Bevisvärdering

Beskrivning saknas!

Rättsfall27

NJA 2009 s. 447: Bevisvärdering i våldtäktsmål.
NJA 2015 s. 702: Bevisvärdering i mål om försök till mord (fall från balkong).
NJA 2010 s. 671: Bevisvärdering i mål om sexualbrott.
NJA 1992 s. 446: Frågor om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott samt om anlitande av psykologisk expertis som hjälpmedel vid bedömningen av trovärdigheten hos målsägande- och vittnesutsagor. Dessutom frågor om gränsdragningen mellan våldtäkt och grov våldtäkt samt om skadestånd till den som har utsatts för omfattande sexuella övergrepp.
RH 1994:24: Förberedelse till människorov m.m. ("Wallenbergärendet"); frågor om bevisvärdering, faran för det planerade brottets fullbordan, frivilligt tillbakaträdande, innebörden av begreppet hjälpmedel enligt 23 kap. 2 § första stycket brottsbalken samt medverkan till brott på grund av tvång.
RH 2007:1: Bevisvärdering i belysning av bl.a. innehållet i rättsintyg i mål om ansvar för misshandel; även fråga om betydelsen av att viss bevisning utgör s.k. tilltrosbevisning.
RH 2008:54: En man förs bort i en bil, misshandlas och krävs på pengar. I målet mot två av männen i bilen och två män som åtalats för anstiftan till utpressning uppstår bl.a. dels frågan om målsäganden utsatts för ett människorov och om det i så fall skall bedömas som mindre grovt samt dels frågan om gärningsmännen handlat gemensamt och i samförstånd. Vid bevisvärderingen har en tilltalads vägran att svara på frågor (”the right to silence”) inte tillagts bevisvärde samt ett antal s.k. kringomständigheter inte ansetts tillräckliga för att åtalet för anstiftansbrott skall anses styrkt. Även fråga om tillämpning av 29 kap. 4 § brottsbalken.
RH 2014:34: Fråga om ansvar för folkmord och grovt folkrättsbrott. Även fråga om lagval vid talan om skadestånd när den skadegörande handlingen har ägt rum utomlands.
NJA 2017 s. 316: Bevisvärdering i mål om sexualbrott (I och II).
NJA 1993 s. 616: Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott. Dessutom frågor om gränsdragning dels mellan våldtäkt och grov våldtäkt dels mellan sexuellt ofredande och sexuellt umgänge med barn.
NJA 1991 s. 512: I två brottmål om ansvar för grov narkotikabrottslighet har den huvudsakliga bevisningen mot de tilltalade bestått av uppgifter som har lämnats vid polisförhör utomlands (I och II) samt av uppgifter lämnade vid domstolsförhandling utomlands (II). Fråga om förutsättningarna för att lägga detta bevismaterial till grund för en fällande dom. Vid prövningen har beaktats avgöranden av Europadomstolen. 35 kap 14 § RB, 1 § lagen (1946:817) om bevisupptagning vid utländsk domstol.
NJA 1991 s. 83: Frågor om beviskrav och bevisvärdering i mål om våldtäkt och misshandel.
NJA 1991 s. 612: Bevisvärdering i mål om ansvar för grovt narkotikabrott. - Tillika fråga om ändring eller justering av åtal.
NJA 1991 s. 56: Bevisvärdering i mål om ansvar för misshandel och vållande till annans död.
RH 1993:118: I mål om ansvar för sexualbrott uppkom fråga om bevisvärdet av videoinspelade polisförhör med underårig målsägande. Förhörstekniken har bedömts så suggestiv att lämnade svar inte kunnat läggas till grund för en fällande dom.
RH 2009:13: Beviskrav och bevisvärdering, särskilt med avseende på fall med motbevisning, i brottmål (förseelse mot trafikförordningen).
MÖD 2012:59: Regresstalan om ersättning för efterbehandlingskostnader m.m. ----- Efter köp av en fastighet på vilken bedrivits industriell verksamhet sedan början av 1900-talet har en större petroleumförekomst upptäckts i marken. En byggnad (f.d. textilfabrik) har rivits av köparen i syfte att exploatera marken för bostadsändamål. Efter sanering av fastigheten har köparen väckt talan och regressvis yrkat ersättning för dessa kostnader av säljaren. Säljaren har i genstämning yrkat fastställelse av att bolaget på grund av en friskrivningsklausul inte är skyldigt att betala ersättning för efterbehandlingskostnaderna. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att mark- och miljödomstol är behörig att pröva de köprättsliga invändningarna. I målet har bevisning åberopats om oljeförekomstens ålder och frågor om bevisbörda m.m. har aktualiserats. Båda parter har betraktats som verksamhetsutövare som bidragit till föroreningen. Vid fördelningen av det solidariska ansvaret har bolaget som utfört saneringen bedömts skyldig att stå för den andel av kostnaden som belöper på bolagets verksamhetstid (3 år jämfört med 15 år).
RH 1993:94: Bevisvärdering och påföljdsbestämning i mål angående djurplågeri.
NJA 2012 s. 804: Gåva? Bevisbörda och beviskrav för påstående om efterskänkande av regressanspråk vid solidarisk betalningsskyldighet när medgäldenärerna är närstående.
NJA 2009 s. 249: Att en testamentstagare, vars närstående medverkat till upprättandet av ett testamente, har varit vårdare och god man för testator har inte ansetts utgöra tillräckliga skäl för en omkastad bevisbörda för att testamentet upprättats under påverkan av en psykisk störning eller för att testator förmåtts upprätta det genom sådant missbruk som avses i 13 kap. 3 § ärvdabalken.
NJA 1988 s. 607: I mål mot E, T och L åberopade åklagaren av L lämnade uppgifter till stöd för åtalen mot E och T. TR:n ansåg sig inte kunna fälla E och T till ansvar på grund av L:s uppgifter utan biföll endast delvis åtalet mot dem. HovR:n, vid vilken L vägrade yttra sig, fann L:s uppgifter i TR:n tillförlitliga och biföll åtalet helt. HovR:ns förfarande har, då mycket starka skäl att frångå TR:ns värdering av L:s utsaga till nackdel för E och T inte förelegat, ansetts strida mot en grundläggande princip för bevisprövning. Jfr 51 kap 23 § RB.
NJA 1998 s. 204: I mål om mordbrand har åklagaren som bevisning åberopat bl a en videoinspelning med uppgift att videobandet visar gärningsmannen i anslutning till brandplatsen vid tiden för branden. Videobandet, som lämnats över av en anonym person, utgör kopia av en originalinspelning, vars tillkomst inte har kunnat klarläggas. Angivna förhållanden har ej ansetts hindra att videoinspelningen åberopas som bevis. Vid bevisvärderingen har oklarheter om bl a bevisets tillkomst påverkat bedömningen av vilka slutsatser som kan dras på grundval av beviset.
RH 2008:76: Fråga om uppsåtsbedömning vid åtal för försök till mord (knivstick i magen), särskilt med avseende på s.k. likgiltighetsuppsåt. Tingsrätten biföll åtalet för försök till mord, medan hovrätten dömde för grov misshandel.
NJA 1999 s. 480: Bevisbedömning i mål om ansvar för olaga innehav av pistoler.
NJA 2013 s. 711: Parkeringsmål. Har en betalningsuppmaning ställts ut, eller en parkeringsanmärkning meddelats, finns det en presumtion för att den också har fästs på bilen (I). En fordonsägares uppgifter och egna fotografier har lämnat visst utrymme för bedömningen att parkeringsvakten kan ha förbisett att det fanns en giltig parkeringsbiljett som var väl synlig och läsbar utifrån. Parkeringsvaktens anteckningar på parkeringsanmärkningen har inte ansetts utgöra tillräcklig bevisning för att det skett en felparkering (II).
RH 1994:97: Bevisvärdet i mål om allvarligare brott (narkotikabrott) av ett återtaget erkännande.
RH 2010:30: Vid bedömning av konkurrerande skadeorsaker i mål om trafikskadeersättning har de iakttagelser som gjorts av behandlande läkare, som behandlat den skadade både före och efter trafikolyckan, ansetts väga tyngre än den bedömning som försäkringsbolagets läkare gjort utifrån journalanteckningar.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator