Prop. 1990/91:32
om fastighetsdomstolar, m.m.
Regeringens proposition
1990/9lz32 ' titt
om fastighetsdomstolar, m.m. Prop. 1990/91: 32
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 oktober 1990.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson Laila Freivalds
Propositionens huvudsakliga innehåll
Fastighetsdomstolarna. som är knutna till vissa av landets tingsrätter, handlägger vissa mål med fastighetsrättslig anknytning. [ propositionen föreslås att de mål angående hyra och bostadsrätt. som enligt gällande ordning handläggs av fastighetsdomstolarna som första instans, i framti- den skall kunna handläggas av samtliga tingsrätter och prövas i den sam- mansättning som gäller för vanliga tvistemål. Övriga typer av mål som fastighetsdomstolarna nu handlägger, bl.a. fastighetsbildningsmål och ex- propriationsmål, skall även i fortsättningen prövas av fastighetsdomsto- larna.
I propositionen behandlas också frågan om handläggningen av arrende— målen. Något förslag om ändringar i fråga om instansordningen för arren- demål läggs inte fram nu.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den ljanuari 1991.
1. Förslag till Lag om ändring i jordabalken
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 71 & jordabalken skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 kap. 71 g'
Hyrestvister som inte enligt 695 skall prövas av hyresnämnden skall tas upp av den fastighetsdomstol inom vars område farligheten är belägen. Rör tvisten kollektivavtal eller tillämpning av ett sådant avtal i fall som avses i 67 å andra stycket skall den dock tas upp av arbets- domstolen eller en tingsrätt enligt vad som föreskrivs i lagen (l974237l) om rättegången i ar- betstvister.
Om laga domstol i tvister med an- ledning av till/ällig upplåtelse av hus eller del av hus för uppställning av jordan finns bestämmelse i 10 kap. 10.5 rättegångsbalken. Beträffande laga domstol i hyrestvister som skall prövas enligt lagsökningslagen (1946: 808) eller handräeknings— lagen ( 1 981.'84 7) finns bestämmel- ser i dessa lagar.
Hyrestvister som inte enligt 6945 skall prövas av hyresnämnden skall, om de rör kollektivavtal eller tillämpning av ett sådant avtal i fall som avses i 67 å andra stycket, tas upp av arbetsdomstolen eller en tingsrätt enligt vad som föreskrivs i lagen (19742371) om rättegången i arbetstvister.
Ett överklagande som avses i 70 & tas upp av arbetsdomstolen, om saken rör kollektivavtal eller tillämpning av ett sådant avtal i fall som avses i 67 5 andra stycket, och i annat fall av bostadsdomstolen. Besvärshandlingcn skall ges in till hyresnämnden.
Denna lag träder i kraft den 1 januari l99l. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål
1. där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet, 2. som efter återvinning överlämnats till fastighetsdomstol före ikraft- trädandet, eller
3. som enligt lagsökningslagen (1946z808) hänskjutits till rättegång vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet.
' Senaste lydelse 19871242. Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.
2. Förslag till
Lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom föreskrivs att 10 kap. 10 g” rättegångsbalken skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 kap. 105'
Tvist om äganderätt eller nytt- janderätt till fast egendom, om rätt till servitut eller annan särskild rätt till egendomen eller om besittning av egendomen skall upptagas av rätten i den ort. där fastigheten är. Lag samma vare. om tvisten rör skyldighet för ägare eller innehava- re av egendomen att fullgöra något, som åligger honom i denna egen- skap. eller, då nyttjanderätt eller annan särskild rätt till egendomen upplåtits, fråga är om vederlag för upplåtelsen, byggnads underhåll el- ler annat dylikt. Vad som sägs i denna paragraf gäller dock ej arren- de—. hyres- eller bostadsrättstvisl.
Tvist med anledning av tillfällig upplåtelse av nyttjanderätt till mark eller hus eller del av hus för uppställning av fordon skall vid till- lämpning av paragrafen ej anses som arrende— eller hyrestvist.
Tvist om äganderätt eller nytt— janderätt till fast egendom, om rätt till servitut eller annan särskild rätt till egendomen eller om besittning av egendomen skall upptagas av rätten i den ort, där fastigheten är. Lag samma vare, om tvisten rör skyldighet för ägare eller innehava- re av egendomen att fullgöra något, som åligger honom i denna egen- skap, eller, då nyttjanderätt eller annan särskild rätt till egendomen upplåtits, fråga är om vederlag för upplåtelsen, byggnads underhåll el- ler annat dylikt. Vad som sägs i denna paragraf gäller dock ej arren- detvist.
Tvist med anledning av tillfällig upplåtelse av nyttjanderätt till mark eller hus eller del av hus för uppställning av fordon skall vid till- lämpning av paragrafen ej anses som arrendetvist.
Ligger fastigheten under flera domstolar eller gäller tvisten flera fastighe- ter under skilda domstolar, skall tvisten upptagas av den rätt, under vilken huvuddelen ligger.
Denna lag träder i kraft den l januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål
I. där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet, 2. som efter återvinning överlämnats till fastighetsdomstol före ikraft- trädandet, eller
3. som enligt lagsökningslagen (l946:808) hänskjutits till rättegång vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet.
' Senaste lydelse 1977: 1145.
3. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1946: 808) om lagsökning och betalningsföreläggande (lagsökningslagen)
Härigenom föreskrivs att 315 lagen (1946: 808) om lagsökning och betalningsföreläggande (lagsökningslagen) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
31 5'
Om laga domstol i mål om lag- sökning eller betalningsföreläggan- de gäller vad som är föreskrivet om tvistemål. Arrende-. liyres- och bo- stadsrättstvister skall dock tas upp av tingsrätten i den ort där fastighe- ten fmns. Rätten prövar självmant sin behörighet. Borgenärens upp- gift om de omständigheter som be- tingar rättens behörighet skall god- tas, om det inte kan antas att den är oriktig. Har ansökningen upptagits, skall rätten ej på nytt pröva sin be- hörighet, såvida inte gäldenären be- gär det eller fråga uppkommer om tillämpning av 10 kap. 175 rätte- gångsbalken.
Om laga domstol i mål om lag- sökning eller ' betalningsföreläggan- de gäller vad som är föreskrivet om tvistemål. Arrendetvister skall dock tas upp av tingsrätten i den ort där fastigheten finns. Rätten prövar självmant sin behörighet. Borgenä- rens uppgift om de omständigheter som betingar rättens behörighet skall godtas, om det inte kan antas att den är oriktig. Har ansökningen upptagits, skall rätten ej på nytt pröva sin behörighet. såvida inte gäldenären begär det eller fråga uppkommer om tillämpning av 10 kap. 17 _8 rättegångsbalken.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
' Senaste lydelse 19821297.
4. Förslag till'
Lag om ändring i lagen (1969z246) om domstolar i
fastighetsmål
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål '
dels att 4 a 5 skall upphöra att gälla, dels att 3 och 13 55 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 52 Fastighetsdomstol består av två lagfarna ledamöter, en teknisk ledamot och två nämndemän. om särskilda skäl föreligger, kan efter ordförandens bestämmande ytterligare en teknisk ledamot ingå i dömstolen. '
1 mål eller ärende angående ar- rende, hyra, bostadsrätt eller tvångsförvaltning av bostadsfastig- het består domstolen dock av två lagfarna ledamöter och tre nämn- demän. Teknisk ledamot får efter ordförandens bestämmande ingå i domstolen i stället för en av nämn- demännen. om målets beskaffenhet eller annat särskilt skäl föranleder
[ mål eller ärende angående ar- rende eller tvångsförvaltning av bostadsfastighet består domstolen dock av två lagfarna ledamöter och tre nämndemän. Teknisk ledamot får efter ordförandens bestämman- de ingå i domstolen i stället för en av nämndemännen, om målets be- skaffenhet eller annat särskilt skäl föranleder det.
det.
Om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets omfattning eller svårighetsgrad, får antalet lagfarna ledamöter utökas med en utöver det antal som anges i första och andra styckena. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän.
En av de lagfarna ledamöterna skall vara ordförande i fastighetsdomsto- len. Denne utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten. Annan lagfaren ledamot skall vara lagfaren domare i tingsrätten eller i annan tingsrätt. Teknisk ledamot skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av fastighets- bildning eller fastighetsvärdering. Nämndemännen bör vara allmänt be- trodda och väl förtrogna med sin orts förhållanden.
Om det sedan huvudförhandling har påbörjats inträffar förfall för en av de lagfarna ledamöterna eller för en av nämndemännen eller, om två tekniska ledamöter deltar, för en av dem, är rätten ändå domför.
1353
I annat fastighetsmål än som avses i 35 andra stycket skall en teknisk ledamot ingå i hovrätten, såvida inte hovrätten finner att medverkan av en sådan ledamot uppenbart inte är behövlig. Om särskilda skäl föreligger, kan efter hovrättens bestämmande två tekniska ledamöter ingå i hovrät- ten.
1 mål som avses i 3 5 andra stycket får efter hovrättens bestämmande en teknisk ledamot ingå i rätten, om målets beskaffenhet eller något annat särskilt skäl föranleder det.
' Lagen omtryckt 1974: 1064. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 1064 4 a & 1989:661 2 Senaste lydelse 19892661. __ 3 Senaste lydelse 1987: 75 1. Andringen innebär att tredje stycket upphävs.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91 : 32
Vid behandling av frågor om pröv- ningstillstånd skall hovrätten bestå av två lagfärna ledamöter.
Denna lagträderi kraft den ljanuari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål
1. där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet,
2. som efter återvinning överlämnats till fastighetsdomstol före ikraft- trädandet. eller
3. som enligt lagsökningslagen (l946:808) hänskjutits till rättegång vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet.
Äldre föreskrifter om prövningstillstånd gäller fortfarande i fråga om överklagade avgöranden som har meddelats före ikraftträdandet.
5. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1 97 1 : 289) om allmänna förvaltningsdomstolar
Härigenom föreskrivs att 18 och 20 55 lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse 18 å'
Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam
1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,
2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan länsrätt,
3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende, '
4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort eller om vägran att tills vidare godkänna ett utländskt körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas eller när omhändertagande beslutas enligt 23 & körkortslagen (1977:477),
5. vid beslut enligt luftfartslagen (l957:297) om försättande ur kraft av ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas,
6. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.
Nuvarande lydelse
Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.
Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av
1. mål om utdömande av vite.
2. mål enligt bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatte- och avgiftspro— cessen, enligt lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att lämna upplysningar eller visa upp handling enligt taxeringslagen (1990:324), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1984: 668) om uppbörd av socialavgifter från arbets- givare eller lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter samt om befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
3. mål om omedelbart omhän- dertagande enligt 65 lagen (1990:52) med särskilda bestäm- melser om vård av unga och 135 lagen (1988z870) om vård av miss- brukare i vissa fall samt mål om tillfälligt omhändertagande enligt 37 & smittskyddslagen (1988: 1472),
3. mål om omedelbart omhän- dertagande enligt 65 lagen (1990:52) med särskilda bestäm- melser om vård av unga, mål om tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 9” samma lag. mål om omedelbart omhändertagande enligt 13 & lagen (19882870) om vård av missbruka- re i vissa fall samt mål om tillfälligt omhändertagande enligt 37 & smitt- skyddslagen (1988: 1472),
4. mål om anstånd med att betala skatt eller socialavgifter enligt upp-
' Senaste lydelse 1990:362.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
börds- eller skatteförfattningarna och annat mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares an- svarighet för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984:668) om upp— börd av socialavgifter från-arbetsgivare,
5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 20 kap. 15 å fastig- hetstaxeringslagen (1979: 1152), '
6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 5 000 kr.,
7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet över- ensstämmer med parternas samstämmiga mening,
8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan myndighet, '
9. mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att något körkortsingripande inte skall ske eller att varning meddelas eller om det är uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort skall återkallas eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas,
10. mål enligt luftfartslagen, om beslutet innebär att varning meddelas eller om det är uppenbart att ett certifikat, elevtillstånd eller behörighets- bevis skall återkallas,
11. mål i vilket saken är uppenbar.
20 &?
Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är svensk medborgare, som är kyrkobokförd i länet och som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 5 föräldrabalken.
Tjänsteman vid domstol, läns- styrelse, länsskattemyndighet eller under länsstyrelse eller läns- skattemyndighet lydandc myndig- het. lagfaren domare, åklagare, polisman eller advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.
Tjänsteman vid domstol, skatte- myndighet, länsstyrelse eller under länsstyrelse lydande myndighet, lagfaren domare, åklagare, polis- man eller advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämnde- man.
Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammar- rätt.
Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den'som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter tre år.
Rätten prövar självmant den valdes behörighet.
Denna lagträderi kraft den ljanuari 1991.
2 Senaste lydelse 1990:451.
6. Förslag till
Lag om ändring i bostadsrättslagen (197 1 : 479)
Härigenom föreskrivs att 775 bostadsrättslagen (1971:479)' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 77 52
Tvist med anledning av upplåtelse av nyttjanderätt enligt 1 5” (bostads- rättstvist) som ej ankommer på h_v— resnämnds prövning skall tas upp av den _Iastighetsdomstol inom vars
Ärenden om förordnande av god man enligt 80 5 och mål om klander av redovisning enligt 835 skall tas upp av tingsrätten i den ort där fas- tigheten finns.
område fastigheten är belägen. Be- trä[l'ande laga domstol i bostads- rättstvist som skall prövas enligt lag- sökningslagen ( I 946: 808) eller handräekningslagen ( I 981 : 84 7) finns bestämmelser i dessa lagar. Ärenden om förordnande av god man enligt 80 5 och mål om klander av redovisning enligt 835 skall tas upp av tingsrätten i den ort där fas- tigheten finns.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål
1. där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet.
2. som efter återvinning överlämnats till fastighetsdonrstol före ikraft- trädandet, eller
3. som enligt lagsökningslagen (l946:808) hänskjutits till rättegång vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet.
' Lagen omtryckt 1982:353. 2 Senaste lydelse 1987: 243.
7. Förslag till
Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972: 429)
Härigenom föreskrivs att 465 rättshjälpslagen (1972:429)' skall ha föl-
jande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 465
Med rådgivning förstås i denna lag rådgivning och därmed jämför- lig åtgärd i rättslig angelägenhet un- der högst en timme. Som rådgiv- ning skall dock ej anses åtgärd för upprättande av självdeklaration el- ler åtgärd i angelägenhet som om- fattas av förordnande som medde- lats med stöd av 8 5 andra stycket.
Med rådgivning förstås i denna lag rådgivning och därmed jämför- lig åtgärd i rättslig angelägenhet un- der högst en timme. Som rådgiv- ning skall dock ej anses åtgärd för upprättande av självdeklaration el- ler åtgärd i angelägenhet som om- fattas av förordnande som medde- lats med stöd av 8 5 tredje stycket.
Denna lag träderi kraft den ljanuari 1991.
' Lagen omtryckt 1983z487.
8. Förslag till Lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader
Härigenom föreskrivs att 25 lagen ( 1980: 307) om skyldighet för ut- ländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha följan- de lydelse.
Nuvarande lydelse
7
Säkerhet behöver inte ställas i
1. mål som handläggs enligt lagen (1974: 371) om rättegången i ar- betstvister,
2. mål vid fastighetsdomstol som inte avser en arrende-. hyres— eller bostadsrättstvist,
3. ansökningsmål enligt 13 kap. 13 5 vattenlagen (1983:291),
4. växelmål och checkmål,
5. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och
6. mål vid förvaltningsdomstol eller marknadsdomstolen.
Föreslagen lydelse äl
Säkerhet behöver inte ställas i
1. mål som handläggs enligt lagen (1974: 371) om rättegången i ar- betstvister,
2. mål vid fastighetsdomstol som inte avser en arrendetvist,
3. ansökningsmål enligt 13 kap. 13 5 vattenlagen (1983: 291),
4. växelmål och checkmål,
5. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och
6. mål vid förvaltningsdomstol eller marknadsdomstolen.
Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom
genstämning.
Denna lag träderi kraft den ljanuari 1991.
' Senaste lydelse 1983:665.
9. Förslag till Prop. 1990/91:32
Lag om ändring i handräckningslagen (1981 : 847)
Härigenom föreskrivs att 25 handräckningslagen (1981:847) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 5'
Ansökan om handräckning skall Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Beträffande laga göras skriftligen. Beträffande laga domstol gäller vad som är föreskri- domstol gäller vad som är föreskri- vet om tvistemål. Arrende-, lryres- vet om tvistemål. Arrendetvister och bostadsrättstvister skall dock tas skall dock tas upp av tingsrätten i upp av tingsrätten i den ort där fas- den ort där fastigheten finns. tigheten finns. '
Rätten prövar självmant sin behörighet. Sökandens uppgift om de om- ständigheter som betingar rättens behörighet skall godtas, om det inte kan antas att den är oriktig. Har ansökningen upptagits, skall rätten ej på nytt pröva sin behörighet, såvida inte svaranden begär det eller fråga uppkom- mer om tillämpning av 10 kap. 17 5 rättegångsbalken.
Denna lag träderi kraft den ljanuari 1991.
' Senaste lydelse 1982:298.
Justitiedepartementet Prop. 1990/91: 32
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 1990 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström, Hjelm-Wallén. Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Freivalds
Proposition om fastighetsdomstolar, m.m.
1 Inledning
År 1977 tillkallades en kommitté för att se över reglerna i rättegångsbalken (RB) om rättegången vid de allmänna domstolarna. Kommittén antog namnet rättegångsutredningen. År 1987 avgav utredningen delbetänkan— det (SOU 1987: 13) Översyn av rättegångsbalken 3 Expertmedverkan och specialisering. 1 betänkandet föreslogs bl.a. att fastighetsdomstolama skulle avskaffas och att deras mål skulle handläggas av de vanliga tingsrät- terna. Betänkandet innehöll också förslag till förändringar av instansord- ningen i hyres- och arrendemål.
Med hänsyn till de synpunkter som framfördes vid remissbehandlingen av betänkandet ledde förslaget i nu angivna delar inte till lagstiftning. I stället utarbetades inom justitiedepartementet ett reviderat förslag, som presenterades i promemorian (Ds 1989z40) Fastighetsdomstolarna — Överprövningen av arrendenämndernas avgöranden. Promemorian har remissbehandlats. Jag avser att nu ta upp de frågor som behandlades i promemorian.
Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av promemorian som bilaga ], dels promemorians lagförslag som bilaga 2 och dels en förteckning av remissinstanserna som bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 89— 1870).
Regeringen beslutade den 20 september 1990 att inhämta lagrådets yttrande över lagförslagen. De till lagrådet remitterade lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.
Lagrådet har den 25 september 1990 lämnat de remitterade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5. I förhållande till lagrådsremissen har några ändringar av redaktionell karaktär gjorts i lagtexten. '
Utöver de till lagrådet remitterade förslagen skall jag också ta upp en fråga om endomarbehörighet i länsrätt i vissa mål enligt lagen (1990: 52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (avsnitt 2.4). Denna fråga är inte av den karaktären att det är påkallat att höra lagrådet. ' _ . 13
2 Allmän motivering 2.1 Gällande rätt
F astighetsdomstolarna
Fastighetsdomstolar finns vid 27 av landets 97 tingsrätter och kan sägas utgöra en till tingsrätten knuten särskild domstol. Fastighetsdomstolama har till uppgift att handlägga vissa mål med fastighetsrättslig anknytning enligt vad som föreskrivs i olika lagar och andra författningar. Fastighets- domstolarnas avgöranden överklagas till hovrätt.
Regler om fastighetsdomstols och hovrätts sammansättning i fastighets- mål och om förfarandet finns i lagen (1969:246) om domstolar i fastighets- mål (fastighetsdomstolslagen). 1 mål som typiskt sett är tekniskt komplice- rade är fastighetsdomstolen, enligt huvudregeln i 35 fastighetsdomstols- lagen, sammansatt av två lagfarna ledamöter, en eller två tekniska ledamö- ter och två nämndemän. Till de mål som avgörs i denna sammansättning hör bl.a. mål enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) och expropria- tionslagen (1972z719). En mer fullständig uppräkning av vilka mål som avgörs av fastighetsdomstolen i denna sammansättning återfinns i Ds 1989:40 s. 39 ff.
] mål och ärenden angående arrende, hyra, bostadsrätt eller tvångs- förvaltning av bostadsfastighet består domstolen, enligt 3 5 andra stycket fastighetsdomstolslagen, av två lagfarna ledamöter och tre nämndemän. Vid behov kan en teknisk ledamot ingå i domstolen i stället för en av nämndemännen. De målgrupper som avgörs i denna sammansättning är följande:
1. Mål angående arrende där fastighetsdomstolen är första instans; det gäller arrendetvister enligt 8 kap. 325 jordabalken (JB). ärenden om utseende av synemän enligt 9 kap. 245 JB samt mål enligt 175 lagen (1957: 390) om fiskearrenden.
2. Mål angående arrende som överklagats från arrendenämnd (vissa pro- cedurfrågor samt överklagande av arrendenämnds beslut enligt lagen (1985: 658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället).
3. Mål som anhängiggjorts genom klandertalan mot arrendenämnds be- slut enligt 8 kap. 31 5 JB, 16 5 lagen (1957: 390) om fiskearrenden och 535 jaktlagen (1987:259).
4. Mål angående hyra (hyrestvist enligt 12 kap. 71 5JB). dock ej mål som skall avgöras av en lagfaren domare ensam i enlighet med vad som sägs nedan.
5. Mål angående bostadsrätt enligt 775 bostadsrättslagen (1971:479), med samma undantag som enligt punkt 4.
6. Mål om klandertalan enligt 23 5 bostadsförvaltningslagen (1977: 792). 1 mål angående hyra och bostadsrätt, där värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, skall rätten bestå av en lagfaren domare (4 a5 fastighetsdomstolslagen) men också mål som gäller större värden kan avgöras av en lagfaren domare ensam. Det gäller dels vid huvudförhand- lingar som hålls i förenklad form i anslutning till förberedelsen av målet, dels också i övrigt i enklare fall (1 kap. 3 a5 RB). Dessa regler medför i
praktiken att ca 90 procent av fastighetsdomstolsmålen avgörs av ensam- domare.
F ulllöljdsordningen i arrendemål
De nuvarande arrendenämnderna tillkom år 1972. De prövar bl.a. tvister om förlängning av arrendeavtal. tvister om arrendevillkor, dispensfrågor och vissa ersättningstvister. Arrendenämndernas beslut kan klandras ge- nom att man väcker talan vid fastighetsdomstol. Beslut i dispensärenden kan dock inte klandras.
För fullföljd av talan mot fastighetsdomstols avgörande i mål om klan- der av arrendenämnds beslut gäller olika regler beroende på tvistens art. Mot fastighetsdomstols dom i fråga om fastställande av villkor i samband med förlängning av arrendeavtal eller avtal om jakträttsupplåtelse får talan inte föras (8 kap. 335 JB, 185 lagen om fiskearrenden och 535 jaktlagen). Detsamma gäller i mål om jordägarens byggnadsskyldighet enligt 9 kap. 17 a och 18 55 JB eller om ny täckdikning enligt 9 kap. 21 5 JB. Övriga arrendemål som har börjat i arrendenämnd får överklagas till hovrätt. Överklagande får inte ske av hovrätts dom i fråga om förlängning av avtal om jakträttsupplåtelse, fastställande av villkor i samband med sådan förlängning, förlängning eller överlåtelse av arrendeavtal. uppskov med avträde, fastställande av arrendevillkor i sådana fall eller bestämman- de av flyttningsersättning.
För vissa processuella beslut av arrendenämnd, t. ex. avvisande av ansö- kan och utdömande av vite, gäller särskilda regler. Mot dessa beslut får besvär anföras hos fastighetsdomstol. Mot fastighetsdomstols beslut får talan i vissa fall föras hos hovrätt. Även arrendenämnds beslut enligt lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället överklagas hos fastighetsdomstolen genom besvär. Fastighetsdomstolens beslut i des- sa mål får inte överklagas.
2.2. Avspecialisering av vissa fastighetsmål
Mitt förslag: De mål om hyra och bostadsrätt som tas upp av fastighetsdomstol som första instans skall i stället handläggas av tingsrätterna och i samma sammansättning som i vanliga tvistemål.
Promemorians förslag överensstämmer med mitt. Dessutom föreslås i promemorian att mål om klander enligt bostadsförvaltningslagen (1977: 792) flyttas över till tingsrätterna.
Remissinstanserna är övervägande positiva både till att de nu aktuella målen flyttas till tingsrätterna och till att vanliga regler för rättens sam- mansättning i tvistemål skall gälla även för dem. Från ett par håll har dock framförts alternativa lösningar på nuvarande problem.
Skälen för mitt förslag: Den kompetensfördelning som i dag råder mel- lan fastighetsdomstol och tingsrätt har vållat en del problem av främst
processuell art. Problemen gäller framför allt tolkningen av begreppet hyrestvist och de bristande möjligheterna att handlägga sådana tvister gemensamt med vanliga tvistemål där förlikning om saken är tillåten, s.k. dispositiva tvistemål.
Fastighetsdomstolarna skall enligt en föreskrift i 12 kap. 71 5 JB ta upp vissa hyrestvister. Någon entydig definition av vilka tvister som omfattas finns emellertid inte, vilket har lett till att tvister med anknytning till ett hyresförhållande ibland har bedömts som fastighetsmål och ibland som allmänna tvistemål. Om en tingsrätt har tagit upp en tvist som rätteligen borde ha tagits upp av en fastighetsdomstol, måste den högre rätt, som får målet till prövning, undanröja den lägre rättens dom och antingen avvisa käromålet eller, på yrkande av part, hänvisa målet till behörig domstol. Detta är en följd av att reglerna om rättens behörighet på detta område är obligatoriska (se 10 kap. 17 5 första stycket 1 och 19 5 RB) och att fastig- hetsdomstolarna enligt ett avgörande av högsta domstolen (se NJA 1979 s. 107) betraktas som särskilda domstolar i den mening som avses i dessa lagrum.
Kompetensfördelningen mellan fastighetsdomstol och allmän domstol begränsar också möjligheterna att förena skilda mål mellan samma eller olika parter och att framställa motkrav genom genstämning eller kvitt- ningsyrkandc.
Gemensam handläggning (kumulation) av mål kan ofta vara motiverad. 1 många fall kan man uppnå att processmaterial som har betydelse för prövning av olika frågor bara behöver läggas fram en gång. Det är också av stort värde att frågor som har samband med varandra blir prövade i ett sammanhang. De tidigare nämnda behörighetsreglerna ger emellertid ingen möjlighet att förena ett vanligt tvistemål vid en tingsrätt med ett mål som hör till fastighetsdomstol. Som exempel på fall där det är önskvärt att kunna handlägga olika mål gemensamt kan nämnas att en hyresgäst i ett mål om krav på betalning av hyra invänder att han har en motfordran som inte grundar sig på hyresförhållandet. Det kan också inträffa att en hyres- gäst yrkar nedsättning av hyran på grund av hinder och men i nyttjanderät- ten och att han i samband därmed även vill yrka ersättning för skada, t. ex. utebliven vinst eller merkostnader som han drabbats av på grund av hindret.
Det är för att lösa de angivna problemen med kompetenskonflikter och med bristande möjligheter till gemensam handläggning som det i prome- morian föreslås att man utvidgar tingsrätternas kompetens till att omfatta även sådana hyresmål, som enligt gällande ordning handläggs av fastig- hetsdomstol som första instans.
Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av de flesta remissin- stanserna. Från flera håll vitsordas att effektivitetsvinster uppkommer om förslaget genomförs. Några har dock anfört att man föredrar andra lös- ningar på problemen. Sveriges advokatsamfund och Svcrigesjordägareför- bund har sålunda föreslagit att fastighetsdomstolarna helt avskaffas och att de mål, som enligt gällande ordning handläggs där, flyttas till tingsrätterna. Hyresgästernas riksförbund har ställt sig kritiskt mot förslaget att överföra hyrestvisterna till tingsrätterna. Förbundet har anfört att arbetslägct vid
tingsrätterna är ansträngt och att handläggningstiderna är långa. Hy- restvisterna är, enligt förbundets uppfattning. av sådan karaktär att hyres- nämnderna — med bostadsdomstolen som överprövningsinstans — är mest kompetenta att handlägga dessa mål, samtidigt som förfarandet i nämnderna är snabbt och enkelt. Förbundet har vidare anfört att en överföring av hyrestvisterna från fastighetsdomstol till hyresnämnd även ur rättssäkerhetssynpunkt skulle innebära en förbättring, eftersom dessa mål i fastighetsdomstolen huvudsakligen avgörs av ensamdomare, i många fall av tingsnotarier.
Jag vill för egen del till en början slå fast attjag delar den i promemorian framförda uppfattningen _- vilken fått ett brett stöd under remissbehand- lingen — att den särskilda kompetens som finns företrädd i fastighets- domstolarna är av stort värde för rättskipningen i många typer av mål. Jag tänker då framför allt på mål av sådan art som fastighetsbildningsmålen och expropriationsmålen. Som jag anförde i ett nyligen avslutat lagstift- ningsärende (prop. 1989/90:71 s. 38 ff) är jag mot den bakgrunden inte beredd att förorda att man — som rättegångsutredningen föreslog i 1987 års betänkande — helt avskaffar fastighetsdomstolarna. De problem som i praktiken uppkommit med nuvarande kompetensfördelning mellan fastig- hetsdomstolar och tingsrätter motiverar inte heller en så långtgående re- form.
En reform bör i stället, som anförs i promemorian, ta sikte på vad som kan kallas de enklare fastighetsmålen, i första hand mål om hyra och bostadsrätt. Dessa mål utgör numerärt sett den största andelen av fastig- hetsdomstolarnas arbetsbörda, och det är i dessa fall som problemen med kompetenskonflikter och bristande möjlighet till kumulation i praktiken uppstår.
När det gäller tanken på att överflytta de nu nämnda målkategorierna till hyresnämnderna och bostadsdomstolen vill jag säga följande. De mål som det är fråga om rör till stor del anspråk på obetalda hyror eller avgifter och förverkande av nyttjanderätt till hyreslägenhet resp. bostadsrätt. And- ra måltypcr som förekommer är exempelvis skadeståndsanspråk mot hy- resgästen enligt 12 kap. 24 5 JB. nedsättning av hyra på grund av hinder och men i nyttjanderätten samt frågor huruvida avtal har ingåtts och om innehållet i ett ingånget avtal. Tvisterna rör alltså i stor utsträckning civilrättsliga områden som är välbekanta för domarna vid de allmänna domstolarna. Med den moderniserade processordning enligt RB som gäl— ler sedan ett par år tillbaka finns heller ingen anledning att befara att dessa mål inte skulle kunna handläggas väl så snabbt och effektivt i tingsrätterna som i hyresnämnderna. Visserligen handlägger hyresnämnderna i dag tvister där motsvarande frågor kan förekomma. Jag tänker särskilt på frågor om brister i betalning av hyran eller störningar som kan leda till upplösning av ett hyresförhållande (jfr 12 kap. 46 5 första stycket 2 JB). Jag anser dock att det med nuvarande materiella regler på området inte är påkallat att tvisterna överflyttas till hyresnämnderna och bostadsdomsto— len. Någon anledning att nu införa medverkan av intresseledamöter i dessa mål kan jag inte heller se. Som jag tidigare anfört finns det dessutom ett processekonomiskt intresse att kunna handlägga dessa mål tillsammans
med andra civilrättsliga tvister vid de allmänna domstolarna. De tvister som kan kräva ett visst merarbete för de allmänna domstolarna är vissa mål om förverkande av hyresrätt eller bostadsrätt samt mål om nedsätt- ning av hyra eller avgift på grund av hinder och men i nyttjanderätten. Denna omständighet utgör dock, med hänsyn till de effektivitetsvinster som kan uppnås vid en gemensam handläggning och intresset av att föra ut målen på lokal nivå, inte tillräckliga skäl att avstå från att flytta även dessa mål till de vanliga tingsrätterna.
Mitt förslag innnebär alltså att det sker en omfördelning av mål inom domstolsorganisationen. Hyresnämnderna berörs inte direkt av detta. Jag vill emellertid i sammanhanget fästa uppmärksamheten på att chefen för bostadsdepartementet har uppdragit åt en kommitté, 1989 års hyreslags- kommitte (Dir. 1989z44), att utreda bl.a. frågor om förverkande av hyres- rätt. Kommittén skall enligt sina direktiv undersöka om de nuvarande reglerna om förverkande kan ersättas med regler som ger större utrymme för en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet så att avhys- ningar på grund av bagatellartade hyresskulder eller enstaka försummelser skall kunna undvikas. Enligt vad jag har inhämtat kan kommittén därvid komma att föreslå lösningar som innebär att bl. a. frågor om förverkande av hyresrätt skall prövas av hyresnämnderna. Hyrcslagskommittén skall ha avslutat detta arbete före utgången av år 1991. Det kan alltså tänkas att man i ett senare skede. sedan kommittén har lagt fram sitt förslag och det har remissbehandlats. får anledning att på nytt överväga lrur mål om förverkande av hyresrätt m.m. bör handläggas. Det förslag som jag nu lägger fram binder inte upp de ställningstaganden som då kan bli nödvän- diga.
En speciell målgrupp bland hyrestvisterna har tilldragit sig uppmärk- samhet från ett par remissinstanser. Det gäller mål enligt 12 kap. 58 b 5 JB. d.v.s. mål om ersättning till lokalhyresgäst när hyresavtalet inte blir förlängt. Någon har ifrågasatt om inte dessa mål borde ligga kvar i fastig- hetsdomstolarna med hänsyn till att det, skulle föreligga ett behov av teknisk expertis. .
Den aktuella bestämmelsen i 12 kap. 58 b 5 JB ändrades den 1 januari 1989. Ersättning till hyresgästen bestäms numera som huvudregel efter en schablonmässig bedömning. Ersättning skall utgå med ett belopp som motsvarar en årshyra för lokalen, dock högst med ett belopp motsvarande fyra basbelopp. Om hyresgästen har orsakats en förlust, som inte täcks av den nämnda ersättningen, har han rätt till ytterligare ersättning i skälig omfattning. Det stora flertalet tvister enligt denna bestämmelse torde vara av det slaget att schablonersättning skall utgå. I dessa fall finns det inget behov av medverkan av en teknisk ledamot. För det fallet att ersättning skall utgå utöver schablonen kan ersättningsfrågan naturligtvis bli besvär- ligare att bedöma. Som Stockholms tingsrätt har påpekat kan detta lösas genom att domstolen i det enskilda fallet anlitar en sakkunnig. Något skäl att behålla just dessa tvister i fastighetsdomstol finns därför inte. Enligt min mening finns inte heller tillräckliga skäl att — som föreslagits från något håll under remissbehandlingen -— låta tekniska ledamöter ingå i tingsrätten ijust dessa mål.
Mot bakgrund av de kompetenskonflikter som den nuvarande ordning— en ger upphov till och med hänsyn 'till de tidsvinster och kostnadsbespa— ringar, som både parter och domstolar kan göra- om möjlighet ges att handlägga hyres- och bostadsrättsmålen tillsammans med vanliga tviste- mål, föreslår jag att uppgiften att handlägga dem överförs från fastighets- domstolarna till tingsrätterna. '
När det gäller förslaget att hyresmålen i tingsrätterna skall handläggas i samma sammansättning som andra dispositiva tvistemål har Nämnde- männcns riksförbund och Hyresgästernas riksförbund anfört att nämnde- mäns medverkan är av stort värde i dessa mål.
En överflyttning av hyresmålen till tingsrätterna syftar till att undanröja gränsdragningsproblemen mellan hyresmål och andra mål samt möjliggöra en gemensam handläggning av dessa mål med andra dispositiva tvistemål. En nödvändig förutsättning för att dessa fördelar skall kunna uppnås är givetvis att samma sammansättningsregler gäller för hyresmålen som för de vanliga dispositiva tvistemålen. Även om medverkan av nämndemän är av stort värde i många mål, skulle en regel om nämndemannamedver- kan i de mål som nu är aktuella medföra att fördelarna med reformen uteblev. Jag förordar därför att det i promemorian framförda förslaget genomförs.
Jag skall avslutningsvis ta upp frågan om handläggningen av mål om klander enligt bostadsförvaltningslagen. l promemorian föreslogs att även dessa mål skulle överföras till tingsrätterna-och där handläggas enligt vanliga tvistemålsregler. Även om de flesta remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran. har det inte saknats kritiska röster. Det har sålunda sagts att det är vanligt att behov av teknisk expertis föreligger i dessa mål. Något behov av att förena målen med vanliga tvistemål torde sällan eller aldrig föreligga. Fastighetsdomstolarna kommer under alla omständighe- ter även fortsättningsvis att handlägga mål tillhörande samma rättsområ- de. Mot den bakgrunden talar enligt min mening övervägande skäl för att mål om klander enligt bostadsförvaltningslagen även i fortsättningen bör handläggas vid fastighetsdomstolarna.
2.3. Arrendemålen
Min bedömning: Inga ändringar i fråga om instansordningen i arren- demål bör genomföras nu. På sikt bör emellertid arrendemål i första instans handläggas av arrendenämnder och tingsrätter med fördel- ning efter samma principer som gäller på hyresrättens område. Avgörandena bör kunna överklagas till hovrätt.
Promemorians förslag: De arrendemål som enligt gällande ordning handläggs av fastighetsdomstolarna som första instans skall i stället hand- läggas av de vanliga tingsrätterna. Fastighetsdomstolarnas uppgift att överpröva arrendenämndernas avgöranden övertas av bostadsdomstolen.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är positiva till att flytta
arrendemålen från fastighetsdomstolarna till tingsrätterna. Hyres- och ar- rendenämnderna i Stockholm, Västerås, Växjö och Örebro gör dock en del påpekanden som jag återkommer till i det följande. När det gäller förslaget att göra bostadsdomstolen till överprövningsinstans i arrendemål är re- missutfallet mera splittrat.
Skälen för min bedömning: På samma sätt som på hyresrättens område finns det i arrendemål behov av en relativt informell handläggning inför arrenderättslig expertis. Sådan handläggning sker i dag inför arrende- nämnden i många fall. Andra arrendetvister handläggs av fastighetsdom- stol som första instans.
Tolkningen av begreppet arrendetvist har, på samma sätt som begreppet hyrestvist, vållat processuella problem. Vilka dessa problem är har jag redan redogjort för (se avsnitt 2.2). Även för arrendemålens del finns dessutom i vissa fall ett behov av gemensam handläggning med ett disposi- tivt tvistemål. ] promemorian föreslogs därför att också arrendemålen skulle flyttas från fastighetsdomstolarna till de vanliga tingsrätterna. Re- missbehandlingen av promemorian visar emellertid att det finns grupper av mål, som i dag handläggs av fastighetsdomstol i första instans, som med fördel i stället skulle kunna överföras till arrendenämnderna. Hyres— och arrendenämnderna i Stockholm, Västerås, Växjö och Örebro har pekat på en rad målgrupper som har ett starkt samband med andra måltyper som handläggs av arrendenämnderna som första instans. Hit hör tvister om jordbruksarrendators rätt till nedsättning av arrendeavgiften, rätt till er- sättning för skada och rätt att säga upp avtalet enligt 9 kap. 175 tredje stycket, 17 a 5 andra och fjärde styckena och 18 5 andra och femte stycke- na JB, ävensom jordägares rätt till höjning av arrendeavgiften enligt 9 kap. 225 JB. Dessa tvister har ett nära samband med tvister om jordägarcs investeringsskyldighet enligt 9 kap. 17 a5 och 185 JB som prövas av arrendenämnd som första instans. Nämnderna har också påpekat att tvis- ter om avräkning enligt 9 kap. 23 5 och syneklander enligt 9 kap. 28 5 JB redan i dag i betydande omfattning avgörs av arrendenämnderna på grund av en skiljeklausul i de standardkontrakt som ofta förekommer i arrende- förhållanden.
Det förefaller alltså mest rationellt att de angivna måltyperna flyttas från fastighetsdomstolarna till arrendenämnderna. Mycket talar för att man efter en sådan överflyttning skulle kunna låta de kvarvarande arrendemå- len handläggas av tingsrätt i vanlig sammansättning på samma sätt som nu föreslås beträffande hyresmålen. Fastighetsdomstolarnas befattning med arrendemålen som första instans skulle därmed upphöra.
När det gäller instansordningen i överklagade arrendemål är det — som framhålls i promemorian — av flera skäl mindre lyckat att som nu ha instanskedjan arrendenämnd-fastighetsdomstol-hovrätt-högsta domstolen. Antalet slutinstanser i åtskilliga arrendetvister, 24 fastighetsdomstolar, är för stort för att en önskvärd enhetlighet i rättstillämpningen skall kunna åstadkommas. Instansordningen har också medfört att antalet arrendemål vid varje fastighetsdomstol har blivit för litet för att domarna skall få en önskvärd vana vid handläggningen av dessamål. Fullföljdsreglerna är dessutom komplicerade och svåröverskådliga.
Att som föreslogs i promemorian låta bostadsdomstolen bli överinstans i arrendemål är emellertid förenat med nackdelar. Flera av remissinstanser- na har framhållit att även om antalet överklagade mål inte är så stort — i promemorian uppskattades antalet till ca 50 mål per år — så är det fråga om handläggningsmässigt ganska krävande mål. Sålunda föreligger det ofta, enligt remissinstanserna, ett stort behov av att i samband med huvud- förhandlingen hålla syn eller besiktning av prövningsfastigheten, som dess- utom ofta kan ligga avsides. Den föreslagna ordningen med en enda, för hela riket gemensam överinstans kan därför bli onödigt resurskrävande. Ett par remissinstanser har även framhållit att en begränsning till två instanser, varav den ena är ett utpräglat medlingsorgan och inte någon domstol, inne- bär en försämrad rättssäkerhet, särskilt med tanke på att bägge instanserna har övervägande lekmannainflytande och det är fråga om en komplicerad lagstiftning.
