Underrättelse

Beskrivning saknas!

Rättsfall32

AD 2003 nr 115: En arbetstagares provanställning har genom besked från arbetsgivaren avslutats utan att övergå i en tillsvidareanställning. Arbetsgivaren har i målet inte lyckats visa att arbetstagaren underrättats i förväg om att provanställningen skulle komma att upphöra. Arbetstagaren yrkar allmänt och ekonomiskt skadestånd på grund av den uteblivna underrättelsen. I målet uppkommer bl.a. frågor om tolkning av det mellan parterna träffade anställningsavtalet, om arbetstagaren har lidit ekonomisk skada samt om taleändring och preskription av talan om allmänt skadestånd.
NJA 1996 s. 351: Vid underrättelse enligt 12 kap 21 § UB till fastighetsägare om exekutiv auktion har kronofogdemyndigheten ansetts berättigad att använda sig av den adress som var aktuell i målet hos samma myndighet om betalningsföreläggande vari betalningsfastställelse skett,
NJA 2006 s. 394: Fråga om skyldighet för kronofogdemyndighet att lämna ny underrättelse enligt 4 kap. 12 § utsökningsbalken.
AD 1994 nr 1: Fråga huruvida en uppsägning av en arbetstagare berott på arbetsbrist eller på arbetstagarens personliga förhållanden. - Att arbetsgivaren vid en uppsägning på grund av arbetsbrist åsidosatt turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen genom att göra den felaktiga bedömningen att arbetstagaren saknade tillräckliga kvalifikationer för fortsatt arbete hos arbetsgivaren, medför inte att uppsägningen kan ogiltigförklaras. Uttalanden om förhållandet mellan bestämmelsen om omplacering i 7 § andra stycket anställningsskyddslagen och turordningsreglerna i 22 § samma lag. - Enligt 41 § första stycket anställningsskyddslagen skall den som vill kräva skadestånd eller framställa annat fordringsanspråk som grundar sig på bestämmelserna i lagen underrätta motparten om detta inom fyra månader från den tidpunkt då den skadegörande handlingen företogs. Lämnas inte underrättelse inom den angivna tiden, har parten enligt 42 § förlorat sin talan på grund av preskription. En arbetstagare har väckt talan mot arbetsgivaren med anledning av en uppsägning och därvid yrkat ogiltigförklaring av uppsägningen samt allmänt skadestånd under åberopande av att uppsägningen hade skett av s.k. personliga skäl och att saklig grund för denna inte hade förelegat. Vid sammanträde för muntlig förberedelse i det målet har arbetstagaren underrättat arbetsgivarens rättegångsombud om att arbetstagaren avsåg att alternativt kräva skadestånd för att bolaget genom uppsägningen brutit mot turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen. Arbetstagaren anses därmed ha - med enligt 41 § första stycket anställningsskyddslagen preskriptionsavbrytande verkan - underrättat arbetsgivaren om sistnämnda skadeståndsanspråk.
NJA 1988 s. 571: Enligt 17 kap 9 § 7 st RB och 6 § förordningen (1987:1099) om skyldighet för domstol att underrätta parterna om utgången i mål och ärenden, m m åligger det TR att sända underrättelse till parterna om s k kanslidom när avgörandet meddelas. Enbart den omständigheten att underrättelsen sänts tre dagar för sent har inte ansetts innebära laga förfall för underlåtenhet att i rätt tid inkomma med vadeinlaga.
NJA 1988 s. 269: Att underrättelse om beslut till följd av feladressering kommit part till handa först efter besvärstidens utgång har - när skyldighet för domstolen att särskilt underrätta parten inte förelegat och omständigheterna inte varit sådana att parten likväl haft anledning räkna med att få sådan underrättelse - inte ansetts utgöra laga förfall för underlåtenhet att i rätt tid fullfölja talan mot beslutet.
NJA 1984 s. 894: Återställande av försutten tid. När en domstol ändrar en från början bestämd tidpunkt för meddelande av dom, åligger det domstolen att underrätta parterna härom. Underrättelsen bör lämpligen ske genom att ett skriftligt meddelande sänds till parterna.
NJA 1982 s. 336: Pantbrev, som innehades som pant av en kreditinrättning (A), pantförskrevs även till B och senare också till C. Pantförskrivningen till C angavs gälla i den mån pantbreven inte behövde tas i anspråk för pantsättarens lån hos bl a B. A underrättades om pantförskrivningen till C enligt lagen (1936:88) om pantsättning av lös egendom som innehaves av tredje man, innan A erhöll underrättelse om pantförskrivningen till B. Detta förhållande har ansetts inte ge C bättre rätt till pantbreven än som innefattas i pantförskrivningen. Tillika fråga om viss åtgärd innefattat underrättelse enligt 1936 års lag. Vid köpeskillingsfördelningen efter exekutiv försäljning av fastighet har Lst:n tillerkänt C rätt till betalning på grund av pantbrev före B. C har i överinstanserna framställt yrkande om att B:s fordran skall upptas till lägre belopp än denne bevakat, till följd varav det på ett efterföljande pantbrev uppkommer ett överhypotek som skall tilldelas C. Trots att C inte själv anfört besvär över LSt:ns beslut och inte heller hos LSt:n framställt anmärkning mot bevakningen, har han ansetts berättigad att framställa detta yrkande.
