Prop. 1990/91:179
om följdlagstiftning till yttrandefrihetsgrundlag m.m.
Regeringens proposition 1990/91 : 179
om följdlagstiftning till yttrandefrihetsgrundlagen Prop m-m- l99()/91:179
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo— gade utdrag ur regeringsprotokollet den 11 april 1991.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson Laila Freivalds
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en lag med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Förslaget innebär att ansvarig- hetslagarna på det radiorättsliga området upphävs. Lagen (1949:164) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål och lagen (1977:1(.)16) med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område ersätts likaså av den nya lagen.
Vidare föreslås vissa ändringar i ett antal lagar. bl.a rättegångsbalken, brottsbalken. konkurslagen (1987:672). sekretesslagen (1980:1t)()) och när- radiolagen (19821459). Förslagen syftar till att anpassa lagstiftningen till ytt- randefrihetsgrundlagen.
De nya föreskrifterna avses träda i kraft den 1 januari 1992.
1 Riksdagen [OQO/()]. I saml. Nr 179
1 Förslag till Prop.. Lag med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens 1990/913l79 och yttrandefrihetsgrundlagens områden
llärigenom föreskrivs följande.
1 kap. Inledande bestämmelser
I & I denna lag finns bestämmelser om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m. (2 kap.). om utgivare av radioprogram m.m. (3 kap.). om utgivare av filmer och ljudupptagningar (4 kap.). om bevarande av exemplar och inspelningar m.m. (5 kap.). om ätal och tvångsmedel (6 kap.). om rätt domstol i tryckfrihetsmäl och yttrandefrihetsmäl (7 kap.). om förberedande behandling av tryckfrihetsmäl och yttrandefrihetsmäl (8 kap. ). om liuvudförhandling inför jury (9 kap.). om (överläggning och dom m.m. (10 kap.) samt övriga bestämmelser ( 11 kap.)
2 & De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning av skrifter skall tillämpas även på andra skrifter som faller under tryckfri- lietsft'irordningen.
Uttrycken radioprogram. film och ljudupptagning används i lagen på samma sätt som i yttrandefrihetsgrumllagen.
2 kap. Om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m.
riga/'i' av periodiska .YÅ' ri/it'r
1 & Utlänningar som har hemvist här i landet fär vara ägare till periodiska! skrifter som trycks här.
Urgii'ningsbt'viv för periodiska skrif/er
2 & Fragor om utgivningsbevis prövas av patent- och registreringsverket. Verket tar ocksä emot anmälningar om utgivare och ställföreträdare för utgi- vare.
3 Ö Om en ansökan om utgivningsbevis inte uppfyller vad som är föreskri- vet om sådana ansökningar. skall sökanden föreläggas att inom viss tid av- hjälpa bristen. Gör s("ikanden inte det. fär ansi'ikningen avvisas.
4 & Regeringen fär meddela föreskrifter om ansökningsavgifter i ärenden om utgivningsbevis och om avgifter för utdrag ur register över periodiska skrifter.
5 & Slutliga beslut av patent- och registreringsverket i ärenden om utgiv- ningsbevis far överklagas hos patentbesvärsrätten inorn två månader frän da- gen för beslutet.
Patcntbesvärsrättens slutliga beslut fär överklagas till regeringsrätten inom två mänader frän dagen för beslutet. Därvid tillämpas bestämmelserna i 35-37 så förvaltningsprocesslagen (1971291) om besvär över kammarrät-
IJ
tens beslut. Patentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning av besvär till regeringsrätten och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas.
Behörig/lar att vara argi vara
6 & Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgi- vare för periodiska skrifter för vilka utgivningsbevis finns eller skall finnas.
3 kap. Om utgivare av radioprogram m.m.
Sändningar enligt radio/agan
] & Uppgift om vem som är utgivare skall antecknas i ett register hos pro— gramföretaget innan programmet sänds.
I registret skall vidare för varje särskilt program antecknas beräknad tid- punkt för sändningens början och formen för sändningen (direktsändning eller sändning av inspelat program).
Vid varje anteckning i registret skall det anges när anteckningen har gjorts.
Registret skall vara tillgängligt för allmänheten.
2 & Beträffande program som direktsänds får den som skall förordna utgi- vare besluta att. i stället för utgivaren. var och en som framträder i program- met själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begått. Ett sådant be- slut skall före sändningen meddelas de berörda och antecknas i det register som avses i 1 &. Om inte detta sker. är beslutet utan verkan. Anteckningen skall innehålla uppgifter om namn. födelsetid och bostadsadress beträffande var och en som avses med beslutet.
Sändningar i närradio
3 & Varje sammanslutning som avser att sända ljudradio med stöd av närra- diolagen (1983—159) skall utse en utgivare för programverksamhetcn. Sam- manslutningcn skall till närradionämnden anmäla vem som är utgivare. .
Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp— drag upphör. skall sammanslutningen omedelbart utse ny utgivarc. Denne skall anmälas sa som föreskrivs i första stycket.
4 Q' En sti'tllföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den samman- slutning som har utsett utgivaren. Utgivaren skall till närradionåmnden an- mäla vem som är ställt—(")reträdare.
5 5 Till varje anmälan enligt 3 eller 4 & skall fogas bevis att utgivaren eller ställft'fircträdarcn uppfyller de beht'irighetsvillkor som anges i yttrandefrihets- grundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. I fråga om ställföreträdare skall det dessutom visas att sammanslutningen har godkänt honom.
6 ä Varje sändning av ett radioprogram i närradio skall avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet. Om en ställfö- reträdare för utgivaren har tjänstgjort. skall det samtidigt lämnas en uppgift om stålIft'ireträdarens namn.
Sammanställda radiotidningar
7 & Utgivare av sådana radiotidningar som anges i 1 & första stycket 2 b) lagen (19811508) om radiotidningar utses. såvitt gäller den del av radiotid-
Prop. 1990/91 : 179
ningen sorti utgörs av en satttmanställning. av de samverkande ägarrta till de periodiska skrifter ur vilka materialet hämtas. Utgivaren skall utses för pro- gramverksartthetcn.
Ägaren till den periodiska skrift sorti utgör den huvudsakliga förlagan till radiotidningen skall till taltidningsni'uiinden anmäla vertt som år utgivare.
Om den sorti är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp- drag upphör. skall ett ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så soitt sägs i andra stycket.
8 & En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av deti som har utsett utgivaren. Utgivarert anmäler verti stållföretrådaren är till taltidnings- nämnden.
9 & '1"ill varje anmälan enligt 7 eller 8 så skall fogas bevis att utgivaren eller stz'illft'ireträdaren uppfyller de behörighetskrav som anges i yttrandefrihets- grundlagen och att ltari har åtagit sig uppdraget. Om en ställföreträdare an- tiiäls. skall det dessutom visas att han är godkårid av den sorti ltar utsett utgi- varen.
10 5 När ställföretrådaren för ett utgivare tjänstgjort skall hans namn anges i sändningen.
.--'lndra lrädiösa sämr'ningar av radioprogram
11 & Vad sorti föreskrivs i 1 och Z s*"ä gäller också i fråga om radioprogram sorti förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige.
I fråga om program sorti sänds av andra ätt svenska programföretag och inte är avsedda att tas emot i Sverige tillämpas inte andra föreskrifter i ytt- randefrihetsgrundlageri än 1 kap. 2 och 3 så. liite heller tillårtipas första stycket.
Andra lrädsiindninuar iin i'idarr'i'iimlnin var: m.m. [5 i.
12 & Om ett programföretag som har tillstånd enligt 5 ; första stycket ra- diolagen (19001755 att sända radioprogram också driver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud. bilder eller text genom tråd. tillämpas 1 och 3 så i fråga om verksamheten.
13 & Den som utser utgivare av andra radioprogram i trädsändningar än sorti avses i 12 & skall anmäla vem sorti har utsetts till patent- och registre- r'ingsverket.
Orti deti som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp- drag upphör. skall en ny utgivare ortiedelbart utses. Denne skall artiiiälas så som f("ireskrivs i första stycket.
14 & En stållft'ireträdare för utgivaren skall vara godkänd av den som har utsett utgivaren. Utgivaren skall anmäla vcm sorti är stållfi'ireträdare till pa- tent- och registreringsverket.
15 & Till varje anmälan enligt 13 eller 14 & skall fogas bevis att utgivaren eller stållföreträdaren uppfyller de behörighetskrav som anges i _-'ttratidefri— ltetsgruttdlagen och att liati ltar åtagit sig uppdraget. Orti en ställföreträdare anmäls. skall det dessutom visas att han är godkänd av deti sorti har utsett utgivaren.
16 & Varje program i en sådan trt'tdsändning som avses i 13 så skall avslutas
Prop. 1990/911179
med en uppgift om verti som ltar utsett utgivaren. ()iti en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör. skall det lämnas en uppgift om vent stållfi'ireträdaren är.
17 & Beträffande program som direktsänds färden som skall utse utgivare besluta att. i stället för utgivaren. var och en sorti frarttträder i prograiiiitiet själv skall svara för yttrattdefriltetsbrott som han begår. Den sorti bedriver säridriingsverksaniltetert skall föra ett särskilt register över sådana förord- - nanden. Ett utdrag ur registret skall genast särtdas till patent— och registre- rirtgsverkct varje gärtg ett beslut har anteckrtats i det.
18 & I fråga om sådant tillliandahållande av upplysningar med hjälp av elektromagnetiska vågor som avses i 1 kap. 9 & yttrandefrihetsgrundIagcrt tillämpas 12-16 ää.
Gemensamma in'srämmelsar
19 å Utlänningar får på samma villkor sorti svenska medborgare vara utgi- vare av radioprogram.
20 & Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter rtiot vad sorti i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare skall dö- mas till böter eller fängelse i högst ett år.
Deit sorti uppsåtligen eller av oaktsantliet bryter rtiot vad som i detta kapi- tel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om utgivare eller ställft'firetrå- dare skall dömas till penningbt'fiter.
4 kap. Om utgivare av filmer och ljudupptagningar
] & Sådana ljut'lupptagningar sorti iririeltåller en för synskadade avsedd sammanställning av två eller flera periodiska skrifter sorti ges ut här i landet och vilkas ägare sartiverkar om Ijudupptagningen (kassettidningar rtied sam- manställningar av material ur mer än en fi.")rlaga) skall ha en utgivare. Utgiva- 'ren utses av de samverkande ågarrta.
Ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till kassettidningert skall till taltidrtirigsnårtinden anmäla vem sorti är utgivare.
Om den som är utsedd till utgivare inte lärtgre är behörig eller hans upp— drag upphör. skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall ariniålas så som sägs i andra stycket.
2 & Den skyldighet att lårtina uppgifter om vent som ltar låtit frartiställa en film eller en ljudupptagning samt om rtär. var och av vem exemplaren har framställts sorti föreskrivs i 3 kap. 13 % yttraridefrihetsgrundlagen skall full- göras genom att uppgifterna intas i själva filmen eller ljudupptagningeri eller anbringas på dennas kassett eller motsvarande hölje.
3 & Utlärtrtirtgar får på samma villkor sorti svenska medborgare vara utgi- vare av filmer och ljudupptagrtirigar.
5 kap. Om bevarande av exemplar och inspelningar m.m.
'l'ryckta skrifter
] & Den som här i landet framställer en tryckt skrift är skyldig att bevara ett exemplar av skriften under ett år från det att skriften gavs ut.
Prop. 1990/91 : 179
'Jt
2 & Av varje tryckt skrift som har framställts tttontlands och införs ltit för att spridas här skall ett exentplar bevaras ttrider ett är från införandet. Det gäller dock inte skrifter som ej är periodiska och som helt är skrivna på främ- rtiartde språk. Det gäller inte heller periodiska skrifter för vilka utgivningsbe- vis varken fintts eller skall firtrias.
Skyldigheten att bevara skrifterna ligger.
1. i fråga om periodiska skrifter på den som är utgi 'are här i landet.
2. i fråga om andra skrifter på skriftens förläggare här i landet eller. orii det inte firtns någon sådan förläggare. på den som har låtit lämna ut skriftett för spridning här.
En skrift sorti inte är periodisk behöver inte bevaras om endast enstaka exemplar av den har förts in i lartdet.
Radioprogram. filmer och ljua'upptagningar
3 & Den sorti sänder radioprogram till allriiärilteteti skall ombesörja att varje prograrti spelas in. Dertria skyldighet gäller också sådana radioprogram som avses i | kap. 7 * andra stycket tryckfrihetsförordningcri. Inspelningen skall bevaras i rtiirist sex månader från sättdrtirtgeti.
Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och off"")rändrad vida- resändrtirtg av radioprogram genom trådrtät. '
ning är skyldig att bevara ett exemplar under ett är från det att filmen eller upptagttirigeri blev offentlig. Dertrta skyldighet gäller också sadana filmer och ljudupptagningar som avses i 1 kap. 7 & andra stycket tryckfrihetsförord— rtirtgert. Skyldigheten gäller även för den som låter framställa eri ljudupptag- ning soni sprids till allmänheten utart att en utgivare beltöver utses. 4 & Den sorti här i landet skall utse utgivare för en film eller ett ljudupptag-
Skyldig/rel all tillhanda/nilla e.t'cmplar och inspelningar
S & Justitiekartslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift. radio- program. filrit eller ljudupptagning sotit ltar bevarats enligt 1-4 så. Han har också rätt att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av vad sorti ltar yttrats i ett radit')prt')gram. Det åligger polismyndigheten att på begäran biträda justitie- karislerrt vid anmodan ertligt derttta paragraf.
6 & Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts rtiot ho- nom i ett rat'lioprogram eller att han ltar lidit skada på grurtd av ett sådant brott i programmet har rätt att ltos den som driver särtdriirigsverksartilteten kostnadsfritt ta del aven inspelning av progrartimet. Den enskilde har också rätt att utart kostnad få en kopia av inspelningen eller en best "kt utskrift av vad som ltar yttrats i prograriintet. Vad sorti sägs i detta stycke gäller dock inte. om det är uppenbart att han inte berörs av progrartirttet på ett sådant sätt att ltari kan vara rtiälså'tgande.
Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana radiotid- ningar som anges i 1 & första stycket 2 b) lagen ( 1981508) ont radiotidningar på ägaren till den periodiska skrift sorti utgör deti huvudsakliga förlagan.
Första stycket skall tillämpas också på sådana ljudupptagningar som inne— håller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges ut här i landet (kassettidriingar). ] fråga om sådana kassettidningar som avses i 4 kap. l & vilar skyldigltetert att låta den ettskildc ta del av en upptagning och få ett utskrift på ägaren till den periodiska skrift sorti utgör den huvudsakliga förlagan.
Prop. 1990/91 : 179
(i
7 & l närradiolagen (19821459) finns ytterligare bestärttrttelser ont skyldig- het att tillhandahålla inspelningar av radioprogrartt.
[ lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptag- ningar finris bestämmelser om skyldighet att läntna skrifter och upptagningar till bibliotek eller till arkivet för ljud och bild.
8 & Ett videogram som avses i 17 å andra stycket lagen om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar skall artses ha lärttnats ut för sprid— ning först när pliktexemplar har lämnats.
9 & Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad sorti före- skrivs i 1-6 åå döms till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet ringa. skall han inte dömas till ansvar. '
Justitiekanslern är åklagare i ntål om ansvar för sådana brott som avses i första stycket.
6 kap. Om åtal och tvångsmedel
Medgivande till åtal
] & Allmänt åtal för tryckfrilictsbrott som anges i 7 kap. 4ä l-lll eller 5 så 3 tryckfrihetsförordningen eller för riir'itsvarande yttrandefrihetsbrott enligt yttraridefrihetsgrundlagen får väckas endast om regeringen medger det.
Tagancle i förvar
2 & lde fall som angesi 10 kap. 11 åandra stycket tryckfrihetsförordningen och i motsvarande fall enligt 7 kap. 3 & yttrandefrihetsgrundlagen fåren be- fattnirigshavare av lägst fänriks grad ta en tryckt skrift. film eller ljudupptag- ning i förvar.
7 kap. Om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål
] ä De tingsrätter sorti med stöd av 12 kap. l &" tryckfrihetsförordrtingeri är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål skall pröva tryckfrihetsrtiål och yttraitde- frihetsrnål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 & ligger inom tingsrättens domkrets. Orti den orten inte ligger inom dornkretseri för en tingsrätt som är behörig att ta upp tryckfrihetsritål. skall målet prövas av den tingsrätt irtoni vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte.
2 & Avgörande för var ett tryckfrihetsnial skall tas upp är i fråga orii perio- diska skrifter skriftens utgivningsort och i fråga om andra skrifter den ort där deti som enligt 8 kap. tryckfrihetsförorditittgen är ansvarig för skriften har sitt hemvist.
Orti någon ort inte kan fastställas enligt första stycket. skall den ort där skriften har tryckts eller eljest mångfaldigats vara avgörande. llar skriften mårigfaldigats utomlands. skall den ort vara avgörande där den som har låtit lämna ut skriften för spridning här i landet har sitt hemvist.
Om varken första eller andra stycket ger ledning. skall den ort där exem- plar av skriften anträffas vara avgörande.
3 & Avgörande för var ett yttrandefrihetsntål skall tas upp är den ort var- ifrån ett radioprogram har utgått för sändning eller där en filrii eller en ljtrd-
Prop. 1990/91 : 179
upptagning har lämnats ut för spridnirtg eller där brottet på annat sätt har fört'fivats.
Gemensamma ltextt'immclserför mål om sanktioner mot meddelare och anskafjare
4 & Orti någon genom att lämna eller artskaffa en uppgift för offentliggi'i- rande har ritedverkat till ett tryckfrihets- eller yttrattdefrihetsbrott. skall ta- lan mot honom om ansvar för brott som avses i 7 kap. 3 % tryckfrilietsft'irord- ningen eller 5 kap. 3 s* yttrandefrihetsgrundlagert tas tipp av den tingsrätt sorti är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefriltctsbrottet. Deit tingsrätt sorti är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihets- brott är också rätt dotttstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 3 & andra stycket tryckfrihetsft'irordniitgen eller 5 kap. 3 & andra stycket yttran- defrihetsgrundlagen varigenom deti sorti är ansvarig för offerttliggöraridet har anskaffat den uppgift vars offentliggifirande innefattar tryckfrihets- eller yttrandefriIietsbrottet.
5 & Om talan grundas på att rtågott. i annat fall än det som anges i 4 &. ltar lämnat eller anskaffat uppgifter eller ttnt'lerrättelser för offcritliggi'irande och därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 3 s" tryckfrihetsförord- ningen eller 5 kap. 3 s*" yttraridefriltetsgrundlagert. skall målet prövas av den tingsrätt som skall ta tipp tryckfrilietsrttål och _vttrandefrilietsriiäl för den ort där uppgiftsläninaren har sitt hemvist.
Är det inte känt var uppgiftsli'ininareri eller anskaffaren har sitt hemvist eller saknar ltan hemvist i landet. skall rtiålet prövas av den tingsrätt sorti skall ta upp tryckfrilietsmål och yttrant'lefrihetsmål för den ort där han har lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han har gripits eller annars tippe- håller sig. '
Handliiggning av olika mtil i .vamma rättegång
(i & ('.)rti mål som har samband med varandra på det sätt som anges i 4 & förekontrtier samtidigt vid en tingsrätt. skall ntålen handläggas i en rätte- gång. Det gäller dock inte om synnerliga skäl talar tttot det.
7 & Ett åtal som har santband med ett annat åtal sorti skall handläggas som tryckfrihetsiiiål eller yttraitdefriltetsmål får väckas vi'd deti tingsrätt som skall ta tipp det sist nämnda åtalet. om det är lämpligt. '
Ett vanligt brottmål får ltaiidläggas i samma rättegång sorti ett tryckfrihets- riiål eller yttraridefrihetsniäl i vilket talan förs om ansvar. om det på grund av sartthand mellan målen skulle skapa allvarliga olägenheter att de handlades i skilda rättegångar. ()ni huvudft'firhandlirig i rättegången hålls inför jury. skall dock andra mål äii tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsniål prövas enbart av rätten.
8 &" Jtistitiekansler'ri får Itos rätten begära att flera ittål skall handläggas i samma rättegång enligt 7 & andra stycket. Den tilltalade i det av målen som inte är tryckfrihetsniäl eller yttrandcfrihetsmål skall få tillfälle att yttra sig i fragart. li'rariiställnirigen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får över- klagas sar "kilt. llar ratten avslagit fratiiställriirtgeit. får dock endast justitie- kanslern föra talan mot beslutet.
9 & Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 & andra stycket får hand- läggas i samma rättegång sortt ett tryckfrihetsmål eller ett yttrandefrihets- mål.
8 kap. Om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsntål
l & Rätten får. även då det gäller allmänt åtal. urtder den förberedande be- handlingen av ett mål höra parter och andra samt besluta att avvisa målet.
2 Q' l rtiäl om ansvar på grund av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott skall rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsför- ordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare skall rätten i mål om skadestånd på grund av sådana brott utreda om skadcståndsanspråket enligt 11 kap. tryckfrihetsförordningen eller 8 kap. yttrandefrihetsgrundla- gen kan riktas mot svaranden. Om så erfordras skall rätten meddela beslut i de frågor som avses i första stycket.
3 5 För behandling av frågor som anges i 2 &" fär huvudförhandling sättas ut.
4 5 Vid htivtidförhaitdling för prövnitig av frågor soiti anges i 2 5 eller då ntålet i något annat fall sätts ut till huvudförhandling utan att det i övrigt är berett för sådan förhandling. skall rätten bestå av tre lagfarna domare. Om det inträffar förfall för någon av dem sedan huvudfi'irhandlingen har påbör- jats. är dock rätten domför nted två lagfarna domare.
5 ä I fråga om särskild talan mot ett beslut. varigenom rätten ogillat en in- vändning av en tilltalad att han inte är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsför- ordningen eller (» kap. yttrandefrihetsgrundlagen. tillämpas vad som före- skrivs i rättegångsbalken om iriväridrting om rättegångshinder.
6 & Under den förberedande behandlingen av ett mål skall det bestämmas om jttry skall medverka vid prövningen.
De åtgärder för juryns bildande som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och yttraiidefrihetsgrundlagen. skall vidtas vid sammanträde ntcd parterrta inför rätten.
7 &" När målet är berett skall rätten sätta ut tid för huvudförhandlirtg. Skall jury inte medverka. sätts målet ut till hut-'udfé'irharidling enligt vad som gäller i allmänhet. l—"örs talan om ansvar eller kt'infiskation skall målet prövas i en- lighet rtied vad sorti gäller för brottntål. l aniiat fall tillämpas vad som år före- skrivet för tvistemål.
9 kap. Om huvudförhandling inför jury
] & Vid huvudförliaridliiig inför jury skall rätten bestå av tre lagfarna do- mare. Orii det inträffar förfall för någon av dent sedan huvudförhandlingen ltar påbörjats. är dock rätten domför rtted två lagfarna domare.
2 & Deit som har utsetts att tjänstgöra i juryn skall genom rättens försorg skriftligen kallas till lttivudförhandlingert. lkallelsert skall anges den tid inom vilken anntt'ilningar om laga förfall bör lta nått rätten. Kallelsen skall också innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 & andra stycket kati åläggas juryniatiiien orii han uteblir utan laga förfall.
3 & (')ni en jtiryrtiati har styrkt laga förfall. skall en suppleant från samma
Prop. 1990/91 : 179
grtipp av jurymän inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den ord- ning i vilken de har lottats ut till suppleanter.
Finner rätten att en juryrnan inte har styrkt laga förfall. skall juryriiarinen underrättas om det.
4 & Uteblir en jttryman från huvudförhandlingen. skall en suppleant tillkal- las. ont uppskov med målet därigenom kan undvikas.
Har den uteblivne inte laga förfall. skall han åläggas att ersätta staten och parterna de kostnader som hans försummelse orsakat om förhandlingen måste ställas in. Rätten får dock minska ersättningen till ett skäligt belopp.
5 & När en fulltalig jury har samlats inför rätten. skall juryns medlemmar avlägga denna försäkran: "Jag NN lovar och försäkrar på heder och samvete. att jag efter bästa förstånd skall besvara de frågor som framställs av rätten och aldrig röja vare sig vad som yttras under juryns överläggningar eller hur de enskilda medlemmarna röstar. Detta vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla."
6 5 Vid htivudförhandlingen får jurymännen med rättens tillstånd fram— ställa frågor till parter. vittnett. sakkunniga eller andra.
Vid fortsatt huvudförhandling skall juryn bestå av samma medlemmar som före avbrottet.
7 & I mål där talan grundas på ett påstående att ett tryckfrihets- eller yttran- defrihetsbrott har begåtts skall rätten. sedan förhandlingen inför juryn blivit sltitförd. utait dröjsmål till juryn skriftligen frantställa frågan om brott före- ligger enligt den eller de bestämmelser som åklagaren eller målsäganden har funnit tillämpliga.
Ont talan grundas på ett påstående att flera brott har förövats. skall en särskild fråga framställas till juryn för varje brott. Ont målets beskaffenhet eljest föranleder flera frågor. skall de framställas var för sig.