Jag instämmeri den kritik som har riktats mot förslaget att göra bostads- domstolen till överprövningsinstans i arrendemål. Mycket talar i stället för att man låter även de mål som prövats av arrendenämnd i första instans överklagas till hovrätt och med möjlighet att låta de prejudikatvärda fallen fortsätta till högsta domstolen. Man får då en logiskt uppbyggd instans- kedja för samtliga arrendemål, en instanskedja som dessutom bäst ansluter till vad som gäller i hyresmål.
En nackdel med att låta arrendenämndernas avgöranden överklagas direkt till hovrätt kan vara att målen inte är tillräckligt väl förberedda för att passa en överrättsprövning. Detta kan dock säkert motverkas genom en stram processledning i arrendenämnderna och genom att nämnderna läm- nar mera utförliga motiveringar för sina beslut. Jag finner i detta fall inga principiella eller praktiska hinder mot att överklagande sker direkt till hovrätten, om bara garantier tillskapas för att målet är omsorgsfullt förbe- rett och det beslut som skall överprövas innehåller en utförlig redovisning av de skäl som beslutet grundar sig på. Frågan hur förbättringar i dessa avseenden skall åstadkommas måste emellertid belysas ytterligare innan statsmakterna kan ta ställning.
Överväganden om nämndförfarandet är påkallade även av andra skäl. Det har nämligen sagts från bostadsdomstolen att även hyresnämndernas verksamhet borde ses över från den här synpunkten.
Jag avser att inom kort föranstalta om en undersökning av vad som kan göras för att strama upp förfarandet i arrende- och hyresnämnderna i enlighet med det sagda. [ samband därmed får också övervägas vilka särskilda problem som kan uppkomma, om man överger systemet med klandertalan och i stället går över till ett renodlat överklagandesystem. Ytterligare en uppgift blir att undersöka vilka måltypcr som mot bakgrund av vad jag tidigare sagt bör flyttas från fastighetsdomstol till arrende- nämnd.
När den nu angivna undersökningen är färdig avser jag att återkomma till frågan om instansordningen i arrendemål.
Hänvisningar till S2-3
2.4. Endomarbehörighet i länsrätt i vissa mål enligt lagen .Prop. 1990/91: 32 (1990: 52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Mitt förslag: Länsrätten skall vara domför med en lagfaren domare i mål om tillfälligt flyttningsförbud enligt lagen (1990:52) med sär- skilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Skälen för mitt förslag: LVU trädde i kraft den 1 juli 1990 (prop. 1989/90:28. SoU15. rskr. 112) och ersatte då lagen (1980:621) med sär- skilda bestämmelser om vård av unga. Enligt 6 5 LVU kan socialnämnden _ i likhet med vad som gällde också enligt den gamla'lagen -— besluta om omedelbart omhändertagande. ett beslut som skall underställas länsrätten. Denna är därvid domför med en lagfaren domare, 185 tredje stycket 3 lagen (1971 :289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
Enligt 275 LVU har socialnämnden också befogenhet att besluta om tillfälligt flyttningsförbud. Detta institut har sin förebild i reglerna om omedelbart omhändertagande. Även ett beslut om tillfälligt flyttningsför— bud skall sålunda underställas länsrätten. Rättens prövning motsvarar den prövning som äger rum i fråga om omedelbart omhändertagande. Några särskilda regler om endomarbehörighet i dessa mål har dock inte införts, vilket medför att länsrätten skall bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Det har påtalats att kravet på nämndemannamedverkan orsakar praktiska problem på grund av målens brådskande natur. Med hänsyn härtill och till att det från saklig synpunkt inte kan anses påkallat att nämndemän regelmässigt deltar i mål om tillfälligt flyttningsförbud bör dessa mål tas upp bland dem som enligt det nämnda lagrummet i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar kan avgöras av en lagfaren domare en- sam.
Hänvisningar till S2-4
- Prop. 1990/91:32: Avsnitt om fastighetsdomstolar, m.m., 6.5
2.5. Vissa övriga frågor
Den 1 juli 1989 infördes ett nytt andra stycke i 85 rättshjälpslagen (1972:429; SFS 1989:360). På grund av ett förbiseende ändrades inte samtidigt 46 5 rättshjälpslagen. 1 sistnämnda paragraf sägs bland annat att som rådgivning inte skall anses åtgärd i angelägenhet som omfattas av förordnande som meddelats med stöd av 8 5andra stycket. Denna hänvis- ning skall alltså numera rätteligen avse 8 5 tredje stycket. Jag förordar att 46 5 rättshjälpslagen ändras-på det sättet. '
Under det första halvåret 1990 ändrades lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar vid ett par tillfällen. Genom en lagändring, som trädde i kraft den 30 juni 1990 (SFS 1990: 362), ändrades bl. a. i 205 ”länsskattemyndighet" till ”skattemyndighet”. 1 en senare ändring av 20 5 (SFS 1990:451) förbisågs detta. Ordet ”länsskattemyndighet" kom alltså att återinföras i lagtexten. Jag föreslår att detta rättas till. 22
3 Kostnadsfrågor
De förslag som jag nu lägger fram beträffande hyres- och bostadsrättstvis- terna innebär att en stor del av fastighetsdomstolsmålen överförs till de vanliga tingsrätterna. Eftersom jag för närvarande inte lägger fram något förslag beträffande arrendemålen kan dock inte, som anfördes i promemo- rian, fastighetsdomstolarna vid Eskilstuna, Borås och Sundsvalls tingsrät- ter undvaras. Mitt förslag får därför inga konsekvenser för fastighetsdom- stolarnas organisation i sig. Däremot bör den effektivisering av målhante- ringen, som blir en följd av att flera måltypcr i fortsättningen kan handläg- gas gemensamt, på sikt vara kostnadsbesparandc. Även den omständighe- ten att målen förs ut på lokal nivå bör innebära att kostnaderna för parternas rättshjälp minskar. Det är dock svårt att på sakens nuvarande ståndpunkt närmare ange storleken på dessa besparingar.
4 Ikraftträdande m.m.
Jag föreslår att de lagändringar som jag nu har förordat träder i kraft den 1 januari 1991. Övergångsbestämmelserna bör utformas så att äldre före- skrifter fortfarande skall gälla i mål där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet, i mål som efter återvinning överlämnats till fastig- hetsdomstol före ikraftträdandet samt i mål som enligt lagsökningslagen hänskjutits till rättegång vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet. Detta innebär att om en fastighetsdomstol på grund av de hittillsvarande regler- na har tagit befattning med ett mål om hyra eller bostadsrätt, antingen genom att det stämts in direkt till fastighetsdomstolen ellergenom att det överlämnats dit på grund av en ansökan om återvinning eller ett hänskju— tande enligt lagsökningslagen, så är fastighetsdomstolen även i fortsätt- ningen behörig att handlägga målet. Det sagda gäller även om fastighets- domstolen har skilt målet från sig, vare sig det skett genom en dom på materiell grund, genom tredskodom eller på annat sätt. Ansöker parten om återvinning eller skall handläggningen av målet av något annat skäl åter- upptas, t. ex. på grund av att rättegångsfel förekommit, är alltså fastighets- domstolen även i fortsättningen behörig att handlägga målet.
Övergångsbestämmelserna bör också utformas så att, om ett mål om hyra eller bostadsrätt löre ikraftträdandet felaktigt anhängiggjorts vid en tingsrätt eller — efter återvinning eller hänskjutande enligt lagsöknings- lagen — felaktigt överlämnats till en tingsrätt, den högre rätt som får målet till prövning inte skall undanröja tingsrättens avgörande och hänvisa må- let till fastighetsdomstol. Med hänsyn till att ifrågavarande måltypcr i fort- sättningen skall handläggas av tingsrätterna vore en sådan ordning mindre praktisk.
23"
5 Upprättade lagförslag
] enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till
1. lag om ändring i jordabalken,
2. lag om ändring i rättegångsbalken.
3. lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och betalningsföre- läggande,
4. lag om ändring i lagen (1969: 246) om domstolar i fastighetsmål,
5. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom- stolar,
6. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),
7. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),
8. lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska käran- de att ställa säkerhet för rättegångskostnader,
9. lag om ändring i handräckningslagen (1981:847). Det under 6 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för bostadsdepartementet.
6 Specialmotivering
6.1. Förslaget till lag om ändring i jordabalken 12 kap. 71 5
Paragrafen består i sin hittillsvarande lydelse av tre stycken. Det första stycket innehåller en regel om att hyrestvister som inte skall prövas av hyresnämnd skall tas upp av fastighetsdomstol. Som framgår av avsnitt 2.2 i den allmänna motiveringen föreslås nu att denna regel skall upphävas och att dessa hyrestvister skall prövas av de vanliga tingsrätterna. Vidare finns i första stycket i den hittillsvarande lydelsen en erinran om att tvister som rör kollektivavtal eller tillämpning av sådana avtal dock skall tas upp enligt vad som föreskrivs i lagen om rättegången i arbetstvister. Denna erinran bör finnas kvar (jfr prop. 1986/87: 37 s. 30 och 135).
Andra stycket i paragrafens hittillsvarande lydelse innehåller erinringar om undantag från regeln om att hyrestvister skall handläggas av fastighets- domstol. Dessa erinringar blir överflödiga enligt den nya ordningen och har därför utgått.
Paragrafens andra stycke motsvarar det hittillsvarande tredje stycket, som är oförändrat. '
Övergångsbestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.
Hänvisningar till S6-1
6.2. Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken 10 kap. 10 5
Paragrafen innehåller föreskrifter om s.k. fastighetsforum. I paragrafens hittillsvarande lydelse sägs i sista meningen i första stycket att stycket inte gäller arrende-, hyres- och bostadsrättstvister. Detta undantag samman- ' hänger med att sådana tvister hittills handlagts av fastighetsdomstol. Efter-
som hyres- och bostadsrättstvister i fortsättningen skall handläggas av de vanliga tingsrätterna, har undantaget modifierats till att enbart gälla arren- detvister. Av samma skäl har en specialregel i andra stycket om tvister med anledning av nyttjanderätt för uppställning av fordon modifierats på motsvarande sätt.
Tredje stycket är oförändrat. Övergångsbestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.
Hänvisningar till S6-2
6.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1 946: 808) om lagsökning och betalningsföreläggande (lagsökningslagen) 315
Även denna paragraf innehåller en föreskrift om fastighetsforum för arren- de-, hyres- och bostadsrättstvister. De förordade lagändringarna medför att denna föreskrift blir överflödig såvitt avser hyres- och bostadsrättstvis- ter. Den har därför modifierats.
6.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (1969: 246) om domstolar i fastighetsmål 35
Paragrafen innehåller regler om fastighetsdomstolens sammansättning. 1 andra stycket finns regler om att mål om arrende, hyra, bostadsrätt och tvångsförvaltning av bostadsfastighet som huvudregel skall handläggas i en sammansättning utan tekniska ledamöter. Mål om hyra och bostadsrätt skall inte längre handläggas av fastighetsdomstol. Paragrafen har utfor- mats i enlighet med detta.
4aå
I paragrafen har hittills funnits regler om att RB:s särbestämmelser om handläggningen i tingsrätt av tvistemål om mindre värden skall gälla även i mål om hyres- eller bostadsrätt vid fastighetsdomstol. När de aktuella målen nu föreslås överflyttade till de vanliga tingsrätterna, kan denna paragraf upphävas.
135
Det nuvarande tredje stycket innehåller en föreskrift om hovrättens dom- förhet vid handläggning av frågor om prövningstillstånd. Den nya regle- ringen av fastighetsdomstolarnas kompetensområde innebär att det inte längre behövs prövningstillstånd för några mål som överklagas från fastig- hetsdomstol. Tredje stycket i paragrafen har därför upphävts. Övergångsbestämmelserna har behandlats i avsnitt 4.
Hänvisningar till S6-4
6.5. Förslaget till lag om ändring 1 lagen ( 1 971: 289) om allmänna förvaltningsdomstolar
185
Endomarbehörigheten i länsrätt föreslås utvidgad i enlighet med vad som framgår av avsnitt 2.4.
205
Som framgår av avsnitt 2.5 har en rättelse gjorts i denna paragraf.
Hänvisningar till S6-5
6.6. Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)
775
Paragrafen innehåller i sin hittillsvarande lydelse en föreskrift att bostads- rättstvister som inte skall prövas av hyresnämnd skall handläggas av fastighetsdomstol. Som framgått av avsnitt 2.2 föreslås att denna regel skall upphävas och att bostadsrättstvister skall handläggas av allmän dom- stol. Därmed blir i första hand forumreglema i 10 kap. 105 RB tillämpli- ga. Paragrafen innehåller också en erinran om vissa undantag från den hittillsvarande huvudregeln. Dessa föreskrifter blir med den föreslagna ordningen överflödiga och har därför utgått. Övergångsbestämmelserna har behandlats i avsnitt 4.
Hänvisningar till S6-6
6.7. Förslaget till lag om ändring i'rättshjälpslagen (1972: 429) 46 5
Paragrafen har rättats på sätt som framgår av avsnitt 2.5.
6.8. Förslaget till lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader 25
Paragrafen har ändrats redaktionellt på grund av förslaget att fastighets- domstol inte längrc skall pröva hyres- och bostadsrättstvister.
6.9. Förslaget till lag om ändring i handräckningslagen (1981: 847)
2 € Hyres- och bostadsrättstvister skall i fortsättningen prövas av allmän dom- stol och följa forumreglerna i 10 kap. 105 RB. Bestämmelsen om forum i handräckningsmål föreslås ändrad i enlighet med detta.
7 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till
1. lag om ändring ijordabalken,
2. lag om ändring i rättegångsbalken,
3. lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och betalningsföre- läggande.
4. lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål,
5. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom- stolar,
6. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),
7. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429).
8. lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska käran- de att ställa säkerhet för rättegångskostnader, .
9. lag om ändring i handräckningslagen (1981:847).
8 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.
Sammanfattning av promemorian (Ds 1989: 40) Fastighetsdomstolarna — Overprövningen av arrendenämndernas avgöranden
Promemorian tar upp två frågor som berörts i rättegångsutredningens betänkande (SOU 1987: 13) Översyn av rättegångsbalken 3 Expertmedver- kan och specialisering. Förslagen har utarbetats med hänsyn till vad som kommit fram under remissbehandlingen av betänkandet.
Fastighetsdomstolarna handlägger vissa mål med fastighetsrättslig an- knytning. Rättegångsutredningen har i betänkandet föreslagit att de skall avskaffas och att alla deras mål skall handläggas av de vanliga tingsrätter- na. I promemorian föreslås att fastighetsdomstolarna skall vara kvar men befrias från hyresmål, bostadsrättsmål och arrendemål. Dessa mål skall enligt förslaget i stället handläggas av de vanliga tingsrätterna.
När det gäller fullföljdsordningen i arrendemål föreslås i promemorian att fastighetsdomstolarnas uppgift att överpröva arrendenämndernas av- göranden skall övertas av bostadsdomstolen som andra och sista instans. Domstolen skall härvid vara sammansatt med intresseledamöter som be- sitter sakkunskap om arrendeförhållanden.
Promemorians lagförslag 1 Förslag till
Lag om ändring i jordabalken
Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken' dels att 8 kap. 32 och 33 55 skall upphöra att gälla, dels'att 8 kap. 31 5och 12 kap. 71 5skall ha följande lydelse.
Nu varande lydelse
Föreslagen lydelse
8 kap. 31 52
Om en part inte godtar arrende- nämnds beslut i fråga om förläng- ning av arrendeavtal, fastställande av villkoren för sådan förlängning, uppskov med avträde enligt 9 kap. 12 b eller 135 eller 10 kap. 6 35 eller bestämmande av ersättning enligt 9 kap. 145 eller i fråga som avses i 9 kap. 17 a. 18, 21 eller 31 5 eller 1 1 kap. 6 b 5, får parten kland- ra beslutet genom att väcka talan mot den andra parten inom två må- naderfrån den dag beslutet medde- lades. Klandras inte beslutet inom denna tid, är partens rätt till talan förlorad.
Arrendenämnds beslut i ärende enligt 9 kap. 2, 3, 7 eller 17 5, 10 kap. 2—4 eller 7 5 eller 11 kap. 25 får ej klandras.
Beslut av arrendenämnden i fråga om förlängning av arrendeavtal, fastställande av villkoren för sådan förlängning, uppskov med avträde enligt 9 kap. 12 b eller 13 5 eller 10 kap. 6 a 5 eller bestämmande av er— sättning enligt 9 kap. 17 a, 18, 21 eller 31 5 eller 11 kap. 6 b 5, över- klagas genom besvär hos bostads— domstolen inom tre veckorfrån den dag beslutet meddelades.
Arrendenämnds beslut i ärende enligt 9 kap. 2, 3, 7 eller 175, 10 kap. 2—4 eller 7 5 eller 11 kap. 2 5 får inte överklagas.
12 kap. 71 53
Hyrestvister som inte enligt 695 skall prövas av hyresnämnden skall tas upp av den jastighetsdamstol inom vars område_/astiglteten är be- lägen. Rör tvisten kollektivavtal el- ler tillämpning av ett sådant avtal i fall som avses i 675 andra stycket skall den dock tas upp av arbets- domstolen eller en tingsrätt enligt vad som föreskrivs i lagen (1974:371) om rättegången i ar- betstvister.
Om laga domstol i tvister med an-
' Senaste lydelse av 8 kap. 32 5 l981:849. 2 Senaste lydelse l984:678.
Hyrestvister som inte enligt 695 skall prövas av hyresnämnden och som rör kollektivavtal eller tillämp- ning av ett sådant avtal i fall som avses i 675 andra stycket skall tas upp av arbetsdomstolen eller en tingsrätt enligt vad som föreskrivs i lagen (1974z371) om rättegången i arbetstvister.
3 Senaste lydelse l987:242. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ledning av tillfällig upplåtelse av hus eller de! av hus för uppställning av jordan finns bestämmelse [ 10 kap.
10,5 rättegångsbalken. Beträffande laga domstol i hyrestvister som skall prövas enligt lags-liknin_1_,'s/agen ( I 946.'8()8) eller handräckningsla—
gen (1981: 84 7 )_ finns bestämmelser i . dessa lagar.
.__ Ett överklagande som avses i 70 5 tas upp av arbetsdomstolen. om saken för kollektivavtal eller tillämpning av ett sådant avtal i fall som avses i 67 5 andra stycket, och i annat fall av bostadsdomstolen. Besvärshandlingcn skall ges in till hyresnämnden.
1. Denna lagträderi kraft den ljuli 1990.
2. 8 kap. 31 och 33 55 i dess äldre lydelse gäller fortfarande. om arrende- nämndens beslut har meddelats före ikraftträdandet.
3. 8 kap. 32 5 och 12 kap. 71 5 i dess äldre lydelse gäller fortfarande. om tvisten eller ärendet har anhängiggjorts hos fastighetsdomstol före ikraft- trädandet.
Bilaga 2
2 Förslag till
Lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom föreskrivs att 10 kap. 10 5 rättegångsbalken skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10 kap. 105l
Tvist om äganderätt eller nytt— janderätt till fast egendom. om rätt till servitut eller annan särskild rätt till egendomen eller om besittning av egendomen skall upptagas av rätten i den ort, där fastigheten är. Lag samma vare, om tvisten rör skyldighet för ägare eller innehava- re av egendomen att fullgöra något, som åligger honom i denna egen- skap, eller, då nyttjanderätt eller annan särskild rätt till egendomen upplåtits. fråga är om vederlag för upplåtelsen. byggnads underhåll el- ler annat dylikt. Vad som sägs i [ enna paragrafgäller dock ej arren- de—. h_vres- eller bostadsrättstvist.
Tvist med anledning av tillfällig upplåtelse av nyttjanderätt till mark eller hus eller del av liusjör uppställ- ning avjordon skall vid tillämpning av paragrafen ej anses som arrende- eller ltt-*resn'isl.
Tvist om äganderätt eller nytt- janderätt till fast egendom", om rätt _ till servitut eller annan särskild rätt till egendomen eller om besittning av egendomen skall upptagas av rätten i den ort, där fastigheten är. Lag samma vare, om tvisten rör skyldighet för ägare eller innehava- re av egendomen att fullgöra något, som åligger honom i denna egen- skap. eller, då nyttjanderätt eller annan särskild rätt till egendomen upplåtits, fråga är om vederlag. för upplåtelsen, byggnads underhåll el- ler annat dylikt.
Ligger fastigheten under flera domstolar eller gäller tvisten flera fastighe- ter under skilda domstolar, skall tvisten upptagas av den rätt, under vilken huvuddelen ligger.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Den äldre lydelsen gäller fortfarande i mål som har anhängiggjorts hos fastighetsdomstol före ikraft- trädandet.
' Senaste lydelse 1977:1145.
Bilaga 2
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1946: 808) om lagsökning och betalningsföreläggande (lagsökningslagen)
Härigenom föreskrivs att 31 och 32 55 lagen (l946:808) om lagsökning och betalningsföreläggande (lagsökningslag) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Om laga domstol i mål om lag- sökning eller betalningsföreläggan- de gäller vad som är föreskrivet om tvistemål. Arrende-, hyres- och bo- stadsrättstvister skall dock tas upp av tingsrätten i den ort därfastighe— ten finns. Rätten prövar självmant sin behörighet. Borgenärens upp- gift om de omständigheter som be- tingar rättens behörighet skall god- tas, om det inte kan antas att den är oriktig. Har ansökningen upptagits, skall rätten ej på nytt pröva sin be- hörighet, såvida inte gäldenären be- går det eller fråga uppkommer om tillämpning av 10 kap. 175 rätte- gångsbalken.
Föreslagen lydelse 315'
Om laga domstol i mål om lag- sökning eller betalningsföreläggan- de gäller vad som är föreskrivet om tvistemål. Rätten prövar självmant sin behörighet. Borgenärens upp- gift om de omständigheter som be- tingar rättens behörighet skall god- tas, om det inte kan antas att den är oriktig. Har ansökningen upptagits, skall rätten ej på nytt pröva sin be- hörighet, såvida inte gäldenären be- går det eller fråga uppkommer om tillämpning av 10 kap. 175 rätte- gångsbalken.
32 52
Hänskjuts ett mål till rättegång, skall rätten förordna om målets fortsatta handläggning. Kan målet anses tillräckligt förberett genom den tidigare handläggningen, får det genast utsättas till huvudförhandling. Har ett mål om betalningsföreläggande vid sammanträde inför rätten hänskjutits till rättegång, bör muntlig förhandling om möjligt äga rum i omedelbart samband med sammanträdet. 1 så fall gäller i fråga om rättens domförhet vad som föreskrivs i 30 5.
Är den tingsrätt som har handlagt målet inte behörig att efter återvin- ning pröva målet. skall detta över- lämnas till den tingsrätt som är' be- hörig. Beslut om överlämnande jär inte överklagas. Om den tingsrätt som har mottagit målet finner sig obehörig, skall den visa målet åter till den tingsrätt som ltar överlåtn- nat det. När ett mål har överläm- nats. gällerjörsta stycket i fråga om den tingsrätt till vilken målet har överlämnats.
Denna lag träder i kraft den ljuli 1990.
1 Senaste lydelse 1982z297. .. ' Senaste lydelse 1987: 750. Andringen innebär att andra stycket upphävs.
Bilaga 2
4- Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957: 390) om fiskearrenden
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957: 390) om fiskearrendenl dels att 17 och 18 55 skall upphöra att gälla, dels att 16 5 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
165
Om en part inte godtar arrende- nämnds beslut ifråga om förläng- ning av arrendeavtal eller faststäl- lande av villkoren för sådanjörlt'ing-
ning eller uppskov med avträde. jär
parten klandra beslutet genom att väcka talan mot den andra parten inom två månaderjrån den dag lie- slutet meddelades. [t'/andras inte be- slutet inom denna tid, är parts rätt till talan förlorad.
Arrendenämnds beslut i ärende enligt 3 _- 6 55 får ej klandras.
Föreslagen lydelse
2
Beslut av arrendenämnden ifråga om förlängning av arrendeavtal el- ler fastställande av villkoren för så- dan jörlängning eller uppskov med avträde överklagas hos bostads- domstolen genom besvär inom tre veckor-från den dag beslutet medde— lades.
Arrendenämnds beslut i ärende enligt 3 — 6 55 får inte överklagas.
1. Denna lag träder i kraft den ljuli 1990.
2. 16 5 i dess äldre lydelse och 17 5 andra stycket gäller fortfarande. om arrendenämndens beslut har meddelats före ikraftträdandet.
3. 175 första stycket i dess äldre lydelse gäller fortfarande, om tvisten har anhängiggjorts hos fastighetsdomstol före ikraftträdandet.
] Senaste lydelse av 175 l981:856 1851984:680. 3 Senaste lydelse 1984:680.
Bilaga 2
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1969: 246) om domstolar i
fastighetsmål
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmåll
dels att 4 a 5 skall upphöra att gälla, dels att 3 och 13 55 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 52 Fastighetsdomstol består av två lagfarna ledamöter. en teknisk ledamot och två nämndemän. Om särskilda skäl föreligger. kan efter ordförandens bestämmande ytterligare en teknisk ledamot ingå i domstolen.
I mål eller ärende angående ar— rettde. hyra, bostadsrätt eller tvångs- jörvaltning av bostadsfastighet be- står domstolen doek av två lag/arna ledamöter och tre nämndemän. Teknisk ledarna! för eller ord/öron- dens bestämmande ingå i domsto- len i stället för en av nämnde- männen. om målets beskaffenhet el- ler annat särskilt skäl föranleder (let.
Kan huvudförhandling i fastig- hetsmål beräknas kräva minst fyra veckor. får antalet lagfarna ledamö- ter utökas med en utöver det antal som anges i första och andra stycke- na. Om det är påkallat med hänsyn till målets omfattning eller annan särskild omständighet gäller det- samma om antalet nämndemän.
Kan huvudförhandling i fastig- hetsmål beräknas kräva minst fyra veckor, får antalet lagfarna ledamö— ter utökas med en utöver det antal som anges i första stycket. Om det är påkallat med hänsyn till målets omfattning eller annan särskild om- ständighet gäller detsamma om an- talet nämndemän.
En av de lagfarna ledamöterna skall vara ordförande i fastighetsdomsto- len. Denne utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten. Annan lagfaren ledamot skall vara lagfaren domare i tingsrätten eller i annan tingsrätt. Teknisk ledamot skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av fastighets- bildning eller fastighetsvärdering. Nämndemännen bör vara allmänt be- trodda och väl förtrogna med sin orts förhållanden.
Om det sedan huvudförhandling har påbörjats inträffar förfall Hår en av de lagfarna ledamöterna eller för en av nämndemännen eller, om två tekniska ledamöter deltar. för en av dem. är rätten ändå domför.
1353
I annat fastighetsmål än som av— [ fastighetsmål skall en teknisk ses i 3 _5' andra stycket skall en tek- ledamot ingå i hovrätten. såvida
' Lagen omtryckt 1974:1064. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 1064 4a5l987:751 _ 2 Senaste lydelse 1982: 1 126. Andringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs. 3 QFTIQQI'P lvrlr-lct- 1087-751 Ändrinoen innebär hl ;] att andra och tft—die stvrkt'na
Bilaga 2
Nuvarande l_i-'delse
nisk ledamot ingå i hovrätten. såvi- da inte hovrätten finner att med- verkan av en sådan ledamot uppen- bart inte är behövlig. Om särskilda skäl föreligger, kan efter hovrättens bestämmande två tekniska ledamö- ter ingå i hovrätten.
I mål som avses i 35 andra styc- ket får efter hovrättens bestämman- de en teknisk ledamot ingå i rätten. om målets beskallenhet eller något annat sänskilt skä/föranleder det.
Vid behandling av frågor om prövningstillstånd skall hovrätten bestå av två lag/arna ledamöter.
Föreslagen lydelse
inte h0vrätten finner att medver- kan av en sådan ledamot uppenbart inte är behövlig. Om särskilda skäl föreligger, kan efter hovrättens bc- stämmande två tekniska ledamöter ingå i hovrätten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Beträffande mål som avser klander mot sådana beslut av arrendenämnd som har meddelats före ikraftträdandet och andra mål och ärenden angående arrende. hyra. bo- stadsrätt och tvångsförvaltning av bostadsfastighet som har anhängiggjorts hos fastighetsdomstol före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser. Äldre bestämmelser om prövningstillstånd gäller fortfarande i fråga om domar som har meddelats före ikraftträdandet.
Bilaga 2
6 Förslag till
Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)
Härigenom föreskrivs att 775 bostadsrättslagen (1971:479)l skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
77 &
Tvist med anledning av upplåtelse av nyttjanderätt enligt l 9” (bostads- rättstvist) som ej ankommer på h_v- resnåmnds prövning skall tas upp av den fastighetsdomstol inom vars Område fastigheten är belägen. Be- träilande laga domstol i bostads- rättstvist som skall prövas enligt lag- sökningslagen ( 1946: 808) eller handräekningslagen ( I 98 I: 84 7) _linns bestämmelser i dessa lagar.
Ärenden om förordnande av god man enligt 80 å och mål om klander av redovisning enligt 835 skall tas upp av tingsrätten i den ort där fas- tigheten finns.
Föreslagen lydelse
..
Ärenden om förordnande av god man enligt 80 å och mål om klander av redovisning enligt 835 skall tas upp av tingsrätten i den ort där fas- tigheten finns.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. 1 mål som har anhängiggjorts hos fastighetsdomstol före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
: Lagen omtryckt 1982: 353. * Senaste lydelse 1987:243.
7 Förslag till Prop. 1990/91:32 Lag om ändring i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och Bilaga 2
hyresnämnder
Härigenom föreskrivs att 21. 22 och 23 a åå lagen (1973: 188) om arren- denämnder och hyresnämnder' skall ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse 21 51 1 nämnds beslut skall anges de skäl på vilka beslutet grundas, i den mån det är behövligt. 1 beslut om avskrivning enligt 9 Q' andra stycket skall även anges de nya villkor på vilka avtalet enligt 11 kap. 6 aä tredje stycket jordabalken skall anses förlängt. Avser beslut enligt lagen (1975: 1 132) om
förvärv av hyresfastighet m.m. tillstånd till framtida förvärv, skall i beslu- tet utsättas viss tid. högst ett år, lör tillståndets giltighet.
Nuvarande lydelse
Om part kan klandra beslutet el- Om part kan överklaga beslutet ler besvära sig över det eller göra ansökan om återupptagande. anges i beslutet vad parten därvid har att
eller göra ansökan om återuppta- gande. anges i beslutet vad parten därvid har att iaktta.
iakttaga.
Håller nämnden förhandling i ärendet och kan på grund av ärendets beskaffenhet eller annan särskild omständighet beslut ej meddelas samma dag som förhandlingen avslutats, meddelas beslutet inom två veckor därefter, om ej synnerligt hinder möter. Underrättelse om tiden för beslu- tets meddelande skall lämnas vid förhandlingen.
Slutligt beslut tillställes part genom nämndens försorg. Vad som sagts nu gäller dock ej beslut om avskrivning enligt 8 eller 12 S, om beslutet medde- las vid förhandling i partens närvaro.
Har skiljaktig mening förekommit. skall denna meddelas parterna på samma sätt som beslutet.
22 53
Beslut av nämnd äger, sedan tid för klander eller besvär utgått när talan får föras mot beslutet. rätts- kraft. såvitt därigenom avgjorts frå- ga som avses i l 9” första stycket 2 eller 5 eller 4 & första stycket. 2. 2 a. 3. 5 a. 6. 7. 8 eller 9. Vad som sagts nu gäller dock ej beslut, varigenom ansökan om åtgärdstörcläggande enligt 12 kap. 165 andra stycket eller tillstånd enligt 12 kap. 235 andra stycket. 34—37 eller 40 åjor- dabalken eller 30å andra stycket bostadsrättslagen (1971:479) eller ansökan om uppskov enligt 12 kap. 59 & jordabalken eller ansökan om
' Lagen omtryckt l985:660. 2 Senaste lydelse 1988:928. 3 Senaste lydelse 1988z928.
Beslut av nämnd äger. sedan tid för överklagande utgått när talan får föras mot beslutet. rättskraft. såvitt därigenom avgjorts fråga som avses i 1 5 första stycket 2 eller 5 eller 4 5 första stycket, 2, 2 a. 3, 5 a. 6, 7. 8 eller 9. Vad som sagts nu gäller dock ej beslut, varigenom an- sökan om åtgärdsföreläggande en- ligt 12 kap. 16 å andra stycket eller tillstånd enligt 12 kap. 235 andra stycket, 34— 37 eller 40 & jordabal- ken eller 309' andra stycket bo- stadsrättslagen (1971 1479) eller an- sökan om uppskov enligt 12 kap. 59 å jordabalken eller ansökan om
Bilaga 2
Nuvarande l_t-'delse
förbud eller medgivande som avses i 2 a 9 bostadssaneringslagcn (l973:531) eller yrkande om rätt till förhandlingsordning enligt 99 hyresförhandlingslagen (1978z304) eller ansökan om anvisningsrätt en- ligt 3 9' lagen (1987: 1274) om kom- munal bostadsanvisningsrätt läm- nats utan bifall.
I"(')'reslagen lydelse
förbud eller medgivande sotn avses i 2 a9 bostadssaneringslagcn (19731531) eller yrkande om rätt till förhandlingsordning enligt 99" hyresförhandlingslagen (1978z304) eller ansökan om anvisningsrätt en- ligt 39" lagen (1987: 1274) om kom— munal bostadsanvisningsrätt läm- nats utan bifall.
Bestämmelserna i 27 och 38 99 förvaltningslagen (1986:223) om om- prövning av beslut skall inte tillämpas hos nämnderna.
23a94
Om rätt-lör part att klandra beslut av arrendenämnd i arrendetvist finns bestämmelser i 8 kap. 319 jordabalken, 169 lagen (1957:390) om fiskearrenden och 539 jakt- lagen (1987:259).
Arrendenämndens yttrande en— ligt 12 a9" andra stycket får inte överklagas. Nämndens beslut i så- dana frågor som avses i 23 9 tredje stycket får överklagas genom bc- svär hos fastighetsdomstolen. Det- samma gäller nämndens beslut en- ligt lagen (1985:658) om arrendato- rers rätt att förvärva arrendestället.
Besvärhandlingen skall ges in till arrendenämnden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. I fråga om handläggningen hos ar- rendenämnnden och fastighets— domstolen tillämpas ln'stämmelser- na i 52 kap. 2— 12 929" rättegångsbal- ken på nmtsvarande sätt. Fastig— hetsdomstolens beslut med anled- ning av besvär ifrågor som avses i andra stycket tredje meningen eller i 23,9" tredje stycket 1—3 jär inte överklagas.
* Senaste lydelse l987:264.
Om överklagande av en arrende— nämnds beslut i en arrendetvist el- ler i ett ärende enligt lagen (1985: 658) om arrendators rätt attjörvär- va arrendestället finns bestämmel- ser i 8 kap. 31 9 jordabalken. 169" lagen (1957:390) om fiskearren- den, 14 9" lagen om arrendatorers rätt att _lörvärva arrendestället och 53 9jaktlagen (1987: 259).
Arrendenämndens yttrande en- ligt 12 a9 andra stycket får inte överklagas. Nämndens beslut i så- dana frågor som avses i 23 9" tredje stycket får överklagas genom bc.- svär hos bostadsdomstolen inom tre veekorj'rån den dag beslutet medde- lades.
lfråga om handläggningen hos arrendenämnden av en besvärs- handling som avses i första eller andra stycket tillämpas bestämmel-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91: 32
B'l serna i 52 kap. 2 och 45,9" rätte- laga 2 gångsbalken. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. 22 och 23 a99 i dess äldre
lydelse gäller fortfarande om arrendenämndens beslut har meddelats före ikraftträdandet.
Bilaga 2
8 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974: 1082) om bostadsdomstol
Härigenom föreskrivs att 1. 5, 7, 13, 14, 18, 23 och 28 99" lagen (1974: 1082) om bostadsdomstol skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse
Bostadsdomstolen upptager be- svär mot beslut av hyresnämnd en— ligt vad som jöreskrives i lag eller annan författning.
Bostadsdomstolen består av minst tre ledamöter, som är lagkun- niga och erfarna i domarvärv (lag- farna ledamöter). en ledamot med teknisk utbildning och erfarenhet av värderings- eller byggnadsteknik (teknisk ledamot) samt högst tolv ledamöter med särskild sakkun- skap om förhållandena på bostads- marknaden (intresseledamöter).
Lagfaren ledamot och teknisk le- damot får ej förordnas bland perso- ner som kan anses företräda fastig- hetsägares, hyresgästers eller bo- stadsrättshavarcs intressen.
lnnan intresseledamot förordnas skall sådan riksorganisation av fas- tighetsägare. bostadsrättsförening— ar. hyresgäster. bostadsrättshavare eller näringsidkare som med hän- syn till medlemsantal. verksamhet och övriga omständigheter kan an- ses väl företräda den intressegrupp som det är fråga om beredas tillfälle att avge förslag.
Föreslagen lydelse
Bostadsdomstolen tar upp över- klaganden av beslut av ltt-'resnämn- der och arrendenämnder enligt vad som _töreskrivs i lag eller annan för- fattning.
Bostadsdomstolen består av minst tre ledamöter, som är lagkun- niga och erfarna i domarvärv (lag- farna ledamöter), en ledamot med teknisk utbildning och erfarenhet av värderings- och byggnadsteknik (teknisk ledamot) samt högst tolv ledamöter med särskild sakkun- skap om förhållandena på bostads- marknaden och högst åtta ledamö- ter med särskild sakkunskap om ar- rendeförhållanden (intresseleda- möter).
Lagfaren ledamot och teknisk le- damot får inte förordnas bland per- soner som kan anses företräda fas- tighetsägares. jordägares. hyresgäs- ters. bostadsrättshavares eller ar- rendatorers intressen.
Innan intresseledamot förordnas skall sådan riksorganisation av fas- tighetsägare. jordägare. bostads- rättsföreningar, hyresgäster, bos- tadsrättshavare, näringsidkare eller arrendatorer som med hänsyn till medlemsantal. verksamhet och öv- riga omständigheter kan anses väl företräda den intressegrupp som det är fråga om beredas tillfälle att avge förslag.
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
139”
Sammanträder bostadsdomstolen med sju ledamöter. är tre av dem lagfarna ledamöter och fyra av dem intresseledamöter. En av de lagfarna ledamöterna är därvid ordförande.
Av intresseledamöterna skall två vara väl förtrogna med förvaltning av hyresfastigheter eller. när målet rör prövning av en fråga enligt 52 5 eller 605 första stycket 1 bostads- rättslagen (1971:479), av bostads- rättsfastigheter. Om målet rör en hyresfastighet som ägs av staten. en kommun. en landstings- kommun. ett kommunalförbund, ett allmännyttigt bostadsföretag el- ler ett aktiebolag. som helt ägs av en kommun eller en landstings- kommun. skall dessa ledamöter fö- reträdesvis vara väl förtrogna med förvaltning av hyresfastigheter som tillhör andra än enskilda. Om målet rör en hyresfastighet som ägs av nå- gon enskild. skall de företrädesvis vara väl förtrogna med förvaltning av sådana fastigheter.
De återstående två intresseleda- möterna skall vara väl förtrogna med hyresgästers eller bostadsrätts- havares förhållanden. Om målet rör prövning av en fråga enligt 12 kap. 365 jordabalken. skall dessa ledamöter vara väl förtrogna med näringsidkande hyresgästers förhål- landen. Om målet rör prövning av en fråga enligt 52 5 eller 60 5 första stycket 1 bostadsrättslagen. skall de vara väl förtrogna med bostads- rättshavares förhållanden. [ andra mål skall de vara väl förtrogna med bostadshyresgästers förhållanden.
' Lydelse enligt prop. 1988/89195.
Av intresseledamöterna skall i h_vresmäl två vara väl förtrogna med förvaltning av hyresfastigheter eller, när målet rör prövning av en fråga enligt 52% eller 6055 första stycket 1 bostadsrättslagen (1971:479). av bostadsrättsfastig- heter. Om målet rör en hyres- fastighet som ägs av staten. en landstingskommun. ett kommunal- förbund, ett allmännyttigt bostads- företag eller ett aktiebolag. som helt ägs av en kommun eller en lands- tingskommun. skall dessa ledamö- ter företrädesvis vara väl förtrogna med förvaltning av hyresfastigheter som tillhör andra än enskilda. Om målet rör en hyresfastighet som ägs av någon enskild, skall de företrä- desvis vara väl förtrogna med för- valtning av sådana fastigheter.
De återstående två intresseleda- möterna i hj-tresmål skall vara väl förtrogna med hyresgästers eller bostadsrättshavares förhållanden. Om målet rör prövning av en fråga enligt 12 kap. 365 jordabalken, skall dessa ledamöter vara väl för— trogna med näringsidkande hyres- gästers förhållanden. Om målet rör prövning av en fråga enligt 52 & el- ler 605 första stycket ] bostads— rättslagen, skall de vara väl förtrog- na med bostadsrättshavares förhål- landen. 1 andra mål skall de vara väl förtrogna med bostadshyresgäs- ters förhållanden.
I arrendemål skall två av i ntresse— ledamöterna såsom ägare av jord- bruks/astighet eller på annat sätt ha
förvärvat erfarenhet av arrendeför-
hållanden och två ledamöter vara
jordbruksarrendatorer eller. när målet rör bostadsarrende, bostads- arrendatorer.
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 53 Sammanträder bostadsdomstolen med fyra ledamöter, är två av dem lagfarna ledamöter och två av dem intresseledamöter. En av de lagfarna
ledamöterna är därvid ordförande.
Av intresseledamöterna skall en företräda fastighetsägareintressen och en bostadsrättshavares eller hy- resgästers intressen. ] övrigt äger 13 5 andra och tredje styckena mot— svarande tillämpning.
Av intresseledamöterna skall i hyresmål en företräda fastighets- ägareintressen och en bostadsrätts- havares eller hyresgästers intressen. [ arrendemål skall en företräda jordägares intressen och en arrenda- torers intressen. ] övrigt skall 135 andra — _ljärde styckena tillämpas.
1853
Klagande får ej ändra sin talan till att avse annan del av hyres- nämndens beslut än den som upp- givits i besvärsinlagan. Part kan i bostadsdomstolen till stöd för sin talan åberopa omständighet som ej förebragts tidigare.
Klaganden får inte ändra sin ta- lan till att avse annan del av det överklagade beslutet än den som uppgivits i besvärsinlagan. Parter- na kan i bostadsdomstolen till stöd för sin talan åberopa omständighe- ter som inte förebragts tidigare.
23 54 Bostadsdomstolen får hålla förhör med vittne eller sakkunnig under ed och med part under sanningsförsäkran. om det är erforderligt för utred- ningen och bevisningen icke finnes kunna föras på annat sätt med avsevärt ringare besvär eller kostnad. Under motsvarande förutsättningar får dom-
stolen hålla syn på stället.
l-lar vittne eller sakkunnig eller part under sanningsförsäkran hörts inför hyresnämnden och beror av- görandet även i bostadsdomstolen av tilltron till den bevisningen. får ändring i hyresnäinndens beslut i denna del ej ske, om ej beviset upp- tagits ånyo vid bostadsdomstolen eller synnerliga skäl föreligger att dess värde är ett annat än hyres- nämnden antagit.
Har vittne eller sakkunnig eller part under sanningsförsäkran hörts inför hyresnämnden eller arrende— nämnden och beror avgörandet även i bostadsdomstolen av tilltron till den bevisningen, får ändring i nämndens beslut i denna del inte ske, om inte beviset upptagits på nytt vid bostadsdomstolen eller synnerliga skäl föreligger att dess värde är ett annat än nämnden an- tagit.
28 55
Beslut av bostadsdomstol äger rättskraft, såvitt därigenom av- gjorts fråga som avses i 45 första stycket 2, 2 a, 3, 5 a. 6, 7. 8 eller 9 lagen (1973: 188) om arrendenämn-
2 Lydelse enligt prop. 1988/89: 95. 3 Senaste lydelse 1986: 1 171. 4 Senaste lydelse 1975: 1299. 5 Senaste lydelse 19881929.
Beslut av bostadsdomstol äger rättskraft. såvitt därigenom av- gjorts fråga som avses i I 5 första stycket 2 eller 5. 4 5 första stycket 2. 2 a. 3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9 lagen
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
der och hyresnämnder. Vad som sagts nu gäller dock ej beslut, var- igenom ansökan om åtgärdsföreläg- gande enligt 12 kap. 165 andra stycket eller tillstånd enligt 12 kap. 23 5 andra stycket. 34, 36 eller 375 jordabalken eller ansökan om för- bud eller medgivande som avses i 2 a 5 bostadssaneringslagcn (19732531) eller yrkande om rätt till förhandlingsordning enligt 95 hyresförhandlingslagen (1978z304) eller ansökan om anvisningsrätt en- ligt 3 5 lagen (1987: 1274) om kom- munal bostadsanvisningsrätt läm- nats utan bifall.
F c'irevlagen lydelse
(19731188) om arrendenämnder och hyresnämnder. Vad som sagts nu gäller dock ej beslut, varigenom ansökan om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 165 andra stycket eller tillstånd enligt 12 kap. 235 andra stycket, 34. 36 eller 37 5 jor- dabalken eller ansökan om förbud eller medgivande som avses i 2 a5 bostadssaneringslagcn (19731531) eller yrkande om rätt till förhand- lingsordning enligt 95 hyresför- handlingslagen (1978: 304) eller an- sökan om anvisningsrätt enligt 35 lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt lämnats utan bifall.
Denna Iagträder i kraft den ljuli 1990.
9 Förslag till Prop. 1990/91:32 Lag om ändringi bostadsförvaltningslagen (1977: 792) Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 23 5 bostadsförvaltningslagen (19771792) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 3 5
Vill fastighetsägaren klandra re- Vill fastighetsägaren klandra re- dovisning för viss redovisningspe- dovisning för viss redovisningspe- riod. skall han inom ett år från det riod. skall han inom ett år från det han av hyresnämnden mottog redo- han av hyresnämnden mottog redo- visningen väcka talan mot förvalta- visningen väcka talan mot förvalta- ren vid jastiglu-ftszlomstolen. ren vid tingsrätten i den ort där,/as-
tigheten , fi nns.
Äberopas som grund för klandeitalan omständighet som icke hänför sig till viss avlämnad redovisning. får talan väckas inom ett år från det fastighetsägaren mottog redovisning med anledning av att förvaltarens uppdrag upphörde.
Denna lagträder i kraft den ljuli 1990.
Bilaga 2
10 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader
Härigenom föreskrivs att 25 lagen (1980:307) om skyldighet för ut- ländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha följan- de lydelse.
Nuvarande lydelse
25l
Säkerhet behöver inte ställas i
1. mål som handläggs enligt lagen (1974z371) om rättegången i ar- betstvister.
2. mål vid fastighetsdomstol som inte avser en arrende-. hyres- eller lmsladsrättstvist.
3. ansökningsmål enligt 13 kap. 13 5 vattenlagen (1983:291 ).
4. växelmål och checkmål,
5. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och
6. mål vid förvaltningsdomstol eller marknadsdomstolen.
Föreslagen lydelse
Säkerhet behöver inte ställas i
1. mål som handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i ar- betstvister.
2. mål vid fastighetsdomstol,
3. ansökningsmål enligt 13 kap. 13 5 vattenlagen (1983:291),
4. växelmål och checkmål,
5. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och
6. mål vid förvaltningsdomstol eller marknadsdomstolen.
Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom
genstämning.
Denna lag träderi kraft den 1 juli 1990.
' Senaste lydelse 1983:665.
1 1 Förslag till
Lag om ändring i handräckningslagen (1981 : 847)
Härigenom föreskrivs att 25 handräckningslagen (1981:847) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
')
Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Beträffande laga domstol gäller vad som är föreskri-
Föreslagen lydelse
Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Beträffande laga domstol gäller vad som är föreskri-
Prop. 1990/91:32 Bilaga 2
vet om tvistemål. Arrende-. hyres— vet om tvistemål. och bostadsrättstvister skall dock tas upp av tingsrätten i den ort där jäs-
tigheten finns.
Rätten prövar självmant sin behörighet. Sökandens uppgift om de om- ständigheter som betingar rättens behörighet skall godtas, om det inte kan antas att den är oriktig. Har ansökningen upptagits. skall rätten ej på nytt pröva sin behörighet. såvida inte svaranden begär det eller fråga uppkom- mer om tillämpning av 10 kap. 17 5 rättegångsbalken.
14 53 Har återvinning sökts mot utslag enligt denna lag. skall rätten förordna om målets fortsatta handläggning. Stämning skall anses utfärdad genom förordnande enligt första stycket. Kan målet anses tillräckligt förberett genom den tidigare handläggningen, får det genast utsättas till huvudförhandling.
Är den tingsrätt som har handlagt malet inte behörig att efter atervin- ning pröva malet. skall detta över— lämnas till den tingsrätt .som är be— hörig. Beslut om överlämnande får inte överklagas. Om den tingsrätt som ltar mottagit målet _finner sig obehörig. skall den visa mälel åter till den tingsrätt som ltar överläm- nat det. När ett mål har överläm- nats. gällerlörsta och andra stycke- na i _/'råga om den tingsrätt till vil- ken mälet har överlämnats.
Denna lagträder i kraft den ljuli 1990.
: Senaste lydelse l982:298. __ * Senaste lydelse 1987: 753. Andringen innebär att tredje stycket upphävs. 46
12 Förslag till Prop. 1990/91:32 Lag om ändring i lagen (19851658) om arrendatorers rätt att B'laga 2 förvärva arrendestället
Härigenom föreskrivs att 145 lagen (19852658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 14 5
I fråga om förfarandet vid arren- ] fråga om förfarandet vid arren- denämnden och överklagande av denämnden finns bestämmelser i nämndens beslut i ärenden enligt lagen(l973:188)omarrendenämn— denna lag finns bestämmelser i der och hyresnämnder. lagen(l973:l88)om arrendenämn- .—1rrendenärnndens beslut enligt der och hyresnämnder. denna lag får överklagas hos bo-
stadsdomstolen genom besvär inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.
Vardera parten skall svara för sina rättegångskostnader med anledning ' av att nämndens beslut överklagas, i den mån annat inte följer av 18 kap. 6 5 rättegångsbalken.
Denna lag träder i kraft den juli 1990. Äldre bestämmelser gäller fortfa-
rande i fråga om besvär mot sådana beslut av en arrendenämnd som har meddelats före ikraftträdandet.
Bilaga 2
13 Förslag till Lag om ändring i jaktlagen ( 1987: 259)
Härigenom föreskrivs att 535 jaktlagen (1987:259) skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 53 _s'
Bestämmelser om arrendenämnd finns i 8 kap. jordabalken och i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnder.
Om en part inte godtar en arren- denämnds beslut ifråga om_/örläng— ning av ett avtal om jakträttsupplå- telse eller om villkoren _lör en sådan förlängning. får parten klandra be- slutet genom att väcka talan mot den andra parten vid den _/'astighets- domstol inom vars område_/astighe- ten är belägen. Klandras inte beslu- tet inom två månaderfrån den dag då beslutet meddelades. är partens rätt till talan _lörlorad. Tvist som ell ter klander är anhängig vid domstol får åter/örvisas till arrendenämn- den.
F astighetsdoinstolens dom i fråga om fastställande av villkor enligt 19,5 och hovrättens dom i fråga om _lörlängning av ett avtal om jakt- rättsupplåtelse eller fastställande av villkor i samband med sådan lör- längningjår inte överklagas.
.»1rrendenämndens beslut ifråga omjörlängning av ett avtal om jakt- rätt._supplåtelse eller om villkoren/ör en sådan _lörlängni ng får överklagas hos bostadsdomstolen genom besvär inom tre veckor från den dag beslu- tet meddelades.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre regler gäller fortfarande om arrendenämndens beslut har meddelats före ikraftträdandet.
' Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.
Förteckning över remissinstanser som yttrat sig Prop. 1990/91:32 över promemorian (Ds 1989: 40) B'laga 3 Fastighetsdomstolarna — Överprövningen av arrendenämndernas avgöranden.
Yttrande över promemorian har till justitiedepartementet avgetts av justi- tiekanslern, bostadsdomstolen. domstolsverket, statskontoret. riksrevi- sionsverket. Svea hovrätt. hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms tingsrätt, Eskilstuna tingsrätt. Katrineholms tingsrätt. Nyköpings tings- rätt. Borås tingsrätt, Vänersborgs tingsrätt. Trollhättans tingsrätt. Härnö- sands tingsrätt, Sundsvalls tingsrätt, Sollefteå tingsrätt. hyresnämnden och arrendcnämnden i Stockholm. hyresnämnden och arrendenämnden i Väs- terås. hyresnämnden och arrendenämndcn i Örebro. hyresnämnden och arrendenämnden i Växjö, riksdagens ombudsmän, Sveriges domarcför- bund. Sveriges advokatsamfund, Nämndemännens riksförbund. HSB:s riksförbund. Hyresgästernas riksförbund. Stockholms kooperativa bo- stadsförening. Sveriges bostadsrättstöreningars centralorganisation, Sveri- ges fastighetsägaretörbund, Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges jord- bruksarrendatorers förbund, Sveriges jordägareförbund. Svenska förbun- det för koloniträdgårdar och fritidsbyar, Samrådsgruppen för arrendators— förcningarna på och omkring sydsvenska höglandet samt Uppsala univer- Sllct.
Lagrådsremissens lagförslag
1 Förslag till Lag om ändring i jordabalken
Härigenom löreskrivs att 12 kap. 71 g" jordabalken skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 kap. 719"l
Hyrestvister som inte enligt 695 skall prövas av hyresnämnden skall tas upp av den _tastighetsdomstol inom vars område/astigheten är be- lägen. Rör tvisten kollektivavtal el- ler tillämpning av ett sådant avtal i fall som avses i 675 andra stycket skall den dock tas upp av arbets- domstolen eller en tingsrätt enligt vad som föreskrivs i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister.
Om laga domstol [ tvister med an— ledning av till/ällig upplåtelse av hus eller del av hus/ör uppställning av fordon finns bestämmelse i 10 kap. 105 rättegångsbalken. Beträffande laga domstol i hyrestvister som skall prövas enligt lagsökningslagen ( 1 946: 808) eller handräeknings— lagen ( 1981: 84 7) finns bestämmel- ser i dessa lagar.
Hyrestvister som inte enligt 695 skall prövas av hyresnämnden och som rör kollektivavtal eller till- lämpning av ett sådant avtal i fall som avses i 67 _5 andra stycket skall tas upp av arbetsdomstolen eller en tingsrätt enligt vad som föreskrivs i lagen (1974z37l) om rättegången i arbetstvister.
Ett överklagande som avses i 70 å tas upp av arbetsdomstolen, om saken rör kollektivavtal eller tillämpning av ett sådant avtal i fall som avses i 67 »; andra stycket. och i annat fall av bostadsdomstolen. Besvärshandlingen skall ges in till hyresnämnden.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdan- det.
' Senaste lydelse l987:242. Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.
Bilaga 4
2 Förslag till
Lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom föreskrivs att 10 kap. 10 & rättegångsbalken skall ha följande lydelse.
Nuvarande lt-tdelse Föreslagen lydelse
10 kap. IOQ'
Tvist om äganderätt eller nytt- janderätt till fast egendom, om rätt till servitut eller annan särskild rätt till egendomen eller om besittning av egendomen skall upptagas av rätten i den ort. där fastigheten är. Lag samma vare. om tvisten rör skyldighet för ägare eller innehava- re av egendomen att fullgöra något. som åligger honom i denna egen- skap. eller, då nyttjanderätt eller annan särskild rätt till egendomen upplåtits. fråga är om vederlag för upplåtelsen, byggnads underhåll el- ler annat dylikt. Vad som sägs i denna paragraf gäller dock ej arren— de-. It)-"res- eller bostadsrättstvist.