NJA 2005 s. 871: Fråga i utmätningsmål om denuntiation avseende en pantsättning av en fordran på staten gjorts till rätt myndighet. Även fråga om betydelsen av vetskap om pantsättningen hos innehavare av utmätningsfordringen.
AD 2007 nr 6: Mot en arbetstagares krav på bl.a. skadestånd enligt anställningsskyddslagen har en arbetsgivare invänt att talan är preskriberad. Arbetstagaren har åberopat två brev och ett telefaxmeddelande som vid olika tidpunkter kommit arbetsgivaren tillhanda. Fråga om de båda breven var för sig eller tillsammans kan anses innebära att arbetstagaren har underrättat arbetsgivaren inom den frist som anges i 41 § första stycket anställningsskyddslagen. Även fråga om underrättelse genom telefaxmeddelandet har skett inom den i paragrafen angivna fristen.
NJA 1984 s. 917: Ansökan om återställande av försutten tid. Enskild redare i partrederi har funnits behörig att besvära sig över sjöfartsregistrets beslut rörande inskrivning av förvärv av skepp. Underrättelse enligt 28 § 1 st andra meningen sjölagen har ansetts kunna lämnas till huvudredaren. Att huvudredaren inte fört en sådan underrättelse vidare till en av de övriga redarna har inte medfört laga förfall för underlåtenhet av denne att i rätt tid anföra besvär över inskrivningsbeslutet.
NJA 1997 s. 503: Konkursförvaltare har ansetts vara rätt mottagare av underrättelse om utövande i visst fall av option.
NJA 2011 s. 83: Innebörden av kravet på skriftlig underrättelse om beslut enligt fastighetsbildningslagen.
NJA 1982 s. 390: Fråga om tillämpning av 103 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal.
NJA 1984 s. 257: Återställande av försutten tid. Underrättelse enligt 17 kap 9 § 4 st RB om tiden för meddelande av dom har i rätt tid sänts till utomlands (Estland) bosatt part men kommit parten till del först sedan tiden för anmälan av vad mot domen gått ut. Omständigheterna har bedömts inte vara sådana att det kunde läggas parten till last att hon inte hade ställt ombud för sig i malet i Sverige. Laga förfall har ansetts föreligga för partens underlåtenhet att i rätt tid fullfölja talan.
MÖD 2001:25: Föreläggande att upphöra med försäljning av HCFC-produkter----- Miljönämnden meddelade ett försäljningsförbud enligt förordningen (1995:636) om ämnen som bryter ned ozonskiktet med avseende på produkter innehållande HCFC. Denna svenska förordning kompletterade en EG- förordning från 1994, numera ersatt av en EG-förordning från år 2000. Miljööverdomstolen fann att laga grund för föreläggandet saknades eftersom det skulle strida emot den s.k. lojalitetsprincipen i artikel 10 i Romfördraget att nu tillämpa den svenska förordningen, som delvis täcktes av EG-förordning från år 2000. Även fråga om formuleringen av ett vitesföreläggande samt inhämtande av förhandsavgörande från EG- domstolen.
NJA 1985 s. 292: Sedan beslut av kommun att utöva förköpsrätt beträffande viss fastighet anmälts till inskrivningsmyndigheten och antecknats i fastighetsboken, har köparna anfört domvillobesvär över inskrivningsmyndighetens beslut. Spörsmål dels huruvida kommunen i samband med anmälningen företett bevis att underrättelser om förköpsbeslutet avsänts till köparen dels - när så antas vara förhållandet - om betydelsen av att underrättelserna, vilka köparna erhållit vid sådan tidpunkt att de kunnat inom föreskriven frist bestrida förköpsrätten, blivit sända till dem under annan adress än deras vanliga. 7 och 15 §§ förköpslagen (1967:868), 19 kap 3 § JB samt 59 kap 1 § RB.
NJA 1981 s. 704: Underrättelse enligt 12 kap 44 § 1 st JB till hyresgäst, som blivit uppsagd på grund av dröjsmål med hyresbetalning, om vad han har att iaktta för återvinning av hyresrätten har ansetts ej behöva avfattas ordagrant enligt formulär som fastställts enligt 3 st samma paragraf.
NJA 1982 s. 119: Ansökan om återställande av försutten tid. HovR har försummat skyldigheten enligt 17 kap 9 § 7 st RB att ge part skriftlig underrättelse om utgången i mål om fastighetsreglering. Med hänsyn bl a till att parten, om underrättelseskyldigheten fullgjorts, sannolikt skulle ha fått kännedom om innehållet i HovR:ns utslag i så god tid att parten hunnit anföra besvär inom fullföljdstiden, fyra veckor, har laga förfall ansetts föreligga för partens underlåtenhet att i rätt tid fullfölja talan.
