för fortsatt översyn bör ingå i beredningens arbetsuppgifter.

Samordning av statliga beslut

En andra huvuduppgift för beredningen blir att överväga hur en förbättrad samordning av statliga beslut och åtgärder som påverkar den kommunala kOstnadsutvecklingen skall kunna åstadkommas. Därvid bör beredningen pröva förutsättningarna att få till stånd samlade föreskrifter om förfarandet när statliga regler som riktar sig till kommunerna dch landstingskommunerna utarbetas samt om utformningen av sådana regler. Frågan bör prövas tillsammans med en översyn av kungörelsen (1970:641) om begränsning i myndighets rätt att meddela föreskrifter. anvisningar eller råd (begräns- ningskungörelsen). Beredningen bör'i detta sammanhang särskilt analysera hur de statliga myndigheterna efterlever kravet på beräkningar av de ekonomiska och administrativa konsekvenserna av deras föreskrifter'och råd. Förslag bör utarbetas om hur eventuella brister skall kunna avhjäl- pas. , Stat-kommungruppen har i betänkandet (SOU 1982:37) Kommunal planering i förändring angett vissa allmänna principer för samverkan mellan stat och kommun i fråga om'den'författningsreglerade kommunala plane- ringen. I betänkandet redovisas också förslag till förenklingar i den statliga regleringen av den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen. Beredning-' en bör fullfölja översynsarbetet i- dessa frågor samt överväga ytterligare åtgärder som syftar till att förbättra samordningen mellan författningsregle- rad statlig och kommunal planering. ' '

Det statliga utredning'sväsendet har en betydelsefull roll när det gäller att åstadkomma förändringar i samspelet mellan "stat Och kommun. I varje

• Sida 119
•  Original

Bilaga 2: 2

betänkande skall enligt kommittéförordningen (19761119) redovisas en beräkning av kostnaderna för att genomföra kommitténs förslag. Genom en ändring (1981z307) i kommittéförordningen föreskrivs numera också att kommittéförslagens effekter för den kommunala självstyrelsen skall belysas i betänkandena. Vidare har direktiv (Dir 1981z42) utfärdats till kommittéer och särskilda utredare om begränsning av statlig normgivning till kommu- nerna och 1andstingskommunerna. Beredningen bör redovisa erfarenheterl na av bestämmelserna i kommittéförordningen och av de särskilda direkti- ven. '

Samverkan inom den kommunala sektorn

Den tredje huvuduppgiften för beredningen blir att med de allmänna utgångspunkter som jag tidigare har redovisat pröva behovet av och formerna för samverkan inom den kommunala sektorn. Jag anser för min del att det utredningsarbete om interkommunalt samarbete som f. n. bedrivs på skilda håll bör bli föremål för en samlad prövning. Kommunalföretagskom- mittén har i betänkandet (SOU 1982:13) Kommunalföretaget redovisat förslag avseende kommunal verksamhet i företagsform inom en kommun. Samverkan i företagsform mellan flera kommuner kommer att belysas i ett betänkande inom kort. Det är enligt min mening väsentligt att interkommu- nal samverkan i företagsform ses i ett sammanhang med-andra samarbets- former. Kommunalförbundsutredningen kommer sålunda att senast den 30 juni 1983 redovisa sina förslag rörande interkommunalt samarbete i form av kommunalförbund. Förslagen bör därefter få en samlad bedömning av den av mig här förordade beredningen. '

Kommunernas och landstingskommunernas roll i näringspolitiken m. m.

En särskild utredningsuppgift för beredningen bör vara att analysera och. överväga kommunernas och landstingskommunernas kompetens i närings- och sysselsättningspolitiken. Samhällets insatser inom dessa områden är ofta en fråga om samverkan mellan stat och kommun. Kommuner och landstingskommuner har i ökad utsträckning kommit att ägna sig åt närings- och sysselsättningspolitiska frågor. Detta har lett till en diskussion om kommunernas och landstingskommunernaslagenliga kompetens när det gäller dessa frågor. I olika sammanhang har också krav rests på en allmän översyn av gränserna för de kommunala insatserna.

Riksdagen begärde hösten 1979 en utredning med bl. a. en redovisning av kommunernas nuvarande befogenheter i fråga om näringslivsfrämjande åtgärder. En sådan redovisning har -nu gjorts av utredningen om kommunal kompetenslagstiftning i betänkandet (SOU 1982120) Kommunerna och

• Sida 120
•  Original

Bilaga 2: 2

näringslivet.Betänkandet innehåller bl. a. en beskrivning av gällande rätt i fråga om kommunernas förhållande till näringslivet. Det har inte ingått i utredarens uppdrag att överväga några förändringar av den kommunala kompetensen i dessa frågor. Kommunernas roll när det gällerlnäringslivet harockså tagits upp av industrisaneringsutredningen. som har haft till uppgift att utreda frågan om planmässig sanering efter industrinedläggningar. l utredningens betänkande (SOU 1982110) Sanering efter industrinedlägg- ningar föreslås att en särskild utredning görs om kommunernas kompetens inom näringslivssektorn. [ ett flertal socialdemokratiska riksdagsmotioner begärs också att en översyn skall göras av ramarna för kommunernas insatser i näringspolitiken.

Det finns enligt min mening starka skäl att nu ta upp frågan om kommunernas och landstingskommunernas roll i närings- och sysselsätt- ningspolitiken. Det har varit naturligt att olika initiativ tagits på lokal och regional nivå för att främja näringslivets utveckling och öka sysselsättningen. Det nära samband som finns med de statliga åtgärderna inom dessa områden talar för att utredningsarbetet bör läggas hos beredningen. En naturlig utgångspunkt bör vara att analysera erfarenheterna av de kommunala ' näringslivsinsatserna samt belysa konsekvenserna av olika kommunala kompetensgränser inom näringslivsområdet. Statens industriverk har fått i uppdrag att kartlägga omfattning. inriktning och vissa samhällsekonomiska effekter av den kommunala näringspolitiken. Denna kartläggning bör bl. a. utgöra underlag för beredningens analyser. Beredningen bör vidare ta upp och pröva former för att uppnå ökad samverkan mellan olika statliga och kommunala organ samt företag och fackliga organisationer. .I detta sammanhang bör beredningen överväga frågan om kommunal representa- tion i styrelsen för större företag.

En annan kompetensfråga som beredningen bör överväga i detta sammanhang gäller en ev. vidgning av den kommunala kompetensen för att möjliggöra solidaritetsyttringar i internationella frågor. Beredningen bör härvid analysera hur en utvidgad kompetens på detta område kan förenas med statsmakternas ansvar för den svenska utrikespolitiken.

Beredningens arbetssätt

Beredningen bör vara oförhindrad att utöver de uppgifter som jag nu har. nämnt ta upp även andra frågor av betydelse när det gäller ökad samverkan mellan statlig och kommunal verksamhet. Beredningen bör emellertid utgå från en i huvudsak oförändrad kostnadsfördelning mellan stat och kom- mun.

Beredningens utredningsarbete bör bedrivas i nära samarbete med bl. a. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, arbetsmarknadsstyrel-

• Sida 121
•  Original

Bilaga 212

sen, statens industriverk. statskontoret och riksrevisionsverket. Samråd bör ske med kommittéer och särskilda utredare vars uppdrag rör de verksam- hetsområden som beredningen behandlar. _

Beredningen bör utarbeta de författningsförslag som föranleds av dess överväganden. Förslagen bör redovisas successivt.

Beredningen bör senast den 30 juni varje år lämna regeringen en rapport över sin verksamhet. Utredningsarbetet bör pågå till den 30 juni 1985 varefter formen för och resultaten av arbetet bör utvärderas.

Till beredningen bör knytas en särskild parlamentarikergrupp med företrädare för riksdagspartier. kommuner och landstingskommuner.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för civildepartementct

att tillkalla en beredning med högst fem ledamöter för att utreda frågan om ökad samverkan mellan stat och kommun samt förenkling av statliga regler. m. m..

att utse en av ledamöterna att vara ordförande. att besluta om ledamöter i en till beredningen knuten parlamentariker- grupp samt om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde åt beredningen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommittéanslag.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Civildepartementet)

1')

• Sida 122
•  Original

Bilaga 2: 3

Kommittédirektiv"

55%

%% åå]

Tilläggsdirektiv till stat—kommunberedningen (C 1983:02)

Dir 1984:28

Beslut vid regeringssammanträde 1984-06-07

Chefen för civildepartementct, statsrådet Holmberg, anför. Stat- ' kommunberedningen bör få i uppdrag att svara för att försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse genomförs och följs upp.