Tvist med anledning av tillfällig upplåtelse av nyttjanderätt till mark eller hus eller del av hus för uppställning av fordon skall vid till- lämpning av paragrafen ej anses som arrende- eller hyrestvist.
Tvist om äganderätt eller nytt- janderätt till fast egendom, om rätt till servitut eller annan särskild rätt till egendomen eller om besittning av egendomen skall upptagas av rätten i den ort. där fastigheten är. Lag samma vare, om tvisten rör skyldighet för ägare eller innehava- re av egendomen att fullgöra något, som åligger honom i denna egen- skap, eller. då nyttjanderätt eller annan särskild rätt till egendomen upplåtits, fråga är om vederlag för upplåtelsen, byggnads underhåll el- - ler annat dylikt. Vad som sägs i
denna paragraf gäller dock ej arren— detvist.
Tvist med anledning av tillfällig upplåtelse av nyttjanderätt till mark eller hus eller del av hus för uppställning av fordon skall vid till- lämpning av paragrafen ej anses som arrendetvist.
Ligger fastigheten under flera domstolar eller gäller tvisten llera fastighe- ter under skilda domstolar. skall tvisten upptagas av den rätt, under vilken huvuddelen ligger.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdan- det.
' Senaste lydelse 1977: 1 145.
Bilaga 4
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1 946: 808) om lagsökning och betalningsföreläggande (lagsökningslagen)
Härigenom föreskrivs att 3lä lagen (1946:808) om lagsökning och betalningsföreläggande (lagsökningslagen) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
319”
Om laga domstol i mål om lag- sökning eller betalningsföreläggan- de gäller vad som är föreskrivet om tvistemål. Arrende-. hyres- och bo- stadsrättstvister skall dock tas upp av tingsrätten i den ort där fastighe- tcn finns. Rätten prövar självmant sin behörighet. Borgenärens upp- gift om de omständigheter som be- tingar rättens behörighet skall god- tas. om det inte kan antas att den är oriktig. Har ansökningen upptagits. skall rätten ej på nytt pröva sin be- hörighet. såvida inte gäldenären be- gär det eller fråga uppkommer om tillämpning av 10 kap. l7å rätte- gångsbalken.
Om laga domstol i mål om lag- sökning eller betalningsföreläggan- de gäller vad som är föreskrivet om tvistemål. Arrendetvister skall dock tas upp av tingsrätten i den ort där fastigheten finns. Rätten prövar självmant sin behörighet. Borgenä- rens uppgift orn de omständigheter som betingar rättens behörighet skall godtas, om det inte kan antas att den är oriktig. Har ansökningen upptagits. skall rätten ej på nytt pröva sin behörighet. såvida inte gäldenären begär det eller fråga uppkommer om tillämpning av 10 kap. 17 Q' rättegångsbalken.
Denna lagträderi kraft den ljanuari 1991.
' Senaste lydelse 1982z297.
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1969: 246) om domstolari
fastighetsmål
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmåll
dels att 4 a 5 skall upphöra att gälla, dels att 3 och 13 åå skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 ål Fastighetsdomstol består av två lagfarna ledamöter, en teknisk ledamot
och två nämndemän. Om särskilda skäl föreligger. kan efter ordförandens bestämmande ytterligare en teknisk ledamot ingå i domstolen.
I mål eller ärende angående ar- rende, hyra. bostadsrätt eller tvångsförvaltning av bostadsfastig- het består domstolen dock av två lagfarna ledamöter och tre nämn- demän. Teknisk ledamot får efter ordförandens bestämmande ingå i domstolen i stället för en av nämn- demännen. om målets beskaffenhet eller annat särskilt skäl föranleder
[ mål eller ärende angående ar- rende eller tvångsförvaltning av bostadsfastighet består domstolen dock av två lagfarna ledamöter och tre nämndemän. Teknisk ledamot får efter ordförandens bestämman- de ingå i domstolen i stället för en av nämndemännen, om målets bc- skaffenhet eller annat särskilt skäl föranleder det.
det.
Om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets omfattning eller svårighetsgrad, får antalet lagfarna ledamöter utökas med en utöver det antal som anges i första och andra styckena. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän.
En av de lagfarna ledamöterna skall vara ordförande i fastighetsdomsto- lcn. Denne utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten. Annan lagfaren ledamot skall vara lagfaren domare i tingsrätten eller i annan tingsrätt. Teknisk ledamot skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av fastighets- bildning eller fastighetsvärdering. Nämndemännen bör vara allmänt be- trodda och väl förtrogna med sin orts förhållanden.
Om det sedan huvudförhandling har påbörjats inträffar förfall för en av de lagfarna ledamöterna eller för en av nämndemännen eller, om två tekniska ledamöter deltar, för en av dem. är rätten ändå domför.
139'3
I annat fastighetsmål än som avses i 3 & andra stycket skall en teknisk ledamot ingå i hovrätten, såvida inte hovrätten finner att medverkan av en sådan ledamot uppenbart inte är behövlig. Om särskilda skäl föreligger, kan efter hovrättens bestämmande två tekniska ledamöter ingå i hovrät- ten.
* Lagen omtryckt l974:1064. Senaste lydelse av lagens rubrik l97411064 4 a & l989:661 3 Senaste lydelse l9891661. _- 3 Senaste lydelse l987z751. Andringen innebär att tredje stycket upphävs. 53
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91 : 32
. Bila a 4 I mål som avses ] 3 5 andra stycket får efter hovrättens bestämmande en g
teknisk ledamot ingå i rätten, om målets beskaffenhet eller något annat särskilt skäl föranleder det. Vid behandling av frågor om prövningstillstånd skall hovrätten band av två lag/arna ledamöter.
]. Denna lagträderi kraft den ljanuari 1991.
2. Äldre föreskrifter skall fortfarande tillämpas beträffande mål och ärenden angående hyra och bostadsrätt där talan väckts vid fastighets- domstol före ikraftträdandet.
3. Äldre föreskrifter om prövningstillstånd gäller fortfarande i fråga om överklagade avgöranden som har meddelats före ikraftträdandet.
Bilaga 4
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971 :289) om allmänna
förvaltningsdomstolar
Härigenom föreskrivs att 20?" lagen (1971:289) om allmänna förvalt- ningsdomstolar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Frfr'reslagen lydelse 20 ä' Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är svensk medborgare. som är kyrkobokförd i länet och som inte är underårig eller har förvaltare enligt ll kap. 7 ;— föräldrabalken.
Tjänsteman vid allmän förvalt- ningsdomstol. länsstyrelse. läns- skattemyndighet eller under läns- styrelse eller länsskattemyndighet lydande myndighet. lagfaren doma- re. åklagare, polisman eller advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.
Tjänsteman vid domstol, skatte— myndighet, länsstyrelse eller under länsstyrelse lydande myndighet, lagfaren domare. åklagare, polis- man eller advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämnde- man.
Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammar- rätt.
Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter tre år.
Rätten prövar självmant den valdes behörighet.
Denna lag träderi kraft den ljanuari l99l.
' Senaste lydelse 1990:451.
Bilaga 4
6 Förslag till
Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)
Härigenom föreskrivs att 775 bostadsrättslagen (1971:479)l skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 77 ;?
Tvist med anledning av upplåtelse av n_t-'tljanderätt enligt 1 _é' (bostads- rättstvist) som ej ankommer på hy- resnämndv prövning skall tas upp av den jästighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen. Be- träffande laga domstol i bostads- rättstvist som skall prövas enligt lag- sökningslagen (1946.'808) eller handräekningslagen ( 1 98 I : 84 7) finns bestämmelser i dessa lagar. Ärenden om förordnande av god man enligt 80 å och mål om klander av redovisning enligt 835 skall tas upp av tingsrätten i den ort där fas- tigheten finns.
Ärenden om förordnande av god man enligt 80 å och mål om klander av redovisning enligt 83% skall tas upp av tingsrätten i den ort där fas- tigheten finns.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdan- det.
' Lagen omtryckt 19822353. 2 Senaste lydelse l987:243.
7 Förslag till Prop. 1990/91:32 Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972: 429) Bilaga 4
Härigenom föreskrivs att 469" rättshjälpslagen (1972:-129) skall ha föl- jande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 46 ä'
Med rådgivning förstås i denna Med rådgivning förstås i denna lag rådgivning och därmed jämför- lag rådgivning och därmed jämför- lig åtgärd i rättslig angelägenhet un- lig åtgärd i rättslig angelägenhet un- der högst en timme. Som rådgiv- der högst en timme. Som rådgiv- ning skall dock ej anses åtgärd för ning skall dock ej anses åtgärd för upprättande av självdeklaration el- upprättande av självdeklaration el- ler åtgärd i angelägenhet som om- ler åtgärd i angelägenhet som om- fattas av förordnande som medde- fattas av förordnande som medde- lats med stöd av 8 äandra stycket. lats med stöd av 8 g tredje stycket.
Denna lag träderi kraft den ljanuari l99l.
' Senaste lydelse l982z300. 57
Bilaga 4
8 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet fär rättegångskostnader
Härigenom föreskrivs att 25 lagen (1980:307) om skyldighet för ut- ländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha följan- de lydelse.
Nuvarande lydelse
,, .
Säkerhet behöver inte ställas i
1. mål som handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i ar- betstvister.
2. mål vid fastighetsdomstol som inte avser en arrende-. hyres- eller lurt/adsrättstvist.
3. ansökningsmål enligt 13 kap. 13 & vattenlagen (1983:291),
4. växelmål och checkmål.
5. mål som har tagits upp efter offentlig stämning. och
6. mål vid förvaltningsdomstol eller marknadsdomstolen.
Föreslagen l vdelte
Säkerhet behöver inte ställas i
1. mål som handläggs enligt lagen (1974z37l) om rättegången i ar- betstvister,
2. mål vid fastighetsdomstol som inte avser en arrendetvist.
3. ansökningsmål enligt 13 kap. 13 & vattenlagen (1983: 291),
4. växelmål och checkmål, 5. mål som har tagits upp efter offentlig stämning. och
6. mål vid förvaltningsdomstol eller marknadsdomstolen.
Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom
genstämning.
Denna lag träderi kraft den I januari 1991.
' Senaste lydelse 19831665.
Bilaga 4
9 Förslag till
Lag om ändring i handräckningslagen (1981: 847)
Härigenom föreskrivs att 29" handräckningslagen (1981:847) skall ha följande lydelse.
Nuvarande l vdelse
., .
Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Beträffande laga domstol gäller vad som är föreskri- vet om tvistemål. ..-'1rrende-. hyres- oeh bastadvrättstvister skall dock tas upp av tingsrätten i den ort där fas- tigheten finns.
[föreslagen l vdelse
Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Beträffande laga domstol gäller vad som är föreskri- vet om tvistemål. Arrendetvister skall dock tas upp av tingsrätten i den ort där fastigheten finns.
Rätten prövar självmant sin behörighet. Sökandens uppgift om de om- ständigheter som betingar rättens behörighet skall godtas, om det inte kan antas att den är oriktig. Har ansökningen upptagits. skall rätten ej på nytt pröva sin behörighet. såvida inte svaranden begär det eller fråga uppkom- mer om tillämpning av 10 kap. 17 & rättegångsbalken.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991.
' Senaste lydelse 1982:298.
Lagrådets yttrande Prop. 1990/91:32
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-09-25
Närvarande: f.d. regeringsrådet Eskil Hellner, regeringsrådet Stig von Bahr. justitierådet Hans-Gunnar Solerud.
Enligt protokoll vid regeringssammanträdc den 20 september 1990 har regeringen på hemställan av statsrådet Laila Freivalds beslutat inhämta lagrådets yttrande över de lagförslag som tagits upp i lagrådsremiss om fastighetsdomstolar m.m.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ann-Sofie Broqvist.
Lagrådet har ingen erinran mot lagförslagen.
Innehållsförteckning Prop. 1990/91 : 32
Proposition .................................................. 1 Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... l Propositionens lagförslag ...................................... 2 1 Lag om ändring ijordabalkcn ................................ 2 2 Lag om ändring i rättegångsbalken ............................ 3 3 Lag om ändring i lagen (l946:808) om lagsökning och betalnings- föreläggande .............................................. 4 4 Lag om ändring i lagen (1969: 246) om domstolar i fastighetsmål . . 5 5 Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom- stolar ..................................................... 7 6 Lag om ändring i bostadsrättslagen (197 11479) ................. 9 7 Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429) ................... 10 8 Lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader ............. 1 1 9 Lag om ändring i handräckningslagen (1981:847) ............... 12 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 1990 . . 13 1 Inledning .................................................. 13 2 Allmän motivering ......................................... 14 2.1 Gällande rätt .......................................... 14 2.2 Avspecialisering av vissa fastighetsmål .................... 15 2.3 Arrendemålen .......................................... 19 2.4 Endomarbehörighet i länsrätt i vissa mål enligt lagen (1990: 52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ..... 22 2.5 Vissa övriga frågor ...................................... 22 3 Kostnadsfrågor ............................................ 23 4 Ikraftträdande m.m. ........................................ 23 5 Upprättade lagförslag ....................................... 24 6 Specialmotivering .......................................... 24 6.1 Förslaget till lag om ändring i jordabalken ................. 24 6.2 Förslaget till lag om ändringi rättegångsbalken ............. 24 6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och betalningsföreläggande (lagsökningslagen) .............. 25 6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969: 246) om domstolar i fastighetsmål ........................................... 25 6.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar ................................... 26 6.6 Förslaget till lag om ändringibostadsrättslagen (1971:479) .. 26 6.7 Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429) .... 26
6.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostna-
der ................................................... 26 6.9 Förslaget till lag om ändring i handräckningslagen (1981:847). 26
7 Hemställan ................................................ 27
Bilaga 1 Sammanfattning av Ds 1989:40 Fastighetsdomstolarna — Overprövningen av arrendenämndernas avgöranden .
Bilaga 2 Promemorians lagförslag ........................... Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser .................... Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag ........................ Bilaga 5 Utdrag ur lagrådets protokoll den 25 september 1990 . .
Norstedts Tryckeri. Stockholm 1990
60