SOU 2010:5

Skolgång för alla barn

Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet

Regeringen beslutade den 13 augusti 2009 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att komplettera förslagen i betänkandet Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas (SOU 2007:34) genom att bland annat analysera förutsättningarna för och lämna förslag på hur rätten till skolgång samt tillgång till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg kan utsträckas till att gälla för fler grupper av barn som vistas i landet utan tillstånd (dir. 2009:71). Till särskild utredare förordnades från och med 18 augusti 2009 lagmannen Margareta Åberg.

Som experter att biträda utredningen förordnades från och med den 1 oktober 2009 departementssekreterarna Ola Eriksson, Karin Juhlén och David Karlsson, ämnessakkunnige Robert Larsson, rättssakkunniga Helena Levin, avdelningschefen Björn Persson, förbundsjuristen Irene Reuterfors-Mattsson, departementssekreteraren Cecilia Torstensson, undervisningsrådet Mats Wennerholm, rättssakkunniga Anna Verené och departementssekreteraren Anders Widholm. Som sekreterare i utredningen anställdes från och med den 1 september 2009 hovrättsassessorn Helena Forsaeus.

Utredningen – som har antagit namnet Utredningen om rätt till skolgång m.m. för barn som vistas i landet utan tillstånd – överlämnar betänkandet Skolgång för alla barn (SOU 2010:5). Till betänkandet fogas ett särskilt yttrande. Utredningens uppdrag är härmed avslutat.

Göteborg i januari 2010

Margareta Åberg

/Helena Forsaeus

Sammanfattning

Uppdraget

Utredningens uppdrag har varit att komplettera vissa av de förslag som lämnades i betänkandet Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas (SOU 2007:34).

Uppdraget har bl.a. inneburit att analysera förutsättningarna för hur rätten till skolgång samt tillgång till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg kan utsträckas till att gälla för fler grupper av barn som vistas i landet utan tillstånd. I denna del ska utredningen lämna förslag på hur målgruppen kan avgränsas. Utgångspunkten ska, enligt direktiven, vara att de barn som omfattas av förslaget ska få rätt till skolgång m.m. på samma villkor som asylsökande barn enligt förordningen (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl.

Dessutom har utredningen haft i uppdrag att lämna förslag som rör rätt till skolgång i fristående skolor och tillgång till enskilt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för såväl barn som vistas i landet utan tillstånd som asylsökande barn och ungdomar m.fl., samt hur nuvarande och föreslagen reglering om statlig ersättning kan utformas så att samtliga huvudmän blir ersättningsberättigade.

I uppdraget har vidare ingått att analysera förutsättningarna för och lämna förslag om dels hur den skyldighet att underrätta polisen som finns för styrelsen för utbildningen och socialnämnden enligt 7 kap. 1 § utlänningsförordningen (2006:97) kan inskränkas eller avskaffas, dels, om och i så fall hur socialnämndens uppgiftsskyldighet enligt 17 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) kan förändras på ett sätt som är förenligt med ambitionen att trygga barnens vistelse i skola, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Avgränsning i förhållande till förslag i 2007 års betänkande

Utredningens uppdrag har i huvudsak varit att lämna kompletterande förslag till 2007 års betänkande. Eftersom uppdraget innebär att förslag ska lämnas om en utvidgad rätt till skolgång m.m. ingår även att se över vilka konsekvenser detta får för redan lämnade förslag av den förra utredningen. Sistnämnda uppgift har föranlett utredningen att lämna ett avvikande förslag när det gäller frågan om val av modell för statlig ersättning till kommuner och huvudmän. Utredningens förslag beträffande frågan om rätt till skolgång i fristående skolor samt tillgång till enskilt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skiljer sig också från det som lämnades av den förra utredningen.

Förslag och överväganden i 2007 års betänkande som inte har bedömts ingå i eller påverka detta utredningsuppdrag har i princip inte omnämnts. Bara när det har ansetts vara befogat för ökad förståelse av lämnade förslag eller för helhetens skull, har utredningen kommenterat och tagit ställning för den förra utredningens överväganden.

Förslagen

Målgruppen

I direktiven anges uttryckligen (s. 9) att uppdraget innebär att målgruppen barn ska utökas jämfört med den grupp barn som omfattades av den tidigare utredningen. Samtidigt påpekas att det finns grupper av barn som inte bör omfattas, såsom exempelvis barn som vistas i landet utan tillstånd under en kortare tid.

När det gäller frågan om hur målgruppen kan avgränsas bör det först fastslås att utgångspunkten, enligt utredningens bedömning, bör vara att alla barn som vistas i landet ska ha rätt till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Detta gäller även för barn och ungdomar som saknar tillstånd för sin vistelse här, oberoende av vilken anledning tillstånd saknas. Undantag från denna huvudregel får dock anses vara motiverat för barn och ungdomar vars vistelsetid i landet (med eller utan tillstånd) kan förväntas bli helt tillfällig, eftersom det för dessa personer inte kan antas föreligga ett behov av att få sin utbildning m.m. tillgodosedd här. En samman-

lagd vistelsetid som sannolikt kommer att understiga tre–fyra månader torde kunna användas som riktlinje för när undantagsbestämmelsen kan bli tillämplig.

Den närmare innebörden av den föreslagna rätten till skolgång

Genom att rätten till utbildning m.m. för den berörda målgruppen författningsregleras får såväl barnen och deras föräldrar som personal och beslutsfattare klara och tydliga regler att förhålla sig till. Detta medför ökad rättsäkerhet för den enskilde individen och att skollagens mål – allas rätt till lika tillgång till utbildning samt rätt till en likvärdig utbildning – kan uppnås. En sådan reglering torde också medföra att den svenska lagstiftningen på ett bättre sätt överensstämmer med bestämmelserna i barnkonventionen och de intentioner som ligger till grund för den.

I likhet med den förra utredningen föreslås att de barn och ungdomar som omfattas av utredningsförslaget ska ha rätt till utbildning i samtliga skolformer, dvs. förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, obligatorisk särskola, gymnasiesärskola, specialskola och sameskola. Undervisning ska bedrivas med hänsyn till den enskildes behov och förutsättningar. Någon skolplikt föreligger inte. Rätten till utbildning för den berörda målgruppen gäller på huvudsakligen samma villkor som för barn och ungdomar bosatta i Sverige. Undervisning i gymnasieskola och gymnasiesärskola förutsätter dock att utbildningen påbörjas före 18 års ålder. Utredningen ansluter sig till gjorda överväganden och förslag lämnade av den förra utredningen även i övriga delar beträffande vilket innehåll utbildningen ska ha.

Härutöver innebär utredningsförslaget att de barn som ingår i målgruppen ska ha rätt att delta i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg på samma villkor som gäller för barn som är bosatta i landet. Någon skyldighet att genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn som är berättigade till plats i förskola och fritidshem, att anvisa plats i förskoleklass eller att informera föräldrarna om dessa verksamheter och dess syften föreligger dock inte.

Rätten till skolgång m.m. föreslås gälla också i fristående skolor och enskilt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Detsamma ska gälla också för de barn och ungdomar som omfattas av förordningen (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl.

Utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ska, efter ansökan, erbjudas den berörda målgruppen av hemkommunen. Hemkommunen ska anses ha fullgjort sin skyldighet genom att barnet får sin utbildning tillgodosedd i en fristående skola respektive deltar i enskilt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Med hemkommun avses den kommun där barnet eller eleven stadigvarande vistas, eller om han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den kommun i vilken han eller hon för tillfället uppehåller sig.

Underrättelseskyldighet och uppgiftsskyldighet och övriga sekretessfrågor

Av bestämmelsen i 7 kap. 1 § utlänningsförordningen (2006:97) följer att bl.a. styrelsen för utbildningen och socialnämnden är skyldiga att, under vissa förutsättningar, underrätta polismyndigheten om en utlännings fullständiga namn, födelsedatum, medborgarskap och bostadsadress. Enligt utredningens bedömning talar övervägande skäl för att varken styrelsen för utbildningen eller socialnämnden bör omfattas av en skyldighet att på eget initiativ lämna underrättelser till verkställande myndighet, och därför föreslås att bestämmelsen i 7 kap. 1 § utlänningsförordningen ska upphävas.

När det gäller frågan om socialnämnden uppgiftsskyldighet enligt 17 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) uttrycks i direktiven att utredningen ska analysera förutsättningarna för att förändra bestämmelsen på ett sätt som är förenligt med ambitionen att trygga barnens vistelse i skola, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Med utgångspunkt från uppdragets huvuduppgift, att se till att barn som vistas i landet utan tillstånd ska få rätt till skolgång m.m., har utredningen sökt men inte funnit något säkert underlag för att det skulle finnas ett samband mellan förekomsten av att barn som vistas i landet utan tillstånd avhåller sig från att delta i utbildning m.m. och bestämmelsen om socialnämndens uppgiftsskyldighet. Vid en intresseavvägning har utredningen bedömt att det saknas tillräckliga skäl för att avskaffa eller inskränka bestämmelsen, som alltså även fortsättningsvis bör gälla oförändrad.

Utredningen instämmer för övrigt i den förra utredningens bedömning att några författningsändringar vad avser bestämmelser om sekretess inom skolområdet för enskildas personliga förhållanden, och regleringen av sekretess mellan myndigheter, inte är nödvändiga.

Frågan om sekretessbelagda uppgifter kan lämnas ut av personal i skola, förskola eller skolbarnsomsorg till exempelvis polismyndighet eller Migrationsverket får – liksom tidigare – avgöras efter en prövning enligt generalklausulen i 10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Statlig ersättning till kommuner och huvudmän

Utredningens förslag om rätt till utbildning m.m. till en utvidgad målgrupp innebär ett nytt åtagande för kommunerna och ökade kostnader för utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Dessa kostnader föreslås bli ersätta av staten genom ett specialdestinerat statsbidrag. Ekonomisk ersättning ska lämnas till kommunerna i form av fastställda schablonbelopp per barn eller elev för varje skolform respektive deltagande i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Ersättningen beslutas och utbetalas av Statens skolverk efter ansökan av kommunerna. I de fall en elev eller ett barn fått sin utbildning tillgodosedd i en fristående skola respektive deltagit i enskilt bedriven förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg ska det ersättningsbelopp som betalats till kommunen utgöra det bidrag som kommunen ska lämna till huvudmannen för verksamheten. Samtliga huvudmän, såväl offentliga som enskilda, föreslås därmed bli ersättningsberättigade.

Författningsreglering

Rätten till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för de barn och ungdomar som ingår i målgruppen samt statsbidrag för de kostnader som uppstår föreslås att regleras i förordningsform. När en slutlig utformning av den nya skollagen har utarbetats kan de förslag som här lämnas och som inte bör regleras i förordning i stället införas i den nya lagen.

Summary

Remit

The remit of the Inquiry has been to supplement some of the proposals submitted in the report Schooling for children who are to be refused entry or expelled (SOU 2007:34).

The remit has involved analysing the conditions for how the right to schooling and access to pre-school and school-age childcare can be extended to apply to more groups of children residing in the country without a permit. In this part of the remit, the Inquiry will submit proposals for how to define the target group. According to the terms of reference, the premise is to be that the children included in the proposal are to have a right to schooling, etc. on the same terms as children seeking asylum, in accordance with the Ordinance on education, pre-school services and schoolage childcare for children seeking asylum, etc. (2001:976)

In addition, the Inquiry has had the task of submitting proposals concerning the right to schooling in independent schools and access to privately run pre-school activities and school-age childcare for both children residing in the country without a permit and children and young people seeking asylum, etc., as well as how the current and proposed regulations on state compensation can be designed so that all service providers are eligible for compensation.

The remit has also included analysing the conditions for, and submitting proposals on, how the obligation on the part of the educational board and the social welfare committee to notify the Swedish Police Service (in accordance with Chapter 7, Section 1 of the Aliens Ordinance (2006:97)) may be restricted or removed, and whether and, if so, how the social welfare committee’s obligation to provide information (in accordance with Chapter 17, Section 1 of the Aliens Act (2005:716)) may be amended in a way that is

compatible with the ambition to ensure that these children are able to attend school, pre-school or school-age childcare.

Delimitation in connection with proposals in the 2007 report

The main remit of the Inquiry has been to submit supplementary proposals to the 2007 report. As the remit includes submitting proposals on an extended right to schooling, etc., a review of the consequences this will have for proposals already submitted by the previous Inquiry is also necessary. The aforementioned task has led the Inquiry to submit a different proposal concerning the issue of which model to choose for state compensation to municipalities and service providers. The Inquiry’s proposals concerning the issue of the right to schooling in independent schools and access to privately run pre-school activities and school-age childcare also differ from those submitted by the previous Inquiry.

Proposals and considerations in the 2007 report that are not deemed to be part of, or to influence, the remit of this Inquiry have gone essentially unmentioned. Only where it is deemed appropriate for better comprehension of the proposals submitted or for the sake of the overall picture has the Inquiry commented on and taken a position on the previous Inquiry’s considerations.

The proposals

The target group

It is expressly stated in the terms of reference (p. 9) that the remit involves broadening the target group ‘children’ compared to the group of children covered by the previous Inquiry. At the same time, it is noted that there are groups of children who should not be included, such as children residing in the country without a permit for a shorter period of time.

As regards the issue of how to define the target group, it should first be established that the basic premise according to the assessment of the Inquiry should be that all children residing in the country are to have a right to education, pre-school activities and school-age childcare. This also applies to children and young people

without a permit for their stay here, irrespective of why they are without a permit. However, an exception from this main rule can be considered justified for children and young people whose stay in the country (with or without a permit) may be expected to be entirely temporary, as it cannot be expected that these persons will be in need of having their educational requirements, etc. met here. An uninterrupted stay that is likely to be less than three to four months should be suitable as a guideline for when the exemption clause may be applicable.

The detailed implications of the proposed right to schooling

By regulating in law the right to education, etc. for the target group concerned, children and their parents, as well as staff and decisionmakers, will have clear and unambiguous rules to conform to. This will mean greater legal security for individuals, and it will also mean that the objectives of the Education Act – everyone’s right to equal access to education and the right to education of equal quality – can be achieved. Such a regulation should also mean that Swedish legislation is more in line with the provisions of the Convention on the Rights of the Child and the intentions behind it.

Like the previous Inquiry, this Inquiry proposes that the children and young people covered by the Inquiry proposal are to have a right to education in all types of schools, i.e. pre-school class, compulsory school, upper secondary school, compulsory school for pupils with learning disabilities, upper secondary school for pupils with learning disabilities, special school for the deaf and hard of hearing, and Sami school. Teaching is to be conducted taking into account the needs and abilities of the individual. School attendance is not compulsory. The right to education for the target group concerned applies essentially on the same terms as for children and young people resident in Sweden. However, a requirement for attending upper secondary school and upper secondary school for pupils with learning disabilities is that the child began his or her education before the age of 18. The Inquiry agrees with the considerations of the previous Inquiry, as well as the proposals it submitted – also on other elements – concerning educational content.

Moreover, the Inquiry’s proposal means that the children included in the target group are to have a right to participate in pre-school

activities and school-age childcare on the same terms as those that apply to children resident in the country. However, there is no obligation to undertake any outreach activities to find out which children are entitled to a place at pre-school and out-of-school centres, to allocate places in pre-school classes or to inform parents about these activities and their purposes.

It is proposed that the right to schooling, etc. also apply to independent schools and privately run pre-school activities and school-age childcare. The same also applies for the children and young people covered by the Ordinance on education, pre-school services and school-age childcare for children seeking asylum, etc. (2001:976).

Upon application, education, pre-school activities and schoolage childcare are to be offered to the target group concerned by their home municipality. The home municipality is to be considered to have fulfilled its obligation when a pupil or a child has his or her educational needs met in an independent school or takes part in privately run pre-school activities or school-age ‘Home municipality’ refers to the municipality in which the child or pupil is permanently domiciled, or if he or she does not have a permanent place of residence, the municipality in which he or she is currently staying.

Obligation to notify, obligation to provide information and other secrecy issues

The provision in Chapter 7, Section 1 of the Aliens Ordinance (2006:97) states that the educational board and the social welfare committee, among others, have an obligation to, under certain circumstances, notify the police authority of an alien’s full name, date of birth, citizenship and home address. In the Inquiry’s view there are decisive arguments as to why neither the educational board nor the social welfare committee should be included in an obligation to notify an enforcing authority on their own initiative; it is therefore proposed that the provision in Chapter 7, Section 1 of the Aliens Ordinance be repealed.

As regards the issue of the social welfare committee’s obligation to provide information in accordance with Chapter 17, Section 1 of the Aliens Act (2005:716), it is expressly stated in the terms of reference that the Inquiry is to analyse the conditions for amending

the provision in a way that is compatible with the ambition to ensure that these children are able to attend school, pre-school and school-age childcare. Based on the main task of the Inquiry – to ensure that children staying in the country without a permit are to have a right to schooling, etc. – the Inquiry has sought, but not found, any reliable evidence to suggest a link between children staying in the country without a permit abstaining from attending school, etc. and the provision on the social welfare committee’s obligation to provide information. Having weighed up the interests, the Inquiry has come to the conclusion that there are not sufficient grounds to repeal or restrict the provision, which should, therefore, continue to apply unaltered.

Moreover, the Inquiry agrees with the assessment made by the previous Inquiry that, concerning provisions on secrecy in the area of schools regarding individuals’ personal circumstances, and the regulation of secrecy between agencies, no legislative amendments are necessary. The issue of whether secret information may be released by staff in schools, pre-schools or school-age childcare to, for instance, the police authority or the Swedish Migration Board may be determined following an examination in accordance with the general clause in Chapter 10, Section 27 of the Public Access and Secrecy Act (2009:400), as has previously been the case.

State compensation to municipalities and service providers

The Inquiry’s proposals on the right to education, etc. for an expanded target group will mean a new undertaking for the municipalities and increased costs for education, pre-school activities and school-age childcare. It is proposed that the state provide compensation for these costs through an earmarked state grant. Economic compensation is to be paid to the municipalities in the form of fixed standard amounts per child or pupil for each type of school or for participation in pre-school activities and school-age childcare. This compensation is to be approved and paid by the National Agency for Education following application by the municipalities. In cases where a pupil or a child has had his or her educational needs met in an independent school or has participated in privately run pre-school activities or school-age childcare, the amount of compensation paid to the municipality is to equal the grant that the municipality is to pay to the service provider. It is thus proposed

that all service providers, both public and private, be entitled to compensation.

Statutory regulation

It is proposed that the right to schooling, pre-school and schoolage childcare for the children and young people included in the target group and the state grants for the costs incurred be regulated in the form of an ordinance. When a final version of the new Education Act has been drafted, the proposals that have been submitted which should not be regulated by an ordinance can instead be integrated into the new Act.

Författningsförslag

1. Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100) att 15 kap. 5 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap.

5 §1

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om mottagande i det offentliga skolväsendet av elever som inte räknas som bosatta i Sverige.

Detsamma gäller mottagande av barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om deltagande i utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, anordnad av det allmänna eller av enskilda, för barn och elever som inte räknas som bosatta i Sverige.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

1 Senaste lydelse 2001:799

2. Förslag till förordning (201X:XX) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt statsbidrag för barn som vistas i Sverige utan tillstånd

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

Tillämpningsområde

1 § I denna förordning finns bestämmelser om vad som gäller i fråga om barn och ungdomar som vistas i Sverige utan tillstånd och som ska ha rätt till utbildning och att delta i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, anordnad av det allmänna eller av enskilda huvudmän.

Förordningen innehåller också bestämmelser om statsbidrag för kostnader i samband med att dessa barn och ungdomar deltar i sådan utbildning eller verksamhet som avses i första stycket.

Barn och ungdomar som omfattas

2 § Bestämmelserna i denna förordning om mottagande i och statsbidrag för förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt deltagande i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg omfattar barn och ungdomar som vistas i Sverige utan tillstånd.

Rätten till utbildning m.m. enligt första stycket gäller inte om det är sannolikt att barnets eller den unges vistelsetid i landet kan förväntas bli endast tillfällig.

De barn och ungdomar som omfattas av rätten enligt första stycket ska tas emot i den sökta verksamheten så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden.

Hemkommun

3 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning avses med hemkommun den kommun där barnet eller eleven stadigvarande

vistas eller, om han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den kommun i vilken han eller hon för tillfället uppehåller sig.

Detsamma gäller vid tillämpning av skollagen (1985:1100) och övriga författningar som rör verksamheten eller utbildningen.

Utbildning och annan verksamhet

Grundskola, obligatorisk särskola, specialskola och sameskola

4 § Barn som avses i 2 § ska, efter ansökan, anvisas plats i förskoleklass och har rätt att få utbildning i grundskola, obligatorisk särskola, specialskola och sameskola på samma villkor som barn som är bosatta i Sverige. De omfattas dock inte av rätten till skolskjuts enligt 4 kap. 7 § samt 6 kap. 6 § tredje stycket och 10 a §skollagen (1985:1100). Undervisningen ska bedrivas med hänsyn till den enskilde elevens behov och förutsättningar.

Rätt till utbildning enligt första stycket medför inte någon skolplikt.

Förskoleverksamhet, förskoleklass skolbarnsomsorg, gymnasieskola och gymnasiesärskola

5 § Barn och ungdomar som avses i 2 § ska utöver sådan utbildning som regleras i 4 § även, efter ansökan, erbjudas förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola på samma villkor som barn och ungdomar som är bosatta i Sverige. Undervisningen ska bedrivas med hänsyn till den enskilde elevens behov och förutsättningar.

Vad som sägs i första stycket om utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan gäller bara för den som har påbörjat utbildningen före 18 års ålder.

Hemkommunens ansvar

6 § Hemkommunen ska ansvara för att utbildning samt deltagande i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg enligt denna förordning kan komma till stånd.

Hemkommunen är inte skyldig att söka upp barn som avses i 2 § för att anvisa dem plats i förskoleklass eller att ta reda på om de är berättigade plats i förskola eller skolbarnsomsorg. Kommunen är

inte heller skyldiga att informera föräldrarna till sådana barn om verksamheten i förskoleklassen eller syftet med denna.

Tillämpliga bestämmelser

7 § Bestämmelserna i skollagen (1985:1100) och övriga författningar som gäller för de barn och elever som är bosatta i Sverige tillämpas på verksamheten och utbildningen.

Avvikelser från dessa bestämmelser får göras om det är nödvändigt med hänsyn till den enskildes behov och förutsättningar.

Statsbidrag

8 § Statsbidrag lämnas för barn och ungdomar som med stöd av bestämmelserna i denna förordning har tagits emot i verksamheter och utbildningar som anordnas av det allmänna.

Detsamma gäller för barn och ungdomar som har tagits emot i en fristående skola, en enskild förskola, i ett enskilt fritidshem, i enskild pedagogisk omsorg, i utbildning motsvarande förskoleklass som bedrivs av enskild, av en internationell skola eller av en annan fristående skola, om

1. barnet eller eleven ska tas emot i motsvarande offentlig verksamhet eller utbildning enligt 4 och 5 §§, och

2. huvudmannen har rätt till bidrag för den aktuella verksamheten eller utbildningen enligt bestämmelserna i skollagen (1985:1100).

Statsbidragets storlek

9 § Statsbidrag lämnas enligt fastställda schablonbelopp. Ersättning betalas med

- x kr per år för barn i förskoleverksamhet, - x kr per år för barn i förskola enligt 2 a kap. 8 a § skollagen (1985:1100),

- x kr per år för barn i skolbarnsomsorg, - x kr per år för en elev i förskoleklass, - x kr per år för en elev i grundskola, obligatorisk särskola, specialskola eller sameskola, och

- x kr per år för elev i gymnasieskola eller gymnasiesärskola. För en elev eller ett barn som inte genomgår utbildning respektive deltar i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg under ett helt år betalas ersättning med ett belopp som för varje påbörjad fyra-

veckorsperiod utgör en tiondel av det belopp som anges i första stycket. Efter särskild prövning får Statens skolverk betala ersättning till en kommun eller ett landsting för extra kostnader för elever med särskilt behov av stöd och för andra extraordinära kostnader för skolverksamhet.

Utbetalning

10 § Statsbidraget betalas till barnets eller elevens hemkommun.

11 § Vad som sägs i 9 och 10 §§ ska tillämpas även i det fall en fristående skola har tagit emot en sådan elev som avses 2 §, om förutsättningarna enligt 8 § 2 stycket är uppfyllda. I sådant fall ska det belopp som betalas till kommunen utgöra det bidrag som kommunen ska lämna till den fristående skolan.

Ansökan m.m.

12 § Statens skolverk beslutar om och betalar ut statsbidrag enligt denna förordning.

Uppgiftsskyldighet

13 § En kommun ska till Statens skolverk lämna uppgift om antalet barn för vilka ersättning begärs och vilken utbildning eller verksamhet som avses.

Skolhuvudmännen ska förse kommunen med uppgifter om hur många barn som deltar i verksamheten och som därmed är berättigade ersättning.

Återbetalning

14 § Statens skolverk får besluta att helt eller delvis kräva tillbaka utbetalat statsbidrag om

1. den mottagande kommunen genom att lämna oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att statsbidrag har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, eller

2. statsbidraget av någon annan orsak har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta.

En upplysning om bestämmelserna i denna paragraf ska tas in i beslutet om statsbidrag.

Bemyndigande

15 § Statens skolverk får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

Överklagande

16 § Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.

3. Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl.

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl.

dels att 9 och 10 §§ ska upphöra att gälla,

dels att 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

I denna förordning ges föreskrifter om utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar som avses i 1 § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Det är barn och ungdomar som

1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande),

2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen och som inte är

I denna förordning finns bestämmelser om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, anordnad av det allmänna eller av enskilda, för barn och ungdomar som avses i 1 § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Det är barn och ungdomar som

1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande),

2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen och som inte är

2 Senaste lydelse 2009:1558

folkbokförda här i landet, eller

3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas.

folkbokförda här i landet, eller

3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas.

I denna förordning ges även föreskrifter om utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar som inte är folkbokförda här i landet och som vistas här enligt ett beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen.

I denna förordning finns även bestämmelser om utbildning, anordnad av det allmänna eller av enskilda, för barn och ungdomar som inte är folkbokförda här i landet och som vistas här enligt ett beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen.

I förordningen ges också föreskrifter om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn som avses i första och andra stycket.

I förordningen (201X:XX) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt statsbidrag för barn som vistas i Sverige utan tillstånd finns särskilda bestämmelser som gäller skolgång m.m. för dessa barn.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.

4. Förslag till förordning om ändring i utlänningsförordningen (2006:97)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § utlänningsförordningen (2006:97) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

1 §

En underrättelse om en utlännings fullständiga namn, födelsedatum, medborgarskap och bostadsadress här i landet skall lämnas till polismyndigheten i det polisdistrikt där utlänningen är bosatt eller huvudsakligen vistas. En sådan underrättelse behövs dock inte beträffande den som har sökt uppehållstillstånd i Sverige eller den som är undantagen från skyldigheten att ha uppehållstillstånd.

En underrättelse om en utlännings fullständiga namn, födelsedatum, medborgarskap och bostadsadress här i landet ska lämnas till polismyndigheten i det polisdistrikt där utlänningen är bosatt eller huvudsakligen vistas. En sådan underrättelse behövs dock inte beträffande den som har sökt uppehållstillstånd i Sverige eller den som är undantagen från skyldigheten att ha uppehållstillstånd.

Underrättelse enligt första stycket lämnas av

1. Skatteverket, när utlänningen första gången a. anmäler sig till folkbokföring i Sverige eller skall folkbokföras här utan egen anmälan, b. ansöker om att få en skattsedel och inte kan visa att han eller hon har arbetstillstånd eller permanent uppehållstillstånd,

2. arbetsförmedlingskontor, när utlänningen första gången anmäler sig hos förmedlingen för registrering eller för att på annat sätt ta förmedlingens tjänster i

Underrättelse enligt första stycket lämnas av

1. Skatteverket, när utlänningen första gången a. anmäler sig till folkbokföring i Sverige eller ska folkbokföras här utan egen anmälan, b. ansöker om att få en skattsedel och inte kan visa att han eller hon har arbetstillstånd eller permanent uppehållstillstånd,

2. arbetsförmedlingskontor, när utlänningen första gången anmäler sig hos förmedlingen för registrering eller för att på annat sätt ta förmedlingens tjänster i

anspråk,

3. socialnämnd, när nämnden första gången vidtar åtgärd i ett ärende om socialtjänst som angår utlänningen,

4. styrelsen för utbildningen, när utlänningen första gången skrivs in i grundskolan eller, om han eller hon inte tidigare varit elev i grundskolan, tas in i gymnasieskolan.

anspråk.

Den som lämnar underrättelse bör uppmana utlänningen att ta kontakt med Migrationsverket i fråga om uppehålls- eller arbetstillstånd.

Polismyndigheten skall med anledning av en underrättelse se till att utlänningen ansöker om uppehålls- eller arbetstillstånd hos Migrationsverket eller vidta de andra åtgärder som underrättelsen ger anledning till.

Polismyndigheten ska med anledning av en underrättelse se till att utlänningen ansöker om uppehålls- eller arbetstillstånd hos Migrationsverket eller vidta de andra åtgärder som underrättelsen ger anledning till.

Inledning

Direktiven

Utredningens uppdrag (dir. 2009:71) innebär i korthet att de förslag som lämnades i betänkandet Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas (SOU 2007:34) ska kompletteras på så vis att utredningen ska analysera förutsättningarna för och lämna förslag på hur

  • rätten till skolgång samt tillgång till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, i såväl offentlig som enskild regi, kan utsträckas till att gälla för fler grupper av barn som visas i landet utan tillstånd, och hur den nuvarande regleringen kan utformas så att även asylsökande barn ska få rätt till utbildning i fristående skolor samt tillgång till enskilt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
  • statens ersättning för mottagande av barn som vistas i landet utan tillstånd samt asylsökande barn kan utformas så att samtliga huvudmän blir berättigade till ersättning
  • den skyldighet att underrätta polisen som finns för styrelsen för utbildningen och socialnämnden enligt 7 kap. 1 § utlänningsförordningen (2006:97) kan inskränkas eller avskaffas
  • socialnämndens uppgiftsskyldighet enligt utlänningslagen

(2005:716) kan förändras på ett sätt som är förenligt med ambitionen att trygga barnens vistelse i skola, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg

Utredningen har också fått i uppdrag att bedöma den aktuella gruppens storlek, beräkna vilka kostnader som uppstår för staten, kommuner och fristående huvudmän med anledning av förslaget, samt lämna förslag till finansiering. Bedömningar och förslag ska utgå från ett

barnperspektiv och i alla delar ska utredningen analysera konsekvenserna för de barn, myndigheter och den personal som kommer att beröras av förslagen. Direktiven i sin helhet finns i bilaga 1.

Utredningsarbetet

Utredningen inledde sitt arbete i september 2009.

Utredningsarbetet har bedrivits i samråd med utredningens experter som representerar Statens Skolverk, Statens skolinspektion, Finansdepartementet, Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Justitiedepartementet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet samt Sveriges kommuner och landsting. Expertgruppen har haft två sammanträden.

Utredningen har i enlighet med direktiven samrått med ett antal myndigheter och organisationer genom att under hösten genomföra ett gemensamt samrådsmöte, vid vilket deltog företrädare för Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Barnombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen, Sveriges kommuner och landsting samt Friskolornas Riksförbund. Under utredningstiden har sekreteraren därutöver sammanträffat med företrädare för Statens skolinspektion för samråd vid ett ytterligare tillfälle. Vissa underhandskontakter har också förekommit med representanter från vissa av dessa myndigheter och andra berörda intressenter.

Avgränsning i förhållande till 2007 års betänkande

Förslag och överväganden i 2007 års betänkande som inte har bedömts ingå i eller påverka utredningens uppdrag omnämns inte i detta betänkande. I den utsträckning avvikande förslag lämnas eller när det anses vara befogat för ökad förståelse av förslagen eller för helhetens skull, kommenterar utredningen den förra utredningens överväganden eller tar ställning till dessa.

Begreppsanvändning

Utredningens huvuduppdrag är att lämna förslag på hur rätten till skolgång samt tillgång till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg kan utsträckas – i förhållande till förslagen i 2007 års betänkande – till att gälla för fler grupper av barn som vistas i landet utan tillstånd. Utgångspunkten ska vara att den rätt som föreslås för den utvidgade målgruppen ska motsvara vad som gäller för asylsökande barn. Enli