Innan frågt'irna till juryti slutligen avfattas. skall de parter som är närva- rande få tillfälle att yttra sig över dent.
10 kap. Om överläggning och dom m.m.
] & Juryn skall omedelbart tttse en ordförande och överlägga i erirurn om den eller de frågor som rätten har framställt. Ont det begärs av en juryman. skall juryn under överläggningen sariimantri'tda nted rätten för att inhämta upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens'närvaro överlägga om sitt svar eller företa omröstning.
Juryn skall besvara de frågor sortt rätten ltar framställt med ja eller nej. Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats.
2 & Juryn skall under sitt ('_')verläggning ha tillgång till rättens protokoll och de hartdlitigar som har åberopats under huvudförliandlingen.
Juryns prövning skall grundas på vad som har kommit frarn vid huvudför- handlingen inför juryn.
Juryns svar skall skriftligen överlämnas till rätten.
3 & Dont i tryckfrihetsntål och yttrandefrihetsmål skall meddelas senast på rättens första arbetsdag efter det att juryns svar har överlämnats. Om detär nöt'lvt'iridigt. får dock rätten besluta om anstånd för att besluta och avfatta domen. Anståndet får vara högst en vecka.
Jtiryri behöver inte vara närvarande när domen avkunnas.
ll)
4 & I mål där en målsägandc har fört talan får rätten. om det finns skäl till det. besluta att vardera parten skall stå för sitta egna rättegångskostnader. Ett sådant beslut får dock fattas endast om frågan om brott föreligger har prövats av en jury.
11 kap. Ovriga bestämmelser ] & Bestämmelser om ersättning till jurymän meddelas av regeringen.
2 5 l ntål om skadestånd på grund av brott skall rättegångsbalkens regler för de fall där förlikning inte är tillåten gälla i fråga om föreläggande för par- terna att inställa sig oclt om verkan av parts utevaro.
3 9" I fråga om rättegången i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall rättegångsbalken tilläntpas i den män inte annat följer av tryckfrihetsförord- ningen. yttrandefrihetsgrundlagen eller bestämmelserna i denna lag.
4 5 I tryckfrihetsntål och yttrandefrihetsntål skall hovrätt bestå av fyra lag-
.
fartta domare.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Genom lagen upphävs
1. lagen ( 1949: 164) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihets- mål.
2. lagen ( 1977zltl16) med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område.
3. radioansvarighetslagen (l9ooz756).
4. lagen (1983-160) ont ansvarighet för närradio. 5. lagen (19822531) om ansvarigltet för radio- och kassettidningar. 6. lagen (1985: 1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar.
Åldre föreskrifter gäller fortfarande vid prövning av talan som har väckts före ikraftträdandet och i fråga om radioprogram som har sänts och tystnads- plikter som ltar uppkontntit dessförinnan.
Prop. 1990/91 : 179
l]
2 Förslag till Prop.- Lag om ändring i brottsbalken '990/911179
Härigenom föreskrivs att 16 kap. 19 &" brottsbalken skall lta följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 kap. 19 ål Allmänt åtal för brott som avses i Allmänt åtal för brott som avses i
10 b och c &; får såvitt avser filmer 11.) c 5 får väckas endast efter medgi- eller videagram väckas endast efter vande av statens biografbyrå. [ fråga medgivande av statens biografbyrå. om brott som avses i lll b så skall sta- tens biografbyrå yttra sig innan all- män! åtal väcks såvitt avserjilnter el- ler videogram.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
' Senaste lydelse 198855.
3 Förslag till Lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 oclt 8 ååå satnt 49 kap. 41% rättegångsbal- ken skall lta följande lydelse.
I—"öreslagen lydelse
36 kap. 5 ä'
Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 & eller 3 kap. l & sekretesslagen (1980: 100) eller någon bestämmelse. till vilken hänvisas i något av dessa lag- rum. inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan till- stånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiftett har inhämtats.
Advokater. läkare. tandläkare. barnmorskor. sjuksköterskor. psykologer. psykoterapeuter. kuratorer vid fatttiljerådgivningsbyråcr. som drivs av kom- muner. lattdstingskontmuner. försatttlingar eller kyrkliga samfälligheter. och deras biträdett får ltöras sottt vittnen om något som i dentta deras yrkesutöv- ning anförtrotts dent eller sotn de i samband därmed erfarit. endast om det är ntedgivet i lag eller den. till vars förtttått tystnadsplikten gäller. samtycker till det. Den som till följd av 9 kap. 4 %" sekretesslagen inte får lämna uppgif- ter som avses där får höras sotn vittne om dent endast om det är medgivet i lag eller den till vars f("irmått sekretessen gäller samtycker till det.
Rättegångsombud. biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dent för uppdragets fullgörande endast om partett medger det.
Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket är andra än försva- rare skyldiga att vittna i mål angående brott. för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff ätt fängelse i två år.
Om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan är särskilt stadgat. Präst ittont annat trossamfund än svenska kyrkan eller den som i sådant samfund intar motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han vid enskilt skriftermål eller ttttder själavårdande santtal i övrigt har erfarit. Nu varande lydelse
Den som ltar tystnadsplikt enligt _”tkap. 3 & tryckfriltetsförordningen. 9.9 rmt'ioanst'arigltetslagen (1966: 756). 1 s* lagen (1981—460) mn ansva- rig/tet för närradio. 11 eller 10 # la- gen (1983.'5_1) (mt ansvarighet för radio- och kassettidttingar ellerZ # la- gen ("1985.'1()57) mn ansvarig/tetför lokala [valve/sätta'ningar får höras som vittne om förltz'tllattden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda para- grafer.
Den sotn ltar tystnadsplikt enligt 3kap. 3 & tryckfrihetsförordttingen eller 2 kap. 3.6 _vttrandefriltetsgrttnd- Iagen får ltöras som vittne om förhål- landen som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer.
Ont någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras sotn vittne om ett visst förhållande. får vittnesförhör inte heller äga rum med den som uttder tystnadsplikt biträtt ttted tolkning eller översättning.
8 G . Rätten må förelägga den som skall höras som vittne att. innan ltatt infinner sig för avgivande av vittnesmål. ttppliva sitt kttttskap om vad vittnesförhöret
' Senaste lydelse 19881257. — Senaste lydelse l9h'3:497.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
gäller genom att granska för vittnet tillgängliga räkenskapsböcker. anteck- ningar eller andra ltandlingar eller besiktiga plats eller företnål. om sådant kan ske utan avsevärd olägenhet för vittnet.
Ottt rätten enligt 3 kap. 3 s 5 tryckfrihetsförordningen. 9 9" första stycket 5 radioansvarighetslagen (1966-756) eller 11 5 5 lagen (1982: 521) om ansvarighet för radio- och kassettidningar skall pröva om nå- gon. som är skyldig att hemlighålla en uppgift som avses där, ändå får höras som vittne därom. skall rätten först. om inte särskilda skäl föranle- der annat. inltämta yttrande från det företag. hos vilket han har erhållit vetskap om uppgiften.
Ont rätten enligt 3 kap. 3 å andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförord- ningen eller 2 kap. 3 .é' andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen skall pröva om någon. som är skyl- dig att hemlighålla uppgift som avses där. ändå får höras som vittne därom, skall rätten först. om inte särskilda skäl förattleder annat. in- hämta yttrande från det företag. hos vilket han har erhållit vetskap om uppgiften.
49 kap. 4 ?? Talan mot uttderrätts beslut under rättegången skall föras särskilt. om rät—
ten
1. avvisat ombud. biträde eller försvarare eller ogillat ett yrkande härom; 2. ogillat tredje ntatts yrkande att få som intervenient deltaga i rätte-
gången:
3. förelagt en part eller någon an- nan att förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besikttting eller också enligt 3 kap. 35 5 tryckfrihetsförordningett. 9 55 första stycket 5 radioansvarigltetsla- gen (1966756) eller 11 s*" 5 lagen ( 1 982.521 ) om ansvarig/tet för radio- och kassettidningar funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförltör eller förhör nted en part under san- ningsförsäkran:
3. förelagt en part eller ttågon an- nan att förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3 kap. 3 5 andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordnittgen ellerZ kap. 3 35 andra stycket 4 eller)" yttrandefri- hetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som av- ses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sannings— försäkran: '
4. utlåtit sig angående ådöntande av förelagt vite eller häkte eller om an- svar för förseelse i rättegången eller angående skyldighet för någon, som ej är part eller intervenient. att gottgöra i rättegången vållad kostnad;
5. utlåtit sig angående ersättning eller förskott av allmänna medel till måls- ägande eller angående ersättning eller förskott till biträde. försvarare. vittne. sakkunnig eller annan. som ej är part eller intervenient;
6. utlåtit sigi tvistemål angående kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap. eller i brotttttål angående häktning eller åtgärd. som avses i 25-28 kap.;
7. avslagit begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag för- ordnat annatt än part föreslagit:
8. utlåtit sig i annat fall än som avses i 5 eller 7 i fråga sottt gäller allmätt rättshjälp: eller
9. avslagit begäran om rättshjälp åt misstänkt i brottmål eller om ersätt- ning eller förskott till part. som åtnjuter sådan förmån. Särskild talan skall föras genom besvär. Ar fråga om beslut. som avsesi ].
3 Senaste lydelse l985:415.
Prop. 199019] :179
14
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2. 3. 7. 8 eller 9, åligge den som vill föra talan att. om beslutet meddelats vid sammanträde för förhandling. genast och eljest inom en vecka från den dag. då han erhöll del därav. anmäla missnöje; försutntttas det. äge han ej vidare rätt till tafatt. Rätten pröve genast. om anmälan rätteligen gjorts.
[ fråga om missnöjesanmälan av myndigheter. som enligt lag eller förord- nande med stöd av lag är behöriga att överklaga beslut som avses i andra stycket. gäller följande. Har beslutet meddelats vid sammanträde för för- handling vid vilken myndighetcn inte har varit företrädd. skall missnöje an- mälas senast en vecka från dagen för beslutet.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter gäller dock vid prövning av talan som har väckts före ikraftträdandet och i fråga om tyst- nadspliktcr som har uppkommit före ikraftträdandet.
Prop. - 1990/911179
'Jt
4 Förslag till Lag om ändring i konkurslagen (1987:672) Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 % konkurslagen (19872672) skall ha föl-
jande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap.
En gäldenär som är en fysisk per- son får inte under konkursen driva näringsverksatnhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokför- ingslagen (l976:125). Verksamhet sotn innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. l & regeringsfor- men eller 1 kap. 1 &. 4 kap. ] få. 6 kap. lä eller 13 kap. 5 & tryckfrihets- förordningen omfattas dock inte av förbudet.
1 S' En gäldenär sotn är en fysisk per- son får inte under konkursen driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokför- ingslagen (l976:125). Verksamhet som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. l & regeringsfor- men eller 1 kap. l 5. 4 kap. 1 ä. 6 kap. 1 % eller 13 kap. I & tryckfrihets- förordningen eller 1 kap. 1 ,é' 3 kap. 1. 2. eller 8 55 eller 10 kap. 1 # yttratulefri/tetsgrundlagen omfattas dock inte av förbudet. Om näringsförbud efter särskild prövning finns det bestämmelser i lagen (1986:436) om näringsförbud.
Detttta lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Prop. 1990/91 : 179
16
5 Förslag till Lag om ändring i kreditupplysningslagen
Härigenom föreskrivs att 3. 9. 12 och 16 åå kreditupplysningslagen (l973:1 l73)' skall ha följande lydelse.
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
Kreditupplysningsverksanthet får bedrivas endast efter tillstånd av datain-
spektionen.
Tillstånd behövs ej för kreditupp- lysningsverksamhet. i den tnån den bedrivs genom offentliggörattde av kreditupplysning i tryckt skrift eller annan skrift som avses i 1 kap. 5 # tryckfrihetstömrdningen.
Pcrsonupplysning får ej lämnas ut. om det fintts anledning attta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den som på grund av ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av liknande anled- ning har behov av upplysningen. Vad nu sagts gäller ej offentliggö- rande av personupplysning i tryckt skrift eller annan skrift som avses i 1 kap. 5 sl' tryckfrihetsft'ftrordttingen.
Tillstånd behövs ej för kreditupp- lysnittgsverksamhet. i den mån den bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning på sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordnittgen och yttra/tdefrihetsgrundlagen.
Personupplysning får ej lämnas ut. om det fittns anledning attta att upplysningen komnter att användas av någon annan än den som på grund av ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av liknande anled- ning har behov av upplysningen. Vad nu sagts gäller ej offentliggö- rande av personupplysning på så- dant när som avses i tryckfrihetsför- ordningen och yttrandcfrihetsgruml- lagen. _
12 .5 Förekommer anledning till misstanke att en uppgift i kreditupplysning sotn lämnats under den senaste tolvmänadersperiodett eller i register som används i kreditttpplysningsverksanthet är oriktig eller missvisande. skall den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet.
Visar sig uppgiften vara oriktig el- ler missvisande. skall den. om den förekommer i register. rättas. kont- pletteras eller uteslutas ur registret. Har uppgiften tagits in i en kredit- upplysning som lämnats på annat sätt ätt genom tryckt skrift eller att- nan skrift som avses i 1 kap. 5 $$ tryckfrihetsförordningen. skall rät- telse eller komplettering så snart det kan ske tillställas var och en som un- der den senaste tolvmånadersperio- den fått del av uppgiften. Har upp- giften under den senaste tolvmåna-
' Lagen ottttryckt 1981:737
2 Riksdagen I 990.191. I saml. Nr 179
Visar sig uppgiften vara oriktig el- ler missvisande. skall den. om den förekomtner i register. rättas. kom- pletteras eller uteslutas ur registret. llar uppgiften tagits in i en kredit- upplysning som lämnats på annat sätt ätt som avses i tryckfrihetsför- ordningen och yttrandcfrihetsgrtmd- lagen. skall rättelse eller komplette- ring så snart det kan ske tillställas var och en som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften. Har uppgiftett under den senaste tolvmåttadersperiodcn läm-
Prop.
1990/91 : 179
17
Nuvarande lydelse
dersperioden lätnnats i periodisk skrift. skall rättelse eller komplette- ring så snart det katt ske införas i ett följande nummer av skriften. Vad som sägs i detta stycke gäller dock icke. om uppgiften uppenbarligen sakttar betydelse för bedömningen av vederbörandes vederhäftighet i ekonomiskt hänseende.
Föreslagen lydelse
nats i periodisk skrift eller i en kredit- upplysningsverksamhet som bedrivs genom återkommande (went/iggö- randen enlig! _vttrandefrihetsgruml- lagen, skall rättelse eller komplette- ring så snart det kan ske införas i ett följande nummer av skriften eller motsvarande form av offentliggö- rande enlig! yttrandefrihelsgrundla- gen. Vad som sägs i detta stycke gäl- ler dock icke. om uppgiften uppen- barligen saknar betydelse för be- dömningen av vederbörandes veder- häftighet i ekonomiskt hänseende.
Har en fråga om rättelse eller liknande åtgärd tagits upp efter framställ- ning frän den som uppgiften avser. skall denne kostnadsfritt underrättas om huruvida sadan åtgärd vidtagits.
16 #
Datainspektionen har rätt att företa inspektion hos den som bedriver kre- ditupplysningsverksanthet och att ta del av samtliga handlingar som rör verk- samheten.
Den som bedriver kreditupplysningverksatnhet skall lämna datainspektio- nen de upplysningar om verksamheten som inspektionen begär för sin till-
svn.
Bedrivs kt'editupplysningsverk- samhet genom utgivande av tryckt skritt eller annan skrift sotn avses i I kap. 5 s* tryckfrihetsförordningen. skall den som bedriver verksamhe- ten inom en vecka efter utgivandet kostnadsfritt tillsut/Ia datainspektio- nen ett exemplar av skriften.
Bedrivs kreditupplysningsverk- samhet genom offentliggörande av kreditupplj'sning på sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen och _vttrandefrihetsgrumllagen skall den som bedriver verksamheten ittont en vecka efter ojjcttt/iggörandet se till all datainspektionen kostnadsfritt får del av det som offentliggjorts.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Prop. 1990/911179
18
6 Förslag till Lag om ändring i lagen (1977:729) om
patentbesvärsråtten
Härigenom föreskrivs att 1 och 17 55 lagen (1977:729) om patentbesvärsrät- ten skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1.51
Patentbesvårsrätten prövar som förvaltningsdomstol överklagande av beslut av patent- och registre- ringsverket enligt vad som föreskrivs i patentlagen (l967:837) eller med stöd därav utfärdade bestämmelser samt i mönsterskyddslagen (1970: 485). varumärkeslagen (l960:644). namnlagen (1982:670) och lagen ( 1977:1016) med vissa bestämmelser på tryckfrihetsft')"rordningens ont- råde.
Patentbesvärsrätten prövar som förvaltningsdomstol överklagande av beslut av patent- och registre- ringsverket enligt vad som föreskrivs i patentlagen (19672837) eller med stöd därav utfärdade bestämmelser samt i mönsterskyddslagen (1970: 485). varumärkeslagen (1960164-4). namnlagen (1982:670) och lagen (I99l:()0) med vissa föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttran- defrihetsgrundlagens områden.
t7 äl
I fråga om överklagande av ett slutligt beslut av patentbesvärsrät- ten finns bestätnmelseri patentlagen (1967z837), mönsterskyddslagen (l970:485). varumärkeslagen (1960: 644). namnlagen (1982:670) och la- gen ( ] 977:1016) med vissa bestäm- nzelser pä tryckfrihetsförordningens område.
I fråga om överklagande av ett slutligt beslut av patentbesvärsrät- ten finns bestämmelseri patentlagen ( l967:837). mönsterskyddslagen (1970z485). varumärkeslagen (1960: 644). namnlagen (1982:670) och la- gen (199I:00) med vissa föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och ytt- randefrihelsgrandlagens områden.
Ett beslut av patentbesvärsrätten. som inte är slutligt, får överklagas en- dast i samband mcd överklagande av beslut i själva målet. Ett beslut får dock överklagas särskilt när rätten har
1. ogillat invändning om jäv mot ledamot av rätten eller invändning om att hinder föreligger för talans prövning.
2. avvisat ombud eller biträde.
3. utdömt vite eller straff för underlåtenhet att iakttaga föreläggande eller ålagt vittne eller sakkunnig att ersätta kostnad som vållats genom försum- melse eller tredska.
4. förordnat angående ersättning för någons medverkan i målet.
5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 4 i fråga som gäller allmän rättshjälp. Sådant särskilt överklagande som avses i andra stycket får göras av den som beslutet angår. om det har gått honom emot. Beslutet överklagas till regeringsrätten genom besvär. Därvid tillämpas bestämmelserna i 7 5 för- valtningsprocesslagen (l97l:29l) och i 35-37 åå samma lag om besvär över kammarrättens beslut. Patcntbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift
1 Senaste lydelse l987:427 : Senaste lydelse 1986237.
Prop. 1990/91 : 179
Nuvarande lydelse Fört's'ldgc'll lydelse Prop. 19911/911179
om att det krävs särskilt tillstånd för prövning av besvär till regeringsrätten och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. '
20
Prop. 1990/91 : 179
7 Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (l980;100) llärigenom föreskrivs att 1 kap. 1 s'. 16 kap. 1 åsamt rubriken till 16 kap. sekretesslagen (191'411:100)l skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Ft'ireslagen lydelse
1 kap. 1 5
Denna lag innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verk- samhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. l sistnämnda hän- seettde innefattar bestämmelserna begränsning i den i tryckfrihetsft'irord- ningen stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar.
Bestämmelserna avser förbud att röja uppgift. vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt (sekre-
tess).
Lagen innehåller även andra föreskrifter om allmänna handlingar. I denna lag finns också bestäm- _melser om begränsning av den rätt att lämna meddelande för offentlig- görande i tryckt eller därmed jäm- ställd skrift eller i radioprogram varom grundläggande bestämmelser ges i tryekfrihetsförordningen och radioansvarighelslagen ( I 966: 756 ) .
16 kap. Om ansvar på tryckfri- hetsft'jrordningens område för brott mot tystnadsplikt
Att friheten enligt 1 kap. l & tryckfrihetsförordningen att med- dela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 & första stycket 1 och "2. 4 € 1-8 samt 5 %$ 1 och 3 sammajörord- ning. De fall av uppsåtligt åsidosät- tande av tystnadsplikt. i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 55 första stycket 3 och 5 & 2 tryckfrihetsför- ordningen i övrigt är begränsad. är de där tystnadsplikten följer av
' Lagen omtryckt 19891713.
I denna lag fittns också bestäm- tnelser om begränsning av den rätt att lämna meddelande för offentlig— görande i tryckt eller därmed jäm- ställd skrift eller i radioprogram. film. ljudupptagningar eller därmed jämställt medium varom grundläg- gande bestämmelser ges i tryckfri- hetsförordningen och yttrandefri- ltetsgrundlagm.
16 kap. Om ansvar på tryckfri- hetsförordningens och _l-'ttrandefri- hetsgrumllagens områden för brott mot tystnadsplikt
å
Att friheten enligt 1 kap. 1 & tryckfrihetsförordningen och I kap. 2 s yttrandefrihetsgrund/egen att nteddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7kap. 3 & första stycket 1 och 3. 4ä 1-8 saint 5 5 1 och 3 tryckfrihetsför— ordningen oeh av 5 kap. ] # första stycket samt-? .»5 första stycket 1 och 2 yttrandej'rihelsgrundlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnads- plikt. i vilka nämnda frihet enligt 7kap. 3 & första stycket 3 och 5 si 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. I så första stycket och 3 # första stycket 3 yttrandefrihe/sgrundlagen i
Nuvarande lydelse
2. 3 kap. 3 & tryckfrihetsförord- ningen. 9 .6 radioansvarighetslagen (I966:756). ] # lagen (I982:460) om ansvarighet för närradio, ] I eller 16 .5 lagen ( ] 982.521 ) om ansvarighet för radio- och kassettidningar eller 2 # la- gen ( I 985 :105 7) om ansvarighet för lokala kabelsändningar.
Föreslagen lydelse
övrigt är begränsad. är de där tyst- nadsplikten följer av
2. 3 kap. 3 & tryckfrihetsft'irord- ningen eller 2 kap. 3 .é' yttrandefri- hetsgrundlagen.
Denna lag träder i kraft den [januari 1992. Punkten 2 skall dock tillämpas i sin äldre lydelse i fråga om tystnadsplikter söm anges i den lydelsen.
Prop. 1990/91 : 179
8 Förslag till
Lag om ändring i närradiolagen (1982z459)
llärigenom föreskrivs i fråga om närradiolagen (19822459) dels att 5 och 13 åå skall ha följande lydelse. dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse. 16 &. av följande ly- delse.
Nuvarande lydelse
Tillstånd att sända närradio får ges först efter det att sammanslut- ningen har anmält vem som har ut- setts till programutgivare enligt la- gen (1982:46()) om anst-'arighet för närradio.
Föreslagen lydelse
Tillstånd att sända närradio får ges först efter det att sammanslut- ningen har anmält vem som har ut- setts till utgivare enligt yttrande ri- ltelsgrumllagen.
13 ä'
Tillstånd att sända närradio får återkallas. om sammanslutningen ]. inte längre uppfyller kraven enligt 4 &.
2. bryter mot beslut om sändningstid eller låter annan i dess ställe utnyttja sändningstid som tilldelats sammanslutningen,
3. sänder program trots att varken behörig programutgivare eller ersättare för programutgivaren enligt lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio finns eller trots att anmälan om vem som är utsedd till programutgivare inte har gjorts.
4. har sänt ett program som i en la- gakraftägande dom har befunnits in- nefatta ett _vttrandefrihetsbrott och som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten i närradio.
5. bryter mot föreskrifterna i 10 eller 11 ä.
6. inte utnyttjar rätten att sända under tre på varandra följande mä- nader eller
7. inte erlägger avgift i ärende om närradio inom föreskriven tid, om sammanslutningen har förelagts att erlägga den vid påföljd att tillståndet annars kan återkallas.
Innan dom som avses i första stycket 4 har vunnit laga kraft fär närradionämnden återkalla tillställ- det interimistiskt.
4. bryter mot föreskrifterna i 10 eller 11 ä.
5. inte utnyttjar rätten att sända under tre på varandra följande må- nader eller
6. inte erlägger avgift i ärende om närradio inom föreskriven tid. om sammanslutningen har förelagts att erlägga den vid påföljd att tillståndet annars kan återkallas.
När ett tillstånd återkallas fär nämnden bestämma en tid om högst ett år inom vilken sammanslutningen inte kan ges nytt tillstånd.
16%
1 Senaste lydelse 1985597.
Om en domstol funnit att ett pro- gram i närradion innefattat ett yttran- defrihetsbrott som innebär ett allvar- ligt missbruk av yttrandcjriheten, får
Prop. 1990/91 : 179
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
domstolen i domen återkalla sam- manslutningens tillständ att sända. [ ett sådant beslut får domstolen också bestämma en tid av högst ett är inom vilken sammanslutningen inte får ges nytt tillständ. Domstolen får för- ordna att beslutet skall gälla utan hin- der av att domen inte ltar vunnit laga kraft.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. I fråga om radioprogram som sänts före ikraftträdandet tillämpas de äldre bestämmelserna.
Prop. - 1990/911179
9 Förslag till Lag om ändring i lagen (1986:436) om
näringsförbud
l-lärigenom föreskrivs att 6 S' lagen (1986:436) om näringsförbud skall ha föl-
jande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 äl Den som är underkastad näringsförbud får inte
1. driva näringsverksamhet.
2. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än kommanditbolag eller komplementär i ett kommanditbolag.
3. vara stiftare av ett aktiebolag. ett bankaktiebolag. en sparbank eller ett
försäkringslmlag.
4. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett aktiebolag. ett bankaktie— bolag. en sparbank. ett försäkringsbolag. ett handelsbolag eller en ekono- ' misk förening eller en sådan ideell förening eller stiftelse som driver närings- verksamhet.
5. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett aktie-
bolag eller ett försäkringsbolag.
6. i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person som anges vid 4.
7. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan juri- disk person som är bokföringspliktig även om den inte drivcr näring.
8. äga så många aktier i ett aktiebolag, ett bankaktiebolag eller ett försäk- ringsaktiebolag att hans andel av röstetalet för samtliga aktieri bolaget över- stiger femtio procent. Näringsförbud utgör inget hinder mot att sådan verksamhet bedrivs som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. l & regeringsfor- men eller 1 kap. 1 &. 4 kap. l &. 6kap. 1 5 eller 13 kap. 5 55 tryckfri- hetsft'örordningen.
Näringsförbud utgör inget hinder mot att sådan verksamhet bedrivs som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. l & regeringsfor- men eller 1 kap. 1 så. 4 kap. l &. 6kap. 1 så eller .13 kap. ] .(v' tryckfri- hetsförordningen eller ] kap. 1 9", 3 kap. 1.2 eller89' eller/0 kap. ] äynv randefrihetsgrundlagen,
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
1 Senaste lydelse 1987:628.
10 Förslag till Lag om ändring i lagen (1991:00) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft
Härigenom föreskrivs att 1 & lagen (1991:00) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Denna lag gäller arbetsfi'irmedling som bedrivs av annan än den offent- liga arbetsförmedlingen och som inte sker genom utgivande av skrift på vilken tryckfrihetsl'örordningen är tillämplig.
Föreslagen lydelse
ls'l
Denna lag gäller arbetsförmedling
som bedrivs av annan än den offent- ..
liga arbetsförmedlingen och som inte sker på det sätt som avses i tryck- frihetsförordningen eller yttrandefri- hetsgrundlagen.
Med arbetsförmedling enligt lagen avses verksamhet som har till ändamål att skaffa arbete till arbetssökande eller arbetskraft åt arbetsgivare och som inte innebär uthyrning av arbetskraft enligt 2 5.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
1 Lydelse enligt prop. l99lli912134.
Prop. . 1990/91 : 179
11. Förslag till Lag om ändring i lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram
Härigenom föreskrivs att 3 & lagen (1986:3) om rundradiosändning av fin- ländska televisionsprogram skall ha följande lydelse.
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
3 5 För sändningen gäller inte 6 och För sändningen gäller inte 755 radiolagen (l966:755) och ej 6—18ää radiolagen(1966:755). heller radioansvarighetslagen (1966:-
756).
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter gäller fortfa- rande i fråga om radioprogram som har sänts före ikraftträdandet.
Prop. 1990/91 :179
Justitiedepartementet . PFOP-
. . _ 1990/912179 Utdrag ur protokoll Vld regermgssammanträde den 11 april 1991
Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Hjelm- Wallen, S. Andersson. Göransson, llellström. Johansson. Lindqvist. Lönn- qvist. Thalén. Freivalds. Wallström. Lööw. Persson, Molin. Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Freivalds
Proposition om följdlagstiftning till yttrandefrihetsgrundlagen m.m..
1 Inledning
Enligt beslut av regeringen den 22 november 1990 har en proposition om yttrandefrihetsgrundlag m.m. överlämnats till riksdagen (prop. 1990/91:64). Propositionen innebär att en ny grundlag skall gälla till skydd för yttrandefri- heten i ljudradio. television. filmer. videogram och ljudupptagningar m.fl. moderna massmedier. Yttrandefrihetsgrundlagen bygger på de tryckfrihets- rättsliga grundsatserna. vilka i väsentliga hänseenden ligger till grund också för den nuvarande radiorättsliga lagstiftningen. Förslaget innebär även vissa ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF). som skall fortsätta att gälla till skydd för det tryckta ordet. och regeringsformen (RF). Förslagen avses trädai kraft den 1 januari 1992.
Den nu omtalade propositionen innehåller endast förslag till ändringar i grundlag. I propositionen förutskickades att förslag till lagstiftning på lägre nivå skulle läggas fram under våren 1991 (prop. 1990/91:64 s. 23). Jag skall nu ta upp frågan om sådana förslag.
Till grund för propositionen i grundlagsärendet ligger det förslag som är 1984 avgavs av" yttrandefrihetsutredningen (YFU) i betänkandet (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten. Det förutsatte i likhet med propositionens förslag att vissa frågor skulle regleras genom vanlig lag. Yttrandefrihetsut- redningen överlämnade är 1986 betänkandet (Ds Ju 1986:4) Förslag om följdlagstiftning till en grundlagsreform angående yttrandefriheten.
Det betänkandet har remissbehandlats (med undantag för några delar som inte är aktuella nu"). En förteckning över remissinstanserna bör fogas till pro- tokollet i detta ärende som bilaga I. En sammanställning av remissyttran- dena har upprättats i justitiedepartementet och finns tillgänglig i lagstift- ningsärendet (dnr 86-3477).
Yttrandefrihetsutredningens nyss nämnda betänkande med förslag om följdlagstiftning och remissyttrandena över det utgör en grundval för mina förslag i detta ärende. Pa samma sätt som i fråga om yttrandefrihetsgrundla- gen aktualiserar emellertid den utveckling som har ägt rum efter det att be-
tänkandet avgavs en del ytterligare frågor. Samtidigt är vissa andra av de för- slag utredningen lade fram i betänkandet inte längre aktuella. Dit hör frågan om rätt att överklaga marknadsdomstolens beslut. Den frågan kan komma att övervägas i annat sammanhang.
Meddelarskyddskommitte'n avgav i mars 1990 betänkandet (SOU 1990: 12) Meddelarrätt. Betänkandet ligger till grund för vissa delar av för- slagen i prop. 1990/91:64. Det gäller grundlagsföreskrifterna om tystnads- plikt för journalister m.tl. och källskyddet för skrifter som trycks utomlands. Vissa förslag till ändringar i vanlig lag som kommittén har lagt fram avser jag att behandla i detta ärende.
Hovrättslagmannen Lennart Groll har i en framställning till justitiedepar- tementet den 15 februari 1989 anfört att den nuvarande regleringen vållar osäkerhet om hur rätten skall vara sammansatt i yttrandefrihetsmål som prö- vas i hovrätt. Ett klarläggande genom lagstiftning är därför enligt hans me- ning önskvärt. Framställningen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
Framställningen har remissbehandlats. Yttranden har inkommit från justi- tiekanslern (JK). Svea hovrätt. hovrätten för Västra Sverige. Stockholms tingsrätt. riksdagens ombudsmän (JO). domstolsverket. kabelnämnden, närradionämnden. Sveriges advokatsamfund. Sveriges domareförbund. Svenska tidningsutgivareföreningen. Svenska journalistförbundet. Sveriges Radio Aktiebolag och Sveriges närradioförbund. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 89-506). Jag tar nu upp även denna fråga.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 21 mars 1991 att inhämta lagrådets yttrande över vissa lagförslag som upprättats inorn justitiedepartementet. De till lagrådet remitterade lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. .
Lagrådet har yttrat sig över förslagen den 9 april 1991. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 4. Lagrådet har föreslagit en omformule- ring av 3 kap. 20 & förslaget till lag med föreskrifter på tryckfrihetsförord- ningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. I övrigt har lagrådet läm- nat förslagen utan erinran. Som framgår av vad jag anför i det följande (spe- cialmotii-feringen till 3 kap. 20 & förslaget till lag med föreskrifter på tryckfri- hetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden) kan jag ansluta mig till vad lagrådet har anfört. Därtill bör vissa redaktionella justeringar göras i de remitterade förslagen.
Jag disponerar min framställning i det följande så att jag först berör en del lagstiftningsfrågor i anslutning till yttrandefrihetsgrundlagen som inte tas upp i detta sammanhang (avsnitt 2. 1 ). Därefter går jag in på utformningen av deti nu aktuella följdlagstiftningen (avsnitt 2.2). Slutligen tar jag tipp några speciella frågor, nämligen vissa rättegångsfrågor (avsnitt 2.3) och en fråga om utgångspunkten för beräkning av tiden för preskription av yttrandefri- hetsbrott i filmer (avsnitt 2.4).
Prop. 1990/91 : 179
2 Allmän motivering
2.1 Utgångspunkter för följdlagstiftningen
l yttrandefrihetsgrundlagen liksom i tryckfrihetsförordningen är en av de bä- rande principerna att grundlagen är exklusiv i den meningen att den inom sitt tillämpningsområde uttömmande anger vilka begränsningar av yttrande- friheten som är förenliga med grundlagen. Också i likhet med sin äldre före- bild tillåter yttrandefrihetsgrundlagen att föreskrifter om sådana begräns- ningar meddelas på lägre konstitutionell nivå genom att den hänvisar till så- dan lagstiftning på vissa punkter.
Till en del rör det sig om föreskrifter som är nödvändiga men som har tett sig alltför detaljbetonade för att behöva finnas i grundlag samtidigt som de ofta måste vara tämligen utförliga. Till denna kategori hör i första hand när- mare bestämmelser om rättegången (jämför lagen /1949:164/ om rätte- gången i tryckfrihetsmål). I andra fall tillåter grundlagen att bestämmelser meddelas i annan lag utan att dessa bestämmelser behövs för att grundlagen skall kunna tillämpas. En viktig kategori av sådana bestämmelser är de som utgör den s.k. brottskatalogen och som motsvaras av olika ansvarsregler i brottsbalken.
På de olika punkter i yttrandefrihetsgrundlagen där det sålunda finns hän- visningar till regler i annan lagstiftning uppkommer frågan om vilken följd- lagstiftning som bör ske. Det kan också nu finnas föreskrifter som strider mot den nya grundlagen och som alltså måste upphävas eller anpassas till denna. Slutligen kan det finnas bestämmelser som blir överflödiga därför att de reglerar samma sak som föreskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen.
Det kan alltså finnas många frågor som behöver tas upp som en konse- kvens av yttrandefrihetsgrundlagen. 1 en del fall föreligger det dock redan lämpliga bestämmelser. och något följdlagstiftningsbehov finns därför inte. I andra fall pågår det överväganden vars resultat bör avvaktas innan ställning tas till hur framtida regler bör vara utformade. Inte heller i de fallen är det aktuellt att behandla frågorna i detta sammanhang.
Jag avser att nu närmast redovisa de frågor som inte bör tas upp i detta lagstiftningsärende av skäl som jag nyss nämnt. Jag kommer därvid att följa den ordning i vilken yttrandefrihetsgrundlagcns paragrafer hänvisar till andra bestämmelser.
Enligt 1 kap. 3 # andra stycket får genom lag meddelas föreskrifter om granskning och godkännande av filmer. videogram och andra upptagningar av rörliga bilder som skall visas offentligt. Sådana föreskrifter finns redan i lagen ( 19901886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Dessa är förenliga med den nya grundlagen.
Radiolagens bestämmelse med förbud mot censur (8 5) är tillämplig också på radio- och TV-sändningar som faller utanför yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområde och blir därför inte överflödig. Bestämmelsen föreslås dock ändrad i prop. 1990/91 : 149. Även föreskrifterna i 3 & radiolagen om rätt att inneha mottagare m.m.. i 5 å tredje stycket radiolagen om redaktionell självständighet och i 5 a & första stycket radiolagen om rätt att vidaresända rundradioprogram i trådnät kan fortsätta att gälla utan hinder av att de delvis
30
får motsvarigheter i 1 kap. 3 & tredje stycket. 3 kap l ä och 3 kap. 4 & yttran- defrihetsgrundlagen. Enligt direktiven till radiolagsutredningen (dir. 1985z27) ingår det i utredningens uppgifter att se över radiolagstiftningen i systematiskt. terminologiskt och lagtekniskt hänseende. De frågor jag nu har pekat på bör därför anstå till det samtnanhanget.
Tredje stycketi I kap. 6 .é' medger att det i lag föreskrivs om undantag från yttrandefrihetsgrundlagen i fråga om radio- och TV-program som huvudsak- ligen är avsedda att tas emot utomlands och sådana program som sänds ge- nom tråd men inte är avsedda för någon större allmänhet.
Den första frågan kommer att beröras i det följande (se specialmotive- ringen till 3 kap. 11 å). I ett större sammanhang blir den aktuell i samband med den lagstiftning rörande radioprogram som länkas upp till satelliter för vidare befordran till allmänheten som nu förbereds av radiolagsutredningen. Syftet med det lagförslaget är att göra det möjligt för Sverige att uppfylla de åtaganden som följer med en anslutning till den europeiska konventionen om gränsöverskridande television. Som framgått av min redogörelse för konventionen i grundlagsärendet (prop. 1990/91:64 s. 50 f.) medför detta att det i lagstiftningen kan komma att tas in bestämmelser om programmens in- nehåll i vissa hänseenden liksom föreskrifter om tillsynen av att bestämmel- serna efterlevs.
Frågan om lagstiftning för trådsändningar övervägs för närvarande av ra- diolagsutredningen (U 1985z05). varför jag inte tar upp den nu.
1 1 kap. 12 #första stycket hänvisas till bestämmelsernai 1 kap. 8 och 9 åå TF som medger att det i lag meddelas föreskrifter i fråga om upphovsmäns rättigheter. annonser om alkohol eller tobak. kreditupplysningsverksamhet och tillvägagångssätt för anskaffande av uppgifter. Den nya grundlagen med- för inte något behov av att ändra nuvarande föreskrifter i dessa ämnen.
Andra stycket isamrna paragraftillåter att det i lag meddelas föreskrifter om förbud i övrigt mot kommersiell reklam m.m. i radio- och TV-program. Frågan om i vilken utsträckning reklam m.m. skall få förekomma i radio och TV har behandlats i en parlamentarisk beredningsgrupp inom utbildningsde- partementet. Förslag till lagstiftning om sådan reklam m.m. har nyligen lagts fram i prop. 1990/91 : 149. Det saknas därför anledning att här gå in på denna fråga.
Enligt 3 kap. 1 35 hindrar inte den principiella rätten att sända radio- och TV-program genom tråd att det i lag meddelas föreskrifter i fråga om skyl- dighet för nätinnehavare att ge utrymme för vissa program i den utsträckning det behövs med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upp- lysning eller om ingripanden mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktas på väldsframställningar. pornografiska bilder eller hets mot folkgrupp. Min uppfattning är att de nu berörda frågorna bör anstå. och jag skall strax moti- vera detta.
lnnan dess vill jag dock nämna att nuvarande lagstiftning om lokala kabel- sändningar bygger på ett system med tillståndskrav som inte är förenligt med den nya grundlagen. Frågan om nya regler om trådsändningar behandlas för närvarande av radiolagsutredningen vars förslag väntas under denna vår. Jag går därför inte in på detta anpassningsproblem,
I frågan om skyldighet att upplåta utrymme för sändningar (s.k. must
Prop. 1990/911179
31
carry) lämnar grundlagen utrymme för lagstiftning bl.a. om plikt för nätinne- havare att genom avtal upplåta sådant utrymme till den som önskar begagna nätet. 1 grundlagsärendet anfördes som ett led i de allmänna övervägandena om möjligheterna att föreskriva etableringsfrihet för trådsändningar att en föreskrift om skyldighet för innehavare av kabelnät att upplåta tillgängligt utrymme åt den som begär det skulle undanröja en invändning mot tanken på etableringsfrihet (prop. 1990/91164 s. 88). En sådan föreskrift skulle enligt vad som anfördes ha till ändamål att säkerställa tillgång till trådnäten för alla.
Samtidigt framhölls emellertid att en upplåtelseskyldighet inte skulle kutiiia vara utan begränsningar. Den borde inte kunna innebära en förplik- telse att öka sändningskapaciteten. om denna inte räckte till. Och den när- mare utformningen av de föreskrifter som skulle bli nödvändiga antogs bjuda på flera problem. De väntades kotnma att gälla t.ex. regleringen av prisfrågor. tvistlösning och sanktioner. Problemen kunde överväga förde- larna.
Föreskrifter om en upplåtelseskyldighet av det slag som diskuterades i grundlagsärendet är inte ni.")dvändiga för att den nya grundlagsregleringen skall kunna tillämpas. Som framgått i grundlagsärendet skulle de tillgodose mediepolitiska hänsyn snarare än konstitutionella (jämför prop. 1990/91:64 s. 87).
Den nya lagstiftning om trådsändningar som nu förbereds av radiolagsut— redningen skall enligt direktiven utformas med hänsyn tagen till bl.a. de er- farenheter som vunnits i den praktiska tillämpningen av den ordning som har gällt hittills. Först om det skulle visa sig att utvecklingen på trådsändnings- området får konsekvenser som inte kati anses godtagbara från allmän syn- punkt finns det enligt min mening anledning att aktualisera frågan om lag- stiftning till skydd för möjligheterna för var och en att få tillgång till trådnä- ten på det sätt som diskuterats i grundlagsärendet. Denna fråga bör alltså inte behandlas vidare i det nu aktuella lagstiftningsärendet. Även övriga frå- gor om skyldighet att befordra vissa program i trådnät bör behandlas i annan ordning. Dessa frågor kommer att aktualiseras av de förslag som radiolags- utredningen lägger fram.
Beträffande frågan om lagstiftning mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktas på våldsframställningar. pornografiska bilder eller hets mot folk- grupp bygger avfattningen av grundlagsförslaget på den reglering som nu gäller enligt lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar (jämför prop. 1990191164 s. 115). Den nu gällande ordningen att prövning av frågor om sådana ingripanden skall göras av dotnstol med jury läggs fast i 3 kap. 5 & andra stycket yttraiidefrihetsgrundlagen.
Lageii oni ansvarighet för lokala kabelsändiiingar innebär att fortsatt vida- resändning av en programkanal från satellit får förbjudas i vissa fall. Det gäl- ler om kanalen i viss närmare angiven omfattning har innehållit skildringar av sexuellt våld eller tvång eller vissa andra särskilt grova våldsskildringar. om kanalen har varit ensidigt inriktad på sändningar av pornografiska bilder eller våldsskildringar i bild eller det vid upprepade tillfällen har förekommit program med ett rasistiskt innehåll (11 å). Ett tillstånd till s.k. egensänd- ningar kan återkallas på liknande grunder (12 å). _
Prop. 199()/91:179
'_'-) IQ
Beslut om förbud och återkallelse enligt lageti om ansvarighet för lokala kabelsändningar får fattas endast om det med hänsyn till gärningarnas art och programkanalens karaktär och inriktning är godtagbart från yttrande- och informationsfrihetssynpunkt. Frågor om sådana beslut skall i övrigt be- dömas enligt samma grunder som gäller för bedömning av missbruk av tryck- friheten enligt 1 kap. 4 & TF (13 å). Besluten skall komma till efter ett förfa- rande inför domstol med jury och på talan av justitiekanslern. Förfarandet är uppbyggt efter tryckfrihetsrättsligt mönster. Eftersom det inte rör sig om en straffrättslig process eller en tvist mellan enskilda är dock överensstäm- melsen inte fullständig.
En reglering av den typ som nu har beskrivits kan finnas även enligt yttran- defrihetsgrundlagen. Det finns därför inte anledning att gå närmare in i sak på föreskrifterna om förbud och återkallelse i lagen om ansvarighet för 10- kala kabelsändningar i det nu förevarande sammanhanget.
Om övriga delar av den lagen upphävs uppkommer emellertid frågan var de åsyftade reglerna bör placeras. En möjlighet är givetvis att de får sin plats tillsammans med de övriga föreskrifter som enligt vad jag förordar i detta ärende bör meddelas på TFs och yttrandefrihetsgrundlagcns områden. Det skulle innebära att de arbetades samman med de rättegångsregler som skall gälla för brottmål och tvistemål som skall handläggas i yttrandefrihetsrätts- liga former.
En annan lösning torde dock från lagsystetnatisk synpunkt ligga närmare till hands. Den skulle innebära att fi:")reskriftcrna fick sin plats i en ny lagreg— lering av trådsändningarna. En sådan förbereds nu av radiolagsutredningen. Frågan bör därför bedömas först när resultatet av utredningens arbete före- ligger. Föreskrifterna om ingripanden mot trådsändningar utan samband med ansvarstalan bör alltså inte tas upp i det nu aktuella lagstiftningsären- det.
Enligt 3 kap. 2 5)" första stycket får rätten att sända radio- och TV-program på annat sätt än genom tråd regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända.Andra stycket i paragrafen anger att det allmänna skall eftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihct. Radiola- gen innehåller föreskrifter om rätt att sända radio- och TV-program. Vissa ändringar av den lagen föreslås i den förut nämnda prop. 1990/91 : 149. bl.a i anslutning till yttrandefrihetsgrundlagen. Frågan om fördelningen av radio- frekvenser utreds av frekvensrättsutredningen (K 1990:(l2). Jag går därför inte in på de frågor som aktualiseras av de nu behandlade grundlagsbestäm- melserna.
Av 3 kap. 2 # tredje stycket följer att närmare föreskrifter om möjlighet för sammanslutningar att få tillstånd att sända radioprogram i lokala radiosänd- ningar meddelas i lag. Utredningen (U 1988:07) om vissa närradiofrågor har lagt fram förslag till ändringar i närradiolagstiftningen. Remissbehandlingen av förslagen har nyligen avslutats. och jag saknar anledning att nu ta upp frågan om denna lagstiftnings framtida utformning i sak i annan mån än som beror på nästa grundlagsparagraf som jag behandlar.
I3 kap. 5 .fförsta stycket slås fast att frågor om rätt att sända radioprogram skall kunna prövas av domstol eller av en nämnd. vars sammansättning är
3 Riksdagen I990l9[. [saml. Nr 179
Prop. 1990/91 : 179
b.) 14)
bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare. Prövningen av beslut av regeringen skall göras av domstol och behöver eti- dast avse beslutets laglighet. Enligt andra stycket skall en sådan fråga prövas av domstol under medverkan av jury enligt de närmare bestämmelser som meddelas i lag. om det gäller ett ingripande på grtind av missbruk av yttran— dcfrilietcii ocli saken inte rör överträdelse av sådana föreskrifter eller villkor i fråga om kommersiell reklam m.m. som avses i 1 kap. 12 å andra stycket.
Grundlageiis föreskrifter om tillgång till domstolsprövning kan bli av bety- dclsc i frågor av flera slag. Jag tar i det närmast följande tipp (letas betydelse i två hänseenden. nämligen i fråga om rätten att sända radioprogram genom tråd och rätten att sända radioprogram på annat sätt i vissa fall. Jag kommer senare (avsnitt 2.3.2) att ta upp frågaii om tillgång till domstolsprövning vad gäller tii'irradiosi'itidiiingar.
Såvitt gäller trådsändningar innebär som förut har framgått det tnedgi- vande till lagstiftning som framgår av 3 kap. l å andra stycket yttrandefri- hetsgrundlagen att frågor om skyldighet att lämna utrymme för vissa pro- gram kaii uppkomma. Vidare kati frågor om ingripanden mot fortsatta tråd- sändningar med ett visst innehåll bli aktuella. Det gäller ursprungliga tråd- sändningar såväl som vidaresändnitigar av eterburna sändningar. t.ex. så- dana som förmedlas via satellit.
Kravet på tillstånd för trådsi'tndniiigar kati som förut har framgått inte längre upprätthållas när yttraiidefrihetsgrundlagen har trätt i kraft. Den nu gällande regleringen är dock uppbyggd kritig tillsti'uidskravet. Föreskrifterna måste därför göras om. Det gäller såväl föreskrifterna om ingipanden mot fortsatta sändningar med en viss inriktning av utbudet som reglerna om skyl- dighet att bereda utrymme för vissa program i trådnätcn.
('.)m ny lagstiftning om trådsändningar i de avseenden som yttrandefrihets- grundlagen medger antas av riksdagen måste den uppfylla kravet på tillgång till domstolspri'iviiiiig enligt 3 kap. 5 & yttraiidefrihetsgrundlagcn. Denna fråga kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med en lagreglering av tråt'lsänt'liiingarna.
'l'rådlösa radiosändiiiiigar kan äga rum bl.a. enligt lagen ( 198lz508) om ra- diotidningar. Tillstånd till sådana sändningar meddelas av taltidningsnämn- den (2 ; fi'irordningeii f'l9812512/ om radiotidningar). Nämnden kati också på administrativa grunder återkalla tillstånd (5 få förordningen). Beslut om tillstånd får inte överklagas (o 5 förordningen). Beslut om återkallelse får överklagas lios kammarrätten. om det har meddelats av en annan myndighet än regeringen (7 & andra stycket lagen om radiotidningar). Föreskrifter om taltidningsni'uiindciis saiiiiiiaiisi'ittiiing finns i förordningen (19881674) med instruktion för taltidiiiiigsiiämtiden.
Enligt det i prop. 1991)i9l:o-1 framlagda förslaget till lag om ändring i tryck- frihetsförordningen (1 kap. 7 & ) kommer sådana sändningar som avses i lä- gen om radiotidningar att i stor utsträckning behandlas enligt TF som en bi- laga till den tryckta skrift som titgör förlaga för sändningens innehåll. dvs. för rat'liotidningen. [ fråga om rätten att bedriva sändningar gäller emellertid enligt förslaget 3 kap. yttrandefrihetsgrundlagcn. Därav följer att kravet på tillgång till donistt'ilsprt'ivning i frågor om rätt att sända radioprogram blir tillämpligt. Och för sådana rat'liotidtiingar som sammanställs ur flera förlagor
Prop. 1990/91 : 179
gäller yttrandefrihetsgrundlagens föreskrifter om radioprogram i alla av- seenden.
Det kan möjligen sättas i fråga om den ordning som enligt det nu anförda gäller i fråga om radiotidningarna fullt ut tillgodoser det krav på prövnings- möjligheter som gäller enligt yttrandefrilietsgrundlagen. Såvitt avser beslut om återkallelse av tillstånd är kravet på tillgång till domstolsprövning visser- ligen uppfyllt genom möjligheten att överklaga taltidningsnämndens beslut till kammarrätten och den möjlighet att få till stånd en prövning av regerings- beslut som framgår av lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvalt- ningsbeslut m.m.
Men när det gäller beslut i frågor om att meddela tillstånd finns för närva- rande inte någon möjlighet att överklaga. Visserligen är det möjligt att få en laglighetsprövning till stånd med stöd av lagen om rättsprövning. Kravet på tillgång till domstolsprövniiig kan emellertid knappast anses uppfyllt med detta. Det framgår av den slutliga utformningen av förslaget till yttrandefri- hetsgrundlag. som bygger på att en prövning enligt lagen om rättsprövning i dessa sammanhang i realiteten avser frågor där regeringen beslutar i första instans (se prop. 1990/91 :64 s. 118. 211. 219). Frågan uppkommer alltså om deti nuvarande ordningen kan bestå.
()m fullföljdsförbudet upphävs följer av allmänna rättsgrundsatser att be- slut i frågor om meddelande av tillstånd att sända radiotidningar kommer att kunna överklagas till regeringen. Möjligheten till överprövning av beslut enligt lagen om rättsprövning kommer då att gälla regeringens beslut. Kra- vet på tillgång till domstolsprövning blir därmed tillgodosett i enlighet med 3 kap. 5 & första stycket andra meningen yttrandefrihetsgrundlagen eftersotn prövningen av beslut av regeringen endast behöver avse beslutets laglighet. Mot den nu skisserade ordningen kan dock anföras att den strider mot strä- vandena att regeringen i möjligaste män inte skall handlägga förvaltnings- årenden. .
Frågan hur möjligheten att-få till stånd en överprövning av beslut av den att som nu är i fråga skall ordnas kräver på grund av det anförda vissa ytterli- gare överväganden som inte lämpligen kan göras i detta lagstiftningsärende. Chefen för utbildningsdepartementet kommer därför senare att för rege- ringen anmäla frågan om hur reglerna om överklagande av beslut i ärenden om rätt att sända radiotidningar bör utformas.
Den möjlighet som 3 kap. 6 och 9 5.6 ger till föreskrifter i lag om skyldighet att lämna radio- och TV—program samt filmer och videogram till arkiv m.m. utnyttjas i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bild- upptagningar och i lagen om granskning och kontroll av filmer och video- gram. Dessa lagår behöver inte ändras med anledning av nu nämnda para- grafer.
Enligt 3 kap. 7 >>" och 12 >>" tredje stycket får föreskrifter i lag meddelas i syfte att förebygga spridning av kartor m.m. som innehåller upplysningar av betydelse för rikets försvar (jfr 6 kap. 2 & andra stycket TF). Sådana före- skrifter finns redan, och de behöver inte anpassas till den nya grundlagen.
Föreskrifter i lag sotn begränsar rätten att sprida filmer och andra upptag- ningar får enligt 3 kup. II sf och 12 s'försla stycket finnas. Vad som avses är brottsbalkens bestämmelser om otillåten utlämning av film eller vidcogram
Prop. 1990/91 : 179
(lo kap. 10 e så). otillåtet förfarande med pornografisk film (16 kap. 11 å) och förledande av ungdom (16 kap. 12 lå). vilka inte behöver ändras med anledning av yttraudefrihetsgrundlagen.
I _: [(H/). 13 s*" mulm stycket tilläts kriminaliseringen av den som bryter liiot föreskrifterna i lagen om kontroll och granskning av filmer och videogram. Den Iageti behöver inte ändras i detta sammanhang. Detsamma gäller de föreskrifter i samma lag som enligt 3 kap. 14 så får avse antiiälningsskyldigliet för deti som yrkesmässigt säljer eller hyr ut filmer och videogram.
Yttrandefrilietsbrotten enligt 5 kup. ! sf. undantagen från meddelar- och atiskaffarfrilieten enligt 5 kap. 3 s)" satiit påft'iljdsbesti'tmningen för yttrande- frihetsbrott enligt 5 kap. 4 s* regleras liksom i riiotsvarande fall i TF genom olika föreskrifter i brottsbalken och sekretesslagen. som inte bör ändras i detta sammanhang. Detsamma gäller liånvisningarna i 5 kup. () .(t' i fråga om särskild rättsverkan vid olaga vi'tldsskildring och 7 kup. I så betri'tffant'le på- ft'iljdsbortfall. angivelse och enskilt åtal satiit åtalspreskriptit'in för olaga våldsskildring och barnporiiografibrott.
Radionäiiitidetis verksamhet har fått grundlagsförankritig i 7 kap. 4 s*. föreskrifterna härom behandlas i prop. Mmh,-(91:13) och tas därför inte upp här. Jag har i det föregående berört frågan otii föreskrifter för att upprätt- hålla efterlevnaden av sådan lagstiftning sotn kati komma att antas med stöd av 1 kap. (i & tredje stycket.
1 7 kap. 5 .v' syftas på de beståtiitiielser i lageii om granskning och kontroll av filmer och videograni sotn avser särskilt tillsynssysteni för att motverka olaga våltlsskildriiigar. Behov finns inte att här föreslå ändringar av dessa bestämmelser.
Allmänna bestämmelser om skadestånd skall enligt 8 kup. [så andra stycket samt 3 och 4 N' vara tillämpliga. Anledning saknas att nu ändra dessa bestålitmelser. Detsamma gäller hänvisningarna i [0 kap. 2 så till lagen ( 190678) om förbud i vissa fall mot rtuidradiosändning på öppna havet och i 1] kup. I sf till beståninielsertia i rättegångsbalken om resning m.m.
[ grundlagspropositionen föreslås också ett nytt andra stycke i 1 kap. 7.5 'I'F. Detta beliatidlar sådana förlagetrogiia versioner av periodiska skrifter som sprids som radio— eller 'l"X-"—progratii. filtiier eller videograni eller ljud- upptagningar m.m. oeli som i princip jämställs med en bilaga till den perio- diska skriften i yttraiidefrilietsrättsligt avseende. Lagrummet hänvisar till 3 kap. yttrandefrihetsgrundlagen beträffande bestämmelser om rätt till sänd- ningar. Några särskilda iiya eller ändrade regler på denna punkt bör inte fö- reslas i detta åretide i enlighet med vad som förut sagts om 3 kap. 1 och 2 5.5 yttratidefrihetsgruntllagen.
Prop. 1990/91 : 179
36
2.2 En sammanhållen ft")ljdförfattning
Mitt förslag: 1 en särskild lag samlas dels de föreskrifter som i detta äretide bör meddelas som ett konsekvens av yttrandefrilietsgrundla— gen. dels riiotsvarande bestämmelser på det tryckfrilietsrättsliga otii- rådet. Detta medför att lagen med vissa bestämmelser om rätte- gången i tryckfrihetsmål och 1977 års lag med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område ersätts av deti nya lagen. Detitia kommer vidare att innehålla motsvarigheter till föreskrifter i de radio- tåttsliga ansvarighetslagarna i deti utsträckning detta behövs. Dessa lagar kati därför upphävas.
YFUs förslagöverenstämmer i princip med mitt. Remissinstanserna har anslutit sig till förslaget.
Skälen för mitt förslag: Av de bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen som hänvisar till annan lagstiftning återstår att behandla dem i 3 kap. 6 & (delvis), 9 & (delvis) och 13 15.4 kap. 1. 2. 4. (i och 7 så. 6 kap. 1 h 7 kap. 1 &(dclvis) och 3 & samt 9 kap. 1 &. Vidare finns i det nya andra stycketi I kap. 7 & TF eti hänvisning till annan lag i fråga otii skyldighet att spela iti eller bevara sådana tidningsversioner som avses där.
Det gäller här frågor av samma eller liknande slag som regleras i de två lagar som kompletterar tryckfrihetsförordningen. nämligen 1949 års lag med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål och lagen (1977: 1016) med vissa bestämmelser på tryckfrihetsft'firordningens område. I likhet med YFU ser jag det därför som naturligt att de föreskrifter som nu är aktuella till följd av yttrandefrilietsgrundlagen och de som redan finnsi anslutning till tryckfrihetsförordniligen samordnas i en enda lag. En viss regelförenkling uppnås härigenom.
När det gäller den nya lagens utformning anser jag det lämpligt att i iiiöjli- gaste mån följa YFUs förslag.
Mitt förslag innebär att förutom 1949 och 1977 års lagar även de nuva- rande radiorättsliga ansvarighetslagarna kati upphävas och att de tiiotsvarig- heter till f("fireskrifter i dessa sotn bör finnas i vanlig lag tas in i deti nya lageti. Det kan nämnas att vissa av dessa föreskrifter nyligen har föreslagits ändrade genom prop. 1990/91:94. '
Sammanfattningsvis innebär mitt förslag att i huvudsak följande frågor kommer att regleras i den nya lagen: ägare och utgivare av periodiska skrif- ter. utgivare av radio- och TV-program och av filmer. videogram och lju— dupptagningar. bevarande av exemplar och inspelningar. åtal och tvångsme— del samt rättegången i tryckfrihets- och yttrant'lefrihetsmål.
Prop. 199t)/91:179
37
2.3 Vissa rättegångsfrågor m.m.
2.3.1 llovrätts sammansättning i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål
Mitt förslag: llovrätten skall i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål bestå av fyra juristdomare.
Skrivelsens förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har i allmänhet anslutit sig till förslaget. .IK och Sveri- ges Radio Aktiebolag har dock anfört annan mening.
Bakgrunden till mitt förslag: I fråga om rättegången i tryckfrihetsmål gäl- ler vissa särskilda regler. 1 mål vari talan förs om ansvar skall frågan huruvida brott föreligger prövas av ett jury. om inte parterna avstår från det. Reglerna omfattar även mål otii enskilt anspråk. Den särskilda regleringen framgår av TF och lagen med vissa bestämmelser otii rättegången i tryckfrilietsrriål. Fi'ireskrifterna tar sikte på hant'lläggningen i första instans.
Denna ordning har i princip gällt sedan tillkomsten. av TF. Den har alltså tillkommit vid en tid då nämndemän förekom endast i tmdertätter.
Numera deltar nämndemän i hovrätten vid prövningen av brottmål. Hov- rättens sammansättning i ett tryckfrihetsmål blir därigenom beroende av om straffansvar yrkas eller om endast skadeståndstalan förs (2 kap. 4 & rätte- gångsbalken).
I det förra fallet skall hovrätten bestå av tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Om det i ett brottmål inte förekommer anledning att döma till svårare straff än böter. behöver tiätiitideniåti dock inte delta. Är det fråga otii enbart en skadeståndstalan är hovrätten domför med fyra lagfarna domare.
] en skrivelse till justitiedepartemcntet den 15 februari 1989 har hovrätts- 1agmannen Lennart Groll anfört att de föreskrifter som numera gäller för hovrätts sammansättning i skilda mål leder till olika resultat i fråga om tryck- frihetsmål beroende på vad talan går ut på och i vilken form den har prövats av tingsrättenEnligt skrivelsen vållar deti nuvarande ordningen osäkerhet i fråga om den sammansättning som skall väljas då hovrätt prövat yttrandefri- hetsmål. Ett klarläggande förklaras därför vara önskvärt.
Enligt skrivelsen kan det hävdas att tanken bakom jurysysteniet- varit att ansvarsfrågan i tryckfrihetsmål primärt skall prövas av ett kvalificerad krets lekmän. Om juryn funnit skäl till fällande dom skall därefter en strikt jttri- disk prövning ske genom ett juristkollegium. Överinstansernas prövning är begränsad till den ram som dragits upp genom juryprövningen. l skrivelsen anförs att det kan te sig främmande att en lekmannaprövning ånyo kommer in genom att nämndemän deltar i hovrättens avgörande. Skrivelsen tttniyti- nar i förslaget att hovrätten i yttrandefrihetsntål. oberoende av om talan förs om ansvar och av målets beskaffenhet i övrigt. skall vara sammansatt av fyra juristdomare.
JK förklarar i sitt remissyttrande att han kan dela synpunkten att det kan te sig främmande att nämndemän deltar i hovrättens avgörande. De problem
Prop. 1990/91 : 179
som berörs i skrivelsen har emellertid enligt JK sin grtttid i de allmänna reg- lerna om hovrätts sammansättning. särskilt om medverkan av nämndemän. Att nu mönstra ut nämndemännen ur rättegången i yttrandefrilietsmålen kan enligt JK innebära ett ställtiingstagande till tiätiindemännens domarroll i hovrättsprocessen i brottmål över huvud taget. Det kati således enligt JK ifrågasättas om inte den genom skrivelsen väckta frågan borde få en mer all- sidig belysning. JKs yttrande innebär att liati inte är beredd att för närva— rande tillstyrka det förslag som skrivelsen innehåller.
Sveriges Radio Aktiebolag har uttalat sig till förmån för en sanitiiatisätt- ning med tre juristdomarc och två nämndemän vid hovrättens prövning av yttrandefrihetsmt'tl i vilka talan förs om ansvar eller skadestånd. Enligt bola- gets mening främjas yttrandefrihetens intressen av att lekmantiavärderingar kan göra sig gällande även i hovrätten.
Skälen för mitt förslag: Till eti början vill jag peka på att det utvidgade grundlagsskydd för yttrandefriheten som har föreslagits i prop. 199f1/9lzt'i4 innebär att en jury kan komma att medverka i rättegången i första instans i fler fall än för närvarande. De nackdelar som enligt den förut nämnda skri- velsen är förenade med den nuvarande ordningen i frågan om hovrättens sammansättning i yttrandefrihetsmi'tl kan alltså komma att accentueras.
Den syn på frågan om lekmannamedverkan i tryck- och yttrandefrihets— mål som kommer till uttryck i skrivelsen förtjätiar också instämmande. Ef- tersom den särskilda rättegångsordtiingen för tryck- och yttratidefrilietstiiål på ett radikalt sätt skiljer sig från vad som gäller för andra tiiål just i fråga om lekmännens medverkan behöver en ändring av reglerna otii hovrätts sammansättning i sådana mål enligt min mening inte tillmätas någon princi— piell räckvidd såvitt gäller lekmäns medverkan i hovrätt i andra mål. Jag för- ordar därför att reglerna om hovrätts sammansättning i tryck- och yttrande- frihetsmål ändras i enlighet med vad som har föreslagits i skrivelsen så att endast lagfarna domare deltar i hovrättens prövning. Eftersom antalet lag- farna domare i tryckfrihetsmål i tingsrätt normalt är tre. bör i enlighet med de principer som ligger bakom rättegå'mgsbalkens nuvarande regler för hov- rätts sammansättning antalet lagfarna domare i hovrätt bestämmas till fyra. Den nya ordningen bör komma till uttryck i deti tiya lag sotn jag föreslar i detta ärende.
2.3.2 Tillgång till domstolsprövning i frågor om rätten till närradiosändningar m.m.
Mitt förslag: Närradiolagen ändras så att beslut om återkallelse av till- ståtid i vissa fall skall prövas av domstol i yttrandcfrihetsråttslig ord-
ning.
Skälen för mitt förslag: 1 avsnitt 2.1 har jag berört förcskrifteti i 3 kap. 5 & yttrandefrihctsgrundlagen om tillgång till domstolsprövning i frågor om rät- ten att sända radioprogratn. Där har jag också berört vilken betydelse denna föreskrift får i fråga om trådsändningar och vissa eterburna sändningar. Jag tar nu upp frågan om grutidlagsföreskriftens betydelse för deti nu gällande
Prop. 1990/91 : 179
19
ordningen i fråga om eterburna sändningar i övrigt. Det blir därvid särskilt anledning att beröra närradioområdct. .
l 3 kap. "2 sl yttratidefrilietsgrundlagen medges att rätten att sända radio- program på annat sätt än genom tråd regleras genom lag som innehåller före- skrifter otti tillstånd och villkor för att sända. Vidare föreskrivs att det all- männa skall eftersträva att rat'liofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och itiformationsfrihet. Enligt grund- lagen skall det också som jag redan förut har nämnt finnas ett utrymme i etern för lokala radiosi'uidningar. Närmare föreskrifter om detta meddelas i lag.
Beträffande de trådlösa sändningarna krävs i dag tillstånd av regeringen för rätt att här i landet sända radioprogram i rundradiosändning (5 & första stycket rat'liolageti). Särskilda föreskrifter om rätt att överklaga regeringens beslut i sådana ärenden saknas för närvarande. Enligt lagen om fllttSpfÖV- ning av vissa förvalttiitigsbeslttt kati dock regeringsrätten pröva otii avgöran- det strider mot någon rättsregel. Några nya ft'ireskrifter på denna punkt är därför inte nödvändiga för att göra det tiiöjligt att anta yttrandefrihetsgrund- lagen (jämför prop. 1990/9116-1 s. 118. 211. 219).
Frågor otii tillstånd att sända närradio prövas av närradionämnden. Enligt 15 & tiärradiolageti får nämndens beslut i frågor om tillståtid överklagas hos kammarrätten. Det gäller såväl tilldelning sotii återkallelse av tillståtid. Det fititis alltså redan tillgång till domstolsprövning i frågor otii rätt att sända pro- gram i närradio.
l deti tiiått ingripanden grundas på missbruk av yttrandefrilieten skall frå- gati emellertid enligt 3 kap. 5 & yttrandefrilietsgttttidlagen prövas av dotiistol tttider medverkan av jury. Den nuvarant'le ordningen etiligt närradit'tlagen innebär att frågan huruvida ett tillstånd att sända närradio skall återkallas efter eti dom för yttrandefrilictsbrott prövas av tiärtadionämnden. Detitia ordning är inte förenlig tiied yttrandefrilietsgrundlagen. Närradiolagen måste därför ändras så att frågan om återkallelse av tillstånd komtiier att prö- vas av dotiistol i yttrandefrilietsrättslig ordning. Det är naturligt att den pröv- ningen sker i samband tiied prövningen av åtalet. En föreskrift av sådan iti- nebörd bör tas iti i nå'trradiolagen som en ny 16 ;.
2.3.3. Vittnesförhör med journalister m.fl.
Mitt förslag: lin domstol är skyldig att före vittnesft'irliör tiied jottrna- lister m.ll. som har tystnadsplikt inhämta yttrande från det företag där vittnet har fått vetskap otii en uppgift. Denna skyldighet utvidgas.
Meddelarskyddskommittens förslag överensstämmer med tiiitt. Remissinstanserna har godtagit förslaget.
Skälen för mitt förslag: 1 prop. 19911/91 :()—1 har föreslagits vissa ändringar i föreskrifterna i 3 kap. 3 &" 'l'F om tysttiadsplikt för journalister m.fl (se s. 99 ff). Förslaget till _vttrandefrihetsgrundlag har tiit'itsvarande innebörd.
Propositionen i grundlagsärendet bygger i detta avseende på det förslag som lagts fram av meddelarskyddskomtiiitten i betänkandet (SOU 1990: 12)
Prop. 199(l/91:179
40
Meddelarrätt. Det förslaget innebar även vissa ändringar i rättegångsbalken (RB).
Enligt 3 kap. 3 å andra stycket 4 i den i prop. 1990/9lzö4 föreslagna lydel- sen av "TF skall den tystnadsplikt som åvilar journalister m.fl. i fråga om vem som är f("firfattare eller uppgiftslämnare eller utgivare av en icke periodisk skrift inte gälla i den mån domstol. när det är fråga om dolda meddelanden i annonser m.m.. vissa särskilt allvarliga brott mot rikets säkerhet som begåtts genom meddelande för publicering eller oriktigt utlämnande av hemliga handlingar. finner det erforderligt att uppgift lämnas vid förhandling huru- vida den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen har lämnat meddelandet eller medverkat till framställningen. Enligt punkten 5 i den föreslagna lydelsen av samma stycke skall tystnadsplikten inte heller gälla i den tiiåti domstol i annat fall av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse finner det vara av synnerlig vikt att uppgift om identiteten lämnas vid vittnesförht'ir eller förhör med en part under sanningsförsz'ikran.
Av 36 kap. 8 & andra stycket RB framgår att rätten. om inte särskilda skäl ft'iranleder annat. innan den tar ställning till om någon trots tystnadsplikten får höras som vittne i en fråga skall inhämta yttrande från det företag hos vilket den som skall höras har fått vetskap om en uppgift som han är skyldig att hålla hemlig enligt de föreskrifter om tystnadsplikt som gäller för journa- lister m.fl. i TF och de radiorättsliga ansvarighetslagarna. Detta gäller i dag vid förhör enligt 3 kap. 3 & 5 TF och motsvarande föreskrifter i de radiorätts- liga ansvarighetslagarna. Meddelarskyddskommitténs förslag innebär att skyldigheten skall utsträckas till att gälla även vid förhör enligt 3 kap. 3 5 4 TF och motsvarande övriga lagrum.
Meddelarskyddskommittens förslag har inte mött någon gensaga vid re- missbehandlingen. Även jag anser att förslaget bör genomföras (jämför prop. 199(l/91:64 s. 103). Ändringen i RB bör utformas under beaktande av att de radiorättsliga ansvarighetslagarna nu föreslås bli upphävda.
2.4 Preskription i fråga om filmer m.m.
Mitt förslag: 1 den tiya lagen införs eti föreskrift som intiebär att video- grani inte skall anses ha lämnats ut för spridning förrän de har lämnats iti för registrering hos arkivet för ljud och bild.
Skälen för mitt förslag: Enligt 7 kap. 1 & första stycket yttrandefrihets- grundlagen skall bestämmelserna i 9 kap. 1-4 åå TF om tillsyn och åtal gälla också på det av yttrandefrilietsgrundlagen skyddade området.
I andra stycket av samma paragraf meddelas emellertid vissa föreskrifter om tid för väckande av allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott. Dessa skiljer sig delvis från vad som gäller enligt TF.
Beträffande filmer och ljudupptagningar är enligt bestätiitiielseti tiden ett år från det att ttpptagtiitigeti lämnades ut för spridning. Dock får i lag före- skrivas att filmer inte skall anses ha lämnats ut för spridtiitig f(firrän de har lämnats för registrering hos en myndighet. Beträffande tiden för väckande
Prop. 1990/91 : 179
41
av talan i fråga om olaga våldsskildring och barnpornografibrott hänvisar grundlagsförslaget till vad som är föreskrivet i vanlig lag.
Den 1 januari 1991 trädde lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram i kraft. Ett viktigt ändamål med lagen är att komma till rätta med vissa oroande inslag på videogramtiiarknaden. framför allt utbudet av speku- lativa våldsskildringar. Det finns anledning att hoppas att verkningarna av den nya lagstiftningen skall visa sig ganska stiart.
Ett sätt att bidra till det skulle kunna vara att nu införa sådan lagstiftning om utgångspunkten för preskriptionstiden i fråga om filmer och videogram som enligt det nyss anförda får förekomma enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Det skulle kunna ske genom en bestämmelse i den nya lag jag föreslår i detta ärende. Jag förordar att en sådan bestämmelse införs.
2.5 Kostnader
En följd av den nya yttrandefrihetsrättsliga ordningen blir att ytterligare frå- gor skall prövas i den rättegångsform som i dag gäller för tryckfrihetsmål och mål på det radiorättsliga omrädet. dvs. med tillgång till jury. Det gäller främst åtal för brott i filmer. videogram m.m. och ljudupptagningar. men även brott i vissa ljudradio- och televisionsprogram etc. Sådana tiiål prövas idag i de former som är föreskrivna för brottmål eller tvistemål i allmänhet. Den nya rättegångsordningen torde inte komma att påverka resursbehovet för dt'mistolarna.
Den nya regleringen innebär vidare att JK får något utökade uppgifter eftersom JK kommer att vara åklagare i fler mål än i dag. Detta bör kunna komma till stånd genom (:)mfördelning inom ramen för eljest tilldelade resur- set.
3. Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag titt har atifört har itioni justitiedepartementet upprät- tats förslag till 1. lag tiied vissa föreskrifter på tryckfrihetsförordningcns och yttrandefri- hetsgrundlagens områden . lag om ätidritig i brottsbalken . lag om ändring i rättegångsbalken . lag otii ändring i konkttrslagen (19862672) . lag om ätidring i kreditupplysningslagen (197311173) . lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten . lag om ändring i sekretesslagen ( 19S(J:1tlU) . lag om ändring i närradiolagen (1981-159) . lag om ändring i lagen (1986:430) om näringsförbud 10. lag om ändring i lagen ( 1991:UU) om privat arbetsförmedling och uthyr- ning av arbetskraft
Ut _L- Lu tu
sCOCxlO5
11. lag om ändring i lagen (1986:3) om rundradioså'tndning av finländska televisiotisprogratii. Förslagen utider 1-10 har granskats av lagrådet.
Prop. 1990/91 : 179
Lagförslaget under 8 har upprättats efter samråd med chefen för utbild- ningsdepartementet. förslaget under 10 efter samråd med chefen för arbets- marknadsdepartementet. förslaget under 6 efter samråd med chefen för iti- dustridepartementet och förslaget under 9 efter samråd med chefen för civil- dcpartementet. Riksdagen har den 28 mars 1.991 antagit ett i prop. 1990/91:1()() bil. 10 (utbildningsdepartementet) framlagt förslag om lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska tele- visionsprogram. Med anledning därav har lagförslaget under 11 upprättats. Förslaget har upprättats efter samråd med chefen för utbildningsdeparte- mentet.
4. Specialmotivering
4.1 Förslaget till lag med föreskrifter-på tryckfrihetsförordningcns och yttrandefrihetsgrundlagens områden
Den sammanhållna lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden har redigerats i elva kapitel. varav 1 kap. upptar inledande bestämmelser. 2 kap. föreskrifter om ägare och utgi- vare av periodiska skrifter m.m. . 3 kap. föreskrifter om utgivare av radiopro- gram m.m.. 4 kap. föreskrifter om utgivare av filmer och ljudupptagningar. 5 kap. föreskrifter om bevarande av exemplar och inspelningar m.m.. 6 kap. föreskrifter om åtal och tvångsmedel. 7 kap. föreskrifter om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsntål. 8 kap. föreskrifter om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsntål. 9 kap. föreskrifter om huvudförhandling inför jury. lf.) kap. föreskrifter om överläggning och dom m.m. samt 11 kap. övriga bestämmelser om rättegången m.m.
Föreskrifterna i 2-6 kap. har ordnats under särskilda rubriker för de olika nu ff'trekommande medieformer sotn skyddas av deti föreslagna yttrandefri- hetsgrundlagen. Systematiken betingas av två skäl. Dels syftar lagen i allt väsentligt inte till några materiella ändringar av vad som gäller i dag för de olika medierna. Föreskrifterna kommer därför att skilja sig något åt beträf- fande de olika medieformerna. Dels vinner följdlagstiftningen i överskådlig- het genom att varje medieform behandlas för sig under ett rubrik.
Lagens rubrik ansluter till den nuvarande lagen med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område. Innehållet är dock betydligt 'mera om- fattande än i den lagen.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 &
Paragrafen anger lagens innehåll och disposition.
Prop. 1990/91 : 17.9
2å
Första stycket har förts över från 1 & lagen med vissa bestämmelser på tryck- frihetsförordtiingetis område (1977 års lag) utan sakliga ändringar.
Andra stycket ansluter till yttrandefrihetsgrundlagens uttryckssätt. Det sätt på vilket uttrycken radioprogram. filmer och ljudupptagningar används i yttraiidefrihetsgrundlagen framgår av 1 kap. [ si tredje stycket. 6 & första och andra styckena samt 9 och 10 åå i grundlagen.
2 kap. Om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m. llt—'un' av pcrimiiska skrifter
1.5
Paragrafen motsvarar 6 5 första meningen i 1977 års lag. Den innefattar ett sådant medgivande för utlänningar att vara ägare som får förekomma enligt 5 kap. 1 & andra meningen TF.
Utgivningsbevis för periodiska skrif/er
2 s."
Paragrafen motsvarar 7 ä' första stycket i 1977 års lag. 3 s"
Paragrafen motsvarar 7 & andra stycket i 1977 års lag. 4 &
Paragrafen motsvarar 7 ?; tredje stycket i 1977 års lag. 5 Ö
Paragrafen motsvarar 8 S' av 1977 års lag.
Behörighet att vara utgivare
6 %
Paragrafen svarar mot 6 & andra meningen i 1977 års lag.
3 kap. Om utgivare av radioprogram m.m Sfi/lt'fllfllgt'lr ctt/igt radiolagen
155
Paragrafen svarar i huvudsak tiiot 3 b 5 radioansvariglietslagen i dess lydelse enligt prop. 199llt'91:94. Den ansluter till 4 kap. 2 å andra stycket tredje tne- nitigeti yttratidefrilietsgrutidlageti.
Prop. 1990/91 : 179
')
'I]:
Paragrafen svarar mot 3 b & första stycket tredje meningen radioansvarig- hetslagen i dess lydelse enligt prop. 1990/91194 och 4 5 andra stycket samma lag. Den ansluter till 6 kap. l å andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen.
Sändningar i närradio
3.5
Paragrafen svarar mot 2 &" lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio. Den ansluter till 4 kap. 1 :$ yttrandefrihetsgrundlagen. Föreskrifterna i 2 åå lagen om ansvarighet för närradio om villkoren för behörighet att vara utgivare och om utgivarens uppgift och befogenhet ersätts av 4 kap. 2 och 3 åå yttran- defrihetsgrundlagen. Att ställföretri'tdare för utgivaren får utses framgår av 4 kap. 5 & yttrandefrihetsgrundlagen. Detsamma gäller verkan för ställföre- trädaren av att utgivarens uppdrag upphör.
45
Paragrafen motsvarar 3 s*" lagen om ansvarighet för närradio. Befogenheten att utse en ställföreträdare tillkommer emellertid utgivaren och inte som nu den sammanslutning som avser att sända närradio. Denna ordning framgår av 4 kap. 5 ä' yttrandefrihetsgrundlagen (jämför prop. 1990/91:64 s. 124).
5 & Föreskriften är ny. Den har förebilder i 5 kap. 4 och 9 åå TF.
65
Paragrafen motsvarar 4 & lagen om ansvarighet för närradio. Om inget annat tillkännages är den ordinarie utgivaren ansvarig (jämför prop. 1981/82:92 s. 14). Paragrafen anknyter till 3 kap. 2 & och 4 kap. 2 & yttrandefrihetsgrund|a-
gen. Smnmunstä/ldu radiotidningar
725
l prop. l99l).--"'91:o4 har föreslagits en ändring i 1 kap. 7 & TF enligt vilken radioprogram. filmer och ljudupptagningar skall jämställas med en bilaga till en tryckt skrift i den utsträckning den i sådan form spridda versionen återger innehållet i skriften oförändrat samt anger hur innehållet har disponerats. Den föreslagna regeln innebär att förlagetrogna versioner av periodiska skrifter kan spridas även på annat sätt än i tryckt form utan att det får någon betydelse för vem som är ansvarig för innehållet.
En radiosändning som i enlighet med lagen om radiotidningar innehåller dels en version av en förlaga. dels en sammanställning av material ur samma förlaga och ur ytterligare en eller flera fi.")rlugor. av vilka versioner sänds som radiotidningar. är inte i sin helhet förlagetrt')gen i den bemärkelse som avses i förslaget till ändring i 1 kap. 7 & TF. Den del av en sådan radiotidning som består av en sammanställning av innehållet i flera förlagor kommer att falla under yttrandefrihetsgrundlagens föreskrifter om radioprogram.
Prop. 199()/91:179
'Jl
1 7 & ges föreskrifter om anmälan av utgivare för sammanställda radiotid- ningar och om utseende av ny utgivare när den ursprunglige utgivaren inte längre är behörig. Föreskrifterna svarar mot 17 & lagen (1982:521 ) om ansva- righet för radio- och kassettidningar. Föreskrifterna om villkor för att vara utgivare ersätts av 4 kap. 2 & yttrandefrihetsgrundlagen och har därför inte förts över hit.
Ordningen i fråga om utgivare för sammanställda radiotidningar innebär att utgivaren av förlagan är ansvarig för den förlagetrogna delen av radiotid- ningen enligt 1 kap. 7 & andra stycket TF. Detta stämmer överens med vad som gäller i dag enligt 5 5 lagen om ansvarighet för radio- och kassettid- ningar. Ingenting hindrar att den som är utgivare av den förlagetrogna delen utses till utgivare också av sammanställningen (jämför prop. 1984/85: 167 s. 19).
825
Paragrafen motsvarar de delar av innehållet i 18 & lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar som inte ersätts av föreskrifterna i 4 kap. yttran- defrihetsgrundlagen.
9å
Paragrafen är ny. Föreskriften innebär att kraven på en anmälan blir de- samma som efter förebild från TF föreslås i fråga om närradio (jämför 5 9").
10.5
Paragrafen motsvarar 20 & första stycket andra meningen lagen om ansvarig- het för radio- och kassettidningar. 1 likhet med vad som föreslås gälla i fråga om närradion innebär föreskriften att den ordinarie utgivaren blir ansvarig om ingenting annat sägs (jämför 6 5).
Andra trådlösa sändningar av radioprogram
115
Paragrafen rör sadana radit')program som avses i 1 kap. 6 få andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen. Genom hänvisningen till 1 och 2 åå görs före- skrifterna om register över utgivare och program samt förutsättningarna för undantag från utgivarens ansvarighet vid direktsändningar tillämpliga på programsändningar av det slag som avses i paragrafen. I samband med att sådan ny lagstiftning antas som behövs för att Sverige skall kunna ansluta sig till den europeiska krmventionen om gränsöverskridande television kan det bli anledning att överväga om den ordning som föreslås i paragrafen behöver ändras i något avseende.
1 andra stycket undantas program som sänds av andra än svenska pro- gramföretag och inte är avsedda att tas emot i Sverige. Möjligheten att be- gränsa grundlagens tillämplighet på detta sätt framgår-av 1 kap. 6 & tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagcn. Innebörden av undantaget blir-i prakti- ken att utländska programföretag som genomför tillfälliga utsändningar från Sverige inte faller under det yttrandefrihetsrättsliga ansvarighetssystemet
Prop. 1990/91 : 179
46
och inte behöver underkasta sig kravet att utse och anmäla en utgivare enligt svenska föreskrifter.
Amira trådsändningar än vidaresändningar. m.m.
1 lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar används uttrycket "egensänd- ningar" för att beteckna sådana sändningar som inte innebär blott en samti- dig och oförändrad återutsändning av en sändning som ursprungligen har ut- gått från en källa utanför trådnätet. Egensändningarna är med andra ord sändningar som inleds i trädnätet och förmedlas till mottagarna genom detta.
Lagen om lokala kabelsändningar kommer inte att kunna bestå efter det att yttrandefrihetsgrundlagen har trätt i kraft. Ett förslag om ny lagstiftning rörande trådsändningar förbereds nu av radiolagsutredningen. 1 det sam- manhanget torde det bli anledning att ompröva den begreppsbildning som hittills har legat till grund för lagstiftningen om trådsändningar. 1 denna lag används uttrycket ursprungliga trådsändningar för att beteckna egensänd- ningarna.
125
Den som har tillstånd till trådlösa sändningar av program i ljudradio. televi- sion etc i former som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen kan givetvis be- gagna den i 3 kap. 1 .5 grundlagen fastlagda friheten att sända radioprogram genom tråd till att distribuera sina program även på det sättet. Om så sker kommer enligt denna paragraf samma regler att gälla i fråga om skyldigheten att utse och anmäla utgivare m.m. som beträffande den trådlösa sändningen.
13.5
Paragrafen motsvarar såvitt gäller andra ursprungliga trådsändningar än de som avses i 12 ,5' vad som enligt 3 .5' och 7 .5 andra och tredje styckena skall gälla för närradion och de sammanställda radiotidningarna.
14.5
Paragrafen motsvarar vad som skall gälla för närradion enligt 4 5 och för de sammanställda radiotidningarmt enligt 8 .5.
15.5
Paragrafen motsvarar vad som skall gälla för närradion enligt 5 .5' och för de sammanställda radiotidningarna enligt 9 5.
16.5
Paragrafen motsvarar vad som skall gälla för närradion enligt 6 5.
17.5
Enligt 6 kap. 1 .5 andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen får i fråga om di- rektsända program som faller under grundlagens fullständiga skydd i lag föreskrivas att den som'framträt'ler i programmet skall ansvara för sina ytt-
Prop. 1990/91 : 179
47
randen själv. En sådan föreskrift finns i dag i 4 5 andra stycket radioansvarig- hetslagen. Den paragrafen motsvaras i den nu föreslagna lagen av 3 kap. 2 5. Genom 17 5 öppnas en motsvarande möjlighet även i fråga om ursprungliga trådsändningar.
185
Enligt 1 kap. 9 5 yttrandefrihetsgrundlagen skall grundlagens föreskrifter om radioprogram tillämpas också när upplysningar med hjälp av elektromagne- tiska vågor på begäran tillhandahålls allmänheten direkt ur ett register med upptagningar för automatisk databehandling. Detta gäller om sådan verk- samhet bedrivs från redaktioner eller under jämförliga förhållanden och an- der förutsättning att den mottagande inte kan ändra innehållet i registret. Grundlagsbestämmelsen innebär att användningen av Videotex och liknande medier i massmediala former ges ett konstitutionellt skydd som bygger på det tryckfrihetsrättsliga mönstret. Av 18 5 följer att befogenheten att utse utgiVare och skyldigheten att anmäla och lämna uppgift om utgivaren i fråga om sådan verksamhet blir densamma som beträffande ursprungliga tråd- sändningar. Det gäller även föreskrifterna om ställföreträdare.
Gemensamma bestämmelser 19 5
I fråga om radioprogram innebär paragrafen att ett medgivande för utlän- ningar att vara utgivare lämnas. Detta stämmer överens med vad som enligt 2 kap. 1 5 skall gälla i fråga om tryckta skrifter. Utrymme för medgivandet lämnas i 4 kap. 2 5 yttrandefrihetsgrundlagen. '
20.5
Paragrafen föreskriver straff för underlåtenhet att anteckna. anmäla eller lämna uppgift om utgivare eller ställföreträdare för radioprogram. Medgi- vande till strafföreskriften finns i 4 kap. 6 5 andra stycket yttrandefrihets- grundlagen.
Paragrafen har utformats i enlighet med vad lagrådet anfört.
4 kap. Om utgivare av filmer och ljudupptagningar
1 .5
1 4 kap. 7 5 yttrandefrihetsgrundlagen föreslås att utgivare får utses för ljud- upptagningar. Enligt andra stycket av samma paragraf får i lag föreskrivas skyldighet att utse utgivare för vissa ljudupptagningar.
Enligt 17 5 lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar skall det finnas en utgivare för den del av en kassettidning som utgörs av en samman- ställning av material ur tva eller flera tryckta förlagor. Föreskriften har titan saklig ändring förts över till 1 .5 med undantag för de delar som ersätts av föreskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen. Eftersom de sammanställda kas- settidningarna faller under yttrandefrihetsgrundlagens föreskrifter om ljud- upptagningar saknas utrymme för att förordna ställföreträdare för utgiva—
Prop. . 1990/91:179
48
ren (4 kap. 7 5 yttrandefrihetsgrundlagen). Vid behov får i stället en ny utgi- vare utses. Den praktiska skillnaden torde bli obetydlig.
25
Enligt 3 kap. 13 5 första stycket yttrandefrihetsgrundlagen skall sådana ex- emplar av filmer och ljudupptagningar. som framställs i landet och är av- sedda för spridning här. förses med tydliga uppgifter om vem som har låtit framställa filmen eller ljudupptagningen samt om när. var och av vem exem- plaren har framställts. Närmare bestämmelser om detta får enligt grundlags— föreskriften meddelas i lag.
I denna paragraf föreskrivs att skyldigheten att lämna uppgifterna skall fullgöras genom att de anges på varje exemplar. Uttrycket "anges på varje exemplar" täcker givetvis fall då märkningen finns på eller i själva filmen, videogrammct eller ljudupptagningen men även fall där den finns på kassett. etikett eller liknande. Det är däremot inte tillräckligt att märkningen finns på ett omslag eller något annat som lätt kan skiljas från filmen. videogram- mct eller ljudupptagningen.
Omfattningen av skyldigheten framgår av grundlagsförcskriften. Den an— ger även vem som ansvarar för att skyldigheten iakttas (3 kap. 13 5 andra stycket). Av hänvisningen i 10 kap. 1 5 yttrandefrihetsgrundlagen följer att skyldigheten omfattar såväl svenska som utländska filmer och ljudupptag- ningar.
35
Paragrafen svarar såvitt gäller filmer och ljudupptagningar mot vad som föreskrivs i 2 kap. 6 5 om behörighet att vara utgivare för tryckta skrifter. Medgivande till föreskriften finns i 4 kap. 2 5 första stycket yttrandefrihets- grundlagen.
5 kap. Om bevarande av exemplar och inspelningar m.m. Tryckta skrifter
] 5
Paragrafen svarar mot delar av innehållet i 4 5 första stycket i 1977 års lag. 2 5
Paragrafen svarar mot 4 5 andra och tredje styckena i 1977 års lag. Radioprogram. filmer och Ijzalupptagningar
35
Paragrafen svarar mot delar av 10 5 radioansvarighetslagen i dess lydelse en— ligt prop. 1990/91 :94. Motsvarigheter finns också i 8 5 lagen om ansvarighet för närradio samt 13 och 23 55 lagen om ansvarighet för radio- och kassettid- ningar och 9 5 lagen om ansvarighet för lokala kabelsi'tndningar.
[ prop. 1990/91164 har föreslagits en ändring av 1 kap. 7 5'1'F som innebär
4 Riksdagen [ 990.591 . I saml. Nr [79
Prop. 1990/91 : 179
49
att förlagetrogna versioner av periodiska tryckta skrifter skall behandlas cn- ligt TF när de sprids i sådana former som annars skulle skyddas av yttrande- frihetsgrundlagen. Enligt den föreslagna lydelsen av TF får dock i lag före- skrivas om särskild skyldighet att spela in sådana program och bevara filmer och ljudupptagningar samt att tillhandahålla dessa.
Avfattningen av det föreslagna andra stycket av 1 kap. 7 5 TF medger att skyldigheten att bevara och tillhandahålla exemplar och upptagningar i fråga om t.ex. radio— och kassettidningar föreskrivs i bestämmelser som gäller ra- dioprogram. filmer och ljudupptagningar i allmänhet. Av andra meningen i 3 5 framgår uttryckligen att bestämmelsen gäller även sådana fall som avses i 1 kap. 7 5 andra stycket 'l'F.
1 andra stycket görs klart att första stycket inte innebär någon skyldighet för den som vidaresänder t.ex. satellitprogram att spela in programmen. Detta stämmer överens med vad som gäller i dag. Om den som svarar för den ursprungliga sändningen omfattas av lagen. gäller däremot skylt'ligheten i första stycket för denne.
4.5
Skyldigheten att bevara filmer och ljudupptagningar gäller alla sådana som sprids till allmänheten. Bevarandetiden är densamma som för tryckta skrif- ter. ett år. Tiden svarar mot yttrandefrihetsgrundlagens huvudregel om tiden föratt väcka allmänt åtal för innehållet i filmer och ljudupptagningar (7 kap. 1 5 andra stycket _vttrandclrihetsgrundlågen). Bevarandeskyldigheten vilar på den som är skyldig att utse utgivare. jämför 4 kap. 1 5 andra stycket och 7.5 tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen. alltså på den som låter fram- ställa filmen eller ljudupptagningen. Skyldigheten gäller även sådana ljud- upptagningar som inte behöver ha en utgivare. I fråga om sådana förlage- trogna radio- och kassettidningar m.m. som avses i det i prop. 1990791:64 föreslagna nya andra stycket av 1 kap. 7 5 TF har 4 5 utformats på samma sätt som 3 5.
Skyldig/n'! att till/mndaIui/la exemplar och ins/n'lnngar 5 5
Paragrafen har sin motsvarighet i 4 5 1977 års lag. 105 radioansvarighetsla- gen i dess lydelse enligt prop. 1990..-""9l :94. S 5 lagen om ansvarighet för när- radio. 13 och 23 55 lagen om ansvarigth för radio- och kassettidningar samt 9 5 lagen om ansvarighet för lokala kabelsändningar. Såvitt gäller filmer och andra ljudupptagningar än kassettidningar saknar skyldigheten att lata justi- tiekanslern få del av ett exemplar motsvarighet i vad som gäller i dag. Para- grafens avfattning svarar mot den praxis som tillämpas i dag beträffande ra- dioprogram. Den innebär således att JK har rätt att erhålla en kopia av refe- rensbandet. Skyldigheten att låta JK få del av dokumentationen av ett radio- program inncbär också att JK har rätt att få en utskrift av vad som har yttrats i programmet. Den skyldighet att biträda JK som enligt sista meningen åvilar polisen innebär inte någon befogenhet att använda tvångsmedel (jämför prop. 1977578162 s 83 .
Prop. 1990/91 : 179
65
Paragrafen har motsvarigheter i 10 5 radioansvarighetslagen i dess lydelse enligt prop. l99ll/91194. 8 5 lagen om ansvarigth för närradio. 13 och 23 55 lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar samt 9 5 lagen om ansva- righet för lokala kabelsändningar. Innehållet har dock jämkats något. främst med tanke på behoven på nå'trradioomrädet. Det torde emellanåt vara enk- lare att tillhandahålla en bandkopia än en utskrift.
Skyldigheten att tillhandahålla en upptagning eller en utskrift vilar på den som driver sändningsverksamheten. I fråga om förlagetrogna radiotidningar är det ägaren till den periodiska skrift som utgör förlagan (jämför 13 5 lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar).
[ andra stycket behandlas sammanställda radi(_)tidningar. Föreskriften motsvarar vad som gäller nu enligt 23 5 första stycket lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar.
Enligt tredje stycket skall skyldighet att tillhandahålla dokumentexemplar gälla även i fråga om s.k. kassettidningar. Föreskriften motsvarar en del av innehållet i 13 och 23 55 lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar.
75
Paragrafen erinrar om skyldigheterna att leverera inspelningar av program i närradio till närradionämnden och pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar till arkivet för ljud och bild. Medgivanden till sådan lag- stiftning finns i 4 kap. 4 5 TF och 3 kap. 9 5 yttrandefrihetsgrundlagen.
85
I fråga om denna paragraf hänvisas till den allmänna motiveringen. avsnitt 2.4. Föreskriften kommer i enlighet med allmänna grundsatser att gälla en- dast videogram som skall lämnas som pliktexemplar efter lagens ikraftträ- dande.
95
Paragrafen motsvarar 5 5 i 1977 års lag. 9 5 lagen om ansvarighet för när- radio. 15 5 tredje och fjärde styckena lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar. 10 5 lagen om ansvarighet för lokala kabelsändningar samt ll 5 radioansvarighetslagen i dess lydelse enligt prop. 1990/91 :94. I enlighet med YFUs förslag (2 kap. 37 5. Ds Ju l986:4 s. 20) innebär paragrafen att skyldigheten att dokumentera sändningar som sker med stöd av medgivande enligt 5 5 radiolagen blir straffsanktionerad. Den i 5 5 1977 års lag före- skrivna straffriheten för ringa fall saknar motsvarighet i de radiorättsliga för- fattningarna men har i den nya lagen gjorts generellt tillämplig. I enlighet med vad som anförts i prop. 1990/91194 torde frågan när fullbordat brott fö- religger få bedömas i enlighet med allmänna straffrättsliga grundsatser (a. prop. s. 15 f).
Prop. l99(_)/91:179
6 kap. Åtal och tvångsmedel :l-legirumle lill (fill!
[ 5
Paragrafen motsvarar såvitt gäller tryckta skrifter 2 5 i 1977 års lag. Beställt- melsen blir tillämplig även på _vttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihets— grundlagen. Denna ordning motiveras av att det yttrandefrihetsrättsliga skyddet förde nyare medierna så långt möjligt bör följa det tryckfrihetsrätts— liga mönstret. Att i detta sannmtnhang -- såsom förordats av JK — ta upp frå- gan huruvida kravet på tillstånd av regeringen för åtal för vissa tryckfrihets- brott bör vara kvar faller utanför de ramar som anges av syftet med det nu förevarande lagstil'tningsärendet. "Iilgumle iji'irt'ur 2 5
Paragrafen motsvarar såvitt gäller tryckta skrifter 3 5 i 1977 års lag. Bestäm- melsen blir tillämplig även i fråga om beslag av filmer och ljudupptagningar (jämför 7 kap. 3 5 yttrandefrihetsgrundlagen).
7 kap. Om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål
1 &) kap. 1 5 _vttrandcfrihetsgrundlagcn föreskrivs att vad som sägs i 12 kap. tryckfrihetsft'irordningen om rättegången i tryckfrihetsmz'il skall gälla också i fråga om motsvaramle mål som avser radioprogram. filmer och ljudupptag- ningar. Sädana mål benämns i grundlagen yttramlefrihetsmål.
Enligt 12 kap. 1 5 TF upptas tryckfrihetsmål av tingsrätt inom vars dom- krets länsstyrelse har sitt säte. Omdet finns anledning till det får dock rege- ringen förordna att även andra tingsrätter skall vara behöriga att ta upp tryckfrihetsmål. Enligt kungörelsen (1971 :7) om behörighet för vissa tings- rätter att upptaga tryckfrihetsmål får Eskilstuna. Norrköpings. llelsingborgs och Borås tingsrätter uppta tryckfrihetsmål.
l-"öreskrifterna i detta kapitel har till övervägande del överförts från lagen med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål (rättegångslagen). De har här gjorts tillämpliga även på yttrandefrihetsmål. Såvitt gäller de olika slag av radioprogram som förekommer nu svarar detta i sak mot vad som redan gäller (8 5 andra stycket radioansvarighetslagen. 2 5 andra stycket lagen om ansvarighet för närradio. 11) och 22 55 lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar. 2 5 lagen om ansvarighet för lokala kabelsänd- ningar").
l 5
Paragrafen behandlar behörigheten att ta tipp tryckfrihetsmål och yttrande- frihetsmål. Behörigheten skall liksom enligt den hittillsvarande huvudregeln
Prop. 1990/912179
'Jl [ J
på tryckfrihetsrättens område för varje län tillkomma tingsrätten för resi- densstaden. Denna regel kommer alltså att gälla även andra grundlagsskyd— dade medier än tryckta skrifter. På det radiorättsliga området innebär detta en decentralisering i förhållande till den nuvarande ordningen. som innebär att Stockholms tingsrätt i första hand är rätt domstol för mål från hela landet (8 5 radioansvarighetslagen. 2 5 första stycket lagen om ansvarighet för Io- kala kabelsändningar. 1 5 andra stycket lagen om ansvarighet för närradio).
Föreskriften begränsar sådan särskild behörighet som kan förekomma enligt förordning till domkretsen för den tingsrätt vars behörighet grundas på för- ordningen. Härigenom undanröjs en oklarhet i den nuvarande tryckfrihets- rättsliga regleringen som Yl-"U pekat på (Ds Ju 198(u:4 s. 111 f.. 114).
"25
Paragrafen innehåller föreskrifter om grunderna för en tingsrätts behörighet i ett visst tryckfrihetsmål. Första stycket motsvarar 1 5 första stycket rätte- gångslagen. Andra och tredje styckena motsvarar 1 5 andra stycket i samma lag.
35
Paragrafen innehåller föreskrifter om grunderna för en tingsrätts behörighet i ett visst yttrandefrihetsmal. Avgörande för vilken domstol som är behörig är enligt fi.")reskriftcn var utsändningen av ett radioprogram har ägt rum eller var en film eller en ljudupptagning har lämnats ut för spridning eller brottet eljest har förövats. [ den mån frågan om rätt domstol inte skulle vara själv— klar bestäms forum med ledning av de regler som finns i 11) kap. rättegångs- balken (jämför förslaget till 11 kap. 3 5). Såvitt gäller radioprogram torde domstolens behörighet normalt komma att bestämmas av var redaktionen för programverksamheten finns och låter sina sändningar distribueras till all- mänheten. [ fråga om sammanställda radiotidningar och kassettidningar er- sätter föreskriften 22 5 lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar.
Gemensamma ln'slämme/serför mål om sun/(lianer mm meddelure och anskaffim'
4 5 Paragrafen mtj)tsvarar 1 a 5 första stycket rättegi'tngslagcn. 5 5
Paragrafen motsvarar 1 a 5 tredje stycket första och andra meningarna rätte- gängslagen.
Hund/äggning ur Uli/ul mål i samma riillegång 6 5
Paragrafen motsvarar 1 a 5 andra stycket rättegi'mgslagen.
Prop. 1990/91 : 179
'Jl '.»)
7 5
Paragrafen motsvarar 1 b 5 första och andra styckena rättegi'ingslagen. 8 5
Paragrafen motsvarar 1 b 5 tredje stycket rättegångslagen.
9 5
Paragrafen motsvarar 1 b 5 fjärde stycket rättegångslagen.
8 kap. Om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsntål
15
Paragrafen motsvarar 2 5 andra stycket första meningen och 13 5 första stycket rättegångslagen. 2 . 5
Paragrafen motsvarar 2 5 första stycket och 13 5 andra stycket första me- ningen rättegångslagen.
35
J
Paragrafen motsvarar _ 5 andra stycket andra meningen första ledet rätte- gängslagen.
45
Paragrafen motsvarar 2 5 andra stycket andra meningen andra ledet rätte- gångslagen. Reglerna om rättens sammansättning har dock ändrats i över- ensstämmelse med vad som gäller för huvudförhandling för avgörande av målet (jämför 9 kap. 1 5).
5 5 Paragrafen motsvarar 2 5 tredje stycket rättegz'ingslagen.
65
Paragrafen motsvarar 3 5 första stycket och andra stycket första meningen rättegångslagen.
75
Paragrafen motsvarar 3 5 andra stycket andra meningen. tredje stycket och 13 5 andra stycket tredje meningen ri'tttegångslagen.
9 kap. Om huvudförhandling inför jury
1 5
Paragrafen motsvarar 4 5 första stycket första meningen rättegångslagen.
Prop. 1990/911179
'Jl
25
Paragrafen motsvarar de delar av 4 5 första stycket rättegångslagcn som inte motsvaras av förslaget i 1 5.
3 5 Paragrafen motsvarar 4 5 andra stycket rättegångslagen. 4 5 Paragrafen motsvarar 4 5 tredje stycket rättegångslagen. 5 5
Paragrafen motsvarar 5 5 rättegångslagen. Lydelsen av jurymännens försäk- ran har moderniserats något.
6 5 Paragrafen motsvårar 6 5 rättegångslagen.
75
Paragrafen motsvarar 7 5 rättegångslagen.
10 kap. Om ("överläggningoch dom m.m.
15
Paragrafen motsvarar 85 rättegångslagen. YFU har föreslagit vissa änd- ringar i fråga om sättet för juryn att få upplysningar från rätten om vad som föreskrivs i lagen (3 kap. 28 och 29 55. 31) 5 tredje stycket i YFUs lagff'irslag. Ds Ju 1986:4 s. 29 f.). Förslagen har fått ett blandat mottagande under remiss- behandlingen och har inte förts vidare. _
2 5
Paragrafen motsvarar 9 5 rättegångslagen. 3 5
Paragrafen motsvarar 11 5 rättegångslagen. 4 5
Paragrafen motsvarar lt) 5 rättegångslagen.
11 kap. Övriga bestämmelser
1 5 Paragrafen motsvarar 12 5 rättegz'tngslagen. 2 5
Paragrafen motsvarar 13 5 andra stycket andra meningen rättegångslagen.
Prop. 199(l/91:179
'Jl 'Jl
3 & Prop. 1990/911179 Paragrafen innebär inte någon ändring av vad som gäller enligt rättegångsla- gen (jämför Ds Ju 198614 s. 57. 110).
45
Beträffande motiven för denna paragraf hänvisas till den allmänna motive- ringen. avsnitt 2.3.1.
4.2 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken
16 kap.
195
Den nu gällande ordningen innebär att allmänt åtal för olaga våldsskildring i filmer och videogram inte får väckas utan medgivande av statens biograf- byrå. Detsamma gäller otillåten utlämning av film eller videogram. Denna ordning är inte längre lämplig när JK blir ensam åklagare i fråga om yttran- defrihetsbrott på grund av innehållet i filmer och videogram. Det torde emellertid ofta kunna vara av värde för JK att få del av biografbyrans upp- fattning innan han tar ställning i en åtalsfråga. Bestämmelsen har därför änd- rats. Den föreslagna lydelsen innebär att det blir en förutsättning för allmänt åtal för olaga våldsskildring i filmer och videogram att yttrande hår inhäm- tats från statens biografbyrå.
Såvitt gäller otillåten utlämning av film eller videogram (lo kap. 10 c 5 brottslmlken) innebär yttrandefrihetsgrundlagen inte någon ändring av vad som gäller nu (3 kap. 1 l 5 yttrandefrihetsgrundlagen). 1 första meningen har därför intagits en föreskrift som motsvarar innebörden av paragrafens nu gällande lydelse i detta avseende.
4.3 Förslaget till lag om ändring i rättegångslmlken
36 kap. 5 5
Ändringen i sjätte stycket följer av att de radim'ättsliga ansvarighetslagarna ersätts av yttrandefrihetsgrumllagen.
85
Andra stycket har ändrats i enlighet med vad som följer av förslaget i prop. 1990791 :(»4 om ändring i 3 kap. 3 5 TF och utformningen av 2 kap. 3 5 yttran- defrihetsgrundlagen. som ersätter motsvarande föreskrifter i den radiorätts- liga ansvarighetslagstiftningen. Skyldigheten att inhämta yttrande har också utvidgats till att omfatta sådana fall som avses i 3 kap. 3 5 andra stycket 4 i den i prop. 199119?” :o4 föreslagna lydelsen och motsvarande fall enligt ytt— randefrihetsgrumllagen (jämft'jr prop. 1990591 :64 s. 99. 103).
49 kap. Prop. 1990/9lzl79
4 5
Första stycket 3 har ändrats i enlighet med vad som följer av förslaget i prop. 1990/91: 64 om ändring i 3 kap. 3 5 TF och utformningen av 2 kap. 3 5 yttran- defrihetsgrundlagen. Rätten att föra särskild talan har också utvidgats till att omfatta sådana fall som avses i 3 kap. 3 5 andra stycket 4 i den i prop. 199()/91:64 föreslagna lydelsen och riiotsvarande fall enligt yttrandefrihets- grundlagen (jämför specialmotiveringen till förslaget om ändring i 36 kap.
85 rättegångsbalken).
4.4 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen
6 kap.
15
Av paragrafen följer i dag att näringsförbud inte omfattar näringsverksam- het som innebär utövning av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Paragra- fen har utvidgats till att avse även sådana rättigheter som skyddas av yttran- defrihetsgrundlagen.
4.5 Förslaget till lag om ändring i kreditupplysningslagen
Ändringarna i 3. 9. 12 och 16 55 följer av att yttrandefrihetsgrundlagen får samma ställning i f("firhållande till kreditupplysningslagen som TF har. Vidare har bestämmelserna omfm-mulerats så att även de radioprogram m.m. som avses i det nya tilläggeti 1 kap. 7 5 tryckfrihetsförordningen kommer att om- fattas av dem. Propositionens lagförslag har justerats något i förhållande till lagrådsremissens. Enligt den nu gällande lydelsen av 12 5 andra stycket skall en oriktig eller missvisande uppgift som lämnats-i kreditupplysning genom att intas i en periodisk skrift rättas eller kompletteras i ett f("iljande nummer av skriften. om det inte har gått mer än tolv månader sedan uppgiften lämna- des. En motsvarande skyldighet bör föreskrivas får sådana fall då kreditupp- lysningsverksamhet bedrivs genom återkommande offentliggöranden i for- mer som skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen. Även om yttrandefrihets- grundlagen inte innehåller något begrepp som svarar mot vad som avses med periodiska skrifter i TF har det därför ansetts lämpligt att avfatta lagtexten i förey'arant'le paragraf på ett sätt som tar fasta på det återkommande i publi- ceringsverksamheten för att ange hur skyldigheten att sprida rättelser och kompletteringar skall fullgöras i verksamhet av nu nämnt slag.
4.6 Förslaget till lag om ändring i lagen om patentbesvärsrätten
Andringartm i 1 och 17 55 är redaktionella,
Ul
4.7 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen Prop. 1990/91 : 179 1 kap.
1 5
Ändringen i fjärde stycket är redaktionell. Den betingas av att yttrandefri- hetsgrundlagen ersätter radioansvarighetslagen i vissa delar.
16 kap.
Rubriken har ändrats med anledning av yttrandefrihetsgrundlagens till- komst.
15
Andringarna är redaktionella. De betingas av att yttrandefrihetsgrundlagen tillkommer och ersätter de radiorättsliga ansvarighetsförfattningarna.
4.8 Förslaget till lag om ändring i närradiolagen
ss
Ändringen är redaktionell. Den följer av att lagen om ansvarighet för när- radio upphävs och ersätts av yttrandefrihetsgrundlagen och den nya lagen med vissa föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets— grundlagens områden.
135
Beträffande förslagen till ändring i denna paragraf hänvisas till den allmänna motiveringen. avsnitt 2.3.2. Ändringarna följer av att frågor om att på grund av missbruk av yttrandefriheten dra in tillstånd att sända närradio enligt den föreslagna nya 16 5 skall avgöras av domstol.
165
Beträffande denna paragraf hänvisas till den allmänna motiveringen. avsnitt 2.3.2. Förslaget har utformats med 20 5 lagen om ansvarighet för lokala ka- belsändningar som förebild.
4.9 Förslaget till lag om ändring i lagen om näringsförbud
Ändringen i 6 5 följer av yttrandefrihetsgrundlagen (jämför förslaget till lag om ändring i konkurslagen. avsnitt 4.3).
4.10 Förslaget till lag om ändring i lagen om privat arbetsförmedling och uthyrning a " arbetskraft Ändringen i 1 5 följer av att yttrandefrihetsgrundlagen får samma ställning
som TF i förhållande till lagen om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft.
U' 17:
4.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram
Ändringen i 3 5 följer av att radioansvarighetslagen upphävs. Förslaget har utformats med hänsyn tagen till de ändringar i radiolagen som har föreslagits i prop. 199(_l,f'91:149 och som enligt det förslaget skall börja gälla den 1 juli 1991. Av 1 kap. 7 5 yttrandefrihctsgrundlagen framgår att vidaresändningar i viktiga hänseenden är skyddade mot ingripanden.
5. Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till 1. lag med vissa föreskrifter på tryckfrihctsft'jrordningens och yttrandefri- hetsgrundlagens områden . lag om ändring i brottsbalken . lag om ändringi rättegångsbalken lag om ändring i konkurslagen (19861672) lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) . lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten 7. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100) 8. lag om ändring i närradiolagen (19822459) 9. lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud 10. lag om ändring i lagen ( 1991:00) om privat arbetsförmedling och uthyr- (Ju #- w ro
_)
ning av arbetskraft 11. lag om ändring i lagen (198613) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag föredraganden har lagt fram.
Prop. 1990/91 : 179
lJl
Bilaga 1
Remissinstanser
Över yttrandefrihetsutredningens betänkande Ds Ju 1986:4 Förslag om följdlagstiftning till en grundlagsreform angående yttrandefriheten har re- missyttranden efter anmodan avgetts av justitiekanslern (JK). hovrätten över nedre Norrland. Stockholms tingsrätt. marknadsdomstolen. konsu- mentverket (KO). Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet. närradionämnden. taltidningskommittén. arkivet för ljud och bild samt på- tent- och registeringsverket.
Vidare har remissyttranden inkommit från riksdagens ombudsmän (JO). Sveriges advokatsamfund. Sveriges domareförbund. Sveriges industriför- bund. kooperativa förbundet (KF). Svenska tidningsutgivareföreningen. Svenska journalistförbundet. Sveriges författarförbund. författareentrum. Svenska bokförläggareföreningen. Sveriges radio. Sveriges filmuthyrareför- ening. smalfilmdistributörernas förening. Svenska musikerförbundet och föreningen musikcentrum,
Prop. 1990/911179
60
Svea hovrätt Prop. Avdelning 4 1990/912179 Lagman Lennart Groll 1989-02-15 Bilaga 2
.lustitiedepartementet
Om hovrätts sammmzsämzing i _vltrandefrihersmål
För rättegången i yttrandefrihetsntål gäller särskilda regler i tryckfrihetsför- ordningen och lagen (1949:164) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål. Beträffande domstolens sammansättning föreskrivs att i tryckfrihetsmål. vari talan förs om ansvar. skall frågan om brott föreligger prövas av jury. om ej parterna å ömse sidor förklarar sig vilja utan jurypröv- ning hänskjuta målet till rättens avgörande. Även när en enskild målsägande kräver skadestånd på grund av yttrande i tryckt skrift utan att yrka straffpä- följd skall talan prövas av jury eftersom den grundas på ett påstående att brott blivit begånget. *
Reglerna innebär vidare att om juryn inte finner påtalade yttranden brottsliga så skall den för publiceringen ansvarige frikännas. Om juryn där- emot funnit brott föreligga skall även rättcn (dvs. tre domare i tingsrätten) prö -'a målet. Dessa domare kan frikänna eller bedöma brottet mildare än juryn men däremot inte skärpa bedömningen i förhållande till juryn. Rättens dom kan överklagas till hovrätt eller högsta domstolen som inte heller kan överpröva juryns utslag i vidare utsträckning än tingsrätten.
Reglerna om domstols sammansättning i yttrandefrihetsntål tar helt sikte på målets handläggning i tingsrätten. medan rättens sammansättning i hov- rätt och högsta domstolen inte berörs. Tidigare var den frågan också okon- troversiell. eftersom målet alltid handlades av fyra hovrättsdomare och i HD av fem justitieråd.
Såvitt gäller HD har någon förändring inte skett (bortsett från frågan om prövningstillstånd). 1 hovrätt har saken däremot blivit komplicerad genom att nämndemän numera deltar i hovrätten vid prövningen av brottmål. Hov- rättens samrmtnsättning blir därigenom beroende av om åklagaren eller mälsägande yrkar straffpåföljd eller om endast skadeståndstalan förs (RB 4 kap. 2 5). 1 förstnämnda fall skall hovrätten bestå av tre juristdomare och två nämndemän. i det senare av fyra juristdomare. Även i ett brottmål finns möjligheten att välja en helt juristkollegial samrmutsättning. nämligen om det inte f("irekommer anledning att döma till svårare straff än böter. För att ytterligare komplicera saken kan man tänka sig det fallet att parterna i ett mål om ansvar vid tingsrätten avstått från juryprövning och att målet där handlagts av domare och nämnd. 1 så fall torde tre juristdomare vara den korrekta sammansättningen i hovrätt.
Bristen på vägledande regler vållar osäkerhet och tvekan ifråga om den sammansättning som skall väljas da hovrätt prövar yttrandefrihetsntål. Det ter sig också egendomligt att sammansättningen på grund av slumpvisa fak- torer kan bli olika vid bedömning av mål som gäller ett yttrandcs tillåtlighet. Önskvärt är därför att ett klarläggande genom lagstiftning sker på denna punkt. När det gäller vilken sammansättning. som skall väljas. kan det häv-
Bilaga 2
das att lagstiftarens tanke bakom jurysystemet varit att ansvarsfrågan i tryck- frihetsmål primärt skall bedömas exklusivt av en kvalificerad krets lekmän. Om juryn funnit skäl till fällande dom skall därefter en strikt juridisk pröv- ning ske genom ett juristkollegium.
Överinstansernas prövning är som tidigare nämnts begränsad till den ram som dragits upp genom juryprövningen. Det kan därför te sig främmande att en lekmannabedömning ånyo kommer in genom att nämndemän deltar i hovrättens avgörande. Dessa nämndemän har inte valts med hänsyn till spe- ciell kompetens att bedöma yttrandefrihetsntål såsom ofta torde vara fallet med jurymännen. En majoritet i hovrätt bestående av två nämndemän och en juristdomare kan meddela en frikännande dom där juryn (med en majori- tet enligt lagreglerna av minst 6 av 9 jurymedlemmar) fällt den åtalade till ansvar. Samma majoritet kan också meddela en fällande dom där ett enhäl- ligt juristkollegium i tingsrätten och två av tre juristdomare i hovrätten fun- nit att något brott inte begåtts. Det sistnämnda fallet har för övrigt nyligen inträffat.
Från dessa utgångspunkter ter det sig riktigast att hovrätten i yttrandefri- hetsmål. oberoende av frågan om talan förs om ansvar eller målets beskaf- fenhet i övrigt. är sammansatt av fyra juristdomare.
Lennart Groll
62
Till lagrådet remitterade lagförslag PrOP- 1990/912179
1 Förslag till Bilaga 3 Lag med vissa föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden
1 kap. Inledande bestämmelser
1 5 I denna lag finns bestämmelser om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m. (2 kap.). om utgivare av radioprogram m.m. (3 kap.). om utgivare av filmer och ljudupptagningar (4 kap.). om bevarande av exemplar och inspelningar m.m. (5 kap.). om åtal och tvångsmedel (6 kap. ) om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsntål (7 kap. ). om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (8 kap. ). om huvudförhandling inför jury (9 kap.). om överläggning och dom m.m. (10 kap.) samt övriga bestämmelser om rättegången och om ersättning till jurymän (11
kap.)
2 5 De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning av skrifter skall tillämpas även på andra skrifter som faller under tryckfri- hetsförordningen.
Uttrycken radioprogram. film och ljudupptagning används i lagen på samma sätt som i yttrandefrihetsgrundlagen.
2 kap. Om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m.
A gare av periodiska skrifter
1 5 Utlänningar som har hemvist här i landet får vara ägare till periodiska skrifter som trycks här.
Utgivningsbevis för periodiska skrifter
2 5 Frågor om utgivningsbevis prövas av patent- och registreringsvcrket. Verket tar också emot '.inmi'ilningar om utgivare och sti'tllföreträdare för utgi- vare.
3 5 Om en ansökan om utgivningsbevis inte uppfyller vad som är föreskri- vet om sådana '.insökningar. skall sökanden föreläggas att inom viss tid av- hjälpa bristen. Gör sökanden inte det. får ansökningen avvisas.
4 5 Regeringen får meddela föreskrifter om ansökningsavgifter i ärenden om utgivningsbevis och om avgifter för utdrag ur register över periodiska skrifter.
5 5 Slutliga beslut av patent- och registreringsverket i ärenden om utgiv- ningsbevis får överklagas hos patentbesvi'irsrätten inom två månader från da- gen för beslutet.
Patentbesvi'irsrättens slutliga beslut får överklagas till regeringsrätten inom två månader från dagen för beslutet. Därvid tillämpas bestämmelserna i 35—37 55 förvaltningsprocesslagen (1971:291) om besvär över kamniarrät- tens beslut. Patentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift om att det
Bilaga 3
krävs särskilt tillstånd för prövning av besvär till regeringsrätten och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas.
Behörighet att vara utgivare
6 5 Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgi- vare för periodiska skrifter för vilka utgivningsbevis finns eller skall finnas.
3 kap. Om utgivare av radioprogram m.m.
Trådlösa sändningar enligt radiolagen
1 5 Uppgift om vem som är utgivare skall antecknas i ett register hos pro- gramföretaget innan programmet sänds.
[ registret skall vidare för varje särskilt program antecknas beräknad tid- punkt för sändningens början och formen för sändningen (direktsändning eller sändning av inspelat program).
Vid varje anteckning i registret skall det stå när anteckningen har gjorts. Registret skall vara tillgängligt för allmänheten.
2 5 Beträffande program som direktsänds får den som skall förordna utgi- vare besluta att. i stället för utgivaren. var och en som framträder i program- met själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begår. Ett sådant be- slut skall före sändningen meddelas de berörda och antecknas i det register som avses i l 5. Om inte detta sker, är beslutet utan verkan.
Anteckningen skall innehålla uppgifter om namn. födelsetid och bostads- adress beträffande var och en som avses med beslutet.
Trådlösa sändningar i närradio
3 5 Varje sammanslutning som avser att sända ljudradio med stöd av närra- diolagen (19822459) skall utse en utgivare för programverksamheten. Sam- manslutningen skall till närradionämnden anmäla vem som är utgivare.
Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans tipp- drag upphör. skall sammanslutningen omedelbart utse ny utgivare. Denne skall anmälas så som föreskrivs i första stycket.
4 5 En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den samman- slutning som har utsett utgivaren. Utgivaren skall till närradionämnden an- mäla vem som är ställföreträt'lare.
5 5 Till varje anmälan enligt 3 eller 4 5 skall fogas bevis att utgivaren eller stållföretrådaren uppfyller de behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihets- grundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. I fråga om ställföreträdare skall det dessutom visas att sammanslutningen har godkänt honom.
6 5 Varje sändning av ett radioprogram i närradio skall avslutas med en uppgift ()ni vilken sammanslutning som sänder programmet. Om en ställfö- reträdare för utgivaren tjänstgör. skall det samtidigt lämnas en uppgift om vem han är.
Sammanställda radiotidningar
7 5 Utgivare av sådana radiotidningar som anges i l 5 första stycket 2 b) lagen (19812508) om radiotidningar utses av de samverkande ägarna till de periodiska skrifter ur vilka materialet hämtas. när det gäller den del av radio- tidningen som utgörs av en sammanställning. Utgivaren skall utses för pro- gramverksamheten.
64
Bilaga 3
Ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till radiotidningcn skall till taltidniiigsnämnden anmäla vem som är utgivare.
Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp- drag upphör. skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så som sägs i andra stycket.
8 5 En stå'illföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den som har utsett utgivaren. Utgivaren anmäler vem stållföretrådaren är till taltidiiiiigs- nämnden.
9 5 Till varje anmälan enligt 7 eller 8 5 skall fogas bevis att utgivaren eller ställföreträdaren uppfyller de behörighetskrav som anges i yttrandefrihets- grundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. Om en ställföreträdare an- mäls. skall det dessutom visas att han är godkänd av den som har utsett utgi- varen. '
10 5 När sti'illfi'ireträdaren för en utgivare tjänstgör skall det i sändningen anges vem han är.
Andra trådlösa slim/ningar av radioprogrrun
11 5 Vad som föreskrivs i 1 och 2 55 gäller också i fråga om radioprogram som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige.
I fråga om program som sänds av andra än svenska programfifiretag och inte är avsedda att tas emot i Sverige tillämpas inte andra föreskrifter i ytt- randefrihctsgrundlagen än 1 kap. 2 och 3 55. Inte heller tillämpas första stvcket.
Ursprungliga trådsändningar m.m.
12 5 Om ett programföretag som har tillstånd enligt 5 5 första stycket ra- diolagen (l9ööz755) att sända radioprogram också driver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd. tillämpas 1—3 55 i fråga om verksamheten.
13 5 Den som utser utgivare av andra radioprogram i trådsändningar än som avses i 12 5 skall anmäla vem som har utsetts till patent- och registre- ringsverket.
Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp- drag upphör. skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så som föreskrivs i första stycket.
14 5 En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den som har utsett utgivaren. Utgivaren skall anmäla vem som är ställföreträdare till pa- tent- och registreringsverket.
15 5 Till varje anmälan enligt 13 eller 14 5 skall fogas bevis att utgivaren eller ställföretri'idaren uppfyller de behörighetskrav som anges i yttrandefri- hetsgrundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. Om en ställföreträdare anmäls. skall det dessutom visas att han är godkänd av den som har utsett utgivaren.
16 5 Varje program i en sådan trådsändning som avses i 13 5 skall avslutas med en uppgift om vem som har utsett utgivaren. Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör. skall det lämnas en uppgift om vem stållföretrådaren är.
17 5 Beträffande program som direktsänds får den som skall utse utgivare besluta att. i stället för utgivaren. var och en som framträder i programmet själv skall svara för yttrandefrihetsbrcnt som han begår. Den som bedriver
5 Riksdagen [99010]. lsunil. Nr [79
Prop. 1990/91 : 179
65
Bilaga 3
sändiiingsverksamheten skall föra ett särskilt register över sådana förord- nanden. Ett utdrag ur registret skall genast sändas till patent- och registre- ringsverket varje gång ett beslut har antecknats i det.
185 I fråga om sådant tillliaiidahi'illande av upplysningar med hjälp av elekiromagnetiska vågor som avses i 1 kap. 9 5 yttrandcfrihetsgrundlagen tillämpas IZ-lo 55.
Gemensamma ln'slii/nnit'lsc'r
19 5 Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgi- vare av radioprogram.
20 5 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna. anmäla eller lämna uppgift om utgivare eller ställföreträdare för utgivaren skall dömas till böter eller fäng- else i högst ett år. Är brottet ringa. skall han inte dömas till ansvar.
4 kap. Om utgivare av filmer och ljudupptagningar
! 5 Sådana ljudupptagningar som innehåller en för synskadade avsedd sanimanställiiiiig av två eller flera periodiska skrifter som ges ut här i landet och vilkas ägare samverkar om ljudupptagningen (kassettidningar med sam- nianställningar av material ur mer än en förlaga) skall ha en utgivare. Utgiva— ren utses av de samverkande ägarna.
Ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till kassettidningeii skall till taltidniiigsiiäiiiiideii anmäla vem som är utgivare.
Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp- drag upphör. skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så som sägs i andra stycket.
2 5 Den skyldighet att lämna uppgifter om vem som har låtit framställa en film eller en ljudupptagning samt om när. var och av vem exemplaren har framställts som föreskrivs i 3 kap. 13 5 yttraiidefrihetsgrundlageii skall full- göras genom att uppgifterna anges på varje exemplar.
3 5 Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgi- vare av filmer och ljudupptagningar.
5 kap. Om bevarande av exemplar och inspelningar m.m.
Tryckta skrifter
[ 5 Om någon här i landet framställer en tryckt skrift. är han skyldig att bevara ett exemplar av skriften under ett år från det att skriften gavs ut.
2 5 Av varje tryckt skrift som har framställts utomlands och införs hit för att spridas här skall ett exemplar bevaras under ett år från införandet. Det gäller dock inte skrifter som ej är periodiska och som helt är skrivna på främ- mande språk. Det gäller inte heller periodiska skrifter för vilka utgivningsbe- vis varken fiiins eller skall finnas.
Skyldigheten att bevara skrifterna ligger.
1. i fråga om periodiska skrifter på den som är utgivare här i landet.
2. i fråga om andra skrifter på skriftens förläggare här i landet eller. om det inte finns någon sådan förläggare. på den som har låtit lämna ut skriften för spridning här.
Prop. 1990/91 : 179
66
Bilaga 3
En skrift som inte är periodisk behöver inte bevaras om endast enstaka exemplar av den har förts in i landet.
Radioprogram. filmer och ljudupptagningar
3 5 Den som sänder radioprogram till allmänheten skall ombesörja att varje program spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana fall som avses i 1 kap. 7 5 andra stycket tryckfrihetsförordningen. Inspelningen skall beva- ras i minst sex månader från sändningen.
4 5 Den som häri landet skall utse utgivare för en film eller en ljudupptag- ning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att filmen eller ljudupptagningen blev offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana fall som avses i 1 kap. 7 5 andra stycket tryckfrihetsförordningen. Skyldigheten gäller även för den som låter framställa en ljudupptagning som sprids till all- mänheten utan att att en utgivare behöver utses.
Sk yla'iglzet att tillhandahålla exemplar och inspelningar
5 5 Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift. radio- program. film eller ljudupptagning som har bevarats enligt 1-4 55. Han har också rätt att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i ett radioprogram. Det åligger polismyndigheten att på begäran biträda justitie- kanslern vid anmodan att få ett exemplar. en inspelning eller en utskrift en- ligt denna paragraf.
6 5 Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot ho- nom i ett radioprogram eller att han har lidit skada på grund av ett sådant brott i programmet har rätt att hos den som driver sändningsverksamheten kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskilde har också rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i programmet. Detta gäller dock inte. om det är uppen- bart att han inte berörs av programmet på ett sådant sätt att han kan vara målsägandc.
Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana radiotid- ningar som anges i l 5 första stycket 2 b) lagen (19813508) om radiotidningar på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan.
Första stycket skall tillämpas också på sådana ljudupptagningar som inne- håller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges ut här i landet (kassettidningar). [ fråga om sådana kassettidningar som avses i 4 kap. 1 5 vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upptagning och få en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan.
7 5 [ närradiolagen (1981—159) finns ytterligare bestämmelser om skyldig- het att tillhandahålla inspelning av radioprogram.
] lagen (19782487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptag- ningar finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek eller till arkivet för ljud och bild.
8 5 Ett videogram som avses i 17 5 andra stycket lagen om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar skall anses ha lämnats ut för sprid- ning först när pliktexemplar har lämnats.
9 5 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som före- skrivs i l-ö 55 döms till böter eller fängelse i högst ett år. Ar brottet ringa. skall han inte dömas till ansvar.
Prop. 1990/91 : 179
67
Bilaga 3
Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första stycket.
6 kap. Om åtal och tvångsmedel
Medgivande till åtal
] 5 Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott som anges i 7 kap. 45 l-10 eller 5 5 3 tryckfrihetsförordningen eller för motsvarande yttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihetsgrundlagen får väckas endast om regeringen medger det.
"lagande i förvar
2 5 lde fall som angesi 11) kap. 11 5andra stycket tryckfrihetsförordningen och i motsvarande fall enligt 7 kap. 3 5 yttrandefrihetsgrundlagen får en be- fattningshavare av lägst fänriks grad ta en tryckt skrift. film eller ljudupptag- ning i förvar.
7 kap. Om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsntål
[ 5 De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 1 5 tryckfrihetsförordningen är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål skall pröva tryckfrihetsmål och yttrande- frihetsmål i de fall där den ort som avses i 25 eller 3 5 ligger inom tingsrättens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är behörig att ta upp tryckfrihetsmål. skall målet prövas av den tingsrätt inom ' vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte.
2 5 Avgörande för var ett tryckfrihetsmål skall tas upp är i fråga om perio- diska skrifter skriftens utgivningsort och i fråga om andra skrifter den ort där den som enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen är ansvarig för skriften är bosatt. .
Om någon ort som anges i första stycket inte kan fastställas. skall den ort där skriften har tryckts eller eljest mångfaldigats vara avgörande för frågan var målet skall tas upp. Har skriften mångfaldigats utomlands. skall i stället den ort vara avgörande där den som har låtit lämna ut skriften för spridning häri landet har sitt hemvist.
Om varken första eller andra stycket ger ledning. skall den ort där exem- plar av skriften anträffas vara avgörande för var målet skall tas upp.
3 5 Avgörande för var ett yttrandefrihetsntål skall tas upp är den ort där utsändningen av ett radioprogram har ägt rum eller där en film eller en ljud- upptagning har lämnats ut för spridning eller brottet på annat sätt har för- övats.
Gemensamma bestärttrttelser för mål om sanktioner mot madde/are och finska/fare
4 5 Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentliggö- rande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott. skall ta- lan tnot honom om ansvar för brott som avses i 7 kap. 3 5 tryckfrihetsft'ärord- ningen eller 5 kap. 3 5 yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den tingsrätt som är rätt domstol i fraga om tryckfrihets- eller yttrandefrihctsbrottet. Den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihets- brott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 3 5 andra stycket tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 3 5 andra stycket yttran-
Prop. 1990/91 : 179
68
Bilaga 3
defrihetsgrundlagen varigenom den som är ansvarig för offentliggt'fnandet har anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet.
5 5 Om talan grundas på att någon. i annat fall än det som anges i 4 5. har lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentliggörande och därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 3 5 tryckfrihetsförord- ningen eller 5 kap. 3 5 yttrandefrihetsgrundlagen. skall målet prö 'as av den tingsrätt som skall ta upp tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål för den ort där uppgiftslämnaren har sitt hemvist.
Är det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har sitt hemvist eller saknar han hemvist i landet. skall målet prövas av den tingsrätt sotn skall ta upp tryckfrihets- och yttrandefrihetstnål för den ort där han har läm- nat eller anskaffat uppgiften eller där han har gripits eller annars uppehåller sig. Handläggning av olika mål i samma rättegång
6 5 Om tnål som har samband med varandra på det sätt som anges i 4 5 förekommer samtidigt vid en tingsrätt. skall målen handläggas i en rätte- gång. Det gäller dock inte om synnerliga skäl talar mot det.
7 5 Ett åtal som har samband med ett annat åtal som skall handläggas som tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål får väckas vid den tingsrätt som skall ta tipp det senare målet. om det är lämpligt att åtalen tas upp av samma dom- stol.
Ett vanligt brottmål får handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsmål i vilket talan förs om ansvar. om det på grund av samband mellan målen skulle skulle skapa allvarliga olägenheter att de handlades i skilda rättegångar. ()m huvudft'irhandling i rättegången hålls in- för jury. skall dock andra mål än tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål prö- vas enbart av rätten.
8 5 Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål skall handläggas i samma rättegång enligt 7 5 andra stycket. Den tilltalade i det av målen som inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihctsmål skall få tillfälle att yttra sig i frågan. l-"ramsti'tllningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får över- klagas särskilt. llar rätten avslagit framställningen. får dock endast justitie- kanslern föra talan mot beslutet.
9 5 Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 5 andra stycket får hand- läggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller ett yttrandefrihets- mål.
8 kap. Om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål
[ 5 Rätten får. även då det gäller allmänt åtal. under den förberedande be- handlingen av ett mål höra parter och andra samt besluta att avvisa målet.
2 5 I mål om ansvar på grund av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott skall rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsför- ordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrunt'llagen. Vidare skall rätten i mål om skadestånd på grund av sådana brott utreda om skadeståndsanspraket enligt 11 kap. tryckfrihetsförort'lningen eller 8 kap. yttrandefrihetsgrundla- gen kan riktas mot svaranden.
Om så erft'irdras skall rätten meddela beslut i de frågor som avses i första stvcket.
(» Riksdagen ”(Ill-()]. I saml. Nr 170
Prop. 1990/91 : 179
69
Bilaga 3
3 5 För behandling av frågor som anges i 2 5 får huvudförhandling sättas ut.
4 5 Vid huvudförhandling för prövning av frågor som anges i 2 5 eller då målet i något annat fall sätts ut till huvudförhandling utan att det i övrigt är berett för sådan förhandling. skall rätten bestå av tre lagfarna domare. Om det inträffar förfall för någon av dem sedan huvudförhandlingen har påbör- jats. är dock rätten domför med två lagfarna domare.
5 5 I fråga om särskild talan mot ett beslut. varigenom rätten ogillat en in— vändning aven tilltalad att han inte är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsför- ordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen, tillämpas vad som före- skrivs i rättegångsbalken om invändning om rättegångshinder.
6 5 Under den förberedande behandlingen av ett mål skall det bestämmas om jury skall medverka vid prövningen.
De åtgärder för juryns bildande som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. skall vidtas vid sammanträde med parterna inför rätten.
7 5 När målet är berett skall rätten sätta ut tid för huvudförhandling. Skall jury inte medverka. sätts målet ut till huvudförhandling enligt vad som gäller i allmänhet. Förs talan om ansvar eller konfiskation skall målet prövas i en- lighet med vad som gäller för brottmål. I annat fall tillämpas vad som är före- skrivet för tvistemål.
9 kap. Om huvudförhandling inför jury
] 5 Vid huvudförhandling inför jury skall rätten bestå av tre lagfarna do- mare. Om det inträffar förfall för någon av dem sedan huvudförhandlingen har påbörjats. är dock rätten domför med två lagfarna domare.
2 5 Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn skall genom rättens försorg skriftligen kallas till huvudförhandlingen. [ kallelsen skall anges den tid inom vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen skall också innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 5 andra stycket kan åläggas jurymannen om han uteblir utan laga förfall.
3 5 Om en juryman har styrkt laga förfall. skall en suppleant från samma grupp av jurymän inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den ord- ning i vilken de har lottats ut till suppleanter.
Finner rätten att en juryman inte har styrkt laga förfall. skall jurymannen underrättas om det.
4 5 Uteblir en juryman från huvudförhandlingen. skall en suppleant tillkal- las. om uppskov med målet därigenom kan undvikas.
Har den uteblivne inte laga förfall. skall han åläggas att ersätta staten och parterna de kostnader som hans försummelse orsakat om förhandlingen måste ställas in. Rätten får dock minska ersättningen till ett skäligt belopp.
5 5 När en fulltalig jury har samlats inför rätten. skall juryns medlemmar avlägga denna försäkran: "Jag NN lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag efter bästa förstånd skall besvara de frågor som framställs av rätten och aldrig röja vare sig vad som yttras under juryns överläggningar eller hur de enskilda medlemmarna röstar. Detta vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla".
6 5 Vid huvudförhandlingen får jurytnännen med rättens tillstånd fram- ställa frågor till parter. vittnen. sakkunniga eller andra.
Prop. 1990/911179
70
Bilaga 3
Vid fortsatt huvudförhandling skall juryn bestå av samma medlemmar som före avbrottet.
7 5 I mål där talan grundas på att ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott har begåtts skall rätten efter det att förhant'llingen inför juryn blivit slutförd genast till juryn skriftligen framställa frågan om brott f(.'>religger enligt den eller de bestämmelser som åklagaren eller målsäganden har funnit tillämp- liga.
Om talan grundas på ett påstående att flera brott har förövats. skall en särskild fråga framställas till juryn för varje brott. Om målets beskaffenhet eljest föranleder flera frågor. skall de framställas var för sig.
lnnan frågorna till juryn slutligen avfattas. skall de parter som är närva- rande få tillfälle att yttra sig över dem.
10 kap. Om överläggning och dom m.m.
Juryns Överliiggning
1 5 Juryn skall omedelbart utse en ordförande och överlägga i enrum om den eller de frågor som rätten har framställt. Om det begärs av en jurytnan. skall juryn under överläggningen sammanträda med rätten för att inhämta upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens närvaro överlägga om sitt svar eller företa omröstning.
Juryn skall besvara de frågor som rätten har framställt med ja eller nej. Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats.
2 5 Juryn skall under sin överläggning ha tillgång till rättens protokoll och de handlingar som har åberopats under huvudförhandlingen.
Juryns prövning skall grundas på vad sotn har kommit fram vid huvudför- handlingen inför juryn.
Juryns svar skall skriftligen överlämnas till rätten.
Domens meddelande
3 5 Dom i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall meddelas senast på rättens första arbetsdag efter det att juryns svar har överlämnats. Om det är nödvändigt. får dock rätten besluta om anstånd för att besluta och avfatta domen. Anståndet får vara högst en vecka.
Juryn behöver inte vara närvarande när domen avkunnas.
Särskild regel om riittegtittgskostnader
4 5 I mål där en målsägande har fört talan får rätten. om det finns skäl till det. besluta att vardera parten skall stå för sitta egna rättegångskostnader. Ett sådant beslut får dock fattas endast om frågan om brott föreligger har prövats av en jury.
11 kap. Ovriga bestämmelser om rättegången och ersättning till jurymän Ersättning till jurymän
[ 5 Bestämmelser om ersättning till jurymän meddelas av regeringen.
Prop. 199()/91:179
Bilaga 3
Särskild regel för mål om skadestånd
2 5 I mål om skadestånd på grund av brott skall rättegångsbalkens regler för de fall där förlikning inte är tillåten gälla i fråga om föreläggande för par- terna att inställa sig och om verkan av parts utevaro.
Rättegångsbalkens tillämplighet
3 5 I fråga om rättegången i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall rättegångsbalken tillämpas i den män inte annat följer av tryckfrihetsft'irord- ningen. yttrandefrihetsgrundlagen eller bestämmelserna i denna lag.
4 5 [ tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall hovrätt bestå av fyra lag- farna domare.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Genom lagen upphävs
1. lagen ( 1949: 164) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihets- mål.
2. lagen (1977:1(l.16)mcd vissa bestämmelser på tryckfrihetsförmdningens område.
3. radioansvarighetslagen (19661756).
4. lagen (1982:46()) om ansvarighet för närradio.
5. lagen (19821521) om ansvarighet för radio- och kassettidningar.
6. lagen (1985: 1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar.
Äldre föreskrifter gäller fortfarande vid prövning av talan som har väckts före ikraftträdandet och i fråga om radioprogram som har sänts och tystnads- plikter som har uppkommit dessförinnan.
Prop. 1990/911179
Bilaga 3
2 Förslag till Lag om ändring i brottsbalken
Härigenom föreskrivs att 16 kap. 19 5 brottsbalken skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 kap. 19 5' Allmänt åtal för brott som avses i Allmänt åtal för brott som avses i
10 b och c 55" får såvitt avser filmer 10 c 5 får såvitt avser filmer eller vi- eller videogram väckas endast efter deogram väckas endast efter medgi- medgivande av statens biografbyrå. vande av statens biografbyrå. Ifråga om brott som avses i ll) [) .5' skall sta- tens biografbyrå yttra sig innan mot- svarande åtal väcks.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1992.
' Senaste lydelse 1988335.
Prop. 19911/91 : 179
Bilaga 3
3 Förslag till Lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 och 8 55 samt 49 kap. 4 5 rättegångsbal- ken skall ha fi'iljande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 5 eller 3 kap. 1 5 sekretesslagen (1981): 100) eller någon bestämmelse. till vilken hänvisas i något av dessa lag- rum. inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan till- stånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.
Advokater. läkare. tandläkare. barnmorskor. sjuksköterskor. psykologer. psykoterapeuter. kuratorer vid farniljerådgivningsbyråer. som drivs av kom- muner. landstingskommuner. fifirsamlingar eller kyrkliga samfälligheter. och deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutöv— ning anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit. endast om det är medgivet i lag eller den. till vars förmån tystnadsplikten gäller. samtycker till det. Den som till följd av 9 kap. 4 5 sekretesslagen inte får lämna uppgif- ter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.
Rättegångst'imbud. biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad sorti anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det.
Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket är andra än försva- rare skyldiga att vittna i mål angående brott. för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.
Om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan är särskilt stadgat. Präst inom annat trossamfund än svenska kyrkan eller den som i sådant samfund intar motsvarande ställning får inte höras sorti vittne om något som han vid enskilt skriftermål eller under sji'tlavz'rrdande samtal i övrigt erfarit.
Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 5 tryckfrihetsförordningen. 95 raa'ioansvariglretslagen (1966: 756). l .5' lagen (1981—100) om ansva- righet för närradio. 11 eller 16 .5' la- gen (1982521) om ansvarig/rel för radio— och kassettidnitrgar ellerZ .5 la- gen ”985.705” om ansvarig/ret för lokala kabelsändttitrgar får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda para- grafer.
Den sorii har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 5 tryckfrihetsförordningen el- ler 2 kap. 3 .5 yttratrdtfrihetsgrutulla- gen får höras som vittne om f("irhål- landen som tystnadsplikten avser endast i deti mån det föreskrivs i nämnda paragrafer.
Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förlir'illande. får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt nred tolkning eller översättning.
8 53 Rätten må förelägga den som skall höras som vittne att. innan han infinner sig för avgivande av vittnesmål. uppliva sin kunskap om vad vittnesft'irht'iret
& Senaste lydelse 1988257. _ Senaste lydelse 1983z497.
Prop. 1990/91 : 179
74
Bilaga 3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
gäller genom att granska för vittnet tillgängliga ri'rkenskapsbt'äcker. anteck- ningar eller andra handlingar eller besiktiga plats eller föremål. om sådant kan ske utan avsevärd olägenhet för vittnet.
Om rätten enligt 3 kap. 3 5 5 tryckfrihetsförordningen. 9 5" första stycket 5 radioansvarighetslagen (1966:75(>) eller 11 .5' 5 lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och kassettidningar skall pröva om någon. som är skyldig att hemlig- hålla en uppgift som avses där. ändå får höras som vittne därom. skall rätten först. om inte särskilda skäl föranleder annat. inhämta yttrande från det företag. hos vilket han har erhållit vetskap om uppgiften.
Om rätten enligt 3 kap. 3 5 andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförmd- ningen eller 2 kap. 3 .5' andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen skall pröva om någon. som är skyl- dig att hemlighålla uppgift som avses där. ändå får höras som vittne därom. skall rätten först. om inte särskilda skäl föranleder annat. in- hämta yttrandc från det företag. hos vilket han har erhållit vetskap om uppgiften.
49 kap. 4 53 Talan mot underrätts beslut under rättegången skall föras särskilt. om rät-
ten
1. avvisat ombud. biträde eller försvarare eller ogillat ett yrkande härom; 2. ogillat tredje mans yrkande att få som intervenient deltaga i rätte-
gången:
3. förelagt en part eller någon an- nan att förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller också enligt 3 kap. 35 5 tryckfrihetsfiiirordningen. 9 5 första stycket 5 radioansi-Wrighetsla- gen (1966: 756) eller 11 .5' 5 lagen ( I 982.521 ) om ansvarighet för radio- och kassettidningar funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under san- ningsförsäkran:
3. förelagt en part eller någon an- nan att förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3 kap. 3 5 andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 5 andra stycket 4 eller5 yttrandefri- hetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som av- ses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sannings- försäkran;
4. utlåtit sig angående ådömande av förelagt vite eller häkte eller om an- svar för förseelse i rättegången eller angående skyldighet för någon. som ej är part eller intervenient. att gottgöra i rättegången vållad kostnad;
5. utlåtit sig angående ersättning eller förskott av allmänna medel till måls- ägande eller angående ersättning eller förskott till biträde. försvarare. vittne. sakkunnig eller annan. som ej är part eller intervenient;
6. utlåtit sig i tvistemål angående kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap. eller i brottmål angående häktning eller åtgärd. som avses i 25-28 kap.;
7. avslagit begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag för- ordnat annan än part föreslagit;
8. utlåtit sig i annat fall än som avses i 5 eller 7 i fråga som gäller allmän
rättshjälp: eller
9. avslagit begäran om rättshjälp åt misstänkt i brottmål eller om ersätt— ning eller förskott till part. som åtnjuter sådan förmån. Särskild talan skall föras genom besvär. Ar fråga om beslut. som avses i l.
3 Senaste lydelse 1985:-415.
Prop. 199()/91:179
Bilaga 3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2. 3. 7. 8 eller 1). aligge den som vill föra talan att. om beslutet meddelats vid sammanträde för förhandling. genast och eljest inom en vecka från den dag. då han erhöll del därav. anmäla missnöje; försummas det. äge han ej vidare rätt till talan. Rätten pröve genast. om anmälan rätteligen gjorts.