NJA 1983 s. 657: Ansökan om återställande av försutten tid. Vid förrättning enligt anläggningslagen rörande bl a fastighet under domänverkets förvaltning kan underrättelse som från fastighetsbildningsmyndigheten utgått till domänverket angående tid och plats för meddelande av avslutningsbeslut ha adresserats till lokal eller regional förvaltning inom verket utan att därifrån vidarebefordras till behörig central förvaltning inom verket. Fråga huruvida domänverket kunde anses härigenom ha haft laga förfall för sin underlåtenhet att i rätt tid fullfölja talan mot förrättningen.
NJA 1988 s. 257: Förvärvare av hyresrätt vinner skydd mot överlåtarens borgenärer genom underrättelse till hyresvärden om överlåtelsen.
NJA 1984 s. 80: Underlåtenhet av domare att lämna underrättelse om begånget fel från domstolens sida har ansetts ej utgöra myndighetsutövning och därför inte kunna medföra straffansvar enligt 20 kap 1 § BrB. På motsvarande sätt har bedömts meddelande till parterna om ifrågasatt rättelse enligt 17 kap 15 § RB. Fråga också huruvida visst handläggningsfel - företagande av tvistemål till omedelbar huvudförhandling i strid med 42 kap 20 § 2 st RB - var att anse som grovt oaktsamt i straffbestämmelsens mening.
NJA 1994 s. 668: Ett kreditinstitut förvärvade panträtt i en bostadsrätt, som därefter såldes till en ny innehavare. Frågan huruvida panträtten bestått har bedömts med hänsyn till vad bostadsrättsföreningen - i samband med försäljningen eller efteråt - genom lämnade underrättelser fått veta eller haft skäl att utgå från.
NJA 2014 s. 75: Återställande av försutten tid har beviljats i fall då lantmäterimyndighet skickat underrättelse om inställande av förrättning endast till sakägaren och alltså inte till dennes ombud.
AD 2004 nr 74: Fråga om arbetstagarorganisation som vill kräva skadestånd kan anses ha underättat motparten om fordringsanspråket inom den tid som föreskrivs i 41 § anställningsskyddslagen. Även fråga om brott mot förhandlingsskyldigheten i 10 § medbestämmandelagen och om rätt till ersättning för ej uttagen kompensationsledighet.
RH 2015:16: Hyresnämndsmål. En hyresvärd gjorde gällande att en bostadshyresrätt var förverkad på grund av obetalda hyror. Eftersom hyresvärden inte visat att hyresgästerna fått del av underrättelse om återvinningsfrist enligt 12 kap. 44 § första stycket 1 jordabalken kunde hyresgästerna inte skiljas från hyresrätten med stöd av 12 kap. 46 § första stycket 1 jordabalken.
NJA 1983 s. 274: Ansökan om återställande av försutten tid. Sedan HovR vid huvudförhandling, från vilken vadekäranden uteblivit, förklarat vadetalan förfallen, har HovR:n till vadekäranden sänt sådan underrättelse om målets utgång som avses i 17 kap 12 §, jfrd med 9 § 7 st, RB först efter utgången av tiden (två veckor) för ansökan om målets återupptagande. Laga förfall har ansetts föreligga.
NJA 1981 s. 995: Sedan HovR i brottmål kallat parter och ett vittne till huvudförhandling, inställdes denna. Parterna underrättades härom varvid angavs att de senare skulle komma att få ny kallelse. Härefter avgjorde HovR:n målet på handlingarna utan att bereda parterna tillfälle att slutföra sin talan. Grovt rättegångsfel ansågs ha förelupit och skäl ansågs föreligga för undanröjande av HovR:ns dom och återförvisning. 51 kap 22 § 1 st RB samt 51 kap 26 § 2 st jfrd med 55 kap 15 § 2 st RB.
NJA 1983 s. 708: Fråga huruvida den som begett sig i egen bil från Bohuslän för att samma dag inställa sig vid Lunds TR men ej framkom i tid kunde som laga förfall för sin utevaro åberopa, att han i Halmstad fått fel på bilen och per telefon lämnat meddelande till TR:n om detta.
NJA 1981 s. 988: TR har enligt förordningen (1976:823) om skyldighet för domstol att underrätta part om dom i tvistemål m m översänt tredskodom till parterna. Eftersom åtgärden inte skett för delgivning har - även om den mot vilken tredskodomen givits genom åtgärden har fått kännedom om domen - ej fristen för ansökan om återvinning till följd därav börjat löpa. 33 kap 5 § och 44 kap 9 § RB, 19 § delgivningslagen (1970:428).
AD 2000 nr 84: I ett mål om skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen uppkommer fråga om en sådan underrättelse som avses i 41 § anställningsskyddslagen framställts i rätt tid.
AD 2010 nr 20: Fråga om preskription. En arbetstagare som skilts från sin anställning framställde skadeståndsanspråk mot ett annat bolag än det hon varit anställd hos. Bolagen företräddes dock av samma person, vilken ostridigt fått del av anspråken. Arbetstagaren väckte senare talan mot arbetsgivaren och yrkade skadestånd på visst sätt. Arbetsdomstolen har funnit att underrättelse inte skett inom föreskriven tid och att talan således är förlorad.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator