SOU 2006:37
Om välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet
Referenser
Agamben, Giorgio (2005) Undantagstillståndet. Lund. Site edi-
tion 1.
Andersson, Jenny (2003) Mellan tillväxt och trygghet. Idélinjer i
socialdemokratisk social politik under efterkrigstiden. Uppsala. Uppsala Universitet.
Andersson, Lena (1996) ”Lapphemmen i Norrbotten” i Socialme-
dicinsk tidskrift 1996.
Blomquist, Paula (2003) Den gränslösa välfärdsstaten. Agoras års-
bok 2003. Stockholm. Agora.
Bulmer, Martin & Rees, Anthony (1996) Citinzenship Today. The
Contemporay Relevance of HT Marshall. London. UCL Press.
Clarke, John (2004) Changing Welfare, Changing States. New
Direccions in Social Policy. London. Sage.
de los Reyes, Paulina (2005) ”Intersektionalitet, makt och struktu-
rell diskriminering” i de los Reyes Paulina & Kamali Masoud Bortom vi och dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. SOU 2005:41. Stockholm. Fritzes.
Esping-Andersen, Gösta (1994) ”Jämlikhet, effektivitet och makt”
i Per Thullberg & Kjell Östberg (red.) Den svenska modellen. Lund. Studentlitteratur.
Essed, Philomena (1991) Understanding Everyday Racism. An
Interdisciplinary Theory. London. Sage.
Folkhälsoinstitutet (2005) Särbehandlad och kränkt – en rapport om
sambanden mellan diskriminering och hälsa. Rapport R 2005:49. Stockholm. Statens folkhälsoinstitutet.
Färm, Göran (2006) Ett europeiskt socialt medborgarskap? Stock-
holm. SALTSA/Arbetslivsinstitutet.
Gonäs, Lena, Plantenga, Janneke & Rubery Jill (1999) Den köns-
uppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt perspektiv. Solna. Arbetslivsinstitutet.
Hansen, Peo (2000), Europeans only? Essays on identity politics and
the European Union. Umeå. Department of Political Science Umeå University.
Hirdman, Yvonne (1994) ”Kvinnorna i välfärdstaten” i Thullberg,
Per & Östberg (red.) Den svenska modellen. Lund. Studentlitteratur.
Välfärd, medborgarskap och diskriminering SOU 2006:37
Integrationsverket. Remissvar till Betänkandet ”Samhällets insatser
mot hiv/STI – att möta förändring” (SOU 2004:13) 2004-10-13.
Johansson, Susanne (2000) Genusstrukturer och lokala välfärdsmo-
deller. Fyra kommuner möter omvandlingen av den offentliga sektorn, Kulturgeografiska institutionen i Uppsala, Uppsala universitet.
Junestav, Malin (2004) Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och
lagstifning 1930–2001. Uppsala.Uppsala Universitet.
Kamali, Masoud (1997) Distorted Integration. Clientization of
Immigrants in Sweden. Uppsala. Uppsala Multiethnics Papers.
Lewis, Gail (2000) ‘Race’, Gender, Social Welfare. Encounters in a
Postcolonial Society. Cambridge. Polity Press.
Lindberg, Ingemar (1999) Välfärdens idéer. Globaliseringen, elitism
och välfärdstaternas framtid. Stockholm. Atlas.
Lindquist, Rafael (2000) Att sätta gränser. Organisationer och refor-
mer i arbetsrehabilitering. Umeå. Borea.
Läkare utan Gränser Gömda i Sverige. Utestängda från hälso- och
sjukvård. www.lakareutangranser.se/gomda
Magnusson, Lars & Stråth, Bo (2004) A European Social Citizen-
ship?Preconditions for futures Policies from a Historical Perspective. Bryssel. Peter Lang.
SOU 2001:79 Välfärdsbokslut för 1990-talet. Slutbetänkande från
Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm. Fritzes.
SOU 2004:13 Samhällets insatser mot hiv/STI – att möta förändring.
Socialdepartementet. Betänkande från Hiv/aidsutredningen. Stockholm. Fritzes.
SOU 2004:110 Gränskontrollag – effektivare gränskontroll. Justitie-
departementet. Gränskontrollutredningen. Stockholm. Fritzes.
SOU 2005:41 Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner om makt,
integration och strukturell diskriminering. Rapport från utredningen om Makt, integration och strukturell diskriminering. Justitiedepartementet. Stockholm. Fritzes
SOU 2005:66 Makt att forma samhället och sitt eget liv. Jämställd-
hetspolitiken mot nya mål. Slutbetänkande av Jämställdhetspolitiska utredningen. Stockholm. Fritzes.
SOU 2005:69 Sverige inifrån. Röster om etnisk diskriminering.
Rapport från utredningen om Makt, integration och struk-
SOU 2006:37 Välfärd, medborgarskap och diskriminering
turell diskriminering. Justitiedepartementet. Stockholm. Fritzes.
SOU 2006:2 Omprövning av medborgarskap. Justitiedepartementet.
Utredningen om omprövning av medborgarskap. Fritzes. Stockholm.
Soysal, Yasemin (2004) Postnational Citizenship: Reconfiguring the
Familiar Terrain. Syracuse, New York. Campbell Public Affairs Institute.
Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande
Ann-Zofie Duvander & Stina Eklund
Inledning
Föräldraförsäkringen syftar till att alla vuxna individer i Sverige ska kunna kombinera arbete och barn. Detta ska främst uppnås genom en generös föräldrapenning ämnad åt båda föräldrarna. Målet stöds även av arbetsrättslig lagstiftning vilken garanterar föräldrar rätten att vara föräldralediga från anställning. Alla föräldrar som är bosatta i Sverige har rätt till föräldrapenning men ersättningen blir avsevärt högre för de föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar som förvärvsarbetar kompenseras för inkomstbortfall medan föräldrar utan arbete ersätts på en väsentligt lägre grundnivå. Det finns för alla även stor flexibilitet i hur ersättningsdagar kan användas men en högre ersättning ger naturligtvis större möjlighet att använda denna flexibilitet. En fast anställning med större möjlighet att använda föräldraledighet ökar också denna flexibilitet. Det finns därför skäl att fråga sig om föräldraförsäkringen innebär likvärdiga möjligheter för hela befolkningen och om betald ledighet med barn är lika tillgänglig för utrikesfödda som för svenskfödda föräldrar.
Det främsta skälet att ställa frågan om användningen av föräldrapenningen ser annorlunda ut är att arbetsmarknadssituationen ofta är sämre för utlandsfödda föräldrar än för svenskfödda föräldrar. Utrikesfödda personer har exempelvis oftare tillfälliga anställningar, är oftare arbetslösa och har i genomsnitt även lägre lön än svenskfödda (Integrationsverket, 2005; SCB, 2005). Frågan är om dessa skilda arbetslivsvillkor skapar andra förutsättningar att använda föräldrapenningen.
1
Ann-Zofie Duvanders & Stina Eklunds bidrag till denna antologi är ett resultat av samarbetet mellan Försäkringskassan och Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering.
Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande SOU 2006:37
Eftersom ersättningsbeloppet i föräldrapenningen är beroende av inkomst innan föräldraledighet finns det en inbyggd uppmuntran att förvärvsarbeta innan man skaffar barn. Föräldraledighetslagen (1995:584) gör det också möjligt att återgå till samma arbete efter en föräldraledighet, vilket ger förstärkt trygghet för familjens fortsatta försörjning. De flesta föräldrar följer mönstret att först förvärvsarbeta och sedan få barn (Riksförsäkringsverket, 2001) och de flesta småbarnsföräldrar fortsätter att förvärvsarbeta efter föräldraledigheten (Försäkringskassan, 2005a). Föräldrapenning som uppmuntrar förvärvsarbete är en grundläggande orsak till att Sverige i internationell jämförelse har mycket låg barnfattigdom (Ferrarini, 2003). Men på grund av föräldrapenningens konstruktion hamnar de föräldrar som inte följer mönstret att förvärvsarbeta innan de får barn, eller som har otrygg anställningsform, utanför en stor del av familjernas trygghetssystem. Detta kan ha ekonomiska (och andra) konsekvenser både under barnets första tid och senare under barndomen.
Vidare är utrikesfödda föräldrars användning av föräldrapenningen intressant ur ett jämställdhetsperspektiv. Föräldraförsäkringen infördes bland annat för att öka den reella jämställdheten i arbetslivet och i hemmen genom att ge båda föräldrarna rätt att använda föräldraledighet. Föräldraförsäkringen bygger även på den grundläggande principen att båda föräldrarna har ansvar för barnets uppfostran och utveckling. I regeringens proposition (2000/01:44) om föräldraförsäkring och föräldraledighet poängteras att det för barnets bästa är av stor vikt att båda föräldrarna tidigt etablerar en god kontakt med barnet. Att undersöka könsfördelningen av föräldrapenninganvändande för olika grupper av föräldrar är ett sätt att undersöka hur väl avsikten med föräldraförsäkringen överensstämmer med utfallet. En anledning som av föräldrarna själva ofta nämns till icke jämställt uttag är att de ekonomiska marginalerna inte tillåter ett jämställt uttag mellan föräldrarna (Riksförsäkringsverket, 2003a). Även om det finns forskning som visar att ekonomiska faktorer inte är det enda skälet till ett icke jämställt uttag, bör föräldrarnas uttag delvis kopplas till den ekonomiska situationen och föräldrarnas arbetsmarknadssituation.
Frågan om skillnader i nyttjande av föräldrapenning är viktig ur barnets perspektiv, och har betydelse för barnets levnadsförhållanden. När det gäller exempelvis barns ekonomiska trygghet är den direkt beroende av föräldrarnas situation. Har båda föräldrarna fasta anställningar med acceptabla lönenivåer så ökar barnets eko-
SOU 2006:37 Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande
nomiska trygghet under de första levnadsåren. Skillnader i möjligheten att använda föräldrapenning speglar inte enbart föräldrarnas arbetsmarknadsanknytning utan ger även en bild av barnens ekonomiska uppväxtvillkor.
Det finns relativt få tidigare studier om utrikesfödda föräldrars föräldrapenninganvändande och knappast någon som redovisar föräldrar med olika ursprung. De rapporter som tagit upp föräldrars ursprung visar bland annat att det är en betydligt större andel utrikesfödda pappor som inte tar föräldrapenning jämfört med svenskfödda pappor (Riksförsäkringsverket, 2002a), samtidigt som utrikesfödda pappor tar fler föräldrapenningdagar i genomsnitt jämfört med svenskfödda pappor (Riksförsäkringsverket, 1993). Det bör dock betonas att dessa siffror kan vara svåra att jämföra med varandra och med dagsläget då föräldrapenninganvändandet förändras över tid. Vidare genomförde Riksförsäkringsverket år 2003 en intervjuundersökning om föräldrars kunskap om föräldrapenning och föräldraledighet. I undersökningen var bortfallet av utrikesfödda föräldrar stort. Bland de utrikesfödda föräldrar som svarade, men som på grund av det stora bortfallet inte kan antas vara representativa, framkom att de hade mindre kunskaper än de svarande svenskfödda föräldrarna (Riksförsäkringsverket, 2003b).
Denna studie syftar till att ge en bild av hur utrikesfödda föräldrar använder föräldrapenningen och vad som påverkar nyttjandet av försäkringen. Studien är en del av ett påbörjat arbete på Försäkringskassan att kartlägga socialförsäkringsanvändande bland grupper med olika ursprung, bland annat beskrivet i Socialförsäkringsboken 2005 (Försäkringskassan, 2005b). Studien är beskrivande och syftar till att ge ett underlag för vidare forskning och analys. I bakgrunden ges, utöver en beskrivning av föräldrapenningen, ett resonemang kring olika möjliga anledningar till variationen i föräldrapenninganvändandet. Därefter beskrivs tillvägagångssätt och datamaterial varefter resultaten presenteras.
Begrepp och definitioner
I den följande texten kommer vi främst att använda begreppet utrikesfödd person. Detta begrepp används oftast i registerstudier för att beteckna en person som är född i annat land än Sverige. I denna studie är födelseländer grupperade till regioner. Ibland kommer vi att använda begreppet invandrare i samma betydelse, dvs. en person
Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande SOU 2006:37
som under sin livstid har invandrat till Sverige. Detta begrepp har emellertid i andra sammanhang kopplats till föräldrars födelseland. I denna studie görs inte några sådana tolkningar av begreppet. Den som är en svenskfödd person, är född i Sverige oberoende av föräldrarnas ursprung.
Bakgrund
Föräldraförsäkring – kort genomgång
Föräldraförsäkringen omfattar i dag förmånerna föräldrapenning vid barns födelse, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Alla föräldrar bosatta i Sverige har rätt till föräldrapenning som kan användas till och med att barnet är sju år. Som förälder har man alltid rätt att vara ledig från sitt arbete för att använda sina föräldrapenningdagar. När föräldraförsäkringen infördes 1974 innehöll den sex månaders föräldrapenning i samband med barns födelse vilket fritt kunde fördelas mellan föräldrarna. Därefter har antalet föräldrapenningdagar utökats i omgångar och föräldrapenningen var år 1999 femton månader.
År 1995 reserverades en månad för vardera föräldern, en s.k. pappamånad och en s.k. mammamånad. Införandet av denna månad gjorde att andelen pappor som nyttjar föräldrapenningdagarna ökade, men antalet nyttjade dagar per pappa sjönk (Riksförsäkringsverket, 2003a). Att antalet dagar per pappa sjönk kan ha att göra med att fler mindre motiverade pappor använder försäkringen (Sundström och Duvander, 2002) eller att en norm om att pappor ”ska” använda en månads ledighet skapats (Riksförsäkringsverket, 2002a). År 2002 infördes ytterligare en pappamånad och en mammamånad samtidigt som föräldrapenningen förlängdes med en månad till att omfatta totalt 16 månader.
Sedan år 1998 är ersättningsnivån 80 procent av den tidigare inkomst en.
2
Taket för den inkomstrelaterade ersättningen är
7,5 basbelopp per år (cirka 24 600 kronor i månaden år 2005). Eftersom lönespridningen ökat under 1990-talet (Fritzell, 2001) har ett ökande antal föräldrar en inkomst som gör att de i praktiken får lägre ersättning från föräldrapenningen än 80 procent av inkomsten. Detta gäller till största del män som generellt har högre
2
I mitten av 1990-talet sänktes ersättningsnivån från 90 till 75 procent, för att kort därefter
höjas till 80 procent.
SOU 2006:37 Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande
lön än kvinnor. Däremot är föräldrapenningen inte alltid den enda ersättningen vid föräldraledighet. En stor del av de förvärvsarbetande föräldrarna har enligt avtal från sin arbetsgivare olika former av ersättning, utöver den de har från Försäkringskassan (Försäkringskassan, 2005c).
De föräldrar som inte förvärvsarbetat 240 dagar innan barnet föds har inte rätt till inkomstbaserad föräldrapenningersättning. De får i stället ersättning på grundnivå (tidigare garantinivå), som i dag (år 2005) är 180 kronor per dag. Under hela 1990-talet var denna ersättning 60 kronor om dagen. Skillnaden i ersättningsnivå mellan 80 procent av inkomsten och grundnivån innebär en stark drivkraft att arbeta innan man väljer att skaffa barn.
Varför skulle föräldrar med olika ursprung använda föräldrapenning på olika sätt?
Det finns flera möjliga anledningar till att utrikesfödda föräldrar kan tänkas använda föräldrapenningen på ett annat sätt än svenskfödda föräldrar. Nedan nämner vi de mest uppenbara utifrån kunskapen som finns i dag. Eftersom denna kunskap är begränsad kan det inte uteslutas att det finns andra faktorer som kan vara lika viktiga.
Vi diskuterar först arbetsmarknadssituation och informationstillgång. Dessa två faktorer har att göra med institutioner och strukturer som föräldrarna möter i Sverige.
Därefter diskuteras familjestrategier och föräldrars inställning till omsorgen om barnen, vilket kan ses som föräldrarnas svar på föräldrapenningens utformning. Utrikesfödda föräldrar kan både möta en annan sida av svenska institutioner och strukturer (bland annat i hur de blir bemötta), och de kan också svara på samma kontext på ett annat sätt än svenskfödda föräldrar (bland annat beroende på andra erfarenheter i livet). De individuella skillnader som dessutom finns är något som vi inte kan fånga med den statistiska beskrivning vi använder oss av här. De faktorer som nämns här utesluter naturligtvis inte varandra utan kan tillsammans både förstärka och försvaga skillnader i nyttjandet av föräldrapenning.
Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande SOU 2006:37
Arbetsmarknad
Det finns otaliga bevis för att utrikesfödda i de flesta hänseenden har sämre möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och att de som får arbeten har sämre villkor (se forskningsöversikt i SOU 2005:56). Exempelvis har utrikesfödda kvinnor och män en högre arbetslöshet än svenskfödda män och kvinnor. Denna arbetslöshet tenderar även att pågå under längre perioder. Speciellt utrikesfödda kvinnor drabbades hårt av den ekonomiska krisen under första hälften av 1990-talet. Vidare har utrikesfödda män och kvinnor oftare tillfälliga anställningar och dessa anställningar tenderar att upphöra och inte att övergå i fasta anställningar. Utrikesfödda har även lägre löner, sämre avkastning på utbildning, de är dessutom oftare anställda i positioner de är överkvalificerade för, samt har mindre möjligheter att nå chefspositioner.
Användningen av föräldrapenningen kan till viss del ses som en återspegling av detta. Lägre lön, eller frånvaro av löneinkomst, ger automatiskt en lägre ersättning i föräldrapenning. En osäker anställning kan påverka längden på föräldraledigheten, eller om föräldern över huvud taget tar föräldraledigt, då en frånvaro kan riskera den fortsatta anställningen. Detta rör enligt Bekkengen (2002) främst män som till skillnad från kvinnor, ofta har ett val mellan arbete och föräldraledighet. För kvinnor som knappast har något val av att använda föräldraledighet eller inte kan en lång föräldraledighet i stället försvåra återinträdet på arbetsmarknaden. Om kvinnan var arbetslös innan föräldraledigheten är det naturligtvis ännu svårare.
De föräldrar som står utanför arbetsmarknaden hamnar i ett sämre läge än de som har en arbetsmarknadsanknytning i förhållande till socialförsäkringen, vilket kan innebära ytterligare exkludering. Detta fenomen kan beskrivas som en ”spill over diskriminering” och är ett exempel på hur olika delar i livet relaterar till varandra (SOU 2005: 41).
3
3
Andra exempel på hur arbetsmarknadssituationen påverkar nyttjandet och relationen
gentemot socialförsäkringssystemet återfinns exempelvis i Socialförsäkringsboken 2005 (Försäkringskassan, 2005b).
SOU 2006:37 Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande
Information
I Försäkringskassans roll som ansvarig för föräldrapenningen ingår att informera och att ge god service till alla medborgare. Föräldrapenningens olika valmöjligheter innebär att den är komplicerad att sätta sig in i och skillnader i försäkringsutnyttjande kan grunda sig i informationssvårigheter. Trots att Försäkringskassan tillhandahåller information om föräldrapenningen på flera sätt och att information finns tillgänglig på olika språk, kan det finnas problem med att få fullständig kunskap om hur försäkringen kan nyttjas. Informationen som tillhandahålls är ofta översiktlig och översatt till ett begränsat antal språk. Dessutom varierar språkkompetensen i kundtjänstmottagningen mellan olika försäkringskassekontor.
En passiv hållning från Försäkringskassans sida, exempelvis genom att inte aktivt tillhandahålla detaljerad information på olika språk, kan ses som problematisk. En ytterligare problematik är om olika grupper av föräldrar bemöts på olika sätt av Försäkringskassans personal. Föräldrapenningen grundas inte på behovsbedömning, men innebär viss bedömning av den försäkrades rättigheter. Ett flertal studier visar att myndigheter, däribland Försäkringskassan, bemöter utrikesfödda personer annorlunda än svenskfödda (för forskningsöversikt se SOU 2005:56, s. 343–378). Kvalitativa intervjuer tyder dock på att invandrade föräldrar är nöjda med bemötandet från Försäkringskassan (Försäkringskassan, 2005b). I denna studie kommer vi inte att undersöka Försäkringskassans bemötande eller det ansvar myndigheten har för sin utgående information, utan stannar vid att se detta som en faktor som kan tänkas påverka föräldrapenninganvändandet bland svenskfödda och utrikesfödda föräldrar (för vidare diskussion se Försäkringskassan, 2005b).
Familjestrategier
Migration påverkar på olika sätt familjens möjligheter och begränsningar. Ett exempel gäller barnafödandet där vi vet att utrikesfödda kvinnor föder något fler barn under de första åren i Sverige för att sedan få ett mönster likt svenskfödda kvinnors (Andersson, 2001). Arbetsmarknadssituationen tenderar att påverka utrikesfödda kvinnors barnafödande på liknande sätt som svenskfödda kvinnors, även om det finns variationer mellan kvinnor med olika ursprung
Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande SOU 2006:37
(Andersson och Scott, 2005). Vidare vet vi att risken för skilsmässor ökar i samband med migration, men att det finns stora variationer mellan individer med olika födelseländer (Darvishpour, 2003). Kunskapen om hur migration påverkar familjestrategier är dock till stor del begränsad i Sverige.
Vår utgångspunkt är att familjens beteende och strategi troligen påverkar föräldrapenninganvändandet. De flesta väljer att skaffa barn då de uppnått en viss ålder och stabil socioekonomisk status (fast anställning och säker inkomst) vilket speglas i föräldrapenninguttaget. Kvinnor och män som nyligen invandrat kan emellertid stå inför andra överväganden. Det är till exempel möjligt att ett av migration uppskjutet barnafödande genererar ett intensivt föräldrapenninganvändande som inte är ett avbrott i arbetslivskarriären utan ett steg innan denna karriär börjar. En annan anledning till ett högt föräldrapenninganvändande kan vara en osäkerhet kring framtiden, exempelvis gällande om familjen kommer att stanna eller återutvandra.
Inställning till omsorgen om barnen
Oavsett ursprung passar kanske inte föräldraförsäkringens syften och mål alla familjer i Sverige. Föräldraförsäkringens syfte att underlätta kombination av förvärvsarbete och barn utgår från en norm som inte alltid stämmer i familjer med andra preferenser.
För att nyttja föräldraförsäkringen flexibelt, och med hög ersättning, krävs en anpassning till det i Sverige dominerande mönstret av tvåförsörjarfamilj. Emellanåt ses utrikesfödda schablonmässigt som en grupp som inte anpassar sig till detta mönster och inte ställer upp på idén om att föräldrarna ska dela ansvar och arbete gällande barn och förvärvsarbete. Denna bild kan ifrågasättas av flera skäl. Utrikesfödda föräldrar är inte en grupp utan föräldrar från en mängd olika sammanhang med olika erfarenheter, vilket gör det omöjligt att generalisera i detta avseende. Variationer i inställning till barn och arbete kan också komma sig av migrationen i sig och att kontakten med svenska institutioner på olika sätt påverkar denna inställning. Dessutom är det inte möjligt att kontrastera mot en ”svensk” inställning eftersom just denna fråga är mycket diskuterad och det inte alls råder samstämmighet bland svenskfödda föräldrar. Särskilt leder bilden fel om man ser den svenska situationen som jämställd då svenskfödda föräldrar som bekant inte använder
SOU 2006:37 Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande
föräldrapenningen jämställt. De flesta föräldrar i Sverige är dessutom nöjda med sin sneda fördelning av föräldraledigheten (Riksförsäkringsverket, 2003a).
Det är dock möjligt att föräldrar som är begränsade av ekonomi och andra omständigheter också begränsas i sina möjligheter att följa sin inställning till barn och förvärvsarbete. Walls (2005) kvalitativa studie tyder på en stor anpassning till rådande omständigheter bland invandrade familjer bland annat i Finland.
Är det ett problem att föräldrapenningen används på olika sätt?
En slutsats av ovan resonemang är att användningen av föräldraförsäkringen kan ses som en del av utrikesföddas deltagande i det svenska samhället. Uttag av föräldrapenning till högre ersättning bygger på arbetsmarknadsanknytning. Ett nyttjande av föräldrapenning på ett flexibelt sätt tyder på att man har information om regelverket och att familjens strategier utnyttjar de regler och möjligheter som föräldraförsäkringen är uppbyggd på. En jämn fördelning av föräldraförsäkringen mellan föräldrarna kan bygga på möjligheter att ta jämställt ansvar för barn och arbete. Men är det ett problem om utrikesfödda föräldrar nyttjar föräldrapenningen annorlunda?
En annorlunda användning av föräldrapenningen är problematisk om föräldrapenningen är olika tillgänglig för olika grupper av föräldrar. Detta gäller naturligtvis både för svenskfödda och utrikesfödda föräldrar. En stor del av barns ekonomiska situation bygger, genom föräldrapenningen, på föräldrarnas arbetsmarknadsanknytning och om en del av föräldrarna inte har en sådan anknytning kan det finnas skäl att reflektera över vilka effekter föräldraförsäkringen har för olika grupper av familjer. Om fullständig information om föräldrapenningen inte når alla grupper av föräldrar och detta hindrar deras användning är detta ett problem. Om föräldrapenningen, som är menad som ett stöd för att kunna skaffa barn och ha kvar sin arbetsmarknadsanknytning utestänger vissa grupper från arbetsmarknaden, bör detta ses som problematiskt. Begränsade möjligheter att använda föräldrapenning kan till viss del ses som ett tecken på utanförskap. Det kan även betyda större hinder för utrikesfödda föräldrar än svenskfödda att delta på likvärdiga villkor i samhället.
Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande SOU 2006:37
Denna studie
I denna studie har vi utgått från Försäkringskassans registerdata om användning av föräldrapenning. Till dessa data har information om födelseland, invandringsår, utbildning, inkomst och ålder kopplats.
Studien behandlar utrikesfödda och svenskfödda föräldrar till barn födda 1999 i Sverige och föräldrarnas föräldrapenninguttag fram till det att barnet fyllt fyra år. Noteras bör att svenskfödda föräldrar i denna studie i sin tur kan ha en eller två föräldrar som är utrikesfödda.
Föräldrapenningen kan användas fram till barnets första skolår, men i denna studie mäts användandet efter fyra år eftersom den allra största delen av föräldrapenningen används tidigt i barnets liv (Riksförsäkringsverket, 2004). Detta möjliggör mer aktuella siffror. Det är dock inte det slutgiltiga användandet av föräldrapenningen som beskrivs och skillnader mellan olika grupper kan både komma att minska och öka fram till barnets första skolår.
Studiepopulationen består av de drygt 101 000 barn som föddes i Sverige år 1999. I studien har vi valt att exkludera de observationer där barnet är tvilling eller adopterat, då barnet är född i utlandet, då båda föräldrarna inte invandrat vid barnets födelse, om båda föräldrarna inte är berättigade till föräldrapenning (personer som inte fått uppehållstillstånd), eller om föräldrarna inte har gemensam vårdnad. Alla föräldrar i studien har således vårdnad om sitt barn men alla bor inte ihop fyra år efter barnets födelse. Data om föräldrapenninganvändning kommer från de inmatningar som Försäkringskassan gör av uppgifter från de blanketter med begäran om föräldrapenning som föräldrarna skickar in. Av olika anledningar finns det ibland felaktigheter i dessa inmatningar och vi har i denna studie valt att även exkludera sådana fall. Den aktuella studiepopulationen är 79 919 barn födda i Sverige år 1999.
Fördelen med att använda registerdata över totalpopulationen är att det inte är nödvändigt att göra generaliseringar utifrån urval av föräldrar där utrikesfödda utgör en liten andel. Skillnaderna i analyser av totalpopulationen är i stället faktiska. Den stora datamängden gör det möjligt att fånga upp skillnader som är för små för att upptäckas i ett mindre urvalsmaterial. En annan fördel med registerdata är att informationen inte kan påverkas av möjligheten att föräldrar gör efterkonstruktioner eller helt enkelt inte kommer ihåg hur de använt föräldrapenningen.
SOU 2006:37 Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande
Kategoriseringen av de föräldrar som är födda utanför Sverige har följt de riktlinjer för redovisning av statistik över personer med utländsk bakgrund som Statistiska centralbyrån fastställt (SCB, 2002). Även om denna kategorisering som bygger på region kan diskuteras (se exempelvis Försäkringskassan, 2005b) har den valts då kategoriseringen är rekommenderad och därmed främjar jämförelser mellan olika studier. De flesta ursprungsländer är dessutom för små för att redovisas separat. Tabell 1 redovisar kategoriseringen av födelseregioner för denna studie.
Tabell 1. Antal och andel mammor och pappor födda i olika regioner
Mamma Pappa
Antal
Andel
Antal Andel
Sverige
66 870
83,67
66 684
83,44
Norden utom Sverige
1 749
2,19
1 729
2,16
EU15 utom Norden
683
0,85
1 011
1,27
Europa ej EU
2 520
3,15
2 316
2,90
Afrika
1 654
2,07
1 876
2,35
Asien
5 590
6,99
5 371
6,72
Nordamerika 170 0,21 212 0,27 Sydamerika 641 0,80 647 0,81 Oceanien 42 0,05 73 0,09 Totalt 79 919 100,00 79 919 100,00
Källa: Försäkringskassans datalager Store.
Som framgår av tabell 1 så är vissa kategorier av föräldrar små och i dessa fall bör man vara försiktig med tolkningar. Av denna anledning kommer vi i den fortsatta texten inte att tolka siffror angående mammor och pappor från Oceanien eftersom grupperna innehåller färre än 100 personer.
4
4
De 15 EU-länderna var de länder som tillhörde EU år 1999.
Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande SOU 2006:37
Finns det några skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda föräldrar angående föräldrapenninganvändande?
Det finns flera aspekter på hur föräldrar använder föräldrapenningen. Denna studie ger en översiktlig bild av föräldrapenninganvändande och några grundläggande aspekter undersöks. Först kartläggs hur stor andel av föräldrarna som använder föräldrapenningdagar och hur många dagar dessa föräldrar använder. Andel föräldrar som tagit ut föräldrapenning visar hur stor andel som någon gång har använt föräldrapenning. Antal dagar visar det genomsnittliga antalet nettodagar som föräldrarna tagit ut till barnet är fyra år. Ett högt uttag av föräldrapenningdagar kan exempelvis bero på att föräldern inte har råd att sprida på dagarna under en längre period, eller att familjen har en osäker framtid i Sverige som ger skäl för ett snabbare uttag av dagarna.
Därefter analyseras hur olika faktorer såsom inkomst och utbildning påverkar hur de använda föräldrapenningdagarna är fördelade mellan mamman och pappan, samt hur många dagar som finns kvar när barnet är fyra år.
Vidare undersöks den dagliga ersättningen som föräldrar får i föräldrapenning. Här undersöks även hur stor andel av föräldrarna som får ersättning på grundnivå. Föräldrar som får ersättning på grundnivå har ofta inte förvärvsarbetat innan föräldraledigheten, särskilt inte under åren närmast barnafödandet. De föräldrar som får låg daglig ersättning har haft lägre lön innan de fått barn i jämförelse med dem som får hög daglig ersättning. En fördjupad analys undersöker hur föräldrarnas och familjens dagliga ersättning påverkas av olika faktorer såsom födelseregion och utbildning.
Vilka föräldrar tar ut föräldrapenning och hur mycket?
I Sverige använder mammor över 80 procent av alla föräldrapenningdagar som används under ett år, trots att numera två månader är reserverade för vardera föräldern. Mamman är vanligtvis den som har huvudansvar för barnet under den allra första tiden, vilket gör det troligt att de allra flesta mammor använder föräldrapenning. Det kan dock finnas olika skäl till varför så inte skulle vara fallet. Ett skäl till att mammor inte tar ut föräldrapenning kan vara om information om föräldrapenningen inte når alla grupper i samhället.
SOU 2006:37 Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande
Ett annat kan vara att ekonomiska skäl gör det omöjligt att nyttja föräldrapenningen för mamman.
Efter att en månad reserverades år 1995 för vardera föräldern, ökade andelen pappor som använde föräldrapenning dramatiskt. Innan pappamånaden infördes använde drygt hälften av alla pappor föräldrapenning någon gång under barnets första 8 år, men denna andel steg till knappt 90 procent för pappor som fick barn 1995 (Försäkringskassans datalager Store). Tidigare studier har dock visat att andelen utrikesfödda pappor som använt föräldrapenning varit lägre än andelen svenskfödda pappor. Detta är dock ingen statistik som uppdateras regelbundet och den senaste studien vi känner till rör pappor till barn födda 1996 (Riksförsäkringsverket, 2002a).
Tabell 2. Andel mammor och pappor till barn födda 1999 som använder föräldrapenning under barnets fyra första år samt antal uttagna föräldrapenningdagar i genomsnitt efter föräldrarnas födelseregioner
Mammor Pappor Födelseregion Andel Medel antal dagar
Andel Medel antal dagar
Sverige 99,3 341 83,4 54 Norden utom Sverige 97,1 340 78,5 57 EU15 utom Norden 91,8 317 71,6 62 Europa ej EU 96,3 351 65,4 53 Afrika 96,9 362 56,8 59 Asien 96,2 350 51,3 70 Nordamerika 94,1 315 60,9 51 Sydamerika 97,7 336 68,3 60 Oceanien 90,5 296 68,5 73 Källa: Försäkringskassans datalager Store.
Som tabell 2 visar tar de allra flesta mammor ut föräldrapenning under barnets första fyra år. De svenskfödda mammorna tar ut föräldrapenning i störst utsträckning, drygt 99 procent har tagit föräldrapenningdagar under barnets första fyra levnadsår. Något lägre andel av mammorna födda i Nordamerika och de 15 EU länderna utom Norden använder föräldrapenningen.
Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande SOU 2006:37
Det genomsnittliga antalet föräldrapenningdagar som mammor födda i olika regioner använder ligger mellan knappt 300 och drygt 360 dagar för de olika grupperna. Flest dagar tar mammor födda i Afrika, Asien och Europa ej EU.
Den största skillnaden är den mellan mammors och pappors användning. Men det framgår även att det finns stora skillnader i hur stor andel pappor från olika födelseregioner som använt föräldrapenning. Bland de svenskfödda papporna har drygt 80 procent använt föräldrapenning medan bara hälften av alla pappor födda i Asien har använt föräldrapenning. En relativt stor andel pappor från de andra nordiska länderna använder föräldrapenning, medan en lägre andel pappor födda i Afrika och Nordamerika använder föräldrapenning.
Även om svenskfödda pappor ofta tar föräldrapenning så tar de, tillsammans med pappor födda i Nordamerika och Europa ej EU, minst antal dagar. Pappor födda i Asien tar föräldrapenning i låg utsträckning, men är samtidigt de som tagit ut flest föräldrapenningdagar.
Familjens uttag
Barnet påverkas av båda föräldrarnas uttag vilket ger anledning att presentera hur stor andel av barn födda i Sverige som har föräldrar som använt föräldrapenning och hur många dagar de har använt. Barnets situation är summerad utifrån de två föräldrarnas användande och födelseregion.
SOU 2006:37 Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande
Tabell 3. Andel barn med föräldrar som använder föräldrapenning samt genomsnittligt antal föräldrapenningdagar för barn efter föräldrarnas födelseregion
Andel Medel antal dagar
Mamma Pappa Mamma Pappa
Sverige 99,9 99,8 382 382 Norden utom Sverige 98,6 98,8 381 385 EU15 utom Norden 95,0 96,9 360 376 Europa ej EU 98,5 98,7 384 388 Afrika 98,9 99,2 392 391 Asien 98,7 98,8 383 387 Nordamerika 97,1 97,2 364 375 Sydamerika 99,7 100 377 383 Oceanien 100 98,6 335 377
Källa: Försäkringskassans datalager Store.
Ovanstående tabell visar att majoriteten av barnen får del av föräldrapenningen oavsett föräldrarnas födelseregion. Endast bland de barn som har minst en förälder född i EU 15 utom Norden finns en något lägre andel användare. Detta kan ha att göra med att dessa föräldrar och barn i vissa fall har återutvandrat utan att anmäla detta, att föräldrarna i vissa fall använder familjestöden från sina hemländer och att de har en relativt hög andel som är egna företagare. En mer detaljerad analys visar att de föräldrar som inte använder föräldrapenning inte kommer från något enstaka land inom EU 15 utan att andelen icke-användare är tämligen jämnt spridda bland dessa länder.
När vi undersöker antal använda föräldrapenningdagar per barn vid fyra års ålder ser vi i tabell 3 att skillnaderna mellan föräldrar med olika ursprung är små. Barn med en mamma och/eller pappa född i Afrika har dock nyttjat något fler dagar.
Vad påverkar användandet av föräldrapenning?
För att undersöka om det finns skillnader i uttagna nettodagar mellan mammor och pappor med olika ursprung som är oberoende av förälderns ålder, utbildning och inkomst, partnerns ursprung, ålder, utbildning och inkomst så har skattningar av Tobit-modeller
Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande SOU 2006:37
genomförts.
5
Analysen är genomförd på andelen uttagna dagar som
mamman respektive pappan har tagit samt andel dagar de tillsammans har kvar att ta ut av totalt möjligt antal dagar, vilket här är 450 dagar. Eftersom andelen dagar inte är beroende av familjens uttagsfrekvens så kommer vi att uttrycka oss i ”antal uttagna föräldrapenningdagar” vilket i detta fall är detsamma som andel av alla dagar. Tabell 4 visar resultaten från skattningar av Tobit-modellerna som undersöker detta och vi ger här en kort beskrivning av de viktigaste resultaten av analysen.
5
Tobitmodellen är här en lämplig metod eftersom den även beaktar de föräldrar som inte har
tagit ut någon föräldrapenningdag. Estimaten i analysen ska tolkas så att ett positivt (negativt) värde innebär högre sannolikhet att ha tagit ut fler (färre) dagar än referensgruppen. För genomgång av Tobitmodellen se exempelvis Scott Long (1997).
SOU 2006:37 Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande
Tabell 4. Tobitanalys av andel uttagna föräldrapenningdagar av föräldrar under de första fyra åren samt andel dagar kvar att ta ut. Barn födda 1999
Mamma
Pappa Andel dagar kvar
Mammans födelseregion
Sverige
Ref
Ref
Ref
Norden utom Sverige -0,003
0,001
0,003
EU 15 utom Norden
-0,048 **
0,017 *
0,031 **
Europa ej EU
-0,010
0,001
0,013 **
Afrika
0,005
0,001
0,001
Asien
-0,031 ** 0,009 * 0,024 **
Nordamerika
-0,065 ** 0,028 * 0,037 **
Sydamerika
-0,022 ** 0,007
0,018 **
Oceanien
-0,135 ** 0,019
0,109 **
Pappans födelseregion
Sverige
Ref
Ref
Ref
Norden utom Sverige
0,005
0,003 -0,004
EU 15 utom Norden
0,038
-0,007
0,005
Europa ej EU
0,041 ** -0,037 ** -0,013 **
Afrika
0,036 ** -0,050 ** -0,001
Asien
0,053 ** -0,052 ** -0,018 **
Nordamerika
0,045 ** -0,050 ** -0,009
Sydamerika
0,018 * -0,021 **
0
Oceanien
-0,005
0 -0,004
Mammans ålder
0
0 0,0003 *
Pappans ålder
-0,001 ** 0,0003 * 0,001 **
Mamma grundutbildning
Ref
Ref
Ref
Mamma gymnasieutbildning -0,002 -0,010 ** 0,006 ** Mamma eftergymn. Studier -0,043 ** 0,018 ** 0,021 **
Pappa grundutbildning
Ref
Ref
Ref
Pappa gymnasieutbildning -0,014 ** 0,010 ** 0,005 ** Pappa eftergymn. studier -0,040 ** 0,022 ** 0,017 **
Mammans inkomst 1998
Lägsta 25%
-0,045 ** 0,037 ** 0,015 **
25-50%
Ref
Ref
Ref
51-75%
0,010 ** 0,003 * -0,011 **
75%-
-0,016 ** 0,022 **
0 -
Pappans inkomst 1998
Lägsta 25%
0,031 ** -0,045 ** 0,001
25-50%
Ref
Ref
Ref
51-75%
0,005 * -0,002 -0,002
75%-
0,011 ** -0,030 ** 0,011 **
Intercept
0,810 ** 0,108 ** 0,108 **
N
70620
70620
70620
*=p<0.05 **=p<0.01
Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande SOU 2006:37
Analysen visar att de flesta grupper av utrikesfödda mammor har efter fyra år tagit ut färre föräldrapenningdagar än svenskfödda mammor. Mammans ålder, utbildningsnivå, inkomst samt pappans ursprung, ålder, inkomst och utbildningsnivå har statistiskt säkerställd inverkan på antalet föräldrapenningdagar som mamman tagit ut och när dessa faktorer är kontrollerade för så är skillnaderna mellan mammor med olika födelseregioner mindre (modell utan kontroller är ej visad här). De skillnader som kvarstår är dock statistiskt säkerställda. Resultatet kan tyckas paradoxalt med tanke på att vi tidigare visat att många grupper av utrikesfödda i genomsnitt tagit ut fler föräldrapenningdagar är svenskfödda mammor. Anledningen till att de utrikesfödda mammorna i ovanstående analys tar färre dagar än de svenskfödda är att det finns en högre andel ickeanvändare bland de utrikesfödda mammorna (se tabell 2). Analysen ovan visar vidare att mammor som har en partner född i Europa ej EU, Afrika, Asien, Nordamerika eller Sydamerika tar fler dagar jämfört med om pappan är svenskfödd. Detta beror troligtvis på att det bland de svenskfödda papporna är vanligare att använda föräldrapenningen och att det därför blir färre dagar kvar till mamman.
Analyserna av pappans uttagna föräldrapenningdagar visar att vissa skillnader mellan pappor med olika födelseregioner kvarstår när hänsyn tas till ålder, utbildning, inkomst och partnerns bakgrundsvariabler. Dessa skillnader är dock inte så stora och de flesta grupperna av utrikesfödda pappor skiljer sig inte från de svenskfödda papporna. Skillnaderna tenderar att vara mindre än bland mammorna. Även för papporna visar det sig att en utrikesfödd partner påverkar uttaget. Pappan tar ut färre dagar om mamman är född utanför Sverige, EU 15 och Norden.
Då vi övergår till att studera hur många dagar som föräldrarna har kvar att ta ut innan barnet fyller åtta år, så visar det sig att detta är mer beroende av mammans födelseregion än pappans födelseregion. Är mamman utrikesfödd så har föräldrarna fler dagar kvar att ta ut för barnet än om mamman är svenskfödd. Detta överensstämmer med analysen för mammans uttag som visar att utrikesfödda mammorna tagit färre dagar under barnets första fyra år än svenskfödda.
SOU 2006:37 Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande
Tid i Sverige och föräldrapenning
För att undersöka om tid i Sverige spelar någon roll för hur föräldrapenningen används har vi analyserat enbart de utrikesfödda mammornas och pappornas uttag av föräldrapenningdagar. Svenskfödda föräldrar har exkluderats för att göra det möjligt att analysera hur invandringsår påverkar antalet uttagna dagar. Analysen visar hur antalet dagar påverkas av tid i Sverige oberoende av mammans respektive pappans födelseregion, deras ålder och utbildning. Resultaten redovisas i tabell 5.
Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande SOU 2006:37
Tabell 5. Tobitanalys av andel uttagna föräldrapenningdagar av utrikesfödda mammor och pappor och andel dagar kvar att ta ut familjerna. Barn födda 1999
Andel Dagar kvar
Mamma Pappa Mamma Pappa
Födelseregion
Norden utom Sverige Ref
Ref
Ref
Ref
EU 15 utom Norden -0,025 * 0,007
0,016 * 0,011
Europa ej EU
0,011 -0,025 ** 0,004 0,004
Afrika
0,021 * -0,046 ** 0,004 0,008
Asien
-0,006 -0,043 ** 0,014 ** 0,008 *
Nordamerika
-0,045 * -0,033 0,027 0,004
Sydamerika
-0,003 -0,021 * 0,009 0,011 *
Oceanien
-0,114 ** 0,025 0,105 ** 0,004
Partner från samma land Ref
Ref
Ref
Ref
Partner från annat land -0,006
-0,003
0,004
0,005
Partner från Sverige -0,030 ** 0,003
0,008 * -0,014 **
Invandrat innan 1988
Ref
Ref
Ref
Ref
1988-91
-0,005 -0,013 ** 0,013 ** -0,007
1992-95
0,006 -0,033 ** 0,002 -0,016 **
1996-99
-0,006 -0,038 ** 0,008 -0,003
Mammans ålder -0,001 -0,001
0,001 * 0
Pappans ålder
0 - -0,001
0 0
Mamma grundutbildning Ref Ref Ref Ref Mamma gymnasieutbildn.
-0,004
0
0
0,004
Mamma eftergymn. studier -0,051 ** 0,026 ** 0,025 ** 0,026 **
Pappa grundutbildning Ref Ref Ref Ref Pappa gymnasieutbildning -0,016 ** 0,015 ** 0,004 0 Pappa eftergymn. studier -0,034 ** 0,018 ** 0,017 ** 0,009 *
Mammans inkomst 1998
Lägsta 25%
-0,040 ** 0,040 ** 0,009 0
25-50% Ref Ref Ref Ref 51-75% 0,021 ** -0,004 -0,016 ** -0,011 * 75%- 0,009 0,012 -0,010 -0,005
Pappans inkomst 1998
Lägsta 25%
0,072 ** -0,069 ** -0,021 ** -0,014 **
25-50%
Ref Ref Ref Ref
51-75%
-0,018 * 0,010 0,005 0,004
75%-
0,006 -0,031 ** 0,019 ** 0,016 **
Intercept
0,798 ** 0,798 ** 0,123 ** 0,150 **
N
11153 11413 11153 11413
*=p<0.05 **=p<0.01
SOU 2006:37 Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande
Analysen visar att hur många föräldrapenningdagar som mamman använder inte verkar påverkas av hur länge hon varit i Sverige. Även när tid i Sverige är med i modellen så finns det skillnader mellan olika grupper av utrikesfödda mammor som inte helt förklaras av ålder, inkomst eller utbildning. Skillnaderna mellan de olika utrikesfödda mammorna är dock till största del svagare än i tidigare analys där jämförelsegruppen var svenskfödda mammor. Analysen ovan visar att om mamman är född i EU 15 eller Nordamerika så tar hon färre föräldrapenningdagar än mammor födda i Norden. I motsats tar mammor födda i Afrika fler dagar. Precis som i analysen där svenskfödda mammor finns med, så tar de mammor som har en svensk partner ut färre föräldrapenningdagar.
Tid i Sverige är däremot en viktig faktor för utrikesfödda pappors uttagsmönster. Pappor som varit i Sverige en kort tid tar färre dagar. En möjlig tolkning är att de pappor som varit i Sverige länge har en tryggare situation på arbetsmarknaden, har större möjlighet att ta till sig information om föräldrapenning och därmed kan livssituationen sägas ha stabiliserats. Trots att analysen kontrolleras för tid i Sverige så tar pappor födda i Europa ej EU, Afrika, Asien samt Sydamerika ut färre föräldrapenningdagar än pappor födda i Norden.
Analysen av antalet föräldrapenningdagar som familjen totalt sett har kvar att ta ut för barnets räkning innan det fyller åtta år, är uppdelade i om det är mamman (första modellen) eller pappan (andra modellen) som är utrikesfödd. Den första modellen visar att om mamman varit i Sverige en längre tid så har familjen fler dagar kvar att ta ut i jämförelse med dem som nyligen invandrat. Vidare har familjen fler dagar att ta ut om pappan är född i Sverige. Den andra modellen visar att för pappans del så har familjen färre dagar kvar att ta ut om pappan kom till Sverige sju till fyra år innan barnet föddes. Om mamman är född i Sverige så har familjen färre dagar kvar att ta ut. Detta kan bero på att större andel mammor födda i Sverige tar föräldrapenning (se tabell 2).
Föräldrars dagliga ersättning
Som tidigare diskuterats har föräldrapenningen en stark koppling till föräldrarnas arbetsmarknadsanknytning. Ju högre lön, desto högre daglig ersättning kan föräldrarna få under föräldraledigheten. I föräldrapenningen finns ett kvalifikationskrav för de första
Utrikesfödda och svenskfödda föräldrars föräldrapenninganvändande SOU 2006:37
180 dagarna med föräldrapenning. Föräldern ska under minst 240 dagar i följd innan barnets födelse eller beräknad tid för födelse ha varit försäkrad på inkomstbaserad ersättning. De föräldrar som inte uppfyller kraven för att få ersättning enligt inkomstbortfallsprincipen får i stället ersättning på grundnivå, som år 1999 var 60 kronor per dag. Detta gäller främst föräldrar som inte har haft en stabil arbetsmarknadsanknytning innan de använder föräldrapenning.
Att ha förvärvsarbetat innan föräldraledighet och att ha en inkomstbaserad ersättning ger inte enbart föräldrarna frihet att använda föräldrapenningdagarna som det passar familjens situation. Dessutom ger det familjen en god inkomst under barnets första levnadsår. Att ha ett arbete innan föräldraledigheten gör det i de flesta fall även lättare att efter ledigheten återgå i förvärvsarbete. Detta innebär i sin tur en förstärkt trygghet för familjens framtida försörjning. En analys av ersättningsnivåerna kan därmed visa på systematiska ojämlikheter mellan olika grupper.
Tabell 6 visar andelen mammor födda i olika regioner som enbart tagit föräldrapenningdagar på grundni