I fråga om missnöjesanmälan av myndigheter. som enligt lag eller förord- nande med stöd av lag är behöriga att överklaga beslut som avses i andra stycket. gäller följande. Hur beslutet meddelats vid sammanträde för för- handling vid vilken myndigheten inte har varit företrädd. skall missnöje an- tnälas senast en vecka från dagen för beslutet.
Denna lag träder i kraft den I januari 1992. Äldre föreskrifter gäller dock vid prövning av talan som har väckts före ikraftträdandet och i fråga om tystnadsplikter som har uppkommit före ikraftträdandet.
Prop. 1990/91 : 179
76
Bilaga 3
4 Förslag till Lag om ändring i konkurslagen (l.987:672)
Härigenom föreskrivs att 6 kap. l & konkurslagen (l987:672) skall ha föl- jande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap. ] 5 En gäldenär som är en fysisk per- En gäldenär som är en fysisk per- son får inte under konkursen be- son får inte under konkursen be- driva näringsverksamhet som med- driva näringsverksamhet som med- för bokföringsskyldighet enligt bok- för bokföringsskyldighet enligt bok- föringsla'gen (l976:lZS). Verksam- föringslagen (1976:125). Verksam- het som innebär utövning av rättig- het som innebär utövning av rättig- het som avses i 2 kap. 1 :$ regerings- het som avses i 2 kap. l & regerings- formen. 1 kap. 1 :$. 4 kap. l ä. 6 kap. formen. ] kap. l ä. 4 kap. ] 5.6kap. l & eller l3 kap. 5 .S tryckfrihetsför- l & eller 13 kap. ) & tryckfrihetsför- ordningen omfattas doek inte av för- ordningen eller ] kap. 1 s, 3 kap. ], budet. 2, eller 8 9" eller I() kap. ] åyttrande— . fri/1etsgrnndlagen omfattas dock inte av förbudet. Om näringsförbud efter särskild prövning finns det bestämmelser i lagen (1986:436) om näringsförbud.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
7 Riksdagen [ 990.391 . I saml. Nr [79
Prop. 1990/91 : .1 79
77
Bilaga 3
5 Förslag till Lag om ändring i kreditupplysningslagen
l-lärigenom föreskrivs att 3. 9.
Nuvarande lydelse
12 och 16 så kreditupplysningslagen (l973:l |73')I skall ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse
Kreditupplysningsverksamhet fär bedrivas endast efter tillstånd av datain-
spektionen.
Tillstand behövs ej för kreditupp- lysningsverksamhct. i den man den bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning i tryckt skrift eller annan skrift som avses i I kap. 5 s* tryckfrihetsförordningen.
Personupplysning far ej lämnas ut. om det finns anledning anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den som pa grund av ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av liknande anled- ning har behov av upplysningen. Vad nu sagts gäller ej offentliggö— rande av personupplysning i tryckt skrift eller annan skrift som avses i ] kap. 5 s* tryckfrihetsförordningen.
Tillstånd behövs ej för kreditupp- lysningsverksamhet. i den mån den bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning pa st't'dant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen (:e/t _vttranrltjl'rt'ltetsgrundlagen.
l')ersonuppl_vsning får ej lämnas ut. om det finns anledning anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den sotn på grund av ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av liknande anled- ning har behov av upplysningen. Vad nu sagts gäller ej offentliggö— rande av personupplysning [nl sd- dant sätt som avses i tryckfrihetsför- ordningen nclt _vltran(le/'ri/tetsgt'ttnd- lagen.
ll &
Förekommer anledning till misstanke att en uppgift i kreditupplysning som lämnats under den senaste tolvmänadersperioden eller i register som används i kreditupplysningsverksamhet är oriktig eller missvisande. skall den som bedriver verksamheten titan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet.
Visar sig uppgiften vara oriktig el- ler missvisande. skall den. om den f(fu'ekommer i register. rättas. kran- plettcras eller uteslutas ur registret. llar uppgiften tagits in i en kredit- upplysning som lämnats på annat sätt än genom tryckt .s'k't'f/l eller an- nan skrij't som avses i 1 kap. 5 så tryckfrihetsförordningen. skall rät- telse eller kt'miplettering så snart det kan ske tillställas var och en som un- der den senaste tolvmänadersperio- den fått del av uppgiften. Har upp— giften under den senaste tolvmåna— dersperiodcn lämnats i periodisk
| Lagen omtryckt l9h'li737.
Visar sig uppgiften vara oriktig el- ler missvisande. skall den. om den förekommer i register. rättas. kom- pletteras eller uteslutas ur registret. llar uppgiften tagits in i en kredit— upplysning som lämnats på annat sätt än sorti avses i tryckfrihetsför- ordningen oclt yttrande/"rilletsgt'nnd- lagen. skall rättelse eller komplette— ring så snart det kan ske tillställas var och en som under den senaste tolvmänadersperioden fatt del av uppgiften. Har uppgiften under den senaste tolvmåmtdersperiodeu läm— nats i periodisk skrift eller under
Prop. [990/911179
78
Bilaga 3
Nuvarande lydelse
skrift, skall rättelse eller komplette- ring så snart det kan ske införas i ett följande nummer av skriften. Vad som sägs i detta stycke gäller dock icke. om uppgiften uppenbarligen saknar betydelse för bedömningen av vederbörandes vederhäftighet i ekonomiskt hänseende.
Föreslagen lydelse
motsvarande förhållanden på sådant sätt som avses iyttrandefrihetsgrund- lagen, skall rättelse eller komplette- ring så snart det kan ske införas i ett följande nummer av skriften eller motsvarande form av offentliggö- rande som avses i yttrandefrihets- grundlagen. Vad som sägs i detta stycke gäller dock icke. om uppgif- ten uppenbarligen saknar betydelse för bedömningen av vederbörandes vederhäftighet i ekonomiskt hän- seende.
Har en fråga om rättelse eller liknande åtgärd tagits upp efter framställ- ning från den som uppgiften avser. skall denne kostnadsfritt underrättas om
huruvida sådan åtgärd vidtagits.
16 % Datainspektionen har rätt att företa inspektion hos den som bedriver kre- ditupplysningsverksamhet och att ta del av samtliga handlingar som rör verk- samheten.
Den som bedriver kreditupplysningvcrksamhet skall lämna datainspektio- nen de upplysningar om verksamheten som inspektionen begär för sin till- syn.
Bedrivs kreditupplysningsverk- samhet genom utgivande av tryckt skrift eller annan skrift som avses i [kap. 5 # tryckfrihetsförordningen. skall den som bedriver verksamhe- ten inom en vecka efter utgivandet kostnadsfritt tillställa datainspektio- ncn ett exemplar av skriften.
Bedrivs kreditupplysningsverk- samhet på sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen och yttran- defrihetsgrandlagen skall den som bedriver verksamheten inom en vecka efter offentliggörande! kost- nadsfritt ge datainspektionen del av det som offentliggjorts.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1992.
Prop. 1990/91 : 1.79
79
Bilaga 3
6 Förslag till Lag om ändring i lagen (1977:729) om.
patentbesvärsrätten
l-lärigenom föreskrivs att 1 och 17 så lagen ( l977z729) om patentbesvärsrät- ten skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Patcntbesvärsrätten prövar som förvaltningsdomstol överklagande av beslut av patent- och registre- ringsverket enligt vad som föreskrivs i patentlagen (19072837) eller med stöd därav utfärdade bestämmelser samt i mönstcrskvddslagen (1971): 485). varumärkeslagen (l9otlzo44). namnlagen (19821670) och lagen ('/()77.'1()I()) med visvu I.M'xlt'immelxer på try:'kj'ri/ielsj'f'irorduingens om- råde.
Föreslagen [wie/.te
Patentbesvärsrätten prövar som förvaltningsdomstol överklagande av beslut av patent- och registre- ringsverket enligt vad som föreskrivs i patentlagen(_l%7:837) eller med stöd därav utfärdade bestämmelser samt i mönsterskyddslagen (1970: 485). varumärkeslagen ('l96():644). namnlagen(19821670) och lagen ( [(F)/:()”) med vissa jörexkrijier på Iryt'kj'riliet.s'_fk')'rurdningens och _vrfmn— (le/ri/tersgrtuni/agens områden.
17.43
l fräga om överklagande av ett slutligt beslut av patentbesvärsrät- ten finns bestämmelser i patentlagen( l9o7z837). mönsterskvddslagen (. l*)7(l:485). varumärkeslagen (1960: 644"). namnlagen (19822670) och la- ge/r (IU77:I()IÖ) med vissa benäm- melser på tr_v('kj'rillelsjörordningens område.
I fråga om överklagande av ett slutligt beslut av patentbesvärsrät- ten finns bestämmelser i patentlagen ( l9ta7z837). mönsterskvddslagen (l()7():485). varumärkeslagen (1961): (344). namnlagen (l982:67()) och la- gen ( I 99] :00) med vissa j'r'ireskrijler på lr_v('kfrihelsjön)rdniligens och _m- nmdeji'ihersgrrUtd/agens områden.
Ett beslut av patentbesvärsrätten. sotn inte är slutligt. far överklagas en- dast i samband med överklagande av beslut i själva mälet. Ett beslut får dock överklagas särskilt när rätten har
1. ogillat invändning om jäv mot ledamot av rätten eller invändning om att hinder föreligger för talans prövning.
3. avvisat ombud eller biträde.
3. utdömt vite eller straffförunderlatenhet att iakttagaföreläggande eller alagt vittne eller sakkunnig att ersätta kostnad som vallats genom förstan- melse eller tredska.
4. förordnat angaende ersättning för nagons medverkan i målet.
5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 4 i fråga som gäller allmän rättshjälp. Sådant särskilt överklagande som avses i andra stvcket far göras av den som beslutet angär. om det har gatt honom emot. Beslutet överklagas till regeringsrätten genom besvär. Därvid tillämpas bestämmelserna i 7 & för— valtningsproeesslagen (1971291) och i 35-37 så samma lag om besvär över kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift
' Senaste lydelse l*)87:427. — Senaste lydelse 19801237.
Prop. 1990/911179
80
Bilaga 3
Nuvarande lydelse l-Yire.v/agen lydelse
om att det krävs särskilt tillstand för prövning av besvär till regeringsrätten och om de grunder pa vilka sådant tillständ meddelas.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1992.
Prop. [99010 | : l79
81
7 Förslag till Prop- Lag om ändring i sekretesslagen (198():l_()0) 1990/91;179
_ _ _ _ _ . Bilaga 3 Härigenom föreskrivs att [ kap. 1 s. 16 kap. l &» samt rubriken till |6 kap. sekretesslagen (1980: lt)t))' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Ft'ireslagen lydelse
[ kap. 1 %
Denna lag innehaller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verk- samhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. l sistnämnda hän- seende innefattar bestämmelserna begränsning i den i tryckfrihetsförord- ningen stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar.
Bestämmelserna avser förbud att röja uppgift. vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt (sekre- tess).
Lagen innehäller även andra föreskrifter om allmänna handlingar. l denna lag finns ocksa bestäm- melser om begränsning av den rätt att lämna meddelande för offentlig- görande i tryckt eller därmed jäm- ställd skrift eller i radioprogram varom grundläggande bestämmelser ges i tryckl'rihetsfi'n'ordningen och radioansvarighetslagen llQ()6:75()l.
lb kap. (_)m ansvar pä tryckfri- hetsl'örordningens område för brott mot tystnadsplikt
Att friheten enligt 1 kap. l & tryckfrihetsförordningen att med- dela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgar av' 7 kap. 3 5 första stycket 1 och 2. 4 s* 1- 8 samt 5 & 1 och 3sammajörordning. De fall av uppsätligt äsidosättzmde av tystnadsplikt. i vilka nämnda fri- het enligt 7 kap. 3 5 första stycket 3 och 5 & 2 tryckfrihetsförordningen i övrigt är begränsad. är de där tyst- nadsplikten följer av
' Lagen omtryckt 1989z7l3.
l denna lag finns också bestäm- melser om begränsning av den rätt att lämna meddelande för offentlig- görande i tryckt eller därmed jäm- ställd skrift eller i radioprogram. film. ljutlttpptagningar eller därmed jämställt medium varom grundläg- gande bestämmelscr ges i tryckfri- hetsft'irordningen och yttrandefri- hetsgrltndlagen.
16 kap. Om ansvar på tryckfri- hetsförordningens och yttrandefri- hetsgrtmtl/agens områden för brott mot tystnadsplikt
773
Alt friheten enligt 1 kap. l & tryckfrihetsförordningen och ] kap. 3 s* _vttrande/rihetsgrundlagen att meddela och offentliggt'fira uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 & första stycket 1 och 2. 4's' l— 8 samt 5 & 1 och 3 tt'_i't'k_/riltetsförord— ningen och av 5 kap. 1 5” första stycket samt 3 sfftfirsla stycket ] och 2 _vtrratnlel'ri/tetsgrnndlagen. De fall av uppsätligt åsidosättande av tystnads- plikt. i vilka nämnda frihet cnligt 7 kap. 3 & första stycket 3 och 5 s* 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. I &” första stycket och 3 s*'_/örsta stycket 3 _vtlrandefrihetsgrnndlagen i
Nu varande lydelse föreslagen [vt/else Prop.
övrigt är begränsad. är de där lyst- ”NU/913179 nadsplikten följer av Bilaga 3
2. 3 kap. 3 & tryckfrihetsförord- 2. 3 kap. 3 * tryckfrihetsförord- ningen. 9 s. radioansrarigheIslagen ningen eller 2 kap. 3 s* yttrandefri- (1966.'75()). I s* lagen (I982:4()()) om helsgrund/agen. ansvarighet för närradio, ]] eller lo &" lagen (] 98152 I ) om ansvarig/tel för radio- och kassettidningar eller.? s* Ia— gen (1985'1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Punkten 2 skall dock tillämpas i sin äldre lydelse i fraga om tystnadsplikter som anges i den lydelsen.
Bilaga 3
8 Förslag till Lag om ändring i närradiolagen (1982z459)
Härigenom föreskrivs i fråga om nå'trradiolagen (19821459) dels att 5 och 13 åå skall ha följande lydelse. dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse. 16 5. av följande ly- delse.
Nin-'aran de lydelse
Tillstand att sända närradio får ges först efter det att sammanslut- ningen har anmält vem som har ut— setts till progratnutgivare enligt la- gen (”&:—160) om ansvarig/tet för närradio.
l'"('>'reslagen lydelse
Tillstånd att sända närradio får ges först efter det att sammanslut- ningen har anmält vem som har ut- setts till utgivare enligt lagen ( 1 99! :00 ) med vissa bestämmelser på tryfkfri/telsj'örardningens och yttran- defrilzetsgrund/agens områden.
13.5'
Tillstånd att sända närradio får återkallas. om sammanslutningen
i.. inte längre uppfyller kraven en- ligt 4 s.
2. bryter mot beslut om sänd- ningstid eller låter annan i dess ställe utnyttja sändningstid som tilldelats sammanslutningen.
3. sänder program trots att varken behörig programutgivare eller ersät— tare för programutgivaren enligt la- gen (19821460) om ansvarighet för närradio finns eller trots att anmälan om vem som är utsedd till program— utgivare inte har gjorts.
4. har sänt ett program som i en la- gak rajtägande dom har bejitnnits in- nefatta ett _vttrandej'ri/tetshrott och som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefrilteten i närradio.
5. bryter mot föreskrifterna i 10 eller 11 s.
6. inte utnyttjar rätten att sända under tre på varandra följande må- nader eller
7. inte erlägger avgift i ärende om närradio inom föreskriven tid. om sammanslutningen har förelagts att erlägga den vid påföljd att tillståndet annars kan återkallas.
lnnan dom som avses i första
stycket 4 har vunnit laga kraft får närradimu'imaden återkalla tillstån— det interimistiskt.
' Senaste lydelse 19852597.
Tillstånd att sända närradio fär återkallas. om sammanslutningen
1. inte längre uppfyller kraven cn— ligt 4 s..
"2. bryter mot beslut om sänd- ningstid eller låter annan i dess ställe utnyttja sändningstid som tilldelats sammanslutningen.
3. sänder program trots att varken behörig programutgivare eller ersät- tare för programutgivaren enligt la- gen (1982146fn om ansvarighet för närradio finns eller trots att anmälan om vem som är utsedd till program- utgivare inte har gjorts.
4. bryter mot föreskrifterna i 10 eller ll &.
5. inte utnyttjar rätten att sända under tre på varandra följande mä- nader eller
6. inte erlägger avgift i ärende om närradio inom föreskriven tid. om sammanslutningen har förelagts att erlägga den vid påföljd att tillståndet annars kan återkallas.
Prop.
1990/91: 179
84
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop.
När ett tillstånd återkallas får nämnden bestämma en tid om högst ett är 1990/913179 inom vilken sammanslutningen inte kan ges nytt tillstånd. Bilaga 3
16 5
Om en domstol funnit att ett pro- gram som en sammanslutning sänt innefattar ett _vttrandejt/iheIsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av _vtt- randefriheten. får domstolen i domen återkalla santmanslutningcns till- ständ att sända närradio. ! ett sådant bes/utför domstolen också bestämma en tid av högst ett år inom vilken sant- nmnslutningen inte får ges nytt till- stånd. Domstolen får förordna att beslutet skall gälla utan hinder av att domen inte har vunnit laga kraft.
Denna lag träderi kraft den ljanuari 1992. I fråga om radioprogram som sänts före ikraftträdandet tillämpas de äldre bestämmelserna.
9 Förslag till Prop. Lag om ändring i lagen (1986:436) om 1990/91i179 Bilaga 3
näringsförbud Härigenom föreskrivs att 6 & lagen (1986:436) om näringsförbud skall ha föl- jande lydelse.
Nu varande lvdelse Föreslagen lydelse
6 ål
Den som är underkastad näringsförbud får inte
1. driva näringsverksamhet.
2. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än kommanditbolag eller kom- plementär i ett kommanditbolag.
3. vara stiftare av ett aktiebolag. ett bz'mkaktiebolag. en sparbank eller ett försäkringsbolag.
4. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett aktiebolag. ett bankaktie- bolag. en sparbank. ett försäkringsbolag. ett handelsbtnag eller en ekono- misk förening eller en sådan ideell förening eller stiftelse som driver närings- verksamhet.
5. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett aktie- bolag eller ett försäkringsbolag.
6. i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person som anges vid 4.
7. faktiskt utöva ledningen aven näringsverksamhet eller av en sådan juri- disk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring.
8. äga så många aktier i ett aktiebolag. ett bankaktiebolag eller ett försäk- ringsaktiebolag att hans andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget över- stiger femtio procent.
Näringsförhud utgör inget hinder mot att sådan verksamhet bedrivs sotn inncbär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 & regeringsfor- men eller 1 kap. 1 s. 4 kap. 1 $. 6 kap. 1 s" eller 13 kap. 5 si tryckfrihets- förordningen.
Näringsförbud utgör inget hinder mot att sådan verksamhet bedrivs som innebär utövning av rättighet sotn avses i 2 kap. 1 & regeringsfor— men eller 1 kap. 1 s. 4 kap. 1 s. 6 kap. 1 åeller 13 kap. 1 så" tryckfrihets- förordningen eller I kap. 1 v. 3 kap. [. 2 eller 8 si eller [() kap. I s yttran- defrihetsgrund/agert.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1992.
' Senaste lydelse 19871323.
10 Förslag till pm? Lag om ändring i lagen (1991200) om privat 199llf?13179 arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft B'lagd 3
Härigenom föreskrivs att l & lagen (1991100) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft skall ha följande lydelse.
Nut-mande lydelse Föreslagen lydelse 1 ä' Denna lag gäller arbetsförmedling Denna lag gäller arbetsförmedling
som bedrivs av annan än den offent- som bedrivs av annan än den offent- liga arbetsförmedlingen och som liga arbetsförmedlingen och som inte sker genom utgivande av skrif/ inte sker på dersiirtsmn avsesitryek- på vilken tryckfrihetsförordningen frihetsförordningen eller yttrande ri- är tillämplig. ln'tsgrmnllagen.
Med arbetsförmedling enligt lagen avses verksamhet som har till ändamål att skaffa arbete till arbetssökande eller arbetskraft ät arbetsgivare och som inte innebär uthyrning av arbetskraft enligt 3 &.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
' Lydelse enligt prop. 19905"le lZ—l.
Lagrådet Prop. 1.990/9 l : 179
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991—04-09 . Bilaga 4
Närvarande: f.d. regeringsrådet Eskil llellner. justitierådet Fredrik Sterzel. regeringsrådet Björn Sjöberg.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991 har regeringen på hemställan av statsrådet Laila Freivalds beslutat inhämta lagrådets ytt— rande över förslag till
1. lag med vissa föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefri— hetsgrundlagens områden
2. lag om ändring i ln't'JLtsbalken
3. lag om ändring i rättegångsbalken
4. lag om ändring i konkurslagen (19861672)
5. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973: 1 173")
6. lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten
7. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)
8. lag om ändring i närradiolagen (19832459)
9. lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud 10. lag om ändring i lagen 1991 :00) om privat arbetsförmedling och uthyr- ning av arbetskraft.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av byråchefen Bertil Wennberg. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:
Lagen med vissa föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefri- hetsgrundlagens områden.
3 kap. 20 &
Paragrafen innehåller en bestämmelse om straffansvar för underlåtenhet att anteckna. anmäla eller lämna uppgift om utgivare eller ställföreträdare. Strafflatituden är böter eller fängelse i högst ett år.
Enligt lagrådets mening har i förslaget straffskalan blivit alltför vid. bero- ende på att förfaranden med skiftande straffvärde har förts samman i en be— stämmelse. lagrådet förordar därför att paragrafen delas tipp i två straffbe- stämmelser enligt följande.
För att det yttrandefrihetsrättsliga systemet skall kunna tillämpas måste det vara möjligt att utan svårighet fastställa vein som är utgivare. Det är där— för av vikt att dcni ]. 11 och 12 så fiiireskrivna skyldigheten att anteckna vem som är utgivare av ett radioprogram iakttas. Detsamma gäller den i 3. 7 och 13 5.5 föreskrivna skyldigheten att lämna anmälan om vem som utsetts till utgivare till myndighet. Bestämmelser om påföljd för underlatelse att iaktta dessa åligganden bör tas upp i ett första stycke i paragrafen. varvid straffska— lan efter mönster av 5 kap. 12 å tryekfrihetsförordningen bör sträcka sig från böter till fängelse i högst ett år.
1 ett andra stycke bör behandlas försummelse att enligt (i, lll eller 16 å i sändningen lämna uppgift om vem som är utgivare eller om att en ställföre- trädare för utgivaren har tjänstgjort. Straffskalan för en sådan försummelse
Bilaga 4
kan sättas till penningböter. vilket motsvarar vad som skall gälla enligt 5 kap. 14 & tryckfrihetsförordningen i dess lydelse enligt prop. 1990191 :64.
Paragrafen får med lagrådets förslag följande lydelse:
"Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta ka- pitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
Den som uppsätligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapi- tel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om utgivare eller ställföreträ- dare skall dömas till penningböter."
Övriga lagförslag
Lagrådet har ingen erinran mot förslagen.
Prop. l99fll91 : 179
lnnehållsförteckning
Proposition om följdlagstiftning till yttrandefrihetsgrundlagen m.m. Propositionens huvudsakliga innehåll ......................... Propositionens lagförslag .................................... Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den l 1 april 1991 . . 1 Inledning ............................................. 2 Allmän motivering ..................................... 2.1 Utgångspunkter för följdlagstiftningen ................ 2.2 En sammanhållen följdförfattning ....................
2.3 Vissa rättegångsfrägor m.m .......................... 2.3.1 l-lovrätts sammansättning i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål ..........................
2.3.2 'l'illgång till domstolsprövning i frågor om rätten
till närradiosändningar m.m. .................
2.3.3 Vittnesförhör med journalister m.fl ............ 2.4 Preskription i fråga om filmer m.m. .................. 2.5 Kostnader ........................................ 3 Upprättade lagförslag ................................... 4 Specialmotivering ...................................... 4.1 Förslaget till lag med föreskrifter på tryckfrihetsförord- ningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden ....... 4.2 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken ............ 4.3 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken ........ 4.4 Förslaget till lag om ändringi konkurslagen ........... 4.5 Förslaget till lag om ändringi kreditupplysningslagen . . . 4.6 Förslag till lag om ändringi lagen om patentbesvärsrätten 4.7 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen ........... 4.8 Förslaget till lag om ändringi närradiolagen ........... 4.9 Förslaget till lag om ändringi lagen om näringsförbud . . 4.10 Förslaget till lag om ändring i lagen om privat arbetsför- medling och uthyrning av arbetskraft .................
4.11 Förslaget till lagom ändring i lagen om rundradiosändning
av finländska televisionsprogram .....................
5 Hemställan ............................................ 6 Beslut ................................................ Bilaga 1 Remissinstanser ....................................
Bilaga 2
Bilaga 3
Framställning den 15 februari 1989 från hovrättslagman- nen Lennart Groll .................................. Till lagrådet remitterade lagförslag ...................
Bilaga 4 Utdrag ur lagrådets protokoll den 9 april 1991 ..........
Prop. 199()/91:179
90