Investeringsfondsfrågor

Lagrådsremiss

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 1 april 2011

Anders Borg

Katarina Back

(Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Europaparlamentet och rådet antog den 13 juli 2009 direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag). Lagrådsremissen innehåller förslag till lagändringar som syftar till att genomföra direktivet.

Direktivet, som ersätter ett äldre direktiv på området, innehåller regler för värdepappersfonder och fondbolag. De nya reglerna i direktivet syftar framför allt till att möjliggöra effektivisering av fondverksamhet och att underlätta gränsöverskridande verksamhet. Förändringarna innebär att det blir möjligt för svenska fondbolag att förvalta värdepappersfonder i andra länder inom EES och för utländska bolag att förvalta svenska värdepappersfonder. Det införs regler för gränsöverskridande fusion av värdepappersfonder och processen för att marknadsföra värdepappersfonder i andra länder inom EES förenklas. Vidare ändras placeringsreglerna så att alla medel i en värdepappersfond får placeras i en annan värdepappersfond. Informationen till investerare fullharmoniseras i syfte att göra den mer konsumentvänlig.

I lagrådsremissen föreslås också vissa andra ändringar än de som är direkt motiverade av direktivet. Dessa förslag syftar främst till att möjliggöra effektivisering av svensk fondverksamhet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2011.

1¶Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder,

2. lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar,

3. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

2¶Lagtext

2.1¶Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:46) om investeringsfonder

dels att nuvarande 6 kap. 3 § ska betecknas 6 kap. 4 § och 8 kap. 2 § ska betecknas 8 kap. 26 § samt att rubriken närmast före 6 kap. 3 § ska sättas närmast före 6 kap. 4 §,

dels att 1 kap. 1 och 4–10 §§, 2 kap. 1, 2 och 12–17 §§, 4 kap. 4, 5, 7– 13, 15, 16 och 20 §§, 5 kap. 20 och 24 §§, 8 kap. 1 §, 9 kap. 1 §, 10 kap. 1, 4–6 §§, 11 kap. 1–4 och 7 §§, 12 kap. 5, 15 och 17 §§ och 13 kap. 1 §, rubriken till 8 kap. samt rubrikerna närmast före 2 kap. 17 § och 10 kap. 5 §, ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 5 a kap., 47 nya paragrafer, 1 kap. 1 a och 6 a–6 d §§, 2 kap. 15 a–15 c, 17 a och 17 b §§, 3 kap. 4 §, 4 kap. 9 a , 9 b, 10 a, 13 a, 13 b och 16 a §§, 6 kap. 3 §, 8 kap. 2–25 §§, 11 kap. 3 a §, 12 kap. 4 a och 17 a §§ och 13 kap. 2 §, samt närmast före 2 kap. 17 b § och 8 kap. 1–3, 5 –6, 8 –9, 11–17, 24 och 25 §§, nya rubriker av följande lydelse,

dels att det närmast före 8 kap. 26 § ska införas en rubrik som ska lyda ”Ombildningsförbud”.

1 kap.

1 §

I denna lag förstås med I denna lag betyder

1. behörig myndighet: utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över fondföretag eller förvaltningsbolag,

2. derivatinstrument: optioner, terminer och swappar samt andra likartade finansiella instrument,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

artikel 1a.15 i rådets direktiv artikel 2.1 l i Europaparlamentets

Jfr Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32, Celex 32009L0065), kommissionens direktiv 2010/43/EU av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller organisatoriska krav, intressekonflikter, uppföranderegler, riskhantering och innehållet i avtalet mellan ett förvaringsinstitut och ett förvaltningsbolag (EUT L 176, 10.7.2010, s. 42, Celex 32010L0043) och kommissionens direktiv 2010/44/EU av den 1 juli 2010 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller vissa bestämmelser avseende fusioner mellan fonder, master/feederfondföretag och anmälningsförfarande (EUT L 176, 10.7.2010, s. 28, Celex 32010L0044). Senaste lydelse 2008:282.

85/611/EEG av den 20 december och rådets direktiv 2009/65/EG av 1985 om samordning av lagar och den 13 juli 2009 om samordning andra författningar som avser av lagar och andra författningar företag för kollektiva investeringar som avser företag för kollektiva i överlåtbara värdepapper investeringar i överlåtbara värde- (fondföretag), senast ändrat papper (fondföretag) ,

genom Europaparlamentets och

rådets direktiv 2005/1/EG,

5. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett fondbolags, ett förvaltningsbolags eller ett fondföretags etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

6. finansiellt instrument: överlåtbara värdepapper, fondandelar, penningmarknadsinstrument, derivatinstrument samt annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden,

7. fondbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt 4 § att driva fondverksamhet,

8. fondföretag: ett utländskt företag a) som i sitt hemland har tillstånd för verksamhet där det enda syftet är

att göra kollektiva investeringar i sådana tillgångar som anges i 5 kap. 1 § andra stycket eller 6 kap. 2 § andra stycket, med kapital från allmänheten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets investerare,

b) som tillämpar principen om riskspridning, och c) vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses med

medel ur företagets tillgångar,

9. fondföretags hemland: 9. fondföretags hemland: det a) om fondföretaget är bildat på land där fondföretaget har fått

kontraktsrättslig grund, det land sådant tillstånd som avses i 8 a),

där förvaltningsbolaget har sitt

säte,

b) om fondföretaget är bildat på associationsrättslig grund, det

land där bolaget har sitt säte,

10. fondverksamhet: förvaltning av en investeringsfond, försäljning och inlösen av andelar i fonden samt därmed sammanhängande administrativa åtgärder,

11. företagsgrupp: grupp för 11. företagsgrupp: grupp för sammanställd redovisning enligt sammanställd redovisning enligt rådets sjunde direktiv 83/349/EEG rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning, senast sammanställd redovisning, senast ändrat genom rådets direktiv ändrat genom Europaparlamentets 2006/99/EG, eller grupp som och rådets direktiv 2009/49/EG , enligt erkända internationella eller grupp som enligt erkända redovisningsregler ska lämna internationella redovisningsregler motsvarande redovisning, ska lämna motsvarande

3 EUT L 302, 17.11.2009, s. 32 (Celex 32009L0065). 4 EUT L 164, 26.6.2009, s. 42 (Celex 32009L0049).

redovisning, 12. förvaltningsbolag: ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag, 13. förvaltningsbolags hemland: det land där bolaget har sitt säte, 14. förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som förvarar tillgångarna i en investeringsfond och som sköter in- och utbetalningar avseende fonden, 15. investeringsfond: värdepappersfond eller specialfond, 16. kvalificerat innehav: ett 16. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet företag, om innehavet beräknat på representerar 10 procent eller mer det sätt som anges i 1 a § av kapitalet eller av samtliga röster representerar 10 procent eller mer eller annars möjliggör ett av kapitalet eller av samtliga röster väsentligt inflytande över eller annars möjliggör ett ledningen av företaget, väsentligt inflytande över ledningen av företaget,

17. matarfond: en värdepappersfond som har tillstånd

enligt 5 a kap. 4 §,

18. matarfondföretag: ett fondföretag som i sitt hemland har tillstånd enligt artikel 58 i Europaparlamentets och rådets

direktiv 2009/65/EG,

19. mottagarfond: en värdepappersfond som a) har minst en matarfond eller ett matarfondföretag bland sina

andelsägare,

b) inte är en matarfond, och c) vars medel inte placeras i en matarfond eller ett matar-

fondföretag,

20. mottagarfondföretag: ett fondföretag som a) i sitt hemland har tillstånd enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv

2009/65/EG,

b) har minst en matarfond eller ett matarfondföretag bland sina

andelsägare,

c) inte är ett matarfondföretag,

och d) inte placerar medel i en matarfond eller ett matar-

fondföretag,

21. reglerad marknad:

detsamma som i 1 kap. 5 § 20

lagen (2007:528) om värde- 10

pappersmarknaden,

17. penningmarknadsinstrument: 22. penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, bankcertifikat statsskuldväxlar, bankcertifikat samt sådana andra finansiella samt sådana andra finansiella instrument som normalt omsätts på instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, är likvida och penningmarknaden, är likvida och har ett värde som vid varje har ett värde som vid varje tidpunkt exakt kan fastställas, tidpunkt exakt kan fastställas,

18. specialfond: en fond vars 23. specialfond: en fond vars andelar kan lösas in på begäran av andelar kan lösas in på begäran av andelsägare och som består av andelsägare och som består av finansiella tillgångar, om den finansiella tillgångar, om den bildats genom kapitaltillskott från bildats genom kapitaltillskott från allmänheten eller från en särskilt allmänheten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets angiven och avgränsad krets investerare och ägs av dem som investerare och ägs av dem som skjutit till kapital samt förvaltas skjutit till kapital samt förvaltas enligt bestämmelserna i 6 kap., enligt bestämmelserna i 6 kap.,

19. startkapital: detsamma som i 24. startkapital: detsamma som i artikel 1a.14 i rådets direktiv artikel 2.1 k i Europaparlamentets 85/611/EEG, och rådets direktiv 2009/65/EG,

20. värdepappersfond: en fond 25. värdepappersfond: en fond vars andelar kan lösas in på vars andelar kan lösas in på begäran av andelsägare och som begäran av andelsägare och som består av finansiella tillgångar, om består av finansiella tillgångar, om den bildats genom kapitaltillskott den bildats genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem från allmänheten och ägs av dem som skjutit till kapital samt som skjutit till kapital samt förvaltas enligt bestämmelserna i förvaltas enligt bestämmelserna i 5 kap., och 5 kap. eller 5 a kap., och

21. överlåtbart värdepapper: 26. överlåtbart värdepapper: a) aktier och andra värdepapper som motsvarar aktier samt depåbevis

för aktier,

b) obligationer och andra skuldförbindelser, med undantag av penningmarknadsinstrument, samt depåbevis för skuldförbindelser, och

c) värdepapper av annat slag som ger rätt att förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i a och b genom teckning eller utbyte.

Överlåtbart värdepapper omfattar inte tekniker och instrument som avses i 5 kap. 1 § tredje stycket.

Med återköp eller inlösen av andelar enligt första stycket 8, 23 och 25 jämställs att andelarna är upptagna till handel på en reglerad marknad, om det är säkerställt att andelarnas noterade värde inte i väsentlig mån avviker

från det värde som avses i 4 kap.

10 § tredje stycket.

1 a §

Vid bedömningen av om ett 11

innehav utgör ett kvalificerat innehav enligt 1 § första stycket 16

ska följande bestämmelser i 4 kap.

lagen (1991:980) om handel med

finansiella instrument tillämpas:

– 2 § första stycket 1 om

depåbevis,

– 4 § första stycket, andra stycket 1–8 samt tredje och femte styckena

om beräkning av innehavet,

– 5 § andra stycket om beräkning

av antalet aktier eller röstetal,

– 12 § 1 och 2 om undantag för aktier som innehas för clearing och avveckling eller förvaltas för någon

annans räkning,

– 13 § om aktier som ingår i

handelslager,

– 14 § om aktier som innehas av marknadsgaranter, samt – 16 och 17 §§ om undantag för

vissa moderföretag.

Vid bedömningen ska också tillämpas föreskrifter – om aktier som innehas av marknadsgaranter, som har meddelats med stöd av 7 kap. 1 § 3 lagen om handel med finansiella instrument eller 23 kap. 15 § 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och – om undantag för vissa moderföretag, som har meddelats med stöd av 7 kap. 1 § 4 lagen om

handel med finansiella instrument.

Aktier som ett värdepappersinstitut som avses i 1 kap. 5 § 27 lagen om värdepappersmarknaden eller ett kreditinstitut som avses i

1 kap. 5 § 17 samma lag och som driver finansieringsrörelse, innehar till följd av verksamhet enligt

2 kap. 1 § 6 samma lag ska dock

inte beaktas vid bedömningen,

under förutsättning att 1. rösträtten inte utnyttjas eller används på annat sätt för att

ingripa i emittentens förvaltning,

samt 2. aktierna avyttras inom ett år

från förvärvet. 12

Tredje stycket ska tillämpas även på aktier som innehas under motsvarande förutsättningar av ett utländskt värdepappersföretag eller av ett utländskt kreditinstitut som

driver finansieringsrörelse.

4 § Ett svenskt aktiebolag får av Ett svenskt aktiebolag får av

Finansinspektionen ges tillstånd Finansinspektionen ges tillstånd att driva fondverksamhet. Bolaget att driva fondverksamhet. Bolaget kan därutöver ges tillstånd för kan därutöver ges tillstånd för diskretionär portföljförvaltning diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument avseende finansiella instrument.

och att utföra visst arbete eller vissa funktioner på uppdrag av ett fondbolag, ett förvaltningsbolag

eller ett fondföretag.

5 §

Tillstånd för fondverksamhet som avser specialfonder får ges av Finansinspektionen även till värdepappersbolag och svenska kreditinstitut som har tillstånd för portföljförvaltning avseende finansiella instrument enligt 2 kap. 1 § 4 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

För sådan fondverksamhet som avses i första stycket ska följande bestämmelser tillämpas:

– 2 kap. 1 § 2, 5 och 6, 2 § tredje – 2 kap. 1 § 2, 5 och 6, 2 § tredje stycket, 7 § första stycket, 9 §, stycket, 7 § första stycket, 9 §, 17–20 §§ och 21 § första stycket, samt 17 och 17 b–21 §§,

– 3 kap., – 4 kap., – 6 kap., – 8 kap., – 8 kap. 27 och 28 §§, – 9 kap., – 10 kap. 1 § första och andra styckena samt 2 §, och – 12 kap. 1–4 samt 7–14 §§. Ett värdepappersbolag eller ett svenskt kreditinstitut får inleda sin

fondverksamhet så snart tillstånd enligt första stycket har getts.

6 §

Ett förvaltningsbolag som hör Ett förvaltningsbolag som hör hemma inom EES och som i sitt hemma inom EES och som i sitt hemland har tillstånd att driva hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna verksamhet enligt bestämmelserna i rådets direktiv 85/611/EEG, får i Europaparlamentets och rådets

direktiv 2009/65/EG, får

5 Senaste lydelse 2007:562. 6 Senast lydelse 2008:282.

1. driva verksamhet från filial i 1. driva verksamhet från filial i Sverige med början två månader Sverige med början två månader efter det att Finansinspektionen efter det att Finansinspektionen från en behörig myndighet i från en behörig myndighet i förvaltningsbolagets hemland har förvaltningsbolagets hemland har fått en underrättelse med sådant tagit emot en underrättelse som

innehåll som anges i 2 kap. 12 § innehåller eller dessförinnan, om Finans- a) en plan för den avsedda

inspektionen tillåter det, verksamheten i Sverige med

uppgift om filialens organisation och vilka tjänster som ska erbjudas, och b) uppgift om filialens adress och ansvariga ledning, och

2. driva verksamhet genom att 2. driva verksamhet genom att

från sitt hemland erbjuda och från sitt hemland erbjuda och tillhandahålla tjänster i Sverige tillhandahålla tjänster i Sverige med början så snart med början så snart Finansinspektionen från en Finansinspektionen från en behörig myndighet i förvaltnings- behörig myndighet i förvaltningsbolagets hemland har fått en sådan bolagets hemland har tagit emot en underrättelse som avses i 2 kap. underrättelse som innehåller en 15 § andra stycket. plan för den avsedda

verksamheten med uppgift om

vilka tjänster som ska erbjudas.

Om de tjänster som ska erbjudas enligt första stycket innefattar förvaltning av en värdepappersfond, ska verksamhetsplanen också innehålla uppgift om 1. förvaltningsbolagets system för riskhantering, och 2. vilka åtgärder förvaltningsbolaget vidtagit för att uppfylla

kraven i 6 c §.

Finansinspektionen får besluta att verksamhet får påbörjas tidigare än vad som anges i första

stycket 1.

Om det behövs skall Finansinspektionen upplysa förvaltningsbolaget om de bestämmelser som gäller för verksamheten här i landet. Om bolaget skall driva verksamhet från filial skall sådana upplysningar lämnas innan

verksamheten påbörjas.

Ett förvaltningsbolag får driva verksamhet i Sverige bara i den utsträckning verksamheten omfattas av förvaltningsbolagets verksamhetstillstånd i hemlandet. 14

6 a § Om ett förvaltningsbolag avser att ändra något som angetts i en underrättelse enligt 6 § efter det att verksamheten inletts, ska bolaget skriftligen underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs. Har bolaget inrättat en filial enligt 6 § första stycket 1, ska en sådan underrättelse lämnas minst en månad innan ändringen

genomförs.

6 b § Ett förvaltningsbolag som får driva verksamhet i Sverige enligt

6 § får av Finansinspektionen ges tillstånd att förvalta en värdepappersfond. Tillstånd ges i form av godkännande av

fondbestämmelserna enligt 4 kap.

9 §. Tillstånd ska ges om 1. förvaltningsbolaget i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag av motsvarande slag som den värdepappersfond som

ska förvaltas,

2. förvaltningsbolaget till Finansinspektionen har lämnat det avtal med förvaringsinstitutet som avses i 3 kap. 4 § och, i förekommande fall, uppgifter om uppdrag som lämnats till någon annan att förvalta värdepappersfonden eller sköta därmed

sammanhängande administration,

3. fondbestämmelserna uppfyller kraven i 4 kap. 8 och 9 §§, och 4. det finns skäl att anta att bolaget kommer att driva verksamheten enligt denna lag och andra författningar som gäller för förvaltning av en värdepappers-

fond.

Uppgifter enligt första stycket

2 behöver inte lämnas om förvaltningsbolaget redan förvaltar en värdepappersfond och

tidigare lämnat samma uppgifter 15

till Finansinspektionen.

Om ett förvaltningsbolag avser att göra ändringar av betydelse beträffande något som avses i första stycket 2 efter det att verksamheten inletts, ska bolaget underrätta Finansinspektionen om

detta.

6 c § Ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond efter tillstånd enligt 6 b § ska vidta nödvändiga åtgärder för att här i landet kunna – göra utbetalningar till

andelsägarna,

– lösa in andelar,

– lämna den information som bolaget är skyldigt att tillhandahålla, och

– hantera klagomål.

6 d § För den förvaltning av en värdepappersfond som ett förvaltningsbolag utför efter att ha fått tillstånd enligt 6 b § gäller

2 kap. 15 c §, 3 kap., 4 kap. 1–3 och 8–23 §§, 5 kap. 1 och 3–

25 §§, 5 a kap., 8 kap. och 9 kap. i tillämpliga delar. Det som anges där om fondbolag ska i stället

gälla förvaltningsbolaget.

Vid sådan förvaltning som avses i första stycket ska det som anges i

9 kap. 1 § första stycket 1 i stället avse fall när förvaltningsbolagets tillstånd återkallats av behörig myndighet i bolagets hemland eller Finansinspektionen enligt

12 kap. 15 § tredje stycket beslutat att bolaget inte längre får förvalta

en värdepappersfond.

7 § Ett fondföretag som hör hemma Ett fondföretag som hör hemma inom EES får marknadsföra och inom EES och i sitt hemland har sälja andelar i företaget här i tillstånd enligt artikel 5 i landet utan tillstånd enligt denna Europaparlamentets och rådets lag om företaget direktiv 2009/65/EG får 16

1. i sitt hemland har tillstånd att marknadsföra andelar i företaget driva verksamhet enligt här i landet utan tillstånd enligt bestämmelserna i rådets direktiv denna lag. Verksamheten får

85/611/EEG, och inledas den dag behörig

2. vidtar nödvändiga åtgärder myndighet i företagets hemland för att här i landet kunna har meddelat företaget att en

– göra utbetalningar till underrättelse om marknadsandelsägarna, föringen lämnats över till

– lösa in andelar och Finansinspektionen. – lämna den information som Ett fondföretag som driver

företaget enligt reglerna i verksamhet enligt första stycket hemlandet är skyldigt att ska vidta nödvändiga åtgärder för tillhandahålla. att här i landet kunna

– göra utbetalningar till andelsägarna,

– lösa in andelar och

– lämna den information som företaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla.

Om fondföretaget avser att ändra något som angetts i underrättelsen om marknadsföring efter det att verksamheten inletts, ska företaget skriftligen underrätta Finansinspektionen

innan ändringen genomförs.

Fondföretaget ska även underrätta Finansinspektionen om ändringar i handlingar som lämnats tillsammans med

underrättelsen.

Ett företag som vill driva verksamhet med stöd av första stycket skall anmäla detta till Finansinspektionen. Verksamheten får påbörjas två månader efter det att anmälan har gjorts. Om förutsättningarna enligt första stycket inte är uppfyllda, får dock inspektionen dessförinnan förbjuda att verksamheten påbörjas. Inspektionen skall i sådant fall underrätta behörig myndighet i företagets hemland

om sitt beslut.

Om det behövs skall Finansinspektionen, när anmälan enligt andra stycket har tagits emot, upplysa fondföretaget om de

bestämmelser som gäller för 17

verksamheten här i landet.

8 §

Ett förvaltningsbolag som inte Ett förvaltningsbolag som inte hör hemma inom EES eller som, hör hemma inom EES eller som, om det hör hemma inom EES, inte om det hör hemma inom EES, inte omfattas av rådets direktiv omfattas av Europaparlamentets 85/611/EEG får efter tillstånd av och rådets direktiv 2009/65/EG får Finansinspektionen driva fond- efter tillstånd av Finansverksamhet från filial i Sverige. inspektionen driva verksamhet

från filial i Sverige. Tillstånd får ges bara om 1. bolaget i sitt hemland driver 1. bolaget i sitt hemland driver

likartad verksamhet, motsvarande verksamhet,

2. bolaget i sitt hemland står 2. bolaget står under under betryggande tillsyn av en betryggande tillsyn av en behörig myndighet eller annat behörigt myndighet i hemlandet och den organ och den myndigheten eller myndigheten har tillåtit att bolaget det organet har medgett att bolaget etablerar sig i Sverige, och etablerar sig i Sverige, samt

3. det finns skäl att anta att den 3. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten här i planerade verksamheten kommer landet kommer att drivas på ett att drivas på ett sätt som är sätt som är förenligt med 2 kap. förenligt med 2 kap. 1 § 2–4 och 6 1 § 2–6 samt 2 och 4 §§. samt 2 och 4 §§.

En ansökan om tillstånd ska innehålla en plan för den avsedda

verksamheten.

Ett förvaltningsbolag får även ges tillstånd att utföra visst arbete eller vissa funktioner på uppdrag av ett fondbolag, ett annat förvaltningsbolag eller ett

fondföretag.

9 §

Ett fondföretag som inte hör Ett fondföretag som inte hör hemma inom EES eller som, om hemma inom EES eller som, om det hör hemma inom EES, inte det hör hemma inom EES, inte omfattas av rådets direktiv omfattas av Europaparlamentets 85/611/EEG får efter tillstånd av och rådets direktiv 2009/65/EG får Finansinspektionen marknadsföra efter tillstånd av Finansoch sälja andelar i företaget här i inspektionen marknadsföra andelar landet, från filial eller utan att i företaget här i landet, från filial inrätta filial. eller utan att inrätta filial.

Tillstånd får ges bara om 1. företaget i sitt hemland driver 1. företaget i sitt hemland driver

likartad verksamhet, motsvarande verksamhet,

2. företaget i sitt hemland står 2. företaget står under under betryggande tillsyn av en betryggande tillsyn av en behörig myndighet eller annat behörigt myndighet i hemlandet och den 18

organ och den myndigheten eller myndigheten har tillåtit att det organet har medgett att företaget etablerar sig i Sverige, företaget etablerar sig i Sverige,

3. företaget vidtar nödvändiga åtgärder för att här i landet kunna – göra utbetalningar till andelsägarna, – lösa in andelar och – lämna den information som – lämna den information som

företaget enligt reglerna i företaget är skyldigt att hemlandet är skyldigt att tillhandahålla, och tillhandahålla, samt

4. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten här i landet kommer att drivas på ett sätt som är förenligt med bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet.

10 §

För förvaltningsbolags och För förvaltningsbolags och fondföretags verksamhet i Sverige fondföretags verksamhet i Sverige tillämpas 2 kap. 17 §, 19 § första tillämpas 2 kap. 19 § första stycket stycket, 20 § och 21 § första och 20–21 §§ på motsvarande sätt. stycket på motsvarande sätt. Utöver det som anges i första

stycket tillämpas på motsvarande sätt 1. 2 kap. 17 b § för förvaltningsbolags verksamhet i Sverige enligt

6 § första stycket 1,

2. 4 kap. 20 § för fondföretags

verksamhet i Sverige enligt 7 §,

3. 2 kap. 17 b § för förvaltningsbolags verksamhet i Sverige enligt

8 §, och 4. 2 kap. 17 b § första stycket samt det som anges om faktablad i

4 kap. 16 a, 20 och 21 §§ för fondföretags verksamhet i Sverige

enligt 9 §. För filialer till förvaltningsbolag och fondföretag gäller i övrigt lagen

(1992:160) om utländska filialer m.m.

2 kap.

1 §

Tillstånd för ett svenskt aktiebolag att driva fondverksamhet får ges bara om

1. bolaget har sitt huvudkontor i Sverige, 2. det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att

drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet,

3. det finns skäl att anta att den 3. den som har eller kan som har eller kan förväntas förväntas komma att få ett komma att få ett kvalificerat kvalificerat innehav i bolaget innehav i bolaget bedöms lämplig att utöva ett

a) inte kommer att motverka att väsentligt inflytande över 19

verksamheten drivs på ett sätt som ledningen av ett fondbolag,

är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet, och

b) även i övrigt är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett fondbolag,

4. den som skall ingå i bolagets 4. den som ska ingå i styrelsen styrelse eller vara verkställande för bolaget eller vara verkställande direktör, eller vara ersättare för direktör i det, eller vara ersättare någon av dem, har tillräcklig insikt för någon av dem, har tillräcklig och erfarenhet för att delta i insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett fondbolag och ledningen av ett fondbolag och även i övrigt är lämplig för en även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift, sådan uppgift,

5. fondbestämmelserna godkänts för den eller de investeringsfonder som bolaget avser att förvalta, och

6. bolaget uppfyller de villkor som i övrigt anges i denna lag.

2 § Tillstånd enligt 1 § får inte ges Vid bedömningen enligt 1 § 3 av

om någon som i väsentlig om en innehavare är lämplig ska

utsträckning har åsidosatt sina dennes anseende och kapitalstyrka skyldigheter i näringsverksamhet beaktas. Det ska också beaktas om

eller andra ekonomiska det finns skäl att anta att angelägenheter eller gjort sig 1. innehavaren kommer att

skyldig till allvarlig brottslighet motverka att fondbolagets har eller kan förväntas komma att verksamhet drivs på ett sätt som är få ett kvalificerat innehav i förenligt med kraven i denna lag

bolaget. och andra författningar som

reglerar bolagets verksamhet,

eller 2. innehavet har samband med eller kan öka risken för a) penningtvätt enligt 1 kap. 5 §

6 lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller b) brott enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, såvitt avser brott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för

terroristbrott.

Om den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i bolaget är ett blandat finansiellt holdingföretag ska det vid bedömningen av innehavarens anseende särskilt

beaktas om dess ledning uppfyller 20

de krav som ställs på ledningen i

ett sådant företag enligt 5 kap.

16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella

konglomerat.

Om bolaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av bolaget.

Om förvaringsinstitutet är en i Om förvaringsinstitutet är en i Sverige etablerad filial till ett Sverige etablerad filial till ett kreditinstitut med säte i ett annat kreditinstitut med säte i ett annat land inom EES, får land inom EES, får Finansinspektionen som ett villkor Finansinspektionen som ett villkor för tillståndet föreskriva att de för tillståndet föreskriva att de tillgångar som ingår i en tillgångar som ingår i en investeringsfond skall förvaras här investeringsfond ska förvaras här i i landet. Detta gäller dock inte om landet. Detta gäller dock inte om tillgångarna skall förvaras hos ett tillgångarna ska förvaras hos ett utländskt förvaringsinstitut enligt utländskt förvaringsinstitut enligt 3 kap. 2 § tredje stycket. 3 kap. 2 § tredje stycket.

12 §

Vill ett fondbolag som förvaltar Avser ett fondbolag som värdepappersfonder inrätta en förvaltar värdepappersfonder att filial inom EES, skall bolaget inrätta en filial i ett annat land underrätta Finansinspektionen inom EES, ska bolaget underrätta innan verksamheten påbörjas. Finansinspektionen innan verk- Underrättelsen skall innehålla samheten påbörjas. Underrättelsen

1. information om bolagets plan ska innehålla för filialverksamheten, med 1. en plan för den avsedda uppgift om filialens organisation verksamheten med uppgift om och vilka tjänster som skall filialens organisation och vilka erbjudas, och tjänster som ska erbjudas, och

2. uppgift om i vilket land 2. uppgift om i vilket land filialen skall inrättas samt om filialen ska inrättas samt om filialens adress och ansvariga filialens adress och ansvariga ledning. ledning.

Om de tjänster som ska erbjudas innefattar förvaltning av ett fondföretag som har tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG i det land där filialen ska inrättas, ska planen också innehålla uppgift om 1. fondbolagets system för riskhantering, och 2. åtgärder som fondbolaget vidtagit för att i fondföretagets hemland kunna – göra utbetalningar till

andelsägarna, 21

– lösa in andelar,

– lämna den information som bolaget är skyldigt att tillhandahålla, samt

– hantera klagomål.

13 §

Finner Finansinspektionen i fall Finner Finansinspektionen i fall som avses i 12 § att det inte finns som avses i 12 § att det inte finns skäl att ifrågasätta fondbolagets skäl att ifrågasätta fondbolagets administrativa struktur eller administrativa struktur eller finansiella situation, skall finansiella situation, ska inspektionen inom tre månader inspektionen inom två månader från det att underrättelsen togs från det att underrättelsen togs emot lämna över den till behörig emot lämna över den till behörig myndighet i det land där filialen myndighet i det land där filialen skall inrättas. Inspektionen skall ska inrättas. Tillsammans med samtidigt lämna uppgift om det underrättelsen ska inspektionen investerarskydd som gäller för lämna uppgift om det fondbolagets kunder. investerarskydd som gäller för

fondbolagets kunder.

Om underrättelsen avser sådana tjänster som anges i 12 § andra stycket, ska Finansinspektionen även lämna över ett intyg om att fondbolaget har tillstånd att driva verksamhet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. I intyget ska omfattningen av fondbolagets tillstånd beskrivas och uppgift lämnas om huruvida det finns några begränsningar för vilka slag av värdepappersfonder som

bolaget får förvalta. Finansinspektionen skall under- Finansinspektionen ska under-

rätta fondbolaget när inspektionen rätta fondbolaget när inspektionen lämnar över underrättelsen. lämnar över underrättelsen.

Om Finansinspektionen finner Om Finansinspektionen finner att det inte finns förutsättningar för att det inte finns förutsättningar för att lämna över den underrättelse att lämna över den underrättelse som avses i första stycket, skall som avses i första stycket, ska inspektionen meddela beslut om inspektionen meddela beslut om det inom två månader från det att det inom två månader från det att underrättelsen togs emot. underrättelsen togs emot.

14 §

Om ett fondbolag som avses i Om ett fondbolag som avses i 12 § skall ändra något av de 12 § ska ändra något som angetts i förhållanden som angetts i fondbolagets underrättelse till fondbolagets underrättelse till Finansinspektionen efter det att 22

Finansinspektionen efter det att filialen inrättats, ska fondbolaget filialen inrättats, skall fondbolaget skriftligen underrätta inspektionen skriftligen underrätta inspektionen minst en månad innan ändringen minst en månad innan ändringen genomförs. genomförs.

Om Finansinspektionen finner Om Finansinspektionen finner att ändringen inte får göras, skall att ändringen inte får göras, ska inspektionen meddela beslut om inspektionen meddela beslut om det inom en månad från det att det inom en månad från det att underrättelsen kom in till underrättelsen kom in till inspektionen. Behörig myndighet i inspektionen. Behörig myndighet i det andra landet skall genast det andra landet ska omedelbart underrättas om beslutet. underrättas om beslutet.

Vid ändring av investerarskydd Vid ändring av investerarskydd som avses i 13 § första stycket som avses i 13 § första stycket ska skall Finansinspektionen Finansinspektionen underrätta underrätta behörig myndighet i det behörig myndighet i det land där land där filialen finns om filialen finns om ändringen. ändringen. Detsamma gäller vid ändring av

de uppgifter som lämnats i det intyg som avses i 13 § andra

stycket.

15 § Vill ett fondbolag som förvaltar Avser ett fondbolag som förvaltar

värdepappersfonder erbjuda och värdepappersfonder att erbjuda tillhandahålla tjänster inom EES och tillhandahålla tjänster i ett utan att inrätta filial där, skall annat land inom EES utan att bolaget underrätta inrätta filial där, ska bolaget Finansinspektionen innan underrätta Finansinspektionen verksamheten påbörjas. Detsamma innan verksamheten påbörjas. gäller om bolaget avser att ändra Underrättelsen ska innehålla en sådan verksamhet. 1. en plan för den avsedda

Underrättelsen skall innehålla verksamheten med uppgift om uppgift om i vilket land vilka tjänster som ska erbjudas,

verksamheten skall drivas och och

information om bolagets plan för 2. uppgift om i vilket land verksamheten med uppgift om verksamheten ska drivas. vilka tjänster som skall erbjudas. Om de tjänster som ska erbjudas Finansinspektionen skall inom en innefattar förvaltning av ett månad från det att underrättelsen fondföretag som har tillstånd

togs emot lämna över den och enligt Europaparlamentets och

verksamhetsplanen till behörig rådets direktiv 2009/65/EG i det myndighet i det land där land där verksamheten ska drivas, verksamheten skall drivas. ska planen också innehålla uppgift

Inspektionen skall samtidigt lämna om uppgift om det investerarskydd 1. fondbolagets system för som gäller för fondbolagets riskhantering, och kunder. 2. åtgärder som fondbolaget vidtagit för att i fondföretagets

hemland kunna 23

– göra utbetalningar till

andelsägarna,

– lösa in andelar,

– lämna den information som bolaget är skyldigt att tillhandahålla, och

– hantera klagomål.

15 a § Finansinspektionen ska inom en månad från det att en underrättelse som avses i 15 § togs emot lämna över den till behörig myndighet i det land där

verksamheten ska drivas.

Tillsammans med underrättelsen ska inspektionen även lämna uppgift om det investerarskydd som gäller för fondbolagets

kunder.

Om underrättelsen avser sådana tjänster som anges i 15 § andra stycket, ska Finansinspektionen även lämna över ett intyg om att fondbolaget har tillstånd att driva verksamhet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. I intyget ska omfattningen av fondbolagets tillstånd beskrivas och uppgift lämnas om huruvida det finns några begränsningar för vilka slag av värdepappersfonder som

bolaget får förvalta.

15 b § Om ett fondbolag som avses i

15 § ska ändra något som angetts i fondbolagets underrättelse till Finansinspektion efter det att verksamheten påbörjats, ska fondbolaget skriftligen underrätta inspektionen innan ändringen

genomförs.

Vid ändring av de uppgifter som lämnats i det intyg som avses i

15 a § andra stycket ska Finansinspektionen underrätta behörig myndighet i det land där

verksamheten drivs om ändringen.

15 c § Avser ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder att marknadsföra andelar i en sådan

fond i ett annat land inom EES,

ska bolaget underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Underrättelsen ska innehålla de uppgifter och handlingar som föreskrivs i kommissionens förordning (EU) nr 584/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG vad gäller den skriftliga anmälans och fondföretagsintygets form och innehåll, elektronisk kommunikation mellan behöriga myndigheter i samband med anmälan, förfaranden för kontroller på plats och utredningar samt informationsutbyte mellan behöriga

myndigheter .

Finansinspektionen ska inom tio arbetsdagar från det att en fullständig underrättelse togs emot lämna över den till behörig myndighet i det land där

verksamheten ska drivas.

Tillsammans med underrättelsen ska inspektionen även lämna ett intyg om att värdepappersfonden uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets

direktiv 2009/65/EG.

Finansinspektionen ska meddela fondbolaget när inspektionen

lämnar över underrättelsen.

Fondbolaget ska offentliggöra de handlingar som lämnats

tillsammans med underrättelsen.

16 § I andra fall än som avses i 12 § I andra fall än som avses i 12 § skall ett fondbolag som planerar ska ett fondbolag som planerar att att inrätta en filial utomlands inrätta en filial utomlands ansöka

7 EUT L 176, 10.7.2010, s. 16 (Celex 32010R0584).

ansöka om tillstånd hos om tillstånd hos Finansinspektionen. Ett sådant Finansinspektionen. Ett sådant tillstånd skall ges om det finns skäl tillstånd ska ges om det finns skäl att anta att den planerade att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet. reglerar bolagets verksamhet.

Ansökan om tillstånd skall Ansökan om tillstånd ska innehålla den information som innehålla den information som anges i 12 §. anges i 12 § första stycket.

Sundhetskrav Krav på organisation av verksamheten

17 §

Ett fondbolag skall driva sin Ett fondbolag ska ha sunda

verksamhet så att allmänhetens rutiner för förtroende för fondmarknaden 1. förvaltning av verksamheten

upprätthålls och enskildas och redovisning,

kapitalinsatser inte otillbörligen 2. intern kontroll, och

äventyras samt i övrigt så att 3. drift och förvaltning av sina verksamheten kan anses sund. informationssystem.

Fondbolaget ska särskilt – upprätta och tillämpa regler för styrelseledamöters och anställdas egna affärer med

finansiella instrument,

– dokumentera samtliga transaktioner som bolaget har genomfört för en investeringsfonds räkning eller för ett sådant fondföretags räkning som avses i

12 § andra stycket eller 15 § andra stycket, och – ha en organisation som minskar risken för intressekonflikter som kan påverka fondandelsägares eller andra

kunders intressen negativt.

17 a § Ett fondbolag som förvaltar ett fondföretag som avses i 12 § andra stycket eller 15 § andra stycket ska vidta åtgärder för att säkerställa att verksamheten drivs enligt tillämpliga bestämmelser om fondföretagets bildande och

drift i fondföretagets hemland.

Uppföranderegler

17 b § Ett fondbolag ska handla hederligt, rättvist och professionellt och även i övrigt på ett sätt så att allmänhetens förtroende för fondmarknaden

upprätthålls.

Fondbolaget ska ha tillräckliga resurser och rutiner för att verksamheten ska kunna fungera väl. Bolaget ska vidta alla rimliga åtgärder för att förhindra att fondandelsägares intressen påverkas negativt av

intressekonflikter.

3 kap.

4 § Förvaringsinstitutet ska med fondbolaget ingå ett skriftligt avtal som reglerar förhållandet mellan parterna, såsom det informationsutbyte och den samordning i övrigt som krävs för att institutet och bolaget ska kunna uppfylla kraven i denna lag och andra författningar. Avtalet ska innehålla åtminstone sådana uppgifter som anges i artiklarna 30–33, 35 och 37 i kommissionens direktiv 2010/43/EU av den 1 juli

2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller organisatoriska krav, intressekonflikter, uppföranderegler, riskhantering och innehållet i avtalet mellan ett förvaringsinstitut och

ett förvaltningsbolag.

Avtalet får omfatta flera investeringsfonder. I avtalet ska anges vilka investeringsfonder

som omfattas.

I ett avtal som ingås mellan ett förvaringsinstitut och ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond efter tillstånd enligt 1 kap. 6 b § ska det

föreskrivas att svensk lag är 27

tillämplig på avtalet.

4 kap.

4 §

Ett fondbolag får uppdra åt I syfte att effektivisera ett någon annan att utföra visst arbete fondbolags verksamhet får bolaget eller vissa funktioner som ingår i uppdra åt någon annan att utföra fondverksamheten i syfte att visst arbete eller vissa funktioner effektivisera bolagets verksamhet. som ingår i fondverksamheten Ett sådant uppdrag får inte vara av eller motsvarande verksamhet som sådan omfattning eller karaktär att avser fondföretag som har fondbolaget lämnar ifrån sig all tillstånd enligt Europaverksamhet eller så stor del av parlamentets och rådets direktiv verksamheten att fondbolaget inte 2009/65/EG. Ett sådant uppdrag längre har möjlighet att ta till vara får inte vara av sådan omfattning andelsägarnas gemensamma eller karaktär att fondbolaget intressen eller i övrigt inte kan lämnar ifrån sig all verksamhet uppfylla de skyldigheter som följer eller så stor del av verksamheten av denna lag. Ett lämnat uppdrag att fondbolaget inte längre har fråntar aldrig fondbolaget dess möjlighet att ta till vara ansvar enligt denna lag. andelsägarnas gemensamma

intressen eller i övrigt inte kan uppfylla de skyldigheter som följer av denna lag. Ett lämnat uppdrag fråntar aldrig fondbolaget dess ansvar enligt denna lag. Uppdragstagaren måste ha tillfredsställande sakkunskap och

kompetens med hänsyn till uppdragets innehåll.

Fondbolaget skall i avtalet med Fondbolaget ska i sådant avtal uppdragstagaren förbehålla sig med uppdragstagaren som avser rätten att övervaka den anförtrodda förvaltningen av en investeringsverksamheten, att ge de fond eller av ett fondföretag som anvisningar som behövs för en har tillstånd enligt Europasund förvaltning samt att med parlamentets och rådets direktiv omedelbar verkan säga upp 2009/65/EG eller därmed avtalet, om en sådan uppsägning är sammanhängande administration i andelsägarnas gemensamma förbehålla sig rätten att övervaka intresse. den anförtrodda verksamheten, att

ge de anvisningar som behövs för en sund förvaltning samt att med omedelbar verkan säga upp avtalet, om en sådan uppsägning är i andelsägarnas gemensamma intresse.

5 § Omfattar ett uppdrag enligt 4 § Omfattar ett uppdrag enligt 4 §

att någon för fondbolagets räkning att någon för fondbolagets räkning

8 Senaste lydelse 2007:562.

skall förvalta tillgångarna i en ska förvalta tillgångarna i en investeringsfond, skall avtalet investeringsfond eller i ett innehålla riktlinjer för placering av fondföretag som har tillstånd fondmedlen. Fondbolaget skall enligt Europaparlamentets och tillförsäkra sig en rätt att rådets direktiv 2009/65/EG, ska regelbundet se över och vid behov avtalet innehålla riktlinjer för ändra dessa riktlinjer. placering av fondmedlen. Fond-

bolaget ska tillförsäkra sig en rätt att regelbundet se över och vid behov ändra dessa riktlinjer. Ett förvaltningsuppdrag får ges till 1. företag som står under Finansinspektionens tillsyn och som har fått

inspektionens tillstånd att förvalta investeringsfonder eller att utföra diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument,

2. företag med säte i ett annat land inom EES, om företaget står under tillsyn av behörig myndighet i hemlandet och har tillstånd att driva verksamhet motsvarande den som avses i 1,

3. annat utländskt företag under förutsättning att a) företaget står under tillsyn av behörig myndighet i hemlandet, b) företaget har tillstånd att driva verksamhet motsvarande den som

avses i 1, och

c) ett samarbete kan ske mellan Finansinspektionen och behörig myndighet i hemlandet.

7 §

Om ett fondbolag vill uppdra åt Avser ett fondbolag att uppdra åt någon annan att utföra visst arbete någon annan att för bolagets eller vissa funktioner enligt 4 eller räkning förvalta en investerings- 5 § skall bolaget anmäla detta och fond eller ett fondföretag som har ge in uppdragsavtalet till tillstånd enligt Europa- Finansinspektionen. parlamentets och rådets direktiv

2009/65/EG eller sköta därmed sammanhängande administration

ska bolaget anmäla detta och ge in

uppdragsavtalet till

Finansinspektionen.

Om Finansinspektionen finner Om Finansinspektionen finner att ett uppdragsavtal strider mot att ett uppdragsavtal strider mot denna lag, eller att avtalet hindrar denna lag, eller att avtalet hindrar en effektiv tillsyn av fondbolaget, en effektiv tillsyn av fondbolaget, skall inspektionen förelägga ska inspektionen förelägga fondbolaget att hos motparten fondbolaget att hos motparten begära de ändringar som behövs begära de ändringar som behövs för att avtalet skall uppfylla lagens för att avtalet ska uppfylla lagens krav. krav.

8 §

För varje investeringsfond skall För varje investeringsfond ska det finnas fondbestämmelser som det finnas fondbestämmelser som upprättas av fondbolaget. upprättas av fondbolaget.

Fondbestämmelserna skall ange Fondbestämmelserna ska ange 29

1. namnet på fonden, fondbolaget och förvaringsinstitutet, 2. grunderna för fondens 2. grunderna för fondens

placeringsinriktning och för placeringsinriktning och för placeringen av fondmedlen, med placeringen av fondmedlen, med särskild upplysning om huruvida särskild upplysning om huruvida medel skall placeras i sådana medel ska placeras i sådana derivatinstrument som anges i 5 derivatinstrument som anges i 5 kap. 12 §, kap. 12 §,

3. vilka andelsklasser som ska finnas och vilka villkor som är

förenade med dem,

3. om utdelning skall ske och, i 4. om utdelning ska ske och, i så så fall, grunderna och sättet för fall, grunderna och sättet för utdelning, utdelning,

4. grunderna för beräkning av 5. grunderna för beräkning av fondens och fondandelarnas värde, fondens och fondandelarnas värde, inklusive de värderingsprinciper inklusive de värderingsprinciper som används vid värderingen av som används vid värderingen av onoterade tillgångar och sådana onoterade tillgångar och sådana derivatinstrument som anges i 5 derivatinstrument som anges i 5 kap. 12 § andra stycket, kap. 12 § andra stycket,

5. grunderna för beräkning av 6. grunderna för beräkning av försäljnings- och inlösenpris för försäljnings- och inlösenpris för fondandelarna, fondandelarna,

6. var och hur försäljning och 7. var och hur försäljning och inlösen av fondandelar skall ske, inlösen av fondandelar ska ske,

7. grunderna för beräkning av 8. grunderna för beräkning av fondbolagets och förvarings- fondbolagets och förvaringsinstitutets ersättning från fonden, institutets ersättning från fonden,

8. fondbolagets avgifter för 9. fondbolagets avgifter för försäljning, förvaltning och in- försäljning, förvaltning och inlösen av andelar, lösen av andelar,

9. hur pantsättning av fond- 10. hur pantsättning av fondandelar skall gå till, andelar ska gå till,

10. fondens räkenskapsår, 11. fondens räkenskapsår, 11. när och var försäljnings- och 12. när och var försäljnings- och

inlösenspriset för fondandelarna inlösenpriset för fondandelarna samt fondens halvårsredogörelse samt fondens halvårsredogörelse och årsberättelse skall offentlig- och årsberättelse ska offentliggöras, samt göras, samt

12. var ändringar av fond- 13. var ändringar av fondbestämmelserna skall tillkännages. bestämmelserna ska tillkännages.

För fonder där fondmedlen För fonder där fondmedlen placeras enligt bestämmelserna i placeras enligt bestämmelserna i 5 kap. 8 §, skall dessutom anges 5 kap. 8 §, ska det dessutom anges de emittenter eller garanter som de emittenter eller garanter som gett ut eller garanterat sådana gett ut eller garanterat sådana skuldförbindelser som fondmedlen skuldförbindelser som fondmedlen till mer än 35 procent av fondens till mer än 35 procent av fondens värde avses att placeras i. värde avses att placeras i.

För specialfonder skall anges För specialfonder ska det anges 30

om fonden riktar sig till om fonden riktar sig till allmänheten eller till en avgränsad allmänheten eller till en avgränsad krets investerare. I det senare fallet krets investerare. I det senare fallet skall kretsen anges. Fondbestäm- ska kretsen anges. Fondbestämmelserna skall även innehålla melserna ska även innehålla upplysning om upplysning om

1. i vilka avseenden fonden avviker från vad som gäller för värdepappersfonder,

2. vilken risknivå som eftersträvas, och

3. vilket riskmått som används.

9 §

Fondbestämmelserna och Fondbestämmelserna och ändringar i dem skall godkännas ändringar i dem ska godkännas av av Finansinspektionen. Godkän- Finansinspektionen. nande får ges bara om Fondbestämmelser för en ny bestämmelserna eller ändringarna fond ska godkännas om är skäliga för andelsägarna. bestämmelserna är skäliga för

Vid godkännande av ändringar i fondandelsägarna.

fondbestämmelserna får Ändringar i fond-

Finansinspektionen föreskriva att bestämmelserna ska godkännas

andelsägarna skall underrättas om om ändringarna och bestämma att 1. bestämmelserna även efter dessa inte skall tillämpas förrän ändringarna är skäliga för

en viss tid, dock högst tre andelsägarna, månader, förflutit efter beslutet om 2. ändringarna inte strider mot

godkännande. andelsägarnas gemensamma intresse, och 3. en underrättelse som ska lämnas till andelsägare enligt

9 a § uppfyller kraven i andra

stycket den paragrafen.

Finansinspektionen ska underrätta sökanden om sitt beslut med anledning av ansökan om godkännande av fondbestämmelser eller ändringar i dem inom två månader från det att en fullständig ansökan har

lämnats in till inspektionen.

9 a § Vid godkännande av fondbestämmelser eller ändringar i dem får Finansinspektionen besluta att fondbestämmelserna inte får tillämpas förrän en viss tid förflutit efter beslutet om

godkännande.

Vid godkännande av ändringar i fondbestämmelserna får Finans- 31

inspektionen besluta att berörda fondandelsägare ska underrättas om ändringarna. En sådan underrättelse ska innehålla lämplig information om syftet med ändringarna och vilka konsekvenser de kan få för andelsägarna. I förekommande fall ska underrättelsen även innehålla information om rätten

till inlösen enligt 9 b §.

9 b § Om en ändring av fondbestämmelserna är av väsentlig betydelse för fondandelsägare, ska Finansinspektionen besluta att berörda andelsägare ska ha rätt att lösa in sina fondandelar innan de ändrade fondbestämmelserna börjar tillämpas utan att andra avgifter tas ut än vad som motsvarar kostnaderna för att avveckla värdepapper med

anledning av begärd inlösen.

Möjlighet att begära inlösen ska ges under minst 30 dagar från dagen för underrättelse enligt

9 a §.

10 § Andelarna i en investeringsfond Andelarna i en investeringsfond skall vara lika stora och medföra ska vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som lika rätt till den egendom som ingår i fonden. En fondandel får ingår i fonden, om inte annat följer inte utfärdas innan betalning för av andra stycket.

andelen har tillförts fonden. I en investeringsfond får det finnas andelar av olika slag (andelsklasser). Andelsklasser i en och samma fond får vara förenade

med olika villkor för utdelning,

avgifter, lägsta teckningsbelopp samt i vilken valuta andelarna tecknas och inlöses. Andelarna i en andelsklass ska vara lika stora och medföra lika rätt till den

egendom som ingår i fonden. Värdet av en fondandel är Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondens värde delat med antalet fondandelar. Fondens värde fondandelar. Om det finns beräknas enligt de grunder som andelsklasser ska värdet av en 32

anges i fondbestämmelserna. Den fondandel dock bestämmas med egendom som ingår i fonden skall beaktande av de villkor som är värderas med ledning av gällande förenade med andelsklassen. marknadsvärde. Fondens värde beräknas enligt

de grunder som anges i

fondbestämmelserna. Den

egendom som ingår i fonden ska värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Fondbolaget skall fortlöpande Fondbolaget ska fortlöpande och

och minst en gång varje vecka minst en gång varje vecka beräkna beräkna och på lämpligt sätt och på lämpligt sätt offentliggöra offentliggöra fondandelsvärdet. fondandelsvärdet.

10 a § En fondandel får utfärdas bara om det är säkerställt att betalning tillförs investeringsfonden inom

rimlig tid.

11 § Fondbolaget ska föra eller låta föra ett register över samtliga

innehavare av andelar i fonden. I fråga om automatiserad och viss manuell behandling av personuppgifter finns bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204).

Är lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument tillämplig på andelarna i fonden, förs registret av en central värdepappersförvarare. Fondbolaget har rätt till insyn i registret.

Om lagen om kontoföring av finansiella instrument inte är tillämplig på andelarna i fonden, ska den som för registret anteckna inskränkningar enligt 13 kap. 19 § första stycket 4 eller 14 kap. 21 § första stycket 4 föräldrabalken där.

Fondbolaget ska till varje Fondbolaget ska till varje fondandelsägare skriftligen fondandelsägare skriftligen bekräfta att dennes fondandels- bekräfta att dennes fondandelsinnehav har registrerats. Av innehav har registrerats. Av bekräftelsen ska det framgå bekräftelsen ska det framgå investeringsfondens beteckning investeringsfondens och, i samt namnen på fondbolaget och förkommande fall, andelsklassens förvaringsinstitutet. Vidare ska det beteckning samt namnen på framgå var informations- fondbolaget och förvaringsbroschyren och faktabladet enligt institutet. Vidare ska det framgå 15 § samt årsberättelsen och var informationsbroschyren enligt halvårsredogörelsen enligt 18 § 15 §, faktabladet enligt 15 a § finns att tillgå. samt årsberättelsen och halvårs-

redogörelsen enligt 18 § finns att

tillgå.

9 Senaste lydelse 2008:912.

12 §

Har en fondandelsägare lämnat Har en fondandelsägare lämnat sina andelar för förvaltning till sina andelar för förvaltning till någon som har fått tillstånd till någon som har fått tillstånd till registrering som förvaltare, får registrering som förvaltare, får förvaltaren på andelsägarens förvaltaren på andelsägarens uppdrag anges i det register som uppdrag anges i det register som avses i 11 § första stycket i stället avses i 11 § första stycket i stället för andelsägaren. I registret skall för andelsägaren. I registret ska det det särskilt anmärkas att särskilt anmärkas att fondandelen fondandelen förvaltas för någon förvaltas för någon annans annans räkning. Förvaltaren skall räkning. Förvaltaren ska till andelsägaren lämna den skyndsamt till andelsägaren eller information förvaltaren får från den som förvaltaren har antecknat fondbolaget, om inte andelsägaren i andelsägarens ställe lämna den avstått från sådan information. information förvaltaren får från

fondbolaget, om inte andelsägaren avstått från sådan information.

Information som avser ändringar av fondbestämmelser enligt 9 b § eller 5 a kap. 5 § eller som avser fusion enligt 8 kap. 8 § ska dock alltid lämnas till andelsägaren eller den som förvaltaren har

antecknat i andelsägarens ställe. Om registret förs av någon Om registret förs av någon

annan än en central värdepappers- annan än en central värdepappersförvarare, skall Finansinspek- förvarare, ska Finansinspektionen tionen pröva frågor om tillstånd pröva frågor om tillstånd till till registrering som förvaltare. registrering som förvaltare.

Ett tillstånd att registreras som Ett tillstånd att registreras som förvaltare får förenas med förvaltare får förenas med särskilda villkor för att tillgodose särskilda villkor för att tillgodose allmänna och enskilda intressen. allmänna och enskilda intressen. Ett tillstånd skall återkallas av Ett tillstånd ska återkallas av Finansinspektionen, om ett villkor Finansinspektionen, om ett villkor för tillståndet har åsidosatts och för tillståndet har åsidosatts och avvikelsen är betydande eller om avvikelsen är betydande eller om förutsättningarna för tillståndet förutsättningarna för tillståndet inte längre uppfylls. inte längre uppfylls.

13 §

En fondandel skall, på begäran En fondandel ska, på begäran av av dess ägare, omedelbart lösas in dess ägare, omedelbart lösas in om om det finns medel tillgängliga i det finns medel tillgängliga i investeringsfonden. Om medel för investeringsfonden. Om medel för inlösen behöver anskaffas genom inlösen behöver anskaffas genom försäljning av egendom som ingår försäljning av egendom som ingår i fonden, skall försäljning ske och i fonden, ska försäljning ske och inlösen verkställas så snart som inlösen verkställas så snart som möjligt. Skulle en sådan möjligt. 34

försäljning kunna väsentligt Första stycket gäller dock inte

missgynna övriga andelsägares om fondandelarna är upptagna till intresse, får fondbolaget efter handel på en reglerad marknad

anmälan till Finansinspektionen och det är säkerställt att avvakta med försäljningen. andelarnas noterade värde inte i väsentlig mån avviker från det värde som avses i 10 § tredje

stycket.

Under den tid som ett Under den tid som ett förvaringsinstitut förvaltar en förvaringsinstitut förvaltar en investeringsfond enligt 9 kap. 1 § investeringsfond enligt 9 kap. 1 § första eller andra stycket får första eller andra stycket eller fondandelar inte säljas eller lösas 5 a kap. 34 eller 42 § får in. fondandelar inte säljas eller lösas

in.

13 a § Ett fondbolag får senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar, om det finns särskilda skäl för åtgärden och den är motiverad av hänsyn till

andelsägarnas intresse.

Fondbolaget ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen samt berörda investerare och andelsägare om åtgärden. Bolaget ska också underrätta behöriga myndigheter i andra länder inom EES där fondandelar marknads-

förs.

Fondbolaget ska sedan orsakerna till senareläggningen upphört underrätta Finans-

inspektionen om detta.

13 b § Finansinspektionen får besluta att ett fondbolag ska senarelägga försäljning och inlösen av andelar om det är i andelsägarnas eller

allmänhetens intresse.

15 § För varje investeringsfond skall För varje investeringsfond ska

det finnas en aktuell informations- det finnas en aktuell informationsbroschyr och ett aktuellt faktablad. broschyr.

Informationsbroschyren skall Informationsbroschyren ska innehålla innehålla

1. fondbestämmelserna,

2. de ytterligare uppgifter som 2. de ytterligare uppgifter som 35

behövs för att man skall kunna behövs för att man ska kunna bedöma fonden och den risk som bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den, är förenad med att investera i den,

3. en tydlig och lättbegriplig 3. en tydlig och lättbegriplig förklaring av fondens riskprofil, förklaring av fondens riskprofil,

och

4. uppgifter om det arbete eller 4. uppgifter om det arbete eller de funktioner som fondbolaget får de funktioner som fondbolaget får uppdra åt någon annan att utföra uppdra åt någon annan att utföra enligt 4 och 5 §§. enligt 4 och 5 §§,

5. uppgifter om vilka tillgångs-

slag fondmedlen får placeras i,

och 6. för det fall fondmedlen får

placeras i derivatinstrument,

uppgifter om i vilket syfte och hur det möjliga resultatet av användningen av derivatinstrument kan påverka

Faktabladet skall på ett fondens riskprofil.

lättbegripligt sätt och i sammanfattning innehålla den grundläggande information som behövs för att man skall kunna bedöma fonden och den risk som

är förenad med att investera i den.

Bladet får bifogas informations-

broschyren som en löstagbar del.

16 §

I informationsbroschyren och faktabladet för en investeringsfond ska det dessutom anges 1. i vilka tillgångsslag fondmedlem får placeras, och 2. om fondmedlen får placeras i derivatinstrument och, i så fall, i vilket syfte och hur det möjliga resultatet av användningen av derivatinstrument kan påverka

fondens riskprofil.

I informationsbroschyren och I informationsbroschyren och i faktabladet samt i allt övrigt allt övrigt marknadsföringsreklammaterial avseende fonden material avseende fonden ska ska följande uppgifter anges på en följande uppgifter anges på en framträdande plats: framträdande plats:

10

Senaste lydelse 2008:282.

1. fondens placeringsinriktning, för det fall medel i fonden placeras i andra tillgångar än överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument eller om fonden är en indexfond enligt 5 kap. 7 §,

2. om fondens värde kan variera kraftigt på grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder fondbolaget använder sig av, och

3. om fonden har tillstånd enligt 5 kap. 8 §, de emittenter eller garanter som gett ut eller garanterat sådana skuldförbindelser som fondmedlen till mer än 35 procent av fondens värde placerats i eller avses att placeras i.

Om fonden är en specialfond, Om fonden är en specialfond, ska detta framgå av informations- ska detta framgå av informationsbroschyren, faktabladet och allt broschyren och allt övrigt övrigt reklammaterial avseende marknadsföringsmaterial avseenfonden. de fonden.

16 a § För varje investeringsfond ska

det finnas ett aktuellt faktablad.

Faktabladet ska på ett lättbegripligt sätt och i sammanfattning innehålla den grundläggande information som behövs för att investerare ska kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i

den.

Innehållet i faktabladet ska vara rättvisande och tydligt och får inte vara vilseledande. Det ska stämma överens med relevanta delar i

informationsbroschyren.

Bestämmelser om hur faktabladet för en värdepappersfond ska vara utformat och om dess innehåll finns i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG rörande basfakta för investerare och villkor som ska uppfyllas när faktablad med basfakta för investerare eller prospekt tillhandahålls på annat varaktigt medium än papper eller på en webbplats . Det som anges i förordningen ska i tillämpliga delar gälla också för faktablad för

11 EUT L 176, 10.7.2010, s. 1 (Celex 32010R0583).

en specialfond. Om fonden är en specialfond ska detta framgå av

faktabladet.

20 § Informationsbroschyren, fakta- Informationsbroschyren, fakta-

bladet, den senaste årsberättelsen bladet, den senaste årsberättelsen och, i förekommande fall, den och, i förekommande fall, den halvårsredogörelse som halvårsredogörelse som publicerats därefter skall på publicerats därefter ska på begäran begäran lämnas eller skickas kostnadsfritt tillhandahållas den kostnadsfritt till den som avser att som avser att köpa andelar i en köpa andelar i en investeringsfond. investeringsfond. Denne ska, med Denne skall även utan begäran undantag för de fall som avses i 8 erbjudas faktabladet innan avtal kap. 22 a § lagen (2007:528) om ingås. värdepappersmarknaden, även

utan begäran tillhandahållas faktabladet i god tid innan avtal ingås. Om fondbolaget genom reklam Om fondbolaget genom

eller liknande erbjuder allmän- marknadsföring erbjuder allmänheten att köpa andelar i en heten att köpa andelar i en investeringsfond, skall det av investeringsfond, ska det av erbjudandet framgå att det finns ett erbjudandet framgå att det finns ett faktablad och en informations- faktablad och en informationsbroschyr och var dessa finns att broschyr och var dessa finns att tillgå. tillgå.

Om information som anges i 16 och 16 a §, 5 a kap. 24 § samt andra stycket denna paragraf inte lämnas, ska även marknadsföringslagen (2008:486) tillämpas, med undantag av bestämmelserna i 29–36 §§ om marknadsstörningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket

den lagen.

5 kap.

20 § Ett fondbolag får inte till en värdepappersfond förvärva aktier med

sådan rösträtt som gör det möjligt för fondbolaget att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett företag.

Om ett fondbolag förvaltar flera Om ett fondbolag förvaltar flera värdepappersfonder eller värdepappersfonder, fondföretag specialfonder, gäller eller specialfonder, gäller bestämmelsen i första stycket det bestämmelsen i första stycket det sammanlagda aktieinnehavet i sammanlagda aktieinnehavet i fonderna. fonderna och fondföretagen.

24 § Finansinspektionen får för en Finansinspektionen får för en värdepappersfond tillåta avvikelser värdepappersfond tillåta avvikelser från de villkor som anges i 6, 7, 8, från de villkor som anges i 6, 7, 8, 11, 14, 16, 21 eller 22 § under sex 11, 14, 16, 21 eller 22 § och från månader från det att verksamheten fondbestämmelserna under sex påbörjades. månader från det att verksamheten påbörjades, ändrade fond-

bestämmelser började tillämpas

eller en fusion trädde i kraft.

5 a kap. Matarfonder och mottagarfonder

Placeringsbestämmelser

1 § Bestämmelserna i 5 kap. 1 § andra stycket, 3–12 och 15–22 §§ gäller inte för en matarfond. I stället ska bestämmelserna i denna

paragraf tillämpas.

Medel i en matarfond får placeras i andelar i – en värdepappersfond som inte är en matarfond och vars medel inte placeras i en matarfond eller ett matarfondföretag, eller – ett fondföretag som har tillstånd enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG och som inte är ett matarfondföretag och vars medel inte placeras i en matarfond eller

ett matarfondföretag.

Placeringen ska uppgå till minst

85 procent av matarfondens värde.

2 § Utöver placering enligt 1 § får det i en matarfond ingå – likvida medel som behövs för förvaltningen av fonden, och – derivatinstrument som avses i

5 kap. 1 § tredje stycket och 12 §.

Derivatinstrument får användas bara i syfte att skydda värdet på

tillgångarna i matarfonden.

3 § Vid tillämpning av 5 kap. 13 § andra stycket ska en matarfonds sammanlagda exponeringar som hänför sig till derivatinstrument läggas samman med 1. mottagarfondens eller mottagarfondföretagets motsvarande exponeringar i proportion till matarfondens placeringar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget, eller 2. mottagarfondens eller mottagarfondföretagets högsta möjliga exponeringar hänförliga till derivatinstrument enligt fondbestämmelserna, i proportion till matarfondens placeringar i mottagarfonden eller

mottagarfondföretaget.

Mottagarfondföretag och matarfondföretag

4 § Det som anges om en mottagarfond eller ett fondbolag som förvaltar en mottagarfond i 5–7, 9, 11–14, 16, 20, 23–25, 29– 31, 33, 37–39, 41, 45 och 46 §§ gäller på motsvarande sätt för ett mottagarfondföretag eller ett förvaltningsbolag som förvaltar ett

mottagarfondföretag.

Det som anges om en matarfond eller ett fondbolag som förvaltar en matarfond i 18, 22, 47, 50, 51 och 53 §§ gäller på motsvarande sätt för ett matarfondföretag eller ett förvaltningsbolag som förvaltar

ett matarfondföretag.

Ansökan och tillstånd

5 § Avser ett fondbolag att placera en värdepappersfonds medel enligt

1 § ska bolaget ansöka om Finansinspektionens tillstånd till

detta.

Följande handlingar ska lämnas 40

tillsammans med ansökan:

1. nya eller ändrade fond-

bestämmelser för fonden,

2. den avsedda mottagarfondens

fondbestämmelser,

3. fondernas informations-

broschyrer och faktablad,

4. det avtal eller de rutiner som

avses i 8 och 10 §§,

5. det avtal mellan förvarings-

instituten som avses i 14 §,

6. det avtal mellan revisorerna

som avses i 17 §,

7. i förekommande fall, den underrättelse som ska lämnas till andelsägarna enligt 75 §, och 8. om fondmedlen ska placeras i ett fondföretag, intyg från behörig myndighet i företagets hemland att det uppfyller kraven i 1 § andra

stycket.

6 § Tillstånd att placera medel enligt 1 § ges av Finansinspektionen i form av godkännande av fondbestämmelserna enligt 4 kap. 9 § första stycket. Tillstånd ska ges om kraven i detta kapitel är uppfyllda och fondbestämmelserna i övrigt uppfyller kraven i 4 kap. 8 § och

9 § andra och tredje styckena.

Vid ändring av fondbestämmelserna som innebär att placering ska ske i en annan mottagarfond eller att en värdepappersfonds placeringsinriktning ändras till sådan som avses i 1 §, ska Finansinspektionen underrätta fondbolaget om sitt beslut inom 15 arbetsdagar från det att en

fullständig ansökan lämnats in.

För beslut som avser fondbestämmelser för en ny fond eller fondbestämmelser som ändras på annat sätt än som en följd av den nya placerings-

inriktningen gäller fristen i 4 kap. 9 § tredje stycket. 41

Underrättelse till andelsägarna

7 § Om Finansinspektionen har godkänt ändring av fondbestämmelserna som avses i 6 § andra stycket första meningen, har fondandelsägarna rätt att lösa in sina fondandelar innan de ändrade fondbestämmelserna börjar tillämpas utan att andra avgifter tas ut än vad som motsvarar kostnaderna för att avveckla värdepapper med

anledning av begärd inlösen.

Möjlighet att begära inlösen ska ges under minst 30 dagar från dagen för underrättelse enligt

andra stycket.

Fondbolaget ska underrätta andelsägarna om den ändrade placeringsinriktningen. Av underrättelsen ska det framgå 1. att Finansinspektionen har godkänt ändringen av fond-

bestämmelserna,

2. när de ändrade fondbestämmelserna ska börja tillämpas, och 3. att andelsägarna har rätt till inlösen på sätt som anges i första

stycket.

Tillsammans med underrättelsen ska fondbolaget lämna matarfondens och mottagar-

fondens faktablad.

Informationsutbyte och samordning

8 § Om matarfonden och mottagarfonden förvaltas av olika fondbolag, ska det fondbolag som förvaltar mottagarfonden till det fondbolag som förvaltar matarfonden lämna den information som behövs för att det senare ska kunna uppfylla kraven i

denna lag och andra författningar 42

som reglerar bolagets verksamhet.

9 § För att säkerställa sådant utbyte av information som avses i 8 § och övrig samordning mellan

matarfonden och mottagarfonden,

ska det finnas ett avtal mellan

fondbolagen.

Avtalet ska innehålla åtminstone sådana uppgifter som anges i artiklarna 8–13 i kommissionens direktiv 2010/44/EU av den 1 juli

2010 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller vissa bestämmelser avseende

fusioner mellan fonder,

master/feederfondföretag och anmälningsförfarande. Avtalet ska på begäran kostnadsfritt tillhandahållas andelsägarna i

matarfonden.

Placeringen av medel enligt 1 § får inte ske förrän avtalet har

börjat gälla.

10 § Om en matarfonds medel placeras i en mottagarfond, ska det i det avtal som avses i 9 § föreskrivas att svensk lag är tillämplig på avtalet och att svenska domstolar ska pröva

tvister med anledning av avtalet.

Om en matarfonds medel

placeras i ett mottagarfondföretag,

ska det i det avtal som avses i 9 § föreskrivas antingen 1. att svensk lag är tillämplig på avtalet och att svenska domstolar ska pröva tvister med anledning av avtalet, eller 2. att lagstiftningen i mottagarfondföretagets hemland är tillämplig på avtalet och att det landets domstolar ska pröva

tvister med anledning av avtalet.

11 §

Om matarfonden och 43

mottagarfonden förvaltas av samma fondbolag, ska fondbolaget upprätta skriftliga rutiner som säkerställer samordning mellan fonderna. Rutinerna ska innehålla åtminstone sådana uppgifter som anges i artiklarna 15–19 i kommissionens direktiv 2010/44/EU av den 1 juli 2010 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller vissa bestämmelser avseende fusioner mellan fonder, master/feederfondföretag och anmälnings-

förfarande.

12 § Ett fondbolag som förvaltar en matarfond ska till förvaringsinstitutet för fonden vidarebefordra sådan information om mottagarfonden som institutet behöver för att kunna fullgöra sina

skyldigheter.

13 § Ett fondbolag som förvaltar en matarfond ska effektivt övervaka

förvaltningen av mottagarfonden.

Fondbolaget får då förlita sig på den information som det får från det fondbolag som förvaltar mottagarfonden, mottagarfondens förvaringsinstitut eller revisor, om det inte finns anledning att ifrågasätta informationens

tillförlitlighet.

Ersättningar

14 § Om ett fondbolag som förvaltar en matarfond eller någon som handlar på uppdrag av fondbolaget tar emot provision eller annan ersättning i samband med placering av matarfondens

medel i andelar i mottagarfonden,

ska denna ersättning tillföras

matarfondens tillgångar. 44

Förvaringsinstitut

15 § Om matarfonden och mottagarfonden har olika förvaringsinstitut, ska förvaringsinstituten utbyta den information och ha den samordning i övrigt som behövs för att de ska kunna fullgöra sina

skyldigheter.

16 § För att säkerställa sådant utbyte av information och sådan samordning som avses i 15 § ska det finnas ett avtal mellan förvaringsinstituten för

matarfonden och mottagarfonden.

Avtalet ska innehålla åtminstone sådana uppgifter som anges i artikel 24 i kommissionens direktiv 2010/44/EU av den 1 juli 2010 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller vissa bestämmelser avseende fusioner mellan fonder, master/feederfondföretag och anmälnings-

förfarande.

Placeringen av medel enligt 1 § får inte ske förrän avtalet har

börjat gälla.

17 § Om en matarfonds medel placeras i en mottagarfond, ska det i det avtal som avses i 16 § föreskrivas att svensk lag är tillämplig på avtalet och att svenska domstolar ska pröva

tvister med anledning av avtalet.

Om en matarfonds medel

placeras i ett mottagarfondföretag,

ska det i det avtal som avses i 16 § föreskrivas att det lands lag som är tillämpligt på det avtal som avses i 9 § ska tillämpas även på avtalet enligt 16 § och att

domstolarna i det landet ska pröva 45

tvister med anledning av avtalet.

Om det saknas avtal enligt 9 § ska det i stället för vad som anges i andra stycket föreskrivas antingen 1. att svensk lag är tillämplig på avtalet och att svenska domstolar ska pröva tvister med anledning av avtalet, eller 2. att lagstiftningen i mottagarfondföretagets hemland är tillämplig på avtalet och att det landets domstolar ska pröva

tvister med anledning av avtalet.

18 § Förvaringsinstitutet för en mottagarfond ska omedelbart

underrätta Finansinspektionen,

det fondbolag som förvaltar matarfonden och förvaringsinstitutet för matarfonden om det upptäcker fel eller försummelser i förvaltningen av mottagarfonden som bedöms få negativa

konsekvenser för matarfonden.

Revisorer

19 § Om de fondbolag som förvaltar matarfonden respektive mottagarfonden har olika revisorer, ska revisorerna utbyta den information och ha den samordning som behövs för att de ska kunna fullgöra sina

skyldigheter.

20 § För att säkerställa sådant utbyte av information och sådan samordning som avses i 19 § ska det finnas ett avtal mellan revisorerna för matarfonden och mottagarfonden. Avtalet ska innehålla åtminstone sådana uppgifter som anges i artikel 27 i kommissionens direktiv 2010/44/EU av den 1 juli 2010 om

genomförandet av Europa- 46

parlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller vissa bestämmelser avseende fusioner mellan fonder, master/feederfondföretag och anmälnings-

förfarande.

Placeringen av medel enligt 1 § får inte ske förrän avtalet har trätt

i kraft.

21 § Om en matarfonds medel placeras i en mottagarfond, ska det i det avtal som avses i 20 § föreskrivas att svensk lag är tillämplig på avtalet och att svenska domstolar ska pröva

tvister med anledning av avtalet.

Om en matarfonds medel

placeras i ett mottagarfondföretag,

ska det i det avtal som avses i 20 § föreskrivas att det lands lag som är tillämpligt på det avtal som avses i 9 § ska tillämpas även på avtalet enligt 20 § och att domstolarna i det landet ska pröva

tvister med anledning av avtalet.

Om det saknas avtal enligt 9 § ska det i stället för vad som anges i andra stycket föreskrivas antingen 1. att svensk lag är tillämplig på avtalet och att svenska domstolar ska pröva tvister med anledning av avtalet, eller 2. att lagstiftningen i mottagarfondföretagets hemland är tillämplig på avtalet och att det landets domstolar ska pröva

tvister med anledning av avtalet.

22 § Om en matarfond har ett annat

räkenskapsår än mottagarfonden,

ska den revisor som granskar räkenskaperna för mottagarfonden upprätta en särskild granskningsrapport som omfattar tiden från utgången av mottagarfondens räkenskapsår till utgången av

matarfondens räkenskapsår. 47

23 § I revisionsberättelsen för en matarfond ska revisionsberättelsen för mottagarfonden beaktas. I revisionsberättelsen ska det anges om det finns avvikelser i revisionsberättelsen för mottagarfonden och vilka konsekvenser de får för

matarfonden.

Information om matarfonder och mottagarfonder

24 § I allt marknadsföringsmaterial avseende matarfonden ska det anges att fondmedlen till minst 85 procent av fondens värde placeras

i andelar i en mottagarfond.

25 § Ett fondbolag som förvaltar en matarfond ska på begäran kostnadsfritt lämna eller skicka mottagarfondens informationsbroschyr, årsberättelse och halvårsredogörelse i pappersform till matarfondens andelsägare och den som avser att köpa andelar i

matarfonden.

26 §

Om en matarfonds medel placeras i ett mottagarfondföretag, ska det fondbolag som förvaltar matarfonden ge in mottagarfondföretagets aktuella

informationsbroschyr, faktablad,

årsberättelse och halvårsredogörelse

till Finansinspektionen.

Finansinspektionens underrättelseskyldighet

27 § Finansinspektionen ska underrätta det fondbolag som förvaltar en matarfond om varje ingripande enligt 12 kap. mot det fondbolag som förvaltar mottagarfonden eller enligt 15

kap. lagen (2004:297) om bankoch finansieringsrörelse mot förvaringsinstitutet för mottagarfonden med anledning av åsidosättande av kraven i detta

kapitel.

Finansinspektionen ska även underrätta det fondbolag som förvaltar en matarfond om en revisors rapport enligt 10 kap. 8 § som gäller det fondbolag som

förvaltar mottagarfonden.

Om ett matarfondföretags medel placeras i mottagarfonden, ska Finansinspektionen underrätta behörig myndighet i matarfondföretagets hemland om ingripanden eller en revisors rapport som avses i första och

andra styckena.

28 § Om en behörig myndighet har underrättat Finansinspektionen om ingripande eller en revisors rapport som rör ett mottagarfondföretag, ska inspektionen omedelbart underrätta varje fondbolag som förvaltar en berörd

matarfond.

Senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar

29 § Ett fondbolag som förvaltar en matarfond får senarelägga försäljning och inlösen av andelar i fonden under den tid som andelar i mottagarfonden är föremål för sådan senareläggning. I sådana fall gäller 4 kap. 13 a § andra och

tredje styckena.

Upplösning av en mottagarfond

30 § En matarfond ska upplösas om mottagarfonden upplöses, såvida inte Finansinspektionen, efter

ansökan av det fondbolag som 49

förvaltar matarfonden, godkänner att 1. matarfondens medel placeras i en annan mottagarfond enligt

6 §, eller 2. fondbestämmelserna ändras

på annat sätt enligt 4 kap. 9 §.

31 § Underrättelse om att matarfonden ska upplösas eller en fullständig ansökan enligt 30 § 1 eller 2 ska ges in till Finansinspektionen senast två månader från det att fondbolaget som förvaltar matarfonden fått information om att mottagar-

fonden ska upplösas.

Om fondbolaget fått sådan information mer än fem månader före den dag då upplösningen av mottagarfonden ska inledas, ska underrättelsen eller den fullständiga ansökan dock ges in senast tre månader före den dag då upplösningen av mottagar-

fonden ska inledas.

32 § Finansinspektionen ska underrätta sökanden om sitt beslut i en fråga som avses i 30 § 1 eller

2 inom 15 arbetsdagar från det att en fullständig ansökan har

lämnats in.

33 § Fondbolaget som förvaltar matarfonden ska underrätta det fondbolag som förvaltar mottagarfonden om Finansinspektionens beslut i en

fråga som avses i 30 § 1 eller 2.

34 § Om matarfonden ska upplösas enligt 30 § ska förvaltningen

övertas av förvaringsinstitutet.

Övertagandet får ske tidigast tre månader efter det att de ändrade

förhållandena kungjorts enligt 50

33 §, om inte Finansinspektionen beslutar att övertagandet får ske

tidigare.

35 § Information om att matarfonden ska upplösas och förvaltningen övertas av förvaringsinstitutet ska utan dröjsmål kungöras av fondbolaget i Post- och Inrikes Tidningar samt finnas att tillgå hos fondbolaget och förvarings-

institutet.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta om undantag från kravet på kungörande, om det

finns särskilda skäl för det.

36 § Ett förvaringsinstitut som har övertagit förvaltningen av en matarfond enligt 34 § ska snarast upplösa fonden genom att tillgångarna i fonden säljs och nettobehållningen skiftas ut till

fondandelsägarna.

För förvaringsinstitutets förvaltning av matarfonden gäller

9 kap. 3 §, 5 § andra stycket och

6 § i tillämpliga delar.

37 § Medel som tillfaller matarfonden när mottagarfonden upplöses får bestå av pengar eller finansiella instrument. De tillgångar som mottagits får förvaltas till dess matarfonden ska upplösas eller fondmedlen placeras i enlighet med tillstånd

som avses i 30 § 1 och 2.

Fusion eller delning av en mottagarfond

38 § En matarfond ska upplösas om mottagarfonden fusioneras eller delas, såvida inte Finansinspektionen, efter ansökan

av det fondbolag som förvaltar 51

matarfonden, godkänner att 1. matarfondens medel placeras i en annan mottagarfond enligt

6 §, eller 2. fondbestämmelserna ändras

på annat sätt enligt 4 kap. 9 §.

Om det fondbolag som förvaltar matarfonden avser att efter fusionen eller delningen placera matarfondens medel i samma mottagarfond och ändring av

fondbestämmelserna inte krävs,

ska fondbolaget i stället för det som anges i första stycket anmäla

detta till Finansinspektionen.

39 § Underrättelse om att matarfonden ska upplösas, en fullständig ansökan enligt 38 § första stycket 1 eller 2, eller en anmälan enligt 38 § andra stycket ska ges in till Finansinspektionen senast en månad efter det att fondbolaget som förvaltar matarfonden fått information om att mottagarfonden ska fusioneras

eller delas.

Om fondbolaget fått sådan information mer än fyra månader före den dag då fusionen eller delningen ska träda i kraft, ska underrättelsen, den fullständiga ansökan eller anmälan dock ges in senast tre månader före den dag då fusionen eller delningen ska

träda i kraft.

40 § Finansinspektionen ska underrätta sökanden om sitt beslut i en fråga som avses i 38 § första stycket 1 eller 2 inom 15 arbetsdagar från det att en fullständig

ansökan har lämnats in.

41 § Fondbolaget som förvaltar matarfonden ska underrätta det fondbolag som förvaltar

mottagarfonden om 52

Finansinspektionens beslut i en fråga som avses i 38 § första

stycket 1 eller 2.

42 § Om matarfonden ska upplösas enligt 38 § ska förvaltningen

övertas av förvaringsinstitutet.

Övertagandet får ske tidigast tre månader efter det att de ändrade förhållandena kungjorts enligt

43 §, om inte Finansinspektionen beslutar att övertagandet får ske

tidigare.

Fondbolaget ska utan dröjsmål underrätta det fondbolag som förvaltar mottagarfonden om

beslutet att upplösa matarfonden.

43 § Information om att matarfonden ska upplösas och förvaltningen övertas av förvaringsinstitutet ska utan dröjsmål kungöras av fondbolaget i Post- och Inrikes Tidningar samt finnas att tillgå hos fondbolaget och förvarings-

institutet.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta om undantag från kravet på kungörande, om det

finns särskilda skäl för det.

44 § Ett förvaringsinstitut som har övertagit förvaltningen av en matarfond enligt 42 § ska snarast upplösa fonden genom att tillgångarna i fonden säljs och nettobehållningen skiftas ut till

fondandelsägarna.

För förvaringsinstitutets förvaltning av matarfonden gäller

9 kap. 3 §, 5 § andra stycket och

6 § i tillämpliga delar.

45 § Fondbolaget som förvaltar matarfonden ska lösa in andelarna i mottagarfonden om Finans-

inspektionen har avslagit en 53

ansökan om godkännande som avses i 38 § första stycket 1 eller 2 eller inte har meddelat beslut i frågan senast arbetsdagen före den sista dag då andelar i mottagarfonden får lösas in innan fusionen eller delningen träder i

kraft.

Sådan inlösen ska också ske om matarfonden ska upplösas enligt

38 § eller om det behövs för att säkerställa andelsägarnas rätt till inlösen av andelar i matarfonden

enligt 7 § eller 4 kap. 9 b §.

46 § Medel som tillfaller matarfonden när andelar i mottagarfonden inlöses enligt 45 § får bestå av pengar eller finansiella instrument. De tillgångar som mottagits får förvaltas till dess matarfonden ska upplösas eller fondmedlen placeras i enlighet med tillstånd som avses i 38 § första stycket 1

och 2.

Särskilda bestämmelser om mottagarfonder och mottagarfondföretag

47 § En mottagarfond som har minst två matarfonder som andelsägare behöver inte vara öppen för

kapitaltillskott från allmänheten.

48 § Ett mottagarfondföretag vars andelar inte marknadsförs här i landet på annat sätt än att de innehas av en eller flera matarfonder behöver inte uppfylla

kraven i 1 kap. 7 §.

Ett fondbolag som inte marknadsför andelar i en mottagarfond i ett annat land inom EES på annat sätt än att de innehas av ett eller flera matarfondföretag behöver inte

uppfylla kraven i 2 kap. 15 c § 54

första stycket.

49 § Ett fondbolag som förvaltar en mottagarfond ska till Finansinspektionen lämna uppgift om varje matarfond eller matarfondföretag vars medel

placeras i mottagarfonden.

Om en sådan uppgift avser ett matarfondföretag, ska Finansinspektionen lämna uppgiften till behörig myndighet i matarfond-

företagets hemland.

50 § Ett fondbolag som förvaltar en mottagarfond får inte ta ut någon avgift av matarfonden för försäljning eller inlösen av

andelar i mottagarfonden.

51 § Ett fondbolag som förvaltar en mottagarfond ska på begäran lämna den information som avses i

4 kap. 20 § även till förvaringsinstitutet och revisorn för

matarfonden.

52 § En fusion eller en delning av en mottagarfond får genomföras tidigast 60 dagar från det att den

information som avses i 8 kap.

8 eller 25 § lämnats till 1. andelsägarna i mottagarfonden, och 2. behörig myndighet i matarfondföretagets hemland, om mottagarfonden har ett matar-

fondföretag som andelsägare.

53 § Om en mottagarfond ska delas har det fondbolag som förvaltar en matarfond rätt att lösa in andelarna i mottagarfonden innan delningen genomförs. Fondbolaget ska ges möjlighet att begära

inlösen under minst 30 dagar från 55

dagen för underrättelsen om

delningen enligt 8 kap. 25 §.

54 § En mottagarfond får upplösas enligt 9 kap. 2 § tidigast tre månader från det att det kungjorts enligt 9 kap. 4 § första stycket att förvaltningen av fonden ska övertas av förvaringsinstitutet och en underrättelse om övertagandet lämnats till 1. det fondbolag som förvaltar

matarfonden,

2. Finansinspektionen, om mottagarfonden har en matarfond som andelsägare, och 3. behörig myndighet i matarfondföretagets hemland, om mottagarfonden har ett matar-

fondföretag som andelsägare.

6 kap.

3 § Om medel i en specialfond till minst 85 procent av fondens värde ska placeras i andelar i en

investeringsfond tillämpas 5 a kap.

5 § första stycket och andra

stycket 1–7, 6 § första stycket, 8 §,

9 §, 11–16 §§, 18–20 §§, 22–

25 §§, 27 § första och andra styckena, 29 §, 30 § 2, 31 §, 33–

37 §§, 38 § första stycket 2 och

andra stycket, 39 §, 41–46 §§, 49 § första stycket, 50 och 51 §§,

52 § 1, 53 § samt 54 § 1 och 2. Det som anges om en värdepappersfond eller en matarfond ska avse specialfonden och det som anges om en mottagarfond ska avse den investeringsfond som special-

fondens medel placeras i.

Hänvisningar till placering enligt

1 § ska avse en specialfonds

placering enligt denna paragraf.

8 kap.

Sammanläggning och delning av Fusion och delning av en investeringsfond m.m. investeringsfonder m.m.

Vad en fusion innebär

1 §

Ett fondbolag får, efter tillstånd Två eller flera värdepappers-

av Finansinspektionen, lägga fonder får läggas samman genom

samman investeringsfonder. Till- att samtliga tillgångar och skulder stånd till en sammanläggning skall i en eller flera av fonderna

lämnas om överförs till en annan fond mot

1. åtgärden kan anses förenlig vederlag till andelsägarna i den med fondandelsägarnas intressen, eller de överlåtande fonderna

2. de fonder som skall läggas (fusion). Vid fusionen upplöses samman har placeringsinriktning den eller de överlåtande fonderna.

och fondbestämmelser som är lik- Fusion kan ske artade, samt 1. mellan den övertagande 3. sammanläggningen inte är värdepappersfonden på ena sidan

olämplig från allmän synpunkt. och en eller flera överlåtande

Ett fondbolag får, efter tillstånd värdepappersfonder på den andra

av Finansinspektionen, dela en (absorption), eller

investeringsfond. Tillstånd till en 2. mellan två eller flera överdelning skall lämnas om åtgärden låtande värdepappersfonder genom

kan anses förenlig med fond- att de bildar en ny övertagande

andelsägarnas intressen. värdepappersfond (kombination).

Ett fondbolag som har fått tillstånd till en sammanläggning eller en delning skall genast underrätta andelsägarna om den planerade åtgärden och Finansinspektionens beslut. Denna information skall också finnas att tillgå hos fond-

bolaget och förvaringsinstitutet.

En sammanläggning eller delning får verkställas tidigast tre månader från dagen för Finansinspektionens

beslut.

Fusionsvederlag

2 § Vederlaget till andelsägarna i den eller de överlåtande värdepappersfonderna (fusionsvederlaget) ska bestå av andelar i den

övertagande värdepappersfonden.

Om det behövs för att genomföra fusionen, får fusionsvederlaget

även bestå av pengar. Den delen 57

av vederlaget får dock uppgå till högst tio procent av värdet av andelsägarnas andelar i den

överlåtande fonden.

Fusionsplan

3 § Det eller de fondbolag som förvaltar de värdepappersfonder som ska ingå i fusionen ska upprätta en fusionsplan som är

gemensam för fonderna.

Fusionsplanen ska innehålla uppgifter om 1. vilka fonder som ska ingå i fusionen och vilket slag av fusion

enligt 1 § andra stycket som avses,

2. bakgrunden till och syftet med

fusionen,

3. fusionens sannolika konsekvenser för fondandels-

ägarna,

4. vilka metoder som ska användas för värdering av tillgångar och skulder vid tidpunkten för beräkning av

utbytesförhållandet enligt 4 §,

5. vilken metod som ska användas för beräkning av det

utbytesförhållande som avses i 4 §,

6. den planerade tidpunkten för genomförandet av fusionen, och 7. tillämpliga regler för överföring av tillgångar och utbyte

av fondandelar.

Vid kombination ska fusionsplanen även innehålla den övertagande värdepappersfondens

fondbestämmelser.

4 § Det eller de fondbolag som avses i 3 § ska fastställa tidpunkten för beräkning av utbytesförhållandet mellan andelar i den överlåtande och den övertagande värdepappersfonden samt, i förekommande fall, kontant ersättning. Tidpunkten ska

fastställas till en dag som inträffar 58

före den dag då fusionen

genomförs.

Utlåtande av förvaringsinstitut

5 § Varje förvaringsinstitut för de värdepappersfonder som ska ingå i fusionen ska i ett utlåtande för var och en av fonderna bekräfta att uppgifterna i fusionsplanen enligt 3 § andra stycket 1, 6 och 7 är förenliga med bestämmelserna i denna lag och fondernas

fondbestämmelser.

Revisorsgranskning

6 § En revisor ska granska 1. de metoder som ska användas för värdering av tillgångar och skulder vid tidpunkten för beräkning av utbytesförhållandet

enligt 4 §,

2. den kontanta ersättningen per andel, och 3. den metod som ska användas för beräkning av det utbytesför-

hållande som avses i 4 §.

Revisorn ska upprätta ett

yttrande över granskningen.

När fusionen har genomförts ska revisorn lämna uppgifter om det fastställda utbytesförhållandet till

Finansinspektionen.

Den revisor som utför granskningen ska vara en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisions-

bolag.

7 § Det eller de fondbolag som förvaltar de värdepappersfonder som ska ingå i fusionen ska på begäran lämna revisorns yttrande enligt 6 § kostnadsfritt till andelsägarna i de överlåtande och övertagande värdepappers-

fonderna. 59

Information till fondandelsägare

8 § När tillstånd till fusionen har getts ska de fondbolag som förvaltar värdepappersfonderna som ingår i fusionen tillhandahålla lämplig och rättvisande information om fusionen till

andelsägarna i fonderna.

Av informationen ska det framgå 1. bakgrunden till och syftet med

fusionen,

2. de konsekvenser fusionen kan

få för andelsägarna,

3. vilka rättigheter andelsägarna har i samband med fusionen enligt 11 §, och 4. uppgifter om förfarandet och den planerade tidpunkten för

genomförandet av fusionen.

Tillsammans med informationen till andelsägarna i en överlåtande värdepappersfond ska den övertagande värdepappersfondens faktablad lämnas. Om faktabladet ändrats i samband med fusionen ska det också lämnas till andelsägarna i den övertagande värdepappers-

fonden.

Informationen enligt första– tredje styckena ska även tillhandahållas den som innan fusionen genomförs tecknar andelar i någon av värdepappersfonderna samt den som begär sådan information som avses i 4

kap. 20 § första stycket.

Tillstånd till fusion

9 § Det fondbolag som förvaltar en överlåtande värdepappersfond ska ansöka om tillstånd till fusion hos

Finansinspektionen.

Följande handlingar ska lämnas

tillsammans med ansökan:

1. fusionsplan enligt 3 §, 60

2. utlåtande av förvaringsinstitut

enligt 5 §,

3. revisorns yttrande enligt 6 §,

och 4. den information som ska tillhandahållas andelsägarna

enligt 8 §.

Om en ansökan inte är fullständig, ska Finansinspektionen senast tio arbetsdagar från det att en ansökan har lämnats in begära

att fondbolaget kompletterar den.

10 § Finansinspektionen ska ge tillstånd till en fusion om 1. kraven enligt 3, 5, 6, 8 och

9 §§ är uppfyllda, och 2. andelarna i den övertagande värdepappersfonden får marknadsföras i de länder där andelarna i den överlåtande värdepappers-

fonden marknadsförs enligt 2 kap. 15 c §.

Finansinspektionen ska inom 20 arbetsdagar från det att en fullständig ansökan har lämnats in underrätta fondbolaget om sitt

beslut i tillståndsfrågan.

Fondandelsägarnas rättigheter vid en fusion

11 § Andelsägarna i de värdepappersfonder som ska ingå i en fusion har rätt att lösa in sina fondandelar innan fusionen genomförs utan att andra avgifter tas ut än vad som motsvarar kostnaderna för att avveckla värdepapper med anledning av

begärd inlösen.

I stället för att lösa in fondandelarna får andelsägarna byta dessa mot andelar i en annan värdepappersfond eller ett annat fondföretag med liknande placeringsinriktning som förvaltas av samma fondbolag eller av ett

bolag som direkt eller indirekt har 61

samma ledning eller ägare som

fondbolaget.

Möjlighet att begära inlösen eller utbyte av fondandelar enligt första och andra styckena ska ges under minst 30 dagar från den dag information om fusionen lämnas

till andelsägarna enligt 8 §.

Möjligheten ska upphöra senast fem arbetsdagar före dagen för beräkning av utbytesförhållandet

enligt 4 §.

Senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar

12 § Finansinspektionen får, efter ansökan av ett fondbolag eller utan sådan ansökan, tillåta eller kräva att ett fondbolag senarelägger försäljning och inlösen av andelar i en värdepappersfond som ingår i en fusion, om det är motiverat med hänsyn till andelsägarnas intressen. En sådan senareläggning får inte påverka andelsägarnas rättigheter enligt

11 §.

Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet i ett land där fondandelar marknadsförs

enligt 2 kap. 15 c § om sitt beslut.

Fondbolaget ska underrätta

andelsägarna om beslutet.

Så snart orsakerna till senareläggningen upphört ska fondbolaget anmäla detta till Finansinspek-

tionen.

Kostnader i samband med en fusion

13 § Värdepappersfonder som ingår i en fusion och andelsägarna i fonderna får inte belastas med kostnader som uppkommer i samband med förberedandet och

genomförandet av fusionen.

Fusionens rättsverkningar

14 § En fusion får genomföras tidigast tre månader från det att Finansinspektionen gett tillstånd

till fusionen.

Vid genomförandet av fusionen

inträder följande rättsverkningar.

1. Den överlåtande värdepappersfondens tillgångar och skulder överförs till den över-

tagande värdepappersfonden.

2. Andelsägarna i den överlåtande värdepappersfonden blir andelsägare i den övertagande värdepappersfonden och har, i förekommande fall, rätt till kontant utbetalning av fusions-

vederlag.

3. Den överlåtande värde-

pappersfonden upplöses.

Underrättelse och offentliggörande

15 § Det fondbolag som förvaltar den övertagande värdepappersfonden ska underrätta förvaringsinstitutet för fonden när överföringen av tillgångar och skulder enligt 14 §

andra stycket 1 har slutförts.

Fondbolaget ska underrätta Finansinspektionen när fusionen har genomförts och offentliggöra

detta på sin webbplats.

Ogiltighet

16 § En fusion som fått rättsverkan enligt 14 § får inte förklaras

ogiltig.

Gränsöverskridande fusion

17 § En värdepappersfond får läggas samman med ett fondföretag som i

sitt hemland har tillstånd enligt 63

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (gräns-

överskridande fusion).

18 § Vid en gränsöverskridande fusion mellan en överlåtande värdepappersfond och ett övertagande fondföretag gäller följande bestämmelser i detta

kapitel:

1 § om vad en fusion innebär, 2 § om fusionsvederlag, 3 § om fusionsplan,

5 § om utlåtande av förvarings-

institut,

6 och 7 §§ om revisors-

granskning,

8 § om information till fond-

andelsägare,

9 och 19–21 §§ om tillstånd till

fusion,

11 § om fondandelsägarnas

rättigheter vid en fusion,

12 § om senareläggning av försäljning och inlösen av

fondandelar,

13 § om kostnader i samband

med en fusion,

14 § andra stycket om fusionens rättsverkningar, och

16 § om fusionens ogiltighet.

Det som anges om en övertagande värdepappersfond eller ett fondbolag som förvaltar en sådan fond i 1–3 och 5 §§ samt

14 § andra stycket gäller på motsvarande sätt för ett övertagande fondföretag eller ett förvaltningsbolag som förvaltar ett

sådant fondföretag.

19 § Tillsammans med en ansökan enligt 9 § ska det övertagande fondföretagets informations-

broschyr och faktablad lämnas.

20 § Finansinspektionen ska

omedelbart lämna över en kopia 64

av den fullständiga ansökan enligt

9 § till behörig myndighet i det övertagande fondföretagets

hemland.

21 § Finansinspektionen ska godkänna att en värdepappersfond får ingå i fusionen om 1. kraven enligt 3, 5, 6, 8, 9 och

19 §§ är uppfyllda,

2. behörig myndighet i det övertagande fondföretagets hemland inte har meddelat att den har invändningar mot den information som ska lämnas till andelsägarna i fondföretaget, och 3. andelarna i det övertagande fondföretaget får marknadsföras enligt artikel 93 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG i de länder där andelarna i den överlåtande värdepappersfonden marknadsförs

enligt 2 kap. 15 c § samt i Sverige.

Finansinspektionen ska inom 20 arbetsdagar från det att en fullständig ansökan har lämnats in underrätta fondbolaget om sitt

beslut.

Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet i det övertagande fondföretagets

hemland om beslutet.

22 § Vid en gränsöverskridande fusion där en värdepappersfond är övertagande fond gäller följande

bestämmelser i detta kapitel:

4 § om tidpunkt för beräkning av utbytesförhållande och kontant

ersättning,

7 § om revisorns yttrande,

8 § första, andra och fjärde styckena och 23 § om information

till fondandelsägare,

11 § om fondandelsägarnas

rättigheter vid en fusion,

12 § om senareläggning av

försäljning och inlösen av 65

fondandelar,

13 § om kostnader i samband

med en fusion,

14 § första stycket om fusionens rättsverkningar, samt

15 § om underrättelse och

offentliggörande.

23 § Finansinspektionen ska, efter det att behörig myndighet i det överlåtande fondföretagets hemland överlämnat en kopia av

ansökan om tillstånd till fusionen,

bedöma om informationen till andelsägarna i den övertagande värdepappersfonden uppfyller kraven i 8 §. Finansinspektionen får senast 15 arbetsdagar från det att kopian av ansökan överlämnats begära att det fondbolag som förvaltar den övertagande värdepappersfonden förtydligar informationen. Inspektionen ska omgående underrätta behörig myndighet i det överlåtande fondföretagets hemland om en

sådan begäran.

Finansinspektionen ska senast 20 arbetsdagar från det att fondbolaget har lämnat in kompletterad information underrätta behörig myndighet i det överlåtande fondföretagets hemland om huruvida informationen

uppfyller kraven.

Fusion av specialfonder

24 § Ett fondbolag får, efter tillstånd av Finansinspektionen, lägga samman specialfonder. Tillstånd får även ges till en fusion mellan en eller flera överlåtande specialfonder och en övertagande

värdepappersfond.

Bestämmelserna om fusion av värdepappersfonder i 1–16 §§ gäller på motsvarande sätt för en

fusion som avses i första stycket. 66

Delning av investeringsfonder

25 § Ett fondbolag får, efter tillstånd av Finansinspektionen, dela en investeringsfond. Tillstånd till en delning ska lämnas om åtgärden kan anses förenlig med fond-

andelsägarnas intressen.

Ett fondbolag som har fått tillstånd till en delning ska genast underrätta andelsägarna om den planerade åtgärden och

Finansinspektionens beslut.

Denna information ska också finnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet. En delning får genomföras tidigast tre månader från dagen för

Finansinspektionens beslut.

9 kap.

1 § Ett fondbolags förvaltning av en Ett fondbolags förvaltning av en

investeringsfond skall omedelbart investeringsfond ska omedelbart tas tas över av fondens över av fondens förvaringsinstitut förvaringsinstitut om om

1. Finansinspektionen har återkallat fondbolagets tillstånd att driva fondverksamhet,

2. fondbolaget har trätt i 2. beslut har fattats om att likvidation, eller fondbolaget ska gå i

tvångslikvidation, eller 3. fondbolaget har försatts i konkurs. Om ett fondbolag vill upphöra Om ett fondbolag vill upphöra

med förvaltningen av en med förvaltningen av en investeringsfond, skall investeringsfond, ska förvaltningen förvaltningen övertas av övertas av förvaringsinstitutet vid förvaringsinstitutet vid den tidpunkt den tidpunkt då verksamheten då verksamheten upphör. upphör.

Har en investeringsfond varken andelsägare eller fondförmögenhet får fondbolaget, i stället för det som anges i andra stycket, efter tillstånd av Finansinspektionen avveckla fonden. Fondbolaget ska tillsammans med en ansökan om sådant tillstånd lämna ett intyg från bolagets revisor om att fonden saknar andelsägare och inte har

några tillgångar eller skulder. 67

Ett fondbolag får efter tillstånd av Finansinspektionen överlåta förvaltningen av en investeringsfond till ett annat fondbolag.

Ett övertagande enligt andra eller Ett övertagande enligt andra eller tredje stycket får ske tidigast tre fjärde stycket får ske tidigast tre månader från det att de ändrade månader från det att de ändrade förhållandena kungjorts enligt 4 §, förhållandena kungjorts enligt 4 §, om inte Finansinspektionen om inte Finansinspektionen beslutar att övertagandet får ske beslutar att övertagandet får ske tidigare. tidigare.

10 kap.

1 §

Finansinspektionen har tillsyn över fondbolag, förvaltningsbolag som avses i 1 kap. 6 och 8 §§, fondföretag som avses i 1 kap. 7 och 9 §§ samt förvaringsinstitut.

För fondbolag och svenska förvaringsinstitut omfattar tillsynen att verksamheten drivs enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, fondbestämmelserna, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet.

För förvaltningsbolag och För förvaltningsbolag och fondföretag samt förvaringsinstitut fondföretag samt förvaringsinstitut som driver verksamhet från filial i som driver verksamhet från filial i Sverige omfattar tillsynen att Sverige omfattar tillsynen att företaget följer de lagar och andra företaget följer de lagar och andra författningar som gäller för författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige. företagets verksamhet i Sverige

samt, när en värdepappersfond förvaltas enligt 1 kap. 6 b §, det

som anges i fondbestämmelserna.

4 § Finansinspektionen får när det är nödvändigt genomföra en

undersökning hos

1. ett fondbolag, 2. ett förvaltningsbolag eller 2. ett förvaltningsbolag eller

fondföretag som driver verk- fondföretag som driver verksamhet samhet från filial i Sverige, samt i Sverige, samt

3. ett förvaringsinstitut. Finansinspektionen får även Finansinspektionen får även

genomföra en undersökning hos genomföra en undersökning hos ett företag som har fått i uppdrag av ett företag som har fått i uppdrag av ett fondbolag att utföra visst arbete ett fondbolag eller ett förvaltningseller vissa funktioner, om det bolag som driver verksamhet i behövs för tillsynen av fond- Sverige att utföra visst arbete eller bolaget. vissa funktioner, om det behövs för

tillsynen av fondbolaget eller

12

Senaste lydelse 2008:282. 13

Senaste lydelse 2008:282.

förvaltningsbolaget.

Samarbete med behöriga Samarbete mellan behöriga myndigheter myndigheter

5 §

Efter anmälan till Finansinspektionen ska i sin Finansinspektionen får en behörig tillsynsverksamhet samarbeta och myndighet i ett annat land inom utbyta information med behöriga

EES genomföra en undersökning myndigheter i den utsträckning

hos filialen till ett sådant som följer av Europaparlamentets förvaltningsbolag som avses i och rådets direktiv 2009/65/EG. 1 kap. 6 §.

6 §

Finansinspektionen ska till en Finansinspektionen ska inom behörig myndighet i ett annat land ramen för sin befogenhet, efter inom EES lämna de uppgifter som begäran från en behörig den myndigheten behöver för sin myndighet i ett annat land inom tillsyn över ett förvaltningsbolag EES, lämna eller kontrollera och ett fondföretag som driver information som behövs för att den verksamhet enligt 1 kap. 6 eller utländska myndigheten ska kunna 7 §. utöva sin tillsyn enligt

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. Den utländska myndigheten får närvara vid en undersökning som

utförs av Finansinspektionen.

11 kap.

1 §

Om ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i ett fondbolag skulle medföra att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat innehav, krävs tillstånd av Finansinspektionen för förvärvet. Detsamma gäller ett förvärv som innebär att ett kvalificerat innehav ökas

1. så att det uppgår till eller 1. så att det uppgår till eller överstiger 20, 33 eller 50 procent överstiger 20, 30 eller 50 procent av aktiekapitalet eller röstetalet för av aktiekapitalet eller röstetalet för samtliga aktier, eller samtliga aktier, eller

2. så att fondbolaget blir dotterbolag. Tillstånd enligt första stycket Tillstånd enligt första stycket

ska inhämtas före förvärvet. Om ska inhämtas före förvärvet. förvärvet har gjorts genom Ansökan om tillstånd ska göras bodelning, arv, testamente eller skriftligen. Om förvärvet har gjorts bolagsskifte eller på något annat genom bodelning, arv, testamente,

14 Senaste lydelse 2008:282. 15 Senaste lydelse 2008:282. 16 Senaste lydelse 2008:282.

liknande sätt, krävs i stället bolagsskifte eller på annat tillstånd för att förvärvaren ska få liknande sätt, krävs i stället behålla aktierna. Förvärvaren ska tillstånd för att förvärvaren ska få då ansöka om tillstånd inom sex behålla aktierna. Förvärvaren ska månader efter förvärvet. då ansöka om tillstånd inom sex

månader efter förvärvet.

Finansinspektionen ska inom två arbetsdagar från det att en fullständig ansökan kom in till inspektionen skicka en bekräftelse till förvärvaren om att ansökan

har tagits emot.

2 § Frågan om tillstånd får avgöras Frågan om tillstånd enligt 1 § till

först efter samråd med behörig förvärv i ett fondbolag får avgöras myndighet i ett annat land inom först efter samråd med behörig EES, om ett förvärv enligt 1 § myndighet i ett annat land inom första stycket skulle innebära att EES, om förvärvaren är

ett fondbolag blir dotterbolag eller kommer under kontroll av

1. ett i det landet auktoriserat 1. ett i det landet auktoriserat förvaltningsbolag, kreditinstitut, värdepappersföretag, kreditföretag för elektroniska pengar institut, företag för elektroniska eller försäkringsföretag, pengar, försäkringsföretag eller ett

förvaltningsbolag som omfattas av Europaparlamentets och rådets

direktiv 2009/65/EG, 2. ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller 3. en fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett sådant företag

som avses i 1.

3 §

Tillstånd ska ges till förvärv som Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 §, om det finns skäl att avses i 1 §, om förvärvaren anta att förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett

1. inte kommer att motverka att väsentligt inflytande över verksamheten drivs på ett sätt som ledningen av ett fondbolag och det

är förenligt med denna lag och kan antas att det tilltänkta

andra författningar som reglerar förvärvet är ekonomiskt sunt.

bolagets verksamhet, och Hänsyn ska tas till förvärvarens

2. även i övrigt är lämplig att sannolika påverkan på utöva ett väsentligt inflytande över verksamheten i fondbolaget. ledningen av ett fondbolag.

Tillstånd får inte ges, om Vid bedömningen enligt första

förvärvaren i väsentlig mån har stycket ska förvärvarens anseende åsidosatt sina skyldigheter i och kapitalstyrka beaktas. Det ska

17

Senaste lydelse 2008:282. 18

Senaste lydelse 2008:282.

näringsverksamhet eller i andra också beaktas ekonomiska angelägenheter eller 1. om den som till följd av gjort sig skyldig till allvarlig förvärvet kommer att ingå i brottslighet. styrelsen för fondbolaget eller vara verkställande direktör i detta bolag eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett fondbolag och även i övrigt är lämplig för en

sådan uppgift,

2. om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att fondbolagets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar

som reglerar bolagets verksamhet,

och 3. om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken för a) penningtvätt enligt 1 kap. 5 §

6 lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller b) brott enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, såvitt avser brott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för

terroristbrott.

Om förvärvaren är ett blandat finansiellt holdingföretag, ska det vid bedömningen av förvärvarens anseende särskilt beaktas om dess ledning uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn

över finansiella konglomerat. Om förvärvet skulle leda till nära förbindelser mellan fondbolaget och någon annan, ska tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av bolaget.

Finansinspektionen får besluta en viss tid inom vilken ett förvärv

ska genomföras.

Finansinspektionen ska meddela beslut i ett ärende enligt denna paragraf inom tre månader från

det att ansökan om tillstånd 71

gjordes.

3 a § Finansinspektionens beslut i en fråga om tillstånd till förvärv som avses i 1 § ska meddelas inom 60 arbetsdagar från det att den bekräftelse som avses i 1 § tredje stycket skickades (bedömningsperioden). Om Finansinspektionen

begär kompletterande uppgifter,

får bedömningsperioden

förlängas.

Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till förvärvet, om inspektionen inte inom bedömningsperioden har meddelat

beslut i fråga om ansökan.

Om Finansinspektionen beviljar tillstånd till ett förvärv, får inspektionen besluta en viss tid inom vilken förvärvet ska genomföras. Inspektionen får

besluta att förlänga tiden.

4 §

Den som avser att avyttra ett Den som har beslutat att avyttra kvalificerat innehav eller en så stor ett kvalificerat innehav eller en så del av ett kvalificerat innehav att stor del av ett kvalificerat innehav innehavet därigenom kommer att att innehavet därigenom kommer understiga någon av de i 1 § första att understiga någon av de i 1 § stycket angivna gränserna, ska första stycket angivna gränserna, underrätta Finansinspektionen om ska skriftligen underrätta Finansdetta. inspektionen om detta.

7 §

Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier vid stämman inte får företräda fler aktier än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat

1. om ägaren motverkar eller 1. om ägaren motverkar eller kan antas komma att motverka att kan antas komma att motverka att fondbolagets verksamhet drivs på fondbolagets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med denna ett sätt som är förenligt med lag eller andra författningar som kraven i denna lag och andra reglerar bolagets verksamhet, eller författningar som reglerar bolagets

verksamhet,

2. om ägaren i väsentlig 2. om ägaren i väsentlig

19

Senaste lydelse 2008:282. 20

Senaste lydelse 2008:282.

utsträckning har åsidosatt sina utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. skyldig till allvarlig brottslighet,

3. om ägaren är ett blandat finansiellt holdingföretag och dess ledning inte uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, eller 4. om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka risken för a) penningtvätt enligt 1 kap. 5 §

6 lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller b) brott enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, såvitt avser brott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terrorist-

brott. Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier inte har ansökt om

tillstånd till ett förvärv som avses i 1 §, får Finansinspektionen besluta att innehavaren vid stämman inte får företräda aktierna till den del de omfattas av ett krav på tillstånd.

Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett kvalificerat innehav av aktier, får innehavaren inte företräda aktierna vid stämman till den del innehavet står i strid med beslutet.

12 kap.

4 a § Innan Finansinspektionen återkallar tillståndet för ett fondbolag som förvaltar fondföretag som avses i 2 kap. 12 § andra

stycket eller 15 § andra stycket,

ska inspektionen samråda med behörig myndighet i

fondföretagets hemland.

5 §

Finansinspektionen ska Finansinspektionen ska

21 Senaste lydelse 2008:282.

omedelbart underrätta behöriga omedelbart underrätta behöriga myndigheter i de andra länder myndigheter i de andra länder inom EES där ett fondbolag inom EES där ett fondbolag utbjuder andelar i en marknadsför andelar i en värdepappersfond som bolaget värdepappersfond som bolaget förvaltar, när förvaltar, när någon åtgärd enligt

1. någon åtgärd enligt 1, 3 eller 1, 3 eller 4 § har vidtagits mot 4 § har vidtagits mot bolaget, och bolaget.

2. uppskov med inlösen av fondandelar enligt 4 kap. 13 § första stycket har anmälts till

inspektionen.

15 §

Om ett förvaltningsbolag som Om ett förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige efter driver verksamhet i Sverige efter anmälan enligt 1 kap. 6 § åsido- anmälan enligt 1 kap. 6 § åsidosätter sina skyldigheter enligt sätter sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar denna lag eller andra författningar som reglerar bolagets verksamhet som reglerar bolagets verksamhet i Sverige, får Finansinspektionen i Sverige eller fondbestämmelserna förelägga bolaget att göra rättelse. för en värdepappersfond som

förvaltas enligt 1 kap. 6 b §, får

Finansinspektionen förelägga

bolaget att göra rättelse.

Om förvaltningsbolaget inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen underrätta behörig myndighet i bolagets hemland.

Om rättelse inte sker, får Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda för- Finansinspektionen vidta sådana valtningsbolaget att påbörja nya åtgärder som avses i 1 § andra transaktioner i Sverige. Innan ett stycket första meningen eller förförbud meddelas ska inspektionen bjuda förvaltningsbolaget att påunderrätta behörig myndighet i börja nya transaktioner i Sverige. bolagets hemland. I brådskande Inspektionen får också besluta att fall får inspektionen meddela ett bolaget inte längre får förvalta en förbud utan föregående under- värdepappersfond. Innan en åträttelse till hemlandsmyndigheten. gärd enligt detta stycke vidtas ska Denna och Europeiska gemenska- inspektionen underrätta behörig pernas kommission ska då under- myndighet i bolagets hemland. I rättas så snart som möjligt. brådskande fall får inspektionen

dock vidta en sådan åtgärd utan

föregående föreläggande enligt

första stycket eller underrättelse

till hemlandsmyndigheten. Denna

och Europeiska kommissionen ska

då underrättas så snart som

möjligt.

Om Finansinspektionen har Om Finansinspektionen har

22

Senaste lydelse 2008:282.

meddelat ett förbud enligt tredje vidtagit en åtgärd enligt tredje stycket utan föregående under- stycket utan föregående rättelse till hemlandsmyndigheten föreläggande eller underrättelse till och kommissionen därefter har hemlandsmyndigheten och beslutat att förbudet ska undan- kommissionen därefter har beslutat röjas, ska inspektionen göra det. att åtgärden ska undanröjas, ska

inspektionen göra det.

17 §

Om ett fondföretag som driver Om ett fondföretag som driver verksamhet i Sverige efter anmälan verksamhet i Sverige enligt 1 kap. enligt 1 kap. 7 § åsidosätter sina 7 § åsidosätter sina skyldigheter skyldigheter enligt denna lag eller enligt denna lag eller andra andra författningar som reglerar författningar som reglerar företagets företagets verksamhet i Sverige, verksamhet i Sverige, får får Finansinspektionen förelägga Finansinspektionen förelägga företaget att göra rättelse. Om företaget att göra rättelse. Om rättelse inte sker, får inspektionen rättelse inte sker, får inspektionen förbjuda företaget att påbörja nya förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. transaktioner i Sverige.

Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet i företagets hemland om åtgärder som vidtagits med stöd av denna paragraf.

17 a §

Om Finansinspektionen har skäl att anta att ett fondföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 7 § vid marknadsföringen åsidosätter sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG i annat fall än som avses i 17 §, ska Finansinspektionen underrätta behörig myndighet i företagets hem-

land.

Om rättelse inte sker och detta innebär att investerares intressen i Sverige skadas, får Finansinspektionen förelägga fondföretaget att göra rättelse eller förbjuda fondföretaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Innan en sådan åtgärd vidtas ska Finansinspektionen underrätta behörig myndighet i företagets hemland. Europeiska kommissionen ska omedelbart

23 Senaste lydelse 2008:282.

underrättas när en sådan åtgärd

vidtagits.

13 kap.

1 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 2 kap. 4 §,

2. vilka poster som får räknas in i egna medel enligt 2 kap. 8, 9 och 11 §§,

3. på vilket språk underrättelsen enligt 2 kap. 15 c § första stycket

ska skrivas,

4. hur fondbolaget ska offentliggöra handlingarna enligt

2 kap. 15 c § tredje stycket,

3. vilka sundhetskrav som ska 5. vad ett fondbolag ska iaktta uppfyllas av ett fondbolag enligt för att uppfylla skyldigheterna i 2 kap. 17 §, 2 kap. 17 och 17 b §§,

6. vilken information som ska lämnas i underrättelsen till andelsägare enligt 4 kap. 9 a § och på vilket sätt underrättelsen ska

lämnas,

7. tillhandahållande av informationsbroschyr och

faktablad enligt 4 kap. 20 §,

8. på vilket språk informationen enligt 4 kap. 20 § ska tillhanda-

hållas,

4. kriterier för de finansiella 9. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en värde- tillgångar som medel i en värdepappersfond får placeras i enligt pappersfond får placeras i enligt 5 kap. 1 § andra stycket första 5 kap. 1 § andra stycket första meningen, meningen,

5. vilka tekniker och instrument 10. vilka tekniker och instruett fondbolag får använda enligt ment ett fondbolag får använda 5 kap. 1 § tredje stycket samt enligt 5 kap. 1 § tredje stycket villkor och gränser för sådan samt villkor och gränser för sådan användning, användning,

11. det system för riskhantering som ett fondbolag ska ha enligt

5 kap. 2 § första och andra

styckena,

6. kriterier för indexfonder 12. kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §, enligt 5 kap. 7 §,

13. beräkning av exponeringar

enligt 5 kap. 13 och 14 §§,

24

Senaste lydelse 2008:282.

14. på vilket sätt underrättelsen

till andelsägarna enligt 5 a kap. 7 § ska lämnas,

15. vilka fel och försummelser som

ska rapporteras enligt 5 a kap. 18 §,

16. förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 5 a kap. 37

och 46 §§, 7. hur beräkning och redovis- 17. hur beräkning och redoning av en specialfonds risknivå visning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 6 kap. 3 §, ska utföras enligt 6 kap. 4 §, 8. vilka åtgärder som ett fond- 18. vilka åtgärder som ett bolag ska vidta om det tar emot fondbolag ska vidta om det tar medel med redovisningsskyldighet emot medel med redovisningsenligt 7 kap. 1 §, skyldighet enligt 7 kap. 1 §, 9. vilka åtgärder som ett fond- 19. vilka åtgärder som ett bolag ska vidta för att uppfylla de fondbolag ska vidta för att uppkrav som följer av bestämmelserna fylla de krav som följer av bei 7 kap. 3 §, stämmelserna i 7 kap. 3 §,

20. vad informationen enligt

8 kap. 8 § ska innehålla, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska

bifogas informationen,

21. på vilket språk de handlingar som ska lämnas tillsammans med ansökan enligt 8 kap. 19 § ska

upprättas, 10. vilka upplysningar som 22. vilka upplysningar som fondbolag, förvaltningsbolag, fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut fondföretag samt förvaringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen ska lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska och när upplysningarna ska lämnas, och lämnas, och 11. sådana avgifter för tillsyn 23. sådana avgifter för tillsyn som avses i 10 kap. 11 §. som avses i 10 kap. 11 §.

2 § Regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen av

tillståndsärenden enligt 11 kap. 1, 3 och 3 a §§.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2011. 2. Ett fondföretag som vid lagens ikraftträdande driver verksamhet som inte fordrar tillstånd enligt äldre lydelse av 1 kap. 9 §, men för vilken

tillstånd krävs enligt den nya lydelsen av paragrafen, får fortsätta att driva verksamheten fram till den 31 december 2011 eller, om en ansökan om tillstånd dessförinnan har getts in, till dess att ansökan har prövats slutligt.

3. För investeringsfonder vars fondbestämmelser har godkänts senast den 31 juli 2011 får äldre bestämmelser om faktablad tillämpas fram till den 1 juli 2012. För sådana investeringsfonder behöver faktabladet inte upprättas enligt bestämmelserna i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 förrän den 1 juli 2012.

4. Bestämmelserna i 5 a kap. 6 §, 12 § och 15 § ska inte gälla för specialfonder vars placeringsinriktning överensstämmer med 6 kap. 3 § och vars fondbestämmelser har godkänts av Finansinspektionen före ikraftträdandet.

5. I fråga om ansökningar om tillstånd enligt 2 kap. 1 § eller 11 kap. 1 § som har kommit in till Finansinspektionen före lagens ikraftträdande ska äldre bestämmelser gälla.

6. Den som vid lagens ikraftträdande innehar aktier eller andelar i ett fondbolag i sådan omfattning att han eller hon skulle ha varit skyldig att ansöka om tillstånd enligt 11 kap. 1 § första stycket om aktierna hade förvärvats efter lagens ikraftträdande ska, om tillstånd inte tidigare har meddelats, anmäla sitt innehav till Finansinspektionen senast den 1 november 2011.

7. En fråga om ingripande enligt 12 kap. 15 eller 17 a §§ bedöms enligt äldre bestämmelser om någon omständighet som föranleder frågan om ingripande hänför sig till tiden före ikraftträdandet av denna lag. Detta gäller dock inte om en tillämpning av de nya bestämmelserna skulle leda till ett mindre strängt ingripande.

2.2¶Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar ska ha följande lydelse.

2 kap.

2 §

1. institutet inte uppfyller något av kraven i 6 kap. 1–3, 4 a, 4 b och 5 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 8 kap. 3–8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och

institutet att rätta till bristerna institutet att rätta till bristerna

Första stycket skall inte Första stycket ska inte tillämpas,

Denna lag träder ikraft den 31 december 2011.

Jfr Europaparlamentet och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) (EUT L 177, 30.6.2006, s. 1, Celex 32006L0048), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), (EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 Celex 32010L0078) . Senaste lydelse 2007:570.

2.3¶Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

dels att 8 kap. 42 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 8 kap. 22 a och 22 b §§, av följande lydelse.

8 kap.

42 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vad ett värdepappersinstitut 1. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta för att uppfylla ska iaktta för att uppfylla

2. vilka åtgärder som ett 2. vilka åtgärder som ett

Jfr Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32, Celex 32009L0065) och kommissionens direktiv 2010/44/EU av den 1 juli 2010 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller vissa bestämmelser avseende fusioner mellan fonder, master/feederfondföretag och anmälningsförfarande (EUT L 176, 10.7.2010, s. 28, Celex 32010L0044).

likviditet, riskhantering och likviditet, riskhantering och genomlysning samt riktlinjer och genomlysning samt riktlinjer och instruktioner som avses i 3–8 §§, instruktioner som avses i 3–8 §§,

3. de riktlinjer, regler och rutiner 3. de riktlinjer, regler och rutiner ett värdepappersinstitut skall ett värdepappersinstitut ska upprätta och tillämpa enligt 9 §, upprätta och tillämpa enligt 9 §,

4. vilka system, resurser och 4. vilka system, resurser och rutiner ett värdepappersinstitut rutiner ett värdepappersinstitut ska skall ha enligt 10 §, ha enligt 10 §,

5. vad ett värdepappersinstitut 5. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta för att uppfylla ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 11 §, skyldigheterna i 11 §,

6. dokumentation enligt 12 §, 7. övervakning av handeln och kursbildningen enligt 13 §, 8. vad ett värdepappersinstitut 8. vad ett värdepappersinstitut

skall iaktta och vilka krav som ska iaktta och vilka krav som institutet skall uppfylla vid institutet ska uppfylla vid uppuppdragsavtal enligt 14 §, dragsavtal enligt 14 §,

9. vad ett värdepappersinstitut 9. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta när det delar in sina ska iaktta när det delar in sina kunder i kategorier enligt 15 §, kunder i kategorier enligt 15 §,

10. hantering av intressekonflikter enligt 21 §,

11. vilken information ett 11. vilken information ett värdepappersinstitut skall lämna värdepappersinstitut ska lämna till till sina kunder enligt 22 §, sina kunder enligt 22 §,

12. på vilket sätt information enligt 22 b § ska lämnas till

kunderna,

12. vad ett värdepappersinstitut 13. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta vid inhämtande av ska iaktta vid inhämtande av uppgifter från sina kunder enligt 23 uppgifter från sina kunder enligt och 24 §§, 23 och 24 §§,

13. vad ett värdepappersinstitut 14. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta vid en prövning enligt ska iaktta vid en prövning enligt 23 och 24 §§, 23 och 24 §§,

14. vilka finansiella instrument 15. vilka finansiella instrument som skall anses vara okomplice- som ska anses vara okomplicerade rade enligt 25 § första stycket 1 e, enligt 25 § första stycket 1 e,

15. dokumentation och 16. dokumentation och rapportering till kund enligt 26 och rapportering till kund enligt 26 och 27 §§, 27 §§,

16. vad ett värdepappersinstitut 17. vad ett värdepappersinstitut skall iaktta för att uppfylla kraven ska iaktta för att uppfylla kraven på att uppnå bästa möjliga resultat på att uppnå bästa möjliga resultat enligt 28 §, enligt 28 §,

17. riktlinjer för utförande av 18. riktlinjer för utförande av order enligt 29 §, order enligt 29 §,

18. hantering av kunders order 19. hantering av kunders order enligt 33 §, enligt 33 §,

19. hantering av finansiella 20. hantering av finansiella instrument enligt 34 §, instrument enligt 34 §, 81

20. hantering av medel enligt 21. hantering av medel enligt 35 §, 35 §,

21. mottagande av medel på 22. mottagande av medel på konto enligt 36 §, konto enligt 36 §,

22. vilka begränsningar som 23. vilka begränsningar som skall gälla vid ställande av säker- ska gälla vid ställande av säkerhet het enligt 37 § andra stycket, och enligt 37 § andra stycket,

23. vilka uppgifter som skall 24. vilka uppgifter som antecknas i en förteckning enligt antecknas i en förteckning enligt 38 § fjärde stycket. 38 § fjärde stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2011.

3¶Ärendet och dess beredning

Europaparlamentet och rådet har antagit direktivet 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (i det följande benämnt UCITS IV-direktivet), se bilaga 1. Därefter har Europeiska kommissionen (i det följande benämnd kommissionen) i enlighet med ett i direktivet föreskrivet kommittéförfarande antagit fyra rättsakter som kompletterar direktivet, se bilagorna 2–5). Dessa rättsakter är

– Kommissionens direktiv 2010/43/EU av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller organisatoriska krav, intressekonflikter, uppföranderegler, riskhantering och innehållet i avtalet mellan ett förvaringsinstitut och ett förvaltningsbolag (i det följande benämnt genomförandedirektiv 2010/43/EU),

– Kommissionens direktiv 2010/44/EU av den 1 juli 2010 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller vissa bestämmelser avseende fusioner mellan fonder, master/feederfondföretag och anmälningsförfarande (i det följande benämnt genomförandedirektiv 2010/44/EU),

– Kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG rörande basfakta för investerare och villkor som ska uppfyllas när faktablad med basfakta för investerare eller prospekt tillhandhålls på annat varaktigt medium än papper eller på en webbplats (i det följande benämnd genomförandeförordning 583/2010), och

– Kommissionens förordning (EU) nr 584/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG vad gäller den skriftliga anmälans och fondföretagsintygets form och innehåll, elektronisk kommunikation mellan behöriga myndigheter i samband med anmälan, förfaranden för kontroller på plats och utredningar samt informationsutbyte mellan behöriga myndigheter ( i det följande benämnd genomförandeförordning 584/2010).

Under förhandlingarna om UCITS IV-direktivet och Kommissionens genomförandeåtgärder har två faktapromemorior upprättats och överlämnats till riksdagen (2008/09:FPM19 och 2009/10:FPM66).

Regeringen beslutade den 22 oktober 2009 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag bl.a. att lämna förslag till hur direktivet ska genomföras i svensk rätt. Utredningen antog namnet Investeringsfondsutredningen.

26

EUT L 302, 17.11.2009, s. 32 (Celex 32009L0065). 27

EUT L 176, 10.7.2010, s. 42 (Celex 32010L0043). 28

EUT L 176, 10.7.2010, s. 28 (Celex 32010L0044). 29

EUT L 176, 10.7.2010, s. 1 (Celex 32010R0583). 30

EUT L 176, 10.7.2010, s. 16 (Celex 32010R0584).

Utredningen har avgett betänkandet Fondverksamhet över gränserna, genomförande av UCITS IV-direktivet (SOU 2010:78). Sammanfattningen i betänkandet och utredningens lagförslag finns i bilagorna 6 och 7.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 8. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2010/4807).

I februari 2011 remitterade Finansdepartementet en promemoria om ägarprövning i fondbolag. Lagförslagen i promemorian finns i bilaga 9. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 10. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2010/4807).

I november 2010 remitterade Finansdepartementet en promemoria med förslag till hur Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/76/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG vad gäller kapitalkrav för handelslager, värdepapperisering och samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik (CRD III) bör genomföras i svensk rätt. Under remissbehandlingen av promemorian uppkom en särskild fråga om Finansinspektionens möjligheter till ingripande mot institut under tillsyn. Något förslag i den frågan fanns dock inte i den promemoria som remitterades i november. Inom Finansdepartementet har därför ett nytt förslag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar tagits fram.

I februari 2011 remitterades det nya förslaget. Lagförslaget i promemorian finns i bilaga 11. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 12. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2010/4854).

31

Ds 2010:40 Ändrade kapitaltäckningsregler. 32

EUT L 329, 14.12.2010, s. 3 (Celex 32010L0076).

4 Bakgrund

Utvecklingen av lagstiftningen på värdepappersmarknadsområdet har sedan slutet av 1990-talet varit föremål för intensifierade harmoniseringsåtgärder inom EU. Ett problem inom EU har emellertid varit att lagstiftningsprocessen ansetts vara för långsam och stelbent för att hantera de snabba förändringarna i den finansiella sektorn. För att avhjälpa detta bildades av EU en kommitté, ledd av belgaren Alexandre Lamfalussy. Kommitténs uppgift var att föreslå åtgärder för att förbättra mekanismerna för anpassning av det europeiska regelverket till den snabba förändringstakten i den finansiella sektorn. Kommittén presenterade ett antal rekommendationer som syftade till att effektivisera lagstiftningsprocessen. Rekommendationerna antogs av Europeiska rådet på dess möte i Stockholm i mars 2001 och har därefter godkänts av Europaparlamentet. Den nya modellen, som kommit att kallas Lamfalussyprocessen, innebär i korthet att regelgivningen delas upp på fyra olika nivåer, där övergripande principiella bestämmelser tas på den översta nivån i hierarkin, medan regler av mer teknisk natur och bestämmelser som har att göra med det nationella genomförandet utarbetas och beslutas på lägre nivåer.

På nivå ett fastställs allmänna principer enligt det normala lagstiftningsförfarandet inom EU-rätten, dvs. genom direktiv eller förordningar som föreslås av kommissionen och antas av rådet och Europaparlamentet. I dessa rättsakter delegeras åt kommissionen att utfärda genomförandebestämmelser i vissa hänseenden.

På nivå två antar kommissionen genomförandebestämmelser för att fylla ut eller anpassa de allmänna principer som beslutats på nivå ett. Dessa bestämmelser kan vara i form av förordningar eller direktiv. Kommissionen biträdes i detta arbete av Europeiska värdepapperskommittén (European Securities Committee), bestående av företrädare för medlemsstaterna. Kommittén ska även fungera som en föreskrivande kommitté enligt artikel 5 i 1999 års ”kommittologibeslut”.

Nivå tre omfattar ett utökat samarbete mellan medlemsstaternas tillsynsmyndigheter för värdepappersmarknaderna. Samarbetet syftar bl.a. till att de bestämmelser som beslutats på nivåerna ett och två genomförs i lagstiftningen i de olika medlemsstaterna på ett konsekvent och likvärdigt sätt. För att organisera detta samarbete har ytterligare en kommitté inrättats av kommissionen, Europeiska värdepapperstillsynskommittén, (Committee of European Securities Regulators, CESR). Denna kommitté har bl.a. till uppgift att vägleda kommissionen särskilt i fråga om utarbetande av utkast till genomförandeåtgärder på värdepappersområdet. I kommittén återfinns företrädare för medlemsstaternas tillsynsmyndigheter på värdepappersområdet.

33

Committee of Wise Men, Final Report of the Committee of Wise Men on the Regulation of European Securities Markets, Bryssel, 15 februari 2001.

Slutligen ska kommissionen på nivå fyra ta ett ökat ansvar för att säkerställa att gemenskapslagstiftningen genomförs i medlemsstaterna. Modellen har använts i anslutning till olika direktiv på värdepappersområdet. Lamfalussymodellen har genom en överenskommelse med Europaparlamentet utvidgats till bank-, försäkrings- och fondområdena. I modellen ingår en strävan efter en bättre genomlyst process och breda konsultationer med berörda parter.

4.1¶UCITS-direktivet

Harmoniserade regler för fondverksamhet i Europa återfinns i det s.k. UCITS-direktivet. UCITS står för Undertakings for Collective Investments in Transferable Securities. Genom UCITS-direktivet från 1985 skapades en harmoniserad EU-rättslig reglering av fondföretag som riktar sig till allmänheten och som kännetecknas av ett konsumentskydd. Direktivet ger grundläggande regler för fondföretagen. De fondföretag som uppfyller kraven i direktivet får fritt marknadsföra fonder och sälja fondandelar i alla medlemsstater. I direktivet ställs bl.a. krav på att fondföretagen tillämpar principen om riskspridning och att andelsägarna ska ha rätt att när som helst få sina andelar inlösta. Vidare finns regler om auktorisation av fondförvaltaren och dess organisation, regler om information till andelsägarna samt placeringsregler.

UCITS-direktivet omfattar fonder av öppen typ. Sådana fonder kan enligt artikel 1.3 bildas

− på kontraktsrättslig grund som fonder förvaltade av förvaltningsbolag eller fondbolag,

− enligt trustlagstiftningen som trustfonder, eller − på bolagsrättslig grund som investeringsbolag. − De fondförvaltare som erkänns av UCITS-direktivet benämns

förvaltningsbolag.

De flesta bestämmelserna i direktivet är gemensamma för alla fonder, oavsett juridisk konstruktion.

4.2¶Den svenska lagstiftningen

Den svenska lagstiftningen om fonder bygger på UCITS-direktivet. Genom lagen (1990:1114) om värdepappersfonder och de ändringar som gjordes i den lagen med anledning av EES-avtalet anpassades den svenska regleringen till UCITS-direktivet. Lagen om värdepappersfonder ersattes den 1 april 2004 av lagen (2004:46) om investeringsfonder (LIF). Genom den nya lagen genomfördes de ändringar av UCITS-direktivet som beslutades av Europaparlamentet och rådet 2002 , bl.a. avseende

34

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/107/EG av den 21 januari 2002 om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) i syfte att införa regler för förvaltningsbolag och förenklade prospekt (EGT L 41, 13.2.2002, s. 20, Celex 32001L0107) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/108/EG av den 21 januari

utökade placeringsmöjligheter. Genom ändringar den 23 juli 2008 i LIF och genom Finansinspektionens utfärdande av nya föreskrifter för fondverksamhet genomfördes kommissionens direktiv 2007/16/EG om genomförande av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), när det gäller förtydligande av vissa definitioner.

I LIF används begreppet investeringsfonder som ett samlingsnamn för värdepappersfonder och specialfonder. Värdepappersfonder är de fonder som uppfyller UCITS-direktivets krav och som, efter ett enkelt notifikationsförfarande, får marknadsföras och säljas fritt i övriga länder inom EES. Specialfonder är fonder som av Finansinspektionen erhållit ett eller flera undantag från reglerna i UCITS-direktivet. Dessa kan inte utan tillstånd från värdlandsmyndigheten marknadsföras och säljas i annat EES-land. Således omfattas fondverksamhet i vid bemärkelse av bestämmelserna i LIF. I många avseenden är regleringen densamma för värdepappersfonder och specialfonder.

Av LIF framgår att ett fondföretag är ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd för verksamhet där det enda syftet är att göra kollektiva investeringar med kapital från allmänheten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets av investerare. Fondföretaget ska tillämpa principen om riskspridningen och vara öppen för in- och utträde. Det finns utländska fondföretag som omfattas av UCITS-direktivet och det finns utländska fondföretag som inte omfattas av UCITS-direktivet.

I Sverige finns endast kontraktsrättsliga fonder. En svensk fond är inte ett självständigt rättssubjekt och kan därför inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. Fondandelsägarnas äganderätt till fonden är kraftigt beskuren och medför endast en rätt att få sin andel i fonden inlöst samt i förekommande fall erhålla utdelning. I gengäld ansvarar inte fondandelsägarna för förpliktelser som avser fonden. Förvaltningen av fonden läggs på en fondförvaltare, i Sverige ett fondbolag. Fondbolaget företräder andelsägarna i alla frågor som rör investeringsfonden. Fondbolaget bestämmer över fonden och dess tillgångar. Fondandelsägarna har rätt att förlita sig på att förvaltaren handlar uteslutande i andelsägarnas gemensamma intresse, att LIF följs samt att förvaltaren följer de bestämmelser som framgår av fondens fondbestämmelser. Ett svenskt fondbolag kan förvalta flera olika investeringsfonder med olika placeringsinriktningar.

Fondens tillgångar förvaras av ett särskilt förvaringsinstitut. Förvaringsinstitutet är en bank eller ett annat kreditinstitut som också utövar viss kontroll över fondbolaget och bl.a. ser till att försäljning och

2002 om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), vad gäller fondföretagets investeringar (EGT L 41, 13.2.2002, s. 35, Celex 32001L0108). 35 Kommissionens direktiv 2007/16/EG av den 19 mars 2007 om genomförande av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), när det gäller förtydligandet av vissa definitioner (EGT L 79, 20.3.2007 s. 11, Celex 32007L0016).

inlösen av fondandelar går rätt till, att andelarna blir rätt värderade samt att fondens medel används i enlighet med LIF och fondbestämmelserna.

Denna konstruktion med uppdelat ansvar för förvaltning och förvaring ska skydda fondandelsägarna från att fondbolaget oegentligt förfogar över fondens tillgångar eller sammanblandar egendom som tillhör en fond med egna tillgångar.

4.2.1¶Konsumentskydd

Värdepappersfonder måste vända sig till allmänheten. Hushållens del av det totala fondsparandet är också mycket stor och fondsparandet kan med fog sägas vara en konsumentprodukt, om än inte uteslutande. Detta har också beaktats i LIF och många av dess bestämmelser kan sägas syfta till att stärka skyddet för konsumenterna. Reglerna är dock inte uttryckligen avsedda för konsumenter utan tar sikte på att skydda samtliga andelsägare. Krav på hur fondbolaget ska vara organiserat och hur medel i en fond får placeras är exempel på skyddsregler. Att tillgångarna i fonden ska hållas åtskilda och förvaras av ett förvaringsinstitut är ett annat exempel. Vidare ställer gällande lagstiftning krav på information till andelsägarna. Även dessa regler är en del av konsumentskyddet. Utöver regelverket i LIF finns även vissa mer allmänna bestämmelser som tar sikte på att skapa ett gott konsumentskydd.

4.2.2¶Närmare om specialfonder

Alla investeringsfonder ska ha en riskspridning enligt bestämmelserna i LIF, vilka regelmässigt preciseras närmare i fondbestämmelserna. I syfte att uppnå en godtagbar riskspridning regleras vilka typer av likvida finansiella tillgångar som medel i en investeringsfond får placeras i och hur stor andel av fondförmögenheten som får placeras i en och samma tillgång. Förvaltningen av en specialfonder kan dock, efter Finansinspektionens tillstånd, avvika från dessa bestämmelser (6 kap. 2 § andra stycket LIF). Placering i vissa derivatinstrument som inte är tillåtna för värdepappersfonderna tillåts dock utan Finansinspektionens godkännande (6 kap. 2 § andra stycket LIF).

Medlen i en specialfond ska placeras med iakttagande av principen om riskspridning. Kravet på riskspridning preciseras inte i antal innehav eller i procentuella begränsningar. Inspektionen prövar vid godkännande av fondbestämmelserna om fonden har en lämplig fördelning av placeringar med hänsyn till de krav som bör uppställas på riskspridning (6 kap. 2 § första stycket LIF).

Den generella kontraheringsplikten för en värdepappersfond innebär att fonden måste rikta sig till alla utan åtskillnad. Fondbestämmelserna för en specialfond får dock innehålla begränsningar av möjligheten att förvärva fondandelar. Om en specialfond begränsar kretsen av investerare krävs Finansinspektionens godkännande. I sådant fall ska det i fondbestämmelserna anges att fonden riktar sig till en på förhand särskilt angiven och avgränsad krets investerare. Denna krets får inte vara för snäv (se prop. 2002/03:150 s. 254).

Specialfonder får vara delvis slutna. En specialfond måste dock vara öppen för inlösen av andelar minst en gång om året (6 kap. 1 § LIF). För sådana fonder ska det på förhand anges under vilka tidsperioder andelarna kan lösas in. Skäl till att begränsa möjligheten till inlösen av andelar kan vara bl.a. då medlen i fonderna placeras i finansiella instrument som handlas på illikvida marknader eller i instrument där likviditeten kan vara ett problem och fonderna därför kan tänkas fungera bättre om de är slutna (prop. 2002/03:150 s. 256).

Det ska framgå av fondbestämmelserna på vilket sätt fonden avviker från vad som gäller för värdepappersfonder samt att det är en specialfond (4 kap. 8 § LIF).

Specialfonder får förvaltas av fondbolag och kreditinstitut och även av värdepappersbolag efter särskilt tillstånd (1 kap. 5 § LIF). Varken värdepappersbolag eller kreditinstitut får förvalta värdepappersfonder.

4.2.3¶Placering av en värdepappersfonds medel i andra fonder

I en värdepappersfond får det ingå andelar i en och samma fond eller ett och samma fondföretag med högst 20 procent av värdepappersfondens värde (5 kap. 16 § första stycket LIF). Placeringar i andelar i specialfonder och oharmoniserade fondföretag får sammanlagt uppgå till högst 30 procent av en värdepappersfonds värde (5 kap. 16 § andra stycket LIF). En värdepappersfonds medel får placeras i andra fonder eller fondföretag bara om dessa placerar högst 10 procent av sina medel i andelar i andra fonder eller fondföretag (5 kap. 15 § andra stycket LIF). Denna bestämmelse avser att förbjuda fondandelsfonder som investerar i andra fondandelsfonder.

För att medel ska på placeras i en specialfond eller ett oharmoniserat fondföretag fordras att fonden uppfyller vissa grundkrav som liknar dem som återfinns i UCITS-direktivet. Fonden måste företa kollektiva investeringar i sådana tillgångar som anges i 5 kap. LIF och med kapital från allmänheten, tillämpa principen om riskspridning, vara öppen för utträde och vara underkastad regler som ger andelsägarna ett skydd som är likvärdigt med det som ges andelsägare i en värdepappersfond. Vidare måste fondens verksamhet redovisas i halvårliga och årliga rapporter på ett sätt som gör det möjligt att bedöma tillgångar, avkastning, frågor om ansvar samt händelser under den aktuella perioden (5 kap. 15 § första stycket 3). För oharmoniserade fondföretag gäller dessutom att fondföretaget ska stå under betryggande tillsyn av en myndighet eller annat behörigt organ (5 kap. 15 § 3, genom hänvisning till 1 kap. 9 §).

4.2.4¶Tillsynsmyndighetens uppgifter

Finansinspektionen utövar tillsynen över ett svenskt fondbolag. Tillsynen omfattar även bolagens verksamhet i annat land inom EES, antingen den bedrivs via filial eller finansiella tjänster tillhandahålls på annat sätt. Denna hemlandsprincip förtydligas i UCITS IV-direktivet.

4.3¶UCITS IV-direktivet

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), antogs våren 2009. Som tidigare nämnts ersätter det nya direktivet det äldre direktivet om fondföretag från 1985. UCITS IV-direktivet har arbetats fram med Lamfalussymodellen som utgångspunkt. De nationella lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa reglerna i UCITS IVdirektivet ska börja gälla senast den 1 juli 2011. För genomförande av direktivet har kommissionen antagit både direktiv och förordning på nivå två. Dessa ska genomföras samtidigt som reglerna i UCITS IVdirektivet.

De ändringar som gjorts syftar främst till att öka möjligheterna till effektiv förvaltning av värdepappersfonder, att göra det enklare för fondförvaltare att verka i andra medlemsstater än den egna medlemsstaten och att förbättra informationen till investerare. Förändringarna i förhållande till det äldre direktivet innebär i korthet följande:

− Proceduren för att få marknadsföra andelar i en värdepappersfond i andra medlemsstater förenklas.

− Ett utvidgat förvaltningsbolagspass införs, vilket innebär att ett förvaltningsbolag får förvalta värdepappersfonder och ett fondbolag får förvalta fondföretag som omfattas av UCITS IVdirektivet.

− Sammanläggning (fusion) över gränserna av värdepappersfonder och fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet, oavsett organisatorisk form, möjliggörs.

− Strukturer med mottagar- och matarfonder möjliggörs, dvs. minst 85 procent av en värdepappersfonds värde får placeras i en annan värdepappersfond eller i ett fondföretag som omfattas av UCITS IVdirektivet.

− Informationen i faktabladet som ska erbjudas potentiella investerare görs mer konsumentvänlig.

− Samarbetet mellan tillsynsmyndigheter i olika medlemsstater stärks.

36

Kommissionens direktiv 2010/43/EU och 2010/44/EU samt kommissionens förordningar (EU) nr 583/2010 och 584/2010.

5¶Gränsöverskridande fondförvaltning (förvaltningsbolagspass)

5.1¶Gällande rätt

Förvaltningsbolag som hör hemma inom EES och i sitt hemland har tillstånd enligt 1985 års UCITS-direktiv får driva verksamhet i Sverige. Den verksamhet det får vara fråga om är sådan som omfattas av bolagets tillstånd i hemlandet. Verksamheten får drivas endera genom att en filial etableras här i landet eller genom att bolaget, utan att etablera en filial, tillhandahåller tjänster från hemlandet. Detta framgår av 1 kap. 6 § lagen (2004:46) om investeringsfonder (LIF). Något särskilt tillstånd för detta krävs inte, utan verksamheten här i landet får påbörjas efter det att Finansinspektionen fått en underrättelse från den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland. Motsvarande möjlighet att driva verksamhet i andra länder inom EES finns för fondbolag som förvaltar värdepappersfonder enligt bestämmelserna i 2 kap. 12–15 §§ samma lag. Genom dessa bestämmelser i LIF genomförs de regler som finns i 1985 års UCITS-direktiv om förvaltningsbolags rätt att driva verksamhet i andra medlemsstater än den egna (artiklarna 6, 6a och 6b).

De tjänster som ett förvaltningsbolag enligt direktivet kan tillhandahålla i en annan medlemsstat är emellertid begränsade genom regler i direktivet som innebär att ett fondföretag ska vara etablerat i samma medlemsstat som förvaltningsbolaget (jfr artiklarna 1a.5 och 3). Reglerna har genomförts i svensk rätt genom en bestämmelse om att ett fondföretags hemland är det land där förvaltningsbolaget har sitt säte (1 kap. 1 § första stycket 9 a LIF). Förvaltningsbolagens huvudsakliga verksamhet, förvaltningen av fondföretag, kan därmed inte tillhandahållas beträffande fondföretag som är etablerade i andra länder inom EES. Den förvaltning av fondföretag som avses är sådan som förvaltningsbolaget är primärt ansvarigt för och inte sådan som bolaget utför på delegation. Det är således möjligt att tillhandahålla fondförvaltningstjänster i ett annat land inom EES om det sker på delegation av ett annat förvaltningsbolag som är etablerat i samma land som fondföretaget. De tjänster som i övrigt kan tillhandahållas över gränserna är de som förvaltningsbolaget kan ha sidotillstånd för, nämligen tjänster som avser diskretionär portföljförvaltning (artikel 5.3 i direktivet och 1 kap. 4 § LIF).

5.2¶Nya regler i UCITS IV-direktivet

5.2.1¶Ett förvaltningsbolagspass för fondförvaltning introduceras

I UCITS IV-direktivet har kravet att ett fondföretag måste förvaltas av ett förvaltningsbolag som är etablerat i samma land som fondföretaget tagits bort. Av artikel 4 jfr med artikel 2.1 e i direktivet framgår att ett fondföretag ska anses etablerat i den medlemsstat där det har sitt tillstånd. Någon koppling till förvaltningsbolagets hemland görs inte längre. Förvaltningsbolag får således förvalta fondföretag som är etablerade i andra länder inom EES än bolagets hemland.

Regler i EU-direktiv som ger företag möjlighet att driva verksamhet i andra medlemsstater, dvs. på den inre marknaden, med stöd av sitt tillstånd i hemlandet brukar benämnas pass. Genom de nya reglerna i UCITS IV-direktivet införs ett utvidgat förvaltningsbolagspass som täcker all verksamhet som bolagen i sina respektive hemländer har tillstånd för (se artikel 6.1 andra meningen och artikel 16).

För att ett förvaltningsbolag ska få förvalta ett fondföretag som är etablerat i ett annat land inom EES än bolagets hemland krävs att bolaget lämnar en underrättelse om den gränsöverskridande verksamheten till den behöriga myndigheten i bolagets hemland. Processen för detta är densamma som den som anges i 1985 års UCITS-direktiv för underrättelse beträffande gränsöverskridande verksamhet. Verksamheten kan således drivas från en filial i fondföretagets hemland eller från förvaltningsbolagets hemland utan att en filial etableras (se artiklarna 16– 18 i UCITS IV-direktivet). Den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland ska överlämna underrättelsen till motsvarande myndighet i värdlandet, dvs. fondföretagets hemland. Därvid ska den behöriga myndigheten bifoga ett intyg med uppgifter om den verksamhet bolaget har tillstånd för i hemlandet (se artiklarna 17.3 och 18.2).

5.2.2¶Godkännande av förvaltningsbolaget som förvaltare av ett fondföretag i ett annat land

Det fondföretag som förvaltningsbolaget avser att förvalta måste ha meddelats tillstånd av den behöriga myndigheten i sitt hemland. Tillstånd till ett fondföretag får enligt direktivet ges bara om förvaltningsbolaget godkänns för att förvalta fondföretaget i fråga samt fondbestämmelserna och valet av förvaringsinstitut godkänns (se artikel 5.2). Detta gäller oavsett om fondföretaget ska förvaltas av ett förvaltningsbolag som är etablerat i samma medlemsstat som fondföretaget eller inte. Även byte av förvaltningsbolag för ett befintligt fondföretag kräver godkännande från den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland (se artikel 5.6). Ett förvaltningsbolag som är etablerat i ett annat land än fondföretaget ska godkännas som dess förvaltare om följande förutsättningar är uppfyllda. Bolaget ska i sitt hemland ha tillstånd att förvalta den typ av fondföretag som är i fråga (se artikel 20.3 b). Huruvida det kravet är uppfyllt ska framgå av ett intyg som myndigheten i hemlandet utfärdat (se artiklarna

17.3 och 18.2). Bolaget ska vidare till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland ha lämnat det avtal som ingåtts med förvaringsinstitutet för fondföretaget och uppgifter om delegationsarrangemang som avser förvaltningen av fondföretaget eller därmed sammanhängande administration (se artikel 20.1 och 20.3 c). Det avtal som ska ha ingåtts med förvaringsinstitutet ska säkerställa att förvaringsinstitutet kan få den information det behöver för att kunna uppfylla sina förpliktelser vad avser fondföretaget (se artikel 23.5). Slutligen krävs att förvaltningsbolaget följer de bestämmelser som gäller i fondföretagets hemland för bildande och drift av fondföretag (se artikel 20.3 a).

Förvaltningsbolaget ska inom två månader från det att en fullständig ansökan lämnats in informeras om huruvida tillstånd till fondföretaget medgetts (artikel 5.4). Tidsfristen, som är ny i förhållande till 1985 års UCITS-direktiv, gäller oavsett om förvaltningsbolaget är etablerat i fondföretagets hemland eller inte.

5.2.3¶Förvaltningsbolaget följer bestämmelser i hemlandet som avser organisatoriska krav m.m.

Förvaltningsbolag ska, vid förvaltningen av ett fondföretag etablerat i ett annat land inom EES, följa de bestämmelser som gäller i bolagets hemland avseende organisation av bolaget, riskhantering, aktsamhetskrav och bolagets rapporteringskrav. De bestämmelserna får inte vara strängare än de som gäller för förvaltningsbolag som endast har verksamhet i hemlandet (se artikel 19.1). Det är den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland som ska tillse att dessa bestämmelser efterlevs (se artikel 19.2). Förvaltningsbolaget ska ha en sådan organisation och vidta sådana åtgärder att det klarar av att följa tillämpliga bestämmelser om fondföretagets bildande och drift samt fullgöra de skyldigheter som anges i fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning och i dess informationsbroschyr (se artikel 19.6). Den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland ska i sin tillsyn övervaka att bolagets organisation och åtgärder är tillräckliga för att bolaget ska klara av att fullgöra skyldigheter och följa tillämpliga bestämmelser beträffande alla fondföretag som förvaltas (artikel 19.7).

5.2.4¶Förvaltningsbolaget följer bestämmelser i värdlandet som avser fondföretagets bildande och drift

När det gäller fondföretagets bildande och drift ska förvaltningsbolaget tillämpa bestämmelserna i värdlandet, dvs. fondföretagets hemland. I direktivet finns en förteckning över de regelområden som ska anses hänförliga till bildandet och driften av fondföretaget. Dessa områden är enligt artikel 19.3 sådana som avser bestämmelser om a) etablering och tillstånd för fondföretaget, b) utfärdande och inlösen av fondandelar, c) placeringsinriktning och placeringsbegränsningar, inklusive beräkning av exponering och hävstång, d) begränsningar av upplåning, utlåning och blankning, e) värdering av tillgångar och fondföretagets redovisning,

f) beräkning av fondandelsvärde och konsekvenser av fel i den beräkningen, g) utdelning eller återinvestering av fondföretagets intäkter, h) informationskrav och rapporteringskrav avseende fondföretaget, inklusive informationsbroschyr, faktablad och periodiska rapporter, i) åtgärder vid marknadsföring, j) förhållande till fondandelsägarna, k) fusion och omstrukturering av fondföretag, l) avveckling och likvidation av fondföretag, m) innehåll i fondandelsägarregistret, n) tillstånds- och tillsynsavgifter, samt o) utövande av fondandelsägarnas rösträtt och andra rättigheter som avser något av a) – m). Information om dessa regler ska finnas lätt tillgänglig på distans eller på elektronisk väg i varje medlemsstat (se artikel 5.7).

Det som anges i fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning och i dess informationsbroschyr ska stå i överensstämmelse med de bestämmelser som är tillämpliga i förvaltningsbolagets respektive fondföretagets hemland (se artikel 19.4). Den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland ska utöva tillsyn över att tillämpliga bestämmelser i fondföretagets hemland efterlevs samt att förvaltningsbolaget fullgör de skyldigheter som anges i fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning och informationsbroschyr (se artikel 19.5). Förvaltningsbolag ska inte vara föremål för någon ytterligare reglering i fondföretagets hemland inom ramen för direktivets tillämpningsområde, utom i de fall som uttryckligen anges i direktivet (se artikel 19.8).

5.3¶Definitionen av fondföretags hemland

Regeringens förslag: Ett fondföretags hemland ska definieras som

det land där fondföretaget har fått tillstånd.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag: Definitionen av fondföretags hemland har ändrats i UCITS IV-direktivet. Det ska nu vara det land där fondföretaget har fått tillstånd och inte, som tidigare, där förvaltningsbolaget har sitt säte eller, om fondföretaget är bildat på associationsrättslig grund, där fondföretaget har sitt säte (se artikel 2.1 e i UCITS IVdirektivet). Kravet att förvaltningsbolaget och fondföretaget ska ligga i samma land har därmed tagits bort. Den definition av fondföretags hemland som anges i LIF ansluter till definitionen i 1985 års UCITSdirektiv (1 kap. 1 § första stycket 9). Den bör ändras så att den anpassas till den nya definitionen i UCITS IV-direktivet.

Ett fondföretag kan enligt definitionen i LIF vara av annan typ än de fondföretag som har tillstånd enligt UCITS IV-direktivet (1 kap. 1 § första stycket 8). Sådana fondföretag (”icke-UCITS”) får efter tillstånd av Finansinspektionen marknadsföra och sälja andelar i företaget här i landet (1 kap. 9 § LIF). Dessa fondföretag träffas inte av reglerna om gränsöverskridande fondförvaltning i UCITS IV-direktivet. Den föreslagna förändringen av definitionen av fondföretags hemland bör

dock, såsom den nu gällande definitionen, gälla även för sådana fondföretag. Ändringen är av liten praktisk betydelse när det gäller möjligheten för sådana fondföretag att marknadsföra och sälja andelar här i landet.

5.4¶Svenska bolags (fondbolags) förvaltning av utländska fonder (fondföretag)

5.4.1¶Underrättelse om den gränsöverskridande verksamheten

Regeringens förslag: Fondbolag som avser att förvalta ett fondföretag som har tillstånd enligt UCITS IV-direktivet i ett annat land inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Underrättelsen ska bl.a. innehålla uppgift om bolagets system för riskhantering och åtgärder som bolaget vidtagit för att i fondföretagets hemland kunna göra utbetalningar till andelsägare, lösa in andelar, lämna den information som bolaget är skyldigt att tillhandahålla och hantera klagomål.

Tidsfristen för inspektionen att överlämna en underrättelse till en behörig myndighet i ett annat land inom EES där en filial ska inrättas minskas från tre till två månader.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Genom de nya reglerna i UCITS IVdirektivet får fondbolag möjlighet att förvalta fondföretag som omfattas av direktivet och som fått tillstånd i ett annat land inom EES än Sverige. Ett fondbolag som avser att förvalta ett sådant fondföretag ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Regler om underrättelse vid verksamhet i andra länder inom EES finns sedan tidigare och har överförts från 1985 års UCITS-direktiv till UCITS IVdirektivet (se artiklarna 17 och 18 i UCITS IV-direktivet). Skillnaden är att den verksamhet som ska kunna drivas i andra länder utvidgats till att omfatta även fondförvaltning. Fondförvaltningstjänsten kan tillhandahållas genom att fondbolaget inrättar en filial i fondföretagets hemland eller utan att en filial inrättas. I LIF finns bestämmelser om att fondbolag som avser att tillhandahålla tjänster i andra länder inom EES ska underrätta Finansinspektionen om detta innan verksamheten påbörjas (2 kap. 12 § respektive 15 §). Bestämmelserna, som genomför motsvarande reglering i 1985 års UCITS-direktiv, gäller endast sådana fondbolag som omfattas av direktivet, dvs. fondbolag som förvaltar värdepappersfonder. Ett fondbolag som endast förvaltar specialfonder kan således inte använda sig av direktivets förvaltningsbolagspass.

Bestämmelserna i LIF anger bl.a. vilka uppgifter underrättelsen till inspektionen ska innehålla. Bland annat ska en plan för den avsedda verksamheten lämnas. Enligt nya regler i UCITS IV-direktivet ska fondbolaget i verksamhetsplanen lämna uppgift om dess system för

riskhantering och om vissa åtgärder som bolaget är skyldigt att vidta i ett land där bolaget förvaltar ett fondföretag (se artiklarna 17.2 b och 18.1 b jfr med artikel 15). Detta är ett tillägg i direktivet i förhållande till motsvarande regel i 1985 års UCITS-direktiv och är en följd av att förvaltningsbolagspasset för fondförvaltning introducerats i det nya UCITS IV-direktivet (jfr artikel 6a.2 i 1985 års direktiv). Artiklarna 17.2 b och 18.1 b i UCITS IV-direktivet har dock kommit att utformas som att verksamhetsplanen ska innehålla dessa uppgifter vid varje tillhandahållande av tjänster i andra länder. Det kan konstateras att de ytterligare uppgifter som ska lämnas i verksamhetsplanen till sin karaktär är sådana att de rimligen endast kan behövas när det är fråga om fondförvaltning i ett annat land. Genomförandet i svensk rätt bör därför innebära att uppgifterna bara behöver lämnas när de tjänster som ska erbjudas innefattar förvaltning av ett fondföretag i det andra landet (2 kap. 12 och 15 §§).

De åtgärder som fondbolaget ska vidta i fondföretagets hemland är i huvudsak desamma som enligt gällande rätt ska vidtas när en värdepappersfond ska marknadsföras i ett annat land inom EES, dvs. att fondbolaget ska se till att det i värdlandet kan göras utbetalningar till andelsägarna, lösas in andelar och tillhandahållas sådan information som bolaget är skyldigt att tillhandahålla. Härutöver ska bolaget kunna hantera klagomål från investerare och se till att det inte finns några hinder för investerare att utöva sina rättigheter. Klagomål från investerare ska enligt direktivet kunna lämnas på det officiella språket i ”deras” medlemsstat (se artikel 15 första stycket). Med det torde inte annat kunna avses än att det rör sig om språket i värdlandet, dvs. i det land där fondföretaget har fått tillstånd. Syftet synes vara att investerare inte ska försättas i en sämre situation när en inhemsk fond förvaltas av ett utländskt bolag än när den förvaltas av ett inhemskt bolag. Bolaget ska också se till att det kan tillhandahålla information på begäran av allmänheten eller den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland (se artikel 15 andra stycket).

Finansinspektionen ska, på samma sätt som enligt gällande rätt, överlämna underrättelsen till den behöriga myndigheten i det land där fondbolaget ska driva verksamheten (2 kap. 13 § respektive 15 § LIF). En skillnad är dock att underrättelsen, enligt det nya direktivet, ska överlämnas inom två månader från det att den kommit in till inspektionen – i stället för som tidigare tre månader – när bolaget avser att inrätta en filial i det andra landet (se artikel 17.3 första stycket). Den nya tidsfristen för att överlämna underrättelsen gäller oavsett vilken verksamhet som ska drivas i det andra landet. Denna förändring bör införas i LIF (2 kap. 13 § första stycket).

5.4.2¶Intyg som ska utfärdas av Finansinspektionen

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska utfärda ett intyg om att fondbolaget har tillstånd att driva verksamhet enligt UCITS IVdirektivet. I intyget ska omfattningen av bolagets tillstånd beskrivas och uppgift lämnas om det finns några begränsningar avseende vilka

typer av värdepappersfonder som bolaget får förvalta. Intyget ska

överlämnas till den behöriga myndigheten i värdlandet.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag: När en underrättelse avser förvaltning av ett fondföretag i ett annat land ska Finansinspektionen, enligt nya regler i UCITS IV-direktivet, utfärda ett intyg som ska bifogas underrättelsen. Enligt artiklarna 17.3 och 18.2 i direktivet ska det av intyget framgå att fondbolaget har tillstånd som meddelats i enlighet med reglerna i direktivet, dvs. att det är ett förvaltningsbolag i direktivets mening. Vidare ska intyget innehålla en beskrivning av omfattningen av tillståndet och uppgifter om eventuella begränsningar beträffande vilka typer av värdepappersfonder bolaget har tillstånd att förvalta. Bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet att lämna ett sådant intyg bör införas i LIF (2 kap. 13 och 15 §§).

Enligt skälen i UCITS IV-direktivet bör den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland kunna förlita sig på intyget vid bedömningen av om ett förvaltningsbolag ska godkännas för att förvalta ett visst fondföretag (se skäl 20). Vidare framgår av direktivet att en ansökan från ett förvaltningsbolag om att förvalta ett fondföretag får avslås om bolaget inte har tillstånd i sitt hemland att förvalta den typ av fondföretag som bolaget avser att förvalta i värdlandet (se artikel 20.3). Utformningen av intyget kommer således att vara av stor betydelse för ett fondbolags möjligheter att få tillstånd att förvalta ett fondföretag i ett annat land. Det kan konstateras att ett fondbolag som har tillstånd enligt 1 kap. 4 § LIF och förvaltar minst en UCITS-fond är att se som ett förvaltningsbolag med tillstånd enligt UCITS IV-direktivet (se prop. 2002/03:150 s. 142 och s. 182). Det fattas enligt svensk rätt inte något särskilt beslut av generell karaktär om tillstånd för ett fondbolag att förvalta vissa typer av värdepappersfonder, utan prövning sker i samband med att fondbolaget ges tillstånd att förvalta en viss värdepappersfond. Detta görs i samband med att fondbestämmelserna för fonden i fråga godkänns enligt 4 kap. 9 § LIF. I fondbestämmelserna ska det fondbolag som ska förvalta fonden anges (4 kap. 8 § första stycket 1 LIF). Godkännandet av fondbestämmelserna innefattar därmed ett godkännande av att fondbolaget får förvalta fonden i fråga. Finansinspektionens intyg avseende fondbolaget bör således kunna omfatta bl.a. uppgift om vilken typ av värdepappersfonder bolaget får förvalta i Sverige. Det som framför allt torde vara av vikt är dock att ange förvaltningskapacitet. Därigenom blir det möjligt att bedöma komplexiteten i den fondverksamhet bolaget får driva i Sverige. Härvid bör beaktas den samlade fondverksamhet bolaget driver, dvs. även förvaltningen av specialfonder.

Reglerna om förvaltningsbolagspasset i direktivet kan, enligt regeringens mening, inte tolkas så att ett förvaltningsbolag bara ska kunna förvalta sådana fondföretag i ett annat land som bolaget de facto förvaltar i sitt hemland. Detta skulle i princip innebära att bolaget bara skulle kunna förvalta s.k. spegelfonder i andra länder, dvs. fondföretag

som till sin inriktning motsvarar de som bolaget förvaltar i hemlandet. En sådan tolkning skulle strida mot ett av de grundläggande syftena med de nya reglerna i direktivet, nämligen att möjliggöra effektivisering av fondverksamheten, och framstår därför som alltför snäv. I stället bör det viktiga vara hur den behöriga myndigheten i bolagets hemland bedömer bolagets kapacitet, dvs. vilka typer av fondföretag bolaget skulle kunna få tillstånd att förvalta där snarare än vilka fondföretag bolaget faktiskt förvaltar i hemlandet. Eftersom ett fondbolags verksamhetstillstånd enligt svensk rätt inte innefattar någon hypotetisk prövning av bolagets kapacitet och kompetens är det inte självklart hur intygen bäst bör utformas. Sannolikt kommer dock en praxis att utvecklas inom EES. Bestämmelserna i lag om intygets innehåll bör därför inte ange i detalj hur intyget ska utformas utan bör begränsas till det som anges i direktivet.

Den mottagande behöriga myndigheten har möjlighet att begära klargörande från Finansinspektionen av om den typ av fondföretag som fondbolaget avser att förvalta omfattas av bolagets tillstånd i Sverige. Finansinspektionen ska enligt direktivet besvara en sådan förfrågan inom tio arbetsdagar (se artikel 20.2). En bestämmelse om den skyldigheten bör införas i svensk rätt. Den är dock av sådant slag att den bör tas in i förordning, varför något förslag till lagändring inte lämnas i detta sammanhang.

Finansinspektionen anser att det inte torde vara möjligt för ett fondbolag att förvalta ett associationsrättsligt fondföretag, eftersom denna legala fondkonstruktion inte finns i svensk lagstiftning.

Direktivets regler om förvaltningsbolagspass gäller förvaltning av alla typer av fondföretag som omfattas av direktivet, oavsett legal konstruktion. Ett fondföretag som bildats på associationsrättslig grund kan vara självförvaltande eller förvaltas av ett förvaltningsbolag (jfr artikel 5.2). Några hinder uppställs till synes inte i direktivet mot att ett förvaltningsbolag som i sitt hemland endast förvaltar kontraktsrättsliga fondföretag skulle få förvalta ett associationsrättsligt fondföretag. I direktivet anges förvisso att ett förvaltningsbolags ansökan om att få förvalta ett visst fondföretag får avslås om bolaget i hemlandet inte har tillstånd att förvalta den typ av fondföretag som är i fråga (se artikel 20.3 b). Som tidigare nämnts torde det avgörande för prövningen vara bolagets förvaltningskapacitet, dvs. komplexiteten i fondförvaltningen, snarare än den legala formen. Huruvida ett fondbolag tillåts förvalta ett fondföretag bildat på associationsrättslig grund blir dock ytterst en fråga för den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland.

5.4.3¶Tillämpliga bestämmelser och tillsyn när ett fondbolag förvaltar ett fondföretag

Regeringens bedömning: Ett fondbolag som förvaltar fondföretag är skyldigt att följa svenska bestämmelser hänförliga till bolagets organisation, aktsamhetskrav, riskhantering m.m. Bolaget är skyldigt att följa bestämmelser i fondföretagets hemland om fondföretagets bildande och drift. Finansinspektionens tillsyn omfattar att de svenska bestämmelser som är tillämpliga följs och att bolagets organisation

m.m. är tillräcklig för att det ska kunna följa värdlandets bestämmelser om fondföretaget. Regeringens förslag: Det införs en särskild bestämmelse som klargör att ett fondbolag som förvaltar ett fondföretag ska vidta åtgärder för att säkerställa att verksamheten drivs i enlighet med tillämpliga bestämmelser om fondföretagets bildande och drift i fondföretagets hemland.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Regeringen föreslår dock en uttrycklig lagreglering av fondbolags skyldighet att, vid förvaltning av fondföretag, vidta åtgärder för att säkerställa att verksamheten drivs i enlighet med tillämpliga bestämmelser om fondföretagets bildande och drift i fondföretagets hemland.

Remissinstanserna: Finansinspektionen anser att det bör tas in en uttrycklig skyldighet i lag att ett fondbolag som förvaltar ett fondföretag ska anta och tillämpa sådana arrangemang och organisatoriska beslut som krävs för att efterleva kraven i fondföretagets hemland på bildande och drift av fondföretag m.m.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Ett fondbolag som har tillstånd att förvalta ett fondföretag i ett annat EES-land än Sverige enligt UCITS IV-direktivet ska följa de bestämmelser som gäller för fondbolaget i Sverige. Detta klargörs i direktivet (se artikel 19.1). Härmed avses, enligt direktivet, bestämmelser som gäller bolagets organisation, inklusive delegering av funktioner, riskhantering, aktsamhetskrav, tillsyn och rapporteringskrav. Även svenska uppföranderegler ska följas, såvitt inte verksamheten drivs från en filial i fondföretagets hemland. I sistnämnda fall ska uppförandereglerna i värdlandet tillämpas (se artiklarna 17.4 och 18.3). I LIF finns krav på fondbolagens verksamhet, bl.a. i 2 kap. 17 §. Det sundhetskrav som anges i lagrummet är mycket allmänt hållet och specificeras i Finansinspektionens föreskrifter (Finansinspektionens författningssamling, FFFS 2008:11). Bestämmelsen i 2 kap. 17 § föreslås ersättas av bestämmelser som närmare ansluter till lydelsen i artiklarna 12 och 14 i direktivet (se avsnitt 4.7). Delegering av bolagens funktioner regleras i 4 kap. 4–7 §§ och krav på riskhanteringssystem i 5 kap. 2 § LIF. Dessa bestämmelser gäller för svenska fondbolag, oavsett om de driver verksamhet i andra länder eller inte. Detta står i överensstämmelse med den systematik som anges i UCITS IV-direktivet och någon lagändring behövs därför inte. När det gäller krav på bolagens organisation, hantering av intressekonflikter, uppföranderegler och riskhantering har Europeiska kommissionen antagit ett s.k. genomförandedirektiv till UCITS IV-direktivet som ställer upp utförliga regler på området (genomförandedirektiv 2010/43/EU). Dessa nya regler behandlas i avsnitt 4.7.

37

Kommissionens direktiv 2010/43/EU av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller organisatoriska krav, intressekonflikter, uppföranderegler, riskhantering och innehållet i avtalet mellan ett förvaringsinstitut och ett förvaltningsbolag (EUT L 176, 10.7.2010, s. 42, Celex 32010L0043).

När ett fondbolag avser att delegera någon del av sin verksamhet ska Finansinspektionen enligt 4 kap. 7 § LIF informeras om detta. Om fondbolaget förvaltar ett fondföretag ska Finansinspektionen, enligt artikel 13.1 a i UCITS IV-direktivet, vidarebefordra den informationen till den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland. En bestämmelse om detta bör tas in i förordning, varför något förslag inte lämnas i detta sammanhang.

När det gäller fondföretagets bildande och drift ska fondbolaget följa de bestämmelser som finns i fondföretagets hemland (se artikel 19.3 och avsnitt 5.5.4). Någon bestämmelse om detta bör inte tas in i LIF. Det kommer i stället att framgå av respektive lands lagstiftning vilka bestämmelser som gäller för fondföretag i det landet. Fondbolaget ansvarar för att det har en sådan organisation och vidtar sådana åtgärder att det klarar av att följa tillämpliga bestämmelser om fondföretagets bildande och drift samt fullgöra de skyldigheter som anges i fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning och i dess informationsbroschyr (se artikel 19.6).

Finansinspektionen anser att det bör tas in en uttrycklig skyldighet i lag att ett fondbolag som förvaltar ett fondföretag ska anta och tillämpa sådana arrangemang och organisatoriska beslut som krävs för att efterleva kraven i fondföretagets hemland på bildande och drift av fondföretag m.m.

Enligt direktivet åligger det Finansinspektionen att utöva tillsyn över att ett fondbolag vidtar tillräckliga åtgärder för att det ska kunna följa skyldigheter och regler som avser bildande och drift av fondföretag i fondföretagets hemland (se artikel 19.7). Inspektionens tillsyn omfattar enligt 10 kap. 1 § andra stycket LIF att fondbolagets verksamhet drivs enligt bl.a. LIF. De skyldigheter för fondbolaget som anges i direktivet bör därför komma till uttryck i LIF. Regeringen delar således inspektionens uppfattning att den i direktivet angivna skyldigheten för fondbolag som förvaltar fondföretag att vidta åtgärder för att säkerställa att verksamheten drivs i enlighet med tillämpliga regler i fondföretagets hemland bör införas i LIF (2 kap. 17 a §).

Finansinspektionen ska enligt direktivet utöva tillsyn över att de bestämmelser som är tillämpliga för fondbolaget i Sverige följs. Tillsynen ska omfatta att fondbolaget har kapacitet att förvalta alla de värdepappersfonder och fondföretag som bolaget har tillstånd för. I direktivet uttrycks detta så att det ska övervakas att bolaget kan fullgöra skyldigheter och efterleva regler som avser bildande och drift av alla de fondföretag som det förvaltar (se artikel 19.7). Av 10 kap. 1 § andra stycket LIF framgår att Finansinspektionens tillsyn över fondbolag omfattar att verksamheten drivs enligt lagen och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet. Tillsynen omfattar således att fondbolagen följer de bestämmelser som är tillämpliga enligt svensk rätt. Någon ändring av bestämmelsen behövs inte till följd av de nya reglerna i UCITS IV-direktivet. Bestämmelsen kommer dock till sin innebörd att omfatta att tillämpliga svenska bestämmelser följs även vid ett fondbolags förvaltning av fondföretag. Ett fondbolag som förvaltar fondföretag ska enligt föreslagna 2 kap. 17 a § LIF vidta åtgärder för att säkerställa att verksamheten drivs i enlighet med tillämpliga bestämmelser om fondföretags bildande och drift i fondföretagets 100

hemland. Även efterlevnad av den bestämmelsen omfattas av inspektionens tillsyn enligt 10 kap. 1 § andra stycket LIF.

Innan Finansinspektionen återkallar tillståndet för ett fondbolag som förvaltar ett fondföretag i ett annat land än Sverige ska inspektionen enligt direktivet ”höra” den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland (”consult” i den engelska versionen). Syftet med samrådet är framför allt att informera myndigheten i det andra landet om situationen och möjliggöra för den myndigheten att där vidta åtgärder för att skydda investerarnas intressen (se artikel 21.8). Regeln är av sådant slag att den bör genomföras i förordning. Något förslag lämnas därför inte i detta sammanhang.

5.5¶Förvaltningsbolags förvaltning av värdepappersfonder

5.5.1¶Underrättelse till Finansinspektionen om gränsöverskridande verksamhet

Regeringens förslag: Innan ett förvaltningsbolag får börja förvalta en värdepappersfond ska Finansinspektionen, från den behöriga myndigheten i bolagets hemland, ha fått en underrättelse om den gränsöverskridande verksamheten. Underrättelsen ska bl.a. innehålla uppgift om förvaltningsbolagets system för riskhantering och vilka åtgärder förvaltningsbolaget vidtagit för att här i landet kunna göra utbetalningar till andelsägare, lösa in andelar, lämna den information som bolaget är skyldigt att tillhandahålla och hantera klagomål.

Om förvaltningsbolaget avser att ändra något som angetts i en underrättelse om gränsöverskridande verksamhet efter det att

verksamheten inletts, ska bolaget skriftligen underrätta

Finansinspektionen innan ändringen genomförs. Har bolaget inrättat en filial ska en sådan underrättelse lämnas minst en månad innan ändringen genomförs.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Ett utländskt förvaltningsbolag som omfattas av UCITS IV-direktivet ska, enligt direktivet, ges möjlighet att förvalta en värdepappersfond. Fondförvaltningstjänsten ska kunna tillhandahållas genom att förvaltningsbolaget inrättar en filial i Sverige eller genom att det tillhandahåller tjänsten från sitt hemland, utan att en filial inrättas. Innan verksamheten får påbörjas måste Finansinspektionen ha fått en underrättelse från den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland (se artiklarna 16–18). Bestämmelser om förvaltningsbolags rätt att driva verksamhet här i landet och om underrättelsen finns i 1 kap. 6 § LIF. När fråga är om att förvalta en värdepappersfond framgår dock av nya regler i UCITS IV-direktivet att underrättelsen ska innehålla vissa särskilda uppgifter. Dessa rör

förvaltningsbolagets system för riskhantering och vissa åtgärder som bolaget är skyldigt att vidta i Sverige (se artiklarna 17.2 b och 18.1 b). Beträffande de åtgärder som ska vidtas här i landet hänvisas till avsnitt 5.5.3. Bestämmelser om att underrättelsen ska innehålla dessa uppgifter bör införas i LIF (1 kap. 6 § andra stycket).

Som redogjorts för i avsnitt 5.4.1 har kravet i direktivet att underrättelsen ska innehålla dessa uppgifter getts en generell utformning. Det framgår inte uttryckligen att kravet endast är hänförligt till verksamhet som innefattar fondförvaltning i ett annat land. Uppgifterna är dock till sin karaktär sådana att de endast är relevanta när den gränsöverskridande verksamheten avser fondförvaltning. Kravet i direktivet bör därför i svensk rätt genomföras endast när fråga är om underrättelse som avser gränsöverskridande fondförvaltning.

En uttrycklig bestämmelse bör införas för att genomföra artiklarna 17.8 och 18.4 i direktivet. Dessa innebär att förvaltningsbolaget, om det avser att ändra något som angetts i en underrättelse om gränsöverskridande verksamhet efter det att verksamheten inletts, ska skriftligen underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs. Har bolaget inrättat en filial ska en sådan underrättelse lämnas minst en månad innan ändringen genomförs.

5.5.2¶Godkännande av förvaltningsbolag som förvaltare av en värdepappersfond

Regeringens förslag: Förvaltningsbolag som har tillstånd enligt UCITS IV-direktivet får ges tillstånd att förvalta en värdepappersfond. Tillstånd ges i form av godkännande av fondbestämmelserna. Tillstånd ska ges om

1. bolaget i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag av motsvarande typ som den värdepappersfond som ska förvaltas,

2. bolaget till Finansinspektionen har lämnat det avtal som ska ha ingåtts med förvaringsinstitutet och, i förekommande fall, uppgifter om uppdrag som getts åt någon annan att förvalta värdepappersfonden eller sköta därmed sammanhängande administration,

3. fondbestämmelserna uppfyller kraven i 4 kap. 8 och 9 §§ LIF, och

4. det finns skäl att anta att bolaget kommer att driva verksamheten enligt LIF och andra författningar som gäller för förvaltning av en värdepappersfond.

Avtalet med förvaringsinstitutet och uppgifterna om lämnade uppdrag behöver inte lämnas om förvaltningsbolaget redan förvaltar en värdepappersfond och tidigare lämnat samma uppgifter till Finansinspektionen. Om ett förvaltningsbolag avser att göra ändringar av betydelse beträffande något som rör dessa uppgifter efter det att verksamheten inletts, ska bolaget underrätta Finansinspektionen om detta.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslagen eller

har inget att erinra mot det. Finansinspektionen anser att utredningens 102

förslag inte fullt ut genomför artikel 20.3 a i direktivet om det endast blir möjligt att avslå ett förvaltningsbolags ansökan om fondbestämmelserna inte uppfyller kraven i 4 kap. 8 och 9 §§ LIF.

Skälen för regeringens förslag: För att ett förvaltningsbolag ska få förvalta en värdepappersfond krävs att bolaget godkänns av Finansinspektionen som förvaltare av den fond som är i fråga. Enligt LIF godkänns ett fondbolag som förvaltare av en viss fond när fondbestämmelserna godkänns. I fondbestämmelserna, vilka upprättas av fondbolaget, ska bl.a. namnet på det förvaltande fondbolaget anges (4 kap. 8 § första stycket 1 LIF). Godkännandet av fondbestämmelserna innefattar således ett godkännande av att fondbolaget får förvalta fonden. För att genomföra direktivet bör således ett förvaltningsbolag kunna upprätta och ändra fondbestämmelser för en värdepappersfond och anges som förvaltande bolag i fondbestämmelserna. En bestämmelse om att det som anges i lagen om upprättande och ändring av fondbestämmelser ska gälla även för förvaltningsbolag bör införas i LIF (1 kap. 6 d §).

Eftersom förvaltningsbolaget har sitt verksamhetstillstånd i ett annat land än Sverige kommer Finansinspektionen inte att ha någon kännedom om bolaget eller dess kapacitet, på det sätt inspektionen har när det gäller svenska fondbolag. De uppgifter Finansinspektionen kommer att ha om bolaget är de som framgår av den underrättelse som den behöriga myndigheten i bolagets hemland lämnat om den gränsöverskridande verksamheten. Således kommer inspektionen att ha uppgifter om förvaltningsbolagets riskhanteringssystem och tillgång till ett intyg om bolaget som utfärdats av den behöriga myndigheten i bolagets hemland. Utöver det ska, enligt UCITS IV-direktivet, ett förvaltningsbolag som ansöker om att få förvalta en värdepappersfond till Finansinspektionen lämna det avtal som ingåtts med fondens förvaringsinstitut och uppgifter om delegationsarrangemang som avser förvaltningen eller administrationen av fonden (se artikel 20.1). Överlämnande av uppgifterna till Finansinspektionen bör ske i samband med att förvaltningsbolaget begär att värdepappersfondens fondbestämmelser ska godkännas.

När Finansinspektionen ska ta ställning till om förvaltningsbolaget kan godkännas för att förvalta värdepappersfonden i fråga ska inspektionen kunna förlita sig på ett intyg som den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland utfärdat. Intyget, som ska ha bifogats underrättelsen om bolagets gränsöverskridande verksamhet, ska enligt direktivet innehålla uppgifter om omfattningen av bolagets tillstånd och eventuella begränsningar i fråga om vilka typer av fondföretag bolaget har tillstånd att förvalta (se artiklarna 17.3 tredje stycket och 18.2 tredje stycket). Om förvaltningsbolaget inte har tillstånd i sitt hemland att förvalta fonder av den typ som bolaget önskar förvalta i Sverige bör bolaget inte godkännas som förvaltare av värdepappersfonden i Sverige. Detta sammanhänger med att förvaltningsbolagspasset enligt direktivet endast omfattar tillhandahållande av sådana tjänster som bolaget har tillstånd för i hemlandet (se artikel 16.1). Något absolut krav på att bolaget de facto förvaltar en liknande fond i hemlandet bör dock inte ställas (angående detta hänvisas till det som anförts i avsnitt 5.4.2). Vidare ska Finansinspektionen inte behöva göra någon fullständig prövning av bolagets kapacitet, utan ska i stället kunna använda sig av 103

intyget för sin bedömning. Prövningen av bolagets kapacitet ska således göras i dess hemland. Intygen i fråga kan komma att ha olika innehåll, inte minst på grund av att reglerna om tillstånd för fondföretag inte är fullt ut harmoniserade utan skiljer sig från land till land. Finansinspektionen kan vid behov, med stöd av direktivets regler, begära klargörande från den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland av om bolagets tillstånd i hemlandet omfattar den typ av värdepappersfond som bolaget avser att förvalta i Sverige. Den behöriga myndigheten i bolagets hemland ska enligt direktivet svara på en sådan begäran inom tio arbetsdagar. Klargörande får också begäras avseende avtalet med förvaringsinstitutet och uppgifterna om delegationsarrangemang (se artikel 20.2).

Stockholms universitet påpekar att det finns anledning at understryka att Finansinspektionen inte blott försiktigtvis bör utnyttja sin rätt att begära klargörande från den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland. Tvärtom bör inspektionen agera proaktivt eftersom både reglerna om tillstånd för fondföretag och de materiella förutsättningarna för fondföretagen skiljer sig åt medlemsstaterna emellan. Regeringen delar den uppfattningen.

För att Finansinspektionen ska godkänna att förvaltningsbolaget förvaltar en värdepappersfond krävs att bolaget har lämnat de uppgifter som ska lämnas, nämligen avtalet med förvaringsinstitutet och uppgifter om eventuella delegationsarrangemang som avser fonden. Vidare ska intyget från den behöriga myndigheten i bolagets hemland utvisa att bolaget i sitt hemland får förvalta fondföretag av motsvarande typ som den värdepappersfond som ska förvaltas. Bestämmelser om dessa krav bör införas i LIF (1 kap. 6 b § första stycket 1 och 2). När det gäller avtalet med förvaringsinstitutet och uppgifterna om delegationsarrangemang ska ett bolag som redan förvaltar en värdepappersfond av samma typ i Sverige dock kunna hänvisa till den dokumentation som redan lämnats (se artikel 20.1 andra stycket). En förutsättning för detta bör vara att den tidigare lämnade dokumentationen har samma innehåll som den som annars skulle lämnas. En bestämmelse om detta bör införas i LIF (1 kap. 6 b § andra stycket). Om det sker förändringar av betydelse vad gäller avtalet eller delegationsarrangemang ska bolaget meddela Finansinspektionen (se artikel 20.4). Även detta bör anges i LIF (1 kap. 6 b § tredje stycket).

Förvaltningsbolaget måste vidare för att godkännas som förvaltare av en värdepappersfond följa svenska bestämmelser om hur värdepappersfonder bildas (se artikel 20.3 första stycket a jfr med artikel 19.3). Bolaget kommer således, såsom ett svenskt fondbolag, att godkännas som förvaltare av en värdepappersfond genom att fondbestämmelserna för fonden godkänns. Det bör tydliggöras i LIF att tillstånd för ett förvaltningsbolag att förvalta en värdepappersfond ges i form av godkännande av fondbestämmelserna samt att fondbestämmelserna därvid måste uppfylla kraven i 4 kap. 8 och 9 §§ LIF (1 kap. 6 b § första stycket).

Finansinspektionen anser att utredningens förslag inte fullt ut genomför artikel 20.3 a i direktivet om det endast blir möjligt att avslå ett förvaltningsbolags ansökan om fondbestämmelserna inte uppfyller kraven i 4 kap. 8 och 9 §§ LIF. 104

Enligt artikel 20.3 a i direktivet får ett förvaltningsbolags ansökan om att få förvalta ett fondföretag avslås om bolaget inte följer de bestämmelser som gäller i fondföretagets hemland i enlighet med artikel 19. Enligt artikel 19.3 ska förvaltningsbolaget följa bestämmelser i fondföretagets hemland som avser fondföretags bildande och drift (se avsnitt 5.5.4). Artikeln innehåller en förteckning över regelområden som anses hänförliga till fondföretags bildande och drift. Beträffande flertalet av dessa regelområden torde det inte redan vid förvaltningsbolagets ansökan vara möjligt att avgöra om bolaget kommer att följa de svenska bestämmelserna. Det kan dock inte uteslutas att en sådan bedömning kan göras på samma sätt som görs beträffande fondbolag i samband med prövning av tillstånd att driva fondverksamhet (jfr 2 kap. 1 § 2 LIF). Det bör därför i lagtexten anges att en förutsättning för tillstånd är att det finns skäl att anta att förvaltningsbolaget kommer att driva verksamheten enligt LIF och andra författningar som gäller för förvaltning av en värdepappersfond. Vilka bestämmelser i LIF som är tillämpliga för förvaltningsbolags förvaltning av värdepappersfonder framgår av föreslagna 1 kap. 6 c § samma lag (se avsnitt 4.5.4). Andra bestämmelser, såsom bestämmelsen i 10 kap. 11 § LIF om skyldighet att betala avgift till Finansinspektionen, är enligt sin lydelse direkt tillämpliga på förvaltningsbolag.

Enligt direktivet ska Finansinspektionen, innan en ansökan från ett förvaltningsbolag om att få förvalta en värdepappersfond avslås, höra den behöriga myndigheten i bolagets hemland (se artikel 20.3 andra stycket). Vidare ska Europeiska kommissionen informeras om sådana avslag (se artikel 21.9). Dessa bestämmelser är av sådant slag att de bör genomföras i förordning. Några förslag lämnas därför inte i detta sammanhang.

5.5.3¶Åtgärder som förvaltningsbolaget ska vidta i Sverige

Regeringens förslag: Ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond ska vidta nödvändiga åtgärder för att här i landet kunna göra utbetalningar till andelsägare, lösa in andelar, tillhandahålla information och hantera klagomål.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Finansinspektionen påpekar att det bör betonas

att det krävs lokal representation i Sverige i form av en s.k. paying agent när ett förvaltningsbolag förvaltar en värdepappersfond.

Skälen för regeringens förslag: Förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond ska i Sverige vidta åtgärder för att kunna göra utbetalningar till andelsägarna, lösa in andelar, tillhandahålla information och hantera klagomål. Bolaget ska också se till att det inte finns några begränsningar för investerare att utöva sina rättigheter (se artikel 15 i UCITS IV-direktivet). Bolaget ska därmed uppfylla motsvarande krav som enligt gällande rätt ställs när ett utländskt fondföretag marknadsförs i Sverige (1 kap. 7 § LIF). Därutöver ska bolaget vidta åtgärder i Sverige för att kunna tillhandahålla den information om värdepappersfonden som krävs enligt svensk rätt, såsom informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse, halvårsredogörelse och kostnadsinformation (jfr artikel 105

19.3 h). Bolaget ska också kunna tillhandahålla Finansinspektionen de upplysningar som behövs för tillsynen över värdepappersfonden (se artikel 15 jfr med artikel 21.2). Vidare ska bolaget kunna hantera klagomål från svenska investerare, som ska kunna framföra klagomål på svenska. En bestämmelse om att ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond är skyldigt att vidta nödvändiga åtgärder här i landet för att kunna göra utbetalningar till andelsägare, lösa in andelar, tillhandahålla information och hantera klagomål bör införas i LIF (1 kap. 6 c §). Att bolaget är skyldigt att tillhandahålla den information som krävs enligt svensk rätt och på det sätt som krävs enligt svensk rätt följer av föreslagna bestämmelser i 1 kap. 6 d § LIF (se avsnitt 5.5.4).

Förvaltningsbolaget ska lämna uppgifter om vidtagna åtgärder i den underrättelse om gränsöverskridande verksamhet som bolaget ska lämna till den behöriga myndigheten i hemlandet, vilken ska överlämna underrättelsen till Finansinspektionen (se avsnitt 5.5.1). Det förutsätts således att bolaget har vidtagit dessa åtgärder när underrättelsen lämnas. Finansinspektionen kan dock inte neka bolaget att förvalta en värdepappersfond endast av det skälet att tillräckliga åtgärder inte vidtagits, eftersom den grunden inte ingår i den uttömmande uppräkning av skäl för att vägra tillstånd som anges i direktivet (se artikel 20.3). Att åtgärderna vidtagits på ett godtagbart sätt får därmed bli en fråga för Finansinspektionens tillsyn efter det att bolaget fått tillstånd att förvalta en värdepappersfond.

De åtgärder som ska vidtas i Sverige förutsätter inte att förvaltningsbolaget måste etablera sig eller förlägga viss verksamhet här i landet (jfr artikel 5.3). Av skälen i direktivet framgår i stället att klagomålshanteringen bör kunna säkerställas t.ex. genom lämplig reglering i ett distributionsavtal eller genom tillhandahållande av en adress för detta i fondföretagets hemland. Vidare framgår att tillhandahållandet av information på begäran av allmänheten eller den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland bör kunna säkerställas t.ex. genom att förvaltningsbolaget utser en kontaktperson bland sin personal som hanterar förfrågningar om information. Det bör alltså inte krävas att förvaltningsbolaget ska ha en lokal representant i Sverige för att uppfylla dessa förpliktelser (se skäl 19 i direktivet). Såsom Finansinspektionen påpekat krävs dock att bolaget uppfyller de krav på åtgärder som gäller vid marknadsföring av fondföretag här i landet, t.ex. avtal med en svensk bank eller ett värdepappersinstitut som utför utbetalning och inlösen av fondandelar, s.k. paying agent-avtal.

5.5.4¶Tillämpliga bestämmelser för förvaltningsbolagets verksamhet i Sverige

Regeringens förslag: Ett förvaltningsbolag ska i förvaltningen av en värdepappersfond följa svenska bestämmelser som avser fondens bildande och drift.

Ett förvaltningsbolag som driver verksamhet från filial i Sverige ska följa svenska bestämmelser innehållande s.k. uppföranderegler.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. 106

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag: Av UCITS IV-direktivet framgår att förvaltningsbolag som förvaltar ett fondföretag i ett annat land ska följa de bestämmelser om fondföretagets bildande och drift som gäller i fondföretagets hemland. I artikel 19.3 finns en förteckning över sådana regelområden som anses hänförliga till ett fondföretags bildande och drift (se avsnitt 5.2.4 för en uppräkning av dessa). Ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond ska således följa bestämmelser i LIF som avser värdepappersfondens bildande och drift. Det gäller bestämmelserna om förvaringsinstitut (3 kap.), värdepappersfondens rättsliga ställning och förhållande till andelsägarna (4 kap. 1–3 §§), fondbestämmelser (4 kap. 8–9 b §§), fondandelar och inlösen av fondandelar (4 kap. 10– 14 §§), information (4 kap. 15–23 §§) samt förvaltning (5 kap. 1 och 3– 25 §§). Det gäller vidare bestämmelser om marknadsföring av fondandelar i annat EES-land (2 kap. 15 b §) och bestämmelser som avser s.k. mottagar- och matarfonder (5 a kap.). Det gäller även bestämmelser om fusion, delning och ombildning av värdepappersfonder (8 kap.) samt om upphörande och överlåtelse av förvaltningen av en värdepappersfond (9 kap.). En bestämmelse som klargör detta bör tas in i LIF (1 kap. 6 d §).

Information om de svenska bestämmelser som gäller för bildande och drift av värdepappersfonder ska enligt direktivet finnas lätt tillgänglig på distans eller på elektronisk väg (se artikel 5.7). En bestämmelse som genomför artikeln bör tas in i förordning och något förslag lämnas därför inte i detta sammanhang.

När det gäller bestämmelser som är att hänföra till förvaltningsbolagets organisation, inklusive delegering av verksamhet, och riskhantering ska bolaget enligt direktivet följa bestämmelserna i hemlandet (se artikel 19.1). Detta gäller även beträffande bestämmelser som genomför artikel 14, s.k. uppföranderegler, med undantag för om bolaget driver verksamhet från en filial i Sverige. I det senare fallet ska svenska uppföranderegler tillämpas (se artiklarna 17.4 och 18.3). Detta bör klargöras genom en bestämmelse i LIF (1 kap. 10 § andra stycket 1).

Förvaltningsbolaget ansvarar enligt direktivet för att det har organisation, tillräckliga resurser m.m. för att kunna efterleva de bestämmelser om värdepappersfonden som är tillämpliga i Sverige och uppfylla de skyldigheter som i övrigt anges i värdepappersfondens fondbestämmelser och informationsbroschyr. Den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland ska utöva tillsyn över att bolagets organisation m.m. är tillräcklig för att det ska kunna förvalta alla de fondföretag bolaget har tillstånd för, således även en svensk värdepappersfond (se artikel 19.6 och 19.7 i direktivet).

Finansinspektionen påpekar att närmare svensk lagstiftning om investeringsfonders redovisning saknas och att frågan om tillämpliga redovisningsregler sannolikt kommer att aktualiseras när förvaltningsbolag ska förvalta värdepappersfonder. Regeringen har i tidigare lagstiftningsarbete konstaterat att det även utan ett uttryckligt lagstadgande får anses åligga fondbolagen att iaktta god redovisningssed vid upprättande av fondernas redovisning (prop. 2002/03:150 s. 283 f.). Genom genomförandedirektiv 2010/43/EU införs vissa generella 107

bestämmelser som rör fondföretags räkenskaper som bör belysas. Frågan om det behöver införas redovisningsregler för investeringsfonder bör tas upp till övervägande. Även Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) påpekar att det i LIF bör tydliggöras vilka krav som ska ställas på fonders redovisning, bokföring och årsberättelsen.

Det är visserligen önskvärt att det finns klara regler för fondernas redovisning. Att genomföra de förändringar som Finansinspektionen och FAR förordar fordrar dock ytterligare överväganden. Frågan bör därför behandlas i ett annat sammanhang.

5.5.5¶Finansinspektionens tillsyn över förvaltningsbolag

Regeringens förslag: Finansinspektionens tillsyn över ett förvaltningsbolag ska även omfatta att bolaget följer det som anges i fondbestämmelserna för en värdepappersfond som bolaget förvaltar.

Finansinspektionens möjlighet att, när det är nödvändigt, genomföra en platsundersökning utvidgas till att omfatta även förvaltningsbolag och fondföretag som driver verksamhet här i landet utan att inrätta en filial. Inspektionen ska också kunna genomföra en undersökning hos ett företag som har fått i uppdrag av ett förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige att utföra vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av förvaltningsbolaget.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

har inget att erinra mot det. Finansinspektionen anser att det bör belysas i vilken utsträckning inspektionen kan förmå ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond att beakta sådana organisatoriska krav och uppföranderegler som följer av svensk lag och som relaterar till de uppräknade områdena i artikel 19.3 i UCITS IV-direktivet.

Skälen för regeringens förslag: Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond följer bestämmelser i LIF som avser värdepappersfondens bildande och drift samt att bolaget uppfyller skyldigheterna som angetts i fondbestämmelserna och informationsbroschyren. Detta framgår av UCITS IV-direktivet (se artikel 19.3–5). Bestämmelser om Finansinspektionens tillsyn över förvaltningsbolag finns i 10 kap. 1 § tredje stycket LIF. Tillsynen omfattar att bolaget följer de föreskrifter som gäller för dess verksamhet i Sverige. Bestämmelsen bör kompletteras på så sätt att tillsynen även ska omfatta att bolaget följer det som anges i fondbestämmelserna för en värdepappersfond som bolaget förvaltar. Detta står i överensstämmelse med den tillsyn som inspektionen har över fondbolag (10 kap. 1 § andra stycket LIF). Att Finansinspektionen har tillsyn över att ett förvaltningsbolag följer det som anges i informationsbroschyren för en sådan fond får anses följa redan av bestämmelsen att tillsynen omfattar att bolaget följer de föreskrifter som gäller för dess verksamhet i Sverige. Någon hänvisning till informationsbroschyren finns inte i tillsynsbestämmelsen som avser fondbolag och behövs heller inte i motsvarande bestämmelse för förvaltningsbolag. 108

Finansinspektionen får, enligt 10 kap. 4 § första stycket 2 LIF, när det är nödvändigt genomföra en undersökning hos ett förvaltningsbolag eller fondföretag som driver verksamhet från filial i Sverige. För förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond enligt bestämmelserna i 1 kap. 6 b § kommer Finansinspektionens tillsynsansvar att vara relativt omfattande. Ett sådant förvaltningsbolag kan komma att förlägga delar av verksamheten i Sverige, även om någon filial inte inrättas. Det kan t.ex. vara fråga om att bolaget uppdrar åt någon här i landet att utföra visst arbete beträffande fonden. Finansinspektionen bör därför ges möjlighet att genomföra undersökning hos ett förvaltningsbolag som driver verksamhet här i landet, oavsett om en filial har inrättats här eller inte. Inspektionen får enligt gällande rätt genomföra en undersökning hos ett företag som har fått ett uppdrag av ett fondbolag att utföra visst arbete eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av fondbolaget. En motsvarande möjlighet att genomföra undersökning bör finnas när ett förvaltningsbolag som driver verksamhet här i landet har uppdragit åt någon annan att utföra visst arbete eller vissa funktioner. Bestämmelser om utökade möjligheter för Finansinspektionen att genomföra undersökningar av det slag som anförts bör införas i 10 kap. 4 § LIF.

Finansinspektionen har anfört att det bör behandlas i vilken utsträckning inspektionen kan förmå ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond att beakta organisatoriska krav och uppföranderegler som följer av svensk lag och relaterar till de områden som anges i artikel 19.3 i UCITS IV-direktivet. Det gäller inte minst krav som hör ihop med de nya möjligheter som föreslås införas, t.ex. andelsklasser.

När det gäller krav som framför allt är att hänföra till en värdepappersfonds funktion kommer, såsom tidigare anförts, svensk rätt att gälla. I vissa fall finns organisatoriska krav kopplade till de regler som gäller värdepappersfondens funktion. Det är en förutsättning att dessa krav uppfylls för att ett fondbolag ska få tillämpa vissa av reglerna hänförliga till fondens funktion. Regeringen gör bedömningen att samma krav måste kunna ställas när ett utländskt förvaltningsbolag förvaltar fonden i fråga. Dessa krav får anses hänförliga till fondens funktion och inte till de allmänna organisatoriska krav som ett förvaltningsbolag ska följa i sitt hemland. Finansinspektionen har således möjlighet att begära de upplysning av förvaltningsbolaget som krävs för att tillsynen ska kunna utövas och har också möjlighet att ingripa om sådana upplysningar inte lämnas eller om bolaget inte uppfyller kraven.

5.5.6¶Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond

Regeringens förslag: Finansinspektionen ges ökade möjligheter att ingripa mot ett förvaltningsbolag. Ingripande ska kunna ske inte bara, som enligt gällande rätt, om bolaget inte följer författningar som reglerar dess verksamhet i Sverige, utan även om bolaget åsidosätter sina skyldigheter enligt fondbestämmelserna.

De åtgärder Finansinspektionen ska kunna vidta mot ett förvaltningsbolag utökas till att även omfatta förelägganden av visst

slag, förbud att verkställa beslut samt anmärkning. Inspektionen ska 109

också få besluta att ett sådant bolag inte längre får förvalta en

värdepappersfond.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag: Finansinspektionen har enligt gällande rätt möjligheter att ingripa mot ett förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige. Ingripanden får göras om bolaget inte följer de bestämmelser som gäller för verksamheten i Sverige. Inspektionen kan i första hand förelägga bolaget att göra rättelse. Ett sådant föreläggande kan avse att bolaget ska tillhandahålla uppgifter som inspektionen behöver i sin tillsynsverksamhet. Om rättelse inte sker kan bolaget förbjudas att påbörja nya transaktioner i Sverige (12 kap. 15 § LIF).

Ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond ska, precis som ett svensk fondbolag som förvaltar en värdepappersfond, vara skyldigt att efterleva det som angetts i fondbestämmelserna (se föreslagen lydelse av 10 kap. 1 § LIF, avsnitt 5.5.4). Finansinspektionen bör kunna ingripa när så inte sker. Inspektionens möjligheter att ingripa mot ett förvaltningsbolag bör därför utökas till att omfatta även den situationen att ett förvaltningsbolag åsidosätter sina skyldigheter enligt fondbestämmelserna (12 kap. 15 § första stycket).

Beträffande svenska bolag som driver fondverksamhet finns fler möjligheter för Finansinspektionen att ingripa än beträffande förvaltningsbolag. Inspektionen kan bl.a. förelägga ett svenskt bolag att inom viss tid begränsa verksamheten i någon avseende, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen. Inspektionen kan vidare ingripa genom förbud att verkställa beslut eller genom anmärkning (12 kap. 1 § andra stycket första meningen). Eftersom förvaltningsbolag föreslås få förvalta värdepappersfonder, finns nu behov av större flexibilitet än tidigare när det gäller möjligheter att ingripa mot dessa bolag. Finansinspektionen bör därför ges nämnda ingripandemöjligheter även när det är fråga om ett förvaltningsbolag som åsidosätter sina skyldigheter. Ett tillägg om detta bör göras i LIF (12 kap. 15 § tredje stycket).

Finansinspektionen får också, enligt nya regler i UCITS IV-direktivet, kräva att förvaltningsbolaget ska upphöra med förvaltningen av en värdepappersfond (se artikel 21.5). Denna yttersta möjlighet att ingripa fyller en viktig funktion för att inspektionens övriga ingripandemöjligheter ska ha tillräcklig effekt. Bestämmelser om detta bör tas in i LIF (12 kap. 15 § tredje stycket). Ett beslut om att ett förvaltningsbolag inte längre får förvalta en värdepappersfond bör normalt fattas först när andra ingripandemöjligheter är uttömda. men bör i brådskande fall kunna fattas omgående. Konsekvenserna för värdepappersfonden av ett sådant beslut bör vara desamma som när Finansinspektionen återkallat ett fondbolags tillstånd att driva fondverksamhet (se 9 kap. 1 § LIF). Förvaltningen av fonden får således tas över av dess förvaringsinstitut. Bestämmelserna i LIF om upphörande och överlåtelse av förvaltningen av en värdepappersfond föreslås vara

tillämpliga även när ett förvaltningsbolag förvaltar fonden (se föreslagna 1 kap. 6 d §, avsnitt 5.5.4).

Ingripande mot ett förvaltningsbolag ska enligt gällande rätt i normala fall inledas med ett föreläggande att göra rättelse. Om rättelse inte sker ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i bolagets hemland och får först därefter gå vidare med andra åtgärder som står till buds. Innan sådana åtgärder vidtas ska den behöriga myndigheten i förvaltningsbolagets hemland åter underrättas. I brådskande fall får dock förbud att påbörja nya transaktioner i Sverige meddelas utan föregående underrättelse till hemlandsmyndigheten (12 kap. 15 § LIF). Enligt UCITS IV-direktivet medges att åtgärder i brådskande fall vidtas utan föregående föreläggande eller underrättelser när det behövs för att skydda investerare och andra för vilka tjänster utförs (se artikel 21.7). Finansinspektionen bör i brådskande fall ges möjlighet att vidta alla de åtgärder som står till buds enligt 12 kap. 15 § tredje stycket utan föregående föreläggande enligt paragrafens första stycket eller underrättelser till hemlandsmyndigheten enligt andra och tredje stycket. Bestämmelserna i 12 kap. 15 § LIF bör ändras på så sätt.

5.6¶Avtal mellan förvaringsinstitutet och det bolag som förvaltar en investeringsfond

Regeringens förslag: Förvaringsinstitutet för en investeringsfond ska ingå ett skriftligt avtal med det bolag som förvaltar investeringsfonden

som reglerar förhållandet mellan parterna, såsom det

informationsutbyte och den samordning i övrigt som krävs för att institutet och bolaget ska kunna uppfylla kraven i lagen om investeringsfonder och andra författningar. Avtalet ska innehålla åtminstone sådana uppgifter som anges i kommissionens direktiv 2010/43/EU. Avtalet får omfatta flera investeringsfonder.

I ett avtal som ingås mellan ett förvaringsinstitut och ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond ska det föreskrivas att svensk lag är tillämplig på avtalet.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens såtillvida att

det bör regleras att det ska finnas ett avtal mellan förvaringsinstitutet och fondbolaget. Regeringens förslag innebär dock att lagtexten anpassas för att inrymma det avtalsinnehåll som framgår av kommissionens genomförandedirektiv 2010/43/EU, vilket föreslås få föreskrivas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Vidare innebär regeringens förslag att vissa av reglerna i nämnda direktiv, vilka anger krav på att i avtalet reglera vissa skyldigheter för förvaringsinstitutet och fondbolaget samt ange att svensk rätt ska tillämpas på avtalet, ska framgå av lagtexten.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag: I fråga om förvaringsinstitut för en värdepappersfond gäller alltjämt kravet, enligt UCITS IV-direktivet, att detta ska vara etablerat i samma land som fonden (se artikel 23.1).

Motsvarande bestämmelse i LIF innebär att förvaringsinstitutet för en investeringsfond ska ha sitt säte i Sverige eller, om det är en i Sverige etablerad filial, i ett annat land inom EES (3 kap. 1 §). Som en följd av det utvidgade förvaltningsbolagspasset har det i direktivet införts några nya regler som för svenska förhållanden innebär följande. Ett förvaringsinstitut ska på begäran av Finansinspektionen tillhandahålla sådan information som institutet erhållit för att kunna fullgöra sina skyldigheter i förhållande till en värdepappersfond och som inspektionen behöver för att utöva tillsyn (jfr artikel 23.4). Bestämmelser om att förvaringsinstitut ska lämna inspektionen upplysningar om sin verksamhet finns redan i LIF (10 kap. 2 §).

Vidare anges i direktivet att förvaringsinstitutet ska ingå ett avtal med förvaltningsbolaget, när bolaget inte är etablerat i samma land som fondföretaget. Avtalet ska reglera det informationsutbyte som bedöms nödvändigt för att förvaringsinstitutet ska kunna utföra sina uppgifter enligt tillämpliga bestämmelser i fondföretagets hemland (se artikel 23.5). Avtalet ska lämnas till den behöriga myndigheten när förvaltningsbolaget ansöker om att få förvalta ett fondföretag i ett annat land (se artikel 20.1 a och avsnitt 4.5.2). I LIF bör det, för att genomföra direktivet, införas bestämmelser om förvaringsinstitutets skyldighet att ingå ett avtal med ett förvaltningsbolag som avser att förvalta en värdepappersfond. Skyldigheten bör dock inte begränsas till att avse endast denna situation, utan bör gälla även i förhållande till svenska bolag som driver fondverksamhet. Förvaringsinstitutet ska således ingå ett avtal med det fondbolag, värdepappersbolag, svenska kreditinstitut eller förvaltningsbolag som förvaltar en investeringsfond för vilken institutet fullgör skyldigheterna i 3 kap. LIF. Avtalet ska reglera det förhållandet mellan parterna, såsom det informationsutbyte och den samordning i övrigt som krävs för att institutet och bolaget ska kunna uppfylla kraven i såväl lagen om investeringsfonder som andra författningar. Bestämmelser om detta bör införas i LIF (3 kap. 4 § första stycket jfr med 1 kap. 5 och 6 d §§).

I genomförandedirektiv 2010/43/EU finns regler om innehållet i avtalet (se artiklarna 30–33, 35 och 37). Här anges vilka uppgifter som ska regleras i avtalet. I stället för att räkna upp alla de detaljerade krav som anges i genomförandedirektivet, bör de införas i LIF genom en hänvisning till direktivet (3 kap. 4 § första stycket).

Genomförandedirektivet innehåller en regel om att medlemsstaterna får tillåta att avtalet omfattar mer än ett fondföretag som förvaltas av förvaltningsbolaget, vilka då ska förtecknas (artikel 36). Det bör vara möjligt att låta ett och samma avtal mellan förvaringsinstitutet och fondbolaget eller förvaltningsbolaget omfatta flera investeringsfonder som förvaltas av bolaget och för vilka ett och samma förvaringsinstitut utsetts. En bestämmelse om detta bör införas i LIF (3 kap. 4 § andra stycket). Direktivet innehåller också en lagvalsregel (artikel 34). Av den framgår att det i avtalet ska anges att lagstiftningen i fondföretagets hemland är tillämplig på avtalet. När ett förvaringsinstitut för en värdepappersfond ingår ett avtal med ett utländskt förvaltningsbolag ska det således i avtalet anges att svensk rätt gäller för avtalet. Även bestämmelser om detta för införas i LIF. Detta krav bör begränsas till att

endast omfatta avtal mellan ett förvaringsinstitut och ett förvaltningsbolag (3 kap. 4 § tredje stycket).

5.7¶Nya generella bestämmelser för fondbolagens verksamhet

Regeringens förslag: Ett fondbolag ska ha sunda och lämpliga rutiner för förvaltning av verksamheten och redovisning, intern kontroll, och drift och förvaltning av sina informationssystem. Fondbolaget ska särskilt upprätta och tillämpa regler för styrelseledamöters och anställdas egna affärer med finansiella instrument, dokumentera samtliga transaktioner som bolaget har genomfört för en investeringsfonds räkning, och ha en organisation som minskar risken för intressekonflikter som kan påverka fondandelsägares eller andra kunders intressen negativt.

Fondbolaget ska handla hederligt, rättvist och professionellt och även i övrigt på ett sätt så att allmänhetens förtroende för fondmarknaden upprätthålls. Det ska ha tillräckliga resurser och rutiner för att fondverksamheten ska fungera väl. Bolaget ska vidare vidta alla rimliga åtgärder för att förhindra att fondandelsägares intressen påverkas negativt av intressekonflikter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om nämnda krav, om det system för riskhantering som ett fondbolag ska ha och om beräkning av exponeringar hänförliga till derivatinstrument.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens.

Utredningen föreslår att fler rörelseregler införs i LIF, bl.a. avseende rapportering till fondandelsägare och bästa utförande av transaktioner, efter förebild i lagen om värdepappersmarknaden.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det. Finansinspektionen anser att bestämmelserna i LIF bör utformas i närmare anslutning till det som anges i artiklarna 12 och 14 i UCITS IV-direktivet.

Skälen för regeringens förslag: UCITS IV-direktivet innehåller några grundläggande rörelseregler för förvaltningsbolag. I artikel 12.1 anges att medlemsstaterna framför allt ska kräva att förvaltningsbolag har sunda administrativa förfaranden och redovisningsrutiner, kontroll- och säkerhetsarrangemang för elektronisk databehandling och lämpliga interna kontrollmekanismer. Det ska särskilt finnas regler för anställdas personliga transaktioner och för att säkerställa att transaktioner som genomförts för en värdepappersfonds räkning kan rekonstrueras. Vidare ska det krävas att bolaget har en sådan organisation att risken för intressekonflikter minimeras. I artikel 14.1 anges att det ska finnas s.k. uppföranderegler för förvaltningsbolagen. Bolagen ska driva sin verksamhet på ett hederligt och rättvist sätt samt handla med vederbörlig skicklighet, omsorg och försiktighet i de förvaltade fondföretagens bästa intresse och marknadens integritet. Bolagen ska ha och effektivt utnyttja de resurser och förfaranden som är nödvändiga för att verksamheten ska 113

fungera väl. De ska vidare försöka undvika intressekonflikter och, när sådana är oundvikliga, se till att fondföretagen får en rättvis behandling. Alla regler för verksamhetens drivande ska iakttas för att kunna främja investerarnas bästa intresse och marknadens integritet. I artikel 51.1 finns krav på förvaltningsbolagens förfarande för riskhantering. Det förfarande som används ska göra det möjligt att vid varje tidpunkt kontrollera och bedöma den risk som är knuten till de positioner som tas i en värdepappersfond och hur positionerna påverkar fondens riskprofil. Förfarandet ska också möjliggöra en exakt och oberoende bedömning av värdet på OTC-derivat.

Kraven i artiklarna 12.1, 14.1 och 51.1 har överförts oförändrade från 1985 års UCITS-direktiv. I UCITS IV-direktivet har emellertid kommissionen bemyndigats att anta genomförandeåtgärder som specificerar kraven. Sådana åtgärder har antagits i genomförandedirektiv 2010/43/EU. Syftet är att åstadkomma en väsentlig grad av harmonisering av rörelsereglerna för förvaltningsbolag i länderna inom EES. Behovet av harmonisering är framför allt hänförligt till de nya möjligheterna till gränsöverskridande fondförvaltning. Det har ansetts som en förutsättning för förvaltningsbolagspassets funktion att det finns en harmoniserad miniminivå på kraven på förvaltningsbolag. Kraven i direktiven gäller dock generellt, dvs. oavsett om förvaltningsbolagspasset utnyttjas eller inte. De ska således i Sverige göras tillämpliga för alla fondbolag.

Reglerna i genomförandedirektiv 2010/43/EU motsvarar i stor uträckning de rörelseregler som gäller för värdepappersföretag enligt direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID) samt dess genomförandedirektiv och i viss utsträckning dess genomförandeförordning . Reglerna på EU-nivå för värdepappersföretag och förvaltningsbolag kommer således i stor utsträckning att vara likalydande.

Reglerna i MiFID som avser skydd för investerare och andra rörelseregler har genomförts i 8 kap. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Reglerna i genomförandedirektivet till MiFID på samma område har genomförts i Finansinspektions föreskrifter, efter bemyndiganden i lagen om värdepappersmarknaden och i värdepappersmarknadsförordningen (2007:572). Det är lämpligt, för att uppnå konsekvens mellan regelverken

38

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1, Celex 32004L0039), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU (EUT L 331, 15.12.2010, s. 120, Celex 32010L0078). 39

Kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (EUT L 241, 2.9.2006, s. 26, Celex 32006L0073). 40

Kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 av den 10 augusti 2006 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller dokumentationsskyldigheter för värdepappersföretag, transaktionsrapportering, överblickbarhet på marknaden, upptagande av finansiella instrument till handel samt definitioner för tillämpning av det direktivet (EUT L 241, 2.9.2006, s. 1, Celex 32006R1287).

för värdepappersbolag och fondbolag, att rörelsereglerna i genomförandedirektiv 2010/43/EU genomförs efter samma principer som motsvarande regler i genomförandedirektivet till MiFID. Således bör reglerna i genomförandedirektiv 2010/43/EU genomföras i Finansinspektionens föreskrifter.

Utredningen anser att det för att uppnå konsekvens mellan de svenska regelverken också bör anges vissa grundläggande rörelseregler i LIF på motsvarande sätt som görs i lagen om värdepappersmarknaden. I LIF finns för närvarande endast ett allmänt hållet sundhetskrav på fondbolags verksamhet (2 kap 17 §). Lydelsen ansluter till den som fanns i den numer upphävda lagen (1991:981) om värdepappersrörelse (1 kap. 7 § första stycket).

Finansinspektionen anser att bestämmelserna i LIF bör utformas i närmare anslutning till det som anges i artiklarna 12 och 14 i UCITS IVdirektivet. Inspektionen menar att detta skulle underlätta den praktiska tillämpningen av bestämmelserna, exempelvis i kommunikationer med förvaltningsbolag som gränsöverskrider och utländska tillsynsmyndigheter. Det finns också oklarheter om vissa av reglerna i genomförandedirektiv 2010/43/EU hänför sig till artikel 12 eller artikel 14 i UCITS IV-direktivet, som måste få sin lösning på EU-rättslig nivå. En framtida svensk anpassning till eventuell vägledning på området kommer enligt inspektionens bedömning att underlättas om bestämmelserna i LIF följer strukturen i UCITS IV-direktivet.

Det är eftersträvansvärt att svenska bestämmelser på värdepappersmarknadsområdet är så likartade som möjligt. I detta fall finns emellertid strukturella skillnader i de direktiv som reglerar värdepappersföretags respektive förvaltningsbolags verksamhet. Som Finansinspektionen konstaterar kan det finnas ett behov av ytterligare EU-rättslig reglering eller vägledning på området, vilken då kommer att ansluta till den struktur som finns i UCITS IV-direktivet. Regeringen delar därför inspektionens uppfattning att rörelsereglerna i LIF närmare bör ansluta till strukturen i UCITS IV-direktivet.

Det i 2 kap. 17 § LIF angivna sundhetskravet bör ersättas av bestämmelser som ansluter till artiklarna 12 och 14 i UCITS IVdirektivet (2 kap. 17 och 17 b §§). Därmed uppnås motsvarande uppdelning mellan vad som i direktivets mening är att betrakta som organisatoriska krav, artikel 12, respektive uppföranderegler, artikel 14. Uppdelningen har framför allt betydelse för vilka bestämmelser som ska tillämpas i gränsöverskridande sammanhang. Ett förvaltningsbolag som omfattas av UCITS IV-direktivet och driver verksamhet från filial i ett annat land inom EES ska nämligen tillämpa värdlandets uppföranderegler (se artikel 17.4 samt avsnitt 5.4.3 och 5.5.4).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 2 kap. 17 och 17 b §§.

För förvaltningsbolags och fondföretags verksamhet i Sverige tillämpas enligt gällande rätt 2 kap. 17 § LIF på motsvarande sätt (1 kap. 10 § LIF). Av UCITS IV-direktivet framgår, som ovan nämnts, att förvaltningsbolag som driver verksamhet från filial i Sverige enligt 1 kap. 6 § första stycket 1 ska följa svenska uppföranderegler i föreslagna 2 kap. 17 b § LIF. Vidare framgår att förvaltningsbolag som driver 115

verksamhet här i landet utan att inrätta filial inte ska tillämpa dessa svenska bestämmelser, utan i stället motsvarande bestämmelser i hemlandet (se avsnitt 5.5.4). Detsamma gäller för fondföretag som marknadsförs här i landet enligt 1 kap. 7 §. När det gäller förvaltningsbolag och fondföretag som inte omfattas av direktivet och som efter tillstånd enligt 1 kap. 8 eller 9 § driver verksamhet här i landet bör alltjämt svenska ”sundhetskrav” på verksamheten ställas. För sådana bolags och företags verksamhet här i landet bör kraven i 2 kap. 17 b §, eller beträffande fondföretagen det som anges i paragrafens första stycke, tillämpas på motsvarande sätt (1 kap. 10 § andra stycket 3 och 4).

Genomförandedirektiv 2010/43/EU innehåller, som nämnts, specificerade krav på förvaltningsbolagens förfarande för riskhantering enligt artikel 51.1 i UCITS IV-direktivet, vilka i svensk rätt bör genomföras i Finansinspektionens föreskrifter. Kraven anges i artiklarna 38–45 i genomförandedirektivet. Artikel 51.1 i UCITS IV-direktivet motsvaras i svensk rätt av bestämmelser i 5 kap. 2 § LIF. För att införliva genomförandedirektivet bör det införas ett nytt bemyndigande i LIF för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att få meddela föreskrifter om det system för riskhantering som ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena. Vissa regler i genomförandedirektivet avser beräkning av sammanlagda exponeringar som hänför sig till derivatinstrument och exponeringar mot en motpart vid transaktioner med OTC-derivat (artiklarna 41–43). Bemyndigandet bör därför omfatta även föreskrifter om sådana exponeringar.

6¶Gränsöverskridande marknadsföring

6.1¶Gällande rätt

Enligt 1985 års UCITS-direktiv har fondföretag rätt att saluföra sina andelar i andra medlemsstater med stöd av företagets tillstånd i hemlandet. Fondföretaget måste dock anmäla till den behöriga myndigheten i värdlandet att företaget har för avsikt att saluföra andelarna i landet innan verksamheten får påbörjas (artikel 46). Reglerna i 1985 års UCITS-direktiv har genomförts i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om investeringsfonder (LIF). Av den bestämmelsen framgår att ett fondföretag som hör hemma inom EES och som i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt reglerna i UCITS-direktivet får marknadsföra och sälja fondandelar här i landet utan tillstånd. En förutsättning är att fondföretaget vidtar nödvändiga åtgärder för att här i landet kunna göra utbetalningar till andelsägarna, lösa in andelar och lämna den information som företaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla. Vill fondföretaget driva sådan verksamhet ska företaget anmäla detta till Finansinspektionen. Verksamheten får påbörjas två månader efter det att anmälan har gjorts.

6.2¶Nya regler i UCITS IV-direktivet

I UCITS IV-direktivet har anmälningsförfarandet vid marknadsföring av andelar i ett fondföretag i andra medlemsstater ändrats. Ett fondföretag som avser att marknadsföra andelar i företaget i en annan medlemsstat än i sitt hemland ska, enligt det nya direktivet, lämna en skriftlig anmälan till den behöriga myndigheten i hemlandet och inte, som tidigare, till den behöriga myndigheten i värdlandet (se artikel 93.1). Den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland ska senast tio arbetsdagar efter mottagandet av anmälan överlämna den tillsammans med ett intyg om att fondföretaget uppfyller kraven i UCITS IV-direktivet till den behöriga myndigheten i värdlandet. Den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland ska därefter omedelbart underrätta fondföretaget om att handlingarna har överlämnats. Från och med den dagen får fondföretaget tillträde till marknaden i värdlandet (artikel 93.3).

6.3¶Marknadsföring av värdepappersfondandelar i ett annat land inom EES

Regeringens förslag: Avser ett fondbolag som förvaltar

värdepappersfonder att marknadsföra andelar i en sådan fond i ett annat land inom EES, ska bolaget underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Underrättelsen ska innehålla de uppgifter och

handlingar som föreskrivs i kommissionens förordning (EU) nr 584/2010.

Finansinspektionen ska inom tio arbetsdagar från det att en fullständig underrättelse togs emot lämna över den till behörig myndighet i det land där verksamheten ska drivas. Med underrättelsen ska inspektionen även lämna ett intyg om att värdepappersfonden uppfyller kraven i UCITS IV-direktivet. Finansinspektionen ska meddela fondbolaget när inspektionen lämnar över underrättelsen.

Fondbolaget ska offentliggöra de handlingar som lämnats tillsammans med underrättelsen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om på vilket språk underrättelsen ska avfattas samt hur fondbolaget ska offentliggöra handlingar som lämnats tillsammans med underrättelsen.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: I UCITS IV-direktivet har anmälningsförfarandet vid gränsöverskridande marknadsföring ändrats. Ett fondföretag som avser att marknadsföra andelar i företaget i en annan medlemsstat än i sitt hemland ska, enligt det nya direktivet, lämna en skriftlig anmälan till den behöriga myndigheten i hemlandet och inte, som tidigare, till den behöriga myndigheten i värdlandet (se artikel 93.1). För ett fondbolag som förvaltar en värdepappersfond och som avser att marknadsföra dess andelar i ett annat land inom EES innebär de nya reglerna att bolaget ska underrätta Finansinspektionen om detta. En bestämmelse om bolagets skyldighet att underrätta inspektionen innan verksamheten inleds bör införas i LIF (2 kap. 15 b § första stycket).

Enligt artikel 93.2 i UCITS IV-direktivet ska underrättelsen innehålla information om de åtgärder som har vidtagits för marknadsföringen av fondandelarna i värdlandet och, i förekommande fall, uppgift om vilka andelsklasser som ska marknadsföras. Till underrättelsen ska bifogas fondens faktablad, informationsbroschyr, fondbestämmelser och, om det är lämpligt, den senaste årsberättelsen och därefter upprättad halvårsredogörelse. I kommissionens förordning (EU) nr 584/2010 finns krav på hur anmälan ska utformas (artikel 1 och bilaga I). I den mall för anmälan som finns i bilaga I anges även vilka handlingar som ska bifogas. Det bör därför inte införas någon bestämmelse i LIF om det specifika innehållet i underrättelsen utan endast om att underrättelsen ska innehålla de uppgifter och handlingar som föreskrivs i EU-förordningen (2 kap. 15 b § första stycket).

Underrättelsen ska enligt direktivet avfattas på ett språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn eller på ett språk som är officiellt i och godkänns av båda berörda medlemsstater (se artikel 93.4). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om på vilket språk underrättelsen ska avfattas.

Faktabladet som ska bifogas underrättelsen ska vara översatt till ett officiellt språk eller ett annat språk som godkänns i värdlandet. Beträffande övriga handlingar får fondbolaget välja om de översätts till

ett officiellt språk i värdlandet, ett annat språk som godkänns i värdlandet eller ett språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn, dvs. engelska (se artikel 93.2 och 94.1 b och c). Även detta framgår av EU-förordningen (bilaga I).

Om Finansinspektionen bedömer att underrättelsen är fullständig, dvs. den är utformad enligt EU-förordningen och innehåller de föreskrivna handlingarna, ska inspektionen inom tio arbetsdagar från det att underrättelsen togs emot lämna över den till den behöriga myndigheten i det land där marknadsföringen ska bedrivas. Finansinspektionen ska utfärda och bifoga ett intyg om att värdepappersfonden uppfyller kraven i UCITS IV-direktivet (artikel 93.3 första och andra styckena). EUförordningen innehåller en mall för hur ett sådant intyg ska utformas (artikel 2 och bilaga II). Så snart Finansinspektionen lämnat över underrättelsen och intyget till den behöriga myndigheten i värdlandet ska Finansinspektionen underrätta fondbolaget om att så har skett. Bestämmelser om detta förfarande bör införas i 2 kap. 15 b § andra stycket LIF. Finansinspektionens intyg ska upprättas på engelska eller på ett annat språk som berörda medlemsstater godkänner (jfr artikel 93.4). Språkregeln bör genomföras på lägre nivå än lag, varför något förslag inte lämnas i detta sammanhang. Fondbolaget får enligt direktivet inleda marknadsföringen i värdlandet från och med den dag Finansinspektionen underrättat bolaget (se artikel 93.3 tredje stycket).

Finansinspektionen ska överlämna samtliga handlingar till den behöriga myndigheten i värdlandet på elektronisk väg (jfr artikel 93.5). Närmare bestämmelser om hur detta ska gå till finns i EU-förordningen (artiklarna 3–5).

Enligt artikel 93.7 i UCITS IV-direktivet ska det säkerställas att den behöriga myndigheten i värdlandet på elektronisk väg har tillgång till aktuella och erforderligt översatta versioner av de handlingar som bifogats underrättelsen. Det framgår av kommissionens genomförandedirektiv 2010/44/EU att detta ska ske genom att fondbolaget på sin webbplats eller på en annan webbplats som har angetts i underrättelsen om marknadsföring och som värdlandet har tillgång till offentliggör dessa handlingar (artikel 31). Det bör därför införas en bestämmelse i LIF om att fondbolaget ska offentliggöra de handlingar som lämnats tillsammans med underrättelsen (2 kap. 15 b § tredje stycket). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om hur offentliggörandet ska ske.

6.4¶Marknadsföring av andelar i fondföretag i Sverige

Regeringens förslag: Ett fondföretag som har tillstånd enligt UCITS IV-direktivet får marknadsföra andelar i företaget i Sverige när den behöriga myndigheten i företagets hemland meddelat företaget att en underrättelse om marknadsföringen har lämnats över till Finansinspektionen.

Om fondföretaget avser att ändra något som angetts i underrättelsen om marknadsföring efter det att verksamheten inletts, ska företaget skriftligen underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs.

Fondföretaget ska även underrätta Finansinspektionen om ändringar i handlingar som har lämnats tillsammans med underrättelsen.

Ett fondföretag som marknadsför andelar i företaget i Sverige ska tillhandahålla information på det sätt som föreskrivs i LIF. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om på vilket språk sådan information ska tillhandahållas.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag: Såsom redogjorts för i föregående avsnitt har anmälningsförfarandet vid gränsöverskridande marknadsföring ändrats i UCITS IV-direktivet (se artikel 93). Ett fondföretag som avser att marknadsföra andelar i företaget i Sverige ska, enligt det nya direktivet, lämna en skriftlig anmälan till den behöriga myndigheten i hemlandet och inte, som tidigare, till Finansinspektionen. I direktivet klargörs att en delfond i ett associationsrättsligt fondföretag ska ses som ett fondföretag i dessa sammanhang (artikel 91.4). En anmälan ska således göras för varje delfond som ska marknadsföras i Sverige. Den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland ska senast tio arbetsdagar från det att fondföretagets fullständiga anmälan togs emot lämna över anmälan samt ett intyg som utvisar att fondföretaget uppfyller kraven i UCITS IV-direktivet till Finansinspektionen (se artikel 93.3). Därefter ska den behöriga myndigheten i fondföretagets hemland omedelbart meddela fondföretaget att så har skett. Fondföretaget får påbörja marknadsföringen i Sverige när sådant meddelande har lämnats. En bestämmelse om rätten att marknadsföra fondföretag i Sverige från den tidpunkten bör införas i LIF (1 kap. 7 §).

Ett fondföretag vars andelar marknadsförs i Sverige ska alltjämt, såsom enligt gällande rätt, vidta nödvändiga åtgärder för att här i landet kunna göra utbetalningar till andelsägare, lösa in andelar och lämna den information som företaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla (1 kap. 7 § LIF och artikel 92 i direktivet). Vilka åtgärder som vidtagits ska enligt kommissionens förordning (EU) nr 584/2010 framgå av underrättelsen om marknadsföring. Att åtgärderna är vidtagna på ett korrekt sätt ska dock inte längre kontrolleras av Finansinspektionen innan fondföretaget får tillträde till marknaden i Sverige. Detta får i stället bli en fråga för Finansinspektionens tillsyn över företagets verksamhet här i landet efter det att företaget fått tillträde till marknaden (jfr skäl 62 och 64 i direktivet).

Av artikel 94.1 i direktivet framgår att den information som fondföretaget är skyldigt att tillhandahålla investerare enligt kapitel IX i direktivet ska tillhandahållas på det sätt som föreskrivs i värdlandet. Det bör därför införas en bestämmelse i LIF om att ett fondföretag som marknadsför andelar i företaget här i landet ska följa bestämmelserna i 4 kap. 20 § LIF om tillhandahållande av sådan information, nämligen informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse (1 kap. 10 § LIF).

Fondföretagets faktablad ska enligt direktivet översättas till svenska eller till ett språk som godkänns av Finansinspektionen (jfr artikel 94.1 b). Beträffande övriga handlingar som ska tillhandahållas i Sverige

får fondföretaget enligt direktivet välja om de ska översättas till svenska, till ett språk som godkänns av Finansinspektionen eller till ett språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn, dvs. engelska (jfr artikel 94.1 c). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om på vilket språk informationen ska tillhandahållas.

Om fondföretaget avser att ändra något som angetts i underrättelsen om marknadsföring efter det att verksamheten inletts, ska fondföretaget skriftligen underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs (se artikel 93.8). Fondföretaget ska även underrätta Finansinspektionen om ändringar i de handlingar som lämnats tillsammans med underrättelsen, dvs. fondbestämmelser, informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse, samt ange var handlingarna kan erhållas på elektronisk väg (artikel 93.7). En bestämmelse om ett fondföretags skyldighet att underrätta Finansinspektionen om sådana ändringar bör införas i LIF (1 kap. 7 § tredje stycket). Eftersom det enligt tidigare nämnd EU-förordning ska anges i underrättelsen om marknadsföring var de handlingar som bifogats underrättelsen kan erhållas på elektronisk väg, är fondföretaget skyldigt att meddela Finansinspektionen om den uppgiften ändras och någon bestämmelse i lag krävs därför inte.

Enligt UCITS IV-direktivet åläggs medlemsstaterna att se till att det är lätt att på distans och på elektronisk väg få tillgång till fullständig information om relevanta bestämmelser för marknadsföring av andelar i fondföretag. Informationen ska vara klar, otvetydig och aktuell och ska tillhandahållas på ett språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn (se artikel 91.3). I kommissionens genomförandedirektiv 2010/44/EU finns närmare angett vilken information som avses (se artikel 30). Det är lämpligt att Finansinspektionen tillhandahåller sådan information som är i fråga. En bestämmelse om detta bör införas i förordning, varför något förslag inte lämnas i detta sammanhang.

6.5¶Underrättelse- respektive tillståndspliktens inträde vid marknadsföring av andelar i fondföretag

Regeringens förslag: Fondföretag får inte marknadsföra andelar i företaget i Sverige förrän underrättelseförfarandet fullföljts enligt reglerna i UCITS IV-direktivet eller, såvitt gäller fondföretag som inte omfattas av direktivet, Finansinspektionen meddelat tillstånd.

Fondföretag som inte omfattas av UCITS IV-direktivet och som driver verksamhet i Sverige ska tillämpa svenska bestämmelser om krav på faktablad.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Finansinspektionen och Konsumentverket

tillstyrker utredningens förslag. Finansinspektionen framhåller att utredningens tolkning av begreppet marknadsföring i UCITS IVdirektivet är i linje med regeltillämpningen i andra länder inom EES. Ur konsumenthänseende får det enligt inspektionen anses rimligt att ansvaret för att kontrollera om en produkt har anmälts in eller erhållit

tillstånd i första hand åligger den aktör som avser att marknadsföra andelar i fondföretaget i Sverige. Konsumentverket är positiv till förslaget som enligt verket innebär ett förstärkt konsumentskydd och kommer att underlätta verkets tillsynsarbete. Sparbankernas Riksförbund är positivt inställd till förslaget att fondföretag som inte omfattas av UCITS IV-direktivet ska ha meddelats tillstånd av Finansinspektionen innan marknadsföring av företagets andelar får inledas i Sverige. Enligt förbundets mening kan det nämligen ifrågasättas om en genomsnittlig konsument har helt klart för sig skillnaden mellan UCITS-fonder och andra fonder. Förbundet anser dock att det kan vara lämpligt med ett undantag för marknadsföring som uteslutande riktar sig till professionella investerare, eftersom de konsumentskyddsaspekter som anförs till stöd för tillståndsplikten inte gör sig gällande i de avseendena. Fondbolagens förening, Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen ifrågasätter om utredningens tolkning av begreppet marknadsföring i UCITS IV-direktivet är korrekt mot bakgrund av vad som gäller i andra länder. En så ingripande förändring av innebörden av begreppet marknadsföring som föreslås borde enligt föreningarna ha föregåtts av en analys av skälen till förändringen och effekterna av förslaget. Fondbolagens förening framhåller att utredningens förslag får stora konsekvenser för framför allt fondföretag som inte omfattas av UCITS IV-direktivet som hittills har kunnat marknadsföras i Sverige utan krav på tillstånd. Föreningen ifrågasätter om det är lämpligt att införa en ny regel på just fondområdet utan att samtidigt införa motsvarande regler för övriga delar av värdepappersmarknaden. Om förslaget genomförs förordar föreningen att det från underrättelserespektive tillståndsplikten görs undantag för marknadsföring som uteslutande riktar sig till professionella investerare. Under alla förhållanden behövs det en övergångsreglering för de fondföretag som för närvarande bedriver marknadsföring i Sverige och som enligt den nya regleringen kommer att omfattas av underrättelse- respektive tillståndsplikten. Föreningen framhåller även att det i LIF bör anges vad som avses med marknadsföring. Sveriges Advokatsamfund riktar kritik mot förslaget och ifrågasätter om förändringen kan anses vara nödvändig ur konsumentskyddssynpunkt när motsvarande inte gäller för marknadsföring av andra typer av finansiella instrument eller tjänster. Samfundet anser inte att det är korrekt att beskriva fondmarknaden som en konsumentmarknad. Investeringen i de utländska fondföretagen sker genom att investeraren sänder anmälningssedeln för teckning till fondföretagets kontor utanför Sverige. Ett sådan förfarande är enligt nu gällande ordning vare sig anmälnings- eller tillståndspliktigt i Sverige. Om anmälnings- och tillståndsplikt skulle gälla för sådan verksamhet skulle det inverka menligt på utbudet av investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Enligt samfundet medför förslaget en risk för att den svenska regleringen kommer att strida mot EU-rättens diskrimineringsförbud, eftersom förslaget inte är påkallat av UCITS IVdirektivet utan är en svensk särreglering. Advokatsamfundet framhåller även att en ändring av tidpunkten för anmälnings- respektive tillståndsplikten inte bör genomföras förrän det står klart hur EUdirektivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska implementeras i svensk rätt. 122

Skälen för regeringens förslag

Underrättelsepliktens inträde vid marknadsföring i Sverige av andelar i

fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet

I förarbetena till LIF anges att verksamhet som endast består av marknadsföring inte träffas av den svenska fondlagstiftningen. Anmälan enligt 1 kap. 7 § LIF förutsätter att andelar i fondföretaget säljs i Sverige (se prop. 2002/03:150 s. 268 f.). Det innebär att ett fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet enligt gällande rätt i princip inte behöver anmäla till Finansinspektionen när företaget endast avser att marknadsföra andelar i företaget i Sverige. Anmälningsplikten inträder i stället när fondandelar ska säljas i Sverige. Finansinspektionen saknar därmed befogenhet att utöva tillsyn över fondföretag som marknadsför fondandelar i Sverige. Även om marknadsföringen leder till försäljning av fondandelar till svenska investerare så behövs ingen anmälan om försäljningen inte anses äga rum i Sverige, vilket kan vara fallet om investeraren ombeds att skicka sin order utomlands. Gränsdragningen mellan vad som är anmälningspliktig och inte anmälningspliktig verksamhet kan inte minst ur ett konsumentperspektiv upplevas som godtycklig. Det kan ifrågasättas om nuvarande reglering uppfyller rimliga krav på konsumentskydd på fondområdet och om den står i överensstämmelse med UCITS IV-direktivet.

UCITS IV-direktivet har inte ändrats när det gäller vilken verksamhet som kräver att värdlandet underrättas. I den engelska versionen av direktivet anges alltjämt att det som kräver anmälan är ”marketing”. I den franska versionen används begreppet ”commercialiser”, i den danska ”markedsføre”, i den tyska ”vertreiben” och i den svenska versionen används begreppet marknadsföring. Det engelska begreppet ”marketing” synes ha en vidare mening än det svenska marknadsföra och innefatta såväl försäljning som marknadsföringsåtgärder. Avsikten med anmälningsförfarandet i direktivet synes inte ha varit att endast reglera försäljningen av fondandelar. I stället torde syftet vara att tillhandahålla information till tillsynsmyndigheten i det land där ett fondföretag ska finnas på marknaden. Tillsynsmyndigheten ska t.ex. kunna kontrollera att fondföretaget vidtagit de åtgärder som enligt direktivet krävs i ett värdland, såsom åtgärder för att lämna faktablad till den som avser att köpa fondandelar, och att information tillhandahålls på det sätt som föreskrivs i värdlandet. Myndigheten ska till och med kunna kontrollera marknadsföringskommunikation innan den får användas (se skäl 64 i direktivet). Det förefaller därför uppenbart att underrättelse till behörig myndighet i värdlandet inte ska ske först när försäljning ska äga rum, utan redan när marknadsföring av fondandelar ska inledas. Marknadsföringens syfte torde också vara att leda till försäljning i värdlandet och en ordning där orderblanketter skickas utomlands innebär att syftet med underrättelseförfarandet förfelas. Detta är också den tolkning som enligt utredningen har gjorts i länder som Norge, Danmark, Finland, England och Luxemburg. Huruvida försäljning faktiskt äger rum i Sverige eller inte bör således inte längre vara avgörande för 123

underrättelsepliktens inträde. Regeringen delar således inte Sveriges Advokatsamfunds uppfattning att en sådan reglering skulle strida mot EU-rättens diskrimineringsförbud. Regeringen anser inte heller att den svenska fondmarknaden inte kan anses vara en konsumentmarknad. Investeringsfonder är i hög utsträckning konsumentprodukter och fondregleringen ska därför kännetecknas av ett gott konsumentskydd.

UCITS IV-direktivet utgör en produktreglering som karaktäriseras av ett gott konsumentskydd. Regleringen kan i flera avseenden inte jämställas med annan reglering på värdepappersmarknadsområdet. Den möjlighet som ges i direktivet att marknadsföra fondföretag inom EES är omgärdad av särskilda krav. Regeringen anser därför inte att det, såsom Fondbolagens förening anfört, är olämpligt att införa en särskild regel för marknadsföring på just fondområdet.

I lagtexten bör tidigareläggningen av underrättelseskyldigheten tydliggöras genom att begreppet ”marknadsföra och sälja” i 1 kap. 7 § LIF ändras till enbart ”marknadsföra”. Det fondföretag som efter underrättelseförfarandet i nämnda paragraf får marknadsföra andelar i företaget här i landet får självfallet även sälja andelarna här. Finansinspektionen kommer genom tidigareläggningen av underrättelseskyldigheten att få kännedom om vilka fondföretag som marknadsför sig mot svenska investerare och kunna utöva tillsyn över dessa fondföretag samt ingripa om nödvändigt. Detta innebär ett förstärkt konsumentskydd.

Tillståndspliktens inträde vid marknadsföring av andelar i fondföretag

som inte omfattas av UCITS IV-direktivet

Ett fondföretag som inte hör hemma inom EES eller som, om det hör hemma inom EES, inte omfattas av UCITS IV-direktivet får efter tillstånd av Finansinspektionen marknadsföra och sälja andelar i företaget här i landet enligt 1 kap. 9 § LIF. På motsvarande sätt som beträffande de fondföretag som omfattas av direktivet inträder tillståndsplikten först om försäljning ska äga rum i Sverige. I än högre grad än beträffande de fondföretag som omfattas av direktivet finns behov av att tidigarelägga tillståndsplikten. Eftersom det rör sig om oharmoniserade fondföretag kan de i hög grad avvika från investeringsfonder som tillåts enligt svensk rätt. Tillstånd att marknadsföra och sälja andelar i ett sådant fondföretag på den svenska marknaden får därför enligt gällande rätt endast ges om fondföretaget bl.a. står under betryggande tillsyn i hemlandet och drivs på ett sätt som motsvarar en svensk investeringsfond (1 kap. 1 § första stycket 8 och 9 § LIF). Motsvarande villkor kan således sägas gälla för utländska fondföretag som för svenska investeringsfonder som får marknadsföras mot svenska konsumenter. Regleringen fyller emellertid inte sitt syfte om fondföretag som inte lever upp till dessa krav ändå kan marknadsföras mot svenska investerare så länge försäljningen anses äga rum utomlands, t.ex. genom att såsom tidigare nämnts investeraren uppmanas att skicka en orderblankett utomlands. Kraven bör därför skärpas så att fondföretag som omfattas av 1 kap. 9 § LIF ska ha meddelats tillstånd av Finansinspektionen innan marknadsföring får inledas i Sverige. I

lagtexten bör, på motsvarande sätt som i 1 kap. 7 § LIF, begreppet ”marknadsföra och sälja” ändras till enbart ”marknadsföra”.

Enligt Sveriges Advokatsamfund kan det hållas för visst att ett stort antal fondföretag som i dag inte omfattas av tillståndsplikten kommer att upphöra med sin marknadsföring mot svenska investerare om tillståndsplikt införs. Även Fondbolagens förening har framhållit att införandet av en tillståndsplikt kommer att innebära stora konsekvenser för dessa fondföretag. Regeringen anser dock att konsumentskyddet i det här fallet väger tyngre än fondföretagens möjlighet att marknadsföra sig mot svenska investerare. Sveriges Advokatsamfund har vidare framhållit att en ändring av tidpunkten för tillståndsplikten inte bör genomföras förrän det står klart hur direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska implementeras i svensk rätt. Regeringen noterar att nämnda direktiv reglerar förvaltare av fonder som vänder sig mot professionella investerare och således inte reglerar konsumentskyddsfrågor. Genomförandet av det direktivet kommer att innebära förändringar i fondlagstiftningen, men det finns inte skäl att i nu aktuell fråga avvakta med en förändring.

Frågor om övergångsbestämmelser behandlas i avsnitt 16.

Bör det införas undantag för marknadsföring som riktar sig till

professionella investerare?

För det fall utredningens förslag genomförs har Fondbolagens förening och Sparbankernas Riksförbund förordat att det från underrättelserespektive tillståndsplikten görs undantag för marknadsföring som uteslutande riktar sig till professionella investerare. Föreningen och riksförbundet framhåller att de konsumentskyddsaspekter som anförs som skäl för utredningens förslag inte gör sig gällande vid marknadsföring som uteslutande riktar sig till professionella investerare.

Utredningen har behandlat frågan om det bör införas ett undantag för marknadsföring som riktar sig till professionella investerare (se avsnitt 8.2 i betänkandet, SOU 2010:78). Enligt utredningen finns det flera fördelar med ett sådant undantag, bl.a. kan professionella investerare få tillgång till en viss typ av utländska fondföretag som, om fondföretaget skulle omfattas av underrättelse- eller tillståndsplikt, inte skulle förekomma på den svenska marknaden. Utredningen har dock gjort bedömningen att ett sådant undantag inte bör införas med hänsyn till att det i UCITS-direktivet inte görs någon skillnad mellan professionella investerare och konsumenter samt att en sådan kategoriuppdelning skulle kunna leda till gränsdragningsproblem i den praktiska tillämpningen.

I den svenska fondlagstiftningen finns för närvarande ingen särreglering för fondverksamhet som riktar sig till professionella investerare. Tidigare förslag i den riktningen har mötts av kritik. Värdepappersfondsutredningen föreslog att specialfonder som enbart riktar sig till särskilt kapitalstarka investerare skulle få ha bl.a. friare placeringsbestämmelser än andra fonder (se SOU 2002:56 s. 473 ff.). Förslaget kritiserades emellertid av flera remissinstanser och genomfördes inte. Som skäl anfördes bl.a. att såväl värdepappersfonder som specialfonder måste leva upp till fondlagstiftningens krav på ett gott

konsumentskydd. Vidare angavs att det kan vara svårt att dra en gräns mellan investerare som bör omfattas av konsumentskyddet och investerare som av olika anledningar inte kan anses vara i behov av ett lika långtgående skydd (se prop. 2002/03:150 s. 247 f.).

Enligt regeringens mening kan det finnas fördelar med ett undantag från underrättelse- respektive tillståndsplikten vid marknadsföring som uteslutande riktar sig till professionella investerare. Frågan om det bör införas särregler för fonder som riktar sig mot professionella investerare är dock komplex och om en sådan reglering skulle införas bör ett helhetsgrepp tas i LIF. Regeringen gör därför samma bedömning som utredningen, nämligen att det inte nu bör införas en sådan särreglering vad gäller utländska fondföretags marknadsföring i Sverige.

Vad som avses med marknadsföring

Med marknadsföring avses enligt 3 § marknadsföringslagen (2008:486) reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter, inbegripet en näringsidkares handlande, underlåtenhet eller någon annan åtgärd eller beteende i övrigt före, under eller efter försäljning eller leverans av produkter till konsumenter och näringsidkare.

I fondlagstiftningen bör underrättelse- respektive tillståndsplikten för fondföretag vid marknadsföring av dess andelar i Sverige omfatta alla former av främjande av försäljning här i landet, t.ex. reklam i massmedia, marknadsföring per telefon, post och Internet samt särskilda evenemang för investerare. Även muntlig information som ges på ett fondföretags eller dess ombuds kontor bör omfattas av underrättelse- respektive tillståndsplikten. Om fondföretaget inte på något sätt vidtar åtgärder i Sverige eller försöker värva kunder hemmahörande i Sverige föreligger ingen underrättelse- eller tillståndsplikt. Det innebär att det varken på fondföretagets webbplats eller i något annat material får finnas anvisningar eller uppgifter som uttryckligen riktar sig till kunder i Sverige. Om en webbplats är avfattad på svenska får den i normalfallet anses rikta sig till investerare hemmahörande i Sverige. Det bör dock inte gälla finska fondföretag som på sina webbplatser har text på finska och svenska språket. Det bör vidare inte anses som marknadsföring här i landet om en svensk investerare på eget initiativ tar kontakt med ett fondföretag eller ett förvaltningsbolag och tecknar fondandelar, t.ex. via fondföretagets eller förvaltningsbolagets webbplats. Det bör inte heller anses som marknadsföring om en investerare på eget initiativ tar kontakt med ett värdepappersbolag och ber bolaget förmedla en order avseende ett fondföretag som inte ingår i bolagets erbjudande. Om värdepappersbolaget i ett sådant fall uteslutande bidrar med själva förmedlingstjänsten kan bolaget inte anses ha marknadsfört fondföretaget i Sverige. Något hinder för värdepappersbolaget att på uppdrag av investeraren förteckna andelarna i fondföretaget på depå hos bolaget bör inte föreligga i ett sådant fall. Någon underrättelse- respektive tillståndsplikt kan inte heller anses uppkomma enbart på denna grund att t.ex. en bank, inom ramen för ett diskretionärt portföljförvaltnings-

uppdrag, placerar en kunds medel i ett fondföretag (se 2 kap. 1 § 4 lagen [2007:528] om värdepappersmarknaden).

Även om en definition av begreppet marknadsföring skulle tas in i LIF, såsom förordas av Fondbolagens förening, riskerar den att bli så allmänt hållen att den inte ger tydlig vägledning i alla de olika praktiska situationer som kan tänkas uppkomma. Vid avgörande i ett enskilt fall av vad som utgör marknadsföring i LIF:s mening bör hänsyn tas till syftet bakom regleringen om underrättelse- respektive tillståndsplikt såsom uttryckts i det tidigare anförda.

Sparbankernas riksförbund har påtalat att fondbolags marknadsföring enligt LIF inte ska sammanblandas med värdepappersbolags investeringsrådgivning till kund enligt lagen om värdepappersmarknaden. Regeringen konstaterar att ansvaret för att fullgöra underrättelse- respektive tillståndsplikten enligt LIF åvilar fondföretaget i fråga. Värdepappersbolag och andra som tillhandahåller investeringsrådgivning följer i den verksamheten de bestämmelser som gäller enligt lagen om värdepappersmarknaden.

Tidigareläggningen av underrättelse- respektive tillståndsskyldigheten innebär att samtliga aktörer som marknadsför andelar i fondföretag i Sverige, oavsett i vilken legal form verksamheten bedrivs, kommer att behöva kontrollera att fondföretaget har uppfyllt sin underrättelserespektive tillståndsskyldighet innan en marknadsföringsåtgärd påbörjas. Detta gäller oberoende av om det föreligger någon avtalsrelation mellan den fysiska eller juridiska person som marknadsför produkten och fondbolaget eller förvaltningsbolaget. Den som marknadsför andelar i fondföretag måste även fortsättningsvis beakta i vilken utsträckning planerade marknadsföringsåtgärder kan komma att övergå i t.ex. förmedling eller investeringsrådgivning avseende fondandelar som är tillståndspliktiga investeringstjänster enligt lagen om värdepappersmarknaden. Ett fondbolag kommer att kunna marknadsföra andelar i fondföretag med stöd av sitt tillstånd att driva fondverksamhet. Om fondbolaget avser att tillhandahålla rådgivning avseende fondföretagen krävs det dock tillstånd för diskretionär portföljförvaltning och investeringsrådgivning (se 1 kap. 4 § och 7 kap. 1 § 3 LIF).

Krav på faktablad

Svenska investeringsfonder ska upprätta och tillhandahålla den som avser att köpa fondandelar ett faktablad, som ska innehålla grundläggande och konsumentvänlig information om fonden i fråga. Fondföretag som omfattas av UCITS IV-direktivet och marknadsförs i Sverige uppfyller samma krav eftersom detta är reglerat i direktivet. När det gäller fondföretag som inte omfattas av direktivet och som marknadsförs i Sverige är det inte säkerställt att motsvarande krav gäller. Dessa bör därför åläggas att i sin verksamhet här i landet tillämpa svenska bestämmelser om faktablad.

7¶Faktablad

7.1¶Gällande rätt

Bestämmelserna om faktablad i LIF genomför motsvarande regler i 1985 års UCITS-direktiv. De svenska bestämmelserna gäller för såväl värdepappersfonder som specialfonder. För varje investeringsfond ska det finnas ett aktuellt faktablad, som på ett lättbegripligt sätt och i sammanfattning innehåller den grundläggande information som behövs för att man ska kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den (4 kap. 15 § LIF). Finansinspektionen har utfärdat föreskrifter som närmare anger faktabladets innehåll (Finansinspektionens författningssamling, FFFS 2008:11). Faktabladet ska på begäran lämnas eller skickas kostnadsfritt till den som avser att köpa andelar i en investeringsfond samt även utan begäran erbjudas denne innan avtal ingås (4 kap. 20 § första stycket LIF). Faktabladet ska även ges in till Finansinspektionen så snart det färdigställts (4 kap. 21 § LIF).

7.2¶Nya regler i UCITS IV-direktivet

I UCITS IV-direktivet har nya regler om faktablad införts. Huvudprinciperna för vad som ska ingå i faktabladet och på vilket sätt informationen ska lämnas till investerarna framgår av direktivet (se artiklarna 78-82). Detaljerade bestämmelser om faktabladets innehåll och form finns i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010. Syftet med de nya reglerna är att faktabladen för värdepappersfonder ska få en enhetlig utformning gemensam för den europeiska fondmarknaden för att underlätta direkta jämförelser mellan fonder i olika länder.

I UCITS IV-direktivet har smärre ändringar av gällande regler om informationsbroschyr gjorts. Ändringarna återfinns i modul A i bilaga 1 till direktivet och omfattas av ett befintligt bemyndigande till Finansinspektionen att meddela föreskrifter om innehållet i informationsbroschyren (se 1 § 10 förordningen [2004:75] om investeringsfonder).

7.3¶Faktabladets innehåll och form

Regeringens förslag: Innehållet i faktabladet ska vara rättvisande och tydligt och får inte vara vilseledande. Det ska överensstämma med relevanta delar i informationsbroschyren.

Bestämmelser om hur faktabladet för en värdepappersfond ska vara utformat och om dess innehåll finns i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010. I lagen (2004:46) om investeringsfonder tas in en hänvisning till förordningen. Det som anges i förordningen ska i tillämpliga delar också gälla för faktablad för en specialfond.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningens författningsförslag innehåller emellertid inte något krav på att faktabladet ska vara rättvisande och tydligt och inte får vara vilseledande.

Remissinstanserna: Finansinspektionen har ansett att kraven på faktabladets innehåll i 78.2–78.6 i UCITS IV-direktivet bör framgå av lag. Övriga remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller inte haft några invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag: I UCITS IV-direktivet anges att basfakta för investerare ska innehålla lämplig information avseende de viktigaste särdragen hos fondföretaget i fråga och ska tillhandahållas investerarna på ett sätt som gör det möjligt för dem att förstå vilken investeringsprodukt de erbjuds och vilka risker som är förenade med den (artikel 78.2). De yttre ramarna för vad som ska ingå i faktabladet som anges i nu gällande 4 kap. 15 § tredje stycket LIF får anses omfatta UCITS IV-direktivets beskrivning av basfakta för investerare och bör således kvarstå. Benämningen ”faktablad” bör också kvarstå.

I artikel 78.3–78.6 i direktivet anges de övergripande krav som ställs på faktabladets innehåll och form. I kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 finns detaljerade bestämmelser om vad som ska ingå i faktabladet och hur det ska utformas. De övergripande kraven i direktivet återfinns även i EU-förordningen. EU-förordningen, som är direkt tillämplig i svensk rätt, anger uttömmande vad som ska ingå i faktabladet och hur det ska utformas (se artikel 3.1). Det behöver därför inte, såsom Finansinspektionen anser, införas några ytterligare bestämmelser i LIF om faktabladets innehåll och form. Däremot bör det i nya 4 kap. 16 a § LIF tas in en hänvisning till EU-förordningen.

För specialfonder gäller i dag samma regler om faktablad som för värdepappersfonder. Vad som anges i EU-förordningen bör därför i tillämpliga delar även gälla faktablad för specialfonder. Bestämmelsen i LIF som anger att det av faktabladet ska framgå att fonden är en specialfond bör kvarstå (nu gällande 4 kap. 16 § tredje stycket).

Enligt artikel 79.1 i UCITS IV-direktivet ska innehållet i faktabladet vara rättvisande, tydligt och icke vilseledande samt förenligt med de relevanta delarna i informationsbroschyren. För att genomföra direktivet i denna del bör det i LIF införas en bestämmelse som motsvarar direktivets.

7.4¶Fondbolagets ansvar för faktablad

Regeringens bedömning: Någon lagändring krävs inte med anledning av artikel 79.2 i UCITS IV-direktivet om ansvar för innehållet i faktabladet, eftersom fondbolagets skadeståndsansvar gentemot fondandelsägaren regleras i 2 kap. 21 § LIF.

Utredningens förslag: Till skillnad från regeringen föreslår utredningenatt en ny bestämmelse införs där det framgår att fondbolag eller förvaltningsbolag endast ska kunna ställas till ansvar för innehållet i

faktabladet och för översättning av faktabladet om innehållet är vilseledande, oriktigt eller inte stämmer överens med informationsbroschyren.

Remissinstanserna: Finansinspektionen anmärker att utredningens författningsförslag varken omfattar ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond eller ett värdepappersinstitut som förvaltar en specialfond. Övriga remissinstanser har inte några invändningar mot utredningens förslag.

Skälen för regeringens bedömning: Av artikel 79.2 framgår att ingen ska kunna ställas till civilrättsligt ansvar för innehållet i faktabladet och översättningen av det, såvida innehållet inte är vilseledande, oriktigt eller inte överensstämmer med de relevanta delarna av informationsbroschyren. Faktabladet ska innehålla en tydlig varning om detta. Även i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 anges att innehållet i artikel 79.2 ska framgå av faktabladet (artikel 20.1 e).

Fondbolagets skadeståndsansvar gentemot fondandelsägaren regleras i 2 kap. 21 § LIF. Där anges att om en fondandelsägare tillfogats skada genom att fondbolaget överträtt LIF eller fondbestämmelserna, ska fondbolaget ersätta skadan. Som anges i avsnitt 7.3 föreslås en uttrycklig bestämmelse i LIF om att innehållet i faktabladet ska vara rättvisande, tydligt och inte vilseledande samt att det ska överensstämma med relevanta delar i informationsbroschyren. Fondbolaget ska således, enligt 2 kap. 21 § LIF, ersätta skada om dessa krav i lagen inte uppfylls. Det torde inte förekomma skadestånd enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer till följd av innehållet i ett faktablad på om innehållet inte är vilseledande eller oriktigt. Någon begränsning av skadeståndsansvaret behöver därför inte införas för att genomföra artikel 79.2 i direktivet.

7.5¶Tillhandahållande av faktablad

Regeringens förslag: Värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare som distribuerar fondandelar eller ger råd till investerare om fondandelar ska tillhandahålla den som avser att köpa andelar i en värdepappersfond ett faktablad, utan att han eller hon behöver begära det, innan avtal ingås. Motsvarande ska gälla för fondbolag som distribuerar andelar i fonder som fondbolaget inte förvaltar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad samt på vilket språk informationen ska tillhandahållas.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Utredningens förslag innehåller emellertid inte något bemyndigande avseende meddelande av föreskrifter om tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad samt på vilket språk informationen ska tillhandahållas. Regeringen föreslår att det i LIF införs en hänvisning till marknadsföringslagen (2008:486).

Remissinstanserna: Finansinspektionen anser att en definition av varaktigt medium bör införas i lagtexten. Konsumentverket anser att det bör införas en hänvisning till marknadsföringslagen i LIF. Övriga

remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inte några invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag: När det gäller distribution (försäljning) av fondandelar är det enligt LIF fondbolagets ansvar att erbjuda investerare faktablad innan avtal ingås (4 kap. 20 § första stycket LIF). I de nya reglerna i UCITS IV-direktivet anges dock att fondbolagets ansvar för att tillhandahålla faktablad endast gäller vid fondbolagets egen distribution av fondandelar. När fondandelar distribueras av någon annan (en distributör), åligger ansvaret för att tillhandahålla faktablad i stället denne (artikel 80). Fondbolaget behåller således, enligt direktivet, inte detta ansvar när försäljningen läggs ut på någon annan. Med distributörer avses tillståndpliktiga värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare samt fondbolag som säljer andelar i fonder som fondbolaget inte förvaltar. Värdepappersinstitut måste uppfylla de investerarskyddskrav som ställs upp i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, vilka är mer omfattande än de som gäller vid fondbolagens egen distribution av andelar i de fonder som förvaltas. Det uppställs dock inte något krav på att investerare som avser att köpa fondandelar ska tillhandahållas faktablad innan avtal ingås.

En bestämmelse som klargör att ansvaret för att tillhandahålla faktablad enligt de nya reglerna åligger distributören bör införas i lagen om värdepappersmarknaden (8 kap. 22 a §). Bestämmelsen bör omfatta värdepappersinstitut som förmedlar fondandelar enligt 2 kap. 1 § 1 och 2 lagen om värdepappersmarknaden eller ger råd till kund enligt 2 kap. 1 § 5 lagen om värdepappersmarknaden och försäkringsförmedlare som mottar och vidarebefordrar order avseende fondandelar eller ger råd till kund om fondandelar (se 2 kap. 5 § 15 lagen om värdepappersmarknaden och 5 kap. 4 § fjärde stycket lagen [2005:405] om försäkringsförmedling). När det gäller fondbolag som säljer andelar i fonder som fondbolaget inte förvaltar bör dessa omfattas av 4 kap. 20 § första stycket LIF. Samma krav som ställs på fondbolaget bör ställas på distributören. Det innebär att en investerare som avser att köpa andelar i en värdepappersfond redan vid sin första kontakt med fondbolaget respektive distributören ska, utan begäran, erbjudas ett faktablad, t.ex. vid besök på fondbolagets respektive distributörens webbplats eller vid kundevenemang. Distributörens ansvar att tillhandahålla investerare faktablad gäller oavsett om distributionsavtal har ingåtts med fondbolaget eller inte.

Av artikel 80.2 i UCITS IV-direktivet framgår att fondbolag ska tillhandahålla producenter och distributörer faktablad. Med producenter avses producenter av finansiella produkter och tjänster. Bestämmelsen innebär inte att ett fondbolag är skyldigt att söka upp samtliga producenter och distributörer som tillhandahåller dess värdepappersfonder. Det bedöms vara tillräckligt att fondbolaget tillhandahåller aktuella faktablad på sin webbplats (se nedan).

Enligt de nya reglerna i UCITS IV-direktivet får fondbolag tillhandahålla investerare faktabladet och informationsbroschyren via ett varaktigt medium eller en webbplats (artikel 81.1 första stycket och artikel 75.2).

Med varaktigt medium i UCITS IV-direktivet avses varje medel som gör det möjligt för en investerare att bevara information, som riktas till denne personligen, på ett sätt så att den är tillgänglig för användning i framtiden under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen och som tillåter oförändrad återgivning av den bevarade informationen (artikel 2.1 m).

I kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 anges de villkor som ska vara uppfyllda för att faktabladet och informationsbroschyren ska få tillhandahållas investerare på annat varaktig medium än papper eller på en webbplats (artikel 38). I skälen till kommissionens förordning (skäl 17) hänvisas i detta sammanhang till kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet. I artikel 2.2 i kommissionens direktiv 2006/73/EG återfinns en definition av varaktigt medium som motsvarar den i UCITS IV-direktivet. Definitionen har införts i svensk rätt genom Finansinspektionens föreskrifter (2 kap. 1 § 11 Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersrörelse [FFFS 2007:16]).

Det är därför lämpligt att definitionen av varaktigt medium även i detta sammanhang införs genom föreskrifter. Föreskriftsrätten i 13 kap. LIF bör därför utvidgas till att omfatta detta.

Enligt UCITS IV-direktivet ska en uppdaterad version av faktabladet finnas tillgängligt på fondbolagets webbplats (artikel 81.1 andra stycket). Det är lämpligt att detta krav införs genom föreskrifter och inte, som Finansinspektionen förespråkar, i lagtext. Föreskriftsrätten i 13 kap. LIF bör därför utvidgas till att omfatta detta.

För att de som erhåller information enligt 4 kap. 20 § LIF ska kunna bedöma informationen är det viktigt att informationen i fråga är översatt till ett språk som gör att det är lätt att tillgodogöra sig informationen. Inspektionen bör lämpligen i sina föreskrifter närmare föreskriva vilket språk den aktuella informationen ska översättas till. Föreskriftsrätten i 13 kap. LIF bör därför utvidgas till att omfatta på vilket språk informationen enligt 4 kap. 20 § ska tillhandahållas.

Av artiklarna 74 och 82 i UCITS IV-direktivet framgår att faktabladet och informationsbroschyren och eventuella ändringar och tillägg i dessa ska överlämnas till den behöriga myndigheten i hemlandet. I artikel 82.2 anges även att alla väsentliga inslag i faktabladet ska hållas aktuella. Av kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 framgår att faktabladet löpande ska ses över (se avsnitt 6). Enligt 4 kap. 21 § LIF ska informationsbroschyren och faktabladet ges in till Finansinspektionen så snart de färdigställts. Av 4 kap. 15 § första stycket LIF framgår vidare att det för varje värdepappersfond ska finnas en aktuell informationsbroschyr och ett aktuellt faktablad. Nu gällande bestämmelser i LIF bedöms omfatta även ändringar och tillägg i faktabladet respektive informationsbroschyren. Någon ändring av bestämmelsen behövs inte till följd av nämnda regler i UCITS IVdirektivet.

Konsumentverket har tagit upp frågan om det bör införas en hänvisning till marknadsföringslagen i LIF. En sådan hänvisning skulle enligt verket 132

skapa större klarhet för näringsidkaren. Regeringen delar verkets uppfattning att det bör införas en hänvisning av det slaget. En liknande hänvisning finns i annan lagstiftning på det finansiella området. En sådan hänvisning innebär inte någon ändring i sak, utan marknadsföringslagen

8¶Matarfonder och mottagarfonder

8.1¶Gällande rätt

Enligt nuvarande bestämmelser i LIF får medel som ingår i en värdepappersfond under vissa förutsättningar placeras i andelar i värdepappersfonder och fondföretag som uppfyller UCITS-direktivets krav samt i andra fondföretag och i specialfonder. Andelarna i en och samma värdepappersfond eller i ett och samma fondföretag får emellertid inte överstiga 20 procent av värdepappersfondens värde (5 kap. 16 § första stycket LIF). Medel i en s.k. fondandelsfond måste således spridas på minst fem andra fonder. Det är inte tillåtet att bilda s.k. masterfeederstrukturer där en värdepappersfonds medel placeras i endast en annan fond.

En förutsättning för att medel i en värdepappersfond ska få placeras i andra fonder eller fondföretag är vidare att de fonder eller fondföretag i vilka medel placeras i sin tur placerar högst tio procent av sina medel i andelar i andra fonder eller fondföretag (5 kap. 15 § andra stycket LIF) Tillgångarna får inte heller överstiga 25 procent av andelarna i en annan fond eller ett annat fondföretag (5 kap. 19 § första stycket 4).

Specialfonder kan emellertid medges undantag från de placeringsregler som gäller för värdepappersfonder (6 kap. 2 § andra stycket LIF). Det finns för närvarande ett fåtal specialfonder vars fondbestämmelser medger placering av alla eller näst intill alla fondens medel i en annan fond. Finansinspektionen har enligt praxis tillåtit en sådan placeringsinriktning under vissa förutsättningar; bl.a. måste den fond i vilken medel placeras uppfylla riskspridningsreglerna.

8.2¶Nya regler i UCITS IV-direktivet

8.2.1¶Bakgrund

I UCITS IV-direktivet ges en möjlighet för fondföretag att bli s.k. feederfonder. Det innebär att upp till 100 procent av medlen i fonden kan placeras i ett annat fondföretag, kallat masterfondföretag. Genom att denna typ av fondföretag nu kan omfattas av UCITS IV-direktivet kommer de att kunna etablera och marknadsföra sig inom EU på samma villkor som andra UCITS-fonder. Syftet med de nya reglerna är, liksom beträffande bestämmelserna om fusion mellan fonder, att medge stordriftsfördelar och specialiseringsvinster för fondmarknaden. Masterfeederstrukturen är en form av enhetssammanställning (”entity pooling”) och är avsett som ett komplement till fusionsmöjligheten. Samtidigt som strukturen, liksom en fusion, ger möjlighet till stordriftsfördelar kan nämligen en lokal närvaro behållas. En nationell fond kan ibland vara att föredra framför investering i en utländsk fond. T.ex. kan sättet för

avgiftsuttag anpassas efter den lokala marknaden (se närmare EUkommissionens konsekvensanalys, SEC(2008) 2263). Trots att masterfeederstrukturen inbegriper två fondbolag, och därmed möjlighet att ta ut två förvaltningsavgifter, är således syftet med att tillåta strukturen att det ska leda till kostnadsminskningar som även kommer fondandelsägarna till godo.

8.2.2¶Sammanfattning av direktivets bestämmelser

Ett feederfondföretag är enligt UCITS IV-direktivet ett fondföretag som placerar minst 85 procent av sina tillgångar i ett namngivet masterfondföretag (artikel 58.1). Feederfondföretaget och masterfondföretaget behöver inte ha hemvist i samma medlemsstat.

Direktivet medger ombildning av ett fondföretag till ett feederfondföretag och även byte av masterfondföretag. För att skydda andelsägarna i feederfondföretaget krävs ett godkännande i förhand av den behöriga myndigheten i feederfondföretagets hemland av den första placeringen i ett masterfondföretag som överstiger den gräns som gäller för placeringar i andra fondföretag (artikel 58). Direktivet uppställer inget hinder mot att ett fondföretaget placerar i ett masterfondföretag vars placeringsinriktning helt avviker från den placeringsinriktning som fondföretaget enligt sina fondbestämmelser eller bolagsordning hade innan det omvandlades. Direktivet föreskriver dock att en sådan omvandling inte får ske förrän andelsägarna i fondföretaget fått information om omvandlingen. Om andelsägarna inte vill behålla sin investering ska de före det att omvandlingen sker få möjlighet att lösa in sina andelar, utan att andra kostnader tas ut än kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet. Informationskravet och rätten att lösa in andelar gäller också om ett feederfondföretag vill byta masterfondföretag (artikel 64.1).

Eftersom placeringsinriktningen innebär vissa risker för andelsägarna i form av bl.a. minskad insyn krävs det att vissa frågor regleras särskilt. Genom UCITS IV-direktivet införs i syfte att skydda fondandelsägarna harmoniserade regler bl.a. beträffande informationsutbyte. Att feederfondföretaget får viss information från masterfondföretaget är nödvändigt för att feederfondföretaget ska kunna uppfylla sina skyldigheter gentemot fondandelsägarna. Likaså kan förvaringsinstituten och revisorerna behöva utbyta information med varandra. I stället för att i direktivet ålägga medlemsstaterna att i författning reglera skyldigheten för fondföretagen, förvaringsinstituten och revisorerna att utbyta information har man valt en konstruktion som innebär att avtal ska ingås mellan fondföretagen, förvaringsinstituten respektive revisorerna (artiklarna 60–62). Avtalet ska innehålla bestämmelser beträffande bl.a. informationsutbyte och samordning i vissa frågor. Det överlämnas således till de inblandade parterna att genom självreglering se till att direktivets bestämmelser uppfylls.

För att upprätthålla ett gott skydd för andelsägarna ska även informationsbroschyr, faktablad och annat marknadsföringsmaterial anpassas till feederfondföretagets speciella karaktär (artikel 63.1 och skäl 54). Vidare förbjuds mottagarfondföretaget att debitera

feederfondföretaget avgifter vid den senares tecknande och inlösen av andelar (artikel 66.2).

8.3¶Placeringsregler för matarfonder

8.3.1¶Begreppen matarfond och mottagarfond

Regeringens förslag: De i UCITS IV-direktivet använda begreppen feederfondföretag och masterfondföretag ska i svensk lag motsvaras av begreppen matarfond och mottagarfond samt – för utländska fonder – matarfondföretag och mottagarfondföretag.

Utredningens förslag överenstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: De i UCITS IV-direktivet använda begreppen feederfondföretag och masterfondföretag bör i svensk lag motsvaras av svenska begrepp. Utredningen har föreslagit begreppen matarfonder och mottagarfonder. Regeringen anser att detta är lämpliga begrepp. För utländska fonder bör användas begreppen matarfondföretag och mottagarfondföretag.

I detta avsnitt används i fortsättningen de begrepp som föreslås ovan. När det redogörs för UCITS IV-direktivets bestämmelser används begreppet matarfondföretag för direktivets feederfondföretag och mottagarfondföretag för direktivets masterfondföretag.

8.3.2¶Placering av medel i en mottagarfond och kompletterande tillgångar

Regeringens förslag: En värdepappersfond ska kunna vara en matarfond, vilket innebär att minst 85 procent av fondmedlen ska placeras i en annan värdepappersfond eller i ett fondföretag som i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt UCITS IV-direktivet (mottagarfond). Den fond i vilken medlen placeras får inte vara en matarfond eller ett matarfondföretag och fondens medel får inte placeras i en matarfond eller ett matarfondföretag.

Resterande fondmedel får bestå av likvida medel som behövs för förvaltningen av fonden och derivatinstrument. Derivatinstrument får endast användas för att skydda tillgångarna i fonden.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 58.1 i UCITS IVdirektivet är ett matarfondföretag ett fondföretag som genom avvikelse från artiklarna 1.2 a, 50, 52, 55 och 56.2 c har fått tillstånd att placera minst 85 procent av sina tillgångar i andelar i ett annat fondföretag. Av artikel 58.3 framgår att ett mottagarfondföretag inte för egen del får vara 136

ett matarfondföretag och det får inte inneha andelar i ett matarfondföretag.

UCITS IV-direktivet innebär att det i svensk rätt måste göras möjligt att placera minst 85 procent av en värdepappersfonds tillgångar i en mottagarfond. De vanliga bestämmelserna om placeringar i olika typer av finansiella instrument kan inte gälla för en sådan värdepappersfond. I stället måste införas särskilda placeringsregler.

Först och främst kan inte bestämmelsen i artikel 55 om att ett fondföretag får placera högst 20 procent av sina tillgångar i andelar i ett annat fondföretag inte gälla för matarfondföretag. Den bestämmelsen motsvaras i Sverige av 5 kap. 16 § första stycket LIF.

Artikel 1.2 a i UCITS IV-direktivet föreskriver att en fond ska tillämpa principen om riskspridning. En matarfond kan sägas inte följa denna princip eftersom tillgångarna i huvudsak placeras på samma ställe. Artikeln har genomförts i svensk rätt på så sätt att det i 5 kap. 1 § första stycket LIF föreskrivs att en värdepappersfond ska ha en lämplig fördelning av placeringar med hänsyn till den riskspridning som är förenad med fondens placeringsinriktning enligt fondbestämmelserna. Eftersom det hänvisas till fondbestämmelserna och det i dessa måste framgå att värdepappersfonden är en matarfond, behövs inget uttryckligt undantag från 5 kap. 1 § första stycket LIF för matarfonder.

I artikel 50.1 e iv finns en särskild regel om placeringar i andra fondföretag. Bestämmelsen motsvaras av 5 kap. 15 § andra stycket LIF som föreskriver att medel i en värdepappersfond får placeras i andra fonder eller fondföretag bara om dessa, enligt sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning, får placera högst tio procent av sina medel i andelar i andra fonder eller fondföretag. I enlighet med UCITS IVdirektivet ska en matarfond undantas från den bestämmelsen. Det ska dock påpekas att mottagarfondföretagen är bundna av nationella regler som genomför UCITS-direktivets övriga placeringsbestämmelser, vilket innebär att ett mottagarfondföretag kan placera högst 20 procent av sitt värde i ett annat fondföretag (artikel 55.1 i UCITS IV-direktivet som i Sverige motsvaras av 5 kap. 16 § första stycket LIF).

Artikel 56.2 c föreskriver att ett fondföretag inte får förvärva mer än 25 procent av andelarna i ett enskilt fondföretag. Om den bestämmelsen gällde för matarfonder skulle det kunna innebära att en matarfond blev tvungen att sluta vara matarfond när innehavet i mottagarfonden översteg 25 procent av mottagarfondens andelar. Bestämmelsen motsvaras av 5 kap. 19 § 4 LIF.

I artikel 58.2 anges de tillgångsslag i vilka en matarfond får placera resterande högst 15 procent av tillgångarna. Artikeln anger att en matarfond får ha upp till 15 procent av sina tillgångar i kompletterande likvida tillgångar enligt artikel 50.2 andra stycket samt derivatinstrument enligt artiklarna 50.1 g, 51.2 och 51.3. Derivatinstrument får enligt artikeln endast användas för att säkra tillgångar (”hedging purposes”). Artiklarna 50.1 g och 51.3 motsvaras av 5 kap. 12-14 §§ LIF och beskriver i vilken typ av derivatinstrument en värdepappersfonds medel får placeras i samt vilken högsta riskexponering som gäller. Artikel 51.2 motsvaras av 5 kap. 1 § tredje stycket LIF om användning av derivatinstrument i syfte att effektivisera förvaltningen av värdepappersfonden. Ett matarfondföretag ska således enligt UCITS IV- 137

direktivet kunna använda sig av derivatinstrument på samma sätt som andra fondföretag, förutsatt att placeringen sker i syfte att ”säkra tillgångar”. Med detta måste enligt regeringens mening avses derivatanvändning i syfte att skydda en placering eller att gardera sig för valutakursförändringar. Det får således inte vara fråga om att använda derivat i syfte att ta hävstång. Det måste i fondbestämmelserna anges att fondbolaget får använda sig av derivatinstrument.

Termen ”kompletterande likvida tillgångar” i artikel 50.1 andra stycket har i LIF översatts till ”de likvida medel som behövs för förvaltningen av fonden” (5 kap. 1 § andra stycket LIF som motsvarar artikel 50.2 andra stycket i UCITS IV-direktivet). Rätten att låta en värdepappersfonds tillgångar bestå av likvida medel som behövs för förvaltningen av fonden ska inte sammanblandas med möjligheten att placera fondmedel på konto hos kreditinstitut enligt 5 kap. 10 § LIF. Det sistnämnda fordrar stöd i fondbestämmelserna, medan innehavet av likvida medel enligt 1 § inte kräver något sådant uttryckligt stöd (prop. 2002/03:150 s. 312). Genom att även en matarfonds medel får vara likvida ges matarfonden bl.a. en möjlighet att lösa in fondandelar utan att alltid behöva begära inlösen av andelar i mottagarfonden.

Ett fondbolag för en värdepappersfond ska således kunna placera alla fondens medel – dock minst 85 procent av fondens värde – i en annan fond. Den andra fonden måste vara en UCITS-fond och får inte själv vara en matarfond eller ett matarfondföretag. Inte heller får dess medel placeras i en matarfond eller ett matarfondföretag. Fondbolaget för matarfonden ska även kunna låta högst 15 procent av fondens värde bestå av likvida medel och derivatinstrument enligt ovan.

8.3.3¶Exponeringar som hänför sig till derivatinstrument

Regeringens förslag: Fondbolaget för matarfonden ska beräkna sin sammanlagda exponering hänförlig till derivatinstrument genom att lägga samman matarfondens direkta exponering hänförlig till derivatinstrument med mottagarfondens. Sammanläggning ska genom att matarfondens exponeringar läggs ihop antingen med mottagarfondens motsvarande exponeringar i proportion till matarfondens placeringar i mottagarfonden, eller med mottagarfondens högsta möjliga exponeringar hänförliga till derivatinstrument enligt fondbestämmelserna, i proportion till matarfondens placeringar i mottagarfonden.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Av artikel 58.2 i UCITS IVdirektivet framgår att matarfondföretaget, för att uppfylla bestämmelsen i artikel 51.3, ska beräkna sin totala exponering som hänför sig till derivatinstrument genom att kombinera sin egen direkta exponering hänförlig till derivatinstrument med mottagarfondens. Den exponeringsregel som avses i artikel 51.3 har genomförts i 5 kap. 13 § andra stycket LIF där det föreskrivs att en värdepappersfonds 138

sammanlagda exponeringar som hänför sig till derivatinstrument inte får överskrida fondens värde.

Sammanläggningen kan enligt artikel 58.2 ske genom att matarfondföretagets exponering kombineras med antingen

1) mottagarfondföretagets totala faktiska exponering hänförlig till derivatinstrument, i proportion till matarfondföretagets placeringar i mottagarfondföretaget, eller 2) mottagarfondföretagets högsta möjliga totala exponering hänförlig till derivatinstrument, fastställd i mottagarfondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning, i proportion till matarfondföretagets placering i mottagarfondföretaget.

Den första metoden för sammanläggning kan medge ett större utrymme för matarfonden men är å andra sidan administrativt mer krävande, eftersom det förutsätter att fondbolaget för mottagarfonden löpande förser fondbolaget för matarfonden med information om mottagarfondens faktiska exponering. Informationsutbytet ska regleras i avtalet mellan fondbolagen (se avsnitt 8.8). Den andra metoden för sammanläggning är enklare att hantera administrativt eftersom gränserna för matarfondens derivatanvändning i stället bestäms av de begränsningar som anges i mottagarfondens fondbestämmelser. Det spelar i detta fall alltså ingen roll om mottagarfonden faktiskt utnyttjar det utrymme som fondbestämmelserna medger.

I 5 kap. 13 § andra och tredje stycket samt i Finansinspektionens föreskrifter finns närmare bestämmelser om hur exponeringarna ska beräknas. Det är naturligtvis önskvärt att matarfonden och mottagarfonden använder sig av samma metoder för beräkning. Detta skulle fondbolagen kunna välja att reglera i avtalet avseende fonderna.

8.4¶Bestämmelser avseende mottagarfonden

8.4.1¶Undantag från skyldighet att anmäla marknadsföring

Regeringens förslag: Ett fondbolag som inte marknadsför andelar i en mottagarfond i ett annat EES-land på annat sätt än att andelarna innehas av ett eller flera matarfondföretag ska inte behöva anmäla till Finansinspektionen att den avser att marknadsföra andelar i landet i fråga. Ett mottagarfondföretag vars andelar inte marknadsförs i Sverige på annat sätt än att de innehas av en eller flera matarfonder behöver inte uppfylla de krav som normalt ställs på fondföretag som marknadsför andelar här.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: UCITS IV-direktivets bestämmelser för fondföretag som marknadsför sina andelar i andra medlemsstater än de där de är etablerade ska inte tillämpas när ett mottagarfondföretag inte söker kapital från allmänheten i en annan medlemsstat utan bara har en

eller flera matarfondföretag i det andra landet. Vidare ska inte artikel 108.1 andra stycket tillämpas avseende sådana mottagarfondföretag, dvs. myndigheterna i mottagarfondföretagets värdmedlemsstat kan inte vidta åtgärder mot mottagarfondföretaget för att det bryter mot lagar som gäller i värdmedlemsstaten och som inte omfattas av UCITS IVdirektivets tillämpningsområde (artikel 58.4 b). Det som avses är främst nationella regler om marknadsföring.

Ett mottagarfondföretag som inte söker kapital från allmänheten i en annan medlemsstat på annat sätt än att den har ett eller flera matarfondföretag i medlemsstaten behöver således inte anmäla att den marknadsför andelar i annan medlemsstat (artikel 93). Den behöver heller inte vidta nödvändiga åtgärder för att i enlighet med de lagar som gäller i medlemsstaten kunna göra utbetalningar till andelsägarna, lösa in andelar samt lämna ut information (artikel 92). Inte heller gäller direktivets krav om tillhandahållande av information på visst sätt i värdmedlemsstaten (artikel 94).

För svensk del innebär ovanstående att ett fondbolag som förvaltar en mottagarfond inte behöver underrätta Finansinspektionen om att det avser att erbjuda och tillhandahålla tjänster i ett annat land inom EES när tjänster endast tillhandahålls ett eller flera matarfondföretag. Vidare behöver ett mottagarfondföretag med en eller flera svenska matarfonder inte anmäla till den behöriga myndigheten i sitt hemland att företaget vill marknadsföra andelar i Sverige. Bestämmelserna bör genomföras genom att undantag medges från den av regeringen föreslagna 2 kap. 15 c § respektive 1 kap. 7 § LIF.

8.4.2¶Möjlighet att stänga en mottagarfond för nya investerare

Regeringens förslag: En mottagarfond som har minst två matarfonder eller matarfondföretag som andelsägare ska inte behöva vara öppen för kapitaltillskott från allmänheten.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Ett fondbolag anses ha en generell kontraheringsplikt, vilket innebär att fondbolaget har en skyldighet att sälja andelar i de fonder som fondbolaget förvaltar till alla som önskar köpa. Skyldigheten är en följd av att en fond bildas genom kapitaltillskott från allmänheten. Det är endast vid förvaltning av specialfonder som det är tillåtet att, under vissa förutsättningar, begränsa möjligheten att förvärva fondandelar (6 kap. 1 § LIF).

UCITS IV-direktivet medger ett undantag från bestämmelsen om generell kontraheringsplikt. Av direktivet framgår att ett mottagarfondföretag som har minst två matarfondföretag som andelsägare, kan välja om det ska söka kapital från andra investerare eller inte (artikel 58.4 a).

Ett fondbolag för en mottagarfond som har minst två matarfonder eller matarfondföretag som andelsägare ska således kunna välja om fonden ska vara öppen för kapitaltillskott från allmänheten eller inte. 140

Fondbolaget för mottagarfonden kan därmed välja att stänga fonden för nyteckning av andelar såvitt avser andra än matarfonderna eller matarfondföretagen.

Att fondbolaget för mottagarfonden beslutar att fonden ska stängas för allmänheten påverkar inte befintliga andelsägare. Dessa kvarstår med sina innehav i mottagarfonden. Fondbolaget för mottagarfonden kan alltså inte begära att befintliga andelsägare ska lösa in sina andelar. Innebörden av bestämmelsen i direktivet måste anses vara att mottagarfonden på nytt måste öppnas för allmänheten om en matarfond eller ett matarfondföretag lämnar mottagarfonden och den därmed har endast en matarfond eller ett matarfondföretag.

Ett fondbolag för en värdepappersfond som vill använda sig av denna möjlighet att inte rikta sig till allmänheten bör i fondbestämmelserna ange att fonden riktar sig till allmänheten men har möjlighet att upphöra med att söka kapital från andra investerare om den får två eller flera matarfonder eller matarfondföretag. Även hur fondandelsägarna ska informeras om denna åtgärd bör anges i fondbestämmelserna. Detsamma gäller förutsättningarna för när denna särskilda form av stängning inte längre föreligger och mottagarfonden därför måste öppnas för försäljning.

8.4.3¶Underrättelse till Finansinspektionen om de matarfonder vars medel placeras i en mottagarfond

Regeringens förslag: Ett fondbolag som förvaltar en mottagarfond ska till Finansinspektionen lämna uppgift om varje matarfond eller matarfondföretag vars medel placeras i mottagarfonden. Om en sådan uppgift rör ett matarfondföretag ska Finansinspektionen lämna uppgiften till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt UCITS IV-direktivet ska ett mottagarfondföretaget omedelbart meddela de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat identitetsuppgifter för de matarfondföretag som placerar i dess fondandelar. Om mottagarfondföretaget och matarfondföretaget är etablerade i olika medlemsstater ska den behöriga myndigheten omedelbart lämna vidare uppgifterna till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland (artikel 66.1).

Informationen innebär att Finansinspektionen får en samlad bild av hur många, och vilka, matarfonder eller matarfondföretag som placerar medel i en mottagarfond. Detta kan vara viktig information för tillsynen av mottagarfonden. När en svensk värdepappersfond omvandlas till en matarfond får Finansinspektionen visserligen kännedom om detta genom att fondbolaget som förvaltar värdepappersfonden ansöker om tillstånd att placera medel i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag. Samma gäller när en matarfond vill byta mottagarfond eller

mottagarfondföretag. Det kan dock finnas ett värde för Finansinspektionen att veta att placeringen också har påbörjats.

8.5¶Tillståndskrav

8.5.1¶Tillstånd genom godkännande av fondbestämmelserna för matarfonden

Regeringens förslag: Det ska krävas tillstånd för att placera en värdepappersfonds medel enligt bestämmelserna för matarfonder. Tillstånd ska ges av Finansinspektionen i form av godkännande av fondbestämmelserna.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Utredningen har dock inte uttryckligen tagit ställning till om tillstånd ska ges samtidigt som fondbestämmelserna godkänns.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt UCITS IV-direktivet ska medlemsstaterna se till att det för ett fondföretags placeringar i ett visst mottagarfondföretag, vilka överstiger den gräns som normalt gäller för placering i ett annat fondföretag, krävs tillstånd på förhand (artikel 59). Bestämmelsen innebär att tillstånd krävs dels vid nybildning av en fond som ska vara en matarfond, dels vid ombildning av en fond till matarfond, dels vid byte av mottagarfond.

Att en fond är en matarfond ska framgå av fondbestämmelserna. Eftersom valet av mottagarfond påverkar hela placeringsinriktningen måste det i fondbestämmelserna även anges vilken fond som är mottagarfond. En nybildning eller ombildning av en fond till matarfond kräver således alltid godkännande av nya eller ändrade fondbestämmelser. Det kan därmed tyckas onödigt att kräva ett särskilt tillstånd utöver tillstånd till ändring av fondbestämmelserna. Eftersom fondbestämmelserna inte heller kan godkännas utan att övriga förutsättningar för att värdepappersfonden ska få bli en matarfond är uppfyllda, är det enligt regeringens mening lämpligt att tillstånd ges i form av godkännande av fondbestämmelserna.

8.5.2¶Ansökningshandlingar

Regeringens förslag: Tillsammans med en ansökan om tillstånd att placera en värdepappersfonds medel enligt bestämmelserna för matarfonder ska lämnas nya eller ändrade fondbestämmelser för fonden. Tillsammans med ansökan ska även lämnas de andra handlingar som krävs enligt UCITS IV-direktivet

Om placeringen ska ske i ett mottagarfondföretag, ska fondbolaget även ge in ett intyg från den behöriga myndigheten i mottagarfondföretagets hemland om att fondföretaget har tillstånd

enligt UCITS IV-direktivet, att det inte är ett matarfondföretag och att

dess medel inte placeras i en matarfond eller ett matarfondföretag.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag: Förutom krav på tillstånd för att bli matarfondföretag innehåller UCITS IV-direktivet bestämmelser om vilka handlingar som ska ges in tillsammans med ansökan (artikel 59). De handlingar som avses är matarfondföretagets och mottagarfondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordningar, fondföretagens informationsbroschyr och faktablad, avtal mellan fondföretagen eller interna uppföranderegler (se avsnitt 8.8), eventuell underrättelse till andelsägarna som ska lämnas med anledning av ombildning (se avsnitt 8.5.4), avtal mellan fondföretagens förvaringsinstitut (se avsnitt 8.9.1) samt avtal mellan fondföretagens revisorer (se avsnitt 8.10.2). Om fondföretagen är etablerade i olika medlemsstater ska ansökan också innehålla ett intyg från behörig myndighet i mottagarfondföretagets hemmedlemsstat om att fondföretaget uppfyller kraven för att vara ett mottagarfondföretag.

En bestämmelse med motsvarande innehåll som artikel 59 bör införas i LIF. De fondbestämmelser som ska ges in är fondbestämmelserna för en nystartad fond eller de ändrade fondbestämmelser som är en följd av den nya placeringsinriktningen.

Matarfondens informationsbroschyr och faktablad ska ges in tillsammans med ansökan. Det är fråga om den informationsbroschyr och det faktablad som fondbolaget kommer att använda efter det att tillstånd har lämnats.

De handlingar som ska bifogas ansökan ska enligt artikel 59.3 i UCITS IV-direktivet ska vara avfattade på ett officiellt språk i matarfondföretagets hemland eller på ett språk som godkänns av dess behöriga myndigheter. Varken av språklagen (2009:600) eller förvaltningslagen (1986:223) följer någon uttrycklig skyldighet att endast ge in handlingar som är avfattade på svenska språket eller översatta till svenska språket till olika myndigheter. Av språklagen följer att språket i förvaltningsmyndigheter är svenska och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Myndigheterna har vidare ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom dess fackområde finns tillgänglig, används och utvecklas. Detta innebär att språket i t.ex. protokoll, beslut och föreskrifter ska vara svenska. I förarbetena till språklagen framförs dock att det i andra delar av den offentliga verksamheten är naturligt att det kan förekomma kommunikation på andra språk än svenska. Som exempel anges skriftväxling mellan svenska myndigheter och utländska myndigheter och internationella organisationer. Det framhålls vidare att de exakta gränserna för det område inom vilket svenskan är obligatorisk inte kan anges generellt utan får bedömas i varje enskilt fall (prop. 2008/09:153 s. 29 f.).

Som en allmän princip gäller sedan lång tid tillbaka att det svenska språket ska användas i inlagor som ges in till domstolar och myndigheter. Om det kommer in en handling på ett främmande språk får i stället

myndigheten ta ställning till om översättning ska ske. Därvid ska hänsyn tas till ärendets beskaffenhet, omfattningen och karaktären av det material som lämnas in samt kostnaden för översättning sedd i förhållande till ärendets vikt. En inlaga får inte avvisas enbart av det skälet att den inte är avfattad på svenska (se prop. 1971:30 s. 382).

Att medge ett fondbolag att ge in ansökningshandlingar på ett annat språk än svenska strider således inte mot lag. Det rör sig om en förmån för sökanden som enligt regeringes mening Finansinspektionen bör vara fri att avgöra om den vill ge. Finansinspektionen bör alltså få avgöra om den vill godkänna ansökningshandlingar på andra språk än svenska.

8.5.3¶Finansinspektionens prövning

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska godkänna en ansökan om tillstånd till att placera en värdepappersfonds medel enligt bestämmelserna för matarfonder om den tänkta placeringsinriktningen överensstämmer med vad som gäller för en matarfond, de ingivna handlingarna uppfyller tillämpliga krav samt fondbestämmelserna i övrigt uppfyller kraven på fondbestämmelser. Om värdepappersfonden är en befintlig fond ska Finansinspektionen inom 15 arbetsdagar efter att fullständig ansökan lämnats in underrätta sökanden om sitt beslut. För beslut som avser fondbestämmelser för en ny fond eller fondbestämmelser som ändras på annat sätt än som en följd av den nya placeringsinriktningen ska tidsfristen för Finansinspektionens underrättelse om beslut vara två månader.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt UCITS IV-direktivet ska tillstånd till placering i ett fondföretag överstigande den gräns som normalt gäller för investeringar i andra fondföretag lämnas om matarfondföretaget, dess förvaltningsbolag, förvaringsinstitut och revisor samt mottagarfonden eller mottagarfondföretaget uppfyller direktivets krav (artikel 59.3). Det innebär att Finansinspektionen vid sin prövning ska kontrollera att alla formaliteter är uppfyllda avseende framför allt avtal mellan fondbolagen, avtal mellan förvaringsinstituten och avtal mellan revisorerna. Den tänkta placeringsinriktningen måste också överensstämma med vad som gäller för en matarfond, vilket bl.a. innebär att den tänkta mottagarfonden måste uppfylla kraven för att vara mottagarfond.

En ytterligare förutsättning är naturligtvis att fondbestämmelserna kan godkännas. Prövningen av dessa såvitt avser placeringsinriktningen får emellertid inte gå utöver prövningen enligt ovan. Finansinspektionen får således inte neka tillstånd på den grunden att placeringsinriktningen inte kan anses skälig. Inte heller kan Finansinspektionen vägra tillstånd beträffande en befintlig fond på den grunden att fondbestämmelseändringen strider mot andelsägarnas gemensamma intresse (se avsnitt 13.1.2).

Enligt direktivet ska behörig myndighet underrätta matarfondföretaget om sitt beslut inom 15 arbetsdagar från det att fullständiga ansökningshandlingar överlämnats (artikel 59.2). Med fullständiga ansökningshandlingar måste avses att samtliga de handlingar som ska ges in är ingivna och att de är fullständigt ifyllda. Finansinspektionen ska således kunna fatta beslut med stöd av de ingivna handlingarna utan ytterligare kompletteringar.

Eftersom fondbestämmelserna måste prövas samtidigt kommer tidsfristen 15 dagar i direkt konflikt med den tidsfrist på två månader som föreslås gälla för godkännande av fondbestämmelser (se avsnitt 13.1.3). Konflikten finns även i UCITS IV-direktivet, eftersom enligt artikel 5.4 auktorisation av fondföretag ska lämnas inom två månader från ansökan. Rimligen bör det vara så att femtondagarsfristen ska gälla vid ombildning till matarfond och vid byte av mottagarfond, men tvåmånadersfristen när det är fråga om att godkänna en ny fond. När det således rör sig om en befintlig fond, ska fondbestämmelserna godkännas inom femton arbetsdagar. Det kan dock hända att fondbolaget för värdepappersfonden samtidigt ansöker om godkännande av ändringar i fondbestämmelserna som inte har med det faktum att fonden blir matarfond att göra. För sådana ändringar kan inte femtondagarsfristen anses gälla.

8.5.4¶Information till fondandelsägarna

Regeringens förslag: Innan en befintlig värdepappersfond blir en matarfond eller byter mottagarfond eller mottagarfondföretag, ska andelsägarna i värdepappersfonden underrättas om förändringen och ges möjlighet att lösa in sina fondandelar utan att andra avgifter tas ut

än vad som motsvarar kostnader för avveckling av

värdepappersinnehavet till följd av inlösen. Möjlighet att begära sådan inlösen ska ges under minst 30 dagar från dagen för underrättelse. Av underrättelsen ska framgå att Finansinspektionen har godkänt

ändringen av fondbestämmelserna, när de ändrade

fondbestämmelserna ska börja tillämpas och att fondandelsägarna har rätt till inlösen av sina fondandelar. Till underrättelsen ska fogas faktabladen avseende matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska bemyndigas att meddela föreskrifter om hur underrättelsen ska lämnas.

Utredningens förslag: Utredningen har inte föreslagit att informationskravet ska regleras särskilt i lag utan har ansett att detta bör ske genom föreskrifter.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det. Finansinspektionen anser emellertid att UCITS IV-direktivets krav på underrättelse till andelsägarna vid omvandling till matarfond eller byte av mottagarfondföretag bör framgå av lag.

Skälen för regeringens förslag: Enligt UCITS IV-direktivet ska medlemsstaterna kräva att ett matarfondföretag som redan bedriver verksamhet som fondföretag, inbegripet verksamhet som matarfondföretag till ett annat mottagarfondföretag, lämnar viss information till sina fondandelsägare i samband med ombildning eller byte av mottagarfondföretag. Informationen ska innehålla en förklaring om att behörig myndighet har godkänt att matarfondföretagets medel placeras i mottagarfondföretaget, matarfondföretagets och mottagarfondföretagets faktablad, datum då placeringen ska påbörjas och en förklaring om att andelsägarna har rätt att inom 30 dagar begära att deras andelar återköps eller löses in, utan några andra kostnader än kostnaderna för avveckling av värdepappersinnehavet. Informationen ska ges senast 30 dagar före det datum då placeringen ska ske (artikel 64).

Enligt regeringens förslag ska andelsägarna vid ändringar av fondbestämmelserna som är av väsentlig betydelse underrättas om beslutet och ges möjlighet att lösa in sina fondandelar före det att ändringen börjar tillämpas (se avsnitt 13.1.2). Andelsägarna har i de fallen rätt till inlösen utan att andra avgifter tas ut än vad som motsvarar kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet till följd av inlösen. En underrättelse till andelsägarna ska bl.a. innehålla lämplig information om syftet med fondbestämmelseändringen och vilka konsekvenser den kan få för andelsägarna. UCITS IV-direktivet reglerar dock uttömmande vilka krav som kan ställas på ett fondföretag som ombildas till matarfond eller byter matarfondföretag. Det är därför enligt regeringens mening lämpligt att det införs en särskild bestämmelse avseende informationskravet i samband med omvandling till matarfond eller byte av mottagarfond eller mottagarfondföretag. I stället för att Finansinspektionen ska besluta om rätt till inlösen på grund av att det är fråga om en väsentlig ändring av fondbestämmelserna bör det också klargöras att andelsägarna vid omvandling till matarfond eller byte av mottagarfond eller mottagarfondföretag alltid har rätt till inlösen utan att andra avgifter tas ut än vad som motsvarar kostnader för avveckling av värdepappersinnehavet till följd av inlösen.

Som framgår ovan (avsnitt 8.5.2) ska underrättelsen ges in till Finansinspektionen i samband med ansökan om godkännande av de nya fondbestämmelserna. Finansinspektionen får därmed möjlighet att kontrollera att underrättelsen uppfyller de krav som kommer att gälla.

Om ett fondföretag har anmält att det marknadsför sina andelar i ett annat EES-land ska enligt UCITS IV-direktivet informationen om omvandlingen till matarfondföretag till andelsägarna i värdmedlemsstaten lämnas på det officiella språket eller på ett språk som godkänns av detta lands myndigheter (artikel 64.2). Finansinspektionen får enligt förordningen (2004:75) om investeringsfonder meddela föreskrifter om översättning till svenska språket av information som fondföretag och förvaltningsbolag lämnar i Sverige. Med stöd av detta bemyndigande kan inspektionen föreskriva att underrättelsen till de svenska andelsägarna i ett matarfondföretag som marknadsför andelar i Sverige ska upprättas på svenska.

I kommissionens direktiv 2010/44/EU finns en bestämmelse som innebär att informationen till andelsägarna ska lämnas antingen på papper eller via ett varaktigt medium, och i det senare fallet ska vissa 146

villkor vara uppfyllda (artikel 29 och artikel 7). Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör bemyndigas att meddela närmare föreskrifter – baserade på kommissionens direktiv – om sättet för underrättelse.

8.6¶Avgifter och ersättningar

Regeringens förslag: Ett fondbolag som förvaltar en mottagarfond får inte ta ut någon avgift av matarfonden eller matarfondföretaget vid försäljning eller inlösen av andelar.

Om provision eller annan ersättning betalas ut till ett fondbolag eller någon annan som handlar på dess uppdrag i samband med att matarfondens medel placeras i andelar i en mottagarfond eller i ett mottagarfondföretag, ska denna ersättning tillföras matarfondens tillgångar.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt UCITS IV-direktivet får ett mottagarfondföretag inte debitera ett matarfondföretag några avgifter vid köp respektive avyttring av andelar (artikel 66.2). Bestämmelsen hindrar inte mottagarfonden från att debitera matarfonden en förvaltningsavgift. Här finns i stället informationskrav angående de sammanlagda avgifterna (se avsnitt 8.13). En motsvarande bestämmelse bör införas i LIF.

Likabehandlingsprincipen kräver att alla andelsägarna i en fond behandlas på samma sätt. En fråga som kan ställas är om inte likabehandlingsprincipen träds för när då en fondandelsägare i form av en matarfond t.ex. debiteras lägre avgifter än övriga fondandelsägare. Matar-mottagarstrukturen är emellertid en konstruktion som gör det nödvändigt med vissa särbestämmelser för att inte andelsägarna i matarfonden ska hamna i en sämre situation än om de investerade direkt i mottagarfonden. Andelsägarna i matarfonden riskerar t.ex. att drabbas av oskäligt höga förvaltningsavgifter på grund av att två fondbolag är involverade i förvaltningen. Deras situation kan därmed inte anses jämförbar med vanliga fondandelsägares situation (se även avsnitt 8.8).

Om en serviceavgift, provision eller annan ekonomisk ersättning betalas ut i samband med att ett matarfondföretags medel placeras i andelar i ett mottagarfondföretag, ska enligt UCITS IV-direktivet beloppet tillföras matarfondföretagets tillgångar (artikel 65.2). Ersättningen ska tillföras matarfondföretaget oavsett om det är förvaltningsbolaget eller någon annan som på förvaltningsbolagets uppdrag köper andelar i ett mottagarfondföretag.

När fondbolaget för matarfonden köper andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget kan det för den senare innebära en stor insättning. Vid sådana större insättningar av medel förekommer det att fondbolaget för den fond vars medel placerats i en annan fond erhåller ersättning från fondbolaget för den mottagande fonden. I enlighet med direktivet ska sådan ersättning tillföras matarfondens tillgångar och således komma

matarfondens andelsägare till godo. Detta är en generell regel som redan i dag får anses gälla genom sundhetskravet i 2 kap. 17 § LIF och regeln i 4 kap. 2 § tredje stycket LIF om att fondbolaget vid förvaltningen av en investeringsfond uteslutande ska handla i fondandelsägarnas gemensamma intresse. Kravet bör dock framgå uttryckligen, varför en särskild bestämmelse härom bör införas.

8.7¶Fondbolagets för matarfonden ansvar gentemot sina andelsägare

Regeringens förslag: Ett fondbolag som förvaltar en matarfond ska effektivt övervaka förvaltningen av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Fondbolaget får därvid förlita sig på den information som det får från fondbolaget för mottagarfonden eller från mottagarfondföretaget samt från mottagarfondens eller mottagarfondföretagets förvaringsinstitut och revisor, såvida det inte finns anledning att ifrågasätta informationens tillförlitlighet.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens, utom så till

vida att utredningen föreslagit att fondbolaget för matarfonden ska ”noga följa” verksamheten i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det. Finansinspektionen menar dock att skyldigheten för matarfondens fondbolag att övervaka mottagarfonden bör ansluta till direktivets ordalydelse.

Skälen för regeringens förslag: De nya reglerna om matar- och mottagarstrukturer i UCITS IV-direktivet medför ingen förändring av matarfondens fondbolags ansvar mot andelsägarna. Oavsett om värdepappersfonden är en matarfond eller inte har fondbolaget ansvaret för investeringarna gentemot andelsägarna. Eftersom nästan alla matarfondens medel investeras i en annan fond minskar emellertid insynen i investeringarna. UCITS IV-direktivet innehåller därför regler som syftar till att matarfondföretaget ska kunna hålla sig informerat om hur mottagarfondföretagets förvaltning sköts.

Enligt direktivet ska matarfondföretaget effektivt övervaka mottagarfondföretagets verksamhet. Vid utövandet av den skyldigheten får matarfondföretaget förlita sig på den information och de handlingar som det får från mottagarfondföretaget, dess förvaltningsbolag, förvaringsinstitut eller revisor, såvida det inte finns anledning att ifrågasätta informationens och handlingarnas tillförlitlighet (artikel 65.1). En motsvarande bestämmelse bör införas i LIF. Regeringen instämmer i Finansinspektionens synpunkt att skyldigheten för matarfondens fondbolag att övervaka mottagarfonden bör ansluta till direktivets ordalydelse. Fondbolaget för matarfonden ska således effektivt övervaka förvaltningen av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget.

8.8¶Information till fondbolaget för matarfonden och samordning mellan fonderna

Regeringens förslag: Om matarfonden och mottagarfonden förvaltas av olika fondbolag, ska fondbolaget för mottagarfonden vara skyldigt att till fondbolaget för matarfonden lämna den information som behövs för att det senare ska kunna uppfylla kraven i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet.

Det ska finnas ett avtal mellan fondbolagen för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Avtalet ska säkerställa att fondbolaget för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget lämnar nödvändig information till fondbolaget för matarfonden, samt annan samordning mellan fonderna. Om både matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget förvaltas av samma fondbolag eller förvaltningsbolag ska avtalet kunna ersättas av skriftliga rutiner som säkerställer samordning mellan fonderna. Avtalet eller de skriftliga rutinerna ska innehålla åtminstone sådana uppgifter som anges i kommissionens direktiv 2010/44/EU.

Om matarfondens medel placeras i en mottagarfond ska i avtalet föreskrivas att svensk lag är tillämplig på avtalet och att svenska domstolar ska pröva tvister med anledning av avtalet. Om matarfondens medel placeras i ett mottagarfondföretag ska i avtalet föreskrivas antingen att svensk lag är tillämplig på avtalet och att svenska domstolar ska pröva tvister med anledning av avtalet, eller att lagstiftningen i mottagarfondföretagets hemland är tillämplig på avtalet och att det landets domstolar ska pröva tvister med anledning av avtalet.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Utredningen har dock föreslagit att bestämmelserna om tillämplig lag och behöriga domstolar ska regleras i avtalet ska genomföras i föreskrifter. Även skyldigheten att i avtalet reglera tillhandahållandet av överenskommelser som ingås med tredje part har utredningen ansett ska genomföras i föreskrifter.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt UCITS IV-direktivet ska medlemsstaterna kräva att mottagarfondföretaget förser matarfondföretaget med all den dokumentation och information som behövs för att det senare ska kunna uppfylla direktivets krav. För det syftet ska matarfondföretaget ingå avtal med mottagarfondföretaget. I Avtalet ska finnas tillgängligt på begäran och kostnadsfritt för alla andelsägare. Medel får inte placeras i mottagarfondföretaget, utöver den gräns som gäller enligt artikel 55.1, innan avtalet har trätt i kraft (artikel 60.1).

I kommissionens direktiv 2010/44/EU finns närmare bestämmelser om vilka frågor avtalet ska reglera. Bestämmelserna rör både informationsutbyte och samordning mellan parterna. Enligt kommissionens direktiv ska avtalet reglera när och hur viss information ska meddelas matarfondföretaget. Den information det är fråga om är

t.ex. tillhandahållande av interna operativa dokument såsom riskhanteringsprocess och rapporter om regelefterlevnad, samt uppgifter om mottagarfondföretagets faktiska exponering mot derivatinstrument. Det senare är nödvändigt för att matarfondföretaget ska kunna beräkna sin totala exponering som hänför sig till derivatinstrument. Avtalet ska innehålla en försäkran om att mottagarfondföretaget kommer att informera matarfondföretaget om varje annan överenskommelse om informationsutbyte som ingås med tredje part och, om tillämpligt, när och hur mottagarfondföretaget kommer att göra dessa överenskommelser tillgängliga för matarfondföretaget (artikel 8 f).

I avtalet ska också framgå vilka avgifter och utgifter som ska belasta matarfondföretaget samt villkoren för eventuell överföring av apporttillgångar från matarfondföretaget till mottagarfondföretaget. Med överföring av apporttillgångar avses i direktivet överföring av finansiella instrument i stället för pengar. När det gäller sådan överföring påpekas i direktivets skäl att den innebär fördelar i form av minskade transaktionskostnader och undvikande av negativa skattekonsekvenser. Sådan överföring är särskilt fördelaktig för fondföretag som redan bedriver verksamhet som fondföretag eller matarfondföretag till ett annat mottagarfondföretag (skäl 10).

Avtalet ska också reglera bl.a. samordning av intervaller och tidpunkt för beräkning och offentliggörande av fondandelsvärdet, förfaranden som säkerställer att frågor och klagomål från andelsägarna hanteras på lämpligt sätt, när och hur fondföretaget ska anmäla tillfälligt avbrott och återupptagande av försäljning och inlösen av fondandelar, eventuella åtgärder för att förhindra market timing samt vilket lands lagstiftning som ska tillämpas vid tvist om avtalets villkor. Beträffande det senare gäller att avtalet måste föreskriva att den lagstiftning som gäller i något av fondföretagens hemländer ska tillämpas på avtalet (artikel 14). Beträffande hantering av klagomål framgår i direktivets skäl att det handlar om att korrespondens som av misstag sänts till mottagarfondföretaget i stället för till matarfondföretaget eller tvärtom kan hanteras (skäl 9).

Om matarfondföretaget och mottagarfondföretaget förvaltas av samma förvaltningsbolag räcker det att förvaltningsbolaget fastställer interna uppföranderegler som säkerställer att kraven i direktivet blir uppfyllda (artikel 60.1 i UCITS IV-direktivet). Kommissionens direktiv 2010/44/EU innehåller även närmare bestämmelser för vilka frågor de interna uppförandereglerna ska reglera. Utöver det som gäller innehållet i avtalet föreskrivs att förvaltningsbolagets interna uppföranderegler ska omfatta lämpliga åtgärder för att minska sådana intressekonflikter som kan uppstå mellan matarfondföretaget och mottagarfondföretaget eller mellan matarfondföretaget och andra andelsägare i mottagarfondföretaget. Detta under förutsättning att eventuella intressekonflikter inte hanterats tillräckligt genom de åtgärder som förvaltningsbolagen ska vidta för att uppfylla övriga bestämmelser om intressekonflikter i UCITS IV-direktivet.

Som nämnts ovan syftar avtalet mellan fondbolagen för matarfonden respektive mottagarfonden eller mottagarfondföretaget bl.a. till att fondbolaget för matarfonden ska ges särskild information om mottagarfonden. Liksom beträffande avgifter kan man fråga sig om inte 150

likabehandlingsprincipen träds för när då en fondandelsägare i form av en matarfond får särskilda möjligheter till information jämfört med övriga fondandelsägare (se avsnitt 8.6). Matar-mottagarstrukturen är emellertid en konstruktion som gör det nödvändigt med vissa särbestämmelser för att inte andelsägarna i matarfonden ska hamna i en sämre situation än om de investerade direkt i mottagarfonden. Andelsägarna i matarfonden har inte samma insyn i förvaltningen av mottagarfonden som de skulle ha om de investerade direkt i denna. Eftersom matarfonden tillåts ha en del kompletterande tillgångar i form av t.ex. derivatinstrument måste vidare fondbolaget för matarfonden få information om riskexponeringen i mottagarfonden för att exponeringsreglerna ska kunna upprätthållas.

Det är emellertid viktigt att avtalen mellan fondbolagen för matarfonden respektive mottagarfonden eller mottagarfondföretaget inte ger rättigheter till matarfonden som inte är motiverade av den särskilda investeringsformen. Fondbolaget för mottagarfonden är alltjämt skyldigt att se till att fondandelsägarna behandlas på ett rättvist sätt. I kommissionens direktiv 2010/44/EU finns t.ex. en bestämmelse om att det i avtalet ska anges vilka villkor som gäller för att mottagarfondföretaget gentemot matarfondföretaget ska kunna avstå från att utöva vissa av de rättigheter som det enligt fondbestämmelserna har i förhållande till andelsägarna (artikel 10 första stycket h). Bestämmelsen bör enligt regeringens mening inte uppfattas som att det finns en diskretionär möjlighet för fondbolaget för mottagarfonden att avstå från att tillämpa vissa bestämmelser i förhållande till matarfonden. I den mån ett sådant avstående innebär ett avsteg från likabehandlingsprincipen bör avstående endast kunna ske om det är nödvändigt för att hantera de frågor som kan uppkomma till följd av det särskilda förhållande som föreligger mellan en matarfond och en mottagarfond.

Direktivet talar om avtal mellan fondföretagen, men eftersom svenska fonder inte är juridiska personer är det riktiga att ålägga fondbolagen att se till att avtal finns. Om en svensk matarfond ska placera medel i ett mottagarfondföretag som är en juridisk person kan naturligtvis avtalet ingås direkt med mottagarfondföretaget.

Enligt regeringens mening bör det i LIF finnas ett åliggande för fondbolaget för mottagarfonden att förse fondbolaget för matarfonden med den information som behövs för att det senare ska kunna uppfylla kraven i LIF eller andra författningar som reglerar bolagets verksamhet. De skyldigheter som åligger fondbolaget för en matarfond för vilka fondbolaget behöver information från fondbolaget för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget är framför allt skyldigheten att begränsa exponeringarna mot derivatinstrument (se avsnitt 8.3.3) och skyldigheten att effektivt övervaka förvaltningen av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget (se avsnitt 8.7).

För att säkerställa informationsutbytet bör det krävas att det finns ett avtal mellan fondbolagen eller fondbolaget och mottagarfondföretaget. Kommissionens direktiv 2010/44/EU reglerar emellertid inte bara nödvändigt informationsutbyte utan även sådant som kan vara bra och praktiskt att reglera i ett avtal. t.ex. villkor för överföring av finansiella instrument eller uppgifter om avgifter och utgifter. Förutom nödvändigt informationsutbyte bör det därför i LIF anges att avtalet även ska reglera 151

annan samordning mellan fonderna eller fonden och fondföretaget. I stället för att räkna upp alla de detaljerade krav som anges i genomförandedirektivet, bör de införas i LIF genom en hänvisning till direktivet. Lagvalsbestämmelserna bör dock preciseras. I LIF bör därför föreskrivas att avtalet ska utse lagen i matarfondens eller mottagarfondföretagets hemland och att det ska föreskrivas att det landets domstolar ska vara behöriga att pröva tvister med anledning av avtalet.

Det som UCITS IV-direktivet benämner som interna uppföranderegler bör enligt regeringens mening motsvaras av skriftliga rutiner. I LIF bör anges att de skriftliga rutinerna ska säkerställa samordning mellan fonderna eller fonden och fondföretaget. Med samordning avses då bl.a. en reglering av hur intressekonflikter hanteras. För att upprätthålla samma systematik som gäller för regleringen om de avtal som ska ingås, bör det i LIF även beträffande rutinerna tas in en hänvisning till kommissionens direktiv.

8.9¶Förvaringsinstituten

8.9.1¶Informationsutbyte och samordning mellan förvaringsinstituten

Regeringens förslag: Matarfondens fondbolag ska vara skyldigt att till förvaringsinstitutet lämna sådan information om mottagarfonden som institutet behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter.

Om en matarfond och en mottagarfond har olika förvaringsinstitut, ska förvaringsinstituten vara skyldiga att utbyta den information och ha den samordning som behövs för att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

Om en matarfond och en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag har olika förvaringsinstitut, ska det finnas ett avtal mellan instituten, Avtalet ska säkerställa nödvändigt informationsutbyte och nödvändig samordning mellan förvaringsinstituten. Avtalet ska innehålla åtminstone sådana uppgifter som anges i kommissionens direktiv 2010/44/EU.

Om matarfondens medel placeras i en mottagarfond ska i avtalet föreskrivas att svensk lag är tillämplig på avtalet och att svenska domstolar ska pröva tvister med anledning av avtalet. Om matarfondens medel placeras i ett mottagarfondföretag ska i avtalet föreskrivas att det lands lag som är tillämpligt på det avtal som

upprättats mellan fondbolagen för matarfonden och

mottagarfondföretaget ska tillämpas även på avtalet mellan förvaringsinstituten och att det landets domstolar ska pröva tvister med anledning av avtalet. Om det inte finns något sådant avtal ska i stället föreskrivas antingen att svensk lag är tillämplig på avtalet och att svenska domstolar ska pröva tvister med anledning av avtalet, eller att lagstiftningen i mottagarfondföretagets hemland är tillämplig på

avtalet och att det landets domstolar ska pröva tvister med anledning av avtalet.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Utredningen har dock föreslagit att bestämmelserna om hur tillämplig lag och behöriga domstolar ska regleras i avtalet ska genomföras i föreskrifter.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag: För varje värdepappersfond ska det finnas ett förvaringsinstitut som har i uppdrag att ta emot och förvara den egendom som ingår i fonden. Förvaringsinstitutet ska dessutom utöva viss kontroll över fondbolaget och se till bl.a. att försäljning och inlösen av fondandelar går rätt till, att andelarna blir rätt värderade samt att fondens medel används i enlighet med LIF och fondbestämmelserna. Ett förvaringsinstitut ska verkställa fondbolagets beslut under förutsättning att dessa inte strider mot LIF eller fondbestämmelserna (3 kap. 1 och 2 §§ LIF). Förvaringsinstitutet ska vara en bank eller ett annat kreditinstitut (1 kap. 1 § 14).

För att förvaringsinstitutet ska kunna kontrollera att matarfondföretagets medel används enligt tillämpliga regler krävs att förvaringsinstitutet får information bl.a. om mottagarfondföretagets placeringar. UCITS IV-direktivet föreskriver därför att matarfondföretaget ansvarar för att till förvaringsinstitutet vidarebefordra den information om mottagarfondföretaget som krävs för att matarfondföretaget ska kunna fullgöra sina uppgifter (artikel 61.1 fjärde stycket). En motsvarande bestämmelse bör införas i LIF.

När matarfondföretaget och mottagarfondföretaget inte har samma förvaringsinstitut ska enligt UCITS IV-direktivet förvaringsinstituten ingå ett avtal om informationsutbyte för att säkerställa att båda instituten ska kunna fullgöra sina uppgifter (artikel 61.1 första stycket). Kommissionens direktiv 2010/44/EU innehåller närmare bestämmelser om vad avtalet mellan förvaringsinstituten ska innehålla. Avtalet ska bl.a. ange vilka dokument som rutinmässigt ska utbytas samt hur dessa ska överlämnas. Vidare ska avtalet reglera samordning av de båda institutens deltagande när det gäller operativa frågor, t.ex. förfarandet för att beräkna fondandelsvärdet för vart och ett av fondföretagen. Här inbegrips eventuella åtgärder som ska skydda mot utnyttjande av tidszonsskillnader mellan olika marknader (market timing). I avtalet ska även anges hur samordning ska ske mellan instituten avseende instruktioner från matarfondföretaget om att köpa eller lösa in andelar i mottagarfondföretaget samt avveckling av sådana transaktioner, inklusive frågor om att överföra apporttillgångar. Avtalet ska även reglera samordning av förfarandena vid räkenskapsårets slut. Beträffande lagval föreskrivs att avtalet ska peka ut samma lagstiftning som gäller enligt avtalet mellan matarfondföretaget och mottagarfondföretaget. Om ett sådant avtal har ersatts av interna uppföranderegler ska i avtalet i stället föreskrivas att det är antingen lagstiftningen i matarfondföretagets hemmedlemsstat eller lagstiftningen i mottagarfondföretagets hemmedlemsstat som är tillämplig på avtalet och att domstolarna i den

medlemsstat vars lagstiftningen är tillämplig på avtalet är exklusivt behöriga (artikel 25).

I UCITS IV-direktivet föreskrivs vidare att förvaringsinstituten inte ska anses bryta mot bestämmelser om tystnadsplikt när de uppfyller de krav som anges i kapitlet om matarfondföretag och mottagarfondföretag (artikel 61.1 tredje stycket).

Enligt regeringens mening bör det i LIF framgå att förvaringsinstituten är skyldiga att lämna den information och ha den samordning som behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter. Om förvaringsinstituten är skyldiga att lämna den information till varandra som behövs för att något av förvaringsinstituten ska kunna fullgöra sina skyldigheter kan de inte anses bryta mot den s.k. banksekretessen när de lämnar sådana uppgifter, eftersom uppgiftslämnandet inte kan anses ske obehörigen (jfr 1 kap. 10 § lagen [2004:297] om bank- och finansieringsrörelse.

Förvaringsinstituten bör vara skyldiga att i ett avtal reglera hur samordningen och informationsutbytet ska se ut. De i kommissionens direktiv 2010/44/EU närmare bestämmelserna om vad avtalet ska reglera handlar i huvudsak om nödvändigt informationsutbyte och nödvändig samordning. Vissa av punkterna innehåller visserligen sådant som svenska förvaringsinstitut inte nödvändigtvis behöver reglera, eftersom de inte motsvarar åligganden i svensk lag, t.ex. samordning av förfaranden för beräkning av fondandelsvärde eller samordning av förfaranden vid räkenskapsårets slut. Kommissionens direktiv är dock utformat utifrån att förvaringsinstituten har olika uppgifter i olika medlemsstater. Om avtal ingås mellan två svenska förvaringsinstitut kan det därför i avtalet konstateras av många av de uppräknade punkterna inte kräver någon reglering. I stället för att räkna upp alla de detaljerade krav som anges i genomförandedirektivet, bör de införas i LIF genom en hänvisning till direktivet. Lagvalsbestämmelserna bör dock preciseras. I LIF bör därför föreskrivas att avtalet ska utse den lag och de domstolar som utsetts i avtalet mellan fondbolagen för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Om det inte finns något sådant avtal bör i stället gälla att avtalet ska utse lagen i matarfondens eller mottagarfondföretagets hemland och att det ska föreskrivas att det landets domstolar ska pröva tvister med anledning av avtalet.

I artikel 61.1 i UCITS IV-direktivet anges att ett matarfondföretag inte får investera i mottagarfondföretaget innan avtalet mellan förvaringsinstituten har trätt i kraft. Bestämmelsen bör rimligen ha samma innebörd som i artikel 60.1, nämligen att placering får ske men inte överstigande den gräns som gäller för fondföretag som inte är matarfondföretag.

8.9.2¶Förvaringsinstitutets rapportering om fel och försummelser i förvaltningen av mottagarfonden

Regeringens förslag: Om mottagarfondens förvaringsinstitut upptäcker fel eller försummelser i förvaltningen av mottagarfonden vilka bedöms få negativa konsekvenser för matarfonden eller

matarfondföretaget ska institutet omedelbart underrätta Finans- 154

inspektionen, matarfondens fondbolag eller matarfondföretaget samt matarfondens eller matarfondföretagets förvaringsinstitut om upptäckten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska bemyndigas att ange vilka fel eller försummelser i förvaltningen av mottagarfonden som förvaringsinstitutet ska rapportera.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Av UCITS IV-direktivet framgår att om mottagarfondföretagets förvaringsinstitut upptäcker sådana oegentligheter gällande mottagarfondföretaget som ”bedöms få” (”are deemed to have”) negativa återverkningar för matarfondföretaget ska förvaringsinstitutet omedelbart meddela de behöriga myndigheterna i mottagarfondföretagets hemmedlemsstat, matarfondföretaget eller i tillämpliga fall dess förvaltningsbolag samt matarfondföretagets förvaringsinstitut om upptäckten (artikel 61.2). Kommissionens direktiv 2010/44/EU innehåller närmare bestämmelser om vilka oegentligheter som avses och som ”kan få” (”may have”) negativa återverkningar för matarfondföretaget. Artikeln nämner bl.a. fel i beräkning av fondandelsvärdet för mottagarfondföretaget och fel i transaktion för köp eller inlösen av andelar i mottagarfondföretaget som görs av matarfondföretaget. Det anges uttryckligen att uppräkningen inte får anses uttömmande.

I kommissionens direktiv framgår att det rör sig om oegentligheter som förvaringsinstitutet upptäcker i samband med utförande av sina uppgifter enligt nationella lagstiftning (artikel 26). Begreppet ”oegentligheter” bör enligt regeringens mening motsvaras av ”fel eller försummelser i förvaltningen” av mottagarfonden. De fel eller försummelser som kommer i fråga för svensk del är sådana som förvaringsinstitutet upptäcker när det fullgör de uppgifter som åvilar det enligt 3 kap. 2 § andra stycket LIF. Enligt nämnda bestämmelse ska förvaringsinstitutet bl.a. se till att försäljning och inlösen av fondandelar sker i enlighet med bestämmelserna i LIF och i enlighet med fondbestämmelserna samt att fondandelarnas värde beräknas i enlighet med tillämpliga bestämmelser. Brister i de avseenden som nämns i 3 kap. 2 § andra stycket ska således rapporteras till Finansinspektionen, fondbolaget för matarfonden samt till matarfondens förvaringsinstitut, om bristerna bedöms få negativa konsekvenser för matarfonden. Bestämmelser – baserade bl.a. på kommissionens direktiv 2010/44/EU – om vad som ska rapporteras bör meddelas i föreskrifter.

8.10¶Revisorerna

För att underlätta matarfondens andelsägares kontroll över fondförvaltningen är det viktigt att uppgifter från mottagarfondens revision blir tillgänglig för matarfondens andelsägare. Vidare kan särskilda revisionsåtgärder vara nödvändiga om matarfonden och mottagarfonden har olika räkenskapsår. UCITS IV-direktivet innehåller 155

därför särskilda bestämmelser avseende revisionen av matarfondföretaget och mottagarfondföretaget, samt om samordning mellan revisorerna för matarfondföretaget respektive mottagarfondföretaget.

8.10.1¶Särskilda krav avseende revisionen av matarfonden

Regeringens förslag: Revisorn för matarfondens fondbolag ska i revisionsberättelsen för matarfonden beakta revisionsberättelsen för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. I revisionsberättelsen ska anges om revisionsberättelsen för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget avviker från standardutformningen och vilka konsekvenser avvikelserna får för matarfonden.

Om en matarfond eller ett matarfondföretag inte har samma räkenskapsår som dess mottagarfond, ska den revisor som granskar räkenskaperna för mottagarfonden upprätta en särskild granskningsrapport som omfattar tiden från utgången av mottagarfondens räkenskapsår till utgången av matarfondens eller matarfondföretagets räkenskapsår.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Eftersom resultatet för ett matarfondföretag är beroende av resultatet för mottagarfondföretaget är det nödvändigt med viss samordning av revisionen för fonderna. Enligt UCITS IV-direktivet ska matarfondföretagets revisor i sin revisionsberättelse beakta revisionsberättelsen från mottagarfondföretagets revisor. Om fondföretagen inte har samma räkenskapsår ska mottagarfondföretagets revisor upprätta en särskild rapport med matarfondföretagets räkenskapsårs slutdatum (artikel 62.2 första stycket). En motsvarande bestämmelse bör införas i LIF. Kravet på revisorn för mottagarfonden att i fall när fonderna har olika räkenskapsår upprätta en särskilt rapport med matarfondens eller matarfondföretagets räkenskapsårs slutdatum är till för att revisorn för matarfonden eller matarfondföretaget ska ha fullt underlag för sin granskning. Rapporten bör således omfatta tiden från utgången av mottagarfondens räkenskapsår till utgången av matarfondens eller matarfondföretagets räkenskapsårs slutdatum. Innehållet i den särskilda granskningsrapporten och vilket material revisorn bör granska bör enligt regeringens mening utvecklas inom ramen för god revisionssed.

Enligt UCITS IV-direktivet ska vidare matarfondföretagets revisor i revisionsberättelsen särskilt rapportera alla eventuella oegentligheter som påpekats i mottagarfondföretagets revisionsberättelse och beskriva vilka följder dessa får för matarfonden (artikel 62.2 andra stycket). Vad som avses med ”oegentligheter” anges inte. I kommissionens direktiv 2010/44/EU anges endast att det avtal som ingås mellan revisorerna ska beskriva vilka ärenden som ska behandlas som oegentligheter (artikel 27.1 c). I den engelska versionen av direktivet används uttrycket ”irregularities”, vilket närmast är ”oriktigheter” och som måste anses vara ett vidare begrepp än ”oegentligheter”. 156

Utredningen har föreslagit att det som ska anges är ”avvikelser” som påpekats i mottagarfondens eller mottagarfondföretagets revisionsberättelse. I ISA 705 och ISA 706 (International Standards of Auditing) behandlas situationer där revisorn ska göra modifierade uttalanden och där revisorn ska lämna särskilda upplysningar. RevU 709, som kompletterar nämnda standarder, behandlar de förhållanden som nämns i ISA 705 och ISA 706 som situationer då revisionsberättelsen avviker från standardutformningen. Som avvikelser behandlas i RevU 709 även det förhållandet att revisorn lämnar anmärkningar, t.ex. på att en styrelseledamot eller verkställande direktör har handlat i strid med aktiebolagslagen (2005:551).

Eftersom matarfondens medel i princip i sin helhet placeras i mottagarfondföretaget är det angeläget att begreppet ”oegentligheter” i UCITS IV-direktivet ges en vid tolkning. Ett krav på att ange i vilken mån revisionsberättelsen för mottagarfonden avviker från standardutformningen bör enligt regeringens mening innebära att rapporteringen blir tillfredsställande. Revisorn för matarfonden ska dessutom beskriva vilka konsekvenser avvikelserna får för matarfonden. I många fall kan det nog konstateras att avvikelserna inte får några negativa konsekvenser.

När det är revisionsberättelsen för ett mottagarfondföretag som ska beaktas vid revisionen av matarfonden kanske inte begreppet ”avvikelser” ger någon ledning, då förmodligen andra begrepp används i mottagarfondföretagets hemland. Revisorn kan då söka utgå ifrån hur man i det landet har genomfört UCITS IV-direktivets krav. Revisorerna ska dessutom i avtalet mellan dem ange vad som ska behandlas som avvikelser som ska rapporteras.

8.10.2¶Informationsutbyte och samordning mellan revisorerna

Regeringens förslag: Om en matarfonden och en mottagarfond har olika revisorer, ska revisorerna vara skyldiga att utbyta den information och ha den samordning som behövs för att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

Om en matarfond och en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag har olika revisorer, ska det finnas ett avtal mellan revisorerna. Avtalet ska säkerställa nödvändigt informationsutbyte och nödvändig samordning mellan revisorerna. Avtalet ska innehålla åtminstone sådana uppgifter som anges i kommissionens direktiv 2010/44/EU.

Om matarfondens medel placeras i en mottagarfond ska i avtalet föreskrivas att svensk lag är tillämplig på avtalet och att svenska domstolar ska pröva tvister med anledning av avtalet. Om matarfondens medel placeras i ett mottagarfondföretag ska i avtalet föreskrivas att det lands lag som är tillämpligt på det avtal som upprättats mellan fondbolagen för matarfonden och mottagarfondföretaget ska tillämpas även på avtalet mellan revisorerna och att det landets domstolar ska pröva tvister med anledning av avtalet. Om det inte finns något sådant avtal ska i stället

föreskrivas antingen att svensk lag är tillämplig på avtalet och att 157

svenska domstolar ska pröva tvister med anledning av avtalet, eller att lagstiftningen i mottagarfondföretagets hemland är tillämplig på avtalet och att det landets domstolar ska pröva tvister med anledning av avtalet.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Utredningen har dock föreslagit att bestämmelserna om hur tillämplig lag och behöriga domstolar ska regleras i avtalet ska genomföras i föreskrifter.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det. Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) framför att man, för att utveckla en god branschstandard för avtalet och samarbetet mellan revisorerna gärna vill delta i framtagandet av ett avtal.

Skälen för regeringens förslag: Om matarfondföretaget och mottagarfondföretaget har olika revisorer ska det enligt artikel 62.1 UCITS IV-direktivet ingås ett avtal om informationsutbyte mellan revisorerna för att säkerställa att båda fullgör sina uppgifter. I kommissionens direktiv 2010/44/EU finns närmare bestämmelser om vad avtalet ska innehålla. Där föreskrivs att avtalet ska innehålla bestämmelser om vilken information som ska utbytas mellan revisorerna och när och hur detta utbyte ska ske. Vidare ska det finnas bestämmelser om samordning vid utarbetandet av revisionsberättelser och angivande av vilka ärenden i revisionsberättelsen avseende mottagarfondföretaget som ska behandlas som oegentligheter och som ska rapporteras i matarfondföretagets revisionsberättelse. Beträffande lagval föreskrivs att avtalet ska peka ut samma lagstiftning som gäller enligt avtalet mellan matarfondföretaget och mottagarfondföretaget.

I UCITS IV-direktivet föreskrivs vidare att revisorerna inte ska anses bryta mot bestämmelser om tystnadsplikt när de uppfyller de krav som anges i kapitlet om matarfondföretag och mottagarfondföretag (artikel 62.3).

Enligt regeringens mening bör det i LIF framgå att revisorerna är skyldiga att lämna den information och ha den samordning som behövs för att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter. Om revisorerna är skyldiga att lämna sådan information till varandra kan de inte anses bryta mot någon tystnadsplikt när de lämnar informationen, eftersom ett sådant uppgiftslämnande inte kan anses ske obehörigen (jfr 26 § revisorslagen [2001:883] och 9 kap. 41 § aktiebolagslagen [2005:551]).

Revisorerna bör vara skyldiga att i ett avtal reglera hur samordningen och informationsutbytet ska se ut. De i kommissionens direktiv 2010/44/EU närmare bestämmelserna om vad avtalet ska reglera handlar i huvudsak om nödvändigt informationsutbyte och nödvändig samordning. Liksom beträffande förvaringsinstituten är kommissionens direktiv utformat utifrån att revisorerna har olika uppgifter i olika medlemsstater. Om avtal ingås mellan två svenska revisorer kan det därför i avtalet konstateras att det inte krävs att dokument utbyts i så stor omfattning mellan revisorerna. I stället för att räkna upp alla de detaljerade krav som anges i genomförandedirektivet, bör de införas i LIF genom en hänvisning till direktivet. Lagvalsbestämmelserna bör dock preciseras. I LIF bör därför föreskrivas att avtalet ska utse den lag

och de domstolar som utsetts i avtalet mellan fondbolagen för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Om det inte finns något sådant avtal bör i stället gälla att avtalet ska utse lagen i matarfondens eller mottagarfondföretagets hemland och att det landets domstolar ska pröva tvister med anledning av avtalet.

Det ska påpekas att harmoniseringen genom UCITS IV-direktivet och kommissionens direktiv innebär att det i lag eller föreskrifter inte kan ställas ytterligare krav på avtalets innehåll än vad som framgår av nämnda direktiv. Ingenting hindrar emellertid att branschorganisationerna, t.ex. FAR, utvecklar standardavtal som kan användas av revisorerna.

I artikel 62.1 framgår att ett matarfondföretag inte får investera i mottagarfondföretaget innan avtalet mellan revisorerna har trätt i kraft. Bestämmelsen bör rimligen ha samma innebörd som i artikel 60.1, nämligen att placering får ske men inte överstigande den gräns som gäller för fondföretag som inte är matarfondföretag.

8.11¶Market timing

Regeringens bedömning: Det krävs inga särskilda bestämmelser i lag om skyldighet för fondbolagen för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget att vidta åtgärder för att förhindra market timing.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna instämmer i bedömningen eller lämnar den utan

erinran.

Skälen för regeringens bedömning: UCITS IV-direktivet föreskriver att mottagarfondföretaget och matarfondföretaget ska vidta lämpliga åtgärder för att samordna tidpunkten för beräkning och offentliggörande av fondandelsvärdet i syfte att undvika utnyttjande av tidszonsskillnader, s.k. market timing (artikel 60.2).

”Market timing” innebär att investerare kan utnyttja tidszonsskillnader mellan de marknader där fondens innehav är placerade, eftersom fondandelskursen endast fastställs en gång per dag. Problemet är särskilt relevant för matarfonder och mottagarfonder. Det har då inte framför allt med tidszonsskillnader att göra utan uppstår särskilt om matarfonden och mottagarfonden tillämpar olika bryttidpunkter. Med bryttidpunkt avses den tidpunkt då du senast måste ha lagt in en order för köp eller inlösen av andelar för att få den aktuella dagens andelskurs. Andelskursen fastställs efter bryttidpunkten. Om mottagarfonden har en bryt- och värderingstidpunkt och matarfonden en senare kan investerare dra nytta av marknadspåverkande information som kommer efter bryttidpunkten för att handla i matarfonden, vars fondandelskurs måste fastställas utifrån mottagarfondens. Om värdet på de aktier som mottagarfonden har investerat i har stigit i mellantiden, gör investeraren en vinst på bekostnad av övriga andelsägare. Detta blir möjligt eftersom matarfonden inte kan köpa in sig i mottagarfonden till det pris som investeraren fått utan att andra av matarfondens tillgångar tas i anspråk.

Det finns i lag ingen särskild bestämmelse som reglerar kortsiktig spekulation i handel med fondandelar. Fondbolaget ska emellertid enligt 4 kap. 2 § LIF vid varje tillfälle se till att uteslutande tillvarata andelsägarnas gemensamma intressen. Ett fondbolag ska också handla hederligt, rättvist och professionellt och även i övrigt på ett sätt så att allmänhetens förtroende för fondmarknaden upprätthålls (den av regeringen föreslagna 2 kap. 17 § LIF).

Dessa generella regler måste anses inbegripa åtgärder för att förhindra omfattande market timing. Finansinspektionen ser också som sin uppgift att i tillsynen över fondbolagen bevaka att fondbolagen vidtar åtgärder för att förhindra market timing (se Finansinspektionens rapport 2004:3, Sen fondhandel och market timing). I avtalen mellan fondbolagen för matarfonden och mottagarfonden eller mottagarfondföretaget kommer det i vissa fall även att framgå vilka åtgärder som vidtas för att förhindra market timing (jfr kommissionens direktiv 2010/44 artikel 10).

UCITS IV-direktivet uppställer inga särskilda krav på vilket sätt medlemsstaterna ska se till att fondföretagen vidtar åtgärder för att förhindra market timing. Regeringen anser därför att en särskild lagbestämmelse beträffande market timing inte är nödvändig.

8.12¶Senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar

Regeringens förslag: Ett fondbolag som förvaltar en matarfond ska få senarelägga försäljning och inlösen av andelar i fonden under tid då andelar i mottagarfonden inte kan säljas eller lösas in. Fondbolaget ska

i sådana fall utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen,

fondandelsägarna och behöriga myndigheter i de EES-länder där fondandelar marknadsförs. Finansinspektionen ska även underrättas när orsaken till senareläggningen upphört.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens utom på så

sätt att utredningen även föreslår att Finansinspektionen ska kunna besluta om senareläggning när fondbolaget för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget har beslutat om senareläggning men fondbolaget för matarfonden inte har gjort detta.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag: Om ett mottagarfondföretag tillfälligt senarelägger inlösen eller tecknande av fondandelar, ska enligt UCITS IV-direktivet även dess matarfondföretag ha rätt att under samma period göra detsamma (artikel 60.3). Detta gäller oavsett om senareläggningen sker på mottagarfondföretagets initiativ eller på begäran av den behöriga myndigheten.

Om mottagarfonden är stängd för inlösen kan den situationen uppkomma att matarfondens fondbolag inte kan tillgodose en begäran från matarfondens andelsägare att lösa in fondandelar, eftersom fondbolaget kan behöva begära inlösen av andelar i mottagarfonden för att kunna betala fondandelsägaren. Om mottagarfonden är stängd för

försäljning kan den situationen uppkomma att matarfonden får ett stort inflöde utan att kunna köpa andelar i mottagarfonden. Fondbolaget kan då komma att bryta mot LIF:s begränsningsregler beträffande innehav av likvida medel.

Regeringen föreslår att det beträffande alla investeringsfonder ska bli möjligt att i undantagsfall, när omständigheterna så kräver och då ett uppskov är berättigat med hänsyn till andelsägarnas gemensamma intresse, besluta om senareläggning av försäljning och inlösen av fondandelar (se avsnitt 14.4). En senareläggning i nu aktuella fall förutsätter emellertid inte någon undantagssituation eller en bedömning av fondandelsägarnas intresse. Det bör därför införas en särskild bestämmelse som ger matarfonden rätt att senarelägga försäljning och inlösen av fondandelar när mottagarfonden har gjort detsamma. Beträffande underrättelser till fondandelsägarna, Finansinspektionen och behöriga myndigheter i de EES-länder där fondandelar marknadsförs, bör samma bestämmelser gälla som för senareläggning i övriga fall (se avsnitt 14.4).

Utredningen har föreslagit att Finansinspektionen ska få möjlighet att besluta om senareläggning om fondbolaget för matarfonden trots mottagarfondens beslut inte beslutar om detta. Regeringen ser dock inte skäl för att särskilt reglera denna fråga, utöver den möjlighet som ges till Finansinspektionen att beträffande alla investeringsfonder besluta om senareläggning om det är i andelsägarnas eller allmänhetens intresse (se avsnitt 14.4).

8.13¶Informationsmaterial om matarfonden och mottagarfonden

Regeringens förslag: I allt marknadsmaterial avseende matarfonden ska anges att fondmedlen till minst 85 procent placeras i andelar i en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag.

Fondbolaget som förvaltar matarfonden ska på begäran kostnadsfritt lämna eller skicka mottagarfondens eller mottagarfondföretagets

informationsbroschyr, årsberättelse och halvårsredogörelse i

pappersform till matarfondens andelsägare samt till den som avser att köpa andelar i matarfonden.

Om en matarfonds medel placeras i ett mottagarfondföretag, ska fondbolaget som förvaltar matarfonden ge in mottagarfondföretagets aktuella informationsbroschyr och faktablad samt årsberättelse och halvårsredogörelse till Finansinspektionen.

Fondbolaget för mottagarfonden ska på begäran lämna

informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse

till matarfondens förvaringsinstitut och revisor.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag: Som ett ytterligare skydd för investerarna i ett matarfondföretag föreskrivs i UCITS IV-direktivet att

matarfondföretagets prospekt (informationsbroschyr) ska innehålla viss bestämd information (artikel 63.1). Viss bestämd information ska även tas in i matarfondföretagets årsberättelse, halvårsredogörelse och marknadsföringsmaterial (artikel 63.2 och 63.4). Vidare ska matarfondföretaget översända informationsbroschyr, basfakta för investerare (faktablad) samt mottagarfondföretagets årsberättelse och halvårsredogörelse till de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat (artikel 63.3). Matarfondföretaget ska även på begäran till investerare kostnadsfritt översända en papperskopia av mottagarfondföretagets informationsbroschyr, årsberättelse och halvårsredogörelse (artikel 63.5).

Enligt artikel 63.1 i UCITS IV-direktivet ska informationsbroschyren för det första innehålla en förklaring om att matarfondföretaget är matarfondföretag till ett angivet mottagarfondföretag. Av informationsbroschyren ska också framgå matarfondföretagets placeringsmål och placeringsinriktning, inbegripet riskprofil. Det ska även finnas uppgifter om huruvida matarfondföretagets och mottagarfondföretagets resultat är identiska eller i vilken utsträckning och av vilka skäl resultaten skiljer sig åt. I informationsbroschyren ska anges i vilken form de medel innehas som inte placeras i mottagarfondföretaget. Det ska finnas en kort beskrivning av mottagarfondföretaget, dess organisation, placeringsmål och placeringsinriktning, inbegripet riskprofil, samt uppgift om hur man kan få tag i mottagarfondföretagets informationsbroschyr. I informationsbroschyren ska även finnas en sammanfattning av det avtal som matarfondföretaget och mottagarfondföretaget ingått eller en sammanfattning av de interna uppförandereglerna. Det ska finnas en uppgift om hur fondandelsägarna kan få ytterligare information om mottagarfondföretaget och det avtal som ingåtts mellan fondföretagen. I informationsbroschyren ska det finnas en beskrivning av alla betalningar och kostnadsersättningar från matarfondföretaget i samband med dess placeringar i mottagarfondföretaget, samt uppgift om de totala avgifter som debiteras av fondföretagen. Informationsbroschyren ska även innehålla en beskrivning av de skattemässiga konsekvenser som uppkommer för matarfondföretaget på grund av dess placeringar i mottagarfondföretaget. Slutligen ska ett matarfondföretag i informationsbroschyren och i marknadsföringsmaterial ange att det stadigvarande placerar 85 procent eller mer av fondföretagets tillgångar i andelar i ett mottagarfondföretag (artikel 63.4).

Även årsberättelsen ska innehålla en uppgift om de ”totala avgifter” som debiteras av matarfondföretaget och mottagarfondföretaget (artikel 61.2). I matarfondens årsberättelse och halvårsredogörelse ska vidare anges hur mottagarfondföretagets årsberättelse och halvårsredogörelse kan erhållas (artikel 63.2).

Finansinspektionen får enligt förordningen (2004:75) om investeringsfonder meddela föreskrifter om innehållet i informationsbroschyrer enligt 4 kap. 15 § LIF. I nämnda förordning finns även ett bemyndigande för Finansinspektionen att meddela föreskrifter om innehållet i årsberättelser enligt 4 kap. 18 §. Med stöd av dessa bemyndiganden kan Finansinspektionen närmare föreskriva om vilka särskilda uppgifter informationsbroschyrer och årsberättelser avseende matarfonder ska innehålla. I LIF bör dock föreskrivas att det i allt 162

marknadsföringsmaterial avseende matarfonden ska anges att fondmedlen placeras i andelar i en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag.

Fondbolaget för matarfonden ska på begäran av en investerare kostnadsfritt översända en papperskopia av mottagarfondföretagets informationsbroschyr, årsberättelse och halvårsredogörelse (artikel 63.5). Med ”investerare” bör avses både befintliga fondandelsägare och den som avser att köpa andelar i fonden.

Matarfondföretaget ska översända informationsbroschyren och faktabladet med alla eventuella ändringar samt mottagarfondföretagets årsberättelse och halvårsredogörelse till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland (artikel 63.3). Det framgår inte uttryckligen om det är matarfondföretagets eller mottagarfondföretagets informationsbroschyr och faktablad som avses. Eftersom artiklarna 74 och 82 redan föreskriver att ett fondföretag ska lämna informationsbroschyr och faktablad med eventuella ändringar till de behöriga myndigheterna i sina hemmedlemsstater, bör det rimligen vara mottagarfondföretagets informationsbroschyr och faktablad som avses. Informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse ska, enligt 4 kap. 21 § LIF ges in till Finansinspektionen av fondbolaget som förvaltar investeringsfonden. I det fall matarfonden placerar medel i en mottagarfond bör det därför inte krävas att fondbolaget för matarfonden ger in handlingar avseende mottagarfonden. För de fall matarfonden placerar i ett mottagarfondföretag krävs dock en särskild bestämmelse som ålägger fondbolaget för matarfonden att ge in informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse avseende mottagarfondföretaget.

Enligt artikel 66.3 i UCITS IV-direktivet ska mottagarfondföretaget se till att all information som krävs enligt direktivet, annan gemenskapslagstiftning, tillämplig nationell lagstiftning, fondbestämmelser eller bolagsordning ska finnas tillgänglig då så krävs för matarfondföretaget, dess förvaltningsbolag, förvaringsinstitut, revisor samt för de behöriga myndigheterna. Den information som ett fondbolag är skyldigt att upprätta och som avser fonden finns angiven i 4 kap. 18 och 20 §§ LIF. Det rör sig om informationsbroschyr, faktablad, årsredovisning och halvårsredogörelse. Fondbolaget för matarfonden har rätt till den informationen i egenskap av andelsägare i mottagarfondföretaget. Rätten att på begäran få den informationen bör därför ges även till matarfondens förvaringsinstitut och revisor. Enligt 10 kap. 2 § LIF ska fondbolag, förvaltningsbolag och fondföretag lämna Finansinspektionen de upplysningar som inspektionen begär. Någon ytterligare bestämmelse som ger fondbolag för mottagarfonder skyldighet att lämna uppgifter till Finansinspektionen behövs således inte.

8.14¶Finansinspektionens underrättelseskyldighet beträffande ingripanden

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska underrätta fondbolaget för en matarfond om sådana ingripanden mot mottagarfondens fondbolag och mottagarfondens förvaringsinstitut som inspektionen gör och som gäller åsidosättanden av skyldigheter gällande för mottagarfonder. Finansinspektionen ska även informera matarfondens fondbolag om sådant som en revisor rapporterat till Finansinspektionen om förhållanden i fondbolagets verksamhet.

Om ett matarfondföretags medel placerats i mottagarfonden, ska Finansinspektionen lämna uppgifterna om ingripanden och revisors rapport till den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland.

Om Finansinspektionen från en behörig myndighet i ett annat EESland får motsvarande information om ett mottagarfondföretag som har en matarfond, ska Finansinspektionen omedelbart underrätta varje fondbolag som förvaltar en berörd matarfond.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Med hänsyn till att fondbolaget för en matarfond placerar merparten av fondens medel i en mottagarfond men fortfarande har ett ansvar för placeringarna gentemot matarfondens andelsägare, krävs att fondbolaget för matarfonden är väl insatt i hur mottagarfonden förvaltas, för att kunna handla i sina andelsägares intressen. UCITS IV-direktivet föreskriver därför att behörig myndighet ska underrätta matarfondföretaget om ”varje beslut, åtgärd och upptäckt av bristande uppfyllelse” av direktivets krav i kapitlet om matarfondföretag och mottagarfondföretag rörande mottagarfondföretaget eller i tillämpliga fall dess förvaltningsbolag, förvaringsinstitut eller revisor samt om förhållanden som rapporterats av revisor rörande mottagarfondföretaget (artikel 67.1). Enligt regeringens mening bör de åtgärder som avses motsvaras av Finansinspektionens ingripanden enligt 12 kap. LIF eller, beträffande förvaringsinstitut, av ingripanden enligt 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Det är endast sådana ingripanden som delges fondbolaget för mottagarfonden. Handläggare på Finansinspektionen kan naturligtvis upptäcka ”bristande uppfyllelse” även i övrigt, t.ex. vid besök hos ett fondbolag, utan att detta anses behöva leda till någon åtgärd. Problemet är kanske redan löst och inte av allvarligt slag. Det kan dock inte vara avsikten att mindre kvalificerade upptäckter ska anses behöva föranleda informationsskyldighet till fondbolaget för matarfonden. Inte heller bör det komma i fråga att informera fondbolaget för matarfonden före det att fondbolaget för mottagarfonden har informerats om ingripandet.

Finansinspektionen bör även, i enlighet med direktivet, åläggas att underrätta matarfondens fondbolag om sådant som en revisor rapporterat i enlighet med 10 kap. 8 § LIF. När det gäller revisorers eventuella bristande uppfyllelse av direktivets krav kan emellertid inte

Finansinspektionen rapportera något eftersom Finansinspektionen inte har tillsyn över revisorer.

Beträffande den situationen att mottagarfondföretaget och matarfondföretaget är etablerade i olika medlemsstater föreskriver UCITS IV-direktivet att rapporteringen avseende mottagarfondföretaget ska ske till de behöriga myndigheterna i matarfondföretagets hemmedlemsstat. Dessa myndigheter ska därefter omedelbart underrätta matarfondföretaget (artikel 67.1). Finansinspektionen ska därför underrätta de behöriga myndigheterna i matarfondföretagens hemländer om ingripanden mot fondbolaget för mottagarfonden. Om Finansinspektionen får motsvarande information från behöriga myndigheter i ett annat EES-land ska Finansinspektionen vidarebefordra uppgifterna till fondbolaget för matarfonden.

8.15¶Följder av att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget upplöses

8.15.1¶Upplösning av matarfonden eller tillstånd till ny placeringsinriktning

Regeringens förslag: Om en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag ska upplösas ska även matarfonden upplösas. Fondbolaget kan dock undvika att matarfonden upplöses genom att få Finansinspektionens tillstånd att bli matarfond till en annan mottagarfond eller ett annat mottagarfondföretag, eller genom att få Finansinspektionens godkännande av fondbestämmelser som innebär att matarfonden blir en vanlig värdepappersfond.

Underrättelse om att matarfonden ska upplösas eller ansökan om godkännande av nya placeringsbestämmelser ska ges in till Finansinspektionen senast två månader efter det att fondbolaget som förvaltar matarfonden fått information om att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska upplösas. Om information om mottagarfondens eller mottagarfondföretagets beslut om upplösning lämnats mer än fem månader före det datum då upplösningen kommer att inledas, ska i stället gälla att underrättelse eller ansökan ska ges in senast tre månader före den dag när upplösningen ska inledas.

Finansinspektionen ska underrätta sökanden om sitt beslut avseende godkännande av nya placeringsbestämmelser inom 15 arbetsdagar från det att en fullständig ansökan lämnats in. Fondbolaget som förvaltar matarfonden ska meddela fondbolaget som förvaltar mottagarfonden eller mottagarfondföretaget om Finansinspektionens beslut. Om matarfonden ska upplösas ska förvaltningen av fonden överlämnas till förvaringsinstitutet. Fondbolaget ska kungöra i Postoch Inrikes Tidningar att förvaringsinstitutet ska överta förvaltningen av fonden samt att fonden ska upplösas. Förvaringsinstitutet ska vara skyldigt att upplösa fonden snarast efter övertagandet av förvaltningen.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen har dock föreslagit att information till andelsägarna om upplösningen ska lämnas genom att fondbolaget för matarfonden informerar andelsägarna om att förvaringsinstitutet övertagit förvaltningen av fonden. Utredningen har inte heller föreslagit några särskilda regler beträffande förvaringsinstitutets förvaltning av matarfonden.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag

Direktivets bestämmelser

Eftersom nästan alla medel som en matarfond har placeras i mottagarfonden, krävs det bestämmelser som reglerar vad som inträffar med matarfonden om mottagarfonden upplöses. Det naturliga är då att även matarfonden upplöses, såvida inte placeringsinriktningen ändras. UCITS IV-direktivet reglerar detta på så sätt att huvudregeln vid ett mottagarfondföretags likvidation är att även matarfondföretaget ska likvideras, såvida inte matarfondföretaget får tillstånd att byta mottagarfondföretag eller omvandlas till ett fondföretag som inte är ett matarfondföretag (artikel 60.4). I direktivet talas om ”likvidation”. I Sverige går en fond dock inte i likvidation utan kan i stället komma att upplösas genom utskiftning av nettobehållningen. I andra länder kan ett mottagarfondföretag i form av ett associationsrättsligt företag gå i likvidation.

I kommissionens direktiv 2010/44/EU finns närmare bestämmelser om förfarandena för ansökan om godkännande av en ny placeringsinriktning som alternativ till upplösning. En ansökan om godkännande ska enligt direktivet lämnas till behörig myndighet senast två månader efter det datum då mottagarfondföretaget informerat matarfondföretaget om likvidationsbeslutet (artikel 20.1). Om matarfondföretaget i stället avser att likvideras, ska inom samma tid en anmälan härom ges in till behörig myndighet (artikel 20.1). Matarfondföretaget ska även utan dröjsmål informera sina andelsägare om sin avsikt att likvideras (artikel 20.3). Om matarfondföretaget fått information från mottagarfondföretaget om den förestående likvidationen mer än fem månader före det datum då likvidationen kommer att inledas, gäller enligt kommissionens direktiv en annan tidsfrist. Ansökan om godkännande av ny placeringsinriktning eller anmälan om att matarfondföretaget ska likvideras ska då ges in senast tre månader före det datum då mottagarfondföretaget ska likvideras (artikel 20.2).

Den behöriga myndigheten ska underrätta matarfondföretaget om sitt beslut beträffande ansökan om ny placeringsinriktning inom 15 arbetsdagar från det att fullständig ansökan kommit in (artikel 21.1). När matarfondföretaget får de behöriga myndigheternas godkännande ska matarfondföretaget informera mottagarfondföretaget om beslutet (artikel 21.2). Om matarfondföretaget ska bli matarfondföretag till ett annat mottagarfondföretag ska fondandelsägarna underrättas om förändringen

och få möjlighet att begära inlösen av sina andelar i enlighet medartikel 64 i UCITS IV-direktivet (artikel 21.3).

Ändring av placeringsinriktning

I enlighet med UCITS IV-direktivet ska således ett fondbolag, inom de ovan angivna tidsfristerna, kunna ansöka om godkännande av ändrade placeringsbestämmelser. Om fondbolaget för matarfonden vill byta mottagarfondföretag, måste fondbolaget ansöka om tillstånd till detta. Samma bestämmelser gäller som vid värdepappersfondens första ansökan om att bli en matarfond. Det innebär att fondbolaget måste underrätta andelsägarna om förändringen och ge dessa möjlighet att lösa in sina fondandelar innan de ändrade fondbestämmelserna börjar tillämpas (se avsnitt 8.5.4). Om fondbolaget för matarfonden vill att fonden i stället ska bli en värdepappersfond som inte är en matarfond, måste fondbolaget ansöka om godkännande av ändrade fondbestämmelser. I sådana fall gäller de allmänna reglerna om godkännande av ändrade fondbestämmelser (se avsnitt 13.1.2). Även i detta fall ska emellertid Finansinspektionen, i stället för två månader som annars är fallet, endast ha 15 arbetsdagar på sig att meddela ett beslut.

I enlighet med direktivet bör det även i LIF framgå att fondbolaget för matarfonden ska underrätta fondbolaget för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget om Finansinspektionens beslut.

Upplösning av matarfonden

I enlighet med UCITS IV-direktivet bör det i LIF föreskrivas att matarfonden, om inte placeringsinriktningen ändras, ska upplösas.

Om ett fondbolag vill upphöra med förvaltningen av en fond, ska förvaltningen övertas av förvaringsinstitutet (9 kap. 1 § andra stycket LIF). Motiven bakom nuvarande bestämmelser är att förvaringsinstitutets roll garanterar att förvaltningen, som förutsätts bli relativt kortvarig, sker på ett riktigt sätt och under iakttagande av fondandelsägarnas gemensamma intresse (prop. 1974:128 s. 135).

Om en matarfond ska upplösas till följd av mottagarfondens upplösning ska således förvaringsinstitutet överta förvaltningen av matarfonden. I enlighet med kommissionens direktiv 2010/44/EU bör det i LIF föreskrivas att fondbolaget för matarfonden ska underrätta Finansinspektionen om att matarfonden ska upplösas. Kommissionens direktiv föreskriver inte närmare på vilket sätt andelsägarna ska informeras om att fonden ska upplösas. Krav på information om upplösningen bör enligt regeringens mening ansluta till de regler som redan finns beträffande upplösning av en fond, vilka innebär att information om upplösningen kungörs i Post- och Inrikes Tidningar (9 kap. 4 § LIF).

När ett fondbolag vill upphöra med förvaltningen av en investeringsfond gäller enligt LIF att förvaringsinstitutet får överta förvaltningen tidigast tre månader från det att kungörande har skett (9 kap. 1 § fjärde stycket LIF). När förvaringsinstitutet har övertagit förvaltningen får fondandelar inte säljas eller lösas in (4 kap. 13 § andra

stycket LIF). Enligt huvudregeln ska förvaringsinstitutet, när det har övertagit förvaltningen, snarast överlåta förvaltningen av fonden till ett annat fondbolag, om Finansinspektionen tillåter det. I annat fall ska fonden upplösas (9 kap. 2 § LIF). Det är först när förvaringsinstitutet funnit att förvaltningen inte kan överlåtas och fonden därmed måste upplösas, som kungörelse sker om upplösningen. Kungörelse ombesörjs av förvaringsinstitutet (9 kap. 4 § andra stycket). Bestämmelserna passar mindre väl för den situationen att en matarfond ska upplösas på grund av mottagarfondens upplösning. Dels möjliggör inte tidsfristerna för ansökan om ändrad placeringsinriktning överlåtelse till ett annat fondbolag, dels kommer information om upplösningen inte att lämnas till andelsägarna ”utan dröjsmål”. I stället bör förvaringsinstitutet vara skyldigt att ombesörja upplösningen så snart det kan ske. Det innebär att förvaringsinstitutets övertagande av förvaltningen och beslutet om upplösning kan kungöras samtidigt. Eftersom det är fondbolaget som har fattat beslutet om upplösningen bör kungörelsen, till skillnad mot det som gäller enligt 9 kap. 4 § LIF, ombesörjas av fondbolaget.

8.15.2¶Överföring och förvaltning av medel som tillfaller matarfonden

Regeringens förslag: Vid en mottagarfonds eller ett mottagarfondföretags upplösning ska medel som tillfaller matarfonden erhållas kontant eller som överföring av finansiella instrument. Fondbolaget för matarfonden ska få förvalta de erhållna tillgångarna till dess att matarfonden ska upplösas eller fondmedlen placeras i enlighet med nya placeringsbestämmelser för fonden.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmelser ska bemyndigas att meddela föreskrifter om förutsättningarna för överföring av finansiella instrument när en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag ska upplösas och för förvaltning av överförda medel.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att sättet för

erhållande av behållningen från mottagarfonden samt hur medlen ska placeras ska regleras i enskilda fall genom att Finansinspektionen ska godkänna det tänkta tillvägagångssättet.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag: I en del fall kommer behållningen från upplösningen av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget att betalas ut före det datum då fondbolaget för matarfonden kan investera medlen enligt nya placeringsbestämmelser. I artikel 21.4 i kommissionens direktiv 2010/44/EU finns bestämmelser angående detta. Där föreskrivs att de behöriga myndigheterna i de fallen ska godkänna den nya placeringsinriktningen på vissa villkor. Dels ska behållningen från likvidationen erhållas kontant eller som överföring av apporttillgångar. Det senare ska vara möjligt om matarfondföretaget så önskar och avtalet mellan matarfondföretaget och mottagarfondföretaget eller de interna uppförandereglerna, samt likvidationsbeslutet, tillåter det. 168

Vidare ska kontanter som erhålls endast få återinvesteras för en effektiv likviditetsförvaltning. Apporttillgångar som överförs ska när som helst få realiseras mot kontanter.

Så som bestämmelserna är utformade ska den behöriga myndigheten se till att bestämmelserna efterlevs genom att meddela villkor i samband med godkännande av den nya placeringsinriktningen. Att bestämmelserna utformats på detta sätt i stället för att direkt föreskriva att behållning ska erhållas och investeras på visst sätt, beror förmodligen på att kommissionens befogenhet i UCITS IV-direktivet att anta genomförandebestämmelser omfattar ”förfarandena för de godkännanden som krävs” i händelse av likvidation (artikel 50.6). Enligt regeringens mening är det emellertid mer logiskt – och i enlighet med det resultat som eftersträvas genom kommissionens direktiv – att direkt i lag eller föreskrifter reglera hur behållningen ska erhållas och hur den ska förvaltas.

Innebörden av bestämmelserna är att det ska vara möjligt att överföra den behållning som tillfaller matarfonden genom överföring av finansiella instrument. Det är detta som avses med överföring av apporttillgångar. En sådan överföring kan minska kostnaderna för matarfonden, särskilt om matarfondens nya placeringsinriktning innebär att medel ska placeras i samma finansiella instrument. Det kan också vara en fördel om instrumenten, i stället för att säljas vid ett och samma tillfälle, kan säljas över en lite längre tid. I LIF bör endast föreskrivas att medel som tillfaller matarfonden vid mottagarfondens eller mottagarfondföretagets upplösning ska få erhållas kontant eller som överföring av finansiella instrument. Förutsättningarna för sådan överföring bör bestämmas i föreskrifter. Bestämmelsen i LIF bör gälla generellt vid överföring på grund av mottagarfondens upplösning, dvs. inte bara när behållningen från upplösningen av mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska betalas ut före det datum då fondbolaget för matarfonden kan investera medlen enligt nya placeringsbestämmelser.

Innebörden av bestämmelserna är vidare att det ska vara möjligt för ett fondbolag att förvalta medel som överförts trots att detta kan anses strida mot den placeringsinriktning som gäller för matarfonden. Kontanter får dock endast återinvesteras för en effektiv likviditetsförvaltning. Enligt regeringens mening bör det i LIF föreskrivas att fondbolaget för matarfonden får förvalta de erhållna tillgångarna till dess att matarfonden ska upplösas eller fondmedlen placeras i enlighet med nya placeringsbestämmelser. Sådan aktiv förvaltning av fondmedlen kan vara aktuell när fondbolaget fått godkänt nya placeringsbestämmelser för fonden men dessa, på grund av att andelsägarna måste ges en rätt att lösa in sina fondandelar, inte kan börja tillämpas förrän en tid efter överföringen av medel till matarfonden. Det kan också vara så att Finansinspektionen ännu inte har fattat beslut i tillståndsfrågan. Ett framtida beslut kan innebära avslag på ansökan, och då ska matarfonden upplösas. Till sist kan situationen vara den att fondbolaget har beslutat att matarfonden ska upplösas men förvaltningen av fonden får ännu inte överlämnas till förvaringsinstitutet (se avsnitt 8.15.1). De närmare förutsättningarna för förvaltning av medel enligt bestämmelsen bör regleras i föreskrifter.

Fondbolagens förening har anfört att det i LIF bör införas uttryckliga regler av innebörd att det alltid är tillåtet att en investerare betalar fondandelar med finansiella instrument och, omvänt erhåller sådana instrument vid inlösen av fondandelar. Det kan, enligt regeringens mening, finnas fördelar med att betalning vid in- och utflöden i en investeringsfond sker med finansiella instrument i stället för pengar när detta innebär minskade transaktionskostnader i fonden och således gynnar fondandelsägarna. Förutsättningarna för en uttrycklig lagreglering av frågan får dock övervägas i ett annat sammanhang.

8.15.3¶Tidpunkt för upplösning av en mottagarfond

Regeringens förslag: En mottagarfond ska få upplösas tidigast tre månader efter det att det har kungjorts att förvaltningen av fonden ska övertas av förvaringsinstitutet och en underrättelse om övertagandet lämnats till fondbolaget för matarfonden eller till matarfondföretaget. Om mottagarfonden har en matarfond som andelsägare ska även Finansinspektionen underrättas om övertagandet. Om mottagarfonden har ett matarfondföretag ska den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland underrättas.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 60.4 i UCITS IVdirektivet får inte ett mottagarfondföretag gå i likvidation förrän tidigast tre månader efter att fondföretaget underättat alla sina andelsägare och de behöriga myndigheterna i matarfondföretagets hemland om sitt bindande likvidationsbeslut.

Av 9 kap. 1 § LIF framgår att förvaringsinstitutets övertagande av fonden i vissa fall – t.ex. när Finansinspektionen har återkallat fondbolagets tillstånd att driva fondverksamhet – ska ske omedelbart och i andra fall tidigast tre månader från det att de ändrade förhållandena kungjorts enligt 4 §, om inte Finansinspektionen beslutar att övertagandet får ske tidigare. Om förvaringsinstitutet beslutar att upplösa fonden, ska beslutet, i enlighet med 4 §, kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. LIF reglerar således inte tidpunkten för upplösning av en fond på annat sätt än att det i vissa fall inte kan ske förrän tidigast tre månader efter kungörande om att förvaringsinstitutet ska överta förvaltningen av fonden.

När förvaringsinstitutet övertagit förvaltningen får fondandelar inte säljas eller lösas in (4 kap. 13 § andra stycket LIF). Visserligen kan förvaringsinstitutet efter Finansinspektionens tillstånd överlåta förvaltningen av fonden till ett annat fondbolag (9 kap. 2 § LIF). I praktiken sker emellertid i princip aldrig sådan överlåtelse, utan fonden upplöses. Att förvaringsinstitutet övertar förvaltningen av en fond bör därför enligt regeringens mening jämställas med likvidationsbeslut enligt direktivet.

När det gäller sättet för underrättelse anser regeringen att det bör ansluta till bestämmelserna i 9 kap. 4 § LIF. Den innebär att 170

andelsägarna underrättas genom att beslutet om att förvaringsinstitutet ska överta förvaltningen kungörs. Det är dock inte säkert att fondbolaget för en matarfond eller ett matarfondföretag tar del av en sådan kungörelse. Eftersom dessa måste agera snabbt för att fatta beslut om eventuell ändrad placeringsinriktning, bör det därför krävas att dessa får en särskild underrättelse om att förvaringsinstitutet ska överta förvaltningen. En särskild underrättelse bör dessutom, i enlighet med UCITS IV-direktivet, lämnas till behörig myndighet för matarfonden eller matarfondföretaget.

8.16¶Följder av att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget fusioneras eller delas

8.16.1¶Upplösning av matarfonden eller tillstånd till ny placeringsinriktning

Regeringens förslag: Om en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag fusioneras eller delas ska matarfonden upplösas. Fondbolaget kan dock undvika att matarfonden upplöses genom att få Finansinspektionens tillstånd att bli matarfond till en annan mottagarfond eller ett annat mottagarfondföretag, eller genom att få Finansinspektionens godkännande av fondbestämmelser som ändrats på annat sätt. Om fondbolaget avser att efter fusionen eller delningen placera matarfondens medel i samma mottagarfond och en ändring av fondbestämmelserna inte krävs, ska fondbolaget i stället för att ansöka om godkännande anmäla detta till Finansinspektionen.

Ansökan om godkännande av nya placeringsbestämmelser, anmälan om att matarfondens medel ska placeras i samma mottagarfond eller mottagarfondföretag eller underrättelse om att matarfonden ska upplösas ska ges in till Finansinspektionen senast en månad från det att fondbolaget som förvaltar matarfonden fått information om att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget ska fusioneras eller delas. Om information om mottagarfondens eller mottagarfondföretagets beslut om delning eller fusion lämnats mer än fyra månader före det datum då fusionen eller delningen ska verkställas, ska fondbolaget som förvaltar matarfonden lämna in ansökan, anmälan eller underrättelse senast tre månader före det datum då fusionen eller delningen ska verkställas.

Finansinspektionen ska underrätta sökanden om sitt beslut avseende ansökan om godkännande av nya placeringsbestämmelser inom 15 arbetsdagar från det att en fullständig ansökan lämnats in. Fondbolaget som förvaltar matarfonden ska meddela fondbolaget som förvaltar mottagarfonden eller mottagarfondföretaget om Finansinspektionens beslut.

Om matarfonden ska upplösas ska förvaltningen av fonden överlämnas till förvaringsinstitutet. Fondbolaget ska utan dröjsmål

även underrätta fondbolaget för mottagarfonden eller

mottagarfondföretaget om beslutet att upplösa fonden. Fondbolaget

ska kungöra i Post- och Inrikes Tidningar att förvaringsinstitutet ska överta förvaltningen av fonden samt att fonden ska upplösas. Förvaringsinstitutet ska vara skyldigt att upplösa fonden snarast efter övertagandet av förvaltningen.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Utredningen har dock föreslagit att information till andelsägarna om upplösningen ska lämnas genom att fondbolaget för matarfonden informerar andelsägarna om att förvaringsinstitutet övertagit förvaltningen av fonden. Utredningen har inte heller föreslagit några särskilda regler beträffande förvaringsinstitutets förvaltning av matarfonden.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag

Direktivets bestämmelser

En fusion eller delning av mottagarfonden kan påverka matarfonden väsentligt genom att förutsättningarna för förvaltningen av placerade medel och avkastningsmöjligheterna förändras. En fusion kan t.ex. innebära att mottagarfonden eller mottagarfondföretaget får ett nytt hemland med följden att nya skatteregler gäller för fonden. Även placeringsinriktningen kan komma att ändras. UCITS IV-direktivet innehåller bestämmelser till skydd för fondandelsägarna vid ett fondföretags fusion eller delning. Eftersom det finns ytterligare fondandelsägare genom matarfondföretaget finns även bestämmelser som syftar till att dessa ska få samma rättigheter som de som investerat direkt i mottagarfondföretaget.

Huvudregeln när ett mottagarfondföretag fusioneras med ett annat fondföretag eller delas i två eller flera fondföretag är att matarfondföretaget ska försättas i likvidation, såvida inte matarfondföretaget får tillstånd att fortsätta vara matarfondföretag till mottagarfondföretaget, eller att vara matarfondföretag till ett annat mottagarfondföretag, eller att omvandlas till ett fondföretag som inte är ett matarfondföretag (artikel 60.5 i UCITS IV-direktivet). I direktivet talas om ”likvidation”. I Sverige går en fond dock inte i likvidation utan kan i stället komma att upplösas genom utskiftning av nettobehållningen.

I kommissionens direktiv 2010/44/EU finns närmare bestämmelser om hur matarfondföretaget ska hantera det faktum att mottagarfondföretaget ska fusioneras eller delas. Matarfondföretaget ska ge in erforderliga ansökningar till den behöriga myndigheten senast en månad efter det att matarfondföretaget informerats om den planerade fusionen eller delningen (artikel 22.1). Alternativt ska matarfondföretaget inom samma tid anmäla sin avsikt att likvideras (artikel 22.1). Om matarfondföretaget fått information om fusionen eller delningen mer än fyra månader före den dag då fusionen eller delningen ska verkställas, gäller i stället att ansökan eller anmälan ska lämnas in senast tre månader före det datum

då fusionen eller delningen ska verkställas (artikel 22.3). Om matarfondföretaget avser att likvideras, ska det utan onödigt dröjsmål informera sina andelsägare och mottagarfondföretaget om den avsikten (artikel 22.4). Om matarfondföretaget ansöker om tillstånd till en ny placeringsinriktning, ska den behöriga myndigheten meddela sitt beslut inom 15 arbetsdagar (artikel 23.1). Matarfondföretaget ska informera mottagarfondföretaget om godkännandet (artikel 23.2). Om matarfondföretaget ska bli matarfondföretag till ett annat mottagarfondföretag ska fondandelsägarna underrättas om förändringen och få möjlighet att begära inlösen av sina andelar, enligt artikel 64 i UCITS IV-direktivet (artikel 23.3).

Ändring av placeringsinriktning eller fortsatt placering i samma

mottagarfondföretag

I kommissionens direktiv 2010/44/EU finns mer detaljerade beskrivningar av de alternativ till upplösning som står till buds för matarfondföretaget. För det första kan matarfondföretaget ansöka om att få fortsätta vara matarfondföretag till samma mottagarfondföretag. Matarfondföretaget ska då ansöka om godkännande av detta, samt, om tillämpligt, ansöka om godkännande av föreslagna ändringar i fondbestämmelserna. Om tillämpligt ska matarfondföretaget även ge in ändringar i dess informationsbroschyr och faktablad (artikel 22.1 a). I direktivet förklaras vad som avses med att fortsätta som matarfondföretag till ”samma” mottagarfondföretag. Vad som avses är att mottagarfondföretaget är övertagande fondföretag i en föreslagen fusion, eller att mottagarfondföretaget kommer att fortsätta ”i allt väsentligt oförändrat” som ett av de fondföretag som blir resultatet av en föreslagen delning (artikel 22.2).

Om ett matarfondföretag ska fortsätta att vara matarfondföretag till samma mottagarfondföretag blir det inte fråga om en ansökan om tillstånd till ändrad placeringsinriktning. UCITS IV-direktivets artikel 59 är inte tillämplig. Ändå har det i genomförandedirektivet införts ett förfarande som innebär att de fortsatta placeringarna ska godkännas. Förfarandets syfte bör vara att den behöriga myndigheten ska få möjlighet att kontrollera att det verkligen är ”samma” mottagarfondföretag som matarfondföretaget ska fortsätta att placera medel i. Om en sådan fortsatt placering inte kräver någon ändring i matarfondens fondbestämmelser bör det enligt regeringens mening räcka med att fondbolaget anmäler att matarfondens medel efter fusionen eller delningen ska placeras i samma mottagarfondföretag. Om Finansinspektionen instämmer i att det är fråga om samma mottagarfondföretag innebär det ett implicit godkännande av den fortsatta placeringen.

Matarfondföretaget kan även välja att efter fusionen eller delningen bli matarfondföretag till ett annat mottagarfondföretag. Mottagarfondföretaget kan vara ett fondföretag som är ett resultat av fusionen eller delningen, eller det kan vara ett helt annat mottagarfondföretag (artikel 22.1 b i kommissionens direktiv). I kommissionens direktiv förklaras vad som avses med att bli ett

matarfondföretag till ett ”annat” mottagarfondföretag som blir resultatet av fusionen eller delningen. Vad som avses är att mottagarfondföretaget är överlåtande fondföretag och matarfondföretaget blir till följd av fusionen andelsägare i det övertagande fondföretaget. Vid delning är det fråga om att matarfondföretaget blir andelsägare i ett fondföretag som i allt väsentligt är ett annat än mottagarfondföretaget (artikel 22.2). Vid ansökan om tillstånd att bli matarfondföretag till ett annat mottagarfondföretag ska samma handlingar ges in som vid ansökan att få bli en matarfond.

I enlighet med direktivet ska således ett fondbolag kunna ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att efter mottagarfondens eller mottagarfondföretagets fusion eller delning placera medel i en annan mottagarfond eller mottagarfondföretag. Samma bestämmelser gäller som vid värdepappersfondens första ansökan om att bli en matarfond. Det innebär att fondbolaget måste underrätta andelsägarna om förändringen och ge dessa möjlighet att lösa in sina fondandelar innan de ändrade fondbestämmelserna börjar tillämpas (se avsnitt 8.5.4).

Som ett sista alternativ kan matarfondföretaget ansöka om att omvandlas till ett fondföretag som inte är ett matarfondföretag. Enligt genomförandedirektivet ska matarfondföretaget då ansöka om godkännande av ändrade fondbestämmelser (artikel 22.1.c). I enlighet med direktivet bör en sådan bestämmelse införas i LIF. I sådana fall gäller de allmänna reglerna om godkännande av ändrade fondbestämmelser (se avsnitt 13.1.2).

I samtliga fall som redogjorts för ovan bör Finansinspektionen, i enlighet med UCITS IV-direktivet och kommissionens direktiv, ha 15 dagar på sig att underrätta fondbolaget för matarfonden om sitt beslut.