Bakgrund

Stat-kommunberedningen (Dir 1983z30) avlämnade i februari 1984 betänkandet (Ds C 198411) Försök med ökad kommunal självstyrelse. Beredningens förslag låg till grund för regeringens proposition och riksda- gens beslut om försöksverksamhetens utformning (prop. 1983/84:152, KU 32. rskr 368).

Riksdagens beslut innebär att en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse skall genomföras i högst nio kommuner och tre landstingskom- muner. Försökskommunerna skall ges möjlighet att göra avsteg från statlig reglering och därigenom kunna pröva nya vägar i den kommunala verksamheten. Försöket är avsett att pågå under en fyraårsperiod och att efter utvärdering ligga till grund för mera generella överväganden.

Genom riksdagsbeslutet får regeringen möjlighet att inom ramen för försöksverksamheten göra avsteg från vad riksdagen har bestämt i samband med anvisande av anslag. godkännande av riktlinjer för en viss verksamhet eller annan liknande åtgärd. En lag om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation träder i kraft den 1 juli 1984.

Uppdraget

Stat-kommunberedningen bör enligt min mening svara för att försöksverk- * samheten genomförs. En viktig uppgift för beredningen blir att hålla fortlöpande kontakt med försökskommunerna och på olika sätt bistå dem. Beredningen bör också yttra sig över och bereda försökskommunernas

• Sida 123
•  Original

framställningar till regeringen om förändringar i den statliga regleringen. Prop. 1988/89: 1 Det är Väsentligt att olika försök fortlöpande utvärderas. Stat—kommun- Bilaga 2: 3 beredningen bör svara för att utvärderingen sker på ett systematiskt och

allsidigt sätt. . . , Beredningen skall enligt sina direktiv ha slutfört sitt arbete den 30 juni

1985. Tiden bör med anledning av vad jag har anfört utsträckas så att arbetet med att följa och utvärdera försöksverksamheten kan fullföljas. Beredning- en bör senast den 30 juni varje år lämna regeringen en rapport om hur försöksverksamheten fortlöper. En slutrapport bör lämnas senast den 30 juni 1989. '

Hemställan Jag hemställer att regeringen meddelar stat-kommunberedningen tilläggs- direktiv i enlighet med vad jag nu har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Civildepartementet)

• Sida 124
•  Original

Stat-kommunberedningens avgivna betänkanden ' Ptop-1988/8911 och rapporter - Bilaga 2: 4

— Statsbidragskatalogen 1983/84 — 55 miljarder till kommuner och landsting . — Försök med ökad kommunal självstyrelse (Ds C 1984: 1) — Statlig reglering av kommunal verksamhet ('Ds C l984:2) — Staten, kommunerna och servicen (Ds C 19845) ' — Förnya den kommunala självstyrelsen! — Driver statens styrning upp kommunernas kostnader? — Avgifter inom kommunal verksamhet (Ds C 198416) — Ram eller lag? Om ramlagstiftning och samhällsorganisation (Ds C 1984: 12) . — Statsbidragskatalogen 1984/85 — 60 miljarder till kommuner'och landstingskommuner — Enklare former för interkommunalt samarbete (Ds C 1985z4) — Statens tillsyn av kommunerna (Ds C 1985:6) — Frikommunförsöket (rapport september 1985) — Kommunala företag (Ds C 1985113) ' — Kommunal medverkan i internationella frågor (Ds C 1986: IO) — Bättre regelekonomi. En ny begränsningsförordning (Ds C 1986: 14") — Staten — kommunerna och den statliga styrningen. Några principfrågor (rapport av Jörgen Westerståhl) — Kommunal näringslivspolitik. Samverkan med staten och näringslivet (Ds C 1986:16)

— Statsbidragskatalogen 1987

-— Statsbidrag till kommuner och landsting (Ds Fi 198717)

• Sida 125
•  Original