I enlighet med direktivet bör det även i LIF framgå att fondbolaget för matarfonden ska underrätta fondbolaget för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget om Finansinspektionens beslut.

Upplösning av matarfonden

I enlighet med UCITS IV-direktivet bör det i LIF föreskrivas att matarfonden, om inte placeringsinriktningen ändras, ska upplösas.

Om ett fondbolag vill upphöra med förvaltningen av en fond, ska förvaltningen övertas av förvaringsinstitutet (9 kap. 1 § andra stycket LIF). Motiven bakom nuvarande bestämmelser är att förvaringsinstitutets roll garanterar att förvaltningen, som förutsätts bli relativt kortvarig, sker på ett riktigt sätt och under iakttagande av fondandelsägarnas gemensamma intresse (prop. 1974:128 s. 135).

Om en matarfond ska upplösas till följd av att mottagarfonden ska fusioneras eller delas ska således förvaringsinstitutet överta förvaltningen av matarfonden. I enlighet med kommissionens direktiv 2010/44/EU bör det i LIF föreskrivas att fondbolaget för matarfonden ska underrätta Finansinspektionen om beslutet att upplösa fonden. Fondbolaget ska även utan dröjsmål underrätta fondbolaget för mottagarfonden eller mottagarfondföretaget om beslutet.

Kommissionens direktiv föreskriver inte närmare på vilket sätt andelsägarna ska informeras om att fonden ska upplösas. Krav på

information om upplösningen bör enligt regeringens mening ansluta till de regler som redan finns beträffande upplösning av en fond, vilka innebär att information om upplösningen kungörs i Post- och Inrikes Tidningar (9 kap. 4 § LIF).

När ett fondbolag vill upphöra med förvaltningen av en investeringsfond gäller enligt LIF att förvaringsinstitutet får överta förvaltningen tidigast tre månader från det att kungörande har skett (9 kap. 1 § fjärde stycket LIF). När förvaringsinstitutet har övertagit förvaltningen får fondandelar inte säljas eller lösas in (4 kap. 13 § andra stycket LIF). Enligt huvudregeln ska förvaringsinstitutet, när det har övertagit förvaltningen, snarast överlåta förvaltningen av fonden till ett annat fondbolag, om Finansinspektionen tillåter det. I annat fall ska fonden upplösas (9 kap. 2 § LIF). Det är först när förvaringsinstitutet funnit att förvaltningen inte kan överlåtas och fonden därmed måste upplösas, som kungörelse sker om upplösningen. Bestämmelserna passar mindre väl för den situationen att en matarfond ska upplösas på grund av mottagarfondens upplösning. Dels möjliggör inte tidsfristerna för ansökan om ändrad placeringsinriktning överlåtelse till ett annat fondbolag, dels kommer information om upplösningen inte att ges andelsägarna ”utan dröjsmål”. I stället bör förvaringsinstitutet vara skyldigt att ombesörja upplösningen så snart det kan ske. Det innebär att förvaringsinstitutets övertagande av förvaltningen och beslutet om upplösning kan kungöras samtidigt. Eftersom det är fondbolaget som har fattat beslutet om upplösningen bör kungörelsen, till skillnad mot vad som gäller enligt 9 kap. 4 § LIF, ombesörjas av fondbolaget.

8.16.2¶Inlösen av matarfondens andelar i mottagarfonden

Regeringens förslag: Om en mottagarfond ska delas ska det fondbolag som förvaltar en matarfond ha rätt att lösa in matarfondens andelar innan delningen verkställs. Fondbolaget ska ges möjlighet att begära sådan inlösen under minst 30 dagar från den dag det underrättas om delningen.

Om Finansinspektionen har avslagit en ansökan om godkännande av ändrade placeringsbestämmelser eller inte har meddelat beslut avseende ansökan senast arbetsdagen före den sista dag då andelar i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget får lösas in innan fusionen eller delningen träder i kraft, ska fondbolaget för matarfonden lösa in andelarna i mottagarfonden eller mottagarfondföretaget. Inlösen ska också ske om fondbolaget för matarfonden har beslutat att upplösa matarfonden eller om det behövs för att säkerställa andelsägarnas rätt till inlösen av andelar i matarfonden på grund av ändrade fondbestämmelser.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt UCITS IV-direktivet ska mottagarfondföretaget, om inte de behöriga myndigheterna i matarfondföretagets hemland har godkänt att matarfondföretaget 175

fortsätter att vara matarfondföretag till mottagarfondföretaget eller ett annat fondföretag som blir följden av mottagarfondföretagets fusion eller delning, ge matarfondföretaget möjlighet att lösa in alla sina andelar innan fusionen eller delningen får verkan (artikel 60.5 sista stycket). Såvitt avser fusioner finns redan rätten att lösa in andelar genom andra bestämmelser i direktivet (artikel 45), och dessa föreslås genomföras i LIF (se avsnitt 9.7).

Om båda de fonder som blir ett resultat av delningen är likadana som den ursprungliga fonden – och fondbolaget därmed inte behöver något tillstånd till att matarfonden ”följer med” en av fonderna – behövs inget särskilt tillstånd beträffande matarfonden. Det kan dock vara så att en följd av delningen blir att matarfondens innehav delas upp på de två fonderna. Matarfonderna uppfyller då inte längre kriterierna för att vara matarfond. Inlösen kan då bli nödvändigt och det är viktigt att matarfonden ges denna rätt innan delningen av mottagarfonden träder i kraft. Ett fondbolag som har fått Finansinspektionens tillstånd att dela en fond ska genast underrätta andelsägarna om den planerade åtgärden och delningen får verkställas tidigast tre månader från dagen för Finansinspektionens beslut (se den föreslagna bestämmelsen i 8 kap. 25 §). Skyldigheten att ”genast” efter Finansinspektionens beslut beträffande delningen underrätta andelsägarna om den planerade åtgärden bör innebära att ett fondbolag för en matarfond får information om delningen i sådan tid att det har 30 dagar på sig att begära inlösen av matarfondens andelar innan delningen av mottagarfonden verkställs. Enligt regeringens mening bör det dock införas en bestämmelse som uttryckligen tillförsäkrar fondbolaget för matarfonden denna rätt.

Om Finansinspektionen inte har godkänt matarfondens fondbolags ansökan om tillstånd till ändrad placeringsinriktning före den tidpunkt då fusionen eller delningen av mottagarfonden äger rum, uppstår frågan hur fondbolaget ska hantera de medel som placerats i mottagarfonden. Om andelarna inte löses in kommer de att ”följa med” vid fusionen eller delningen, vilket kan innebära en helt ny placeringsinriktning för dessa medel, eller en placeringsinriktning som fondbolaget för matarfonden inte har tänkt sig. Det kan också vara så att Finansinspektionen visserligen har godkänt nya placeringsbestämmelser, men tiden för matarfondens andelsägares rätt att begära inlösen av sina fondandelar har ännu inte gått ut och fondbolaget är därmed förhindrat att tillämpa de nya bestämmelserna. Fondbolaget för mottagarfonden ska enligt regeringens förslag – som är i enlighet med UCITS IV-direktivet – lämna information om en förestående fusion eller delning senast 60 dagar före det tänkta ikraftträdandet (se avsnitt 8.16.4). Ansökan om godkännande av ändrade placeringsbestämmelser ska ges in senast en månad därefter. Om ansökan är fullständig kommer Finansinspektionen att meddela sitt beslut inom 15 dagar, dvs. före det att fusionen eller delningen ska äga rum. Efter Finansinspektionens beslut ska emellertid matarfondens andelsägare underrättas om förändringen. Underrättelsen ska lämnas senast 30 dagar före det att de nya fondbestämmelserna ska börja tillämpas.

Enligt kommissionens direktiv 2010/44/EU ska ett matarfondföretag i de situationer som beskrivits ovan begära inlösen av sina andelar i mottagarfondföretaget. Detta ska göras om de behöriga myndigheterna inte har godkänt matarfondföretagets ansökan om tillstånd till ändrad 176

placeringsinriktning senast den arbetsdag som föregår den sista dag då matarfondföretaget kan begära inlösen av sina andelar i mottagarfondföretaget innan fusionen eller delningen träder i kraft (artikel 23.4 första stycket). Rätten till inlösen ska även utnyttjas för att säkerställa att matarfondföretagets andelsägares rätt till inlösen på grund av den ändrade placeringsinriktningen inte påverkas (artikel 23.4 andra stycket). Bestämmelsen gäller när placeringsinriktningen ska ändras, dvs. inte när placeringen ska fortsätta i det som efter fusionen eller delningen kan betecknas som ”samma” fondföretag. En motsvarande bestämmelse bör införas i LIF. Enligt regeringens mening bör det även finnas en uttryckligt skyldighet för fondbolaget att begära inlösen när fondbolaget har beslutat att upplösa matarfonden till följd av mottagarfondens fusion eller delning.

Enligt kommissionens direktiv ska matarfondföretaget, innan det utövar sin rätt till inlösen, överväga tillgängliga alternativa lösningar som kan bidra till att undvika eller minska transaktionskostnader eller andra negativa effekter för dess egna andelsägare (artikel 23.4 tredje stycket). Med detta torde avses det som anges i skäl 14 i kommissionens direktiv. Där anges att matarfondföretaget i synnerhet bör ansöka om godkännande så snart som möjligt. Matarfondföretaget bör vidare inte vara skyldigt att begära inlösen i den mån som dess egna andelsägare väljer att inte utnyttja den möjligheten. Om matarfondföretaget begär inlösen från mottagarfondföretaget bör det även ta ställning till om inlösen genom överföring av finansiella instrument skulle kunna minska transaktionskostnaderna och motverka andra negativa effekter. Att nämnda ”alternativa lösningar” är möjliga följer enligt regeringens mening av bestämmelsernas utformning samt av att fondbolaget alltid är skyldigt att tillvarata fondandelsägarnas intressen.

8.16.3¶Överföring och förvaltning av medel som tillfaller matarfonden

Regeringens förslag: Vid en mottagarfonds eller ett mottagarfondföretags fusion eller delning ska medel som tillfaller matarfonden på grund av att fondbolaget för matarfonden begär inlösen av andelarna få erhållas kontant eller som överföring av finansiella instrument. Fondbolaget för matarfonden ska få förvalta de erhållna tillgångarna till dess att matarfonden ska upplösas eller fondmedlen placeras i enlighet med nya placeringsbestämmelser för fonden.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmelser ska bemyndigas att meddela föreskrifter om förutsättningarna för överföring av finansiella instrument när en mottagarfond eller ett mottagarfondföretag ska fusioneras eller delas och för förvaltning av överförda medel.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att Finansinspektionen ska godkänna placering av behållningen från inlösen om behållningen investeras för en effektiv likviditetsförvaltning och har

inte föreslagit någon uttrycklig bestämmelse avseende sättet för erhållandet av medel som tillfaller matarfonden vid inlösen.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag: Om matarfondföretaget begär att dess andelar i mottagarfondföretaget löses in gäller enligt genomförandedirektivet, liksom vid upplösning av mottagarfonden, att behållningen från inlösen ska erhållas antingen i kontanter eller helt eller delvis som överföring av apporttillgångar. Det senare ska vara möjligt om matarfondföretaget önskar det och om det tillåts enligt avtalet mellan matarfondföretaget och mottagarfondföretaget (artikel 23.5 första stycket). Beträffande hanteringen av eventuella apporttillgångar gäller att dessa när som helst får realiseras av matarfondföretaget (artikel 23.5 andra stycket). De behöriga myndigheterna ska godkänna matarfondföretagets nya placeringsinriktning under förutsättning att de kontanter som erhålls endast återinvesteras för en effektiv likviditetsförvaltning (artikel 23.6). Bestämmelserna motsvarar de som gäller när en mottagarfond ska upplösas. Regeringen anser att nu aktuella bestämmelser ska genomföras på samma sätt (se avsnitt 8.15.2).

8.16.4¶Tidpunkt för fusion eller delning av en mottagarfond

Regeringens förslag: För att en fusion eller en delning av en mottagarfond ska kunna träda i kraft, ska fondbolaget som förvaltar mottagarfonden senast 60 dagar före ikraftträdandet informera fondandelsägarna om fusionen eller delningen. Om mottagarfonden har ett matarfondföretag som andelsägare ska även den behöriga myndigheten i matarfondföretagets hemland informeras.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: För att en fusion eller en delning av ett mottagarfondföretag ska få verkan ska enligt UCITS IV-direktivet mottagarfondföretaget senast 60 dagar före det att åtgärden avses träda i kraft ha informerat samtliga sina fondandelsägare och de behöriga myndigheterna i dess matarfondföretags hemländer om fusionen eller delningen. Den information som avses är den som framgår av artikel 43 i UCITS IV-direktivet, eller – för det fall det är fråga om delning – likvärdig information (artikel 60.5 andra stycket). Artikel 43 innehåller ingen tidsfrist utöver att information om en fusion ska lämnas minst 30 dagar före den sista dagen för att lösa in eller byta ut andelar. Bestämmelsen i artikel 60.5 ställer således ytterligare krav på information när en fusion inbegriper ett mottagarfondföretag. Direktivet, som inte i övrigt reglerar förutsättningarna för delning av fondföretag, innehåller här även särskilda villkor för delning av mottagarfondföretag. Syftet är naturligtvis att matarfondföretaget ska få tid på sig att ansöka om erforderliga tillstånd för den fortsatta placeringen av matarfondföretagets medel. En motsvarande bestämmelse bör införas i LIF. Eftersom Finansinspektionen är den som har gett tillstånd till 178

fusionen eller delningen bör det dock inte föreskrivas att Finansinspektionen ska informeras.

8.17¶Specialfonder som matarfonder

Regeringens förslag: Om medel i en specialfond till minst 85 procent av specialfondens värde ska placeras i andelar i en investeringsfond, ska bestämmelserna om matarfonder och mottagarfonder i tillämpliga fall gälla för specialfonden och den investeringsfond som fonden placerar sina medel i. Den tidsfrist om 15 arbetsdagar som ska gälla för godkännande av en värdepappersfonds omvandling till matarfond eller byte av mottagarfond ska dock inte gälla för specialfonder. Inte heller ska de bestämmelser som reglerar vad avtalen mellan fondbolagen, förvaringsinstituten respektive revisorerna ska föreskriva beträffande tillämplig lag och behöriga domstolar gälla för specialfonder. Om det är fråga om en ändring av fondbestämmelserna som innebär att en specialfond blir matarfondsliknande eller byter mottagarfond, bör de allmänna bestämmelserna om underrättelse till fondandelsägarna vid ändring av fondbestämmelser gälla.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Utredningen har dock inte föreslagit något undantag från femtondagarsfristen.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag

Gällande rätt

Finansinspektionen har sedan länge tillåtit att fondbolag för specialfonder i form av matarfonder placerar upp till 100 procent av fondens medel i en viss i fondbestämmelserna angiven mottagarfond, om även den är en specialfond. Finansinspektionen har medgett att specialfonden blir en specialmatarfond under förutsättning att mottagarfonden uppfyller riskspridningsreglerna och att specialmatarfonden kan erbjuda ett förvaltarrelaterat mervärde för specialmatarfondens andelsägare. Mervärdet erhålls ofta i form av en hävstång som uppnås genom derivat eller belåning. Finansinspektionen uppskattar att det i dag finns sex till åtta specialmatarfonder som alla har en annan specialfond som mottagarfond.

De specialmatarfonder som finns i dag uppfyller inte placeringsreglerna i 58.1 i UCITS IV-direktivet, eftersom en fonds belåning bl.a. kräver undantag från 5 kap. 23 § LIF och hävstång via derivat kräver undantag från reglerna om sammanlagda exponeringar i 5 kap. 13 § andra stycket LIF.

En specialfond i form av en matarfond

Det har inte framkommit någon anledning att ändra den praxis som Finansinspektionen har utvecklat. Det bör därför även i fortsättningen vara möjligt att godkänna fondbestämmelser som innebär att en specialfond blir en matarfond. Reglerna för specialfonder bör dock ansluta till de som gäller för värdepappersfonder såvida inte specialfondens karaktär motiverar en annan reglering. På samma sätt som för värdepappersfonder som är matarfonder bör det därför för matarfondsliknande specialfonder krävas att det finns avtal mellan fondbolagen, förvaringsinstituten respektive revisorerna. Fondandelsägarna bör även ges samma skydd mot att för höga avgifter tas ut. Vidare är det av värde att det finns reglerat vad som händer vid mottagarfondens upplösning, fusion eller delning. Regeringen anser därför att de bestämmelser beträffande matar- och mottagarfonder som kan tillämpas på specialfonder ska gälla även för specialfonder som fungerar som matar- eller mottagarfonder. Detta kan som ovan framgått inte inbegripa placeringsbestämmelserna. Det innebär också att vissa detaljbestämmelser beträffande avtalens innehåll som kommer att finnas i föreskrifter baserade på kommissionens direktiv 2010/44/EU inte kommer att vara direkt avpassade för specialfonder. Bestämmelsen i artikel 8 e i kommissionens direktiv – som ska genomföras i svensk rätt genom föreskrifter – talar t.ex. om att mottagarfondföretaget ska tillhandahålla matarfondföretaget information om sin exponering mot finansiella derivatinstrument så att matarfondföretaget ska kunna beräkna sin egen exponering i enlighet med artikel 58.2 i UCITS IV-direktivet. Bestämmelserna om maximal exponering gäller dock inte alltid specialfonder. Även för en specialfond finns emellertid en begränsning beträffande exponering, som framgår i fondbestämmelserna. Oavsett vilken exponeringsgräns som gäller kan fondbolaget för specialfonden behöva information om vilken exponering mottagarfonden har. Enligt regeringens mening finns det inte anledning att i lag särreglera kraven beträffande avtal m.m. för en matarfondsliknande specialfond. En sådan särreglering kan dock, om nödvändigt, ske i föreskrifter. Det av regeringen föreslagna bemyndigandet att närmare ange vilka uppgifter avtalet mellan fondbolagen för matarfonden och mottagarfonden ska innehålla måste anses omfatta även avtal avseende specialfonder.

Bestämmelserna om matar- och mottagarfonder ska endast gälla för specialfonder vars medel till minst 85 procent av fondens värde placeras i en annan fond. En specialfond kan – under förutsättning att riskspridning uppnås och fondbestämmelserna är skäliga för andelsägarna – få tillstånd att placera 80 procent av värdet i en annan fond eller att placera i två olika fonder. Det skulle dock föra för långt att särskilt reglera även sådana situationer. I stället bör regleringen så långt möjligt följa den som gäller för värdepappersfonder som är matar- eller mottagarfonder.

I ett par avseenden är det dock enligt regeringens mening inte lämpligt att samma bestämmelser gäller för specialfonder som för värdepappersfonder. Det gäller först och främst den tidsfrist om 15 arbetsdagar som ska gälla för Finansinspektionens beslut när ett fondbolag för en värdepappersfond ansöker om tillstånd att placera medel såsom en matarfond eller att byta mottagarfond. 180

Femtondagarsfristen gäller även när ett fondbolag för en matarfond ansöker om godkännande av ändrade fondbestämmelser i syfte att värdepappersfonden ska bli en vanlig värdepappersfond, när detta sker på grund av att mottagarfonden ska upplösas, fusioneras eller delas. Eftersom en specialmatarfond inte kommer att uppfylla de placeringsregler som gäller för värdepappersfonder som är matarfonder kräver ett godkännande av fondbestämmelserna en särskild analys av Finansinspektionen. Till skillnad från vad som gäller värdepappersfonder som ska bli matarfonder är det inte fråga om att godkännande alltid ska ges om ansökningshandlingarna uppfyller tillämpliga krav. Beträffande specialfonder gäller alltjämt fullt ut skälighetsprövningen av fondbestämmelserna. Det innebär att tvåmånadersfristen för beslut om godkännande av nya eller ändrade fondbestämmelser bör gälla. Detta kan tyvärr innebära att fondbolaget för specialmatarfonden tvingas förvalta medel från mottagarfonden under lite längre tid vid mottagarfondens upplösning, fusion eller delning, när specialmatarfonden ansöker om godkännande av ändrad placeringsinriktning. Sådana situationer torde dock inte inträffa särskilt ofta och borde då kunna lösas på ett praktiskt sätt genom kontakter med Finansinspektionen.

Bestämmelserna i kommissionens direktiv 2010/44/EU om hur avtalen mellan fondbolag, förvaringsinstitut respektive revisorer ska reglera tillämplig lag och behöriga domstolar begränsar den avtalsfrihet som normalt gäller för jämbördiga parter och bör enligt regeringens mening inte göras tillämplig på fler fall än vad direktivet kräver. Inte heller bör den särskilda bestämmelsen om vilken information som ska lämnas till fondandelsägarna vid omvandling till matarfond eller byte av mottagarfond gälla specialfonder (se avsnitt 8.5.4). I stället bör den av regeringen föreslagna allmänna bestämmelsen i 4 kap. 9 a § tillämpas. Enligt nämnda bestämmelse krävs att underrättelsen innehåller lämplig information om syftet med ändringarna av fondbestämmelserna och vilka konsekvenser de kan få för andelsägarna. Dessa krav gör att underrättelsen kan anpassas efter specialfondernas särskilda karaktär.

Utredningen har föreslagit en uttrycklig reglering som innebär att mottagarfonden inte själv får vara en matarfond. Enligt regeringens mening bör detta inte regleras särskilt. Finansinspektionen lär inte godkänna fondbestämmelser som innebär att matarfonden placerar i en mottagarfond som själv är matarfond eftersom sådana fondbestämmelser inte kan anses skäliga.

En specialfond i form av en mottagarfond

Ett fondbolag för en specialfond kan alltså få tillstånd att placera minst 85 procent av specialfondens värde i en värdepappersfond eller i en specialfond. Oavsett vilken typ av fond som medlen placeras i bör även vissa av reglerna för mottagarfonder i sådana fall vara tillämpliga. Förutom bestämmelserna om avtal mellan fondbolagen för matarfonden och mottagarfonden gäller det bestämmelserna om underrättelse till Finansinspektionen om nya matarfonder, att avgifter inte får tas ut i samband med förvärv eller inlösen av en matarfonds andelar, skyldighet för förvaringsinstitutet att underrätta fondbolaget för matarfonden om fel

eller försummelser i förvaltningen, utlämnande av årsberättelse m.m. till förvaringsinstitut och revisor och Finansinspektionens informationsskyldighet vid ingripanden mot fondbolaget för mottagarfonden. Vidare bör bestämmelserna om upplösning och fusion eller delning vara tillämpliga.

En specialfond behöver inte vara öppen för kapitaltillskott från allmänheten utan kan välja att endast vara öppen för en särskilt angiven och avgränsad krets investerare. Hur liten krets detta kan vara avgörs av Finansinspektionen som ska godkänna fondbestämmelserna för specialfonden. I den bedömningen måste beaktas att det är skillnad mellan kollektiv och individuell portföljförvaltning och att olika regler gäller för dessa verksamheter (se prop. 2002/03:150, s. 253 f.). Om ett fondbolag för en specialfond vill stänga fonden för andra än två matarfonder bör detta dock inte anses medföra att förvaltningen anses likna individuell portföljförvaltning, eftersom UCITS IV-direktivet tillåter motsvarande förfarande för UCITS-fonder. Nuvarande regler innebär alltså att det finns en möjlighet att stänga en specialfond om den får två matarfonder. Någon särskilt reglering av frågan behövs därför inte.

Investeringar i eller av ett fondföretag

UCITS IV-direktivet utgår från att både matarfondföretag och mottagarfondföretag är UCITS-fonder. Det finns därför ingen harmonisering beträffande andra fondföretag. Det vore därför olämpligt att tillämpa bestämmelserna om matar- och mottagarfonder på specialfonder som placerar i ett fondföretag. Det innebär dock inte nödvändigtvis att Finansinspektionen inte skulle kunna tillåta att minst 85 procent av en specialfonds medel placeras i ett fondföretag. Det bör liksom i dag vara upp till Finansinspektionen att i varje enskilt fall avgöra om något sådant ska godtas. Likaså kan inte bestämmelserna gälla när en specialfond är mottagarfond för ett fondföretags placeringar. Det hindrar emellertid inte att sådana placeringar sker. Fondbolaget för specialfonden får dock inte behandla matarfonden på ett sätt som strider mot likabehandlingsprincipen.

9¶Fusioner

9.1¶Gällande rätt

Bestämmelser om sammanläggningar av fonder, s.k. fusioner, återfinns i 8 kap. 1 § LIF. Bestämmelserna gäller enbart fusioner av svenska värdepappersfonder och specialfonder. Det finns i dag inga bestämmelser i svensk rätt om gränsöverskridande fusioner.

Av 8 kap. 1 § LIF framgår att sammanläggningar av fonder får ske endast efter tillstånd av Finansinspektionen. Finansinspektionen ska lämna tillstånd till en sammanläggning om vissa i lagen uppställda kriterier är uppfyllda. För det första ska åtgärden anses förenlig med fondandelsägarnas intressen. För det andra ska de fonder som ska läggas samman ha placeringsinriktning och fondbestämmelser som är likartade. För det tredje ska sammanläggningen inte vara olämplig från allmän synpunkt.

För att en sammanläggning ska anses förenlig med fondandelsägarnas intressen bör, enligt tidigare förarbetsuttalanden, den fond som bildas inte få en annan karaktär än de fonder som slås ihop och dessutom får sammanläggningen inte medföra att förvaltningskostnaderna blir högre för andelsägarna (prop. 1992/93:206 s. 23). Kostnader i samband med själva sammanläggningen, t.ex. för överföring av värdepapper, administrativa kostnader etc. bör också beaktas.

Endast fonder med likartade placeringsinriktningar kan slås ihop. Detta innebär t.ex. att aktiefonder som är inriktade på olika branscher eller geografiska områden inte kan slås ihop. Räntefonder med olika tidshorisonter på sina placeringar bör heller inte kunna bli föremål för hopslagning (prop. 1992/93:206 s. 58). Det är framför allt fondens placeringsinriktning enligt fondbestämmelserna som är av betydelse. Det faktiska innehavet i en fond är mindre viktigt eftersom fondförvaltaren fritt kan ändra detta inom ramarna för fondlagstiftningen och fondbestämmelserna (SOU 2002:104 s. 132). Ett fondbolag som vill lägga samman två fonder kan vidare inte, med hänsyn till reglerna om ändring av fondbestämmelserna, först ändra den ena fondens fondbestämmelser så att den passar bättre ihop med den andra fonden, om sådana ändringar skulle anses vara till nackdel för fondandelsägarna (SOU 2002:104 s. 132). Det torde inte heller vara möjligt för fondbolaget att stegvis ändra placeringsinriktning och fondbestämmelser för en fond på ett sådant sätt att varje deländring i och för sig inte utgör någon större förändring, men där slutprodukten avviker från den ursprungliga fonden på ett mer väsentligt sätt (SOU 2002:104 s. 133).

Som en avslutande förutsättning för sammanläggning anges att den inte får vara olämplig från allmän synpunkt. I tidigare förarbeten har ett exempel lämnats: sammanläggning av allt för stora fonder (prop. 1992/93:206 s. 24). Om sammanläggning av större fonder skulle accepteras finns en uppenbar risk att det sker en icke önskvärd koncentration av utbudet av fonder till ett mindre antal mycket stora 183

fonder (prop. 1992/93: 206 s. 24). Denna risk ska dock inte överdrivas eftersom värdepappersfonderna enligt lagens placeringsregler inte får ha ett väsentligt inflytande över aktiebolag (SOU 2002:104 s. 133). Utöver detta exempel torde det finnas få fall där Finansinspektionen har anledning att motsäga sig en sammanläggning med hänsyn till att den är olämplig från allmän synpunkt (SOU 2002:104 s. 133).

De begränsningar som ställs upp för sammanläggning grundar sig i samma överväganden som förhindrar allt för stora förändringar i fondbestämmelserna. Eftersom fondandelsägarna valt en fond efter vissa kriterier så ska de inte behöva godta större förändringar av fonden (SOU 2002:104 s. 133).

När det gäller formerna för sammanläggning av investeringsfonder tillåter lagen att detta sker antingen genom att två eller flera fonder tas över av en nybildad fond, s.k. kombination, eller att en fond tar över en eller flera andra fonder, s.k. absorption. Om en ny fond tillskapas medför detta stora administrativa och andra kostnader, t.ex. för öppnandet av nya konton och godkännande av fondbestämmelser, vilket kan undvikas vid absorption.

Lagen ställer vidare krav på att information om sammanläggningen ska lämnas direkt till varje andelsägare. Slutligen får en sammanläggningen inte verkställas förrän tidigast tre månader från Finansinspektionens godkännande. På så vis får fondandelsägarna en möjlighet att sälja sina andelar.

I dag finns inga regler för själva förfarandet vid sammanläggning av fonder.

9.2¶Nya regler i UCITS IV-direktivet

9.2.1¶Bakgrund

EG-rätten har tidigare inte innehållit några bestämmelser om fusioner av fonder och fondföretag, varken när det gäller inhemska eller gränsöverskridande fusioner av fonder och fondföretag. Bakgrunden till de nya reglerna om gränsöverskridande fusioner av fonder och fondföretag är att EU-kommissionen anser att det finns ett behov av att effektivisera den europeiska fondmarknaden och harmonisera nationella regler för fondfusioner.

EU-kommissionen konstaterar i sin konsekvensanalys att frånvaron av en gemensam EU-ram för fusioner av fonder leder till olika nationella regler, vilket gör gränsöverskridande fusioner dyra, komplicerade och tidskrävande, när de alls är möjliga. För att till fullo utnyttja potentiella stordriftsfördelar krävs, enligt EU-kommissionen, en rättslig ram för gränsöverskridande fusioner. EU-kommissionen för fram att en sådan reglering skulle föra med sig en rad fördelar. Exempelvis skulle den

41

Kommissionens vitbok om förbättrade ramar för den inre marknaden för investeringsfonder s. 7. 42

Impact assessment of the legislative proposal amending the UCITS directive, SEC(2008) 2263, s. 15.

undanröja hinder för integration av den europeiska fondmarknaden, uppmuntra kostnadsbesparingar på olika nivåer i värdekedjan, förbättra konkurrenskraften för fondföretag, möjliggöra utnyttjande av stordriftsfördelar samt skapa förutsättningar för ett enkelt och snabbt fusionsförfarande.

I skäl 27 till UCITS IV-direktivet anges att det finns många juridiska och administrativa hinder i gemenskapen för fusioner mellan fondföretag, trots att det finns behov av konsolidering mellan sådana företag. För att förbättra den inre marknadens funktion är det därför nödvändigt att fastställa gemenskapsbestämmelser som underlättar fusioner mellan fondföretag (och deras delfonder).

Mot ovanstående bakgrund har det i UCITS IV-direktivet föreslagits bestämmelser om gränsöverskridande fusioner. UCITS IV-direktivet innehåller även bestämmelser som ska underlätta fusionsförfarandet.

9.2.2¶Sammanfattning av UCITS IV-direktivets bestämmelser

UCITS IV-direktivet tillåter tre fusionstekniker varav två tekniker har motsvarighet i svensk lagstiftning, absorption och kombination (artikel 2.1 p i och ii). Absorption innebär att en fond tar över en eller flera andra fonder och kombination innebär att två eller flera fonder tas över av en nybildad fond.

Vid fusion utgår ett fusionsvederlag till andelsägarna i det överlåtande fondföretaget (artikel 2.1 p i och ii). Fusionsvederlaget består normalt av andelar i det övertagande fondföretaget, men kan också utgå i form av kontant ersättning.

En fusion inleds med att de fusionerande fondföretagen upprättar en gemensam fusionsplan med ett visst i direktivet angivet innehåll (artikel 40.1). Fondföretagens förvaringsinstitut ska lämna ett utlåtandet om att vissa uppgifter i fusionsplanen överensstämmer med direktivets krav samt fondföretagens fondbestämmelser eller bolagsordningar (artikel 41). En revisor ska granska vissa uppgifter i fusionsplanen, exempelvis metoder för värdering av tillgångar och skulder (artikel 42).

Det överlåtande fondföretaget ska lämna in en ansökan om fusion till den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat (artikel 39.1). Ansökan ska innehålla fusionsplanen, utlåtandet från förvaringsinstitutet, revisorns yttrande samt information om den föreslagna fusionen som det överlåtande fondföretaget och det övertagande fondföretaget avser att lämna till sina respektive andelsägare (artikel 39.2). Den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemmedelsstat ska godkänna fusionen om vissa i direktivet angivna krav är uppfyllda (artikel 39.4). Om den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemmedelsstat anser att ansökan inte är fullständig ska den inom 10 arbetsdagar begära att fondföretaget kompletterar ansökan (artikel 39.5). Den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemmedelsstat ska inom 20 arbetsdagar efter det att den erhållit fullständig information underrätta det överlåtande fondföretaget

43

SEC(2008) 2263, s. 24.

om fusionen har godkänts eller inte och även underrätta den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemmedlemsstat om sitt beslut (artikel 39.5).

När den behöriga myndigheten för det överlåtande fondföretaget får en ansökan om fusion ska den omedelbart lämna en kopia på ansökan till den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemmedlemsstat (artikel 39.3). Om den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemmedlemsstat anser det vara nödvändigt får den senast 15 arbetsdagar efter att den mottagit kopian på ansökan skriftligen kräva att det övertagande fondföretaget ändrar den information som ska lämnas till sina andelsägare. Den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemmedlemsstat ska informera den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat om detta. När den behöriga myndigheten i det övertagande fondföretagets hemmedlemsstat har erhållit ändrad information ska den bedöma om denna information är tillfredsställande och inom 20 arbetsdagar informera den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat om sitt beslut.

När den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemmedelsstat har godkänt fusionen ska de överlåtande och övertagande fondföretagen lämna viss information till andelsägarna som gör det möjligt för dem att fatta beslut om de följder fusionen kan få för deras investeringar (artiklarna 43.1 och 43.3). Andelsägarna i såväl det överlåtande som det övertagande fondföretaget har rätt att begära att deras andelar löses in utan att andra kostnader tas ut än avvecklingskostnader. Om det är möjligt har andelsägarna också rätt att byta sina andelar mot andelar i något annat fondföretag som har liknande placeringsinriktning och förvaltas av samma förvaltningsbolag eller av ett annat bolag till vilket förvaltningsbolaget är kopplat (artikel 45.1). Andelsägarna får utnyttja denna rättighet från den dagen då information om fusionen lämnas till dem fram till senast 5 arbetsdagar före beräkning av utbytesförhållandet (datumet för beräkningen av utbytesförhållandet mellan andelar i det överlåtande fondföretaget och andelar i det övertagande fondföretaget, artikel 47.1).

Det är lagstiftningen i det övertagande fondföretagets hemmedlemsstat som avgör vid vilken tidpunkt en gränsöverskridande fusion träder i kraft (artikel 47.1). När fusionen träder i kraft inträder fusionens rättsverkningar (artikel 48). Det överlåtande fondföretagets tillgångar och skulder överförs till det övertagande fondföretaget, andelsägarna i det överlåtande fondföretaget blir andelsägare i det övertagande fondföretaget och det överlåtande fondföretaget upplöses.

Fusionens ikraftträdande ska offentliggöras via samtliga lämpliga medier på det sätt som föreskrivs i lagstiftningen i det övertagande fondföretagets hemmedlemsstat och ska anmälas till de behöriga myndigheterna i det överlåtande och det övertagande fondföretagens hemmedlemsstater (artikel 47.2). En fusion som trätt i kraft får inte förklaras ogiltig (artikel 47.3).

9.3¶Tillåtna typer av fusioner

Regeringens förslag: Fusion av värdepappersfonder kan ske genom kombination och absorption.

En värdepappersfond får läggas samman med ett fondföretag som i

sitt hemland har tillstånd enligt UCITS IV-direktivet

(gränsöverskridande fusion).

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Sveriges advokatsamfund anför att begreppet

fusion inte bör användas för det förfarande som föreskrivs för sammanläggning av fonder i utredningens författningsförslag. Samfundet efterfrågar vidare en reglering av hur panthavares rättigheter kan upprätthållas vid sammanläggning. Fondbolagens förening menar att det bör undersökas om det skulle vara möjligt att lägga samman en fond registrerad utanför EES, som har fått tillstånd att marknadsföras och säljas i Sverige, med en investeringsfond. Övriga remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inte några invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag: UCITS IV-direktivet tillåter tre fusionstekniker varav två tekniker har motsvarighet i svensk lagstiftning, absorption och kombination. I direktivet anges en tredje typ av fusion, vilken inte är tillåten i svensk rätt. Denna fusion innebär att det överlåtande fondföretaget fortsätter att existera tills skulderna har reglerats, även om det överför sina nettotillgångar till en annan delfond i samma fondföretag, till ett fondföretag som parterna skapat eller till ett annat, befintligt fondföretag eller en delfond inom ett sådant fondföretag.

Ett EES-land behöver inte införa bestämmelser om alla tre typerna av fusioner som är beskrivna i direktivet, men varje EES-land måste erkänna överföringar av tillgångar som följd av de olika typerna av fusioner (artikel 38 och skäl 28).

Direktivet tillåter att en kontraktsrättslig fond fusioneras med ett associationsrättsligt fondföretag. Däremot behöver inget EES-land införa nya rättsliga former av fondföretag i sin nationella lagstiftning (skäl 27).

Enligt direktivet så är det den behöriga myndigheten i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat som godkänner fusionen (artikel 39.1). Om det överlåtande fondföretaget har Sverige som hemmedlemsstat innebär det att den tredje typen av fusion som beskrivs i direktivet inte skulle kunna godkännas av svensk tillsynsmyndighet utan betydande förändringar av gällande rätt. Som nämnts ovan kan Sverige välja att införa detta fusionssätt men behöver inte göra det. Aktiebolagslagen (ABL) accepterar att två eller flera aktiebolag går samman genom absorption eller kombination (23 kap. 1 § ABL). Någon annan typ av fusion är inte tillåten enligt ABL. Det är olämpligt att i svensk fondlagstiftning införa en typ av fusion som inte accepteras i annan svensk associationsrättslig lagstiftning. Därför bör inga andra former av fusion än absorption och kombination godtas i svensk fondlagstiftning. Däremot skulle inget hinder föreligga i svensk lagstiftning mot att en fusion av annan typ genomförs, om en värdepappersfond är den övertagande fonden, eftersom det är den behöriga myndigheten i det överlåtande

fondföretagets hemland som ger tillstånd till fusionen och det landets lagstiftning är avgörande för vilka typer av fusioner som kan godkännas.

Sverige kommer i fortsättningen också att få acceptera en fusion som sker mellan en svensk värdepappersfond och ett fondföretag som är ett associationsrättsligt fondföretag, då direktivet ställer krav på att detta ska vara tillåtet. En bestämmelse med denna innebörd bör införas i LIF.

Enligt gällande rätt får sammanläggning av fonder endast ske om fonderna förvaltas av samma fondbolag. I direktivet finns det inte angivet någon sådan begränsning. Det talas endast om att en fusion kan ske av två fondföretag. Ett fondföretag kan vara en fond på kontraktsrättslig grund som förvaltas av ett förvaltningsbolag. Ett fondföretag kan även vara en fond på associationsrättslig grund. En sådan fond förvaltas antingen internt eller har en extern fondförvaltare som anlitats för uppdraget. En fusion kan ske mellan två fondföretag som bildats på associationsrättslig grund och som förvaltas av fondföretagen. Det är en omständighet som talar för att direktivet tillåter fusioner där värdepappersfonderna förvaltas av olika fondbolag eller förvaltningsbolag. Direktivet får därför tolkas så att en fusion kan ske mellan två fonder eller fondföretag som har olika förvaltare. En bestämmelse som möjliggör detta bör därför föras in i LIF.

Sveriges advokatsamfund har ansett att begreppet fusion inte bör användas för det förförande som föreskrivs för sammanläggning av fonder i betänkandets författningsförslag. Samfundet framför att beteckningen fusion i detta sammanhang är oegentlig, eftersom den överlåtande fonden saknar rättskapacitet. I stället, anser Advokatsamfundet, bör begreppet sammanläggning behållas.

I aktiebolagslagen innebär begreppet fusion att två eller flera aktiebolag går samman genom att samtliga tillgångar och skulder i ett eller flera av bolagen övertas av ett annat aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det eller de överlåtande bolagen (23 kap. 1 § ABL). Enligt regeringens mening finns det fördelar med att använda samma begrepp i LIF som i ABL. Lagstiftningen i 23 kap. ABL om gränsöverskridande fusioner bygger på ett EU-direktiv som har stora likheter med bestämmelserna i UCITS IV-direktivet om gränsöverskridande fusioner. Även om svenska investeringsfonder inte utgör juridiska personer finns det stora likheter mellan processen för fusioner av fonder respektive fusioner av aktiebolag. Det kan också konstateras att en gränsöverskridande fusion enligt UCITS IV-direktivet ska kunna ske mellan en svensk kontraktsrättslig värdepappersfond och ett utländsk associationsrättsligt fondföretag. Sammantaget anser vi att det begrepp som används i direktivet (fusion) är att föredra framför begreppet sammanläggning.

Advokatsamfundet har vidare efterfrågat en reglering av hur panthavares rättigheter kan upprätthållas vid sammanläggning. Inledningsvis kan nämnas att direktivet inte innehåller några bestämmelser om en sådan situation. Vidare kan konstateras att

44

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar (EUT L 310, 25.11.2005, s. 1, Celex 32005L0056).

fondbolaget enligt 5 kap. 23 § LIF inte får ta upp andra lån än kortfristiga lån, vilket torde innebära att pantsättning av fondegendomen är en ovanlig företeelse. Frågan om vad som gäller vid pantsättning aktualiseras dessutom inte bara i detta sammanhang utan även t.ex. om ett fondbolag enligt gällande rätt överlåter förvaltningen av en fond till ett annat bolag. Enligt vår mening är det därför lämpligt att frågan om panthavares rättigheter vid fusion regleras genom avtal och inte i lagstiftningen.

Fondbolagens förening har ansett att det bör undersökas om det skulle vara möjligt att lägga samman en fond registrerad utanför EES, som har fått tillstånd att marknadsföras och säljas i Sverige, med en investeringsfond. Att genomföra en sådan förändring fordrar dock ytterligare överväganden.

9.4¶Ska UCITS IV-direktivets bestämmelser gälla alla fusioner?

Regeringens bedömning: De bestämmelser om fusion som införs i LIF för att genomföra UCITS IV-direktivet bör gälla även för sådana

inhemska fusioner som inte omfattas av direktivets

tillämpningsområde.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller lämnar den utan erinran.

Skälen för regeringens bedömning: En gränsöverskridande fusion definieras i UCITS IV-direktivet som en fusion av fondföretag av vilka åtminstone två är etablerade i olika EES-länder eller en fusion av fondföretag som är etablerade i samma EES-land till ett nybildat fondföretag som är etablerat i en annan medlemsstat (artikel 2.1 q). I direktivet klargörs att en delfond inom ett fondföretag ska ses som ett fondföretag i detta sammanhang (artikel 37). Direktivets bestämmelser om fusion gäller således även dessa delfonder.

En inhemsk fusion definieras i direktivet som en fusion av fondföretag som är etablerade i samma EES-land men där åtminstone ett av de inblandade fondföretagen har anmälts enligt artikel 93, dvs. ett av fondföretagen marknadsför sina andelar i ett annat EES-land (artikel 2.1 r). Detta är tillåtet först efter det att fondföretaget har överlämnat en skriftlig anmälan till den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat.

Direktivets regler gäller för såväl inhemska som gränsöverskridande fusioner. Sammanläggning av två värdepappersfonder som är etablerade i Sverige och där fondförvaltarna inte marknadsför fondandelar i ett annat EES-land regleras däremot inte av direktivet utan enbart genom den nationella lagstiftningen. För dessa typer av fusioner finns således en möjlighet att ha kvar de nuvarande bestämmelserna.

Direktivets bestämmelser om sammanläggning av värdepappersfonder kommer att medföra att det blir mycket lättare än i dag att lägga samman fonder. För det första är det endast formella kriterier som ska vara uppfyllda när Finansinspektionen ska godkänna en ansökan om fusion.

Direktivet ställer inte någon krav på att en skälighetsbedömning ska göras, motsvarande den som krävs av svensk lagstiftning i dag. För det andra ska fonder med olika placeringsinriktningar kunna slås samman, vilket inte är tillåtet i dag. Detta innebär t.ex. att två aktiefonder som är inriktade på olika branscher eller geografiska områden ska kunna slås ihop. För det tredje kommer fusioner av fonder som inte förvaltas av samma fondbolag eller förvaltningsbolag att godkännas, vilket inte är tillåtet i dag. Sammantaget innebär detta att direktivets regler är väsentligt mindre strikta än gällande svensk rätt. Genomförandet av direktivet kommer således medföra att genomförandet av fusioner förenklas.

Som nämnts ovan finns det en möjlighet att ha kvar nuvarande bestämmelser när det gäller sammanläggning av två värdepappersfonder som är etablerade i Sverige och där fondförvaltarna inte marknadsför fondandelar i ett annat EES-land En sådan ordning skulle emellertid göra att det blev lättare för en värdepappersfond att fusionera med ett utländskt fondföretag än med en svensk värdepappersfond som inte marknadsförs i ett annat EES-land. Det är inte rimligt att ha två sådana parallella system med mer restriktiva bestämmelser för vissa typer av fusioner. Bestämmelserna skulle vidare lätt kunna kringgås genom bildandet av ett utländskt fondföretag med vilket värdepappersfonderna skulle kunna fusioneras, alternativt skulle det räcka med att en av två värdepappersfonder notifierades ut för marknadsföring i annan medlemsstat för att dessa skulle få tillämpa direktivets bestämmelser. Övervägande skäl talar därför för en enhetlig reglering, där direktivets bestämmelser om fusioner blir tillämpliga på samtliga fusioner av värdepappersfonder och fondföretag. Utgångspunkten bör således vara att bestämmelserna i LIF bör vara desamma för både fusioner av värdepappersfonder och för gränsöverskridande fusioner.

Vissa av bestämmelserna i direktivet är emellertid endast tillämpliga vid gränsöverskridande fusioner. Detta har framför allt att göra med att det vid dessa fusioner är behöriga myndigheter från flera hemmedlemsstater som är involverade i ansökningsprocessen, vilket gör att processen ser något annorlunda ut.

Regleringen bör därför utformas på det sättet att flertalet av de bestämmelser som gäller för fusioner av värdepappersfonder görs tillämpliga även på gränsöverskridande fusioner. Därutöver bör det tas in särbestämmelser som gäller i stället för eller utöver de fusionsbestämmelser som gäller för fusioner av värdepappersfonder, i den utsträckning som direktivet föranleder. Med en sådan teknik kan den nya regleringen begränsas i omfattning. På så sätt undviks också upprepningar av lagens grundläggande fusionsbestämmelser.

När det gäller gränsöverskridande fusioner så är direktivets bestämmelser i vissa fall enbart tillämpliga i det fall en värdepappersfond är överlåtande fond och i vissa fall enbart då en värdepappersfond är övertagande fond. Det bör av lagen tydligt framgå vilka bestämmelser om fusion som blir tillämpliga i respektive fall.

9.5¶Fusionsvederlag

Regeringens förslag: Vederlaget till andelsägarna i den eller de överlåtande värdepappersfonderna (fusionsvederlaget) ska bestå av andelar i den övertagande värdepappersfonden. Om det behövs för att genomföra fusionen, får fusionsvederlaget även bestå av kontanter. Den delen av vederlaget får dock uppgå till högst tio procent av värdet av andelsägarnas andelar i den överlåtande fonden.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Fusionsvederlag kallas den ersättning som andelsägarna i den överlåtande fonden får i samband med fusionen. UCITS IV-direktivet föreskriver att fusionsvederlaget ska bestå av andelar i det övertagande fondföretaget och, i tillämpliga fall, en kontant utbetalning på högst tio procent av de emitterade andelarnas fondandelsvärde (artikel 2.1 p i och ii). Av artiklarna 48.1 b och 48.2 b, som behandlar fusionens rättsverkningar (se vidare avsnitt 9.10), uttrycks den kontanta delen i stället som ”en kontant betalning på högst tio procent av fondandelsvärdet av deras (andelsägarna i det överlåtande fondföretaget) andelar i det överlåtande fondföretaget”.

Ett av skälen till att delar av vederlaget får utgöras av kontanter är att det vid fusioner med associationsrättsliga fonder kan hända att utbytet av andelar inte går jämnt upp. Därför måste det finnas möjlighet för det övertagande fondföretaget att betala delar av vederlaget kontant till andelsägarna i det överlåtande fondföretaget.

Med hänsyn till vad direktivet föreskriver bör möjligheten till kontant ersättning för fondandelar vid gränsöverskridande fusioner även finnas i svensk lagstiftning. En bestämmelse om detta bör därför införas i LIF. Direktivets innehåll får förstås så att den kontanta ersättningen får utgöra högst tio procent av värdet av andelsägarnas andelar i den överlåtande fonden.

Det saknas i dag svenska lagregler om fusionsvederlag. Denna fråga har hittills hanteras enligt den praxis som utvecklats och som innebär att fusionsvederlaget till andelsägarna i den överlåtande fonden endast får bestå av andelar i den övertagande värdepappersfonden.

Vid en fusion mellan två värdepappersfonder uppstår normalt inte något behov av en kontant ersättning, eftersom det går att byta ut fondandelar i den överlåtande fonden till fondandelar i den övertagande fonden. Att i de fallen bli erbjuden kontant ersättning skulle kunna ses som en form av tvångsinlösen. Det finns emellertid i dag vissa situationer där det även vid en sådan fusion kan bli nödvändigt med både utbyte av fondandelar och kontant ersättning. Det är när börshandlade fonder, s.k. ETF:er, ingår i fusionen (se närmare om ETF:er i avsnitt 13.2.1).

Det bör därför både vid gränsöverskridande fusioner och vid fusioner av värdepappersfonder finnas möjlighet att som fusionsvederlag erbjuda både fondandelar och kontant ersättning.

9.6¶Ansökan om tillstånd till fusion

UCITS IV-direktivet ställer krav på att det överlåtande fondföretaget ska lämna in en ansökan om tillstånd till fusion till den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat. Nedan redogörs inledningsvis för de överväganden som gjorts när det gäller direktivets krav på de olika delar som ansökan ska innehålla. Enligt direktivet ska ansökan innehålla en fusionsplan (9.6.1), ett utlåtande av förvaringsinstitutet om fusionsplanen (9.6.2), ett yttrande från revisorn (9.6.3) samt information om fusionen som avses lämnas till fondandelsägarna (9.6.4). Därefter redogörs för de överväganden som gjorts när det gäller direktivets krav på ansökan om tillstånd till fusion (9.6.5), tillsynsmyndighetens bedömning av informationen till fondandelsägarna (9.6.6) samt tillstånd till fusionen (9.6.7).

9.6.1¶Fusionsplan

Regeringens förslag: Det eller de fondbolag som förvaltar de värdepappersfonder som ska ingå i fusionen ska upprätta en fusionsplan som är gemensam för fonderna. Fusionsplanen ska innehålla vissa uppgifter som rör fusionen.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot

det.

Skälen för regeringens förslag: UCITS IV-direktivet ställer krav på att det överlåtande och det övertagande fondföretaget ska utarbeta en gemensam fusionsplan (artikel 40.1). Den gemensamma fusionsplanen ska vara vederbörligen godkänd av det överlåtande och det övertagande fondföretaget (artikel 39.2 a). Fusionsplanen ska enligt direktivet innehålla följande uppgifter (artikel 40.1):

• uppgift om slag av fusion och form av berörda fondföretag • bakgrund och skäl till den föreslagna fusionen • de förväntade följderna av den avsedda fusionen för andelsägarna i

såväl det överlåtande som det övertagande fondföretaget • de kriterier som valts för värdering av tillgångar och skulder per

den dag beräkning av utbytesförhållandet i fusionen ska ske • metoden för beräkning av utbytesförhållandet • det datum då fusionen planeras få verkan • de tillämpliga reglerna för överföring av tillgångar respektive

utbyte av andelar Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla det övertagande

fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning.

De behöriga myndigheterna i EES-länderna får inte kräva att ytterligare uppgifter ska inkluderas i fusionsplanen (artikel 40.1). Däremot kan det överlåtande och det övertagande fondföretaget besluta att ta med ytterligare uppgifter i fusionsplanen (artikel 40.2).

I dag ställs inget krav i svensk rätt på att en fusionsplan ska upprättas. För att uppfylla direktivets krav föreslås att det införs bestämmelser i LIF

om krav på att en fusionsplan ska upprättas. Detta krav ska gälla både vid en fusion av värdepappersfonder och vid en gränsöverskridande fusion. Fusionsplanen ska innehålla de uppgifter som krävs enligt direktivet.

9.6.2¶Utlåtande av förvaringsinstitut

Regeringens förslag: Varje förvaringsinstitut för de

värdepappersfonder som ska ingå i fusionen ska för var och en av fonderna lämna ett utlåtande om att vissa uppgifter i fusionsplanen är förenliga med LIF och fondernas fondbestämmelser.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag: För att säkerställa en tredjepartskontroll av fusioner föreskriver UCITS IV-direktivet att förvaringsinstituten för vart och ett av fondföretagen ska kontrollera att den gemensamma fusionsplanen överensstämmer med de relevanta bestämmelserna i direktivet och med fondföretagets fondbestämmelser (skäl 31). I artikel 41 i direktivet föreskrivs att det överlåtande och det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut ska kontrollera att vissa uppgifter i fusionsplanen överensstämmer med kraven i direktivet och med respektive fondföretags fondbestämmelser eller bolagsordningar. De uppgifter som ska kontrolleras är:

• uppgift om slag av fusion och form av berörda fondföretag • det datum då fusionen planeras få verkan

• de tillämpliga reglerna för överföring av tillgångar respektive

utbyta av andelar

Av artikel 39.2 c framgår att förvaringsinstituten ska lämna ett utlåtande avseende resultatet av denna kontroll.

För att uppfylla direktivets krav bör det av lag framgå att varje förvaringsinstitut för de värdepappersfonder som ska ingå i fusionen ska lämna ett utlåtande för var och en av fonderna. I utlåtandet ska förvaringsinstituten bekräfta att de uppgifter i fusionsplanen som direktivet anger ska kontrolleras överensstämmer med kraven i LIF och fondernas fondbestämmelser.

I de fall ett och samma fondbolag förvaltar alla de värdepappersfonder som ska ingå i fusionen kommer ofta endast ett förvaringsinstitut att vara inblandat. I sådana fall kommer endast ett utlåtande behöva lämnas in till Finansinspektionen.

9.6.3¶Revisorsgranskning

Regeringens förslag: En revisor ska granska 1. de metoder som ska användas för värdering av tillgångar och skulder vid tidpunkten för beräkning av utbytesförhållandet, 2. den kontanta ersättningen per andel, och 3. den metod som ska användas för beräkning av utbytesförhållandet.

Revisorn ska upprätta ett yttrande över granskningen. 193

När fusionen har genomförts ska revisorn lämna uppgifter om det